Sök i Ratio Lex

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873

1873-01-08 · 658 sidor, varav 606 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 606 av 658 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1873:1, Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

1

KONGL. MAJYTS

NÅDIGA

PROPOSITION

TILL

R i k s d a g e n

angående Statsverkets tillstånd och behof;

Gifven Stockholms Slott den 14 Januari 1873.

Jemlikt Grundlagens bud afgifver Kongl. Maj:t härmed Nådig Proposition

angående Statsverkets tillstånd och behof.

Dervid förekommer först frågan om beräkningen för nästa statsregleringsperiod

af Statsverkets inkomster, såväl de ordinarie som de extraordinarie.

För nu innevarande statsregleringsperiod äro dessa inkomster beräknade

på följande sätt:

Ordinarie inkomster:

Ränta................................................................................................ Rall- 4,505,000: —

Tionde ............................................................................................. » 1,582,800: —

Transport R:dr 6,087,800: —

1

Bih. till Riksd. Prot. 1873. 1 Sami., i Afd.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

Transport R:dr 6,087,800: —

Arrendemedel: Penningar ............................... 69,700: —

Spanmål 177,000 kub.fot a 2

R:dr 10 öre kub.foten ..... 371,700:— » 441,400: —

Bergverkstionde............................................................................. » 93,000: —

Mantalspenningar.......................................................................... » 575,000: —

Bötesmedel.................................................................................... » 160,000: —

Kavalleri-regementenas hästvakans-spanmål, 140,175 kubikfot,

ä 2 R:dr 10 öre ................................................... » 294,367: so.

Tillfälliga rotevakansafgifter...................................................... » 7,500: —

Vakansafgifter af nyroterad jord ......................................... » 98,000: —

Rotevakansafgift af utsockne frälsehemman i Halland ... » 24,000: —

Vakansafgifter af bergslag........................................................ » 18,000: —

Trosspassevolansafgift................................................................ ” 26,500: —

Båtsmansvakansafgift ............................................................. » 70,000: —

Kontrollstämpelmedel.................................................................. » 12,000: —

Fyr- och båkmedel ................................................................... » 750,000: —

Telegrafmedel............................................................................... » 783,000: —

Jernvägstrafikmedel ................................................................. » 8,000,000: —

Skogsmedel .................................................................................. » 500,000: —

Extra uppbörd ............................................................................. » 62,832: so.

S:gr 18,003,400 R:dr.

Extraordinarie inkomster:

Tullmedel ...................................................................................... » 14,600,000: —

Postmedel ...................................................................................... » 2,500,000: —

Stämpelpappersmedel............................................................... » 1,350,000: —

Bränvinstillverkningsafgift........................................................ » 11,200,000: —

Hvitbetssockertillverkningsafgift ............................................. » 16,000: —

S:gr 29,666,000 R:dr. __

Summa R:dr 47,669,400: —

Enligt beslut, hvarom härvid b ilagda Protokoll öfver Finansärenden

närmare upplyser, anser Kongl. Maj:t endast följande förändringar nu böra

i denna beräkning vidtagas:

l:o. Då enligt Kongl. Förordningen den 23 Juli 1869 och Nådiga

Kungörelsen den 5 Oktober 1871 indelta och anordnade räntor samt tiondeanslag

i allmänhet blifvit till statsverket indragna, med undantag likväl för

militie-, civil- och ecclesiastikboställens räntor samt för sådana, som äro

påförda hemman och lägenheter, af hvilka något besvär i stället utgöres,

både följaktligen ränta och tionde af sistnämnda beskaffenhet bort i Riks
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873.

staten från och med 1871 eller det år, på utgörande af hvars ränta och

tionde de i nyssberörda författningar meddelade förändrade föreskrifter första

gången tillämpades, skiljas från de dylika inkomster, som äro Kronan

behållna; men i saknad af nödiga upplysningar har ett sådant särskiljande

hittills icke kunnat ega rum. Sedan emellertid landsböckerna för år 1871

från samtliga länen inkommit samt de uti 9 § af Kongl. Kungörelsen den

5 Oktober 1871 föreskrifna förteckningar öfver indragna rånte- och tiondeanslag

från länsstyrelserna till Statskontoret ingått, har bemälda embetsverk

varit i tillfälle att såväl verkställa ifrågavarande åtgärd som inhemta

kännedom om de belopp, hvartill ränta och tionde efter den verkställda

omsättningen i penningar enligt nyssberörda landsböcker uppgått; Och har

dervid befunnits

att af Räntan utgjorde för år 1871

den Kronan behållna andelen.................................................... R:dr 3,149,987: 62

och den indelta an par t en ........................................................ » 1,336,517: 58

eller tillhopa R:dr 4,486,505: ro

samt att af Tionden utgjorde för samma år

den Kronan behållna andelen ................................................. R:dr 1,360,846: ir>

och den indelta anparten ................................ ” 257,586: sr

eller tillsammans R:dr 1,618,433: /.

Vidare och då 1871 års Riksdag medgifvit, att skyldigheten inom privilegierad

bergslagsort att utgöra tackjernstionde äfvensom skattejern och

liyttegälsjern, der någondera af dessa afgifter blifvit åsatt och qvarstode,

finge för framtiden upphöra emot det, bland annat, att hvarje hemman och

lägenhet i privilegierad bergslagsort, som i sin egenskap att tillhöra sådan

ort åtnjöte någon frihet i afseende å ränta, skulle till hälften åsättas de

skyldigheter härutinnan, som med författningarne öfverensstämde, samt att

de nya rättsförhållanden, som af berörda förändring kunde varda en följd,

komme att inträda från och med år 1872, så bör i följd af omförmälda af

Kongl. Maj:t gillade beslut den Kronan behållna anparten af räntan ökas

med hälften af det belopp, hvartill bergslagens friheter i afseende å denna

skatt kunna antagas uppgå eller enligt Riksdagens beräkning med en summa

af 15,000 R:dr.

Deremot bör den indelta delen af Räntan minskas med 524 R:dr, utgörande

räntor af åtskilliga landstatsboställen, från hvilka innehafvarne afstått

emot åtnjutande af dem för sådant fall tillerkänd boställs- och hyresersättning.

Med iakttagande häraf anser Kongl. Maj:t räntan och tionden höra i

jemna tal på följande sätt beräknas, nemligen:

Ränta, Kronan behållen ........................................... R:dr 3,165,500.

indelt................................................................. » 1,336,000. 4,501,500.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

Tionde, Kronan behållen............................................ R;dr 1,360,800.

in,lelt................................................................ - 267,500. 1,618,300.

2:o. Enär inkomsten af Arrendemedel, hvilken Kub fot spanna

för 1871 utgjort.............................................................. R:dr 60,421. 177,008

sedermera ökats dels med den förhöjning,

som vid hemmans och lägenheters förnyade utarrendering

från midfasta!! 1872 uppkommit, och

dels med arrendena för åtskilliga från samma tid

för första gången utarrenderade indragna boställen,

utgörande tillsammans.................................... » 19,759.

men deremot minskats med den nedsättning

i spanmålsarrenden, som uppkommit derigenom,

att vid hemmans och lägenheters förnyade utarrendering

arrendeafgiften blifvit endast i pen
-

ningar bestämd, utgörande donna nedsättning...... 7,668

så kan donna inkomst nu i runda tal beräknas till:

Penningar ....................................................................................... R:dr 80,100

Spanmål, 169,000 kub.fot ä 2: 10 ......................................... » 354,900

tillhopa R:dr 435,000.

3:o. Rotevakansafgiften af insockne frälsehemman i Halland, som åren

1869 1871 i medeltal för ar utgjort endast 19,112 R:dr 33 öre, anser

Kongl. Maj:t vid sådant förhållande nu höra uppföras med ett till 20,000

R:dr nedsatt belopp.

4:o. Likaledes finner Kongl. Maj:t beräkningen af Bätsmansvakansafgiften,

som åren 1869—1871 i medeltal för år lemna! endast 58,330 R:dr

33 öre, nu böra nedsättas till 60,000 R:dr.

5:o. Som Kontrollstämpelmedlen åren 1869—1871 i medeltal för år utgjort

15,278 R:dr 33 öre, så upptagas de bär till förhöj dt belopp af 15,000 R:dr.

6:o. Fyr- och Båkmedlen hafva val år 1872 uppgått till icke mindre

än 942,922 R:dr 11 öre, och alltså under åren 1870—1872 i medeltal för

år utgjort 843,278 R:dr, men som lotsförfattningarne för närvarande undergå

en omarbetning, hvars resultat ännu ej kunna bestämmas, anser Kongl. Maj:t

dessa medel nu böra beräknas endast till 800,000 R:dr.

7:o. Telegraf medlen, hvilka år 1872 enligt uppgift af Telegrafstyrelsen

utgjort omkring 960,000 R:dr, synas derföre och då den årliga tillökningen

i denna inkomst kan antagas till 5 procent, nu böra uppföras med

1,060,000 R:dr. ''

8:o. Då Jernvägstrafikmedlen för 1872, enligt hvad Trafikstyrelsen meddelat,

med säkerhet kunna anses hafva uppgått till 9,170,000 R:dr, så fin
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1873.

5

ner Kong!. Maj:t, med afseende jemväl derå, att under innevarande och

nästkommande år nya jern vägssträckor höra blifva för trafiken öppnade,

dessa medel nu kunna beräknas till 9,500,000 R:dr.

9:o. Enligt Skogsstyrelsen tillhandakomna uppgifter hafva år 1872

influtna Skogsmedel utgjort icke mindre än 825,139 R:dr. En så betydlig

tillväxt i dessa medel, hvilka 1871 utgjorde endast omkring 590,000 R:dr,

om än väsendtligen beroende på stadigvarande orsaker, lärer dock böra till

icke ringa del tillskrifvas årets särdeles gynnsamma konjunkturer, hvarföre,

då dessas fortvara icke kan såsom säker påräknas, Kong!. Maj:t anser denna

inkomsttitel för 1874 höra upptagas till 700,000 R:dr.

10:o.'' Beträffande Tullmedlen har upplysts, att enligt ett hos GeneralTullstyrelsen

upprättadt generalsammandrag den för år 1872 debiterade

tulluppbörden utgjort ungefär 19,302,770 R:dr. Ehuru denna betydliga inkomst

otvifvelaktigt till icke ringa del berott på tillfälliga orsaker, hvilka

icke kunna påräknas fortfara, så bör likväl erinras dels att senaste Riksdags

beslut om nedsättning af tullsatserna på kaffe och socker samt om

tullfri införsel af fisk, h vilket beslut med ingången af innevarande år träd t

i gällande kraft, måste antagas under sista månaderna af det nästföregående

året hafva verkat till minskning i förtullningen af dessa vigtiga artiklar,

samt dels att, då tullinkomsten utgjort:

1870 ....................................... R:dr 15,805,033

1871 ................................................................... » 19,119,239

och 1872 ................................................................... » 19,302,770

densamma alltså under de tre sistförflutna åren i medeltal för år lemna!

18,075,680 R:dr; och som, äfven om från detta medeltal afdrages hvad som

kan anses motsvara den inkomstminskning, hvilken i följd af oinförmälda

tullindringar måste uppstå, återstoden likväl uppgår till så stort belopp,

att på grund deraf inkomsten för 1874 kan antagas komma att icke understiga

16,500,000 R:dr, så anser Kongl. Maj:t densamma nu böra till nämnda

belopp beräknas.

ll:o. I afseende å Postmedlen har General-Poststyrelsen upplyst, att,

efter afdrag af hvad till postkassan influtit för försålda posthus och ångfartyg

äfvensom i räntor, Postverkets inkomster under året från och med

den 1 Juli 1871 till och med den 30 Juni 1872 utgjort omkring 2,522,000

R:dr, hvilket belopp, jemfördt med nästföregående årets inkomst, utvisar

eu tillökning i postuppbörd af något mer än 9 procent; Och som, äfven

om för den påföljande tiden den årliga tillökningen, i likhet med hvad här

ofvan i afseende å Telegrafmedlen skott, beräknas till endast 5 procent,

postinkomsten för 1874 skulle uppgå till 2,714,000 R:dr, samt dertill bör

läggas inkomsten af afgiften för tidningars och tidskrifters postbefordran,

hvilken enligt Nådiga Kungörelsen den 18 Oktober 1872 skall från och med

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

1873 ingå till postkassan och vid senaste Riksdag af General-?oststyrelsen

uppskattades till 130,000 R:dr, så finner Kongl. Maj:t, att, fastän någon

minskning i bruttouppbörden bör till en början blifva en följd af de den

12 nästlidna November meddelade bestämmelserna om utvidgande af brefvigtssatserna

och billigare taxeringsgrunder för paketer, postmedlen likväl

skäligen kunna för 1874 enligt General-Poststyrelsens förslag beräknas till

2,800,000 R:dr.

12:o. Då Bränvinstillverkningsafgiften, hvilken under år 1870, då den

utgjorde endast 70 öre per kanna, inbringat 11,002,737 R:dr, och under

1871, då från och med Oktober afgiften utgått med det ännu gällande för - höjda beloppet af 80 öre per kanna, 11,177,238 R:dr, derjemte under år

1872 kan antagas hafva uppgått till icke mindre än 12,940,000 R:dr, så

anser Kongl. Maj:t denna inkomst med fullt skäl kunna för 1874 beräknas

till 12,000,000 R:dr.

13:o. Beträffande slutligen Hvitbetssockertillverknmgsaf''giften, så bär den

inhemska hvitbetssockertillverkningen år 1871 utgjort tillsammans 3,823,175

It raffinad-, baster- och lump- samt kaksocker, hvilket belopp enligt antagna

grunder -kan anses motsvara åtminstone 4,500,000 A råsocker, och skulle

således, äfven om det antages, att tillverkningen år 1874 icke vunnit någon

ytterligare förökning, afgiften derför efter 1,6 öre per tt likväl inbringa

omkring 72,000 R:dr, hvadan ifrågavarande inkomsttitel synes bär kunna

med säkerhet beräknas till 60,000 R:dr.

Med iakttagande af dessa ändringar i den vid senaste statsreglering

uppgjorda inkomstberäkning skulle en tablå öfver Statsverkets för år 1874

beräknade inkomster erhålla följande utseende:

Ordinarie inkomster:

Ränta .......................................................................

R:dr

4,501,500

—

Tionde ...................................................................

))

1,618,300

—

Arrendemedel .......................................................

))

435,000

—

Bergverkstionde.....................................................

))

93,000

—

Mantalspenningar................................................

))

575,000

—

Bötesmedel..............................................................

))

160,000

—

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål ...

))

294,367

so.

Tillfälliga rotevakansafgifter.............................

))

7,500

—

Vakansafgifter af nyroterad jord.....................

Rotevakansafgifter af insockne frälsehemman

»

98,000

i Halland .........................................................

»

20,000

—

Vakansafgifter af bergslag.................................

))

18,000

—

Transport R:dr

7,820,667

50.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

Transport

Trosspassevolansafgift .........................................

Båtsmansvakansafgift...........................................

Kontrollstämpelmedel ..........................................

Fyr- och båkmedel............................................

Telegrafmedel........................................................

Jernvägs trafikmedel ...........................................

Skogsmedel..............................................................

Extra uppbörd ...................................................

R:dr 7,820,667

50.

))

26,500

—

))

60,000

—

»

15,000

—

))

800,000

—

»

1,060,000

—

»

9,500,000

—

»

700,000

—

))

62,832

50.

20,045,000.

Extraordinarie inkomster:

Tullmedel........................................................... R:dr 16,500,000: —

Postmedel.................................................... » 2,800,000: —

Stämpelpappersmedel.......................................... » 1,350,000: —

Bränvinstillverkningsafgift ............................. » 12,000,000: —

Hvitbetssockertillverkningsafgift.................. » 60,000:— 32,710,000.

Summa R:dr 52,755,000:

Och som Riksstaten för innevarande år upptager:

i Ordinarie inkomster............................. R:dr 18,003,400: —

och i Extraordinarie.......................................... » 29,666,000: —

eller tillsammans R:dr 47,669,400,

så utvisa alltså de nu för 1874 beräknade summorna

en tillökning af.................................................................................... R:dr 5,085,600,

deraf 2,041,600 R:dr belöpa på de Ordinarie inkomsterna och 3,044,000

R:dr på de Extraordinarie.

Sedan i anledning af Riksdagens skrifvelse den 15 Maj 1868 angående

den s. k. administrativa domsrättens upphörande och förvaltningens förenkling

i vissa hänseenden Statskontoret uti underdånigt utlåtande den 31

December 1869 på anförda skäl föreslagit, bland annat, den förändring i

hufvudförvaltningen af statens inkomster och utgifter, att den nu till Riksgäldskontor^

ingående allmänna bevillning och öfriga uppbörd i stället

skulle levereras till Statskontoret att af detta embetsverk i likhet med statsmedlen

i allmänhet förvaltas, äfvensom att den Riksgäldskontoret ännu tillhörande

befattning med en del af de till extra statsregleringen hörande utgifter

likaledes blefve af Statskontoret öfvertagen, så och då Kongl. Maj:t,

lika med Statskontoret öfvertygad om olämpligheten deraf, att de allmänna

skattebidragen ingå till tvänne särskilda hufvudkontor, hvarigenom en dubbel

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

redovisning ålägges landtränterierna, anser, att det skulle vara ett vigtigt

steg till befrämjande af den förenkling i statens drätsel, som Riksdagen

åsyftat, om det bestämdes, att jemväl den del af statsintraderna, som nu

ingår till Riksgäldskontoret, skulle till Statskontoret levereras och all skatteuppbörd

för detta kontor redovisas, hvaremot det bestyr med lån för jernvägar,

kanaler och andra allmänna arbeten jemte derå inflytande återbetalningar,

hvilket nu tillhör Riksgäldskontoret, synes Kongl. Maj:t kunna vid

nämnda verk bibehållas, vill Kongl. Maj:t, under åberopande af hvad bilagda

utdrag af Protokollet för Finansärenden i ämnet vidare innehåller,

härmed till Riksdagens pröfning öfverlemna, huruvida det icke skulle vara

lämpligt, att de till Riksgäldskontoret nu ingående statsmedel'', nemligen

allmänna bevillningen, kortstämplingsafgiften, skatterätts- och ekskogsmedel

samt dertill hörande observationsmedel hädanefter inginge till Statskontoret;

Och har Kongl. Maj:t för sådant fall föreställt sig:

att kortstämplingsafgiften samt skatterätts- och ekskogsmedlen herde

ingå, den förra bland de extraordinarie inkomsterna och de senare bland

extra uppbördsmedel!;

att kortstämplingsomkostnaderna likasom vissa inrättningars andelar af

donna inkomst borde upptagas bland utgifterna under 7:de Hufvudtiteln

samt sjelfva stämpling^! besörjas af Statskontoret;

och att allmänna bevillningen borde i mån af ingång och oberoende

af andra liqvider mellan Stats- och Riksgäldsverken af Statskontoret öfverlemnas

till Riksgäldskontoret, bland hvars inkomster den således skulle fortfarande

upptagas och beräknas.

Då Kongl. Maj:t nu öfvergår till en framställning af de utgifter, som

under de särskilda hufvudtitlarne funnits nödiga, dervid under hvarje hufvudtitel

såsom vanligt komma att upptagas först sådana anslag, hvilka äro

af en stadigvarande natur, och derefter de utgifter af mera tillfällig och

öfvergående beskaffenhet, som under hufvudtiteln föreslås, så vill Kongl.

Maj:t till en början meddela, att, ehuru, sedan beloppet af de å Riksstatens

särskilda utgiftsstater förekommande rånte- och tiondeanslag numera blifvit

utredt, så att deraf approximativt visar sig, huru mycket blifvit till statsverket

indraget och hvad af omförmälde anslag ännu qvarstår såsom indelt,

val ett särskiljande emellan dessa båda delar af anslagen numera kunnat

ega ruin, på sätt eu vid bilagda utdrag af Protokollet öfver Finans-S.renden

fogad tabell utvisar, men att, då denna utredning grundar sig ensamt

på länsstyrelsernas uppgifter, hvilka ännu icke undergått granskning i

Kammar-Kollegium, och anledning icke saknas, att i följd af berörda gransk
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

ning rättelser kunna ifrågakomma, som i större eller mindre mån inverka

på de uppgifna beloppen, det funnits lämpligt, att med Riksstatens förändring

i omförinälda hänseende får tills vidare anstå, i följd hvaraf ränteoch

tiondeanslagen torde fortfarande höra bibehållas under samma form

och egenskap, som 1873 års Riksstat upptager.

Första IT i liv 1*< It i tel 11,

innefattande Kongl. Hof- och Slotts-staterna, upptager för

närvarande de förra till ............................................................... R:dr 1,293,900,

samt de senare till .............................................................................. » 123,100,

tillsammans R:dr 1,417,000.

Och anser Kongl. Maj:t någon annan förändring häruti icke erfordras

än att det för Hans Kongl. Höghet Hertigen af Östergötland uppförda

anslag 126,000 R:dr med derunder inbegripna handpenningar för Hans

Kongl. Höghets gemål ur Riksstaten uteslutes, hvarigenom Hufvudtitelns

slutsumma kommer att nedgå till 1,291,000 R:dr.

Deremot och då den upplåtelse till Kongl. Maj:ts disposition af Rosersbergs

slott med hvad dertill hörer, hvilken för Hans Magt Konung Carl XV:s

lifstid egt rum genom Rikets Ständers skrifvelse den 11 April 1863 numera

tilländagått, vill Kongl Maj:t, som har för afsigt att framdeles hos Riksdagen

föreslå, hvilket af de Kongl. Slotten skall bestämmas till enkesäte för

Hennes Maj:t Drottningen, härmed i Nåder af Riksdagen äska, att Rosersbergs

slott må med samma anslag som hittills, och under enahanda vilkor

i öfrig! som de, hvarmed slottet af Hans Maj:t Konung Carl XV i lifstiden

innehafts, äfven framgent af Kongl. Maj:t disponeras.

Andra Hiifviidtiteln,

innefattande anslagen till Justitie-Departementet.

Nu gällande Riksstat upptager för detta Departement:

Penningar ....................................................................... Rall* 2,528,896: it.

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor,

förslagsanslag................................................................. »_5,903: 89.

Summa R:dr 2,534,800: —

2

Bih. till Biksd- Prof. 1873. 1 Sami., 1 Afd.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1873.

I öfverensstämmelse med de beslut, som uti bilagda utdrag af det

inför Kongl. Maj:t i Statsrådet den 10 innevarande månad förda protokoll

öfver Justitie-Departementsärenden omförmäla^, föreslår Kongl. Maj:t i afseende

å regleringen af denna hufvudtitel endast följande förändringar,

nemligen beträffande

l:o. Justitie-Stats-Expeditionen:

att löneförhöjning måtte beviljas de vid Expeditionen anstälde två

vaktmästare med 150 R:dr till hvardera;

2:o. Högsta Domstolen:

att lönerna för högsta Domstolens tre vaktmästare likaledes ökas med

150 R:dr för dem hvar;

3:o. Justitie-Kanslers-Expeditionen:

att vaktmästarens vid donna Expedition aflöning jemväl måtte höjas

med 150 R:dr;

4:o. Justitie-Revisions-Expeditionen:

att förhöjning i de löneförmåner, som tillkomma donna Expeditions

fem vaktmästare, äfven måtte anvisas att utgå med 150 R:dr till hvardera;

5:o. Svea Hofrätt:

att förbättring i 10 Hofrättsposters aflöning beviljas med 100 R:dr till

en hvar af dem;

6:o. Anslaget till fångars vård och underhåll:

a) den del deraf, hvilken, såsom "bestämdt anslag”, omfattar aflöningen

till vissa fångvårdens embets- och tjensteman samt betjente;

att aflöningsbeloppen till befälet vid Disciplinkompaniet af Kronoarbetscorpsen,

utgörande tillhopa 3,037 R:dr 50 öre, må ur ifrågavarande anslag

uteslutas;

att det å ordinarie aflöningsstaten för tjenstemarmapersonalen vid Kronoarbetsbataljonen

på Carlsborg upptagna anslag, tillhopa 12,162 R:dr 50 öre

indrages, men i staten i stället uppföres för

Kronoarbetskarlsstationen å Tjurkö:

1 Direktör, föreståndare, lön......................................... R:dr 2,000: —

arfvode ................................. » 500:— 2,500: —

1 Bevakningsbefälhafvare, lön .................................................................... 1,500: —

Provision å behållna nettoinkomsten af manskapets arbeten

kan, efter Fångvårds-Styrelsens bestämmande, utgå med högst

4 procent till Direktören och 2 procent till Bevakningsbefäl
-

halvaren.

1 Kamererare, lön............................................................................................. 1,200: —

1 Predikant, arfvode ...................................................................................... 1,000: —

Summa R:dr 6,200

s. 11 Kontrollera mot PDF

samt för

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

11

Kronoarbetskarlsstationen å Borghamn:

1 Bevakningsbefälhafvare, föreståndare, lön....................................... R:dr 1,500,

arfvode såsom ersättning

för arbetsprovision » 300.

Summa R:dr 1,800.

att aflöningen för Predikantsbefattningen vid straff-fängelset i Norrköping,

som i gällande stat är upptagen till 600 R:dr, måtte höjas till 1,000

R:dr under vilkor att innehafvare!! af donna befattning icke får dermed

förena annan tjenst än predikantsbeställningen vid Kronocellfängelset i samma

stad;

att Bevakningsbefälhafvarens vid Carlshamns Kronohäkte aflöning jemväl

förhöjes från 1,000 R:dr till 1,300 R:dr; samt

att till vinnande af likhet med förhållandet vid öfrige fängelserna aflöningen

för Bevakningsbefälhafvarne vid Kronohäktena i°Carlshamn, Norrtelje,

Eskilstuna och Kungsbacka, som i den af Rikets Ständer år 1863 fastställda

stat upptagits såsom arfvode, nu måtte varda uppförd såsom lön;

kommande, i händelse af bifall till omförmälda framställningar, det ”bestämda

anslaget” för fångvården, som i nu gällande Riksstat är upptaget

till 194,657 R:dr 50 öre, att minskas med 6,500 R:dr och således uppgå

till 188,157 R:dr 50 öre.

b) förslagsanslaget:

att förhöjning deri måtte beviljas med 100,000 R:dr eller från 1,300,000

Rall’ till 1,400,000 R:dr;

7:o. Anslaget till vård och underhåll af läns- och kronohäkten:

att detta anslag, i gällande Riksstat upptaget till 13,500 R:dr, ökas till

20,000 R:dr;

8:o. Anslaget till ersättning åt personer, menigheter eller allmänna inrättningar

för dem genom nya Strafflagens införande frångångna bötesandelar:

att,, under förutsättning att den af Kongl. Maj:t bär nedan vid Sjette

Hufvudtiteln gjorda framställning om beviljande af löneförbättring åt vissa

länsmän varder af Riksdagen bifallen, ifrågavarande förslagsanslag, som för

närvarande är i Riksstaten upptaget till 117,000 R:dr, må för nästa statsregleringsperiod

anvisas att utgå med nedsatt belopp af 95,000 R:dr, under

enahanda vilkor som tillförene vid detta anslag blifvit fästande; samt

9:o. Förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved in. inmatt

för jemnande af Hufvudtitelns slutsumma detta anslag varder förhöj

dt med 50 R:dr till 29,998 R:dr 52 öre.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd, Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

De på Andra Hufvudtiteln äskade förhöjningar i anslag

utgöra således ..................................................................................... R:dr 109,200,

hvilka med tillägg af Hufvudtitelns nuvarande slutsumma » 2,534,800,

uppgå till ................................................................................................ R:dr 2,644,000.

Men då derifrån dragas de föreslagna nedsättningarna

dels i det bestämda anslaget för fångvården... R:dr 6,500,

och dels i förslagsanslaget till ersättning för

mistade bötesandelar............................................. » 22,000,

eller tillhopa ............................................................... R:dr 28,500,

kommer Hufvudtitelns slutsumma för nästa statsreglering

att utgöra .......................................................................................... » 2,615,500.

Dessutom äskar Kongl. Maj:t, under åberopande af förenämnde Protokoll

öfver Justitie-Departementsärenden:

a) att till bestridande af kostnader för utarbetande af lagförslag måtte

för år 1874, i likhet med hvad för innevarande år egt ruin, å extra stat

uppföras ett anslag af 20,000 R:dr; samt

b) att för byggnadsarbeten vid straff- och arbetsfängelserna å Långholmen

och i Malmö samt dervid särskildt dessas förseende med celler måtte

till en början för år 1874 beviljas för det förra 150,000 R:dr och för det

senare 100,000 R:dr.

Hufvudsummorna å donna Hufvudtitel skulle i följd häraf blifva:

för ständiga utgifter ........................................................................... R:dr 2,615,500,

deraf, med inberäknande af de i nu gällande Riksstat

upptagna belopp för indelt ränta och ersättning för indragna

räntor, 1,600,902 R:dr 41 öre utgöra förslagsanslag;

och

för tillfälliga utgifter.......................................................................... » 270,000.

Tredj e 111 ii V iixlti t eli i,

innefattande anslagen till Utrikes-Departementet.

Uppå de i Statsråds-Protokollet af den 10 Januari anförda grunder föreslår

Kongl. Maj:t dessa anslags anvisande att, emot nu gällande redovisningsskyldighet

äfvensom med samma rätt till deras användande och under

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1873.

enahanda vilkor som hittills, utgå oförändradt med de belopp, som af nästförflutna

års Riksdag blefvo beviljade, nemligen :

I. Diplomatiska utgifter:

1. Statsministern för Utrikes Ärendena..................... R:dr 24,000.

2. Utrikes-Departementets Expedition....................... » 24,000.

3. Ministerstaten ............................................................... » 300,000.

4. Tillfälligt anslag till öfvergående utgifter......... » 40,800.

5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter ... » 48,000. 436,800.

II. Konsulsstaten.

1. Utrikes-Departementets Expedition....................... » 4,400.

2. Konsulernas aflöning, expektanslöner och pen
sioner.

.......................................................................... » 147,600.

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter ... » 8,000. 160,000.

samt till underhåll af Svenska Kronans egendom i Konstantinopel

och Svenska kyrkan i London ............................................................... 6,880,

eller tillsammans en slutsumma af R:dr 603,680.

Fjerde övii vild ti teln,

innefattande anslagen för Landtförsvars-Departementet.

Under donna hufvudtitel finnes, enligt nu gällande Riksstat, till årliga

eller ständiga utgifter anvisadt:

i penningar .................................................................................... R:dr 7,966,850: os.

indelt ränta och ersättning för indragna räntor............... » 2,097,006: si.

indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag » 264,507: 39.

oindelt spanmål 135,683 kubikfot 8 kannor ä 2 R:dr

10 öre kubikfoten..................................................................... » 284,935: 98.

Tillhopa R:dr 10,613,300: —

I afseende dels å föreslagen förändrad organisation af arméens Generalstab,

dels ock å de under 4:de hufvudtiteln uti nu gällande Riksstat upptagna

anslag för årliga eller ständiga utgifter, vill Kongl. Maj:t, i öfverensensstämmelse

med de beslut, som finnas antecknade i bär bilagda utdrag

af det inför Kongl. Maj:t i Stats-Rådet den 10 innevarande månad förda

*

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Mcij:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

Protokoll öfver Landtförsvars-ärenden, beträffande ej mindre Generalstabsorganisationen

och deraf föranledda kostnader, än äfven regleringen i öfrigt

af utgifterna under denna hufvudtitel för år 1874, till Riksdagen afgifva

följande förslag:

Hvad först beträffar Generalstaben, föreslår Kongl. Maj:t i Nåder

att Generalstaben må utgöra en corps med egen lönestat;

att Generalstabens Officerspersonal må bestå af 1 Chef med lön på Generali

tetets stat; 14 (Ifver-Adjutanter, af hvilka 1 Öfverste, 3 Öfverste-Löjtn

an ter och 10 Majorer; samt 24 Stabs-Adjutanter, deraf 16 Kaptener och

8 Löjtnanter;

att Generalstabens civilpersonal må utgöras af 1 Professor och 1 KrigsArkivarie

med lön på Generalstabens stat, samt, såsom biträde åt IvrigsArkivarien,

1 Amanuens med arfvode; äfvensom att vid Generalstabens

Expedition må anställas tre vaktbetjente;

att den i bilagan N:o II. A. vid organisationsmemorialet upptagna stat

för Generalstaben måtte i mån af organisationens fullständiga genomförande,

hvilket i öfverensstämmelse med bilagan N:o III. vid samma memorial bör

ega rum under åren 1874—1878, lända till efterrättelse, samt att de i bilagan

N:o II. B. uppgifna 67,160 R:dr må från sina nuvarande anslags
-

rubriker afforas, nemligen:

från anslaget för Landtförsvars-Departementets Kommando-Expedition

............. R:dr 13,560.

» Generalitetsanslaget .................................................... » 6,350.

» anslaget: Generalstabs-Officerares bildande, hela

beloppet.......................................................................... » 10,000.

» anslaget: Topografiska corpsen, likaledes hela beloppet.

............................................................................. » 36,250.

» anslaget: Gotlands Nationalbeväring...................... » , 1,000. 67,160,

att jemte ett nytt anslagsbelopp af........................................................... 90,610,

med sammanlagdt ................................................................................... R:dr 157,770,

såsom särskild! riksstatsanslag under rubrik: Generalstaben, näst efter Landtförsvars-Departementets

Kommando-Expediton uppföras;

att Topografiska corpsen måtte helt och hållet uppgå uti och förenas

med Generalstaben, med förbehåll likväl att icke någon af nämnda corps’

personal må mot sin vilja från innehafvande grad och löneförmåner förflyttas

; och att nuvarande Kaptener med lista klassens lön vid Topografiska

corpsen, så länge de i nämnda befattningar qvarstå, må ega från uppkommande

besparingar å Generalstabens stat uppbära skilnaden emellan innehafvande

lön och den för Kaptener i Generalstaben föreslagna;

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873.

15

att under anslaget till Generalitetsstaten må uppföras:

för Chefen för Generalstaben:

till lön .......................................................................................... R:dr 6,000.

» taffelpenningar och fourage-ersättning .......................... » 2,250. 8,250.

samt till 5 arfvoden å 500 R:dr för Adjutanter hos Generalbefäl
hafvarne,

tillhopa............................................................................................. 2,500.

Summa R:dr 10,750.

att ersättning för inqvartering och servis må tillerkännas alla Generalstabens

Officerare samt de i Generalstaben tjenstgörande aspiranterne, äfvensom

Professoren, Krigs-Arkivarien och vaktmästarne, Professoren lika med

professoren vid Topografiska corpsen och Krigs-Arkivarien lika med Kapten,

samt att, i följd häraf, anslaget till inqvarteringskostnader i hufvudstaden

må höjas med 5,235 R:dr och anslaget till inqvarteringskostnader i landsorten

med i rundt tal 1,300 R:dr;

att Chefen för Generalstaben må tillerkännas pensionsrätt lika med

Generalfälttygm ästaren;

att för Generalstabens öfrige Officerare samma pensionsrätt må bestämmas,

som hittills varit fastställd för Topografiska corpsens Officerare; dock

att Generalstabens Kaptener endast erhålla pension lika med Topografiska

corpsens Kaptener med 2:dra klassens lön; samt

att Professoren och Krigs-Arkivarien må tillerkännas pensionsrätt i förhållande

till den lön, de vid uppnådd pensionsålder kunna beräknas innehafva,

nemligen: Professoren lika med Öfverste-Löjtnant vid Topografiska

corpsen och Krigs-Arkivarien lika med Major vid samma corps, med iakttagande

härvid, att fyllnadspensionerna af statsmedel komma att utgå med

de för nämnda militär gr ad er fastställda belopp af 1,350 R:dr för Professoren

och 1,250 R:dr för Krigs-Arkivarien; viljande Kongl. Maj:t till näst

sammanträdande Krigsbefäl eller Arméens Fullmäktige aflåta Nådig framställning

rörande dessa två tjenstemäns pensionsrätt i Arméens Pensionskassa.

Vidkommande derefter regleringen af de särskilda ordinarie anslagen,

förekommer följande:

Landtförsvars-Departementets Kansli-Expedition. Till förhöjning i aflöningen

för de vid Expeditionen anställde två vaktmästare, hvilka för närvarande

i årlig lön åtnjuta den ene 600 R:dr och den andre 500 R:dr, föreslår

Kongl. Maj:t, att Riksdagen måtte bevilja ett belopp af 150 Rdr för

dem hvardera, eller tillhopa................................................................. R:dr 300: —

med hvilket belopp alltså Expeditionens nuvarande anslag

39,000 R:dr skulle komma att ökas till 39,300 R:dr.

Transport R:dr 300: —

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kong!» Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

Transport R:dr 300: —

Departementets Kommando-Expedition. I afseende härå

föreslår Kong!. att, utaf anslagets nuvarande

summa....................................................... R:dr 16,450,

ett belopp af ............................................................ » 13,560,

må öfverföras till det blifvande nya anslaget

för Generalstaben, och att derefter återstående

.................................................... R:dr 2,890,

må, till förbättring i den nuvarande vaktmästareaflöningen,

förhöjas med ett nytt anslagsbelopp af .................................... » 150: —

hvarigenom anslaget till Kommando-Expeditionen för framtiden

skulle komma att utgöra 3,040 R:dr.

Generalstaben. Med åberopande af ofvanstående förslag

rörande Generalstabens organisation föreslår Kongl.

Maj:t beviljandet af ett nytt anslag af....................................... » 90,610: —

att jemte de belopp af tillhopa 67,160 R:dr, som höra från

andra anslag hit öfverföras, såsom särskildt riksstatsanslag

näst efter anslaget för Kommando-Expeditionen upptagas

med sammanlagdt 157,770 R:dr.

Arméförv ältning en. Till förhöjning med 100 R:dr i

allöningen för hvar och en af de hos Arméförvaltningen

anställde sex ordinarie vaktbetjente samt till aflöning åt

den personal, som, i följd af Arméförvaltningens öfvertagande

af bestyret med kronomagasinet och kronobageriet

i hufvudstaden, bör till Arméförvaltningens stat öfverflyttas,

föreslår Kongl. Maj:t att under anslaget till detta

embetsverk må uppföras:

penningar................................................................. R:dr 6,375: —

oindelt spannmål, 94 kubikfot 5 kannor, i

värde å 2 R:drl0öre kubikfoten,motsvarande » 198 : 45. » 6,573: 45.

hvarigenom ifrågavarande anslag, som nu utgör 123,700

R:dr skulle komma att uppgå till 130,273 R:dr 45 öre.

Generalitetsstaten. För att tilläggas detta anslag föreslår

Kongl. Maj:t, på sätt i det föregående anmärkts, beviljandet

af följande belopp:

till lön åt Chefen för Generalstaben .. R:dr 6,000.

» taffelpenningar och fourage-ersätt
ning

åt d:o d:o............................. » 2,250. 8,250.

Transport R:dr 8,250. » 97,633: 45.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kongl, Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

Transport R:clr 8,250. R:dr

till 5 arfvoden ä 500 R:dr åt Adjutanter hos Ge
neralbefälhafvarne.

..................................................2,500. »

Deremot bör från anslagets nuvarande summa R:dr 72,350.

till anslaget för Generalstaben öfverföras » 6,350.

och när till derefter återstående........................ » 66,000.

lägges det föreslagna förhöjningsbeloppet .......»_ 10,750.

kommer anslaget för framtiden att utgöra ... R:dr 76,750.

Kommendantsstaten. I afseende å detta anslag föreslår

Kongl. Maj:t följande förhöjningar:

till förbättring '' i aflöningen för Kommendanten å Carls
l,

o,-g ................................................................. Rall'' 1,200.

» lön för en Garnisons-Pastor derstädes........ » 1,800.

» d:o för en Garnisons-Läkare derstädes » 2,000. »

Indelta Arméen.

Kavalleri- och infanteri-regementena. Kongl. Maj: t

föreslår:

att anslagets nuvarande penningebelopp R:dr 410,402: 12.

må ökas med tillhopa ...................................A_____93: 22.

till R:dr 410,495: 34.

att deremot den under anslaget upptagna oindelta

spanmålsquantitet, 17,006 kubikfot 8 kannor, må med 26

kubikfot 2 kannor, i värde motsvarande 55 R:dr 2 öre,

minskas till 16,980 kubikfot 6 kannor med värde, å 2 R:di
ll)

öre kubikfoten, af 35,659 R:dr 26 öre;

genom hvilka förändringar anslagets slutsumma kommer

att förhöjas med....................................................................•••• . »

Löneförbättringar vid indelta arméen. Kongl. Maj:t

föreslår, att det för nämnda ändamål under flera föregående

år och äfven för innevarande år 1873 anvisade anslag af

100,000 R:dr må jemväl för år 1874 få med oförändradt

belopp utgå och enligt förut meddelade föreskrifter användas.

Värfvade Arméen.

I anledning af väckta förslag om förbättring i underbefälets

vid värfvade arméen aflöning vill Kongl. Maj:t begära

Transport R:dr

97,633: 45.

10,750: —

5,000: —

38: so.

113,421: 65.

3

Bih. till Jtiksd. Prof. 1813. 1 Sami., 1 Afd.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. May.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873.

Transport R:dr 113,421:65.

Riksdagens medgifvande dertill, att hvar och en af Underofficerare

med vederlikar af Musikpersonalen vid Lifgardesregementena,

Hussar-regementet Konung Carl XV, Artilleriregementena,

Artilleri-batteriet i Hernösand, Artilleri-stamtruppen

på Gotland, Fyrverkare-corpsen samt Fortifikationen

må, för tiden från innevarande års början och tills

vidare, intilldess förbättring i nämnda personals ställning

kan genom ny lönereglering för värfvade arméen varda

för framtiden beredd, få på sätt och under vilkor, som

i ofvan åberopade Stats-Rådsprotokoll angifvits, tillgodonjuta

en portion med bröd dagligen eller, under löntagaren

förbehållen valrätt, värdet deraf efter det å hans tjenstgöringsstation

för regementet, corpsen eller den truppstyrka,

hvartill han hörer, fastställda pris, eller ock, derest

tillämpning af värfvade arméens portionsstat icke å hans

tjenstgöringsstation skulle förekomma, i hvilket fall endast

kontant portionsersättning kan honom bestås, efter portionspriset

vid närmast belägna värfvade garnisonstrupp,

samt att de utgifter, som häraf föranledas, må bestridas

från förslagsanslaget till mathållning för manskapet vid

garnisonsregementena.

Wermlands Fältjägare-regemente. Beträffande det under

donna rubrik uppförda anslag föreslår Kongl. Maj:t, att detsamma

må för år 1874 vid sitt nuvarande belopp, 69,490

R:dr 50 öre, bibehållas.

Svea, Göta och Wendes Artilleri-regementen. Utaf det

vid 1872 års Riksdag för innevarande år, till fullföljande

af artilleriets organisation, såsom extra anslag anvisade

belopp af 145,526 R:dr 8 öre, hvilket anslag är afsedt att

äfven framgent utgå, bör, enligt uppgjordt fördelningsförslag,

under anslaget: Svea, Göta och Wendes Artilleri-regementen,

uppföras ett belopp af .................... R:dr 69,518: 16

Uti detta anslag påkallas dessutom tillökning

med följande belopp, nemligen:

till förhöjning i rekryteringspenningarne

för det äldre manskapet vid Göta och

Wendes Artilleri-regementen.................. » 1,725:_

Transport R:dr 71,243: te. R:dr 113,421: 65.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

19

Transport R:dr 71,243: ik. R:dr 113,421: 65.

till löneförhöjning åt besigtningsrustmä
starne

på Artilleriets Tygstat............... » 3,200: —

Summa tillökning R:dr 74,443: 16.

men, enär från donna summa bör afgå ett

belopp, motsvarande aflöningen för de beställningar,

hvilka i följd af Artilleriets

fortgående organisation äro till indragning

afsedda, eller ...................................................... » 8,440: —

kommer verkliga förhöjningen att utgöra................................. » 66,003: i6.

hvithet sistnämnda belopp Kongl. Maj:t föreslår att tilläggas

ifrågavarande anslag på följande sätt, nemligen:

att anslagets nuvarande pen
ningebelopp

....................................... 851,622: 72

ökas med .............................................. 59,596: 48

till ................................................................................. 911,219: 20

att den under anslaget uppförda oindelta

spån mål 46,514 k.f. 2 k:r, motsv. R:dr 97,679: 82

må ökas

med .. 3,050 » 8 » » » 6,406: 68

till......... 49,565 kubikfot, motsvarande.............. 104,086: so

hvarigenom anslagets slutsumma blifver R:dr 1,015,305: 70.

Marinregementet. I afseende å det under denna rubrik

upptagna anslag, 248,228 R:dr 42 öre, vill Kongl. Näjd i

Nåder föreslå, att, på sätt för innevarande år redan finnes

medgifvet, samma anslag, i den man det genom regementets

indragning blifver disponibelt, må jemväl för år 1874

ställas till Kongl. Maj:ts förfogande, att till erforderligt

belopp användas för upprätthållande af garnison i Carlskrona.

Fortifikationen. Enligt uppgjordt förslag till fördelning

af det vid 1872 års Riksdag, till påbörjande af en

Sappörbataljons uppsättning, för innevarande år anvisade

extra anslag af 44,709 R:dr 40 öre, bör, utaf nämnda

summa, tillkomma anslaget för Fortifikationen ett belopp

af.............................................................................. li:dv 21,301: 71.

I detta anslag erfordras dessutom tillökning

med följande belopp, nemligen:

för komplettering af befälet vid första sappör-kompaniet.

..................................................... » 4,792: so.

Transport R:dr 26,094: 21. R:dr 179,424: 81.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1873.

Transport R:dr 26,094: 21. R:dr 179,424: 81.

till arfvoden åt hornblåsarne vid Pontonier
bataljonen

...................................................... » 216: —

» förhöjning i rekryteringspenningarne

för manskapet vid Pontonier-bataljonen » 360: —

» löneförhöjning åt vaktmästaren vid Fortifikationens

Chefs-Expedition..................__»____100: —

så att förhöjningen i anslaget kommer att. utgöra tillhopa

hvilket sistnämnda belopp Kongl. Maj:t föreslår att komma

anslaget till godo på följande sätt, nemligen:

att anslagets nuvarande pen
ningebelopp.

............................................ 221,510: 37

ökas med ................................................ 23,580: 94

till .................................................................................... 245,091: 31

att den under anslaget upptagna oindelta

spannmål 4,701 kub.f. 4 k:r, motsv. R:dr 9,872: 94

må ökas

med... 1,518 » 7 » » » 3,189: 27

till ......... 6,220 kub.f. 1 k:a, motsvarande ............ 13,062: 21

hvarigenom anslagets slutsumma blifver... R:dr 258,153: 52.

Kavalleri- och Artillerihästars remontering och skoning.

Utaf det för fullföljande af Artilleriets organisation till

uppförande å ordinarie stat afsedda anslag tillkommer anslaget

för kavalleri- och artillerihästars remontering och skoning

ett belopp af ............................................. R:dr 4,981: so,

hvarförutan erfordras: till förhöjning i remonteringspenningarne

vid Lifgardet till

häst och hussarregementet Konung Carl XV

samt i anslaget för hästar nes skoning vid

sistnämnda regemente .......................................

» 14,962: »o.

Och föreslår Kongl. Maj:t alltså, att ifrågavarande riksstats
anslag,

nu utgörande ...................................... R:dr 67,261: 25,

må med tillhopa .............................................. » 19,944: —

förhöjas till............................................................ R:dr 87,2 05 : 25.

Fourragering af Artilleriets och Pontonier bataljonens samt

värfvade Kavalleriets hästar. Till detta anslag bör, utaf

extra anslaget för fullföljande af Artilleriets organisation,

läggas ett belopp af ......................................................................

26,770: 21,

19,944:

28,700:

Transport R:dr 254,839: U2„

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kong!» Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

Transport R:dr 254,839: os.

och föreslår Kong!. Maj:t alltså, att berörda riksstatsanslag,

som för närvarande utgör.............................. R:dr 439,700: —

må med .............................................................: » 28,700: —

förhöjas till......................................................... R:dr 468,400: —

Mathållning för manskapet vid garnisonsregementena.

Äfven till detta anslag bör läggas eu del utaf de för Artilleriets

och Fortifikationstruppernas organisation afsmida

medel; hvilken del, beräknad till 28,157 R:dr 55 öre, bär

utföres med .......................................................................................... » 28,000: —

och föreslår Kong!. Maj:t alltså, att anslaget till mathållning

för manskapet vid garnisonstrupperna må med nyssnämnda

belopp........................................................ R:dr 28,000,

från sin nuvarande summa.......................... »__358,000,

förhöjas till............................................................... R:dr 386,000.

Beväringen.

Gotlands Nationalbeväring. I detta anslag föreslår

Kongl. Maj:t förhöjning med följande belopp, nemligen:

till ökade remonteringspenningar för manskapet vid År
tilleristamtruppen

å Gotland....................... R:dr 75.

» bekostande af sjukvård å Länslasarettet i

Wisby för manskap tillhörande nämnda

stamtrupp ......................................................... »_ 150. » 225: —

hvarigenom, sedan anslagets nuvarande summa 141,878 R:dr

90 öre minskats med 1,000 R:dr, som, till följd af förslaget

rörande Generalstabens organisation, bör till det nya

anslaget för Generalstaben öfverföras, Gotlands Nationalbevärings

anslag kommer att uppgå till 141,103 R:dr 90 öre.

Haterielen.

Försvarsverket till lands i allmänhet eller Arméförvaltningens

Departement. Enligt den uppgjorda fördelningen

af de för Artilleriets och Fortifikationstruppernas organisation

till uppförande å ordinarie stat afsedda medel tillkommer

anslaget för försvarsverket ett belopp af tillhopa

...................................................................... R:dr 35,908: so.

men då, till följd af hvad rörande be- ___________

Transport R:dr 35,908: r,i\ R:dr 283,064: os.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

Transport R:dr 35,908: 56. R:dr 283,064: 02.

klädnadsund erhållet vid Wermlands Fältjägareregemente

förekommit, samma anslag

bör minskas med....................................... » 18,000: —

kommer verkliga anslagstillökningen att

utgöra .................................................................... R:dr 17,908: 56,

hvilken tillökning dock, till jemnande af de ordinarie an
slagsförhöjningarnes

slutsumma, här utföres med................. » 17,935: 98.

Och föreslår Kongl. Maj:t således, att anslaget för försvarsverket

i allmänhet, nu utgörande ......... R:dr 1,427,791: 83,

må med ............................................................ » 17,935: 98

förhöjas till...................................................... R:dr 1,445,727: 81.

Lif- och släpmunderingar vid rothällsregementena. Kongl.

Maj:t föreslår, att detta anslag, som för närvarande utgör

262,520 Rall'', må med ..................................................................... » 10,000: —

förhöjas till 272,520 R:dr samt att anslagets rubrik måtte

förändras genom tillägg af orden: och Wermlands lältjägareregemente.

Inqvartering skostnader i Stockholm. I detta anslag föreslår

Kongl. Maj:t förhöjning:

för Generalstabens organisation med ............ R:dr 5,235: —

och för Fortifikationstruppernas d:o ............ » 1,668: —

hvilka belopp bär utföras i rundt tal med.............................. » 6,900: —

och kommer härigenom anslagets slutsumma att utgöra

24,900 R:dr.

Inqvartering skostnader i landsorten. Till utgifter i följd

af Generalstabens organisation föreslår Kongl. Maj:t, att

detta anslag, nu utgörande............................. R:dr 36,000: —

må med ............................................................................................... » 1,300: —

förhöjas till 37,300 R:dr.

Diverse anslag.

Disciplinkompaniet. Kongl. Maj:t föreslår, att under

denna rubrik måtte å 4:de hufvudtiteln och näst efter anslaget

till extra utgifter uppföras ett nytt anslag af förslagsanslags

natur, till belopp af .............................................. ''> 36,000: —

Summa tillökning i ordinarie anslag R:dr 355,200: —

När härtill lägges hufvudtitelns nuvarande slutsumma » 10,613,300: —

kommer donna att uppgå till................................................. R:dr 10,968,500: —

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o l, om Statsverket 1873.

23

Uti nyssnämnda tillökningssumma 355,200 R:dr ingår dock dels ett

belopp af 190,235 R:dr 48 öre, som redan för innevarande år i form af extra

anslag linnés anvisadt för Artilleriets och Fortifikationstruppernas organisation,

dels ock ett belopp af 36,000 R:dr, som förut varit å 2:dra hufvudtiteln

uppfördt.

Beträffande härefter de Landtförsvarets behof, för hvilka tillfälliga eller

extra anslag erfordras, finner Kongl. Maj:t, på grund af hvad i förut åberopade

Stats-Rådsprotokoll öfver Landtförsvars-ärenden för den 10 innevarande

månad blifvit utredt och upplyst om hvart och ett af nedannämnda

föremål, hvartill medel behöfva för år 1874 anvisas, Sig föranlåten af Riksdagen

i Nåder åska följande extra anslag.

l:o.

Till kostnaders bestridande för fullföljandet af Artilleriets organisation

enligt uppgjord plan, i rundt tal.................................................. R:dr 119,600

2:o.

Till inlösen af persedlar vid Göta Artilleri-regemente

och Gotlands Nationalbevärings Artillericorps’ stamtrupp, i

följd af passevolansens upphörande derstädes, äfvensom till

arfvoden åt Batteri- och Kompani-Cheferne, i afvaktan af

ny lönereglering vid värfvade armé en, ett förslagsanslag af » 90,000.

3:o. Artilleribehof.

Till fortsatt anskaffning af fältartillerimateriel ... 185,000.

» fästnings- och positionskanoner........................ 200,000.

» skjutförsök ............................................................... 30,000.

» infanterigevär ....................................................... 1,084,000.

» ridhus- och stallbyggnader i Christianstad 50,800.

» ridhusbyggnad å Carlsborg.............»................... 28,000.

» gevärsförrådsbyggnader ....................................... 53,600. » 1,631,400.

4:o. Fortifikationsbehof.

Till Carlsborgs fästningsbyggnad................................ 245,700.

» befästningsarbetena i Stockholms skärgård:

för skansanläggningen å Rindön vid

Oxdjupet ......................................... 75,000.

» bepansringar.................................... 680,000. 755,000.

» befästningsarbetena omkring Carlskrona............ 950,000. » 1,950,700.

Transport R:dr 3,791,700.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

Transport R:dr 3,791,700.

5:o. Beklädnadsbehof.

Till underhåll af beväringsmanskapets beklädnad .................. » 189,000.

6:o. Generalstabens Topografiska afdelnings arbeten.

Till fortsättande af dessa arbeten ................................................. » 60,000.

7:o. Officerares anställning i utländsk krigstjenst.

Till understöd för sådan anställning........................................... » 9,000.

8:o. Skarpskytteväsendet.

Till befrämjande deraf...................................................................... » 100,000.

9:o. Kasernetablissement för Svea Artilleri-regemente.

Till kostnaders bestridande derför, under förutsättning att

de nya kostnadsförslag rörande ifrågavarande etablissement,

om hvilkas utarbetande föreskrift blifvit med
-

delad, hinna under Riksdagens lopp fullbordas............... » 200,000.

10:o Exercishus för Lifgardet till häst.

Till uppförande af en sådan byggnad....................L...........______”_________45,500.

Summa extra anslag R:dr 4,395,200.

Hufvudsuminorna af de till 4:de hufvudtiteln eller Landtförsvaret hörande

anslag skulle, i följd af hvad nu föreslagits, komma att utgöra:

Till utgifter å ordinarie stat................................................ R:dr 10,968,500.

» extraordinarie behof........................................................ .» 4,395,200.

Summa R:dr 15,363,700.

Femte UnfvridLtiteln,

innefattande anslaget till Sjöförsvars-Oepar temeritet.

Nu gällande Riksstat upptager för denna hufvu dtitel:

Penningar ................................................................................................... 4,084,786: 02.

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor, beräknade till 81,513: 98.

4,166,300: —

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

Med hänvisning till bilagda öfver Sjöförsvars-ärendeu den 10 December

1872 i Stats-Rådet börda protokoll och dervid fogade underdåniga memorial,

vill Kongl. Maj:t, i afseende å organisationen af sjöförsvarets militärpersonal,

föreslå, beträffande:

A. Befäls- och underbefäls-personalen,

1) att sjöförsvarets nuvarande båda aktiva kårer, Kongl. Flottan och

Kongl. Skärgårds-Artilleriet, skola sammanslås till en för Sveriges kustförsvar

afsedd kår, med benämning »Kongl. Flottan», hvars befälspersonal skall

utgöras af:

Officerare:

2 Flaggman (Konter-Amiraler),

6 Kommendörer,

20 Kommendörkaptener,

43 Kaptener,

43 Löjtnanter och

_ 26 Underlöjtnanter,

Summa 140 Officerare;

Underofficerare:

20 Flaggunderofficerare (l:sta klassen),

75 Underofficerare af 2:a klassen och

____95___dbo af 3:e klassen,

Summa 190 Underofficerare;

2) att den minskning i nuvarande antal regementsofficerare och underofficerare

vid sjövapnet, som sålunda kommer att ega rum, må ske allenast

i mån af inträffande afgång;

3) att aflöningarne för officerare och underofficerare vid den nya

Kongl. Flottan höra utgå i enlighet med den vid det underdåniga memorialet

fogade stat (bil. N:o 6) och fördelas på sätt derstädes är föreslaget

uti tre fjerdedelar fast lön och en fjerdedel tjenstgöringspenningar, deruti

inbegripne såväl ersättning för inqvartering, som, hvad underofficerarne

angår, vederlag för indragen aflöningsspanmål; dock att den lönetillökning

för en de] officerare och för underofficerarne, som genom tillämpning af

donna stat blefve en följd, må dem tillgodokomraa först i den mån erforderliga

medel blifva för ändamålet tillgängliga i den ordning bär nedan

under D. säges;

Bih. till Biksd. Frat. 1873. l:a Samt. Islå Afd.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1873.

4) att tjenstgöringspenningar uppbäras under all slags militärt^ eu st

äfvensom under semester af såväl officerare som underofficerare, men deremot

innehållas och för statsverket besparas, då officer eller underofficer

är på grund af erhållen permission, till följd af sjukdom eller annan särskild

anledning, förhindrad att gorå tjenst; med iakttagande härvid, att

dylik innehållning af tjenstgöringspenningarne skall ega rum för hvarje

månad, hvarunder löntagaren varit mera än 15 dygn ur tjenstgöring;

5) att, i den man medel, hvilka redan finnas på 5:e hufvudtitelns

aflöningsanslag uppförda, dertill lemna tillgång, en ny reservstat må, i den

ordning här nedan under D. närmare bestämmes, upprättas, under benämning

»Kongl. Flottans Permanenta Reservstat», dit officerare af kaptens och

högre grad vid Kongl. Flottan må kunna förflyttas, då Kongl. Maj:t, med

afseende å tjenstens fördel, pröfva!'' så höra ega rum;

6) att öfverflyttning till permanenta reservstaten icke må vara förenad

med förlust af någon del utaf innehafvande löneförmåner, samt att aflöning^

n jemväl vid denna reservstat blifver fördelad uti fast lön och tjenstgöringspenningar

enligt samma grunder, som ofvan blifvit för Kongl. Flottan

föreslagna;

7) att befordran å permanenta reservstaten må kunna ega rum, då

Kongl. Maj:t på grund af framstående förtjenst dertill finner anledning;

8) att hvar och en officer eller underofficer, som efter utfärdandet af

nu föreslagna bestämmelser utnämnes, äfvensom enhvar redan i tjenst varande

officer, som derefter erhåller befordran till regementsofficer, eller

från lägre till högre regements-officersgrad uppflyttas, skall vara förpligta

att ur tjenstfri afgå, då han uppnått den lefnads- och tjensteålder, som

berättiga!'' honom till full pension jemte fyllnadspension; Kongl. Maj:t dock

obetaget att med hans begifvande låta med afskedet anstå, derest och så

länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjenstfri gagna det allmänna;

B. Matros- och kanonierlcompanierna,

9) att de två kompanierna kanonierer vid Skärgårdsartilleriets station,

hvardera om 100 man, må ombildas till två i Stockholm förlagda kompanier

matroser och jungman, i likhet med de vid Carlskrona station varande

matroskompanierna, samt rekryteras från skeppsgossekåren;

10) att för de sålunda upprättade två nya matroskompanierna endast

en chef må anställas, liksom två och två af de i Carlskrona förlagda fyra

kompanierna skola förenas under en chef i enlighet med hvad bil. N:o 9

utvisar;

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

27

C. Bätsmansliållet,

11) att, genom förening af mindre vidsträckta båtsmanskompanier

under en chef, antalet kompanichefer vid båtsmanshållet minskas från 29

till 19, hvaremot de nu till dem utgående arvodena å 300 R:dr ökas till

500 R:dr för dem hvardera;

12) att till biträde åt kompanichef må anställas en underofficer å

hvarje båtsmanskompani och lönerna för dessa underofficerare bestämmas

att utgå med 900 R:dr för en hvar af de 9 äldre och 800 R:dr för hvardera

af de 10 yngre;

13) att den till arvoden åt båtsmanskorporaler nu anslagna summa

8,626 R:dr måtte ökas till 23,250 R:dr, för beredande af arvoden åt distinktionskorporaler,

korporaler och vice korporaler;

14) att de till arvoden åt artilleribåtsmän ä 10 R:dr nu anvisade

12,160 R:dr måtte få användas till arvoden åt dem af manskapet vid båtsmanshållet,

som utmärka sig genom skicklighet i tjenstens olika delar;

15) att båtsman må inedgifvas rättighet att, under fredstid, afgå från

tjensten efter fyllda 27 lefnads- och 7 tjensteår, med skyldighet likväl, om

han vill af donna rättighet före uppnådda 15 tjensteår sig begagna, att i

sitt ställe sätta annan krigsduglig karl mot enahanda löneförmåner, som

han sjelf af roten åtnjutit, och med nylegd båtsmans förpligtelse!’;

16) att, såvida donna framställning om båtsmäns rätt till afgång vinner

Riksdagens bifall, hela kostnaden för båtsmännens beklädnad må från och

med år 1874 af kronan öfvertagas och i följd deraf det å Riksstaten under

5:e hufvudtiteln uppförda anslag till båtsmäns beklädnad, nu utgörande

»förslagsanslag högst» 138,200 R:dr, ökas med beloppet af det från de

rotering^ och rustningsskyldige nu utgående beklädnadsbidrag, omkring

69,800 R:dr, eller till 208,000 R:dr, med bibehållande i öfrigt af samma

natur som hittills;

17) att den vakansafgift, som enligt 1872 års Riksdagsbeslut är bestämd

att utgå af de rusthåll, hvilkas sättande på vakans till ett begränsadt

antal inom Blekinge län och Södra Möre härad under loppet af tio år

blifvit vid samma Riksdag medgifven, minskas med ett belopp, motsvarande

den deruti inberäknade beklädnadsafgiften;

18) att, ifråga om legoaftal^ emellan rust- eller rotehållare och båtsmän,

den dem genom Kongl. Brefvet den 14 Juli 1835 redan lemnade frihet,

att med hvarandra öfverenskomma om sina inbördes rättigheter och

skyldigheter i allmänhet, må vinna den utsträckning, som med behörigt

afseende å båtsmannens tjenstbarhet kan förenas, och i sådant hänseende

stadgas:

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

dels att vid rekrytering af ledigt båtsmansnummer skall emellan rusteller

rotehållaren och rekryten till framtida efterrättelse upprättas skriftligt

kontrakt, fullständigt upptagande alla de löneförmåner, båtsmannen eger

under sin tjenstetid af rust- eller rotehållaren åtnjuta, samt sättet huru de

skola komma båtsmannen tillhanda;

dels oek att, med iakttagande deraf att bestämmelser, skadliga för

båtsmannens tjenstbarhet, icke må i kontraktet inflyta och att gällande

föreskrifter angående fortskaffning af tross fortfarande lända till efterrättelse,

båtsmannens alla öfriga löneförmåner må bero på fritt aftal emellan rusteller

rotehållaren och båtsmannen; dock att värdet af de aftalade förmånerna

icke väsendtligen understiger hvad båtsman i orten enligt författningarne

tillkommer; och må följaktligen, der båtsmannen är berättigad till

torp eller bostad, det stå honom fritt, att för sin tjenstetid med rust- eller

rotehållaren öfverenskomma om ersättning för donna förmån, men i händelse

torp eller bostad för båtsmannen blifvit i kontraktet betingad, bör

detsamma jemväl innehålla bestämmelser i afseende å underhållsskyldigheten;

hörande .det uppgjorda kontraktet granskas af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,

som, derest icke något är att deremot erinra, stadfäster detsamma

till efterrättelse;

D. Medlen och ordningen för organisationens genomförande,

19) att de för organisationen erforderliga tillökningar i anslagen till

aflöningsstaterna, beräknade:

för Kongl. Flottans officerskår enligt bil. N:ris 6 och 7 till R:dr 12,385: —

» Underofficerskåren, bil. N:ris 6 och 8 ...................................... 5,330: —

» Permanenta Reservstaten, bil. N:o 6 ......................................... 114,000: —

» Kanonierkårens ombildning till matroskår, bil. N:o 9 ......... 14,597: so

» Båtsmanshållet (med undantag af beklädnaden) bil. N:o 11 31,424: —

Summa R:dr 177,736: so

måtte få utgå af de aflöningsmedel, som för närvarande äro anvisade till

Kongl. Flottans nya och gamla reservstater samt indragnings- och expektansstaten

jemte ersättning för inqvartering åt officerare och underofficerare,

äfvensom af det kontanta vederlaget för indragen aflöningsspanmål för

de senare, i enlighet med hvad i bil. N:o 13 är angifvet, allt i den mån

medel genom afgång i nämnda stater redan till någon mindre del äro eller

framdeles blifva för detta ändamål tillgängliga;

20) att vid organisationens genomförande bör till efterrättelse lända,

att sammanslagning af Kongl. Flottan och Kongl. Skärgårdsartilleriet sker

omedelbart, men tillgängliga medel användas i följande ordning, nemligen till:

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873.

a) förändringarna i båtsmanshållets befäl- och underbefäl, samt kanonierkårens

omdaning;

b) förbättring i underofficerarnes aflöning, hvarvid iakttages, att en

högre grad går före en lägre och, inom graden, den i tennsten äldre framför

den yngre;

c) fyllnad i de officerslöner, hvilka enligt det framställda förslaget höra

ökas, dervid en högre grad går framför en lägre och, inom graden, den i

tennsten äldre framför den yngre;

d) Permanenta Reservstatens upprättande;

E. Anslaget till exercis med flottarns bemanning.

21) att det nu utgående reservationsanslaget till exercis med flottans

bemanning och sjöexpeditioner för handelns skyddande måtte, hädanefter

såsom hitintills, blifva stäldt till Kongl. Maj:ts förfogande för det med detsamma

afsedda ändamål, dock att högst eu tredjedel må användas till öfningsexpeditioner

i aflägsna farvatten.

Enligt ofvanstående beräkningar skulle för förändringens genomförande

ej erfordras annan tillökning i nuvarande anslag å hufvudtiteln, än att, i

händelse af bifall till framställningen om kronans öfvertagande af hela beklädnadskostnaden

för båtsmännen, anslaget till »båtsmännens beklädnad»

förhöjes med....................................................................................R:dr 69,800: —

Vidkommande regleringen i öfrig! af femte hufvudtiteln,

hemställer Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med de beslut,

som finnas antecknade uti närlagde protokoll öfver Sjöförsvarsärenden

den 10 innevarande Januari, i afseende å

Departementets Kansli-expedition,

att, för beredande af löneförhöjning med 150 R:dr åt den

å expeditionens stat uppförda vaktmästare, anslaget till expeditionen

måtte höjas med .......................................................................

Departementets Kommando-expedition,

att, för beviljande af enahanda löneförhöjning åt vaktmästaren

vid donna expedition, anslaget till samma expedition

höjes med.................................................................................................

Transport R:dr

150: —

150^ —

70,100: -

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

Transport R:dr

Förvaltningen af sjöärendena,

att, till förhöjning i aflöningen åt vaktmästaren och de två

kammardrängarne vid Förvaltningen af Sjöärendena med 100

R:dr till dem hvar, anslaget till nämnda Embetsverk måtte

höjas med................................................................................................

Aflöning sstaterna vid Sjöförsvarets stationer,

att till aflöning för garnisoner å Kungsholms fästning och

Drottningskärs kastell, hvilken garnison, i följd af marinregementets

indragning, kommer att utgöras af manskap utaf båtsmanshållet,

måtte å anslaget till aflöningsstaterna vid Sjöförsvarets

stationer uppföras ett belopp ...............................................

samt att till löneförhöjning med 100 R:dr till hvardera

af vaktmästaren och kammardrängen vid Stations-Befälhafvarens

i Stockholm kansli å samma anslag uppföres................................

Flottans nybyggnad och underhåll,

att — till bestridande af förbättrad aflöning för ordinarie

handtverkspersonalen vid stationerna, till aflöning åt extra

arbetare å varfven, till förhöjning i ordinarie maskinisternes aflöningsvilkor

samt till polispersonalens vid Carlskrona station

aflöning — anslaget till flottans nybyggnad och underhåll

måtte höjas med härför beräknadt belopp, eller från 871,827

R:dr 32 öre till 967,827 R:dr 32 öre, med ....................................

Lots- och Fyr-inrättningen med dertill hörande personal,

att ifrågavarande reservationsanslag, uti hvithet ingår ett

anslag af samma natur å 10,000 R:dr till lifräddningsanstalterna

ä Rikets kuster, måtte förhöjas från 750,460 R:clr, hvartill

det uti Kiksstaten för innevarande år är uppfördt, till

800,460 R:dr eller med........................................................................

motsvarande den beräknade tillökningen i statsverkets inkomster

af fyr- och båkmedlen; hvarvid Kongl. Maj:t tillika förutsätter,

att de på nyssnämnde statsinkomst, utöfver beräknade

beloppet deraf, uppkommande öfverskott fortfarande må få,

såsom hitintills, användas för de med ifrågavarande anslag

afsedda behof.

70,100: -

300: —

1,900: —

200: —

96,000: —

50,000: —

Transport R:dr 218,500:

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

31

Transport R:dr 218,500: —

Då beloppet af öfriga å femte hufvudtiteln uppförda anslag

bibehålies oförändradt, och den förhöjning i anslagen,

som Kongl. Maj:t begärt, utgör .............................. 218,500: —

skulle hufvudtitelns slutsumma nu utgörande ............................ 4,166,300: —

höjas till ................................................................................................. 4,384,800: —

Härjemte vill Kongl. Maj:t begära af Riksdagen, att följande särskilta

eller extra anslag måtte beviljas, nemligen:

l:o för planering och strandskoning utanför verkstäderna

vid Stockholms station jemte utfyllning och kajbyggnad derstädes 79,700: —

2:o till påbörjandet af dockbyggnad vid samma station ... 115,000: —

3:o till anskaffning af machiner och machininventarier

vid båda stationerna............................................................................... 90,000: —

4:o till anskaffning af en pumpmachin till nya dockorna

i Carlskrona ....................................... 36,000:

5:o till inköp af en ångspruta med tillbehör för samma

station........................................................................................................... 14,000: —

6:o till kanoner jemte lavettage och projektiler.................. 200,000: —

7:o till handvapen med ammunition.......................................... 100,000: —

8:o till anskaffning af minmateriel............................................ 335,000: —

9:o till byggande af krigsfartyg ................................................ 1,300,000: —

Summa extra anslag R:dr 2,269,700: —

Sjette I liifvuxltiteln,

innefattande anslagen till Civil-Departeinentet.

Nu gällande Riksstat upptager för donna Hufvudtitel:

Penningar ................................................................................................. 8,378,459: as.

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor........................... 197,011: 74.

Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag............ 12,407: 64.

Oindelt spanmål, 9,438,4 kubikfot h 2 R:dr 10 öre kubikfoten 19,8 2 0: 64.

Summa Runt R:dr 8,607,700: —

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

Enligt nårlagda den 10 innevarande månad öfver Civil-Departementsärenden

förda protokoll föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen, beträffande:

l:o Departementets Expedition,

att, för beviljande af löneförhöjning med 150 R:dr till hvarje af de fyra

vaktmästare, hvilka äro å Expeditionens lönestat uppförde, ordinarie anslaget

till Expeditionen höjes från 45,600 R:dr till 46,200 R:dr eller med 600: —

samt att på extra stat anvisas dels till arfvode

åt ett biträde inom Expeditionen för de kommunala

ärendenas beredning och expedierande ett

anslag af 1,800 R:dr dels ock, utöfver hvad som

för närvarande är för befrämjande af ärendenas

gång stäldt till Departements-Chefens förfogande,

ett ytterligare anslag till belopp af 3,000 R:dr

eller tillsammans ........................................................... 4,800: —

2:o Commerce-Collegium,

att från Commerce-Collegii stat afföres det

derå uppförda belopp 300 R:dr till arvode för

vårdande af de mineralogiska samlingarna, men

deremot beviljas tillökning i Commerce-Collegii

aflöningsanslag med 400 R:dr, på det Kongl. Maj:t

må blifva i tillfälle höja Commerce-Collegii vaktmästares

och tre vaktbetjentes löner med 100 R:dr

för hvardera; kommande, i händelse donna framställning

bifalles, det för närvarande till 84,400

R:dr uppgående ordinarie anslaget till Commerce
Collegium

att höjas till 84,500 R:dr eller med... 100: —

3:o Statistiska Tabell-Kommissionen,

att dels bevilja, att de vid Statistiska Centralbyrån

anställde två Aktuariers löner må, efter

innehafvares val vitsordade tjenstgöring under en

tid af fem år, räknad från och med året näst

efter det, då Aktuarie blifvit utnämnd eller framdeles

utnämnes, höjas med 500 R:dr och således

årligen utgå med 3,000 R:dr, vidare efter fem

års sådan tjenstgöring höjas till 3,500 R:dr samt

slutligen efter ytterligare fem års enahanda tjenstgöring

höjas till 4,000 R:dr; _______ ______

Transport R:dr 4,800: —

700: —

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

33

Transport R:dr 4,800: —

dels från Statistiska Tabellkommissionens anslag

»till aflöningsmedel åt Statistiska Centralbyrån»

afföra det hittills utgående årliga arfvode

750 R:dr till en tjensteman vid f. d. Kommissionen

öfver tabellverket, samt i följd deraf och

enär förstberörda framställning icke föranleder

någon utgift under nästa statsregleringsperiod,

minska berörda anslag från 15,750 R:dr till

15,000 Rdr eller med 750 R:dr;

dels ock höja det å Statistiska Tabell-Kommissionens

stat uppförda reservations-anslag »till

arfvoden åt tillfälliga biträden» från 7,250 R:dr

till 10,000 R:dr eller med ..........................................

4:o Landtmäteri-Staten,

att, på det Kongl. Näjd må komma i tillfälle

att

dels öka de vid Rikets General-LandtmäteriKontor

anställde tre Ingeniörers och två Amanuensers

löner med 600 R:dr för hvardera samt

hvarje af de vid samma kontor anställde två

vaktmästares löner med 150 R:dr, hvartill erfordras

sammanräknadt 3,300 R:dr,

dels ock bevilja de i Riket anställde 24

Förste Landtmätare lönetillökning till belopp af

700 Rdr för hvardera med skyldighet för dem

att, på sätt Kongl. Näjd kan finna godt föreskrifva,

biträda Hushållnings-Sällskapen i de län,

der de äro anställde, med insamlande af jordbruksstatistiska

uppgifter, för hvilken lönetillökning

erfordras tillsammans 16,800 R:dr,

höja det för närvarande med 96,100 R:dr

uppförda ordinarie anslaget till LandtmäteriStaten

till 116,200 R:dr eller med...........................

5:o Rikets Ekonomiska Karteverk,

att, utöfver det å Sjette Hufvudtiteln för

närvarande för Rikets ekonomiska karteverk uppförda

ordinarie anslag 6,000 R:dr, under samma

Transport R:dr 4,800: —

Bih. till Riksd. PrOt. 1873. 1 Sami., 1 Afd.

700: —

2,750: -

20,100: —

23,550: —

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. År:o 1, om Statsverket 1873.

Transport R:dr

hufvudtitel på extra stat för år 1874 anvisa till

fortsättande af de ekonomiskt geografiska kartearbetena,

i Norrbottens län 20,000 R:dr och af

ekonomiska stomkartearbetena i öfriga delar af

riket 32,000 Rdr eller tillsammans ........................

6:o Landtstaterna i länen,

dels att, för provisoriskt höjande af den

hvarje Länsbokhållare tillkommande aflöning från

1,000 till 2,000 Rdr eller med 1,000 Rdr samt

af hvarje Landskontorist^ löneförmåner från 500

Rdr till 1,000 Rdr eller med 500 Rdr, bevilja

på ordinarie stat för år 1874 ett sammanräkna^

belopp af 36,000 Rdr;

dels att, på det Kongl. Maj:t måtte komma

i tillfälle att ej mindre öka de vid Länsstyrelserna

anställde ordinarie vaktmästares aflöning

till 600 Rdr för hvarje emot skyldighet för dem

att kostnadsfritt ombesörja eldning, städning och

uppassning å Provinslandtmäterikontoren, än äfven

med 150 Rdr förhöja ett till Kongl. Maj:ts

Befallningshafvandes i Stockholms län disposition

för godtgörande af extra vaktbetjening stäldt

belopp af 200 Rdr, anslå och på ordinarie stat

uppföra det för nämnda ändamål erforderliga

belopp 10,050 Rdr;

dels att, — för beredande åt Kongl. Maj:t

af medel att för den betydliga tillökning i arbete,

som Häradsskrifvarne i riket till följd af

Nådiga Förordningen den 23 Juli 1869 angående

förändring af grundräntor och kronotionde samt

Nådiga Kungörelsen den 5 Oktober 1871 angående

verkställighet af åberopade förordning fått

vidkännas, tilldela 117 Häradsskrifvare eller deras

rättsinnehafvare godtgörelse med 300 Rdr åt

hvarje — å extra stat för år 1874 anvisa............ 35,100: —

del* att, enär nödigt finnes, att Junsele, Stöde

och Tåssjö socknar i Vester-Norrlands län komma

att hvar för sig utgöra ett särskilt läns
Transport

Rdr 91,900: —

4,800: —

52,000: —

23,550

23,550

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:r 1, om Statsverket 1873.

35

Transport R:dr 91,900: —

mansdistrikt samt för utförande af en sådan anordning

erfordras, utöfver en odisponerad länsmanslön,

två nya sådana —, såsom löneförmåner

åt blifvande länsmän i två af de nya distrikten

anvisa för hvardera 850 R:dr eller tillsammans

1,700 R:dr;

dels att, — på det ej mindre aflöningen åt

516 länsmän, för hvilka löner redan äro i stat

anvisade, äfvensom nyssbemälde två nye länsmäns

aflöning må varda höjda till 1,000 R:dr

för hvardera, än äfven den 305 å stat redan

uppförde äfvensom nämnde tvenne nye länsmän

tillkommande hyresersättning ökas med 50 R:dr

för hvardera, allt under vilkor, såväl att de hittills

till åtskillige länsmän utgående bötesersättningar,

hvilka icke öfverstiga 200 R:dr, skola

från och med 1874 upphöra att utgå samt det

för sådant ändamål afsedda sammanräknade belopp

21,549 R:dr afföras från andra hufvudtitelns

anslag till »ersättning åt personer, menigheter

eller allmänna inrättningar för dem genom nya

strafflagens införande frångångna bötesandelar»,

som ock att de å allmänna Indragningsstaten anvisade,

till 650 R:dr 48 öre uppgående utgifter

för gäldande af ersättning åt åtskillige länsmän

för den dem genom ny uppskattning af boställen

tillskyndade minskning i förut innehafda kontanta

löneinkomster komma att vid förutnämnda

tid upphöra —, å ordinarie stat provisoriskt

anvisa derför erforderliga belopp, utgörande

170,045 R:dr;

dels ock att, för beredande af tillgång till

den ersättning, som efter stadgade grunder tillkommer

åtskillige landtstatstjenstemän för boställen,

hvilkas indragning i nåder beslutats, höja

det kontanta anslaget med det sammanräknade

belopp, hvartill berörda ersättning uppgår eller

3,830 R:dr;

23,550:

Transport R:dr 91,900:

23,550: —

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:r 1, om Statsverket 1873.

Transport R:dr 91,900: —

men deremot minska indelta räntorna med

det sammanlagda belopp, hvartill de berörda boställen

åsätta räntor varit i stat beräknade eller

524 R:dr;

kommande, i händelse af bifall till dessa

framställningar, ordinarie anslaget i penningar

till Landtstaterna i länen, hvilket för innevarande

år 1873 utgör 1,083,279 R:dr 15 öre att för

år 1874 förhöjas till 1,304,904 R:dr 15 öre eller

med sammanräknad! ......................................................

hvaremot värdet af »indelt ränta och ersättning

för indragna räntor» 152,783 R:dr 37 öre

minskas med 524 R:dr och således nedgår till

152,259 R:dr 37 öre.

7:o Statens jernväg strafik,

att dels för tiden från och med år 1874

medgifva

a) att Öfverdirektörerneä och Sekreterarens

i Styrelsen årsarfvoden må förhöjas med ett belopp

af 500 R:dr för hvardera,

b) att två särskilda arfvodesklasser, afsedda

endast för afdelningsföreståndare vid ban-, maskin-

och traiikafdelningarna, må få tillämpas,

den ena å 4,800 R:dr och den andra å 4,500

R:dr, allt efter år räknadt,

c) att högsta arfvodesklassen för trafikdirektörernes

assistenter må bestämmas till 3,600 R:dr

årligen, och

d) att för hvarje af de i gällande aflöningsreglemente

upptagna befattningar, hvilka icke

redan blifvit nämnda, må såsom högsta arfvodesklass

bestämmas den, som, enligt samma reglemente,

är närmast högre än befattningens nuvarande

högsta;

dels förslagsvis beräkna det för drift och

underhåll, nya byggnader och anläggningar samt

nya inventarier vid statens järnvägstrafik erfor- _______

Transport R:dr 91,900: —

23,550: —

221,625: —

245,175: -

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:r 1, om Statsverket 1873.

Transport R:dr 91,900:

derliga, från trafikmedlen utgående anslag till

6,275,000 R:dr; kommande, i händelse af bifall

härtill, det till utgående från trafikmedlen förslagsvis

beräknade anslaget till statens jervägstrafik

att för år 1874 höjas från 5,184,000 R:dr

till 6,275,000 eller med................................................

dels ock för anskaffande af rörlig materiel

vid statens jern vägar bevilja 4,000,000 R:dr samt

deraf för år 1874 å extra stat anvisa..................... 2,400,000: —

8:o Skiften och Afvittringar,

att för skiften och afvittringar måtte anvisas,

utöfver det ordinarie anslaget 63,000 R:dr,

på extra stat i jernnt tusental.................................... 108,000: —

9:o Landtbruks-Ingeniörer och deras biträden,

att detta anslag höjes från 45,950 R:dr till

47,450 R:<lr eller med ................................................

10:o Befrämjande i allmänhet af jordbruk och

landtmannanäringar,

dels att följande vid föregående Riksdagar

beviljade anslag måtte jemväl för år 1874 anvisas,

nemligen

a) till prisbelöningar vid allmänna landt
bruksmöten

för husdjur, redskap, maskiner samt

ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster

........................................................................ 6,000:

b) till prisbelöningar vid täflingsmöten för

gödboskap, smör, ost, fläsk och kött å de orter

inom landet, der det kan finnas tjenligt anställa

sådana möten och der Hushållningssällskapen

vilja förena sig om sammanskott af medel till

dessa utställningar ......................................................... 3,000: —

c) till Svenska Trädgårdsföreningen mot enahanda

vilkor som vid föregående riksdagar varit

bestämda, nemligen att Föreningen, så vidt ske

kan, verkställer utdelning af fruktträd och plan
-

245,175: —

1,091,000:

1,500:

Transport R:dr 2,608,900: — 1,337,675:

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop, N:r 1, om Statsverket 1873.

Transport R:dr 2,608,900:

tor företrädesvis till de folkskolestyrelser, som

derom göra framställning, och, jemte behörig

redovisning för det erhållna statsbidraget, till

Landtbruks-Akademien afgifver berättelse om antalet

af de elever, hvilka under året vid inrättningen

njutit undervisning, äfvensom rörande

verkställda utdelningar af fruktträd samt om

öfriga föremål för Föreningens verksamhet ......... 4,500:

dels ock att för fortsättande under år 1874

af de geologiska undersökningarna beviljas ett

extra anslag af ............................................................... 58,000:

ll:o Hästafvelns förbittrande,

a) att medgifva, att från och med år 1874

och framgent må af c|e till hästafvelns förbättrande

anslagna medel och tillgångar årligen utgå,

såsom lön åt Chefen för Stuteri-Öfverstyrelsen

2,000 R:dr utöfver den nuvarande hyres- och

expensersättningen och såsom förhöjning i det

Sekreteraren vid nämnda Styrelse för närvarande

med 1,000 R:dr tillkommande arfvode 500 R:dr

eller tillsammans 2,500 R:dr,

b) att å extra stat för år 1874 anvisa, för

att användas till inköp af afvelsdjur vid stuterierna

och landtbeskällaredepoterna, ett belopp af

c) att för införande af prisbelöningar för

hästar höja det nuvarande ordinarie anslaget till

hästafvelns förbättrande med ....................................

att såsom reservationsanslag användas uteslutande

till bestridande af dylika belöningar och deraf

härflytande kostnader.

12:o Undervisningsanstalter för bergsbruk och

slöjder,

d) att, under vilkor, att de af Brukssocieteten

för närvarande underhållna bergsskolor i

Filipstad och Falun med dertill hörande skolor

för bergsarbetare komma att jemväl under år

1,337,675

50,000:

35,000

Transport R:dr 2,721,400:— 1,372,675

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:r 1, om Statsverket 1873.

39

Transport R:dr 2,721,400:— 1,372,675:

1874 fortsätta sin verksamhet i enahanda omfång

och utsträckning som hittills, hvarom Kong!.

Maj:t vill genom inspektion af sakkunnig person

sig förvissa, å extra stat för samma år anvisa,

att till Brukssocietetens fullmäktige i Jernkontoret

utbetalas, ett belopp af.................................... 14,000: —

b) att för Tekniska elementar-skolans i Norrköping

behof bevilja, utöfver ordinarie anslaget

12,000 R:dr, på extra stat ytterligare, att enligt

Kong!. Maj:ts bestämmelse användas........................ 4,500: —

c) att till Slöjdskolan i Stockholm för år

1874 anvisa, utöfver det på stat definitivt uppförda

beloppet 15,000 R:dr, ytterligare 56,950

R:dr, så att det uti 1873 års Riksstat under

ifrågavarande anslagstitel upptagna belopp minskas

med 1,325 R:dr; samt

cl) att, såsom bidrag till upprätthållande af

väfskolan i Borås, anvisa ett extra anslag af...... 3,800: —-

med vilkor att från Elfsborgs läns landsting eller

eljest inom orten tillskjutes ett belopp, motsvarande

minst hälften af statsanslaget.

13:o Undervisningsanstalter för handel och sjöfart,

att för beredande af aflöning under år 1874

och följande år åt en tredje underlärare vid Navigationsskolan

i Göteborg bevilja ett ärligt an

slag till belopp, motsvarande det enligt nu

laude stat till hvardera underläraren vid skolan

utgående arfvode, eller 1,200 R:dr, och för sådan!

ändamål höja det vid sednaste Riksdag bestämda

anslaget till undervisningsanstalter för

handel och sjöfart å 50,550 R:dr till 51,750 R:dr

eller med......................................................................... 1,200:

gäl
-

14:o Befrämjande i allmänhet af bergsbruket,

att — på det Kong], Maj:t måtte komma i

tillfälle årligen anvisa 6,000 R:dr till reseunderstöd

åt lämpliga personer, som önska att i främ
-

Transport R:dr 2,743,700:— 1,373,875: —

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:r 1, om Statsverket 1873.

Transport R:dr 2,743,700:

mande länder förvärfva sig ökad insigt och skicklighet

i hvad till bergshandteringen hörer — bevilja

hvad utöfver odisponerade tillgångar å ordinarie

penningeanslagct 3,700 R:dr 40 öre under

denna titel erfordras eller ..........................................

15:o Kontrollen å bränning affattning arnas tilllämpning

och restitution af tillverkning safgift

för utfördt bränvin,

att från Sjette hufvudtiteln afföra Förslagsanslaget

till »kontrollen å bränvinsförfattningarnas

tillämpning och restitution af tillverkningsafgift

för utfördt bränvin», hvithet anslag i nu

gällande stat är beräknadt till 400,000 R:dr.

16:o Diverse anslag,

att på extra stat anvisas:

till aflöning åt styrelsen för allmänna vägoch

vattenbyggnader samt hennes tjenstebiträden 33,400:

till undersökningar och expenser för allmänna

arbeten.................................................................. 30,000:

till stipendier åt medlemmar af väg- och

vattenbyggnadskorpsen för utrikes resor i ändamål

att studera andra länders allmänna arbeten 2,000:

17:o Statens jervägsbyggnader,

a) att för år 1874 bevilja ett extra anslag

af tillsammans................................................................. 4,000,000:

för fortsättande under samma år af arbetena

å norra och östra stambanorna i den utsträckning,

som Kongl. Maj:t, med afseende derå, att

nämnda baner böra vara år 1875 fullbordade,

kan finna lämpligt bestämma; äfvensom att medgifva,

att vid jernvägsarbetenas utförande Kongl.

Näjd må närmare bestämma de orter, som ifrågavarande

stambanor eller delar deraf vidare skola

genomgå, och de ställen, desamma höra anlöpa,

Transport R:dr 6,809,100:

1,373,875

5,000

1,378,875

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

41

Transport R:dr 6,809,100: — 1,378,875: —

b) att jemväl för år 1874 ställa till Kongl.

Maj:ts disposition hvad af samfälda kostnaden

för anskaffande af den å norra och östra stambanorna

erforderliga rörliga materiel enligt den

af Riksdagen godkäjida fördelning å nämnda år

belöper, eller .................................................................. 600,000: —

c) att besluta byggande dels af en bredspårig

jernväg med lätt öfverbyggnad till fortsättning

af norra stambanan från Storvik till Hybo i Helsingland

och vidare derifrån antingen till Torpshammar

i Medelpad eller annan öster derom belägen

punkt å Sundsvall-Torpshammar-banan;

dels ock af en smalspårig tvärbana med lika

öfverbyggnad, som, utgående från Torpshammar

eller annan öster derom belägen punkt å berörda

enskilda bana, sträcker sig, vare sig i sydligare

eller nordligare läge, med direkt eller indirekt

beröring af Östersund, till Aspåsnäset eller

Krokom samt fortsättes derifrån till riksgränsen,

en norsk statsbana från Trondhjem till mötes;

att antaga det af Jemtlands läns landsting gjorda

erbjudande att, såsom bidrag till nämnda tvärbanas

byggande, utan anspråk på aktier eller

återbetalning lemna staten 900,000 R:dr, under

vilkor, att byggnadsarbetet å jern va gen från Storvik

norrut och å tvärbanan ordnas så, att sistnämnda

banas delar öster och vester om Storsjön

dit framhinna ungefärligen samtidigt och

icke väsentligen senare, än den der uppåtgående

jernvägen från Storvik hinner tvärbanan mellan

Sundsvall och Trondhjem; samt att till fullständiga

undersökningar af lämpligaste sträckningarna

för vissa delar af ifrågavarande jern vägar

och förberedande arbeten å ostridiga delar deraf

för år 1874 å extra stat anvisa ............................ 200,000: —

d) att en stambana af 4,83 lots spårvidd och

i öfrigt samma trafikförmåga som de andra stam
Transport

R:dr 7,609,100: —

Bih. till Riksd. Prot. 1873. 1 Sami., / Afd.

1,378,875:

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kowjl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1873.

Transport R:dr 7,609,100: — 1,378,875: —

banorna skall i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med derför uppgjord plan med tillhörande omarbetade

kostnadsförslag anläggas från Sköfde

station å vestra stambanan till Carlsborgs fästning,

samt att för ändamålet å extra stat för år

1874 skall uppföras ett anslag af ........................... 50,000: —

7,659,100: —

Beträffande alla de anslag, som uti riksstaten för innevarande

år finnas under Sjette hufvudtiteln uppförde och icke

här ofvan blifvit särskild! omnämnde, har Kongl. Maj:t icke

anledning föreslå annan förändring, än att, för jemnande af

hufvudtitelns slutsumma, förslagsanslaget till skrifmaterialier

och expenser, ved m. m. höjes från 60,044 R:dr40 öre till

60,068 R:dr 40 öre eller med............................................................... 24:_

De belopp, som Kongl. Maj:t här ofvan begärt på ordinarie

stat utgöra....................................................................................... 1,378,899: —

Om härtill lägges nu gällande riksstat^ slutsumma för

Sjette hufvudtiteln .................................................................................... 8,607,700: —-

men från den genom berörda sammanläggning erhållna summa 9,986,599:

afdragas:

dels här ofvan föreslagna nedsättning^''

å anslaget till afföringsmedel åt Statistiska

Centralbyrån..........................................

» till Landsstaterna i länen ..............

» Undervisnings-anstalter för bergsbruk

och slöjder .................................

dels ock det belopp, hvartill förslagsanslaget till

kontrollen å bränvinsförfattningarnas tillämpning

och restitution af tillverkningsafgift för utfördt

bränvin är i gällande riksstat beräknadt...............

750:

524:

1,325:

400,000:— 402,599:

så erhålles det belopp..................................................................... 9,584 000:_

hvartill Sjette hufvudtiteln enligt Kongl. Maj:ts förlag skulle för år 1874

uppgå.

Här ofvan begärda extra anslag utgöra sammanlagd!......... 7,659,100:_

I fråga om understöd för sådana allmänna arbeten, hvilkas

utförande kontrolleras af styrelsen för allmänna väg- och

vattenbyggnader, föreslår Kongl. Makt:

Transport R:dr 7,659,100:

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No /, om Statsverket 1873.

43

Transport R:dr

att i ytterligare afräkning å det redan vid 1870 års Riksdag

beviljade anslag till väganläggning emellan Lycksele och

Wilhelmina kyrkobyar i Westerbottens län för år 1874 anvisas

..............................................................................................................

att utaf de vid 1872 års Riksdag beviljade anslag för år

1874 anvisas

till anläggning af väg från Rangis eller Gyljens bruk i

Öfver-Kalix socken af Norrbottens län nordvest upp till den

punkt, der vägen från Skröfven till Gellivara kyrkoplats vidtager

..............................................................................................................

till väganläggning emellan Norsjö och Malå kyrkobyar i

Westerbottens län.......................................................................................

och till anläggning af väg från Asele till Dorothea kyrkoby

i Westerbottens län ...............................................................................

att, för upprensning och reglering af farleden på Umeå

eif emellan staden Umeå och hafvel, beviljas ett statsbidrag

af 34,000 R:dr att utgå med ena hälften, eller 17,000 R:dr,

såsom anslag utan återbetalningsskyldighet och med den andra

hälften, eller 17,000 R:dr, såsom försträckning, under de vilkor

för donna senare, som Riksdagen kan finna godt bestämma;

och att försträckningsbeloppet måtte anvisas till utgående

under år 1874 med ..................................................................

att följande belopp anslås och ställas till Kongl. Maj:ts

disposition, nemligen:

l:o för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader

samt upprensningar af åar och farleder.......................>.......

2:o till bidrag för anläggning af nya samt omläggning

eller förbättring af backiga eller eljest mindre göda vägar......

3:o för understödjande af sådana utvikningar och vattenaftappningar

i Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands,

Jemtlands, Gefleborgs och Kopparbergs län samt Elf dals, Fryksdals,

Jösse och Nordmarks härad i Wermlands län, som hufvudsakligen

afse att förminska frostländigheten ..........................

och 4:o till låneunderstöd för befrämjande af utdikning^''

och aftappning^ af sänka traktör och sjöar för beredande af

odlingsbar mark inom Rikets mellersta och södra län...............

Transport R:dr

7,659,100: —

20,000: —

20,000: —

15,000: —

10,600: —

17,000: —

20,000: —

150,000: —

60,000: —

100,000: —

8,071,700: —

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

Transport R:dr 8,071,700: —

samt att, beträffande såväl välboren för erhållande och

åtnjutande af statsbidrag till allmänna arbeten som kontrollen

å arbetenas utförande enligt fastställda planer, de härom nu

gällande föreskrifter må bibehållas. _______

Summa R:dr 8,071,700: —

Sjunde Fliil viidtitolii,

innefattande anslagen för Finansdepartementet, hvilka i nu gällande Riksstat

utgöra:

Penningar................................................................................. R:dr 7,623,651: 77.

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor » 22,2 5 8 : 52.

Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag » 821: 10.

Oindelt spanmål, 604 kubikfot 1 kanna k 2 R:dr

10 öre kubikfoten...................................................................... » 1,268: ci.

Tillsammans R:dr 7,648,000: —

Enligt beslut, som innefattas i härvid bilagda Utdrag af det inför

Kongl. Maj:t den 10 innevarande månad förda Protokoll öfver Finansärenden,

föreslår Kongl. Maj:t härmed:

l:o

att, till förökande med 1,000 R:dr af de till befrämjande af göromålens

gång inom Finansdepartementets Expedition anvisade medel och till beredande

för de vid Expeditionen anställda tvänne vaktmästare af löneförbättring

med 150 R:dr till dem hvardera, det för nämnda Expedition uppförda

anslag förhöjes med 1,300 Rdr;

2:o

att, till beredande af löneförbättring för de hos Kammar-Kollegium anställda

vaktmästare med 125 R:dr till hvardera af de 2 Archiv-vaktmästarne

och med 50 R:dr till hvardera af de öfriga 6 vaktmästarne, anslaget till KammarKollegium

förhöjes med 550 Rdr;

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873. 45

3:o

att, till beredande af löneförbättring för Statskontorets 9 vaktmästare

med 100 R:dr till dem hvardera, anslaget till Statskontoret förhöjes med 900

R:dr, men att samma anslag deremot minskas dels med 5,973 R:dr 45 öre,

hvilket belopp, utgörande aflöning för Stockholms Slotts- och Förrådsmagasin

jemte bageri, bör i följd af Kongl. Maj:ts beslut om berörda magasins och

bageris ställande under Arméförvaltningen till Fjerde Hufvudtiteln öfverflyttas,

dels ock med 525 R:dr, åtgörande aflöning för en Vågkontrollör

och fyra vågdrängar vid krono vågen i Falun, h vilkas befattningar enligt

nådigt beslut skola i sammanhang med vågens upphörande indragas; kommande

ifrågavarande anslag genom dessa förändringar att på det hela minskas

med 5,598 R:dr 45 öre;

4:o

att, till beredande af löneförbättring för de vid Mynt- och Kontrollverken

anställda tre aktbetjente med 100 R:dr till dem hvardera, det för

nämnda verk uppförda anslag förhöjes med 300 R:dr;

5:o

att, till beredande af löneförbättring för Kammar-Rättens fem vaktmästare

med 75 R:dr till dem hvardera, det för Kammar-Rätten uppförda

anslag förhöjes med 375 R:dr;

6:o

att, till beredande af löneförbättring för öfver-lntendents-Emhetets tvänne

vaktmästare med 50 R:dr till dem hvardera, det för Embetet, uppförda anslag

förhöjes med 100 R:dr;

7:o

att det å Hufvudtiteln uppförda kontanta anslag, förslagsvis beräknadt

att af postmedlen direkte utgå till Postverket, bestämmes till samma belopp,

2,800,000 R:dr, hvartill postmedlen blifvit härofvan beräknade;

8:o

att det å Hufvudtiteln uppförda reservationsanslag att af telegrafmedlen

direkte utgå till Telegrafverket bestämmes till det belopp, hvartill nämnda

medel härofvan beräknats, eller 1,060,000 R:dr, äfvensom att de öfverskott,

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

som å samma medel möjligen kunna uppstå, må af Kongl. Maj:t för Telegrafverkets

behof anvåndas;

Viljande Kongl. Maj:t härvid tillkännagifva, att, sedan ett förvänta^

förslag till Normalstat för Postverket inkommit och jemte ett redan till

Kongl. Maj:t ingifvet förslag till stat för Telegrafverket hunnit att i sammanhang

med ett af de nämnda båda verkens styrelser afgifvet förslag rörande

vilkoren för post- och telegraftjensters förening undergå nådig pröfning,

Kongl. Maj:t kommer att medelst särskild Proposition till Riksdagens

granskning framlägga af Kongl. Maj:t godkända förslag såväl till utgiftsstater

för Post- och Telegrafverken som de bestämmelser angående förening

af post- och telegraftjenster, h vil ka kunna anses erfordra medverkan af

i riksdagen;

9:o

att Riksdagen, med godkännande af de förändringar i Tullverkets norna

alaflöningsst, åt och ökriga utgiftsstater, som General-Tullstyrelsen, enligt

hvad ofvan berörda protokollsutdrag närmare utvisar, föreslagit, må bestämma

anslaget för nämnda verk till 1,989,000 R:dr att, i likhet med hvad

hittills egt ruin, såsom förslagsanslag direkte utgå af tullmedlen;

10:o

att, dels till förökande af de å Skogsstyrelsens stat för extra kanslibiträden

och expenser samt för ved anvisade medel till sammanlagdt 6,000

R:dr, dels till beredande af löneförbättring för styrelsens vaktmästare med

150 R:dr och dels till inrättande i Skaraborgs län af en ny krön oj ägarebefattning

med 250 R:dr i lön och 50 R:dr i tjenstgöringspenningar, det

för Skogsväsendet uppförda anslag, till den del deraf, som icke är af reservationsanslags

natur, förhöjes med 2,650 R:dr;

ll:o

att, i händelse Riksdagen bifaller den särskilda framställning, som af

Kongl. Maj:t kommer att göras derom, att Christianstads stad emot afstående

af sin rätt öfver Skillinge till staden donerade fiskeläge skall såsom

ersättning derför tilläggas ett ärligt belopp af 244 R:dr, anslaget till Städers

friheter med nämnda belopp förökas, men att samma anslag deremot

minskas med 102 R:dr 56 öre, utgörande de belopp, som i ersättning för

förlorade tullfriheter hittills utgått till städerna Falkenberg och Linköping,

men nämnda städer numera afstått emot erhållande af kronans rätt till

tvänne derstädes fallna danaarf, samt att, derest det nådiga förslag, som

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873. 47

Kong!. Maj:t beslutat till Riksdagen aflåta om afträdande till staden Halmstad

af kronans rätt till ett derstädes fallet danaarf emot afstående å stadens

sida från den till staden utgående ersättning för förlorade tullfriheter,

varder bifallet, en emot donna ersättnings belopp, 125 R:dr 65 öre, svarande

nedsättning uti ifrågavarande anslag jemväl må ega rum; kommande genom

dessa förändringar anslaget på det hela att förhöjas med 15 R:dr 79 öre;

12:o

att det å Sjette Hufvudtiteln uppförda anslag för kontrollen å bränvinsförfattningarnes

tillämpning i stället nu upptages å Sjunde Hufvudtiteln

och dervid med det å donna Hufvudtitel redan varande anslag å 5,000 R:dr

för kontrollen öfver tillämpningen af författningarne rörande hvitbetssockertillverkningsafgiften

sammanföres till ett anslag för kontroll å tillverkningsafgifter

af förslagsanslags natur och till belopp af 400,000 R:dr;

13:o

att af det å Sjunde Hufvudtiteln uppförda förslagsanslag till Eestitutioner

må bestridas jemväl de restitutioner af tillverkningsafgift för utfördt bränvin,

som hittills skolat utbetalas af anslaget för kontrollen å bränvinsförfattningarnes

tillämpning, och att för sådant ändamål förstnämnda anslag

höjes med 10,000 R:dr;

14:o

att, i fall Riksdagen bifaller den särskilda nådiga framställning, som

kommer att göras om det ordinarie kronobrefbäringsbestyrets öfvertagande

af Postverket emot det att till bestridande af dermed förenade kostnader

den s. k. Fribrefsrätten afskaffas och Postverket af allmänna medel erhåller

godtgörelse för befordran af tjenstebref och dylika försändelser, ett förslagsanslag

till belopp af 250,000 R:dr å Sjunde Hufvudtiteln ställes till

Kongl. Maj:ts disposition till bestridande af postafgifter för tjenstebref och

dylika försändelser; samt

15:o

att till vinnande af jemnt tal å hufvudtitelns slutsumma förslagsanslaget

till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. ökas med 7 R:dr 66 öre.

Sammanställes nu hufvudtitelns nuvarande ordinarie anslagssumma med

de af Kongl. Maj:t härofvan gjorda till dess ökande eller minskande för
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

anledande förslag, så visar sig, att nämnda summa...... R:dr 7,648,000:

komme att ökas

dels genom uppförande å hufvudtiteln

af ett nytt anslag till Posta/gifter för tjenstebref

och dylika försändelser med..................... R:dr 250,000: —

dels genom förändring af det nuvarande

anslaget för kontrollen å tillämpningen af

författningarne rörande hvitbetssockertillverkningsafgiften

till ett anslag för kontroll

å tillverkning saf gifter med.....

))

395,000

—

dels genom förhöjning af anslagen:

till Departementets Expedition med..................

))

1,300

—

» Kammar-Kollegium

)) ..................

))

550

—

» Mynt- och Kontrollverken

)) ..................

))

300

—

» Kammar-Rätten

))

))

375

—

» Öfver-Intendents-Embetet

)) ..................

»

100

—

» Telegrafverket

»

»

277,000

—

» Postverket

» ..................

))

300,000

—

» Tullverket

»

))

29,000

—

» Skogsväsendet

))

))

2,650

—

» Städers friheter

)) ..................

»

15

79

» Restitutioner

))

))

10,000

—

och Skrifmaterialier m. in.

))

))

7

66

Tillsammans R:dr

1,266,298

45

men deremot att minskas

genom nedsättning af

anslaget till

Statskontoret med......................

»

5,598: 45

och således på det hela att ökas

med .................................................................................................

så att hufvudtitelns nya slutsumma skulle blifva ............

hvaraf förslagsanslagen utgöra .................. 6,805,583: 54.

1,260,700: —

8,908,700: —

Vidare föreslår Kongl. Maj:t, att såsom extra anslag måtte under donna

hufvudtitel beviljas:

1. För granskning i Kammar-Kollegium af nya Jordeböcker.

........................................................................................................ R:dr 10,500: —

Transport » 10,500: —

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

49

Transport R:dr 10,500: —

2. Till Skogsinstitutet ............................................................... » 13,100: —

och 3. Till bestridande af förvaltningskostnader för

kolonien S:t Barthelemy, förslagsanslag.......................................... » 25,000: —

Summa extra anslag R:dr 48,600: —

Åttonde Hufvud titeln,

innefattande anslagen för Ecklesiastik-Departementet.

Nu gällande Riksstat upptager under donna hufva dtitel:

Penningar............................................................................................. 4,3 5 6,2 2 5 : 66.

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor................. 258,710: 61.

Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag...... 1,091,112: 12.

Oindelt spannmål, 4,834 kubikfot 1 kanna, efter värde af

2 R:dr 10 öre för kubikfoten motsvarande .................................... 10,151: 61.

Summa R:dr 5,716,200: —

I öfverensstämmelse med bilagda utdrag af det inför Kongl. Maj:t i

Stats-Rådet den 10 innevarande Januari förda protokoll öfver ecklesiastikärenden

föreslår Kongl. Maj:t beträffande anslagen till

l:o Departementets Expedition:

att till tjenstebiträde inom Departementets byrå för folkskole-ärenden

beviljas ytterligare ....................................................................... R:dr 1,000: —

att till löneförbättring åt två vaktbetjente anvisas

150 R:dr till hvardera med tillhopa....................................... » 300: —

samt att ny lön anslås för en vaktbetjent med........ » 650: —

2:o Kleresistaten:

att det anslag, som utgått till lönebidrag åt kyrkoherden

och klockaren i Loos pastorat med 450 R:dr till

den förre och 60 R:dr till den senare, eller tillhopa 510

R:dr, ur Riksstaten utesluta;

Bih. till Itiksd. Prof. 1873. 1 Sami. 1 Afd.

Transport R:dr

1,950: —

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

Transport R:dr

att till prostetunnor åt kontraktsprosten i Gestriklands

kontrakt för Järbo och Högbo församlingar anvisas »

att prostetunnor för de 44 pastoraten i Wisby stift

anslås åt kontraktsprostarne derstädes med ........................ »

hvaremot kontraktsprostarnes rättighet till visitationspenningar

och frihet från silfverskatten skall upphöra.

3:o Universiteten:

att för inrättande af en profession i mekanik vid

universitetet i Upsala beviljas anslag till en professors
lön

............................................................................... 4,500: —

att i stället för det förslagsanslag, 30,000

R:dr, som är beviljadt för upprätthållande till

visst belopp af sådana löner vid samma universitet,

i hvilka spanmål ingår, anvisas ett

bestämdt anslag af 43,323 R:dr 79 öre, hvarför

skilnaden här utföres med.............................. 13,323: 79. »

att för inrättande af en ny adjunktur

inom den medicinska fakulteten vid universitetet

i Lund anslås en adjunktion..................... 2,500: —

samt att till arvode åt en amanuens vid

den medicinska fakulteten vid sistnämnda universitet

beviljas ......................................................... 500: — »

4:o Elementarläroverken:

att ersättning för en i staten för elementarläroverket

i Christianstad beräknad aflöningstillgång, som nu

mera icke utgår, anvisas med ................................................... »

samt att reservationsanslaget för elementarläroverken,

1,691,047 R:dr 56 öre, förökadt med nyssnämnda 1,200

R:dr, och således tillhopa 1,692,247 R:dr 56 öre, må af

Kongl. Maj:t disponeras enligt den särskilda framställning,

Kongl. Maj:t vill till Riksdagen aflåta rörande förändrad

anordning i vissa delar af rikets elementarläroverk.

5:o Elementarskolor för qvinlig ungdom:

att för inrättande af sådana läroanstalter, enligt

hvad Kongl. Maj:t likaledes kommer att i särskild proposition

föreslå, beviljas............................................................... »

Transport R:dr

1,950: —

28: 22.

540: 54.

17,823: 79.

3,000: —

1,200: —

20,000: —

44,542: 55.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

Transport R:dr 44,542: 55.

6:o Folkundervisningen:

att till aflöning, enligt gällande grunder, åt lärare vid

seminarierna för folkskolelärares bildande anslås 2,500: —

att för undervisning i trädgårdsskötsel

och trädplantering vid nämnda seminarier på

ordinarie stat uppföres ............................................ 9,000: —

och således anslaget till folskolelärare-seminarierna för
höjes

med tillhopa........................................................................... » 11,500:

samt att stadgandet om skyldighet för lärare eller

lärarinna vid folkskola, som åtnjuter statsbidrag af 250

R:dr, att, der skoldistriktet sådant önskar, utan särskild

godtgörelse meddela undervisning i skolan under tio månader

af året, må upphöra att vidare gälla.

7:o Sundhets-Collegium med Medicinalstaten:

att för ordnande af Sundhets-Collegii lönestat, i öfverensstämmelse

med hvad ofvan omförmälda protokoll öfver

ecklesiastik-ärenden derom innehåller, anslaget till Sundhets-Collegium

ökas med ........................................................... » 12,473: —

och att för höjande af länsveterinärernes löner till

1,000 R:dr för hvarje beviljas................................................... » 14,000: —

8:o Veterinärundervisningen:

att ny utgiftsstat för Veterinär-Inrättningen i Skara

fastställes i enlighet med det i nyssberörda protokoll

framställda förslag och för sådant ändamål anslaget till

nämnda läroanstalt ökas med ................................................... » 9,000: —

samt att blifvande innehafvare af de två professorstjenster

derstädes, hvilka icke komma att med föreståndarebefattningen

förenas, må ega att, efter fem års för

nit och skicklighet vitsordad tjenstgöring i nämnda egenskap,

åtnjuta förhöjning i lönen med 500 R:dr och efter

ytterligare fem års lika vitsordad tjenstetid enahanda

lönetillskott intill 3,500 R:dr.

9:o Svenska Akademien:

att det Akademien beviljade anslag, 3,750 rdr, som

är afsedt för fortsättande af Akademiens ordboksarbete,

utur riksstaten afföres.

Transport R:dr 91,515: 55.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

Transport R:dr 91,515: 55.

10:o Naturhistoriska Riksmuseum:

att för denna institution beviljas:

anslag dels till honorarier åt yngre naturforskare för

vetenskaplig bearbetning af museets samlingar och

dels till bekostande af sådana arbetens offentliggörande.

....................................................... K:dr 4,000: —

tillökning i anslaget för materiel, inköp

af sällsynta föremål samt vetenskapligt

biträde vid samlingarnes ordnande ... » 2,450: —

och tillökning i anslaget till ritningars

utförande ................................................ » 1,450: —

ll:o Undervisningsanstalter för döfstumma

och blinda:

7,900: —

att anslaget till understöd och uppmuntran åt mindre

uppfostringsanstalter för medellösa döfstumma barn

ökas med............................................................................................ » 10,000; —

Om från de bär ofvan föreslagna tillökningar i anslag,

tillhopa uppgående till ...................................................... » 109,415: 55.

afdragas de två anslag, som, på sätt förut är nämndt,

höra utur riksstaten uteslutas, eller ....................................... » 4,260:_

och till återstoden......o.................................................................. R:dr 105,155 : 55,

läggas öfriga under Åttonde Hufvudtiteln uppförda anslag

........................................................................... 5,716,200: —

hvilka Kongl. Maj:t föreslår att bibehållas

utan vidare förändring, än att, för jemnande

af slutsumman, anslaget till ”skrifmaterialier

och expenser, ved m. in.” ökas

från 45,136: 17 till 45,180: 62, eller med .____44: 45. >, 5 71g 244: 45

komme denna hufvudtitels anslag för ständiga behof att

utgöra............................................................................................... Rall- 5,821,400: —

För. nedannämnda behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga till Åttonde

Hufvudtiteln, vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som i ofvanberörda

protokoll öfver ecklesiastik-ärenden omförmälas, af Riksdagen äska

följande anslag, att utgå under år 1874, nemligen:

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

53

l:o till Kongl. Bibliotekets nya byggnad ......................... R:dr

2:o till understöd för sådana församlingar, som icke

förmå till erforderligt belopp bekosta aflöning åt

sina folkskolelärare............................................................... »

3:o till understöd åt folkhögskolor ....................................... »

4:o till uppförande af nya byggnader för VeterinärInstitutet

på tomterna N:ris 11, 12 och delar af N:ris

3 och 4 i qvarteret Vedbäraren samt der bakom

liggande delar af lägenheten Djursborg och Ladugårdsgärdet

634,000 R:dr, hvaraf skulle nu anvisas »

i sammanhang hvarmed Kongl. Maj:t föreslår,

att Veterinär-Institutets nuvarande tomter i qvarteron

E delm an mindre och Krabaten med der befintliga

byggnader må, när de för Institutet icke

vidare behöfvas, på offentlig auktion försäljas och

behållna köpeskillingen derför till Riksgäldskontoret

aflemnas;

5:o för bekostande af byggnader samt inköp af inventarier

och undervisnings-materiel vid Veterinär-Inrättningen

i Skara........................................................................ »

6:o för anskaffande af originalmålningar af växter ur

Sveriges flora och utgifvande af teckningar utaf

zoologiska föremål .......................................................... »

7:o till undersökning och beskrifning af fäderneslandets

fornlemningar m. in...................... R:dr 5,000: —

till arfvode!! åt vetenskapligt bildade

biträden vid ordnandet och vården

af statens under Vittert: etsHistorie-

och Antiqvit-ets-Akade

miens inseende ställda samlingar

och till aflöning åt vaktbetjening » 4,000: —

samt till utgifvande af plancheverk

öfver fornsaker och märkvärdiga

föremål i statens historiska museum

och öfver svenska sigill från

medeltiden.......................................... » 2,000: —

8:o till uppförande af byggnad för Musikaliska Akademien

och hennes läroverk å kronans tomt N:o 8 i

Transport R:dr

200,000: —

20,000: —

10,000: —

150,000: —

10,000: —

1,200: —

11,000: —

402,200: —

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Katig!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

Transport R:dr 402,200: —

q varter et Blasieholmen 190,000 R:dr, hvaraf att

under år 1874 utgå ............................................................ » 100,000: —

9:o för allmänna hospitals-fondens understödjande......... » 130,000: —

10:o till understöd för den i Sköfde inrättade vårdanstalt

för sirmesslöa barn ........................................................... » 2,500: —

ll:o till understöd för eu dylik i Stockholm af Föreningen

för sirmesslöa barns vård inrättad anstalt ......... » 2,000: —

12:o till underhåll af det i Jerfsö socken i Helsingland

befintliga sjukhem för spetälska .................................... » 4,000: —

13:o för tillsyn och vård af Lifrustkammarens samlingar » 600: —

14:o till inlösen af 300 exemplar af Svenska Fornskrifts
Sällskapets

handlingar......................................................... » 1,050: —

15:o till understöd för fortsatt utgifvande af arbetet ”Svenska

språkets lagar”.............................................................. « 1,500: —

16:o till e. o. Professoren C. G. Malmström för ett historiskt

arbete............................................................................. » 2,500: —

eller tillhopa R:dr 646,350: —

Nionde Hufyudtiteln,

innefattande Pensions- och Indragningsstaterna, upptager i nuvarande Riksstat

för den förra eller

Pensionsstaten

Penningar............................................................................................ R:dr 532,298: n.

Oindelt spanmål, 50,028 kubikfot 5 k:r efter 2 R:dr 10

öre kubikfoten ............................................................................ » 105,059: 85.

Tillsammans R:dr 637,357: 99.

I afseende härå föreslår Kongl. Maj:t, under åberopande af bilagda utdrag

ur protokollet öfver Fihans-hrenden dels för den 24 Augusti nästlidna år och

dels för den 10 innevarande månad, att, emot det samtliga de pensioner, hvilka

efter ingången af nästa statsregleringsperiod enligt stadgade grunder skulle

för civila embets- och tjensteman, som tillika äro delegare i Civilstatens

Pensionsinrättning, vid afsked ur statens tjenst uppföras å Allmänna Indragningsstaten,

i stället utbetalas af nämnda Pensionsinrättning, ett anslag till

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

samma inrättning af 300,000 R:dr må å ordinarie stat upptagas att utgå,

tilldesslPensionsinrättningen antagligen kan utan detta bidrag fullgöra

pensioneringen till civila embets- och tjensteman, då anslaget skall utbytas

mot ett kreditiv, hvarigenom Pensionsinrättningen försäkras att, i händelse af

brist, erhålla af statsmedel hvad som erfordras för att den må kunna bestrida

de densamma enligt gällande föreskrifter åliggande utbetalningar

utan att tillgripa samlade fonder.

Beträffande dernäst

Allmänna Indragning sstaten,

hvarunder finnes i nu gällande Riksstat anvisadt:

Penningar.................................................................................... R:dr 890,992: so.

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor......... » 1,594: 65.

Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag » 151: 75.

Oindelt spån mål, 11 kubikfot 1 kanna, efter 2 R:dr

10 öre kubikfoten ............................................................... 23: 31.

Tillsammans R:dr 892,762: oi.

vill Kong!. Maj:t föreslå:

att för personer, som varit anställda i tjenst hos framlidna Deras

Majestäter Konung Carl XV och Drottning Bevisa, pensioner till sammanlagdt

belopp af 39,750 R:dr måtte, i likhet med hvad tillförene egt rum,

då medlemmar af det Kongl. huset afiidit, varda, på sätt bilagda protokollsutdrag

öfver Finans-ärenden närmare utvisar, uppförda å Allmänna

Indragningsstaten att årligen från och med innevarande år utgå;

Enligt bilagda Protokollsutdrag öfver Justitie-ärenclen:

att Direktören vid länsfängelset i Umeå Thure Lorentz Svenonius,

Underofficeren vid straff- och arbetsfängelsets i Malmö inre bevakning

Anders Fredrik Christian Ravn,

Vaktkonstaplarne vid länsfängelset i Malmö Christoffer Granstrand, Martin

Nord och Jöns Landgren samt

Vaktkonstapeln vid länsfängelset i Christianstad Jöns Månsson Widercrantz
må

hvar för sig berättigas att från och med månaden näst efter den, då

de undfå afsked från sina vid fångvården nu innehafvande befattningar, å

Allmänna Indragningsstaten uppbära en årlig pension för sin återstående

lifstid till följande belopp, nemligen Svenonius 1,300 R:dr, Ravn 600 R:dr

samt Granstrand, Nord, Landgren och Widercrantz hvardera 400 R:dr.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1873.

Enligt bilagda Protokollsutdrag öfver Landtför svar s-är enden:

att Revisorn och Bokhållaren i Arméförvaltningens Fortifikations-Departement

Anders Gustaf Englund må från och med månaden näst efter den,

i hvilken han erhåller afsked från sin befattning i nämnda Departement,

på Allmänna Indragningsstaten uppföras till åtnjutande under sin återstående

lifstid af en årlig pension till belopp af 2,200 R:dr, motsvarande den

aflöning, han för närvarande uppbär;

att Andre Kaptenen vid Westerbottens Fältjägarecorps Frans Hugo

Grafström må från och med månaden näst efter den, i hvilken han erhåller

afsked ur krigstjensten, på Allmänna Indragningsstaten uppföras till åtnjutande

under sin återstående lifstid af en årlig pension till belopp af 750

R:dr, motsvarande hans nu innehafvande lön enligt normalstat, dock med

vilkor att han från tjensten afgår, innan lian blir till pension från arméens

pensionskassa berättigad;

att Vaktmästaren och väbeln vid krigshögskolan, f. d. Sergeanten Johan

August Göhle må från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked

från vaktmästare- och väbelsbefattningen vid krigshögskolan blifver honom

beviljadt, på Allmänna Indragningsstaten uppföras till åtnjutande under sin

återstående lifstid af en årlig pension till belopp af 800 R:dr, motsvarande

den kontanta aflöning, flan för närvarande uppbär;

att f. d. sjuksköterskan vid krigsskolan å Carlberg Anna Catharina

Kjellman må på Allmänna Indragningsstaten uppföras till åtnjutande under

sin återstående lifstid af en årlig pension till belopp af 75 R:dr;

att Öfverste-löjtnanten Georg Leonard Dreyer må på Allmänna Indragningsstaten

uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid, med beräkning

från den 1 Januari 1873, af en årlig pension till belopp af 1,500

R:dr, med vilkor att de arvoden, som Öfverste-löjtnanten Dreyer för närvarande

uppbär, dels med 225 R:dr från fjerde hufvudtitelns anslag till

extra utgifter, dels med ett lika belopp från förenade mötespassevolansmedelsfonden,

eller tillhopa 450 R:dr, komma att från samma tid indragas;

att litografen vid Generalstabens litografiska inrättning C. A. Wessberg

må från och med månaden näst efter den, hvarunder han uppnår 62 års

ålder, uppföras å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående

lifstid af en årlig pension till belopp af 1,000 R:dr; samt

att till understöd åt ännu qvarlefvande, i behof stadde landtvärnsman

må för år 1874 på allmänna indragningsstaten anvisas samma belopp, som

för innevarande år beviljats, eller 20,000 R:dr;

Enligt bilagda Protokollsutdrag öfver Civilärenden,

att länsbokhållare!! i Christianstads län Fredrik Wredman, hvilken är

berättigad att, efter afskedstagande, från Civilstatens pensionsinrättning

undfå årlig pension till belopp af 400 R:dr, må från och med månaden

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kongl. Majds Nåd. Prof. No 7, om Statsverket 1873.

näst efter den, i hvilken afsked blifver honom beviljadt, under sin återstående

lifstid såsom årligt understöd uppbära det belopp, hvarmed hans

nuvarande lön öfverstiger nämnda pension, eller 600 It:dr, samt att detta

understödsbelopp må anvisas att utgå från Allmänna Indragningsstaten;

Enligt bilagda Protokollsutdrag öfver Finansärenden,

att f. d. Öfversten och Sekund-chefen vid Kongl. Marin-Regementet

Grefve Pehr Georg Sparres enka, Grefvinnan Eva Carolina Sparre, född

Pihlgard, må uppföras å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande under

sin återstående lifstid af en årlig pension å 400 R:dr; och

att kronojägaren Johan Rödström må från och med 1873 efter erhållet

afsked från kronoj ägarebefattningen uppföras å Allmänna indragningsstaten

till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension å 150 R:dr;

Enligt bilagda Protokollsutdrag öfver Ecklesiastikärenden,

att Vaktmästaren vid Ecklesiastik-Departementets expedition Änders

Magnusson må uppföras å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande från

och med månaden näst efter den, då han från vaktmästaresysslan varder

entledigad, af en mot tre fjerdedelar af hans lön svarande årlig pension af

450 R:dr;

att å Allmänna Indragningsstaten uppföras för hvardera universitetet

ytterligare två nya emeritilöner å hvar för sig 4,500 R:dr, att i mån af

behof disponeras för beredande af pensioner åt de vid universitets staten

nu anställda ordinarie professorer, hvilka för närvarande enligt gällande

stadgande!! äro berättigade till åtnjutande af emeritilön;

att Adjunkten vid elementarläroverket i Skara Frans Wilhelm Michael

Sjöberg må från och med månaden näst efter den, då afsked från adjunktsbefattningen

honom meddelas, å Allmänna Indragningsstaten under sin återstående

lifstid åtnjuta pension, motsvarande tre fjerdedelar af hans adjunktion,

med 1,125 R:dr; samt

att f. d. läraren vid Allmänna institutet för döfstumma och blinda, nuvarande

föreståndaren för den i Hjorteds församling inrättade uppfostringsanstalt

för medellösa döfstumma barn Carl August Klingspor må, sedan han

från föreståndarebefattningen entledigats, på Allmänna Indragningsstaten

uppbära under sin återstående lifstid årlig pension af 1,500 R:dr.

Då riksmarkegångspriset å spanmål 1870, 1871 och 1872 utgjort i

medeltal 2 R:dr 5 öre för kubikfoten, motsvarande 12 R:dr 93 öre för

tunnan eller 2 R:dr 43 öre utöfver det värde, 10 R:dr 50 öre för tunnan,

hvartill spanmålen vid 1840—41 års statsreglering beräknades, lärer den

8

Bih. till Iiiksd. Prof. 1813. 1 Sand., 1 Afd.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

lönefyllnacl, hvarom, jemlik* då stadgade grunder, de embets- och tjensteman

in. fl., som före vidtagande af berörda statsreglering till träd* och ännu

bibehålla löner med derunder beräknad spannmål, äro försäkrade, höra af

Riksdagen efter nämnda pråskilnad, 2 R:dr 43 öre för tunnan, bestämmas

till utgående från Allmänna Indragningsstaten.

Vid det af Statskontoret upplysta förhållande, att beloppet af den

spannmål, som inbegripes under lönerna för sådana äldre löntagare, för närvarande

utgör 302 tunnor, erfordras således, till bestridande af ifrågavarande

utgift i jemnadt tal en summa af 700 R:dr.

Då de ytterligare anvisningar å /örs/agsanslaget för Allmänna Indragningsstaten,

som Kongl. Maj:t bär ofvan äskat, kunna anses blifva till en

del uppvägda af de besparingar å samma anslag, som genom äldre pensionstagares

afgång uppstå och dertill kommer, att, i händelse af bifall till Kongl.

Maj:ts förslag, att efter ingången af år 1874 pensioner, som enligt nu gällande

bestämmelser borde för afskedade civila Embets- och tjensteman,

hvilka tillika äro delägare i Civilstatens pensionsinrältning, uppföras å Allmänna

Indragningsstaten, i stället skola utbetalas af nämnda pensionsinrättning,

än vidare besparingar derigenom måste redan under första året efter

förändringens genomförande för indragningsstaten uppstå, så anser Kongl.

Maj:t- någon förändring uti beloppet af det för berörda stat nu uppförda

anslag icke vara erforderlig; och som de å nionde hufvudtiteln anvisade

pensionsstatsanslagen nu utgöra........................ R:dr 637,357: 99

men genom tillägg af det för Civilstatens

pensionsinrättning härofvan äskade nya anslaget

............................................y......................... » 300,000: —

komma att uppgå till..................................................................... 937,357: 99

samt Allmänna Indragningsstatens nuvarande anslag utgör 892,762: Öl

så skulle alltså summan af de ordinarie anslagen under

Nionde hufvudtiteln blifva........................................................ R:dr 1,830,120: —

I fråga nu om extra anslag under donna hufvudtitel, så föreslår Kongl.

Maj:t, enligt beslut, som innefattas i bilagda utdrag af protokoller öfver

Landt- och Sjöförsvar särenden:

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873.

59

att det årliga bidrag från Statsverket, som erfordras för upprätthållande

af Arméens Pensionskassas egen pensionering må för år 1874 få utgå till

samma belopp, som för innevarande år linnés anvisadt eller R:dr 85,500: —

med skyldighet för Pensionskassan att till Riksgäldskontoret

afstå det för året Pensionskassan tillkommande

förhöjda vederlag för de till Statsverket indragna rusthållsafgifterna

och under enahanda vilkor i öfrigt, som

hittills egt rum, eller att årsanslaget qvartalsvis utbetalas,

med förbindelse för Pensionskassans direktion att, så snart

årets räkenskaper hunnit afslutas, hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret

behörigen ådagalägga, om hela anslaget eller

huru stor del deraf behöft, för ändamålet användas, samt

att, i händelse det lyftade beloppet icke åtgått, öfverskottet

återlemna;

att deremot det årliga kreditiv, som erfordras för fortfarande

tillämpning af nu gällande Pensionsstater den 9

Februari 1858 och den 6 November 1860 må på grund

af Direktionens gjorda beräkning för år 1874 bestämmas

till........................................................................................................... » 275,000: —

att användas till betäckande af den skilnad, som för

arméens pensionskassa under samma år kan uppstå genom

deri ifrågavarande pensioneringens tillämpning, och att utbetalas

sålunda, att hälften deraf utgifves den 1 April och

andra hälften den 1 Oktober, med förbindelse för Direktionen

att, vid reqvirerande af första halfårets belopp, med

afslutade räkenskaper redovisa föregående årets utgift, samt

att såsom extra anslag för 1874 må anvisas följande

två kreditiver, nemligen,

för att fortfarande ej mindre sätta Amiralitet s-krig smanskassan

i tillfälle att till de sjöförsvarets embets- och

tjensteman samt betjente, som söka afsked, genast utgifva

pensioner enligt de för kassan nu gällande pensioneringsgrunder,

än äfven utgöra tillgång för dem tillförsäkrade

fyllnadspensioners utbetalande..................................................... » 73,000: —

samt för upprätthållande af den sjöförsvarets afske
dade

gemenskap förunnade, förbättrade pensionering......... » 40,000: —

med rättighet för Direktionen öfver nämnda kassa

att å dessa kreditiv under loppet af år 1874 lyfta hvad

som för omförmälda behof blifver erforderligt.

Summa extra anslag för 1874 R:dr 473,500: —

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1873.

Då Statsverkets utgifter för år 1874, enligt hvad under de särskilda

hufvudtitlarne blifvit af Kongl. Maj:t föreslaget, omfattar följande anslagssummor

nemligen:

Ordinarie utgifter:

Första hufvudtiteln .............................. R:dr

1,291,000

—

Andra

d:o

.............................. ))

2,615,500

—

Tredje

d:o

.............................. ))

603,680

—

Fjerde

d:o

............................. ))

10,968,500

—

Femte

d:o

.............................. ))

4,384,800

—

Sjette

d:o

.............''................. »

9,584,000

—

Sjunde

d:o

.............................. ))

8,908,700

—

Åttonde

d:o

.............................. »

5,821,400

—

Nionde

d:o

.............................. ))

1,830,120

—

och Extraordinarie utgifter:

Andra hufvudtiteln

.................................... R:dr 270,000

—

Fjerde

d:o

.................................... ))

4,395,200

—

Femte

d:o

................................... »

2,269,700

—

Sjette

d:o

(förutom 412,600

R:dr att från Riks-

gäldskontoret utgå

till allmänna arbe-

ten m. m.).............. »

7,659,100

—

Sjunde

d:o

.................................... ))

48.600

—

Åttonde

d:o

.................................... ))

646,350

—

Nionde

d:o

.................................... »

473,500

—

R:dr 46,007,700: —

» 15,762,450: —

eller sammanlagdt R:dr 61,770,150: —

och Statsverkets inkomster, enligt här ofvan gjorda beräkning

uppgå till........................................................................ » 52,755,000: —

så blir den statsfyllnadssumma, som under år 1874 bör

Statskontoret från Riksgäldskontor tillhandahållas...... R:dr 9,015,150: —

I afseende på Riksgäldskontorets utgifter, inkomster och behof under åren

1873 och 1874, så hafva, beträffande först år 1873, Fullmäktige uti en beräkning,

för hvilken i bilagda utdrag af protokollet öfver Amarcsärenden

närmare redogöra, upptagit

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

61

Utgifterna till.......................................................................R:dr 20,566,189: 45.

Dertill skulle i främsta rummet komma kostnaden

för framlidne Hans Maj:t Konung Carl XV:s begrafning,

men, då beloppet af donna kostnad ännu ej är kandi,

så måste frågan om anslag dertill blifva föremål för en

särskild Nådig Proposition.

Deremot utföres bär den Statskontoret tillkommande

ersättning för oersatta förskotter, hvilka i bilagda utdrag

af protokollet öfver jFmcmsärenden närmare omförmälas

....................................................................................... » 28,017: 08.

Summa bända utgifter för 1873 R:dr 20,594,206: 53.

Inkomsterna och tillgångarne för samma år, deribland inberäknad försäljning

af statsobligationer å 7,500,000 R:dr enligt redan af Riksdagen

fattade beslut, uppskattas af Fullmäktige till..................... R:dr 22,974,573: 63.

I stället för den brist å 2,600,000 R:dr, som vid

senaste Riksdags slut antogs skola efter upplåning af

nyssnämnda 7,500,000 R:dr uppkomma i tillgångarna

för år 1873, utvisar ofvanstående summa, 22,974,573 R:dr

63 öre, ett öfverskott öfver de af Fullmäktige bända utgifterna

af 2,400,000 R:dr. Hufvudsakliga anledningen

till detta resultat, som således med 5,000,000 R:dr öfverskjuter

det beräknade, ligger i de störa öfverskott å

Statsverkets inkomster, som under den efter Riksdagen

förflutna tiden kunnat till Riksgäld skontoret lefverera^,

nemligen å 1870 års statsinkomster 557,872 R:dr 45

öre och å 1872 års, förutom redan derförut lefvererade

1,000,000 R:dr, ytterligare 4,500,000.

Till dessa tillgångar komma emellertid än vidare

öfverskott å statsverkets inkomster nemligen för år 1871,

utöfvertill Riksgäldskontoret redan lefvererade 7,000,000

R:dr,............................................................... R:dr 881,5 8 3 : 97.

och för år 1872 redan bända öfverskott,

9,000,000 R:dr eller utöfver

redan lefvererade 5,500,000 R:dr ...... » 3,500,000: —

Summa tillgångar för år 1873 R:dr 27,3 5 6,157 : 59.

i följd hvaraf och då utgifterna för samma år härofvan

beräknats till ................................................................................. » 20,594,206: 53.

uppstår en behållning till år 1874 af R:dr 6,761,951: 6.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873.

För är 1874 åter beräknas af Fullmäktige Riksgäldskontorets Utgifter

till..................................................................................................... R:dr 11,435,778: ro

Dertill bör likväl läggas:

Den af Kongl. Maj:t härofvan föreslagna statsfyllnadssumman.

................................................................................... » 9,015,150: —

samt de af Kongl. Maj:t för allmänna arbeten

äskade statsbidrag att direkte utgå från Riksgäldskontor.

.............................................................................................. » 412,600: —

''Summa utgifter för 1874 20,863,528: ro

Beträffande åter Inkomsterna för år 1874, så hafva de af Fullmäktige

upptagits till ................................................................................... R:dr 3,990,200: —

När nu härtill läggas:

dels behållningen från år 1873......................................... » 6,761,951:06

och dels ytterligare förfallna undsättningsmedel......... » 161,411:95

så finnes summa tillgångar för år 1874 utgöra......... » 10,913,563: oi

och, om detta belopp afdrages från de härofvan för samma år beräknade

utgifterna, Riksgäldskontorets ytterligare behof uppgå

till...................................................................................................... R:dr 9,949,965: es

Ehuru således, om upplåningen för året bestämmes till beloppet af anslagen

till statens jernvägsbyggnåder och materiel, 7,250,000 R:dr, och

Riksdagen för 1874 åtager sig allmän bevillning till vanligt belopp, bankovinsten

för år 1872, som antagligen uppgår till fullt 1,500,000 R:dr, icke

behöfves för statsverkets omedelbara behof, likasom icke heller någon upplåning

behöfves för anskaffande af de 2,000,000 R:dr, som till låneunderstöd

under år 1874 för enskilda jernvägsanläggningar beviljades vid 1871 års

Riksdag, vill Kongl. Maj:t likväl på de af Chefen för Finansdepartementet,

enligt bifogade utdrag af Protokollet för Finansä.renden, anförda skäl föreslå

Riksdagen, att nämnda bankovinst må till Riksgäldskontoret öfverlemnas

för att till minskning i upplåningen användas.

Slutligen vill Kongl. Maj:t af Riksdagen begära en allmän bevillning

till vanligt belopp för år 1874 och föreslå, det Riksdagen må bemyndiga

Fullmäktige i Riksgäldskontoret, att genom försäljning af obligationer upplåna

de belopp, som för utförande af statens jernvägsbyggnader och anskaffande

af rörlig jernvägsmateriel erfordras utöfver förenämnda tillgångar.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873.

Samtliga de i denna Proposition åberopade eller för öfrigt med statsregleringen

sammanhang egande handlingar skola Riksdagens Statsutskott

tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd

och ynnest städse välbevågen.

OSCAR

C. Fr. Wcern.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 1, om Statsverket 1873. 1

Utdrag af Protokollet öfver Jiistitie-Departements-Ärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms Slott

Lördagen den 28 December 1872,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern Adlercreutz ;

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna

;

Statsråden: Bredberg,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

W/BRN,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm.

Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern anmälde i underdånighet Fångvårdsstyrelsens

underdåniga skrifvelse den 16 sistlidne December, hvarmedelst till Kongl.

Maj:ts nådiga pröfning öfverlemnats af Direktören vid länsfängelset i Umeå Thure

Lorentz Svenonius, Underofficeren vid straff- och arbetsfängelsets i Malmö inre bevakning

Anders Fredrik Christian Lava, Vaktkonstaplarne vid länsfängelset i Malmö

Christoffer Granstrand, Martin Nord och Jons Landgren samt Vaktkonstapeln vid länsfängelset

i Christianstad Jons Månsson Widercrantz hos Styrelsen gjorda ansökningar,

att, enär de i anseende till uppnådd hög ålder och försvagad helsa saknade förmåga

att så, som sig vederborde, skota sina befattningar, årliga pensioner vid afgång från

tjensten måtte dem beredas; varande af Styrelsen, i enlighet med de vid ansökningarne

fogade betyg och hos Styrelsen tillgängliga handlingar, i underdånighet upplyst:

angående Direktören Svenonius, att han, född den 14 Mars 1807, blifvit anställd

den 1 April 1860 med aflöning på stat såsom skrifbiträde åt arbetsföreståndaren vid

straff- och arbetsfängelset på Långholmen och den 26 Augusti 1861 såsom direktör

vid länsfängelset i Umeå; att han, som lider af minneslöshet, dålig hörsel och allmän

svaghet, saknade förmåga att numera, vid sin långt framskridna ålder, skota sin tjenst,

till följd hvaraf han ock sedan början af Juli månad sistförfluten år åtnjutit och ännu

åtnjöte tjenstledighet; samt att Svenonius med hustru och flera barn, deribland en

o försörjd dotter, befunne sig i torftiga omständigheter;

angående Underofficeren Bann, att han, som vore född den 18 Augusti 1805,

blifvit vid straff- och arbetsfängelset i Malmö anställd den 1 Juni 1850 såsom vakt
Bih.

till Rilcsd. Prot. 1873. 1 Sami. 1 Afd. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bil. N:o t till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873.

knekt och den 16 Juni 1854 såsom underofficer, hvilken sednare befattning Ravn derefter,

med undantag af ungefärligen två månaders afbrott under år 1862, till belåtenhet

bestrida att han, som vore behäftad med andtäppa samt ”utsliten af lång och ansträngande

tjenstgöring", fått sig beviljad tjenstledighet, hvaraf han fortfarande vore i åtnjutande;

samt att Ravn med hustru och en o försörjd dotter saknade annan utväg till

försörjning, än den tjorsten åtföljande lön;

angående VaMkonstapeln Granstrand, att lian, som vore född den 29 September

1803, varit såsom vaktkonstapel vid särskilda fängelser anställd sedan den 1 Mars

1850 och i tjenstår utmärkt val sig förhållit; att han numera saknade förmåga att så,

som sig herde, skota sin tjenst; samt att Granstrand med hustru och en oförsörjd

dotter befunne sig i behöfvande omständigheter;

angående VaMkonstapeln Nord, att harr, född den 25 November 1812, blifvit,

efter mer än tjugo års anställning i krigstjenst, den 1 September 1857 till vaktkonstapel

antagen, i tjorsten sig val förhållit, men numera saknade förmåga att behörigen

skota sin befattning; samt att Nord med hustru och en oförsörjd dotter vore stadd i

behöfvande omständigheter;

angående Vaktkon stapeln Landgren, att harr, född den 10 October 1806, den 1

November 1860 antagits till vaktkonstapel, i sådan egenskap tjenstgjort val, men nu
mera

icke kunde behörigen skota sin tjenst och med ett oförsörj dt barn befunnes i

behöfvande omständigheter; samt

angående VaMkonstapeln Widercrants, att han, född den 3 Juni 1811 och den

1 Augusti 1851 till vaktkonstapel antagen, i tj ensten förhållit sig väl, men på grund

af såväl hög ålder, som långvarig sjuklighet ej egde kraft att fortfarande tjenstgöra,

samt att han med hustru och tre o försörj da barn vore stadd i torftiga vilkor.

Styrelsen har derjemte meddelat, att lönen vid direktörstjensten i Umeå utgjorde

1,300 Rall-, hvartill kornrne fri bostad med ved och ljus samt inkomst af arbetena vid

fängelset;

att Underofficeren Ravns lön uppginge till 600 Rall-, hvarjemte han under tjenstgöringen

åtnjutit beklädnads-, servis- och gratifikationsmedel; samt

att vaktkonstapelslönen vid ofvannämnda länsfängelser utgjorde 400 R:dr, jemte

beklädnadsbidrag och gratifikation, allt för år räknadt;

och har Styrelsen, på grund af hvad sålunda anfördt och upplyst blifvit, hemställt,

det Kongl. Maj:t täcktes hos nästa Riksdag föreslå sökanderne till erhållande

af pensioner att, från och med månaden näst efter den då afsked erhölles, utgå till

belopp, motsvarande deras ofvannämnda löner.

Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern yttrade, att anmärkningsvärd! vore,

hurusom af de förenämnde personerna en och annan först vid så framskriden ålder

blifvit i fångvårdens tjenst anställd, att han till följd deraf efter en jemförelsevis kortare

tids förlopp blifvit oförmögen att sin tjenst behörigen skota, men att olämpligheten

af ett sådant tillvägagående redan blifvit insedd af Fångvårds-styrelsen, som

uti ett den 13 Augusti 1869 utfärdadt cirkulär till Kongl. Maj:ts samtlige Befallnings
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873. 3

hafvande samt Direktörerne vid straff- och arbetsfängelserna fäst uppmärksamheten derå,

att såsom vaktbetjente vid fångvården icke böra anställas personer, som uppnått högre

ålder än 30 år, såvida personer med nyssnämnda eller lägre ålder med sådana egenskaper,

som gorå dem för tjensten lämpliga, må vara att tillgå; vid hvilket förhållande

för framtiden ej är att befara, det anställningar af anmärkta beskaffenhet vidare skola

ega rum; och hemställde i underdånighet Hans Excellens, under erinran att numera

aflöningen blifvit fastställd för underofficerare vid straff- och arbetsfängelserna i tre

grader med resp. 650, 700 och 800 E:dr samt för vakt,konstaplar likaledes i tre grader

med resp. 450, 500 och 600 R:dr, hvadan alltså de nu för Underofficeren Ravn jemte

ofvanbemälde vaktkonstaplar föreslagna pensioner utgöra endast en del af de löner,

som vid en fortsatt tjenstgöring skulle dem tillkomma, att, med afseende å hvad an

gående ifrågavarande personel'', såsom ofvan förmäles, blifvit upplyst, Kongl. Maj:t behagade

förordna att till instundande Riksdag skall afiåtas nådig proposition derom,

att Direktören Svenonius, Underofficeren Ravn samt Vaktkonstaplarne Granstrand,

Nord, Landgren och Widercrantz må hvar för sig berättigas att från och med månaden

näst efter den, då de undfå afsked från sina vid fångvården nu innehafvande befattningar,

å Allmänna Indragningsstaten uppbära en årlig pension för sin återstående

lifstid till följande belopp, nemligen Svenonius 1,300 R:dr, Ravn 600 R:dr samt Granstrand,

Nord, Landgren och Widercrantz hvardera 400 R:dr.

Donna af Stats-Rådets öfrige ledamöter biträdda hemställan

täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla; och skulle utdrag

af detta protokoll till Finans-departementet öfverlemnas, på det

att berörde framställning må vid förslaget till reglering af Nionde

Hufvudtiteln iakttages.

Bx protocollo

N. Beder.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873.

Utdrag af Protokollet öfver Justitie-Departements-Ärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen uti Stats-Rådet ä Stockholms Slott

Fredagen den 10 Januari 1873,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Bredberg,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

W^ern,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm.

Efter erhållet tillstånd att få inför Kongl. Maj:t anmäla hvad, vid aflåtande af

nådig Proposition till nu instundande Riksdag angående Statsverkets tillstånd och behof,

i afseende å regleringen af utgifterna under Riksstatens Andra Hufvudtitel vore

att iakttaga, hemställde Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern, att de å densamma

nu uppförda belopp måtte fortfarande komma att utgå, endast med de förändringar,

hvarom här nedan förmäles, och yttrade Hans Excellens dervid angående:

Ro) Justitie-Stats-Expeditionen.

Under åberopande af hvad Eders Kongl. Näjd, på föredragning af Chefen för

Finans departementet, förut i dag besluta i fråga om löneförhöjning åt de vid Statsrådet

och Statsdepartementens expeditioner anställde Vaktmästare, torde Eders Kongl.

Maj:t föreslå Riksdagen att bevilja löneförhöjning med 150 R:dr till hvardera af de

två vaktmästare, hvilka äro vid Justitie-Stats-Expeditionen anställda, hvarigenom anslaget

till Expeditionen skulle ökas med 300 R:dr eller från 23,200 R:dr till 23,500 R:dr.

2:o) Högsta Domstolen.

A Högsta Domstolens stat är aflöning upptagen för tre Vaktmästare, nemligen för

en med 600 R:dr och för två med 500 R:dr hvardera. Enär de skäl, som ligga till

grund för Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut att hos Riksdagen föreslå förhöjning i

V aktmästarnes vid Statsrådet och Statsdepartementen löneförmåner, jemväl tala för en

motsvarande löneförhöjning åt Vaktmästarne vid Högsta Domstolen, anser jag mig

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kong!. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o l, om Statsverket 1873. 5

böra i underdånighet tillstyrka Eders Kong!. Maj:t att hos Riksdagen begära tillökning

i bemälde tre Vaktmästares löner med 150 R:dr hvardera.

3:o) Justitie-Kanslers-Expeditionen.

Al enahanda anledning, som anförts i fråga om åskande af löneförbättring åt

Vaktmästare vid Högsta Domstolen och i öfverensstämmelse med hvad JustitieKansleren

uti en till mig aflemnad promemoria föreslagit, hemställer jag underdånigst

att Eders lvongl. Maj:t behagade hos Riksdagen gorå framställning derom, att Vaktmästarens

vid itrågavarande Expedition lön, hvilken i gällande stat är upptagen till

600 Rall-, måtte ökas med 150 R:dr eller till 750 R:dr.

4:o) Justitie-RevisionsExpeditionen.

Vid detta embetsverk äro anställde fem Vaktmästare, för hvilka i gällande stat

äro uppförda eu lön å 600 R:dr, tre löner hvardera å 500 R:dr och ett arfvode likaledes

å 500 R:dr, och åtnjuta de derjemte sportelinkomst af kallelsepenningar, hvilka för en

hvar af dem lära uppgå till högst 50 Rall- årligen. På de skäl, som bär ofvan af mig

blifvit åberopade, och dä nyssnämnda sportelinkomst, som i och för sig är till beloppet

ringa, dessutom härflyter från ett ganska tidsödande arbete, från hvilket Vaktmästare

vid Statsrådet och Statsdepartementens Expeditioner äro befriade, anser jag billigheten

fordra att enahanda löneförhöjning som för de sistnämnde blifvit ifrågasatt,

äfven må tillkomma Vaktmästare i Justitie-Revisions-Expcditionen, och vågar således

tillstyrka Eders Kong!. Maj:t att hos Riksdagen begära att i den aflöning Vaktmästarne

i Justitie-Revisions-Expeditionen nu uppbära måtte anvisas en förhöjning med

150 R:dr till dem hvar eller tillhopa 750 R:dr.

5:o) Svea Hofrätt.

Uti en till Hofrätten ingifven ansökning hafva de derstädes anställde vaktbetjente

gjort hemställan om utverkande af någon förbättring i deras lönevilkor, hvilken ansökning

Hofrätten med underdånig skrifvelse den 26 sistlidne November till Eders

Kong!. Maj:t öfverlemnat.

Uti den vid 1856—1858 årens riksdag för Hofrätten uppgjorda stat äro lönerna

för vaktbetjeningen bestämda:

för Vaktmästaren till............................................ 600 R:dr.

» hvar af de 5 äldste Hofrättsposterne till...... 400 »

» hvar af de 5 öfrige till.................................. 300 »

Enligt Kong!. Brefvet den 9 Februari 1858 skulle Vaktmästaren derjemte åtnjuta %2

och hvar Hofrättspost ''/12 åt de donna betjening tillkommande sigillpenningar. 1 anseende

dertill att sigillpenningarne förut fördelades uteslutande emellan Vaktmästaren

och de 6 äldste Hofrättsposterne med 1 7 till hvardera, har dock en särskild interimsstat

i fråga om vaktbetj eningens löneförmåner måst uppgöras, uti hvilken tid efter

annan ändringar egt rum; och är i enlighet dermed aflöningen för närvarande sålunda

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873.

bestämd: för Vaktmästaren 600 R:dr och 212 af sigillpenningarne, för två Hofrättsposter

hvar 375 R:dr jemte V7 af sigillpenningarne, för sju Hofrättsposter hvar från

300 till 400 Bär jemte 1/l2 af sigillpenningarne eller något derunder samt för en Hofrättspost

endast 325 R:dr. Härtill kommer för de sex äldste Hofrätt,sposterne, Indika

enligt vedertaget bruk allena ombesörja fortställande af Hofrättens kallelser å bär i

staden boende personer, ersättning för detta bestyr, hvilken ersättning i medeltal kan

beräknas till högst 60 R:dr årligen för dem hvar.

Hofrätten, som funnit eu förhöjning i vaktbetjeningens löneförmåner vara af hell

ofvet påkallad, har förty i underdånighet hemställt, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

i nåder vidtaga åtgärder för en sådan förhöjning med åtminstone 100 R:dr för hvardera

med rättighet derjemte för Vaktmästaren att såsom hittills erhålla två tolftedelar

af sigillpenningarne och för Hofrättsposterne att hvar och en uppbära dels en

tolftedel af sigillpenningarne och dels betalningen för de kallelser han efter Hofrättens

föreskrifter om tjenstgöringens fördelning verkställde.

För min del anser jag mig för närvarande och då sigillpenningarne i Svea Hoträtt

höra antagas utgöra i medeltal minst 2,200 R:dr årligen icke kunna förorda någon

förhöjning i Hofrättsvaktmästarens löneförmåner, livilka öfverstiga 900 R:dr. Hofrättsposterne

synas mig deremot vara i behof af någon förbättring i deras nuvarande, jemförelsevis

svaga lönevilkor; och jag hemställer derföre i underdånighet, att Eders Kongl.

Maj:t behagade föreslå Riksdagen att bevilja en aflöningsförhöjning af 100 R:dr för

hvarje af de 10 Hofrättsposterne eller tillhopa 1,000 Rall''. I händelse detta förslag åt

Riksdagen bifalles, torde Eders Kongl. Maj:t derefter i fråga om fördelning af sigilloch

kallelsepenningarne meddela erforderliga föreskrifter.

Vidare har Hofrätten med underdånig skrifvelse den 13 sistlidne December öfverlemnat

eu till Eders Kongl. Maj:t ställd skrift, deri Hofrättens ordinarie Notarier, Fiskaler

och Arkivarie, under åberopande af den tilltagande dyrheten å alla oundgängliga lifsförnödenheter

såväl som bostäder samt deraf följande otillräcklighet i den till bemälde

tjensteman i stat bestämda aflöning, hvilken utgår för Notarierne i tre särskilda grader med

1,000 R:dr, 1,400 R,:dr och 1,800 R:dr, för Arkivarie!! med 2,000 R:dr samt för Fiskalerne

med 1,500 R:dr, förutom sportler beräknade för Notarierne till 650 R:dr, för Arkivarie!!

till 300 R:dr och för Fiskalerne till 200 R:dr hvardera, i underdånighet begärt nådig

framställning till nästa Riksdag om förhöjning i aflöningen, antingen för all framtid

eller åtminstone såsom dyrtidstillägg för viss tid, till belopp, som sökanderne föreslagit,

af 500 R:dr för en hvar af dem.

Donna ansökning har Hofrätten för sin del funnit behjertansvärd, helst en genom

allmän prisstegring ökad lefn reskostnad måste känbarast drabba de svagast aflönade;

i följd hvaraf Hofrätten ansett sig höra i underdånighet tillstyrka, att ansökningen

hos Eders Kongl. Maj:t måtte vinna nådigt afseende; och hav Hofrätten i sammanhang

härmed utbedt sig fä fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet derå,

att af redan anfördt skal behof äfven vore för handen af någon emot de förändrade

tidsförhållandena svarande tillökning i de löner, som tillkomma Hofrättens ledamöter

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bil. N:o 1 till Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873.

samt dess Sekreterare, Advokatfiskal och Aktuarie; hvarförutom af enahanda anledning

förhöjning jemväl i de å Hofrättens stat uppförda anslag till arfvoden åt extra

ordinarie tjensteman, de der innehade ganska trägna befattningar, fullt jemförliga med

ordinarie fenster, syntes af omständigheterna påkallad.

Genom den under sednare åren inträdda betydliga stegring å lefnadskostnaden

hafva de lönebelopp, som förut kunde anses motsvara Hofrättens ledamöters och tjensteman

billiga anspråk på en efter deras samhällsställning och vigten af hvar och ens

innehafvande befattning afpassad utkomst, numera utan tvifvel blifvit för ändamålet

otillräckliga; och då det ligger i Statens eget välförstådda intresse att aflöna dem,

som egna sig åt dess tjenst, på ett sådant sätt, att de af tjensten kunna påräkna en

tarflig bergning, torde behofvet af en förhöjning i Hofrättens ledamöters och tjenstemäns

aflöning icke kunna förnekas. Eu sådan förändring i aflöningsstaten synes dock

icke lämpligen höra ifrågakomma förr än efter någon längre tids erfarenhet eller annorledes

än i sammanhang med en af förhanden varande ekonomiska förhållanden påkallad

mera omfattande lönereglering för Statens embets- och tjensteman; och finner

jag mig vid sådant förhållande höra i underdånighet tillstyrka, att den nu anmälda

underdåniga ansökningen och Hofrättens skrifvelse icke för närvarande måtte till någon

Eders Kongl. Maj:ts åtgärd föranleda.

6:o) Göta Hofrätt.

Äfven donna Hofrätt^ tjensteman hafva uti en af Hofrätten insänd underdånig

skrift anhållit om löneförhöjning, till stöd hvarför hufvudsakligen anförts, att då befordran

till ordinarie tjenstebefattning af de flesta vunnes först efter uppnådda fyratio

lefnadsår och efter sjutton eller aderton års mestadels lönlöst arbete såsom extra ordinarie,

de i gällande aflöningsstat bestämda lönebelopp syntes, redan vid den tid

staten i slutet af 1850-talet fastställdes, icke hafva, med hänsyn till då rådande priser

å lifsförnödenheter, motsvarat tjenstemännens billiga anspråk på en tarflig utkomst;

samt att sökänderna likväl skulle hafva fortfarande med tålamod fördragit sin mindre

lyckliga ekonomiska ställning och hädanefter som hitintills sökt genom sparsamhet

och umbäranden utjemna missförhållandet emellan sina små inkomster och kostnaden

för sitt och sina familjers nödtorftiga uppehälle, derest icke den under de sista åren

inträffade stegring i prisen å allt hvad till lifvets uppehälle erfordras numera nått en

sådan höjd, att sökandernes bemödanden att med den nuvarande aflöningen försörja

sig måste blifva fåfänga, under det ingen utsigt funnes, att priserna å lifsmedel, hyror

och ved m. m. någonsin skulle till sina förra belopp nedgå.

Med vitsordande af de i ansökningen åberopade förhållanden har Hofrätten för

egen del förklara! sig finna förhöjning i tjenstemännens och vaktbetjeningens löner

vara ganska behöflig och -således hemställt, om icke Eders Kongl. Näjd täcktes aflåta

nådig proposition derom till instundande Riksdag; hvarjemte Hofrätten ansett sig höra

i underdånighet fästa Eders Kongl. Maj ds nådiga uppmärksamhet derpå, att, sedan

priset på alla lefnadsförnödenheter stigit högst betydligt, ungefär tjugofem å trettio

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873.

procent och deröfver, de löner Hofrättens ledamöter för närvarande åtnjuta äfven

voro otillräckliga för deras och deras familjers tarfliga bergning, så att någon förhöjning

af ledamöternas löner jemväl vore af behofvet påkallad.

På enahanda grunder, som bär ofvan i fråga om Svea Hofrätt åberopats, torde

Eders Kongl. Maj:t besluta att ifrågavarande framställning om lönetillökning åt Göta

Hofrätts ledamöter och tjensteman icke för närvarande skall till vidare åtgärd föranleda.

Hvad derefter angår sistbemälde Hofrätts vaktbetjening, utbeder jag mig att få

underdånigst upplysa, att för densamma, som består af en Vaktmästare och fem Hofrättsposter,

gällande stat upptager följande löner, nemligen för Vaktmästaren 600 R:dr

och för hvar Hofrättspost 400 R:dr. Dessa sex vaktbetjenter åtnjuta dessutom, med

lika andel sins emellan, sportelinkomst af sigillpenningar, hvilka, enligt mig meddelad

uppgift, utgjort för år 1867 2,442 R:dr, för år 1870, då Hofrätten arbetade å sex divisioner,

3,126 R:dr och för sistförfluten år 2,286 R:dr. Vaktmästarens sammanräknade årliga

löneförmåner kunna således i medeltal beräknas ungefärligen till samma belopp, som

tillfaller innehafvare:! af motsvarande befattning i Svea Hofrätt, och hvad Hofrättsposterne

i Göta Hofrätt angår, uppgå hvart!eras inkomster af tjensten till omkring 800

R:dr eller icke obetydligt mera än den aflöning, som, enligt hvad ofvan blifvit föreslaget,

skulle tillkomma deras bäst aflönade vederlikar i Svea Hofrätt. Vid sådant

förhållande finner jag mig sakna anledning att till bifall förorda Göta Hofrätts framställning

om förbättring af den der anställda vaktbetjeningens lönevilkor.

7:o) Anslaget till fångars vård och underhåll.

Den del deraf, hvilken utgår såsom bestämdt anslag, omfattar aflöningen till

Fångvårds-styrelsen samt vissa andra fångvårdens embets- och tjensteman samt

betjente.

Uti underdånig skrifvelse den 2 December sistlidne år, som jag härmed har nåden

för Eders Kongl. Näjd anmäla, har Fångvårds-styrelsen gjort framställning om vissa

förändringar i afseende å nämnda anslag och i sådant hänseende anfört följande:

a) Uti detta anslag inginge aflöning till befälet vid Disciplinkompaniet af kronoarbetskorpsen,

nemligen:

till 1 kompanichef.......................................................................................... R:dr 1,350: —

» 1 subalternofficer........................................................................................ » 900: —

« 1 dito ....................................................................................... >■ 787: so,

eller tillsammans R:dr 3,037: so,

men då, enligt Kongl. Maj ds nådiga Bref den 17 sistlidne Maj, detta kompani upphört

att utgöra en afdelning af kronoarbetskorpsen och befattningen med detsamma

blifvit från fångvården till krigsadministrationen Överflyttad, och Kongl. Näjd i

nåder förordna! att de vid kompaniet anställde officerare fortfarande skola från fångvårdens

ordinarie aflöningsförslag åtnjuta de för dem bestämda arfvoden, intilldess erforderligt

anslag för kompaniet varder å Riksstatens fjerde hufvudtitel uppfördt, bolde,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873. 9

för den händelse en sådan öfverflyttning till annan hufvudtitel för förberörde aflöningsanslag

vid instundande riksmöte komme att ega ruin, samma anslag å fångvårdens

aflöningsstat indragas.

b) Likaledes inginge i ofvan omförmälda anslag aflöning till tjenstemannapersonaleu

vid den numera upplösta Krono-arbetsbataljonen på Carlsborg, nemligen:

till 1 Bataljonschef.......................................... R:dr 2,000: —

» 3 Kompanichefer ä 1,350 R:dr.............................................................. » 4,050: _

» 3 Subalternofficerare å 900 R:dr........................................................... » 2 700: _

» 3 Dito å 787 R:dr 50 öre.............................................. » 2,362: so.

» 1 Bataljonspredikant .............................................................................. „ 1,050: _

eller tillsammans R:dr 12,162: so.

I sammanhang med nådigt beslut om en förändrad organisation af donna del af

Krono-arbetskorpsen både Kongl. Maj:t genom särskildt nådigt bref den 17 sistlidne

Maj, beträffande den af Styrelsen underdånigst föreslagna aflöningsstat vid korpsens nya

organisation, förordnat att löner och arfvoden till en direktör och två bevakningsbefälhafvare

skulle, intilldess desamma varda å ordinarie aflöningsstaten uppförde,

utgå af förslagsanslaget för fångars vård och underhåll, samt att, från den tid den nya

organisationen trädde i verksamhet, af anslagen å nyssnämnde aflöningsstat till militärbefälet

och predikanten å Carlsborg allenast lönen till predikanten vid den nya arbetsstationen

å Tjurkö med 1,000 R:dr finge utbetalas, men återstoden af berörda anslag,

utgörande ett belopp af 11,162 R:dr 50 öre, tills vidare Statsverket besparas.

Enligt den af Kongl. Maj:t genom samma nådiga bref fastställda aflöningsstat för

korpsens nya organisation med station dels å Tjurkö vid Carlskrona, dels å Borghamns

kalkstensbrott i Östergötland utginge aflöningen till de tjensteman, som ansetts

tillhöra den ordinarie staten, sålunda:

Vid stationen å Tjurkö:

till 1 Direktör, föreståndare, lön..................................................... R:dr 2,000: —

arfvode.............................................. » 500: — 2.500: —

Fyra procents provision å arbetsinkomsten.

» 1 Bevakningsbefälhafvare, lön.......................................................................... 1 500-_.

jemte två procents provision å arbetsinkomsten.

» 1 Kamererare, lön.......................................................................................... j 200:_

« 1 Predikant, lön................................................................................................. 1,000:_

Läger R:dr 6,200: —

Vid stationen å Borghamn:

till 1 Bevakningsbefälhafvare, föreståndare, lön............................................ R:dr i 50O: •_

Arfvode såsom ersättning för arbetsprovisionen................................ » 30O:

Läger R:dr 1,800: —

eller tillsammans R:dr 8,000: —

2

Bih. till Riksd. Prot. 1873. l:a Sami. l:a Afd.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873.

Med anledning af hvad sålunda förekommit, finge Styrelsen underdånigst hemställa,

att, med indragning af hela det för Krono-arbetsbataljonen å Carlsborg i staten

upptagna lönebelopp 12,162 R:dr 50 öre, förenämnda för korpsens nya organisation

nådigst bestämda löner och arfvoden måtte i staten uppföras med tillsammans 8,000 R:dr.

c) Aflöningen för de vid det jemlik! Kongl. Maj:ts nådiga bref den 14 December

1869 provisionel! inrättade straffängelset å Nya Varfvet vid Göteborg både hittills utgått

af förslagsanslaget för fångars vård och underhåll i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med de grunder, som vid andra fångvårdsanstalter af enahanda beskaffenhet varit

fastställda.

Jemte underdånig skrifvelse den 3 Juni 1870 både Styrelsen, enligt Kongl. Majrts

i ofvannämnda nådiga bref meddelade föreskrift, afgifvit plan och kostnadsförslag till

Nya Varfvets fullständiga anordnande till ett straffängelse samt beräkning af kostnaderna

för dess förvaltning och bevakning, hvarefter Styrelsen, vid afgifvande af underdånigt förslag

till stat för fångvården under nästkommande år den 8 sistlidneNovember, jemväl underställt

Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning uppgjord! förslag till stat för detta fängelse, hvithet

sednare förslag, med hänsyn dertill att fängelse! ännu icke vore fullständigt ordnad!,

för en del af tjenstepersonalen upptoge något lägre aflöningsbelopp än hvad med afseende

å fängelsets definitiva ordnande blifvit i det förut afgifna förslaget beräknad!.

Genom nådigt bref den 19 Maj 1871 både Kongl. Maj:t, med tillkännagifvande

att Riksdagen bevilja! anslag till ordnande inom Nya Varfvet af ett straffängelse, tillika i

nåder förklara!, att Eders Kongl. Maj:t framdeles, innan byggnads- och inredningsarbetena

afslutats, uppå förnyad anmälan af Styrelsen, ville meddela nådigt beslut i fråga om den

bevaknings- och förvaltningspersonal, som borde vid fängelse! anställas, samt om personalens

löneförmåner; men, då efter all anledning dessa arbeten icke kunde hinna

fullbordas förrän vid slutet af år 1874, ansåg Styrelsen att med pröfning af denna

fråga ännu bolde få anstå; vid hvithet förhållande och enär anslag för tjenstepersonalens

aflöning vid fängelse! icke syntes lämpligen höra i den ordinarie staten intagas,

innan en sådan pröfning föregå!!, Styrelsen underdånigst hemställde, att den under

tiden erforderliga aflöningen finge af förslagsanslaget för fångvården fortfarande utgå.

d) För predikanten vid straffängelset för Kvinnor i Norrköping, beräknad! för

200 fångar, utginge lönen å ordinarie staten med 600 R:dr, hvarjemte denne tjensteman

åtnjöte hyresersättning med 300 R:dr från förslagsanslaget; och bestrede innehafvare!!

af donna befattning jemväl predikantstjensten vid kronocellfängelset derstädes, för

hvilken tjenst å ordinarie aflöningsstaten ett anslag af 450 R:dr vore uppförd!. Ett behörigt

handhafvande af religionsvården vid båda dessa fängelser fordrade utan tvifvel

en persons hela arbetskraft och tid, om han skulle kunna utöfva något väsendtligt inflytande

till fångarnes moraliska förbättring; men då förenämnda löneförmåner, jemförda

med de numera i flera hänseenden stegrade lefnadskostnaderna, dock icke billigtvis

torde berättiga till anspråk på en sådan uteslutande verksamhet för fångvården,

funne Styrelsen, under åberopande i öfrig! af de skal, som läge till grund för 1869

års Riksdags beslut, hvarigenom löneförbättring beviljats för en del andra fångpredi
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873. 11

kanter, sig böra underdånigst hemställa att aflöningen för predikantsbefattningen vid

straffängelset i Norrköping måtte i ordinarie aflöningsstaten uppföras med ett förhöj dt

belopp af 1,000 K:dr, under vilkor att innehafvare:! af donna befattning och predikantstjensten

vid kronocellfängelset i Norrköping icke dermed Unge förena annan tjenstebefattning.

e) Bevakningsbefälhafvaren vid kronocellfängelset i Carlshamn, för hvilken befattning

i ordinarie aflöningsstaten ett arfvode af 1,000 R:dr vore uppfördt, hade, med

åberopande, bland annat, af den högre aflöning, som tillkomme föreståndare vid andra

fängelser med ungefärligen enahanda eller mindre antal celler, än de vid Carlshamns

fängelse, hvilka utgöra 32, anhållit om någon löneförbättring, hvartill såväl Tillsyningsmannen

som Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Blekinge län tillstyrkt bifall. Vid

jemförelse af förhållandet mellan fängelseföreståndarnes aflöning och fängelsernas storlek

å andra orter visade sig, att vid fängelser med 34 celler, nemligen i Visby, Halmstad,

Uddevalla och Östersund, aflöningen till fängelseföreståndarne utginge med 1,300 R:dr

och vid sistnämnde fängelse dessutom med ett skrifvarearfvode å 150 Rall-, samt att

enahanda aflöningsbelopp, 1,300 R:dr, utginge vid fängelserna i Hudiksvall och Umeå

med endast 24 celler, äfvensom vid fängelset i Luleå med 17 och i Haparanda med

16 celler. Om än icke fängelsernas olika storlek uteslutande legat till grund för bestämmande

af de särskilda fängelseföreståndarnes aflöning, utgjorde dock donna en

ganska väsendtlig omständighet; i följd hvaraf Styrelsen ansåg sig höra i underdånighet

föreslå, att aflöningen för Bevakningsbefälhafvaren vid Carlshamns kronohäkte

mätte förhöjas till 1,300 R:dr, till hvilken förbättring i löneförmåner anledning förefunnes

äfven uti det särskilda förhållande vid detta fängelse, att, till följd af brist på antagliga anbud

å proviantleverans för fängelset, denne tjensteman sedan lång tid tillbaka hatt sig

uppdraget att anskaffa de för fängelset erforderliga proviantförnödenheter, hvarmed

mycken omtanka och besvär varit förenade, och hvithet förhållande antagligen åtminstone

för den närmaste framtiden komme att fortfara.

Med iakttagande af dessa jemte de af Riksdagen tid efter annan beslutade partiella

ändringar i den år 1863 af Rikets Ständer fastställda aflöningsstat, både Styrelsen

upprättat den underdåniga skrivelser! bifogadt förslag till ny stat, deri, i öfverensstämmelse

med hvad Styrelsen i dess underdåniga skrifvelse den 8 sistlidne November i fråga

om stat för fångvården under innevarande år yttrat, upptagits förändrade benämningar för

bevakningsbefälhafvare-befattning vid särskilda slags fångvårdsanstalter, nemligen för sådan

befattning vid kronoarbetsstationen å Borghamn, kronohäktena i Carlshamn, Eskilstuna,

Norrtelje och Kungsbacka: »Direktör», i likhet med förhållandet vid de under sednare

tider tillkomna kronohäkten, samt för dylik tjenst vid straff- och arbetsfängelserna

samt kronoarbetsstationen å Tjurkö, äfvensom kronohäktena å Långholmen och i Malmberg,

hvilka sednare lydde under dervarande straffängelsers direktörer: »Direktörsassistent»;

hvarförutom jemväl den ändring i det underdåniga förslaget vidtagits, att

aflöningen för bevakningsbefälhafvarae vid kronohäktena i Carlshamn, Norrtelje, Eskilstuna

och Kungsbacka, som i 1863 års stat upptagits såsom arfvode!!, uppförts i

i

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 1, om Statsverket 1873.

kolumnen för löner, hvarigenom likhet vunnits med förhållandet i detta hänseende vid

öfriga fängelserna.

Jemlikt Kongl. Maj:ts nådiga bref den 12 sistlidne April utgjorde beloppet af det

för år 1873 af Riksdagen bestämda aflöningsanslag för fångvården ... R:dr 194,657: so.

Enligt hvad Styrelsen här ofvan underdånigst föreslagit skulle derifrån

afgå:

Aflöning för befälet vid Disciplinkompaniet...................... R:dr 3,037: so.

Dito för tjenstemännen vid f. d. krono-arbetsbataljonen

å Carlsborg......................................................._..» 12,162: so. 15,200: —

R:dr 179,457:

men deremot tillkomma:

Aflöning för tjenstemännen vid kronoarbetskorpsens stationer å Tjurkö

och Borghamn.................................................................. Rall- 8,000: —

Förhöjning i aflöningen för predikanten vid straffängelset i

Norrköping......................................................................... „ 400: —

D:o för bevakningsbefälhafvaren vid kronohäktet i Carlshamn » 300: — 8 700-

då alltså den å förslagsstaten upptagna summa.................................... R:dr 188,157:

uppkomme; Varande förslaget till aflöningsstat af följande lydelse:

so.

so

Underdånigt förslag till aflöningsstat för en del af fångvårdens embets- och tjensteman

samt betjente för år 1874.

Fångvårdsstyrelsen.

Löner.

1 generaldirektör......................................

. R.dr

8,000: -

1 ledamot....................................................

))

5,000: -

1 d:o ..................................................

»

4,500: -

1 sekreterare..............................................

))

3,500: -

1 registrator och protokollsförande ........

))

2,500: -

1 notarie och ombudsman..........................

))

1,500: -

1 kamererare...............................................

))

3,500: -

1 kammarförvandt.......................................

»

2,500: -

1 revisor ......................................................

))

2,200: -

1 d:o ......................................................

»

2,200: -

1 kassör.......................................................

»

2,200: -

1 kammarskrifvare.....................................

))

1,000: -

1 d:o ......................................

»

1,000: -

1 intendent.......................................

»

1 läkare...................................................

»

2 vaktmästare, lön å 600 R:dr..................

»

1,200: -

Transport R:dr 40,800: —

Arfvoden.

3,000: —

600: —

3,600: —

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873. 13

Löner. Arfvoden.

Transport R:dr 40,800: — 3,600: —

För renskrifning och annat biträde i Styrelsens kansli......... » —— — 1,800: _

d:o d:o i d:o kammarkontor » ---— 1,000: _

Till gratifikationer åt extra vaktbetj eningen...................... »__, _ 600: _

Dessutom utgår enligt Kongl. Brefvet den 19 Maj 1871

följande belopp i man af behof, intilldess, genom inträffade

förändringar inom Styrelsens tjenstemannapersonal,

denna reglering kan varda genomförd, nemligen

:

sldlnaden emellan de för tjenstemännen i

kansliet i förut gällande stat uppförda

löner å tillhopa ...................... 10,200: —

och ofvan för kansliets tjensteman

upptagna aflöningsbelopp 7,500: — g 700: —

hvarifrån dock, enär af de för renskrifning

och annat biträde i Styrelsens kansli uppförda

1,800 R:dr ett belopp af 100 B:dr

icke må utgå förr än motsvarande nedsättning

skett i aflöningen till den i Styrelsens

kansli anställda ordinarie tjenste
mannapersonal,

borde afräknas............... 100: — 2 600- —

samt sldlnaden emellan de i förut gällande

stat för kassörstjenstens bestridande upptagna

belopp.............................................. 2,670: —

och här ofvan för kassören uppförda lön 2,200: — 470:

eller tillhopa R:dr--— 3,070: _

Observationsarfvode utgår af förslagsanslaget för fångars

vård och underhåll med 15 procent å anmärkningsmedel.

Rese- och traktan)entskostnader utgå af samma förslagsanslag

enligt gällande resereglemente.

1 kommendant..........

I direktör.................

Skrifvarearfvode

Straff- och arletsfängelset å Långholmen.

........................................................... Kali" - — 500: —

.......................................................... > 2,000: —

................................................... ..... »-- 300: —

Transport R:dr 42,800: — 10,870: —

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873.

Löner.

Transport R:dr 42,800: —

1 kamererare.......................................................................... » 1,200: —

Skrifvarearfvode............................................................ »--—

1 pastor................................................................................... » —— —

1 direktörs-assistent............................................................... » 1,500: —

Provision å behållna nettovinsten af fängelsets arbeten

kan, efter Fångvårds-styrelsens bestämmande, utgå

med högst 4 procent till fängelsedirektören och 2

procent till direktörs-assistenten.

Straff- och arhetsfängélset i Malmö.

1 kommendant........................................................................ Kali
1

direktör................................ »

Skrifvarearfvode ............................................................ »

1 kamererare........................................................................... »

Arfvode att utgå så länge afskrifningsprocent å proviantuppbörden

icke, såsom vid de andra straff
fängelserna,

tillgodokommer kamereraren............... »

Skrifvarearfvode ............................................................. »

1 pastor.................................................................................. »

1 direktörs-assistent............................................................... »

Provision å behållna nettoinkomsten af fängelsets arbeten

kan, efter Fångvårds-styrelsens bestämmande, utgå

med högst 4 procent till fängelsedirektören och 2

procent till direktörs-assistenten.

2,000: —

1,200: —

1,500: —

Arfvoden.

10,870: —

450: —

1,400: —

500: —

300: —

750: —

450: —

1,400: —

Straff- och arbetsfängelset å Norrmalm.

1

direktör..................................................

.............................. Kali-

2,000: —

Skrifvarearfvode...............................

.............................. »

- —■

300: —

1

kamererare............................................

.............................. ))

1,200: —

Skrifvarearfvode..............................

.............................. ))

---—

300: —

l

predikant.............................................

.............................. ))

- —

975: —

1

direktörs-assistent.................................

.............................. »

1,000: —

Provision å behållna nettoinkomsen af fängelsets arbeten

kan, efter Fångvårds-styrelsens bestämmande, utgå

med högst 4 procent till fängelsedirektören.

Straffängelset i Norrköping.

.............................................. Hall- 2,000: —

.................... » — 300: —

Transport R:dr 56,400: — 17,995: —

1 direktör..................

Skrifvarearfvode

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Majits Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873. 15

Löner. Arfvoden.

Transport R:dr 56,400: — 17,995: —

1 kamererare........................................................................... » 1,200: —

För arbetenas bokföring, att utgå så länge ej särskild

arbetsbokhållare är antagen...................................... » -- — 225: —

1 predikant............................................................................. » —— — 1,000: —

1 direktörs-assistent.............................................................. » 1,000: —

Provision å behållna nettoinkomsten af fängelsets arbeten

kan, efter Fångvårds-styrelsens bestämmande, utgå

med högst 4 procent till fängelsedirektören.

Straffängelset i Göteborg.

1 direktör............................................................................... R:dr

Arfvode såsom redogörare............................................. »

d:o för arbetenas bokföring.................................. »

I predikant ....................................................................... »

Provision å behållna nettoinkomsten af fängelsets arbeten

kan, efter Fångvårds-styrelsens bestämmande, utgå

med högst 4 procent till fängelsedirektören.

Straffängelset i Garlskrona.

I

direktör.................................................

.............................. Rall-

2,000: -

500: —

Skrifvarearfvode...............................

.............................. »

- -

300: —

1

kamererare.............................................

............................... »

1,200: —

Skrifvarearfvode...............................

............................... »

- -

450: —

1

predikant...............................................

........................ ..... »

—— —

1,000: —

1

direktörs-assistent.................................

.............................. »

1,500: —

Provision å behållna nettoinkomsten af fängelsets arbeten

att utgå efter Fångvårds-styrelsens bestämmande med

högst 4 procent till fängelsedirektören och 2 procent

till direktörs-assistenten.

1,500: —

300: —

200: —

500: —

Straffängelset i Landskrona.

1 direktör.............................................................................. R:dr 2,000: —

Skrifvarearfvode.............................................................. »--—

1 kamererare ...................................................................... » 1,200: —

Skrifvarearfvode.............................................................. » - —

1 predikant........................................................................... » - —

Om predikanten tillika innehar annan presterlig befattning

utgår arfvodet med endast 800 R:dr.

Transport R:dr 68,000: —

500: —

300: —

300: —

1,200: —

24,770:

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bil. N:o 1 till Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873.

Löner. Arfvoden.

Transport R:dr 68,000: — 24,770: —

1 direktörs-assistent ..................................:......................... » 1,500: —

Provision å behållna nettoinkomsten af fängelsets arbeten

kan, efter Fångvårds-styrelsens bestämmande, utgå

med högst 4 procent till fängelsedirektören och 2

procent till direktörs-assistenten.

Straffängelset i Varberg.

1 kommendant.....................................

................................ R:dr - -

300: —

1 direktör.........................................

.............................. » 2,000: —

Skrifvarearfvode...........................

300: —

1 kamererare........................................

................................ » 1,200: —

Skrifvarearfvode............................

.............................. » - -

300: —

1 predikant .........................................

1 direktörs-assistent.............................

1 1

O

o

lO

1,200: —

Provision å behållna nettoinkomsten af fängelsets arbeten

kan, efter Fångvårds-styrelsens bestämmande, utgå

med högst 4 procent till fängelsedirektören och 2

procent till direktörs-assistenten.

Kronoarbetskarlsstationen å Tjurkö.

1 direktör, föreståndare........................................................ R:dr 2,000: — 500: —

Fyra procents provision å arbetsinkomsten.

1 direktörs-assistent.............................................................. » 1,500: —

jemte 2 procents provision å arbetsinkomsten.

1 kamererare.......................................................................... » 1,200: —

1 predikant............................................................................... » - — 1,000: —

Kronoarbetslcarlsstationen å Borghamn.

1 direktör, föreståndare..............................''.......................... R:dr 1,500: —

Arfvode såsom ersättning för arbetsprovision............. » - — 300: —

Femte Tcronoarbetskompaniet.

1 kompanichef...................................................................... R:dr - — 1,350: —

2 subalternofficerare å 900 R:dr........................................ » - — 1,800: —

1 d:o » - — 787: so.

Stockholms stads kronohäkte å Långholmen.

Direktören vid straff- och arbetsfängelset.......................... R:dr —— — 300: —

Kamereraren vid dito .......................... » - — 150: —

Transport R:dr 80,400: — 33,057: so.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873. 17

Löner.

Arfvoden.

Transport R:dr 80,400: —

33,057: so.

Predikanten vid straff- och arbetsfånge^!....

.................... ))

- —

600: —

1 direktörs-assistent..........................................

.................... »

- —

1,000: —

Stockholms stads kronohäkte å Norrmalm.

Direktören vid straff- och arbetsfängelset.....

................... R:dr

-- -

150: —

Kamereraren vid dito ......

................... »

- -

100: —

Predikanten vid dito ......

................ ... »

- -

75: —

Direktörs-assistenten vid dito

.................... ))

--—

100: —

Länsfängelset i

Carlskrona.

1 direktör......................................................

.................... H:dr

1,500: —

Skrifvarearfvode..........................................

.................... ))

- -

300: —

I predikant....................................................

.................... )-

- —

600: —

Kronohälitet i

Carlshamn.

1 direktör......................................................

.................... Kali-

1,300: -

1 predikant........................................................

.................... »

- —

400: -

Länsfängelset

i Calmar.

1 direktör...........................................................

.................... Rall-

1,800: —

Skrifvarearfvode........................................

.................... ))

---

300: —

I predikant..................................................

.................... »

- —

750: —

Kronohäktet i

Vestervik.

1 direktör..........................................................

.................... Hall*

1,300: —

Skrifvarearfvode.......................................

.................... ))

- -

150: —

1 predikant......................................................

.................... »

- —

450: —

Länsfängelset i

Christianstad.

1 direktör..........................................................

................... Rall-

1,500: —

Skrifvarearfvode.........................................

.................... ))

--—

300: —

1 predikant......................................................

.................... »

-- —

675: —

Kronohäktet i

Engelholm.

1 predikant...........................r............................

.................... Rall-

-- —

250: —

Länsfängelset i

Venersborg.

1 direktör.........................................................

.................... Rall-

1,500: —

Skrifvarearfvode........................................

.................... ))

---

300: —

1 predikant........................................................

.................... ))

--—

675: —

Transport R:dr 89,300: —

40,232: so.

Bih, till Riksd. Prot. 1873. l:a Sami. l:a Afd.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bil. N:o 1 till Kong! Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket

Löner.

Transport R:dr 89,300: —

1 direktör.............................

Länsfängelset i Gefle.

R:dr

1,500: —

Skrifvarearfvode...........

»

- -

1 predikant..........................

»

—_

1 direktör.............................

Kronohäktet i Hudiksvall.

R:dr

1,300: —

1 predikant..........................

))

—— —

1 direktör.............................

Länsfängelset i Visby.

R:dr

1,300: -

1 predikant.........................

»

- —

1 direktör............................

Länsfängelset i Göteborg.

R:dr

2,000: —

Skrifvarearfvode...........

))

1 bevakningsbefälhafvare...

»

1 predikant...........................

))

- —

1 direktör..............................

Kronohäktet i Uddevalla.

R:dr

1,300: -

1 predikant.........................

))

- —

1 direktör..............................

Länsfängelset i Halmstad.

R:dr

1,300: —

1 predikant ..........................

»

- —

1 direktörs-assistent.............

Kronohäktet i Varberg.

R:dr

1 predikant..........................

»

—— —

1 direktör.............................

Kronohäktet i Kungsbacka.

R:dr

1,000: —

1 predikant...........................

»

- —

1 direktör............................

Länsfängelset i Östersund.

R:dr

1,300: —

Skrifvarearfvode...........

))

1 predikant..........................

))

- —

Transport R:dr 100,300: —

1873.

Arfvoden.

40,232: so.

150: - 600: -

450: —

450: —

750: —

800: —

900: —

450: —

450: —

1,000: —

400: —

250: —

150: —

450: —

47,482: 5o!

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl.

Maj:ts Nåd. Proposition N:o

1, om

Statsverket

Löner.

Transport ]

Länsfängelset i Jönköping.

R:dr 100,300: —

1 direktör...............................

Rdr

1,500: —

Skrifvarearfvode.............

»

--—

1 predikant...........................

Länsfängelset i Falun.

»

1 direktör..............................

Rdr

1,500: —

Skrifvarearfvode.............

))

- —

1 predikant...........................

Länsfängelset i Vexiö.

))

1 direktör...............................

Rdr

1,500: —

Skrifvarearfvode.............

))

- —

1 predikant............................

Länsfängelset i Malmö.

))

1 direktör..............................

Rdr

1,800: —

Skrifvarearfvode..............

))

- —

I predikant ..........................

Länsfängelset i Luleå.

»

1 direktör................................

Rdr

I

ö

ce

1 predikant.............................

Kronohäktet i Haparanda.

))

1 direktör...............................

Rdr

1,300: -

1 predikant.............................

Länsfängelset i Mariestad.

»

1 direktör ..............................

Rdr

1,800: —

Skrifvarearfvode..............

))

- -

1 predikant............................

Länsfängelset i Stockholm.

))

1 direktör................................

Rdr

1,500: —

Skrifvarearfvode..............

))

1 predikant.............................

»

-- —

1873. 19

Arfvoden.

47,482: so.

300: - 675: —

150: —

600: —

300: —

600: —

300: —

600: —

450: —

450: —

300: —

750: —

300: —

450: —

Transport R:dr 112,500: —

53,707: so.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bil. N:o 1 till Kongl.

Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om

Statsverket 1873.

Löner.

Arfvoden.

Transport R:dr 112,500: —

53,707: so.

KronohäMet i Norrtelje.

1 direktör...............................

.................................................. R:dr

1,000: -

1 predikant............................

................................................. »

- —

250: -

Länsfängelset i Nyköping.

1 direktör..............................

................................................. Rall-

1,300: —

1 predikant............................

................................................. »

- —

450: —

Kronohäktet i Eskilstuna.

1 direktör...............................

................................................. Rall-

1,000: —

1 predikant ...........................

................................................ »

- —

400: —

Länsfängelset i TJpsala.

1 direktör..............................

................................................ Rall-

1,500: —

Skrifvarearfvode.............

................................................ »

150: —

1 predikant............................

................................................. »

--—

600: —

Länsfängelset i Carlstad.

1 direktör.............................

................................................ Rall-

1,500: —

Skrifvarearfvode.............

................................................. »

150: —

1 predikant............................

................................................ W

- —

600: —

Länsfängelset i Umeå.

1 direktör.............................

............................................... Rall-

1,300: —

1 predikant...........................

................................................. »

- —

450: —

Länsfängelset i Hernösand.

1 direktör...............................

............................................... Rall-

1,300: —

Skrifvarearfvode.............

............. »

150: -

1 predikant............................

................................................. »

- —

450: —

Länsfängelset i Vesterås.

1 direktör..............................

................................................. Rall-

1,500: —

Skrifvarearfvode.............

150: —

1 predikant.............................

600: —

Länsfängelset i Örebro.

1 direktör...............................

................................................. Rall-

1,500: —

Skrifvarearfvode.............

300: —

1 predikant...........................

600: —

Transport R:dr 124,400: — 59,007: so.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873. 21

1 direktör................

Skrifvarearfvode

1 predikant...............

1 direktör..................

Skrifvarearfvode

1 predikant..............

Löner. Arfvoden.

Transport R:dr 124,400: — 59,007: so.

Länsfängelset i Linköping.

............................................... Rall- 1,800: -

.............................................. »--- 300: —

............................................ » ---------- 750: —

Kronohäktet i Norrköping.

.............................................. Rall- 1,300: —

.............................................. »--150: —

.................................... ........ » —— —_ 450: —

Summa R:mt R:dr 127,500: — 60,657: so.

Summa summarum R:mt R:dr 188,157: so.

Enär, på sätt Fångvårds-styrelsen anmärkt, befattningen med Disciplinkompaniet

af Kronoarbetskorpsen numera blifvit från fångvården Överflyttad till krigsförvaltningen,

samt vid sådant förhållande aflöningen till befälet vid nämnda kompani icke vidare

torde höra från det å andra hufvudtiteln uppförda bestämda anslaget till fångars vård

underhåll utgå, utan till fjerde hufvudtiteln öfverföras, tillstyrker jag, att ur berörde anslag

aflöningsbeloppen till förenämnda befäl, tillsammans 3,037 R:dr 50 öre, må uteslutas.

Vidare och på de af Fångvårds-styrelsen anförda skäl hemställer jag, att Eders

Kongl. Näjd, med förklarande att frågan Om uppförande å ordinarie staten af anslag

till aflöning åt tjenstepersonalen vid straffängelset å Nya Varfvet vid Göteborg ej för

närvarande skall komma under pröfning, täcktes, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med

Styrelsens framställning, föreslå Riksdagen:

att det å ordinarie afiöniugsstaten för tjenstemannapersonalen vid kronoarbetsbataljonen

på Carlsborg upptagna anslag, tillhopa 12,162 R.dr 50 öre, indrages, men i

staten i stället uppföres för

Kronoarbetskarlsstationen å Tjurkö.

R:dr 2,000: —

» 500: —

1 direktör, föreståndare, lön.............................................

arfvode.........................................

1 bevakningsbefälhafvare, lön..............................................................................

Provision å behållna nettoinkomsten af manskapets arbeten kan, efter Fångvårdsstyrelsens

bestämmande, utgå med högst 4 procent till direktören

och 2 procent till bevakningsbefälhafvaren.

1 kamererare, lön...................................................................................................

1 predikant, arfvode.............................................................................................

2,500:

1,500:

1,200

1,000

Summa R:dr 6,200

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bil. N:o 1 till Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873.

Kr onoarbet skarls stationen å Borghamn.

1 bevakningsbefälhafvare, föreståndare, lön............................................... R:dr 1,500

Arfvode såsom ersättning för arbetsprovision......................................... » 300

Summa R:dr 1,800

7

att aflöningen för predikantsbefattningen vid straffängelset i Norrköping, som i

gällande stat är upptagen till 600 Rall-, måtte höjas till 1,000 R:dr, under vilkor att

innehafvare!! af donna befattning icke får dermed förena annan tjenst än predikantsbeställningen

vid kronocellfängelset i Norrköping;

att bevakningsbefälhafvarens vid Carlshamns kronohäkte aflöning jemväl förhöjes

från 1,000 R:dr till 1,300 R:dr; samt

att, till vinnande af likhet med förhållandet vid öfriga fängelserna, aflöningen för

bevakningsbefälhafvarne vid kronohäktena i Carlshamn, Norrtelje, Eskilstuna och

Kungsbacka, som i den af Rikets Ständer år 1863 fastställda stat upptagits såsom

arfvode, nu måtte varda uppförd såsom lön.

Deremot och då Eders Kongl. Maj:t redan den 20 sistlidne December vid underdånig

föredragning af Fångvårds-styrelseus för innevarande år uppgjorda förslag till

sådana stater, som utgå af fångvårdens förslagsanslag, förklara! den af Styrelsen ifrågasatta

förändring i benämningen för bevakningsbefälhafvaretjensten vid vissa fångvårdsanstalter

icke böra ega ruin, torde Styrelsens förslag om införande i den ordinarie

aflöningsstaten af en dylik förändring, hvilken icke är af behofvet påkallad, ej tillvinna

sig Eders Kongl. Majrts nådiga godkännande.

I händelse af bifall till hvad jag ofvan i underdånighet hemställt, kommer det

bestämda anslaget till fångvården, som i nu gällande Riksstat är upptaget till 194,657

R:dr 50 öre, att minskas med 6,500 R:dr och således uppgå till 188,157 Rall- 50 öre.

Förslagsanslaget till fångars vård och underhåll blef till dess nuvarande belopp

1,300,000 R:dr bestämdt vid 1869 års riksdag. Med förmälan hurusom, enligt

Kongl. Maj ds nådiga bref den 21 Maj samma år, en nedsättning i detta anslag till

belopp, motsvarande det, som derifrån utgått för Disciplinkompaniet, utgörande i medeltal

för sednast förflutna fem år 31,397 R:dr 56 öre, skulle ega rum, för den händelse

kostnaden för detta kompani komme att å fjerde hufvudtiteln uppföras, har

Fångvårds-styrelsen uti ofvananmärkta underdåniga skrifvelse anfört, att utgifterna å

ifrågavarande anslag under år 1871 uppgått till 1,466,205 R:dr 79 öre och i medeltal

under sednaste fem år till 1,485,954 R:dr 42 öre; samt att om än dessa höga kostnader

hufvudsakligen härledde sig från ett särdeles högt fångantal, som numera nedgått,

äfvensom från större byggnadsarbeten, det dock med afseende å gängse prisförhållanden

syntes föga antagligt att utgifterna å detta anslag under närmaste framtiden

komme att understiga 1,400,000 R:dr årligen; hemställande Styrelsen vid sådant

förhållande, huruvida icke denna summa borde vid beräkning af Statsverkets utgifter

såsom förslagsanslag för fångvården upptagas.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o t, om Statsverket 1873. 23

Med afseende å hvad Fångvårds-styrelsen sålunda anfört tillstyrker jag i underdånighet

en förhöjning af ifrågavarande förslagsanslag till 1,400,000 R:dr.

8:o) Reservationsanslaget till vård och underhåll af läns- och kronohäkten.

Detta anslag, som enligt Kongl. Maj ds nådiga bref den 9 Februari 1858 af

Rikets Ständer blifvit bestämdt till 13,500 R:dr, har alltsedan utgått med oförändradt

belopp. Med erinran härom har Fångvårds-styrelsen i dess förrberörde underdåniga

skrifvelse yttrat, att vid nämnda tidpunkt cellfängelsernas antal utgjorde 22 och erfordrade

såsom nya en jemförelsevis obetydligare underhållskostnad; hvaremot antalet

länscellfängelser nu utgjorde 24 och kronohäkten 14, af hvilka sednare dock det

i Kungsbacka skall, jemlik! Kongl. Maj ds nådiga bref den 22 Maj 1850, underhållas

af Kungsbacka stad och Fjäre härad och det i Carlshamn, enligt nådigt bref

den 17 Juli 1850, af Bräkne härad med ett visst efter hemmantal utgående belopp,

som hittills funnits för ändamålet fullt tillräckligt, äfvensom för en del andra kronohäkten

jemväl inginge underhållsbidrag från åtskilliga kommuner till ett sammanräknad! belopp

af 1,971 R:dr 57 öre årligen. Endast derigenom att besparingar å anslaget uppstått

på den tid cellfängelsernas antal var mindre och, med hänsyn till den kortare

liden från deras uppförande, erfordrande mindre underhållskostnader, hade det hittills,

ehuru med allt större svårigheter, låtit sig gorå att med förenämnda anslag och öfriga

nyss omförmälda tillgångar underhålla dessa fängelser i behörigt skick; men redan

sistförflutne år och ännu mera i det för innevarande år uppgjorda underdåniga förslag

till underhålls- och reparations-arbeten å dessa fängelser hade flera inskränkningar i

brist af tillgängliga medel måst göras. En omständighet, som härtill i väsendtlig mån

bidragit, vore den anmärkningsvärd! höga stegring i prisen på byggnadsmaterialier

äfvensom arbetslöner, som på den sednaste liden uppstå!!; men äfven om återgång

häri kunde vara att förvänta, vore i allt fall en tillökning i anslaget nödvändig, såvida

icke dessa med stor kostnad för landet uppförda byggnader skulle genom bristande

vård och underhåll taga skada.

Enligt i Styrelsens Byggnadskonst- gjord beräkning skulle den erforderliga tillökningen

i anslaget uppgå till omkring 7,600 R:dr; men under antagande att de nu

gångbara ovanligt höga pris å byggnadsmaterialier och arbetslöner åter komme att

nedgå, hade Styrelsen trött detta belopp kunna inskränkas till 6,500 R:dr, och finge

fördenskull underdånigst föreslå, att ifrågavarande anslag för år 1874 måtte bestämmas

till 20,000 R:dr.

På grund af hvad sålunda förekommit hemställer jag i underdånighet, att förenämnde

anslag måtte från nuvarande beloppet 13,500 R:dr höjas till 20,000 R:dr.

9:o) Anslaget till ersättning åt personer, menigheter eller allmänna inrättningar

för dem genom nya strafflagens införande frångångna bötesandelar.

Detta förslagsanslag är i gällande Riksstat upptaget till 117,000 R:dr, till hvilket

belopp detsamma fastställdes af 1870 års Riksdag. Vid de derefter inträffade tillsätt
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873.

ningar af lediga häradshöfdingeembeten, till hvilka ersättning för mistade bötesandelar

utgick, bär Eders Kongl. Maj:t, med föranledande af Riksdagens derom framställda

begäran, förklarat samma ersättning böra indragas; och utgifterna å ifrågavarande

anslag hafva sålunda minskats med 288 R:dr 33 öre. På Civil-departementets föredragning

har Eders Kongl. Maj:t nu beslutat föreslå Riksdagen att bevilja länsmännen,

med vissa undantag, förbättring i löneförmåner; och skulle, derest detta förslag varder

bifallet, äfven åstadkommas indragningar å förenämnde anslag till belopp, som, efter

hvad Statskontoret visat, uppgå till 21,549 R:dr.

På grund häraf hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes,

under förutsättning att omförmälda löneförbättring varder af Riksdagen beviljad, föreslå

Riksdagen att för nästa statsregleringsperiod anvisa ett förslagsanslag till nedsatt

belopp af 95,000 R:dr under enahanda vilkor, som vid det nu för ifrågavarande ändamål

beviljade anslag blifvit fästade.

10;o) Anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

För jemnande af kufvudtitelns slutsumma torde detta förslagsanslag, i gällande

Riksstat upptaget till 29,948 R:dr 52 öre, ökas med 50 R:dr och således bestämmas

till 29,998 R:dr 52 öre.

ll:o) Extra Statsanslag.

A) Till bestridande af kostnader för utarbetande af lagförslag.

För detta ändamål är i nu gällande Riksstat uppfördt ett anslag af 20,000 R:dr;

och, då detsamma fortfarande blifver behöfligt, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t

måtte hos Riksdagen äska, att samma anslag äfven för år 1874 å extra stat uppföres

till oförändradt belopp. *

B) Till byggnadsarbeten vid straff- och arbetsfångelserna å Långholmen och i

Malmö samt dessas förseende med celler.

I underdånig skrifvelse den 17 sistlidne Maj har Fångvårds-styrelsen gjort framställning,

dels om företagande af åtskilliga betydande byggnadsarbeten vid nyssnämnde

fängelser, dels ock om förändring af den för nytt straffängelses inrättande å Nya

Varfvet vid Göteborg fastställda plan. Hvad sistberörde fängelse angår har dock Styrelsen

sedermera i underdånig skrifvelse den 2 sistlidne månad anmält, att hos

Styrelsen vore under utarbetning ett nytt förslag till sådan anordning af detta fängelse,

att det för ändamålet af Styrelsen ifrågaställa nya anslaget icke skulle blifva

erforderligt; och torde jag derföre vid den redogörelse, jag underdånigst anhåller att

nu få afgifva rörande innehållet af Styrelsens förstanmärkta skrifvelse, få inskränka

mig till de delar deraf, som ega sammanhang med den underdåniga framställningen

rörande fängelserna å Långholmen och i Malmö. Styrelsen har i detta afseende anfört

följande:

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873. 25

Både deri reform, hvilken sedan år 1840 pågått i afseende å läns- och andra

orts-fängelser, och de i sednare tid vidtagna förändringar i brottmålslagstiftningen hade

hatt för ändamål att åt straffen inrymma en förbättrande verkan, eller att åtminstone

undanrödja eller förmildra de för den straffades framtid menliga följder, hvilka sättet

för den ålagda bestraffningens verkställande ditintills medförde. Att detta vigtiga

mål endast till någon del kunde vinnas så länge de större straffängelserna, i hvilka

alla personer, dömda till straffarbete under mer än två år, upptogos, voro inredda med

stora logement, afsedda att samtidigt begagnas hvardera af 40 till 130 fångar, vore

uppenbart. Uti underdånig skrifvelse den 3 Juni 1870, angående nytt straffängelses anläggande

inom Nya Varfvet vid Göteborg, både Styrelsen omständligen framställt de störa

olägenhetei, nuvarande gemensamhetsfängelsers beskaffenhet i antydda hänseendet

medförde samt med afseende derå föreslagit att det nya fängelset måtte inredas efter

det system, som i flera andra länder vunnit tillämpning, och enligt hvithet fångarne

om dagen sysselsattes inom särskilda rum i mindre fördelningar och under nätterna

samt å fristunder, då de ej höllos till undervisning eller läsning, förvarades hvar för

sig i särskilda eller så kallade nattceller.

I öfverensstämmelse med Styrelsens sålunda afgifva underdåniga förslag både

Kongl. Maj:t, efter det frågan i anslagsväg varit under Riksdagens pröfning, enligt

nådigt bref den 19 Maj 1871 bifallit att, med begagnande af de vid Nya Varfvet befintliga

byggnader, ett nytt straffängelse Unge inrättas med 392 nattceller af träd.

Kongl. Maj:t både jemväl, sedan eu stor del af straff- och arbetsfängelset å Malmö

citadell blifvit i September månad år 1870 genom brand förstörd, under den 7 Oktober

samma år i nåder medgifvit att den skadade delen af nämnde fängelses södra långa

finge iståndsätta^ och inredas med 112 nattceller af sten, hvithet arbete påföljande år

fullbordats.

De vid fängelset i Malmö inredda nattceller, hvilka sedan slutet af år 1871 varit

begagnade, hade, enligt hvad fängelsets direktör upplyst, visat sig fullt ändamålsenliga;

och da asigterna numera syntes vara eniga derom att, vid tillämpning af fängelsestraff

för längre tid, företräde måste lemnas åt systemet med nattceller och mindre

aibetssalar jemte ett antal större celler för fångars förvarande jemväl under dagen

någon kortare del af första fängelsetiden, ansåge Styrelsen sig hafva fullt skål att i

underdånighet föreslå detta systems användande så väl vid återställande af den genom

branden å Malmö citadell förstörda vestra längan, som och, i den mån nödiga medel

kunde erhållas, i afseende å straff- och arbetsfängelset på Långholmen. Det nya

gemensamhetsfångelset i Carlskrona för manliga straffångar på viss tid lämpade sig

ej väl för ifrågavarande förändring och torde dessutom i sin nuvarande form blifva

behöflig! till förvarande åt sådana fångar af ifrågavarande slag, å hvilka nattcellsystemets

tillämpning med afseende å deras ålder ej vore erforderlig. Att utsträcka

denna reform till gemensamhetsfängelserna för qvinno!'' både icke visat sig vara i så

stor grad, som vid mansfangelserna, af behofvet påkalladt.

Bill. till Rihsd. Prof. 1873. 1 Sami. 1 Afd.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bil N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873.

Innan arbetet för inredande af fängelset å Nya Varfvet vid Göteborg sattes i verkställighet,

hade Generaldirektören i Styrelsen trott sig höra taga närmare kännedom

om något efter meranämnda system inrättadt fängelse i annat land och för sådant

ändamål, åtföljd af byggnadskunnig person samt två vid fångvården i Sverige under

längre tid anställde tjensteman, 1871 års sommar på enskild bekostnad besökt det vid

Horsens på dutland befintliga tukthus, hvilket, uppfördt under ledning och inseende af

Geheimeråd^ David, kunde anses såsom ett mönsterfängelse af ifrågavarande slag.

Bland det utmärkande vid donna fängelsebyggnad förekomme den anordning, dels att

icke derå fångar behöfde träffa tillsammans, än de, som både celler å en linea i samma

étage, och att de derifrån genom en korridor både omedelbar ingång till arbetsrummen,

dels äfven att bevakningen af hvarje hel våning verkställdes af en enda man.

Med ledning af ritningarne öfver Horsens fängelse och der inhemtade upplysningar

hade Styrelsen låtit uppgöra och finge till Kongl. Maj:t öfverlemna särskilda

ritningar till ej mindre återuppförande af vestra längan a Malmö citadell och

densammas inredande med celler, jemte en för fängelsets försättande i ändamålsenligt

skick nödig ansedd förändrad inredning och iståndsättande af andra delar utaf detta

fängelse, än äfven de för ifrågavarande systems tillämpning vid straff- och arbetsfängelset

på Långholmen erforderliga nybyggnader och förändringar.

Beträffande nu först nödiga ansedda nybyggnads- och inrednings arbeten vid

straff- och arbetsfängdset i Malmö, finge Styrelsen i underdånighet hänvisa till ritningarne,

af hvilka Kongl. Näjd behagade i nåder inhemta, att detta fängelse, etter

uppförande af ny cellbyggnad å fängelsets vestra sida samt verkställd förändrad inredning

af dels norra och östra längorna och dels den efter branden Kvarstående del

af södra längan, koinme att, med inberäknande af redan färdiga nattceller i södra

längan, innehålla: uti denna och i vestra längan: omkring 500 nattceller, jemte en

del större celler sä väl för fångars förvarande natt och dag under någon kort del af

första fängelsetiden, som för verkställande af disciplinärbestraffningar; uti norra längan:

arbetssalar, undervisningsrum, kyrka och kamererarekontor samt i östra längan:

boningsrum, vaktrum och sjukrum samt expeditions- och förrådslägenheter; hvarjemte

Styrelsen finge i underdånighet fästa Kongl. Majds nådiga uppmärksamhet derpå, dels

att särskilda större arbetslokaler efter branden blifvit, jemlikt Kongl. Maj ds nådiga

beslut den 7 Oktober 1870, utom citadellet uppförda, hvarigenom behofvet af arbetsrum

inom detta fängelse i väsendtlig mån förminskats, och dels att särskilt anslag för utförande

af de å ritningarne upptagna nya arbeten i norra längan under den 17 sistone

Maj redan blifvit af Kongl. Majd i nåder beviljadt.

Kostnaden för hela byggnadsarbetet vid detta fängelse både beräknats till 255,000

B:dr, men som donna beräkning blifvit uppgjord år 1871 och prisen å byggnadsmaterialier

in. in. sedan dess betydligen stigit, torde utgiften, äfven efter afdrag af arbetena vid

norra längan, för hvilka medel redan blifvit anvisade, kunna antagas komma att fullt

uppgå till ofvan uppgillra summa. Då emellertid prisen för det då närvarande syntes

vara vexling underkastade och verkställighet under år 1872 af arbetena, hvad vestra,

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:<> 1, om Statsverket 1873.

östra och södra längorna anginge, icke kunde ifrågakomma, finge Styrelsen i underdånighet

anhålla att, under den då instundande hösten, då prisen torde hafva vunnit

mera stadga, få med kostnadsförslag för byggnadsarbetena vid vestra, östra och södra

längorna till Kongl. Maj:t inkomma.

Vidkommande frågan om straff- och arbetsfängelsets på Långholmen anordnande

efter nattcellsystemet, så utvisade val kostnadsförslaget, att utgiften härför blefve betydligen

större, än hvad Malmö-fängelset beträffade, men genom den ifrågasätta ombyggnaden

blefve Långholms-fangelset otvifvelaktigt det bäst anordnade straffängelset.

På sätt ritningarne närmare utvisade skulle derstädes erhållas 476 nattceller med särskilda

arbctssalar, så förlagda, att gemenskap emellan fångar, tillhörande olika eellafdelningar,

kunde äfven om dagen och under arbetet undvikas; hvarjemte erhölles

100 större celler att begagnas natt och dag under någon kortare del af första fängelsetiden

och för disciplinärbestraffning, förutom alla andra behöfliga lägenheter.

I fråga om detta fängelse funne Styrelsen sig höra i underdånighet erinra derom,

att Styrelsen, i ändamål att kunna derstädes bereda ett större antal fångar sysselsättning

inom hus, helst konjunkturerna för den vid fängelset bedrifva bearbetning af

sten då voro särdeles ofördelaktiga, enligt Kongl. Maj:ts nådiga bref den 23 September

1871 erhållit tillåtelse att låta, enligt uppgjord ritning, vid fängelset uppföra en särskild

verkstadsbyggnad för en beräknad kostnad af 50,000 K:dr att af fängelsets arbetsinkomst

utgå; hvarvid Styrelsen medgifvits att förordna om sådana mindre afvikelser

från ritningen, som kunde finnas lämpliga och ändamålsenliga, dock under vilkor

att den beräknade summan icke öfverskredes. — I anseende till den ovanliga stegring

af prisen å arbetsmaterialier och arbetslöner, som, enligt hvad Styrelsen förut om förmält,

under tiden egt rum, både emellertid inträffat att en verkstadsbyggnad af den

storlek, ritningen afsåg, befunnits nu icke kunna uppföras utan en högst betydlig tillökning

i förslagssumma:!, med afseende hvarå och då gynnsammare konjunkturer för

stenhuggningsarbetena under tiden uppstått, så att behofvet af en ny verkstadsbyggnad

vid fängelset å Långholmen för närvarande icke vore lika kännbart, som när Styrelsens

underdåniga framställning derom gjordes, samt då dessutom, för den händelse

den ifrågaställda ombyggnaden af fängelset skulle i nåder bifallas, i hvilket fall likväl

en särskild byggnad utom fängelset torde blifva för vissa slags arbeten, såsom smide

och annat behöflig, fråga kunde uppstå om större förändring i den för verkstadsbyggnaden

fastställda ritning, Styrelsen ansett sig böra med verkställigheten af detta byggnadsföretag

låta tillsvidare anstå.

Af enahanda skäl, som i fråga om Malmö-fängelset blifvit uppgillra, anhöll Styrelsen

att sednare under året få till Kongl. Maj:t i underdånighet insända definitivt

förslag öfver kostnaden för ombyggnad af straff- och arbetsfängelset på Långholmen;

och finge Styrelsen nu endast i underdånighet anmäla att kostnadssumman, enligt ett

på grund af de vid början af året gällande pris uppgjord! förslag, beräknats till

480,000 R:dr.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Bil. N:o 1 till Kongl. Muj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, föreslog Fångvårds-styrelsen i underdånighet

att jemlikt, de kostnadsförslag, Styrelsen vore sinnad att framdeles i underdånighet

öfverlemna, måtte af Riksdagen äskas nödiga anslag dels för uppförande af ny cellbyggnad

å vestra sidan af Malmö citadell, förändrad inredning af citadellets östra

långa och ombyggnad af östra hälften utaf södra längan, dels ock för ombyggnad af

straff- och arbetsfängelset på Långholmen, allt i hufvudsaklig öfverensstämmelse med

de insända ritningarne, dock med rättighet för Fångvårds-styrelsen att förordna om

afvikelser från ritningarne i den man sådana i mindre väsendtliga delar kunde vid arbetenas

utförande befinnas nödiga eller fördelaktiga.

Den sålunda framlagda planen att förse gemensamketsfängelserna med nattceller

och ett större antal arbetsrum utgjorde endast en fortsättning af den år 1840 beslutade

reform i landets fängelseväsen. De fördelar, som dermed afsågos, kunde icke vinnas så

länge verkställigheten af straffarbete på längre tid än två år måste ega rum under tvungen

gemenskap med en mängd andra brottslingar, hvilken i de flesta fall både betoge straffet

dess intensitet och blottställde den mindre förderfvade för moralisk försämring. Vid betraktande

af de störa kostnader, som anskaffandet af cellfängelser inom länen medfört,

kunde den, som erfordrades för tidsenlig förändring af gemensamketsfängelserna, ehuru

betydlig, icke anses utgöra hinder för reformens genomförande. Fn del af den erforderliga

kostnaden måste i allt fall utgå för återuppbyggande af den nedbrända flygeln

af Malmö citadell och för reparation af andra delar af byggnaderna derstädes, äfvensom

för betydligare iståndsättande af vissa delar af byggnaderna vid straffängelset å

Långholmen, der uti ena logementsbyggnaden nytt bjelklag och nytt tak i allt fall inom

kort måste anskaffas. Kostnaden korume ock att med tiden i viss mån ersättas derigenom

att, då hela det antal fångar, för hvilka nattceller voro afsedda, icke Lomme

att användas i arbete utom fängelset, och derinom endast i mindre fördelningar, den

dyrare militärbevakningen vid Långholmen och Malmö kunde utbytas mot förstärkning

af den civila, hvilket slags utbyte både vid Nya Varfvet och vid Carlskrona visat sig

fullt ändamålsenligt och bekofvet motsvarande. — Den åsigt hade på grund af allmän

erfarenhet gjort sig gällande, att hvarje särskild! fängelse icke borde afses för allt för

stor personal. I motsatt fall blefve för administrationen icke tillfälle att egna individerna

den uppmärksamhet, som utgjorde ett bland vilkoren för att fängelset skulle

motsvara anspråket att verka till fångarnes förbättring, och icke heller kunde åt fångarm:

beredas lämplig sysselsättning utan mångas samvistelse inom större fabriker

eller vid arbeten under bär himmel. Af sådan anledning ansåg Styrelsen att icke

någotdera af de större straffängelserna herde afses för mera än omkring 500 fångar,

utom vid undantagsfall, då fångpersonalen uppnått utomordentlig tillväxt.

Med underdånig skrifvelse den 2 sistförflutne December har Styrelsen derefter

öfverlemnat särskilda i Styrelsens Byggnadskontor uppgjorda förslag öfver kostnaderna

för de ifrågaställda byggnadsarbetenas utförande vid fängelserna å Långholmen och i

Malmö, uppgående för det förra fängelset till 635,000 R:dr och för det sednare till

320,000 R:dr.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kougl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 187.7. 29

Ehuru dessa kostnadssummor, i anseende till högt uppdrifva pris å byggnadsmaterialier

och dagsverken, betydligen öfverstege hvad förut blifvit beräknadt, hade

Styrelsen likväl, då gynnsammare förhållanden i berörde hänseende icke under närmaste

tid vore att förvänta, samt med afseende dels å angelägenheten deraf att fängelset

i Malmö försattes i fullständigt skick, och dels å den störa fördel för fångvården,

som genom Långholms-fängelsets tillbyggnad kunde vinnas, funnit sig höra i underdånighet

hemställa, att anslag för dessa kostnader måtte i nåder beviljas samt anhöll

att, i sådant fall, anslagsbeloppen måtte varda sålunda fördelade, att för byggnadsarbetena

i Malmö måtte utgå: 100,000 k:dr första året, 110,000 B:dr andra året och

återstående 110,000 B:dr tredje året; samt för byggnadsarbetena vid Långholmen

150,000 K:dr första året, 240,000 R:dr andra året, 175,000 B:dr tredje året samt återstående

70,000 R:dr det fjerde året, då dessa arbeten skulle fullbordas.

Vid Styrelsens ofvananmärkta underdåniga skrifvelse af den 2 sistlidne December

finnes fogadt, förutom deri åberopade kostnadsförslag, jemväl utdrag af Styrelsens

nyssnämnde dag vid behandling af förevarande ärende hållna protokoll, utvisande att

Generaldirektören i Styrelsen till protokollet afgifvit ett yttrande af följande innehåll:

Generaldirektören ansag sig i detta ärende, som afsåg en mera genomgripande

förändring af Rikets straffängelser, höra anmäla, att inom flera andra länder, der

straffångar om dagen hölles till gemensamt arbete och under nätterna förvarades

hvar för sig i cell, iakttoges, att fångarne under de första månaderna af strafftiden

källos fullkomligt isolerade äfven under dagarne, af det skäl att den intimidation,

straffet bolde i sig innefatta, eljest för de flesta ginge förlorad, och den sinnets förbättring,

som med straffet afsåges, i de flesta fall icke kunde försiggå med mindre än

att fången komme till full insigt och erkännande af sina felsteg och faran för framtiden

af den belägenhet, hvari lian försatt sig. För detta ändamål ansågs det af nöden

ej blott att fången genom ensligheten bragtes till allvarligare besinning, utan ock att

fånganstaltens själasörjare, läkare och administration, af hvilka allas tillgöranden så

väsendtligen berodde, om fängelset kunde utöfva någon förbättrande inverkan, såmedelst

lemnades tillfälle att lära närmare känna hvarje individ, hans lynne och förhållanden,

innan denne genom arbete tillsammans med andra fångar blefvc förströdd och af dem

lcde inverkan. Enligt Generaldirektörens uppfattning kunde det icke dräja, innan

jemväl i vårt land behofvet af en sådan anordning blefve mera allmänt insedt och enhändt,

helst det o egentliga deri, att för brott af lindrigare beskaffenhet, för Indika

straffarbete icke öfverstege två år, detta skall verkställas i cell eller på ett hårdare

och för flertalet mera eftertryckligt sätt, än straff för gröfre brott, icke längre kunde

förbises. Äfven under närvarande förhållanden erfordrades vid hvarje straffängelse

ett visst antal dagceller, att användas för dem, som öfverträdt ordningen inom fängelset

eller ock eljest, för säkerhetens skull eller till undvikande af skadlig inverkan

på andra, herde hållas afskeda; och enligt ritningen till byggnaden vid Malmö strafffängelse

skulle der inrättas 24 sadana celler. Om nu hela vestra längan, i hvilken

enligt förslaget skulle, jemte nyssnämnda antal dagceller, inrymmas omkring 200 natt
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873.

celler, i stället finge inredas uteslutande med dagceller till antal af 110 ä 130, skulle,

enär straffängelset å Långholmen redan vore försedt med något mera än 100 sådana

celler, efter fullbordande af de föreslagna byggnaderna vid dessa båda fängelser, blifva

tillfälle att å manliga, till mogen ålder komne fångar tillämpa en mera verksam och

systematisk straffbehandling. En sådan förändring i den ursprungliga byggnadsplan^

skulle sannolikt icke medföra någon ökning i den beräknade byggnadskostnad^, och

General direktören ansåg, i betraktande häraf, att hemställan herde göras om en så

beskaffad förändring i nämnde byggnadsplan.”

Under åberopande af detta yttrande bär Styrelsen i den underdåniga skrifvelse!! af

den 2 sistlidne December anhållit, att då genom den antydda förändringen i byggnadsplan^

för fängelset i Malmö den fördel skulle kunna ernås, att flera större, för fångarnes

förvarande jemväl under dagen afsmida celler erhölles, Styrelse!! måtte i nåder

bemyndigas att en sådan förändring vidtaga, äfvensom Styrelsen hemställt, att det

måtte tillåtas densamma förordna om sådana mindre afvikelse!1 från ritningarne,

som under byggnadsarbetets verkställande kunde befinnas behöflig^ och fördelaktiga.

Efter det Öfverintendents-embetet erhållit nådig befallning att inkomma med underdånigt

utlåtande öfver de framställda förslagen till ombyggnad af fängelserna å

Långholmen och i Malmö, bär bemälde embete i underdånigt memorial den 7 innevarande

Januari yttrat, att embete! vid granskning af förevarande förslag funnit det

derå använda system för fängelsers inredning, hvilket blifvit begagnadt vid det nyligen

uppförda tukthuset vid Horsens på .lutland och der befunnits särdeles ändamålsenligt,

vara med afseende å ifrågaställda ombyggnader af straffängelserna å Långholmen

och i Malmö lyckligt tillämpad!, samt att embete! beträffande kostnadsförslagen ej

funnit skäl till anmärkning emot de deri efter nu gängse förhållanden beräknade priser

å byggnadsmaterialier och arbetsbiträde!!, i h vil ka någon nedsättning inom kortare tid

ej torde vara att förvänta.

