Angående inrättande af elementarskolor för qvinlig ungdom
1873-02-22 · 20 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 16 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1873:30, Angående inrättande af elementarskolor för qvinlig ungdom
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kongl. Ma§:ts Nåd. Proposition N:o 30.
!:o
30.
Ank. till Riksd. Kansli den 22 Febr. 1873, kl. 11 f. m.
Kong!, Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående
inrättande af elementarskolor för qvinlig ungdom;
Gifven Stockholms Slott den 30 Januari 1873.
Sedan Rikets Ständer den 16 Juni 1866 gjort underdånig framställning
derom, att Kongl. Maj:t måtte, på sätt lämpligt pröfvades, låta utreda och
undersöka, dels i hvilken mån offentliga läroanstalter för qvinlig ungdom kunde
anses ytterligare höra på det allmännas bekostnad upprättas, och dels huru, i
sådan händelse, dylika anstalter herde organiseras, samt att Kongl. Magt täcktes
för en kommande Riksdag låta framlägga den utredning, som sålunda kunde i
frågan vinnas, jemte de förslag, som deraf kunde föranledas; så och efter det
af Kongl. Maj:t utsedda komiterade afgifvit underdånigt betänkande i ämnet,
vill Kong]. Maj:t, efter öfvervägande af hvad i detta ärende förekommit och på
de grunder, som äro o reform älda i hilagda utdrag af det inför Kongl. Maj:t i
Statsrådet den 3 innevarande Januari hållna protokoll öfver ecklesiastikärenden,
föreslå Riksdagen:
att vå statsverkets bekostnad må inrättas till en början fyra offentliga
elementarskolor för qvinlig ungdom, belägna i Stockholm, Göteborg, Malmö och
Norrköping, och afsedda att efter behof utvidgas, dock under vilkor att dessa
kommuner förbinda sig att, så länge skolorna fortgå, på egen bekostnad anskaffa
och underhålla för dem erforderliga och lämpliga lokaler med passande
platser för lärjungarnes vistelse i fria luften under fristunderna;
Bih. till Biksd. Prot. 1873. 1 Sami. 1 Afd. 14 Häft.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2
Kongl. Maj:t Nåd. Proposition N:o 30.
att för hvarje af nämnda skolor, hvilka till en början kom me att omfatta
ej fle ra än tre klasser, beviljas ett årligt anslag af 5,000 riksdaler, att användas
i öfverensstämmelse med den stat, som enligt nyssberörda statsrådsprotokoll är
föreslagen;
att ordinarie lärare eller lärarinna, som fullgjort vilkoren för kompetens till
lektors- eller adjunktsbefattning vid elementarläroverken, må, i likhet med hvad
för adjunkter vid sistnämnda läroverk är stadgadt, ega att, efter viss tids för
nit och skicklighet vitsordad tjentgöring, åtnjuta rätt till lönförhöjning;
att föreståndarinna må, efter tio års lika vitsordad tjenstgöring, erhålla
tillökning i lönen med 500 riksdaler, och derefter, om hon fullgjort ofvannämnda
kompetensvilkor, åtnjuta samma rätt till löneförhöjning, som i nästföregående
moment omförm nies, dock så att lönen icke må öfverstiga 3,000 riksdaler; samt
att för berörda ändamål under riksstatens Åttonde Hufvudtitei samt rubrik:
>elementarskolor för qvinlig ungdom», näst efter anslaget till “Seminarium för
bildande af lärarinnor", uppföres ett nytt reservationsanslag å tillhopa 20,000
riksdaler, hvaraf möjligen uppkommande besparingar må användas till sådana
nödiga utgifter för elementarskolorna, som icke af dem kunna eller af kommunerna
höra bestridas.
Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kong!, nåd och ynnest städse
välbevågen.
OSCAR.
G. Wennerberg.
Stockholm, Bergström & Lindroth, 1873.
Bil. till Kongl. Majd Nåd. Prop. ang. elementarskolor för qvinlig ungdom.
1
Utdrag af Protokollet öfver Ecklesiastik-ärenden, hållet
inför Hans Haj:t Konungen 1 Statsrådet å Stockholms
Slott den 3 Januari 1873.
Närvarande:
Hans Excellens Herr J ustitie-Statsministern Adlercreutz.
Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjebna.
Statsråden Bredberg,
Berg,
Friherre Leijonhufvud,
W^EEN,
Wenneeberg,
Bergström,
Friherre Alströmer,
Weidenhielm.
4:o.
Departements-Chefen Statsrådet Wennerberg anförde ytterligare:
»I underdånig skrifvelse den 16 Juni 1866 hafva Rikets Ständer,
under förmälan att de, som dittills ansett, att statens omsorg för den
qvinliga undervisningen hufvudsakligen herde afse underhållet och den
ändamålsenliga utvecklingen af sådana läroanstalter, som för bildande
af lärarinnor äro erforderliga, men dock funnit det möjligen kunna
ifrågasättas, om icke, i den mån fullt skickliga lärarinnor hunne bildas
och äfven tillgången på lärare blefve mindre knapp, staten äfven på
ett mera direkt sätt herde åtaga sig omsorgen om den qvinliga ung
Bih.
till Riksd. Prof. 1873. 1 Sami. 2 Afd.
1
2 Bil. till Kong. Majtts Nåd. Prof. ang. elementar skolor för qvinlig ungdom.
clomens undervisning, — i hvilket afseende fullständig utredning då
icke kunnat af Rikets Ständer verkställas, ■— anhållit, att Kongl. Maj it
behagade, på sätt i nåder pröfvades lämpligt, låta utreda och undersöka,
dels i hvad mån offentliga läroanstalter för qvinlig ungdom kunde anses
ytterligare höra på det allmännas bekostnad upprättas, och dels huru, i
sådan händelse, dylika anstalter herde organiseras, samt att Kongl. Maj:t
täcktes för eu kommande riksdag låta framlägga den utredning, som sålunda
kunde i frågan vinnas, "jemte de förslag, som deraf kunde föranledas.
Verkställandet af donna utaf Rikets Ständer begärda utredning har
Kongl. Maj:t uppdragit åt en komité, som den 18 November 1868 afgifvit
underdånigt betänkande i ämnet.
