Sök i Ratio Lex

Om anvisande af statsunderstöd för iståndsättande och utvidgning af hamnen vid Cimbrisliamn

1873-03-26 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1873:41, Om anvisande af statsunderstöd för iståndsättande och utvidgning af hamnen vid Cimbrisliamn

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 41,

1

AV» 41.

Ank. till Riksd. Kansli den 26 Mars 1873, kl. 11 f. m.

Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, om anvisande af statsunderstöd

för iståndsättande och utvidgning af hamnen vid Cimbrisliamn;

Gifven Stockholms Slott den 14 Mars 1873.

Med tillkännagifvande att genom den svåra storm, som i förening med öfversvämning

den 12 och 13 sistlidne November rasade å Skånes östra kust, hamnen

vid staden Cimbrishamn i betydlig grad skadats, i ty att lastbrygga!! der alldeles

sönderbrutits och större delar af vågbrytarne blifvit förstörde hafva uti en till

Kongl. Maj:t ställd skrift, som Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Christianstads

län med memorial den 22 nästlidne Januari i underdånighet öfverlemnat, deputerade,

utsedde af stadens röstberättigade invånare å allmänt sammanträde inför

Magistraten den 9 i sistnämnda månad, i underdånighet anmält, att, enär, utom

omförmälde förödelse å sjelfva hamnen, de uti densamma liggande fartyg kastats

på land och nära nog krossats, hvarigenom vederbörande egare och assuradör^

lidit en högst betydlig förlust och samhället indirekt den skada, att det under de

närmast följande åren härefter troligen blefve svårt för stadens invånare att utan

utfästande af ofantligt dryga frakter förmå fartyg att anlöpa hamnen, samt emellertid

samhällets bestånd och förkofran helt och hållet berodde af hamnens duglighet

och användbarhet, stadens invånare, som med största bekymmer emotsåge,

att samhället genom den timade förstörelsen skulle blifva utsatt för att i sina sträfvande!!

för samhällets framåtskridande åter varda kastnät ett tjugotal af år tillbaka,

anmodat Kapitenen vid väg- och vattenbyggnadscorpsen C. W. Gagner att uppgöra

förslag till de förändringar vid hamnen, som funnes vara af behofvet påkallade;

varande det i anledning häraf utaf Kapitenen Gagn er afgifna betänkande med tillhörande

ritningar och alternativa kostnadsförslag jemväl till Kongl. Maj:t öfverlemnadt.

Uti detta betänkande yttrar Kapitenen Gagner, att den förfärliga storm,

som i förening med ett ovanligt högt vattenstånd i November 1872 orsakade så

Bill. till Riksd. Prot. 1873. 1 Sami. 1 Afd. 21 Höft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 41.

stor förödelse på Sveriges sydöstra kust, med ojäfaktiga bevis ådagalagt, att Cimbrishamns

hamn i sitt nuvarande skick på intet sätt uppfyllde ens de billigaste fordringarne

på en brukbar hamn. Dess läge på en fullkomligt öppen kust med ett

80 fot bredt gatt, genom hvilket hafvet vältrade in vid ostnordost-vind utan att af

ett enda grund vara brutet på öfver 50 mil, i förening med den omständigheten,

att hamnens djup ej tilläte mera än omkring 11 fots djupgående fartyg lägga till

vid lastbryggan och detta endast på en sträcka af 200 fot, orsakade dels att endast

smärre fartyg kunde nödtorftigt begagna hamnen och dels att ej ens dessa

läge säkert vid ostlig storm. Också både vid nämnda storm ej mindre än 9 segelfartyg

och en ångbåt jemte åtskilliga fiskarebåtar förlist inne i sjelfva hamnen.