Redan vid underdånig föredragning den 9 Januari 1871 af Fångvårds-styrelsens

underdåniga skrifvelse angående inrättande af ett straffarbetsfängelse inom Nya Narfve!

vid Göteborg bär jag haft nåden uttala min öfvertygelse om fördelarne deraf, att

fängelset, på sätt Styrelsen föreslagit, anordnades på det sätt att fångarne skulle under

hvilotimmar och fristunder förvaras afskiljda från hvarandra i så kallade nattceller.

På sätt Fångvårds styrelsen upplyst bär vid straff- och arbetsfängelset i Malmö, der,

efter eu fängelset öfvergången brand, jemlik! Kongl. Maj ds nådiga beslut den 7 Oktober

1870, 112 nattceller blifvit inredda, dessa visat sig fullt motsvara ändamålet.

Men ej allenast i våld land, utan äfven i våld grannrike Danmark, hvarest åtminstone

två större fängelser äro inrättade efter nattcellsystemet, hafva de göda verkningarne

deraf bekräftats af erfarenheten. Vid sådan! förhållande torde någon tvekan icke

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873. 31

finnas om'' önskvärdheten af att gifva detta system en vidsträcktare tillämpning vid de

svenska straffängelserna, än hittills skett, och Fångvårds-styrelsens åtgärd att för

Eders Kongl. Maj:t framlägga ett förslag i sådan syftning måste derföre anses välbetänkt.

Val kan det ej förnekas, att de kostnader, som för ändamålet erfordras, äro

ganska betydliga; men då en reform i afseende på gemensamhetsfängelserna efter mitt

omdöme är af trängande behof påkalladt, samt Statsverket för närvarande befinner sig

i en synnerligen god ställning, anser jag klokheten bjuda att nu söka bringa denna

vigtiga fråga till lösning. Styrelsens förslag till ombyggnad af straffängelset å Långholmen

synes mig vara fullt ändamålsenligt och lämpligt; och hvad angår strafffängelset

i Malmö, så har Styrelsen, som i dess sednare underdåniga skrifvelse anhållit

att få vidtaga en sådan förändring i den för detta fängelse insända byggnadsplan, att

flera större för fångars förvarande jemväl under dagen utsudda celler erhölles, väl

ännu icke till Eders Kongl. Maj:t inkommit med uppgift om och i hvad mån omförmälda

förändring, hvilken synes mig dessutom höra göras beroende deraf huruvida

stadgandena. angående verkställighet af ådömdt straffarbete kunna varda i sådan syftning

förändrade, skulle medföra rubbning i det uppgjorda kostnadsförslaget för ombyggnad

af ifrågavarande fängelse; men donna omständighet lärer icke höra utgöra

hinder för en nådig framställning i ämnet till instundande Riksdag, derest Eders Kongl.

Maj:t eljest pröfva!" densamma höra ske.

På grund af det nu anförda och under åberopande i öfrig! af innehållet uti

Fångvårds-styrelsens skrivelser hemställer jag i underdånighet att Eders Kongl. Maj:t

behagade hos Riksdagen åska att för byggnadsarbeten vid straff- och arbetsfängelserna å

Långholmen och i Malmö samt dervid särskild! dessas förseende med celler måtte beviljas

till en början för år 1874 för det förra 150,000 R:dr och för det sednare

100,000 Rall".

Hvad Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern sålunda

hemställt och tillstyrkt och deruti Statsrådets öfrige ledamöter instämde

täcktes Hans Maj:t Konungen till alla delar bifalla, och

skulle utdrag af protokollet härom expedieras till Finans-Departementet.

Ex protocollo

G. W. Westberg.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 2 till Kongl. Majits Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1873. 1

Utdrag af Protokollet öfver Utrikes Departements-ärende, hållet

inför Hans Maj:t Lönnligen i sammansatt Svenskt och Norskt

Stats-Råd å Stockholms Slott den 10 Januari 1873.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-Stats-Ministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Björnstjerna,

Hans Excellens Norske Herr Stats-Ministern ICierulf,

Stats-Råden Bredberg,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

WjERN,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Helliesen,

Vogt.

Hans Excellens Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärendena anförde i underdånighet:

»Sedan i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts beslut af den 20 sistlidne December

»Norska Regeringen blifvit hord öfver det förslag till de Förenade Rikenas utrikes»budget

för år 1874 jag hatt äran framlägga, får jag detsamma underdånigst till Eders

»Maj ds bepröfvande föredraga.»

»I underdånig skrifvelse af den 10 sistlidne April har Riksdagen, med bifall i öf»rigt

till hvad Kongl. Majd föreslagit rörande utgifterna under Svenska Riksstatens

»Tredje Hufvudtitel, såsom anslag till Ministerstaten uppfört endast ett belopp af 300,000

»riksdaler riksmynt, medan återstoden af det till nämnda stat äskade belopp för år

»1873, utgörande 40,800 riksdaler, upptagits såsom ”tillfälligt anslag till öfvergående

»”utgifter”.,,

»Riksdagen har sålunda vidhållit sin redan förut uttalade åsigt om fördelen af

»denna åtgärd, hvarigenom, enligt dess tanke, en framtida inskränkning i utgifterna

»för den diplomatiska representationen skulle underlättas.»

»Utan att för närvarande kunna uttala något på tillräcklig sakkunskap grundad!

»omdöme rörande möjligheten af eller sättet för en nedsättning i de diplomatiska utgift.

till Riksd. Prof. 187it. Pa Sami. l:a Afd. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bil. N:o 2 till Kongi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1873.

»gifterna till ofvan nämnda belopp, ytterligare ökadt med eu motsvarande andel af det

»norska anslaget, har jag likväl ej ansett mig höra föreslå någon ändring i ett af Riks»dagen

tvenne gånger fattadt beslut, hvarföre i öfverensstämmelse dermed en summa

»af 40,800 riksdaler blifvit å Ministerstaten uppförd såsom ”tillfälligt anslag till öfver»”gående

utgifter”». Till följd häraf har äfven å det norska anslaget, under iakttagande

»af den vanliga proportionen af 12 till 5 mellan hufvudsummorna i de båda Rikenas

»bidrag, ett belopp af 17,000 riksdaler blifvit under samma benämning uppfördt.»

»I den budgetförslaget åtföljande beräkning öfver Sveriges och Norges diplomatiska

utgifter äfvensom öfver Konsulsstatens inkomster och utgifter hafva hitintills benloppen

upptagits dels i riksdaler riksmynt eller norska speciedaler dels i riksdaler

»Hamburger banko, men då denna sistnämnda myntenhet hädanefter kommer att försvinna,

får jag föreslå, intill dess en fullt öfverensstämmande myntfot blifver för de

»Förenade Rikena antagen, att benämningen riksdaler Hamb. banko öfverallt utbytes

»mot riksdaler specie, såsom i det närmaste öfverensstämmande, icke blott med riks»dalern

Hamb. banko, utan äfven med norska speciedalern. En sådan förändrad benämning

torde så mycket heldre kunna förordas, som derigenom ingen rubbning sker

»i anslagens belopp.»

»Sedan Kong!. Maj:ts nådiga framställning till sednare Riksdag om tvenne Mili»tärattachéers

uppförande på Landtförsvars-Departementets stat icke blifvit bifallen,

»måste jag anse angeläget att medel för tvenne i militärväsendet kunnige mäns an»ställande

vid Beskickningarne, den ene i Berlin och den andre i Paris, beredes på

»utrikes-budgeten, hvardera med åtminstone den aflöning af 1,200 riksdaler specie,

»som för Attachén i Paris ännu utgår och som af Attachéerna i Fonden, AYien och

»S:t Petersburg tillförene åtnjutits.»

»Till fyllande af detta enligt mitt omdöme vigtiga behof och till en likaledes af

»förhållandena påkallad förhöjning från 1,000 till 1,250 riksdaler specie i traktamentet

»för Legations-Sekreteraren i Berlin, kunna medel beredas genom befintliga besparin»gar

intill dess utvägar dertill på annat sätt blifva tillgängliga.»

»Utan att vilja bestrida möjligheten af ett lämpligare ordnande i vissa fall af ut»gifterna

å den diplomatiska budgeten, äro dessa förändringar, kvilka hufvudsakligen

»öfverensstämma med det förslag min företrädare Herr Grefve von Plåten inför Eders

»Maj:t framlagt, de enda jag tilltrott mig kunna tillstyrka intill dess någon längre tids

»utöfning af det ansvarsfulla embete Eders Maj:t så nyligen mig anförtrott, satt mig i

»tillfälle att med större sakkännedom taga förhållandet i öfvervägande. De nya ut»gifter

som sålunda föreslagits skulle, såsom betäckta af befintliga besparingar, icke

»inverka på budgetens belopp, hvarföre detta för år 1874 komme att blifva till alla

»delar lika med det för år 1873 antagna.»

»Ordnandet af konsulatförhållandena i Italien, hvilka af Norska Regeringen blifvit

»särskildt framhållna, skall utgöra föremål för min fortfarande uppmärksamhet.»

»De här bilagda beräkningar öfver Sveriges och Norges diplomatiska utgifter äf»vensom

öfver Konsulsstatens inkomster och utgifter skilja sig äfven från nästföregående

års endast genom följande mindre förändringar, nemligen:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 1 om Statsverket 1873. 3

»Den personliga ersättning'' af 150 riksdaler Hämd. banko som utgått till förre

»General-Konsuln i Helsingfors, har med hans afskedstagande upphört, hvaremot en

»pension af 400 riksdaler specie blifvit honom beviljad.»

»Sedan General-Konsulatet i Alger blifvit, genom förre innehafvarens förflyttning,

»ledigt, har det honom tillförene anvisade belopp af 2,750 riksdaler Hamb. banko i

»traktamente och kontorshyra upphört.»

»Under General-Konsulatet i Konstantinopel är uppfördt ett anslag af 1,150 riksdaler

specie till aflönande af en hamnkapten.»

»Pension åt färre Konsuln i Archangel har tillkommit med 900 riksdaler specie.»

»Äfvenledes hafva såsom lönemedel, reserverade till framtida behof, blifvit å Kon»sulsstaten

uppförda 450 riksdaler specie.»

»En pension å 25 riksdaler Hamb. banko har med innehafvarinnans död upphört.»

»För den händelse Eders Kongl. Maj:t skulle af Riksdagen aska en löneförhöjning

»åt vaktmästare i de öfriga Departementens Expeditioner och medel dertill af Riksdagen

beviljas, torde en lika förmån bära tillkomma vaktmästare i Utrikes-Departe.

»mentet. Alldenstund Norska Regeringens utlåtande öfver föreliggande förslag till

»utrikes-budget redan blifvit afgifvet, kunna emellertid förändringar deruti ej utan

»olägenhet vidtagas, men utväg förefinnes att tilldela Utrikes-Departementets vaktmästare

en mot förhöjningen svarande gratifikation under år 1874 att utgå af tillgäng»liga

besparingar.»

»Slutligen får jag föreslå att anslagen såväl till de diplomatiska utgifterna som till

»Konsulsstaten ställas till Eders Maj:ts disposition med samma rätt till deras använ»dande

och under enahanda vilkor som hittills.»

Och behagade Hans Näjd Konungen, jemlik! Stats-Rådets

tillstyrkan, i nåder gilla såväl det af Herr Stats-Ministern för Utrikes

Ärendena framlagda, härhos bifogade förslag till de Förenade

Rikenas utrikes-budget för år 1874, som äfven hvad Herr StatsMinistern

i öfrig! här ofvan föreslagit, samt förordna att detsamma

lägges till grund för de Propositioner som i följd deraf skola för

instundande statsreglerings-period till Svenska Riksdagen och

Norska Storthinget aflåtas.

Ex protocollo

R. Kleen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1873.

Sveriges och Norges gemensamma Utrikes-budget för år 1874.

I. Diplomatiska utgifter:

Sverige. Norge. Tillsammans.

1. Stats-Ministern för Utrikes Ärendena ............ 24,000. - - 24,000.

2. Utrikes-Departementets Expedition.................. 24,000. 10,000. 34,000.

3. Ministerstaten .................................................... 300,000. 133,000. 433,000.

4. Tillfälligt anslag till öfvergående utgifter......... 40,800. 17,000. 57,800.

5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter... 48,000. 22,000. 70,000.

Summa R:dr R:mt 436,800. 182,000. 618,800.

II. Konsuls staten:

1. Utrikes-Departementets Expedition ................ 4,400. 3,300. 7,700.

2. Konsulernas aflöning, expektanslöner och pen
sioner

............................................................ 147,600. 110,700. 258,300.

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter .. 8,000. 6,000. 14,000.

Summa R:dr R:mt 160,000. 120,000. 280,000.

Sveriges Utrikes-budget (Svenska Riksstatens Tredje Hufvudtitel) för ar 1874.

I. Diplomatiska utgifter:

R:dr R:mt.

1. Stats-Ministern för Utrikes Ärendena ................................................ 24,000.

2. Utrikes-Departementets Expedition...................................................... 24,000.

3. Ministerstaten............................................................. 300,000.

4. Tillfälligt anslag till öfvergående utgifter.......................................... 40,800.

5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.................................... 48,000.

Summa R:dr R:mt 436,800.

II. Konsulsstaten :

1. Utrikes-Departementets Expedition .................................................. 4,400.

2. Konsulernas aflöning, expektanslöner och pensioner........................ 147,600.

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.................................... 8,000.

Summa R:dr R:mt 160,000;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1873. 5

Hvartill ytterligare komma utgifter som bestridas af svenska statsverket allena:

Till underhåll af Svenska Kronans egendom i Konstantinopel:

Årlig brandförsäkringsafgift å alla byggnader å tomten L. St. R:dr R:mt.

Öl; 10; 0 eller å R:dr R:mt 18 .................................................. 1,647.

Öfriga underhållsutgifter i allmänhet ............................................. 3,433. 5 080.

Till underhåll af svenska kyrkan i London L. St. 100 eller å Rdr

K:mt 18 ...................................................................................................... 1,800.

Summa R:dr R:mt 6,880.

Norges Utrikes-budget för år 1874.

I. Diplomatiska utgifter: E;dr R;mt Spdlr

1. Utrikes-Departementets Expedition ........................... 10,000 eller 2,500.

2. Ministerstaten ............................................................... 133,000 » 33,250.

3. Tillfälligt anslag till öfvergående utgifter.................. 17,000 » 4,250.

4. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter............ 22,000 » 5,500.

Summa 182,000 eller 45,500.

II. Konsuls staten:

1. Utrikes-Departementets Expedition........................... 3,300 eller 825.

2. Konsulernas aflöning, expektanslöner och pensioner 110,700 » 27,675.

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter............ 6,000 » 1,500.

Summa 120,000 eller 30,000.

Beräkning öfver Sveriges och Norges diplomatiska utgifter för ar 1874.

R:dr Specie. R.dr R:mt.

1. Stats-Ministern för Utrikes Ärendena............................... . . 24,000.

2. Utrikes-Departementets Expedition.................................... . .. 34,000.

3. Minister staten:

a. Traktamenten:

Beskickningen i Athen:

Chargé d’A£faires....................................................................... 500.

Beskickningen i Berlin:

Envoyé Extraordinär och Ministre Plenipotentiaire........ 9,000. -

Legations-Sekreterare............................................................ 1,000. 10,000.

Transporteras

10,500. 58,000.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1873.

U:dr

Specie.

Transport

10,500.

Beskickningen i Bryssel och Haag:

Minister-Resident.....................................................................

—

4,500.

Beskickningen i Konstantinopel:

Minister-Resident...................................................................

2,500.

Drogman...............................................................................

1,000.

Legations-Predikant...............................................................

500.

4,000.

Beskickningen i Köpenhamn:

Envoyé Extraordinär och Ministre Plenipotentiaire........

9,000.

Legations-Sekreterare...........................................................

1,000.

10,000.

Beskickningen i Lissabon:

Minister-Resident...................................................................

1,000.

Beskickningen i London:

Envoyé Extraordinär och Ministre PlenipuLcnBaire.........

16,000.

Legations-Sekreterare............................................................

2,000.

Legations-Predikant...............................................................

1,000.

19,000.

Beskickningen i Madrid:

Minister-Resident...................................................................

4,500.

Beskickningen i Paris:

Envoyé Extraordinär och Ministre Plenipotentiaire........

16,000.

Legations-Sekreterare............................................................

2,000.

18,000.

Beskickningen i S:t Petersburg:

Envoyé Extraordinär och Ministre Plenipotentiaire.......

15,000.

Legations-Sekreterare...........................................................

2,000.

17,000.

Beskickningen i Bom:

Envoyé Extraordinär och Ministre Plenipotentiaire ......

4,700.

Legationssekreterare............................................................

1,200.

5,900.

Beskickningen i Washington:

Envoyé Extraordinär och Ministre Plenipotentiaire.......

4,000.

Legations-Sekreterare...........................................................

1,500.

5,500.

Beskickningen i Wien:

Envoyé Extraordinär och Ministre Plenipotentiaire.........

8,000.

b. Expektanslöner................................................................

4,800.

c. Pensioner.........................................................................

10,000.

122,700 eller 490,800.

Transporteras

548,800.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. No 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 1 om Statsverket 1873. 7

R:dr R:mt.

Transport 548,800.

4. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter: a:dr R:mt.

a. Skrifmaterialier, tryckningskostnader, ved och lyshållning 2,500.

b. Möblers anskaffande och underhåll, inköp af böcker och

kartor, frakt m. m.............................................................. 1,500.

c. Prenumeration å tidningar och journaler............................ 1,500.

d. Telegrafporto........................................................................... 8,000.

e. Postporto.................................................................................. 6,000.

f. Ekiperingspenningar............................................................... 10,000.

g. Vexelkostnader................................... .................................. 500.

h. Beskickningarnes extra utgifter............................................ 5,000.

i. Rese- och kurirkostnader........................................................ 5,000.

k. Utomordentliga Beskickningar och tillfälliga uppdrag....... 5,000.

l. Hemliga utgifter...................................................................... 17,000.

m. Diverse utgifter....................................................................... 8,000. 70,000.

Summa B:dr Pant 618,800.

Beräkning öfver Konsulsstatens inkomster och utgifter under år 1874.

Inkomster:

Sveriges kontanta bidrag.........................

Norges kontanta bidrag............................

Lästafgifter i Storbritannien och Irland,

hvilka utgjort

år 1870 af Svenska fartyg.............................

af Norska fartyg.........................

år 1871 af Svenska fartyg

af Norska fartyg .................................. »

beräknas approximativt

af Svenska fartyg.....

af Norska fartyg........

Rdr Specie. R:dr Rrmt.

. 40,000 eller 160,000.

. 30,000 » 120,000.

£ 812; 17; 1.

" 3,349; 0; 1. 4,161; 17; 2.

879; 9; 6.

3,605; 16; 0. 4,485; 5. g,

.................................... 4,000 » 16,000.

.................................... 16,000 » 64,000.

Summa 90,000 eller 360,000.

Utgifter:

1. Departementets Expedition: E;dr specie. R;dr R:mt.

Bidrag till Utrikes-Departementets aflöning........... .... 7,700.

2. Konsulernas aflöning, expektanslöner och pensioner:

a. Traktamenten, anslag till kontorshyra och skrif
varehjelp

samt personliga ersättningsbelopp:

Konsuln i Archangel, traktamente ........................... 2,000.

anslag till kontorshyra m. m................................ 500. 2,500.

Transporteras 2,500.

7,700.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bil. No 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1873.

R:dr Specie.

Transport 2,500.

General-Konsuln i Helsingfors, traktamente.................. 2,000.

anslag till kontorshyra m. m........................................ 500. 2,500.

General-Konsuln i Köpenhamn, traktamente................. 1,000.

personliga ersättningsbelopp ........................................ 2,200. 3,200.

Yice-Konsuln i Helsingör, traktamente..................................... 500.

General-Konsuln i Hamburg, traktamente...................... 1,000.

anslag till kontorshyra m. m......................................''_1,000. 2,000.

Konsuln i Kiel, anslag till kontorshyra m. m......................... 1,000.

Konsuln i Lybeck, personligt arvode.............................. 250.

anslag till kontorshyra m. m...................................... 750.

personlig ersättning m. m............................................. 75. 1,075.

Konsuln i Bostock, personligt anslag.............................. 100.

anslag till kontorshyra m. m................................... 750. 850.

Vice-Konsuln i Niemvediep, anslag till kontorskostnader 225.

General-Konsuln i London, traktamente........................ 6,000.

Vice-Konsuln............... 2,500.

öfriga kontorspersonalen.............................................. 3,450.

anslag till kontorshyra och expenser m. m............... 3,000. 14,95g.

Vice-Konsuln i Neivcastle, traktamente.......................... 2,000.

anslag till kontorshyra och skrifvarehjelp.................. 1,000- 3,000.

Kontoristen vid Vice-Konsulatet i Liverpool, arvode............... 1,000.

Kontoristen vid Vice-Konsulatet i Cardiff, arvode.................. 1,000.

General-Konsuln i Gibraltar, anslag till kontorshyra m. m. 750.

Konsuln å Malta, traktamente....................................... 1,000.

personlig ersättning....................................................... 1,000- 2,000.

General-Konsuln i Havre, anslag till kontorshyra m. m........ 500.

General-Konsuln i Alger, vakant.

General-Konsuln i Alicante, anslag till kontorshyra m. in..... 750. ,

Konsuln i Bilbao, anslag till kontorshyra in. in. ................... 500.

Konsuln i Barcelona, traktamente............................... 1,500.

anslag till kontorshyra m. m....................................... 500. 2,000.

General-Konsuln i Lissabon, traktamente..................... 2,000.

anslag till kontorshyra m. m....................................... 500. 2,500.

R:dr Rmt.

7,700.

Transporteras

42,800.

7,700

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 2 till Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1873. 9

E-.dr

Transport

42,800.

General-Konsuln i Italien, traktamente ........................

2,500.

Konsuln i Rom, anslag till kontorshyra m. m.............

500.

General-Konsuln i Athen, traktamente...........................

Minister-Residenten i Konstantinopel (för konsulat-

2,500.

ärendenas handhafvande), traktamente.................

2,500.

Drogman, traktamente...............................................

500.

Konsulat-Sekreteraren, traktamente...........................

1,500.

Legations-Predikanten, traktamente...... ................

Orgelnisten vid svensk-norska kapellet derstädes,

500.

arvode ...................................................................

100.

Hamnmästaren, aflöning.............................................

1,150.

6,250.

Vice-Konsuln i Dardanellerna, personligt arvode ......

125.

Konsuln i Smyrna, personligt arvode........................

General-Konsuln i Älexandria, traktamente................

3,000.

250.

anslag till kontorshyra m. m....................................

1,000.

4,000.

Konsuln i Tunis, traktamente........................................

1,500.

General-Konsuln i Tanger, anslag till kontorshyra och extra

utgifter .........................................................................

500.

General-Konsuln i Washington, traktamente............

4,000.

Konsuln i New-York, anslag till kontorshyra m. m. ..

General-Konsuln i Rio de Janeiro, traktamente.........

2,500.

1,500.

anslag till kontorshyra in. m.....................................

1,000.

3,500.

Konsuln i Bahia, anslag till kontorshyra m. m..........

General-Konsuln i Buenos-Ayres, traktamente............

2,500.

500.

anslag till kontorshyra m. m. ...................................

General-Konsuln i Shanghai, anslag till kontorshyra

500.

3,000.

och expenser.................................................................

1,000.

Vice-Konsuln, traktamente..........................................

2,000.

ersättning för bostad, resor (förslagsvis)..................

1,000.

4,000.

General-Konsulatet i Japan, anslag till kontorshyra och expenser

........................................................................................ 1,000.

Till framtida behof reserverade aflöningsmedel ..................... 450.

b. Expektanslöner.............................................................................

c. Pensioner.......................................................................................

Läger

Specie.

78,875.

900.

4,650.

84,425

eller i R:dr R:mt

Bih. till Riksd. Prof. 1873. l:a Samt. l:a Afd.

Transporteras

R:dr knut.

7,700.

337,700.

345,400.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1873.

3.

R:dr R:mt.

Transport 345,400.

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter: R:dr R:mt.

a. Skrifmaterialier och tryckning af Konsulernas rapportör m. in. 1,500.

b. Konsulernas embetsntgifter ............................................................ 8,000.

c. Vexelkostnader............................................................................... 500.

d. Extra utgifter...................................... 4,600. 14,600.

Summa R:dr kant 360,000.

Uppgift öfver de från ffiinisterstaten och Konsulsstaten för närvarande utgående expektans
Iöner

och pensioner.

Från Ministerstaten:

Jemlik! Nådigt Beslut

af den

19

Febr.

1864.

Färre

1

Dec.

1868.

Färre

»

))

»

Färre

15

April

1869.

Färre

23

Sept.

1864.

Färre

Paspekt a union er:

R:dr Specie.

Envoyén i Köpenhamn Herr Grefve Hamilton ........ ....... 1,200.

Envoyén i Konstantinopel Friherre Palmstierna ............... 1,200.

Minister-Residenten i Bryssel von Mansbach.................... 1,000.

Minister-Residenten i Haag Friherre Wrede..................... 1,000.

Chargé d’Affaires i Rio de Janeiro Hvltén-Cavallius...... 400.

Summa R:dr Specie 4,800.

Pensioner:

18

29

7

12

22

3

27

4

30

April

Sept.

»

Okt.

Sept.

Febr.

Okt.

Maj

Juni

1848. Färre Stats-Ministern för Utrikes Ärendena H. Exc. Herr Fri
-

herre Ihre...................................................................................... 1,500.

1870. Färre Envoyén Friherre af Wetterstedt......................................... 1,500.

1858. Färre Envoyén Lövenskiold............................................................ 1,000.

1871. Färre Envoyén H. Exc. Herr Due................................................. 1,000.

1855. Färre Minister-Residenten Grefve Wrangel .................................. 800.

1852. Färre Envoyén Friherre d’Ohssons enka ...................................... 700.

1858 ^ ®nv°yén Friherre Hochschilds enka.................................... 700.

1863. Färre Envoyén Herr Friherre Palmstiernas enka....................... 500.

Transporteras 7,700.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 2 till Konyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1873. 11

Jern likt Nådigt Beslut n , 0

af den S:dr SPecle
Transport

7,700.

23 April 1869. Förre Stats-Ministern för Utrikes Ärendena H. Exc. Herr Fri
herre

Stiernelds enka.................................................................. 500.

3 Dec. 1869. Envoyén Sandströmers enka........................................................... 300.

4 » 1838. Förre Envoyén Friherre Taubes enka ......................................... 250.

2 Juni 1837. Färre Chargé d’Affaires Begärdts enka........................................ 150.

30 Nov. 1855. Färre Registratorn i Kong!. Kabinettet för Utrikes Brefvex
lingen

Friherre Rudbeck ............................................................ 150.

22 Nov. 1864. Färre Kabinetts Kuriren Öhmans enka......................................... 561.

17 Febr. 1858. Kabinetts-Vaktmästaren Englunds enka ..................................... 25.

2 Jan. 1863. Afiidne färre Kabinetts-Kuriren Grönlands dotter Erika........... 18j.

» » » Afiidne Kabinetts-Kuriren Lilljedahls döttrar Emilia och Klara 181.

Summa R:dr Specie 9,1681.

Från Konsulsstaten:

jExpektans löner :

24 Nov. 1854. Färre t. f. Konsuln i Buenos Ayres Grefve Frölich.................. 500.

23 Sept. 1864. Färre General-Konsuln i Rio de Janeiro Hyltén-Cavallius......... 400.

Summa R:dr Specie 900.

Pensioner;

10 Juni 1859. Färre General-Konsuln i Åbo af Forselles.................................. 1,000.

12 Sept. 1868. Färre General-Konsuln i Alexandrin Testa.................................... 1,000.

21 Juni 1872. Färre Konsuln i Archangel Fleischer........................................ 900.

13 Dec. 1864. Färre Konsuln i Tunis G. A. Tulin de la Tunisie.................... 750.

21 Juni 1872. Färre General-Konsuln i Helsingfors Dahlfelt.............................. 400.

13 « 1862. Färre General-Konsuln i Tripod Hahrs enka.............................. 200.

8 April 1854. Konsuln i Archangel Bruenechs enka .......................................... 100.

16 » 1869. Afiidne färre General-Konsuln i Alger Lagerheims dotter Fatima 100.

13 Mars 1860. Färre t. f. General-Konsuln i Rio de Janeiro von Sekant?'' enka 75.

Afiidne Konsulat-Sekreteraren i Tanger Frumeries döttrar:

6 Juli 1825. (Anna Carolina................................................................................ 56*.

4 Febr. 1832. fSofia Helena................................................................................... 56*.

Summa R:dr Specie 4,637-2.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:n 3 a. till Katigt. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873

t

Utdrag aj Protokollet öfver Landtjörsvars-ärenden hållet inför

Hans Maj:t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms

Slott den 10 Januari 1873,

Närvarande:

Hans Excellens, Herr dust!!,i statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes ärendena Björnstjerna

Statsråden: Bredberg,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Wcern,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Ätströmer och

Weidenhjelm.

Chefen för Landtförsvars-departementet, Statsrådet Weidenhielm anhöll

i underdånighet att få i ett sammanhang föredraga alla de ärenden, hvilka

borde tagas i öfvervägande vid uppgörandet af förslag till reglering af

utgifterna under riksstatens 4:de hufvudtitel för år 1874, och anmälde

Depai tements-Chefen i sådant afseende dels ett af honom uppgjord t förslag

till förändrad organisation af arméens Generalstab, dels ock följande

till Kongl. Maj t inkomna framställningar, nemligen:

Armé-Förvaltningens underdåniga skrifvelse af den 9 sistlidne November,

angående löneförhöjning åt dess ordinarie vaktbetjente;

Sundhets-Collegii underdåniga skrifvelse af den 14 i‘ nyssnämnda

månad, angående uppförande å ordinarie stat af Sj ukhu slak aret j en sten å

Öarlsborgs fästning;

Bill. till Riksd. Prof. 1873. 1 Samt. 1 Afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

Stats-kontorets underdåniga berättelse af den 11 nästlidne December,

angående statsverkets tillstånd och förvaltning, i hvad 4:de hufvudtiteln

rörer;

Chefens för lista Lif-Grenadier-regementet underdåniga memorial af

den 21 Februari 1872, angående ersättning till regementets löningsfond

för minskad ränta af Wedemö utjord, samt Armé-Förvaltningens underdåniga

utlåtande i ämnet;

af General-Fält-Tygmästaren och Chefen för Artilleriet, i hans egenskap

af jemväl Chef för År iné-Förvål till agens Artilleri-Departement, afgifvet

underdånigt memorial af den 11 sistlidne November rörande nämnda

Departements behof af ordinarie och extra anslag;

t. f. Chefens för Armé-Förvaltningens Fortifik ations-Departement

underdåniga memorial af den 26 November 1872, dervid öfverlemnats

dels förslag öfver de för Fortifikations-Departementet år 1874 erforderliga

ordinarie anslag, dels ock Befälhafvarens för Fortikationen underdåniga

framställning rörande för fästningsbyggnaderna erforderliga extra

anslagsmedel;

Armé-Förvaltningens In ten dents-Departements underdåniga skrifvelse

•tf den 15 November 1872, angående Departementets medelsbehof för

år 1874;

Armé-Förvaltningens Civila Departements underdåniga skrifvelse af den

30 sistlidne Oktober, med förslag rörande 1874 års medelsbehof under

de till 4:de hufvudtiteln hörande anslag, som af berörda Departement

förvaltas;

General-Fält-Tygmästarens underdåniga framställning af den 2 sistlidne

Oktober, angående förhöjning i besigtningsrustmästarnes vid Artilleriet

löner;

Befälhafvarens för Fortikationen underdåniga memorial af den 27

November 1872, angående aflöningsförhöjning för den vid Fortifikationens

Chefs-Expedition anställde vaktmästare;

af Chefen för Svea Artilleri-regemente och Sekund-Cheferne för Lifgardes-regementena

hvar för sig gjorda och af vederbörande Generalbefäl

insända och förordade underdåniga framställningar om tillfällig löneförhöjning

för Under-Oficerspersonalen vid berörda regementen samt af

Armé-Förvaltningen öfver nämnda framställningar afgifvet utlåtande;

Af Sekund-Chefen för Lifgardet till häst och Chefen för hussarregementet

Konung Carl XV hvar för sig gjorda och af vederbörande

Militärbefäl förordade underdåniga framställningar om förhöjning i remonteringsanslagen

vid nämnda regementen och vid det senare äfven i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

o

anslaget till hästarnes skoning, samt Armé-Förvaltningens öfver berörda

framställningar afgifna underdåniga utlåtande.

Militär-Befälhafvarens på Gotland underdåniga memorial af den 7

sistlidne December, angående anslag till uppförande af nytt, kasernetablissement

i Wisby;

underdånig framställning i fråga om uppförande af ett exercishus för

Lifgardet till häst; samt

Direktionens öfver arméens pensionskassa underdåniga skrifvelse af

den 10 sistlidne December, rörande de för upprätthållande af den berörda

kassa åliggande pensionering, äfvensom för fyllnadspensioner erforderliga

anslag.

Och anförde Departements-Chefen härvid följande:

Ordnandet af fosterlandets försvarsväsende på ett för vår sjelfständighet

betryggande sätt har sedan derå år utgjort en af dagens vigtigaste

frågor, och donna frågas lösning har äfven under tiden från senaste

Riksdag varit ett hufvudföremål för verksamheten inom Generalstaben.

De värdefulla arbeten, som såväl af Landtförsvars-Komitén som

af föregående Chef för Landtförsvars-Departementet, på detta fält blifvit

nedlagda, hafva visserligen frambringat rika skördar af upplysande materialier,

men med beaktande af det skaplynne, som krigsväsendet under

sin hastiga utveckling antagit inom de flesta Europeiska länder, och med

fästadt afseende på de åsigter, som rörande donna fråga inom Riksdagens

kamrar blifvit uttalade, har jag icke ansett mig höra fullt vidblifva de

grunder, på hvilka föregående förslag äro byggda, utan derifrån afvikit

äfven i syfte att underlätta en möjligen framdeles i frågakommande öfvergång

till ett annat sätt, än det närvarande, för anskaffning och underhåll

af stamtrupp.

De många förändringar och nya beräkningar, som med anledning

häraf måst företagas, hafva föranledt ett arbete, alltför omfattande att

under den jemförelsevis korta tiden emellan tvenne Riksdagar hinna till

alla sina detaljer fullbordas, än mindre undergå den granskning af sakkunnige

män, som jag, med afseende på frågans djupa betydelse och för

att åt ett, förslag i detta ämne bereda största möjliga fulländning, anser

förslaget böra underkastas innan Eders Kongl. Maj:t pröfva!’ detsamma.

Jag får derföre beträffande frågan om försvarsorganisationen i dess

helhet här inskränka mig till den underdåniga hemställan att framdeles,

när ifrågavarande arbete hunnit fullständigt afslutas, hos Eders Kongl.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bil. N:a 3 a. till Kongl. Ma:jts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

Maj:t göra anmälan såväl om de personer, hvilka för ofvannämnda ändamål

böra sammankallas, som ock om tiden för deras sammanträdande.

Då jag alltså, på grund af hvad jag ofvan anfört, icke nu bör inför

Eders Maj:t delvis framlägga förslag till sådana förändringar och förbättringar

i vårt försvarsväsende, hvilka, om än af behofvet påkallade,

likväl stå i det beroende af organisationen i dess helhet, att de endast i

sammanhang med densamma höra behandlas, anser jag deremot af högsta

vigt att icke uppskjuta ordnandet af de krigsväsendets delar, som äro

mera fristående.

Bland dessa intager utan tvifvel Generalstaben främsta rummet, och

har jag så mycket mindre tvekat att härjemte bifoga ett underdånigt

förslag till dess organisation, som jag är öfvertyga,!, att en skicklig och

kunnig Generalstab är ett af de verksammaste medlen till ett hastigt utvecklande

af de för våra förhållanden lämpligaste organisationsformerna,

på samma gång som en sådan generalstab såväl under fred som krig är

oundgängligen nödvändig för armén, på hvilket sätt den än må vara

organiserad.

Departements-Chefen redogjorde nu närmare för innehållet af berörda

organisationsförslag och anförde derefter vidare:

Jemte det jag således får i underdånighet anhålla, att ifrågavarande

förslag till Generalstabens organisation, sådant det i härvid fogade underdåniga

memorial med dertill hörande bilagor innefattas, måtte af Eders

Kongl. Maj:t i nåder godkännas, får jag tillika i underdånighet hemställa,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen:

att Generalstaben må utgöra eu corps med egen lönestat;

att Generalstabens Officerspersonal må bestå af: 1 Chef med lön på

Generalitet^ts stat; 14 Öfver-Adjutanför, af hvilka 1 öfverste, 3 ÖfversteLöjtnanter

och 10 Majorer; samt 24 Stabs-Adjutanter, deraf 16 Kapitener

och 8 Löjtnanter;

att Generalstabens civilpersonal må utgöras af: 1 Professor och 1

Krigsarkivarie, med löner på Generalstabens stat, samt, till biträde åt

Krigsarkivarie!!, 1 Amanuens, med arfvode; äfvensom att vid Generalstabens

Expedition må anställas tre vaktbetjente;

att den i bilagan N:o II A vid organisationsmemorialet upptagna

stat må i män af organisationens fullständiga genomförande, hvithet i

öfverensstämmelse med bilagan N:o III vid samma memorial, bör ega

rum under åren 1874—1878, lända till efterrättelse, samt att de i bilagan

N:o II B med tillhopa 67,160 R:dr upptagna särskilda medelsbelopp

må tran sina nuvarande anslagsrubriker afföras, nemligen:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om

Statsverket 1873.

5

från anslaget för Landtförsvars-Departementets Komiriando
Expedition.

.................................................................................... R:dr 13,560,

» Generalitetsanslaget................................................................... » 6,350,

» anslaget: Generalstabs-Officerares bildande, hela beloppet » 10,000,

v anslaget: Topografiska corpsen, likaledes hela beloppet... » 36,250,

» anslaget: Gotlands Nationalbeväring.................................... » 1,000,

tillhopa R:dr 67,160,

för att, jemte ett nytt anslagsbelopp af 90,610 R:dr såsom särskildt Riksstatsanslag

under rubrik: Generalstaben, näst efter Landtförsvars-Departementets

Kommando-Expedition uppföras med sammanlagdt 157,770 Riksdaler;

kommande de kostnader för inventarier m. in., hvilka i följd

af donna organisation nödvändigt måste uppstå, icke att påkalla anvisandet

af särskildt anslag, enär berörda kostnader böra kunna bestridas

af de besparingar, som å anslaget för år 1874 under uppsättningen

torde uppkomma;

att Topografiska corpsen måtte helt och hållet uppgå uti och förenas

med Generalstaben, med förbehåll likväl, att ingen af nämnda corps’ personal

må mot sin vilja från innehafvande grad och löneförmåner förflyttas,

och att nuvarande Kapiten»'' med lista klassens lön vid Topografiska

corpsen, så länge de i sina befattningar qvarstå, må ega från uppkommande

besparingar å Generalstabens anslag uppbära skilnad»! emellan sin innehafvande

lön och den för Generalstabens Kapiten» föreslagna;

att under anslaget till Generalitetsstaten må uppföras:

för Chefen för Generalstab»!, lön ................................. R:dr 6,000

taffelpenningar och fourrage-ersättning......................... » 2,250 g ,>50

samt, för Adjutanter hos General-Befälhafvarne, 5

arfvoden ä 500 R:dr, tillhopa.......................................................... 2,500,

Summa R:dr 10,750;

att, ersättning för inqvartering och servis må tillerkännas alla Generalstabens

Officerare, samt de i Generalstaben tjenstgörande aspiranterne,

äfvensom Professoren, Krigsarkivarie!! och vaktmästare; — Professor»!

lika med Professoren vid Topografiska corpsen och Krigsarkivarie!! lika

med Kapiten —, samt att, i följd häraf, anslaget till inqvarteringskostnader

i hufvudstad»! må höjas med 5,235 R:dr och anslaget ttll inqvarteringskostnader

i landsorterna med i rundt tal 1,300 R:dr;

att Chefen 1 för Generalstaben må tillerkännas pensionsrätt, lika med

General-Fält-Tygmåstaren;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873.

att för Generalstabens öfrige Officerare samma pensionsrätt må bestämmas,

som hittills varit fastställd för Topografiska corpsens Officerare; dock att Generalstabens

Kapitener endast erhålla pension lika med Topografiska corpsens Kapitener

med 2:dra klassens lön; samt

att Professoren och Krigsarkivarie!! må. tillerkännas pensionsrätt i förhållande

till den lön de vid uppnådd pensionsålder kunna beräknas innehafva,

nemligen: Professoren lika med Öfverste-Löjtnant vid Topografiska corpsen och

Krigsarkivarie!! lika med Major vid samma corps, med iakttagande härvid, att

fyllnadspensioner af statsmedel komma att utgå med de för nämnda militärgrader

fastställda belopp af 1,350 R:dr för Professoren och 1,250 R:dr för

Krigsarkivarie^; lärande Eders Kongl. Maj:t till näst sammanträdande Krigsbefäl

eller arméens fullmäktige täckas aflåta den framställning rörande desse

två tjenstemäns pensionsrätt i arméens pensionskassa, som af förevarande förslag

påkallas.

På jag nu öfvergår till den speciel redogörelsen för de särskilda anslagen

för landtförsvarets behof, hvarvid någon förändring i de ordinarie anslagen icke

åsyftas för så vidt icke framställning derom här nedan göres, torde jag härvid

få iakttaga den ordning vid frågornas behandling, hvartill nu gällande riksstat

föranleder och alltså gorå början med det under rubriken:

Landtförsvars-Departemeutet

förekommande anslaget för

Departementets Kansli-Expedition. I öfverensstämmelse med Eders Kongl.

Maj:ts, uppå Chefens för Finans-Departementet underdåniga föredragning, donna

dag fattade nådiga beslut om förslag till aflöningsförhöjning för vid StatsDepartementen

anställde vaktbetjente, torde jag för Landtförsvars-Departementets

Kansli-Expeditions två vaktmästare, Indika för närvarande i årlig lön åtnjuta,

den ene 600 R:dr och den andre 500 R:dr, här få upptaga en aflöningsför
-

höjning af 150 R:dr för dem hvardera eller tillhopa.................... R:dr 300,

med hvilket belopp alltså Expeditionens nuvarande anslag............ » 39,000,

skulle komma att ökas till R:dr 39,300.

Departementets Kommando-Expedition. 1 likhet med hvad här ofvan i afseende

å Kansli-Expeditionens vaktbetjening blifvit anmärkt, torde äfven till

förhöjning i den för närvarande med 600 Riksdaler utgående aflöningen

för vaktmästaren vid Kommando-Expeditionen få upptagas ett belopp af 150

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873. 7

B:dr, men enär, enligt förslaget till Generalstabens organisation, från Kommando
Expeditionens

nuvarande anslag ........................................................ B:dr 16,450,

bör till det föreslagna nya anslaget för Generalstaben öfverföras

ett belopp af................................................................................ » 13,560,

återstår af förstnämnda anslag B:dr 2,890,

motsvarande de å Kommando-Expeditionens stat uppförda belopp

till en stentryckare med 500 B:dr, till en vaktmästare

med 600 Bxlr och till expenser med 1,790 B:dr; och skulle

alltså, med tillägg af det till förhöjning i vaktmästare-aflöningen

föreslagna belopp.............................................................................. „ ISO,

Kommando-Expeditionens anslag komma att utgöra B:dr 3,040.

Generalstaben. I afseende å det under donna rubrik ifrågas tällda anslag.

15,770 B:dr, får jag endast i underdånighet hänvisa till hvad derom i förslaget

rörande Generalstabens organisation blifvit här ofvan anfördt; i anledning hvaraf

ett nytt anslagsbelopp af 90,610 B:dr torde för Generalstaben få hos Biksdagen

begäras.

Armé-Förvaltningen. Sedan Eders Kongl. Näjd under den 28 sistlidne December

i nåder besluta, att det bestyr med Kronans spanmåls- och brödbakningsrörelse

för Stockholms garnison, som hittills tillhört Stats-kontoret, skulle, så

snart efter ingången af innevarande år som genom öfverenskommelse emellan

Stats-kontoret och Armé-Förvaltningen kunde bestämmas, öfverflyttas på sistnämnde

embetsverk, och de för donna rörelse använda bageri- och magasinsbyggnader

i befintligt skick öfverlemnas till Armé-Förvaltningen, äfvensom att

hos Riksdagen skulle göras nådig framställning derom, att, af det å 7:de hufvudtiteln

uppförda anslag för Stats-kontoret, den del, som afsåge aflönande af personal,

anställd vid härvarande bageri och magasin, finge till 4:de hufvudtiteln

öfverflyttas, torde ett mot berörda aflöning svarande belopp, utgörande, enligt

mig meddelad uppgift, för närvarande:

penningar............................................................................................. R:dr 5,775: —

oindelt spanmål 94 kubikfot 5 kannor, i värde, it 2 B:dr 10

öre kubikfoten, motsvarande......................................................... „ 198: 45,

eller tillhopa R:dr 5,973: 45,

höra anslaget till Armé-Förvaltningen tilläggas.

I detta anslag har dessutom förhöjning blifvit ifrågaställa för tillvägabringande

af förbättrade aflöning?''vilkor för Armé-Förvaltningens vaktbetjening; i

h vilket afseende förekommer, att, sedan de hos Armé-Förvaltningen anställde

vakt betjente, uti till Förvaltningen ingifven skrift, anhållit, att —, då kostnaden

för bostad, beklädnad och öfriga förnödenheter blifvit här i hufvudstaden under

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bil. No 3 a. till Kong],. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1873.

senare tiden i betydlig män ökad, till följd hvaraf sökanderne, för hvilkas utkomst

den i stat dem bestådda lön vore otillräcklig, skulle tvingas, för fyllande

af sina lefnadsbehof, till skuldsättning och att således »åt efterlefvande lemna

ett utarmadt bo med utsigt för dem att falla fattigvården till last» —, Förvaltningen

villo, genom underdånig framställning af dessa förhållanden till Eders

Kong!. Maj:ts kännedom, bereda sökanderne någon förbättring i deras nu innehafvande

lönevilkor;

så har —, med förmälan härom och att den årliga lönen, enligt gällande

stat, utgjorde för förste vaktmästaren 600 k:dr, utom bostad i Armé-Förvaltningens

embetshus, och för hvardera af de öfrige ordinarie vaktbetjente 500

R:dr, samt med vitsordande, att dem tillfallande extra inkomster, bestående i

så kallade sigillpenningar och godtgörelse för embetsrummens eldning, städning

och renhållning, uppginge, efter afdrag af dermed förenad kostnad, till ringa

belopp —, Armé-Förvaltningen, med hänsigt till hvad sålunda i afseende å

desse betj entes ställning sig företedde och hvaraf utan tvifvel frainginge, att

deras nu gjorda framställning härrörde af redan varande eller snart förestående

ekonomiskt betryck, helst för blott få af dem tillfälle kunde vara för handen

till enskild! förvärf, i underdånighet hemställt, att Eders Kong!. Näjd täcktes

i nåder anvisa såsom löneförbättring för år 1873 ett belopp af 100 R:dr åt

hvardera af de hos Armé-Förvaltningen tjenstgörande sex ordinarie vaktbetjente,

att utgå af fjerde hufvudtitelns anslag till extra utgifter samt uti nådig proposition

till näst sammanträdande Riksdag äska förhöjning uti nuvarande löner

med enahanda belopp, eller 100 R:dr, för en hvar af dem, att uppföras från

och med år 1874 å Förvaltningens stat.

Till hvad Armé-Förvaltningen sålunda i afseende å nådig framställning

till Riksdagen hemställt, får jag i underdånighet tillstyrka nådigt bifall; och

torde, i enlighet härmed och i anledning tillika af hvad här olvon beträffande

kronomagasinets och kronobageriets öfverflyttande till Armé-Förvaltningen anförts,

förslag få till Riksdagen framställas derom, att till anslaget för ArméFörvaltningen

måtte få läggas:

penningar, tillhopa................................................. R:dr 6,375: —

oindelt spanmål, motsvarande i värde.................. » 198: 45 6 573- 45

hvarigenom detta anslag, som för närvarande utgör............................. 123,700: —

kommer att uppgå till R:dr 130,273: 45.

Beträffande åter Armé-Förvaltningens hemställan om medels anvisande till

förhöjning äfven för innevarande år 1873 af den för Armé-Förvaltningens

vaktbetjaning bestämda aflöning, anhåller jag i underdånighet, att frågan derom

icke för närvarande må till åtgärd föranleda.

Irene
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bil. No 3 a. till Kongl. Majds Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1873.

Generalitetsstaten. Enär, enligt förslaget till Generalstabens organisation,

ej allenast Chefen för nämnda stab bör uppbära lön samt taffel- och fourragemedel

å Generalitetets stat, utan äfven fem arfvoden, hvalidera å 500 R:dr, till

Adjutanter vid Militärdistriktens staber höra från samma stat utgå, får jag i

underdånighet hemställa, det Eders Kong!. Maji täcktes i nåder föreslå Riksdagen

att under anslaget Generalitetsstaten uppföra:

lön.......................................................... R:dr 6,000: —

taffelpenningar och fourrage-ersätt
ning.

.................................................. " 2,250: — 8,250: —

samt till nyssberörda Adjutants-arfvoden, tillhopa....... 2,500: — 10,750:__

men då, enligt ofvannämnda organisationsförslag, från nuvarande

Generalitetsanslaget...................................................... 72,350: —-

bör till anslaget för Generalstaben öfver,föras ett belopp.

motsvarande nu utgående arfvoden till 5 Stabschefer

vid Militärdistrikten, ä 1,000 R:dr, till 1

d:o hos Kavalleri-Inspektören ä 750 R:dr och till

1 d:o hos Chefen för Lifgardes-brigaden ä 600

R:dr, eller tillhopa.............................. 6,350: —

hvarefter af anslaget återstår R:dr 66,000: —

kommer, om härtill lägges förenämnda tillökningsbelopp 10,750: —

anslaget till Generalitetsstaten att utgöra R:dr 76.750: —

Generalstabs-Officerares bildande och Topografiska corpsen. Alldenstund de

under dessa rubriker i riksstaten uppförda anslag är o, enligt förslaget till Generalstabens

organisation, afsedda att med oförminskade belopp till anslaget för

Generalstaben öfverföras, torde förslag till Riksdagen få framställas derom att

förstnämnda två anslagsrubriker må ur riksstaten utgå.

Kommendants-staten. I betraktande af den allt större betydelse, Carlsborgs

fästning såsom försvars- och garnisons-ort måste komma att ega, i den

män fästningsarbete! derstädes framskrider och de till garnison under fredstid

der afsedda trupper hinna uppsättas, blir det ock nödvändigt, ej allenast att.

Kommendanten å fästningen förses med en aflöning, som bättre än den nu utgående

motsvarar hans ställning och behof, utan äfven att de prestviga och

läkare-befattningarne å fästningen varda bestämdare än för närvarande är förhållandet

reglerade, hvithet senare ock ytterligare påkallas deraf, att den under

föregående liden å fästningen förlagda kronoarbetsbataljon numera, enligt Eders

Kong!. Maj:ts derom fattade beslut, blifvit från fästningen förflyttad, och det

Bill. till Riksd. Prat. 1873. 1 Sami. 1 A/d. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

s. k. disciplinkompaniet i stället blifvit dit förlagdt och stridt under krigsadministrationens

ledning.

Hvad Fästnings-kommendantens aflöning angår, anser jag det för honom

nu till 1,800 B:dr bestämda årliga arfvode böra med 1,200 K:dr förhöjas till

3,000 Hull''.

Sedan, uppå anmälan, att garnisonspredikantsbefattningen å Carlsborgs

fästning och den dermed förenade predikantsbefattningen vid der förlagda kronoarbetsbataljon

med Maj månads ingång år 1872 blefve lediga, Eders Kongl. Maj:t

under den 15 för utgång^ -Mars i nåder förordna!, att någon åtgärd för gemensamt

återbesättande af berörda två predikantsbefattningar tills vidare icke skulle

vidtagas, och att Fångvårds-Styrelsen och Befälhafvare!! för Fortifikationen skulle

ega att för den tid, kronoarbetsbataljonen komme att efter den 1 Maj 1872

å Carl sborg qvarblifva, föranstalta om predikantsgöromålens besörjande och för

sådant ändamål under liden disponera derför anslagen aflöning, utgörande, utom

boställe, 1,050 R:dr från fångvårdens ordinarie löneanslag och 300 B:dr från

tastningsbyggnadsmedlen.

Efter det kronoarbetsbataljonen i sistlidne September månad från Oarlsborg

förflyttats och disciplinkompaniet, som då upphörde att utgöra en afdelning af

kronoarbetscorpsen, blifvit dit förlagdt, behagade Eders Kongl. Maj:t under den

11 påföljande Oktober, i afseende å de presterliga göromålens bestridande å

nämnda fästning intilldess en definitiv reglering deraf kunde komma att ega

rum, i nåder förordna, det Domkapitlet i Skara skulle ega förordna lämplig

person att de presterliga göromålen å fästningen under ifrågavarande öfvergångstid

bestrida, emot åtnjutande, jemte fri bostad, af eu kontant aflöning af 150

R:dr i månaden eller 1,800 R:dr för år, att utgå på följande sätt, nemligen:

från fästningsbyggnads-anslaget, på sätt förut egt rum.............. R:dr 300: —

» fångvårdens ordinarie aflöningsanslag, för disciplinkompaniet » 750: —

samt från 4:de hufvudtitelns anslag till extra utgifter............... » 750: —

eller tillhopa R:dr 1,800: —

Enär likväl en sådan anordning icke lärer i längden kunna anses lämplig,

får jag, efter öfverläggning i detta ämne med Chefen för Ecklesiastik-Departementet,

underdånigst hemställa:

att Carlsborgs fästiiingsområde måtte få utgöra eu särskild församling, med

egen af staten aflönad prest;

att innehafvare!! af den presterliga befattningen derstädes måtte benämnas

Garnisonspastor, med värdighet samt tur och befordringsrätt lika med Regementspastorer,

och med skyldighet att fullgöra alla en Pastors åligganden för hela

den personal, som nu är eller framdeles varder ä fästningen förlagd;

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 3, om Statsverket 1873. 11

att aflöningsförmånerna för denna befattning, med hvilken annan presterlig

tjenst icke lärer kunna förenas, måtte bestämmas till kontant årlig lön af 1,800

B:dr jemte den boställslägenhet, som tillförene varit åt Garnisonspredikanten

upplåten; samt

att med tillsättningen af ifrågavarande befattning måtte få tillgå på lika

sätt som med Regeraentspastorstj enst eget rum, så att, sedan befattningen blifvit

i vederbörlig ordning af Kommendanten, såsom Garnisonspastorns närmaste Chef,

till ansökning kungjord, Kommendanten må ega att samtliga inom fatalietiden

inkomna ansökningshandlingar till Kong!. Näjd genom vederbörande Generalbefäl

insända samt dervid i underdånighet föreslå den bland de sökande som

han anser lämpligast att till tjenstår i nåder utnämnas.

Hvad angår Läkarebefattningen å Carlsborg , har innehafvare!! deraf hittills

varit benämnd Sjukhusläkare, och för denna befattning åtnjutit, jemte fri

bostad, ett ärligt arfvode af 1,500 R:dr, som utgått med 900 R:dr från fångvårdens

anslag och med 600 R:dr från fästningsbyggnads-anslaget, hvarförutan

under senare åren, uppå för hvarje år gjord framställning, ett särskild! ärligt

arfvode af 500 R:dr varit Sjukhusläkaren tillagd! för läkarevårdens besörjande

vid det å fästningen förlagda artilleri-detaehement, och hvilket arfvode utgått

från anslaget till extra utgifter.

Häraf synes, att aflöningen för Sjukhusläkaren å Carlsborg visserligen

under senare åren utgått med tillhopa 2,000 R:dr. eller samma belopp som

arméens Regementsläkare för närvarande uppbära; men donna aflöning har dock

icke utgått såsom lön efter fastställd stat, utan endast i form af arfvode från

olika anslag; hvartill kommer att, sedan kronoarbetsbataljonen numera blifvit

från Carlsborg förflyttad, något bidrag till Läkarens aflöning för framtiden icke

lärer vara att från fångvårdsanglagét påräkna.

1 likhet med hvad jag här ofvan i afseende å den presterliga befattningen

yttrat, anser jag således äfven de nuvarande anordningarna för Läkarens aflöning

och hela ställning vara för framtiden olämpliga och höra förändras.

Härom har och fråga redan tillförene flera gången varit vackt, ehuru sådant

hittills icke medfört något resultat. Senast har Sundhets-Collegium uti dess

ofvan åberopade skrifvelse af den 14 sistlidne November, med insändande af

nuvarande Sjukhusläkaren Doktor L. Th. Hultings underdåniga ansökning i

ämnet, underdånigst föreslagit, att Sjukhusläkaretjensten å Carlsborgs fästning

måtte på ordinarie stat uppföras samt innehafvare!! deraf erhålla lika aflöningsförmåner

som tillkomma arméens Regementsläkare.

I anledning af hvad sålunda förekommit och blifvit anfördt, och i betraktande

af de med ifrågavarande läkarebefattning förenade vidsträckta och

trägna tjensteåligganden, Indika för öfrig! komma att betydligen ökas i den mån

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bil. N:o 3 a. till Kongt. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

ytterligare Artilleri- och Fortifikationstrupper komma att å fästningen förläggas,

får jag i underdånighet hemställa:

att Sjukhusläkarebefattningen å Carlsborgs fästning måtte tilläggas Regementsläkares

grad och, under förändrad benämning af Garnisonsläkaretjenst, å

ordinarie stat uppföras med en årlig kontant lön af 2,000 R:dr och med

rättighet för befattningens innehafvare att å fästningen erhålla fri bostad;

hörande deremot honom åligga att bestrida läkarevård en för hela den personal

som nu är eller framdeles, utan att af särskild Läkare åtföljas, varder å fästningen

förlagd.

I händelse af nådigt bifall till hvad jag sålunda beträffande Kommendantssamt

Prest- och Läkarebefattningarne å Carlsborgs fästning nu i underdånighet

föreslagit, skulle derigenom alltså följande nya anslagsbelopp blifva behöfliga,

nemligen:

till förhöjning i Kommendants-arfvodet ........................... 1,200: —

» lön åt en Garnisonspastor............................................. 1,800: —

» » åt en Garnisonsläkare ......................................... 2,000: — ^ qqq. _

Och hemställer jag alltså i underdånighet, det Eders Iiongl. Maj:t

täcktes i nåder föreslå Riksdagen att anvisa nämnda summa, för

att tilläggas anslaget till Kommendantsstaten, hvarigenom detta

anslag, som nu utgör........................................................................... 11,417: —

skulle komma att uppgå till......................................................... R:dr 16,417: —

i. hvilket fall åter de nu för predikants- och läkarebefattningarne utgående

arfvoden höra indragas.

Indelta Arméen.

Kavalleri- och infanteri-regementena. I afseende å anslaget härtill har,

enligt hvad Stats-kontoret uti sin ofvanberörda underdåniga berättelse angående

statsverkets tillstånd och förvaltning anmält, följande förekommit, nemligen:

a; Sedan, till följd af en den 27 Maj 1861 träffad och af Kongl. Maj:t

den 11 Oktober samma år gillad öfverenskommelse, den arbetsskyldighet af

ett dagsverke i veckan, som, jemlik!: arbetskontrakt af den 12 December 1872

ålegat gatuhusen N:o 2 Svinaberga och N:o 5 Mellby i Mellby socken och

Albo härad af Christianstads län att till Andre Majorsbostället vid Skånska

dragonregementet Kungsgården Svabesholm utgöra, numera, enligt hvad KanimarCollegium

uti skrifvelse till Stats-kontoret af den 27 Maj 1872 meddelat,

från och med midfasta!! år 1870 upphört, mot det att lösen efter markegångspris

för hvarje dagsverke till Kronan erlades, så borde, på sätt Kongl. Grefve!

den 11 Oktober 1861 innehölle och Kammar-Collegium genom ofvanberörda

skrifvelse jemväl gifvit Stats-kontoret tillkänna, ersättning till innehafvare!! af

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873. 13

nämnda militieboställe för de förlorade dagsverkena i stat uppföras; och då,

enligt Kongl. Brefvet den 8 September 1854, dylik ersättning i det fall, hvarom

här vore fråga, skulle utgå i penningar, och såsom grund för ersättningens

beräknande kunde läggas markegångspriset å dagsverken inom länet för de

senaste fem åren 1867—1871, åtgörande för 104 mansdagsverken om året

för nämnda fem år 455 B:dr 52 öre, eller i medeltal 91 R:dr 10 öre årligen,

ansåge Stat,s-kontoret penningebeloppet i ofvannämnda anslag, hvithet i 1873

års riksstat vore uppfördt med 410,402 K:dr 12 öre böra ökas med 91 R:dr

10 öre.

b) Under den i samma anslag ingående oindelta spanmål hade, vid 1867

års riksdag, 26 kubikfot 2,5 kannor spanmål för mycket bl hvit uppförda såsom

ersättning för de till Andra Lifgrenadier-regementet anslagna, men, jemlikt

Kongl. Brefvet den 30 December 1863, afskrida räntorna af Tannefors qvarnar

N:is 8 och 9 i S;t Bars socken af Östergötlands län. Den spanmål, som vid

nämnda riksdag såsom ersättning för ifrågavarande qvarnräntor uppförts, hade

nemligen utgjort 201 kubikfot 6 kannor, hvaremot, enligt hvad Kammar-Collegium

uti skrifvelse till Stats-kontoret af den 30 Mars 1871 sedermera upplyst,

den genom räntornas afskrifning uppkomna indeluingsbrist uppgått till endast

175 kubikfot 3,5 kannor spanmål, hälften råg och hälften korn, och skilnaden

emellan dessa belopp, utgörande med jemnadt kannetal, 26 kubikfot 2 kannor,

borde alltså frånräknas den i 1873 års riksstat upptagna o indelta spanmålsqvantitet

under detta anslag, eller 17,006 kubikfot 8 kannor, och uti 1874

års riksstat följaktligen uppföras 16,980 kubikfot 6 kannor dylik spanmål med

värde, å 2 lkdr 10 öre kubikfoten, af 35,659 R:dr 26 öre.

Jemte det jag tillstyrker nådigt bifall till hvad Stats-kontoret sålunda i

afseende å ifrågavarande anslag i ena och andra hänseendet föreslagit, lär jag

vidare i underdånighet erinra, att, sedan Eders Kongl. Magt genom nådigt

Bref den 9 November 1869 förordnat, dels att räntan af Wedemö utjord

N:o 8 i M innerstads socken, Aska härad och Östergötlands län, hvilken ränta,

som enligt gällande stat vore indelad till aflöning åt Chefen för Motala kompani

af lista 1,ifgrenadier-regementet, förut utgjorts med 22 kubikfot korn och

2 R:dr 20 öre, skulle, efter afskrifning af 2 R:dr 12 öre i penningar, räknadt

från och med år 1868 samt framgent, utgå med endast 22 kubikfot korn och

8 öre kontant, på sätt Kammar-Collegii utslag den 12 November 1868 innehölle

dels ock att den till följd af berörda rån ten edsättning för vederbörande indelningshafvare

uppkomna indeluingsbrist skulle för åren 1868, 1869 och 1870

ersättas från 4:de hufvudtitelns anslag till extra utgifter; — så har, uti ett

till Eders Kongl. Maj it ingifvet memorial, Chefen för nämnda regemente i

underdånighet anhållit, att, enär godtgörelse för omförmälda indeluingsbrist

syntes fortfarande böra komma regementets löningsfond till godo, Eders Kongl.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bil. No 3 a. till Kong!: Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om. Statsverket 1873.

Maj:t täcktes i nåder tillerkänna regementet sådan ersättning jemväl för år

1871 och allt framgent.

Vid pröfning af detta ärende den 19 April 1872 täcktes Kong!. Maj:t i

nåder förordna, att det till betäckande af omförmälda indelningsbrist erforderlig

ersättningsbelopp 2 R:dr 12 öre finge, för år 1871 och intilldess detsamma

kunde blifva på ordinarie stat nppfördt, utgå af 4:de hufvudtitelns

anslag till extra utgifter samt att frågan om berörda belopps uppförande på

stat borde framdeles anmälas i sammanhang med regleringen af utgifterna

under 4:de hufvudtiteln för år 1874.

I anledning häraf och då ifrågavarande utgift icke är af beskaffenhet att

böka allt framgent från anslaget till extra utgifter bestridas, utan synes mig

böra på ordinarie stat uppföras under anslaget till indelta kavalleri- och infanteri-regementena,

får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t

täcktes i nåder föreslå Riksdagen, att det i sistnämnda anslag ingående penningebelopp

måtte ytterligare få förhöjas med det för fyllande af meranämnda

indelningsbrist erforderliga belopp åt 2 R:dr 12 öre.

Genom bifall till hvad sålunda i afseende å anslaget till indelta kavallerioch

infanteri-regementena föreslagits, skulle alltså anslagets nuvarande penninge
beloPP

.............................................................-..................................... 410,402: 12,

komma att ökas med .......................................................... 91: io

°Ch.....................................................................................:...... 2: 12 93: 22,

och således komma att uppgå till... ................................................. 410,495: 34

men då, från nyssnämnda tillökningsbelopp.................................... 93: 22,

afräknas värdet af den spanmålsqvantitet 26 kubikfot 2 kannor,

hvarmed den under anslaget upptagna oindelta spanmål här

ofvan föreslagits att minskas, eller..;..,......................................... 55: 02,

kommer anslagets slutsumma att förhöjas blott med............ R:dr

38: 20.

Löneförbättringar eu! indelftt arméen. Under donna rubrik har under

loppet af flera år varit anvisadt ett anslag af 100,000 R:dr, afsedt till förhöjning

i allöningen för visso åt indelta arméens tjensteman: men enär de

indelta lönerna under senare åren uppgått till jemförelsevis höga belopp, och

förhöjning af lönerna icke fått ega rum i vidsträcktare män, än att lönerna,

inberäkna^ förhöjningen, uppgått till de belopp, som i det vid 1856—1858

års riksdag framlagda förslag till aflöningsstater finnas upptagna, har derigenom

inträffat, att anslaget under några år'' lemna! öfverskott, som enligt den sist

afgifna redogörelsen uppgått till 59.593 R:dr 86 öre.

Då likväl, under en föregående tid, anslaget visat sig för det utsudda

ändamålet otillräckligt och sådan! äfven framdeles kan genom förändrade för
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bil. N:o 3 a. till Kongl. May.ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

hållanden inträffa, för hvilkét fall ock ofvannämnda öfverskott blifvit reserveradt,

anser jag nödigt att anslaget får med oförminskadt belopp fortfarande

utgå; och får jag alltså i underdånighet hemställa, det Eders Kong!. Maj:t

täcktes i nåder föreslå Riksdagen att äfven för år 1874 anvisa ett anslag af

100,000 R:dr, att, enligt förut meddelade föreskrifter, för ifrågavarande ändamål

användas.

C >‘ ■ ht Tlrii.l i! I'': i

Värfvade Arméen,

Innan jag till nådig pröfning i underdånighet anmäler hvad i afseende å

de särskilda anslagen under donna hufvudrubrik förekommit, tillåter jag mig

framställa en för samtliga värfvade garnisonsregementen med undantag af Marinregemente!,

gemensam angelägenhet, nemligen om förbättring i underbefälets

vid berörda regementen aflöningsförmåner.

Uti särskilta memorial, som genom vederbörande Generalbefäl blifvit till

Eders Kongl. Magt i underdånighet insända, hafva nemligen Sekund-Cheferne

för Eders Kongl. Maj:ts 3:ne Lif-Gardes-regementen, Chefen för Hussar-regementet

Konung Carl XY och Chefen för Svea Artilleri-regemente, under anförande

hurusom, under alltmera ökade hushyror samt växande priser å alla

lefnadsförnödenheter, Regementenas Underofficerare, i anseende till svag aflöning,

saknade nödige medel för sin egen och sina familjers utkomst, i underdånighet

anhållit:

Sekund-Chefen för Svea Lif-Garde: att Eders Kongl. Maj:t täcktes under

eu eller annan form bereda desse tjensteman den förbättring i aflöningsvilkor,

Eders Kongl. Maj:t kunde pröfva vara af omständigheterna påkallad;

Sekund-Chefen för Lif-Gardet till häst: att, såsom förbättring i Underofficers-corpsens

lönevilkor, eu matportion in natura, eller motsvarande kontant,

måtte tilläggas hvar och eu af nämnda corps, ordinarie Trumpetarne, Hofslagarne

och Mönsterskrifvarne;

Sekund-Chefen för Andra Lif-Gardet: att Regementets Under-officerare

må undfå den förbättring i sina vilkor, som Eders Kongl. Näjd af omständigheternas

kraf nådigst kan pröfva nödig;

Chefen för Hussar-regementet Konung Carl XV: att Regementshästläkaren

måtte få sitt arfvode ökadt med 186 R:dr 52 öre, och hela Underofficerscorpsen

erhålla portion och bröd i likhet med truppen, samt inqvarteringsoch

servis-medlen förhöjda med 164 R:dr; och

Chefen för Svea Artilleri-regemente: att lönetillägg må för samtliga Underofficerare

vid regementet med vederlikar utgå, för dag räknadt, med eu och en

half gång värdet å den dagportion med tillhörande bröd, som bestås manskapet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bil. N:o 3 a. till Kong!. Mai ds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

Dessa framställningar hafva af Chefen för Lif-Gardes-brigadcn, af GeneralBefälhafvare]!

i 1 :sta Militär-Distriktet och af Chefen för Artilleriet, i hvad do

under deras befäl stående trupper angår, uti afgulna underdåniga memorial

Dl i fv it understödda, med tillägg åt Chefen för Artilleriet, att, för den händelse

att lönetillägg i nåder beviljades Svea Artilleri-regementes underofficerare och

deras vederlikar af musikpersonalen, eu dylik efter samma grunder utgående

löneförbättring äfven måtte komma samma corpser vid Götha och Wendes Artilleri-regementen

till del.

Uti häröfver, till följd af erhållen nådig remiss, afgifvet underdånigt

utlåtande har Armt''''-Förvaltningen yttrat, det Förvaltningen ansåge billigt och

rättvist att, derest någon förbättring i aflöningsvilkoren för underofficers-corpserna

vid L if-Gardes-r egen i entcna, Hussar-regementet Konung Carl XY och Svea

Artilleri-regemente med anledning af förevarande underdåniga ansökningar

kunde varda beviljad, samma förmån äfven måtte tillgodokomma enahanda

personal vid öfrig» landtarméen tillhörande vårsäde garnisonstrupper, som ej

vore afsedda att efterhand indragas; i hvilket afseende Armé-Förvaltningen

anmält äfven Underofficerarne vid Fortifikationen, vid År ti 11 er i-s tam trop p en å

Gotland samt vid Fyrverkare-corpsen.

Enligt hvad Armé-Förvaltningen vidare uppgift, rörande de aflönmgsm.

fl. förmåner, som f. n. finnas för ifrågavarande personal bestämda, uppgå

dessa förmåner till följande belopp:

Vid Lif -Gardet till häst.

Fanjunkare, lön och arfvode.................................................. SOO.

inqvartering och servis......................................................... 100:

anslag till beklädnad och sadelmundering.......................- 240: — 1,140: —

lista Sergeant, lön ......................................................... 500:

inqvartering och servis ...................................................... 100:

anslag till beklädnad och sadelmundering.......................• 240: — 840: —

2:dra Sergeant, lön.................................................................. 450:

inqvartering och servis......................................................... 100. —

anslag till beklädnad och sadelmundering.......................■ 240: — 790. —

Vid de 2:ne Lif-Gardesregementena till fot.

Fanjunkare, lön och arfvode................................................... 800: -

beklädnadspenningar............................................................ 150:

inqvarterings- och servismedel ......................................... 100: — 1,050: —

Sergeant, lön.............................................................................. 500:

beklädnadspenningar........................................................... 150:

inqvarterings- och servismedel .........................................• 100- 750: —

F curir,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873. 17

Förnär, lön............................................................................

.... 400: —

beklädnadspenningar.......................................................

.... 150: —

inqvarterings- och servismedel ....................................

.... 100: — 650: -

(För dem af de 3:ne Lif-Gardesregementena, som

äro inqvarterade i kaser-

nerna bestås icke inqvarterings- utan blott 60 Rdr servismedel.)

Vid Husar-regementet Konung Carl

XV.

Fanjunkare, lön .....................................................................

.. 800

—

inqvartering och servis ....................................................

.. 36

—

beklädnadsmedel ................................................................

.. 173

04.

1,009:

04

Förste Sergeant, lön ...........................................................

.. 500

—

inqvartering och servis......................................................

.. 36

beklädnadsmedel ................................................................

.. 173

04.

709:

04

Andre Sergeant, lön.............................................................

.. 450

—

inqvartering och servis ....................................................

.. 36

beklädnadsmedel ...............................................................

.. 173

04.

659:

04

Vid. de 3:ne Artilleri-regementena

Styckjunkare, lön ................................................................

.. 800

-

inqvarteringspenningar........................ 100: —

beldädnadshjelp..................................................................... 150: — j 959.

Sergeanter, lön.......................................................................... 500

inqvarteringspenningar......................................................... 100: —

beklädnadshjelp..................................................................... 150: — 759.

Vid Artilleri-batteriet i Norrland.

Styckjunkare, lön .........................................................

............. 800: —

inqvarteringspenningar och servis..........................

............ 36: —

beklädnadshjelp........................................................

............. 150: - 986:

Sergeant, lön................................................................

............ 500: —

inqvarteringspenningar och servis..........................

............. 36: —

beklädnadshjelp......................................................

............. 150: — 686:

Vid Artilleri-stamtruppen å

Gotland.

Styckjunkare, lön .................................................

............ 800: —

inqvarteringspenningar och servis..........................

............. 36: —

beklädnadshjelp.......................................................

............. 150: — 986:

Sergeant, lön...........................................................

............. 500: —

inqvarteringspenningar och servis .....................

............. 36: —

beklädnadshjelp..............

............. 150: — 686:

Bill. till Rikad. Prof. 1873. 1 Sand. 1 Afd.

ö

s. 18 Kontrollera mot PDF

I

18 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

Vid Fortifilcationen.

Konduktör, kommenderad vid trupp, lön ........................... 800: —

arfvode.................................................................................... 273: 75.

servisersättning .................................................................... 60: — 1,133: 75.

Konduktör, kommenderad utom sin station å fästningsort

eller vid byggnads- och andra arbetsföretag:

lön.......................................................................................... 800: —

traktamente ........................................................................... 365: —

servisersättning ................................................................... 12: — 1,177: —

Konduktör, ej kommenderad utom sin station, lön ............ 800: —

servisersättning ..................................................................... 12: — 812: —

Underkonduktör af l:sta klassen:

kommenderad vid trupp,

lön .......................................................................................... 500: .—

arfvode................................................................................. 273: 75.

servisersättning.................................................................... 60: — 833: 75.

kommenderad utom sin station å fästningsort eller vid

byggnads- och andra arbetsföretag:

lön.......................................................................................... 500: —

traktamente ............................................................... 365: —

servisersättning ..........................i.......................................... 12: j— 877: —-

ej kommenderad utom sin station:

'' lön ........................................................................................ 500:

servisersättning ....... 12: — 512: —

lTnder-konduktör af 2: dra klassen:

kommenderad vid trupp,

lön ......................................................................................... 450: -

arfvode................................................................................... 273: 75.

servisersättning ....................................................................: jiO: — 783: 75.

kommenderad utom sin station å fästningsort eller vid

byggnads- och andra arbetsföretag:

traktamente ........................................................................... 365: —

servisersättning ................................................................... _ 12: — 827: —

ej kommenderad utom sin station:

lön.......................................................................................... 450:

servisersättning ..................................................................... 12:_— 462: —

I afseende å de sålunda bestämda olika aflöningsförmånerna lör de särskilda

regementenas och corpsernas underofficerare med vederlikar, har Armé
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kong!.. Maj:ts Nåd. Prof. N:n /, om Statsverket 1813. 19

Förvaltningen i underdånighet anmärkt, hurusom Fortifikationens förmåner väl

syntes vara i vissa fall högre än de ofri gas; men att en sådan ojemnhet kunde

anses fullt utjemnad af det förhållande att Fortifikations-underoffieerarne icke

hade ständiga och stundom ej för längre tid fortfarande kommenderingar, utan

måste, i mån af behof, förflyttas till olika stationer, hvithet betydligt ökade

deras lefnadskostnader, jemforde med deras vederlikars.

De aflöningsförmåner, hvilka sålunda tillkomme de värfvade garnisonsregementenas

underbefäl, om än vid de tider, då samma förmåner fastställdes,

någorlunda afpassade efter personalens samhällsställning och derefter uppskattade

behof, måste likväl, enligt Armé-Förvaltningens mening, nu mera, sedan priserna

å bostäder och nästan alla lifsförnödenheter, såsom allmänt kändt vore,

betydligt stigit, anses vara alltför otillräckliga för att bereda löntagarne, särdeles

de gifta, en tarflig utkomst; och då härtill korume, att värfvade arméens tjenstbarhet

kunde äfventyras, om långvariga vakanser inom Underofficersgraderna

skulle uppstå, och sådant otvifvelaktigt vore att befara, derest icke sådana aflöningsvilkor,

som kunde föranlåta lämplige individer att välja det militära ståndet,

hellre än att ingå på andra lefnadsbanor med under nuvarande förhållanden

god utsigt att vinna utkomst, vore att påräkna, funne Armé-Förvaltningen

för sin del både Kronans och vederbörande underbefäls fördel påkalla någon

förbättring i det sednares aflöningsförmåner.

Beträffande arten af eu sådan förbättring, förmäler sig Armé-Förvaltningen

med skyldigt hänseende till Eders Kong!. Maj:ts och Kronans rätt och bästa,

hafva ansett densamma lämpligast kunna åstadkommas derigenom att, i närmaste

öfverensstämmelse med hvad äfven sednaste Landtförsvarskomité i dess underdåniga

betänkande den 12 Maj 1865 föreslagit, en hvar af underofficerare med

vederlikar af musikpersonalen vid förutnämnda värfvade regementen och corpser

samt Fortifikationen tillerkändes en dagportion med bröd eller, under löntagaren

förbehållen valrätt, värdet deraf efter det å hans tjenstgöringsstation för regementet,

corpsen eller den truppstyrka, hvartill han hörer, fastställda pris, eller

ock, derest tillämpning af värfvade arméens portionsstat icke å hans tjenstgöringsstation

skulle förekomma —, i hvilket fall endast kontant portionsersättning

kunde honom bestås, — efter portionspriset vid närmast belägna värfvade

garnisonstrupp, hvilken portion eller portions ersättning borde löntagaren tillgodokomma

för hvarje dag af året, då lian vore verkligen tjenstgörande och

icke för denna tjenstgöring åtnjöte vare sig dagtraktamente eller något för tillfället

serskild! bestämdt arfvode; dock att ej mindre de årliga arfvoden, som

för vissa underofficerssysslors skötande vid åtskilliga regementen och corpser

samt vid Fortifikationen vore eller kunde varda i stat eller genom Kongl. Majzts

särskilda nådiga Bref anvisade, än äfven den vid Fortifikationen, enligt nådiga

Brefvet den 12 Januari 1856, underofficerare tillerkända traktamentsersättning

vid kommenderingar, utom deras stationer, å fästningsorter eller vid byggnads
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Majits Nåd. Prof). N:o 1, om Statsverket 1873.

och andra arbetsföre tåg, finge oafkortade jemväl i förening med naturaportion

eller portions-eisättning fortfarande af vederbörande uppbäras.

Kostnaden om året för den sålunda nu föreslagna aflöningsiörbättringen

åt underbefälet har, pa grund af de för nästkommande år bestämda

portionspris, blifvit hos Armé-Förvaltningen beräknad till omkring

80,000 K:dr, hvilket belopp utom de omvexling^'' deri, som kunde härröra

från högre eller lägre portionspris ett mot annat år, samt förändringar

i personalens storlek enligt stat, dock i allmänhet kunde betraktas

såsom maximum, enär minskning deri årligen kunde påräknas i följd af

tillfälligt uppstående vakanser eller beviljad tjenstledighet.

I fråga om den fond eller det statsanslag, hvarifrån berörda utgifter,

sa framt förevarande förslag vunne bifall, borde anvisas, har Armé-Förvaltningen

ansett desamma, för undvikande af ändringar i de fastälda aflöningsstaterna,

lämpligast höra från fjerde hufvudtitelns förslagsanslag till

mathållning för manskapet vid garnisonsregementena utgå; och hemställer

Förvaltningen, att den eller de förmåner, som i förevarande hänseende

korume att vederbörande tillerkännas, måtte från och med innevarande

år 1873 få beräknas oah åtnjutas.

Hvad slutligen anginge Chefens för Husar-regementet Konung Carl

XV underdåniga framställning om löneförbättring åt Regementshästläkaren,

så enär det icke syntes lämpligt att undantagsvis för denne civiltjensteman

bevilja en förmån som för andra regementshästläkare icke blifvit

ifrågasatt, har Armé-Förvaltningen underdånigst hemställt att berörda

framställning icke må till särskild åtgärd föranleda.

Jemte det jag för min del i allo instämmer i Armé-Förvaltningens

sålunda framställda förslag till förbättring i aflöningsvilkoren för den i

förslaget uppgifna underofficerspersonal af värfvade arméen, får jag i underdånighet

hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder begära

Riksdagens medgifvande dertill, att de ifrågaställda ökade förmånerna må,

från och med innevarande år och tills vidare, intilldess en af behofvet

högt påkallad förbättring i nämnda personals ställning kan genom ny lönereglering

för värfvade arméen varda för framtiden beredd, få samma

personal tillgodokomma på sätt och under de vilkor Armé-Förvaltningens

förslag innehåller, samt att de utgifter som häraf föranledas, må bestridas

från förslagsanslaget till mathållning för manskapet vid garnisonsregementena.

Vidkommande härefter Chefens för Hussar-regementet Konung Carl

XV gjorda underdåniga framställning om löneförhöjning för Regementshästläkaren

vid berörda regemente, så, ehuru visserligen behofvet af förbättring

i denna tjensteman® aflöning icke torde kunna förnekas, anser

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bil. N:o ,3 a. till Kont/l. Maj:ts Nåd: Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

jag likväl frågan härom höra till pröfning förekomma först i sammanhang

med en blifvande reglering af samt!ige hästläkare.? vid arméen aflöningsförmaner;

och hemställer jag alltså i underdånighet, att den nu gjorda

framställningen icke måtte till särskild åtgärd föranleda.

Då jag nu återgår till behandlingen af de olika anslagen, torde jag

få göra början med:

Wermlands Fältjägare-regemente. I öfverensstämmelse med Kongl.

Maj:ts till förra Riksdagen gjorda nådiga framställning, har Riksdagen

medgifvit, att de för Wermlands Fältjägare-regementes olika behof afsedda

medel må med oförändrade belopp äfven under år 1873 utgå och

af Eders Kongl. Maj:t, utan afseende å hvarje belopps särskilda ändamål,

gemensamt få disponeras till bestridande af hithörande utgifter i enlighet

med de förändrade förhållanden, som af passevolansens upphörande föranledas.

Sedan nyssberörda förhållanden, så vidt de varit af passevolansens

upphörande beroende och på truppens beklädnadsangelägenheter ega inverkan,

numera blifvit definitivt ordnade, och nådiga föreskrifter rörande

persedelunderhållet vid regementet meddelats, anser jag hinder ej vidare

möta för nedsättning i det belopp, som hittills för truppens beklädnadsunderhåll

utgått från anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet;

och torde det. tillåtas mig att frågan härom längre fram, i sammanhang

med yttrande om sistnämnda anslag, få till pröfning i underdånighet anmäla.

Vidkommande åter det i riksstateh under rubrik: Wermlands Fältjägare-regemente,

upptagna anslag, 69,490 R:dr 50 öre, till regementets aflöning,

anser jag desto angelägnare att detta anslag äfven för år 1874

till oförminskadt. belopp bibehålies, som Kompani-cheferne vid regementet,

hvilkas lön på stat utgör endast 1,200 R:dr för dem hvardera, torda,

i likhet med hvad under de två sistförfluten a åren egt rum, fortfarande,

intilldess en ny lönereglering för värfva de arméen kan komma till stånd,

höra tilldelas lämpliga arfvode!) för Kompani-chefsbefattningarnes uppehållande,

och de å anslaget till följd af nummerstyrkans förminskning uppkommande

besparingar behöfva för dessa arfvodens bestridande tagas i

anspråk.

Jag får således i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t

täcktes af Riksdagen begära, att anslaget för Wermlands Fältjägare-regemente

måtte för år 1874 vid sitt nuvarande belopp 69,490 R:dr 50 öre

bibehållas.

Svea, Göta och Wendes Artilleri-regementen. Sedan den år 1872 församlade

Riksdag, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts nådiga framställ
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o t, om Statsverket 1873.

ning, till fullföljande af Artilleriets organisation anvisat ett extra anslag,

att för år 1873 utgå med 145,526 R:dr 8 öro, täcktes Kongl. Maj:t under

den 26 Juni samma år, enär berörda anslag äfven framgent borde

utgå och på ordinarie stat uppföras, i nåder anbefalla Armé-Förvaltningen

att till Kongl. Maj:t inkomma med förslag till medlens fördelning på

de särskilda anslag, hvarunder de borde upptagas; och har, i anledning

af denna föreskrift, Armé-Förvaltningen nu i underdånighet föreslagit, att

ifrågavarande extra anslag, 145,526 R:dr 8 öre, måtte, enligt nedanstående

fördelning, tilläggas följande anslag, nemligen:

anslaget till Svea, Göta och Wendes Artilleri-regementen

med....................................................................... Hall- 69,518: 16

anslaget till kavalleri- och artillerihästars remontering

och skoning med............................................................... » 4,981: 50

anslaget till fourragering af artilleriets och pontonier
bataljonens

samt värfvade kavalleriets hästar med » 28,700: —

anslaget till mathållning för manskapet vid garnisonsregementena

med..................................... » 17,383: 03

anslaget för försvarsverket med............................................ » 24,943: 39

tillhopa R:dr 145,526: 08,

hvilka anslagstillökningar torde här nedan, vid de särskilda anslagens vidare

behandling, få iakttagas.

Då det synes mig angeläget, att den påbörjade organisationen af artillerivapnet

må komma att utan afbrott fortgå enligt den vid 1871 års

lagtima riksdag antagna plan, får jag i underdånighet anmäla, att till

fullföljande af berörda organisation kommer för år 1874, då organisationen

af Svea Artilleri-regemente vidtager, att, utöfver redan anvisade medel,

erfordras för befäl, manskap och hästar nedanstående belopp, hvilka, hvad

angår löner och arfvoden, bl Hvit, i afvaktan af ny lönereglering för värfvade

arméen, beräknade efter nu gällande aflöningsstat, nemligen för:

...................... R:dr 5,240: —

1 Öfverste-Löjtnant.....

1 Kapten med äldre lön ..............................

7 Kaptener med yngre lön......... ä 2,000

4 Löjtnanter, löner........................ å 1,200

9 Styckjunkare, löner å 950 R:dr, deraf

beklädnadspenningar 150 R:dr............

14 Sergeanter, löner å 650 R:dr deraf

beklädnadspenningar 150 R:dr .........

4 Batteri trumpetare, löner ä 550 R:dr

deraf beklädnadspenningar 150 R:dr

2:400

14:000

4,800

8,550:

9,100: —

2,200: —

Transport R:dr 46,290:

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kong},. Ma.j:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1873.

23

Transport

2 Afdelningstrumpetare............ ä 401: 26

10 Förstekonstaplar..................... ä 494: 25

20 Anclrekonstaplar..................... ä 411: 19

141 Artillerister............................. a 238: 26

50 hästar ...................................... ä 410: 75

Reserv-artilleriet, |:del af 31,275 R:dr

R:dr 46,290: —

» 802: 52

» 4,942: 50

'') 8,223: 80

» 33,594: 66

» 20,537: 50

114,390: 98

5,212: 50

Summa R:dr 119,603: 48,

Och dä derifrån afräknas för följande till indragning

af sed da befattningar, nemligen:

1 Majors .................................................................. R:dr 4,740: —

3 Under-Löjtnants................................... ä 800 » 2,400: —

2 Stabstrumpetares ............................. ä 650 » 1,300: — 8 440- _

kommer den ökade kostnaden för år 1874 att utgöra... R:dr 111,163: 48.

Af samma skal, som föranledde, att de vid så val 1871 som 1872

års riksdag för artilleriets organisation anvisade medel blifvit under första

året uppförda såsom extra anslag, torde äfven ofvannämnda till fullföljande

af artilleriets organisation under ar 1874 erforderliga summa,

119,603 R:dr 48 öre, i nåder föreslås, att såsom extra anslag för samma

år anvisas och först vid eu kommande riksdag på ordinarie stat uppföras;

lärande beloppet alltså få bär nedan bland öfriga extra anslag antecknas.

Deremot och under förutsättning att nyssnämnda extra anslag varder

af Riksdagen anvisad t, bör anslaget till Svea, Göta och VVendes Artilleri-regementen

minskas med 8,440 R:dr, utgörande sammanlagda beloppet

af lönerna för de enligt organisationsplanen till indragning år 1874,

jemlik! hvad nyss omförmälts, afsedda beställningar.

Enligt hvad här ofvan blifvit anförd t, och i öfverensstämmelse med

hvad Armé-Förvaltningen å Civila Departementet föreslagit, bör, utaf det

för innevarande år till fortsättande af artilleriets organisation anvisade

extra anslag, ett sammanlagd! belopp af........................... R:dr 69,518: 16

å ordinarie stat under anslaget: Svea, Göta och Wendes

Artilleri-regementen uppföras; och om derifrån afräknas

det belopp, hvarmed samma anslag enligt

det föregående bör minskas, eller................................. » 8,440: —

kommer verkliga anslagstillökningen för ifrågavarande

ändamål att utgöra ...................................................... R:dr 61,078: 16.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bil. N:o .? a. till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

Härvid bör jag dock fästa uppmärksamhet på ett med artilleriets

organisation sammanhängande förhållande, som till en ytterligare förhöjning

uti ifrågavarande anslag föranleder, och hvarom Armé-Förvaltningen

å Intendents-Departementet ock gjort framställning. Enligt

kostnadsberäkningarna för artilleriets organisation hafva nemligen de

årliga rekryteringspenningarne för det nya manskapet upptagits till

8 k:dr 50 öre per man, under det att sådana medel för det äldre

manskapet finnas anvisade med endast 7 R:dr 50 öre per man.

Då likväl hvarje skål saknas dertill, att rekryteringspenningarne, som

äfven efter berörda förhöjning knappast torde svara mot behofvet,

skola vara ännu lägre och otillräckligare för en del af styrkan, hvilken

dock anskaffas och tjenstgör under enahanda vilkor, som den öfriga,

anser jag medel höra beredas till rekryteringspenningarnes förhöjning

med 1 R:dr per man för den äldre nummerstyrkan vid artilleriet, dock

endast i den mån passevolans^ rörande manskapets rekrytering derstädes

kommer att upphöra; och då donna passevolans vid Wendes Artilleriregemente

redan med början af innevarande år upphört och vid Göta

Artilleri-regemente kommer att med ingången af år 1874 upphöra, så

framt den hemställan rörande passevolansens uppsägning vid sistnämnda

regemente, som jag här nedan kommer att afgifva, vinner nådigt bifall,

får jag i underdånighet anhålla, det Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen att för ifrågavarande ändamål anvisa:

för Göta Artilleri-regementes äldre nummerstyrka, 975

man, ................................................................................. R:dr 975: — och

» Vendes Artilleri-regementes äldre nummerstyrka,

750 man........................................................................... » 750: —

eller tillhopa R:dr 1,725: —

att anslaget för Svea, Göta och Vendes Artilleri-regementen tilläggas.

General-Fält-Tygmästaren har, uti sitt ofvannämnda memorial af den

2 sistlidne Oktober, med öfverlemnande af fyra särskilda underdåniga

ansökningar om löneförhöjning för de vid Artilleriets Tygstat anställde

Besigtningsrustmästare, i underdånighet anfört, hurusom bemälde rustmästare

uppbure i årlig lön 800 R:dr, men för öfrig! icke åtnjöte andra

förmåner af Kronan, än inqvarteringspenningar med 36—130 R:dr. Dessa

aflöningsvilkor både intill den senare liden någorlunda motsvarat behofvet

och den ställning Besigtningsrustmästarne intoge med hänseende till de

vid artilleriets verkstäder anställde arbetare, men detta förhållande hade

under de sista åren väsendtligen förändrats. Lefnadskostnaderna hade i

hög

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj ds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873. 25

hög grad stigit, och de inkomster Besigtningsrustmästarne, hvilka i allmänhet

både familj att försörja, af Kronan uppbure, vore numera otillräckliga

äfven för den tarfligaste bergning. Den duglige enskilde arbetaren i de

yrken, som å Artilleriets verkstäder utöfvades, kunde för närvarande påräkna

eu årlig arbetsförtjenst af 900 å 1,200 k:dr, till och med deröfver,

och hade General-Fält-Tygmästaren, på det Artilleriet icke måtte förlora

sina skicklige och erfarne handtverkare, varit nödsakad att låta på sådant

sätt ordna betalningen för de arbeten, som icke mot lönen utfördes, att

nämnde handtverkare» aflöning»vilkor i deras helhet komme i någorlunda

Öfverensstämmelse med de enskilde arbetarnes, hvaraf åter blifvit eu

följd, att så väl tyg- som gcvärshandtverkarncs, i synnerhet de senare»,

inkomster i allmänhet icke obetydligt öfverstege Besigtningsrustmäslarnes,

— ett förhållande, så mycket olämpligare som rustmästare!!, för att

kunna rätt, sköta sin befattning, måste ega, förutom fullgod arbetsskicklighet,

åtskilliga kunskaper, som icke af arbeta,rne fordrades, samt förmåga

att ordna arbetet och förskaffa sig aktning och lydnad af dem, som stode

under hans tillsyn. Donna sistnämnda fordran blefve i längden svår att

få uppfylld, derest icke rustmästare!! bereddes en sådan ekonomisk ställning,

att ej arbetarne derigenom och i medvetandet om sina förmånligare

vilkor förleddes till ringaktning och ohörsamhet. Någon egentlig svårighet

att återbesätta under den senare tiden ledigblifna rustmästareplatser både

väl icke visat sig, men detta kunde tillskrifva» den omständigheten, att

långvarigare kommenderingar till gevärsfaktorierna, med åtföljande högre

aflöning, genast efter tjenstens tillträdande varit att påräkna. Att åter

ett motsatt förhållande skulle inträffat, i händelse fråga, uppstått om

ersättande af någon af de vid tygstationerna tjenstgörande Besigtningsrustmästarne,

samt att det hädanefter sannolikt blefve omöjligt att till

dessa platser erhålla fullt dugliga personel-, derest icke eu lämplig löneförhöjning

blefve beviljad, derom kunde General-Fält-Tygmästaren desto

mindre hysa tvifvel, som utsigterna att vid enskilda verkstäder eller

fabriker erhålla förmånliga anställningar alltmer vidgades. De ökade

göromålen vid så väl gevärsverkstäder som gevärsförråd, de stegrade

fordringariie i afseende å förmågan att vid arbetenas ordnande tillgodogöra

tillgängliga mekaniska hjelpmedel och det nu oftare än förr behöflig!!

biträdet af Besigtningsrustmästarne vid behandling af frågor rörande

handgevären talade äfven för en förbättring af de nuvarande lönevilkoren.

I betraktande således af den inträffade betydliga stegringen i lefnadskostnader,

den årliga arbetsförtjenst arbeta ren numera kunde påräkna

samt de aflöning!!!-, som vid enskilda verkstäder utginge till med Besigtningsrustmästarne

likställig!! | icrsoner, an sago G eneral-Fält-Tygmästaren

Bill. till Riksd. Prof. 1873. 1 Sam!. 1 Afd. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873.

deri af ifrågavarande rustmästare innehafvande lön 800 R:dr höra med

400 R:dr förhöjas till 1,200 R:dr, men tillfälle derjemte höra beredas att

efter viss längre tjenstetid med något ytterligare belopp förhöja lönen

för dem, som under sin tjenstgöring ådagalagt mera framstående duglighet

i förening med ett godt uppförande; genom hvilken anordning nit

och drift i tjensten otvifvelaktigt skulle befordras;

anhållande General-Fält-Tygmästaren i underdånighet, ej allenast att

nådig framställning till Riksdagen måtte aflåtas dels om förhöjning till

1,200 R:dr af den till Besigtningsrustmästarne å Artilleriets Tygstat nu

utgående lön, dels om berättigande för nämnde Rustmästare att efter 15

ars berömlig tjenstgöring uppbära eu ytterligare tillökning i lönen af

300 R:dr, dock med dervid fästadt vilkor att, om någon Besigtningsrustmästare

efter sålunda erhållen förmån visade mindre nit, pålitlighet eller

duglighet i sin tjenst än tillförene, han skulle gå förlustig den honom

förunnade ökade aflöningen, utan äfven att, till bestridande af nämnda

lön edil ökning, ett förslagsanslag af 600 R:dr måtte hos Riksdagen begäras.

Enär de af General-Fält-Tygmästaren sålunda, till stöd för framställningen

om förhöjd aflöning åt Besigtningsrustmästarne vid Artilleriets

Tygstat anförda förhållanden, enligt min uppfattning måste tillerkännas

full giltighet, anser jag mig i anledning deraf höra i underdånighet hemställa,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen, att, till

beredande af förhöjning i lönen från 800 till 1,200 R:dr för hvar och

eu af de å Artilleriets Tygstat uppförda inalles åtta Besigtningsrustmästarebefattiungar,

anvisa ett belopp af tillhopa 3,200 R:dr, att tilläggas

anslaget för Svea, Göta och Wendes Artilleri-regementen.

Vidkommande åter General-Fält-Tygmästarens förslag att Besigtningsrustmästare

efter 15 års berömlig tjenstgöring i nämnda egenskap

måtte komma i åtnjutande af ytterligare lönetillökning af 300 R:dr, så,

ehuru jag delar General-Fält-Tygmästarens åsigt om lämpligheten af en

sådan anordning, under dervid föreslagna vilkor, anser jag mig dock icke

höra i underdånighet påyrka, att, såsom General-Fält-Tygmästaren ifrågaställa

särskild! anslag för nämnda ändamål redan nu må hos Riksdagen

begäras.

I afseende å de sålunda för anslaget till Artilleri-regementena ifrågaställda

särskilda förhöjningsbelopp, utgörande:

för organisationens fullföljande ..............................

» förhöjning i rekryteringspenningar..................

» löneförhöjning åt Besigtningsrustmästare......

eller

.............. Hult- 61,078: 16.

............. » 1,725: —

............ » 3,200: —

tillhopa R:dr 66,003: 16.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till. Kongl. Maj As Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873. 27

får jag i underdånighet föreslå att de måtte komma anslaget till godo

på följande sätt nemligen:

att anslagets nuvarande pennin gebelopp R:dr 851,622: 72

ökas med.......................................................... » 59,596: 48 pn 219- 20

att den under anslaget upptagna oindelta

spanmål 46,514 kb:ft 2 k:r, motsvarande R:dr 97,679: 82

må ökas med 3,050 » 8 » » » 6,406:68

till ..............49,565 kb:ft, motsvarande...............................R:dr 104,086: 50,

hvarigenom anslagets slutsumma blifver R:dr 1,015,305: 70.

Enär, på sätt jag redan i mitt underdåniga yttrande till Statsrådsprotokollet

för den 9 Januari 1872 i underdånighet erinrat, förslaget till

Artilleriets organisation blifvit uppgjord t under förutsättning, att passevolans

emellan Kronan och Batteri-Cheferne vid ifrågavarande vapen skulle

komma att för framtiden upphöra, får jag i anledning häraf i underdånighet

föreslå, det Armé-Förvaltningen måtte erhålla nådig föreskrift

att i behörig ordning å Kronans vägnar uppsäga det med Batteri- och

Kompani-Cheferne vid Röta Artilleri-regemente

passevolanskontrakt, så att detsamma kommer att med innevarande års

utgång upphöra.

1 händelse af nådigt bifall härtill blifver särskild! anslag för år 1874

erforderligt dels till ersättning åt nuvarande passevolantörer vid Rota

Artilleri-regemente för utöfver stat befintliga men nödvändiga persedlar,

äfvensom för det bättre skick, än hvad kontraktet stadgar, hvaruti de

reglementerande persedlarne kunna vid blifvande afmönstring befinnas,

dels ock till arfvoden åt Batteri- och Kompani-Cheferne, utöfver lönerna

på stat, hvilka senares belopp blifvit bestämdt med afseende å detta befäls

inkomst af passevolans^. Ehuru ifrågavarande anslag icke för närvarande

kan till beloppet med full säkerhet bestämmas, enär detta är beroende,

hvad ersättningen till passevolantörerne angår, på framdeles skeende

uppskattning af ofvan omforma!da persedlars värde, samt, beträffande

Batteri- och Kompani-Chefernes arfvoden, på framtida pröfning deraf,

anser jag likväl, på grund af Armé-Förvaltningens Intendents-Departeinents

i förstnämnda hänseende meddelade uppgift samt i betraktande

af beloppet af de nuvarande lönerna på stat, anslaget kunna förslagsvis

beräknas till 90,000 Riksdaler, under förutsättning härvid, att kostnaderna

för inlösen af persedlar vid stamtruppen å Rofland, hvilka kostnader

af Armé-Förvaltningen beräknats till 2,500 R:dr, äfven må af

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 K Bil. N:o 3 a. till Kong!.. Maj:ts Nät!. Prof. N:o /, om Statsverket 1873. x

samma anslag bestridas; och torde detta anslag få här nedan bland öfriga

extra anslag antecknas.

Till arfvoden åt Batteri-Cheferne vid Wendes Artilleri-regemente

linnés för innevarande år särskildt anslag anvisadt, och ehuru, i afvaktan

å ny lönereglering för värfvade arméen, dessa arfvoden äfven under nästkommande

år 1874 måste utgå, anser jag mig dock icke nu höra för

detta ändamål ifrågasätta någon särskild anslagsbegäran till Riksdagen,

enär jag hyser den förmodan att för arfvodena erforderliga medel skola

kunna för nämnda år beredas inom uppkommande besparingar antingen

å artilleri-regementenas anslag eller å hufvudtiteln i allmänhet.

Marin-regementet. Enär frågan om ordnande! af garnison i Earlskrona

såsom omedelbart sammanhängande med den om organisation al

landtförsvaret i allmänhet, icke kan vid instundande riksdag till slutlig

pröfning förekomma, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kong!.

Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen, att, på sätt för innevarande av

redan linnés niedgifvet, det under 4:de hufvudtiteln uppförda anslag till

Marin-regementet af 248,228 R:dr 42 öre, — i den män det genom regementets

indragning blifver disponibelt —, må jemväl lör år 1874 ställas

till Eders Kong!. Maj:ts förfogande, att till erforderligt belopp användas

för upprätthållande af garnison i Earlskrona.

Fortifikationen. Beträffande det vid 1872 års riksdag för innevarande

år ''anvisade extra anslag af 44,709 Ruff 40 öre till påbörjande af

eu Sappörbataljons uppsättning, hvilket anslag äfven framgent bör utgå

och på ordinarie stat uppföras, har Armé-Förvaltningen å Civila Departementet,

till följd af erhållen nådig föreskrift, i underdånighet föreslagit,

att nämnda belopp måtte enligt nedanstående fördelning tilläggas följande

riksstats-anslag, nemligen:

anslaget till Fortifikationen med....................... Ruff 21,301: 71,

» till mathållning för manskapet vid

garnisonsregementena........................ » 10,774: 52,

» till inqvarteringskostnader i hufvud
staden.

.................................................... » 1,668: ,

» till försvarsverket i allmänhet........... » 10,965: 17, 44^799. 49.

Och torde donna sålunda föreslagna fördelning få här nedan vid de särskilda

anslagens behandling behörigen iakttagas.

Enligt den för Sappörtbataljonens organisation uppgjorda plan borde anslag

för påbörjande af 2:dra kompaniets uppsättning redan under år 1874 vara

att tillgå; men enär under deri senare tiden visat sig allt större svång
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. Ull Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873. 29

heter att erhålla manskap för uppsättning af värfvade trupper, samt vid

Carlsborgs fästning, hvarest Sappör-bataljonens organisation är afsedd att

genomföras, för närvarande förestår uppsättning ej allenast af lista Sappörkompaniet

utan äfven af två artilleri-batterier, anser jag mig, oaktadt

olägenheterna af en rubbning i den uppgjorda organisationsplanen, likväl icke

böra påyrka, att till den nu snart sammanträdande Riksdagen framställning

om anslag för Fortifikationstruppers uppsättning göres, i vidsträcktare

mån, än hvad angår följande för komplettering af befälet vid första

Sappör-kompaniet erforderliga löner jemte arfvoden, nemligen för:

1 Löjtnant af lista klassen......................................................... Ridr 1,747: 50,

1

d:o af 2: dra

clio .......................

.................................. » 1,547: 50,

1

Sergeant af lista

d:o .......................

.................................. » 773: 75,

1

clio af 2:dra

clio .......................

................................. » 723: 75,

eller tillhopa Ridr 4,792: 50,

hvilket belopp bör anslaget för Fortifikationen tilläggas.

I anledning af de nyss antydda svårigheter, som under senare tiden

i allt högre grad mott att hålla värfvade arméens nummerstyrka fulltalig,

anser jag mig höra fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet

derpå, att nämnda förhållande, derest det kommer att än vidare fortfara,

påkallar särskilda åtgärder till svårigheternas afhjelpande; och ehuru jag

varit betänkt att redan nu ifrågasätta framställning till Riksdagen om

särskild! anslags anvisande för ifrågavarande ändamål, har jag dock ansett

frågan härom, för närvarande och intilldess ytterligare erfarenhet i

ämnet hunnit inhemta^, höra inskränkas till det förslag om förhöjning i

rekryteringspenningar vid en del värfvade trupper, som dels i det föregående

framställts dels här nedan kommer att afgifvas.

Enär, enligt det senast uppgjorda och godkända förslaget till uppsättning

af ökadt antal Fortifikationstrupper, arfvoden, hvardera å 36

R:dr, blifvit för hornblåsarne så väl vid Fältsignal-kompaniet som vid

Sappör-bataljonen beräknade, men hornblåsarne vid de äldre Fortifikationstrupperna

eller Pontonier-bataljonen voro i saknad af arfvoden, har Kongl.

Maj:t, uppå Befälhafvarens för Fortifikationen underdåniga framställning,

för innevarande år från anslaget till extra utgifter beviljat hornblåsarne

vid Pontonier-bataljonen gratifikationer, till belopp motsvarande berörda

arfvoden. Då likväl sådana gratifikationer icke lämpligen lära kunna allt

framgent komma att utgå, men sistnämnde hornblåsare icke heller torde,

i afseende å aflöningsförmåner, höra befinna sig i sämre ställning än deras

vederlikar vid Fältsignal-kompaniet och Sappör-batalj onen, får jag i underdånighet

hemställa, att till arfvoden ä 36 R:dr åt de vid Pontonierbatal
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Bil. No 3 a. till Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverlet 1873.

jonen anställde sex hornblåsare måtte hos Riksdagen begäras ett anslagsbelopp

af 216 R:dr.

Vidare och enär rekryteringspenningarne för de nyuppsatta Fortifikationstrupperna,

i likhet med hvad vid Artilleriet egt ruin, blifvit beräknade till 8

R:dr 50 öre per man, under det att vid Pontonier-bataljonen sådana medel

fortfarande utgå med endast 7 R:dr 50 öre per man, torde, i enlighet med

hvad Armé-Förvaltningen å Intendents-Departementet ock föreslagit, till beredande

af förhöjning i rekryteringspenningarne för Pontonier-bataljonens nummerstyrka,

360 man, med 1 R:dr per man årligen, ett belopp af 360 R:dr få

hos Riksdagen begäras.

I öfrig! och i anledning af Befålhafvarens för Fortifikationen uti memorial

af den 27 sistlidne November gjorda underdåniga framställning derom, att, —

då aflöningen för den vid Fortifikationens Chefs-expedition anställde vaktmästare,

hvilken aflöning, utom ersättning med ett ringa belopp för embetsrummens

eldning och städning, utgjorde 500 R:dr för år, numera vore för fyllande

af vaktmästarens lefnadsbehof otillräcklig, och denne vaktbetjents tid toges

för tjenstgöringen synnerligen mycket i anspråk —, Eders Kongl. Maj:t

täcktes dels för innevarande år i Nåder anvisa ett belopp af 100 R:dr till

löneförbättring åt bemälde vaktmästare, dels ock till Riksdagen aflåta Nådig

proposition om förhöjning i nuvarande vaktmästarelönen med enahanda belopp,

att från och med år 1874 å Fortifikationens stat uppföras, får jag i underdånighet

hemställa, det Eders Kongl. Maj:t, med bifall till senare delen af Befälhafvarens

för Fortifikationen förevarande framställning, täcktes, till förhöjning

i vaktmästarens vid Fortifikationen lön, af Riksdagen begära ett belopp

af 100 R:dr, att från och med år 1874 utgå.

Beträdande åter den jemväl för innevarande är föreslagna löneförbättring

för ifrågavarande vakt betjent, anhåller jag i underdånighet, att frågan

härom, på sätt ofvan i afseende å eu dylik fråga rörande Armé-Förvaltningens

vaktbetjemng föreslagits, icke för närvarande måtte till särskild åtgärd

föranleda.

1 afseende å de till förhöjning i anslaget för Fortifikationen nu föreslagna

belopp, utgörande:

för Sappör-bataljonen, inberäkna»!! de för komplettering af första kompaniets

befäl erforderliga löner och arfvoden................................. R:dr 26,094: 21.

till arfvoden åt hornblåsarne vid Pontonier-bataljonen » 216: —

» förhöjning i rekryteringspenningarne vid nämnda bataljon

....................................................................................... » 360: —

d förhöjning i vaktmästarens vid Chefs-expeditionen lön...... » 100:

eller tillhopa R:dr 26,770: 21,

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873. 31

får jag i underdånighet föreslå, att nämnda summa må anslaget tilläggas med

penningar ............................................................... B: dr 23,580: 94.

vindel! spanmål 1,518 kubikfot 7 kannor ä 2

B:dr It) öre per kubikfot........................... » 3,189: 27. 779. 21

hvarigenom, när härtill lägges anslagets nuvarande slutsumma ... 231,383: 31.

ifrågavarande anslag kommer att utgöra R:dr 258,153: sr

Koraller/- och Artilleri-hästars remontering och skoning. Utom hvad rörande

detta anslag här otvan i sammanhang med frågan om Artilleriets organisation

förekommit, i enlighet hvarmed eu förhöjning i detta anslag erfordras

med 4,981 B:dr 50 öre, får jag i underdånighet anmäla, att Sekund-Chefen

för Lifgardet till häst och Chefen för Hussar-regementet Konung Carl XV, uti

hvar för sig, uppå vederbörande Sqvadrons-Chefers föranledande, afgifna memorial

hos Eders Kongl. Näjd i underdånighet anhållit, den förre, att regementets

nuvarande remonteringsanslag, utgörande 37 R:dr 50 öre årligen för

hvarje häst, måtte förhöjas till lika belopp, som vid Svea Artilleri-regemente

bestås, dier 45 B:dr årligen för hvarje häst, och den senare, att förhöjning

måtte i Nåder beviljas dels i regementets remonteringsanslag från dess nuvarande

belopp af 27 R:dr 50 öre till 45 B:dr för hvarje häst om året, dels

ock, i det för hästarnes skoning bestämda anslag, från 2 R:dr 50 öre till 7

B:dr 50 öre för hvarje häst årligen, — hvilka underdåniga framställningar

blifvit af vederbörande Brigad-Chef och General-Befälhafvare, så vidt hvardera

rört, i underdånighet förordade.

Uti häröfver afgifvet utlåtande har Armé-Förvaltningen å InteudentsDepartementet

i underdånighet erinra!: att, enligt det för Lifgardet till häst

den 17 September 1856 och det för Hussar-regementet Konung Carl XV den

15 Augusti 1865 Nådigst fastställda passevolanskontrakt, Indika beggedera,

sedan vederbörande Sqvadrons-Chefer blifvit hörde, genom Kongl. Maj:ts Nådiga

beslut den 17 Maj 1872 förklarats skola fortfarande under tre år från

och med det innevarande lända till efterrättelse, det ålåge Sqvadrons-Cheferne,

bland annat, att »för dertill i stat bestådda medel» anskaffa de för underbefälet

och manskapet erforderliga remonter, Indika, af i öfrig! föreskrifven beskaffenhet,

finge antagas vid en ålder af i allmänhet emellan 4 och 7 år; —

att, såsom i de underdåniga memorialen uppgå Lits, remonteringsersättningen

till Sqvadrons-Cheferne utgjorde, enligt Nådigst fastställd stat af den 18 December

1866, vid Lifgarde! till häst 37 B:dr 50 öre och vid Hussar-regementet

Konung Carl XV 27 R:dr 50 öre för hvarje häst om året, under det

att vid alla Artilleri-regementena, der remonteringen besörjes omedelbart för

Kronans räkning, remonteringsanslaget vore i nyssnämnda stat bestämdt till

45 R.dr för hvarje häst årligen, alla dessa belopp beräknade efter en antagen

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1813.

tjenstetid hos hästen af i medeltal 10 år; — att skoningsanslaget vid Hussarregementet

Konung Carl XV ntginge, jemväl enligt merberörda stat, med 2

R:dr 50 öre per häst om året, men vid Lifgardet till häst med 8 R:dr 25

öre och vid Artilleri-regementena med 9 R:dr, likaledes för hvarje häst årligen;

— och har Armé-Förvaltningen, med hänseende till de allmänt kända

förhållanden, hvarpå förevarande underdåniga framställningar grundats, och

då derigenom de här omförmälda passevolansbestyren icke kunde för nu bestådda

ersättningsanslag handhafvas på ett för regementenas tjenstbarhet tillfyllestgörande

sätt, så framt ej Sqvadrons-Cheferne skulle deraf tillskyndas enskilda

betydande förluster, — något som väl icke kunde å Kronans sida rimligen

ifrågaställas —. underdånigst tillstyrkt de begärda anslagsförhöjningarne,

med hemställan tillika, det Eders Kongl. Näjd måtte täckas, genom Nådig

Proposition till Riksdagen, föreslå följande tillökningar i ofvanberörda statsanslag,

att utgå redan från och med år 1873, nemligen

remonteringspenningar för 384 hästar vid Lifgardet till häst ä 7

R:dr 50 öre................................................ 2,880: —

d:o ior 537 hästar vid Hussar-regementet Konung

Carl XV ä 17 R:dr 50 öre......... 9,397: so.

och skoningspenningar för 537 hästar \ id d:o eko ä 5 R:dr......... 2,685: —

tillhopa R:dr 14,962: so.

Ehuru jag i allo instämmer i de af Armé-Förvaltningen till stöd för den

sökta anslagsförhöjningen anförda skäl, anser jag mig dock till Förvaltningens

hemställan om Proposition i ämnet till Riksdagen böra tillstyrka Nådigt bifall

endast i så måtto, att anslagsförhöjningen beräknas först från och med år 1874.

1 öfverensstämmelse härmed, och på grund af hvad vid behandlingen af

frågan om artilleriets organisation här ofvan anförts, får jag alltså i underdånighet

hemställa, det Eders Kongl. Näjd täcktes i Nåder föreslå Riksdagen,

att anslaget till Kavalleri- och Artilleri-hästars remontering och skoning, hvithet

anslag för närvarande utgör................................................... K:dr 67,261: 25.

må ‘ med tillhopa.............................................................................. » 19,944: j—

förhöjas till R:dr 87,205: 25.

Fourragering af Artilleriets och Poutomer-bataljonrns samt värfvade Kavalleriets

hästar. I anledning af hvad rörande detta anslag här ofvan i sammanhang

med frågan om Artilleriets organisation anförts, hemställer jag i underdånighet

om förslag till Riksdagen, att samma anslag, hvithet, enligt nu

gällande riksstat utgör................................................................. K:dr 439,700: —

må med ............................................................................... 0 28,700: —

förhöjas till ll:dr 468,400: —

Mathållning

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873.

33

Mathållning för manskapet vid garnisons-regementena. I detta anslag påkallas,

till följd af den fortgående organisationen så val af Artilleriet som af

J ortifikationsti upptorna, en förhöjning, som, enligt hvad derom i det föregående

anmärkts, blifvit af Armé-Förvaltningen beräknad till sammanlagdt 28,157 B:dr

•J5 öre, men enär anslaget är af förslagsanslags natur, torde förhöjningen

höra upptagas i rundt tal med................................................... R:dr 28,000:

hvilket belopp jag alltså i underdånighet anhåller, att Eders

Kongl. Mäj:t måtte af Riksdagen begära, för att tillläggas

den nuvarande anslagssumman.............................. » 358,000:

hvarigenom anslaget kommer att utgöra R:dr 386,000: .....

Beväringen.

Gotlands Nationalbeväring. Af samma skäl, som här ofvan anförts till

grund för förhöjning i rekryteringspenningarne vid Artilleri-regementena, i den

män rekryteringspassevolansen derstädes upphör, har Armé-Förvaltningen å

Intendents-Departementet i underdånighet anmält behofvet deraf, att rekryteringspenningarne

vid Gotlands Nationalbevärings Artilleri-corps'' stamtrupp, hvarest

passevolansen redan med innevarande års början upphört, varda från samma

tid förhöjda från 7 R:dr 50 öre till 8 R:dr 50 öre årligen per man af stamtruppens

nummerstyrka 75 man.

Likaledes har Armé-Förvaltningen å nämnda Departement anmält, att. — i

anseende till beskaffenheten af den för Artilleri-stamtruppens å Gotland kasernering

i staden Visby upplåtna byggnad, och ännu mer, derest truppen, såsom

afsedt lärer vara, skulle komma att i spridda qvarter inom staden förläggas

—, det vore för manskapets behöriga vårdande vid inträffande sjukdomsfall

åt allvarligare beskaffenhet oundgängligen nödvändigt att kunna å

Länslazarettet i Visby bereda inträde för sådane sjuke. Och enär för detta

ändamål särskilda medel måste vara att tillgå, har Armé-Förvaltningen i underdånighet

föreslagit att hos Riksdagen måtte äskas anvisande härtill af ett

ärligt belopp åt 150 R:dr, att å Gotlands IN ationalbevärings stat uppföras samt

redan från och med innevarande år 1873 utgå.

I anledning af hvad Armé-Förvaltningen sålunda i ena och andra hänseendet

anfört och föreslagit, far jag i underdånighet hemställa, det Eders

Kongl. Näjd måtte täckas af Riksdagen begära anvisandet af följande belopp,

att från och med år 1874 utgå nemligen:

Bill. till Pilcsd. Prof. 1873. 1 Sand. 1 A/d.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

till förhöjning i rekryteringspenningarne för manskapet vid Gotlands National
bevärings

Artilleri-corps’ stamtrupp................................. R:dr 75: —

samt till bekostande af sjukvård å Länslazarettet i Visby

för manskap, tillhörande nämnda stamtrupp.................. » 150: —

eller tillhopa R:dr 225: —

att tilläggas det i anslaget till Gotlands Nationalbeväring

ingående penningebelopp, hvarigenom anslagets slutsumma,

nu utgörande ................................. » 141,878: so.

skulle komma att uppgå till R:dr 142,108: so:

men enär, enligt förslaget till Generalstabens organisation, från ifrågavarande

anslag bör till det nya anslaget för Generalstaben öfverföras ett belopp af

1,000 R:dr, kommer alltså anslaget till Gotlands Nationalbeväring att för framtiden

utgöra endast 141,103 R:dr 90 öre.

Vidkommande åter utgifterna under innevarande år 1873 för nyssnämnda

två särskilda ändamål, nemligen rekrytering och sjukvård vid Artilleristamtruppen

å Gotland, får jag i underdånighet hemställa, att desamma, inom de

af Armé-Förvaltningen nu uppgifva belopp, måtte fa bestridas från Fjerde

hufvudtitelns anslag till extra utgifter.

Materielen.

Försvarsverket till lands i allmänhet, eller Armé-Förvaltningens Departement.

I afseende å detta emellan Armé-Förvaltningens tre militära Departement

fördelade anslag har Förvaltningen å Intendents-Departementet, beträffande

det för Wermlands Fältjägare-regementes beklädnad hittills och äfven

för innevarande år från anslaget utgående belopp, i underdånighet anmält, att,

— sedan i anledning af de öfvergångsforhållanden, som vid regementet inträdt

till följd af passevolansens upphörande och en förberedd ny organisation

af detta regemente, Riksdagen, uppå Kongl. Maj:ts Nådiga förslag, medgifva,

att de för regementets olika behof utsudda medel Unge under åren 1871—

1873 utgå och af Kongl. Näjd, utan afseende å hvarje belopps särskilda ändamål,

gemensamt disponeras till hithörande utgifters bestridande, men dessa förhållanden

numera, så vidt de af passevolansens upphörande varit beroende och

på truppens beklädnadsangelägenheter inverkande, blifvit genom Kongl. Maj ds

derom meddelade Nådiga beslut definitivt ordnade —, något hinder icke vidare

uti nyssnämnda omständighet förefunnes emot en efter det nya beklädnadssättet

vid regementet förändrad reglering af det statsanslag, hvarifrån regementets

beklädnadsmed el bonde utgå; och då, i följd deraf att regementets

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj.ts Nåd. Prof. JV:p 1, om Statsverket 1873. 35

tjänstgöringsförhållanden vore lika med indelt trupps, Kongl. Näjd genom Nådigt

Bref den 19 April 1872 medgifvit nummerstyrkans beklädande hufvudsakligen

efter samma grunder, som vid indelta roterade arméen voro gällande,

samt ett härefter bestämdt anslag för nämnda ändamål kunde beräknas till

omkring 10,000 R:dr, emot i jemnt tal 18,000 R:dr under den tid passevolans

egde rum, har Armé-Förvaltningen i underdånighet hemställt, huruvida icke,

— såsom redan skott med regementets möteskostnadsmedel, hvilka af eu dylik

orsak blifvit lagda under statsanslaget för indelta arméens vapenöfningar —,

det förstnämnda beloppet, 10,000 R:dr, för nummerstyrkans vid regementet

beklädnad, borde från och med år 1874 få utgå från anslaget för lif- och

släpmunderingar vid roihällsregementena, i hvithet fall detta sistnämnda anslag

påkallade eu motsvarande förhöjning, på samma gång dess benämning lämpligen

borde förändras genom tillägg af orden: »och Wermlands Fält]ägareregemente));

kunnande deremot statsanslaget till försvarsverket i allmänhet minskas

med beloppet 18,000 ll:dr.

Jemte det jag till alla delar instämmer i hvad sålunda beträffande anslaget

till försvarsverket i allmänhet samt det till lif- och släpmunderingar vid

rothål! sregementen a blifvit af Armé-Förvaltningen ifrågastäldt, får jag, enär

förstnämnda anslag i och för organisationen af Artilleriet och Fortilikationstruppema,

enligt hvad i det föregående redan blifvit anmärkt, påkallar en förhöjning

af tillhopa ................................................................. B:dr 35.908: 56

j underdånighet hemställa, att, sedan härifrån afräknats

det belopp, hvarmed anslaget enligt Armé-Förvaltningens

ofvanstäende förslag bör minskas, eller......... » 18,000: —

återstående R:dr 17,908: 56.

måtte hos Riksdagen begäras, att tilläggas anslagets nuvarande

summa.................................................................. » 1,427,791: 83.

hvarigenom anslaget kommer att uppgå till R:dr 1,445,700: 39.

Lif- och släpmunderingar vid rothållsregementena. På grund af hvad

här ofvan anförts, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Näjd

täcktes i Nåder föreslå Riksdagen att, på det kostnaderna för Wermlands

Fältjägare-regementes beklädnad må kunna för framtiden från ifrågavarande

anslag bestridas, detsamma, nu utgörande ....................... R:dr 262,520: —

måtte med .................................................................................. » 10,000: —

förhöjas till R:dr 272,520

samt att anslagets benämning må förändras genom tillägg af orden: och Wermlands

Fältjägare-regemente,

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj;ts Nåd. Prof. N:o 1. om, Statsverket 1873.

Inqvartering skostnader i Stockholm. Detta anslag erfordrar förhöjning dels,

till följd af förslaget rörande Generalstabens organisation, med R:dr 5,235: —

dels ock i anledning af Fortifikationstruppernas organisation,

med............................................................................................ » 1,668: —

eller tillhopa med R:dr 6,903: —

men enär anslaget är af förslagsanslags natur, torde förhöjningen fä föreslås

i rundt tal med............................................................ Rall* 6,900: —

hvarigenom detta anslag, som för närvarande utgör......... » 18,000: —

skulle komma att uppgå till R:dr 24,900: —

Inqvarteringskostnader i landsorterna. Till följd af Generalstabens organisation

påkallar äfven detta anslag en förhöjning, hvilken beräknats i rundt tal

till 1,300; och hemställer jag alltså i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t

täcktes i nåder föreslå Riksdagen, att nyssnämnda belopp måtte tilläggas anslagets

nuvarande summa 36,000 R:dr, som derigenom kommer att förhöjas till

37,300 Rall*.

Diverse anslag.

Under den 17 Maj 1872 täcktes Kongl. Maj:t i nåder förordna, bland

annat:

att det s. k. disciplin-kompaniet skulle, så snart detsamma blifvit, jemlik

nådiga Rrelvet den 2 Augusti 1871, förlagdt till Carl sborg, upphöra att utgöra

eu afdelning af Kronoarbets-corpsen och afl befattning med detsamma öfver flyttas

från fångvården till krigsadministrationen, samt kompaniet derefter å nämnda

fästning användas i arbete för Fortifikationens rökning och i militäriskt afseende,

i likhet med andra å fästningen förlagda trupper, stå under fästningskommendantens

myndighet och inseende; samt

att, intilldess erforderligt anslag för kompaniet blefve å riksstatens fåle

hufvudtitel uppfördt, ej mindre de vid kompaniet anställde officerare fortfarande

skulle från fångvårdens ordinarie aflöningsanslag åtnjuta de för dem bestämda

arfvoden, än ock alla öfriga utgifter för kompaniet såsom dittills utgå af förslagsanslaget

till fångars vård och underhåll, med iakttagande i senare afseende!, att

Armé-Förvaltningen, efter förslag af kompani-chefen, hvilken med biträde af en

redogörare omhänderhade kompaniets ekonomi, skulle bestämma stat för berörda

utgifter och från Fångvårdsstyrelsen reqvirera medel till deras bestridande.

I anledning häraf och sedan disciplinkompaniets förläggning till Carlsborg

under sistlidne September månad egt ruin, och Eders Kongl. Maj:t, uppå .lustitieDeparternentets

föredragning, ansett medel för disciplinkompaniets behof icke vidare

höra under 2alra hufvudtiteln uppföras, torde i stället nödiga mede! för nämnda

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Bil. No 3 ce. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873.

ändamål höra för framtiden blifva under riksstatens fåle hufvud titel att tillgå.

Men enär förslag till de för kompaniets framtida förvaltning erforderliga reglementariska

föreskrifter eller tillförlitlig uträkning rörande de till kostnadernas

bestridande för kompaniet nödiga medel ännu icke, under den korta tid kompaniet

varit å Carlsborg förlagd t, hunnit utarbetas, samt jag alltså icke heller nu

är i tillfälle att till siffran uppgifva det belopp som för nämndå ändamål blifver

behöflig!, lärer det anslag, som för kompaniet kommer att anvisas, höra, åtminstone

tills vidare, erhålla förslagsanslags natur; och då, enligt af Fångvårdsstyrelsen

meddelad uppgift, kostnaderna för disciplinkompaniet under senare åren

i medeltal uppgått till omkring 36,000 R:dr årligen, får jag i underdånighet

hemställa, det Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att under fåle hufvudtiteln

anvisa till utgifter för ifrågavarande kompani ett förslagsanslag äf 36,000

R:dr, samt att anslaget, med rubrik: DisciplinJcmipaniet, må uppföras näst efter

anslaget till extra utgifter.

1 sammanhang med frågorna rörande Artilleriets organisation och passevolansens

upphörande vid artilleri-vapnet har Armé-Förvaltningen ä IntendentsDepartementet,

— i anledning deraf, att manskapet vid värfvade arméen under

senare, åren icke i den utsträckning, som enligt gällande stater och kontrakt alsetts,

funnits villigt att emellan exercistiderna söka permission —, i underdånighet

föreslagit, att särskild! anslag till permitteringens befrämjande vid värfvade arméen

måtte å stat uppföras, till en början dock endast för Göta och Wcndes Artilleriregementen

samt Artilleristamtruppen å Gotland;

men ehuru jag finner Armé-Förvaltningen icke hafva sakna! skål för sin

framställning i detta hänseende, anser jag mig dock icke nu och innan ytterligare

erfarenhet härutinnan vunnits höra dertill tillstyrka nådigt bifall, utan hemställer

i underdånighet, att med begäran om anslag för ifrågavarande ändamål måtte få

till en kommande riksdag anstå.

Sedan jag sålunda i underdånighet redogjort för de förändringar jag anser

höra vid nu förestående statsreglering vidtagas i afseende å ordinarie anslagen

under 4-.de hufvudtiteln, torde jag få öfvergå till framställningen rörande de anslag

af mera tillfällig beskaffenhet, Indika synas mig höra under år 1874 blifva

för landtförsvaret att tillgå.

1 sådan! afseende får jag med anledning af hvad i det föregående vid behandlingen

af ordinarie anslagen blifvit rörande Artilleriets organisation anförd!,

i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen:

att till fullföljande af nyssherörda organisation, enligt uppgjord plan, måtte

anvisas ett extra anslag af 119,603 Ruff 48 öre; samt

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

att till ersättning åt passevolantörerne vid Göta Artilleri-regemente för ölvertaliga

persedlar och för det bättre skick, än passevolanskontraktet stadgar, hvari

regementets på passevolans underhållna materiel kan vid blifvande afmönstring

till Kronan befinnas, äfvensom till arfvoden åt Battericheferne vid detta regemente

måtte beviljas ett till 90,000 R:dr beräknad! extra anslag af förslagsanslags natur,

med rättighet för Eders Kongl. Maj:t att af detta anslag jemväl låta bestrida

kostnaderna för inlösen af persedlar vid den nyligen till Kronan afmönstrade

artilleri-stamtruppen på Gotland, hvilka kostnader blifvit af Armé-Förvaltningen

till 2,500 R:dr beräknade.

Vidare förekomma följande frågor.

Artilleribehof.

1 afseende härå bär General-Fält-Tygmästaren uti ofvanberörda underdåniga

memorial af den 14 sistlidne November gjort följande framställningar:

Fältartitterimateriel. Härtill både vid 1871 års riksdag beviljats ett anslag

af 1,102,743 R:dr, deraf blifvit anvisade: vid nyssnämnda riksdag 180,000 R:dr,

att utgå under år 1872, och vid 1872 års riksdag 185,000 Rdr, att under

innevarande år 1873 utgå, hvadan alltså af det beviljade anslaget återstode

737,743 R:dr.

Då, enligt General-Fält-Tygmästarens åsigt, materielens komplettering, så vidt

löjligt vore, herde verkställas samtidig! med personalens organisation, för hvars

fullständiga genomförande, enligt den uppgjorda planen, vore afsedd en tidrymd

af sex år, från och med år 1872, så bär General-Fält-Tygmästaren underdånigst

hemställt, att Eders Kongl. Maj:t behagade bos Riksdagen föreslå, att det återstående

anslagsbeloppet 737,743 R:dr måtte fördelas på fyra år, och att således

omkring en fjerdedel deraf måtte anvisas att under år 1874 utgå, eller, till

Fältar tiller i-materiel......................................................................... 185,000: —

Fästnings- och positions-Jcanoner. General-Fält-Tygmästaren bär i underdånighet

erinra!, hurusom för fyllande åt detta behof följande belopp blifvit

anvisade:

af 1866 och 1867 årens Riksdagar till positions- och be
lägrings-artilleriet

.......................................................... 73,500: —

af 1868 års Riksdag till 4 st. grufva kanoner ...................... 100,000: —

af 1871 och 1872 årens Riksdagar till fästnings- och positions-kanoner

........................................................................... 300,000: —

eller tillsammans 473,500: —

1 afseende å denna anslagssumma bär General-Fält-Tygmästaren anmält, att,

då de 6 st. 8 os refflade bakladdningskanoner, åt hvilka tvenne redan vore leve
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873. 39

rörande och de återstående innan kort fullbordade, blefve till fullo liqviderade,

behållningen å anslaget komme att uppgå till omkring 260,000 Rall-, hvithet

belopp således vore för ifrågavarande ändamål disponibelt.

Af den materiel, som enligt nådigt fäststäld plan herde utgöra bestyckningen

å de under arbete varande befästningarne vid Fredriksborgss undet, vore de lättare

kanonerna med lavetter och projektiler redan anskaffade och ditförda, men utaf

de så kallade pansarbrytande kanonerna återstode att framställa:

4 st. 9"24 refflade kanoner,

3 st. 8"os d:o d:o samt

omkring 900 projektiler och 13 st. vall- och kasematt-lavetter.

Om först gällande pris lades till grund, kunde kostnaden för donna materiel

beräknas till ungefärligen 350,000 R:dr, men under nuvarande prisförhållanden

herde donna summa ökas med omkring 33 procent, eller till omkring 460,000 R:dr.

Då nämnda befästningar ansåges kunna fullbordas under år -1874 och best

yckningen herde, så vidt förhållandena sådant medgåfve, vara till donna tidpunkt

anskaffad, så bär Generai-Fält-Tygmästaren i underdånighet anhållit, det

Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska att utaf del af 1871 års Riksdag

beviljade anslag 551,000 R:dr, hvaraf 300,000 R:dr redan blifvit anvisade, måtte

för ar 1874 få utgå till fästnings- och positions-kanoner 200,000 R:dr.

Skjutförsök. Härom yttrar General-Fält-Tyginästaren, hurusom teknikens

framsteg och de alltjemt stegrade fordringarne på stor eldverkan hos artilleriet

måste hafva ständiga förändringar åt detta vapens materiel till följd.

Sadana förändringar herde dock ej vidtagas förr än man genom försök

gjort sig förvissad om deras ändamålsenlighet. Om än mindre stater icke gerna

kunde, i likhet med de större, för sådant ändamål använda millioner riksdaler.

utan hufvudsakligen måste lägga den erfarenhet till grund, som andra dyrt köpt,

sa återstod»'' dock alltid tillräckligt många förhållanden att pröfva, för att taga i

anspråk medel till icke obetydliga belopp, och då å de anslag, som för sådant

ändamål åt 1866 och 1867 årens Riksdagar beviljats, icke någon behållning

förefunnes, samt åtskilliga ganska kostsamma försök, såsom med styckekrut af

ny tillverkning, profskjutning dels af kanoner, dels af fästningslavetter af nykonstruktion,

som icke kunnat uppskjutas, redan tagit sin början och komme att

tillsvidare fortsättas, har General-Fält-Tygmästaren underdånigst anhållit, att Eders

Kongl. Maja täcktes af Riksdagen åska nödiga medel till betäckande af de kostnader

härför, hvilka dels blifvit al under hand varande medel förskjutne, dels

kunde komma att ytterligare för samma ändamål utgå eller, under 1874,

till skjut för sök ......................................................................... 30,000 Rall-.

Infanteri-gevär. För anskaffning häraf hade af 1871 års Riksdag beviljats

4,500,000 R:dr, hvaraf redan under samma år utgått 198,000 R:dr, under år

1872 ett belopp al 1,050,000 R dr, och vore dessutom anvisadf att under inne
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Bil. No 3 a. till Kongl. Majds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873.

varande år 1873 utgå 1,084,000 R:dr. Af förstnämnda belopp återstode

alltså 2,168,000 R:dr. Vid 1872 års slut borde tillgången af infanterigevär

enligt senaste modeller uppgå till omkring 130,000 st. För att

det, uti underdåniga memorialet den 29 December 1870 af dåvarande

Chefen för Landtförsvars-Departementet, såsom erforderligt ansedda antalet

af 246,000 gevär måtte blifva fyldt, återstode att anskaffa omkring

120.000 st. Sedan Carl Gustafs städs faktori nu blifvit betydligt utvidgadt,

och under antagande att Husqvarna Vapenfabriks Aktiebolag

åtoge sig en årlig tillverkning af 15,000—18,000 gevär, kunde minst

40.000 gevär tillverkas om året, och behofvet skulle sålunda kunna

blifva fyldt efter trenne års förlopp.

Vid bestämmandet af det utaf 1871 års Riksdag beviljade belopp

både lagts till grund ett till 30 R:dr beräknadt medelpris för hvarje

gevär. Hittills hade ock donna beräkning visat sig riktig, men då de

numera betydligt stegrade prisen å alla materialier måste hafva en ökad

tillverkningskostnad till följd, så vore att befara att, såvida icke en förändring

af nämnda förhållande snart inträffade, den beviljade summan

icke blefve för ändamålet tillräcklig.

General-Fält-Tygmästaren har dock ansett sig ej nu höra ifrågaställa

någon förhöjning af årsanslagct, utan anhåller i underdånighet, att Eders

Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen nådigst hemställa, att återstoden af

meranämnda af 1871 års Riksdag beviljade anslag må fördelas på tvenne

år, och att således måtte anvisas att under år 1874 utgå:

till infanteri-gevär........................................................................ 1,084,000 R:dr.

Byggnader. Sedan Kongl. Maj:t i nåder gillat att, på sätt Riksdagen

ifrågaställa sex utaf Vendes Artilleri-regementes batterier borde organiseras

såsom ridande artilleri, samt beslutat, att dessa sex batterier skulle

förläggas i Christianstad, måste ökadt stallutrymme derstädes beredas,

enär för närvarande endast 146 spiltrum jemte ett mindre sjukstall funnes

att tillgå, och häst-antalet, då hvarje ridande batteri fatt sig tilldeladt

26 hästar, komme att uppgå till 156. I sammanhang med frågan om

ökadt stall utrymme borde likväl äfven tagas i öfvervägande behofvet af

nytt ridhus i donna garnisonsort. Det nuvarande ridhuset befunne sig

nemligen i så bristfälligt skick, att detsamma vid derå år 1870 anställd

besigtning ansetts icke kunna utan våda begagnas mer än några få år.

Det hade dessutom visat sig otillräckligt redan för regementets dåvarande

styrka, och detta blefve i ännu högre grad förhållandet, när batteriernas

antal komme att ökas. Ett underdånigt förslag till ett fullständigt

etablis
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kong1. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873. 41

etablissement för Ven des Artilleri-regemente i Christianstad både år 1855

blifvit öfverlemnadt till Kong! Maj:t, som då täckts taga i öfvervägande

den del deraf, som rörde en gemensam förrådsbyggnad för de i staden

förlagda batteriers materiel, hvilken byggnad numera äfven blifvit uppförd,

men beträffande förslaget i öfrig!, både Kongl. Maj:t förständiga!

Chefen för Ingeniör-Corpsen att, när andra honom åliggande göromål af

mera brådskande beskaffenhet det medgåfve, uppgöra och i underdånighet

inkomma med ritningar och förslag till öfrig a i förslaget uppgifva byggnader.

Enligt detta förslag, som sålunda icke kunde anses hafva blifvit

i sin helhet faststäldt, herde två särskilda ridhus anläggas, men då uppförandet

af tvä mindre i ställe! för ett större ridhus skulle medföra icke

allenast en ökad kostnad utan äfven, derest nyssnämnda förslag skulle

följas, åtskilliga andra olägenheter, så både General-Fält-Tygmästaren

trött sig höra i nämnda afseende frångå samma förslag, hvilket numera

icke heller i öfrig! syntes kunna komma till utförande. För inrymmande

af regementets rusthållarehästar under exercistiden vore tvenne öppna

stallskjul uppförda, ett på hvardera sidan om ett framför det nya förrådshuset

beläget fält, hvithet, väl b ohöfligt vid förefallande uttagning af

materiel från förrådet, exercis in. in., nyligen blifvit för sådan! ändamål

utjemnadt, och således icke utgjorde någon lämplig plats för uppförande

af ett ridhus. Eu sådan kunde deremot erhållas, om det vestra af de

nyssnämnda båda stallskjulen förflyttades intill det östra, då ridhuset

kunde anläggas på det ställe, som nu af det förstnämnda skjulet intoges.

I fråga om eu dylik flyttning framställde sig två alternativ, nemligen att

bibehålla såsom nu tvenne öppna skjul, eller att sammanbygga dessa

under ett tak. Då det sednare alternativet medförde den störa fördel,

att stallskjulen kunde begagnas äfven under en källare årstid, om så

skulle påfordran, äfvensom att ett nu saknad! utrymme för uppläggande

af foder erhölles, tvekade General-Fält-Tygmästaren ej att, ehuru skilnad

eu i kostnad uppginge till omkring 6,700 B:dr, förorda detta sednare

alternativ. Det gamla ridhuset, som genom dessa anordningar blefve

disponibel!, kunde med fördel förändras till stall för 30 hästar och uppförandet

af någon särskild stallbyggnad skulle således icke da ifrågakomma.

Enligt uppgjorda beräkningar skulle kostnaderna för de bär

ifrågasätta arbetena uppgå till:

Nya ridhuset.................................................................................. B:dr 38,369: —

Flyttning af Vestra rusthållsstallet och dess sammanbyggande

med det östra...................................................... » 9,743: —

Nuvarande ridhusets inredning till stall.............................. » 4,693: —

eller tillsammans B:dr 52,805: —,

Bill. till Riksd. Prut. 1873. 1 Sami. 1 Afd. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om, Statsverket 1873.

hvarifrån borde af dr agas värdet af grunden till det vestra stallskjulet,

hvilken grund kunde begagnas för en del af ridhuset, för hvithet kostnaden

härigenom minskades med 2,088 R:dr och slutsumman blefve

50,717'' R:dr. General-Fält-Tygmästaren har alltså i underdånighet hemställt,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition

om uppförande af ett extra anslag under år 1874:

till ridhus och stallbyggnader i Christianstad af............... R:dr 50,800: —

Uppå Kongl. Maj:ts nådiga proposition hade 1871 års Riksdag anvisat

till stall vid Carlsborg för batterier af Göta Artilleri-regemente ett belopp

åt 28,000 R:dr. Något särskild! anslag till ridhusbyggnad för Artilleriet

hade då ej blifvit ifrågasatt, emedan det ridhus, som måste uppföras för

kavalleri-underbefälsskolans behof, i händelse af denna‘skolas förflyttning

till tiar Isberg, både kunnat upplåtas till begagnande äfven af Artilleriet

på de tider, då skolan ej vore sammandragen, eller underåstörre delen

åt året, men då Riksdagen ej ansett sig böra bevilja de för nämnda

skolas förläggande å Carlsborg erforderliga och af Kongl. Maj:t äskade

medel, kunde uppförandet af en ridhusbyggnad för Artilleriet ej undvikas,

såvida de fältbatterier, som enligt nådigt beslut komme att å stället

förläggas, skulle blifva i tillfälle att under den källare årstiden öfva enskild

ridning.

Ritning och kostnadsförslag hade för kort tid sedan blifvit uppgjorda

för en dylik byggnad i Landskrona, och med stöd af dessa handlingar,

hvilka kunde tjena till ledning äfven uti ifrågavarande fall, har GeneralFält-Tygmästaren

underdånigst hemställt, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

af Riksdagen åska anvisandet af ett extra anslag för år 1874:

till en ridhusbyggnad ci Carlsborg af................................... R:dr 28,000: —

Med anmälan om förhållandena med de i Wisby för militära ändamål

upplåtna förrådslägenheter har General-Fält-Tygmästaren vidare på anförda

skål i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t behagade till

Riksdagen aflåta nådig proposition om beviljandet af ett extra anslag

under år 1874, till Artilleriförråd å Gotland, af 15,000 R:dr.

Uti memorial af den 11 November 1871 angående Artilleri-Departementets

medelsbehof för år 1873 hade General-Fält-Tygmästaren i

underdånighet yttrat, att, -— ehuru, med afseende å vissa anförda omständigheter,

det möjligen vore att befara, att den till uppförande af

nya och förbättrande af befintliga gevärsförrådshus å indelta Arméens

mötesplatser, på grund af vederbörande Chefs-Embetens afgifna förslag,

ar 1865 beräknade summa af 74,262 R:dr 52 öre icke skulle blifva för

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Bil. N:o 3 a. till Kong!.. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1873

ändamålet fullt tillräcklig, — han likväl, då det visat sig, att kostnaderna

för de redan uppförda byggnaderna icke obetydligt understigit nämnda förslag,

icke ansåge sig då böra ifrågasätta någon förhöjning af nämnda belopp,

hvaraf 50,000 R:dr redan blifvit af föregående Riksdagar beviljade, utan

både han då endast i underdånighet anhållit, att återstoden af den beräknade

summan, eller 25,000 R:dr, måtte i Nåder af Riksdagen äskas.

Sedan detta General-Fält-Tygmästarens underdåniga memorial afgafs,

hade emellertid förhållandena så betydligt förändrats, att Artilleri-Departementet,

för att kunna bedömma huru många och hvilka af ifrågavarande

förrådsbyggnader skulle kunna för de tillgängliga medlen uppföras, ansett

sig föranlåtet att infordra nya kostnadsförslag, utaf hvilka framginge, att

de år 1865 beräknade belopp, i stället för att, såsom förut varit fallet,

lemna icke obetydliga öfverskott, numera blefve alldeles otillräckliga till

kostnadernas bestridande.

För de af 1865—1866 årens Riksdagar beviljade medel, 25,000 R:dr,

både gevärslorråd blifvit uppförda å Södermanlands, Wermlands, Wermlands

Fältjägare- och Norra Skånska Infanteri-regementenas samt Norrbottens

Fältjägare-corps’ mötesplatser. Lifregementets-Grenadier-corps, Uplands

och Westmanlands regementen, Westerbottens-Fältjägare-corps och Hallands

Infanteri-bataljon hade af vederbörande Chefs-Embeten ansetts icke

vara i behof af förrådsbyggnader.

För de återstående indelta regementena och corpserna vore kostnaderna

för förråds uppförande beräknade till följande belopp, nemligen:

för Första Lif-Grenadier-regementet............

j 13,446:

))

Andra d:o d:o

))

Westgöta regemente............................

''} 8,035

»

Skaraborgs d:o

»

Smålands-Grenadier-bataljon

3,899

))

Kronobergs regemente

5,695

))

Jönköping d:o ......................

4,700

»

Dal-regementet

7,951

))

Helsinge regemente ...........................

5,150

))

Elfsborgs d:o

6,034

))

W estgötadals d:o ................................

6,100

))

Bohusläns d:o

7,450

))

Kalmar d:o

6,127

»

Nerikes d:o

4,761

»

Jemtlands-Fältjägare-corps

1,967

))

Södra Skånska Infanteri -regementet

10,615

))

Wester-Norrlands Bevärings-bataljon

4,241

Summa R:dr 96,171

*

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bil. N:o 3 a. till Koncjl. Maj ds Nåd. Prof). N:o /, om •Statsverket 1873.

Samtliga dessa förråd vore afsedda att kunna inrymma gevär till minst

två årsklasser af beväringsmanskapet.

Härförutan både Chefs-Embetena vid nedanstående regemente och

corpser framhållit behofvet af smedjors uppförande, och vore kostnaderna

härför upptagna till:

vid

W ermlands-Fältjägare-regernente

547: —

»

Norrbottens-Fältjägare-corps.....................

389: —

Westerbottens d:o

740: —

»

Hallands-Infanteri-bataljon, smedja jemte

besigtningslokal.......................

1,863: —

Summa R:dr

3,539: —

Då härtill lades utgifterna för ritningarnes och förslagens uppgörande,

874 R:dr, samt arfvoden för tillsyn vid arbetenas utförande, beräknade

till omkring 3 procent å byggnadskostnad^, uppginge således det för

ifrågavarande ändamål erforderliga belopp till 103,575 R:dr.

Då härifrån droges de för nästlidna och innevarande år beviljade

anslag, hvardera å 25,000 R:dr, för hvilka nio af ofvanupptagna förrådsbyggnader

samt tvenne af smedjorna komme att uppföras, återstode en

brist af 53,575 R:dr.

Då behofvet af lämpliga förrådsbyggnader å mötesplatserna till förvarande

af de för beväringsmanskapet afsedda gevär, äfvensom af reservgevären.

redan nu vore oafvisligt och skulle gorå sig ännu mer gällande, i

händelse Eders Kong!. Maj:t funne för godt anbefalla utdelandet af gevär

för ännu en årsklass af beväringsmanskapet, samt då kostnaden för detta

behofs afhjelpande kunde anses ringa i jemförelse med den förlust, som

uppstode derigenom, att ifrågavarande materiel icke kunde vårdas, som sig

borde, utan blefve i förtid obrukbar, så ansåge General-Fält-Tygmästaren

sig skyldig att framställa den underdåniga anhållan, att Eders Kongl. Maj:t

måtte af Riksdagen i Nåder åska att extra anslag under år 1874

till uppförande af gevärsförråd och smedjor å indelta arméens mötesplatser

af 53,600 R:dr.

Hvad härvid först angår General-Fält-Tygmästarens anhållan rörande anslag

af 15,000 R:dr för en Artilleriförrådsbyggnad i Wisby, så, ehuru behofvet

af eu sådan byggnad visserligen icke kan förnekas, anser jag mig dock icke

vid detta tillfälle, eller innan frågan om ordnande af Gotlands försvar kan

i sammanhang med organisationen af vårt landtförsvar i allmänhet komma

till slutlig pröfning, höra ifrågasätta beviljandet af anslag för en dylik

byggnad.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Bil. N:o 3 a. till Kong!.. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket. 1873.

Vidkommande åter General-Fält-Tygmästarens i öfrigt här gjorda sär

skilda framställningar, får jag, med instämmande deri underdånigst tillstyrka,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes i Nåder föreslå Riksdagen att för

år 1874 till Artilleribehof anvisa följande extra anslag, nemligen:

till faltartillerimateriel.................R:dr 185,000

» fästnings- och positionskanoner » 200,000

» skjutförsök...................................... » 30,000

» infanterigevär................................. » 1,084,000

» ridhus- och stallbyggnader i Chri
stianstad

................................. » 50,800:

» en ridhusbyggnad å Carlsborg » 28,000:

« uppförande af gevärsförrådshus och

smedjor å indelta arméens mötesplatser.

.................................. v 53,600:

tillhopa R:dr 1,631,400:

Fortifikationsbehof.

Beträftande de för fästningsbyggnadernas bedrifvande erforderliga extra

anslag har Befälhafvaren för Fortifikationen uti förut åberopande memorial

af den 26 sistlidne November i underdånighet anfört följande.

Carlsborg.

Af de vid 1871 års Riksdag beviljade 600,000 R:dr till hufvudvallen

och 920,000 R:dr till förrådsbyggnader, eller tillhopa 1,520,000 R:dr, både

vid samma och af 1872 års Riksdag anvisats tillhopa 824,300 R:dr nemligen

200,000 R:dr till hufvudvallen och 624,300 R:dr till förrådsbyggnaderna,

hvadan af förstnämnda anslag ännu återstode att invisa 695,700

R:dr, deraf 400,000 R:dr till hufvudvallen och 295,700 R dr till förrådsbyggnaderna.

Af dessa medel har Befälhafvaren för Fortifikationen ansett en summa

af 150,000 R:dr höra för år 1874 anslås till fortsättning af arbetet å den

ofullbordade delen af hufvudvallen.

Sedan förslag, till ett bombfritt förråd, afsedt att inrymma 3 månaders

proviant för en styrka åt 15,000 man och beräknadt att kosta 380,000

R dr. blifvit af Eders Kongl. Maj:t i Nåder godkändt, både uppförandet

af denna byggnad påbörjats. Hvad åter anginge de bombfrie

förrådsbyggnader för Artillleriets behof, som vore afsedda att under

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Bd. N:o 3 a. till Kongl. Maj:fs Nåd. Prof. N:o 1. om Statsverket 1873.

fästningens beskjutning skydda artilleriets dyrbarare reservmateriel, såsom krigsgevärsreserven,

reservammunitionen, fältartilleriets reservmateriel m. in. så

måste, med anledning af erfaren beten från sednaste krig, dessa byggnader

förläggas under sjelfva vallarne å de fästningslinier, hvilkas ryggsida vore oåtkomlig

för fiendtliga elden. Ritning till eif bombfritt förråd under eu af de

gamla fästningsvallarne, beräknadt att kosta omkring 75,500 R:dr och inrymmande

6 millioner köp par patroner, vore ock af Eders Kongl. Näjd redan godkänd.

De öfriga af ifrågavarande Artilleriförråder borde af, bland annat, ekonomiska

skäl förläggas under den del af hufvudvaflen, till hvars fullbordande de

af 1871 års Riksdag beviljade 600,000 R:dr vore afsedda och hvars reveteringsmur

ännu vore under uppförande. Innan donna mur blefve färdig, vore dock

icke skäl att påbörja dessa byggnader, för undvikande af störa jordmassors dubbla

omkastning samt trängsel å byggnad splatsen. Till uppförande åt bombfria förrådsbyggnader

erfordrades af nyss antydda orsak för år -1874 blott ett anslag

af 95,700 R:dr.

På grund af det nu införda, bär Befälhafvare!! för Fortifikationen således i

underdånighet hemställt, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå nästsammanträdande

Riksdag att till Earlsborgs fästningsbyggnad för år 1 874 anvisa eu summa af

245,700 R:dr. I händelse af bifall härtill, komme att utaf det af 1871 års

Riksdag beviljade anslag till ytterligare anvisande återstå 450,000 Rall'', nemligen

250,000 Rall'' till hufvudvallen och 200,000 R:dr till förrådsbyggnader.

Befästningsarbetena i Stockholms skärgård

Uti underdånigt memorial af den 20 November 1871 både Befälhafvare!!

för Fortifikationen anfört, rörande skansanläggningen på Rindön vid Oxdjupet,

bland annat, att till densammas fullbordande, utom hvad anginge bepansringarne

samt glacisernas slutliga ordnande, skulle erfordras utöfver de då anvisade medlen

eu summa af omkring 275,000 R:dr, hvaraf 200,000 R:dr bolde få disponeras

år 1873 och 75,000 Rall- år 1874.

Till följd af den stärka stegringen uti såväl dagsverkskostnad som priserna

på alla slag af byggnadsmaterialier komme vissei ligen något anslag utöfver hvad,

som fordrades till glacisernas ordnande, att blifva behöflig! äfven för år 1875,

då donna skansbyggnad antoges blifva fullbordad; men ehuru Befälhafvare!! för

Fortifikationen ansett sig höra i underdånighet anmäla detta förhållande, gåfve

detsamma dock ingen anledning till förändring i det förut uppgifna härofvan

omförmälda anslagsbehofvet för år 1874; hvarföre bemälte Befälhafvare i underdånighet

hemställt, att Eders Kongl. Näjd täcktes i nåder föreslå Riksdagen

att för sistnämnda år till skansanläggningen å Rindön vid Oxdjupet anvisa de

af förra Riksdagen redan beviljade 75,000 Rall1.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

47

Beträffande åter bepansringarne — som voro 2:ne, eu för de 3:ne österut

vända, tillbakadragna och en af dyrbarare beskaffenhet för de 6 norrut vända

kassematterna — bär Befälhafvaren för Fortifikationen, med underdånig hänvisning

till hvad, rörande de utaf honom då lemnade kostnadsuppgifter, förekom me

uti hans förut åberopade memorial af den 20 November -1871, i underdånighet

anfört, hurusom, efter det Eders Kongl. Maj:t jemlik! nådiga Generalorder den

28 sistlidne Maj, N:o 360, i nåder fastställt ritningarne till ifrågavarande bepansringar,

2:ne officerare både på sommaren blifvit till England afskickade för att

afsluta kontrakt om leverans af den mindre bepansringen, hvarom underhandlingar

redan förut voro öppnade med firman J. Brown et Comp. i Sbeffield. På vilkor, som

i förhållande till omständigheterna och den utomordentliga prisstegringen å jern och

stenkol måste anses särdeles förmånliga, både ock med nämnda firma kontrakt

blifvit afslutadt om leverans och uppsättning på vederbörligt ställe, hvad jernarbetet

beträffade, af sistnämnda bepansring för ett pris af, i ett för allt, 45

pund st. per ton. Emellertid komme härigenom att för donna bepansring ta^as

i anspråk i det närmaste hela den för bepansringarne nu disponibla summan

240,000 B:dr, nemligen 170,000 B:dr anvisade af 1870 års och 70.000 B:dr

af 1872 års Riksdag. Större delen af donna bepansring funnes ock redan upplagd

vid skansen och återstoden vore utlefvad vid första Öppet vatten, nästkommande

vår, så att hela bepansringen herde vara färdig och uppsatt till nästa höst.

Hvad anginge den återstående större bepansringen, som herde uppsättas år

1874, både de officerare, indika voro utskickade till England för beställning

och kontroll under tillverkningen af den mindre, fatt sig uppdraget att söka förskaffa

anbud jemväl å den förstnämnda, på det Befälhafvaren för Fortifikationen

måtte blifva satt i tillfälle afl före 1873 års Riksdag lemna Eders Kongl. Maja

bestämd uppgift å kostnaden för densamma. Men från begge de firmor, hos

hvilka beställningen kunde ifrågakomma, erhölls det svar. att, om meningen vore

att genast afstöta kontrakt, de visserligen vore hågade att gorå anbud, men att

de i motsatt fall hvarken ville gorå något dylikt, som skulle vara bindande för

ens någon kortare tid, ej heller afgifva något kostnadsförslag, helst sådant skulle

vara utan ändamål, enär af fruktan för fluctuationen uti jern- och kolprisen samt

för arbetareoroligheter kostnaderna måste så högt tilltagas, att de hvarken b lofve

antagliga eller kunde läggas till grund för någon säker beräkning; och för den,

som egde någon kännedom om förhållandet för närvarande inom de engelska

fabriksdistrikten, herde ett sådant svar ej förefalla oväntadt. Emellertid följde

häraf att, derest icke Riksdagen skulle, med afseende å det ofvan anförda, vilja

för år 1874 såsom förslagsanslag anvisa de åt förra Riksdagen till bepansringarne

beviljade 480,000 R:dr, utan ånyo fordra en kostnadsuppgift, någon annan

utväg icke funnes för att lemna en sådan, än att till grund derför lägga det

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Bil. N:o 3 a. till Kong!.. Majds Nåd Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

pris, förenämnde till England utskickade officerare för Befälhafvaren för

Fortifikationen uppgifva, såsom enligt deras åsigt tillräckligt högt för

kontrakterandet om donna bepansring innevarande år, eller 55 Pund St.

per ton; skolande i sådan händelse, med ^beräkning af öfriga kostnader,

hvilka icke in gin ge uti beställningen, donna bepansring, som herde väga

ungefär 632 tons, komma att kosta omkring 680,000 R:dr.

På grund af det ofvan anförda har Befälhafvaren för Fortifikationen

således i underdånighet hemställt, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen att för år 1874, till fullbordande af bepansringarne å nedre

verket å Rindö vid Oxdjupet, antingen såsom förslagsanslag anvisa de af

förra Riksdagen för nämnda ändamål beviljade 480,000 R:dr, eller ock,

jemte anvisandet af detta anslag, anslå ytterligare 200,000 R:dr.

Beträffande försänknings- och upprensningsarbetena i Stockholms

skärgård, yttrar Befälhafvaren för Fortifikationen, att, ehuru något ytterligare

anslag till berörda arbeten nu icke ifrågaställdes, han likväl ansett

sig höra vid detta tillfälle i underdånighet redogöra för förhållandet med

de af 1870 och 1871 årens Riksdagar för nämnda ändamål beviljade anslag,

hvilken redogörelse, till följd deraf att de största försänkningsarbetena

först år 1872 bl Hvit utförda, icke förr kunnat lemnas.

Bemälde Befälhafvare erinrar härvid, hurusom till utförande af de

försänknings- och upprensningsarbeten uti Stockholms skärgård, hvilka ingingo

uti det af 1867 års komité framlagda, sedermera nådigst gillade

förslag till försvarsanordningar uti samma skärgård, hela kostnadsbeloppet

— i enlighet med en vid nyssnämnda förslag fogad beräkning uppgående

till 282,600 R:dr — blifvit i följande ordning anvisadt, nemligen: för år

1871, dels en tredjedel eller 94,200 R:dr af 1870 års Riksdag, dels en

tredjedel af 1871 års Riksdag, samt för år 1872 en tredjedel likaledes af

1871 års Riksdag.

Ehuru, såsom erfarenheten ock sedermera visat, det vore omöjligt att

på förhand tillförlitligt beräkna de till försänkningar, som icke ligga på

berg, erforderliga fyllnadsmassor och följaktligen äfven deras kostnad, hade

dock snart af de undersökningar, hvilka för arbetsplans uppgörande verkställdes,

framgått, att de fyllnadsmassor, som ingingo uti den af 1867 års

komité framlagda kostnadsberäkning, ingalunda skulle blifva tillräckliga.

Under sådant förhållande hade ock Befälhafvaren för Fortifikationen den

12 April

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kong!.. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873. 49

12 April 1871 till Eders Kongl. Maj:t ingått med ;tt på nyssberörda undersökningar

grundad! särskilt förslag för användandet af hela anslagssumman,

282,600 Rall'', hvilket förslag afsåg att mindre vigtiga försänkningar

tillsvidare icke skulle komma till utförande, enär eljest medel

skulle komma att saknas för de vigtigare, i fall Riksdagen framdeles icke

skulle bevilja vidare anslag. Sålunda blefvo i nämnda förslag uteslutna:

yttre liniens försänkning mellan Kopparnageln och Hästholmen samt inre

hmens mellan Hästholmen och Skarpö och mellan Skarpö och Rindö.

Af de öfriga arbetena både följande hittills blifvit utförda: försänkningarne

mellan Bullerholmen och Resarön, Kullön och Edholmen, Edholmen

och Askholmen, Skarpö och Pukholmen, Pukholmen och Rindön,

hvarförutom den gamla försänkningen i Oxdjupet blifvit afkammad till 5

fot under medelvattenytan. Kostnaden för dessa arbeten både särdeles

val öfverensstämt med den uti sistberörda förslag beräknade, så att till

och med större eller mindre besparingar öfverallt uppkommit, utom hvad

beträffade försänkningarne mellan Skarpö och Pukholmen samt mellan

Pukholmen och Rindö, hvilka försänkningar, — af 1867 års Komité beräknade

till en kostnad af 60,711 R:dr för 4,529 kubikfamnar grus- och

2,072 kubikfamnar stenfyllning samt uti Befälhafvarens för Fortifikationen

underdåniga förslag af den 12 April 1871 till 78,300 R:dr för 2,700 kubikstänger

grusfyllning och 1,080 stycken pålars nedslagning, — i verkligheten

kosta! icke mindre än omkring 140,000 R:dr och erfordra! omkring

5,442 kubikstänger grusfyllning. Orsaken till donna ofantliga tillökning

uti fyllnadsmassa vore den, att jordlager påträffats, som, ehuru de

varit för härda att med de begagnade borren genomträngas, likväl icke

haft nog styrka att uppbära den störa fyllningen, utan brustit under densamma;

hvarigenom naturligtvis en betydlig rubbning uti sistnämnda

förslag förorsakats. Efter samma förslag återstode nemligen ännu följande

arbeten: försänkningarne mellan Bullerholmen och Wäderön, mellan

Bullerholmen, Gåsviksskär och Kulle, mellan Hästholmen och Skarpö,

mellan Askholmen och Rågholmen, Rågholmen och Hästholmen, beräknade

till en kostnad af 84,900 R:dr samt upptagning af segelleden genom Oxdjupsförsänkningen,

beräknad att kosta 54,746 R:dr, eller arbeten, som

med pålagda faux frais enligt beräkning erfordrade tillsammans omkring

144,500 R:dr, men för hvilkas utförande af de anvisade medlen endast

funnes eu tillgång af 87,500 R:dr, hvarmed dock äfven måste betäckas de

ersättningar till strandegarne för förloradt fiske, som möjligen kunde kronan

ådömas och hvarom rättegång blifvit vackt. Då emellertid, med afseende

på segelfarten, Kodjupssunden icke kunde tillstängas förr än se
Bih.

till Riksd. Prut. 1873 / Band 1 Afd. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts .Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

gelrännan uti Oxdjupsförsänkningen blifvit upptagen och detta åter icke

finge göras förr än befästningen på Rindön blifvit färdig och bestyckad,

hvilket icke torde komma att ske förr än år 1876, så har Befälhafvare!!

föi1 Fortifikationen ansett sig nu blott böra gorå förestående underdåniga

anmälan rörande dessa arbeten och de för desamtnas utförande beviljade

anslag.

Befästningsarbetena omkring Carlskrona.

För bedrifvande af dessa arbeten både af 1871 och 1872 årens Riksdagar

blifvit anvisade tillsammans 800,000 R:dr, så att 2,950,000 R:dr

återstode af det vid 1871 års riksdag beviljade anslag af 3,750,000 R:dr.

De hittills anvisade medlen hade endast varit afsedda till försänkningsarbeten,

med undantag af 100,000 R:dr utaf anslaget för år 1873, hvilka

voro bestämda till förberedande anordningar för att år 1874 kunna påbörja

ombyggnaden af Kungsholms fästning.

Befälhafvare!) för Fortifikationen har nu i underdånighet anhållit, att,

innan han yttrar sig om beloppet af de anslag, som till befästningsarbetena

omkring Carlskrona torde böra af 1873 års Riksdag äskas, få, beträffande

störa försänkningen derstädes, fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga

uppmärksamhet på följande särskilda omständigheter. ,

Då denna försänkning vore afsedd att tillstänga ett inlopp af 4,000

fots bredd och ända till 85 lots djup — med ytterligare lös botten af

ända till 30 fots motighet — och som läge alldeles Öppet för vissa hafsvindar,

såväl med afseende å sjösättning som drifis, samt uti hvilket ganska

stark ström gin ge fram äfven på djupet, vore det tydligt, att största

omtanka och försigtighet toges i anspråk vid bestämmandet af ej mindre

försänkningens beskaffenhet än äfven byggnadsmetoden, och att, hvad den

sednare beträffade, det icke varit, möjligt att på förhand så noga bestämma

densamma, att ju icke, såsom förhållandet ock varit, den praktiska

erfarenheten skulle visa nödvändigheten af betydliga modifikationer

deri.

Enligt 1867 års Komités förslag vore denna försänkning afsedd att

utföras medelst eu grusbank från botten till 20 fot under vattenyta)) med

en öfre bredd af 70 fot och sluttningarnes anlag 1,75 gånger höjden, samt

derofvanpå en bank af kullersten till 6 fot nära vattenyta)), med 18 fots

öfre bredd och sluttningarnes anlag 1,5 gånger höjden. Kostnaden vore

beräknad efter 7 R:dr 50 öre per kubikfamn, eller 34 R:dr 72 öre per

kubikstång, för grusfyllningen samt efter 15 R:dr per kubikfamn, eller 69

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till KongI. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket, 1873. 51

R:dr 44 öre per kubikstång, för stenfyllningen; hvartill ytterligare kom me

15 procent för bankens nedsänkning i botten och för faux frais. Dä

Befälhafvare!! för Fortifikationen under den 16 Mars 1871 afgaf sitt .underdåniga

förslag till försvarsanstalter omkring Carlskrona, hade lian ansett

sig ännu icke ega anledning att rörande försänkningens beskaffenhet

frångå ofvanbeskrifna förslag, eller att uti grunderna för kostnadsberäkningen

gorå någon annan förändring, än att han antog kostnaden per kubikstång

för grusfyllningen till 35 R:dr och för stenfyllningen till 80

Ridt; de 15 procenten för sjunkning i botten och faux frans hade han

nödgats bibehålla, helst, såsom lian uti sitt underdåniga betänkande anmälde,

de svåra undersökningarne af bottnens beskaffenhet ännu icke voro

afslutade

Sedan 1871 års Riksdag bevilja! ofvan omnämnda anslag, hade, med

Eders Kongl. Maj:ts nådiga tillstånd, åt en officer vid Väg- och Vattenbyggnads-corpsen

uppdragits att, sedan nyssberörda undersökningar blifva

afslutade, uppgöra speciel förslag med kostnadsberäkning till och plan

för utförande af meranämnde försänkning. Uti det sålunda uppgjorda, af

Befälhafvare!! för Fortifikationen förordade och sedermera nådigst gillade

förslaget hade antagits, att försänkningen skulle uteslutande byggas af

sten och att åt dess sidodoseringar skulle, det oaktadt, gifvas ett anlag

lika med dubbla höjden. Under förutsättning att endast inidten af banken

skulle nedsjunka till den vid borrningarne tunna fasta botten och

att undre sidan skulle för öfrigt sätta sig i bågform, både hela den erforderliga

fyllnadsmassan blifvit beräknad till något öfver 19,000 kubikstänger,

af" hvilka genom kontrakter med skärgårdsboarne 4,000 kubikstänger

skulle erhållas af de å öarne i störa qvantiteter förekommande

jordstenarne, som skulle uttransporteras i båtar, och de återstående 15,000

kubikstänger erhållas genom bergsprängningar å Aspö och Tjurkö samt

från stenbrotten uttransporteras på jernvägar, som efter hand skulle förlängas

ut på sjelfva bankerna, så att stenen skulle kunna direkt från

jernvägsvagnarne nedstörtas i vattnet. Orsaken till den sålunda föreslagna

förändringen uti försänkningens beskaffenhet hade varit, dels farhågan i

afseende å dennas framtida bestånd, derest grus och sand användes, dels

ock den omständigheten, att gjorda undersökningar i trakten kring Carlskrona

ådagalagt, att, om än grus i tillräcklig qvantitet kunnat anskaffas,

transportkostnaderna likväl skulle alltför mycket hafva stegra! priset på

detsamma.

Sedan emellertid förutnämnde officer af Väg- och Vattenby ggnadscorpsen,

hvilken jemväl blifvit anställd som arbetsbefälhafvare, under

vistelse på stället förra vintern blifvit närmare bekant med sjöns våld
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. /''rop. N:o 1, om Statsverket 1873.

samhet samt kraften af den under vintern sig hopande drifven, hade han kommit

till den öfvertyg elsen, att, enär det skulle blifva alltför vådligt att försöka

från land nttransportera stenen på sjelfva försänkningsarmarne, det blefve nödvändigt

att, oafsedt de kostnader, som dermed skulle blifva förknippade, verkställa

donna transport uti störa, enkom derför byggda, med bottenluckor försedda

lastpråmar, Indika måste utbogseras med ångfartyg. På Befälhafvare^

för Fortifikationen i anledning häraf gjorda underdåniga framställning om omöjligheten

att, hvad beträffade sättet för den sprängda stenens utförande, på

förhand så i detalj uppgifva den t jordigaste arbetsmetoden, att ju icke betydliga

modifikationer skulle, på grund af efter hand vunnen praktisk erfarenhet,

blifva af behofvet påkallade, hade bemälte Befälhafvare ock under den 14

Juni 1872 erhållit Eders Kongl. Maj ds nådiga bemyndigande att, i samråd

med Arbetsbefälhafvaren och utan hinder af hvad uti ifrågavarande hänseende

förekomme uti det nådigst gillade kostnadsförslaget och årets arbetsplan,

bestämma sättet för utfyliningens verkställande samt gå i författning

om de derför nödiga upphandlingarne. Bland de kostsamma och tidsödande

förarbeten för störa försänkningens utförande, Indika sålunda befunnits nödiga,

har Befälhafvaren för Fortifikationen nu anmärkt: byggandet af omkring

12,000 lots jernväg, hvaraf 1,100 fot på en pålbrygga öfver sundet

Finskan; anskaffning af nödig materiel, hvaribland 1 lokomotiv och 50 vägnar,

6 störa pråmar och 2 ångbåtar. Häraf vore allt färdigt, med undantag af

ångbåtarne och ett par pråmar; dock borde, enligt utsluta de kontrakt, de sednare

levereras inom årets utgång och de förra till Maj månad nästa år. Enär

det pris, hvartill den störa bergssprängningen skulle kunna utföras, och hvithet

hade så betydligt inflytande på försänkningens hela kostnad, icke kunde med

säkerhet bedömas förr än på grund af nästa års erfarenhet, har Befälhafvaren

för Fortifikationen icke heller ansett sig för närvarande kunna framlägga någon

tillförlitlig beräkning öfver den utaf ofvan omförmälda förändringar uti försänkningens

beskaffenhet och arbetsmetoden förorsakade kostnadsförhöjning.

De hittills i försänkningarne utfyllda stenmassorna hade utgjort: uti störa

inloppet omkring 1,100 och uti de mindre sunden omkring 1,000 kubikstänger,

hvarförutom kontrakt, till pris icke obetydligt understigande de i kostnadsförslaget

upptagna, blifvit med skärgårdsboar afslutade om försänkningarne uti

alla de mindre sunden med undantag endast af de östra.

Då det af såväl militära som ekonomiska skål vore af stor vigt att, så

mycket sig lämpligen gorå läte, påskynda befästningsarbetena omkring Carlskrona,

har Befälhafvaren för Fortifikationen ansett sig höra i underdånighet

föreslå så störa årsanslag för desamma, som utan misshushållning skulle kunna

användas, och hvarvid jemväl afsetts att få störa försänkningen färdig år 1876.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873. 53

På grund af uppgjordt ungefärligt förslåg och under förutsättning, att

Eders Kongl. Maj:t skall täckas nädigst tillåta, att en del af medlen redan år

1873 Unge förskottsvis utbetalas, har Befälhafvare!! för Fortifikationen nu

såsom lämpliga anslagsbelopp för år 1874 ansett 500,000 R:dr till försänkningsarbetena

och 450,000 R:dr till Kungsholms ombyggnad; hvadan han ock

i underdånighet hemställt, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå 1873 års

Riksdag att till befästningsarbetena omkring Carlskrona för år 1874 anvisa en

summa af 950,000 R:dr.

1 händelse af bifall härtill äterstode 2,000,000 R:dr af det utaf 1871 års

Riksdag beviljade anslag.

Hvad först beträffar Befälhafvarens för Fortifikationen gjorda framställning

derom, att extra anslaget för anskaffning af återstående pansarplåtar för skansen

vid Oxdjupet måtte bestämmas antingen till 480,000 R:dr såsom förslagsanslag

eller ock till ett bestämdt anslag af 680,000 R:dr, får jag, enär

ett anslag af ifrågavarande beskaffenhet synes mig icke lämpligen höra

erhålla naturen af förslagsanslag, i underdånighet tillstyrka, att det erforderliga

anslaget må begäras såsom bestämdt anslag med det för sådant

fall uppgifna belopp 680,000 R:dr; och då jag i ofriga delar instämmer i

Befälhafvarens för Fortifikationen nu framställda förslag, får jag alltså i underdånighet.

hemställa, det Eders Kongl. Magt behagade föreslå Riksdagen att för

år 1874 till Fortifikations!ichof anvisa:

Till Carls borgs fästningsbyggnad............................................. R:dr 245,700: —

» befästningsarbetena i Stockholms skärgård:

för skansanläggningen å Rindön vid Oxdjupet 75,000: —

för bepansringar................................................. 680,000: — 755 000-__

» befästningsarbetena omkring Carlskrona ................................. 950,000: —

tillhopa således Rdr 1,950,700: —

Beklädnadsbehof.

Enligt hvad Armé-Förvaltningen å Intendents-Departementet anmält kommer

det extra anslag af 189,000 R:dr, som under loppet af flera år varit till

underhåll af beväringsmanskapets beklädnad anvisadt, fortfarande att blifva

dertill behöflig!, och får jag alltså i underdånighet hemställa, att nämnda belopp

måtte hos Riksdagen begäras, att äfven under år 1874 vara för enahanda

ändamål att tillgå.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873.

Generalstabens Topografiska afdelnings arbeten,

De karteverksarbeten, hvilka Topografiska corpsen för närvarande har sig

till utförande anförtrodda, är o, enligt förslaget till Generalstabens organisation,

afsedda att för framtiden verkställas genom Generalstabens Topografiska afdelning,

och då det är af vigt att dessa arbeten utan afbrott fortsättas, får jag i

underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Näjd täcktes af Riksdagen begära,

att till Generalstabens Topografiska afdelnings arbeten måtte för år 1874 anvisas

ett extra anslag till enahanda belopp, som för innevarande år finnes anvisadt,

eller 60,000 R:dr.

Officerares anställning i utländsk krigstjenst.

Då jag anser af vigt, att tillfälle till tjenstgöring inom framilande länders

arméer fortfarande varder svenska officerare beredd, får jag i underdånighet

hemställa, det Eders Kongl. Näjd täcktes af Riksdagen begära, att ett extra

anslag till samma belopp som under flera år varit för ifrågavarande ändamål

beviljadt, eller 9,000 R:dr, måtte äfven för år 1874 få utgå och enligt Eders

Kongl. Maj ds disposition användas till understöd åt officerare af annéens särskilda

hufvudvapen, som kunna vara hugade att ingå i aktiv krigstjenst hos

någon i vänskapligt förhållande till Sverige stående makt, och med rättighet

såsom hittills för Eders Kongl. Näjd att hvad af anslaget kan inom året

komma att besparas, fil under följande år disponera.

Skarpskytteväsendets befrämjande.

Af det för år 1872 till skarpskytteväsendets befrämjande anvisade anslag

af 100,000 R:dr har understöd enligt vanliga grunder tilldelats de frivilliga,

skarpskytteföreningarne, dels till instruktörers aflönande och dels till anskaffning

af skarp ammunition och af målskjutningspremier, hvarjemte från anslaget

utgått medel till anordnande i hufvudstaden af en skjuttäflingsfest för samtliga

skarpskytteföreningar i riket. Återstoden af anslaget har varit afsedd till kostnaders

bestridande för de skjutbanor, om hvilkas anläggande inom åtskilliga

län blifvit under den 9 November 1871 i nåder förordna»!!. Ehuru dessa

kostnader ännu icke med full visshet kunna till beloppet uppgifvas, anser jag

mig likväl, — enär desamma, i anseende till stegrade arbets- och materielpris,

otvifvelaktigt komma att uppgå till vida högre belopp, än i de ursprung
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1873. 55

liga förslagen varit beräkna*!! -— kunna såsom sannolikt antaga, att den ännu

återstående delen af 1872 års anslag icke skall blifva för ifrågavarande kostnaders

bestridande tillräcklig, och att således någon del af innevarande års

anslag skall behöfva derför tagas i anspråk.

I anledning häraf, och då åtskilliga län ännu äro i saknad af lämpliga

skjutbanor, samt, på sätt jag redan i anförandet till Statsråds-protokollet den 9

Januari 1872 anmärkt, erfarenheten visat behofvet af ökadt antal baner inom

flera af de traktör, der sådana redan blifvit anlagda; får jag i underdånighet

hemställa, det Eders Kong!. Näjd täcktes föreslå Riksdagen att till skarpskytteväsendets

befrämjande för år 1874 anvisa ett extra anslag af samma belopp

som för innevarande år finnes bevilja*!!, eller 100,000 11:dr.

Kasern etablissement för Svea Artilleri-regemente.

Den af Kong!. Näjd till 1872 års Riksdag gjorda nådiga framställning

derom, att, till anläggande af ett fullständigt kasern-etablissement för Svea

Artilleri-regemente å den dertill redan förut föreslagna platsen utanför (jarl

XV:s port, måtte beviljas ett extra anslag af 1,000,000 R:dr, blef af Riksdagen

endast på det sätt bifallen, att, till påbörjande af kasern, stall ar och ridhus

vid ett kasern-etablissement för Svea Artilleri-regemente, anvisats till Kongl.

Maj ds disposition för innevarande år ett extra anslag af 450,000 R:dr; med

anmälan hvarom Riksdagen i underdånighet anhöll, det Kongl. Näjd täcktes

taga under ytterligare ompröfning, huruvida icke Artilleriets förråder och verkstäder

skulle kunna inrymmas i de byggnader, som tillhörde den s. k. Artillerigården,

och derigenom kostnaderna för det nya etablissementet nedsättas under

det belopp, som blifvit derför beräknad!.

Sedan, i anledning af Riksdagens berörda anhållan, Kongl. Näjd under

den 26 April 1872 i nåder anbefallt General-Fält-Tygmästaren att, efter noggrann

undersökning rörande den af Riksdagen väckta fråga om eu sådan inskränkning

i arbetsplanen för ifrågavarande etablissement, att, genom förrådens

och verkstädernas bibehållande vid Artillerigården, någon nedsättning i den

för etablissementet beräknade kostnad måtte kunna beredas, till Kongl. Näjd

inkomma med yttrande, huruvida och på hvad sätt eu sådan förändrad anordning

af berörda etablissement måtte utan åsidosättande af det med etablissementet

afsedda ändamål kunna åstadkommas; samt General-Fält-Tygmästaren derefter

uti memorial den 16 påföljande Juli, med öfverlemnande af Regementschefens

utlåtande i ämnet, för egen del, på grund af hvad vid de verkställda

undersökningarne förekommit, i underdånighet hemställt, att frågan om förrådens

skiljande från det öfriga etablissementet måtte få förfalla, äfvensom General
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

Fälttygmästare!! erinrat derom, att uti det förslag till kasern-etablissement, som

senast varit föremål för Riksdagens pröfning, någon förflyttning af de vid

Artillerigården befintliga verkstäder icke varit ifrågasatt;

liar Eders Kongl. Maj:t under den 19 sistlidne Juli, i betraktande af de

flerfaldig!! olägenheter, som, på sätt så väl af Regements-Chefen som af GeneralFält-Tygmästaren

anfördt blifvit, skulle uppstå genom förrådens bibehållande vid

nuvarande Artillerigården, funnit en så beskaffad förändrad anordning af det

för Svea Artill eri -regemente afsedda nya kasern-etablissement icke kunna åstadkommas

utan åsidosättande af det med etablissement!;! afsedda ändamål; med

anledning hvaraf och då dessutom, såsom General-Fält-Tygina staren jemväl antyda

den minskning i kostnad, som genom förändringen skulle uppkomma, antagligen

blefve så obetydlig i jemförelse med kostnaden för hela etablissementet, att

något afseende derå ej borde fästas, Kongl. Maj:t ock förklarat frågan om förrådens

skiljande från det öfriga etablissementet böra förfalla; hvarjemte Kongl.

Maj:t anbefallt General-Fält-Tygmästaren, att låta uppgöra förnyade fullständiga

ritnings- och kostnadsförslag, dervid meranämnda förråd borde tagas i beräkning,

men för öfrig! all den sparsamhet, som med ändamålets vinnande kunde

ega ruin, iakttagas.

Enär, enligt de till följd häraf utarbetade detaljerade kostnadsförslag,

Indika tillika med fullständiga ritningar nyligen till Eders Kongl. Maj:t inkommit,

kostnaderna för hela etablissementet skulle komma att uppgå till den betydliga

summan af 1,615,000 R:dr, men donna summa, äfven med fästadt behörigt

afseende å den stegring i dagsverks- och materialpris, som under senare

tiden egt rum, synes mig alltför hög att läggas till grund för framställning

till Riksdagen om ytterligare medels anvisande för ifrågavarande ändamål, har

jag ansett nödigt, att en omarbetning af de uppgjorda ritningarne och kostnadsförslagen

verkställes, i syfte att genom förändrade anordningar i afseende ä

byggnadernas förläggning in. in. söka bereda någon betydligare nedsättning i

berörda kostnadssumma.

Emellertid, och då det är af högsta vigt att, när antagliga ritningar och

kostnadsförslag blifva färdiga, byggnadsarbetet må kunna med behörig kraft

och utan afbrott fortgå, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl.

Maj:t täcktes, under förutsättning att de nya ritningarne och kostnadsförslag?.!!

skola under Riksdagens lopp hinna fullbordas, i nåder föreslå Riksdagen att,

till kostnader för Svea Artilleri-regementes kasern-etablissement, för år 1874

anvisa ett extra anslagsbelopp af 200,000 Rdr.

Exercishus för Lifgarde! till häst.

Uppå min underdåniga hemställan täcktes Kongl. Maj :t af den år 1872

församlade Riksdagen fiska ett extra anslag af 32,944 R:dr 52 öre till upp
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Majas Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873. 57

förande af ett exercislms af trä för Lifgardet till häst, men Riksdagen ansåg

sig icke höra Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga framställning bifalla.

Då likväl behöfligheten af en sådan byggnad icke blifvit af Riksdagen

bestridd, och jag för min del anser för regementets tjenstbarhet af stor vigt,

att byggnaden så snart möjligt kommer till stånd, tvekar jag icke att i underdånighet

anhålla om förnyad Nådig framställning i ämnet till Riksdagen. Då

likväl kostnaderna för en dylik byggnad betydligt förändrat sig sedan frågan

förra gången var under pröfning, har jag infordrat förnyadt kostnadsförslag,

hvilket, alternativt uppgjordt med beräkning af byggnadens uppförande antingen

af sten eller af trä, blifvit vid Fortifikationen behörigen granskadt. Enligt

detta förslag uppgår kostnaden för eu byggnad af sten till 45.500 R:dr och

för en af trä till 37,500 R:dr; och då jag anser olägenheten af den sålunda

obetydligt högre byggnadskostnaden för ett exercishus af sten mer än uppväges

af den större varaktigheten hos eu sådan byggnad samt den lägre underhållskostnad,

densamma krafvel'', får jag, med hänseende derjemte till föreskrifterna

i gällande Byggnads-Ordning för Stockholms stad, i underdånighet hemställa,

det Eders Kongl. Näjd täcktes af Riksdagen begära anvisande för år 1874 af

ett extra anslag af 45,500 R:dr till uppförande af ett exercishus af sten för

Lifgardet till häst.

Kasern-etablissement i 71 isby.

Med afseende å den bristfälliga beskaffenheten af den åt Artilieristamtruppen

i Wisby upplåtna kasern, och på i öfrigt anförda skäl, har MilitärBefälhafvaren

på Gotland uti memorial den 7 sistlidne December i underdånighet

anhållit om förnyad framställning till Riksdagen rörande anslag till kasernetablissement

i Wisby för Artilleri-corpsens stamtrupp; varande kostnaden för

ett sådant etablissement enligt insända af ritningar åtföljda förslag beräknad

till 57,500 R:dr med antagande af sjelfva kasernhusets uppförande af trä.

Ehuru jag anser ett etablissement af ifrågavarande beskaffenhet vara för

Artilleristamtruppen af högt behof påkallad, finner jag mig likväl icke för närvarande

kunna understödja Militär-Befälhafvarens förevarande underdåniga anhållan,

utan håller jag före att denna fråga bör, i likhet med det af GeneralFält-Tygmästaren

väckta, här ofvan omförmälda förslag om uppförande af eu

Artilleriförrådsbyggnad i Wisby, komma till afgörande först i sammanhang

med frågan om en förändrad organisation af försvarsväsendet i dess helhet på

Gotland.

Bill. till llilcsd. Prot. 1873. 1 Sami. 1 Afd.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Bil. N:o 3 a. till Kong!.. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

Årmeeiss pensionering.

Uti underdånig skrifvelse af den 10 sistlidne December har Direktionen

öfver Arméens pensionskassa redogjort för förhållandet under senare tiden med

de af Riksdagen beviljade anslag dels för upprätthållande af pensionskassans

egen pensionering och dels till fyllnadspensioner i öfverensstämmelse med Eders

Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 9 Februari 1858.

Hvad först beträffade det för pensioneringens upprätthållande beviljade

anslag, hvilket, inberäknadt det pensionskassan med 8,820 R:dr tillkommande

förhöjda anslag för de till Wadstena Krigsmanhuskassas äldre inkomster ingående

men till statsverket indragna rusthållsafgifterna, från och med år 1856 utgått

med 85,500 R:dr, så hade detta anslag för år 1871 lemna! ett öfverskott af

24,839 R:dr 76 öre, hvilka komme att till statsverket återlemnas.

Sedan, af den anledning att detta anslag de föregående åren lemna! ett

årlig!, till statsverket återlevereradt öfverskott af omkring 20,000 R:dr, Riksdagen

för åren 1872 och 1873 nedsatt anslaget till 70,000 R:dr, hade numera

det förhållande inträ ut. att, till följd af den närvarande penningeställningen,

Direktionen, för bibehållande af de äldre fastighetslånen och för att kunna

fruktbargöra de efter uppsägningar inbetalda kapitalen, blifvit nödsakad medgifva

nedsättning af räntan från 6 till 5 procent för största delen af kassans

utfärda kapital.

Den härigenom redan uppkomna minskning i kassans inkomster utgjorde för

år 1873 omkring 22,000 R:dr och komme till följd af undsättningar under

året 1873, ränteinkomsten för år 1874 att ytterligare minskas med 5,000 R:dr,

så att vid 1874 års början sannolikt en minskning af 27,000 R:dr uppstått.

Med antagande att kassans ö fråga inkomst-ti tiar, äfvensom utgifterna under

år 1874 blefve lika med förhållandet år 1871, skulle, om sistnämnda års

öfverskott 24,839 R:dr 76 öre fråndroges den minskade ränteinkomsten 27,000

R:dr, en brist af omkring 2,000 R:dr uppstå, äfven om någon nedsättning af

ifrågavarande anslag icke egt rum; hvadan alltså, om dessa 2,000 R:dr lades till

de 15,500 R:dr, hvarmed anslaget för åren 1872 och 1873 blifvit minskad!,

en brist af 17,500 R:dr skulle uppstå; hvithet förhållande gjorde anslagets

höjande åtminstone till det belopp 85,500 R:dr, hvarmed detsamma till och

med år 1871 utgått, nödvändigt.

Hvad derefter anginge det för fyllnadspensioner beviljade anslag, så komme

utgiften under år 1872 att uppgå till omkring 247,000 R:dr, och ehuru således

brist för nämnda år uppstode, har Direktionen likväl, enär antagas kunde, att

afgången bland pensionärerne med hvarje år ökades och att till följd deraf

förhöjningen i utgiften för år 1874 icke borde i någon betydligare mån blifva

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Bil. N:o 3 till Kongl. Majits Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

större än hvartill den under de senare fyra åren visat sig årligen hafva uppgått,

underdånigst hemställt, att ifrågavarande anslag, hvithet för år 1873 vore bestämdt

till 260,000 E:dr, måtte, med iakttagande af den vid de fyra föregående

Riksdagarnc följda beräkning af 15,000 R:dr tillökning, höjas till 275,000

R:dr för år 1874.

I anledning af hvad Direktionen öfver arméens pensionskassa sålunda

anfört, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Näjd, i öfverensstämmelse

med Direktionens tillika beträffande anslagens belopp gjorda underdåniga

anhållan, täcktes i Nåder föreslå Riksdagen:

att, hvad angår det årliga bidrag från statsverket, som erfordras för upprätthållande

af arméens pensionskassas egen pensionering, detta, bidrag måtte för

år 1874 få utgå 85,500 R:dr, mot skyldighet för pensionskassan att till Riksgälds-kontoret

afstå det för året pensionskassan tillkommande förhöjda vederlag

för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna, och under enahanda vilkor

i öfrig!, som hittills egt ruin, eller att årsanslaget qvartaliter utbetalas, med

förbindelse för pensionskassans Direktion att, så snart årets räkenskaper hunnit

afslutas, hos Fullmäktige i Riksgälds-kontoret behörigen ådagalägga, om hela

anslaget eller huru stor del deraf behof! för ändamålet användas, samt att, i

händelse det lyftade beloppet icke åtgått, öfverskottet återlemna;

att, vidkommande beloppet af det årliga kreditiv, som erfordras för fortfarande

tillämpning af nu gällande pensionsstater af den 9 Februari 1858 och

den 6 November 1860, detta kreditiv måtte, på grund af Direktionens gjorda

beräkning, bestämmas för år 1874 till 275,000 R:dr, att användas till betäckande

af den skilnad, som för arméens pensionskassa under samma år kan

uppstå genom den ifrågavarande pensioneringens tillämpning, och att utbetalas

sålunda, att hälften deraf utgifves den 1 April och andra, hälften den 1 Oktober,

med förbindelse för Direktionen att, vid reqvirerande af första halfårets

belopp, med afslutade räkenskaper redovisa föregående årets utgift; samt

att de sålunda för arméens pensionering ifrågaställda beloppen måtte, i

likhet med hvad vid de senare riksdagarne iakttagits, få under riksstatens 9:de

hufvudtitel upptagas, samt underrättelse derom Finans-Departementet meddelas.

Understöd åt 1. d. landtvärnsman.

Af det till understöd åt från 1808 och 1809 årens krig ännu qvarlefvande,

i behof stadde landtvärnsman för år 1872 anvisade anslag af 20,000

R:dr har till hvarje sådan till understöd anmäld person kunna! utdelas ett till

34 R:dr förhöjd! belopp, och ehuru under innevarande år med lika anslagssumma,

understödsbeloppen torde, i anseende till afgång bland understödstagarne,

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

kunna ytterligare förhöjas, synes dock anslaget äfven för nästkommande år

1874 blifva till oförminskad! belopp behöflig!, hvadan jag alltså får i underdånighet

hemställa, det Eders Kongl. Näjd måtte täckas i Nåder föreslå Riksdagen

att anvisa ett anslag af 20,000 R:dr, att under år 1874 för ofvannämnda

ändamål användas; lärande äfven detta anslag få under 9:de liufvudtiteln

upptagas, samt underrättelse derom Finans-Departementet i vanlig ordning

meddelas.

Uppå Stats-Rådets öfrige Ledamöters underdåniga tillstyrkande

täcktes Hans Näjd Konungen till alla delar gilla och

bifalla hvad nu i afseende å regleringen af utgifterna under

riksstadens 4:de hufvudtitel samt de för landtförsvarets behof

ifrågasätta nya så väl ordinarie som extra anslag, äfvensom i

öfrig!, blifvit af Departements-Chefen föreslaget och hemstäldt;

och skulle, angående hvad Kongl. Näjd sålunda beträffande ståtsregleringen

i Nåder beslut!!, utdrag af protokollet Finans-Departementet

meddelas, för att läggas till grund vid författandet af

Kongl. Maj ds Proposition om Statsverkets tillstånd och behof, i

hvad den komme att röra landtförsvaret; hvarjemte de till detta

statsregleringsärende hörande handlingar skulle vederbörligt Utskott

tillhandahållas.

Ex protocollo

N. C. Arfvidsson.

Stockholm, tryckt hos K. L. Beckman, 1873-

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, ant Statsverket 1873. 1

Underdånigt Memorial!

Då jag går att inför Eders Kongl. Näjd framlägga förslag till generalstabens inledning,

organisation, med underdånig anhållan, att Eders Kongl. Näjd täcktes till nästkommande

Riksdag låta afgifva Nådig Proposition så val om Riksdagens godkännande af

de delar utaf nämnda förslag, som Eders Majd kan finna lämpligt framställa till dess

pröfning, som ock om beviljande af medel till påbörjande och genomförande af organisationen

från och med 1874 års början, torde det måhända vara öfverflödigt att ingå

uti en omständlig motivering rörande generalstabens nödvändighet för armén, då donna

nödvändighet just genom de senaste krigens erfarenhet blifvit så fullständigt ådagalagd,

att någon tvekan i detta hänseende icke gerna kan ifrågasättas.

Af donna erfarenhet framgår ock, att det icke allenast är under sjelfva kriget,

som generalstabens verksamhet är nödvändig i och för arméns ledning, för ordnandet

af dess förbindelser in. m. dylikt, utan att den äfven är lika behöflig under freden,

för så vidt armén uti militäriskt vetande och militärisk duglighet skall kunna mäta

sig med de härar, mot hvilka den en dag kan komma att strida. Svenska armén är

icke mindre än någon annan i behof af en talrik och kunnig generalstab, helst vi

med våld aflägsna läge och jemförelsevis ringa officersantal utan en sådan stab svårligen

kunna bringa en god och det militära vetandets olika grönår omfattande litteratur

till stånd, och alldenstund det sätt, på hvilket största delen af vår armé upsättes

och underhålles, hindrar flertalet af det på landsbygden förlagda med små löner försedda

befälet, äfven af rent ekonomiska skäl, att uteslutande egna sig åt sådana

sysselsättningar, som äro af direkt nytta för deras militära utbildning. Vår armé kan

derföre icke undvara en korps, som har till särskild! åliggande att uppehålla den krigsvetenskapliga

bildningen, på samma gång som stödet af en sådan korps är oundgängligen

nödvändigt för krigsstyrelsen, så framt donna med fullständig sakkännedom och

insigt skall kunna pröfva alla till krigsväsendet hörande eller detsamma berörande

frågor, och tvekar jag derföre icke att underdånigt tillstyrka Eders Maj:t att af Riksdagen

begära de medel, som härtill erfordras.

Dessa yttranden innebära icke något klander öfver de generalstabsofficerare, vi

för närvarande ega, hvilkas både nit och skicklighet fastmera möjliggöra uprättandet

af en generalstab på de grunder och inom den tid, jag här nedan har Nåden föreslå,

men då detta förhållande torde höra anses såsom tillfälligt och hufvudsakligen

frammanad! af det militära intresse, som blifvit ballad! till Rf såväl af det krigstillstånd,

uti hvilket Europa under flere år befunnit sig, som af den ifver, med hvilken frågan

om försvarsväsendets organisation under samma tid varit omfattad, så synes det vara

Bih. till Riksd. Prof. 1873. 1 Sami. 1 Afd. ~ 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Officers
antalet.

2 Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873.

desto större skal att nu, användande den personel tillgång, som finnes, bilda en generalstab,

hvars organisation genom utsträckta fordringar för inträdet i densamma, ordnade

föreskrifter i afseende på befordran och arbetsfördelning samt egen Innestå! betryggar

dess tillvaro och utveckling till en sådan arméns högskola, som den är afsedd att vara.

Af dessa skal och med hänvisande äfvenledes till dem, som såväl af Laftdtförsvarskomitén

som af föregående Departements-Chef blifvit anförda för en generalstab med

egen Innestå!, får jag framställa förslag till dess organisation på sätt jag anser lämpligast.

Härvid har jag ansett mig först höra behandla frågan om generalstabens officersantal.

För bestämmandet häraf hafva dess upgift och sysselsättning under fredstid

blifvit lagda till grund. Denna generalstabens upgift kan i korthet sammanfattas i

följande punktör:

att, hvad på honom ankommer, bidraga att vidmakthålla och utveckla den krigsvetenskapliga

bildningen inom hären;

att utbilda sina officerare för deras speciella sysselsättning i fält och derjemte

äfven till blifvande högre befälhafvare;

att aflemna nödig personal till krigsstyrelsen för beredande! och handläggningen

af under donna styrelse hörande kommandomål;

att likaledes aflemna nödig personal såsom biträde åt arméns högre befälhafvare,

generalbefälhafvare, inspektör för kavaleriet m. fl.;

att utarbeta i detalj planerna för arméns mobilisering, hans koncentrering på olika

krigsskådeplatser med alla dermed sammanhängande arbeten;

att inhemta, granska och sammanställa alla underrättelser rörande militärväsendet

i främmande land, särdeles grannlanden, samt derigenom bereda krigsstyrelsen tillfälle

att i hvarje ögonblick ega tillförlitliga och fullständiga material för bedömande! af blifvande

fienders eller bundsförvandters militära styrka m. m.;

att skrifva fäderneslandets krigshistoria och vårda dess krigshistoriska arkiv;

att handhafva och ombesörja landets militära kartläggning, dess undersökning och

beskrifning i militärt hänseende; samt slutligen

att utbilda lärare i en del af de rent militära ämnena vid arméns högre undervisningsanstalter,

krigshögskolan och krigsskolan.

Af donna korta öfversigt rörande generalstabens omfattande verksamhet under

fredstid framgår, att hans personal bör vara tillräcklig ej blott för att med lämpliga

personer besätta de mångfaldiga tjenstebefättningar, hvilka bär ofvan blifvit antydda

såsom under fredstid oundgängligen behöfliga och hvilka derjemte äro af den art, att

deras bestridande kan anses bidraga till generalstabsofficerns utbildning för hans verksamhet

i fält, utan äfven för att åt en del af personalen, ej uptagen af direkta tjenstebefattning^,

under kortare tid bereda tillfälle att genom studier på egen hand, resor i

utlandet m. m. underhålla förvärfvade kunskaper och vidare utbilda sig i krigareyrket.

Af dessa skål har hufvudsyftet vid bestämmandet af generalstabens officersantal

varit, att åt alle stabens officerare under fredstid bereda en verksamhet, som tager

deras hela arbetskraft i anspråk och detta uteslutande för sysselsättningar, som hafva

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a till Kongl. M.ay.ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873. 3

ett omedelbart samband med militäryrket i dess helhet och särskildt med deras egen

speciela upgift i fält.

En, en gång för alla faststäld, ovilkorlig norm för officerarnes fördelning till de

ofvan angifna fredssysselsättningarna är under ingå vilkor behöflig för en sådan korps,

som generalstaben, hvilken, i motsats mot underafdelningarna af härens olika vapen,

hvarken i fält eller fred kan komma att upträda i egenskap af taktisk enhet. Det

ofvan angifna dubbla målet — officerarnes utbildning och de olika tjenstebefattningarnas

bestridande — måste dock lika omsorgsfullt tillgodoses, och dertill erfordras en

förut upgjord plan för arbetets och studiernas fördelning. Planen, Bilaga I a och b,

visar sålunda endast officerarnes ungefärliga fördelning till tjenstgöring under fredstid,

beroende det på chefen för generalstaben, att inom de under honom direkt stående

afdelningarna gorå de förändringar, hvilka kunna vara af behofvet påkallade.

Denna fördelning uptager visserligen endast 2 officerare disponible till särskilda

updrag, hvilket antal kan synas ringa, men dervid torde erinras, att aspiranterne under sin

proftjenstgöring böra tjenstgöra dels i Kommando-Expeditionen, dels vid någon af generalstabens

hufvudstationsafdelningar, och att derigenom, om så erfordras, ett ytterligare

antal generalstabsofficerare kan blifva till dylika särskilda updrag disponibelt.

Den föreslagna personalen måste, för att ej rubba mobiliseringens jemna gång

och för att ej redan vid början af ett krig beröfva armén mer än nödigt af det befäl,

som för truppen erfordras, jemväl så beräknas, att den motsvarar det första behofvet

af stabsofficerare så väl vid fältarmén, som uti Landtförsvars-Departementet, Generalbefälen

och Generalstabens topografiska afdelning.

Efter frågan om generalstabens officersantal, kommer den om desse officerares

fördelning efter den militära gradskalan. Följande åsigter hafva härvid varit de bestämmande

:

För att upmuntra duglige unge officerare till krigshögskolans genomgående i

afsigt att sedan söka inträde i generalstaben, måste generalstabsvägen i någon mån

bereda större fördelar än den vanliga trupptjenstgöringen. Två sätt kunna väljas för att

upnå detta mål, nemligen antingen erbjudandet af större löneförmåner eller af hastigare

befordran än för officerare af den öfriga armén. I förra fallet ökas statens utgifter

mera än nödigt är, och generalstabsofficer!! bindes af ekonomiska intressen vid staben,

då deremot det senare sättet, på samma gång det är eu upmuntran, äfven bidrager

till bättre utkomst vid relativt yngre år utan någon egentlig löneförhöjning. Någon

orättvisa mot arméns öfriga befäl kan ej ligga deri, att den, som odeladt egnar hela

sin arbetstid åt tjensten, för dessa större ansträngningar äfvenhålles skadeslös. Antalet

platser inom de olika graderna i generalstaben måste derför vara så afvägdt, att helst

i de lägre graderna befordran kommer att blifva något snabbare än inom den öfriga

armén. Beräknas afgången inom generalstaben till minst 2 personer om året — en

beräkning, som ej torde kunna anses vara för hög, då afgången inom den öfriga armén

Officerarnes

fördelning

efter grad.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bil. N:o 3 a till Konyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverkets 1873.

på en officerskorps af 40 medlemmar för närvarande upgår till 1,5 — och anses befordran

till generalstabsofficer, enligt detta förslag, kunna vinnas efter ungefär 8 års

officerstjenstgöring, så höra löjtnantsplatserna inom generalstaben fastställas till 8 och

kaptensplatserna till 16, på det befordran till kapten i generalstaben i allmänhet må

ske efter 12 års officerstjenstgöring och vid 33 till 34 års lefnadsålder, samt befordran

till major senast inom 20 års officerstjenstgöring eller före upnådda 42 till 43 år. Af

de återstående 14 platserna, förutom chefsplatsen, föreslås 10 att vara majors-, 3 öfverstelöjtnants-

och 1 öfverstebefättningar, för att bereda i generalstaben qvarblifvande officerare

tillfälle att under tjenstetiden vinna befordran till högre grad och dermed följande

högre pensionsrätt vid afgången ur krigstj ensten. Genom K. Brefvet d. 19 Febr.

1806 bestämde K. M., att generalstaben endast skulle bestå af generaladjutanter, öfveradjutanter

och stabsadjutanter, och på grund häraf uptogos 1809 uti 35 § regeringsformen

så väl generaladjutanter som äfven öfveradjutanter och stabsadjutanter, d. v. s.

allé generalstabens officerare, bland dem som ”hafva förtroendesysslor, hvarifrån konungen

må dem entlediga, när han pröfva!1 Rikets tjenst det fordra”. Det är sålunda i

full öfverensstämmelse med den i 35 § regeringsformen uttryckta åsigten hos 1809 års

lagstiftare, som äfven jag anser nödigt, att generalstabens regementsofficerare utnämnas

till öfveradjutanter samt dess kaptener och löjtnanter till stabsadjutanter.

Chefen för generalstaben anser jag, i likhet med hvad föregående förslag i detta

hänseende uptagit, höra tillhöra generalitetet. I det föregående har jag inför Eders

Kongl. Maj:t underdånigst framlagt en kortfattad redogörelse för generalstabens verksamhet.

Chefskapet för eu dylik korps är att anse som en af de vigtigaste platserna

inom hela armén, och med fullt skål torde kunna sägas, att chefskapet för generalstaben

är af den betydelse, chefens ställning under fredstid till såväl krigsstyrelsen,

som till arméns högre befälhafvare, hans sjelfskrifna befattning, såsom generalstabschef,

då armén är mobiliserad, och hans befogenhet öfver stabens personal af den

beskaffenhet, att detta chefskap bör utövas af en generalsperson.

På dessa grunder får jag i underdånighet föreslå att:

Generalstaben består af:

1 Generalmajor, Chef för staben,

14 Öfveradjutanter och

24 Stabsadjutanter;

Öfveradjutanterne utgöras af:

1 Öfverste,

3 Öfverstelöjtnanter och

10 Majorer; samt

Stabsadjutanterne af:

16 Kaptener och

8 Löjtnanter.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873. 5

På grund af, så väl de af Landtförsvarkomitén 1865, som af dåvarande Chefen Generalstaben

för Landtförsvars-Departementet i underdåniga anförandet till Statsrådsprotokollet den utgör eu korps

1 e v 1 medeffenlöne
31

December 1868, anförda skål anser jag, att generalstaben bör utgöra en korps med stat m. m.

egen lönestat; och kunna de med en sådan organisation förbundna olägenheterna

genom lämpliga föreskrifter för de yngre generalstabsofficerarnes Kvarstående vid regementena

samt för tjenstgöringen vid trupp för generalstabens officerare, betagas hvarje

tillfälle att gorå sig gällande. Återstår frågan, om det s. k. passage-systemet bör tillämpas

eller ej. Till detta system hörer, att befordran från en grad till närmast högre

inom staben åtminstone i regeln ej eger rum, utan att stabsofficerarne dess förinnan

blifvit utsände på armén med bibehållande af sin grad eller med befordran till närmast

högre. De tjenstgöra vid trupp en viss mer eller mindre lång tid och återgå sedan till

staben genom transport med bibehållande af grad eller genom befordran. På detta sätt

komma generalstabens officerare att under en viss tid hafva fort befäl öfver en truppafdelning,

som motsvarar den grad, de i staben innehafva, eller åtminstone den närmast

lägre.

Att detta system under vissa förhållanden medför i ögonen fallande fördelar är

oneklig!. — Att åter vår svenska armés organisation icke för närvarande lämpar sig

för ett passage-systems fullständiga införande, torde vara påtagligt. Redan i det föregående

har jag sökt framhålla vigten deraf, att generalstabsofficerarnes tjenstgöring

vore af deri art, att deras hela verksamhet ständigt toges i anspråk för militära sysselsättningar.

För de generalstabens officerare, som ursprungligen tillhört kava-leriet,

artilleriet eller fortifikationen, lemna dessa vapens

ningar visserligen tillfälle till fullt verksam tjenstgöring vid trupp, men för det störa

flertalet af generalstabsofficerare, som under alla omständigheter komma att tillhöra

infanteriet, är förhållande! ej detsamma. Vårt värfvade, i ständig garnison förlagda

infanteri är för fåtaligt, för att detsamma skulle kunna i sig uptaga allé desse officerare

af generalstaben under tiden för deras fleråriga passagetjenstgöring på armén. Generalstabsofficerarne

skulle derför under sin passage äfven och till större delen öfverflyttas

på indelta infanteriet, hvithet under större delen af året är förlagdt på roten. En ung

officer, som under några års tjenstgöring såsom löjtnant i generalstaben hunnit vänja

sig att betrakta militäryrket såsom sitt lits mål och såsom tagande all hans verksamhet

i anspråk, skulle, om passage-systemet strängt tillämpades, — hvithet man dock aldrig

i någon armé kunnat gorå, — under några derpå följande år öfverflyttas på ett indelt

regemente med endast några fä månaders effektiv tjenstgöring under mötestiden. Hela

den indelta arméns öfriga tjenstgöringsförhållanden innebära icke någon verksam maning

för honom att med ett krigsvetenskapligt studium fortfara och sålunda ständigt förkofra

sig. Tvärtom, tillåta tjenstgörings- och tvinga aflönings-förhållandena honom att

genom annan sysselsättning, än den som tillhör militärtjensten, skaffa sig nödtorftig

bergning. Ett dylikt långvarigt afbrott i hans verksamhet och de faror för hans oafbrutna

förkofran, som kunna deraf upstå, torde ensamma rättfärdiga det ovilkorliga passagesystemets

utdömande såsom mindre lämpligt för nuvarande svenska förhållanden.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873.

Generalstabsofficerarnes beordrande till de årliga vapenökningarna vid de regementen

de tillhöra, till garnisonskommenderingar, till underbefälsskolor m. in. torde

ock i någon man kunna ersätta den vana vid handledande! och kommenderandet af

trupp, som utgör en af passage-systemets fördelar.

En annan fördel af passage-systemet är, att skicklige generalstabsofficerare, öfverflyttade

till regementena, inom dessa kunna utöfva ett välgörande inflytande så val på

den krigsvetenskapliga bildningen inom officerskorpserna som ock på anordnandet och

ledandet af regementets ökningar. För att så mycket som möjligt tillförsäkra armén

donna passage-systemets fördel bär jag uti detta förslag, utom den redan framhållna

nödvändigheten af generalstabsofficerarnes beordrande till de årliga vapenöfningarna

m. m. dylikt, äfven bär nedan föreslagit sådana belopp för generalstabsofficerarnes aflöning

uti kaptens- och majors-graderna, att öfverflyttningen af en generalstabsofficer

till motsvarande grader vid något regemente icke kommer att vara förbunden med

ekonomisk upoffring utan ofta med ekonomisk fördel.

Passage-systemet erbjuder slutligen äfven den fördelen, att staben genom detsamma

kan från sig aflägsna en individ, som ej är fullt lämplig för stabens göromål. Denna

fördel är af så stor betydelse, att, om passage-systemet ej antages, man måste söka

på annat sätt bereda sig samma möjlighet. Svårigheterna härvid äro icke ringa. Jagbar

derföre ansett, att man först och främst bör sätta antalet aspiranter till generalstaben

temligen högt, på det att eu verklig gallring bland desse må komma att ega

rum. Sättes aspirantantalet för lågt, ökas svårigheten vid utgallringen, hvarjemte de

till regementet återvändande officerarne torde komma att betraktas såsom mindre

skicklige, oaktadt de i flere hänseenden kunna vara utmärkte truppofficerare, hvaremot

ett högre antal aspiranter, genom att endast medgifva anställning i generalstaben

för ett fatal, underlättar chefens för generalstaben val och tillräckligt motiverar de

öfriges återgång till tjenstgöring vid sina regementen. — Men detta rör endast urvalet

af officerare vid deras första utnämning i generalstaben, och utvägar måste derföre

äfven finnas att från generalstaben förflytta dem, som antingen sjelfve önska en sådan

förflyttning eller som af en eller annan orsak anses höra transporteras från generalstaben

på arméns regementen eller korpser.

Den i vårt land häfdvunna befordran efter tur till kaptens- och subalternsofficersgraderna

•— ett uttryck som väl må tillåtas, då äfven på de korpser, topografiska

korpsen och fortifikationen, der befordran utom tur är stadgad såsom regel eller tillåten,

den samma snart sagdt aldrig ifrågakomma; — och oafsättligheten hos innehafvarne

af dessa och närmast högre grader kunna visserligen anses medföra större fördelar än

olägenheter så väl för staten som armén i dess helhet. Så är dock ingalunda förhållandet

med en generalstab, om lian skall motsvara sin upgift. Det är icke nog att

generalstaben är sammansatt af officerare, som en gång visat sig duglige eller ådagalagt

göda prof på arbetsamhet och skicklighet i yrket. Stabens officerare måste oafbrutet

visa sig sträfva framåt; de få aldrig öfverlemna sig åt den åsigten, att med de

undangjorda arbetena för inträdet i staben allt är val bestäldt, och att de sedermera

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873. 7

endast hafva att nödtorftigt sköta de göromål, som föreläggas dem. En dylik åsigt,

alltid skadlig, har likväl på truppoffieerarne, hvilkas upgift är mera strängt begränsad

och hvilkas görande och låtande i tjensten, till följd af sjelfva tjenstgöringens natur,

kunna bättre öfvervakas och rättas, en vida mindre förderflig inverkan, än på generalstabsofficer!!

med hans omfattande och vexlande sysselsättning. Men det är ej blott

med afseende på arbetsamheten, som generalstabstjensten ställer större fordringar på

en officer, än tjenstgöring^ vid trupp. Generalstaben krafvel1 äfven åtskilliga andra

egenskap!;!, en omfattande blick, skarpsinnighet o. s. v., livilka ej i samma grad äro erforderliga

för truppofficern. Eu officer kan derföre mer än val vara på sin plats som

trupp officer, äfven om han förlorat håg och lust för stabstjenstgöringen eller af en eller

annan orsak dertill befunnits mindre lämplig, och såsom truppofficer kommer han dock

alltid att hafva betydliga fördelar af den kännedom om arméns alla förhållanden, om

de olika vapnens stridssätt o. s. v., som han i generalstaben förvärfvat. Dessutom

kunna rent ekonomiska skål eller behof af helsans vårdande föranleda eu generalstabsofficer

att önska utbyta stabstjensten mot tj ensten vid trupp.

För att underlätta en dylik öfvergång från generalstaben till armén — öfvergangen

ma vara helt och hållet frivillig eller tvungen — och i någon mån motverka

den obenägenhet arméns befäl hyser mot sadana transporter, hvarigenom avancementet

inom officerskorpsen hämmas, har jag ansett lämpligaste utvägen vara, att generalstabens

kaptener och löjtnanter skulle qvarstå såsom lönlöse med tur- och befordringsrätt

vid något eller någon af arméns regementen eller korpser.

För att dock förebygga de ofördelaktiga anciennetetsförhållanden, som inom generalstaben

skulle kunna upkomma af ett så hastigt avancement på regementet, att en

officer redan efter t. ex. 8 till 9 års tjenstgöring blefve i sin tur befordrad till kapten,

anser jag nödigt härvid stadga, att, om en generalstabsofficer af löjtnants grad är i

tur till befordran såsom kapten vid regementet förr, än befordran för honom till kapten

i generalstaben kan ifrågakomma, han äfvenledes må till nämnda kaptensbeställning

med lön på stat vid regementet upföras, men att han i och med utnämnandet till

denna beställning äfven uphör att tillhöra generalstaben. För generalstaben kan

någon annan olägenhet af ett sådant stadgande icke upstå, än att den understundom

torde förlora en duglig stabsofficer; men, utom det att en sådan officer blifver till nytta

föi det regemente han tillhör, kan han, om lian fortfarande förkofran sig i militäriskt

hänseende, framdeles åter uti eu högre grad ånyo anställas i staben.

Om det för sambandet med armén är fördelaktigt, att generalstabens kaptener

och löjtnanter qvarstå vid regementena med tur och befordringsrätt, så är dock detta

icke lika behöflig! för generalstabens regementsofficerare, då befordran till och inom

regeraentsofficersgraden icke vid armén är bunden vid tur och anciennetet; och torde

derföre en till regementsofficer utnämnd generalstabsofficers qvarstående vid regemente

eller korps blifva beroende pa ansökan och Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning för hvarje

gång.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bil. N:o 3 a till Korigl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873.

Officerarnes

turberäkning

inom generalstaben.

Med stöd af hvad jag nu i underdånighet anfört, anser jag mig höra föreslå att:

Generalstaben utgör eu korps med egen chef och egen lönestat.

Officer, som befordras eller transporteras från arméns regemente

eller korps till generalstaben, uphör att innehafva lön på

detta regemente eller denna korps, och generalstabsofficer, som

utnämnes till lön på stat vid regemente eller korps, uphör att

tillhöra generalstaben.

Generalstabens kaptener och löjtnanter qvarstå dock såsom

lönlöse med tur och befordringsrätt vid något eller någon af

arméns regementen och korpser.

Vid befordran till regementsofficersgrad blir deras (Kvarstående

beroende af ansökan och Kong]. Majrts Nådiga pröfning för

hvarje gång.

Generalstabsofficer må icke föreslås till erhållande åt högre

grad i regemente eller korps, än den han innehar i generalstaben,

utan att på samma gång blifva föreslagen till erhållande af den

mot denna högre grad svarande lön på stat vid regementet eller

korpsen.

Hvad turen inom generalstaben beträffar, bör den, med fästadt afseende pa bär

nedan föreslagna föreskrifter för befordran inom staben och för att ej rubba anciennetetsförhållandena,

beräknas efter fullmaktsdatum i graden och ej efter datum för anställningen

i staben. Ingå olägenheter torde härför mota i någon annan grad ån löjtnantsgraden.

Då de öfriga graderna rekryteras hufvudsakligen ur stabens närmast

lägsta grad men derjemte äfven från den ofri ga armén, rekryteras den ifrågavarande

uteslutande ur armén. De inom donna grad ledigblifvande platserna besättas af aspiranterne.

Samtlige till anställning i generalstaben kompetente aspiranter hafva tullgjort

samma fordringar, men som de under proftjenstgöringen i staben fortfarande tillhöra,

den ene ett, den andre ett annat af arméns regementen, kan, till följd åt avancementets

olika hastighet på olika regementen, det ofta inträffa, att den ene aspiration

redan vunnit sin löjtnantsbefordran före afgången från Krigshögskolan, under det att en

annan möjligen först vid utnämningen till generalstabsofficer når donna grad. Det

skulle sålunda, om turen inom generalstabens löjtnantsgrad alltid bestämdes efter

aspirations löjtnantsfullmaktsdatum, lätteligen kunna inträffa, att en assurant, som anstäldes

i generalstaben, i och med detsamma förbigick flere åt stabens löjtnanter.

Utnämningen till generalstabsofficer innebär under alla omständigheter för aspiration

om ej en befordran till högre grad, dock alltid en förbättring i inkomster. Att förena

en dylik fördel med förbigående af måhända sedan flere år såsom löjtnanter i generalstaben

tjenstgörande officerare, kan ej vara rättvist, då den icke är beroende på förtjenst

utan endast på slumpen vid avancementet på ett regemente.

Turen inom generalstabens löjtnantsgrad anser jag derför i allmänhet höra bestämmas

efter fullmaktsdatum, men med rätt för generalstabens chef att hos Kong!.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873. 9

Maj:t, äfven föreslå aspirant till erhållande af annan tur i staben, då giltiga grunder

för ett dylikt undantag förefinnas — exempelvis: om kavaleriofficer af ridskolans genomgående

blifvit förhindrad att samtidigt med sine jemnårige af de andra vapnen söka

inträde vid krigshögskolan och derigenom blifvit tillbakasatt efter desse såsom aspirant

i staben, m. m. dylikt, som för hvarje gång bör underställas Kongl. Maj:ts Nådiga

pröfning.

Innan jag går vidare, anser jag mig böra på följande sätt sammanföra, hvad jag

nu i underdånighet anfört:

Samtlige generalstabens officerare taga tur och befalsrätt

inom staben efter innehafvande fullmaktsdatum i graden, med

undantag för de löjtnanter, Indika vid utnämningen i staben särskildt

blifvit tilldelade eu annan tur och anciennetet.

