Sök i Ratio Lex

Angående inrättande af elementarskolor för qvinlig ungdom

1873-02-22 · 20 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 16 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1873:30, Angående inrättande af elementarskolor för qvinlig ungdom

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Ma§:ts Nåd. Proposition N:o 30.

!:o

30.

Ank. till Riksd. Kansli den 22 Febr. 1873, kl. 11 f. m.

Kong!, Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående

inrättande af elementarskolor för qvinlig ungdom;

Gifven Stockholms Slott den 30 Januari 1873.

Sedan Rikets Ständer den 16 Juni 1866 gjort underdånig framställning

derom, att Kongl. Maj:t måtte, på sätt lämpligt pröfvades, låta utreda och

undersöka, dels i hvilken mån offentliga läroanstalter för qvinlig ungdom kunde

anses ytterligare höra på det allmännas bekostnad upprättas, och dels huru, i

sådan händelse, dylika anstalter herde organiseras, samt att Kongl. Magt täcktes

för en kommande Riksdag låta framlägga den utredning, som sålunda kunde i

frågan vinnas, jemte de förslag, som deraf kunde föranledas; så och efter det

af Kongl. Maj:t utsedda komiterade afgifvit underdånigt betänkande i ämnet,

vill Kong]. Maj:t, efter öfvervägande af hvad i detta ärende förekommit och på

de grunder, som äro o reform älda i hilagda utdrag af det inför Kongl. Maj:t i

Statsrådet den 3 innevarande Januari hållna protokoll öfver ecklesiastikärenden,

föreslå Riksdagen:

att vå statsverkets bekostnad må inrättas till en början fyra offentliga

elementarskolor för qvinlig ungdom, belägna i Stockholm, Göteborg, Malmö och

Norrköping, och afsedda att efter behof utvidgas, dock under vilkor att dessa

kommuner förbinda sig att, så länge skolorna fortgå, på egen bekostnad anskaffa

och underhålla för dem erforderliga och lämpliga lokaler med passande

platser för lärjungarnes vistelse i fria luften under fristunderna;

Bih. till Biksd. Prot. 1873. 1 Sami. 1 Afd. 14 Häft.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:t Nåd. Proposition N:o 30.

att för hvarje af nämnda skolor, hvilka till en början kom me att omfatta

ej fle ra än tre klasser, beviljas ett årligt anslag af 5,000 riksdaler, att användas

i öfverensstämmelse med den stat, som enligt nyssberörda statsrådsprotokoll är

föreslagen;

att ordinarie lärare eller lärarinna, som fullgjort vilkoren för kompetens till

lektors- eller adjunktsbefattning vid elementarläroverken, må, i likhet med hvad

för adjunkter vid sistnämnda läroverk är stadgadt, ega att, efter viss tids för

nit och skicklighet vitsordad tjentgöring, åtnjuta rätt till lönförhöjning;

att föreståndarinna må, efter tio års lika vitsordad tjenstgöring, erhålla

tillökning i lönen med 500 riksdaler, och derefter, om hon fullgjort ofvannämnda

kompetensvilkor, åtnjuta samma rätt till löneförhöjning, som i nästföregående

moment omförm nies, dock så att lönen icke må öfverstiga 3,000 riksdaler; samt

att för berörda ändamål under riksstatens Åttonde Hufvudtitei samt rubrik:

>elementarskolor för qvinlig ungdom», näst efter anslaget till “Seminarium för

bildande af lärarinnor", uppföres ett nytt reservationsanslag å tillhopa 20,000

riksdaler, hvaraf möjligen uppkommande besparingar må användas till sådana

nödiga utgifter för elementarskolorna, som icke af dem kunna eller af kommunerna

höra bestridas.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kong!, nåd och ynnest städse

välbevågen.

OSCAR.

G. Wennerberg.

Stockholm, Bergström & Lindroth, 1873.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Majd Nåd. Prop. ang. elementarskolor för qvinlig ungdom.

1

Utdrag af Protokollet öfver Ecklesiastik-ärenden, hållet

inför Hans Haj:t Konungen 1 Statsrådet å Stockholms

Slott den 3 Januari 1873.

Närvarande:

Hans Excellens Herr J ustitie-Statsministern Adlercreutz.

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjebna.

Statsråden Bredberg,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

W^EEN,

Wenneeberg,

Bergström,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm.

4:o.

Departements-Chefen Statsrådet Wennerberg anförde ytterligare:

»I underdånig skrifvelse den 16 Juni 1866 hafva Rikets Ständer,

under förmälan att de, som dittills ansett, att statens omsorg för den

qvinliga undervisningen hufvudsakligen herde afse underhållet och den

ändamålsenliga utvecklingen af sådana läroanstalter, som för bildande

af lärarinnor äro erforderliga, men dock funnit det möjligen kunna

ifrågasättas, om icke, i den mån fullt skickliga lärarinnor hunne bildas

och äfven tillgången på lärare blefve mindre knapp, staten äfven på

ett mera direkt sätt herde åtaga sig omsorgen om den qvinliga ung
Bih.

till Riksd. Prof. 1873. 1 Sami. 2 Afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bil. till Kong. Majtts Nåd. Prof. ang. elementar skolor för qvinlig ungdom.

clomens undervisning, — i hvilket afseende fullständig utredning då

icke kunnat af Rikets Ständer verkställas, ■— anhållit, att Kongl. Maj it

behagade, på sätt i nåder pröfvades lämpligt, låta utreda och undersöka,

dels i hvad mån offentliga läroanstalter för qvinlig ungdom kunde anses

ytterligare höra på det allmännas bekostnad upprättas, och dels huru, i

sådan händelse, dylika anstalter herde organiseras, samt att Kongl. Maj:t

täcktes för eu kommande riksdag låta framlägga den utredning, som sålunda

kunde i frågan vinnas, "jemte de förslag, som deraf kunde föranledas.

Verkställandet af donna utaf Rikets Ständer begärda utredning har

Kongl. Maj:t uppdragit åt en komité, som den 18 November 1868 afgifvit

underdånigt betänkande i ämnet.

