Sök i Ratio Lex

Angående förändrad anordning i vissa delar af rikets elementarläroverk

1873-01-30 · 79 sidor, varav 70 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 70 av 79 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1873:29, Angående förändrad anordning i vissa delar af rikets elementarläroverk

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Majds Råd. Proposition N:o 29.

N:o SS.

Ank. till Rikad. Kansli den 22 Febr. ] 873, kl. 11 {. m.

Kongl, Maj ds nådiga Proposition till Riksdagen, angående förändrad

anordning i vissa delar af rikets elementarläroverk;

Gifven Stockholms Slott den 30 Januari

1873.

Kong). Maj:t har låtit Sig föredragas Riksdagens i underdånig skrifvelse

den 13 Maj 1870 gjorda framställning angående verkställande genom sakkunnige

män af eu revision af gällande stadga för rikets allmänna elementarläroverk,

tillika med de genom nådigt beslut den 21 Oktober samma år för sådant ändamål

utsedde komiterades den 23 Juli 1872 afgifna underdåniga betänkande

i ämnet, äfvensom särskilda ansökningar och framställningar i dithörande frågor;

och sedan Kongl. Maj:t jemväl tagit under nådigt öfvervägande ett inom

Dess Ecklesiastik-Departement uppgjord t förslag till grunder för en i vissa delar

förändrad anordning af rikets elementarläroverk, vill Kongl. Maj:t, med godkännande

af berörda förslag, härmed, enär för donna anordning erfordras i åtskilliga

delar Riksdagens medverkan, i sådant afseende och i öfverensstämmelse

med hvad bilagda utdrag af det inför Kongl. Maj:t i Statsrådet den 3 innevarande

Januari hållna protokoll öfver ecklesiastikärenden derom innehåller, föreslå

Riksdagen:

att rikets allmänna elementarläroverk skola till antal, art, omfång och belägenhet

utgöras af dem, hvilka äro angifna i det förslag till normalstat, som

är infördt i ofvannämnda Statsrådsprotokoll.

Bih. till Riksd. Prot. 1873. 1 Sami. 1 Afd. 13 Höft.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Majits Nåd. Proposition N:o 29.

att elementarläroverkens lärarepersonal och dess aflöning likaledes fastställas

enligt samma normalstat, utan annan förändring i nu stadgade grunderför

rektorers och andre lärares rättighet till viss löneförhöjning, än att de rektorer,

hvilkas lön föreslagits till 4,500 riksdaler, må ega att, efter tio års tjenstgöring

såsom lektorer i donna lönegrad, erhålla 500 riksdalers tillökning i lönen,

samt att de lektorslöner, hvilka finnas i nyssnämnda stat upptagna till

3,500 riksdaler, höjas till 4,000 riksdaler, då lärjungeantalet vid de läroverk, för

hvilka det förra lönebeloppet finnes angifvet, uppgått till 200 eller derutöfver;

att det nu i gällande riksstat uppförda anslaget för elementarläroverken,

1,691,047 riksdaler 56 öre, förökadt med det ersättningsbelopp, 1,200 riksdaler,

som, enligt hvad Kongl. Maj:t i propositionen angående statsverkets tillståndoch

behof den 14 innevarande månad gifvit Riksdagen till känna, för elementarläroverket

i Kristianstad erfordras, eller således tillhopa 1,692,247 riksdaler

56 öre, må af Kongl. Näjd disponeras för genomförande, så snart och i den

män ske kan, af förutnämnda anordning af elementarläroverken; och

att, oansedt den föreslagna förändringen af pedagogien i Engelholin till

treklassigt elementarläroverk, anslaget till pedagogik och folkskolor, hvilket

befunnits för sitt ändamål otillräckligt, må bibehållas till oförminskad! belopp.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse

välbevågen.

O S C A B.

O. Wennerbery.

Stockholm. Bergström & Lindroth, 1873.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof), ang. elementarläroverken.

1

Utdrag af Protokollet öfver Ecklesiastik-ärenden, hållet

inför Hans Maj it Konungen i Statsrådet å Stockholms

Slott den 3 Januari 1873.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden Bredberg,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

W iERN,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm.

3:o.

Vidare anförde föredragande Departements-chefen Statsrådet Wennerberg:
»Sedan

Riksdagen i underdånig skrifvelse den 13 Maj 1870, under

förmälan, att en i alla samhällsklasser rådande oro beträffande ändamålsenligheten

af den plan, efter hvilken rikets elementarläroverk äro inrättade,

icke kunnat bringas till lugn, att denna oro ej heller torde

sakna all befogenhet och att, efter hvad anmärkt blifvit, de efter år 1856

timade förändringar och omkastningar i undervisningsplanen bidragit till

att rubba tron på riktigheten af de grundsatser, på hvilka skollagen

Bill. till Riksd. Prof. 1873. 1 Sami. 1 Afd. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bil. till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. ang. elementarläroverken.

stöder sig, eller åtminstone på dessas fulla ändamålsenlighet för vårt folk

och våra förhållanden, anhållit att, på grund så val af det nu anförda,

som ock af hvad Riksdagen såsom stöd för sitt antagande ytterligare

framställt, det måtte täckas Kongl. Maj:t genom sakkunnige män låta

företaga en revision af nu gällande stadga för elementarläroverken

och de särskilda, tid efter annan meddelade, föreskrifter rörande dess

tillämpning, och Kongl. Maj:t, med anledning häraf, under den 21

Oktober 1870 för detta ändamål tillsatt en Komité; så har donna Komité

den 23 sistlidne Juli inkommit med underdånigt Betänkande i ämnet

och deri, efter en inledande öfversigt af den svenska skollagstiftningens

utveckling från 1820, under tre större rubriker »Om öfveransträngning

och mångläseri», »Om skolans uppgift att grundlägga medborgerlig bildning

samt förbereda för akademiska och tekniska studier» samt »Om

grunderna för Komiterades förslag till de allmänna läroverkens organisation»

upptagit och behandlat samtliga de af Riksdagen omförmälda anmärkningar

och dermed sammanhängande frågor och tillika afgifvit ett

fullständigt förslag till Stadga för rikets allmänna läroverk, äfvensom dylika

förslag till bestämmelser angående mogenhetspröfning och profår.»

Derefter redogjorde föredraganden ytterligare för innehållet af Riksdagens

berörda skrifvelse och Komiterades betänkande i ämnet samt anmälde

tillika följande underdåniga framställningar och ansökningar, nemligen:
a)

Domkapitlets i Wexiö underdåniga skrifvelse den 31 Juli 1872,

hvarmed öfverlemnats och till bifall förordats en af Lärarekollegium

vid Jönköpings elementarläroverk gjord framställning om inrättande af

två nya lektorstjenster derstädes, på det att nämnda läroverk, hvars

lärjungeantal på senare tider stigit högst betydligt, måtte erhålla lika

många lektorer som andra fullständiga högre elementarläroverk;

b) eu af Domkapitlet i Lund med skrifvelse den 6 November 1872

insänd underdånig ansökning af Stadsfullmäktige i Engelholm, att dervarande

tvåklassiga pedagogi måtte varda utvidgad till treklassigt elementarläroverk,

eller åtminstone att af statsmedel måtte beviljas aflöning

åt en extra lärare vid donna skola;

c) Domkapitlets i Hernösand underdåniga skrifvelse den 28 Augusti

1872, hvarmed Domkapitlet öfverlemnat och tillstyrkt bifall till en af

Piteå Läroverkskollegium framställd anhållan, att öfningslärarne vid detta

läroverk hädanefter och så länge undervisningen i alla ämnen derstädes

meddelas till samma omfång, som för femklassiga läroverk är bestämdt,

måtte varda berättigade till åtnjutande af samma löneförmåner, som för

sådana läroverk äro eller blifva bestämda;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. ang. elementarläroverken.

ö

d) ansökningar af lärare vid samtliga i Stockholm befintliga elementarläroverk

och seminarium för bildande af lärarinnor, vid elementarläroverken

i Upsala, Gefle, Hudiksvall, Norrtelge, Enköping, Söderhamn,

Skara, Wenersborg, Mariestad, Borås, Lidköping och Sköfde, pedagogierna

i Hjo, Falköping och Ulricehamn, elementarläroverken i Strengnäs,

Örebro, Nyköping, Eskilstuna och Askersund, pedagogien i Södertelge,

samtliga elementarläroverk och pedagogier i Westerås, Wexiu, Lunds och

Carlstads stift, de tre elementarläroverken i Göteborg samt läroverket i

Wisby, att, då de genom 1858 års Innestå! för rikets elementarläroverk bestämda

penningelöner, i följd af de särdeles under de senaste åren betydligt

stegrade lefnadskostnaderna, visat sig allt mera otillräckliga för

eu nödtorftig bergning, Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta nådig

framställning om beviljande af anslag till förbättrande af lönevilkoren

för lärarne vid statens elementarläroverk och andra dermed jemförliga

undervisningsanstalter; hvarvid flertalet af de sökande uttalat den önskan

och förhoppning, att lektorers, adjunkters och kollegers löner måtte förhöjas

med ett belopp motsvarande en lönegrad samt öfningslärarnes

vilkor i förhållande dertill förbättras.

Föredragande Departementschefen yttrade derefter:

»Riksdagen har i förutnämnda underdåniga skrifvelse anfört, hurusom

det blifvit anmärkt:

att språkundervisningen i de nedre klasserna af skolan utvidgats till

att på ett betänkligt sätt upptaga barnens tid och anstränga deras föga

utbildade krafter, och

att såväl härigenom, som genom mängden af ämnen, hvilka i skolan

samtidigt läsas, och framför allt genom deras föredragande af särskilde

lärare, lärjungarne ytterligare och på ett stundom för deras helsa betänkligt

sätt blifvit öfveransträngdc.

Dessa anmärkningar, som röra den mycket af handlade öfveransträngningen

vid elementarläroverken och det som en hufvudorsak till donna

öfveransträngning ansedda samtidiga studiet af allt för många läroämnen,

hafva redan ofta gifvit anledning till stridiga uttalanden, ej blott rörande

råtta sättet att motverka det bär öfverklagade onda, utan ock om sjelfva

anmärkningarnas befogenhet. För egen del öfvertygad derom, att tillräckligt

betänkliga och nog allmänt befintliga yttringar af öfveransträngning

visat sig och ännu visa sig bland ungdomen vid våra läroverk,

dels i ett försvagad t helsotillstånd, dels i bristande uthållighet vid arbete

eller i saknad af ungdomlig lefnadsfriskhet och håg till sjelfverksamhet,

är jag tillika viss derpå, att orsakerna härtill icke åro att finna endast

i läroverkens nuvarande inrättning och undervisningens anordning, utan

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bil. till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. ang, elementarläroverken.

äfven och kanske till öfvervägande del i förhållanden, liggande utanför

skolans och skollagstiftningens områden, hvilka förhållanden i vår tid

måhända allmännare och hastigare, än i någon föregående, bidraga att

öka och förstora de menliga följderna af hvarje brist eller fel, som möjligen

finnes i en skolstadga. Desto angelägnare torde det vara att gorå

sig reda för dessa förhållanden, isynnerhet för dem inom läroverken, af

hvilka skadliga inflytanden skäligen kunna befaras, och bland dessa främst

för sådana, som mera allmänt misstänkas för ett dylikt inflytande. Till

dessa höra onekligen de af Riksdagen angifna, hvilka redan länge ansetts

närmare sammanhänga med eller rent af förorsaka öfveransträngningen

hos skolungdomen.

Öfveransträngningen yttrar sig vanligen i en allmän nedsättning än

utaf kropps- än åter af själs-krafterna. Hvad den förra eller rent kroppsliga

öfveransträngningen vidkommer, hvilken snarare och tydligare gifver

sig till känna och derföre äfven är lättare att motverka och bota, så skall

den, som vid bedömandet af det, allmänna fysiska helsotillståndet vid

skolorna fäster ett tillbörligt afseende vid hvad som är deruti normalt

och hvad som blott är tillfälligt och som rörande detta tillstånd anställer

en någorlunda omfattande och noggrann jemförelse mellan läroverkens

ungdom och dess jemnåriga utanför desamma, icke med stöd af

det verkliga förhållandet få skälig anledning till synnerligen stort bekymmer,

om han också, och det på göda grunder, anser sig kunna vidhålla

den åsigten, att den strängt upptagna tiden, så i skolan som vid

hemarbetet, måste hos många ynglingar medföra eu kroppslig trötthet,

hvilken, om den under pedagogisk vanskötsel ofta återkommer, allt för

lätt han öfvergå till allmän svaghet eller sjuklighet.

Af långt svårare och mera betänklig beskaffenhet är den psykiska

öfveransträngningen, som ofta icke förr än efter förloppet af flere år,

under hvilka den obemärkt och derför ohämmad fatt fortgå, uppenbarar

sig, men då stundom pa ett sätt, som lemna!* föga hopp om återställelse.

Om fullt vitsord icke torde höra lemnas föräldrar och målsmän,

då de bemöda sig att upptäcka och angifva orsaken till sina barns

och skyddslingars plötsliga eller småningom ökade oförmåga att tillfredsställa

skolans fordringar, så kan dock svårligen ett dylikt vitsord förnekas

dem i afseende på sjelfva sakens tillvaro; och att denna är af deri

allmännelighet och vigt, att de kraftigaste åtgärder att motverka och,

om möjligt, undanrödja densamma måste vidtagas, sä framt det uppväxande

slägtets framtida duglighet icke skall allt för mycket äfventyr

as, derom har jag blifvit förvissad icke minst genom den särskilda

erfarenhet, jag varit i tillfälle att förvärfva.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kong!,. Majita Nådiga Prop. ang. elementarläroverken.

5

Mycket har redan blifvit gjordt för att minska deri hotande faran

af ungdomens öfveransträngning i skolorna, så val genom föreskrifter och

bestämmelser i skolstadgan, som genom råd och tillsyn vid undervisningen,

och mycket i samma väg kan ännu göras; men så länge åtgärder

icke äro vidtagna, hvilka förmå att verksammare betrygga en skollags

råtta och skickliga tillämpning, så återstår alltid det väsentligaste att göra.

För afhjelpande af det utaf Riksdagen i ofvan anförda punktör öfverklagade

onda, anser jag derföre, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med

Koiniterade, följande bestämmelser böra iakttagas:

1. att iintalet eif samtidigt i. klass lästa ämnen inskränkes.

I den nu gällande stadgan för elementarläroverken äro såsom läroämnen

i skolan upptagna: kristendom, modersmål, matematik, naturvetenskap

jemte fysik, historia med geografi, filosofisk propedevtik, tyska och

franska språken, hvartill komma på klassiska lini en latinska och grekiska

språken och på den reala kemi och engelska språket, domför man i

detta afseende nuvarande stadga med föregående skolordningar, skall man

lätt finna, att något nytt läroämne under senaste tiden icke tillkommit på

den klassiska linien, der öfveransträngningen likväl är mest gängse, men

deremot på den reala två sådana, nemligen kemi och engelska språket.

I andra länder, hvilkas elementär^ bildningsanstalter kunna jemnställas

med de svenska, är läroämnenas antal vid de fleste sådana ungefär

detsamma som hos oss, oftast blott med den skilnad, som betingas

deraf, att hos de större kulturfolken de moderna språkens antal är

mindre, då ett af de främmande språk, som i våra skolor läsas, hos dem

är modersmål. Att utesluta något af de för elementarundervisningen

nu bestämda ämnena, hvilka alla i större eller mindre mån antingen

ingå i den bildning, som för en blifvande statens, kyrkans eller vetenskapens

tjenare är nödig, eller tillhöra området af de kunskaper, som i

tillämpningsslcolor eller i det praktiska lifvets olika yrken äro oumbärliga,

synes icke vara redligt. Att deremot, med afseende ej mindre på

de olika mål, till hvilka de särskilda bildningslinierna sträfva, än på

vigten deraf, att undervisningen småningom koncentreras kring vissa

hufvudämnen, låta ett eller annat ämne, såsom biämne, afslutas tidigare

än i läroverkets sista afdelning, det torde i sjelfva verket vara lika

gagneligt, som för det afsedda syftets skull oundvikligt. Ehuru åtskilliga

olägenheter gerna förknippa sig med hvarje dylik anordning, förmå de

dock ingalunda att uppväga den fördel, som endast härigenom blir möjlig

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bil. till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. ang. elementarläroverken

att vinna, nemligen hufvudärnnenas fastare sammanslutning och grundligare

behandling.

För de ynglingar på den klassiska luden, som läsa grekiska språket

(luden A.), bär jag för den skull trött, att undervisningen i det tyska språket

kunde utan olägenhet afslutas i den femte klassen, helst om detta läroämne

under tiden erhölle ett större timtal än det för närvarande, vid afslutningen

i öfre avdelningen af den sjette klassen, fatt sig tillmätt med 22

timmar, eller det, enligt det af Komiterade utarbetade schema, skulle

få med 16; äfvensom att undervisningen i naturvetenskap skulle kunna

i samma klass för dessa ynglingar upphöra — eu anordning, som till

minsta skada för den på denna luden i främsta rummet afsedda klassiska

språkbildningen later verkställa sig och som är långt ifrån ovanlig vid

utländska läroanstalter.

För de ynglingar åter på den klassiska Union, som icke låsa det grekiska

språket (limon B.), borde samma anordning följas hvad det tyska språket

beträffar, men deremot undervisningen i naturvetenskap och naturalhistoria

fortgå alla de följande klasserna igenom, till följd hvaraf och genom det

större antal lärotimmar, som k o linne detta ämne till godo, det skulle

intaga en vida mer fördelaktig ställning, än det nu eger med 18 timmar

eller efter Komiterades förslag skulle med 16 bekomma. Skingras skulle

äfven härigenom de farhågor man hyst, att naturalhistoriens studium

vid universitetet, till följd af dess för tidiga afsilande på den klassiska

luden, skulle komma att lida afbräck, och detta ämne, hvithet i vårt

land funnit så många och så utmärkta bearbetare, blifva föga odladt af

dem, som genom sin bildning för (ifrigt vore i stånd att med gagn för

vetenskapen bedrifva dess studium; och detta desto mer, som ganska

troligt synes, att det redan betydliga antalet af dem, som ingå på donna

bildningslinie, kommer att ökas.

Från läroämnena i de öfre klasserna å den reala luden borde åter

uteslutas naturalhistoria!! till förmån för de andra naturvetenskapliga

ämnena fysik och kemi, dels derföre, att dessa ämnen i allmänhet eg a

för den reala bildningen en vida större vigt, dels ock emedan studiet

af naturalhistoria!! icke gerna kan undvara afl insigt i det latinska språket.

Valfria läsämnen böra, icke minst på grund af den för god ordning

menliga obestämdhet i afseende på lärarnes tjenstgöring de vålla,

från läsordningen utgå, hvarföre ock, redan af detta skäl, hebräiskan,

hvilket språk hittills varit som valfritt läroämne upptaget, torda höra

från elementarundervisningen uteslutas.

De inskränkningar i läroämnenas antal, hvilka jag nu framhållit,

gälla de högre klasserna. Hvad vidkommer de lägre, kan en icke o vä
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. ang. elementarläroverken.

sandig inskränkning i detta afseende äfven här åstadkommas derigenom,

att endast ett främmande språk läses i de tre nedre klasserna, i fråga

hvarom jag anhåller att i nästföljande punkt få närmare yttra mig.

2. att undervisningen i språk i skolans nedre klasser inskränkes.

Enligt skolstadgan läsas, å klassiska linien, i första klassen 1, i andra

och tredje 2, i fjerde 3 och i femte 4 främmande språk; samt å

den reala, i första klassen 1, i andra och tredje 2 och i fjerde och

femte 3 sådana språk. Det timtal, som på den förra linien tillkommer

dessa ämnen, uppgår till 70 utaf hela antalet lästimmar 151, och på den

senare till 45 af hela antalet 147.

Med afseende såväl på den dryga del af de bestämda lärotimmarne,

hvilken åt språkämnena blifvit anslagen just i de klasser, dit deras studium

jemförelsevis mindre torde höra, som ock på dessa ämnens alltför

hastiga inträde efter hvarandra redan i de lägsta klasserna, kan den

klagan, som öfver detta förhållande sports, svårligen kallas obefogad.

Komiterade hafva derföre också framlagt ett förslag, hvarigenom språkstudiet

i de nedre klasserna blifvit betydligen minskadt och ett tillbörligt

afseende fästadt vid behofvet af större tidsutrymmen mellan de

olika språkens inträde i den tidigare undervisningen. Då emellertid

den undervisningsplan, hvilken jag håller för den ändamålsenligaste, gör

det nödvändigt att icke latinet blifver det först inträdande språket,

hvilket Komiterade föreslagit, så har jag på annan väg sökt vinna det

fördelaktiga resultat i ifrågavarande hänseende, till hvilket de kommit.

Då största vigten ligger deruppå, att det i undervisningen först inträdande

språket får god tid att rotfästa sig hos lärjungen innan ett

nytt tillkommer, så att det förras förmer och lagar äro så inhemtade,

att det senares icke lätt förmå åstadkomma sammanblandning och oreda,

— hvarefter det torde vara af mindre betydelse, om ett eller två år förflyta,

innan ett tredje språk tillkommer — har jag, antagligen ej blott

till gagn och lättnad för alla vid deri tidigaste språkundervisningen,

utan ock till fördel för de många, hvilka efter få år lemna läroverket,

ansett att bland läroämnena i de tre lägsta klasserna bör förekomma

endast ett främmande språk, hvilket alltså ostördt af andra i tre år finge

studeras. Då af de två nya språk, som sedan tillkomma i fjerde och

femte klasserna, icke befunne sig det grekiska, hvilket af mer än ett skäl

torda höra hänvisas till de högre klasserna, så blefve den inskränkning i

språkstudierna i skolans lägre klasser, som härigenom kunde åstadkommas,

äfven till arten mera betydande, än i motsatt fåll skulle inträffa.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bil. till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. ang. elementarläroverken.

3. att, i stället för botanik, zoologi och fysik, allmän naturlära införes

såsom läroämne i de fem lägre klasserna.

En sådan anordning skulle ej allenast i någon mån bidraga, att

minska anledningarne till öfveransträngning i dessa klasser, utan äfven

medföra den fördelen, att de lärjungar, som lemnade läroverket före inträdet

i den sjette klassen, erhölle en för den allmänna bildningen mera,

än hittills, anpassad kännedom om den naturvetenskapliga forskningens

allmännaste resultat.

4. att den särskilda slutpröfning i natur alhistorien och det tyska

språket, hvilken nu egen rum vid sjette klassens slut, upphör.

Att dessa ämnens upphörande i sjette klassen, i förbindelse med

den betydelse de der för dem erhållna kunskapsbetyg ega för deri slutliga

afgångsexamen, fort med sig ett visst tillbakasättande af andra samtidigt

förekommande ämnen och bidragit, ofta mer än skäligt varit, att

upptaga ynglingarnes tid och anstränga deras krafter på ett utvecklingsskede,

der läroverket för öfrig! på sina lärjungar ställer ganska stränga

fordringar, har ej utan skål blifvit anmärkt.

Om något af dessa läroämnen fortfore att studeras ända till elementarkursens

slut, säger det sig sjelf!, att några olägenheter af eu förtidig

utslutning icke skulle kunna komma i fråga. Detta skulle, enligt den läroplan

jag tänkt mig, blifva fallet med båda dessa ämnen på den reala linien

och med naturalhistoria på den klassiska linien B. Om de åter komrne

att tidigare — det vill, efter samma läroplan, såga i den femte klassen

— afslutas, hade väl, som det kunde tyckas, ingen annan ändring skett,

än att det nu varande förhållandet flyttats en klass tillbaka, der det

utan tvifvel skulle gifva anledning till lika befogade klagomål, som nu

förspörjas från den sjette klassen. Härvid beder jag dock att för tillfället

få anmärka, att jag i den femte klassen, liksom också i den tredje,

tänkt mig en fullständig kursafslutning jemte afgångsexamen i alla dithörande

läroämnen, hvarföre, och då den slutliga afgångsexamen komrne

att omfatta endast de i sista klassen förekommande ämnen, det befarade

tillbakasättandet af samtidiga läroämnen till förmån för de ifrågavarande

der skulle komma att sakna all rimlig grund.

Skälen, hvarför dessa ämnen, eller i allmänhet något läroämne afslutas

tidigare än de öfriga, har jag förut sökt angifva. . Det är lätt att,

med afseende på hvart och ett särskildt läroämne, inse förmånen af dess

fortsättande ända till elementarkursens slut; men det är vigtigt att, med

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kong!,. May.ts Nådiga Prop. ang. elementarläroverken.

9

afseende på samtliga läroämnena, inse nödvändigheten af att icke hvarje

sådan förmån erhålles.

5. att undervisningen sammanslutes kring hufvudämnena på hvarje linie.