Af de 76 större och mindre fartyg med ett lästetal af 1,644 nyläster, som tillhörde

Cimbrishamns tullkammaredistrikt, kunde derföre ej heller ett enda med säkerhet

der uppläggas i vinterlag. Såvida Cirnbrishamn skulle kunna existera och erhålla

den utveckling, hvartill dess egenskap af den naturligaste exportorten för en särdeles

rik trakt ovedersägligen syntes berättiga detta samhälle, måste alltså dess

hamn erhålla skydd och djup; och att detta ej läte sig gorå utan högst betydliga

kostnader, vore uppenbart, då bottnen i hamnen nära nog uteslutande bestode af

berg, som på södra och vestra sidorna nedsköte i densamma. Att för åvägabringande

af tillräckligt skydd utanför inloppet lägga en isolerad vågbrytare skulle

medföra en kostnad, approximativt beräknad till minst en half million riksdaler,

enär en sådan måste läggas på omkring 26 till 28 fots djup samt konstrueras och

byggas tillräckligt solidt för den våldsamma sjö, som vid O. och NO. stormar

bär ginge. Då härtill komme kostnaderna för hamnens fördjupning, som måste

verkställas medelst undervattensprängning, blefve kostnaderna alltför störa att äfven

med påräknande af statsbidrag kunna åstadkommas. Blefve åter hamngattets

bredd förminskad så mycket, att behöfligt skydd erhölles, vore det omöjligt att

angöra hamnen annat än i fullt stilla väder. Det återstode sålunda endast att

spränga in en hamnbassin i den södra stranden på sidan om dem gamla bassinen.

För genomförande af en sådan plan hade Kapi tenen; Gagner uppgjort 4 alternativa

förslag, af hvilka alternativet A afsåge att utspränga bassinen 300 fot lång, 200

fot bred och 16 fot djup samt derefter genom sprängning och muddring gorå inloppet

till densamma likaledes 16 fot djupt; och vore kostnaden för utförande af

arbetena enligt detta förslag, åt hvithet Gagner för sin del gåfve företräde, samt

för verkställande af den i sammanhang dermed nödiga reparation af den skadade

norra hamnarmen beräknad uppgå till ett belopp af 496,500 Riksdaler.

Under åberopande af hvad sålunda yttrats samt på grund af stadens invånares

uppdrag anföra deputerade vidare, att nyssnämnda förslag, hvithet syntes

komma att åt staden bereda en hamn, der fartyg kunde ligga skyddade för alla

vindar, medtoge en kostnad, i rundt tal beräknad till 500,000 Riksdaler, som staden

omöjligen sjelf kunde bära, men att staden hyste det hopp, att densamma icke

skulle lemnas åt sig sjelf vid ett så vigtigt företag, som den föreslagna hamnbygg
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o dl.

nåden, hvilken otvifvelaktigt skulle komma att gagna ej allenast staden och kringliggande

landsbygd, utan äfven sjöfarten i allmänhet. För närvarande funnes nemligen

ända från Ystad till Carlshamn icke någon hamn, der en i nöd stadd seglare

kunde inlöpa, och då i betraktande toges, att deremellan läge det för Ostersjötrafiken

farliga stället Sandhammaren samt att dessutom hela kusten ända upp till

Ahus vore för seglare högst farlig, så funnes lätteligen orsaken till den mängd

strandningsolyckor, som på denna kust tidtals inträffade, likasom behofvet af en

trygg hamn på kusten måste inses. Staden Cimbrishamn med ej fullt 1,600 invånare

kunde så mycket mindre sjelf bära de penningeuppoffringar, hvilka för företaget

vore nödiga, som samhället under sednare åren fatt vidkännas betydliga utgifter

för nybyggnad af rådhus, tullhus och nederlagsmagasin samt för närvarande

hade under arbete en folkskolebyggnad, beräknad att kosta staden 22,000 Riksdaler.

Stadens invånare vore emellertid villige att för den föreslagna hamnbyggnaden

underkasta sig de största möjliga uppoffringar och hade således åtagit sig att anskaffa

hälften af den för hamnbyggnaden beräknade kostnadssumman, eller 250,000

Riksdaler, derest Riksdagen ville såsom anslag utan återbetalningsskyldighet lemna

andra hälften samt dessutom medgifva afskrifning af stadens återstående skuld till

staten för gamla hamnbyggnaden; och anhölle alltså deputerade, att Kongl. Maj:t

täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition derom, att Riksdagen måtte för

hamnbyggnad vid Cimbrishamn , i enlighet med det af Kapitenen Gagner uppgjorda

förslag, alternativ A, bevilja staden ett anslag utan återbetalningsskyldighet af

250,000 riksdaler riksmynt, samt att Riksdagen derjemte ville medgifva staden afskrifning

för hvad, som återstode å det vid 1840 och 1841 års riksdag staden beviljade

lån för hamnbyggnaden å primitivt belopp 37,500 Riksdaler Riksmynt.