Hvad först angår frågan om behofvet af nya och flera offentliga

läroanstalter för den qvinliga ungdomen, har Komitén ansett svaret ytterst

bero af deri vigt, som en utvidgad och allmännare spridd undervisning

för qvinnan kunde synas ega dels för henne sjelf, dels och i

främsta rummet för samhället. De som förnekade värdet af en högre

och mera omfattande undervisning för qvinnan och an sago densamma

vara någonting för samhällets och qvinnans egna intressen ej blott likgiltigt,

utan i vissa afseende!! till och med skadligt, grundade sin åsigt

om de skäl, som för densamma åberopades, enligt Komiténs uppfattning,

ytterst på det antagande, att både samhällets och qvinnans sannskyldiga

bästa säkrast beskyddades derigenom, att hennes hufvudsakliga verksamhet

och bestämmelse förlädes inom familjen och hemmet. Men äfven

under förutsättning att detta antagande vore sant och riktigt — hvilket

Komitén icke villo bestrida — så ledde detsamma i sjelfva verket till

slutsatser, helt och hållet motsätta dem man derpå velat grunda. Man

skulle vid närmare eftersinnande finna, att qvinnan just för donna verksamhet

behöfde både bildning och kunskaper, och det röjde ett fullkomligt

misskännande af bildningens och på samma gång äfven skolans betydelse

att anse vare sig den förra eller den senare, så vida de vore hvad

de herde vara, kunna i något hänseende verka skadligt. Förmenandet,

att eu utvidgning af qvinnans kunskapskrets skulle vånda hennes håg

och sinne bort från hennes egentliga verksamhetsområde och minska

hennes duglighet och intresse för det husliga lifvet, berodde på en oriktig

uppfattning af den bildning, som bär vore i fråga. Väl skulle det

sannolikt hädanefter som hitintills inträffa, att en qvinna önskade åt

studier eller öfverhufvud åt litterär verksamhet egna den tid, hon utan

åsidosättande af andra åliggande!! kunde hafva ledig, och i sådant fall

kunde väl ingen med skål påstå, att sådana sysselsättningar vore mindre

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. ang. elementarskolor för qvinlig ungdom.

3

nyttiga eller lämpliga än de inånga andra, på hvilka denna tid annars

och just i följd af en ytlig och otillräcklig bildning plägade användas,

och hvilka vore lika litet fruktbärande för hufvud och hjerta, som från

ekonomisk synpunkt gagnande; men uppenbart vore, att om göda skolor

vore en orsak till en allt för lärd riktning hos det qvinliga könet och en

deraf härflytande håglöshet för verksamheten i hemmet, så skulle i de

länder, hvarest högre qvinliga läroanstalter vore talrikast och bäst ordnade,

en sådan riktning företrädesvis röja sig. Detta vore dock icke

förhållandet, utan kunde man snarare anföra just dessa länder såsom

bevis derpå, att eu god bildning ej blott gör qvinnan dugligare för hemmets

åligganden, utan äfven gör dessa för henne bärare och värdefullare.

De, som ifrade emot en fullständigare undervisning för den qvinliga

ungdomen, misskände icke blott i grunden bildningens betydelse och

verkningar, utan de förbisåge derjemte, att inom fäderneslandet, liksom

i många andra länder, det funnes vida flera qvinnor än män, samt att

i följd häraf ett stort antal af de förra aldrig blefve i tillfälle att knyta

en äktenskaplig förbindelse. Visserligen kunde qvinnan tillhöra familjen

och verka för densamma äfven i egenskap af lärarinna, föreståndarinna

för hushållet in. in.; men det skulle dock gifvas många qvinnor, hvilka

ej inom familjelifvet kunde finna en sysselsättning, som beredde dem

uppehälle. För alla dessa, och ej blott för dem sjelfva, utan äfven för

samhället i det hela, måste det vara af största vigt, att de kunde erhålla

en undervisning, hvarigenom de antingen omedelbart vunne eller

åtminstone med en obetydlig vidare uppoffring af tid och penningar

blefve i stånd att förvärfva skicklighet för någon befattning eller något

yrke, så att de kunde gorå samhället gagn och ej behöfde i armod

framsläpa ett onyttigt lif. Om ock för vissa arter af verksamhet mannen

är lämpligare än qvinnan, så vore med afseende på andra förhållandet

omvändt, och åter andra verksamhetsarter gåfves, för hvilka

qvinnan vore lika lämplig som mannen. Det vore obestridligt, att den

undervisning, som i talrika och lätt tillgängliga skolor stå den manliga

ungdomen till buds, skänkte denna flera tillfällen, än qvinnan egde, att

erhålla ett jemförelsevis vinstgifvande arbete. Icke heller finge man

förglömma, att qvinnans kroppskrafter i allmänhet vore mannens i hög

grad underlägsna, och att det således måste vara vida svårare för henne

att genom sådant arbete, som uteslutande tager dessa krafter i anspråk,

bereda sig ekonomiskt oberoende. Det vore derföre både billigt och

rättvist, att nya tillfällen till lämpligt arbete och förtjenst öppnades för

henne. I ett land, der de familjer, som egde eu större förmögenhet,

vore få, samt möjligheten att förvärfva en sådan och dymedelst bereda

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bil. till Kongl. Ma,j:ts Nåd. Prof), ang. elementarskolor för qvinlig ungdom.

ogifta döttrar en oberoende ställning förutsatte ej endast ovanlig duglighet,

utan äfven gynsamma yttre förhållanden, men hvarest likväl genom

sparsamhet och klokhet de årliga inkomsterna kunde för mången

lemna erforderlig tillgång för bestridande af kostnaderna för döttrarnas

undervisning, så framt ej dessa kostnader uppginge till alltför högt belopp

— der måste det för ett stort antal föräldrar vara en oskattbar

förmån att kunna på detta sätt åt sina döttrar insamla ett kapital, som,

om det val vårdades, skulle, efter mensklig beräkning, freda dem för

nöd, på samma gång som de ej blott omedelbart utan äfven medelbart

befrämjade spridandet af en sann bildning till fosterlandets gagn. Ju

flere individer af en sådan blefve delaktige, desto mera höjdes nivåen

af samhällets bildning i det hela, och ju mera upplysning meddelades

det qvinliga könet, desto hastigare och fullständigare skulle densamma

komma det uppväxande slägtet till godo. Vore qvinnans uppfostran

skef eller ytlig, så skulle mannen icke heller blifva hvad han borde och

kunde. Nationens framtid läge till och med mera i qvinnans hand. I

hemmet, under modrens närmaste vård och inflytande, utvecklade sig

hos det uppväxande slägtet de anlag och tendenser, som ofta blefve

bestämmande för hela lifvet. Det vore således icke blott för qvinnans

egen skull, det vore lika mycket för det andra könets, för hela slägtets,

som den qvinliga bildningen borde utgöra ett af de vigtigaste föremålen

för statens uppmärksamhet och omsorg samt, om så behöfdes, äfven för

dess omedelbara åtgärder.