Hvad först angår frågan om behofvet af nya och flera offentliga
läroanstalter för den qvinliga ungdomen, har Komitén ansett svaret ytterst
bero af deri vigt, som en utvidgad och allmännare spridd undervisning
för qvinnan kunde synas ega dels för henne sjelf, dels och i
främsta rummet för samhället. De som förnekade värdet af en högre
och mera omfattande undervisning för qvinnan och an sago densamma
vara någonting för samhällets och qvinnans egna intressen ej blott likgiltigt,
utan i vissa afseende!! till och med skadligt, grundade sin åsigt
om de skäl, som för densamma åberopades, enligt Komiténs uppfattning,
ytterst på det antagande, att både samhällets och qvinnans sannskyldiga
bästa säkrast beskyddades derigenom, att hennes hufvudsakliga verksamhet
och bestämmelse förlädes inom familjen och hemmet. Men äfven
under förutsättning att detta antagande vore sant och riktigt — hvilket
Komitén icke villo bestrida — så ledde detsamma i sjelfva verket till
slutsatser, helt och hållet motsätta dem man derpå velat grunda. Man
skulle vid närmare eftersinnande finna, att qvinnan just för donna verksamhet
behöfde både bildning och kunskaper, och det röjde ett fullkomligt
misskännande af bildningens och på samma gång äfven skolans betydelse
att anse vare sig den förra eller den senare, så vida de vore hvad
de herde vara, kunna i något hänseende verka skadligt. Förmenandet,
att eu utvidgning af qvinnans kunskapskrets skulle vånda hennes håg
och sinne bort från hennes egentliga verksamhetsområde och minska
hennes duglighet och intresse för det husliga lifvet, berodde på en oriktig
uppfattning af den bildning, som bär vore i fråga. Väl skulle det
sannolikt hädanefter som hitintills inträffa, att en qvinna önskade åt
studier eller öfverhufvud åt litterär verksamhet egna den tid, hon utan
åsidosättande af andra åliggande!! kunde hafva ledig, och i sådant fall
kunde väl ingen med skål påstå, att sådana sysselsättningar vore mindre
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. ang. elementarskolor för qvinlig ungdom.
3
nyttiga eller lämpliga än de inånga andra, på hvilka denna tid annars
och just i följd af en ytlig och otillräcklig bildning plägade användas,
och hvilka vore lika litet fruktbärande för hufvud och hjerta, som från
ekonomisk synpunkt gagnande; men uppenbart vore, att om göda skolor
vore en orsak till en allt för lärd riktning hos det qvinliga könet och en
deraf härflytande håglöshet för verksamheten i hemmet, så skulle i de
länder, hvarest högre qvinliga läroanstalter vore talrikast och bäst ordnade,
en sådan riktning företrädesvis röja sig. Detta vore dock icke
förhållandet, utan kunde man snarare anföra just dessa länder såsom
bevis derpå, att eu god bildning ej blott gör qvinnan dugligare för hemmets
åligganden, utan äfven gör dessa för henne bärare och värdefullare.
De, som ifrade emot en fullständigare undervisning för den qvinliga
ungdomen, misskände icke blott i grunden bildningens betydelse och
verkningar, utan de förbisåge derjemte, att inom fäderneslandet, liksom
i många andra länder, det funnes vida flera qvinnor än män, samt att
i följd häraf ett stort antal af de förra aldrig blefve i tillfälle att knyta
en äktenskaplig förbindelse. Visserligen kunde qvinnan tillhöra familjen
och verka för densamma äfven i egenskap af lärarinna, föreståndarinna
för hushållet in. in.; men det skulle dock gifvas många qvinnor, hvilka
ej inom familjelifvet kunde finna en sysselsättning, som beredde dem
uppehälle. För alla dessa, och ej blott för dem sjelfva, utan äfven för
samhället i det hela, måste det vara af största vigt, att de kunde erhålla
en undervisning, hvarigenom de antingen omedelbart vunne eller
åtminstone med en obetydlig vidare uppoffring af tid och penningar
blefve i stånd att förvärfva skicklighet för någon befattning eller något
yrke, så att de kunde gorå samhället gagn och ej behöfde i armod
framsläpa ett onyttigt lif. Om ock för vissa arter af verksamhet mannen
är lämpligare än qvinnan, så vore med afseende på andra förhållandet
omvändt, och åter andra verksamhetsarter gåfves, för hvilka
qvinnan vore lika lämplig som mannen. Det vore obestridligt, att den
undervisning, som i talrika och lätt tillgängliga skolor stå den manliga
ungdomen till buds, skänkte denna flera tillfällen, än qvinnan egde, att
erhålla ett jemförelsevis vinstgifvande arbete. Icke heller finge man
förglömma, att qvinnans kroppskrafter i allmänhet vore mannens i hög
grad underlägsna, och att det således måste vara vida svårare för henne
att genom sådant arbete, som uteslutande tager dessa krafter i anspråk,
bereda sig ekonomiskt oberoende. Det vore derföre både billigt och
rättvist, att nya tillfällen till lämpligt arbete och förtjenst öppnades för
henne. I ett land, der de familjer, som egde eu större förmögenhet,
vore få, samt möjligheten att förvärfva en sådan och dymedelst bereda
4 Bil. till Kongl. Ma,j:ts Nåd. Prof), ang. elementarskolor för qvinlig ungdom.
ogifta döttrar en oberoende ställning förutsatte ej endast ovanlig duglighet,
utan äfven gynsamma yttre förhållanden, men hvarest likväl genom
sparsamhet och klokhet de årliga inkomsterna kunde för mången
lemna erforderlig tillgång för bestridande af kostnaderna för döttrarnas
undervisning, så framt ej dessa kostnader uppginge till alltför högt belopp
— der måste det för ett stort antal föräldrar vara en oskattbar
förmån att kunna på detta sätt åt sina döttrar insamla ett kapital, som,
om det val vårdades, skulle, efter mensklig beräkning, freda dem för
nöd, på samma gång som de ej blott omedelbart utan äfven medelbart
befrämjade spridandet af en sann bildning till fosterlandets gagn. Ju
flere individer af en sådan blefve delaktige, desto mera höjdes nivåen
af samhällets bildning i det hela, och ju mera upplysning meddelades
det qvinliga könet, desto hastigare och fullständigare skulle densamma
komma det uppväxande slägtet till godo. Vore qvinnans uppfostran
skef eller ytlig, så skulle mannen icke heller blifva hvad han borde och
kunde. Nationens framtid läge till och med mera i qvinnans hand. I
hemmet, under modrens närmaste vård och inflytande, utvecklade sig
hos det uppväxande slägtet de anlag och tendenser, som ofta blefve
bestämmande för hela lifvet. Det vore således icke blott för qvinnans
egen skull, det vore lika mycket för det andra könets, för hela slägtets,
som den qvinliga bildningen borde utgöra ett af de vigtigaste föremålen
för statens uppmärksamhet och omsorg samt, om så behöfdes, äfven för
dess omedelbara åtgärder.