Chefen för generalstaben anser jag, utom donna chefsbefattning, äfven lämpligen Chefens för

kunna bestrida den, enligt nu gällande stadgan den, eu generalsperson tillkommande anmänna^Hgbefattningen

såsom ”ordförande i krigsundervisnings-kommissionen” och ”inspektör för gången; han

militärläroverken”. — Härigenom skulle åt chefen för generalstaben beredas tillfälle “Lek™™ för""

att redan vid krigshögskolan förvärfva sig personlig kännedom om de unge officerare, miiitärlärosom

i framtiden komma att tillhöra generalstaben. vcrken''

De förändringar, som blifva nödvändiga uti krigsundervisnings-kommissionens sammansättning,

för den händelse Eders Kongl. Näjd Nådigst bifaller bär gjorda förslag,

skall jag framdeles i underdånighet föreslå.

Då särskild instruktion för chefen för generalstaben torde komma att utfärdas,

anser jag mig bär endast höra i korthet redogöra för några allmänna bestämmelser

angående hans ställning och åligganden:

Chefen för generalstaben är Kongl. Näjd ansvarig för stabens

tjenstbarhet, eger regementschefs makt och myndighet öfver

generalstabens personal, föreslår, då någon befattning på stabens

stat blifver ledig, efter bär nedan gittra närmare bestämmelser,

hos Kongl. Näjd platsens återbesättande, fördelar, med iakttagande

af i fiffigt lemnade föreskrifter, efter eget bepröfvaude stabens

officerare till tjenstgöring på hufvudstationens olika afdelningar,

aflemnar till Kongl. Näjd vid början af hvarje år en redogörelse

för stabens verksamhet under det föregående, föreslår i underdånighet

de arbeten, som skola af den topografiska afdelningen under

året utföras o. s. v.

Chefen för generalstaben är derjemte ”ordförande i krigsundervisningskommissionen”

och ”inspektör för militärläroverken”.

Skicklighet och förtjenst, de enda befordringsgrunder, som regeringsformen er- Befordran inkänner,

hafva knappast någorstädes en mera obestridlig giltighet än inom general- °mStoben™1

staben. Den sträfvan framåt, hvilken förut antydts såsom en af generalstabsofficerns

Bih. till Riksd. Prof. 1873. 1 Samt. i Afd. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Hufvudstationens

afdelningar

och officerarnes

tjenstgöring

derstädes.

10 Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition JS’:o 1, om Statsverket 1873.

vigtigaste egenskaper, skulle af ett stadgande om befordran efter tjensteålder uppenbarligen

motverkas, hvadan chefen vid sina förslag icke må vara ovilkorligen bunden

af anciennetetsförhållandena.

Chefen för generalstaben må äfven ega rättighet att föreslå till inom staben

lediga platser officer af armén, som sig dertill anmält, vare sig förflyttningen kommer

att innebära en vanlig transport eller en befordran, under vilkor dock, att den sålunda

föreslagne officern skall förut hafva tillhört generalstaben, eller åtminstone fullgjort

de för aspiraut föreskrifna kunskapsprof.

Endast vid befordran till löjtnant i generalstaben har jag ej ansett någon af

arméns löjtnanter utan föregående aspirant-tid höra ifrågakomma.

Då såväl öfverste- som öfverstelöjtnants-befattningarna och lönerna inom generalstaben

icke äro förenade med något regements- eller korps-befäl, bär jag, för att bibehålla

enhet i befordringssystemet, ansett lämpligt att äfven dessa platser tillsättas på

förslag af chefen för generalstaben.

Med stöd af hvad jag nu i underdånighet anfört, får jag för generalstaben föreslå

följande befordringsgrunder:

Till öfverste i generalstaben föreslår chefen för generalstaben

hos Kongl. Maj:t någon af stabens öfverstelöjtnanter, eller en öfverste

eller öfverstelöjtnant af armén, hvilken förut tillhört staben;

till öfverstelöjtnant: någon af stabens majorer eller en öfverstelöjtnant

eller major af armén, hvilken förut tillhört staben eller

fullgjort de för anställning som aspirant föreskrifna kunskapsprof

och derjemte visat sig särdeles lämplig för inträde i staben;

till major: någon af stabens kaptener eller ock en major

eller kapten af armén, hvilken förut tillhört staben eller fullgjort

de för anställning som aspirant föreskrifna kunskapsprof och derjemte

visat sig särdeles lämplig för inträde i staben;

till kapten: någon af stabens löjtnanter eller ock en kapten

eller löjtnant af armén, hvilken förut tillhört staben eller fullgjort

de för anställning som aspirant föreskrifna kunskapsprof och derjemte

visat sig särdeles lämplig för inträde i staben;

till löjtnant: någon af de till dylik befordran kompetente

bland aspiranterne, hörande chefen i sammanhang härmed, om

giltiga skäl till afsteg från regeln om turberäkningen inom generalstabens

löjtnantsgrad förefinnas, derom till Kongl. Maj:t gorå

underdånig hemställan.

I anledning af hvad jag ofvan yttrat rörande generalstabens verksamhet under

fredstid, torde de grönår af densamma, kvilka tillhöra chefens direkta öfverinseende,

lämpligen kunna delas på fyra afdelningar, nemligen:

Kommunikationsafdelningen,

Militärstatistiska »

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a till Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873. 11

Krigshistoriskaafdelningen samt

Topografiska '' »

Alla dessa bilda tillsamman generalstabens hufvudstation, och de der tjenstgörande

offieerarne stå omedelbart under chefen för generalstaben. Förbehållande mig att

underdånigst få i det följande återkomma till tjenstgöringens ordnande inom hvar och

eu af de nu nämnda afdelningarna, vill jag, hvad beträffar den allmänna fördelningen

af arbetena på hufvudstationen, föreslå följande bestämmelser:

Chefen för generalstaben fördelar, med bär nedan stadgade

undantag och med iakttagande af i öfrig! gittra bestämmelser,

sine officerare efter eget hopropande på hufvudstatiönens fyra afdelningar:

Kommunikations-, Militärstatistiska, Krigshistoriska och

Topografiska afdelningen, samt öfverlåter åt afdelningscheferne,

hvar och en inom sin afdelning, det ordnande och ledande af

arbete! inom afdelningen, livilka han ej sjelf öfvertager.

Den omvexling i tjenstgöring, som är behöflig för bevarandet af generalstabsofficerns

mångsidiga användbarhet och som gifvit anledning till här nedan bestämda

tider för vissa kommenderingar utom hufvudstationen, har jag ansett höra inom densamma

öfverlemnas åt chefens för generalstaben ordnande och får i öfverensstämmelse

dermed föreslå:

Såsom allmän regel med afseende på tjenstgöring^! gäller,

att generalstabens officerare efter viss tid ombyta befattning.

Chefen för generalstaben åligger att rörande dessa ombyten gorå

underdånig hemställan, utom hvad tjenstgöring^! inom hufvudstationen

beträffar, der den af honom sjelf ordnas med fästad!

afseende så val på göromålens behöriga skötande, som på undvikandet

af generalstabsofficerarnes ensidiga utbildning. I den rapport,

som årligen till Kong!. Näjd aflemnas, bör chefen för generalstaben

noggrant angifva sedan hvilken tid hvar och en af stabens

officerare bestrider den befattning, han vid rapportens afgifvande

innehar.

Under en lång följd af år hafva göromålen uti Landtförsvars-departementets

kommando-expedition till större delen och på sista tiden uteslutande blifvit bestridda

af generalstabsofficerare och af sådane officerare, som sökt att gorå sig kompetente

till inträde i generalstaben. Äfven för framtiden anser jag detta böra blifva förhållandet,

och tror att derigenom skall allt framgent beredas generalstaben ett det bästa

tillfälle att underhålla och utveckla dess kännedom om och bekantskap med arméns

alla förhållanden.

Då chefen för Landtförsvars-departementet sjelf utser så väl expeditionschef som

souschef vid kommando-expeditionen, har jag trött, att ingå hinder skulle mota för

ett bestämmande af viss, kortare tid för de öfrige, i samma expedition tjenstgörande

officerarnes qvarstannande derstädes. Som jag i öfrig! ej anser några förändringar,

Ombyte af

tjenstgöringsart

efter viss

tid.

Tjenstgöringen

i Landtförsvars-departementets

Kommandoexpedition.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bil. N:o 3 a till Kong].. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1373.

hvad i fråga varande expedition beträffar, vara af behofvet påkallade, får jag, med

stöd af hvad ofvan blifvit anfördt, i underdånighet framställa följande grunder för denna

generalstabsofficerarnes tjenstgöring:

I Landtförsvars-departementets kommando-expedition tjenstgöra

fem af generalstabens officerare, nemligen: 2 regementsofficerare,

af hvilka en är expeditionschef och en souschef, samt

3 kaptener eller löjtnanter, förutom ett obestämdt antal aspiranter.

Expeditionschefen och souschefen äro af Kong!. Maj:t dertill beordrade

på obestämd tid samt de öfrige generalstabsofficerarne

för en tid af 3 till 4 år; de senare på hemställan af chefen för

generalstaben, hvilken jemväl eger, att hos chefen för Landtförsvars-departementet

anmäla aspirant till tjenstgöring derstädes.

Tjenstgörin- Generalstabens officerare, hvilkas uppgift under krig är att vara biträden åt högste

fördistriSens befälhafvare)!, fördelnings- och brigad chefer m. fl., böra, för att, i möjligaste man förin.

fl, staber, beredde och vane vid blifvande åligganden, kunna tillträda sina befattningar, redan

under fredstid hafva haft tillfälle att gorå sig fullt förtrogne med de sammas fordringar.

Jag anser derföre, att officerare af generalstaben höra fortfarande såsom hittills vara

tjenstgörande såväl vid militärdistriktens och lifgardesbrigadens staber som hos inspektören

för kavaleriet och militärbefälhafvaren på Gotland. Vid lifgardesbrigadens,

inspektörens för kavaleriet och militärb efälhafvarens på Gotland staber torde anställandet

af en generalstabsofficer vara nog med afseende på der förekommande göromål,

hvaremot vid militärdistrikten, synnerligast under vapenöfningstiderna, flere synas mig

vara behöflige.

De utsträckta befälsöfningarna vid så väl kavaleriet som infanteriet, fältöfningarna

inom distrikten, fälttjenstöfningarna distriktvis under regementsmötena o. s. v. kräfva

en större personal i generalbefålhafvarnes stabel-, och då derjemte samtliga ofvan

upräknade öfningar bereda välkomna tillfällen till verklig generalstabstjenstgöring,

hvilka ej torde böra försummas, har jag ansett mig höra föreslå, att till generalbefälhafvaraes

staber skulle under vapenöfningarna beordras ytterligare en yngre generalstabsofficer,

förutom stabschefen, som derstädes ständigt är tjenstgörande. Under den

öfriga delen af året torde en generalstabsofficer, såsom statschef, med biträde af en

adjutant, dertill beordrad från något af distriktets regementen — med särskild! arfvode

på generalitetets stat, hvarom jag ansett mig höra hos Eders Kongl. Maj:t gorå särskild

underdånig framställning — kunna om händer hafva generalbefålhafvarens expeditionsgöromål.

Desse med arfvode försedde adjutanter, hvilka under en flerårig tjenstgöring

höra hinna förvärfva sig kännedom om och vana vid stabsgöromål, blefve äfven

att påräkna såsom en behöflig förstärkning åt generalstaben vid arméns försättande på

krigsfot.

På grund häraf får jag underdånigst föreslå:

Såsom stabschefer vid militärdistrikten och lifgardesbrigaden

samt hos inspektören för kavaleriet och militärbefälhafvaren på

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873. 13

Gotland tjenstgöra 8 af generalstabens officerare, företrädesvis af

majors men äfven af kaptens grad, till donna tjenstgöring för obestämd

tid af Kong!. Näjd beordrade, uppå förslag ingifvet af chefen

för generalstaben, hvilken dessförinnan bör hafva angående

officerarnes beordrande meddelat sig med vederbörande befälhafvare.

Under vapenöfningarna beordras ytterligare en generalstabsofficer

till tjenstgöring i hvardera militärdistriktets stab, uppå förslag

af chefen för generalstaben.

Generalstabstjensten i fält sammanhänger med snart sagd! hvarje gren af militär- Tjenstgöring

• « • vid Arméför*"

väsendet; med ingen är måhända detta samband så innerligt som med förvaltnings- valtningens

myndigheterna, med intendenturen. För att bereda generalstabens officerare tillfälle intendents
att

äfven inom detta militärväsendets vigtiga område förskaffa sig kunskap och erfa- dePaitemuiL

renhet, torde under nuvarande organisation af arméns förvaltning bästa medlet vara,

att turvis beordra dem till tjenstgöring inom Arméförvaltningens intendentsdepartement.

På det att så månge af stabens officerare som möjligt må blifva satte i tillfälle att

tillgodogöra sig den åsyftade bekantskapen med intendenturens göromål, tror jag mig

jemväl höra föreslå tjenstgöringstiden på nämnda departement för hvar och en till

endast 2 år.

Med anledning häraf får jag underdånigst föreslå:

I Arméförvaltningens intendentsdepartement tjenstgör eu officer

af generalstaben, kapten eller löjtnant, såsom adjutant vid departementet,

dertill beordrad för en tid af 2 år af Kongl. Näjd, uppå

förslag, som ingifves af chefen för generalstaben, efter generalindententens

hörande.

Chefen för Landtförsvars-departementet, synnerligen sedan lian upphört att på Adjutanten

samma gång vara chef för generalstaben och sålunda mist det omedelbara biträde hanLa°sdCtförsvarsför

närvarande ständigt kunnat påräkna af de under honom stälde generalstabsoffice-departemcntet.

rånte, bar behof af en adjutant, för ordnandet af de upplysningar och utredningar i

olika ämnen, som till chefen för Landtförsvars-departementet inlemnas, för biträdandet

vid hans brefvexling, m. fl. göromål, som tillhöra adjutanten hos en högre militär.

Chefens för Landtförsvars-departementet adjutant anser jag höra innehafva kaptens grad.

Något bestämmande af den maximi tid, officer får med dylik tjenstgöring fortfara,

bär jag ej trött höra ifrågakomma, utan föreslår underdånigst att:

Fn af generalstabens officerare, i regeln kapten, tjenstgör

såsom adjutant hos chefen för Landtförsvars-departementet, dertill

beordrad af Kongl. Maj:t för obestämd tid.

I betraktande af den omfattande och vidt utgrenade verksamhet, som tillkommer Adjutanten

chefen för generalstaben och inspektören för militärläroverken, samt med afseende på generai»taben,

den ej obetydliga skriftvexling han måste fora, anser jag att äfven chefen för generalstaben

bör hafva biträde af en särskild adjutant, i regeln kapten. Tjenstgöringens

s. 14 Kontrollera mot PDF

Komimmika
tionsafdelnin
gen.

14 Bil. No 3 a till Kongl. M.aj:ts Nåd. Proposition No 1, om Statsverket 1873.

ordnande och bestämmandet af liden för adjutantens qvarblifvande vid sin befattning

öfverlåta» åt chefen för generalstaben, och får jag i underdånighet föreslå att:

En af generalstabens officerare, i regeln kapten, tjenstgör

såsom chefens för generalstaben adjutant, dertill af honom utsedd.

Adjutanten är tjenstgörande i chefens för generalstaben expedition,

hvilken är förenad med krigshistoriska afdelningen.

I våra dagar, då krigens utgång i så väsentlig män är beroende ej blott af arméns

snabba mibilisering, utan lika mycket af möjligheten att hastigt och säkert kunna koncentrera

honom på den blifvande krigsskådeplatsen, måste allt hvad som för detta

senare ändamål erfordras redan under fredstid vara ordnadt och förutsedt.

Alla arbeten i donna riktning tillhöra i alla land generalstaben och utgöra ett

mäktigt utbildningsmedel för stabens officerare. Äfven hos oss anser jag derför, att

inom generalstaben en särskild afdelning i detta syfte bör inrättas under benämning:

Komrnunikationsafdelningen.

De i komrnunikationsafdelningen tjenstgörande officerarne, hvit kas antal jag lämpligen

trott mig kunna bestämma till 2, bearbeta de insamlade materialen vid generalstabens

hufvudstation i Stockholm och företaga dessutom, i mån af behof och efter chefens

för generalstaben bepröfvande, resor för att på ort och ställe undersöka förhållandena,

kartlägga bangårdar, militäriskt vigtiga jern vägsknutar och andra punkter af

betydenhet på bansträckningarna, kanal-linierna o. s. v.

I sammanhang härmed anser jag mig höra framhålla nödvändigheten deraf, att *

styrelserna för så väl Statens J ernvägsbyggnader som dess Jern vägstrafik tillhandahålla

generalstabens kommunikationsafdelning alla erforderliga uplysningar, upgifter och ritningar,

samt önskvärdheten deraf, att i koncessionerna för enskilda jern vägsbolag

hädanefter stadgande!! intagas, som berättiga chefen för generalstaben att af dessa

bolags blifvande trafikchefer erhålla likartade upgifter och uplysningar, som af statsbanornas

styrelse.

Jemväl af styrelsen för Elektriska Telegrafverket torde komrnunikationsafdelningen

höra berättigas att erhålla sådana uplysningar och upgifter, som med afseende på

kommunikationsväsendet finnas erforderliga.

Bestämmelserna för generalstabens kommunikationsafdelning anser jag mig höra

underdånigst sammanfatta som följer:

I komrnunikationsafdelningen, som står omedelbart under

chefen för generalstaben, tjenstgöra enligt regeln 2 officerare, en

regementsofficer och en kapten, af chefen dertill beordrade. Afdelningen

åligger, att med noggranhet följa utvecklingen af landets

kommunikationsväsende, att ständigt eg a kännedom om jernvägarnes,

kanal-liniernas och öfriga förbindelsemedels beskaffenhet

och trafikförmåga; att följa utvecklingen af landets telegrafväsende;

att ur militärisk synpunkt undersöka alla kommunikationslinie!-;

att, med stöd häraf och med afseende på de möjliga krigsskåde
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a till Kong!» Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873. 15

platserna, i detalj upgöra planer för arméns koncentrering i olika

delar af landet m. m.

Att med upmärksamhet följa och undersöka alla förbättringar och förändringar i

utlandets krigsförfattningar och hela härväsende samt förvärfva kännedom om de särskilda

ländernas krigsinrättningar och det olika skaplynne! hos deras arméer och

folk är hufvudupgiften för den andra afdelningen af generalstabens hufvudstation: Militärstatistiska

afdelningen. De material, derstädes samlas, höra vara, så fullständiga

som möjligt, hvarje ögonblick tillgängliga för krigsstyrelsen; med tillhjelp af desamma

utarbetas och utsändas, i man af behof, till arméns samtliga befäl kortfattade uplysningar

om grannstaternas härförfattning, taktik och hela stridssätt m. m. d., som kan

vara af vigt att känna.

Arbetet inom den militärstatistiska afdelningen anser jag kunna bestridas af 5

generalstabsofficerare jemte de aspiranter, Indika till tjenstgöring i donna afdelning

torde vara att påräkna. Af de 5 generalstabsofficerarne hör den äldste, under chefens

för generalstaben öfverinseende, leda och fördela arbetena inom afdelningen, en sysselsätter

sig företrädesvis med de skandinaviska landens militärstatistik, en med östra,

en med mellersta och en med vestra Europas och de utom-europeiska landens.

Militärstatistiska afdelningens officerare äro dess utom chefens för generalstaben

biträden vid utarbetandet af förslag in. m., som han anser tillhöra donna afdelnings

göromål, på samma gång tjenstgöring^ derstädes är afsedd att förskaffa afdelningens

officerare tillfälle att genom studier underhålla och utveckla sina militära kunskaper.

Bestämmelserna för militärstatistiska afdelningens verksamhet tror jag mig kunna

underdånigst sammanfatta som följer:

Militärstatistiska afdelningen står omedelbart under chefen

för generalstaben. I afdelningen tjenstgöra i regeln 5 officerare

af generalstaben, nemligen 2 regementsofficerare och 3 kaptener

eller löjtnanter, samt ett obestämdt antal aspiranter, samtlige till

tjenstgöring derstädes beordrade af chefen för generalstaben. Förutom

åliggandet att inhemta, granska och sammanställa alla underrättelser

rörande militärväsendet i främmande land, tillkommer

militärstatistiska afdelningen äfven att bearbeta den del af svenska

militärstatistiken, som ej lämpligen later förena sig med göromålen

i Landtförsvars-departementets kommando-expedition, samt att,

efter chefens för generalstaben beprisande, i detalj utarbeta de

planer för arméns mobilisering eller för större fredsöfningar, för

förbättringar och förändringar i landets försvarsväsende, jemte

andra landtförsvaret rörande frågor, som af krigsstyrelsen hänskjutas

till chefens för generalstaben utlåtande m. m.

Enligt § 1 af nu gällande instruktion för topografiska korpsen har bland nämnda

korps’ åligganden under fredstid äfven varit uptagen befattningen att skrifva fäderneslandets

krigshistoria. Korpsens ringa officersantal och den genom omständigheternas

Militär
statistiska
afdelningen.

Krigs
historiska
afdelningen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873.

makt honom påtvungna karaktären af en kartograf-korps hafva hittills hindrat honom

att fullgöra nämnda updrag.

Då topografiska korpsen enligt detta förslag kommer att fullständigt upgå i generalstaben,

kommer sålunda äfven denna korps’ befattning med författandet af fäderneslandets

krigshistoria att blifva en generalstaben åliggande skyldighet, och anser

jag, till befordrande af framgång åt detta vigtiga arbete, att inom generalstabens hufvudstation

må för detsammas utförande inrättas en särskild afdelning. Författandet af

Sveriges krigshistoria, ännu så ofullständigt bearbetad, måste, utom den allmänna nytta,

som hvarje forskning i fäderneslandets häfder bör medföra, äfven blifva ett af de verksammaste

och bästa militära bildningsmedeln för generalstabens officerare.

På denna, den krigshistoriska afdelningen, anser jag lämplig och ihållande verksamhet

kunna beredas för trenne officerare, en regementsofficer och två kaptener.

Med krigshistoriska afdelningen höra naturligen vara förenade så väl det, för

närvarande under topografiska korpsen, hörande krigsarkivet som ock nu varande

Landtförsvars-departementets kommando-expeditions statistiska utdelnings bibliothek.

För vården af dessa båda rärderika samlingar anser jag en särskild arkivarie vara af

nöden, och skall i det följande utförligare för Eders Kongl. Näjd underdånigst framlägga

de grunder, hvarpå jag stöder denna min åsigt.

Krigshistoriska afdelningens ändamål och verksamhet torde sålunda höra sammanfattas:
Krigshistoriska

afdelningen, med hvilken krigsarkivet och

generalstabens bibliothek äro förenade, står omedelbart under chefen

för generalstaben. I afdelningen tjenstgöra, dertill af chefen beordrade,

i regeln 3 officerare, af hvilka en bör vara regementsofficer.

Krigshistoriska afdelningens npgift är, att samla material

till och bearbeta företrädesvis fäderneslandets men derjemte äfven

utlandets krigshistoria.

Topografiska Att de topografiska göromålen höra tillhöra generalstaben, derom hafva tankarne

afdelningen. sag(jt aldrig vant delade. Dels förvärfvas genom dylika göromål kännedom om

eget lands geografiska och topografiska skaplynne, dess förbindelsemedel, dess befolkningsförhållanden

m. m., dels underhållas och utbildas genom dem ortsinne, orienteringsförmåga

i obekant trakt, färdighet att låsa och upfatta militärkartor, hvilka samtliga

egenskaper äro oundgängliga för en duglig generalstabsofficer i fält. Topografiska

fältmätningar och andra kartverks-arbeten under fredstid kunna sålunda på fullgoda

skål sägas vara ett ytterst vigtig! utbildningsmedel för en generalstab, hvarför jag

också trött mig höra föreslå, att den nu varande topografiska korpsen, hvilken hitintills

haft berörda göromål sig updragna, skall förvandlas till en, under chefen för

generalstaben stäld topografisk afdelning, som i likhet med de föregående bör komma

att tillhöra generalstabens hufvudstation. Samtliga topografiska korpsen för närvarande

anförtrodda kartverk öfverlemnas åt nämnda afdelning, hvilkens npgift och sysselsättning

derigenom äro tillräckligt noggrant angifna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:U Nåd. Proposition No 1, om Statsverket 1873. IT

Enär med den organisation af generalstaben, jag bär underdånigst för Eders Kongl.

Maj:t framlagt, de på den blifvande topografiska afdelningen tjenstgörande generalstabsofficerarnes

militära ställning kommer att varda helt olika med officerarnes vid

den nuvarande topografiska korpsen, anser jag mig böra något beröra, huru detta afse!''

att uphäfva de olägenheter, som nuvarande organisation medfört, utan att dess

fördela!'' gå förlorade. — Topografiska korpsens officerare, som redan vid unga år inträdt

på en bana med så utpräglad speciel sysselsättning, hafva blifvit utmärkt skicklige

i sitt fack, men denna facksysselsättning har icke innehållit någon maning till

arbete i andra grönår af krigsväsendet. Göromålen för kartverken hafva varit trägna

och derigenom i sin mån bidragit att ytterligare försvåra hvarje arbete vid sidan åt

det, som omedelbart tillhör korpsens befattning, hvarjemte intet tillfälle till tjenstgöring

vid trupp och ytterst få till praktisk tjenstgöring i staber kommit korpsens

officerare till del. Sammansmältningen med generalstaben uphäfver korpsens afskrida

ställning, gör ej de topografiska göromålen till officerarnes enda sysselsättning och ej

heller skickligheten i dessa göromål till den enda befordringsgrunden, bereder officerarne

tillfällen till tjenstgöring vid trupp och stabel- o. s. v., hvarför ock de här ofvan

antydda olägenheterna höra med den nya organisationen försvinna.

Samtlige generalstabens löjtnanter komma — i den händelse Eders Kongl. Maj:t

Kådigst. godkänner de grunder för befordran till nämnda grad inom generalstaben,

hvilka jag har för afsigt att bär nedan i underdånighet föreslå — att hafva fullgjort i

det närmaste samma kunskapsprof och förberedande tjenstgöring vid de topografiska

arbetena, som löjtnanterne vid nuvarande topografiska korpsen. Ombytena af tjenstgöringsart,

enligt detta förslag, förekomma oftare för generalstabens yngre officerare

än för de äldre, hvadan den blifvande topografiska afdelningens chef och hans närmaste

man, hvilka båda jag anser höra vara regementsofficerare af generalstaben, utan

någon olägenhet kunna för längre tid bibehållas vid sina befattningar. Som jag dessutom

bär nedan ytterligare föreslå!'', att den nuvarande ”professorsbefattningen vid topografiska

korpsen” för framtiden öfverflyttas till generalstabens stat, så att detta

vetenskapliga biträde allt framgent kan vara att påräkna för kartearbetena, tror jag

mig med tillförsigt kunna uttala de öfvertygelse!!, att generalstaben, genom bevarandet

af den vetenskapliga noggranhet samt den fullständighet och prydlighet, som hittills

utmärkt det svenska militärkartverket, skall veta att vårda det arf, lian mottager af

sin föregångare, topografiska korpsen, och fortfarande häfda det anseende, som städse

kommit detta kartverk till del.

Liksom inom hufvudstationens öfriga afdelningar, torde arbetena inom den topografiska

afdelningen böra öfvervakas och ledas af en under chefen för generalstaben

stöld regementsofficer. Af flere skäl anser jag mig dock böra underdånigst föreslå för

afdelningschefen på den topografiska afdelningen — öfversten eller en öfverstelöjtnant —

en ställning, som i viss man afviker från de öfrige a fd el nin gs ch ef er n es, eller att denne

skall till ifrågavarande befattning förordnas af Kongl. Näjd, uppå förslag af chefen

Bil. till Riksd. Prof. 1873. I Sami. 1 Afd. 8

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bil. N:o 3 a till Körtel. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873.

för generalstaben. Min afsigt med detta föreslagna stadgande bär varit, att åt nämnde

afdelningschef bereda en mera omfattande befogenhet och samtidigt att befria chefen

för generalstaben från en vidlyftig skriftvexling med åtskilliga civila myndigheter i

och för den topografiska afdelningens fältmätningar och öfriga s. k. sommararbeten,

från befattningen med det ekonomiska kartverket och redovisningen för anslagen till

så val ekonomiska som topografiska kartverken o. s. v., hvilka samtliga åligganden

sålunda kunde öfverlåtas åt chefen för den topografiska afdelningen, under det att

chefen för generalstaben, efter afdelningschefens hörande, ordnade afdelningens göromål

i stort.

Förutom afdelningschefen, anser jag 9 officerare af generalstaben, i regeln 1

major, 5 kaptener och 3 löjtnanter, höra vara tjenstgörande på den topografiska afdelningen.

Topografiska korpsen har för närvarande It officerare på stat; den minskning

i officersantalet, härigenom skulle komma att ega rum, torde ej kunna utöfva

något nämnvärdt menligt inflytande på arbetenas gång, då med säkerhet flere aspiranter

ständigt blifva att påräkna till tjenstgöring vid ifrågavarande afdelning, så val

under hennes vinter- som sommar-arbeten.

Angående afdelningens arbetsordning anser jag mig för närvarande — då min

afsigt är att framdeles för Eders Kongl. Maj:t underdånigst framlägga förslag till ”instruktion

för arbetena inom generalstabens topografiska afdelning”, grundad, i tillämpliga

delar, på nu gällande ”instruktion för topografiska korpsen” — kunna tätta mig

i största korthet. Planen för afdelningens sommararbeten underställer chefen för generalstaben

Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning; vinterarbetena, de nödvändiga bihangen till

den Nådigst faststälda planen, ordnas af chefen, som, så väl hvad beträffar de senare

som de förra, dess förinnan inhemtar afdelningschefens betänkande angående medelstillgångarne

o. s. v. Chefen för generalstaben föreslår vidare, enligt nu gällande grunder,

officerare af armén till tjenstgöring på topografiska afdelningen m. m.

Antalet renritare, gravörer eller litografier, uteslutande beroende på dels medelstillgången

för fortsättande af kartearbetenas storlek, dels på den metod för kartbladens

tryckning m. m., som, allt efter de på detta område skeende upfinningarna och förbättringarna,

vid olika lider kan anses såsom den fördelaktigaste, kan ej vara i stat

uptaget, utan tror jag mig i detta afseende höra underdånigst föreslå, att chefen för

generalstaben, i likhet med hvad Eders Kongl. Maj:t hittills medgifvit chefen för topografiska

korpsen, berättigas att, efter afdelningschefens hörande, vid topografiska

afdelningen anställa dylik nödig personal. Jemväl hvad beträffar topografiska korpsens

instrumentförråd, hvilket till topografiska afdelningen öfverlemnas, torde nu gällande

föreskrifter höra bibehållas.

Hvad jag bär ofvan i underdånighet anfört tror jag mig höra sammanfatta på

följande sätt:

Topografiska afdelningen står omedelbart under chefen för

generalstaben. Afdelningens upgift är att besörja de topografiska

korpsen hittills åliggande kartverks-arbetena med hvad dertill

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bil. No 3 ce till Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition No I, om Statsverket 1813. 19

hörer. Vården af nämnda korps’ instrumentförråd tillkommer

jemväl topografiska avdelningen. I avdelningen tjenstgöra 10 af

generalstabens officerare, i regeln öfversten eller en öfverstelöjtnant,

1 major, 5 kaptener och 3 löjtnanter samt ett obestämdt antal

aspiranter. Afdelningschefen är af Kong!. Näjd, uppå förslag af

chefen för generalstaben, till denna befattning förordnad; öfrige

officerare äro till tjenstgöring på den topografiska afdelningen

beordrade af chefen för generalstaben.

Efter afdelningschefens hörande upgör chefen för generalstaben

årligen planen för topografiska afdelningens sommararbeten

och underställer samma plan Kongl. Maj ds Nådiga godkännande

samt anhåller derjemte underdånigst om officerares af armén beordrande

till nämnda arbeten. Vinterarbetena ordnar chefen för

generalstaben, med biträde af afdelningschefen, efter eget bepröfvande;

officerare från armén kommenderas till de samma efter

hittills gällande grunder.

Chefen för generalstaben eger, uppå hemställan af afdelningschefen

vid den topografiska afdelningen, anställa för kartearbetena

beliöfligt antal renritare, gravörer och fotografer eller biografer.

Afdelningschefen redovisa!- anslaget till fortsättande af ”generalstabens

topografiska afdeluings arbeten”, bestrider befattningen

såsom ”styresman och ledare af det ekonomiska kartverket” och

besörjer alla densamma åtföljande göromål, enligt Kongl. Blefven

den 15 December 1871 och den 1 November 1872.

De bestämmelse!-, hvilka jag ofvan i underdånighet föreslagit för tjenstgöringens offlceramea

ordnande inom hufvudstationens afdclningar, afse endast den tid af året, som icke de]*a|“^ea 1

sammanfaller med arméns allmänna vapenöfning!!!-. Under nämnda öfningar höra de vapcnöfningeneralstabens

byrå-arbeten, om jag så får uttrycka mig, hvilka utan olägenhet kunna garna- m- munder

loppet af några månader afbrytas, hvila eller inskränkas till det minsta möjliga,

och hufvudstationens officerare utsändas till praktisk tjenstgöring vid trupp och i stabel-.

Om kommunikations- och krigshistoriska afdelningarnas arbeten alldeles inställas, samt

i militärstatistiska afdelningen endast qvarlemnas eu officer, hvilket under vanliga förhållanden

torde kunna låta sig gorå, blifva 9 officerare disponible. Svårigheter mota

i viss mån, hvad topografiska afdelningen beträffar. Donna afdelnings arbeten böra

utan afbrott af vapenöfningarna fortgå under hela sommaren. Dock torde 2 till 3

officerare af topografiska afdelningen årligen kunna vara att påräkna till deltagande

i de allmänna vapenöfningarna, nemligen befälhafvare!! för den ena rekognosceringsafdelningen,

hvilken, såsom hittills varit brukligt, äfven framgent torde kunna bildas

af de ”efter vapenöfningarna kommenderade officerarne af armén”, samt förslagsvis

hvart annat år en och hvart annat år två af löjtnanterne på topografiska afdelningen,

hvilka jemväl först efter bevistade vapenöfning!!!- borde beordras till afdelningens

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bil. N:o 3 a till Kong! Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873.

sommararbeten. Under vanliga omständigheter torde äfvenledes 2 af de i Kommandoexpeditionen

tjenstgörande officerarne kunna under mötestiden derstädes undvaras.

Sammanlagdt 13—14 officerare af generalstaben skulle sålunda, förutom samtlige stabschefer,

i regeln vara att påräkna till tjenstgöring vid trupp och i staber under vapenöfningarna.

Desse äro emellertid icke de ende af generalstabens officerare, åt hvilka

dylik praktisk öfning årligen kan beredas. Antagligen mota ingå hinder för att beordra

ytterligare 2 till 3 generalstabsofficerare om året till deltagande i öfningar, hvilka icke

till liden sammanfälla med de allmänna vapcnöfningarna, såsom exercissqvadroner,

rekryt- och underbefäls-skolor vid artilleriet, kavaleriet, fortifikationen och värfvade

infanteriet, garnisonskommenderingar m. m. Efter denna beräkning, och med afdrag

af de 5 till militärdistriktens staber under vapcnöfningarna beordrade generalstabsofficerarne,

skulle tjenstgöring såsom truppofficerare ifrågakomma hvart tredje år för

generalstabens yngre officerare, samt för de äldre minst hvart fjerde år; och med en

sådan utsträckning af donna tjenstgöring tror jag mig, synnerligen med fästadt afseende

på de ökade tillfällen till tjenst i staber och öfrig praktisk tjenstgöring, hvilka

i detta förslag dessutom beredas generalstabens officerare, i möjligaste man hafva bevarat

det så vigtiga praktiska elementet vid generalstabens utbildning.

Om en oftare ifrågakommande tjenstgöring vid trupp för generalstabens officerare

anses behöflig, kan donna endast vinnas genom ökande af officersantalet uti generalstaben,

hvithet jag dock, såsom i samma mån förenad! med ökade kostnader, icke

ansett mig höra föreslå.

Såsom under senare år varit brukligt, anser jag lämpligt att äfven framgent

adjutantsbefattningarna vid så val ”underbefälsskolan å Carlsborg” som vid "skjutskolorna

för infanteriofficerare” bestridas af officerare af generalstaben.

Likaledes torde en generalstabsofficer böra årligen beordras till ”artilleribefälets

gemensamma skjutöfningar”. Artilleriets stridssätt är det af de olika vapenslagens,

som under vanliga fredsöfningar med alla vapen svårast låter fältmessigt framställa

sig, och artilleriets verkan i fält låter sig icke på öfningsplatsen med samma mått af

tillförlitlighet bedömas, som de öfriga vapnens. För att kunna till dess råtta värde

skatta donna verkan och för att derefter veta att anordna egne truppers rörelser och

formeringssätt, fordras en grundlig kännedom om artillerieldens natur och beskaffenhet.

De utförliga öfningar med olika eldslag, som företagas vid artilleriets ifrågavarande

skjutöfningar, erbjuda för generalstabens officerare ett godt tillfälle att förvärfva och

underhålla den nyss antydda bekantskapen med detta, under våra dagars krigföring

allt vigtigare blifvande vapenslags egenskaper.

I syfte att äfven bereda generalstabens officerare tillfälle att praktiskt följa fältförskansningskonstens

utveckling, bör också åtminstone hvartannat år en officer ur

stabel! beordras till deltagande i ”fortifikationens taltidningar”.

Det säkraste praktiska utbildningsmedlet för en generalstab är, näst efter sjelfva

kriget, utan tvifvel de öfningar, hvilka företagas under de större truppsamman draglim
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a till Kongl. Mcijäs Nåd. Proposition N:o I, om Statsverket 1873. 21

garna i fredstid. Till samtliga dylika truppsammandragningar, fälttjenstöfningar, böra

derför så månge officerare af generalstaben, som de derunder organiserade högre taktiska

enheternas, brigaders och fördelningars, staber erfordra, årligen beordras. Den

tid åt året, hvilken för framtiden val torde komma att för dessa öfningar tagas i anspråk,

eller sensommaren, lämpar sig särdeles fördelaktigt för ett utsträckt deltagande

från generalstabens sida i de samma, och intet hinder derför torde mota af stabens

öfriga göromål.

Chefen för generalstaben bör hos Kongl. Maj:t gorå nderdåning hemställan rörande

generalorders utfärdande för officerares förflyttning .11 eller från ort utom hufvudstationen

med fåstadt afseende derpå, att den praktisk;, tjenstgöringen blir i möjligaste

mån jernnt fördelad på stabens samtlige officerare.

Ofvan nämnda åsigter torde kunna sammanfattas i följande bestämmelser:

Före hvarje års vapenöfningar skall chefen för generalstaben

hos Kongl. Näjd i underdånighet anmäla, Indika af stabens officerare

böra i de samma deltaga, och tillika föreslå, i hvilken egenskap

de höra tjenstgöra, vare sig som truppofficerare eller vid

militärdistriktens staber. Om icke särskilda omständigheter annorlunda

fordra, inställas under mötestiden kommunikations- och krigshistoriska

utdelningarnas arbeten, och i militärstatistiska utdelningen

qvarstanna!’ endast en officer. Ofrige officerare af dessa utdelningar,

liksom minst två af topografiska utdelningens och jemväl

två af Kommando-expeditionens, om chefen för Landtförsvarsdepartementet

dertill lemnar sitt samtycke, höra årligen under

nämnda tid vid trupp eller i staber vara tjenstgörande.

Förutom till ofvan nämnda vapenöfningar skola äfven generalstabsofficerare,

uppå förslag af chefen för generalstaben, beordras

till rekryt- och underbefälsskolor o. s. v., till ”artilleribefälets gemensamma

skjutöfningar”, ”fortifikationens fältöfningar” och, såsom adjutanter,

till ”underbefälsskolan på Carlsborg” och ”skjutskolan för

infanteriofficerare”.

Till de större fälttj enstöfningar na beordras det nödiga antalet

generalstabsofficerare för högqvarteret, fördelningarnas och brigadernas

stabel-, uppå förslag af chefen för generalstaben.

Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till sistlidna - års Riksdag och RiksdagensGeneralstaben

bifall till den i berörda proposition gjorda framställningen om ökade anslag till de faltofmilgar

sedan tio år, vanligen under hvartannat år företagna ”generalstabens fältöfningar”, på

det ifrågavarande öfningar måtte för framtiden kunna årligen hållas, visa nogsamt

den störa vigt de samma bör tillmätas.

Eders Kongl. Näjd har jemväl Nådigst befallt, att, liknande fältöfningar för arméns

regementsofficerare in. fl. skola under innevarande år distriktsvis hållas. Äfven

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873.

Aspiranterne;

vilkoren för

deras anställning,

m. in.

till dylika fältöfningar, då de framdeles anställas, anser jag officerare af generalstaben

böra beordras i mån af behof, såsom biträden åt de högre officerare, åt Indika ledningen

af sist nämnda öfningar anförtros, och åt dem, hvilka under desse fora befälet

öfver de mot hvarandra opererande afdelningarna.

I anledning häraf får jag underdånigt föreslå att:

Generalstaben skall hvarje år hafva särskilda fältöfningar,

i regeln under ledning af chefen för generalstaben, hörande åt

dessa öfningar, så väl med afseende på liden som på antalet

dervid tjenstgörande officerare, gifvas den utsträckning, hvilken

medels-tillgångarne tillåta. Chefen för generalstaben anmäler hos

Kongl. Maj:t, om och för huru månge af arméns officerare tillfälle

kan beredas att deltaga i dessa öfningar, hvilka utföras efter särskild

för dem faststäld instruktion.

Till ”distrikts-fältöfningarna” beordras nödigt antal generalstabsofficerare,

uppå förslag af chefen för generalstaben.

Redan flere gånger har jag i detta anförande omnämnt generalstabens aspiranter

eller de unge officerare af arméns regementen och korpser, hvilka, för bestämd tid

dertill beordrade, uti generalstaben tjenstgöra, för att vinna kompetens till befordran

såsom löjtnanter derstädes.

De fordringar, som för donna kompetens, tid efter annan, uti särskilda förslag till

organisation af en generalstab, blifvit framställa, hafva sins emellan föga vexla!. Äfven

i dem, der skiljaktigheterna i öfrig! varit ganska betydande, har man i allmänhet förena!

sig om att af den i generalstaben inträdande fordra följande:

Viss bestämd tids tjenstgöring vid eget vapen,

Krigshögskolans genomgående,

Tjenstgöring vid hvardera af de vapen, officern icke sjelf tillhör,

Proftjenstgöring i staben, och

Betyg öfver färdighet i ridning.

Dessa fordringar torde höra uprätthållas.

Beträffande tjenstgöringen vid eget vapen, hafva de af Eders Kongl Näjd Nådigst

faststälda ändringarna i föreskrifterna för krigshögskolan åstadkommit, att en från

nämnda läroverk utexaminerad officer med officers grad bevista! åtminstone tre till

fyra års vapenöfningar vid eget regemente, och kan han sålunda anses, om han i

öfrig! är duglig, ega den kännedom om detta vapens taktik och den vana vid att

handleda trupp, som rimligtvis kunna fordras af en ung officer.

Beträffande tjenstgöringen vid de båda (Kriga hufvudvapnen, anser jag deltagande

i ett års vapenöfningar med hvardera tillräckligt, under vilkor, att donna tjenstgöring

likväl ej för aspirant må ifrågakomma förr, än under sista året af kursen vid krigshögskolan.

Jag anser nemligen, att, om alla åsyftade fördelar skola kunna vinnas af

en så kort tjenstgöring vid olika vapen, en ung officer, innan dylik tjenstgöring får

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a till Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873. 23

ifrågakomma, bör hafva hunnit gorå sig fullt hemmastadd med eget vapens stridssätt

och alla förhållanden, samt att han dessutom teoretiskt känner de båda öfrigas taktik.

Lämpligast synes mig, att tjenstgöring»;!) vid de olika vapnen så ordnas för aspiranten,

att han under sista året af kursen vid krigshögskolan bevistar vapenöfningarna vid ett

af dem, och att tjenstgöring^ vid det återstående upskjutes till sista tiden af hans

prof tjenstgöring i generalstaben.

Proftjenstgöringen anser jag i allmänhet höra börja den 1 Oktober uti generalstabens

militärstatistiska afdelning, hvarest aspiranten, dels utaf afdelningschefen och

dels af chefen för generalstaben, erhåller i updrag bearbetandet af militärstatistiska

och taktiska upgifter, hvilkas läsning, med tillhjelp af alla de rika hjelpmedel, som i

donna afdelning finnas, lemnar tillfälle till bedömande af hans omdömes- och arbetsförmåga

samt af halten utaf de kunskaper, han på krigshögskolan förvärfva! Vidare

bör proftj enstgöringen bestå af tvänne somrars anställning vid topografiska afdelningens

fältmätningar, första året såsom elev vid den s. k. instruktions-afdelningen och

andra året såsom rekognosör (dock endast under tiden ”efter vapenöfningarna”, på det

aspirant må under samma år kunna fullgöra den honom, för vinnande af kompetens

åliggande tjenstgöring vid det vapenslag, der han förut ej tjenstgjort), samt en vinters

tjenstgöring vid topografiska afdelningens vinterarbeten. Jag anser donna tjenstgöringstid

vid de topografiska arbetena desto nödvändigare, som endast derigenom kan förvärfvas

den vana vid markens bedömande, hvilken för en generalstabsofficer är behöflig,

om han skall kunna draga full nytta af fältöfningar och stabstjenstgöring under

större truppsammandragningar. Vintertjenstgöringen på den topografiska afdelning»;!!

torde vara nödvändig, dels för att aspirant må kunna förskaffa sig erforderlig bekantskap

med militär-kartverket, dels för att han, om han visat sig särskild! lämplig för

de topografiska göromålen, må blifva i tillfälle att under professorns ledning vinna den

kännedom i astronomien och matematiska geografien, som sist nämnda göromål erförda

utöfver den, vid krigshögskolan i dessa ämnen meddelade undervisningen.

Slutligen anser jag proftj enstgöringen äfven höra omfatta tjenstgöring uti Landtförsvars-departementets

kommando-expedition. I donna expedition vinner aspiranten

behöflig kännedom om krigsstyrelsens mekanism och arméns alla förhållanden, på samma

gång som han der bibringas vana vid expeditionsföring.

Härtill kommer ytterligare, att aspiranten under en af de båda somrar, han vid

den topografiska afdelningen är tjenstgörande, bör deltaga uti generalstabens fältöfningar.

Detta 14 dagars afbrott uti de topografiska fältmätningarna är af ingen

betydenhet, jernjord! med vigten af deltagande uti nämnda fältöfningar och fördelen

af, att chefen för generalstaben under desamma kan ytterligare pröfva aspirantens

lämplighet för inträde i generalstaben.

Sammanlagd! skulle hela proftj enstgöringen sålunda komma att omfatta 21 år.

Billigt torde dock vara, att donna proftj enstgöringstid må kunna förkortas, om

aspirant, före anställningen i donna egenskap, redan genomgått något af de föreskrifva

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bil. N:o Sa till Körtel. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873.

profVen. Sådant torde ofta nog blifva fallet, hvad tjänstgöringen vid topografiska

fältmätningarna beträffar, då unge officerare, hvilka ej genast efter vunnen officersbefordran

kunna erhålla inträde vid de förberedande kurserna för krigshögskolan,

sannolikt skola söka att nyttigt för sin framtida anställning i generalstaben använda

det eller de år, öfver hvilka de hafva att förfoga, innan nämnda inträde kan försiggå;

och anställning vid topografiska afdelningens fältmätningar erbjuder härtill ett det

bästa tillfälle.

Af hvad jag här ofvan i underdånighet anfört framgår, att assurant före anställningen

i donna egenskap, bör af de föreskrifna kompetensvilkoren för befordran till

löjtnant i generalstaben, hafva fullgjort följande, nemligen:

Tjenstgöringen på eget vapen,

Krigshögskolans genomgående, och

Tjenstgöringen på ett af de båda öfriga hufvudvapnen; med rättighet för chefen

för generalstaben, att undantagsvis till anställning som aspirant anmäla officer, hvilken

ännu ej tjenstgjort på annat vapen än det han ursprungligen tillhört. I detta senare

fall bör dock den ofvan bestämda proftjenstgöringstiden med motsvarande tid förlängas.

Enligt nyss angifna bestämmelser skulle sålunda samtlige aspiranterne vara från

krigshögskolan utgångne elever. Men då den vid nämnda högskola aflagda examen,

äfven med en hög betygsqvot, ingalunda ensam utgör en borgen för den utexaminerades

lämplighet till stabstjenst, måste äfven hans öfriga militära egenskaper tagas

med i räkningen, och åt chefen för generalstaben, som i sin egenskap åt inspektör

för militärläroverken är i tillfälle att under tre ars tid med upmärksamhet följa cleverne

vid krigshögskolan, lemnas rättighet, att efter hörande af skolans chef och lärare

på generalstabslinien, bestämma den ordning, i hvilken de från krigshögskolan utexaminerade

eleverne höra inkallas till tjenstgöring såsom aspiranter.

Med iakttagande af nämnda ordning anmäler chefen för generalstaben hos Kongl.

Maj:t i underdånighet dem af desse officerare, hvilka önska komma i åtanke, till proftjenstgöringen

i generalstaben.

Vid bestämmandet af det antal aspiranter, som på en gång må till proftjenstgöring

vid generalstaben emottagas, torde behörigt afseende fästas derpå, att detta

antal blir tillräckligt stort, för att tillåta ett noggrant urval, men ej större, än att

generalstaben på ett tillfredsställande sätt förmår öfva detsamma. Då generalstabens

behof af aspiranter, enligt den i det föregående antydda afgången, är 4 till 6 af hvarje

kurs på krigshögskolan, och jag anser att i allmänhet högst hälften af aspiranterne

bör vinna inträde i generalstaben, får jag föreslå deras antal till högst 12 på en gång

tjenstgörande.

Oaktadt detta antal icke är för generalstaben nödvändigt, och jag är öfvertygad,

att det ofta både bör och kan förminskas till 10, 8, 6 eller till och med ännu färre,

anser jag mig dock, vid det förhållandet att krigshögskolan endast hvart annat ar

lemnar en rekryteringstillgång för generalstabens aspirantantal, icke höra sätta det

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873. 25

högsta tillåtna aspirantantalet för lågt, emedan lång väntan på anställning såsom

aspirant efter afslutad kurs vid krigshögskolan deraf kunde blifva en följd. Proftjenstgöringstiden

bör vidare delas i tvänne delar, så att aspiranterne första gången kommenderas

blott för ett år och derefter, om de fortfarande visa sig duglige, för ytterligare

ett och ett hälft år. Härigenom blir det möjligt att aflägsna de icke lämplige

befunne aspiranterne utan att, genom. en order om tjenstgöring»;^ uphörande, trycka

på desse officerare prägeln af att hafva illa motsvarat de från krigshögskolan om dem

hysta förhoppningarna.

Alle aspiranter, som fullgjort kompetensvilkoren för befordran till löjtnant i generalstaben,

höra återgå till tjenstgöring på sina regementen, för att sedan, om de till

inträde uti generalstaben anses lämplige, äfven blifva dertill föreslagne, dock icke förr

än minst 6 månader efter sedan deras proftjenstgöring uphört. Om en officer inkallas

till tjenstgöring i generalstaben såsom aspirant den 1 Oktober, hvilken tid jag

anser lämpligast, så slutar för honom 2? års tjenstgöring den 31 Mars, hvarefter 3

excercismånader och 3 månader sommarferier — tillsammans 6 månader — förflyta

för den, som efter denna tid blir utnämnd till generalstabsofficer. Ett sådant uphörande

med tjenstgöringen i generalstaben efter aspirant-tiden anser jag i väsentlig

mån underlätta gallringen bland aspiranterne.

Skulle det förhållande inträffa, att efter äspirant-tidens slut och ytterligare 6 månader

ingå vakanser förefinnas uti generalstaben för aspiranter, hvilka verkligen ega

en sådan förtjenst, att deras inkallande till tjenstgöring derstädes vore en fördel, så

anser jag, att chefen för generalstaben bör kunna föreslå sådane aspiranter till fortsatt

tjenstgöring för viss bestämd tid, på det intet längre afbrott må upstå i deras utbildande

till generalstabsofficerare.

Här ofvan angifna bestämmelser angående generalstabens aspiranter samman

fattar jag underdånigst på följande sätt:

Fordringarna för inträde uti generalstaben såsom löjtnant äro:

1) . Tre års vapenöfningar vid eget vapen samt minst ett

qvartals expeditionsföring derstädes, eller motsvarande öfningsoch

tjenstgöringstid vid värfvadt regemente eller korps;

2) . Genomgående af krigshögskolan på generalstabslinien;

3) . Ett års vapenöfningar vid hvartdera af de tvänne hufvudvapen

aspirant ej tillhör;

4) . 24 års proftjenstgöring i generalstaben i egenskap af

aspirant, omfattande:

a) Två somrars (första gången vid instruktionsafdelnin
gen,

andra gången vid fältmätningarna efter vapenöfningarna)

samt en vinters tjenstgöring vid topografiska afdelningen; samt

Bil. till Riksd. Prat. 1873. / Sami. i Afd. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

ivilstaten.

26 Bil. N:o 3 a till Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873.

b) Deltagande i generalstabens fältöfningar samt tjenstgöring

på hufvudstationen och uti Landtförsvars-departementets

kommando-expedition.

5). Betyg öfver nöjaktig färdighet i ridning.

Har officer redan före sin anställning såsom assurant genomgått

några af de till proftjenstgöringen i generalstaben hörande

öfningar med topografiska utdelningen e. d., må proftjenstgöringstiden

med motsvarande antal månader törkortas.

Bevistandet af en vapenöfning får inräknas i den för proftjenstgöringen

fastställda liden. Före anställningen som aspirant

skola de bär ofvan under N:o 1 och N:o 2 uptagna prof vara

genomgångna.

Aspiranterne, hvilkas antal ej får öfverstiga 12 på en gång

tjenstgörande, beordras till donna tjenstgöring, första gången för

ett år och sedan för 11 år, af Kongl. Näjd, uppå förslag af chefen

för generalstaben.

Sedan jag nu inför Eders Kongl. Näjd i underdånighet framställt de grunder,

hvilka jag anser höra vara de bestämmande hvad beträffar generalstabens militära

personal, öfvergå!- jag till generalstabens civilstat.

Uti Nådig Proposition till 1872 års Riksdag har Eders Kongl. Majd framhållit

nyttan och behöfligheten af det vetenskapliga biträde för de militära kartverksarbetena,

hvilket nuvarande topografiska korpsen eget- uti den på nämnda korps’ stat upförde

professorn. Med den organisation af generalstaben, jag bär underdånigst föreslagit,

kan denne vetenskapsmans biträde mindre än för närvarande undvaras; personalombytena

på topografiska afdelningen gorå hans ständiga, och oafbrutna arbete för kartverket

om möjligt ännu mera behöfligt, Jag anser derför, att nuvarande professorsbefattningen

vid topografiska korpsen bör öfverflyttas på generalstabens stat. Professorns

tjänsteåligganden, sättet för professorsbefattningens tillsättande m. m. förblifva

oförändrade; enda skilnaden blir, att nuvarande chefens för topografiska korpsen befogenhet

med afseende på förords afgifvande öfverlåtes åt chefen för generalstaben.

I sammanhang med bestämmelserna för krigshistoriska afdelningen af generalstabens

hufvudstation har jag i det föregående underdånigst antydt min åsigt vara, att

en särskild tjensteman borde antagas för att besörja vården och underhållet af krigsarkivet

med topografiska instrumentförrådet och det bibliotek, som tillhör statistiska

afdelningen vid Landtförsvars-departementets kommando-expedition. Dessa båda värderika

samlingar kräfva ovilkorligen att vårdas af en person, som för längre tid kan påräknas

att qvarstanna vid sin befattning. Af detta skål och med afseende derpå, att

äfven redovisningen för de på generalstabens stat uptagna anslag, lönernas utbetalning

m. m., redovisningen för topografiska utdelningens arbetsanslag o. s. v., fordra

en redogörare, har jag ansett lämpligast, att dessa båda befattningar förenas uti eu

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o l, om Statsverket 1873. 27

krigsarkivaries hand. Underdånigst föreslår jag derför, att på generalstabens stat

upföres lön för en krigsarkivarie och redogörare.

Krigsarkivariens åligganden blifva emellertid, såsom synes af det ofvan anförda,

ganska omfattande. Jag anser derför, synnerligast som krigsarkivarie!! äfven bör

vara närvarande i chefens för generalstaben expedition och dessutom beredas tillfälle

att uti det rikhaltiga arkiv, som är uti hans vård, anställa värderika forskningar, ett

ytterligare biträde vara honom behöflig!. Korn likvisst detta biträde efter omständigheterna

kan under vissa förhållande!! mera uteslutande blifva användt såsom räkenskapsförare,

under andra såsom bibliotheksamanuens, föreslår jag underdånigst, att

endast ett särskild! arfvode ställes till chefens för generalstaben förfogande för aflönande

af en amanuens eller annat biträde åt krigsarkivarie^ utom generalstabens på

stat uptag-na personal.

Krigsarkivarie!! tillsättes af Kongl. Maj:t efter underdånig ansökning och af chefen

för generalstaben ingifvet förslag å en af de sökande.

Slutligen anser jag de för närvarande vid topografiska korpsen anstälde båda

vaktmästarne höra bibehållas och ytterligare eu antagas, samtlig^ under benämning

”Vaktmästare vid generalstabens hufvudstation”.

Underdånigst föreslår jag derför att:

Generalstabens civilstat skall bestå af:

1 Professor,

1 Krigsarkivarie och redogörare,

1 Bibliotheksamanuens, samt

3 Vaktmästare.

Uti Bilaga II a har jag uptagit såväl hela den blifvande kostnader! för generalstaben,

ordnad efter bär framställda förslag, som ock de särskilda lönegradernas olika

förmåner. Vid lönernas bestämmande har jag så mycket som möjligt sökt tillämpa de

för de värfvade garnisonerade regementenas officerare bestämda stater, utan att dock

i alla delar kunna följa dem i anseende till de olika förhållandena vid generalstaben.

En af dessa olikheter hårrör deraf, att det för generalstabens tjenstbarhet är nödvändigt,

det alle dess officerare äro beridne på egna tjenstehästar. En generalstabsofficers

tjenstgöring i fält, likasom i fred under fälttjenst- och fält-öfningar, klöfver ovilkorligen

icke allenast att denne officer skall vara beriden, utan att han skall vara väl

beriden, samt att han aldrig af tjenstgöring till häst — denna må räcka huru länge

som helst — skall blifva så uttröttad, att lian icke omedelbart derefter är färdig att under

flere timmar kunna egna sig åt de expeditions- och generalstabsgöromål, som vänta

honom och som vanligen icke tåla något upskof. Om så behöfdes, skulle en mängd

exempel från senaste krig kunna framställas på nyttan utaf att hafva väl beridne

generalstabsofficerare, då desse annars hvarken inom de vidt skilda truppafdelnin-»

gärna, som de tillhöra, ej heller vid de rekognoseringar, som de beordras att utföra,

kunna lemna sine befälhafvare det verksamma biträde, som desse hafva rätt att fordra.

För att gorå sig försäkrad härom och äfvenledes derom att generalstabsofficerarne vid

Lönerna och

öfvergången

till den nya

staten.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Bil. N:o 3 a till Kong!» Maj:ts Nåd. Proposition No 1, om Statsverket 1873.

fälttjenst- och fält-öfningar samt framför allt vid mobilisering kunna gorå sig ordentligt

beridne, är det nödvändigt, att de ständigt hafva egna tjenstehästar under fredstid,

samt att för detta ändamål bestås dem tillräckliga häst- och furage-medel. I stat nu bestämda

häst- och furage-medel för underhåll af en häst, eller 370 Rdr, äro för ändamålet

alldeles otillräckliga, alldenstund stallhyra, skötsel och foder för en häst i allmänhet

upgå till omkring 600 Rdr för de officerare, som hafva egna hästar, hvartill ytterligare

komma skoning samt underhåll af sadel och betseltyg m. m., tillsamman utgående

till omkring 50 Rdr om året. Under alla fälttjenstöfningar måste dessutom en

generalstabsofficer alltid hafva 2:ne hästar, hvarför han vid dessa tillfällen är underkastad

särskild utgift för den andra hästens anskaffande. På grund af hvad jag sålunda

anfört får jag föreslå: att hvarje generalstabsofficer på stat må erhålla rationsersättning

och stallhyra för 2:ne hästar, med ovilkorlig skyldighet för honom att ständigt

hafva en ridhäst samt vid alla fälttjenstöfningar och mobilisering 2:ne ridhästar.

I afseende på sjelfva lönerna anser jag, att en löjtnant, sedan han genomgått

krigshögskolan och efter fulländad proftjenstgöring blifvit utnämnd på generalstabens

ordinarie stat, äfven bör erhålla så stor lön, att han med god hushållning kan lefva på

densamma, och har jag, med afseende derå att generalstabens officerare icke kunna

tilldelas semester, ansett denna lön icke kunna sättas lägre än 1,600 Rdr, hvilken lön

visserligen öfverstiger den för en löjtnant vid garnisonsregemente bestämda lönen,

men är föreslagen såsom en rättvis ersättning derför, att generalstabsofficerarne under

hela året äro i ständig tjenstgöring. Fastän jag icke anser, att generalstabsofficerarne

höra hafva störa löner utan snarare tvärtom, emedan platserna uti generalstaben icke

böra eftersträfvas för vinnandet af en god inkomst, utan för att genom träget och

godt arbete tjena till trappsteg för en något hastigare befordran än i den öfriga armén,

vidhåller jag dock nödvändigheten att uti denna, den första lönegraden inom generalstaben

sätta aflöningen så hög, att generalstabsofficer!! genom densamma kommer

till en nödtorftig bergning.

Kaptenernes i generalstaben löner har jag icke ansett kunna rimligtvis sättas lägre

än ryttmästarnes vid de värfvade kavaleriregementena eller 2,400 Rdr. Jag har härvid

icke ifrågasatt någon särskild semester-ersättning och ej heller någon ersättning åt

generalstabens kaptener för de ökade inkomster, som ryttmästarne vid de värfvade

kavaleriregementena hafva i egenskap af sqvadronschefer och passevolantörer, alldenstund

jag anser generalstabens kaptener, genom vunnen befordran vid relativt yngre

år'' redan hafva erhållit afl den ersättning, som bör tillkomma dem. Kaptensplatserna

uti generalstaben skoja ej heller vara af den beskaffenhet, att deras innehafvare kunna

på dem qvarstanna till pensionsåldern. Samma förhållande bör det äfven vara med

majorsplatserna i generalstaben, och anser jag derför, att lönerna derstädes icke höra

sättas så högt, att icke generalstabens majorer i allmänhet finna det med sin fördel

öfverensstämmande att blifva förflyttade till arméns regementen, vare sig värfvade eller

indelta. Jag har derför för generalstabens majorer föreslagit 2:ne löneklasser, af

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o i, om Statsverket 1873. 29

hvilka 2:a klassens lön, 3,000 kär, är lägre, och l:a klassens, 4,000 Rdr, lika med den

lägsta majorslönen vid ett garnisonsregemente.

Ett annat förhållande intrader deremot vid bestämmandet af öfverste-löjtnanternes

och öfverstens löner. Dessa ansvarsfulla befattningar, till hvilka deras innehafvare

törst efter mångårigt och träget arbete kunna hinna, från hvilka de endast kunna

transporteras till regementschefer eller vid hvilka de äfven kunna bibehållas ända till

pensionsåldern, om detta t. ex. för den topografiska eller den krigshistoriska afdelningen

befinnes lämpligt, höra tillförsäkra sine innehafvare en ekonomiskt oberoende

ställning äfven med familj, och tvekar jag derför ej, att för öfverste-löjtnanterne föreslå

en lön af 5,000 och för öfversten af 6,000 Rdr.

Chefen för generalstaben anser jag höra upföras till samma aflöningsförmåner

som general-fälttygmästaren och chefen för artilleriet, eller lön, taffelpengar, furageersättning

m. m. 8,250 Rdr. Jemte inqvarteringsersättning 750 Rdr komma hans aflöningsförmåner

att upgå till 9,000 Rdr, eller till samma belopp, som bestås såväl generalfälttygmästaren

som generalbefälhafvarne.

Till slut vill jag vid detta förslag till löner för generalstabens officerare hafva

uttalat den mening, att större delen af de föreslagna lönerna äro alltför låga, samt

att jag endast på grund af nuvarande afiöningsförhållanden vid armén icke ansett mig

höra uptaga dem till högre belopp, kommande dock eu blifvande lönereglering för

armén att äfven medföra en derefter lämpad förändring i den bär föreslagna lönestaten.

Vidare har jag trott mig höra bereda jemväl generalstabens aspiranter någon

ersättning för den dem åliggande trägnare tjenstgöring^. Som de dock fortfarande

under hela proftjenstgöringstiden tillhöra hvar och en sitt regemente och från detta

regemente åtnjuta lön efter innehafvande grad, har jag ansett, att den dem tillerkända

ersättningen bör utbetalas i form af arfvode, bestämdt till det belopp, att deras samtliga

behållna aflöningsförmåner, oberäknad! inqvarteringsersättning, icke understiga

1,200 Rdr Rmt årligen.

De för civilstaten underdånigst föreslagna löner äro jemväl uptagna å Bilaga II a.

Hvad professorn beträffar, torde lönen bära bestämmas till 4,000 Rdr, som sedermera

hvart femte år, uppå förslag af chefen för generalstaben, kan ökas med 500

Rdr, till dess att lönen upgår till 5,000 Rdr. Jag anser, att detta lönens successiva

höjande skall bereda generalstaben den väsentliga fördel, att på denna vigtiga plats

bibehålla en skicklig vetenskapsman. För den nuvarande professorn bör lönen —

4,500 Rdr — efter 10 års tjenstgöring äfven kunna höjas till 5,000 Rdr.

Af samma skäl har jag för krigsarkivarie!! föreslagit en lön, som vid tjenstens

tillträde upgår till 3,000 Rdr och som sedermera hvart femte år, uppå förslag af chefen

för generalstaben, kan ökas med 500 Rdr, tills densamma upnår ett belopp af 4,000 Rdr.

Jag har äfven förordat, att chefen för generalstaben må antaga ett biträde åt

krigsarkivarie!! mot ett i stat bestämdt arfvode, och får jag bär föreslå att detta arf
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Bil. N:o 3 a till R oval. Maj tfa Nod. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873.

vode bestämmes till 1,500 Rdr, samt att det, då innehafvare deraf tjenstgjort 5 år uti

krigsarkivet, må på förslag af chefen för generalstaben kunna ökas med ytterligare

500 Rdr.

För de tre vaktmästarne vid generalstabens hufvudstation har jag ansett mig

höra föreslå eu aflöning af 750 Rdr för den äldste och 650 för de två yngre.

I afseende på ersättning för inqvartering och servis får jag föreslå: att chefen

för generalstaben matte erhålla samma ersättning som generalfälttygmästare!! och

chefen för artilleriet, öfrige officerare, äfvensom vaktmästarne, enligt gällande inqvarteringsordning,

professorn i generalstaben lika med professorn vid topografiska

korpsen samt krigsarkivarie!! lika med en kapten i generalstaben.

Härvid anser jag mig dock böra anmärka, att icke allenast de vid generalstabens

hufvudstation och uti Landtförsvars-departementets kommando-expedition tjenstgörande

utan allé generalstabsofficerare höra komma i åtnjutande af ersättning för inqvartering och

servis, emedan lönebeloppen för majorer och kaptener, hvilka kunna komma att beordras

såsom stabschefer, blifvit safta så lågt, att detta tillägg till deras löneinkomster är

väl behöflig!; och torde inqvarteringen höra för allé, som icke blifva stationerade i

Stockholm eller Göteborg, beräknas enligt den för rikets öfriga städer gällande iuqvarteringstariffen,

oberoende derutaf, om deras tjenstgöringsort är i stad eller på

landet. Aspiranterne, som beordras till tjenstgöring vid generalstaben, anser jag äfven

höra erhålla ersättning för inqvartering och servis efter den grad, de innehafva.

Då de lönebelopp för generalstaben, som jag bär föreslagit, utan tvifvel äro låga

i förhållande till de fordringar, som äro upställda för inträde uti staben, och det ansträngda

arbete, som i nämnde stab fordras, anser jag mig bära bereda löntagarne

flen fördel att månadtligen utbekomma en del af sina löneförmåner och får derföre

föreslå: att löner och rationsersättningar utbetalas i förskott på första dagen i hvarje

månad, hvaremot ersättning för inqvartering och servis bör utbetalas qvartalsvis.

Vid topografiska korpsens fullständiga ingående uti generalstaben, hvaraf den

redan utgör eu del, måste dock tagas i betraktande, att de 2:ne förste kaptenerne vid

topografiska korpsen hvardera hafva 3,(XX) Rdr i lön, under det att enligt den af mig

föreslagna lönestaten generalstabens kaptener endast skulle hafva 2,400 Rdr. Jag får

med anledning deraf föreslå: att de tvänne förste kaptenerne vid topografiska korpsen

vid deras öfverflyttande på generalstabens stat, fortfarande och så länge de som

kaptener på densamma qvarstå, måtte erhålla sina löneinkomster oförminskade, och

att det dertill behöflig!! beloppet, 600 Rdr för hvardera, måtte få tagas af de för aspiranters

aflönande förslagsvis upförda 6,000 Rdr, eller af de besparingar, som för detta

ändamål kunna göras på anslaget till generalstaben.

I afseende på den nuvarande topografiska korpsens officerares inträde i den

nya generalstaben, får jag dessutom anmärka, att desse visserligen med bibehållande

åt innehafvande fenster och löneförmåner kunna till den här föreslagna generalstaben

öfverflyttas, men att de icke förr än i män af befordran till högre, än de nu af dem

innehafvande, tjenstegrader eller löneförmåner kunna utnämnas till öfveradjutanter eller

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:U Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873. 31

stabsadjutanter, alldenstund de enligt regeringsformen icke utan ransakning och dom

kunna tran sina nu innehafvande tjenstebefattningar afskedas.

Till slut anser jag mig höra besvara den frågan, huruvida öfvergången till den

sålunda föreslagna generalstaben redan under år 1874 bör verkställas.

Häi vid torde först höra beaktas det behof af arbetskrafter, som erfordras om

generalstaben skall kunna motsvara sin bestämmelse och fullgöra de många och omfattande

värf, hvilka i detta memorial blifvit omnämnda. Ett fördröjande af organisationens

genomförande skulle icke allenast fortfarande gorå det omöjligt att medhinna

hvad inom generalstaben bör uträttas, utan antagligen äfven hafva till följd, att arbetskraften

inom densamma snart nedginge till det på nuvarande ordinarie stat fastställda

antal officerare. Förlusten af de arbetskrafter, hvaröfver generalstaben förfogat genom

de å densamma utan arfvode för närvarande tjenstgörande officerare, skulle framtvinga

ett afbrott i det framåtskridande, som under de senaste åren visat sig, och med det

i ingå antal officer ai e, som aterstode, skulle den statistiska utdelningen icke kunna

uprätthållas och utvecklingen af den påbörjade kommunikationsafdelningen afstanna.

För att undgå dessa befarade olägenheter och kunna oafbrutet fortgå på den väg till

målet, hvilken nu under fördelaktiga omständigheter är beträdd, anser jag att generalstaben

redan under ar 1874 bör upsättas till hela det föreslagna antalet officerare,

dock med den modifikation inom de särskilda graderna, som jag bär nedan skall

hafva Nåden föreslå.

Jag har redan i detta förslag omnämnt de nuvarande generalstabsofficerarnes

både nit och skicklighet äfvensom dessa egenskaper hos topografiska korpsens officerare

uti alla de arbeten, som i den föreslagna organisationen komme att tillhöra

den topografiska afdelningen, hvarjemte jag icke anser mig höra lemna oanmärkt,

att redan 2:ne af korpsens officerare varit anställde såsom stabschefer uti militärdistrikten,

likasom att en officer af nämnda korps för närvarande är anstäld uti stabstjenst

vid Franska armén.

Generalstabens officerare med i stat bestämda arfvoden äro 22 och topografiska

korpsens för närvarande 9, hvarförutom 5 officerare, af hvilka 3 generalstabsofficerare,

äro utan arfvode tjenstgörande uti Kommando-expeditionen samt den statistiska afdelningen

eller litografiska inrättningen.

Om än icke allé desse 36 officerare komma att ingå i den nya generalstaben,

kan dock det behöfliga antalet fyllas med dertill lämplige officerare ur armén, och såsom

aspiranter kunde elever från senaste kurs vid krigshögskolan antagas. Någon

svårighet att redan 1874 upsätta den nya generalstabens hela officersantal torde alltså

icke förefinnas, om än desse officerare, af lätt begripliga skäl, icke kunnat upfylla alla

de fordringar, som bär ofvan blifvit bestämda för antagandet till generalstabsofficer.

Vid nybildandet af en generalstab må man icke fordra att till utförandet af det

inom densamma förekommande mångsidiga arbetet, utan undantag, kunna anställa

personel med den fullständiga sakkännedom och vana, som endast vinnes genom upfostran

inom en ordnad generalstab, och att inskjuta organisationens genomförande i

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Bil. N:o 3 a till Kong! Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873.

afvaktan på ett yngre slägte, som i allo upfyllt de fordringar, hvilka bär ofvan stadgas

för vinnande af löjtnants grad i generalstaben, vore desto mindre välbetänkt, som man

derigenom utan tvifvel skulle stäfja det framatgaende, hvars kontinuitet endast genom

organisationens skyndsamma genomförande torde kunna bevaras. Och desse officer are

af ett yngre slägte blifva alltid, efter fullgjorda prof — äfven om organisationen icke

fördröjes — en generalstabens vinning; men deras förmåga att utföra sitt värf blir

dock i väsentlig man beroende åt det arbete, som nuvarande generalstabsofficeraie

förut kunna hafva utfört och de nya banor i krigsvetenskapens tjenst de fortfarande

komma att bryta.

Om jag sålunda anser, att den af mig föreslagna generalstabsorganisationen redan

under loppet af 1874 bör till hela sin utsträckning sättas i verket, så är detta, såsom

jag förut nämnt, blott i afseende på antalet officerare, hvilka böra i generalstaben anställas.

Beträffande åter de grader, desse officerare skola vid organisationens tillämpning

1874 erhålla, torde det deremot icke vara skal att låta dem allé uprycka uti de

grader, som bär blifvit för generalstabens officerare föreslagna, emedan detta för en

del af ''stabens officerare skulle medföra en alltför hastig befordran, ännu oförtjent och

derföre äfven betagande de olika graderna i generalstaben det anseende, de böla ega.

En chef för generalstaben är emellertid alltid nödvändig att genast tillsätta, äfven

om Eders Kongl. Näjd skulle finna lämpligt, att till eu början och till dess hela generalstabsorganisationen

blifvit fullständigt genomförd, endast utnämna honom till öfverste

och chef för generalstaben, ett förhållande, som jag dock anser icke höra medföra

någon nedsättning uti de bär ofvan för nämnde chef föreslagna aflöningsförmåner,

hvilka på grund af för handen varande aflöningsförhållanden ändock blifvit föreslagna

till lägre belopp, än jag rätteligen anser höra tillkomma innehafvare!! af denna vigtiga

och ansvarsfulla befattning.

Öfverste- och öfverstelöjtnants-befättningarna anser jag äfven höra genast pa

ordinarie stat tillsättas, i anseende till dessa befattningars vigt och nödvändighet för

generalstaben.

Generalstabens ölrige 34 officerare anser jag deremot höra under loppet af 1874,

1875, 1876, 1877 och 1878 vara fördelade efter grad, på sätt nedanstående tabell utvisar.

Lönegrader.

1874.

1875.

1876.

1877.

1878.

Majorer af lista klassen..................

4

4

4

4

4

Majorer af 2:dra klassen.................

3

4

5

5

6

Kaptener.......................................

13

14

15

16

16

14

12

10

9

8

Summa

34

34

34

34

34

Om detta förslag till generalstabsorganisationens successiva genomförande antages,

komma de officerare, som 1878 befordras till kaptener i generalstaben, att nå

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873. 33

denna grad efter 12 till 14 års tjenstgöring såsom officerare eller efter något längre

tid, än jag här ofvan beräknat såsom den inom den nya generalstaben vanliga. År

1878 kunna äfven aspiranter af de nu vid krigshögskolan studerande officerarne hafva

slutat sin proftjenstgöring.

Enligt förestående förslag till generalstabens organisation samt till organisationens

genomförande under tidrymden 1874—1878, skulle, såsom Bilaga II a utvisar,

hela kostnaden för organisationen, fullständigt genomförd, upgå till ett belopp af

163,870 Rdr utan, samt 166,370 Rdr med den föreslagna högsta lönetillökningen uti

civilstatens löner, hvarvid jag dock må fästa upmärksamheten derpå, att det förslagsvis

upförda anslaget till arfvoden åt aspiranter under vanliga förhållanden icke kommer

att till hela beloppet utgå. Enligt Bilaga II b synes ock, att till bestridande

af dessa utgifter finnas för närvarande tillgängliga medel 67,160 Bär, hvarför hela

tillökningen skulle komma att upgå till 96,710 Rdr och allra högst 99,210 Rdr. Bilaga

III utvisar kostnaden för generalstaben under de olika åren 1874, 1875, 1876, 1877

och 1878, hvaraf framgår att för år 1874 denna kostnad upgår till 157,770 Rdr, och

sålunda med 90,610 Rdr öfverstiger för närvarande tillgängliga medel.

Underdånigst får jag derför föreslå:

att Eders Kongl. Näjd täcktes framställa Nådig Proposition

till Riksdagen så väl om godkännande af den i Bilaga II a uptagna

stat för generalstaben att, i man af generalstabsorganisationens

fullständiga genomförande, hvilket i öfverensstämmelse

med Bilaga III bör ega rum under åren 1874, 1875, 1876, 1877

och 1878, lända till efterrättelse, som äfven att de i Bilaga II b

upgifna 67,160 Rdr måtte från och med år 1874 afföras från de

stater, på hvilka de för närvarande äro upförda, och jemte ett

nytt anslag af 90,610 Rdr på generalstabens ordinarie stat upföras,

börande särskilda kostnader för inventarier m. m., Indika i

och för donna organisation kunna blifva beköfliga, utaf besparingar

på 1874 års ordinarie anslag bestridas; samt

att topografiska korpsen måtte helt och hållet upgå uti och

förenas med generalstaben, med förbehåll likväl att ingen af donna

korps mot sin vilja må från innehafvande grad och löneförmåner

förflyttas, hörande skilnaden mellan den högre lön, som topografiska

korpsens nuvarande kaptener af l:a klassen upbära, och den

som för generalstabens kaptener blifvit föreslagen, utgå af besparingar

på anslaget för generalstaben.

Derjemte får jag äfven underdånigst föreslå:

att Eders Kongl. Maj:t täcktes framställa Nådig Proposition

till Riksdagen, dels om upförande på generalitetets stat af lön åt

chefen för generalstaben, ingående tillsammans med taffel pengar

Bil. till Biksd. Prof. 1873 1 Sami. 1 Afd. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Bil. No 3 a titt Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 1, om Statsverket 1873.

och furage-ersättning till 8,250 Rdr, samt 5 arfvoden om 500 Rdr

hvartdera, till 5 adjutanter hos generalbefälhafvarne, dels äfven

om den förhöjning utaf 6,555 Rdr uti inqvarteringsanslagen, som

genom förestående organisation blifver nödvändig.

I sammanhang härmed får jag äfvenledes föreslå:

att chefen för generalstaben må tillerkännas samma pensionsrätt

som generalfälttygmästare!! och chefen för artilleriet;

att för generalstabens öfrige officerare samma pensionsrätt

må bestämmas, som hittills varit gällande för topografiska korpsens

officerare, med det undantag likväl, att generalstabens kaptener

endast erhålla pension lika med topografiska korpsens kaptener

af 2:a klassen;

att professorn och krigsarkivarie!! må tillerkännas pensionsrätt

i förhållande till den lön de vid afskedstagande! kunna beräknas

innehafva, nemligen professorn lika med öfverstelöjtnant

vid topografiska korpsen och krigsarkivarie!! lika med major vid

samma korps.

Stockholm den 8 Januari 1873.

O. WEIDENHIELM.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873. 35

Bil. I a.

Offlcerarnes fördelning till tjenstgöring under fredstid.

Chef för generalstaben ..................................................................................................... 1.

Adjutant hos chefen för landtförsvarsdepartementet..................................................... 1.

» » » » generalstaben ........................................................................... 1.

Tjenstgörande i kommando-expeditionen ...................................................................... 5.

» såsom stabschefer vid militärdistrikten.................................................. 5.

» » » hos inspektören för kavaleriet.............................. 1.

» » » vid lifgardesbrigaden................................................ 1.

« » » hos militärbefålet på Gotland ............................... 1.

» « adjutant i arméförvaltningens intendentsdepartement............... 1.

A d kommunikationsafdelningen......................................................... 2.

-L 8 militärstatistiska afdelningen..................................................... 5.

^ krigshistoriska afdelningen......................................................... 3.

’> " topografiska afdelningen ............................................................ 10.

Disponible till särskilda uppdrag...................................................................................... 2.

Summa 39.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N: 1, om Statsverket 1873.

Bil. 16.

Offlcerarnes fördelning efter grad.

Generalmajor Chefen för staben.............................................................................. 1.

Öfveradjutanter: Kommandoexpeditionen......... Expeditionschefen och souschefen 2.

Kommunikationsafdelningen Afdelningschefen........................... 1.

Militärstatistiska afdelningen Dito och hans närmste man 2.

Krigshistoriska afdelningen Dito .................................... 1.

Topografiska afdelningen Dito och hans närmste man 2.

Stabschefer ....................................................................................... 6. 14,

Stabs adjutanter

Kaptener: Kommando-expeditionen................................................................. 2.

Kommunikationsafdelningen........................................................... 1.

Militärstatistiska afdelningen ......................................................... 1.

Krigshistoriska afdelningen ............................................................ 2.

Topografiska afdelningen .............................................................. 5.

Adjutant hos chefen för landtförsvarsdepartementet..................... 1.

Dito » » » generalstaben.......................................... 1.

Stabschefer ..................................................................................... 2.

Disponibel till särskilda updrag..................................................... 1. ig.

Löjtnanter: Kommando-expeditionen................................................................. 1.

Militärstatistiska afdelningen............................................................ 2.

Topografiska afdelningen ............................................................... 3.

Arméförvaltningens intendentsdepartement.................................... 1.

Disponibel till särskilda updrag...................................................... 1. g.

Summa 39.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873. 37

Stat för Generalstaben.

Bilaga II a.

Militär-Staten.

Löner.

Häst- och

furage- ra edel.

Diverse

utgifter.

Summa.

1 Generalmajor................................................

Öfver adjutanter:

Upförd på Gf

neralitete

s stat.

1 Öfverste ......................................................

6,000

740

1 Öfverstelöjtnant...........................................

5,000

740

2 D:o .............................................

10,000

1,480

1 Major .........................................................

4,000

740

3 D:0 .......................................................

12,000

2,220

1 Major .......................................................

3,000

740

5 D:o .........................................................

15,000

3,700

Stabsadjutanter:

1 Kapten.........................................................

2,400

740

15 D:o .........................................................

36,000

11,100

1 Löjtnant......................................................

1,600

740

7 D:o ......................................................

11,200

5,180

Summa

106,200

>) 28,120

134,320

Civil-Staten.

1 Professor...........................................................

2) 4,000—5,000

1 Krigsarkivarie....................................................

3) 3,000-4,000

1 Amanuens (arfvode).............................................

4) 1,500-2,000

1 Vaktmästare (arfvode).........................................

750

1 D:o (arfvode)..........................................

650

1 D:o (arfvode)..........................................

650

Summa

Diverse utgifter.

Arfvoden åt aspiranter (förslagsvis) ........................

10,550-13,050

—

6,000

10,550 -13,050

Arkivet och bibliotheket, inköp af böcker, kartor, o. s. v.

Generalstabens fältöfningar, kommunikations-afdelnin-

2,000

gens resor, resestipendier, m. m........................

9,000

Expenser, renskrifning, tryckningskostnader.............

2,000

Summa

19,000

19,000

Summa Summarum

—

—

163,870-166,370''

Anmärkningar:

'') Häst- och furage-medlen åtnjutas med skyldighet för generalstabsofficer att ständigt hafva en ridhäst, samt

vid fälttjenstöfningar och mobilisering 2:ne ridhästar.

2) Professorns lön kan höjas efter 5 år till 4,500 och efter 10 år till 5,000 Roll-.

3) Krigsarkivariens » » » 5 » » 3,500 » » 10 » » 4,000 »

4) Amanuensens arfvode » » 5 - » 2,000 R:dr.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873.

Bilaga II b.

Öfversigt

öfver den förökade kostnad för statsverket, hvilken upkommer genom antagandet af detta förslag:

.................................... 163,870-166,370.

.......................... 36,250

................ 16,450

........ 600

........ 500

......... 1,790

Sammangör 2,890

Återstår 13,560

Anslaget till generalstabsofficerares bildande....................................... 10,000

Arfvoden åt 5 stabschefer vid militärdistrikten.................................... 5,000

» » 1 >, på Gotland............................................... 1,000

» » 1 » hos inspektören för kavaleriet..................... 750

» ii 1 ii vid lifgardesbrigaden ......................... 600

Summa 67,160

Hela organisationen, genomförd, kostar ...

För närvarande disponible medel:

Anslaget till Topografiska Korpsen ...

» » Kommando-expeditionen

Afgår: Lön åt en Vaktmästare ..

ii ii ii Stentryckare .

Expenser ......................

Återstår att fylla genom nytt anslag 96,710 - 99,210.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a till Kongl. Majtts Nåd. Proposition Ar:o 1, om Statsverket 1873. 39

Öfvergångs-Stat

Bilaga III.

för Generalstaben under åren 1874—1878.

Löner för Militär-Stateu.

1874.

1875.

1870.

1877.

1878.

Antal

löner.

Löne-

belopp.

Antal

löner.

Löne-

belopp.

Antal

löner.

Löne-

belopp.

Antal

löner.

belopp, i

Antal ;

löner.

Löne-

belopp.

Öfver adjutanter:

Öfverste..............................

i

6,000

i

6,000

i

6,000

i

6,000

i

6,000

Öfverstelöjtnant .................

i

5,000

i

5,000

i

5,000

i

5,000

i

5,000

l):o ..................

2

10,000

2

10,000

2

10,000

2

10,000

2

10,000

Major af l:a klassen............

1

4,000

1

4,000

1

4,000

1

4,000

1

4,000

D:o .........

3

12,000

3

12,000

3

12,000

3

12,000

3

12,000

Major af 2:a klassen............

1

3,000

1

3,000

1

3,000

1

3,000

1

3,000

D:o ......

2

6,000

3

9,000

4

12,000

4

12,000

5

15,000

Stabsadjutanter:

Kapten ..............................

1

2,400

1

2,400

1

2,400

1

2,400

1

2,400

»:<> ..............................

12

28,800

13

31,200

14

33,600

15

36,000

15

36,000

Löjtnant ...........................

1

1,600

1

1,600

1

1,600

1

1,600

1

1,600

D:o ...........................

13

20,800

11

17,600

9

14,400

8

12,800

7

11,200

Summa

38

99,600

38

101,800

38

104,000

38

104,800

38

106,200

Häst- och furage-medel åt 38 offi-

cerare å 740 R:dr ...............

—

28,120

—

28,120

—

28,120

—

28,120

—

28,120

Löner åt civil-staten..................

—

*) 11,050

—

11,050

—

11,050

—

11,050

—

11,050

Diverse utgifter ........................

—

19,000

—

19,000

—

19,000

—

19,000

—

19,000

Summa Summarum

—

157,770

—

159,970

—

162,170

162,970

—

164,370

För närvarande disponibla medel

—

67,160

—

67,160

--

67,160

—

67,160

67,160

Återstår att fylla genom nytt anslag

—

90,610

—

92,810

—

95,010

—

95,810

97,210

*) Nuvarande innehafvaren af professorsbefattningen åtnjuter redan från och med innev. år en lön af 4,500 Rdr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

INNEHALL.

Sid.

Inledning ................................................................................................................................ 1-

Officersantalet........................................................................................................................... 2.

Officerarnes fördelning efter grad................................................................................-.............. 3.

Generalstaben utgör en korps med egen lönestat......................................................................... 5.

Officerarnes turberäkning inom generalstaben.............................................................................. 8.

Chefens för generalstaben allmänna åligganden; han är jemväl inspektör för militärläroverken....... 9.

Befordran inom generalstaben ...............................................................-.............-..................... 9.

Hufvudstationens afdelningar och officerarnes tjenstgöring derstädes.............................-................ 10.

Ombyte af tjenstgöringsart efter viss tid..................................................................................... 11.

Tjenstgöringen i Landtförsvars-departementets kommando-expedition............................................. 11.

Tjenstgöringen vid militär-distriktens m. fl. staber..................................................................— 12.

Tjenstgöring vid Arméförvaltningens intendentsdepartement.................... 13.

Adjutanten hos chefen för Landtförsvars-departementet................................................................ 13.

Adjutanten hos chefen för generalstaben..................................................................................... 13.

Kommunikations-afdelningen .... 14.

Militärstatistiska afdelningen................................................................................-..................... 15.

Krigshistoriska afdelningen..................... 15.

Topografiska afdelningen............................................................................................................ 16.

Officerarnes deltagande i de årliga vapenöfningarna, m. m. .......................................................... 19.

Generalstabens fältöfningar.................................................................... 21.

Generalstabens aspiranter.......................................................................................:.................. 22.

Civilstaten _ _.............................................................................................................................. 26.

Lönerna och öfvergången till den nya staten............ 28.

Bilaga I a................................................................................................................................. 35.

Bilaga I b................................................................................................................................ 36.

Bilaga II a............................................................................................................................... 37.

Bilaga II b............................................................................................................................... 38.

Bilaga III................................................................................................................................. 39.

Stockholm, 1873 P, A. Norstedt & Söner, Kong!. Boktryckare.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 b. till Kong],. Majds Nåd. Prnp. N:o 1, om Statsverket 1873.

1

Utdrag af Protokollet öfver Landtförsvars-Ärenden, hållet

inför Hans Magt Konungen i Stats-Rådet å Stockholms

Slott den 20 December 1872.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Jnstitie-Statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Bredberg,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Wcern,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer och

Weidenhielm.

Chefen för Landtförsvars-Departementet, Stats-Rådet Weidenhielm

föredrog i underdånighet

1.

Armé-Förvaltningens underdåniga skrifvelse den 25 sistlidne Oktober,

med. öfverlemnande af Revisorn och Bokhållaren i Armé-Förvaltningens

Fortifikations-Departement Anders Gustaf Englunds af läkarebetyg och

tjensteförteckning åtföljda underdåniga ansökning att, då han, som för

Bih. till Riksd. Prof. 1873. 1 Sami. 1 Afd. 9

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bil. N:o 3 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

eu svår öroninflammation år 1867 blifvit opererad på båda ögonen, hvarigenom

visserligen fullkomlig blindhet förekommits, likväl aldrig blifvit

så återställd, att han kunnat återinträda i tjenstgöring, Ivongl. Maj:t

täcktes, med fästadt afseende dels på hans trettiotreåriga anställning i statens

tjenst dels ock på den bekymmersamma ställning, hvari han, enligt

ansökningen jemväl bifogadt intyg, med en sjuklig hustru och tio oförsörjda

barn sig befunne, till Riksdagen aflåta proposition om hans uppförande

på allmänna indragningsstaten med bibehållande af hela den

ordinarie lön, hvaraf han på Armé-Förvaltningens stat vore i åtnjutande;

till hvilken underdåniga ansökning Armé-Förvaltningen tillstyrkt Nådigt

bifall.

Då genom det ansökningen bifogade läkarebetyg blifvit styrkt, att

Revisorn och Bokhållaren Anders Gustaf Englund sedan flera år tillbaka

Genom synsvaghet varit och fortfarande vore urståndsätta att skota sina

tj e n s t e åli gg an de n och att ingen utsigt funnes, att han någonsin kunde

blifva i stånd dertill, ansåg Stats-Rådet, med anledning af Rikets Ständers

vid 1854 års riksdag meddelade förklarande i fråga om obotlig ansedd

lam, blind eller sinnesvag tjensteman^ skiljande från ordinarie beställning

i rikets tjenst, sig höra i underdånighet tillstyrka, det Kongl. Maj.t

täcktes i Nåder föreslå Riksdagen, att Englund måtte från och med

månaden näst efter den, i hvilken lian erhölle afsked från sin i ArméFörvaltningens

Fortifikations-Departement innehafvande befattning, på

allmänna indragningsstaten uppföras till åtnjutande under sin återstående

lifstid af en årlig pension till belopp af Tvåtusentvåhundra Emir, motsvarande

den aflöning, han för närvarande uppbure; och hemställde, i

händelse af Nådigt bifall härtill, Stats-Rådet i underdånighet, att protokollsutdrag

härom måtte Finans-Departementet meddelas för iakttagande

vid regleringen af Riksstatens nionde hufvudtitel.

2.

Andre Kapitenen vid Westerbottens Fältjägare-Corps Frans Hugo

Grafströms af Chefen för nämnda corps uti memorial den 16 sistlidne

November öfverlemnade och af läkarebetyg åtföljda underdåniga ansökning

att, enär han lede af döfhet, hvilken åkomma hindrade honom att

uppfylla sina tjensteåligganden, men hans tillgångar icke medgåfve honom

att lemna krigstjensten, Kongl. Maj:t täcktes, ehuru han ej uppnått för

pensionsrätt föreskrifna lefnads- och tjenstår, tillägga honom pension

enligt grunderna i Kongl. Blefven den 21 November 1865 och den 9

Februari 1858.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 b. till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873. 3

Med anledning häraf hade Corps-Chefen, med vitsordande att Kapitenen

Grafströms berörda åkomma vore af den beskaffenhet, att han å

fältet vore alldeles o tjenstbar, anfört, att det, med det ringa antal befäl,

hvaröfver corpsen disponerade, vore för dess tjenstbarhet af högsta vigt,

att samma befäl kunde fullgöra sina åligganden, hvadan Corps-Chefen'' i

underdånighet hemställt, det Kongl. Maj:t täcktes till näst sammanträdande

Riksdag aflåta Proposition om Kapitenen Grafströms uppförande å

allmänna indragningsstaten till åtnjutande af den pension, Kongl. Maj:t

kunde finna skäligt bestämma, till hvilken underdåniga hemställan General-Befälhafvaren

i femte Militär-Distriktet tillstyrkt nådigt bifall.

Då af det ansökningen bilagda läkarebetyg blifvit styrkt, att Kapitenen

Grafström allt sedan år 1854 lidit af fel i hörseln, hvaraf vållats

eu temeligen betydlig döfhet, och att denna åkomma, hvilken på de

sednare åren tilltagit, med största sannolikhet icke lemnade hopp om förbättring,

samt, enligt hvad Corps-Chefen vitsordat, Kapitenen Grafström

till följd af berörda åkomma vore å fältet fullkomligt o tjenstbar, ansåg

Stats-Rådet, med anledning af Rikets Ständers vid 1854 års riksdag meddelade

förklarande i fråga om obotlig ansedd lam, blind eller sinnesvag

tjensteman skiljande från ordinarie beställning i rikets tjenst, sig böra i

underdånighet tillstyrka, det Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen,

att Kapitenen Grafström måtte från och med månaden näst efter

den, i hvilken han erhölle afsked ur Krigstjensten, på allmänna indragningsstaten

uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid af en

årlig pension till belopp af Sjuhundra femtio R:dr, motsvarande hans nu

innehafvande lön enligt normalstat; dock med vilkor att han från tjensten

aflinge, innan han blefve till pension från Arméens Pensionskassa

berättigad; och hemställde, i händelse af nådigt bifall härtill, Stats-Rådet

i underdånighet, att protokollsutdrag härom måtte Finans-Departementet

meddelas för iakttagande vid regleringen af Riksstatens nionde hufvudtitel.

3.

T. f. Chefens för Krigshögskolan af t. f. Inspektören för MilitärLäroverken

förordade underdåniga memorial den 5 sistlidne Oktober, med

underdånig hemställan, att Kongl. Maj:t täcktes till näst sammanträdande

Riksdag aflåta nådig proposition om beviljande af pension åt vaktmästaren

och väbeln vid Krigshögskolan, f. d. Sergeanten Johan August Göhle,

hvilken, född år 1804, tjena! dels vid Vendes Artilleri-regemente, Raketcorpsen

och Lif-regementets Dragon-corps sammanlagd! 11 år, och dels

derefter vid Krigshögskolan 37 år, allt med vitsord om synnerlig! nit,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bil. N:o 3 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

skicklighet och välförhållande, men numera, till följd af försvagad helsa,

ej vore i stånd att med samma kraft som förut skota den ganska maktpåliggande

och ständig påpasslighet fordrande tjenst, han vid läroverket

innehade; och hade t. f. Chefen, under uppgift att den aflöning, Göhle

för närvarande uppbure, utgjorde, förutom fri bostad, ved och ljus, 800

K:dr, och således kunde, med dessa förmåner inberäknande, uppskattas

till 1,000 K:dr, i underdånighet hemställt, huruvida icke enahanda summa

eller 1,000 K:dr, kunde honom, i betraktande af hans höga ålder, långvariga

och väl vitsordade tjenstgöring samt hända medellöshet, i pension

beviljas.

Då f. d. Sergeanten Göhle, enligt hvad sålunda hlifvit anmäldt, tje—

nät Staten i sammanlagdt 48 år med vitsord om synnerligt nit, skicklighet

och välförhållande och numera vid uppnådda 68 lefnadsår vore af

försvagad helsa urståndsatt att med samma kraft som förut skota sin

tjenst, samt saknade egna medel till sitt uppehälle, ansåg Stats-Rådet sig

höra i underdånighet tillstyrka, det Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå

Riksdagen, att Göhle måtte från och med månaden näst efter den, i

hvilken afsked från vaktmästare- och väbels-befattningen vid Krigshögskolan

blefve honom beviljadt, på allmänna indragningsstaten uppföras

till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension till belopp

af Åtta hundra R:dr, motsvarande den kontanta aflöning, han för

närvarande uppbure; och hemställde Stats-Rådet, i händelse af nådigt bifall

härtill, att protokollsutdrag i ämnet måtte Finans-Departementet meddelas,

för iakttagande vid regleringen af Riksstatens nionde hufvudtitel.

4.

F. d. Sjuksköterskan vid Krigsskolan å Carlberg Anna Catharina

Kjellmans, af betyg om hennes förhållande i tjensten m. in. åtföljda underdåniga

ansökning att hon, som i anseende till chronisk! bröstlidande

och försvagad syn numera vore oförmögen att med arbete sig försörja,

måtte komma i åtnjutande af något årligt understöd.

Då Kjellman, enligt hvad upplyst hlifvit, i sammanlagdt 32 år med

synnerligen godt vitsord tjenstgjort såsom sjuksköterska dels vid Serafimer-lazarettet

dels vid Krigsskolan å Carlberg och nu vid uppnådda 61

lefnadsår vore genom sjuklighet oförmögen att sig försörja, ansåg sig

Stats-Rådet höra i underdånighet tillstyrka, det Kongl. Maj:t täcktes i nåder

föreslå Riksdagen, att bemälda Anna Catharina Kjellman, som, enligt

hvad handlingarne utvisade, för närvarande vore intagen till vård å

Stockholms Sjukhem för obotligt sjuka, men saknade medel till ound
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873 5

gängliga utgifter för kläder, skodon m. in., måtte på allmänna indragningsstaten

uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid af en

årlig pension till belopp af Sjuttiofem R:dr; och hemställde Stats-Rådet, i

händelse af nödigt bifall härtill, att protokollsutdrag i ämnet måtte FinansDepartementet

meddelas för iakttagande vid regleringen af Riksstatens

nionde hufvudtitel.

Hvad Stats-Rådet vid här ofvan under N:ris 1—20

upptagna tjugu mål i underdånighet hemställt, tillstyrkt

och yttrat behagade Hans Maj:t Konungen till

alla delar i nåder bifalla och gilla.

Ex protocollo

N. C. Arfvidsson.

Stockholm, tryckt hos K. L. Beckman, 1873.

l

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bil. No 3 c. till Kong!.. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873.

Utdrag af Protokollet öfver LandtfÖrsvars-Ärenden, hållet inför

Hans Maft Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms

Slott den 28 December 1872.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Jnstitie-Statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Björnstjerna,

Statsråden: Bredberg,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Wcern,

Wennerbery,

Bergström,

Friherre Alströmer och

Weidenhielm.

Efter förutgången beredning gemensamt med Chefen för Civil-Departementet

föredrog Departements-Chefen, Statsrådet Weidenhielm härpå:

En af Ofverste-Löjtnanten i arméen in. m. Georg Leonard Dreijer

till Kongl. Maj:t ingifven skrift, hvaruti bemälde Öfverste-Löjtnant, jemte

erinran att han uti nära 40 års tid varit Inspektör för Generalstabens

litografiska inrättning och sedan år 1837 sjelf bekostat lokal för densamma,

tillkännagifvit, att han, såsom en gård af tacksamhet emot sitt

andra fädernesland, ville till svenska staten såsom gåfva öfverlemna hela

den vid berörda inrättning hittills begagnade materiel, hvilken, med undantag

af 2:ne obrukbara tryckpressar, vore hans enskilda egendom; varande

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 c. till Kongl. Mcij-.ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873. 7

härvid såsom enda vilkoret å gifvarens sida fästadt, att Litografen C. A.

Wessberg, som i 36 år varit vid Generalstabens litografiska inrättning

anställd och redan uppnått 56 års ålder, måtte tillförsäkras att efter fyllda

62 år få uppbära en lifstidsränta, eller pension af 1,000 R:dr om året.

Departements-Chefen anförde härvid i underdånighet:

»Vid meddelandet den 1 sistlidne November af nådiga föreskrifter

rörande det ekonomiska karteverkets ställande under Chefens för Topografiska

corpsen ledning, täcktes Eders Iiongl. Maj:t, uppå min underdåniga

anhållan, i nåder tillåta, att den redan då väckta frågan om inrättande

i hufvudstaden af en litografisk anstalt i förening med Generalstabens

litografiska inrättning, men af större omfattning än donna, finge

framdeles till nådig pröfning i underdånighet anmälas.»

»Enär upprättandet af eu sådan större litografisk anstalt kommer att

i väsendtlig man underlättas genom det af Öfverste-Löjtnanten Er oljor

nu gjorda erbjudandet att såsom gåfva till staten öfverlåta hela den honom

tillhöriga, vid Generalstabens litografiska inrättning hittills begagnade materiel,

och detta utan annat vilkor å gifvarens sida, än att Litografen C.

Ä. Wessberg, som nu är 56 år gammal och i 36 år varit i bemälde

Öfverste-Löjtnants tjenst vid litografiska inrättningen anställd, måtte tillförsäkras

att, då han uppnår 62 års ålder, komma i åtnjutande af lifstidsränta

eller pension af 1,000 R:dr årligen.»

»får jag i underdånighet tillstyrka, att ifrågavarande af ÖfversteLöjtnanten

Dreijer gjorda erbjudande, såsom för staten fördelaktigt, måtte

af Eders Kongl. Maj:t i nåder antagas, samt att Eders Kong!. Maj:t, till

beredande af uppfyllelse af ofvanberörda vid erbjudandet fastade vilkor,

täcktes i nåder föreslå Riksdagen att Litografen C. A. Wessberg måtte

från och med månaden näst efter den, hvarunder han uppnår 62 års

ålder, få uppföras å allmänna in dr agningsstaten till åtnjutande under sin

återstående lifstid af eu årlig pension af 1,000 R:dr; äfvensom att Kongl.

Maj:t måtte täckas i kommandoväg meddela föreskrifter rörande den af

Öfverste-Löjtnanten Dreijer erbjudna materielens mottagande för Kronans

räkning.»

»Derjemte och då, enligt hvad kändt är, Öfverste-Löjtnanten Dreijer

icke eger någon enskild förmögenhet och lian icke heller af statsmedel

uppbär annan inkomst än ett arfvode å 225 R:dr från 4:de hufvudtitelns

anslag till extra utgifter samt ett lika arfvodesbelopp från förenade mötespassevolansmedels-fonden,

eller tillhopa 450 R:dr, men dessa arfvodesmedel

blifvit beviljade endast för den tid bemälde Öfverste-Löjtnant

komma att med litografiska inrättningen ega befattning, anser jag mig,

vid sådant förhållande och i betraktande af Öfverste-Löjtnant Dreijers

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bil. N:o 3 c. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

långvariga och för det allmänna gagnande verksamhet, höra i underdånighet

hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att

Öfverste-Löjtnanten Georg Leonard Dreijer, som numera ingått i sitt

80:de lefnadsår samt allt ifrån år 1833 varit i statens tjenst, måtte på

allmänna indragningsstaten uppföras till åtnjutande under sin återstående

lifstid, med beräkning från den 1 Januari 1873, af en årlig pension af

1,500 R:dr, med vilkor att ofvan berörda arfvoden koinrae att från samma

tid indragas.»

Till hvad Departements-Chefen sålunda i ena och andra

hänseendet föreslagit täcktes Hans Maj:t Konungen, uppå

Stats-Rådets öfriga ledamöters underdåniga tillstyrkande,

lemna nådigt bifall; och skulle beslutet i detta mål genom

utdrag af protokollet Civil-Departementet meddelas.

Ex protocollo

Edv. Kolmodin.

Stockholm, tryckt hos K. L. Beckman, 1873.

s. 1 Kontrollera mot PDF

I

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

Protokoll öfver Sjöförsvar sär ende, hållet inför Hans Maj:t

Konungen, uti Statsrådet, å Stockholms Slott den

10 December 1872.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie-statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes ärendena, Grefve von Platan,

Statsråden: B) •edberg,

Berg,

Friherre Leijonhufmid,

Wcern,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Älströmer och

Weidenhielm.

Departementschefen, Statsrådet Friherre Leijonhufvud, anmälde i underdånighet

ett af honom utarbetadt förslag till förändrad organisation af sjöförsvarets

militärpersonal, för hvithet han härvid närmare redogjorde i enlighet med

innehållet i det underdåniga memorial, som finnes detta protokoll bifogad!

Härefter yttrade Departementschefen:

»På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer jag, att Eders Kongl.

Maj:t behagade i afseende å berörde organisation i Nåder föreslå näst sammanträdande

Riksdag,^ beträffande:

A) Sjöförsvarets befäls- och underbefalspersonal,

1) att sjöförsvarets nuvarande båda aktiva kårer, Kongl. flottan och Kong!

skärgård sartill eri et, skola sammanslås till en för Sveriges kustförsvar afsedd

kår, med benämning »Kong! flottan», hvars Målspersonal skall illgöras af:

Officer av v:

2 Flaggmän (konter-amiraler),

6 Kommendörer,

20 Kommendörkaptener,

43 Kaptener,

43 Löjtnanter och

26 Underlöjtnanter,

Summa 140 Officerare;

Underofficerare:

20 Flaggunderofficerare (.af lista klassen), ,

75 Underofficerare af 2:dra klassen och

95 » af 3:dje klassen,

Summa 190 Underofficerare;

Bih. till Biksd. Prof. 1873, 1 Sami 1 Afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

2) att den minskning i nuvarande antal regementsofficerare och underofficerare

vid sjövapnet, som sålunda kommer att ega ruin, må ske allenast

i mån af inträffande afgång;

3) att aflöningarna för officerare och underofficerare vid den nya Kongl.

flottan höra utgå i enlighet med den vid det underdåniga memorialet fogade

stat (bil. Nio 6) och fördelas på sätt derstädes är föreslaget uti tre fjerdedelar

fast lön och en fjerdedel tj enstgöri ngspeni i in gar, deruti inbegripne såväl ersättning

för inqvartering, som, hvad underofficerarne angår, vederlag för indragen

aflöningsspanmål; dock att den lönetillökning för en del officerare och för

underofficerarne, som genom tillämpning af donna stat blefve en följd, må dem

tillgodokonnna först i den mån erforderliga medel blifva för ändamålet tillgängliga

i den ordning här nedan under D säges;

4) att tjenstgöringspenningar uppbäras under all slags militärtjenst, äfvensom

under semester, af såväl officerare som underofficerare, men deremot

innehållas och för statsverket besparas, då officer eller underofficer är, på grund

af erhållen permission, till följd af sjukdom eller annan särskild anledning,

förhindrad att gorå tjenst; med iakttagande härvid, att dylik innehållning af

tjenstgöringspenningarna skall ega rum för hvarje månad, hvarunder löntagaren

varit mera än 15 dygn ur tjenstgöring;

5) att i den mån medel, hvilka redan finnas på 5:te hufvudtitelns

aflöningsanslag uppförda, dertill lemna tillgång, en ny reservstat må, i den

ordning här nedan under D närmare bestämmes, upprättas, under benämning

»Kongl. Flottans Permanenta Reservstat,» dit officerare af kaptens och högre

grad vid Kongl. flottan må kunna förflyttas, då Kongl. Näjd med afseende å

tjenstens fördel, pröfvar sä höra äga rum;

6) att öfverflyttning till permanenta reservstaten icke må vara förenad

med förlust af någon del utaf innehafvande löneförmåner, samt att aflöningen

jemväl vid denna reservstat blifver fördelad uti fast lön och tjenstgöringspenningar

enligt samma grunder, som ofvan blifvit för Kongl. flottan föreslagna;

7) att befordran å permanenta reservstaten må kunna ega ruin, då Kongl.

Näjd på grund af framstående förtjenst dertill finner anledning;

8) att hvar och en officer eller underofficer, som, efter utfärdandet af nu

föreslagna bestämmelser utnämnes, äfvensom enhvar redan i tjenst varande

officer, som derefter erhåller befordran till regementsofficer, eller från lägre till

högre regementsofficers grad uppflyttas, skall vara förpligtad att ur tjensten

afgå, då han uppnått den lefnads- och tjensteålder, som berättigar honom till

tull pension jemte fyllnadspension; Kongl. Näjd dock obetaget att med hans

begifvande låta med afskedet anstå, derest och så länge den pensionsberättigade

pröfvas kunna i tjensten gagna det allmänna;

B) Matros- och kaiionier-kompanierna,

9) att de två kompanierna kanoni erer vid skärgårdsartilleriets station,

hvardera om 100 man, må ombildas till två i Stockholm förlagda kompanier

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873. 3

matroser och jungman, i likhet med de vid Karlskrona station varande matroskompanierna,

samt rekryteras från skeppsgossekåren;

10) att för de sålunda upprättade två nya matroskompanierna endast en

chef må anställas, liksom två och två af de i Karlskrona förlagda fyra kompanierna

skola förenas under en chef i enlighet med hvad "bil. N:o 9 utvisar:

C) Båtsmanshållet,

11) att genom förening af mindre vidsträckta båtsmanskompanier under eu

chef antalet kompanichefer vid båtsmanshållet minskas från 29 till 19, hvaremot

de nu till dem utgående arvodena 300 Rdr ökas till 500 Rdr för dem

hvardera;

12) att till biträde åt kompanichef må anställas en underofficer å hvarje

båtsmanskompani och lönerna för dessa underofficerare bestämmas att utgå med

900 Rdr för en hvar af de 9 äldre och 800 Rdr för hvardera af de 10 yngre;

13) att den till arvoden åt båtsmanskorporaler nu anslagna summa, 8,626

Rdr, måtte ökas till 23,250 Rdr, för beredande af arvoden åt distinktionskorporaler,

korporaler och vice korporaler;

14) att de till arvoden åt artilleribåtsmän å 10 Rdr nu anvisade 12,160

Rdr måtte fä användas till arvoden åt dem af manskapet vid båtsmanshållet,

som utmärka sig genom skicklighet i tj enstens olika delar;

15) att båtsman må medgifvas rättighet att, under fredstid, afgå från

tjenstfri efter fyllda 27 lefnads- och 7 tjenstår, med skyldighet likväl, om

han vill af donna rättighet före uppnådda 15 tjenstår sig begagna, att i sitt

ställe sätta annan krigsduglig karl mot enahanda löneförmåner, som han sjelf

af roten åtnjutit, och med nylegd båtsmans förpligtelse^-;

16) att, såvida donna framställning om båtsmans rätt till afgång vinner

Riksdagens bifall, hela kostnaden för båtsmännens beklädnad må från och med

år 1874 af kronan öfvertagas och i följd deraf det å Riksstaten under 5:te

hufvndtiteln uppförda anslag till båtsmäns beklädnad, nu utgörande »förslagsanslag

högst» 138,200 Rdr, ökas med beloppet af det från de roterings- och

rustningsskyldige nu utgående beklädnadsbidrag, omkring 69,800 Rdr. eller

till 208,000 Rdr, med bibehållande i öfrig! af samma natur som hittills;

17) att den vakansafgift, som enligt 1872 års Riksdags beslut är bestämd

att utgå af de rusthåll, hvilkas sättande på vakans till ett begränsad! antal

inom Blekinge län och Södra Möre härad under loppet af tio år blifvit vid

samma Riksdag medgifven, minskas med ett belopp, motsvarande den deruti

inberäknade beklädnadsafgiften;

18) att, i fråga om legoaftal emellan rust- eller rotehållare och båtsmän,

den dem genom Kongl. brefvet den 14 Juli 1835 redan lemnade frihet att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bil. No 4 till Kong}. Maj.i.s Nåd. Prof. No /, om Statsverket 1873.

med hvarandra öfverenskomma om sina inbördes rättigheter och skyldigheter i

allmänhet, må vinna den utsträckning, som med behörigt afseende å båtsmannens

tjenstbarhet kan förenas, och i sådant hänseende stadgas:

dels att vid rekrytering af ledigt båtsmansnummer skall emellan rust- eller

rotehållare!! och rekryten till framtida efterrättelse upprättas skriftligt kontrakt,

fullständigt upptagande alla de löneförmåner, båtsmannen eger under sin

tjenstetid af rust- eller rotehållare!! åtnjuta, samt sättet huru de skola komma

båtsmannen tillhanda;

dels ock att, med iakttagande deraf att bestämmelser, skadliga för båtsmannens

tjenstbarhet icke må i kontraktet inflyta och att gällande föreskrifter

angående fortskaffning af tross fortfarande lända till efterrättelse, båtsmannens

alla öfriga löneförmåner må bero på fritt aftal emellan rust- eller rotehållare!!

och båtsmannen; dock att värdet af de aftalade förmånerna icke väsendtligen

understiger hvad båtsman i orten enligt författningarna tillkommer; och må

följaktligen, der båtsmannen är berättigad till torp eller bostad, det stå honom

fritt, att för sin tjenstetid med rust- eller rotehållare!! öfverenskomma om

ersättning för donna förmån, men i händelse torp eller bostad för båtsmannen

blifvit i kontraktet betingad, bör detsamma jemväl innehålla bestämmelse i afseende

å underhållsskyldigheten; hörande det uppgjorda kontraktet granskas af

Kongl. Maj:ts befallningshafvande, som, derest icke något är att deremot erinra,

stadfäster detsamma till efterrättelse;

D) Medlen och ordningen för organisationens genomförande,

19) att de för organisationen erforderliga tillökningar i anslagen till aflö
-

ningsstaterna, beräknade:

för Kongl. flottans officerskår enligt bil. N:ris 6 och 7 till ......... 12,385: —

» Underofficerskåren, bil. N:ris 6 och S ....................................... 5,330: —

» Permanenta reservstaten, bil. N:o 6............................................. 114,000: —

» Kanonierkårens ombildning till matroskår, bil. N:o 9 ............ 14,597: 50

» Båtsmanshållet (med undantag af beklädnaden) bil. N:o 11... 31,424: —

Summa 177,736: 50,

måtte få utgå af de aflöningsmedel, som för närvarande äro anvisade till Kongl.

flottans nya och gamla reservstater samt indragnings- och expektansstaten

jemte ersättning för inqvartering åt officerare och underofficerare, äfvensom af

det kontanta vederlaget för indragen aflöningsspanmål för de senare, i enlighet

med hvad i bil. N:o 13 är angifvet, allt i den mån medel genom afgång

å nämnda stater redan till någon mindre del äro eller framdeles blifva för

detta ändamål tillgängliga;

20) att vid organisationens genomförande bör till efterrättelse lända, att

sammanslagning af Kongl. flottan och Kongl. skärgårdsartilleriet sker omedelbart.

men tillgängliga medel användas i följande ordning, nemligen till:

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bil. No 4 till Kongl. Majds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873.

a) förändringarna i båtsmanshållets befäl och underbefäl, samt kanonierkårens

omdaning,

b) förbättring i underofficerarnes aflöning, hvarvid iakttages att en högre

grad går före en lägre och, inom graden, den i tjensten äldre framför den

yngre,

c) fyllnad i de oificerslöner, hvilka enligt det framställda förslaget höra

ökas, dervid en högre grad går framför en lägre och, inom graden, den i

tj ensten äldre framför den yngre,

dl permanenta reservstatens upprättande;

E) Anslaget till exercis med flottans bemanning,

21) att det nu utgående reservationsanslaget till exercis med flottans bemanning

och sjöexpeditioner för handelns skyddande måtte, hädanefter såsom

hittills, blifva stäldt till Kongl. Maj:ts förfogande för det med detsamma afsedda

ändamål; dock att högst en tredjedel må användas till öfningsexpeditioner

i aflägsna farvatten.»

Hvad Departementschefen härvid i ena och andra hänseendet hemställt och

föreslagit, bitfäddes af Statsrådets öfrige ledamöter, med undantag af Hans

Excellens Herr Statsministern för Utrikes ärendena, Grefve von Pläter!, som

uppläste ett skriftligt anförande af följande lydelse:

»Då det | måste antagas såsom riktigt, att beskaffenheten åt den vid

sjöförsvaret använda materiel är den grund, hvarpå ordnandet af den personal,

som skall handhafva densamma, bör byggas, har en sammanföring af

sjöförsvarets personal till eu enda kår förefallit mig sannolik i en framtid;

men då den synes mig ovilkorligen förutsätta indragning af alla de fartyg,

hvilka icke äro afsedda för skärgårds- eller kustförsvaret, har jag icke ansett

tiden för förändringen ännu vara inne, ej heller har jag funnit saken af den

vigt, man velat deråt skänka eller vård att behandlas med den ifver, hvarmed

den blifvit omfattad.

Det förslag till en dylik åtgärd, med derpå grundad Kongl. proposition,

som af Chefen för Sjöförsvarsdepartementet nu blifvit framlagdt, har jag deremot

— ehuru det innehåller åtskilligt nyttigt och oberoende af den ifrågasatta

sammanslagningen lika verkställbar! — ansett mig böra på det allvarligaste

afstyrka Eders Maj:t att i dess helhet gilla. .Tåg har funnit mig uppmanad

dertill icke allenast derföre att hvarje försök saknas till sådan utredning, vare

sig om olägenheterna af det närvarande förhållandet, hvithet tvärtom uppgifves

hafva gagnat eller om nyttan och nödvändigheten af det föreslagna, som i

urin tanke erfordras för att rättfärdiga ett steg, hvars undvikande i och för

sig jag antager vara för begge statsmakterna lika önskvärd!, nemligen upprifvandet

af ett utaf Konung och Riksdag gemensamt fattad! beslut, utan äfven

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

derföre att detta förslag, som antyder meningen vara ett tillmötesgående af

Riksdagens i ganska litet bestämda ordalag uttalade hemställan, huruvida icke,

»då det vapen, som bestrider försvaret af landets kuster och skärgårdar i alla

händelser måste anses såsom det hufvudsakliga», Kongl. Maj:t täcktes taga

under ompröfning huruvida icke eu förening af sjövapnets begge kårer lämpligen

må kunna ega rum, det oaktadt förordar förändringar, hvilka, såsom bland

andra det föreslagna utbytet af kånonierer mot matroser, måste, särdeles när

de betraktas i sammanhang med de åtgärder, som inom sjöförsvaret under

senare tider redan blifvit vidtagne, och bland hvilka må nämnas förläggande

till Stockholm af ett för kustförsvaret fullkomligen olämpligt fartyg, för att

derå öfva den personal, som för detta försvar skall användas, anses stå i fullkomlig

strid med den uppgifna riktningen.

Äfven den, som icke djupare egnat sig åt dessa frågor, måste känna sig

frestad att befara, att verkan häraf, den må vara åsyftad eller ej, skall blifva

den att, i strid med den uppfattning af hvad rikets försvar kräfver, som,

under ett sekel, hos Sveriges senaste sex konungar utan afbrott gjort sig gällande

och af nationen blifvit biträdd, allt det egendomliga i våra kusters, det

vill såga vårt fosterlands, försvar undanröjes, och detta försvar införes ånyo på

en bana, åt hvilken man visserligen tidtals sträfva! alldeles nog för att finna,

att den leder åt ett mål, som må vara frestande för nationalfåfängan, men som

enligt min öfvertygelse aldrig kan uppnås, och som icke är egnadt att befordra

landets sanna intresse.

Jag fruktår att det framlagda förslaget öppnar allt för lockande utsigter

mot ett Sådant mål, och att detsamma, om icke representationen, så som jaghoppas,

har nog insigt och kraft att motverka det, skall föranleda dertill, att

penningar användas på fartyg, som icke stärka vårt försvar, och på kostbara

öfningar på fjerran aflägsna Imf, visserligen angenäma för dem, som deraf

komma i åtnjutande, men för landets försvar långt mindre ändamålsenliga, än

dem, som kunna vinnas genom tjenstgöring på de ångfartyg, som befara de

skandinaviska farvattnen, och hvilka öfningar följaktligen skulle, utan motsvarande

ändamål, taga i anspråk tillgångar, Indika höra användas till en väl

behöflig ökning af kustförsvarets materiel.»

Hans Näjd Konungen behagade i Nåder gilla och

bifalla hvad 8 tafs rådets fleste ledamöter i detta ärende

underdånigst tillstyrkt och hemställt.

In fidem Protocolli

L. Th. Neijber.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 till Kong],. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

Underdånigt; Memorial

angående organisationen af sjöförsvarets

militär »personal.

Frågan om den rätta organisation c.n af sjö försvarets personal liar under

snart eu mansålder föranledt lifligt strider och meningsutbyten, såväl inom

facket som vid våra riksdagar. Ifrån början lian frågan gällt: skall Sverige

försöka uppträda såsom en verklig sjömakt, eller skall det inskränka anspråken

på sitt sjö vapen till begäran om kraftigt biträde vid försvar af egna klister?

Det må ej dervid förbises att, teoretiskt taladt, enklaste sättet att skydda

egna klister otvifvelaktigt är att uppsöka och förstöra fiendens anfallsmedel,

d. v. s. att mota och slä hans flotta på öppna sjön, hvaremot å andra sidan

ett kustförsvar, i ordets inskränktare mening, svårligen kan blifva annat än

ett parti eif försvar, ett försvar för vissa v stigare delar och ställen a egen

kust, Indika man vill antingen alldeles förhindra fienden att bemäktiga sig,

eller mot Indika man åtminstone vill i möjligaste motto försvåra hans angrepp.

Under den långa striden emellan anhängare af den sjögående eller s. k. störa flottan

och skärgårds- eller s. k. bila flottan, hafva alla de skal. som kunna anföras

för hvardera meningen, likasom ock för eller mot sjöförsvarets delande i tv änne

kårer, representerande hvardera sill princip, eller dess förening till eu kår,

innefattande båda vapnen, blifvit så många gånger och så fullständigt framstälde.

att det ej nu torde vara af nöden att åter upprepa dem. Att meningsstriden

varat länge och knappast ännu kan anses slutad bör icke förvåna, då man

ihågkomma- att den Skandinaviska hallon är nära. nog helt och hållet omfluten

af imf, och att det af dessa Imf, hvaröfver eu anfallande fiende närmast måste

väntas att taga sin väg. för att nä vårt land. eu gång varit beherrskadt af

Svenska flaggan. Det har derföre ej kunnat undvikas att en genomgående förändring

i å sigte* erfordrat eu lång tid, för att gorå sig gällande, och vi må

skatta oss lyckliga att ej ett mellankommande krig, genom eu dyrköpt erfarenhet.

alltför hastigt påskyndat mognande! af vår öfvertygelse derutinnan.

Bill. till Bil d,. Prat. 1313. 1 Samt. 1 A/d. 1

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1813.

Under de första årtiondena efter 1814 års fred följde kanske ej någon

egentlig lyftning för det sjögående vapnet, men otvifvelaktigt ett nedåtgående

af skärgårds vapnet. Skälet härtill torde dock icke så mycket höra sökas i

den sammanslagning af örlogsflotta!! och arméns flotta, som år 1824 egde

rum, om ock den i någon män dertil bidrog, som fastmera uti den ofullkomliga

och mot nyare tidens fordringar allt mindre svarande materiel, hvarmed

skärgårdsvapnet fortfarande rörde sig. Med införande af ångfartyg och bombkanoner

blefvo redan de roende kanonbåtarne ur stånd att motsvara sjökrigets

förr din gar, och endast fredens lugn har möjliggjort deras bibehållande till våra

dagar. Följden blek att skärgårdsförsvaret försummades och att den för kustförsvaret

nödvändiga kännedomen om våra inomskärsloder och inlopp, samt sättet

för deras försvarande, allt mera aftog. — Grundtanke,n i den organisation, som

1866 genomfördes, var väl derför i första hand att åter upplifva intresset för

kustförsvaret och kännedomen om sättet för dess utförande, men derjemte ock

att bibehålla ett sjögående vapen, fastän af ringare omfång och mera begränsad!

ändamål än fordom, och att gifva detta den möjligast fullständiga utbildning.

Det medel härvid valdes var att. då ej rikets tillgångar medgåfvo att bibringa

hela personalen all önskvärd öfning uti alla, sjötjenstens grönår, dela

den i tvänne skilda kårer, hvardera med sitt uppdrag, det ena att skota det

sjögående vapnet, det andra att öfvertaga det egentlig!! kustförsvaret. Att

det förstnämnda syftet, upplifvande! af intresset för kustförsvaret, genom 1866

års organisation i väsendtlig män vanns, torde ej kunna förnekas. Deremot

hafva tankarne om nödvändigheten af sjö vapnets fördelning i tvänne kårer

alltjemt förblifvit splittrade.

Åtta år hafva nu snart förflutit sedan grunderna för nämnda organisation

framlades, och under donna tid hafva förhållandena ej obetydligen förändrats.

Den gamla åsigten att Sverige herde söka att vara en verklig sjömakt

har förlora! allt flera af sina anhängare, och kännedomen om de oupphörligen

stegrade kostnaderna för de större sjögående stridsfartygen jemte öfvertygelse!!

att anskaffandet och underhållet af ett antal sådana fartyg öfverstiger

våra ekonomiska krafter, har deremot så inom vapnet som inom representationen

alstra! den åsigt, att det för oss vore klokast att inskränka vårt sjöförsvar

till ett kustförsvar i ordets egentliga mening. Det är äfven donna

uppfattning, som återfinnes uti den underdånig-! skrifvelse, riksdagen aflat den

17 Maj 1871, hvaruti riksdagen såsom sin åsigt yttrar: att det icke är trolig!

att antalet af fartyg, tillhörande det yttre sjögående försvaret och »afsedda för

»de enda ändamål, hvilka nu med dem skulle ernås, nemligen under fred upprätthållande

af flaggans anseende äfven på aflägsna Imf, och under krig skallande!

af fiendens lmndelssjöfart, skall någonsin blifva så ansenligt, att det

mista och vigtigaste ändamålet i någon betydande män lian vinnas;» men att deremot

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

»det vapen, som bestrider försvaret af landets Jolster och skärgårdar, i alla

»händelser måste anses såsom det Jmfvudsdkliga». Riksdagen antager derföre

att den uppgift, våra fåtaliga sjögående fartyg äro a (sedda att omedelbart

lösa, iir hufvudsakligen af mera fredlig natur eller visandet af vår flagga på

aflägsnare Imf, hvarjemte de borde medelbart, såsom öfningsfartyg, bidraga till

utvecklingen af de egenskaper, insigter och färdigheter, Indika erfordras af befäl

och manskap äfven å de för kustförsvaret afsedda fartyg. I öfverensstämmelse,

härmed hemställer äfven riksdagen, att vid företagandet af frågan om

organisation af sjöförsvarets militärpersonal Kong!. Maj:t täcktes i sammanhang

dermed taga under ompröfning »huruvida icke en förening af sjövapnets

begge kårer lämpligen må kunna ega ram.»

Genom nådigt bref af den 18 Augusti 1871 beslöt Kongl. Maj:t tillsättandet

af en Kommité för behandling af frågan om lämpligaste organisationen

af sjöförsvarets militärpersonal, och i sammanhang dermed uppgörandet åt plan

till fortgående öfningar för samma personal. Denna Kommité öfverlemnade den

17 Februari 1872 sitt den 27 derförutgångne .Januari daterade underdåniga

betänkande, som derefter på Kongl. Maj ds befallning blifvit till trycket befordrad!,

och kommer att utdelas bland kamrarnes ledamöter vid nästkommande

riksdag. Någon fullständigare redogörelse för dess innehåll torde således ej här

vara af nöden, utan utbeder jag mig att här nedan få återkomma till endast

de punktör deruti, som beröra sådana ämnen, Indika torde blifva föremål för

Kongl. Majds framställning till nu förestående riksdag.

Bland de frågor, som till nämnda Kommité framstäldes, var den första

pa grund af 1871 års riksdags ofvan citerade framställning: »huru bör enligt

»Kommiterades tanke sjövapnets militärpersonal organiseras, för att, med hänsyn

till landets tillgångar och omgå förhållanden, bäst motsvara sitt ändamål;

»hvarvid bör tagas under ompröfning, huruvida nämnda mål icke bäst må

»kunna vinnas genom eu förening af sjö vapnets båda kårer, Kongl. Flottan

»och Skärgårdsartilleriet))? Uti sitt svar på donna fråga yttrar Kommitén:

»Öfvertygelsen om omöjligheten för Sverige, att under nu rådande förhållanden

»kunna åstadkomma ett för öppna sjön passande örlogsvapen, synes hafva blifvit

»allmän, och tankarne äro nu mindre än tillförene delade om nödvändigheten

»att vid sjöförsvarets omdanande uppställa såsom hufvud ändamål: egna Jolster s

»försvar. Men, om fanken på att i öppna sjön bjuda drabbning åt en samnad

fiendtlig stridsstyrka sålunda icke kan, och derföre icke eller bör, af oss

»näras, får detta dock icke hindra, alt vi, i betraktande åt de af naturen åt

»de förenade rikena förlänade gränserna, upprätta och vidmakthålla en sjö»krigsmakt,

förmedelst hvilken vi må kunna, i förening med landets öfriga

»stridskrafter, försvara de vigtigaste delarne af kusten och inloppen till de vig»tigaste

hamnar ne, om än icke förhindra en fiendtlig armés landstigning på

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

»Sveriges kust, i ändamål att der fatta fast fot, dock i möjligaste mätto försvåra

eu dylik landstigning, samt, om den skott, oroa och försvåra fiendens

»kommunikationer med eget land, och ä våra insjöar och inlands farvatten un»derstödja

egen och motverka en fiendtlig armés framträngande.» Kommitön

yttrar vidare: »Eufvudegenskaperna lins de fartyg, hvilka för kust lurs varet er»fordras,

måste vara, att ega ett tillräckligt kraftfullt och, sä vidt möjligt är,

»val skyddadt artilleri, jemte förmåga att med lätthet kunna röra sig i våra

»skärgårdar, samt, för eu del af dem, att jemväl med skyndsamhet kunna för»flyttas

från ena delen af kusten till den andra, och då en dylik rörelseförmåga

»enligt hvad erfarenheten g hvit vid handen, icke kan vinnas utan medelst ång»kraftens

användande såsom framdrifningsmedel, så anser Kommitén att, vare

»sig fartygen blifva pansarklädda eller icke. och sålunda af något större eller

»något mindre dimensioner, och vare sig att Hägra komma att ega eu större

»och några eu mindre hastighet, skötandet af deras artilleri och handhafvande!

»af sjelf va fartygen dock erfordra väsendtligen samma egenskaper hos befäl och

»besättningar på såväl ena som andra slaget, samt att sjöinannainsigter och

»vana äro .lika nödvändiga för befarandet, af de våra egna kuster o ingifvande

»hal. som för beseglandet af andra farvatten». Kommitén, som i ("ifrigt framhåller

nödvändigheten af att utbilda, speciel t hus befäl och underbefäl, eu vidsträckt

kännedom om våra kuster och de vigtigaste positionerna inom skärgårdarna

samt inloppen till de vigtigaste hamnarnc. anser dock att det sjömanskap

och omdöme samt den rådighet, hvilka äro nödvändiga för Svenska

sjö vapnets befäl och manskap, förnämligast höra förvärtVas genom eu längre tids

tjenstgöring ä sjögående fartyg, hvarå jemte ångkraften äfven hufvudsakligast

sege (kraf ten kan tillgodogöras. Dessa fartyg, h vid kas litifVudänclaniål sålunda

skulle blifva att tjena till öfningsfartyg för flottans personal, skulle derjemte

användas att, såsom olvon av omnämndt, på aflägsna re farvatten upprätthålla

Svenska flaggans anseende och hos främmande nationer bevaka våra handelsintressen.

Endast i andra rummet och i den män det blcfve möjligt att åt denna

cert fartyg gifva öfverlägsen hastighet och kraftigt artilleri, skulle de afses att

under krig skada en fiende genom oroandet af dess transporter och uppbringandet

af dess handelsfartyg, men Kommitén anser dock att hvarken deras

antal kan blifva så stort, ej eller de egenskaper, hvilka erfordras hos befäl

och besättningar å dem, sä skiljaktige från egenskaperna hos den personal,

sura är afsedd för de egentliga stridsfartygen, att de kunna betraktas såsom

ett särskild* vapen, hvilket erfordrar sin särskilda personal. Kommiténs pluralitet

anser derföre att Sveriges sjövapen måste betraktas såsom dt vapen och dess

officerspersonal organiseras på en kår.

För min del instämmer jag till fullo i Kommiténs åsigt, att hufvudmälet

för vårt sjöförsvar ej bör under nuvarande förhållanden anses vara att å öppna

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

sjön bjuda drabbning åt en samlad fiendtlig stridsstyrka, utan att vår sjökrigsmakts

hufvudsakliga uppgift bör blifva att, i förening med landets öfrig»

stridskrafter, försvara de vigtigaste delarne af vår kust och inloppen till de

vigtigaste hamnarna och sålunda, om än icke alldeles förhindra, dock i möjligaste

måtto försvåra en fiendtlig krigshärs landstigning å vår kust, eller, om

en sådan landstigning skott, utgöra eu ständig hotelse mot fiendens förbindelser

med eget land, samt att å egna insjöar och inlands farvatten understödja vår

egen armés operationer och motverka fiendens framträngande. Vi må dock ej

förglömma att ännu ett uppdrag kan blifva flottan anförtrodd, ett uppdrag, som

visserligen är af mera preventiv natur, men som, väl utfördt, under vissa förhållanden

kan medföra de lyckligaste följder för vårt land, och som derjemte

måste utöfva ett ej oväsende! igt inflytande på både personalens utbildning och

sj ökrl gsm åter idel is beskaffenhet, — jag menar upprätthållandet af de nordiska

rikenas neutralitet under tider, då kriget hotar att utbryta i våra grannländer

eller redan härjar i andra delar af Europa.

I afseende på frågan om lämpligaste organisationen af sjöförsvarets personal,

är jag af deri tanke, att dess formerande på eu eller två kårer ingalunda

är af den utomordentliga betydelse, som man under stridens värma velat

tillägga donna fråga. De svårigheter, som mota vid såväl organisationen som

administrationen af vårt sjöförsvar, bero mycket mindre på personalens fördelning

på en eller två kårer, än på dess och materielens förläggande på tv änne stationer,

— eu olägenhet, som dock i anseende till vårt lands utsträckning svårligen

lärer kunna afhjelpas. Den fördelning af personalen och stationerna under

t värme åt" hvarandra oberoende chefer, som 1866 genomfördes, medför flera ej

oväsendtlig» fördelar och skulle, efter min åsigt, isynnerhet om den uti 1865

års grunder för sjöförsvarets organisation nog skarpt uppdragna gränsen emellan

de båda kårernas verkningslå It ej strängt vidhållas, hvithet ej eller hitintills

skett, utan någon egentlig fara kunna ännu eu tid fortfara. Men om man å

andra sidan obetingadt måste erkänna rigtigheten af de utaf Kommiterade anförda,

här ofvan citerade, skäl för att Sveriges sjöförsvar hädanefter måste inskränka

sig till ett verkligt kustförsvar, med uppdrag att i förening med landets

öfrig» stridskrafter försvara de vigtigaste delarne af vår kust, och att de få för

öppna hafvet egentligen afsedda krigsfartyg, som vi hädanefter komma att ega,

sålunda blifva föga annat än öfningsfartyg för befäl och manskap, så är det

ock ovedersägligen rationel! att hela personalen tillhör detta kust förs var och

.sålunda sammanföres till en kår. Det är ock denna åsigt, som numera är

den allmännaste inom sjövapnet, likasom den ock är af riksdagen uttalad i dess

ofvannämnda skrifvelse. .Tåg har derföre äfven vid uppgörandet af de förslag,

jag nu går att i underdånighet framlägga, utgått från denna grund. Då det

äfven är högst behöflig! att de praktiska militäröfningarna, så snart ske kan,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bil. N:o 4 till Kong},. Maj ds Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverket 1873.

ordnas på ett mera systematiskt och fruktbärande sätt, än förhållande hitintills

varit, och detta svårligen låter sig gorå förr än personalens organisation erhållit

en bestämd form, så har jag ej eller trött att frågan härom bär längre

uppskjutas.

Det möter under nuvarande förhållanden en ej ringa svårighet att finna

eu fast grund för beräkning af sjöförsvarets personal-behof. Skälet är förnämligast

att till sjös krigsmaskinen har en vida större vigt och betydenhet, än

hvad fallet är till lands. Under det att vid landtarméns hufvudvapen det är

soldaten, som behöfver ett gevär för att kunna upptaga striden, så är det vid

flottan krigsmaskinen, fartyget med dess bestyckning eller sjöminan med dess

tillbehör, som behöfver manskap för sin betjening. Närmaste frågan blir derför

alltid den: huru är den materiel beskaffad, som skall betjena^? huru talrika

äro dess fartyg, dess kanoner in. m.''? och kunde på donna fråga lemnas ett

svar, som vore fullt tillfredsställande ej blott för det närvarande, utan äfven

för någon längre framtid, så vore ock beräkningen af den personal, som erfordras

för materielens såväl bemanning som underhåll och vård, jemförelsevis

Lätt. Då emellertid någon fast och för en längre framtid afse dd plan för sjökrigsmaterielen

under nu skeende hastiga vexlingar svårligen för närvarande kan

framläggas, lemnades det Kommitén för uppgörandet af förslag till organisation

af sjöförsvarets militärpersonal fritt, att i afseende på den blifvande materielen

gorå de förutsättningar, som kunde anses sannolika och derjemte behöfiiga för

de framställda frågornas besvarande. I sitt yttrande angående personalbehofvet

anmärker Kommitén såsom gifvet, att detsamma dag efter dag undergår förändring

allt efter som sjökrigsmaterielen ökas eller sj(»krigsväsendet i allmänhet

antagen en olika natur och anser derför som den enda utvägen till besvarandet

af den framställda frågan, att dels uti en tablå (Tab, 1) upptaga antalet af den

personal, som erfordras till den materiel sjövapnet egde då Kommitén var samlad,

eller som då redan var under utförande, jemte hvad som behöfves till öfverstyrelsen,

stationstj ensten, minafdelningen m. in., dels uppställa andra tablåer, utvisande

(Tab. 2) antalet af den personal, som kunde från befintliga stater

för sjöförsvarets behof påräknas, dels (Tab. 3, 4 och 5) den personal, som

skulle erfordras till bemanning af en framtida materiel af ett eller annat slag,

utöfver det såsom fixt ansedda behofvet till öfverstyrelse, stationstj enst, minafdelningar

m. in. Sammanställas de resultater, hvartill Kommitén uti nämnda tablåer

kommit, visar det sig att af den egentliga militärpersonalen skulle er- <

fordras:

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873. 13

Offic. Und.-Offic. Matroser .Skeppsgossar Båtsmän.

enligt Tal). 1 (och 2)............... 210 271 479 73 2,982,

» Tab. 3............................. 249 320 577 56 3.244,’

» Tab. 4............................ 329 518 792 192 4,491,

» Tab. 5.............................. 287 452 730 152 4,063.

hvarjemte den tillgång på effektiv styrka, Kommitén anser nu vara att påräkna,

skulle, efter afdrag af 10 % för sjuke in. in. af de i rullorna uppförde, utgöra:

199 Officerare, 232 Under-Officerare, 540 Matroser och 5,109 Båtsmän, "utom

i krig tjenstskyldig^ 266 sjökaptener, 522 styrman, 5,294 manskap, allt enligt

uppgift för 1870 samt 5 klasser sjöbeväring, utgörande enligt Kommiténs beräkning

13,500 man.

Itc siffror Kommitén sålunda uppställt synas mig dock högre, än hvad som

oundgängligen torde behöfva påräknas såsom stam, och i all synnerhet högre

än att hela denna personal, äfven om man endast håller sig till" den i Tab. 1

upptagna minst talrika, kan bibringas tillräcklig utbildning och genom årlig

öfning underhålla sin tulla tjenstbarhet, så vida icke det nuvarande anslaget

till öfning för flottans bemanning erhåller en ganska betydlig tillökning. En

ny tablå, hilagan N:o 7, har derföre blifvit uppgjord inom SjuförsvarsDepartementet,

hvaruti upptagits full stridslbemanning för alla sjöförsvarets nu

elände eller under utförande varande verkliga stridsfartyg jemte staber och

minafdelning. Dertill hafva sedermera tillagts: till bemanning af framdeles tillkommande,

ej ännu beslutade fartyg, till förökande af minafdelningen, samt ersättning

för tillfälligt sjuka, 50 % af Officerare och Under-officerare samt 33$

% af gemenskapen. Ytterligare är der införd den för öfverstyrelse» och stationstj

ens ten erforderliga personal, hvilken dock enligt specifikation, bil. N:o 2 och 3,

blifvit beräknad ej obetydligt lägre än i Kommiténs betänkande. Det sålunda

uppgjorda förslaget upptager ett behof af 200 Officerare, 277 Under-officerare

och såsom Under-officerare tjenstgörande lista klass matroser samt 2.800 man

matroser, jungman och båtsmän. Detta personalbehof är påräknadt att fyllas på

sätt bil. N:o 4 utvisar, till hvars detaljer jag återkommer vid redogörelsen för

de särskilda klasserna af militärpersonalen.

Huru åter denna personal skall kunna erhålla nöjaktig öfning synes af

beräkningar, som innehållas uti bil. N:o 5 med åtföljande tabeller. Det torde

ej ens vara af nöden att anmärka, det öfningarne kunna fördelas på flerahanda

sätt och att planen för deras utförande, hädanefter som hitintills, för

hvarje år måste blifva beroende på Kongl. Maj:ts särskilda föreskrifter, hvarpå

möjligen såväl politiska som rent militära förhållanden kunna komma att utöfva

inflytande. De här gjorda beräkningarne äro endast utsudda att visa, det den

ofvan upptagna personalen kan erhålla en tillräcklig öfning med det nu varande

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bil. N:o 4 till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

exercisanslaget och med beräkning af nu utgående expedition skostnader. Dock

torde kora bestämmas att af det i riksstat,-n uppförda anslag till sjövapnets

öfningar högst en tredjedel må användas till öfningsexpeditioner utom hemlandsfarvatten

(hvithet uttryck jag anser böra omfatta Nordsjön och Östersjön). Da

den tid kommer att Svenska sjökrigsmaterielen uppnått en större styrka än som

kan bemannas af den i bil. N:o 1 upptagna personal, är och eu tillökning åt samma

personal af nöden och dermed äfven eu tillökning af exercisanslaget. Likaså blir

ett sådant tillägg oundgängligt om prisen ä alla förnödenheter under sjöexpeditionerna

skulle än ytterligare stegras.

Den i bilagan N:o 4 uppförda personal, med undantag af de påräknade

Officerarne från handelsflottan, bör utgöra flottans stamtrupp. Hvad derutöfver

erfordras i krigstid till ersättning för lidna förluster, samt till bemanning af

förhyrda fartyg eller skötandet af möjligen i hast anskaffad ny materiel, påräknas

kunna fyllas med de till krigstjenst pligtig,! sjökaptener, styrmän och matroser

af handelsflottan samt manskap från allmänna beväringen till erforderligt antal.

Enligt uppgift för 1870 utgjorde de dä i sjömanshusen inskrifne, till

krigstjenst skyldige:

Sjökaptener......................................................................... 295,

Styrmän.............................................................................. o80, och

Manskap.............................................................................. 5,882 man.

Hvad allmänna beväringen angår, är den med sin nuvarande bristfälliga

organisation af ringa omedelbart gagn för sjöförsvaret, och torde egentligen kunna

anses som eu tillgång på oöfvad,- rekryter. Som deras utbildning för sjökrigs

tjenst ej kan ske under fred, är det otvifvelaktigt lämpligast att de fortfarande

exerceras af arméns befäl, för att på land erhålla åtminstone sill första

allmänna militära uppfostran. Den åt sjöförsvaret för närvarande anvisade andel

af allmänna beväringen är äfven vida större, än som kan antagas motsvara dess

behof. Vid eu •blifvande ny organisation af densamma torde höra stadgas, att

det öfverlemnas åt Kong!. Näjd, på sätt ock föreslogs al 1871 års särskilda

Utskott, att, der sä erfordras, tilldela sjöförsvaret ett visst antal al beväringsmanskapet

från de kusttrakter, der befolkningen mest sysselsätter sig med sjöfart.

Officers-personalen.

Om man sålunda, på de grunder jag ofvan anfört, antager afl Sveriges sjöförsvar

bör utgöra endast dt vapen, så följer äfven deraf vid den nya organisationen

en sammanslagning al Officerspersonalen vid sjöförsvarets u. v. båda

effektiva kårer, Kong!. Flottan och skärgårds-Artilleriet.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bill. No 4 till Kongl. May.ts Nåd. Prop. No 1. om Statsverket 1873.

Lämpligaste sättet att utföra denna sammanslagning synes mig vara det af

Kommiterade för organisationen af militärpersonalen föreslagna, att nemligen lemna

åt hvar och en individ den tur i förhållande till hans kamrater, som han på

grund af innehafvande fullmakt egen vid den tid, då sammanslagningen sker:

men, om två Officerare inom lika grad ega fullmakt af samma datum, efter näst

föregående fullmakter af olika data inom lika grad. Detta sätt att gå till våga

är otvifvelaktigt det, som medför minsta orättvisa emot en del individer, Indika

genom den dubbla organisationen förlorat den tur de före 1866 innehaft. Att

vid en sammanslagning af båda kårerna förekomma, att ej någon individ i

detta hänseende blir lidande torde näppeligen låta sig gorå, men Kong!. Maj:t

egen dock tillfälle att vid blifvande befordringar till eller inom regementsofficersgraderna

taga äfven donna omständighet i betraktande.

I afseende å offieerspersonalen föreslår Kommitén i öfrig! åtskilliga bestämmelser,

i det närmaste öfverensstämmande med nu gällande förhållanden,

men hvaruti jag anser några jemkningar höra ske.

Hvad först gradernas antal beträffar, synes mig att många skål tala för

regements-officersgradernas minskning från tre till två, genom borttagandet af

Öfverstelöjtnantsgraden, eller den deremot svarande graden af Kommendörkapten

af första klass. Vid granskning af kommenderings-rullorna finner man att alla de

fartyg, som varit kommenderade af Kommendörkaptener af första klass, lika

ofta och på lika vigtiga expeditioner haft till chefer Kommendörkaptener af

andra klass. I hufvudsaken gäller detsamma om stationstjenster och kommenderingar

å land, der det alltid mera varit de personliga egenskap»urna, än graden

af första eller andra klass Kommendörkapten, som bestämt Kong!. Maj ds val.

Icke eller har Kommitén uti sina förslag uppställt någon fördelning af olika

befäl emellan dessa båda grader. För borttagandet af Öfverstelöjtnantsgraden

talar dessutom, att så redan för flere år sedan skeft i Norge, med hvars sjöförsvar

vårt eget antagligen ofta kommer att, samverka, så under krig som fredsöfningar.

De skal, som vanligen anföras för bibehållandet af ifrågavarande grad

äro: att Kong!. Maj:t derigenom egen tillfälle dels till eu ytterligare gallring

bland regements-officerarne vid befordran från andra till första klass Kommendörkapten,

dels att vid krigstid genom att befordra eu yngre Kommendörkapten

af andra klass till Kommendörkapten af första klass kunna gifva honom befälet

öfver äldre kamrater inom förstnämnde grad. Men mot det första af dessa

skål får jag anmärka, att med nu varande fullkomligt lika tjenstgöring för båda

graderna linnés knappast något skäl att neka den befordran till första klass

Kommendörkapten, som redan erhållit sådan till andra klass, såvida han i öfrig!

bibehållit sin tjenstbarhet, och ännu mindre skulle detta blifva fallet efter

införande! af den äfven af Kommiterade förordade permanenta reservstaten.

Bill. till Riksd. Prut. 1813. 1 Sami. 1 Afd.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bih. N:o 4 till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

Hvad åter det sednare skälet angår, så eger Kong!. Maj:t alltid en möjlighet

att lemna befälet öfver några samlade fartyg åt eu framstående yngre

officer, genom hans befordran till Kommendör. Då af dessa skål uti det

nya förslaget endast en Kommendörkaptensgrad, motsvarande arméns majorsgrad,

finnes upptagen, är i stället för de 8 Kommendörkaptener af första klass och

Öfverstelöjtnanter, som för närvarande finnas å stat uppförde, kommendörsgraden

ökad med 1 plats, eller till 6, Kommendörkaptens med 4 eller till 20, hvaremot

de öfrig» 3.me regements-officers-beställningarne torde kunna vid afgång

indragas, utan att tj ensten derpå lider, så vida nemligen den permanenta reservstaten

och de öfrig» bestämmelser jag i sammanhang dermed här nedan

kommer att föreslå, vinna Kong!. Majrts och Riksdagens godkännande.

Det är klart att nuvarande Kommendörkaptener af första klass och Ofverstelöjtnanter

bibehålla den rang de en gång erhållit, till dess de antingen befordras

eller afgå ur tjensten.

Aflöningsförmånerna utgå för närvarande uti lön, tjenstgöringspenningar

och inqvarteringsersättning, hvarvid tjenstgöringspenningarne äro upptagne till

50 % af den fasta lönen, och inqvarteringspenningarne utgå efter särskilda bestämmelser.

Tjenstgöringspenningarne, Indika i sin nuvarande form infördes vid

1824 års organisation, synas väl egentligen böra utgå endast till dem, som

gorå verklig tjenst. Men den betydliga andel de utgöra af hela aflöningen

gjorde förlusten af dem särdeles känbar för den, som af en eller annan anledning

behöfde begära tjenstledighet, och detta föranledde tid efter annan åtskilliga

Kong!. Bref, innehållande dels medgifvande af deras bibehållande i vissa

fall, dels flera detaljföreskrifter angående deras utgående eller innehållande och

de besparade medlens användande. Den vigtigaste eftergift, som i detta hänseende

beviljades, var genom Kong!. Brefvet af 10 September 1866, som för

Kong!. Flottan och Skärgårdsartilleriet medgaf att tjenstgöringspenningar finge

bibehållas under semester och vid tjenstledighet för lifsfarlig sjukdoms botande,

då intyg om behofvet deraf meddelades af vederbörande Kärläkare, hvithet

medgifvande äfven är bibehållet uti 1872 års Reglemente för styrelsen och förvaltningen

å stationerna. I afseende på de innehållna tjenstgöringspenningarne

är för närvarande bestämdt, att hälften deraf skall utdelas emellan de i de

permitterades ställe tjenstgörande. Rigtigare synes mig dock vara, att tjenstgöringspenningarne

''utgöra ett tillägg, som åtnjutes endast vid verklig tjenstgöring

och i regeln innehållas så snart denna afbrytes genom sjukdom eller tjenstledighet

för ett eller annat ändamål, med undantag endast af den officerarne tillförsäkrade

semester, hvarunder hela aflöningen bör få bibehållas. Men för att detta

skall kunna utan obillighet tillämpas, bör fördelningen i last lön och tjenstgöringspenningar

förändras på sådant sätt, att de sednare ej utgöra mera än

en fjerdedel af det hela, hvithet äfven är iakttaget uti den stat, som finnes i

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

Bil. N:o 6. Härigenom inträder äfven mera likhet med hvad genom Kongl.

Maj:ts nådiga cirkulär af den 9 November 1860 finnes stadgadt för civila

embets- och tjensteman. De närmare bestämmelserna om de tillfällen då tjenstgöringspenhingar

få utgå eller skola innehållas, höra dock hädanefter, som hitintills,

bero på Kongl. Maj:ts särskilda pröfning. De besparingar, som uppstå

genom innehållna tjenstgöringspenningar, höra deremot reserveras för Kronans

räkning, i stället för att, så som nu sker, hälften deraf utdelas till dem som

göra tjenstår. Detta är så mycket billigare, som det endast undantagsvis kan

sägas, att de vid stationen qvarvarande i någon känbar grad betungas i sin

tjenstgöring genom den tillfälliga ledighet, någon af deras kamrater åtnjuter,

samt dessutom dels alla officerare hvar i sin ordning ega rätt till semester, dels

äfven dessemellan tjenstledighet kan erhållas, då tjenstgöringen sådant medgifver,

af hvar och en, som på giltiga skål derom anhåller.

Inqvarteringsersättningen är numera i sj elfva verket endast ett lönetillägg,

som utgår efter särskilda grunder, hvilka åter tid efter annan undergått flera

förändringar och hvilkas tillämpning ej obetydligt ökar besväret vid aflöningens

uträknande.

Då Statens civila embetsmål! ej åtnjuta något särskilt anslag till bostads

hyrande — och dessutom de nuvarande inqvarterings-ersättningarne vid sjöförsvaret

äro alldeles otillräckliga, — så synes ifrågavarande ersättningar ej

eller vara af nöden, utan anser jag desamma böra inberäknas uti lönen och

utgå enligt samma grunder som denna. Detta är också iakttaga uti ofvannämnda

förslag till Innestå! {Bil. N:o 6). Donna sammanslagning af lön och inqvarteringspenningar

är ock förordad af Kommitén för ordnandet af sjöförsvarets ekonomiska

förvaltning.

I afseende på inqvarteringspenningarne må vidare anmärkas, att för de

officerare, som i följd af sina befattningar vid varfven eller stationernas mera

fästa platser erhålla bostäder i kronans hus, innehålles för närvarande inqvarteringsersättningen.

Men enär de i allmänhet derjemte åtnjuta arvoden för

dessa sina befattningar, bör en proportionerlig minskning ske uti de belopp,

hvartill dessa arvoden vid arvodess tätens blifvande reglering kunna bestämmas,

då ej bostad bestås. Frågan härom torde dock ej böra närmare

upptagas förr än i sammanhang med granskningen af hela arvodesstaten,

hvilken jag åter ej anser böra företagas förr än löi losta terna blifvit af riksdagen

pröfvade.

Hvad slutligen ofdcerslönerna angår, hafva Kommiterade föreslagit att de

skulle bestämmas till samma belopp, som i nu gällande stat äro uppförda för

de motsvarande graderna vid Kongl. Skärgårdsartilleriet.

Det vore utan tvifvel ensidigt att alla officerare inom samma grad

vid den sammanslagna kåren så fort ske kan erhölle lika löneförmåner,

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

Att minska lönerna för de grader vid Skärgårdsartilleriet, hvilka nu åtnjuta

högre löner än deras jemlikar vid Flottan (Öfverste, Major och till

en del äfven Kapten-, Löjtnant- och Underlöjtnantsgraderna, hvilka sednare vid

Flottan äro delade uti 2:ne löneklasser, men vid Skärgårdsartilleriet endast

hafva en sådan motsvarande den högre löneklassen vid Flottan), later dock ej

gorå sig annorlunda, än i den män nu varande innehafvare afgå, emedan

dessa ej kunna fråntagas de dem en gång tillagda löner. Det är äfven mera

med billigheten öfverensstämmande att öka lönerna för Flottans, än att minska

dem för Skärgårdsartilleriets nuvarande officerare. Efter sammanslagningen

komma ombyten af fjenstgöringsort, i anseende till officerspersonalens betydligen

minskade antal, att ega rum vida oftare, än under tiden före 1866 års delning,

och de fleste antagligen att blifva stationerade än i Karlskrona, än i Stockholm.

Utom de kostnader, som vid dessa förflyttningar ej lära kunna undvikas för

löntagarne, komma dessa ock att allmännare drabbas af den högre lefnadskostnaden

i hufvudstaden. Det skal, som år 1866 föranledde att lönerna vid Skärgårdsartilleriet

sattes högre i en del grader än vid flottan, var att Skärgårdsartilleriets

officerare ej komma i åtnjutande af den högre sjöaflöning, som deras kamrater

vid flottan kunde påräkna vid långvarigare kommenderingar å afläggare

farvatten. Sådane längre kommenderingar komma dock hädanefter endast i ringare

män i fråga för officerare af Kaptens- och högre grad, och sjöaflöningen

skulle följaktligen endast vid bestämmandet af subalternernes löneförmåner ega

någon betydelse, men måste äfven dervid anses underordnad.

Jag anser derföre rigtigt att, såsom Kommiterade gjort, lägga Skärgårdsartilleriets

nuvarande löner till grund för den nya kårens, hvarvid dock

några modifikationer torde vara lämpliga, föranledda dels utaf indragningen af

Ofverstelöjtnantsgraden (Kommendörkapten af första klass), dels utaf upphörandet

af inqvarteringspenningars utgående såsom sär skil dt lönetillägg.

Vid jemförelse af bilagan N:o 6, hvilken upptager de nu föreslagna lönerna,

med bilagan Nio 7, som utvisar de nu utgående lönerna vid Kongl. Flottan

och Skärgårdsartilleriet, synes, att endast majorslönen är ökad med 300 B:dr,

såsom en ersättning för den indragna Ofverstelöjtnantsgraden. Kaptensgraden,

som vid Skärgårdsartilleriet endast har eu löneklass, är deremot delad uti 2:ne,

emedan alltid eu del officerare måste antagas stanna i donna grad och då vid

äldre, år hafva behof af något förhöjd aflöning. Likaså är Underlöjtnantsgraden

delad uti 2:ne löneklasser, den ena motsvarande Skärgårdsartilleriets nuvarande,

den andra Flottans nuvarande lägsta löneklass. Skälet härtill är att de nyss

utnämnde officerarne vanligen erhålla längre sj ökommenderingar, och om äfven

dessa ej gifva någon behållning, bör dock kunna antagas att den unge officern

derunder har ersättning för föda och dagliga utgifter.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873. 19

[ afseende på befordringslagarna delar jag deri af Kommiterade uttalade

åsigt att såsom regel bör gälla, att all befordran till och med kaptensgraden

bör ske i tur, derest ej Kongl. Maj:t på särskilda af Chefen för Sjöförsvarsdepartementet

anförda skäl i enstaka fall finner, att annorlunda bör förfaras.

All befordran till högre grad bör deremot, hädanefter som hittills, ske ensamt

på grund af personens duglighet och lämplighet för tjensten.

Kommitén föreslår, att den nya Kongl. Flottans hela officerspersonal bör

tillhöra Stockholms station och att det antal officerare, som enligt vederbörande

stationsbefälhafvares förslag är till tjenstgöring å Karlskrona station bedröfligt,

bör på sistnämnda ort placeras. Sända Kommiterade härvid tänkt sig stationen

organiserad på samma sätt som hittills, synes mig det framstälda förslaget ej

lämpligt eller praktiskt. Sedan officerspersonalen blifvit sammanslagen till en

kår, utgöra Stockholm och Karlskrona ett för alla gemensamt tjenstgöringsområde,

inom hvithet Kongl. Magt fördelar officerarna till tjenstgöring, allt

efter som behofvet krafvel- och under den chef Kongl. Maj:t bestämmer, och

är då hvar och en officer skyldig att utan annan särskild godtgörelse än reseoch

traktamentsersättning vid förflyttning, bestrida all vanlig militärt] enst, vare

sig å den ena eller andra orten. Någon särskild bestämmelse derom, att officerspersonalen,

eller någon del deraf, skall tillhöra vare sig den ena eller

andra stationen, synes mig således ej böra ingå uti organisationen.

Af tabellerna i Bil. N:s 1 och 4 visar sig att vid större rustningar behofvet

af officerare betydligen öfverstiger antalet af de på aktiv stat upptagne,

och äfven för tjenstgöring under fred är nämnde antal otillräckligt till skötandet

af manskapets öfningar, tjänstgöringen å stationerna, vid båtsmanshåll,

öfverstyrelsen m. m. Redan nu, då likväl på Flottans nya reservstat qvarstå

57 disponibla officerare (af Indika dock åtskilliga genom ålder och andra anledningar

ej äro att anse såsom fullt tjenstbar^ visar sig stundom svårighet

att fylla alla behof af officerare. Kommitén föreslår derföre att i den mån

som de medel, Indika redan finnas uppförda på 5 de hufvudtitelns aflöningsanslag,

dertill komma att lemna tillgång, en ny reservstat, under benämning

Kongl. Flottans permanenta reservstat, skall uppsättas, och att officerare vid

den nya Kongl. Flottan dit må kunna förflyttas, då Kongl. Maj:t pröfvar sådant

för tjensten nyttigt. Kommiterade yttra härom bland annat:

»Ett af de första vilkoren för att ett efter landets tillgångar och öfriga

»förhållanden afpassadt sjöförsvar skall kunna uppfylla sin bestämmelse, är,

»att den del af personalen, som i första hand är afsedd till materielens handhafvande,

kan hållas fullt tjenstbar. För att underlätta detta vilkors upphyfsande

bör sagde personal vara anpassad efter vapnets verkliga behof, och

»hvarje individ, som, till följd af hvilka omständigheter som helst, icke längre

»är fullt lämplig för den aktiva sjötjensten, bör, på det att det dyrbara öfnings
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1873.

»anslaget icke må, mot sitt ändamål, förspillas, lemna sin plats i kåren, för

»att, ersatt med tjenligare krafter, kåren skall kunna hållas fullt effektiv.» —- »En sådan öfverflyttning står äfven i full öfverensstämmelse med principen för

»arbetets fördelning, ty så länge sjöförsvaret för stationstj ensten samt till mindre

»vigtiga befälsplatser å en del fartyg i händelse af krig m. m. erfordrar befäl

»och underbefäl, hos hvilket en del af den kraft och specialinsigt i vapnets

»olika skickligheter, som äro nödvändiga för den aktiva tjensten, kan und»varas,

är det såväl till det allmännas som vapnets fördel att öfverflyttning till

»en särskild kår kan ske».

Kommiterade anse derföre, att äfven om någon sammanslagning af Kongl.

Flottan och Kongl. Skärgårdsartilleriet ej skulle komma att ega rum, en permanent

reservstat icke desto mindre bör upprättas.

Kommiterade föreslå vidare, att öfverflyttning till permanenta reservstatens

officerskår bör kunna ega rum endast från kaptens eller högre grad; att donna

öfverflyttning'' icke bör blifva förenad med förlust af några löneförmåner; att

löneförmånerna vid berörde reservstat fördelas i lön och tjenstgöringspenningar

enligt samma grunder, som vid aktiva staten; att befordringar vid. den permanenta

reservstaten höra kunna ega rum då Kongl. Maj:t på grund af framstående

förtjenst dertill finner anledning; samt att permanenta reservstatens officerare,

i likhet med den nya Kongl. Flottans officerare, höra tillhöra Stockholms

station och det antal reservstatsofficerare, som pröfvas behöflig! för tjenstgöringen

å Karlskrona station, för detta ändamål dit placeras. Motiverna för

hvar och en af dessa punkter äro anförda uti Kommiterades utlåtande och torde

ej här behöfva upprepas.

I likhet med Kommiterade har jag kommit till den öfvertygelse, att införandet

af eu permanent reservstat vid sjöförsvarets officerskår är högst behöflig!,

och derjemte innebär rättaste sättet att fylla flottans behof af befäl, äfven under

fred, utöfver det antal, som med påräkneligt öfningsanslag kan bibehållas

fullt effektivt till verklig sjötjenst, men jag har likväl ansett nödigt att skilja

emellan de båda hufvudsyften, som Kommiterade sökt vinna genom en sådan

reservstats inrättande, Tåg utbeder mig att dervid först tå återkalla i minne!

de reservstater, som redan förut tid efter annan blifvit upprättade.

Vid flottornas sammanslagning är 1824 förekom för första gången eu

reservstat, då benämnd: »Extra och Expektans-stat». — På donna stat uppfördes

l:o alla de officerare, som, i anseende till ålderdom, sjuklighet eller hvilken

annan orsak som helst, icke kunde anses till aktiv sjötjenst användbara, dervid

de fingo ersättning för de löneinkomster de egde, mot skyldighet att i krigstid

bestrida den tjenstgöring, som dem vid någon af flottans stationer kunde blifva

ålagd och vore svarande mot deras innehafvande grader; 2:o de embets- och

tjenstemän, hvilka genom den nya regleringen förlorade någon del af deras å

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bil. No 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1 om Statsverket, 1873.

stat innehafvande löneförmåner, och Indika på extra stat derföre skulle njuta

ersättning, intill dess de antingen genom befordran på interims- eller ordinarie

staterna eller på annat sätt från embete! och tjenstår afgingo; 3:o de personer,

hvilkas beställningar voro föreslagna till indragning vid skeende afgång och

på de nya staterna ej voro upptagna. (På donna stat uppfördes äfven åtskilliga

penningebelopp, såsom fyllnaden i Underofficersstaten eller den summa,

hvarmed gamla staten för underofficerare öfversköt den nya interimsstaten,

medel till årliga sjömätningar, ersättningar för säng, sängkläder, ved och ljus

till dem, som bebodde kronans hus, ersättning till cheferne för förutvarande

volontärkompanierna, ersättning för båtsmanskompanichefs inkomster, ersättning

för kofferdikarls- och skärgårdsstyrmans- kompanichefs arvoden m. m.) Anslaget

till donna stat utgick af anslaget till materielen, dock ej öfver 30,000

R:dr årligen, och hvad som derutöfver erfordrades skulle utgå af anslaget till

oförutsedda utgifter.

Näst påföljande reservstat beslöts på Kongl. Maj:ts framställning vid

1850—51 årens riksdag. Det belopp, som härtill beviljades, utgjorde 25,000

R:dr Runt, men anslaget fördubblades riksdagen 1857—58, då äfven förbättrade

vilkor medgåfvos dem, som till reservstat öfvergingo. På donna stat

uppfördes de officerare, Indika icke vidare egde den fulla verksamhetsförmåga,

som aktiv tjenstgöring påkallade, och dit sökte öfverflyttning. Såsom vilkor

för en sådan öfverflyttning erfordrades att hafva fyllt 55 år och i minst 30

är varit i verklig tjenst vid flottan, såvida icke andra synnerliga skål och omständigheter

dertill föranledde, då öfverflyttning kunde medgifvas officer, som

endast uppnått 50 år, dock blott så vida han vid flottan tjenstgjort den ofvan

omnämnda tiden. Reservstatens officerare voro förbundne, att vid inträffande krig

eller eljest förekommande större rustningar, tjenstgöra vid flottans stationer,

men egde bestämma sin vistelseort för (ifrigt hvar som helst inom de förenade,

rikena. Om officer å reservstat till tjenstgöring inkallades, egde lian derunder

att inträda i fullt åtnjutande af alla de förmåner och rättigheter, som, enligt

stat och författningar, dess grad tillkomma.

Veu senaste reservstaten, Kongl. Maj:ts Flottas nya reservstat kallad, upprättades

vid den 1866 anbefalla reorganisationen af sjöförsvarets officers- och

underofficerspersonal. Enligt Kongl. Brefvet af den 10 Juli 1866 skulle alla

de officerare, Indika icke blifvit upptagne å någon af de båda nya kårernas,

Kongl. Flottans och Kongl. Skärgårdsartilleriets rullor, öfverflyttas på en särskild

stat. De Ange å donna stat, emot skyldighet att fortfarande gorå tjenst

så länge de å staten qval stodo, oafkortad! behålla vid öfverfly tf ningen till

densamma innehafvande lön, tjenstgöringspenningar och inqvartering, i afseende

på Indika förmåners åtnjutande under semester, tjenstledighet eller komihendering

dittills gällande föreskrifter skulle iakttagas, hvarjemte dem blot''

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bil. N:o 4 till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1873

tillförsäkradt att i mån af inträffande afgång inom staten blifva uppflyttade i

tur till högsta lön med tjenstgöringspenningar inom graden, och subalternofficeren

derjemte, likaledes i tur, till Kapten-Löjtnantsgraden. Befordran till

högre grad än den nyssnämnda kunde äfven undantagsvis komma att ega rum,

då Kong!. Näjd pröfvade ådagalagd synnerlig förtjenst dertill föranleda, och

hvarje Premier- och Sekundlöjtnant undfick intill vunnen Kapten-Löjtnantsbefordran,

såsom godtgörelse för förlorad inkomst af sjökommenderingar, 25

procents förhöjning å den lön med tjenstgöringspenningar lian under liden på

nya reservstaten innehade. Nya reservstatens officerare förpligtades att vistas

& den sjövapnets station de vid öfverflyttningstiden tillhörde, äfvensom att, med

undantag af ^tjenstgöring, fullgöra de deras embeten eller fenster motsvarande

uppdrag, till Indika de kunde blifva utsedde eller befordrade.

Af Kong!. Maj:ts Flottas Underofficerare öfverfördes äfven till samma stat

så stort antal, som icke var för de nybildade kårerna behöflig!, med bibehållande

af de vid öfverflyttningen innehafvande löner, tjenstgöringspenningar och

inqvartering, under fortfarande skyldighet till samma tjenstgöring som dittills,

utom till sjös, samt med rättighet att, i mån af afgång inom staten, blifva till

högsta lön i graden uppflyttade,

Vid upprättandet af 1824 års »Extra och Expektans-stat» samt 1866 års

»Nya Reservstat», afsåg således förnämligast en, vid då skeende förminskning

af sjöförsvarets befälskadrer, hastigare och för vapnets tjenstbarhet fördelaktigare

afgång från den effektiva staten af ett antal individer, som genom framskriden

ålder eller af andra anledningar ej längre ansågs kunna påräknas till full

aktiv tjenst, — således egentligen endast fyllandet af ett tillfälligt behof —,

hvarföre och dessa stater redan vid sitt upprättande antogos böra försvinna med

afgången af den personal som genast dit förflyttades. Med 1852 års reservstat

var visserligen meningen att bereda tillfälle för sådana flottans »officerare,

»hvilka icke vidare ägde den fulla verksamhetsförmåga, som aktiv tjenst påkallade.

att från flottans ordinarie stat afgå, och dymedelst åt donna stat gifva

»den tjenstbarhet, hvilken utgjorde hufvudvilkoret för uppfyllandet af dess bestäm»ruelse».

(Kongl. Maj:ts Reglemente för Dess flottas reservstat den 22 Februari

1852). Den skulle således blifva af mera permanent natur, men oaktadt

den göda afsigt, som låg till grund för dess bildande, måste den dock

anses såsom förfelad. Ett väsentligt fel var redan, att förflyttningen dit ej

kunde anbefallas af Kongl. Näjd, utan berodde på ansökning af officerarne

sjelfva, äfvensom att desssa ej voro tjenstskyldiga under fred. Men ett annat

ej mindre vigtig! fel, som dertill alltid i mer eller mindre mån kommen att

vidlåda hvarje begränsad reservstat, och således äfven den af

föreslagna, om ej särskilda bestämmelser tillkomma, ligger deruti, att då, hvilket

antagligen snart nog inträffar, en sådan reservstat blir fylld så långt de

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bil. No 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873.

disponibla lönerna medgifva, måste den snarare motverka än befrämja afgången

vid den aktiva delen af kåren. Skälet härtill är, att tjänstgöringen vid

en reservstat, äfven då förflyttningen dit ej medför någon rätt till befrielse

från full tjenstgöring, dock alltid blifver mindre ansträngande och att alltså

mången, som tröttnat vid sjötjensten och ej dertill längre anses passande, kan

qvarstå a reservstaten under många år, helst, då den, som fördelar tjenstgöringen

emellan befälspersonalen, nödgas gorå afseende på hvars och ens användbarhet,

det vanligen inträffar att den gamle och mindre tjenstbar!; slutligen

får- föga eller så godt som ingenting att gorå. Beror det ensamt af honom sjelf

att bedöma när hans krafter ej längre räcka till för tjensten, så visar erfarenheten

att mången individ qvarstår utan verkligt gagn för sitt vapen, men under

tiden ej endast uppbär sin lön, utan ock genom sitt qvarstående hindrar öfverflyttande!

till reservstaten af sådana individer, som lämpligen bort dit öf
verföras.

Jag är derföre af den öfvertygelse, att eu permanent reservstat bör upprättas,

men ock att donna först då kan fullt uppfylla sitt ändamål, när dermed

förenas en föreskrift, som ålägger hvarje vid flottan anstäld militär att

eif gå vid en viss ålder, — såvida ej Kongl. Näjd finner skäligt att, med hans

eget medgifvande, ännu någon tid bibehålla honom i tjenst. Införandet af

ett sådant obligatoriskt afsked synes mig så oundgängligt för vidmakthållandet

af personalens tjenstbarhet, att jag anser hvarje organisation åt sjöförsvaret,

vare sig på ena eller andra sättet, i mer eller mindre grad förfelad, om ej en

sådan föreskrift deruti ingår.

Äfven i andra länder är nödvändigheten af att kunna från flottan i tid

afskeda öfverårig! befäl till fullo erkänd, på sätt af nedanstående uppgifter

inhemtas.

Danmark. Obligatoriskt afskedstagande mot erhållande af pensioner är

enligt lagen af den 24 April 1868 bestämdt:

för Amiral vid uppnådda 70 lefnadsår.

Kommendör »

»

65

))

Kapten »

»

55

))

Löjtnant »

))

45

))

hvarjemte, för att än vidare hålla officerskåren fullt effektiv, är stadgadt, att

befordran inom graderna icke får ega rum

till Kommendör efter fyllda 52 lefnadsår.

» Kapten » » 42 »

» Löjtnant » » 32 »

England. Pensioner tilldelas icke åt officerare och vederlikar annat än

såsom gratifikationer för lång och förtjenstfull tjenst (good service), samt

Bill. till Riksd. Prot. 1873. 1 Sami. 1 Afd. Z

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd op. No 1, om Statsverket 1873.

blessyrer. Den egentliga pensioneringen (hvad vi dermed förstå) sker genom

öfverflyttning på reservstat (retired list), hvilken öfverflyttning, då den befriar

officern från all vidare tjenstgöring, motsvarar afgång med pension hos oss.

Författningen härom är daterad den 2 Mars 1870 och trädde i gällande kraft

den 1 derpå följande April. Afskedstagande (retirement) är obligatoriskt:

för Amiral af Flottan vid fyllda 70 lefnadsår;

för Amiral och Vice-Amiral vid 65 års ålder, och äfven dessförinnan, om

10 år förflutit å råd utan att befäl innehafts;

för Konter-Amiral vid 60 års ålder, och äfven dessförinnan, om icke befäl

innehafts under loppet af 10 år;

för Captain vid 55 års ålder och äfven dessförinnan, om 7 år förflutit å

råd utan att befäl innehafts;

för Commander vid 50 års ålder och äfven dessförinnan, om 5 år förflutit

å råd, utan att han gjort tjenst;

för Löjtnant vid 45 års ålder och äfven dessförinnan, om han icke under

5 år gjort tjenst.

Amiralitetet är derjemte berättigad!: att, oberoende af ålder, till reservstat

öfverflytta officer af hvilken utaf ofvanstående tjenstegrader som helst, om sådan

officer befinnes vara fysiskt olämplig till aktiv tjenstgöring.

Frankrike. Ett beslut af den 29 Juni 1863 föreskrifver de åldersgränser,

vid livilka officer inom armén, med rätt till pension, på grund af tjenstetid,

skall lemna den aktiva tjenstfri, nemligen:

Öfverste vid 60 års ålder,

Öfverstelöjtnant »58 >> »

Major »56 » »

Kapten » 53 » »

Löjtnant »52 » »

Motsvarande lag för franska flottan bär datum af den 6 Maj 1863 och

lära bestämmelserna deri vara i hufvudsak desamma som för armén.

Belgien. Obligatoriskt afskedstagande inom detta lands armé föreskrifves

uti lag af den 18 April 1855. som bestämmer, att Konungen eger att med

pension afskeda bland andra: militärer, som räkna 30 års effektiv tjenst och

åro urståndsätta att gorå tjenst, äfvensom militärer, hvilka hafva uppnått 55

års ålder.

Frågan om skyldighet för Svenska flottans officerare att afgå vid en viss

ålder är ej heller i Sverige ny. 1862 års Sjoförevarskomité yttrade i sådant

afseende: »Då emellertid, i samma mån flottans officerspersonal blefve till antalet

»inskränkt, det måste vara så mycket angelägnare, att den är så tjenstbar som

»möjligt, tro Kommiterade, med afseende härpå, den grundsats, som redan

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1873.

»inom flera andra länder vunnit tillämpning, att det ej må helt och hållet bero

»på individens eget godtfinnande att stanna i tjenst, äfven sedan han uppnått

»en ålder då lian ej längre kan anses i allmänhet lämplig derför, jemväl höra

»tillämpas på Svenska flottans officerspersonal, så att hvarje densamma tillhö»rande

officer vore pligtig att begära afsked, när han hunnit den ålder, då

»lian, enligt gällande författningar, är till full pensions erhållande berättigad,

»Kongl. Maj:t dock förbehållet att, derest den afskedssökande finnes ännu längre

»kunna vara för flottan gagnelig, med sökandens begifvande uppskjuta beviljandet

af det begärda afskedet.»

Uti det statsrådsprotokoll öfver Sjöförsvarsärenden, hvithet åtföljde Kongl.

Maj:ts proposition om statsverkets tillstånd och behof till 1862 års riksdag,

yttrar Departements-chefen: »För personalens fortfarande tjenstbarhet fordras

»slutligen, såsom äfven af Sjöförsvars-kommitén blifvit föreslaget, ovilkorlig

»afgång vid uppnådd pensionsålder för dem, som då finnas sakna nödig förmåga

till fjenstens utöfvande, nemligen sålunda, att den enskildes rättighet

»att under redan stadgade vilkor för fyllnadspensions erhållande, kunna taga

»afsked med sådan pension när han anser det öfverensstämmande med egen

»fördel, må för den, som hädanefter inträder i tjenst eller befordras, åtföljas

»af skyldigheten att från tjenstår afgå, så snart styrelsen finner sådant af det

»allmännas fördel påkallas och under iakttagande tillika af att omförmälda

»vilkor kunna ega rum.» Förslag i donna syftning framställdes af Kongl. Näjd

till Rikets Ständer, men ansågs af dem »för närvarande» icke höra bifallas.

Den samvetsgrannhet, hvarmed vi äro vana att vid all lagstiftning tillse,

det ingen medborgares verkliga rätt på något sätt trädes för nära, fordrar vid

införandet af nu ifrågavarande förändring all varsamhet, äfven om derigenom

målet skulle uppnås långsammare, än önskvärd! vore från synpunkten af tjenstens

fordringar.

Fn sådan varsamhet synes mig ock iakttagen om det bestämdes att skyldighet

att åtgå vid uppnådd full rätt till pension från Amiralitets-krigsmanskassan,

jemte fyllnadspension enligt gällande föreskrifter, endast skulle åligga

för det första dem, som hädanefter inträda i tjenst, samt för dkt andra

dem, som hädanefter mottaga befordran till regementsofficer, eller från lägre

till högre regementsofficersgrad, hvarigenom således ingen nu i tjenst varande

officer skulle mot sin vilja blifva nödgad till afskedstagande, med

mindre lian sjelf mottager befordran till en högre grad än den han, ensamt

på grund af sin ålder i tjensten, kan ernå. Hvar och en, som vet med sig

att han eger grundade anspråk på högre befordran, bör finna sig nöjd med

en bestämmelse, som lemnar utsigt till hastigare avancement, och den åter

med hvilken detta ej är förhållandet, har icke anledning att beklaga sig öfver

eu åtgärd, som antingen alls icke drabbar honom, eller ock endast gör det för

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

den händelse han erhåller en ej påräknad högre grad med åtföljande högre

pension.

Då jag sålunda anser, att den ena af de fördelar Kommiterade velat vinna

medelst en permanent reservstat, — nemligen en ändamålsenlig fördelning af

tjenstgöringen mellan dem, som äro till aktiv sjötjenst i allo lämplige och dem,

hvilka, utan de egenskaper härtill fordras, dock äro fullt användbara till tjenstgöring

vid stationerna och i allmänhet å land, äfvensom bildandet af en för vissa

krigsbehof nödig krigsreserv, — skulle ernås genom inrättandet af en sådan stat,

tror jag deremot, att det andra syftemålet, — att ständigt hålla den i sig

sjelf fåtaliga del af personalen, som i första hand är afsedd till materielens

handhafvande, fullt tjenstbar, — ej fullständigt vinnes med mindre än att, i

sammanhang med upprättandet af en sådan stat, tillika stadgas skyldighet till

o vilkorligt afskedstagande vid uppnådd pensionsålder, på de grunder jag här

ofvan anfört.

En följd af inqvarteringspenningarnes sammanslagning med lönen är, att

medellönen för de på reservstat upptagne officerarne måst räknas något högre

än Kommitén gjort, enär den ej i lönen inbegripit inqvarteringsersättningen.

Medelaflöningen är derföre höjd från 3,500 till 3,800 Edr eller för påräknade

30 officerare till 114,000 Rdr.

I öfrig! bör, på sätt jemväl Kommiterade föreslagit, å permanenta reservstaten

ej uppföras ett visst antal löner till bestämda belopp, utan nämnde

summa ställas till Kongl. Maj:ts disposition för reservstatens aflöning och i

öfrig! hvar och en, som dit öfverflyttas, få behålla samma lönebelopp, som han

förut uppburit å flottans stat.

I afseende å semester föreslå Kommiterade, att de nu, enligt Kongl. brefvet

den 25 September 1866, för Kongl. flottan och skärgårdsartilleriet i sådan!

afseende stadgade grunder, fortfarande må blifva gällande för såväl den nya

Kongl. flottan, som den permanenta reservstaten. Efter dessa grunder skulle

hvar och en officer, som ej innehar sådan befattning, för hvilken han åtnjuter

särskild! arvode, ega att under 18 månader åtnjuta 3 månaders semester, med

iakttagande dervid, att semester endast får tilldelas under månaderna Oktober—

Mars; dock vederbörande chef förbehållet att, då tjenstens gång sådan! fordrar,

antingen i tjenstgöring inhålla officer, som åtnjuter semester eller alldeles

vägra honom sådan. Äfven jag anser att dessa grunder för semester höra fortfarande

bibehållas.

För erhållande af en vid krigstillfällen väl behöflig tillgång till förstärkande

af officerspersonalen, hafva Kommiterade föreslagit bildande! af en

Officerslcrigsreserv utaf dem bland Kongl. sjökrigsskolans elever, Indika, efter

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bil. Nio 4 till Kongl. Maj ds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

genomgången kurs vid skolan, ingå till handel silottan, och enligt författningarna

i krigstid åro tjenstskyldige vid flottan, samt att hvar och eu af dessa

utexaminerade elever må, så länge han i händelse af krig är tjenstskyldig, åtnjuta

ett ärligt arvode af 300 Edr, emot åliggande att dessförinnan tjenstgöra

ett år vid flottan, under hvilken tid honom skulle vid sjökommendering tillkomma

sjöaflöning och öfriga vid sådan tjenstgöring officer af underlöjtnantsgrad

tillförsäkrade förmåner.

Kommiterade angifva såsom skål till detta förslag, att de anse såsom ett i

allo eftersträfvansvärdt mål att söka på allt sätt befrämja sambandet emellan

krigs- och handelsflottans personal och att ett verksammare medel dertill svårligen

kan finnas, än att inom handelsflottan erhålla ett reservbefäl, som, genom

en med aspiranterna till flottans officersgrader gemensam uppfostran, har lärt

sig både disciplin och örlogstjensten. Kommiterade anse derföre, att alla de

elever vid sjökrigsskolan, som befinnas duglige till sjömän, böra få genomgå

hela kursen ’ och de, för hvilka plats vid fullgjord afgångsexamen icke finnes

vid sjövapnet, höra qvarstanna i gemensam tjenstgöring med sina till sjövapnet

utexaminerade kamrater under ett års tid, samt derefter införas i rullorna

såsom reservbefäl, med åtnjutande af ofvannämnda förmåner samt åliggande i

öfrig! af periodisk anmälan så länge de enligt gällande lag äro till krigstjenst

vid flottan skyldige i händelse af krig.

Det närmare samband emellan Kongl. flottans och handelsflottans personal,

som af Kommiterade framhålles, är otvifvelaktigt af största vigt, och de medel,

som leda till dess befrämjande, äro förtjenta af mycket afseende. Att en

gemensam uppfostran i yrket för de båda marinernas befäl dertill bör i hög

grad bidraga är klart, och den af Kommiterade föreslagna förändringen af

Sjökrigsskolans reglemente är också redan genomförd genom de åt Kongl. Maj:t

under den 27 Maj 1872 stadfästade nya stadgar för nämnda skola. Deremot

synas flora betänkligheter mota mot bildande! af en aflönad krigsreserv. Samtlig»

dessa unga sjömän äro redan, efter beväringslagen, skyldige till krigstjenst på

flottan, till dess de uppnått fy Ida 35 års ålder. Den ifrågasätta aflöningen skulle

således endast utgöra en ersättning för utgifter i och för officersekipering m. m.

under första årets tjenstgöring å kronans fartyg, samt derjemte hos sjömannen

bibehålla känslan af det närmare samband med örlogsflotta^ hvaruti lian i egenskap

af krigsreservofficcr skulle befinna sig. Men dessa fördelar synas ej tillräckligt vigtiga

för att leda till antagande af Kommiterades förslag. Mot detsamma

talar den omständigheten, att det synes mycket oviss! om den, som bestämt

sig för handelsflottan, finner för sig fördelaktigt att ett år tjenstgöra å

Kronans fartyg. Flertalet torde föredraga att genast helt och hållet egna

sig åt handelsmannen och från början der söka anställning, om ock första

året på en mera underordnad plats, för att så mycket tidigare nå befäl
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Bil. N:o 4 till Kongl. Majsts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

hafvaregraden och detta kommer antagligen vanligen att ega rum just med de

dugligaste, hvilka varit fördelaktigast att få behålla i krigsreserven. Vidare

synes mig inrättandet åt eu kår med aflöning, om ock låg, men utan några

andra skyldigheter än den, att på vissa tider uppgifva sin vistelseort — én

uppgift, som förlorar mycket af sitt värde genom det rörliga lif dessa unga

sjömän oftast komme att föra — vara nog stridande mot de grundsatser, som

i vårt land tillämpas på statens tjensteman. Jag har derföre icke ansett detta

Kommiterades förslag höra ingå uti den nya organisationen af personalen.

Med den utveckling vår privata ångbåtsflotta på sednare tid ernått, torde det

ej eller blifva svårt att vid krigstillfällen derifrån erhålla det bristande antalet

subalternofficerare, äfven utan att under freden för detta ändamål erbjuda dem

särskild aflöning.

Underofficers-kåren.

Enligt nu gällande stat utgöres sjöförsvarets underofficerspersonal af följande

antal:

vid Kongl. Flottan ............................................................ 167,

» » Skärgårdsartilleriet.......................................... 53,

Summa 220 man

(deri ej inberäknade 7 tills vidare vakanta platser), hvartill komma på nya

reservstaten uppförde tjenstgöringsskyldige 38 underofficerare.

Denna personal är vid Kongl. flottan och nya reservstaten fördelad på

tre stater, nemligen styrmans-, konstapel- och skepparestaterna, hvardera staten

delad i tre grader. Vid Kongl. skärgårdsartilleriet finnas efter 1866 års

organisation endast en underofficersstat, delad i tre grader, flaggjunkare, styckjunkare

och sergeanter.

I följd af Kongl. flottans och skärgårdsartilleriets sammanslagning och i

sammanhang med genomförandet af donna förändring, torde sjöförsvarets underofficerspersonal,

såsom jemväl Kommitén för organisation af militärpersonalen

föreslagit, höra förenas till en kår, med benämning Kongl. flottans underofficerskår.

Hvad angår hela det antal underofficerare, som bör uppföras å den nya

Kongl. flottans stat, så anser jag, att någon minskning uti det af Kommitén

beräknade kan ega rum.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bil. No 4 till Kongl. Majds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873. 29

Första klass matroser hafva nemligen samtlige aflagt de teoretiska och

praktiska prof, som erfordras för befordran till underofficer. Det är bland

dem, som flottans underofficerare i fredstid uttagas och i krigstid äro de påräknade

att till väsendtlig del fylla den brist på underbefäl, som då kan

uppstå. Vid inträffande behof kommenderas redan nu ofta ett större antal

lista klass matroser att gorå underofficerstjenst, både under sjöexpeditioner

och vid tjenstgöring å land. Genom att utsträcka dessa kommenderingar något

längre, så att en del af de fasta underofficerarne af lägsta graderna, såväl vid

bemanning af fartyg, som till vissa besättningar å land, ersattes af lista klass

matroser, vinnes inom matroskåren en mera utbredd vana att skota dylika befattningar,

hvarjemte befälet får tillfälle att praktiskt utröna hvilka individer af

nämnda kår äro bäst passande att befordras till underofficerare på stat. Uti

bilagorna Niris 1 och 4 äro äfven 87 första klass matroser upptagna att tjcastigera

såsom underofficerare i händelse af större rustning.

Uti det nya reglementet för styrelsen och förvaltningen vid stationerna

den 24 Maj 1872 har för öfrig! blifvit bestämdt, att underofficerare, hvilka i

egenskap af uppbördsman äro anställda vid ständiga arbetsposter å varfven,

skola afföras från militärpersonalens stat och uppföras å varfsstaten.

Eu minskning af underofficerarnes antal synes sålunda kunna ske; och

har jag under antagande att de underofficerare, hvilka, på sätt här nedan förmärs,

äro behöflig"! vid båtsmanshållet, komma att uppföras å båtsmanshållets

stat, uti bifogade stater och tabeller upptagit

190 i stället för 220, som de nu tillsammans utgöra. Bilagan Nio 6 utvisar

de föreslagna lönerna och antalet underofficerare af hvardera lönegraden,

hvaremot fördelningen uti skilda stater torde, såsom till väsendtlig del beroende

på vexlingarne uti sjökrigsmaterielen och sjömineväsendets utveckling, efter omständigheterna

bestämmas.

Underofficerarnes löneförmåner hafva hitintills varit fördelade uti § lön

och l tjenstgöringspenningar, hvarjemte de uppburit 50 Rdr i ersättning för

indragen aflöningsspanmål äfvensom inqvarteringsersättning enligt de i sådant

afseende gällande stadgande!!; och äro beloppen af deras nuvarande aflöningsförmåner

sammanförda uti bilaga N:o 8. Af enahanda skäl, som i afseende ä

regleringen af o fficerarnes löner här ofvan blifvit anförda, anser jag, att äfven

underofficerarnes löneförmåner böra utgå endast i form af fast lön och tjenstgöringspennmgar,

fördelade så, att tjenstgöringspenningarne utgöra j af det hela.

Beträffande lönernas storlek har Kommitén föreslagit att de måtte bestämmas

till samma belopp, hvartill de för närvarande uppgå vid Kongl.

skärgårdsartilleriet.

Då likväl under den sednaste tiden en högst betydlig stegring egt ram

uti priset på alla de väsentligaste lifsförnödenheterna, och ifrågavarande lön
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bil. N:o 4 till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

tagare redan nu endast med största svårighet kunnat med sina små löner

förskaffa sig sitt och sina familjers nödtorftiga uppehälle, så är tvifvelsutan

någon tillökning för dem högst behöflig, på grund hvaraf jag ock föreslagit

deras löner till belopp, som bil. 6 utvisar.

Kommitén har vidare föreslagit, att en ''permanent reservstat skulle inrättas

äfven för Kongl. flottans underofficerare, och till stöd derför åberopat

samma skäl, som anförts för den för officerskåren föreslagna. Dessa skäl,

hvilka, såsom jag redan haft tillfälle uttala, synas mig fullt afgörande i afseende

på officerspersonalen, hafva ej samma vigt i fråga om underofficerarne.

Den rikliga tillgång på underofficersämnen, matroskåren kommer att

erbjuda, tillsammans med det ej ringa antal, som vid krigstillfällen blir att

påräkna från handelsflottan, bör försäkra oss mot all befarad brist på underbefäl;

och den gallring, som äfven inom underofficerspersonalen vid flottan

tvifvelsutan kommer att erfordras, torde till sin väsendtligaste del kunna åstadkommas

derigenom, att för sjötjensten mindre lämplige, men i öfrig! tjenstbare

underofficerare dels användas till varfstjenst, och, i den mån de dervid förordnas

till uppbördsman å ständiga arbetsposter, blifva afförde från flottans

stat till varfvets, dels ock transporteras till båtsmanshållet och upptagas å

dess stat.

I likhet med officerarne och af enahanda skäl, böra äfven underofficerarne

vara skyldiga att afgå från tjensten då de uppnått full pensionsålder.

Denna bestämmelse är i afseende på dem så mycket angelägnare, som kroppslig

rörlighet och förmåga att uthärda fysiska ansträngningar är af ännu högre

vigt för underofficerare än för officerare, åtminstone i de högre graderna, och

enligt förevarande organisationsplan hela underofficerskåren bör vara fullt

duglig och disponibel för den aktiva tjensten, helst denna kår hädanefter

hufvudsakligen är afsedd till fyllande af de vigtigaste nnderofficersbefattningarne

ombord å krigsfartygen samt andra dermed jemförliga kommenderingar. Deremot

anser jag billigt, att donna nya föreskrift ej må drabba någon af de

redan nu med fullmakt försedde underofficerarne, utan endast tillämpas på dem

som hädanefter utnämnas.

I afseende på semester för underofficerare höra tillämpas samma bestämmelser,

som äro gällande vid den nuvarande Kongl. flottan.

Det ökade antal underofficerare, som i krigstid erfordras för sjöförsvaret,

bör fyllas först från matroskåren och sedermera genom urval bland de sjökaptener

och styrmän af handelsflottan, som enligt Nådiga förordningen den 13

November 1860 äro tjenstskyldig!! vid sjöförsvaret i händelse af krig, och

hvilka skola såsom befäl och underbefäl användas.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Bil. N-.o 4 till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1873.

Uti mitt anförande till statsrådsprotokollet den 9 Januari 1871 i fråga

om Kongl. Maj:ts proposition till samma års riksdag angående statsverkets tillstånd

och behof, yttrade jag bland annat: »Emellertid har blifvit ifrågasatt

»huruvida ej befälet vid de båda sjö vapnen är, sammanräknad!, talrikare än

»som dels motsvarar storleken åt den flytande materiel landet nu egen jemte

»den tillökning deri, hvilken man kan hoppas ernå inom den närmaste framliden,

dels kan erhålla den ständiga praktiska öfning, som för sjömannen är

»ännu vigtigare än kanske inom något annat yrke. Efter noggrann pröfning

»af dessa förhållanden har jag kommit till den öfver ty gelsen, att någon minsk»ning

af befälspersonalen, åtminstone hvad regements-officerarne och underofficerarne

angår, bör kunna ega rum, om förvaltningen å stationerna kan så

»ordnas, att ett mindre antal officerare än nu är förhållandet derstädes blifver

»sysselsatt, om de nu till öfverflyttning till landtförsvaret föreslagna båtsmän

»komma att dit öfvergå, och om, såsom jag hoppas, tjenstgöringen å roten vid

»de återstående båtsmanskompanierna kan ordnas på ett sätt, som ej der hinder

»å sjön användbare officerare.» Derjemte framhöll jag, att en minskning i

befälspersonalen på det närmaste sammanhänger med rättighet för Kongl. Näjd

att afskeda de officerare och underofficerare, hvilka uppnått den ålder, som

berättigar dem till erhållande af pension.

Någon fullständigare organisationsplan var ej ännu utarbetad, då detta

yttrande afgafs, men vid de beräkningar, på Indika det grundades, hade jag

utgått från det antagande, att det militärbefäl, som hade ständiga befattningar

å vartven, skulle afföras från flottans stat och i stället jemte sina löner

uppföras å varfsstaterna, äfvensom att befälet vid båtsmanskompanierna skulle,

hvad officerarne angår, utgöras af dels från flottans effektiva stat afskedade

officerare, dels f. d. officerare af indelta armén, med praktisk erfarenhet af

indelningsverket, och hvilkas aflöning då skulle i staten upptagas under titel

bålsmanshållet.

Vid uppgörandet af nu ifrågavarande organisationsförslag har jag dock,

såsom ofvan synes, hvad officerarne angår, funnit mig höra gifva företräde åt

det af Kommitén för organisation af sjöförsvarets militärpersonal framställda

förslaget om införandet af en permanent reservstat, hvarigenom yppas möjlighet

till afgång från den egentliga aktiva sjötjenst^ för sådana officerare,

som redan innan de uppnått pensionsåldern ej längre äro fullt användbare

för denna tjenstgöring, hvilken lika mycket erfordrar friska fysiska som

intellektuela krafter. Vinsten häraf skattar jag mycket högt, och enär

reservstater redan förr, då officerskåren var talrikare, vid särskilda tillfällen

visat sig oundgängliga, måste detta än mera blifva förhållandet om den till sjötjenst

afsedda personalen ytterligare förminskas. En annan fördel af den

Bih. till Riksd. Prat. 1873. 1 Sand: 1 Afd. 4

opaginerad Kontrollera mot PDF

32 Éit. N:o 4 till Kong1. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1813.

permanenta reservstaten är att de officerare, som på den öfverflyttas, oftast

med fördel kunna, jemte officerare på effektiv stat, användas till varfsbefattningar

och befäl vid båtsmanskompanierna; och i följd af donna gemensamma

och likartade tjenstgöring för officerare å flottans effektiva stat och å den permanenta

reservstaten skulle otvifvelaktigt en lifligare beröring och ett närmare

samband dem emellan underhållas.

I afseende å under officer ar ne åter, för h vilka, såsom jag ofvan anfört,

någon permanent reservstat ej synes mig höra upprättas, har jag, vidhållande

min förut uttalade åsigt, ansett att någon minskning i deras antal kan ega rum,

hvilken minskning jag beräknat till 30 personer.

Matros-, kanonier- och skeppsgossekårerna.

Matroskåren i Karlskrona, utgörande enligt stat 100 l:sta klass matroser,

100 matroser och 200 jungman, eller tillsammans 400 man, är afsedd att

lemna förhandsmän å fartygen äfvensom att utföra angelägna sjömansarbeten

å varfvet. Matroserna utgöra derjemte den stam, hvarifrån i fredstid flottans

underofficerare utväljas och från hvilken i krigstid den då uppstående betydliga

bristen på underbefäl till större delen bör fyllas. De erhålla derföre,

jemte praktisk utbildning, all den teoretiska undervisning, som erfordras för

uppfyllandet af donna deras bestämmelse. Kåren motsvarar med sin nuvarande

organisation val sitt ändamål, och någon annan förändring deruti är således

ej af nöden, än att antalet kompanichefer, hvilkas befattningar uteslutande äro

af ekonomisk natur, torde kunna minskas från fyra till två derigenom, att af

de fyra kompanierna två och två skötas af en officer, såsom ock redan nu ej

sällan sker.

För närvarande finnas vid matroskåren 63 öfvertalige jungman, hvithet

förhållande har sin grund deruti, att afgången från kåren de sednare åren

varit mindre än förr, i följd dels af den förbättrade aflöning, den erhållit,

dels af underofficerskårens förminskning och deraf förorsakad långsammare

uppflyttning från matros till underofficer. Det må dock i sammanhang härmed

anmärkas, att ett visst antal matroser och jungman gemenligen varit permitterade

till idkande af handelssjöfart och att tilloppet af nyskrifne jungman

från skeppsgossekåren blifvit i möjligaste måtto begränsad!.

Kanonierkåren utgör enligt stat 100 man kanonierer och 100 underkanonierer,

eller tillhopa 200 man.

Kommitén för organisation af sjöförsvarets militärpersonal yttrar i afseende

å denna kår: »Skillnaden emellan de nuvarande kanonier- och matroskårerna

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873. 33

»ligger dels i rekryteringssättet, dels uti den betydligt mera utsträckta öfning

»till sjös, som matroskåren erhåller. Kanonierkårens uppsättande år 1832 afsåg

»att inom flottans egen arbetspersonal kunna bilda skickliga underofficersämnen

»för skärgårdsfartygens behof vid infallande krig eller större rustningar, då i

»brist på underofficerare kanonierer kunde dertill konstitueras, samt att förse

»skärgårdsvapnet med pålitliga uppbördsman och besättningarne med skickliga

»instruktörer. Kårens bestämmelse har genom det förra roende skärgårds vapnets

»utbytande emot ett för våra skärgårdar och inlandsfarvatten lämpadt flytande

»artilleri icke eller sedan dess blifvit väsendtligen förändrad.» Kommitén anser

derföre att, då »numera en icke obetydlig grad af sjömanskap måste bibringas

»den kår, som på ett tillfredsställande sätt skall kunna fylla behofvet af såv ä

»skickliga underofficersämnen som förhandsmän ombord, kan en så rekryterad

»och uppfostrad kår, som kanonierkåren, icke längre fylla donna så ytterst

»vigtiga del af personalbehofvet vid sjöförsvaret;» och föreslår kommitén på

dessa skäl, att de nuvarande båda kanonierkompanierna måtte ändras till

matroskompanier, hvardera af samma styrka som kanonierkompanierna enligt

stat höra ega, eller 100 man, förlagda i Stockholm, men rekryterade från skeppsgossekåren

i Karlskrona, samt med lika avlöningsförmåner, som bestås manskapet

vid matroskompanierna derstädes.

Det kan ej nekas, att de anmärkningar Kommitén framställt mot den

nuvarande kanonierkåren äro grundade. Kåren har visserligen till någon mindre

del rekryterats med skeppsgossar från Karlskrona, men hufvudsakligen med

andra ynglingar, som icke haft tillfälle att förvärfva sig samma sjövana eller

erhållit samma förberedande undervisning som dessa. För att kunna bibringa

rekryterna erforderlig sjömannauppfostran, har man sökt antaga sådana vid

yngre år, men deraf har åter blifvit eu följd, att eu del kanonierer saknat

den fysiska utbildning, som erfordras för verklig militär tjenst och arbeten

om bord på fartyg eller å varfvet. Kongl. Maj:t befallde derföre genom nådig

generalorder den 18 Augusti 1870, att ingå rekryter finge antagas yngre än

18 år. Men då rekryteringen härigenom under sednare åren försvårats,

och fråga uppstått om kårens omdaning, blef af Kongl. Maj:t till underlättande

af förändringen medgifvet, att tillsvidare ett antal af 26 nummer finge lemnas

vakan te.

På grund af hvad ofvan blifvit anfördt anser jag, i likhet med Kommiterade,

att den nuvarande kanonierkåren bör ombildas till två matroskompanier,

af 100 man hvardera, förlagda i Stockholm under en gemensam kompanichef,

och i öfrig! med samma organisation och aflöning, som de nuvarande matroskompanierna

i Karlskrona, samt rekryteras från dervarande skeppsgossekår.

Den tillökning uti kårens aflöning sanslag, som skulle blifva eu följd af denna

förändring utgör (se Bil. N:o 9) 14,597 rdr 50 öre. Uti reservationsanslaget

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bil, N:o 4 till Kongl. Maj:U Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket, 1873.

till Beklädnad ål kanonier er, matroser och skeppsgossar medför denna organisation

ingen annan förändring, än att ordet »kanonierer» kommer att utgå ur

anslagets rubrik. Ej eller erfordras härigenom någon förhöjning uti förslagsanslaget

till gemenskapens vid sjöförsvaret natura-underhåll.

Skeppsgossekärens ändamål är hufvudsakligen att utbilda lämpliga ämnen

till matroskårens rekrytering. Antalet skeppsgossar har tid efter annan vexlat

och bestämdes i stat af den 3 Februari 1858 till 300, men minskades enligt

nådiga brefvet af den 22 Augusti 1865 till 200. Sedan det under sednaste åren

visat sig, att afgången inom matroskåren, af skäl som ofvan äro antydda, varit

ej obetydligt ringare än förut, blef genom Nådigt bref den 28 September

1869 bestämdt, att i män af afgång från skeppsgossekåren ett antal af 25

nummer vid hvartdera af de båda kompanierna tills vidare skulle hållas vakanta.

Om kanonierkårens omdaning till matroser, på sätt här ofvan är föreslaget,

kommer till stånd, så bör skeppsgossekåren åter ökas till sin normala styrka.

Vid den årliga rekryteringen af skeppsgossar utfärdas visserligen kungörelse

derom öfver hela Sverige. Men då deras besigtning och mottagning sker endast

i Karlskrona, dit ynglingar från aflägsnare landsorter alltså måste med ofta

dryga kostnader inställas, följer deraf, att sällan andra blifva antagna än sådana,

som äro hemma i landets sydligare traktör. Kommitén, som anmärker detta

förhållande, anser att det vore nyttigt att uti matroskåren få upptaget folk från

äfven andra delar af Sverige och ifrågasätter derföre att, om 200 skeppsgossar

skulle befinnas otillräckliga för rekryteringen af 600 man matroser och

jungman, det derutöfver erforderliga antalet skeppsgossar borde förläggas i

Stockholm. För den närmare framtiden synes emellertid antagligt, att de i

Karlskrona förlagda 200 skeppsgossarne skola räcka till att fylla behörigt, och

om vid den årliga rekryteringen en viss del, t. ex. I, finge besigtigas och antagas

i Stockholm och derefter på kronans bekostnad transporteras till Karlskrona,

så torde den af Kommitén anmärkta olägenhet kunna afhjelpas och

matroskårens rekrytering med personer äfven från mellersta Sverige väsendtligen

underlättas, h vilket tvifvelsutan vore ganska önskvärd!.

Skeppsgossekåren, för hvilken förändrad! reglemente nyligen bli ridt stadgadt

och för hvars skola nya stadgar för kort tid sedan utfärdats, synes

mig i öfrig! icke erfordra någon förändring.

Båtsmanshållet.

Det nuvarande båtsmanshållets nummerstyrka finnes upptagen uti Bil. N:o

10. Det synes deraf, att antalet effektiva nummer utgör 5,676, att de nummer,

som vid krigstid höra uppsättas af nya ordinarie roteringen och extra noteringen

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Bil. No 4 till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prof, No 1, om. Statsverket 1873.

uppgå till 321 stycken, samt att ständigt vakanta nummer, nya ordinarie

roteringen i Halland samt städernas vakante båtsmän utgöra ett sammanräknad!

antal af 1.278 nummer, hvilka alldeles icke kunna uppsättas.

Genom Kongl. Maj:ts och Riksdagens beslut innevarande år har det bl i fv it

rusthållarne i Blekinge och Södra Möre härad åt Kalmar län erbjudet att tills

vidare, på vissa vilkor, sätta högst halfva antalet nummer af indelningsbåtsmän

i hvarje socken på vakans. Derest alla de, som dertill sålunda ega rätt. begagna

sig af det gjorda anbudet, kommer ett antal af högst 1.141 nummer

att afgå från flottans ofvan uppgifna effektiva manskap.

Uti det svar Riksdagen den 24 April 1872 afgaf på Kongl. Maj:ts proposition

rörande donna fråga säger sig Riksdagen dela de åsigter, som legat

till grund för åtskilliga af enskilde motionärer gjorda framställningar, att, enär.

med hänseende till den förändrade beskaffenheten af sjöförsvarets materiel,

båtsmansinstitutionen numera icke skulle kunna anses tidsenlig, det vore ensidigt

om båtsmanshåll i sin helhet, eller åtminstone till betydligare del, kunde försättas

på vakans. Riksdagen, som likväl icke ansett sig kunna bifalla desse

motionärers framställningar, tillägger, att den, med anledning af sin underdåniga

skrifvelse den 11 Maj 1869, med anhållan att de då till öfverflyttning

till landtförsvaret ifrågasatte nummer af båtsmansroteringen i stället måtte i

mån af inträffande afgång tills vidare ställas på vakans, ansett sig kunna antaga.

att frågan om båtsmanshållets allmänna ställande på vakans icke skulle

lemnas ur sigte vid pröfning af de då under utarbetande varande förslag till

ordnandet af sjöförsvarets personal.

Detta ämne har i öfrig! under de sednare årens Riksdagar ofta varit

föremål för enskilda motionärers framställningar och diskussioner i Riksdagens

kamrar, hvarförutan Kangl. Maj:t vid tre särskilda Riksdagar gjort proposition

om vissa delars af båtsmanshåll et öfverflyttande till landtförsvaret, ehuru dessa

framställningar icke blifvit af Riksdagen bifallne; jag torde derföre bär till en något

närmare utredning få upptaga frågan om båtsmannens lämplighet för sjöförsvarets

tjenst.

T fråga om en trupps användbarhet och duglighet såsom fartygsbesättning,

torde obetingadt medgifvas att några mer kompetenta domare icke gifvas, än

de officerare, som under någon längre tid kommenderat örlogsfartyg, bemannade

med besättningar, Indika till största antalet blifvit tågna just inom ifrågavarande

trupp. Man har allt skal att antaga, det dessa officerare, då de blifvit

satte i tillfälle att uttala sitt omdöme i en så vigtig fråga, gorå det först efter

mogen öfverläggning och af fullaste öfvertygelse, helst ej mindre de fartygs

välfärd, hvilka de kommendera, än deras egen heder såsom fartygschefer ofta

kan blifva beroende af beskaffenheten hos den besättning, som blifvit dem tilldelad.

Då uti* instruktionen för ofta åberopade Kommité för organisation af

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Bil. N:o 4 till Kong! Ma.j:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

sjöförsvarets militärpersonal äfven ingick att besvara följande frågor, nemligen:

»i hvilken mån bör krigsfartygens bemanning utgöras af båtsmän?» och »huru

stort antal båtsmän anses fortfarande erforderligt för sjö vapnet?» så ansåg jag

äfven lämpligt att för ämnets fullständiga utredning, innan Kommitén sammanträdde,

infordra yttranden af de sjöofficerare, Indika under de sednast förflutna

5 åren haft befäl på sjökommenderade fartyg under expeditioner af

3 månaders utsträckning och derutöfver, angående båtsmännens duglighet

och användbarhet dels i allmänhet ombord, dels ock för de särskilda befattningar,

som der kunna åt dem uppdragas. Till svar å de framstälda

frågorna inkomma 19 särskilda yttranden af fartygs- och eskaderchefer, hvilkas

vitsord, på sätt jag ofvan anmärkt, ej torde kunna jäfvas. ,Af dessa yttranden

framgår, att båtsmännen nästan enhälligt ansetts utgöra ett godt materiel,

hvaraf, genom lämpliga öfningar, förträffliga fartygsbesättningar kunna vinnas.

Men lika enhälliga äro uttalandena om nödvändigheten af rekrytens förberedande

utbildning med större omsorg än hittills egnats honom; på det att han

sedermera må under sjöexpeditioner uppnå den lulla användbarhet man egen

rätt att af eu sjötrupp vänta. Alla de egenskaper, hvilka utgöra vilkor för

bildandet af eu god trupp, såsom lätthet att disciplineras, sedlighet, ihärdighet,

oömhet, arhetsvana, iMhållighet och villighet, finnas i hög grad hos båtsmannen.

De brister åter, som ur sjömannasynpunkt mot honom anmärkts, stå genom

öfning att öfvervinna, och enligt de flest-es åsigt kan båtsmannen, utan någon

som helst på förhand förvärfvad sjövana, derest han antages under yngre år

och erhåller rekrytbildning å land och till sjös å icke sjögående fartyg under

omkring 1 år, utan svårighet utbildas under påföljande expeditioner till alla

de grönår af örlogstjensten, för hvilka båtsmän behöfva påräknas. Det är

i flera af dessa yttranden nttaladt, att ingen inrättning synes kunna gifva

bättre manskap till fartygsbesättningar utöfver det mindre antal matroser,

som kan å hvarje fartyg kommenderas, än just båtsmanshåll, och att man

med större vård om rekrytbildningen kan vänta att hos båtsmannen se uppfyllda

alla de anspråk eu marin kan hafva å den störa massan af det till

densamma anslagna manskap.

Dessa åsigter hafva i hufvudsaken jemväl delats af andra, som, under

offentlighetens ansvar, haft tillfälle att i ämnet yttra en åsigt. Så har den för

uppgörandet af förslag till ett tidsenligt ordnande af vårt sjöförsvar tillsätta

Kommité, i sitt den 23 Maj 1863 afgifna utlåtande, afstyrkt det ifrågaställda

förslaget att båtsmanshållet skulle ersättas med värfvad trupp eller bland kustbefolkningen

enrollerad! manskap. På samma gång Kommitén uttalade sig för

vigten deraf, att båtsmanshållet bibehölles för flottan, ansåg den dock angeläget,

att båtsmännen bibragtes den krigsmannabildning och speciella öfning, hvilken

hvarje annan till krigstjenst afsedd kår erhåller i långt vidsträcktare mån, än

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Bil. N:o 4 till Kongl. M.aj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

dittills varit fallet med båtsmansstyrkan. Derjemte lägges vigt uppå, att stationernas

underofficersskolor blifva tillgängliga för båtsmän och möjlighet till

befordran för dem beredd, äfvensom att antagning sker så billigt som möjligt.

Den Kommité för organisation af sjöförsvarets militärpersonal, som den 27

Januari 1872 afgifvit utlåtande, har jemväl yttrat, att »då icke någon velat

»påstå, att icke en båtsmansstyrka, som genomgått en ordentlig rekrytkurs,

»hvarunder fått inhemtas så val något om vapnens bruk som disciplin, vore att

»föredraga framför hvilken annan styrka som helst, vare sig sjöbeväring eller

»förhyrde, som vid ett krigstillfalle skulle ersätta denna fasta trupp, så vore

»skäl att val betänka sig, innan man afliände sig hvad som kunde göras godt

»och vid hvithet tillfälle som helst stode att få, mot hvad man i farans stund

»måste taga sådant det är.»

Jag kan ej annat än anse dessa yttranden såsom tillfyllest bevisande i

fråga om möjligheten att af våra båtsmän bilda en stam af andra klassens

sjömän, eller just af den klass, som i hvarje örlogsman!! fortfarande måste

utgöra det största antalet af fartygsbesättningarne. Till den första klassens

sjömän kunna båtsmän visserligen endast undantagsvis komma att räknas, men

donna klass, som öfverallt är jemförelsevis fåtalig, representeras hos oss genom

matroser och jungman, Indika, genom hela sin uppfostran och den både teoretiska

och praktiska undervisning de erhålla, utbildas till förhandskarlar och i

allmänhet till bestridande af sådana poster, der en högre intellektuel förmåga

är af nöden. Ej eller kan jag inse att de förändringar, som under de sednare

årtiondena inträffat i sjökrigsmaterielen, hafva minskat båtsmännens användbarhet

i jemförelse med förr. Under de gamla segelskeppens tid representerade

de det såkallade däcksfolket, eller deri för manövern erforderliga

»halande kraften». Men på ett sådant fartyg behöfdes derjemte, i viss proposition,

ett antal sjömän, som till väders utförde svårare arbeten. På de nyare

stridsfartygen är tacklingen betydligt förminskad och ofta förefinnes alldeles

icke någon sådan. Likasom hela besättningens styrka är reducerad, så är detta

och fallet med märsgastarnas antal, och på fartyg utan tackling är hela besättningen

»däcksbalk». Till kanonbetjening äro båtsmän obestridligen fullt

användbara och såsom eldare uppgifvas de af de fleste fartygschefer vara särdeles

lämpliga.

Det af 1870 års Riksdag tillsätta särskilda utskott för behandling af väckt

motion om reorganisation af rikets sjöförsvar kom ock till det resultat, att

båtsmanshållet ingalunda visat sig otjenligt, utan att, enligt hvad »allmänt er»kännes,

båtsmännen med göda kroppskrafter förena en synnerlig härdighet och

»stundom äfven framstående anlag för sjöyrket, hvarföre större delen bland dem

»sannolikt genom tillräcklig öfning skulle kunna göras skicklig till tjenstgöring

»vid sjöförsvaret,» hvartill komma, »att båtsmanshållet försäkrar om en viss

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bil. N:o 4 till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om /Statsverket 1873.

»manskapsstyrka, oberoende af de omständigheter, som vid utbrottet af ett krig

»försvåra legning eller förhyrande af nödigt antal sjöfolk» — en fördel, som

Utskottet anser val förtjena att vid frågans afgörande tagas i beräkning.

Det är ock tydligt att om båtsmansinstitutionen skulle försvinna, måste det

manskap den lemnar ersättas genom annat till fartygs bemanning Renligt folk.

Endast tre vägar voro dervid tänkbara. Den första vore att öka den värfvade matroskåren,

så att den ensam förslogs till fartygens besättningar. Den nuvarande

matroskåren är i utmärkt skick, och jag har äfven här ofvan ifrågasatt dess

förökande genom att förändra kanoniererna till matroser, men att öka desses

antal öfver en viss gräns vore knappast möjligt. Vårt lands klimatiska förhållanden

tvinga oss olyckligtvis att inskränka våra egentliga sjööfningar till

några få månader om året. Det skulle derföre mota störa svårigheter att under

en stor del af året på ett ändamålsenligt och för vinnande af sjömannabildning

Renligt sätt sysselsätta en flerdubbelt talrikare matroskår, än den vi redan ega;

de betydliga kostnaderna för en sådan organisation och flera andra svårigheter

att förtiga. En dylik utväg att ersätta båtsmännen torde ej heller på allvar

kunna ifrågasättas.

Ett annat förslag är att, i stället för båtsmännen, uppsätta en i landets

kusttrakter värfvad trupp med årlig lön, hvilken skulle qvarblifva i sin hemort

och endast ställa sig till statens förfogande då hans tjenst vid sjöförsvaret påkallas.

Det finnes dock ingen anledning'' antaga, att till donna trupp skulle

erhållas folk ur annan eller till sjötjensten mera lämplig folkklass, än just den,

hvarifrån båtsmännen nu rekryteras. Oberäknad! ovissheten att på detta sätt

alltid kunna anskaffa den för tjensten behöfliga styrkan samt den betydligt

ökade kostnad, som deraf utan tvifvel blefve eu följd, så är den ytterliga lösligheten

af en sådan organisation i ögonen fallande. Det är nemligen alldeles

omöjligt att på förhand eller vid antagningen bestämma till huru lång tjenstetid

en hvar af manskapet ens under fred kan behöfva uppkallas, och det

skulle dessutom sannolikt blifva ytterst svårt för vederbörande befäl och myndigheter

att hålla så pass reda på detta i privat sjöfart och andra egna angelägenheter

obundet kringströfvande manskap, att det ens med någon säkerhet

kunde påräknas vid de tillfällen då det behöfde användas. Med fullt skäl barock

sednast omförmälda kommité kunnat yttra: att en båtsmansstyrka, som genomgått

en ordentlig rekrytkurs, år att föredraga framför hvilken annan styrka

som helst, som vid ett krig stillfälle skulle ersätta denna fasta trupp, vare sig

sjöbeväring eller förhyrda — och det nu ifrågavarande sjöfolket skulle blifva

ett slags mellanting mellan dessa, båda slag.

Det tredje sätt, hvarpå sjöförsvaret skulle kunna tänkas få ersättning för

båtsmännen, vore om en allmän värnepligt lades till grund för hela vårt försvarsväsende,

med förbehållen rätt för sjöförsvaret att af de beväringsskyldige

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Bil. N:o 4 till Kong!. Majds Nåd. Prof. N:o 1. om Statsverket 1873.

årligen utvälja ett visst antal, helst redan, sjövana, unga män, samt derefter

qvarhålla dem i aktiv militär- och sjötjenst under vissa år. Men det är uppenbart,

att eu sådan organisation ej låter sig tillämpas på sjöförsvaret, med mindre

den samtidigt införes vid landtförsvaret. De uppoffringar af tid och penningar,

som ett sådant, uteslutande på beväring bygdt krigssystem medför

äro, så framt det skall blifva någorlunda betryggande, så utomordentligt störa,

att jag ej anser tänkbart, att landet för närvarande skulle vara benäget underkasta

sig dem.

lag har följaktligen ej tvekat att, hvad manskapet angår, uti den organisationsplan

för sjöförvarets militärpersonal, som här framställes, utgå från det

antagandet att båtsmännen, Indika äro fullt användbara för sjöförsvarets tjenst

och derjemte, åtminstone för närvarande, icke lämpligen kunna ersättas med

någon annan trupp, höra bibehållas. Skulle emellertid framdeles eu så beskaffad

värnepligtslag blifva antagen, att den erbjuder sjöförsvaret eu fullgod

ersättning för båtsmännen, så lägger den nu ifrågavarande organisationsplanen

i öfrig! intet hinder i vägen för en dylik förändring.

