Angående utbyte af kronans tomt i Mosbiou mot de till Ryska Regeringen öfcerlåtna vwgasimr i det å Södermalm i Stockholm belägna Stadshuset
1874-02-25 · 10 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 4 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1874:35, Angående utbyte af kronans tomt i Mosbiou mot de till Ryska Regeringen öfcerlåtna vwgasimr i det å Södermalm i Stockholm belägna Stadshuset
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.
N:o 35.
Ant. till Eiksd. Kansli den 25 Febr. 1874, kl. 11 f. m,
Kongl. May.ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående utbyte
af kronans tomt i Mosbiou mot de till Ryska Regeringen
öfcerlåtna vwgasimr i det å Södermalm i Stockholm
belägna Stadshuset: Gifven Stockholms Slott den SO Februari
1874.
Som den efter freden i Stolbowa, genom ett utaf Tzar Micliael
Feodorowitz i Juni 1618 utfärdadt bref, till “Sveriges Rikes köpman"
upplåtna tomt i Moskwa sedan längre tid icke varit Sverige eller dess
innevånare till något gagn, ehuru densamma fortfarande af svenska
kronan innehafves i utbyte mot den s. k. “Ryssgården" i Stockholm,
hvilken utgöres af 14 till Ryska Regeringen öfverlåtna magasin or å
nedre botten i flyglarne af det å Södermalm belägna Stadshuset, har
vid flera olika tillfällen varit ifrågasatt att antingen för statens räkning
afyttra tomten i Moskwa eller ock utbyta den mot Ryssgården,
men hafva dessa förslag ständigt mast öfvergifvas, enär dels till följd
al eganderättens vilkörliga beskaffenhet eu afyttring ej ansetts kunna
ifrågakomma, dels ock det föreslagna utbytet ej biifvit af Ryska Regeringen
antaget.
Kong!. Maj:ts Beskickning i S:t Petersburg har likväl numera inberättat,
att Kejserliga Ryska Regeringen förklarat sig villig att utan
mellangift å någondera sidan utbyta den s. k. “Ryssgården" mot ifrågavarande
svenska kronan tillhöriga tomt i Moskwa, och vill Kongl.
Maj:t, med afseende såväl härå, som å hvad i öfrigt, på sätt af hosBilr.
till Piksd. Prof. 1874. 1 Sand. 1 Afl 15 Raft. 1
2 Kongt Maj.is Nåd. Proposition N:o 35.
följande utdrag af - statsråds-protokollet, öfver utrikes ärenden inhemtas,
i detta ärende förekommit, föreslå Riksdagen att för dess del medgifva,
att ett sådant utbyte må ske, äfvensom att, sa framt utbytet kommer
till stånd, de återställda magasinerna må få till Stockholms stad öfverlemnas
mot den ersättning och på de vilkor, som efter skedd utredning
rörande såväl eganderätteu till bemälda magasiner och tomt, som
ofri ga på frågan inverkande omständigheter, af Kong!. Maj: t kan
komma att i nåder fastställas.
Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kong!, nåd och ynnest
städse välbevågen.
OSCAR.
O. M. Björnstjerna.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.
3
Utdrag af Protokoll öfver utrikes-departements-ärenden,
kallet inför Hans Maf.t Konungen i Stats-Rådet
ä Stockholms Slott den 20 Februari 1874.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Adlercreutz,
Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Bkedberg,
Berg,
Frilierre Leijonhufvuu,
Wj;i:x,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Alströmer,
W EIDENHIELM.
Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena anförde
i underdånighet:
“Sedan längre tid och vid olika tillfällen har varit ifrågasatt att
på ett eller annat sätt söka tillgodogöra den tomt i staden Moskwa,
hvilken af svenska kronan innehafves, men som i sitt nuvarande skick
är till intet gagn.
Besittningsrätten till ifrågavarande egendom härleder sig från
freden i Stolbowa och ett till följd af densamma för “Sveriges Rikes
köpman11 af Tzar Micliael Feodorowitz utfardadt frihetsbref för handelns
bedrifvande, dateradt i Juni 1618, der det i öfversättning heter:
opaginerad Kontrollera mot PDF
4- Koiiijl, Maj.is- Kod. Proposition N:o 35.