Sedan Komiterade yttrat sig om värdet och behofvet af en utvidgad
och allmännare spridd undervisning för qvinnan, hafva de gått till
behandling af frågan, huruvida några omedelbara åtgärder från statens
sida vore erforderliga för afhjelpande af ett dylikt behof, eller om hemmet
och enskilda läroanstalter i detta afseende förmådde gorå statens
mellankomst öfverflödig. Komitén har ansett det icke kunna förnekas,
att en flickas uppfostran och undervisning i hemmet uti åtskilliga afseenden
egde företräde framför den, som i en skola, vare sig enskild eller
offentlig, kunde erhållas. Men för att det företräde, som hemmet kunde
ega framför skolan, skulle blifva mera än en blott möjlighet, erfordrades,
att föräldrarne hade ej blott förmåga utan äfven tid och tillfälle
att gifva sina barn all den handledning, som skolan kan lemna — hvilket
dock ytterst sällan inträffade — eller ock att de vore i tillfälle att
bereda sina döttrar undervisning i hemmet genom särskild lärarinna,
men äfven detta förhållande vore jemförelsevis sällsynt, hvartill konung
att valet af lärarinna icke alltid torde utfalla fullt tillfredsställande. A
andra sidan hade deremot skolan många och vigtiga fördelar att erbjuda,
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. ring. elementarskolor för qvinlig ungdom..
5
som hemmet antingen alls icke eller åtminstone ej i samma grad kunde
skänka. De större tillgångar i afseende på lärarekrafter, som en någorlunda
val utrustad skola måste ega, i jemförelse med familjen, vore ock
en vida säkrare borgen för uppnåendet af det med undervisningen afsedda
målet. Skolan hade blifvit en nödvändighet, och frågan vore icke
längre den, om för den qvinliga undervisningen skolor kunde anses hell
öfliga eller icke, utan om enskilda skolor vore att föredraga framför
offentliga, eller om de förra åtminstone kunde anses i hufvudsaken o-öra
tillfyllest.
En privat skola kunde visserligen vara lika val ordnad som en
offentlig, den kunde eg a lika göda lärare och lärarinnor som den senare,
der kunde äfven vara lika val sörj dt för lärjungarnes fysiska vård
och utveckling som i någon offentlig skola. Erfarenheten intygade, att
privata läroanstalter funnits och funnes, som i intet af alla dessa hänseenden
gifvit anledning till någon befogad anmärkning. Det läge emellertid
i sakens natur, att sadana skolor alltid måste vara jemförelsevis
få, och att de således icke kunde motsvara behofvet för flertalet af bildningssökande.
Det vore nemligen uppenbart, att om en skola i afseende
på lärarekrafter, lokal, materiel o. s. v. skulle förmå att tillegna sig allt
hvad en god och väl ordnad läroanstalt borde ega, och om kostnaderna
för allt detta skulle ensamt af lärjungarnes avgifter betäckas, dessa avgifter
b lofve mycket höga, hvilket åter hade till följd, att en sådan läroanstalt
endast af förmögnare familjer kunde anlitas. Då likväl äfven
för mindre förmögna föräldrars barn tillfälle till erhållande af en fullständigare
undervisning, än folkskola» meddelade, icke kunde undvaras,
så måste de privata läroanstalter, som vore afsmida att emottaga äfven
sådana barn, nöja sig med lägre skolavgifter, men nödgades i följd deraf
sjelfva gorå de största möjliga inskränkningar i sina egna kostnader,
måste låta detta syfte inverka på valet af lärare och lärarinnor, måste
likaledes i afseende på lokal, materiel m. m. nöja sig med det allra nödtorftigaste,
som ännu befunne sig inom användbarhetens område.
Då ett annat och bättre förhållande i afseende å utsigten för unga
Kvinnor att i skolan vinna eu god och grundlig bildning ej kunde utan
statens omedelbara mellankomst åvägabringas, så ansåge Komiterade det
vara högeligen af behofvet påkallad t, att offentliga bildningsanstalter för
qvinlig ungdom blefve, utom dem som redan funnes, på det allmännas
bekostnad inrättade.
Beträffande målet och organisationen af sådana undervisningsanstalter,
hafva Komiterade ansett ett fullständigt läroverk för flickor höra
omfatta två af delningar, åsyftande den ena att meddela de insigter och
6
Bil. till Konyl. Maj:ts Nåd. Prof. ang. elementarskolor för qvinlig ungdom.
färdigheter, som för hvarje menniska och särskilt för qvinnan med afseende
på hennes anlag och bestämmelse vore vigtigast, och den andra
dels att gifva den allmänna bildningen större fullständighet,, dels ock
tillika att meddela sådana kunskaper, som mera direkt afse inträdet i
vissa yrken eller befattningar i det allmännas eller enskildas tjenst och
icke lämpligast tillhöra specialskolans område. För att tydligare skilja
de båda afdelningarna från hvarandra hafva Komiterade kallat den förra
avdelningen Högve Flickskola och den senare Lyceum, ehuru bada vore
att betrakta såsom ett tillsammans hörande helt, hvari den högre avdelningen
grundade sig på och utgjorde en omedelbar fortsättning af
den lägre.
Beträffande den högre flickskolan hafva Komiterade i fråga om intagning
i läroverket föreslagit, dels att lägsta intagningsåldern måste bestämmas
till 9 år, dock att skolans styrelse skulle ega att, efter pröfning
af omständigheterna, till lärjunge antaga den, som icke. fullt uppnått
nämnda ålder; dels ock att såsom vilkor i öfrig! för intagning i
skolans lägsta klass skulle fordras:
1) att kunna rent och flytande låsa innantill svenska språket, så väl
latinsk som svensk stil;
2) att hafva inhemta! kristendomskunskap enligt Luthers lilla katekes,
äfvensom någon kännedom af bibliska historien; eller — beträffande
barn af främmande religionsbekännelse — att medelst vederbörande
själasörjares intyg styrka sig ega motsvarande religionskunskap;
3) att kunna skrifva läslig latinsk stil;
4) att kunna räkna de fyra räknesätten i hela tal.
