Sök i Ratio Lex

Om beviljande af anslag för åvägabringande af vinterväg till Norge från Jäckvik vid sjön Hornavan till riksgränsen i riktningen mot Saltenfjord

1873-03-01 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1873:35, Om beviljande af anslag för åvägabringande af vinterväg till Norge från Jäckvik vid sjön Hornavan till riksgränsen i riktningen mot Saltenfjord

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35,

X

J\:o Sö.

Ank. till Riksd. Kansli den 1 Mars 1873, kl. 11 f. m.

Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, om beviljande af anslag

för åvägabringande af vinterväg till Norge från Jäckvik vid sjön

Hornavan till riksgränsen i riktningen mot Saltenfjord; Gifven

Stockholms Slott den 22 Februari 1873.

För underlättande af samfärdseln emellan trakterna vid inre delen af Bottniska

viken och kusten af Nordlands Amf i Norge hafva under sistförflutna åren

olika förslag vant å bane. I sådant hänseende hafva på statens bekostnad planer

och kostnadsförslag upprättats dels för öppnandet af kommunikationsled såväl från

Piteå i Norrbottens som från Skellefteå i Vesterbottens län till Saltenfjord innanför

Bodö stad i Norge, sålunda att landsväg skulle begagnas från hvarje af nämnda

svenska städer förbi Arvidsjaurs kyrka och vidare till eu vik af sjön Storavan,

Avaviken kallad, derifrån sjökommunikation öfver Storavan, Uddjaur och Hornavan

till sistnämnda sjös vestra ända och derifrån åter landsväg öfver riksgränsen

samt vidare genom Junkerdalen till förberörde fjord, och dels för väganläggning

från Umeå stad, öfver Vesterbottens län till Mo vid Rån enfjord i Norge; hvarjemte,

sedan underdånig ansökning till Kong!. Maj:t ingifvits af ledamöterna i

1872 års riksdags Andra Kammare från Norrbottens och Vesterbottens län derom,

att innan beslut fattades rörande utförandet af den ena eller andra af berörda väganläggningar

en tredje väglinie, utgående från Mo i Norge till Sorsele i Vesterbottens

län och derifrån utgrenande sig till Piteå, Skellefteå och Umeå, Unge på

Bill. till Riksd. Prot. 1873. 1 Sami. 1 Afd. 17 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

statens bekostnad undersökas, samt i anledning häraf okulärbesigtning företagits

för utrönande af lämpligaste stället att med väg öfvergå riksgränsen, Kongl. Maj:t

under den 6 September 1872 förordnat om verkställande af noggranna undersökningar

samt uppgörande af plan och kostnadsförslag angående dels vägens emellan

Piteå och Avaviken utsträckning öfver Slagnäs och Bure till Sorsele, dels vägens

från Skellefteå öfver Norsjö till Mala fortsättning från sistnämnda ställe till Sorsele,

dels ock den från Umeå till Lycksele redan befintliga vägs utsträckning

öfver Bastuträsk, dit plan för vägbyggnad funnes uppgjord, och vidare förbi

Lomnäs, Nedre Lomfors och Sandsjö till Sandsele och Sorsele, dels äfven ny vägs

anläggande från Sorsele genom Vindelelfvens dalgång till riksgränsen i närheten

af riksröset N:o 224 söder om Bonäs-sjön.

Med erinran härom har Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Norrbottens län

uti underdånig skrifvelse den 15 sistlidne Januari anfört, att, äfven om sistomförmälda

vägsträckning förr eller senare komme till utförande, behofvet af vinterväg

emellan vestra ändan af sjön Hornavan och Norska gränsen ofvanför Junkerdalen

ändock qvarstode; emedan berörda kommunikationsled lemnade den jemnaste och

ginaste vägen från Piteå stad och socken samt från Arvidsjaurs och Arjeplougs

lappmarker till Junkerdalen och Saltenfjord i Norge. Mellan Piteå och Avaviken

vore väg redan anlagd. Från sistnämnda ställe funnes å de störa sjöarne Storavan,