Behofvet af en sammanslutning af undervisningen kring vissa läroämnen

framträder egentligen först då oafvisligt, när samtliga de lästa

ämnenas mängd och deras stegrade fordringar på undervisningstimmar

kommit i ett omotsvarigt förhållande till den arbetstid, som för skolan

är fastställd. Detta inträffar väl icke förr än i de öfre klasserna, hvadan

ock nödvändigheten af en sådan sammanslutning först der gör sig fullt

gällande, om än dess användbarhet äfven i de lägre klasserna icke bör

underkännas. Men att i sist nämnda klasser lägga en afgörande vigt

vid densamma och derigenom gorå för lärjungarne fullt kännbar skilnaden

mellan hufvud- och biämnen, det anser jag der vara hvarken af

några trängande omständigheter påkalladt, ej heller pedagogiskt rigtigt.

I enlighet med den läroplan, jag anser ändamålsenligast, skiljas de

båda linierna i den fjerde klassen eller — med afseende derpå, att i denna

och den femte undervisningen ännu är gemensam för alla, undantagandes

i ett ämne — egentligen först i den sjette klassen. I denna och de följande

klasserna är det som skolan, med afseende på de bestämdt skilda

bildningsliniernas olika mål, kan och bör afgöra, hvilka ämnen för hvardera

luden äro att betrakta ecb följaktligen att behandla såsom hufvudämnen

och hvilka icke. Det är ock först i dessa klasser, som sammanslutningen,

utan att rubba grundläggningen för den allmännaste elementarbildningen,

förmår visa sig fullt gagnelig, i det den möjliggör ett kraftigare

och mera särskilda studium af de läroämnen, hvilka för lärjullgarn

es lifssyften i allmänhet anses vara de vigtigaste. Jag har på grund

af denna åsigt funnit det vara af vigt, att i de öfre klasserna åstadkommes

en starkare sammanslutning af hufvudämnena, än förut varit fallet,

utan att densamma derför må helt och hållet åsidosättas i de lägre, dorden

utan intrång på de öfriga ämnenas af vigtigare skäl bestämda områden

låter verkställa sig.

Att på den klassiska linien A de grekiska och latinska språken och

på deri reala Union matematiken jemte fysik och kemi höra utgöra hufvudärnnen,

torde få anses såsom allmänt medgifvet. På dörr klassiska

linien B, der det grekiska språket icke läses, men deremot det latinska till

samma omfång, som på linien A, kan matematiken erhålla ett större

antal lärotimmar än på linien A, hvarföre dessa båda ämnen, latin och

matematik, på limon B kunna betraktas som hufvudärnnen. Hvart och ett

Bill. till Ritad. prof. 187 ii. 1 Smid. 1 Af it. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bil. till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. ang. elementarläroverken.

af de nu nämnda hufvudämnena bör erhålla det största möjliga antal

lärotimmar i de öfre klasserna, hvarigenom en koncentration af undervisningen

der vinnes, om hvilken jag vågar hoppas, att, oansedt de fördelar

den erbjuder åt de särskilda liniernas hufvudstudier, den skall

åtminstone då, när behofvet af praktisk lärarebildning blifvit afhulpet

— i icke oväsentlig mån motverka öfveransträngning i skolans högre

klasser.

6. att de skriftliga hemarbetena göras färre.

De s. k. hemscripta utgöra eu högst väsentlig del af lärjungarnes

hemarbete och taga i synnerhet i de högre klasserna en dryg tid i anspråk.

Att åstadkomma en lättnad i detta afseende, utan att minska

det gagn, som med dessa arbeten är afsedt och som onekligen äfven

blifvit i anmärkningsvärd grad vunnet, är lika svårt, som af behofvet

påkalladt. Genom att förlägga den största delen af stilskrifningarna i

de lägre klasserna, der det utan synnerlig olägenhet kan ske, till lärorumraet,

kan redan någon lindring i hemarbetet vinnas, hvartill kommer

det företräde sådana skriföfningar ega framför skrifningarna i hemmet

deruti, att de försiggå under lärares tillsyn och ledning. För utförligare

uppsatser, Indika fordra längre tid, och för lärjungarnes vänjande vid

en i större anspråk tagen sjelfverksamhet äro likväl hemskrifningarna i

de högre klasserna nödvändiga, men skulle till antalet kunna inskränkas,

om skrifprofven i afgångsexamen gjordes färre. Den förändring af donna

examen, hvilken under nästa punkt i fråga sättes, tillåter äfven en

sådan lindring, hvilken ytterligare kunde ökas derigenom, att de anbefallda

månads- och vecko-stilarne en eller ett par gånger hvarje termin

utfördes på lärorummet med befrielse för den skrifvande klassen från

skolgång den öfriga delen af dagen. Genom donna anordning lemnades

dessutom ett lämpligt tillfälle för lärjungarne att vänja sig vid det strängare

förfaringssätt, som måste användas vid den slutliga afgångspröfningen;

och jag har desto större skål att tro på ändamålsenligheten af

donna anordning, som den redan vid åtskilliga läroverk blifvit i större

eller mindre utsträckning använd och der af så väl lärare som lärjungar

ansetts nyttig och omfattats med bifall.

7. att fordringarna i afgångsexamen inskränkas.

Att fordringarna i donna examen, hvad den skriftliga delen af densamma

beträffar, ingalunda äro lågt ställda, är temligen allmänt erkänd t,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kougl. May.ts Nådiga Prop. avg. elementarläroverken.

11

liksom det äfven för dem, som stå i eu närmare beröring med skolan,

är väl bekant, att det aktningsvärda allvar, med hvilket dessa fordringar

blifvit af censorer och lärare utkräfva, sträckt sina verkningar ända ned

till undervisningen i de lägre klasserna. Men att dessa fordringar derjemte

och i icke ringa mån bidragit till en visserligen lätt förklarlig,

men derföre icke alltid väl betänkt pådrifning af lärjungarnes arbete,

torde icke kunna förnekas. Till vinnande af det lugn och jemnmått vid

undervisningen, Indika för densamma äro af så högt värde, anser jag derföre

en inskränkning af fordringarna i den skriftliga delen af slutpröfningen

icke litet kunna bidraga. Det är dock af vigt, att denna inskränkning

icke består i någon allmän eftergift i den fordran på mogenhet och

insigter, som nu ställes på de från elementarläroverket afgående ynglingarne,

utan endast i en utmönstring från det skriftliga prof ve t af sådant,

som utan skada för eu tillbörligt allvarsam pröfning kan derifrån

borttagas och som för närvarande gör donna del af afgångsexamen måhända

alltför omfattande. Hvad sålunda skulle kunna borttagas är,

efter mitt förmenande, stilprofven i andra läroämnen, än i det för hvarje

linie särskilt bestämda hufvudämnet samt i modersmålet, hvars skriftlig^

behandling i allmänhet lernnar det säkraste intyget om graden af

abiturientens mogenhet, liksom uppsatsen i hufvudämnet på hans verkliga

insigter. Skulle man anse dessa bada skriftliga prof otillräckliga,

så kunde ju ett tredje få tillkomma, t. ex. eu öfversättning till något af

de i skolan inhemtade moderna språken, med vilkor likväl att detta prof

endast finge den för examens genomgående underordnade betydelse, som

enligt gällande stadga för afgångsexamen nu tillerkännes det fjerde

stilprofvet.

Af dem, som genomgått elementarläroverket på den klassiska Union,

borde alltså i den skriftliga afgångsexamen fordras: en uppsats på modersmålet,

en öfversättning till det latinska språket samt en till det franska,

hvilken sistnämnda kunde få utbytas mot lösningen af ett par matematiska

uppgifter af dem, som icke läst grekiska; och af dem, som genomgått

läroverket på dan reala luden: eu uppsats på modersmålet, ett matematiskt-fysikaliskt

arbete samt en öfversättning till det engelska språket

eller, der någon det hellre önskade, till det tyska. Vid öfversättningsarbetena

borde jemte ordbok äfven grammatik få användas.

° Genom en sådan förändring af den skriftliga slutpröfningen skulle

icke blott denna blifva betydligt mindre ansträngande, utan äfven de

täta och ej sällan på den egentliga undervisningen menligt inverkande

förberedelserna till de många slutliga stilprofven minskas och. lemna

ruin för en från lärarens sida utförligare behandling af och från lärjungens

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bil. till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. ang. elementarläroverken.

ostördare sysselsättning med sj elfva innehållet af det lästa, hvars formela

sida jemte s. k. locutioner, fraser och dylikt nu merendels upptager

största delen af lärotimmarne i språk. Vinsten häraf torde blifva

större, än man förmodar, och snart nog visa sig i den bättre halten af

deri bildning, afgångsstadgan genom den muntliga delen af den slutliga

examen afser att utröna. Denna del af examen erhölle äfven derigenom

ett önskvärd! större anseende vid sidan af den skriftliga, än den nu egen

utan att omfånget af dess fordringar tarfvade någon utvidgning.

8. att de egentliga lärotimmames antal minskas.

Minskningen af dessa timmar kan visserligen i och för sig icke blifva

synnerligen stor, men den fördel, som genom densamma egentligen åsyftas,

torde kunna blifva betydlig nog, enär derigenom vinnes ett tillfälle

för lärarne att lättare och bättre ordna undervisningsschemat och för

lärjungarne att på ett lämpligare sätt inrätta och bedrifva sitt hemarbete.

Uppgörandet af en läsordning är nu, i synnerhet vid de på båda linierim

fullständiga läroverken, förenad! med så störa svårigheter, att man oftast

måste afstå från det tidsödande försöket att med tillbörligt afseende på

de särskilda klassernas bästa utföra en sådan. Det är lyckligt, om det

hela aritmetiskt går ihop. Hvarje minskning i lärotimmarnes antal skall

derföre medföra en i detta afseende önskvärd lättnad och derjemte erbjuda

en ökad möjlighet att åstadkomma eu ändamålsenlig arbetsordning.

En annan fördel torde äfven stå att vinna deruti, att de s. k. enkeltimmarne

blefve färre. Dessa timmar, nu mycket vanliga och genom

otillräckligheten af lärarekrafter oftast oundvikliga, hafva i icke ringa

mån bidragit till öfveransträngning genom den dem åtföljande mängden

af hemlexor. Fordom, då antingen sex eller fyra undervisningstimmar

dagligen förekommo i skolan, voro alltid två och två sammanslagna och

merendels egnade åt ett och samma ämne, hvarigenom vanligen icke flere än

tre hemlexor för dagen voro att inlära. Fyra å fem om dagen förekomma

nu ganska ofta. Användandet af enkeltimmar kan genom den

nu i fråga sätta åtgärden väl icke alldeles upphöra, men inskränkas, och

i män af inskränkningen göras mindre vållande till ansträngande Inläsning.

9. att förmiddag simning en i skolan inskränkes.

För att bereda lärjungarne eu mer samlad tid för det dagliga hemarbetet,

har det, helst skolstadgan icke lagt något hinder i vägen för eu

dylik anordning, blifvit allt mer och mer öflig! att förlägga så stor del

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. ang. elementarläroverken.

13

af undervisningstimmarne, som möjligt, till förmiddagarne. Några lästimmar

och de flesta öfningstimmar hafva dock måst öfverflyttas till

eftermiddagarne, och det fulla åtnjutandet af den åsyftade fördelen genom

lästimmarnes förläggande till förmiddagen sålunda blifvit förhindradt.

Men, oafsedt detta, har härigenom uppstått en nödvändighet för lärjungarne

att på den lediga delen af eftermiddagen lära sig samtliga

lexorna till den följande förmiddagen, emedan donna icke lemnat nog

tid öfrig till öfverläsning af någon särskild lexa. Detta, som kan vara

af ringa eller ingen betydelse för de in o gn are lärjungarne i de öfre klasserna,

hvilka förmå att inhemta sina olikartade dagspensa utan att sammanblanda

och till följd deraf snart glömma dem, är deremot af eu

ganska stor vigt för de yngre, hvilka derigenom nödgas att i en följd

inlära och försöka att till följande dag minnas ett stundom icke ringa

antal lexor. Redan detta är för mången af dem nog ansträngande. Men

just det, som förorsakat donna ansträngning, nemligen sammanförandet

af lärotimmarne på förmiddagen, är det ännu iller. Ett dagligen under

tre timmar å råd med blott några minuters uppehåll fortgående intellektuelt

arbete — föregånget eller efterföljdt af ett enahanda arbete

under två timmar, vanligen skilda från de tre genom en större ledighet,

hvilken dock ofta är till hälften upptagen af något öfningsämne — kali

för en svag eller sjuklig yngling redan kännas svårt; då det på samma

sätt dag efter dag återkommer, blir det äfven för en stark och frisk betungande.

Ställes nu ett dylikt skolarbete i samband med de dermed

oskiljaktigt förknippade missförhållandena i di etiskt afseende, såsom brådskande

och oregelbunden frukostspisning, Inläsning långt efter qvällsmål

et o. d., så skall det säkert icke förvåna, om mången just i de hopade

förmiddagslektionerna velat se en af de verksammaste orsakerna till

öfveransträngningen, åtminstone till den fysiska.

Men hvad som sålunda påtagligen visat sig skadligt för de yngre

lärjungarne, förlorar småningom donna karakter i de högre klasserna, till

dess det i de högsta med skäl kan anses gagneligt. Skall nemligen för

de mognare lärjungarne den ledighet, som mellan skoltimmarne lemnas

åt hemarbetet, räcka till så val för delfin, som för nödig hvila eller förströelse,

blir det en nödvändighet att få den så samlad, som möjligt,

emedan förberedelserna till den följande dagens lektioner för dem fordra

ej blott längre, utan ock mer sammanhängande tid, och det endast genom

ynglingarnes eget omtänksamma begagnande af densamma kan lyckas dem

att då och då erhålla eu större ledighet för fria studier eller ungdomliga

sysselsättningar. Att lärjungarne i de högsta klasserna i allmänhet val

använda de från skolgång fria eftermiddagarne och att de sätta ett stort

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bil. till Körtel. Majds Nådiga Prop. ang. elementarläroverken.

värde på dera, såsom lemnande dem tillfälle till en mer sjelfständig verksamhet,

tror jag mig kunna vitsorda. Då emellertid en och annan af

de olägenheter, hvilka nyss blifvit anförda såsom en följd af förmiddagsläsandet

för de lägre klasserna, äfven måste, om ock mildrad, qvarstå

för de högre, så skulle jag för dessa senare föreslå samma anordning af

undervisningstimmarne som för de förra, om icke just derigenom hemarbetet

blefve så väsentligen försvåradt, att man vid undvikandet af ett

ond t, helt visst skulle råka ut för ett annat — och värre.

Jag anser derföre, att i de fem nedre klasserna endast två och två

lästimmar höra med hvarandra omedelbart förenas, att mellan dessa

minst två timmar göras fria från skolgång, att med de Överskjutande

enkeltimmarne, som lämpligast förläggas till eftermiddagarne, med undantag

af Onsdags- och Lördags-eftermiddagarne, hvilka lemnas fria, öfningstimmarne

i väl skrifning, teckning och sång förbindas, samt att den dagliga

halftimmes-gymnastiken försiggår på förmiddagen, helst strax före

måltidsstunderna; och att i de högre klasserna de dagliga fem lästimmarne

förläggas till förmiddagen, så att två af dem förenas med gymnastiköfningarna

och de tre ofri ga omedelbart sammanhänga, med iakttagande

likväl här, som vid de andra förbundna lästimmarne, af den

vanliga 1 O-minuters råsten. Härigenom kunde, med undantag af en och

en half sångtimme i veckan för båda linierim samt för den reala Union

af en och en half teckningstimme, hela den ö fluga eftermi ddagstid en blifva

af obligatorisk undervisning oupptagen. Der på grund af lokala eller

andra omständigheter skäl funnes för eu annan fördelning af lärotimmarne,

borde vederbörande för vinnande af ändring underställa dessa

skål Kong!. Maj:ts pröfning.

10. att klassläraresystemet ut sträckes.

En af de måhända mest verkande orsakerna till de yngre lärjungarnes

ansträngande torde kunna skäligen sökas i det, trots gift)a föreskrifter,

allt för störa användandet af ämneslärarc i de lägre klasserna.

Många och äfven betydande skål för ett sådant förfarande hafva sällan

saknats der, hvarest större afseende fästats vid lärarens förmåga att

meddela, än vid lärjungens att mottaga undervisning. Men äfven der

eu motsatt åsigt ansetts rigtigare, hafva ej sällan de gift)a föreskrifterna

mast öfverträdas till följd af nästan oöfvervinnerliga svårigheter vid deras

tillämpande. Det låter sig nemligen i de flesta fall icke gorå, att undervisningen

i en klass odelad lemnas åt en enda lärare. Men detta är ej

heller nödvändigt, för att den genom klassläraresystemets användning af
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. ang. elementarläroverken.

15

sedda vinsten skall utfalla. Som klasslärare kan och bör nemligen med

fullt skal äfven den lärare anses, åt hvilken undervisningen i ett par af

de vigtigaste eller ook i de flesta ämnena blifvit anförtrodd. Och en

sådan lärare kan utan svårighet användas inom hvarje klass, der ännu

de särskilda ämnenas ringare antal och de inskränktare fordringarna på

deras vetenskapliga behandling göra det möjligt, d. v. s. inom de tre

första klasserna, hvarefter ämnesläraresystemet småningom bör inträda,

såsom för de högre klasserna lika ändamålsenligt, som klassläraresystemet

för de lägre.

Det inträffar ej sällan, att skicklige ämneslärare, isynnerhet yngre,

hvilka oftast användas i de lägsta klasserna, sätta sin pedagogiska ära

uti att bibringa sina lärjungar det största möjliga till deras ämne hörande

kunskapsförråd inom den kortaste tid, utan behörigt afseende på

inhemtandet af de öfriga ämnena och den ansträngning för lärjungarne,

hvilken häraf måste förorsakas. Undervisa inom samma klass två eller

flere lärare med samma, visserligen i sig sjelft aktningsvärda, nit, är det

ej svårt att inse, hvilken verkan deraf skall förspörjas. De mest grundade

anledningarna till klagomål rörande öfveransträngning bland de yngre

lärjungarne hafva också förefunnits vid läroverk, der man minst aktat

på behofvet af klasslärares användande i de lägsta klasserna.

11. att lärarnes undervisning sskyldighet minskas.

Jag tror mig icke säga för mycket, då jag påstår, att den svenska

skolungdomens öfveransträngning i någon män äfven år beroende på de

svenske skollärarnes. De fleste af dem äro skyldiga att undervisa nästan

hvarje lärotimme i veckan och dessutom hemma genomgå och råtta ett ofta

ansenligt antal stilböcker. Det ständigt återkommande och enformiga,

som tillhör den elementära undervisningen, kan icke annat än stundom

inverka menligt på eu lärare, som genom trägen och pligttrogen tjenstgöring

i och utom skolan nästan dagligen finner sig sakna tid till andra

sysselsättningar, än dem skolan ålägger. Ej underligt då, om mången

gång känslan häraf verkar störande på det jemna och göda lynne, som

utgör en bland lärarens bästa egenskaper, om hans allvar blir stränghet,

hans rättelser klander, hans undervisning förhör och strafflexa. Blir

detta ofta händelsen eller öfvergå*1 till vana, så skall missmod jemte öfveransträngning

snart visa sig hos hans lärjungar, och detta på honom sjelf

återverka på ett sätt, som ingalunda inger förhoppning om öfvergång till

ett bättre. Uttröttad sjelf skall han snart uttrötta sina lärjungar.

Ser man på lärarnes tjänstgöringsskyldighet i främmande länder,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bil. till Kongl. Maj:t,s Nådiga Prop. ang. elementarläroverken.

så visar sig denna betydligt lindrigare än i Sverige. Det högsta antal

undervisningstimmar i veckan, som åligger en elementarlärare i Österrike,

Bayern och Frankrike, är 20, i Sachsen och Belgien 22, i Preussen,

Holland och Norge 24, i Baden och Danmark 26, under det att det

hos oss uppgår till 32.

Sällan har väl kulla antalet af dessa 32 veckotimmar blifvit af någon

lärare utkräfdt; men å andra sidan har en betydligare eftergift häruti

merendels fort med sig ett fullt motsvarig!) hemarbete med rättande af

stilböcker. Att under sådana förhållanden det för Sveriges lärare skall

blifva hardt när omöjligt att dagligen gå till sitt skolarbete med lika

god förberedelse och lika friska krafter, som utlandets, det torde häraf

lätt nog inses. Och inses det, så bör det väl också afhjelpas; tv måttet

af donna förberedelse och dessa friska krafter hos läraren står, efter mitt

förmenande, i ett afgjordt och timligen noggrann!, ehuru omvändt förhållande

till måttet af den ansträngning, lärjungarne behöfva använda vid

inhemtandet af sina kunskaper.

Jag anser derföre fullt skål finnas för en nedsättning af 4 timmar

i den lagligen högsta tjenstgöringskyldigheten i veckan, hvilken alltså

skulle omfatta 28 timmar. Efter detta maximum borde de särskilde lärarnes

undervisningsskyldighet bestämmas.

] 2. att nödiga åtgärder vidtagas för lärarebildningens befrämjande.

Frågan om behofvet af lärarens pedagogiska utbildning för sitt vigtiga

kall är ingalunda ny eller ens på de senaste tiderna uppkommen.

Att hon, det oaktadt, icke ännu vunnit sin slutliga lösning, torde hafva

sin grund deruti, att man i början och ganska länge betviflade sjelfva

nödvändigheten af en sådan utbildning och sedan, när ändteligen detta

tvifvel blifvit häfd!, byst tvekan rörande ändamålsenligheten af de föreslagna

medlen för åstadkommandet af den åsyftade utbildningen.

Redan år 1801 gjordes af Kanslergille!, som intill 1807 både högsta

ledningen af läroverken i vårt land, ganska störa ansträngningar för

att befordra pedagogiska studier och öfningar. Kanslergille! insåg, att

en yngling ej har tålamod att af egen drift »inhemta en vetenskap, den

han tror sig icke behöfva, då fördom och bruk lemna honom obehindrade

tillfällen att ej sällan med de inskränktaste kunskaper våga sig på

informationsvägen», samt att undervisningens framgång väsentligen beror

af beredande! af skicklige och öfvade lärare, men att erforderlig tillgång

på sådane ej med visshet kan påräknas, så länge uppfostringsläran såsom

vetenskap ej särskild! behandlas vid universiteten, och förordade derför

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. May.ts Nådiga Prop. ang. elementarläroverken.

17

Kanslersgillet inrättandet vid hvartdera universitetet af lärareseminarier

samt en profession i pedagogik och didaktik. För att dock tillsvidare

bespara staten kostnad, föreslogs att begagna sig af det löfte, som en

professor vid hvartdera universitetet gifvit att, jemte bestridandet af

egen tjenst, utan ersättning föreläsa i pedagogik. Tillika föreslogs, att

blifvande lärare skulle vara skyldig att aflägga examen ej allenast i eleinentarvetenskaperna,

utan ock i pedagogik och didaktik. Kongl. Maj:t

gillade dessa framställningar och, sedan förordning utgifvits rörande dessa

anordningar, började föreläsningarna 1803. En donation af 65 t:r spannmål

gafs följande året till förmån för en professor i pedagogik vid Hopsala

universitet, då under hans ledning ett lärareseminarium kunde inrättas;

men då fråga väcktes om löneförbättring åt denne professor förmedelst

tillägg af en adjunktion, mötte förslaget motstånd inom Konsistorium,

och, ehuru Kongl. Maj:t stadfästande donationen och föreskref

inrättandet af ett seminarium för blifvande skollärare, uppsköts emellertid

utförandet, och hela saken förföll efter någon tid. Först fyratio

år senare, upptogs frågan åter, då 1843 års skolrevision kraftigt tillstyrkte,

att någon åtgärd i detta hänseende måtte vidtagas, såsom varande

eu af de mest maktpåliggande för läroverkens förbättring. Allt

sedan har den, efter kortare mellantider, varit föremål för en allmännare

uppmärksamhet och blifvit allt grundligare och allvarligare pröfvad.

Vid riksdagen 1856—58 gjordes framställning om inrättande af lärarebildningsanstalter,

med anledning af hvilken Rikets Ständer i underdånig

skrifvelse, »under fullkomligt erkännande af vigten af ändamålsenliga bildningsanstalter

för lärare vid elementarläroverken, anhöllo, det täcktes

Kongl. Maj:t låta uppgöra och till följande riksdag aflemna nådigt förslag

till inrättande af sådana bildningsanstalter». Komitén för granskning

af skolstadgan, hvilken anbefalldes häröfver afgifva utlåtande, inkom

med yttranden, med afseende å Indika Kongl. Maj:t, sedan universiteten,

läroverksstyrelserna och skolkollegierna blifvit börda, till riksdagen 1859

—60 aflat proposition om 12,000 rdr ärligt anslag till inrättande af lärareseminarier

i Ep säl a och Lund samt stipendier för lärarekandidater,

»för att befordra lärarnes så val teoretiska som praktiska bildning.»