Komiterade hafva vidare föreslagit, att skolan skulle omfatta sex
årsafdelningar, af hvilka likväl de två högsta ansetts under vanliga förhållanden
kunna samt, för att åstadkomma besparing i lärarekrafter och
sålunda minska skolans utgifter, äfven höra undervisas gemensamt.
Härigenom komine skolan att bestå af 5 klasser, de 4 lägre med ettårig,
den 5:te med tvåårig lärokurs. Hela lärokursen borde af lärjungar med
vanliga anlag vara genomgången vid eu ålder af 15 ä 16 år, således
vid den vanliga konfirmationsåldern.
Komiterades förslag i afseende på läro- och öfningsämnen samt
undervisningst immar i veckan för hvarje ämne i de särskilda klasserna
synes af följande
Bil. till Korigl. Maj:ts Nåd. Prop. ang. elementarskolor för qvinlig ungdom. 7
TJndervisningsplan för den högre Flickskolan.
Undervisningstimmar i veckan
Läro- och öfning sämnen:
Första
klassen
Andra
klassen
Tredje
klassen
Fjerde
klassen
Femte
klassen
Kristendom....................................................
3
3
3
3
3
Modersmålet................................................
4
4
4
3
3
Franska språket..........................................
4
4
4
4
4
Historia och Geografi.................................
4
4
4
4
4
Matematik .....................................................
3
3
3
3
3
Naturkunnighet...........................................
2
2
2
3
3
Summa
20
20
20
20
20
Välskrifning ...................................................
2
2
2
—
—
Sång..................................................................
2
2
2
2
2
Teckning ......................................................
2
2
2
2
2
Gymnastik (Va kimma dagligen) ............
3
3
3
3
3
Handarbeten.................................................
3
3
3
2
2
Valfria ämnen:
Tyska språket...............................................
—
4
4
Engelska » ...............................................
—
—
4
4
I denna undervisningsplan vore visserligen både Tyskan och Engelskan
upptagna såsom valfria äfven för den 4:de klassen, men Komiterade
både dervid förutsatt, att ingen lärjunge borde i donna klass vara berättigad
att låsa mera än ettdera, emedan det skulle verka förvillande
och medföra allt för stor ansträngning att samtidigt börja läsningen af
två nya språk. Först i femte klassen bonde derföre det tredje främmande
språket, få inträda. Förutom nämnda språk, äfvensom i sång för
de lärjungar, som i sådant hänseende saknade anlag, bonde i skolan
dispens icke meddelas från något annat undervisningsämne än möjligen
handarbeten. Hvad deremot anginge det högre stadiet, kunde, sedan
grunden till en god och harmonisk bildning väl blifvit lagd och vunnit
stadga, derpå byggas en bildning för särskilda ändamål'' med öfvervigt
för vissa och uteslutande af andra ämnen, och således en större valfrihet
införas, hvilken ock då först kunde lända lärjungar ne till verklig nytta.
I
8 Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. ang. elementar skolor för qvinlig ungdom.
Med genomgåendet af läroverkets lägre afdelning, den högre flickskolan,
borde lärjungen, enligt Ivomiténs tanke, hafva erhållit det vigtigaste
af det, som kan anses tillhöra allmän qvinlig bildning. Det största
antalet lärjungar skulle härmed hafva vunnit sitt hufvudsakliga syfte,
och således med femte klassen af den högre flickskolan utsluta sina skolstudier.
Emellertid vore det uppenbart, dels att för många, som önskade
uppnå en fullständigare allmän bildning, en fortsatt undervisning
vore väl behöflig, dels ock att, i fråga om förberedelse för vissa yrken
och befattningar, en ytterligare handledning vore att. betrakta såsom
oumbärlig. Behofvet af eu sådan högre undervisning vore faktiskt för
handen, och det syntes vara angeläget, att staten droge försorg derom,
att eu god sådan undervisning åtminstone på några ställen inom riket
vore att tillgå.
De qvinliga Lyceerna, hvilkas allmänna syftemål, sådant det blifvit
af Komitén fattadt, i det föregående är angifvet, borde, enligt Komiterades
åsigt, icke gorå anspråk på att meddela någon s. k. lärd bildning,
ej heller någon högre konstbildning. Deremot hade det synts Komiterade,
som borde man på dessa läroanstalter ställa den fordran, att de i
förening- med de högre flickskolorna skulle kunna bibringa de kunskaper
och den mogenhet, som i allmänhet betinga rättigheten att vid universitetet
varda såsom studerande inskrifven. Komiterade hade ock ansett
den läroplan, som för Lyceerna blifvit af dem uppstådd, vara sådan, att
eu lärjunge med göda anlag för studier skulle, om hon med flit och
allvar begagnat sig af den undervisning, som der stått henne till buds,
kunna undergå afgångsexamen enligt de föreskrifter, som gälla för lärjungar
på reallinien vid de allmänna läroverken, dock med vissa modifikationer,
härrörande af de qvinliga läroanstalternas egendomliga syfte
och läroplan. Skulle någon af flickskolans lärjungar önska aflägga sådan
afgångsexamen, som äfven innefattade latinska språket, så torde tillfälle
icke saknas att på enskild väg erhålla den undervisning i nämnda språk,
som kunde erfordras.
För att kunna uppfylla sitt tvåfaldiga ändamål, nemligen att meddela
både en högre allmän bildning och tillika en för särskilda ändamål
afsedd, borde Lyceernas läroplan omfatta å ena sidan en krets af obligatoriska
läroämnen, som för bildningen i allmänhet, till förekommande
af alltför stor ensidighet hos densamma, och särskilt för qvinnan under
hvilka lefnadsförhållanden som helst vore af vigt; å andra sidan sådana,
som lärjungarne med hänsyn till speciela fallenheter och ändamål, skulle
ega att fritt välja. Hvilka ämnen Komiterade ansett höra vara obliga
-
9
Uti. till Kong! Maj:ts Nåd. Prop. ang. elementarskolor för qvinlig ungdom.
toriska eller valfria, fördelningen i klasser, undervisningstimmar i veckan
lör hvarje ämne in. in. visar sig af följande utaf Komitén föreslagna
Undervisningsplan för lyceum.