Redan från början af båtsmanshållets införande voro båtsmännen beräknade

att fylla det dubbla åliggande! att vara besättning å kronans fartyg och

arbetare å kronans varf. I öfverensstämmelse härmed lemna äldre Kong!, bref

och resolutioner föreskrifter om »båtsmäns uppfordring till kronans arbete»; »deras

kommendering till släparbete på varfven»; derom att »kronan och riket kan icke

betagas rättighet att uppfordra båtsmän för sådan! arbete, som enskilde åtagit

sig för kronans räkning» o. s. v., på samma gång de tala om båtsmäns användande

till sjötåg och krigsöfningar. Det är val antaglig!, att under våra

forna krig större delen af båtsmännen använda till besättningar å fartygen,

men under fredstid har största antalet säkerligen alltid begagnats till utförande

åt arbeten a, flottans stationer, så inom som utom varfven, och i hufvudsaken

fortfar detta förhållande ännu. Otvifvelaktigt är att å våra krono varf båtsmännens

arbetskraft svårligen kan alldeles undvaras, äfven med afseende på

andra arbeten än fartygens direkta utrustning till sjöexpeditioner.

Man liar hört den satsen framställas, att båtsmannens användande till

arbetsmanskap skulle vara helt och hållet oförenlig! med deras militära utbildning;

ja till och med att det skulle vara nedsättande för dem och deras sjelfaktning

förringas genom det släparbete de härvid underkastas, .lag kan dock

ej dela donna uppfattning. Arbete är i sig sjelf! aldrig nedsättande, och kronans

arbete kan allra minst vara det för män, som samtlige tillhöra den egentliga

arbetsklassen, och Indika, såväl före som efter inträde! i kronans tjenst,

i sina liera förnämligast lefva af kroppsarbete. Alla tiders erfarenhet har äfven

visat att arbete, strängt och ordnad! arbete, långt ifrån att försämra eller skada

Bih. till Riksd. Prut. 1813. 1 Sami. 1 Afd. 5

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bil. N:o 4 till Kong!. May.ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1873.

en. krigstrupp, ofta varit ett medel i kraftfulla befälhatvares händer att öka

dess moraliska värde, på samma gång det härdat de kroppsliga krafterna.

Det mindre göda inflytande på båtsmännen, som deras användande såsom varfsarbetare

stundom visat, bör derföre ej föranleda till ett obetingadt förkastande

af detta bruk; helst den egentliga orsaken till det anmärkta missförhållandet

är, att flertalet af båtsmännen hitintills aldrig erhållit någon fullständigare militärisk

rekrytbildning, samt för öfrig!, under de lider de varit kommenderade

till arbetens utförande, saknat den militära omvårdnad och den disciplinära

tillsyn, hvarförutan äfven den bästa trupp snart skall visa eu märkbar försämring.

Donna närmare tillsyn bär mycket försvårats derigenom, att ett så stort antal

båtsmän uppfordrats för arbete ä varfven. De jemförelsevis ringa belopp, hvartill

anslaget till flottans nybyggnad och underhåll varit i riksstaten uppfördt,

hafva nemligen föranleda att man till alla sådana arbeten, för hvilka båtsmän

äro användbare, måst anlita donna arbetskraft, hvars kostnad visserligen äfven

drabba! staten, men dock utgått under andra titlar och på annat sätt. Den

äldre teorien om det sätt, hvarpå sjöförsvaret borde draga mesta nyttan af båtsmanshållet

var, att af eu tillgänglig myckenhet individer utvälja ett mindre

antal sådana, som ansågos mest passande till örlogstjensten samt utbilda dem

till donna tjenst, hvaremot hela den öfriga delen endast påräknades såsom en

arbetsstyrka för var tv ens behof. Äfven på donna väg, om den blifvit på allvar

beträdd och ihärdigt fortsatt, hade möjligen flottans behof af disciplinerad! och

öfvad! manskap kunna! tillgodoses. Men visst är, att teorien ej så tillämpats,

att detta behof hitintills blifvit ens approximativt fyldt. Ännu innevarande år

utgjordes besättningarna å de flesta sjökommenderade fartyg till eu stor del af

rekryter och alldeles oöfvad! manskap.

Ehuru det, såsom jag ofvan sökt visa, ej kan i princip antagas

såsom under alla förhållanden förkastligt att använda militärtrupp till arbete

för militärbehof, så bör dock visserligen hufvudändamålet för densamma aldrig

vara att utgöra eu arbetstrupp, hvarför ej eller större antal båtsmän bör ingå

uti flottans stamtrupp, än som kan bibringas eu nöjaktig sjömannautbildning

och som i krigstid erfordras till bemanning af våra fartyg, skötande! af sjöminematerielen

samt sådan tjenst å sjö försvarets stationer, hvartill disciplinera, It

sjöfolk är behöflig!.

Af bil. N:o 1 synes, att till bemanning af de krigsfartyg vi nu ega,

jemte dem som äro under byggnad samt den mindre minafdeiningen, erfordras

1,599 man matroser, jungman och båtsmän; vid hvilken beräkning dock bland

stridsfartyg''^ upptagits hvarken långskeppet »Stockholm», ångfartyget »Valkyrkm».

segelkorvetterna »Norrköping», »Josephine» och »Lcigerbjelke», och de öfriga

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Bil. No 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Vroy. No 1, om Statsverket 1873.

äldre segelfartygen *), ej eller de ännu vid Stockholms station qvarvarande roddkanonhåtarne.

Nämnda manskapsstyrka, ökad med en tredjedel, liar ansetts

erforderlig till bemanning af den ökade sjökrigsmateriel vi kunna hoppas erhålla,

till eu större mina (delning samt till ersättning för tillfälligt sjuke, vakande

in. fl. För stationernas militärbehof äro ytterligare beräknade 668 man, så att

flottans ständigt tillgängliga och öfvade stamtrupp skulle upptaga eu styrka af

2,800 man gemenskap.

Bil. N:o 4 utvisar att detta antal är beräknadt att fyllas medelst:

a) de matroser, som ej gorå underofficerstjenst......... 513,

b) till karlskrifning färdige skeppsgossar..................... 74.

c) af båtsmanshållet ................................................... 2,213.

Summa 2,800 man.

För att nu kunna bedöma i hvad mån det låter sig gorå att bibringa

dessa 2,800 man den för deras yrke behöfliga utbildningen, hafva beräkningar

blifvit gjorda, hvilka återfinnas uti bil. N:o 5 med åtföljande promemoria, till

Indika jag i detta hänseende torde tå hänvisa. Det har dervid antagits, att eu

matros bör erhålla i medeltal 120 dagars och en båtsman 80 dagars öfning

till sjös, utom den förberedande rekrytbildningen å land vid stationernas exercisskolor.

Det visar sig då att. med det nuvarande exercisanslaget och de

hitintills vanliga kostnaderna för sjöexpeditionerna, matroskåren, beräknad

till 600 man, samt 1,489 båtsmän kunna hållas fullt öfvade. På sätt jag

ofvan anfört är äfven vid dessa beräkningar antaget, att öfningarne förnämligast

skola ske inom Östersjön och Nordsjön, och högst eu tredjedel af öfningsanslaget

användas till sjöexpeditioner å afläggare farvatten. Båtsmännens uppfordring

till tjenstgöring bör dock, hädanefter som hitintills, i allmänhet omfatta

f af deras tjenstetid eller i medeltal 120 dagar om året, hvarvid 40

dagar höra användas till exercis och militäröfningar å land, till biträde vid

upptackling och utrustning åt de fartyg, å hvilka de sjelfve äro ämnade att

utgöra besättningar, m. fl. sjömansarbeten.

Det är allmänt erkändt, att till besättningar å krigsfartyg ungt folk är

att, föredraga framför äldre och att vid eu viss ålder matrosen vanligen förlorar

eu del af den rörlighet, som vissa delar af hans yrke kräfva. Detta

galler i ännu högre grad för båtsmännen, hvilka, jemte det att den tid, som

kan anslås till deras yrkesutbildning, är betydligt kortare än för matroserna,

äfven efter inträdet i tjensten gemenligen använda en större del af sin tid

till vanligt landtmannaarbete. Med afseende härpå och då det begränsade

*) Linieskeppen Försigtigheten och Skandinavien, fregatten Eugenic, korvetterna af

Chapman, Najaden och Svalan, briggarne Nordenskjöld och Gladan, galeasen Kamelen,

skonertarne Amiral af Puke och Falk samt tre skeppsgossebriggar.

s. 42 Kontrollera mot PDF

z

42 Bil. N:o 4 till Koncjl. Maj:ts Nåd. Prof). N:o 1. om Statsverket 1873.

öfningsanslaget mindre bör användas på sådana individer, hvilkas tjenstetid nalkas

sitt slut, och som derföre i allmänhet höra lemna rum å öfningsfartygen för

yngre kamrater, har jag ansett, att båtsmän i allmänhet icke höra utsändas på

de årliga öfningsexpeditionerna efter uppnådda 40 lefnadsår.

Af infordrade uppgifter om i tjenst varande båtsmäns ålder visar sig, att

år 1871 något öfver en tredjedel af hela antalet uppnått 40 år och derutöfver.

De föreskrifter angående nedsättning i den högsta tillåtna åldern för båtsmansrekryter,

som genom Kongl. kungörelsen den 19 Januari ! 872 blifvit meddelade,

och de förändringar uti vilkoren för båtsmäns antagande, som jag bär nedan

kommer att föreslå, torde väl verka någon nedsättning uti deras medelålder och

minska antalet af dem, som öfverskridit 40:de lefnadsåret, men antagligen kommer

äfven derefter omkring j- af båtsmännen att vara 40 år och deröfver.

Äfven efter nämnde ålder äro dock båtsmännen fullt tjenst hare till flera militärgöremål

å stationerna, och många individer hafva ännu tillräcklig rörlighet för

att användas såsom reserv vid större rustningar eller till besättning å fartyg,

som utsändas i stationernas ekonomiska uppdrag.

Vid uppfordring af de båtsmanskompanier, som komma att fortfarande användas

till flottans sjötjenst, böra således i allmänhet endast de två tredjedelarna

till lefnadsåren yngste af manskapet kommenderas å öfningsfartygen och den

äldre tredjedelen, som genomgått fullständig militäruppfostran, qvarstanna å stationen

såsom reserv samt der användas till bevakning, sjömansarbetens utförande

å varfvet, bemanning af stationens mindre, för ekonomiska och andra tillfälliga

behof, utsända fartyg, till besättning å strandbatterier och annan militärtjenst.

Det har ofvan blifvit antaget, att 1,489 man båtsmän komma att erhålla

fullständig öfning till sjös. Om nu härtill, på sätt föreslagit blifvit, uttagas de

till åren yngste båtsmännen inom de till sjötjenst afse dd a båtsmanskompanierna

till ett antal af | utaf hvardera kompaniets hela nummerstyrka, så skulle hela

summan af de för militärtjenstens skötande till sjös och lands vid sjöförsvaret

(Kvarstående båtsmän utgöra omkring 2,233 man — eller, såsom de i bil. N:o 4

äro utförde, 2,213 man. Denna sistnämnda siffra öfverensstämmer ock med den

som eib ål lss, då från hela nuvarande effektiva båtsmansstyrkan......... 5,676

afdragas dels de tillåtna vakanserna i Blekinge och S. Möre 1,141,

dels de kompaniers styrka, som enligt förut väckt förslag

ansetts höra öfverföras till armén .......................................... 2,322 g j yg

eller 2,213 man.

Hvad beträffar de 2,322 båtsmansnuminer, hviska föreslagits skola till armén

öfverflyttas, så torde frågan derom, såsom rörande försvarsverket i sin helhet, böra

behandlas i sammanhang med nytt förslag till landtförsvarets organisation och

följaktligen anstå, till dess ett sådant förslag kan komma under pröfning, då

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj ds Nåd Prop. N:o 1, om Statsverket 1873. 43

tillfälle äfven kunde yppas att tillse, om en del andra båtsmansnummer än de

förut ifrågasatta möjligen skulle kunna lämpligare afses för landtförsvaret. Någon

ytterligare vakanssättning af större eller mindre delar af båtsmanshållet, än den

som redan medgifvits, kan jag således ej nu tillstyrka, De för Kong!, flottans

effektiva stamtrupp, enligt ofvanstående beräkningar, ej påräknade båtsmän böra

tillsvidare qvarstå vid sjöförsvaret och genomgå fullständig rekrytbildning å land,

samt derefter användas dels till besättningar å sjufästningarne vid Karlskrona — hvartill

jag vid annat tillfälle återkommer — dels till arbetare å flottans varf och stationer.

Jag hav ofvan framhållit att båtsmännen från gammalt vant påräknade ej

endast till ren militärtjenst, utan ock till arbetsmanskap för sjöförsvarets behof,

samt att de ännu dertill användas i betydlig utsträckning, så att de i sjelfva

verket äro att anse so in hufvudstyrkan af varfvens arbetare i alla de fall, då

ej särskild bandtverksskicklighet erfordras. Det följer häraf att, om dessa båtsmän

en gång komma att afgå från sjöförsvaret, en ersättning måste beredas,

genom en sådan tillökning i anslagen till flottans nybyggnad och underhåll, att

private arbetare till ett erforderligt antal kunna antagas till fyllande af den genom

förlusten af båtsmännens arbetskraft uppkomna bristen. På sätt statsrådsprotokollet

den 9 Januari ''1871 innehåller hav jag redan, vid frågan om öfverflyttning

af j?,32£ man båtsmän till armén, uttalat nödvändigheten af en sådan

ersättning, derom jag ej eller nu velat underlåta att erinra, ehuru frågan icke

föreligger till omedelbart afgörande.

Sedan jag nu redogjort för de skäl, som tala för båtsmäns bibehållande vid

sjöförsvaret, äfvensom angifvit det antal båtsmän, som enligt gjorda beräkningar

fortfarande bör ingå uti Kong!, flottans stamtrupp och den öfningstid, som kan

beredas till deras militära uppfostran och bildning, återstår att tillse dels hvilka

åtgärder, soro höra vidtagas i afseende på båtsmansstyrkan på roten, i ändamål att

förbättra disciplinen och i allmänhet höja båtsmannens tjenstbarhet, dels ock sättet,

för afhjelpande af de olägenheter, som vidlåda de nu vanligast förekommande

båtsmanskontrakten.

I förra afseende! yttrar Kommitén för organisation af sjöförsvarets militärpersonal

: »Det torde vara eu genom erfarenheten erkänd sanning, vitsordad

»sednast af den, af Eders Kong!. Maj:t under den 4 December -1868 tillsätta

»Kommité till utredning af frågan om lindring i båtsmanshållet, att båtsmans»institutionen

i allmänhet icke erhållit den omvårdnad, som varit oneklig för att

»kunna gorå båtsmannen till såväl duglig sjökrigsman, som eu inom sin hemort

»nyttig och aktad medborgare. Skälen härtill hafva varit flerahanda. Dels hafva

»kompanierna på roten saknat tillräckligt befäl, dels har detta befäl, på grund af

»de ringa respenningar som bestås kompanicheferna, icke billigtvis kunnat tillhållas

»att, genom ofta förnyade besök inom hvarje del af sitt kompani, så noggrant

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bil. N:o 4 till Kongl. Maijts Nåd. Prof). N:u 1, om Statsverket 1873.

»som ensidigt varit fullgöra sina skyldigheter i detta afseende, dels att då till

»kompanichefer ofta måst användas officerare, hvilka blifvit förflyttade från aktiv

»stat, kompanierna icke alltid hafva kunnat skötas med samma för tjensten lefvande

»intresse, livilket herde kunna förväntas hos deri, som ännu stode qvar å aktiv

»stat.» Brist på tillräckligt befäl å roten samt otillräcklig tillsyn öfver det

sätt, hvarpå kompanierna våndas, äro olägenheter, som i första hand behöfva af™

hjelpas. Derjemte bör för båtsmannen öppnas möjlighet af befordran till underbefälsbeställningar,

hvilka, jemte det de medföra någon ekonomisk fördel, äfven

äro egnade att egga hans hederskänsla och höja hans ställning inom det samhälle

lian tillhör. Enligt Kommiténs förslag skulle vid hvarje kompani utöfver

de vanliga korporal erna tillsättas en eller två distinktionskorporaler, hvilka ej borde

tillhöra något visst korporalskap, utan hvilkas verksamhet borde utsträckas till

hela kompaniet; och skulle de erhålla ett ärligt arvode af 90 B:dr hvardera. En

närmare granskning af kompaniernas förläggning och den utsträckning de ega

visar dock att donna åtgärd ej kan anses såsom tillfyllestgörande. Det år nemligen

denna kompaniets utsträckning och dess förläggning i en mängd olika socknar

eller på ett stort antal Öar i skärgårdarne, som vida mera än kompaniets

nummerstyrka förorsakar svårigheten af dess skötsel på roten. Af de statistiska

uppgifter jag i detta hänseende låtit sammanföra, och som återfinnas uti bilagan

N:o 15 visar sig, att en stor olikhet eger rum emellan såväl kompaniernas

manskapsstyrka som vidden af de områden, hvarinom de äro förlagda. Under

det att t. ex. ''Ireta Blekinge kompani har en nummerstyrka af 263 man, fördelade

på endast omkring 2,9 qv.-mil, har Tjust kompani 118 man på eu

mer än tio gånger sä stor yta, och är i följd häraf vidare svårare att skota

än det förstnämnda. Af dessa uppgifter framgår ock att båtsmanskompanierna i

allmänhet hafva en ojemförligt större utsträckning än förhållandet är med landtarméns

indelta kompanier. Äfven den mest nitiske kompanichef skulle svårligen

vara i stånd att ensam tillbörligen skota ISO ä 250 man, fördelade på en yta

af ända till 20 a 30 qv.-mil. Ej nog att han, då kompaniet eller någon del

deraf uppkallas till tjenstgöring, skall aflemna manskapet å rendez-vousplatsen

eller, om så erfordras, följa det till stationen samt vid manskapets återkomst

från tjänstgöringsorten åter mottaga det; han måste ock närvara vid generalmönstringar,

rekryteringar, utläggning eller laga syner å torp in. fl. ekonomiska

förrättningar och dessemellan genom kyrkoparader eller under särskildt sammankallade

möten med manskapet lära personligen känna båtsmännen, tillse huru de

vårda de beklädnads- och kronopersedlar, som de hafva under egen vård, bilägga

uppkomna tvister emellan dem och rothållarne, samt göra sig kunnig om deras

uppförande in. m. Det biträde kompanichefen härvid kan af en eller två ibland

båtsmännen sjelfva uttagne distinktionskorporaler erhålla blir ej tillfyllestgörande,

utan det behöfves ett underbefäl, soro kompanichefen vid en de! af nämnda för
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Bil. N:o 4 till Kongl. Majtts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

rättningar kan sända i sitt ställe dit, der lian ej sjelf medhinner att infinna sig,

och som dervid kan uppträda med erforderlig sakkännedom och personligt anseende,

det vill säga en underofficer, närmast motsvarande indelta arméns fanjunkare.

Att låta båtsmanskorporalen uppträda som kronoomhud vid en del ekonomiska

förrättningar lärer visserligen hafva förekommit, men följden har visat sig

mindre god och försöket alls icke efterföljansvärdt.

Vid de kompanier, som äro förlagda inom mindre vidsträckta områden,

torde väl en officer inom hvarje kompani vara tillräcklig för dess skötande,

under antagande, att han någon längre tid får qvarstanna såsom chef för samma

kompani. Men det har störa svårigheter att ständigt förse de nuvarande 31

båtsmanskompanierna med hvar sin chef, och ännu svårare har det visat sig att

undvika täta ombyten af dessa chefer. Man har derföre ofta måst nöja sig med

att tidtals låta en officer skota två kompanier, och exempel finnas att samma

kompani fatt nya befälhafvare flera gånger inom ett år. Dertill kommer att, då

chefen följer kompaniet eller någon del deraf till stationen, allt befäl i landsorten

för lång tid saknas för skötande af den qvarvarande delen och de fyrfaldiga

ekonomiska bestyr, som äfven under manskapets bortovaro förekomma. Det har

derföre synts mig fördelaktigare att förena 2 och på en del ställen 3 kompanier,

hvilkas förläggning gör sådant möjligt, under en kompanichef biträdd af en

underofficer. Kompanicheferna skulle derigenom minskas från 29, som de nu

äro, till endast 19, och det oaktadt med tillhjelp af kompaniernas underofficerare

och distinktionskorporaler kunna skota tjensten vida bättre än hitintills varit

möjligt.

Dessa underofficerare höra i allmänhet under fredstid ständigt qvarstanna å

roten, eller åtminstone aldrig lemna kompaniets stånd, då kompanichefen åtföljer

en större eller mindre del af kompaniet till tjenstgöring å station, eller eljest är

frånvarande. De skulle då vara ansvarige för kompaniexpeditionens förande och

skuta, efter korrespondens med kompanichefen, alla löpande ekonomiska ärenden.

Vid de tillfälliga ombyten af kompanichefer, hvilka ej alltid kunna undvikas, i

synnerhet då de tillhöra deri aktiva staten, blir äfven vida lättare för den nykomne

att inhemta full kännedom om kompaniet, när der ständigt finnes en underofficer

anställd.

Men jemte underofficerarne anser jag de af Kommitén föreslagna distinktionskorporalerna

såsom en särdeles nyttig och väl behöflig militärgrad vid båtsmansinstitutionen.

Dock torde ej sådana, jemte underofficerare, behöfva anställas

utöfver det vanliga antalet korporaler, utan utväljas bland desse med iakttagande

deraf att, så vidt ske kan, hvarje distinktionskorporal komme att tillhöra hvar

sin hälft eller tredjedel af kompaniet. Deras åliggande skulle blifva att inom

större områden af kompaniet öfvervaka ordningen och till kompanichefen eller

underofficeren anmäla de förändringar eller i ifrigt inträffande tilldragelser, som

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1873.

böra komma till befälets kännedom, samt meddela underlydande från befälet

kommande order och föreskrifter. Vid kompaniets uppfordring bör alltid dess

distinktionskorporaler vara truppen följaktige, eller, om endast någon del af kompaniet

är uppkallad, så vidt möjligt åtminstone en distinktionskorporal deruti inbegripas.

A stationen blir distinktionskorporalens befattning att biträda kompanichefen

eller kompanibefälhafvaren, om ej chefen är uppkallad, med vården af

kompanirustkammaren och öfriga ekonomiska göromål, då, den underofficer, som

enligt gällande föreskrift i nämnda ändamål nu tilldelas hvarje uppfordra^, båtsmanskompani,

sålunda blir obehöflig.

Införandet af distinktionskorporaler skulle otvifvelaktigt i sin mån bidraga

till att höja båtsmansinstitutionen genom den sporre utsigten till befordran alltid

utgör. Sedan exercisskolorna blifvit fullständigt ordnade, bör ingen till korporal

befordras, utan att. dessförinnan hafva genomgått de för kompetens till sådan befordran

föreskrifna teoretiska och praktiska prof. De distinktionskorporaler, som

aflägga de ytterligare kunskapsprof, hvilka erfordras för att blifva båtsmansunderofficerare,

böra ock kunna till sådana befordras, derest de i öfrigt besitta dertill

passande egenskaper. Hufvudsakligen skulle dock, såsom jag ofvan nämnt,

båtsmans-underofficerare erhållas dels från flottans aktiva underofficersstat, dels

från matroskåren, hvarjemte sådana äfven torde kunna påräknas från volontär^

och underofficerare vid indelta armén, bland hvilka dertill passande individer

säkerligen ofta skola kunna träffas.

Uti bil. N:o ''15 är behofvet af befäl och underbefäl för hela båtsmanshållet

närmare angifvet. För hvart och ett af de vidsträcktaste bland nuvarande kompanierna

äro beräknade en officer och en underofficer, hvaremot af de mindre

och nära hvarandra belägna kompanierna två och på en de! ställen tre blifvit

förenade under en chef med biträde nf en underofficer. Hela antalet befäl utgöres

af i 9 officerare och ''19 underofficerare. Af distinktionskorporaler äro beräknade

L på hvarje nuvarande kompani, med undantag af de mycket störa och

utsträckta I:sta och 2:dra Bohus, Norra Hallands samt de 4 Norrlandskompanierna,

som hafva ansetts behöfva 3 hvartdera, och Vestgöte kompani, som endast

behöfver 1. Hela antalet distinktionskorporaler uppgår derigenom till 68 stycken.

Om än kompanicheferne till sitt biträde vid kompaniernas skötande erhålla

dels ett ständigt underbefäl, dels distinktionskorporaler, så fordras likväl ytterligare,

om all den omsorg som den nya organisation åsyftar, skall kunna lemnas

åt båtsmanskompanierna på roten, att kompanichefernes arvoden något ökas.

Kompanichefsbefattningarne äro redan nu i allmänhet ej eftersökta och anses,

särdeles af officerare på den aktiva staten, såsom i ekonomiskt hänseende synnerligen

betungande. De äro nemligen ej, såsom vid landtarmé^ beställningar på

fast stat, medförande inkomster, som vanligen ej obetydligt öfverstiga hvad

öfriga kamrater inom graden uppbära, utan endast kommenderingar på obestämd

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Bil. No 4 till Kanyl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873.

tid. Kompanicheferna äro skyldige att åtfölja sina kompanier vid dessas upp - fordring, hvilket vanligen eget- ruin vid ruter!ngen 12 månader hvart tredje år,

och vid indelningen i månader hvarje år, och de af dem, som tillhöra aktiva

staten, blifva ofta äfven dessemellan uppkallade till sjökorn mundering eller annan

militärtjenst på stationen. Dessa ständiga flyttningar och svårigheterna, både på

landet och vid stationerna, att anskaffa bostad, hvarigenom de ej sällan nödgas

att hålla sådan på båda ställena, medföra för de fleste vida större utgifter, än

som betäckas af det arvode af 300 R:dr, som för närvarande bestås dem. Då

nu kotnpanichefsområdena i de flesta fall, genom förening af två eller tre kompanier

under samme chef, blifva mycket vidsträcktare och det dithörande manskapet

vida talrikare, kommer äfven tjenstgöring^,, oaktadt det biträde kompanichefen^

erhåller, att blifva betydligt strängare än hittills. Kompanichefen,e måste

ock på egen bekostnad utföra en del af de tjensteresor inom kompaniernas stånd,

som åligger dem, och genom områdenas större utsträckning blir äfven denna skyldighet

förenad med ökade kostnader. Jag anser derföre billigheten fordra att

deras arvoden ökas från 300 Rdr till 500 R:dr.

Föi unde, officerarne vid båt smans häl let höra lönerna delas uti två klasser

och uppfö, as till samma belopp, sou, för de båda lägre underofficersgraderna vid

flottan, eller till 900 R:dr för de 9 äldste och 800 för de 10 yngste. Man kan

numera ej påräkna att erhålla duglige män, beredde att verkligen egna sin tid

åt tjenstår,, så som bär kommer att fordras, för lägre löner än de föreslag,,e.

EJ e^er kora de underofficerare, som antagligen komma att förflyttas till båtsmanshållet

från flottan, utsättas för ekonomiska förluster. Otillräckligt lönade

underofficerare blefve nödsakade att utom tjensten söka förskaffa sig bidrag till

sitt uppehälle och skulle derigenom icke kunna lemna kompanicheferna det biträde,

som i annat fall kunde påräknas.

Korporalerna vid båtsmanshållet hafva för närvarande endast 38 Ridt- i

arvode. Att detta numera är en otillräcklig ersättning för den ej ringa tidspillan

de måste vidkännas, har tillfyllest gifvit sig tillkänna derigenom, att, enligt hvad

kompanicheferna anmäla, det med hvarje år blir svårare att förmå duglige och

arbetsamme karlar att åtaga sig korporalsbefattningar. Detta arvode bör derföre

höjas till 60 R:dr och de nya distinktionskorporalernas bestämmas till 100 R:dr.

Äfven vicekorporalerna, som nu ej hafva någon ersättning för sin befattning och

den korporalstjenst de ofta få gorå, höra af enahanda skål erhålla en godt “rörelse

af 30 R:dr om året.

På det att de åtgärder, sou, vidtagas till förbättrad vård om båtsmanskompamerna

på roten skola bära frukt, erfordras jemväl att kompanibefälets verksamhet

noggrannare än hittills kunna! ske, öfvervakas och kontrolleras. Kommitén för

organisation af militärpersonalen föreslå,- att detta skall ske genom särskilda för

Bih. till Rilcsd. Prof. 1873. 1 Sand.. 1 A/d. ti

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bil. No 4 till Kongl. Mai ds Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1873.

ändamålet utsedde inspektörer, en åsigt, den äfven jag fullkomligt gillar. Till

dylika inspektörer, hvilka jag anser vara alldeles nödvändiga, böra användas

passande regementsofficerare, som från stationerna utsändas på de lider och med

de åligganden Kong!. Maj:t genom för dem utfärdad instruktion närmare bestämmer,

dock utan att de för donna befattning erhålla särskild! arvode utöfver

den reseersättning, hvartill de enligt gällande författningar kunna vara berättigade.

Enligt instruktionen för kompanicheferna af båtsmanshåll! den 6 April

1838, tillkommer approbation af båt.smansrekryt ensamt kompanichefen eller den

i hans ställe beordrade officer, hvilken det åligger att dervid noga följa författ—

ningarnes föreskrift, så att det manskap, som antages, är välfräjdad!, friskt och

felfritt samt inom föreskrifven ålder. Är ej kompanichefen eller någon i hans

ställe beordrad officer i landsorten närvarande vid de tillfällen, då rust- eller

rothållare har rekryt att insätta, uppvisas karlen till inskrifning hos Kong!. Majrts

befallningshafvande, kronofogden eller länsmannen, men är icke antagen förr än

kompanichefen, eller den i hans ställe varande officern, honom godkänt, och om

den sålunda uppvisade rekryten af dessa sedermera” ogillas, anses rekryteringen

såsom icke verkstäld. Denna rust- och rothålfares skyldighet att uppvisa hvarje

rekryt för kompanichefen, innan rekryten blir approbera^!, medför ej obetydliga kostnader

och svårigheter uti kompanier af stor utsträckning, der en resa af många

mil härför etfordras. Å andra sidan har det ock visat sig att olika kompanichefer

haft en ganska skiljaktig uppfattning om hvad som bör förstås med att,

karlen skall vara »välfräjdad, frisk och felfri», så att då somliga varit alltför

efterlåtna vid besigtningen, hvarigenom alldeles olämpliga rekryter stundom blifvit

approberade, hafva åter andra af för långt gånge! nit varit alltför svåra att

tillfredsställa.

Uti instruktionen för generalmönstringars förrättande med Kongl. flottans

kårer den 11 September 1841 föreskrifves att generalmönsterherren skall tillse

att duglig! och välfräjdad! manskap blifvit antaget, och att alla efter sista generalmönstringen

inskrifna rekryter skola, derest de befinnas till tjensten duglige,

approbera», men de oduglige ogillas. Rothållaren är således ej säker om hans

rekryt blir fullt godkänd, äfven då denne blifvit af kompanichefen approbera^

förr än rekryten undergått nästföljande generalmönstring. Ett lämpligare sätt för

verkställandet af rekrytering vid båtsmanshållet synes vara af behofvet, påkalladt,

och torde i sådan! afseende höra stadgas, att rekryter få till approbation uppvisas

vid särskilda rekryteringsmöten. som utlysas af Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i samråd med båtsmansinspektören och h vil ka skola bevistas af såväl

denne som landshöfdingen eller hans ombud. Dessa möten höra utsätta» att

hällas på två eller flera ställen inom kompaniets stånd, så belägne att de rekry
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proy. N:o 1, om Statsverket 1873.

49

teringsskyldige rust- eller rothållarne i trakten utan större tidspillan der kunna

infinna sig. Vid rekryteringsmötet skall båtsrnansinspektören vara åtföljd af en

läkare från stationen och då ega att med generalmönsterherres makt och myndighet

antaga eller kassera uppvisade rekryter. Rust- eller rothållare höra dock

ega att äfven mellan rekryteringsmöt na uppvisa och inskrifva rekryt hos kompanibefälet,

och, om karlen sedermera blir godkänd vid nästa rekryteringsmöte, vara

befriad från erläggande af vakansafgift längre, än till den dag då sagde upp
visning

egt rum.

Det skulle för (ifrigt otvifvelaktigt bidraga till underlättandet af en god

rekrytering, om båtsmannen ej vore nödsakad att ovilkorligen binda sig vid

tjensten för hela sin kraftfulla ålder. Visserligen medgifva gällande författningar

stationsbefälhafvaren att bevilja båtsman afsked, då hans ansökan understödjes af

rust- eller rothållaren, men karlen har icke någon rättighet till afskeda erhållande,

så vida han i (ifrigt är fullt tjenstbar, annat än i den händelse han förvärfva!

hemmansbruk eller besutenhet å egande torplägenhet. Tvifvelsutan skulle

mången duglig karl med mera beredvillighet söka anställning som båtsman, om

han redan vid antagande! visste att han ej ovilkorligen bonde sig för mera än

eu begränsad tjenstetid, efter hvars förlopp han på vissa vilkor kunde fordra att

åter blifva fri. Båtsman, som fyllt 27 lefnadsår och i sin tjenst varit 7 år

anstäld, borde under fredstid vara berättigad att, efter derom gjord anmälan,

erhålla afsked, dock med skyldighet, att, om han af sådan rätt före uppnådda

15 tjenstår vill sig begagna, sätta krigsduglig karl i sitt ställe, mot enahanda

löneförmåner, som han sjelf af roten åtnjutit. En dylik föreskrift vidrör likväl

i någon mån rust- och rothållarnes rätt, hvadan jag torde här nedan få återkomma

dertill, och behandla frågan i sammanhang med framställningen om kronans

öfvertagande af hela kostnaden för båtsmansbeklädnaden.

De förändringar jag här ofvan föreslagit uti båtsmännens fördelning och

användande medföra ock en ombildning af den nuvarande artilleribålsmans-institutionen.

Donna bildades först år 184 5 i ändamål att fylla behofvet af öfvade

och skicklige kanonkommendörer utöfver den tillgång matros- och kanonierkårerna

dertill lemnade och Rikets år 1850—1851 församlade Ständer anvisade, på

grund af nådig proposition, 18,160 R:dr till arvoden åt 1,216 artilleribåtsmän

och korporaler. Sedermera har institutionen undergå!! åtskilliga modifikationer,

sednast genom reglemente för skärgårdsartilleriets skolor af den 19 November 1867.

Kommitén för organisation af militärpersonalen har föreslagit artilleribåtsmansinstitutionens

upphörande, samt manskapets indelande uti tre manskapsklasser,

utom rekrytklassen, på grund af uppnådd olika skicklighet i yrket. I öfrig! har

Kommitén framställt förslag till manskapets ytterligare fördelning uti flera yrkes
-

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Bil. N:o 4 till Kanyl. MujUs Nåd Prup. N:u /, om Stut., verlwt 1873.

klasser och utarbetat omfattande program för öfningarne uti exercisskolan och

in format ionsskolorna samt föreslagit, att de medel, hvilka hitintills varit utsudda

till arvoden åt kanonkommendörer (artilleribåtsmän), i stället skola användas till

arvoden åt det manskap inom lista och 2:dra manskapsklasserna, som vid målskjutning

aflagt prof på högre skjutskicklighet.

Tiden har ännu ej medgifvit att närmare granska och fullständiga de af

Kommitén fastställda programmen och den af densamma ifrågaställa indelningen

af manskapet uti flera olika yrkesklasser, men deremot har jag funnit mig höra

biträda Kommitens förslag att indela exercisskolan uti 3 manskap sklasser, obe - räknadt rekryterna, samt att det hitintills till artilleribitsmännen använda anslag af

12,160 Rdr hädanefter må begagnas till arvoden åt de skickligaste inom lista och

2:dra manskapsklassen af de till sjötjenst afsedde båtsmän, hvarvid dock ej ensamt

skjutfärdigheten utan ock öfrig duglighet i tjensten bör tillerkännas vitsord.

Vid uppfordringen af båtsmän har i allmänhet den regel följts, att roteringsbåtsmännen

uppfordrats till ett helt års tjenstgöring hvarje gång, gemenligen

hvart tredje år, och inledningsbåtsmännen till 4 månaders tjenstgöring hvarje år.

Extra uppfordringar hafva dock allt emellanåt skott, ehuru på sednare åren vida

sparsammare än förr, då flottans bemannande erfordrade talrikare besättningar.

Väl är Kong!. Maj:ts rätt obestridlig att, såväl under fred som krig, inkalla

större eller mindre delar af de» indelta båtsmansstyrkan, liksom hvarje annan del

af krigsmakten, hvarför ock de underdåniga framställningar, som från eu annan

ort skott, om försäkran att båtsmännen ej skulle blifva uppfordrade mera än en viss

bestämd tid lemnats utan afseende; men enligt hvad beräkningarna öfver manskapets

öfningar utvisa, skulle äfven under den nya organisationen någon utsträckning i den

ofvan uppgillra uppfordringst iden för båtsmännen under vanliga förhållanden icke

erfordras, vare sig för den del af den uppfordrade styrka», som komma att användas

för de årligen pågående öfningarne till sjös, eller för den del. som allt

framgent eller endast tills vidare skulle an vändas till stationernas militärtjenst på

land eller till arbeten å varfven. Likaledes bör sådan ordning emellan kompanierna

kunna bibehållas, att ej det ena blir i medeltal längre tid uppfordrad!

än det andra. I afseende åter på tidslängden för hvarje uppfordring kan det ej

undvikas, att förändringar ega rum. De för sjötjenst afsedde båtsmännen böra

nemligen ej förspilla sin tid genom att qvargå på stationen längre, än till dess

de sjöexpeditioner eller de exercis- och instruktions-skolor, till hvilka de blifvit

kommenderade, hunnit fullt afslutas, utan höra derefter hemsändas, för att åter

uppkallas då deras tur nästa gång inträffar. Hvarje höst höra jemväl till rekrytskolan

inkallas alla under året antagne rekryter, oberoende af huruvida resten af

kompaniet uppfordras eller ej. Om uppfordring»™» sålunda skulle för hvarje

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Bil. N:o 4 till Kanyl. Maj ds Nåd. Prup. N:u /, om Statsverket 1873.

karl återkomma oftare, blir dock den tid han är uppkallad till tjenstgöring i det.

hela icke lånyre än hitintills varit vanligt.

Men nu innehåller Kong!, förordningen den 22 December 184-8, angående

indelnings- och roteringsbåtsmännens beklädnad att: »de rust- och rot
»hållare,

som ingå kontrakt med kronan om båtsmansbeklädnadens anskaffande

»och underhållande, enligt de i donna nådiga författning föreskrift!!» grunder

»erlägga: indelningen årligen och roteringen vid hvarje uppfordring till års- eller

»som in aftjena! eller sjukommendering i fredstid en kontant ersättning, svarande

»mot fyra femtedelar af kostnaden efter medium af nästföregående tio års markegång

i hvarje län, för den del af ditintills bestådda beklädnadspersedlar från

»hvars utgörande roten nu befrias;--in en i krigstid full ersättning efter marke
gång,

på samma sätt beräknad»; och enahanda bestämmelse innehålles jemväl

uti Kong], förordningen den 28 Maj 1867, angående öfverflyttning på kronan

af bestyret med anskaffning och underhåll af båtsmannens kappsäckar och s. k. småpersedlar.

Den ersättning, som i berörda afseende,» drabbar rust- eller rotehållarne,

utgår således för hvarje uppfordring, oberoende af den längre eller kortare tid karlen

är på stationer! tjenstgörande. Vid tätare uppfordringar, äfven om de sammanlagde

upptaga endast en tredjedel af tiden, får sålunda roten vidkännas en ej

obetydligt högre utgift för beklädnaden, hvilket är så mycket mindre rättvis!,

som kronan i sin med karlen direkt förda beklädnads!åkning endast tillgodoför

honom hans verkliga tjänstgöringstid. Det kan ej eller bestridas att, åtminstone

i vissa orter, uppfordringar till sommartjenst, och sådana torde hädanefter oftare

än hitintills komma att ske, äro för orten mera betungande än hvart tredje år

förekommande äretjenst. Jag anser derföre billigt att kronan öfvertager hela

kostnaden för båtsmansbeklädnadens anskaffning och underhåll utan ersättning af

rust- och rothålbirne. Dock bör dervid fästas det vilkor, att rust- och rothållarne

ingå på den af mig här ofvan föreslagna rättighet för båtsman att efter

fylda 27 lefnads- och 7 tjensteår få afgå ur tjänster, under fredstid, med skyldighet

likväl för honom att, om han af denne rätt vill sig begagna före uppnådda

15 tjensteår, sätta annan krigsduglig karl i sitt ställe, mot enahanda löneförmåner,

som han sjelf åtnjutit af roten.

Enligt de sednaste 10 årens medelmarkegång skulle rust- och rotehållares kontanta

bidrag till beklädnaden i sin helhet uppgå till 69,685 Rdr 31 öre och då

nuvarande anslaget till båtsmäns beklädnad utgör 138,200 rdr, skulle, i händelse

nyssnämnda bidrag komme att upphöra, detta anslag följaktligen höjas till omkring

208,000 Rdr. I öfverensstämmelse med bil n:o 12 utgör kontanta beklädnadskostnaden,

beräknad enligt föregående årens prisförhållanden och under

antagande att omkring en tredjedel af båtsmanshåll^ årligen uppfordras,

endast omkring 198,000 Rdr om året. Som emellertid medel måste beräknas

äfven för de småpersedlars uppsättning och underhåll, Indika ännu anskaffas åt

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bil. N:o 4 till Kong!,. Maj:ts Nåd Prop. N:o /, om Statsverket 1873.

rotarne sjelfva, och priset på kläde de sednaste åren betydligen stegrats, bör ej

anslagssumman beräknas lägre än till ofvan upptagna belopp af 208,000 Rdr,

med bibehållande i öfrigt af naturen af »förslagsanslag, högst», och följaktligen

kunna minskas i samma mån, som båtsmännens antal inskränkes genom den medgifna

vakanssättningen inom Blekinge och Södra Möre, eller en del af båtsmanshållet

kan varda öfverflyttadt till Landtförsvaret.

Angående behandlingen af frågan om båtsipännens beklädnad under föregående

tid innehåller den uti bilagan n:o 16 intagna P. M, närmare uppgifter.

Under rubriken »om förhållanden, gemensamma för båtsmansrustningen och båtsmansroteringen»,

yttrar den år 1 868 tillförordnade Kommité för utredning af frågan

om lindring i båtsmanshållet bland annat följande: »En fråga af synnerlig vigt

»är vidare den om båtsmannens aflöning. I detta afseende innehålla roteböckerna

»att emellan rust- eller rothållare och båtsmän må ingå kontrakt afslutas, hvilka

»ej instämma med det i länet faststälda hufvudkontrakt, men 1838 års instruktion

för kompanicheferna har i detta afseende tillagt, att öfråga om båtsmännens

»rättigheter utfärdade författningar äfven skulle följas. Om än man ej vill fästa sig

»vid benämningen af hufvudkontrakt å de förordningar om båtsmännens rättigheter,

som Kong!. Maj:t för alla orter med undantag af Norrländska landskapen,

»Bohuslän och Halland, der verkliga kontrakt finnas, af egen myndighet ut färjbåt,

och som af åldern vunnit häfd, så förekommer dock, att, enär ingen numera

kan tvingas till krigstjenst emot de i författningar utsätta vilkor, dessa

»vilkor icke kunna betraktas annorlunda än såsom det för båtsmannens bergning

»erforderliga minimibelopp, som rust- eller rothållare bör utgifva. Vid sådant

»förhållande vore angeläget tillse, huru med båtsmannens aflöning rätteligen herde

»ställas.»

»Af de från orterna kommiterade tillhandakomna uppgifter om båtsmännens

»lönevilkor finner man, att, i detta hänseende, ständiga afvikelser ega rum från

»hvad de allmänna kontrakten och författningarne innehålla. Då skyldigheten

»för rusthållet eller roten att uppställa båtsman är ovilkorlig och bindande, men

»båtsmannens anskaffande beror uteslutande på legoaftal, sedan de förra i tjenste»hjonsstadgar

och värfningsförfattningar gjorda inskränkningar i friheten både att

»hafva tjenare och att taga eller icke taga tjenst upphört att gälla, kunna föresskrifterna

om en viss och oföränderlig aflöning för båtsmannen icke blifva be»ståndande,

utan rust- eller rothållaren måste erbjuda honom sådana fördelar, att

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bil. No 4 till Kong!,. Maj ds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873. 53

»han vill emottaga tjensten. Det är alltså nog oegentligt, att stadganden ännu

»finnas, innehållande att legokontrakten ovilkorligen skola instämma med de gamla

»allmänna kontrakten och författningarne. Derigenom förorsakas ock rust- eller

»rothållaren olägenheter, som han fördrager med otålighet och^hvilka stundom

»hos honom verka missbelåtenhet med indelningsverket i dess helhet. Man har

»sett, huru redan 1776 nödvändigheten af större frihet i legoaftalet erkändes, och

»genom Kongl. b refvel den 14 Juli 1835 förklarades uttryckligen, att på rot»hållare

och båtsmän sjelfva skulle ankomma att med hvarandra afgöra om sina

»inbördes rättigheter och skyldigheter i allmänhet, men att, beträffande de vilkor,

»som antingen härledde sig från indelningsverkets natur eller afsågo båtsmannens

»tjenstbarhet samt anginge torpet, beklädnaden och utredningen, de i dessa ämnen

»redan utkomna författningar skulle äfven framgent lända vederbörande till efter»rättelse.

Slutligen har Kongl. Maj:t medelst nådigt bref af den 1 Maj 1868,

»såsom kommiterade förut omförmäla för båtsmansrustningen i Blekinge stadgadt,

»att de en båtsman tillkommande belopp spanmål, hö och halm skulle af rust»hållaren

aflemnas in natura, der ej missväxt för honom inträffade, i hvilket fall

»lian vore pligtig att dem med penningar betala efter det för kronans räkning

»faststälda markegångspris under Lit. A. i taxan, så framt icke annorlunda vid

»båtsmannens legande i det dervid upprättade kontrakt vore öfverenskommet.

»Tidens kraf af större frihet vid legoaftalets uppgörande har sålunda redan länge

»gjort sig gällande, och kommiterade tro det vore med allmänt bästa öfverens»stämmandef

att äfven i författningarne i allt görligt erkänna detsamma. Det i

»1 835 års Kongl. bref influtna stadgandet, att, beträffande vilkor som härledde

»sig från indelningsverkets natur, författningarna skulle lända till efterrättelse,

»förmå kommiterade icke att rätt fatta, emedan denna bestämmelse skulle kunna

»utsträckas till hela innehållet af legoaftalet, och anse kommiterade densamma

»kunna utan våda lemnas å sido, men hvad beträffar båtsmannens tjenstbarhet

»samt hans beklädnad och utredning, så faller af sig sjelf, att derom måste för»fattningarne

gälla. Hvad deremot angår torpet ville kommiterade tillstyrka, att.,

»i likhet med hvad om hemkall blifvit sagdt i förenämnde. 1868 års Kong!,

»bref, på legoaftalet finge bero, om och till hvad storlek samt beskaffenhet sådan

»förmån skulle af rust- och rothållaren bestås. De hinder och omak, som rust»och

rothållaren numera vid jordbrukets allt större utveckling på många orter

»erfar af skyldigheten att lemna torp, skulle derigenom försvinna. Till och med

»den indelningsverkets natur egentligen tillhörande fördelen af bostad hos roten

»skulle kommiterade tro icke herde påstås, der den ej godvilligt lemnades.--— —

»Af de till kommiterade inkomna uppgifter finner man ock, att i flera orter, hvarest

»rättighet till torp är båtsmannen i författningarna lemnad, sådant icke plägar

»bestås honom, under det att motsatt förhållande inträffar på orter, der rättig
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:f.s Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

»heten till torp icke är båtsmannen medgifven. Dock måste vid uppgörandet af

»friare legoaftal tillses, att båtsmannens vilkor icke sättas alltför lågt.»

»I öfverensstämmelse härmed tillstyrka alltså kommiterade, att, med iakttagande

deraf, att vilkor, skadliga för båtsmannens tjenstbarhet, icke må ega rum,

»samt att hvad författningarna stadga om rust- och rothållares skyldighet i afseende

på båtsmannens beklädnad och utredning förblifver gällande, alla öfrig-,

»honom tillkommande löneförmåner må få bero på fritt aftal, hvarvid likväl sam»manlagda

värdet af desamma icke får understiga hvad de för orterna uppgjorda

»allmänna båtsmanskontrakt och utfärdade författningar i donna del bestämma,

»hvilka kontrakt och författningar således skola tjena till ledning för Konungens

»befallningshafvande vid den pröfning af legokontrnktens antaglighet, som kom»miterade

hemställt herde åt donna embetsmyndighet öfverlemnas.»

Efter det jag emottag,''! mitt embete såsom Chef för Sjöförsvarsdepartementet,

fästa des genast min uppmärksamhet å de olikheter, som i anseende till särskilda,

ofta med hvarandra ej fullt öfverensstämmande föreskrifter, på grund af gammal

häfd eller af annan orsak egde rum inom särskilda orter i afseende å förhållandet

emellan båtsmännen samt deras rust- eller rotehållare och de svårigheter,

hvilka i följd deraf mötte att i förekommande fall bestämma deras ömsesidiga

rättigheter och skyldigheter. I skrifvelse åt den 2 Juni 1870 erhöll derföre

Kong!. Förvaltningen af sjöärenderna uppdrag att fästa vederbörande båtsmanskompanichefers

uppmärksamhet på de i särskilda Kongl. bref meddelade föreskrifter

om upprättande af kontrakt emellan båtsman samt rust- eller rothållare.

I sammanhang med fullgörandet af denna föreskrift och med anledning af stadgandet

uti 1835 års Kongl. bref, att författningarne skulle lända till efterrättelse

i afseende å de »vilkor som härleda sig från indelningsverkets natur», ansåg sig

Förvaltningen höra från station sbefäl h afv arne, efter samtlige kompanichefernes hörande,

infordra förslag till nya båtsmanskontrakt; och yttrade Förvaltningen i

skrifvelse den 23 December 1870 med öfverlemnande af de inkomna förslagen

och utlåtandena, att af desamma framginge »huru olika de ifrågava
rande

författningarna varit förstådda och tillämpade samt huru svårt det följaktligen

måste blifva att uppdraga någon bestämd och allmängiltig skilnad

»mellan de vilkor, som skola anses leda sin grund från indelningsverkets natur

»och således höra i alla antagningskontrakter inflyta, samt de öfriga som kunna

»göras till föremål för frivillig öfverenskommelse mellan rust- eller rotehållarne

»och båtsmannen. Det synes derföre vara att befara, det hvarje försök att

»bestämma de förra och med detsamma inskränka omfattningen af de sed
nare

skulle snarare öka än minska anledningarna till tvister mellan rust- eller

»rotehållarne och deras båtsmän samt till missbelåtenhet hos de förre, emedan

»under en längre tidsföljd helt olika uppfattningar gjord sig gällande inom olika

»landsorter, om hvilka rättigheter hafva sin grund i indelningsverket» natur och

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bil. No 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

55

»således ovilkorligen böra tillkomma båtsmannen eller icke, hvilken skiljaktiga

»uppfattning äfven kan vara föranledd af vissa för orten egna förhållanden, i

»följd hvaraf en annan tillämpning, än den i orten häfdvunna, skulle kunna vara

»förenad med väsentliga svårigheter, hvilka det för ett centralt embetsverk i saknad

af närmare kännedom om dessa egendomliga förhållanden måste vara omöjligt

att med någon säkerhet bedöma.»

»Kongl. Förvaltningen anser för sin del, att det uppgifna syftet att minska

»anledningarne till tvister emellan rust- eller rotehållarne och deras båtsmän,

»skulle säkrare vinnas, samt deras ömsesidiga belåtenhet och äfven tjenstens bästa

»befordras, om, med undantag af den beklädnadsskyldighet som åligger rust - och

»rotehållarne, i alla öfriga hänseenden fritt aftal finge ega rum vid kontrakters

»upprättande emellan dem och båtsmännen, hvilket fria aftal dock så till vida

»borde underkastas kontroll, att kontraktet, för att blifva gällande, måste stad»fästas

af Konungens vederbörande befallningshafvande, som egde tillse, att båts»männen

ej Loge sig tilldelade lägre löneförmåner, än som, enligt länets marke»gångspris,

i penningevärde motsvara hvad båtsmännen, jemlik! nu gällande för»fattningar

och häfd, erhålla.»

Vid granskning af de under sednare åren uppgjorda båtsmanskontrakten,

Indika i afskrift åtföljde kompanichefernes yttranden, äfvensom af de förslag

till sådana kontrakt, Indika af kompanicheferne insända, visade sig, på sätt

Förvaltningen anmärkt, att uppfattningen af bestämmelserna om båtsmännens rättigheter

vore i hög grad skiljaktig samt att behofvet af friare legoaftal redan gjort

sig gällande oberoende eller stundom i trots af författningarne; hvarför det ock

numera torde vara omöjligt att genom nya noggranna bestämmelser binda båtsmännen

och deras rust- eller rotehållare vid vissa fasta vilkor.

Indelningsverket för båtsmanshållet, sådant det i början inrättades och sedan

i hufvuddragen bibehållit sig, företer ingalunda en öfverallt likartad inrättning,

utan hafva vid dess införande med stor praktisk klokhet på olika orter tillämpats

i flera delar skilda bestämmelser, hvilket ock otvifvelaktigt i sin mån bidragit

till den fasthet donna byggnad under två århundraden visat. Söker man

gorå sig redo för de utmärkande drag, som äro för de olika orternas kontrakt

gemensamma och hvilka således närmast skulle kunna sägas utvisa indelningsverkets

natur eller »hufvudgrunder». så linnés dessa bestå deruti:

att egarne af vissa hemman eller innehafvarne af vissa kronoräntor — hemmanen

och räntorna olika till antal och belopp i snart sagdt hvarje särskildt fall.

men för hvarje rote- eller rusthåll en gång för alla bestämda — skulle anskaffa,

aflöna och utrusta en duglig krigsman;

att denne skulle såsom tillhörande roten eller rusthållet der hafva sitt hem

och sitt underhåll, då han ej vore i rikets tjenst uppbådad, — dervid ett visst

Bih. till Riksd. Prat. 1873. I Samt. 1 Afd. 7

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sfi Bil. N:o 4 till Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873

patriarkaliskt förhållande emellan rotehållare!! och båtsmannen förutsattes, i följd

hvaraf en del närmare bestämmelser i afseende på dennes lön och öfriga

förmåner ansågos mindre behöflig!! och endast i allmänna ordalag upptogos i

kontrakten;

att med undantag för vissa trakter i allmänhet, ehuru icke såsom ovilkorlig

skyldighet, bestämdes det karlen skulle hafva egen bostad med odlingsbar jord,

hvarvid åter i flera hänseenden den patriarkaliskt uppfattningen medförde många

obestämda uttryck.

Under det att de ursprungliga s. k. kontrakten sålunda å ena sidan saknade

närmare bestämmelser i afseende på flera af de båtsmannen utaf roten tillkommande

förmånerna, stadgade de i sådant afseende å andra sidan flera vilkor

och inskränkningar, hvilka möjligen voro lämpliga vid den tid bestämmelserna

derom utfärdades, men som redan längesedan upphört att så kunna anses. Då

nemligen, såsom i ofvan citerade kommitébetänkande är erinradt, skyldigheten för

roten eller rusthåll^ att uppställa båtsman är ovilkorlig och bindande, men ingen

numera kan tvingas till krigstjenst emot de i författningarne utsätta vilkor, och

följaktligen båtsmannens anskaffande berm på aftal, så kunna föreskrifterna om

en viss oföränderlig aflöning för båtsmannen icke tillämpas, utan rust- eller rotehållaren

måste erbjuda honom sådana fördelar att han vill mottaga tjänster!. Man

finner också att ständiga afvikelser egt rum från hvad de s. k. allmänna kontrakten

och författningarne innehålla rörande båtsmännens lönevilkor, och huru

en sådan frihet vid legoaftalets uppgörande vunnit afseende framgår, såsom

ofvan blifvit antydt, redan af Kongl. brefvet den 22 Januari ''17 76, som

Stadgar att de emellan rusthållarne och deras båtsmän öfverenskoinna vilkoren

bolde i Landskansliets diarium antecknas och vid förefallande tvister blifva ett

rättesnöre för de förres skyldigheter, genom hvithet stadgande rusthållarne och

båtsmännen Ange anvisning att ingå särskilda legokontrakt, samt utaf Kongl. brefvet

den 10 Februari 1824, som bestämmer, att, i anseende till tidernas förändrade

skick, legan herde bero på frivillig öfverenskommelse.

Uti nådig proposition den 18 Januari 1834 till Rikets Ständer an
gående

lättnader i afseende å liqvidation af reserv- och öfverskottsräntor i

Blekinge yttras bland annat: »För öfrig! har Kongl. Maj:t vidkommande de

»rastandes och båtsmännens ömsesidiga rättigheter och skyldigheter funnit, att,

»enär legning af båtsmän, liksom af soldater, beror på frivillig öfverenskom
»melse

rotar och manskap emellan och bestämd föreskrift om de förmåner,

»hvarom vederbörande Ange kontrahera, vore mot naturen af frivilliga kontrakt

»stridande och skulle för rusthållarne försvåra den dem vid ansvar åliggande

»rekryteringsskyldigheten, helst båtsmannens rättigheter måste lämpas, hvad legan

»och lönen angår, efter ett omvexlande myntvärde och hans öfriga förmåner efter

»mångfaldigt olika både lokala och individuel förhållanden och behof, som icke

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 till Kongl. Majits Nåd Prop. N:o 1, om Statsverket 1873. 57

»kunna ens förutses än mindre till de i oändlighet skiftande detaljerna bestämmas,

»det alltså på rusthållare och båtsmän sjelfve ankomma borde, att med hvarandra

»kontrahera om sina inbördes rättigheter och skyldigheter i allmänhet, men att,

»beträffande vilkor, som antingen leda sin grund från indelningsverkets natur eller

»afse båtsmannens tjenstbarhet eller angå torpet samt beklädnaden och utredningen,

»de i dessa ämnen redan utfärdade författningar borde äfven framgent lända ve»derbörande

till efterrättelse.» Detta yttrande återfinnes uti det af Riksdagen på

Kongl. Maj:ts proposition aflåtna svar och i öfverensstämmelse härmed afläts

också Kongl. brefvet den 14 Juli 1835 till Förvaltningen af sjörendena, Kammarkollegium

och Statskontoret. — Det må härvid för öfrig t anmärkas, att icke

långt derefter, den 6 April 1838, utfärdades en instruktion för båtsmanskompanicheferna,

hvaruti dem ålades att noga tillse det de kontrakt, som ingingos, voro

öfverensstämmande med ortens hufvudkontrakt och öfriga om båtsmäns rättigheter

utfärdade författningar, och så har häraf blifvit en följd att kompanicheferne, som

sannolikt tvekat om hvad i 1835 års bref borde förstås med »indelningsverkets

natur» föredragit att hålla sig till de andra äldre stadgandena.

Slutligen bär Kongl. Maj:t, i sammanhang med afgörandet af en enskild

tvistefråga, genom nådigt bref den 1 Maj 1868 ytterligare meddelat det redan

anförda stadgandet för båtsmanrustningen i Blekinge, att de båtsmannen tillkommande

belopp spannmål, hö och halm skola af rusthållarne in natura aflemnas,

om ej missväxt för honom inträffade, i hvilket fall lian vore pligtig att dem med

penningar betala efter markegångspris, »så framt icke annorlunda vid båtsmans

fogande i det dervid upprättade kontrakt blifvit öfverenskommet.»

Den rust- och rotehållare i allmänhet genom 1835 års Kongl. bref medgift]

a frihet omfattar egentligen de s. k. hemkallspersedlarne jemte mulbete, vedoch

gärdselfång, skjuts in. ro. d. samt lönen. Jag anser dock i öfverensstämmelse

med Kommitén för lindring i båtsmanshåilet, att en större frihet i afseende

på legoaftal» i allmänhet herde medgifvas och att ej ens fördelen af bostad

hos roten numera bör ovilkorligen påstås, der deri ej godvilligt lemnas. I

afseende å denna förmån får jag i (ifrigt erinra: att uti de för Norrlandskompanierna

gällande kontrakten ej ingår någon rätt till torp för båtsmannen och att

ej ens bostad bos roten finnes honom deri tillförsäkrad; att uti stadfästelse], å

kontrakt för båtsmanshåilet i Göteborgs och Bohus län af den 16 Januari 1739

Kongl. Maj:t bifallit rotehållarnes inlaga, hvaruti det heter: »Och på thet lega

»karlen må vara oss så mycket trognare och icke rymma; så villjom Vi Roten,

»honom på utmarken upsättia en stuga och Fähus med en kåltäppa, om lägen»heten

finnes på utmarken, för honom upbryta Ett hälft tunneland och äng till två

»stackar hö och Mulbete för thess ko eller Creatur»; och är således bär torpet

endast vilkorligt lofvadt; att kontraktet med Halland innehåller: »På thet Rotan

måtte hafva så myket lättare att få båtsmän och vara försäkrat om thess qvar
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

blifvande tillätes allmogen åt upsättia ther beqvämligaste lägenheter gifva» på utmarken

til båtzmannen en stuga--såsom ock therjernte upbryta en half tunna lands

åker och äng till två stackar hö samt mulbete för thess ko och creatur —--

men i fall vid en och annan Rote ingå lägenheter skulle finnas till hus, kohltäppa,

åker och äng i Socbnen, så kommer Roten antingen att hysa båtzmannen hos sig,

eller i hushyra utbetala» ersättning till visst belopp; att i de allmännabåtsmanskontrakten

stadgas att båtsman skall hafva hus, loge, lada och fähus men, hvad torpjord

angår, »vid sådana torp der lägenhet finnes», — således ej ovilkorligen; att Kongl.

Maj:t genom nådigt bref den 7 Februari 1860 medgifvit. att, son* å Oland för

de flesta rotar svårighet mott att finna tjenligen lägenheter till torp, det äldre

Kongl. brefvet af den 20 Juni 1844, som föreskrifver att torp skola der anskaffas,

ej bör i vidsträcktare mån vinna tillämpning än att, der kompanichefen

anser den ersättning båtsmannen erhåller otillräcklig, saken må underkastas särskild

pröfning; hvarförutan enligt instruktionen för båtsmanskompanicheferne båtsman

kan med kompanichefs samt rust- eller rotehållare» bifall till annan person

öfverlåta sitt torp.

Den frihet i afseende på legoaftal emellan båtsmannen och rote- eller rusthållaren,

som af Kommitén för lindring i båtsmanshållet är föreslagen och af

Förvaltningen af Sjöärendena uti två särskilda yttranden blifvit tillstyrkt, är i

sjelfva verket endast en tillämpning af hvad som redan blifvit af Kongl. Maj:t

dels i grundsats uttaladt, dels för flera särskilda orter medgifvet; och jag tvekar

sålunda ej att tillstyrka en sådan utsträckning af den genom Kongl. brefvet den

14 Juli 1835 rote- eller rusthållarne och båtsmännen lemnade frihet att med

hvarandra afgöra om sina inbördes rättigheter och skyldigheter i allmänhet, som

med behörigt afsernde på båtsmannens tjenstbarhet kan förenas, i hvilket afseende

jag anser höra föreskrifva»:

a) att vid rekrytering af ledigt båtsmansnummer skall mellan rust- eller

rotehållare!, och rekryten till framtida efterrättelse upprätta» skriftligt kontrakt,

fullständigt upptagande alla de löneförmåner, båtsmannen eger under sin tjenstetid

af rust- eller rotehållare åtnjuta samt sättet huru de skola komma båtsmannen

tillhanda;

b) att, med iakttagande deraf att bestämmelser skadliga för båtsmannens

tjenstbarhet, icke må i kontraktet inflyta och att gällande föreskrifter angående

fortskaffning af tross fortfarande lända till efterrättelse, båtsmannens alla öfriga

löneförmåner må bero på fritt aftal emellan rust- eller rotehållare och båtsmannen,

dock att värdet af de aftalade förmånerna icke väsendtligen understiger

hvad båtsman i orten enligt författningarne tillkommer; och må följaktligen, der

båtsmannen är berättigad till torp eller bostad, det stå honom fritt att för sin

tjenstetid med rust- eller rotehållare öfverenskomma om ersättning för denna

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Bil. N:o 4 till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. N.o 1, om Statsverket. 1873.

förmån, men i händelse torp eller bostad för båtsmannen blifvit i kontraktet

betingad, bör detsamma jemväl innehålla bestämmelse i afseende å underhållsskyldigheten;

hörande det uppgjorda kontraktet granskas af Kong!. Maj:ts

befallningshafvande, som, derest icke något är att deremot erinra, stadfäster detsamma

till efterrättelse.

I händelse förslaget om kronans öfvertagande af kostnaden för båtsmansbeklädnaden

ej vinner bifall, bör dock härjemte bestämmelse meddelas derom, att

i afseende å rust- och rotehållares skyldigheter gällande stadgande!! fortfarande

höra lända till efterrättelse.

Det återstår nu endast att redogöra för de medel, som äro att tillgå

för genomförandet af den nya organisationen äfvensom ordningen för dess

utförande.

Af bil. N:o 14 framgår att hela det erforderliga årliga anslaget till Kong!,

flottans officers- och underofficerskårer samt permanenta reservstaten, jemte den

anslagstillökning, som erfordras för kanonierkårens ombildning till matroskår och

för båtsmanshållet, utgör eu summa af 646,696 It:dr 50 öre och bil. N:o 13

åter utvisar, att det nu till flottans och skärgårdsartilleriets officerare och underofficerare

samt till nya reservstaten och indragningsstaten utgående afluningsanslag

utgör 694,956 R:dr 55 öre, samt följaktligen icke endast är tillräckligt, utan

äfven kommer att, efter det organisationen blifvit slutligen genomförd, lemna ett

öfverskott af 48,260 R:dr 5 öre. De förökade utgifter densamma medför kunna

sålunda bestridas genom de medel, som i män af afgång inom nya reserv- och

indragningsstaterna blifva tillgängliga. Att förändringen sålunda ej kan fullständigt

genomföras på en gång, utan kommer att fördelas på flera år, är obestridligen

en olägenhet, men som ej utan nya anslags anvisande kan undvikas. Att döma

efter den afgång, som under de sednare åren egt rum inom nya reservstaten, är

dock antagligt, att medel till utförande af de förändringar, hvilka först höra

genomföras, snart nog skola blifva att tillgå.

Beträffande ordningen för planens verkställande, så anser jag sammanslagning

af Kongl. flottan och skärgårdsartilleriet genast höra ega ruin, hvarefter

öfningarne uti exercis- och instruktionsskolorna samt under sommarexpeditionerna

ordnas på samma grunder vid båda stationerna. I den mån penningemedel blifva

att tillgå höra desamma användas i följande ordning:

a) förändringarna i båtsmanshållets befäl och underbefäl samt kanonierkårens

omdaning;

Bill. till Riksd. Prof. 1873. 1 Sami. 1 Afd.

8

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Bil. Nto 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 7, om Statsverket 1873.

b) förbättring i underofficerarnes aflöning, hvarvid iakttages att en högre

grad går före en lägre och, inom graden, den i tjensten äldre framför den yngre;

c) fyllnad i de officerslöner, hvilka enligt det framställda förslaget höra ökas,

dervid en högre grad går framför en lägre och, inom graden, den i tjensten

äldre framför den yngre;

d) permanenta reservstatens upprättande.

Stockholm i

November 1872.

Br. A. Leijonhufvud.

Stockholm, tryckt hos K. L. Beckman, 1873.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1.

Tablå

utvisande Personalbehofvst i krigstid för Sjöförsvarets nu egande och under utförande

varande fartyg, afsedda för strid, samt staber och minpersonal; tillökning deri för

framdeles tillkommande materiel och i reserv, äfvensom till öfverstyrelsen

och Stationstj ensten erforderlig personal.

Antal Fartyg.

Officerare1)-

Underofficerare.

Gemen-

skap.

1

o i?

B™

o kV

2 ö

g 2

Kaptener.

Subalterner.

Summa.

Af Under- Officers-staten.

Af Matros- kåren.

Summa.

Matroser.

Jungman.

Båtsmän.

Nu befintlig och under utförande varande materiel:

!

1.

Monitorn John Ericsson...............................................

l

i

2

4

5

4

9

55

3.

I):o Thordön, Tirfing och Loke..........................

—

3

3

6

12

15

12

27

165

i.

Pansarbåten Hildur ....................................................

—

—

1

1

2

2

_

1 2

34

6.

D:o Gerda och fem under byggnad ............

—

—

6

6

12

12

—

12

204

1.

D:o Sköld........................................................

—

—

1

i

2

2

—

2

34

1.

D:o Fenris ....................................................

—

—

1

i

2

2

—

2

21

1.

0 D:o Garmer...................................................

—

—

1

i

2

2

—

2

16

1.

Ängfregatten Vanadis ..................................................

—

i

1

4

6

10

9

19

258

1.

Ångkorvetten Balder.....................................................

—

i

1

4

6

9

5

14

170

1.

D:o Gefle.........................................................

—

i

1

3

5

7

6

13

128

1.

D:o Thor .....................................................

—

i

1

3

5

7

4

11

94

1.

Kanonångbåten Svensksund.........................................

—

—

1

1

2

3

—

3

30

9.

D:o Högland, Ingegerd, Astrid, Aslög, Sigrid,

Alfhild in. fi......................................

—

—

9

7

16

27

—

27

270

Minafdelningen.............................................................

—

2

8

8

18

16

—

16

120

Eskaderchefer och staber..........................................

1

6

5

4

16

_

—

—

28.

Summa

lj

16

41

52

110

119 1

40

159

1,599

Tillökning2) för framdeles tillkommande materiel,

reserv etc.

Officerare och Underofficerare.................. 50 %

—

8

21

26

55

42!

38

80

—

Gemenskap.................................................. 33 % %

—

—

—

—

—

— ’

—

—

533

Öfverstyrelsen enl. Bil. 2 A.......................................

—

5

1

2

8

—

—

—

—

Stationsstjensten3) i Garlskrona enl. Bil. 2 A. och 3 A.

1

6

4

5

16

20

5

25

)

D:o i Stockholm enl. Bil. 2 A. och 3 A.

1

5

2

3

11

9

4

13

668

Summa Summarum

3

40 1

69

88

200

190

87

277

2,800

1) Officersantalet i denna tabell är beräknad t efter krigshehofvet.

2) Uti denua tillökning är inbegripet det antal officerare, som erfordras vid exercisskolorna och till kompani-tjensten vid

stationerne (se Bil. 2) samt till båtsmanshållet (se Bil. 11).

3) Häruti ej inberäknade de underofficerare som uppföras å varfvets stat (se Bil. 3) ej eller underbefäl till kompanitjensten

vid båtsmanshåll.

Bill. till Riksd. Prof. 1873. 1 Samt. 1 Afd.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 2.

Tablå

utvisande Officersbehofvet för Öfverstyrelsen in. m. och

svarets stationer.

A.

Förordnade på obestämd tid af Aktiva Kart

Reservstaten.

(särskild! upptagna i Bil. N:o 1.)

Öfverstyrelsen m. m.

Förvaltningen af Sjöärendena............................

Sjöförsvars-departementets kommando-expedition.

Sjölcarteverket .......................................................

Stationstjensten i Karlskrona.

Stationsbefålhafvare..............................................

Varfschef.............................................................

Kommendant......................................................

Kommendant å sjöfästningarne............................

V arfs-departements-chefer.....................................

Adjutanter hos Stationsbefälhafvaren, Varfschefen

mendanten..........................................................

Officerare vid Varfs-departementen......................

Sjöfästningarna.....................................................

Skeppsgossekåren..................................................

Stationstjensten i Stockholm.

Stationsbefålhafvare...............................................

Varfschef...............................................................

Kommendant.........................................................

Varfs-departements-chefer.....................................

Officerare vid Varfs-departementen.....................

Adjutanter hos Stationsbefålhafvare, Varfschef

mondänt............................................................

CO

hrj

o s?

*

i ■

EL

1

3

ro

3

P

eller

• 7

3

1

4

—

1

1

1

3

—

1

—

—

1

—

5

i

2

8

1

1

—

1

—

—

1

—

1

—

—

1

_

1

—

—

1

—

3

—

_

3

h Korn-

3

3

3

3

—

—

2

2

—

—

1

—

1

1

ti

4

5

16

1

1

—

1

—

—

I

—

1

—

—

1

_

3

—

—

3

—

—

2

—•

2

Korn-

—

—

3

3

1

5

2

3

11

2

16

7

10

35

opaginerad Kontrollera mot PDF

Transport

2

16

7

10

35

B.

Kommenderade för viss tid af Aktiva kåren.

|

(inberäknade i Tillökning Bil. N:o 1.)

Öfverstyrelsen m. m.

Sjöförsvars-departementets Militäriskt Teknisk^ byrå..........

—

2

1

—

3

Stationsljensten i Karlskrona.

Exercisskolan och Kompanitjensten vid Stationen...............

—

1

3

6

10

Stationsljensten i Stockholm.

Exercisskolan och Kompanitjensten vid Stationen...............

—

1

2

4

7

_

4

6

10

20

C.

Behof, som vid krigstid upphörer, eller fylles af Officerare

från Båtsmanshållet af Aktiva kåren eller Reservstaten.

(ej inberäknade i Bil. N:o 1.)

Öfverstyrelsen m. m.

Krigshofrätten.......................................................................

—

1

—

—

1

Stationsljensten i Karlskrona.

Skeppsgosse-kåren.................................................................

—

1

—

2

3

2

2

Undervisningsverket................................................................

—

—

2

2

Stationsljensten i Stockholm.

Besigtningar...........................................................................

—

—

2

—

2

Undervisningsverket................................................................

—

—

1

1

—

2

7

2

11

Summa Summarum

2

22 !

20 |

22

66

Anm.

Krigsrätter och kaserntjenst äro afsedda att skötas af Officerare vid Exercisskolorna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3.

Tablå

utvisande Underofficers-behofvet för tjensten i land vid Sjöförsvarets

Stationer.

Befattninga r.

1 Stockholm.

A.

Underofficerare, som kommenderas till Stationstjenst för viss tid.

(intagne i Bil. N:o 1).

Uppbördsman i Exercisskolan.............................................

1

l

Biträdande Underofficerare i Exercisskolan..................................

9

6

Anm. 1.

D:o Underofficer i Korporalskolan ...................................

1

—

D:o Underofficerare i Sjöreserven och Varfsåreboden......

3

2

Anm. 2.

Underofficer vid telegrafen ............................................................

1

—

Tillsyningsman vid kruthuset å Loudden......................................

—

1

Uppbördsman i Högvakten .......................................................

1

—

D:o i Båtsman skasern ...............................................

1

1

D:o i Kanonierkasern..................................................

1

D:o i Skeppsgossekasern .............................................

1

—

D:o å Kungsholmen.......................................................

1

—

D:o å Drottningskär.........................................................

1

—

Underofficer i Sjukhuset.................................................................

1

1

D:o i Styrmansförrådet och Observatorium .....................

1

—

Biträdande å Artillerigården............................................................

1

—

D:o vid Ekipage-departementet .........................................

2

—

Obs. Det ökade antal, som i krigstid härutöfver behöfves för

vakter m. in. å Stationerna, fylles af Underofficerare från

Båtsmanshållet.

25

13

Anm. 1. Tjenstgöra äfven vid bevakningen.

» 2. Att tjenstgöra å små-årigbåtar, brandväsen, etc.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Befattningar

I Karlskrona.

I Stockholm.

B.

Underofficerare, som, erforderliga under fred, vid Tcrigstillfälle

Ulfva disponibla för tjensten i allmänhet.

(ej intagne i Bil. N:o 1).

Informations-skolorna..................................................................

3

3

Befälhafvare å Varfvets lastdragare................................................

3

1

C.

6

4

Underofficerare, som, jemnlikt Reglementet för Styrelsen och För-

valtningen, anses böra tillhöra Varfsstaten.

(ej intagne i Bil. N:o 1).

Adjutanter hos Artilleri-Ekipage- och Mindepartementschefer......

3

3

Anm. 1.

Uppbördsman i Artilleri-tillverknings-kammaren.........................

1

1

D:o i Laboratorium........................................................

1

1

D:o i Takelkammaren..................................................

1

1

D:o i Varfsåreboden och Sjöreserven ..........................

1

1

D:o i Varfsboden......................>....................................

1

1

Stufnings-Underofficer vid Inventarie-kammaren............................

1

1 1

Uppbördsman i Min-verkstaden..................................................

1

1

10

10

Anm. 1. Styrmans- i st. f. Mindepartementets chef i Karlskrona.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga N:o 4

Förslag

utvisande huru den enligt Bil. 1 för sjöförsvaret erforderliga personal bör fyllas.

B

e f ä

l.

Under*) ef äl.

Gemenskap.

Flaggman.

Reg.-officerare.

Kaptener.

Subalterner.

Summa.

A under- officersstat.

Af matros- kåren.

Summa.

Af matros- kåren.

Af båtsmans- hållet.

Af skepps- gossekåren.

Summa.

På ordinarie aktiv stat.

2

26

43

69

140

190

—

190

—

—

—

På reservstat................

1

14

15

—

30

—

—

—

—

—

—

—

Från Matroskåren ......

—

—

—

—

—

—

87

87

513

-

—

513

Från båtsmanhållet.......

Från skeppsgossekåren

(färdige till

2213

2213

karlskrifning) ..........

—

-

—

—

—

—

—

—

—

—

74

74

Från handelsflottan.......

—

—

11

19

30

—

—

—

—

—

—

—

Summa

3

40

69

88

200

190

87

277

513 M3

74

fC

CO

O

O

Anm. Härutaf äro afsedde att under fredstid öfvas till sjötjenst (se Bil. 5.)

a) Befäl: hela aktira staten.

b) Underbefäl: hela undevofficersstaten samt 87 l:sta kl. matroser.

c) Gemenskap: återstoden af matroskåren 513 man.

af skeppsgossekåren 74 »

af båtsmanshållet 1,545 »

2,132 man.

I krigstid påräknas dessutom, till ersättande af lidna förluster, samt till

bemanning af förhyrda fartyg eller skötande af möjligen i hast anskaffad ny materiel,

ett erforderligt antal af de vid sådant tillfälle till krigstjenst pligtige sjökaptener,

styrmän och matroser (hvilkas antal 1870 utgjorde 295 kaptener, 580

styrmän och 5,882 matroser, inskrifne i sjömanshusen) samt af allmänna beväringen

sjöbeväringsmanskap till erforderligt antal.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 1Nt:o 5 a.

Beräkning

af ungefärliga öfningstiden, som med nuvarande exercisanslaget i medeltal kan åstadkommas per år

för den enligt Bil. 4 påräkneliga, å ordinarie stat uppförda befäls- och underbefäls-personal, samt

för matroskåren och båtsmanshållet.

Expo-

Utgör för expe- ditionen :

Besättningslista

n upptager antal:

Produkt af dagar och antal enligt

föreseende kolumn:

Expeditioner

ditions-

och

kostnad

beräk-

° V

3 3

?, o-r

%

Fartyg.

pr dag

beräk- nad till

nåd till

dagar.

R:mt R:dr

§ 1

1

1

3 c

P

cd "

Gemen-

skap.

1

|f

E

cd"

B d

" cL

i|

Gemenskap.

Exercisexpeditioner

1

'')

1

(På fremm. och i hemlands farvatten):

Vanadis (ena året) .....................

600 —

"i 330

198,000

1

i

8

10

9

258

330

330

2,640

3,300

2,970

85,140

Balder 1

500 —

*j 270

135,000

—

—

1

i

7

9

5

170

—

270

270

1,890

2,430

1,350

45,900

och [ andra året....................<

Gefle i I

383 33

-)270

103,500

_

—

1

i

5

7

6

128

—

270

270

1,350

1,890

1,620

34,560

Summa

—

436,500

—

—

3

3

20

26

20

556

_

870

870 5,880

7,620

5,940

165,600

^ Summa

— —

—

",-218,250

_

_

1,5

1,5

10

13

10

278

—

435

435

2,940

3,810

2,970

82,800

Kadett- och Rekryt-fartyg:

Norrköping ***)...........................

400 —

140

56,0! 0

—

—

i

i

7

12

5

215

—

140

140

980

1,680

700

30,100

af Chapman.............................

333 33

120

40,000

—

—

i

i

5

9

5

SO2)

—

120

120

600

1,080

600

9,600

Lagerbjelke ...............................

233 33

120

28,000

—

—

i

i

3

7

4

422)

—

120

120

360

840

4 0

5,040

! 3 Skeppsgossefartyg.....................

120 —

120

14,100

—

—

i

3

—

3

—

6

—

120

360

—

360

—

720

Eskader-ofri in gar:

j Thor (chefs-fartyg) .....................

400 —

75

30,000

1

2

2

4

7

4

98

75

ISO

150

300

525

300

7,350

900 —

60

5 i,000

25,000

3

3

5

9

15

12

165

180

180

540

900

720

9,900

10,200

5 Pansarbåtar............................

416 67

60

5

10

170

—

—

300

300

600

—

JO Kanonbåtar .........................

1,266 67

75

95,000

—

—

3

10

7

30

—

303

—

225

750

525

2,250

—

22,725

Vinter-expedition er:

286 .67

150

43,000

2

2

6

46

300

300

900

6,900

Summa

— —

—

603,650

—

1

13,5

29,5

52

112

40

1,403

75

1,490

2,855

6,845

12,945

5,770

185,335

Tillfälliga expeditioner.................

— !—

—

26,200

—

Till aktiv sjötjenst afsedda enl. Bil. 4

2

26

43

69

190

87

2,* **) ***) 323

Exercisskolor och Minafdelning......j

- -

—

—

(erhålla sålunda i

(följande årliga

medeltal pr

sjötjenst i

individ /

dagar)

37

57

66

99

68

66

80 å 120

Summa Summarum R:mt R:dr

-1-

—

629,850

—

Ån in. 1. Subaltern-officerarnes antal är bär utfördt med större siffror än krigsbehofvet enl. bil, N:o 1 utvisar.

Anm. 2. Gemenskapen, upptagen för rekrytfartygen Chapman och Lagerbjelke, inbegriper icke derstädes kommenderade rekryter.

Anm. 3. Om matroskorpsen tillhörande personal (513), beredes 120 dagars öfning årligen, återstår för båtsmanshållets personal (1,545) 79 dagars öfning

per man årligen.

*) Deraf 2 å 4 månader i hemlands farvatten (Östersjön och Nordsjön).

**) Af donna summa komma således endast tre fjerdedelar eller omkring 155,000 R:dr att användas på öfningar å aflägsnare farvatten.

***) Kadettfartyget Norrköping beräknas utgå hvartannat ar endast å hemlands- och hvart annat på så väl hemlands- som aflagsnare farvatten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 b.

P. M.

Ordnandet af gemenskapens öfningar.

Om kostnaden för:

A. a. Kadettfartygets expedition (Norrköping i 140 dagar å 12,000 Rdr pr månad).. 56,000: —

b. 3 Skeppsgossebriggar (i 120 dagar å 1,200 pr fartyg i månaden).................... 14,400: —-

c. Exercisskolan i Carlskrona (Chapman i 4 månader å 10,000 pr månad)........... 40,000: —

(dagspenning åt 50 rekryter i 240 dagar å 6$ öre

pr dag)............................................................. 750: —

(dagspenning åt 70 man i 365 dagar å 6| öre pr dag) 1,600: —

i Stockholm (Lagerbjelke i 4 månader, å 7,000 pr månad)........ 28,000: —

(dagspenning åt 35 rekryter i 240 dagar å 6)- öre) 525: —

(dagspenning åt 40 man i 365 dagar å 6} öre)...... 912: —

Minafdelningen i 2 månader.................................... 8,000: —

d. Tillfälliga expeditioner, exercisutredning vid exercisskolorna m. m................... 19,663: —

169,850: —

fråndraga anslaget till exercis med Flottans bemanning .......................... 629,850: —

så återstå till de regalera årliga öfningarne ............................................ 460,000: —

B. Hvarmed kunna utrustas:

a. Expeditioner på hemlands och aflägsna™ farvatten

det ena året: (Freg. Vanadis på 11 månader å 18,000) .. 198,000: —

» andra året: (Korv. Balder på 9 månader å 15,000)... 135,000: —

(och Korv. Gefle på 9 månader k 11,000)... 103,500: -

436,500: —; hälften 218,250: —

b. Expeditioner i hemlands farvatten

i Thor i 21 månader å 10,000 pr månad....................... 25,000: —

13 Monitorer i 2 månader å 9,000 pr Monitör pr månad 54,000: —

es acei ^ Pansarbåtar i 2 månader å 2,500 pr båt pr månad 25,000: —

|10 Kanonångbåtar i 21 månader å 3,800 pr båt pr månad 95,000: —

expedit j“ Kanonångbåtar i 5 månader å 4,300 pr båt pr månad 43,000: — 242 000- _

Summa 460,250: —

C. a. En matros anses böra årligen erhålla i medeltal 120 dagars öfning till sjös, hvilken, då

han karlskrifves vid 18 års ålder, gifver honom intill fyllda 45 lefnadsår en sammanlagd

tjenstetid till sjös af 108 månader = 9 år.

b. En båtsman anses böra årligen, för att vara lämplig att betraktas såsom duglig sjökrigsman,

erhålla i medeltal 80 dagars öfning till sjös. Då en båtsman bör anses vara upp
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

fordrad 4 månader i medeltal per år, skulle lian således tillbringa | af sin uppfordringstid

till spis och återstående hdelen vid exercisskola i land, eller, om eu båtsmans medelålder

vid antagningen är 23 år och han bör upphöra att tillhöra sjöbemanningen vid

fyllda 40 år, skulle han under tjenstetiden vara uppfordrad i 68 månader, hvarutaf 46

månader skulle uttjenas till sjös och 22 vid exercisskolan i land.

Enligt tall. 3 härnedan lemnar det för öfningarne under B. tillgängliga

anslag för manskapet....................................................................... 139,875 öfningsdagar.

Afdrages härifrån hvad som åtgår till öfning af 550 matroser och jungman

i 120 dagar (se C. a.) 550x120................................................................ "0

så återstå för båtsmäns öfning........................................................................ 73,875

73 875

Beräknande BO dagar (se C. b.) för hvarje båtsmans öfning kunna - — 923 båtsmän

på detta anslag öfvas; men om härtill lägges den från expeditionerna

i tab. 2 härnedan härflytande öfningstid................................. 45,460 öfningsdagar

45,460

och denna summa äfvenledes divideras med BO ..................... -

så ökas äfven öfvade båtsmäns antal med ............................................t>66 man

och visar det sig således, med antagande att den öfningstid är tillräcklig, som i C. a. och b. linnés

upptagen, att de årliga öfningarne på aflägsnare farvatten och i sommareskader lemna

åt 550 matroser och jungman 120 dagars

och åt 923 båtsmän....................... 80 dagars

öfning; och om härtill läggas expeditionerna i tab. 2

så erliålles ytterligare öfning för....................................... 566 båtsmän i 80 dagar;

hvadan 550 matroser och jungman samt 1,489 båtsmän torde vara det största antal, som med

nuvarande exercisanslag kan hållas dugligt.

Obs. 3 af båtsmännen — de till åren äldste —, utsändes ej på öfning sexpeditioner, utan

bestrida stationstjenst och utgöra reserv.

Hela båtsmansstyrkan således 1,489 + 749 — 2,238 (i bil. N:o 4 utfärd! med 2,21o man).

Tab. 1 till Bil. 5 b.

Kostnaden per månad under sjötåg med nedanstående fartyg ar beräknad till.

ingfregatten Vanadis på Hemlands och aflägsnare farvatten.....

Augkovvetten Balder » » 0 .....

» Gefle » » n —

» Thor pa hemlands farvatten (sommartid) .......

Monitorer » » ................

Pansarbåtar » » ...............

Kanonångbåtar » » ................

Korvetten Norrköping på aflägsnare farvatten ................

» Josephine » » ............—

» Chapman ...................................................

Briggen Nordenskiöld .................................................

Bill. till Riksd. Prat. 1873. 1 Sami. 1 Afd.

af personal- organisations- komitén.

enligt Uppgift

från Statio- nerna.

! nu afgifna

P. M.

R:dr

18,300

20,400

18,000

„

14,600

—

15,000

„

11,500

11,610

11,500

„

4,800

—

10,000

„

12,000

7,350

9,000

)>

3,000

2,169

2,500

»

4,000

3,811

3,800

11,500

—

12,000 ■

»

11,750

—

—

))

11,111

—

10,000

»

5,500

—

--

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tab. 2 till Bil. 5 b.

A lemnar följande

öfnings-resultat (rekryterna och skeppsgossar

oräknade).

Fartyg.

Besättningslistan upptager:

Expe-

ditions-

dagar.

Produkt af antal och dagar.

Rege-

ments-

officerare.

Kaptener

och Subal-

terner.

Underbefäl.

Manskap.

Rege-

ments-

officerare.

Kaptener

och Subal- terner. j

Underbefäl.

1 1

Manskap.

Norrköping.....................

i

8

17

215

140

140

1,120

2,380

30,100

Chapman.......................

i

6

14

80

120

120

720

1,680

9,600

Lagerbjelke.....................

i

4

9

42

120

120

480

1,080

5,040

3 Skeppsgosse-briggar........

i

3

6

6

120

120

360

720

720

Summa

4

21

46

343

—

500

2,680

5,860

45,460

Tab. 3 till Bil. 5 b.

B lemnar följande Öfnings-resultat.

Fartyg.

Besättningslistan upptager:

Expe-

ditions-

dagar.

Produkt af antal och dagar.

Rege-

ments-

officerare.

Kaptener

och Subal- terner.

Underbefäl.

Manskap.

Rege-

ments-

officerare.

Kaptener

och Subal- terner.

Underbefäl.

Manskap.

a

Vanadis.........................

i

9

18

258

330

330

2,970

5,940

85,140

Raider...........................

i

8

13

170

270

270

2,160

3,510

45,900

Gefle ............................

i

6

12

128

270

270

1,620

3,240

34,560

Summa

3

23

43

556

870

6,750

12,690

165,600

b i

1.5

11,5

21,5

278

435

3,375

6,345

82,800

Thor (med stab)...............

3

6

10

98

75

225

450

750

7,350

3 Monitorer..................

3

12

24

165

60

180

720

1,440

9,900

5 Pansarbåtar................

—

10

10

170

60

—

600

600

10,200

10 Kanonångbåtar............

3

17

30

303

75

225

1,275

2,250

22,725

2 Kauonångbåtar............

—

4

6

46

150

—

600

900

6.900

Samma

10,5

60,5

101,5

1,060

1,065

7,020

12,285

139,875

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. No 6,

Afl önmgs-stat

för Officerare och Under-officerare vid Kong!. Flottan.

Lön.

Tjenst-

A. Aktiva kåren.

göringspen-

ningar.

dumma.

pr grad.

pr kår

Officerare.

1

1

Amiral .............................

5,062

50

1,687

5C

6,751

) —

1

D:o ..............................

—

—

6,751

) —

13,501

-

1

Kommendör..........................

4,162

50

1,387

5C

5,551

) —

5

D:o .........................

—

27,751

) —

33,300

_

1

Kommendörkapten...............

3,150

1,050

—

4,201

—

19

Ilo ..............

—

—

—

79,800

—-

84,000

1

Kapten................................

2,100

—

700

—

2,800

—

24

D:o ................................

—

—

—

67,200

—

70,000

1

Kapten...............................

1,800

—

600

2,400

I_

17

I):o ................................

—

—

—

—

40,800

_

43,200

1

Löjtnant...............................

1,012

50

337

50

1,3501—

42

l):o ...............................

—

—

—

—

56,700

58,050

1

Under-Löjtnant...................

712

50

237

50

950

12

Ilo ...................

—

—

—

—

11,400

12,350

1

Under-Löjtnant....................

506

25

168

75

675

12

i ko ....................

-----

—

—

—

8,100

8,775

—

323,175

n.v. stat 310,790

tillökning 12,385

Under-Officerare.

Summa 323,175

1

Flagg-Under-officer.............

750

—

250

—

1,000

19

D:o ................

—

—

—

—

19,000

20,000

—

1

Under-officer af 2:a klassen

675

—

225

—

900

—

74

D:o d:o

—

—

—

—

66,600

—

67,500

—

1

94

Under-officer af 3:e klassen

D:o d:o

600

200

—

800

75,200

_

76,000

—

163,500

n.v. stat 158,170

tillökning 5,330

Summa 163,500

B. Reservstaten.

30

Officerare af Amirals, Korn-

mendörs, Kommendör-kap- tens och Kaptens grad en- ligt den fördelning mellan

graderna, som af Kong!.

Maj:t kan pröfvas erfor- derlig; lönerna lika med

den aktiva kårens, men be-

gränsade inom en summa

af högst (3,800 R:dr i medeltal).

114,000

1 1

l

opaginerad Kontrollera mot PDF

Officerarnes nuvarande löner vid

Bil. N.-o 7.

Flottan.

Skärgårds-artilleriet.

Grad.

g

^5

1J*

►5

5*

qq

Öl

C

B

B

C/2

Ö

B

B

Grad.

th

O:

d

g|

1 |''

<

B

|

c/o

s

B

B

''M

1 Konter-Amiral...................

3 Kommendörer.................-

J 5 Komm.-Kaptener 1 :a kl.......

| 10 Komm.-Kaptener 2:a kl.......

| 7 Kaptener (l:a kl. lön).........

18 Kaptener (2:a kl. lön).........

j 8 Löjtnanter (l:a kl. lön)......

1 18 Löjtnanter (2:a kl. lön) ....

! 8 Under-löjtn. (ha kl. lön)......

| 10 Under-löjtn. (2:a kl. lön)......

Härförutan upptager 1866

års stat tills vidare vakante:

! 2 Kommendör-Kaptener,

i 4 Kaptener,

j 2 Löjtnanter.

4.000

3.000

2.666,6 7

2.000

1,666,0 7

1,333,88

800

666,67

533,88

400

2,000

1,500

1,333,8 8

1,000

833,38

666,0 7

400

333,88

266,67

200

540

400

400

250

150

150

75

75

75

75

6,540

4,900

4,400

3,250

2,650

2,150

1,275

1,075

875

675

6,540

14.700

22,000

32,500

18,550

38.700

10,200

19,350

7,000

6,750

1 Generalmajor.........

2 Öfvcrstar..............

3 Öfverste-löjtnanter..

6 Majorer...............

18 Kaptener..............

17 Löjtnanter............

8 Under-löjtnanter.....

Härförutan upp- tager 1866 års stat

tills vidare vakante:

2 Ofverste-Löjtnanter.

3 Majorer.

4 Kaptener.

5 Löjtnanter.

7 Under-Löjtnanter.

4.000

3,200

2,666,67

2,333,88

1.666.0 7

800

533,3 8

2,000

1,600

1,333,8 8

1,166,6 7

833,88

400

266,67

750

750

550

400

225

150

150

6,750

5.550

4.550

3,900

2,725

1,350

950

6,750

11,100

13,650

23,400

49,050

22,950

7,600

j 90 Summa Summarum

|--1 - 1 —

—

176,290

76 Summa Summarum

| -

| -

| -

| -

234,500

Underofficerarnes nuvarande löner vid Bil. 8.

F 1

O t

t a

11.

S k ä r g å r

d s - a

r t i

I 1

6 r i

6 t.

Grad.

tr>

IT

eg

Inqvartering.

Spanmålser-

sättning.

Summa.

Summa.

Grad.

£

Tjenstgörings-

peuningar.

Inqvartering.

Spanmålser-

sättning.

Summa.

Summa.

! 5 Flaggstyrmän..............

533,88

266,87

50

50

900

4,500

4 Flaggjunkare .. .........

533,88

266,6 7

100

50

950

3,800

i 6 Flaggkonstaplar...........

533,88

266,67

50

50

900

5,400

23 Styckjunkare............

466,67

233,83

80

50

830

19,090

i 6 Flaggskeppare.............

533,88

266,6 7

50

50

900

5,400

26 Sergeanter ...............

400

200

80

50

730

18,980

i 16 Öfverstyrman.............

433,33

216,67

36

50

736

11,776

1 20 Öfverkonstaplar...........

433,88

216,6 7

36

50

736

14,720

Härförutan uppta-

i 20 Öfverskeppa^.............

433,88

216,6 7

36

50

736

14,720

ger 1866 års stat tills

| 24 Understyrmän.............

366,67

183,33

36

50

636

15,264

vidare vakante:

j 3a Underkonstaplar..........

366,67

188,33

36

50

636

22,260

i 35 Underskeppare.............

366,6 7

183,33

36

50

636

22,260

1 Flaggjunkare.

2 Styckjunkare.

1167 Summa Summarum

—

—

—

—

116,300

4 Sergeanter.

60 Summa Summarum

—

—

—

—

41,870

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 9.

Kostnaden för omdaning af Kanonier-kåren till 200 man Matroser

och Jungman, förlagde i Stockholm.

Kostnaden för 200 Matroser och Jungman

enligt för

Matros-kåren fastställd stat:

Arvode åt 1 Kompani-chef...................................

300

—

D:o » 4 Korporaler......................................

.... å

45 rdr

180

—

Aflöning till 50 Osta klass Matroser...................

.... å

182: 50

9,125

—

D:o » 50 Matroser.....................................

.... å

146 rdr

7,300

—

D:o » 100 Jungman...................................

.å

51: 10

5,110

—

Aflöningstillökning åt 50 Osta klass Matroser ...

..... å

91: 25

4,562

50

D:o » 50 Matroser.....................

.... å

36: 50

1,825

—

D:o » 100 Jungmän......................

..... å

40: 50

4,015

—

32,417

50

Den enligt stat för 200 man Kanonierer

utgående

kostnad utgör:

Arvoden till 2 Kompani-chefer............................

..... å

300 rdr

600

—

D:o 2 Under-Officerare.........................

..... k

100 »

200

—

D:o 8 Korporaler...................................

..... å

45 »

360

—

Gage till 100 Kanonierer .....................................

.... å

91: 25

9,125

—

D:o 100 Under-Kanonierer...........................

..... å

51: 10

5,110

—

Gage-tillökning till 20 Öfver-Korporaler...........

..... å

91: 25

1,825

—

17,220

Tillökningen i kostnaden för Kanonier-kårens förändring till

en Matros-kår skall således blifva.........................................

Afgår 2 Kompani-chefs arvoden vid Karlskrona Matros- kår ......................................................... å 300 rdr

Blifvande således tillökningen.....................................................

15,197

600

50

—

14,597 50

Beklädnaden utgår från reservationsanslaget till »Kanonierers, Matrosers och Skeppsgossars

beklädnad», och Natura-portion från förslagsanslaget till »Gemenskapens vid

sjöförsvaret natura-underhåll», i hvilka båda anslag ingen förändring erfordras genom

Kanonier-kårens öfvergång till en Matros-kår.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 10.

Sammandrag

öfver Båtsmanshållets nummerstyrka.

Komp.

Antalet effektiva M

Antal JF

so in kunna uppsättas i krig:

Antal M

som alls icke kunna uppsättas:

Indelta

rusthåll.

Frälse rotar.

Rotering.

Summa.

Nya ord. rote-

ringen.

Extra rotering.

Summa.

Ständiga

vakanser.

Nya ord. rote-

ringen i

Halland.

! Städernas va- kanta rusthåll.

Summa.

1.

1 Första Blekings kompani ...

262

i

263

n

11

2.

Andra d:o d:o

228

—

—

228

3

—

3

—

—

—

—

3.

Tredje d:o d:o

251

6

—

257

—

—

—

—

—

—

—

4.

Fjerde d:o d:o

249

8

—

257

—

—

—

—

—

—

—

5.

Femte d:o d:o

239

5

—

244

6

__

6

—

—

—

—

6.

Sjette d:o d:o

270

7

—

277

—

—

—

i

—

—

1

7.

Första Södra Möre kompani

266

6

—

272

—

—

—

2

—

—

2

8.

Andra d:o d:o

277

7

—

284

_

—

—

3

—

—

3

9.

Tredje d:o d:o

249

2

—

251

—

—

—

4

—

—

4

10.

Tjusts kompani.........

—

—

118

118

—

—

—

—

—

—

—

11.

Smålands d:o .........

—

_

121

121

—

—

—

—

—

—

12.

Östergöthlands d:o .........

—

—

194

194

4

—

4

—

—

—

—

13.

Första Södermanlands komp.

—

—

134

134

4

—

4

—

—

—

—

14.

Andra d:o d:o

—

—

142

142

3

—

3

—

—

—

—

15.

Södra Boslags l:a kompani

—

—

125

125

—

—

—

—

—

—

—

16.

D:o d:o 2:a d:o

—

—

137

137

3

—

3

—

—

—

—

17.

Ölands l:a kompani............

—

—

125

125

3

—

3

—

—

—

—

18.

D:o 2:a d:o ...........

—

—

138

138

2

—

2

—

—

—

—

19.

Gottlands l:a kompani.........

—

—

122

122

2

—

2

—

—

—

—

20.

D:o 2:a d:o .........

—

—

138

138

4

—

4

—

—

—

—

21.

Första Bohus kompani......

—

—

281

281

28

—

28

15

—

—

15

22.

Andra d:o d:o ......

—

—

188

188

5

—

5

4

—

—

4

23.

Norra Hallands (l:a) komp.

—

—

229

229

—

—

—

—

—

—

—

24.

Norra d:o 2:a komp.

—

—

—

—

—

—

—

—

133

—

133

25.

Södra d:o l:a d:o

—

—

135

135

—

—

—

—

—

—

—

26.

D:o d:o 2:a d:o

—

--

—

—

—

—

—

—

162

—

162

27.

Westergöthlands kompani...

—

—

87

87

—

—

—

—

—

—

—

28.

N. Boslags l:a kompani......

—

—

125

125

3

—

3

13

—

—

13

29.

D:o 2:a d:o ......

—

—

142

142

—

—

—

—

—

.—

—

30.

Första Norrlands l:a komp.

—

—

141

141

11

—

11

43

—

—

43

31.

D:o d:o 2:a d:o

—

—

173

173

8

—

8

5

—

—

5

32.

Andra d:o l:a d:o

—

—

173

173

26

—

26

8

—

—

8

33.

D:o d:o 2:a d:o

—

—

175

175

20

—

20

—

—

—

—

Städernas båtsmanshåll......

—

—

—

—

—

—

—

-r-

—

885

885

Extra rotering.....................

—

—

—

—

—

175

175 j

—

—

— |

—

Summa 2,291

42 |

3,3431

5,676

146

175

321 j,

98

295

885

1,2781

opaginerad Kontrollera mot PDF

Båtsmanshåll^!

Bil. N:o 11.

R:dr

Ö.

R.dr

Ö.

Ny Stat för Båtsmanshållet.

1 kompani-chef, kommenderad från Aktiva kåren eller

Permanenta Reservstaten ................

...... arvode

500

9 D:o d:o d:o

...... »

4,500

1 kompani-chef''), kommenderad från Nya

Reservstaten

eller Permanenta Reservstaten ...........

...... arvode

500

8 D:ol) d:o d:o ........

»

4,000

1 Under-Officerare ...................................

............ lön

900

8 D:o ...................................

............ »

7,200

1 l):o ..................................

............ ))

800

9 l):o ...................................

............ »

7,200

1 Distinktions-Korporal.............................

...... arvode

100

67 I ):o .............................

...... ))

6,700

1 Korporal..................................................

....... »

60

158 D:o ................................................

....... »

9,480

1 vice Korporal........................................

...... »

30

226 D:o .........................................

...... ))

6,780

1,216 arvoden för skicklighet i tj ensten .....

... . »

12,160

60,910

Tillgängliga medel enligt gällande Stat.

29 arvoden till Kompani-chefer ...............

...... å 300

8,700

227 » till Korporal^1...........................

..... å 38

8,626

1,216 » till Artilleri-båtsmän ...............

...... å 10

12,160

29,486

Att fylla med andra tillgångar

—

31,424

—

*) Om någon del af båtsmanshåll kommer att öfvergå till Landtarméen, så kan ett deremot svarande

antal af ICompani-chefsarvoden och Under-Officerslöner indragas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 12.

Uträkning å årliga kostnaden för Båtsmännens beklädnad.

Båts man s-Komp anier.

Antal

Nso.

Beklädnads-

kostnad.

Botehålllarnes

beklädnads-

bidrag.

Blekinge l:a....................................................

D:o 2:a ..................................................

D:o 3:e ...................................................

D:o 4:e ..................................................

D:o 5:e ...................................................

l):o 6:e ................................................

Södra Möre l:a ..............................................

D:o 2:a ................................................

D:o 3:e ..............................................

Frälseroteringen i Blekinge ...........................

D:o i Södra Möre .......................

Tjusts .......................................................

Smålands...................................... ...................

Westergötlands.................................................

Östergötlands.................................................

l:a Södermanlands ..........................................

2:a D:o ..........................................

Södra Roslags l:a.............................................

D:o 2:.a.............................................

Norra Roslags l:a............................................

D:o 2:a .............................................

Ölands l:a.....................................................

I ko 2:a .....................................................

Gotlands ha......................................................

D:o 2:a.....................................................

Bohus l:a...................................................

D:o 2:a......................................................

Norra Hallands ..............................................

Södra D:o .............................................

l:a Norrlands l:a .............................................

l):o 2:a ............................................

2:a Norrlands l:a ..........................................

D:o 2:a ..........................................

262

228

251

249

239

270

266

277

249

27

15

118

121

87

194

134

142

125

137

125

142

125

138

122

138

281

188

229

135

141

173

173

175

9,969

8,675

9,550

9,474

9,093

10,273

10,121

10,539

9,474

816

453

3,568

3,659

3,053

5,866

4,703

4,984

4,387

4,808

4,387

4,984

3,780

4,173

3,689

4,173

8,497

6,598

6,924

4,082

4,949

6,072

6,072

6,142

10

40

55

45

95

50

30

85

45

48

60

32

04

70

56

40

20

50

70

50

20

12

28

12

44

80

96

40

10

30

30

50

4,346

3,782

4,164

4,130

3,965

4,479

2,401

2,501

2,248

321

124

853

874

900

2,232

1,553

1,777

1,448

1,587

1,385

1,645

1,037

1,145

1,823

2,063

3,183

2,126

2,706

1,595

1,699

1,912

1,811

1,853

58

52

09

91

Öl

30

98

31

47

57

50

14

83

45

94

06

84

75

83

31

78

50

40

90

10

73

28

78

70

44

43

31

57

Summa | 5,676

198,001 07

| 69,685

31

Stockholm och Kong!. Förvaltningens af Sjö-Ärendena Kammar-Kontor den 28

Oktober 1872.

G. F. Löwenhielm

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 13.

Uppgift å tillgängliga medel till befäls aflöning vid Sjö vapnet,

enligt 1872 års Stat.

För lönere-

l:o) Officerares laner och tjenstgörings-

anvisadt.

Fast Stat.

gleringens

ge-

nomförande.

penningar

vid Kong!. Flottan ........................

163,000: —

» Skärgårds-Artilleriet ...............

120,400: —

» Nya Reserv-Staten ..................

163:600: -

» Gamla d:o ................

3,247: 50

å Indragnings-Stat .......................

20,799: 98

Besparing.......................................

5.000: 07

476,047

55

405,649

50

70,398

5

2:o) Under-Officerares löner

och tjenst-

göringspenningar

vid Kong!. Flottan .......................

101,700: —

» Skärgårds-Artilleriet ...............

34,900: —

>> Reservstaterna ........................

23,150: —

Aflöningspanmål

för Flottan ..................................

8,350: —

» Skärgårds-Artilleriet ...............

2,650: —

» Reservstaten ...........................

1,900: —

Besparing.......................................

1,400: —

174,050

—

166,348

_

7,702

B ro) 1 n qvarter i n gs-er sättii ig

vid Flottan: för Officerare...........

12,250: —

» , » Under-Officerare..

6,208: -

» Skärgårds-Artilleriet:

för Officerare

10,400: —

» Under-Officerare

2,660: —

» Nya Reservstaten:

för Officerare

11,616: —

« Under-Officerare

1,251: —

Expektans-Staten...........................

474: —

44,859

—

33,541

—

11,318

—

Summa

694,956

55

605,538

50

89,418

5

Stockholm och Kong!. Förvaltningens af Sjö-Ärendena Kammar-Kontor den 31

Oktober 1872.

Bih. till Biksd. Prof. 1873. 1 Sami. 1 A/d.

G. F. Löwenhielm.

3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 14.

För militärpersonalens organisation erforderliga och tillgängliga medel.

R:dr

öre.

R:dr

öre.

Erforderliga medel.

Till Kongl. Flottans Officerskår enligt Bil. 6...........

323,175

—

D:o d:o Under-Officerskår enl. Bil. 6......

163,500

—

För kanonier-kårens omdaning till matroskår, utöfver

för närvarande på kanonier-kårens stat upp- förda anslag enl. Bil. 9 ...................................

14,597

50

För båtsmans-hållet, utöfver å dess stat för närva-

rande uppförde enl. Bil. 11 ..............................

31,424

—

För permanenta reservstaten enl. Bil. 6 ........''...........

114,000

—

646,696

50

Til [gänglig» medel.

Till befälsaflöuing enligt 1873 års stat enl. Bil. 13

Öfverskott att bespara för statsverket, sedan nya or-

—

—

694,956

55

ganisationeu blifvit genomförd, samt nuvarande

reservstater, indragnings- och expektans-stater

hunnit afgå ......................................................

48,260

05

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga N:o 15,

Förslag

till omreglering af Ruöthålls- och Roterings-båtsmanshållet.

Nuvarande kompani-chefs områden:

Föreslagna nya kompani-chefs områden:

Kompa-

niets

Kompaniets

t> !

< O:

| O:

B OS

-

P i

>

CD «-*■

< O:

< Q:

B ris''

-

-

L.

Ct

ti

M

namn.

E

o %

X- 95

p»

JO:

o

E

i|

E

3 %

x- 90

S %

95

pi

1

B

B- °

0

F

i

y C-

eg.

ås

3 5-

2

pp

B

i

53 Sf

3 ro

E. P-

“ eu

gs

ro1

w

p1

E

1

i.

Första Blekings.........

263

n

i1

2,9

1

4

4

i

2.

228

3f

1 •

1j

3,8

2

6

4

i

246*

S|

21

6,7

2

10

8

1

1

4

3.

257

4

n

3,7

i

6

1

i

4.

Fjerde Blekings.........

257

5,3

2

6

—

i

265*

4

3 i

9,0

2

12

1

1

1

4

5.

Femte Blekings.........

244

n

4,4

2

5

—

i

6.

Sjette Blekings .........

277

u

6,3

1

5

—

i

267*

il

H

10,7

2

10

—

1

1

4

7.

Första Södra Möre.....

272

s;

4,8

I

4

—

i

8.

Andra Södra Möre......

284

4

i|

4,6

1

8

—

i

9.

Tredje Södra Möre......

251

4

01

6,0

1

4

—

i

412*

6

H

15,3

i

15

—

1

1

6

10.

118

10

4-1

35,1

3

21

i

118

10

35,1

3

21

1

1

2

11.

Smålands.................

121

n

3i

17,5

3

12

—

i

; 17.

Ölands l:a...............

125

6|

u

4,9

1

15

—

1 1

18.

138

11

5,5

1

19

384

i 4

41

27,4

5

46

1

1

1

6

19.

122

8

4

14.0

11.0

j

47

1

!>

20.

Gottlands 2:a............

138

V

dT

1

47

260

121

6

4|

21,2

2

92

1

I

1

4

! 12.

Östergöthlands...........

194

6

il

15,0

4

19

9

l

194

4

15,0

4

19

9

1

1

2

13.

Första Södermanlands...

134

6

16,0

3

23

6

i

14.

Andra Södermanlands...

142

Q 1

10,3

i

23

1

l

276

JO*

4

26,3

7

16

7

I

1

4

15.

Södra Roslags l:a ......

124

6

2

6,o

4

10

—5

1

16.

Södra Roslags 2:a......

137

h-g

4

9,o

6

25

19

l

261

8f

15,o

10

35

24

1

1

4

28.

Norra Roslags t:a.....

125

7-|

3^

12,o

3

12

2

1

29.

Norra Roslags 2:a.....

142

«1

Öl

6,4

7

15

2

i

267

10

61

18,4

10

27

i

I

1

i

30.

Första Norrlands l:a...

141

13

3

26,0

3

11

—

l

141

13

3

26,o

3

11

—

1

1

3

31.

Första Norrlands 2:a...

173

13

121

48,5

2

22

1

i

173

13

121

48,s

63,o

58

2

22

1

1

''

3

32.

Andra Norrlands I-a...

174

18

51

63,0

1

28

1

l

174

18

1

28

1

I

1

3

33.

Andra Norrlands 2:a...

175

12

10

58,o

3

16

-

| l

175

12

10

3

16

1

1

3

23.

Norra Hallands ... ...

229

6|

3|

13,o

4

38

—

l

229

6f

91

^ i- 4

4

13.0

24.0

28,7

4

38

I

1

3

25.

Södra Hallands .........

135

91

4§| 24,0

5

41

—

1 l

135

5

41

1

.

2

21.

Första Bohus...........

281

12

. 4

I 28,71 11

38

11

l l

281

12

11

38

11

1

1

3

22.

Andra Bohus..........

188

8

24

1 12,9

7

32

2

| l

27.

Vestergöthlands .........

87

5

21

1 7,5

I 3

18

1 l

275

8

i1

20,4

10

50

2

1

1 1

4

5,676

I -

1 -

—

I -

-

| 29

4,433

-

—

—

19

1 19

| 68

* Deii medgifva vakanssättningen i Blekinge och Södra Möre är här beräknad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 16.

P. M.

Efter _ år 1809 förekommo icke sällan inom representationen klagomål öfver den

med roteringen och rustningen förenade bördan för j or degaren, dervid äfven uppmärksamheten

fastades a beklädnadsskyldigheten; och då jemväl Kongl. Maj:t funnit vissa

förändringar åt behofvet påkallade i båtsmansbeklädnaden, åsyftande dess större brukbarhet

och nytta för manskapet samt eu närmare öfverensstämmelse med andra nationers

bruk, anbefalldes år 1816 generalmönsterherrarne att höra rotehållare, huruvida

de villo från den 1 Januari 1817 utgöra båtsmansbeklädnaden efter deri förändrade

färg och form, hvartill modeller i sammanhang dermed förevisades dem. Detta

förslag antogs af de bestå rotehållare, hvarpå Kongl. kungörelsen den It) September

1816 utfärdades angående båtsmäns beklädnad och utredning.

Denna förordning gällde dock endast för det roterade båtsmanshåll^, och deraf

blott för de rotehållare, som frivilligt ingått på densamma. I afseende å de öfriga

skulle äldre författningar lända till efterrättelse.

Vid 1840—41 årens riksdag kom frågan om beklädnaden ånyo ä bane. I skrifvelse

den 13 Februari 1841 anmälde Rikets Ständer, att de, med fästadt afseende å

de med båtsmansroteringen i landet följande prestationer och deribland särskild! utredningen,

bevilja! ett anslag af 9,000 Rclr, emot det att de, som Rölle båtsmän, blefve

helt och hållet befriade från skyldighet att förse båtsmännen med kojer och täcken,

hvilken skyldighet staten sig iklädde.

I samma skrifvelse förmälde Rikets Ständer derjemte, att det för roteintressenter,

boende på hemman, klufne i många och små delar, ofta förekomme svårighet

att utreda och i förhållande till hemmansdelarnes storlek fördela de till båtsmansbeklädnaden

hörande särskilda persedlar, och att beklädnaclsbestyrets öfvertagande af

kronan emot en viss afgift ai rotehållarne skulle undanrödja berörda olägenheter,på samma

gång derigenom bereddes en närmare öfverensstämmelse och likhet i båtsmännens drägt.

Då emellertid den penningeafgift, hvilken i ersättning för beklädnaden komme att

utgå, icke skäligen kunde rotehållarne mot deras begifvande åläggas, hemställde Ständerna

att Kong!. Näjd måtte höra rotehållarne huruvida de vore villige att emot viss

årlig afgift för hvarje persedel ingå kontrakt om båtsmansbeklädnadens öfvertagande

af kronan; och anhöllo Ständerna derjemte, — under uttalande att de egele grundade

skal för den öfvertygelsen, att båtsmansbeklädnaden skulle på ett för både roten och

båtsmannen fördelaktigare sätt kunna ordnas så, att deri närmare öfverensstämde med

det allmännas fordringar — att Kongl. Näjd måtte anbefalla undersökning för att

utröna, huruvida icke utan rotarnes ytterligare betungande, en ändamålsenligare beklädnad

för båtsmannen skulle kunna införas och låta ett härpå grundad! förslag

Rikets näst sammanträdande Ständer förelägga.

Då rust- och rotehållarne med anledning häraf hördes, förklarade de fleste ibland

dem, att de önskade beklädnadsbestyrets öfvertagande af kronan mot årliga utgifter.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

men en del yttrade sig vilja vidblifva då varande beklädnadssätt och andra afvakta

framläggandet af förslag till'' den åsyftade förändringen. En Kommité tillsattes derpå

för uppgörandet af förslag till båtsmansbeklädnadens ordnande på ett mera ändamålsenligt

sätt och afgaf sitt utlåtande den 16 September 1844.

I skrifvelse till Rikets Ständer den 9 November 1847 öfverlemnade Kong! Maj:t

kommiterades förslag, som af Kong!. Magt i hufvud: aken gillades, med tillkännagifvande

att Kong! Magt ville bifalla Ständernas förslag om båtsmansbeklädnadens

öfvertagande af kronan, i fall de rust- och roteringsskyldige framgent erlade | af

kostnaderne för de persedlar, från hvilkas utgörande in natura rotarne befriades, samt

Ständerna å femte hufvudtiteln anvisade för ändamålet ett ärligt anslag af 28,000

Rdr banko.

Riksdagen medgaf i skrifvelse den 21 Juni 1848 att kronan öfvertoge beklädnaden,

utom kappsäcken och småpersedlar ne, mot vissa från Kommiténs förslag något

afvikande vilkor, samt anvisade ett förslagsanslag af högst 28,000 Rdr banko årligen

att i mån af behof användas, allt efter som rust- och rothållare ingingo på de uppställda

vilkoren.

Med anledning häraf utfärdades Kong!, förordningen den 22 December 1848 angående

indelnings- och roteringshåtsmännens beklädnad.

Vid 1850—1851 årens Riksdag höjdes båtsmansbeklädnadsanslaget från 28,000

till 42,000 Rdr banko.

I anledning af åtskilliga motionärers yrkande att rust- och rotehållare skulle alldeles

befrias från skyldigheten att bidraga till båtsmansbeklädnaden, anmälde sedermera

Rikets Ständer'' i skrifvelse den 20 Februari 1858, att de vid pröfning häraf

ansett en lindring i båtsmänshållet i allmänhet och företrädesvis i Blekinge och Södra

Möre vara önskvärd och af billighet påkallad, helst sedan vid då pågående Riksdag

eu icke obetydlig lättnad i roteringsbesväret blifvit rotehållarne vid indelta infanteriet

beviljad genom upphörande af det från dem utgående bidrag till soldatbeklädnadens

anskaffande och underhåll; och anhöllo Ständerna att Kong!. Magt täcktes, efter det

utredning i ämnet försiggått, till näst sammanträdande Ständer aflåta proposition

derom, att rust- och rotehållare vid båtsmänshållet måtte komma i åtnjutande af en

sådan lindring, som vid riksdagen blifvit beviljad rotehållarne af indelta infanteriet.

Enligt Kong!. Maj-.ts i anledning häraf till Rikets åren 1859—1860 församlade

Ständer aiiåtna skrifvelse faun Kong! Magt det vara utredt, att rotehållarne vid infanteriet,

oansedt den vid senaste Riksdag dem beviljade befrielse från allt bidrag till

soldatbeklädnaden, ändock vore jemförelsevis vida mera betungade än rotehållarne vid

båtsmänshållet, hvadan icke någon eftergift i beklädnadsskyldigheten för båtsmansroteringen

och fr (User oteringen kunde föreslås. Deremot ansågos de hemman, som

voro anslagne till båtsmansindelmngm i Blekinge och Södra Möre, hårdare betungade

än hemmanen vid båtsmansroteringen; i anledning hvaraf Kong!. Maj:t föreslog och

Ständerna biföllo att det årliga beklädnadsbidraget för hvarje rusthållsnummer, som

redan ingått eller framdeles inginge på båtsmansbeklädnadens öfvertagande af kronan,

skulle minskas med 5 Rdr. Dessutom beviljade Ständerna i sammanhang härmed ett

anslag å 11,505 Rdr att tilläggas det förutvarande båtsmansbeklädnadsanslaget. Deri

beviljade lindringen skulle tillkomma rusthållarne så länge det deremot svarande

vederlaget anvisades.

Vid 1862—1863 årens Riksdag, då ifrågavarande anslag bestämdes till 88,200

Rall-, anhöllo Ständerna, på grund af förnyade motioner om kronans öfvertagande

af beklädnaden, att Kong!. Maj:t täcktes vidtaga nödiga åtgärder, hvarigenom rustoch

rotehållare vid båtsmänshållet kunde på enahanda grunder, som 1848 års

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

förordning innehölle, befrias från skyldigheten att anskaffa och underhålla kappsäck

ock småpersedlar. I följd häraf tillsattes en Kommité, som afgaf utlåtande i

ämnet den 12 Juli 1865. I detta betänkande anmärkes, bland annat, att kappsäcken

tillhandahålles båtsmannen inom hela båtsmanshållet för viss brukningstid efter en till

storleken lika, men till öfriga beskaffenheten inom olika orter mycket vexlande modell,

med undantag för Blekinge, hvarest, enligt särskild! medgifvande, båtsmannen erhåller

efter rusthållare^ skön antingen klädsäck eller dubbel koj och täcke; att orsaken,

hvarför kappsäck och småpersedlar undantogos i 1848 års förordning var den, att

flere rust- och rotehållare ansågo det blifva en förmån för roten att sjelf få bestyra

om dessa persedlars tillhandahållande, emedan de kunde, såsom det anfördes, af deras

eget husfolk, med besparing i kostnaderna, tillverkas af materialier, som erhöllos af

hemmanets afkastning. Kommitén tillstyrkte i öfrig! Rikets Ständers förslag, hvilket

sedermera äfven förordades af Förvaltningen af Sjöärendena. Sedan Ständerna bevilja!

de för förändringens genomförande erforderliga medlen, i det att anslaget till båtsmännens

beklädnad höjdes med 50,000 R:dr till högst 138,200 R:dr, utfärdades Kong!

kungörelsen den 28 Maj 1867 angående öfverflyttning på kronan af bestyret med anskaffning

och underhåll af båtsmännens kappsäckar och småpersedlar. — Endast de,

som gått in på vilkoren i 1848 års kungörelse, komma i åtnjutande af de fördelar

1867 års förordning erbjöd.

Slutligen väcktes vid 1868 års riksdag motioner om lindring i rustnings- och

roteringsbesväret i allmänhet; i anledning hvaraf Riksdagen ingick med skrifvelse till

Kong! Magt med begäran att tillse huru båtsmanshållet måtte kunna lindras eller

aflösas eller på andra samhällsklasser fördelas, hvilket föranledde tillsättandet af en

Kommité för utredande af härmed sammanhängande frågor, hvilken den 10 December

1870 afgaf utlåtande i ämnet.

På 1848 års förordning hafva alla både rust- och rotehållare ingått med undantag

af roten N:o 21 af 2:dra Norrlands lista kompani (samt ständigt vakanta nummer).

På 1867 års förordning hafva intill 1872 års slut 1,021 nummer ännu ej ingått.

Stockholm, tryckt hos K. L. Beclcman, 1873

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 till Kong! Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

1

Protokoll öfver Sjöförsvars-äremlen, hållet

inför Hans Ma,j:t Konungen, uti StatsRådet,

å Stockholms Slott, (ten 10 Januari

1873.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie-stats-ministern Adlercreutz;

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Björnstjerna;

Statsråden Bredberg;

Berg;

Friherre Leijonhufvud;

Wcern;

Wennerberg;

Bergström;

Friherre Alströmer; och

Weidenhielm.

Chefen för Sjöförsvars-departementet, Statsrådet Friherre Leijonhufvud,

anhöll i underdånighet att nu få i ett sammanhang föredraga de

frågor, som vid uppgörandet af förslag till reglering af utgifterna under

Riks-statens Femte hufvudtitel för år 1874, eller den tid nästa statsreglering

komme att omfatta, borde tagas i öfvervägande; i livilket afseende

Departements-chefen, efter anmälan af Förvaltningens af Sjöärendena

underdåniga skrifvelse den 22 sistlidne November, med förslag och uppgifter

rörande behofvet af ökade eller nya anslag för Sjöförsvaret, yttrade,

beträffande:

Bih. till Riksd. Prof. 1873. 1 Sami. 1 Afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bil. N:o 4 till Kong!- Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

Departementets Kansli-Expedition.

Under åberopande af hvad Eders Kong!. Magt på föredragning

af Chefen för Finans-departementet förut denna dag besluta i fråga om

löneförhöjning åt de vid Stats-Rådet och Stats-departementen anställde

vaktmästare, hemställer jag, att Eders Kong]. Maj:t måtte föreslå Riksdagen,

att, för beviljandet af löneförhöjning med 150 Rdr till den å expeditionens

stat uppförde vaktmästare, höja anslaget till expeditionen

med berörda belopp.

Departementets Kommando-Expedition.

För beredande af enahanda löneförhöjning åt den vid denna expedition

anställde vaktmästare torde framställning till Riksdagen ske om

förhöjning i expeditionens anslag med 150 R:dr.

Förvaltningen af Sjöärendena.

Då enahanda skäl, som föränledt Eders Kongl. Maj:t att föreslå

löneförhöjning för de vid Stats-Rådet och Stats-departementen anställde

vakta! ästarne tala för eu efter behofvet afpassad lönetillökning åt vaktmästare!!

och de båda vaktdrängarne vid Förvaltningen af Sjö-Ärendena,

anser jag mig, i öfverensstämmelse med hvad nämnde embetsverk i underdånigt

memorial den 5 November 1872 hemställt, höra tillstyrka, att

af Riksdagen äskas en tillökning i Förvaltningens anslag med 300

R:dr, för att sätta Eders Kongl. Maj:t i tillfälle att förhöja hvardera af

ifrågavarande vaktmästares och kammardrängars löner med 100 R:dr.

Aflöningsstaten vid Sjöförsvarets stationer.

Aflöning för 1. I öfverensstämmelse med den för garnisonerna å Kungsholms

garnisonen, å fästning och Drottningsskärs kastell den SO Mars 1855 utfärdade stat,

fästning1™,, har garnisonstjenstgöringeii bl Hvit bestridd, förutom af nödigt befäl och

brottning- visst "antal båtsmän, jemväl utaf 78 marinsoldater, hvilken kommendering,

ilars kastell.general-ordres den 30 April 1872, fortfarande skall af marinregementet

utgöras så länge det Kvarstående antalet af gemenskapen dertill

lemna!’ tillgång. Uppgjorda beräkningar öfver den sannolika afgången

från regementet, vid hvithet i början af innevarande år qvarstodo allenast

110 man, utvisa, att redan under samma år raarinsoldaterne måste till

eu del ersättas af gemenskap utaf båtsmanshållet. för hvars aflöning och

underhåll följaktligen anslag för 1874, då besättningsmanskapet antagligen

kommer att utgöras af allenast eller åtminstone till hufvudsaklig del

af båtsmän, bör å Femte lmfyndtitelu uppföras.'' Den för, ifrågavarande

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bil. N:o 4 till Kongl. Mqj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

kommendering nu utgående kostnad, som bestrides af de till Eders Kongl.

Maj:ts disposition å Fjerde Hufvudtiteln för regementet uppförda anslag,

utgör 22,977: 45, samt beräknas, i händelse kommenderingen helt och

hållet öfvertages af båtsmän, till 22,781: Öl, nemligen:

aflöning .......................................................................................... 1,899: 60

samt af anslagen till:

gemenskapens vid sjöförsvaret natura-underhåll ............ » 14,518: 37

båtsmäns beklädnad................................................................... ” 5,433: 48

båtsmäns förseende med kojer och täcken........................ » 422: 56

durchmarchekostnader ............................................................... ” 5.07:

S:a 22,781: Öl,

hvilken utgift följaktligen skulle komma att drabba Femte hufvudtiteln.

Då emellertid ökad uppfordring af båtsmän utöfver den hittills

vanliga antagligen icke till följd af förändringen med garnisonen kommer

att ega rum, behöfva hvarken anslagen till gemenskapens naturaunderhåll,

som i öfrig! är förslagsanslag, ej eller anslaget till båtsmännens

beklädnad, beräknadt efter nu varande uppfordring, af nu ifrågavarande

anledning uppföras till högre belopp än de för närvarande utgöra.

Anslaget till båtsmännens förseende med kojer och täcken har

årligen lemna! någon behållning och å anslaget till durchmarchekostnader

finnes ännu en reservation från föregående år, hvadan den mindre betydliga

tillökning i utgifter å dessa anslag, hvartill förändringen skulle

föranleda, icke för närvarande synes påkalla någon förhöjning i desamma.

På grund häraf kommer tillökningen i nu å hufvudtiteln utgående

anslag att inskränka sig till det för aflöningen erforderliga, belopp, om

hvars uppförande med jemt 1,900 R:dr å aflöningsanslaget, till Sjöförsvarets

stationer Eders Kongl. Näjd behagade till Riksdagen gorå framställning.

2. De vid Stationsbefälhafvarens i Stockholm kansli anställde Une/örhöjvaktbetjente

uppbära i lön, vaktmästaren 400 R:dr och kammardrängenZJtjenL^vid

300 R:dr; och torde, i enlighet med hvad Stationsbefälhafvaren föreslå- Stockholms

git och Förvaltningen af Sjöärendena tillstyrkt, Eders Kongl. Näjd, för statwn''

beredande af erforderlig löneförhöjning med 100 R:dr till en hvar af

ifrågavarande vaktbetjente, hos Riksdagen föreslå, att 200 R:dr varda

för sådan! ändamål å nyssnämnda aflöningsanslag anvisad!.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bil. No 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

Flottans nybyggnad och underhåll.

Förbättrad

aflöning för

ordinarie

handtverlts
-

vid stationerna.

1- Redan komité!! för organisation af sjöförsvarets ekonomiska

förvaltning framhöll behof vet af eu förhöjning i afiöniugen åt de private

arbetande å Kronans varf, och sedan donna tid hafva alla lifsförnödenheter.

högst, betydligen stigit i pris och dermed jemväl behofvet af ökade

lönevilkor för alla Kronans arbetare. Inseende svårigheten för kronan att,

mot de redan förut låga daglönerna, kunna bibehålla varfvens handtverk^

och machinistpersonal i tjenstdugligt skick, förordade Förvaltningen

åt Sjöärendena vid framställningen af de sjöförsvarets behof, som

vid 1872 års riksdag borde komma under pröfning, att, för beredande af

erforderliga tillgångar i berörda afseende och till aflönande af extra arbetare,

anslaget till flottans nybyggnad och underhåll måtte höjas med

30,000° R:dr. _ För min ° del ansåg jag ock detta behof vara oafvisligt,

men då jag tillika motsåg att den begärda summan ej skulle för framtiden

blifva tillräcklig, hemställde jag att berörda belopp skulle för 1873

å extra stat anvisas. Eders Kongl. Maj:t behagade ock till 1872

års Riksdag derom gorå framställning, hvilken likväl vid gemensam votering

emellan Kamrar ne blef afslagen med 150 röster mot 149.

( Emellertid hade ett antal ordinarie handtverkare vid varfvet i

Carlskrona å egna och kamraters vägnar ingått med underdånig framställning

angående den bekymmersamma belägenhet, hvari de jemte familjer

till följd af de sedan senaste lönereglering år 1858 så betydligt

stegrade . lefnadskostnaderna befunno sig, samt bönfallit om någon förhöjning

i den i och för sig otillräckliga, samt, i jemförelse med arbetslönerna

hos enskilde arbetsgivare, synnerligen ringa aflöning de åtnjöto.

Denna framställning förordades såväl af Departements-cheferna vid varfvet

som af Stationsbefälhafvaren och Förvaltningen af Sjöärendena, hvilka

ansågo en förbättring i varfsarbetarens ställning icke allenast af billighetsskäl

påfordrad, utan jemväl böra ur synpunkten af Kronans intresse

skyndsamt eg a rum för att varfvet icke måtte gå i mistning af de

bästa arbetskrafterna; och det framhölls i sådant afseende, att en del af

de skickligaste ar betar ne redan åtgått samt flere andra visat benägenhet

att följa dessas exempel för att å andra orter inom eller utom riket erhålla

den högre dagspenning, som den enskilda industrien i anseende

till de särdeles gynsamma ekonomiska förhållandena kunde utan svårighet

erbjuda. Vid pröfning af detta ärende visade sig ock, att de framställde

anspråken voro fullt billiga samt att en förhöjning i handtverksstatens

vilkor var oafvislig. Någon väsentlig nedsättning i antalet

handtverkare, för att derigenom vinna tillgånger till löneförbättring åt

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj;ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

de öfrige, så som Riksdagen i sitt svar å ofvanberörde framställning synes

hafva antagit kunna ske, lät dock ej verkställa sig, lika litet som att ersätta

dem med båtsmän, hvilka, af stort värde såsom handräckningsmanskap, endast

ytterst sällan hafva flen för varfshandtverkare erforderliga skicklighet.

Vid sådant förhållande ansågs den i allt fall oundvikliga löneförhöjningen

ej längre höra uppskjutas och Eders Kongl. Näjd behagade

jemväl att under vissa vilkor, afseende tillämpning å de ordinarie liandtverkarne

af de genom det nya reglementet för stationerna den 24 Maj

1872 införda förenklingar i aflöningens beräknande och utgående, medgifva

en förhöjning i aflöningsvil koren för samma handtverkare vid Carlskrona

station genom nådigt bref den 13 September 1872 och för dem vid

Stockholms station genom bref den 8 derpåföljande November, allt i

öfverensstämmelse med de af Förvaltningen af Sjöärendena derför föreslagna

grunder. Denna förhöjning utgör enligt uppgjorda beräkningar

för den förra stationen 35,994: 97 och för den senare eller Stockholms

station 7,600 R:dr, tillsammans 43,594: 97, eller i rund summa 43,600

R:dr, hvilket belopp endast derigenom kan för 1873 bestridas af nybyggnads

- och underhållsanslaget, att inskränkningar göras uti anvisningarne

till åtskilliga af de öfriga ändamål, för hvilka samma anslag

tages i anspråk, men hvilka ej fortfarande kunna sättas åsido.

2. Enahanda skäl, som ofvan äro anförda för förhöjning uti de

ordinarie varfsarbetarnes aflöning gäller äfven för de extra varfsarbetarne,

hvilka numera endast i afseende på antagningstid och rätt till pension

skilja sig från de ordinarie. Då den dags- eller månadspenning en hvar

af dem uppbär helt och hållet beror på de vilkor, som blifvit betingade

med varfsbefälet, och således i allmänhet uppgår till det belopp, enskilde

arbetsgivare måste betala, har en betydlig stegring af dagspenningen

icke kunnat undvikas; varande den tillökning, som på sådan grund erfordras

uti nybyggnads- och underhållsanslaget af Förvaltningen af Sjöärendena

beräknad till 18,000 R:dr.

3. Hvad machinistpersonalens aflöning angår, har Förvaltningen af

Sjö-ärendena med anledning af tre särskilda till dess utlåtande remitterade

underdåniga ansökningar från machinister och machinistelever vid

stationerna om förhöjning i deras aflöningsvilkor, i underdånig skrifvelse

den 5 November 1872, anfört, att, med hänseende till dels den stegring

i lefnadskostnaderna, som egt rum sedan nu gällande stat för sjöförsvarets

machinistpersonal den 22 Januari 1861 fastställdes, dels ock det i följd

af machinkraftens användande i allt större omfattning, för hvarje år ökade

behofvet af machinister såväl för sjöfarten som för industriella företag i

allmänhet, hvithet förhållande måste vålla svårigheter att vid sjöförsvaret

Aflöning till

extra

arbetare.

Löneförhöjning

åt ordinarie

machinisterna.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

erhålla machinister, mot de vilkor nu gällande aflöningsstater bestämde,

Förvaltningen ansett sig höra tillstyrka eu löneförhöjning för machiniststaten

i allmänhet; att Förvaltningen i öfverensstämmelse härmed och utan

att ifrågasätta någon tillökning i den nu varande fasta machinistpersonalens

antal, föreslagit sådan förhöjning i den till donna personal

nu utgående aflöning, som påkallades så väl af stegrade lefnadskostnader

som ock hufvudsakligen af nödvändigheten att under nuvarande

stärka efterfrågan efter pålitliga ångfartygsmachinister kunna för sjöförsvaret

erhålla och vid vapnet bibehålla en fullt duglig och pålitlig personal,

åt hvilken med trygghet kunde anförtros vården om de talrika och

dyrbara ångmachinerna å Kronans fartyg och verkstäder; och upptog den

sålunda föreslagna nya aflöningsstaten en förhöjning utöfver den nu varande

staten af något öfver 17,200 K:dr.

I den sålunda föreslagna aflöningen är ersättning för indragen spannmål

inbegripen; och skulle för (ifrigt enligt Förvaltningens förslag, vid

denna löneförhöjning, som endast borde tillgodokomma dem, hvilka deraf

gjort sig förtjente, tillika fästas sådana vilkor, hvarigenom aflöningssättet

för machiniststaten bragtes i Öfverensstämmelse med hvad i sådant afseende

är för den öfriga varfspersonalen i det nya reglementet för styrelsen och

förvaltningen vid stationerna föreskrifvet.

Det är klart att Kronan icke kan undandraga sig det inflytande,

som ett ökadt användande af machinister i den enskilda industriens tjenst,

skall utöfva på vilkoren för deras antagande, och då de upplysningar,

som Förvaltningen i ytterligare infordradt utlåtande i denna fråga meddelat,

gifva vid handen att de beräknade nya löneförmånerna icke öfverstiga

dem, som vid enskilda industriella inrättningar erhållas, och sålunda enahanda

skäl, som föranledt löneförhöjning för ordinarie handtverkare, tala

för beviljandet af högre lönevilkor för machinisterna, så skulle jag ej

tvekat att omedelbart tillstyrka medgifvande af en dylik tillökning, derest

medel dertill funnits tillgängliga. Nu torde emellertid framställning till

Riksdagen böra i sådant afseende ske för att från och med 1874 kunna

åt dessa löntagare bereda erforderlig tillökning i deras vilkor.

Aflöning för 4. Komitén för organisation af Sjöförsvarets ekonomiska förvalt
poiishåren

ning föreslog att all bevakning på varfven, såvidt den ej besörjes af egent
ClLCZlton.

liga militärposter, skulle Öfvertagas af eu poliskår vid hvardera stationen,

hvarigenom ej allenast ett vidsträcktare tillfälle till öfning i militärtjensten

och en minskning i båtsmansuppfordringen kunde tillvägabringas,

utan äfven bättre bevakning erhållas. Såväl Förvaltningen af Sjöärendena

som Stationscheferna, öfver komiténs förslag hörde, tillstyrkte detsamma,

men då det af flere skål syntes vara fördelaktigare om på lämpliga vilkor

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 till Kongl. Majits Nåd. Prof. Nio 1, om Statsverket 1873: 7

Stockholms stads polis kunde öfvertaga äfven bevakningen å Skeppsholmen,

samt Carlskrona stadspolis utsträcka sin verksamhet äfven till Kong!,

blottans varf och öfriga område, än att på hvardera stället uppsätta eu

från städernas polisbevakning fristående kår, anbefalldes Stations-befälhafvarne

att söka med vederbörande åvägabringa öfverenskommelse i sådan

syftning. Emellertid både reglementet för styrelsen och förvaltningen vid

stationerna den 24 Maj 1872 stadgat, att bevakningen vid stationerna skulle

förrättas af polis, och då af Stations-befälhafvaren i Carlskrona derefter

anmäldes, att stadens fullmäktige vägrat ingå på en sådan öfverenskommelse,

anbefalldes i Nådigt Bref den 12 November 1872 uppsättandet

af ep särskild poliskår för Carlskrona station, hvarjemte den för dess

aflöning erforderliga summa, beräknad till 17,200 Rall-, bl ef för 1873 anvisad

att utgå af anslaget till flottans nybyggnad och underhåll.

Genom införandet af en varfspolis kan en minskning ega rum uti

antalet af de på varfvet tjenstgörande båtsmän af 26 och under vissa

antaganden 38 man. Den nu utgående kostnaden för dessa 38 man utgör

10,839: 88 (oberäknad! rotarnes bidrag till beklädnaden samt öfriga omkost
-

nader) och bestrides af

Reservationsanslaget till båtsmäns beklädnad med..................... 2,647: 08.

» till durchmarcliekostnader........................... 247: —

» till kojer och täcken .................................... 456: —

Förslagsanslaget till gemenskapens naturaunderhåll ............... 7,489: 80.

Summa 10,839: 88.

Med afseende å dessa anslags natur blir likväl den besparing, som

härigenom kan vinnas ej tillgänglig för poliscorpsens aflöning. — För

(ifrigt hafva under de båda sednast åren alla de förr af stationernas båtsman

sstyrka uttagna boställsvaktare, ordonnanser, stuguvaktare och eldare

i kanslier och kontor, vedsågare utom varfvet och sjukhuset m. fl. blifvit

dels ersatte af särskild! antagen betjening, dels indragne i följd af uppgjorda

ackorder med enskilde personer, för h vil ka förändringar kostnaden till

större delen drabba! anslaget till flottans nybyggnad och underhåll.

Detta anslag, som sålunda är på mångahanda sätt hår dt anlitad!, förslår

ej att fortfarande aflöna äfven den nya poliskåren i Carlskrona, med

mindre det erhåller ett mot dennas kostnad svarande tillägg af 17,200 R:dr.

Hvad bevakningen vid Stockholms station angår, äro underhandlingarne

med Stockholms stad om dess öfvertagande af stationens polis

ej ännu afslutade, hvarföre jag ej nu anser mig höra tillstyrka, framställning

om något anslag för densamma.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 7, om Statsverket 1873.

I öfverensstämmelse med hvad ofvan blifvit anfördt, hemställer jagat!

Eders Kongl. Maj:t, för bestridande af löneförhöjningen åt ordinarie

handtverkarne vid stationera, hvilken förhöjning beräknats till 43,600: —

till aflöning åt extra arbetare............................................................... 18,000: —

» löneförhöjning åt ordinarie machinister .................................... 17,200: —

» aflöning åt polisbevakningen vid Carlskrona station ............ 17,200: —

eller tillhopa till 96,000: —

behagade hemställa till Riksdagen, att anslaget till Flottans nybyggnad

och underhåll måtte förhöjas med sistnämnda belopp och sålunda från

871,827: 32, som det nu utgör, ökas till 967,827: 32.

Lots- och Fyr-inrättningen med dertill hörande personal.

Hvad angår reservationsanslaget till lots- och fyr-inrättningen, uti

hvithet ingår ett anslag af samma natur å 10,000 R:dr till lifräddningsväsendet

å rikets kuster, torde Eders Kongl. Maj:t till Riksdagen gorå

framställning derom, att förstnämnde anslag måtte förhöjas från 750,460

till 800,460 eller med 50,000 R:dr, motsvarande den beräknade tillökningen

i Statsverkets inkomst af titeln »fyr- och båkmedel», hvarvid det

torde höra förutsättas att öfverskotten å denna titel må fortfarande såsom

hitintills få användas för det med anslaget till lots- och fyr-inrättningen

afsedda ändamål.

Förutom nu tillstyrkta anslagsförhöjningar har jag icke ansett

andra förändringar i hufvudtitelns anslag erfordras, än de, som blifva en

följd af Eders Kongl. Maj:ts redan den 10 December sistl. år i sammanhang

med förslaget om förändrad organisation af sjöförsvarets militärpersonal

beslutade framställningar, dels om tillökning i anslaget till båtsmäns

beklädnad med 69,800 R:dr, dels derom, att anslaget till exercis

med flottans bemanning måtte fortfarande såsom hitintills blifva stäldt

till Eders Kongl. Maj.ts förfogande för det med detsamma afsedda ändamål,

med bestämmelse att högst en tredjedel finge användas till öfningsexpeditioner

i aflägsna farvatten.

Derest samtlig^ dessa framställningar varda bifallna skulle förhöjningen

å hufvudtitelns ordinarie stat utgöra 218,500, och om härtill lägges

slutsumman för hufvudtiteln under 1873, 4,166,300, skulle hufvudtitelns

slutsumma för 1874 uppgå till 4,384,800.

Extra

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873. 9

Extra anslag.

Jag torde härefter få öfvergå till de behof, för hvilka jag anser

särskilda eller extra anslag höra till nedanstående belopp begäras.

l:o

Med afseende å den såväl af komité!! för ordnande af sjöför- Planering

svarets ekonomiska förvaltning gjorda soin i deröfver meddelade vttranden °fl1 strandtillstyrkta

framställning om angelagenheten af centralisering utaf verk-utanförverhstäder

och förrådshus jemväl vid Stockholms station och enär det syntes stide7T,vid

angelaget att de anläggningar a vartvet, som kunde komma att utföras, station.

verkställdes efter en fastställd till berörda mål syftande plan, anmodade

jag i enlighet dermed S tati o n s-b e f äl h af va ren att låta uppgöra och inkomma

med plan och kostnadsförslag till sammanförande på stationens varf af

de för fartygs byggande och reparation afsedda verkstäder jemte förrådshus

och ofri ge inrättningar. På grund af anmälan utaf Stations-liefälhafvaren

att då i denna plan syntes höra ingå anläggning af eu dockbyggnad,

lämplig person måtte förordnas att dertill uppgöra förslag, uppdrogs

sedermera åt Majoren m. m. C. Adelsköld att i sådant afseende

tillhandagå Stations-befälhafvaren.

Ehuru vid föredragning den 9 Januari 1872 af statsregleringen för

1873 ifrågavarande plan för varfvets ordnande ännu icke var till fullo

uppgjord, bl ef dock på min framställning af Riksdagen begärdt ett extra

anslag af 100,000 R:dr för påbörjandet af nytt verkstadshus å Skeppsholmen

och ordnandet af stränderna derstädes. Under behandlingen af

denna fråga inom Riksdagen inkom emellertid fullständigt förslag jemte

ritningar till de ifrågavarande förändringarne; och, efter det Förvaltningen

af Sjö-ärendena afgifvit utlåtande och tillstyrkt fastställandet af planen,

bl ef frågan underställd Eders Kongl. Maj: t, som dock i beslut den 1 Maj 1872

förklarade den icke då böra i vidsträcktare mån komma under pröfning, än

så vidt den innefattade förändring af 9 stycken utaf de på Djurgårdsvarthet

belägna, för sitt ursprungliga ändamål ej längre erforderliga galér-skjulen

till verkstäder samt uppförandet af ett hus för gröfre jernarbeten tillika

med anläggningen af slip och kran, i hvilka afseenden planen gillades

och skulle bringas till utförande i den mån medel kunde för ändamålet

varda anvisade; varande kostnaden för ifrågavarande arbeten beräknad

sålunda:

Bill. till Riksd. Prot. 1873. 1 Sami. 1 Afd.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

för förändring af galér-skjulen ............... 76,500 R:dr

» nytt hus för gröfre jernarbeten.............. 73,500 »

» anläggning af slip ..................................... 30,000 »

» kranen ........................................................... 1.8,000 »

Vid kort derefter företagen behandling af anslagen under femte

hufvudtiteln beslöt väl Riksdagen att anvisa medel för anläggningen af

eu slip, hvaremot det begärda anslaget till påbörjandet af öfriga anläggningar

vid stationen icke beviljades.

Behofvet af verkstädernas ordnande var likväl särdeles angeläget,

i hvilket afseende jag torde få ur det omförmälda plan bifogade, af chefen

för mekaniska departementet och den vid samma departement anställde

mariningeniör gemensamt afgifna utlåtande erinra,

att vid ifrågavarande varf finnas följande från hvarandra skilda

verkstäder och arbetslokaler, nemligen: Jern-verkstäder: Artilleri-depar
tementets

smedja i artilleri-verkstadshuset å Skeppsholmen ; Mariningeniördepartementets

smedja å Galérvarfvet; Artilleri-departementets filare- och

machin verkstad i ar ti 11 e r i v er k s tad s h u s e t å Skeppsholmen; Slagkruts-laboratoriets

verkstad på Galérvarfvet; — Träarbets-verkstäder å Skeppsholmen:

Artilleri-departementets snickareverkstad i artilleri-verkstadshuset; Artilleri-departementets

lavettverkstad i artilleri-verkstadshuset; Mariningeniördepartementets

verkstad för båtbyggare, timmermän och snickare i diverse

lokaler; mekaniska departementets verkstad för snickare och husbyggnadstimmermän

i ett kanonslupsskjul; Ekipage-departementets tunnbindare-

och blockmakareverkstad i s. k. södra fundamentshuset; Öfriga

verkstäder å Skeppsholmen: Mariningeniörs-departementets målareverkstad;

Artilleri-departementets tillverkningskammare för karduser, kanontaljor,

brokar m. in. i artilleriverkstadshuset; Ekipage-departementets tackelkammare

i s. k. södra fundamentshuset; och i samma hus Ekipage-departementets

segelmakare- och tapetserareverkstad;

att vid eu hvar af dessa verkstäder, hvilka, med undantag af de

under artilleri-departementet lydande, ligga spridda långt från hvarandra,

finnas minst en mästare, förman eller underofficer, med särskild journalföring

och särskilda materialreqvisitionsbestyr för hvarje verkstad, hvarföre

ock icke mindre än 24 mästare, förmän och underofficerare voro

anställde vid varfvet; varande verkstäderna, i administrativt hänseende, så

skilde, att chefen för ett departement lika lätt kunde beställa ett arbete

vid eu privat verkstad som vid ett annat departement inom varfvet;

att för (ifrigt vid hela varfvet icke finnas flera brukbara verkstadsmachiner

än två svarfvar, eu borr- och en snickare-machin samt eu plåt
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873. 11

sax och press, vid hvithet förhållande för hand måste utföras en mängd

arbeten, som egentligen blott med machin kunna fördelaktigt verkställas;

att då härtill komme, att alla verkstadslokalerna, med undantag

af galérvarfssmedjan, icke äro inrättade för belysning,_ när dagsljus

saknas, och följaktligen arbetstiden under den mörka årstiden måste inskränkas

till 5 å 6 timmar dagligen, det läge i sakens natur, att a varfvet

icke kunde åstadkommas en arbetsprodukt, som motsvarade utgifterna för

dagsverkena, dertill framför allt erfordrades att de mango, små splittrade

verkstäderna sammandrogos, så vidt ske kunde, till en tidsenlig verkstad,

8om ställdes under en verkstadsbefälhäfvare; dock att, förutom donna

egentliga verkstad, borde på grund åt särskilda förhallanden finnas en

tackel kamm are jemte segelmakare verkstad samt ett slagkruts-Iaborato rinna;

att med afseende härå och öfrige i utlåtandet anförda förhållanden,

ordnandet af varfvet borde ske på följande grunder nemligen: a)

att slagkruts-laboratorium bibehölles; b) att tackelkammare-, segelmakare-,

artilleritackel- samt tapetserarearbeten sammanfördes under eki page mästarens

befäl; c) att alla andra arbeten vid varfvet af hvad slag och beskaffenhet

som helst, med undantag af de ut- och afrustningsarbeten, som

verkställas af fartygens eget befäl, sammanfördes under ett gemensamt befäl;

att för slagkruts-laboratoriet och tackelkammare- m. fl. arbeten

funnes tillräckliga lokaler hvaremot sådana saknades för inrymmande af

de under c) härofvan anförda arbeten, i hvilket afseende ej eller tillbyggnad

af nu varande verkstadshus läte sig med fördel verkställas, enär, vid

besigtning, huset befunnits så svagt att man nödgats understödja golfbjelkarne

med trästöttor, hvarigenom det redan förut ringa utrymmet blifvit

ännu otillräckligare, så att, förutom de gevärs- och artilleri handtverkare,

för hvilka det vore afsedt, huset icke kunde rymma mer än en liten del

af den machinistpersonal, som under vinter» vore användbar för arbete i

verkstaden, utan måste den öfriga delen af samma personal användas å

galérvarfssmedjan på andra sidan Ladugårdslandsviken;

att jemväl donna galérvarfssmedja vore för trång, så att endast

en kanonbåts pannor kunde på en gång deri inrymmas, hvarföre machinundersökningar

ofta måste, ehuru med stor olägenhet, ske under öppen

himmel;

att följaktligen icke i någon af de nu varande verkstäderna kunde

sammanföras flera arbeten än de fåtaliga, som för närvarande der inrymdes,

så vida icke störa tillbyggnader utfördes, hvilket åter icke vore lämpligt

då eu del af de å galérvarfvet nu befintliga äldre s. k. galérskjulen

kunde med stor fördel användas till verkstadslokaler och inredas för eu

kostnad af endast 76,500 R:dr R:mt.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bil. N:o 4 till Konc/l. Maj:ts Nåd. Pfop. N:o 1, om Statsverket 1873.

Till dessa skal för inrättandet af ett nytt verkstadshus, hvarförutan

ett tidsenligt ordnande af v a rfs tj e n s tgö ringen icke kan ega rum,

kom derjemte, att det var i hög grad angeläget att erhålla eu verkstad

för minarbetena, dertill det äldre verkstadshuset visade sig kunna med

några reparationer blifva användbart. Och då medel för galérskjulens

förändring, såsom den jemförelsevis vigtigaste delen af ifrågavarande

plan, kunde . beredas af tillgångar, som stodo till Eders Kong!. Maj:ts

förfogande, till en del tillkomna genom försäljning af äldre kasserade

effekter från vartven, blot i enlighet med min derom gjorda hemställan,

genom nådigt bref den 28 Juni 1872 Stationsbefälhafvaren anbefaldt, att,

så fort utan andra angelägna arbetens eftersättande kunde ske, gå i författning

om skjulens förändring, h vil k et arbete ock genast påbörjades.

För uppsättande af kranen, till hvars inköp anslag redan vid

1865—1866 årens Riksdag beviljades, äro medel anvisade, och till anläggning

af en slip, bär, såsom ofvan är anmärkt, sistlidne års Riksdaganslagit

medel. Hvad beträffar den återstående delen af den gillade planen

eller uppförandet af ett hus för gröfre jernarbeten, anser jag densamma först

efter fullbordandet åt nedan o in förmälde arbeten bära utföras och följaktligen

anslag derför nu ej begäras.

Deremot är det af vigt, att då, enligt hvad från stationen anmälts,

ej mindre förändringen af galérskjulen, än ock grundläggningsarbetet

för den i England beställda kranen, blifva afsilande under loppet af innevarande

års sommar, planering och strandskoning utanför det nya verkstadshuset,

beräknade b kostnadsfrirslaget till 29,700 R:dr, äfvensom kajbyggnad

jemte utfyllningar vid kranen och slipen utföres så fort ske kan.

Kostnaden för kajbvggnaden är uppskattad till 50,000 R:dr; och torde

följaktligen Eders Kong!. Näjd behaga för ofvannämnda ändamål af Riksdagen

begära ett extra anslag af 79,700 R:dr. — Hvad angår anskaffning

af de till verkstaden erforderliga machinerna och af arbetsredskap, skall

framställning derom ske i sammanhang med förslag till inköp af machininventarier

för Carlskrona station.

2:o.

Skeppsdocka I sammanhang med den plan till ordnande af varfvet vid Stock
hoimsStation

holms Nation, för hvilken jag ofvan i korthet redogjort, inlemnades

jemväl förslag till eu docka å Djurgårds varfvet i närheten af de öfrig*1

anläggningar derstädes. Oaktadt de med denna dockbyggnad

förenade icke obetydliga kostnader, enligt Majoren Adelskölds förslag,

beräknade till 500,000 R:dr, torde eu dylik anläggning, hvaraf behofvet

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873. 13

blifvit för hvarje år allt mera kännbart, icke längre böra uppskjutas.

Fartyg af jern måste årligen dockas endast för att rengöras, skrapas

och målas i botten till förekommande af allt för hastig förrostning och

äfven de af trä på jernsparf byggda kanonångsluparne, Indika ej äro

kopparförhydda, måste, om än ej för hvarje år, dock jemförelsevis ofta

befrias från gräs och orenlighet, som fästa sig vid bordläggningen.

På grund af det bidrag af allmänna medel, som lem nate till anläggningen

af Beckholmsdockorna, har väl Kronan förbehållits rättighet,

att under sammanlagdt tre månader hvarje år begagna dem, utan

annan ersättning än för portöppning och slutning m. m. äfvensom rätt

under öfriga delen af året att framför enskilda låta intaga fartyg deri,

mot enahanda afgift som för enskildes farkoster erlägges; men begagnandet

af dessa dockor medför dock flera olägenheter. För arbetena å

fartygen erforderliga måleri al i er äfvensom arbetsfolk och verktyg måste

från varfvet transporteras den långa vägen till dockan, hvarigenom tidsförlust

och ökade svårigheter att kontrollera materialåtgången uppstå,

hvarjemte uppbördsmän och daglönare måste mot särskild godtgörelse

bestrida vaktgöring å de i docka intagna fartygen; vid hvilka förhållanden

och då under reparationsarbeten, som fordra dockans begagnande

utöfver den afgiftsfria tiden, betalningen utgör ensamt för indockningen

och qvarståendet i dockan åt'' ett fartyg t. ex. af Hildurs cert 576 B:dr,

om fartyget qvarstår en månads tid, dockningskostnaden blir ganska

dyr samt tiden för arbetets utförande betydligt längre, än om docka funnes

att tillgå på varfvet i närheten af verkstäderna. Under senare tider har

svårigheter jemväl uppstått att på lämpligt sätt ordna dockningen af

Kronans fartyg så, att de om möjligt icke hindra slockning af privata

fartyg och haverister. Såväl Stationsbefälhafvaren som Förvaltningen af

Sjöärendena hafva ock, med afseende härå, tillstyrkt att anslag måtte

utverkas för påbörjandet af den dockanläggning, hvartill förslag sålunda

blifvit framstäldt.

I sammanhang med denna fråga om anläggningen af en docka för

Kronans räkning torde jag få anmäla en af deputerade för Stockholms

grosshandelssocietet och skeppsrederier genom stationsbefälhafvaren härstädes

den 16 November 1872 ingifven, på Eders*Kongl. Maj:ts pröfning

beroende underdånig ansökning att få aflösa de rättigheter och förmåner,

som äro Kronan i afseende å Beckholmsdockorna förbehållne. Uti donna

framställning anföres hufvudsakligen, att då dockornas anlitande tilltagit

i ungefär samma mån som ångbåtsfarten utvecklats, dessa dockor, äfven

med de utvidgningar desamma efter deras anläggning för 25 år sedan

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

undergått, icke kunde fylla det dubbla ändamålet att användas för Kronans

räkning och, förnämligast, att erbjuda liandelssjöfarten en för densamma

i Sveriges förnämsta hamn oumbärlig reparationsplats; att de

särskilda privilegier, som i afseende å dockornas begagnande tillkomme

Kronans fartyg, väl icke medförde väsendtligare olägenheter vid den

tid de meddelades, men under nu varande förhållanden verkade till allt

för känbar! förfång för uppfyllandet af dockornas hufvudändamål; att

med den tillökning i antalet af Kronans fartyg, som vore att motse, den

tidpunkt icke kunde vara aflägsen då endast en jemförelsevis obetydlig

tid skulle återstå för dockornas begagnande af enskildes fartyg, men att

det syntes från det allmännas synpunkt vara högligen att beklaga, om

kandelssjöfarten på en så vigtig ort, som lmfvudstaden äfven i merkantilt

hänseende vore, skulle komma att lida genom brist på tillfälle att begagna

sig af dessa dockor; att vid den tidpunkt då dockorna anlades ett dylikt

arbete väl ej kunde komma till utförande utan statens kraftiga mellankomst,

men att de förpligtelse^, som i följd deraf ålagts egarne af

desamma, emellertid, såsom af det ofvan anförda framgånge, blifvit

för dem allt känbarare, i samma förhållande som den för ett par tiotal

af år sedan obetydliga sjökrigsmaterialen för ånga vunnit tillökning; att

det dock var med fästadt afseende på dockornas hufvudändamål, att vara

handelssjöfarten till nytta, som grosshandelssocieteten och skeppsrederierna

blefvo egare af desamma, och att desse egare i samma syftemål, förutom

de betydliga kostnader, som dockornas ursprungliga anläggning

kräfde, tid efter annan på reparationer och förbättringar nedlagt icke obetydliga

medel; och hemställde deputerade, på grund häraf att det måtte

tillåtas Stockholms grosshandelssocietet och skeppsrederier att genom

erläggande till Kronan af ett lämpligt penningebelopp, hvars storlek med

afseende på det bidrag staten lemnade vid dockornas anläggning samt

det gagn Kronan sedermera hatt af deras afgiftsfria begagnande deputerade

ansåg kunna bestämmas till 75,000 R:dr R:mt, från dockorna å Beckholmen

aflösa alla de rättigheter och förmåner, som till följd af Statens

bidrag hittills varit Eders Kongl, Maj:t och Kronan förbehållne.

I anledning af denna framställning har Förvaltningen af Sjöärendena

i underdånigt utlåtande den 26 November 1872 yttrat, att Förvaltningen,

under förutsättning att eu skeppsdocka för Kronans fartyg komme

att i Stockholm anläggas, ansåge sig så till vida kunna tillstyrka

nådigt bifall till samma framställning, att för Kronans fartyg bibehölles

rätten till afgiftsfritt begagnande af dockorna vid Beckholmen intilldess

Kronans docka vore fullt färdig samt äfven derefter Kronan finge förmånsrätt

till »lockning mot erläggande af enahanda afgift, som enligt fastställd

taxa för enskildes fartyg egde rum.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsvwket 1873. 15

Frågan om eftergifvande af den Kronan förbehållna rätt till begagnande

af Beckholmsdockorna lärer vara hufvudsakligen beroende derpå,

huruvida eu dockanläggning för Kronans rakning kommer till stånd,

och ehuru jag i sådant fall ej skulle tveka att tillstyrka bifall till deputerades

framställning, endast med reservation af Kronans förmånsrätt under krigstid,

lärer ansökningen vid berörda förhållande ej för närvarande höra komma

under slutlig pröfning. Men de till stöd för framställningen anförda grunder

innefatta ytterligare skäl för behöfligheten af en dylik anläggning. Och jag

anser mig också på grund af hvad sålunda blifvit andraget höra i underdånighet

hemställa att Eders Kongl. Maj:t behagade, med gillande af ifrågavarande

plan och ritning till eu skeppsdocka till Riksdagen gorå framställning

om anvisande för 1874 af ett extra anslag å 115,000 R:dr

för påbörjande af eu sådan anläggning.

För anskaffande vid Carlskrona station af arbetsmachiner, huf-MacHner och

vudsakligen afsmida för den nya verkstadsbyggnaden derstädes, erfordrasmae^-^''en''

enligt från chefen för Mariningeniör-departementet uppgjord specifikation

ett belopp af 39,000 R:dr. Derjemte bär chefen för Mariningeniör-departementet

vid Stockholms station, under åberopande deraf att inredningen

af gal érs hjul eu till verkstadshus under loppet af innevarande år blefve

fullbordad, hemställt, att då för tillgodogörandet af de fördelar, som med

denna anläggning åsyftats, det vore nödigt att verkstadsmachiner anskaffades

i god tid, sådana måtte få under året beställas samt att i sammanhang

med deras uppsättande axel-och trådledningar m. m. herde anbringas.

Kostnaden härför har beräknats till 69,400 R.-dr. Då ifrån dessa belopp,

sammanlagdt utgörande 108,400, bör afdragas de af 1872 års Riksdag,

såsom extra anslag för en gång anvisade 18,400 till machininventarier m.

m., återstå 90,000 R:dr, hvilka såsom erforderliga till arbetsmachiner

och machininventarier samt andra dylika anskaffningar till stationerna

jag hemställer måtte såsom extra anslag för 1874 af Riksdagen äskas.

4:o.

Pumpmachinen för nya dockorna i Carlskrona, den äldsta ma- PumpmacHn

chinen å stationens skeppsvarf, är i följd af sin konstruktion och ålderm Carlsk™- samt opålitlighet nu mera olämplig för sitt ändamål. Dumpningen, som !''tatl0"''

på grund af machinens ringa kraft, i allmänhet endast helt långsamt kan

utföras, måste derjemte esomoftast afbrytas för verkställande af reparationer

å machinens särskilda delar, hvarigenom ej mindre tidsförlust, af

desto större betydelse som antalet dockningar väsendtligen ökats, än ock

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bil. N:o 4 till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 4873.

större kostnader med flera olägenheter uppstå. Då nu, enligt hvad upprättadt

besigtningsinstrument gifver vid handen, ifrågavarande pumpverk

icke är förtjent af den fullständiga reparation dess bristfällighet skulle

kräfva, erfordras anskaffning af ny pumpmachin med ångpannor, hvarför

kostnaden beräknas till 36,000 k:dr.

5:o.

Inspruta Genom de flera nya ångmachiner, som tillkommit å Carlskro
^Cariskrona.

‘ ii a varf samt de vigtigaste verkstädernas sammanförande inom en byggnad

har möjligheten af eu eldsvådas utbrott ökats, på samma gång

den skada derigenom kunde anställas vore så mycket känbarare,

som byggnaderne å varfvet i likhet med andra Kronans fastigheter

icke äro assurerade. Den å stationen befintliga sprutmaterialen är af

äldre, ej längre tillfredsställande konstruktion samt långt ifrån fullkraftig

och fordrar dessutom ett talrikt och inöfvadt manskap. Förvaltningen

af Sjöärendena har derföre föreslagit, att en engelsk ångspruta

med sprut- och sugslang måtte inköpas för stationens behof. Kostnaden

derför beräknas till 14,000 R:dr, och då underhåll sanslaget är häråt anlitadt

samt redan otillräckligt till andra nödiga anskaffningar, torde särskild!

anslag till berörda belopp för eu ångspruta med tillbehör af Riksdagen

begäras.

6:o.

Kanoner me Af det vid 1872 års Riksdag beviljade anslag af 330,000 R:dr

‘projektiler, till anskaffande af kanoner jemte ammunition, har beställning anbefallts af

8 st. 8,08-tums och 12 st. 5,63-tums kanoner samt 10 st. 4,i-tums kanoner,

hvarjemte af samma anslag beräknats skola utgå kostnaden för eu pjes

utaf ännu gröfre kaliber, som emellertid ej ansetts böra beställas förr än

de pågående försöken med landartilleriets 27 centimeters kanon och det

nya grofkorniga krutet hunnit afslutas.

Det antal refflade kanoner sjöförsvaret nu egen, de under tillverkning

varande inberäknade, utgör således 24 st. 8,08-tums samt 16 st.

5,60-tums och 10 st. 4,1-tums. Detta antal är dock allt för otillräckligt

till bestyckning af fartyg och strandbatterier, hvarjemte endast ett ringa

förråd af projektiler linnés för de redan färdige kanonerne. Jag får derföre

hemställa att Eders Kong]. Maj:t täckes äska af Riksdagen för kanoner,

med lavettage och projektiler, ett extra anslag af 200,000 R:dr.

7:o.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873. 17

7:0.

Vid uppgörandet af statsreglering^! för innevarande år beräk- Handvapen.

nades kostnaden för komplettering af sjöförsvarets förråd af handvapen,

remingtongevär och revolvers, samt ammunition till 200,000 k:dr. Sedan

Riksdagen på Eders Kongl. Maj:ts framställning beviljat såsom extra

anslag för 1873 hälften af berörda belopp med 100,000 R:dr—på grund

hvaraf enligt nådigt bref den 10 December 1872 medel anvisats för inköp

af 2,000 st. remingtongevär, hvarigenom antalet af dylika gevär afsedda

för sjöförsvaret uppgår till 4,000 st., — så torde framställning nu höra

ske om anvisande af 100,000 R:dr till handvapen och ammunition, på

det att ytterligare 1,000 st. remingtongevär äfvensom 500 revolvers jemte

erforderlig ammunition må under 1874 kunna anskaffas.

8:o.

Under sistlidna år hafva öfningar fortgått för att inlära såväl be- Minmatenei.

fäl som manskap att skota den nya minmaterielen, hvarjemte försök blifva

verkställda för att bestämma vissa detaljer i afseende på materielens

konstruktion och användande; och ehuru ännu åtskilliga uppgifter återstå

att lösa för vinnande af noggrann kännedom om det afstånd, hvarpå undervattensminor

utsträcka sin verkan och den deraf beroende storleken af de

krutladdningar som lämpligen höra användas m. fl. detaljer, synas vi

dock, hvad de fasta minorna angår, vara på en väg, som tillåter oss att

framgå med säkerhet. Under sommaren hafva rekognosceringar och

upplodningar egt rum för att bestämma de positioner uti Stockholms

skärgård samt inloppen till Södertelje, Norrtelge, Norrköping, Söderköping,

Carlskrona, Göteborg och i Kalmar sund, som bäst egna sig för

tillämpningen af minförsvar, hvarjemte nödiga uppmätningar å dessa

ställen och kostnadsberäkningar för försvaret derstädes blifvit uppgjorda.

Den för samtliga dessa inlopp och positioner erforderliga minmateriel

beräknas kosta omkring V|8 million R:dr, hvaraf skulle komma på försvaret

af Waxholm och Södertelje inlopp 262,234,94 samt i Stockholms

skärgård utanför Waxholm 338,622,08 R:dr, hvilka siffror emellertid,

ehuru hithörande beräkningar blifvit gjorda med största noggrannhet, ej

kunna anses så tillförlitligen angifva kostnaden, att ju icke densamma

kan komma att undergå någon förändring, helst de behöfliga materielierna,

h vil k a till stor del måste anskaffas från utlandet, äro underkastade

prisvexlingar.

Bil. till Riksd. Prat. 1873. 1 Sami. 1 Afd.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1873.

Af den för försvaret af Waxholm och Södertelge beräknade minmateriel

är en del redan anskaffad under de föregående åren till ett

värde af 83,306 R:dr 90 öre och medel till ett belopp af 178,928 R:dr

4 öre för uppköp af återstoden under år 1873 äro anvisade af det vid

1872 års riksdag till minmateriel och minattiralj beviljade anslag. Den

anskaffning, som under år 1874 kommer att ske, bör i första hand omfatta

komplettering af den för Stockholms skärgård utanför Waxholm afsedda

materiel, för hvilken inköp redan egt rum till ett värde af 3,207

R:dr 43 öre och till hvilken komplettering enligt ofvanstående beräkning

således skulle erfordras 335,414 R:dr 65 öre. Denna materiel kan dock

användas på hvilken annan del af vår kust, som behofvet kräfver, under

det att den för Waxholm och Södertelge afsedda ej torde böra under

något vilkor bortsändas från lmfvudstadens granskap.

Af det år 1872 beviljade anslag äro, utom ofvannämda disposition

å 178,928 R:dr 4 öre, anvisade till minförsök och inredning af minverkstäder

och förrådsrum 31,071 R:dr 96 öre samt till minbåtar afsätta

140,000 R:dr.

I afseende på den rörliga minmateriel en hafva vi ej ännu kommit

till samma grad af säkerhet som i fråga om den fasta. Förliden vinter inköptes

från England 10 st. Harveyska bogsertorpedos och efter dem tillverkades

sedan bär ett lika antal. En del af de under sommaren utevarande

fartygen förseddes med dessa minor, med hvilkas användande

försök anställdes. Befäl och manskap lärde sig snart deras handterande

och uppnådde eu icke ringa skicklighet att med bogserminor träffa

ett annat fartyg. Men åtskilliga betänkligheter i afseende på deras användande

å vanliga fartyg såsom anfallsvapen qvarstå ännu, vid hvithet

förhållande och då omdömet om torpedons lämplighet sålunda icke hunnit

stadgas jag icke anser mig för det närvarande höra tillstyrka ytterligare

anskaffning af dylik materiel.

Sedan i början af sistlidna år program blifvit uppgjordt för konstruktion

af minfai tyg och minbåtar, till hvilka sjöförsvarets mariningeniör

antoges icke medhinna att utarbeta ritningar, helst i afseende å de

förra, eller minfartygen, programmet innehöll flera svårlösta uppgifter, så

beslöt Kongl. Maj:t att tillfälle skulle beredas för allmän täflan om förslag

till konstruktion af två certer minfartyg, i sammanhang hvarmed

utfästes två pris för de förslag, som komme att företrädesvis befinnas

förtjena af uppmärksamhet. Men ehuru det af gjorda förfrågningar framgått

att donna inbjudning blifvit uppmärksammad, har likväl icke något

förslag inkommit, antagligen i följd af den stränga verksamhet som under

året rådt i såväl in- som utländska mekaniska verkstäder. Ej heller

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bil. No i till Kongl. Maj:1m Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873 19

hafva några upplysningar af väsendtlig vigt kunnat erhållas från andra

länder angående derstädes enligt uppgift pågående försök, livilka i allmänhet

noga hemlighållas; men med temlig visshet kan dock antagas

att någon viss cert minfartyg ännu ingenstädes blifvit godkänd. —

Emellertid, då konstruktionen af de mindre, endast för den inre skärgården

och stillare vatten afsedda minbåtarne ej anses mota några större

svårigheter, bär jag uppdragit åt Öfverdirektören för mariningeniörstaten

att gå i författning om uppgörande af ritningar till dylika båtar,

af livilka antagligen under loppet af 1873 beställning kan komma att

ega rum, i händelse de införväntade förslagen vinna Eders Kongl. Maj ts

godkännande. För minbåtar äro, som ofvan är nämndt, 140,000 R.dr

afsätta af 1873 års anslag; och jag har derföre ej uti beräkningen öfver

nu erforderliga anslag för minförsvaret upptagit något särskild!: belopp

för anskaffning af dessa båtar.

I öfverensstämmelse med hvad jag ofvan anfört i afseende å de delar

af minförsvaret, livilka höra i första hand tillgodoses, tillstyrker jag

att Eders Kongl. Näjd behagade af Riksdagen för anskaffande af minmateriel

begära ett extra anslag af 335,000 R:dr.

9:o.

Det är eu ofta upprepad sanning, att icke uti en och samma

fartygscert kunna förenas alla de olika egenskaper man skulle önska

finna hos ett krigsfartyg, en sanning lika giltig nu under ångans

och jernets tidehvarf, som fordom då segel och trä bestämde fartygets

karakter och gällande ej mindre för de fartyg, som af det störa kriget

på öppna hafvel betingas, än för den materiel vårt kustförsvar

kräfver. Vi nödgas följaktligen använda flera olika fartygscerter, utrustade

med egenskaper, som sätta dem i stånd att gemensamt i sa hög

grad som möjligt fylla vårt sjöförsvars behof och härtill äro både bepansrade

och obepansrade fartyg oundgängliga. De förra kunna icke

undvaras vid de särdeles vigtiga strider, för livilka vi böra vara beredde

vid försvaret af våra inlopp och hamnar eller vid anfallet på de positioner

fienden till skydd för en landstigning intagit. Kättare och röfligare

fartyg åter behöfvas för att öfvertaga den rörliga striden i flen

yttre skärgården, för att vid positionsstrider uppträda i andra limen såsom

artilleriförstärkning åt pansarfartygen och för att vid alla företag å

de öppna delarna af våra skärgårdar eller mot eu fiendes transporter

blifva vårt hufvudsakliga anfallsmedel.

Fartygsmateriel.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bil. N:o i till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

Under öfverläggningar om beskaffenheten af den för oss lämpligaste

^krigsmateriel har mer än en gång den tanken blifvit framställd,

att vi borde helt och hållet bortlägga allt pansar, emedan i striden emellan

pansaret och artilleriet det sednare sannolikt skulle slutligen afgå

med segern. Det är visserligen ingalunda oantagligt, att artilleriet förr

eller senare skall segra uti striden mot pansaret och det är derjemte ej

eller alldeles otänkbart, att pansar såsom skydd å fartyg kommer att

försvinna, ehuru det sednare ingalunda är någon gifven följd af det förra,

allra minst i fråga om fartyg, som byggas för att användas till anfall

och försvar af kuster och hamnar. Om pansaret fullständigt komme ur

bruk blefve detta antagligen äfven förhållandet med de mycket grufva

kanonerna, emedan det är pansaret ensamt som framkallat dem och guldörn

behöfliga, och vinsten häraf skulle otvifvelaktigt blifva störst för de

mindre makterna, b vilka hafva största svårighet att i den pågående täflan

hålla jemna steg med de större och rikare länderna. Det är följaktligen

icke antagligt att de sednare afstå från den fördel, som deras

större tillgångar skänka dem. I alla händelser är afgjordt, att någon

verklig benägenhet att bortlägga pansaret ej ännu framträdt hos dessa

makter, och att alla våra grannar, Ryssland, Tyskland, Danmark och

England fortfarande låta bygga pansarfartyg.

Utgången af eu strid emellan å ena sidan fartyg, som ega skydd

af grof jernplåt för sina vigtigaste delar och å den andra fartyg, som

öfverallt äro sårbara, torde ej, under antagande att de äro försedde med

lika godt artilleri, vara tvifvel underkastad, minst vid strider uti skärgård,

som ej medgifver någon större rörlighet uti manövern under sjelfva striden.

Men en anfallande fiende vinner ännu större fördel, om han vet att vi

ej hafva några bepansrade fartyg att sända emot honom, och derföre bestycka!''

sina egna pansarfartyg, ej med några få mycket grofva pjeser,

utan med ett flerdubbelt antal medelstora kanoner, som hafva lika stor

pörte och träffsäkerhet som de förra och tillräcklig genomträngningskraft

mot alla slags obepansrade fartyg. Då nu en 500-5":g kanon väger

lika mycket som 5 stycken 100-&:ga, och en 1,000-^ :g kanon

lika mycket som 7 å 8 lOO-Sfga, så kan ett fartyg bära 4 å 5 gånger

så många kanoner af denna relativt mindre kaliber, hvilka derjemte

kunna serveras eu god del hastigare än de mycket grufva pansarbrytarne.

Den öfverlägsenhet i artilleristriden, som fienden sålunda skulle vinna,

ökas än mera om han begagnar sig af ihåliga projektiler med stor sprängladdning,

hvilka, kraftlösa mot pansar, äro utomordentligen förstörande

mot opansrade fartyg.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873. 21

Men, invänder man, det är dock kanonerna, som afgöra segern i

synnerhet uti positionsstrider och genom att anskaffa små och billiga

fartyg utan pansar, förande hvar sin pansarbrytande kanon, blir man i

stånd att sända flera kanoner i elden och derigenom vinna öfverlägsenhet

mot fiendens större bepansrade fartyg. Låt vara, tillägger man, att

eu stor del af våra små fartyg blifva skjutna i sank; hafva vi tillräckligt

många så kunna vi ersätta förlusterna och tilltvinga oss segern. —

Det torde ej vara behöflig! att uppehålla sig med vederläggningen af den

åsigten, att man bör skaffa sig en stor myckenhet af eu i sig sjelf

svag materiel, med beräkning att kunna uppoffra en betydlig del deraf

för att vinna något resultat. Det kan väl stundom inträffa att man på

stridsfältet måste gifva till spillo en del af sina fartyg eller sina trupper

för att rädda återstoden, eller bibringa fienden ett afgörande nederlag,

men detta är en nödfallsåtgärd, som faller helt och hållet inom taktikens

område. Såsom princip i afseende på anskaffningen af vår sjökrigsmateriel

är åter en sådan tanke, som den ofvannämnda, grundfalsk och

så mycket farligare, som det vore omöjligt att på förhand ens approximativt

beräkna förlusterna, hvilka kunde blifva så störa att man ej förmådde

ersätta dem. Utan biträde af starkare fartyg skulle dessa små

kanonbåtar ej länge kunna uppehålla striden mot pansarfartyg i en position.

Det är ej det antal kanoner man sänder i elden, som afgör

segern utan de, som kunna bibehålla sig i striden så länge denna fortgår

och derunder gorå fienden mesta skadan. Jag anser derföre icke

rådlig! för oss att på sjökrigskonstens nuvarande ståndpunkt undvara

bepansrade fartyg till försvar af hamnar, inlopp och andra vigtiga positioner

å våra kuster liksom till anfall af de stridsställningar en fiende

kan intaga inom skärgårdarna.

De pansarfartyg vi för närvarande ega utgöras af 4 monitorer

och 10 pansarbåtar, då deruti inberäknas de 5 af senare slaget, som

äro beställde, ehuru ej ännu färdiga, eller tillsammans 18 st. pansarskyddade

gröfre kanoner. Detta antal är dock alltför ringa för

vår vidsträckta kust och i sjelfva verke! ej mera än som sannolikt påkallas

ensamt för Stockholms skärgård, Det är derför enligt min åsigt

angeläget att fortsätta med byggande! af pansarfartyg på samma gång

vi höra på allvar börja anskaffningen af äfven lättare kanonångbåtar af

passande konstruktion.

Med antagande af riktigheten af donna åsigt blir närmaste frågan

den, hvilka certer under nästkommande statsregleringsperiod höra byggas.

Hvad de bepansrade fartygen angår, så hafva visserligen åtskilliga

nya konstruktioner blifvit i främmande länder under de sednare åren

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bil. No 4 till Kongl. Maj:ts Nåd, Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

föreslagna, men endast få af dessa förslag hafva blifvit praktiskt tillämpade

och de afse alla sådana mycket störa och kostsamma fartyg, som

ej kunna tjena oss till föresyn. Deremot synas de certer, som hitintills

blifvit hos oss använda, eller monitorer och pansarbåtar, i det hela ganska

val motsvara våra nuvarande behof, och om de äfven hvar för sig

lika litet som någon annan fartygsmodell hafva alla de egenskaper man

skulle önska finna hos ett krigsfartyg, så komplettera de dock hvarandra

på ett tillfredsställande sätt. Pansarbåtarne äro mera grundgående

och lätthandterliga samt så mycket billigare än monitorerna, att man

för samma summa som eu monitör kostar kan på de förra fora dubbelt

så många kanoner i elden; deremot är dessa båtars fasta torn och

nödvändigheten att rikta med sjelfva fartyget, deras deraf följande oförmåga

att begagna sin kanon vid andra tillfällen än då fartyget är vänd!

med stäfven rätt mot fienden samt tornets svagare bepansring å bakre

delen verkliga olägenheter, Indika ock uti rapporterna öfver förliden sommars

eskaderöfningar blifvit framhållna. Då de i följd af sin konstruktion

ej kunna passera öppen sjö, dåden är något upprörd, är äfven området för

deras verksamhet mycket begränsadt och egentligen inskränkt till den inre

skärgården och^lokalförsvaret. — Mot monitorerna åter talar främst deras,

efter våra förhållanden, betydliga kostnad, i afseende hvarå jag böi* nämna

att enligt af Öfverdirektören för mariningeniörstaten meddelad uppgift kostnaden

för en monitör af samma storlek som de sednast färdiga »Loke», skulle

efter nu gällande priser uppgå till 1,121,000 R:dr. För en något större monitör,

N:o 5, hvartill ritning är utarbetad har kostnaden beräknats till

1,646,000 R:dr. Den betydliga skillnad i kostnad emellan dessa båda

modeller af öfver 500,000 R:dr föranledes nästan helt och hållet af önskan

att gifva N:o 5 en ökad fart af omkring eu eller en och en half

knop, eller 9 i stället för 7^ å 8 knop som »Loke» gör. Det torde dock

med skäl kunna sättas i fråga om donna icke särdeles betydliga tillökning

i farten och hvilken i allt fall ej kan väsendtligen inverka på fartygets

användbarhet bör köpas för ^ million. För min del tror jag det

ej utan anser att man vid byggandet af nästa monitör bör åtnöja sig med

den mindre fart, som uppnåtts med »Loke». — Men om kostnaden för monitorerna

är relativt större än för pansarbåtarne, så hafva de ock väsendtliga

fördelar genom sitt rörliga torn, som medgifver att oberoende

af fartygets manöver rikta dess artilleri, och än mera derigenom att de

utan fara kunna mota snart sagdt hvad väder som helst på våra kuster

och således förflytta sig inom- eller utomskärs från en punkt af kusten

till en annan när så påfordras.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj''.t* Nåd. Btop. Nio 1, om Statsverket 1873. 23

Vid frågan om Sveriges försvarsanstalter vänder sig tanken alltid

först kring hufvudstaden och den framskjutna del af landet närmast norr

och söder om densamma. Vid de sednaste riksdagarne, då vi redan

egde 4 monitorer, har jag företrädesvis förordat byggandet af pansarbåtar,

såsom varande både lämpliga och behöfliga för kompletterande af

försvarsanstalterna å nämnde vigtiga de] af vår kust. Sedan nu detta

angelägna mål kan, hvad bepansrade fartyg angår, anses vara i väsentlig

män uppnådt, så bör försvaret af de öfriga delarne och de flera mycket

vigtiga hamnar och inlopp, som finnas å både östra och vestra kusten

af vårt land tillgodoses. Otvifvelaktigt skola pansarbåtar äfven dervid

på många ställen kunna användas med stor framgång, men nödvändigheten

att kunna förflytta fartygen från ett ställe som ej för tillfället

är utsatt föl anfall till ett annat som är hotadt är i ögonen fallande, och

med afseende härå måste monitorerna anses ega ett afgjordt företräde.

Då Riksdagen uti sin skrifvelse af den 10 April 1872 uttalade såsom

sin åsigt, att det voro »önskvärd! om något anstånd med påbörjande af

den femte monitorn kunde finnas lämpligt», så stöddes denna uppfattning

på det antagande att kostnaden för en monitör nu mera skulle uppgå

till öfver 2 millioner. I enlighet med hvad jag ofvan anfört, är detta

dock icke fallet, utan kan kostnaden för nästa monitör, äfven med iakttagande

af behöfliga förändringar och förbättringar, men utan anspråk på

ökad fart, åstadkommas för emellan elfva och tolf hundratusen R:dr.

Grunden för den anförda betänkligheten måste sålunda anses vara häfd,

och då byggandet af pansarfartyg erfordrar lång tid och till en del är

beroende på materialier, som ännu ej kunna anskaffas inom landet, utan

måste hemtas från utlandet, vågar jag ej tillstyrka att påbörjandet af

den 5:te monitorn uppskjuta längre än till år 1874.

Hvad de lättare kanonbåtarne beträffar, tror jag att behofvet af sådana

är vida mindre omtvistad! än det af pansarfartyg. Den ritning

till en dylik kanonbåt som jag låtit uppgöra får jag efter vederbörlig

granskning nu underställa Eders Kongl. Maj:ts pröfning och anhålla om

godkännande deraf. Denna kanonbåt, som är alldeles obepansrad, har

en längd af 172 fot och är beräknad att kunna fora en 9,24 dec tums

(500-/7:g) kanon å vändskifva samt en lättare kanon akter ut. Den

antages komma att gorå 12 knop och skall tacklas som skonert. Kostnaden

uppgifves af konstruktören till 289,000 Rdr, utom artilleri, men då

åtskilliga ritningar öfver inredning och maskindelar ej ännu äro i detalj

uppgjorde och således kostnaden ej med full säkerhet kan beräknas,

torde den förslagsvis böra upptagas till jemt 300,000 Rdr. Till ett fartyg af

denna cert äro medel tillgängliga utaf det extra anslag till fartygsbyggnader,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o /, om Statsverket 1873.

som blifvit af sistlidna års Riksdag beviljadt. Men då certen otvifvel

aktigt blir särdeles lämplig för vårt kustförsvar, så anser jag önskvärd

att under 1874 tre stycken dylika fartyg anskaffas.

De medel som under nästkommande statsregleringsperiod skulle

erfordras till anskaffande af fartygsmateriel äro sålunda:

för påbörjande af en monitör ............................................................ 400,000 —

till 3 obepansrade kanonbåtar ............................................ 900,000 —

S:ma 1,300,000 —

Då emellertid, för den händelse förhållandena skulle gorå någon

förändring i den nu föreslagna byggnadsplanen önskvärd, vissa belopp

ej höra för de särskilda fartygscerterna vara bestämda, torde framställning

till Riksdagen ske om anvisande af ofvan upptagna summa 1,300,000

R:dr till byggande af krigsfartyg.

Förutom de förökade och extra anslag, om hvilka jag ofvan gjort

framställning, bär Förvaltningen af Sjöärendena ansett särskilda tillgångar

höra beredas för åtskilliga andra ändamål, såsom för:

aflönande af ritare vid stationerna........................................;................ 1,500

fullbordande af sjukhusbyggnaden vid Carl skrona station............ 100,000

ombyggnad af uthuslängorna å Skeppsholmen ................................ 25,500

anskaffande af ett mudderverk vid Stockholms station.................. 40,000

hvarjemte Förvaltningen anmält att i de från Stationsbefälhafvarne inkornne

uppgifter öfver erforderliga anslag jemväl upptagits för

Carl skrona station,

utvidgning af artilleriverkstaden...........................................................

Stockholms station,

förhöjning i ersättningen för representationskostnaderne till Sta
tionsbefälhafvaren.

..........................................................................

aflöning åt uppbördsman vid ingeniördepartementet........................

utsträckning af vattenledningen å Skeppsholmen ...........................

tillbyggnad af båtsmanskasernen derstädes .......................................

förändring af informationsverket ............................................................

förflyttning af arrestlokalerna.................................................................

påbyggnad af exercishuset.......................................................................

15,300

2,000

225

23,345

130,000

8,000

15,000

12,500

För eu del af dessa ändamål kunna emellertid medel af befintliga

tillgångar beredas och i afseende å åtskilliga andra af de anmälda behofven,

synes mig fullständigare utredningar än nu föreligga, höra ega

rum;

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873. 25

runa; vid hvilket förhållande och då, hvad särskild! angår sjukhusbyggnaden

i Carlskrona och uthuslängorna å Skeppsholmen, sistlidne års Riksdag

ansett sig icke kunna bifalla då gjord framställning om anslag till

fullbordandet af den förra och de senares ombyggnad, samt förnyad begäran

i sådant afseende icke nu torde böra ega rum, jag ej anser mig för

närvarande i anledning af hvad sålunda förekommit kunna tillstyrka någon

hemställan till Riksdagen.

Hvad pensioneringen af tjensteman samt betjente äfvensom af gemenskapen

vid Sjöförsvaret angår behagade Eders Kongl. Näjd gorå framställning

till Riksdagen om anvisande af nedannämnde kreditiv nemligen:

för att fortfarande ej mindre sätta Amiralitets-Krigsmanskassan i

tillfälle att till de Sjöförsvarets embets- och tjensteman samt betjente,

som söka afsked, genast utgifva pensioner enligt de för kassan nu gällande

pensioneringsgrunder, än äfven utgöra tillgång för dem tillförsäkrade

fyllnadspensioners utbetalande, ............................................. R:dr 73,000,

samt för upprätthållande af den sjöförsvarets afskedade gemenskap

förunnade, förbättrade pensionering .............................. 40,000,

med rättighet för Direktionen öfver nämnda kassa att å dessa kreditiv

under loppet af år 1874 lyfta hvad som för omförmälda behof blifver erforderligt.

Uppå tillstyrkan af Statsrådets öfrige ledamöter behagade

Kongl. Näjd till alla delar i nåder bifalla hvad nu, i afseende

å regleringen af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel

och i öfrig! för sjöförsvarets behof blifvit af Departements-Chefen

i underdånighet hemstäldt; och skulle utdrag af

protokollet öfver hvad Kongl. Näjd sålunda beslutad! FinansDepartementet

meddelas, för att läggas till grund vid författandet

af Kongl. Majds nådiga proposition om Statsverkets tillstånd

och behof, i hvad den komme att afse nämnda hufvudtitel och

sjöförsvaret.

In fidem Protocolli

L. Th. Neijber.

Bih. till Riksd. Prof. 1873. 1 Sami 1 Afd.

4

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873.

1

Utdrag af Protokollet öfver Civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i Stats-Rådet ä Stockholms Slott den

10 Januari 1873.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Bredberg,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Wcern,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer och

Weidenhjelm.

Departements-Chefen, Statsrådet Bergström föredrog frågan om reglerandet

af utgifterna under Riksstatens Sjette lmfvudtitel för år 1874 samt yttrade

härvid, beträffande

i:o. Departementets Expedition.

Under åberopande af hvad Eders Kongl. Näjd, på föredragning af Chefen

för Finans-Departementet, förut i dag besluta i fråga om löneförhöjning åt de

vid Statsrådet och Stats-Departementen anställde Vaktmästare, torde Eders

Kongl. Näjd föreslå Riksdagen att, för beviljande af löneförhöjning med 150

Bill. till Riksd. Prat. 1873. 1 Sami. 1 Afd. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bil. N:o 5 a. till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

R:dr till hvarje af de fyra Vaktmästare, Indika äro å Expeditionens lönestat

uppförde, höja ordinarie anslaget till Expeditionen från 45,600 It:dr till 46,200

R.dr eller med 600 R:dr.

Vidare får jag i underdånighet anmäla, att ett biträde inom Expeditionen

för de kommunala ärendenas beredning och expedierande fortfarande är beliöfligt;

hvarjemte jag anhåller få fästa Eders Kong!. Maj ds Nådiga uppmärksamhet

å följande förhållande.

Med bifall till hvad Kongl. Majd i Nåder föreslagit, hafva Rikets Ständer

dels enligt skrifvelse den 24 Oktober 1860 medgifvit, att ett belopp af

1.000 R:dr, motsvarande lönen för tredje ICopist-tjensten, som borde indragas,

ställdes till Departements-Chefens förfogande »för befrämjande af ärendenas

gång», dels ock enligt skrifvelse den 3 November 1863 beviljat, att det å Expeditionens

stat uppförda anslag »till gratifikationer åt extra ordinarie tjensteman

och vaktbctjelite» finge från dess dåvarande belopp 1,000 R:dr höjas till

2.000 R:dr årligen. Dessutom utgår, jemlik! Kongl. Maj ds, af Rikets Ständers

Revisorers framställning föranledda Nådiga bref till Stats-IContoret af den 13

Mars 1852, årligen från Sjette hufvudtitelns anslag till extra utgifter ett belopp

af 450 R:dr för »att användas till gratifikationer åt tjensteman vid Expeditionen».

De medel, som äro ställda till Departements-Chefens förfogande för att

användas till gratifikationer, uppgå således sammanräknade till 3,450 R:dr årligen.

Härifrån afgår likväl det belopp, som erfordras till bestridande af kostnaden

för renskrifning af de expeditioner, Indika äro af beskaffenhet att kunna

och lämpligen höra för sådant ändamål utlemnas till personer utom Expeditionen.

Donna kostnad har under de sednare åren i följd af det störa antal

bolagsordningar, som blifvit fastställda, ganska betydligt ökats, så att renskrifningskostnaden

tillsamman med hvad som utbetalas såsom gratifikation åt extra

ordinarie vaktbetjening årligen uppgår till omkring 1,050 It: dr. För utdelning

bland Expeditionens extra ordinarie tjensteman återstå således endast omkring

2,400 R:dr; och då de extra ordinarie tjensteman, som icke uppbära lön, för

närvarande äro till antalet 14, kan således åt eu hvar af dem icke i medeltal

beredas högre ersättning än omkring 170 R:dr.

Redan då Kongl. Näjd af Rikets åren 1862 och 1863 församlade Ständer

äskade förhöjning i anslaget »till gratifikationer åt extra ordinarie tjensteman

och vaktbetjente», åberopades såsom skål derför, att de bestå af de extra

ordinarie tjenstemännen, till följd af göromålens mängd, måste anlitas jemväl

för bestridande af åligganden, som af ordinarie tjenstemannapersonalen icke

medhunnes. Sedan dess hafva göromålen i högst väsendtlig män tilltagit, till

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bil. No 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd, Prop. No 1, om Statsverket 1873.

bevis hvarom jag anhåller få upplysa, att antalet af de till Oivil-Departementets

Expedition inkomna mål och ärenden utgjort i medeltal årligen under fem
-

årsperioden 1860—1864..................................................................... 1,344 och

under femårsperioden 1865—1869................................................... 1,447, samt

under år 1870 ............................................. 1,410,

» » 1871 .................................................................................... 1,625 och

» » 1872 ..................................................................................... 1,842.

Följden af donna betydliga tillvexla är, att göromålen inom Expeditionen

numera icke skulle kunna vederbörligen upprätthållas, om ej de extra ordinarie

tjenstemännen lemnade verksamt biträde icke allenast vid bestridandet åt de

mera underordnade göromålen utan äfven vid protokollsföring och målens beredande

till föredragning inför Eders Kongl. Näjd. Då härtill kommer, att

flera af de extra ordinarie tjenstemännen under 10 år och derutöfver tjenstgjort

i Expeditionen, så synes det vara uppenbart, att den vedergällning, som

medelst användande af dertill nu beviljade medel, kän beredas bemälde tjensteman,

icke står i rimligt förhållande till det gagn, de genom sin verksamhet

inom Expeditionen gorå Staten, helst utsigterna till befordran inom Expeditionen

äro ganska ringa.

Det missförhållande, som sålunda egen rum, skulle kunna i icke ringa mån

afhjelpas om till Dcpartements-Chefens förfogande ställdes ytterligare ett belopp

åt 3,000 B:dr för befrämjande af ärendenas gång.

Med afseende å hvad jag sålunda haft Nåden anföra hemställer jag, att

Eders Kongl. Näjd måtte föreslå Riksdagen att på extra stat anvisa dels till

arvode åt ett biträde inom Expeditionen för de kommunala ärendenas beredning

och expedierande ett anslag af 1,800 R:dr, dels ock, utöfver hvad som

för närvarande är för befrämjande af ärendenas gång stäldt till Departementschefens

förfogande, ett ytterligare belopp af 3,000 B:dr, eller tillsammans

4,800 R:dr.

2:o. Commerce-Collegium.

I Commerce-Collegium anställde Vaktmästaren A. Fredrikson samt Vaktbetjenterne

.1. Sjögren, J. Fristedt och A. A. G. Lind hafva uti en till Collegium

ingifven skrift, under åberopande af den betryckta ställning, hvari de sig

befunne i följd af otillräckligheten af deras aflöning under nu rådande höga

pris å alla lifsförnödenheter, anhållit om (''ollegii medverkan, på det åt hvarje

af sökandena måtte beredas eu tillökning af 100 Riksdaler årligen i den dem

tillagda lön. Collegium, som insändt denna ansökning, har dervid i underdånighet

anfört att den aflöning, sökandena för närvarande åtnjöte, utgjorde 600

R:dr för vaktmästaren, som tillika hade sig anvisad kostnadsfri bostad, samt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bil. No 5 a. till Kongl. Ma:jts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

500 B:dr åt hvarje af de tre vaktbetjenterne; att samtlige sökandena derjemte

hade att påräkna en årlig inkomst af s. k. sigillpenningar, hvilka, efter medelberäkning

för de sistförflutna fem åren 1867—1871 uppgått till 242 R:dr

årligen eller efter lika fördelning på alla sökandena, till ungefär 60 B:dr för

hvardera; samt att Collegium funne sökandenas ställning vara synnerligen förtjent

af behjertande, sa- mycket hellre som, derest den begärda löneförhöjningen

komme att beviljas, Collegii vaktbetjening i fråga om lönförmåner ändock

skulle fortfarande vara mindre val lottad än vaktbetjeningen i åtskilliga både

allmänna och enskilda verk och inrättningar. Vid sådant förhållande och enär

de sökandena åliggande göromål vore så trägna och af den beskaffenhet, att

de icke kunde af en till antalet inskränktare personal bestridas, utan deremot

för deras besörjande extra biträden i allmänhet måste anlitas, samt alltså den,

enligt Collegii åsigt, oundgängligen erforderliga löneförbättringen icke kunde

beredas genom sådan anordning, att någon af ifrågavarande vaktbetjentes befattningar

vid inträffande ledighet indroges för att medelst dertill anvisad lön

öka den öfråga betjeningens aflöning, har Collegium ansett sig böra i underdånighet

hemställa, att ett anslag af 400 R:dr måtte i Nåder utverkas att redan

från och med innevarande år årligen utgå såsom lönetillökning åt eu vaktmästare

och tre vaktbetj elite hos Collegium.

Enär samma skal, som föranledt Eders Kongl. Näjd att föreslå löneförhöjning

för de vid Statsrådet och Stats-Departementens expeditioner anställde

vaktmästare, tala för en efter behofvet afpassad lönetillökning jemväl för vaktbetjeningen

i Commerce-! kollegium, anser jag mig böra biträda Collegii hemställan,

i hvad den afser sådan lönetillökning från och med nästkommande år;

hvaremot jag icke finner skål att i anledning af berörda hemställan föreslå

någon rubbning uti den för innevarande år gällande Statsreglering.

Vidare och som, enligt hvad Riksdagens sednast församlade Revisorer anmärkt

och Commerce-Collegium i afgifven förklaring vitsordat, uti den vid

1856—1858 årens Riksdag, jemlik! Rikets Ständers skrifvelse den 6 Februari

1858, upprättade stat för Commerce-Collegium blifvit uppfördt, bland annat,

till arfvode åt den, som efter Collega uppdrag vårdade de förut under BergsCollegii

vård varande mineralogiska samlingarna, ett belopp af Trehundra R:dr,

att utgå sa länge samlingarna förblefve under Commerce-Collegii vård, samt

detta belopp, ehuru nämnda samlingar blifvit jemlik! Nådiga brefvet den 26

Februari 1858 till Vetenskaps-Akademien öfverlemnade och arvode! således

derefter icke vidare utgått, likväl kommit att fortfarande qvarstå på CommerceCollegii

stat, der detsamma årligen besparats; torde samma belopp nu böra

från nämnda stat uteslutas.

På grund häraf hemställer jag underdånigst, att Eders Kongl. Näjd måtte

föreslå s; Riksdagen, att från Commerce-Collegii stat afföra det derå uppförda

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873. 5

belopp, 300 R:dr, till arfvode för vårdande af de förut under Bergs-Collegii

vård varande mineralogiska samlingarna; men deremot bevilja tillökning i Commerce-!

bllegii aflöningsanslag med 400 R:dr, på det Eders Kongl. Maj:t må

blifva i tillfälle höja Commerce-! bllegii vaktmästares och tre vaktbetjentes löner

med 100 R:dr för hvardera; kommande, i händelse denna framställning varder

bifallen, det för närvarande till 84,400 R:dr uppgående ordinarie anslaget till

(!ommerco-( kollegium att höjas till 84,500 R:dr eller med 100 R:dr.

3:o. Statistiska Tabell-kommissionen.

Uti memorial den 24 sist,bane Oktober har Chefen för Statistiska Centralbyrån

i underdånighet hemställt, att Eders Kongl. Magt täcktes föreslå nästinstundande

Riksdag dels att berättiga en hvar, af de två vid nämnda byrå

anställde Aktuarier, för hvilka lönen nu vore bestämd till 2,500 Exil’ åt hvardera,

att efter val vitsordad tjenstgöring i oafbruten följd under fem år tillgodonjuta

löneförhöjning till belopp af 500 R:dr samt vidare vid hvart femte

års slut en ytterligare förhöjning i lönen med enahanda belopp, intill dess

densamma med det sextonde tjensteårets ingång komme att uppgå till 4,000

R:clr, dels ock att från och med nästa statsregleringsperiod förhöja det till

arfvoden åt tillfälliga biträden vid nämnda byrå nu anvisade årliga reservationsanslag

å 7,250 E:dr till 10,000 R:dr.

Till stöd för den förra af dessa framställningar har bemälde Chef anfört:

att, då Statistiska Central-byrån icke, i likhet med hvad i en mängd andra

länder egde ruin, finge mottaga de till densamma inkommande uppgifter så

fullständigt och tillförlitligt granskade, att byråns åtgärd kunde inskränkas till

blott sammanräkning och bearbetning för offentliggörande af ifrågavarande uppgifter,

utan byrån vore nödsakad att, efter inhämtande af upplysningar och

rättelser, söka minska felen i uppgifterna, innan desamma kunde bearbetas och

offentliggöras, deraf förorsakades särdeles vidlyftig skriftvexling och en uppoffring

af tid, om hvars omfång man af de offentliggjorda berättelserna ej

kunde bilda sig någon föreställning; att byråns verksamhet måste så anordnas,

att något uppehåll under de särskilda stadierna af arbetet från och med emottagande!:

och granskningen af de inkomna uppgifterna till och med de statistiska

berättelsernas slutliga offentliggörande icke inträffade, hvaraf åter blefve en

följd, att de ordinarie tjenstemännens åligganden ej kunde inskränkas endast

till de göromål, som vore för eu hvar af dem genom Nådig föreskrift anvisade;

att, enär derjemte under eu tjenstemans ledighet dennes särskilda åligganden

måste af någon bland de öfrige uppehållas samt tjenstemännen enligt arbetsordningen

bonde dagligen å embetsrummen tjenstgöra från klockan nio förmiddagen

till klockan tre eftermiddagen, tj enstebefattningarna i byrån vore särdeles

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bil. No 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1873.

ansträngande och tröttande, uti hvithet förhållande antagligen finge sökas anledningen

dertill, att, till föga fromma för embetsverket, ombyte af tjensteman

ofta inom byrån förekommit; att vid tillsättandet af Aktuarie!]ensterne inom

byrån måste sökas personer, Indika genom aflagda lärdomsprof visat sig ega

den bildning, som erfordrades för att kunna uppfatta och bedöma statistikens

både teoretiska och praktiska kraf, samt besitta de egenskaper i öfrig!, som

vore nödiga för att kunna utöfva förmanskap för byråns många tillfälliga biträden,

och för att vara lämplig till vidare befordran inom byrån; att den lön

af 2500 R:dr som nu utginge till hvarje af byråns två Aktuarie!'' väl vore

sådan, att dertill lämpliga personer kunde vara hugade att mot densammas

åtnjutande genast vid tjenstens tillträdande åtaga sig de dermed förenade åligganden,

men att, sedan dessa tjensteman, Indika icke finge tillika innehafva

annan allmän befattning, under eu följd af år hunnit utveckla hela sin för

byrån gagnande verksamhet, nämnda lön ingalunda kunde anses motsvara de

anspråk, som ställdes på samma tjensteman, helst utsigterna för befordran inom

byrån vore ganska inskränkta; att, om till följd häraf aktuarie sökte och vunne

inträde på annan bana, hans skicklighet ginge för byrån förlorad; samt att

fördenskull vore nödigt att genom beredande af förbättrade löneförmåner söka

betrygga byrån mot alltför ofta inträffande förluster af duglige tjensteman.

I sammanhang härmed upplyser Chefen för Statistiska Central-byrån, att

de nuvarande Aktuarierne blindt utnämnde till sina innehafvande fenster, den

äldste den 18 November 1870 och den yngste den 10 Mars 1871. I händelse

nu ifrågasätta löneförhöjning konuue att beviljas, skulle således någon

förhöjning i det till aflöningsmedel för Statistiska Central-byrån uti Eiksstatcn

uppförda belopp 15,750 Emir icke under nästa statsregleringsperiod erfordras.

Beviljandet redan nu af donna löneförhöjning vore dock af vigt icke blott såsom

ett för embetsverket uppmuntrande uttryck af välvilja, utan äfven för att tillförsäkra

detsamma att få bibehålla de nuvarande skicklige innehafvarne af

ifrågavarande tjenstår äfvensom för att kunna, i händelse någon af dem aflinge,

med lätthet erhålla lika dugliga.

Såsom skål för den gjorda framställningen om förhöjning i reservationsanslaget

till arvoden åt tillfälliga biträden har bemälde Chef andraga!: att omfånget

och beskaffenhet!''!! af Statistiska Gentral-byråns göromål fordrade en ständig

tillgång på biträde!!, hvilka, till antalet lämpade efter det förhandenvarande

behofvet, erhöllc godtgörelse för verkstäldt arbete antingen med visst belopp

för hvarje timme eller efter beting för visst fullgjord t arbete; att det i Eiksstatcn

för ifrågavarande ändamål nu uppförda anslag ä 7,250 B:dr vore, äfven om

dertill lädes det tillförne till eu tjensteman i f. d. kommissionen öfver tabellverket,

Kammarherren E. G. Leijonmarck utgående, men för sista qvartalet

nästlidna och för hela innevarande år till aflöning åt tillfälliga biträden vid

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bil. N:o 5 a. till Kong!.. Maj.i.s Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

byrån anvisade arfvode af 750 R:dr, otillräckligt, hvithet ådagalades deraf, att,

till undvikande af angelägna arbetens fördröjande eller afbrytande, icke obetydligt

belopp måst för tillfälliga biträdens aflönande flere gånger, särdeles på

sednare liden, af Eders Kong!. Maj:t i Nåder anvisas från tillgängliga besparingar;

att billig arbetskostnad svårligen kunde åstadkommas på lämpligare sätt,

än det förutnämnda hittills använda eller att för verkstäldt arbete ersätta de

tillfälliga biträdena, af Indika några få efter lång öfning kunde genom särdeles

anstränga arbete bereda sig en årsinkomst af omkring 1,000 R:dr men flertalet

stannade mer eller mindre lågt under eu ringa daglönares vilkor, och

Indika alla vore underkastade äfventyr,;t, att ej erhålla någon arbetsförtjenst,

om göromålen i byrån ej kräfde deras närvaro eller medel till godtgöreise åt

dem saknades; att, ehuru man visserligen a ena sidan herde draga fördel af

detta aflöningssätt, der det vore användbart, å andra sidan likväl ej herde förbises,

att en på dessa vilkor anställd person, som genom ådagalagd flit och

skicklighet gagnade byrån, hade ett sådant värde för densamma, att byrån ej

utan mer eller mindre kännbar afsaknad kunde skilja sig vid honom, äfvensom

att den större skickligheten och oumbärligheten för verket berättigade till erkännande

och uppmuntran genom högre godtgöreise för det bättre och svårare

arbetet; samt att, sedan byrån under innevarande år hunnit anordnas i den

nya lokal, som åt densamma blifvit upplåten, byrån, hvad utrymmet anginge,

bleke i tillfälle att utvidga sill verksamhet i eu eller annan af de riktningar,

på Indika Statistiska beredningen redan fästat uppmärksamhet, och förty hade

behof af förökade arbetskrafter.

Härvid torde jag få erinra, att, — sedan Riksdagen uti underdånig skrifvelse

den 8 Maj 1872 på anförda skål anhållit, att det enligt Rikets Ständers underdåniga

skrifvelse den 24 Oktober 1860, å Statistiska Tabellkommissionens aflöningsstat

uppförda arfvode af 750 Rock årligen, som Kammarherren E. G.

Leijonmarck, såsom revisor i f. d. Kommissionen öfver tabellverket, enligt Kong!

Maj ds beslut egde under vissa vilkor uppbära, icke vidare måtte till honom

utbetalas, samt Chefen för Statistiska Central-byrån, med öfverlemnande af

Leijonmarcks yttrande, uti underdånigt utlåtande den 5 påföljande Oktober

hemställt, att de i Statistiska Central-byråns stat af den 13 November 1863

under två särskilda titlar, nemligen dels arfvode åt en tjensteman vid f. d.

Tabellkommissionen 750 R:dr och dels arfvode åt tillfälliga biträden 7.250 R:dr

uppförda anslag, båda utsudda att bereda tillgång till oundgängligt nödiga

arbetsbiträden, måtte till hela sitt sammanlagda belopp få för sitt ändamål eller

tillfälliga biträdens aflönande användas utan något afdrag till förmån för Kammarherren

Leijonmarck, — Eders Kong!. Näjd, på sätt Sats-Rådsprotokollet för

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

den 18 Oktober nästlidne år gifver vid handen, täckts i nåder förordna, dels

att ifrågavarande arfvode skulle indragas och förty icke vidare finge till Kammarherren

Leyonmarck utbetalas, dels ock att de besparingar, som genom innehållande

så val af den del af arfvodet, hvilken på 1872 års fjerde qvartal

belöpte, som ock af hela arfvode! för innevarande år uppfcomme, finge af bemälde

Chef oafkortade användas till aflönande af tillfälliga biträden.

På grund af hvad sålunda förekommit, hemställer jag underdånigst, att

Eders Kongl. Näjd måtte i Nåder föreslå Riksdagen att:

dels bevilja, att de vid Statistiska Centralbyrån anställde två Aktuariers

löner må, efter innehafvares val vitsordade tjenstgöring under eu tid af fem

år, räknad från och med året näst efter det, då Auktuarie blifvit utnämnd eller

framdeles utnämnes, höjas med 500 R:dr och således årligen utgå med

3,000 R:dr, vidare efter fem års sådan tjenstgöring höjas till 3,500 R:dr samt

slutligen efter ytterligare fem års enahanda tjenstgöring höjas till 4,000 R:dr;

dels från Statistiska Tabell-Kommissionens anslag »till aflöningsmedel åt

Statistiska Centralbyrån» afföra det hittills utgående årliga arfvode af 750 R:dr

till en tjensteman vid f. d. Kommissionen öfver tabellverket, samt i följd häraf

och enär förstberörda framställning icke föranleder någon utgift under nästa

statsregleringsperiod, minska berörda anslag från 15,750 R.dr till 15,000 R:dr

eller med 750 R:dr;

dels oclc höja det å Statistiska Tabell-Kommissionens stat uppförda reservationsanslag

»till arfvoden åt tillfälliga biträden» från 7,250 R:dr till 10,000

R:dr eller med 2,750 R:dr.

4:o. Landtmäteri-Staten,

I särskilda till Landtmäteri-Styrelsen ingifna ansökningar hafva Ingeniörerne,

Amanuenserne och Vaktmästarne vid General-Landtmäteri-Kontoret begärt,

att Styrelsen måtte bereda dem tillökning i deras nuvarande å stat uppförda

löner. Till stöd härför hafva samtlige desse tjensteman och betjente

åberopat den betydliga stegring i lefnadskostnaderna, som egt rum, sedan sökandenas

nuvarande löner bestämdes, samt sökandenas deraf förorsakade bekymmersamma

ställning i ekonomiskt hänseende. Derjemte hafva Ingeniörerne

och Amanuenserne fästat uppmärksamheten derå, att de, till följd af göromålens

mängd och beskaffenhet, icke kunde, i likhet med andra tjensteman i de

lägre lönegraderne inom embets verken i hufvudstaden, med utöfningen af sina

tjenstår förena annan tjenstgöring, äfven om sökandena dertill vore kompetente,

och icke heller i allmänhet vore i tillfälle att förskaffa sig enskilda inkomstbringande

uppdrag. Med upplysning att de obetydliga sportler, som åtfölja

Ingeniörstjensterna, i medeltal under de sednaste fem åren icke uppgått till

mera

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

mera än 185 R:dr för hvarje Ingeniör, hafva i öfrigt de båda Ingeniörerne

i högre lönegraden, M. Andersson och Friherre H. M. Krusa anfört, att utsigten

för dem att vinna befordran till någon af de få bättre atlönade tjensterne

i General-Landtmäteri-Kontoret vore ringa, enär innehafvarne af sistnämnde

tjenstår vore i det närmaste jemnåriga med sökandena, hvartill lcomme, att

dessa tjenstår kunde sökas af, utom andra, alla Kommissions-Landtmätare i riket.

Genom indragning af två Ingeniörstjenster hade göromålen betydligt ökats,

men lönen vore densamma som tillförene, utgörande för en hvar af sökandena

1,800 It:dr, eller tillsammans med sport!erna i tjensten 1,985 R:dr. Med

hänsyn till göromålens mängd och beskaffenhet vore sökandenas befattningar

närmast jemförliga med tjensterna af andra graden inom andra embetsverk i

hufvudstaden. För dessa fenster hade emellertid lönen länge utgått med 2,500

R:dr till 2,800 II:dr, oaktadt med desse tjenstår kunde förenas annan tjenst

med lön, hvithet tagits i betraktande vid bestämmandet af sistberörda lönebelopp.

På grund häraf anhålla bemälde båda sökandena, att deras löner

måtte bestämmas till 2,800 R:dr, och att den sålunda begärda lönetillökningen

måtte få utgå från och med innevarande år.

Ingeniör en i lägre lönegraden P. E. Bergstrand har andragit, att hans

lön, 1,200 R:dr. alltid varit otillräcklig för hans anständiga bergning. För

erhållande af tj ensten och densammas skötande hade lian offrat 23 år af sin

lefnad, deraf 19 år i statens tjenst, under ansträngande tjenstgöring, som gjort

honom främmande för andra sätt att förtjena sitt uppehälle. Genom indragning

af en Ingeniörstjenst i högre lönegraden hade den befordran, som

sökanden vid emottagande! af sin befattning påräknade, blifvit fördröjd. Då

härtill kommc att sökandens göromål vore alldeles desamma som de båda Ingeniörernes

i högre lönegraden, anhölle sökanden att äfven i afseende å löneförmåner

blifva med dem likställd.

Amanuenserne B. E. EcTcerström och G. Lindmark hafva anhållit, att den

åt en hvar af dem nu anvisade lön 1,200 R:dr, med hvilken ingen sportelinkomst

vore förenad, måtte höjas till 1,800 R:dr. Genom eu sådan löneförhöjning

skulle väl sökandenas ställning blifva väsendtligen förbättrad, men sökandena

likväl, på grund af omförmälda förhållanden, icke komma i full likställighet

med sina vederlikar inom andra embetsverk,

VaMmästarne Carl Linnander och August Linnander, hvilkas löneförmåner

utgöras af 600 R:dr jemte boställsrum för den förre och 500 R:dr för den

sednare, hafva med erinran, att flere af Vaktmästarne i Stockholms städs verk

till följd af de stegrade lefnadskostnaderna fått sig beviljad löneförhöjning, an-

hållit att sökandenas löner måtte förhöjas med minst 200 R:dr för hvardera.

Landtmäteri-Styrelsen, som öfverlemnat förenämnda ansökningar till Eders

Kong!. Maj:ts nådiga pröfning, har ansett dem synnerligen belijertans värda,

Bill. till Riksd. Prof. 1873. 1 Sami. 1 Afd. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket, 1873.

emedan sökandena, i händelse deras inkomster icke förbättrades, sannolikt skulle

småningom till men för tjensternas behöriga upprätthållande bringas till ekonomiskt

obestånd; och har Styrelsen, jemte vitsordande af riktigheten af de utaf

sökandena åberopade förhållanden, i (ifrigt andragit, att, enär enligt § 21 inom.

3 i nådiga Landtmäteri-Instruktionen åt den 6 Augusti 1864 ingen''finge uppföras

på underdånigt förslag till återbesättande af Förste Landtmätarotjenst utan

att under eu längre tid hafva handlagt laga skiften och andra landtmäteriförrättningar,

hvithet icke vore händelsen med nuvarande Ingeniörerne och Amanuenserne,

bemälde sökande icke heller kunde hafva förhoppning att blifva befordrade

till Förste Landtmätare. Då ingeniörernes arbeten vore så beskaffade,

att knappt något enda af dem kunde verkställas utan begagnande af GeneralLandtmäteri-Ivontorets

kartor och beskrifningar, af hvilka kartorna i allmänhet

vore alltför dyrbara och ömtåliga för att kunna begagnas annorstädes än inom

Kontoret, hade Landtmäteri-Styrelsen måst strängt hålla på iakttagande af den

Ofver-Ingeniören och Ingeniörerne för längre tid sedan gifna föreskrift om deras

sysselsättning å embetsrummet visso bestämda timmar hvarje dag, hvaraf

åter följde att Ingeniörerne, äfven om deras tid sådant medgåfve, icke kunde

med sin befattning förena annan tjenst. Den ene hos Styrelsen anställde Amanuensen,

som numera, utom andra göromål, hade åliggandet att fora Kontorets

diarium, måste med anledning deraf vara å embetsrummet tillstädes hvarje

söcknedag mellan klockan 10 och 2, äfvensom vanligen hvarje söcknedags afton

för att kunna medhinna sina (Kriga åligganden. Förhållandet syntes vara

enahanda för sökandena, som för Stockholms städs tjensteman och betjente,

enär samtlige desse löntagare hade sin verksamhet i hufvudstaden och sålunda

finge lika mycket vidkännas följderna af den under de sednare åren högst betydliga

stegringen i lefnadskostnaderne; och, då Stockholms städs tjensteman

och betjente redan för år 1872 erhållit löneförhöjning, syntes det icke vara

obilligt, att sökandena från och med år 1873 komme i åtnjutande af de löneförhöjningar,

som kunde varda dem beviljade.