Sedan Komiterade yttrat sig om värdet och behofvet af en utvidgad

och allmännare spridd undervisning för qvinnan, hafva de gått till

behandling af frågan, huruvida några omedelbara åtgärder från statens

sida vore erforderliga för afhjelpande af ett dylikt behof, eller om hemmet

och enskilda läroanstalter i detta afseende förmådde gorå statens

mellankomst öfverflödig. Komitén har ansett det icke kunna förnekas,

att en flickas uppfostran och undervisning i hemmet uti åtskilliga afseenden

egde företräde framför den, som i en skola, vare sig enskild eller

offentlig, kunde erhållas. Men för att det företräde, som hemmet kunde

ega framför skolan, skulle blifva mera än en blott möjlighet, erfordrades,

att föräldrarne hade ej blott förmåga utan äfven tid och tillfälle

att gifva sina barn all den handledning, som skolan kan lemna — hvilket

dock ytterst sällan inträffade — eller ock att de vore i tillfälle att

bereda sina döttrar undervisning i hemmet genom särskild lärarinna,

men äfven detta förhållande vore jemförelsevis sällsynt, hvartill konung

att valet af lärarinna icke alltid torde utfalla fullt tillfredsställande. A

andra sidan hade deremot skolan många och vigtiga fördelar att erbjuda,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. ring. elementarskolor för qvinlig ungdom..

5

som hemmet antingen alls icke eller åtminstone ej i samma grad kunde

skänka. De större tillgångar i afseende på lärarekrafter, som en någorlunda

val utrustad skola måste ega, i jemförelse med familjen, vore ock

en vida säkrare borgen för uppnåendet af det med undervisningen afsedda

målet. Skolan hade blifvit en nödvändighet, och frågan vore icke

längre den, om för den qvinliga undervisningen skolor kunde anses hell

öfliga eller icke, utan om enskilda skolor vore att föredraga framför

offentliga, eller om de förra åtminstone kunde anses i hufvudsaken o-öra

tillfyllest.

En privat skola kunde visserligen vara lika val ordnad som en

offentlig, den kunde eg a lika göda lärare och lärarinnor som den senare,

der kunde äfven vara lika val sörj dt för lärjungarnes fysiska vård

och utveckling som i någon offentlig skola. Erfarenheten intygade, att

privata läroanstalter funnits och funnes, som i intet af alla dessa hänseenden

gifvit anledning till någon befogad anmärkning. Det läge emellertid

i sakens natur, att sadana skolor alltid måste vara jemförelsevis

få, och att de således icke kunde motsvara behofvet för flertalet af bildningssökande.

Det vore nemligen uppenbart, att om en skola i afseende

på lärarekrafter, lokal, materiel o. s. v. skulle förmå att tillegna sig allt

hvad en god och väl ordnad läroanstalt borde ega, och om kostnaderna

för allt detta skulle ensamt af lärjungarnes avgifter betäckas, dessa avgifter

b lofve mycket höga, hvilket åter hade till följd, att en sådan läroanstalt

endast af förmögnare familjer kunde anlitas. Då likväl äfven

för mindre förmögna föräldrars barn tillfälle till erhållande af en fullständigare

undervisning, än folkskola» meddelade, icke kunde undvaras,

så måste de privata läroanstalter, som vore afsmida att emottaga äfven

sådana barn, nöja sig med lägre skolavgifter, men nödgades i följd deraf

sjelfva gorå de största möjliga inskränkningar i sina egna kostnader,

måste låta detta syfte inverka på valet af lärare och lärarinnor, måste

likaledes i afseende på lokal, materiel m. m. nöja sig med det allra nödtorftigaste,

som ännu befunne sig inom användbarhetens område.

Då ett annat och bättre förhållande i afseende å utsigten för unga

Kvinnor att i skolan vinna eu god och grundlig bildning ej kunde utan

statens omedelbara mellankomst åvägabringas, så ansåge Komiterade det

vara högeligen af behofvet påkallad t, att offentliga bildningsanstalter för

qvinlig ungdom blefve, utom dem som redan funnes, på det allmännas

bekostnad inrättade.

Beträffande målet och organisationen af sådana undervisningsanstalter,

hafva Komiterade ansett ett fullständigt läroverk för flickor höra

omfatta två af delningar, åsyftande den ena att meddela de insigter och

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bil. till Konyl. Maj:ts Nåd. Prof. ang. elementarskolor för qvinlig ungdom.

färdigheter, som för hvarje menniska och särskilt för qvinnan med afseende

på hennes anlag och bestämmelse vore vigtigast, och den andra

dels att gifva den allmänna bildningen större fullständighet,, dels ock

tillika att meddela sådana kunskaper, som mera direkt afse inträdet i

vissa yrken eller befattningar i det allmännas eller enskildas tjenst och

icke lämpligast tillhöra specialskolans område. För att tydligare skilja

de båda afdelningarna från hvarandra hafva Komiterade kallat den förra

avdelningen Högve Flickskola och den senare Lyceum, ehuru bada vore

att betrakta såsom ett tillsammans hörande helt, hvari den högre avdelningen

grundade sig på och utgjorde en omedelbar fortsättning af

den lägre.

Beträffande den högre flickskolan hafva Komiterade i fråga om intagning

i läroverket föreslagit, dels att lägsta intagningsåldern måste bestämmas

till 9 år, dock att skolans styrelse skulle ega att, efter pröfning

af omständigheterna, till lärjunge antaga den, som icke. fullt uppnått

nämnda ålder; dels ock att såsom vilkor i öfrig! för intagning i

skolans lägsta klass skulle fordras:

1) att kunna rent och flytande låsa innantill svenska språket, så väl

latinsk som svensk stil;

2) att hafva inhemta! kristendomskunskap enligt Luthers lilla katekes,

äfvensom någon kännedom af bibliska historien; eller — beträffande

barn af främmande religionsbekännelse — att medelst vederbörande

själasörjares intyg styrka sig ega motsvarande religionskunskap;

3) att kunna skrifva läslig latinsk stil;

4) att kunna räkna de fyra räknesätten i hela tal.