Statsutskottet tillstyrkte bifall till propositionen, men Riksdagen afsteg

densamma. Då emellertid behofvet år efter år gjorde sig Fanbärare,

utfärdade Kongl. Maj:t 1865 stadgandet om pr ofåret, hvarigenom sökande

till läraretjenst vid elementarläroverken ålades att hafva förvärfva!

öfning och erfarenhet i lärarekallet genom att minst ett år vid något

högre elementarläroverk under rektors och vederbörande lärares ledning

hafva följt undervisningens gång och deruti sjelf såsom lärare deltagit

Bih. till Bilcsd. Prof. 1873. 1 Sami. 1 Afd. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bil. till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. ang. elementarläroverken.

eller ock att kunna styrka sig ega annorledes genom öfning vunnen,

mot nyssnämda prof svarande undervisningsskicklighet. Detta är deri

första egentliga åtgärd för den praktiska lärarebildningen i Sverige,

som kommit till stånd. Hur otillräcklig den än måste anses, har deri

likväl i sin mån verkat godt, ej minst derigenom, att den bidragit att

skärpa blicken för nödvändigheten af att hvarje lärare inträder i utöfningen

af sitt kall med pedagogisk;! förstudier, och för det allt mer

trängande behofvet af kraftigare och verksammare åtgöranden för befordrandet

af detta syfte. Vid det allmänna läraremötet 1866 yttrade

flertalet af de församlade lärarne donna åsigt: »med allt erkännande af

det gagnelig!, i den begynnelse till lärarebildning, som det nu anbefallda

profåret innebär, uttalar mötet sin önskan, att för fullföljande af

hvad sålunda påbegynts, någon åtgärd från lagstiftningens sida vidtages

till beredande för blifvande lärare af teoretisk insigt och praktisk öfning

i under visning,skonst,». Med afseende äfven på denna af lärarne

sjelfve uttalade önskan framlades för 1867 års Riksdag nådigt förslag

om inrättande af eu profession i pedagogik vid universitetet i Itp sala.

hörslaget understöddes af vederbörande Utskott och bifölls af den ena

Kammaren, men föll vid gemensam omröstning. Följande riksdag

väcktes motion om upprättande i hufvudstaden af en normalskola, der

blifvande lärare vid elementarläroverken skulle kunna genomgå profår,

hvilken motion sedan modifierades till ett förslag till underdånig skrifvelse

med anhållan om utredning af frågan om lämpligaste sättet att bilda

lärarekandidaterne för deras blifvande kall. Utskottet tillstyrkte, i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med motionen, »att Riksdagen måtte i underdånig

skrifvelse till Kongl. Maj:t framställa behofvet af en bildningsanstalt

för danande af lärare vid rikets elementarläroverk, under hemställan,

huruvida ej lämpligt vore, att den ifrågavarande anstalten förlädes

till hufvudstaden, under ledning af en för högst 5 är i sender

anställd direktör samt med anlitande i flitigt för de speciel,, läroämnenas

metodiska behandling af de bästa lärarekrafterna vid hufvudstadens

elementarläroverk, vare sig offentliga eller privata, Indika lärare

jemte direktören komma att bilda det kollegium, som tillika afgåfve kompetensbetyg

för anställning vid rikets alla elementarläroverk, äfvensom

med anhållan slutligen, att Kongl. Magt täcktes till nästa riksdag härom

framlägga nådig proposition.» — Utskottets hemställan blef affila gen.

Öfver 70 år hafva förflutit, sedan de första försöken att främja lärarebildningen

i vårt land gjordes. Vi qvarstå snart ensamma bland de

bildade folken kämpande med en lärarebildning, hvilkens bristfällighet

i praktiskt hänseende, till heder för de svenske skollärare, af ingen

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Majds Nådiga Prof. ang. elementarläroverken.

19

blifvit så påvisad, erkänd och öfverklagad som af dem sjelfva, De

hafva allt mer och mer lärt sig inse sanningen deraf, att »pedagogiken

är lärarens vetenskap och en maki hos honom, samt att don lärare, hvilken

ej känner först sitt eget läroämnes och dernäst äfven de öfriga

skol vetenskapernas pedagogiska betydelse, som drifver sin undervisning

enstaka och utan afseende på ungdomens föregående och samtida utvecklingsmedel,

är, må hans öfriga utmärkthet vara så stor som helst,

icke pedagog, icke god lärare, utan blott en lärd man».

I andra länder hafva mer eller mindre genomgripande åtgärder för

lärarebildningens befordrande blifvit vidtagna, mestadels under de senare

årtiondena, men flerstädes betydligt längre tid tillbaka. Att så

skott och att sådana åtgärder såsom gagnelig;! blifvit erkända och fortsätta,

torde innebära ett bevis på deras behöflighet och vigt.. I England,

der hela undervisningsväsendet står i ett alldeles egendomligt

och oberoende förhållande till staten, har till följd deraf för den allmänna

lärarebildningen litet eller intet offentligen blifvit gjordt. _ Vid

University College hållas visserligen årligen pedagogiska föreläsningar

i några ämnen under namn af lectures to schoolmasters; men mera

betydande för danandet, af skickliga lärare är den privata verksamhet,

som utvecklas af College of preceptor», som konstituerade sig 1849

och erhållit konglig stadfästelse på sina statuter. Frankrike har sedan

1794 egt sin storartade Ecole normale superi euro, som lemnar lärare åt

ly ce ernå och les colleges commimanx. Efter åtskilliga vexlingar erhöll

den 1847 egen professor i pedagogik och 1852 sin nu varande anordning

såsom ett verkligt lärareseminarium. I Belgien finnas fyra normalskolor,

vid Indika lärare bildas. Två af dem afse borgarskolornas

behof, de andra de högre läroverkens. De senare, Ecole normale des

humanités i Liittich och Ecole normale des Sciences i Gent, besörja lärarebildningen,

på förra stället för flen humanistiska, på det senare för

den reala limon. Bayern bär egentligen icke annan anordning för lärarebildningen

än ett slags utveckladt profår, enär läraren maste såsom

assistent skota undervisningen i eu skola 2 år eller derutöfver, innan

han antagen till ordinarie. Schweiz eger ett filologislct-pedagogiskt seminarium''

i Ziirich, förbundet med dervarande universitet, I Preussen

finnas fyra pedagogiska seminarier för lärdomsskolorna, med öfvervägande

praktisk bestämmelse, nemligen i Königsberg, Berlin, Stobin och

Breslau, och dessutom seminarierna i Halle och Minister med mera begränsade

uppgifter för sin verksamhet, Deras verksamhet är till »törsta

delen ställd oberoende af universitetsstudierna, hvilka de förutsätta,

Österrike bär fem filologiskt-historiska seminarier, i Wien, Grätz, luns
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bil. till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. ang. elementarläroverken.

bräck, Prag och Lemberg, samt ett fysikaliskt institut, i Wien. Vid

dessa bildningsanstalter danas lärare så för humanistiska som reala facken.

Efter genomgången kurs måste läraren derjemte genomgå ett

profår vid något offentligt gymnasium. Sac-hsen fordrar äfvenså af sina

lärare utom profår genomgående af seminarium. Dessutom förekommer

här, som flerstädes i Tyskland, ett två- eller flerårigt assistentskap för

ordinarie anställning. Profåret visar sig emellertid i Sachsen, som annorstädes,

der det är användt, i samma mån obehöflig!, som verksamheten

vid seminarierna utvecklas. I Ryssland hafva särskilda pedagogiska

lärokurser blifvit upprättade vid universiteten i Petersburg, Kiew, Charkow

och Moskall. Finland har för ej längesedan inrättat en normalskola

i Helsingfors, der lärarekandidater ega tillfälle att praktiskt utbilda

sig för sitt kall. Skolan är ställd under en styrelse afl professorn i pedagogik

vid universitetet samt fyra öfverlärare och verkar redan i höggrad

välgörande på hela det finska undervisningsväsendet. I Holland

och Danmark har man icke hunnit längre än hos oss, om ens så långt,

enär i det förra landet för anställning som lärare endast fordras universitetsbetyg

om aflagd teoretisk examen och i det senare profår endast

för dem, som icke aflagt filologisk-historisk examen. I Norge har

genom lagen rörande lärare-examen af den 3 maj 1871 nödigt afseende

å den teoretiska lärarebildningen fästats, men samma afseende synes

ännu icke hafva blifvit utsträckt till den praktiska delen af donna angelägenhet.

Det nu anförda visar, att behofvet att försäkra skolorna om dugliga

lärare varit och är känd! och behjertadt i främmande länder. Undersöker

man närmare hvad i detta afseende blifvit inom olika stater åtgjord!,

så företer sig en ganska stor skiljaktighet. Under det man på

somliga ställen af läraren endast fofidrar aflagd teoretisk examen, än

förenad med ett praktiskt prof eller genomgånget profår, än icke, fordrar

man annorstädes jemte detta ett flerårigt assistentskap och proftjenstgöring

eller ock en fullständig pedagogisk kurs vid universitet, normalskola

eller seminarium. Behofvet afl lärarebildning tyckes alltså

öfverallt vara erkändt; om råtta sättet åter att afhjelpa detsamma synas

meningarne vara mycket delade.

Fördenskull, och ehuru jag för egen del är fullt öfvertygad om

otillräckligheten af hvarje annan åtgärd för lärarebildningens främjande

än flen, som står att åstadkomma genom en för det afsedda ändamålet

enkom inrättad anstalt, har jag ansett för en pligt att, då planen för en

dylik anstalt utan särskild! förberedande och noggranna undersökningar

lätt kunde befinnas mindre genomtänkt och o fullständigare utredd, än

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bil. till Konyl. Maj:ts Nådiga Prof. ang. elementarläroverken.

21

som med afseende på sakens stora betydelse vore nödigt, icke nu anhålla

om Eders Kongl. Maj:ts bifall till eu framställning i ämnet hos Riksdagen,

utan endast föreslå, det täcktes Eders Kongl. Maj:t tillåta, att

förberedande åtgärder ofördröjligen vidtagas för utredande af frågan och

framläggande af ett förslag att på det mest ändamålsenliga sätt tillgodose

skollärares praktiska utbildning för sitt kall.

På denna utbildning och på den inverkan, den förmår utöfva på den

offentliga undervisningen, kommer att bero, långt mer än på enskilda

föreskrifter och

öfver ansträngningen verkligen och fortfarande skall blifva af knip eu, utan

ock huruvida hela vårt undervisningsväsende, hvilket vid sidan af utlandets

erbjuder en i många särskilda afseenden glädjande jemförelse,

skall i sin helhet lyckas erhålla eu högre lyftning och kunna taga ett

länge och icke minst af lärarne sjelfve efterlängtad! steg framåt i den

allmänna odlingens tjenst.

Riksdagen har vidare anfört:

att från flere orter, efter hvad anmärkt blifvit, klagomål förspordes

deröfver, att lärokurserna vore så ordnade, att i verkligheten någon afslutad

undervisning icke erhölles förr än efter genomgåendet af skolans

alla klasser, under det att det störa flertalet af lärjungarne, hvilket icke

hade tillfälle att fullständigt genomgå skolan, tvingades att vid den tid,

då de för sin framtida utkomst måste se sig om efter arbete, lemna densamma

med, i vissa ämnen åtminstone, ganska ofullständiga kunskaper;

att det läge makt deruppå, att folket vore förvissad! derom, att

den undervisning, som meddelades dess söner i landets offentliga läroanstalter

icke allenast vore den fullständigaste, som med afseende å

landets tillgång och behof kunde åstadkommas; utan äfven

att donna meddelades på ett sätt och under vilkor, som ej tvingade

ynglingen att vid skolan tillbringa allt för lång tid af sin ungdom.

Erkännande att dessa af Riksdagen anförda erinringar och uttalade

åsigter ingalunda sakna fog och berättigande, anhåller jag att först

och främst få förklara, att min egen åsigt om skolans ändamål och dess

förhållande till det medborgerliga lafve! på det närmaste sammanstämmer

med den af Komiterade uttryckta derutinnan, att jag anser: att skolans

hufvudsakligaste ändamål är att bereda lärjungens psykiska och i viss

mån äfven fysiska krafter en utbildning, som sätter honom i stånd att

uppfylla sin bestämmelse i lifvet, att gifva hans vilja en städig riktning

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bil. till Kongl. Maj ds Nådiga Prof. ang. elementarläroverken.

åt det göda, att lifva och rena hans sinne för det sköna samt att leda

honom till en klar och sjelfständig uppfattning af det sanna; att icke

vidden och mångfalden af gagnande kunskaper, som meddelas, utan

sättet, hvarpå de meddelas, bestämmer huru skolan uppfyllt sitt ändamål

att bilda för lifvet; att endast de kunskaper, som lärjungen med klar

och lefvande insigt tillegnat sig, utgöra hans verkliga, för lifvet fruktbärande

egendom, och att lian endast genom ett sådant tillegnande kan

vinna den allmänna utbildning, som förmår gorå honom i bästa mening

praktiskt duglig inom det område, der han en gång får sin verksamhet.

Jag instämmer äfven deruti, att det är för skolan en olöslig uppgift att

vid undervisningen afse de rent iraiividyela förhållanden, i hvilka lärjungen,

när han lemnar skolan, skall inträda, eller att söka bibringa

honom endast sådana kunskaper, som kunna finna eu omedelbar användning

vid hans utträdande i det praktiska lifvet.

Ense med komiterade häruti, kan jag likväl icke — och det icke

minst på grund af mitt fasthållande af den nu uttalade åsigten om skolans

hufvudändamål i allmänhet, hvilket måste blifva väsentligen enahanda

och gällande för hvarje skola — erkänna följdriktigheten af det resultat,

till hvithet Komiterade ytterst kommit, nemligen förslaget om inrättande

af två- och tre-klassiga pedagogik för den lägre realbildningen, såsom

oförenlig med den grundläggning för studier, som tillhör det egentliga

elementarläroverket, och i samband dermed om borttagande af de nu

varande två och tre-klassiga elementarläroverken såsom sådana. De

specielare skälen härtill vilja komiterade finna dels deruti, att de två- och

tre-klassiga läroverken, som blott vore att anse som parallelafdelningar

till de högre läroverkens lägre klasser, icke skulle förmå att på ett

lika tillfredsställande sätt som dessa lösa sin uppgift; dels ock i det helt

olika sätt, hvarpå de särskilda läroämnena borde behandlas inom de

lägsta klasserna vid ett högre läroverk och inom motsvarande klasser

vid ett lägre.

Äfven jag önskar de tväklassiga elementarläroverkens indragning,

men likväl på grund af andra skål än de nu anförda, hvarom jag längre

fram torde få yttra mig.

Hvad åter de treklassiga läroverken beträffar, så vill jag till en

början anmärka, att, om de också på ett mindre tillfredsställande sätt

än de högre läroverkens tre lägsta klasser skulle hafva löst sin uppgift

— ett antagande, som jag på grund af erfarenhet likväl icke vågar utsträcka

längre än till enskilda fall — så skulle de ändock icke utan

stor skada för den allmänna elementarbildningen i vårt vidsträckta och

mångenstädes glest befolkade land kunna såsom elementarläroverk lind
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. ang. elementarläroverken.

23

varas. Det är i synnerhet såsom sådana de hittills fyllt och fortfarande

höra fylla ett gifvet behof. Att skilja dem från det högre elementarläroverket

genom en olika undervisningsplan vore att omöjliggöra tillgången

till högre bildning för mången utmärkt begåfvad, men fattig

yngling. Dessa läroverk sända årligen några af sina lärjungar till de

högre elementarläroverken, der de visa sig fullt jemförliga med dem,

som från dessa läroverks lägre klasser blifvit uppflyttade; och jag betvifla!’

högeligen, att de under fortgången af sina studier visat sig i allmänhet

mindre förmögne af utveckling än de sistnämnde. Då härtill

kommer, att efter en treårig elementarkurs en osökt utslutning af de

studie!'', som höra anses önskliga för inträde på det praktiska lifvets

lägre områden och vid de mindre tillämpningsskolorna, med lätthet kan

verkställas, eu fördel, som ingalunda står att vinna vid hvilken klass

som helst utan skada för undervisningens organiska sammanhang, så

anser jag att de treklassiga läroverken, k vilkas anmärkta oförmåga att

på ett fullt tillfredsställande sätt lösa sin uppgift torde, der detta verkligen

varit förhållandet, hafva sin grund i helt andra omständigheter

än den, att läroverket varit treklassigt, höra bibehållas såsom de lämpligaste

elementarundervisningsanstalter för den allmännaste medborgerliga

bildningen.

Hvad dernäst vidkommer det senare skälet med dit hörande ej

ovanliga påstående,!!: att den formela utbildningen af lärjungens själskrafter

icke kan eller får vinna samma afseende vid ett lägre läroverk, som

i de detsamma motsvarande klasserna vid ett högre, att detta sist nämnda,

till följd af den längre lärotiden och vidden af det kunskapsmått det har

att bibringa, derföre äfven fordrar eu alldeles olika läroplan och annan

lärometod än det lägre läroverket, der öfverhufvud ett mer praktiskt

och på sjelfva kunskapsmaterialets omedelbarare inhemtande riktadt undervisningssätt

bör gorå sig gällande, att skolans uppgift att söka åstadkomma

eu allsidig och harmonisk utveckling af själskrafterna endast

genom och under inhemtandet af vissa kunskaper kan vinnas; så kan

jag icke annorlunda än vilkorligt medgifva detta, och jag kan icke

heller obetingadt dela den åsigten, att undervisningen företrädesvis

under den tidigaste delen af skolkursen bör hafva till ögonmärke lärjungens

formel a utveckling, så vida med donna formela utveckling skall

förstås en öfvervägande utbildning af de intellektuela själsförmögenheterna.

Vid all ordnad undervisning och följaktligen inom hvarje äfven det

minsta läroverk måste ett bestämdt kunskapsinnehåll meddelas under

en viss form. Redan den allraförsta undervisningen kan derföre icke

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bil. till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. ang. elementarläroverken.

undgå att, under det den bibringar lärjungen ett litet kunskapsförråd

och sålunda innebär en öfning och utveckling af hans själsförmögenheter,

äfven vara i någon motsvarande män formelt bildande. Att småningom,

allt efter lärjungens ståndpunkt, läroämnets beskaffenhet och

lärarens syfte, eu öfvervägande vigt både kan och bör fästas vid ettdera

af dessa båda, är ej blott pedagogiskt rätt, utan ock nödvändigt.

Att åter bestämma, inom hvilka klasser heller under hvilken period af

skoltiden det ena eller andra momentet bör mera framhållas, anser jag

icke rådlig!, men tror likväl att i allmänhet en mera i vanlig mening

praktisk metod vid undervisningen i de lägre klasserna är att föredraga

framför den strängt systematiska; och för ett sådant förfaringssätt talar

icke minst den metodiska åsigt, som på senare tider blifvit tillämpad

vid undervisningen i språk och matematik. Tillräckliga skål för det

antagandet, att härigenom studiernas vetenskapliga grundläggning skulle

taga skada, finnas, efter mitt förmenande, icke, åtminstone icke sådana,

som bestyrkas af erfarenheten. Den vetenskapliga grundläggningen bör

försiggå hela elementarkursen igenom och förlorar icke i fasthet derföre

att den lägges långsamt. Det formela momentets störa betydelse härvid

gör sig, under studiernas fortgång, allt mer och mer gällande och

det i samma man som den växande reflexionsförmågan hos lärjungen

dertill gifver eu otvungen anledning; och det är icke att befara, att det

inom de högre klasserna skall blifva tillbakasatt eller vanvårdadt, att

döma efter den ställning det der för närvarande intager.

Jag kan alltså icke inse nödvändigheten, ej heller nyttan af att

gifva de treklassiga fristående läroverken någon annan undervisningsplan

än den, som göres gällande för de tre lägsta klasserna vid det

högre elementarläroverket. Vore det, på de i Betänkandet anförda

grunder, nödigt, så hade också för det femklassiga läroverket bort upprättas

eu egen, från det, högre läroverket skild, undervisningsplan, enär

från den femte klassen framgent, som hittills, en betydlig mängd ynglingar

troligen kommer att utgå, eller — om man vill betrakta donna

omständighet, som ju i någon man alltid kommer att inträffa i hvarje

klass, såsom en tillfällighet, å hvilken, vid upprättandet af en hel läroplan,

ett större afseende icke får fästas — åtminstone för det föreslagna

sjuåriga reala läroverket, för hvilket den bestämda lärotiden är 2 år

kortare och det afsedda slutmåttet af kunskaper vida mindre än för de

fullständiga högre läroverken; och dock har det erhållit alldeles samma

läseöfning i de lägre klasserna, som de sistnämnda.

Det är emellertid genom detta förslag till förvandling af de tvåla

ch treklassiga elementarläroverken till lägre realskolor samt förmedelst

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj;U Nådiga Prof. ang. elementarläroverken.

25

kursafslutningar som Komiterade anse sig hafva anvisat det enda tillförlitliga

medlet för undanrödjande af de i Riksdagens skrifvelse omförmälda

klagomålen rörande lärjungarnes utgående ur skolan med ofullständiga

kunskaper. Genom dessa skolor eller s. k. pedagogik skulle

den lägre realbildningen tillgodoses och en önskad och lämplig utslutning

af densamma erhållas. Men, utom det att en dylik utslutning äfven synes

vara behöflig på den klassiska limon, torde med fullt skäl kunna betviflas,

att den bildning, som i dessa pedagogier kunde meddelas lärjungarne,

skulle blifva bättre eller grundligare än den, som inom elementarläroverket

skulle kunna beredas dem genom passande afslutningar, t. ex.

i tredje och femte klasserna, förutsatt att i dessa och i föregående klasser

icke inginge något läroämne, som för en god realbildning vore obehöfligt.

Här är nemligen icke ifrågasatt att pedagogierna skulle blifva tillämpningsskolor,

utan reala elementarskolor, och som sådana åter skola de väl

svårligen lyckas tillkämpa sig eu bättre ställning utanför elementarläroverket

än inom detsamma.

Det synes mig som om dessa pedagogier, hvilka för öfrigt mycket

påminna om de forna apologistskola''!!-!, vore att anse som ett slags

utvexter på elementarläroverkets organism, framtvungna af latinets införande

såsom obligatoriskt läroämne å båda linierna redan i de lägsta

klasserna, och som skulle de, så till följd af den klena lärareutrustning,

hvilken blifvit dem gifven och hvilken kommunerna antagligen icke skola

finnas beredvilliga att genom egna medel upphjelpa, som ock på grund

af den från den högre elementarbildningen afskilja ställning dem blifvit

anvisad, efter all sannolikhet icke lyckas tillvinna sig ett allmännare

förtroende, utan snart nog befinna sig i samma förhållande till elementarläroverken,

som en gång apologistierna intogo vid sidan af latinskolorna.

Då emellertid nyttan af lägre bildningsanstalter med mera speciel

läroplan, än den, som elementarläroverket med sitt allmännare mål kan

medgifva, ingalunda är att förneka, men frågan derom icke eger väsentligt

sammanhang med den nu förevarande, som uteslutande rörer elementarläroverket,

anser jag den förra höra blifva föremål för särskild

behandling.

På grund af hvad nu blifvit anfördt och med stöd af de ytterligare

skäl, som flere reservanter mot pedagogi-inrättningen framlagt, kan

jag icke biträda Komiterades förslag, i hvad det åsyftar att genom

eu dylik åtgärd afhjelpa bristen på nödiga kursafslutningar och åvägabringa

en fullständigare undervisning i de lägre klasserna, men anser

Bih. till Riksd. Prof. 187S. 1 Sand. 1 Afd. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bil. till Kongl. Ma.j:ts Nådiga Prop. ang. elementarläroverken.

likväl, att detta mål kan och bör på annat sätt nås och säkrast derigenom

:

13. att de klassiska språkens inträde i undervisningen uppskjutes,

latinets till den fjerde klassen och det grekiska språkets till den sjette.

Utan att våga det vanskliga försöket att afgöra den gamla stridsfrågan

om latinets råtta betydelse för skolan och undervisningen i allmänhet

eller anse eu närmare granskning af Komiterades utförliga och

grundliga framställning rörande donna fråga här lämplig, hyser jag den

åsigten, att, liksom språkundervisningen i allmänhet är framför undervisningen

i andra läroämnen ett medel för förståndets allsidiga uppodling

och utgör en förutsättning för allt säkrare fortgående i kunskap,

så besitter bland språkämnen latinet de flesta och bästa egenskaperna

för att tjena som ett formelt bildningsmedel och eger tillika såsom

grundläggande språk vid undervisningen ett obestridligt och synnerligen

högt värde.

Detta oaktadt kan jag i donna fråga icke tillerkänna eu sådan åsigt

eu afgörande vigt vid'' ordnande! af en undervisningsplan för elementarläroverken,

och det af följande skäl.

Funnes vid uppgörande!, af en elementarundervisningsplan för ett

helt folks bildningssökande ungdom ingen annan grundsats att följa,

än den, att elementarundervisningens yttersta och högsta mål bör vara

bestämmande för de! hela, och undervisningen således ordnas endast

med afseende å detta mål, d. v. s. så, som för de fortsätta studierna

vore det fördelaktigaste, så vore det tvifvelsutan icke välbetänkt att

fördröja latinets inträde bland läroämnena.