Med stöd af det anförda har Styrelsen föreslagit att lönerna för Förste

och Andre Ingeniörerne måtte förhöjas med en tredjedel samt för de öfrige

sökandena med hälften af nu utgående lönebelopp, med undantag likväl för

Förste Vaktmästaren, för hvilken, såsom försedd med boställsrum och således

oberoende af hushyrornas stegring, Styrelsen föreslagit en löneförhöjning af

200 K:dr. I händelse detta Styrelsens förslag bifölles, komme lönerna att

utgöra:

för Förste och Andre Ingeniören hvardera 2,400 R:dr, eller till
-

sammans ....................................................................................... K:dr 4,800.

» Tredje Ingeniören............................................................................. ,> 1,800.

» Amanuensen hos Landtmäteri-Styrelsen........................ » 1,800.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873. 11

för Amanuensen i Landtmäteri-Fiskals-Kontoret................................. R:dr 1,800.

» Förste Vaktmästaren........................................................................ » 800.

» Andre Vaktmästaren........................................................................ » 750.

samt General-Landtmäteri-Kontorets stat följaktligen att ökas med 3,450 R:dr.

Vidare hafva Förste Landtmätarne i Stockholms län P. Sundeqvist, i Gefleborgs

lan Carl Björkmanson och i Blekinge län Carl Slöör, å egna och enligt

uppgift å de fleste öfrige Förste Landtmätares i riket vägnar, uti en till Eders

Kongl. Näjd ställd, af Landtmäteri-Styrelsen insänd skrift i underdånighet anhållit,

att lönerna för Förste Landtmätarne i riket måtte förhöjas från nu bestämda

belopp 1,800 Ruin till 2,500 R:dr. Till stöd för donna anhållan hafva

de andragit, att den till Förste Landtmätarne nu utgående lön vore, med afseende

å de stegrade lefnadskostnaderne, alldeles otillräcklig för en tjensteman^

och hans familjs bergning, särdeles då denne, i likhet med Förste Landtmätarne,

nödgades bo i residensstäderna, der alla lefnadsförnödenheter vanligen

vore dyrare och kommunalutskylderne högre än på landsbygden. De med

Förste Landtmätaretj ensterne förenade sportler, utgörande lösen för karterenovationer

åt enskilde, hade alltid varit obetydliga. Sedan dessutom genom sednaste

landtmäteri-taxa nämnda lösen blifvit nedsatt med icke mindre än 25

procent, vore densamma i många fall en otillräcklig godtgörelse för renovationsarbetet,

hvilket medförde betydligt större möda, då det skulle verkställas efter

gamla och illa medfarna samt mindre tydliga kartor, än då sådant skedde medan

kartorna ännu vore i godt skick, såsom fallet vore, då de af förrättningsmännen

åt jordegarne renoverades. Någon nämnvärd tillökning i Förste Landtmätarnes

inkomster vore således icke att påräkna af renovationsarbete. Då

likväl lönen för dem blifvit så lågt tilltagen, hade detta berott derpå, att de

ansetts kunna förskaffa sig den fyllnad i inkomster, som erfordrades för deras

utkomst, genom enskilda landtmäteriförrättningar. I afseende härå herde dock

anmärkas, att allmänna skiftesverket alltmer närmade sig sin fullbordan och

att derigenom tillfällena till arbetsförtjenst minskades särdeles för Förste Landtmätarne,

emedan trakterna närmast residensstäderna, der de nödgades bo, blifvit,

såsom gemenligen bäst odlade, tidigast föremål för laga skiften, och svårighet

mötte för Förste Landtmätarne att i aflägsnare landsdelar med der boende

landtmätare täfla om dervarande landtmäteri-förrättningar. Till följd häraf

vore Förste Landtmätarne nästan uteslutande beroende af sin ordinarie lön.

Då dessutom Andre Landtmätare-tj ensterna blifvit indragna och Andre Landtmätarnes

skyldighet att verkställa landtmäteri-förrättningar för det allmännas

räkning mot nedsatt arvode öfverflyttats på Förste Landtmätarne, hade desse

sistnämndes göromål blifvit ökade under det i sjelfva verket Förste Landtmätarnes

inkomster minskats så att deras ekonomiska existens allvarligen hotades.

Under sådana förhållanden ansåge sökandena icke vara obilligt att Förste

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd Prop. N:o 1, om Statsverket 1813.

LancLtmätarnes lön ökades till enahanda belopp, som Kronofogdarne nu uppburk

helst desse sistnämnde tjensteman Unge bo hvar som helst, äfven å landsbygden,

samt kunde bereda sig betydliga biförtjenster.

För egen del har Landtmäteri-Styrelsen förklara!, att, ehuru de göromål,

som nu ålåge Förste Landtmätarne, och hvarå Styrelsen meddelat uppgift, kunde

anses motsvara dem, som tillhörde desse tjensteman vid den tidpunkt, då deras

nuvarande lön bestämdes, eller år 1858, deras ställning likväl efter nämnda

år blifvit försämrad, på sätt sökandena jemväl uppgifvit, dels genom nedsättning

i arfvode! för renovation af Landtmäteri-Kontorens kartor, dels genom skyldigheten

för Förste Landtmätarne att, efter Andre Landtmätaretjensternas indragning,

ensamme verkställa landtmäteriförrättningar för kronans räkning, dels

ock framför allt genom bristande tillräcklig sysselsättning med landtmäteriförrättningar

åt enskilde, hvartill kommc den utaf sökandene jemväl omförmälda

stegringen i lefnadskostnader och kommunal-utskylder, särdeles i residensstäderna.

Med afseende å alla dessa omständigheter har äfven Landtmäteri-Styrelsen

ansett det vara uppenbart, att behofvot, billigheten och det allmännas

fördel påkallade eu skälig förhöjning af Förste Landtmätarnes lön å stat, och

då den löneförhöjning, sökandena begär!, icke syntes för högt tilltagen, har.

Styrelsen äfven ansett sig höra samma lönt‘förhöjning till bifall förorda.

Hvad först angår ansökningarna om löneförhöjning till vissa af GeneralLandtmäteri-Kontorets

tjensteman äfvensom till detta embetsverk^ vaktmästare,

anser jag på de skäl, som blifvit anförda, berörda ansökningar böra bifallas i

hvad de afse åtnjutande af löneförhöjning från och med nästkommande år,

hvaremot jag icke finner skål att i anledning af samma ansökningar föreslå någon

rubbning i den för innevarande år gällande statsreglering. I fråga om

beloppet af ifrågasätta löneförhöjningarna biträder jag Landtmäteri-Styrelsens

förslag beträffande Ingeniörerne och Amanuenserne; men i afseende å de båda

vaktmästarne i Kontoret, anser jag med hänsyn till hvad jag föreslagit rörande

löneförhöjning för de vid Stats-Rådet och Stats-Departementens expeditioner

samt Commerce-Collegium anställde vaktbetjcnte, att ifrågasätta löneförhöjningen

bör föreslås till belopp af endast 150 R:dr för hvardera.

Vidkommande åter framställningen om förhöjning i aflöningen för Förste

Landtmätarne, torde det vara obestridligt att de under sednare åren betydlig!

stegrade lefnadskostnaderna och minskningen i tillfällen för desse embetsman

att genom enskilda landtmäteriförrättningar bereda sig tillskott i inkomster, gorå

eu förbättring i löneförmåner nödig för att bereda dem en tarflig utkomst. Å

andra sidan måste deremot medgifvas, att Förste Landtmätarnes tjenstebefattningar

icke taga hela deras tid och alla deras krafter i anspråk. Deras verksamhet

är likväl af den vigt och beskaffenhet, att densamma icke kan för staten

undvaras eller anförtros åt andra statens tjenare. Vid sådan! förhållande

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873. 13

och då det måste vara af vigt för staten att icke hans tjenare till skada för

tjensfbarheten sakna anständig bergning, anser jag höra tagas i öfvervägande,

om icke tillökning i löneförmåner må kunna beredas Förste Landtmätarne emot

skyldighet för dem att, utöfver nu vanligen förekommande göromål, åtaga sig

något för det allmänna nyttigt arbete, som eger samband med deras förutvarande

verksamhet. Redan tillförene har framställning i detta syfte gjorts. Enligt

hvad Statsråds-protokollet för den 7 Januari 1870 gifver vid handen, föredrogs

då i underdånighet ett af den i riket bildade förening, som benämner

sig Landtmäteriföreningen, utarbetadt förslag till förändrad organisation af Landtmäteri-corpsen,

hvithet förslag innehåller, bland annat, bestämmelse, att landtmätarne

i orterne skulle sysselsättas med insamlande af uppgifter för jordbruksstatistiken.

Då vigten af donna del af statistiken alltmer börjat inses, har äfven

försök med dess bearbetande inom Statistiska Centralbyrån bl hvit gjordt,

men arbetet i donna riktning har likväl icke kunnat blifva annat än högst

ofullständigt, till följd deraf att i vårt land ej, såsom i flera andra länder,

verkställts en allmän geometrisk affattning af den odlade jorden och uppskattning

af hennes beskaffenhet. För insamlande och kontrollerande af de jordbruksstatistiska

uppgifterna har Hushållnings-Sällskapens verksamhet tagits i

anspråk; men dervid har för vinnande af upplysningar om åkerjordens areal,

ej kunnat anvisas andra källor än de i enskild ego befintliga landtmäterikartor

och de genom ekonomiska karteverkets försorg utgifna kartor. De förra kartornas

otillräcklighet är lätt insedd. De sednare, hvilka ännu icke omfatta mer

än två län, åtföljas af beskrifningar, de der visserligen innehålla noggranna

uppgifter om den odlade jordens areal vid den tid, ds hvarje karta upprättades,

men icke lemna fullt tillförlitlig upplysning om den odlade jordens nuvarande

areal, enär naturligtvis arealen redan genom odlingens fortgång blifvit

förändrad. Uti mitt yttrande till Statsråds-protokollet den 15 December 1871

i fråga om Riksdagens framställning angående åstadkommande af ett närmare

samband emellan de särskilda karteverken, fäste jag i underdånighet uppmärksamhet

å vigten och betydelsen af en tillförlitlig jordbruksstatistik för vårt

lands materiella utveckling och förkofran samt på nödvändigheten att för en

fortsatt bearbetning af donna del af den officiella Statistiken, så fort ske kunde,

i afseende å den produktiva jorden åstadkomma så säkra och tillförlitliga uppgifter,

som utan allt för störa kostnader och landets betungande möjligen kunde

ernås. De i Provins-Landtmäteri-Kontoren befintliga egokartor böra utan tvifvel

kunna lemna ett värdefullt materiel för dessa uppgifters insamlande, synnerligast

om de upplysningar, som af dessa kartor stå att vinna, fullkomnas

medelst år från år af sakkunnig person företagna undersökningar; och då Förste

Landtmätarne hafva vården om och ständig tillgång till dessa kartor samt

de höra antagas hafva en omfattande kännedom ej mindre om arealförhållan
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

(lena än äfven rörande landtmannanäringen en hvar i det län, der han är anställd,

föreställer jag mig att deras biträde bör kunna blifva af särdeles stort

gagn för hushållningssällskapen vid meranämnde uppgifters insamlande.

Enligt hvad jag redan anmärkt, äro förste Landtmätarne icke af sina nuvarande

göromål mera upptagne, än att de hafva tid öfrig för att lemna hushållningssällskapen

berörda biträde. Emot åtnjutande af nu ifrågasätta löneförhöjningen

höra de således skäligen kunna åtaga sig det med biträdets lemnande

förenade arbete, hvithet dessutom ingalunda är främmande för deras

åligganden enligt gällande instruktion.

Jag har icke ansett lämpligt att nu för Eders Kongl. Näjd framlägga förslag

till de närmare bestämmelserna rörande sättet, huru ifrågasätta biträdet

skulle lemnas. Det synes mig emellertid vara uppenbart, att, med afseende

å beskaffenheten af det dermed förenade arbete och de af sökandena till stöd

för deras framställning åberopade förhållanden, den af sökandena begärda löneförhöjning,

om med erhållandet af densamma förenas skyldigheten att verkställa

oftanämnda arbete, icke kan anses obillig.

På grund häraf hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Näjd

måtte föreslå Riksdagen: att, på det Eders Kongl. Näjd må komma i tillfälle att

dels öka de vid Rikets General-Landtmäteri-Kontor anställde tre Ingeniörers

och två Amanuensers löner med 600 R:dr för hvardera samt hvarje af

de vid samma kontor anställde två vaktmästares löner med 150 R:dr, hvartill

erfordras sammanräknad! 3,300 R:dr,

dels ock bevilja de i Riket anställde 24 förste Landtmätare lönetillökning

till belopp af 700 R:dr för hvardera med skyldighet för dem att, på sätt

Eders Kongl. Näjd kan finna godt föreskrifva, biträda hushållningssällskapen i

de län, der de äro anställde, med insamlande af jordbruksstatistiska uppgifter,

för hvilken lönetillökning erfordras tillsammans 16,800 R:dr,

höja det för närvarande med 96,100 R:dr uppförda ordinarie anslaget till

Landtmäteristaten till 116,200 R:dr eller med 20,100 R:dr.

o:o. Rikets ekonomiska karteverk.

Detta karteverk är enligt nådiga brefven den 15 December 1871 och den

1 November sistlidna år med ingången af det innevarande stål dt under styrelse

och ledning af Chefen för Topografiska Corpsen. Emellertid har, hvad angår

karte verkets fortsätta bearbetande i Norrbottens län under år 1874, Landshöfdingen

8. P. Bergman, uti underd. skrifvelse den 24 nästlidne November,

i sammanhang med afgifven redogörelse för de hittills inom länet utförda eko- ,

nomiska kartearbeten, hemställt, att för dessa arbetens bedrifvande under år

1874 måtte af Riksdagen utverkas anslag till samma belopp, som för inne
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873. 15

varande år beviljats, eller 20,000 R:dr; Och uti memorial den 30 i nyssnämnde

månad liar Landtmäteri-Styrelsen, som under åberopande af den enligt

nådiga brefven den 14 December 1869 och den 7 Juni 1872 bemälda Styrelse

ålagda skyldighet att föreslå utgiftsstat för ekonomiska karteverket i öfriga delar

af Riket afgifvit förslag till sådan utgiftssat för år 1873, tillika i underdånighet

hemställt, att Eders Kongl. Näjd måtte täckas af snart sammanträdande

Riksdag i nåder åska för år 1874 till Rikets ekonomiska kartverk, i hvad

det afser mellersta och södra delarne af Riket, utöfver det på Riksstatens sjette

Hufvudtitel uppförda ordinarie anslaget, 6,000 R:dr, ett extra anslag till lika

belopp med det för år 1873 beviljade eller 32,000 R:dr.

Utöfver sålunda ifrågasätta anslag äro att tillgå: dels särskild! för de kartearbeten,

som afse mellersta och södra delarne af Riket, såväl uppkomna besparingar

genom indragning af andre Landtmätaretjenster, som ock inflytande

medel för arbeten, hvilka af karteverkets personal åt enskilde förrättas, dels

för ekonomiska karteverket i allmänhet de belopp, som kunna inbringas genom

försäljning af utgrina kartor och beskrifningar.

Under den 13 sistlidne December har Eders Kongl. Näjd för de af 1873

års ekonomiska kartearbeten, hvilka afse mellersta och södra delarne af Riket,

fastställt utgiftsstat, slutande sig å en summa af 48,976 R:dr. Härtill äro att

påräkna: det ordinarie anslaget 6,000 R:dr; det extra anslaget 32,000 R:dr;

besparingar å anslaget till Landtmäteri-Staten genom indragning af tio andre

Landtmätaretjenster 9,000 R:dr, karteverkets fordringar för verkställd! arbete

åt enskilde och för försålda men ej redovisade kartor 1,500 R:dr samt kontant

behållning 476 R:dr. 0införmälda stat upptager:

till arfvode åt den officer vid Topografiska Corpsen, som skall inför

Corpsens Chef föredraga karteverket rörande ärenden in. fin... 666: 67.

» särskild! arfvode till ett biträde vid kartearbetenas öfvervägande

och kontroll....................................................................................... 1,800: —

)) arfvode åt en kartograf..................................................................... 2,000: —

» » » tre kartografer ä 1,600 .............................................. 4,800: —

» » )) fyra » ä 1,400 ................................................ 5,600: —

)) » )) en kartograf..................................................................... 1,000: —

)) » » fem extra kartografer ä 1,200....... 6,000: -—

» arfvoden åt elfva rit- och koloreringsbiträden att dem emellan

fördelas enligt afgifvit förslag......................................................... 6,700: —

» flitpenningar, förslagsvis.................................................................... 1,100: —

D dagtraktamenten under fåltmätningstiden, förslagsvis .................. 6,600: —

)) resekostnadsersättningar, förslagsvis ................................................ 4,700: —

)) hyra för arbetslokaler........................................................................ 1,800: —

Transport 42,766

67.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bil. No 5 a. till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873.

»

))

))

))

))

))

Transport

dess städning och arfvode åt en vaktmästare..............................

ved, olja och ljus, förslagsvis .........................................................

rit- och skrifmaterialier, förslagsvis...............................................

underhåll och inköp af instrumenter och effekter, förslagsvis ...

dagsverkskostnader, förslagsvis........................................................

diverse utgifter, förslagsvis..............................................................

42,766

780

400

500

800

2,400

1,329

Summa R:dr Runt 48,976

67.

33.

Med afseende härå och då jag anser ifrågavarande för riket vigtiga Kartearbete

icke höra under år 1874 inskränkas, för jag i underdånighet tillstyrka,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att utöfver det å Sjette Hufvudtiteln

för närvarande för Rikets ekonomiska karteverk uppförda ordinarie

anslag 6,000 R:dr under samma Hufvudtitel på extra stat för år 1874 anvisa

till fortsättande af de ekonomiskt-geografiska kartearbetena i Norrbottens län

20.000 R:dr och af de ekonomiska stomkarte-arbetena i öfriga delar af Riket

32.000 R:dr eller tillsammans............R:dr 52,000.

6:o Landstaterna i länen.

Under denna anslagstitel har jag att i underdånighet anmäla följande

framställningar, nemligen:

A) af Eders Kongl. Maj ds Befallningshafvande i Stockholms län om förhöjning

i anslaget för den hos Länsstyrelsen anställda vaktbetjening; i livilket

afseende Eders Kongl. Majds Befallningshafvande anfört, att till uppassning vid

Landskansliet, Landskontoret och Landtränteriet i länet vore anställda två ordinarie

och en extra vaktmästare, af hvilka de båda förre hvardera uppbure

en årlig lön af 375 R:dr och 75 R:dr såsom tjenstgöringspenningar, eller tillsammans

450 R:dr, och extra vaktmästaren ett arvode af 120 B:dr och 80

R:dr såsom tjenstgöringspenningar, eller tillsammans 200 R:dr, hvarförutan eu

af de ordinarie vakta) ästarne åtnjuta bostad af ett rum och kök samt fri ved,

emot skyldighet att elda och städa embetslokalerne, bestående af 13 rum jemte

korridor och förstuga; att för eldning och städning i provins-landtmäterikontorets

tre rum samt uppassning åt Förste Landtmätaren, på grund af nådiga cirkulärbrefvet

den 13 Juli 1866, dessutom utginge till eu af vaktmästarne godtgörelse,

som af Eders Kongl. Maj ds Befallningshafvande tillsvidare vore bestämd

till 60 R:dr för år; att de ordinarie vaktmästarnes och i viss mån äfven

den extra ordinarie vaktmästarens tjenstgöring vore särdeles trägen, enär

deras närvaro å embetsrummen erfordrades både för- och eftermiddagar, samt,

i anseende till de många, understundom å ganska stort afstånd befintlige em
bets
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873. 17

betsmyndigheter i hufvudstaden, med Indika Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

brefvexlade, flere timmar dagligen åtginge till brefvens kringbärande,

hvarförutan kallelser och budskickningar esomoftast förekomme, utan att kallelsepenningar

eller annan särskild ersättning derför utginge; samt att, då biträde

af oaflönade extra ordinarie vaktbetjente numera i allmänhet icke vore för Länsstyrelsen

att tillgå, behofvet af ökad vaktbetjening i ganska hög grad gjort sig

gällande. På grund häraf, och då med visshet kunde antagas, att större personal

af betjening erfordrades hos Länsstyrelsen i Stockholms län än hos de öfrige

Länsstyrelserne i riket, har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i underdånighet

hemställt, att särskild reglering i afseende ä aflöningen till vaktbetjente

hos Länsstyrelsen i Stockholms län måtte ega ruin; samt enär aflöningsförmånerna

för de hos Länsstyrelsen anställde ordinarie vaktmästarne, hvilka, med

eu trägnare tjenstgöring, i allmänhet åtnjöte en lägre aflöning än den. som bestodes

vaktmästare vid öfrige embetsverk inom hufvudstaden, numera måste anses

otillräckliga, och Eders Kongl. Majrts Befallningshafvande aiisåge det vara

icke allenast för tjenstgöringen fördelaktigt, utan äfven ledande till någon besparing,

om Länsstyrelsen hade två ordinarie och en extra vaktmästare med

aflöning på stat och bestämd tjenstgöringsskyldighet, samt derjemte tillgång att

emot särskild gratifikation anställa en eller flere extra ordinarie vaktbetjente,

— i enlighet med dessa åsigter i underdånighet föreslagit, att anslagen till

vaktbetjente hos Länsstyrelsen måtte bestämmas sålunda:

för en vaktmästare 400 R:dr i årlig lön och 200 R:dr såsom tjenstgörilöspenningar

jemte fri bostad och ved, emot skyldighet att för dessa förmåner

städa och elda i Länsstyrelsens embetslokaler;

för en vaktmästare 400 R:dr i årlig lön och 200 R:dr såsom tjenstgöringspenningar;
för

en extra vaktmästare 200 R:dr såsom arfvode, samt derjemte 300 R:dr

ställas till Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes disposition, för att användas

dels för eldning och städning i Provins-Landtmäteri-Kontorets lokal, dels

till gratifikationer åt extra ordinarie vaktbetjening.

Uti häröfver infordradt lind. utlåtande har Eders Kongl. Maj:ts och Rikets

Statskontor anfört att, på sätt Eders Kongl. Majrts Befallningshafvande erinrat,

vid Länsstyrelsen i Stockholm otvifvelaktigt erfordrades större personal

af vaktbetjening än'' hos öfrige Länsstyrelser, enär brefvexlingen med embetsverk

och myndigheter inom hufvudstaden måste -ombesörjas medelst budskickning

åt olika håll och i allmänhet på ganska långa afstånd; samt att den aflöning,

som för ifrågavarande vaktbetjening funnes bestämd, under nuvarande förhållanden

vore alldeles otillräcklig äfven för det mest torftiga lefnadssätt, helst

de ordinarie vaktnlästarnes trägna tjenstgöring svårligen torde lemna ledighet

Bill. till Riksd. Prut. 1873. 1 Sami. 1 Afd. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

till beredande af någon nämnvärd ^förtjenst; hvadan Statskontoret, som icke

funne anledning understödja Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes förberörda

förslag så vidt det afsåge aflöningens fördelning i lön och tjenstgöringspenningar,

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med samma förslag i öfrig!, underdånigst

hemställt, att Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå Riksdagen, att

anslaget för vaktbetjeningen hos Länsstyrelsen i Stockholms län sålunda bestämdes

:

för en vaktmästare............... 600 R:dr,

för en d:o ............... 600 »

för extra vaktbetjening, till Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes

disposition............. 350 »

och sålunda beviljades en tillökning med 450 R:dr; Och har Statskontoret derjemte

i underdånighet föreslagit att, derest aflöningsstaten blefve sålunda bestämd,

Eders Kongl. Maj:t behagade dels i nåder förordna att, såsom vilkor för löneförhöjningen,

vaktbetjeningen borde tillförbindas jemväl ombesörja uppassning, eldning

och städning i Provins-Landtmäteri-Kontorets embetslokal, dels och bemyndiga

Länsstyrelsen att, så länge tillfälle dertill i dess embetslokal förefunnes, åt

den ene vaktmästaren upplåta bostad emot de vilkor, Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

kunde finna skäligt bestämma; blifvande dymedelst för framtiden

besparadt det belopp af 60 R:dr årligen, som på grund af nådiga cirkulärbrefvet

den 13 Juli 1866 hittills från Sjette lmfvudtitelns expensmedelsanslag

utgått för eldning och städning i Provins-Landtmäteri-Kontorets embetslokal.

B) af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Malmöhus län, att, oberoende

af frågan om en allmän lönereglering för Landsstaten i dess helhet,

förhöjning i aflöningen måtte beredas dervarande Lans-Bokhållare och LandsKontorist,

äfvensom de två hos. Länsstyrelsen anställda vaktmästare; varande i

sådant afseende af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande andraget: att LänsBokhållaren

och Lands-Kontoristen, hvilkas hela löneinkomst efter stat utgjorde

den förres 1,000 R:dr och den sednare''S 500 R:dr, vore båda i ett Län med

den störa folkmängd, som Malmöhus, så öfverhopade af tjenstegöromål, att de

icke hade någon tid öfrig till skötande af någon bibefattning, och icke heller

kunde bereda sig förtjenst på kommissioner; att, då de icke hade någon utsigt

till befordran, synnerligen om, såsom ofta blifvit föreslaget, Häradsskrifvaretjensterna

skulle komma att- i framtiden indragas, deras ställning vore i hög

grad beklagansvärd, särdeles på en ort sådan, som Malmö, der prisen på lefnadsförnödenheter

och hushyror stegrats jemförlig! med hvad förhållandet vore

i hufvudstaden; att Läns-Bokhållare och Lands-Kontorist åtminstone i Malmöhus

län hade en vida trägnare, för- och eftermiddagen omfattande tjenstgöring, än

deras vederlikar i de centrala förvaltnings verken, Bokhållare och med dem lik
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873. 19

ställda samt Kammarskrifvare, och finge icke heller i tjenstemannainsigter stå

efter dessa, hvilka dock åtnjöte i lön 2,200 R:dr, 1,600 R:dr och 1,000 R:dr;

att, enär för kompetens till Läns-Bokhållaretjenst erfordrades att hafva aflagt

juridisk eller kansli-examen, svårligen till Lands-Kontorist kunde antagas någon,

som ej vore till Läns-Bokhållare kompetent, helst förhållanden kunde inträffa,

då så val den ene som den andre af desse tjensteman ifrågakomme att på

kortare tid bestrida Lands-Kamrerarebefattningen; att emellertid fara vore, det

behörigen qvalificerade personer icke skulle kunna förmås att, med nuvarande

ringa lönevilkor, söka inträde på Landskontoret, och att nuvarande skickliga

biträden, derest icke snar löneförbättring mellankomme. skulle annorstädes söka

sig en utkomst, mera lämpad efter deras duglighet och arbetsförmåga; att, om

än löneförbättring för Läns-Bokhållare och Lands-IContorister i allmänhet icke

funnes erforderlig, behofvet deraf dock vore oafvisligt i de större länen och

företrädesvis i Malmöhus Län, det folkrikaste bland dem alla; samt att, hvad

angick de båda vaktmästarne, hvilka, med tjenstgöring för- och eftermiddag,

endast hade en årsinkomst af 400 R:dr, samt föga eller intet tillfälle till biförtjenst,

enär den inkomst, uppgående under sednare åren till icke mindre än

600 R:dr, hvilken varit deri ene af dem, Kansli-Vaktmästaren J. Bränn, beredd,

för det han verkställt eller låtit verkställa hela den betydliga tidningsstämplingen

i Malmö, Lomme att med 1873 års ingång upphöra, Eders Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande funne sig höra anhålla, att dem måtte beredas löneförhöjning

till åtminstone 600 R:dr, och att derjemte, i afvaktan på beslutet

härom, en lämplig gratifikation måtte bemälde Bränn af tillgängliga medel tilldelas

i ersättning för den förlust, lian Lomme att lida genom tidningsstämplingens

upphörande.

Stats-Kontoret har uti sitt häröfver på nådig befallning afgifna utlåtande i

underdånighet anfört, att lönebeloppen i nu gällande stat för Läns-Bokhållaren

och Lands-Kontoristen obestridligen icke stode i något billigt förhållande till

de anspråk, som på dessa tjensteman ställdes, helst i de större länen deras tid

och arbetskraft ganska Lärdt anlitades och tjenstgöring^ icke medgåfve beredandet

af annan inkomst, äfven om tillfälle dertill skulle erbjudas; att Kammar-Kollegium

och Stats-Kontoret ock, uti sitt den 10 November 1865 afgifna

underdåniga utlåtande om definitiv lönereglering för landstatens tjensteman föreslagit,

att för samtliga Läns-Bokhållare lönen måtte bestämmas till 1,500 R:dr

samt derutöfver i de tio Län, bland hvilka äfven Malmöhus, der sådant af

göromålens större omfattning och en dyrare lefnadskostnad påkallades, anvisas

ett arfvode af 300 R:dr, och att Lands-Kontoristerne måtte tilläggas 800 R:dr,

men dessutom för de större länen särskilda belopp af 600 ä 300 R:dr utgå

till extra biträden vid Landskontoret; att äfven de sålunda föreslagna beloppen

syntes Statskontoret under nuvarande förhållanden nog knappa, och att, om

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

förhöjning af dessa löner nu skulle ega ruin, deras bestämmande till 2,000

R:dr för Länsbokhållaren och 1,000 R:dr för Landskontoristen icke kunde

anses öfverskrida gränserna för den strängaste billighet; att likaledes,

enligt Stats-kontorcts åsigt, den af Eders Kongl. Majrts Befallningshafvande

för vaktbetjeningen ifrågasätta löneförhöjning till 600 R:dr för

hvardera icke kunde betraktas såsom för högt tilltagen; att, detta oaktadt,

Stats-kontoret dock tvekade att tillstyrka proposition till den nu sammanträdande

Riksdagen om anvisande af de för ändamålet erforderliga medel,

emedan, om äfven, på sätt Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande antyda

göromålen hos den ifrågavarande Länsstyrelsen vore mera betungande

än inom öfriga län, och derjemte lefnadskostnaden i Malmö högre

än i de fleste andra residensstäder, förhållandena så i ena som andra hänseendet

tvifvelsutan inom åtskilliga andra län vore temligen nära dermed

jemförliga och likaledes förtjent!! att behjerta^.

Beträffande särskild! Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes framställning

om ersättning till vaktmästaren Bränn för den förlust i inkomst,

som han koinrne att lida genom upphörande af tidningsstämplingen, har

Stats-kontoret, då hans berörde inkomst måste betraktas såsom helt och

hållet tillfällig och utom tjensten förvärfvad, ansett skål icke förefinnas

hvarföre Statsverket skulle hålla vederbörande stämplingsförrättare skadeslös

för dess upphörande.

C) af Eders Kongl. Majrts Befallningshafvande i Elfsborgs län, som,

under åberopande dels deraf, att de i sednare tider vidtagna förändringar

i finansförvaltningen till den grad ökat det redan förut ansträngande arbete!

å Landskontoret, särskild! i Elfsborgs län, att detta arbetes utförande

genom den dervid nu anställda, otillräckligt aflönade tjenstepersonal

vore alldeles omöjligt, dels ock deraf, att för erhållande af Länsbokhållaretjerist

numera fordrades eu långvarig akademisk kurs och sedermera flera

års erfarenhet genom handläggning af dertill hörande göromål, i underdånighet

hemställt, att anslag för ytterligare en ordinarie Landskontorist

måtte beviljas; att Länsbokhållares lön, vid jemförelse med de Kollegiernas

tjensteman i 2:dra graden, postkontrollörer, telegrafkommissarier,

jernvägstjenstemän in. fl. anslagne löner icke måtte, åtminstone i Elsborgs

län, sättas lägre än 2,000 R:dr samt att för Landskontoristerne, hvilkas

göromål vore närmast jemförlig!! med dem, hvilka ålåge tjenstemännen i

lägsta lönegraden i Kollegierna, telegrafverket och postverket, lönerna

måtte bestämmas till minst 1,000 R:dr.

Häröfver hafva Kammar-Kollegium och Stats-Kontoret afgifvit underdånigt

utlåtande, och, hvad beträffar frågan om förhöjning af de nu för

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o"J, om Statsverket 1873. 21

Länsbokhållare och Ländskontorister bestämda löner, erinrat att, med afseende

å det efter Kollegiernas åsigt obestridliga behofvet af lönetillökning

för desse tjensteman, redan i 1865 års ofvanberörda löneregleringsförslag

ifrågasatts lönetillökning till belopp, som bär ofvan vid frågan om enahanda

framställning från Eders Kong!. Maj:ts Befallningshafvande i Malmöhus

län blifvit angifna, dervid Elfsborgs län af Kollegierna upptagits bland

de 10 län, der ytterligare tillägg utöfver de föreslagna fasta lönerna ansåges

påkallade af göromål ens större omfattning och en dyrare lefnadskostnad.

Kollegierna hafva derjemte förklarat sig anse, att lefnadskostnaderna

sedermera i den mån stegrats, att de af Eders Kongl. Majrts

Befallningshafvande i Elfsborgs län föreslagna belopp icke kunde anses

för högt beräknade, särdeles som, på sätt Eders Kongl. Maj.ts Befallningshafvande

jemväl framhållit, göfomålen vid Landskontoren på sednare åren

betydligt ökats, så att ifrågavarande tjensteman^ tid och arbetskraft otvifvelaktigt

vore af tjenstegöromål fullt upptagen; men att, ehuru behofvet af

de ifrågasätta löneförhöjningarne måste medgifvas vara ganska trängande,

Kollegierna dock funne sig icke kunna tillstyrka nådig framställning till

Riksdagen om anvisande af sådan förhöjning för ett eller annat län, utan

hemställde att frågan derom måtte anstå, tilldess allmän lönereglering

för landsstaten kunde varda framlagd.

Vinkommande framställningen om anställande af ytterligare en Landskontorist

i Elfsborgs län, hafva Kollegierna jemväl åberopat sitt omforma!

da utlåtande af den 10 November 1865, deruti Kollegierna afstyrkt i

enahanda syften väckta förslag; förklarande nu Kollegierna, att de funne

sig icke ega anledning frånträda sin då yttrade mening, att det behof af

ökad personal vid Landskontoren, som kunde i de större länen förefinnas,

lämpligast herde genom anställande fat extra biträden fyllas; och hafva,

i öfverensstämmelse härmed, Kollegierna i underdånighet hemställt, att

Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande måtte hänvisas att, intilldess eu

allmän reglering kunde varda åvägabragt, årligen hos Eders Kongl. Maj:t

göra underdånig framställning i afseende å det gratifikationsbeiopp, som

kunde för godtgörande af extra biträden vid Landskontoret vara af

oundgängligt behof påkalladt, då, efter pröfning af förhållandena, för

ändamålet kunde af sjette hufvudtitelns besparingar anvisas det erforderliga

anslaget; dock icke öfverstigande beloppet af nuvarande Landskoristlönen

500 R:dr.

D) af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Örebro län, hvilken,

under åberopande af den tillökning i göromålen vid Landskontoren, som

under sednare åren tillkommit, och på hufvudsakligen samma skål i öfrig!,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

som blifvit af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Malmöhus och

Elfsborgs län uti deras nu anmälda framställningar samt af KammarKollegium

och Statskontoret uti det år 1865 afgifna löneregleringsförslaget

an dragna, i underdånighet hemställt, att, om än hinder skulle mota för

anslag nu genast till en väl behöflig definitiv reglering af landsstatens

löner, Eders Kongl. Maj:t måtte genom nådig proposition till nu sammanträdande

Riksdag föreslå löneförhöjning för Länsbokhållaren i Örebro län

af 1,000 R:dr och för Landskontoristen af 500 R:dr, samt såsom lön åt

ytterligare en Landskontorist 1,000 R:dr, att, så vidt ske kunde, utgå

från 1873 års början; hvarjemte och med afseende å otillräckligheten af

den lön till endast 400 R:dr, som för närvarande är bestämd för en hvar

af Länsstyrelsens två vaktmästare, af hvilka den ene dessutom haft inkomst

af tidningsstämplingen, men hvilken inkomst från och med 1873

upphör, Eders Kong]. Majrts Befallningshafvande i underdånighet anhållit,

att en löneförhöjning af 200 R:dr måtte tilldelas hvardera af bemälde

vaktmästare.

E) af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Westmanlands län,

som likaledes fästat uppmärksamheten dels på den betydliga tillökningen

i göromålen vid Lanskontoren, hvilken skulle gorå det nära omöjligt för

Landskamreraren att med biträde af endast de två ordinarie tjenstemännen

derstädes behörigen fullgöra förekommande arbeten, dels å svårighet, vid

nuvarande jemna stegring i bostads- och varuvärden, för Landskamreraren

att med redan minskade inkomster aflöna nödiga extra biträden, hvarpå

brist äfven mer och mer sig yppade å Landskontoren, sedan kameralexamen

upphört, men deremot telegraf- och jernvägsinrättningarne äfvensom

enskilda penningeinrättningar öppnat nya vägar till hastigare uppnående

af bättre aflönade befattningar, dels ock å otillräckligheten under

nuvarande förhållanden af aflöningen för Landskontorens tjensteman; på

grund hvaraf Eders Kong]. Maj:ts bemälde Befallningshafvande i underdånighet

hemställt, att anslag måtte beredas för ytterligare en ordinarie

Landskontorist i länet, samt att, intilldess landsstatens löner varda definitivt

reglerade, Länsbokhållaren måtte i årlig lön få uppbära 2,000 R:dr

och Landskontoristerne 1,000 R:dr hvardera.

F) af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvade i Jönköpings län om

höjande af lönen för Länsbokhållaren till minst 1,800 R:dr, för Landskontoristen

till 1,000 R:dr och för hvarje af de tre vaktmästarne till 500

R:dr äfvensom om uppförande af lön på stat, 800 R:dr, åt ytterligare eu

Landskontorist.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

G) af Häradsskrifvarne P. E. Ljungberg, F. Ekelund jemte sextio

andre innehafvare af sådana tjenst,er inom flertalet af rikets län, hvilka

väckt fråga om förändrad reglering af löneförmånerna för nämnde tjenstemannaklass

och i detta afseende — under antagande, att en sådan förändring,

oberoende af frågan om en definitiv lönereglering för landsstatens tjensteman

i allmänhet, lätteligen kunde åvägabringas samt med erinran, att af

Häradsskrifvarne, hvilka alla hade lika lön 2,000 k:dr, extra inkomsterne

inbegripne, de, som vore anställde i de större och folkrikare fögderierna,

finge vidkännas vida större utgifter i och för tjensten, än Häradskrifvarne

i de mindre fögderierna — uttalat den önskan, att de så kallade extra

inkomsterna måtte hädanefter, såsom tillförene egt rum, utur lönestaterna

uteslutas, helst de väsendtligen bestämdes af göromålens mängd och 1cmnade

en ökad vedergällning, der större arbete erfordrades, äfvensom att

den fasta lönen skulle bestämmas utan någon minskning för extra inkomsterna.

I öfverensstämmelse härmed och under åberopande derjemte,

att göromålen vid tjensterna ökats och utgifterna stigit, bland annat för

resekostnaden i följd af högre skjutslega^ under det inkomsterna nedgått

genom minskade provisioner, hafva vederbörande i underdånighet anhållit,

att reglering af Häradsskrifvarnes löneförmåner måtte ega rum i den syftning,

att de fasta lönerna bestämdes till ett tjenstemannens och hans

familjs behof motsvarande belopp, utan minskning deri för extra inkomster,

som borde anses såsom godtgörclse af kostnaderne för skrifvarebiträden

m. m., samt med rättighet för tjenstemannen till ersättning dels

för de oundgängligaste resekostnaderna, och dels för mistning af arfvoden,

så framt ej arbetet, hvarför arfvedel utgått, på samma gång upphört.

I anledning häraf hafva uti afgifvet underdånigt utlåtande KammarKollegium

och Stats-kontoret åberopat, hurusom i ofvanberörda den 10

November 1865 uppgjorda löneregleringsförslag, Kollegierna, erkännande

billigheten af löneförhöjning för Häradsskrifvarne, i underdånighet hemställt,

att, med indragning af extra inkomsterna, undantagandes den betydligaste

af dem, eller debetsedelslösen, det i iönestaten uppförda lönetillskott

med tillägg af forsellönsersättningen skulle ökas så att, oansedt

nämnda indragning, beloppet af aflöningen komme att i staten upptagas

till enahanda summa, hvartill löneinkomsterna på det hela vore beräknade,

samt derutöfver beviljas ett anslag af 300 K:dr till skrifvarehjelp,

hvarigenom aflöningen blefve, utom nyssnämnda anslag och inkomsten af

debetsedelslösen, för Häradsskrifvare med boställe 2,000 K:dr och för

Häradsskrifvare utan boställe 2,300 K:dr, vanlig hyresersättning uti det

sednare beloppet inbegripen; och hafva Kollegierna förmält sig sakna skål

att frångå berörda, i motsats till sökandenas framställning, på indragning

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bil. N:o 5 a. till Kongl. Ma,j:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

till statsverket af extra inkomsterna i allmänhet grundade förslag, och

alltså funnit sig icke höra å sökandemes förevarande underdåniga anhållan

tillstyrka bifall.

H) om förhöjning i Länsmännens löner, af

a) Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Elfsborgs län;

b) Länsmannen i Allbo härad af Kronobergs län, J. W. Eksandh,

såsom ombud för Länsmännen i nämnda län;

c) Länsmannen i Oxie härad af Malmöhus län H. C. Helst och i

Skytts härad af samma län Otto Helst, å Länsmännens i Malmöhus och

Christianstads län vägnar;

d) Länsmännen inom Östergötlands län; och

e) de vid landsstatens åttonde allmänna möte i Örebro innevarande

år församlade representanter för Länsmännen inom femton särskilda län;

varande till stöd för de gjorda framställningarne hufvudsakligen anfördt,

hurusom anspråken på bildning och duglighet hos Länsmanstjensternas

innehafvare alltmera stegrats, under det deras ekonomiska ställning

deremot på sednare tiden städse försämrats, dels genom skjutslega!^

förhöjning och tillökningen i prisen å alla lifsförnödenheter, dels genom

mistningen af de betydliga bötesandelarnc utan fullt motsvarande ersättning,

samt dels och förnämligast derigenom, att i följd af en stigande

upplysning landtbefolkningen alltmera blifvit satt i tillfälle att sjelf eller

genom personer ur dess klass ombesörja sådana sina angelägenheter, af

hvilkas handhafvande Länsmännen förut haft sin förnämsta inkomst; och

hafva nu vederbörande antingen i allmänna ordalag sökt löneförhöjning

eller begärt lönens höjande till 1,500 K:dr, med den af Eders Kongl.

Maj:ts bemäld» Befallningshafvande föreslagna närmare bestämmelse, att

uti nämnda belopp skulle vara inbegripne respenningar samt ersättningför

de med tjensteutöfningen förbundna kostnader, dock så att boställens

afkastning, beräknad till tre procent af taxeringsvärdet, skulle å kontanta

lönebeloppet afdragas.

Uti afgifvet underdånigt utlåtande häröfver har Statskontoret yttrat

följande:

»Enligt nu gällande stat är aflöning»!! för Länsmän bestämd till 700

Rdr, hvarförutom de, som icke äro försedda med boställen, åtnjuta 150

Rdr årligen i hyresersättning. Redan uti underdånigt utlåtande af den

10 November 1865, med förslag till definitiv lönereglering för landsstatens

tjensteman, uttalad» Kammar-Collegium och Statskontoret den åsigt,

att förhöjning af Länsmännens löner vore af behof påkallad, och Kollegierna
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873. 25

gierna föréslogo i sådant afseende, att en lönetillökning af 150 Rdr måtte

Länsmännen beviljas, så att aflöningen komme att utgöra för dem, som

voro med boställen försedde, 850 R:dr och för dem, hvilka saknade donna

förmån, 1,000 R:dr. Sedan den tid, då omförmälda underdåniga utlåtande

afgafs, hafva lefnadskostnaderna i väsentlig mån ökats och äfven

de förhållanden, hvilka sökanderne i öfrig! såsom stöd för sin framställning

åberopat, hafva, i den mån de undergått förändring, ställt sig för

Länsmanstjensternas innehafvare ännu mera ogynsamt. Statskontoret anser

sig derföre nu höra tillstyrka för bemälde tjensteman löneförhöjning

utöfver det belopp, som i förrberörda utlåtande blifvit föreslaget, ehuruväl

länsmanstjensternas störa antal och betydenheten af de summor, som

i följd deraf för hvarje förbättring af lönerna erfordras, nödvändigtvis

mana till inskränkning i anspråken.»

»Då Statskontoret alltså går att framlägga förslag till förhöjning af

länsmanslönerna, anser sig Statskontoret å andra sidan icke höra lemna

tillfället obegagnad! att föreslå indragning af de nu till eu del länsmän

utgående bötesersä,tidningar. Sedan nemligen genom 1864 års strafflag

blifvit stadgadt, att alla böter, som enligt samma lag ådömas, skola tillfalla

Kronan och således den åklagare dittills tillagda rätt till andel i

sådane böter upphört, hafva genom särskilda nådiga Bref ersättning för

de dem sålunda frångångne bötesandelar blifvit ett stort antal Länsmän

tillagd. Donna ersättning grundades på infordrade uppgifter å beloppet

af de andelar i dylika böter, som under åren 1860—1864 tillfallit ifrågavarande

tjensteman. Ett sådan! förfaringssätt kunde visserligen vara

billigt med '' hänseende till tjensternas dåvarande innehafvare, men det,

måste oundgängligen medföra, att ersättningsbeloppen såsom till stor del

beroende af tillfälliga omständigheter utfallit särdeles ojemn! och icke

kunna! afpassas efter tjensternas vigt och beskaffenhet. Utaf härhos bilagda

förteckning öfver ifrågavarande ersättningar inhemta^, att ersättningstagarnes

antal utgör 324 samt summan af ersättningarne 23,062 R:dr,

hvadan dessa i medeltal utgöra endast 71 R: dr 18 öre. Eu del ersättningar

uppgå emellertid till vida högre belopp och öfverstiga den summa,

Statskontoret anser sig kunna såsom löneförhöjning ifrågasätta. Statskontoret

föreställer sig dock, att en reglering uti förevarande hänseende

skulle kunna utan olägenhet eller obillighet genomföras på det sätt, att

vid de länsmanstjenster, der bötesersättningen öfverskjuter ett visst belopp,

de nuvarande innehafvarne blefve för sin tjenstetid bibehållne vid någon

del af denna ersättning, hvilken då först vid deras afgång från tjänster)

skulle helt och hållet upphöra.»

Bih. till Riksd. Prof. 1873. 1 Sami. 1 Afd.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bil. N:o 5 a. till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

»En stor del af de åt tjensteman och korporationer tillförne beviljade

ersättningar af förevarande beskaffenhet hafva redan på grund af

särskilda nådiga föreskrifter unphört att utgå, till exempel de tjensteman

och betjente vid Skogsstaten tillagda ersättningsbelopp, hvilka vid den

definitiva regleringen af nämnda stats löner blifvit indragna; och uti underdånig

skrifvelse den 13 Maj 1869 har Riksdagen anhållit, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, om icke åtskilliga andra dylika

ersättningar skulle kunna indragas».

»Antalet af de på stat upptagne länsmanslöner utgör 518, utaf hvilka

305 äro med hyresersättningar förenade. För åtskillige länsmansboställen

uppgår emellertid den beräknade afkastning^ jemte räntan till högre belopp,

än 700 R: dr, hvadan dessa boställens innehafvare äro uppförde till

högre aflöning, än normalstaten förutsätter.»

»Desse Länsmän och de för dem uppförde löner äro:

i Södermanlands län:

Länsmannen i Hölebo härad...............................................

..... R:dr

1,500:

D:o i Wester-Rekarne eko ..................................

...... ))

835:

i Östergötlands län:

Länsmannen i Hanekinds härad........................................

...... R:dr

859:

D:o i Lysings d:o ........................................

...... ))

829:

i Calrnar län:

Länsmannen i Tunaläns härad.........................

...... R:dr

1,491:

i Christianstads län:

Länsmannen i Ingelstads härad .....................

...... R:dr

746:

i Göteborgs och Bohus län:

Länsmannen i Stångenäs härad .........................................

...... R:dr

749:

D:o i Sörbygdens d:o ..............................

...... »

763:

D:o i Orousts östra distrikt ................................

...... ))

750:

D:o i Ej örn s härad ..................................-..........

...... ))

750:

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o »5 a. till Kong!.. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873. 27

i Wermlands län:

Länsmannen i Wisnums härad .............................................. It:dr 719: —

D:o i Carlstads tingslag............................................. » 705: —»

»Derjemte har, jemlikt Rikets Ständers underdåniga skrifvelse den 3

November 1863 och Kong!. Brefvet den 13 i samma månad, Länsmannen

i Sårna socken och Idre kapellag af Kopparbergs län tillagts en årlig

löneförhöjning af 200 R:dr. Då emellertid denna förhöjning beviljats af

den anledning, att ifrågavarande länsmansdistrikt vore beläget inom en af

de fattigaste orter i riket, der priset på lifsförnödenheter vore ovanligt

högt; hvarförutan den der anställde Länsman, i anseende till distriktets

vidsträckta område af omkring 40 qvadratmil, i och för sin tjenstgöring

tillskyndades betydligt drygare resekostnader, än inom de fleste andre

distrikt, torde det vara med Eders Kong!. Maj:ts och Rikets Ständers sålunda

uttalade mening mest öfverensstämmande, att ifrågavarande Länsman

fortfarande bibehålies vid berörda löneförhöjning utöfver den förbättrade

normallön, som kan varda för Länsmän faststäld.»

»På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får Statskontoret underdånigst

hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå

Riksdagen att, för höjande af länsmanslönerna till 1,000 R:dr och af

hyresersättningarne åt sådane Länsmän, som icke äro med boställen försedde,

till 200 R:dr, bevilja i anslaget till »Landsstaterna i länen» tillökning

med det för en sådan förhöjning erforderliga belopp 169,345 R:dr,

samt att Eders Kongl. Maj:t, derest lönerna skulle blifva sålunda bestämde,

måtte i nåder förordna, att de hittills till Länsmän utgående bötesersättningar,

hvilka icke öfverstiga 200 R:dr, skola från och med tiden

för löneförhöjningens tillämpning upphöra att utgå, men att de ersättningar

af dylik beskaffenhet, som öfverstiga 200 R:dr, skola, med

detta belopp minskade, utgå för de nuvarande innehafvarnes tjenstetid.»

»Då, på sätt ofvan är omförmäldt, Länsmännen i Hölebo häraf af

Södermanlands län och i Tunaläns härad af Calmar län innehafva boställen,

hvilkas afkastning uppskattats till högre belopp, än 1,000 R:dr, kan

den föreslagna regleringen icke i afseende å dem vinna tillämpning i vidare

mån, än att den Länsmannen i sistnämnda härad tillagda bötesersättning,

135 R:dr, torde böra i nåder förklaras skola vid nuvarande inhafvarens

afgång upphöra att utgå.»

»I enlighet härmed skulle endast följande Länsmän för sin tjenstetid

qvarstå med personel ersättningar till följande belopp, nemligen:

opaginerad Kontrollera mot PDF

28 , Bil. No 5 a. till Kongl. Maj;ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1873.

Inom Calmar län:

Länsmannen i Tunaläns härad.......................................................... R:dr 135:

D:o i Ryssby m. fl. socknar af Norra Möre d:o......... » 79: —

D:o i Dalhems m. fl. socknar af Tjusts d:o .................. » 20: —

D:o i Ilögsby in. fl. socknar af Handbörds d:o............ « 283: —

inom Malmöhus län:

Länsmannen i Allerums in. fl. socknar af Luggude härad......... R:dr 7: —

D:o i Vikens m.fl. socknar samt Höganäs Bruksförsamling » 79: —

inom Göteborgs och Bohus län:

Länsmannen i Askims härad............................................................R:dr 12: —

inom Elfsborgs län: >

Länsmannen i Marks härads vestra distrikt C. J. Rylander......R:dr 138: —

inom Vesterbottens län:

Länsmannen i Bygdeå socken .........................................................R:dr 196:

D:o i Umeå sockens norra distrikt ................................. » 328: —

D:o i Burträsks socken..........„.......................................... » 85: —

och inom Nor bo Item län:

Länsmannen i Neder-Kalix tingslag................................................R;dr 151: •

eller tillhopa » 1,513: —

t

hvadan alltså utgifterna under andra hufvudtitelns anslag till »Ersättning åt

personer, menigheter eller allmänna inrättningar för dem genom nya strafflagens

införande frångångne bötesandelar» Lomme att genast minskas med skilnaden

mellan nu till Länsmän utgående 23,062 R:dr'' och nyssberörda belopp 1,513

B:dr eller med 21,549 R:dr.»

»Vidare bör iakttagas, att, jemlikt Kongl. Brefven den 19 November 1858,

den 23 September 1859 och den 23 November 1860, tretton särskilde Länsmän

förklarats berättigade att, så länge de utan förhöjning i nuvarande lön på

stat, 700 B:dr, vid sina tjenster qvarstodo, åtnjuta från Allmänna Indragningsstaten

ersättning för den minskning i de af dem förut innehafde kontanta löneinkomster,

hvilken uppstått i följd af den i och för 1855 års lönereglering

verkställda nya uppskattning af länsmansboställena. Utaf desse Länsmän qvarstå

i tjenst endast åtta med följande belopp, nemligen:

inom Göteborgs och. Bohus län:

Länsmannen i Björns härad A. Nordström ....................................R:dr 44: 11.

I):o i Sotenäs härad A. Olsén............................................. » 24: —

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873. 29

Länsmannen i Sörbygdens härad J. H. Lundmarker.....................R:dr 123: —

D:o i Lahne härads vestra distrikt G. W. Länge ......... » 99: 58.

inom Jönköpings län:

Länsmannen i Vista härad 3. F. Härd af Segerstad..................... R:dr 41: 79.

inom Elfsborgs län:

Länsmannen i Vane härad, Tunhems gäll C. E. Berggren ......... R:dr 80: —

inom Skaraborgs län:

Länsmannen i Valla tingslags vestra distrikt 3. Carlborg............ R:dr 31: —-

och inom Christianstads län:

l

Länsmannen i Ingeltorps m. fl. socknars distrikt 3. R, Palm...... R:dr 207: —

Rörande således, i händelse den föreslagna löneförhöjningen varder Länsmännen

beviljad, nyssnämnde ersättningar icke vidare utgå och deras sammanleta

belopp 650 R:dr 48 öre alltså från Allmänna Indragningsstaten aflöras».

I) af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Vester-Norrlands Län, om

anslag för inrättande af tre nya Länsmanstjenster inom nämnda Län; i afseende

hvarå förekommer, att, sedan Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

under den 30 Oktober 1871 i underdånighet hemställt, att dels Resele, Lidens

och .Tunsele socknars Länsmansdistrikt inom Södra Ångermanlands Öfra Fögderi

och dels Tima, Attmars och Stöde socknars Länsmansdistrikt inom Medelpads

fögderi måtte, med hänsigt till vidsträcktheten af samma distrikt, innefattande

det förra 19§ och det sednare 93 qvadratmil i areal, och svårigheten i

följd deraf för derstädes anställde Länsmän att i distriktens afläggare delar

behörigen upprätthålla ordningen, som dessutom numera ofta stördes af den

mängd lösa arbetare, Indika uppehälle sig i orten i anledning af den på sednare

tiderna tilltagande trävarurörelsen, hvardera delas i två distrikt så, att åt

det förstnämnda Junsele socken af 11 qvadratmils rymd och med en folkmängd

af 1,624 personer Lomme att utgöra ett distrikt för sig, och af det sistnämnda

Stöde socken, hvilken, omfattande 5 qvadratmil med 3,167 invånare, intill är

1841 hatt särskild Länsman, finge ånyo bilda ett distrikt, samt att anslag af

statsmedel till de nya Länsmännens aflöning måtte af Riksdagen begäras; sä

har Eders Kongl. Maj:t under den 26 sistlidne .Talman endast på det sätt

behagat bifalla berörde framställning, att nödiga medel till aflönande under

tio månader af år 1872 af en extra Länsman uti hvardera socknen anvisades,

med befallning derjemte till Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande att, derest

anställande af särskilda Länsman i nämnde socknar fortfarande funnes behötiigt,

till Eders Kongl. Näjd inkomma med ny underdånig framställning i

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Bil. N:o 5 a till Kongl. Majds Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverket 1873

ämnet och dervid tillika meddela upplysning, huruvida icke genom förändrad

indelning af Länsmansdistrikten i Länet ändamålet med särskilde

Länsmäns anställande i dunsele och Stöde socknar kunde ernås utan

ökadt statsbidrag.

Eders Kongl. Maj:ts Bfh:de har nu, i anledning häraf, i underdånighet

anmält, att, efter det extra Länsmän i de föreslagna nya distrikten varit

förordnade och derstädes alltjemt tjenstgjort, dels Kronofogdar ne i Länets

fyra fögderier afgifvit yttranden i ämnet, dels dunsele och Stöde socknemän,

hvar för sig, inkommit med förnyade ansökningar om särskilde Länsmäns

anställande derstädes, dels ock Tåsjö socknemän uti en till Eders Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande ingifven skrift, — under anförande, aftodenna

socken, hvilken, jemte Bodurns och Fjellsjö socknar inom Södra Ångermanlands

öfra fögderi innefattade ett länsmansdistrikt med en areal af

2H qvadratmil och 3,809 innevånare, ensam utgjorde 9f qvadratmil med

en befolkning af 1818 personel'', som vore i oafbruten tillväxt genom

inflyttningar till följd af nybyggesanläggningar och tilltagande skogsavverkning,

— att distriktets Länsman vore boende i Fjellsjö socken på

ett afstånd från Tåsjö kyrka af 51 mil och från åtskilliga byar af nära

91 mil, hvadan ersättningen för dennes tjensteresor i utmätnings- eller

andra förrättningar måste för allmogen blifva särdeles tryckande och i

vissa fall ekonomiskt förstörande, — samt att vid dessa förhållanden icke

skäligen kunde fordras, att polisen i Tåsjö blefve af Länsmannen behörigen

upprätthållen, hvilket dock vore synnerligen nödigt i dessa trakter,

hvarest, i följd af den vid skogsafverkningen anställda mängd af lösa

arbetare, lönkrögeri med deraf härledda brott och oordningar icke vore

sällsynt, gjort framställning om donna sockens afskiljande!!!! ett särskild!

Länsmansdistrikt.

För egen del har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, enär, med

undantag af Njurunda, Sköns, Nordingrå och Grundsunda distrikt, icke något

af de öfriga innehölle mindre vidd än tre qvadratmil, samt dessa fyra distrikts

läge, folkmängd och öfriga förhållanden äfvensom de derintill angränsande

distriktens storlek och folkrikhet icke medgåfve, på sätt kronofogdarne

ock förklara!, någon förändring eller sammanslagning af den art, att

ändamålet med särskilda Länsmäns anställande i dunsele, Stöde, och Tåsjö

socknar kunde utan anslag ernås, samt enär förut anförda skäl beträffande

dunsele och Stöde socknar qvarstode oförändrade, och de grunder, Tåsjö

socknemän an dragit, syntes förtjent», af nådig uppmärksamhet, — i underdånighet

hemställt, att deri föreslagna distrikt-fördelningen måtte i

nåder bifallas och proposition till Riksdagen aflåtas om ärligt anslag till

tre nya länsmanslöner i dunsele, Stöde och Tåsjö särskilda distrikt.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o -5 a till Kong!,. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket, 1873. 31

Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande hafva Kammar-kollegium

och Stats-kontoret anfört, att så väl i afseende på folkmängden och vidsträcktheten

af Bodums länsmans-distrikt, som ock i öfriga afseenden,

enahanda omständigheter företedde sig beträffande Tåsjö socken, som i

fråga om dunsele och Stöde socknars afskiljande till särskilda länsmansdistrikt;

att vid jemförelse, å ena sidan, af folkmängden och landets utsträckning

samt, å andra sidan, af länsmans-distriktens antal, det visade

sig, att inom Vester-Norrlands län folkmängden den 31 December 1871

var i medeltal på hvarje distrikt större än i något af de öfrige Norrländska

länen, och att, om än, vid inberäkning af de inom Jemtlands,

Westerbottens och Norrbottens län befintliga vidsträckta fjellbygderna,

länsmans-distriktens utsträckning i medeltal inom dessa län vore vida

större än inom Vester-Norrland, sistnämnda län i berörda hänseende,

äfven om de föreslagna nya länsmans-distrikten intoges i beräkningen,

öfverginge Gefleborgs län, med hvilket Vester-Norrlands vore närmast

jemförligt; samt att, då således, i betraktande tillika af den ständigt

fortgående tillväxten i folkmängd och rörelse, behöfligheten af ett ökadt

antal länsmän icke syntes tvifvelaktigt, och då, efter hvad upplyst vore,

någon utväg nu icke funnes att genom förändrad indelning eller sammanjemkning

af länsmans-distrikten i länet vinna det afsedda ändamålet,

Collegierna ansåge sig höra i underdånighet tillstyrka bifall till Eders

Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes förevarande underdåniga framställning,

, med hemställan dock att, enär en del af de förhållanden, ■ som nu påkallade

särskilde länsmäns anställande uti förberörde tre socknar, kunde

vara af öfvergående natur, vid de nya länsmännens antagande måtte

fästas det vilkor, att de skola vara skyldige underkasta sig den reglering

af länsmans-distrikten, som framdeles kan finnas lämplig.

Innan jag afgifver det yttrande och tillstyrkande, hvartill nu omförmälda

framställningar synas mig föranleda, torde det tillåtas mig att

redogöra för den ställning, hvari frågan om reglering af landsstatstjenstemännens

löner för närvarande sig befinner. Med erinran, hurusom denna

fråga af Rikets ständer väcktes redan vid 1823 års riksdag, anser jag

mig hvad angår frågans äldre utvecklingsgång och historia intill 1853

och 1854 årens riksdag endast behöfva hänvisa till hvad derom finnes

omförmäldt uti ett den 9 November 1853 af dåvarande Chefen för Civildepartementet

till statsrådsprotokollet afgifvet yttrande angående regie
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Bil. N:o 5 a till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

ringen af utgifterne under Riksstatens 6:te hufvudtitel, i öfverensstämmelse

med hvilket yttrande Kong]. Maj:t till nämnda Riksdag aflat nådigt

förslag till allmän lönereglering för Landsstaten. Enligt hvad Rikets

städers skrifvelse i ämnet af den 21 Oktober 1854 utvisar, förklarade

sig Rikets ständer icke vara i tillfälle att bedöma ändamålsenligheten af

berörda förslag, hvilket dessutom, enligt hvad uti den nådiga Propositionen

jemväl funnes antydt, blott vore provisionel! och i behof af ytterligare

jemkningar; men ställde, utan att ingå, i bedömandet af den gjorda

löneregleringen, till Kong!. Maj:ts disposition det äskade reservationsanslaget

77,000 R:dr B:ko, med förbehåll, att de indelta lönerna, boställsräntorna

likväl deruti icke inbegripna, utbyttes emot en gång för alla,

efter de 10 sistförfluten årens medelmarkegångspris, bestämda penningeanslag,

i den mån ett sådant utbyte kunde författningsenligt ega rum.

Sedan derefter Kong!. Maj:t, under den 22 November 1855 i nåder

bifallit, att, på sätt Rikets ständer för sin del beslut!!, Landsstatstjenstemännens

indelta aflöning finge utbytas mot kontanta löneanslag samt

dervid funnit godt dels i nåder förklara, att, sedan de fullständiga förslag

till aflöningsstater för landsstatstjenstemännen i hvarje län, hvilka det

till följd af Kong!. Maj:ts den 3 Februari 1855 gifna nådiga befallning

ålåge Kammar-kollegium och Stats-kontoret att så fort som möjligt

upprätta och i underdånighet föreslå, blifvit af Kong!. Maj:t pröfvade,

samma stater, med angifvet undantag, skulle från och med 1855 tillämpas,

dels ock, såsom följd häraf, i nåder föreskrifva, att de Landsstatens tjensteman

och betjente, utom Landshöfdingarne, på lön indelta hemmansräntor

och tiondeanslag skulle från samma tid till Kronan indragas och följaktligen

för Kronans rakning uppbäras och i dess räkenskaper behörigen

redovisas; dock att från tillämpningen af berörda nådiga förklarande och

föreskrift blefve personel! undantagane de tjensteman, hvilka, på grund

af fullmakt eller konstitutorial berättigade att vid indelta lönerna för

sin tjenstetid bibehållas, tillkännagifvit sig icke vilja på den nya löneregleringen

ingå; så och efter det Collegiernas förslag till aflöningsstater

den 21 januari 1856 inkommit, blefvo dessa stater den 31 i samma månad

och år af Kong!. Maj:t fastställde; dock med förklarande, att, enär det

borde leda till önskvärd förenkling i uppbörd och redovisning, om boställsräntorna,

hvilka i de allra flesta fall redan tillgodokomme boställshafvarne

sjelfva, jemväl vid sådana landsstatsboställen, för hvilka de vore

Kronan behållne, blefve, derest de icke särskild! annorlunda disponerats,

tillerkända boställshafvarne i utbyte af motsvarande kontant löneanslag,

den meddelade fastställ elsen skulle blifva gällande endast ad interim

intill

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873. 33

intill 1857 års utgång. Efter det Kongl. Maj:t den 28 Maj 1856 beslut!!

att hos Riksdagen föreslå den ifrågasätta förändringen i afseende å boställsräntorna

samt, med iakttagande deraf, Statskontoret enligt nådig

befallning upprättat och till Kongl. Maj:t öfverlemna! nya löningsstater

för tjensteman och betjente vid Landsstaten; aflat Kongl. Maj:t medelst

nådig proposition till Rikets ständer vid 1856—1858 årens Riksdag, nytt

förslag till förbättrad lönereglering för Landsstaten. Jemlikt underdånig

skrifvelse den 6 Februari 1858 beviljade Rikets ständer, i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts förslag löneförhöjningar för de

flesta af Landsstatens tjensteman; dock med förklarande, att, enär, enligt

Rikets ständers tanke, åtskilliga svårigheter mötte att för det dåvarande

så uppgöra en definitiv aflöningsstat för Landsstatens embetsman och

betjente, att densamma icke kunde vara i behof af flera ytterligare jemkningar,

Rikets ständer, på det att möjligen nödiga rättelser i staten måtte

kunna ske, innan densamma för framtiden fastställdes, ansåge den lönereglering

för Landsstaten, som då vid Riksdagen verkställdes, böra, i

likhet med den för andra stater, blifva blott provisorisk och gällande för

den tid, flen pågående statsregleringen omfattade. Derjemte och då i

afseende å sättet för bestämmande af Kronofogdarnes och Häradsskrifvarnes

löner det syntes lämpligare, att de extra inkomsterna, hvilka,

bestående af provisioner m. in. uppginge, enligt deröfver lemnade uppgifter,

till i allmänhet ringa belopp, icke, på sätt skott, intoges i beräkningen

af löneförmånerna, enär dessa sportler vore beroende af ökade

göromål och såsom uppmuntran och vedergällning för dem tillkommit,

utan lönerna fast hellre borde bestämmas oberoende af sportierne; samt,

enligt Rikets ständers öfvertygelse, eu förnyad, efter samma metod och

samma grunder verkställd noggrann värdering af Kronofogdarnes, Häradsskrifvarnes

och Länsmännens boställen borde ega ruin; anhöllo Rikets

ständer, med bifall till den föreslagna förändringen i disposition af boställsräntorna

dels att vid den slutliga regleringen af Landsstatens löner Kronofogdarnes

och Häradsskrifvarnes extra inkomster icke måtte i lönerna

inberäkna.^ utan desse sednare bestämmas oberoende af extra inkomsterna,

dels ock att, innan lönerna definitivt reglerades, en förnyad noggrann

uppskattning af Kronofogdars, Häradsskrifvares och Länsmäns boställen

måtte ega rum. Med anledning af sistberörde anhållan undfingo den 23

Februari 1858 Kammar-Collegium och Statskontoret nådig föreskrift, att

inkomma med förslag till de gemensamma grunder, som vid nämnda

uppskattning borde följas och sättet för verkställighet deraf. Då emellertid

sådan! förslag vid aflåtande af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition

Bih. till Riksd. Prat. 1873. 1 Samt. 1 Afd. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Bil. N:o 5 a till Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket. 1873.

till 1859 och 1860 årens Riksdag ännu icke inkommit, föreslog Kong!.

Maj:t, att den för Kronofogdar, Häradsskrifvare och Länsmän vid 1856—

1858 årens Riksdag upprättade stat måtte äfven under då instundande

statsregleringsperiod få förblifva provisoriskt gällande; hvaremot Rikets

Ständer, jemlik! underdånig skrifvelse den 24 Oktober 1860, enär den

nådiga framställningen jemväl afsåge, att lönerna för öfriga vid landsstaten

anställda tjensteman skulle på stat definitivt uppföras och en fördelning

af de till denna stat hörande anslag på det sätt, att några af

dem skulle endast provisionel beviljas, men andra åter definitivt fastställas,

enligt Rikets Ständers åsigt hvarken vore lämplig eller öfverensstämmande

med de vid löneregleringen i allmänhet iakttagna grunder,

beslöto, att anslaget för landsstaterna i länen vid då skeende statsreglering

icke finge definitivt å stat uppföras.

Efter det ofvanomförmälda, från Kammar-Collegium och Statskontoret

infordrade förslag emellertid den 1 December 1860 blifvit afgifvet, fann

Kong!. Maj:t, vid pröfning af detta ärende den 21 Mars 1862, att, enär

den af Rikets Ständer vid 1859—1860 årens Riksdag antagna, den 17

Maj 1861 utfärdade Bevillningsstadga innehölle nya och mera bestämda

grunder för uppskattning af fast egendom, det med en förnyad uppskattning

af Landsstatens boställen afsedda ändamål kunde på enklare

och mindre kostsamt sätt, än det af Collegierna föreslagna, vinnas genom

antagande af det värde, som år 1862 af Pröfnings-komitéerna blefve

ifrågavarande boställen åsatt, och beräkning af deras afkastning efter den

i Bevillnings-förordningen i allmänhet för jordbruksfastighet antagna grund

till tre procent af värdet, samt förordnade derföre, att upplysningar till

detta förhållandes utredande skulle infordras. Efter det sådana upplysningar

inkommit, befanns vid desammas granskning, att betydligen olika

grunder blifvit vid hosta,llsuppskattningen följda. Då emellertid all anledning

var för handen, att de ojemn heter, som vid första tillämpningen

af en Bevillningsförordning med nya grunder för uppskattningen lätteligen

kunnat uppkomma, skulle rättas, då förändring i fastighetstaxeringen

påföljande gång eller år 1865 skulle ske, ansåg Kong]. Maj:t olägenheten

att ytterligare under en statsregleringsperiod bibehålla det provisoriska

tillståndet i landsstatens lönereglering vara mindre, än att redan då

antaga de värden, som vid 1862 års uppskattning blifvit åsatte. Uti en

till Rikets Ständer vid 1862 och 1863 årens Riksdag aflåten särskild nådig

proposition af den 13 Februari 1863 föreslog derföre Kong]. Maj:t, att

Rikets Ständer, med antagande af den grund, att ifrågavarande landsstatsstjenstemäns

boställen dädanefter skulle i stat upptagas till en afkastning

af tre procent af det värde, som vid bevillningstaxering af Pröfning^-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o .5 a. till Kongl. Maj:In Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873. 35

komité dem åsattes, ville för då instundande statsreglering,speriod medgifva,

att den för dessa landsstatstjenstemän gällande stat finge, likasom

den för landsstaten i öfrig!, blifva provisoriskt gällande. Detta Kougl.

Maj:ts förslag diet'' af Rikets Ständer, jemlikt skrifvelse den 3|November

1863, bifallet.

När Rikets Ständer åter den 16 Oktober 1865 sammankom in o, hade

fullständiga upplysningar om det taxeringsvärde, ifrågavarande boställen

vid nämnda års taxerings- och pröfnings-komitéer fått sig åsatt, ännu

icke hunnit ingå, hvadan Kong!. Maj:t, uti nådiga propositionen angående

Statsverkets tillstånd och behof af den 27 Oktober 1865, förklarad o sig vara

sinnad att framdeles aflåta proposition i ämnet; i sammanhang hvarmed

Kongl. Maj:t föreslog afsättande af de för ändamålet nödiga medel till

belopp af 190,000 R:dr. Till åtlydnad af nådig befallning den 13 November

1863 afgåfvo Kammar-!kollegium och Statskontoret sedermera

deri 10 November 1865 underdånigt utlåtande och förslag till definitiva

aflöningsstater för landsstatspersonalen. Enär emellertid berörda förslag

innefattade jemväl framställning om sådan förändring i gällande gr un derför

landsstatstjenstemännens aflöning, att alla de tillben de! af dem,

såsom Landskamererare, Landträntmästare, Kronofogdar och Häradsskrifvare

utgående provisioner af stämpelpappers-, bränvinsti 1 lverknings-, minuthandels-

och utskänknings-, möteskostnads-, salpeter-, båtsmansrote- och

hästvakans-, tidningsstämplings- och testarnentsbevillningsmedel samt arfvoden

utaf fångvårdsmedel och af allmänna bevillningen, äfvensom remisslage

vid leverering af stats- och andra allmänna medel, skulle^ upphöra,

och deremot för Landskamererare och Landträntmästare till siffran bestämda

arfvoden, efter föreslagen klassifikation, i tre klasser samt för

Kronofogdar och Häradsskrifvare löneförhöjningar till belopp, motsvarande

dem, hvartill extra inkomsterna i gällande lönestat vore jberäknade,

i förening med särskild! anslag till skrifvarebiträde fastställas; men frågan

om en sådan, i desse tjensteman» aflöning djupt ingripande och för flere

bland dem till minskning i inkomster ledande förändring icke ansåges

höra afgöra», innan Länsstyrelserna, som vore närmast i tillfälle att bedöma

de olika aflöningssättens företräde, fått deröfver afgifva yttrande,

behagade Kongl. Maj:t den 2 Februari 1866 i nåder besluta, att någon

framställning till Rikets då församlade Ständer i förevarande ämne icke

komma att aflåta», utan skulle Kammar-Collegii och Statskontorets|utlåtande

tryckas och till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande!i länen öfversändas

med befallning att i anledning af deri framställda förslag med

underdåniga yttranden till Kongl. Maj:t inkomma.;" Vid sådan! förhållande

funno, jemlik! skrifvelse den 15 Juni 1866, Rikets Ständer den nådiga

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

framställningen om afsättande af 190,000 R:dr för reglering af landsstatens

löneförmåner till någon Rikets Ständers åtgärd icke föranleda.

De sålunda infordrade yttrandena från Länsstyrelserna hade ännu

icke fullständigt inkommit, när nådig proposition till den år 1867 sammanträdande

Riksdagen skulle uppgöras. Vid sådant förhållande och ehuru

vissa delar af löneregleringen såsom angående ifrågasatt förhöjning i Länsmännens

och tjenstemännens vid Landskanslien och Landskontoren löneförmåner

skulle, oberoende af förslaget om indragning af provisioner och

extra inkomster för andra 1 and statstj eu sten) än, kunna behandlas, ansåg

sig likväl dåvarande Departements-Chefen, uti underdånigt yttrande till

Statsrådsprotokollet deri 4 Januari 1867, höra inskränka sin framställning

uti förevarande afseende till allenast väckta frågor om ökad fögderibetjening

inom vissa län jemte några dels af Stats-kontoret anmälda, dels

eljest förekomna anslagsbehof. I öfverensstämmelse med berörda yttrande

blot ock nådiga propositionen till 1867 års Riksdag, angående statsverkets

tillstånd och behof i donna del affatta»!.

Uti det den 4 Januari 1868 af Chefen för Civildepartementet till

Statsrådsprotokollet afgifna yttrande, angående regleringen af utgifterna

under riksstatens 6:te hufvudtitel linnés, beträffande frågan om reglerande

af 1 and sstatstj eu ste män nen s löneförmåner, omförmäldt, att de från Länsstyrelserna

infordrade yttranden öfver Kammar-Collegii och Statskontorets

förslag i ämnet val då mera afgifvits, men a*t tidpunkten för ordnande af

donna angelägenhet syntes icke vara fullt lämplig, då eu dylik reglering

svårligen läte sig verkställas utan en betydlig an slagstillökning. Enligt

Collogiernas förslag skulle donna tillökning blifva något öfver 346,000

R:dr, från hvilken belopp dock bord o afräknas åtkomsten af indragna boställen

och en del extra inkomster, så att den verkligen ökade utgiften

icke komma att blifva mera än i det närmaste 158,000 R:dr. Ehuruväl

äfven i detta sednare belopp möjligen skulle kunnat göras någon ytterligare

nedsättning, ansåg Departements-chefen dock att, om definitiv lönereglering

då skulle genomföras, en tillökad aflöning klafve nödig för vissa

af de underordnade tjänstemännen vid Länsstyrelserna äfvensom för Länsmännen,

Indika sistnämndes antal uppgänga till öfver femhundra, hvadan

äfven en till beloppet för eu hvar af dem obetydlig lönetillökning föranledde,

vid sammanräknandet, en icke ringa statsutgift. Med afseende

å angelägenheten deraf att under dåvarande förhållanden söka undvika

statsutgifternas stegring utöfver påräkneliga inkomster, ansåge Departementschefen

frågan om donna lönereglerings genomförande då icke, med någon

utsigt till framgång, kunna till Riksdagen framställas, utan inskränkte sig

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bil. No 0 a. till Kongl. May.ts Nåd. Prof. No 1, om, Statsverket 1873. 37

att i underdånighet föreslå de smärre rättelser och tillägg till denna de!

af Riksstaten, som af omständigheterna föranleddes.

Efter nämnda tid har frågan om en allmän reglering af landsstatens

löner icke för Kongl. Maj:t förevarit.

Den vid 1856—1858 årens riksdag uppgjorda provisoriska Innestå!

är således ännu gällande. Enligt donna är förhållandet med landsstatstjenstemännens

löner sådant, som härefter förmäles.

a) Landssed eter ar nes löneförmåner bestå dels af lön till olika belopp

inom de särskilda länen, dels ock hufvudsakligen af sportler genom expeditionslösen,

hvartill kommer i de dosta länen forsellönsersättning och

i förn, nemligen Upsala, Södermanlands, Östergötlands, Hallands och Örebro

län afkastning^ af anslagna lönings- och hosta!Isjordar.

b) Beloppet af Landskamererarnes aflöning utgör, i Gotlands, Jeintlands,

Westerbottcns och Norrbottens län 3,500 R:dr, i Östergötlands län

4,483 R:dr, i Göteborgs och Bohus län 4,733 R:dr samt i hvarje af öfriga

länen 4,000 R:dr, hvilken adöning utgår under derå särskilda titlar samt

består af lön, forsellönsersättning och extra inkomster samt dessutom i

sex län — Upsala, Södermanlands, Östergötlands, Gotlands, Hallands och

Örebro — utaf afkastningen af lönings- och bestå! lsj ord ar; varande Landskamererarne

derjemte berättigade till expeditionslösen efter författningarne;

c) Landträntmästarnes adöning är fastställd, i Gotlands, Jemtlands,

Westerbottens och Norrbottens län till 2,500 R:dr, i Östergötlands län

till 3,619 R:dr, i Malmöhus län till 3,256 R:dr, i Göteborgs och Bohuslän

till 3,449 R:dr, i Elfsborgs län till 3,014 R:dr och i hvarje af öfriga

länen till 3,000 R:dr; hvilken adöning består af lön, forsellönsersättning

och extra inkomster samt dessutom i fyra län — Upsala, Södermanlands,

Östergötlands och Örebro — utaf afkastningen af lönings- och boställsjordar;
d)

Atiöningen för Länsnotarierne utgör 750 R:dr och är i staten

utförd med 550 R:dr såsom lön och 200 R:dr såsom tjenstgöringspenningar;

hvarjemte dessa tjensteman, jemlik! nådiga brefvet den 31 Januari

1856, äro berättigade att utöfver lönen undfå någon andel i Landssekreterarnes

expeditionslösen, hvilken andel, derest öfverenskommelse

dem emellan ej kan träffas, skall af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

bestämmas;

e) L(msbokhdllarnesnAöiimg utgör 1,000 R:dr samt är fördelad i lön

750 R:dr och tjenstgöringspenningar 250 R:dr;

f) Landskanslist er ne åtnjuta i lön 500 R:dr;

g) Landskontoristernas aflöning utgör likaledes 500 R:dr, fördelade

i lön 350 R:dr och tjenstgöringspenningar 150 R:dr;

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Bil. N:o 5 a. till Katigt.''Maj :ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

h) Nuvarande löneförmåner för Kronofogdarne äro i allmänhet i stat beräknade,

för dem, som hafva boställen till 2,500 R:dr och för dem, hvilka

sakna sådane, till 2,800 Erdr, samt bestå af lön, forsellönsersättning, extra

inkomster samt, för de med boställen försedde Kronofogdarne, värdet å boställets

ränta och afkastning, men för de öfråga hyresersättning till belopp af

300 R:dr;

i) Häradsskrifvarnes löneförmåner äro i allmänhet i stat beräknade, för

dem, som innehafva boställen till 2,000 R:dr och för dem, som dermed icke

äro försedde till 2,300 R:dr, hyresersättning 300 R:dr deri inbegripen, samt

bestå af enahanda titlar, som uti Kronofogdarnes aflöning ingå; och

k) Lånsmännena aflöning utgör för dem, som äro försedde med boställen,

700 R:dr och för dem, livilka sakna sådane, 850 R:dr, deri inbegripen hyresersättning

till belopp af 150 R:dr. Med undantag af extra inkomster ingå i

Länsmännens aflöning enahanda titlar, som i Kronofogdarnas och Häradsskrifvarnes

löneförmåner.

Sedan Kammar-Collegium och Statskontoret den 10 November 1865 afgåfvo

ofvanomförmälda förslag till definitiv lönereglering för landsstaten, hafva

inträdt i flera afseende!! förändrade förhållande!!, hvilka, enligt mitt förmenande,

vålla, att samma förslag icke vidare kan läggas till grund för en dylik

reglering. Uti underdånig skrifvelse den 12 Maj 1868 anhöll nämligen Riksdagen,

att Eders Kong!. Magt täcktes låta tillse, huruvida de åt civile embetsed!

tjensteman upplåtna boställe!! måtte, i den män sådant författningsenligt

kunde ega ruin, till statsverket indragas samt att Eders Kong!. Majrt, efter vederbörandes

hörande, behagade föreslå Riksdagen de vilkor och bestämmelser,

som i sammanhang med indragningen lämpligen borde iakttagas. Öfver donna

Riksdagens framställning hafva Kammar-Collegium och Statskontoret blifvit herde

och afgifvit underdånigt utlåtande; och då af samma utlåtande inhemtades, att

åtskillig!; Bergsstatstjenstemän äfven voro med boställe!! försedde, blef CommerceCollegii

yttrande, rörande ifrågasatt indragning jemväl af dessa boställe!! den 3

Februari 1871 infordradt. Detta yttrande har dock ännu icke inkommit.

Vidare anhöll 1868 års Riksdag i skrifvelse den 13 Maj samma år, det

mätte Eders Kongl. Majrt låta undersöka och utreda, om och på hvad sätt det

nu med vissa tjenstebefattning-!!- förenade aflöningssättet medelst expeditionslösen

eller andra sportler skulle, till båtnad för det allmänna, kunna helt och

hållet eller till någon del afskaflas.

I nu omförmälde afseende!! har således Riksdagen ifrågasatt giltigheten af

de båda grunder, på hvilka, bland andra, Kollegiernas förslag till definitiva

lönestater för landsstaten var byggd! eller bibelnkning i lönerna af boställenas

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o <5 a. till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873. 39

uppskattade behållna afkastning samt tjenstemännens bibehållande vid det slag

af sportler, som är att hänföra till expedionslösen.

Slutligen synes hos Landstatstjenstemännen sjelfva hafva på sednare liden

utvecklat sig den åsigt, att Häradsskrifvarebefattningarne lämpligen kunde och

bonde indragas samt dertill anslagna lönetillgångar användas till löneförbättring

åt öfrige landstatstjenstemän. Redan den af Kongl. Maj:t under den 6 Februari

1846 förordnade Komité, som både att föreslå åtgärder, ledande till förenklande

af beskattningsväsendet samt uppbörds- och redogörelseverket, faun

uti sitt den 30 April 1847 i ämnet afgifna betänkande, hinder icke höra

möta att förflytta Häradsskrifvaregöromålen till Landskontoren. Under loppet

af sistlidet år, sedan någon tid förunnats mig att förberedelsevis sysselsätta

mig med frågan om en allmän definitiv lönereglering för landsstaten, har jagför

inhemtande af erforderliga upplysningar vänd! mig till liera landsstatstj

enstemän. Desse hafva så väl samtalsvis som i särskilde till mig aflemnade

promemorior föreslagit indragning af Häradsskrifvarebefattningarne och förläggande

af debiteringen och dermed sammanhängande göromål till Landskontoren

att der ombesörjas af särskild! tillsatte tjenstemän. En och annan af nyssbemälde

landsstatstj enstemän har till och med antydt, att indragning af Kronofogdebeställningarne

icke bonde mota oöfvervinneliga svårigheter. Då jag rörande

dessa ämnen icke stadgat min egen mening, vågar jag ej heller ingå i

bedömande af hvad sålunda blifvit af en och annan landsstatstj enstemän föreslaget;

men det förefaller mig vara uppenbart, att dessa förslag böra vara sorgfälligt

granskade och pröfvade, innan man skrider till slutlig reglering af landsstatens

löneförmåner. .Tåg är derföre sinnad att inom icke lång tid härefter i

underdånighet inför Eders Kongl. Näjd framställa förslag om tillsättande af en

utaf skicklige och sakkunnige personer bestående komité, som kunde erhålla

nådigt uppdrag att rörande nu omförmälda förslag oah öfriga med slutlig lönereglering

för landsstaten sammanhängande frågor afgifva underdånigt betänkande.

Vid de af mig förmälda förhållanden har jag icke, äfven om tid dertill

eljest stått mig till buds, hvilket dock icke varit fallet, sett mig i stånd att

för Eders Kongl. Näjd nu framlägga förslag till eu definitiv lönereglering för

landsstatens embets- och tjensteman samt betjente. Tåg skulle mycket beklaga.

om derigenom utvägen att partiel! och provisoriskt förbättra de mest betrycktas

ställning ansåges vara utskuren. För min del finner jag mig af min pligt

manad att med ledning af de i ämnet inkomna, här ofvan åberopade framställningar,

till Eders Kongl. Maj ds behjertande framställa förslag, åsyftande att i

någon män åstadkomma en sådan partiel och provisorisk löneförbättring.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Bil. N:o 5 a. till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

Hvad således först angår begärd löneförbättring åt Länsbokhållare och

Landskontorist^, så enär, efter det framställningar derom från Eders Kong!.

Maj:ts Befallningshafvande i Malmöhus och Elfsborgs län inkommit samt Statskontoret

dels ensamt och dels gemensamt med Kammar-Collegium deröfver afgifvit

underdånigt utlåtande, ytterligare ansökningar i enahanda syftning inkommit

jemväl från Eders Kongl. Maj ds Befallningshafvande i Örebro, Westmanlands

och Jönköpings län; enär denna omständighet synes ådagalägga ett

allmännare behof af löneförbättring åt ifrågavarande tjensteman; enär, på sätt

Eders Kongl. Maj ds Befallningshafvande i Elfsborgs och Örebro län ådagalagt

och Oollegierna vitsordat, göromålen å Landskontoren under de nästförflutna åren

högst betydligt ökats, särdeles till följd af bestämmelserna i Nådiga Förordningen

den 23 Juli 1869 angående förändring af grundräntor och kronotionde

och Nådiga Kungörelsen den 5 Oktober 1871 med föreskrifter för verkställighet

af åberopade Nådiga Förordning; enär vidare särskilde medel icke, på sätt

skedde vid verkställande af skatteförenklingen och upprättande af det nya

jordeboksverket, anvisats för godtgörande af det högst betydligt ökade arbete,

som till följd af nyssåberopade Nådiga Författningars första tillämpning för

Landskontoren i Riket uppkommit; enär indragning af förevarande tjänster icke

synes kunna ifrågakomma, samt enär slutligen Statskontoret vitsordat, att om

förhöjning af bemäld? tjenstemäns löner nu skulle ega ruin, deras bestämmande

till 2,000 R:dr för Länsbokhållare och 1,000 R:dr för Landskontoristor icke

kunde anses öfverskrida gränserna för den strängaste billighet; finner jag mig

af dessa förhållanden uppfordrad tillstyrka åvägabringande af provisorisk tillökning

från och med år 1874 i hvarje Länsbokhållares lön med 1,000 E:dr

och i hvarje Landskontorist^ med 500 R:dr; för hvilket ändamål erfordras en

förhöjning i nuvarande anslag med 36,000 R:dr.

Beträffande deremot det af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i

Elfsborgs, Örebro, Westmanlands och Jönköpings län särskild! väckta förslag

om anställande i hvardera länet af ytterligare eu Landskontorist finner jag,

med afseende å dels de, hvad angår förstberörda län, af Oollegierna mot bifall

till förslaget anförda skål dels ock den omständighet, att det uppgifna behofvet

icke synes kunna vara större och mera trängande än i Malmöhus län,

hvarifrån dylikt förslag icke utgått, mig icke höra för närvarande i någon mån

understödja omförmälda förslag.

Ehuru endast Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Stockholms,

Malmöhus, Örebro och Jönköpings län väckt fråga om förbättring i de vid

Länsstyrelserna i samma län anställde Yaktmästares löner, anser jag likväl be
hofvet
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873. 41

hofvet i allmänhet af förhöjning uti lönevilkoren för samtlige vid Länsstyrelserna

i riket antagne Vaktmästare vara så kändt och bestyrkt, att jag, som

hvad särskilda angår Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Stockholms

län framställning biträder Statskontorets hemställan, icke tvekar förorda en sådan

förhöjning till 600 R:dr icke allenast för ifrågavarande betjente i de fyra

förstnämnda länen, utan äfven för deras vederlikar i rikets öfriga län; dock

mot skyldighet för de Vaktmästare vid Länsstyrelserna, Indika icke redan äro

pligtige att kostnadsfritt bestrida eldning, städning och uppassning å Landtmäterikontoret

i länet, att från och med 1874 nämnda göromål kostnadsfritt

uträtta, till följd hvaraf alla jemlik! nådiga Cirkulärbrefvet den 13 Juli 1866

hittills från 6:te lmfvudtitelns anslag till skrifmaterialier och expenser in. m.

skeende utanordningar till godtgörande af bestyret med eldning och städning

å Landtmäterikontoren höra komma att från och med år 1874 upphöra.

Då antalet af de vid Länsstyrelserna anställda Vaktmästare utgör i Upsala

län 3, i Jönköpings län 3 samt i hvarje af de tjugotvå öfriga länen två eller

tillsammans 50, erfordras således för åstadkommande af den utaf mig förordade

löneförbättringen, uppgående till sammanräknad! belopp af 9,900 R:dr, äfvensom

för beredande af ytterligare arfvode. 150 R:dr, åt extra vaktbetjening i

Stockholms län en anslagsförhöjning af 10,050 R:dr.

Vidkommande derefter den af Häradsskrifvarne gjorda framställning om

förändrad reglering, i föreslagen syftning, af de nämnda tjensteman tillkommande

löneförmåner, finner jag mig på de af Kammar-Collegium och Statskontoret

andragna grunder icke höra samma framställning till bifall förorda. Enär

derjemte bär ofvan omförmälda förhållanden skäligen lemna rum för tvifvelsmål,

huruvida Häradsskrifvarebefattningarne äro fortfarande behöfliga och förty

höra bibehållas, anser jag mig, ehuru deras lönevilkor förefalla särdeles små

efter nu varande lefnadskostnader, likväl icke heller kunna i ärendets skick

tillstyrka någon förhöjning i deras aflöning. Då de emellertid till följd af

förut åberopade nådiga Förordningen den 23 Juli 1869 och nådiga Kungörelsen

den 5 Oktober 1871 fått under år 1871 vidkännas eu högst betydlig

tillökning i arbete, hvarför särskild godtgörelse icke, i likhet med hvad som

skedde vid skatteförenklingen, blifvit dem beredd, anser jag billigt, att vedergällning

för berörda tillökning varder dem eller deras rättsinnehafvare tillerkänd

med 300 R:dr till hvarje. Då nu enligt en från Riksboksluts-Kontoret

erhållen uppgift Häradsskrifvarebefattningarne i Riket äro till antalet 117, deri

icke inbegripen en i Westmanlands län, hvars lön till följd af den jemlik!

nådiga brefvet den 3 Juni 1870 i samma län verkställda fögderireglering är

Bih. till Riksd. Prof. 1873. 1 Sami. 1 Afd. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Bil. N:o 5 a t,ill Kongl. Maj te Nåd. Prof). N:o 1, om Statsverket 1873.

(^disponerad, erfordras för bestridande af ifrågasatta godtgörelse ett sammanräknadt

belopp af 35,100 11:dr, hvilket lämpligen kunde anvisas å

extra stat för år 1874.

Hvad vederbörande anfört rörande angelägen beten och behofvet deraf,

att dunsele, Stöde och Tåssjö socknar i Vester-Norrlands län kom me att

hvarje för sig utgöra ett särskilt länsmansdistrikt innebär för mig fullt

giltiga skal att förorda Eders Kongl. Maj:ts bifall till derom väckta

förslag. Enär emellertid af de 518 å Riksstaten uppförda länsmanslöner

en jemlik! nådiga brefvet den 22 Juli 1859 till följd af verkställd reglering

af länsraansdistrikten i Gefleborgs län är odisponerad och tills vidare

besparas statsverket, samt donna lön, i händelse Eders Kongl. Maj:t lika

med mig anser nödigt upprätta tre nya länsmansdistrikt i Vester-Norrlands

län, lämpligen kunde anvisas åt en af de tre nye länsmännen,

erfordras icke att för ändamålets vinnande af Riksdagen åska beviljande

af flera än två nya länsmanslöner hvarje å 700 Emir jemte hyresersättning

150 Emir eller tillsammans 1,700 Emir; och lärer Eders Kongl.

Maj:t, derest de föreslagna tre nya länsmansbefattningarna komma att

tillsättas, finna godt förständiga Sin Befallningshafvande i Vester-Norrlands

län att dervid fästa det vilkor, hvarom Kollegierna hemställt, eller att

de nye länsmännen skola vara skyldige underkasta sig den reglering af

tjenstgöringsdistrikt, som framdeles kan anses lämplig.

Beträffande slutligen den ifrågasätta förbättringen af länsmännens

löner, anser jag samma förbättring, hvilken synes mig vara af billighet

och rättfärdighet högligen påkallad, lämpligen höra verkställas med belopp,

på sätt och under vilkor, Statskontoret föreslagit samt, i händelse Riksdagen

beviljar två nya länsmanslöner till sammanräknad! belopp af

1,700 Riksdaler, utsträckas jemväl till dessa. I förutsatta händelse komma

länsmännens antal i riket att uppgå till 520. Då emellertid, på sätt

Statskontoret upplyst, för två länsmän, nemligen den i Hölebo härad af

Södermanlands län och den i Tunaläns härad af Kalmar län, den beräknade

afkastningen af boställe! jemte räntan uppgår till belopp, som öfverst!

ger icke allenast den aflöning, nu gällande provisoriska normalstat

förutsätter eller 700 R:dr, utan äfven den föreslagna förbättrade aflöningen

af 1000 K:dr, så utgör antalet af de löner, som tarfva förbättring,

allenast 518. Förhöjningen i aflöning från 700 R:dr till 1000 R:dr för

de 518 länsmän, för Indika sådan förhöjning af 300 R:dr åt hvardera

skulle ifrågakomma, utgör 155,400 R:dr. Derifrån höra dock afdragas

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:ls Nåd. Prof). N:o 1, om Statsverket 1873. 43

de sammanräknade särskilda belopp, som, utom ofvanbemälde tvenne

länsmän i Södermanlands och Kalmar län, ytterligare tio jemväl med

boställen försedde länsmän redan åtnjuta i aflöning utöfver 700 K:dr

eller eu summa af 705 Emir; då återstoden utgör 154,695 R:dr. Dertill

kommer förhöjning i hyresersättningen från 150 R:dr till 200 R:dr

eller med 50 It:dr åt hvarje af de 305 redan å stat uppförde och

de två nye länsmän, hvilka icke äro och blifva med boställen försedde

eller tillsammans 15,350 R:dr. Hvad förhöjningen i aflöning och i hyresersättning

krafvel’ utgör således 170,045 It:dr. Läggas dertill de föreslagne

tvenne nya länsmanslönerne till nuvarande normalbelopp eller

ofvan omförmälde 1,700 R:dr, så utgör summan 171,745 R: dr det belopp,

hvarmed, i händelse af bifall till mina i fråga om reglering af länsmanslönerna

gjorda framställningar, förutvarande anslag behöfele ökas. Men

då, på sätt Statskontoret visat, indragningar skulle åstadkommas till

belopp af 21,549 Ruin under 2:dra hufvudtitelns anslag till »Ersättning åt

personer, menigheter eller allmänna inrättningar för dem genom nya

strafflagens införande frångångne bötesandelar» och till belopp af 650 R:dr

48 öre å allmänna Indragningsstaten eller tillsammans 22,199 R:dr 48

öre, utgör den verkliga anslagstillökningen endast 149,545 R:dr 52 öre.

Enligt hvad af Statskontorets den 11 sistlidne December afgifna

underdåniga berättelse om statsverkets tillstånd och behof äfvensom deri

åberopade förteckning inhemtas hafva, jemlik!, Eders Kong]. Maj:ts tid

efter annan fattade nådiga beslut, nedannämnda landsstatsboställen blifvit

mot årlig ersättning till vederbörande tjensteman till statsverket indragne,

nemligen:

inom Stockholms län:

det Kronofogden i Sollentuna fögderi på lön anslagna bostället | mantal

N:o 1 Neder-Jerfva mot ersättning af 901 R:dr;

inom Upsala lön:

Kronofogdens i femte fögderiet boställe £ mantal N:o 3 Spånga mot ersättning

af 568 Rdr;

inom Hallands Vin:

a) det Kronofogden i Laholms fögderi på lön anslagna boställe 1 mantal

N:o 1 Bonnarp mot ersättning af 675 R:dr;

b) länsmansbostället i Tönnersjö härad 1 mantal N:o 1 Ullasjö mot

ersättning af 353 R:dr;

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:ls Nåd. Pr vp. N:o 1, om Statsverket 1873.

c) länsmansbostället i Höks härad i mantal N:o 1 Uddared emot ersättning

af 275 R:dr;

inom Örebro län:

det Länsmannen i Örebro härads vestra distrikt på lön anslagna bostället

1 mantal N:o 4 Norrby mot ersättning af 551 R:dr; och

inom Vestmanlands län:

det Häradsskrifvaren i andra fögderiet på lön anslagna boställe £ mantal

N:o 4 Gräsnäs emot ersättning af 507 R:dr.

Omförmälda ersättningsbelopp, beräknade enligt stadgade grunder

och tillsammans utgörande 3,830 R:dr hafva, enligt hvad Statskontoret

upplyst, ännu icke blifvit å penningeanslaget till Landsstaterna i länen

uppförda; likasom det sammanlagda belopp, 524 R:dr, hvartill de indelta

tillsammans med boställena indragna räntorna för samma boställen varit

i stat upptagna, ej heller blifvit afräknadt från de indelta räntorna under

samma anslag.

På grund af hvad sålunda förekommit och anfördt blifvit hemställer

jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

dels att, för provisoriskt höjande af den hvarje Länsbokhållare tillkommande

aflöning från 1000 R:dr till 2000 R:dr eller med 1000 R:dr

samt af hvarje Landskontorists löneförmåner från 500 R:dr till 1000 R:dr

eller med 500 R:dr, bevilja på ordinarie stat för 1874 ett sammanräknad t

belopp af 36,000 R:dr;

dels att, på det Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle att ej mindre

öka de vid Länsstyrelserna anställde femtio ordinarie Vaktmästares aflöning

till 600 R:dr för hvarje emot skyldighet för dem att kostnadsfritt

ombesörja eldning, städning och uppassning å Provins-landtmäterikontoren

än äfven med 150 R:dr förhöja ett till Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes

i Stockholms län disposition för godtgörande af extra vaktbetjening

stäldt belopp af 200 R:dr, anslå och på ordinarie stat uppföra

det för nämnda ändamål erforderliga belopp 10,050 R:dr;

dels att — för beredande åt Eders Kongl. Maj:t af medel att för

den betydliga tillökning i arbete, som Häradsskrifvarne i riket till följd

af nådiga Förordningen den 23 Juli 1869 angående förändring af grundräntor

och kronotionde samt nådiga Kungörelsen den 5 Oktober 1871

angående verkställighet af åberopade förordning fått vidkännas, tilldela

117 Häradsskrifvare eller deras rättsinnehafvare godtgörelse med 300

R:dr åt hvarje — å extra stat för år 1874 anvisa 35,100 Rdr;

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om, Statsverket 1873. 45

dels att — enär nödigt finnes, att Junsele, Stöde och Tåssjö socknar

i Vester-Norrlands län komma att hvar för sig utgöra ett särskilda länsmansdistrikt,

samt för utförande af en sådan anordning erfordras, utöfver

eu odisponerad länsinanslön, två nya sådana — såsom löneförmåner åt

blifvande länsmännen i två af de nya distrikten anvisa för hvardera

850 It:dr eller tillsammans 1,700 R:dr;

dels att — på det ej mindre aflöningen åt 516 länsmän, för hvilka

löner redan äro i stat anvisade, äfvensom nyssbemälde två nye länsmäns

aflöning måtte varda höjd till 1000 R:dr för hvardera, än äfven den 305

å stat redan uppförde äfvensom nämnde tvenne nye länsmän tillkommande

hyresersättning ökas med 50 R:dr för hvardera, allt under vilkor,

så väl att de hittills till åtskillige länsmän utgående bötesersättningar,

hvilka icke öfverstiga 200 R:dr, skola från och med 1874 upphöra att

utgå samt det för sådant ändamål afsmida sammanräknade belopp 21,549

R:dr afföras från andra hufvudtitelns anslag till »Ersättning åt personer,

menigheter eller allmänna inrättningar för dem genom nya strafflagens

införande frångångne bötesandelar» som ock att de å Allmänna Indragningsstaten

anvisade, till 650 R:dr 48 öre uppgående utgifter för gäldande

af ersättning åt åtskillige länsmän för den dem genom ny uppskattning

af boställen tillskyndade minskning i förut innehafda kontanta

löneinkomster komma att vid förutnämnda tid upphöra å

ordinarie stat provisoriskt anvisa derför erforderliga belopp, utgörande

170,045 R:dr;

dels och att, för beredande af tillgång till den ersättning, som efter

stadgade grunder tillkommer åtskillige landsstatstjenstemän för boställen,

hvilkas indragning i nåder beslutats, höja det kontanta anslaget med

det sammanräknade belopp, hvartill berörda ersättning uppgår eller

3,830 E:dr, men deremot minska indelta räntorna med det sammanlagda

belopp, hvartill de berörda boställen åsätta räntor varit i stat

beräknade eller 524 R:dr;

kommande, i händelse af bifall till dessa mina framställningar, ordinarie

anslaget i penningar till Landsstaterna i länen, hvilket för innevarande

år 1873 utgör 1,083,279 R:dr 15 öre, att för år 1874 med

tillsammans 221,625 R:dr förhöjas till 1,304,904 R:dr 15 öre; hvaremot

värdet af »indelt ränta, och ersättning för indragna räntor» 152,78o R:di

37 öre minskas med 524 R:dr och således nedgår till 152,259 R:dr

37 öre.

opaginerad Kontrollera mot PDF

-16 Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts A ad. Prop. l\T:o 1, om Statsverket 1873.

7:o. Statens Jernväg sträck.

Styrelse]! för Statens järnvägstrafik har uti underdånigt memorial

den 12 sistlidne December afgå hvit förslag till specifik kostnadsstat för

innevarande år. Enligt detta förslag skulle innevarande års omkostnader

komma att uppgå:

för byråafdelningen .......................... till 175,000 R:dr,

» banafdelningen............................ » 1,523,000 »

» maskin afd e 1 n ingen.................... » 2,404,000 »

" trafikafdelningen........................... » 1,410,000 >> 5,512,000 R:dr.

» nya byggnader och anläggningar, deribland påbörjandet

af Malmö stations utvidgning åt sjösidan,

hvarför uppförts 100,000 R:dr, samt utvidgning in.

in. vid åtskilliga stationer, der under byggnad varande

bibanor komma att tillstöta stambanorna, för

hvilken utvidgning kostnaden beräknats till 231,000

R:dr...................................................................................... 506,000 »

» nya inventarier..................................................................... 408,000 »

Summa R:mt 6,516,000 R:dr.

Vid underdånig föredragning af detta förslag den 28 sistlidne December

täcktes Eders Kong!. Maj:t förklara, att arbetena för utvidgning

af Malmö station icke finge företagas, förr än Eders Kong!. Maj:t, efter

pröfning af frågan, huruvida det af Riksdagen stadgade vilkor för användandet

af dertill beviljade 100,000 R:dr blifvit uppfyldt, om verkställigheten

af samma arbeten förordnade, samt att, enär, hvad an ginge det för

utvidgning af stationer, der bibanor tillstötte, uppförda belopp 231,000 Rall-,

Kong!. Maj:t ville i afseende å kostnaden höra Riksdagen om de vilkor,

hvarunder ifrågavarande bibanors anslutning till statsbanorna finge ega

ruin, sist omförmälda belopp skulle tills vidare ur staten uteslutas och

slutsumman af kostnaderna »för nya byggnader och anläggningar» i följd

häraf minskas med 231,000 R:dr. Men i öfrig! föranledde de af Eders

Kongl. Maj:t i anledning af berörda förslag meddelade beslut icke till

någon ändring af bär ofvan upptagna slutsummor.

Vidare har Styrelsen uti underdånig skrifvelse den 14 sistlidne December

afgifvit approximativ beräkning rörande inkomsterna af och utgifterna

för statens jernvägstrafik under år 1874.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

47

T fråga om beräkning af inkomsterna yttrar Styrelsen följande:

»Till eu början får Styrelsen underdånigst anmärka, dels att, då ännu

icke med fullkomlig visshet kan förutses, till hvilken utsträckning nya

stambanor kunna komma att under tiden intill 1874 års slut öppnas för

allmän trafik, det vore ganska vanskligt att uppställa ifrågavarande beräkningar

af inkomster och utgifter för andra banor än de, som i närvarande

stund äro för trafik tillgängliga, dels att, då rörelsen å nyöppnade

banor i allmänhet är ganska svag, man vid dylika beräkningar begär

minsta felet, om man antager att inkomster och utgifter ungefärligen

komma att motväga hvarandra å de banor, som öppnas under den tid

beräkningarna afse. Styrelsen bär derföre, vid förhanden varande utredning,

endast fästat afseende å de banor, som vid 1872 års slut trafikeras.

De ymniga skördarna under åren 1870 och 1871 hafva tillfört jernv

ägarn a eu betydande mängd af transportföremål, hvaremot förhållandena

under 1872 icke ingifva löften om någon starkare rörelse i förenämnda

hänseende, men ehuru det i alla händelser icke kali vara lämpligt att

grunda en uppskattning af blifvande inkomster på förhållandena under

eu tidrymd, som, i likhet med den senast förflutna, har att uppvisa gynsammare

resultat, än man rimligen kunnat förutsätta, vågar Styrelsen

dock, på grund af den ökade rörelse, som flera under år 1873 färdigblifvande

bibanor måste tillskynda statens jernväg»?, antaga, att bruttoinkomsterna

under 1874 icke höra komma att understiga:

genom persontrafik ................................................................... R:dr 3,900,000.

-> godstrafik ...................................... » 5,500,000.

» extra och diverse inkomster .................................... » 100,000.

Summa R:dr 9,500,000.»

Innan Styrelsen härefter öivergår till beräkning af utgifterna, gör

Styrelse» framställning om åtskilliga förändringar uti fastställda grunderna,

för aflöning sstaten. Styrelsen, som tillika insändt särskilda till Styrelsen

stålblå ansökningar af 227 tjensteman och 321 betjente vid statens

järnvägstrafik om vidtagande af åtgärder för förbättrande af deras löneförmåner,

yttrar i detta ämne följande:

Så väl i underdånigt memorial af den 9 Februari 1872, angående

inrättandet af pensionsanstalter vid Statens järnvägstrafik, som i det underdåniga

memorialet af den 12 derpå följande April, rörande vissa atiöningsförhållanden,

liar Styrelsen betonat nödvändigheten deraf, att sådana

åtgärder vidtoges, hvarigenom tjenstepersonalen med starkare band än

tillförene fastades vid Statens jern vägstrafiks tjenst. Styrelsen vågar ånyo

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Bil. N-.o 5 a. till Kong}. Maj:t.s Nåd. Prof. N-.o 1, om Statsverket 1873.

underdånigst framhålla hvad hon i sistnämnda memorial vidare anförde

såsom stöd för sina då afgifna underdåniga förslag, nemligen att den

stegring af landets industriel lif, som de gynsamma penningeförhållandena

alstrat, öfverallt framkallat nya företag, hvilka kräfde nya armar;

att tillfällena till arbetsförtjenst växte med hvarje nytt företag; att, på

samma gång detta skedde, en benägenhet till stegring af prisen på lifsförnödenhet^

och hyror framträdde, hvilken måste förefalla så mycket

mera oroande för tjenstepersonalen vid statens järnvägstrafik, som donna

personals aflöningsförrnåner till sina grunddrag bestämdes under påtryckningen

af de störa fordringar å sparsamhet, hvilka gjorde sig gällande

under en tid, dä utsigterna för det industriel lifvets höjande voro mindre

göda; samt att, till följd af allt detta, olägenheter för tjensten kunde

uppkomma genom personalens ganska förklarliga benägenhet att öfvergå

till andra förvärfskällor, der utsigterna för framtiden voro ljusare och

der äfven bättre lönevilkor för ögonblicket erbjödos.

De pensionsanstalter, som under år 1872 blifvit vid Statens järnvägstrafik

inrättade, hafva utan tvifvel mäktigt bidragit att fästa personalen

vid nämnda trafiks tjenst — och Styrelsen får med tillfredsställelse

erkänna, att genom dessa inrättningars bringande till stånd många olägenheter

blifvit förebygda med afseende å personalens benägenhet att

öfvergå till andra näringsgrenar —; men på samma gång måste Styrelsen

underdånigst erinra derom, dels att, emedan dessa inrättningar äro alldeles

nya, hvarje tjenstepersons insatser deri ännu äro för obetydliga, för

att förpligtelse!! att afstå dessa skulle på minsta sätt afhålla honom från

att lemna tjensten, i fall bättre aflöningsvilkor på annat håll^ erbjödes

honom, dels att, under den tid dessa inrättningar bragts till stånd, Statens

jern vägstrafiks konkurrens med andra arbetsgivare försvarats.

Men om det är påfallande, att omständigheterna sålunda i väsentlig

mån förändrats under den korta tidrymden af ett eller två år, så framstår

dock förändringen mycket hjelpare, om man går tillbaka till den tid,

då aflöningsförhållandena vid Statens jernvägstrafik af statsmakterna reglerades.

Då var konkurrensen med andra arbetsgivare nästan ingen,

nu är den ganska bekymmersam. Då voro prisen på arbeten och lifsförnödenheter

samt hushyror jemförelsevis måttliga, nu hafva de stigit i

eu högst ovanlig grad. Erfarenheten visar, att en dylik stegring, fastän

under vissa perioder nästan omärklig, likväl är jemt fortgående och, hvad

särskilt prisen på arbeten beträffar, äro många anledningar för handen,

att stegringen härutinnan under den närmaste framtiden kommer att

fortgå i en starkare progression, än någonsin tillförene.

Vid

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873. 49

Vid sådana förhållanden och då det är Styrelsens pligt att i tid söka

förebygga de olägenheter för tjensten, hvilka af ofvan antydda orsaker

kunna uppkomma, samt da Styrelsen dagligen får erfara, huru andra

jernvägar och äfven andra industriinrättningar söka att inom Statens jernvägstrafiks

inöfvade och i maskiners handterande skickliga personal draga

till sig de framstående förmågorna, nödgas Styrelsen att inför Eders

Kongl. Maj:t framlägga underdånigt förslag till förbättrade lönevilkor för

tjenstepersonalen vid Statens jernvägstrafik såsom det enda medel, hvilket

med verksamhet kan användas till häfvande eller förminskande af berörda

olägenheter.

Styrelsen får då till en början ånyo förorda sitt redan år 1867 den

23 December afgifna underdåniga förslag till arvodesbestämmelser. I detta

förslag både Styrelsen upptagit årliga fasta arvodet för Öfverdirektör i

Styrelsen till sammanräknadt 6,500 k:dr och för Sekreteraren 4,500 R:dr.

Med afseende å föränderliga arvoden, eller den efter klass, hade Styrelsen

såsom maximum, gällande för afdelningsföreståndare, upptagit samma arvodesbelopp,

som Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref af den 6 Februari

1863 bemyndigat Styrelsen att såsom arvodesmaximum tilldela

föreståndare för Maskinafdelningen, eller 4,800 R:dr efter år räknad t; va - rande arvodesklassen dernäst föreslagen till 4,500 R:dr, allt efter år räknadt.

Hvad förslaget sålunda innehöll täcktes Eders Kongl. Maj:t, genom

nådig proposition af den 28 Februari 1868, underställa Riksdagens pröfning,

hvarefter Eders Kongl. Maj:t, vid frågans slutliga afgörande, i enlighet

med de inskränkningar, hvartill Riksdagens pröfning föranledde,

bestämde fasta arvodet för Öfverdirektör till 6,000 R:dr och för Sekreteraren

till 4,000 R:dr, samt med uteslutande af såväl förut stad »ad

rnaximi-klass 4,800 R:dr, som dernäst följande 4,500 R:dr, faststälde högsta

arvodesklassen till 4,200 R:dr årligen.

De ånyo ifrågasätta högsta arvodesklasserna af 4,800 och 4,500 R:dr skulle

gälla endast afdelningsföreståndarne vid ban-, maskin- och trafikafdelningarna.

Afdelningsföreståndarnes vid trafikafdelningen assistenter borde

enligt Styrelsens åsigt kunna erhålla ett högsta arvode af 3,600 R:dr årligen,

i likhet med samma slags assistenter vid maskinafdelningen, d. v. s.

maskiningeniörerna, och sålunda efterhand kunna uppflyttas från flen för

dem nu gällande maximiklassen 3,000 R:dr till en dernäst högre 3,300

R:dr och slutligen till en ny maximiklass 3,600 R:dr. Skälet härtill är,

att assistenterna, hvilka uttagas bland de skickligaste af de under trafikdirektörerna

lydande tjensteman, i allmänhet äro de, som företrädesvis

eftersökas af andra jernvägar och industri-inrättningar, hvilket också är

Bih till Rilcsd. Prat. 1873. 1 Sami. 1 Afd. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj ds Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1873.

helt naturligt, då dessa tjensteman utgöra eliten af den yngre personalen

och hafva en alltför knapp aflöning för att icke med framgång kunna erbjudas

beställningar på andra håll. Det skulle för trafiktjenstens framtid

vara högst menligt, om de unga män, som utväljas bland en stor mängd

andra för att ställas på ansvarsfullare platser, der tillika deras förmåga af

ett högre befäl skall utbildas, den ena efter den andra öfvergåfve denna

tjenst; och då en så svår olägenhet skulle kunna, om icke afhjelpas, åtminstone

förminskas, genom en, i förhållande till det mål man vill hinna,

obetydlig utgift, vågar Styrelsen föreställa sig, att Eders Kongl. Maj:t

med bifall upptager Styrelsens underdåniga förslag om nu i fråga varande

arvodesförhöjning.

Slutligen får Styrelsen med afseende å förevarande ämne underdånigst

uttala den mening, att, såväl för konkurrensens skull med andra

arbetsgivare som med anledning af stegrade lefnadskostnader, ändamålsenligt

skulle vara, att äfven vid öfriga i gällande aflöningsreglemente

upptagna befattningar, hvilka icke redan blifvit omnämda, något högre

aflöningsförmåner blefve fästande, nemligen i så måtto, att hvarje befattning

kunde komma att slutligen betalas efter närmast högre klass än den,

hvilken för närvarande är såsom den högsta faststäld. Vid de befattningskategorier,

för hvilka någon af 2:dra till och med 1 l:te klasserna

äro de högsta, skulle förhöjningen kunna blifva 300 R:dr om året; vid

de kategorier, för hvilka 12:te och 13:de klasserna äro de högsta, kunde

förhöjningen uppgå till 120 R:dr årligen, men vid alla öfriga kategorier

till endast 60 R:dr om året. Styrelsen torde här höra underdånigst fästa

Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet derpå, att de utgifter, som af

dessa förhöjningar betingades, icke kunde blifva särdeles kännbara, eftersom

för närvarande endast en ringa del af personalen åtnjuter de för de

särskilda kategorierna bestämda högsta arvodesklasser och af donna del

endast några få i sender kunde komma att i de nya klasserna uppflyttas,

men att den i fråga stälda förändringen vore ett för tjenstepersonalen

betydelsefullt och tillfredsställande löfte, änskönt detta löfte först i framtiden

och i mån af personens duglighet och ålder i tj en sten kunde komma

att infrias.»

Under förutsättning, att Styrelsens sålunda gjorda framställningar

vunne bifall, har Styrelsen rörande de under år 1874 förestående utgifterna

uppgjort följande två öfverslag:

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o .5 a. till Kongl. Maj ds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873. 51

Approximativt beräknadt förslag till Arvodesstat vid Statens

jernvägstrafik för år 1874.

|

A r

v o d e

n.

A) Byrå-afclelningen. |

Intal, j

1

Fasta.

Föränderliga.

Summa.

•a) vid Styrelsen.

i

General-Direktör ............................................ j

i

9,000

Byrå-Chef ......................................................

i

5,500

Inspektör......................................................... i

i

6,000

I

Sekreterare......................................................

i

4,500

Registrator och Aktuarie .............................. :

i

3,500

.

Notarier............................................. a 2,500

2

5,000

i Kamererare......................................................

1

4,000

Kammarförvandt.............................................

1

—

2,400

! Revisor............................................................

1

3,000

i

| Hufvudkassör...................................................

1

3,000

j Uppbördskassör .........................................

1

3,500

1 Föreståndare för Statistiska Kontoret............

1

4,000

Milkontrollör.................................................

1

3,600

Bokhållare ..................................................

2

—

3,900

j Kammarskrifvare..........................................

2

—

2,160

Kontorsskrifvare .............................................

15

—

22,120

vaktmästare.................................................

4

| -

3,000

Summa vid Styrelsen

37

51,000

37,180

88,180

I b) vid Distrikten.

1

Byrå-assistenter ......................................

4

__

8,400

Kassörer ............................................

4

—

8,400

Bokhållare ...............................................

—

| ---

Vaktmästare ...............................................

4

j

3.020

Summa vid Distrikten

12

—

19,820

19,820

Summa för Byrå-afdelningen

1

| 49

51,000

| 57,000

108,000

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Bil N:o ,5 a. till Kong],. Maj ds Nåd, Fred. N:o /, om Statsverket 1873.

|

1

A

r v o d

6 n.

B) Ban-afdelningen.

‘Äntå

j Fasta.

Föränderliga

Summa.

a) vid Styrelsen.

Öfverdirektör..................................................

1

I

Af denna embetsmans-arvode afföres hälften

å denna afdelning med...........................

3,250

| ____

j Telegraf-Direktör............................................

! i

3,900

! Baningeniör .................................................

i

3,000

Kontorsvakt ................................................

i

—

600

Summa vid Styrelsen

4

—

10,750 j

b) vid Distrikten.

Bandirektörer ..............................................

3

—

j 12,600

J Baningeniörer ................................................

14

—

1 36,300

Bokhållare ...................................................

1

----

1,200

Banbetjening...................................................

617

—

281,580

Summa vid Distrikten

635

—

—

331,680

Summa för Ban-afdelningen

639

—

342,430

C) Maskin-afdelningen.

a) vid Styrelsen.

Öfverdirektör (Se Banafdelningen).................

1 |

3,250

Maskiningeniör............................................... 1

1

—

3,300

Summa vid Styrelsen

2

— 1

—

6,550

b) vid Distrikten.

Maskindirektörer och Ingeniörer.....................

6!

22,200

Verkmästare ..........................................._ _

el

—

15,900

V erkstads-kamrerare.......................................

3|

9,000

F örrådsförvaltare............................................

4

___ |

10,800

Ritare, bokhållare och skrifvare ..................

27

—

39,720

Förråds- och kontors-betjening .....................

10

6,600

Lokomotiv- och vagn-betjening .................... |

370

—_

333.360

Summa vid Distrikten |

426

—

437,580

Summa för Maskin-avdelningen j

428

— !

—

444,130

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o .5 a. till Kongl. Maja* Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873. 53

A

v o d e

n.

D) Trafik-afdelningen.

Antal.

----

Fasta.

Föränderliga.

Summa.

a) vid Styrelsen.

Öfverdirektör...................................................

i

6,500

—

Assistent .........................................................

i

—

3.000

Öfverkontrollör ...................... ........................

i

4,000

Kontrollörer och biljettförvaltare ..................

4

—_

9,900

Kontorsskrifvare .............................................

19

—

26,940

Summa vid Styrelsen

26

10,500

39,840

50,340

b) vid Distrikten.

Trafikdirektörer och Assistenter.....................

8

28,500

Stationsföreståndare .......................................

115

—

167,640

Stationskassörer, bokhållare och skrifvare......

158

—

162,000

Telegrafinspektorer och telegrafister...............

58

---

57,300

Stationsbetjening.............................................

567

—

281,220

Tågbetiening...................................................

135

—

110,100

Summa vid Distrikten

1,041

806,760

806,760

Summa för Trafik-afdelningen

—

—

857,100

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof N:o l, om Stat.vurket 1873.

Sannolikt förestående utgifter vid Statens jernvägstraflk

under år 1874.

A. Drift och underhåll.

I. Byrå-afdelningen:

Ordinarie arvoden till embets- och tjensteman

samt betjente, enligt särskild arvodestat.........

Betings- och timarbeten vid Statistiska och Milkontoren

............................................................

Aflöningar till extra tjensteman och betjente samt

tillfälliga biträden.............................................

Missräkningspenningar..........................................

Inqvarterings-ersättningar ....................................

Reseersättningar och traktamenten.....................

Anslag till utländska resor.................................

Expeditions-kostnader...........................................

Trycknings- d:o ...........................................

Hyra för tjenstelokaler samt dessas eldning, belysning

och städning.......................................

Biblioteket............................................................

Inventariers underhåll och förbrukning..............

Sjukvård och begrafningshjelp..............................

Pensioner till under byggnadstiden eller vid trafiken

skadade personer, samt till enkor och

barn efter till följd af skada aflidna...............

Rättegångs-kostnader, inberäknadt arvoden till

juridiska biträden vid distrikten.......................

Diverse utgifter......................................................

Knut R:dr.

Summa för Byrå-afdelningen

II Ban-afdelningen:

Ordinarie arvoden till embets- och tjensteman

samt betjening, enligt särskilda arvodestaten...

Extra tjensteman och betjente samt tillfälliga biträden,

lönefyllnad in. m.................................

Inqvartering..........................................................

Beklädnad..............................................................

Bränsle till boställslägenheter..............................

Transport

i 108,000

18,000

6,000

4,000

3,100

139,100

5,000

5,000

5.000

9.000

|

i

2,700

1,500

700

400

I

I

9,000

2,500

100

40,900

—

180,000 !

1

342,430

59,200 i

9,845 !

48,126 !

14,000

473,601

1

|

— 1

180,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kong!. Maj ds Nåd: Prof. No 1, om Stat,märket 1873.

R:xnt R:dr.

Transport'' --I 473,601

Expeditions-kostnader............................................j 3,500 |

Trycknings- d:o ............................................; 1,400 |

| Tjenstelokaler........................................................! 1,300 ]

; Underhåll af banvallen................................... 6,200

» broar och kulvertar.................... 11,000

» afloppstrummor.............................. 1,600

» vägar, vägöfvergångar, in. m.......... 31,000

» öfverbyggnaden: riktning.. . .........j 22,000

« » utbyte af sliprar...! 229,000

" n » räler..... 322,500

» » spårvexlar........... 52,500

" » ballastning............j 19,000 |

" » stängsel.............. 68,000 j

>i stationer: husbyggnader .................j 71,000 i

» » bangårdsmaskinerier.......( 14,500 :

» » planteringar och stations-1 |

plan in. m............... 39,000 \

" vaktstugor och kurar...................j 33,000 i

" telegrafledningar ............................ 11,000 j

u _ signalerings-inrättningar................. 4,000 j

j Materialförbrukning för signalering.................... 7,900 i

Inventariers underhåll och förbrukning...............j 3,700 j

Expropriationsräntor och kontributioner . ............I 2,000 !

Snöskottning......................................................j 20,000

Reseersättningar och traktamenten.......................! 6,500

j Sjukvård och begrafningshjelp.............................I 9.900

j Diverse utgifter......................................................j 3,899 995,399

Summa för Ban-afdelningen

III. Maskin-afdeliiingeu:

180.000

1,469,000

Gemensamma omkostnader:

Ordinarie arvoden till embets- och tjenstemän

samt betjening, enligt särskilda arvodes
staten

..............................................................

Extra tjensteman och betjente samt tillfälliga

biträden, lönefyllnad m. m.......... ....................

Inqvartering.........................................................

Kontorskostnader, resor, sjukvård och begrafningshjelp

samt diverse utgifter........................

Transport

110,770

11,050

20,154

141,974

27,250

169,224

1,649,000

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:t,s Nåd Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

1

R: m t R: d r.

Transport

—

j 169,224

1

1,649,000 !

Lokomotiv^ enst.

''

Ordinarie arvoden till lokomotivförare, Ödare

i putsare, pumpare och kolvakter, enligt arvodes-

i

staten................................................................

290,220

Extra betjening samt tillfälliga biträden m. in. ..

110,640

Inqvartering...........................................................

55,419

Kol- och oljepremier samt milpenningar...........

94,000

550,279

Inventariers underhåll och förbrukning............

7,700

Förbrukning af stenkol.....................................

830,000

» olja och talg............................

31,000

» diverse materialier ....................

50,100

Eldning, belysning och materialförbrukning för

vattenstationer och lokomotivstall.....................

50,000

Resor, sjukvård och begrafningshjelp..............

11,300

980,100

Vagntjenst.

Ordinarie aflöning till vagnmästare, förman, put-

j

sare och vagnsmörjare, enligt arvodes-staten...

43,140

1

Extra betjening samt tillfälliga biträden m. m.

24,400

| Inqvartering........................................................

8,325

I Beklädnad och premier samt milpenningar till

vagnsmörjare...................................................

16,846

92,711

! Materialförbrukning för vagnars smörjning och

renhållning........................................................

23,600

Inventariers underhåll och förbrukning..............

36,400

j Resor, sjukvård och begrafningshjelp

6,554

66,554

1

Transportmedlens underhåll:

Underhåll af verkstads- och förrådsbyggnader...

16,000

» verkstädernas ångmaskiner..........

37,000

Belysning, eldning och renhållning in. m.............

14,050

Transporter, lastningar och lossningar...............

5,800

Inventariers underhåll och förbrukning samt af-

skrifning af förlust å försålda materialier......j

18,650

Resor, sjukvård och begrafningshjelp..................

3,132 i

Underhåll af lokomotiv och tendrar....................|

321,000 |

Transport |

415,632 |

1,858,868

1,649,000

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873. 57

R: in t It: dr.

Transport

415,632

1,858,868

1,649,000

Underhåll af person-, post-, fång- och pack- vagnar .............................................

» godsvagnar ....................................

» vagnsaxlar och hjul........................

91,000

142,000

68.500

717,132

Summa för Maskin-afdelningen

—

—

2,576,000

IV. Traflk-afdelningen:

Ordinarie arvoden till embets- och tjensteman

samt betjening, enligt arvodes-staten..............

Tillfälliga biträden, missräkningspenningar, an- märkningsprocent, lönefyllnad m. in................

Inqvartering.........................................................

Beklädnad............................................................

Bränsle till boställslägenheter..............................

Milpenningar till tågbetj eningen...........................

857,100

191,258

102,817

64,695

26.500

20.500

Kontorskostnader.................................................

Signalering och belysning inom stationerna.........

Eldning inom stationerna......................................

Signalering, belysning och uppvärmning å ban- tågen ..................................................................

Diverse materialförbrukning för trafiken och te-

legraferingen....................................................

Inventariers underhåll och förbrukning...............

Renhållning vid stationerna.................................

Reseersättningar och traktamenten.....................

Sjukvård och begrafningshjelp.............................

Ersättning för bortkommet och slcadadt gods......

Diverse utgifter..................................................

66,160

36,550

28,000

13,075

27,100

27.100

14,500

18.100

11,500:

3,800

1,245

247,130

Summa för Trafik-afdelningen

—

—

1,510,000

Summa utgifter för drift och underhåll

—

5,735,000

Bill. till Riksd. Prof. 1873. 1 Samt. 1 Afd.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Bil. No 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Pi''op. No 1, om Statsverket 1873.

B. Nya byggnader och anläggningar.

R:mt R:dr.

Wäsby station: ett sidospår och ett mindre godsmagasin......

Stockholm: godsspår och utvidgningar vid dåra sjö och Stads- gården ..............................................................

Katrineholm: utvidgningar och sidospår.................................

Vingåker: förlängningar af spår och lastkaj...........................

Vä/ring: ett tredje spår jemte jordlösen m. m.........................

Lerum: ett d:o samt en ny godsbod in. m................

Partilled: ett d:o m. m................................................

Alf vesta: 3 lokomotivstall samt spårförlängningar.................

Hessleholm: 2:ne sidospår samt utvidgningar..........................

Stehag: ett tredje spår, stationshus och godsmagasin m. m.

Eslöf: förlängning af godsspår, flyttning af godsbod m. m. ...

Malmö: fortsättning af stationens utvidgning.......................

Degerfors: ett hus med betj eningsbostäder.............................

Till boställshus för betjening vid åtskilliga stationer............

Nordvestra stambanan: 2:ne lokomotivstall..............................

Diverse nya byggnader och anläggningar.................................

8,000

50.000

15.000

8,000

10.000

15.000

9,000

40.000

30.000

30.000

11.000

150,000

10,000

34.000

10.000

50,000

Summa för nya byggnader och anläggningar

—

480,000

C. Nya inventarier.

Vagnvågar 6 st. vid stationer, der nya bibanor inkomma......

Pressenningar 200 st................................................................

Vagnslämmar för koltransport 100 st.......................................

Diverse inventarier...................................................................

15.000

18.000

6,000

21,000

Summa för nya inventarier

60,000

Härtill kommer för ny rörlig materiel, enligt särskild!

underdånigt memorial.

Sammandrag.

Utgifter för Drift och underhåll:

Byrå-afdelningen........................................

Ban-afdelningen........................................

Maskin-afdelningen.....................................

Trafik-afdelningen.....................................

180,000

1.469.000

2.576.000

1.510.000

5,735,000 1

» » Nya byggnader och anläggningar........................

» » Nya inventarier......................................................

—

480,000

60,000

Summa Summarum R:dr R:mt

—

6,275,000

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873. 59

Hvad angår de sålunda för drift och underhäll beräknade kostnader

bär Styrelsen anfört följande:

»För byrä-afdelning ens utgifter är upptagen en slutsumma af 180,000

k: dr, hvilken med 5,000 Emir öfver stiger den för samma afdelning i det

specifika förslaget till utgifter under 1873 beräknade. Anledningarne

härtill äro dels nödvändigheten af någon löneförbättring för en del yngre

tjcnstepersonal, dels ökade betings- och tim-arbetcn vid statistiska och

mil-kontoren, dels ock att det försök, Styrelsen anmält sig ämna verkställa

under 1873 med afseende å sammanslåendet af förvaltningarna af

hufvudkassan och l:sta trafikdistriktets kassa, möjligen visar, att denna

sammanslagning icke är lämplig, i hvilket fall eu särskild distriktkassör

komme att under 1874, liksom hittills, fungera.

Utgifterna vid bana/delning en sluta på en summa af Emir 1,469,000,

hvilken summa är 54,000 Emir mindre än den som beräknats för 1873.

De minskade utgifterna förekomma hufvudsakligen vid de för underhållet

af bangårdsmaskinerier, spårvexlar och underbyggnaden beräknade utgiftsposter.

Vid maskinafdelning en deremot förestå ganska betydligt ökade utgifter.

Då det kan antagas att 12 nya lokomotiv äro i gång under 1874

utöfver det antal, som under 1873 varit i bruk, så uppkommer ensamt

på utgiftsposten »aflöningar till lokomotiv-personalen» eu tillökning af

36,000 E:dr. Tillökningen i bränsle-kostnad vid den nya materielens

användande uppgår till 35,000 B:dr och underhållet af deri rörliga materielen

under 1874 anses, till följd af dels den större mängden lokomotiv

och vägnar, dels högre ålder af förut befintlig materiel, kräfva en tillökning

i kostnad af omkring 58,000 B:dr. Med afseende å löneförbättringar

för lokomotivpersonalen föreslår Styrelsen, att s. k. milpenningar

måtte åt denna personal, liksom åt den öfriga tågpersonalen, få utbetalas,

hvarigenom eu allmän löneförbättring, i viss mån beroende af hvars och

ens intresse att tjenstgöra, kunde åt lokomotivpersonalen förunnas, utan

att man i någon större skala behöfde anlita utvägen af uppflyttning i

högre arvodesklasser. För i fråga varande milpenningar är ett belopp

af B:dr 26,000 för år 1874 beräknadt, hvilket alltså äfven är ett sådant

som utgör eu tillökning i kostnad för nämnda år utöfver det föregående

årets. Hela kostnaden under 1874 för maskinafdelningen är approximativt

beräknad till B:dr 2,576,000, hvilket betingar en tillökning utöfver

den specifikt beräknade kostnaden för 1873 af B:dr 172,000.

Äfven vid trajikafdelning en äro högre utgifter att förutse under 1874,

hufvudsakligen med anledning af de förväntade nya bibanornas anslutning

till statens jernvägar, hvarigenom, enligt beräkning, torde tillkomma

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Bil. N:o 5 a. till Kongl. Ma.j:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

10 nya tjensteman och 35 betjente, förutom ett större antal extra arbetare,

en tillökning som i betydlig män särskilda föranledes deraf, att

omlastning af gods måste ske vid de stationer, der de smalspåriga banorna

skola tillstöta. Såsom Styrelsen redan nämnt i sitt underdåniga

memorial af den 12 December 1872, kommer emellertid särskild framställning

att till Eders Kongl. Maj:t ingifva^ med afseende å anordningarne

af i fråga varande anslutningsstationer. Den tillökning i personalkostnad

som häraf föranledes — med tillägg af dels kostnaden för ökad

personal i förhållande till ökad trafik, dels åtskilliga arvodesförhöjningar —

är beräknad till omkring 83,300 K,:dr, hvartill kommer en tillökning af

expeditionskostnader vid anslutningsstationerna med omkring 8,000 K:dr.

Hela tillökningen i utgifter vid denna afdelning är förutsatt till omkring

100,000 Emir, hvadan utgifterna sluta på en summa af 1,510,000 R:dr.

Summan af förestående utgifter under 1874 för drift och underhåll

af de baner, som vid 1872 års slut äro för trafik tillgängliga, är sålunda

uppskattad till Kull* 5,735,000.

De nu beräknade inkomster och utgifter vid statens järnvägstrafik

under 1874 stå ej till hvarandra i det gynsamma förhållande, som resultaten

för sistförflutna åren hafva att uppvisa. Orsakerna härtill äro naturligtvis

att söka i de förhöjda prisen på personel arbete och på materialier

af alla slag; och Styrelsen torde i sistnämnda hänseende endast

behöfva erinra om den utredning af anledningarna till högre kostnader,

som hon i fråga om utgifterna för 1873 redan ingifvit, hvaraf bland annat

framgår, att ensamt prisförhöjningen för bränn- och smörjnings-materialier

torde komma att föranleda till eu högre utgift under 1873 af icke mindre

än 373,000 K:dr, emot hvad som kunde förutses vid den tid, då de förestående

utgifterna för samma år första gången uppskattades. Tillika får

Styrelsen framhålla den omständigheten, att, under det allt hvad jernvägen

har att betala för personel!: arbete och förbrukning af materialier

stiger i pris, jernvägens eget produktiva arbete fortfarande betalas efter

samma låga taxor, som tillförene varit gällande.»

Med afseende å de för nya byggnader och anläggningar upptagna

belopp har Styrelsen anfört:

att anläggningen af ett sidospår och uppförande af ett godsmagasin

vid Wäsby station varit upptagna redan uti approximativa förslaget för

innevarande år, men att dessa arbetens utförande synts böra uppskjutas

i afvaktan å utvecklingen af den väckta frågan om anläggning af en bibana

från Wäsby till Lindberga gästgifvaregård med riktning mot Norrtelge;

att med anledning af Upsala—Krylbo-liniens öppnande för trafik och

den mängd gröfre gods, som derefter kunde väntas till Stockholm, ytter
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1873. 61

ligare utrymme borde beredas dels vid Gara sjö midtför centralbangården,

dels vid norra stationen, dels ock i stadsgården;

att östra stambanans utsträckning och deraf följande tillväxt i godstrafiken

påkallade utvidgning och anläggning af flera spår vid Katrineholms

station;

att den ökade rörelsen vid Wmgäkers station föranledde förlängning

af sidospår och lastkaj in. m.;

att vid hvarje af stationerna Wäring, Lerum och Partilled behöfdes

spårförlängningar och anläggning af ett tredje spår, enär utrymmet nu

vore alltför otillräckligt för att tre tåg samtidigt skulle kunna stå på

stationen, hvartill möjlighet dock måste finnas, om på den enkelspåriga

banan det betydliga och årligen tillväxande antalet af bantåg skulle, utan

allt för stor tidsspillan och svårighet, kunna befordras;

att Carlskrona— Wexiö-banans öppnande för rörelsen påkallade utvidgningar

och spårförlängningar vid Älfvesta samt uppförande derstädes

af tre lokomotiv-stall;

att förestående inledning vid Hessleliohns station af den under byggnad

varande jernvägen från Helsingborg gjorde utvidgningar, spårförlängningar

och två nya sidospår nödiga;

att Stehags station borde utvidgas med ett tredje sidospår, godsmagasinet

derstädes flyttas samt nytt stationshus uppföras i stället för

det gamla, som vore otillräckligt, hade olämpligt läge och, enär stationsinspektc

trs-bostad saknades, kunde till sådan med fördel förändras;

att vid Eslöf erfordrades flyttning af en provisorisk godsbod samt

utvidgning af de för godsvagnarna numera otillräckliga sidospåren;

att såvida sådana, nödiga bestämmelser angående platsen för utvidgning

af Malmö station blefve träffade, att Eders Kongl. Maj:t kunde finna

skål låta under innevarande år de af Riksdagen vilkorligt beviljade 100,000

R:dr utgå till utvidgningsarbetenas påbörjande enligt plan, som Styrelsen,

så fort ske kunde, villo i underdånighet framlägga, utvidgningsarbetena

borde under år 1874 fortsättas;

att, enär vid Degel fors den smalspåriga bibanan Vicker!!—Möckeln

tillstötte och större antal stationsbetjening således derstädes erfordrades,

men bostäder för donna betjening icke funnes och ej kunde beredas i

det närmaste granskapet, uppförandet af ett boställshus för samma betjening

vore oundgängligen nödigt;

att i följd af lokomotivens växande antal på nordvestra stambanan,

behöfdes ytterligare två lokomotivstall antagligen i Earlstad;

samt, att åtskilliga andra nya byggnader och anläggningar blefve bebo

fliga, utan att likväl så lång tid förut kunde om desamma lemnas när
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

mare uppgift; och har Styrelsen i fråga Särskilt om det för uppförande

af boställshus vid åtskilliga stationer beräknade belopp yttrat följande:

»I mån som trafikrörelsen växel* och jernvägsstationerna vinna i betydelsen

af samlingsplatser för handel och näringar, vinna äfven enskildas

byggnader och byggnadsplats^* derstädes i värden, och den naturliga

följden häraf måste blifva stegring af hushyrorna. Det är tydligt att ett

sådant förhållande efterhand blir allt mera tryckande för eu personal, som,

i likhet med stationsbctjeningen, måste skaffa sig bostäder i stationernas

närhet och hvilkens aflöning icke är större, än att densamma nätt och

jemt förslår till det tarfligaste uppehälle. Aktgifvande på dessa förhållanden,

har Styrelsen till en början varit betänkt på att föreslå en

förhöjning af den för donna betjening gällande inqvarterings-ersättning;

men detta medel kan icke i längden blifva tillfyllestgörande, emedan det,

som vållar stegringen i hushyror i stationernas närhet, småningom antagen

allt större proportioner. Enligt Styrelsens öfvertygelse tinnes ingenting,

hvarigenom de hotande olägenheterna för stationsbctjeningen kunna afhjelpas,

annat än att jern vägen sjelf dragen försorg om donna betjening^

inqvartering in natura förmedelst uppförande af passande byggnader för

ändamålet. Erfarenheten vid de utländska jern vägarna visar på samma

mål, och detta vittnesbörd stänkes för öfrigt af den allmänna erfarenheten,

äfven inom Sverige, med afseende å det välgörande inflytandet af ändamålsenligt

inrättade arbetarebostäder. Då Styrelsen bär ofvan, i fråga

om förbättrade vilkor för tjenstepersonalen, icke framställt något särskildt

förslag om höjning af inqvarterings-ersättningen för stationsbetjening, var

således skälet det, att Styrelsen i stället ville förorda uppförandet af boställen

invid stationerna åt samma betjening. Utförandet af denna plan

kan och bör endast efterhand verkställas, men början dermed torde, på

grund af hvad nyss blifvit anfördt, icke höra fördröjas, och Styrelsen har

derföre bland förestående utgifter för nya byggnader och anläggningar

under 1874 förslagsvis upptagit ett belopp af 34,000 R:dr för i fråga

varande ändamål.»

Slutligen har Styrelsen uti underdånig skrifvelse den 18 sistlidne

December anfört följande:

»Annalkandet af den tidpunkt, då ej mindre återstående delar af

Östra och Norra stambanorna — nemligen dels till Nässjö på Södra

stambanan och dels till Storvik på Gefle—Dala jernväg — än ock de flesta

nu under anläggning varande enskilda jern vägar, hvilka ansluta sig till

stambanorna och derigenom i väsendtlig mån komma att öka rörelsen

på de sistnämnda, blifva fullbordade, har föranledt Styrelsen för Statens

järnvägstrafik att, med ledning af vunnen erfarenhet, uppgöra en beräk
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873. 63

ning öfver hela det behof af transportmedel, som före donna tidpunkt

bör fyllas, så vida stambanorna skola behörigen kunna motsvara de

fordringar, som nästan hela landets näringslif och handel då komma att

ställa på deras transportförmåga.

För att gorå ämnet åskådligt medelst jemförelse emellan nuvarande

förhållanden och dem, som antagligen komma att äga rum vid slutet

af 1875, får Styrelsen i underdånighet hänvisa till nedanstående öfversigt

af

Förhållandena vid slutet af år 1872: vid slutet af 1875:

Tillökning:

Stambanornas sammanhängande

Främmande jern vägar, som an
-

Föreningsstationer till d:o.

De främmande jernvägarnes

längd..........................................

Hela det sammanhängande jernvägsnätets

längd.....................

mil

115.

140.

25

mil = 21,7 %.

ital

11.

31.

20

st.

))

7.

23.

16

))

mil

68.

230.

162

mil.

»

183.

370.

187

»

Bland tillstötande främmande jern vägar äro äfven de Norska Hovedoch

Kongsvingerbanorna af 17 mils längd inbegripna, och af de svenska

redan trafikerade banorna hafva 6 stycken, med tillsammans 34 mils

längd, normal spårvidd, samt 4 st. smalare spår. Af dem, som äro

under byggnad, anläggas 12 baner, om tillsammans 129 mils längd,

med normal och 8 baner, om tillsammans 33 mils längd, med smalare

spårvidd.

Men utom den högst betydliga tillökning i rörelsen, som en sådan

de egna liniernas utsträckning och förening med så vidtutgrenade enskilda

jernvägar måste tillskynda statens jern vägstrafik, gifva de sistförflutna

3:ne årens trafikförhållanden på de fullbordade stambanorna anledning

att antaga en fortgående tillväxt af rörelsen äfven utan öppnande af nya

tilloppskanaler af sådan omfattning, bär ofvan blifvit antydd. I nedanstående

tabell intagne siffer-förhållanden ådagalägga nemligen en under

åren 1870, 1871 och 1872 så starkt tilltagande och banornas under tiden

ökade utsträckning proportionsvis öfverskridande intensitet i jernvägstrafiken,

att densamma icke kan tillskrifvas endast tillfälligheter, utan

otvifvelaktigt hvilar på orsaker, hvilkas verkningar icke äro öfvergående.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Bil. No 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873.

angifver jernvägsstatis tiken följande 1

Medeltal af trafike-

För åren 1870:

Fakta:

1871

1872:

Tillväxt i procent från

1870 till 1872:

rad våglängd........

mil

104,5.

108.

112.

7,18

procent.

Inkomster ...............

Rall-

6,791,192.

7,784,860.

9,100,000.

35,3

»

Resande ..................

antal

1,593,141.

1,659,204.

1,900,000.

19,3

»

Transporteradt gods centner

.14,420,049.

15,801,541.

19,300,000.

33,8

»

Personmil ...............

antal

7,480,400.

8,372,856.

9,500,000.

27,o

»

Centnermil -...........

))

173,030,454. :

195,642,752.

225,000,000.

30,o

»

Tågmil.................

1)

260,800.

283,052.

316,000.

21,2

>,

Vagnmil..................

»

3,976,016.

4,322,505.

5,000,000.

25,8

«

Personmil pr hanmil

»

71,583.

77,526.

84,820.

18,5

))

Centnermil» »

»

1,655,793.

1,811,507.

2,008,928.

21,3

»

Tågmil......» »

»

2,496.

2,621.

2,820,

13,0

))

Vagnmil » »

»

38,048.

40,023.

44,643.

17,3

»

Tågmil pr dag

»

714,5.

775,5

863,4.

20,8

«

Vagnmil» »

»

10,893.

11,842.

13,661.

25,4

»

Uti denna tabell kunna naturligtvis summorna för år 1872 endast

vara approximativa, då året ännu icke är tilländai upet, men det verkliga

förhållandet torde snarare komma att öfverskrida än understiga hvad

som blifvit uppgifvet.

Sist anförda förhållanden gifva vid handen, att personrörelsen stigit

omkring 20 procent och godsrörelsen med mera än 30 procent på 2:ne år,

hvarunder banlängden blott ökats med 7 procent och intet annat mera

betydande nytt tillflöde tillkommit, än det som fullbordandet af Nordvestra

stambanan vid medlet af år 1871 tillvägabragt genom den sålunda

åstadkomna oafbrutna förbindelsen med de 17 mil långa Norska jernvägarne.

Om, efter donna öfversigt af jern vägstrafikens tillväxt under de sista

2:ne åren, tillika tages i betraktande hvad i början af donna underdåniga

framställning blifvit anfördt om jern vägsnätets successiva utsträckning

under nästföljande 3:ne år, ej allenast genom stambanornas med nära

211 procent förökade längd, som redan i och för sig måste betydligt öka

rörelsen äfven på de äldre linierim, utan ock genom tillkomsten af 16

nya föreningsstationer med främmande jern vägar, som sätta stambanorna

i omedelbar förbindelse dels med rikets förnämsta bergverksdistrikt, dels

med andra folkrika orter och på flera ställen med Östersjökusten, så

lärer intet tvifvel kunna uppstå derom, att statens jern vågar efter utgången
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873. 65

gången af år 1875 hafva att emotse en rörelse, som vida öfverstiger

hvad man förut haft anledning att förvänta.

Men för att kunna ombesörja donna rörelse på ett sätt, som på en

gång gör densamma lönande för staten, såsom stambanornas ägare, och

uppfyller näringarnes och handelns anspråk att blifva billigt, skyndsamt

och ordentligt betjenande, är det oundgängligen nödvändigt,, att stambanorna

utrustas med transportmedel till den mängd, som någorlunda

motsvarar rörelsens kraf; och det är af donna anledning, som Trafikstyrelsen

ser sig föranlåten att på detta maktpåliggande ärende i underdånighet

fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet.

Till rörlig materiel vid nu för trafik upplåtna 115 mil stambanor

hafva följande anslagsbelopp blifvit anvisade och disponerade, ehuru en

del leveranser ännu icke blifvit fullgjorda och betalda, nemligen:

af anslagen till statens jernvägsbyggnader.................. K:dr 8,075,815: 84.

» särskild! af Riksdagen beviljade medel.................. » 3,600,000: —

» öfverskott på trafikinkomster .......... » 4,897,968: 37.

Summa R:dr 16,573,784: 21.

För denna summa, hvaruti hitintills beviljade medelfför år 1873

äfven äro inbegripna, komma statsbanorna att disponera dels redan i

bruk varande dels efter fullbordande inom de närmaste månaderna af

några återstående leveranser, inalles följande transportmedel, nemligen:

136 lokomotiv motsvarande 1,18 lokomotiv per mil,

412 personvagnar, stats-, post- och fångvagnar inberäknande,^ utgörande

nära 3,6 vägnar per mil;

3,336 godsvagnar eller 29 vägnar per mil.

Häraf äro efter år 1870 kontraherade och till största delen bekomna:

34 lokomotiv,

65 person-, post- och fångvagnar samt

928 godsvagnar.

Denna betydliga tillökning under de sista 2:ne åren motsvarar dock

icke den nuvarande trafikens behof, och Styrelsen emotser ej utan bekymmer

instundande vårmånader isynnerhet för den brist på lokomotiv,

som är att befara till följd af arbetsinställelser vid verkstäderna i England

och omöjlighet att inom landet erhålla liera maskiner än som redan

äro kontraherade att levereras under år 1873.

Bih. till Riksd. Prat. 1873. 1 Sami. 1 Afd.

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Bil. No 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

Enligt Styrelsens på erfarenhet grundade öfvertygelse och med hänsyn

till här ofvan intagna redogörelse för de sista årens trafikförhållanden

jemte de glida anledningarne till en under den närmaste framtiden högst

betydligt ökad rörelse, är det nödvändigt att inom 1875 års utgång

hafva uppbringat den disponibla dragkraftens styrka till minst 5 lokomotiv

för hvar fjerde mil af stambanornas hela längd samt vagnarnes

antal till omkring 3i personvagnar och 32 godsvagnar per mil utom det

af särskilda förhållanden beroende antalet post- och fångvagnar. Med

tillämpning af en sådan beräkningsgrund och tillbörligt afseende på antagligen

blifvande anordningar af bantågen, anser Styrelsen oundgängligt,

att följande antal lokomotiv och vägnar efter hand blifva disponibla under

tiden från och med 1873 till och med år 1875, nemligen:

176 lokomotiv, hvaraf, efter afdrag af befintliga eller kontraherade

136 stycken, återstår att anskaffa ett antal af 40 lokomotiv;

466 personvagnar, hvaraf förefinnas 386, och således höra ytterligare

anskaffas 80 stycken;

40 post- och fångvagnar, hvaraf förrådet är 26, och nya derföre

behöfva anskaffas till ett antal af 14.

4,356 godsvagnar, derifrån nuvarande behållningen 3,336 vägnar afgå,

och återstående 1,020 vägnar behöfva anskaffas.

Enligt senast gällande medelpris kan anskaffningskostnaden för det

sålunda angifna behofvet af nya transportmedel sannolikt antagas uppgå

till följande belopp:

40 lokomotiv........................

80 personvagnar inalles.........

14 post- och fångvagnar.......

1,020 godsvagnar af olika slag.

.............. R:dr 2,000,000: —

.............. » 560,000: —

.............. » 80,000: —

.............. » 2,660,000: —

Summa It:dr 5,300,000: —

Om derifrån dragés återstoden af anslaget till

rörlig materiel på, Norra och Östra stambanorna med

i kostaadsförslagen upptagna.............................................

1,300,000: —

så uppkommer en brist af

R:dr 4,000,000: —

till betäckande hvaraf gifves antingen den utvägen att använda uppkommande

öfverskott af trafikmedel utöfver utgifter för drift och underhåll

samt omkostnader för under tiden nödige nybyggnader och utvidgningar,

eller den att Eders Kong!. Maj:t och Riksdagen, der så finnes lämpligare,

s. 67 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj;ts Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1873. 67

och på sätt tillförene vid tvenne särskilda tillfällen ägt runa, dertill anvisa

särskilda anslag af allmänna medel.

För sin del vill Styrelsen i underdånighet förorda, att Eders Kongl.

Maj:t uti aflåtande nådig proposition täcktes föreslå instundande Riksdag

att anvisa det erforderliga beloppet att utgå af jernvägstrafikens blifvande

behållningar i den ordning, som längre fram i detta underdåniga

memorial angifves.

Då en så betydlig förstärkning af den rörliga materielen erfordras,

som bär blifvit föreslagen, är det för Styrelsen alldeles nödvändigt att

på förhand känna de penningebelopp, som på vissa tider få dertill

disponeras, på det att beställningar vid verkstäderna må kunna i god tid

förut göras och nödig leveranstid lemnas, isynnerhet om man önskar

att erhålla materielen från inhemska verkstäder, hvilka ännu äro ganska

inskränkta till sin produktionsförmåga, företrädesvis hvad lokomotiv samt

axlar och hjul beträffar, och helst dessa verkstäder under de närmast

följande åren otvifvelaktigt komma att tagas i starkt anspråk för de

många under anläggning varande enskilda jernvägarnes behof.

Både med afseende på penningetillgången och på möjligheten att

inom landet fylla de flesta behofven har derföre Styrelsen uppgjort

följande fördelning af den ifrågavarande materielen på åren 1873, 1874

och 1875, nemligen att levereras

år 1873:

4 lokomotiv för

omkring R:dr

200,000: —

))

14 personvagnar »

»

))

98,000: —

»

6 post- och fång-

vägnar............ »

))

»

36,000: —

))

102 godsvagnar ... »

))

»

266,000: — fioO.000:

år 1874:

20 lokomotiv...... »

))

))

1,000,000: —

))

40 personvagnar »

))

»

280,000: —

))

8 post- och fång-

vägnar............»

))

»

44,000: —

»

414 godsvagnar ... »

»

))

1,076,000: — 2.400.000:

år 1875:

16 lokomotiv ...... »

))

))

800,000: —

))

26 personvagnar »

))

))

182,000: —

))

504 godsvagnar ... »

»

))

1,318,000: — 2.300.000:

Summa R:dr 5,300,000: —

Enligt hvad af Chefen i Styrelsen öfver Statens jern vägsbyggnader

blifvit Trafikstyrelsen meddeladt, kommer återstoden af anslaget till

s. 68 Kontrollera mot PDF

68 Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

rörlig materiel för Norra och Östra stambanorna att blifva för Trafikstyrelsen

disponibel med 600,000 R:dr år 1874 och 700,000 R:dr år

1875, hvaraf följer att de särskilda anslag, som erfordras för att fylla

bristen, 4 millioner, behöfva utgå

år 1873 med 600,000 R:dr

» 1874 » 1,800,000 »

* 1875 » 1,600,000 » 4,000,000 R:dr.»

Rå grund af hvad sålunda blifvit anfördt har Styrelsen hemställt,

att af 1874 års behållning å trafikmedlen 2,4000,000 R:dr och af 1875

års behållning 1,600,000 R:dr måtte för uppgillra ändamål anvisas; äfvensom

Styrelsen bemyndigas att, såvidt sådant pröfvas kunna ske utan

förminskning af den uti 1873 års Riksstat förutsatta behållning å trafikmedel,

under året 1873 för ifrågavarande ändamål disponera högst

600,000 R:dr att utgå såsom förskott å det för 1874 ifrågasätta anslag

af 2,400,000 Riksdaler.

Med afseende å hvad sålunda förekommit och då jag saknar anledning

att föreslå nedsättning i de af Styrelsen beräknade anslagsbelopp,

tillstyrker jag underdånigst, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att

dels för tiden från och med år 1874 medgifva:

a) att Öfverdirektörernes och Sekreterarens i Styrelsen årsarfvoden

må förhöjas med ett belopp af 500 R:dr för hvardera;

b) att två särskilda arfvodesklasser, afsedda endast för afdelningsföreståndare

vid ban-, maskin- och trafikafdelningarna, må få tillämpas, den

ena å 4,800 R:dr och den andra å 4,500 R:dr, allt efter år räknadt;

c) att högsta arfvodesklassen för trafikdirektörernas assissenter må

bestämmas till 3,600 R:dr årligen, och

d) att för hvarje af de i gällande aflöningsreglemente upptagna befattningar,

hvilka icke redan blifvit nämnda, må såsom högsta arfvodesklass

bestämmas den, som, enligt samma reglemente, är närmast högre

än befattningens nuvarande högsta,

dels förslagsvis beräkna det för drift och underhåll, nya byggnader

och anläggningar samt nya inventarier vid statens järnvägstrafik erforderliga,

från trafikmedlen utgående anslag till 6,275,000 R:dr;

s. 69 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Eongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873. 69

dels ock för anskaffande af rörlig materiel vid statens jernvägar bevilja

4,000,000 R:dr samt deraf för år 1874 anvisa 2,400,000 R:dr att jemväl af

trafikmedlen utgå;

Kommande, i händelse af bifall härtill, det till utgående från trafikmedlen

förslagsvis beräknade anslaget till statens järnvägstrafik att för år 1874 höjas

från 5,184,000 R:dr till 8,675,000 R:dr eller med 3,491,000 R:dr.

8:o. Skiften och Afvittringar.

Den för innevarande år af Eders Iiongl. Maj:t under den 13 sistlidne

December fastställda stat för storskiftes och afvittringsverken i de tre län, der

dessa förrättningar ännu icke afslutats, upptager samtliga utgifterna till 171,270

R:dr. Häraf belöpa sig:

a) På Stora Kopparbergs län:

till arfvoden till Styresmannen, fem Landtmätare i första och

tretton Landtmätare i andra lönegraden:,

respenningar åt nämnde nitton tjenstemän..............

öfverarbetesersättning åt Landtmätarne, förslagsvis

papper och beskrifningsblanketter, förslagsvis ........

R:dr

»

»

»

36,000

4.200

7.200

150

b) På Vesterbottens län:

dels arfvode]! åt Föredraganden af Afvittringsärenden, Styresmannen,

nio Landtmätare i första och nio Landtmätare i andra

lönegraden samt åt en vikarie för eu Landtmätare i första

lönegraden, som till följd af sinnessjukdom åtnjuter tjenstledighet,

dels ock ersättning för skrifbiträde åt Föredraganden

................................................................ R:dr 37,700: —

» respenningar åt Styresmannen och de 18

landtmätarne .................................... » 4,200: —

» öfverarbetesersättning åt landtmätarne, förslagsvis

............................................................ » 7,200: —

» godtgörelse åt gode män och ersättning för

handtlangning, förslagsvis..............................

» inköp af papper och inbindning af handlingar

..........................................,....................

» ersättning af kostnader för tilldelning åt

sågverk af vederlag för priviligierad stockfångst,

förslagsvis .......................................... » 1,700:

47,550

» 20,000: —

400:

Transport R:dr 71,200: — 47,550:

s. 70 Kontrollera mot PDF

70 Bil. No 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

Transport R:dr 71,200: — 47,550: —

dels inlösen af nio stycken större s. k. Officers
skyddstält

med tillbehör .............................. » 720: — 71,920: —

c) På Norrbottens län:

till arfvoden åt Föredraganden åt Afvittringsärenden,

Styresmannen, fem landtmätatre i

första och tio landtmätare i andra lönegraden

jemte ersättning för skrifbiträde åt

Föredraganden................................................

» respenningar åt Styresmannen och femton

landtmätare, förslagsvis .................................

» öfverarbetesersättning åt landtmätarne, förslagsvis

............................................................

» godtgörelse åt godo män och handtlangare,

förslagsvis ......................................................

» inköp af papper och arvoden åt tolkar, förslagsvis

............................................................

» 30,400: —

» 4,800: —

» 6,000: —

» 10,000: —

» 600- 51,800: —

Summa R:dr 171,270: —

Vid atgifvandet af underdånigt förslag till förberörde utgiftsstat har Landtmäteri-Styrelsen

beräknat att för år 1874 skulle erfordras:

till Storskiftesverket i Störa Kopparbergs län lika mycket

som år 1873 eller............................................................... R:dr 47,5o0: —

» afvittringsverket i Vesterbottens län lika mycket som år

1873, eller 71,920 R:dr; dock med afdrag af kostnaden

för inlösen af nio officerstält, eller 720 R:dr, således... » 71,200: —

» afvittringsverket i Norrbottens län lika mycket som år

1873, eller ........................................................................... » 51,800: —

såvida icke afvittringsarbetena år 1874 förlädes till länets

lappmarker, samt utgifterna till godo män och handtlangare

derstädes komme att bestridas af kronan allena,

i hvilken händelse dessa utgifter troligen klafve 6,000

R:dr högre än eljest. _.__

Summa R:dr 170,550: —

Till betäckande af detta utgiftsbelopp funnes allenast ett å Riksstatens

sjette Hufvudtitel uppfördt ordinarie anslag »till skiften och afvittringar» å

63,000 R:dr och således skulle ett fyllnadsanslag erfordras å 107,550 R:dr;

men med ledning af en i Statskontoret uppgjord kalkyl och inhemtade upplysningar

från vederbörande Länsstyrelser beräknade Landtmäteri-Styrelsen, att

s. 71 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873. 71

vid 1874 års början skulle finnas eu behållning af 6,512 R:dr, hvadan extra

anslaget för ändamålet skulle kunna begränsas till 101,038 R:dr. Då emellertid

nu icke kunde med säkerhet bestämmas, huruvida afvittringsarbetena år

1874 komme att förläggas till länets lappmarker eller icke, och i förra händelsen

utgifterna till gode män och hantlangare derstädes, i händelse samma

utgifter skulle bestridas af kronan allena, komme att öka hennes kostnader med

omkring 6,000 R:dr, hemställde Landtmäteri-Styrelsen att hos 1873 års Riksdag

måtte äskas till storskiftes- och afvittringsarbetenas fortsättande under år

1874, utöfver ofvanberörda ordinarie anslag, ett extra anslag i jemn! tusental

å R:dr 108,000.

På grund af hvad Landtmäteri-Styrelsen sålunda anfört och då det torde

finnas med statens fördel förenligt, att någon inskränkning af storskiftes- och

afvittringsarbetena inom Kopparbergs, Yesterbottens och Norrbottens län icke

under den närmaste framtiden eger ruin, tillstyrker jag, att Eders Kongl. Näjd

täcktes för skiften och afvittringar hos Riksdagen äska, utöfver det ordinarie

anslaget 63,000 R:dr, på extra stat i jemn! tusental 108,000 R:dr.

9:o. Landtbruks-Ingeniörer och deras biträden.

hinder åberopande af den Landtbruks-Ingeniörerne vid 1865—1866 års

riksdag medgifna och genom nådigt bref den 13 Juli 1866 bekräftade rätt till

gradvis skeende förbättring i löneförmåner, har Landtbruks-Akademiens Förvaltningskomité,

uti skrifvelse af den 15 sistlidne November, hemställt dels att

Landtbruks-Ingeniören Gustaf Westin, som den 12 Februari 1863 antagits

till Landtbruks-Ingeniör samt från och med år 1869 åtnjutit aflöning i andra

lönegraden med 2,000 R:dr och sedermera med nit och skicklighet såsom

Landtbruks-Ingeniör tjenstgjort, måtte från och med år 1874 komma i åtnjutande

af aflöning i tredje lönegraden till belopp af 2,500 R:dr årligen; dels

ock att Landtbruks-Ingeniörerne Axel Carlqvist och Herman Steinmetz, Indika

båda den 31 Januari 1868 antagits till Landtbruks-Ingeniörer samt derefter

städse ådagalagt nit och skicklighet vid utförandet af dem anförtrodde agronomiska

förrättningar, måtte uppflyttas att från och med år 1874 ånjuta aflöning

i andra lönegraden eller till belopp af 2,000 R:dr hvardera.

Enär Landtbruks-Akademiens Förvaltnings-Komité vitsordat, att förbemälde

tre Landtbruks-Ingeniörer allt hittills med nit och skicklighet fullgjort sina

tjensteåligganden, och således omförmälda uppflyttningar i högre lönegrad synas

kunna ifrågakomma för tiden från och med år 1874, tillstyrker jag Eders

Kongl. Näjd att hos Riksdagen begära, att anslaget till »Landtbruks-Ingeniörer

och deras biträden» höjes från nuvarande beloppet 45,950 R:dr till 47,450

R:dr, eller med 1,500 R:dr.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 Bil. N:o 5 a. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

10:o. Befrämjande i allmänhet eif jordbruks- och landtmannanäringar.

Landtbruks-Akademien har uti underdånigt memorial den 15 sistlidne

November anhållit, att följande vid senaste och flere föregående riksdagar beviljade

samt i Akademiens tanke fortfarande, behöfliga extra anslag måtte hos

Riksdagen äskas, nämligen:

a) till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för

husdjur, redskap, maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag

och andra jordbrnksalster ...................................................

b) till prisbelöningar vid täflingsmöten för gödboskap,

smör, ost, fläsk och kött å de orter inom landet, der det kan

finnas tjenligast anställa sådana möten och der Hushållningssällskapen

vilja förena sig om sammanskott af medel till dessa

utställningar ....................................................................................

och c) till Svenska Trädgårdsföreningen, mot enahanda

vilkor som vid föregående riksdagar varit bestämde, nämligen

att Föreningen, så vidt ske kan, verkställer utdelning af fruktträd

och plantor företrädesvis till de folkskolestyrelser, som

derom gorå framställning, och, jemte behörig redovisning för

det erhållna statsbidraget, till Landtbruks-Akademien afgifver

berättelse om antalet af de elever, Indika under året vid inrättningen

njutit undervisning, äfvensom rörande verkställda

utdelningen af fruktträd samt om ökriga föremål för Föreningens

verksamhet.............................................................................

6,000: —

3,000: —

4,500: —

Summa E:dr 13,500: —

Då Landtbruks-Akademien ansett ofvanberörda anslagsbelopp fortfarande

behöfliga och desamma antagligen komma att främja jordbrukets, boskapsskötselns,

mejerihushållningens och trädgårdsodlingens utveckling, hemställer jag,

att Eders Kongl. Näjd täcktes hos Riksdagen begära, att dessa belopp måtte

å extra stat under donna anslagstitel för år 1874 anvisas.

Under donna anslagstitel har jag vidare att anmäla frågan om anskaffande

af medel för fortsättande af de geologiska tender sökningarna.

Dervid anhåller jag, få erinra, att Kongl. Näjd genom Nådigt bref den 12

Maj 1871 medgifvit, att, när i jordbrukets, bergshandtering»-^ eller andra

näringars intresse utförande af speciel geologiska undersökningar, som icke

direkt inginge i den allmänna undersökningens plan, af enskilde, bolag eller

kommuner påkallades, Chefen för Sveriges geologiska undersökning, efter att

hafva

s. 73 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873. 73

hafva i hvarje särskild fall erhållit Chefens för Civil-Departementet samtycke,

finge, så vidt med den ostörda gången af undersökningens arheten vore förenligt,

låta sådana speciela undersökningar genom Geologiska Byråns tjensteman

eller tillfälliga biträden verkställa, med vilkor att de deraf förorsakade

kostnaderna af dem, som undersökningarna påkallat, ersattes och ersättningarna

i Byråns räkenskaper redovisades. I anledning häraf har jag tillåtit bemälde

Chef att mottaga och använda ett anslag, som Fullmäktige i Jernkontoret anvisat

att med 3,000 B:dr årligen under tre år räknade från och med den 1

Juli 1871 utgå för anställande af geologiska undersökningar inom Vermlands,

Yestmanlands och Kopparbergs bergslag.

För utgifterna vid det geologiska undersökningsverket under innevarande

år har Eders Kongl. Näjd den 13 sistlidne December fastställt följande stat:

Aflöningar:

Chefen för Sveriges Geologiska undersökning, årslön... 5,500: —

En Geolog, hvilken, jemlik! Kongl. brefvet den 6 nästlidne

December, från och med den 1 instundande

April eger åtnjuta ett års tjenstledighet, hvarunder

han enligt egen begäran ej kommer att uppbära

någon aflöning, eger åt årslönen 2,500 R:dr upp
-

bära endast första qvartalet med ........................... 625: —

4 Geologer: årslöner å 2,500 B:dr................................. 10,000: —

1 biträdande Geolog, årslön ............................................. 2,500: —

1 biträdande Geolog och Palseontolog, hvilken, jemlik!

Kongl. brefvet den 9 sistlidne Augusti under den

tid af innevarande år, han förestår ett Professorsembete

vid hopsala Universitet, eller Januari—Maj

månader, blott åtnjuter half lön, eger sålunda att

af hela årslönen 1,500 B:dr uppbära endast ...... 1,187: so.

1 biträdande Geolog, hvilken ej kommer att inträda i

tjenstgöring förr än vid nästkommande April månads

ingång, eger sålunda af årslönen 1,000 Rall-,

uppbära endast............................................................ 750: —

Aktuarie» och Nivellören, årslön .................................... 2,500: —

Kemisten » .................................... 1,200: —

Fäktmästare n » .................................... 600: —

Särskild! arfvode till biträde åt Chefen vid utöfvande!

af kontrollen öfver arbetena: under årets första

Transport 24,862: so.

Bill. till Riksd. Prof. 1873. 1 Samt. 1 Afd.

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74 Bil. No 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873.

Transport 24,862: so.

qvartal efter 1,000 R:dr för år räknadt och under

de tre senare qvartalen, jemlikt Kongl. brefvet

den 6 nästlidne December, efter 500 R:dr för år

räknadt........................................................................

forpenningar och extra ersättningar för öfverarbeten,

jemlikt Kongl. brefvet den 11 November 1870,

förslagsvis.....................................................................

Godtgörelse till tillfälliga biträden under vintern, jemlikt

Kongl. brefvet den 16 April 1870, förslagsvis

Arfvoden, utöfver rese- och traktamentsersättningar, till

de mera öfvade och skicklige bland de tillfälliga

biträdena vid sommararbetena, jemlikt Kongl.

brefvet den 12 Maj 1871, förslagsvis ..................

625: —

1,000: —

2,000: —

2M0: — 30,487:

so.

Utgifter för arbetena på fältet:

Rese- och traktamentsersättningar: till Chefen efter femte klassen i

gällande resereglemente, Chefens biträde efter sjette klassen,

tre geologer, en biträdande geolog och en nivellör efter sjunde

klassen, tre biträdande geologer, en mineralog och tio tillfälliga

biträden vid sommararbetena efter åttonde klassen, förslagsvis

........................................................................ 18,000: —

Inköp och reparationer af undersökningsinventarier, inköp,

kopiering och uppfodring af rekognoscerings
kartor

in. m., förslagsvis .......................................... 500: — 18,500: —

Byrå-Afdélningen:

Inköp och reparationer af inventarier, rit- och skrifmaterialier,

(Kriga förbrukningsartiklar in. in., förslagsvis.............................

1,000: —

Laboratorium:

Inköp och reparationer af inventarier, kemiska reagentier, gasförbrukning

in. m., förslagsvis...........................................................

1,200: —

Museum:

Inköp och reparationer af inventarier, frakter för samlingar, m. in.,

förslagsvis ... .....................................................................................

700: —

Transport 51,887: so.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj tis Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873. 75

Biblioteket:

Transport 51,887: 50.

Inköp och inbindning af böcker, omkostnader för utbytet med utlandet

in. m., förslagsvis ............................................................... 700: —

Kart- och Boktrycket:

Tryckning af geologiska kartbladen »Segersjö,» »Arsta,» »Nynäs,

» »Trosa» och »Björksund» med beskrifningar, förslagsvis

................................................................................. 8,200: —

Tryckning af geologiska och geologisk-agronomiska

kartor öfver Skottorp och Dömestorp i Halland

samt Tosterup i Skåne, förslagsvis ........................ 1,800: —

Tryckning af monografier och diverse smärre uppsatser,

förslagsvis............................................................ 1,500: — f,qq.

Värmeledningen, Ved och Vatten:

Omkostnader, förslagsvis.....................................................

1,400: —

'' Diverse utgifter:

Lokalernas rengöring m. in., förslagsvis............................................... 200: —-

Oförutsedda utgifter:

Förslagsvis ............................................................................................. 1,812: so.

Runt R:dr 67,500: —

För bestridande af dessa utgifter äro att tillgå:

l:o. det för innevarande år anvisade extra ordinäre anslag 58,000 R:dr;

2:o. inflytande medel för försålda kartor, uppgående enligt gjord beräkning till

1,000 R:dr; 3:o. behållning från år 1872 beräknad att ej understiga 5,500

R:dr; samt 4:o förenänmda anslag från Jernkontoret för år 1873 3,000 R:dr,

eller tillhopa 67,500 R:dr, motsvarande utgifterna för det geologiska undersökningsverket

under samma år enligt förenämnda stat.

Uti underdånig skrifvelse den 30 November nästlidna år har Chefen för

Sveriges geologiska undersökning, med bifogande af en öfversigtskarta, utvisande

undersökningens och karttryckets nuvarande ståndpunkt, dels lemna! redogörelse

för hvad under nästlidna år åtgjorts äfvensom för den vid de geologiska arbetena

anställda personal, dels ock, med ledning af den under de senare åren

vunna erfarenhet, afgifvit, ett summariskt förslag till utgiftsstat för Sveriges

geologiska undersökning under år 1874.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76 Bd. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

Uti förenämnda redogörelse öfver arbetenas fortgång under år 1872

anföres: att undersökningar i den vanliga skalan 1: 50,000 fortgått i Stockholms,

Södermanlands, Örebro, Malmöhus och Christianstads län, inom

hvilka trakter tillsammans 17,37 qvadratmil blifvit kartlagde, så att det

från undersökningens början i nämnda skala bearbetade området nu utgjorde

334 qvadratmil; — att, sedan under den 12 April 1872 nådig

tillåtelse lemnats att på försök upprätta en geologisk konceptkarta i skalan

1 :100,000, afsedcl att för utgifning reduceras till 1:200,000, de för detta

ändamål erforderliga undersökningar företagits i södra delen af Kronobergs

län samt angränsande delar af Blekinge och Christianstads län, hvarunder

blifvit geologiskt kartlagdt det område, som tinnes upptaget å bladet

»Huseby» af Topografiska kårens karta i skalan 1:100,000, och hvilket

område utgjorde omkring 23 qvadratmil; att, då en karta i donna mindre

skala sannolikt skulle blifva tillfyllestgörande för de delar af landet, hvilka

i geologiskt afseende vore af samma enformiga beskaffenhet, som sistnämnde

trakt, kunde, genom användande af donna skala, för framtiden

emotses en betydlig besparing af tid och kostnader; att för ofvannämnda

från Jernkontoret anvisade anslag under år 1872 blifvit utförda geognostiska

undersökningar inom Kora och Filipstads bergslag; att, utom omförmälda

i detalj gående undersökningar, åtskilliga öfversigtsresor i likhet

med hvad som skott föregående år företagits dels för utredande af vissa

särskilda geologiska frågor och dels för vinnande af nödig förkunskap om

traktör, som ännu ej varit föremål för en utförlig geologisk kartläggning;

att sedan tre kartor i skalan 1:50,000 under år 1872 lemna! pressen,

fyratioåtta kartor i donna skala vore från geologiska byrån utgifna; samt

att, utom några smärre uppsatser, offentliggjorts dels en större monografi:

»Beskrifning öfver Skånes stenkolsförande formation» med tillhörande

öfversigtskarta och plancher, dels ock en beskrifning öfver en ny,

för geologiska kartor synnerligen passande metod för färgtryck.

Uti förenämnda förslag till stat hafva utgifterna för de geologiska

undersökningarnas fortsättande under nästkommande år 1874 blifvit be
-

räknade till 63,000 Riksdaler,

deraf för aflöningar........................................................................ R:dr 32,200,

» arbeten å fältet...................................................... » 17,300,

» byrå-afdelningen............................................................. » 600,

» laboratorium..................................................................... » 700,

» museum........................................................................... » 700,

» biblioteket.......................................................................... » 800,

» kart- och boktrycket...................................................... » 9,000,

Transport 61,300.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 ce. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prof. N:o 1, t.m Statsverket 1873. 77

Transport 61,300,

för värmeledning, ved och vatten................................................ R:dr 1,500,

» diverse utgifter............................................................................. >> 200,

R,:mt R:dr 63,000.

Då emellertid i detta förslag äfven inginge utgifter för de undersökningar

af bergslagerna, som bekostades af Jernkontoret, med ett belopp

af 3,000 Riksdaler, och då vid pass 2,000 Riksdaler antagligen komme

att genom försäljning af kartor och beskrifningar under år 1874 till undersökningsverket

inflyta, har Chefen ansett, att endast 58,000 Riksdaler nu

behöfde hos Riksdagen äskas.

Vid sådant förhållande får jag i underdånighet hemställa, att Eders

Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att för fortsättande under år 1874

af de geologiska undersökningarna bevilja ett extra anslag till enahanda

belopp som för innevarande år eller 58,000 Riksdaler.

11. Hästcifvelns förbättrande.

Sedan de af Kongl. Maj:t under den 12 September 1868 i nåder förordnade

Komiterade, till fullgörande af dem lemnadt uppdrag att utarbeta

förslag till stuteriväsendets ändamålsenliga ordnande, den 17 December

1869 i ämnet afgifvit betänkande, samt vederbörande blifvit deröfver

hörde, har Eders Kongl. Maj:t, genom nådigt bref den 1 sistlidne November

till Chefen för Stuteri-Öfverstyrelsen, jemte stadgande af tillägg

och ändringar i den af Kongl. Maj:t den 18 Maj 1837 för Stuteri-Öfverstyrelsen

utfärdade instruktion, fastställt »plan för anordnande af statens

stuterier och dermed sammanhängande inrättningar för inhemska hästafvelns

befrämjande». Donna plan innehåller, bland annat, följande grundbestämmelser,

nemligen:

att af de tre nu befintliga, staten tillhöriga stuterier vid Ottenby,

Flyinge och Strömsholm skall

a) det vid Ottenby fortfarande bibehållas såsom stamstuteri (pépiniére)

med hufvudsaklig uppgift att uppdraga och vidmakthålla en i möjligaste

måtto ädel afvel; men derjemte innefatta eu mindre depot af hingstar

eller landtbeskällare till antal, som erfordras för fyllande af behofvet inom

det landtbeskällare-område, hvithet kommer att förläggas under nämnda

depot;

b) det vid Flyinge hufvudsakligen verka såsom hingst- eller landtbeskällare-depot

med så fulltalig uppsättning, som stuteriets tillgångar

medgifva, men tillsvidare jemväl såsom stuteri, innefattande ett mindre

antal stam- och afvelsdjur af ädelt slag; samt

s. 78 Kontrollera mot PDF

78 Bil. N:o 5 a. till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

c) det vid Strömsholm i utstakad ordning öfvergå till uteslutande liingsteller

landtbeskällaredepot med beskällare för alla gagnsbruk;

att för tillämpning af landtbeskällare-systemet samt nödig tillsyn deröfver

och noggrant iakttagande af de resultat, som deraf härflyta, hela riket skall

indelas i tre landtbeskällare-områden, hvardera stäldt under uppsigt af Chefen

för den depot, hvarifrån området förses med hingstar, nemligen,

Första området, omfattande Öland och Kalmar län, med beskällare från

Ottenby;

Andra området, bestående af landskapen Skåne, Halland och Blekinge

samt Kronobergs och Jönköpings län, med beskällare från Flyinge; samt

Tredje, området, omfattande hela det ufriga Sverige, med beskällare från

Strömsholm; dock att det är Chefen för Stuteriöfverstyrelsen obetaget att utan

hinder af sålunda gjord indelning låta, derest omständigheterna i särskilda fall

dertill föranleda, hingstar utföras till tjenstgöring jemväl utom området för den

depot, hvartill de höra;

att de medel, hvilka vid stuteri eller hingstdepot erhållas genom försäljning

af öfvertaliga eller till afvel otjenligt hästar och af öfverflödigt foder

äfvensom genom besparade aflöningar till följd af hästantalets minskande, böra,

i den mån sådant kali ske, användas till inköp af de afvelsdjur och landthushållare,

som skola för stuteriets eller depotens räkning anskaffas, för hvilket

ändamål Chefen för Stuteriöfverstyrelsen eger låta dessa medel särskild! förvaltas

och bokföras;

att såsom hufvudsaklig stam vid stuterierna bör, i den mån tillgångarne

sådant medgifva, den Engelska fullblodsracen insättas och sedermera, till undvikande

af för nära slägtskapsafvel, i full friskhet bibehållas genom inköp af

hingstar från utlandet i den mån sådant kräfves af behofvet och tillstädjes af

uppkommande besparingar och det särskilda remonteringsanslag, som kan varda

af Riksdagen beviljadt, hvaremellertid vid stuterierna icke skola underhållas

andra afvelsdjur än sådana, som äro af ren rac-e eller i allmänhet af ädelt

slag eller af utmärkta så väl individuella som afvelsegenskaper;

att tillsvidare skola underhållas: vid Ottenby stuteri dels omkring 40

moderston och 6 stam- eller stuteribeskällare jemte der uppväxande föl och

unghästar dels och 6 hingstar att tjenstgöra såsom landtbeskällare inom det

under stuteriet lagda område; vid Flyinge stuteri omkring 20 moderston och

40 hingstar, af hvilka senare skola till stuteriafvel och betäckning på stället

af enskildas sten användas så många, som kunna anses dertill erforderliga, och

de öfriga utföras till tjenstgöring såsom landtbeskällare inom det till stuteriet

hörande område; samt vid Strömsholms stuteri, sedan detsamma öfvergått till

uteslutande hingstdepot, ungefärligen 80 fullgoda hingstar, afsedda till land!-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket, 1873. 79

heskällare och tillhörande de särskilda slag, som för sådant ändamål äro behöfliga

och lämpliga.

Genom ofvan åberopade nådiga bref den 1 sistlidne November har Eders

Kongl. Maj:t vidare förklarat den enskilda hingsthållningen, hästafvel!! och

hästuppfödningen kraftigast uppmuntras och befordras genom prisbelöningar

samt förty besluta, att ett i möjligaste måtto omfattande system för utdelande

af dylika belöningar skall, så snart ske kan, införas med syftemål att dels för

den enskilde underlätta anskaffandet och underhållandet af göda afvelsdjur dels

för allmänheten utmärka de prisbelönade hästarne såsom framstående och lämplige

att till afvel användas, dels ock slutligen antyda, att de hästar, för hvilka

någon belöning icke utdelas, äro till afvel mindre tjenlig!; än de prisbelönade;

att utdelande af prisbelöningar skall taga sin början, när särskild! anslag för

sådant ändamål af Riksdagen beviljats eller ock i den mån tillgångar dertill

må kunna beredas genom de till följd af stuteriernas förändrade organisation

och minskning i derför erforderliga utgifter uppkommande besparingar å de

för närvarande till hästafvelns förbättrande anslag!!e, under Stuteriöfverstyrelsens

förvaltning ställda medel och inkomster; samt att det skall åligga Stuteriöfverstyrelsen

att, när dessa besparingar finnas uppgå till så stort ärligt belopp,

att dermed kan i någon väsendtlig mån befrämjas det med dylika belöningar

åsyftade ändamål, derom hos Eders Kongl. Maj.t gorå underdånig anmälan;

i sammanhang med hvithet beslut Eders Kongl. Maj:t, jemte befallning

till Stuteriöfverstyrelsen att uppgöra och Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning

underställa förslag till de reglementarisk^ föreskrifter, som vid en blifvande

tillämpning af det beslutade systemet af prisbelöningar kunna erfordras, tillika

fastställt de hufvudsakliga grunder, Indika vid anordnandet af detta system

skola lända till efterrättelse.

Under åberopande af bestämmelserna i omförmälda nådiga bref har Stuteriöfverstyrelsen,

uti underdånigt memorial af den 30 sistlidne November,

anfört, att gällande riksstat väl upptog!;, såsom anslag till hästafvelns förbättrande,

eu penningesumma af 49,545 R:dr, men att deruti inginge dels 1,050

R:dr, Indika utanordnades till hingstpremier i Christianstads och Malmöhus län,

dels 5,340 R:dr, utgörande ersättning såväl för lösen af de till Kronan indragna

räntedagsverken, som ock för de tillförene uti Riksstaden icke upptagna

s. k. Hofveridagsverken till Flyinge kungsgård; dels ock 16,000 R:dr, utgörande

ersättning för lösen af de till Strömsholms stuteri tillförene anslagna,

men sedermera indragna dagsverken; hvadan, om man undantoge de till stuterierna

anslagne jordegendomar, från Indika dock Kungsurs kungsladugård blifva

skiljd och för statens räkning utarrenderad, det kontanta belopp, hvarmed

staten bidroge till befrämjande af stuteriväsendet i riket, egentligen utgjorde

endast 27,155 R:dr. Oaktadt detta statsbidrag vore obetydligt i jemförelse

s. 80 Kontrollera mot PDF

80 Bil. No o a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873.

med de uppoffringar, andra länder finge vidkännas för vidmakthållande och

förbättrande af hästafvel, lika vigtig för näringarna som för försvarsväsendet,

hade likväl, enligt hvad Stuteriöfverstyrelsen ansåge obestridligt, landets hästafvel

gått betydligt framåt, hvithet bestyrktes af den störa hästutförsel, som

under senare åren egt rum. Att emellertid de besparingar, som å förenämnda

statsanslag möjligen kunde göras, icke försloge till anskaffande af dugliga afvelsam’

utaf Engelskt fullblod, insåges lätteligen af en hvar, som kände de

höga pris, sådana djur betingade. Också hade tid efter annan särskilda anslag

beviljats till inköp af adla afvelsdjur, hvithet sednast egde rum år 1860.

Då anvisades 50.000 R:dr och inköptes Engelska fullblodshingsten Winton,

hvilken hingst ännu utgjorde stuteriernas ende stambeskällare af Engelskt fullblod.

enär, i saknad af utmärktare fullblods-moderston, någon konstant race

med mera framstående egenskaper icke kunnat frambringas. Efter sistnämnda

tid hade Stuteriöfverstyrelsen vid inköp af erforderliga afvelsdjur varit inskränkt

till sina tillfälliga besparingar, hvilka likväl icke tätt uteslutande härtill

användas, utan äfven måst anlitas till bestridande åt kostnaderna för uppförande

af nödiga stallbyggnader vid Strömsholm, sedan 1867 års riksdag,

under hänvisning till förenämnda besparingar, vägrat att anvisa de af Kongl.

Näjd för uppförande af berörda byggnader äskade medel. Derigenom, äfvensom

till följd af hora år inträffad missväxt vid Ottenby, hade också vid 1869

års slut uppstått en brist af 17.810 tvär 67 öre. Emellertid hade, oaktadt

detta förhållande och de ökade utgifter, som till följd af den vid Ottenby hösten

år 1870 inträffade eldsvåda förorsakats genom stuterihästarnes förflyttning

från Ottenby och deras utfodring på främmande ställen, det gynnsamma resultat

vunnits, att, sedan samtliga nedbrända byggnader vid Ottenby blifvit af

nya materialier åter uppförda och dessutom eu behöflig smedja derstädes uppbyggd,

allt utan att särskild! anslag dertill behof! begäras, den skuld, hvari

stuteriväsendet häftat, blifvit till fullo betald, så vidt af de för år 1872 icke

afslutade räkenskaperna kunde synas.

Genom stuteriets vid Strömsholm förändring till uteslutande hingstdepot

med ökadt antal landtbeskällare komme naturligtvis inkomsterna derstädes att

minskas med det belopp, försäljningen af unghästar dittills årligen inbragt och

som år 1872 i anseende till de höga prisen å hästar uppgått till 15,580 R:dr

för 24 äldre och yngre hästar, men hvithet belopp i medeltal kunde beräknas

till åtminstone 12,500 B:dr om året. Lika naturligt vore det ock, att utgifterna

måste ökas genom uppköp af framstående, inom landet befintliga afvelsdjur

dels för att komplettera det till 80 ökade antalet hingstar, dels och

för dessa 80 hingstars omsättning med minst 10 årligen, hvilket sannolikt

föranledde till en ökad utgift af 10,000 R:dr om året. Dertill komme ytterligare
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kong!.. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873. 81

ligare den betydligt ökade kostnad, som måste uppstå genom kringförandet af

dubbelt så mänga landtbeskällare som förut, enär, med bibehållande af nuvarande

låga betäckningsafgifter, kostnaderna för liingstkringföringen icke på

långt när kunde med dessa utgifter godtgöras.

Samtliga dessa utgifter kunde endast ofullständigt betackas dels med det

arrende-belopp, som kunde betingas för de beteshagar vid Strömsholm, Indika

nu brukades för stuteriets rakning, men efter genomförd reorganisation blefve

för detsamma obehöflig;), och dels medelst försäljning af det öfverloppsfoder,

som framdeles uppkomme genom hästantalets förminskande och genom indragning

af åtskilliga öfverflödiga ansedda tjänstebefattningar. En sådan indragning

kunde likväl endast ske småningom i män af tjensteinnehafvarnes afgång,

hvaremot eu förändrad lönereglering redan vore af behof v et högt påkallad,

sedan alla varuvärden och arbetslöner efter den tid, då nu gällande aflöningsstater

fastställdes, undergått sådana förändringar, att Stutericheferna endast med

stor svårighet kunde erhålla erforderlig tjenstepersonal.

Efter att hafva med anförda exempel sökt ådagalägga, att den af förrbemälde

IComiterade gjorda beräkning åt stuteriernas inkomst- och utgiftsstater

företedde åtskilliga felaktigheter och oegentlighet^-, samt att derföre de åt dem

uppställda kalkyler icke kunde tjena till ledning för beräknandet af stuteriernas

afkastning och underhållskostnader, har Stuteriöfverstyrelsen vidare anfört, att.

sedan Eders Kongl. Maj:t i nåder föreskrifvit, att vid stuterierna hästförädlingsämnet

hufvudsakligast borde bedrifvas med Engelskt fullblod, det endast återstode

att bestämma det slag af hingstar, hvarmed depoterna borde besättas

för jordbrukets och näringarnas behof. 1 sådant afseende och ehuru uppdragandet

af dylika afvelsdjur hufvudsakligast herde tillkomma den enskilda omtanka^

ansåge Stuteriöfverstyrelsen den inhemska Svenska hästen med sin uthållighet,

oömhet och lättfoddhet vara den. som företrädesvis egde de för klimatet

och jordbrukets behof erforderliga egenskaper, blott den erhölle den

ytterligare styrka, utbildning och storlek, hvartill lian af naturen vore danad,

men som han till följd af svält och arbete i yngre åren samt för tidig parning

vanligen icke ernådde. Eör att erhålla den kraft och uthållighet, som i

främsta rummet hos arbetshästen erfordrades, borde man således framför alla

andra hästslag skänka företräde åt landets inhemska hästafvel, fortplantad med

Norska hingstar, som, ehuru de genom fjvilla:tet blifvit större och kraftigare,

likväl ursprungligen vore af samma racc och Indika genom starkare begär och

senigare basar vore mera tjenlig^ till draghästar.

På grund af hvad sålunda blifvit anför dt och med afseende dels a den

nytta, ett utvidgadt landtbeskälleri jemte utdelande af pris belöningar Lomme

att tillskynda hästafvel)!., dels derå, att hästkulturen i hög grad inverkade på

allmänt och enskild! välstånd och att det statsanslag, som kunde varda till

Bill. till Riksd. Prat. 1873. 1 Sand. 1 A/d 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82 Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

dess förkofran anvisadt, otvifvelaktigt klofve det mest produktiva kapital, som

kunde sättas i omlopp, dels ock slutligen derå, att för befrämjande af förenämnda

syftemål några besparingar å det till hästafvel^ förbättrande utgående

inskränkta statsanslag ännu mindre än förr kunde vara att för den närmaste

framtiden emotse, bär Stuteriöfverstyrelsen föreslagit ej mindre, att ett anslag

för eu gång af minst 50,000 R:dr måtte beviljas till uppköpande så val af

hingstar och ston utaf Engelskt fullblod för att tjena till stam vid Ottenby

och Flyinge stuterier, som ock af ett antal Norska hingstar för att användas

såsom landtbeskällare och sålunda bereda jord- och bergsbruket ett starkt och

uthålligt hästslag, än äfven att ett ärligt statsanslag af 35.000 R:dr måtte anvisas

för att användas till prisbelöningar i ändamål att dymedelst främja utvecklingen

af den enskilda hästafvel!!.

Beträffande den af förrbemälde Komiterade väckta fråga om den enskilda

adla hästafvelns uppmuntran genom ett ärligt anslag af 3,000 R:dr att användas

till två eller tre kapplöpningspris vid täflan emellan sådana hästar, som

kunde inverka på landets hästafvel, har Stuteriöfverstyrelsen, till följd af Eders

Kongl. Maj:ts i nådiga bref vet den 1 sistlidne November gifna befallning, jemväl

meddelat utlåtande och dervid uttalat den åsigt, att kapplöpningar, rätt

ordnade, vore såsom profvande hästens kraft, snabbhet och uthållighet af stor

vigt för hästafvel!!, i ty att de lemnade en säker anvisning på de ämnen, som

borde till afvelns fortplantande begagnas, dock endast under förutsättning att

löpningen utgjorde ett verkligt prof på hästens förenade kraftuthållighet och

snabbhet vid fullt utvecklad ålder. Blefve deremot donna löpning endast en

ensidig pröfning af hästens snabbhet på kortare afstånd, inöfvad vid en ålder,

då hvarken benbyggnad eller muskulatur ännu vunnit konsistens, kunde af

dylika löpningar någon nytta för hästafvel!! icke vara att förvänta. De nyligen

i Sverige åter införda kapplöpningarna lemnade i förutnämnda afseende

mycket öfrigt att önska, enär man, så länge dessa täflingar endast hade prisvinnandet

till syftemål, föga bekymrade sig derom, att de i täflingarna deltagande

hästarne vore passande afvelsdjur. Stuteriöfverstyrelsen hölle således

för sin del före, att innan landets hästafvel uppnått den grad af förädling,

som erfordrades för att kapplöpningarna skulle på något väsendtligt sätt inverka

på hästkulturen och innan nyttan och behofvet af dessa löpningar blifvit

mera allmänt insedda och erkända, desamma icke bonde af staten understödjas.

Till åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts, jemväl i nådiga brefvet den 1

sistlidne November, Stuteriöfverstyrelsen gifna befallning att taga i öfvervägande

och till Eders Kongl. Näjd, så fort sig gorå läte, inkomma med underdånigt

utlåtande, om och i hvilken utsträckning den till Ottenby stuteri, anslagna jordegendom

lämpligen kunde och borde för stuteriets räkning utarrenderas, har

slutligen Stuteriöfverstyrelsen, uti omförmälda memorial, afgifvit infordradt utlåtande

samt med afseende dels derå, att eu Stuterichef icke alltid kunde ega

s. 83 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1873. 83

erforderliga insigter i jordbrukets skötande efter rationella grunder, dels på

ovissheten om stuteriets ekonomiska ställning, enär inkomsterna såsom beroende

af årsväxt, vexlande arbetslöner in. m. icke kunde på förhand beräknas, dels

derå, att, enär det ansetts med statens fördel bäst öfverensstämma att utarrendera

jorden vid Strömsholm och Flyinge, samma skäl jemväl torde förefinnas

för utarrendering af den till Ottenby stuteri anslagna jordegendom, dels ock

derå, att Riksdagens Revisorer vid granskning af Ottenby räkenskaper anmärkt

olämpligheten deraf, att räkenskaperna för stuteriet och jordegendomen

inginge i hvarandra, hvarigenom kostnadsberäkning för hvarje af dem särskilt

omöjliggjordes i underdånighet tillstyrkt utarrendering för stuteriets räkning af

den mark vid Ottenby, som icke för stuteriets eget behof erfordrades, och förmält

sig skola så snart förslag till utarrendering af nämnda mark hunnit uppgöras,

underställa detsamma Eders Kongl. Maj ds nådiga pröfning.

I sammanhang med Stuteriöfverstyrelsens ofvan om förmälda memorial får

jag i underdånighet anmäla ett af Komiterade för stuteriväsendets ordnande

väckt förslag, att Chefen för Stuteriöfverstyrelsen, hvilken för närvarande icke

uppbär någon lön, utan endast, jemlik! nådiga brefven den 17 Juli 1843, den

16 November 1847 och den 23 Februari 1858, ersättning för hyra af embetslokal

och för expenser med tillsammans 600 R:dr, måtte erhålla eu årlig

lön af 2,000 R:dr, äfvensom att Sekreteraren vid nämnda Styrelse, hvars arfvode

uti den genom nådiga brefvet den 23 Februari 1858 fastställda stat är

upptaget till 1,000 R:dr, måtte få detta arfvode förhöjdt till 1,500 R:dr.

Efter att hafva sålunda redogjort för de framställningar, hvdka kunna

föranleda till begäran af förhöjda eller nya anslag under förevarande anslagstitel

får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kong]. Näjd, som, sedan

Stuteriöfverstyrelsens förslag till utarrendering af Ottenby kungsgård inkommit,

lärer låta frågan derom sig till slutligt afgörande föredragas, måtte, med afseende

å hvad Stuteriöfverstyrelsen rörande de föreslagna kapplöpningsprisen

anfört, icke för närvarande finna skål att för samma ändamål af Riksdagen

äska medel.

Deremot anser jag det af förrbemälde Komiterade väckta förslag om tilldelande

af lön åt Chefen för Stuteriöfverstyrelsen och höjande af det Sekreteraren

vid nämnda Styrelse tillkommande arfvode förtjena det största behjertande.

Hvad särskild! angår Chefen, synes det nu vara tid att öfvergifva den

hittills rådande uppfattningen, att hans embete endast är en hederspost, hvarför

innehafvare!! endast bör åtnjuta godtgörelse för resekostnader och andra

expenser. De vigtiga och mångfaldiga göromål, hvilka enligt gällande Instruktion

för Stuteriöfverstyrelsen redan nu åligga Chefen och Sekreteraren,

komma att, till följd af den utaf Eders Kongl. Näjd beslutade reorganisa
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84 Bil. No 5 a. till Kong!.. Maj:ts Nåd. Prop. No /, om Statsverket 1873.

tionen af stuteriväsendet och dermed sammanhängande inrättningar, erhålla en

högst betydlig tillökning. Med afseende så väl derå som å det ansvar, bemälde

Embetsman enligt bestämmelserna i 15 § af åberopade Instruktion äro

underkastade, finner jag den föreslagna lönen af 2,000 B:dr åt Chefen och

förhöjningen med 500 R:dr i Sekreterarens arfvode ingalunda vara för högt

tilltagna och tvekar derföre så mycket mindre att förorda ett sådant löneanslag

utöfver den nu varande hyres- och expensersättningen samt eu sådan

arfvodestörhöjning, som de till hästafvelns förbättrande anslagna medel och

tillgångar med visshet kunna antagas medgifva, att till utgående derifrån för

ifrågavarande ändamål från och med 1874 ntanordnas sammanräknade erforderliga

beloppet 2,500 R:dr.

Vidkommande derefter frågan om anslag dels till inköp af afvelsdjur och

dels till åvägabringande af prisbelöningar, så håller jag, lika med Stuteriöfverstyrelsen,

före, att derför erforderliga medel icke kunna förväntas blifva

under den närmaste framtiden åvägabragta genom besparingar i stuteriernas

utgifter. Behofvet att tidtals för stuterierna anskaffa nya afvelsdjur är af sakkunnige

er kärr dt och later icke afvisa srg. Om nemligen parning emellan nära

befryndade djur alltjemt förtsättes, skall, bland andra skadliga verkningar, äfven

inträda den, atl, der anledning till samma fel hos de parade förefinnes,

liv riket hos närbeslägtade ofta är fallet, dessa fel hos afkomma!! ytterligare utvecklas

och slutligen sa rotfastas, att felen antaga konstant natur och gorå

ideell otjenlig att till afvel användas. Omtanka!! att förebygga en sådan skadlig

följd af länge fortsätta slägtparniugar bjuder att uppfriska stuteriafveln genom

främmande blod. Sker icke detta, skola de framsteg, stuterierna och hästaiveln

onekligen gjort, förr eller senare tillintetgöras. Afseende å jordbrukets

och näringarnas bästa påkallan äfven ett skyndsamt anskaffande af hingstar

lämplige och tjenlig att användas såsom landtbeskällare.

Om det måste antagas, att uppkommande besparingar å stuteriernas utgi

testator icke inom deri närmaste framtiden lemna full tillgång att förse stuterier

och landtbeskällaredepoter med göda afvelsdjur, kärr än mindre förväntas,

att de medel, som erfordras för införande af det s. k. premieringssystemet,

skola erhållas genom förenämnda besparingar. Komiterade, hvilkas

åsigter och förslag vid deri beslutade reorganisationen af stuteri väsendet i väsendtlig

mån vunnit tillämpning, uppgifva sjelfve såsom sannolikt, att flera år

komma att förflyta, innan nämnda reorganisation kan genomföras. Att em ellertid

till en obestämd framtid uppskjuta införandet af ifrågavarande system, om

hvars välgörande inflytande på befrämjandet och utvecklingen af ett lands enskilda

hästafvel utrikes vunnen erfarenhet bär ojäfviga vittnesbörd och alla,

som i frågan sig yttrat, äro fullkomligt ense, synes mig icke nyttigt och lämpligt.

1 vårtöra förefaller det mig, som borde man samtidigt med påbörjandet

af deri beslutade reorganisationen af stuteriväsendet skrida till införande af

s. 85 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o om Statsverket 1813. 85

prisbelöningar, på det att det stöd, som landets hästafvel från stamstuterierna

hittills hemta!, men nu småningom, i den män stuteriernas verksamhet inställes

eller förminskas, kommer att sakna, måtte varda ersatt genom verkningarna af

dylika belöningar. De, som med afseende å dessa vilja egna sig åt uppfödande

af hästar, måste, så vida de med någon trygghet skola skota sådan

näring, vara förvissade, att de afsedda belöningarna, så länge de för vinnande

deraf stadgade vilkor uppfyllas, också komma dem till del. Eu sådan visshet

beredes icke, om systemets hela tillvaro grundas på mer eller mindre tillfälliga

besparingar i eu bestående institutions utgifter. .Deri kan endast åstadkommas

genom ett en gång för alla anvisadt fast anslag, om hvars nedsättning

fråga först dä kan uppstå, när motsvarande besparingar af stadigvarande art

äro vunna. I fråga om beloppet af ett dylikt särskild! anslag, hvars åskande

hos Riksdagen sä val eu Ledamot i förrbemälda komité, som ock Eders Kong!.

Maj:ts Landtbruksakademi varmt förordat, torde de af Komiterade gjorda beräkningar,

Indika och lagts till grund för Eders Kong!. Maj:ts beslut den 1

sistlidne November, förtjena fullt vitsord. Enligt dessa beräkningar erfordras

såsom bidrag från Statens sida till prisbelöningar och deraf härflytande kostnader

ett belopp af 35,000 Rulr eller hvad Stuteriöfverstyrelsen för ifrågavarande

ändamål föreslagit.

På grund af hvad jag sålunda anfört råder jag i underdånighet, att Eders

Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

a) att medgifva, att från och med år 1874 och framgent må af de till

hästafvelns förbättrande anslagna medel och tillgångar årligen utgå, såsom lön

åt Chefen för Stuteriöfverstyrelsen 2,000 R:dr utöfver den nuvarande hyresoeh

expensersättningen och såsom förhöjning i det Sekreteraren vid nämnda

Styrelse för närvarande med 1,000 R:dr tillkommande arfvode 500 R:dr eller

tillsammans 2,500 R:ar;

b) att å extra stat för år 1874 anvisa ett belopp af 50,000 B:dr att

användas till inköp af afvclsdjur vid stuterierna och landtbeskällaredepoterne;

c) att för införande af prisbelöningar för hästar höja det nu varande ordinarie

anslaget till hästafvelns förbättrande med 35,000 Rulr, att såsom reservationsanslag

användas uteslutande till bestridande af dylika belöningar och

deraf härflytande kostnader.

12:o. Undervisningsanstalter jäv bergsbruk och slöjder.

Ä. Lägra bergsskolorna i FUipstad och Falun med dertill hörande afdelmngsskolor

för arbetsförmän inom bergshandteringen.

Uti underdånig skrift den 22 November 1871 hafva, å Bruks-Societetens

vägnar, Fullmäktig'', i Jernkis:.bref dels förmält, bland annat, att det vid 1818

s. 86 Kontrollera mot PDF

86 Bil. N:o 5 a. till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om, Statsverket 1873.

års Riksdag åt Jernkontoret till belopp af 600,000 R:dr B:ko, eller 900,000

B:dr Kant, och mot ränta af tre procent beviljade kreditiv, vid hvars åtnjutande

vant fästädt det v ilkoret, att den vinst, som uppkommit genom skilnaden emellan

nämnda ränta och den högre utlåningsränta, som konmie Kontoret till godo,

skulle, sedan uppgifna förvaltningskostnader bestridts, användas till bergshandteringens

framgång och förkofran genom anställande af rön och försök in. in.,

som med detta ändamål egde gemenskap, — bli!vit, efter det år 1866 kredit!

v rantar förhöjts från tre till fyra procent, samt vid 1869 års Riksdag kreditivets

belopp nedsatts till 750,000 R:dr, med 1870 års utgång helt och hållet

indraget, i följd hvaraf och dä härigenom en betydlig inkomst, uppgående

för åren 1856—1865 i ärligt medeltal till ett bruttobelopp af 17,613 R:dr

56 öre, för Kontoret upphört, Bruks-Soeieteten, som det oaktadt icke ifrågasatte

att erhålla något understöd af Statsmedel för bekostande af berörda, alltjemt

och fortfarande bchödiga rön och försök, likväl ansåge påkalla^ att gorå

underdånig framställning om Jernkontorets befriande från åtskilliga utgifter, som

Kontoret för narrande finge vidkännas, ehuru de syntes vara af beskaffenhet

att höra af Statsverket bestridas; dels ock med afseende härå hos Eders Kong!.

Maj:t i underdånighet anhållit, att de på Bruks-Societetens bekostnad inrättade

och underhållna lägre Bergsskolor i Filipstad och Falun måtte, under förbehåll

att tjenlig^ lokaler för dem af vederbörande bruks- och grufveegare kostnadsfritt

upplätes, varda af Statsverket i det skick, hvari skolorna nu befunnes,

öfver tågna, med Bruks-Soeieteten lcmnad tillåtelse att genom Jernkontor ets Fullmäktige

tillsätta ledamöter i Styrelserna öfver dessa skolor, samt att af Statsmedel

måtte anvisas såsom årliga anslag dels 14,000 R:dr för underhållet af

omförmälda lägre Bergsskolor, dels 6,000 R:dr att användas till reseunderstöd

åt lämpliga personer för att i främmande länder inhemta kännedom om bergshandteringens

ståndpunkt och i särskilda riktningar vunna utveckling; varande

i sammanhang med donna underdåniga framställning i öiligt anfördt, hufvudsakligen

:

att dun enda anstalt för bergsundervisningen inom landet, till hvars underhåll

Statsverket bidroge, vore den förut i Falun förlagda, numera med Teknologiska

Institutet förenade Bergsskola, till hvilken, jemlik! Nådigt Bref den

22 Mars 1867, från Statsverket årligen utginge 19,500 R:dr, men att, då

donna summa icke finge tagas i anspråk för lärjungarnes praktiska undervisning,

Bruks-Soeieteten derjemte för sistnämnda ändamål lemnade ett ärligt anslag

af 15,000 R:dr;

att emellertid, enär donna läroanstalt vore afsedd egentligen för den högre.

för meddelandet af vetenskaplig bildning lämpade bergsundervisningen, men

äfven för don lägre bergsundervisningen särskilda läroanstalter erfordrades, det

icke kunde anses val och fullständigt sörjdt för bergsmaiinabildningen, med

s. 87 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:U Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873. 87

mindre sådana anstalter funnes anordnade icke blott för de personer, som

ämnade söka anställning på platser, der högre vetenskapliga insigter ej

påkallades, och derför antingen icke behöfde eller, i anseende till de högre

kunskapsfordringarna, som vore bestämda för vinnandet af inträde vid

bergsskolan i Stockholm, eller af andra orsaker saknade utväg att genomgå

lärokursen derstädes, utan jemväl för sj elfva arbetar ne, på det att äfven

desse måtte beredas tillfälle att erhålla undervisning i sådana ämnen, som

för deras utbildning till skicklige arbetsför män vore af nöden att känna;

äfvensom att en dylik anordning af så väl högre som lägre läroanstalter

för bergsmannayrket vore påkallad af samma skäl, som föranledt inrättandet

inom landet af landtbruksinstitut och lägre landtbruksskolor för

jordbruksnäringens samt af ett högre tekniskt läroverk och tekniska elementarskolor

för slöjdernas utveckling;

att, i syfte att befordra den lägre bergsundervisningen, år 1830 i

Filipstad inrättades en »undervisningsanstalt för unge bruksidkare och

bruksbetjente», hvilken anstalt, åvägabragt af enskild man och allra först

underhållen endast genom lärjungarnes tillskott och ett ärligt understöd

af Wermlands och Dals bruksegare samt derefter genom Bruks-societetens

medverkan, utan något bidrag af allmänna medel, utbildad till eu fullständig

bergselementarskola, nu mera, endast med undantag för hvad som

tillflöte skolan genom lärjungarnes inträdesafgifter, helt och hållet bekostades

af bemälde Societet, hvars årliga anslag till skolan för närvarande

vore att beräkna till 5,466 R:dr 67 öre, deraf såsom aflöning åt

de vid skolan anställde lärare med flera utginge tillsammans 4,150 It:dr;

att, efter det den först inköpta skolbyggnaden för sistberörda läroanstalt

år 1868 blifvit genom vådeld förstörd, ortens bruks- och grufveegare

föranstaltat om uppförandet af ett nytt skolhus af sten, i hvilken

byggnad, som blifvit uppförd med eu kostnad af 15,266 R:dr 45 öre

och sedan September 1870 varit för undervisningen begagnad, äfven

blifvit anbringad eu särskild lokal för eu så kallad skjutare-skola, med

ändamål att utbilda arbetsförmän vid grufvebrytningen, hvilken skola år

1871 träd! i verksamhet;

att då emellertid Bergs-elementarskolan i Filipstad, med de stegrade

fordringar på tillfällen till vinnande af upplysning och skicklighet inom

handteringens olika grönår, som städse gjorde sig gällande, befunnits icke

vara för sitt ändamål inom landet ensam tillräcklig, Bruks-societeten år

1867 anvisat medel för inrättandet af ytterligare en lägre bergsskola, den

Societeten ansett böra förläggas i Falun, hufvudsakligen af det skäl. att

Dalarne egde en ganska betydlig jerntillverkning, men äfven med hänsigt

dertill, att de tillfällen till erhållande af bergsundervisning, som sedan

s. 88 Kontrollera mot PDF

88 Bil. N:o 5 a. till Kong1. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

lång tid tillbaka varit för orten beredda, blifvit, genom förra bergsskolans

upphörande, i väsendtlig mån försvårade, till men äfven för kringliggande

provinser; äfvensom att ett hufvud syfte med den nya skolans tillvägabringa

n de varit att med densamma förena en bergsarbetareskola och såmedelst

afhjelpa ett behof af undervisningstillfällen för arbetsklassen, som

länge gifvit sig tillkänna och icke vidare läte sig tillbakavisas;

att nyssnämnda bergsskola i Falun, med ändamål att bibringa teoretiska

och praktiska elementarkunskaper åt dem, som ämnade egna sig åt

jernhandteringen, i egenskap af vare sig bruksförvaltare eller bruksbetjening

eller ock såsom förmån eller arbetare, vore fördelad på två afdelningar,

eu öfre för utbildandet af tjenliga ämnen till bruksförvaltare och

bruksbetjening samt en lägre eller bergsarbetareskola, i hvilken senare

undervisningen i de särskilda läroämnena borde lämpas efter som lärjungen

ville egna sig åt jerntillverkning, åt bruksbyggnader eller åt

grufvehandtering; äfvensom att Bruks-societeten till denna läroanstalt, för

hvilken bruksegarne inom fjerde Bergmästare-Distriktet låtit anskaffa och

vid slutet af år 1870 aflemna lokal att för ändamålet allt framgent begagnas,

så länge Bruks-societeten lemnade skolan understöd till undervisningens

vidmakthållande, anvisat ett ärligt anslag af tillsammans 8,000

B: dr, deri dock icke inberäknadt hvad som från Jern kontoret kontant

anordnats till skolans första uppsättning och förseende med nödig materiel

utöfver deri, som af förra bergsskolans på Bruks-societetens bekostnad

anskaffade fösa egendom kunnat, vid nämnda skolas upplösning och förflyttning

till Stockholm, afsättas, och som sedermera blifvit till den nya

läroanstalten öfverlemnad;

att den omständigheten, att den årliga kostnaden således vore högre

för bergsskolan i Falun än för motsvarande skola i Filipstad förnämligast

både sin grund deri, dels att aflöningen för föreståndare- och förste lärarebefattningen

vid skolan i Falun vore bestämd till 3,000 B:dr, men vid

skolan i Filipstad kunnat inskränkas till 1,550 B:dr af, bland annat, den

tillfälligheten, att nuvarande innehafvare!! af sistberörda befattning derjemte

i egenskap af stipendiat på Jernkontorets stat åtnjöte ett arvode af

1,000 B:clr, och dels att den i Falun anordnade bergsarbetareskola, till

följd af omfattning^! af undervisningen derstädes, måste föranleda vissa

särskilda kostnader, som vid bergselementarskolan i Filipstad, äfven efter

inrättandet af den så kallade skjutareskolan derstädes, ej ifrågakomma;

att vid jemförelse med hvad staten lemnade i bidrag för undervisningen

inom andra inhemska näringsgrenar, hvilka bidrag, enligt nådigt

bref den 10 Mars 1871, uppgillra för jordbruk och landtmannanäringar

samt

s. 89 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof). N:o 1, om Statsverket 1873. 89

samt för slöjderna till ett sammanräknadt belopp, för jordbruksnäringen,

utom afkastning^ af tvenne större egendomar, af 198,550 K:dr, och för

slöjderna af 214,600 It:dr, eller tillsammans till 413,150 R:dr, det visade

sig, att bergsbruket, som likväl utgjorde landets andra modern äring, vore

med afseende å undervisningsanstalter från det allmännas sida i jemförelsevis

ytterst ringa mån tillgodosedt; vid hvilket förhållande Brukssocieteten,

som hittills af Jernkontorets tillgångar beredvilligt fyllt de

behof, som inom handteringen gjort sig gällande, samt endast under

år 1870 låtit från Jernkontoret dels såsom aflöning åt kontorets tjensteman

i landsorten, närmast jemförlig^ med de landtbruksingeniörer, staten

för jordbruket aflönade, dels såsom arfvoden åt unge män, hvilka, efter

genomgången bergsskolekurs eller inhemtande på annat sätt af nödiga

kunskaper i de till bergshandteringen hörande ämnen, egnade sig åt metallurgi,

jernförädling, bergsmekanik eller grufvebrytning, dels såsom reseanslag

samt för befordrande af vetenskapliga och tekniska ändamål inom

handteringen m. m., utbetala en summa af mer än 48,000 B:dr utöfver

anslagen till bergsundervisningen, nu i det förenämnda kreditivets

indragning funnit en särskild anledning för sig att påkalla statens mellankomst

samt föreställt sig det utgöra endast en gård af rättvisa mot ifrågavarande

näringsgren, att staten hädanefter utsträckte sin omvårdnad äfven

till den lägre bergsundervisningen, i hvilken händelse Bruks-societeten

dock, enligt sitt en gång gjorda åtagande, skulle fortfarande inom en

summa af 15,000 B:dr om året bestrida utgifterna för lärjungarnes vid

bergsskolan i Stockholm praktiska undervisning;

att då, på sätt ofvan blifvit omförmäldt, tjenlig^ lokaler för de af

Jernkontoret underhållna bergsskolorna i Filipstad och Falun redan funnes

beredda, det icke vore meningen, att, statsverket, derest skolorna af staten

öfvertoges, i någon händelse skulle betungas med kostnad för skollokalers

anskaffande, utan borde sådana äfven framgent af vederbörande bruksoch

grufve-egare hållas kostnadsfritt tillhanda, men att deremot kostnader

för lokalernas underhåll skulle, i öfverensstämmelse med hvad hittills

varit fallet, bestridas af det för skolorna utsudda årliga anslaget;

att de vid skolorna befintliga för Jernkontorets medel anskaffade

inventarier, hvilka vid slutet af läseåret 1870 i Filipstad egde ett bokfördt

värde af 2,901 B:dr 17 öre och vid den i November 1871 i verksamhet

sutta skolan i Falun torde kunna upptagas till ungefärligen enahanda

värde, skulle komma att vid skolorna bibehållas och således utan

lösen eller ersättning till statsverket öfverlemnas; äfvensom

Bih. till Riksd. Prof. 1873. 1 Sami. 1 Afd

12

opaginerad Kontrollera mot PDF

tiO Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj ds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

att, sedan i öfverensstämmelse med det ändamål, hvartill Järnkontorets

s. k. rön- och försöks-fond skulle få användas, understöd från denna

fond jemväl lemnats för att sätta kunnige och för bergshandteringen

intresserade män i tillfälle att genom resor i utlandet förvärfva kännedom

om handteringens ståndpunkt och utveckling derstädes, men den tillgång

till meddelande af dylika understöd, som kontorets kreditiv på Riksbanken

erbjudit, genom kreditivets indragning äfven försvunnit, ersättning härför

syntes höra under annan form erhållas från statsverket, hvarifrån utginge

såsom reseunderstöd, bland annat, dels åt personer, som egnade

sig åt landtbrukets studium, 6,000 R:dr, dels åt sådane arbetare i de

enskilda näringsyrkena, Indika önskade att i främmande länder förvärfva

sig ökade insigter och konstfärdighet, 8,000 R:dr;

och hafva Fullmäktige derjemte förmält, dels att Bruks-societeten,

ej mindre under förutsättning att bergsskolorna i Filipstad och Falun

blefve af statsverket öfvertagna, föreställt sig, att styrelsen och förvaltningen

af dessa skolor komme att ordnas efter hufvudsakligen enahanda

grunder, som gällde för andra tekniska skolor i riket, än ock — i ändamål

att vid eu i donna riktning verkställd organisation af de nyssberörda

bergsskolornas styrelse och förvaltning icke förlora allt det inflytande å

undervisningens anordnande och omfattning, som Societeten för närvarande

vore i tillfälle att utöfva, och som under vissa förhållanden kunde vara

af värde för Societeten att åtminstone i någon mån bibehålla, ansett sig

kunna hemställa om nådig tillåtelse för Bruks-societeten, som jemlik!

§ 41 i de af Kongl. Maj:t den 22 Mars 1867 för Teknologiska Institutet

utfärdade stadgar, blifvit berättigad att genom två af Bruks-societeten

utsedde ledamöter deltaga i Institutets styrelse, att genom Jernkontorets

fullmäktige få välja något visst antal ledamöter i styrelserna öfver de

lägre bergsskolorna, för hvilken hemställan Bruks-societeten trött sig kunna

hemta särskild! stöd af icke blott de anslag, Societeten hittills lemna! för

bergsundervisningen i allmänhet, utan äfven den närmare kännedom, bemälde

fullmäktige måste förutsättas eg a om personer med lämplighet för

omförmälda uppdrag, dels att, i fall det skulle finnas lämplig! att lemna

Jernkontorets fullmäktige tillfälle att yttra sig öfver ansökningar om erhållande

af här ofvan ifrågaställda reseunderstöd, fullmäktige sannolikt

skulle i de flesta fall kunna lemna erforderliga upplysningar om så väl

de sökandes personer, som det större eller mindre gagn, hvilket genom

de sökta understödens beviljande borde vara att förvänta.

