Angående bidrag till en pensionskassa för enkor och barn efter prestev och elementarlärare
1874-02-04 · 22 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 20 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1874:19, Angående bidrag till en pensionskassa för enkor och barn efter prestev och elementarlärare
Dokumentets text
Rongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.
1
\:o *9.
Ank. till Riksd. Kansli den 4 Febr. 1874, kl. 3 e. m.
lumpi. Majris nådiga Proposition till Riksdagen, angående bidrag till
en pensionskassa för enkor och barn efter prestev och
elementarlärare: Gifven Stockholms Slott den fl Januari
1874.
Behofvct af en pensionsinrättning för enkor och barn efter prester och
elementarlärare har länge varit erkändt. Till de grunder, hvilka i allmänhet
kunna anföras för bildande åt dylika inrättningar för embetsmäns enkor
och barn, och hvilka föranledt representationen att lemna årliga bidrag til!
pensionsstateina för enkor och barn efter civile och militäre embets- och
tjenstemän, samt till folkskolelärares enke- och pupillkassa, kommer i detta
fall ett . särskildt statsintresse, nemligen angelägenheten att undanrödja de
för religionsvården och den offentliga undervisningen menliga följderna af de
genom saknaden af en sådan pensionsinrättning för ecklesiastik- och skolstaten
föranledda extra nadaren. Fragan hade ock redan vid flera riksdagar
och äfven inom stiften varit föremal för allvarliga öfverläggningar, då Kongd.
Maj.t^ den 26 Mars 1840 tillsatte en komité för utarbetande af förslag till
en sådan pensionsinrättning för enkor och barn efter de till ecklesiastikstaten
hörande embets- och tjenstemän, att derigenom alla extra nådår måtte
kunna upphöra. Komiterade, hvilka den 11 December samma år afgåfvo
sitt betänkande, föreslogo bildandet af särskilda pensionsinrättningar inom
hvarje stift, ett ^jgfjag som dock icke fanns lämpligt att utföra. Ärendet
togs derefter i förny-dt öfvervägande vid 1862—6:1 årens riksdag, då Presteståndet
uppgjorde t va särskilda förslag till en för hela rikets ecklesiastikstat
enke- och pupillkassa, det ena utan) det andra med förutsättning
till Riksd. Prof. 1874. i Sami. 1 Afd. 9 Höft. 1
gemensam
Bih.
2
Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o W.
af eiementarlärarnes deltagande i inrättningen. Presterandet erinrar om
svårigheten, att icke säga omöjligheten, för hvarje endast på delegarnes^ insatser
grundad pensionsforening att både bereda de först inträdande nagra
förmåner och derjemte konsolidera sin tond, hvarföre understöd af allmanna
medel för bildande af den nu ifrågavarande icke kunde umbäras. Såsom tillgång
i nämnda afseende hade Presteståndet beräknat dels ett års inkomst a
hvarje presterlig beställning, der innehafvare!! med döden afginge utan att
efterlemna enka eller barn, som vore berättigade till nådår; äfvensom sadana
inkomster, livilka af dylik lägenhet utgingo, (la den af en e ler
annan anledning kominc att utöfver den lagliga tillträdesliden sta ledig, dels
oek de medel/ som funnos samlade i stiftens emeriti- och byggnadskassor,
eller i de sistnämndas st ii i le ett ärligt statsanslag, som då beräknades till
30,000 riksdaler. , ,
Innan detta förslag, hvaröfver yttranden af vederbörande myndigheter
inhemtades, hann blifva föremål för Kong!. Maj:ts pröfning, hade tillämpningen
af Kong!. Förordningen den 11 Juli 1862 angående reglering åt
presterskapets löneinkomster gjort en omarbetning al förslaget nödig, i synnerhet
beträffande den grund, hvarefter delegarnes bidrag till pensionskassan
samt i följd deraf pensionsbeloppens storlek borde beräknas. Kongl. Maj:t
har derföre den 8 November 1872 tillsatt en komité med uppdrag att etter
tagen kännedom om de yttranden, hvilka afgifvits öfver det af Presteståndet
uppgjorda förslag, taga denna angelägenhet i förnyad ompröfning. Öfver
komiténs förslag, som till Kongl. Maj:t inkom den 17 Juli 1873, hafva infordrats
utlåtanden från vederbörande presterskap och elementariarare, sam - liga eonsistoria ecclesiastica samt direktionerna för Stockholms stat s
undervisningsverk, nya elementarskolan och seminarium för bildande åt lärarinnor;
hvarefter komiterade, med anledning af hvad i dessa utlåtanden anförts
afgifvit nytt betänkande i ämnet, innefattande alternativa förslag dels
till särskilda enke- och pupillkassor för presterskap och lärare, dels till föienincr
af begge dessa kassor till en enda. Detta betänkande öfveriemnades
af Kongl. Maj:t till det under sistlidne år församlade Allmänna Kyrkomöte,
som i underdånig skrifvelse den 7 Oktober 1873, hvilken härvid bilogas,
förklarat sig i hufvudsak liga. delar godkänna först nämnda alternativ, komiterades
begge utlåtanden skola till Riksdagen aflemna? för art bland dess
ledamöter utdelas.
Hufvndgränderna i komiterade? af Kyrkomötet godkänna förslag aro
följande. Särskilda enke- och pupillkassor bildas för proster och elemeniailärare,
dock så att dessa kassor stå under samma förvaltning. ^Delegare i den förra
äro samtlige ordinarie och extra-ordinarie prester, samt kofi&storiernas notarier
och amanuenser, i den senare alla ordinarie elementar- och seminariilåraie, som
hafva presterlig tjenstårsberäkning, undantagande lektorer med prehenden,
Kongl. Muj.is Nåd. Proposition N:o 19 3
hvilka lör hela sin lön skola vara delcgare i förstnämnda kassa. Inom
hvarje kassa bildas en grundfond af sådana medel, hvilka icke inflyta genom
direkta bidrag af delegarne, samt en tillskottsfond, hvari ingå hufvudsakligen
delegarnes bidrag, beräknade till 2 procent årligen af hvarje lön. Till pension
berättigade äro delegares enka och barn, do sistnämnda i tre fall, nemligen
a) da de icke fyllt 21 ar, b) efter fyllda 21 år, då de genom kropps(dler
sinnessjukdom äro urståndsätta att till sitt uppehälle bidraga och c)
döttrar efter uppnådda 55 år, så vida de icke äro eller hafva varit gifta.
1 grundfonden anses alla delcgare hafva lika stora lotter, hvarföre den
andel af hvarje pension, som utgår från denna fond, är bestämd till lika
stort belopp för alla innehafvare af full pension, hvaremot den andel, som
utgår af tillskottsfonden, blir större eller mindre i förhållande till storleken
af hvarje delegares senast erlagda årsbidrag till nämnda fond. Pensionerna
begynna utdelas med mindre belopp, så snart tillgångarne det medgifva, men
beräknas efter 2Ö år uppgå till fullt belopp, hvarefter extra nådår kunna
upphöra; deremot skulle äfven efter denna tid de genom presterskapets privilegier
enkor och barn efter prester och skollärare tillförsäkrade privilegiinadar,
som i viss män motsvara boställshafvares fardagsår, fortfarande utgå.