“Till deras handelshus linne och eftevlåte Vi dem en tomt som de skola
uppsätta sig'' eu gård och hus vid Twerska gatan här i Mnseou vid
Nieolai Ignismika, uti längden 37 famnar bredden 24 famnar. Vi kåfve
ock
som nu står på samma tomt, der de kunna förvara sina kramgods och
andra besynnerliga varor uti eldsnöd. Vi kåfve ock härmed nådigst
undt och efterlåtit dem tomter i Stora Nowgård och Pleskow o. s. v.“
“Men der Konungen af Sverige icke ville, efter fredsfördragets
lydelse, efterlåta ryska köpmän förcskrefna vilkor — — då skall detta
vårt bref vara ogildt och kraftlöst/4 o. s. v.
Konung Gustaf II Adolph hade nemligen förbundit sig å sin sida
att likaledes efterlåta ryska köpmän uti sina städer tomter att bygga
sig gårdar efter fredsfördragets lydelse.
Svenska handelsfåktorer bebodde det derefter på tomten uppförda
hus, gemensamt med svenska residenterna, intill krigets utbrott år
1700. Sedan Sverige med freden i Nystad återinträdt i sina rättigheter
till egendomen, begagnades den ej längre af vare köpmän, utan
tj enade uteslutande till bostad för de svenska sändebuden under de
tider hofvet vistades i Moskwa. Benämningen “Legationslius44 antogs
äfven då i stället för den äldre af “Handels- och Nederlags44. Den
skattfrihet med andra fördelar, som voro egendomen beviljade, bekräftades
ånyo genom fredssluten i Kardis 1661, Nystad 1721 och
Åbo 1743.
Sedan boningshuset råkat i förfall, tillstyrkte Sekreta Utskottet,
i underdånig- skrifvelse af den 20 Augusti 1766 att det från grunden
skulle återuppbyggas, hvilket död; ej kom till verkställighet, utan blef
samma hus år 1773 afbrändt i den eldsvåda, som då öfvergick staden.
Husets reparerande beslutades först, men don 8 Februari 1774 anbefaldes
genom Kanslikollegium da utnämnde Kommissarien för egendomen
Carl Sundler att icke någon reparation företaga mer än den
som till nödig stängsel deromkring vore oumbärlig, “helst man vore
i begrepp att någon hufvudsaklig byggnad då med det snaraste
företaga.44
Den 20 derpå följande April faststälde Kong!. Maj:t ritningar till
husets återuppbyggande. Envoyén Friherre Ribbirig föreslog i ställeI
att uppföra ett Legationslius i S:t Petersburg, hvaraf intetdera kom
till verkställighet. Sedan frågan förfallit, inkom Kommissarien Carl
Sundler med en underdånig ansökan, som den 17 Augusti 1787 remitterades
till Kanslikollegium, af innehåll att, som det under “Konung
(Jarl Xl:s tid uppbyggda huset alldeles nedfallit/4, han varit nödsakad
lör sig och sitt stora hushåll på egen. kostnad uppbygga några rum
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kong!. Ma):ts Nåd. Proposition N:o 45.
å tomten, enär det eljest varit honom omöjligt att densamma vederbörligen
vårda, anhållandes i underdånighet’ del täcktes Kongl. Maj:t
förunna hans barn nådigt tillstånd att, emot det de med all nit och
tiohet varda, nämnda tomt, fa bebo och disponera do af honom uppbyggda.
ruin, till dess Kongl. Maj:t kunde för godt finna att derom
annorledes förordna. Detta bifölls äfven, dock ville Kongl. Maj:t ej
att någon resolution för Sund i er härom skulle expedieras, utan endast
Envoyén i S:t Petersburg derom underrättas till dess egen och Sundlers
efterrättelse.
I Februari 1796 inkom åter Kommissarien C. Sundler med ansökan
att, i anseende till lians tjugu(em-åriga tjenstetid och de känbara kostnader
han på huset nedlagt, få sin son Jacob Carl utnämnd till medhjelpare
och efterträdare i berörda beställning, hvilket, bifölls, men då
denne, den äldre sonen, under tiden aflidit, erhöll i hans ställe den
yngre sonen Johan Sundler survivans-fullmakt å platsen.
År 1814 den 11 Mars anmälde Kanslistyrelsen, att “Kommissarien
»Johan Sundler, hvilken år 1802 i tjensten efterträdt sin aflidne fader,
inkommit med en skrift, deri han förmäler, att det hus han i Moskwa
bebott, och som tillhört svenska kronan samt under 1788 och 1808
tirs krig varit eu tillflykt för olyckliga, svenskar, vid franska arméns inlall
i Ryssland är 1812 bliJvit uppbrändt och Sundler derigenom hus^ill-
Han föimaler tillika att både han och hans fader med yttersta
sorgfällighet öfver oO ar vardat svenska handelsaflärerna i berörda stad,
utan att. åtnjuta den minsta ersättning från fäderneslandet och slutar
sm skuff med anhållan om Kansli styrelsens förord till vinnande af
något understöd och till husets återuppbyggande44.