Eders Kongl. Maj:ts och rikets Commerce-Collegiuin, som genom

nådig remiss den 4 December 1871 fått sig anbefaldt att öfver donna

framställning afgifva underdånigt utlåtande, har i sådan! afseende dels

s. 91 Kontrollera mot PDF

Bil; Nio 5 « till Kongl. Maj;ts < Nåd. Prop. N:o 1, om, Statsverket 1873. 91

anmodat Föreståndaren för Teknologiska Institutet att, efter det vederbörande

lärare vid den med Institutet förenade bergsskolan leinnats tillfälle

att sig utlåta, med yttande i ämnet till Collegium inkomma, dels

från Bergmästarne i fjerde och sjunde bergmästare-distrikten infordrat

sådant yttrande, med anledning hvaraf är vordet hufvudsakligen anfördt:

af Föreståndaren för den med Teknologiska Institutet

förenade Bergsskolan

att, vid betraktande af statens uppoffringar för landtbrukets och

slöjdernas förkofran, den gjorda underdåniga framställningen derom, att

den lägre bergsundervisningen äfvensom reseanslagen för bergsmän, hvilka

önskade att i främmande länder förskaffa sig kännedom om bergshandteringens

utveckling, måtte bekostas af staten, syntes befogad och billig;

att det begärda anslaget af 14,000 It:dr för den lägre bergsundervisningen

syntes icke vara för högt tilltaget, enär utan tvifvel mera

behöfde göras för bergsarbetares undervisning, än som hittills blifvit i

denna väg åstadkommet, nemligen en s. k. skjutareskola i Filipstad år

1870 och en bergsarbetareskola i Falun år 1871;

att mera än en skola för bruksbetjenter och bokhållare likväl icke

torda blifva behöflig; äfvensom att Staten icke torde böra för all framtid

förbinda sig att underhålla lägre bergsskolor på några bestämda platser;

varande i sammanhang härmed och under antagande, att de besparingar,

som å Jernkontorets årliga anslag af 15,000 R:dr till Bergsskolan

‘i Stockholm kunde göras, finge vid framtida behof disponeras så väl

för Bergsskole-elevernas i Stockholm praktiska undervisning, som, med

Fullmäktiges i Jernkontoret samtycke, för andra för bergshandteringen

nyttiga ändamål, förordadt;

att Statsverket må åtaga sig kostnaden för den lägre bergsundervisningen

i landet, dock utan förbindelse att för framtiden underhålla

sådana skolor på bestämda platser, samt mot vilkor att alla inventarier

vid nu befintliga lägre bergsskolor utan lösen tillfalla staten;

att från Statsverket må anslås 6,000 R:dr årligen till resestipendier

för bergsmän; samt

att Bruks-societeten måtte få utse vissa ledamöter i Styrelserna för

de lägre bergsskolorna och i afseende å resestipendierna anmäla till

dessas undfående lämplige personer;

af Föreståndaren för Teknologiska Institutet:

att, då bergshandteringen inom landet nu mera icke åtnjöte några

företrädesrättigheter, utan blifvit ställd i fullkomlig likhet med andra

s. 92 Kontrollera mot PDF

92 Bil. N:o 5 a. till Kong!. Maj tis Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873

fabriksgrenar, det syntes äfven vara med rättvisa öfverensstämmande, att

Staten, som åtminstone till hufvudsaklig del underhölle de för andra

industriela yrken befintliga läroverk, jemväl åtoge sig dem, som för

bergsmannaundervisningen kunde finnas erforderliga;

att landet, jemte det högre bergsläroverk, som nu mera utgjorde

en afdelning af Teknologiska Institutet, utan tvifvel behöfde äfven lägre

skolor, dels för bildning af grufve- och bruksförvaltare samt andra bruksbetjente,

dels ock för bildning af arbetsförmän inom bergshandteringens

särskilda grönår, till följd af hvilket behof den i Filipstad inrättade

Bergs,elementarskola äfven blifvit under en längre tid underhållen af

Bruks-societeten, som nu jemväl lemnande anslag till en i Falun helt

nyligen anordnad lägre Bergsskola ^

att emellertid den erfarenhet, man hittills vunnit om tilloppet af

lärjungar vid Bergselementarskolan i Filipstad, hvilka lärjungars antal

för närvarande vore endast 7 och under de sistförflutna tio åren aldrig

öfverstigit 17, samt i medeltal varit 11, syntes — då det icke vore

sannolikt, att lärjungeantalet under den närmaste framtiden skulle i

någon betydligare mån ökas, helst om man toge i betraktande den utveckling,

de öfriga tekniska läroverken de senare åren vunnit, och att

från dessa utgångna lärjungar ej sällan blefve såsom bruksbetjente anställde,

— ådagalägga, att landet, åtminstone för närvarande, icke både

behof af mer än en lägre skola för bildning af bruksbetjente, liksom ock

jemte det att det för öfrig! i allmänhet vore vida bättre att underhålla

blott en skola och förse donna med fullt tillräckliga lärarekrafter och

materiel hjelpmedel, än att splittra tillgångarne på flera, härvid förekomme,

att med de förbättrade kommunikationsmedel, landet nu mera

erhållit, afståndet emellan de särskilda bruksdistrikten icke heller kunde

utgöra giltig! skål att underhålla mer än en skola af ifrågavarande slag;

att, beträffande lämpligaste läget af en sådan skola, det både varit

ifrågastäldt, att bergselementarskolan i Filipstad borde förflyttas till Örebro,

för att förenas med dervarande Tekniska elementarskola och af denna

bilda en afdelning, men att, då eu dylik anordning, hvarom förslaget

sedermera blifvit återtaget, skulle, jemte vissa fördelar af ej mindre en

fullständigare teoretisk grundläggning för bergseleverne, än ock minskade

kostnader, tillika, — och i följd deraf att med en så beskaffad anordning

undervisningen, som i flera läroämnen måste, derest sagda fördelar skulle

vinnas, åtminstone till hufvudsaklig del vara gemensam för de elever,

som ville egna sig åt bergshanclteringen, och skolans öfriga lärjungar, således

icke kunde uteslutande lämpas efter de förres behof, -— medföra en

s. 93 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket, 1873. 93

sådan lärokursens förlängning, att deraf i många fall skulle uppkomma

en icke ringa olägenhet; samt att, enär dels af de tvenne städer, Filipstad

och Falun, hvilka nu egde bergselementarskolor, den förra, såsom

belägen i landets vigtigaste jernbergslag, vore en lämpligare plats för en

skola, som borde vara afsedd uteslutande för jernhandteringens kikare,

dels Filipstads bergsskola nyligen erhållit en nybyggd, ganska ändamålsenlig

lokal, och man icke för närvarande hade anledning till det antagandet,

att undervisningen vid skolan skulle vinna genom dennas förflyttning

till annan ort, det syntes lämpligast, att ifrågavarande skola åtminstone

tills vidare finge i Filipstad bibehållas;

att, i fråga åter om storleken af det årsanslag, som för bergselementarskolan

i Filipstad vore erforderligt, för att den skulle kunna

motsvara nutidens anspråk på ett dylikt läroverk, detta anslag, hvilket

sådant det nu vore bestämdt icke syntes tillräckligt för skolans ändamålsenliga

vidmakthållande utan beroende af, bland annat, vissa för närvarande

till kostnadernas minskande gynnsamt medverkande tillfälligheter,

torde, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de grunder, Indika vid bestämmandet

af aflöningsförmånerna vid de Tekniska elementarskolorna

synas hafva blifvit följda, och med hänsigt till, bland annat, att bergselementarskolan

i Filipstad jemväl hade en afdelning för bildande af

arbetsförmän, hvilken fortfarande skulle bibehållas, böra, enligt särskild!

upprättad! omkostnadsförslag, utgå med 10,000 It:dr, dock utan att statsverket

skulle vidkännas någon kostnad för elevernas praktiska lärokurser

i masmästeri och smide eller för underhållet af skolans lokal, hvilket, i

ungefärlig likhet med hvad i fråga om de Tekniska elementarskolorna

vore fallet, skulle ombesörjas af den kommun, der skolan vore belägen,

eller af ortens bergsbruksidkare;

att utom Bergselementarskolan i Filipstad, med dess afdelning för

arbetare, åtminstone en annan skola, anordnad uteslutande för bildande

af arbetsförmän inom bergshandteringen, syntes vara af behofvet påkallad,

samt att, då tillfälle till undervisning för bruks- och bergverksarhetare,

om möjligt, borde beredas på de orter, hvarest eller i hvilkas

närhet en större grufve- eller bruksrörelse funnes, så att skolan kunde

begagnas jemväl af arbetare, som der hade sin sysselsättning, Falun för

en sådan skola vore att anse såsom en lämplig plats; äfvensom att till

denna skola för bildande af arbetsförmän Staten, under förutsättning att

skolan finge behålla sin nuvarande lokal och att donna antingen af Fall! stad

eller af bergsbruksidkare i orten behörigen underhölles, syntes höra anvisa

ett årlig! bidrag af 4,000 R:dr eller hälften af det belopp, som Jernkontoret

nu till skolan lemnande;

s. 94 Kontrollera mot PDF

94 Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. ''Prap. N:o t, om Statsverket 1873.

att, då frågan om sammansättningen af de lägre bergsskolornas Styrelser

syntes kunna utan olägenhet uppskjutas, till dess sig visat, huruvida

eller i hvad mån Staten kom me att åtaga sig skolornas underhåll,

något yttrande angående Fullmäktiges hemställan om tillåtelse att få utse

ledamöter i dessa styrelser nu icke torde vara erforderligt;,

att vid Fullmäktiges underdåniga anhållan om statsanslag till reseunderstöd

åt lämpliga personer, som egnade sig åt bergshandteringen, icke

funnits något att erinra; samt

att, hufvudsakligen på grund af hvad sålunda blifvit omförmäld t,

Föreståndaren funne sig höra tillstyrka, dels att Staten måtte åtaga sig

att åtminstone till hufvudsaklig del bestrida kostnaderna för undervisningen

vid de lägre bergsskolor, som Statsmakterna kunde finna för landet

erforderliga, med vilkor att de orter, i hvilka skolorna förlädes, eller

deromkring boende bergsbruksidkare åt skolorna anskaffade och underhölle

lämpliga lokaler, och att all nuvarande Bergsskolan i Filipstad och

Falun tillhörig undervisningsmateriel och annan lösegendom till Staten

öfverlemnades, dels att af Statsmedel måtte såsom årliga anslag tills vidare

anvisas 10,000 R:dr till Bergselementarskolan i Filipstad och 4,000

riksdaler till den afdelning af den nyligen inrättade Bergsskolan i Falun,

som hade till ändamål att bilda arbetsförmän inom bergshandteringen,

dels och att ett ärligt statsanslag af 6,000 R:dr jemväl måtte anvisas till

reseunderstöd åt lämplige personer, för att i främmande länder inhemta

kännedom om bergshandteringens framsteg;

af Bergmästaren i Fjerde Bergmästare-Distriktet:

att, i fråga om bergsnäringens rätt att för den för densamma erforderliga

offentliga undervisningen erhålla understöd och medverkan ifrån Statsmakterna,

billigheten häraf och statsintresset härvid vore för ögonskenliga

för att ett ledande i bevis deraf kunde anses behöfligt;

att, enligt Bergmästarens uppfattning och på angifna grunder, undervisningen

å ena sidan för brukselever eller bruksförvaltareämnen samt å

andra siden för dem, som skulle bilda sig till arbetsförmän, icke herde

förläggas till skilda läroanstalter, utan meddelas af samma lärare på tvenne

afdelningar, en öfre och eu nedre, så att lärjunge i den öfre afdelningen

deltoge i undervisningen i alla ämnen, men lärjunge i den nedre afdelningen

begagnade undervisningen blott i de ämnen, som hade tillämpning

på det yrke, han ämnade utöfva såsom masmästare, såsom smed, såsom

grufvestigare eller såsom bruksbyggmästare;

att genom en sådan anordning äfven lärjungarne i de olika afdelningarna

torde komma att inbördes utöfva en nyttig inflytelse på hvar
-

s. 95 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kong!.. Maj As Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873. 95

andra och ömsesidigt bibringas insigt om det i så mycket gemensamma i

deras intressen och lefnadsmål;

att liksom skal icke torde vara för handen att införa två slag af

bergselementarskolor genom att skilja skolan för brukselev och bergsarbetare

åt, det villo synas, som om landet ej heller vore betjenadt med en

enda sådan skola;

att med en dylik åsigt, af saken det vore utan gagn att ingå i bedömande

af det relativa värdet af Falun eller Filipstad såsom ort för en

föreslagen enda bergselementarskola, enär båda platserna vore göda och

användbara, men att likväl Falun icke vore den ort, som behöfde vika,

om täflan i det afseende ifrågakomma och afgörandet. berodde af de öfvertygande

skäl, som kunde framläggas;

att skolorna för den lägre bergsundervisningen syntes böra förblifva,

såsom de lägre landtbruksskolorna voro det, under af or tern es yrkesidkare

utsedde styresmän, som ställdes under vederbörande offentliga myndighets

kontroll och inspektion;

o att Bergmästaren förenade sig med Fullmäktige om den underdåniga

anhållan, att de undervisningsanstalter, som funnes, och för h vil k a enskilde

af lofvärd sarnfundsanda gjort uppoffringar, måtte få ega bestånd,

och att åt dessa skolor måtte anslås det begärda beloppet, 14,000 R:dr,

och äfven mindre, om till eu början för en ej fullt pröfvad sak icke skulle

kunna erhållas allt hvad som begärdes; äfvensom att det anslag till reseunderstöd,

hvarom framställning gjorts, enligt Bergmästarens uppfattning,

icke vore för högt, snarare motsatsen; hvarjemte Bergmästaren ifrågaställa
att,

da nu denna angelägenhet blifvit af dem, som derom sig yttrat,

så olika bedömd, densamma måtte öfverlemnas till närmare utredning af

derför i nåder utsedde komiterade, men att Eders Kong]. Maj:t likväl

måtte till Riksdagen aflåta nådig proposition om anvisande af det för nuvarande

bergs-elementarundervisningsanstalter erforderliga anslag; samt

af Bergmästaren i Sjunde Bergmästare-Distriktet:

att, då det inom alla öfriga industriens grönår vore att anse såsom

en grundsats, hvilken länge gjort sig gällande, att Staten hade att tillse,

att sadana läroanstalter förefunnes, dur yrkesidkaren kunde få inhemta

antingen den högre vetenskapliga eller den mera elementära bildning,

hvilken kunde vara nödig för hans utveckling, Staten syntes höra åtaga

sig kostnaden för undervisningen äfven vid de lägre bergsskolor, som

kunde anses för landet behöfliga;

s. 96 Kontrollera mot PDF

96 Bil. N:o 5 a. till Kong!. Maj-.ts Nåd. Prof). Nx> 1, om Statsverket 1873.

att det vore både nödigt, nyttigt och önskvärd t, att så inånga sådana

undervisningsverk som möjligt inrättades i ett land, der så många

traktör ännu funnes oundersökta, ouppodlade eller helt och hållet okända;

att, i hvad anginge frågan om nyttan och nödvändigheten af en skola

för bildande af arbetsförmän för bergshundteringen, sådana läroanstalter

hörde till nutidens fordringar, samt att det icke torde vara möjligt att

hädanefter vid en sig utvecklande industri använda andra förmän än sådana,

som kände de enklaste elementerna af teorien för sitt yrke; hvadan

och då på sådana män och på deras uppfattning, omdöme och kunskaper

ofta berodde hela den vinst, som bergshandtering^! lemnade, det måste

ligga i så väl Statens som den enskildes intresse, att en undervisning för

sådana personer blefve inrättad och förenad med bergselementarskolan,

hvilken förening Bergmästare!! funne fullt lämplig och lätt att a vägabringa,

äfven om han för sin del icke kunde medgifva möjligheten af en

helt och hållet gemensam undervisning för begge slagen elever, såsom

Bergmästaren i Fjerde Distriktet tycktes åsyfta;

att, beträffande det belopp, som, derest Staten öfvertoge bekostandet

af undervisningen för de lägre bergsskolorna, bonde för detta ändamål

anslås, Bergmästaren föreställde sig, det lian både att yttra sig allenast

om den skola, hvarom han närmast egde kännedom, nemligen om Bergsskolan

i Filipstad, samt att Bergmästaren, med hänsyn ej mindre dertill

att det för denna skola nu utgående belopp endast genom en särskild

tillfällighet kunde vara tillräckligt, än ock till lämpligheten deraf, att

båda skolorna i Filipstad och Falun i detta hänseende koinine att erhålla

ett lika anslagsbelopp, eller att åtminstone skolan i Filipstad ej kom me i

åtnjutande af ett mindre belopp än den i Falun, efter som den förra

skulle hafva åliggandet att undervisa så väl bruksbetjente som arbetsförmän,

ansåge ett” anslag af minst 8,000 R:dr böra anvisas till Bergsskolan

i Filipstad, dock med vilkor att nuvarande lokal derför kostnadsfritt

upplätes tillika med all vid skolan befintlig materiel och till densamma

hörande inventarier samt under förutsättning åt nyssnämnda åliggande för

skolan att lemna undervisning så val för blifvande bruksbetjenter som

förarbetsförmän; äfvensom

att, då det begärda anslaget af 6,000 R:dr till reseunderstöd vore

att anse såsom för hand teringens utveckling välgörande och nyttigt, Bergmästaren

hemställde, att ett sådant anslag matte anvisas att af Statsmedlen

årligen utgå.

För egen del har Commerce-Collegium i underdånigt utlåtande den

6 sistlidne December anfört följande:

»Af

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Bil. N:o 5 a. till Kong].. Maj ds Nåd. Pro}). N:o 1, om Statsverket 1873.

»Af hvad sålunda förekommit visar sig, att val den gjorda framställningen

ej mindre i fråga om Statens åliggande att draga försorg äfven

om den lägre undervisnitigen för bergshandteringen, än ock beträffande

beviljandet af de begärda anslagen, så för sagde undervisning som till

reseunderstöd, blifvit af dem, hvilka äro i ämnet börda, förordad, men

att för öfrig! rörande både sjelfva anordnandet af de ifrågavarande skolorna

och fördelningen af anslaget dertill väsendtligen skiljaktiga åsigter

gjort sig gällande.

Då nu, i afseende å nyssberörda skolor, det, enligt hvad (kollegium

i underdånig skrifvelse angående verkställandet, genom i nåder förordnade

komiterade, af utredning rörande de Tekniska Elementarskolorna

m. m., donna dag anfört, torde få antagas, att med ett beslut om, huruvida

Staten skall, på sätt är vordet hemstäldt, öfvertaga de redan befintliga

lägre bergsskolorna och dermed förenade bergsarbetareskolor, eller

icke, bör anstå, intill dess blifvit ådagalagdt, till hvilket antal dylika skolor

må vara erforderliga äfvensom ej mindre i hvad mån skolornas organisation

är att anse såsom ändamålsenlig, än ock till hvilken ort, eller

hvilka orter undervisningen lämpligast må förläggas, finner (kollegium sig

icke höra den gjorda framställningen i donna del för närvarande understödja.

Men enär, enligt hvad i Collegii nyssnämnda underdåniga skrifvelse

jemväl blifvit antydt, bergshandteringen måste förutsättas ega samma

fog som andra näringar att taga i anspråk Statens biträde för bildandet

af dem, som hafva för afsigt att egna sig åt den till näringen hörande

verksamhet, och billigheten i följd häraf lärer fordra, att, sedan ett under

annan form åt bergshandteringen lemnadt, för handteringens främjande

i hit hänförlig riktning ämnadt bidrag genom förändring i bestämmelserna

rörande det ofvan omförmälda kreditivets begagnande upphört,

ersättning derför ju förr dess hellre beredes, anser sig Collegium, i

betraktande tillika af det jemförelsevis mindre betydliga statsanslag, som

nu finnes undervisningen i öfrig t för bergshandteringen tilldeladt, och då,

enligt hvad så val Föreståndaren för Teknologiska Institutet som Föreståndaren

för den med detta Institut förenade Bergsskola andragit, det

begärda anslaget icke synes vara för det med samma anslag åsyftade ändamål

för högt beräknadt, samt skolornas verksamhet för alla händelser

icke torde kunna frånkänna^ ett gagneligt inflytande för näringen, böra,

vid sådant förhållande. och under förutsättning af nådigt bifall till hvad

(kollegium rörande åvägabringandet af utredning angående den Tekniska

undervisningen inom landet hemställt, i underdånighet förorda, att meranämnda

anslag må, intill dess sagda utredning kan hinna verkställas och

Bih. till Riksd. Prat. 1873. 1 Samt. 1 Afd. 13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98 Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1873.

nådigt beslut i anledning deraf varder meddeladt, komma att, för så vidt

skolorna under tiden nöjaktigt vidmakthållas, af statmedlen utgå.

Beträffande derefter det begärda anslaget till reseunderstöd, så och

då ändamålet med anslaget är af den beskaffenhet, att ett tillgodoseende

deraf icke kan utan men för handteringen lemnas å sido, samt mot det

ifrågaställa beloppet af berörda anslag, hvilket torde oförminskadt vara

för näringens behof erforderligt, icke heller något synes vara att erinra,

finner (kollegium sig höra anvisandet äfven af detta anslag förorda.

Vidkommande slutligen hvad Fullmäktige dels hemställt om tillåtelse

för Bruks-societeten att utse vissa ledamöter i Styrelserna för de meranämnda

skolorna, sedan dessa blifvit af Staten öfvertagna, dels antydt om

lämpligheten deraf, att Fullmäktige finge sig utlåta öfver ansökningarna.

om erhållande af nyssberörda reseunderstöd, så föreställer sig (kollegium,

i hvad angår den förra af dessa punkter, att något Oollegii yttrande i

donna del nu icke är påkalladt, hvaremot Collegium tillåter sig erinra,

att derest Statsanslag varder för skolorna i deras nuvarande ställning

beviljadt, desamma synas höra af någon för ändamålet i nåder förordnad

sakkunnig person inspekteras för tillseende af i hvad mån undervisningen

behörigen . upprätthålles, samt, beträffande den senare frågan, att, derest

medel för de omförmäla reseunderstöden komma att anvisas, vid handläggningen

af dithörande ärenden torde med hänsigt till Collegii egenskap

af Bergsöfverstyrelse, höra förfaras på enahanda sätt som sker vid

tilldelandet af sådana för öfriga näringar afsegla reseunderstöd, med

hvilka kollegium har befattning; ett förfaringssätt, som emellertid icke

lärer hindra, att (kollegium, der omständigheterna det föranleda, lemna)’

Fullmäktige tillfälle att öfver de inkomna ansökningarna till Collegium

afgifva yttrande.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, tillstyrker Collegium i

underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till nästsammanträdande

Riksdag aflåta nådig proposition derom, att Riksdagen måtte

dels, med afseende å den tid, inom hvilken, enligt hvad det torde

kunna antagas, förenämnda. utredning rörande den Tekniska undervisningen

inom landet blifvit fullbordad och nådigt beslut i anledning deraf

meddelats, för hvardera af åren 1874 och 1875 åt de af Bruks-Societeten

nu underhållna Bergsskolor i Filipstad och Falun med dertill hörande

skolor för bergsarbetare anvisa ett belopp af 14,000 R:dr att, för

så vidt undervisningen vid skolorna behörigen upprätthålles, till Fullmäktige

i Jernkontoret utbetalas,

s. 99 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o ,5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873. 99

dels att till reseunderstöd åt lämpliga personer, som önska att i andra

länder förvärfva sig ökad insigt och skicklighet i hvad till bergshandteringen

hörer, bevilja ett ärligt anslag af 6,000 R:dr.»

Med anledning af hvad Commerce-Collegium anfört rörande ifrågasattgranskning

af undervisningsväsendet, i hvad det afser teknisk verksamhet,

bergsbruk och slöjd, torde det tillåtas mig att, innan jag hufvudsakligen yttrar

mig öfver Fullmägtiges i Jernkontoret förevarande framställning, i underdånighet-

erinra om följande förhållanden.

Jemlik! nådiga bref till Commerce-Collegium den 2 Maj 1872 har Kongl.

Maj:t, -— enär för erhållande af en fullständig öfversigt af den tekniska elementarundervisningens

tillstånd och behof det vore af vigt, att någon sakkunnig

person tid efter annan besökte de tekniska elementarläroverken och de

dermed förenade söndags- och aftonskolor, under det de vore i verksamhet,

samt genom åhörande af undervisningen och samtal med vederbörande direktionsledamöter,

föreståndare och lärare förskaffade sig den närmare kännedom

om hithörande förhållanden, som endast genom en dylik inspektion stode att

vinna — i nåder uppdragit åt Expeditionssekreteraren m. in. Friherre A. H.

E. Fock att ej mindre under nämnde månad inspektera de tekniska elementarskolorna

och dermed förenade söndags- och aftonskolorna i Norrköping, Malmö,

Örebro och Borås äfvensom tekniska söndags- och aftonskolan i Eskilstuna, än

äfven, efter slutad inspektion, deröfver till Commerce-Collegium afgifva berättelse,

hvilken Collegium hade att, jemte eget utlåtande, der berättelsen sådant

påkallade, till Kongl. Maj:t insända.

Vidare har i anledning af underdånig framställning af Riksdagen, Kongl.

Maj:t den 7 Juni 1872 i nåder förordna! en Komité för utredning af frågan,

om, i hvad mån och under Indika vilkor eu ombildning af Teknologiska institutet,

Krigshögskolan, Skogsinstitutet, Farmaeeutiska institutet och undervisningen

för Landtmätare till en teknisk högskola vore gagnelig och af behofvetpåkallad.

Commerce-Collegium, som med underdånigt memorial den 6 December

1872 öfverlemna! Friherre Focks inspektionsberättelse och dervid allenast beträffande

två omständigheter, som syntes vara oberoende af frågan om de tekniska

skolornas organisation, sig utlåtit, har derjemte uti särskild!, underdånigt

memorial jemväl af den 6 December 1872 andragit, alt giltigheten af grundsatsen,

att Staten borde till undervisningen för industriens behof, lika väl som

till öfriga undervisningsgrenar, sträcka sin omvårdnad, allt mer och mer vunnit

erkännande; att förändrade tids- och näringsförhållanden, genom Indika dels

krafvel! på insigt och konstfärdighet hos näringsidkaren i allmänhet i hög grad

opaginerad Kontrollera mot PDF

.100 Bil. N:o 5 a. till Kont/l. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

stegrats och dels näringslifvet inom landet försatts i eu nästan obunden eller

åtminstone vida mindre än förr bunden täflan med företagsamheten och den

industriella skickligheten i andra länder, i ökadt matt påkallade en vidgad

tillämpning af ofvannämnda grundsats: att om, såsom eu gifven följd deraf,

den fordran gjorde sig gällande, att ifrågavarande bildningsanstalter måtte genom

Statens försorg, i hvad på honom berodde, varda ej mindre så anordnade,

att de i möjligaste största man motsvarade sitt ändamål, än ock försedde

med tillgångar, som vore för deras påräknade verksamhet fullt tillräckliga, sä

torde emellertid härvid å andra sidan, för behörigt tillgodoseende af hvad eu

välförstådd hushållning med Statens medel kräfde, jemväl höra iakttagas, att

hvad af dessa medel skulle i sådant hänseende utgå, måtte allenast såsom betingadt

af sagda ändamål anvisas och på ett för detsamma verkligen fruktbärande

sätt användas; att för ernåendet af dessa ömsesidigt berättigade syftemål

syntes vara nödigt i främsta rummet, att de här ifrågakommande läroanstalternas

eller skolornas uppgift med deraf beroende omfång för undervisningen

blefve behörigen bestämd, och vidare, att, sedan de enligt denna uppgift blifva

anordnade, de ock, så vidt uppgiften vore gemensam, komma att arbeta

med den enhet, hvartill gemensamheten i bestämmelse föranledde; att, ehuru

uppå underdåniga framställningar vissa förändringar i stadgarna för de Tekniska

elementarskolorna efter hand blifvit i nåder beslutade, likväl i dessa

stadgar, liksom ock i uppfattningen af desamma, förekomma skiljaktigheter, som

tilläfventyrs häntydde derpå, att ofvanberörda enhet icke i alla delar vore

hvad den kunde och herde vara; att, på sätt af Friherre Fuchs berättelse inkemtades,

äfven deri, efter redogörelsen för sjelfva inspektionen, vore i afseende

a skolornas organisation framställda vissa erinringar de der berörde

förhållanden, som, jemte skolornas angelägenheter i (ifrigt, syntes förtjent-! att

tagas i närmare öfvervägande; att den i hufvudstaden inrättade slöjdskola., till

hvilken, sedan af statsmedel vid 1862 —1863 årens Riksdag för uppförande

af lokal åt skolan anslagits 300,000 R:dr, blifvit för tiden från och med år

1867 till och med år 1873 af Riksdagen anvisadt ett sammanlagd! belopp af

478,950 Pvdr, likaledes utgjorde en institution af den omfattning och med den

betydelse, att ett, i samband med eu granskning rörande det tekniska undervisningsväsendet

i allmänhet verkstäldt, skärskådande af inrättningens hela organisation

i hvad anginge så val grunderna derför, som dessas tillämpning vid

organisationens genomförande, syntes, med hänsigt till vigten af inrättningens

åsyftade verksamhet och de kostnader, Statsverket för densamma tätt och finge

vidkännas, vara både önskvärd! och påkallad!; att redan de svårigheter, Indika,

äfven om skolans verkningskrets funnes nöjaktigt begränsad och i öfrig! bestämd,

dock måste vara förenade med ett ändamålsenligt anordnande af en

läroanstalt af den art som meranämnda skola, i och för sig innebure fullt

s. 101 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o Z, om Statsverket 1873. 101

skal att i den riktning, som blifvit förut antydd, underkasta skolans angelägenheter

en genomgående pröfning af särskildt sakkunnige män; att dervid ock

torde höra tagas i öfvervägande, bland annat, huruvida någon förenkling och

deraf följande besparing kunde vinnas i afseende å skolans förvaltning, till

hvilken för tiden från och med år 18(17 till och med år 1871, enligt Staterna

för skolan, varit såsom aflöning åt personer för annan befattning vid

skolan än såsom lärare anvisade tillsammans 68,500 R:dr, ett belopp som

motsvarade mera än 38 procent af de i staterna för samma tid till lärareaflöning

upptagna poster och hvithet syntes kunna uppskattas till mera än 45

procent af det belopp, som, af skolans använda medel, till sistnämnda aflöning

verkligen utgått; att om, hvad anginge de lägre bergsskolorna i Filipstad och

Falun med ''dertill hör,ende afdelningsskolor för arbetsförmän inom bergshandteringen,

det än torde tå såsom gifvet förutsättas, att bergshandtering^ egxle

samma rätt som öfrige näringar att komma i åtnjutande åt statens biträde för

bildande af dem, som hade för afsigt att egna sig åt den tall näringen hörande

verksamhet; deraf likväl icke följde, att staten borde obetingadt öfvertaga

nyssberörda läroanstalter, innan, till ledning för ett beslut om hvad i

donna fråga kunde pröfvas Renligt och lämpligt, förut blifvit ådagalagdt, huruvida

de båda, inrättade vars sig på det sätt, hvarpå de nu vore ordnade, eller

annorledes, funnes för näringens behof erforderliga eller om allenast en bergselementarskola

för det närvarande kunde anses tillfyllest; att den skiljaktighet

i äsigter härutinnan, hvilken gjort sig gällande hos dem, som i ärendet blifvit

hörde, och hvilken skiljaktighet sträckte sig äfven till spörj smälek hvilkendera

af nämnde städer, i händelse blott en bergselementarskola skulle finnas behöflig,

för eu sådan vore företrädesvis lämplig, redan gåfve anledning till eu

vidsträcktare undersökning rörande donna fråga; hvartill komme, att förslag

varit väckt att förlägga en sådan ensam bergsskola till Örebro för att ställas

i samband med den derstädes befintliga Tekniska elementarskolan; (dt af synnerlig

uppmärksamhet förtjent syntes ock frågan, ej mindre om anordnandet

på statens bekostnad af bergsarbetareskolor, än äfven i hvilken omfattning ett

sådant anordnande vore påkalladt; att enär så väl de s. k. lägre bergsskolorna,

som sistnämnda arbetareskolor afsåge meddelande af rent teknisk undervisning,

bedömandet inom åsyftade område af hvad dem rörde lämpligen kunde"och

borde ega rum i förening med en utredning af frågan om öfriga läroanstalter

för teknisk verksamhet och slöjd; att då beskaffenheten af det åt ofvanbemälda

Komité grina uppdrag redan i och för sig måste förutsätta ett undersökningarnas

utsträckande i flera än en riktning äfven till ämnen och föremål, som

läge inom eller berörde området för de tekniska elementarskolornas verksamhet

äfvensom slöjdskoleundervisningen, kollegium föreställde sig, att en utredning

jemväl af hvad till dessa senare grönår af undervisningsväsendet herde

s. 102 Kontrollera mot PDF

102 Bil. No 5 a. till Kongl. Majas Nåd. Prop. No 1, om Statsverkn 1873.

skulle med fördel kunna ske i samband, under eu eller annan form, med utledningen

af frågan om eu teknisk högskola, så att dymedelst eu jemförelsevis

fullständig öfversigt öfver landets undervisningsväsende för näringarna i dettas

helhet med dess behof och sättet att dem fylla äfvensom dess ställning till,

»land annat, de allmänna läroverken inom landet måtte kunna vinnas; samt

alt det icke läte sig betvifla®, att ju genom eu dylik öfversigt klarhet, stadga

och följdriktighet skulle främjas vid bedömandet af hithörande ämnen, hvithet

åter skulle vara af vigt för afgörande, bland annat, i hvad mån berättigade

ichof af ökade anslag för hit hänförliga skolor verkligen förefunnes, dä framställningar

derom inkomme, hvithet efter hand vore att emotse och för närvarande

redan ^ skeft i fråga om de tekniska elementarskolorna i Norrköping

och Örebro; på, grund af hvithet allt Collegium hemställde, huruvida det icke

skulle täckas hclers Kongl. Näjd att åt förrbemälda Komité, förstärkt, der sä

funnes erforderligt, med andre sakkunnige och inom de olika områdena för

undervisningen erfarne personer, i Nåder lemna uppdrag att beträffande dels

e Tekniska elementarskolorna samt dermed förenade söndags- och aftonskolor

äfvensom den Tekniska söndags- och aftonskolan i Eskilstuna, dels Slöjdskolan

i Stockholm och dels det eller de för bergshandteringen afsmida lägre läroverk,

som kunde erfordras för fyllandet af de behof, Indika de nuvarande

Bergsskolorna i $ ilipstad och Falun både till uppgift att tillgodose, äfvensom

rot för bergsarbetare afsmida slag af undervisningsanstalter, som med sistnämnda

. skolor vore förenade, verkställa eu utredning i den syftning, som ofvan

blifvit antydd, samt i ämnet afgifva det underdåniga utlåtande, hvartill

omständigheterna kunde föranleda och dervid jemväl upprätta förslag till stadgar

för de läroanstalter, ä Indika (Jollegii gjorda underdåniga framställning

hade afseende; och har vid underdånig föredragning af detta ärende den 28

bifalla DemnlX,r EdCrS Kon§L MaJ;t funnit godt Collegii framställning att

I sammanhang härmed torde jag fä omnämna, att, sedan oftabemälde Komité

ansett sig böra taga kännedom om de inom länen befintliga lägre tekniska

undervisningsanstalter och slöjdskolor samt för sådant ändamål hos mig

begärt upplysningar angående dessa skolors ursprung jemte tiden för deras

uppkomst, organisation, undervisningsplaner, lärarekrafter, årliga tillgångar jemte

uppgift på källorna, hvarifrån de härleda sig, och afital lärjungar under de

senast förflutna fem åren, jag, genom embetsskrifvelse till Eders Kongl. Maj:ts

samtlige Befallningshafvande den 17 sistlidne Oktober, anmodat dem att anskaffa

och så fort sig gorå läte till Civildepartementets expedition insända de

i nyssberörda hänseenden begärda upplysningar angående befintliga undervisningsanstalter

a,f ifrågavarande beskaffenhet, utom hvad anginge de Tekniska

elementarskolorna och dermed förenade söndags- och aftonskolor, Chal
-

s. 103 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873. 103

merska Slöjdskolan i Göteborg samt Tekniska Söndags- och Aftonskolan,

i Eskilstuna.

Hvad nu först angår framställningen, att till förmån för bergshandteringen

måtte beviljas ett ärligt anslag af 6,000 R:dr att utdelas såsom

reseunderstöd åt lämplige personer, anhåller ,jag i underdånighet att få

för närvarande förbigå denna fråga för att dertill återkomma vid behandlingen

af anslagstiteln: «Befrämjande i allmänhet af bergsbruket».

Vidkommande Fullmägtiges i Jernkontoret framställning i öfrig!,

finner jag, lika med alla dem, hvilka deröfver sig yttrat, rättvisa och

billighet bjuda att, sedan det understöd, hvithet bergs- och brukshandteringen

tillförene i form af kreditiv å Riksbanken fatt åtnjuta, blifvit,

samma handtering fråntaget, Staten, som redan sörjer för den högre

undervisningen i hvad till berörda näring hörer, jemväl ikläder sig förpligtelsen

att bekosta och underhålla de lägre undervisningsanstalter,

hvaraf för näringens blifvande kikare kan göras behof. En sådan förpligtelse

innebär dock ingalunda skyldighet för Staten att öfvertaga de

af näringens målsmän och kikare redan upprättade undervisningsanstalter

i det skick, hvari de för närvarande sig befinna. Tvärtom måste Staten

tillerkännas den friaste befogenhet att inrätta och ordna sådana anstalter

hvar helst och på hvithet som helst sätt, han finner för ändamålet lämpligast

och tjenligast. Då en utredning derom blifvit af Eders Kongl.

Maj:t anbefalld, lärer för fullgörande af Statens erkända skyldighet uti

förevarande afseende under år 1874 och de följande år, som komma att

förflyta, innan utredningen åstadkommits och med ledning deraf beslut

om de lägre bergsskolornas organisation och den eller de orter, hvartill

de lämpligast höra förläggas, blifvit fattadt, annan utväg icke finnas, än

att för ändamålet tills vidare anvisa visst ärligt belopp. Till grund för

bestämmande af detta belopp måste för närvarande läggas de årliga utgifter,

Brukssocieteten för upprätthållande af de tvenne lägre bergsskolorna

i Filipstad och Falun jemte dermed förenade afdelningsskolor för

arbetsförmän inom bergshandteringen få vidkännas eller i jemn! tal

14,000 R:dr Under ofvan omförmälda förhållanden torde det dock icke

höra ifrågakomma att uppföra detta belopp å ordinarie stat, utan kan

detsamma lämpligen tills vidare år efter år anvisas på extra stat.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördi hemställer jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t villo föreslå Riksdagen, att, under vilkor

att de af Bruks-societeten för närvarande underhållna bergsskolor i Filipstad

och Falun med dertill hörande skolor för bergsarbetare komma att

jemväl under år 1874 fortsätta sin verksamhet i enahanda omfång och

utsträckning som hittills, hvarom Eders Kongl. Maj:t lärer vilja genom

s. 104 Kontrollera mot PDF

104 Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

inspektion af sakkunnig person sig förvissa, å extra stat för samma år

anvisa ett belopp af 14,000 R:dr att till Bruks-societetens fullmägtige i

Jernkontoret utbetalas.

B. Tekniska Elementarskolan i Norrköping.

Med skrifvelse den 18 December 1871 till Eders Kongl. Maj tis och

Rikets Commerce-Collegium har Direktionen för den Tekniska Elementarskolan

i Norrköping till Collegium ingifvit en till Eders Kongl. Maj ti

ställd underdånig skrift, i hvilken Direktionen, — med åberopande af

hvad i ett af Skolans föreståndare till Direktionen aflemnadt, den underdåniga

skriften bifogadt memorial funnes andraget, och enär till följd af

lärarekrafternas otillräcklighet och en deraf nödig befunnen inskränkning

af elevantalet i skolan, hvilken med afseende å omfattningen och beskaffenheten

af den undervisning, som der meddelades, vore synnerligen

eftersökt, inträde i skolan måst förvägras åt ett icke obetydligt antal

sökande i underdånighet anhållit om beredande af förhöjning i det för

skolan anvisade Statsanslag med ett ärligt belopp af 4,500 R:dr; varande

med afseende å donna framställning dels af bemälde Föreståndare, dels

ock af Direktionen anfördt, bland an nät, och hufvudsakligen:

att skolan de första åren af sin tillvaro haft att undervisa 20 ä 40

lärjungar, men att lärjungeantalet under de senare åren stigit, så att det

under läseåret 1870—1871 uppgått till 74;

att, då Direktionen nödgats tillse, att skolans utgifter icke öfyerstigit

det för skolan anvisade statsanslaget, hvilket, utom den till 5 R:dr bestämda

terminsafgiften af bemedlade lärjungar, vore skolans enda tillgång,

de flesta lärareplatserna måst besättas med personer, som af annan tjenst

eller anställning haft sin hufvudsakliga lefnadsinkomst, men hvilka förvissa

timmar om dagen eller i veckan kunnat tillbjuda skolan sin tjenstbarhet,

samt att derigenom flera olägenheter ej sällan uppkommit, såsom

då läraren i fysik, hvilken vore telegraf^ ensteman, beordrats att i egenskap

af linie-ingeniör tjenstgöra vid telegrafverket och sålunda icke kunnat

sina läraregöromål vid skolan sjelf bestrida;

att, jemte olägenheterna af sådana kollisioner, svårigheter för undervisningens

ändamålsenliga ordnande och fortgång i än väsentligare män

uppkomme derigenom, att lärare, anställda under sådana förhållanden,

icke kunde, i händelse af behof, åläggas att tjenstgöra andra eller flere

timmar, än de från början åtagit sig;

att emellertid uppenbart vore, att, när inom någon af skolans afdelningar

antalet lärjungar blefve större, än att en lärare med åsyftad

fram
-

s. 105 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kong!... Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873. 105

framgång kunde undervisa dem alla, donna, afdelning då borde anordnas

i underafdelningar eller lördag, hvarigenom tvenne eller flere lärare på

samma gång erfordra des, der förut eu sådan varit tillräcklig; att behofvet

af en dylik fördelning vid skolan snarast och oftast inträffade i den

nedersta avdelningen, hvilken alltid vore talrikast, och hvarest lärjungarne,

såsom yngre och för många af läroämnena alldeles främmande, hvar för

sig behöfde lärarens omedelbara hjelp och handledning; samt att, då,

efter samråd emellan vederbörande vid skolan, befunnits, att högsta

antalet lärjungar, som i nedersta afdelningen kunde med framgång af

en lärare handled as, vore 25, de, som öfver detta antal anmält sig till

inträde, måst tillbakavisas;

att ofvan anförda olägenheter skulle kunna undanrödja genom följande

anordningar, som medgåfve utsträckandet af skolans undervisning

till 100 lärjungar eller något deröfver, nemligen dels att, så snart antalet

i skolans nedersta afdelning öfverstege 25, lärjungarne i samma afdelning

fördelades i två parallelklasser, hvilka åtnjöte enahanda undervisning,

men, med undantag för ämnena frihandsteckning och modersmålet, undervisades

i skilda rum af tvenne lärare i samma eller i olika ämnen, och

hvarigenom en tillökning i lärarnes undervisningsskyldighet af 28 timmar

i veckan skulle uppkomma, dels att för undervisningen i fysik, hvilket

Vore ett af skolans vigtigaste och svåraste läroämnen, anställdes eu lärare,

som i afseende å tjenstgöringsskyldighet uteslutande tillhörde skolan,

men hvilken dock derjemte kunde bestrida, utom vården af den fysikaliska

apparat- och instrumentsamlingen m. in., äfven undervisningen i

ett med den allmänna fysiken nära sammanhängande ämne, t. ex. mekanik,

hvarigenom hans lön såsom lärare i fysik kunde sättas lägre än

eljest;

att tillgång vid skolan funnes till den lektionssal, som skulle blifva

ytterligare erforderlig för den omförmälda fördelningen af skolans nedersta

afdelning, äfvensom att anskaffandet af nödiga möbler för nämnda säl

kunde ske för en kostnad af omkring 700 R:dr;

att, vid uppgörandet af det vid Föreståndarens memorial fogade

förslag till Inne- och utgifts,stat, ledning icke kunnat hemtas från förhållandet

vid de Tekniska Elementarskolorna i Malmö, Örebro och Borås,

enär dessa skolor, enligt innehållet af § 1 i deras stadgar, företrädesvis

vore konstruerade såsom propedevtiska läroanstalter för dem, som önskade

öfvergå till Teknologiska Institutet eller annan högre undervisningsanstalt,

då deremot den Tekniska skolan 5 Norrköping, enligt lydelsen

af § 1 i dess stadgar, vore afsedd utgöra »ett helt för sig», der industriBill

till Bikta! Prat. 1878. 1 Sami. 1 A/d 14

opaginerad Kontrollera mot PDF

!06 Bil. N:o 5 a. till Kongl. Ma.j:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873.

idkaren borde kunna »få en, såvidt ske kan, fullständig allmän teoretisk

och praktisk elementarbildning», äfvensom att den undervisningsanstalt i

vårt land, hvilken i afseende å organisation och ändamål mest liknade

den Tekniska skolan i Norrköping vore Ohalmersska slöjdskolan i Göteborg;

samt att, liksom behofven för skolan i Norrköping betingades af den

undervisningsplan, som der tillämpades, förklaringsgrunden till lärjungarnes

större antal vid skolan i Norrköping än vid skolorna i Malmö,

Borås och. Örebro vore att söka, ingalunda i Norrköpings städs folkmängd

och beskaffenheten af den i samma stad idkade industriel, verksamhet,

enär hälften af det nuvarande elevantalet egde sina hem inom mer eller

mindre aflägsna orter, utan fastmer i den omständigheten, att de föräldrar,

som önskade insätta sina barn i praktiska yrken, men ej villo eller kunde

låta dem genomgå den längre och dyrare kursen vid Teknologiska Institutet,

funne undervisningen vid skolan i Norrköping för deras ändamål

företrädesvis tillfyllestgörande.

Öfver donna framställning har Commerce-Collegium hört Föreståndaren

för Teknologiska Institutet, hvilken dels, med anledning af hvad

i framställningen förmälts om skiljaktigheten i uppgift emellan <£en Tekniska

Elementarskolan i Norrköping och de öfriga Tekniska Elementarskolorna

äfvensom den förras närmare jemförlighet med den Ohalmersska

Slöjdskolan i Göteborg, på angifna skål yttrat, att han, som för sin del

icke funne den Tekniska Elementarskolan i Norrköping hafva något väsentligen

olika ändamål med de öfriga Tekniska Elementarskolorna ej heller

ansåge lämpligt att beträffande undervisningen i sådana teoretiska läroämnen

som matematik, teoretisk mekanik och fysik, liksom ock i vissa

praktiska ämnen, till förebild för den förstnämnda skolan taga Ohalmersska

Slöjdskolan i Göteborg, med de tillfällen till större omfattning för undervisningen

denna erbjöde, helst, och ehuru vigtig den teoretiska grundläggningen

vore, tillses borde, att donna vid de Tekniska Elementarskolorna

icke erhölle en så stor omfattning, att alltför liten tid blefve öfrig

för de praktiska läroämnena, dels ock, om än Föreståndaren alltså icke

helt och hållet biträdde de åsigter, som legat till grund för Direktionens

framställning, likväl förklarat sig icke kunna annat än understödja dess

anhållan om nödiga medel för emottagande af ett större elevantal äfvensom

för att bereda lärarne den tillökning i deras aflöning, som kunde

anses af behofvet påkallad, under antydan i sammanhang härmed, att väl

förslaget till anordnandet af skolans nedersta afdelning i tvenne klasser

onekligen vore för undervisningen fördelaktigt, men att en billigare och

ändock, med hänsigt till ändamålet, tillfredsställande utväg syntes kunna

ernås genom att anställa underlärare med viss aflöning i timman och låta

s. 107 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o ,5 ce. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873. 107

undervisningen samtidigt för hela avdelningen ega rum under en öfverlärare

med biträde af sagde underlärare;

hvarefter Direktionen, som i anledning af hvad sistbemälde Föreståndare

anmärkt, lemnats tillfälle att sig än vidare utlåta, till CommerceCollegium

ytterligare inkommit med en skrifvelse i ämnet, i hvilken Direktionen

hufvudsakligen dels fortfarande framhållit, att, då tilloppet till

skolan af lärjungar, som med hvarje år ökats, gjort de förhandenvarande

lärarekrafterna otillräckliga, samt svårigheterna härvid än mera stegrats

af ofvan omförmälda sätt att anställa lärare, hvarigenom lärarekallet blefve

allenast tillfälligt, afhj el pandet af dessa olägenheter och svårigheter vore

i hög grad af behofvet påkalladt, dels förmält, att någon afsigt att låta

skolan skjuta öfver sitt råtta mål icke förefunnes, äfvensom att vid undervisningen

såsom en väsentlig omständighet uppmärksammats fortdrifvandel

af praktiska tillämpningsstudier med verkstadsöfningar, tekniskt-kemiska

laboratorier in. m., dels ock erinrat, att, hvad anginge förslaget att antaga

underlärare i stället för att anordna skolans nedersta afdelning på

två klasser, sådant mötte synnerligen störa svårigheter särskild! deri, att

på platsen icke funnes tillgång till personer, lämpliga för ändamålet och

villiga att en sådan tjenstgöring sig åtaga, äfvensom slutligen, att Direktionen

ingalunda afsett, att det i skolföreståndarens memorial intagna och

af Direktionen åberopade utkast till förhöjd utgiftsstat för skolan skulle

i lyckligaste fall nu vinna nådig fastställelse, utan att ändamålet med

denna handling icke vore och icke kunde vara något annat än att på ett

mera åskådligt sätt belysa det framställda behofvet; hvaremot, om detta

blefve tillfredsstäldt, då först den tidpunkt inträdde, när donna stat, oförändrad

eller efter omständigheterna modificerad, herde till vederbörlig

pröfning framläggas.

Med underdånig anmälan häraf samt med öfverlemnande af förenämnda,

till Commerce-Collegium inkomna handlingar, har Collegium uti

memorial den 6 sistlidne December rörande detta ärende i underdånighet

anfört följande:

»Att nu ingå i någon närmare undersökning rörande beskaffenheten

af den undervisningsplan, som vid ifrågavarande skola tjenar till efterrättelse,

torde icke vara lämplig!, sedan Collegium i underdånig skrifvelse

af donna dag hos Eders Kong!. Maj:t gjort framställning om åvägabringandet

af en, samtliga de Tekniska Elementarskolorna omfattande

utredning äfven i detta hänseende. Utan att således här afgifva något

omdöme i donna del, föreställer sig Collegium, att, då fråga är om olägenheter,

genom hvilkas fortvara förmågan hos skolan att, såsom sådan, upprätthålla

sin verksamhet äfventyras, dessa olägenheter böra, så vidt ske

s. 108 Kontrollera mot PDF

108 Bil, N:o 5 «. till Kongl. Majds Nåd, Pvop. N:o 1, om Statsverket 1873,

kan, utan uppskof afhjelpa». De skäl, Direktionen andragit, röra i vissa

fall sådana olägenheter och äro i dessa fall af den art, att de, enligt

Collegii uppfattning, måste anses bevisande. På sätt skolföreståndaren

förmält, har antalet af lärjungar vid skolan efter hand i ej ringa grad

ökats och uppgick under läseåret 1870 - 1871 till 74, ehuru sedermera

Direktionen mast, enligt hvad jemväl Expeditions-sekreteraren m. m.

friherre Fock i redogörelse för sin, på nådig befallning, vid skolan innevarande

år verkställda inspektion vitsordat, af brist på medel för undervisningens

behöriga bestridande inskränka sagda antal till 60. Om ock

det för skolan nu utgående statsanslag må antagas hafva vid detsamma*

beviljande varit för ändamålet tillräckligt, så synes af nyssberörda åtgärd

äfvensom af hvad den underdåniga framställningen i ämnet för öfrig!

gifver vid handen följa, att detta nu mera icke är förhållandet, hvithet

torde kunna tillskrifva», utom det med tillväxten i lärjungeantalet ökade

behofvet af lärarekrafter, äfven den inträdda stegringen i så val lefnadskostnader

för löntagarn c vid skolan som priset å de för skolan erforderliga

materialier och effekter. Af särskild vigt lärer ock vara, att den

form af tillfällighet i afseende å tjenstgöring, under hvilken, såsom Direktionen

upplyst, åtskillig^ lärare varit anställde, förändras till ett bättre

och, i hvad angår skolans väsentligare läroämnen, om möjligt upphör;

för åstadkommandet hvaraf torde vara oundgängligt, att lärareaflöningen

sä regleras, att lärarnes tid och krafter kunna, efter skolans kraf derå,

tagas i anspråk.

Någon genomgående granskning af det för anslagsbehofvets åskådliggörande

af skolföreståndaren upprättade utkast till aflöning»- och utgiftsstat

för skolan är kollegium nu icke i tillfälle att anställa, men i betraktande

af de skid för förhöjningen, som Direktionen framställt, finner sig

kollegium kunna, för det ändamål som med utkastet åsyftats, lemna

detsamma utan anmärkning; och i hvad angår lärareaflöningarna hemta!*

kollegium ökad t stöd för ett sådant förfarande ej mindre från eu jemförelse

emellan dessas belopp och de ekonomiska förmåner, som äro lärare

vid de allmänna elementarläroverken tillförsäkrade, än äfven från den

omständigheten, att då, med näringslifvets nuvarande utveckling, för en

tekniskt bildad person af mera framstående skicklighet mångartade utvägar

äro öppna till erhållande af eu inbringande verksamhet inom det

rent praktiska området, sådant måste öfva inflytelse på de vilkor, mot

hvilka en så beskaffad person skall kunna vid en anstalt af här ifrågavarande

slag fästas såsom lärare.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och med afseende dels å

behöfligheten, att den begärda anslagstillökningen ju förr dess heldre

s. 109 Kontrollera mot PDF

Bil. N:v 5 a. till Ko».yl.. May.ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873. 109

kommer skolan till godo, samt att följaktligen detta sker redan under

nästinstundande år för den tid deraf, sådant lämpligen kan ega ruin, eller

för höstterminen år 1873, i hvilket fall, och derest hälften af berörda

tillökning för sagda termin beviljas, nödiga medel, enligt den af skolföreståndare!)

uppställda beräkningen, skulle finnas att tillgå äfven för

iordningsättande! af den ofvan omförmälda nya lektionssalen, dels å den

tid, inom hvilken, enligt hvad det torde kunna antagas, den af (kollegium

förordade utredning rörande den tekniska undervisningen inom landet,

der eu sådan utredning varder i nåder anbefalld, hinner fullbordas, samt

nådigt beslut i anledning deraf meddelas, får (kollegium i underdånighet

tillstyrka,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes till näst sammanträdande Riksdag aflåta

nådig proposition derom, att till den Tekniska Elementarskolan i

Norrköping måtte, utöfver det till skolan nu beviljade statsanslag, anvisas

för år 1873 ett belopp af 2,250 R:dr samt för hvardera af åren

1874 och 1875 ett belopp af 4,500 R:dr.»

Hvad vederbörande i förevarande fråga andragit och upplyst ådagalägger

behofvet af den begärda tillökningen i anslag. För tillgodoseende

af detta behof erfordras dock icke att, på sätt Commerce-Collegium föreslagit,

hos Riksdagen begära anvisande af det belopp, 2,250 it:dr, som

för höstterminen 1873 erfordras, utan torde samma belopp kunna tillvägabringas

genom ^anordning från tillgängliga besparingar. Hvad som

tarfvas för år 1874 och följande år till dess efter ofvan omförmälda utrednings

afslutande definitiv utgiftsstat för skolan kan varda fastställd,

krafvel’ deremot bevillning af Riksdagen Dock torde det i sådant hänseende

erforderliga belopp eller 4,500 It:dr, lika litet som det näst förut

under Litt. A föreslagna å 14,000 R:dr, böra uppföras å ordinarie stat.

Fast hellre synes lämpligare, att detsamma varder tills vidare år efter år

anvisad! å extra stat att efter Eders Kongl. Maj:ts bestämmelse till skolans

behof och bästa användas.

I underdånighet tillstyrker jag derföre, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

för Tekniska skolans i Norrköping behof hos Riksdagen äska, utöfver

ordinarie anslaget 12,000 R:dr, ytterligare på extra stat 4,500 R:dr att

enligt Eders Kongl. Maj:ts bestämmelse användas.

C. Slöjdskolan i Stockholm.

Sedan sistlidet års Riksdag, med bifall till nådig framställning i

ämnet, till Slöjdskolan i Stockholm för innevarande år anvisat, utöfver

det på stat definitivt uppförda belopp 15,000 R:dr, ytterligare 58,275

R:dr, har Eders Kongl. Maj:t under den 24 Augusti 1872 fastställt stat

s. 110 Kontrollera mot PDF

110 Bil- N:n 5 a. till Kong!. Maj ds Når/. Prof. No 1, om Statsverk 1873.

lör skolan att gälla under innevarande år: med förklarande, att de besparingar, som

kunde uppkomma å någon eller några af de i stulen upptagna utgiftsposter, finge af

Styrelsen för skolans behof användas, dock med sådan inskränkning, dels att möjligen

uppkommande besparingar å anslagen för lyshållning och undervisningens förstärkande

i ordinarie ämnen borde, derest icke framdeles uppå särskild framställning annorlunda

i (lader förordnades, såsom behållet bidrag till bestridande af 1874 års utgifter

afmattas, dels ock att till aflöning icke finge användas hvad i staten bli »it för

andra behof af satt. och ej heller till fyllande af dessa senare behof öfverföras

medel, som vore till aflöning anslagna; hvarjemte Styrelsen berättigats, att, derest

inkomsterna af lärjungarnes utgifter skulle öfverstiga det belopp, hvartill de blifva

beräknade,^ eller andra tillfälliga mindre inkomster korning att tillflyta skolan,

använda de sålunda vunna öfverskotten till lärarekrafternas, undervisningsmaterielens

och skolmobiliernas förökande.

Styrelsen har härefter med skrifvelse den 8 sistlidne November till Commerce-Collegium

aflemnat förslag till stat för skolan under år 1874. Uti detta

förslag upptagas skolans inkomster till samma belopp, som under innevarande

ar, så att desamma, ordinarie statsanslaget inheräknadt, skulle uppgå till 22,700

R:dr, hvaremot, enligt Styrelsens tillkännagifvande, någon behållning till användande

under år 1874 icke är att påräkna.

Beträffande de beräknade utgifterna har Styrel: eu anfört,

att, enär Sekreteraren hos Styrelsen icke allenast både att fora Styrelsens

protokoll samt uppsätta och expediera de af Styrelsens beslut föranledda skrifvelse1,

äfvensom fora nödiga diarier och register öfver handlingarna samt vid

bestämda lider a tjensterummet handhafva expeditionsgörornålen, utan äfven under

de senare åren fort protokollen vid de i Stadgarna för skolan föreskrifva månadtliga

läraresammanträdena samt uppsatt och utskrifvit dervid beslutna betänkanden,

Sekreterarens lön vore föreslagen att höjas från 300 R:dr till 600 Rall*

eller med 300 R:dr;

.....atb '' betraktande af den vetenskapliga bildning och förmåga att populärt

föreläsa, som fordrades åt öfverläraren i naturlära, samt de med denna lärarebefattning

förenade åligganden, styrelsen ansåge den för samma befattning bestämda

lön af 800 R:dr vara otillräcklig och således föresloge densammas höjande

med 200 R:dr;

att af enahanda skål det för undervisning i varukännedom anslagna belopp

al 800 R:dr borde höjas med 200 R:dr och att, enär svårighet mötte vid denna

undervisnings fördelande på flere lärare, det sålunda till 1,000 R:dr förhöjda

aflöningsbeloppet borde tilldelas endast en lärare;

att enär, såsom Styrelsen redan uti sitt förslag till stat för år 1871 anmärkt,

för bestridande af de ordningsmannen åliggande göromål vore nödvändigt,

att ordningsmännens antal ökades till 10, Styrelsen, etter hittills gällande be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 a. till KongI. Maja.i Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1813. ill

räknitigsgrund för ordningsmannens aflönande, i förslaget upptagit 3,700 R:dr

eller i75 R:dr utöfver hvad för detta ändamål vore senast beviljadt;

att,, enligt eu af Styrelsen uppgjord förslagsberäkning öfver kostnaderna för

undervisningens förstärkande i ordinarie ämnen, dessa kostnader ko linne att

uppgå till minst 2,275 Rall-, hvadan det härför beviljade anslag al 2,000 R:dr

ingalunda numera kunde lemna någon behållning utan i stället, borde ökas med

300 R:dr:

alt, enär, hvad anginge anslaget för undervisning i extra ämnen och allmänna

föredrag, det syntes Styrelse» särdeles önskvärd t att icke vara alldeles

utan medel för anordnande, om så erfordrades, af undervisning i något af de

ämnen, som anginge konstens tillämpning på industrien, såsom mönsterritning

och ciselering, Styrelsen anhölle att detta anslag måtte höjas från 3,850 Rabbi!

4,300 Rall- eller med 430 Rall-;

att, då reparationer å skolans vattenled ni ngsrör och kranar någon gång

förekom me och kostnaden derför äfvensom för vattenkörning vid tillfällig afstängning

af stadens ledningsrör lämpligen herde bokföras under utgiftstiteln »vattenförbrukning»,

del för denna utgiftstitel i nu gällande stat upptagna belopp. 431

Rall- 20 öre, herde höjas till 450 Rall- eller med 18 Rall 80 öre; samt

att det i nu gällande stat till belopp af 4,218 Rall- 20 öre uppförda anslag

till »diverse utgifter-> herde höjas åtminstone till 4,275 R-.d, eller med 36

Rall 20 öre.

De sålunda al Styrelsen ifrågasätta höjningar af åtskilliga anslagsbelopp

nppginge till sammanräknad! 2,000 Rall-, Enär emellertid Styrelsen med ledning

af numera vunnen erfarenhet ansåge sig kunna föreslå, att det i gällande

stat till belopp al 8,600 Rall- uppförda anslag »till lyshållning» minskades med

2,000 Rall-, kunde nämnda höjningar åstadkommas utan tillökning i nu beviljade

statsbidrag. I fråga om öfrige utgiftsposter saknade Styrelsen anledningföreslå

någon förändring, hvadan Styrelsen beräknat skolans utgifter under år 1874

till samma belopp, som i gällande stat funnes tipptaget, eller......... 80,075 Rall-.

Om härifrån afräknades skolans inkomster....................................... 22,700 »

A törst ode 58,275 Rall-,

till hvilket belopp det för år 1874, utöfver ordinarie anslaget, erforderliga statsbidrag

uppginge.

Commerce-Collegium, som insänd t Styrelsens ofvan omför mål da förslag till stat,

har icke halt något att anmärka emot Styrelsens beräkning af skolans inkomster.

Hvad åter angår utgiftsstaten, har Commerce-Collegium hufvudsakligen anfört,

att, enär. enligt hvad Collega»» uti underdånig framställning deri 6 sistone

December- om åvägabringande af utredning rörande deri tekniska undervisningen

inom landet upplyst, den andel af skolans medel, som användes till

s. 112 Kontrollera mot PDF

112 Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj ds Nåd. Pr ep. N:o 1. om Statsverket 1873.

arfvoden för tjenstgöring vid skolan i annan egenskap än såsom lärare, redan

uppginge till 42 procent af det för lärares aflöning afsedda belopp, samt, innan

berörda utredning hunnit fullbordas och dervid blifvit ådagalagd t, att eu så omfångsrik

och kostsam förvaltning, som den nuvarande, vore för läroanstalten behöflig.

vidare tillökning af berörda andel borde, så vidt ske kunde, undvikas;

men, derest Sekreteraren skulle vid läraresammanträdena tjenstgöra. någon godtgörelse

derför herde honom beredas, (kollegium tillstyrkte, afl aflöningen till

Sekreteraren måtte ökas med endast 100 R:dr;

att Collegium biträdde förslaget om höjning åt arfvodet för undervisning i

naturlära; men

att (kollegium, som funne omständigheterna föranleda afl låta tills vidare

bero vid hvad Styrelsen hemställt rörande bestridandet af undervisningen i varukännedom,

ansåge skäl ej förekomma till höjning åt arfvode! för undervisningen

i detta kunskapsämne, helst ifrågasatt vore. att donna undervisning skulle bestridas

åt läraren i naturlära och att således båda arfvodena skulle komma samme

lärare till godo;

att enär, om än ett eller annat åt de uti Styrelsens beräkning öfver kostnaderna

för undervisningens förstärkande i ordinarie ämnen uppförda mindre

belopp möjligen kunde afföras. kollegium likväl icke vore i tillfälle att om beräkningen

i öfrig! och sannolikheten för dess hållbarhet uttala något bestämdt

omdöme, hvadan (kollegium icke heller ansåge sig höra afstyrka den ifrågaställa

förhöjningen i anslaget för bestridande af nämnda kostnader;

att. beträffande anslagen för ordningsmännens aflönande samt för undervisning

i extra ämnen och allmänna föredrag, kollegium, med erinran dels att

Styrelsen i sin senaste redogörelse för skolans verksamhet uppgifvit, att icke

alla de anställde ordningsmännen varit under hela skolåret i tjenstgöring inkallade,

dels ock att anslaget för undervisning i extra ämnen och allmänna föredrag

lemna! öfverskott och icke visats vara för något verkligt behof under år 1874

otillräckligt, funne sig icke höra förorda någon förhöjning i nämnda två anslag ; samt

att kollegium ansåge den jemförelsevis obetydliga tillökningen i anslagen för

vattenförbrukning och diverse utgifter kunna lem nas utan anmärknihg.

1 enlighet med hvad kollegium sålunda anfört och enär särskild anledning

icke förekomme att till annat belopp, än nu beviljade, upptaga någon af öfriga

utgiftsposterna, skulle allenast den förändring i senast, för år 1873, fastställda

utgiftsstat för skolan inträda, att, under det i berörda stat, hvilken slutade å en

utgiftssumma af........................................................................... R:dr 80.975 —

funnes uppför,11:

för aflöning åt Sekreteraren............... Rall'' 300: —

» >, » läraren i naturlära...... » 800: —

Transport 1,100: — 80,975: —

I

s. 113 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 a. till Kong! Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873. 113

Transport R:dr

1,100:

—

80,975: —

för

undervisningens förstärkande i

ordinarie ämnen........................

K:dr

2,000

—

))

Lyshållning .................................

»

8,600

—

»

Vattenförbrukning .....................

»

431

20

))

Diverse utgifter..........................

»

4,218

80

16,350: —

nu komme att i stället härför

upptagas:

för

aflöning åt Sekreteraren............

R:dr

400

—

»

» Läraren i naturlära

))

1,000: —

))

undervisningens förstärkande i

ordinarie ämnen......................

))

2,300

—''

))

Lyshållning .................................

»

6,600

—

»

Vattenförbrukning ..................

»

450

—

9

))

Diverse utgifter..........................

»

4,275

—

15,025: —

hvarigenom utgiftsumman minskades med.............................. R:dr 1,325: —

sa att denna summa komme att sluta på.............................. R:dr 79,650: —

Då nu påräkneliga inkomster utgjorde ..................... » 22,700: —

skulle för år 1874 erfordras ett ytterligare statsbidrag af » 56,950: —

Summa Runt R:dr 79,650: —

Slutligen har (kollegium, under åberopande af hvad Collegium uti

underdåniga skrivelser i ämnet den 15 December 1869, den 29 November

1870 och den 21 November 1871 anfört, samt med afseende jemväl

ä hvad (kollegium uti ofvan omförmälda framställning om åvägabringande

af utredning rörande den tekniska undervisningen inom landet beträffande

Slöjdskolan ifrågasatt, förklarat sig anse, att det åsyftade statsbidraget

icke heller för det närvarande borde å stat definitivt uppföras.

Med afseende å hvad Coinmerce-Collegium sålunda anfört, hemställer

jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen begära, att till Slöjdskolan

i Stockholm för år 1874 anvisas, utöfver det på stat definitivt uppförd

a beloppet 15,000 R:dr, ytterligare 56,950 R:dr, så att det uti 1873

års Riksstat under ifrågavarande anslagstitel upptagna belopp minskas

med 1,325 R:dr.

D. Väfskolan i Borås.

Vidare får jag under denna anslagstitel hemställa, att Eders Kongl.

Maj:t måtte vid nu instundande Riksdag, likasom vid den sistförflutna,

Bill. till Riksd. Prat. 1873. 1 Sami. 1 Afd. 15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114 Bil. N:o 5 a. till Kongl. Ma.j:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

aska ett extra anslag af 3,800 R:dr, såsom bidrag till upprätthållande af

väfskolan i Borås, med vilkor att från Elfsborgs läns landsting eller eljest

inom orten tillskjuta ett belopp, motsvarande minst hälften af statsanslaget.

13:o. Undervisningsanstalter för handel och sjöfart.

Direktionen för Navigationsskolan i Göteborg bär hos CommerceCollegium

anmält behofvet af en tredje Underlärare vid denna skola och

i detta afseende anfört, att antalet af de i skolans allmänna afdelning för

bildandet af styrmän och fartygsbefälhafvare inskrifne elever under läsåret

1871 —1872 uppgått till 90; att redan vid nu pågående läsårs början

83 elever blifvit i samma afdelning inskrift^ och att, enligt hvad erfarenheten

gåfve vid handen, derå kunde efter slutade sjöresor förväntas;

att under nuvarande förhållanden undervisningen måste på det sätt ombesörjas,

att föreståndaren och de vid skolan anställde två underlärarne

hvardera handledde omkring 30 elever; att likväl en lärare ej kunde på

tillfredsställande sätt meddela undervisning åt så stort antal, hvarförutan

föreståndaren genom att under hela läsåret vara bunden af lind ervisningen

hindrades att tillbörligen förrätta tentamina samt tillika åt ifrågavarande

afdelning i (ifrigt, äfvensom åt maskinist- och skeppsbyggeri-afdelningarna

i skolan egna den uppsigt, som det ålåge honom att utöfva;

samt att under dessa omständigheter en förstärkning af skolans lärarepersonal

syntes Direktionen åt nöden.

Denna framställning är understödd af t. f. Inspektören för Navigationsskolorna,

hvilken uti afgifvet yttrande förklarat, att lian, lika med

Skol-Direktionen, funne nuvarande lärarekrafter vid Göteborgs Navigationsskola

otillräckliga i förhållande till det störa antal elever, som under

de senare åren begagnat sig af undervisningen, och hvilket antal med

all sannolikhet komme att för framtiden än mera ökas. Då lärotiden vid

Navigationsskolorna i allmänhet vore så knapp, den möjligen kunde blifva,

om de fordringrar, hvilka enligt reglementet för dessa skolor ställdes på

elevernas kunskaper vid examinas afläggande, skulle uppfyllas, och dertill

komme, att lärotiden blefve än mera inskränkt för ett icke obetydligt antal

elever, som, på grund af medgifvandet i § 17 af reglementet, först

den 15 November inställde sig i skolan, an sago t. f. NavigationsskoleInspektören,

att, ehuru sistnämnda omständighet ej torde utöfva något betydligt

inflytande, så länge antalet elever ej vore alltför stort, det likväl

med det antal sådane, som vid Göteborgs Navigationsskola begagnade undervisningen,

blefve ytterst svårt, om icke omöjligt, för lärarne att äfven

s. 115 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873. 115

egna behörig uppmärksamhet åt sådana elever, som genom ett senare inträde

i skolan blifvit efter de andre i läsningen.

Jemte erinran, att, sedan vid ifrågavarande allmänna afdelning af

Göteborgs Navigationsskola undervisningen från början ombesörjts af endast

ordinarie läraren och en underlärare, vid 1865—1866 årens riksdag, med

afseende å det stigande antalet elever, hvaraf efter medelberäkning under

då senast förflutna fem läsår inskrifvits hvardera året 52, för eu

andre underlärare vid skolan anvisats å extra stat ett belopp af 1,200

R:dr, hvilket belopp sedermera vid 1867 års riksdag på ordinarie stat

uppförts, samt att under hvardera af de närmast efter läsåret 1864—

1865 tilländagångna fem läsår i medeltal årligen varit inskrifne 63 elever,

hvilket antal sedermera ökats under läsåret 1870—1871 till 80 och under

läsåret 1871—1872 till 90; — har Commerce-Collegium, vid anmälan

till Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning af denna fråga, i underdånighet

anfört, att det äfven syntes Collegium uppenbart, att skolans ofvanbemälde

lärarepersonal icke kunde vara tillräcklig för att på ett ändamålsenligt

sätt undervisa ett så betydligt antal elever och bibringa

dem inom den för de särskilda lärokurserna bestämda tid föreskrift^ kunskapsmått,

helst då i betraktande toges, att skolans ordinarie lärare och

föreståndare hade att, jemte fullgörande af egna undervisningsåligganden

i allmänna afdelningen för bildandet af styrmän och fartygsbefälhafvare

och förrättande af tentamina derstädes, vaka öfver undervisningens gång

å»i dess helhet inom donna läroanstalt, som äfven omfattade dels en afdelning

för undervisning i ångmaskinlära till bildande af ej mindre maskinister

och befälhafvare å ångfartyg än ock lokomotivförare, dels ock en

afdelning för undervisning i skeppsbyggeri. Med förordande af »SkolDirektionens

framställning, anhåller (kollegium således, att, för beredande

af aflöning åt en tredje underlärare vid Navigationskolan i Göteborg, anslaget

för donna skola måtte redan från och med början af år 1873 förhöjas

med ett belopp af 1,200 R:dr, motsvarande deri till hvarje af der

nu anställde två underlärare utgående årliga aflöning.

Vid de af vederbörande sålunda anförda förhållanden synes förstärkning

af lärarekrafterna vid ifrågavarande Navigationsskola vara af oundgängligt

behof påkallad. Enär emellertid 6:te hufvudtitelns besparingar

lemna tillgång för tillgodoseende af detta behof under år 1873, erfordras

icke att för ändamålet af Riksdagen äska medel för samma år. Deremot

hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen,

att, för beredande af aflöning under år 1874 och följande år åt

s. 116 Kontrollera mot PDF

116 Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1873.

en tredje underlärare vid Navigationsskolan i Göteborg, bevilja ett ärligt

anslag till belopp, motsvarande det enligt nu gällande stat till hvardera

underläraren vid skolan utgående arfvode eller 1,200 R:dr, och för sådant

ändamål höja det vid senaste Riksdag bestämda anslaget till undervisningsanstalter

för handel och sjöfart å 50,550 R:dr till 51,750 R:dr eller

med 1,200 R:dr.

14:o. Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

Under denna anslagstitel bör rätteligen behandlas förr omförmälda

förslag om användande af ett ärligt belopp af 6,000 R:dr att utdelas såsom

reseunderstöd åt dem, hvilka idka bergsbruk, hvadan jag nu återkommer

till samma förslag.

Under åberopande af de skäl, hvilka Commerce-Collegium för bifall

till nämnda förslag anfört, finner äfven jag mig höra förorda detsamma.

Härvid torde det tillåtas mig i minnet återkalla, hurusom anslaget under

donna titel blef af den åren 1862—1868 församlade Riksdagen förhöjdt

med 5,000 R:dr att användas till årsarfvoden samt rese- och traktamentsersättningar

åt två i kolning och bränntorfsberedning kunnige personer,

hvilka skulle ega att, uppå reqvisition från bruks- och skogsegare, mot

ersättning efter enahanda grund, som för agronomer voro faststäld, meddela

nödig praktisk anvisning för tillämpningen af de härvid begagnade

bästa metoder; men att, då det med berörda anordning åsyftade ändamål

icke ansågs vara uppnådt, 1871 års Riksdag, uppå Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställning, åter minskade nu ifrågavarande anslag till befrämjande

i allmänhet af bergsbruket med omförmälda belopp 5,000 R:dr.

Då nu, i händelse Eders Kongl. Maj:t finner det för reseunderstöd

afsedda och begärda belopp 6,000 R:dr rättvisligen höra bergsbruket beredas,

det ordinarie penninge-anslaget under förevarande titel 3,700 R:dr

40 öre lemnar tillgång till anvisande af Ett Tusen R:dr, erfordras icke,

att Riksdagen för ändamålet beviljar mera än återstoden 5,000 R:dr, motsvarande

det belopp, som på grund af 1871 års Riksdagsbeslut blifvit

från anslagstiteln affärd t.

På grund af hvad sålunda andragits, råder jag i underdånighet Eders

Kong]. Maj:t föreslå Riksdagen, att — på det Eders Kongl. Maj:t måtte

komma i tillfälle årligen anvisa 6,000 R:dr till reseunderstöd åt lämpliga

personel'', som önska att i främmande länder förvärfva sig ökad insigt och

skicklighet i hvad till bergshandteringen hörer — bevilja hvad utöfver

odisponerade tillgångar å ordinarie penningeanslaget, 3,700 R:dr 40 öre,

under denna titel erfordras eller 5,000 R:dr.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873. 117

15:0. Kontrollen å bränvinsförfattningarnas tillämpning och restitution

af tillverkning saf gift för utför dt bränvin.

Sedan Eders Kongl. Maj:t under den 13 sistlidne December beslutit,

att mål, som angå bränvins tillverkning, utminutering, beskattningen derå,

kontroll å de i ämnet gällande författningars tillämpning äfvensom restitution

af tillverkningsafgift för utfördt bränvin m. in., eller öfver hufvud

alla frågor, som härflyta af lagstiftningen angående vilkoren för tillverkning

och försäljning af bränvin, skola från och med år 1874 och framgent

tillhöra Finansdepartementets handläggning, lärer Eders Kongl. Maj:t

vilja föreslå Riksdagen att från Sjette hufvudtiteln afföra Hör slag sanslag et

till »kontrollen å bränvinsförfattningarnes tillämpning och restitution af

tillverkningsafgift för utfördt bränvin», hvilket anslag i nu gällande stat

är beräknadt till 400,000 R:dr.

16:o. Diverse Anslag.

Uti underdånigt memorial den 4 sistlidne December har Styrelsen

för Allmänna väg- och vattenbyggnader hemställt, att Eders Kongl.

Maj:t måtte hos Riksdagen åska anslag för år 1874 till aflöning åt

Styrelsen och hennes tjenstebiträden, till undersökningar och expenser

för allmänna arbeten samt till stipendier åt medlemmar af väg- och

vattenbyggnadskorpsen för utrikes resor i ändamål att studera andra

länders allmänna arbeten.

I fråga om anslaget till undersökningar och expenser för allmänna

arbeten, har Styrelsen, med erinran att samma anslag tillförene utgått

till belopp af 30,000 R:dr, men för åren 1871, 1872 och 1873 varit

nedsatt till 25,000 R:dr, anfört, att enär flere enskilda jernvägsanläggningar

dels med och dels utan statsbidrag påginge och det vore oundgängligen

nödigt att å dessa anläggningar utöfva noggrannn kontroll,

berörda anslag borde för år 1.874 höjas till 30,000 R:dr. Beträffande

öfriga två anslag har Styrelsen icke föreslagit någon förändring.

Med anledning häraf tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl.

Maj:t måtte hos Riksdagen äska, att följande anslag på extra stat anvisas,

nemligen:

s. 118 Kontrollera mot PDF

118 Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

till aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader samt

hennes tjenstebiträden ...................................................... R:dr 33,400: —

» undersökningar och expenser för Allmänna arbeten » 30,000: —

» stipendier åt medlemmar af väg- och vattenbyggnadskorpsen

för utrikes resor i ändamål att studera

andra länders allmänna arbeten .................................... » 2,000: —

Summa R:dr 65,400: —

17.0. Om statens jernvägsbyggnader.

I öfverensstämmelse med den för fullföljande och fullbordande af

arbetena å norra och östra stambanorna senast nppgjorda plan, hvilken

af Kongl. Maj:t vid 1872 års riksmöte föreslogs och af Riksdagen godkändes,

får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen:

a) att för år 1874 bevilja ett extra anslag af tillsammans 4,000,000

K:dr för fortsättande under samma år af arbetena å norra och östra

stambanorna i den utsträckning, som Eders Kongl. Maj:t med afseende

derå, att nämnda baner böra vara år 1875 fullbordade, kan finna lämpligt

bestämma; äfvensom

att medgifva, att vid jernvägsarbetenas utförande Eders Kongl. Maj:t

må närmare bestämma de orter, som ifrågavarande stambanor eller delar

deraf vidare skola genomgå och de ställen, desamma höra anlöpa; och

b) att jemväl för år 1874 ställa till Eders Kongl. Maj:ts disposition

hvad af samfälda kostnaden för anskaffande af den å norra och östra

stambanorna erforderliga rörliga materiel enligt den af Riksdagen godkända

fördelning å nämnda år belöper eller 600,000 Riksdaler.

I den mån byggnaden af norra stambanan från Upsala till Storvik

framskridit, i samma mån har frågan om donna stambanas utsträckning

från Storvik vidare norrut närmat sig, påkallande ett afgörande. Då nu,

på sätt nyss är vordet nämndt, med visshet kan emotses, att byggnaden

under år 1875 kommer att fullbordas, har jag ansett tiden vara inne att

underställa Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning förrbemälda fråga.

Redan i underdånigt memorial den 21 December 1867 har Styrelsen

öfver statens jernvägsbyggnader hemställt, att, i likhet med hvad för

s. 119 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873. 119

landet söder om den mellan städerna Gefle och Falun anlagda enskilda

jernväg egt - rum, utarbetandet af ett på tekniska, topografiska och ekonomiskt

statistiska undersökningar grundad! jernvägssystem för landet norr

om nämnda bana måtte företagas samt dervid tillika, i afseende å den

riktning, norra stambanan i sin fortsättning genom Norrland borde erhålla

och hvari detaljundersökningar således företrädesvis herde ega rum, föreslagit,

att denna stambana måtte från Storviks station å Gefle-Dala-banan

i nordlig riktning dragas till Ljusdal i Helsingland eller vidare genom

Medelpad till Indalselfvens vattendrag i trakten af Ragunda inom Jemtlands

län och från endera af dessa punkter föras i vestlig riktning genom

Jernband mot närmaste punkt vid Throndhjemsfjorden. Under åberopande

af nämnda memorial har en af Jemtlands år 1868 församlade Landsting

tillsatt Komité uti underdånig skrift den 12 December 1868 anhållit, att

Kongl. Maj:t täcktes med tillgängliga eller hos den påföljande år sammanträdande

Riksdagen äskade medel låta i den af Styrelsen öfver Statens

jern vägsbyggnader angifna riktning för norra stambanan norr om Gefle-Dalabanan,

jemte insamlande af upplysningar rörande alla på frågans ekonomiska

del inverkande omständigheter, verkställa undersökningar om de lokala

förhållandena samt derefter uppgöra och till Riksdagens pröfning

framlägga förslag om nämnda stambanas sträckning; att Kong]. Maj:t behagade

dervid fästa nådigt afseende å Styrelsens förslag om banans dragande

genom Jemtland och å Komiténs framställning om byggnadsarbetenas

företagande samtidigt söderifrån och från Throndhjemssidan; samt att

Kong]. Maj:t villo i Nåder låta vidtaga åtgärder för beredande af undersökning

och förslags uppgörande i afseende å den del af ifrågasätta jernväg,

som folie inom Norge, samt för förslagets framläggande för Norges

Storting.

Sedan derefter Kongl. Magt, genom Nådigt bref den 14 Maj 1869,

anbefallt Styrelsen öfver Statens jernvägsbyggnader att inkomma med underdånigt

utlåtande ej mindre i hvilken omfattning inom medgifvet kostnadsbelopp

25,000 R dr, än ock i hvilka särskilda traktör undersökning

med afseende å stambanornas fortsättning lämpligen kunde under år 1870

företagas; samt Styrelsen till åtlydnad af denna befallning, uti underdånigt

memorial den 17 Januari 1870, under åberopande af sin ofvanbemälda

den 21 December 1867 gjorda hemställan om undersökning angående norra

stambanans fortsättning norr om Gefle-Dala-banan genom landskapen Gestrikland,

Helsingland, Medelpad och Jemtland, föreslagit, att denna undersökning,

hvilken Styrelsen för sin del ansåge vara för landet af den vigt,

att den icke längre herde uppskjutas, måtte få under år 1870 utföras efter

den plan och i den omfattning, som Styrelsens memorial den 21 De
-

s. 120 Kontrollera mot PDF

120 Bil. N:o 5 a. till Kong!.. Maj As Nåd. Prop. '' N:o 1, om Statsverket 1873.

cember 1867 angåfve; så har Kong!. Maj:t den 16 April 1870, efter pröfning

af så val Styrelsens hemställan, som ock förrbemälda Komités framställning,

funnit godt ej mindre uppdraga åt Styrelsen att låta under år

1870 verkställa erforderliga undersökningar för norra stambanans fortsättning

norr om Gefle -Dala-banan i hufvudsaklig riktning från Storviks station

å nämnda bana öfver Bollnäs och Ljusdal till Torpshammar i Medelpad

eller annan punkt, hvarifrån jernväg lämpligen kunde till Sundsvall

anläggas, samt vidare från nämnda punkt i vestlig riktning norr om Storsjön

och söder om Äreskutan, med direkt eller indirekt beröring af Östersund,

till Norska gränsen vid Skurdalsporten eller annat närbeläget, för

öfvergången af fjellen mera tjenligt ställe, som i sammanhang med de undersökningar,

hvilka kunde komma att å Norska sidan företagas, närmare

bestämdes; än ock förordna att vid uppgörande af plan och kostnadsförslag

för ifrågavarande stambana antagas skulle, att densamma komme att

byggas med spårvidd af 3 fot 6 tum Engelskt matt, att lättare öfverbyggnad

än å de dittills byggda stambanorna derå blefve använd samt att alla

de besparingar i anläggningskostnaden för ifrigt blefve iakttagna, som, vid

användande af en mindre färhastighet, läte sig förena med en förväntad

inskränktare trafiks fordringar; om hvilket Kong!. Maj:ts beslut underrättelse

meddelats Kong!. Norska Regeringens Departementet för det inre

genom Chefens för Civildepartementet skrifvelse den 14 Maj 1870.

Under det sålunda anbefallda undersökningar pågingo, hölls den 31

Augusti 1870 i Hernösand ett så kalladt allmänt Norrländskt jernvägsmöte.

Dervid uttalades dels enhälligt den åsigten, att norra stambanan

under sin fortsättning genom Norrland bolde dragas, icke från Ljusdal vid

Ljusneelf till Torpshammar, utan från det något sydost om förstnämnda

ställe belägna Hybo i Helsingland i nordostlig riktning förbi sjön Dellen

till den på gränsen mellan Helsingland och Medelpad belägna sjön Malungen

samt derifrån i nordlig riktning, med berörande af sjöarne Amingen,

Gryttjern, Långsjön och Lindsjön, öfver Sörforss, Attrnar, Ljunga eif vid

dess utlopp i sjön Marinen, Matfors bruk, Östra Wattjom, Selånger, Wifsta

skeppsvarf, Indalselfven vid Bergsforssen, Lögdö bruk, Stafre, Högland,

Nordanå, Wiksjö prestbol till Maj aån i närheten af Nylands lastageplats

vid Ångermanelfven, dels ock af flertalet den meningen, att för åstadkommande

af förening med Nordsjönbanan borde från föreslagna punkt vid

Ångermanelfven dragas vesterut förbi södra ändan af Hellgumsjön till den

punkt på gränsen mot Jernband, der Hellgums och Edsele socknar i Ångermanland

och Ragunda socken i Jemtland sammanstöta, samt vidare genom

Ragunda, Hammerdals och Liths Tingslag till Aspåsnäset eller Krokom,

s. 121 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873. 121

korn, der nu omförmälda sträckning af sammanbindningsbanan sammanfölle med

vestliga delen af den till undersökning anbefallda luden mot Riksgränsen. Med

anledning deraf anhöll enligt deltagarnes i nämnda möte uppdrag Ordföranden

vid mötet, uti underdånig skrift den 8 September 1870, att en fullständig

undersökning måtte på statens bekostnad anställas rörande lämpligheten af

Norra stambanans dragande från llybo i Helsingland uti den af mötet enhälligt

föreslagna och å en bifogad karta med Lit. B utmärkta riktning till

någon punkt vid Ångermanelfven äfvensom att undersökningen måtte varda utsträckt

jemväl till den af mötets flertal förordade, äfvenledes med Lit. B utmärkta

sträckningen af sammanbindningsbanan från Ångermanelfven till Åspåsnäset

i Jernband, hvarest den till undersökning redan anbefallda linien, å kartan

utmärkt med Lit. A, sammanfölle med linien B. Efter det Styrelsen öfver

Statens jernvägsbyggnader, till följd af erhållen remiss, öfver omförmälda

framställning afgifvit underdånigt utlåtande förklarade Kongl. Maj:t, vid underdånig

föredragning af ärendet den 27 Oktober 1870, att Kongl. Maj:t, med

afseende å hvad Styrelsen anfört, funne framställningen för det dåvarande icke

föranleda vidare åtgärd.

Uti sedermera under loppet af Oktober och November månader år 1870

till Kongl. Maj:t inkomne särskilda framställningar hafva dels Norrbottens läns

Landsting förordat, den af deltagarne uti mötet i Hernösand föreslagna riktning

för norra stambanan och sammanbindningsbanan eller linien B; dels Westernorrlands

läns Landsting anhållit, att under loppet af år 1871 måtte varda

företagen en detaljerad undersökning jemväl af bansträckningen B från Hybo

genom östliga delen af Medelpad och Ångermanland till Aspåsnäset i Jemtland;

dels Gelleborgs läns Landsting, med förmälan, att bansträckningen från

llybo till Torpshammar komma att genomgå folkfattiga, ouppodlade och af odling

icke mäktiga traktör, men att deremot en östligare sträckning af banan

genom Delsbo och Bjuråkers socknar och vidare uppåt Medelpad med än östligare

riktning öfver någon punkt i närheten af Sundsvall skulle löpa genom

Helsinglands bördigaste . odalbygder och Medelpads fruktbarare delar, samt

med åberopande i öfrigt af de utaf deltagarne i Hernösandsmötet andragna

skål och omständigheter, anhållit, att, Kongl. Maj:t, innan Nådig proposition i

ämnet till Riksdagen beslötes, täcktes anbefalla undersökning af den ifrågasätta

sträckningen från Hybo i Norra Helsingland öfver någon punkt i närheten af

Sundsvall till lämpligt ställe vid Ångermanelfven; dels ock Westerbottens läns

Landsting ej mindre hemställt att, vid fastställande af plan för norra stambanans

utsträckning norr om Gefle-Dala-banan, särskild!: afseende måtte fästas

å banans framtida utsträckning till och genom Westerbottens län samt att för

sådant ändamål erforderlig okulär undersökning måtte varda anbefald att på

Bill. till Riksd. Prof. 1873. 1 Sand. 1 Afd. 16

s. 122 Kontrollera mot PDF

122 Bil. No 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om -Statsverket 1873.

Statsverkets bekostnad verkställas, än ock, med erinran, hurusom, i fråga

om lämpligaste sträckningen för en jernbana från Nordsjön till Bottniska

vikon, åtskilliga af deltagande i Hernösandsmötet påyrkat samma jernbana

framdragande den kortaste vägen till Sundsvall, omen deremot flertalet

banans dragning i nordligare riktning närmare Angermanelfven —

i öfrigt förmält, att, ehuru fullständiga undersökningar för utrönande af

den ena eller andra sträckningens större eller mindre lämplighet och af

de större eller mindre kostnader, som med den ena eller andra jernvägsanläggningen

kunde vara förenade, ännu icke företagits, det likväl förekomme

Landstinget, att genom jern vägens sträckning i nordlig riktning

mot Angermanelfven, som ända till Nylands lastageplats vore segelbar för

större fartyg, mera betydande fördelar skulle beredas så väl Westerbottens

län, hvilket till jernbana^ nordligaste punkt erhölle väsendtligt kortare

väg, än till Sundsvall, som ock det allmänna derföre, att, om, såsom

man finge antaga, norra stambanaa uti tidens längd komme att framdragas

äfven genom Ångermanland samt Westerbottens och Norrbottens län,

en stor del af norra stambanan och banan till Norge blefve gemensam

samt till följd deraf ej mindre ganska betydliga besparingar uti anläggningskostnaderna

skulle uppstå, att äfven väsendtligt större rörelse å banan

blefve att påräkna, än om den ginge i två skiljda linier; och har

Kongl. Maj:t, vid pröfning af dessa framställningar den 3, den 11, den 18

och den 25 November 1870, i öfverenstämmelse med sitt förrbemälda

den 27 nästföregående Oktober fattade beslut, funnit samma framställningar

för det dåvarande icke föranleda vidare åtgärd.

Förrbemälde af Jemtlands läns Landsting utsedde Ivomiterade hafva

derefter uti en den 29 November 1870 till Kongl. Maj:t inkommen skrift,

med bemötande af de utaf del tagande uti Hernösandsmötet framställda

förslag, andragit, att östra ändpunkten för en bana, som afsåge att förena

Throndhjemsfjorden med Bottniska vikon, icke lämpligen borde förläggas

till Nylands lastageplats vid Angermanelfven, utan till Sundsvall; enär eu

sådan sainmanbindningsbana, för att motsvara sitt störa syftemål, måste

till ändpunkt vid hvardera hafvet få en stad af någon betydelse i handelsverlden

och emellan båda ändpunkterna framgå den genaste möjliga

vägen; på grund hvaraf Komiterade anhållit, att nämnda mötes framställning

icke måtte få menligt inverka på Theondhjem—Sundsvalls-banans

åvägabringande hufvudsakligen i den riktning, som enligt Kongl. Maj:ts

beslut den 16 April 1870 blifvit för en tilltänkt statsbana utstakad.

Denna anhållan har Kongl. Maj:t den 2 December sistnämnda år förklarat

vid det förhållande, att Hernösandsmötets petition icke funnits för det

dåvarande föranleda vidare åtgärd, icke heller påkalla särskilt yttrande.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj Os Nåd: Prop. No 1, om Statsverket 1873. 123

Sedan de af Kong]. Maj:t den 16 April 1870 anbefallda undersökningar

blifvit afslutadc, bär Styrelsen öfver Statens jernvägsbyggnader,

uti underdånigt memorial den 19 Maj 1871, med öfverlemnande af tre

särskilde betänkande!! och kostnadsförslag jemte tillhörande plankartor och

profilritningar öfver dels norra stambanans fortsättning från Storvik öfver

Bollnäs och Ljusdal till Torpshammar dels en bibana från sistnämnda

ställe till Sundsvall, dels ock jernvägslinien från Torpshammar öfver

Östersund till riksgränsen mot Norge, förmält, att, med fästadt afseende

å den störa omfattningen af ifrågavarande undersökningar äfvensom derå,

att de egentligen afsåge två särskilda jernvägsförbindelser, af hvilka den

ena från Sundsvall till riksgränsen med dess fortsättning inom Norge till

Throndhjem komme att förena Nordsjön vid sistnämnda stad och Bottniska

vikon vid Sundsvall, sätta Jernband i förbindelse med ett alltid

Öppet haf samt utgöra ett helt för sig, hvilket för Norrland skulle blifva

af särdeles stort och allmänt gagn äfven utan den andra jernvägsanläggningen

mellan Storvik och Torpshammar, hvarigenom skulle åstadkommas

Norrlands förbindelse med hufvudstaden och landets öfriga jernbana,

Styrelsen låtit indela undersökningshandlingarne sålunda, att de, hvilka

omfattade hvardera hufvudlinien, utgjorde ett helt för sig för att kunna

oberoende af hvarandra behandlas, med iakttagande jemväl deraf, att

linien mellan Sundsvall och riksgränsen delats i två delar, omfattande,

den ena linien från Torpshammar till riksgränsen och den andra linien

från Torpshammar till Sundsvall; att hvardera hufvudlinien ytterligare

blifvit indelad i mindre afdelningar eller sektioner, för hvilka anläggningskostnaderna

blifvit särskildt utförda; att berörda kostnader blifvit

beräknade för en jernbana med spårvidd af tre fot 6 tum Engelskt mått

och skenor af 15,5 Svenska skålpunds vigt för löpande fot; att alla de

besparingar i anläggningskostnaden för öfrigt blifvit iakttagne, som, vid

användande af en mindre farhastighet, vore förenlig!; med en förväntad

inskränktare trafiks fordringar; att för sådant ändamål bankens krönbredd

beräknats till 14,5 samt bottenbredden vid skärning i jord till 22,5 och i

bero- till 14,5 äfvensom ballastens djup till 1,5 Svenska fot; att med hänseende

till det billiga priset å trävirke, som utmed ifrågavarande jernvägslinier

vore att påräkna, alla större broar och viaducter afsetts att

anläggas med öfverbyggnad af trä i likhet med hvad som ofta egt ruin

å de Norrska jernbanorna; att för anskaffande af rörlig materiel beräknats

ett belopp af 50,000 Riksdaler milen; att de hållne undersöknin„arne

ådagalagt möjligheten att framdraga samtlige ifrågavarande jernvägslinier

utan att dervid tillämpa brantare stigningar än 1: 60 eller

krökningar med mindre radier än 800 fot; att krökningar med så liten

s. 124 Kontrollera mot PDF

124 Bil. N:o 5 a. till Kong!. Ma.j:ts Nåd Trop. N:o 1, om Statsverket 1873.

radie dock endast förekom me å limen mellan Östersund och riksgränsen

samt på ett obetydligt vågstycke mellan Torpshammar och Sundsvall;

att våglängden mellan Storvik och Torpshammar utgjorde 24 mil 31,900

fot och anläggningskostnaden 10,267,000 R:dr eller i medeltal 412,562

R:dr milen; att väglängden från Torpshammar öfver Östersund till riksgränsen

uppginge till 27 mil 30,646 fot och anläggningskostnaden till

13,229,800 Riksdaler eller i medeltal till 475,020 R:dr milen; att väglängden

mellan Torpshammar och Sundsvall utgjorde 5 mil 20,800 fot

och anläggningskostnaden 2,241,000 R:dr eller i medeltal 401,773 R:dr

milen; att sammanräknade längden af ifrågavarande norr om Gefle—Dalabanan

undersökta jernvägssystem således utgjorde 58 mil 11,346 fot,

hvarför anläggningskostnaden komma att uppgå till 25,737,800 R:dr eller

i medeltal till 441,358 R:dr för mil; att emellertid, enär detta jernvägssystem

måste sättas i förbindelse med Throndhjem i Norge, så framt det

dermed åsyftade icke allenast för Norrland utan äfven för det öfriga landet

högst vigtiga ändamålet af en jern vägsförbindelse med en under alla

årstider isfri och lätt tillgänglig hamn skulle vinnas, den inom Norge

fallande delen af banan, hvilken del enligt en från Norge lemnad uppgift

utgjorde 9 mil 21,643 fot, jemväl borde, vid bedömande utaf utstånden,

medtagas i beräkningen; samt att i sådan händelse afståndet utgjorde

mellan Throndhjem och Östersund ....... 24 mil 26,289 fot

» » » Sundsvall............... 43 » 1,089 »

» » » Storvik.................. 62 » 12,189 »

» » >'' Gefle ..................... 66 » 1,389 »

» » » Stockholm ........... 82 » 26,410 »

Efter det Styrelsen öfver Statens jernvägsbyggnader afgaf omförmälda

memorial, har emellertid frågan att för Statens räkning bygga jernväg

från Torpshammar till Sundsvall förfallit. Sedan nemligen enskilt bolag,

under benämning Sundsvalls jern vägsaktiebolag, bildat sig i ändamål

att utföra nämnda jernvägsanläggning och den 29 December 1871 fatt

bolagsordning fastställd, samt Jemtlands läns Landsting, som vid sammanträde

år 1871 beslut!! att i omförmälda bolag teckna aktier till belopp

af högst Ett Dundra Tusen R:dr, den 5 Januari 1872 undfått Kong!.

Maj:ts nådiga tillstånd att för anskaffande af medel, 75,000 R:dr, hvilka

för bidraget till anläggning af bandelen Sundsvall—Torpshammar för det

då varande erfordrades, upptaga ett amorteringslån att återgäldas senast

inom 40 år efter lånets upptagande, med årliga efter amorteringstiden

lämpade inbetalningar, hvaraf högst 6 procent finge räknas såsom ränta

å oguldet kapitalbelopp och återstoden skulle utgöra afbetalning derå; så

s. 125 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj ds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873. 125

har Kong]. Maj:t den 12 Januari 1872, berättigat förbemälda bolag att

anlägga och för allmän trafik begagna jernväg från Sundsvall till Torpshammar

äfvensom i nåder fastställt den genom Styrelsens öfver Statens

jern vägsbyggnader försorg för ifrågavarande jern vägsanläggning uppgjorda

plan med dertill hörande ritningar och kostnadsförslag; hvarjemte Kong].

Maj:t funnit godt att under vilkor, bland andre, det jern vägen skulle vara

fullbordad och för trafik upplåten senast den 1 Oktober 1875, anvisa

ett försträckningsbelopp af En Million Fyra flundra Nittiofyra Tusen Riksdaler

att i faststäld ordning utgå af de Tio Millioner Riksdaler, 1871 års

Riksdag för understödjande af enskilda jernvägsanläggningar ställt till

Kongl. Maj:ts disposition.

Hvad angår de båda öfriga hufvuddelarne af det för norra stambanans

fortsättning norr om Gefle—Dala-banan undersökta jernvägssystem

nemligen dels luden från Storvik till Torpshammar och dels Union från

sistnämnda ställe till riksgränsen; sä har jag, med afseende å den högst

betydliga stegring så väl i arbets- som materialpris i allmänhet, hvilken

efter uppgörande af förr omförmälda kostnadsförslag inträffat, anmodat

Styrelsen öfver Statens jernvägsbyggnader att, för den händelse norra

stambanans fortsättning genom Norrland skulle blifva föremål för behandling

vid nu instundande riksdag, omarbeta de på grund af 1870 års undersökningar

uppgjorda kostnadsberäkningar till närmare öfverensstämmelse

med nu gällande prisförhållanden; äfvensom jag för fullständigare

utredning af frågan om norra stambanans fortsättning norr om Gefle—

Dala-banan låtit nämnda Styrelse, hvad angår bni en Storvik—Torpshammar,

omarbeta det äldre kostnadsförslaget, som afser en jernväg med 3,59

Svenska fots eller 31 Engelska fots spårvidd, till ett förslag å kostnaderna

för anläggning af en jernväg med samma spårvidd, som statens

stambanor, eller 4,83 Svenska fot, men med samma vigt å skenor, samma

djuplek å ballast och samma konstruktion å banvallen utanför skenorna,

som det äldre kostnadsförslaget afser, d. v. s. utan andra förändringar i

byggHädssättet, än dem, hvilka, af den större spårvidden betingas. Till

följd deraf har Styrelsen uti en till mig stäld promemoria af den 16 December

1872, åtföljd af deri åberopade sju särskilda, med Lit. A—G utmärkta

biläger, anfört, att de nu så högt uppdrifva prisen icke vore en

tillfällig företeelse af hastigt öfvergående natur, utan sannolikt komme att

fortfara under de närmast följande åren, hvadan ock de låga pris, som

före och under år 1870 varit gällande, hädanefter icke kunde läggas till

grund för tillförlitliga kostnadsberäkningar öfver jernvägsanläggningar i

riket; att de grunder, Styrelsen vid de förut uppgjorda kostnadsförslagens

omarbetning följt, funnes i bilagan Lit. A uppgifne särskilt för hvarje

s. 126 Kontrollera mot PDF

126 Bil. No 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1873.

af de olika hufvud poster, hvari kostnadsförslag^! vore indelade; att, enligt hvad

deraf tramginge, en tillökning i kostnad hlifvit gjord, af 33J procent för alla de

poster, hvari arbets- eller dagsverkskostnad ingingc såsom hufvudsak; af 23

procent för sådane poster, hvari både arbetskostnad och materialier inginge,

äfvensom för allt jern af vanliga dimensioner; af 20 procent för alla materialier

af trä; åt 50 procent för skenor och tillbehör med särskild! fästad! afseende å

de dyrare transportkostnader, som läget af ifrågavarande jernväg betingade;

samt af It) procent för rörlig materiel; hvaremot någon tillökning i expropriationskostnaden

icke ansetts höra ega rum; att resultatet åt de med

nyssbemälda grunders tillämpning å limon Storvik—Torpshammar verkställda

beräkningar, hvilkas närmare beskaffenhet inhemtades åt ett med Lit. B utmärkt

sammandrag, utvisade, att kostnaden för anläggning af berörda, 24- mil

31,900 fot långa jernväg, hvilken kostnad i det äldre förslaget vore upptagen

till 10,267,000 Riksdaler eller 412,562 Riksdaler för mil, hlifvit höjd

till 13,58-1,200 R:dr eller 545,734 Rall* för mil; hvadan skilnaden utgjorde

3,314,200 Rall* eller 133,172 Rall* för mil; att hvad anginge jernvägssträckningen

från Torpshammar till rik sgränsen, hvilken sträckning åt 27 mils

30,646 fots längd i det äldre förslaget beräknats kosta 13,229,800 Rall* eller

475,020 Rall* för mil, den förhöjda anläggningskostnaden, enligt hvad sammandraget

Lit. C utvisade, uppginge till 17,562,450 Rall* eller i medeltal till

630,580 Rall för mil; hvadan tillskottet utgjorde för hela luden 4,332,650

Rah* eller 155,560 Rall* för mil; att således hela jernbana!! Storvik—Torpshan

mar—Östersund—riksgränsen, som i sammanräknad längd bulle 52 mil 26,546

fot, efter de nu gjorda beräkningarne erfordrade en anläggningskostnad af

31,143,650 R:dr eller 7,646,850 Rall* mera, än de äldre beräkningarne upptoge;

alt för utrönande af kostnaden för anläggning af jernvägen emellan Storvik

och Torpshammar med eu spårvidd af 4,83 fot, hlifvit utarbetad! ett, detaljeradl

kostnadsförslag, utmärkt med Lit. 1), hvilket både samma uppställning, som det

äldre förslaget, och således äfven upptog^ särskilda kostnadsberäkningar för hvarje

af de tre sektioner, hvari sistnämnda jernväg hlifvit indelad, nemligen Storvik—

Bollnäs, Bollnäs—Välje och Välj c—Torpshammar; att vid uppgörande af sistomförmälda

kostnadsförslag Styrelsen, för jemförelse, äfven i detalj, mellan anläggning

skostnaderna för de olika spårvidderna, bibehållit samma pris å materialier

och dagsverke!! som i det äldre förslaget; att af det sammandrag Lit. E,

smil i fråga om hela luden Storvik—Torpshammar hlifvit för underlättande af

jemförelse mellan de båda förslagen upprättadt, framginge, att den bredare spårvidden

ökade anläggningskostnaden från 10,267,000 Rall* till 10,618,000 Ralr,

hvadan hela den af den bredare spårvidden betingade högre kostnader! endast

utgjorde 351,000 Rall* eller i medeltal 14,103 R:dr för mil räknadt; att då

emellertid angeläget vore att utröna, till hvilket belopp anläggningskostnaderna

s. 127 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj ds Nåd. Prof). N:o 1, om Statsverket 1873. 127

lör bred spång bana mellan Storvik och Torpshammar uppginge, om de nu gällande

högre prisen å arbete och materialier lades till grund för beräkningen,

Styrelsen jemväl med hänsyn till dessa högre pris omarbetat förutnämnda på

grund af förut gällande billigare pris uppgjorda kostnadsförslag för bred spårvidd;

att, enligt hvad ett deröfver upprättadt, med Lit. F utmärkt sammandrag

utvisade, nu gällande högre arbets- och materialpris ytterligare förökade anläggningskostnaden

för hela Union med 3,435,600 R:dr till 14,053,600 R:ur eller

i medeltal med 138,027 R:dr till 564,692 R:dr för mil; att en upprättad, med

Lit. G utmärkt jemförelselabell slutligen visade, hurusom — enär en jernbana

mellan Storvik och Torpshammar med 4,83 fots spårvidd efter nu gällande stegrade

arbets- och materialpris kostade 14,053,600 R:dr eller, för mil räknadt,

564,692 IT dr, samt en bana af 3,59 lots spårvidd, likaledes efter beräkning al

de stegrade prisen, erfordrade en anläggningskostnad af 13,581,200 R:dr eller

545,734 R:dr för mil räknadt — hela skilnaden i anläggningskostnad således

utgjorde 472,400 R:dr eller i medeltal 18,958 R:dr för mil; att genom tillämpning

å ifrågavarande jernväg af samma spårvidd som å statens stambanor, jernvägens

trafikförmåga visserligen icke ökades; men att derigenom, jemte möjligheten

att kunna å jernvägen begagna den något; större farhastighet, som af den

bredare spårvidden betingades, jemväl vunnes en annan, i synnerhet för skogsöda

bergshandtering^! högst betydande fördel, som ensamt för sig vida öfvervägde

den med en bredare spårvidd förenade högre anläggningskostnaden, den

nemligen, alt omlastning vid Storviks station för godsforslingen emellan ifrågavarande

och de der sammanstötande jernbanorna undvikes; att då jernvägen

mellan Storvik och Torpshammar ginge genom vidsträckta skogsbygder och

medelst de vattendrag, hvilka den skare, komma i ytterligare förbindelse med

flora på längre afstånd från sjelfva jernvägslinien belägna skogsområden samt

derjemte tillsammans med den under anläggning varande norra stambanan mellan

Storvik och Krylbo, livilkct sistnämnda ställe komine att genom eu bibana förbindas

med Norbergs grufvefält, bildade en oafbruten järnvägsförbindelse mellan

Norberg och Torpshammar, hvarigenom således störa skogstillgångar komma i

omedelbar förbindelse med rika grufvefält inom ett afstånd, som, enligt hvad eilärenhetcn

vid de redan trafikerade stambanorna visat, tilläte sådana materialiers

transporterande med fördel; det med visshet kunde antagas, att en liflig och

ganska betydande trafik med nämnda för jernhandteringen erforderliga råämnen

Lomme att på dessa förenade jern! »anor uppstå och blifva det hufvudsak!igaste

föremål för forsling; att, om norra stambanan i sin fortsättning från Storvik till

Torpshammar anlades med annan spårvidd än den, hvarmed den öfriga delen tf

samma bana och dermed förenade jernbanor vore byggde, en omlastning af alla

nyssnämnde varor blefve en följd; att, på det således ej mindre måtte undvikas

de störa kostnader och förluster samt öfriga olägenheter, hvarmed sådan omlast
-

s. 128 Kontrollera mot PDF

128 Bil. No 5 a. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873.

ning vore förenad och hvilka vid behandlingen af frågan'' om norra stambanans

fortsättning från Upsala till Storvik blifvit så fullständigt utredda och beräknade,

att Styrelsen ansåge öfverflödigt att vidare derpå ingå, än äfven vinnas de, genom

samma spårvidds bibehållande ända till Torpsbammar, uppkommande, vid nyssberörde

tillfälle likaledes framhållna, störa och vigtiga fördelar i militäriskt afseende

för landets försvar; Styrelsen funne sig höra tillstyrka, att norra stambanan

mellan Storvik och Torpshammar anlades med samma spårvidd, som

statens öfriga stambanor, eller 4,83 fot; att, hvad deremot anginge den del af

norra stambanan, som komme att sträcka sig från Torpshammar till riksgränsen

mot Norge, andra förhållanden bär inträdde; att denna handel vore ämnad att

förenas, vid riksgränsen, med en bana till Throndhjem i Norge, hvilken komme

att anläggas med 3,5!) lots spårvidd, och vid Torpshammar med den under anläggning

varande banan till Sundsvall af enahanda spårvidd; att om handelen

mellan Torpshammar och riksgränsen bygdes med annan spårvidd än de båda

baner, som han vore afsedd att förena och tillsammans med hvilka lian skulle

bilda en oafbruten järnvägsförbindelse mellan Nordsjön vid Throndhjem och

Östersjön vid Sundsvall, följden deraf blefve, att hela trafiken mellan Jernhand

och Norge, hvilken med skäl kunde antagas blifva högst betydlig, måste betungas

med omlastning vid riksgränsen, äfvensom alt afl trafik mellan Norge och

Sundsvall måste underkastas tvenne omlastningar; att, om deremot spårvidden a

dessa tre jernband'' vore en och densamma, afl omlastning så väl vid riksgränsen

som Torpshammar undvekes för allt det gods, som komme att forslas på

dessa baner, samt endast en omlastning vid Torpshammar komme att ega rum

för gods, som på dessa förenade jernhand'' eller pa endera komme att vidare befordras

söder ut från Torpshammar; att på grund deraf, och då spårvidden å

jernvägen inom Norge mellan riksgränsen och Throndhjem sannolikt icke komme

att förändras, enär den vore ämnad att från Throndhjem fortsättas öfver Hörås

utmed elfven Glommens dalgång med samma spårvidd, som den i Norge till

följd af lokala förhållanden antagna eller 3,59 fot, Styrelsen ansåge sig höra tillstyrka,

att jernbana!) mellan Torpshammar och riksgränsen anlades med nämnda

smalare spårvidd; samt att, i händelse af bifall till Styrelsens hemställan, annan

förändring med norra stambannans fortsättning norr om Gefle—Dala-banan icke

i sjelfva verket komme att vidtagas, än att stället för verkställande af den omlastning,

hvilken vid förening af tvenne jernbanor med olika spårvidd icke kunde

undvikas, blefve från Storvik förflyttadt 24 mil 31,900 fot nordligare till Torpshammar;

hvilken förändring under alla omständigheter måste lända till stort gagn

för tvenne af'' landets hufvudnäringar, nemligen skogshandteringen och bergsbruket.

Ange
-

s. 129 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1873. 129

Angelägenheten alt åstadkonnnma en förbindelse mellan Bottniska vikon och

Nordsjön är så väl i brödrariket som i Norrland klart insedd och verksamt

förberedd.

Norges år 1872 församlade storting har nemligen, enligt hvad den Kongl.

Norska regeringens departement för det inre uti skrifvelse till Civildepartementet

den 28 Maj nämnda år meddelat under den 3 i samma månad lättat följande

beslut:

»Storthinget samtycker dertill, att för statskassans rakning anlägges en jernbana

från Throndhjem öfver Mirakel1 till en punkt i riksgränsen, väsendtligen i

öfverensstämmelse med det af jernbanedirektionen utarbetade förslag och beräknad

att i det hela kosta 1,233,000 speciedaler; under vilkor:

!:o att sådan säkerhet, som af Konungen linnés antaglig, erhålles för samtidig

tillslutning af en jernbana i Sverige från den motsvarande punkten i riksgränsen

antingen till Sundsvall eller till Storsjön i Jernhand;

2:o att af kommuner och enskilda tillvägabringas ett bidrag af minst

460,000 speciedaler, hvilka skola till statskassan inbetalas å tio halfåriga terminer,

räknade från den tid, då definitivt beslut om anläggningen blifvit fattadt;

3:o alt statskassan för sill tillskott erhåller aktier i anläggningen; samt

4:o att under liden från den I Juli 1872 till den 30 Juni 1873 icke

kommer att af ifrågavarande anledning från statskassan utbetalas mera än 100,000

speciedaler utöfver beloppet af de under nämnda tid inkommande afbetalningar å

de af kommuner och enskilda tecknade bidrag till anläggningen.»

Sedan 1871 års Landsting i Jemtlands län, med anledning af Kong!.

Maj:ls Befallningshafvandes i samma län framställning om bidrag till samt åtgärder

och bestämmelser i afseende å en tillämna,! jernvägsanläggning från

Sundsvall öfver Östersund till Throndhjem, besluta att uti det bolag, som kunde

bildas för byggande vare sig af hela den ifrågasätta jernvägen från Sundsvall

till Throndhjem eller deri Svenska andelen deraf, teckna aktier till belopp af

En million Biksdaler; att för åvägabringande af den från Sundsvall sex mil

vester»! till Torpshammar föreslagna handelen teckna aktier till högst Ett flundra

Tusen Riksdaler af ofvanberörda bidrag; samt att af de sålunda beslutade Indragen,

de der ej skulle drabba landskapet Herjeådalen, utan ensamt öfriga

landstingsområdet — hvithet efter vissa bestämda grunder indelats i fem beskattningskretsar

eller grupper sålunda, att för hvarje bevillningsriksdaler borde

erläggas i kommun inom femte gruppen 40 procent, inom fjerde 80 procent,

inom tredje 88 procent och inom andra 96 procent af hvad som på bevillningsriksdaler

inom de till första gruppen hörande kommuner belöpte — jg herde

fördelas på bevillning,!» till staten för fäst egendom, 2:in på dylik bevillning för

inkomst af kapital och arbete samt 7g på de skattskrifna personel1, som erlade

Bill. till llilcsd. Prut. 1873. 1 Band. 1 A fil. 17

s. 130 Kontrollera mot PDF

130 Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o /, om Statsverket 1873.

bevillning efter Första Artikeln Bevillningsstadgan; men Kongl. Majs, vid pröfning

den 5 Januari 1872 af Landstingets berörda beslut, med undanrödjande

af detsamma, så vidt det afsåge, att jk af bidraget, motsvarande 250,000 R:dr,

skulle illgöras af mantalsskrifna personer, hvilka erlade bevillning efter Första

Artikeln Bevillningsstadgan, i öfrig! ej mindre gillat de af Landstinget antagna

grunder för uttaxering af återstående 750,000 R:dr, hvaraf enligt ursprungligen

uppstäda förhållandet eu tiondedel eller 75,000 Rall* belöpte på bandelen Sundsvall—Torpshammar,

än äfven, på sätt förut är omnämndt, tillåtit Landstinget

att för anskaffande af sistberörda summa upptaga ett amorteringslån å motsvarande

belopp; så bär 1872 års Landsting dels anvisa! ett belopp af 25,000

Riksdaler till fyllnad i det af 1871 års Landsting utfästa bidrag till åstadkommande

af jernvägsdelen Sundsvall—Torpshammar, dels ock, — med anledning

af framställning i ämnet och efter det Ordföranden i Landstinget upplyst, att

förhoppning förefunnes derom, att ett tilltänkt Norskt—Svenskt aktiebolag skulle

komma till stånd, bvilitet med en af omkring Två millioner Riksdaler bestående

grundfond, bildad af dels påräknadt bidrag från Landstinget och dels aktieteckning

inom Norge, kunde genom utfärdande af preferensaktier eller upptagande

af lån mot obligationer sammanbringa det ytterligare belopp af omkring Tre

millioner Riksdaler, som erfordrades för utförandet af den del af sammanbindnings-

eller tvärbanan, som folie inom Sverige mellan riksgränsen och någon

tjenlig punkt vid Storsjön, i hvilket fall Norska Storthingets beslut om anläggning

af en statsbana mellan Throndhjem och gränsen Lomme till verkställighet —

enhälligt beslutil:

att, enär landskapet Herjeådalen icke skäligen borde åläggas att deltaga i

de bidrag, som Lomme att af Landstinget för ändamålet beslutas, desamma

skulle drabba ensamt landskapet Jernhand;

att såsom ytterligare grunder för uttaxeringen af ej mindre berörda bidrag

än äfven förenämnda anslag af 25,000 Riksdaler till bandelen Sundsvall—

Torpshammar herde iakttagas:

tt) att | af bidragen skulle fördelas på bevillning till Staten för fast egendom

och f på dylik bevillning för inkomst af kapital och arbete;

6) att de belopp, som i följd häraf komme att påföras hvarje bevillningsriksdaler

af ena eller andra slaget, skulle jern kas kommunerna emellan i enlighet

med den graderade skala och den indelning i beskattningskretsar eller grupper,

som funnes upptagna i 3:dje punkten af 35 § i 1870 års landstingsprotokoll,

med tillägg, att staden Östersund skulle uppföras i första gruppen; och

cj att derest bidragens utdebitering ifrågakomme, innan jernvägens sträckning

österifrån blefve slutligen afgjord, det i nämnda punkt under Ut. A upptagna

grupperingsalternaliv jemte skala skulle läggas till grund för utdebiteringen;

men att i händelse den under Lit. B antydda sträckningen åt Ragunda

s. 131 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873. 131

hlefve slutligen antagen, en vidräkning i enlighet med den under sistnämnda

litera för sådant fall uppgjorda klassindelning och graderade skala skulle ega

rum mellan kommuner, som i de skiljda grupperingsalternativen vore inom de

olika klasserna uppförda, samt donna sednare klassindelning och skala sedermera

vid utdebiteringen följas;

att uti det bolag, som kunde bildas för åvägabringande af nu ifrågasätta

jernväg från Norska gränsen österut (ill någon lämplig punkt vid Storsjön å

den östliga sträckningen mot A spåsnäset eller Krokom, Landstinget , under förutsättning,

att en bana mellan Throndhjem och riksgränsen mötte, skulle teckna

aktier till ett belopp af 900,000 Riksdaler, hvilka aktier finge, i fråga om

utdelningsrätt, sättas efter de preferensaktier eller obligationer, som bolaget

kunde behöfva utfärda för anskaffande af de medel sou; till jernvägens byggande

erfordrades utöfver Landstingets bidrag och den grundfond, som eljest kunde

åstadkommas;

att, för beredande af medel till ej mindre ofvanberörda fyllnadsanslag af

28,000 Riksdaler till Sundsvall—Torpshammer-banan, än äfven beslutade aktieteckning

för åvägabringande af eu jernväg mellan riksgränsen och Storsjön,

skulle, på sätt i fråga om öfrig!», år 1871 beslutade bidraget 75,000 R:dr till

förstnämnda bana i nåder medgifvits, upptagas ett amorteringslån å 925,000

R:dr att i stadgad ordning återgäldas;

att den af Landstinget tillförene utsedda jernvägskomité skulle ega att omförmälda

särskilda amorteringslån å tillhopa Eu million Riksdaler, på Landstingets

ansvarighet, upptaga samt derå utfärda erforderliga förbindelser;

att för den händelse ett bolag för åvägabringande af jernbana mellan riksgränsen

och Storsjön icke under den närmaste framtiden kunde komma till

stånd, Jernvägskomitén egde att, å Landstingets vägnar, erbjuda Staten ofvanberörda

900,000 Riksdaler såsom bidrag till eu statsbana genom Jernhand,

hvilken, i förening med den redan började jern vägen från Sundsvall och eu

Norsk bana, beredde jernvägsförbindelse mellan Sundsvall och Trondhjem och

att berörda bidrag skulle erbjudas, antingen

i första rimmet sålunda, att Landstinget för bidragets belopp finge aktier

med enahanda utdelningsrätt som staten för sikt bidrag, men utan rätt att i

banans förvaltning deltaga; eller

i andra rummet sålunda, att bidraget inne stode hos Staten räntefritt. till

dess banan lemnade en viss behållning å den af Staten nedlagda kostnad; men

att bidraget sedermera med öfverskottet förräntades och amorterades på sätt

statsmakterna kunde närmare bestämma; eller ock

i tredje rimmet sålunda, att Indraget lemnades utan anspråk på aktier

eller återbetalning;

opaginerad Kontrollera mot PDF

132 '' Bil. N:o [) a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1813.

dock att för bidragets lemnande i alla händelser uppställdes det; vilkor,

att byggnadsarbetet å en förväntad statsbana från Storvik norrut och å ifrågavarande

tvärbana ordnades så, att sistnämnda banas delar öster och vester om

Storsjön dit framhunne ungefärligen samtidigt och icke väsendtligt senare, än

den uppåtgående banan från Storvik hunne tvärbanan mellan Sundsvall och

Throndhjem; samt

att alla vid föregående landsting i jernvägstrågan lättade beslut, som stode

i strid med hvad sålunda bestämts, vore upphäkta.

Sedan Landstinget i underdånighet sökt fastställelse ä beslutet att upptaga

lån å 925,000 R:dr äfvensom Ragunda socknemän öfver Landstingets ofvanberörda

beslut anfört underdåniga besvär, bär Eders Kongl. Maj:t den 6 December

1872 funnit skäligt att, med af slag å besvären, godkänna omförmälda beslut

rörande bidrag till ifrågavarande jernvägsanläggningar äfvensom tillåta, att Landstinget

för anskaffande af de derför erforderliga medel finge på uppgifna vilkor

upptaga ett amorteringslån å 925,000 Riksdaler.

Sedermera hafva förrbemälde af Jemtlands läns Landsting utsedde K omi terads;,

uti eu genom Eders Kong!. Magt? Befallningshafvande i nämnde län insänd

och med förord beledsagad skrift, med åberopande af 1872 års Landstings

ofvanomförmälda beslut, dels anmält det af Landstinget vilkorligen beslutade

erbjudande af 900,000 K:dr såsom bidrag till eu förväntad statsbana genom

Jemtland, hvilken, i förening med den påbörjade jernvägen från Sundsvall och

eu Norsk statsbana, beredde jernvägstörbindelse mellan Sundsvall och Throndhjem

dels anhållit, att Eders Kongl. Maj:t, — ej mindre af nådig omtanka om den

alskiljda, men med rika, ehuru ännu outvecklade näringskällor begåfvande lands
orten,

hvilken, på sätt Komiterade uti tidigare framställningar i ämnet sökt

utreda, vore i största behof af eu järnvägsförbindelse med kusterna, än ock med

särskild! nådigt afseende å de jemförelsevis störa uppoffringar, Jernband för

erhållande af eu sådan jernvägsförbindelse genom det beslutade bidraget underkastade

sig, och å det bevis på trängande behof af vägförbindelse, som Landstingets

beslut otvifvelaktigt innebure •— läcktes i den proposition, som de Norrländska

orternas befolkning förtröstansfullt hoppades skola af Eders Kongl. Maj:t

till instundande Riksdag afla tas om norra stambanans fortsättning genom Norrland,

jemväl föreslå denna banas utsträckning genom Jern bland till Norska gränsen,

eu redan vilkorligen beslutad Norsk statsbana från Throndhjem till mötes, samt

aska medel till så val den uppåt gående som tvärbanans samtidiga utförande,

på sätt Landstinget ansett sig höra hemställa såsom vilkor för sill bidrag, dels

ock slutligen andragit, att, ehuru Komiterade iniedt underhandlingar med en af

staden Throndhjem tillsatt jernvägskomité om bildande af ett Svenskt-Norskt

bolag för byggande af jernväg mellan gränsen och Storsjön, i hvilket fall Norska

Statens beslut att bygga eu statsbana mellån Throndhjem och gränsen Lomme

s. 133 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873. 133

atl träda i verksamhet. Komiterade likväl. — enär detta bolag bildades med

åtagande att afstå sin bana. derest Svenska Staten beslöte eu statsbana i samma

riktning; samt för dem, som å ömse sidor skulle genom grundfondsteckning

bidraga till donna handels åvägabringande, det lyckligaste vore, om Staten

ötvertoge byggande! åt hela luden — ansett omförmälda underhandlingar icke

hindra aflåtande! åt förevarande framställning; dock att, hvad som ock syntes

ligga i sakens natur, Landstingets erbjudande för det närvarande kunde hos

Eders Kong!. Näjd anmälas endast under förutsättning, att 1873 års Riksdag

fattade beslut, som icke alltför länge uppsköte företagandet al banan genom

Jern Iland och att i annat fall Landstinget eller dess Komiterade vore oförhindrade

att använda bidraget till bandelen Storsjön—Riksgränsen, der sådan! för femtian

ds intressen funnes förmånligare.

Efter att sålunda hafva redogjort för de särskilda framställningar, hvilka i

förevarande fråga inkommit, går jag alt i korthet anföra de skäl, Indika enligt

mitt förmenande tala icke allenast för Norra stambanans fortsättning norr om

Gefle—Dala-banan, utan äfven för åvägabringande af en jernvägsförhindelse mellan

Throndhjemsfjorden i Norge och Bottniska viken.

Den störa vigt och betydelse, jernväg!»'' ega för en orts ekonomiska förkofran

äro numera i vårt land så allmänt insedde, erkände och al erfarenheten

bekräfta,le, att någon utveckling deraf icke lärer vara af nöden. Af detta nutidens

yppersta kommunikationsmedel har Norrland hittills endast i ringa man

kommit i åtnjutande. De vägar af ifrågavarande beskaffenhet, hvilka redan

finnas eller äro under byggnad, inskränka sig till fyra, hafva icke stor längd

och leda alla, liksom de flott- och segelbara elfvarne, mot öster, hvarje till sin

stad vid kusten, från, till och utmed hvilken den vigtigaste varuforslingen eger

rum sjöledes den tid af året, hvarunder seglation på dessa nordliga orter kan

öfvas. Men från vinterns inbrott sent ut på våren ja stundom in på sommaren

är detta medel för samfärdsel mellan Norrland å ena, samt det öfriga riket

äfvensom utlandet å andra sidan afskuret. 1 öfrig! äro varubytet och förslagen

till följd åt den störa utsträckning Norrland eger samt åt de långväga afstånden

derinom under nuvarande förhållanden desto mera försvårade och hämmade, som

Norrlands vigtigaste alster och tillverkningar äro af tung beskaffenhet och derföre

företrädesvis kräfva den lättnad i transport, som endast medelst jernvägar

kan beredas. Saknaden af sådane hindra,- Norrland att i någon större utsträckning

tillgodogöra sig de naturliga rikedomar, hvarmed det är utrustad!. Utan

jernvägsförhindelse med det öfriga Sverige och med hamnar, hvilka 5, stundom

7 månader af året äro isbelagda, måste Norrlands landthushållare, för all erhålla

s. 134 Kontrollera mot PDF

134 Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

brödföda, egna sin verksamhet åt ett jordbruk, hvars skördar så ofta slå fel,

och som enligt sakkunnigas omdöme till allmän och enskild båtnad bonde lemna

rum åt foderodling, samt boskaps- och ladugårdsskötsel, såsom mera naturliga

näringar för Norrland. På många orter derinom står skogen utan värde och

utan vård, utsatt för eldens och tidens samverkande härjningar, i stället för

att, såsom sig borde, användas vid jernmalmens smältning eller till förädlade

trävaror. Alla dessa på Norrlands ekonomiska utveckling menligt inverkande

förhållanden förefinnas uppenbarligen i högsta grad i de vestligt mellan fjolleri

och kustprovinserna belägna landskapen. Eu jernbana, som endast sträckte

sig norr ut, vore derföre enligt min åsigt icke tillfyllestgörande för Norrlands

behof. Densamma måste, för att blifva verkligen gagnande, vika af åt vester

och sträcka sig ända till riksgränsen eu Norsk jernväg till mötes. Af de vestligt

landskapen är det företrädesvis Jemtland, som med sina naturliga förmåner

eger grundade anspråk att fä en vestlig tvärbana dragen genom sitt

område. Dess jordmån är. enligt oftabemälde Komiterades yttrande, mångenstädes

fullt jemförlig med de södra sädesorternas bästa och lockande till sädesodling

till och med på liera, till läget mera gynnade traktör högt upp bland

fjolleri samt skänker landet redan nu i göda år skördar utöfver befolkningens

behof. Der gifvas rika till fallen till utvidgning af eu i allmänhet ändå säkrare

och mera vinstgifvande ladugårdsskötsel samt många andra vigtiga, förvärfskällor,

hvilkas begagnande dock förhindras af landskapets läge. sä afskildt,

att afståndet från medelpunkten af dess mest odlade bygder till Bottniska

vikon och Nordsjön utgör omkring tjugo mil. Sedan gammalt i liflig

beröring och handelsförbindelse med de båda Throndhjönska Amten i Norge

har Jemtland ett lika stort, om icke större behof att få en jernvägsförbindelse

med Throndhjemsfjorden, som med Bottniska vikon; och Norska Storthingets

ofvanomförmälda beslut föranleder med nödvändighet dertill, att, om en tvärbana

inom Norrland kommer till stånd, densamma får sin sträckning genom

Jemtland.

Hvad nu blifvit kortligen anfördt synes mig ådagalägga behofvet af föreslagna

jernvägslinier dels norr ut ifrån Gefle-Dala-banan och dels från någon

punkt ä deri uppåtgående luden vester ut mot riksgränsen. Rättvisa och billighet

mot Norrlands innevånare bjuda ock att i någon män göra dem delaktige

af enahanda störa fördelar, som genom anläggning af stambanor i södra

och mellersta Sverige beredts dessa landsdelars befolkning, helst de förra i

sin män bidragit till anskaffande af de betydliga belopp, Indika dessa stambanors

anläggning kostat. Förstnämnda jernvägslinie skall sätta Norrland i

ännu närmare och innerligare förbindelse med det öfriga Sverige, än hittills

vant fallet, och, med undertryckande af den provinciella afsöndring, som ett

afskildt, läge lätt nog framkallar, låta Norrlands intressen och sträfvanden

s. 135 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873. 135

uppgå i det gemensamma fäderneslandets. Af lika stor och hög betydelse för

föreningen mellan brödrarikena och deras folk är den ifrågasätta tvärbanan

till riksgränsen. Hvad godt och nyttigt i detta afseende, som fullbordande af

den nordvestra stambanan redan visat sig kunna åstadkomma, är ock att förvänta

af oftaberörda nordliga tvärbana; hvilken tillsammans med den uppåtgående

linien kan uppfattas såsom en sammanbindningsbana mellan Rikets

hufvudstad och Throndhjems isfria hamn vid ^Vesterhafvet.

Om således skyldigt afseende å Norrlands behof, om rättvisa och billighet,

om politisk klokhet påkalla byggande af ifrågaställda jern vägar, så torde

eu möjligen rådande farhåga, att det derför erforderliga anläggningskapital

icke skall kunna genom inkomsten af trafiken å dessa jern vägar förräntas och

amorteras, icke höra afhålla från företaget. Men äfven i sistnämnda afseende

förefinnas säkra utsigter om god afkomst, Indika i sin mån uppfordra till företagets

utförande. Det gods, som kommer att å de föreslagna jernbanorna

''forslas, blifver företrädesvis malmer, tackjern och stångjern, kol och andra

skogsalster jemte spannmål och ladugårdsprodukter, allt varor, hvilka företrädesvis

skapa en inbringande trafik. De ända till relingen fullastade ångfartyg,

hvilka i reguliera turer gå mellan Stockholm och de Norrländska kuststäderna,

ådagalägga nogsamt, huru liflig samfärdseln med Norrland är; och det lider

icke tvifvel, att ju åtskilligt af det gods, hvarmed dessa ångfartyg lastas, skall

åtminstone under den tid, sjökommunikationen är stängd, taga sin väg å ifrågavarande

jernband!''. Det förhöjda värde, som den inom banornas trafikområde

belägna jord måste erhålla, skall ock i sin mån, om än endast medelbarligen,

gorå samma baner fruktbärande så väl för Norrland enskild! som för landet i

allmänhet.

Den hufvudsakliga riktningen af ifrågaställda jern vägar är genom det

föregående gifven; men, på sätt af förr åberopade särskilda framställningar

finnes, råda inom Norrland olika åsigter rörande sträckningen af vissa stycken

af desamma. Ostridigt är, att norra stambanan bör fortsättas från Storvik till

Hybo i Helsingland äfvensom att tvärbanan, från riksgränsen räknadt, bör

sträcka sig till Aspåsnäset eller Krokom., Hvad deremot angår det norra stycket

af den uppåtgående banan fordrar en åsigt, att detsamma skall gå genom

östliga delarne af Norra Helsingland och Medelpad till eu punkt i närheten

af Angermanelfven, till hvilken åsigt Westerbottens läns Landsting ock slutit

sig af det naturliga och äfven uppgillra skälet, att nordliga ändpunkten af

sistberörda bana dymedelst komme närmare Westerbottens sydliga gräns. Eu

ytterligare slutföljd af omförmälda mening är, att tvärbanan bonde först vid

den föreslagna punkten i närheten af Angermanelfven raka af vesterut och

fortsättas till Aspåsnäset. En särskild mening, som å den af deltagarne i

E er n< »sandsmötet ingifna karta jemväl finnes antydd, genom uppdragande af

s. 136 Kontrollera mot PDF

136 Bil. No 5 a. till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873.

en blå linie, vill, att tvärbanan icke skall omedelbart vid Torpshammar vika

af vester ut, utan i nordlig riktning gå upp till nässjö, beläget i Ilagunda

socken af Jemtlands län i närheten al och söder om Indalselfven, samt derifrån

fortsättas vester ut till Aspåsnäset. Saknad af erforderliga medel har

beklagligen förhindrat nöjaktiga undersökningar på förhand af sålunda uppgillra

särskilda riktningar; likasom bristen på lämplige undersökningsförrättare

icke heller medgifvit att, på sätt eu inom Westernorrlands län tillsatt jernvägskomité

hemställt, låta på komiténs bekostnad särskild! undersöka den delen af

linien B, som ginge genom Westernorrlands och Jemtlands län. Under sådana

förhållanden vågar jag icke att fålla något kategoriskt omdöme om den

ena eller andra sträckningens företräde. Ehuru jag delar de af W ester bottens

läns Landsting hysta och uttalade förhoppningar, det norra stambanan en gång,

möjligen inom en icke så aflägsen framtid, skall varda utsträckt till gränsen

af eller kanske genom Wester bottens län, kan sådant icke berättiga dertill att

för närvarande, och då frågan lika mycket gäller åstadkommande af eu tjenlig

sammanbindningsbana mellan Bottniska vikon och Nordsjön som utsträckning

af norra stambanan, låta läget för den förra bestämmas af de synpunkter,

hvarifrån denna angelägenhet uppfattats af nämnda landsting. Mera skid för

sig synes mig den särskilda mening hafva, som påyrkar tvärbanans dragande

norr ut till nässjö och först der vesterut. Om nemligen i en framtid från

samma ställe anlades en bibana af omkring sex mils längd öfver Indalselfven

till närmaste punkt vid Ångermanelfven eller Sollefteå skulle de ifrågaställa

banorna komma i beröring med fyra särskilda flodområden, nemligen Ljusnans,

Ljungans, Indalselfvens och Ångermanelfvens, hvilken förbindelse Lomme att

mäktigt bidraga till höjande af trafiken ä dessa baner, som deremot enligt den

för närvarande undersökta riktningen skulle endast träffa Ljusnans och Ljungans

vattendrag. Anförda förhållanden betinga nödvändigt anställande af nya

undersökningar, men synas mig ej böra vålla uppskof i beslut om byggande

af de föreslagna banorna i den redan nu väsendtligen och hufvudsakligen bestämda

riktningen.

Beträffande banornas spårvidd, så torde vid de af Styrelsen öfver statens

jernvägsbyggnader i omförmälda promemoria den 16 December 1872 framhållna

omständigheter tvärbanans spårvidd förblifva sådan, som ursprungligen

afsetts eller 3,59 fot. Deremot häller jag före, att den uppåtgående banan från

Storvik till någon punkt ä Sundsvall-Torpshammar-banan bör byggas bredspårig

med lätt öfverbyggnad, och tillåter mig härvid att såsom stöd för donna

min mening åberopa dels mina rörande sättet för byggande af norra stambanan

i dess fortsättning från Upsala till Storvik den 16 December 1870 och

den 9 Januari 1871 till Statsrådsprotokollet nfgifiw underdåniga yttranden cell

dels

s. 137 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873. 137

dels hvad nämnda Styrelse så väl förut vid behandling af samma fråga

som ock nu i promemorian den 16 December 1872 anfört.

Enligt de af jernvägsbyggnads-styrelsen omarbetade kostnadsförslag

skulle byggandet af bredspårig bana med lätt öfverbyggnad från Storvik

till Torpshammar och af smalspårig bana från sistnämnda ställe till riksgränsen

erfordra ett sammanräknadt belopp af 31,616,050 k:dr, hvaraf

472,400 14:dr utgör den. tillökning i anläggningskostnad, som den bredare

spårvidden å den uppåtgående banan skulle föranleda. Om vissa delar af

ifrågavarande baner skulle erhålla sådan förändrad riktning, att dymedelst

våglängden blefvc större eller eljest de vid byggandet mötande svårigheter

ökades, komme naturligtvis det beräknade kostnadsbeloppet att

jemväl förhöjas. Att nu bestämma denna förhöjning låter sig icke gorå,

men det förefaller mig, vid eu blick på kartan och der utstakade olika

riktningar för banorna, sannolikt, att äfven i ogynnsammaste fall hela

anläggningskostnaden icke skulle komma att öfverstiga 35 millioner 14:dr.

Hvad härefter angår det af demilun ds läns Landsting under vissa

vilkor gjorda erbjudande af 900,000 14:dr såsom bidrag i tre alternativa

förmer till byggande af tvärbanan, så ehuru, beträffande första alternativet,

Landstinget afsagt sig all rätt att deltaga i banans förvaltning,

likväl och då den ställning Landstinget såsom egande aktier i banan,

komme att till staten intaga, möjligen kunde i ett eller annat afseende

framkalla förvecklingar, de der icke nu kunna förutses, samt det system,

enligt hvilket enskilda eller korporationer blefvc med staten samegare af

statsbanor, hittills icke varit i vårt land tillämpad!, anser jag förevarande

alternativ icke höra antagas.

Det andra alternativet, enligt hvilket Landstinget skulle på obestämd

tid lemna staten en råntcfri försträckning att med framdeles uppkommande

öfverskott å trafikinkomsterna i viss ordning återgäldas finner jag

icke heller antagligt, helst svårigheter vid bokföringen torde lägga hinder

i vägen för nöjaktig beräkning af eu särskild handels trafiköfverskott.

Återstår således endast det tredje alternativet eller att bidraget

lemnas utan allt anspråk på aktier eller återbetalning. Detta senare

alternativ såsom det enklaste anser jag deremot böra antagas, således

med godkännande af det dervid utaf Landstinget fästade vilkor. Om i

en framtid tvärbanan visar sig så gifvande, att förräntande och amorterande

af det använda anläggningskapitalet med visshet kan emotses, torde

möjligen statsmakterna finnas villiga att i annan form återgälda bidraget

t. ex. medelst understödjande af en eller flera Jemtländska bibanor, som

Bill. till Riksd. Prat. 1813. 1 Sami. / Af it. 18

s. 138 Kontrollera mot PDF

138 Bil. N:o 5 a. till Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

kunna varda anlagda i ändamål att stöta till tvärbanan och hvilka otvifvelaktigt

komma att öka dennas trafik. I motsatt händelse åter, torde det

icke finnas obilligt, att ett landskap, som genom tvärbanan blifver satt i

förbindelse med tvenne haf, till banans anläggning bidragit med en summa,

som icke uppgår till fyra gånger beloppet af de beräknade expropriationskostnaderna.

Någon tvekan att antaga ifrågavarande erbjudande kan

möjligen föranledas af det utaf Landstingets Komiterade dervid gjorda

förbehåll, att, i händelse instundande Riksdags beslut alltför länge

uppsköte företagandet af banan genom Jemtland, Landstinget eller dess

Komiterade måtte vara oförhindrade att använda bidraget till bandelen

Storsjön—riksgränsen, der sådant för Jemtlands intressen funnes förmånligare.

En sådan tvekan torde lätteligen undanrödjas med den erinran,

att, om staten beslutar att bygga tvärbanan genom Jemtland, således

äfven delen mellan Storsjön och riksgränsen, något enskild! bolag, ehvad

statsbanan bygges skyndsamt eller långsamt, icke kan ega förhoppning

att undfå koncession å rättighet att jemväl bygga en jernväg från Storsjön

till riksgränsen.

På grund af hvad sålunda anfördt blifvit hemställer jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen

c) att besluta byggande dels af en bredspårig jernväg med lätt öfverbyggnad

till fortsättning af norra stambanan från Storvik till Hybo i

Helsingland och vidare derifrån antingen till Torpshammar i Medelpad

eller annan öster derom belägen punkt å Sundsvall—Torpshammar-banan;

dels ock af en smalspårig tvärbana med lika öfverbyggnad, som, utgående

från Torpshammar eller annan öster derom belägen punkt å berörda enskilda

bana, sträcker sig, vare sig i sydligare eller nordligare läge, med

direkt eller indirekt beröring af Östersund, till Aspåsnäset eller Krokom

samt fortsattes derifrån till riksgränsen, en Norsk statsbana från Throndhjem

till mötes; att antaga det af Jemtlands läns Landsting gjorda erbjudande

att såsom bidrag till nämnda tvärbanas byggande utan anspråk

på aktier eller återbetalning lemna staten 900,000 R:dr, under vilkor att

byggnadsarbetet å jernvägen från Storvik norrut och å tvär banan ordnas

så, att sistnämnda banas delar öster och vester om Storsjön dit framhinna

ungefärligen samtidigt och icke väsendtligen senare, än den uppåt

gående jer nyligen från Storvik hinner tvärbanan mellan Sundsvall och

Throndhjem; samt att till fullständiga undersökningar af lämpligaste sträckningarna

för vissa delar af ifrågavarande jern vägar och förberedande arbeten

å ostridiga delar deraf för år 1874 å extra stat anvisa 200,000 R:dr.

s. 139 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o ,5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1873. 139

Slutligen har jag att i underdånighet föreslå byggande af en stambana,

hvars tillkomst visserligen icke påkallas af omvårdnad om utvecklingen

af landets näringsliv men, som, afsedd att förena Carlsborgs fästning

med vestra stambanan, måste anses ega stor vigt och betydelse för

rikets försvar; varande af sådan anledning detta ärende af mig bereda

gemensamt med Chefen för Landtförsvarsdepartementet.

Den s. k. Landtförsvars-Komitén, som faster uppmärksamheten å

vigten i strategiskt hänseende af jernvägsförbindelse mellan Carlsborg och

vestra stambanan, yttrar i sådant afseende följande:

»Genom en sådan (bibana) skulle fästningen träda i förbindelse å ena

sidan med vägknuten vid Falköping, der vestra och södra banorna sammanlöpa,

och å den andra med Hallsberg, den andra jernvägsknuten.

Fästningen har dessutom i sitt granskap T örebo da, der kanalen och vestra

banan skära hvarandra. När nämnda bibana blifvit anlagd, kunna alla

slags forslingar till och från Carlsborg med vederbörlig lätthet, verkställas.»

Förre Chefen för Landtförsvarsdepartementet har, i sitt, underdåniga

memorial af den 29 December 1870 rörande ordnandet af försvarsväsendet

till lands yttrat sig, bland annat, sålunda:

»De vattenvägar, genom Indika hufvuddepoten Carlsborg ensamt står

i samband med landets järnvägsnät, kunna icke under kritiska tider tillfredsställa

behofvet. Både i och för sig otillräckliga och under en del

af året oanvändbara, kunna dessa vattenvägar hvarken i skyndsamhet

eller omfattning underhålla den jemna förbindelse, som för krigsmaterielens

obehindrad»; försändning till olika delar af landet under krigföring ifrågakommer

och som jemväl kan behöfva tagas i anspråk för förflyttning till

det centrala och befästande Carlsborg så väl af vissa delar af administrationen,

som af landets dyrbaraste, i hufvudstaden förvarade rörliga

egendom.»

Sedan, till följd af Kongl. Maj:ts den 3 Februari 1871 med afseende

a omförmäla förhållanden grina nådiga befallning, Styrelsen öfver statens

jernvägsbyggnader för anläggning af jernväg mellan Carlsborgs fästning

och vestra stambanan föranstaltat om okulär besigtning af fyra alternativa

luder, från Carlsborg nemligen till Töreboda, Moholm, Wäring eller

Sköfde; samt Styrelsen, med förordande af sistberörda linie, hemställt,

att samma linie finge för upprättande af kostnadsförslag öfver anläggningen

fullständigt undersökas, har Kongl. Maj:t, genom nådigt bref den

19 Maj 1871, uppdragit åt Styrelsen att låta verkställa fullständig undersökning

till utrönande af kostnaderna för jern vägsanläggning å linierna

Carlsborg Sköfde och Carlsborg—Töreboda; hvilket uppdrag sedermera

s. 140 Kontrollera mot PDF

140 Bil. N:n .5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

utsträckts jemväl till linien mellan Carlsborg och Wärings station å vestra

stambanan.

■ -^Efter det de sålunda anbefallda undersökningarna afslutats, har Styrelsen

öfver statens jernvägsbyggnader, med underdånigt memorial den

10 Oktober 1871, öfverlemnat fullständiga undersökningshandlingar, bestående

af betänkande, kostnadsförslag, plankarta och profilritningar öfver

nyssbemälde tre särskilda luder. Dessa handlingar utvisa, att jern vägen,

vare sig i ena eller andra riktningen, skulle utrustas med samma trafikförmåga,

som statens öfriga stambanor; att således spårvidden blefve 4,83

fot och vigten å skenor 22,75 skålp. för löpande fot; att ingen större

stigning än 1:100 och ingen kräkning med mindre radie än 2,000 fot

förekomme; samt att kostnaden utgjorde för anläggning af linien Sköfde

-Carlsborg, som vore 4,08 mil lång, 2,413,000 R:dr eller i medeltal för

mil 590,553 R:dr, af linien Wäring—Carlsborg, som hölle i längd 3,42

mil, 1,948,000 R:dr eller i medeltal för mil 568,759 R:dr samt af linien

Töreboda—Carlsborg, som vore endast 3,36 mil lång, 2,344,000 R:dr eller

i medeltal för mil 697,411 R:dr.

Styrelsen för statens jernvägstrafik, som anbefallts afgifva underdånigt

utlåtande rörande frågan, hvilken af de ifrågasätta tvenne jernvägarne

Wäring Carlsborg och Sköfde—Carlsborg ansåges kunna gifva

största trafikinkomst i förhållande till kostnaden för anläggande och underhåll

af hvardera jernvägen och de med trafiken derå förenade kostnader,

har uti afgifvet memorial deri 9 Januari 1872, dels erinrat, att i de

uppgjorda kostnadsförslag^ den för linien Sköfde—Carlsborg afsedda

rörliga materiel beräknats kosta 306,450 R:dr och materielen för linien

Wäring—Carlsborg endast 256,875 R:dr; men att, enär den förra liniens

något större längd icke påkallade särskild tillökning i den rörelsemateriel,

som för sloge för den senare linien, skilnaden mellan berörda tvenne belopp

eller 49,575 R.:dr borde tran dragas kostnaden för anläggning af jernväg

i den förra linien; samt att således det belopp, hvarmed anläggningskostnaden

för banan Sköfde—Carlsborg öfverstege den för banan Wäring

—Carlsborg, i jemnadt tal utgjorde endast 415,000 R:dr, dels ock på

grund af anställda trafikberäkningar och i öfrigt anförda skål tillstyrkt,

att linien Sköfde—Carlsborg, såsom för jernvägstrafiken i allmänhet fördelaktigare

belägen, måtte erhålla företräde framför linien Wäring—

Carlsborg.

Ofvanberörda skilnad 415,000 R:dr emellan anläggningskostnaden för

banan Sköfde—Carlsborg och deri för banan Wäring—Carlsborg kommer

att ytterligare minskas med det belopp 137,885 R:dr, hvartill kostnaden

för expropriation af den för förstnämnda bana erforderliga mark blifvit

s. 141 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873. 141

uppskattad. Mölletorps, Ramsbergs, Kyrkefalla och Sköfde kommuner

hafva nemligen enligt särskilda hos Kongl. Maj:t anmälda beslut, de der

jemlikt infordrade upplysningar vunnit laga kraft, utfäst kostnadsfri upplåtelse

'' af all den för anläggning af Sköfde—Carlsborgs-banan behöflig^

mark. Af nämnda kommuner utsedda ombud hafva uti en den 15 Oktober

1872 till Kongl. Magt ingifven underdånig skrift, med öfverlemnande

af omförmälda beslut, anhållit, dels att kommunernas erbjudande att till

ifrågavarande anläggning lemna bidrag medelst kostnadsfri jordupplåtelse

måtte varda antaget, dels att, der sådant vid banans byggande utan olägenhet

kunde ske, smärre afvikelser från den redan utstakade linie måtte

göras i ändamål att undvika expropriation af mera bördig och odlad

samt derföre dyrare jord, dels och slutligen, att stationer måtte inrättas,

eu i närheten af Mölletorps kyrka samt, på sätt vid undersökningen

förutsatts, en inom Ramsbergs socken, dock i närheten af kyrkan, och

en i närheten af Tibro gästgifvaregård inom Kyrkefalla socken.

Af det anförda framgår, att banan Sköfde—Carlsborg i de afseende!!,

Indika i allmänhet bestämma en jernväg^ läge och riktning, har företräde

icke allenast framför den dyrare Töreboda-—Carlsborgs-banan, utan äfven

framför den billigare limon Wäring—Carlsborg. Enligt hvad Chefen för

Landtförsvarsdepartementet framhållit, erbjuder också bland de ifrågaställda

linierna bansträckningen Sköfde—Carlsborg i strategiskt afseende ett i

det längsta genom de norr derom belägna sjöarne Orion, Kyrksjön och

Bottensjön skyddadt läge mot en i mellersta Sverige i riktning på Carlsborg

framtågande fiende.

Under sådana förhållanden har endast sistberörda bansträckning

kunnat ifrågakomma att utföras. Enär emellertid efter den tid, då kostnadsförslaget

öfver samma jern vägsanläggning uppgjordes, inträdt en

betydlig stegring af så väl arbets- som materialkostnader, har jag, för

utrönande af verkliga anläggningskostnaden, anmodat Chefen i Styrelsen

öfver Statens jern vägsbyggnader att låta till närmare öfverensstämmelse

med nu rådande prisförhållanden omarbeta det äldre kostn adsförslaget.

Till följd deraf har bemälde chef, med en till mig ställd promemoria

af den 12 December 1872, öfverlemna! nytt kostnadsförslag slutande sig

å 3,138,000 R:dr. Till grund för omarbetningen har chefen tagit en

förhöjning af 30 procent för alla de utgiftsposter, hvari arbets- eller

dagsverkskostnader ingå såsom hufvudsak, af 25 procent för sådane poster,

hvari både arbetskostnad och materialier ingå, äfvensom för allt jern af

vanliga dimensioner, af 20 procent för alla materialier af trä, af 50

procent för skenor med tillbehör samt af 10 procent för den rörliga

materielen; hvaremot expropriationskostnaden bibehållits oförändrad. I

s. 142 Kontrollera mot PDF

142 Bil. N:o 5 a. till Kong!,. Maj ds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverk ct 1873.

det nyberäknade kostnadsbeloppét 3,138,000 Riksdaler, som utgör i medeltal

för mil 767,967 Riksdaler, ingå dels expropriationskostnaden upptagen

till samma belopp som i det äldre förslaget eller 137,885 R:dr; dels ock

den för anskaffande af rörlig materiel afsedda summa 337,095 Riksdaler.

Expropriationskostnaden bör, med anledning af förutnämnda fyra kommuners

erbjudande af kostnadsfri jordupplåtelse från beräkningen uteslutas;

och hvad angår den rörliga materiel eu, anser jag, lika med TrafikStyrelsen,

ifrågavarande bana icke erfordra mera sådan, än linien Wäring—

Earlsborg, således till värde af 256,875 R:dr, dock med förhöjning af

10 procent till 282,562 R:dr 50 öre. Skilnaden mellan sistberörda belopp

och 337,095 R:dr eller 54,532 R:dr 50 öre bör alltså ytterligare

från beräknade kostnadsbeloppét afdragas. Efter omförmälda båda afdrag

utgör återstoden 2,945,582 R:dr 50 öre eller i jemnadt tal 2,946,000

R:dr hvad ifrågavarande j ernvägsanläggning skulle komma att kosta

staten.

Sedan Landtförsvars-komitén och förre Chefen för LandtförsvarsDepartementet

afgåfvo de af mig bär ofvan åberopade yttranden, har

behofvet af nu förordade bibana till Carlsborg icke förminskats, utan

med hvarje år ökats, dels med anledning af de förråd, hvilka allt mer

och mer inrymmas å Carlsborg och hvarifrån Arméen under ett krig

skulle förses med eu del af sina förnödenheter, dels ock derföre, att

Carlsborg måste blifva en stor depötplats för utbildande af trupper. Dess

förbindelse med stambanorna, som redan i fredlig tid är af stort värde,

måste under ett krig blifva af omätlig vigt. Om derunder fästningen

blefve belägrad, skulle för densammas hållbarhet banan vara oumbärlig,

enär den, rätt anlagd, erbjöde tillfälle att ända till sista ögonblicket före

inneslutningen förse fästningen med lifsmedel och andra förnödenheter,

hvaraf den kunde hafva behof.

Med afseende å hvad sålunda förekommit tillstyrker jag i underdånighet,

att Eders Kong!. Maj:t med antagande af ofvanbemälda fyra

kommuners erbjudande af fri jordupplåtelse måtte föreslå Riksdagen att

besluta:

d) att en stambnna af 4,83 fots spårvidd och i öfrig! samma trafikförmåga

som de andra stambanorna, skall i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med derför uppgjord plan med tillhörande omarbetade kostnadsförslag

anläggas från Sköfde station å Vestra stambanan till Carlsborgs

fästning, samt att för ändamålet å extra stat för år 1874 skall uppföras

ett anslag af 50,000 Riksdaler.

s. 143 Kontrollera mot PDF

Bil No 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873. 143

Beträffande alla de anslag, som uti Riksstaten för innevarande år

äro under Sjette hufvudtiteln uppförda och icke här ofvan blitvit särskild!

nämnda, har jag icke anledning att föreslå annan förändring än att, för

jemnande af hufvudtitelns slutsumma, förslagsanslaget till skrifmaterialier

och expenser, ved rn. m. höjes från 60,044 R:dr 40 öre till 60,068 R:dr

40 öre eller med 24 R:dr.

Om hvad jag nu hemställt varder godkändt, skulle hufvudtitelns

slutsumma komma att ökas från 8,607,700 R:dr till 11,984,000 eller med

3,376,300 Rd:r.

I fråga om understöd för sådana allmänna arbeten, hvilkas utförande

stå under Styrelsens för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader kontroll,

har bemälda Styrelse den 16 sistlidne December på vanligt sätt afgifvit

generalförslag. Af dessa arbeten torde främst böra i underdånighet omförmälas

följande fyra väganläggningar, för hvilka Riksdagen redan beviljat

statsbidrag, hvaraf dock hittills endast vissa belopp äro till utgående

anvisade, nemligen:

a) väganläggning emellan Lycksele och, Vilhelmina kyrkobyar i Vesterbottens

Län, hvartill'' Riksdagen år 1870 bevilja! ett understöd af 106,700

R:dr, deraf till lyftning anvisats för år 1871 ett belopp af 15,000 R:dr,

och för hvardera af åren 1872 och 1873 ett belopp af 20,000 R:dr.

Jag får nu i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte

föreslå Riksdagen, att till detta arbetes fortsättande under år 1874, i

ytterligare afräkning å understödet anvisa enahanda belopp, som för år

1873, ''eller 20,000 R:dr. .

b) anläggning af väg frän Kangis eller Gyljens bruk i Ofver-Kalix

socken af Norrbottens Län, nordvest upp till den punkt, der vägen från

Skröfven till Gellivara kyrkoplats vidtager, hvartill vid sistlidne Riksdag

beviljades 61,330 R:dr, deraf til! utgående under år 1873 anvisades

11,330 R:dr; och får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, för arbetets bedrifvande under ar

1874, i afräkning å beviljade understödet anvisa 20,000 R:clr.

c) väganläggning emellan Nor sjö och. Mala kyrkobyar i I esterbottens

Län, för utförande hvaraf vid sistlidne Riksdag beviljades 50,000 Ridrock

till utgående under är 1873 anvisades 15,000 R:dr; och hemställer

jatr i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen,

att för arbetets fortsätta bedrifvande under år 1874 anvisa enahanda

belopp, eller 15,000 R:dr.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144 Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

d) anläggning af väg från Åsele till Dorothea kyrkoby i Vesterbottens

Län, hvarför likaledes vid sistlidne Riksdag beviljades ett anslag af

40,600 R:dr, deraf till utgående under år 1873 anvisades 20,000 R:dr.

Då, enligt hvad Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader

upplyst, anledning är att antaga, det ifrågavarande väganläggning icke

torde under år 1873 komma att fortskyndas så, att hela återstoden å

det beviljade beloppet varder under året använd, anser jag mig böra,

lika med Styrelsen, i underdånighet hemställa, det Eders Kong!. Maj:t

måtte föreslå Riksdagen, att, i afräkning å den för detta arbete beviljade

summan, för år 1874 anvisas endast 10,600 R:dr.

Styrelsen har i ofvanberörda Generalförslag ånyo omförmält åtskilliga

uti förut afgifna dylika förslag upptagna kanal- och slussanläggnings-,

hamn- och brobyggnads- samt vattenaftappnings- och vägarbeten, för

hvilka planer äro hos Styrelsen hyllande af det omfång eller den beskaffenhet,

att särskilda understödsbelopp måste beviljas, om eller när samma

arbeten skola verkställas. Jag anser mig nu icke böra ifrågasätta, att

särskilda statsbidrag må anvisas för något af ifrågavarande arbeten, enär

dels för vägförbättringsarbetena betydliga belopp skulle erfordras, dels, på

sätt Styrelsen erinrat, åtskilliga kostnadsförslag, som för andra arbeten

upprättats för flere år tillbaka enligt då gängse låga arbetspris, numera

icke äro tillförlitliga, utan böra omarbetas, innan statsbidrag beviljas,

samt dessutom förändrade förhållanden uppstått med forna kommunikationsleder,

i följd af de under senare tid anlagda jernvägar, som

torde göra förut ifrågasätta vattenleders öppnande öfverflödigt.

Deremot har under innevarande år Eders Kong!. Maj:ts Befallningshafvande

i Vesterbottens Län anmält en af Stadsfullmägtige i Umeå gjord

underdånig framställning angående aflåtande af nådig proposition till

Riksdagen om statsbidrag för fördjupning och reglering eif farleden i

JJmeå eif mellan Östersjön och staden. Redan vid 1840—1841 årens

Riksdag anvisade Rikets Ständer, på derom vackt motion, ett anslag af

8,000 R:dr Banko för detta ändamål; men enär vid undersökning utröntes,

att vida betydligare arbeten för vinnande af det åsyftade målet

erfordrades, än som kunde med den anvisade summan utföras, blef anslaget

icke af staden begagnadt. Under de trettio år, som sedermera

förflutit, uppgifva^ förhållandena i nämnda del af Umeå eif hafva varit

nära desamma, som befunnes vid de år 1842 verkställda undersökningarna

derstädes, att nemligen de tidtals, i följd af de årliga flödena,

mycket vexlande vattenqvantiteter, som Gifven afbörda!’ sig, och de betydliga

sandmassor, hvilka från elfstränderna ofvanom Umeå vid flod

utskäras och nedföras emot hafvel, äro de hufvudsakliga orsakerna till

s. 145 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873. 145

att ständiga förändringar i djupet uppstå uti farleden mellan staden och häfver

Stadsfullmägtige, som ansett åtgärder nu höra vidtagas till förekommande

af donna farleds fullkomliga uppgrundning, hafva genom Distrikts-A djutanten,

Löjtnanten vid Väg- och Vattenhyggnadskorpsen A. F. 0. Cederberg låtit upprätta

plan och kostnadsförslag för ej mindre upprensning och uppmuddrande.

af samma farled, utan ock anbringande af åtskilliga dambyggnader till segelledens

skyddande och motverkande af uppgrundning-»-^. Med donna plan

afses att hålla ett segel djup af 12 fot under medelvattenståndet, hvithet djup,

på samma gång det anses tillfredsställa trafikens billiga anspråk, antages kunna

underhållas utan alltför störa uppoffringar, men icke heller, utan underhållskostnadernas

betydliga stegring, kunna öfverskridas. Det af Löjtnanten Cederberg

i Februari månad 1872 upprättade kostnadsförslaget för ifrågavarande

arbeten slutar på en summa af 36,000 R:dr; men sedermera har han den 26

derpåföljande Juni afgifvit ett nytt förslag, deruti, med hänsigt till stegrade

arbetslöner och förhöjda pris på materialier, arbetskostnaden beräknats till

51,400 R:dr. Stadsfullmägtige hafva den 9 sistlidne Augusti, med anledning

af hvad Löjtnanten Cederberg i betänkandet anfört, besluta arbetets utförande

i enlighet med den uppgjorda planen, samt nu anhållit, att, då Umeå stad,

med fästadt afseende så väl å de af Fullmägtige redan beslutade företag, som

ock å de kostnader, hvarmed underhållet af den öppnade farleden och der

uppförda byggnader blefve förenad!, saknade tillgång att utan statsbidrag verkställa

arbetet, Eders Kongl. Maj:t måtte aflåta proposition till Riksdagen om

anslag af allmänna medel till belopp, motsvarande två tredjedelar af beräknade

kostnaden. Till stöd för donna anhållan är ytterligare af Fullmägtige anfördt:

att Umeå eif och fjärd mer och mer för hvarje år uppgrundades och

att för visso kunde antagas, att dessa utgrundningar skulle i ännu högre grad

tilltaga dels till följd af de rensningar, som för närvarande pågå å den s. k.

Bölesören och dels genom der ofvan- och nedanför skeende jordras; att genom

dessa uppgrundning^, i förening med de förändringar i farledens läge, som

orsakades af strömkastningar och skärningar på olika ställen, det inom få år

skulle blifva omöjligt äfven för de grundgående fartyg, hvilka redan nu icke

utan svårighet kunde besöka staden, att gå upp till densamma, hvarigenom

handeln och näringarne skulle förlamas och förstöras; och att under sådana

förhållanden farledens öppenhållande vore af största vigt ej allenast för staden,

utan äfven så val för orten i allmänhet, som ock för kronan, om i betraktande

toges de högre pris, som kunde betingas för de skogsprodukter, hvilka,

inköpta från de vid Umeå och Vindelelfven belägna kronoparker och skogar,

skulle dels flottas och dels med fartyg och andra farkoster fortskaffas efter

ifrågavarande farled.

Bill. till Riksd. Prut. 1873. I Sand. 1 A/d. 19

s. 146 Kontrollera mot PDF

146 Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj ds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

A Stadsfullmägtiges ofvanberörda, af stadens Magistrat i underdånighet förordade

framställning har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, under åberopande

af de utaf Fullmägtige och Löjtnanten Oederberg omförmälda förhållanden,

tillstyrkt Nådigt bifall, då åtgärder för farledens uppmuddring och

reglerande ansåges höra med första vidtagas, så vida ej inom en icke aflägsen

framtid svårighet skulle möta äfven för mindre fartyg att till staden uppkomma.

Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader, i ärendet hord, har

anfört, att af ofvan angifna orsaker vexlingarne af djupet i farleden vore så

betydliga, att på ställen, der ena året träffades omkring 10 fots segeldjup, ett

följande år grund uppstode, då deremot punktör, der grund ena året bildats,

ett påföljande år åter visade fullt segeldjup. Styrelsen anser att, detta oaktadt,

skål förefinnas att genom rensningars verkställande och byggande af ledningsdammar

söka reglera vattendraget så att genom vattnets egen kraft en

farbar segelränna hålles öppen och derigenom de årliga omvexlingame i dju

pet förebyggas, samt håller troligt, att sådant skall låta sig verkställas på sätt

i uppgjorda planen blifvit föreslaget, under förutsättning, att arbetet ledes af

fullt sakkunnig person. Hvad kostnaden för arbetet beträffar, har Styrelsen

väl fästat uppmärksamhet vid den anmärkningsvärda skilnaden, som förekommer

mellan de båda af Oederberg uppgjorda förslagen, men då få arbeten funnes,

hvilka företedde så många svårigheter att till rätt kostnad värdera, som det

nu ifrågavarande, helst arbetena blefve särdeles beroende af starkare eller svagare

flöden och isgång under arbetsåren, har Styrelsen ansett säkrast att antaga

det sednaste förslaget såsom mest tillförlitligt; och Styrelsen hemställer

att, derest frågan funnes höra föranleda Nådig proposition, såsom statsbidrag

måtte i Nåder föreslås ett belopp af 34,000 R:dr, att utgå med hälften såsom

anslag utan återbetalningsskyldighet och hälften såsom lån.

Med afseende å hvad vederbörande angående ifrågavarande arbetsföretag

anfört, och då detsamma för Umeå städs handel, industri och framåtskridande

otvifvelaktigt måste anses af synnerlig vigt, får jag i underdånighet tillstyrka,

att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att, för upprensning och reglering

af farleden på Umeå eif emellan staden och liafvet enligt den uppgjorda

planen, bevilja ett statsbidrag af 34,000 R:dr, att utgå med ena hälften, eller

17,000 R:dr såsom anslag utan återbetalningsskyldighet, och med den andra

hälften, eller 17,000 R:dr, såsom lån, under de vilkor för detta sednare, som

Riksdagen kan finna för godt bestämma. Under antagande att lånebeloppet,

om Riksdagen lemmar bifall till den Nådiga framställning, som jag nu i underdånighet

föreslagit, får af vederbörande lyftas under loppet af år 1874,

synes mig någon del af anslagssumman icke behöfva för det året anvisas, enär

arbetet, som väl erfordrar flera år, icke torde kunna bedrifvas i den utsträckning,

att medel utöfver lånebeloppet kunna under första året användas.

s. 147 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kong!.. Maj ds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873. 147

T enlighet med hvad Styrelsen för Väg- och Vattenbyggnader i öfrigt

föreslagit, får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t, för understödjande

på vanligt sätt af arbeten utaf mindre omfattning, — bland hvilka

Styrelsen omförmä-lt vägomläggningar inom de flesta af Rikets län, derför planer

äro i Styrelsens arkiv förvarade, och hvilkas utförande förutsätter statsbidrag

till sammanräknadt belopp af omkring 700,000 R:dr, — måtte åt Riksdagen

äska, att, i likhet med hvad sednaste Riksdagen beviljat, följande belopp

anslås och ställas till Eders Kongl. Maj:ts disposition, nemligen:

1:o för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensningar

af åar och farleder........................................................... R:dr 20,000: —

2:o till bidrag för anläggning af nya samt omläggning

eller förbättring af ^backiga eller eljest mindre göda vägar..... » 150,000: —

3:o för understödjande af sådana utdikningar och vattenaftappningar

i Norrbottens, Westerbottens, Westernorrlands,

Jemtlands, Gefleborgs och Kopparbergs län, samt Elfdals,

Fryksdals, Jösse och Nordmarks härad i Wermlands län,

som hufvudsakligen afse att förminska frostländigheter............ » 60,000: —

samt 4:o till låneunderstöd för befrämjande af utdikningar

och aftappningar af sänka traktör och sjöar för beredande

af odlingsbar mark inom Rikets mellersta och södra

län...................................................................................................... » 100,000: —

Beträffande så väl välboren för erhållande och åtnjutande af statsbidrag

till allmänna arbeten, som kontrollen å arbetenas utförande enligt fastställda

planer, tillstyrker jag det Eders Kong!. Maj:t måtte i Nåder föreslå Riksdagen,

att bibehålla de härom nu gällande föreskrifter.

Med anledning af den utaf föredragande Departementschefen, Statsrådet

Bergström föreslagna löneförbättring åt Länsmännen yttrade Statsrådet Waern

följande:

»Sedan Eders Kongl. Maj:t den 3 i denna månad beslutit proposition till

Riksdagen om den ordinarie Kronobrefbäringens upphörande emot inrättande

af nya postgångar och öppnande inom hvarje socken, derest sä behöfves af

post- eller brefbärarestationer, från och till livilka det skulle tillhöra vederbörande,

som nu begagna sig af Kronobrefbäring, att med eller utan användning

af lösväska låta befordra dem tillhörande bref, kan detta åliggande komma

att betraktas såsom ett onus, för hvilket det läte tänka sig att anspråk på ersättning

kunde göras. Ehuru sådana anspråk enligt min uppfattning skulle

vara obefogade, enär icke blott måste förutsättas, att de tjensteman, som äro

berättigade använda Kronobrefbäring, icke kunna undgå att för behörigt be
-

s. 148 Kontrollera mot PDF

148 Bil. No 5 a. till Kong!.. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873

sörjande af sina göromål i allmänhet hålla lösväska till närmaste poststation,

utan äfven i Generalpoststyrelsens af Eders Kongl. Maj:t gillade förslag ingår,

att de nya postgångarne skola efter samråd med vederbörande Länsstyrelser

inrättas så, som de för tjenstebrefvens behöriga fortskaffande kunna antagas

blifva mest ändamålsenliga, hvilket förutsätter, att stationer och postgångar icke

komma att förläggas aflägse från vederbörande tjenstemäns bostäder; anser jag

mig dock, då nu en löneförhöjning föreslås för Länsmännen, hvilka sannolikt

mest anlitat Kronobrefbäringen och således företrädesvis komma att af förändringen

beröras, böra vid löneförhöjningen tillstyrka det vilkor, att de icke

skola hafva anspråk på ersättning för de kostnader eller olägenheter, som den

ordinarie Kronobrefbäringens upphörande möjligen kan för dem föranleda.»

Föredragande Departementschefen, Statsrådet Bergström utlät sig i anledning

deraf sålunda:

»Emedan förslaget om afskaffande af ordinarie Kronobrefbäringen står i

oskiljaktigt sammanhang med och gjorts beroende af den väckta frågan om

inrättande af nya postgångar och öppnande, inom hvarje socken, derest så behof?,

af post- eller brefbärarestationer, från och till Indika vederbörande, till

begagnande af Kronobrefbäring berättigade tjensteman kunna, med eller utan

användning af lösväska, låta befordra sina bref; samt den förmån, som åtnjutande

af rättigheten att begagna Kronobrefbäring hittills beredt tjenstemännen,

men hvaraf de genom afskaffande af nämnda onus komma i mistning, till fullo

uppväges af de fördelar, Indika de nya anordningarne i afseende å postgångar

och poststationer komma att medföra: håller jag, lika med Chefen för Finansdepartementet,

Statsrådet Wsern, före, att ersättningsanspråk, som med anledning

af nu omförmälda förändringar möjligen blefve af tjenstemännen väckte,

icke vore befogade och derföre icke heller kunde tillvinna sig afseende. Men

just derföre anser jag icke heller lämpligt att vid förslag om löneförbättring

åt en viss klass af tjensteman fästa det vilkor, att dylika ersättningsanspråk

icke må väckas; enär ett sådant vilkor lätteligen skulle föranleda dertill, att

andra klasser af tjensteman, hvilka icke erhålla förbättring af sina löneförmåner,

företrädesvis på donna omständighet med något sken af befogenhet grundade

ersättningsanspråk af ifrågavarande beskaffenhet.»

Vidare och med anledning af föredragande Departementschefen, Statsrådet

Bergströms hemställan, att hvad som för anskaffande af rörlig materiel å statens

jernbanor för år 1874 erfordrades måtte anvisas att utgå af samma års

trafikmedel yttrade Chefen för Finansdepartementet, Statsrådet Wsern följande:

»I afseende å de för anskaffande af rörlig materiel vid statens jern vägar

föreslagna 4,000,000 B:dr ber jag att få anmärka att de. såsom begärda för

en gång och för ett tillfälligt behof, hora upptagas icke bland ordinarie utan

bland extra-ordinarie anslag. Huruvida de böra af trafikmedlen utgå eller lika
-

s. 149 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Ma jäs Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873. 149

som öfrige extra-ordinarie anslag af Statskontoret i mån af behof tillhandahållas,

kan synas likgiltigt, då penningarne i allt fall skola utgå, och det tyckes

vara eu omväg att de först skola inbetalas till Statskontoret och sedan åt

detsamma åter utlemnas till Jernvägstrafikstyrelsen. För föredragandens mening

i detta afseende talar ock, att genom det af honom föreslagna sätt att

tillvägagå är mera tydligt, att den industriella anläggning, i hvilken Staten

genom jernvägsbyggnaderna ingått, är i stånd att förlägga sig sjelf och således

äfven vid utomordentliga behof, sådana som det nu ifrågavarande, icke betungar

det öfriga Statsverket. Det oaktadt är jag äfven i detta fall af olika

åsigt, i det jag nemligen anser ifrågavarande belopp såsom ett kapitalutlägg,

hvilket i alla afseende!! bör betraktas och behandlas lika med de för Statens

jernvägsbyggnader anslagna medel. Utan tvifvel äro bland de för drift och

underhåll, nya inventarier m. m. upptagne 6,275,000 R:dr äfven underhållet

af rörlig materiel och den årliga ordinarie anskaffningen af nya lokomotiv och

vägnar inberäkna,le, så att de särskild! begärde fyra millionerna äro eu tillökning

i det per banmil för trafikdriften nödiga behofvet af materiel. Om de

nu i drift varande stambanorna icke redan voro anlagda, utan ett kostnadsförslag

för dem med den kunskap, man nu har om behofvet af rörelsemateriel,

skulle uppgöras, blefve donna materiel säkert beräknad till vida högre belopp

än vid anläggningen skedde och kornrne att innefatta äfven de nu begärde fyra

millionerna. I)en tillfälliga omständighet, att räkenskaperna öfver dessa stambanors

anläggning^ostämd äro afslutade, synes mig vid sådant förhållande icke

innebära någon förändring i den verkliga beskaffenheten åt det nu begärda

anslaget. Svenska Staten kan med råtta såga sig icke upplåna penningar för

andra än produktiva ändamål, men för att detta icke blott må vara eu sanning,

utan äfven klart framstå såsom sådan, är det af vigt att man ej bland

utgifter, livilka af de årligen ingående ordinarie statsinkomsterna skola bestridas,

upptager sådana, för Indika det kan blifva nödvändigt att medelst lån bereda

tillgång. Det bör också anmärkas, att statsregleringarne blifva svårare

att uppgöra, om en af Statsverkets väsentligaste intrader, såsom nettoinkomsten

af jernvägstrafikmedlen, kan från det ena året till det andra variera från

2.816.000 R:dr, hvartill den, då man från de beräknade inkomsterne 8,000,000

R:dr afdrager de å 6:te hufvudtiteln uppförda utgifterna för jernvägstrafiken

5.184.000 R:dr, finnes vara för år 1873 beräknad, till 825,000 R:dr, som resultatet

skulle blifva, om från de för 1874 beräknade inkomster, 9,500,000

dr, afdragas icke blott det årliga underhållet 6,275,000 R:dr, utan äfven

ifrågavarande tillfälliga behof 2,400,000 R:dr eller tillsammans 8,675,000 R:dr.

Och hvad slutligen angår den omväg af penningars inlemnande till och uttagande

från Statskontoret af ett och samma verk, hvars undvikande jag förutsatt

kunna anföras till skål för trafikmedlens användning, så förefaller det mig

s. 150 Kontrollera mot PDF

150 Bil. JN:o 5 a. till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverk 1873.

vara i sin ordning att hvarje verk till Statskontoret aflemnar sina öfverskott

o<h derifrån i mån af behof uttager anslagna belopp.»

Hvad angick frågan, huruvida det af Chefen för Finansdepartementet,

Statsrådet Waern föreslagna vilkor borde fästas vid löneförbättring åt Länsmännen

eller om, på sätt föredragande Departementschefen, Statsrådet Bergsel

öm tillstyrkt, samma vilkor borde utelemna^ förenade sig Statsrådets öfriga

åtta ledamöter med föredragande Departementschefen; hvaremot de i afseende

å sättet för åvägabringande af det under 1874 för anskaffande af rörlig materiel

å stambanorna erforderliga belopp instämde med Chefen för Finansdepartementet.

Hvad föredragande Departementschefen i (ifrigt yttrat och hemställt biträddes

af Statsrådets samtlige öfrige ledamöter.

Hans Maj:t Konungen täcktes i Nåder gilla och bifalla

hvad sålunda dels Statsrådet enhälligt dels och i två särskilda

frågor dess flertal tillstyrkt samt befallte, att utdrag af detta

protokoll skulle till Finansdepartementet öfverlemnas till ledning

vid uppsättande af Kongl. Maj:ts Nådiga proposition till Riksdagen

angående Statsverkets tillstånd och behof.

Ex prolocollo

Paul Strandberg.

s. 151 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873 151

Utdrag af Protokollet ''öfver Oivil-ärenden, hållet inför Hans

May.t Konungen i Statsrådet åt Stockholms Slott den

13 December 1872.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Jnstitie-Statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve von Platan,

Statsråden: Bredberg,

Berg,

Friherre Leijonhufoud,

Wcern,

Wennerbery,

Bergström,

Friherre Alströmer och

Weidenhjelm.

Departementschefen, Statsrådet Bergström yttrade härefter:

»Uti nådiga stadgan den 16 Maj 1840 angående fördelning af ärendena

emellan Statsdepartementen är förordnadt, att af de nämnda Departement tillhörande

ärenden skola tillkomma

Civildepartementet:

Frågor om landthushållning, bergsrörelse, handel, sjöfart, fabriker, haudtverkerier

och alla andra näringar, utom hvad beskattningen rörer; samt

s. 152 Kontrollera mot PDF

152 Bil. N:o 5 b. till Kong!.. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

Finansdepartementet:

Beskattningsväsendet och i allmänhet alla frågor om Statens ordinariesamt

tull- och andra extraordinarie inkomster eller bevillningar, åt hvad slag

de vara må; äfvensom att bestämmandet af afgifter för bränvinsbränningen skall

i samråd med Chefen för Finansdepartementet beredas.

Till följd af åberopade stadgande!! handläggas i Civildepartementet de

mål, som angå, tillverkning, utminutering och utskakning af bränvin, beskattningen

derå, kontrollen å de i ämnet gällande författningars tillämpning, äfvensom

restitution af tillverkningsafgift för utfördt bränvin, med mera, eller

öfver hufvud alla frågor, som härflyta af lagstiftningen angående v ilkoren för

tillverkning och försäljning af bränvin. Så länge bränvinstillverkningen hufvudsakligen

och förnämligast bed rots såsom binäring till jordbruket, och således

de derom gällande lagstadganden voro af beskaffenhet att lämpligare

kunna hänföras till Näringsrätten än till Finansrätten, kunde förläggning under

Civildepartementet af de bränvinstillverkningen rörande ärenden på principiella

skål försvaras. Nu deremot, sedan lagstiftningen i ämnet redan för

flera år sedan förändrats derhän, att dess finansiella bestämmelser angående

näringens beskattning äro de mest framträdande och vig tiga, torde med fog

kunna ifrågasättas såsom lämpligt, att handläggningen af sist omförmälda ärende!!

varder förflyttad till Finansdepartementet. Då vidare de angående försäljning

af bränvin gällande bestämmelser för närvarande ega nära sammanhang

med lagstiftningen om bränvin^ tillverkning; samt de särskilda afgifter,

som idkare af minuthandel med eller iskänkning af nämnda vara måste för

näringsrättighetens utöfning erlägga, om än samma afgifter icke omedelbart

tillfalla staten, likväl äro beroende af bevillning; synes mig under nuvarande

förhållande!! den ifrågasätta öfverflyttningen af de bränvinstillverkning rörande

frågor från Civil- till Finans-departementet följdriktigt påkalla en liknande

öfverflyttning jemväl af ärenden angående försäljning af bränvin. Dock torde

beredning af frågor om förändring i lagstiftningen angående tillverkning och

försäljning af bränvin böra ske i samråd med Chefen för Civildepartementet.

Min nu omförmälda uppfattning delas jemväl af Chefen för Finansdepartementet,

i samråd med hvilken jag beredt detta ärende. Om Eders Kongl.

Näjd gillar våra åsigter, lärer deraf äfven följa, att den för närvarande under

Civildepartementet tydande Byrå för kontrollen å bränvinsförfattningarnes tillämpning,

äfvensom de dervid antagne embets- och tjensteman, måste ställas

under Finansdepartementet. Genom vidtagande af en sådan åtgärd skulle äfven

beredas den fördel, att framdeles, om Eders Kongl. Näjd finner sådant

lämp
-

s. 153 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873. 153

lämpligt, kontrollen å tillämpningen af eu blifvande författning angående beskattning

å tillverkningen af hvitbetssocker kunde utan svårighet förläggas till

samma Byrå.

Enär emellertid nuvarande Byråchefen är förpligtad att, mot bestämda

löneförmåner, biträda vid behandlingen af sådana mål och ärenden inom Civildepartementet,

för hvilkas handläggning teknisk insigt fordras, såsom frågor

angående mått och vigt, justering, med mera dylikt, anser jag donna förpligtelse

höra för honom fortfara, äfven sedan lian i öfrig! blifvit ställd under

Finansdepartementet.

Hvad derefter angår tiden för den ifrågaställa öfverflyttningen, så torde

samma öfverflyttning icke lämpligen kunna ske före utgången af år 1873.

Enligt den för berörda år fastställda Riksstat är nemligen förslagsanslaget till

kontrollen å bränvinsförfattningarnes tillämpning och restitution af tillverkningsafgift

för utfärd! bränvin uppförd! under Sjette Hufvudtiteln, och så länge

detta förhållande fortfar, lärer ock Civildepartementet höra fortfarande bibehålla

handläggningen af ifrågavarande ärenden. För år 1874 är deremot icke

något i detta afseende ännu bestämdt; och derest Eders Kongl. Maj:t finner

godt förordna, att Finansdepartementet vid 1874 års ingång skall från Civildepartementet

öfvertaga handläggningen af omförmälda ärenden, och att kontrollbyrån

med dervid anställde tjensteman från och med sistberörda år skola

lyda under Finansdepartementet, lärer Riksdagen icke underlåta att, uppå

Eders Kongl. Maj ds framställning, vid upprättande af Riksstat^ för år 1874

iakttaga, att ofvanomförmälda förslagsanslag varder affärd! från Sjette och i

stället uppförd! å Sjunde hufvudtiteln.

På grund af hvad sålunda blifvit anförd!, får jag i underdånighet tillstyrka,

att Eders Kong]. Majd täcktes, med ändring af Nådiga stadgan den

16 Maj 1840 angående fördelning af ärendena emellan Statsdepärtementen,

i Nåder förordna, att mål, som angå bränvins tillverkning, utminutering och

utskärning, beskattningen derå, kontroll å de i ämnet gällande författningars

tillämpning, äfvensom restitution af tillverkningsafgift för utförd! bränvin, med

mera, eller öfver hufvud alla frågor, som härflyta af lagstiftningen angående

vilkoren för tillverkning och försäljning af bränvin, skola från och med år

1874 och framgent tillhöra Finansdepartementets handläggning; dock att frågor

om ändring i berörda lagstiftning böra i samråd med Chefen för Civildepartementet

beredas;

Hemställande jag, att Eders Kongl. Magt, i händelse af bifall till mitt

förslag, täcktes låta i vanlig ordning utfärda kungörelse i ämnet, så tydande,

som bilagan till detta, protokoll utvisar, äfvensom i sammanhang dermed förordna,

att Byrån för kontrollen å bränvinsförfattningarnes tillämpning skall

Bill. till Rikid. Prat. 1873. 1 Sami. 1 Afd. 20

s. 154 Kontrollera mot PDF

154 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

vid 1874 års ingång ställas under Finansdepartementet; dock med. skyldighet

för nuvarande Byråchefen att fortfarande biträda vid behandlingen af sådana

inom Civildepartementet förekommande mål och ärenden, för hvilkas handläggning

fordras teknisk insigt.

Detta mitt underdåniga anförande till protokollet jemte det beslut, Eders

Kongl. Maj:t i anledning deraf täckes i Nåder fatta, torde få såsom bilaga åtfölja

Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till Riksdagen angående Statsverkets

tillstånd och behof.»

Till denna af Statsrådets samtlige ledamöter biträdda

framställning täcktes Hans Näjd Konungen lemna nådigt

bifall.

Ex protocollo

W. J. Modigh.

s. 155 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 c. till Kongl. Maj As Nåd. Prof. jV:o 1, om Statsverket 1873.

155

Utdrag af Protokollet öfver Civil-Ärenden, hållet inför Haris

Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 28

December 1872.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Bredberg,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Wcern,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer och

Weidenhjelm.

Härefter föredrog Departements-Chefen, Statsrådet Bergstöm i underdånighet.

§ 49.

En af Länsbokhållare!! i Christianstads län Fredrik Wredman till Kongl.

Näjd stäld skrift, hvaruti Wredman, under anförande hurusom han efter 32

års arbete i Statens tjenst numera vore alldeles oförmögen att utöfva sin be
-

s. 156 Kontrollera mot PDF

156 Bil. N:o 5 c. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

fattning samt att lian, i följd af ett mångårigt och jemnt tilltagande nervlidande,

hvithet han ådragit sig hufvudsakligast genom de ansträngande göromål, som

tillhörde nämnda befattning, vore urståndsatt att befatta sig med ens den obetydligaste

tjenstgöring, i underdånighet anhållit, att Kongl. Näjd täcktes i nåder

bereda honom pension å allmänna indragningsstaten till belopp, motsvarande

hans nu innehafvande Länsbokhållare^, 1,000 R:dr, eller, om detta belopp,

i anseende till bristande tjenstår, icke skulle kunna erhållas, sökanden

åtminstone hugnas med eu pension af 750 R:dr, eller delar af Läns bokhållarelönen.

Uti det underdåniga Memorial af den 14 nästlidne månad, hvarmed denna

ansökning blifvit till Kongl. Näjd af Dess Befallningshafvande i länet öfverlemnad,

hade, bland annat, meddelats den upplysning, att sökanden under de

sista femton åren varit mycket sjuklig, men att lian det oaktadt städse, då sjukdomen

ej gjort sådant omöjligt, med utmärkt ordning och flit fullgjort sina

maktpåliggande göromål; att han dock under de sednaste tre eller fyra åren

varit urståndsatt att åt tjensten egna den tid och de krafter, göromålen kräfde,

samt att lian, till följd af sill långvariga sjuklighet, ej längre egde de egenskaper,

som erfordrades för att kunna på ett tillfredsställande sätt skota ifrågavarande

tjenst, hvilken vore af särdeles ansträngande beskaffenhet; att det för

Länsstyrelsen vore af högsta vigt, att sökanden loge afsked från sin Länsbokhållaretjenst,

helst den dermed förenade lön vore alltför liten för att en vikarierande

Länsbokhållare skulle kunna vara belåten med den fjerdedel deraf, som

sökanden författningsenligt vore skyldig att afstå; varande på grund häraf nådigt

bifall till sökandens anhållan om pension å allmänna indragningsstaten af

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande tillstyrkt.

Af de ansökningen bifogade tjensteförteckning samt prest- och läkarebetyg

mhemtades, att sökanden vore född den 14 Mars 1817 och således öfver 55

år gammal; att lian, efter att den 18 Juni 1840 hafva aflagt kameralexamen,

under 11 år oafbrutet tjenstgjort å Kronofogdekontor, under hvilken tid han

bestridt flera tillfälliga förordnanden; att han den 16 Januari 1852 konstituerades

och utnämndes till sill nu innehafvande Länsbokhållaretjenst, hvilken han

alltså innehaft mer än 20 år, hvarunder lian vid särskilda tillfällen innehaft

förordnanden dels å Landskamr erar etj en sten i länet under sammanräknadt 1 år

7 l månader och dels å Landträntmästaretjensten under 11 månader; samt att

sökanden i följd af sjukdom vore alldeles oförmögen till någon tjenstgöring,

som vore förenad med ringaste ansträngning, äfvensom att giltig anledning förefunnes,

att sökanden ej i nämnbar grad kunde återvinna sin helsa eller någon

förmåga att någonsin inträda i tjenstgöring.

Stats
-

s. 157 Kontrollera mot PDF

Bil. No å c. till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket, 1873. 157

Statskontoret, hvars utlåtande i ärendet infordrats, hade uti skrifvelse den

25 nästlidne månad i underdånighet anfört att, ehuru sökanden icke, vare sig

till lefnads- eller tjensteår, på långt när hunnit den uti ICongl. Brefvet den 12

November 1823 för pensions rätt å Rikets allmänna indragningsstat föreskrifna

ålder af 65 år i det förra och vid pass 40 år i det senare hänseendet, Statskontoret

likväl, i betraktande af läkarebetygets innehåll och af hvad Kongl.

Majts Befallningshafvande i frågan anfört, samt med jemväl hemtadt stöd åt

flera Kongl. Maj:ts och Riksdagens föregående beslut i likartade fall, funne sig

böra hemställa, det Kong!. Näjd täcktes medelst nådig proposition föreslå nästsammanträdande

Riksdag, att Länsbokhållare!! Wredman, när lian från sin tjenst

erhölle afsked, måtte, från och med månaden näst derefter, få förflyttas å Rikets

allmänna indragningsstat till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig

pension, motsvarande hvad lian under tjenstledighet, efter författningsenligt afdrag

till vikarie, egde att af sin aflöning, 1.000 R:dr årligen, sjelf uppbära,

eller Adelar deraf med 750 R:dr.

Sedan Kongl. Näjd härefter medelst nådig remiss anbefallt Direktionen för

Civilstatens pensionsinrättning att afgifva underdånigt utlåtande i fråga om den

rätt till pension från Civilstatens pensionskassa, som kunde Länsbokhållare!!

Wredman tillkomma, hade beinälda Direktion till åtlydnad häraf uti skrifvelse

den 21 innevarande December i underdånighet anmält, att Wredman, jemlik!

14 § i pensionsinrättningens reglemente den 30 Oktober 1868, vore berättigad

att från och med månaden näst efter den, hvarunder afsked från Länsbokhållaretjensten

blefve honom beviljadt, tillträda för sin återstående lifstid pension af

400 R;dr R:mt årligen i sjette klassen af Civilstatens pensionsinrättning.

Med afseende å företedda läkarebetygets innehåll och hvad i öfrig! i ärende!

förekommit, tillstyrkte Statsrådet i underdånighet, det Kongl. Näjd täcktes

medelst nådig proposition föreslå Riksdagen att medgifva, det Länsbokhållare!!

Wredman, hvilken vore berättigad att, efter afskedstagande, från Civilstatens

pensionsinrättning undfå årlig pension till belopp af 400 R:dr, finge från och

med månaden näst efter den, uti hvilken afsked från Länsbokhållare!]ensten

blefve honom beviljadt, under sin återstående lifstid såsom årlig! understöd

uppbära det belopp, hvarmed hans nuvarande lön öfverstege nämnda pension,

eller Sexhundra Riksdaler, samt anvisa detta understödsbelopp att utgå från

Allmänna Indragningsstaten.

Bill. till Biksd. Prot. 1873. 1 Sand. 1 Åfd.

21

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Bil. N:u 5 c. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder bifalla hvad Statsrådet

sålunda i underdånighet hemställt samt befallde, att Utdrag

af Protokollet härom skulle meddelas Finans-Departementet för

iakttagande vid uppgörande af förslag till regleringen utaf Riksstatens

Nionde Hufvudtitel.

Ex protocollo

Otto W. Seippel.

Stockholm, tryckt hos K. L. Beckman, 1873

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Vrop. N:o 1 om Statsverket 1873.

1

Utdrag af Protokollet öfver Finansärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms

Slott den 10 Januari 1875.

Närvarande:

lians Excellens, Herr Justitiestatsministern Adlercreutz,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes ärendena

Björnstjerna,

Statsråden: Bredberg,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Wcern,

Wennerherg,

Bergström,

Friherre Alströmer och

Wejdenhjelm.

Härefter anhöll Departements-Chefen Statsrådet Wcern i underdånighet

att få underställa Kongl. Maj:ts pröfning de delar af statsregleringen

vid nu instundande Riksdag, Indika tillhöra nämnda departements föredragning,

och anmälde i sådant afseende, att enligt den berättelse om Statsverkets

tillstånd och förvaltning, som Statskontoret den 11 nästlidne December

afgifvit, och hvilken, i hvad densamma rörde anslag under tredje, fjerde, sjette

och åttonde hufvudtitlarne, särskilt delgifvits vederbörande Departementschefer,

Statsverkets inkomster för år 1874 och intilldess ny statsreglering

derefter vidtager ansetts, med bibehållande för deribland ingående spanmål af

det vid de fem sista Riksdagarne bestämda förslagspris, 2 Rdr 10 öre för

kubikfoten, böra beräknas till följande belopp, nemligen:

Bill. till liilcsd. Prof. 1873. 1 Samt. 1 Afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

Ordinarie inkomster.

2

Ränta............................... 4,501,500: —

Tionde.............................. 1,618,300: —

Arrendemedel

Penningar.................. 80,100: —

Spannmål 169,000 kub-fot å 2 R:dr 10 öre 354,900: — 435,000:__

Bergverkstionde.......................... 93,000: —

Mantalspenningar........................ 575,000: —

Bötesmedel............................ 160,000: —

Kavalleri-regementenas hästvakansspa nmål 140,175 kubfot

å 2 R:dr 10 öre..................... 294,367: 50.

Tillfälliga rotevakansafgifter .................. 7,500: —

Yakansafgifter af nyroterad jord................ 98,000: —

Rotevakansafgift af utsockne frälsehemman i Halland .... 20,000: —

Yakansafgifter af bergslag.................. 18,000: —

Trosspassevolansafgift..................... 26,500: —

Båtsmansafgift......................... 60,000: —

Kontrollstämpelmedel..................... 15,000: —

Fyr- och båkmedel...................... 750,000: —

Telegrafmedel ......................... 783,000: —

J ernvägstrafikmedel...................... 9,500,000: —

Skogsmedel........................... 500,000: —

Extra uppbörd......................... 62,832: 50.

Säger 19,518,000 Rdr.

Extraordinarie inkomster.

Tullmedel............................ 15,000,000: —

Postmedel............................ 2,500,000: —

Stämpelpappersmedel...................... 1,350,000: —

Bränvinstillverkningsafgift.................... 12,000,000: —

Hvitbetsockertillverkningsafgift................. 32,000: —

Säger 30,882,000 R:dr.

Summa Runt R:dr 50,400,000: —

Penna beräkning hade Statskontoret förmält sig hafva, enligt hvad

eu nu föredragen, vid berättelsen jemväl fogad och detta protokoll under

Lutt. A, bilagd särskild tabell ådagalade, i allmänhet grundat på medeltalet

af de senaste tre årens inkomstbelopp, dervid, enär Rikshufvudboken för år

1871 ännu ieke blifvit ^slutad, särskild utredning måst verkställas för att

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

få inkomstbeloppet för sistnämnda år utrönt. Ehuru vid denna utredning

berörda inkomster icke kunnat till siffran fullt bestämmas, hvadan beloppen,

enligt den blifvande Kikshufvudboken, torde i någon mån komma att afvika

från de nu afgifna, ansåge Statskontoret dock några så väsendtligt sldljaktigheter

icke komma att uppstå, att dessa, om de nu kunnat utredas, bort

inverka på förevarande inkomstberäkning, vid uppgörande hvaraf för öfrigt

afseende jemväl blifvit fästadt dels derpå om anledning förefunnits, att inkomsterna

varit i jemn! stigande eller fallande, dels på de vid vissa inkomsttitlar

förekommande särskilda förhållanden, för hvilka Statskontoret lemna! följande

närmare redogörelse:

Ränta och Tionde. l)å, enligt Kongl. Förordningen den 23 Juli

1869 och nådiga Kungörelsen den 5 Oktober 1871, indelta och anordnade

räntor samt tiondeanslag i allmänhet vore till Statsverket indragna, med undantag

likväl för militie-, civil- och ecclesiastikboställens räntor samt för sådana,

som vore påförda hemman och lägenheter, af hvilka något besvär i stället

utgjordes, borde följaktligen ränta och tionde af sistnämnda beskaffenhet hafva

i Riksstaten från och med 1871 eller det år, på utgörande af hvars ränta

och tionde de uti nyssberörda författningar meddelade förändrade föreskrifter

första gången tillämpades, skiljts från de dylika inkomster, som voro Kronan

behållna, men, i saknad af nödiga upplysningar, hade ett sådant särskiljande

hittills icke kunnat ega rum. Sedan emellertid landsböckerna för år 1871

från samtliga länen nyligen inkommit samt de uti 9 § af nådiga kungörelsen

den 5 Oktober 1871 föreskrifna förteckningar öfver indragna rånte- och

tiondeanslag från Länsstyrelserne till Statskontoret ingått, hade Statskontoret

numera varit i tillfälle att så väl verkställa ifrågavarande åtgärd, som inhemta

kännedom om de belopp, hvartill ränta och tionde efter den verkställda

omsättningen i penningar enligt nyssberörde landsböcker uppginge;

och hade dervid befunnits, att af Räntan utgjorde för år 1871:

den Kronan behållna andelen.............. 3,149,987: 62.

och den indelta anparten................ 1,336,517: 58.

eller tillhopa 4,486,505: 20.

och att af Tionden utgjorde för samma år:

den Kronan behållna del................ 1,360,846: 15.

samt den indelta anparten................ 257,586: 92.

eller tillsammans 1,618,433: 07.

Vidare och då Riksdagen, på sätt af nådiga kungörelsen den 9 Juni

1871 inhemtades, medgifvit, det skyldigheten inom privilegierad bergslagsort

att utgöra tackjernstionde äfvensom skattejern och hyttegälsjern, der någondera

af dessa utgifter blifvit åsatt och qvarstode, Unge för framtiden upphöra,

emot det, bland annat, att hvarje hemman och lägenhet inom privilegierad

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

bergslagsort, som, i sin egenskap att tillhöra sådan ort, åtnjöte någon frihet

i afseende å ränta, skulle, i den ordning nämnda nådiga kungörelse närmare

omförmäler, till hälften åsättas de skyldigheter härutinnan, som med författningarne

öfverensstämde, samt att de nya rättsförhållanden, som af berörda förändring

kunde varda en följd, komme att inträda från och med år 1872, så

borde, i följd af omförmälda af Kongl. Maj:t gillade beslut, den kronan behållna

anparten af räntan ökas med hälften af det belopp, hvartill bergslagens

friheter i afseende å denna skatt kunde antagas uppgå, eller med en af

Riksdagen beräknad summa utaf 15,000 R:dr, hvaremot den indelta delen

af räntan borde minskas med 524 R:dr, utgörande sammanlagda beloppet

af räntor utaf åtskilliga landstatsboställen, från hvilka innehafvarne afstå

tf emot åtnjutande af dem för sådant fall tillerkänd boställs- och hyresersättning.

Med iakttagande häraf och för erhållande af jemna belopp hade räntan

och tionden alltså af Statskontoret beräknats på följande sätt, nemligen:

Ränta, kronan behållen.................. 3,165,500

„ indelt .................. 1,336,000 4,501,500.

Tionde, kronan behållen.................. 1,360,800

„ indelt .................. 257,500 1,618,300.

Arrendemedel af Kungsgårdar och andra kronolägenheter. Denna

inkomsttitel herde dels ökas ej mindre med den förhöjning i penningeafgiften,

som vid hemmans och lägenheters förnyade utarrendering från midfastan

1872 uppkommit, än äfven med arrendeafgiften för åtskilliga från samma

tid för första gången utarrenderade indragna boställen, dels minskas med den

nedsättning i spanmålsarrendet, som uppkommit i följd deraf att vid hemmans

och lägenheters förnyade utarrendering arrendeafgiften blifvit endast i penningar

bestämd.

Då i sådant hänseende till 1871 års arrendemedelsuppbörd,

Penningar. Kub.-fot. spanmål.

utgörande;. .£....................... 60,421. 177,008.

lades berörda förhöjning................. 19,759.

men från donna uppbörd afdroges den uppkomna minskningen

af........................ 7,668.

så skulleJarrendemedlen utgöra............ 80,180. 169,340.

och syntes böra,"för erhållande af jemna tal, beräknas sålunda:

penningar..........................R:dr 80,100.

spanmål, 169,000 kub.-fot å 2 R:dr 10 öre kub.-foten „ 354,900.

tillhopa R:dr 435,000.

Bergverkstionden, hvilken, vid senaste Riksdag beräknad till 93,000

R:dr, utgjort för år 1869, 1870 och 1871 i medeltal 88,807 R:dr 67 öre,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

hade, ehuru inkomsten något minskats under sistnämnda år, dock ansetts

höra upptagas till oförändradt belopp, enär vid den försäljning af bergseffekter,

som för Statsverkets rakning under år 1872 egt rum, koppar, hvilken utgjorde

den väsendtligaste delen af ifrågavarande inkomsttitel, betingat synnerligen

högt pris.

llotevakansafgiften af utsockne frälsehemman i Halland, som vid senaste

Riksdag beräknades till 24,000 R:dr och för åren 1869 —1871 i medeltal

utgjort 19,112 R:dr 83 öre, både Statskontoret vid sådant förhållande

funnit icke höra upptagas till högre belopp än 20,000 R:dr.

Jernvägstrafikmedlen, beräknade vid 1872 års Riksdag till 8,000,000

R:dr. Enligt uppgift från Trafikstyrelsen uppginge trafikinkomsterna för

Januari till och med Oktober månader 1872 till 7,622,769 R:dr 94 öre.

Med afseende härå och under antagande, att denna inkomst för återstående

delen af året komma att uppgå till ungefärligen enahanda belopp, som

den under November och December månader 1871 utgjorde, eller 1,356,054

R:dr 77 öre, syntes, då jemväl sannolikt vore, att nya bandelar klafve för

trafik upplåtna så tidigt, att inkomst äfven af dessa kunde vara att för år

1874 påräkna, ifrågavarande inträd nu höra upptagas till 9,500,000 R:dr.

Extra uppbörd. Denna, beräknad vid senaste Riksdag till 62,832

R:dr 50 öre, både i medeltal för 1869—1871 uppgått till 89,415 R:dr,

men då detta höga medeltal till väsendtlig de! föranleddes deraf, att i de

summor, som för medeltalsberäkningen legat till grund, inginge icke obetydliga

belopp observationsmedel, hvaribland en ovanligt stor post, som år 1871

influtit i följd af skedda anmärkningar i afseende å den inom ett län verkställda

debitering af bergverkstionden, hade, vid det förhållande att berörda

inkomst således vore af mera föränderlig beskaffenhet, Statskontoret funnit

sig sakna anledning till beloppets höjande utöfver det i senaste Riksstat uppförda,

i öfverensstämmelse hvarmed och för erhållande af jemn summa å de

ordinarie inkomsterna detsamma upptagits oförändradt till 62,832 R:dr 50 öre.

Under erinran att till de extra ordinarie inkomsterna, hvilka, jemlik!

60 § Riksdagsordningen utgå såsom bevillning och. utgöras af Tull-, Postoch

Stämpelpappersmedel samt Bränvinstillverknmgsafgift, komma, enligt det

vid senaste Riksdag fattade beslut, Hvitbetssockertillverkningsafgift, anförde

Statskontoret vidare i afseende å

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bil. N:o 6 till Kongl. Majds Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

Tullmedlen, att dessa, Indika vid sistlidna Riksdag beräknades till

14,600,000 R:dr, utgjort för år 1871 ett belopp af 19,119,239 R:dr och

för Januari till och med Oktober månader sistlidna år 16,711,951 R:dr 58

öre. Då denna uppbörd för lika tid eller de första 10 månaderna af år

1871 endast uppgick till 15,986,344 R:dr 4 öre, syntes väl denna inkomst

äfven för år 1872 hafva varit i stigande; men med afseende å sistlidna

Riksdags beslut att från och med 1873 dels nedsätta tullafgifterna å kaffe

och socker, dels medgifva tullfri införsel af fisk, till följd af livilket beslut

en minskning i tullverkets inkomster af omkring 1,400,000 R:dr af Riksdagen

beräknats skola uppstå, funne Statskontoret, i betraktande jemväl deraf att

medeltalet för de 3:ne sista årens tulluppbörd uppgått till 16,306,743 R:dr,

eller efter afdrag af ifrågavarande årliga förminskning, till endast 14,906,743

R:dr, berörda inkomst nu icke höra beräknas högre än till 15,000,000 R:dr.

Postmedlen. Enär Statskontoret ej kunde vara i tillfälle att beräkna

resultaten af de förändringar, som i postlagstiftningen under senaste tid egt

rum, hade dessa medel blifvit upptagna till enahanda belopp, som vid sistlidne

Riksdag bestämdes, eller 2,500,000 R:dr.

Bränvinstillverlenmgsafgiften, hvilken vid 1872 års Riksdag för eu

tillverkning af 14,000,000 kannor beräknades till 11,200,000 R:dr, hade för

år 1871, hvarunder den från 70 till 80 öre för kannan förhöjda tillverkningsafgiften

först från och med Oktober månad utgått, utgjort 11,712,713 R:dr.

Enligt ett uti Bränvinskontrollbyrån upprättad!. Statskontoret meddelad! sammandrag

öfver tillverkningen för år 1872 qvarlåge vid årets början å nederlag

vid brännerierna obeskattad! bränvin, uppgående till . . 685,739: 8 k:r.

och tillverkningen under året till den 2 December utgjorde

............................. 13,066,808: 3 „

tillsammans 13,752,548: 1 k:r.

Härtill komme tillverkningen för återstående delen

af December, hvilken, enär de ingående anmälningarne

icke innehölle uppgift om tillverkningsbeloppen, ännu ej

vore känd, men med ledning af förhållandet under år

1871, af Chefen för Bränvinskontrollbyrån ansetts kunna

med visshet beräknas till . . . . ,............. 2,800,000: 0 „

Summa 16,552,548: 1 k:r.

Derifrån borde likväl afdrag ega ram för det å nederlag vid årets

slut befintliga bränvin, hvilket vid jemförelse af förhållandet under år 1871

antoges uppgå till 6 a 700,000 kannor.

På grund häraf och då, enligt jemväl meddelad uppgift från bränvinskontrollbyrån,

den influtna afgiften af 1872 års tillverkning intill den 2

sistlidne December utgjort 10,734,971 R:dr 49 öre, hade ifrågavarande in
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bil. N:o 0 till Kongl. Maj ds Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

komst för år 1874 af Statskontoret funnits kunna beräknas för ett tillverkningsbelopp

af 15,000,000 kannor till 12,000,000 R:dr.

Hvit betssoc kertill vei •kning saf gift. Då till grund för beräkningen af

ifrågavarande inkomst någon erfarenhet icke kunnat läggas, enär, jemlik!

Kongl. kungörelsen den 15 Oktober 1869, berörda tillverkning Unge till den

1 Juli 1873 skattefritt bedrifvas, hade, i anseende dertill att o införmälda inkomst

blifvit vid senaste Riksdag för senare hälften af år 1873 beräknad till

16,000 R:dr, Statskontoret, under antagande att tillverkningsafgiften för år

1874 korande att utgå med oförändrad! belopp, ansett denna inkomst böra

upptagas till 32,000 R:dr.

Efter anmälan häraf yttrade föredragande Departements-chefen:

”Vid den af Statskontoret sålunda uppställda beräkning får jag underdånigst

erinra:

a) Då, hvad först angår Kavalleri-regementenas hästvakans-spanmäl,

Eders Kongl. Maj:t beslut!! föreslå Riksdagen, det framställning skall hos vederbörande

rusthållare göras om förlängning af de angående berörda vakansspanmäl

nu gällande kon trakterna, h vilka tilländagå med år 1873, så torda

under förutsättning, att en sådan förlängning varder såväl af Riksdagen som

af rusthållarne medgifven, donna inkomsttitel böra beräknas på sätt Statskontoret

föreslagit.

b) Enligt en uppgift, som jag från General-Tullstyrelsen erhållit,

hafva fyr- och häkmedlen under 1872 uppgått till icke mindre än 942,922

R:dr 11 öre; och som lotsförfattningarne för närvarande undergå en omarbetning,

hvars resultater ännu ej kunna bestämmas, så hemställer jag, att

donna inkomsttitel, som 1870—72 i medeltal för år inbringa! 843,278 R:dr,

nu måtte beräknas endast till 800,000 R:dr.

c) Telegrafverkets behållna inkomst för år 1874 har af Telegrafstyrelsen

ansetts kunna approximativt beräknas till 1,120,000 R:dr. Donna

beräkning har Styrelsen grunda! derpå, att inkomsten för år 1872 antagligen

uppgått till ungefär 960,000 R:dr, och att under vanliga förhållanden en

årlig tillökning af 8 procent torde kunna påräknas. Då emellertid Styrelsen

sjelf antyd t, att donna beräkning lätteligen kan slå felt, anser jag den väl

flög, och hemställer derför, att den årliga tillökningen må beräknas endast

till 5 procent, i följd hvaraf, om 1872 års inkomst antages hafva utgjort

960.000 Rall'', inkomsten för 1874 skulle komma att belöpa sig till ungefär

1.060.000 R.dr.

d) Då Jernvägstrafikmedlen för 1872, enligt hvad Trafik styrelsen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

meddelat, med säkerhet kunna anses hafva uppgått till 9,170,000 R:dr, så

finner jag med afseende jemväl derå, att under innevarande och nästkommande

år nya jern vägssträckor höra blifva för trafiken öppnade, icke skäl

att afvika från Statskontorets förslag om dessa medels beräknande till

9,500,000 R:dr.

e) Enligt Skogsstyrelsen

influtna Skogsmedlen utgjort:

i Norrbottens län . .

„ Westerbottens „ - .

„ Westernorrlands „ . .

„ Jemlands „ • ■

„ Gefleborgs „ • -

„ Kopparbergs „ . .

„ Wermlands ,, ■ •

„ Westmanlands „ . .

„ Örebro „ • -

„ Stockholms „ - -

„ ITpsala „ - -

„ Gotlands „ • •

„ Södermanlands „ . .

„ Östergötlands „ . .

„ Skaraborgs

„ Elfsborgs

„ Göteborgs

„ Hallands

„ Kalmar

„ Jönköpings

„ Kronobergs

„ Blekinge

„ Christanstads

,, Malmöhus

tillhandakomna uppgifter hafva de under 1872

R:dr 225,877: —

. . . 231,219: —

. . . 95,330: —

. . . 15,882: —

. . . 45,101: —

. . . 25,550: —

123: —

4,512: —

178: —

9,490: —

229: —

12,188: —

13,857: —

55,878: —

41,030: —-

.......... 67: —

.......... 17,062: —

.......... 20,603: —

.......... 761: —

.......... 5: —

.......... 8,897: —

......... 1,300: —

tillsammans R:dr 825,139: —

En så betydlig tillväxt i dessa medel, Indika under 1871 utgjorde endast

omkring 590,000 R:dr, lärer dock, om än till väsentlig del beroende på

stadigvarande orsaker, höra till icke ringa del tillskrifvas årets särdeles

o-ynnsamma konjunkturer, hvarföre, då dessas fortvara icke kan såsom säker

påräknas, donna inkomsttitel torde för 1874 böra upptagas till endast 700,000

R:dr hvarigenom ändock Statskontorets beräkning skulle höjas med icke

mindre än 200,000 R:dr.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1873. 9

f) ”Beträffande Tullmedlen, så inherntas af ett hos General-Tullstyrelsen

den 2 innevarande Januari upprättadt Generalsammandrag öfver tulluppbörden

i Riket,

att den debiterade uppbörden för Januari—November

1872 utgjort........................R:dr 18,247,186: —

och att, om uppbörden för December vid tullstationerna

i Dalarö, Sandhamn, Furusund och Norrtelje samt

tullkamrarne i Waxholm, Oregrund, Östhammar, Borås, Falun

och Funäsdalen beräknas till samma belopp, hvartill

den uppgick under December 1871 eller........... 373: -—

så kan, då, enligt ingångna rapportör, uppbörden vid

öfråga tullkamrar samt konfiskations- och tullkassörskontor

under sistlidna December uppgått till............. 1,055,211: —

den för år 1872 debiterade tulluppbörden antagas hafva

utgjort...........................R.dr 19,302,770: —

”Ehuru denna betydliga inkomst för 1872 otvifvelaktigt till icke ringa

del berott på tillfälliga orsaker, hvilka icke kunna påräknas fortfara, så bör

likväl erinras, dels att senaste Riksdags beslut om nedsättning af tullsatserna

å kaffe och socker samt om tullfri införsel af fisk, b vilket beslut med ingången

af innevarande år träd t i gällande kraft, måste antagas under

sista månaderne af det nästföregående året hafva verkat till minskning i

förtull ningen af dessa vigtiga artiklar sa mt dels att, då donna inkomst

utgjort: 1870 .....................R:dr 15,805,033: —

1871..................... „ 19,119,239: —

och 1872 enligt General-Tullstyrelsens nyssnämnda

beräkning..................... „ 19,302,770: —

densamma alltså under de sistförfluten 3 åren i medeltal för år lemna!

18,075,680 R:dr, och som, äfven om från detta medeltal aldra ges hvad som

kan anses motsvara den inkomstminskning, hvilken i följd af omförmälda

tullindringar måste uppstå, återstoden likväl uppgår till så stort belopp, att

på grund deraf inkomsten för 1874 kan antagas komma att icke understiga

16,500,000 R:dr, så hemställer jag, att ifrågavarande inkomsttitel nu måtte

till sistnämnda belopp beräknas.”

g) ”1 afseende å Postmedlen har Generalpoststyrelsen upplyst, att efter

afdrag af hvad till postkassan influtit för försålda posthus och ångfartyg äfvensom

i räntor, hvilka inkomster vore att anse såsom tillfälliga, Postverkets

intägter utgjort

under året 1 Juli 1870—30 Juni 1871 omkring R:dr 2,307,400: —

och „ „ 1871— „ 1872 „ „ 2,522,000: —

Bil. till liiksd. Proi. 1873. 1 Samt. 1 Afd. 2.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

hvilket utvisar eu tillökning för år af något mer än 9 procent; Och då härtill

konung inkomsten af afgiften för tidningars och tidskrifters postbefordran,

hvilken enligt Nådiga Kungörelsen den 18 Oktober 1872 skall från

och med 1873 ingå till postkassan, så ansåg Generalpoststyrelsen att, äfven

oaktadt den minskning i bruttouppbörd, som till en början kunde föranledes

af de den 12 påföljande November meddelade Nådiga bestämmelserna rörande

utvidgande af brefvigtsatserna och billigare taxeringsgrunder för paketer,

Postmedlen, Indika för innevarande år äro i Riksstaten upptagna

med 2,500,000 R:dr, utan tvekan kunde för år 1874 beräknas till

2,800,000 R:dr.”

”Vid det förhållande, att ifrågavarande medel, äfven med den årliga

tillökningens beräknande, i likhet med hvad jag här förut i afseende på

Telegrafmedlen föreslagit, till endast 5 procent, ändock skulle för 1874 uppgå

till 2,714,000 R:dr, hvartill bör läggas den nytillkomna inkomsten för

tidningars och tidskrifters postbefordran, som vid senaste Riksdag af Generalpoststyrelsen

beräknades till 130,000 R:dr, anser jag mig kunna instämma

i Styrelsens nyssnämnda åsigt och hemställer således, att Postmedlen nu må

beräknas till 2,800,00 R:dr.”

h) ”Enligt en den 7 dennes af Bränvinskontrollbyrån afgifven uppgift

har 1872 års bränvinstillverkning utgjort

till den 16 December.................K:r 14,918,381,8

och från den 16 December till den 2 innevarande

månad, approximativt..................... ,, 1,234,618,2

Tillsammans K:r 16,153,000,o.

”Och som det å nederlag liggande bränvin, hvithet vid 1871 års slut

belöpte sig till 685,739,8 k:r, kunde antagas vid 1872 års slut uppgå till

högst detta belopp, i följd hvaraf således skatt influtit för hela den nämnda

tillverkningen, så ansåg Kontrollbyrån denna skatt tillsammans med särskilda

utgifter för sommartillverkning samt öfver- och under tillverkning kunna

beräknas hafva utgjort i rundt tal 12,940,000 R:dr; Finnande jag, med afseende

härå, icke skål att afvika från Statskontorets förslag om ifrågavarande

inkomsts beräknande för år 1874 till 12,000,000 R:dr.”

i) ”Hvad slutligen angår HvitbetssockertiUverhningsafgiften, så har enligt

en uppgift, som jag i Kommerskollegium erhållit, tillverkningen vid inhemska

fabriker af hvitbetssocker år 1871 utgjort tillsammans 3,823,1 75

skålp. raffinad, baster- och lump- samt kaksocker, hvithet belopp enligt antagna

grunder kan anses motsvara åtminstone 4,500,000 skålp. råsocker.

Således skulle, äfven om det antages, att ifrågavarande tillverkning icke sedan

1871 vunnit eller inom 1874 kommer att vinna någon förökning, den nu

gällande afgiften 1,6 öre pr skålp., hvilken afgift kommer att tillämpa#

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

jemväl under 1874, likväl inbringa omkring 72,000 R:dr; Och anser jag

vid sådant förhållande ifrågavarande inkomst kunna här beräknas till

60,000 R:dr.”

”Med iakttagande af nu föreslagna ändringar vid Statskontorets beräkning,

hvilken i öfriga delar torde höra i nåder godkännas, skulle en

tablå öfver Statsverkets inkomster för 1874 komma att hafva följande

utseende:

Ordinarie inkomster:

Ränta..................R:dr 4,501,500: —

Tionde..................... 1,618,300: —

Arrendemedel................. 435,000: —

Bergverkstionde............... 93,000: —

Mantalspenningar.............. 575,000: —

Bötesmedel......... 160,000: —

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål . 294,367: 50.

Tillfälliga rotevakansafgifter........ 7,500: —

Yakansafgifter af nyroterad jord...... 98,000: —

Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman

i Halland............. 20,000: —

Yakansafgifter af bergslag......... 18,000: —

Trosspassevolansafgift............ 26,500: —

Båtsm ansvakansafgift............ 60,000: —

Kontrollstämpelmedel . . . . :....... 15,000: —

Fyr- och båkmedel............. 800,000: —

Telegrafmedel................ 1,060,000: —

Jernvägstrafikmedel............. 9,500,000: —

Skogsmedel.................. 700,000: —

Extra uppbörd ............... 62,832: 50.

20,045,000: —

Extra ordinarie inkomster:

Tullmedel ...............R:dr 16,500,000: —

Postmedel .................. 2,800,000: —

Transport 19,300,000: — 20,045,000: —

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bil. N:o 6 till Kongl. Majds Brop. N:o 1 om Statsverket 1873.

Tranport 19,300,000

Stämpelpappersmedel ............ 1,350,000

Bränvinstillverkningsafgift ......... 12,000,000

Hvisbetssockertillverkningsafgift...... 60,000

Summa R:dr

20,045,000: —

32l71°,000: - 52,755,000: —

“Och, då Riksstaten för innevarande år upptager:

i Ordinarie inkomster............ 18,003,400: —

och i extra ordinarie............ 20,666,000: —

tillsammans 47,669,400: —

så utvisa alltså de nu för år 1874 beräknade summorna en

tillökning af ... ....................R:dr 5,085,600: —

deraf 2,041,600 R:dr belöper på de ordinarie inkomsterna och 3,044,000

R:dr på de extra ordinarie."

