Sök i Ratio Lex

Angående tillstånd för'' Stockholms stad att framgent disponera en Kongl. Maj:t och Kronan tillhörig egendom å Kungsholmen

1874-02-04 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1874:17, Angående tillstånd för'' Stockholms stad att framgent disponera en Kongl. Maj:t och Kronan tillhörig egendom å Kungsholmen

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl, Maj:ta Nåd. Proposition N:o 17.

8

tf:o 17.

Ank. till Riksd. Kansli den 4 Febr. 1874, kl. 3 @. <n.

Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående tillstånd

för'' Stockholms stad att framgent disponera en

Kongl. Maj:t och Kronan tillhörig egendom å Kungsholmen;

Gifven Stockholms Slott den 5 December 1873.

Vid riksdagen år 1815 medgåfvo Rikets Ständer, att den å Kungsholmen i

Stockholm belägna, bebygda egendom, som tillhört den regula bränneriinrättningeu,

men vid nämnda tid disponerades åt allmänna magasinsdirektionen, tinge upplåtas

till begagnande af den gemensamma kurhusinrättningen för Stockholms stad och

län. I följd af Kongl. Brefvet den 16 Augusti samma år har ock ifrågavarande

egendom, som är i Stockholms stads tomteböcker upptagen under n:ris 5 och 6 i

qvarteret Bryggaren och belägen mellan Handtverkaregatan och Riddarefjärden,

sedermera varit af kurhusinrättningen disponerad.

Ehuru någon tvekan svårligen kan ega rum derom, att ifrågavarande upplåtelse

afsett, att tomten skulle icke blott tills vidare, utan så länge kurhusanstalt

funnes å densamma inrättad, iortfarande tå för nämnda ändamål begagnas, hafva

likväl de myndigheter, hvilka det åligger att draga försorg om kurhusinrättningens

uppehållande och förkofran, ansett önskvärdt, att de anledningar till en motsatt

tolkning som möjligen kunde anses ligga i de mindre bestämda ordalag, i hvilka

upplåtelsen skett, blefve undanröjda, innan man skred till verkställighet af en ifrågasatt,

af behofvet synnerligen påkallad, ombyggnad af kurhusets lokaler. Af denna

anledning har Kongl. Maja i proposition till Riksdagen den 17 Mars 1870 föreslagit,

att fastigheten skulle öfverlemnas under full eganderätt åt den för Stockholms

stad och län gemensamma kurhusinrättningen. Frågan förföll då genom Kamrarnes

olika beslut, men har sistlidne år blifvit under en annan form återupptagen i

«n

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Majds Nåd, Proposition No 17.

en från Kurhusdirektionen till Öfverståthållare-erabetet aflåten och af Öfverståtbållareembetet

till Stockholms stadsfullmäktige öfverlemnad skrifvelse. Direktionen anför

rörande beskaffenheten af de å tomten uppförda byggnader, att den ungefär midt

på tomten belägna hufvudbyggnaden, som inrymde kurhusets qvinnoafdelning jemte

manliga patienter från länet och enskilde betalande patienter, visserligen vore uppförd

på god grund och hade fasta murar samt i allmänhet tillräckligt höga rum,

men att trossbottnar samt dörr- och fönsterfoder med flera delar af trävirket vore

af röta starkt angripna, så att denna byggnad icke utan betydande kostnader kunde

i stånd sättas; att den på tomtens nedre del belägna sjukhusbyggnad, som begagnades

hufvudsakligen för mansafdelningen, i anseende till rummens ringa höjd och

byggnadens inredning i Girigt aldrig varit lämplig till sjukhus; att grunden saknade

nödig fasthet och att genom byggnadens sjunkning så betydliga skador å

densamma uppkommit att, enligt hvad sakkunnige män förklarat, denna byggnad

ej kunde repareras: att icke sällan måste i samma rum vårdas ett större antal

sjuke, än som öfverensstämde med vår tids fordringar på en ändamålsenlig sjukvård,

och att man nästan hvarje år nödgats med icke ringa olägenheter och kostnader

öfverflytta en del af sjukvården till ett provisoriskt sjukhus; men att deremot boställshus

och ekonomibyggnader vore i försvarligt stånd. Med anledning af det

skick, hvari byggnaderna sålunda befunno sig, hade Kurhusdirektionen låtit uppgöra