Inrättningens styrelse och förvaltning samt pensionsutdelningen anförtros åt
en direktion, som för fem år i sender utses af delegarnes bolagsstämma,
bolagsstämman, som bestar af 13 fullmäktige, utsedde en från hvarje stift
och en från Stockholms stad, deraf 9 delcgare i presterskapets och 4 delägare
i elementarlärarnes enke- och pupillkassa, utser tillika revisorer, bestämmer
förvaltningskostnaderna, besluter öfver förslag till ändringar i pensions-ieglementet,
hvilka dock skola underställas Ivongl. M.aj:ts pröfning, m. in.
Förutom särskild t donerade medel och delegarnes årsafgifter hafva
komxterade såsom inrättningens tillgångar föreslagit i första rummet stiftens
omeriti-kassor. Dessa kassor hafva uppkommit genom den föreskrift i skolordningen
den 16 December 1820 att för beredande af tillgång till pensionering
af åldrige lärare vid elementarläroverken skulle vid hvarje läroverk
inrättas en cassa emeritorum, så snart någon fond dertill blefve af statsverket
anslagen eller nödiga medel kunde annorstädes ifrån af hvarje konsistorium
uppgifvas. Under den tid, då dessa kassor uppkommo, räknade
elementarlårarne dubbla presterliga tjenstår. Det låg derföre i det obefordrade
presterskapets intresse att emeritikassornas tillväxt, så vidt möjligt var,
befrämjades, på det art emeritilönerna måtte blifva nog stora att bereda elementarlärarne
vid eu framskriden ålder den utkomst, hvilken desse lärare eljest
med framgång sökte under täflan med presterskap^ om lediga ecklesiastika
sysslor. Af detta förhållande likasom af den nära förbindelse i (ifrigt, hvari
kyrka och skola på denna tid ännu stodo till hvarandra, kan det förklaras,
att den hufvudsaklig^ inkomst, som af Kong]. Maj:t på olika tider anslogs
4 Kong!. Majds Nåd. Proposition N:o 19.
till do särskilda erneritikassorna, utgjordes af afkastningen från lediga prcstsysslor.
På detta sätt hafva erneritikassorna efter hand vunnit en betydlig
tillväxt, hvilken dock numera hufvudsakligen betingas af inflytande räntor.
De ofri ga inkomsterna hafva nemligen i allmänhet blifvit erneritikassorna
fråntagna, då dessa kassor, sedan elementar]äravne blifvit berättigade att erhålla
pension å allmänna indragningsstatcn, icke vidare äro för sitt först utsudda
ändamål behötliga.
Under åberopande af delta förhållande och med må uran derom, att en
del emoritikassors utgifter numera utgjordes endast af förvaltningskostnader,
medan från de öfriga utgingo emeritifönor endast till jemförelsevis obetydliga
belopp, har Riksdagen i underdånig skrifvelse den .12 Maj 1868 anhållit,
att Kong!. Maja, efter utredning af förhållandet med nämnda kassor, täcktes
taga under ompröfning, i hvad mån och på. hvad sätt desamma må användas
till befrämjande al del med dem afsedda pensionsväsendei, och i sammanhang
med frågan om pensioneringen i allmänhet till Riksdagen i ämnet
aflåta nådig proposition.
Hvad beträffar den begärda närmare redogörelsen för emeritikassoruas
uppkomst och närvarande ställning vill Kong!. Maj:t hänvisa dels till den
utredning i dessa hänseenden, som i komiterades först afgifna betänkande,
Bil. A., förekommer, dels till den särskilda uträkning, som tinnes denna
nådiga proposition bifogad, oeli hvaraf mhomlas, afl emeritikassoruas sainfälda
behållning, sedan de förbindelser, för b vilka de häfta, fråndragits, vid
innevarande års slut torde komma att uppgå till omkring 825,000 riksdaler.
1 afseende åter på det framtida användandet af dessa, hufvudsakligen
genom besparingar å prestorliga. löningsmedol bildade, för elementarlärarnes
bästa afsedda kassor torde allt skål forolinnas alt, pä sill( komiterado föreslagit,
anslå dom till ed; med deras uppkomst och ursprungliga syfte så nära
beslägtad!; och för prästerskapet såväl som elemcntarlärarne så högeligen
önskvärdi ändamål som inrättandet af pensionskassor för dessa tjensteraäns
enkor och barn. Derest erneritikassorna, såsom komiterade förutsatt, delades
mellan begge pensionskassorna i förhållande till presternas och elementarlärarnes
nuvarande antal, skulle på prostorskapois enke- och pupillkassa
belöpa omkring 600,000 riksdaler och på lärarnas omkring 200,000 riksdaler.
Såsom ytterligare tillgång särskild t för prästerskapets pensionskassa
hafva komiterade beräknat ett års behållen inkomst af hvarje presterlig beställning
i riket, hvilken inkomst utfaller, då en viss beställning första gången
efter pensionsreglementets fastställande varder ledig. Den tillgång, som
derigenom skulle tillfalla grundfonden, och som är ett nödvändigt vilkor
för att en pensionsinrättning under närvarande förhållanden skall kunna
komma till stånd, har beräknats till sill närvarande värde motsvara ett ka
-
Kongl. Majds Nåd, Proposition N:o J9. 5
piUil åt 2,768,680 riksdaler. På det att kassan snarast möjligt måtte blifva
i stånd att utdela fulla pensioner, är det af vigt, att denna inkomst får uppbäras
under fötst inträffande ledighet vid hvarje prestsyssla, utan afseende
derpå att nådårsberättigade sterbhusdelegare finnas. Det kan häremot
erinras, att i sådant fall, då till nådåren ytterligare lades det år, under
hvilket åtkomsten af sysslan borde tillfalla pensionskassan, olägenheterna af
nådåren skulle än vidare utsträckas; men å andra sidan bör ej heller förbises,
att genom ett sådant medgifvande Jör en gång åstadkommes det resultat,
att alla extra nådår efter en tid af något öfver tjugo år borde kunna upphöra,
under det att deremot dessa nådår antagligen komme att under en
vida längre till fortfara, derest pensionskassan för rättigheten att draga sin
årsinkomst af en prestsyssla nödgades afvakta den tid, då sysslan blefvc
ledig, utan att siste innehafvare!! efter sig lemna t nådårsberättigade sterbhusdelegare.
i (ifrigt kan bördan af de många vakansåren för församlingar
ofta nog lindras derigenom, att redan från den tid, då pensioner först
begynna utdelas, icke flora än ett extra nådår i hvarje fall beviljas, på sätt
Kyrkomötet 1 omförmälda underdåniga skrifvelse hemställt.
1 det tall åter att vid inträffande ledighet nådår ej eger rum, kan
pensionskassans årsafkomst. från sysslan utgå, utan att dennas återbesättande
derigenom uppehälles utöfver hvad nu är förhållandet. Enligt stadgan för
rikets elementarläroverk skall nemligen ett års behållen inkomst, sedan aflöning
och utskylder blifvit vederbörligen bestridda, efter ecklesiastik tjensteman
ut i >m läroverket, hvilken genom erhållet afsked eller genom afsättning
från tjänsten af gatt eller som affidit utan att efterlemna enka eller omyndiga
barn, h vilka år o till nådår lagligen berättigade, ingå till stiftets bvggnadskassa.