De af Föredragande Departements-Chefen sålunda i fråga

om beräkning af Statsverkets inkomster gjorda underdånig

hemställanden och förslag behagade, sedan Statsrådets

öfriga ledamöter deruti instämt, Hans Maj:t Konungen i

nåder gilla och bifalla.

Departements-Chefen yttrade härefter:

“I sammanhang med nyss afhandlade ämne anser jag mig höra i underdånighet

erinra, att, sedan 1868 års riksdag, i anledning af vackt fråga

om den s. k. administrativa domsrättens upphörande och förvaltningens förenkling

i vissa hänseenden, uti underdånig skrifvelse den 15 Maj nämnda

ar, bland annat, med förmälan att bristen på enhet och sammanhang i vår

administration, ingenstädes vore mer i ögonen fallande än i organisationen

af rikets medels- och kassaförvaltning, i hvithet afseende särskilt anmärktes

den tvåfaldigt hufvud förvaltningen af rikets löpande inkomster och utgifter,

hemställt, om icke, till åstadkommande af besparing samt större enkelhet och

reda i förvaltningen, densamma skulle kunna ordnas så, att den på flera

embetsverk fördelade vården om statens fonder och kassör sammanfördes till

gemensam förvaltning med jemväl fästad t afseende derpå, att statsverkets

tillstånd i dess helhet måtte kunna, när så erfordrades, med lätthet öfverskådas,

så har Statskontoret uti häröfver den 31 December 1869 på nådig

befallning afgifvet utlåtande anfört, bland annat,

*

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

att det ostridigt instämde med god ordning och en riktig beskattningsprincip,

att statens samtliga intrader eller alla sådana skattebidrag, som afsåga

allmänna för hela Riket gemensamma föremål, inginge till statens kassa

för att sedermera disponeras i enlighet med gittra föreskrifter,

att ett bland de väsentliga fel, hvaraf nuvarande organisation af statens

kassaförvaltning lede, bestode deri, att hufvudförvaltningen besörjdes af två

särskilda verk, nemligen Stats- och Riksgäldskontoren;

att val 1823 års Riksdag, som uttalat den åsigt, att all kronouppbörd

borde lefverera till statsverkets kassör, derifrån undantagit de till Riksgäldskontoret

inflytande bevillningsmedel, men att deremot det då för reglering

af Rikets styrelseverk tillsätta särskilda utskott, hvars förslag i afsende

på ordnandet af statens drätsel sedermera i många fall blifvit antagna,

ansett, att hela kronouppbörden, bevillningsmedlen deruti inbegripna, borde

till ett enda statens central verk ingå;

att donna senare åsigt ock efter det nya representationssättets införande

syntes hafva börjat gorå sig gällande hos Riksdagen, hvilken år 1868 såsom

ett första steg till en organisation, hvarigenom statens hela penningeförvältning

kormne att till ett enda embetsverk förläggas, beslöt, att befattningen

med åtskilliga åt de extra statsanslag, som dittills anvisats till utgående

från Riksgäldskontoret, skulle öfvertagas af Statskontoret;

att jemte det Riksgäldskontorets bestyr med en del af statens inkomster

och utgifter, såsom redan blifvit nämndt, icke kunde i principielt hänseende

gillas, dertill komme, att genom detta bestyr förvaltningskostnaden

ökades, redovisningsbesväret fördubblades och öfversigten af statsverkets

penningeställning försvårades,

att, enligt Statskontorets åsigt, Riksgäldskontorets verksamhet herde inskränkas

till dess egentliga bestämmelse att ombesörja liqvid eu af statens

gäld med bibehållande derjemte af åliggandet att förvalta representationens

ekonomiska angelägenheter under och mellan Riksdagsman, men deremot dess

befattning ej mindre med emottagandet och redovisandet af allmänna bevillningen

och öfrig» till Riksgäldskontoret nu ingående uppbördsmedel, än äfven

med den återstående delen af extra statsregleringen eller de statsutgifter,

som i form dels af lån, dels af anslag anvisades till hamnbyggnader, kanaler

och andra va ttenk o mm u ni k afton er, väganläggningar m. in. öfverflyttas till

Statskontoret;

Och har Statskontoret, i öfverensstämmelse härmed, föreslagit den förändring

i hufvudförvaltningen af statens inkomster och utgifter, att den nu

till Riksgäldskontoret ingående allmänna bevillning och öfrig» uppbörd i

stället skulle lefvereras till Statskontoret att af detta embetsverk i likhet

med statsmedlen i allmänhet förvaltas, äfvensom att den Riksgäldskontoret

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

ännu tillhörande befattning med eu del af de till extra statsreglering^

hörande utgifter likaledes blefve åt Statskontoret öfvertagen."

“Sedan vid underdånig anmälan af detta ärende den 8 nästlidne November

Eders Kongl. Maj:t, jemte meddelande af nådig föreskrift, bland annat,

om åtskilliga till ett kapitalbelopp af öfver 3 millioner R:dr uppgående fonders

öfverflyttande från Arméförvaltningen till Statskontoret för att hädanefter

af sistnämnda embetsverk förvaltas, tillika i afseende å Statskontorets

förslag om att den allmänna bevillningen och öfrig till Riksgäldskontoret

nu ingående uppbörd skulle i stället lefvereras till Statskontoret, behagat

låta anmoda fullmäktige i Riksgäldskontoret att till Eders Kongl. Maj:t afgifva

utlåtande om verkställbarheten och lämpligheten af detta förslag, hafva

fullmäktige uti underdånig skrifvelse den 18 påföljande December andragit,

att de med anledning häraf ansåge sig nu endast höra uttala den åsigt, att,

derest en sådan förändring, som den af Statskontoret ifrågasätta, skulle åt

Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen varda beslutad, något hinder mot verkställigheten

deraf från Riksgäldskontor''-;^ sida icke syntes fullmäktige kunna

uppstå; hvad åter lämpligheten an ginge, fordrades för dess bedömande, bland

annat, ett afvägande af de fördelar, som af förslaget kunde vara att hemta,

och de olägenheter, härrörande från behofvet af förändringar i ett eller annat

af de förvaltande verkens organisation och tjenstemannapersonal, som deraf

möjligen kunde blifva eu nödvändig följd, hvarom dock fullmäktige i sakens

närvarande skick icke vore i tillfälle att yttra sig."

“För min del är jag lika med Statskontoret öfvertygad om olämpligheten

deraf, att de allmänna skattebidragen ingå till tv änne serskild hufvudkontor,

hvarigenom en dubbel redovisningsskyldighet ålägges samtliga landtränteri,

och anser, att det skulle vara ett vigtigt steg till befrämjande af

den förenkling i statens drätsel, som Riksdagen åsyftat, om det bestämdes,

att jemväl den del af statsintraderna, som nu ingår till Riksgäldskontoret,

skulle till Statskontoret levereras och all skatteuppbörd för detsamma redovisas,

hvaremot det bestyr med lån för jernvägar, kanaler och andra allmänna

arbeten jemte derå inflytande återbetalningar, hvilket nu tillhör Riksgäldskontoret,

synes mig kunna vid nämnda verk bibehållas; och har jag

all anledning antaga, att, om den ifrågakomna öfverflyttningen varder sålunda

begränsad, densamma skall kunna verkställas, utan att t följd deraf någon

nämnvärd förändring i Statskontorets organisation eller tjenstepersonal erfordras.

Då emellertid Riksgäldskontoret är ett Riksdagens verk, som med

dit anslagna medel står under Riksdagens styrelse, inseende och förvaltning,

så har jag, innan den ytterligare utredning af ämnet, som endast af Riksdagen

kan åstadkommas, försiggått, icke funnit mig, vid nyss förehafda beräkning

af statsverkets inkomster, böra tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att deribland

upptaga jemväl några af de till Riksgäldskontoret ingående intrader, utan

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bil. N:o 6 titt Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

hemställer nu endast, att, derest min förenämnda åsigt i frågan vinner nådigt

gillande, Eders Kongl. Maj:t, med tillkännagifvande deraf, täcktes i den nådiga

propositionen om statsverkets tillstånd och behof till Riksdagens pröfning

öfverlemna, huruvida det icke skulle vara lämpligt, att de till Riksgäldskonfcoret

nu ingående statsintrader, nemligen allmänna bevillningen,

kortstämplingsafgiften, skatterätts- och ekskogsmedel samt dertill hörande

observationsmedel hädanefter inginge till Statskontoret, och har jag för sådant

fall tänkt mig, att skatterätts- och ekeskogsmedlen skulle ingå uti extra

uppbördsmedlen, kortstämplingsafgiften upptagas bland de extra ordinarie inkomsterna,

liksom kortstämplingsomkostnaderna och vissa inrättningars andelar

af donna inkomst bland utgifterna under sjunde hufvudtiteln, samt sjelfva

stämplingen besörjas af Statskontoret, men att allmänna bevillningen borde

i man af ingång och oberoende af andra liqvider mellan de båda verken,

af Statskontoret öfverlemnas till Riksgäld skontoret, bland hvars inkomster

den således skulle fortfarande upptagas och beräknas."

Denna hemställan, i hvilken Statsrådets öfriga ledamöter

instämde, behagade Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla.

Häruppå anmälde Departements-Chefen, hurusom Statskontoret i dess

ofvanberörda Berättelse tillkännagifvit, att, sedan beloppet af de å Riksstatens

särskilda Utgiftss later förekommande Rånte- och Tiondeanslag numera

blifvit utredt, så att deraf approximativt visade sig, huru mycket bli hvit till

Statsverket indraget och hvad af omför mäkla anslag ännu qvarstode såsom

indelt, ett särskiljande emellan dessa olika delar af anslagen kunde ega rum

i enlighet med hvad en i sådant afseende af Statskontoret uppgjord och vid

detta protokoll under Ditt. B. bifogad tabell utvisade, men att, då denna utredning

grundade sig ensamt på Länsstyrelsernas uppgifter, Indika ännu icke

undergått granskning i Kammar-Kollegium, och anledning icke saknades, att,

i följd af berörda granskning, rättelser kunde ifrågakomma, Indika i större

eller mindre mån inverkade på de uppgifna beloppen, Statskontoret ansåge

sig höra hemställa, att med Riksstadens förändring i berörda hänseende finge

tills vidare anstå samt rånte- och tiondeanslagen föreslås att fortfarande bibehållas

under samma form och egenskap, som 1873 års Riksstat upptaga;

hvilken hemställan Hans Maj:t Konungen enligt Statsrådets

tillstyrkande täcktes i Nåder bifalla.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om. Statsverket t 873.

Departements-Chefen yttrade vidare:

“Ett för de dosta af Riksstat?as Hufvudtitlar gemensamt, ehuru, i förhållande

till det hela, obetydligt anslagsbehof, hvarom nådig framställning,

på mitt underdåniga förslag, för två år sedan skedde till Riksdagen, men

icke vann dess bifall, är fortfarande så behj er tans värdi, att jag icke kan underlåta

att vid detta tillfälle ånyo fästa uppmärksamheten på samma ämne,

nemligen angelägenheten af ökad aflöning för statens lägsta löntagare, vaktbetjeningen.

De flesta och oundgängligaste lefnadsbehof, såsom husrum,

bränsle, beklädnad och lifsmedel, hafva under de senaste förflutna åren undergått

en prisstegring, kännbar för alla, hvilkas inkomster qvarstå vid oförändrade,

redan förut knappa penningebelopp, och synnerligast för dem, som

bland Statens tjenare intaga den mest underordnade graden utan någon utsigt

för framtiden till en mera inbringande ställning eller verksamhet. Redan

uti min förra underdåniga framställning i ämnet antydde jag, att den aflöning

i två lönegrader, af 600 och 500 R:dr, som från 1858 och 1863 års

statsreglering i allmänhet tillkommit vaktmästarne vid Kronans centrala embetsverk,

och som endast för eu del af donna vaktbetjening åtföljdes af fri

bostad mot dermed förenad! åliggande att handhafva den närmaste vården

om embetsrummen och deras tillhörigheter, i sig sjelf vore till de enklaste

lefnadsbehof på en dyr vistelseort otillräcklig för en man, som måste till

följd af sin anställning hålla sig försedd med anständig beklädnad samt i

de flesta fall hade jemväl hustru och barn att försörja. Och, enär detta

missförhållande mellan aflöning och lefnad skostnad numera utan tvifvel ytterligare

vuxit, hvithet äfven bestyrkes af underdåniga framställningar från åtskilliga

embetsverk till förmån för deras betjening, anser jag mig bära i

underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Näjd, vid pröfning af behof?eu under

vederbörande hufvudtitlar, måtte i nåder finna en förhöjning af Ett hundra

femtio (150) Riksdaler i lönen för eu hvar af de vid Statsrådet och Statsdepartementens

expeditioner anställde vaktmästare vara af billigheten och

omständigheterna påkallad samt i öfverensstämmelse dermed bedöma äfven

de öfriga underdåniga hemställanden, som i enahanda ämne nu komma att

inför Eders Maj:t anmälas."

Detta tillstyrkande, i hvithet Statsrådets öfrige ledamöter

instämde, behagade Hans Magt Konungen bifalla.

Beträffande derefter regleringen af

Första Hufvudtiteln,

anmälde föredragande Departements-Chefen, att flan ansåg sig icke ega anledning

i underdånighet föreslå någon annan förändring i afseende å donna

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bil. N:o 6 till Kongl. Majds Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

liufvudtitel än att det för Hans Kongl. Höghet Hertigen af Östergötland

nppförda anslag med derunder inbegripna handpenningar för Hans Kongl.

Höghets gemål torde, såsom numera ledigt, höra ur Riksstaten uteslutas,

hvarföre Departements-Chefen hemställde, att, då det nu till denna Hufvudtitel

anvisade belopp utgjorde 1,417,000 R:dr och deraf, efter uteslutande af

omförmälda anslag å 126,000 R:dr, återstode 1,291,000 R:dr, detta sistnämnda

belopp måtte i den nådiga Propositionen om Statsverkets tillstånd och behof

varda^ för Hufvudtiteln beräknadt; anhållande Departements-Chefen tillika

att få i underdånighet fästa uppmärksamhet derå, att den upplåtelse till

Kongl. Maj:ts disposition af Rosersbergs slott med hvad dertill hörde, hvilken

för. Hans Maj:t Konung Carl XV:s lifstid egt rum genom Rikets Ständers

skrifvelse den 11 April 1863, numera i följd af bemälde Hans Makts frånfälle

gått till ända.

Uti den af Departements-Chefen bär ofvan gjorda

hemställan angående anslagen under Första Hufvudtiteln

instämde Statsrådets öfriga ledamöter; och behagade Hans

Maj:t Konungen dertill lemna bifall, hvarjemte Hans

Maj:t, enligt Statsrådets tillstyrkande, täcktes i nåder förklara,

att Hans Magt, som hade för afsigt att framdeles

hos Riksdagen föreslå, hvilket af de Kongl. Slotten skulle

bestämmas till Enkesäte för Hennes Maj:t Drottningen,

nu villo i den nådiga propositionen om Statsverkets tillstånd

och behof äska, att Rosersbergs Slott Unge med

samma anslag som hittills och under enahanda vilkor i

öfrig! som de, hvarmed slottet af Hans Maj:t Konung

Carl XY i lifstiden innehafts, äfven framgent af Kongl.

Maj:t disponeras.

Vid häruppå företagen beräkning af utgifterna under

Sjunde Hufvudtiteln,

innefattande anslagen för Finansdepartementet, erinrade Departements-Chefen

till en början, beträffande

Bih. till Riksd. Prof. 1873. 1 Sami. 1 Afd.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

l:o. Departementets Expedition.

hurusom till följd af Kongl. Maj:ts, härofvan fattade nådiga beslut i fråga om

aflöningsförhöjning för den vid Departementens expeditioner anställda vaktbetjening

det för Finansdepartementets Expedition uppförda anslag borde ökas

med 150 R:dr för hvardera af de tvänne vaktmästarne vid Expeditionen

och således förhöjas med 300 R:dr.

Härjemte anhöll Departements-Chefen att få i underdånighet fästa

Kongl. Maj:ts uppmärksamhet på behofvet af någon åtgärd till befrämjande

af göromålens gång vid Expeditionen och anförde i sådant afseende,

att de till dess handläggning hörande målen, hvilka i medeltal för år utgjort

1,497 stycken under femårs-perioden 1863—1867 och 1,743 stycken under

femårs-perioden 1868--1872 samt år 1872 särskild t 1,791 stycken, komma

att vinna en betydlig ytterligare tillväxt genom det redan fattade nådiga

beslutet, att från och med 1874 alla mål, som anginge författningarna om

bränvins tillverkning och försäljning, skulle af donna expedition handläggas;

hemställande Departements-Chefen på grund häraf, det Kongl. Maj:t täcktes

af Riksdagen äska, att det nu till 1,000 R:dr bestämda anslaget till befrämjande

af göromålens gång inom expeditionen måtte med ytterligare 1,000

Rxlr förhöjas.

Vidare anmälde Departements-Chefen särskilda hos Kongl. Maj:t gjorda

ansökningar dels af Registrator!! i Kammarkollegium samt af innehafvarne

utaf de förenade Registrator- och Aktuarie!]ensterna i Statskontoret och

Kammarrätten, att deras löner, hvilka nu för hvardera utgjorde 2,500 R:dr,

måtte till 3,000 R:dr förhöjas, dels af de fem yngsta kammarskrifvarne i

Kammarkollegium, att deras löner, hvilka nu för hvardera utgjorde 1,000

Rxlr måtte förhöjas till 1,400 Rxlr, dels af tvänne kanslister i Statskontoret,

att de två äldsta i nämnda Embetsverk anställda kanslister, hvilka tillika

voro protokollsförande, måtte få sin nuvarande aflöning 1,400 E:dr för hvardera

förhöjd med 600 R:dr, samt dels af samtlige notarier och kanslister i

Kammarrätten, att deras aflöning, hvilken nu utgjorde, för notarierna 2,200

R:dr, och för kanslisterna 1,000 Rxlr hvardera, med tillägg för kanslisten å

Advokatfiskalskontoret af 500 R:dr och för Registrator^ kanslist af 300 R:dr,

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverk 1873.

måtte förhöjas för notarierna till 2,800 R:dr, för två kanslister till 1,600 R:dr

och för de öfriga kanslisterna till 1,400 R:dr hvardera; Öfver hvilka ansökningar

vederbörande Embetsverk afgifvit infordrade utlåtanden, deruti tillstyrkts

af Kammarkollegium, att dess Registrator måtte erhålla den af honom sökta löneförhöjningen

och att jemväl för Kollega fem yngsta kammarskrifvare lönerna

måtte förhöjas dock endast till 1,200 R:dr för hvardera, af Statskontor et, att

dess Registrator och Aktuarie måtte beviljas den af honom begärda lönetillökningen

och att af de hos Statskontoret anställda fyra kanslisterna, hvilka

nu hade i lön, tre, som tillika voro protokollsförande, 1,400 R:dr hvardera och

den fjerde 1,000 R:dr, de två äldsta, ehvad protokollsföring vore med deras befattningar

förenad eller icke, måtte erhålla en löneförhöjning af 600 R:dr

hvardera samt af Kammarrätten, att dess Aktuarie och Registrator måtte

tilläggas den af honom begärda löneförhöjning och att äfven Verkets notarie!’

och kanslister måtte erhålla löneförhöjning, hvilken för kanslisterna

borde blifva lika stor för dem hvardera utan afseende å de arfvedel! två af

dem nu innehade.

Efter redogörelse för handlingarnes innehåll yttrade föredragande Departements-Chefen,

att, då enligt hans åsigt en sådan löneförhöjning, som den

af sökänderna nu ifrågasätta, icke herde ega ruin annorledes än i sammanhang

med en mera omfattande lönereglering för Statens embets- och tjensteman,

hvartill erforderliga materialier nu icke förefunnes, Departements-Chefen

funne sig höra hemställa, att ifrågavarande ansökningar icke för närvarande

måtte till någon Kongl. Maj:ts åtgärd föranleda.

2:o. Kammar-Kollegium.

I afseende härå anmälde Departements-Chefen, hurusom Kollegium,

med anledning af gjord framställning om otillräckligheten af derstädes anställde

vaktbetjenings nuvarande löner, uti underdånig skrifvelse den 29

nästlidna November, anfört, att enligt gällande stat Kollega förste vaktmästare

åtnjöte i årlig lön 600 R:dr och såsom ersättning för bostad 150 R:dr,

eller tillsammans 750 Rdr samt de öfriga sju vaktmästare 500 R:dr hvardera,

hvartill komma för den förstnämnde och de fem vaktmästare, som jemte honom

voro anställda i Kollega förmak, så kallade sigillpenningar, hvilka årligen

efter medium af de 10 sistförfluten åren uppgått till 635 R:dr 90 öre Knut

och lika fördelats på enhvar af dem med något öfver 100 R:dr, samt för

de tvänne i Arkivkontoret tjenstgörande vaktmästarna räntan å en testamen
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bil. K-o 6 till Kongl. Maj:ts Fröja. N:o 1 om Statsverket 1873.

Parisk disposition af förre Arkivinspektorn, Kamreraren P. W. Friis, utgörande

för närvarande 45 R:dr 89 öre, som uppbures till halfva beloppet

af dem hvardera, att följaktligen löneförmånerna i jemn! tiotal belöpte sig,

för förste vaktmästaren till 850 R:dr, för en hvar af de öfriga fem i Kollega

förmak tjenstgörande till 600 R:dr, och för hvardera af de tvänne i Arkivet

anställda till 520 R:dr, att alla vaktmästarne hade skyldighet att hvarje

sökendag från klockan 10 f. m. till klockan 2 å 3 e. in. uppassa i Kollegium,

med åliggande särskild! för de i Kollega! förmak uppvaktande, utom

förste vaktmästaren, som handhade Verkets ekonomi, att till ledamöterna och

en del tjensteman hembära handlingar och dem till Kollegium återhemta

samt att en vecka i sender efter tur bestrida vakthållningen derstädes, att

med sådan trägen tjenstgöring det vore endast tillfälligtvis som flertalet af

vaktbetjeningen kunde förskaffa sig någon extra inkomst och att, då

prisen på lifsmedel och bostäder under årens lopp icke obetydligt stigit,

hvarigenom de förut knappa lönerna blifvit än mera otillräckliga, synnerligast

för dom, som hade familj att försörja, Kollegium ansåge sig ega skäl

till den underdåniga hemställan, att vaktmästarne vid Verket måtte beredas

någon löneförbättring, hvilken Kollegium föreslog till 100 R:dr för dem

hvardera.

Med afseende å hvad Kollegium upplyst rörande de särskilda vaktmästarnas

nuvarande aflöningsvilkor, ansag Departements-Chefen löneförhöjningen

böra bestämmas för förste vaktmästaren och de fem, som med honom delade

sigillpennmgarne, till 50 R:dr hvardera samt för de två Arkivvaktmästarne

till 125 R:dr hvardera, hvarigenom sammanlagda afiöningen komma att uppgå:

för förste vaktmästaren till 750 R:dr utom hyresersättningen, för hvardera

af de fem öfriga i förmaket uppvaktande till 650 R:dr och för hvardera af de

tvål Arkivvaktmästarne till 645 R:dr; Och hemställde Departements-Chefen,

det Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska, att för åstadkommande af en

sådan löneförbättring det för Kammarkollegium nu å sjunde Hufvudtiteln

uppförda anslag måtte förhöjas med 550 R:dr.

3:o. Statskontoret

a) Uti underdånig skrifvelse af den 7 nästlidna December hade detta

embetsverk anmält, hurusom de derstädes anställde vaktbetjente, af hvilka den

förste vaktmästaren i årlig lön åtnjöte 600 R:dr och de 8 öfriga vaktmästarne

hvardera 500 R:dr, förnyat sin vid flera föregående tillfällen framställda

anhållan om löneförbättring och i sådant afseende nu begärt, att förste

vaktmästaren måtte i likhet med dem som innehade enahanda syssla i Riksbanken

och i Riksgäldskontor^ erhålla i årlig lön 750 R:dr jemte husrum

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bil, N:o 6 till Kong},. Maj ds Trop. N:o 1 om Statsverket 1873.

R

eller ersättning derför samt att lönen för de öfrig» vaktmästarne Unge höja

till 750 R:dr åt dem hvardera; Och hade Statskontoret med afseende å flen

under senare liden inträdda betydliga stegring i lefnadskostnaden och vigten

för ett penningeförvaltande verk sådant som Statskontoret att ega tillgång

till fullt pålitlig vaktbetjening, funnit sig höra i anledning af berörda ansökning

hemställa, att samtlig^ de hos Statskontoret anställda vaktmästarne, hvilka

för uppassning hos Riksdagens Statsutskott och Revisorer af Statsverket vanligen

kunde utöfver lönen påräkna någon, om än ringa, inkomst, måtte erhålla

en löneförbättring af 100 R:dr hvardera.

Departements-Chefen, som icke hade något att emot donna hemställan

erinra, tillstyrkte alltså, det Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen äska, att till

åstadkommande af den löneförbättring, som Statskontoret föreslagit, det för

bemäld a Embetsverk å Sjunde Hufvud ti teln uppförda anslag måtte förhöjas

med 900 R:dr.

b) Beträffande samma anslag erinrade Departements-Chefen härefter, hurusom

Kongl. Maj:t flen 28 sistlidne December, i sammanhang med då meddeladt

förordnande, att den befattning med Kronans magasins- och bagerirörelse i

Stockholm, som nu tillkomme Statskontoret, skulle vid den tidpunkt efter innevarande

års ingång, hvarom Statskontoret kunde med Arméförvaltningen öfverenskomma,

af sistnämnda embetsverk öfvertagas, tillika i Nåder beslutat hos

Riksdagen gorå framställning derom, att den del af det å förevarande hufvudtitel

för Statskontoret anvisade anslag, som vore afsedd till aflöning för personal,

anställd vid omförmälda magasin och bageri, blefve till 4:de Hufvudtiteln öfverflyttad;

Och som enligt af Statskontoret lemnad upplysning berörda del

af anslaget utgjordes af följande såsom aflöning för Stockholms slotts- och

förrådsmagasin jemte bageriet uppförda belopp, nemligen:

Penningar..........................R:dr 5,775: —

och 94 kub.fot 5 k:r oindelt spannmål å 2 R:dr 10 öre kub.foten „ 198: 45.

tillsammans R:dr 5,973: 45,

så hemställde Departementschefen, att anslaget till Statskontoret nu måtte med

nämnda belopp minskas.

c) Vidare och med anledning af Kongl. Maj:ts förut i dag fattade beslut

om upphörande af kronovågen i Falun och indragning af de dertill nu hörande

en vågkontrollörsbefattning och fyra vågdrängssysslor, erinrade Departements-Chefen,

att i följd af detta Nådiga beslut anslaget till Statskontoret

komme att ytterligare minskas med det för berörda befattning och sysslor å

nämnda anslag nu uppförda aflöningsbelopp 525 R:dr.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

4:o. Mynt- och Kontrollverken.

Uti underdånig skrifvelse hade Ofverdirektören för Mynt- och Kontroll - verken anmält, hurusom derstädes anställde vaktbetjente hos honom anhållit

att, i anseende till inträffad och ännu fortgående stegring af lefnadskostnaden,

en måttlig förhöjning af deras knappa löneförmåner måtte beredas, sä att

dessa blefve jemförliga med de af deras likar i flera andra offentliga verk åtnjutna

förmåner; Och hade i anledning häraf Ofverdirektören upplyst, att

Myntverket betjenades af en vaktmästare, som nu hade årlig lön af 450 R:dr

R:mt och för den honom åliggande befattning att som penningeräknare uppräkna

och i påsar, fjerdingar o. s. v. fördela alla från Myntverket utgående

myntstycken kunde påräkna en inkomst af i medeltal 120 R:dr, hvilken inkomst

dock vore i hög grad föränderlig, efter årets utmyntning i synnerhet

af kopparskiljemynt (under de sista 5 åren varierande mellan 50 och 240 R:dr),

att vid Kontroll verke t tjenstgjorde en vaktmästare med årlig lön af 450 R:dr

och en s. k. stämpeldräng med 400 R:dr för året, hvilka, utom det att vaktmästaren

vore ensam skyldig städa och elda verket tillhörande rum, båda

hade enahanda och ganska trägna göromål under de 5 dagar i veckan, som

Kontroll verket hölles Öppet, att de såsom extra inkomst för arbete med uppsättande

och underhåll af proberugnar och förfärdigande af muff lar, skarf! ar,

benkapeller o. s. v., hvilka för probering af guld och silfver erfordrades,

kunde påräkna en årlig förtjenst af omkring 200 R:dr, som de efter enskild

öfverenskommelse sig emellan fördelade samt att hvar och en af de tre nu

nämnde betjente hade vid Myntverket fri bostad af två smärre rum med kök

samt behöflig ved; Tilläggande Ofverdirektören för egen del, att som Myntverkets

vaktmästare nästan dagligen hade under sina händer högst betydliga

belopp af prägladt mynt samt ständigt besörjde insättning och uttagning i

Riksbanken af större penningesummor och Kontrollverkets betjente likaledes

hade en mängd guld- och silfverarbeten att behandla, hvartill en viss skicklighet

erfordrades, det vore af yttersta vigt att fullt örliga och pålitliga samt

skickliga personer kunde såsom vaktbetjente påräknas, hvadan och då det

vore obestridligt, att nästan alla lifsförnödenheter blifvit betydligt dyrare, Ofverdirektören

underdånigst hemställde, det Kongl. Maj:t måtte söka bereda de

tre vid Mynt- och Kontrollverken anställde vaktbetjente från och med år 1874

en löneförhöjning af 150 R:dr för hvardera.

Med afseende å hvad Ofverdirektören sålunda upplyst

ansåg Departements-Chefen en löneförhöjning för bemälde

vaktbetjente, dock endast till belopp af 100 R:dr för hvardera,

vara af billighet och omständigheterna påkallad, hvar
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1873.

före han underdånigst hemställde, det Kong!. Maj:t måtte

af Riksdagen äska, att till beredande af härför nödig tillgång

anslaget till Mynt- och Kontrollverken blefve förhöj

dt med 300 R:dr.

5:o. Kammarrätten.

Sedan en del af de i Kammarrätten anställde vaktmästare derstädes

gjort ansökning om löneförhöjning, hade nämnda embetsverk uti underdånig

skrifvelse den 11 nästlidne Oktober, med anmälan härom, upplyst, att de hos

Kammarrätten och i Ofverrevisionsdepartementet anställde fem vaktmästare för

närvarande åtnjöte, en 600 R:dr i lön samt fri bostad och vedbrand, en öOO

R:dr i lön samt likaledes fri bostad och vedbrand och de öfriga tre 500 R:dr

i lön, att dertill komme dels sportelinkomst af sigillpenningar, hvilka under

de senaste åren uppgått till omkring 75 R:dr årligen för hvardera af vaktmästarne,

dels ock för städning af embetsrummen 66 R:dr 67 öre för tre af

dem hvardera och 50 R:dr för en samt att af ifrågavarande vaktmästare åtminstone

de fyra äldsta, Indika uppnått en temligen framskriden lefnadsålder,

icke torde kunna bereda sig tillfälle till annan arbetsförtjenst; hemställande

Kammarrätten, att på grund af den ökade lefnadskostnaden i hufvudstaden

samtlige de fem vaktmästarns måtte beredas en lönetillökning af 100 R:dr för

hvardera.

Departements-Chefen, som ansåg löneförhöjning höra tillkomma ifrågavarande

vaktmästare, dock, med afseende å deras nuvarande aflöningsvilkor,

icke till högre belopp än 75 R:dr för hvardera, tillstyrkte alltså, det Kongl.

Magt täcktes föreslå Riksdagen, att för beredande af tillgång härtill anslaget

till Kammarrätten måtte förhöjas med 375 R:dr.

6:o. Öfver-intendents-embetet.

Äfven i detta embetsverk hade de två derstädes anställde vaktmästarns,

hvilka nu i lön åtnjöto 450 R:dr hvardera, gjort framställning om löneförbättring

under åberopande, utom af den ökade lefnadskostnaden, äfven af det

förhållande, att det afskiljda läge från Riksbanken och öfriga embetsverk,

som Öfverintendents-embetets lokal efter dess flyttning från Riddarholmen

numera egde, i väsendtlig mån ökade deras tjenstgöring; Och hade embete!

uti underdånig skrifvelse den 31 nästlidna December, med anmälan om donna

framställning, förmält sig dervid icke böra lemna oanmärkt, hurusom, till

åstadkommande af någon förbättring i lefnadsvilkoren för ifrågavarande be
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N;o 1 om Statsverlcet 1873.

tjente, hvilkas aflöning varit lägre än deras vederlikars i andra embetsverk,

embete! funnit sig böra uppdraga åt dem den närmaste tillsynen och vården

om det kronans förråd af öfverblifna materialier och effekter efter byggnadsarbeten

i hufvudstaden, Indika förvarades i en derför afsedd bod, tillhörande

kronans härvarande byggnader. Men då aflöningen för detta uppdrag, hvilken

utginge af byggnadsanslaget för Kronans hus i Stockholm med tillsammans

457 R:dr årligen, icke skäligen herde betraktas annorlunda än såsom särskild

ersättning för ett af vaktmästare^enstgöringen hos embetet oberoende arbete

af helt och hållet tillfällig beskaffenhet ansåge embete! densamma icke höra

lägga hinder i vägen för den nu sökta lönetillökningen; hemställande Embetet

på grund häraf, att löneförhöjning åt dess båda vaktmästare måtte i

Nåder beredas till enahanda lönebelopp, som kunde varda för deras vederlikar

i öfriga förvaltande verk bestämdt.

I anledning häraf tillstyrkte Departementschefen, att, då den löneförhöjning,

som skäligen borde ifrågavarande vaktbetjente tillkomma, torde kunna

inskränkas till 50 R:dr för dem hvardera, Kong!. Maj:t täcktes hos Riksdagen

föreslå, att i anslaget för Öfver-Intendentsembetet bevilja en deremot

svarande förhöjning af 100 R:dr.

Beträffande derefter

7:o. Post- och Telegrafverken

så anförde Departements-Chefen i underdånighet:

“Sedan Eders Kongl. Maj:t genom nådigt Bref den 22 December 1869

behagat förklara en af Riksdagen den 13 Maj 1868 gjord framställning om

Post- och Telegrafverkens förenande under gemensam förvaltning icke föranleda

till annan åtgärd än att å de orter, der begge verkens Styrelser pröfvade

sådant lämpligt, befattningarne såsom Postexpeditör och Telegrafstations

föreståndare finge vid inträffande ledigheter hos en och samma person

förenas; och Eders Kongl. Maj .-t derefter vid 1871 års Riksdag, i sammanhang

med framstå!dt förslag om upptagande i Riksstaten af Telegrafverkets

inkomster och utgifter, till granskning af Riksdagen framlagt en af

Eders Kongl. Maj:t för Dess del gillad aflönings- och utgiftsstat för nämnda

verk, så har uti underdånig skrifvelse den 10 Maj samma år Riksdagen

väl godkänt förslaget om Telegrafverkets upptagande i Riksstaten, men, under

uttryckande af den åsigt, att frågan om Post- och Telegrafverkens förening

borde komma under nytt öfvervägande och att af sådan anledning

aflönings- och utgiftsstat särskild! för Telegrafverket för närvarande icke

borde bestämmas, förmält sig på grund häraf icke hafva ingått i någon

detaljerad granskning af det framlagda statsförslaget, utan anhållit, det Eders

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

Kong]. Maj:t täcktes taga frågan om bemälda verks förening under förnyad

ompröfning och för Riksdagen framlägga det förslag, som af frågans utredning

kunde föranledas.11

“Då donna underdåniga anhållan den 3 påföljande November inför

Eders Kongl. Maj:t anmäldes, täcktes Eders Kongl. Maj:t förklara, att, som

frågan om de båda verkens förening för icke längesedan blifvit i nåder

pröfvad samt några förändrade förhållanden sedan dess ej inträd t, Eders

Kongl. Magt funne någon åtgärd för närvarande icke vara af Riksdagens

framställning påkallad, men att då, hvad anginge föreningen af post- och

telegraf^enster, som, der en sådan förening funnes af verkens Styrelser lämplig,

blifvit genom Nådiga Brefvet den 22 December 1869 med gifven, det

visat sig, att'' närmare föreskrifter för verkställighet deraf erfordrades, GeneralPoststyrelsen

och Telegrafstyrelsen herde till Eders Kongl. Näjd inkomma

med gemensamt förslag till sådana föreskrifter.11

“Till följd häraf hafva ock de nämnda båda Styrelserna den 6 nästlidna

November till Finans-Departementet inkommit med ett underdånigt

förslag till föreskrifter rörande vilkoren för post- och telegraf^ensters förening,

och eventuella åtskiljande, kompetens för sökande till sålunda förenad

post- och telegraf^enst, sättet för tjenstetillsättningen, lönevilkoren, subordinationsförhållanden

och afsättlighet, tjenstelokal, tjenstgöringstid, samt betjeni

ngen vid förenad post- och telegrafanstalt.11

“Då emellertid eu del bland de föreslagna föreskrifterna, exempelvis

de, som angå lönevilkoren vid en förenad post- och telegrafanstalt, funnits

vara af sådan beskaffenhet, att, för ett riktigt bedömande af de verkningar,

de komma att medföra, erfordras kännedom om de aflöningsbestämmelser,

som inom hvardera verket särskild!: klafve gällande då berörda föreskrifter

trädde i tillämpning, hvarföre ock pröfning deraf lämpligast skulle ske i

sammanhang med pröfning af förslag till omförmälda aflöningsbestämmelser,

har jag ansett mig icke höra inför Eders Kongl. Maj:t föredraga de af Styrelserna

föreslagna ifrågavarande föreskrifter, förr än jag vore i tillfälle att

på samma gång anmäla de förslag till utgiftsstater, som Styrelserna efter

afgifvande af sitt förslag om vilkoren för post- och telegraftjensters förening

komma att för de särskilda verkan upprätta,11

“Ett sådant förslag till utgiftsstater för Telegrafverket, afgifvet den

27 nästlidna December har ock numera till Finans-Departementet inkommit.

Deremot har General-Poststyrelsen uti underdånig skrifvelse af den 12 i

samma månad anmält, att, då af de vigtiga förändringar i postlagstiftningen,

som genom Eders Kongl. Maj ds beslut den 18 Oktober och den 12 November

sistlidet år blifvit vidtagna, en äfven i andra hänseenden högst behöflig,

sådan omreglering af postpersonalens lönevilkor påkallades, som icke lämpBih.

till lliksd. Prof. 1873. 1 Sami. 1 Afd. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bil. N:o 6 till Kongl. Majds Trop. N:o 1 om Statsverket 1873.

ligen kunde eller borde genomföras annat än i sammanhang med fastställande

af en Normalstat för postverket, Styrelsen, ehuru en icke ringa del af härför

nödiga förarbeten vore undangjord, likväl funne förslag till en sådan Normalstat,

hvilken borde innefatta en fullständig revision af den för postanstalterna

gällande klassindelning, icke kunna åstadkommas förr än under

loppet af nu innevarande månad; varande också detta förslag ännu icke til’

Departementet inkommet."

“Vid sådant förhållande, då i saknad af det förväntade Normalstatslörslaget

för Postverket någon definitiv pröfning af de föreslagna bestämmelserna

för post- och telegraf)ensters förening icke kan ega rum, och det

torde vara utan ändamål att, innan en sådan pröfning försiggått, till Riksdagens

granskning öfverlemna det inkomna statsförslaget särskilt för Telegrafverket,

hemställer jag, att i den nådiga propositionen om Statsverkets

tillstånd och behof Eders Kongl. Maj:t med tillkännagifvande, att, sedan förslaget

till Normalstat för Postverket inkommit och jemte det redan ingifna

Telegrafstatsförslaget hunnit att i sammanhang med Styrelsernas förslag om

vilkoren för post- och telegraf''^ensters förening undergå nådig pröfning,

Eders Kongl. Maj.-t villo till Riksdagens granskning framlägga af Eders

Kongl. Maj:t godkända förslag såväl till utgiftsstater för Post- och Telegrafverken,

som till de bestämmelser rörande post- och telegraf''^ensters förening,

hvilka kunde anses erfordra Riksdagens medverkan, tillika täcktes af Riksdagen

i nåder äska:

dels att det under 7:de Hufvudtiteln uppförda kontanta anslag, förslagsvis

beräknadt att af postmedlen direkte utgå till Postverket, måtte bestämmas

till samma belopp, 2,800,000 Rdr, hvartill postmedlen blifvit härofvan beräknade

;

dels ock att det å Hufvudtiteln uppförda Reservationsanslag att af

telegrafmedlen direkte utgå till Telegrafverket måtte bestämmas till det belopp,

hvartill nämnda medel härofvan beräknats, eller 1,060,000 R:dr, äfvensom

att de öfverskott, som å samma medel möjligen kunna uppstå må af

Eders Kongl. Maj:t för Telegrafverkets behof disponeras."

8:o. Tullverket.

Vidare anmälde Departements-Chefen, hurusom General-Tullstyrelsen

uti en den 30 nästlidna December till Finans-Departementet inkommen underdånig

skrifvelse afgifvit förslag till de ändringar eller tillägg i Tullverkets

för år 1873 fastställda utgiftsstater, som Styrelsen på grund af gjorda framställningar

eller eljest funnit vara af behof påkallade; och hade Styrelsen

dervid med öfverlemnande af det statsregleringsförslag, som finnes detta pro
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

ro troll bilagdt under Litt. C, till en början anfört, att, då under de senaste

åren Styrelsen vid afgifvande af dylika förslag sett sig i tillfälle att alltjemt

inskränka utgiftssummorna, så vore deremot nu ett motsatt förhållande förhanden

i följd af den menliga inverkan på Tullverkets utgifter, som allmänt

bekanta lyckliga förändringar i landets ekonomiska ställning naturligen måste

utöfva.

Den störa utveckling, Sveriges utrikes handel och sjöfart under sista

åren i jemnbredd med landets öfriga näringar vunnit och hvilken ådagalades,

bland annat genom högst betydligt stegrade tullinkomster, hade icke allenast

på flera orter till öfveransträngning tagit i anspråk den efter tillförene vanlig

rörelse reducerade tullpersonalen, utan ock på vissa orter oundvikligen

påkallat ett ökadt anlitande af extra arbets- och bevakningsbiträden, under

det att samtidigt och i följd af näringslifvets stärka utveckling varor i allmänhet

samt i synnerhet lefnadsmedel äfvensom arbetskrafter betingat alltjemnt

stigande pris.

Vid sistnämnda för landet i allmänhet lyckliga förhållanden hade

det redan visat sig, att Styrelsen, oaktadt omsorgsfullt bemödande att iakttaga

sträng hushållning med de till dess förvaltning ställda medel, icke

kunnat undgå att under nästlidne år, på sätt som komma att närmare omförmälas,

öfverskrida en af de i staten beräknade anslagssummor; och vore

det fara värd t, att det blifvande bokslutet, i olikhet med de senare årens,

möjligen komma att ådagalägga ytterligare ett eller annat sådant förhållande;

men om också slutsumman af årets stat icke klafve öfverskriden, hade dock

Styrelsen af det föregående årets erfarenhet blifvit fullkomligt förvissad att,

derest, hvad ingalunda vore att förvänta än mindre önska, någon återgång

i de gynsamma förhållanden, hvilka för närvarande voro rådande, icke mellankomma,

vissa af de i Tullverkets stat upptagna utgiftstitlar för den närmaste

framtiden oundgängligen kräfde någon tillökning, då hvarken de ändamål,

som med utgifterna åsyftades, kunde utan det allmännas skada åsidosättas

eller statsregleringen torda höra ordnas annorlunda än i full öfverensstämmelse

med hvad efter all sannolikhet verkligen erfordrades.

Efter dessa erinringar, dervid frågan om en allmän dyrtidsförhöjning

i tjänstemäns och betjentes aflöning desto hellre af Styrelsen lemnats o vidrörd,

som Kongl. Maj:t och Riksdagen, om och när en dylik förhöjning

pröfvades kunna och höra statens tjenare i allmänhet beviljas, visserligen

icke skulle låta Tullverket deraf blifva i saknad, öfvergick Styrelsen

till de speciella förslagen angående utgifterna vid Tullverket för det år,

hvarom nu vore fråga.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

General-Tullstyrelsen och Centraldistriktet.

Såväl flertalet af de vid General-Tullstyrelsens kansli och kontor som

de tre vid de särskilda afdelningarne af Stockholms lokal tullförvaltning anställda

kammarvaktmästare, hvilka nu hvar för sig åtnjöte i ordinarie lön

500 R:dr och i tjenstgöringspenningar 200 R:dr, således tillhopa 700 R:dr,

hade, under åberopande af den betydliga stegring i lefnadskostnad, som på

sista tiden inträdt och hvari någon återgång icke syntes vara att förvänta,

uti gjorda ansökningar hemställt, att någon förhöjning i dessa lönebelopp,

hvilkas otillräcklighet för dem med hustrur och barn de sökt ådagalägga,

måtte dem beredas.

Då det, såsom nyss vore anfördt, icke lede någon gensägelse, att priset

på lefuadsförnödenheter i allmänhet nu vore icke obetydligt högre än vid

den tid, då förenämnda aflöningsbelopp bestämdes, och enär desse vaktbetjente

ej allenast hade en ansvarsfullare och äfven trägnare tjenstgöring än de

flesta af deras vederlikar annorstädes, utan också antagligen mera än dessa

saknade tillfälle till sådan biförtjenst, hvarigenom de kunde bereda sig fyllnad

i hvad som uti deras aflöning bruste till hushållskostnadernas betäckande,

ansåge sig General-Tullstyrelsen ega skälig anledning att för hvardera

af samtlige de hos Styrelsen och i Centraldistriktet anställde kammarvaktbetjente

och således äfven för öfvervaktmästaren hos Styrelsen, hvilken med

lika tjenstgörings-penningeanslag som en hvar af de öfriga åtnjöte i ordinarie

lön 650 R:dr och alltså uppbure tillhopa 850 R:dr, föreslå en såsom

tjenstgöringspenningar utgående lönetillökning af 100 R:dr, hvilken, då antalet

af desse vaktbetjente vore nio, sålunda skulle uppgå till sammanlasdt

900 R:dr.

Med erinran hurusom ej mindre en öfver all förmodan högt uppdrifven

varutrafik än äfven stegrade anspråk på den trafikerande allmänhetens sida

satt föreståndarne för härvarande tullkammare urstånd att sjelfve fullgöra

alla de flera vigtiga åligganden, som tillförene kunde af dem utan svårighet

medhinnas, samt att derföre blifvit nådigt att på den öfriga tullkammarepersonalen

öfverflytta en del af dessa göromål, bland hvilka den detalj, hvilken

för den skyndsamhet, som dervid erfordrades, och den kontroll, som dervid

atsages, vore af eu framstående betydenhet, nemligen angifningsinlag ornas afprickning

å märkrullorna och numrering samt redovisningen af alla med

särskilda lägenheter inkomna varupartier, blifvit öfvertagen af den tjensteman,

som i tullkammaren vore anställd såsom bokhållare, hade bemäld»; tullkammare,

som tillika i afseende på den utomordentliga brådska, hvarmed här
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

vid måste tillvägagås, exempelvis anfört, att icke sällan 200 å 300 sådana

inlagor å gods med 4 till 5 och ofta än flera samtidigt ankomma med styckegods

lastade fartyg kunde under en förmiddag aftemnas, alla med anspråk

att vara i ordning senast till middagstiden samma dag, å gjord framställning

hemställt, dels att, då den för ifrågavarande tjenst nu anslagna aflöning

af 2,500 R:dr icke syntes tullkammaren innefatta skålig godtgörelse för det

med sysslan förenade arbete, förhöjning i den del som utgjorde tjenstgöringspenningarne,

nemligen 500 R:dr, måtte med ett lika belopp beviljas, så att

desse komme att utgöra 1,000 R:dr och det hela 5,000 R:dr, och dels att,

då bokföring i allmänhet icke tillhörde donna befattning och benämningen

af bokhållare på dess innehafvare således icke syntes lämplig, denne, hvars

åligganden vore af eu företrädesvis kontrollerande beskaffenhet, måtte i stället,

men till någon skilnad från den utaf de bägge föreståndarne för tullkammaren,

som enligt gällande tjenstgörings-reglemente kallades kontrollör, blifva

i aflöningsstaten upptagen under benämningen "andre kontrollör."

Vitsordande riktigheten af hvad tullkammaren härutinnan anfört och

upplyst, funne sig Generaltullstyrelsen förpligta,! att å dess förslag så i ena

som andra afseende! tillstyrka bifall; uppkommande genom den ifrågasätta

förhöjningen eu ytterligare utgiftstillökning af 500 Rdr.

I mån som eu tilltagande rörelse gjorde de ordinarie tjenstemännens

vid lokaltullafdelningarne här och i Göteborg antal otillräckligt, både uppå

hemställan af Generaltullstyrelsen särskilda anslag, vexlande mellan 400 Rdr

och 1,000 Rdr, blifvit beviljade för att åt särskild! förordnade extra ordinarie

tjensteman fä utbetalas mot dem åliggande större förpligtelse att i de

dagliga tjenstebestyrcn deltaga än som af den lönlösa extra-ordinarie tjenstepersonalen

i allmänhet kunna! påräknas.

Den alltjemnt vaxande trafiken hade emellertid föranled! sådan tillökning

i arbete å alla de tullafdelningar, der dessa biträdande tjensteman voro

anställda, att af dorn mast fordras lika träget deltagande i göromålen som

af de ordinarie kammarskrifvarne, och då tillfälle att åt sig bereda någon

inkomst på annat håll derigenom de förre betagits, både den godtgörelse de

hittills åtnjutit, hvilken endast för en utgjort 1000 Rdr, men för ingen af

de andre öfverstigit 600 Rdr, icke kunna! för desse senare förslå till äfven

den tarfligaste utkomst. Under sådana förhållanden, i förening dermed att

genom flera på senare tiden verkställda tjensteindragningar de utsigter till

befordran inom eljest vanlig tid, som derförinnan förefunnits, väsentligen förminskats,

hade de bär anställde biträdande kammarskrifvarne muntligen hos

Tullverkets Chef samt de i Göteborg antagne skriftligen och genom dervarande

Tulldistrikt-Chef hos Generaltullstyrelsen ifrågasatt, huruvida icke den

förmån kunde dem beviljas att, sedan de vunnit befordran till ordinarie

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

kammarskrifvare, tå för rätt att såsom sådana komma i åtnjutande af s. k.

ålderstillägg, räkna sig såsom ordinarie tjenstetid tillgodo hela den tid, under

hvilken de tjenstgjort såsom biträdande kammarskrifvare, så att, då enligt

Kongl. Bref vet den 12 Februari 1864, för tillträdande af berörda lönetillökning

erfordrades, bland annat, att hafva vid någon åt de särskilda tullforvaltningsafdelningarne

i Stockholm eller Göteborg varit anställd i tio år

och deraf minst fem år såsom ordinarie kammarskrifvare, detta senare vilkor

finge anses vara uppfödd t, om de under fem år tjenstgjort allenast såsom

biträdande kammarskrifvare.

Generaltullstyrelsen funne visserligen den af sökanderne uppgifna och

af verkligheten besannade omständigheten, att deras arbetskraft biff vi t på

den senare tiden anlitad i eu för dem alla lika och derjemte vida större

omfattning än som från början varit förutsatt och behartigt, grunda ett berättigadt

antagande, att de arvoden, som för flertalet af dem utginge, icke

längre kunde anses utgöra skälig ersättning för det biträde, de måste lemna,

och följaktligen innefatta ett oafvisligt kraf på någon förbättring i deras aflöningsvilkor.

Det sätt derför, som de sjelfve föreslagit och hvithet Distriktchefen

i vestra tulldistriktet för de i Göteborg anställde biträdande kammarskrifvarne

ock understödt, vore likväl i Styrelsens tanke icke det lämpligaste.

Till en början läte det icke rätt väl förena sig med sjelfva ändamålet

af ålderstilläggs-aflöning, hvithet tvifvelsutan varit att utgöra eu vedergällning

för en under viss tidsrymd troget och väl bestridd ordinarie

tjenstgöring, hvarföre ett sådant lönetillägg icke borde, såsom genom bifall

till sökandernes anhållan inträffa kunde, få komma en tjensteman till godo

samtidigt med hans befordran till ordinarie befattning, och vidare skulle den

sökta förmånen kunna leda till den olägenhet för Tullverket, som vore att

befara af den ensidigare utbildning för dess tjenst hos den extra-ordinarie

personalen, hvilken kunde blifva en följd deraf, att denne tjenstepersonal, till

den del [:den utgjordes af biträdande kammarskrifvare bär och i Göteborg,

komrne, för att åt sig bibehålla utsigten till en snar delaktighet af ålderstiHägg,

att känna sig så nära fästad vid denna forsta plats och tjänsteverksamhet,

att desse tjensteman skulle försaka den befordran, som de eljest möjligen

kunde vinna å ort, der ålderstillägg icke egde rum, eller till befattningar,

''för hvilka de måhända mera än till kammarskrifvare vore lämplige.

Finge det anses lika otvifvelaktigt som det vore sannolikt, att behofvet

åt de biträdande kammarskrifvarnes lika trägna användning som de ordinaries

komrne att af en med den närvarande jemnstor liflighet i rörelsen

allt framgent påkallas, skulle General-Tullstyrelsen icke tveka att föreslå inrättandet

af lika många ordinarie kammarskrifvaretjenster som antalet af

desse biträdande extra-ordinarie tjensteman, nemligen sex i hvardera af

städerna Stockholm och Göteborg med samma aflöning, som för berörda tjen
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj.is Trop. N:o 1 om Statsverket 1873.

stel’ nu vore i staten bestämd eller dels .1,000 R:dr och dels 1,200 R:dr i

lön samt 400 R:dr i tjenstgöringspenningar, men, intilldess erfarenheten härom

lemnat tillförlitligare vittnesbörd, hade Styrelsen, som, på grund af det redan

anförda, funne sig icke kunna undgå att söka bereda de biträdande kammarskrifvarne

eu efter måttet af deras verksamhet mera rättvist afpassad vedergällning

än den nuvarande, trött sig böra, hvad först anginge de vid de

lokala tullförvaltnings-afdelningarne i Stockholm inrättade biträdande kammarskrifvarebefattningarne

underdånigst hemställa, att, utan någon af omständigheterna

nu icke fullt berättigad olikhet i arvodena, de af dessa senare

som understege 1,000 R:dr Unge för dem hvardera bestämmas till enahanda

och mot lägsta ordinarie lön för de ordinarie kammarskrifvarne vid sagda

tullafdelningar svarande belopp af 1,000 R:dr, hvarigenom en tillökning i

aflöningsstaten uppkomma af 2,400 R:dr.

De vid Tullbevaknings-inspektionen i Stockholm anställde roddare,

hvilkas aflöning utgjorde i ordinarie lön 400 Rall- och i tjenstgöringspenningar

200 Rall’, hade anhållit att, då den tjenstgöring dem ålåge uteslöte möjligheten

för dem art genom annat arbete förskaffa sig någon biförtjenst, men

de nu väsentligt stegrade prisen på lefnadsförnödenheter i allmänhet gjorde

berörda aflöning alldeles otillräcklig till fyllande af de oundgängligaste boll

äfven, någon löneförbättring måtte sökanderne beredas, och hade Tullbevakningsinspektionen,

med öfverlemnande af ansökningen, derå tillstyrkt det afseende,

att en förhöjning af 100 R:dr måtte för de härvarande roddarne

beviljas.

Med erinran, att aflöningen för roddarne vid tullbevakningen härstädes

före år 1807 utgjorde 500 R:dr och sedermera varit bestämd till ofvanberörda

belopp 600 R:dr, hade, enär den föreslagna förhöjningen af 100

R:dr onekligen vore påkallad af den under dessa senaste sex år inträffade

stegring å hyres- och ofri ga lefnadskostnader, General-Tullstyrelsen underdånigst

hemställt, att sistnämnda belopp måtte beviljas hvardera af tull roddarne

härstädes såsom tillökning på deras tjenstgöringspenningar, hvarigenom

dels desse blefve, såsom skäligt syntes vara, lika med hvad som vore härvarande

uppsyningsman och tullvaktmästare under donna lönetitel anslaget

och dels roddarnes hela aflöning 700 R:dr komme i ett lämpligare förhållande

till den åt vaktmästarne med 900 R:dr utgående aflöningen. Då roddarne

voro åtta till antalet, komme således staten att höjas med 800 R:dr.

Hos Generaltullstyrelsen hade Tullkammaren i Södertelje dels anmält

behofvet för uppsyningsmannen vid dervarande tullbevakning af någon förhöjning

i hans aflöning till likhet med hvad hans vederlikar annorstädes

åtnjöts, och dels med sitt förord understödt en af Tullkammaren till Styrelsen

insänd ansökning af de på platsen anställde fyra tullvaktmästare likaledes

om förbättring i deras lönevilkor; och vore till stöd för dessa fram
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Bil. N:o 6 till Kong},. Maj.is Prof). N:o 1 om Statsverket 1873.

ställningar anförd t såväl en äfven der inträffad allmännare prisförhöjning å

hyror och andra lefnadsförnödenheter, som ock, hvad anginge vaktmästarne,

minskning i de extra inkomster, som tillförene kunnat af dem påräknas.

Aflöningen för hvardera af de senare eller vaktmästarne utgjorde för

härvarande 600 Rall’, fördelade med 400 R:dr på lön och 200 R:dr i tjenstgöringspenningar,

och hade med 100 R:dr öfverstigit hvad som tillförene

varit anslaget åt vaktmästarne vid öfriga inloppsstationer i 8 tock kohus skärgård,

till hvilket företräde i lönevilkor anledningen vore att söka i den högre

lefnadskostnaden på förra stället än på de senare platserna. 1 sammanhang

med vissa beslutade förändringar i tullstadgan och någon deraf beroende

olikhet i förutvarande tjenstgöring hade emellertid vid senaste statsreglering

aflöningen för samtlige vaktmästarne vid sistberörda inloppsstationer blifvit

förhöjd dels till 600 R:dr för dem å Furusund, hvilka der åtnjöte fri bostad,

och dels för de å öfrige inloppsorter anställde, med sådan förmån icke

forsedde vaktmästare till 700 R:dr, deraf respektive 400 och 500 R:dr utgjorde

lön och 200 R:dr tjenstgöringspenningar. Om än icke samma skäl,

nämligen förändrad tjänstgöringsskyldighet, fö ref un nes för tilldelande af åtminstone

lika aflöning åt tullvaktmästare i Södertelje, torde dock eu icke blott

oförsvagad utan af dyrare tider ökad anledning dertill vara för handen i

den omständigheten, att under förutvarande likhet i tjensteåligganden vaktmästarne

i Södertelge funnits höra och fatt i omförmälda måtto åtnjuta högre

aflöning än deras vederlikar på de öfrige inloppsorterna.

Generaltullstyrelsen ansåge sig vid sådant förhållande höra hemställa,

att de färre måtte tilldelas enahanda aflöning som redan förunnats dem bland

deras vederlikar i Stockholms skärgård, hvilka, lika med vaktmästarne vid

tullbevakningen i Södertelje, vore i saknad af hyrestid bostad, och i sådant

afseende förhöjning ega rum med 100 R:dr på den del af deras aflöning,

som utgjordes af ordinarie lön.

Äfven uppsyningsmannen vid tullbevakningen i Södertelje vore i lönevilkor

sämre lottad än flertalet af hans vederlikar annorstädes, och torde,

på den allmänna grund som i afseende å vaktmästarne åberopats, uti hans

aflöning 900 R:dr, hvaraf 700 R:dr bestode i ordinarie lön och 200 R:dr i

tjenstgöringspenningar, lika förbättring som för vaktmästarne eller 100 R:dr

böra medgifvas, men i detta fall läggas icke på lönen utan på tjenstgöringspenningarne,

så att dessa konnne att utgöra 300 R:dr; uppgående sålunda

hela utgiftstillökningen vid ifrågavarande tullplats till 500 R:dr.

Vestra distriktet:

Åberopande hvad Generaltullstyrelsen förut yttrat och föreslagit i afseende

såväl å bokhållaretjensten vid tullkammaren i Stockholm som på de

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

vid flera af dervarande tullförvaltningsafdelningar inrättade biträdande kammarskrifvarebefattningar,

äfvensom på kammarvaktmästarne och de vid dervarande

tullbevaknings-inspektion anställde roddare, — hvilket allt vore i

lika mån tillämpligt å motsvarande tjenstebestyr i Göteborg, hemställde Styrelsen

vidare, dels att äfven den vid tullkammaren i sistnämnde stad varande

bokhållare måtte i stället erhålla den med hans göromål mera förenliga benämningen

“Andre Kontrollör4-, och hans aflöning, som nu likasom för hans

vederlike i Stockholm utgjorde i ordinarie lön 2,000 R:dr och i tjenstgöringpenningar

500 R:dr, blifva genom de senares bestämmande till 1,000 R:dr

höjd till 3,000 R:dr, dels att de nu ömsom med 400—500 och 600 R:dr

utgående anslag till sex biträdande kammarskrifvare på platsen måtte komma

att utgöra 1,000 R:dr för hvar, samt dels att tjenstgöringspenningarne för

hvardera af de tre kammarvaktmästarne och de tolf vid tullbevakningen i

Göteborg varande roddarne kunde från 200 R:dr få förhöjas till 300 R:dr;

uppkommande genom samtliga dessa löneförbättringar en tillökning i aflöningsstaten

för dervarande tullpersonal af sammanlagd! 5,100 R:dr.

Sedan vid inträffad ledighet den 22 December 1871 i öfveruppsyningsrnanstjensten

vid tullbevakningen i Marstrand genom innehafvarens befordran

till annan befattning vederbörande hos General-Tullstyrelsen anmält, att den

under de senare åren minskade handelsverksamheten på platsen syntes gorå

förstnämnda syssla umbärlig, hade Styrelsen under den 9 påföljande Januari

foreskrifvit, att densamma skulle tills vidare hållas o till satt samt aflöningen

Kronan besparas med undantag endast af 100 R:dr, hvilka utaf tjenstgöringspenningeanslaget

tilldelades den af vaktmästarne på stället, som samtidigt

förordnades att verkställa attestering af varor, som förekomma till

packhusbehandling.

Kära ett års erfarenhet hade numera bekräftat lämpligheten af berörda

anordning, hvarföre General-Tullstyrelsen underdånigst hemställde, att

förenämnda öfveruppsyningsmanstjenst måtte definitiv; indragas och en af de

i staten upptagna vaktmästarelönerna blifva på tjenstgöringspenningarne tillökad

med 100 R:dr att tillgodonjutas af den bland vaktmästarne, som efter

uppdrag af Styrelsen komma att berörda packhusattestering besörja. Den

härigenom uppkommande besparing utgjorde 1,300 R:dr.

Med anledning deraf, att den vid inloppsstationen Hättan förlagda bevakning

förklarats skola, jemte den tillsyn personalen författningsenligt börda

utöfva å de bägge derför!)! ledande inloppen till Uddevalla, hafva till särskild!

åliggande att verkställa sjöpatrulleringar inom visst lämplig! befunnet

område; i hvilket äfven den mot hafva! öppna Marstrandsfjorden inginge,

hade, enär för dess beseglande erfordrades en farkost af större dimensioner än

som afsetts med den åt kustvakten vid Hättan anslagna båtlega af 200 R:dr,

Bih. till lliksd. Prot. 1873. 1 Sand. 1 Afd. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bil. N:o 6 till Kong!, Maj:ts Prop. N:a 1 om Statsverket 1878.

redan vid senaste reglering af Tullverkets utgiftsstater nämligen för år 1873,

en till 300 R:dr förhöjd jaktlega blifvit honom på ordinarie stat beviljad.

I sammanhang med sitt förslag härom hade General-Tullstyrelsen yttrat, att

af skyldigheten till den sålunda utsträckta sjöpatrulleringen visserligen herde

följa, att ytterligare en kustroddare utöfver de två, som staten redan upptaga,

blefve behöflig, men att Styrelsen, då på Marstrands tullkammares stat

funnes en öfvertalig vaktmästare, hvilken vant och fortfarande kunde blifva

använd till förstärkning af bevakningspersonalen vid Hätta n, an såga med

frågan om anställande derstädes af eu tredje kustroddare kunna anstå till

dess omständigheterna gjorde sådant mera nödvändigt.

Sådana omständigheter vore ock numera för handen. Den på indragning

ställde och således öfvertalige vaktmästaren vid tullbevakningen i Marstrand

hade nyligen aflidit, Derigenom bortfölle å ena sidan eu efter 1868

års stat dittills utgående vaktmästareaflöning, men inträdde å. den andra

det behof af ytterligare eu kustroddare vid inloppsstationen Hätta», hvars

fyllande halfö rinn an kunnat undvikas genom närande vaktmästares användande

derstädes såsom kustroddare, och General-Tullstyrelsen sago sig fördenskull

nu föranlåten hemställa, att för nämnde tullplats finge i staten uppföras

en ny kustroddareaflöning med vanligt belopp af 500 R:dr, deraf 350

R:dr i lön och 150 R:dr såsom tjenstgöringspenningar.

Då den afgångne vaktmästarens aflöning utgjort 600 R:dr jemte uppbördsprovision,

uppkomme härigenom på det hela någon besparing, men, emedan

vaktmästareaflöningen belastat den s. k. öfvergängsaflöningsstaten och

anslaget till uppbördsprovision, under det att den nya kustroddarelönen inverkade

på flen bär under behandling varande ordinarie aflöningsstaten, herde

det senare lönebeloppet 500 R:dr på detta ställe antecknas såsom en utgiftsförhöjning.

Vid regleringen af Tullverkets utgiftsstater för år 1868 föreskrefs i

afseende på Chefskapet för kustbevakningen i Warbergs fördelning, att

efter dåvarande kustchefs afgång tull förvalta i-en i Wurberg skulle öfvertaga

befälet öfver den inom Warbergs tullkammaredistrikt förlagda kustbevakningsstyrka,

och uti staterna för 1869 och följande år vore ett båt- och hästlegoanslag

af 500 R:dr i sådant afseende upptaget att samtidigt af tullförvaltaren

tillträdas i stället för hans förra dittills utgående båtlega af 50 R:dr.

Sedan emellertid staden Falkenberg, som år 1866 med vissa vilkor

rnedgifvits stapelstadsrätt, efter fullgörandet af dessa vilkor kommit af sagda

förmån i åtnjutande med November månad år 1870 och då erhållit egen

tullkammare, hade Kongl. Maj:t behagat under den 26 Januari 1871 förordna,

att den del af Warbergs tullkammaredistrikt, som låg emellan Stafsinge

församlings norra sockengräns i norr och nuvarande gränsen emot

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Bil. N:o S till Kongl. Mapts JProp N:o 1 om Statsverket 1873.

Halmstads tullkammaredistrikt vid Bobergsån i söder, skulle med de inom

detta område varande eller blifvande tullstationer och posteringar utgöra

Falkenbergs tullkammaredistrikt.

Vid detta förhållande och med anledning derjemte af den såsom kustchef

i bägge dessa tullkammaredistrikt anställde torre kaptenen Ph. Gr.

Kuylenstjernas den 20 sistlidne September tiinado död, hade efter framställning

af Chefen i vestra tulldistriktet, General-Tullstyrelsen ansett sig höra

å nyo underställa frågan om ett närmare ordnande af kustchefsgöromåleu

efter Kuylenstjerna Kongl. Maj ds nådiga afgörande.

1 sådant afseende hade Styrelsen underdånigst föreslagit:

att bestyret med utbetalande och redovisande af afföningsmedlen till

kustbevakningspersonalen, såväl den ordinarie som den provisoriska förstärkningen

deraf, finge fördelas emellan Tullkamrarne i Warberg och Falkenberg;

att, tillsynen ä och ledningen af bevakningsaugelägenheterna, hvilka

åligganden skolat tillhöra tullförvaltaren i Warberg för hela det distrikt, som

utgjorde området för både Warbergs och Falkenbergs tullkamrar, likaledes

finge fördelas emellan bägges tullförvaltare; samt

att, då det vore af vigt, att den talrikare bevakningspersonal, som vore

förlagd uti och i närheten åt Falkenberg, sammanhölies af den i nämnde

stad stationerade kustsergeant till häst, Falkenbergs tullkammaredistrikt i

norr måtte, med ändring af hvad genom förberörda nådiga Bref af den 26

Januari 1871 bl hvit bestämdt, utsträckas till gränsen emellan Morups och

Tvååkers socknar, hvarigenom, bland annat, äfven vunnes den fördelen, att

häradsgränsen jemväl bär kom me att utgöra skilnaden emellan de bägge

tullkamrarne, så att till Warbergs tullkammare herde Wiske och Himble

hålåder och till Falkenbergs Faurås och Arstads härader i sin helhet.

Af den sålunda föreslagna fördelningen af kustchefsbestyren blefve ock

eu nödvändig följd, att godtgörelse för dermed förenade resor och omkostnader

komme bägge tuliförvaltarne till del, i hvilket afseende och under

förutsättning af nådigt bifall till General-Tullstyrelsens förslag, att Warbergs

tullkammaredistrikt skulle inskränkas till det område, som lag emellan södra

gränsen för Göteborgs tullkammaredistrikt eller Lyfta å i norr och Morups

socken- eller Faurås härads-gräns i söder, Styrelsen vidare hemställde, att,

jemlik! hvad tullförvaltaren i Warberg äfven raedgifvit, det för honom nu i

staten till 500 R:dr upptagna båt- och hästlegoanslaget måtte nedsättas till

400 R:dr, derunder inbegripna jemväl de 50 R:dr, han förut enligt 1868

års stat såsom båtlega uppburit, samt att, med hänsyn till det äfven efter eu

sådan förändring : distriktindelningen mindre bevakningsområde, som komme

att utgöras af Falkenbergs tullkammaredistrikt, reseersättningen till tullförvaltaren

i Falkenberg finge såsom båt- och hästlega bestämmas till 300 R:dr,

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Bil. N:o 6 till Kongl. Majds Trop. N:o 1 om Statsverket 1873.

deruti likaledes inbegripen den båtlega af 100 Rdr, han enligt nu gällande

stat åtnjöte.

Den ordinarie aflöningsstaten komrae visserligen derigenom att visa en

tillökning af 100 Rdr, men deremot försvunne från öfvergångs-aflöningsstaten

såväl det åt tullförvaltaren i Warberg anslagna båtlegobelopp af 50 Rdr

som ock den med kustchefstjensten förenade aflöning och hästlega af tillhopa

2,300 Rdr, hvarjemte ett utaf den del af extra medlen, som anvisats

till den provisoriska bevakningsförstärkningen i södra Halland, kustchefen

kapten Kuylenstjerna tilldeladt bidrag af 300 Rdr såsom ersättning för de

förökade resor, lian genom den provisoriska bevakningens tillkomst måst

verkställa, hädanefter blefve inbesparadt.

Härförutan, och enär handels- och sjöfartsrörelsen i Falkenberg sedan

denna plats vunnit stapelstadsrätt, så betydligen sig utvecklat, att uppbörden

redan under tiden från den 1 November 1870, då stapelfriheten vidtog, tills

samma dag 1871 uppgick till 15,244 Rdr 88 öre samt under det år, som

derifrån till den 1 November 1872 förflutit, ökats till 19,738 Rall- 55 öre, samt då

den trägnare tjensteverksamhet och det större uppbördsansvar, som i följd

deraf för tullförvaltaren derstädes uppkommit, icke kunde anses vara skäligen

vedergälla med den aflöning af endast 2,000 Rdr, flan för närvarande ''åtnjöte,

ansåge sig General-Tullstyrelsen böra föreslå, att, med ordinarie lönens

förhöjande från 1,500 till 2,000 Rdr, hela lönebeloppet måtte blifva i staten

uppfördt till 2,500 Rdr; uppkommande sålunda en tillökning i ordinarie

aflöningsstaten för Warbergs och Falkenbergs tullkamrar af tillhopa 600 R:dr.

Hos Chefen i vestra tulldistriktet hade tullkammaren i Halmstad gjort

en af bemälde distriktchef hos General-Tullstyrelsen förordad framställning, att

den tullkammaren tillhörande bevakningspersonal måtte förunnas förmånen

af ålderstilläggsaflöning; och då, såsom till stöd härför anfördt blifvit, rörelsen

i Halmstad visat eu jemt fortgående tillväxt, så att tulluppbörden under

de senare åren ökats med omkring 10,000 Rdr årligen, — då detta framåtskridande

icke borde för donna plats befaras vara öfvergående, utan, såsom

grundad! dels på den oafbrutna, tillväxten i stadens folkmängd och dels på

tillkomna nya kommunikationsanstalter så till lands som vatten kunde antagas

komma att fortfara, — då bevakningsområdet blifvit betydligt utvidgadt

genom den vid Nissaåns mynning anbragta fyr, dit tullbetjeningens

patrulleringar numera måste utsträckas, hvilken omständighet i förening med

den tilltagande rörelsen kräfde ökad ansträngning af den icke talrika bevakningspersonalen

för att den skulle kunna nöjaktigt fullgöra sina åligganden,

samt då den på ställets lifligare trafik beroende tulluppbörden icke understege

den vid en och annan af de tullkamrar, för hvilkas vaktbetjening

ålderstillägg redan vore beviljadt, funne sig General-Tullstyrelsen föranlåten till
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

styrka, att sådan löneförbättring måtte medgifvas äfven för öfveruppsyningsmannen,

uppsyningsmamien, vaktmästarne och roddarne vid tullbevakningen

i Halmstad enligt de allmänna grunderna för denna förmån.

Södra distriktet:

Under anförande af den betydande utveckling, som handel och rörelse

på de senare åren vunnit jemväl i Helsingborg, såsom eu tillförlitlig mätare

hvarpå åberopats, att, då under det decennium, som föregick 1870, medeltalet

af tul [uppbörden på stället utgjorde omkring 200,000 R:dr, uppgick densamma

sistnämnda år till 289,200 li:dr, år 1871 till 398,800 Ridt- samt

besteg sig redan vid September månads slut nästlidne år till 310,000 R:dr,

hvaraf med säkerhet herde kunna slutas, att den vid årets utgång skulle

betydligt öfverstiga 1871 års tullintägt, både Tullkammaren i Helsingborg,

enär göromålen derstädes i följd häraf så väsentligen förökats, att de icke

utan någon förstärkning i arbetskrafter kunde medhinnas, hemställt, att en

kammarskrifvare utöfver den förutvarande måtte blifva på ordinarie stat vid

tullkammaren anställd.

General-Tullstyrelsen egde visserligen ingen anledning antaga, att någon

märkbarare återgång i den stegrade handelsverksamhet, som på sista tiden

i Helsingborg varit rådande, skulle ega ruin och att det behof af ökad arbetsstyrka

på tullkammaren, som derifrån vore oskiljaktigt, skall komma att

minskas eller upphöra, men dä erfarenheten ännu icke kunde anses hafva

fulleligen bekräftat den stadga i rörelsens liflighet, hvilken uteslöte all tvekan

om de nya förhållandenas fortvaro, hade styrelsen väl icke trött sig höra

nu understödja Tullkammarens önskan om uppförande på stat af ytterligare

en ordinarie kammarskrifvare, men emellertid ansett omständigheterna fordra,

dels att den dervarande kammarskr ifvaretj en sten, hvars innehafvare tvifvelsutan

vore underkastad lika trägen tjenstgöring och antagligen icke eller åtminstone

föga lägre lefnadskostnad än hans vederlikar vid tullkamrar ne i

Stockholm och Göteborg, måtte i aflöningshänseende förunnas alldeles lika

förmåner som desse åtnjöte och dels att ytterligare med eu kammarskrifvares

likartad t biträde måtte ställas till tullkammarens förfogande, samt föreslog i

dessa afseende n, att rättighet till ålderstillägg tillerkändes den ordinarie

kammarskrifvaren och att eu biträdande kammarskrifvare, motsvarande dem, ■

med hvilka flertalet af tullförvaltningsafdelningarne i Stockholm och Göteborg

vore försedda, och med samma såsom tjenstgöringspenningar upptagna

arvode af 1,000 R:dr, som för dem vore föreslaget, blefve i Helsingborg

anställd.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj ds Prop. N:o t om Statsverket 1873.

Med bekräftande tillika, att vaktbetjeningena på stället tjenstgöring

blifvit genom rörelsens tillväxt betydligt mera både ansträngande och ansvarsfull

än tillförene, likasom att lefnad skostnaden, hvilken derstädes förr

varit jemförelsevis billig, numera så i hushyror som andra förnödenheter

undergått den prisstegring, att derutinnan någon skilnad icke vidare förefunnes

emellan Helsingborg och den för höga utskyld er och dyrt uppehälle

hända närbelägna staden Malmö, hade vidare Tullkammaren i Helsingborg

till General-Tullstyrelsen öfverlemnat och med sitt förord beledsagat eu ansökning

af dervarande uppsyningsman, vaktmästare och roddare, att blifva

i aflöningshänseende likställde med sina vederlikar vid tullbevakningen i

Malmö.

Icke mindre för bevakningspersonalen än för kärnmarskrifvaren i Helsingborg

ansåge General-Tullstyrelsen skälig löneförbättring vara af nödvändigheten

påkallad, och då onekligen förhållandena, i sistnämnda stad såväl i

tjenstgöringeus trägenhet som i prisen på förnödenheter numera voro enahanda

med dem i Malmö, syntes och följdenligt aftöningen för den ifrågavarande

personalen höra på bägge ställena vara lika. I Malmö utgjorde

aftöningen för uppsyningsman 1,200 li:dr, för vaktmästare 000 R:dr och för

roddare 600 R:dr jemte förmånen af ålderstillägg efter tioårig tjenstgöring,

och enär lönerna i Helsingborg nu utginge till belopp, som med 100 R:dr

understege de för hvardera af dessa tjenstegrader i Malmö bestämda, hemställde

Styrelsen, att de måtte med sådan summa förhöjas för uppsyningsmannan

och vaktmästarna, men med 200 R:dr för roddarna, enär Styrelsen

hade för afsigt att för roddarna vid tullbevakningen i Malmö tillstyrka enahanda

tillökning som för deras vederlikar i Stockholm och Göteborg eller

till 700 R:dr, och med iakttagande, att förhöjningen lädes för uppsyningsmannen

och vaktmästarna på tjenstgöringspenningarne, men fördelades för

roddarna med 50 Rall- på lönen och 150 Rall* på tjenstgöringspenningarne,

så att för dem den förra klafve 400 R:dr och de senare 300 R:dr. Härigenom

skulle en tillökning i atiöningsstaten af 1,600 Raft* föranledas, och,

med tillägg af det ofvan för en biträdande kammarskrifvare ifrågasätta anslaget

af 1,000 R:dr, hela den på den nämnda staten fallande utgiftsförhöjningen

således komma att uppå till 2,600 R:dr.

t afseende på bevakningspersonalen i Stockholm och Göteborg vore

särskild! medgifvet, att hälften af det ålderstillägg, som efter tio års anställning

på ordinarie stat tillkomma uppsyningsman och vaktmästare med 200

R:dr samt roddare med 60 Raft, skulle komma dem till godo efter fem års

ordinarie tjenstgöring. På sätt längre fram körnare att förmälas, hade framställning

blifvit gjord om tilldelande af sådan förmån äfven åt vaktbetjeningen

i Malmö och under förutsättning, att det förord General-Tullstyrelsen vore

sinnad deråt lemna vunne afseende, tillstyrkte Styrelsen till åstadkommande

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o ti till Kongl. Maj-M Prop. N:o 1 om Statsverket, 1873. 39

af den fullständiga likställighet i aflöningshänseende, som Styrelsen ansåge.

höra ega ruin emellan bevaknmgspersonalen der och i Helsingborg, att innehafvare

af uppsyningsmans-, vaktmästare- och roddaresvsslor vid tullbevakningen

i sistnämnde stad måtte efter femårig tjenstgöring och under i (ifrigt

stadgade vilkor komma i åtnjutande af half älderstilläggsaflöning.

Enär behofvet al roddbåt visat sig vara för uppsyn!ngsmannen vid

Råd tullstation oafvislig!: och derföre blifvit af General-Tullstyrelsen genom

anlitande af de till dess disposition ställda extra medel på senare liden till*

godosedt, men utgifter, som befunnits vara till beskaffenheten mera stadigvarande,

icke bolde med dessa medel bestridas, hemställde Styrelsen, att ett

båtlegoanslag måtte för bemälde uppsyningsman få uppföras i ordinarie aflöningsstaten

till belopp af 30 R:dr, hvarmed donna utgiftsstat således komma

att, ytterligare förhöjas.

Uti särskilda af Tullkammaren i Malmö öfverlemnade och med dess

förord understödda ansökningar både ordinarie kainmarskrifvarne derstädes

och de bland dervarande vaktmästare, Indika ännu icke kommit i åtnjutande

af älderstilläggsaflöning, äfvensom de bägge roddarne på platsen anhållit,

kammarskvifvarne, att i likhet med kainmarskrifvarne vid tullförvaltningsafdelningarne

i Stockholm och Göteborg blifva tillerkände rättigheten till

nyssnämnda löneförmån, — vaktmästarne, att sådant lönetillägg måtte dem,

jemväl i enlighet med hvad deras vederlikar i sistnämnde bägge städer vore

medgifvet, tillgodokomma efter fem års ordinarie tjenstgöring, samt roddarne,

att någon förbättring i deras lönevilkor måtte dem beviljas.

Till stöd för dessa ansökningar vore anfördt, att göromålen vid Tullkammaren,

Packhuset och Hamnbevakningen i Malmö på senare tiden väsentligen

tilltagit, såsom bevis hvarpå åberopats, bland annat, att under decenniet

1861 —1871 tulluppbörden vuxit med 85,a procent och att journalsnumren

ökats från 1,405 till 2,796 samt redan vid sistlidne September

månads utgång uppgått till mer än 2,700, — att de särskilda tullbestyren

i Malmö erfordrade lika träget arbete som i Stockholm och i Göteborg samt

att lefnadskostnaden i Malmö på sista liden öfver måttan stegrats.

Vitsordande dessa uppgifter och åberopande hvad General-Tullstyrelsen

förut yttrat och föreslagit i afseende å kammarskrifvaren vid tullkammaren

i Helsingborg och betjening^ vid tullbevakningen derstädes, ansåge sig Styrelsen

böra hemställa, att rättighet till ålderstillägg måtte blifva kainmarskrifvarne

i Malmö tillerkänd, — att såväl uppsyningsmännen vid dervarande

tullbevakning, Indika, fastän löneförbättring icke af eller för någon bland

dem blifvit ifrågasatt, likväl, såsom i ålderstilläggshänseende eljest likställde

med vaktmästare, icke syntes i det hvarom nu för tullbetjeningen i Malmö

vore fråga böra annorlunda behandlas än dervarande vaktmästare, som ock

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Bil. N:o 6 till Kongl. Majds Prof). N:o 1 om Statsverket 1873.

desse senare äfvensom roddarne på platsen berättigades att efter femårig tjenstgöring

och under i öfrig! stadgade vilkor komma i åtnjutande af half ålderstilläggsaflöning;

hvarjemte, och enär de för uppsyningsmännen och vaktmästarne

i Malmö uppförda öfrig» löneförmåner, nämligen den ordinarie lönen

och tjenstgöringspenningarne, voro lika med hvad som tillkomma uppsyningsman

och vaktmästare i Stockholm och Göteborg, General-Tullstyrelsen

ansåge den likställighet i afseende ej mindre på göromålens trägenhet än

ock på lefnadskostnaderna, som emellan vaktbetjeningen i dessa städer samt

den i Malmö kunde antagas ega rum, fordra att äfven roddarne vid tullbevakningen

i Malmö blefve genom förhöjning af 100 R:dr på tjenstgöringspenningarne

tilldelade lika aflöning som föreslagits för deras vederlikar här

och i Göteborg eller 700 R:dr; uppkommande derigenom en tillökning i

ordinarie lönestaten af 200 R:dr.

Med anledning af gjord framställning af Tullkammaren i Cimbrishamn,

hvaruti rörelsen i följd af den för platsen medgifva stapelstadsrätt visat en

synnerlig lifaktighet, så att under tiden från det staden af donna förmån

kommit i åtnjutande eller den 1 April 1871 till det årets slut uppbörden

derstädes uppgått till 38,889 R:dr 67 öre och under den del af år 1872 som

förflutit till Oktober månads utgång till 31,617 R:dr 8 öre, funne sig GeneralTullstyrelsen

höra hemställa, dels att tullförvaltarens aflöning, som nu utgjorde

endast 2,000 R:dr, måtte genom tillökning af 500 R:dr såväl på ordinarie

lönen som på tjenstgöringspenningarne höjas, den förra till 2,000 R:dr och

senare till 1,000 R:dr, så att hela aflöningen komma att utgöra samma belopp

af 3,000 R:dr, som utginge till tullförvaltarne i Trelleborg och andra med

Cimbrishamn närmast jemlika'' förtullningsorter, dels ock att aflöning till ytterligare.

en vaktmästare utöfver flen, som ensam nu vore derstädes anställd, finge

i staten upptagas med 600 R:dr, deraf 400 R:dr såsom ordinarie lön och 200

R:dr i tjenstgöringspenningar; föranledande dessa förändringar en tillökad

utgiftssumma af 1.600 Ridt.

Sydöstra distriktet.

I öfrig! hade Chefen i distriktet ansett, att den redan tillförene påbörjade

nedsättningen af kustbevakningsstyrkan i Blekinge och Småland nu

kunde ytterligare och i ett betydligare omfång fullföljas, samt efter indragning

af den enda i detta distrikt, nämligen för Blekinge, ännu qvarvarande kustchefsbefattningen

den återstående bevakning spersonalen ställas under vederbörande

tullförvaltares befäl; Och då en fortgående erfarenhet bekräfta!, att

smugglingsförsök på kusterna af dessa landskap årligen aftagit, funne sig

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj ds Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

General-Tullstyrelsen böra biträda distriktchefens berörda mening, hvarföre

styrelsen i öfverensstämmelse med hvad af honom blifvit härutinnan föreslaget

underdånigst tillstyrkte:

att af de inom Karlshamns tullkammaredistrikt stationerade fyra kustsergeanter

till sjös, hvardera med två kustroddare, indragning måtte ega rum

af två sergeants- och fyra roddaresysslor i man som innehafvarne aflinge

eller läte sig frivilligt på indragningsstat öfverflyttas, dock så, att, när ledighet

i någon sergeantsbefattning eller i någondera af de innehafvaren underlydande

roddares tjenstår uppstode och posteringen såsom sedermera icke

fulltalig derigenom blefve otjenstbar, öfverföring på indragningsstat af de qvarvarande

då komma att omedelbart försiggå, hvarjemte utaf de öfriga två kustsergeantssysslorna

allenast den, hvars innehafvare längst qvarstode i tjenst,

bibehölles, men den först afgåendes syssla utbyttes mot en kustvakts tjenst med

ordinarie lön af 500 R:dr, tjenstgöringspenningar af 200 R:dr och båtlega åt

150 R:dr; skolande under afvaktan af donna reglering de i tjensten yngste

tre kustsergeanterna och fyra kustroddarne åtnjuta den för dem i 1873 års

stat bestämda aflöning, och uppkomma, när regleringen kunnat slutligen åstadkommas,

derigenom en besparing af 4,300 R:dr;

att af de inom Sölvesborgs tullkammaredistrikt förlagde två kustsergeanters

till sjös sysslor den, som först klafve ledig, matta förändras till

kustvaktstjenst med förenämnda aflöningsförmåner af tillhopa 850 R:dr, hvarigenom

således 200 R:dr besparades; kommande, intilldess ledigheten inträffade,

den i tj ensten yngste sergeanten att uppbära aflöning såsom sådan enligt 1873

års stat;

att den i Karlskrona stationerade kustchefens syssla måtte indragas

likasom en af de inom tullkammaredistriktet varande två kustsergeantstjenster,

hvilkas innehafvare utöfvade bevakning uteslutande till sjös, samt en af de

nio kustroddaresysslorna; hörande dock kustsergeantstjensten ersättas af en

kustvaktssyssla med förenämnda aflöning, -— allt detta på sätt och i den

ordning angående verkställigheten och lönerätt under tiden, som härförut

blifvit i fråga om indragningar och motsvariga förändringar inom Karlshamns

och Sölvesborgs tullkammare distrikt föreslaget; uppkommande härigenom framdeles

å ena sidan en besparing af sammanlagdt 3,250 R:dr; hvaremot, och

då tullförvaltarne i Karlskrona samt i Karlshamn och Sölvesborg borde efter

kustchefen öfvertaga befälet hvar inom sitt tullkammaredistrikt öfver der

förlagda kustbevakningspersonal, den ersättning som för dermed förenade reseoch

andra omkostnader ock torde höra dem tillkomma å andra sidan fordrade

någon till minskning i sagda besparingsbelopp föranledande utgift; anseende

General-Tullstyrelsen i sådant afseende höra tilldelas tullförvaltarne i Karlskrona

och Sölvesborg hvardera 150 R:dr och tullförvaltaren i Karlshamn

Bill. till Riksd. Prot. 1873. 1 Sami. 1 Afd. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:t$ Prop. jV.-o 1 om Statsverket 1873.

100 R:dr utöfver deras förut innehafvande båtlegoanslag, så att ersättningen

på det hela skulle uppgå till 400 R:dr;

att åt de inom Kalmar tullkammaredistrikt förlagda tre kustsergeanters

till sjös sysslor två och af dervarande tio kustroddaretjenster fyra måtte indragas

med iakttagande dervid af här ofvan för lika fall så i ett som annat

hänseende föreslagen ordning. Den besparing som, när alla dessa indragningar

hunnit bringas till fullbordan, derigenom vunnes, kom me att utgöra

4,100 Rabatt

åt de två kustsergeanterna till sjös i Oskarshamns tullkammaredistrikt

den enes syssla måtte vid endera» afgång utbytas mot en kustvaktstjenst

med aflöningsförmåner af tillhopa 850 R:dr, hvilket, när det inträffade,

skulle leda till eu besparing af 200 R:dr och hvaremellertid den i tjensten

yngre sergeantens aflöning komma att utgå efter 1873 års stat; samt

att på enahanda sätt två kustsergeantstj enster af de inom Vester viks

tullkammaredistrikt nu i staten upptagna tre sådana sysslor herde likaledes

i mån af innehafvarnes afgång utbytas mot kustvaktstjenster med det för

hvardera vanliga afföningsbeloppet af 850 R:dr, genom hvilken förändring,

när den hunne verkställas, en besparing af 400 Ridt* skulle åstadkommas;

skolande under tiden de två i tjensten yngste kustsergeanterna bibehållas vid

sina genom 1873 års stat bestämda löneförmåner.

Norra distriktet.

Under anförande hurusom trafiken i Sundsvall så utomordentligt tilltagit,

att dels tulluppbörden, som år 1867, eller året näst efter det, då tullkammaren

i anseende till rörelsens redan vid den tiden vunna betydenhet

försågs med kontrollör, utgjorde 199,983 R:dr 16 öre, uppgick under år 1871

till 454,042 R:dr 67 öre, och komme, att sluta åt hvad hittills visat sig,

antagligen att under år 1872 öfverstiga 500,000 R:dr, och dels på utrikes

ort vid staden och ö truga hamnar inom tullkammaredistriktet a ilastade fartyg,

hvilka år 1867 utgjorde 736 stycken, bestigit sig under nästlidne år redan

innan September månad utgått till 1,192 stycken, både tullkammaren i

Sundsvall gjort hemställan om beviljande af ett anslag till extra skrifbiträde

å tullkammaren med 600 R:dr,-----------samt om tullkammarens

uppflyttande i högre klass med deremot svarande aflöningsförmåner för tullkammareföreståndarne.

På grund af den åberopade betydande tillväxten i handels- och sjöfartsrörelsen

i Sundsvall och derigenom väsentligt ökade göromål och ansvar

för tullförvaltningen på stället funne sig General-Tullstyrelsen höra understödja

Tullkammarens anhållan såväl om anslag till skrifvarebiträde som om sådan

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Bil. N:o 6 till Kong!.. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1873.

förbättring i tullkamraareföreståndarnes lönevilkor, att dessa blefve enahanda

med hvad i de ungefärligen jemlika förtullniugsorterna Gefle och Kalmar

bestodes, så att för tullförvaltaren som nu innehade 3,000 R:dr i ordinarie

lön och 1,500 R:dr i tjenstgöringspenningar, de senare höjdes med 500 R:dr

och hela hans aflöning således till 5,000 R:dr, samt för kontrollören, som

nu uppburs 2,000 R:dr i ordinarie lön och 1,500 R:dr i tjenstgöringspenningar,

den förra eller lönen tillökades med 500 R:dr och sålunda hela aflöningen

komnie att utgöra 4,000 R:dr.

Under förutsättning af nådigt bifall till General-Tullstyrelsens nu gjorda

hemställan om förflyttning af den nu vid Nyland befintliga tullstationen till

Runde hamnplats i Gud mund rå socken, ansåg sig Styrelsen vidare höra föreslå

de förändringar i afseende på tullpersonalen der och vid hufvud tullkammar en

i HernÖsand som, på sätt tullkammaren tillstyrkt, äfven General-Tullstyrelsen

funnit kunna och höra vidtagas, nämligen å ena sidan indragning, dels af den

å stat vid tullkammaren med lön af tillhopa 1,200 R:dr uppförda kammarskrifvarebefattning

mot anvisande i stället af ett anslag till skrifvarebiträde

med 600 Rall-, dels av öfveruppsyningsman sbefattningen derstädes med derför

till 1,400 R:dr bestämda aflöning mot anställande derefter af eu uppsyningsman

med 800 R:dr i ordinarie lön och 300 R:dr i tjenstgöringspenningar eller

tillhopa 1,100 R:dr, dels af två vakrmästaretjenster vid tullbevakningen i

Hernösand med aflöning för hvardera af 700 R:dr eller sammanlagd t 1,400

R:dr, samt dels af en roddaresyssla derstädes med derför å tillhopa 500 R:dr

bestämd aflöning, men på andra sidan anställande vid den nya tullstationen

af dels ytterligare två vaktmästare med lika aflöning som flen förutvarande

vaktmästaren vid Nyland åtnjöte, nemligen 400 R:dr såsom ordinarie lön och

200 R:dr i tjenstgöringspenningar eller tillhopa 600 R:dr hvar, samt dels

en roddare sned enahanda aflöning 500 R:dr, som för de nu vid tullbevakningen

i Hernösand varande vore bestämd och deraf 350 R:dr skulle utgöra

ordinarie lön samt 150 R:dr tjenstgöringspenningar; Och torde de föreslagna

indragningarna af förutnämnda tjänster böra, i den man dessa icke redan vore

lediga, få ega rum först vid innehafvarnes afgång.

Denna nya organisation, hvarigenom, när den hunnit genomföras, en

besparing uppkomma af 1,100 R:dr, läte sig emellertid så mycket lättare

åstadkommas, som ledighet redan vore förhanden i de två vaktmästare^ensterna

vid tullbevakningen i Hernösand, hvilka skulle komma att indragas och under

afvaktan på stationsfrågans afgörande hållits otillsatta, hvithet äfven

vore förhållandet med öfver uppsyningsman^ ensten vid Nyland; och torde hinder

icke heller mota för den nuvarande vaktmästarens vid Nyland samt den

snes af roddarne i Hernösand omedelbara förflyttning till den nya tullstationen.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

EU. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

Inre bevakningsdistriktet.

I följd af hvad sålunda blifvit i underdånighet föreslaget skulle aflöningsstaten

komma att ökas med 2,880 R:dr och dennas totalsumma, som

för år 1878 upptagits till ett bruttobelopp af 1,337,515 R:dr, således att

höjas till..........................R:dr 1,340,395: —

men härvid hade man att nu, likasom vid föregående

statsregleringstillfällen, beräkna besparingar i ordinarie aflöningsnormalstaten,

dels till följd af åtskilliga nuvarande

tjensteinnehafvares förklarande, att de önskade bibehållas vid

sina enligt 1868 års stat egande löneförmåner, Indika besparingar

komma, såvidt de nu kunnat utrönas, att för år 1874

uppgå till...................... 34,252: 50.

och dels till följd deraf, att innehafvarne af

sådane tjänster, som enligt förslaget till 1874

års stat skulle vid blifvande ledigheter eller af

annan förutsatt anledning ersättas med andra befattningar,

för hvilka högre eller nya löner vore

i statsförslaget upptagna, komme, så länge de vid

sina tjenstår qvarstode, att uppbära endast den

för dem i 1868 och 1872 årens stater bestämda

aflöning, hvilken besparing för år 1874 kunnat

beräknas till .................... 5,000: — 39 253- 50

så att verkliga behofvet för de i 1874 års stat uppförda

sysslor skulle blifva inskränkt till........R:mt R:dr 1,301,142: 50.

Deremot måste äfvenledes nu, lika som vid senaste statsreglering, anslås

särskilda belopp på ()fver gårig saflöningsstat^

dels åt de embete- och tjenstemän samt betjente, hvilkas befattningar

skulle vid blifvande ledigheter indragas, och för hvilka aflöningsstaten för

1874 icke upptoge några lönebelopp, —utöfver belöpande uppbördsprovision,

der sådan egde rum — dessa särskilda aflöningar tillhopa . . . 37,970: —

och dels åt innehafvarne af sådana tjänster, hvilka vid ledigheter

skulle utbytas mot andra befattningar med lägre löneförmåner,

och hvilka löneskilnadsbelopp blifvit för år 1874 beräknade

till sammanlagd!........................ 19,930: —

kommande sålunda för öfvergångsaflöningsstaten att erfordras

............................R:mt R:dr 57,900: —

För tillhandahållande af den uppbördsprovision, som fortfarande herde

utgå till de embete- och tjenstemän samt betjente, hvilka förklara! sig icke

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Bil. N:o 6 till Kongl. Majds Trop. N:o 1 am Statsverket 1873.

vilja ingå på 1869 års stat eller voro pligtige att åtnöjas med den i 1868

års stat bestämda aflöning, skulle efter det medeltal af provisionen för

åren 1862—1866, som tillförene lagts till grund för dess beräknande, för

den ännu qvarvarande tullpersonalen, som borde sådan aflöning åtnjuta erfordras

ett anslag af 52,096 R:dr.

Toges åter i betraktande det belopp, nemligen 68,378 R:dr 40 öre,

hvartill uppbördsprovisionen i följd af sistlidne års ovanligt störa tullintrad i

verkligheten för det året uppgått, så syntes äfven med afseende å nu,

lika som tillförene skeft, påräknad afgång bland berörda personal före och

under 1874, den summa, som dertill herde för sistnämnda år blifva erforderlig,

icke kunna beräknas lägre än till 65,000 R:dr. Härvid förekomma

emellertid, att Tullverket sjelf!, såsom provision för uppbörden af de för detta

verk i öfrig! främmande fyr- och båkmedlen, halt af dessa medel en för berörda

år 1871 till 25,052 R:dr 40 öre uppgående inkomst; Och då donna

godtgörelse, hvilken år 1869 utgjort 22,909 R:dr 81 öre och år 1870 bestigit

sig till 24,034 R:dr 68 öre samt således väl borde med all säkerhet

kunna påräknas skola under år 1874 uppgå till omkring 25,000 R:dr, rätteligen

torda enligt sin natur och äfven sitt ändamål höra användas till den

uppbördsprovision, Tullverket ålåge att utbetala till sina tjensteman, sålänge

någre bland dem voro till dylik löneförmån berättigade, syntes också deraf

gifvet följa, att förenämnda i sådant afseende år 1874 antagligen behöfliga

belopp 65,000 R:dr börda med dessa 25,000 R:dr minskas, — hvadan General-Tullstyrelsen

ock ansett sig utan fara för missräkning kunna och höra

föreslå, att anslaget till uppbördsprovision må för sistberörda år under Styrelsen

med gifven rätt att dertill använda den för fyr- oah båkmedlens uppbärande

inflytande ersättningen upptagas till endast 40,000 Runt.

Med iakttagande vid beräknandet af behofven för Älderstilläggs- samt Indragnings-

och Pensionsstaterna af den vid senaste statsregleringstillfållen

följda grund, nemligen att dervid icke taga hänsyn till de belopp, hvartill

anslagen derför varit förslagsvis beräknade och blifvit för nästlidne år beviljade,

hvilka belopp, de der måst uppgifvas så långt före det år, de afsågo,

derföre icke kunnat ega önskvärd noggrannhet, utan till dem, som vid

samma års ingång funnits verkligen hafva varit behöfliga, sedan dervid gjorts

de afdrag och tillökningar, hvartill de förändringar, som antingen redan egt

rum, eller kunde antagas skola inträffa, funnits gifva anledning, hade till

utgifterna på dessa stater visat sig erfordras, för Alderstilläggsstaten 106,450

R:dr, för Indragningsstaten 83,411 R:dr, för Pensionsstaten för afskedade

tjensteman och betjente 186,898 R:dr 75 öre samt för Pensionsstaterna för

aflidne tjenstemäns och betjentes i fattigdom efterlemnade enkor och barn

31,982 R:dr 12 öre, mot de för hvardera af dessa ändamål för år 1873

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bil. N:o 6 till Kong!. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

anvisade summor af respektive 86,400 R:dr, 87,200 R:dr, 185,300 R:dr

samt 31,500 Rall*

Såsom häraf syntes, vore det endast den förstnämnda eller ålderstil] äggsstaten,

som med något betydligare belopp skiljde sig från det till samma

ändamål för ar 1873 beräknade, hvilket der öfverstege med icke mindre än

20,050 R:dr. En hufvudsaklig anledning dertill läge deri, att 1874 vore

det första ar, då rättighet till förhöj dt ålderstillägg inträdde. Vid införandet

år 1864 af donna löneförmån, blef nemligen bestämdt, att den skulle med

vissa belopp tillgodokomma en del tullbetjente på vissa orter efter tio års

ordinarie tjenstgöring i samma grad, samt efter ytterligare tio års tid för

dem med andra stadgade belopp förhöjas, hvilken sistnämnda bestämmelse

följaktligen icke kunnat före 1874 vinna, men dä också vunne tillämpning.

Enär emellertid beräkningen af denna till icke mindre än 17,660 R:dr

uppgående tillökning vore grundad på de förhållanden, som år 1872 vore

för hunden, men med all sannolikhet borde kunna antagas, att flere bland

nu i tjenst varande tullbetjente, som skulle blifva till sådant lönetillägg år

1874 berättigade, derförinnan, såsom redan hunne till en mera framskriden

ålder, skulle genom afskedstagande eller dödligt frånfälle afgå, syntes icke

heller vara tvifvelaktigt, att ju på det beräknade beloppet skulle uppkomma

besparing, och denna så stor att anslaget visserligen icke behöfde uppföras

till högre summa än 100,000 R:dr; Och hemställde i följd häraf GeneralTullstyrelsen,

att såsom förslagsanslag för år 1874 måtte i runda tal be
-

viljas, för

Alderstilläggsstaten......................... 100 000:__

Indragningsstaten.......................... 83,000:

Pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente...... 186,900: —

Pensionsstaterna för aflidne tj ens temäns och betjentes i fattigdom

efterlemnade enkor och barn.............. 32,000: —-

Beträffande sedermera den egentliga Omkostnadsstaten med dess särskilda

anslagsposter, kunde visserligen förhållandet under nästlidna år ä ena

sidan gifva anledning antaga, att å en del utgifterna möjligen icke komme

att till fullo medtaga de anvisade beloppen, men hade å en annan sida gifvit

vid handen, att t. ex. anslaget till diverse utgifter, hvithet redan måst

öfver skridas, således varit för ändamålet otillräckligt. Hvad dem bland utgiftstitlarne

anginge, för Indika de anvisade beloppen utgjorde förslagsanslag,

syntes emellertid den omständigheten, att det ena året kunde på en titel

lemna något öfverskott under det att på eu annan uppstäda någon brist,

icke, innan liera års fortgående erfarenhet ådagalagt det ena eller andra,

höra föranleda till förslag om förändring i anslagsbeloppen, hvarföre General-Tullstyrelsen

ock ansåge sig icke höra sådant framställa, utan tillstyrkte,

att de å omkostnadsstaten upptagna förslagsanslagen måtte för år 1874 an
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Bil. N:o 5 till Kongl. Majds Trop, N:o 1 om Statsverket 1873.

visas med samma summor som för år 1873, med allenast det undantag i afseende

å nyssberörda anslag för “diverse utgifter11, att dettas för år 1873 till

10,937 R:dr 50 öre bestämda belopp Unge såsom vanligt för jemnande till

helt tusental af alla utgiftsstaternas summa förhöjas till 11,557 R:dr 50 öre.

Annorlunda vore åter förhållandet, om till belopp, som icke finge öfverskridas,

gifna anslag skulle finnes icke blifva tillräckliga, och sådant vore

högeligen att befara i afseende å den till Styrelsens disposition ställda "extra

medelsfonden”, utgörande 50,000 R:dr. Visserligen både brist deri ännu

icke uppstått, men då, såsom ofvan blifvit anfördt, General-Tullstyrelsen i

stället att föreslå inrättandet af nya utaf eu tillökad trafik eljest påkallade

och på grund deraf utaf vederbörande angeläget begärda tjenstår med löner

på ordinarie stat, trött lämpligare vara att, under afvaktan af någon tids

ytterligare erfarenhet om det oundvikliga behofvet deraf, tills vidare afhjelpa

detta genom anvisande å extra medlen af särskilda arvoden för de ökade

göromålens bestridande och dä dertill körnare, att, efter hvad här först ofvanför

jemväl blifvit erinradt, de traktamente^ som för extra tjenstebiträden

under sjuk vikariater eller andra tillfälliga förordnanden och uppdrag skulle

af extra medlen utgå, på senare tiden måst i anseende till de på stegrade lefnadskostnader

beroende högre prisen för allt arbetsbiträde betydligt förhöjas,

förutsäga Styrelsen, att berörda anslag hädanefter skulle blifva otillräckligt.

Till beskaffenhet och ändamål alldeles lika med detta voro de tvä

poster å 5,000 R:dr hvardera, som blifvit anslagna till arvoden åt extra

bevakningsbiträden vid tullbevakningsinspektionerna i Stockholm och Göteborg.

Härstädes både deri väl ännu icke visat sig någon brist, men i Göteborg

vore anslaget redan för nästlidna år otillräckligt och då sådant af

ofvan angifna anledning vore att framdeles befara äfven bär i Stockholm,

fordrade således nödvändigheten någon tillökning jemväl i dessa anslag.

Med afseende å nu omförmälda förhållande, att alla tre dessa anslagsposter

vore till sin natur alldeles lika, syntes Styrelsen enklare vara, att

de, utan att såsom hittills särskiljas, blefve sammanslagna till en enda under

den allmänna utgiftstiteln “extra medelsfonden". 1 fråga om beloppet af den

behöfliga tillökningen på det hela följde af anslagets beskaffenhet och ändamål,

att dess storlek icke läte sig med någon säkerhet ens approximativt

till siffran beräknas. Då anslaget icke finge öfverskridas, vore emellertid

angeläget, att det icke sattes för lågt. Mot dess anlitande utöfver verkligt

behof läge ett tvifvelsutan tillräckligt korrektiv i skyldigheten för GeneralTullstyrelsen

att med anordningar, grundade på beslut, som intoges i dess

protokoll, redovisa hvarje å anslaget anvisad utgift. Såsom ett visserligen

icke för högt, men antagligen också tillräckligt anslag, hemställde Styrelsen

derföre, att, i stället för berörda tre poster å tillhopa 60,000 R:dr, ett gemensamt

belopp af 75,000 R:dr måtte för 1874 såsom extra medelsfond anvisas.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:<> 1 om Statsverket 1873.

Enär bestämd anledning ieke förefunnes att för öfriga till omkostnadsstaten

hörande sådana anslagsposter, som icke finge öfverskridas, föreslå andra

summor än de för 1873 anvisade, hemställde Styrelsen slutligen, att de

måtte blifva till lika belopp i 1874 års stat upptagna.

Uppställdes nu eu jemförelse emellan de för år 1873 fastställda och

berörda för 1874 föreslagna utgåftsstater, så visade sig,

att de förra uppgingo till följande belopp:

Ordinarie aflöningsstaten............ 1,337,515: —

efter afdrag af derå beräknade besparingar 38,602: 50. l 298 912: 50.

Ofvergångsstaten......................... 48,250

D:o uppbördsprovision; förslagsanslag........... 50,000

Ålderstil läggsstaten; förslagsanslag............... 86,400

Indragningsstaten; förslagsanslag................ 87,200

Pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente; förslagsanslag

........................ 185,300: —

Pensionsstaterna för aflidne tjenstemäns och betjentes i fattigdom

efterlemnade enkor och barn; förslagsanslag...... 31,500: —

Omkostnadsstaten......................... 172,437: 50.

deraf 98,187 R:dr 50 öre vore förslagsanslag.

Summa R:mt R:dr 1,960,000: —

men att de senare eller staterna för år 1874, sådane de nu blifvit i underdånighet

föreslagna, bestege sig till nedan utfärda summor:

Ordinarie aflöningsstaten............ 1,340,395: —

efter afdrag af ofvanberörda derå beräknade

besparingar................... 39,252: 50. 1,301,142: 50.

Ofvergångsaftöningsstaten......... 57,900: —

D:o uppbördsprovision; förslagsanslag.......... 40,000: —

Ålderstilläggsstaten; förslagsanslag............... 100,000: —

Indragningsstaten; förslagsanslag................ 83,000: -—

Pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente, förslag

sandag ........................... 186,900: —

Pensionsstaterna för aflidne tjenstemäns och betjentes i fattigdom

efterlemnade enkor och barn; förslagsanslag..... 32,000: —

Omkostnadsstaten......................... 188,057: 50.

deraf 98,807 R:dr 50 öre skulle vara förslagsanslag.

Summa R:mt R:dr 1,989.000: —

Utvisande således 1874 års Stater en tillökning i utgifter mot Staterna

för år 1873 af 29,000 R:dr.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1878.

49

“Hvad först angår förslaget om flyttning af den vid Nyland varande

tullstationen, så tillstyrker jag på de af General-Tullstyrelsen anförda skäl, det

Eders Kongl. Maj:t täcktes besluta, att denna station skall under enahanda

vilkor och bestämmelser, som i afseende derå nu äro föreskrifna, förflyttas till

Lunde i Gudmundrå socken — — — — — — — — — — — — —

“Hvad derefter angår General-Tullstyrelsens förslag dels om förhöjning

med 100 Rall1 af tjenstgöringspenningarne för hvar och en af de hos Styrelsen

samt vid Stockholms och Göteborgs lokalförvaltningar anställda kammarvaktbetjente,

öfvervaktmästaren hos Styrelsen deribland inberäknad, dels om

förhöjning från 500 R:dr till 1000 R:dr af tjenstgöringspenningarne för bokhallarme

eller, såsom de numera skulle benämnas, “Andre kontrollörerna"

vid Stockholms och Göteborgs tullkammare, dels om förhöjning till 1000 R:dr

af de för biträdande kammarskrifvare vid de lokala tullförvaltningsafdelningarne

i Stockholm och Göteborg anvisade arfvoden, som nu icke uppginge

till nämnda belopp, dels om förhöjning med 100 R:dr af tjenstgöringspenningarne

för hvar och en af de härstädes och vid Göteborgs tullbevakning anställde

tullroddarne, dels om förhöjning med 100 R:dr af ordinarie lönen

för hvar och en af tullvaktmästarne i Södertelje och med enahanda belopp

af tjenstgöringspenningarne för dervarande uppsyningsman, dels om indragning

af öfveruppsyningsmanstj ensten i Marstrand och förhöjning med 100

R:dr af tjenstgöringspenningarne för den bland dervarande vaktmästare, som

till packhusattestering förordnades, dels om inrättande vid Hättans station af

en ny kustroddarebefattniug med 350 R:dr i lön och 150 R:dr i tj enstgöringspenningar,

dels om bestämmande af gränsen emellan Morups och Tvååkra

socknar till gräns jemväl emellan Falkenbergs och Warbergs tullkammardistrikt

samt om kustchefsgöromålens fördelning emellan föreståndarne

för nämnda tvänne tullkammare, dels om nedsättning i sammanhang dermed

af tullförvaltarens i Warberg båt- och hästlegoanslag till 400 R:dr och förhöjning

af tullförvaltarens i Falkenberg enahanda anslag till 300 R:dr, dels

om förhöjning af sistnämnde tullförvaltares ordinarie lön med 500 R:dr, dels

om beviljande af ålderstillägg under vanliga vilkor för öfveruppsyningsman,

uppsyningsman, vaktmästare och roddare vid tullbevakningen i Halmstad, dels

om beviljande af enahanda förmån för de ordinarie kammarskrifvarne i

Helsingborg och Malmö och om anställande vid förstnämnda städs tullkammare

af eu biträdande kammarskrifvare med arfvode af 1000 R:dr, dels om

förhöjning med 100 R:dr af tjenstgöringspenningarne för uppsyningsman^!!

och hvardera af vaktmästare i samma stad, med 50 R:dr af lönen och 150

R:dr af tjenstgöringspenningarne för hvardera af de derstädes anställda roddare,

samt med 100 R:dr af tjenstgöringspenningarne för hvardera af rodBil.

till lii/csd. Brok 1873. 1 Samt. 1 Afd. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

darne i Malmö, dels om medgifvande för uppsyningsman, vaktmästare och

roddare i Helsingborg och Malmö att efter femårig tjenstgöring och under i

ifrigt stadgade vilkor komma i åtnjutande af half ålderstilläggsaflöning, dels

om beviljande af ett båtlegoanslag å 30 R:dr för uppsyningsmannen vid Råå

tullstation, dels om förhöjning med 500 R:dr af lönen och med enahanda

belopp af tjenstgöringspenningarne för tullförvaltaren i Cimbrishamn och om

anställande derstädes af en ytterligare vaktmästare med 400 R:dr i lön och

200 R:dr i tjenstgöringspenningar, dels om indragning inom Carlshamns

tullkammardistrikt af 2 kustsergeantssysslor till sjös och 4 roddaresysslor

samt utbytande af en kustsergeantssyssla till sjös mot en kustvakttjenst med

500 Rall’ i ordinarie lön, 200 R:dr i tjenstgöringspenningar och 150 R:dr

i båtlega, dels om utbytande i Sölvesborgs tullkammardistrikt af en kustsergeantssyssla

till sjös mot en kustvakttjenst med nyssnämnda aflöning, dels

om indragning af den i Carl skrona stationerade kustchefens syssla samt af

en kustroddaretjenst inom tullkammaredistriktet äfvensom om utbytande af

en bland dervarande kustsergeantssysslor till sjös mot en kustvakttjenst med

förenämnda aflöning, dels om förhöjning af båtlegoanslagen för tullförvaltaren

i Carlshamn med 100 R:dr samt för tullförvaltare i Carlskrona och Sölvesborg

med 150 R:dr hvardera, dels om indragning i Calmar tullkammardistrikt

af 2 kustsergeantssysslor till sjös och 4 kustroddaretjenster, dels om

utbytande i Oskarshamns tullkammaredistrikt af en och i ^Vesterviks af 2

kustsergeantssysslor till sjös mot kustvakt^ enster, dels om sättet för verkställande

af omförmälda indragningar och utbyten vid kustbevakningen i Blekinge

och Småland, dels om beviljande af 600 R:dr såsom anslag till skrifvarebiträde

vid Sundsvalls tullkammare samt om förhöjning med 500 R:dr

af tjenstgöringspenningarne för tullförvaltaren och med 500 R:dr af lönen

för kontrollören derstädes, dels om indragning vid tullkammaren i Hernösand

i mån af inträffande eller inträffade ledigheter af kammarskrifvarehefattningen,

öfveruppsyningsmansbefattningen, 2 vaktmästaretjenster och en roddaresyssla,

samt deras ersättande med ett anslag å 600 R:dr till skrifvarebiträde och

en uppsyningsmansbefattning med 800 R:dr i lön och 300 R:dr i tjenstgöringspenningar,

dels och om anställande vid den till Runde från Nyland förflyttade

tullstationen af ytterligare 2 vaktmästare med 400 R:dr i lön och

200 R:dr i tjenstgöringspenningar hvardera och af en roddare med 350 R:dr

i lön och 150 R:dr i tjenstgöringspenningar, så har jag icke anledning att

emot dessa, Aflöningsstaten rörande, förslag gorå någon erinran; och som jag

icke heller har något att påminna emot General-Tullstyrelsens förslag om

sammanförande af de å Omkostnadsstaten för extramedelsfonden samt arvoden

åt extra bevakningsbiträden vid tullbevakningsinspektionerna i Stockholm och

Göteborg uppförda 3 särskilda anslag till ett enda extramedelsanslag å ett

till 75,000 R:dr förhöj dt belopp och om någon förhöjning af anslaget till

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Bil. N:o f) till Kongl. Maj.is Trop. N:o 1 om Statsverket 1873.

“diverse utgifter“ eller emot den af Styrelsen under förutsättning, hvad anslaget

till uppbördsprovision angår, att för samma ändamål Unge jemte anslaget

användas den Tullverket för fyr- och båkmedlens uppbärande tillkommande

ersättning, gjorda beräkning af slutsummorna ä de särskilda utgiftsstaterna,

så hemställer jag, att Styrelsens förevarande statsanslag, som i sin

helhet slutar med en summa af 1,989,000 R:dr, måtte af Eders Kongl. Maj:t

utan förändring öfverlemnas till granskning jemväl af Riksdagen och att Eders

Kongl. Maj:t dervid täcktes föreslå, att det under Sjunde Hufvud titeln uppförda

förslagsanslag att af tullmedlen direkte utgå till Tullverket måtte bestämmas

till nyssnämnda belopp eller 1,989,000 R:dr.“

9 :o. Skogsväsendet.

Uti underdånig skrifvelse den 25 nästlidne November både Skogsstyrelsen

anfört, att enligt Styrelsens stat den 10 December 1869 det för

Styrelsen till extra kanslibiträden och expenser; anvisade’ anslag utgjorde 3500

R:dr och anslaget till ved för embetsrummen 300 Rall''. Af det förstnämnda

anslaget hade hittills, utom utgifter för renskrifning, tryckning, skrifmaterialier

m. in. samt ersättning åt tillfälliga*^biträden, utgått aflöning till

tvänne hos Styrelsen anställda ständiga extra tjensteman, hvilka intill början

af nästlidna år haft att verkställa^dePgöromål,f som Aillhörde|en ^registrator

och aktuarie samt en revisor, men, sedan Kongl. Maj:t enligt Nådigt Bref

den 4 April nämnda år till förstärkande^? Styrelsens| arbetskrafter i och

för nämnda göromål för året anvisat ett belopp af 3300 R:dr, kunnat användas

såsom biträden vid andra hos Styrelsen förekommande arbeten, hvithet

förhållande, sedan Styrelsenftnumerajförhållit ordinarie registrator och revisor,

komme att fortfara. Enligtfgällande^instruktion kunde endast sådana

personer antagas till extra tjensteman hos Styrelsen, hvilka aflägg fullständig

utgångsexamen vid Skogsinstitutet. Dessa; personel’,;, hvilkas egentliga

ningskrets vore landsbygden, kunde härstädes i allmänhet icke annorlunda

än tillfälligtvis erhålla Knågon annanfined inkomst förenad sysselsättning, än

deras tjenstgöring hos Styrelsen, isynnerhet som Styrelsen måste gorå anspråk

på deras arbete under hela den tid af dagen, då, såväl i embetsverken som

i affarslifvet, de hufvudsakliga göromålen vanligen försiggingo, hvadan de,

om också något tillfälle till biförtjenstTskulle ?sig yppa, endast under särdeles

gynnsamma omständigheter i afseende å den derför erforderliga arbetstid

skulle kunna begagna sig deraf, utan att eftersätta Styrelsens arbeten.

Till följd häraf måste Styrelsen aflöna bemälda ständiga biträden så, att det

för dem blefve möjligt att uppehålla sig i hufvudstaden, hvadan Styrelsen

hittills ersatt dem med 75 å 83 R:dr 33 öre i månaden, det senare beloppet mot
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bil. N:r 6 till Kongl. Maj da Prop. Ko 1 om Statsverket 1873.

svarande lägsta lönegraden i öfriga embetsverk. Med beräkning afsistnämnda

ei;sättningBbelopp hädanefter åtginge således härtill af ifrågavarande anslag

-000 R:dr. Till renskri fning, hvarmed nämnde tjenstemäns tid icke

kunde upptagas, beräknades 500 R:dr, hvarefter af anslaget återstode till alla

öfriga utgifter 1000 R:dr, hvilket belopp likväl under de senaste åren icke

motsvarat behofvet och ännu mindre komme att gorå det härefter, sedan den

icke obetydliga kostnaden för tryckningen af Styrelsens årliga Berättelse med

“dna. ar tillkommit; hvarföre ock Styrelsen året derföre nödgades gorå

underdånig framställning om anvisande af medel till fyllnad uti anslaget

hvilken utväg äfven för nästlidna år. skulle komma att af Styrelsen anlitas!

Som derjemte vedanslaget, dels till följd af prisstegringen å ved under de

senaste aren, dels i anseende till bekaffenheten af Styrelsens nuvarande embetsrum,

visat sig vara nog lågt beräknadt, hemställde Styrelsen, att Kong!

Maj:t tacktes till Riksdagen gorå framställning om tillökning uti begge dessa

anslag hvilka dervid, såsom det syntes Styrelsen, lämpligen kunde sammansias

till ett enda. Då det emellertid, i anseende till de växande göromålen

hos Styrelsen, hvars diarienummer för året redan vid den förevarande skrifvelsens

aflåtande öfverstege 2000, vore nödigt, att, utom ofvan omförmälda

bränne ständiga extra tjensteman, en tredje sådan blefve hos Styrelsen anställd

med månadsaflöning, så uppginge den sammanlagda tillökning, som erfordrades

i ofvannämnda begge anslag, enligt Styrelsens beräkning, till 2200 R:dr, hvaraf,

då 1000 Rdr beräknades för den tredje extra tjenstemannen, ett belopp

a 1200 R.dr återstode såsom tillökning* i expens- och vedanslag*et.

Derjemte och då för bevakningen å den enligt Kong!. Brefvet den 13

Oktober 1870 af skogsmarker till ödeshemmanet Flitteredstorp m. 6. hemman

i Skaraborgs län bildade kronopark en kronojägare erfordrades med årlig

aflöning i likhet med andra i mellersta och södra delen af Riket anställda

dylika skogsbetjente eller 300 R.dr, deraf 250 R:dr skulle utgöra lön och

50 R:dr tjenstgönngspennmgar, så anhöll Styrelsen, det Kongl. Maj:t måtte

gorå Nådig framställning jemväl om uppförande å stat af en ny kronoiäo-arelön

till nämnda belopp. °

Slutligen hade Skogsstyrelsen uti en särskild underdånig skrifvelse af

den 1''6 nästliden December, med anledning af derom gjord ansökning af

Styrelsens vaktmästare, hemställt, att med hänsyn till de högst betydlig stegrade

lefnadskostnaderna ifrågavarande vaktmästare, hvilken för närvarande

jemte fri bostad åtnjöte 500 R.dr i årlig lön, måste beredas en löneförhöinmg

af 150 R:dr. J

Departements-Cheien ansåg sig kunna i underdånighet vitsorda, att

Skogsstyrelsen, äfven med den förstärkning af dess arbetskrafter, som nyligen

beredts densamma genom inrättandet derstädes af en registrator- och en revisorsbefattning,

svårligen skulle utan biträde af extra ordinarie tjensteman

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Bil. N:o 6 till Kongl. Majds Trop. N:o 1 om Statsverket 1873.

kunna medhinna de redan nu högst betydliga och ständigt växande göromål,

som tillhörde Styrelsens handläggning; och som, på sätt Styrelsen anmärkt,

de personer, som blefve vid Styrelsen såsom extra ordinarie tjensteman anställda,

måste för att derstädes vinna inträde hafva afl egt fullständig afgångsexamen

vid Skogsinstitutet samt således icke gerna kunde antagas tillika

hafva förvärfvat sig kompetens till inträde i dylik egenskap jemväl i andra

embetsverk, vid hvilket förhållande och då de således vore i allmänhet nödsakade

att egna sig uteslutande åt tjenstgöringen i Skogsstyrelsen, den godtgörelse,

de derstädes hade att påräkna, herde vara i och för sig tillräcklig

till en tarflig bergning, så kunde enligt Departements-Chefens åsigt det af

Skogsstyrelsen i sådant afseende beräknade belopp af 1000 R:dr för 3 dylika

tjensteman hvardera ingalunda anses vara för högt. Departements-Chefen

fann icke heller något att erinra deremot, att det anslag, hvaraf renskrifning, ved,

skrifmaterialier och andra expenser för ett verk, sådant som Skogsstyrelsen,

skulle bekostas, bestämdes till ett belopp af 3000 R:dr, och som derjemte

den af Styrelsen begärda nya kronojägarelönen syntes vara behöflig, likasom

den föreslagna löneförhöjningen för Styrelsens enda vaktmästare, så hemställde

Departements-Chefen, det Kong!. Maj:t täcktes af Riksdagen äska, att för

beredande af tillgång dels till förökande af de å Styrelsens stat nu uppförda

anslag för extra kanslibiträde och expenser samt för ved till sammanlagdt

6000 R:dr, dels till inrättande i Skaraborgs län af en ny kronoj ägarebefattning

med 250 R:dr i lön och 50 R:dr i tjenstgör löspenningar samt dels till

förhöjande af lönen för den hos Styrelsen anställda vaktmästare med 150

R:dr, det nu å Sjunde Hufvudtiteln för Skogsväsendet anvisade anslag, till

den del deraf, som icke vore af reservationsanslags natur, måtte förökas med

2650 R:dr.

Beträffande de till nedannämnda ändamål å hufvudtiteln anvisade anslag

anförde Departements-Chefen derefter i underdånighet:

I0:o. Städers friheter.

‘‘Sedan Eders Kongl. Maj:t den 3 i denna månad vid föredragning af

Riksdagens underdåniga skrifvelse den 10 Maj nästlidna år, angående befrielse

för åboerna å Skillinge fiskeläge från erläggande af nu utgående afgäld

till borgmästaren i Christianstad, behagat besluta i Kader föreslå Riksdagen,

att, emot det Christianstads stad afstode från sin rätt öfver ifrågavarande

till staden donerade fiskeläge, hvars åboar derefter herde på vissa vilkor

erhålla skatterätt till sina lägenheter, staden skulle såsom ersättning

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1873.

derföre tilläggas, jemte frihet från den ränta 6 R:dr, som staden nu hade

att för fiskeläget betala, äfven ett ärligt belopp af 244 R:dr, så torde, under

förutsättning att berörda Nådiga förslag vinner Riksdagens bifall, detta belopp

nu höra i staten upptagas och dervid föras under förevarande anslag, hvars

kontanta del derigenom skulle komma att med nämnda belopp förhöjas.”

”Deremot och då Eders Kongl. Näjd genom Nådiga beslut den 9 Augusti

och den 15 November nästlidna år, i öfverensstämmelse med hvad senaste

Riksdag bifallit, tillagt dels Falkenbergs och dels Linköpings stad kronans

rätt till derstädes fallna danaarf, i förstnämnda stad efter enkan Cecilia

Lovisa Johansson, född de la Roos, och i den senare staden efter ogifta Carin

Dahlström, med vilkor, att deremot afstodes de årliga belopp, som berörda

städer nu egde att för förlorade tullfriheter å ifrågavarande anslag upphöra,

så lära nu berörda belopp, utgörande för Falkenberg 26 R:dr 51 öre och

för Linköping 76 R:dr 5 öre, höra från samma anslag afföras.”

”Likaledes torde under förutsättning, att Riksdagen bifaller den Nådiga

framställning, som enligt Eders Kongl. Maj:ts beslut den 6 nästlidna December

kommer att hos Riksdagen göras om öfverlåtande till Halmstads stad

af kronans rätt till ett derstädes efter enkan Helena Stjernsten), född Höök,

fallet danaarf emot det, att staden afstår från det årliga belopp af 125 R:dr

65 öre, som nu för förlorad tullfrihet till staden utgår, äfven detta belopp böra

å ifrågavarande anslag afföras; kommande i följd af de i afseende å berörde

anslag nu föreslagna förändringar detta anslag, som nu utgör R:dr 44,870: 92.

och genom tillägg dertill af ersättningen för Skillinge fiskeläge

skulle ökas med.................R:dr 244: —

men genom afförande af omförmäld a belopp

för förlorade tullfriheter minskas med tillsammans

..................... ,, 228: 21.

således på det hela att ökas med.............R:dr 15: 79.

samt alltså uppgå till.................. R:dr 44,886: 71.

ll:o. Restitutioner samt l2:o Kontrollen å tillämpningen af författningarne

rörande Hvitbetssockertillverkningsafgiften.

”Genom Eders Kongl. Maj:ts den 13 nästlidne December på föredragning

af Chefen för Civildepartementet fattade beslut har uti Nådiga stadgan

den 16 Maj 1840 angående fördelning af ärendena emellan Statsdepartementen

den förändring blifvit vidtagen, att mål, som röra bränvins tillverkning,

utminutering och utskänkning, beskattningen derå, kontrollen öfver de i ämnet

gällande författningars tillämpning äfvensom restitution af tillverkningsafgift

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Bil. N:0 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

för utfördt bränvin m. in., hvilka mål hittills handlagts af Civildepartementet,

skola från och med år 1874 och framgent tillhöra Finansdepartementets handläggning,

i sammanhang hvarmed förordnats, att byrån för kontrollen öfver

bränvinsförfattningarnes tillämpning skall vid nämnda års ingång ställas under

Finansdepartementet. Häraf lärer en gifven följd vara, att det nu för nämnda

kontroll och restitution af tillverkningsafgift för utfördt bränvin under 6 de

Hufvudtiteln uppförda anslag bör från och med berörda tidpunkt öfverflyttas

till 7:de Hufvudtiteln.”

”Då nu å sistnämnda Hufvudtitel redan linnés ett anslag för kontroll

å tillämpningen af författningarne rörande livitbetssockertillverkningsafgiften

och det är önskligt att åt samma byrå, som nu handhafver kontrollen öfver

bränvinsförfattningarnes tillämpning, jemväl uppdrages kontrollen öfver tilllämpningen

af de författningar, hvilka angå hvitbetssockertillverkningsafgiften,

så synes det vara lämpligt, att anslagen för båda dessa kontroller sammanföras

till ett enda, hvilket för korthetens skull torde kunna benämnas: ”Kontroll

å tillverkningsafgifter.”

”Beträffande nu beloppet å detta anslag, så har någon erfarenhet rörande

de kostnader, hvartill kontrollen öfver hvitbetsockertillverkningsafgiften

komma att uppgå, naturligtvis ännu icke kunnat vinnas. Men då numera

ett förslag till Förordning, rörande donna tillverkningsafgift, med dertill hörande

Ordningsstadga blifvit af en i Nåder nedsatt komité utarbetadt och åt

Kommersekollegium i hufvudsaken förordadt så kan redan nu, under förutsättning,

att detta förslag varder i det väsendtligt gilladt, en beräkning uppställas

öfver de sannolika kontrollkostnader, som af dess tillämpning skulle

blifva en följd. Fn sådan beräkning, uppgjord i bränvinskontrollbyrån, som

dervid utgått från den förutsättning, att antalet hvitbetssockerfabriker till eu

början icke kommer att öfverstiga 5, vid hvilka tillverkningstiden ansetts

kunna antagas till högst 3 månader om året, utvisar, att ifrågavarande kostnad,

som i nuvarande Riksstat beräknas till 5,000 R:dr, deremot under de nämnda

förutsättningarna skulle komma att årligen uppgå till omkring 11,000 R:dr.

Bägges detta belopp till det nuvarande beloppet af anslaget för bränvinskontrollen,

så uppkommer en summa af 411,000 E:dr.”

”Då emellertid sistnämnda anslag nu äfven har att bestrida ifrågakommande

restitution^ af bränvinstillverkningsafgift för exporteradt bränvin,

men, vid det förhållande, att redan å Hufvudtiteln finnes ett särskild! anslagför

Restitution^ i allmänhet, det så mycket mer synes vara skål, att jemväl restitutioner

af bränvinstillverkningsafgift betalas af detta senare anslag och icke

af det för kontrollen öfver författningarnes tillämpning afsedda anslaget, som

något egentligt sammanhang emellan berörda kontroll och restitutionerna icke

torde förefinnas. Jag anser således, att ofvannämnda summa 411,000 R:dr

bör minskas med det belopp, som kan antagas årligen åtgå till reslitutioner

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Vrop. N:o 1 om Statsverket 1873.

af tillverkningsafgift för exporteradt bränvin, och att Restitutionsanslaget, som

för framtiden skulle öfverstiga utbetalningen äfven af omförmälda restitutioner,

bör med ett motsvarande belopp förhöjas."

”1 fråga nu om bestämmandet af detta belopp, dervid naturligtvis de

senaste årens erfarenhet bör rådfrågas, möter en svårighet i den synnerligt

störa variation, som i afseende härå företer sig. Under det nemligen enligt

en uppgift, som jag i Statskontoret erhållit, någon restitution af ifrågavarande

beskaffenhet icke blifvit utbetalt under 1869 och icke heller under 1872,

så vid t af inkomna rapporter kunnat inhemta^ så har deremot i berörda hänseende

utgått: år 1871 R:dr 4,545: 30 samt 1870 icke mindre än R:dr

54,061: 39. Då likväl i betraktande deraf, att Restitutionsanslaget är af

Förslagsanslags natur, någon egentlig vigt icke ligger derpå; att en exakt

siffra träffas, så anser jag för ändamålet tillräckligt, att nämnda anslag, som

nu utgör 15,000 R:dr, med bibehållande af sin natur, förhöjes till 25,000

R:dr, då anslaget för kontrollen både öfver bränvins- och ötver hvitbetssockertillverkningsafgiften

lämpligen torde kunna bestämmas till jemn! 400,000 R:dr

såsom förslagsanslag, eller samma belopp, som nn för bränvinskontrollen och

restitutioner af bränvinsafgift finnes å 6:te Hufvudtiteln uppfördt.”

”Jag hemställer således i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes

hos Riksdagen föreslå

dels att det å 6:te Hufvudtiteln uppförda anslag för kontrollen å bränvinsförfattningarnes

tillämpning i stället nu upptages å 7 :de Hufvudtiteln och dervid

med det å denna Hufvudtitel redan varande anslag för kontrollen öfver tilllämpningen

af förfatfningarne rörande hvitbetssockertillverkningsafgiften sammanföres

till ett anslag, af förslagsanslags natur, till belopp af 400,000 R:dr

och med benämning ”Kontroll å tillverlcningsaf''gifter”,

dels ock att af 7:de Hufvud titelns förslagsanslag till Restitutioner må

bestridas jemväl de restitutioner af tillverkningsafgift för utfördt bränvin, som

hittills skolat utbetalas af förstnämnda anslag, och att anslaget till Restitutioner

för sådant ändamål höjes med 10,000 R:dr.”

13:o.

”Slutligen och sedan vid underdånig anmälan den 3 dennes af Riksdagens

skrifvelse den 3 April 1869 angående kronobrefbäringsskyldighetens

skiljande från jordbruket, i hvithet ämne såväl Kammarkollegium som GeneralPoststyrelsen

och Statskontoret afgifvit underdåniga utlåtanden, Eders Kongl.

Maj:t behagat besluta att, enligt ett af Generalpoststyrelsen väckt förslag, till

Riksdagen aflåta Nådig framställning om det ordinarie kronobrefbäringsbestyrets

öfvertagande af Postverket emot det att, till beredande af tillgång

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 till Kongl. Majds Prop. N:o 1 om Statsverket 1873. 57

för bestridande åt dermed förenade kostnader, den s. k. Fribrefsrätten afskaffas

och postverket af allmänna medel erhåller belöpande postafgifter för befordran

af tjenstebref och dylika försändelser, hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen att, för den händelse ofvan omförmälda Nådiga

framställning vinner dess bifall, å Sjunde Hufvudtiteln till Eders Kongl. Maj:ts

disposition för bestridande af Postafgifter för tjenstebref och dylika försändelser

anvisa ett förslagsanslag till belopp af 250,000 R:dr.“

Sedan Departementschefen häruppå tillkännagifvit, att han utöfver de

åt honom redan gjorde hemställanden rörande ordinarie anslag under Sjunde

Hufvudtiteln, icke hade anledning att i nu uppförda sådana anslag föreslå

någon annan ändring än att, för vinnande af jemnt tal å hufvudtitelns slutsumma,

förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved in. m. skulle

med 7 R:dr 66 öre ökas till 18,564 R:dr 38 öre, anförde Departementschefen,

att, om man sammanställde hufvudtitelns nuvarande ordinarie anslagssumma

med de af honom gjorda till dess ökande eller minskande föranledande

förslag, så visade sig, att nämnda summa...........R:dr 7,648,000.

komme att ökas,

dels genom uppförande å hufvudtiteln af ett nytt anslag till Postafgifter

för tjenstebref och dylika försändelser med R:dr 250,000: —

dels genom förändring af det nuvarande anslaget

för kontrollen å tillämpningen af författningarna

rörande hvitbetssockertillverkningsafgiften

till ett anslag för kontroll å tillverkning s
afgifter

med....................„ 395,000: —

dels genom förhöjning af anslagen:

till Departementets Expedition med.......„ 1,300

„ Kammar-Kollegium...............„ 550

„ Mynt- och Kontrollverken...........„ 300

„ Kammar-Rätten................. „ 375

„ Öfver-Intendents-Embetet............„ 100

„ Telegrafverket..................„ 277,000

„ Postverket.................... „ 300,000

„ Tullverket.................... „ 29,000

„ Skogsväsendet.................. „ 2,650

Bih. till Rikscl. Prat. 1873.

Transport R:dr 1,256,275

1 Sami. 1 Afd.

7,648,000.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bil. N:o 6‘ till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

Transport Rdr 1,256,275: — 7,648,000.

till Städers friheter med............ „ 15: 79.

„ Restitutioner................ 10,000: —

och till Skrifmaterialier m. m. ....... . ,, 7: 66.

tillsammans Rdr 1,266,298: 45.

men deremot att minskas genom nedsättning

af anslaget till Statskontoret med .... „ 5,598:45.

samt således på det hela att ökas med.........Rdr 1,260,700.

så att hufvudtitelns nya slutsumma skulle blifva. . . . Rdr 8,908,700.

Beträffande sådana till föremål under Sjunde Hufvudtiteln hänförliga

behof, som borde anses tillhöra den extra statsregleringen, anförde föredragande

Departements-Chefen:

l:o

hurusom Kammarkollegium såsom redogörelse för jordeboksarbetet i

Kollegium, sedan senaste redogörelse den 10 November 1871 afgafs, uti

underdånig skrifvelse den 20 nästlidna December meddelat, att nya jordeböcker

för Blekinge och Kronobergs län nu blifvit fastställda, att af de inkomna

jordeböckerna för Christians tads, Gotlands, hopsala och Norrbottens

län de två förstnämnda blifvit fullständigt granskade och deras omskrifning

påbörjad, hvaremot de två öfriga endast till en del hunnit genomgås samt

att, sedan Kollegium genom Nådiga Refvel den 24 Maj nästlidna år, underrättats,

att Kongl. Maj:t bifallit Kollega förslag, att granskningen af de

förteckningar öfver till Statsverket indragna rånte- och tiondeanslag, som

från länsstyrelserna inkomme, finge af den vid jordeboksarbetet anställda

personal verkställas, donna varit under senare hälften af året dermed sysselsatt,

men att hittills endast förteckningen för Kronobergs län anmälts vara

genomgången; Hemställande Kollegium, det Kongl, Maj:t till fortsättande

under år 1874 af detta maktpåliggande arbete måtte af Rksdagen åska

ett anslag till enahanda belopp, som för innevarande år är beviljadt, eller

15,000 Rdr.

Departements-Chefen yttrade härvid i underdånighet:

“Ehuru jag i anseende, bland annat, till den synnerliga vigten af att

omförmälda förteckningar, efter hvilka de årliga ersättningarne för indragna

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

rånte- och tiondeanslag höra af Kronan betalas, blifva sa snart som möjligt

granskade, gerna skulle för min del biträda Kollegii hemställan om bibehållande

för 1874 af ifrågavarande anslag vid oförminskad! belopp, helst

det visat sig, att, äfven med de arbetskrafter, som för detta belopp kunnat

erhållas, granskningen på ett hälft år icke hunnit afslutas för mer än ett

enda län; likväl och enär den inom Kollegium förefallna öfverläggning i

ämnet gifvit skälig anledning till det antagande, att de nu påräkneliga

arbetskrafter icke lemna tillfälle till ändamålsenligt användande vid jordeboksarbetet

af större årsbelopp än 10,500 Ii:dr, motsvarande 3/4 af det till granskning

af jordeböckerna nu utgående anslaget efter afdrag af expensmedel,

finner jag mig icke höra i underdånighet tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att

af Riksdagen åska större belopp, och hemställer derföre, det Eders Kongl.

Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen, att det till granskning af nya jordeböclcer

för år 1873 anvisade extra anslag må beviljas äfven för 1874 men

med nedsatt belopp af 10,500.“

Vidare tillstyrkte Departements-Chefen, att Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen

äska.

2:o.

att det i nu gällande Riksstat för Skogsinstitutet uppförda extra anslag

å 13,100 R:dr måtte beviljas att utgå jemväl för 1874; samt

3:o.

att det förslagsanslag å 25,000 R:dr, som för år 1873 linnés å extra

stat uppbörd! såsom bidrag till bestridande af kolonien S:t Barthdemys förvaltningskostnader,

må äfven för år 1874 varda på enahanda sätt anvisad!;

kommande, derest Departements-Chefens nu gjorda tillstyrkande i nåder

gillades, de under sjunde hufvudtiteln äskade extfa anslagen att sammanlagd!

uppgå till 48,600 R:dr.

Statsrådets öfriga ledamöter instämde i hvad föredragande

Departements-Chefen, på sätt här ofvan förmäles,

hemställt och föreslagit beträffande anslag under

Sjunde Hufvudtiteln och i sammanhang dermed anmälda

ämnen; och behagade Hans Maj:t Konungen dertill i alla

delar lemna nådigt bifall.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bil. N:o 6 till Kong!. Maj:ts Prop. N:o 1 om Stateverliet 1873.

Sedan de till Sjette, Andra, Tredje, Fjerde. Femte och Åttonde Hufvudtitlarne

hörande frågor blifvit på föredragning af vederbörande Departementschefen

pröfvade, anhöll Chefen för Finansdepartementet, Statsrådet Wcvrn,

att få i underdånighet anmäla de frågor, som tillhörde regleringen af

Nionde Hufvudtiteln,

innefattande Pensions- och Indragningsstaterna.

Hvad dervid först angick

Pensionsstaten.

erinrade Departements-Chefen, att vid föredragning den 24 sistlidna Augusti

af Riksdagens uti underdånig skrifvelse den 17 Maj 1871 gjorda

framställning, det Kong!. Maj:t täcktes tillse, om och på hvad sätt Civilstatens

pensionsinrättling må kunna så ordnas, att den sattes i tillfälle att

helt och hållet öfvertaga samtliga Civila tjenstemäns pensionering, så att dylik

pensionering från allmänna Indragningsstaten kom me att upphöra, Departements-Chefen

i underdånighet afgifvit ett förslag, huru enligt hans åsigt omförmälda

syftemål skulle kunna ernås, samt att Kongl. Maj:t då förordnat, att

transsumt af Riksdagens ofvanberörda underdåniga skrifvelse, upptagande hvad

Riksdagen deruti i afseende å nu förevarande fråga anfört, skulle jemte utdrag

af det vid ärendets föredragning i Statsrådet förda protokoll meddelas Civilstatens

den 2 påföljande September sammanträdande fullmäktige med befallning att i anledning

såväl af Riksdagens ifrågavarande framställning, som af hvad Departements-Chefen

i afseende derå andragit, afgifva underdånigt utlåtande; och, jemte

det Departements-Chefen nu anhöll, att ett utdrag af statsrådsprotokollet för den

24 nästlidna Augusti med deruti intagna ofvanberörda förslag måtte få införas

bland bilagorna till den nådiga propositionen angående statsverkets

tillstånd och behof, yttrade Departements-Chefen vidare:

“Uti det utlåtande, som Civilstatens fullmäktige till följd af om förmälda

nådiga befallning den 14 sistlidna Oktober afgifvit, hafva de, till en

början erkännande giltigheten af hvad Riksdagen anfört derom, att pensionsinrättningen,

sådan densamma för närvarande vore ordnad, hvarken uppfyllde

hela det dermed afsedda ändamål eller kunde anses bereda staten

fördelar fullt motsvarande de statsbidrag, som till inrättningen utginge, förmält

sig på grund häraf finna, att pensionsinrättningen icke borde undandraga

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o l om Statsverket 1873.

sig, om det påkallades och inrättningen dertill sattes i stånd, att, på sätt

Riksdagen a isett, helt och hållet öfvertaga samtliga civila tjenstemäns pensionering,

hvarjemte fullmäktige för sin del medgifvit, att till underlättande

af det syftemåls ernående, som Riksdagen uppställt, öfverskotten af pensionsinrättningens

inkomster utöfver dess utgifter finge för framtiden användas

till minskning åt statsverkets utgifter för de civila tjenstemännens pensionering.

"

”Vidare hafva fullmäktige, Indika uppfattat Riksdagens skrifvelse så,

som om dess syfte vore, icke att helt och hållet befria statsverket från allt

bidrag till civila tjenstemäns pensionering, utan endast att åvägabringa ”en

lindring i statens utgifter för pensioneringen”, anfört, att i sådant syfte ett

förslag blifvit hos fullmäktige fram stadd t, hvithet de funno förtjent af uppmärksamhet

och för hvars hufvudgrunder de derföre redogjorde."

”Enligt detta förslag skulle statsverkets skyldighet att ensamt bekosta

pensioneringen enligt hittills gällande bestämmelser fortfara i afseende å alla

de personel'', som redan inträdt i statens tjenst vid början af det år, då nedannämnda

statsbidrag började utbetalas, men deremot de, som efter nämnda

tid inträdde i tjenst, undfå sin pension af inrättningens medel mot det att

de utgifter, som årligen, enligt sakkunnig persons uträkning, erfordrades för

att med tillämpning af nu för åtnjutande af pension å allmänna Indragningsstaten

stadgade grunder bereda hvarje tjensteinnehafvare pension vid

65 års ålder och efter 35 å 40 års tjenstetid, betalades till ena hälften af

statsverket och till andra hälften dels af tjenstemännen sjelfva och dels af

inrättningens redan samlade fonders afkastning, hvarjemte de nu till tjenstemannafonden

anvisade anslagen kunde indragas, men det nya anslaget

skulle qvartalsvis utbetalas utan afdrag för de befattningar, hvilka tillfälligtvis

stodo vakanta”.

”Emot det af mig framlagda förslaget h afva fullmäktige invänd t, att

det icke skulle vara möjligt samla så stor fond, att räntorna deraf jemte öfriga

inkomster blefve för hela pensioneringen jemte inrättningens öfriga utgifter

tillräckliga med mindre än att statsverket under flera år för sådant

ändamål i hög grad betungades, hvartill komma, att bestyret med den betydliga

fondens förvaltning skulle utgöra en ständigt fortfarande olägenhet,

men då, å andra sidan, tillvaron af en sådan fond vore för tjenstemännens

rätt synnerligen betryggande, ansågo sig fullmäktige icke böra uppställa något

hinder deremot.”

”Emot giltigheten af min beräkning att till beredande för pensionsinrättningen

af möjlighet att åtaga sig hela den pensionering, hvartill delägare

uti inrättningen från och med nästa statsregleringsperiod blefve berättigade,

deruti inberäknad äfven den, som nu utginge från allmänna Indragningsstaten,

ett nytt ärligt statsanslag af 300,000 R:dr att utgå under en tid af

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Bil. N:o 6 Ull Kongl. Maj ds Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

27 å 28 år skulle vara tillräckligt, hyste fullmäktige betänkligheter, enär

den vore beroende af många omständigheter såsom räntefoten och möjlig

tillökning i tjenstemännens antal eller löner m. m., hvilka icke på förhand

kunde bestämmas; och då de förutsättningar, från hvilka jag i dessa afseenden

utgått, ingifvit fullmäktige tvekan, huruvida ändamålet kunde med det

föreslagna anslagsbeloppet inom beräknad tid vinnas, hade fullmäktige vid sitt

samtycke till förslaget fästat det vilkor, att pensionsinrättningen klafve försäkrad

att, i händelse af brist, erhålla af statsmedel hvad som ytterligare erfordrades

för bestridande af de inrättningen enligt gällande föreskrifter åliggande utbetalningar,

så att inrättningens redan samlade fonder icke behöfde dertill anlitas.”

”Under denna förutsättning förklarade sig fullmäktige slutligen icke

hafva något att erinra deremot, att det Unge uteslutande bero på Eders Kongl.

Maj:t att bevilja inträde i pensionsinrättningen åt civila embete- och tjensteman,

Indika icke förut haft delaktighet deruti; ty hvad inrättningen af deras

inträde kunde betungas föranledde i sådant fall endast dertill, att statsanslaget

bestämdes till högre belopp eller utginge under längre tid för att

fonden skulle vinna erforderlig storlek.”

”Öfver detta yttrande af fullmäktige har pensionsinrättningens Direktion

den 30 nästlidna November afgifvit infordrad! underdånigt utlåtande, deruti

Direktionen, som lika med fullmäktige hyste tvifvel, huruvida med det

föreslagna anslagsbeloppet ändamålet skulle inom derför beräknad tid vinnas,

i detta afseende tillika fästat uppmärksamhet på, huru inrättningens

s. k. tjenstemannafond under lång tid fått och fortfarande med ständigt stigande

belopp finge fylla den brist, som för pensionsinrättningens enskilda

enke- och pupillfond uppstode i det för den derifrån utgående pensioneringen

erforderliga belopp, hvithet icke kunde undgå att störande inverka på beräkningen

af behållningarne för den förra fonden, likasom häraf föranledda

svårighet måste ökas i den mån nya tjenstemannakorpser, såsom äfven med

förslaget afväges, vunne inträde med den rätt jemväl för enkor och barn,

som delägare tillkomme.”

”Direktionen ansåge det derföre under alla omständigheter vara ett

önskningsmål, att sambandet mellan de båda fonderna upplöstes och tramställde

under förutsättning, att det utan förnärmande af någonderas rätt

kunde ske, den utväg dertill såsom närmast liggande till hands, att från

tjenstemannafonden till enskilda enke- och pupillfonden, för att uteslutande

till dess ändamål användas, öfverflyttades ett kapital, derå räntan efter 5

procent motsvarade det årsbidrag, som den sednare fonden från den förra

åtnjutit vid den tid, då beslut härom fattades, hvarefter på delegarne ensamt

blefve beroende att vidtaga erforderliga åtgärder, på det enke- och pupillfondens

inkomster måtte befinnas i jemnhöjd med utgifterna”.

”Efter att sålunda hafva antyd t den, såsom det syntes Direktionen,

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bil. N:v 6 till Kanyl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1873. 63

enda rätta utgångspunkten för ett bättre ordnande af civilstatens pensionerande,

förmälde sig Direktionen, som af anförda skäl icke vågade biträda

den af mig yttrade mening, åtminstone icke i vidsträcktare mån än fullmäktige

det gjort, anse erforderliga bidrag för tjenstemännens fulla pensionerande

säkrast beräknas med tillämpning af allmänt gällande grunder för

lifräntas utgörande, derigenom äfven beloppet af erforderligt tillskott antagligen

skulle kunna sättas vida under 300,000 R:dr: och bär Direktionen

slutligen hemställt, att Eders Kong], Maj:t måtte åt sakkunnige män uppdraga

att, efter fullständig utredning så i ett som annat hänseende, jemväl

om det pensionsbelopp, som från allmänna indragningsstaten herde tillkomma

de civila tjenstemannakorpser, hvilka icke nu tillhörde pensionsinrättningen,

men ansågos deri höra upptagas, afgifva utlåtande och förslag, deröfver vederbörande

sedermera kände få tillfälle yttra sig.”

"Hvad nu först angår Direktionens nyssnämnda förslag om tillsättande

af en komité för att behandla frågan om civila- tjenstemäns pensionering i

hela dess vind och att, sedan kemi tens betänkande ingått, vederbörande

skulle deröfver ånyo höras, så anhåller jag få erinra, att redan en

komité just för detta ändamål för icke synnerligt längesedan varit sammankallad

och afgifvit sitt den 27 September 1862 daterade betänkande,

hvaröfver fullmäktige och Direktionen blifvit börda, men bestridt de grunder,

hvarå komiténs förslag hvilade. Att då nu åter tillsätta en ny komité

för samma sak synes mig icke kunna leda till annat resultat än frågans

undanskjutande; och att ånyo påkalla fullmäktiges yttrande i saken

skulle naturligen upphäfva all kraft och verkan af deras nu lemnade medgifvanden

och förklaringar, emot hvilkas fullständighet icke några giltiga invändningar

kunna göras.”

”Beträffande dernäst det inom fullmäktige väckta alternativa förslag,

för hvilket de påkallat Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet, så skulle visserligen

. det anslag, som deruti ifrågasättes, enligt uppgift blifva för Statsverket

vida mindre betungande, än det statsbidrag, på hvars meddelande det

af mig framlagda förslaget hvilar, men under det att det senare genast

skulle bereda Statsverket någon fördel och redan efter 8 ars förlopp medföra

en direkt besparing, som derefter år efter år körnare att tilltaga, så

skulle deremot den tillökning i nuvarande anslag, som enligt det förra förslaget

skulle beviljas, icke under de 35 år, som minst måste åtgå, innan

någon, som hädanefter inträder i statens tjenst, blifver till pension berättigad,

medföra den ringaste besparing för Statsverket och således icke komma

den nu lefvande generationen till godo. Jag kan derföre icke hos Eders

Kongl. Maj:t förorda detta förslag.”

”Den farhåga för antagande af det ofvannämnda förslag, som genom

Eders Kongl. Maj:ts beslut den 24 sistlidna Augusti blifvit Fullmäktige före
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

lagdt, hvilken hos såväl Fullmäktige som Direktionen uttalat sig i tvekan

om det genom förslaget afsmida ändamål skulle kunna vinnas, synes mig

grunda sig på en oriktig uppfattning af förslagets verkliga beskaffenhet. Detsamma

afser ingalunda afsilande af ett kontrakt emellan Statsverket å ena

och Civilstatens pensionsinrättning å den andra sidan, genom hvithet Statsverket

skulle förbinda sig att under ett visst bestämdt antal år lemna pensionsinrättningen

ett visst .ärligt belopp, hvars slutsumma skulle vara eu

o-ång för alla bestämd och mot hvars mottagande pensionsinrättningen skulle

förbinda sig att öfvertaga afl den pensionering för samtliga civila tjensteman,

som hädanefter kunde på allmänna indragningsstaten uppstå, och det, ehvad

desse tjensteman antal och löner af Kongl. Maj:t och Riksdagen blefve

ökade eller icke. Något sådant finnes alldeles icke i förslaget, som deremot

afser i främsta rummet att genom pensionsinrättningens öfvertagande af den

pensionering, som hädanefter till dess delägare på allmänna Indragningsstaten

uppkommer, gifva inrättningen den verksamhet och afkastningen af dess

fonder den användning, som alltifrån inrättningens stiftande varit med desamma

afsmida; och i andra rummet att genom beviljande af ett efter all

sannolikhet för ändamålet tillräckligt anslag och dess utgående med tulla beloppet

äfven under de första åren, då detsamma icke i sin helhet skulle behöfvas,

sätta pensionsinrättningen i stånd att efter viss äfvenledes efter sannolikhet

beräknad tid kunna fullgöra pensioneringen utan bidrag af statsverket”.

”Riksdagen har i detta afseende begärt en utredning och det är en

sådan, som blifvit lemna d, men ingalunda gifver Riksdagens skrifvelse anledning

till den tanke, att Riksdagen afsett, att beloppens tillräcklighet skulle

vara på pensionsinrättningens ansvar och ännu mindre att framdeles vid ifråga

kommande ökande af civila tjenstemännens antal eller förhöjningar i deras

löner all deraf följande ökad utgift för pensioneringen skulle utan bidrag

från statsverket af pensionsinrättningen bestridas, ehvad tillgångar dertill

utan kapitalets angripande förefunnes eller icke; ej heller finnes en så obillig

fordran uttryckt i förslaget, som alldeles tydligt innehåller, att ett kreditiv

borde anvisas för att försäkra pensionsinrättningens framtida förmåga att bestrida

alla sina utgifter. Emot ingående på det vilkor, fullmäktige fäst för

sitt samtycke, eller att pensionsinrättningen varder försäkrad att i händelse

af brist erhålla af statsmedel hvad solo ytterligare erfordras för att kunna

bestrida de inrättningen, enligt gällande föreskrifter, åliggande utbetalningar,

utan att tillgripa inrättningens redan samlade fonder, synes mig derföre någon

betänklighet icke höra förefinnas.”

”Hvad af fullmäktige blifvit emot beräkningarnes tillförlitlighet anfördt

i afseende å räntefoten förfaller, då dessa beräkningars egenskap att vara eu

utredning af det förhållande, som med antaglig sannolikhet skall inträffa,

men icke att utgöra grunden för ett kontrakt, ihågkomma. Det skulle vid eu

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

sådan utredning varit lika oriktigt att genom antagande af en låg räntefot

och deraf uppkommande behof af ett mycket högt anslag förespegla ett betungande

för statsverket, som antagligen icke ifrågakommer, som det å andra

sidan varit att genom intagande i beräkningen af en allt för hög räntefot

med deraf följande lägre anslag såsom sannolikt framställa ett resultat, hvars

verklighet erfarenheten snart skulle jäfva, och det enda råtta har under sådant

förhållande synts mig vara att för beräkningarna begagna den allmännast

gängse räntefoten. Stiger den, så påskyndas målets ernående; faller

den, fördröjes detsamma 5 alltid vinnas fördel armé af att civilstatens pensionsiisättning

får ett fält för den verksamhet, för hvilken den är afsedd, att

inrättningen kan efter stadgad plan fullfölja densamma och att afkastningen

af dess fonder blifver för sitt ändamål använda

“Olägenheterna af en större fondförvaltning torde för målets vinnande

vara oundgängliga, men, då ingen väsendtlig svårighet förefinnes att erhålla

säkra obligationer, icke vara omöjliga att öfvervinna."

“Mera afseende förtjena utan tvifvel de inkast, som mot de i förslaget

ingående beräkningarne blifvit gjorda i det afseende, att de hvila på ett

medium af utgående nettobelopp af pensioner till f. d. civile embete- och

tjenstemän på Allmänna Indragningsstaten för 15 år och således stödja sig

på erfarenheten för en kortare tidrymd, men ej blifvit kontrollerade af de

teoretiska beräkningar efter vetenskapligt uppställda grunder, hvilka för lifassuransinrättningar

och ränteförsäkringsanstalter äro brukliga och, sedan de

genom en lång erfarenhet blifvit bekräftade, anses för dylika förhållanden

allmänt giltiga. Dessa inkast hafva vunnit så mycket mera vigt, sedan en

af Civilstatens fullmäktige lemna! en bär boende vetenskapsman, känd för

sina insigter i dessa förhallanden, uppgift pa antalet å allmänna Indragningsstaten

årligen ingående pensionärer med deras pensionsbelopp och till

honom ställt den fråga, huru stort ärligt anslag skulle erfordras för att upprätthålla

pensioneringen 1 en pension sans tält, der nämnde antal personer

med uppgifna pensionsbelopp årligen vid 65 års ålder inträdde, och derpå

erhållit det i en reservation till fullmäktiges protokoll bifogade svar, att det

för hvarje år erforderliga beloppet komme att under 31 år årligen stiga

och först vid det 32;a året skulle hafva uppnått sitt maximum med 595,000

R:dr eller med 81,000 R:dr mera än jag beräknat."

"Då det efter mitt förmenande icke var antagligt, att erfarenheten utvisade

ett helt annat resultat än den efter allmänt giltiga grunder borde o-öra

utan att till ett sådant förhållande förefunnos bestämda skäl, hvilka, då de

just särskild! för Allmänna Indragningsstaten gjort sig gällande, sannolikt för

dera inträdande pensionärer fortfarande egde giltighet, äfven om pensionärerna

skulle från annan fond erhålla sina pensioner, men det väl kunde hända,

Bih. till Riksd. Prot. 1873. 1 Sami. 1 Afd. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

att 15 års erfarenhet varit allt för ringa lör att deraf bedöma det förhållande

mellan å Indragningsstaten inträdandes och afgåendes antal, deraf det

råtta medeltalet af årligen Kvarstående borde beräknas, så har jag, för att

äfven i detta afseende åstadkomma utredning, anmodat Statskontoret att upprätta

en fullständig namnlista öfver alla de personer, hvilka efter uppnådd

stadgad pensionsålder under de sista 30 åren blifvit å allmänna Indragningsstaten

uppförda samt varit eller enligt nu gällande grunder borde hafva varit

delegare i Civilstatens pensionskassa med uppgift på alla de facta, såsom

ålder, inträdes- och afgångsår samt pensionsbelopp, hvilka borde läggas till

grund för den teoretiska beräkningen. Denna lista bär derefter blifvit kontrollerad

genom jemförelse!'' dels i Statskontoret med de i den s. k. statsliggaren

upptagna förteckningar å alla nu utgående pensioner, dels i Civilstatens

pensionsinrättning med der öfver delegarne torda anteckningar, samt

slutligen öfverlemna!! till förenämnde vetenskapsman."

‘‘Hans beräkningar, hvilka jag anhåller, att Eders Kongl. Näjd måtte

tillåta få såsom bilaga (Ditt. D.) åtfölja dagens protokoll, skilja sig i afseende

å maximibeloppet för pensionerna, 511,000 R:dr, ganska obetydligt från det

af mig antagna, 514,000 R:dr, men detta belopp skulle efter hans beräkning

uppnås först vid 28:de året, under det jag antagit det 15:de. Deremot

äro naturligen de under de första åren ingående beloppen betydligen högre

än dem, jag vid medelberäkning för hela tiden antagit. Räknar man ränta

på ränta efter 5 procent å årsbeloppen enligt båda beräkningarna, så sammanfalla

de uppkommande summorna under det 23:dje året och skilja sig

derefter så obetydligt från hvarandra att man kan anse dem nästan fullkomligt

öfverensstämma."

“Den enkla efter medeltal af erhållna uppgifter af mig gjorda beräkningen

har således af de på en allmännare erfarenhet stödda och efter vettenskapliga

grunder gjorda beräkningarne blifvit fullkomligt bekräftad; och

det efter olika räknesätt öfverensstämmande resultatet kan med så mycket

mera skål anses tillförlitligt, som just för större trygghets skuld dödlighetsprocenten

vid de sednare beräkningarne antagits icke obetydligt lägre än

hvad erfarenheten under en längre tidsföljd af år visat den i det särskilda

nu ifrågavarande fallet vara."

"Hufvudsakliga orsaken till den större skiljaktighet, som deremot visar

sig mellan de af samma vetenskapsman förut och nu gjorda beräkningarne,

förefinnes i det vid den till honom då framställda frågan gjorda antagandet,

att samtliga pensionärer vid 65 års ålder tillträdde sina pensioner, under

det att nu lemnade uppgifter utvisa, att icke fullt hälften vid donna ålder

och omkring en fjerdedel först efter uppnådda 68 år tagit afsked. Någon

anledning att antaga förändring i detta förhållande, om pensionerna utbetalas

från Civilstatens pensionsinrättning, förefinnes naturligtvis icke."

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

“Det återstår mig i hufvudfrågan endast att yttra mig angående Direktionens

för Civilstatens pensionsinrättning yrkande, att sambandet mellan tjensteraannafonden

och pensionsinrättningens enskilda enke- och pupillfond måtte

upphäfva^ så att medel till bestridande af sistnämnda fonds utgifter vid bristande

tillgång af delegarnes bidrag icke längre må tagas från tjenstemannafondens

öfverskott. Jag anser detta förslag förtjent af stor uppmärksamhet och utan

tvifvel skulle en sådan åtgärd kraftigt verka till betryggande af tjenstemannafondens

tillräcklighet för sitt eget ändamål, men sannolikt skulle den

åtföljas af anspråk på understöd från annat håll för upprätthållande af den

enskilda enke- och pupillfonden. För utförbarheten af förslaget om pensionsinrättningens

öfvertagande af de civile embete- och tjenstemännens pensioner

å Indragningsstat är åtgärdens vidtagande nu genast icke ovilkorligen behöflig,

enär afseende på deraf föranledda ökning i pensionsinrättningens utgifter

i beräkningen bi hvit för de närmaste 15 åren gjordt. Frågan kali

och bör derför enligt mitt förmenande särskild! för sig afgöras."

“Jag tillstyrker alltså underdånigst, det Eders Kongl. Maj:t ville hos

Riksdagen gorå framställning derom, att, emot det samtliga de pensioner,

h vilka efter ingången af nästa statsregleringsperiod enligt stadgade grunder

skulle för civile embets- och tjensteman, som tillika äro delegare i Civilstatens

pensionsinrättning, vid afsked ur statens tjenst uppföras å allmänna Indragningsstaten,

i stället utbetalas af nämnda pensionsinrättning, ett anslag till

samma inrättning af 300,000 R:dr måtte å ordinarie stat upptagas att utgå,

till dess pensionsinrättningen befinnes lama utan detta bidrag fullgöra pensioneringen

till civila embets- och tjensteman, då anslaget skall utbytas mot

ett kreditiv, hvarigenom pensionsinrättningen försäkras att, i händelse af

framdeles uppstående brist, erhålla af statsmedel hvad som erfordras, för att

den må kunna bestrida de densamma enligt gällande föreskrifter åliggande

utbetalningar, utan att tillgripa samlade fonder."

Hvad derefter änglök

2:o.

Allmänna Indragningsstaten,

anmälde föredragande Departements-Chefen till en början, hurusom Riksmarskalks-Embetet

uti underdånigt Memorial den 4 innevarande månad anfört,

att, då de, hvilka inträdde i en Konglig persons tjenst och deruti längre

tid qvarstannade, syntes ega grundad förhoppning att efter samma persons

död varda för sin återstående lifstid bibehållna vid dem tillförsäkrade löneförmåner

eller någon större del deraf, derest de ej genom egen åtgärd eller

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Bil N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

eget förvållande desamma förverkade, Riksmarskalks-Embetet med afseende

härå och då tillförene Rikets Ständer plägat bevilja pensioner åt sådana

vid framlidna Kongl. personers Hofstat anställda eller till deras betjening

hörande personer, hvilka funnits vara deraf förtjenta och i behof, ansett sig

med anledning af vederbörande Chefers derom gjorda framställningar höra

hemställa, det Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen gorå nådig framställning

derom, att pensioner, beräknade att utgå från innevarande års början efter

hufvudsakligen enahanda grunder, som blifvit vid föregående dylika tillfällen

tillämpade, måtte beviljas de i framlidna Deras Majestäter Konung Carl XV:s

och Drottning Lovisas tjenst anställda, å en Memorialet bifogad förteckning

upptagna personer till det å samma förteckning för hvar och en utförda

belopp; tilläggande Riksmarskalks-Embetet i underdånighet, att val sammanlagda

summan af de sålunda föreslagna pensionerna uppginge till det

betydliga beloppet af 39,750 R:dr, men att härvid borde tagas i betraktande,

dels att detta belopp utgjorde pensioner till Hofstat och betjening

hos både den nu aflidne Konungen och Dess kort förut aflidna Gemål, efter

hvars död några medel till pensionering af Dess Hofstat icke begärdes, dels

att föregående Pensions- och Indragningsstater uppgått, efter Konung

Carl XIII och Dess gemål till icke mindre än 75,363 R:dr 71 öre, efter

Prinsessan Sophia Albertina till 21,000 R:dr, efter Konung Carl XIY Johan

och Dess Gemål till sammanlagd! 41,066 R:dr, och efter Konung Oscar I

till 19,600 R:dr, dels och slutligen atp då, såsom nu vore fallet,''den aflidne

Konungens efterträdare icke tillika vore Dess arftagare, pensioneringen af

den aflidnas tjenare skulle komma att drabba en främmande furste och Dess

Gemål, hvilket dock hvarken syntes lämpligt eller billigt, desto mindre, som

den sistnämnda genom den storartade och om varm kärlek till sitt land

vittnande dyrbara gåfva, som Dess aflidna fader förärat Svenska Staten, torde

få vidkännas en ganska betydlig inskränkning i den Henne lagligen tillkommande

arfsrätt.

Med anledning häraf tillstyrkte Departements-Chefen, det Kongl. Maj:t

täcktes af Riksdagen äska, att ifrågavarande pensioner till sammanlagd!

belopp af 39,750 R:dr måtte få uppföras å Allmänna Indragningsstaten att

årligen från och med innevarande år utgå under det vilkor för pensionernas

fortsätta åtnjutande, som för löners bibehållande på Indragningsstat i allmänhet

vore gällande, nemligen att pension minskas eller upphör, i den mån innehafvaren

undfår af allmänna medel motsvarande eller högre löneförmåner.

Vidare erinrade Departements-Chefen, att i afseende å Allmänna Indragningsstaten

borde iakttagas Kongl. Maj:ts på nedannämnda departementers

föredragning dels innevarande dag och dels enligt Finansdepartementet

tillhandakomma Protokolls-Utdrag förut fattade Nådiga beslut om aflåtande

till Riksdagen af följande framställningar, nemligen:

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Bil. No 6 till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1873.

På Justitie-Departementets föredragning,

att Direktören vid länsfångelset i Umeå Tliure Lorentz Svenonius,

Underofficeren vid straff- och arbetsfängelsets i Malmö inre bevakning

Anders Fredrik- Christian .Ränn,

Yaktkonstaplarne vid länsfångelset i Malmö Christ''offer Granstrand,

Martin Nord och Jöns Landgren samt

Yaktkonstapeln vid länsfångelset i Christianstad Jöns Månsson Widercrantz
må

hvar för sig berättigas att från och med månaden näst efter den, då

de nndfmge afsked från sina vid fångvården nu innehafvande befattningar, å

Allmänna Indragningsstaten uppbära en årlig pension för sin återstående lifstid

till följande belopp, nemligen Svenonius 1,300 R:dr, Ravn 600 R:dr samt

Granstrand, Nord, Landgren och Widecrantz hvardera 400 R:dr.

På Landtförsvar.s-Departementets föredragning,

att Revisorn och Bokhållaren i Arméförvaltningens Fortifikations-Departement

And. Gust. Englund måtte från och med månaden näst efter den,

i hvilken han erhölle afsked från sin i berörda Departement innehafvande

befattning på Allmänna Indragningsstaten uppföras till åtnjutande under sin

återstående lifstid af en årlig pension till belopp af 2,200 R:dr, motsvarande

den aflöning, han för närvarande uppbure;

att Andre Kaptenen vid Westerbottens Fältjägarekorps Frans Hugo

Grafström måtte från och med månaden näst efter den, i hvilken han erhölle

afsked ur krigstj ensten, på Allmänna Indragningsstaten uppföras till åtnjutande

under sin återstående lifstid af en årlig pension till belopp af 750

R:dr, motsvarande hans nu innehafvande lön enligt normalstat, dock med

vilkor att han från tjensten aflinge, innan han blefve till pension från Arméens

Pensionskassa berättigad;

att vaktmästaren och väbeln vid Krigshögskolan f. d. Sergeanten Johan

August Göhle må från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked

från vaktmästare- och väbelsbefattningen vid Krigshögskolan blefve honom

beviljadt, på Allmänna Indragningsstaten uppföras till åtnjutande uuder sin

återstående lifstid af en årlig pension till belopp af 800 R:dr, motsvarande

den kontanta aflöning, han för närvarande uppbure;

att f. d. sjuksköterskan vid Krigsskolan å Carlberg Anna Catharina

Kjellman må på Allmänna Indragningsstaten uppföras till åtnjutande under

sin återstående lifstid af en årlig pension till belopp af 75 R:dr;

att Ofverste-Löj tnanten Georg Leonard Dreyer må på Allmänna Indragningsstaten

uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid, med beräkning

från den 1 Januari 1873, af en årlig pension till belopp af 1,500 R:dr,

med vilkor att de arvoden, som Ofverste-Löj tnanten Dreyer för närvarande

uppbure, dels med 225 R:dr från fjerde hufvudtitelns anslag till extra utgif
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Bil. N:o 6 till Kongl. Majds Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

ter, dels med ett lika belopp från förenade mötespassevolansmedelsfonden,

eller tillhopa 450 R:dr, komme att från samma tid indragas;

att litografi vid Generalstabens litografiska inrättning C. A. Wessberg

må från och med månaden näst efter den, hvarunder han uppnådde 62 års

ålder, uppföras å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående

lifstid af en årlig pension till belopp af 1,000 R:dr; samt

att till understöd åt ännu qvarlefvande, i behof stadde landtvärnsman

må för år 1874 på Allmänna Indragningsstaten anvisas samma belopp, som

för år 1873 beviljats eller 20,000 R:dr.

På Civil-Departementets föredragning,

att Länsbokhållaren i Christianstads län Fredrik Wredman, hvilken

vore berättigad att, efter afskedstagande, från Civilstatens pensionsinrättning

undfå årlig pension till belopp af 400 R:dr, må från och med månaden

näst efter den, uti hvilken afsked honom beviljades, under sin återstående

lifstid från Allmänna Indragningsstaten såsom ärligt understöd uppbära det

belopp, hvarmed hans nuvarande lön öfverstege nämnda pension, eller 600 R:dr.

På Ecldesiastik-Departementets föredragning,

att Vaktmästaren vid Ecldesiastik-Departementets Expedition Anders

Magnusson må uppföras å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande från

och med månaden näst efter den, då han från vaktmästaresysslan blefve entledigad,

af en mot trefjerdedelar af hans lön svarande årlig pension af

450 R:dr;

att å allmänna indragningsstaten måtte uppföras för hvardera universitetet

ytterligare två nya emeritilöner å hvar för sig 4,500 R:dr, att i man

af behof disponeras för beredande af pensioner åt de vid universitetet nu

anställde ordinarie professorer, hvilka för närvarande enligt gällande stadganden

vore berättigade till åtnjutande af emeritilön;

att adjunkten vid elementarläroverket i Skara Frans Wilhelm Michael

Sjöberg må från och med månaden näst efter den, då afsked från adjunktsbefattningen

blefve honom meddeladt, å Allmänna Indragningsstaten under

sin återstående lifstid åtnjuta pension, motsvarande tre fjerdedelar af hans

adjunktslön, med 1,125 R:dr; samt

att f. d. läraren vid Allmänna Institutet för döfstumma och blinda,

nuvarande föreståndaren för den i Hjorteds församling inrättade uppfostringsanstalt

för medellösa döfstumma barn Carl August Klmgspor må, sedan han

från föreståndarebefattningen entledigats, på Allmänna Indragningsstaten uppbära

under sin återstående lifstid årlig pension af 1,500 R:dr.

Derjemte och då f. d. Öfversten och Sekund-Chefen vid Kongl. MarinRegementet

grefve Pehr Georg Sparres enka grefvinnan Eva Carolina Sparre

född Pihlgard vid den höga åldern af 76 år befunne sig med eu oförsörjd

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:is Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

sjuklig dotter i saknad af annan tillgång för sitt uppe-hälle än ett gratial

å 750 R:dr från Amiralitets-Krigsmanskassan, så hemställde föredragande

Departements-Chefen, med anledning af en till Finans-Departementet från

grefvinnan Sparre inkommen underdånig ansökning, det Kong]. Maj:t täcktes

föreslå, att med afseende såväl å framlidne grefve Sparres nära femtioåriga

verksamhet i det allmännas tjenst, hvarunder han med utmärkelse deltagit i

fäderneslandets senaste krig och dervid blifvit svårt sårad, som å de allmänt

erkända för fenster om den fosterländska litteraturen, grefve Sparre i lifstiden

såsom författare intägt, Riksdagen måtte bevilja hans enka en årlig

pension å 400 Ridt'' att från Allmänna Indragningsstaten utgå;

Anhållande Departements-Chefen tillika att få i underdånighet erinra,

att vid föredragning den I nästlidne November af kronojägaren Johan Rådströms,

af Skogsstyrelsen förordade pensionsansökning, dervid var bifogadt ett

af Rödströms förmän afgifvet intyg, innehållande att Rödström, som uppnått

76 års ålder och i 33 år anmärlcningsfritt och med utmärkt samvetsgrannhet

tjenstgjort såsom bevakare å kronoparken Krämaremarken i Örebro län, i

följd af de svåra skador, han under nästlidne sommar genom åskslag erhållit,

vore och ansåges fortfarande blifva oförmögen att på eget ansvar behörigen

tjenstgöra samt derföre i sitt medellösa tillstånd vore i yttersta behof af någon

pension, Kong!. Maj:t i Nåder beslutat hos Riksdagen gorå framställning, att

Rödström binge från och med 1873 efter erhållet afsked uppföras å Allmänna

Indragningsstaten till åtnjutande af en årlig pension å 150 R:dr.

Departements-Chefen anmälde härefter hurusom, i fråga om bestämmande

af medelpriset under nästa statsregleringsperiod å spamnålen under

sådana löner, som innéhafvarne till Brådt före siat sregler ingen vid. 1840—1841

årens Riksdag, och för hvilken spannmål, om och i den mån medelpriset öfverstege

7 R:dr B:ko eller 10 R:dr 50 öre tunnan, särskild ersättning jemlikt

Kong!. Brefvet den 3 Februari 1841 borde från Allmänna Indragningsstaten

löneinnehafvarne tillkomma, Statskontoret i dess ofvan omförmälda Berättelse

upplyst, att riksmarkegångspriset å spamnålen utgjort:

för år 1870

1871

1872

’1 V

För kubikfot. För tunna.

. . 2,02,...... 12,73,

. . 1,98,...... 12,47,

- . 2,16,......13,61,

» »

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

eller i medeltal 2 R:dr 5 öre för kubikfot och 12 R:dr 93 öre för tunna;

och tillstyrkte Departements-Chefen, att ofvanberörda ersättning nu måtte

föreslås att utgå efter nämnda medelpris, 12 R:dr 93 öre för tunnan, i följd

hvaraf och då, enligt hvad Statskontoret jemväl upplyst, beloppet af den

spanmål, som inbegrepp under lön ,rna för äldre, innan vidtagandet af 1841

års statsreglering, utnämnde embete- och tjensteinän m. it., för närvarande

utgjorde 302 tunnor samt således den utöfver 7 R:dr banko eller 10 R:dr

50 öre per tunna uppkommande tillökning å 2 R:dr 43 öre för tunnan uppginge

till 733 R:dr 86 öre, Departements-Chefen i likhet med Statskontoret

ansåg det till bestridande af berörda utgift å Allmänna Indragningsstaten

erforderliga anslag lämpligen kunna för år 1874 bestämmas i rundt tal till

700 Riksdaler.

Då de ytterligare anvisningar å förslagsanslaget för Allmänna Indragningsstaten,

som enligt bär förut omförmälda dels redan fattade Nådiga beslut

och dels af Departements-Chefen gjorda underdåniga hemställanden, derest

desamma i Nåder godkändes, skulle hos Riksdagen äskas, kunde anses blifva

till en del uppvägda af de besparingar å samma anslag, som uppstode genom

äldre pensionstagares afgång, och dertill komme, att, i händelse af bifall till

Departements-Chefens förslag, att, efter ingången af 1874, pensioner, som enligt

nu gällande bestämmelser borde för afskedade civile embete- och tjensteman,

hvilka tillika vore delägare i Civilstatens Pensions-inrättning, uppföras

å Allmänna Indragningsstaten, i stället skulle utbetalas af nämnda Pensionsinrättning,

än vidare besparingar derigenom måste för Indragningsstaten uppstå,

så ansåg Departements-Chefen någon förändring uti beloppet af det för berörda

stat nu uppförda anslaget icke vara erforderlig;

Och som de å Hufvudtiteln anvisade Pensionsstatsanslagen nu utgöra

......................R:dr 637,357: 99.

men genom tillägg af det för Civilstatens

Pensions-inrättning föreslagna nya

anslaget.................... „ 300,000: —

komma att uppgå till....................R:dr 937,357: 99.

samt Allmänna Indragningsstatens nuvarande anslag

utgör............................. „ 892,762: Öl.

så skulle alltså summan af de Ordinarie anslagen under

Nionde Hufvudtiteln blifva.................R:dr 1,830,120: —

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Bil. A'':o 6 Ull Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

I fråga nu om extra anslag under denna Hufvudtitel, erinrade Departements-Chefen,

hurusom Kong!. Maj:t redan vid regleringen af Fjerde och Femte

Hufvudtitlarne på vederbörande Departementers föredragning beslutat i sådant

afseende föreslå:

att det årliga bidrag från Statsverket, som erfordrades för upprätthållande

af arméens Pensionskassas egen pensionering, måtte för år 1874 få utgå

med..................................R:dr 85,500.

mot skyldighet för Pensionskassan att. till Riksgäldskontoret

afstå det för året Pensionskassan tillkommande förhöjda

vederlag för de till Statsverket indragna rusthållsafgifterna, och

under enahanda vilkor i öfrig!, som hittills egt ruin, eller att

årsanslaget qvartalsvis utbetalades med förbindelse för pensionskassans

Direktion att, så snart årets räkenskaper hunnit afslutas,

hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret behörigen ådagalägga,

om hela anslaget eller huru stor del deraf behof! för

ändamålet användas, samt att, i händelse det lyftade beloppet

icke åtgått, öfverskottet återlemna;

att det årliga kreditiv, som erfordrades för fortfarande tillämpning

af nu gällande pensionsstater af den 9 Februari 1858

och den 6 November 1860, måtte, på grund af Direktionens

gjorda beräkning, för år 1874 bestämmas till..........,, 275,000.

att användas till betäckande af den skilnad, som för arméens

Pensionskassa under samma år kunde uppstå genom den

ifrågavarande pensioneringens tillämpning, och att utbetalas sålunda,

att hälften deraf utgåfves den 1 April och andra hälften

den 1 Oktober; med förbindelse för Direktionen att, vid reqvirerande

af första halfårets belopp, med afslutade räkenskaper

redovisa föregående årets utgift;

att såsom extra anslag för år 1872 måtte anvisas följande

två kreditiver, nemligen:

dels för att fortfarande ej mindre sätta Amiralitets-krigsmanskassan

i stånd att till Sjöförsvarets embets- och tjensteman

samt betjente, som söka afsked, genast utgifva pensioner, enligt

de för kassan nu gällande pensioneringsgrunder, än äfven utgöra

tillgång till de dem tillförsäkrade fyllnadspensioners utbetalande „ 73,000.

dels för upprätthållande af den för Sjöförsvarets afsked

ade gemenskap förunnade förbättrade pensionering.....„ 40,000.

Transport R:dr 473,500.

10

Bill. till Riksä. Prof. 1873. 1 Sami,. 1 Afä.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

Transport R:dr 473,500: —

med Direktionen öfver nämnda kassa lemnad rättighet att

å berörda kreditiv under loppet af år 1874 lyfta hvad för

omförmälda behof blefve erforderligt.

Summan af de extra anslagen under Nionde Hufvud
titeln

skulle alltså blifva...................R:dr 473,500: —

Hvad Departements-Chefen sålunda rörande reglering

af anslagen under Nionde Hufvudtiteln och dermed

sammanhang egande ämnen i underdånighet anfört och hemställt,

biträddes af Statsrådets öfriga ledamöter och blef af

Hans Maj: t Konungen i nåder gilladt och god känd t.

Departements-Chefen anmälde vidare, att Statskontoret dels vid sin

ofvan omförmälda Berättelse fogat en förteckning öfver icke godtgjorda

förskott, tillsammans 22,257 Rall’ 72 öre, Indika borde hos Riksdagen till

ersättande anmälas, omfattande denna summa äfven ett belopp af 10,504

R:dr 69 öre, som under år 1871 utgifvits till bestridande af ytterligare kostnader

för utarbetande af förslag till befrämjande af en ordnad och förbättrad

skogshushållning i Norrland, till hvithet ändamål ett extra förslagsanslag

varit å 1869 års Riksstat uppfördt, dels ock i en särskild underdånig skrifvelse

af den 12 nästlidna December gjort framställning om beredande af

godtgörelse åt Statsverket för ett förskott af 5,759 Rall'' 36 öre, som utgått

till reparations- och underhållsarbeten å Tranebergs, Nockeby och Drottningholmsbroarne,

så att sammanlagda beloppet af Statskontorets oersatta förskotter

utgjorde 28,017 R:dr 8 öre.

Och behagade Hans Maj:t Konungen uppå Statsrådets

tillstyrkande förordna, att omförmälda förhållande

skulle för beloppets ersättande meddelas Riksdagen i den

Nådiga Propositionen om Statsverkets tillstånd och behof

samt såväl nyssnämnda berättelse och skrifvelse jemte

öfriga för Statsregleringen nödiga handlingar tillställas

Stats-Utskottet.

Departements-Chefen yttrade härefter i underdånighet:

“Sedan de särskilda delarne af Statsregleringen nu Olif vit underkastade

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Bil. M:o 6 till Kongl. Majds Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

Eders Kongl. Maj:ts pröfning, anhåller jag att få gorå en sammanfattning

af det hela och derom yttra mig:

”Statsverkets utgifter för år 1874 skulle enligt de förslag, som nu af

Eders Kongl. Magt blifvit godkända, utfalla sålunda:

Ordinarie utgifter:

Första hufvudtiteln..........

Andra. d:n ........

..........R:dr

1,291,000

2,615,500

603,680

—

Tredje

Fjerde

Femte

d:o

”

_

d:o ..........

10,968,'' 500

_

d:o ..........

4,384,800

9,584,000

8,908,700

5,821,400

Sjette

Sjunde

Åttonde

Nionde

d:0 ..........

d:o ..........

"

_

d:o ..........

eko ..........

l'',830''i20

—

R:dr 46,007,700

Extra ordinarie utgifter:

Andra hufvudtiteln......

Fjerde d:o ......

......R:dr

Femte d:o ......

Sjette d:o ......

förutom 412,600 R:dr

att från Riksgäldskonkontoret

utgå till allmänna

arbeten m. m.

270,000

4,395,200

2,269,700

7,659,100

Sjunde Hufvudtiteln . . .

Åttonde d:o ...

Nionde d:o . . .

och då derifrån afräknas

. . „ 48,600: —

. . „ 646,350: —

• '' " 473,500: — 450:

eller sammanlagdt R:dr 61,770,150:

Statsverkets inkomster

uppgående, enligt den af Eders Kongl. Maj:t godkända beräkningen

till....................... 52,755,000: —

framgår beloppet af den statsfyllnadssumman, som för år

1874 bör Statskontoret från Riksgäldskontoret tillhandahållas

.............................Rall'' 9,015,150: —

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Bil, N:o 6 till Kong!,. Maj:ts trop. N:o 1 om Statsverket 1873.

”För utgående under år 1873 från Riksgäldskontoret

har Eders Kongl. Maj:t endast beslutat begära ersättningar

till Statskontoret:

för förskott till diverse omkostnader...........R:dr 22,257: 72.

för förskott till reparation af Drottningholms med flere broar 5,759: 36.

tillsammans R:dr 28,017: 08-

”Till bedömande af Riksgäldskontorets utgifter, inkomster och behof

under åren 1873 och 1874 hafva Fullmäktige i detta verk lemnat uppgifter,

dem jag nu ber att, jemte hvad jag dervid har att tillägga, få

föredraga."

”Riksgäldskontorets utgifter för år 7873 beräknas af

Fullmäktige:

Anslaget till Eders Kongl. Maj:t............R:dr 300,000: —

Räntor och kapitalafbetalningar................ 7,330,015: 37.

Extra Statsanslag och beviljade lån.............. 3,392,318: 60.

1873 års statsfyllnadssumma.................. 8,970,855: 48.

Riksdags- och revisionskostnader................ 425,000: —

Diverse utgifter......................... 148,000: —

"Beloppet af kostnaderna för Konung Carl XV:s begrafning

är ännu ej känd! och anslag till dem måste derföre

blifva föremål för en särskild Kongl. Proposition.”

"Till dessa utgifter komma förestående ersättningar

till Statskontoret för dess förskotter............. 28,017: 08.

då hela beloppet af hända utgifter blir.........R:dr 20,594,206: 53.

”Riksgäldskontorets tillgångar och inkomster för år 1873 upptagas deremot

af Fullmäktige:

Behållning från år 1872 ................R:dr 764,939: 40.

Återbetalning af tillsvidare förräntade medel med räntor . . 9,502,000: —

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål

anvisade lån.......................... 1,190,000: —

Allmän bevillning för år 1872 ................ 3,200,000: —

Folkskoleafgift för år 1871 .................. 20,000: —

Observations- och skatterätts- samt ekeskogsmedel...... 10,000: —

Kortstämpelafgift........................ 120,000: —-

Äldre depositionsmedel..................... 1,200: —

Transport R:dr 14,808,139: 40.

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Bil. N:o 6 till Sotig!-. Maj.is Prof. i\:o 1 om Stål »verket 1873.

Transport R:dr 14,808,139: 40-

Skogsplanteringskassans och fondens för boställsskogars

indelning återstående behållningar......... „ 16,148: 2.

Köpeskillingen för kronolägenheten Hushagen...... „ 100,000: —

Återbetalning af undsättningslån............. „ 549,736: 20.

Återbetalning af myrutdikningsanslag.......... ,, 550: —

Ytterligare försäljning af statsobligationer enligt redan

åt Riksdagen fattade beslut............. „ 7,500,000: —

“1 stället för den brist af 2,600,000 Rdr, som vid sistlidna

riksdags slut beräknades efter upplåning af nyssnämnda

summa uppkomma i tillgångar ne för 1873, utvisar sammanlagda

beloppet af ofvanstående behållning och inkomster,

22,974,573 Rdr, ett öfverskott öfver de af Fullmäktige kända

utgifterna af 2,400,000 Rdr. Hufvud sakliga anledningen till

detta resultat, som således med 5,000,000 Rdr öfverskjuter

det beräknade, är, på sätt Fullmäktige uppgifva, att tillskrifva

de störa öfverskott å Statsverkets inkomster, som under

den efter Riksdagen förflutna tiden kunnat till Riksgäldskontoret

levereras, nemligen å 1870 års statsinkomster

557,872 Rdr 45 öre och å 1872 års, förutom redan

derförut levererade 1,000,000 Rdr, ytterligare 4,500, 000R:dr.“

“Till dessa tillgångar komma emellertid ytterligare

öfverskott å Statsverkets inkomster nemligen för år 1871

utöfver till Riksgäldskontoret redan levererade

7,000,000 Rdr ................ 881,583: 97.

och för år 1872 redan kända öfverskott:

å jernvägstrafikmedel .

. Rdr

2,160,000: —

„ skogsmedel.....

420,000: —

., tullmedel......

4,300,000: —

„ bränvinsmedel....

Rdr

2,120,000: —

9,000,000: —

eller utöfver till Fullmäktige

levererade . .

R:dr 5,500,000''. — ^500,000:

4,381,583: 97.

Rdr 27,356,157: 59.

“Och, om från donna summa tillgångar afdragas de

här ofvan upptagna utgifterna..............Rdr 20,594,206: 53.

återstår en behållning af.................Rdr 6,761,951: 06-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Bil. N:o 6 till Kongl. Majds Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

“För år 1874 beräknas Riksgäldskontorets utgifter af Fullmäktige

sålunda:

Anslaget till Eders Kongl. Maj:t ............R:dr 300,000: —

Räntor och kapitalafbetalningar................ 7,579,735: 87.

Extra statsanslag och beviljade lån.............. 2,983,043: 33.

Riksdags- och revision skostnader................ 425,000: —

Diverse utgifter......................... 148,000: —

“Dertill kommer

Den af Eders Kongl. Näjd föreslagna statsfyllnadssumman . 9,015,150: —

samtjf de af Eders Kongl. Näjd för allmänna arbeten föreslagna

statsbidrag att direkte från Riksgäldskontoret utgå 412,600: —

Rall'' 20,863,528: 70.

“Riksgäldskontorets inkomster för samma år uppgifvas deremot af Fullmäktige

blifva:

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda före
-

mål anvisade lån....................R:dr 1,260,000: —

Allmän bevillning för år 1873 ................ 2,600,000: —

Observations- och skatterätts- samt ekeskogsmedel...... 9,000: —

Kortstämpelafgift........................ 120,000: —

Äldre depositionsmedel..................... 1,200: —

“När härtill läggas:

Behållningen från år 1873 .................. 6,761,951: 6.

och ytterligare förfallna undsätiningsmedel.......... 161,411: 95.

visar sig summan af tillgångar blifva..........R:dr 10,913,563: 1.

och Riksgäldskontorets behof således vara 9,949,965 R:dr 69 öre.“

“Om upplåningen för året bestämmes till beloppet af anslagen till

statens jernvägsbyggnader och materiel, R:dr 7,250;000, samt Riksdagen för

anskaffande af återstoden, R:dr 2,699,965, 69 vill åtaga sig en allmän bevillning

för år 1874 till vanligt belopp, skulle således Riksgäldskontorets

behof blifva fyllda utan upptagande af lån för tillhandahållande af de

2,000,000 R:dr, Indika under år 1874 skola utgå af de vid 1871 års riksdag

beviljade medel till låneunderstöd för enskilda jernvägsanläggningar och

utan användning för bestridande af Statsverkets utgifter utaf riksbankens

vinst för år 1872, som af Fullmäktige uppgifves antagligen utgöra fullt

1,500,000 Rdr.“

”De störa öfverskotten och den af förestående beräkning visade möjligheten

att fylla Statsverkets behof och derutöfver kunna lemna de för anläggning

af enskilda jern vägar utlofvade lån utan anlitande af hela beloppet af

tillgångarne måste framkalla fanken på, huruvida ej äfven vid denna Riksdag

förslag till skattenedsättningar skulle kunna göras och då i främsta rummet,

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Bil. N:o 6'' till Katigt. Muj:U Hrop. N:o / om Statsverket 187K.

huruvida ej de förslag dertill, hvilka vid sista Riksdag af Kongl. Maj:t gjordes,

men ej af Riksdagen biföllos, nu herde förnyas. Ehuru lifligt öfvertygad jag

än fortfarande är om dessa skatters olämplighet, anser jag mig emellertid ej

höra tillstyrka Eders Kongl. Näjd att förnya förslag till skattenedsättningar,

hvilka vid sistlidna riksdag blefvo afslagna.”

”Ej heller anser jag några nya sådana förslag nu höra framställas.

Yerkningarne af de störa tullnedsättningarne vid sista Riksdag äro ännu ej

hända. Lika litet kan ännu med någon säkerhet beräknas, i hvad man tillfälliga

och för framtiden ej påräkneliga konjunkturer medverkat till statsinkomsternas

utomordentligt hastiga tillväxt. Deremot är redan tydligt, att

denna tillväxt varit åtföljd af eu stegring i omkostnadernas belopp, såsom

synnerligast för jernvägstrafiken, hvilken stegring möjligen kommer att fortfara,

äfven om inkomsterna ej vidare skulle i samma förhållande ökas. Dertill

bär den göda tiden varit åtföljd af en förhöjning i alla lefnadskostnader,

hvilken måste framkalla oafvisliga anspråk på förhöjning i embetsmännens

löner.”

”Enligt min åsigt bör derför banko vinsten såväl som de öfverskott af

fjolårets inkomster, hvilka möjligen kunna utöfver beräkningen uppstå, användas

till minskning af statens upplåning. De blifva derigenom icke blott i sig sjelfva

nyttigt brukade, utan påskynda ock, genom förringande af Statsverkets till ränta

och amortering å de fonderade lånen utgående dryga utgifter, den tidpunkt,

då, efter det behörig utredning skott, man katt tänka sig, att större skattenedsättningar

kunna ske utan risk, att skattebördorna aflyftas från en klass

endast för att påläggas de öfriga eller att derigenom Statsverkets oafvisliga

behof af medel till bestridande af de från en ständigt fortgående utveckling

oskiljaktiga nya eller ökade utgifterna icke skulle kunna mötas. I den mån

statens jern vägsanläggningar utveckla sig till en för Statsverket »>msf gifvande

affär och de af deras utförande föranledda skulder kunna minskas icke blott

genom den ständiga amorteringen utan ock genom användning dertill af flera

millioner, årligen uppkomna genom banko vinst och öfverskott å Statsverkets

inkomster utöfver beräkningarna af hvad till dess utgifter erfordras, anser jag

förenämnda tidpunkt så föga aflägsen, att ett allvarligt betraktande af då uppstående

förhållanden icke länge bör uppskjutas, hvarpå jag derföre nu velat

fästa uppmärksamhet. ”

”Jag tillstyrker i underdånighet, det Eders Kongl. Näjd måtte föreslå

Riksdagen att besluta öfverlemnande af bankovinsten för år 1872 till Riksgäldskontoret,

att för år 1874 åtaga sig en allmän bevillning till vanligt

belopp samt att bemyndiga Fullmäktige i Riksgäldskontoret att genom försäljning

af obligationer upplåna de medel, som för utförande af statens jernvägsbyggnader

och anskaffande af rörlig materiel kunna erfordras utöfver

förenämnda tillgångar. “

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 till Kongl, Magt» Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

Hvad Departements-Chefen sålunda tillstyrkt behagade

Hans Maj:t Konungen, uppå Statsrådets hemställan, i Nåder

gilla; hvarjemte Hans Maj:t, likaledes enligt Statsrådets

tillstyrkande, uppdrog åt Chefen för Finans-Departementet

att, sedan han erhållit Protokollsutdrag angående hvad å

de öfriga Departementens föredragning blifvit i afseende å

statsregleringen beslutadt, uppsätta och till justering inför

Kong!. Maj:t i Statsrådet anmäla förslag till Nådig Proposition

angående Statsverkets tillstånd och behof, grundad

på Kongl. Maj:ts nu i ämnet fattade beslut.

Ex protocollo.

A. Adelgren.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. Litt. B.

Tabell öfver i Riksstaten anvisade och enligt länsräkenskaperna

afbörda utgifter å ränta och tionde för år 1871.

Enligt Eiksstaten för 1871.

Enligt 1871 års landsböcker afföres

Indelt ränta och er-

Indelt tionde och er-

sättning för indragna

sättning för indragna

Indelt ränta.

Ersättning för

in-

Indelt tionde.

Ersättning för

in-

räntor.

tiondeanslag

dragna räntor.

dragna tiondeanslag. |

Andra hufvudtiteln:

Svea Hofrätt......................

2,201

89

—

2,305

36

446

29

—

_

|

(rota d*0 . ................

3,494

25

3 836

06

75

Skånska do ......................

207

75

204

99

2

47

Fjerde hufvudtiteln:

Kavalleri- och infanteriregementena ..........

2,097,695

93

264,507

39

957,441

83

1,149,557

33

19,990

77

259,695

82

Femte hufvudtiteln:

Båtsmansindelningen...................

80,962

79

—

—

77,767

76

---

—

—

T-nfs- np.h fvri n rättn i ti op, n ....

460

404

67

o

7 A

o

i O

Sjette hufvudtiteln:

Landsstaterna i länen..................

152,973

09

12,361

86

30,946

55

119,800

86

—

—

12,567

70 !

Gästgifvares friheter...................

17,423

71

8

61

6,523

93

10,870

62

—

—

10

68

Färjor och färjekarlar..................

184

69

37

17

5

02

163

89

----

—

48

77

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket........

23,700

10

—

—

24,859

12

—

—

—

—

Jordförluster genom kanal- och väganläggningar . . .

2,946

27

—

—

833

21

2,362

46

1,174

51

1,648

18

Sjunde hufvudtiteln:

Postverket.........................

34

—

—

—

|

Skogsväsendet.......................

900

—

•—

1,144

87

—

—

--

—

—

- 1

Städers friheter......................

21,324

52

754

95

9,173

02

1,766

15

374

81

286

85

Observations- och uppbördsprocenter..........

—

—

66

15

—

—

——

—

—

—

—

Åttonde hufvudtiteln:

Kierecistaten .......................

130,160

79

315,425

46

119,000

12,748

14

27,214

19

308,060

77

Universiteten.......................

82,363

36

112,381

71

70,313

23

4,402

88

32,642

29

86,729

89

Elementarläroverken...................

8,913

96

208,382

16

7,694

91

1,395

25

1,401

83

223,482

38

Pedagogier och folkskolor................

4,219

—

7,990

08

4,328

76

412

96

1,157

79

7,816

98

Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen ....

——

—

4,103

82

—

—

—

5,532

16

Fattigvården i Stockholm och landsorterna......

158

29

236

46

92

49

103

37

9

Hospitalers och lasaretters underhåll..........

18,856

27

89,587

68

11,067

94

5,016

76

5,105

97

JjX) £

93,318

O &

84

Störa barnhuset i Stockholm..............

----

—

42,930

09

—

—

36

99

569

78

43,512

66

Barnhusen i landsorterna................

—

—

25,672

71

—

—

35

73

—

85

22,958

49

Kyrkors underhåll....................

14,089

62

284,401

95

7,730

61

5,695

34

162,421

97

140,846

50

Nionde hufvudtiteln:

Allmänna iudragningsstaten...............

2,729

72

151

75

843

25

855

22

—

—

85

47

Summa

2,666,000

-

1,369,000

-

1,336,517

58

1,315,677

i i6

257,586

92

1,201,332

30

2,652,194: 74 ~ 1,458,919: 22.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. Litt. C.

Tullverkets Ordinarie Aflöning^ Normals tat för år 1874.

y

ti

8

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Jakt

och

båtlega.

Hästlega

och rese- kostnader.

Total-

belopp.

Summa

Riksmynt.

Kong!. General-Tullstyrelsen.

20,000

Kansliet.

—

13,400

—-

Advokat^,skalskontor et.

t

---------—

—

5,300

—

Kammarkontor et.

_

11,900

Revisionskontor et.

20,300

1

Ramm arvaktbetjen ingen.

Öfverva k t.m ältare..........

650

500

300

300

950

800

3,200

1

1 4

Dito ............

4,950

l:o Central-flistriktet.

Stockholm.

Tidlkammaren.

1

I

Tullförvaltare............

Kontrollör..............

3.500

2.500

2,000

1,000

—

2,000

2,000

1,000

400

—

—

5.500

4.500

3.000

1,400

5,600

800

1.000

—

1

Andre Kontrollör..........

I

Kammarskrifvare..........

4

Dito ..........

1

1

Kam marvak Utlastare, som tillika

uppassar vid Uppbördskontoret

Biträdande Kammarskrifvare . . .

500

—

300

1,000

—

-

—

21,800

Uppbördskontor et.

—

------------- ___

—

6,900

—

Transport

—

—

__

~~

—

—-

—.

—

—

104,550

—

Bil. Litt. C. 1.

opaginerad Kontrollera mot PDF

ji Numerär.

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Jakt-

och

båtlega.

Hästlega

och rese- kostnader.

Total-

belopp.

Summa

Riksmynt.

Transport

——

—

---

—

---

—

—

—

—

—

104,550

—

Konfiskations- och Kassörs-

kontoret.

i

Inspektor och kassör .......

3,000

—

2,000

—

—

—

—

—

5,000

—

i

Kammarvaktmästare . .......

500

—

300

—

—

—

—

—

800

—

5,800

Packhusinspektionen.

i

Öfverinspektor...........

3,500

—

3,500

—

—

—

—

—

7,000

—

i

3,000

3 000

6 000

l i

2 000

1 500

3,500

i

Kontrollör..............

2''000

—

1,000

—

—

—

—

—

3,000

—

: i

___

___

___

3,000

i

1,200

400

1,600

''

i 2

3,200

i

Uppsyningsman...........

900

—

300

—

—

—

—

—

1,200

—

i

Vaktmästare............

600

—

300

—

—

—

—

900

—

1 3

__

2,700

: i

Biträdande e. o. Kammarskrifvare

—

—

1,000

—

—

—

—

—

i''ooo

—

! 2

Dito Dito

—

—

—

—

—

—

—

2,000

—

35,100

Nederlag skontor et.

; i

3 500

2,000

5,500

__

i

1 000

400

1 400

g i

Öfveruppsyningsman........

U200

—

600

—

—

—

—

—

U800

—

i

Biträdande e. o. Kammarskrifvare

—

—

1,000

—

—

—

—.

—

1,000

—

9,700

|

Tullbevakning sinspektionen.

i

Öfverinspektor, som jemväl utöfvar

Chefskap öfver kustbevakningen

(b) (h)

i Stockholms skärgård.....

3.500

—

1,000

—

500

—

—

—

5,000

—

i

Kontrollör .............

2,500

1,500

■

4,000

i

1 000

400

1 400

i

Kammarvaktmästare....... .

500

—

300

—

__

800

—

i

Biträdande e. m kammarskrifvare

—

—

1,000

—

-

-

1,000

—

i

Öfveruppsyningsman.......

1,200

—

400

—

—

—

—

—

1,600

—

2

Dito . .

3,200

1

Uppsyningsman...........

900

—

300

—

—

—

—

—

1,200

—

5

6,000

1

Vaktmästare............

600

—

300

_

900

69

Dito ............

—

—

---

—

—

—

—

—

62,100

—

Transport

—

—

—

—

-------

—

—

—

87,200

—

155,150

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Numerär.

i

Transport

Roddare

Dito

Anm. — - Anm. — -

Anslag till den i Stockholm för

lagda tulljakt, att uppbäras och

redovisas af Ofverinspektoren

vid Tullbevakningsinspektionen

Kust- och Skår g år dsb ev åkning en

mellan Gefle och Nyköpings tullkammar

distrikter, under befäl

af Öfverinspektoren vid Tullbevakningsinspektionen.

Sandhamn.

val arv.

»Urin,inni och Landsort.

Utö och lliifvudskär.

Furusund.

öregrund.

Tjenst
Lön.

| görings- i

I penningar. 1

Jakt- j Hästlcga

och och rese
bätlega.

| kostnader.

400

Medicus för tullverkets lägre Vaktbetjening

i Stockholm (tjenstgöringspenningar

och hästlega)

Waxholm.

300

600

Transport!

Total- | belopp.

87,200

—

700

4,900

—

300

—

4,000

7,150

—

5,650

—

7,200

—

2,500

—

6,300

—

5,150

600

Summa

Riksmynt.

155,150

131,050

600

200

287,0001

s. 4 Kontrollera mot PDF

Numerär.

4

1

1

1

3

1

1

1

1

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Jakt-

och

båtlega.

Hästlega

och rese- kostnader.

Total-

belopp.

Summa

Riksmynt.

Transport

287,000

Södertelje.

Inspektor ..........

1,200

700

500

600

300

200

50 (b)

1,850

1,000

700

2,100

Uppsyningsman...........

Vaktmästare...........

—

—

—

—

—

—

Dito .......

5,650

(irisslehamii.

—----—----

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3,250

—

Isthammar.

-

Tullkammareföreståndare .....

200

200

Anm. Här anställde 1 Inspektor, hvars

befattning vid blifvande ledighet

indrages, uppbär, till dess han från

sin tjenst afgår, den aflöning, som

i 1808 års stat för honom linnés

upptagen.

200

Morrtelje.

Tullkammareföreståndare.....

Anm. Här anställde 1 Vaktmästare, hvars

befattning vid blifvande ledighet

indrages, uppbär, till dess han från

sin tjenst afgår, den aflöning, som

i 1868 års stat för honom finnes

upptagen.

200

200

fiefle.

--------------

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

24,900

—

Nyköping.

—----------

—

8,800

—

2:o. ^Vestra distriktet.

fiöteberg.

------------

—

—

—

—

''--

—

—

--

—

—

5,100

—

Tullkammaren.

-

Tullförvaltare . . ..........

3.500

2.500

2,000

2,000

5.500

4.500

Kontrollör..............

Transport

—

—|

—

—

—

—

----- —|

io,oooj

—

335,100

—

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Transport

Andre kontrollör.......

Kammarskrifvare.......

Dito .......

Kammarvaktmästare.....

Biträdande e. o. kammarskrifvare

Dito dito

Uppbördskontor et.

Tullförvaltare.........

Kammarskrifvare.......

Kammarvaktmästare, som jemväl

uppassar vid Konfiskations- och

Kassörskontoret......

Konfiskations- och Kassörskontoret.

Inspektor och Kassör.....

Biträdande e. o. Kammarskrifvare

Packhusinspeklionen;

Öfverinspektor........

Tullförvaltare.........

Förste kontrollör.......

Kontrollör...........

Dito ...........

Kammarskrifvare.......

Dito ........

Uppsyningsman........

Vaktmästare.........

Dito .........

Biträdande e. o. kammarskrifvare

Dito dito

Nederlag skontor et.

Tullförvaltare.........

Kammarskrifvare.......

Öfveruppsyningsman.....

Vaktmästare.........

Biträdande e. o. kammarskrifvare

Transport [--

Tjenst-

Jakt-

Hästlega

Total-

Summa

Lön.

gönngs-

penningar.

och

båtlega

och rese- kostnader.

belopp.

Riksmynt.

10,000

335,100

2,000

—

1,000

—

—---

—

—

—

3,000

—

1,000

—

400

—

—

—

—

—

1,400

—

—

__

—

—

—

—

—

5,600

—

500

—

300

—

—

,—

—

—

800

—

—

—

1,000

—

—

—

—

—

1,000

1,000

—

3,500

2,000

5,500

1,000

—

400

—

—

1,400

—

500

—

300

—

—

—

—

—

800

—

3,000

2,000

5,000

—

—

1,000

—

—

—

—

—

1,000

—

3,500

3,500

7,000

3,000

—

3,000

—

—

—

—

—

6,000

—

2,000

—

1,500

—

—

—

—

—

3,500

—

2,000

—

1,000

—

—

—

—

—

3,000

3,000

1,600

1,600

1,200

—

1,200

—

400

—

—

—

—

—

900

z

300

__

600

—

300

—

—

—

—

—

900

900

1,000

—

z

1,000

z

—

1,000

3,500

2,000

5,500

1,000

—

400

—

—

—

—

—

1,400

—

1,200

—

600

—

—

—

—

—

1,800

—

600

—

300

—

—

—

—

—

900

—

—

—

1,000

—

—

—

—

-

1,000

—

—

--

—

—

---i_

—

—

77,800

—

335,100j —

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

c

Z

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Jakt-

och

båtlega.

Hästlega

och rese- kostnader.

Total-

belopp.

Summa

Riksmynt.

Transport

—

—

—

—

—

—

—

—

77,800

335,100

—

Tullbevakningsinspektionen.

1

1

Öfverinspektor, som jemväl utöfvar

befäl öfver kustbevakningen inom

Göteborgs Tullkammare-distrikt

Kontrollör.............

3.500

2.500

—

1,500

1,500

—

b) h)

500

—

—

5,500

4,000

—

1

Kammarskrifvare.........

1,000

—

400

—

—

__

1,400

1

Kammarvaktmästare........

500

—

300

—

—

—

800

1

Öfveruppsyningsman........

1,200

—

400

—

1,600

1

Dito .........

—

—

—

—

_

__

1,600

1

3

Uppsyningsman...........

Dito ..........

900

~

300

—

—

—

_

—

1,200

3,600

—

]

Vaktmästare...........

600

—

300

—

__

__

900

65

Dito ............

58,500

1

11

Roddare...............

Dito ............

400

300

—

t

—

700

7,700

—

Klippans station.

—

1,600

—

Kustbevakningen i Göteborgs tull- kammaredistrikt, under befäl af

Öfverinspektoren vid Tullbevak- ning sinspektionen i Göteborg.

''

—

---— — —---

—

—

—

—

—

—

—

39,300

—

1

Kalfstind.

Anm. —----------

Kongsbaeka.

i—

------------

1

—i

—

—

—

—

—

200

_

206,400

Kougelf.

i

—

■

■

j

—

1,000

—

1

1

1

Ilar strand

Tullförvaltare............i

Vaktmästare............

Dito ............j

2,000

500

500

— i

|

1,000

300

200

—

b) r)

300

— !

1

3,300

800

700

I

1

Transport ——

1

--!

—|--|

—--I

_

4,800)

-1

542,500)—[

s. 7 Kontrollera mot PDF

Numerär.

7

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Jakt-

och

båtlega.

Hästlega

och rese- kostnader.

Total-

belopp.

Summa

Riksmynt.

Transport

—

—

—

—

—

—

—

4,800

—

542,500

—

Kustbevakningen.

—

—

—

—

—

—

—

—

3,350

—

Klädesholmen.

9 650

Hätta».

Inloppsstation till Uddevalla.

Kustvakt till sjös..........

500

—

200

—

300 (b)

—

—

—

1,000

—

Kustroddare.............

350

—

150

—

—

—

—

—

500

—

1,000

13,300

Anm.-------------

Uddevalla. *

22,900

Strömstad.

— — — —--- —--

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

16,485

—

Wurberg.

Tullförvaltare, som jemväl utöfva!''

befäl öfver kustbevakningen i

b) h)

Warbergs tullkammaredistrikt .

2,500

—

1,000

—

400

—

—

—

3,900

—

Öfveruppsyningsman........

1,000

—

400

■—

—

•---

—

1,400

—

Vaktmästare............

500

—

200

—

—

—

—

—

700

—

Dito ............

—

—

—

—

—

—

—

—

1,400

—

Roddare............ . . .

350

—

150

—

—

—

—

—

500

—

Anslag till skrifvarebiträde . . . .

—

—

—

—

—

—

—

—

500

—

Kustbevakningen.

Kustsergeant till häst...... .

700

—

200

—

—

—

450 (h)

-

1,350

—

Dito till sjös.......

700

—

200

—

450 (j)

—

—

—

1,350

—

Kustvakt till häst.........

400

—

200

—

---

—

300 (h)

—

900

—

Dito dito .........

—......

—

—

—

—

—

—

900

—

Dito till sjös.........

500

—

200

—

200 (b)

—

—

—

900

—

Dito dito .........

—

—

—

—

—

—

—

—

2,700

—

Kustroddare ............

350

—

150

—

—

—

—

—

500

—

Dito ............

—

—

—--

—

—

—

—

—

5,500

—

22,500

Anm. De utöfver här upptagna personal

i tjenst varande 2 kustvakter till

Transport

—

—

—

—

—

—

—— |—

—

—■

617,685j—

s. 8 Kontrollera mot PDF

Numerär.

8

Transport

fot, hvilkas befattningar vid blifvande

ledigheter indraga», åtnjuta,

till dess sådan indragning kan ske,

den för dem i 1868 års stat bestämda

aflöning; och kommer den

för 1 kustvakt till sjös och 2 kust

roddare bär uppförda aflöning icke

att utgå förr än i den man nämnde

kustvakter till fot från sina tjen

ster afgå.

Anm. — — — —• — — — — — —

Falkenberg.

Tullförvaltare, som jemväl utöfva,- befäl öfver kustbevakningen inom

Falkenbergs tillkammaredistrikt

Vaktmästare...........

Kustbevakningen.

Kustsergeant till häst.......

Kustvakt till häst.........

Dito till sjös.........

Dito dito.........

Kustroddare.............

Dito .............

Anm. De utöfver här upptagna personal

i tjenst varande 9 kustvakter till

fot, hvilkas befattningar vid blifvande

ledigheter indragas, åtnjuta,

till dess sådan indragning kan ske.

den för dem i 1868 års stat bestämda

aflöning; och kommer den

för 3 kustvakter till sjö» och G knat

roddare här uppförda aflöning icke

att Utgå förr än i den man nämnde

kustvakter till fot från sina tjänster

afgå.

Anm. Kustbevakningsbetjeningen åtnjuter,

efter viss särskildt bestämd tids!

tjenstgöring och under i (ifrigt fast-!

ställda vilkor, s. k. ålderstillägg. j

Halmstad.

Anm. Den underordnade bevakningspersonalen

åtnjuter, efter viss serskild^

Lön.

Tjenst
görings
penningar.

Jakt
ocli
båtlega.

Hästlega

och resekostnader.

Total
belopp.

I

2,000

400

700

400

500

350

500

300

200

200

200

150

(b) (h)

300

200 (b)

Transport; —-

2,800

700

1,350

900

900

2,700

500

4,500

Summa

Riksmynt.

617,685

11,500

11,500

14,350

632,0351-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

t

ti

I

Lön.

Tjenst-

göring^-

Jakl

och

Jiästlega

och rese-

Total

-

Summa

3

penningar.

båtleg

a.

kostnader.

belopp.

Riksmynt.

Transpor

—

1

!

1

11,500 -

632,035

bestämd tids tjenstgöring och un

der i öfrigt fastställda vilkor, s. k

ålderstillägg.

:

Kustbevakningen.

Laholm.

19,450

|

- - - - - -----

—

—

—

—

0

_o

1

31,150

—

3:o. Södra distriktet.

!

I

—

7,000

—

Helsingborg.

1

Tullförvaltare...........‘

3,000

—

1,500

—

100 (b)

—

—

4,600

_

1

Kontrollör ............•

2,500

—

1,500

—

—

—

4,000

_

1

Kammarskrifvare.........•

1,000

—

400

—

—

—

1,400

1

Öfveruppsyningsman.......•

1,200

—

400

—

—

—

—

—

1,600

1

Uppsyningsman..........-

900

—

300

—

—

—

—

—

1,200

_

1

Vaktmästare..........

600

—

300

—

—

—

900

10

Dito ............

9 000

700

700

1

Roddare...............

400

300

1

Dito ..............

—

_

__

_

1

Biträdande e o. kammarskrifvare

—

—

1,000

—

—

1,000

Anslag till skrifvarebiträde ....

Anm. Kammarskrifvaren, äfvensom den

—

—

—

—

—

—

—

—

600

■-

underordnade bevakning^ ersona- len åtnjuta, efter viss särskilt

bestämd tids tjenstgöring och un-

der i öfrigt fastställda vilkor, s. k.

ålderstillägg.

Kustbevakningen•

—

--------— — — —

—

—

—

—

—

65,300

—

Engelholm

3,700

Båstad.

Torekow.

1,

1,2001

Transport!

—

__I

1

--j-

-!

i

f

1

1

i

—i

96,8001

—1

670,185

Bil. LÅtt. C. 2.

i

s. 10 Kontrollera mot PDF

Numerär.

10

Total-

belopp.

96,800

—

3,100

—

1,030

600

—

5,500

—

4,500

—

5,000

—

3,100

—

2,500

—

1,400

—

7,000

—

1,200

—

2,400

—

900

—

18,900

—

700

—

700

_

26,250

Transport

Må.

Lön.

Tjenst
görings
penningar.

Uppsyningsman

Vaktmästare .

Landskrona.

Malmö.

1 Tullförvaltare

Kontrollör........

Packhusinspektor ....

Tullbevakningsinspektor

Bokhållare.......

Kammarskrifvare ....

Dito ....

Uppsyningsman.....

Dito .....

Vaktmästare......

Dito ......

Roddare.........

Dito.........

Anm. Här anställde — — -

Anm. Kammarskrifvarne, äfvensom den

underordnade bevakningspersonalen

åtnjuta, efter viss särskild bestämd

tids tjenstgöring och under i öfrig!

fastställda vilkor, s. k. ålderstillägg.

Kustbevakningen.

Trelleborg.

800

400

3.500

2.500

3.000

2.000

2,000

1,000

900

600

400

Ystad.

200

200

Transport]--

2,000

2,000

2,000

1,000

500

400

300

300

300

Jakt
och
båtlega.

Hästlega

och resekostnader.

30 (b)

100 (b)

Summa

Riksmynt.

670,185''-

101,530

47,500

80,050

23,800

32,250

955,315

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

tei

£

9

Lön.

Tjeust-

görings-

penningar.

Jakt-

och

båtlega.

Hästlega

och rese- kostnader

Total-

belopp.

Summa

Riksmynt.

i

Transport

Cimbrishamu.

Tullförvaltare............

2,000

400

400

—

1,000

300

200

100 (b)

3,100

700

600

11,700

—

955,315

—

i

Vaktmästare............

i

Dito ............

-

Kustbevakningen.

Anm. Kustbevakningsbetjeningen åtnju- ter, efter viss särskild! bestämd

tids tjenstgöring och under i of- ri gt fastställda vilkor, s. k. ål- derstillägg.

Åhus.

_

16,100

,

4.0. Sydöstra distriktet.

—

12,600

_i

|

i

Carthamin

Tullförvaltare, som efter Kustche- fens i Blekinge indragning jem- väl utöfvar befäl öfver kustbe- vakningen inom tullkammare- distriktet .............

2,500

2,000

800

500

1,500

1,500

300

200

200 (b)

4,200

3,500

1,100

700

3.500

1,050

850

500

1.500

1

i

Kontrollör..............

“

i

Uppsyningsman.. . . . .......

i

Vaktmästare............