Enär vid ofvannämnda storm tydligen ådagalagts, att Cimbrishamns hamn på

intet sätt uppfyllde ens de billigaste fordringar på en brukbar hamn, men behofvet

af en sådan vore synnerligen lcänbart, har Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,

med hänseende dessutom till de störa uppoffringar, Cimbrishamns samhälle, hvars

handel och sjöfart under senare åren betydligt uppblomstrat, men nästan helt och

hållet skulle gå under om icke säker hamn der vunnes, underkastade sig genom

nyss omförmälda åtagande att bidraga till hamnbyggnaden, i underdånighet tillstyrkt

att Kongl. Maj:t måtte å den underdåniga ansökningen fästa nådigt afseende.

Till följd af härå erhållen nådig remiss har Styrelsen för allmänna väg- och

vattenbyggnader under den 17 sistlidne Februari afgifvit underdånigt utlåtande, deruti

Styrelsen, som uppdragit åt chefen i Södra väg- och vattenbyggnadsdistriktet,

Majoren m. m. A. Remmer, att efter den ofvan omförmälda stormen verkställa inspektioner

å alla de skador, som genom densamma orsakats å hamnarne utefter

Skånska kusten, samt att med förslag å nödiga reparationer så snart ske kunde

till Styrelsen inkomma, i underdånighet anmält att uti det från Distriktchefen den

13 i nyssnämnda månad inkomna yttrandet rörande Cimbrishamns städs hamn hufvudsakligen

blifvit anfördt:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 41.

att vid den besigning, Distriktchefen efter stormen förrättat vid Cimbrishamn,

framkastats förslag att genom sprängning i klippstranden bilda en ny hamnbassin

vid sidan af och med inlopp från den nuvarande hamnen, hvilken bassin otvifvelaktigt

skulle blifva fullkomligt säker och fredad från sjögång, men att enär utförandet

af donna vackra plan skulle förorsaka ett högst betydligt tillägg i kostnaden

för nuvarande hamnarmarnes fullständiga reparation samt deras förstärkande

emot framtida våldsam sjögång, stadens myndigheter då icke definitivt ifrågasatt

upprättande af plan för ett sådant företag;

att Distriktchefen af sådan anledning ansåge sig höra föreslå endast de skadade

hamnarmarnes fullständiga reparation samt dessutom uppbyggande af en inre

arm eller vågbrytare uti nuvarande hamnbassinen, i ändamål att dymedelst bereda

ett väl behöfligt skydd mot den genom hamngattet inrullande, stundom våldsamma

sjön samt att på samma gång få en beqväm kaj bildad för lastning och loss
-

ning; hvilka arbeten beräknats kosta:

södra vågbrytarens eller hamnarmens reparation......B:dr 19,600: —

norra hamnarmens reparation och förstärkning....... » 73,800: —

anläggning af en inre vågbrytare............ » 66,000: —

hvartill komme ingeniörsarfvode............ » 7,600: —

eller tillsammans..................B:dr 167,000: —

att, om deremot afseende icke behöfde fästas vid den högre kostnaden, Distiktchefen

funne företräde höra gifvas åt den af Kapitenen Gagner under tiden

utarbetade planen för en ny sidohamns anläggande, emedan genom dess utförande

onekligen skulle vinnas en både större och lugnare bassin, än som kunde erhållas,

om arbetet utfördes enligt det af Distriktchefen utarbetade mindre kostsamma

förslaget;

att Distriktchefen vid granskning af Kapitenen Gagners plan med tillhörande

förslag kommit till det resultat, att den af Gagner för alternativet A beräknade

summan, 496,500 Biksdaler, borde ökas till 548,000 Biksdaler, emedan de skadade

hamnarmarnes iståndsättning, hvilken måste ske med den omsorg, att upprifning

af muren genom sjöbrytning för framtiden blefve säkert förebyggd, komme att erfordra

flera gånger det belopp, som Gagner beräknat; samt

att Distriktchefen slutligen tillstyrkte godkännande af Kapitenen Gagners plan,

dock under vilkor att de föreskrifter, Distriktchefen uti sitt förslag lemnat, synnerligast

för norra hamnarmens iståndsättande, fastställdes till efterföljd för arbetet.