Läro- och öfning sämnen:
Kristendom .................
Modersmålet ...............
Historia och Geografi
Arithmetik.....................
Naturkunnighet tilläm
lära ................
Valf ria ämnen:
Franska språket ...................................
Tyska d:o ....................................
Engelska d:o
Geometri och Algebra........................
Naturalhistoria......................................
Naturlära ...............
ch helso-
Undervisnings- timmar i veckan.
Sjette
klassen.
Sjunde
klassen.
2
3
2
2
2
Summa
1.
3
3
3
3
3
3
3
3
2
2
3
3
Summa
17
17
2
2
2
2
3
3
Sång .....................................
Teckning......................................
Gymnastik (V2 timme dagligen).....................
, „ ^ fråga om undervisningens bestridande af lärare eller lärarinnor
halva Komiterade, beträffande den högre flickskolan, uttalat såsom sin
åsigt, att i skolans första klass, dit lärjungen komme vid späd ålder
och omedelbart från hemmet, det i alla hänseenden måste vara mest
ändamålsenligt, att undervisningen hufvudsakligen läge i en och samma
persons och just i en qvinnas hand, på det ej afbrottet mellan skolan
och hemmet måtte blifva allt för stort, och äfven i de följande klasserna
Bih. till Riksd. Prof. 1873. 1 Sand. 1 Afd. 2
opaginerad Kontrollera mot PDF
in
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. ang. elementarskolor för qvinlig ungdom.
kunde utan tvifvel en stor del af undervisningen med framgång meddelas
af lärarinnor, liksom ock, om än i mindre omfattning, uti den
högre afdelningen eller Lyceum.
Så vidt Komiterade både sig bekant, egde i främmande länder utan
undantag det förhållande rum, att de offentliga flickskolorna hade män
till föreståndare. Mycket talade ock för en sådan anordning, men vid
skolor, som ej innefattade flora än förn klasser, syntes den likväl icke
vara oundgängligen påkallad, och då för öfrig! aflönande! af en särskild
rektor vid dessa skolor i vänliga fall skulle medföra en i förhållande till
deras tillgångar allt för stor kostnad, hade Komiterade ansett ledningen
af den egentliga undervisningen derstädes kunna skiljas från den disciplinära
uppsigten, hvilken senare skulle öfverlemnas åt en föreståndarinna,
hvaremot den förra, som i sådan händelse ej behöfde upptaga
någon synnerlig tid, herde uppdragas åt eu studiedirektör med arvode
afpassadt efter°den tid och möda, som donna tjenstgöring loge i anspråk.
Vid de fullständiga flickskolorna vore deremot nödigt att anställa ej blott
särskild rektor, utan äfven 2:ne ordinarie lärare, Indika, liksom rektor,
borde hafva aflagt prof motsvarande dem, som erfordrades för behörighet
till lektorsbefattning vid de allmänna elementarläroverken. Ln af dessa
herde särskild! hafva aflagt prof i främmande lefvande språk och hafva
sin undervisningsskyldighet hufvudsakligen begränsad inom dessa ämnen.
Kostnaderna hafva Komiterade, för den händelse att till en början
Lomme att upprättas skolor, endast innefattande de 3 lägsta klasserna,
beräkna! för dessa sålunda:
till Föreståndarinnan (utom fri bostad)...... Runt R:dr 1,000:
» Studiedirektören ......................................... » ” 250:
» 1 Lärarinna .................................................. » * 800:
» 1 D:o .................................................. » » 700: —
» Extra lärarebiträde ................................... » ” 1,200:
» Arvode för undervisning i gymnastik... » » 150:
» Ljus, ved, städning och uppassning...... » » 300: —
Summa Runt R:dr 4,400: —
Oaktadt utgifterna blifvit beräknade så lågt som möjligt, både de
dock synts Koinitén så betydliga, att för deras betäckande bidrag ansetts
erforderliga både af staten, kommunerna och lärjungarna. Vidkommande
kommunerna ansåg sig Koinitén ej kunna ifrågaställa, att
de skulle på annat sätt direkt deltaga i dessa kostnader, än dels genom
anskaffande och underhåll af lokal för skolan och bostad för rektor
eller föreståndarinna och dels genom ett kontant belopp för en gång
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. ang. elementarskolor för qvinlig ungdom.
11
till den första uppsättningen af skolmaterielen. Statens bidrag är af
Komitén föreslaget till två tredjedelar af kostnaden, hvaremot den återstående
tredjedelen borde betäckas genom lärjungarnes afgifter, hvilka
Komitén trött skäligen kunna bestämmas till 40 R:dr för år räknadt i
skolans 3 lägre klasser, till 50 R:dr i 4:de och 5:te klasserna samt till
60 R:dr i lycealklasserna, dock att de lärjungar, som ville begagna sig
af undervisningen i mera än ett af de främmande språken, borde särskild!;
för hvardera betala 10 R:dr om året eller 5 R:dr i terminen.
Tillfälle till afgiftsfri. undervisning borde äfven i viss mån beredas
medellösa föräldrars barn, som både håg och fallenhet för studier.
Komiterade hade förutsatt, att det minsta antal betalande lärjungar,
som borde påräknas, vore för en treklassig skola 35, för en femklassig
ytterligare 25, eller tillsammans 85. Vidare både Komitén antagit, att
extra lärjungar eller hospitalitet åt hvilka under vissa vilkor kunde
medgifvas rätt att i 6:te och 7:de klassernas undervisning deltaga, skulle
betala 5 R:dr om året för hvarje lärotimme i veckan, samt att läroverkens
ordinarie lärjungar skulle, utom förut omnämnda afgifter, erlägga
dels en inskrifningsafgift af 6 R:dr, dels ock en terminlig afgift af 2
R:dr till underhåll och utvidgande af undervisningsmaterielen samt ytterligare
en dylik afgift å samma belopp till bekostande af ljus, ved, städning
och uppassning. Från afgifter till skolmateriel herde dock mindre
bemedlade lärjungar kunna helt och hållet befrias.
Tillgångarna för ifrågavarande läroanstalter har Komitén i öfverensstämmelse
med'' dessa antaganden beräknat sålunda, att hela omkostnaden
för eu fullständig flickskola skulle belöpa sig till 14,670 R:dr, för
en femklassig till 9,120 R:dr samt för en treklassig till 4,620 R:dr, i
hvilka summor statens bidrag borde utgöra två tredjedelar.