Om åter, vid uppgörandet af en dylik undervisningsplan, icke donna,

men deremot en annan bestämmande grundsats funnes, som icke heller

tålde ett förbiseende, nemligen den, att elementarundervisningens första

och närmaste mål bör främst tillgodoses, och undervisningen alltså göras

till den för detta mål bästa, d. v. s. till den lämpligaste för studier,

8om skola afbrytas, så vore latinets uppskjutande helt visst försvarligt.

Nu finnas, icke blott hos oss utan jemväl hos andra bildade folk,

båda dessa grundsatser samtidigt gällande, hvardera omgifven af sina

förfäktare, hvardera fordrande främsta rummet och hvardera i sig dertill

lika berättigad; och hvarje gång fråga uppstått om att på den gemensamma

grunden af dem uppföra en ny lärobyggnad för de båda bildningslinierna

eller i någon mån ändra en redan befintlig så, att hvarje

intrång från deri ena liniens sida på den ändras område b lofve obehöflig!,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kong].. Maj:ts Nådiga Prof. ang. elementarläroverken.

27

hafva meningarna befunnits så delade och nitet för endera liniera bästa

så stort hos dem, som mest intresserat sig för saken, att de ansträngningar,

som gjorts, icke åtföljts af något resultat, som lofva! eller lofva!- långt bestånd. Det är ej att undra på, om en och annan, efter många

och långa sådana ansträngningar, förordar en fullständig skilsmessa

mellan linierna, hellre än att söka en samman]emkning förmedelst motsvariga

eftergifter af hvardera^ visserligen obestridliga, men ensidigt

framhållna rätt. Der sådana eftergifter likväl på grund af ömsesidigt

rättvisa och billiga fordringar, förestafvade af aktningen för en högre

rätt, nemligen statens, kunde komma att ske, der skulle en sådan samman]

emkning snart kunna öfvergå till en verklig och önskvärd förening.

Det är till donna punkt jag anser det nödigt att vårt elementarundervisningsväsende

arbetar sig fram; — och till någon högre har,

mig veterlig!, saken ingenstädes ännu kommit.

I § 1 af vår gällande skolstadga, der det talas om elementarläroverkets

ändamål, bestämmas dessa till tvänne, båda lika vigtiga, ehuru

ej lika omfattande. Båda få der rätt att blifva tillbörligen erkända och

utsudda, intet af dem att blifva det uteslutande eller företrädesvis; och

intet af dem ställes mera än det andra främmande för statens ändamål,

ej heller för elementarläroverkets i dess helhet Jag ser i detta förhållande,

som i det närmaste likadant förekommer i andra kulturländer,

ett slags bevis derpå, att elementarundervisningen bör vara för alla ej

blott tillgänglig, utan äfven, så vidt sig gorå later, gemensam.

Komiterade hafva ingalunda underkänt betydelsen af donna allmänliga

gemensamhet vid den tidigaste undervisningen i elementarläroverken.

De hafva fastmer vid densamma fäst det afseende, att den af

dem blifvit utsträckt ända till den femte klassen. Detta har blifvit

möjligt genom latinets införande på båda bildningslinierna redan från

och med första klassen och genom inrättandet af de lägre realskolor,

som blifvit benämnda pedagogier.

Om dessa skolor och det med dem als edda ändamål har jag redan

yttra! min mening och vill derföre nu framhålla vissa förhållanden vid

de egentliga elementarläroverken, hvilka höra tjena min åsigt till stöd.

Utan tvifvel skulle dessa läroverk, oaktadt tillvaron af pedagogierna,

framdeles som hittills besökas af ett stort antal ynglingar, som af mångfaldiga

orsaker föranlätes att tidigare än efter aflagd afgångsexamen

lemna skolan. Efter en noggrann beräkning öfver lärjungarnes afgång

från de särskilda klasserna — eu beräkning, som helt visst ej kommer

att undergå stor förändring för framtiden — visar det sig, att vid de

högre elementarläroverken utgöra de fyra första klassernas lärjungar

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bil. till Kongl. Maj Hs Nådiga Trop. ang. elementarläroverken.

betydligt mer än hälften af hela lärjungeantalet, att vid de femklassiga

läroverken redan med tredje klassen öfver halfva lärjungeantalet

afgått, och att vid samtliga elementarläroverken antalet af de tre lägsta

klassernas lärjungar betydligt öfverstiger hälften af lärjungarnes

totalsumma. Alltså, en högst ansenlig del af alla de ynglingar, som

besöka våra elementarläroverk, och just den delen af dem, som enligt

lag der herde kunna hoppas erhålla en allmännare medborgerlig

bildning, skulle under en stor del af den korta lärotiden af tre år,

under hvilken dem blifvit beskärdt att åtnjuta fördelande af en grundlig

undervisning, sysselsätta sig med inlärandet af den latinska grammatiken;

ty mycket längre skulle det icke hafva kommit vid de tre årens

slut, oaktadt en tredjedel af lärotimmarne åtgått för detta ämne. Med

allt erkännande af latinets förträfflighet ur pedagogisk synpunkt tror jag,

att det vanna resultatet af en dylik bildningskurs skulle befinnas alltför

dyrköpt vid betraktandet af den känbara förlust, som derunder uppstått

genom ett till två tredjedelar af hela lärotiden inskränkt studium af

öfriga ämnen, bland hvilka ett och annat åtminstone, t. ex. ett modernt

språk eller matematiken, måste tillerkännas tillräckligt formelt bildande

kraft för vinnandet af en allmännare grad af odling. Jag kan icke underlåta

att bär anföra Komiterades ord rörande pedagogierna, såsom efter

min mening med fullt lika rätt tillämpliga på de tre lägsta klasserna

inom elementarläroverket: »Befrias dessa elementarläroverk från latin
undervisningen,

hvilken för deras fleste lärjungar måste anses ändamålsvidrig,

då den endast såsom förberedande för en högre elementarbildningskurs

försvarar sin plats i skolans lägsta klasser, så skola dessa

läroverk härigenom blifva i tillfälle att odeladt egna sitt arbete åt meddelande

af sitt inskränktare bildningsmått, och resultatet af detta arbete

utan tvifvel blifva långt mera tillfredsställande, än det hittills befunnits.»

Ännu tydligare torde det obilliga eller åtminstone mindre ändamålsenliga

i en sådan läroplan framstå vid betraktandet af den fördelning

af undervisningstimmar åt de särskilda språken, som blifvit föreslagen

för reallinien i dess helhet. Denna linie göres af Komiterade

normalt sjuårig. Under dessa sju år har hela linien i hvarje vecka

sysselsatt sig: med latin 30 timmar, med tyska 18, med engelska 12

och med franska 6. Det är lätt att fatta, att den insigt i de för en

yngling _ på den reala linien så vigtiga moderna språken, som efter ett

dylikt ringa studium kan vinnas, ingalunda skall befinnas tillfredsställande;

och svårligen kan den verkliga kristen på nöjaktig kunskap i

dessa ämnen uppvägas af den större förmåga latinstudiet möjligen meddelat

att en gång kunna afhjelpa donna brist. Dessutom är det nog

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:te Nådiga Prof. ang. elementarläroverken. 29

vanliga påståendet att de moderna språken lättare inhemtas efter ett

förutgånget studium af latinet endast i ett visst och ensidigt teoretiskt

afseende sannt, eller just i det afseende, som för dem, hvilka tidigare

afsluta sina studier eller hafva vält den reala bildningslinien, eger den

minsta betydelsen.

Med afseende såväl på de fordringar staten ställer på elementarläroverket,

som ock på ett rättvist tillgodoseende af det bildningsbehof,

som flertalet af dess lärjungar söker och eger att der få tillfredsstäldt,

samt på grund af nu anförda skäl tillstyrker jag latinets uppskjutande

till elementarläroverkets fjerde klass.

Härmed har jag ock uttalat min åsigt om oantagligheten af det

förslag till läsordning, som blifvit af Komitens pluralitet förordadt,

såsom bygd* på införandet af latinet redan i första klassen. Men jemte

detta förslag äro i Betänkandet behandlade och framstälda äfven tvänne

andra. Det ena af dessa, som der igenfinnes under bil. N. 1. 2. och

hvars mest utmärkande drag är, att det genast i första klassen särskiljer

den klassiska och den reala Union i språkundervisningen, under

det den öfriga undervisningen göres för alla lärjungar gemensam, kan

jag redan af det skäl, att det under nu varande förhållanden för dem

och deras målsmän tillräckligt bekymmersamma valet af bildningslinie

derigenom blifver än mer försvåradt, icke gilla, andra från detta förslag

oskiljaktiga olägenheter att förtiga, dem Komiterade utförligt framhållit.

Det andra, under bil. O. 1. 2., enligt hvithet undervisningen i de tre

nedersta klasserna är för alla fullständigt gemensam, tyskan det enda

i dessa klasser förekommande främmande språk, latinet och franskan i

den fjerde klassen inträda som alternativa ämnen, grekiska språket uppskjuta

till den sjette klassen och de båda linierna från och med donna

klass erhålla en till det mesta skild undervisning, är åter så i väsentliga

punktör öfverensstämmande med den läroplan jag håller för den

mest ändamålsenliga, att de många och betydande företräden, hvilka

Komiterade ansett detta förslag ega, till och med framför deras eget,

äfven måste tillkomma donna. Jag anhåller derföre att i korthet få påminna

om de fördelar Komiterade anse det sistnämnda förslaget medföra:

1) en fullständigt gemensam undervisning genom elementarläroverkets

nedersta klasser, hvarigenom en betydande besparing af lärarekrafter

uppkommer; 2) en sådan modifikation af läroplanen, som utan

väsentlig rubbning af elementarläroverkets närvarande organisation låter

sig genomföras; 3) ett tillfälle för alla, som önska sig ett bildningsmått

öfver folkskolans, att erhålla en likartad bildning vid samma slags läroverk,

hvarigenom bör åstadkommas eu välgörande inverkan på sam
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Bil. till Kongl. Majds Nådiga Frop. ang. elementarläroverken.

fundsandan; 4) möjlighet för lärjunge att, efter genomgående af de tre

första klasserna, utgå i lifvet med en någorlunda afslutad bildningskurs,

utan att hans tid blifvit upptagen med något för honom jemförelsevis

ej oundgängligt ämne; samt 5) valet mellan de olika slagen af elementarbildning,

den klassiska och den reala, uppskjutet till en tid, då efter

några års skolgång ynglingens anlag och förmåga hunnit pröfvas.

Med undantag af den hufvudanmärkning mot detta förslag, som Komiterade

anfört, att det nemligen icke gör latinet till grundläggande läroämne

för språkundervisningen äro de ofri ga anmärkningarne sådana, att

de icke med skål skola kunna riktas mot den af mig antydda läroplanen.

Jag utbeder mig att i detta afseende särskild! få framhålla den fasta och

koncentrerade ställning, som efter donna plan latinet finge intaga, hvarigenom,

efter min öfvertygelse, studiet åt detta ämne, långt ifrån att lida

afbräck, skulle skötas med större kraft och mera framgång än såväl efter

nu gällande, som efter den af Komiterade föreslagna läsordning.^

Att i Preussen högre realläroverk finnas, i Indika latinet ingår som

obligatoriskt läroämne, visar endast att läroverk finnas, der en bildning

meddelas, som kallas real, men med lika skäl kunde kallas klassisk.

En sådan bildningslinies gagnelighet är jag icke heller hugad att bestrida.

Den utgör liksom en midt mellan den rent klassiska och rent

reala och är hos oss icke någon nyhet. Den uppkom, då grekiska

språket gjordes valfritt, och bör blifva af synnerligen stor betydelse

för mängden af dem, som ämna sig in på embetsmannabana!!. Latinet

läses ända till kursens slut och till samma omfång som på den klassiska

limon A; matematik och naturvetenskap erhålla ett så stort antal

lärotimmar, att det inhemtade kunskap småttet i dessa ämnen bör blifva

tillfredsställande äfven i afseende på en realistisk elementarbildning.

Den önskan Komiterade uttryckt om latinets utsträckning äfven till

de högre klasserna på den reala luden, är således, om man mera täkter

sig vid saken än namnet, uppfyld i afseende på de lärjungar, som

på klassiska limon icke låsa grekiska.

Såsom en följd af latinets uppskjutande till fjerde klassen torde

få anses grekiska språkets till den sjette. Någon olägenhet är häråt

icke att befara, om i donna och följande klasser ett nödigt antal lärotimmar

åt detta ämne anslås.

14. att hur saf slätning av anordnas i tredje och femte klasserna.

Om med kursafslutning får förstås den på ett visst lägre stadium

af skolan till ett helt bragta sammanfattningen af insigter, erforderliga

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj ds Nådiga Prop. ang. elementarläroverken.

31

för en viss grad af bildning, så visar det sig strax för hvar och en sakkunnig,

att en sådan utslutning icke låter verkställa sig på hvarje stadium

eller inom hvarje klass af läroverket. På många omständigheter,

såsom inträdesåldern, inträdesfordringarna, de förekommande läroämnena

m. m. beror det, om den ens någorstädes är verkställbar. Med tillämpning

af de åsigter jag beträffande läsordningen uttalat, kan dock

inom tvänne klasser — och just inom dem, der en kursafslutning torde

vara af behofvet mest påkallad — en sådan sammanfattning eller afrundning

af studierna ordnas, utan att fortgången af undervisningen afbrytes

eller det organiska sammanhanget inom det hela störes, nemligen

i den tredje och den femte klassen. Och då erkännas bör, att just på

dessa stadier af elementarundervisningen en utslutning redan finnes,

såvidt en sådan med nu varande läroplan varit möjlig att genomföra,

så kan bär endast blifva fråga om att gorå densamma mera verklig

och bestämd.

Men kan under sådana vilkor en kursafslutning verkställas, så bör

den det äfven. Då undervisningen är till för dem, som undervisas, och

icke tvertom, så synes det, med ledning af de i Komiterades Betänkande

gjorda beräkningarne öfver lärjungeantalets minskning för hvarje

klass, vara billigt, att samma fördel af en studiernas utslutning till ett

visst mått, som lemnas ett fatal vid dess afgång från läroverkets högsta

afdelning, äfven beredes det flertal, som utgår från en lägre.

Med den fördelning af undervisningstimmarne, som jag i dessa

klasser tänkt mig, bör en yngling, som från läroverkets tredje klass

afgår, hafva inhemtat i der förekommande läroämnen hufvudsakligen

följande:

i kristendom: den bibliska historien, efter lärobok och genom bibelläsning,

samt katekesen;

i modersmål: eu genom läse- och skrift)fningar vunnen färdighet

i svenska språkets riktiga behandling muntligen och skriftligen samt

eu häremot svarande insigt i dess formlära, efter lärobok;

i historia och geografi: kännedom om Sveriges historia från början

till närvarande tid, om de europeiska ländernas fysiska och politiska

geografi efter en något, utförligare samt de öfriga verldsdelarnes efter

mera inskränkt kurs;

i matematik: vana vid hufvudräkning; de fyra räknesätten i bråk

och sorter, regula di tri med dess i dagliga lifvet vanligast förekommande

användningar samt geometrisk åskådninglära med tillämpning

på enklare planimetriska och stereometriska uppgifter;

i naturlära: öfversigt af djur- och vextrikets hufvudafdelningar och

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bil. till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. ang. elementarläroverken.

vigtigare grupper samt någon kännedom om förklaringarna af de vanligaste

naturföreteelserna;

i tyska språket: språkets formlära efter lärobok samt genom läseöfningar

och extemporalier vunnen förmåga att öfversätta lättare uppsatser.

I denna utslutning ser jag ett lämpligt och inom sig jemnvägande

mått af bildning för alla dem, som ämna ingå vid mindre tillämpningsskolor

eller genast börja, en verksamhet på det praktiska lifvets lägre

områden. Det är derjemte tillräckligt högt satt, för att inom dessa

områden förmå att bidraga till en allmännare intellektuel lyftning.

En dylik utslutning i den femte klassen är måhända ej i lika höggrad

som den förra behöflig, men kan blifva det, då elementarläroverket

kommer i den ställning till specialskolan och det praktiska lifvet,

som den bör komma. Den är ej heller lika lätt verkstad, om den ock

ej erbjuder synnerligen störa svårigheter. Eu yngling, som afginge

från femte klassen, herde, förutom det matt af kunskap han medfört

från tredje klassen, hafva inhemta! följande:

i kristendom: de bibliska böckernas och deras författares historia

samt de vigtigaste bibelställen, som stödja vår bekännelses lärer;

i modersmål: öfning uti att redigt framställa sina tankar öfver lättare

ämnen och att öfversätta enklare uppsatser från tyska och engelska

språken samt eu allmän öfversigt af Sveriges litteraturhistoria;

i historia och geografi: deri allmänna verldshistoria efter en kortfattad

lärobok samt en utförligare kännedom om de icke-europeiska

kulturländernas politiska geografi;

i matematik: lättare equationer af första graden med en obekant,

geometri till ett omfång motsvarande Euclides fyra första böcker;

i naturlära: de fysiska och kemiska grundbegreppen såsom en inledning

till stenrikets kännedom; grunddragen af läran om jordens

byggnad och det allmännaste om vårt planetsystem och himlakropparne

i öfrig!;

i tyska språket: en genom extemporalier vunnen färdighet att muntligt

och skriftligt till tyska öfversätta vanliga framställningar och enklare

uppsatser;

i engelska språket: samma kunskapsmått som i det tyska språket;

\ franska språket: någon kännedom om språkets formlära och pronunciation.

För dem, som vid elementarläroverket söka ett något högre matt

af allmän medborgerlig bildning torde donna utslutning blifva ganska

välkommen. Det kunskapsförråd, som sålunda efter fem års studier

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl, Maj:ts Nådiga Prof), ang. elementarläroverken.

33

blifvit inhemtadt, kan med skäl anses såsom ett godt och tillräckligt

omfattande underlag för en fortsatt intellektuel utveckling och för en allmännare

yrkesbildning. Genom det ansenliga timantal, som kan anslås

åt det engelska språket i fjerde och femte klasserna, lika som ock genom

detta språka relativa lätthet att lära, bör insigten i detsamma efter de tv änne

årens kurs lätt blifva jemngod med den i det tyska språket. I båda

språken bör genom den försätta öfningen med extemporalier eu viss praktisk

skicklighet kunna vinnas. Hvad beträffar afslutningen i det franska

språket är med densamma endast det målet afsedt, hvithet dock ej bör

underskattas, att förekommande franska ord må kunna rätt prononceras.

Hvad klassiska Union vidkommer, så skulle donna enligt läsordningen

skilja sig från den reala endast deruti, att latinet intoge det engelska

språkets ställe. Deraf följer väl att någon verklig afsilning på donna

linie ej later verkställa sig, dels derföre att latinet sjelf! på detta stadium

ej kan hafva nått någon slutpunkt, dels oclc derföre att bristen

på insigt i det engelska språket der hindrar jern vigten mellan ämnena.

En utslutning på donna linie kan dock lätt nog umbäras, då det ojemförligt

större antalet lärjungar bär fortsätter studierna, och endast tillfällig^

omständigheter afbryta dem för några få. Emellertid torde äfven

den på donna linie åstadkomna afrundningen af studierna kunna anses

som en passande utslutning för de ynglingar, Indikas framtida yrke

fordrar åtminstone någon insigt i det latinska språket.

15. att läseterminerna förlängas.

Härmed bör sammanställas Riksdagens uttalade önskan, att undervisningen

vid landets offentliga elementarläroanstalter ej allenast måtte

blifva den fullständigaste, som kan åstadkommas, utan att den måtte

meddelas på ett sätt och under vilkor, som ej öfver hofvan anstränga

lärjungarnes krafter.

. Efter 1820 års skolordning var hela lärotiden för skola och gymnasium

beräknad till 11 å 12 år. Donna tid förkortades 1856 till 9 år,

ehuru kursernas matt blef detsamma eller ökadt. Ett år tillädes 1859,

men borttogs åter 1869 vid den första klassens indragning, så att nu

9 år äro för hela elementarkursens genomgående bestämda. Då de särskilda

kurserna bibehållits oförminskade eller till och med i några

ämnen gjorts större, och derjemte anspråken på insigternas beskaffenhet

blifvit stegrade, så inses lätt, att, om samma fullständighet i undervisningen

skall vinnas nu, som kunde vinnas förr, detta endast låter sig

göra genom större bemödanden, ihärdigare ansträngningar. Den nioåriga

Bih. till Rikad. Prof. 1873. 1 Sand. 1 Afd. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bil. till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. ang. elementarläroverken.

lärotiden är nemligen ganska knapp i förhållande till det arbete, som

skall medhinnas, ej derföre, att den endast varar nio år, då den fordom

sträckte sig ända till tolf, utan derföre, att hvart och ett af dessa läroår

upptages till eu allt för stor del af ferier. Det i lag bestämda läsåret

utgör 36 veckor, eller med afräkning af den ledighet, som under vårterminen

inträffar, af 34 */2. domför man skolans arbetstid hos oss

med den i andra länder, så finner man, att läsåret innehåller i Frankrike

40, i Preussen 41 ''/2, i Sachsen och Österrike 42, i Danmark, Baden,

Holland och Belgien 43 samt i Bayern och Norge 43 V2 veckor. Läsveckorna

äro således i dessa länder 6—9 flere än hos oss, hvithet på

eu kurs af nio år gör från 1 y2 till 2 V* läsår. Visserligen är hela skolkursen

i alla dessa länder icke lika lång med den svenska; detta är

händelsen blott i Norge, Frankrike, Sachsen och Baden. Med undantag

af Preussen, der den är tioårig, är den ett år kortare än hos oss i

Österrike och Bayern, men med 26—38 veckors större innehåll, 2 år

kortare i Belgien, men med ungefär lika veckoinnchåll, och 3 till 4 år

kortare i Danmark och Holland, men detta på grund af den högre inträdesåldern

af 12—13 år och derefter lämpade inträdesfordringar. Det

torde vara obestridligt att det under sådana omständigheter endast med

svårighet skall kunna lyckas för det svenska elementarläroverket att från

sig dimittera ynglingar med ett kunskapsförråd och en utbildning, jemförliga

med deras jemnåriges vid utlandets läroanstalter.

Komiterade, som ingalunda förbisett detta, hafva derföre föreslagit

en förlängning af läsåret. Denna förlängning, i sig sjelf ringa, har

dock genom den derjemte föreslagna förlängningen af ledigheten vid

påsk blifvit högst obetydlig. Jag inser fullväl och aktar de skäl, som

ställt sig emot en verkligare och större utsträckning af terminerna.

Den utsträckta friheten från skoltvånget under den angenämaste årstiden,

det uppfriskande deltagandet i den mångsidiga verksamhet, som rörer

sig utanför lärosalarne, hemmets välgörande inflytande på uppfostran

— allt detta är ju ett godt, som man ej bör inskränka. För egen del

skattar jag det ock så högt, att jag är villig att till stor del tillskrifva

det förtjensten deraf, att den svenske ynglingen, som afgår från läroverket,

trots det kortare läsåret, likväl i allmän mogenhet och sann bildning

icke står efter andra länders. Men, är denna jemnställighet vunnen

genom ett hopadt och öfver höfvan påskyndadt arbete under de jemförelsevis

färre dagar lärotiden varar, så är vinsten utbekommen mot

ett alltför högt insatspris och den biafvel’ i längden omöjlig att erhålla

äfven för detta.

Genom ett förlängdt termins arbete göres veckoarbetet lindrigare

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. ang. elementarläroverken.

35

och följaktligen äfven dagsarbete!, som är det egentligen betungande.

Att börja höstterminen före den 1 September och vårterminen före den

18 Januari anser jag ur flere skäl, Indika åtminstone samfäld! ej sakna

betydenhet, mindre rådlig!. Men då det är känd!, att vid de större

läroverken flere dagar i allmänhet åtgå vid höstterminens början och

äfven en och annan vid vårterminens för ^examinerande och profvande

af sådane ynglingar, som anmäla sig till intagning eller uppflyttning,

samt att läsningen med allvar ej börjar förr än denna tid är förbi, så

kunde terminernas början till gagn för det hela sättas tidigare, med

skyldighet likväl för endast de ynglingar, som vilja intagas eller söka

uppflyttning, att då infinna sig. Hvad beträffar terminernas slut tror jag,

att den 20 December och den 20 Juni kunde som yttersta gränser bestämmas.

Med bibehållande af den ledighet, som nu lemna® vid påsk

och pingst skulle läsåret härigenom kunna förlängas med tre veckor

och detta utan att de nu väl långa ferierna för de fleste lärjungarne

förkortades med mera än två veckor.

Måhända vinsten häraf skall synas mången ej nog stor; men eu

större har jag ej velat sätta i fråga. För den, som besinnar, att hela

lärokursen härigenom vunne fördelen af mer än en hel lästermin, skall

den dock ej visa sig obetydlig.