För egen del har Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, lika med

Distriktchefen, ansett att, om hänsyn ej behöfdes fästas vid den större kostnaden,

det kunde antagas blifva bättre att sidobassiner utsprängdes, på sätt Kapitenen

Gagners plan upptoge; men att det emellertid villo synas som skulle den skeppsfart

och rörelse, hvilken bedrefves i Cimbrishamn, kunna ganska väl skötas, om de

förbättringar vid och uti hamnen utfördes, hvilka föreslagits uti Majoren Kommers,

Styrelsens utlåtande bilagda, af ritningar åtföljda plan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 41.

Sedan Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet erhållit nådig befallning att

från Cimbrishamns röstberättigade invånare infordra underdånigt yttrande i anledning

af Styrelsens förberörda utlåtande äfvensom utredning rörande Cimbrishamns

hamnkassas inkomster och utgifter under de senaste fem åren och densammas ställning

i öfrigt, så och efter det stadens röstberättigade invånare den 3 innevarande

månad vid sammanträde inför Magistraten fattat beslut i ämnet, har Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande med underdånigt memorial den 8 i samma månad öfverlemnat

de infordrade handlingarne; och hafva stadens invånare genom förbemälde

deputerade nu i underdånighet andragit följande:

Beträffande Styrelsens för allmänna väg- och vattenbyggnader utlåtande, kunde

väl ej förnekas, att hamnbyggnadens utförande i enlighet med Kapitenen Gagners

förslag medförde betydlig kostnad, men sökandena hoppades och trodde jemväl,

att hamnen dymedelst skulle medföra motsvarande fördelar såväl för staden

som för sjöfarten i allmänhet, något som ej heller i nämnda utlåtande blifvit

emotsagdt.

Hvad åter anginge Majoren Kommers plan till hamnarbetet, så erkändes ändamålsenligheten

af hans förslag till norra hamnarmens iståndsättande och ombyggnad,

såvidt nemligen medel dertill kunde erhållas; men då, äfven om bägge

hamnarmarne kunde antagas vara orubbelig!!., någon säkerhet för fartyg ej funnes

i hamnen, samt stadens invånare utgått från den åsigt, att det första och vigtigaste

anspråket på en hamn måste vara, att den lemnade säkert skydd för de i densamma

liggande fartyg, hade stadens invånare ansett sig höra använda all penningetillgång

för anskaffande af sådant skydd och derföre trött sig kunna använda

det af Kapitenen Gagner föreslagna mindre dyrbara sätt för norra hamnarmens

reparation. Mot Majoren Kommers förslag att för beredandet af omförmälda o vilkorligt

nödvändiga skydd för hamnen utlägga en arm med lastkaj inne i harnnbassinen

borde anmärkas, att genom detsamma antagande all in- och utsegling

i hamnen skulle blifva i hög grad försvårad, att den föreslagna lastkajen blefve

för stadens behof otillräcklig, att ifrågavarande inre arm upptoge en ej obetydlig

del af den förut icke synnerligen störa hamnbassinen, samt att slutligen det befarades,

att derigenom icke vunnes det skydd för hamnen, som vore att önska. Med

anledning häraf ansåge stadens invånare sig icke kunna antaga Majoren Kommers

förslag, utan vidblefve sitt förut fattade beslut att vilja utföra hamnarbetet efter

Kapitenen Gagners förslag, alternativet A, dock, om så komme att föreskrifvas,

med norra hamnarmens förstärkning och ombyggnad enligt hvad Majoren Kemmert

förslag.

Då emellertid, om hamnarbetet komme att på sistnämnda sätt utföras, kostnaden

för hamnbyggnaden skulle ökas med 48,000 Riksdaler, eller komme att

uppgå till 548,000 Riksdaler, och stadens invånare numera ansåge sig höra afstå

från sin anhållan om afskrifning af hamnens skuld till Riksgälds-kontoret, hafva

stadens deputerade, med frånträdande af den förut gjorda ansökningen, i underdå
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 41.

nighet anhåilit, att Kong!. Maj:t täcktes till nu församlade Riksdag aflåta nådig

proposition derom, att Riksdagen måtte för hamnbyggnad vid Gira brishamn, i enlighet

med det af Kapitenen Gagner uppgjorda förslag, Alternativet A, bevilja

staden ett statsbidrag af 300,000 Riksdaler Riksmynt, deraf 200,000 Riksdaler såsom

anslag utan återbetalningsskyldighet samt 100,000 Riksdaler såsom lån, med

skyldighet för staden att sjelf anskaffa och ikläda sig ansvar för återstoden af den

för hamnarbetet erforderliga kostnadssumma.