Derjemte hafva Komiterade antagit, att kostnaden för första uppsättningen
af erforderlig undervisningsmateriel, som beräknats till 500
R:dr vid eu treklassig, till 1,000 R:dr vid en femklassig och till 1,500
R:dr vid en fullständig flickskola, skulle bestridas med ena hälften af
statsverket och med den andra af vederbörande kommuner.
Beträffande sammansättningen af den direktion, åt hvilken vården
om skolans angelägenheter i närmaste hand ansågs höra anförtros, hafva
Komiterade föreslagit, att denna borde bestå af fem personer, alla tillhörande
den kommun, der skolan vore belägen, och utgöras af en ordförande
— som tillika skulle vara skolans inspektor och i sådan egenskap
af Kongl. Maj:t förordnas — samt 4 ledamöter, af hvilka två skulle
utses och förordnas af Chefen för Ecklesiastik-departementet samt de
två öfriga af vederbörande kommun, som dervid skulle vara oförhindrad
12
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. ang. elementarskolor för qvinlig ungdom.
att välja endera eller bådadera inom det qvinligt könet. Bland lärarepersonalen
syntes rektor vid de fullständiga läroverken böra, efter direktionens
hörande, af Kongl. Maj:t förordnas, lektorerne vid samma läroverk
äfvensom studiedrektören vid de femklassiga och mindre skolorna
utses af Chefen för Ecklesiastik-departementet samt öfriga lärare och
lärarinnor af direktionen.
Angående den frågan, på hvilka ställen offentliga skolor för qvinlig
ungdom i främsta rummet behöfde inrättas, hafva Komiterade ansett
någon lämpligare grund svårligen gifvas för bedömandet af de särskilda
kommunernas behof af dylika läroverk än kommunernas egen beredvillighet
att åtaga sig de för ändamålet nödiga uppoffringar. Under förutsättning
att statens bidrag fastställdes till vissa, en gång för alla
bestämda belopp, kunde ifrågavarande skolors bestånd och verksamhet
ej vara betryggade, så vida ej full garanti vore för handen, att äfven
lärjungarnes utgifter utginge. Komiterade hafva derföre varit af deri
åsigt, att hvarje kommun, som önskade erhålla en offentlig flickskola,
borde ikläda sig ej blott skyldigheten att anskaffa lämplig — med öppen
lekplats försedd — lokal åt skolan, samt bekosta bostad eller hyresmedel
åt rektorn eller föreståndarinnan, äfvensom att bestrida hälften
utaf kostnaden för första uppsättningen af undervisningsmaterielen, utan
äfven ansvaret att hälften mot statens bidrag k o in me skolan till godo
genom lärjungarnes utgifter. Häraf skulle dock äfven blifva en följd,
att, om det påräknade antalet lärjungar icke inställde sig, kommunen
tills vidare måste med egna medel erlägga de felande skolafgifterna,
emedan dessa utgifter för lärjungarne sjelfva under ingå vilkor borde få
förhöjas. Då antagligt vore, att knappt på något enda ställe en femklassig
skola kunde komma att på en gång med fullständigt antal lärjungar
och fullständiga lärarekrafter tråda i verksamhet, borde det till
en början vara vederbörande obetaget att inrätta skolor med trenne
eller undantagsvis ännu färre klasser, dock under vilkor att kommunen
förpligta^ sig att inom viss tid, ej öfverstigande fem år, hafva en femklassig
skola i gång.
Med afseende på behörighet att anställas såsom lärare eller lärarinna
vid ifrågavarande läroverk hafva Komiterade ansett det höra stadgas, dels
att, såsom redan blifvit nämndt, för lektorsbefattningar vid de fullständiga
flickskolorna ungefär samma kompetensvilkor borde göras gällande,
som för motsvarande beställningar vid de allmänna elementarläroverken,
dels ock att till extra lärare icke finge antagas någon, som ej vore behörig
att söka adjunkts- eller kollegabeställning vid sistnämnda läroverk,
ej heller till lärarinna någon, som icke genomgått seminarium för den
13
Bil. till Kongl. Maj tis Nåd. Prop. ang. elementarskolor för qvinlig ungdom.
högre undervisningen, eller, då fråga vore om anställning vid flickskolans
första klass, åtminstone genomgått ett lärarinneseminarium för folkfolor.
Men då det likväl understundom kunde inträffa, att en qvinna,
som icke . bevistat någon sådan läroanstalt, egde de kunskaper och den
undervisningsskicklighet, att hon skulle kunna gorå skolan samma gagn
som eu examinerad lärarinna, borde under vissa vilkor undantag härifrån
stundom kunna medgifvas.
I Hl hvad sålunda blifvit af IComiterade framstå!dt och föreslaget
rörande ordnandet af undervisningen, för qvinlig ungdom finner jao- rni<r
i alla väsentliga delar höra tillstyrka Eders Kong]. Maj:ts bifall.''
Ijtan att frångå den såsom allmän grundsats giltiga åsigten, att qvinnans
råtta och förnämsta verkningskrets är förlagd inom hemmet och
det enskilda lifvet, anser jag likväl att, i samma mån donna verkningskrets
af omständigheter, hvilka det icke berott på henne att undanrödja,
gjorts trång! e och mera otillgänglig ån förr och det derigenom beröfvats
henne allt flere tillfällen att i familjlifvet mottaga och gifva det
skydd, som bär vara qvinnans yppersta rätt och äfven är den° lyckligt
lottades, i samma mån blifver det ock för samhället eu pligt att tillse,
det. den oegentliga ställning, i hvilken hon oför vållande råkat, icke må
befinnas innebäi a en orättvisa, samt att det för henne göres möjligt att
i flen utsträckning, som lagarne medgifva, få efter förmåga anlita sina
krafter till största möjliga gagn för sig sjelf och för det allmänna.