förslag till deras ombyggande eller ersättande med nya. Enligt denna plan

skulle endast tomtens öfre del, der grunden vore fast, komma att bebyggas, och

den å nedre delen af tomten närmare sjön befintliga trädplantering, som vore nödig

för beredande af tillgång till frisk luft, bibehållas och kunna efter en oduglig

byggnads borttagande vidare utsträckas. På förstnämnda del af tomten skulle uppföras

ett nytt, efter nutidens fordringar inrättadt sjukhus, afsedt för veneriske sjuke

från Stockholms stad samt enskilde betalande patienter, och lemnande godt utrymme

för 200 sängar. Derjemte skulle den gamla hufvudbyggnaden undergå reparation

och tillbyggnad, så att densamma k o ram e att innehålla tillräckligt utrymme

för 100 sjuksängar, hvaraf 33 för länets sjuke. Mansflygelbyggnaden, der inrättningens

kök vore beläget, skulle till största delen rifvas, och återstoden deraf efter

någon förändring användas till kök med dithörande lägenheter. Kostnaderna voro

beräknade till sarnmanlagdt 253,540 Riksdaler.

Kurhusdirektionen tillstyrkte, att Stadsfullmäktige måtte anslå nödiga medel

till verkställande af nybyggnad och andra arbeten på den nuvarande kurhustomten

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med oraförmälda förslag; dock att före arbetets

påbörjande underdånig framställning gjordes derom, att en sådan tydning af 1815

års upplåtelse blefve godkänd, att besittningsrätten till den upplåtna tomten med

åbyggnader komrne att fortfara, så länge egendomen användes till kurhusinrättning.

Med föranledande af denna framställning hafva Stockholms Stadsfullmäktige

B/h. till Rikscl Broi. 1874. 1 Sami. 1 Afd. 8 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kong},. Maj:ts Nåd. Proposition N:o Pi.

i underdånig skrifvelse den 1 Oktober 1873, hvilken Öfverståthållare-embetet till

Kongl. Maj:t insändt och dervid förordat, andragit, hurusom det vore med såväl

statens som Stockholms kommuns rätt förstådda, intresse förenligt, att de byggnadsföretag,

hvilka måste under flen närmaste tiden utföras för att anskaffa åt kommunen

ett ändamålsenligt kurhus, verkställdes å den nuvarande kurhustomten, enär

ett der uppfördt kurhus i följd af närheten till öfriga sjukvårdsinrättningar, der klinisk

undervisning meddelades, vore väl lämpadt att begagnas vid sådan undervisning,

på samma gång som dess läge i förhållande till staden i dess helhet vore

så centralt, att de som der behöfde söka råd eller hot icke af allt för stort afstånd

läte afhålla sig derifrån; och hafva Stadsfullmäktige, ined anmälan att de på

dessa grunder vore beredvillige att gå i författning om uppförande af ändamålsenliga

byggnader för vårdande af personer, behäftade med venerisk sjukdom, anhållit

att staden, för att kunna komma i tillfälle att utföra detta byggnadsföretag,

måtte för all framtid tillförsäkras oqvald besittningsrätt till ifrågavarande tomt, med

förbindelse för staden att uteslutande använda den till sjukvårdsinrättning för af

venerisk sjukdom angripna personer från Stockholms stad och län, så länge Stockholms

län vill af sådan gemensam sjukvårdsinrättning sig begagna.

Då enligt den på Kurhusdirektionens föranstaltande uppgjorda byggnadsplan

Stockholms län skulle i de å tomten nu befintliga lokaler erhålla plats för

sina sjuke, har Direktionen tillika hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i nämnda

län begärt, att af Landstinget måtte äskas nödiga medel för bestridande af den

andel i dessa byggnaders iståndsättande och tillbyggnad, som på länet skulle belöpa,

utgörande tillhopa 14,818 Riksdaler 35 öre, hvarefter Landstinget på Kongl.

Maj:ts Befallningshafvandes i anledning häraf gjorda framställning beslutit att på

föreslagna grunder deltaga i byggnadsföretaget, under förutsättning, bland annat, dels

att 1815 års upplåtelse af kurhustomten genom Kongl. Maj:ts och Riksdagens beslut

erhölle en sådan tolkning, att besittningsrätten till tomten jemte åbyggnader

skulle fortfara så länge veneriske patienter der vårdades, dels att länets rätt till

trettiotre sjuksängar vid inrättningen koinme att oqvald fortfara, dels ock att länet

egde att i den händelse framdeles skulle erfordras större utrymme för länets

sjukvård än för närvarande vore fallet, på obebygd plats å tomten uppföra erforderliga

byggnader, för så vidt annan öfverenskommelse icke kunde med staden

träffas.