Nu liar emellertid, just med afseende derpå, att prästerskapet egde
billiga och rättvisa anspråk pa dessa, och likartade prest örliga, löningsmedel
för tillväga bringande af en enke- och pupillkassa, Kongl. Maj: t vid 1862_63
årens riksdag föreslagit och Rikets Ständer bifallit, att medel till nybyggnad
och underhall af skolbus > stället skulle beredas genom en terminsafgift af
hvarje lärjunge vid rikets elementarläroverk. Härigenom hafva åtminstone
de flesta, _byggnadskassor blifvit satta i tillfälle att kunna till pensionsfonden
utan ersättning för eu gång afstå ett års inkomst vid inträffande ledighet af
omförmälda slag, i följd hvaraf någon annan förändring i bestående förhållanden
icke i dessa fall komme att ega, rum, än att byggnadskassans rätt
att uppbära ett års inkomst af prestsyssla!! öfverflyttas på pensionskassan.
Da hår förutsattes, att denna inkomst bör tillfalla pensionskassan vid
första inträffande ledighet, bör likväl undantag ske för de fall, då, såsom
förhållande! är med byggnadskassorna i Upsala, Calmar, (Jarlstads och Wisby
stift, dessa kassor för bekostande af skolhusbyggnader inom stiftet iklädt sig
förbindelser, hvilka icke kunna infrias, derest ej kassan fortfarande utan
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kongl. M.aj:ts Nåd. Proposition N:o 19.
afbrott kominer i åtnjutande af alla eller åtminstone en del af dessa vakansuiedel.
Utan att eftergifva pensionskassans rätt att äfven från dessa stift
bekomma ett års vakansmedel från hvarje af nu ifrågavarande sysslor, bör
likväl Kong!. Maja i hvarje särskild! fall med afseende på byggnadskassans
ställning pröfva, vid hvilken ledighet, den först inträffande eller en senare,
samma medel böra tillfalla pensionskassan.
Den sista af de inkomster komiterade påräknat för presterskapets enkeoch
pupillkassas grundfond, och detta för all framtid, äro de s. k. kadukoch
vederlagsmedlen, eller all behållen inkomst vid prestsyssla, hvilken i
följd af tvist eller annan omständighet kommer att stå ledig utöfver den
lagliga tillträdestiden, samt vederlag under extra nådår. Enligt 136 § i
stadgan för rikets elementarläroverk fördelas dessa medel af Kongl. Maj:t på
förslag af Domkapitlet mellan läroverkens särskilda kassor, efter som den
ena eller den andra af dem finnes deraf vara i största behof. Om ifrågavarande
medel gäller hvad ofvan blifvit sagdt om vakansmedlen, att de såsom
presterliga löningsmedel böra användas för presterskapets nytta. De
uppgå enligt komiterades beräkning till ett belopp af omkring 16,000 riksdaler
årligen, hvarifrån dock kommer att afgå närmare 3,000 riksdaler, sedan
extra nådåren upphört, och vederlaget följaktligen ej vidare tillfaller kassan.
Hela denna inkomst är af komiterade beräknad endast till betäckande af de
för begge pensionskassorna gemensamma förvaltningskostnader. Då i Upsala,
Carlstads och Wisby stift jemväl k aduk- och vederlagsmedlen ingå till
byggnadskassorna, torde af ofvan angifvet skäl det böra bero af Kongl.
Maj: t att bestämma, vid hvilken tid ifrågavarande medel i dessa stift skola
begynna att tillfalla pensionskassan.
Med de tillgångar, Indika sålunda blifvit för presterskapets enke- och
derifrån
lön varit
.unna
äknade
och
i i öfi
•igt komme
att
dit infl
yta,
skulle pei
isioner
utgå
till
det be’
lopp, att t.
ex.
enkan
efter
en prest,
hvars
1,000
R:dr
skulle
i pension e
rliälJ
ia 266
U:dr
-2,000
n
?? 11
.j
332
11
3,000
n
11 11
y)
398
11
4,000
n
1> 11
11
464
11
5,000
11
11 11
y
530
V
6,000
11 11
11
596
o. y.
v.
ytterlig
»''are
tillägg
i pensionen till förmån för
o försörjd;
i barn,
der sådana finnas.
Af samtliga nu om förmälda medel skulle endast en fjerdedel af emeritikassorna
tillfalla elementarlärarnes enke- och pupillkassa. Den årliga räntan,
å detta kapital utgör omkring 8,000 riksdaler, under det att enligt komiterades
beräkning 53,000 riksdaler, förutom delegarnes årsafgifter, årligen er
-
Kongl. Maj:/* Nåd. Proposition N:<> 19. 7
fordras, derest lämrnes enkor och barn, såsom tillbörligt synes vara, skulle
erhålla lika stora pensioner med presterskapets. För att åstadkomma fyllnaden
erbjuder sig visserligen i första rummet den utväg, som blifvit följd
för att åt presterskapets pensionskassa anskaffa den nödiga grundfonden, eller
att anslå ett års behållen inkomst af hvarje syssla vid elementarläroverken,
da ledighet först inträffar. Denna anordning vore i sjelfva verket icke
något annat än att till pensionskassan, ehuru på ett indirekt sätt, bevilja
ett anslag af statens medel Då ett statsanslag utan tvifvel är ett vilkor
för kassans bringande till stånd, bör man dock tillse, att det lemnas under
en lönn, som icke i likhet med den nu angifna skulle utöfva ett menligt
inflytande pa den allmänna undervisningens gång, och som tillika blefve
mindre betungande för statsverket, än att på en gång anslå ett större kapital.
Det torde derföre vara att föredraga, att staten bidrager till elementarlärarnes
enke- och pupillkassa, likasom till civilstatens och arméens, med ett visst
arligd ^belopp, som i detta fall borde betacka skilnaden mellan de erforderliga
53,000 riksdaler och de från emeritikassorna inflytande 8,000 riksdaler
och följaktligen bestämmas till 45,000 riksdaler.
•f ^ledning af hvad sålunda i detta ärende förekommit vill Kongl.
Maj:t i nåder föreslå Riksdagen att — jemte det till bildande af en pensionskassa
för enkor och barn efter prester och elementarlärare, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med komiterades af Kyrkomötet godkända förslag, anslås
dels de nuvarande emeritikassornas behållning, med skyldighet för pensionskassan
att ansvara för de förbindelser, hvari emeritikassorna för närvarande
häfta, dels ett års behållen inkomst af hvarje presterlig beställning i riket
hvilken inkomst i allmänhet bör utfälla då en viss beställning första gången
efter pensionsreglementets fastställande varder ledig, dels ock all behållen
inkomst vid prestsyssla, hvilken i följd af tvist eller annan omständighet
kommer att sta ledig utöfver den lagliga tillträdestiden, äfvensom vederlag
under extra nådår — tillika måtte såsom bidrag till pensionsfonden för
elementarlärarnes enkor och barn å Riksstatens nionde hufvudtitel uppföras
ett årligt anslag af 45,000 riksdaler.
De handlingar, som röra detta ärende, skola till Riksdagens vederbörande
Utskott öfverlemna s, och Kongl. Maj: t förbi ifver Riksdagen med all
Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
O SCA K.
U, Wennerberg.
8
Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 19.