Komiterade hafva vidare föreslagit, att skolan skulle omfatta sex

årsafdelningar, af hvilka likväl de två högsta ansetts under vanliga förhållanden

kunna samt, för att åstadkomma besparing i lärarekrafter och

sålunda minska skolans utgifter, äfven höra undervisas gemensamt.

Härigenom komine skolan att bestå af 5 klasser, de 4 lägre med ettårig,

den 5:te med tvåårig lärokurs. Hela lärokursen borde af lärjungar med

vanliga anlag vara genomgången vid eu ålder af 15 ä 16 år, således

vid den vanliga konfirmationsåldern.

Komiterades förslag i afseende på läro- och öfningsämnen samt

undervisningst immar i veckan för hvarje ämne i de särskilda klasserna

synes af följande

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. till Korigl. Maj:ts Nåd. Prop. ang. elementarskolor för qvinlig ungdom. 7

TJndervisningsplan för den högre Flickskolan.

Undervisningstimmar i veckan

Läro- och öfning sämnen:

Första

klassen

Andra

klassen

Tredje

klassen

Fjerde

klassen

Femte

klassen

Kristendom....................................................

3

3

3

3

3

Modersmålet................................................

4

4

4

3

3

Franska språket..........................................

4

4

4

4

4

Historia och Geografi.................................

4

4

4

4

4

Matematik .....................................................

3

3

3

3

3

Naturkunnighet...........................................

2

2

2

3

3

Summa

20

20

20

20

20

Välskrifning ...................................................

2

2

2

—

—

Sång..................................................................

2

2

2

2

2

Teckning ......................................................

2

2

2

2

2

Gymnastik (Va kimma dagligen) ............

3

3

3

3

3

Handarbeten.................................................

3

3

3

2

2

Valfria ämnen:

Tyska språket...............................................

—

4

4

Engelska » ...............................................

—

—

4

4

I denna undervisningsplan vore visserligen både Tyskan och Engelskan

upptagna såsom valfria äfven för den 4:de klassen, men Komiterade

både dervid förutsatt, att ingen lärjunge borde i donna klass vara berättigad

att låsa mera än ettdera, emedan det skulle verka förvillande

och medföra allt för stor ansträngning att samtidigt börja läsningen af

två nya språk. Först i femte klassen bonde derföre det tredje främmande

språket, få inträda. Förutom nämnda språk, äfvensom i sång för

de lärjungar, som i sådant hänseende saknade anlag, bonde i skolan

dispens icke meddelas från något annat undervisningsämne än möjligen

handarbeten. Hvad deremot anginge det högre stadiet, kunde, sedan

grunden till en god och harmonisk bildning väl blifvit lagd och vunnit

stadga, derpå byggas en bildning för särskilda ändamål'' med öfvervigt

för vissa och uteslutande af andra ämnen, och således en större valfrihet

införas, hvilken ock då först kunde lända lärjungar ne till verklig nytta.

s. 8 Kontrollera mot PDF

I

8 Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. ang. elementar skolor för qvinlig ungdom.

Med genomgåendet af läroverkets lägre afdelning, den högre flickskolan,

borde lärjungen, enligt Ivomiténs tanke, hafva erhållit det vigtigaste

af det, som kan anses tillhöra allmän qvinlig bildning. Det största

antalet lärjungar skulle härmed hafva vunnit sitt hufvudsakliga syfte,

och således med femte klassen af den högre flickskolan utsluta sina skolstudier.

Emellertid vore det uppenbart, dels att för många, som önskade

uppnå en fullständigare allmän bildning, en fortsatt undervisning

vore väl behöflig, dels ock att, i fråga om förberedelse för vissa yrken

och befattningar, en ytterligare handledning vore att. betrakta såsom

oumbärlig. Behofvet af eu sådan högre undervisning vore faktiskt för

handen, och det syntes vara angeläget, att staten droge försorg derom,

att eu god sådan undervisning åtminstone på några ställen inom riket

vore att tillgå.

De qvinliga Lyceerna, hvilkas allmänna syftemål, sådant det blifvit

af Komitén fattadt, i det föregående är angifvet, borde, enligt Komiterades

åsigt, icke gorå anspråk på att meddela någon s. k. lärd bildning,

ej heller någon högre konstbildning. Deremot hade det synts Komiterade,

som borde man på dessa läroanstalter ställa den fordran, att de i

förening- med de högre flickskolorna skulle kunna bibringa de kunskaper

och den mogenhet, som i allmänhet betinga rättigheten att vid universitetet

varda såsom studerande inskrifven. Komiterade hade ock ansett

den läroplan, som för Lyceerna blifvit af dem uppstådd, vara sådan, att

eu lärjunge med göda anlag för studier skulle, om hon med flit och

allvar begagnat sig af den undervisning, som der stått henne till buds,

kunna undergå afgångsexamen enligt de föreskrifter, som gälla för lärjungar

på reallinien vid de allmänna läroverken, dock med vissa modifikationer,

härrörande af de qvinliga läroanstalternas egendomliga syfte

och läroplan. Skulle någon af flickskolans lärjungar önska aflägga sådan

afgångsexamen, som äfven innefattade latinska språket, så torde tillfälle

icke saknas att på enskild väg erhålla den undervisning i nämnda språk,

som kunde erfordras.

För att kunna uppfylla sitt tvåfaldiga ändamål, nemligen att meddela

både en högre allmän bildning och tillika en för särskilda ändamål

afsedd, borde Lyceernas läroplan omfatta å ena sidan en krets af obligatoriska

läroämnen, som för bildningen i allmänhet, till förekommande

af alltför stor ensidighet hos densamma, och särskilt för qvinnan under

hvilka lefnadsförhållanden som helst vore af vigt; å andra sidan sådana,

som lärjungarne med hänsyn till speciela fallenheter och ändamål, skulle

ega att fritt välja. Hvilka ämnen Komiterade ansett höra vara obliga
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Uti. till Kong! Maj:ts Nåd. Prop. ang. elementarskolor för qvinlig ungdom.

toriska eller valfria, fördelningen i klasser, undervisningstimmar i veckan

lör hvarje ämne in. in. visar sig af följande utaf Komitén föreslagna

Undervisningsplan för lyceum.