I underdånigt utlåtande, som den 27 Oktober 1S73 afgifvits i anledning af

Stadsfullmäktiges ofvanberörda skrifvelse, har Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i

Stockholms län väl i hufvudsaken biträdt Stadsfullmäktiges begäran om aflåtande

af nådig proposition i ämnet, men i afseende på de ordalag, hvari den förnyade

upplåtelsen enligt Stadsfullmäktiges förslag skulle ega rum, erinrat, dels att fastigheten

ursprungligen upplåtits till begagnande icke af Stockholms stad utan af den

gemensamma kurhusinrättuingen för staden och länet, dels att, enligt de af Kongl

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 17.

11

Maj:t den 8 Januari 1853 fastställda, mellan Stockholms stads och läns delegerade

i Kurhusdirektionen aftalade bestämmelser angående kurhusets begagnande, länet

förbehållits rätt att till kurhuset remittera patienter icke blott för ådragen venerisk

smitta utan ock för andra sådana sjukdomar, å hvilka den inom kurhuset

brukliga kurativa behandlingen visat sig ega ett gagnande inflytande, i följd hvaraf

länets sjuksängar alltid upplåtits jemväl åt patienter, som lidit af bensår,, hudsjukdomar,

skrofulösa åkommor m. m., men att denna rätt syntes afskuren genom det

af Stadsfullmäktige föreslagna vilkor, att tomten skulle uteslutande användas till

sjukvårdsinrättning för af venerisk sjukdom angripna personer; och har Kongl,

Maj:ts Befallningshafvande förty förordat förslagets affattande i den form, som af

Riksdagens Första Kammare år 1870 godkändes, eller att Stockholms stad och län

skulle ega att allt framgent besitta fastigheten, så länge densamma af dem användes

till kurhusinrättning för staden och länet.

Hvad sjelfva hufvudsaken angår, sättes följaktligen nu icke något annat i

fråga, än att åt den upplåtelse, hvilken egde ruin år 1815, måtte gifvas en tolkning,

som uppenbarligen öfverensstämmer med upplåtarens afsigt, om den än ej

blifvit i fullt otvetydiga ordalag uttryckt. Att hela denna tomt, som innehåller

112,410 qvadratfot, fortfarande i ännu högre grad än hittills är för sjukkusets behof

erforderlig, synes ej heller kunna dragas i tvifvelsmål, då man tager i betraktande,

att endast en del af tomten innehåller så fast grund, att den kan bebyggas:

att å denna grund skulle förutom de nu derå befintliga byggnaderna uppföras

ett sjukhus af vida större omfång än dessa; att den närmare sjön belägna,

för byggnadsföretag otjenliga marken ingalunda är af större utsträckning än som

erfordras för att åt det stora antalet vid inrättningen vårdade sjuke bereda tillgång

till vistelse i fria luften; samt att platsen för ett dylikt sjukhus icke lämpligen

bör så begränsas, att derigenom omöjliggöres en utvidgning af sjukhuset, som

i en framtid antagligen blifver nödvändig, och hvartill Stockholms läns Landsting

ock ansett nödigt att redan nu förbehålla sig tillfälle. Såsom en synnerligen

vigtig synpunkt för frågans bedömande må det i öfrigt framhållas, att kurhusinrättningen

afser att fylla icke blott kommunernas, utan äfven ett statens behof,

af ganska maktpåliggande art. Genom Kongl. Maj:ts stadgar för Carolinska Mcdico-kirurgiska

Institutet den 2G April 1861 är det nemligen föreskrifvet, att medicine

kandidat för admission till medicine licentiatexamen bör hafva tjenstgjort

vid kliniken för syfilis i två månader, samt att Stockholms stads och läns kurhus

för nämnda ändamål skall vara för de studerande tillgängligt. Att denna kurhusets

uppgift icke blifvit förbisedd vid utarbetande af planen till inrättningens utvidgning

kan man finna, bland annat deraf, att å ritningarne till det nya sjukhuset

upptagits ett rum ämnadt till föreläsningssal. Då det för läkarebildningen är

af största vigt, att de kliniker, vid hvilka undervisning meddelas, anordnas på det

mest ändamålsenliga sätt, och då till en sådan anordning bland annat hörer, att

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:fs Nåd. Proposition N:o 17.