Medelst en sådan anordning, hvarigenom läsåret bestämdes till 39

veckor och börjades ej tidigare än den 28 Augusti och afslutades ej

senare än den 20 Juni, kunde ock möjliggöras ett villfarande af Riksdagens

önskningar i afseende så väl på undervisningens största möjliga

fullständighet som dess meddelande utan sådan ansträngning, som måste

blifva en följd af en för knåp! tillmätt arbetstid.

Man skulle möjligen vilja invända, att genom en sådan åtgärd,

utan tillräcklig anledning, skulle rubbas ett sedan lång tid bestående

förhållande, hvars förmodade menliga inverkan ej vore fullt styrkt; att

det varit vida enklare att låta de nu varande ferierna behålla sin längd

och i ställe! nedsätta kunskapsfordringarna så i de särskilda klasserna,

som i afgångsexamen; att vi icke behöfde följa andra länders föredömen,

icke ens de med oss närbeslägtade Danmarks och Norges; att vi så i

detta enskilda fall, som i allmänhet gjorde bäst uti att uteslutande se

på och låta bestämma oss af våra egna och inhemska förhållanden samt

närmast liggande intressen o. d. Jag vågar dock i en fråga, sådan

som den förevarande, betvifla rigtigheten af dessa invändningar. Läte

vi dem eller dylika gälla såsom bestämmande åsigter vid skollagstiftandet,

så skulle vi snart, så väl i afseende på allmän bildning, som

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 ti

Bil. till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof), ang. elementarläroverken.

på det mått af förkunskaper, hvilket vår tid anser nödigt för fruktbringande

fackstudier, sjunka ned från den jemnhöjd, der vi med heder

stått och ännu hålla oss uppe bredvid de bildade folken, och inom kort

mista förmågan att upprätthålla ett sjelfständigt vetenskapligt lif.

Beroende i detta afseende skulle alstra beroende i andra; och slutföljderna

kunna ej blott, de måste blifva beklagliga. Men böra vi,

med afseende på den allmänna undervisningen, som är grundläggningen

för all nationel bildning, verksamt och utan veklighet häfda vårt anseende

bland de öfriga kulturländerna, så böra vi ock söka att gorå

det på ett sätt, som aflägsna!’ onödiga och vådliga ansträngningar.

16. att den för intagning i elementarläroverkets första klass bestämda

ålder af tio dr nedsättes till nio.

Af de beräkningar, som af Komiterade blifvit gjorda rörande förhållandet

mellan lärjungarnes normal- och medel-ålder i de särskilda

klasserna, synes det, att den senare i medeltal öfverskjuter den förra

med något mer än halftannat år samt att särskild! i öfverstå afdelningen

medelåldern öfverskjuter normalåldern med nära två år. Anledningen

härtill är förnämligast den, att lärjungarnes ålder redan vid första inträdet

i skolan oftast öfverstiger normalåldern. Att detta åter icke kan

bero på inträdesfordringarna, inses lätt; de äro snarare för lågt än för

högt sätta. Och den olikhet, som i afseende på inträdes åldern gör sig gällande

inom olika landsdelar, bevitnar detsamma. Om således skälen dertill,

att medelåldern öfverallt, ehuru i större eller mindre grad, öfverstiger

normalåldern, till största delen äro att söka i omständigheter, som icke

äro al läroverkets organisation beroende, så är dock sjelfva hufvudsaken,

eller lärjungarnes för höga ålder vid afgången från skolan, i väsentlig

män beroende af skollagens föreskrift om inträdesålder af tio år. Denna

föreskrift är icke gammal. Den förskrifver sig från 1869 och hänger

tillsamman med den förhöjning i kunskapsfordringar för inträde i första

klassen, som då bestämdes. Donna förhöjning var likväl i sj elfva verke!

icke större, än att den gamla inträdesåldern af nio år utan olägenhet

kunna! bibehållas. Då det temligen allmänt visat sig, att föräldrar och

målsmän önska! få insätta sina barn i skola tidigare än skolstadgan

medgifver, och nioåringar ej sällan äro lika utvecklade till förståndsoch

kroppskrafter som barn på tio eller elfva år, så ser jag icke något

tillräckligt skäl, hvarföre det skulle förvägras föräldrar eller målsmän

att för sina barn få åtnjuta fördelarne af en ordnad undervisning

vid de allmänna läroverken, när de pröfvade liden derför vara inne.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:Is Nådiga Prop. ang. elementarläroverken.

37

Många nödgas nu, under afvaktan på den lagbestämda skolålderns

inträde, att begagna sig af en privatundervisning, som antingen icke

bringar någon fortgång i lärjungens studier eller ock sträfvar efter att

gorå honom skicklig till intagning i en högre klass och så ej sällan

öfverlemna.!- ett redan öfveransträngdt barn åt skolan.

Genom den nu föreslagna nedsättningen i inträdesåldern skulle den

normala åldern vid afgångsexamen, som nu å båda linierna är 19 år,

nedsättas till 18 år på den klassiska och 17 år på den reala limon, och

medelåldern, som nu är 21 år, sjunka till 20 på den klassiska och 19 på

den reala Union samt antagligen och snart nog närma sig normalåldern,

derest, i enlighet med hvad jag förut yttrat, undervisningen gjordes

mindre ansträngande för de lägsta klasserna och särskilt i den''första

klassen begränsades till endast 4 lästimmar i skolan om dagen.

17. att den reala liniens kurs förkortas med ett är.

I likhet med Komiterade anser jag den klassiska liniens elementarkurs

icke böra förkortas, icke heller behöfva det, då, i händelse den

nyss föreslagna lägre inträdesåldern blefve den lagliga, öfv ergången till

•universitetet skulle kunna ske redan vid 18 års ålder och i allmänhet

väl komme att inträffa vid 19, en ålder, som flerstädes är satt som

den normala och torde få anses såsom synnerligen lämplig. Äfvenså

är jag med dessa fullt ense derom, att den reala kursen bör förkortas. Men

jag är af skiljaktig åsigt rörande längden af donna förkortning. Genom

att minska realliniens lärotid med två år har man, efter min åsigt,

gjort det nästan omöjligt att bibringa de afgående lärjungarne ett

kunskapsförråd, som skäligen kan anses motsvara ens de lägsta fordringar

på högre real elementarbildning. Synnerligen märkbar skall

bristen på en sådan visa sig i deras insigter i de moderna språken

samt i fysik och kemi, allt ämnen, som för en yngling på den reala

linien måste erkännas högvigtiga. Komiterade hafva också, såsom

det synes, erkänt detta, då de föreslagit, »att godkänd afgångsexamen,

aflagd vid sjette klassens slut, måtte, med undantag af rättigheten

att inskrifvas vid universitetet, medföra samma kompetens, som nu

åtföljer godkänd examen på reallinien». Jag medgifver att desse ynglingar

icke äro för universitetsstudier mogna; men hyser den öfvertygelsen,

att, till gagn för ett allmännare högre realstudium, de genom

ett års längre kurs vid elementarläroverket kunna blifva det och derefter

med lika rätt som klassiska liniens lärjungar höra få njuta fördelarne af

den högre undervisningen vid universitetet. Visserligen är afgångsexamen

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bil. till Kougl. MajUs Nådiga Prof. ang. elementarläroverken.

på deri reala luden långt mindre vanlig än på den klassiska, men deri

har hittills uppehållits i ett någorlunda jemngod! anseende med den

senare. Påtagligen skulle genom Komiterades förslag detta anseende

sjunka och måhända bidraga till ett vanvårdande af den reala liniens

studier, vida större än det man redan nu anser vara befintligt. Det är

väl sant att i Betänkandet äfven förordats en längre, nioårig kurs för donna

linie vid några läroverk, men troligt är, att högst få, om ens någon,

skulle befatta sig med eu tvåårig! längre elementarkurs, om med den

i sjelfva verke! intet annat vunnes än rättigheten att vid ett universitet

inskrifvas.

Liksom desse ur sjette klassen afgångne ynglingar skulle befinnas

omogne för universitetet, så blefve de det äfven för de högre tillämpningsskolorna.

Det är endast med svårighet, som en yngling nu efter

afgångsexamen förmår tillfredsställa de inträde sfordringar, som Teknologiska

Institutet ställer på honom; mycket mindre skulle han kunna

det då.

Har man med donna tidiga afgångsexamen afse!!, att hastigare

bereda ynglingarne inträde i det industriel lifvets särskilda yrkesgrenar,

så förmodar jag, att den afslutningskurs, hvilken, på sätt jag förut

yttra!, kan beredas den femte klassens ynglingar, i allmänhet härtill

skall anses fullt tillräcklig.

Då, enligt min åsigt, den reala liniens arbetstid icke bör upptagas

af latinstudium, skall det blifva möjligt för donna linie att efter åtta

års lärokurs utan synnerlig svårighet taga eu afgångsexamen, som med

fullt skål berättigar till fortsätta studier så vid universitet, som vid

högre reala tillämpningsskolor.

Riksdagen har slutligen anfört, hurusom det blifvit anmärkt:

att sammanförandet i samma läroverk såväl af skola och gymnasium,

som ock af båda bildningslinierna, den klassiska och den reala, vålla!,

att åtskilliga läroverk blifvit så öfverfyllda, att disciplinen icke alltid

torde kunna nöjaktigt öfver vakas, hvarjemte donna förening på de Hosta

ställen ansetts menlig för undervisningen, särskild! å den reala luden;

att det vore önskelig!, att skolan kunde så ordnades, att undervisningen

i de nedre klasserna blefve i möjligaste måtto för alla gemensam,

men deremot i de öfre, motsvarande de forna gymnasierna, kunde fullständigt

särskiljas ända derhän, att, om möjligt, dessa klasser frånskildes

den öfriga skolan och upptoges i fristående, sjelfständiga läro
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. avg. elementarläroverken.

39

verk, afsedda safskildt för bibringande af den klassiska bildningen och

särskild* för undervisning å den reala Union.

Den öfverfyllnad af lärjungar, som linnés vid åtskilliga läroverk,

utgör onekligen en af de största olägenheter, med hvilka undervisningen

der har att kämpa. Orsaken till detta onda — och ett ondt. är

det, ej blott ur rent pedagogisk synpunkt — är, efter mitt förmenande,

icke att söka deri, att vid samma läroverk skola och gymnasium eller

de båda bildningslinierna äro förenade, ty de fleste högre läroverk, der

dock såväl högre och lägre klasser, som klassisk och real linie finnas

tillsamman, äro icke öfverfyllda, under det att åtskilliga femklassiga

äro det; och om också en sådan förening af läroverk och bildningslinier

vore att anse såsom olämplig, så torde den i alla fall numera

vara ganska svår att afskaffa, sedan de fleste fullständiga läroverk på

den senaste tiden bekommit störa och dyra lärohus, och kommunerna,

Indika i större eller mindre mån bidragit till dessas uppförande, antagligen

icke vilja ytterligare bekosta nya byggnader, blott för att åstadkomma

eu förbättring i ifrågavarande anordning. Den egentliga orsaken

till öfverfyllnaden sökes med vida större skål i det förhållandet,

som väl utan öfverdrift må kallas orimligt, att våra läroverk, med undantag

endast af Nya Elementarskolan, som till stort gagn för sin verksamhet

fått sitt lärjungeantal uttryckligen begränsad*, nödgas mottaga

huru stort antal inträdessökande som helst, utan afseende å undervisningens

bästa och disciplinens upprätthållande, eller å lärarekrafternas tillräcklighet,

ja icke ens å lärohusets förmåga att rymma de anmälde. Att

detta skall verka menligt åt många håll inom läroverket är ej svårt att

inse.De vanliga och mest omedelbara följderna häraf, hvilka sedan merendels

blifva bestående, äro anordnandet af parallelklasser, användandet

af extra lärare för dessas skötande, ändrandet af läsordningen så ofta

desse lärare ombytas, eller lärjungeantalet i de olika klasserna undergår

någon väsentlig förändring, sammanslåendet af lägre och högre afdelningar

ej blott på samma, utan stundom också på olika linier, då hela

behofvet af ökade lärarekrafter ej kunna* tillgodoses, samt begagnandet

af hyrda lokaler, någon gång långt aflägsna från läroverkshuset och vanligen

saknande de egenskaper och utrustningar, som höra tillhöra ett

skolrum. Men de menliga följderna af det obegränsade tillträdet stanna

ej vid de läroverk, som blifvit utsätta för ett sådan*; de sträcka sig äfven

i annan form vida omkring till andra läroverk, synnerligen de närmast

belägna lägre. Under det nemligen de förre, som utgöra ett fatal, icke

förmå trots den idka utrustning med ordinarie lärare, som i allmänhet

är dem gifven, meddela erforderlig undervisning åt alla sina lärjungar,

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bil. till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. ang. elementarläroverken.

med mindre de erhålla extra lärare, och desse, ehuru det årliga anslaget

för deras aflönande uppgår till 44,000 Rdr, icke för denna summa kunna

anskaffas till behöfligt antal, äro bland de senare, som utgöras af de

fleste högre och nästan alla de lägre läroverken, flertalet ej ens till

hälften förse dt med det antal lärjungar, som der kunde erhålla undervisning

af de lärare, Indika vid hvart och ett af dem finnas anstälde

och hvilkas antal icke kan minskas derför, att läroverket är mindre

besökt, såvida der en ordnad och lagenlig undervisning skall lemnas

åt hvarje klass utan afseende på hans storlek. Så bidraga våra fleste

läroverk att i detta hänseende åskådliggöra skadligheten af ett för mycket

eller för litet: somliga, till Indika ett stigande förtroende från allmänhetens

sida sammandragit ett alltför stort antal lärjungar, förmå omsider

icke att upprätthålla sitt förvärfvade anseende under kampen mot

de vexlande svårigheterna; andra, saknande den uppmuntran och de tillfällen

att utveckla en större verksamhet, Indika för såväl lärare som

lärjungar äro lifsvilkor, sträfva fåfängt att inom skolan hålla uppe ett

intresse, som utifrån ej lyckas vinna erkännande.

För att undanrödja dessa högst väsentliga olägenheter hafva

Xomiterade föreslagit, att för hvarje klass måtte bestämmas ett högsta

antal lärjungar, som der finge undervisas. Genom en sådan åtgärd,

hvilken visserligen synes helt enkel och lätt verkställbar, men som i

sjelfva verket är förknippad med många svårigheter, skulle troligen den

största fördel, som genom lagstadgande kan tillskyndas elementarläroverket,

beredas detsamma. Obestridlig skulle denna fördel visa sig i

den vunna möjligheten att endast med ledning af läsordningen en gång

för alla bestämma lärarnes antal och tjenstgöringsskyldighet vid samtliga

läroverken; i det minskade behofvet af extra lärare, till båtnad ej

mindre för statskassan än för undervisningen; i lättheten att uppgöra

en efter lärjungarnes utvecklingsgrad väl afpassad och ändamålsenlig

arbetsordning; i fastheten af lärarepersonalen och den dermed sammanhängande

större ansvarigheten för undervisningens rätta bedrifvande,

samt dessutom i den kraftiga väckelse, som efter all anledning häraf

skulle framkallas hos lärarne, att i skolan icke intaga andra barn än

dem, som vore dertill fullt berättigade, hvarigenom många dels ännu

otillräckligt förberedda, dels till studier mindre dugliga skulle, till gagn

för sig sj elfva och för det allmänna, i tid afhållas ifrån att vid elementarläroverken

hindrande inverka på undervisningens jemna och regelbundna

gång.

Hvad beträffar de båda andra nu ifrågavarande punkterna rörande

gemensam undervisning för de lägre klasserna och liniernas åtskiljande

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåcliya Prop. ang. elementarläroverken.

41

i de högre, så framgår redan af hvad jag förut antydt, att jag häruti

delar Riksdagens åsigter.

I öfverensstämmelse med hvad jag nu yttrat, anser jag således för

undervisningens ändamålsenliga ordnande jemväl nödigt,"

18. att ett högsta antal lärjungar för klass bestämmes.

Det af Komiterade som maximum föreslagna lärjungeantalet af 40

i de fem lägre och 30 i de fyra öfre klasserna anser jag vara väl beräknadt.

Vid de flesta läroverk kan man antaga, att detta antal i verkligheten

ej kommer att nås, och detta till fromma för undervisningen,

för hvilken, om endast dess fördelar afsåges, ett lägre antal väl vore

oneklig!. Då det emellertid är med åtskilliga svårigheter förbundet att

sätta ett olika maximum för olika klasser, — t. ex. om i den femte klassen

40 ynglingar befunnes färdige och mogne för uppflyttning till den

sjette, men denna klass egde att mottaga endast 30, — så anser jag, att

det normala maximum bör sättas lika för dem alla och lämpligen kunna

bestämmas till 36, hvarigenom de högre klasserna, der sällan öfverfyllnad

är att befara, väl någon gång skulle befinnas mer än önskligt

störa, men deremot de lägre, i hvilka antalet merendels förorsakar

svårigheter, erhålla en behöflig och ofta till godo kommande begränsning.

Vore ett sådant maximum bestämdt, skulle ett tvåklassigt läroverk

vara skyldig! att mottaga 72 lärjungar, ett treklassigt 108, ett femklassigt

180 och ett fullständigt 324. domför man med dessa siffror dem, som

under sistlidne hösttermin betecknade lärjungeantalet vid de särskilda

elementarläroverken, så finner man: att vid de 8 tvåklassiga läroverken,

som tillsammans kunde mottaga 576 lärjungar, endast 213 voro inskrifne,

samt att med undantag af ett enda, der antalet uppgick till 37, samtliga

de öfriga hade ett lärjungeantal, som understeg hälften af maximiantalet;

att vid de 16 treklassiga läroverken, hvilka skulle kunna mottaga

1,728, endast 686 lärjungar funnos och att 13 af dessa läroverk ej

voro till hälften fylda och de öfriga 3 föga derutöfver; att vid de 21

femklassiga läroverken, hvilka skulle kunna mottaga 3,780 lärjungar,

2,284 undervisades och att, om man från dessa läroverk undantager

fyra belägna i Stockholm, hvilka voro öfverfylda och genom inrättandet

af ett nytt femklassigt läroverk torde lämpligast kunna från donna

olägenhet hjelpas, de andra utom två, vid hvilka lärjungeantalet uppgick

till något öfver 100, ej egde hälften af det högsta antalet; samt att vid

de 31 högre läroverken, hvarest tillfälle till undervisning kunde beredas

åt 10,044 lärjungar, 8,720 voro intagne, att 20 af dessa läroverk hyste

Bih. till Biksd. Prut. 1873. 1 Sami. 1 Afd. ti

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bil. till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. ang. elementarläroverken.

ett mindre antal lärjungar än 324, men att deremot 11, af Indika det

minsta hade 332 och det största 514, voro öfverrida.

Af Sveriges 76 elementarläroverk är det alltså endast 11 eller

om man äfven vill inräkna de fyra femklassiga läroverken i Stockholm

.15, som med afseende på lärjungeantalet i samtliga klasserna lida af

ett för stort tillopp af lärjungar. Hela antalet af de lärjungar, som vid

dessa läroverk under sistlidne hösttermin voro intagne, uppgick till

5,679 eller nära hälften af totalantalet vid samtliga elementarläroverken.

Denna hälft tränges alltså vid 15 läroverk, under det att den andra

hälften sparsamt är spridd vid de öfriga 61. Med den lärareutrustning

våra nu varande läroverk ega skulle 16,128 ynglingar, om de vore

jemn are fördelade, vid dem kunna erhålla undervisning, utan att förorsaka

öfverfyllnad. För det nu befintliga totalantalet 11,903, så fördelad!

som nu är förhållandet, äro hvarken lärarekrafter eller på vissa

ställen lär verksbyggnader tillräckliga.

Det behöfver ej sägas, att meningen med denna beräkning ej kan

vara, att efter densamma en fördelning af lärjungarne läroverken emellan

skulle bestämmas så, att öfverflödet i det ena skulle fylla kristen i ett

annat; liksom det är klart, att, om t, ex. södra Sveriges samtliga läroverk

vore öfverfylda af lärjungar, någon hjelp mot detta missförhållande

ej vore att vinna i den omständigheten, att möjligen norra Sveriges

samtidig! stode nästan tömma. Men såsom eu allmän öfversigt af lärjungarnes

nu varande fördelning vid läroverken och såsom en förberedande

kalkyl torde donna beräkning ej sakna betydelse; och de! är

med ledning af densamma som jag vill försöka visa, hvad som i förevarande

angelägenhet kan och bör åtgöras.

Alla de lägre läroverken äro med undantag af Stockholms femklassiga

så sparsamt besökta, att någon fara för öfverfyllnad der icke

finnes för handen, ej heller är att förmoda på mycket lång tid. För

öfverbefolkningen i de Stockholmska femklassiga läroverken finnes intet

annat botemedel, enär de dem besökande lärjungarne till allra största

delen äro hemma i hufvudstaden, än inrättandet af nya läroverk, hvarför

jag också anser inrättandet af ett nytt femklassigt. läroverk härstädes

i förening med ett realgymnasium behöflig!. Derigenom blefve

åtminstone för den närmare tiden det nu ganska kännbara behofvet af

en läroanstalt för lägre elementarbildning i hufvudstaden väsentligen

till godo sedt, Bland rikets högre elementarläroverk är det,, som nyss

blifvit nämndt, endast 11, som ega ett 1 ärj unge anta 1, öfverskridande 324

— jag förbigår bär det icke ovanliga förhållandet, att vid läroverk med

betydlig! mindre totalantal en eller annan klass kan vara mycket öfver
-

i

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nådiga Pr ap. ang. elementarläroverken.

43

fyld. Det är just dessa elfva läroverk, som ådraga staten den största

kostnad så väl genom det störa antal ordinarie lärareplatser, kvilka derefter

hand blifvit inrättade, som ock genom den mängd af extra lärare,

som måste beviljas dem för undervisningens tillbörliga upprätthållande;

och, detta oaktadt, kämpa dessa läroverk årligen med svårigheter i afseende

på undervisningens anordnande, hvilka för de öfriga läroverken

äro i större eller mindre mån främmande. Genom att bestämma ett

maximiantal, som vid hvarje läroverk egde att åtnjuta undervisning,

skulle således en vinst icke blott i ekonomiskt, utan ock i pedagogiskt

afseende uppkomma. Men härigenom skulle ock inträde förvägras

åtskilliga skolbarn, hvilkas föräldrar eller målsmän af ett eller annat

skål önskade deras intagning just bär och icke vid något annat läroverk.

Vore nu desse bosatte inom eller i granskapet af den kommun,

hvarest ett sådant, mycket besökt läroverk vore beläget, så skulle

helt visst en föreskrift, hvarigenom de nödgades sända barnen hemifrån

till mera aflägsna läroanstalter, med skäl synas dem bård. Och

tvifvelsutan vore den det ock, om den utan afseende å donna eller

andra lika bevekande omständigheter tillämpades. Så är dock ingalunda

min afsigt. Den fara man bär möjligen tror sig skönja skall,

jag bär full anledning att förmoda det, vid närmare skärskådande försvinna

och befinnas temligen obetydlig.

Om föräldrar och målsmän för sina barn mer allmänt, än nu är

fallet, begagnade sig af de dem närmast liggande läroverken, i stället

för att sända dem förbi dessa till ett afläggare, för tillfället mera ansedd

så skulle föga anledning till klagomål öfver vissa läroverks öfverbefolkning

finnas. Men till dessa mera anlitade sända de barnen, väl

någon gång af brist på förtroende för det närmare läroverket, oftare

dock derföre, att de vilja hafva dem redan från början intagna vid det

läroverk, der de blifva i tillfälle att både begynna och afsluta sin elementära

lärokurs, och kanske oftast af betydligt mindre giltiga anledningar.

Att på dessa förhållanden fästa allt det afseende, som kan stå

tillsamman med statens och undervisningens bästa, är tillbörligt; men

att emot detta låta dem gälla för tillfredsställande af enskildes önskningar

eller anspråk, lärer icke kunna anses tillbörligt. Och emot statens

och läroverkets bästa stridande är det onekligen att låta den förre

få vidkännas de betydliga kostnader och det senare de känbara olägenheter,

som äro oskiljaktiga från upprättandet af parallelklasser, hvilket

åter är den gifna följden af det obegränsade tillträdet till skolan.

Att öfver fy lin aden vid de mest besökta läroverken i högst väsentlig

man beror på det alldeles fria tilloppet af lärjungar från andra och

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bil. till Kongl. Maj it» Nådiga Prof. ang. elementarläroverkm.

ofta, mycket aflägsna håll, synes af följande tabell, som utvisar för sistlidne

hösttermin, huru stor del af hela lärjungeantalet vid hvart och

ett af de upptagna läroverken, som tillhörde dettas egna område, och

huru stor del åter, som från andra orter dit tillkommit:

Läroverk

Hela lärjunge- antalet

Från eget

område

Från andra

områden

Upsala.......................

482

345

137

Linköping..................

405

344

61

Skara..........................