Läro- och öfning sämnen:

Kristendom .................

Modersmålet ...............

Historia och Geografi

Arithmetik.....................

Naturkunnighet tilläm

lära ................

Valf ria ämnen:

Franska språket ...................................

Tyska d:o ....................................

Engelska d:o

Geometri och Algebra........................

Naturalhistoria......................................

Naturlära ...............

ch helso-

Undervisnings- timmar i veckan.

Sjette

klassen.

Sjunde

klassen.

2

3

2

2

2

Summa

1.

3

3

3

3

3

3

3

3

2

2

3

3

Summa

17

17

2

2

2

2

3

3

Sång .....................................

Teckning......................................

Gymnastik (V2 timme dagligen).....................

, „ ^ fråga om undervisningens bestridande af lärare eller lärarinnor

halva Komiterade, beträffande den högre flickskolan, uttalat såsom sin

åsigt, att i skolans första klass, dit lärjungen komme vid späd ålder

och omedelbart från hemmet, det i alla hänseenden måste vara mest

ändamålsenligt, att undervisningen hufvudsakligen läge i en och samma

persons och just i en qvinnas hand, på det ej afbrottet mellan skolan

och hemmet måtte blifva allt för stort, och äfven i de följande klasserna

Bih. till Riksd. Prof. 1873. 1 Sand. 1 Afd. 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. ang. elementarskolor för qvinlig ungdom.

kunde utan tvifvel en stor del af undervisningen med framgång meddelas

af lärarinnor, liksom ock, om än i mindre omfattning, uti den

högre afdelningen eller Lyceum.

Så vidt Komiterade både sig bekant, egde i främmande länder utan

undantag det förhållande rum, att de offentliga flickskolorna hade män

till föreståndare. Mycket talade ock för en sådan anordning, men vid

skolor, som ej innefattade flora än förn klasser, syntes den likväl icke

vara oundgängligen påkallad, och då för öfrig! aflönande! af en särskild

rektor vid dessa skolor i vänliga fall skulle medföra en i förhållande till

deras tillgångar allt för stor kostnad, hade Komiterade ansett ledningen

af den egentliga undervisningen derstädes kunna skiljas från den disciplinära

uppsigten, hvilken senare skulle öfverlemnas åt en föreståndarinna,

hvaremot den förra, som i sådan händelse ej behöfde upptaga

någon synnerlig tid, herde uppdragas åt eu studiedirektör med arvode

afpassadt efter°den tid och möda, som donna tjenstgöring loge i anspråk.

Vid de fullständiga flickskolorna vore deremot nödigt att anställa ej blott

särskild rektor, utan äfven 2:ne ordinarie lärare, Indika, liksom rektor,

borde hafva aflagt prof motsvarande dem, som erfordrades för behörighet

till lektorsbefattning vid de allmänna elementarläroverken. Ln af dessa

herde särskild! hafva aflagt prof i främmande lefvande språk och hafva

sin undervisningsskyldighet hufvudsakligen begränsad inom dessa ämnen.

Kostnaderna hafva Komiterade, för den händelse att till en början

Lomme att upprättas skolor, endast innefattande de 3 lägsta klasserna,

beräkna! för dessa sålunda:

till Föreståndarinnan (utom fri bostad)...... Runt R:dr 1,000:

» Studiedirektören ......................................... » ” 250:

» 1 Lärarinna .................................................. » * 800:

» 1 D:o .................................................. » » 700: —

» Extra lärarebiträde ................................... » ” 1,200:

» Arvode för undervisning i gymnastik... » » 150:

» Ljus, ved, städning och uppassning...... » » 300: —

Summa Runt R:dr 4,400: —

Oaktadt utgifterna blifvit beräknade så lågt som möjligt, både de

dock synts Koinitén så betydliga, att för deras betäckande bidrag ansetts

erforderliga både af staten, kommunerna och lärjungarna. Vidkommande

kommunerna ansåg sig Koinitén ej kunna ifrågaställa, att

de skulle på annat sätt direkt deltaga i dessa kostnader, än dels genom

anskaffande och underhåll af lokal för skolan och bostad för rektor

eller föreståndarinna och dels genom ett kontant belopp för en gång

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. ang. elementarskolor för qvinlig ungdom.

11

till den första uppsättningen af skolmaterielen. Statens bidrag är af

Komitén föreslaget till två tredjedelar af kostnaden, hvaremot den återstående

tredjedelen borde betäckas genom lärjungarnes afgifter, hvilka

Komitén trött skäligen kunna bestämmas till 40 R:dr för år räknadt i

skolans 3 lägre klasser, till 50 R:dr i 4:de och 5:te klasserna samt till

60 R:dr i lycealklasserna, dock att de lärjungar, som ville begagna sig

af undervisningen i mera än ett af de främmande språken, borde särskild!;

för hvardera betala 10 R:dr om året eller 5 R:dr i terminen.

Tillfälle till afgiftsfri. undervisning borde äfven i viss mån beredas

medellösa föräldrars barn, som både håg och fallenhet för studier.

Komiterade hade förutsatt, att det minsta antal betalande lärjungar,

som borde påräknas, vore för en treklassig skola 35, för en femklassig

ytterligare 25, eller tillsammans 85. Vidare både Komitén antagit, att

extra lärjungar eller hospitalitet åt hvilka under vissa vilkor kunde

medgifvas rätt att i 6:te och 7:de klassernas undervisning deltaga, skulle

betala 5 R:dr om året för hvarje lärotimme i veckan, samt att läroverkens

ordinarie lärjungar skulle, utom förut omnämnda afgifter, erlägga

dels en inskrifningsafgift af 6 R:dr, dels ock en terminlig afgift af 2

R:dr till underhåll och utvidgande af undervisningsmaterielen samt ytterligare

en dylik afgift å samma belopp till bekostande af ljus, ved, städning

och uppassning. Från afgifter till skolmateriel herde dock mindre

bemedlade lärjungar kunna helt och hållet befrias.

Tillgångarna för ifrågavarande läroanstalter har Komitén i öfverensstämmelse

med'' dessa antaganden beräknat sålunda, att hela omkostnaden

för eu fullständig flickskola skulle belöpa sig till 14,670 R:dr, för

en femklassig till 9,120 R:dr samt för en treklassig till 4,620 R:dr, i

hvilka summor statens bidrag borde utgöra två tredjedelar.