klinikerna förläggas så nära intill hvarandra, att samtidig tjenstgöring vid två eller

flera af dem, såsom nu är föreskrifvet, i möjligaste mån underlättas, ligger det

utan tvifvel i statens intresse att befordra uppförandet af ett efter den medicinska

vetenskapens fordringar inrättadt kurhus i de öfriga stora klinikernas och Carolinska

Institutets närmaste grannskap.

Vidkommande derefter de vilkor och närmare bestämmelser i öfrigt, under

hvilka upplåtelsen bör ske, synes Kong!. Maj:ts Befallningshafvande hafva anfört

goda skäl mot användandet af sådana ordalag, som skulle göra det åtminstone tvifvelaktigt,

huruvida länet vidare kunde å kurhusinrättningen erhålla vård för andra

än med venerisk smitta behäftade sjuke. Åf mindre vigt äro de erinringar, som blifvit

gjorda mot besittningsrättens upplåtande ensamt åt Stockholms stad. Det måste

anses såsom en brist i den nu gällande upplåtelsehandlingen, att den ej utmärker,

hvilken kommun besittningsrätten och den dermed förenade skyldigheten

att öfvervaka tomtens användande till det afsedda ändamålet tillkommer, och en

upplåtelse, sådan Kongl. Maj:ts Befallningshafvande föreslagit till Stockholms stad

och län gemensamt vore icke egnad att förekomma möjliga förvecklingar i nämnda

hänseende. Deremot och då Stockholms stad enligt de med länet träffade aftal,

för hvilka bär ofvan redogjorts, skulle icke blott ensam bekosta uppförandet af

den ojemförligt största och dyrbaraste sjukhuslokalen, utan ock, mot erhållande af

ett mindre betydligt bidrag från länets sida, verkställa de beliöfliga 1''örbättringarne

å de på tomten nu befintliga byggnader, är stadens andel i företaget i förhållande

till länets så stor, att Stadsfullmäktiges förslag om tomtens upplåtande åt staden

torde vara fullt berättigadt, under förutsättning, att sådant vilkor vid upplåtelsen

fästes, att länet, så länge det önskar bibehållas vid sin andel i kurhusinrättningen*

ej må kunna derifrån skiljas.

På grund af hvad sålunda blifvit an förd t vill Kongl. Maj:t hafva i nåder

föreslagit Riksdagen att medgifva, att Stockholms stad må fortfarande besitta ifrågavarande

tomt med derå befiutlige staten tillhörige åbyggnader, så länge tomten

användes till kurhusinrättning, mot förbindelse för staden, att på de vilkor, som äro

eller framdeles kunna blifva fastställda, å kurhusinrättningen upplåta plats åt sjuke

jemväl från Stockholms län, så länge länet vill af sådan gemensam sjukvårdsinrättning

sig begagna.

De ärendet rörande handlingar skola till Riksdagens vederbörande Utskott

cfverlemnas, och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

OSCAR.

G. Wennerbcrg.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Rongl. Mayis Nåd. Proposition N:o 17.

13

Utdrag af Protokollet öfver ecklesiastik-ärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i Stats-Rådet d Stockholms slott den 5

December 1873.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Adlcrcreuiz,

Hans Exellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna.

Statsråden: Bredberg,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Wcern,

Wennerberg,

Bergström och

Friherre Alströmer.

'' _ Slutligen uppläste föredragande Departements-chefen, Statsrådet Wennerberg,

till justering särskilda, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts uppå Stats-Rådets

enhälliga tillstyrkande förut fattade beslut, uppsatta förslag tiil nådiga Propositioner

till Riksdagen, nemligen:

och

2.o) angående tillstånd för Stockholms stad att framgent disponera en

Kongl. Maj:t och Kronan tillhörig egendom å Kungsholmen.

Och behagade Hans Maj:t Konungen, uppå Stats-Rådets underdåniga

tillstyrkande, godkänna berörda förslag, sådana de

finna detta Protokoll bilagda, och förordna att i enlighet dermed

nådiga Propositioner skulle till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo

Johan SchröderJieim.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.