354

249

105

Örebro .......................

488

337

151

Wexjö ........................

381

305

76

Jönköping..................

493

331

162

Lund...........................

416

312

104

Malmö .......................

332

297

35

Göteborg ..................

514

370

144

Kalmar........................

408

375

33

Karlstad.....................

415

340

75

Om de summor, som utvisa lärjungarnes antal från dessa läroverks

egentliga områden, minskas med 15, ett tal, som vid de anförda läroverken

öfverhufvud motsvarar antalet i de fyra öfre klasserna af realister,

hvilka, då afsedt är att de skola erhålla särskild undervisning,

icke höra i denna beräkning medtagas, så befinnas de dels understiga,

dels, med undantag af tvänne, obetydligt öfverstiga talet 324 eller det

tal, som skulle blifva maximum för de enkla fullständiga läroverken.

Men denna minskning, i sig sjelf ringa, är äfven af underordnad vigt

i förevarande fråga, enär den träffar de högre klasserna, der redan nu

öfverfyllnad mera sällan inträffar och den helt säkert alldeles skall uteblifva,

om en tillbörlig gräns sättes för antalet i de lägre. Af långt

större betydelse blir den minskning, som otvifvelaktigt skall uppkomma

genom det noggrannare upprätthållandet af inträdesfordringarna, hvithet

måste blifva en lika gifven, som för hela undervisningen helsosam följd

af bestämmandet utaf ett maximiantal lärjungar för klass. Det säger

sig nemligen sjelft att, om endast en viss del af de inträdessökande

der får mottagas, en efterlåtenhet i afseende på de lagligen bestämda

fordringarna för intagning desto mindre kan komma att ega rum, som

den i många fall skulle verka till förfång för dem, som vore fullt berättigade

att i skolan intagas.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kong!. May.ts Nådiga Prop. ang. elementarläroverken.

45

Då det emellertid lätt kunde hända, att ett större antal, än det föreskrifna,

vid ett intagningsförhör befunnes ega erforderliga insigter

för inträde i skolan, så torde vissa bestämmelser böra lemnas till efterrättelse

för vederbörande, huru vid sådant fall de egde att förfara, och

synes mig i detta afseende höra iakttagas, att bland de till inträde fullt

berättigade de främst borde intagas, som egde sitt hem i den kommun,

der läroverket vore beläget, sedan de, som bodde inom det läroverket

tillhörande område, allt efter deras högre ålder, och slutligen äfven af

de utom detsamma boende den först, hvilkens hemvist vore till läroverket

närmare beläget, Skulle mot förmodan föreskriften om ett begränsadt,

lärjungeantal föranleda hinder för mottagande af en eller annan

af områdets egna skolbarn, må åt Eforus eller Inspektor öfverlemnas

att, på härom af Rektor gjord anmälan, afgöra, om, med afseende

på för handen varande omständigheter, det likväl må finnas skäligt medgifva

undantag från donna föreskrift, detta dock så, att deraf icke må

tagas anledning till anställande af extra lärarebiträde. Der flerårig erfarenhet

redan visat, att läroverket med iakttagande af ofvannämnda bestämmelser

ändock skulle blifva otillräckligt för distriktets skolungdom,

kunde, efter underdånig anmälan om förhållandet, nödiga parallelklasser

anbringas, till dess nytt särskilt läroverk i orten inrättades.

En rigtig tillämpning af dessa föreskrifter skulle medföra, att man

högst sällan och då endast för en tid af ett år skulle nödgas vägra intagning

i skolan af gosse, som, boende i läroverkets granskap, i öfrigt

vore dertill berättigad. Ansåges emellertid detta medföra en för stor

tidsspillan, och han således funne sig föranlåten söka inträde vid ett

mera aflägset läroverk, så inträffade i sådant fall ingenting annat, än

hvad som i långliga lider temligen allmänt hän dt och ännu årligen

händer med hela det antal af skolungdom, som har sitt hem på landsbygden

på något större afstånd från läroverk.

Utan att i någon mån vilja underskatta de understundom utan

tvifvel rätt brydsamma förhållanden, hvilka till följd af ett bestämmande

af maximiantal för klass skola inställa sig, anser jag likväl, att dessa

förhållanden, utom det att de torde få anses öfvergående, skola befinnas

sakna all afgörande vigt vid jemförelsen med de olägenheter och faror,

hvilka på grund af det obegränsade tillträdet till de allmänna läroverken

allvarsamt hota den offentliga undervisningen.

19. att undervisningen i de nedre klasserna blifver för alla gemensam.

Det ofta berörda fullkomliga åtskiljandet af båda bildningslinierna

redan från den tidigaste elementarundervisningen har onekligen åtskilligt,

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bil. till Kongl. Maj ds Nådiga Prof. ang. elementarläroverken.

som talar till sin fördel, åtminstone från undervisningens synpunkt betraktadt,

enär donna utan alla medgifter och uppoffringar till förmån för

mera främmande syften derigenom finge och kunde anordnas och meddelas

just så, som de olika liniernas skilda mål, hvart för sig, det

fordrade. Denna synpunkt förlorar dock mycket af sin betydelse, då

erkännas måste, att den eger tillämpning endast på de ynglingar, som

genomgå hela elementarläroverket eller annorstädes fortsätta de der

började studierna; ty för dem, som efter några års skolgång afbryta

dem — och dessa äro ingalunda få — är den läsordning visserligen

icke den fördelaktigaste, som är uppstådd med afseende på ett bestämdt

och aflägset slutmål och som alltså från början gynnar endera liniens

hufvudämnen på de vildgås bekostnad. Dessutom försvåras, om icke

omöjliggöres, anordningen med fullkomligt skilda linjer genom den

ganska betydliga kostnad, som med densamma blefve förbunden. Men,

äfven om donna kostnad icke afsåges, och under antagande att de

skilda liniernas läsordningar kunde göras fullt ändamålsenliga för den

mängd, som i lägre klasser afbröto sina studier, skulle jag likväl på

det högsta afstyrka en anordning af elementarundervisningen, hvarigenom

densamma gjordes från början olika, d. v. s. meddelades på

tvänne fullständigt skilda bildningslinier. Skälen härtill äro för mig följaktligen

hvarken ekonomiska ej heller rent pedagogiska. De äro snarare

sociala, men derför också, om de befinnas grundade, af desto större betydelse.

Deri klyfta, som ännu skiljer arbetarena på det teoretiska och

praktiska — kanske rättare, på det humanistiska och reala — området

från hvarandra och som ofta föranleder ömsesidigt lika obilliga, som

ogrundade omdömen om fullt berättigade intressen och verksamheter,

skulle genom en fullständigt skild uppfostran vid skolan visserligen

icke minskas, utan helt visst vidgas till föga fromma för samhällsutvecklingen,

medan deremot samfälda bemödanden och gemensamma

syften, iakttagna och öfvade under den ålder, som är mest mottaglig

för varaktiga intryck, icke skola förfela att i sin tid på den borgerliga

sammanlefnaden och den allmänna samfund sandan öfva ett välgörande

inflytande.

Med denna mening, hvilken ingalunda finner sig i strid med Riksdagens

önskan om en gemensam undervisning för alla i de lägre klasserna

och med de åsigter jag förut uttalat, låter sig ock väl förena

att gorå läsordningen så fullständigt och så länge för alla lärjungar

lika, som af deras skilda slutsyften betingas. Efter en sådan läsordning

kan undervisningen vara gemensam under de tre första åren i alla

ämnen, samt, med undantag endast af ett ämne, äfven under de tvänne

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. ang. elementarläroverken.

47

följande åren, och sammanhållningen kan således anses vara utsträckt

till fem klasser.

20. att undervisningen i de öfre klasserna meddelas särskildt åt den

klassiska och särskildt åt den reala linien.

Hvad som mycket bidragit dertill, att den reala linien icke utvecklat

sig med samma kraft som den klassiska, är den dels otillräckliga, dels

derigenom ock alltför obestämda undervisning, som genom ogynnsamma

och tvingande omständigheter fallit på hennes lott. Dessa omständigheter

äro lätt angifna. För att i full öfverensstämmelse med nu gällande

skolordning sköta undervisningen å båda bildningslinierna fordras ettansenligt

större antal lärare än det nu der befintliga, oafsedt det

särskilda lärarebehof, som genom klassernas öfverfyllnad kan komma i

fråga och som man söker afhjelpa genom användande af extra lärare.

Så erfordras för båda liniernas tillbörliga undervisning vid ett treklassigt

läroverk minst 120 lärotimmar i veckan, vid ett femklassigt

230 och vid ett högre fullständigt 480, i dessa tal icke inberäknade de

siffror, som å läsordningen angifva välskrifnings- och teckningstimmarne,

hvilka dels böra, dels ock kunna uppehållas af en öfningslärare. Om

också den lagligen högsta undervisningsskyldigheten utkräfves af rektor

och lärare, kunna vid ett treklassigt läroverk endast 88 timmar i veckan

erhållas, vid ett femklassigt endast 180 och vid de högre läroverken i

allmänhet ett högst otillräckligt antal. Att detta icke med en gemensam

siffra kan bestämmas, har sin grund deri, att dessa läroverk äro

försedda med ett högst olika antal lärare. Under det sålunda några af

dem äro försedda med så många ordinarie lärare, att de skulle kunna

fullt nöjaktigt meddela den erforderliga undervisningen åt båda linierna,

derest icke just dessa läroverk vore synnerligen besvärade af parallelklasser,

för Indika sällan ett fullt tillräckligt antal extra lärare kan anskaffas,

är den allra största delen af dem icke så utrustad. Det högsta

antal ordinarie lärare, som finnes vid något af våra högre elementarläroverk,

rektor oberäknad, är 24, det minsta 11. År det förra antalet

jemt och nätt tillräckligt, så är det senare det icke ens till hälften.

När nu inträffar — och det inträffar hvarje termin och vid hvarje läroverk,

der båda linierna äro besökta — att kristen på lärarekrafter gör

sammanslagning af klasser och af linie!- nödvändig, så är det den reala

linien, som får sitta emellan af det enkla och äfven under sådana förhållanden

giltiga skälet, att olägenheterna af den nödtvungna anordningen

derigenom drabba så få af skolans lärjungar, som möjligt. Och

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bil. till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof», ang. elementarläroverken.

fåtalet är nästan alltid att träffa på den reala linlen. Hvarför det så

förhåller sig, torde icke vara nödigt att bär söka utreda. Ett bland de

troligen många skälen är, såsom jag förmodar, det, att föräldrar och

målsmän äro angelägna att få sina barn intagna på den Union, på hvilken

de funnit undervisningen bäst ordnad.

Skall den reala Union, om också framgent mindre besökt än den

klassiska, kunna blifva skott med samma allvar och framgång som

donna, så måste den blifva tillförsäkrad en lika god undervisning; och

en sådan anser jag ej kunna med säkerhet åstadkommas med mindre

den blifver skild från undervisningen på den klassiska Union och skott

af egna lärare, hvilka med ett lefvande intresse för den reala bildningens

betydelse och utveckling nitälska för donna linies höjande.

Genom de göda resultat, Indika häraf äro att förvänta, och genom den

under sådan förutsättning synnerligen störa förmånen af längre betänketid,

innan valet af linie behöfver göras, skola utan tvifvel många, som

under andra förhållanden vält den klassiska limon, finna sig hågade att

inhemta sina insigter på den reala.

De åtgärder rörande elementarundervisningen, hvilka jag nu omförmält,

betinga äfven åtskilliga yttre förändringar af och anordningar

vid elementarläroverken, nemligen:

21. att de tvåklassiga elementarläroverken indragas eller utvidgas till

treklassiga.

Af de elfva tvåklassiga elementarläroverk, som för närvarande

finnas, äro fyra belägna i Stockholm. Ett af dessa, ehuru ännu i staten

Kvarstående såsom tvåklassigt, bär likväl, såsom sådant, upphört och

sammansmält med det femklassiga läroverket på Ladugårdslandet; två

andra äro icke vidare besökta af några lärjungar, och det fjerde, som

visserligen ännu fortsätter sin verksamhet, torde, liksom det först nämnda,

lämpligen kunna uppgå uti det nya femklassiga läroverk, hvars behöflighet

för hufvudstadens störa antal lärjungar jag förut sökt ådagalägga,

och hvilket tillika herde tjena såsom underlag för ett realgymnasium.

Dessa fyra tvåklassiga läroverk anser jag för deri skull

höra upphöra.

Af de öfriga sju äro tre, nämligen de i Ronneby, Sölvesborg och

Treleborg, belägna i synnerligen folkrika tr aktör och" skulle, om de ut
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. ang. elementarläroverken.

49

vidgades till treklassiga läroverk, helt visst blifva vida mer anlitade ån

hittills, till gagn ej blott för den i och omkring dessa kommuner bosätta

ungdom, utan ock för de närbelägna högre elementarläroverken,

der lärjungeantalet, redan stort, är i stigande. Likasom jag derföre

håller före, att dessa läroverk höra utvidgas till treklassiga, anser jag

också, att enahanda förändring bör försiggå med de återstående fyra, i

Vernamo, Marstrand, Strömstad och Örnsköldsvik, ehuru af andra skäl.

Dessa kommuner ligga nemligen i landsdelar, hvilka dels äro med

läroverk sparsamt försedda, dels ega mindre lätta kommunikationsmedel,

hvarföre tillgängligheten till den offentliga elementarundervisningen

der skulle betydligen försvåras, om dessa läroverk helt och

hållet indroges. Att åter låta dem, så väl som de förut nämnda, fortfarande

behålla den mellannatur af folkskola och elementarläroverk,

hvilken de hittills egt, skulle visserligam gorå dem något mindre kostsamma,

men också mycket mindre användbara och gagneligt enär den

för inhemtandet af den allmännaste medborgerliga bildningen särskildt

afsedda och vigtiga afslutningen af studier, hvilken först i den tredje

klassen står att vinna, derigenom gjordes omöjlig.

22. att pedagogien i Engelholm förändras till treklassigt elementarläroverk.

Donna pedagogi blef år 1865 från enklassig utvidgad till tvåklassig.

Undervisning meddelades derefter i tre klasser och med lärokurser,

motsvarande dem, som erfordras för inträde i femte klassen. Detta

gjordes möjligt derigenom, att vid skolan anstäldes en tredje lärare,

hvilkens aflöning bekostades af staden. Oaktadt staden senare sett

sig nödsakad indraga arvodet till extraläraren, hafva likväl de högre

kurserna blifvit genomgångna förmedelst privat undervisning meddelad

af lär änne. Nyligen har ett läroverkshus blifvit uppfördt, hvars kostnad,

tomten oberäknad, uppgår till 20,000 Rdr och som erbjuder tillräckligt

utrymme för tre klasser. Med afseende härå och den starkt befolkade

ortens behof af en fullständigare elementarundervisning för sin ungdom,

ett behof, som ådagalägges genom taliikheten af de lärjungar,

hvilka under de senare åren besökt pedagogien och Indika för närvarande

uppgå till ett antal, högre än antalet vid någon annan pedagogi

och äfven högre än det vid flera treklassiga läroverk, anser jag mig,

jemväl med afseende å Stadsfullmäktiges, af Domkapitlet förordade, framställning,

ega all anledning tillstyrka donna pedagogis förändring till

treklassigt elementarläroverk, hvars lärares aflöning komme att, om mitt

Bill. till Riksd. Prat. 1873. 1 Sami. 1 Afd. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bil. till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. ang. elementarläroverken.

följande förslag till stat för elementarläroverken vinner Eders Kongl.

Maj:ts bifall, utgå af det nu varande anslaget till sist nämnda läroverk,

dock så att icke deraf borde föranledas minskning i anslaget till pedagogi

och folkskolor, enär detta anslag visat sig otillräckligt för sitt

ändamål.

23. att läroverket i Piteå uppföres bland de femklassiga elementarläroverken.

Vid den reglering, som 1858 genomfördes med afseende på elementarläroverken,

blef Piteå vid den tiden femklassiga läroverk, som

alltifrån 1622 bibehållit ungefär lika omfång och verksamhet, inskränkt,

och två af dess dåvarande fem lärare förflyttades till Luleå. Vid följande

riksdag väcktes förslag att läroverket skulle utvidgas och blef

detta förslag med det vilkor bifallet, att Piteå stad framgent skulle bekosta

aflöningen till en af de två lärare, hvilka för utvidgningen af läroverket

ansetts nödiga. Sedan dess har läroverket verkat såsom femklassigt,

men likväl qvarstått i rikets stat såsom treklassigt. Detta förhållande

har särskild! för öfningslärarne känts hardt, enär de, underkastade

den vidsträcktare tjenstgöring, som tillkommer de femklassiga,

endast få uppbära den mindre aflöning, som är anslagen åt de treklassiga

läroverkens öfningslärare.

Då icke något skål finnes, hvarföre Piteå läroverk skall gorå ett

undantag från de öfriga lägre elementarläroverken, och då det nästan

oafbrutet såsom femklassigt verkat, så torde det ock, såsom sådant, i

alla afseende!! böra jomställas med de öfriga femklassiga elementarläroverken,

hvarför erforderliga medel skulle, på sätt jag vidare skall

söka utreda, kunna beredas af det redan befintliga anslagsbeloppet till

elementarläroverken.

24. att fullständiga reala elementarläroverk inrättas i Stockholm och

Sundsvall,

under förutsättning att båda dessa kommuner finnas villiga att bekosta

de för inrättandet af ifrågavarande läroverk nödiga lokaler.

Hvad beträffar det reala läroverket i Stockholm utbeder jag mig

att få erinra, hurusom i underdånig skrifvelse med anledning af Kongl.

Maj:ts 1870 afgifna proposition rörande ordnandet af elementarläroverken

i hufvudstaden efter en plan, som afsåg upprättandet af två på

båda linierna fullständiga elementarläroverk, Riksdagen ifrågasatte, hu
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. ang. elementarläroverken.

51

ruvida de äskade medlen borde företrädesvis användas till upprättande

af ett nytt, på båda linierna fullständigt läroverk, och om icke åtskilliga

missförhållanden uppkomma genom sammanblandningen af de klassiska

och reala linierna vid samma läroverk, hvarigenom å ena sidan den

reala bildningen hämmades i sin utveckling och derigenom icke kunde

tillkämpa sig det erkännande den i och för sig fort]enade, å andra sidan

äfven den klassiska limon lede. Hufvudsakligen instämmande i den

mening, Riksdagen häruti framhållit, och delande den åsigt, som en af

Komiténs ledamöter uttryckt, att i de städer, som hafva eller erhålla

tvenne fullständiga elementarläroverk, det ena herde egnas uteslutande

åt den klassiska, det andra åt den reala limon, anser jag de båda beslutade

läroverken på Norrmalm och Södermalm höra göras endast på

klassiska limon fullständiga samt ett nytt, på den reala luden fullständigt,

inrättas. Då detta läroverk således herde mottaga samtliga de

från den femte klassen vid hufvudstadens oduga skolor utgående realister,

som ämnade fortsätta sina elementarstudier, vore det i hög grad

ensidigt, om detta läroverk blefve förlagdt inom sj elfva staden, hvarigenom

så väl vunnes ett centralt läge, som ock den härmed förenliga

möjligheten att afhjelpa den öfverfyllnad, af hvilken Katarina läroverk

lider och i annat fall äfven framgent, efter afl anledning, komme

att lida.

Hvad åter beträffar inrättandet af ett dylikt läroverk i Sundsvall,

anhåller jag att få andraga följande. Den undervisning, som i de högre

klasserna å den reala Union meddelas, har visserligen vid de Hosta läroverk

varit föga begagnad, men ingenstädes så ringa, som vid de

nordligast belägna. Vid dessa läroverk, nemligen de i Luleå, Umeå,

Östersund och Homo sand, hafva under de förn sista åren i medeltal

funnits 12 realister i de fyra öfre klasserna, eller vid hvart och ett af

dem 3 d. v. s. icke en lärjunge i hvarje klass. Under sist förflutna

termin nedgick ytterligare realisternas antal i dessa klasser vid de

nämnda läroverken till 6, eller hälften af medelantalet. Att till icke

obetydlig kostnad för staten och till stor olägenhet för den undervisning,

som verkligen begagnas vid dessa läroverk, underhålla en reallinie,

hvilken endast undantagsvis oger lärjungar, det torde kunna med

skäl anses såsom mindre välbetänkt. Hen då den vidsträckta landsdel,

inom hvilken dessa läroverk äro belägna, billigtvis icke bör beröfvas

tillfälle att inom sig erhålla undervisning äfven åt det fåtal af ynglingar,

Indika der egna sig åt de reala studierna, så har jag trött, att

ett sådant tillfälle, till verkligt gagn såväl för dem, som för undervisningen,

herde lemnas vid ett sjelfständigt realt läroverk, inrättadt i en

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bil. till Kongl. Majits Nådiga Prof. ang. elementarläroverken.

stad, der det vore att förmoda, att den reala bildningen egde en högre

uppskattning och hade att motse eu större uppmuntran. Det är nemligen

händelsen, att lärjungarnes antal i de öfre klasserna af den reala

kulen visat sig störst vid de läroverk, som äro förlagda i folkrikare

städer med eu mera betydande industriel eller kommersiel verksamhet.

Om detta förhållande är att anse såsom ett lätt förklarligt, så innebär

det också i afseende på det råtta anordnandet af den reala undervisningen

en antydning, hvilken icke saklöst kan förbises. Då bland de norrländska

städerna Sundsvall är den, som bäst torde Dämpa sig för inrättande

af ett högre realt läroverk, har jag för den skull trött ett dylikt

der höra förläggas.

I fråga om de medel, hvilka för inrättandet af sist nämnda läroverk

blifva erforderliga, åberopar jag hvad jag i enahanda afseende

under näst föregående två punkter anfört.

25. att reallinien i de fyra öfre klasserna vid de högre elementarläroverken

indrages och] vid vissa afl dessa läroverk ersättes genom sjelf ständig

a högre realklasser.

De förhållanden, hvilka i föregående punkt blifvit vidrörda, angående

beskaffenheten af den reala Union vid de norrländska högre läroverken,

äro, om ock icke fullt så anmärkningsvärda som vid dessa, likväl

nog allmänt befintliga äfven vid de öfriga högre läroverken, för att berättiga

ett ifrågasättande, huruvida icke samma åtgärder, hvilka jag

vågat framhålla såsom ändamålsenliga med afseende på de nordligaste

läroverken, skäligen herde vidtagas äfven beträffande de öfriga.

Vid samtliga de högre elementarläroverken meddelas, enligt lag,

undervisning åt en fullständig reallinie. Lärjungarnes antal inom donna

lini c s fyra öfre klasser har under flere år visat sig vara i aftagande.

Det uppgick år 1868 till 406, 1869 till 390, 1870 till 375, 1871 till 343

och sistförflutna år till 318. Under dessa förn sista år har medelantalet

varit 361. Fördeladt på de 31 högre läroverken lemnar detta antal

icke fullt 12 lärjungar åt hvarje läroverk och följaktligen icke fullt 3

lärjungar åt hvar och en af de fyra högsta klasserna. I verkligheten

visar sig likväl fördelningen långt ifrån så utjemnad. Största delen af

lärjungarne är församlad vid några större läroverk, och resten lemnar

alltså åt hvart och ett af de öfriga en ännu obetydligare qvot än 12.

Följande tabell torde tjena till ledning vid bedömandet af detta

och några härmed sammanhängande förhållanden:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. till KongL Maj:ts Nådiga Prop. ang. elementarläroverken.

5Z

Öfversigt af medeltalet af lärjungarnes antal å reala linlen vid de högre

elementar-läroverkens öfre klasser för åren 1868—1872.

Läroverk

Kl. G.l

Kl. 6.2

Kl. 7.1

Kl. 7.2

Summa

Upsala.......;.........................................

1 4

2.8

4.6

4.4

15.8

Gefle .....................................................

4

2.8

2.6

2.2

11.6

Hudiksvall ...........................................

1

0.8

0.6

0.6

3

Linköping................................................

5

2.2

3

1.4

11.6

Norrköping..........................................

2.8

2.2

2.6

2.4

10

Vestervik ......................................

7.4

4.6

3.2

4.2

19.4

Skara.......................................................

4

5.6

3.2

2.2

15

Venersborg.............................................

4.6

3.2

3

3

13.8

Strengnäs..........................................

0.8

2

0.8

0.6

4.2

Örebro ............................................

8.4

6.2

5.2

3.8

23.6

Nyköping..............................................

1.8

0.8

1

0.8

4,4

Vesterås..........................................

1

1.4

1

1

4.4

F alun........................................................

1.4

0.8

1.4

0.6

4.2

Vexiö....................................................

2.4

3.6

1.2

0.2

7.4

J önköping................................................

9

5.8

1.8

1.2

17.8

Lund....................................................

6

5

1.4

0

12.4

Malmö .............................................

4.8

4.2

3.8

1.2

14

Kristianstad....................................

3

2.2

1.8

1.4

8.4

Karlskrona .................................