Derjemte hafva Komiterade antagit, att kostnaden för första uppsättningen

af erforderlig undervisningsmateriel, som beräknats till 500

R:dr vid eu treklassig, till 1,000 R:dr vid en femklassig och till 1,500

R:dr vid en fullständig flickskola, skulle bestridas med ena hälften af

statsverket och med den andra af vederbörande kommuner.

Beträffande sammansättningen af den direktion, åt hvilken vården

om skolans angelägenheter i närmaste hand ansågs höra anförtros, hafva

Komiterade föreslagit, att denna borde bestå af fem personer, alla tillhörande

den kommun, der skolan vore belägen, och utgöras af en ordförande

— som tillika skulle vara skolans inspektor och i sådan egenskap

af Kongl. Maj:t förordnas — samt 4 ledamöter, af hvilka två skulle

utses och förordnas af Chefen för Ecklesiastik-departementet samt de

två öfriga af vederbörande kommun, som dervid skulle vara oförhindrad

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. ang. elementarskolor för qvinlig ungdom.

att välja endera eller bådadera inom det qvinligt könet. Bland lärarepersonalen

syntes rektor vid de fullständiga läroverken böra, efter direktionens

hörande, af Kongl. Maj:t förordnas, lektorerne vid samma läroverk

äfvensom studiedrektören vid de femklassiga och mindre skolorna

utses af Chefen för Ecklesiastik-departementet samt öfriga lärare och

lärarinnor af direktionen.

Angående den frågan, på hvilka ställen offentliga skolor för qvinlig

ungdom i främsta rummet behöfde inrättas, hafva Komiterade ansett

någon lämpligare grund svårligen gifvas för bedömandet af de särskilda

kommunernas behof af dylika läroverk än kommunernas egen beredvillighet

att åtaga sig de för ändamålet nödiga uppoffringar. Under förutsättning

att statens bidrag fastställdes till vissa, en gång för alla

bestämda belopp, kunde ifrågavarande skolors bestånd och verksamhet

ej vara betryggade, så vida ej full garanti vore för handen, att äfven

lärjungarnes utgifter utginge. Komiterade hafva derföre varit af deri

åsigt, att hvarje kommun, som önskade erhålla en offentlig flickskola,

borde ikläda sig ej blott skyldigheten att anskaffa lämplig — med öppen

lekplats försedd — lokal åt skolan, samt bekosta bostad eller hyresmedel

åt rektorn eller föreståndarinnan, äfvensom att bestrida hälften

utaf kostnaden för första uppsättningen af undervisningsmaterielen, utan

äfven ansvaret att hälften mot statens bidrag k o in me skolan till godo

genom lärjungarnes utgifter. Häraf skulle dock äfven blifva en följd,

att, om det påräknade antalet lärjungar icke inställde sig, kommunen

tills vidare måste med egna medel erlägga de felande skolafgifterna,

emedan dessa utgifter för lärjungarne sjelfva under ingå vilkor borde få

förhöjas. Då antagligt vore, att knappt på något enda ställe en femklassig

skola kunde komma att på en gång med fullständigt antal lärjungar

och fullständiga lärarekrafter tråda i verksamhet, borde det till

en början vara vederbörande obetaget att inrätta skolor med trenne

eller undantagsvis ännu färre klasser, dock under vilkor att kommunen

förpligta^ sig att inom viss tid, ej öfverstigande fem år, hafva en femklassig

skola i gång.

Med afseende på behörighet att anställas såsom lärare eller lärarinna

vid ifrågavarande läroverk hafva Komiterade ansett det höra stadgas, dels

att, såsom redan blifvit nämndt, för lektorsbefattningar vid de fullständiga

flickskolorna ungefär samma kompetensvilkor borde göras gällande,

som för motsvarande beställningar vid de allmänna elementarläroverken,

dels ock att till extra lärare icke finge antagas någon, som ej vore behörig

att söka adjunkts- eller kollegabeställning vid sistnämnda läroverk,

ej heller till lärarinna någon, som icke genomgått seminarium för den

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bil. till Kongl. Maj tis Nåd. Prop. ang. elementarskolor för qvinlig ungdom.

högre undervisningen, eller, då fråga vore om anställning vid flickskolans

första klass, åtminstone genomgått ett lärarinneseminarium för folkfolor.

Men då det likväl understundom kunde inträffa, att en qvinna,

som icke . bevistat någon sådan läroanstalt, egde de kunskaper och den

undervisningsskicklighet, att hon skulle kunna gorå skolan samma gagn

som eu examinerad lärarinna, borde under vissa vilkor undantag härifrån

stundom kunna medgifvas.

I Hl hvad sålunda blifvit af IComiterade framstå!dt och föreslaget

rörande ordnandet af undervisningen, för qvinlig ungdom finner jao- rni<r

i alla väsentliga delar höra tillstyrka Eders Kong]. Maj:ts bifall.''

Ijtan att frångå den såsom allmän grundsats giltiga åsigten, att qvinnans

råtta och förnämsta verkningskrets är förlagd inom hemmet och

det enskilda lifvet, anser jag likväl att, i samma mån donna verkningskrets

af omständigheter, hvilka det icke berott på henne att undanrödja,

gjorts trång! e och mera otillgänglig ån förr och det derigenom beröfvats

henne allt flere tillfällen att i familjlifvet mottaga och gifva det

skydd, som bär vara qvinnans yppersta rätt och äfven är den° lyckligt

lottades, i samma mån blifver det ock för samhället eu pligt att tillse,

det. den oegentliga ställning, i hvilken hon oför vållande råkat, icke må

befinnas innebäi a en orättvisa, samt att det för henne göres möjligt att

i flen utsträckning, som lagarne medgifva, få efter förmåga anlita sina

krafter till största möjliga gagn för sig sjelf och för det allmänna.