5

Dito ............

j

1

Anm. Intill dess Tullförvaltaren, efter

Kustchefens afgång, öfvertager be- fälet öfver kustbevakningen, utgår

den här ofvan för honom uppförda

båtlega med endast 100 R:dr.

Kustbevakningen.

Knstseroreant. till slös......

700

500

350

200

200

150

150 (b)

150 (b)

1

!

1 Kustvakt till sjös.........

i

1 K iistrnddarA ...........

3

Dito ............

16,900

-i

Anm. De utöfver här upptagna personal

i tjenst varande 3 kustsergeanter

1

1

!

Transport

--1

—

_ 1

i

—

—

—

—

---1

|

1

1,000,915

—!

s. 12 Kontrollera mot PDF

Numerär.

12

Transport

till sjös och I kustroddarc indragas

vid blifvande ledigheter och åtnjuta,

intill dess sådan indragning kan

ske, de 3 i tjensten yngste kustroddarne

den för dem i 1868 års

stat bestämda aflöning samt de 3

kustsergeanterne och de 4 kustroddarne

aflöning efter förut bestämda

grunder; kommande den här ofvan

till en kustvakt till sjös upptagna

aflöning icke att utgå förr än de 3

kustsergeantsbefattningarne blifvit

indragna.

Anm. Kustbevakningsbetjeningen, åtnjuter,

efter viss särskild! bestämd tids

tjenstgöring och under i öfrigt fastställda

Vilkor, s. k. ålderstillägg.

Sölvesborg.

1| Tullförvaltare, som efter Kustche

fens i Blekinge indragning jern

väl utöfvar befäl öfver kustbevakningen

inom tullkammare

distriktet............

1 Uppsyningsman..........

1 Vaktmästare-...........

1 Dito ...........

Anm. Intill dess Tullförvaltaren, efter

Kustchefens afgång, öfvertager befälet

öfver kustbevakningen, utgår

den bär ofvan för honom upptagna

båtlega med endast 50 B:dr.

Kustbevakningen.

Kustsergeant till sjös . .

Kustvakt till dito . . .

Dito dito . .

Kustroddare........

Dito ........

Anm. En utöfver bär upptagna personal

i tjenst varande Kustsergeant till

sjös, hvars befattning vid blifvande

ledighet indrages, åtnjuter intill

dess aflöning enligt förut bestämda

grunder; och kommer den för en

kustvakt till sjös bär upptagna af
Transport|
-

Lön.

Tjenst
görings
penningar.

Jakt
och
båtlega.

Hästlega

och resekostnader.

Total
belopp.

Summa

Eiksmynt.

2,000

800

500

700

500

350

1,000

300

200

200

200

150

200 (b)

150 (b)

150 (b)

1,000,915

3,200]- 1,100''- 700]

700 —

1,050

850

850

500

2,500

11,450

— 11,012,365]—

i

s. 13 Kontrollera mot PDF

Numerär.

13

1

1

1

1

5

1

1

1

1

2

1

7

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Jakt-

och

båtlega

Hästlega

och rese- kostnader

Transport

löning icke att utgå förr än kust- sergeantsbefattningen blifvit in- dragen.

Anm. — — — — — — — — — —

Carlskrona.

Tullförvaltare, som efter Kustche- fens i Blekinge indragning jem- väl utöfvar befäl öfver kustbe- vakningen inom tullkammare-

|

300 (b)

distriktet.............

2,500

—

1,500

—

—

---

Kontrollör .............

2,000

—

1,500

—

—

—

----

Uppsyningsman...........

800

—

300

—

—

—

---

Vaktmästare............

500

—

200

—

—

—

—

Dito ............

Anm. Intill dess Tullförvaltaren, efter

Kustchefens afgång, öfvertager be- fälet öfver kustbevakningen, utgår

den här ofvan för honom upptagna

båtlega med endast 150 R:dr.

Kustbevakningen.

(b) (h)

Kustsergeant............

700

200

—

450

—

Dito till sjös..........

700

_

200

—

150 (b)

—

---

Kustvakt till häst.........

400

—

200

—

300 (h)

—

---

Dito till sjös.........

500

—

200

—

150 (b)

—

—

Dito till dito.........

—

—

—

_

—

_

---

Kustroddare............

350

—

150

—

—

—

---

Dito .............

Anm. Utöfver här upptagna personal i

tjenst varande en Kustchef, en Kust- sergeant till sjös och en kustrod- dare, hvilkas befattningar vid blif- vande ledigheter indragas, uppbära

intill dess den för dem i 1873 års

stat upptagna aflöning: och kom- mer den för en kustvakt till sjös

här upptagna aflöning icke att utgl

förr än kustsergeantbefattningen blif- vit indragen.

Anm. Kustbevakningsbctj eningen åtnju- ter, efter viss särskild! bestämd tids

tjenstgöring och under i öfrig! fast- ställda vilkor, 5. k, ålderstillägg.

1

Transport

—

—

Total
belopp.

Summa

Riksmynt.

1,012,365

4,300

3,500

1,100

700

3,500

1,350

1,050

900

850

1,700

500

3,500

22,950|—11,012,365|-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

%

c

i

8*

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Jakt-

och

båtlega.

Hästlega

och rese- kostnader.

Total-

belopp.

Summa

Riksmynt.

Transport

—

—

—

—

—

—

—

—

22,950

—

1,012,365

Ronneby.

—

-----------

—

—

—

—

—

—

—

—

2,200

—

25,150

—

Kalmar.

—

--„ — —---

—

—

—

—

—

—

—

—

20,900

—

Kustbevakningen.

i

Kustsergeant till häst......"

700

—

200

—

450 (h)

—

--—

—

1,350

—

i

Dito till sjös......•

700

—

200

—

150 (b)

—

—

—

1,050

—

i

Kustvakt till häst.......•

400

—

200

—

—

—

300 (h)

—

900

—

2

Dito dito.........

—

—

—

—

—

1,800

—

1

Dito till sjös .........

500

—

200

150 (b)

—

—

_

850

—

1

Dito dito.........

—

—

_

---

—

—

_

850

—

1

Kustroddare.............

350

—

150

—

—

—

—

—

500

—

5

Dito ..........

2,500

Anm. Utöfver bär upptagna personal i

tjenst varande en Kustchef, hvars

befattning indrages vid blifvande

ledighet och senast vid Distrikt-

chefsembetets indragning, f samt två

kustsergeanter till sjös och fyra

kustroddare, h vilkas befattningar

indragas vid blifvande ledigheter,

åtnjuta intill dess, Kustchefen de

för honom i 1868 års stat bestämda

löneförmåner och de öfriga aflöning

enligt förut bestämda grunder.

Borgholm.

—

1,050

Pataholm.

1,050

Bergqvara.

1

—

— —----—--

——

—

—

—

—

--i

—

2,250

—

35,050

Oskarshamn.

j

5,600

Kustbevakningen.

I

1

Kustsergeant till sjös .......

700

200

-

150 (b)

—j

—

1,050]

Transport

—

__1

--|

_1

—

—1

--g._| 6,650

—I

1,072,565!

s. 15 Kontrollera mot PDF

Numerär.

15

Transport

Kustvakt, till sjös........

Kustroddare............

Dito ............

Anm. En utöfver här upptagna personal

i tjenst varande kustsergeant till

sjös, hvars befattning vid;''blifvande

ledighet indrages, åtnjuter, så länge

han "vid sin tjenst qvarstår, aflöning

efter förut bestämda grunder; och

kommer den här ofvan upptagna aflöning

till en kustvakt till sjös icke

att utgå förr än kustsergeantstj ensten

blifvit|indragen.

Mönsterås.

Pigcholm.

Westervik.

Kustbevakningen.

Kustsergeant till sjös . . .

Kustvakt, dito . . .

Dito dito . . .

Kustroddare.........

Dito .........

Anm. Två utöfver bär upptagna personal

i tjenst varande kustsergeanter till

sjös, hvilkas befattningar vid blifvande

ledigheter indragas, åtnjuta,

så länge de vid sina tjänster qvarstå,

aflöning efter förut bestämda gran

der; och kommer den här upptagna

aflöningen för två kustvakter till

sjös endast att utgå i den man förberörda

kustsergeantsbefattningar

hinna indragas.

Lön.

Tjenst
görings
penningar.

Jakt
och
båtlega.

Hästlega

och resekostnader.

500

350

700

500

350

Transporti

200

150

200

200

150

150 (b)

150 (b)

150 (b)

Total
belopp.

Summa

Riksmynt.

6,650

850

500

1,500

2,200

1,0501—

— 8,800

1,050

850

850

500

3,000

1,072,565

12,750

15,050

(1,100,365 -

s. 16 Kontrollera mot PDF

Numerär.

16

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Jakt-

och

båtlega.

Hästlega

och rese- kostnader.

Total-

belopp.

Summa

Riksmynt.

Transport

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,100,365

5:o. Gotlands distrikt.

Wisby.

—

34,580

6:o. Östra distriktet.

Norrköping

28,700

Söderköpings tullkammare vid Hem.

—

—

—

—

—

-—

—

—

—

—

—

13,450

—

7:o. Norra distriktet.

Sundsvall.

Tullförvaltare...........•

3,000

2,500

2,000

1,500

—

100 (b)

—

—-

—

5,100

4,000

—

1,000 —

200

—

—_

—

—

—

1,200

—

1,000

—

400

—

—

—

——

—

1,400

—

700

—

300

—

—__

—

—

—

1,000

—

500

—

200

—

—

—

—

—

700

—

—

—

—

—

—

5,600

—

350

—

150

—

—

—

—

—

500

—

—

—

—

—

—

—

—

—

500

700

—

200

200 (j)

—

—_

—

1,100

—

350

—

150

—

—

—

—

—

500

_

—

1,000

—

Anslag till skrifvarebiträde . . . .

—

—

600

—

—

—

—

600

—

Svartvik

—

—

—

—

—

1,850

—

Wifsta.

—

—

—

—

—

—

—

—

1,550

—

26,600

Transport

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

1,203,695

—

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Transport

Hudiksvall.

Söderhamn.

Ilcrnösaiid.

Lön.

Tjenst
görings
penningar.

Jakt
och
båtlega.

Hästlega

och resekostnader.

Tullförvaltare...........

Uppsyningsman..........

Vaktmästare...........

Dito ...........

Roddare..............

Jaktuppsyningsman........

Jaktbåtsman...........

Dito ...........

Anslag till

Amn. De utöfver här upptagna personal

i tjenst varande eu kammarskrifvare,

en öfveruppsyningsman och en roddare.

hvilkas befattningar indragas

vid blifvande ledigheter, åtnjuta, så

länge de vid sina befattningar qvarstå,

den för dem i 1873 års stat

bestämda aflöning; och komma bär

ofvan upptagna anslag till skrifvarebiträde

och aflöning till en uppsyningsman

icke att utgå förr än i

den mån kammarskrifvare- och öfveruppsyningsmanstjensterna

hinna

att indragas.

Laude eller Sprängvikeu.

Öfveruppsyningsman.......

Vaktmästare...........

Dito ...........

Roddare..............

Örnsköldsvik.

2,500

800

500

350

700

350

1,000

400

350

1,000

300

200

150

200

150

600

200

200

150

Transport''

100 (b)

200 (j)

50 (b)

Total
belopp.

Summa

Riksmynt.

3,600

1,100

700

700

500

1,100

500

1,000

600

1,250

600

1,200

500

1,850

1,203,695

7,450

12,350

15,200

11,238,695)

Bil. Lätt. C. 3.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Numerär.

18

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Jakt-

och

båtlega.

Hästlega

och rese- kostnader.

Total-

belopp.

Summa

Riksmynt.

Transport

1

— 1

—

1

1,238,695!

Umeå

''

*

1

1

|

---.... -----—

—

—

—— i

—

—

—

—

18,700

—!

Piteå.

i

:

— -------------- — —

''

—

—

——

——

—

—

13,450

Luleå.

!

i

— -----— ---

—

—

—

—

—

—

—

—

—

10,550

—!

Haparanda.

----------—

—

—

—

.

— —

—

17,000

—

8:0. Inre Bevaknings- dlstriktet.

Jönköping

. . . ........ . ...

—

—

—

—

—

—

—

— —

—

6,750

—!

Borås.

200

Wermlands och Elfsborgs

läns gränsdistrikt.

Karlstad.

------------

—

—

—

—

1 —

—

20,900

—

10:o. Kopparbergs läns

gränsdistrikt.

i

Paluu.

- ------ - -

--

j_

—

1-

-j —

—

—

! 200

j—

Transport

---j_

>—

1---h

i |1,326,445

—

s. 19 Kontrollera mot PDF

Numerär.

19

!

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Jakt-

och

båtlega.

Hästlega

och rese- kostnader.

Total-

belopp.

!

Summa

Riksmynt.

Transport

1 l:o. Jemtlands läns gräns- distrikt.

1

—

''

—

—

—

1,326,445

—

Diifed.

"

—

9,000

—

Funäsdalen.

''

2,850

Östersund.

2,100

_

Summa

-1----

—

_

—

_

1,340,395

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Tullverkets Omkostnadsstat för år 1874.

Arvoden, enligt närlagda förteckning..............

9,250

Rese- och och tra-ktamentskostnader; förslagsanslag.....

23,000

—

Tullhusbyggnader och reparationer samt hushyror och tomt-

oren; förslagsanslag....................

20,000

—

Yed, Ljus och Lyktors underhåll; förslagsanslag.......

8,000

—

Skrifmaterialier, samt Boktrycknings- och Bokbindningskost-

under; förslagsanslag....................

11,000

Postporto; förslagsanslag....................

13,000

—

Till utbetalande af aftjenad begrafningshjelp och begrafnings- gratialer, enligt Kongl. b refvel den 14 Maj 1831; för-

slagsanslag..........................

3,000

—■

Diverse utgifter; förslagsanslag.................

11,557

50

Fond till gratifikationer åt Krono- och Lots- samt Kanal- be tj ente, som utmärka sig genom nitisk tillsyn och

kontroll mot öfverträdelse af tullförfattningarne.....

750

—

Extra medelsfonden........................

75,000

—

Hemliga utgiftsfonden............,..........

9,000

—

Anslag till arvoden åt extra biträden vid Generaltullstyrel-

sens Kansli och Kontor..................

4,500

—

Summa Runt R:dr

188,057

50

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Förteckning å särskilda arvoden år 1874.

Rådhusrättens afdelning för tullmål i Stockholm.

1 Ordförande..................... qqq. _

2 Ledamöter å 375 R:dr.............. 750; _

1 Notarie....................... 75Q. _

Öfrige Rådhusrätterne för afgörande af tullmål, enligt KongL !

brefven den 15 Februari 1841 och den 6 April 1858,

tillsammans förslagsvis upptagna .............

I särskild Ordförande i Gränsetullrätterna inom Jeintlands

län • • • ..................... 750: —

1 särskild Ordförande vid Gränsetullrätten i Haparanda.

..................... 750; _

1 Tolk för Finska språket vid dito ...... 150: _

Summa R:mt R:dr j 9,25oj—j

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Sammandrag.

Ordinarie aflöningsstaten........... 1,340,399-

efter afdrag af derå beräknade bespa
39,

252: oO. i sol 142

ringar................... ....’_____________

. 57 900

Öfvergångsaflöningsstaten.......; ; • ''i

Dito , uppbördsprovision; förslagsanslag .

Ålderstilläggsstaten; förslagsanslag...............

Indragningsstaten; förslagsanslag ------------- ■ ; /

Pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente; förslagsanslag.

.............

Pensionsstaterna för aflidne tjensteman och betjentes i iattigdom

efterlemnade enkor och barn; förslagsanslag . .

Omkostnadsstaten.........................

deraf 98,807 R:dr 50 öre äro förslagsanslag.

Summa R:mt R:dr

40.000

100,000

83.000

186,900

32.000

188,057

50!

1,989,000

50;

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 till Kong!, Maj.is Prop. N:e 1 om Statsverket 1878

1

#

Bil. Litt. D.

Redogörelse för pensioneringen å Allmänna Indragningsstaten.

Af Kong!. Statskontorets handlingar och räkenskaper angående Allmänna

Indragningsstaten för åren 1842—71 finner man följande:

41 procent af de pensionerade hafva tillträdt sin pension

I 6 J

« » » „ # „ #

^0 X « * Munn

7

* * * W W W »

P)

* ” * WWW#

7

* * w

P)

w w w WWW#

0

" » " w w # V

^ * * WWW#

* y> # #ww#

” ” - X X X X

» » « XXX»

* W X X X X x

1 .. ..

S:a 100.

vid 65

x 66

x 67

X 68

X 69

. 70

x 71

x 72

x 73

. 74

x 75

x 76

x 77

x 78

års ålder,

2. Pensionsbeloppets medelstorlek har under åren 1858—71 utgjort 2,150.

Härvid äro dock ej medräknade pensioner, som tillfallit personer, hvilka

på grund af tidigare tjenstgöring ej varit delägare i Civilstatens Pensionsinrättning,

t. ex. åtskilliga Statsråd och Landshöfdingar.

3. För dessa år utgör medeltalet pensionärer årligen 22,15.

4. Dödligheten är något öfver 2 procent större hos dem, som äro pensionerade

å Allmänna Indragningsstaten än hos dem, som äro delegare i

Allmänna Enke- och Pupillkassan. Följande tabell visar detta närmare.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

Dödlighetsprocenten hos:

I

Ålder.

de pensionerade å Allmänna

Indragningsstaten.

delegarne i Allmänna

Enke- och Pupill-kassan.

65-69 ..........

6,

5,

70—74 ..........

9,

7,

75-79 ..........

13,

11,

80—84 ..........

19,

17,

85—89 ..........

29,

26,

90—93 ..........

38.

34.

5. Om man utgår från den erfarenheten, att 22,15 pensionärer årligen uppföras

å Allmänna Indragningsstaten, så blir maximiantalet pensionärer

238 enligt Allmänna Enke- och Pupillkassans dödliglietserfarenhet, men

mellan 220 och 230 enligt Allmänna Indragningsstatens.

6. Huru pensionärernas antal och pensionsbeloppen växa, synes af följande

tabell, som är beräknad efter Allmänna Enke- och Pupill-kassans dödlighetserfarenhet.

Årets

ordnings-l

nummer.

Det verkliga j

antalet

pensionärer.

Det teoretiskt

beräknade an- talet pensio- närer.

Pensions-

beloppen.

1

I

23

22,15

K:dr.

48,000

2

36

43,17

93,000

3

49

63,08

136,000

4

68

81,84

176,000

5

83

99,47

214,000

6

102

1 15,93

249,000

7

122

131,22

282,000

8

145

145,36

313,000

9

154

158,27

340,000

10

168

170,04

366,000

11

175

180,55

388,000

12

190

190,04

409,000

13

200

198,44

427,000

14

—

205,80

442,000

Anmärkningar.

Medelpensionen är antagen vara

2,150 R:dr.

i) Det verkliga antalet pensionärer

galler för åren 1859—1871.

De pensionärer, som tunn os före

i donna tid, äro ej medtagne i

beräkningen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

3

ry i

j Årets j

lordnings-j

i nummer.]

j 1

Det verkliga

antalet

pensionärer.

Det teoretiskt

beräknade an- talet pensio- närer.

Pensions-

beloppen.

15

__

212,15

456,000

16

217,56

468,000

! 17

--

222,11 j

478,000

18

—

225,83

486,000

19

—

228,86

492,000

20

—

231,24

497,000

21

—

233,09

501,000

22

—

234,50

504,000

28

235,52

506,000

24

—

236,28

508,000

j 25

—

236,80

509,000

i 26

—

237,17

510,000

27

—

237,41

510,000

28

—

237,57

511,000

29

---

237,67

511,000

30

237,73

511,000

31

—

237,77

511,000

32

—

237,79

511,000

33

— —

237,80

511,000

Stockholm i Januari 1873.

Anmärkningar.

e) Det verkliga antalet pensionärer

och det teoretiskt beräknade

sammanfalla i det l:a, 8:de och

12:e året. Summerar man för

de första tretton åren det verkliga

antalet och det teoretiskt

beräknade, så blir summan i

förra fallet =...... 1,515,—

i senare — ........ 1,599,96,

hvithet visar, att det teoretiskt

beräknade antalet är något för

stort. Detta är en naturlig följd

af den mindre dödligheten enligt

Allmänna Enke- och Pupillkassans

erfarenhet i jemförelse

med Allmänna Indragningssta|

tens.

F. W. llultman.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 a) till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

1

Utdrag af Protokollet öfver Finansärenden, hållet inför Hans

Kongl. Höghet Hertig en-Begenten i Statsrådet å Stockholms

Slott den 24- Augusti 1872.

Närvarande:

Statsråden Bredberg,

Wcern,

Bergström och

Weidenhielm.

Efter justering af protokollet öfver Finansärenden för den 16 innevarande

månad, föredrog Chefen för Finansdepartementet Statsrådet Wtern

följande mål och ärenden, nemligen:

l:o. Riksdagens skrifvelse den 17 Maj 1871 i fråga om reglering

af utgifterna under nionde hufvudtiteln, såvidt samma skrifvelse angår Riksdagens

deruti framställda anhållan, det Kongl. Maj:t täcktes tillse, om och

på hvad sätt Civilstatens Pensionsinrättning må kunna så ordnas, att den

sättes i stånd att helt och hållet öfvertaga samtliga civile tjenstemäns pensionering,

så att dylik pensionering från allmänna indragningsstaten kommer

att upphöra.

Föredragande Departements-Chefen erinrade, att vid underdånig anmälan

den 9 Juni nästlidna ar af Riksdagens förevarande skrifvelse, pröfningen

af ofvanberörda deruti gjorda framställning om öfverflyttande på Civilstatens

Pensionsinrättning af den pensionering i afseende å civile embets- och

tjensteman, som nu bestrides från allmänna indragningsstaten, blifvit uppskjuten

till närmare tiden för Civilstatens Fullmäktiges nästa sammanträde;

och som bemälda Fullmäktige, enligt den 2 nästlidna Februari utfärdad nådig

kungörelse, komma att sammanträda den 2 instundande September, så

anhöll Departements-Chefen att nu få ånyo anmäla Riksdagens omförmälda

framställning, i afseende hvarå Departements-Chefen i underdånighet anförde

följande:

“Civilstatens Pensionsinrättning, som enligt den om dess stiftande den

27 April 1825 utfärdade kungörelse var afsedd att utgöra en allmän penBih.

till Biksd. Prot. 1873. 1 Sami. 1 Afd. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bil. N:o 6 a) till Kongl. Maj ds Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

sionskassa för rikets civile erådets- och tjensteman, kan, sådan densamma

för närvarande är ordnad, icke anses annat än i ganska ringa män motsvara

berörda dermed afsedda ändamål."

“Först och främst omfattar den nemligen icke alla civile embets- och

tjensteman, utan endast vissa i inrättningens reglemente särskild! specificerade

stater och korpser, och dernäst är den tjenstemannapensionering, som af inrättningen

verkligen bestrida, af så ringa betydenhet, att, under det de för

donna pensionering till inrättningen utgående årliga statsanslag nu belöpa

sig till något mer än .....................R:dr 60,000: —

delegarnes årliga bidrag till ungefär lika mycket ... „ 60,000: —

och räntan af tjenstemannafondens kapitalbehållning

senast 1871 utgjort....................... „ 270,000: —

eller tillsammans R:dr 390,000: —

så har summan af de från inrättningen till embets- och tjensteman utgående

pensioner ännu icke något år stigit till...........R:dr 43,000: —

“Orsaken till detta inskränkta anlitande af inrättningens tjenstemannapensionering

är den, att af inrättningen lemnade pensioner, till hvilka dess

delägare blifva berättigade vid en ålder af 55 lefnads- och 30 tjenstår,

efter en uppgjord klassindelning utgå med endast omkring 2/s af lönebeloppen,

och som vid 55 års ålder de fleste civile embets- och tjensteman ännu

äro i sin fulla kraft, så föredraga de i allmänhet att heldre än att taga afsked

med nämnda ringa pension, qvarstå i tjenst ännu i 10 år för att då

på allmänna indragningsstaten komma i åtnjutande af pension, motsvarande

hela lönen eller 4/5 deraf, hvarigenom ock Pensionsinrättningen, enligt 1 l:te §

i dess Reglemente blir befriad från all förpligtelse i afseende å deras pensionering.

Följden af dessa förhållanden har emellertid blifvit att, under det

de pensioner, som Civilstatens Pensionsinrättning till delägare i inrättningen

utbetalar, icke uppgå till mer än emellan 40,000 och 45,000 R:dr årligen, så

måste allmänna indragningsstaten i pensioner till afskedade embets- och

tjensteman, hvilka under sin tjenstetid tillhört nyssnämnda inrättning och således

egt rätt att derifrån erhålla pension, årligen utbetala ett belopp, som,

enligt de uppgifter jag i Statskontoret erhållit, kan antagas utgöra omkring

514,000 R:dr.“

“Deremot utbetalas från Pensionsinrättningens tjenstemannafond till den

med inrättningen förenade »Enskilda Enke- och Pupillfonden» ett ärligt bidrag,

hvithet för år 1871 utgjorde nära 112,000 R:dr.“

“Riksdagens förevarande framställning afser nu, att på Civilstatens

Pensionsinrättning skulle öfverflyttas icke allenast nyssberörda till förutvarande

delegare i inrättningen nu från allmänna indragningsstaten utgående pen
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bil. N:o 6 a) till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

donering, utan ock all annan nämnda stat i afseende å civile embets- och

tjensteman åliggande pensionering. “

“Om då till en början tages i betraktande, huruvida det må vara möjligt

för Civilstatens Pensionsinrättning att, med fortsatt bestridande af sina

nuvarande utgifter, öfvertaga förstnämnda pensionering, så förekommer härvid,

att, om räntan å tjenstemannafonden beräknas till "ö proc., det öfverskott,

som Pension sinrättningens inkomster lem nar öfver dess utgifter, endast kan

upptagas till 175,000 å 180,000 R:dr. Vid sådant förhållande synes det vara

klart, att ett öfvertagande af ifrågavarande pensionering, hvarigenom inrättningens

utgifter skulle ökas med omkring 514,000 R:dr om året, icke kan

ske med mindre än att Pensionsinrättningen, utöfver sina nuvarande anslag

erhåller ett ärligt kreditiv till belopp af 335,000 å 340,000 Exil-, och då, oafsedd

räntorna. Indika, om kapitalets tillväxt upphör, ej längre kunna väntas stiga,

Pensionsinrättningens inkomster icke ökas i samma progression som dess utgifter,

skulle detta kreditiv årligen behöfva förhöjas. “

Genom en enkel öfverflyttning på Civilstatens Pensionsinrättning af

den nu från allmänna indragningsstaten utgående pensionering till civile

embets- och tjensteman, som under sin tjenstetid varit delegare i Pensionsinrättningen,

komme således visserligen en besparing för statsverket att uppstå,

motsvarande det årliga öfverskottet af Pensionsinrättningens inkomster öfver

dess utgifter, men _ ett betydligt och sannolikt år efter år växande anslag

skulle i allt fall blifva på pensions- eller indragningsstat för all framtid erforderligt

och det af Riksdagen åsyftade målet eller statsverkets befriande

från pensionering af civile embets- och tjensteman blefve således icke ens i

afseende å nu ifrågavarande embets- och tjensteman någonsin uppnådt.“

“Också föreslogs under frågans diskussion vid Riksdagen, att Pensionsinrättningen

vid öfvertagande nu genast af den pensionering, som från allmänna

mdragningsstaten utgår till civile embets- och tjensteman, skulle dertill

erhålla ett fyllnadskreditiv för att jemte räntorna af den redan samlade

fonden för ändamålet användas, men att nu utgående statsanslag och delegarnes

utgifter, tillsammans utgörande omkring 120,000 R:dr, fortfarande

skulle tilläggas kapitalfonden, till dess donna vunnit en sådan tillväxt, att

något statsanslag ej vidare för pensioneringen erfordrades. “

“Då emellertid för bestridande af en årlig pensionering till belopp af

omkring 514,000 E:dr jemte Pensionsinrättningens nuvarande utgifter, nära

200,000 Rall-, tillsammans cirka 710,000 R:dr, erfordras, utöfver delegarnes

bidiag, 60,000 Rall-, h vil ka äfven framgent borde utgå, en årlig tillgång af

omkring 650,000 Ralr eller ett deremot svarande kapital af, efter 5 procent,

13 millioner, d. v. s. utöfver tjenstemannafondens nuvarande behållning, 5

millioner, ytterligare 8 millioner, sa skulle den tid, som med tillämpning af

det nämnda förslaget komme att åtgå innan kreditivet knnde undvaras, blifva,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bil. N:o 6 a) till Kongl. Maj-M Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

om räntorna jemväl å de årligen besparade 120,000 R:dr användas till pensionering,

662/3 år, och, om äfven dessa räntor tilläggas kapitalet, cirka 31

år. Det behöfliga kreditivet blefve likväl då mycket stort, i senare fallet

omkring 450,000 R:dr.“

“Äfven om Pensionsinrättningen tillädes ett kreditiv, till belopp fullt

motsvarande den pensionering, som densamma skulle från allmänna indragningsstaten

öfvertaga, eller 514,000 R:dr, och Pensionsinrättningen således

kunde, likasom hittills, lägga hela öfverskottet af sina inkomster öfver utgifterna

till kapitalet, skulle sannolikt mer än 25 år åtgå, innan den vunnit

erforderlig styrka för att kunna undvara kreditivet. “

“Häraf framgår, att äfven med betydliga statsbidrag många år erfordras

för det af Riksdagen angifna målets vinnande; men detta synes icke

derföre höra öfvergifvas. “

“En ordnad plan för civile tjenstemäns pensionering är högeligen af

behofvet påkallad och fullföljandet af den tanke, Riksdagen uttalat, eller att

donna pensionering bör helt och hållet öfvertagas af Civilstatens Pensionsinrättning,

är icke mindre lämpligt derföre, att målet icke genast kärr vinnas

och att förändringen till en början af statsverket kräfver någon uppoffring,

som dock snart skulle ersättas af besparingar.“

“Lika med den ledamot af Riksdagen, som antyd t den utväg till målets

vinnande, för hvilken jag nyss redogjort, anser jag för frågans fösning

lämpligast, att Pensionsinrättningens kapitalfond uppbringas till sådant belopp,

att räntan derå jemte Inrättningens ofri ga inkomster i regeln lemna erforderlig

tillgång till bestridande af alla de utgifter, som enligt inrättningens

reglemente skulle åligga densamma, den från indragningsstaten öfvertagna

pensionering deruti inberäknad. Deremot synes det mig att, intilldess fonden

uppnått detta belopp hvarefter det understöd, som tilläfventyrs erfordras för

att hindra dess nedgående under samma belopp, kan anses blifva af tillfällig

beskaffenhet, det från statsverket för ändamålet utgående bidrag heldre bör

erhålla formen af ett fast, bestämdt anslag än den af ett kreditiv. Såväl för

statsregleringens uppgörande, som för säkerheten att de deruti uppförda siffror

icke skola komma att öfverskridas, är det nemligen bättre att, der så

ske kan, anslagsbeloppen blifva bestämda; och för Pensionsinrättningens

Direktions omtanke är påskyndande af den tidpunkt, då inrättningen kan

blifva af statsverkets understöd oberoende, ett lämpligare mål än beredande

af minskning i de från statsverket utgående kreditivutbetalningarne.“

“Om vid nästa Riksdag ett nytt statsanslag till visst belopp af 300,000

R:dr årligen, intilldess tjenstemannafonden nätt den höjd, att räntorna deraf

jemte öfriga inkomster blifva tillräckliga för de af reglementet bestämda utgifternas

bestridande, skulle beviljas åt Civilstatens Pensionsinrättning emot

det att inrättningen åtoge sig hela den pensionering, hvartill delegare uti

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Bil. N:o 6 a) till Kongl, Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

inrättningen från och med nästa statsregleringsperiod blefve berättigade, äfven

den, som enligt nu gällande bestämmelser skulle bestridas af allmänna

indragningsstaten, så uppstode visserligen, enär, enligt uppgifter, som jag i

Statskontoret erhållit, medeltalet af nu å indragningsstaten årligen tillkommande

pensionering till delegare i Civilstatens Pensionsinrättning kan uppskattas

till cirka 36,200 R:dr, under de första åren en ganska betydlig utgift,

hvilken, på sätt en af mig uppgjord probabilitetskalkyl närmare utvisar,

på 8 år förmodligen komma att uppgå till öfver en million R:dr, men derefter

skulle sannolikt en besparing inträda, så att under derpå följande 8 år

donna utgift blefve ersatt; och, då samtidigt dermed Pensionsinrättningens utgifter

för från indragningsstaten öfvertagen pensionering uppnått det belopp,

hvilket antagits såsom det i sådant hänseende normala eller 514,000 R:dr,

så skulle derefter statsverkets besparing blifva 214,000 R:dr årligen. Det

komma dock enligt denna beräkning att dräja ännu 11 å 12 år, innan fonden

vuxit till den höjd, att Pensionsinrättningens samtliga utgifter, deribland

inberäknad den pensionering, som inrättningen skulle från allmänna indragningsstaten

öfvertaga, kunde betäckas endast med dess inkomster, så att anslaget

kunde indragas och endast för tillfälliga behof ett kreditiv behöfde

anvisas. I kalkylen har för öfrig! för de första 17 åren iakttagits icke allenast

den årliga stegring uti Pensionsinrättningens utgifter, som erfarenheten

visat enligt nu gällande reglementes pensionerings bestämmelser ega rum,

utan äfven en mindre årlig tillökning i delegarnes bidrag, men liktidigt dermed,

att den af Pensionsinrättningen från allmänna indragningsstaten öfvertagua

pensionering nätt den höjd, hvilken antagits såsom normal, hafva öfriga

utgifter likasom bidragen ansetts sannolikt blifva år efter år ungefärligen

desamma. Antagas de fortfarande stiga, så blir naturligtvis fondens färdigbildande

derigenom något fördröj dt och statsanslagets fortfarande ännu under

ett år behöflig!. Inalles synas 27 å 28 år blifva för reformen erforderliga.“

“Efter donna tids förlopp vore då allmänna indragningsstaten befriad

från alla pensioner till delägare i Civilstatens Pensionsinrättning. Men för

statsverket återstod ännu utbetalningen af pensioner åt dertill berättigade, som

icke voro delägare i Pensionsinrättningen, äfvensom förbindelsen att, i den

man anspråk derå funnes befogade, bereda pensioner jemväl för sådane embetsed!

tjensteman, som dertill icke egde någon på gällande bestämmelser grundad

rättighet. För hvar och en af de olika kategorier, som dervid kunna

ifrågakomma, höra i betraktande tagas särskilda förhållanden, i hvilka det

icke torde vara skål att här närmare ingå. Deremot anser jag mig höra i

allmänhet anmärka, att, om, enligt hvad jag härförut i underdånighet ifrågasatt,

ytterligare ett statsanslag till betydlig! belopp varder Civilstatens Pensionsinrättning

beviljadt och derjemte dess framtida förmåga att bestrida alla

sina utgifter genom ett dertill anvisad! kreditiv försäkrad, så bör dervid fä
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bil. N:o 6 a) till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1873.

stas det uttryckliga vilkor, att, på sätt vid Pensionsinrättningens stiftande

tydligen var afsedt, delaktighet uti inrättningen tillkommer alla civile embetsoch

tjensteman, så att inträde deruti icke må för någon civilt]enstemannakorps

kunna af Fullmäktige vägras, utan uteslutande blifver af Kongl. Majrts

nådiga vilja beroende. Skulle härvid med hänsyn till de bidrag, som redan

betalts af förutvarande delägare, rättvisa emot dessa delägare anses fordra,

att för den inträdande nya tjenstemannakorpsen någon summa för en gång

eller under vissa år till inrättningens kapitalfond erlägges, så bör sättet för

bestämmande af dess belopp vara i förväg särskild t föreskrifvet, så att Kongl.

Maj:t kan efter inhemtande af utlåtande från Pensionsinrättningens Direktion

i frågan besluta, utan att behöfva afvakta Fullmäktiges sammanträde och

godkännande, “

“ Skulle åter Civilstatens Fullmäktige icke ingå på det eftertagande

af pensionering från allmänna indragningsstaten, som nu blifvit ifrågasatt,

eller Riksdagen icke bevilja det för möjligheten af ett sådant öfvertagande

erforderliga anslag, så uppstår fråga, huru i dylikt fall bör förfaras i afseende

å de redan nu till Pensionsinrättningen utgående anslag, Indika icke

äro af kontraktsmässig natur. För den pensionering, som nu af inrättningen

besörja, äro de tydligen öfverflödiga och torde derföre, om icke förändring i

detta förhållande kan emotses, höra indragas och besparas, hvarigenom statsverket

blifver i tillfälle att med motsvarande belopp pensionera civile embetsoch

tjensteman tillhörande korpser, som icke äro delegare i inrättningen,

eller ock användas till sådana korpsers inlösande i densamma. Förr än något

i detta hänseende beslutas, bör dock utgången afvaktas af den fråga om

förhöjd pensionering vid 60 lefnads- och 35 tjenstbar, om hvars utredande

och framläggande till pröfning vid Fullmäktiges nu förestående sammanträde,

Pensionsinrättningens Direktion erhållit senast församlade Fullmäktiges uppdrag.

“

“Vidare kan anmärkas, att, då icke blott delegarnes afgifter till tjenstemannafonden

måste anses vara en grundläggning till deras egen pensionering,

— en minskning i deras löner, som rättfärdigas endast derigenom, att den blir

en besparing för deras egen ålderdom, — utan ock ändamålet med de till inrättningen

utgående statsanslagen väl är den nuvarande generationens pensionering

och ej en alltjemt fortgående förkofring af inrättningens kapitalfond,

äfven sedan den uppnått tillräcklig styrka för att försäkra inrättningens

bestånd, så ligger det en stor oegentlighet deruti, att staten helt och

hållet öfvertager pensionering af de civile embets- och tjensteman, som taga

afsked efter uppnådda 65 års ålder och vid pass 40 tjensteår. Den pension

från Civilstatens Pensionsinrättning, hvartill en tjensteman en gång blifvit

berättigad, bör i hvarje fall till honom utbetalas, då han tagit afsked, ehvad

ålder öfver den stadgade pensionsåldern han då må innehafva. Om således

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bil. N:o 6 a) till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

ej den nu från allmänna indragningsstaten utgående pensionering till civile

embets- och tjensteman kan helt och hållet på Pensionsinrättningen öfverflyttas,

så bör dock 11 § af inrättningens nu gällande reglemente upphäfvas

och staten till delegera i inrättningen, som hädanefter taga afsked med

pension från allmänna indragningsstaten, endast utbetala fyllnaden i det pensionsbelopp,

hvartill de äro berättigade, sedan afdrag skett för dem från Pensionsinrättningen

tillkommande pensioner. “

“Beloppet af de summor, som, i följd af nämnda §:s upphäfvande,

skulle komma att af Pensionsinrättningen utbetalas, är emellertid så stort, att

ovisshet kan uppstå, huruvida inrättningens tillgångar, så betydligt de ock under

de senaste åren tilltagit, redan nu medgifva, att den åtager sig dem. En från

Statskontoret lemnad uppgift upplyser nemligen, att, om de 236 embets- och

tjensteman samt betjente, som, efter att hafva innehaft befattningar, tillhörande

Pensionsinrättningen, voro pensionärer på indragningsstaten vid början af innevarande

år, så skulle sammanlagda beloppet af de pensioner, som då

bort från Civilstatens Pensionsinrättning dem tillkomma, hafva uppgått till

200,980 R:dr. Utan att åt beslutet om den ifrågavarande §:s upphäfvande

gåfves retroaktiv verkan, hvithet ej kan vara meningen, skulle visserligen ej

hela detta belopp tillkomma på en gång, utan, med nu i öfrig! gällande

bestämmelser, först uppnås efter cirka 15 år, hvarunder inrättningens fonder

skulle vinna ökad styrka och deraf följande förmåga att bära en sådan ökad

utgift ; men om den inom Pensionsinrättningen ifrågasätta förhöjningen i pensioner

för de delägare, som taga afsked efter uppnådda 60 lefnads- och 35

tjenstår, blifver antagen, så uppstår derigenom en förändring i dessa förhållanden,

som det är svårt att på förhand beräkna, och möjligen torda det,

åtminstone under de första åren efter paragrafens upphäfvande, blifva nödvändigt,

att Riksdagen lemnar ett kreditiv, för att pensioneringen må kunna

upprätthållas utan angripande af inrättningens redan bildade grundfond. “

Sedan, jemte anförande häraf, föredragande Departements-Chefen aflemna!

härofvan åberopade af honom uppgjorda probabilitetskalkyl, hvilken

under Lätt. O finnes detta protokoll bilagd, behagade, uppå föredragande

Dcpartements-Chefens af öfriga Statsråder biträdda hemställan, Hans Kongl.

Höghet Hertigen-Regenten förordna, att ett transsumt af Riksdagens ofvan

berörda underdåniga skrifvelse, upptagande hvad Riksdagen deruti i afseende

å nu förevarande fråga anfört, skulle jemte utdrag af detta protokoll

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bil. N:o 6 a) till Kongl. Majds Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

meddelas Civilstatens den 2 instundande September sammanträdande Fullmäktige,

med nådig befallning att, i anledning såväl af Riksdagens ifrågavarande

framställning, som af hvad föredragande Departements-Chefen i afseende

derå andragit, afgifva underdånigt utlåtande, hvilket Pensionsinrättningens

Direktion både att jemte eget underdånigt yttrande i ämnet till

Kongl. Näjd insända.

Ex Protocollo

MILDHOGf LUNDGREN.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil Litt. O.

Närvarande stats- anslag jemte

delegares afgift er.

Utgifter enligt

Pensionering öf-

i

I

Statsverkets

Kapital vid årets

början.

Ränta å 5 %.

|

Nytt statsanslag.

Summa inkomster.

nu gällande be- stämmelser. j

vertagen .från {

indragningsstat.

Summa utgifter.

Öfverskott.

årets slut.

uppoffring.

besparing.

1872

4,984,200

5.160.900 i

5.351.900

5.812.800

6,257,000

6,683,700

7,083,100

7.471.800

249,200

122,500

371,700

195,000

195,000

176,700

5,160,900

____

__

1873

1874

258,000

267,600

124,000

125,500

300,000

382,000

693,100

191.000

196.000 i

36,200

191,000

232,200

191,000

460,900

5,351,900

5,812,800

263,800

1875

290,600

127,000

300,000

717,600

201,000

72,400

273,400

444,200

6,257,000

227,600

--i

1876

312,800 !

128,500

300,000

741,300

206,000

108,600

314,600

426,700

6,683,700

191,400

—

1877 1

334,200

130,000

300,000

764,200

220,000

144,800

364,800

399,400

7,083,100

155,200

--|

1878

354,200

131,500

300,000

785,700

216,000

181,000

397,000

388,700

7,471,800

119,000

--|

1879

373,600

133,000

300,000

806,600

221,000

217,200

438,200

368,400

7,840,200

82,800

—

1880

7,840,200

392,000

134,500

300,000

826,500

226,000

253,400

479,400

347,100

8,187,300

46,600

--!

1881

8,187,300

8,512,100

8,804,400

9,080,600

409,400

136,000

300,000

845,400

231,000

289,600

520,600

324,800

8,512,100

10,400

——

1882

425,600

137,500

300,000

863,100

245,000

325,800

570,800

292,300

8,804,400

—

25,800

1883

440’200

139,000

300,000

879,200

241,000

362,000

603,000

276,200

9,080,600

—

62,000

1 884

454,000

140,500

300,000

894,500

246,000

398,200

644,200

250,300

9,330,900

—

98,200

1885

9^330*900

466,500

142,000

300,000

908,500

251,000

434,400

685,400

223,100

9,554,000

—

134,400 !

1886

9,554,000

9,748,600

9,904,200

10,065,900

10,235,700

10,414,000

10,601,200

10,797,800

477,700

143,500

300,000

921,200

256,000

470,600

726,600

194,600

9,748,600

—

170,600

1887

487,400

145,000

300,000

932,400

270,000

506,800

776,800

155,600

9,904,200

206,800

1 888

495,200

146,500

300,000

941,700

266,000

514,000

780,000

161,700

10,065,900

214,000

1 889

503,300

511,800

146,500

300,000

949,800

266,000

514,000

780,000

169,800

10,235,700

---

214,000

1890

146,500

300,000

958,300

266,000

514,000

780,000

178,300

10,414,000

—

214,000

1 89 1

520,700

146,500

300,000

967,200

266,000

514,000

780,000

187,200

10,601,200

—

214,000

1892

530,100

146,500

300,000

976,600

266,000

514,000

780,000

196,600

10,797,800

—

214,000

1893

539,900

146,500

300,000

986,400

266,000

514,000

780,000

206,400

11,004,200

—

214,000

1894

11,004,200

11,220,900

550,200

146,500

300,000

996,700

266,000

514,000

780,000

216,700

1 1,220,900

—--

214,000

1895

561,000

146,500

300,000

1,007,500

266,000

514,000

780,000

227,500

11,448,400

—

214,000 j

1896

1 M48/100

572,400

146,500

300,000

1,018,900

266,000

514,000

780,000

238,900

1 1,687,300

—

214,000

1 897

11,687,300

11,938,200

584,400

146,500

300,000

1,030,900

266,000

514,000

780,000

250,900

11,938,200

—

214,000

1898

596,900

146,500

300,000

1,043,400

266,000

514,000

780,000

263,400

12,201,600

—

214,000

1899

12,201,600

610,100

146,500

300,000

1,056,600

266,000

514,000

780,000

276,600

12,478,200

—

214,000

1900

12^478,200

12,768^600

623,900

146,500

300,000

1,070,400

266,000

514,000

780,000

290,400

, 12,768,600

—

214,000

1901

638,400

146,500

—

784,900

266,000

514,000

780,000

4,900

12,773,500

—

514,000

Summa

—

—

8,100,000

—--

——

—

1,096,800

3,993,800

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 b) till Kongl. Muj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

81

Protokoll öfver Finansärenden, hållet inför Hems Maj:t Konungen

i Statsrådet å Stockholms Slott den 11 Januari 1873.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-Statsmiuistern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes ärendena

Björnstjerna,

Statsråden: Bredberg,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Wcern,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer och

Wejdenhjelm.

Föredragande Departements-Chefen Statsrådet Wsern uppläste till justering

ett i följd af Kongl. Maj:ts nådiga befallning uppsatt förslag till den

nådiga proposition angående Statsverkets tillstånd och behof, som i öfverensstämmelse

med Kongl. Maj ds den 10 innevarande månad fattade beslut, borde

till Riksdagen aflåtas;

och täcktes Hans Majd Konungen, enligt Statsrådets underdåniga

tillstyrkande, i nåder gilla berörda förslag och

befalla, att, i enlighet dermed, omförmälda nådiga proposition

skall till Riksdagen aflåtas.

In fidem protocolli.

Lud. von Plåten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

i

Utdrag af Protokollet öfver Eckleslastik-ärenden, hållet

inför Hans l\faj:t Lönnligen i Statsrådet å Stockholms

Slott den 10 Januari 1873,

'' Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden Bredberg,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

WA5RN,

XVennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer och

Weideniiielm.

Departements-chefen Statsrådet Wennerberg föredrog vidare följande

ärenden rörande dels regleringen af Åttonde Hufvudtitelns ordinarie stat

och de till samma hufvudtitel hänförliga extra ordinarie anslagsbehof,

dels ock frågor om anslag under Nionde Hufvudtiteln, hvarvid Departements-chefen

i underdånighet yttrade:

l:o.

Ehuru jag hade önskat att i afseende å Ecklesiastik-departementets

Expedition, der inrättandet af de begge byråerna för ärenden rörande

undervisningsväsendet redan i derå år visat sig synnerligen gagneligt för

behandlingen af dit hörande frågor, nu före instundande riksdag få inför

Eders Kong!. Maj:t framställa ett förslag, hvarigenom Expeditionens

i

Ecklesiastik
departementets
Expedition.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1873.

indelning i byråer komine att fullständigt genomföras, så att alla öfråga

mål och ärenden, som i nämnda Expedition handläggas, blefve, hvart

och ett efter sin art, föremål för särskilda byråchefers och deras biträdens

behandling, — för hvilket ändamål jemväl vidtagits förberedande

åtgärd derigenom, att enligt Kongl. Maj:ts beslut en ledig vorden protokollssekreteraretjenst

nu hålles obesatt och bestrides af tillförordnad

tjensteman —; så torde det dock vara för tidigt att nu framlägga ett

dylikt förslag, enär, äfven om Eders Kongl. Maj:t behagade detsamma

gilla, i allt fall omständigheterna för närvarande icke medgifva förverkligandet

af en dylik förändrad organisation af donna del af Eders Kongl.

Maj:ts Kansli inom en med visshet snart tilländalöpande tid utan särskilda

kostnader för en öfvergångsstat, hvilket jag dock anser mig ej

höra ifrågasätta.

Men, vare sig att den nuvarande anordningen kommer att någon tid

bestå eller, på sätt jag nyss i underdånighet yttrat mig anse önskvärd^,

snart utbildas till en fullständig byråindelning, förefinnas emellertid vissa

behof, som redan nu höra afhjelpas, och för hvilka jag utbeder mig

att få redogöra.

Sedan Rikets åren 1862—1863 församlade Ständer i underdånig

skrifvelse den 21 November sistnämnda år, — under andragande, att

vården om folkskoleväsendet, vid den utveckling det då uppnått, syntes

fordra sin egen man, för att med uppmärksamhet följa de mångsidiga

frågor, som rörde detta ämne, gifva akt på seminariernas och de

särskilda skolornas utveckling, behandla mål, som tillhörde folkskolans

område, sammanföra, kontrollera och bearbeta de inkommande statistiska

uppgifterna af alla slag, granska folkskoleinspektörernes berättelser och

utarbeta de särskilda förslag, som af dem föranleddes, samt utreda de

ekonomiska förhållanden, hvilka med folkskolan egde gemenskap, — uttalat

den åsigten, att för vinnande af detta syftemål vore ensidigt, att en särskild

byrå inom Ecklesiastik-departementets Expedition inrättades för handläggning

af folkskoleärenden, och för sådant ändamål, till en början för eu

statsregleringsperiod, anvisat medel, bl ef, på grund af Kongl. Maj:ts beslut

den 5 Februari 1864, inom Departementets Expedition anställd en Expeditionssekreterare

och Byråchef, hvilkens åligganden finnas angifna i

den samma dag för honom utfärdade instruktion. I öfverensstämmelse

med Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning uppfördes vid nästpåföljande

riksdag på ordinarie stat lön för nämnde byråchef 4,500 Rdr och

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

till bestridande af kostnaden för behöflig! tjenstebiträde åt honom

1,800 Rdr.

Ändamålsenligheten af denna åtgärd att till eu särskild afdelning

af Departementets Expedition öfverlemna behandlingen af ifrågavarande

ärenden, har af den sedermera vunna erfarenheten bekräftats, och byråns

verksamhet har under de nio år, den fortgått, oupphörligt och

i allt vidsträcktare mån tagits i anspråk. De mångfaldiga göromål, som

byrån åligger att verkställa, hafva emellertid, i den mån de ökats, gjort

behofvet af biträdande arbetskrafter allt större och oafvisligare. Då det

arbete, som tillkommer de å byrån sysselsatta biträdande tjensteman,

beror af de åligganden, som äro byrån i dess helhet uppdragna, anhåller

jag, — jemte underdånig erinran om den tillökning i arbete och

i ansvar, som inträffar för de biträdande tjenstemännen under de tider,

då byråchefen, enligt gällande instruktion, är stadd på inspektionsresor,

— att här få angifva, hvari byråns göromål hufvudsakligen bestå.

Till en början torde härvid höra omnämnas sådana embetsgöromål,

som åligga Stats-departementens alla afdelningar, bestående i beredning,

uppsättning och expediering af inkomna mål. Väl har genom de förändrade

grunder, efter hvilka de ordinarie anslagen till folkskoleväsendet,

i öfverensstämmelse med nådiga Kungörelsen den 22 Juni 1871,

nu mera fördelas, minskning inträdt i afseende å antalet af ansökningar

om beviljandet af statsbidrag för folkskoleväsendet; i hvilket afseende

likväl bör märkas, att nämnda förminskning icke inträffat i fråga

om det anslag å 20,000 Rdr, som på extra stat anvisats till understöd

åt folkskolor i medellösa församlingar, för hvilket anslags fördelning under

sistlidet år ett antal af 445 ansökningar måst behandlas. Men den

minskning i antalet af ansökningar om understöd af statsmedel för skolväsendet,

hvilken af förutnämnda anledning inträdt, uppväges dock mer

än tillfyllest af den tillökning, som samtidigt visat sig i antalet af andra

ärenden, i synnerhet besvärsmål, hvilka senare ofta äro af invecklad

beskaffenhet och följaktligen upplaga eu betydlig del af tjenstemännens

tid och arbete. De af byrån handlagda mål, hvilka nästan utan undantag

blifvit inför Kongl. Magt i Statsrådet anmälda, hafva uppgått under

år 1870 till 295, år 1871 till 333 och 1872 till 384, i hvilket sistnämnda

antal förutnämnda 445 ansökningar äro inberäknade såsom ett

enda mål. Under år 1872 hafva de från byrån utgående expeditionernas

antal utgjort 1218. Ehuru redan den omförmälda mängden af ärenden

är betydlig, ligger det likväl i sakens natur, att en minskning icke

är att förvänta, utan att tvärtom den fortgående utvecklingen af vårt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bil. N:o 7 till Konijl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1873.

lands folkskoleväsende skall föranleda till ett allt starkare anlitande af

donna byrås verksamhet.

Folkskolebyrån tillkommer dessutom ett omfattande arbete med afseende

å ordnandet och bearbetandet af de statistiska uppgifter, som

till byrån ingå och utgöra vilkor för åvägabringandet af eu noggrann

kännedom af folkundervisningens tillstånd. Dessa uppgifter rörande folkskoleväsendets

ställning i så vill ekonomiskt som pedagogiskt hänseende

afgifvas dels af alla de särskilda skolråden i riket och dels af folkskoleinspektörerne

i sammanhang med deras berättelser, hvilka det åligger

byrån att granska och bearbeta för uppgörande af förslag till de åtgärder,

som på grund af de i berättelserna anmärkta förhållanden höra

vidtagas.

Ändtligen tages byråns verksamhet äfven i anspråk för åtskilliga

andra bestyr, som, ehuru icke mycket synbara för den om byråns ställning

mindre underkunnige, dock erfordra icke obetydlig tid och möda.

Dit är o att hänföra, bland annat, dels den ständiga brefvexling, som synnerligast

med folkskoleinspektörerne och till en del äfven med skolråden

måste underhållas med anledning af förfrågningar rörande folkskolans

angelägenheter, dels ock det arbete, som är förenadt med anskaffandet

och tillhandahållandet af undervisningsmateriel för folkskolorna. Byrån

måste för sistnämnda ändamål med författare, förläggare och fabrikanter

ingå i mångahanda underhandlingar och aftal, och fastän åtgärder vidtagits,

hvarigenom den egentliga spridningen af materielen besörjes utom

byrån, bidraga dock i sin mån de till byrån ingående reqvisitionshandlingarne,

hvilka alltid der skola granskas, och kontrollen öfver materielens

utdelning till arbetets ökande.

Under sådana förhållanden har det ock nu mera, i den män ärendena

vuxit både till antal och betydenhet, visat sig omöjligt att, med

det anslag till biträdens aflönande, hvaröfver byrån kan förfoga, eller

1,800 Bär, anskaffa de arbetskrafter, som är o för göromålens obehindradt;

fortgång nödiga. Ensamt det statistiska arbetet, om det skall kunna

någorlunda fullständigt bedrifvas, erfordrar långt större utgifter än detta

anslag medgifver; och då det för Departementets Expedition i öfrigt

disponibla anslag till gratifikationer åt extra ordinarie tjensteman, hvarmed

tillika den extra ordinarie vaktbetjeningen skall vedergälla^ icke

utgör högre belopp än, äfven med inberäknande af den indragna f. d.

tredje kopistlönen, 3,000 Rdr, inses lätteligen, att af sistnämnda anslag

en högst ringa del kan komma byrån till godo. För närvarande är,

utom byråchefen, vid denna byrå stadigt anställd en tjensteman, hvilken

för sitt trägna arbete åtnjutit arvode med 1,000 Rdr årligen. Då åter
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1873.

stoden af byråns ornförmälda anslag i det närmaste åtgår för bekostande

af renskrift, registraturskrifning och dylika mera mekaniska arbeten, har

all utväg saknats att vid byrån fästa ytterligare en tjensteman, hvars

ständiga biträde derstädes är i hög grad behöflig!. För afhjelpande af

donna brist erfordras således tillökning i byråns anslag, och donna kan

skäligen nu beräknas till 1,000 Rdr. 1 sådant fall skulle donna byrås

anslag för biträde uppgå tillhopa till 2,800 Rdr, eller till lika belopp

med det, som för samma ändamål nu utgår till Departementets byrå för

den högre undervisningen, med hvilken byrå Departementets afdelning

för folkskoleärenden för öfrig! är i afseende på ärendenas vigt, antal

och mödosamma beskaffenhet fullt jemförlig.

På dessa skål tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes till Riksdagen gorå framställning derom, att anslaget till bekostande

af tjänstebiträde inom Departementets byrå för folkskoleärenden

måtte ökas med 1,000 Rdr, eller till 2,800 Rdr.

Under åberopande af hvad Eders Kongl. Magt, uppå föredragning

af Chefen för Finans-departementet, donna dag beslutat i fråga om löneförhöjning

åt den vid Stats-departementens Expeditioner anställda vaktbetjening,

tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t behagade

föreslå Riksdagen att, för beredande af löneförbättring åt de två

vaktbetjente, som nu äro på Expeditionens stat uppförde, med löner

den erm af 600 Rdr och den andre af 500 Rdr, bevilja ett belopp af

150 Rdr till hvardera.

Sedan den tid, då vaktbetjeningens antal sålunda bestämdes, hafva,

i likhet med tjenstemännens göromål, äfven vaktbetj eningens bestyr betydligt

ökats, hvartill ock särskild! bidragit Expeditionens partiela fördelning

i byråer, af hvilka den ena har sin lokal inredd å vinden i detta!

s, der de öfråga ernbetsrummen äro belägna. Det ständigt förekommande

behofvet af vaktbetj eningens utsändande till andra embetsverk

och andra stadsdelar för tjensteärendens uträttande föranleder ofta dertill,

att, då de begge vaktbetjenterne af sådan orsak sig aflägsna!, eller

om den ene till följd af sjukdom icke kan tjenstgöra och den andre

blifvit utsänd, ingen finnes för dylik! uppdrag eller ofri ga inom Expeditionens

lokal förefallande behof att tillgå, om icke för tillfället någon

af deri fåtaliga extra ordinarie vaktbetj eningen är tillstädes. Då emellertid

de tillgångar, som till extra ordinarie vaktbetjentes godtgörande

kunna användas, äro så ringa, att de dem tilldelade gratifikationer, sällan

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. No 1 om Statsverket 1873.

öfverstigande 50 Rdr årligen, icke skäligen kunna medföra anspråk å

trägnare tjenstgöring af dem, än som låter sig förena med deras sträfvare

att annorledes förvärfva sitt lifsuppehälle, inträffar icke sällan, särdeles

vissa tider, såsom under riksdagarne och sommarmånaderna, att

stor svårighet förefinnes att bestrida den nödiga uppassningen vid Departementets

Expedition. För att afhjelpa detta förhållande lärer den

lämpligaste utvägen vara att förstärka deri ordinarie vaktbetjeningens

antal; och tillstyrker jag derföre i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t

behagade till Riksdagen göra framställning, att under anslaget till Ecklesiastik-departementets

Expedition bevilja ny lön till en vaktbetjent

med 650 Rdr.

De belopp, med hvilka, enligt donna ruin underdåniga hemställan,

nyssnämnda anslag skulle ökas, utgöra sålunda tillhopa 1,950 Rdr.

2:o.

upphörande af Ledan, uppå Kongl. Maj:ts nådiga framställning, Rikets Ständer vid

herdens ochmÖc- 1844 och 1845 årens riksdag, till fyllnad i aflöningen åt blifvande kyrkopmtörat

afla- herden i det till Fär ila socken i Norra Helsingland hörande Loos kapellnm<lamiagadt

lag, hvars afskiljande till eget pastorat sedermera gått i verkställighet,

beviljat 300 Rdr och tillika såsom lönebidrag åt klockaren derstädes anvisat

40 Rdr banko årligen, med förklarande att församlingen, i händelse

den i en framtid vunne sådan tillväxt att densamma kunde sjelf

bekosta dessa utgifter, icke vidare borde af något statsbidrag dertill

komma i åtnjutande, samt Kongl. Maj:t, som, efter det lönereglering

för kyrkoherden blifvit fastställd, i nådigt Bref den 2 Juli 1869

medgifvit, att omförmälda anslag finge fortfarande utgå till och med år

1871, under h vilket år en mängd nybyggen k om me att inträda i full

skatt, sedermera genom beslut den 28 sistlidne December, efter vederbörandes

hörande, afslagit kyrkoherdens och klockarens i nämnda församling

ansökning, att ifrågavarande anslag måtte än vidare komma dem

till godo, får jag nu i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes gifva Riksdagen till känna, att berörda anslag, som med ett

belopp af tillhopa 510 Rdr riksmynt är i riksstaten uppfördt under rubriken

Kleresistaten, må, såsom icke vidare för ändamålet behöfligt, ur

riksstaten uteslutas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Ma.j:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

7

3:o.

Efter det Kammarkollegium och Statskontoret blifvit anbefaldt att,

efter vederbörandes hörande, afgifva underdånigt utlåtande öfver en &UTförs*mm%

Kontraktsprosten i Gestriklands kontrakt af Gefleborgs län K. F. Sjöström

i underdånighet gjord ansökning, att, sedan den genom Kongl. Brefven

den 28 Oktober 1864 och den 26 Februari 1869 förordnade delning af

Ofvansjö pastorat den 1 Maj 1870 träd! i verkställighet, honom måtte

beredas anslag af två tunnor kronotionde såsom prostlön för de derigenom

nybildade Jarl)o och Högbo pastorater; och till följd häraf yttranden

i ämnet infordrats från församlingarna och kronofogden i orten,

äfvensom från Domkapitlet i Upsala och Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i länet, hvilka samtliga tillstyrkt bifall till ansökningen; — så

hafva Kammarkollegium och Statskontoret i underdånigt utlåtande den

6 sistlidne December, enär, jemlikt § 24 i Kongl. Resolutionen på presterskap

ets besvär den 10 Mats 1719 och § 4 i presterskapets privilegier

den 16 Oktober 1723 med flera äldre författningar, kontraktsprostarne

äro berättigade till en tunna spannmål af hvarje tillydande församlings

kyrkoherberge, och då, enligt 1869 års kronoräkenskaper, såsom prostetunnor

för Gestriklands kontrakt utginge 44 kubikfot 1 kanna kronotionde

eller 6 kubikfot 3 kannor för hvardera af kontraktets sju äldre

pastorater, i underdånighet tillstyrkt bifall till ifrågavarande ansökning

på det sätt, att 0Eders Kongl. Maj:t täcktes aflåta nådig proposition till

Riksdagen att å Åttonde Hufvudtitelns anslag till Kleresistaten låta uppföra

värdet, jemlikt Förordningen den 23 Juli 1869, af 12 kubikfot 6

kannor kronotionde, hälften råg och hälften korn, eller 28 Riksdaler

22 öre riksmynt, att såsom prostetunnor för nämnda församlingar till

kontraktsprosten i Gestrikland utgå.

1 öfverensstämmelse med hvad Kammarkollegium och Statskontoret

sålunda hemställt, tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t

måtte föreslå Riksdagen att till prostetunnor åt kontraktsprosten i Gestriklands

kontrakt för Järf)o och Högbo församlingar anvisa 28 Riksdaler

22 öre.

4:o.

Hos Eders Kongl. Maj:t har Domkapitlet i Visby, uppå anmodan

af Stiftets till prestmöte senast församlade presterskap, uti underdånig

skrifvelse den 25 Oktober 1871 anhållit, att, som kontrakts
-

Anslag till

prostetunnor

Gotland.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1873.

pr ostarn e i stiftet hittills varit i saknad af det för proståliggandena

vanliga arvode, enär all från Gotland utgående kronotionde varit till

prest,erskapets aflöning anslagen, men, enligt de i nåder fastställda löneregleringarna

för presterskap^, besparingar å kronotionde!! nu mera

blifvit gjorda utöfver hvad till presterskapets anständiga bergning ansetts

nödigt, af dessa besparingar måtte, framför hvarje ändamål hvartill

de kunde komma att användas, i nåder anordnas prostetunnor till stiftets

tre kontraktsprostar med en tunna från hvarje pastorat; — och hafva

Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kammarkollegium och Statskontor uti

häröfver infordradt och den 10 Maj 1872 afgifvet utlåtande, med öfverlemnande

af inhemtadt yttrande af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i Gotlands län, underdånigst anfört: att sedan, på grund af

Rikets Ständers medgifvande och enligt särskilda vid löneregleringen

meddelade nådiga beslut, af länets genom Kongl. Brefvet den 14

Juli 1854 till 3,740 tunnor 20 kappar spån mål fastställda kronotionde

blifvit till afllöning åt dervarande presterskap anvisadt sammanlagdt

20,612 kubikfot 4 kannor eller 3,271 tumRr 25 e:i kappar, med skyldighet

för vederbörande kyrkoherdar att såsom hittills årligen utgöra

bibeltryckstunna!! till bestämdt belopp för hvarje pastorat, öfverskottet

utgjorde 2,953 kubikfot 7 kannor, om hvars användande Kongl. Maj:t

förklara! Sig framdeles vilja, uppå särskild framställning, meddela nådigt

beslut; — att af berörda öfverskott, hvilket blefve disponibelt endast i

den mån löneregleringarna i de särskilda pastoraten ginge i verkställighet,

enligt en till Statskontoret inkommen redogörelse vid 1870 års utgång

influtit 880 kubikfot 5,58 kannor, hälften råg och hälften korn,

hvarå penningevärdet, efter afdrag af provision och remisslage, i räkenskapen

upptagits till 1,921 Rdr 58 öre; — att, jemlik! 24 § i Kongl.

Resolutionen på presterskapets besvär den 10 Mars 1719 med flera författningar,

kontraktsprostarne i allmänhet vore berättigade att för sitt

besvär vid visitationer, resor och brefvexling uppbära en tunna kronotionde

af hvarje sockens kyrkoherberge inom kontraktet, men att denna

löneförmån dock icke kunna! tillgodokomma kontraktsprostarne på Gotland,

enär presterskapet derstädes, som af ålder åtnjutit ej blott tertialen

utan äfven Kronans andel af tionde!!, varit befriad! från utgörande af

så val prosttunna som alla ökriga så kallade ordinarie afkortning^ å

kronotionde!!, med undantag af bibeltryckstunna!!; — att, angående tillkomsten

så väl af detta förhållande som af de utgifter församlingar!!a

och statsverket fått vidkännas för fyllande af de behof, till hvilka Kronans

tionde i främsta rummet vore afsedd, Kammarkollegium uti sitt

underdåniga utlåtande den 21 Oktober 1862 i fråga om ordnande af

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nät liga Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

i)

presträttigheterna i Gotlands län meddelat, bland annat, att till aflöning''

åt kontraktsprostarne församlingarna måst sammanskjuta en afgift, kallad

visitationspenningar, af en daler 8 öre silfvermynt årligen från hvarje

socken i kontraktet och Kronan eftergifva den så kallade silfverskatten

2 Riksdaler 32 skillingar banko eller 4 Riksdaler riksmynt; — att det

väckta förslaget att af Kronans besparade tionde från länet anslå prostetunna

i sjelfva verket inne hare endast ett återställande af det normala

förhållandet, hvarigenom kontraktsprostarne på Gotland skulle i löneväg

komma i samma ställning som deras vederlikar inom andra stift, jemte

det ej mindre församlingarna befriades från en obehörig afgift, än äfven

undanröjdes det missnöje inom presterskapet sjelft, som af hittillsvarande

löningssätt framkallats; — att Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

visserligen uttalat den åsigt, att frågan om prosttunna herde anstå och

till afgörande företagas först i sammanhang med bestämmandet om användande

af hela den genom löneregleringen uppkomna besparing, på

det att den ena afkortningsposten ej måtte tilläggas bättre rätt än den

andra, men att ett sådant uppskof syntes Kollegierna desto mindre lämpligt,

som en längre tid antagligen komme att förflyta innan öfverskottet

å kronotionde!! i sin helhet blefve tillgängligt, under hvilken tid kontraktsprostarne

skulle vara i saknad af prosttunna och församlingarna nödgas

fortfarande erlägga en utskyld, som annorstädes i riket ej utgöres; —

samt att, då härtill komme, att full tillgång för ifrågavarande ändamål

redan förefunnes och ingen anledning vore för handen, att icke det

tiondebelopp, som framdeles komme att inflyta, i förening med hvad till

prosttunna ej erfordrades, skall blifva tillräckligt att tillgodose jemväl

öfriga föremål för afkortning, som kunde förekomma, såsom vin- och

byggnadssäd, domkyrkotunnan och barnhusets spannmål, Kollegierna, som

med hänseende till socknarnas inskränkta omfång, lika med Domkapitlet,

ansåge eu tunna för hvarje pastorat utgöra skålig ersättning för de med

prostbefattningen förenade besvär, i underdånighet tillstyrkte, att Eders

Kong]. Maj:t täcktes till Riksdagen gorå nådig framställning derom, att

af den vid löneregleringen för presterskapet på Gotland besparade kronotionde

måtte anvisas prosttunna med tillsammans 43 tunnor eller 270

kubikfot 9 kannor, hälften råg och hälften korn, att uppbäras på sätt

och i den ordning Förordningen den 23 Juli 1869 och Kongl. Kungörelsen

den 5 Oktober 1871 föreskrefve; i och hvarmed kontraktsprostarnes

rättighet till visitationspenningar och frihet från silfverskatten herde

upphöra.

Till hvad Kammarkollegium och Statskontoret sålunda hemställt tillstyrker

jag i underdånighet nådigt bifall allenast med den förändring,

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Anslag till

Universitetet

Upsala.

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1813.

att, då pastoraten å Gotland, inberäknadt Visby pastorat med dertill

hörande landsförsamlingar, utgöra ett antal af 44, och det för ändamålet

erforderliga belopp kronotionde således uppgår till 277 kubikfot 2 kannor,

i riksstaden bör uppföras ett deremot enligt Förordningen den 23

Juli 1869 svarande anslag af 540 Rdr 54 öre.

5:o.

Hos Eders Kongl. Maj:t bär Kanslers-embetet för universitetet i

Upsala, uti memorial den 17 nästlidne December, i underdånighet anmält

åtskilliga universitetets af Consistorium Academicum Majus framställda

behof, för hvilka anslag af statsmedel ansetts erforderliga, nemligen:

anslag till lön för en professorsbeställning i mekanik 4,500 Rdr;

att det årliga förslagsanslag af 30,000 Rdr, som enligt Kongl. Brefvet

den 20 Mars 1858 beviljats universitetet för upprätthållande till bestämda

belopp af sådana åt vissa lärare och tjensteman anslagna löner, i hvilka

spanmål ingår, måtte, med beräkning af priset å spannmål efter medium

af det i Förordningen den 23 Juli 1869 för Stockholms, Upsala och

Vestmanlands län stadgade lösningspris, förvandlas till fast anslag och

utgå årligen med 43,323 Rdr 79 öre;

Beträffande den föreslagna professionen i mekanik har Kanslersembetet

erinrat, att frågan om fördelning på två lärostolar af undervisningen

i fysik och mekanik redan åtskilliga gånger tillförne blifvit

från universitetet framstäld; och då åt undervisningen i hvardera af

dessa vetenskapsgrenar, så länge de vore förenade i en enda lärares

hand, icke kunde egnas eller medhinnas den omsorg, som de, stadda i

ständig utveckling, i allt högre man toge i anspråk, har Kanslers-embetet

funnit sig manadt att å nyo anmäla det störa behofvet af ifrågavarande

anslag, dervid i underdånighet åberopande de skäl, som i föregående

framställningar härom blifvit anförda.

I sådant afseende bär (konsistorium hänfört sig till sina år 1865,

1867, 1870 och 1871 till Kanslers-embetet ingifna skriftliga andragande^

en vid sistlidne Riksdag väckt motion samt hvad i ämnet blifvit anförd t

af den till dalning föreslagna lärostolens nuvarande innehafvare Professoren

A. J. Ångström, som till Consistorii Academici protokoll för den

8 Oktober 1870 yttrat: att professionen i fysik och mekanik vore en

bland de äldsta vid Upsala universitet; att dess läroämnen redan år

1637 blefvo utbrutna från den medicinska fakulteten, till hvilken de förut

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bil. N:o 7 till Kmgl. Mitjtia Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1873.

hörde, och Överflyttade till deri filosofiska, der de, med undantag af en

kortare period under det adertonde seklet, alltid varit representerade;

att emellertid den egentligen så kallade experimentalfysik^ vore en

modern vetenskap, hvilken först under detta århundrade vunnit sin förnämsta

utveckling, en utveckling så stor, att nu mera enskilda delar af

densamma, såsom optik, elektricitet och värmelära, hade ett omfång

jemförlig! med, om ej större än, både fysik och mekanik tillsammans

ännu i början af detta sekel; att behofvet af särskild profession i mekanik

derför länge gjort sig gällande och redan under Professoren J.

Svanbergs tid blifvit af (konsistorium Academicum erkändt; att i början

af 1840-talet förslag äfven väcktes om mekanikens öfverflyttande till

den astronomiska lärostolen, hvilket förslag dock förföll, emedan professorn

i astronomi detta förutan måste anses hafva ett tillräckligt fält

för sin verksamhet; att (konsistorium Academicum jemväl år 1865

hos Kongl. Maj:t gjort underdånig hemställan om behofvet af en profession

i mekanik, och att, om under de nästföljande aren denna hemställan

icke förnyats, orsaken dertill icke vore att söka deri, att behofvet

icke varit erkändt, outan i landets mindre göda ekonomiska ställning;

och har Professoren Ångström för jemförelses skull erinrat, dels att

den kemiska vetenskapen, hvilken senare än fysiken erhållit burskap vid

universitetet, likväl i följd af sin störa utveckling under det innevarande

seklet derstädes vunnit det erkännande, att densamma nu mera vore

fördelad på tre lärostolar, ett erkännande, som, ehuru i mindre grad,

nu äfven påyrkades för fysiken, då det begärdes icke en delning af densamma,

utan ett frånskiljande af mekaniken, hvilken vetenskap, oaktadt

det samband densamma onekligen egcle med den förra, likväl genom sin

metod och hela sitt framställningssätt stode den rena matematiken mycket

närmare, dels ock att det sannolikt icke funnes något enda utländskt

universitet, der de båda ifrågavarande vetenskaperna vore med

hvarandra förenade under en och samma lärare; hvarjemte Professoren

Ångström i ett anförande till Consistorii Academici protokoll för den 5

Oktober 1872 ytterligare framhållit nödvändigheten af den nya professionen

och dervid åberopat omförmäla motion, såsom innehållande de

hufvudsakligaste skål och grunder, som talade för inrättandet af en dylik

profession, samt till bemötande af den mening, att det behof, som

deri nya professionen vore afsedd att fylla, äfven herde tillräckligt kunna

tillgodoses genom blott en adjunktur i ämnet, vidare yttrat, att, om det

afsmida ändamålet, nemligen eu lämplig delning af de omfattande läroämnen,

som nu tillhöra professionen i fysik, skall genom en lärareplats

i mekanik vinnas, den nye läraren måste helt och hållet öfvertaga me
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bil. N:o 7 till Kongl. Mayts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1873.

kaniken såsom ett frånskildt och sjelfständigt läroämne och i afseende

på detsamma inträda uti alla de pligter och åligganden, som tillkomme

en professor, samt att således, om en adjunktur inrättades, dess innehafvare

med blott en adjunkts aflöning erhölle alla en professors skyldigheter

och dessutom Ange så till vida en sämre ställning än öfrige

adjunkter, som af desse hvar och en kunde hysa förhoppning att en

gång få efterträda professorn i sitt ämne, under det att en adjunkt i

mekanik svårligen skulle kunna påräkna någon vidare befordran vid

universitetet.

Vidkommande frågan om det år 1858 beviljade förslagsanslags förvandling

till fast anslag efter viss förändring af grunderna för beräkning

af den i lönerna ingående spån målens pris, har (konsistorium

Academicum, — med erinran, att, enligt ofvannämnda nådiga Bref den

20 Mars 1858, Rikets Ständer i anledning af Kong). Maj:ts derom

gjorda nådiga framställning, med afseende å behofvet af löneförbättringar

åt lärare och tjensteman vid Upsala universitet, för upprätthållande

till uppgifna belopp af sådana åt ifrågavarande personel anslagna

löner, i hvilka spannmål ingår, beviljat ett årligt förslagsanslag

af 30,000 Rdr, beräknadt efter ett pris å universitetets spannmål af 13

Rdr 59 öre för tunnan eller 2 Rdr 15 öre för kubikfoten, — anfört,

att Förordningen den 23 Juli 1869 angående förändring af grundräntor

och kronotionde, hvarigenom stadgats deras omsättning i penningar efter

beräkning af medelvärdet mellan 1834—1853 årens medelpris samt 1862

års medelmarkegångspris, gifvit (konsistorium anledning till framställning

derom, att berörda, universitetet tillagda förslagsanslag måtte förvandlas

till fast anslag, beräknadt efter det i samma Förordning bestämda pris:

till belysning af hvilken hemställan Consistorium förmält sig höra meddela

följande på faktiska förhållanden grundade upplysningar, som stode

i sammanhang med frågan och till eu del äfven innehölles uti en handlingarna

Inlagd, å universitetets Kamererare-kontor upprättad tablå,

nemligen:

att de lärare och tjensteman, som i nådiga Brefvet den 20 Mars

1858 afsåges, — och Indika vore 18 professorer, akademie-räntmästaren

och bibliotekarien, 2 professores em er i ti, 16 adjunkter, vice bibliotekarien

och en biblioteksamanuens, sekreteraren, notarien och kanslisten

samt kamererare^ — af universitetet årligen uppbure löner i spanmål

till ett sammanräknad! belopp af 41,674 kubikfot 5 kannor;

att för 15 af ofvannämnde professorer jemte räntmästare,! och bibliotekarien

äfvensom för professores emeriti i lönen inginge hyresersättning

med 300 Rdr, med hvilket belopp lönerna åter minskades för

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. No 7 om Statsverket. 1873.

13

de 5, som hafva boställen, samt att denna hushyresersättning utginge

med 150 Rdr till sekreteraren och 180 Rdr till kamererare!];

att de så kallade äldre lönetillökningarne utgjorde 450 Rdr årligen

till hvar och en af de 16 äldste professorerne i de verldsligt fakulteterna

samt 420 Rdr till 10 och 270 Rdr till 4 adjunkter;

samt att, sedan den spanna ål af 41,674 kubikfot 5 kannor, som för

ifrågavarande ändamål från universitetet utginge, blifvit förvandlad i

penningar efter det försäljningspris, hvartill universitetets afradstionde

och arrendespanmåls intrader kunde afyttras, och till donna summa lagts,

för dem som vore dertill berättigade, dels hushyresersättningar, 5,430

Rdr, dels ock äldre löneförhöjningar till ett belopp af 12,480 Rdr, fy kies

af statsverket det som erfordrades för att de uti Kongl. Bref ve t den 20

Mars 1858 uppräknade lärares och tjenstemäns löner, i hvilka spanmål

ingår, skulle uppgå till de i samma Kongl. Bref bestämda belopp, utgörande

för samtlig^ desse lärare och tjensteman tillhopa 147,500 Rdr.

Då de årliga prisen å universitetets spanmål och den fyllnad till

ifrågavarande löner, som utginge från statsverket, nu mera, sedan kronotionde!!

förvandlats i penningar, blefve beroende endast af den fördel,

hvarmed universitetet kunde föryttra sin spanmål, hvarföre ifrågavarande

lönefyllnadssumma af statsverket blefve underkastad högst betydliga vexling^

och större än förr, då det inträffat, att densamma några år icke

utgått med den beräknade förslagssumman, men andra åter med 40,000

å 50,000 Rdr och derutöfver, har (konsistorium ansett önskvärd!, att

ett fixt pris bestämdes, hvarefter universitetets ifrågavarande löningsspanmål

kunde beräknas och efter denna grund statens förslagsanslag förvandlas

till fast, att utgå vare sig att, värdet å spanmål öfver- eller

understege det sålunda en gång för alla bestämda pris. Med hänsyn

till för handel! varande förhållande!! syntes val, som om det pris af 2

Rdr 23 öre för kubikfoten, hvithet uti universitetets utgiftsstat blifvit

beräknadt, borde vara det lämpligaste för beräkning af statsverkets tillskott;

men då, med afseende å de allt mer uppkommande lättade kommunikationer

inom landet, efter Consistorii åsigt detta pris icke kunde

vara ett för någon längre tidrymd, än mindre för all framtid antagligt

pris å spanmål, ansåge (konsistorium det lösningspris, som enligt Förordningen

den 23 Juli 1869 skall tjena till efterrättelse vid den genom

samma författning förordnade omsättning till penningar af dels de i

Kongl. Kungörelsen den It Maj 1855 bestämda hufvudräntepersedlar och

dels kronotiondespaninål, äfven här kunna ligga till grund för spanmålsprisets

bestämmande; i hvilket afseende förekomme, att berörda medelmarkegångsvärde

å råg och korn vore för Upsala län, hvarifrån univer
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bil. N:o 7 till Konyl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

sitetets flesta inkomster inginge, 2 Rdr 2 öre för kubikfoten samt per

medium för Stockholms, Upsala och Westmanlands län å samma sädesslag

2 Rdr 7 öre för kubikfoten.

Efter ofvannämnda tre pris skulle statens årliga lönefyllnadsbidrag

för uppgifna ändamål komma att utgöra

med beräkning af 2 Rdr 23 öre för kub.-foten ...................... 36,655: 87,

» » » 2 » 7 >> » » ...................... 43,323: 79,

»> » « 2 » 2 » » » ..................... 45,407: 51;

men då universitetets spanmålsafrad uppbures inom samtliga dessa tre

län, syntes det (konsistorium som skulle nämnda lösningspris af 2 Rdr

7 öre för kubikfoten spån mål, råg och korn, inom Stockholms, Upsala och

Westmanlands län vara just det pris, hvarefter universitetets ifrågavarande

spannmål skäligen borde beräknas. Den ringa tillökning i universitetstjenstemännens

löner, som någon gång skulle uppstå genom antagande

af lösningspriset 2 Rdr 7 öre i stället för 2 Rdr 23 öre, blefve för statsverket

en obetydlighet (något öfver 200 Rdr för professor och 70 Rdr

för adjunkt), men kunde under en dyr tid anses såsom ett af billigheten

fordradt tillskott. Härtill komme, att genom ifrågavarande förslagsanslags

förvandling till fast anslag, en förenkling i räkenskaperna kunde

åstadkommas så väl vid universitetet som hos Stats-kontoret, hvarifrån

förslagsanslaget, efter vidlyftiga uträkningar för bestämmande af det för

ändamålet erforderliga beloppet, reqvirerades.

För sin del har Kanslers-embetet, ehuru anledning ej saknades till

tvekan, huruvida det för universitetet i sjelfva verket vore fördelaktigare

att få ifrågavarande anslag förvandladt från förslags- till fast anslag, dock

ansett sig, i betraktande af den större reda och beqvämlighet för räkenskapsföringen,

sådant skulle medföra, icke höra afvika från hvad Consistorium

i detta hänseende hemställt.

Då de båda vetenskapsgrenar, som tillhöra lärostolen i fysik, nu

mera, efter den utveckling de vunnit, utan tvifvel äro alltför omfångsrika,

för att undervisningen deri skulle på ett ändamålsenligt och mot

vetenskapens kraf svarande sätt kunna af en enda professor handhafva^

samt bland de studerande vid universitetet, hvilkas antal på senare tider

starkt tillvuxit, försports ett allt mera stigande intresse för dithörande

läroämnen, som ej mindre för det praktiska lifvet än för den matematiska

vetenskapen sjelf ega framstående vigt, anser jag behofvet af det ifrågavarande

läroämnets afskiljande från professionen i fysik vara till fullo

ådagalagd t, äfvensom att inrättandet af en särskild lärostol för detsamma

är desto önskvärdare, so in det nu mera torde få anses afgjordt, att

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj ds Nådiga Prof. No 1 om Statsverket 1873. 15

deri redan ofta begärda professionen i mekanik är afsedd att, hvad läroämnets

omfång beträffar, fullt motsvara de professioner i använd matematik,

hvilka vid åtskilliga universitet med inskränkt antal matematiska

lärostolar finnas inrättade. Jag får derföre i underdånighet tillstyrka,

att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att för inrättande af en

profession i mekanik vid universitetet i Upsala anslå en professorska,

till belopp af 4,500 Rdr.

Likaledes får jag, på de af (konsistorium Academicum anförda skäl,

för omförmälda förslagsanslags förvandling till fast anslag, i underdånighet

hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes göra framställning till Riksdagen,

att i stället för samma förslagsanslag, 30,000 Rdr, må på universitetets

stat uppföras ett bestämdt anslag af 43,323 Rdr 79 öre, hvarigenom

skulle uppkomma en nominel! tillökning i anslagets belopp af

13,323 Rdr 79 öre.

(ko.

För universitetet i Lund har Kanslers-embetet jemväl uti underdånigt

memorial den 17 nästlidne December anmält åtskilliga af Consistorium

Academicum Majus framstälda önskningsmål, för hvilkas uppnående

anslag af allmänna medel erfordras, nemligen:

anslag för inrättande af en adjunktur i patologi och forensisk medicin,

med skyldighet för blifvande innehafvaren att i den kliniska undervisningen

deltaga;

löneanslag för en amanuensbeställning vid den medicinska kliniken;

I fråga om förstnämnda två anslag har af (konsistorium Academicum

och Medicinska Fakulteten anförts, att otillräckligheten af fakultetens

lärarekrafter länge varit märkbar, men på senare tider i följd af särskilda

förhållanden blifvit ännu mera tydlig; att dessa lärarekrafter ej

ens vore tillräckliga för tillgodogörandet af det undervisningsmateriel,

särdeles inom det kliniska området, som kunde vara till fakultetens förfogande,

hvarföre ytterligare en adjunkt i medicin vore behöflig, hvilken,

med afseende å läroämnenas fördelning på de nuvarande adjunktur erna,

ansetts höra undervisa i patologi och forensisk medicin, dock med skyldighet

att efter fakultetens anordnande deltaga i den kliniska undervisningen;

äfvensom att ett biträde vid den kliniska undervisningen nu

mera vore af behofvet påkalladt, då för detta ändamål hittills ej annat

underordnadt biträde varit att påräkna än det, som af lazaretts-under
-

Anslag till

universitetet i

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bil. N:o 7 till Koni/l. Majds Nådiga Prop. N:o I om. Statsverket 1873.

läkaren kunnat lenmas, hvilket under nuvarande förhållanden visat sig

vara otillräckligt.

Kanslers-embetet har funnit sig med så mycket större skål höra till

bifall förorda dessa anslag, som derigenom, att en af medicinska fakultetens

ordinarie professorer redan under derå år haft ett annat uppdrag,

hvithet aflägsna! honom från universitetet och fästat honom vid hufvudstaden,

det varit och vore förenad! med icke obetydliga svårigheter att

kunna inom nämnda fakultet ordna undervisningen i de till densamma

hörande läroämnen så, att behofvet något så när motsvarades, utan att

undervisningen i de vetenskapsgrenar, som omedelbart tillhörde de vikarierande

att odla, alltför mycket behöfde tillbakasättas; och enär Consistorium

icke uppgifvit något belopp för ifrågavarande två anslag, har

Kanslers-embetet i underdånighet föreslagit löneanslaget för eu adjunktur

inom medicinska fakulteten till 2,500 Rdr och anslaget för en amanuensbefattning,

med ledning af förhållandet härutinnan vid universitetet i

Upsala, der amanuenser i samma ställning åtnjuta 350 Rdr i arvode samt

boställsrum och två famnar ved in natura, till 500 Rdr; hemställande

Kanslers-embetet härjemte, att läroämnena för adjunkturen måtte, om

den ko mule till stånd, få framdeles närmare ordnas.

Enär de för medicinska fakulteten begärda anslag synas mig vara

för undervisningens behöriga upprätthållande af behofvet i hög grad påkallade,

tillstyrker jag i underdånighet, att till Riksdagen måtte aflåtas

nådig framställning om beviljande för universitetet i Lund af dels 2,500

Rdr för inrättande af en ny adjunktur inom medicinska fakulteten, med

skyldighet för innehafvare!! att, om så erfordras, deltaga i den kliniska

undervisningen, och dels 500 Rdr till arvode åt en amanuens vid den

medicinska kliniken.

7:o.

/mt‘Zriä'',0 I berättelse!! den 11 December sistlidna år angående Statsverkets

tillstånd och behof har Statskontoret anmält, bland annat, att sedan

skolrådet i Christianstad vägrat från och med senare hälften af år 1867

att utbetala en i staten för elementarläroverket derstädes påräknad årlig

aflöningstillgång, utgörande afkomsten af ett utaf Handlanden Johan

Henrik Dahl genom testamente den 21 Juni 1835 doneradt kapital för

bekostande af aflöning åt två apologister, och Kong!. Maj:t genom dom

den 31 Oktober 1871 befriat skolrådet från utgifvande af dessa medel,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1. om Statsverket 1873.

17

hvilka således icke vidare komme att till aflöning åt elementarläroverkets

lärare utgå, till ersättning derför borde å anslaget till elementarläroverken

uppföras ett motsvarande belopp af 1,200 Rdr; och får jag

på grund af denna anmälan i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att nyssnämnda ersättningsbelopp anvisa.

Den 3 innevarande Januari har Eders Kongl. Maj:t, med godkännande

af grunderna för ett utaf mig i underdånighet framlagdt förslag till

förändrad anordning i vissa delar af rikets elementarläroverk, äfvensom

till inrättande af läroanstalter för qvinlig ungdom, täckts besluta, att nådig

framställning i ämnet skulle till Riksdagen aflåtas; och då genomförandet,

af nämnda anordning, i händelse den äfven af Riksdagen bifalles,

skulle, på sätt jag vid ärendets föredragning redan haft nåden

antyda, komma att för år 1874 taga i anspråk hela det i nu gällande

riksstat för elementarläroverken upptagna reservationsanslag, samt ett belopp

af 20,000 Rdr erfordras för den qvinliga undervisningens ordnande,

får jag nu i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t i den nådiga

propositionen angående Statsverkets tillstånd och behof täcktes

dels föreslå Riksdagen, att nämnda reservationsanslag för elementarläroverken,

1,691,047 Rdr 56 öre, förökadt med det för elementarläroverket

i Christianstad, enligt hvad jag förut anfört, erforderliga ersättningsbelopp,

1,200 Rdr, eller således tillhopa 1,692,247 Rdr 56 öre,

må af Eders Kongl. Maj:t disponeras enligt det förslag Eders Kongl.

Maj:t, såsom nyss är omförmäldt, kommer att särskilt till Riksdagen

framställa; dels ock af Riksdagen äska, för inrättande enligt samma

nådiga framställning af läroanstalter för qvinlig ungdom, ett anslag af

20,000 Rdr.

8:o.

Då genom Eders Kongl. Maj:ts och Riksdagens beslut de vid folk-rs,- ->«- skolelärare-seminarierna anställde rektorer och adjunkter tillförsäkrats ’ "

rätt att, i likhet med lärarne vid elementar-läroverken, för hvart femte

tjenstår intill viss gräns erhålla förhöjning i lönen med 500 Rdr, har

i Ecklesiastik-departementets byrå för folkskoleärenden beräkning blifvit

gjord å de lönebelopp, som för hvarje å stat uppförd lärarebefattning

vid dessa seminarier bör år <1874 utgå, hvaraf i nh em tas, att för vederbörande

lärares uppflyttning i den lönegrad, hvartill de äro berättigade,

erfordras ett belopp af 2,500 Rdr; och tillstyrker jag derföre under
3
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

dånigst, att Eders Kongl. Maj:t behagade till Riksdagen göra framställning,

att till aflöning, enligt gällande grunder, för lärarne vid omförmälda

seminarier anslaget för dessa läroverk, hvilket icke lemnar tillgång

till bestridande af nämnda ökade utgift, varder förhöj dt med 2,500 Rdr.

9:o.

AdmJisnhi ^ enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga framställning har sistlidna

trädgårdsskötselårs Riksdag för år 1873 anvisa! ett extra anslag af 6,000 Rdr till

uiidre-semina- bestridande af utgifterna under nämnda år för undervisning I trädgårdsskötsel

och trädplantering vid folkskolelärare-seminarierna.

Genom detta och föregående års likartade anslag; har denna undervisning

kunnat fullständigt ordnas vid seminarierna i Linköping, Skara,

Wexiö och Lund, så att eleverna derstädes nu beredts tillfälle att förvärfva

både theoretisk insigt och praktisk öfning i detta läroämne, hvarigenom

de äfven sättas i stånd att såsom lärare vid folkskolorna meddela

undervisning i och ingifva intresse för ifrågavarande på landets kultur

icke oväsentligt inverkande hushållningsgren.

På det att de redan i sådant afseende vidtagna anordningarna må

kunna uppehållas, och detta undervisningsämne äfven vid andra seminarier

fullständigare ordnas, än hittills af brist på medel kunnat ske,

samt då de härför nödiga åtgärder torde i samma omfattning som vid

förutnämnda fyra seminarier ifrågakomma endast vid ytterligare två sådana

läroverk, för hvilket ändamål, enligt den hittills vurma erfarenheten,

erfordras ett årligt belopp af 1,500 Rdr till hvardera läroanstalten,

och således det årliga behofvet af medel för detta läroämnes behöriga

skötsel vid seminarierna nu kan beräknas skola uppgå till 9,000

Rdr, deruti inbegripet det belopp af 6,000 Rdr, som senast beviljats,

får jag i underdånighet tillstyrka, att Eders Kong]. Maj:t behagade föreslå

Riksdagen att, för undervisningen i trädgårdsskötsel och trädplantering,

förhöja anslaget till folkskolelärare-seminarierna i riket med omförmälda

belopp, 9,000 Rdr.

10:o.

förfäran och ^ anledning af Kongl. Maj:ts vid lagtima Riksdagen år 1871 gjorda

lärarinnor vid framställning om bidrag af statsmedel till aflöning; af lärare och läraåtnjuta

staaw- rmnoi’ vid folkskolor och småskolor, har Riksdagen, enligt dess underdåRdr,

från skyl- niga skrifvelse den 17 Mai samma år, i fråga om grunderna för det till

visatrugtaderändamalet beviljade anslags användande för sill del beslutat, bland an
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bil. No 7 till Kongl. Majds Nådiga Prof. No 1 om Statsverket. 1873.

nät, att lärare eller lärarinna vid folkskola, som åtnjöte statsbidrag af

250 Rdr, skulle vara förpligtad att, der skoldistriktet sådant önskade,

meddela undervisning i skolan under tio månader af året.

I afseende på detta stadgande, som genom nådiga Kungörelsen den

22 nästpåföljande Juni meddelades till vederböra^es efterrättelse, torde

det tillåtas mig att gorå följande framställning.

Vid 1859—1860 årens riksdag anhöllo Rikets Ständer i skrifvelse

den 24 Oktober sistnämnda år, bland annat, att då folkskolelärarens

aflöning syntes böra göras i viss mån beroende af den tjenstgöring

man af honom fordrade, och i sådana församlingar, der skollärarens tid

mera toges i anspråk, både billigheten fordrade och församlingens förmåga

antagligen medgåfve, att högre aflöning bestämdes, samt ett stadgande,

som tillförsäkrade den med längre tjenstgöringstid betungade

folkskolelärare!! eu förhöjd aflöning, egde desto mera skål för sig, som

erfarenheten dittills visat, att aflöningen i allmänhet af församlingarna

icke bestämdes högre än författningen ovilkorligen fordrade, Kong].

Maj:t täcktes i nåder förordna, att den i Stadgan angående folkundervisningen

i riket bestämda minsta lön för folkskolelärare skulle ega tillämpning,

dä skollärarens tjenstgöring icke upptoge mera än åtta månader

årligen, men att för hvarje månad, tjenstgöring^ fortginge utöfver

åtta månader, lönen skulle ökas med två tunnor spån in ål att utgå efter

samma grunder, som för den öfriga lönespanmålens utgörande funnes

stadgade.

Hvad Rikets Ständer sålunda hemställt bl ef af Kongl. Maj:t gilladt

och genom Kungörelse den 29 December 1860 till efterrättelse stadgadt,

Då sedermera den för åtta månaders undervisning förut bestämda

minimilönen af sexton tunnor spån mål befunnits otillräcklig, blef, i öfverensstämmelse

med Rikets Ständers beslut, genom nådiga Kungörelsen

den 11 December 1863 minimilönen ökad till 400 Rdr, och tillfälle beredt

de församlingar, som åtoge sig att utöfver nämnda belopp höja

sina folkskolelärares aflöning, att för sådant ändamål erhålla statsbidrag

med högst 50 Rdr för hvarje lärare.

1 Kongl. Maj:ts förut nämnda nådiga Proposition till 1871 års lagtima

Riksdag gjordes framställning derom, att löneförhöjning måtte efter

viss tid komma alla sådana ordinarie folkskolelärare till godo, som deraf

gjort sig förtjent^; och då tillika dermed afsågs att genom hoppet om

eu mera betryggad framtid bereda läraren en väl behöflig uppmuntran

i hans trägna och vigtiga arbete, och donna tid följaktligen herde bestämmas

så, att utsigten till förbättring ej blefve allt för aflägsen, fann

Kongl. Maj:t skäligt föreslå, att förhöjningen skulle för hvarje examine
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

BIL N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

råd ordinarie folkskolelärare inträda efter tern års val vitsordad tjenstgöring

och beräknas till 100 Rdr, hvartill Staten skulle bidraga med

högst 50 Rdr, mot förbindelse för skoldistriktet att tillskjuta den andra

hälften.

I detta förslag gjordes af Riksdagen i så måtto ändring, att lärare

först efter tio års tjenstgöring berättigades till ifrågavarande löneförhöjning,

samt att med denna förhöjning skulle, såsom jag förut i underdånighet

anfört, följa förpligtelse för läraren till två” månaders ökad

tjenstgöring om året, der skoldistriktet sådant önskade.

Detta senare tillägg minskar i högst betydlig män värdet af den

medgifva löneförhöjningen, enär lärare, som efter tio års tjenstgöring

erhåller förhöjning af 100 Rdr, kommer, om undervisningen fortgår två

månader utöfver åtta, att förlora den godtgörelse af 4 tunnor spannmål,

som han enligt förut gällande stadgande varit berättigad att för sådan

öfverläsning åtnjuta, och derigenom löneförhöjningen i sjelfva verket

blir allt för ringa för att motsvara det dermed afsedda ändamål. Mångenstädes

kommer i följd häraf hela tillökningen, utöfver de läraren

tillförne medgifna löneförmåner, att efter tio års arbete icke uppgå till

mera än omkring 40 Rdr. Det kan ock inträffa, att eu nitisk och skicklig

lärare, som med flit och trohet arbetar under åtta månader af året,

ej förmår att, efter en tioårig mödosam tjenstgöring, åtaga sig ökad

undervisningsskyldighet, och att lian derföre skulle nödgas heldre afstå

från den förhöjda lönen, än underkasta sig ett arbete, som blot ve honom

för tungt. Då dessutom läraren i allmänhet väl behöfver några

månaders ledighet från sin magtpåliggande verksamhet icke blott till

hvila utan äfven till egen förkofran i kunskaper, och det med skål kan

ifrågasättas, om den årliga läsetidens utsträckning utöfver åtta månader,

och lärarens till följd deraf ökade arbete vid undervisningen utöfver

den tid, sou, under vanliga förhållanden kan anses tillräckligt ansträngande

för hans krafter, verkligen kan blifva till nytta för skolan, så

torde eu läsetid af åtta månader, i enlighet med Rikets Ständers förut

uttalade. åsigt, fortfarande höra anses som deri normala, för hvilken så

väl minimilönen som den bestämda löneförhöjningen efter tioårig, väl

vitsordad tjenstgöring skall utgå.

På grund häraf får jag i underdånighet föreslå, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning derom, att stadgandet

om skyldighet för lärare eller lärarinna vid folkskola, som åtnjuter statsbidrag

af 250 Rdr, att, der skoldistriktet sådant önskar, utan serskild

godtgörelse meddela undervisning i skolan under tio månader af året,

må upphöra att vidare gälla.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kong!. Muj:ta Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1873.

21

11: o.

Sedan hos Eders Kong!. Maj:t tillförordnade ordföranden i Sundhetskollegium,

Generaldirektören N. J. Berlin, i memorial den 15 November

1871 gjort underdånig hemställan om aflåtande af nådig proposition

till Riksdagen derom, att Sundhetskollegii aflöningsstat af den

20 Mars 1858, hvilken upptoge 35,627 Rdr, måtte bestämmas till 47,500

Rdr samt sålunda erhålla en till 11,873 Rdr uppgående förhöjning att

på ordinarie stat uppföras, hvarvid likväl anmärktes, att af detta belopp

1,000 Rdr skulle Statsverket besparas, så länge, såsom då var händelsen,

ett medicinalråds-embete på Eders Kong!. Maj:ts förordnande bestriddes

åt en person, hvilken för annan befattning af staten åtnjöte arvode

till motsvarande belopp; så har Eders Kong!. Maj:t i så måtto bifallit

donna underdåniga framställning, att Eders Kong!. Maj:t föreslagit Riksdagen,

att det sedan år 1863 till förbättrande af ordförandens, ledamöternas

och tjenstemännens i Sundhetskollegium löner utgående och för hvarje

Riksdag beviljade extra anslag af 8,000 Rdr, som år 1866 ökades med

50 Rdr, måtte förhöjas till 10,850 Rdr och med detta belopp utgå

under innevarande år; hvilken framställning Riksdagen bifallit, dock

med vilkor att ingen skulle af förhöjningen blifva delaktig, »som innehade

annan befattning med lön eller arvode på Rikets stat.»

Vitsordande behöfligheten utaf den för Sundhetskollegii embetsed!

tjensteman sålunda utgående löneförbättringen äfven efter år 1873,

bär General direktören Berlin uti memorial den 1 sistlidne November

anmält, att, sedan den af Kollega tillförordnade ledamöter Öfverfält1

äkaren Liljewalch, som icke af löneförbättringen blifvit delaktig och

med afseende å hvilken det år 1871 begärda beloppet af Eders Kong!.

Maj:t nedsattes med 1,000 Rdr, under innevarande år afgått ifrån sitt

förordnande och Regementsläkaren Edholm, med frånträdande af sin lön

på stat såsom regementsläkare, blifvit i den förres ställe af Eders Kong].

Maj: t för ordnad, behof uppstått af löneförbättringsanslagets höjande med

1,000 Rdr; hvarföre detta anslags hela belopp, då deri äfven inberäknades

de 23 Rdr, b vilka erfordrades för effektuerande af de särskilda

lönebeloppen och äfven i det underdåniga memorialet den 15 November

1871 funnes upptagna, uppginge till den i samma memorial

förekommande summa 11,873 Rdr, hvarmed Kollegii blifvande aflöningsstat,

47,500 Rdr, skulle komma att öfverstiga den nuvarande, 35,627

Rdr; och har Generaldirektören Berlin tillika underdånigst hemställt,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen göra nådig framställning

Anslag till

Sundhetskolle
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 2

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1873.

ej mindre om fortfarande af det sålunda förhöjda anslaget under År

1874, än äfven angående dess uppförande på ordinarie stat.

I detta senare hänseende har Generaldirektören Berlin, — med förmälan

att under de många år Sundhetskollegii ordförande- och 1cdamotsbefattningar,

med föranledande af Kollega ifrågasätta ombildning,

ansetts höra tillsättas endast på förordnande, så väl embetsverket

måst erfara en allt mera ofördelaktig inverkan af det osäkerhetstillstånd,

hvari det sig befunne, som ock dess ledamöters ställning blifva allt

svårare, men att dessa kännbara olägenheter syntes kunna undanrödja

utan hinder för den ifrågasätta ombildningens verkställande, om och

när en sådan framdeles blefve beslutad, — vidare anfört:

att af de genom Sundhetskollegii aflöningsstat den 20 Mars

1858 bestämda fyra medicinalråds-embeten två, på grund af samma år

utfärdade nådiga fullmakter, innehades af Medicinalråden Berg och Fonden,

af Indika likväl den förre sedan år 1858 vore af Eders Kongl.

Maj:t förordnad till Chef för statistiska Centralbyrån, under hvilken tid

af 14 år hans embete i Sundhetskollegium blifvit af vikarie bestrida

hvarjemte de båda öfråga medicinalråds-embetena under mera än respektive

nio och sex är blifvit förvaltade af tillförordnade, likasom ordförandeskapet

under de senaste åtta åren; till följd hvaraf äfven inträffat,

att genom vikarier måst bestridas: eu professorstjenst vid universitetet

i Lund sedan 1864, lazaretts- och kurhusläkaretjensten i Falun sedan

1865, en extra ordinarie professorstjenst vid Carolinska Institutet sedan

1867 och en regementsläkaretjenst sedan början af sistlidna år, — ett

förhållande, som icke kunde fortfarande ega ruin utan ganska känbar!

men, ej mindre för de åtta fenster, som sålunda, de flesta redan under

lång tid, måst genom vikarier uppehållas, än ock för vikarierna till följd

af deras ovissa ställning, äfvensom derigenom förorsakades eu allt större

svårighet att finna personel'' på en gång passande och villiga att mottaga

förordnanden till medicinalråds-embetens förvaltande;

att, i händelse deri ombildning, hvilken under så många år varit

Sundhetskollegium tilltänkt, komine att bestå deri, att de ärenden, som

anginge deri militära helso- och sjukvården, förlädes under ett särskild! embetsverk,

syntes utförande! deraf i eu framtid icke erfordra, att flera än

ett medicinalråds-embete, nemligen det till hvilket dessa ärenden för

närvarande hörde, hölles besatt endast på förordnande; och att, så länge

Medicinalrådet Berg, hvilken redan uppnått 66 lefnadsår och innehade

det för afskeds erhållande med lön på indragningsstat erforderliga antal

tjenstår, ännu qvarstode, alltid ett medicinalråds-embete måste bestridas

uppå förordnande, hvithet äfven efter hans afgång kunde ske, i hän
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bil. N:o 1 till Kongl. May.ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

delse Eders Kongl. Maj:t skulle finna sådant behöflig*, utan att de öfriga

inedicinalråds-embetena likaledes förblefve o tillsätta;

att, i fall åter Sundhetskollegii ombildning afsåge icke allenast de

militära helso- och sjuk vårdsärendenas afskiljande från de civila, utan

äfven, såsom af de i nåder för ordnade kemi terade för uppgörande af

förslag till förändrad organisation af rikets styrelse- och förvaltningsverk

år 1859 föreslagit, de civila ärendenas förläggande under en ny organiserad

styrelse, bestående af Byråchefer och en Generaldirektör, hvilken

i en del mål skulle ensam ega beslutanderätt, under det andra mål

skulle kollegialt behandlas, icke heller för eu sådan ombildning hinder

eller svårighet syntes uppstå derigenom, att medicinalråds-embetena

vore tillsätta medelst under senare åren utfärdade fullmakter, enär enligt

Rikets Ständers af Eders Kongl. Magt fastställda beslut, kungjordt

genom nådiga Cirkulärbrefvet den 9 November 1860, hvarje embetsed!

tjensteman voro underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet

eller jemkning i åligganden, som vid en blifvande förändrad organisation

af embetsverken eller eljest i allmänhet kunde varda stadgad,

och detta förbehåll skulle intagas i alla fullmakter och förordnanden,

som å embete!! och tjenstår inom den nya lönestaten efter samma dag

komme att utfärdas;

att den enda svårighet, som tillsättande med fullmakt af tre inedicinalråds-embeten

skulle kunna bereda vid genomförandet af korniterades

organisationsförslag, bestode deri, att dessa förslag upptoge endast

två byråchefsplatser; men äfven donna svårighet syntes förfalla, då Sundhetskollegii

underdåniga utlåtande öfver samma förslag likasom ock

Kollega till Eders Kongl. Maj:t årligen afgifna embetsberättelse!’ och

förteckningar på de till Kollegium inkommande ärenden och derifrån

utgående expeditioner på det otvifvelaktigaste ådagalade, att, äfven sedan

det jemförelsevis ringa antalet ärenden, som anginge den militära

helso- och sjukvården blifvit undantaget, det skulle blifva omöjligt för

endast två byråchefer att behörigen handlägga de många och högst olikartade

ärenden, som fortfarande skulle tillhöra medicinalstyrelsen, isynnerhet

som dessas antal, efter den tid då komiterades utlåtande afgafs,

betydligen ökats genom det stegrade antalet läkaretjenster och apothek

samt genom lazarettens och kurhusens förläggande under Sundhetskollegii

öfverinseende, och detta antal skulle ytterligare tillväxa, om det

nya förslaget till helsovårdslag vunne Eders Kongl. Maj:ts stadfästelse,

och äfven hospitalen, såsom Riksdagen ifrågasatt och särskilda komitérade

i underdånighet tillstyrkt, komme att erhålla samma öfverstyrelse

som andra offentliga sjukvårdsanstalter;

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

samt att, genom den nu ifrågavarande löneförhöjningens uppförande på

ordinarie stat och medicinalråds-embetenas tillsättande medelst fullmakter,

gjordes öfverflödigt Riksdagens vid den sista löneförhöjningens beviljande

bifogade vilkor om delaktighet deraf , endast för dem, som icke innehade

annan befattning med lön eller arvode pa rikets stat, hvarmed antagligen

endast åsyftats en hänvisning till nådiga Cirkulärbrefvet den 9 November

1860 inom. 3 om förening af två eller flera embeten eller tjenster.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har Generaldirektören

Berlin i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till

Riksdagen aflåta nådig proposition derom, att Sundhetskollegii aflöningsstat

den 20 Mars 1858, hvilken upptager för

en Ordförande ......................................................................... 6,000: —

två Medicinalråd å 4,000 Hd v ...................................................... 8,000: —

två Medicinalråd å 3,500 » ........... 7,000: —

eu Sekreterare .......................................... 2,500: —

en Kamererare ................................................................... 2,500: —

en Ombudsman och Fiskal ................................................................ 2,500: —

en Aktuarie och Registrator ............................................................. 1,500: —

en Notarie ............................................................................................ 1,500: —

tre Kanslister ä 659 Rdr ..................................................................... 1,977: —

arvode för granskning af medikamentsräkningar ....................... 600: —

en Vaktmästare........................................................................................ 500: -—

eu d:o ..................................................................................... 450: —

en Kammardräng................................................................................... 450: —

gratifikationer till e. o. tjensteman och vaktbetjente ............... 150: —

Summa Rdr 35,627: —

och hvars olika poster, efter den lönetillökning af 8,000 Rdr, som 1863

beviljades och 1866 ökades med 50 Rdr, enligt Nådiga Brefven den 22

Januari och 2 December 1864 samt den 29 Juni 1866 under åtta år

(1865—1872) utgått med följande belopp, eller för

Ordföranden .......

.............................. 8,000

två Medicinalråd

ä 5,000 Rdr ..............................

............................. 10,000

ett d:o

.............................. 4,500

ett d:o

............................. 3,500

Sekreteraren ......

.............................. 3,000

Kamererare!!.......

............................. 3,000

Ombudsmannen

och Fiskalen ...............................

.............................. 2,750

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1873. 26

Aktuarie!! och Registrator!)..........................................

...................... 2,000

—

Notarien ............................................................................

...................... 1,850

tre Kanslister ä 829: 50 .................................................

...................... 2,488

50

granskning af medikamentsräkningar.........................

...................... 800

—

förste Vaktmästaren......................................................

...................... 550

—

andre Vaktmästaren......................«.................................

...................... 450

—

Kammardrängen ..............................................................

..................... 450

—

gratifikationer..................................................................

................... 150

—

vetenskapliga statistiska beräkningar .........................

...................... 188

50

Summa Rdr 43,677

måtte, med hufvudsakligt afseende på förbättring af innehafvarnes af

de lägre tjenstegraderna löner till öfverensstämmelse med hvad deras

vederlikar i andra embetsverk åtnjuta, bestämmas till följande belopp,

nemligen för

en Ordförande.......................................

........................ 8,000

två Medicinalråd å 5,000 Rdr..........

.................... 10,000

—

två Medicinalråd å 4,500 » ..........

........................ 9,000

—

en Sekreterare ....................................

........................ 3,500

—

en Kamererare .....................................

....................... 3,500

—

en Ombudsman och Fiskal .............

...................... 3,000

—

en Aktuarie och Registrator ..........

....................... 2,500

—

en Notarie .............................................

......................... 2,200

—

tre Kanslister ä 1,000 Rdr................

...................... 3,000

—

en förste Vaktmästare.........................

........................ 550

—

en andre d:o .........................

..................... 450

—

en Kammardräng..................................

...................... 450

—

arvode för medikamentsräkningars

granskning....

................... 1.200

—

gratifikationer åt e. o. tjensteman

och betjente

....................... 150

—

Summa Rdr 47,500

—

samt å Rikets ordinarie stat uppföras.

Särskild! hafva de hos Sundhetskollegium nu anstälde tre vaktbetjente,

under åberopande af sin trägna tjenstgöring och de ökade

prisen å lifsförnödenhet^, anhållit, att äfven deras lönevilkor måtte

varda förbättrade till samma belopp, som kunde komma att tilldelas

andra deras vederlikar; och har Sundhetskollegium, uti infordrad! utlåtande,

jemte förmälan att två af sökanderne innehade fria boningslägenheter

i Kollega embetshus, anfört, att då Kollegium både att dispo
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Andag till förhöjning

i länsveterinär

emea

aflöning.

Bil. N:o 7 till Kongl. May.ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1873.

liera endast tre vaktbetjente, af hvilka likväl en helt och hållet toges

i anspråk för fältläkarekontoret, göromålen för desse betjente måste

anses fullt jemförlig^ med deras vederlikars, hvarföre Kollegium hemställde,

att, derest vaktbetjeningen vid andra härvarande embetsverk

komme i åtnjutande af förhöjda löneförmåner, sådant äfven måtte beredas

Kollegii vaktbetjening, så att den erhölle lika aflöningsförmåner

med vederlikar vid öfriga Kollegier och embetsverk i hufvudstaden.

Då de för Sundhetskollegii verksamhet menliga förhållanden, som,

på sätt Generaldirektören Berlin anfört, måste följa af Kollegii ordförandes

och ledamöters nu varande aflöningssätt, synas, om de fortfara,

blifva af allt större betydenhet, i samma mån som Kollegii embetsgöromål

ökas; och genom förbehåll i fullmakter å de embeten och tjenster

i Kollegium, hvilka komme att förses med ordinarie innehafvare,

kan förebyggas hinder från deras sida mot en förändrad organisation af

detta embetsverk; samt genom den lönetillökning, som enligt förslaget

skulle komma innehafvarne af de lägre tjenst erna till godo, deras löneinkomster

icke skulle uppgå till högre belopp, än som med jemförliga

befattningar i andra embetsverk äro förenade, — tillstyrker jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t måtte bifalla Generaldirektören Berlins

berörda framställning i afseende å Sundhetskollegii lönestat; dock att,

då vaktbetjeningens, af Sundhetskollegium förordade ansökning om

löneförbättring synes, på förut åberopade och de af Eders Kongl. Maj:t

i fråga om vaktbetjeningen vid Stats-departementen godkända grunder,

vara befogad, Kollegii tre vaktbetjentes löner torde böra förhöjas för

hvardera med 200 Rdr utöfver hvad Generaldirektören Berlins oinförmälda

förslag i donna del innehåller, i hvilket fall Sundhetskollegii nya

lönestat komme att uppgå till 48,100 Rdr och följaktligen öfverstiga

den nu gällande med 12,478 Rdr; hemställande jag förty underdånigst,

att Eders Kongl. Maj:t behagade gorå framställning till Riksdagen om

beviljande af sistnämnda belopp såsom tillökning i anslaget till Sundhetskollegium.

12:o.

Sedan dels uti underdåniga utlåtanden den 17 Juni 1866 i anledning

af särskilda komiterades för veterinärväsendets ordnande afgifna

betänkande och den 11 Oktober 1869 öfver en af Svenska Veterinärläkare-föreningen

gjord underdånig ansökning om löneförhöjning för i

tjenst varande veterinärer, dels ock uti underdåniga skrifvelse!’ den 24

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Majits Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1873.

27

Oktober 1870 och deri 26 Oktober 1871 Eders Kong]. Maj:ts Sundhetskollegium

framställt behofvet af högre löneförmåner för länsveterinärerne

och såsom stöd derför hufvudsakligen anfört, att fordringarne för erhållande

af kompetens till länsveterinärplatser genom Reglementet den

24 Maj 1867 blifvit i högst väsentlig mån stegrade, ej mindre med afseende

på förberedande studier för inträde till Veterinärinstitutet, hvartill

nu mera fordrades att hafva aflagt. sådan examen, som berättigade

till inskrifning såsom studerande vid universitetet, än ock med afseende

på deri dryga, minst fyraåriga lärokursen vid Institutet, samt att länsveterinärernes

enskilda praktik vore i väsentlig grad begränsad genom

de af enskilde och kommuner, vanligen med större löneförmåner, anställde

veterinärerne, har Kollegium i förutnämnda underdåniga skrifvelse

af den 28 sistlidne Oktober vidare yttrat, att samma grunder fortfarande

förefunnes för ifrågavarande löneförhöjning, hvarför Kollegium

hemtadc ytterligare stöd af det förhållande, att en så betydlig minskning

i antalet kompetente inträdessökandc elever vid Veterinärinstitutet

på senare tider inträffat, att under innevarande läseår endast en, och

detta först efter terminens början, anmält sig till elev, och under de

senaste 3 åren allenast 7, af Indika 3 utländingar, så att de studerandes

antal vid Institutet nedgått till elfva. Af detta förhållande syntes framgå,

att allt färre funne sig manade att välja en lefnadsbana, på hvars innehafvare

ställdes så störa anspråk, utan motsvarande utsigter till framtida

bergning och oberoende, hvarigenom fara ock uppstode, att landet,

till stort men för dess boskapsskötsels utveckling och förkofran, kunde

för framtiden komma att sakna erforderligt antal duglige veterinärer.

Med anledning af hvad sålunda blifvit anfördt och då billighet och

rättvisa kräfde, att länsveterinärernes löneförmåner erhölle en sådan förbättring,

som motsvarade ej mindre deras trägna göromål än äfven de

ökade anspråken på deras skicklighet, bär Kollegium hemställt, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen göra nådig framställning om

sådan löneförhöjning åt länsveterinärerne, att deras löner ökades från

sitt nuvarande belopp af 500 Rdr till 1,000 Rdr, hvarigenom, då länsveterinärtjensterna

i landet uppginge till 28, ett ärligt tillskott af 14,000

Rdr för det närvarande blefve nödvändigt, samt att efter 10 års väl vitsordad

tjenstgöring efter donna lönetillöknings erhållande, -— så vida Eders

Kongl. Maj:t icke funne skål att tillerkänna donna lönetillökning retroaktiv

verkan, — lönen måtte ökas med 250 Rdr, och slutligen att efter 15

års på enahanda sätt bestridd tjenstgöring ett ytterligare lönetillskott af

250 Rdr måtte tillkomma, så att efter sistnämnda tids förlopp den fulla

lönen uppginge till 1,500 Rdr.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj-.is Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1873.

Då det på den senare tiden betydligt minskade antalet af inträdessökande

vid Veterinärinstitutet val i viss mån är beroende på de i

förhållande till länsveterinärernes nuvarande aflöning nog högt ställda fordringarne

på inträdessökande elever, men mest torde höra tillskrifvas

de i och för sig allt för knappa löneförmåner, som nu tillkomma länsveterinärerne,

får jag, på dessa och förut anförda skäl, som ytterligare

åberopats uti framställningar, Indika i detta ämne blifvit gjorda

af Veterinärinstitutets direktion och lärarekollegium, i underdånighet hemställa,

att Eders Kongl. Maj :t måtte på det sätt bifalla Sundhetskollegii omförmälda

framställning, att Eders Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, för

höjande af de 28 länsveterinärernes löner till 1,000 Rdr för hvarje, bevilja

ett ärligt anslag af 14,000 Rdr.

13:o.

Anslag till Veterinär

inrättningen

i Skara.

Sedan Eders Kongl. Maj:t den 11 sistlidne Oktober anbefallt Direktionen

öfver Veterinärinrättningen i Skara att, med anledning af en utaf

behofvet påkallad förändrad organisation af nämnda inrättning, till

Eders Kongl. Maj:t inkomma med förslag till nytt reglemente för densamma,

så har Direktionen med underdånig skrifvelse den 2 sistlidne

December till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnat förslag till inrättningens

förändring till en fullständig läroanstalt för bildande af veterinärläkare

och hofslagare och i sammanhang dermed gjort framställning angående

inrättningens uppkomst, tillstånd och behof, i afseende hvarå

Direktionen framhållit hufvudsakligen följande omständigheter.

Då Veterinärinrättningen i Skara år 1774 på Konung Gustaf III:s

befallning af Professoren Hernqvist stiftades, afsågs dermed på samma

gång ett läroverk för bildandet af veterinärläkare, som en sjukvårdsanstalt,

vid hvilken ortens invånare hade tillfälle att kostnadsfritt erhålla

vård och råd för sjuka djur, hvarjemte Hernqvist hade förpligtelse att

hvart tredje år utexaminera åtminstone två elever, som kunde användas

såsom hästläkare i statens tjenst; uti hvilket skick inrättningens verksamhet

fortgick i 34 år. Hernqvist, som icke kunde uppehålla inrättningen

med de understöd lian af allmänna medel fått sig anvisade, bekostade

emellertid af egna tillgångar så väl åtskilliga byggnader som

andra inrättningens behof, hvarförutan han sedermera, för att betrygga

institutionens framtid, testamenterade till densamma nästan all sin efterlemnade

egendom, som i jordegor, skogar, qvarnar, inventarier, instrumenter,

böcker med mera enligt Skara städs jordebok och andra offent
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Bil. N:o 7 till Kontfl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 ofri Statsverket 1873.

liga handlingar uppskattats till ett penningevärde af 90,600 Rdr, så att

med de öfriga gåfvor, som från personer eller myndigheter dessutom

kommit inrättningen till godo, dess tillgångar i gåfvomedel för det närvarande,

enligt eu af Direktionen bifogad uträkning, uppginge inalles

till 99,850 Rdr; hvaremot de jordegor, torp och skogar, som tillhöra

staten, vore i stadens jordebok taxerade till 34,400 Rdr, utom värdet

af inrättningens nya sjukstall, till hvars uppförande 1860 års Riksdag

anslagit 19,000 Rdr, eller tillhopa 53,400 Rdr. Häraf framginge otvifvelaktigt,

att Veterinärinrättningen visserligen från början varit eu statens

tillhörighet, men utrustad med så ringa understöd, att den hufvudsakligast

haft sin tillvaro och utkomst af Hernqvistska donationen. Under

Hernqvists lifstid var donna anstalt äfven den enda i sitt slag i riket

och utgjorde ett fullständigt veterinär lär overk med boskapsläkare^ såsom

nödigt undervisningsmateriel.

Efter Hernqvists död 1808 ställdes inrättningen 1813 under offentlig

tillsyn, i det att uppsigten öfver dess verksamhet och förvaltning uppdrogs

åt eu, i Hernqvists testamente förordnad, Direktion med Landshöfdingen

i länet till sjelfskrifven ordförande, hvarjemte inrättningens

vetenskapliga verksamhet ställdes under Sundhetskollegii kontroll och

inrättningens räkenskaper under Kammarrättens. Ehuru inrättningens

verksamhet genom den år 1813 utfärdade Kongl. Ordningsstadgan något

närmare ordnades, blef likväl inrättningens ändamål icke i bestämda

ordalag uttryckt, men af stadgan i dess helhet framginge tydligt, att

donna verksamhet afsåg bildandet af veterinärläkare och serskild! sådana

för kavalleriets behof. >

År 1821 inrättades emellertid eu veterinärskola i Stockholm och

föreståndaren för veterinärläroverket i Skara erhöll förordnande att vara

föreståndare äfven för den nya läroanstalten i Stockholm, dit lian samma

år aflyttade, och der han i 35 år förblef boende, utan att under liden

någon föreståndare i Skara förordnades i den afflyttades ställe. Vården

om inrättningen öfverlemnades till andre läraren, som, jemte det han

ensam uppehöll undervisningen och sjukvården, äfven utarbetade läroböcker,

som ända till en senare tid voro nästan de enda användbara

inom veterinärfacket på vårt språk. Att inrättningen med så ringa

lärarekrafter icke kunde till alla delar motsvara sitt ändamål, var naturligt,

och då härtill korn, att läroverkets elever, för genomgåendet af

fullständig lärokurs, äfven måste förskaffa sig undervisning och kunskapsbetyg

af läroverkets föreståndare, blef deraf en följd, att eleverna

alltid nödgades infinna sig i Stockholm för att vid veterinärläroverket

derstädes utsluta sin kurs, hvarigenom ock den fullständiga afgångs
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj;ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1873.

examen vid Veterinärinrättningen i Skara tills vidare upphörde och

således af en tillfällighet diet förbehållen läroverket i Stockholm allena.

Den 20 Juni 1855 blef det nu gällande provisoriska reglementet,

hvarigenom ordningsstadgan af år 1813 upphäfdes, utfärdadt, utan att

Direktionen fatt tillfälle att deröfver sig yttra; hvilken omständighet,

jemte reglementets provisoriska beskaffenhet, ensam kunde förklara möjligheten

ej mindre deraf, att detsamma i väsentliga delar icke motsvarade

det ändamål, som Professoren Hernqvist med sin testamentariska

donation afsett, än äfven deraf att reglementets särskilda föreskrifter

icke heller sinsemellan stode i god öfverensstämmelse.

Donna redogörelse utvisade således, att det ursprungliga ändamålet

med Veterinärinrättningen i Skara varit att bilda veterinärläkare och

tillika verka såsom vårdanstalt för sjuka djur. Derföre hade ock Direktionens

liufvudsyfte vid uppgörande af förutnämnda underdåniga förslag

till nytt reglemente, varit att bereda möjlighet för inrättningen att åter

blifva hvad den från början varit. Genom en sådan förändring i inrättningens

organisation ansåge Direktionen äfven det allmännas gagn

och nytta bäst tillgodoses, i synnerhet som med den störa utveckling

på senare tider så väl samhällsförhållandena i allmänhet som landtbruket

serskildt vunnit, eu enda veterinärinrättning icke vore tillräcklig

för vårt land, hvars vidd och utsträckning vore lika stor som dess

klimatiska och andra naturförhållanden olika. Åtminstone två sådana

inrättningar herde, enligt Direktionens åsigt, finnas, den ena i hufvudstaden,

med dess rikliga tillfällen till sjukvård af hästar, och den andra

i landsorten med tillfälle till klinik icke blott af hästar, utan äfven af

nötkreatur, Indika senare nu mera för landthushållningen måste anses

vara af den allra största vigt; hvarförutan det icke kunde förnekas, att

två läroverk inom samma fack och för samma ändamål alltid sporrade

till täflan, hvilket icke kunde annat än utöfva både på lärare och lärjungar

ett nyttigt inflytande; i sammanhang hvarmed Direktionen yttrat

den öfvertygelse!!, att fördelen för riket att erhålla två veterinärläroverk

näppeligen stode att vinna med mindre kostnad, än om, efter veterinärvetenskapens

nuvarande fordringar, lärarekrafterna ökades vid det redan

befintliga läroverket i Skara. Enligt Direktionens underdåniga reorganisationsför

slag''skulle statens ökade bidrag till Veteri närinrättningen i Skara

belöpa sig till ett anslag för eu gång af 10,000 Rdr och ett ärligt anslag

af 9,000 Rdr, som efter tio år skulle uppgå till högst 11,000 Rdr.

De behof, för hvilka förstnämnda anslag erfordrades, vore följande:

till uppförande af ny smedja för en beräknad kostnad af 10,000 Rdr,

till hvilken byggnad Skaraborgs läns Hushållningssällskap år 1871 anslagit

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Bil. N:o 7 till Kong!,. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

såsom bidrag 2,000 Rdr....................................................................... g 000

till inventarier och verktyg för den nya smedjan ..................... 500

» skoskjul och kolbod .................................................................... 500

» inredning af den förutvarande smedjan till anatomiskt och

patologiskt museum......................................... 450

» inköp af diverse undervisningsmateriel.................................... 550

Summa Rdr 10,000

Veterinärinrättningens årliga utgifter beräknades sålunda:

lön till Föreståndaren, som derjemte skulle åtnjuta fri bostad 4,000: —

lön till andre Professorn under de första fem åren................. 2,500: —

lön till tredje Professorn under samma tid ............................... 2,500: —

lön till förste Adjunkten jemte fri bostad ................................ 1,500: —

lön till andre Adjunkten...................................................................... 1 500: —

arvode till Amanuensen jemte fri bostad .................................... 1,000: —

lön till betjening af två personer...................................................... 650: —

arvode till Sekreterare, Kassör och Bibliothekarie .................. 300: —

stipendier åt elever .............................................................................. 1 gQO: _

premier vid examen........................................................................... 90;

skatter och onera ........................................................................... 125; _

experimentalkostnad och vetenskapliga rön ................................ 150: —

inköp af böcker in. in.......................................................................... 300: —

till byggnaders underhåll..................................................................... 200: —

till byggnadsfonden.................................................................................. 75;

(denna fond, som skulle bildas genom nyssberörda årsanslag

75 Rdr tillika med ett ärligt bidrag af föreståndaren

till samma belopp, vore enligt det föreslagna reglementet

afsedd att, efter Direktionens beslut, användas

till nybyggnad eller större och kostsammare reparationer

a.''f föreståndarens boställslägenheter) ,

diverse: lysolja, tryckningskostnad, brandstodsafgift och oförutsedda

kostnader ............................................................................. 1,260: _

Summa Rdr 17,950: —

Inkomsterna åter äro af Direktionen upptagna på följande sätt:

arrende för hemmanet Brogården, förslagsvis.............................. 1,500: —

arrende för diverse tomter och jordegor, förslagsvis ............. 1,000: —

inkomst af Brogårdens skogar............................................................ 300: —

arrende för Hor sb aga qvarn ............................................................. 400: —

Transport 3,200: —

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bil. N:o 7 till Kong!,. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1873.

arrende för rusthållet Forssen............................

ränta af Veterinärinrättningens kassa ...............

ränta af premiefonden ............................................

ränta af köpeskillingen för försålda boställen

bidrag af föreståndaren till byggnadsfonden...

nuvarande statsanslag...............................................

ökadt ärligt anslag ................................................-

Summa Rdr 17,950: —

hvarvid skulle iakttagas, att två professorslöner borde hvart femte år,

8om tjensten innehades af samma person, ökas med 500 Rdr hvardera

till dess lönebeloppet uppginge till 3,500 Rdr, i följd hvaraf statsanslaget

skulle, allt efter som dessa förhållanden inträdde, höjas till

högst 11,000 Rdr.

Beträffande frågan om ökandet af inrättningens lärarekrafter, hade

Direktionen, ehuru ett lika antal lärare vid två läroverk med alldeles

lika ändamål visserligen vore önskvärd!, likväl af ekonomiska skäl inskränkt

sitt förslag till blott det nödvändigaste: 3 professorer, 2 adjunkter,

en amanuens och en instruktionssmed, och, under förutsättning

att hos lärarne funnes det nit och lefvande intresse, som ensamt förmådde

gifva framgång åt lärarekallet, ansåg Direktionen inrättningens

verksamhet både såsom läroverk och såsom sjukvårdsanstalt kunna med

de föreslagna lärarekrafterna upprätthållas. Att anställa en särskild

professor för skötandet af den ambulatorisk^ kliniken funne Direktionen

af flera skäl vara för dervarande förhållanden obehöflig!. Den nya

statens slutsumma kunde Direktionen icke till siffran fullt noggrann!

fixera, då dels inrättningens närvarande tillgångar blifvit beräknades

penningevärden, hvilka först efter verkställda utarrendering^ blefve

noggrann! kända, och dels i fråga om lönerna till de två professorstj

ens ter, med hvilka föreståndarebefattningen icke skulle förenas, Direktionen

ansett sig böra föreslå, att innehafvare!! egde hvart femte falla

kalenderår, som han såsom ordinarie sina tjensteåligganden med nit och

skicklighet fullgjort, erhålla en lönetillökning af 500 Rdr, tills efter tio

års tjenstgöring han inträdde i högsta lönegraden af 3,500 Rdr årligen,

hvarigenom behofvet af anslag till de högre lönegraderne komme att

bero af professorens lifstid eller qvarblifvande vid tj ensten.

Med hänseende till hvad i detta ärende sålunda förekommit, anser

jag mig höra framhålla fördelen deraf, att staten, medelst begagnande

Transport

3,200

150

1,000

90

335

75

4,100

tillhopa

8,950

9,000

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kong!. 3faj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1813. 33

ni de tillgångar, öfver Indika Veterinär!urättningen i Skara på grund af

Professoren Hernqvists donation ännu eger dispositionsrätt, kan utan

synnerligen ökad kostnad erhålla ett inom södra delen af Sverige, i en

tätt bebygd landsort med idka tillfällen till behandling af boskapssjukdomar,

beläget fullständigt veterinärläroverk, som efter dess utrustning

till likställighet med det andra läroverket i Stockholm skulle i täflan

med det senare verksamt bidraga till veterinärkunskapens förkofran och

skickliga veterinärers danande, _ i stället för att, såsom nu blifvit förhållandet,

^ Veterinärinrättningen i Skara måste förete ett tynande lif; och

da donna åsigt hufvudsakligen öfverensstämmer med hvad nådiga propositionen

till Riksdagen angående veterinärväsendets ordnande den 18 Januari

1867 härom innehåller, samt de anslag, som för ändamålet erfordras,

äro, vid jemförelse med den för Veterinärinstitutet i Stockholm gällande

stat, beräknade till ganska måttligt belopp, hvithet åter möjliggjorts

genom den förra läroanstaltens belägenhet i landsorten, tvekar jag icke

att, tillstyrka, det täcktes Eders Kongl. Maj:t för utvidgning af Veterinärinrättningen

i Skara till ett fullständigt veterinärläroverk — eu

åtgärd, som förut förordats äfven af Eders Kongl. Maj:ts Sundhetskollegium,

under hvars tillsyn veterinärundervisningen är ställd — af

Riksdagen begära anslag i öfverensstämmelse med hvad inrättningens

Direktion föreslagit, eller dels ett extra anslag af 10,000 Rdr för år 1874

till bekostande af förut uppgillra byggnadsarbeten samt inköp af inventarier

och undervisningsmateriel, och dels ett ärligt anslag af 9,000

Rdr såsom ökadt bidrag till donna läroanstalts nya utgiftsstat, äfvensom

löreslå Riksdagen att medgifva, att blifvande innehafvare af de två

professorstjensterna, med hvilka föreståndarebefattningen icke förenas,

ega att efter lem års för nit och skicklighet vitsordad tjenstgöring i

nämnda egenskap åtnjuta förhöjning i lönen med 500 Rdr och efter

ytterligare fem års lika vitsordad tjenstetid enahanda lönetillskott intill

3,500 Rdr. Derförutan och enär inkomsterna al de till Veterinärinrättningen

upplåtna jordegendomar, hvilkas utarrendering Direktionen föreslagit,

skulle kunna uppgå till högre belopp än nu beräknats, hemställer

jag i underdånighet, att dessa egendomar måtte varda utarrenderade

på sätt och i den ordning, som om utarrendering af Kronans jord är

gällande, och att öfverskottet utöfver den nu uppskattade arrendeinkomsten

skall till statsverket ingå.

s. 34 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

Upphörande af

det till Svenska

Akademiens ordboksarbete

beviljade

anslag.

34

14:o.

Uti underdånig skrifvelse den 8 Maj nästlidna år, i anledning af

den år 1871 verkstälda granskning af statsverkets in. fl. allmänna fonders

förvaltning år 1869, har Riksdagen anfört, att af Svenska Akademiens

ordboksarbete, till hvars fortsättande från och med år 1854 varit bevil

jadt ett ärligt anslag af 3,750 Rdr, hvilket vid 1859—1860 årens

Riksdag uppfördes å ordinarie stat, under år 1870 utkommit första

häftet, innefattande bokstafven A; att med afseende å hvad Akademien

yttrat uti det förord, hvarmed Akademien beledsagat detta häfte, tvekan

hos Riksdagens Revisorer uppstått, huruvida anordningen för ifrågavarande

arbete, hvars utgifvande redan varit förenad! med icke ringa

kostnader, vore fullt lämplig och ledande till arbetets fullbordande med

den skyndsamhet ändamålet kräfde; att Riksdagen icke kunnat annat

än dela deri tvekan, Revisorerna sålunda uttala! i fråga om lämpligheten

af anordningarna för Akademiens ordboksarbete, hvilken tvekan

vunnit ökad! stöd i innehållet af det utaf Akademien i anledning af

Revisorernas anmärkning afgifna utlåtande; att det således synts Riksdagen

väl värdi att öfverväga, huruvida icke omförmälda arbete herde

ordnas på ett sätt, som mera befordrade dess raskare fortskridande; att

arbetets störa nationella betydelse otvifvelaktigt gjorde det förtjent att

af statsmedel understödjas, desto heldre som, utan sådan! understöd,

ringa utsigt torde förefinnas, att det någonsin skulle kunna tillfredsställande

genomföras, men att en jemförelse mellan det betydliga belopp,

hvartill de hittills för arbete! ''under längre tid använda statsmedel

uppginge, och det resultat, som kunna! för allmänheten framläggas, väl

emellertid gåfve fullt stöd för den mening, att de hittills vidtagna anordningarna.

icke kunde anses tillfredsställande; samt att det förefallit

Riksdagen, som vore det både med god hushållning och med behörigt

erkännande af arbetets vigt mer öfverensstämmande att, äfven med eu

för en tid något förhöjd utgift, söka fortskynda detsamma, så att ordboken

en gång kunde fullbordas och åt den nationella språkodlingen

beredas den nytta, som eftersträfvades, än att allt jemt fortfara att utbetala

ett anslag, som, tilläfventyrs otillräckligt att åt ordboksarbetet bereda

önskvärd! fortskridande, i sjelf va verke! icke, att döma af hittills vunnen

erfarenhet, lemnade för det allmänna något resultat, som motsvarade

de för längre tidrymd betydliga medel, Indika utan nämnvärd! närmande

till målet uppoffrades;'' i anseende hvartill Riksdagen i underdånighet

anhållit, det täcktes Eders Kong]. Näjd taga under öfvervägande, huruvida

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bil. Nso 7 till Kongl. Maj ds Nådiga Prof. N:o 1 om Staf sverket 1873. 35

icke i afseende å det åt Svenska Akademien lemnade uppdrag att utarbeta

en ordbok öfver Svenska språket kunde träffas anordningar,

som betryggade arbetets raskare fortskridande och ordbokens fullbordande

inom en ej för mycket aflägsen tid, samt, om förhållandena dertill

föranledde, till Riksdagen gorå den framställning i ämnet, som för nämnda

ändamåls vinnande kunde anses behöflig.

Sedan genom nådig remiss Svenska Akademien blifvit anbefaldt

att öfver Riksdagens berörda framställning afgifva utlåtande, har Akademien

uti skrifvelse den 19 sistlidne November underdånigst anfört, bland

annat, att, enär hon såge sig ur stånd att föreslå några anordningar, som

med visshet skulle betrygga ordboksarbetets raskare fortskridande och

ordbokens fullbordande inom eu ej för aflägsen tid, samt hon för sin

del nu mera, efter utgifvande af ett häfte af ordboken och med afseende

å de allt jemt- stigande anspråken på ett dylikt verk, kommit

till full insigt deraf, att de förhoppningar, hon hyst och uttalat, då ett

anslag för ordboksarbetet för nära tjugu år sedan begärdes och på grund

af hvilka detsamma måhända beviljades, icke kunde uppfyllas, Akademien

funne sig böra från och med 1872 års utgång afsåga sig så stor

del af sitt anslag, som blifvit beviljad med vilkor att till berörda arbete

användas; i sammanhang hvarmed Akademien förmält sig icke vilja

skilja sig från förhoppningen att — med anlitande af besparingar å de

medel, som varit af framfarna konungar anslagna egentligen till hennes

ledamöter personligen, men hvilka de under en längre tid afstått för

Akademiens allmänna ändamål, — kunna fortfarande i någon mån medverka

till ordboken genom förarbeten, hvilka hon önskade att, så vidt

möjligt vore, efter hand kunna gorå för allmänheten genom tryck tillgängliga,

för att sålunda efter förmåga fullgöra det uppdrag, som blifvit

Akademien af hennes höge stiftare lemnadt.

Jag hemställer i underdånighet, att Eders Kong], Maj:t täcktes meddela

Riksdagen hvad sålunda förekommit och föreslå, att den del af

det Svenska Akademien beviljade anslag, som är afsedd för omförmälda

ordboksarbete, eller 3,750 Rdr, må utur riksstaten aiföras.

15:o.

1 skrifvelse den 23 nästlidne November har Eders Kongl. Maj:ts Veten- *,*«<> m

skapsakademi underdånigst anfört, att intendenterne vid naturhistoriska ÄS5S*

riksmuseet hos Akademien anmält, att ett länge känd! behof af förstärkta

krafter för det vetenskapliga tillgodogörandet af de idka skatter, som

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Bil. N:o 7 till Kongl. Majds Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1873.

museet innesluter, allt oafvisligare framträdt och icke utan skada för

vetenskapen längre kunde lemnas utan afseende, äfvensom att med den

tillväxt, museet nu mera vunnit, de anslag, Indika till detsamma hittills

af allmänna medel utgått dels för materielen, för inköp af sällsynta föremål

samt för vetenskapligt biträde vid samlingarnas ordnande, dels ock

till arvoden för ritningars utförande, vore vid vissa afdelningar af

museet för de afsedda ändamålen otillräckliga,

Vitsordande de ifrågavarande behofvens verklighet och önskvärdheten

af deras afhjelpande, har Akademien, hvad först i allmänhet anginge

en förstärkning af arbetskrafterna, i underdånighet andragit, bland

annat, hurusom tillförne blifvit ifrågasatt, att vid riksmuseet herde anställas

amanuenser såsom ständiga biträden. Denna utväg syntes likväl

Akademien mindre lämplig, emedan eu fast anställd amanuens aldrig

skulle kunna blifva så aflönad, att han icke derjemte beliöfde annorstädes

söka sig eu förmånligare befattning, hvilken då blefve den hufvudsakliga,

under det att å andra sidan en längre tids tjenstgöring såsom

amanuens skulle medföra skenbart berättigade anspråk på befordran vid

museet, hvilka icke alltid utan missnöje kunde underkännas. Det vore

ock en anordning, som innebure anledning till rubbning af det lyckliga

förhållandet, som nu egde ruin, att Akademien fritt kallade till intendent,

den hon funne dertill skickligast. Lämpligare vore deremot, efter

Akademiens uppfattning, ett annat sätt att afhjelpa den anmärkta bristen.

Det saknades nemligen icke i vårt land unge män, som af håg

och fallenhet egnade sig åt naturens studium, antingen de ämnade blifva

läkare eller lärare, eller hade förhoppning att kunna egna sig åt någon

gren af naturvetenskapen, eller redan vore docenter vid något af rikets

universitet. Men äfven om de såsom skicklige till sjelfständigt arbete

hade riksmuseets förråd för sig tillgängliga, och på detta sätt jemväl

åstadkommits arbeten af ganska stort värde, så mötte dock ett väsentligt

hinder derutinnan, att detta frivilliga arbete för hvar och en, som

icke vore bosatt i lmfvudstaden, medförde utgifter af en ökad lefnadskostnad.

För undanrödjande af detta hinder har Akademien ansett sig

höra i underdånighet hemställa, att af statsmedel måtte beredas ett årligt

anslag med ändamål att användas till arvoden åt unge naturforskare,

som önskade att, med tillgång till Akademiens synnerligen väl

försedda bibliotek och museets i mera än en rigtning o öfver träffade

rikedom på vetenskapligt materiel, någon tid vid riksmuseet, icke såsom

biträden åt intendenterne, utan såsom sjelfständigt arbetare under desses

ledning, anställa undersökningar och öfver dessa utgifva vetenskapliga

af handlingar, äfvensom, derest sådant skulle finnas behöfligt, till

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Bil. N:o 7 till Kong!.. Maj:t» Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1873.

bidrag för så beskaffade afhandlingars offentliggörande. Då bär icke

vore fråga om fasta afton ingar, utan endast om tillfälliga arvoden eller

honorar i er, kunde någon exakt beräkning af det för ifrågavarande ändamål

begärda anslag icke verkställas; men Akademien både likväl trött sig

komma det verkliga behofvet timligen nära genom att utgå från antagandet

af eu viss dagkostnad, 5 Rdr, och från den tid, som ett visst

arbete kunde fordra, äfvensom från de arbeten, som vid hvar och eu

af museets sex afdelningar, i förhållande till dess rikedom på materiel,

vore årligen att motse, eller eu för museets samtliga afdelningar sammanlagd

årlig arbetstid af 800 dagar, i medeltal ungefär 133 för hvarje,

hvarigenom uppkomme ett belopp af 4,000 Rdr.

Beträffande otillräckligheten af det anslag af 2,650 Rdr årligen,

som riksmuseets vertebratafdelning för närvarande uppbär till materielen,

till inköp af sällsynta föremål och till vetenskapligt biträde vid samlingarnas

ordnande, både intendenten för samma afdelning uti etttill

Akademien ingifvet memorial förmält, att under en lång följd af

år bristerna blifvit betäckta dels genom tillfälliga af Kongl. Näjd tid

efter annan beviljade bidrag af allmänna medel och dels genom frikostiga

gåfvor af enskild person; men att, detta oaktadt, betydliga förråd

af djurs- och fogelskinn, till stor del förskrifvande sig redan från

Wahlbergs och Hedenborgs resor samt fregatten Eugenies jordomsegling,

ännu läge ouppstoppade i magasinen, och den störa samlingen af

amfibier, reptilier och fiskar, som för sin uppställning erfordrade en dyrbar

materiel af glas och sprit, ännu icke kunnat, i anseende till brist

på medel, ordnas mer än till mycket ringa del. I betraktande häraf

bär ock Akademien i underdånighet tillstyrkt, att årsanslaget till vertebratafdelningen

måtte, på sätt bemälde intendent hemställt, varda förhöj

dt från 2,650 till 4,500 Rdr, eller med 1,850 Rdr.

Likaledes har Akademien till nådigt afseende förordat de af intendenterne

för riksmuseets botaniska och palasontologiska afdelningar hos

Akademien anmälda behof af en tillökning till belopp af 300 Rdr uti

hvardera af de årsanslag, som för enahanda ändamål, eller till materielen

m. in., för närvarande utgå till dessa afdelningar med 2,700 Rdr

för den förra och 2,500 Rdr för den senare. Berörda anslagstillökning

vore nemligen vid den botaniska afdelningen särdeles behöflig för att

bekosta upphällningen af den störa mängden till museet årligen ankommande

nya växter, hvilket rent mekaniska göromål, både nödvändigt

och ihållande, endast kunde anförtros åt en dertill särskild! inöfvad person,

som för detta arbete, upptagande sex timmar dagligen, ej kunde

godtgöras med mindre än 400 Rdr årligen, ett belopp, som vore för

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Bil. N:o 1 till Kong! Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1813.

betydligt att kunna utgå af årsanslagets nuvarande tillgångar. Vid

palasontologiska afdelningen vore den begärda förhöjningen i anslaget

afsedd till bestridande af kostnaderna för stufning och tillhuggning af

insamlade föremål, som i stor mängd förefunnes i magasinen.

Slutligen har Akademien, i fråga om behofvet af förökade medel

till bekostande af ritningar, underdånigst erinrat, hurusom ifrån år 1841

till riksmuseet utgått ett ärligt anslag af 750 Rdr, hvilket ursprungligen

var bestämdt till lön åt eu fast anställd ritare, men, sedan erfarenheten

ådagalagt donna anordnings olämplighet, genom nådiga Brefvet den 14

Oktober 1862 blifvit förändradt till ett anslag för ritningars utförande

vid museet. Detta anslag hade varit synnerligen gagnande för verksamheten

vid museet och för sin tid jemväl tillräckligt. Men då genom

tillbyggnaden af Akademiens hus och det derigenom förvärfvade utrymmet

en stor mängd värderika föremål, hvilka förut legat magasinerade,

blifvit tillgängliga för vetenskaplig undersökning och bearbetning;

då härtill kommit de högst ansenliga samlingar, som genom de

af staten bekostade vetenskapliga expeditionerna tillfallit museet; och

då nutidens vetenskap hade så störa anspråk på noggrannhet i arbetets

minsta detaljer och dessas framställning i trogen och tydlig bild, att,

så vida icke de rika materialierna skulle blifva till största delen obegagnade,

det ifrågavarande anslagets belopp icke vidare kunde motsvara behofvet;

så har Akademien, på dessa och i öfrigt. utvecklade skäl, i underdånighet

anhållit, att berörda anslag måtte varda förhöj dt till 2,200

Rdr årligen eller med 1,450 Rdr.

Med afseende å hvad sålunda blifvit anförd t, hemställer jag underdånigst,

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Vetenskapsakademien, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att bevilja:

l:o) ett ärligt anslag af 4,000 Rdr att användas dels till honorarier

åt yngre naturforskare för vetenskapliga bearbetningar af de i

rikets naturhistoriska museum förvarade samlingar af naturföremål,

och dels, i män af behof, till bekostande af sådana arbetens

offentliggörande; med åliggande för Akademien att öfvervaka

detta anslags användande för ändamålet, äfvensom att, efter

omständigheterna, anordna fördelningen deraf mellan museets olika

afdelningar;

2:o) en tillökning af 2,450 Rdr i det till samma museum utgående

årliga anslaget för materielen, inköp af sällsynta föremål samt

vetenskapligt biträde vid samlingarnas ordnande; samt

3:o) en tillökning af 1,450 Rdr i det nuvarande årliga anslaget till ritningars

utförande vid museet.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kong!. Majsts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1873.

39

1 (ro.

Vid 1872 års Riksdag beviljades en förhöjning af 10,000 Rdr i det

ordinarie anslag, som sedan år 1867 utgått med 20,000 Rdr om året till

understöd och uppmuntran åt mindre uppfostringsanstalter för medel- "iw/,tumma

lösa döfstumma barn; hvarjemte, enär för förstnämnda år behofvet be- bar"''

funnits öfverstiga det då varande anslagets belopp, Riksdagen för samma

år anvisat ett extra anslag af 10,000 Rdr. Af dessa medel hafva för

sistlidna är understöd beviljats med tillhopa 28,450 Rdr åt nio sådana

uppfostringsanstalter, vid hvilka tillsammans 290 barn erhållit undervisning

och, af dessa, 279 tillika njutit underhåll och vård. Då antalet

af döfstumma barn vid dessa anstalter nästan årligen ökats, synnerligast

under sistlidna år, då barnens antal, som år 1871 utgjorde 208, uppgick

till 290, kan med full visshet förutses, att för innevarande år

så väl årets anslag som ock den från 1872 återstående besparingen

blifva för ändamålet behölliga; och om antalet vid nämnda anstalter

vårdade barn, såsom sannolikt är, kommer att under år 1874 ytterligare

ökas, varder det nuvarande an sl ags b el opp et otillräckligt. Dertill kommer

ock, att åtgärder redan vidtagits för inrättande af mindre uppfostringsanstalter

för döfstumma barn i flera landsorter, der sådana anstalter

hittills ej funnits, i hvilket afseende jag utbeder mig få anmäla,

att underdånig ansökning hos Eders Kongl. Maj:t blifvit gjord om understöd

för eu i Falun anordnad dylik anstalt för Stora Kopparbergs

län. På det att erforderliga medel må vara tillgängliga till nödigt

understöd åt dessa uppfostringsanstalter, hvilkas inrättande flerestädes

synes vara i hög grad önskvärd t, får jag derföre hemställa, att Eders

Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att bevilja 10,000 Rdr till förhöjning

i anslaget till understöd och uppmuntran åt mindre uppfostringsanstalter

för medellösa döfstumma barn.

17:o.

Beträffande de uti innevarande års riksstat under Åttonde Eufvudtiteln

uppförda ordinarie anslag, Indika icke nu blifvit särskild! omförmälda,

har jag icke anledning att föreslå annan förändring, än att, för

blängande af hufvudtitelns slutsumma till jernört tal, förslagsanslaget till

»skrifmaterialier och expenser, ved in. in.» ökas från 45,136 Rdr 17 öre

till 45,180 Rdr 62 öre, eller med 44 Rdr 45 öre.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bil. N:o 7 till Kongl. Majtts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

Anslag till

Kongl. Bibliotekets

nya

byggnad.

18:o.

Sedan vid 1870 års riksdag beviljats till uppförande af eu ny byggnad

för Kongl. Biblioteket 480,238 Rdr, hvaraf 45,000 Rdr att under

år 1871 utgå, samt Riksdagen vidare, efter att hafva lemnat bifall till

Kongl. Majrts vid lagtima riksdagen 1871 gjorda nådiga framställning,

att återstoden 435,238 Rdr af det beviljade anslaget Unge under

de tre näst påföljande åren utgå med en tredjedel årligen, i enlighet

dermed anvisat för hvardera af åren 1872 och 1873 ett belopp af

145,000 Rdr, men berörda anslag icke afsåg någon kostnad för husets

inredning; sä har Öfverintendentsembetet. uti underdånigt memorial

den 5 nästlidne November anmält, att, enär det syntes vara af vigt,

att åtminstone sådana inredningsarbeten, som omfatta husets uppvärmning

samt förseende med vatten- och afloppsledningar äfvensom åskledare,

verkställdes i sammanhang med 1874 års arbeten, helst derigenom

befordrades, jemte husets skyndsammare fullbordande, äfven dess aftorkning

och skydd mot eldfara, Embete! i samråd med Kongl. Bibliotekarien

och Föreståndaren för Teknologiska Institutet låtit genom Civilingeniören

E. Å. Wiman uppgöra förslag till byggnadens uppvärmande

medelst cirkulerande vatten, derför kostnaden, inbegripet ångpannans

inmurande samt arvode för apparatens konstruerande och tillsyn öfver

dess anbringande i huset, blifvit beräknad till ......................Rdr 39,260,

och att kostnaden för byggnadens vatten- och afloppsledningar

samt åskledare, enligt deröfver af Fabriksidkaren

J. W. Bergström upprättad! förslag, beräknats till.................. » 16,160,

eller tillsammans Rdr 55,420;

hemställande Öfverintendentsembetet i underdånighet, att berörda belopp,

femtiofem tusen fyrahundra tjugu riksdaler, måtte anvisas att,

jemte de till byggnaden för år 1874 redan beviljade medel, under

samma år utgå.

Då de sålunda föreslagna arbetena äro nödiga och höra lämpligen

verkställas innan den! egentliga inredningen af huset företages,

tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå

Riksdagen att å extra stat anvisa dels för sj elfva biblioteksbyggna d en

145,238 Rdr, dels ock för anbringande derstädes af uppvärmningsapparat

samt vatten- och afloppsledningar äfvensom åskledare, enligt förut

omförmälda förslag, 55,420 Rdr, eller tillhopa i jsinnad! tal 200,000

Rdr, att under år 1874 i mån af behof utgå.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj tis Nådigt! Prof). N:o 7 om Statsverket, 1873.

41

19:o.

Vid flere föregående riksdagar har, i enlighet med Kong], Maj:ts

derom gjorda framställningar, ett anslag af 20,000 Rdr beviljats till un-''^j^“- derstöd åt sådana församlingar, hvilka till följd af medellöshet ej kunna ifö™/,b,e*°*‘a

till erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina folkskolelärare. De senare

årens stegrade fordringar på folkundervisningen hafva medfört

ökade kostnader för församlingarna, hvarföre ock för hvarje år hela det

beviljade beloppet utdelats. Vid den senast verkställda fördelningen af

detta anslag beviljades understöd åt 445 församlingar. Någon minskning

i behofvet af dylikt understöd är för den närmaste framtiden ej

att motse, och derföre får jag i underdånighet hemställa, att Eders

Kong], Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att ett belopp af 20,000 Rdr

måtte äfven för år 1874 på extra stat anvisas för ifrågavarande ändamål.

20:o.

Sedan sistlidna års Riksdag, i anledning af de inom Riksdagen

väckta frågor om anslag till understödjande af folkhögskolor, för innevarande

år till Eders Kongl. Maj:ts disposition anvisat ett extra anslag

af 10,000 Rdr, att användas till understöd för sådana i verksamhet varande

folkhögskolor i riket, som visat sig gagneliga och af Kongl.

Maj:t pröfvades vara i behof af dylikt understöd, under vilkor att landsting,

kommuner eller enskilde, hvar för sig eller gemensamt, bidroge

med ett belopp, sammanlagd! motsvarande minst dubbla summan af

statsbidraget, hvithet sistnämnda dock ej finge öfverstiga 2,000 Rdr årligen

till hvarje skola, samt att berättelse öfver skolans verksamhet årligen

skulle af dess styrelse så väl till Kongl. Maj:t som till vederbörande

landsting ingifvas; har Eders Kongl. Maj:t meddelat samtliga

länsstyrelserna till vederbörandes förständigande föreskrifter angående

iakttagelserna för vinnande af delaktighet i berörda anslag; och

då ansökningar om bidrag af dessa medel icke äro att införvänta förr

än under instundande vår, och således nu icke lärer kunna beräknas,

till hvilket belopp anslag för detta ändamål kan under år 1874 erfordras;

får jag underdånigst hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå

Riksdagen att till understöd för dylika bildningsanstalter under nästkommande

år anvisa ett extra anslag till lika belopp med det för innevarande

år beviljade, eller 10,000 Rdr, att utgå under omförmälda vilkor.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bil. N:o 1 till Kong!. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

Anslag till

nybyggnader

för Veterinärinstitutet

m. m.

21:o.

I en till Riksdagen den 18 Januari 1867 aHåten proposition angående

ordnande af veterinärväsendet i riket föreslog Kong!. Maj:t,

bland annat, att för uppförande af nya byggnader vid Veterinärinstitutet

i Stockholm måtte beviljas 390,000 Rdr, hvartill kostnaden för

omförmälda byggnader enligt upprättade ritningar blifvit uppskattad

efter afdrag af det till 96,000 Rdr beräknade försäljningspriset å östra

delen af Veterinärinstitutets tomt i qvarteret Krabaten, samt att den

återstående delen af Institutets sistnämnda tomt finge, i enlighet med

gjordt anbud, till »Abraham Rydbergs stiftelse)’ afträdas i utbyte mot

stiftelsens tomt i qvarteret Edelman mindre, som då, sammanlagd med

Institutets tomt i samma qvarter, komme att utgöra Institutets nya område,

der byggnaderne skulle uppföras; men denna framställning, som

öfverensstämde med det af komiteradc för veterinärväsendets ordnande

afgift!a förslag, blef, enligt hvad Riksdagens underdåniga skrifvelse den

8 Maj 1867 innehåller, icke af Riksdagen bifallen, hufvudsakligen på

följande skäl. Då Sundhetskollegium och Landtbruksakademien förordat

Institutets förläggande utom hufvudstaden i dess närmaste grannskap,

och då utanför någon af tullarne å Ladugårdslandet Kronan tillhörig

mark herde kunna för ändamålet upplåtas, skulle genom Institutets

ordnande derstädes betydlig besparing i anläggningskostnaden uppstå

till följd deraf, att Institutets nuvarande vidsträckta tomter i sådant

fall kunde försäljas. Befunnes åter Institutets förläggande utom staden

vara förenad! med så väsentliga olägenheter, att dessa ej af fördelande

motvägdes, återstode dock Sundhetskollegii alternativt framställda förslag

om läroanstaltens bibehållande på dess nuvarande plats, genom

hvithet förslags antagande likaledes åstadkommes eu betydlig kostnadsbesparing,

som syntes förtjena afseende vida framför den förmenta olägenheten

deraf, att Institutets särskilda lokaler blefve, såsom förut, af

Grefgatan åtskiljda; hvarföre och Riksdagen anhöll, att Kongl. Maj:t

måtte låta närmare undersöka och utreda, huruvida icke Institutet, till

besparing i kostnaderna, skulle kunna utan väsentliga olägenheter till

någon plats vid hufvudstadens gräns förläggas, eller om icke, i annan

händelse, Institutet skulle, utan byte med Rvdbergska stiftelsens tomt,

kunna på ändamålsenligt sätt anordnas å den nuvarande lokalen genom

utvidgande och förändring af der befintliga byggnader.

I anledning häraf meddelades Veterinärinstitutets Direktion den 24

Maj 1867 nådig befallning att, i samråd med en af Ofverintendents
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bil. Nio 7 till Kong!,. Maj ils Nådiga Pr ap. Nio 1 om Statsverket 1873.

43

embete* utsedd sakkunnig man verkställa undersökning om lämpligaste

platsen för Institutet och låta uppgöra erforderliga kostnadsförslag. Vid

de efterforskningar, som i följd häraf egde ruin, ifrågasattes Institutets

förläggande till någon af följande platser, nemligen: en åt Lifgarde*

till häst, öster om dess kasern, i qvarteret Terra nova större upplåten

tomt; en annan tomt, som af samma regemente innehafves, belägen

mellan Storgatan och Ladugårdslandsviken; den trakt af Ladugårdsgärdet,

som är belägen gent emot de s. k. Tyskbagarebergen; lägenheten

Ingemarshof, Kongl. Humlegården och en tomt i Ulrika Eleonora

församling å det s. k. Grubbens gärde. Bland dessa platser ansåg Direktionen

den förstnämnda tomten i qvarteret Terra nova större vara

lämpligast och gjorde om dess upplåtande för ändamålet underdånig

framställning, åtföljd af ritningar och kostnadsförslag. Efter vederbörandes

hörande fann dock Kongl. Maj:t, vid ärendets föredragning den

5 Maj 1871, med afseende å hvad Chefen för Lifgardesbrigaden och

Arméförvaltningen anfört om behofvet af donna tomts användande för

militära ändamål, frågan om dess begagnande för Veterinärinstitutet

höra förfalla, och uppdrog åt Direktionen att med ytterligare förslag

å lämplig plats för Institutets byggnader inkomma. Direktionen tog

derefter de öfriga af förutnämnda platser i förnyad* öfvervägande; och

emedan Ingemarshof ansågs hafva allt för aflägset läge, tomten mellan

Storgatan och Ladugårdslandsviken befunnits för inskränkt, samt platserna

vid Grubbens gärde, gent emot Tyskbagarebergens genomsprängning

och Humlegården blifvit för andra ändamål disponerade; och härtill

komme, dels att, enligt hvad uppgjord planritning utvisade, Institutets

förläggande i sin helhet endast å tomten i qvarteret Krabaten

icke, i anseende till bristande utrymme derstädes, herde ifrågakomma,

dels ock att Institutets bibehållande å dess nuvarande tomter, belägna

i olika qvarter och skiljda genom eu af trafiken ständigt upptagen gata,

vore så olämpligt, att ett förslag i den syftningen icke heller kunde af

Direktionen förordas, — har Direktionen, i underdånig skrifvelse den 6

sistlidne November, förmält sig fasthålla vid det i omförmälda nådiga

proposition till 1867 års riksdag framställda förslag, hvarigenom Institutet

skulle erhålla både särdeles lämplig* läge och tillräcklig areal, och

mot hvars verkställande hinder icke heller nu mötte från styrelsens öfver

Rydbergska stiftelsen sida. De till samma förslag hörande ritningar

hade Direktionen låtit förändra genom vissa byggnaders förminskning,

uppkommande deraf att endast Institutets föreståndare, de begge

adjunkterna och instruktionssmeden samt de äldre, med den praktiska

tjenstgör-ingen sysselsatte eleverna ansetts höra vid Institutet hafva bo
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bil. No 7 till Kong!-. Maj:ls Nådiga Prvp. N:o 1 om Statsverket 1873.

städer. Icke desto mindre uppginge, i anseende till stegrade priser å

byggnadsmaterialier och arbetslöner, kostnaderna för byggnadernes utförande,

enligt arkitektens förslag, till 594,890 Rdr, derifrån dock borde

afgå det enligt år 1864 verkställd värdering beräknade värdet, 96,000

Rdr, å östra delen af qvarteret Krabaten, i händelse att donna tomtdel

komme att föryttras, så att slutliga kostnaden för Veterinärinstitutets

ordnande i qvarteret Edelman mindre komme att utgöra 498,890 Rdr.

Direktionen, som i öfrig! åberopat det trängande behofvet för Institutet

att varda försedt med ändamålsenliga byggnader i stället för dess

nuvarande olämpliga, otillräckliga och ytterst förfallna, bär derföre

1 underdånighet hemställt, att till Riksdagen måtte göras nådig framställning,

att det föreslagna utbytet af tomt med styrelsen för Rydbergska

stiftelsen finge ega ruin, och att till uppförande af byggnader

för Veterinärinstitutet i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de sistomförmälda

förslagsritningarna måtte beviljas 594,890 Rdr, att utgå med

en fjerdedel årligen under fyra år från och med år 1874.

Sedermera har, af förekommen anledning, Direktionen till plats för

Veterinärinstitutet föreslagit tomterna med adressnummer 6 litt. b och

c och en del af n:o 8 vid Ladugårdslands tullgata, eller n:is 11, 12

och en del af n:is 3 och 4 i qvarteret Vedbäraren samt en bakom

samma tomter liggande del af lägenheten Djursborgs åker och Ladugårdsgärdet

till Drottning Christinas väg. Enligt en af arkitekten i afseende

å sistnämnda förslag uppgjord promemoria med situationskarta,

skulle, om Institutets byggnader på donna plats uppfördes, byggnadssumman

icke behöfva ökas; men som tomterna i qvarteret Vedbäraren

måste för ändamålet exproprieras och den del af Djursborgs åkerjord,

som borttoges, ersättas med annan jord, t. ex. bredvid den på andra

sidan vägen från Ladugårdslands tull liggande och till Djursborg hörande

trädgård, samt expropriationskostnaden torde uppgå till 30,000

Rdr och flyttningen af uthus vid Djursborg jemte uppodling af jordvederlaget

m. in. till 10,000 Rdr, Lomme hela kostnaden att utgöra

634,890 Rdr, hvilken summa kunde minskas med värde! af Institutets

nuvarande tomter, eller hela qvarteret Krabaten och tomterna n:is 1 och

2 i qvarteret Edelman mindre, uppskattade till 190,000 Rdr, hvarigenom

statsverkets slutliga kostnad uppginge till 444,890 Rdr. För en byggnadstid

af fyra år erfordrades, under första året 180,000 Rdr, andra

året 175,000 Rdr, tredje året 175,000 Rdr och fjerde året 104,890 Rdr.

Donna senast ifrågasätta byggnadsplats egde framför qvarteret Edelman

fördelen af ett mycket större utrymme, hvarigenom inhägnader eller

lyckor (paddocks) för de sjuka djurens vistande i fria luften kunde er
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:Is Nådiya Prof. N:o 1 om Statsverket 1873.

hållas; och komme Institutet på denna plats att hafva ett fritt och sund!

läge vid samma gata, som för närvarande, samt, liggande i fonden af

Grefgatan och synligt från Storgatan, vara lätt tillgängligt,

Att Veterinärinstitutets nuvarande byggnader nästan utan undantag

äro sådana, att, om läroverket skulle i detta afseende förblifva i sitt

gamla skick, dess verksamhet komme att förlamas, lärer få anses obestridligt

och inhemtas lätteligen genom ett besök derstädes. Behofvet

af en genomgripande förändring derutinnan har ock blifvit af Kong!.

Maj:t och Riksdagen erkändt.

Då fråga nu åter förekommit, att den plats, der Institutet för närvarande

är beläget, skulle bibehållas, antingen inom begge qvarteren

Edelman mindre och Krabaten, såsom nu är förhållandet och Institutets

lärarekollegium äfven ifrågasatt, eller ock, på sätt Direktionen till en

början föreslagit, endast inom qvarteret Edelman mindre, efter dervarande

tomters tillökning genom utbyte med Rydbergska stiftelsens egendom

i samma qvarter; får jag i underdånighet erinra, hurusom mot

en sådan anordning blifvit anmärkt olämpligheten af en dylik inrättnings

läge inom eu tätt bebygd stadsdel, på en plats, som icke lemnar

erforderligt utrymme eller i öfrig! tjenlig lokal för sjuka djurs vistande

i fria luften, men deremot, i synnerhet då nu mera den nedanföre anlagda

Strandgatan nalkas sin fullbordan, bör kunna lämpligare till annat

ändamål användas och genom försäljning i sinom tid inbringa en

betydlig summa till förminskande af statsverkets utgifter för Institutets

ordnande.

Hvad angår kostnaderna för de föreslagna platsernas bebyggande

förekommer, enligt arkitektens tid efter annan gjorda beräkningar:

att byggnadernes uppförande i qvarteret Edelman mindre, efter

förvärfvandet af Rydbergska stiftelsens tomt, hvilket byggnadsföretag

år 1867 ansetts medföra en utgift af 390,844 Rdr, nu senast, i anseende

till högre priser å materialier och arbetslöner, beräknats till 498,890 Rdr,

allt efter afdrag af försäljningsvärdet å östra delen af qvarteret Krabaten,

96,000 Rdr;

att då, enligt arkitektens år 1867 gjorda förslag till nödiga nybyggnader

och reparationer för den händelse att Institutet skulle qvarblifva

å sina tomter på ömse sidor om Grefgatan, kostnaderna beräknats

till 347,555 Rdr, utgifterna för eu sådan anordning antagligen icke

nu skulle, med ledning af skilnaden mellan de nyssnämnda begge kostnadsförslagen,

kunna beräknas understiga 444,000 Rdr, i hvilket fall

försäljning af någon Institutets tomt icke ifrågakomme; och

att genom Institutets förläggande till qvarteret Vedbäraren samt

s. 46 Kontrollera mot PDF

Anslag till anskaffande

af

originalmålningar

af växter

ur^Sveriges flora

och till utgifvande

af zoologiska

plan
-

46 Bil. N;o 7 till Konyl. Majds Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

delar af lägenheten Djursborg och Ladugårdsgärdet kostnad sbeloppet

väl skulle uppgå till 634,890 Rdr, men genom försäljning af Institutets

nuvarande tomter minskas åtminstone med 190,000 Rdr, eller till högst

444,890 Rdr.

Då jag äfven för min del omfattar den åsigten, att Veterinärinstitutet,

om möjligt, bör flyttas från sin nuvarande olämpliga plats

till en annan, helst belägen vid gränsen mellan Ladugårdslandet och

Ladugårdsgärdet, icke för långt aflägse från Lifgardets till häst och Svea

Artilleriregementes stallar, och tillika så beskaffad, att der kan vinnas

utrymme till inhägnader för sjuka djur;

då en sådan plats nu kan beredas å omförmäld a tomter i qvarteret

Vedbäraren jemte angränsande delar af Djursborg och Ladugårdsgärdet;

och

då genom uppförande derstädes af V eter inär institutets byggnader

enligt de senast upprättade och af Ofverintendentsembetet godkända

ritnings- och kostnadsförslagen statsverkets utgifter för byggnadsarbetet

in. in. skulle kunna minskas genom försäljning af Institutets nuvarande

i synnerhet genom sin belägenhet värderika egendomar,

hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t behagade

föreslå Riksdagen

att, till uppförande, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med sistnämnda

ritningar, af nya byggnader för Veterinärinstitutet på tomterna

iris 11, 12 och delar af iris 3 och 4 i qvarteret Vedbäraren samt der

bakom liggande delar af lägenheten Djursborg och Ladugårdsgärdet till

Drottning Christinas väg, bevilja ett extra anslag af 634,000 Rdr, och

deraf nu anvisa 150,000 Rdr att under år 1874 i man af behof utgå, samt

att Veterinärinstitutets nuvarande tomter i qvarteron Edelman

mindre och Krabaten med der uppförda byggnader må, när de för Institutets

behof icke vidare erfordras, på offentlig auktion försäljas och

köpeskillingen derför till Riksgäldskontor! aflemnas.

22:o.

Uti skrifvelse den 13 nästlidne November har Vetenskapsakademien

underdånigst hemställt, att, enär det anslag af 1,200 Rdr, som

Akademien under eu längre följd af år fatt uppbära till anskaffande af

originalmålningar af växter ur Sveriges flora och till utgifvande af teckningar

utaf zoologiska föremål, fortfarande vore i hög grad behöflig! i

anseende till det allt mer växande antal planscher, Indika Akademien

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Bil. N:o 7 till Kongl. May.ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket. 1873.

årligen hade att bekosta till nödiga illustrationer af de för offentliggörande

inlemnade naturhistoriska ^handlingar, Eders Kongl. Magt

måtte hos Riksdagen gorå nådig framställning om ifrågavarande extra

anslags beviljande till samma belopp äfven för år 1874.

Till donna framställning får jag i underdånighet tillstyrka nådigt

bifall.

23:o.

8om de extra anslag, h.vilka vid nästlidna Riksdag blefvo för ända-^»» tm remål

tillhörande Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademiens verk-och

x akademien.

samhet anvisade, fortfarande äro till lika belopp behöfliga, på det att

Akademien må kunna utan afbrott fortsätta sina arbeten och egna behörig

omsorg åt de under hennes vård stående offentliga samlingar,

får jag, med anledning af Akademiens i ämnet gjorda framställning, i

underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Näjd täcktes föreslå Riksdagen

att äfven för år 1874 bevilja enahanda extra anslag, nemligen:

till undersökning och beskrifning af fäderneslandets fornlem
ningar

m. in. .............................................................................. Rdr 5,000: —

till arvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet

och vården af statens under Akademiens inseende stälda

samlingar och till aflöning åt vakt!)etsning vid samlingarnas

offentliga förevisning ...................................................... Rdr 4,000: —

till utgifvande af planschverk öfver forns åker och andra märkvärdiga

föremål i statens historiska museum samt öfver

svenska sigill från medeltiden ............................................ Rdr 2,000: —

24:o.

Uppå framställning af Musikaliska Akademien behagade Kongl.

Näjd till den år 1870 församlade Riksdagen aflåta nådig proposition om

beviljande af statsanslag för åstadkommande af en ny byggnad för

Akademien och det med henne förenade läroverk. Denna byggnad var

afsedd att uppföras å nedre delen af Kronans tomt n:o 8 Blasiiholmen

och kostnaden, enligt upprättade förslagsritningar, beräknad till eu summa

af 150,000 Rdr, hvilken skulle anskaffas genom ett af Akademien upptaget

lån. Till ränta och amortering derå äskades ett ärligt stats
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bil. N:o 7 till Kong!,. Maj:U Nådig* Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

anslag af 7,000 Rdr, att utgå under så lång tid, som med användande

tillika af de särskilda tillgångar, hvilka Akademien ansåg sig kunna

bereda, erfordrades för lånets återbetalning. Emellertid förklarade Riksdagen

sig icke kunna för det då varande och i den form, som för bidrag

till den nya byggnaden blifvit ifrågasatt, bevilja det för ändamålet

begärda anslaget.

Sedan Musikaliska Akademien härefter uti skrifvelse den 17 November

1871 underdånigst anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes i ämnet aflåta

förnyad nådig proposition om upplåtande af eu del af tomten n:o 8 i

qvarteret Blasiiholmen för uppförande derå af en byggnad åt Akademien

och hennes läroverk, äfvensom att Riksdagen måtte för detta ändamål

bevilja ett anslag af 200,000 Rdr; så har Kongl. Maj:t den 9 Januari

nästlidet år anbefallt Ofverintendentsembetet att, sedan Akademien till

Embete! aflemna! uppgift å det utrymme, som i en nybyggnad för Akademien

erfordrades, samt program öfver den inredning, som ansågs

derför ändamålsenligast, till Kongl. Maj:t afgifva ritnings- och kostnadsförslag

till en sådan byggnad, att uppföras å förenämnda tomtplats,

med iakttagande att byggnadsplan^ skulle så uppgöras, att kostnaden

för byggnadens uppförande och inredning, hvilken i det först upprättade

förslaget blifvit beräknad till 155,000 Rdr, icke af annan orsak

komme i väsentlig mån att öfverstiga detta belopp, än för så vidt sådan!

kunde föranledas af då mera inträffad stegring i priser å måleri

alier, ökade arbetslöner och dylik!.

Uti underdånigt memorial den 30 påföljande September har Öfverintendentsembetet

anmält, att, efter emottagande af Akademiens yttrande

i frågan, innefattande bestämmelser rörande dess tilltänkta byggnad,

Embete!, med ledning i liufvudsakligaste delar af den planordning för

byggnaden, som angifvits i Akademiens föregående projekt, upprättat

nya förslagsritningar, hvilka Akademien, enligt skrifvelse den 26

i sistnämnda månad, funnit sig höra för sin del godkänna, dock med

uttrycklig önskan, att vid byggnadsarbetets utförande måtte komma

under öfvervägande och beaktas nedan anförda erinringar, i den mån

sådan! kunde ske utan att den för byggnaden beräknade kostnadssumma

190,691 Rdr derigenom öfverskredes, nemligen:

att med antagande! af förslaget till byggnadens uppvärmning medelst

cirkulerande vatten, i ställe! för det af Akademien föreslagna system

med ångkaloriferer och vexelvis uppvärmd luft, syntes höra anstå

för närmare utredning af det ena eller andra systemets företräde;

att borttagandet af höj dutrymmet å vinden öfver musiksalen kunde

blifva hinderlig! för anläggande af beräknade lufttrummor för ventilationen;

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kong!. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

49

att 1 judafledningen mellan våningarna syntes vara i projektet förbisedd

;

att, då musiksalens höjd blifvit minskad med tre fot, det syntes

angeläget att, på det klangeffekten ej måtte ytterligare skadas, det dekorativa

i salen utfördes endast medelst färger;

att vaktmästarens bostad jemte de två deröfver befintliga lektionsrummen,

för hvilka inskränkning i utrymmet blifvit föreslagen, syntes

böra vid utförandet återställas till dimensionerna af den ursprungliga

planen, dervid jemväl öfrig» smärre afvikelse!’ från samma plan kunde

la beaktas; samt

att den föreslagna stallbyggnaden till bostället för Hans Excellens

Herr Statsministern för utrikes ärendena, derest den komme att, utföras

så nära akademiebyggnaden, som ritningen upptoge, skulle menligt inverka

på dagern i biblioteksrummen och qvartettsalen.

Beträffande dessa erinringar har Öfverintendentsembetet, med öfverlemnande

af de upprättade nya ritningarna jemte tillhörande kostnadsförslag,

i underdånighet hemställt, att, derest byggnaden komme till

utförande, Embetet måtte varda bemyndigadt att, i likhet med hvad i

dylika fall tillförne egt rum, efter samråd med Akademien vidtaga de

jemkning»!- i afseende på byggnadsplanen, som, utan att öka förslagskostnaden,

kunde föranledas, vare sig af Akademiens gjorda anmärkningar

eller af andra under byggnadsarbetet sig företeende omständigheter.

I fråga åter om den beräknade förslagskostnaden har Öfverintendentsembetet

anfört, att, ehuru från föregående projekt måst uteslutas

en våning till minskning af kostnaden, donna senare likväl i anseende

till den nu mera inträffade betydliga stegring i pris å byggnadsmaterialier

och arbetslöner, särdeles hvad angår jernarbeten och deribland appa
-

raten för byggnadens uppvärmning, uppginge:

för sjelfva byggnaden till ............................................................. 162,585. —

och för nedannämnda anordningar, hvilka, då de måste

ske samtidigt med murarnes uppdragande, ej kunde

från förslaget skiljas, nemligen värme- och ventilations
apparat

.......................................................................................... 24,000. -

samt gas- och vattenledning ........................................................... 4,106. —

tillsammans Rdr 190,691. —

Vidkommande slutligen den förändrade anordning af de å ifrågavarande

tomt nu befintliga uthus, tillhörande förenämnda ministerboställe,

med flere byggnader, som af akademiehusets förläggande å tomten

blefve en följd, har öfverintendentsembetet anmält, att, sedan

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga. Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

Biksmarskalksembetet uti skrifvelse den 14 Oktober 1871 meddelat,

att deri å tomten hittills varande fatvbiiron komma att derifrån bortflytta»,

och efter det Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes

ärendena i skrifvelse den 18 sistlidne September förklarat, att han för

sin del icke hade något att invända mot den föreslagna förändringen

af ministerboställets uthuslägenheter, något hinder för akademiebyggu

a dens uppförande å tomten i berörda hänseenden ej vidare förefunnes.

Musikaliska Akademiens behof af en särskild! för dess verksamhet

afpassad lokal har blifvit framhållet i Akademiens underdåniga skrifvelse

den 28 Maj 1869, som närmast föranledde Kong!. Maj ds proposition

i ämnet till 1870 års Riksdag. Akademien anförde deruti, bland

annat, att hennes dåvarande (ännu bibehållna), enskild person tillhöriga

lokal, äfven om densamma kunde få af Akademien vidare förhyras, i

allt fall icke vore lämplig, enär utrymmet för Akademiens läroverk vore

otillräckligt, rummen mestadels små och i öfrig!, så väl i akustiskt hänseende

som med afseende på deras inbördes belägenhet, otjenlig» såsom

lektionsrum, och donna lokal icke heller lemnade Akademiens dyrbara

bibliotek och instrumentsamling tillräckligt skydd mot eldfara.

Afhjelpande! af dessa betydliga olägenheter, hvilka i hög grad inverkade

hämmande på den magtpåliggande verksamhet, Akademien genom

sitt läroverk hade att utöfva, ansågs icke kunna ske annorledes än genom

Akademiens inrymmande i egen, för ändamålet inredd och centralt

belägen lokal.

Kongl. Maj:t faun ock Akademiens i dessa hänseenden särdeles

ogynnsamma ställning och hennes förtjenstfull» verksamhet för höjande

af den musikaliska bildningen i landet påkalla bifall till den underdåniga

framställningen; och då Riksdagen i sitt svar å den nådiga propositionen,

såsom grund för beslutet att icke bevilja det äskade anslaget,

åberopat endast den form, som för bidrag till den nya byggnaden

blifvit ifrågasatt, eller ärligt anslag för amortering af byggnad skostnaden,

torde kunna antagas, att äfven Riksdagen funnit behofvet af

nybyggnaden nöjaktigt utredt. Härtill kommer, att fråga nu mera uppstått

om påbyggnad af det hus, der Akademien för ett år i sender förhyr

sin lokal, hvilken under ett sådant arbete icke kan bibehållas, och

som för öfrig! tvifvelaktigt är, huruvida för Akademien användbar lokal

finnes annorstädes att tillgå, när den nuvarande af nyssnämnda eller

annan anledning måste lemnas, saknas icke skål att befara, att Akademien

inom kort kan, i brist på utrymme, komma i den ställning, att

hennes och läroverkets verksamhet måste upphöra, derest icke Akademien

sättes i tillfälle att förfoga öfver eu egen byggnad.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Pr ap. N:o 1 om Statsverket 1873.

Under sådana förhållanden och enär enligt de senast upprättade ritningarna

byggnaden blifvit beräknad till endast sådan storlek, som är

erforderlig för att lemna det nödvändiga utrymmet för Akademien och

Konservatoriet, anser jag mig föranlåten tillstyrka, att Eders Kongl.

Maj:t behagade föreslå Riksdagen att, för uppförande i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med de hos Öfverintendentsembetet utarbetade ritningarna

af en byggnad för Musikaliska Akademien och hennes läroverk

å Kronans tomt n:o 8 i q varter et Blasiiholmen, bevilja ett extra

anslag af 190,000 Rdr och deraf anvisa 100,000 Rdr att under år

1874 i mån af behof utgå.

25:o.

Uti underdånig skrifvelse den 18 sistlidne November har Serafimer- Änslag m

ordensgillet, beträffande det till hospitalsfondens förstärkande för årffig^S?

1874 erforderliga extra statsanslag, anfört: att de af eu sällspord stegring

i den industriella verksamheten tillika med sistlidna års i vissa

delar ogynnsamma skörd föranledda högre priser å lifsförnödenheter

och de flesta ofri ga varor samt ökade arbetslöner otvifvelaktigt förorsakade,

att hospitalens utgifter för innevarande år, ehuru de, då staterna

för samma år ännu ej blifvit till fullo uppgjorde, icke kunde till siffran

bestämmas, komme att med omkring 25,000 å 30,000 Rdr öfverstiga

hospitalens för år 1872 beräknade statssumma; att en annan och

mera stadigvarande orsak till högre förvaltningskostnad under kommande

år läge i den af högsta behof påkallade utvidgning af sinnessjukvården,

som egt ruin genom öppnandet sistlidna höst af Göteborgs

nya hospital, hvarest patientantalet, som vid det gamla hospitalet utgjorde

67, redan uppginge till 100 och antagligen före utgången af

innevarande år komme att uppnå det för hospitalet beräknade maximum,

eller 150, af hvilka de flesta vore fattige, i följd hvaraf afgiften

för dem till hospitalet motsvarade endast en ringa del af kostnaden för

deras föda och beklädnad; samt att persedelutredningen vid nämnda

nya hospital, hvilken under förut varande gynnsamma prisförhållanden

antagits kunna bestridas med 45,000 Rdr, men hvartill sistlidna års

Riksdag anvisat endast 40,000 Rdr, befunnits hafva kostat omkring

55,000 Rdr; hemställande Serafimerordensgillet, att, enär således flera

anledningar förefunnes till antagande, att redan under närmaste framtid

hospitalsfondens inkomster icke skulle motsvara dess utgifter, Eders

Kong!. Maj:t måtte täckas föreslå Riksdagen att till hospitalsfondens

understödjande för år 1874 anvisa ett extra anslag af minst 130,000

Rdr; — och tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl. Makt

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bil. N:o 7 till Kong!,. Maj:ts Nådiga Pr ap. N:o 7 om Statsverket 1873.

behagade för omförmälda ändamål af Riksdagen äska ett extra anslag

af 130,000 Rdr, att i mån af behof utgå under år 1874.

26:o.

Anslag au dm Sedan nästlidna års Riksdag, lika med två föregående riksdagar,

tadefsrdamMtanvisat statsanslag af 2,500 Rdr till den i Sköfde befintliga vårdanstalt

''or ban‘.! “ för sinnesslöa barn, under vilkor att två elever der skulle åtnjuta fri

undervisning och vård, har föreståndarinnan för nämnda anstalt Emanuela

Carlbeck hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit att, på

enahanda vilkor som hittills, jemväl under nästkommande år få för detta

ändamål åtnjuta lika stort understöd af allmänna medel; och har Serafimerordensgillet

uti häröfver infordradt, den 29 sistlidne Oktober afgifvet

underdånigt utlåtande meddelat, att vid det besök, som Generaldirektören

för hospitalen i riket under nästförutgångne Augusti månad

gjort, vid anstalten, denna befunnits i alla afseende!! väl handhafd, och

att 5 elever der åtnjöte fri undervisning och vård, samt att till sistberörda

tid under 1872 inkommit icke mindre än 30 ansökningar om inträde,

af hvilka förhållanden sig visade så väl det fortfarande behofvet af en

dylik anstalt som äfven det förtroende densamma åtnjöte, hvarföre ock

Ordensgillet förmält sig eg a all anledning att till ifrågavarande underdåniga

ansökning tillstyrka nådigt bifall.

Med hänseende till hvad sålunda blifvit anfördt, tillstyrker äfven

jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen gorå nådig framställning,

att till understöd för omförmälda anstalt för sinnesslöa barn

måtte, under samma vilkor som hittills, beviljas jemväl för år 1874 ett

extra anslag af 2,500 Rdr.

27:o.

Anslag un för- Uti en den 25 sistlidne November till Eders Kongl. Maj:t ingifven

ansökning har styrelsen för Föreningen för sinnesslöa barns vård i underrånL

dårlighet anfört: att, sedan några i hufvudstaden boende personer, manade

af det allt mera hända behofvet af en större verksamhet, för de

sinnesslöa barn, som ofta uppväxte utan någon ändamålsenlig vård i

hemmen, i slutet af år 1868 bildat en förening, kallad »Föreningen för

sinnesslöa barns vård», i ändamål att inom fäderneslandet verka för sådana

barns uppfostran till medvetna och nyttiga medlemmar i samhället,

föreningen den 30 September 1869 konstituerat sig och antagit

ännu gällande stadgar, hvarefter och sedan till föreningen sig slutit

ett ej ringa antal ledamöter, bestående af medborgare ur alla samhälls
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ta Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1873.

53

klasser i alla delar af riket, föreningen genom utfärdade adresser

till allmänheten lyckats inom eu ganska kort tid, med tillägg af de

frikostiga bidrag, som ingått från konungahusets alla medlemmar, insamla

eu summa af 9,449 Rdr 85 öre; att den drygare anparten af detta,

belopp i första rummet användts till understöd för det då redan inrättade

idiothemmet i Sköfde, men den återstående delen bestämts för

grundandet af en omedelbart under föreningens styrelse stående skola i

hufvudstaden för sinnesslöa barn; att i Maj månad 1870 donna skola

börjat sin verksamhet uti en förhyrd lokal och med ett elevantal, som

inom sistnämnda års slut uppgått till 8; att allt jemt inkommande inträdesansökningar

emellertid gjort behofvet af en utvidgning i skolans

verksamhet allt mera påkallad, med anledning hvaraf och sedan föreningen

af den då mera upphörda Stockholms fruntimmersförening för

barnavård fatt emottaga eu donation af 7,477 Rdr 68 öre, för föreningens

räkning inköpts egendomen n:o 16 vid Norrtullsgatan; att efter

vidtagna nödiga reparationer inom nämnda egendom platser med full

utredning blifvit anordnade för 16 elever, men att lokalen ytterligare

medgåfve rum för 4 elever; att hittills högsta elevantalet varit 15, hvilka

vårdats af en utaf föreningens styrelse tillsatt föreståndarinna, biträdd af

tre tjenarinnor, hvarjemte en gårdsdräng skott trädgården samt undervisat

barnen i utarbete!! och, med biträde af skomakare och skräddare, i slöjder;

att afgiften i ett för allt, utom kläder och skodon, utgått med 400 Rdr

för året, men att vid skolan jemväl funnits två friplatser, bildade, den ena

af eu årlig gåfva af en af hufvudstadens affärsmän och den andra genom

den ofvannämnda af Stockholms fruntimmersförening för barnavård

gjorda donation, hvarförutan ömmande omständigheter nödga! föreningens

styrelse att emot half års afgift intaga en del elever; samt att,

ehuru allmänhetens fortfarande välgörenhet och deltagande uppehållit

skolans ekonomi i fullt tryggad ställning, de sökandes medellöshet gång

efter annan tvingade styrelsen att utslå nya ansökningar, och att hon

äfven genom sina noga begränsade tillgångar hämmades i sin verksamhet

för skolans ändamålsenliga utveckling; och har styrelsen, med anledning

af hvad sålunda blifvit anfördt, hos Eders Kongl. Magt i underdånighet

anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes för berörda ändamål

af statsmedel anvisa ett anslag af 2,000 Rdr årligen, emot vilkor att

inom skolan upptoges 20 elever och två nya friplatser öppnades.

T häröfver infordradt underdånigt utlåtande har Serafimerordensgillet,

under åberopande af hvad Gillet förut i afseende å den likartade

inrättningen i Sköfde yttra! om behofvet och ändamålsenligheten

af dylika enskilda vård- och undervisningsanstalters upprättande

opaginerad Kontrollera mot PDF

o4 Bil. N:o 7 till Konyl. Maj Hs Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1S73.

och understödjande, hvarigenom och statens utgifter för ifrågavarande

vanlottade barns uppfostran blefve mindre, än om staten skulle öfvertaga

så beskaffade skolor, hemställt, att då den i Stockholm af bemälda

förening anlagda vårdanstalten syntes vara i alla afseenden val ordnad

och de personer, som utgöra dess styrelse, äfven lemnade säkerhet för

dess framtida ändamålsenliga verksamhet, den underdåniga ansökningen

måtte bifallas.

I anledning häraf tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till understöd åt omförmälda i Stockholm

befintliga vård- och undervisningsanstalt för sinnesslöa barn bevilja

för år 1874 ett extra anslag af 2,000 Rdr, under förbehåll att der

vårdas minst 20 elever och ytterligare två friplatser utöfver de begge

nuvarande öppnas.

28:o.

Amiaj au sjuk- Sedan Eders Kongl. Majrts Befallningshafvande i Gefleborgs län

''PjJflf. uti underdånig skrifvelse den 25 sistlidne Oktober hemställt, det Eders

Kongl. Maj:t täcktes till näst sammanträdande Riksdag aflåta nådig proposition

om beviljande af ett anslag till samma belopp, som senast

erhållits, eller fyra tusen riksdaler, att under år 1874 utgå såsom understöd

för det i Jerfsö inrättade sjukhemmet för spetälsk»;, under vilkor

att länets landsting för samma ändamål bidroge med minst lika stort

belopp; så har Eders Kongl. Maj:ts Sundhetskollegium uti häröfver infordradt,

den 31 nästlidne Oktober afgifvet underdånigt utlåtande anfört,

att, enligt ingången rapport för år 1871, de spetälskes antal i Helsingland

vid början af nyssnämda år uppgått till 86, nemligen 50 män och

36 qvinno!-, men att 10, af hvilka 4 män och 6 qvinno!'', under året tillkommit,

så att antalet anmälda sjukdomsfall uppgått till 96; att af dessa

blifvit afbörda 8 personel-, 7 män och 1 qvinna, som döde samt 1 såsom

i förteckningarna oriktigt uppförd, så att vid årets slut ännu 87, eller

1 mera än vid årets början, qvarstodo såsom fortfarande lidande af

sjukdomen; att af samtlig»; antecknade sjuke 69 upptagits såsom arbetsföre,

hvaremot 27 varit oförmögne till arbete; att under år 1871 såsom

lidande af spetälska inalles 15 personel-, nemligen 7 män och 8 qvinno!*,

a sjukhemmet vårdats, och af dessa utgått 3 personer, 1 man och 2

qvinno!-, såsom friska eller förbättrade, 1 aflidit och 11 öfverförts såsom

»qvarligga!!de å anstalten till år 1872; samt att, utom de å anstalten

vårdade sjuke, 17 personer anmälts till intagning, utan att kunna i brist

på erforderliga medel emottaga^, enär det för anstalten under nämnda

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Ma.j:U Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

55

itv beviljade lägre anslag af endast 3,000 Rdr från staten och samma

summa från länet ej medgifvit intagande och vårdande af ett större

antal sjuke. Och då af hvad sålunda blifvit anfördt framginge, ej mindre

att sjukdomen spetälska inom Helsingland fortfarande egde stor

spridning, än ock att nya sjukdomsfall allt jemt tillstötte, och, i likhet

med hvad Kollegium förut i underdånighet yttrat, staten ej borde undandraga

sig att medverka till hämmandet eller lindrandet af donna svårartade

sjukdom, hvarom här vore fråga, samt de sjukas intagning och

vård på en väl ordnad anstalt utgjorde eu af de förnämsta åtgärderna

i berörda afseende, hvartill slutligen komme att det begärda anslaget

ej kunde anses för högt tilltaget, om anstalten skulle kunna utveckla

den verksamhet, hvaraf den nu i sitt fulländade skick herde vara mäktig,

har Kollegium till ifrågavarande framställning tillstyrkt nådigt bifall.

Lika med Eders Kong]. Maj:ts Befallningshafvande och Sundhetskollegium

hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t behagade

föreslå Riksdagen att för omförmälda ändamål bevilja ett extra

anslag af 4,000 Rdr, att år 1874 utgå under förut stadgade förbehåll.

29:o.

Då för tillsyn och vård af den i Nationalmuseum inrymda och nn-AA^m

der Museiintendentens inseende stälda Lifrustkammaren erfordras, likasom

under innevarande och de närmast föregående åren, äfven för år

1874 ett anslag af 600 Rdr, hemställer jag i underdånighet, det täcktes

Eders Kong]. Maj:t föreslå Riksdagen att för samma ändamål anvisa

nämnda belopp, att jemväl under år 1874 såsom extra anslag utbetalas.

30:o.

1 anledning af Svenska Fornskriftsällskapets underdåniga ansök--w«ffM/stening

och med åberopande af de skäl, som föranledt Kongl. Maj:t''b»rA"",! ''

att till föregående Riksdagar gorå nådig framställning om medels anvisande

till inlösen för statens räkning af 300 exemplar utaf Sällskapets

årligen utgifna arbeten, får jag i underdånighet tillstyrka, att Eders

Kong]. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att för enahanda ändamål ställa

till Eders Kongl. Maj:ts disposition jemväl för år 1874 ett extra anslag

till samma belopp, som tillförne anvisats, eller 1,050 Rdr.

s. 56 Kontrollera mot PDF

Andag till fortsalt

utgifvande

af arbetet, “Svenska

språkets ki
-

Anslag till e. o.

Professoren C.

d. Malmström

för ett historiskt

Angående pension

på Allmänna

Indragningsstaten

åt Vaktmästaren

A.

Magnusson.

56 Bil. N:o 7 till Kong!.. Maj:ts Nådiga Prof). N:o l om Statsverket 1873.

31:o.

F. d. Kongl. Bibliotekarien J. E. Rydqvist har, under förmälan

att af hans arbete »Svenska språkets lagar» ett nytt band, det femte,

omfattande ordbildningen med inbegrepp af partiklarne, kunde, om ej

oförutsedda hinder mötte, blifva färdigt att under loppet af Innevarande

år läggas under pressen, i underdånighet anhållit, det Eders Kongl.

Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta framställning om fortsatt beviljande

af det statsanslag, som nu är anvisadt för utgifvande af nämnda

språkverk; och får jag, under erinran om grunderna för de förut gjorda

nådiga framställningar om ifrågavarande arbetes understödjande, underdånigst

tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att

till fortsatt utgifvande af »Svenska språkets lagar» anvisa på extra stat

för år 1874 ett lika anslag, som förut beviljats, eller 1,500 Rdr.

32:o.

Under åberopande af den redogörelse, som i det vid Kongl. Maj.ds

nådiga proposition till sistlidna års Riksdag angående statsverkets tillstånd

och behof bilagda Statsrådsprotokoll öfver Ecklesiastikärenden finnes

intagen i fråga om det arbete, »Sveriges politiska historia från

Konung Carl XII:s död till statshvälfången 1772», hvarför anslag beviljats

e. o. Professoren C. G. Malmström, får jag nu, — då detta lika

förtjenstfulla som mödosamma och innehållsrika arbete icke kan, i anseende

till de dermed förenade vidlyftiga arkivforskningar och kritiska

undersökningar, fullbordas under innevarande år, och, om författaren

skall komma i tillfälle att, oförhindrad af de honom såsom universitetslärare

eljest åliggande göromål, åt detta verk egna tid och krafter odelade,

äfven för år 1874 erfordrar understöd af statsmedel, — i underdånighet

hemställa, att Eders Kongl. Maj:t behagade gorå framställning till Riksdagen,

att för nyssnämnda ändamål måtte anvisas åt e. o. Professoren

Malmström ett extra anslag till samma belopp som tillförne, eller 2,500

Rdr, att under år 1874 utgå.

34:o.

Vaktmästaren vid Ecklesiastikdepartementets Expedition Anders

Magnusson har hos mig anhållit, att lian, som eu längre tid varit af

sjuklighet ur stånds att att vaktmästaresysslan sjelf bestrida, måtte erhålla

entledigande derifrån, om pension kunde honom beredas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kanyl. Muj:is Nådig a Piop. N:o 1 om Statsverket 1873. Öl

Magnusson, hvilken är född år 1820, blef, efter någon tids tjenstgöring

såsom extra ordinarie vaktbetjent, den 20 Mars 1858 af dåvarande

Chefen för Ecklesiastikdepartementet förordnad att bestrida eu vaktmästare^

enst vid nämnda Expedition och är nu den äldste af de der

anställde två ordinarie vaktbetjente samt åtnjuter enligt stat årlig lön

af 600 Bär. På grund af sjuklighet har emellertid Magnusson från den

15 Februari 1867 varit tjenstledig, under hvilken tid, med undantag aj

två månader, Magnusson såsom bidrag till vikaries aflönande afstå!! en

fjerdedel af lönen, hvaraf lian således sjelf uppburit endast 4o0 Bär.

Magnussons sjuklighet, hvilken enligt vederbörligt läkarebetyg består

i kronisk lungsjukdom (tuberculosis pulmonum) och äfven för framtiden

sätter honom ur stånd att bestrida den honom vid Departementets Expedition

åliggande tjenstgöring, har i afseende å uppassningen derstädes

vållat flera olägenheter, i synnerhet till följd af svårigheten att

för honom anskaffa vikarie, enär denne icke kunnat för sin tjenstgöring

påräkna större ersättning än, förutom den del af lönen Magnusson varit

skyldig afstå, derutöfver af andra statsmedel, enligt Kongl. Maj:ts beslut,

150 Bdr, eller tillhopa 300 Bdr årligen, motsvarande halfva lönen,

hvilken ersättning är allt för ringa i förhållande till deri vikarien tillhörande

dagliga tjenstgöring. De försök, Magnusson under liden vid

två särskilda tillfällen beredvilligt gjort att vid denna tjenstgöring biträda,

hafva äfven måst i anseende till hans sjuklighet af bry tas och lära

icke vidare kunna ifrågakomma.

Vid sådant förhållande anser jag utväg höra beredas för donna

vaktmästaresysslas förseende med tjenstbar ordinarie innehafvare i

Magnussons ställe; och då denne, som icke uppfyllt de för åtnjutande

af pension från Civilstatens pensionsinrättning stadgade vilkor, under

sin tjenstgöring på ett ordentligt och i allo hedrande sätt fullgjort sina

åligganden och icke kan, i anseende till sina, genom vederbörande

kyrkoherdes intyg styrkta, knappa omständigheter, lemna de med vaktmästaresysslan

följande löneinkomster utan annat understöd till uppehälle

för sig och sin familj, bestående af hustru och sex barn, af hvilka

tre minderåriga, tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Biksdagen, '' att Magnusson må uppföras å Allmänna Indragningsstaten

till åtnjutande från och med månaden näst efter den,

då han från vaktmästaresysslan varder entledigad, af en mot tre fjerdedel

ar af hans lön svarande årlig pension af 450 Bdr.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bil. N:o 7 till Kong!. Maj:t$ Nårliga Prof. N:o 1 om Statsverket 1873.

A u rtag till eniei

itilöner vid

Cr Iver mte ten i

l Tpsala och

35:, >.

Uti underdånigt memorial den 5 December 1872 har Kaus! ersembete!

för rikets båda universitet gjort framställning derom, att universitetens

professorer och adjunkter äfvensom vid hvardera, universitetet

bibliotekarien och räntmästaren måtte förklaras berättigade att, om de

efter uppnådda 65 lefnadsår gjorde ansökan om afsked, varda för åtnjutande

af pension å Allmänna Indragnings staten uppförde; hvarjemte

Kanslersembetet, för den händelse att Eders Kong]. Maj:t icke skulle

finna skäl att gilla detta förslag, i underdånighet hemställt, att nådig

proposition måtte till Riksdagen aflåtas om beviljande för hvardera universitetet

af åtminstone två nya eincritilöner för professorer, till beloppet

lika med de nuvarande ordinarie lönerna vid universitetet i Upsala, eller

4,500 Rdr, samt af eu emeritilön för adjunkter, till belopp af 2,500 Rdr,

att utgå då behörige sökande sig dertill anmälde.

Till stöd för denna framställning har Kanslersembetet anfört, att

den verksamhet innehafvare!! af ett professorsembete vid universiteten

både att utöfva, vore i hög grad ansträngande och mödosam, enär, för

att ej tala om den andel lian herde taga i förvaltningen af de ekonomiska

angelägenheterna vid det universitet, der lian vore anstäld, och deri

tid han såsom ledamot af det akademiska konsistorium måste använda

lör ärenden, Indika ej stode i omedelbart sammanhang med hans lärarekall,

lian hade att åt den studerande ungdomen meddela eu efter olika

behof lämpad, men alltid i jemnhöjd med vetenskapens utveckling stående

enskild eller offentlig undervisning, att examinera de unge män,

Indika inom fakulteterna sökte lärda grader eller anmälde sig till afläggande

af prof på de insigter, Indika såsom vilkor för inträde i statens

tjenst äro föreskri fn a, och att, för att värdigt och väl uppfylla alla dessa

vigtiga åligganden, sjelf städse hålla sig förtrogen med de många störa

frågor, som till lösning framställas af den vetenskap, åt hvars odlande

han sig egnat, För eu nitisk lärare innefattade allt flotta en arbetsdryg

uppgift, som han väl kunde motsvara, så länge själen bibehölle

sin spänstighet och kroppen sin tulla styrka, men som lätt

kunde blifva honom öfvermäktig, då vid en framskriden ålder verksamhetsförmågan

aftoge. Att draga sig undan och lemna ruin för

friska krafter blefve då för honom ett behof, och beredandet af

tillfälle dertill från statens sida lika mycket eu erkänslans gärd för det

goda han i sin tid förmått till allmänt gagn uträtta, som en välberäknad

åtgärd för vården af de bildningens störa intressen, hvilka den

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kong/. Maj:U Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1873.

59

verkliga kulturstaten alltid måste omsorgsfullt tillgodose och aldrig

kunde saklöst med likgiltighet behandla.

Emeritilöner, tillgängliga för professorer vid universiteten, då ålder

och dermed enligt naturens ordning följande bräcklighet erinrade dem

om minskad förmåga, utgjorde det medel, hvarigenom staten sökt vårda

sina intressen i nämnda hänseende. Erfarenheten ådagalade emellertid,

att förhållandet med dem, sådant det nu vore ordnadt, icke fullt motsvarade

det vigtiga ändamålet. Emeritilönerna voro i början endast

två vid hvardera universitetet, till dess år 1840 antalet fördubblades,

dock så att de nya emeritilönerna blefvo till beloppet något mindre än

de ordinarie lönerna vid Upsala universitet, eller 4,300 Edr. Samtliga

dessa pensioner vore förbehållna universitetets professorer, bibliotekarier

och räntmästare, hvaremot för adjunkterna några sådana icke funnes.

Om allt detta kunde anses någorlunda tillfredsställande för mer än tretio

år tillbaka, hade dock förhållandena sedan dess väsentligen förändrats.

Antalet af universitetets lärare hade under donna tid betydligt stigit'',

och ehuru det på presterskapets privilegier grundade samband mellan

kyrkan och universiteten, i följd hvaraf lärarne vid de senare egde

rätt till beräkning af tjenstår och befordran till beställningar inom den

förra, ännu egde bestånd i lag, toges likväl tillämpningen deraf nu mera

jemförelsevis ganska sällan af dem i anspråk. Det torde väl ock nu ur

flere vigtiga synpunkter kunna sättas i fråga, huruvida, med undantag

för hvad anginge de teologiska lärareplatserna, de äldre åsigterna i

detta hänseende vore att föredraga framför dem, som i en nyare tid

allt mer faktiskt framträdde. En följd af här antydda förhållanden vore

emellertid, att universitetslärarne vida oftare än tillförne måste qvarstadna

vid sina lärostolar, ehuru ålder och aftagande krafter skulle gorå

dem benägna att afträda, om tillräckligt antal emeritilöner vore att tillgå

eller tillfälle på annat sätt vore dem beredt att efter afskedstagande!

förblifva i åtnjutande af eu för deras tarfliga bergning nödig och mot

deras lefnadsvanor någorlunda svarande inkomst. Sammanräknad! vid

båda universiteten funnes för det närvarande tio professorer, som uppnått

65 års ålder, och bland desse sju, hvilkas ålder öfverstege 70 år.

Eu bland dem hade till och med uppnått eu ålder af 77, en annan af

76 år. Då nu alla emeritilöner redan vore upptagna, hade, då någon

af desse åldrige, under åberopande af framskridna lefnadsår och styrkt

sjuklighet, sökt och ej kunnat förvägras tjenstledighet, den hans lärostol

tillhörande undervisning m. m. kunna! endast sålunda uppehållas,

att yngre akademiske lärare, företrädesvis en adjunkt, der sådan för

läroämnet funnits, blifvit dertill förord nåd utan rätt till någon ersättning.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bil. N:o 7 till Kona!.. Nådiga Prop. N:o 1 om Stntmerkel 1873.

Ått sådana ofta återkommande ombyten af lärare eller vikarier icke

vore med omsorgen om undervisningens och examinationsväsendets

jemna och ändamålsenliga gång val förenliga, fordrade ej eu vidlyftig

bevisning. Blott om några få dermed sammanhängande omständigheter

villo Kanslersembetet erinra. Då ett ämne både den omfattning, att för

undervisningens bestridande i detsamma både professor och adjunkt

toges i anspråk, vore det klart, att adjunkten icke kund c, jemte sin

egen tjenstgöring, bestrida äfven professorns, utan att undervisningen

skulle lida, särdeles då ej tillfälligtvis eu docent funnes, som dervid

kunde biträda. T alla händelser förlorade adjunkten derigenom den tid

för egna studier och vetenskapligt, arbete, smil skulle gorå honom

skicklig att en gång blifva sin vetenskaps främste målsman vid universitetet.

Exempel saknades derför icke, att adjunkter, som börjat sin

akademiska bana med lofvande utsigter för dem sjelfva och vetenskapen,

under eu lång följd af år varit så upptagne af en dem egentligen

icke åliggande tjenstgöring, att de slutligen, då befordran för dem

kunnat komma i fråga, fatt stå tillbaka för yngre män, Indika mera

odeladt kunnat egna sin tid åt egna studier och derigenom blifvit satte

i tillfälle att för det lediga professorsembetet aflägga mera lysande prof.

Det vore ock klart, att ju oftare och för ju längre tid en adjunkt förpligtades

att utan ersättning vikariera för en professor, som efter naturens

ordning borde få afgå, men derom icke kunde gorå ansökan,

utan att för sin återstående lifstid uppoffra eu nödig inkomst, desto mera

måste en ofullständigt ordnad pensionering verka nedtryckande tillbaka

äfven på den, som under obestämd tid skulle bestrida en annans tjenst,

utan att få åtnjuta de löneförmåner, som för dess samvetsgranna handhafvande

ansetts billiga och befogade. Följden häraf måste blifva och

hade äfven visat sig vara, att unge män med framstående skicklighet,

Indika för universitetet kunnat blifva till gagn och prydnad, öfvergifvit

den akademiska lärarebanan, för att på annat håll söka en deras framtida

utkomst mera betryggande verksamhet,

Det antydda missförhållandet visade sig således, ur hvilken synpunkt

det än betraktades, fordra ett skyndsamt afhjelpande, och som,

enligt hvad erfarenheten ådagalagt, omständigheterna kunde leda derhän,

att adjunkter obefordrade uppnådde en ålder, vid hvilken frågan

om befordran för dem måste förfalla, borde det anses med billighet

och de allmänna grunderna för afsked med pension öfverensstämmande,

att äfven de vid ordnandet af denna grannlaga, för universiteten

och det vetenskapliga sträfvande! inom fäderneslandet ytterst vigtiga

angelägenhet blefve ihågkomma

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bil. jV.-o 7 M Kong}. Majits Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverkd 1873. 61

För min del finner jag de af Kanslersembetet anförda skäl för

medgifvande af rättighet för universitetsprofessorer att lika med

civile tjensteman erhålla pension från Allmänna Indragningsstaten vara

behjertansvärda, och otvifvelaktigt är, att ett sådant medgifvande skulle

lända universitetet till stort gagn; men då förslag, som ännu är på

pröfning beroende, blifvit framstäldt om upphörande af pensionering å

Allmänna Indragningsstaten för de civila embetsman, Indika nu dertill

äro berättigade, synes den af Kanslersembetet i nyssberörda hänseende

väckta fråga för närvarande höra förfalla. Beträffande åter framställningen

rörande nya emeritilöners beredande, torde det få betraktas såsom

ett sällsynt undantagsfall, att en adjunkt vid universitetet i sådan

egenskap uppnår den tjensteålder, att han enligt nu gällande grunder

skulle vara till emeritilön berättigad, om sådan för honom funnes att

tillgå; hvarföre och då förändrade förhållanden framdeles kunna gorå

det nu synnerligen starkt tryckande behofvet af flera emiritilöner

för professorer vida mindre känbar!, jag anser mig böra endast på det

sätt tillstyrka bifall till Kanslersembetets framställning i detta afseende,

att jag underdånigst hemställer, det täcktes Eders Kongl. Maj:t föreslå

Riksdagen att, å Allmänna In dragnings staten uppföra för h vartdera

universitetet ytterligare två nya emeritilöner å hvar för sig 4,500 Rd.r,

att i mån af behof disponeras för beredande af pensioner åt de vid

universiteten nu anställde ordinarie professorer, hvilka för närvarande

äro enligt gällande stadganden berättigade till åtnjutande af emeritilön.

36:o.

[ underdånig skrifvelse den 31 Januari 1872 har Domkapitlet i

Skara anfört: att Adjunkten vid dervarande elementarläroverk Frans

Wilhelm Michael Sjöberg, hvilken är född den 4 Oktober 1829 och,

efter tjenstgöring från och med höstterminen 1858 till och med höstterminen

1862 såsom extra och vikarierande lärare, den 29 December

sistnämnda år erhållit fullmakt på sin nuvarande tjenst, sedermera, efter

det hos honom visat, sig tecken till sinnesrubbning, åtnjutit tjenstledighet

höstterminen 1868 och vårterminen 1869, åter tjenstgjort höstterminen

1869, men återfallit i sinnesförvirring, så att han från och med vårterminen

1870 icke kunnat sin tjent bestrida; att Sjöberg mot slutet

af år 1870 intogs å centralhospitalet i Wadstena, hvarifrån han af sin

förmyndare ut,togs obotad sommaren 1871, och hade sedan dess varit

Angående pension

för Läroverksadjunkten

F. W. M. Kjöberg.

s. 62 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kong}. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1873.

62

inackorderad hos Kyrkoherden i Sandsjö pastorat J. A. Pontén, känd för

skicklighet i sinnessjukes behandling; samt att, enligt hvad så väl

denne som öfverläkaren vid hospitalet i Wadstena Doktor L. M. Hjertstedt

i afgifna skriftliga yttranden intygat, Sjöbergs tillstånd vore sådant,

att intet hopp syntes vara om hans helsas återställande.

Med anledning af dessa förhållanden och enär de åberopade

betygen gåfve vid handen, att Sjöberg icke törele blifva så till helsan

återställd, att lärarekallet kunde åt honom vidare anförtros, samt

med afseende på läroverkets bästa, hvarmed det i längden icke vore

val förenligt, att hans tjenst bestredes af vikarier, har Domkapitlet i

underdånighet anhållit, att Sjöberg måtte varda uppförd å Allmänna

Indragningsstaten med årlig pension af 1,500 Rdr, hvilket belopp utgjorde

hans nuvarande lön, eller, om detta icke kunde beviljas, åtminstone

tre fjerdedelar deraf.

Då jag i likhet med Domkapitlet anser det vara för läroverket af

stor vigt, att åt Sjöberg kunde lemnas afsked, och hans tjenst, som eljest

för obestämd och måhända längre tid måste uppehållas af vexlande

vikarier, med annan ordinarie innehafvare förses, tillstyrker jag, att

Eders Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen gorå nådig framställning derom,

att Adjunkten Sjöberg må från och med månaden näst efter den, då

afsked honom meddelas, öfverflytta^ på Allmänna Indragningsstaten till

åtnjutande under sin återstående lifstid af pension till belopp motsvarande

hvad han under tj en stledigheten, efter författningsenligt löneafdrag

till sin vikarie, eger att af sin lön uppbära, eller trefjerdedelar

deraf med 1,125 Rdr årligen.

37:o.

Tiä- Hos Eders Kong]. Maj:t har styrelsen för den i Hjorteds förXmwsamling

i Kalmar län och Linköpings stift befintliga uppfostringsanstalt

Ith biZdå’cmÅ för medellösa döfstumma barn i underdånighet anhållit, att Eders Kongl.

Kungspor. ]yfaj:t måtte till Riksdagen aflåta nådig proposition om anvisande af lifstidspension

utaf ett tusen femhundra Riksdaler om året åt föreståndaren

för nämnda uppfostringsanstalt, f. d. Underlöjtnanten vid Gotlands Nationalbeväring

Carl August Klingspor, hvilken, till följd af ålderdom

och bruten helsa nu mera icke vore i stånd att till fullt gagn skota sin

nuvarande plats.

Af handlingarna i detta ärende inhemtas, bland annat: att Klingspor,

som är född den 15 Augusti 1812, redan från år 1842, under då

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:U Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1873. 63

beviljad tjenstledighet från underlöjtnantsbeställningen och sedermera

efter år 1844 erhållet afsked ur krigstj ensten, till år 1864 varit, ehuru

sjelf döf, an stöld såsom lärare vid Allmänna Institutet för döfstumma

och blinda, samt under donna tid, enligt hvad institutets Direktion och

dåvarande föreståndare vitsordat, städse med utmärkt nit och skicklighet

fullgjort sina åligganden och vid flera tillfällen med största samvetsgranhet

och till inrättningens sanna båtnad bestridt de med föreståndarebefattningen

förenade göromål; att Klingspor allt ifrån den 1

September 1864, då lian öfvertog ledningen af institutet i Hjorted vid

dess öppnande, enligt styrelsens intyg med utmärkt nit, trohet och

skicklighet skott sitt kall såsom lärare för 30 döfstumma barn, som

årligen der varit intagna, i hvithet afseende äfven stiftets Biskop meddelat

lika fördelaktigt vitsord; att dä de ringa förmåner, som varit förenade

med Klingspors nyssnämnda befattningar, icke lemna! honom tillfälle

att gorå några besparingar, han befinner sig med hustru samt två

söner och en dotter, hvilkas uppfostran ännu ej blifvit fullbordad, i

knappa omständigheter; att Provincialläkaren J. Tengvall i eu den 30

sistlidne September utfärdad attest intygat, att Klingspor sedan flora år

tillbaka vore lidande af eu kronisk magsjukdom, som, genom den förstämning

den förorsakade i hans lynne, måste, vid hans nu mera framskridna

ålder, gorå hans mödosamma, tysta lärarekall synnerligen svårt;

samt att uti mfordradt underdånigt utlåtande Direktionen öfver Allmänna

Institutet för döfstumma och blinda, under erinran hurusom

pension å allmänna indragningsstaten blifvit vid 1865—66 årens Riksdag

beviljad läraren vid samma institut J. G. Holtz till belopp af

1,500 Rdr, hemställt, att dä jemväl Klingspor, som på grund af sitt ådagalagda

välförhållande hugnats med guldmedaljen för medborgerlig förtjenst,

syntes förtjent att för sin återstående lifstid komma i åtnjutande

af pension utaf allmänna medel, när han i följd af framskriden

ålder, försvagad helsa och minskad arbetsförmåga nödgades upphöra

med utöfningen af det vid en uppfostringsanstalt för döfstumma mer än

eljest mödosamma och ansträngande lärarekallet, framställning i berörda

hänseende måtte till Riksdagen aflåtas.

Då f. d. Underlöjtnanten Klingspor, hvars synnerligen förtjenstfulla

och outtröttliga tretioåriga verksamhet för döfstumma barns uppfostran

är allmänt erkänd, nu mera vid sextio års ålder och bruten helsa icke

vidare är i stånd att såsom förut fortsätta donna i hög grad ansträngande

verksamhet och befinner sig med familj i torftiga lefnadsvilkor,

synes mig samhället, som i vida kretsar skördat frukten af hans nit

och mannaålders kraft, höra bereda honom under ålderdomen åtminstone

opaginerad Kontrollera mot PDF

f>4

Bil. iV;o 7 till Kong!. Maj:U Nådit/a Pro]). N:o 1 om Statsverket, 1811).

en tarflig utkomst; och får jag derföre i underdånighet tillstyrka, afl.

Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att Klingspor, sedan lian

entledigats från sin befattning såsom’ föreståndare för Hjorteds uppfostringsanstalt

för döfstumma barn, må från Allmänna lndragningsstat-en

uppbära under sin återstående lifstid årlig pension af 1,500 Rdr.

Hvad föredragande Departernents-chefen i

ofvanberörda afseenden hemställt och föreslagit

täcktes Hans Näjd Konungen, uppå tillstyrkande

af Statsrådets öfrige ledamöter, i nåder gilla, med

befallning tillika, att utdrag af detta protokoll

skulle till Finansdepartementet öfverlemnas till

ledning vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga

proposition till Riksdagen angående Statsverkets

tillstånd och behof.

Ex protocolio

Johan Schröderheim.

Stockholm, Ivar Hwggatröro» boktryckeri, 1873.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.