Afskrift.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Sedan Eders Kongl. Maj:t under den 0 November 1872 uppdragit åt
särskilda komiterade att, efter tagen kännedom åt Presteståndets den 12 December
1863 till Eders Kongl. Maj:t ingifna underdåniga skrifvelse med förslag
till reglemente för svenska presterskapets enke- och pupillkassa, jemte
de öfver samma förslag af vederbörande myndigheter afgifua yttranden, inkomma
med det underdåniga utlåtande och ytterligare förslag i ämnet, hvartill
samma yttranden och sakens beskaffenhet i öfrigt kunde föranleda, samt
dervid tillika tillse, ej mindre huruvida icke pensionsanstalten kunde så ordnas,
att så väl extra nådår, som ock det presterskapets enkor och barn enligt
dess privilegier tillkommande ordinarie eller så kallade privilegii-nadaret
måtte kunna upphöra, än äfven om icke de i 9 § 2 mom. a) af Presteståndets
berörda förslag omförmälda årliga inkomster för kassan borde begränsas
till dels ett års behållen inkomst för en gång af hvarje ecklesiastik tjenst
utom elementarläroverket, hvilken, vare sig genom innehafvarens afskedstagande
eller afsättning eller i följd af hans död blefve ledig, utan att i
sistnämnda fäll extra nådår åt hans enka eller barn beviljats, dels ock de
inkomster, hvilka jemlikt särskilda föreskrifter borde tillfalla stiftets emeritikassor,
och komiterade i anledning af berörda uppdrag utarbetat och till
Eders Kongl. Maj:t ingifvit betänkande och förslag angående pensionering af
enkor och barn efter prestman och elementarlärare, jemte förslag till pensionsreglementen,
samt stiftens presterskap och lärarne vid elementarläroverken,
äfvensom samtliga Consistoria Ecclesiastica i riket, samt direktionerna öfver
Stockholms stads undervisningsverk, Nya elementarskolan i Stockholm och
Lärarinneseminarium derstädes öfver förslaget afgifvit underdåniga utlåtanden,
samt komiterade med anledning af de i nämnda utlåtanden förekommande
anmärkningar uppgjort ett i vissa delar omarbetad t förslag; har Eders
Kongl. Maj:t till Kyrkomötet öfverlemnat begge dessa förslag jemte de till
ärendet hörande handlingar, på det Kyrkomötet måtte i ämnet afgifva yttrande;
och får Kyrkomötet härmed underdånigt yttrande afgifva.
Angående behofvet af en pensionsinrättning för enkor och barn efter
ecklesiastika embets- och tjensteman anser Kyrkomötet sig icke böra yttra
något vidare, än att, då detta behof länge varit insedt och så till vida behjertadt,
att det både vid flera riksdagar och äfven inom stiften varit Inre
-
9
Kongl. Maj fa Nåd. Proposition N:o 19.
mål för allvarliga ötverläggningar, Kyrkomötet för sin del finner angeläget
att utan ytterligare uppskof åtgärder vidtagas för åvägabringandet af sådan
pensionsinrättning.
Hvad beträffar de af kemi terade i det förnyade betänkandet uppställda
alternativen, nemligen dels gemensamt reglemente för hela svenska ecklesiastikstaten,
dels reglemente särskild! för presterskapets och särskildt för
elementarlärarestatens enke- och pupillkassa, finner Kyrkomötet det senare
alternativet hafva företräde, enär, oaktadt de många anslutningspunkter som
förefinnas mellan dessa båda stater, en väsendtlig del af de tillgångar, som
beräknas för pensioneringen, är afsedd att utgå för presterskapet från lediga
presterliga lägenheter och för lärarne genom statsanslag, hvartill kommer att
presterskapet eger tillgångar i den af Presteståndet donerade f. d. arkivkassan
samt Stockholms centonalkassa, i hvilka lärarestaten icke har andel, i
följd hvaraf möjligt är, att den ena kassan kan grundas och träda i verksamhet
före den andra, samt dessutom i afseende på dessa båda stater dels
olika vilkor för inträde i embetet, dels olika stadganden angående lönebesparingar
vid tjenster, som utöfver den laga tillträdestiden stå lediga, förefinnas,
i följd hvaraf kollisioner kunna inträda, som alldeles förebyggas om
hvardera staten har sin särskilda enke- och pupillkassa, h vilket åter icke
bör förhindra den besparing i utgifter, som af komiterade är afsedd genom
förslaget om gemensam förvaltning. Hvad åter angår det andra alternativet,
finner Kyrkomötet detsamma vara sä affattadt, att derigenom de svårigheter,
som hittills förhindrat frågans tillfredsställande lösning, blifvit i väsendtligaste
måtto undanröjda, och att frågan om pensionsförening för prestera och lärares
efterlemnade enkor och barn derigenom hunnit sådan utveckling, att den
under vissa förutsättningar, hvilka Kyrkomötet uti särskilda här nedan upptagna
underdåniga framställningar skall upptaga, kan åvägabringas, och får
med anledning häraf Kyrkomötet
1 :o) med afstyrkande af förslaget till gemensamt reglemente för svenska
ecklesiastikstatens enke- och pupillkassa, underdånigst förklara, att Kyrkomötet
för sin del godkänner de uti komiterades förnyade underdåniga betänkande
angående pensionering af enkor och barn efter svenska ecklesiastikstaten
under Kitt. II A och II B upptagna förslag till reglementen, dock
med följande tillägg och förändringar, uti
H A. Förslag till reglemente för svenska presterskapets enke- och
pupillkassa.
§ 2 mom. 1 ändras sålunda: ”så väl delegares årsafgift som den pensionsandel
— —”.
Bih, till Rilisd, Prof, 1874, 1 Band, 1 Afä. 9 Ruff. 1
10
Kongl. Ma/j:ts Nåd. Proposition N:o 19.
§ 2 mom. 3 utgå de ord, som förekomma efter “löneregleringen såsom
obehöfliga.
§ 2 mom. 5 ändras sålunda: ”Extra ordinarie prestmäns löner beräknas
till 600 R:dr”.
§ 3 erhåller i slutet ett nytt moment af följande innehåll: ”Retroaktivafgift
efter samma grunder erlägges jemväl af e. o. prestman, hvilken, till
följd af vunnen befordran inom kyrkan, varder förpligtad i inrättningen ingå'',
så vida han vid inrättningens'' stiftelse varit berättigad i densamma ingå,
men detta uraktlåtit”.
§ i mom. 2 ändras sålunda: “för den, som förut icke innehaft någon
tjenst med lön eller ock innehaft tjenst, för hvilken --“.
ii 6 mom. 1 utgår sista punkten: “Den deremot — — — dertill".
ji 9 sista momentet erhåller följande förändrade lydelse: “Tillfaller
någon enskild donation enke- och pupill kassan, skola de deraf härflytande
medel användas enligt gifvarens föreskrift, så vida den enligt direktionens
ompröfning finnes vara med inrättningens syfte förenlig. År sådan donation
gifven utan föreskrift om sättet för medlens användning, skall den fördelas
lika på grundfonden och tillskottsfonden.