Som ^ ingen resolution härpå följde, återuppförde slutligen Johan
Sund ut pa egen bekostnad de af brända husen såsom de ännu befin
-
nas, i hvilket ändamål lian uppgifvor sig hafva
b:ko assignater.
utgilvit »36,000 rubel
1 Augusti 1822 anhåller Johan Sundler, i anseende till hans iråkailn
fattigdom, om Beskickningens förord till utverkande af någon
ersättning för de dryga, kostnader lian å linset nedlagt, eller ock''att
den ifrågavarande tomten måtte till honom afträdas med full eganderäf.
t för intet, eller på sin höjd mot det värde, 4,592 rubel 50 kopek
b:ko assignater, hvartill den af byggnadskomitéen i Moskva uppskattades,
hvilket allt af Kongl. Maj:t i Stats-Rådet den 14 Maj 1823 afslogs,
pa. samma gång Beskickningens utlåtande infordrades beträffande lämpligheten
af tomtens försäljning och huru stor köpeskilling kunde för
densamma påräknas.
I sitt underdåniga svar af den 30/18 September 1823 anför
opaginerad Kontrollera mot PDF
C, Kongl, Maj.is Nåd. Proposition N:o 35.
Baron Palmstierna att, enligt hans tanke, “någon fråga om afyttring
af bemälcle tomt ej torde kunna väckas och således ingen åtgärd till
detta ändamål vidtagas”. Till stöd härför åberopades hufvudsakligen
att tomten från början icke varit öfverlåten till svenska kronan utan
till Sveriges Rikes köpmän; att vid densammas förlänande varit fästadt
vilkoret af reciprocitet för ryska köpmän att erhålla tomter i de svenska
städerna; att eganderätfen till tomten ej synts vara pa ett sa uttryckligt
sätt öfverlåten att en rättighet till försäljning derpå torde
kunna grundas; att de ryske handlandena dåmera ej vore i besittning
af de magasiner i Stockholm, hvilka fordom varit åt dem inrymda och
som i 1801 års handelstraktat, 17 Artikeln, åberopas, till följd
hvaraf så mycket mer kunde befaras, det ett försök till försäljning af
svenska tomten i Moskwa skulle kunna föranleda en närmare, granskning
af eganderättsfrägan och sålunda svårigheter uppstå, h vil ka undvekos
om tomten för kronans räkning bibehölles; slutligen att ‘om
den för närvarande är till ingen nytta för staten, föranleder den ej heller
någon kostnad, medan den i en framtid möjligen kan blifva till gagn”.
Frågan synes donna gång hafva förfallit, men upptogs åter genom
en skrifvelse från Excellensen AA etterstedt af den 23 November
1827, inneslutande ett Kongl. bref af den 31 Oktober s. a., med anledning
af myndigheternas i Moskwa åläggande att tomten skulle medelst
en stenmur inhägnas. I nyssnämnda Kongl. bref heter det.
“Vid föredragning häraf hafva AVI funnit lämpligast att ifrågavarande
tomt afstås till Kejserliga Ryska Regeringen, emot det. att en hittills
för ryska handeln beviljad förmån, till begagnande af vissa magasiner
i Stockholm, upphör, och vilja AYI att framställning härom skall göt as
i sammanhang med nu påstående underhandling om en handelstraktat
med Ryssland; men om Ryska Regeringen ej vill antaga detta förslag,
skall tomten med Ryska Regeringens begifvande föryttras, sa att i
alla fall svenska statsverket ej kommer att vidkännas någon kostnad
för samma tomts inhägnad”.
Härå svarade Baron Palmstierna don 28/1G April 1828: “Åt mina
embetsskrifvelse]-, synnerligast af den under den 29/17 Februari, har
Eders Excellens funnit det mitt bemödande att, vid tillfälle af undeihandlingarne
om handelskonventionen, vinna Ryska Regeringens samtycke
till utbyte af bemälde tomt emot de åt ryske handlande upplåtna
lägenheter i Stockholm varit fruktlöst”.
I den åberopade skrifvelsen af den 29/17 Februari uppgifves anledningen
till Ryska Regeringens niding vara att tomten i Moskwa
ansetts såsom eu otillräcklig ersättning för de lägenheter i Stockholm,
hvarpå ryssarne gjorde anspråk och der ryska kyrkan da var inrymd.
Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.r>. 7
Mot försäljning af tomten, hvilken blifvit anbefald, så framt utbytet
ej antoges, framställde Baron Balmstierna samma invändningar
som år 1823, med tillägg att “något afseende torde böra fästas vid
förhållandet med Sundlers åbyggnad, helst den bevekande omständigheten
företer sig att denne ringa bemedlade man har hustru och barn
att försörja m. m.“
Frågan förföll åter, och den anbefalda muren kring egendomen
måste på Regeringens bekostnad uppföras.
Sedan dess har den nuvarande innehalVaren, Alexander Prawiloff
Sundler, vid flera tillfällen, dels genom Beskickningen, dels genom
Ryska Utrikes Ministeriet förgäfves sökt utverka- tomtens öfverlemnande
till honom med full eganderätt.
Efter den siste Svenske Kommissarien Johan Sundlers död inkom
hans son ofvannämnda A. Prawiloff Sundler, år 1849 med förfrågan,
huruvida lian vore berättigad sälja materialierna till ifrågavarande
byggningar, hvarpå dåvarande Statsministern för utrikes ärendena,
Friherre Stierneld den 1 Januari 1850 svarade, att intet “hinder
från Regeringens sida kan möta mot att arfvingarne fritt disponera
materialierna, dock bör sådant ej sålunda förstås, som tillkomme
dem någon rätt att till annan person till nyttjande försälja
detta hus.“
Slutligen torde böra nämnas, att vid olika tillfällen hafva stadsmyndigheterna
i Moskw.a ålagt egendomen bidraga, i likhet med öfrig
stadsfastighet, till de kommunala skatterna, hvarifrån dock alltid befrielse
utverkats genom Beskickningens mellankomst, ''på grund af de
tom te n m e d följ ande pr i vi I e g i er.
För närvarande befinner sig tomten med de derå uppförda
byggnader i ett mycket vanvårdadt tillstånd, så att den ingalunda
motsvarar anspråken på en under svenska kronan lydande egendom
i medelpunkten af en stor främmande hufvudstad. Hvad byggningarno
beträffar, som äro Prawiloff Sundlers tillhörighet, har hans rätt
att tillgodogöra sig materialierna deri flora gånger blifvit bekräftad,
men till någon skadeersättning, i händelse af tomtens afyttrande, kan
han så mycket mindre vara berättigad, som han aldrig på något sätt
tjenst Svenska staten, men det oaktadt redan i 23 år efter fadrens död fått
fritt begagna tomten med åtnjutande af densamma tillförsäkrad skattefrihet,
endast mot vilkor att underhålla och vårda densamma, hvilket
han på ett mycket otillfredsställande sätt fullgjort.
opaginerad Kontrollera mot PDF
ö Kmujl. Maj:t« iVrlh. Proposition N:o ilo.
Han liar äfven genom Beskickningen blifvit ålagd att från och
med början af innevarande är vara beredd att när som helst utrymma
tomten i händelse af densammas afträdande.
Af ofvanstående framgår att tomtens försäljning varit flera
gånger ifrågasatt, men att förslaget ständigt mast öfvergifvas, liufvudsakligast
på grund af de hinder, som ansetts ligga i eganderättens
vilkorliga beskaffenhet, samt att ett utbyte mellan denna egendom
och den s. k. Ryssgården i Stockholm äfven föreslagits, utan att
vinna den Kejserliga Ryska Regeringens bifall.
Hvad Ryssgården vidkommer, innoliafves den af Ryska Regeringen
likaledes på grund af fredstraktat,en i Stolbowa, och till gagn
för Ryska köpmän, pa alldeles enahanda vilkor, som gälla för svenska
tomten i Moskwa. Den utgöres för närvarande af 11 magasiner
i bottenvåningen af det å Södermalm belägna Stadshusets flyglar.
Af äldre handlingar synes troligt, att redan Konung Gustaf 11
Adolf anvisat denna eller i det närmaste samma plats åt de ryska
köpmännen till begagnande. Sålunda upptager en perspektivkarta
från Drottning Christinas tid såsom “Rusche bodar“ en mängd små
trähus, kringstängda af ett plank, i nedre Stadsgården.
