Sök i Ratio Lex

Om införande af bevillning staxering i Vesterbottens och Norrbottens läns lappmarker

1873-02-22 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1873:18, Om införande af bevillning staxering i Vesterbottens och Norrbottens läns lappmarker

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 18.

1

N:o 18.

Ank. till Riksd, Kansli den 22 Februari 1873, kl. 11 f, m,

Kong1. Maj:ts nadiga Proposition till Riksdagen, om införande

af bevillning staxering i Vesterbottens och Norrbottens läns

lappmarker; Gifven Stockholms Slott den 30 Januari 1873.

Uti underdånig skrifvelse den 30 April 1872 har Riksdagen anfört, att

hos Riksdagen förslag blifvit framstäldt om införande af bevillningstaxering i Norrbottens

och Vesterbottens läns lappmarker, i ändamål att bereda dessa orters inbyggare

fördelande af kommunalförfattningarnes tillämpning äfvensom likställighet

i statsmedborgerligt hänseende med landets invånare i öfrigt; och då Riksdagen

ansett önskvärdt, om lappmarksbefolkningen kunde beredas dessa fördelar, hvilket

med den nuvarande lagstiftningen dock icke synts Riksdagen kunna ske utan införande

af bevillningstaxering i nämnda lappmarker, men möjligen någon svårighet

för en sådan åtgärds genomförande kunde möta i de så kallade lappmarksfriheterna,

och det dessutom torde befinnas lämpligt, att befolkningen inom lappmarkerna

bereddes tillfälle att yttra sig i frågan, har Riksdagen anhållit, det Kongl.

Maj:t täcktes låta tillse, huruvida och på hvad sätt kommunalförfattningarne må

kunna i Norr- och Vesterbottens läns lappmarker vinna tillämpning och lappmarksbefolkningen

derigenom göras likställd i kommunalt och statsmedborgerligt hänseende

med rikets öfriga invånare samt, då detta icke utan bevillningstaxerings införande

i lappmarkerna torde låta sig gorå, jemväl låta verkställa den i sådant afseende

erforderliga utredning; äfvensom att Kong], Maj:t derefter måtte till Riksdagen

gorå den nådiga framställning, hvartill omständigheterna för ernående af ofvanberörda

ändamål kunde föranleda.

Med anledning af Riksdagens omförmälda skrifvelse bär befolkningen i Vesterbottens

och Norrbottens läns lappmarker lemnats tillfälle att i ämnet sig yttra;

och hafva Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i de nämnda länen inkommit med unBih.

till Riksd, Prof. 1878. 1 Sami 1 Afl. .9 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 18.

derdåniga utlåtanden, åtföljda af de yttranden befolkningen och vederbörande myndigheter

i orterna afgifvit.

På grund af den utredning, som innefattas i bilagda protokoll öfver finansärenden

och under förutsättning att det förslag till skattläggningsmetod för Vesterbottens

och Norrbottens läns lappmarker, Kongl. Maj:t velat i särskild nådig proposition

framställa, varder af Riksdagen godkändt, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå,

dels att den allmänna bevillningsstadgan må förklaras

gällande äfven i Vesterbottens och Norrbottens läns lappmarker,

dock med följande undantag, nemligen:

att personlig skyddsafgift ej må utgå vare sig af Lapparne

eller af lappmarkernas öfriga befolkning;

att Lapparne ej heller påföras inkomstbevillning för andra

beskattningsföremål än fast egendom och sådan, jordbruket

ej tillhörande näring som förutsätter fast bostad; och

att bevillning efter Art. III. Lit. A. ej utgår för de

inom nämnda lappmarker befintliga frälseegendomar;

dels ock att upphörande af den, personer anställda vid

ecklesiastikverket i lappmarken nu försäkrade frihet från bevillning

må anses i beslutet om bevillnings införande inbegripet,

men ej vidtaga förr än allmänt kyrkomöte dertill lemna!

sitt bifall.

Såvida Riksdagen bifaller detta förslag, synes det genom nådig skrifvelse

till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Vesterbottens län den 5 December 1862

medgifna anstånd med tillämpning inom länets lappmarks fögderi, af förordningen

om kommunalstyrelse på landet, äfvensom den tillika meddelade tillåtelsen att å

socknestämma verkställa det i § 3 af förordningen om landsting föreskrifna utkorande

af valmän för härad eller tingslag, som innefattar flere än en kommun, höra förklaras

hafva förfallit.

Nödiga kostnader för verkställighetsåtgärder, som torde föranledas af bevillningstaxerings

införande i lappmarkerna synas kunna, åtminstone tillsvidare, bestridas

af tillgängliga besparingar.

De till ärende! hörande handlingar skola hållas vederbörande Utskott tillhanda

; och Kongl, Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse

välbevågen.

OSCAR.

C. Fr. Wcern.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.