Uddjaur och Hornavan god och jemn vinterväg till hemmanet Jäckvik vid vestra

ändan af Hornavan. Derifrån till norska gränsen borde upprödjas vinterväg, invid

hvilken nödiga byggnader eller så kallade fjellstugor borde uppföras till menniskors

och dragares herbergerande. För utrönande af kostnaden för en sådan anläggning

hade Löjtnanten vid väg-och vattenbyggnädskorpsen J. F. kornell redan

år 1870 undersökt linien samt derefter uppgjort plan och kostnadsförslag för företaget,

enligt hvilket förslag för vägrödjningen jemte nödiga byggnaders uppförande,

beräknats åtgå följande belopp, nemligen:

för delen från Norska gränsen till Mirkinis R:dr 18,100

» derifrån till Arrajokk.......» 7,050

» derifrån till Sädva........» 5,700

» derifrån till Jäckvik....... » 3,800

eller tillsammans R:dr 34,650;

för 6 mil 34,900 fot vinterväg. Att en slik vinterväg skulle medföra stort gagn

för innebyggarne i Arjeplougs och Arvidsjaurs lappmarker samt i Piteå socken

vore utom allt tvifvel, — emedan derigenom för dem möjliggjordes ej mindre att

afsätta sina ladugård sprodukter i Norge, der prisen å sådana varor i anseende till

grannskapet af de störa fiskeplatserna ställde sig mycket högre än i de svenska

socknarne, samt vid återfärden hemföra sill och annan fisk, som vid norska kusten

såldes för lågt pris, än äfven att vid inträffande missväxt förskaffa sig spannmål från

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

norsk hamn, dit sjöfarten äfven under vintern vore öppen. Då emellertid, innan

framställning gjordes om anslag till nämnda anläggning, först herde utredas och

bestämmas, hvilka för framtiden skulle underhålla såväl väg som byggnader, både

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande vid 1872 års landsting föreslagit, att berörda

underhåll skulle af hela länet bekostas, hvilket förslag dock ej vunnit landstingets

bifall; och sedan Arvidsjaurs och Arjcplougs socknar derefter blifvit å utlysta kommunalstämmor

härom hörde, hade Arjeplougs socken åtagit sig att till tvåtredjedelar

för framtiden underhålla ifrågavarande vinterväg så, att den ej ko in me att

försämras, samt vidmakthålla tre fjellstugors åbyggnader, så att de ej förfölle, likasom

Arvidsjaurs socken förbundit sig att till en tredjedel deltaga i underhållet af

berörda byggnader, rödja ingå r och planeringar, hvarvid likväl af sistnämnda kommun

fästats det uttryckliga förbehåll, att någon plägning eller uppkörning af vägen

deruti icke inbegripes eller någon kostnad derför kommunen påfördes. Med afseende

å nämnda förbehåll har Kongl. Majrts Befallningshafvande upplyst, att vintervägarne

å de aflägsna™ skogstrakterna i Norrland vanligen icke hölles öppna

medelst plägning, utan gjordes farbara genom att kora några gånger fram och

åter med häst och åkdon. Enligt Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes åsigt borde

något annat sätt för ifrågavarande vintervägs öppenhållande, än det sistnämnda, icke

kunna ifrågakomma; och ansåge Kongl. Maj:ts Befallningshafvande skyldigheten

att på detta sätt hålla vägen i farbar! skick kunna åläggas de personer, som komme

att bebo fjellstugorna och der tillhandahålla förmån och dragare erforderliga

förnödenheter. .

Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, har Kongl. Majrts Befallningshafvande,

med öfverlemnande af Löjtnanten Cornells ofvanberörda plan med

tillhörande ritning och kostnadsförslag, i underdånighet anhållit, att nådig Proposition

måtte till Riksdagen afl åt as om anvisande af anslag för anläggningen till det

i kostnadsförslaget upptagna belopp, i sammanhang hvarmed, och för den händelse

det ifrågasätta anslaget beviljades, Kongl. Maj:t Befallningshafvande hemställt, att

till de tre nya fjellstugorna, hvilka komme att ligga ofvanför den provisoriska odlingsgränsen,

finge intagas i trakterna befintliga odlingslägenheter till äng och höbärande

mark, på det åboerna måtte blifva i tillfälle att icke allenast underhålla

kor och hästar, utan äfven kunna förse vägfarande, som deraf vore i behof, med

foder för dragare, äfvensom att dessa fjellstugor med tillhörande jord icke måtte

såsom nybyggen åt enskilde personer upplåtas, utan få för all framtid förblifva

statens egendom till dermed afsedt ändamål och förses med värdfolk, som endast

tillsvidare af Kongl. Maj:t Befallningshafvande antoges.

Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, som med infordrad t utlåtande

häröfver inkommit, har till en början erinrat, hurusom bemälde Styrelse redan

i sitt den 15 December 1871 afgifna generalförslag öfver allmänna arbeten,

hvartill statsbidrag ifrågasattes, bland annat, jemte redogörande för utfallet af den

fullbordade undersökningen rörande väganläggning från Piteå och Skellefteå till

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

riksgränsen, i underdånighet yttrat, att såsom första steget till donna kommunikations

framtida bildande, och under alla förhållanden af vigt och gagn för samfärdseln

vintertiden rikena emellan, vore af stort värde, att så kallade fjellstugor med

stallar blefvo uppbygda på sträckningen mellan Hörna v an och riksgränsen i linien

till Bodö vid Saltenfjord; på grund hvaraf Styrelsen hemställt, huruvida icke

Kongl. Maj:t skulle finna skäligt till Riksdagen aflåta proposition om beviljande

af den för sagda anläggningar utaf undersökningsförrätfaren beräknade kostnaden,

under vilkor att menigheten ålades att under nödig kontroll utföra byggnaderna.

Som den nu ifrågasätta vintervägen med fjellstugubyggnader vid Sädva, Arrajokk

och Mirkinis skulle förläggas utmed småsjöarne i dalgången nedanom barr- och

löfskogsgränsen, i följd hvaraf på 6 mil 34,900 fots längdsträckning emellan Hornavan

och riksgränsen fjellöfvergång komme att ske på blott omkring 24,000 fots

längd, egde denna plan, enligt Styrelsens åsigt, onekligen ett betydligt företräde

framför det år 1871 upprättade förslag, enligt hvithet fjellstugor och stallar skulle

anläggas på fjellet invid föreslagna sommarvägen. Sedan dessutom fråga uppstått

och undersökning beslutats rörande väganläggningar, hvarigenom linier från Piteå,

Skellefteå och Umeå skulle förenas i Sorsele. derifrån en gemensam vägbyggnad

borde verkställas till riksgränsen för att inom Norge fortsättas till Ranenfjord, allmoge

Styrelsen att den ursprungligen ifrågasätta väganläggningen mellan Piteå vid

Bottniska vikon och Bodö vid Saltenfjord af Vesterhafvet kunde såsom förfallen

anses; vid hvilket förhållande, och enär vinterväg för kommunikation emellan nyssnämnde

två städer ändock herde blifva nyttig och vore behöflig, Styrelsen ansåge

skal vara för handen att, på sätt Kongl. Maj:ts Befallningshafvande föreslagit, söka

bereda anslag för ändamålets vinnande.

Enligt hvad Norska Regeringens Departement för det Inre i skrifvelse den 31

December 1872 meddelat, har det för underlättande af samfärdseln vintertiden

emellan Saltdalen i Norge och Arjeploug i Sverige från norsk sida vidtagna arbete

så framskridit, att vägen i Junkerdalen är farbar samt att en fjellstuga, belägen

vid Graddiselfven något öster om dennes förening med Njallevareelfven och omkring

en half mil vester om riksröset N:o 232, är färdig och bebodd, erbjudande

ett godt logis för resande och stallrum för tio till tolf hästar.