Fredstraktaterna i Nystad år 1721 och Åbo 1743 innehålla
härom hufvudsakligen blott att “till Hans Czariska Majestäts undersåter
skola inrymmas de handelshus, som de tillförene haft“, men 1801 års
vänskaps-, handels- och sjöfartstraktat med Ryssland upptager i § 17
följande närmare bestämmelser: “Konungen af Sverige bekräftar de
ryske undersåter i besittningen af de magasiner, som i Stockholm
blifvit dem beviljade för att tjena till upplag af deras handelsvaror;
och som genom tidernas skilten och underlåtenhet, att deraf göra
bruk denna plats blifvit tid efter annan och ännu är upptagen af
kojor och krogar, hvarigenom osäkerhet för de handelsvaror, livilka
derstädes kunna blifva upplagda, är att befara, då slika byggnader
lätteligen kunna råka i brand, så är det öfverenskommet att till afvändande
af all fara låta från denna plats borttaga de byggnader af
föga värde, som der befinnas, för att icke allenast kunna vara säker
för all vådelig händelse, utan äfven göra för ryska köpmän lättare
att derstädes såsom fordom upprätta deras nederlag o. s. v.“
Hvarken ryska staten eller några ryska köpmän synas likväl
hafva bekostat uppförandet af de nuvarande magasinen, utan lära
dessa otvifvelaktigt blifvit af Stockholms stad byggda tillika med återstoden
af Stadshuset, af hvilket de utgöra en del.
opaginerad Kontrollera mot PDF
(t
• Kongl. Nåd. Proposition N:o 35.
Vid ett par tillfällen har .stadens styrelse hos Kongl. Maj:t
anhållit om underhandlingars inledande med Ryska Regeringen för
att, såsom det heter i Ofverståthållare-embetets underdåniga skrifvelse
den 7 Oktober 1850: “söka tillvägabringa de inom stadshusegendomen
till begagnande af ryske uudersåter förbehållna lägenheters afträdande
och öfverlemnande till Stockholms stad, antingen emot utbyte
af den lokal, som ännu lärer i Moskwa finnas till disposition för
svenske handlande, men af sådane icke begagnas, eller om ändamålet
ej kan annorledes vinnas, mot skälig ersättning i penningar, att betalas
till visst belopp på en gång eller utgå såsom årlig afgift, icke
öfverstigande den hyra, som för de ifrågavarande lägenheterna nu
kan erhållas.“
Någon öfverenskommelse kunde likväl ej heller då bringas till
stånd.
Frågan blef åter genom Eders Maj:ts Beskickning i S:t Petersburg
år 1872 upptagen medelst framläggande för den Ryska Regeringen
af alternativa förslag, dels till egendomarnes försäljning eller
friköpning, dels till utbyte mellan dem, utan mellangift från någondera
sidan. Ett sådant utbyte eller rättare återställande af de båda
egendomarne till deras rätta egare, sedan de ej längre äro för det
ändamål behöfliga, hvartill de blifvit anvisade, torde så väl till formen
vara det riktigaste som till utförandet det lättaste, isynnerhet hvad
magasinen i Ryssgården beträffar, livilka svårligen kunna af Ryska
Regeringen säljas till någon annan än Stockholms stad, som är egare
af huset, hvari de äro belägna. Huruvida tomten, å hvilken de äro
uppförda, tillhör staden eller kronan, har, enligt meddelande från
Ofverståthållare-embetet, ej kunnat med säkerhet utredas, ehuru af ett
åberopadt Kongl. Bref af den 11 Mars I6G7 det synes framgå att
denna tomt blifvit af kronan till staden upplåten för att bebyggas
med ett “stadens publika hus“ till upplag af varor, för hvilka nederlagsfrihet
blifvit staden förunnad.
$•''?: ‘•T*
Eldigt ingångna underrättelser har deri:Kejserliga Regeringen numera
förklarat sig villig antaga det sisfnäm*ftä förslaget, och får jag
följaktligen i underdånighet hemställa, att '' Eders Maj:t måtte äska
Riksdagens medgifvande till ett sådant utbyte af den svenska tomten
i Moskwa mot de så kallade ryska''*magasinen eller Ryssgården i
Stockholm, äfvensom, så framt ett dylikt utbyte kommer till stånd,
att de ifrågavarande magasinen måtte få till Stockholms stad öfverlemnas
mot den ersättning och på de vilkor, som efter skedd utred
Dih.
till liil.-xil. Viol. 1314. / Sund. / Aid. 15 Höft. ''1
10
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.
ning rörande så väl eganderätten till bemälda magasiner och tomt,
som öfriga på frågan inverkande omständigheter, af Kongl. Maj:t
kunna komma att i nåder fastställas";
Och behagade Hans Maj:t Konungen, jemlikt StatsRådets
underdåniga tillstyrkande, härtill lemna bifall
samt godkänna det förslag till proposition, som finnes
detta protokoll bilagdt.
I
Ex protoeollo
G. Lewmhaupt.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- SU 1874:44 Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition angående utbyte af Kronans tomt i Moskwa mot de till Ryska Regeringen öfverlåtna magasiner i det inom a1 i texten