Det synes derföre som skulle såväl billigheten som den egna fördelen

tala till förmån för vidtagande från statens sida af någon åtgärd,

genom hvilken ett sådant mål kunde vinnas, att åt qvinna!! bereddes eu

lättare tillgång till eu mera oberoende verksamhet och ett mera sjelfständigt

förvärf, än hon nu egen Men detta mål lärer väl genom intet

medel säkrare vinnas än genom en god och kostnadsfri undervisning

hvarföre jag också anser, att den jemförelsevis ringa de! af qvinlig ungdom,

som önskan blifva delaktig af en sådan undervisning, icke bör, i

alltför sträng motsats till den manliga, derifrån utestängas. Det är såväl

för qvinna!! i allmänhet af större vigt nu än förr att få inhemta de elementarkunskaper,

hvilka, utöfver hvad folkskola!! egen att meddela, äro

behöflig!,, inom det enskilda lifvets flesta verksamhetsområden, som ock

för eu och annan angeläget att dessutom bekomma det högre mått af

insigter, som erfordras för att uppnå något af de mål, till hvilka vår

tids lagstiftning lemnat vägen öppen äfven för qvinna!!.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. ang. elementarskolor för qvinlig ungdom..

Att bär är fråga egentligen och främst om den qvinliga ungdom,

hvilkens framtida utkomst i hög grad måste blifva beroende på dess

håg och förmåga att arbeta, säger sig sjelf! De bestå hem, der donna

ungdom uppvexer, förmå icke ens meddela den allmännaste och lägsta

grad af elementarbildning, och de privata läroanstalter, hvilka verkligen

förmå det, äro för den störa mängden af obemedlade flickor tillslutna.

Med otillräckliga kunskaper för att kunna åtaga sig något mera ansvarsfull!

uppdrag, vare sig i det enskilda eller offentliga lifvet, och merendels

med otillräckliga krafter för att kunna nöjaktigt sköta gröfre

tjenståligganden, hänvisas de bestå af dem till sådana arbeten, hvilka

väl förr förmådde skänka qvinnan en nödtorftig bergning, men numera

icke eller blott undantagsvis gorå det.

De få offentliga läroanstalter för qvinno]*, dem staten hittills bekostat,

hafva visat sig sådana, att väl ingen, som tagit närmare kännedom

om deras verksamhet, tvekar att erkänna deras gagnelighet, ja oumbärlighet.

Seminarium för bildande af lärarinnor och de båda seminarierna

för folkskolelärarinnor äro talrikt besökta och förse årligen de enskilda

hemmen och de offentliga skolorna med dugliga lärarinnor. Det förtroende

de synas åtnjuta, icke allenast inom de kommuner, der de äro

belägna, utan äfven ifrån vidt skilda landsdelar, torde i väsentlig man

bero på erkännandet deraf, att de genom arten af sin verksamhet icke

genom omfånget af densamma — förmå att tillfredsställa ett allmänt och

djupt kändt behof af eu grundligare bildning för qvinnan. De, som

genomgått dessa bildningsanstalter, erhålla, nästan utan undantag, förmånliga

anställningar; och något befogadt klander öfver det sätt, hvarpå

de skota sina åligganden, har icke försports. De kostnader staten påtagit

sig för dessa läroverk synas alltså vara väl använda och fullt Bisätta

genom det gagn de unga qvinno!*, hvilka vid dem erhållit sin bildning,

förmått uträtta i det allmännas och enskildas tjenst, ett gagn, som

utan tvifvel uteblifvit, derest staten icke gjort några uppoffringar.

Men vid dessa seminarier få blott de tillfälle att utveckla sina anlag,

hvilka ämna verka som lärarinnor. Många torde dock finnas, som utan

håg för lärarekallet, önska att förskaffa sig de vidsträcktare kunskaper,

som äro nödvändiga för att kunna erhålla någon af de offentliga tjenstebefattningar,

utom läraresysslor, till hvilka numera icke endast mannen

eger tillträde, och ännu bera finnas, som utan att hafva dessa bestämdare

syften, likväl känna ett aktningsvärd!; begär att genom ökade insigter

göra sig sjelfva mera dugliga och sin framtid mera betryggad. För

dessa alla äro seminarierna hvarken tillräckliga, ej heller med sitt speciel

syfte ändamålsenliga. Deremot torde de af Komiterade, med stöd

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. ang. elementarskolor för qvinlig ungdom.

15

af Rikets Ständers skrifvelse i ämnet, föreslagna läroanstalterna blifva

det, då de få till uppgift dels i allmänhet att åt flickor meddela en

elementarbildning, motsvarande den, som af gossar inhemfas vid de lägre

elementarläroverken, dels särskilt att åt unga qvinno:’, Indika ämna

bereda sig tillträde till vissa offentliga tjenstebefattningar, bibringa nödiga

högre insigter.

Dessa skolor kunna till omfattningen lämpligen göras dels lägre

med tre eller fem klasser, dels högre med åtta. Vid de lägre herde

rektorsgöromålen öfverlemnas åt en föreståndarinna, hvilken vid ordnandet

af undervisningen biträddes af en lärare, såsom studiedirektör,

vid de högre åt en rektor, hvilken åter biträddes af en lärarinna vid

öfvervakandet af ordningen inom skolan. Vid det treklassiga läroverket

bonde åtminstone en, vid det femklassiga tvä och vid det högre tre af

de undervisande vara qvinno!’, äfvensom bland öfningslärarne åtminstone

den i gymnastik.

Hvad beträffar kompetensvilkoren för samtliga dessa lärare och lärarinnor,

anser jag de af Komiterade föreslagna fullt nöjaktiga, och instämmer

äfven i deras åsigt rörande elevernas intagningsålder och de

fordringar, hvilka för inträde i den lägsta klassen blifvit uppsmida.

Vidkommande läroplanen skiljer jag mig från dem endast deruti, att

jag anser nödigt att ett främmande språk göres obligatoriskt äfven för

de högre klasserna, likasom jag också hyser någon meningsskiljaktighet

i afseende på tillsättandet af den styrelse, åt hvilken öfverinseendet

öfver skolan anförtros, så vidt som jag håller för lämpligare, att de styrelseledamöter,

hvilka Komiterade ansett höra af Chefen för Ecklesiastikdepartementet

förordnas, blifva af vederbörande domkapitel utsedde.