§17 mom. 1 erhåller följande lydelse:
Pensionsinrättningens utgifter vare:
l:o) oundgängliga förvaltningskostnader, hvilka skola bestridas till tre
fjerdedelar af prästerskapets, till en fjerdedel af lärarnes gundfond;
2:oj utdelningen — — —
3:o) möjligen blifvande - — —
§ 28 uteslutas orden: “och rektorerna af delegarne vid läroverken".
il B. Förslag till reglemente för svenska elementarlärarestateiis i riket
enke- och pupillkassa.
§ 1 slutet ändras sålunda: “lektorer med prebende, hvilka för hela sin
lön skola vara
Samma § 1 erhåller ett nytt moment af följande innehåll: “Lärare,
som jemte sin läraresyssla innehafva tjenst, på grund hvaraf de äro berättigade
eller förpligtade till inträde i presterskapets enke- och pupillkassa, vare
för hela sin lön delegare endast i lärarestatens enke- och pupillkassa".
§ 2 mom. 1 ändras sålunda: “så väl delegares årsafgift som den pensionsandel
— —“.
§ 4 mom. 2 ändras sålunda: “För den som förut icke innehaft någon
tjenst med lim, eller ock innehaft tjenst för hvilken —- — “•
Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1.9.
11
§ 9 inom. I, der genom något förbiseende från komiterades sida lärarnos
andel af emeriti-kassorna icke finnes upptagen, erhåller följande innehåll
: “Uti enke- och pupillkassans grundfond ingå följande medel:
1 :o) det af Kongl. Maj:t dertill nådigst anslagna kapital.
2:o) det af statsmedel beviljade årliga anslag*1.
§ 9 sista momentet erhåller följande förändrade lydelse: “Tillfaller någon
enskild donation enke- och pupillkassan, skola de deraf härflytande medel
användas enligt gifvarens föreskrift, så vida den enligt direktionens ompröfning
finnes vara med inrättningens syfte förenlig. År sådan donation gifven
utan föreskrift om sättet för medlens användning, skall den fördelas lika på
grundfonden och tillsko ttsfonden".
§ 17 mom. i erhåller följande lydelse: “oundgängliga förvaltningskostnader,
hvilka skola bestridas till tre tjerdedelar af presterskapets, till eu
fjerdedel af lärarnes grundfond".
Då komiterade å ena sidan afsett att förvaltningen af presterskapets
och elementarlärarnes enke- och pupillkassa skall, för förminskande af förvaltningskostnaderna,
vara gemensam, men å andra sidan icke med tydliga
ord i kassornas reglementen sådant angifvit, och då Kyrkomötet anser fördelaktigt
att sådan gemensamhet kommer till stånd samt nödigt att bestämdhet
i detta hänseende förefinnes, och dertill kommer, att vid sådant förhållande
de respektive staterna böra tillförsäkras hvar för sig. visshet, att så
väl bland revisorerne som i bolagsstämmor varda hvar för sig representerade,
göres i båda reglementsförslagen följande tillägg:
a) § 20 mom. 1: Efter orden: “Inrättningens styrelse och förvaltning"
införes: “som är gemensam för svenska presterskapets och elementarlärarestatens
enke- och pupillkassor".
b) § 33 erhåller följande förändrade lydelse: "Revision af förvaltning,
räkenskaper och tillgångar verkställes i Stockholm hvarje år under förra
hälften af Augusti månad genom tre af delegarne inom stiften och Stockholms
stad, en från hvarje, turvis valde revisorer, dervid presterskapet väljer
två och elementarlärarne en revisor. Direktionen eger att i början af hvarje
år — — utdelas".
c) § 37 erhåller följande tillägg i första momentet: "Till fullmäktige
väljas, turvis inom stiften, nio delegare af presterskapets och fyra af elementarlärarnes
enke- och pupillkassa".
d) § 40 erhåller i slutet följande tillägg efter fullmäktige: "deribland,
då frågan angår ensamt reglemente för svenska presterskapets enke- och
pupillkassa, minst sex af presterskapets, och då frågan angår ensamt elementarlärares
enke- och pupillkassa minst tre af elementarlärarnes fullmäktige".
Då uppenbart är att gemensamhet i styrelse och förvaltning icke kan
ifrågakomma förr än båda enke- och pupillkassorna kommit till stånd, men
12
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.
hinder icke; förefinnes för den ena kassan att träda i verksamhet oberoende
af den andra, och omständigheter kunna föranleda att så blir förhållandet;
har Kyrkomötet ansett nödigt, att i slutet af reglementet för presterskapets
enke- och pupillkassa införes ett
Öfvergångsstadgande
af följande lydelse:
“Hvad i §§ 20, 33, 37 och 40 finnes stadgadt angående elementarlärares
rättigheter i fråga om styrelse och förvaltning m. m. vinner icke tilllämpning
förr än reglemente för elementarlärarnes enke- och pupillkassa blifvit
af Kongl. Maj:t i nåder utfärdadt;“ samt
att likaledes i slutet af reglementet för elementarlärarnes enke- och
pupillkassa införes ett
Öfvergångsstadgande
af följande lydelse:
“Hvad i §§ 20, 33, 37 och 40 finnes stadgadt angående presterskapets
rättigheter i fråga om styrelse och förvaltning m. m. vinner icke tillämpning
förr än reglemente för presterskapets enke- och pupillkassa blifvit af
Kongl. Maj:t i nåder utfärdad!.11
Sedan Kyrkomötet sålunda underdånigst redogjort för de förändringar
i komiterades senast afgifna förslag till reglementen, hvilka af Kyrkomötet
ansetts nödiga, får Kyrkomötet underdånigst afgifva det yttrande och framställa
de förslag, som utgöra förutsättningar för möjligheten att åvägabringa
den pensionering af ecklesiastikstatens enkor och barn, hvilken uti bemälda
reglementen är afsedd, och då Eders Kongl. Maj:t uti den till komiterade
aflåtna nådiga skrifvelsen af den 8 November 1872 berättigat komiterade
att taga i beräkning, såsom pensionskassornas tillgångar, bland annat jemväl
de inkomster, hvilka jemlikt särskilda föreskrifter borde tillfalla stiftets
emeriti-kassor, har Kyrkomötet, som för sin del icke finner hinder möta för
bemälda kassors användning till sagda ändamål, endast ansett sig böra taga
i öfvervägande det af komiterade gjorda förslag till fördelning emellan de
särskilda kassorna af den tillgång, som förefinnes uti dessa kassor, och får,
med hänvisning till den af komiterade verkställda utredning, emot hvilken
Kyrkomötet icke har något att anmärka, och då deraf framgår att någon
13
Kongl. Maj.is Nåd. Proposition, N:o 19.