Det synes derföre som skulle såväl billigheten som den egna fördelen
tala till förmån för vidtagande från statens sida af någon åtgärd,
genom hvilken ett sådant mål kunde vinnas, att åt qvinna!! bereddes eu
lättare tillgång till eu mera oberoende verksamhet och ett mera sjelfständigt
förvärf, än hon nu egen Men detta mål lärer väl genom intet
medel säkrare vinnas än genom en god och kostnadsfri undervisning
hvarföre jag också anser, att den jemförelsevis ringa de! af qvinlig ungdom,
som önskan blifva delaktig af en sådan undervisning, icke bör, i
alltför sträng motsats till den manliga, derifrån utestängas. Det är såväl
för qvinna!! i allmänhet af större vigt nu än förr att få inhemta de elementarkunskaper,
hvilka, utöfver hvad folkskola!! egen att meddela, äro
behöflig!,, inom det enskilda lifvets flesta verksamhetsområden, som ock
för eu och annan angeläget att dessutom bekomma det högre mått af
insigter, som erfordras för att uppnå något af de mål, till hvilka vår
tids lagstiftning lemnat vägen öppen äfven för qvinna!!.
14 Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. ang. elementarskolor för qvinlig ungdom..
Att bär är fråga egentligen och främst om den qvinliga ungdom,
hvilkens framtida utkomst i hög grad måste blifva beroende på dess
håg och förmåga att arbeta, säger sig sjelf! De bestå hem, der donna
ungdom uppvexer, förmå icke ens meddela den allmännaste och lägsta
grad af elementarbildning, och de privata läroanstalter, hvilka verkligen
förmå det, äro för den störa mängden af obemedlade flickor tillslutna.
Med otillräckliga kunskaper för att kunna åtaga sig något mera ansvarsfull!
uppdrag, vare sig i det enskilda eller offentliga lifvet, och merendels
med otillräckliga krafter för att kunna nöjaktigt sköta gröfre
tjenståligganden, hänvisas de bestå af dem till sådana arbeten, hvilka
väl förr förmådde skänka qvinnan en nödtorftig bergning, men numera
icke eller blott undantagsvis gorå det.
De få offentliga läroanstalter för qvinno]*, dem staten hittills bekostat,
hafva visat sig sådana, att väl ingen, som tagit närmare kännedom
om deras verksamhet, tvekar att erkänna deras gagnelighet, ja oumbärlighet.
Seminarium för bildande af lärarinnor och de båda seminarierna
för folkskolelärarinnor äro talrikt besökta och förse årligen de enskilda
hemmen och de offentliga skolorna med dugliga lärarinnor. Det förtroende
de synas åtnjuta, icke allenast inom de kommuner, der de äro
belägna, utan äfven ifrån vidt skilda landsdelar, torde i väsentlig man
bero på erkännandet deraf, att de genom arten af sin verksamhet icke
genom omfånget af densamma — förmå att tillfredsställa ett allmänt och
djupt kändt behof af eu grundligare bildning för qvinnan. De, som
genomgått dessa bildningsanstalter, erhålla, nästan utan undantag, förmånliga
anställningar; och något befogadt klander öfver det sätt, hvarpå
de skota sina åligganden, har icke försports. De kostnader staten påtagit
sig för dessa läroverk synas alltså vara väl använda och fullt Bisätta
genom det gagn de unga qvinno!*, hvilka vid dem erhållit sin bildning,
förmått uträtta i det allmännas och enskildas tjenst, ett gagn, som
utan tvifvel uteblifvit, derest staten icke gjort några uppoffringar.
Men vid dessa seminarier få blott de tillfälle att utveckla sina anlag,
hvilka ämna verka som lärarinnor. Många torde dock finnas, som utan
håg för lärarekallet, önska att förskaffa sig de vidsträcktare kunskaper,
som äro nödvändiga för att kunna erhålla någon af de offentliga tjenstebefattningar,
utom läraresysslor, till hvilka numera icke endast mannen
eger tillträde, och ännu bera finnas, som utan att hafva dessa bestämdare
syften, likväl känna ett aktningsvärd!; begär att genom ökade insigter
göra sig sjelfva mera dugliga och sin framtid mera betryggad. För
dessa alla äro seminarierna hvarken tillräckliga, ej heller med sitt speciel
syfte ändamålsenliga. Deremot torde de af Komiterade, med stöd
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. ang. elementarskolor för qvinlig ungdom.
15
af Rikets Ständers skrifvelse i ämnet, föreslagna läroanstalterna blifva
det, då de få till uppgift dels i allmänhet att åt flickor meddela en
elementarbildning, motsvarande den, som af gossar inhemfas vid de lägre
elementarläroverken, dels särskilt att åt unga qvinno:’, Indika ämna
bereda sig tillträde till vissa offentliga tjenstebefattningar, bibringa nödiga
högre insigter.
Dessa skolor kunna till omfattningen lämpligen göras dels lägre
med tre eller fem klasser, dels högre med åtta. Vid de lägre herde
rektorsgöromålen öfverlemnas åt en föreståndarinna, hvilken vid ordnandet
af undervisningen biträddes af en lärare, såsom studiedirektör,
vid de högre åt en rektor, hvilken åter biträddes af en lärarinna vid
öfvervakandet af ordningen inom skolan. Vid det treklassiga läroverket
bonde åtminstone en, vid det femklassiga tvä och vid det högre tre af
de undervisande vara qvinno!’, äfvensom bland öfningslärarne åtminstone
den i gymnastik.
Hvad beträffar kompetensvilkoren för samtliga dessa lärare och lärarinnor,
anser jag de af Komiterade föreslagna fullt nöjaktiga, och instämmer
äfven i deras åsigt rörande elevernas intagningsålder och de
fordringar, hvilka för inträde i den lägsta klassen blifvit uppsmida.
Vidkommande läroplanen skiljer jag mig från dem endast deruti, att
jag anser nödigt att ett främmande språk göres obligatoriskt äfven för
de högre klasserna, likasom jag också hyser någon meningsskiljaktighet
i afseende på tillsättandet af den styrelse, åt hvilken öfverinseendet
öfver skolan anförtros, så vidt som jag håller för lämpligare, att de styrelseledamöter,
hvilka Komiterade ansett höra af Chefen för Ecklesiastikdepartementet
förordnas, blifva af vederbörande domkapitel utsedde.