Åf mera skiljaktig åsigt är jag i afseende på den omkostnad från

statens sida, hvilken Komiterade för upprätthållandet af dessa skolor

föreslagit. Icke blott derföre, att jag anser staten komma att skörda

största fördelen af de ifrågasätta läroanstalterna, utan äfven på grund

deraf att kommuner och enskilda icke af ekonomiska skäl må undandraga

sig att i sin mån främja och eftersträfva det göda syfte, som med

dem är afsedt, kan jag icke, i likhet med Komiterade, tillstyrka, att de

kommuner, inom hvilka elementarskolorna blefve förlagda, betungades

med andra eller större kostnader för dem, än som vanligen åläggas

samhällen, der elementarläroverk finnas, d. v. s. nödig skollokal med

passande lekplan, samt bostad åt föreståndarinna eller rektor, icke heller

att af eleverna fordras större skolafgifter, än som äro föreskrifna vid

de allmänna läroverken för gossar.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bil: till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. ang. elementarskolor för qvinlig ungdom.

Då till en början endast några få elementarskolor för flickor torde

böra inrättas, till dess man af dessas verksamhet hunnit förskaffa sig en

större erfarenhet rörande omfattningen och beskaffenheten af det gagn,

hvilket genom sådana läroanstalter står att vinna, och då skål äfven

finnas för att icke genast utsträcka undervisningen till flere klasser, så

anser jag mig höra tillstyrka, det för närvarande endast fyra treklassiga

elementarskolor inrättas och förläggas i rikets fyra folkrikaste städer,

enär, om än i dessa städer enskilda anstalter för flickors undervisning

redan finnas, antalet likväl af de mindre bemedlade, som icke förmå

skaffa sig tillträde till dessa, antagligen är större der än annorstädes,

och det derföre är att förmoda, att den undervisning, som genom dessa

skolor är afsedd att meddelas, der skall blifva allmännare begagnad.

Den omkostnad staten för hvart och ett af dessa fyra läroverk

skulle komma att vidkännas har jag beräknat sålunda:

Aflöning till en föreståndarinna................................ 1,500

» » » lärare................................................. 1,000

>> » » lärarinna............................................. 1,000

» .» tre lärarinnor (lärare) ä 300 ............ 900

För anskaffande af undervisningsmaterial erforderligt,

belopp, dock icke utöfver........................ 600

Rdr 5,000

hvilka sistnämnda 600 Rdr efter första året borde reserveras för att

tjena till afhjelpande af de ytterligare behof af nödig utrustning, dem

skolan icke af egna medel förmådde bekosta.

Under åberopande af hvad jag sålunda anfört, får jag, i händelse

Eders Kongl. Maj:t täcktes godkänna de nu framlagda åsigterna rörande

ordnandet af undervisningen för qvinlig ungdom, i underdånighet tillstyrka,

det Eders Kongl. Maj:t behagade genom nådig proposition föreslå

Riksdagen,

att på statsverkets bekostnad må inrättas fyra offentliga elementarskolor

för qvinlig ungdom, belägna i Stockholm, Göteborg, Malmö och

Norrköping och afsedda att efter behof utvidgas, dock under vilkor att

dessa kommuner förbinda sig att, så länge skolorna fortgå, på egen bekostnad

anskaffa och underhålla för dem erforderliga och lämpliga lokaler

med passande platser för lärjungarnes vistelse i fria luften under

fristunderna;

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bil. till Kornjl. Maj:ts Nåd. Prop. ang. elementar s Lo lor för qvinlig ungdom. 17

att för hvarje af nämnda skolor, Indika till en början komme att

omfatta ej flere än tre klasser, beviljas ett årligt anslag af 5,000 Rdr

att användas enligt nyss föreslagna stat;

att ordinarie lärare eller lärarinna, som fullgjort vilkoren för kompetens

till lektors- eller adjunkts-befattning vid elementarläroverken, må,

i likhet med hvad för adjunkter vid sistnämnda läroverk är stadgadt’

ega att efter viss tids för nit och skicklighet vitsordad tienst"örin^ åtnjuta

förhöjning; J ° ö

att föreståndarinna ma efter tio års lika vitsordad tjenstgöring erhålla

tillökning i lönen med 500 Rdr, och derefter, om hon fullgjort

ofvan_ nämnda kompetensvilkor, åtnjuta samma rätt till löneförhöjning,

som i _ föregående moment omförmäles, dock så att lönen icke må

öfverstiga 3,000 Rdr; samt

att för berörda ändamål under Riksstatens åttonde hufvudtitel samt

rubrik »elementarskolor för qvinlig ungdom» näst efter anslaget till

»seminarium för bildande af lärarinnor» uppföres ett nytt reservationsanslag

å tillhopa 20,000 Rdr, hvaraf möjligen uppkommande besparingar

ma användas till sådana nödiga utgifter för elementarskolorna, som icke

af dem kunna eller af kommunerna böra bestridas».

Uppå tillstyrkande af Statsrådets öfrige ledamöter

behagade Hans Maj:t Konungen, med godkännande af

det af Departements-chefen framstälda förslag angående

inrättande af elementarskolor för qvinlig ungdom, besluta,

att nådig proposition i ämnet skulle till Riksdagen

aflåtas i öfverensstämmelse med hvad Departements-chefen

hemställt.

Ex protocollo

Alfred Zirnmerman.

Bill. till Iiiksd. Prat. 1873. 1 Smil. 1 Afd.

3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kong!,. Maj:ta Nåd. Proposition No 30.

Utdratj af Protokollet öfver Ecklesiastik-ärenden, hållet inför

Hans Miljö Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott

den 30 Januari 1873.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministe

Hans Excellens Herr Statsministern för

Statsråden • Bredberg,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Wcern,

Wcnnerberg.

Bergström,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm.

ro Adlercreulz,

utrikes ärendena Björnstjerna,

Föredragande Departementschefen Statsrådet Wennerberg uppläste till

justering särskilda, i enlighet med Kong!. Maj:ts uppå Stats-Rådets underdåniga

Ul styrkande förut fattade beslut uppsätta förslag till nådiga propositioner till

Riksdagen, nemligen:

2:o angående inrättande af elementarskolor för qvinlig ungdom.

Och behagade Hans Maj:t Konungen,-uppå Stats Rådets

underdåniga tillstyrkande, godkänna berörda förslag, sådana

de under litt A. och B. finnas detta protokoll bilagda, och

betaide, att nådiga propositioner i öfverensstämmelse dermed

skulle till Riksdagen expedieras.

Ex protocollo

G. A. Th. Ädelgren.

Bih. till Biksd. Prat. 1873. 1 Sami. 1 A/d. 14 Häft.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.