fullgiltig rättsgrund för deras fördelning icke torde kunna antagas, men att
billighetens fordringar bäst lära fa anses uppfyllda genom en fördelning i det
närmaste efter prestera och lärares nuvarande antal, underdånigt afgifva
det yttrandet,
-:o) att stiftens emeriti-kassor, för den händelse Kongl. Maj:t nådigst
anvisar dessa medel till grundfond för presterskapets och elementarlärarestätens
enke- och pupillkassor, böra fördelas till tre fjerdedelar på den förra
och en fjerdedel på den senare, samt att de respektive kassorna, i förhållande
till dem anvisade andelar, öfvertaga ansvaret för de pensioner, hvilka
möjligen till följd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga Resolutioner från emeritikassorna
för närvarande utgå,
Hvad angår Eders Kongl. Maj:ts i ofvan åberopade nådiga skrifvelse
till komiterade gifna föreskrift, att tillse huruvida icke pensionsanstalten
kunde så ordnas, att så väl extra nådår som ock det presterskapets enkor och
barn enligt dess privilegier tillkommande ordinarie eller s. k. privilegii-nådåret
måtte kunna upphöra, hafva komiterade i fråga om de förra vid sitt förslag
utsett, att, i man af kassans tillväxt och ju mer den blir i stånd att utdela
fulla pensioner, de extra nådåren måtte blifva allt mera sällsynta och inom
en icke allt för aflägsen tid af sig sjelfva försvinna, nemligen vid den tidpunkt^
tjugutre år efter pensionsinrättningens stiftelse, då pensionerna ur
grundfonden till sitt fulla belopp utgå. De senare eller privilegii-nådåren
hafva deremot komiterade funnit, hvad presterskapets angår, motsvaras af
de fardagsar, som tillkomma äfven andra embetsmannaklasser, de der äro
med boställen försedda, och i följd deraf, med anledning af de olägenheter,
som skulle vara för sterbhusen förenade med en plötslig afflyttning från lägenhet,
sett sig nödsakade tillstyrka deras fortfarande. Vid sådant förhållande,
och ehuru samma anledning icke förefinnes till bibehållande af privilegii-nådår
för elementarlärarne i allmänhet, hafva komiterade icke ansett
billigt föreslå någon förändring i hvad dem enligt privilegier tillkommer, sä
mycket mindre, som de löneförmåner, h vilka tillkomma dessa lärare, icke
lemna (lem tillfälle att göra besparingar för sina efterlefvande; och får med
anledning häraf Kyrkomötet, som delar de af komiterade uttalade äsigter,
och för sin del finner de pensioner, hvilka äro afsedda att utgå och för Indika»
erhållande en dryg afgift ålägges prästerskapet och lärarne, vara, särdeles
under de första 23 aren, så ringa, att någon rubbning icke bör ske
i fråga om det genom privilegierna dessa tjenstemäns enkor och barn tillförsäkrade
s, k. nådåret, h vilket rätteligen är såsom fardagsar att anse, och
som under erkännande deraf, att ett hufvudsakligt syfte vid inrättande af
pensionskassorna måste vara de extra nådårens upphörande, likväl jemväl erkänner,
att, under de första åren efter kassornas inrättande och innan pensionerna
hunnit sitt fulla belopp, ömmande omständigheter kunna påkalla
14
Kongl. Majds Säd. Proposition N:o 19.
beviljande af extra nådår, som dock i alla händelser bör inskränkas till endast;
ett år, underdånigst förklara,
3:o) att genom inrättande af svenska presterskapets och elementarlärarestatens
enke- och pupillkassor någon förändring icke
sker i hvad privilegierna stadga angående det dessa stater tillkommande
ordinarie eller s. k. privilegii-nådåret; samt underdånigst
anhålla,
4:o) att Eders Kongl. Maj:t jemväl efter inrättande af sagda
kassör, vid särdeles ömmande omständigheter och så länge kassorna
icke lemna tillgång till utdelning af fulla pensioner, ma genom
beviljande af ett extra nådår komma nödställda enkor och
barn efter ecklesiastiko tjensteman till hjelp.
Uti Eders Kongl. Maj:ts ofta åberopade nådiga skrifvelse till komiterade
har derjemte nådig föreskrift blifvit gifven, att komiterade böra tillse,
om icke de i 1) § 2 mom. a) af Presteståndets berörda förslag omförmälda
årliga inkomster för kassan borde begränsas ”dels till ett års behållen inkomst
för en gång af hvarje ecklesiastik tjenst utom elementarläroverket,
hvilken, vare sig genom innehafvarens afskedstagande eller afsättning eller i
följd af hans död blefve ledig, utan att i sistnämnda fall extra nådår åt
hans enka eller barn beviljats”, hvilken inkomst under den vedertagna benämningen
vakansmedel jemlikt § 1ÖH c) i Kongl. Stadgan för elementarläroverken
i riket af den 211 Januari 1859 ingår till stiftens byggnadskassor,
”dels ock till de inkomster, hvilka jemlikt särskilda föreskrifter
borde tillfalla stiftens emeriti-kassor”, h vilka medel likaledes under vedertagen
benämning kaclukmedel jemlikt 186 § af samma nådiga stadga utgå
af presterlig syssla, hvilken till följd af tvist eller annan omständighet kommer
att stå ledig utöfver den lagliga tillträdestiden, hvartill ock bör hänföras
vederlag under extra nådår. Hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda anbefallt,
är af komiterade iakttaget. Presteståndets förslag, § 9 mom.'' 2 a),
har nemligen följande lydelse: ”ett års inkomst af hvarje presterlig beställning,
der innehafvaren med döden afgår, utan att efterlemna enka eller
barn, som äro berättigade till nådår, äfvensom sådana inkomster, som af
dylik lägenhet utgå, då den af ett eller annat skäl kommer att utöfver den
lagliga tillträdestiden stå ledig", under det att komiterades förslag, § 9 i
motsvarande moment, innehåller följande bestämmelser: “2:o ett års behållen
inkomst af hvarje presterlig beställning i riket, hvilken inkomst utfaller, då
en viss beställning forsla gången efter reglementets fastställande varder
ledig; Ö:o all behållen inkomst vid prestsyssla, hvilken till följd al tvist
eller annan omständighet kommer att stå ledig utöfver den lagliga tillträdestiden.
. samt vederlag under extra nådår. “ Komiterade hafva således, enligt
Kyrkomötets åsigt, undanröjt en af de väsendtligaste olägenheterna vid
-Koiigl. Maj:ts .Yåd. Proposition N:o 19. 15
Presteståndets förslag, nemligen den, att äfven efter inrättandet af en pensionskassa
under vissa förhållanden en prästerlig tjenst för all framtid skulle
komma att stå ledig ett är utöfver privilegii-äret, i det komiterade kunnat
inskränka denna olägenhet till första gången sådan ledighet inträffar. Då
dessa tillgångar för presterskapets pensionsfond äro af så väsendtligt inflytande
på, frågan om möjligheten al åvägabringande af dylik fond, att-hela
saken maste för närvarande förfalla, om de icke beviljas, anser sig Kyrkomötet
böra, med förklarande att Kyrkomötet för sin del godkänner hvad
uti komiterades förslag härom finnes upptaget,
5:o) hos Eders Kongl. Maj:t underdånigst anhålla, det täcktes
Eders Kongl. Mapr så bereda, att de uti § t) mom. 2 och ;! af
förslag till Reglemente för presterskapets Enke- och Pupillkassa
omförmälda s. k. k aduk- och vakansmedel, äfvensom vederlag unex®ia
nådår, varda till bemäld a kassas grundfond anvisade.