9.8

7

5.2

2.6

24.6

Helsingborg ....................................

3.8

2.8

3.8

2.2

12.6

Göteborg ........................................

8.8

4

4.6

5.4

22.8

Halmstad ...................................

1.2

0.8

1

0.8

3.8

Kalmar..................................................

3.2

3.2

1

0.8

8.2

Karlstad............................................

7.4

4.4

2.4

1.6

15.8

Hernösand ..................................

1

1

1.4

1.4

4.8

Östersund............................................

0.4

0.4

0

0

0.8

Umeå.......................................................

1.4

1.2

1

0.6

4.2

Luleå.....................................................

0.8

0.8

0.6

0

2.2 j

Visby....................................................

3.2

2.6

2

2.2

10

Stockholms Gymnasium.....................

15.6

9.4

6.8

4.4

36.2

Nya Elementarskolan ......................

11.4

2.8

i

14.2 !

Summa

139.4

93.8

74.8

53.2

361.2 |

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bil. till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. ang. elementarläroverken.

Att åt läroverk med en öfre reallinie så beskaffad, som den enligt

donna tabell visar sig vara vid de dosta, anskaffa en uppsättning af

lärare, beräknad efter de grunder, som skolstadgans läs ordning gifver

vid handen, kan visserligen anses vara för mycket fordradt. Det har

icke heller skott. Icke ens något af de högre elementarläroverken

eger enligt stat de lärarekrafter, hvilka under nuvarande förhållanden

äro för undervisningens skötande å båda bildningslinierna erforderliga.

Men en följd häraf har också måst blifva, att undervisningen hvarken

räckt till för alla, eller kunnat på ett ändamålsenligt sätt bedrifvas; och

detta har isynnerhet träffat den reala Union. Det är svårt att afgöra,

till hvilken grad bristen på lärare varit orsak till eller verkan af bristen

på lärjungar på donna linie. Troligen hafva de ömsesidigt utöfvat. en menlig

inverkan på hvarandra. Men helt visst torde det vara, att, om undervisningen

på den reala Union skall blifva och förmå uträtta, hvad den

bör, så får den icke genom brist på nödiga lärarekrafter försvåras eller

omöjliggöras. “Anser man för den skull nödigt, att en fullgod och fullständig

undervisning på deri reala Union meddelas vid alla de högre

läroverken, så måste också vid alla Messa^läroverk ett erforderligt antal

lärare — och såsom sådant också betydligt större än det nuvarande —r

anställas. Skulle en sådan anordning befinnas medföra allt för störa

kostnader, qvarstå!’ likväl den fordran, att hvarhelst — vid flere eller

färre läroverk — eu dylik undervisning skall meddelas, de yttre hindren

derför undanrödja^.

Det förut angifna medeltalet af lärjungar i de öfre realklasserna

under de senare åren är icke större, än att det skulle kunna undervisas

vid 3 å 4 läroverk, i stället för, som nu är händelsen, vid 31. Vid

dessa få läroverk, hvilkas antal likväl ur andra grunder, de in jag inom

kort skall angifva, borde ökas,|blefve det möjligt, att för en vida mindre

summa, än den, som nu utgift''es för att vid alla de högre elementarläroverken

upprätthålla en otillfredsställande undervisning på eu reallinie,

som oftast eger altför få, stundom ingen lärjunge, åstadkomma en

fullständig och god undervisning åt en talrikare skara af lärjungar,

lifvade af gemensamma intressen och sträfvande!! och ofta satte i tillfälle

att der praktiskt förbereda sig för den verksamhet, som en gång

skall blifva deras. Visserligen vore härmed förenad eu olägenhet för

ett fåtal lärjungar, den nemligen, att de icke alltid vid det läroverk,

som vore närmast beläget eller der de börjat sina studier, finge åtnjuta

undervisning under de sista åren af sin elementarkurs; men denna olägenhet

torde icke höra anses större än deri, som nu drabbar den störa

mängd, som för studiernas fortsättande nödgas resa en något längre

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. ang. elementarläroverken.

55

väg från hemmet än under de första skolåren, lager man derjemte i

betraktande, att denna olägenhet endast träffade dem, som ville drifva

sina realstudiei längie än till och med den femte klassen — enär hvarhelst

eu fjerde eller femte klass funnes, der också, enligt den läroplan,

hvars hufvuddrag äro förut af mig omförmälda, tillfälle funnes till undervisning

på hvilkendera bildningslinien som helst — och som icke

vore boende i eller i granskapet af den stad, hvarest ett läroverk med

högre realklasser vore förlagdt, så torde dess betydelse få anses ännu

mindre. I alla händelser borde den uppvägas af den bättre och fullständigare

undervisning, som erhölles.

Vid bestämmandet af de städer, i hvilka de ifrågavarande läroverken

skulle förläggas, torde afseende främst böra fästas å det behof af

en högre realbildning, som gjort sig inom de skilda orterna gällande

och som kan anses ådagalagdt genom det talrikare antal lärjungar,

hvilka vid der varande läroverk begagnat sig af undervisningen i re allians

högre klasser; dernäst vore äfven nödigt tillse, att ingen vidsträcktare

del af riket gånge miste om ett sådant läroverk, der dess på

reallinien studerande ungdom kunde bekomma en önskad utbildning.

Med afseende härå har det synts mig, som skulle sjelfständigt högre

realklasser, förutom vid de förut nämnda fristående realläroverken i

Stockholm och Sundsvall samt det redan såsom sådant verkande läroverket

i Westervik, lämpligast kunna inrättas vid de högre läroverken

i Örebro, Göteborg, Malmö och Karlskrona, der de kunde jemte de i

öfrigt från dem fullt åtskilda högre latinklasserna och de gemensamma

underklasserna förenas under samme rektors tillsyn.

Om också, enligt nyss nämnda läroplan, en betydlig besparing i

lärarekrafter vinnes derigenom, att liniernas åtskilnad först i den fjerde

klassen begynner och i donna och följande klass endast i ett ämne gör

sig gällande, sa blir dock, enligt samma plan, en större lärarestyrka,

än don nuvarande, för de öfre klasserna erforderlig, enär dessa erhålla

helt och hållet skild undervisning. Den tillökning i lärarekrafter, som

fördenskull blefve behöflig utöfver dem, som erfordrades för uppehållandet

af undervisningen vid högre läroverk med endast latin-öfverklasser,

skulle bestå i fyra lektorer och eu adjunkt med en sammanlagd

normalaflöning af 9,000 Rdr. Skulle vid samtliga de trettio högre

läroverken — läroverket i Westervik afräknadt — det sålunda erforderliga

lärareantalet anskaffas, på det att undervisningen å realliniens

högre klasser måtte blifva fullt tillfredsställande, så blefve den årliga

omkostnaden härför 270,000 Rdr, häri ej upptagen den personliga löneförhöjningen,

hvilken, lågt beräknad, kan antagas uppgå till en tredje
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bil. till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. ang. elementarläroverken.

del af denna summa, eller 90,000 Rdr. Om deremot, i öfverensstämmelse

med hvad jag tillförene yttrat rörande anordnandet af den

högre realundervisningen vid elementarläroverken, det skulle finnas

lämpligt, att donna inskränktes till de angifna läroverken, så erfordrades

— äfven i donna beräkning Westerviks elementarläroverk oupptaget —

ett belopp af 54,000 i normal aflöning samt såsom personlig lönetillökning

efter samma approximativa bestämning 18,000 Rdr, med Indika

summor det nu befintliga behofvet af högre realbildning vid elementarläroverken,

efter min öfvertygelse, skulle kunna väl tillgodoses.

Något fullgiltig! skål att för närvarande utsträcka de högre reala

läroverkens antal utöfver det nu angifna, hvithet måhända skall synas

mången nog inskränkt, finner jag icke. Hvarje utsträckning i detta

afseende, hvilken icke berodde på fullt antagliga grunder, skulle snart fora

med sig eu annan o. s. v., så att inom kort samma förhållande, som

nu är rådande, åtorkomme; ty föga troligt vore, att den störa mängden

af svagt besökta realläroverk skulle lyckas mera då, än nu, att erhålla

ett tillräckligt lärareantal. På detta beror likväl i väsentlig mån hela

realbildningen. Den vinst det enskilda läroverket tror sig gorå, då

det mot eftergiften af det behöfliga lärareantalet skaffar sig fördelen

af en fullständig realundervisning, blir en verklig förlust för det allmänna.

Å andra sidan säger sig sjelf!, att der behofvet af en sådan

undervisning visar sig trängande, der bör också samma anordning vidtagas

som vid de nyss nämnda läroverken.

26. att åtskilliga rektorers och öfningslärares löneförmåner förändras.

Rektorernes löner utgå för närvarande med följande belopp:

till rektor vid treklassigt läroverk ................................................... 2,500 Rdr

till rektor vid femklassigt läroverk utom Stockholm.................. 3,000 »

till rektor vid femklassigt läroverk i Stockholm, samt till rek
torerne

vid de högre läroverken i Westervik och Luleå......... 3,500 )>

till rektor vid högre på båda linierna fullständigt läroverk......... 4,000 )>

för samtlig^ desse lektorer, med undantag af dem vid Stockholms femklassiga

läroverk, med rätt till personlig löneförhöjning enligt vissa

faststälda bestämningar.

Då rektorernes aflöningar böra vara hufvudsakligen beroende af det

större eller mindre arbete deras tjenst dem ålägger, och då detta arbete

i väsentlig mån är bestämdt af läroverkets omfattning och lärjungarnes

myckenhet, så har jag ansett att dessa aflöningar borde bestämmas

sålunda:

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kong!. Maj;ts Nådiga Prop. ang. elementarläroverken. 57

till rektor vid treldassigt läroverk ................................................... 2,500 Rdr

till rektor vid femklassigt läroverk................................................ 3,000 »

till rektor vid högre läroverk med mindre än 200 lärjungar

och som icke vore konsistorieledamot......................................... 3,500 »

till rektor vid högre läroverk med 200 lärjungar och derutöfver

eller som vore konsistorieledamot ............................... 4,000 ,»

till rektor vid högre läroverk med både latin- och real
öfverklasser

........................................................................................... 4,500 »

med rättighet för rektorer vid de treklassiga läroverken att åtnjuta

löneförhöjning enligt nu gällande bestämmelser, samt för öfrige rektorer

att utöfver den för hvarje slag af läroverk bestämda rektorslön erhålla

ett personligt lönetillägg af 500 Rdr, sedan de såsom rektorer vid

sådant läroverk i tio år med nit och skicklighet tjenstgjort.

Vid de endast på reallinien fullständiga läroverken Unge genom

1858 års reglering af elementarläroverkens stat öfningslärarne sina löneförmåner

bestämda till lägre belopp än öfningslärarne vid de på båda

linierna fullständiga läroverken. Endast läroverket i Vestervik återstår

nu af det förstnämnda slaget, och aflöningarna till öfningslärarne derstädes

utgå alltså med de ringare beloppen; men detta är äfven händelsen

vid läroverket i Luleå, hvilket, ehuru det erhållit tillstånd att verka

såsom ett äfven på klassiska luden fullständigt läroverk, likväl icke

lätt sig anvisade nödiga medel för höjande af rektors och öfningslärares

löner till likhet med dem vid de öfriga högre läroverken. Något

skål att för framtiden aflöna öfningslärarne vid dessa båda läroverk

annorlunda än deras jemlikar vid de öfriga högre elementarläroverken

finner jag icke, utan torde, då deras tjenstgöringsskyldighet är lika,

enahanda löneförmåner höra dem tillerkännas.

Genom Cirkulärbrefvet den 11 December 1863 hafva gymnastiklär

arne såväl vid de högre som lägre läroverken erhållit förbättrade

löner. Lär arne i sång och teckning vid de högre läroverken

hafva visserligen mindre aflöning än gymnastiklärarne, men med afseende

på den lindrigare tjenstgöringen och förmånen af tvänne löneavancementer

torde deras löneförmåner kunna anses stå i ett lämpligt

förhållande till gymnastiklärarnes. Deremot äro aflöningarna till lärarne

i sång och teckning vid de lägre läroverken så knappa, att de äfven

under lider, långt mindre dyra än de nuvarande, måste anses alltför

otillräckliga, för att med dem duglige och nitiske lärare i allmänhet

skulle kunna fästas vid läroverken. Den aflöning desse öfningslärare

åtnjuta belöper sig vid de femklassiga läroverken till 175 Rdr och vid de

treklassiga till 125 Rdr, utan rätt till löneförhöjning. 8åväl med af
Bill.

till Jldesd. prat. 1873. 1 Sand. 1 Afd. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bil. till Kong!,. Maj:ts Nådiga Prop. ang. elementarläroverken.

seende på dessa aflöningars ringhet, som på behofvet att vid de lägre

läroverken erhålla fullt skicklige lärare med större tjenstgöringsskyldighet

än hittills, anser jag nödigt, att sång- och teckningslärarnes

löner bestämmas, utan löneavancement, vid de femklassiga läroverken

till 450 Rdr och vid de treklassiga till 300 Rdr.

Om den nu i fråga satta anordningen af elementar! är overken komrne

till stånd, blefve något särskildt anslag för genomförandet af nu nämnda

löneförbättringar icke nödigt, utan kunde det utgå af det nu varande anslaget

till elementarläroverken, i den mån erforderliga medel under

öfvergångstiden dertill blefve tillgängliga.

27. att slutligen för de särskilda läroverken följande normalstat

bestämmes.

Om i den första klassen undervisningen i skolan hvarje vecka

upptager 24 timmar, i de två följande klasserna 28 timmar samt i alla

de öfriga 30 timmar i hvardera, så uppgå undervisningstimmarnes antal

för veckan

vid ett treklassigt läroverk till ...................................................................... 80

vid ett femklassigt läroverk med tillägg af de timmar, som fordras

för den skilda språkundervisningen, till.................................................. 156

vid ett högre realt läroverk till ..................................................................... 246

vid ett klassiskt läroverk med tillägg af de timmar, som fordras

för lini en Bs skilda undervisning, till..................................................... 312

vid ett läroverk med både klassiska och reala öfverklasser............... 402

Med iakttagande af förut förordade inskränkning i lärarnes tjenstgöringsskyldighet,

och med det afdrag från nämnda skyldighet, hvithet

skäligen kan medgifvas de lektorer, som tillika äro ledamöter i stiftsstyrelsen,

fordras för undervisningens jemna och fullständiga uppehållande

vid ett treklassigt läroverk

1 rektor, 2 adjunkter och 3 öfningslärare,

vid ett femklassigt läroverk

1 rektor, 5 adjunkter och 3 öfningslärare,

vid ett högre realt läroverk

1 rektor, 4 lektorer, 6 adjunkter och 3 öfningslärare,

vid ett högre klassiskt läroverk med mindre än 200 lärjungar, och

der lektorerne icke äro konsistorieledamöter,

1 rektor, 5 lektorer, 7 adjunkter och 3 öfningslärare,

vid ett högre klassiskt läroverk med 200 lärjungar eller derutöfver,

och der lektorerne icke äro konsistorieledamöter,

1 rektor, 6 lektorer, 7 adjunkter och 3 öfningslärare,

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bil, till Kongl. Maj As Nådiga Prop. ung. elementarläroverken.

59

vid ett högre klassiskt läroverk med lektorer, som äro konststorieledamöter,

1 rektor, 6 lektorer, 8 adjunkter och 3 öfningslärare,

vid ett högre läroverk med både latin- och real-öfverklasser, och

der lektorerne icke äro konsistorieledamöter,

1 rektor, 10 lektorer, 8 adjunkter och 3 öfningslärare,

vid ett högre läroverk med både latin- och real-öfverklasser och

med lektorer, som äro konsistorieledamöter,

1 rektor, 10 lektorer, 9 adjunkter och 3 öfningslärare,

hvadan hela den sålunda erforderliga lärarepersonalen skulle utgöras

af 76 rektorer, 208 lektorer, 387 adjunkter och 288 öfningslärare samt betinga

ett sammanlagd! aflöningsbelopp af 1,158,500 Bdr, allt i öfverensstämmelse

med den fördelning på de särskilda läroverken, som utvisas

af följande

Normalstat för de föreslagna läroverken.

Antal

y fcH ! A

£r 5" "s*

o 2 Fr

o i

8 ; ^

p p ; »

£

Hela

aflönings-

Å) Högre läroverk med både la- tin- och real-öfverklasser.

1) med lektorer, som hafva kon- sistoriel tjenstgöring.

® ® j ST

Fr ;

i

" eg

beloppet

Med aflöningsbelopp å

500

4,500 2,000 1,000

oc

o

o

Cn

O

1 10 9

1 1

1

35,300

Göteborg........................................

2) med lektorer utan konsisto-

idel tjenstgöring.

()rebro .......................................

1 10 8

1 1

1

34,300

Malmö............................................

1 10 8

1 1

1

34,300

Karlskrona ...................................

1 10 8

1 1

1

34,300

Summa

4 40 33

4 4

4

138,200

Med aflöningsbelopp å

B) Högre läroverk med latin-

4,000 2,000 1,000

800 500

500

öfverldasser.

1) med lektorer, som hafva kon- sistoriel tjenstgöring.

i ii n köni tip1 ............................

1 6 8

1 1

1

25,800

Skara ..............................................

1 6 8 11

1

25,800

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bil. till Kongl. Majits Nådiga Prop. ang. elementarläroverken.

Ant

a 1

Rektorer

Lektorer

Adjunkter

Gymnastik-

lärare

Musik-

lärare

! Tecknings- 1ärare

Hela

; aflönings-

beloppet

l

1

Strengnäs........................

i

6

8

i

i

i

25,800

Westerås ...........................

i

6

8

i

i

i

25,800

Wexjö................................

i

6

8

i

i

i

25,800

Kalmar ...............................

i

6

8

i

i

i

25,800

Karlstad ..............................

l

6

8

i

i

l

25,800

Hernösand...............................

i

6

8

l

l

i

25,800

Wisby........................................

2) med lektorer utan konsisto-

i

6

8

i

i

l

25,800

riel tjenstgöring o. med 200

lärjungar eller derutöfver.

Stockholms norra ........................

l

6

7

i

l

l

24,800

Stockholms södra ....................

i

6

7

l

l

l

24,800

Nya Elementarskolan................

i

6

7

l

l

i

24,800

Upsala......................................

i

6

7

l

i

i

24,800

Gefle.........................................

i

6

7

l

i

l

24,800

Norrköping ............................

i

6

7

i

i

i

24,800

Wenersborg ..........................

i

6

7

i

i

i

24,800

Falun ......................................

i

6

7

l

i

i

24,800

Jönköping .................................

l

6

7

l

l

i

24,800

Lund ..................................

i

6

7

i

i

i

24,800

Kristianstad .......................

l

6

7

i

i

l

24,800

Helsingborg .......................

l

6

7

i

i

l

24,800

3) med lektorer utan konsistoriel

*

Med aflöningsbelopp

å

j

tjenstgöring och så länge lär-

O

JO

ce

2,000

1,000

800

O

O

LO

500

:

jungeantalet understiger 200.

Hudiksvall.....................

1

1

5

7

1

1

1

22,300

Nyköping.................................

li

5

7

1

1

1

22,300

Halmstad...................

1

5

7

1

1

1

22,300

Östersund .......................

1

5

7

1

1

1

22,300

Umeå ................................... .

1

5

7.

1

1

1

1

i!

22,300

22,300

Luleå ..............................................

1;

5

7

1

Summa 1

27

156

198

27

27

27!

663,600

Bektorslön 4000''jEdr, när lärjungeantalet stigit till 200 eller derutöfver.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ls Nådiga Prop. ang. elementarläroverken.

61

Ant

a 1

gl

Er ! ä

Q

tr-

H3

Hela

fr*

5* Cd

o ®

§ |

Fr

ro rr

A'' 2f

SO g.

ro

aflönings- beloppet j

C) Högre läroverk med real-

*

Med afiöningsbelopp

å

I

öfverklasser.

3,500

2,000 1,000

800

500

500

Stockholm .......................................

1

4 6

1

1

1

19,300

Westervik ......................................

1

4| 6

1

1

1

19,300

Sundsvall.........................................

1

4 6

1

1

1

19,300

Summa

3

12 18

3

3

3

57,900

Med afiöningsbelopp

å

D) Lägre läroverk med 5 klasser.

3,000

— 11,000

500

450

450

Jakobs ......................................

1

— : 5

1

1

1

9,400

! Katarina ................................

1

5

1

1

1

9,400

Ladugårdslands.......................

1

— , 5

1

1

1

9,400

Norrtelge.....................................

1

5

1

1

1

9,400!

Enköping............................

1

- i 5

1

1

1

9,400!

Eksjö .......................................

1

— 5

1

1

1

9,400:

Mariestad........................................

1

— 5

1

1

1

9,400!

Borås .................................

1

— i 5

1

1

1

9,400

Lidköping ..................................

1

5

1

1

1

9,400!

Eskilstuna .......................................

1

— 5

1

1

1

9,400

Arboga ...........................................

1

5

1

1

1

9,400

Ystad ..................................

1

— 5

1

1

1

9,400!

Karlshamn..........................

1

— 5

1

1

1

9,400!

Landskrona ..........................

1

— 5

1

1

1

1

9,400

9,400

Uddevalla .......................................

1

— 1 5

1

1

Göteborg..........................................

1

— 5

1

1

1

9,400;

Kristinehamn ..............................

1

— 5

1

1

1

9,400

Piteå.................................................

1

— 1 5

1

1

1

9,400

Summa

18

— | 90

1.8

18

18

169,200:

Med afiöningsbelopp

å

E) Lägre läroverk med 3 klasser.

2,500

O

O

O

r-H

1

300

300

300

Söderhamn..........................

1

— ! 2

1

1

1

5,400

Söderköping..................................

1

- : 2J

1

1

1

5,400

* Rektoralön 4000 Rdv, när lärjungeantalet stigit till 200 eller derutöfver.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Bil. till Kanyl. Maj:ts Nådiga Prop. ang. elementarläroverken.

A i ta 1

Rektorer

Lektorer

Adjunkter

pju 3

§ |

i

Musik-

lärare

Vecknings- 1ärare

Hela

aflönings-

beloppet

Vadstena........................................

i

2

i

l

i

5,400

Y immcrbv ...................................

i

—

2

i

l

i

5,400

Alingsås .......................................

i

—

2

i

i

i

5,400

Sköfde ...........................................

l

—

2

i

l

i

5,400''

Askorsmid .................................

J

—

2

i

i

l

5,400

Sala ................................................

i

—

2

i

l

i

5,400

Engelholm................................

i

—

2

i

1

i

5,400

Göteborg ....................................

i

-—

2

i

l

l

5,400

Warberg .......................................

i

—

2

i

i

i

5,400

Oskarshamn.................................

i

—

2

i

l

i

5,400

A mål ..............................................

l

—

2

i

l

l

5,400

Filipstad .....................................

i

—

2

i

l

l

5,400

Arvika .........................................

i

—

2

i

i

i

5,400

Haparanda .................................

l

—

2

i

l

i

5,400

Skellefteå .....................................

l

—

2

i

i

i

5,400

Vernamo.......................................

i

—

2

i

l

i

5,400

Sölvesborg ....................................

i

—

2

i

l

i

5,400

Ronneby ......................................

l

—

2

i

l

i

5,400

Trelleborg......................................

i

—

2

i

l

i

5,400

Strömstad ....................................

i

— :

2

i

i

l

5,400

Marstrand ..................................

l

—-

2

i

l

i

5,400

Örnsköldsvik ...............................

l

—

2

i

l

i

5,400

Summa

24

—

48

24

24

24

129,600

Summa Summarum

76

00

o

Öl

387

76

76

761,158,500

För att lemna eu öfversigt af förhållandena mellan den nu framlagda

staten och den för närvarande gällande har jag trött mig höra meddela

följande tabell (se Bil. 1).

Af donna jemförelse synes, att de båda staterna■ för elementarläroverken

såsom normalstater differera med en summa af 3,750 Rdr till

fördel för den nu uppgjorda staten. Det framgår vidare, att aflöningen

till de egentlige lärarne är i deri senare staten 26,000 Rdr mindre

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kong. Maj:ts Nåd. Prop. ang. elementarläroverken.

63

än i den förra, men deremot aflöningen till öfningslärarne 22,250

Rdr större. Vid en jemförelse mellan lärarepersonalen, som enligt nu

gällande stat utgöres af 79 rektorer, 176 lektorer, 474 adjunkter och

226 öfningslärare finner man, att den väsentliga åtskilnaden mellan staterna

ligger deri, att under det i den föreslagna staten lektorernes antal

blifvit, till följd af den fullständigt skilda undervisningen i de öfre

klasserna på båda linierna, ökadt-, adjunkternes. deremot blifvit betydligt

minskadt på grund dels af den längre gemensamma undervisningen

i de lägre klasserna dels ock af lärjungeantalets begränsning. Detta

bär åstadkommit förut nämnda vinst af 26,000 Rdr, hvilken till största

delen blifvit föreslagen att användas till förbättring af öfningslärarnes

löneförmåner, hufvudsakligen vid de lägre läroverken, klen donna vinst

å normalstaten verkar äfven, enär den uppkommit genom indragning af

adjunktsbeställningar, hvilkas innehafvare ega rätt till löneförhöjningt

att behållningen å den effektiva staten blifver icke obetydligt större.