Åf mera skiljaktig åsigt är jag i afseende på den omkostnad från
statens sida, hvilken Komiterade för upprätthållandet af dessa skolor
föreslagit. Icke blott derföre, att jag anser staten komma att skörda
största fördelen af de ifrågasätta läroanstalterna, utan äfven på grund
deraf att kommuner och enskilda icke af ekonomiska skäl må undandraga
sig att i sin mån främja och eftersträfva det göda syfte, som med
dem är afsedt, kan jag icke, i likhet med Komiterade, tillstyrka, att de
kommuner, inom hvilka elementarskolorna blefve förlagda, betungades
med andra eller större kostnader för dem, än som vanligen åläggas
samhällen, der elementarläroverk finnas, d. v. s. nödig skollokal med
passande lekplan, samt bostad åt föreståndarinna eller rektor, icke heller
att af eleverna fordras större skolafgifter, än som äro föreskrifna vid
de allmänna läroverken för gossar.
16
Bil: till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. ang. elementarskolor för qvinlig ungdom.
Då till en början endast några få elementarskolor för flickor torde
böra inrättas, till dess man af dessas verksamhet hunnit förskaffa sig en
större erfarenhet rörande omfattningen och beskaffenheten af det gagn,
hvilket genom sådana läroanstalter står att vinna, och då skål äfven
finnas för att icke genast utsträcka undervisningen till flere klasser, så
anser jag mig höra tillstyrka, det för närvarande endast fyra treklassiga
elementarskolor inrättas och förläggas i rikets fyra folkrikaste städer,
enär, om än i dessa städer enskilda anstalter för flickors undervisning
redan finnas, antalet likväl af de mindre bemedlade, som icke förmå
skaffa sig tillträde till dessa, antagligen är större der än annorstädes,
och det derföre är att förmoda, att den undervisning, som genom dessa
skolor är afsedd att meddelas, der skall blifva allmännare begagnad.
Den omkostnad staten för hvart och ett af dessa fyra läroverk
skulle komma att vidkännas har jag beräknat sålunda:
Aflöning till en föreståndarinna................................ 1,500
» » » lärare................................................. 1,000
>> » » lärarinna............................................. 1,000
» .» tre lärarinnor (lärare) ä 300 ............ 900
För anskaffande af undervisningsmaterial erforderligt,
belopp, dock icke utöfver........................ 600
Rdr 5,000
hvilka sistnämnda 600 Rdr efter första året borde reserveras för att
tjena till afhjelpande af de ytterligare behof af nödig utrustning, dem
skolan icke af egna medel förmådde bekosta.
Under åberopande af hvad jag sålunda anfört, får jag, i händelse
Eders Kongl. Maj:t täcktes godkänna de nu framlagda åsigterna rörande
ordnandet af undervisningen för qvinlig ungdom, i underdånighet tillstyrka,
det Eders Kongl. Maj:t behagade genom nådig proposition föreslå
Riksdagen,
att på statsverkets bekostnad må inrättas fyra offentliga elementarskolor
för qvinlig ungdom, belägna i Stockholm, Göteborg, Malmö och
Norrköping och afsedda att efter behof utvidgas, dock under vilkor att
dessa kommuner förbinda sig att, så länge skolorna fortgå, på egen bekostnad
anskaffa och underhålla för dem erforderliga och lämpliga lokaler
med passande platser för lärjungarnes vistelse i fria luften under
fristunderna;
Bil. till Kornjl. Maj:ts Nåd. Prop. ang. elementar s Lo lor för qvinlig ungdom. 17
att för hvarje af nämnda skolor, Indika till en början komme att
omfatta ej flere än tre klasser, beviljas ett årligt anslag af 5,000 Rdr
att användas enligt nyss föreslagna stat;
att ordinarie lärare eller lärarinna, som fullgjort vilkoren för kompetens
till lektors- eller adjunkts-befattning vid elementarläroverken, må,
i likhet med hvad för adjunkter vid sistnämnda läroverk är stadgadt’
ega att efter viss tids för nit och skicklighet vitsordad tienst"örin^ åtnjuta
förhöjning; J ° ö
att föreståndarinna ma efter tio års lika vitsordad tjenstgöring erhålla
tillökning i lönen med 500 Rdr, och derefter, om hon fullgjort
ofvan_ nämnda kompetensvilkor, åtnjuta samma rätt till löneförhöjning,
som i _ föregående moment omförmäles, dock så att lönen icke må
öfverstiga 3,000 Rdr; samt
att för berörda ändamål under Riksstatens åttonde hufvudtitel samt
rubrik »elementarskolor för qvinlig ungdom» näst efter anslaget till
»seminarium för bildande af lärarinnor» uppföres ett nytt reservationsanslag
å tillhopa 20,000 Rdr, hvaraf möjligen uppkommande besparingar
ma användas till sådana nödiga utgifter för elementarskolorna, som icke
af dem kunna eller af kommunerna böra bestridas».
Uppå tillstyrkande af Statsrådets öfrige ledamöter
behagade Hans Maj:t Konungen, med godkännande af
det af Departements-chefen framstälda förslag angående
inrättande af elementarskolor för qvinlig ungdom, besluta,
att nådig proposition i ämnet skulle till Riksdagen
aflåtas i öfverensstämmelse med hvad Departements-chefen
hemställt.
Ex protocollo
Alfred Zirnmerman.
Bill. till Iiiksd. Prat. 1873. 1 Smil. 1 Afd.
3
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kong!,. Maj:ta Nåd. Proposition No 30.
Utdratj af Protokollet öfver Ecklesiastik-ärenden, hållet inför
Hans Miljö Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott
den 30 Januari 1873.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Justitie-statsministe
Hans Excellens Herr Statsministern för
Statsråden • Bredberg,
Berg,
Friherre Leijonhufvud,
Wcern,
Wcnnerberg.
Bergström,
Friherre Alströmer,
Weidenhielm.
ro Adlercreulz,
utrikes ärendena Björnstjerna,
Föredragande Departementschefen Statsrådet Wennerberg uppläste till
justering särskilda, i enlighet med Kong!. Maj:ts uppå Stats-Rådets underdåniga
Ul styrkande förut fattade beslut uppsätta förslag till nådiga propositioner till
Riksdagen, nemligen:
2:o angående inrättande af elementarskolor för qvinlig ungdom.
Och behagade Hans Maj:t Konungen,-uppå Stats Rådets
underdåniga tillstyrkande, godkänna berörda förslag, sådana
de under litt A. och B. finnas detta protokoll bilagda, och
betaide, att nådiga propositioner i öfverensstämmelse dermed
skulle till Riksdagen expedieras.
Ex protocollo
G. A. Th. Ädelgren.
Bih. till Biksd. Prat. 1873. 1 Sami. 1 A/d. 14 Häft.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.