Kör don händelse Eders Kongl. Maj:t beviljar ''hvad i föregående moment
förekommer, varda sä väl stiftens byggnadskassor som emeriti-kassorna
forlustiga., de betydliga tillgångar, som genom nu gällande stadgande]! varit
dem tillförsäkrade. Dä emellertid icke skäligt kan vara, att presterskapets
löningsmedel fortfarande användas till skolhusbyggnader, och då dessutom
staten anslagit medel till åtskilliga sädana byggnader samt i öfrigt numera
genom härjungarnes afgili» r fonder vid läroverken bildas för detta ändamål,
samt då, hvad beträffar emeriti-kassorna, sådana kassor framdeles icke blifva
vidare behöfliga, sedan eleinentarlärarne lätt sig tillförsäkrad rättigheten att
under vissa vilkor erhålla pensioner pa indragningsstaten, får Kyrkomötet
underdånigst anhålla,
6:0) att E^ers Kongl. Maj:t, samtidigt med beviljad nådig fastställelse
af reglementet för presterskapets enke- och pupillkassa, täcktes till all kraft
och verkan undanrödja §§ 135 c) och 13b af Kongl. Stadgan för elementarläroverken
j riket af den 39 Januari 1839.
f fråga om beredande af tillgångar för svenska elementarlärarestatens
enke- och pupillkassa hafva komiterade ansett sig böra frångå det i deras
första förslag till „ reglemente uppställda ena alternativ, att nemligen till
kassan skulle niga “ett års behållen inkomst af hvarje lärarebestäflning i
riket, hvilken inkomst infaller förslå gängen, då en ''viss beställning efter
reglementets fastställande varder ledig". Uti de af elementarläroverkens
lärare aigifna yttranden häröfver har nemligen endast inom ett stift detta
alternativ blifvii lörordadt, och komiterade hafva med anledning deraf icke
vidare upptagit detsamma, dels med afseende på de större olägenheter, som
vid ett läroverk uppstå genom längre tids vikariat, dels ock derföre att sådana
löner, som vid läruretjenster vid inträffande ledighet skulle till kassan
inflyta, åro i sjelf va verket statsanslag, 11 vilka, pa en omväg och ojemn t
16
Kong!,. Maj:ts A åd. Proposition A ho 19.
skulle komma henne till godo. Då nu, oaktadt de tillgångar, som äro att
hemta från lärarnes andel i eineriti-kassorna och från delegares dryga årsafgifter,
nemligen 2 procent af de äfven derförutan knappa lönerna, jemte
retroaktiv- och åldersskilnadsafgifter, likväl betydlig brist visar sig tör den
händelse, såsom skäligt och nödigt är, pensionerna för deras enkor och barn
skola komma att uppgå till samma proportionerliga belopp som presterskapets,
hafva koiniterade icke kunnat finna annan utväg än den, att definitivt
upptaga det andra alternativet, nemligen ett af statsmedel utgående årligt
anslag. Vid beräkning af detta anslags belopp hafva komiterade upptagit
R:dr Öb,000 Kant såsom motsvarande ett års behållen inkomst af läraresysslor,
samt 18,000 il:dr såsom tillskott för att ur lärarnes enke- och
pupillkassas grundfond må kunna utdelas lika stort understöd till hvarje
enka, som det för prestenka beräknade, hvilket belopp, tillsammans 53,000
R:dr årligen, dock — med hänseende dertill att inkomsten till presterskapets
grundfond, såsom till en uel beroende af konjunkturer, kan utfalla något
mindre än efter den deröfver gjorda beräkning — ansetts kunna nedsättas till
50,000 R:dr. Kyrkomötet, som jemväl delar komiterades åsigt, att nu anförda
utväg är att föredraga framför den af vakansmedel, och som anser
angeläget att de män, Indika hafva sig anförtrodd det uppväxande slägtets
uppfostran, och Indika för detta sitt ansvarsfulla arbete icke hafva att
påräkna högre aflöning än hvad till en familjs nödtorftiga uppehälle kräfves,
finna sig förvissade derom, att deras efterlefvande icke skola komma att
lida nöd, får underdånigst anhålla,
7:o) att Eders Kong!. Maja täcktes genom nådig proposition
föreslå, att Riksdagen beviljar ett årligt anslag, stort 50,000 R:dr, att
från och med det år, då pensionsföreningen för rikets elementarI
är are kommer till stånd, utgå till den i § 9 af förslag till reglemente
för elementarlärarne omförmälda grundfond.
I sammanhang härmed, och då komiterade uppgjort sina beräkningar
jemväl med afseende derpå, att de seminariilärare, som hafva eller fä sig
tillförsäkrad presterlig årsberäkning, må varda af samma pensionskassa delaktig^,
får Kyrkomötet, som anser en sådan förmån för desse tjenstemän
behöflig, underdånigst förorda,
8:o) att seminariilärare med presterlig tjenstårsberäkning må,
de närvarande berättigas, och de blifvande förpligtas att i elementarlärarnes
pensionskassa ingå.
En fråga, som icke kan sägas stå i oskiljaktigt samband med nu
förevarande pensionsfråga, men som dock dermed så nära sammanhänger,
att den icke kan lemnas utan afseende, hafva komiterade så väl i sitt första
som i det förnyade betänkandet sökt att utreda, och har Kyrkomötet funnit
densamma vara af sådan vigt, att den jemväl bort till Eders Kong).
17
Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 19
Maj:ts nådiga ompröfning och behjertande framställas. Kyrkomötet har
nemligen till följd af komiterades yttrande fästat sin uppmärksamhet på det
förhållandet, att nuvarande fattiga prest- och lärareenkor, äfven om de här
föreslagna enke- och pupillkassor komma till stånd, icke derifrån kunna er
hålla
något understöd, och att således inom de respektive stiften fortfarande
bidrag måste utgå till sådana enkor, som deraf äro i behof. Den enkehjelp,
som inom stiften för detta ändamål utgår, grumlar sig dels på den genom
Kongl. Brefvet den 18 Februari 1653 till fattiga prostenkors understöd anslagna
kronotionde, dels på dåvarande ”Clerecies på allmän Riksdag in
gångna
förening”, sedermera gillad och stadfästad genom Kongl. Brefvet den
13 Augusti 1685, genom hvilken “alla Pastorer öfver hela riket utlofvat
samt (Professoros) Lectores i Gymnasiis och alle Schohe-mästare, att the
vilja årligen gifva the fattiga Prostänkor 1 Tunna spannemål eller oek halfannan
Riksdaler; then som mycket fattig är gifver mindre efter råd doch
icke ringare än 1 R:dr, Capellanerna !/4 R:dr, att och deras Änkor må
något njuta af bemä-lda hjelp’''. Enligt komiterades upplysningar hafva
emellertid dels dessa välgörenhetsinrättningar i så måtto frångått sitt ursprungliga
ändamål, att icke blott fattiga enkor understödjas, utan äfven
behållna och förmögna, dels i följd häraf en och annan prest och ännu
llere skollärare helt och hållet, emot 1653 års förening, velat undandraga
sig all afgift till den s. k. enkehjelpen, hvilken dock ofta utgör nu lefvande
fattiga enkors enda inkomst.
1 följd häraf anser Kyrkomötet, i likhet med komiterade, att i sammanhang
med inrättande af nu föreslagna enke- och pupillkassor jemväl
här omförmälda ömma förhållanden böra ordnas, särdeles som för nuvarande
prester och skollärare, hvilka begagna sig af rättigheten att i enke- och
pupillkassa» inträda, för att betrygga sina egna efterlefvandes framtida underhåll
och för detta ändamål erlägga en betydlig årlig afgift, enkehjelpen till
företrädares, måste kännas dubbelt tryckande, särdeles som med stor sannolikhet
kan antagas, att af denna anledning den vägran att betala enkehjelp,
som här och der begynt, skall, då den nya pensionsinrättningen kommer
till stånd, blifva allt mer och mer allmän, om det får bero af hvars
och ens behag att betala eller icke betala.