För att lätta bedömandet äfven i detta hänseende bifogas bär

nedan en sammanställning af den effektiva staten för de nuvarande

elementarläroverken, med den personliga tillökningen i medeltal bestämd,

och den effektiva staten för de föreslagna, med samma beräkning

för den bär förekommande personliga lönetillökning, allt i runda tal

angifvet (se Bil. 2).

Komiterade, som ansett det dem gifna uppdrag omfatta äfven en

undersökning och pröfning af den allmänna elementarundervisningen i

dess helhet, hafva framlagt ett fullständigt förslag till läroverksstadga

och för vissa i denna stadga förekommande bestämmelser anfört särskilda

grunder.

Då jag i afseende på åtskilliga af dessa bestämmelser icke kan

dela den mening, som hos flertalet af Komiténs ledamöter gjort sig

gällande, och bland dessa bestämmelser finnas några, hvilka framför de

andra synts mig ega en för elementarundervisningen i dess helhet

större och mera genomgripande vigt, så anser jag mig rörande dessa

höra uttala min från Komiterades skiljaktiga åsigt.

Den första rörer undervisningen i modersmålet och bestämmandet

af detta läroämnes omfattning. I Komiterades förslag till lärokurser

för de särskilda klasserna förekommer i de öfre under hufvudämnet

»modersmålet», i likhet med hvad enligt gällande skolstadga är fallet,

äfven läsning af norsk och dansk litteratur. En undervisning i dessa

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Bil. till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. ang. elementarläroverken.

språk, meddelad på samma sätt som i andra främmande språk, lian

härmed ingalunda varit afsedd, utan endast en sådan, som vid kursiv

läsning ur de båda grannländernas litteratur och genom lärarens derunder

meddelade upplysningar kunde tjena till en inledande bekantskap

med de befryndad^ tungomålen. Vinsten af donna bekantskap,

hur hastig och ytlig den än måste göras, torde likväl icke vara så alldeles

obetydlig, då den för lärjungarne gör klart, att norske och danske

författares arbeten utan svårighet kunna och derföre ock höra läsas på

originalspråken. Men af en långt större betydelse skulle likväl bekantskapen

med det för oss och våra stamförvandter gemensamma fornspråket

och dess litteratur blifva, äfven om donna bekantskap under

skoltiden icke kunde göras grundligare än den förra. Redan såsom sådan

skulle den helt visst förmå att hos mången yngling väcka eu innerligare

kärlek till modersmålet och eu ädel sträfvan att efter förmåga

bidraga till dess frigörande från främmande och obehöriga inflytanden.

Sturlesons Heims-Kringla med sin rena och flärdlösa stil, sitt djupt

fosterländska och kraftigt sedliga innehåll erbjuder alldeles särskilt åt

den nordiske ynglingen ett bildningsmedel, som ej lätt af andra skall

kunna öfverträflas. »Vårt fornspråk^ litteratur», säger eu reservant

inom Komitén i donna fråga, »är af så högt värde, att vi i det afseende!,

ej behöfva stå tillbaka för något af de nutida europeiska folken, det

grekiska och romerska undantagna. Att i donna litteratur ligger förvarad

en rik skatt af odlingskraft, som väl förtjena!'' att af kommande

slägte!! tillgodogöras, är derföre lika tydligt, som det är naturligt, att,

om donna kraft skall kunna blifva tillgodogjord, början bör göras dermed

redan i elementarläroverket.» Jag instämmer helt och hållet häruti

och tror derföre också, att man bör låta sig angeläget vara att afhjelpa

den brist i vår elementarundervisning, som genom det fornnordiskaspråkets

fullkomliga uteslutande från läseordningen vidlåder densamma.

En dylik brist har redan blifvit afhulpen i Norge och Danmark, der

de senaste skolordningarna föreskrifva fornsprålcet till och med såsom

särskild undervisningsämne i skolorna. Ändamålsenligheten häraf torde

af mången bestridas, och fullt visst är det, att en dylik anordning hos

oss för det närvarande icke ens är möjlig, då på långt när icke erforderligt

antal lärare finnas, som i detta ämne ega nödig skicklighet för

att undervisa. Men tillgången på sådane växer numera årligen och

lofvar ej blott åt de mognare lärjungarne en god handledning vid deras

första bekantskap med förfädrens tungomål, utan äfven åt de yngre en

säkrare undervisning i sjelfva modersmålet, än hittills i allmänhet meddelats.

Jag anser derföre ändamålsenligast, att jemte läsningen af

s. 65 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl, Åfajits Nådiga Prof. ang. elementarläroverken.

65

danske och norske författare plats äfven beredes för läsning af det

fornnordiska språkets litteratur, och att detta ämne, i den mån deruti

kunnige lärare finnas, göres till föremål för lämplig undervisning under

de lärotimmar, som blifva anslagne åt modersmålet i de öfre klasserna.

Då vid denna undervisning liemlexor lika litet böra komma i fråga, som

vid undervisningen i de norska och danska språken, så kan klagan

öfver ett nytt i läsordningen inträdande ämne icke skäligen göras.

Den andra bestämmelsen i Komiterades förslag, hvilkens ändamålsenlighet

jag icke kan medgifva, är den, genom hvilken de nu hvarje

läsdag förekommande gymnastikhalftimmarne skulle inskränkas till fyra

i veckan. Genom en sådan åtgärd skulle de under dessa hälft immar

anordnade kroppsöfningarna mista sin egentliga betydelse — den dietiska.

Efter den dagligen återkommande ansträngningen under lärotimmarne

af företrädesvis ett organ är det nemligen af vigt, att tillfälle

lemnas de öfriga till en kraftigare verksamhet, hvarigenom den störda

jern vigten mellan de kroppsliga funktionerna kan återställas. För att

vinna detta syftemål är det dock nödvändigt, icke blott att öfningarna

under dessa stunder blifva på vetenskapliga grunder väl ordnade, för

att hvarje enskild gång på den korta tiden åstadkomma den största

möjliga verkan, utan ock att de dagligen förnyas, för att i längden

verka dietiskt. Man får icke förblanda fäktöfningar och militär exercis

med donna s. k. pedagogiska gymnastik. De förra hafva sina särskilda

syften och kunna blott ensidigt ersätta den senare, som har ett allmänt,

nemligen samtliga kroppskrafternas harmoniska utveckling. Jag

instämmer för öfrigt i de åsigter, som en reservant inom Komiten i afseende

på denna angelägenhet uttryckt.

Deri tredje bestämmelsen angår rektorsembetet vid de högre läroverken.

Komiterade hafva föreslagit, att det samma måtte göras fast,

i likhet med rektorsbefattningarna vid de lägre läroverken. Onekligen

linnés åtskilligt, som talar till förmån för en sådan åtgärd, och kanske

mest den svårighet, hvilken i motsatt fall uppstår med afseende på

uppehållandet af de tjenster, hvilkas ordinarie innehafvare erhållit rektorsförordnanden.

Men om också donna och andra svårigheter skulle

åtfölja tillförordnandet af rektorer på bestämd tid, så äro dessa svårigheter

likväl mindre att akta uppå, än de väder, för Indika läroverken

utsättas, kanske under flere tiotal af år, derigenom att de skötas af

mindre dugliga styresmän, vare sig att detta är beroende på bristande

förutseende af den myndighet, som tillsatt dem, eller på aftagande förmåga

eller nit hos dem sjelfva. Erfarenheten visar otvetydigt, af hvilken

betydelse för ett läroverks hela verksamhet dess rektors duglighet

Bill. till Riksil. Prof. 1873. 1 Sami. 1 Afd. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Bil. till iKatigt. Maj:ts Nådiga Prop. ang. elementarläroverken.

är. Der denna är ringa, der förlamas äfven utmärkte medlärare bemödanden.

Äfven vid denna punkt anhåller jag att få åberopa hvad

en reservant mot Komiterades förslag härutinnan yttrat: »De göromål,

som åligga en rektor vid ett högre elementarläroverk, äro så omfattande

och så olikartade, att de taga i anspråk den mognade mannens

lulla kraft, om embete! skall kunna skötas till läroverkets sanna gagn

och båtnad. Väl kan det stundom vara fallet, att en rektor, som ej är

i besittning af full verksamhetsförmåga, bestrider sina åligganden på

ett sätt, hvithet ej gifver skål till klander, åtminstone för den, som icke

på närmare håll betraktar förhållandena, men detta gör icke tillfyllest,

då det gäller styrandet af ett högre elementarläroverk, hvilket har sin

verksamhet koncentrerad i och genom rektors embete och person. Om

nu förhållandena äro så ordnade, att rektor icke kan afgå från sin plats,

när han antingen sjelf känner sig höra lemna rum för yngre krafter,

eller högre myndighet finner detta med afseende på läroanstaltens bästa

önskvärd!, utan måste antingen fortfara att utöfva styresmannabefattningen

eller ock med bibehållande af embete! åtnjuta tjenstledighet,

under det att tjensten bestrida af vikarie, så inses lätt, att sådan! måste

innebära ett bestämdt hinder för läroverkets utveckling.»

Hvad de öfriga af mig anmälda handlingarna rörande elementarläroverken

angår, så täcktes Eders Kongl. Maj:t finna:

att det begärda anslaget för inrättande af två nya lektor stj enster

vid elementarläroverket i Jönköping, ehuru dessa tj enster äro under nu

varande förhållanden af behof påkallade, likväl icke föranleder till särskild!

nådig framställning till Riksdagen, i händelse Eders Kongl. Maj:t

skulle finna godt att gilla så väl den plan för undervisningens ordnande,

som ock det derpå hyllande förslag till normalstat för elementarläroverken,

hvilka jag förut framlagt; dock utbeder jag mig att få erinra

derom, att läroverket i Jönköping, som bör räknas bland dem, hvilka

kunna anses snarast komma i behof af sjelfständiga reala öfverklasser,

främst lärer höra komma i åtanka att erhålla sådana, i den mån erforderliga

medel för verkställandet af en sådan utvidgning blifva tillgängliga;
att

frågorna om pedagogiens i Engelholm utvidgning till treklassigt

elementarläroverk och om förbättrade löner åt öfningslärarne vid

läroverket i Piteå redan blifvit genom de under punkterna 22 och 23

gjorda framställningar behandlade; samt

s. 67 Kontrollera mot PDF

Bil, till Kong!,. Maj:ts Nådiga Prop. ang. elementarläroverken.

67

att, vidkommande de gjorda petitionerna om löneförbättring för lärarne

vid rikets elementarläroverk, jag i den föreslagna norm al staten i

så måtto tillstyrkt en löneförbättring, att åt de öfningslärare, hvilka

under punkten 26 finnas angifne och som hittills uppburit en mot deras

tjenstgöringsskyldighet alltför knapp aflöning, skulle beredas löneförmåner,

som någorlunda motsvarade öfrige lärares. Enär petitionerna i donna

icke blott för lärarns sjelfve, utan äfven för undervisningsväsendet maktpåliggande

angelägenhet helt kort före Riksdagens sammanträde inkommit,

har jag icke tilltrott mig att nu föreslå det lämpligaste sättet

att åvägabringa den ifrågasätta löneförbättringen, utan utbeder mig

Eders Kongl. Maj:ts tillstånd att inom departementet låta utarbeta ett

förslag i detta hänseende, hvilket, derest det vinner Eders Kongl. Maj:ts

bifall, kunde för näst sammanträdande Riksdag framläggas.

Under åberopande af hvad jag sålunda anfört, får jag, i händelse

Eders Kongl. Näjd behagar godkänna de af mig nu framlagda grunder

för en i förutnämnda delar förändrad anordning af rikets elementarläroverk,

i underdånighet hemställa, att, då en sådan anordning i åtskilliga

hänseenden erfordrar Riksdagens medverkan, Eders Kongl. Näjd

nu täcktes genom nådig proposition föreslå Riksdagen:

att rikets allmänna elementarläroverk skola till antal, art, omfång

och belägenhet utgöras af dem, hvilka äro angifna i det förslag till

normalstat, som är infördt i ofvan nämnda Statsrådsprotokoll;

att elementarläroverkens lärarepersonal och dess aflöning likaledes

fastställes enligt samma normalstat, utan annan förändring i nu stadgade

grunder för rektorers och andre lärares rättighet till viss löneförhöjning,

än att äfven de rektorer, hvilkas lön föreslagits till 4,500 Rdr,

må eg a att, efter 10 års tjenstgöring såsom rektorer i donna lönegrad,

erhålla 500 Rdr:s tillökning i lönen, samt att de rektorslöner, hvilka

finnas i nyss nämnda stat upptagna till 3,500 Rdr, höjas till 4,000 Rdr,

då lärjungeantalet vid de läroverk, för hvilka det förra lönebeloppet

finnes angifvet, uppgått till 200 eller derutöfver;

att det i nu gällande Riksstat uppförda anslaget till elementarläroverken

må af Eders Kongl. Maj:t disponeras för genomförande, så snart

och i den mån ske kan, af förut nämnda anordning af elementarläroverken;

samt

s. 68 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. ang. elementjrläroverken.

68

att, oansedt den föreslagna förändringen af pedagogien i Engelliolm

till treklassigt elementarläroverk, anslaget till pedagogier och folkskolor,

hvilket befunnits för sitt ändamål otillräckligt, må behållas till

o förminskad! belopp.

Uppå tillstyrkande af Statsrådets öfrige ledamöter

behagade Hans Maj:t Konungen med godkännande af

det af föredragande Departementschefen framställda

förslaget till grunder för förändrad anordning i ofvan

nämnda delar af rikets elementarläroverk, besluta, att

nådig proposition i ämnet skulle till Riksdagen aflåtas

i öfverensstämmelse med hvad Departementschefen

hemställt.

Ex protocollo

Alfred Zimmerman.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Bil. till Kongl. Maj.ts Nådiga Prof. ang. elementarläroverken.

Bil 1.

Jemförelse mellan lormalstaten för de nuvarande Läroverken

L ä r o v e r k.

Antal

Aflöning till lärare i

Summa.

|

Hela beloppet.

verk.

Läseämnen.

Öfniugs-

ämnen.

A) Högre, pa bada linierna full- ständiga ...........................................

29

.

29 rektorer å 4,000 Rdr ...................

116,000

. x

170 lektorer å 2,000.............................

340,000

■

304 adjunkter å 1,000...........................

304,000

760,000

29 gymnastiklärare å 800 ..................

29 sånglärare å 500; 29 tecknings-

23,200

lärare å 500........................................

29,000

52,200

812,200

B) Högre, på reallinien fullständiga

2

2 rektorer å 3,500 B,dr ......................

7,000

6 lektorer å 2,000 ................................

12,000

13 adjunkter å 1,000.............................

13,000

32,000

!

2 gymnastiklärare å 600 .....................

2 sånglärare å 400; 2 teckningslä-

1,200

i

rare å 400 ..........................................

1,600

2,800

34,800

C) Lägre, femklassiga .............:.............

5 rektorer å 3,500; 16 rektorer å

3,000 Kdr ..........................................

113 adjunkter å 1,000.........................

21

65,500

113,000

J 78,500

|

j

20 gymnastiklärare å 500; 1 d:o å

300...........................................................

10,300

.

20 sånglärare å 175; 1 d:o å 125 ...

20 teckningslärare å 175; 1 d:o å

3,625

1

125 ..........................................................

3,625

17,550

196,050

Transport

52

970,500

72,5501,043,050

1,043,050

s. 71 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. ang. elementarläroverken.

71

och

Normalstaten för de föreslagna Läroverken.

Läroverk.

Antal

läro-

verk.

Aflöning till lärare i

Summa.

~ ''

Hela beloppet.

Läseämnen.

Öfnings-

ämnen.

A) Högre, med både latin- och real-

$

öfverklasser............................’............

4

4 rektorer å 4,500 Rdr .......................

.18,000

40 lektorer å 2,000.................................

80,000

33 adjunkter it 1,000............................

33,000

131,000

4 gymnastik] ärare å 800 .....................

3,200

4 sånglärare å 500; 4 teckningslä-

rare å 500 .........................................

4,000

7,200

138,200

B) Höqre, med latinöfv erklasser........

27

21 rektorer å 4,000; 6 d:o å 3,500

(4,000) Rdr............................................

105,000

156 lektorer å 2,000 ...........................

312,000

198 adjunkter å 1,000..........................

1.98,000

615,000

27 gymnastik 1 ärare å 800 .................

21,600

27 sånglärare å 500; 27 tecknings-

- ''

lärare å 500......................................

27,000

48,600

663,600

G) Höqre, med, realöfv erklasser............

3

3 rektorer å 3,500 (4,000) Rdr.........

10,500

12 lektorer å 2,000................................

24,000

18 adjunkter å 1,000............................

18,000

52,500

3 gymnastiklärare k 800 .....................

2,400

3 sånglärare k 500; 3 teckningslä-

1

rare å 500 ...........................................

3,000

5,400

57,900

Transport

34

798,500

61,200

859,700

859,700

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. till Känd. Maj ds _ Nåcliga Prop. ang. elementarläroverken.

" ~........... * ■ ^ ■

L ä x r o v e r k.

Antal

läro-

verk.

Aflöning ti''

Läséämnen.

1 lärare i

Ofnings-

ämnen.

Summa.

|

Hela beloppet.;

Transport

52

970,500

72.5501,043,050

1,043,050

D) Lägre, treldassiga...........................

16

r

16 rektorer a 2,500 Bär .....................

40,000

33 adjunkter å 1,000...........................

33,000

73,000

16 gymnastiklärare å 300 ..................

4,800

16 sånglärare å 125; 16 tecknings-

lärare å 125 ........................................

4,000

8,800

81,800

E) Lägre, tvåklassiqa ...........................

11

: 11 rektorer å 2,000 Bär ....................

22,000

11 adjunkter å 1,000.............................

11,000

33,000

; 11 gymnastiklärare å 300; 11 sång-

lärare ä 100.........................................

4,400

4,400

37,400

Summa

79

1,076,500

85,7501,162,250

1,162,250

s. 73 Kontrollera mot PDF

Bil, till Kowjl. Maj ds Nådiga Prof. avg. elementarläroverken.

73

Läroverk.

Antal

Aflöning till lärare i

Hela beloppet.

verk.

Läseämnen.

Öfnings-

ämnen.

Transport

34

798,500

61,200

859,700

859,700

B) Lägre, femklassiga ..........................

18

18 rektorer å 3,000 Rdr ....................

90 adjunkter å 1,000............................

54.000

90.000

''

144,000

18 gymnastiklärare å 500 .................

18 sånglärare å 450; 18 tecknings- lärare å 450 .......................................

9,000

16,200

25,200

169,200

E) Lägre, treklassiga.............................

24

24 rektorer å 2,500 Rdr ....................

48 adjunkter å 1,000...........................

60,000

48,000

108,000

72 öfoingslärare å 300 .......................

21,600

21,600

129,600

Summa

76

1,050,500

108,0001,158,500

1,158,500

Bill. till Riksd. Prof. .1873.

1 Sami. 1 Afd.

It)

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Bil. 2.

Bil. till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. ang. elementarläroverken.

Jemförelse mellan den effektiva Staten för de nuvarande Läroverken

Läroverk.

Antal

läro-

verk.

Personligt lönetillägg i medeltal

Lön enligt

normalstat.

Summa

Summarum.

för

hvarje.

för samt- lig.

Summa.

A) Högre, på båda linierna full-

ständiga.........................................

29

Rektorer, lektorer, adjunkter och

öfningslärare...................................

812,200

I 29 rektorer.......................................

145

4,200

170 lektorer........................................

787

133,800

304 adjunkter ....................................

663

201,500

29 gymnastiklärare...........................

129

3,500

29 sånglärare och 29 tecknings-

lärare ..............................................

249

14,500

357,500

1,169,700

B) Högre, på reala linien full-

ständiga ......................................

2

Rektorer, lektorer, adjunkter och

öfningslärare....................................

34,800

2 rektorer .............................................

145

300

6 lektorer ............................................

787

4,700

13 adjunkter ....................................

663

8,700

2 gymnastiklärare..............................

129

250

2 sånglärare och 2 teckningslä-

rare .................................................

249

1,000

14,950

49,750

C) Lägre, femklassiga ................

21

Rektorer, adjunkter och öfnings-

lärare ................................................

196,050

15 rektorer (enär 6 ej hafva rätt

till lönetillökning) .......................

166

2,500

113 adjunkter ..................................

663

75,000

77,500

273,550

Transport

52

—

—

449,950''1,043,050

1,493,000

s. 75 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. ang. elementarläroverken.

75

och den effektiva Staten för de föreslagna efter enahanda beräkning.

Läroverk.

Antal

läro-

verk.

Personligt lönetillägg i medeltal

Lön enligt

normalstat.

Summa

Summarum.

för

hvarje.

för samt- lig--.

Summa.

A) Högre, med både latin- och real-

i.

öfverklasser .................................

4

,

Rektorer, lektorer, adjunkter och

öfningslärare....................................

138,200

4 rektorer .............................................

145

600

40 lektorer ..........................................

787

31,500

33 adjunkter .......................................

663

21,900

4 gymnastiklärare.............................

129

500

i

4 sånglärare och 4 teckningslärare

249

2,000

56,500

194,700

B) Högre, med latin-öfverklasser...

27

Rektorer, lektorer, adjunkter och

|

öfningslärare....................................

663,600

27 rektorer .........................................

145

3,900

156 lektorer..........................................

787

122,800

198 adjunkter ...................................

663

131,300

I

27 gymnastiklärare...........................

129

3,500

27 sånglärare och 27 tecknings-

lärare ...............................................

249

13,400

274,900

938,500

C) Högre, med real-öf v erklasser ...

3

Rektorer, lektorer, adjunkter och

öfningslärare....................................

57,900

3 rektorer ............................................

145

400

12 lektorer ........................................

787

9,400

18 adjunkter .....................................

663

11,900

3 gymnastiklärare..............................

129

400

3 sånglärare och 3 teckningslärare

249

1,500

23,600

81,500;

Transport

34 |

— ''

355,000

859,7001,214,700!

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Bil. till Koncjl. Maj:ts Nådiga Prof. ang. elementartår overken.

: Antal

Personligt lönetillägg i medeltal

Lön enligt

Summa

verk.

för

hvarje.

för samt- 1 D

v summa,

hge.

normalstat.

Summarum.

Transport 52

—

— ; 449,950

1,043,050

1,493,000

D) Lägre, treklassiga....................... i 16

1

Rektorer, adjunkter och öfnings-

1ärare .............................................. i

16 rektorer ..........................................

33 adjunkter ......................................

250

663

4,000

22,000 26,000

81,800

107,800

E) Lägre, tväklassiga....................... ; 11

Rektorer, adjunkter och öfnings-

lärare ..............................................

11 rektorer .........................................

11 adjunkter ..................................... i

450

663

4,950;

7,300 12,250

37,400

49,6

Summa : 79

—

--- 488,2004,162,250 1,650,450

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. till Kanyl. Maj:ts Nådiya Prop. ang. elementarläroverken.

i l

Läroverk.

läro-

verk.

för

hvarje.

för samt- lige.

Lön enligt

normalstat.

Samma.

Summa

Summarum.

Transport

34

— — ;

355,000 859,700

1,214,700

D) Lägre, fernklassiqa ..................

18

Rektorer, adjunkter och öfnings- 1äraro ...........................1..............

169,200

18 rektorer ..................

166

3,000

59,700

90 adjunkter ......................................

663

62,700

231,900

E) Lägre, treklassiga........................

24

Rektorer, adjunkter och öfnings- lärare ...............................................

129,600

24 rektorer .................................

250

663

6,000

31,800

48 adjunkter ......................................

37,800

167,400

Summa

76

—

455,5004,158,50011,614,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

I

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 2 >.

Utdrag af Protokollet öfver Eeklesiastik-ärendera hållet inför

Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott

den 30 Januari 1873.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Bredberg,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Wcern,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm.

Föredragande Departements-Chefen Statsrådet Wennerberg uppläste till

justering särskilda, i enlighet med Kongl. Maj:ts uppå Stats-Rådets underdåniga

tillstyrkande förut fattade beslut, uppsätta förslag till nådiga propositioner

till Riksdagen, nemligen:

l:o angående förändrad anordning i vissa delar af rikets allmänna elementarläroverk.

Och behagade Hans Maj:t Konungen, uppå Stats-Rådets

underdåniga tillstyrkande, godkänna berörda förslag, sådana

de under litt. A. och B. finnas detta protokoll bilagda, och

befallde, att nådiga propositioner i öfverensstämmelse dermed

skulle till Riksdagen expedieras.

Ex protocollo

C. A. Th. Ädelgren.

Bih. till Riksd. Prof. 1373. 1 Sami. 1 Afd. 13 Häft.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.