Af handlingarne i målet inhemtas för öfrigt: att under åren 1868—1872 Cimbrishamns

hamns inkomster utgjort tillsammans 41,689 R:dr 67 öre, då deremot

utgifterna under samma tid uppgått till 43,232 R:dr 58 öre; att hamnens skuld

vid 1872 års slut uppgick till 23,000 R:dr,; att staden år 1862 egde 8 fartyg om

tillsammans 141 nylästers drägtighet, under hvithet år utskeppades 123,221 kubikfot

spannmål och hamnen besöktes af 272 fartyg om tillsammans 1,615 nylästers

drägtighet; att deremot år 1872 antalet af stadens fartyg uppgått till 18 om tillsammans

626 nyläster, myckenheten af utskeppad spannmål till 198,016 kubikfot,

antalet af de fartyg, som besökt hamnen, till 591 om tillhopa 7,054 nyläster samt

tulluppbörden till 39,939 R:dr 93 öre.

På grund af hvad sålunda förekommit vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att för iståndsättande och utvidgning af staden Cimbrishamns hamn i enlighet

med om förmäl da af Ktipitenen C. W. Gagner upprättade plan, men med vidtagande

af de utaf Majoren A. Remmer föreslagna åtgärder för den qvarvarande

Norra hamnarmens reparation och förstärkning, bevilja dels en försträckning af

Etthundra tusen R:dr på vilkor, som Riksdagen kan finna godt bestämma, dels

ock ett anslag utan återbetalningsskyldighet till belopp af Tvåhundra tusen Riksdaler

eller tillsammans Trehundra tusen Riksdaler samt derå anvisa till utgående

under innevarande år Femtio tusen R:dr af anslaget samt under år 1874 återstoden

deraf, eller Etthundra femtio tusen R:dr, äfvensom hela försträckningsbeloppet

De ärendet tillhörande handlingar och ritningar skola vederbörande Utskott

tillhandahållas: Och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

OSCAR.

Axel Bergström..

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 41.

7

Utdrag af Protokollet öfver Civil-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen

i Stats-Rådet å Stockholms Slott den 14 Mars 1873.

Närvarande:

0

Hans Excellens Herr Justitle-statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Bredberg,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Wcern,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer, och

Weidenhielm.

Slutligen föredrog Departements-chefen särskilda af deputerade för staden

Cimbrishamns vid allmän rådstuga röstberättigade invånare gjorda underdåniga

framställningar i fråga om statsbidrag för hamnanläggning vid nämnda stad; uti

hvithet ärende ej mindre Kongl. Maj:s Befallningshafvande i Christianstads län än

äfven Styrelsen för allmänna väg och vattenbyggnader afgifvit underdåniga utlåtanden.

På grund af hvad i ärendet förekommit tillstyrkte Stats-Rådet, att Kongl.

Maj:t måtte medelst nådig Proposition föreslå Riksdagen att, för iståndsättande

och utvidgning af staden Cimbrishamns hamn, i enlighet med den af Kapitenen

C. W. Gagner upprättade plan, men med vidtagande af de utaf Majoren A. Remmer

föreslagna åtgärder för den qvarvarande norra hamnarmens reparation och

förstärkning, bevilja dels en försträckning af 100,000 Riksdaler på vilkor, som Riksdagen

kunde finna godt bestämma, dels ock ett anslag utan återbetalningsskyldighet

till belopp af 200,000 Riksdaler, eller tillsammans 300,000 Riksdaler, samt derå

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 41.

anvisa till utgående under innevarande år 50,000 Riksdaler af anslaget samt unde

år 1874 återstoden derab eller 150,000 Riksdaler, äfvensom hela försträckningsbeloppet.

Till donna hemställan behagade Kongl. Maj:t lemna nådigt bifall och

befallde, att nådig Proposition, så lydande, som bilagan Lutt. A. till detta

protokoll utvisar, skulle i vanlig ordning till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo

Otto Sjögreen.

%

Stockholm, tryckt hos Sam. Rumstedt, 1873.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.