Med anledning häraf och i öfverensstämmelse med komiterades hemställan
får Kyrkomötet i underdånighet anhålla,
9:o) att Eders Kongl. Maj:t, samtidigt med stadfästandet af
reglementet för den nya enke- och pupillkassan, måtte utfärda en
författning, som, med erinran om stadfästelsen af 1653 års förening,
förnyar samma förening, och tillförbinder så väl prester som
elementarlärare att betala deri stadgade enkehjelpsspanmål tills
Bih. till Rihd. Prof. 1874. 1 Sami. 1 Afä. 9 Hä/t. ’ 3
18
Kongl. M.aj:ts Nåd. Proposition N:o 19.
vidare och intill dess att, sedan fulla pensioner af enke- och pupillkassan
åt alla fattiga enkor utbetalas, fattigunderstödet, inskränkt
till ett fåtal, kan bestridas af de af Kongl. Maj:t år 1653 donerade
medel utan detta tillskott, dock att Kongl. Maj:t tillika medgifver
vederbörande rättighet att stiftsvis öfverenskomma om en
mera efter lönerna lämpad fördelning af årsbidragen, utan att deras
summa, så länge behofvet fortfar, undergår förminskning.
Slutligen får Kyrkomötet underdånigst tillkännagifva, att Kyrkomötet
icke varit i tillfälle granska hvarken den i komiterades första betänkande
upptagna tabell angående löneregleringarne inom rikets pastorat eller de i
det förnyade betänkandet befintliga tabeller II—Y, hvilkas riktighet Kyrkomötet
visserligen icke har anledning betvifla, men hvilkas fullkomliga tillförlitlighet
dock är af den stora vigt, att deras granskning bör med stor
noggrannhet företagas, innan de läggas till grund för de beräkningar, som
i reglementena föreskrifvas, och vill af sådan anledning Kyrkomötet underdånigst
hemställa,
10:o) att Eders Kongl. Maj:t täcktes låta kontrollera de uppgifter
angående löneregleringarne för presterskapet, äfvensom de
tabeller, hvilka finnas komiterades betänkanden bifogade och skola
tjena till ledning vid tillämpningen af presterskapets och elementarlärarestatens
pensionsreglementen samt, sedan nödiga rättelser i
händelse af behof blifvit vidtagne, dessa tabeller och uppgifter till
efterrättelse stadfästa.
Ett exemplar af de till Kyrkomötet nådigst öfverlemnade förslag till
reglementen med de förändringar Kyrkomötet vidtagit bifogas underdån
i gs t.
Kyrkomötet framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtig^ e
tjenare och undersåte.
.V. N. SUNDBERG.
Stockholm den 7 Oktober 1873. A. E. Hillw.
Till Kong! Maj:t underdånigst angående Kyrkomötets underdåniga
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19. ]g
förslag till pensionsreglementen för svenska presterskapets enke- och pupill
KaSSft.
j
Vidimeras
ex officio
F. A. Westerlipy^
Registrator i Kongl. Ecklesråstik-departeineiitei
Afskrift.
Emeriti-kassornas sannolika belopp den 31 December 1874.
Linköpings stifts emeritikassa
Skara
Strengnäs
Westerås
Wexiö
Göteborgs
Calmar ,,
Hernösands
Wisby
.....165,280 kronor,
..... 41,157 „
..... 138,208 „
..... 189,792 „
..... 51,484 ..
..... 54,011
..... 34,849 ..
..... 112,093 ..
..... 37,578 „
Summa 824,452 kronor.
Upsala, Lunds och Carlstads stift hafva inga emeriti-kassor. Vid beräkningen
°äro emeriti-kassornas åtagna förbindelser (pensioner och lönefyllnader
åt lärare) kapitaliserade och sedan fråndragna. Uppgifterna om
kassornas tillstånd äro gifna för den 31 December 1871. Sedan hafva räntor
efter 44;2 procent blifvit tillagda, hvarvid dock först konsistorii-notariernas
provision blifvit fråndragen (— 3 procent af räntan).
A n in. 1 komiterades betänkande är, sid. 27, bilagan A, presterskapets
andel i emeriti-kassorna föreslagen blifva............. 596,320 kronor
och lärarnes är, sid. 34, upptagen till .............. 198,773
Summa 795,093 kronor.
Skiljaktigheten mellan dessa belopp på emeriti-kassorna beror förnämligast
derpå, att det ena hänför sig till den 31 December 1874 och det
andra till den 31 December 1873.
20
Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.
Enligt komiterades förslag skulle af emeriti-kassorna falla pa presterskapets
lott 3/4 och på lärarnes l/4 (cl. v. s. V4 af 824,452).
Lärarne skulle således få 206,113 kronor eller i rundt tal 200,000.
Tages 4 procent häraf, erhålles i årlig ränta å detta kapital 8,000 kronor.
Subtraheras denna ränta från det (i komiterades förnyade underdåniga betänkande,
sid. VI, för lärarnes behof beräknade) erforderliga årsanslaget
53,000, erhålles en rest af 45,000 kronor. För att fylla denna
brist erfordras således ett statsanslag af 45,000 kronor, men ej 53,000 kronor,
såsom man vid läsningen af det förnyade underdåniga betänkandet
måste förmoda.
Stockholm den 28 Januari 1874.
F. W. Hullman.
en af de komiterade.
Vidimeras
ex officin
F. A. Wesirrliutj,
lijuislnitor i Kong!. Ecklesiastik-äepart.emoiitfii..
Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 19.
21
Utdrag af protokollet (ifver ecklesiastik-ärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen uti Stats-Rådet a
Stockholms Slott den 9 Januari 1874.
-N är varande:
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Adlercreutz,
Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena
Björnstjerna,
Statsråden: Bredberg,
Berg,
Friherre Lelionhupvi:d,
W /ER \,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Alströmer uch
Weidenhielm.
Vidare föredrog Departementschefen, Statsrådet Wennerber--
21 :o.
Kyrkomötets underdåniga skrifvelse af den 7 Oktober 187.2 angående
bidrag till en pensionskassa för enkor och barn efter proster och olementarBih.
till Riksd. Prut. 1x7,1. 1 Sand. 1 Afd. 9 Höft.
4
22 Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.
lärare och i sammanhang dermed Riksdagens underdåniga skrifvelse den 12
Maj 1868 angående stiftens emeriti-kassor.
På Stats-Rådets tillstyrkan behagade Hans Maj:t Konungen
förordna, att nådig proposition i ämnet åt den lydelse,
bilagan Litt. B vid detta protokoll utvisar, skulle
till Riksdagen aflåtas.
Ex protocollo
C. .A Th. Ädel gren.
STOCKHOLM, ISAAC MARCTJS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1874.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- LU 1874:47 Utlåtande, i anledning af väckta motioner angående användande af inkomster af ledigt pastorat. Inom Andra Kammaren hafva Herrar Sven Nilsson i Efveröd och Nils s. 1 i texten