Med anledning häraf, och på grund af hvad Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

samt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader i ämnet anfört, föreslår

Kongl. Maj:t härmed Riksdagen att, för åvägabringande af ifrågasätta vinterväg

från däckvik vid sjön Hornavans vestra strand till riksgränsen samt uppförande

af fjellstugor och stallar vid Sädva, Arrajokk och Mirkinis i enlighet med Löjtnanten

Cornells förslag, bevilja det erfoderliga beloppet tretiofyratusen sexhundrafemtio

riksdaler samt deraf till utgående under ar 1874 anvisa niotusen femhundra

riksdaler eller det belopp, som beräknats åtgå för vägens iordningsställande

från däck vik till Arrajokk och uppförande af fjellstugan vid Sädva; viljande

Kongl. Maj:t, sedan Riksdagens svar härå ingått, efter vederbörandes hörande ta
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 35.

ga i öfvervägande hvad Kongl. Maj:ts Befallningshafvande hemställt i fråga om

odlingslågenheters intagande till äng och höbärande mark vid fjellstugorna samt

dessa lägenheters förseende med värdfolk, m. m.

De ärendet rörande handlingar med tillhörande karta skola tillhandahållas

Riksdagens vederbörande Utskott; och förblifver Kongl. Maj:t Riksdagen med all

Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

Axel Bergström.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kong.I. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Utdrag af Protokollet öfver Civil-ärenden, hållet inför Hans Majtt Konungen

i Stats-Rådet å Stockholms Slott den 22 Februari 1873.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-etatsministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Bredberg,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Wcern,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer,

Weidenhiebn.

Vidare föredrog Departements-chefen, Statsrådet Bergström i underdånighet

Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Norrbottens län under de» 15 sistlidne Januari

gjorda, af karta åtföljda underdåniga framställning om beviljande af anslag för

åvägabringande af vinterväg från Jåckvik vid vestliga ändan af sjön Hornavan till

riksgränsen mot Norge i riktning mot Saltenfjord, in. in.; — Öfver hvilken framställning

Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader med infordrad t underdånigt

utlåtande af den 5 innevarande månad till Kongl. Maj:t inkommit.

I sammanhang härmed upplyste Departements-chefen att, enligt hvad Kongl.

Norska Regeringens Departement för det Inre i skrifvelse den 31 December 1872

meddelat, det för underlättande af samfärdseln vintertiden emellan Saltdalen i Norge

och Arjeploug i Sverige från norsk sida vidtagna arbete så framskridit, att vägen

i Junkerdalen vore farbar samt att en fjellstuga, belägen vid Graddiselfven något

öster om dennas förening med Njallevareelfven och omkring en half mil vester

om riksröset N:o 232, vore färdig och bebodd, erbjudande ett godt logis för resande

och stallrum för tio till tolf hästar.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 35.

Med anledning häraf och på grund af hvad Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

samt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader i ämnet anfört, tillstyrkte

Stats-Rådet, det täcktes Kongl. Maj:t medelst nådig Proposition föreslå Riksdagen

att, för åvägabringande af ifrågasätta vinterväg från Jäckvik vid sjön Hornavans

vestra strand till riksgränsen samt uppförande af fjellstugor och stallar vid Sädva,

Arrajokk och Mirkinis i enlighet med Löjtnant Cornells förslag, bevilja det

erforderliga beloppet tretiofyra tusen sexhundra femtio R:dr, samt deraf till utgående

under år 1874 anvisa nio tusen femhundra R:dr, eller det belopp, som beräknats

åtgå för vägens iordningställande från Jäckvik till Arrajokk och uppförande

af fjellstugan vid Sädva; hemställande Stats-Rådet derjemte att, sedan Riksdagens

svar härå ingått, Kongl. Maj:t ville, efter vederbörandes hörande, taga i öfvervägande

hvad Kongl. Maj:ts Befallningshafvande hemställt i fråga om odlingslägenheters

intagande till äng och höbärande mark vid fjell stugorna samt dessa lägenheters

förseende med värdfolk m. in.

Hvad Stats-Rådet sålunda i underdånighet hemställt, täcktes Hans Maj:t Konungen

i nåder bifalla samt befallde, att i öfverensstämmelse dermed nådig Proposition,

af den lydelse Bilagan Litt. B. till detta protokoll utvisar, skulle till Riksdagen

i vanlig ordning a (låtas.

Ex protocollo

Otto W. Seippel.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.