Sök i Ratio Lex

Angående utbyte af kronans tomt i Mosbiou mot de till Ryska Regeringen öfcerlåtna vwgasimr i det å Södermalm i Stockholm belägna Stadshuset

1874-02-25 · 10 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 4 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1874:35, Angående utbyte af kronans tomt i Mosbiou mot de till Ryska Regeringen öfcerlåtna vwgasimr i det å Södermalm i Stockholm belägna Stadshuset

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

N:o 35.

Ant. till Eiksd. Kansli den 25 Febr. 1874, kl. 11 f. m,

Kongl. May.ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående utbyte

af kronans tomt i Mosbiou mot de till Ryska Regeringen

öfcerlåtna vwgasimr i det å Södermalm i Stockholm

belägna Stadshuset: Gifven Stockholms Slott den SO Februari

1874.

Som den efter freden i Stolbowa, genom ett utaf Tzar Micliael

Feodorowitz i Juni 1618 utfärdadt bref, till “Sveriges Rikes köpman"

upplåtna tomt i Moskwa sedan längre tid icke varit Sverige eller dess

innevånare till något gagn, ehuru densamma fortfarande af svenska

kronan innehafves i utbyte mot den s. k. “Ryssgården" i Stockholm,

hvilken utgöres af 14 till Ryska Regeringen öfverlåtna magasin or å

nedre botten i flyglarne af det å Södermalm belägna Stadshuset, har

vid flera olika tillfällen varit ifrågasatt att antingen för statens räkning

afyttra tomten i Moskwa eller ock utbyta den mot Ryssgården,

men hafva dessa förslag ständigt mast öfvergifvas, enär dels till följd

al eganderättens vilkörliga beskaffenhet eu afyttring ej ansetts kunna

ifrågakomma, dels ock det föreslagna utbytet ej biifvit af Ryska Regeringen

antaget.

Kong!. Maj:ts Beskickning i S:t Petersburg har likväl numera inberättat,

att Kejserliga Ryska Regeringen förklarat sig villig att utan

mellangift å någondera sidan utbyta den s. k. “Ryssgården" mot ifrågavarande

svenska kronan tillhöriga tomt i Moskwa, och vill Kongl.

Maj:t, med afseende såväl härå, som å hvad i öfrigt, på sätt af hosBilr.

till Piksd. Prof. 1874. 1 Sand. 1 Afl 15 Raft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kongt Maj.is Nåd. Proposition N:o 35.

följande utdrag af - statsråds-protokollet, öfver utrikes ärenden inhemtas,

i detta ärende förekommit, föreslå Riksdagen att för dess del medgifva,

att ett sådant utbyte må ske, äfvensom att, sa framt utbytet kommer

till stånd, de återställda magasinerna må få till Stockholms stad öfverlemnas

mot den ersättning och på de vilkor, som efter skedd utredning

rörande såväl eganderätteu till bemälda magasiner och tomt, som

ofri ga på frågan inverkande omständigheter, af Kong!. Maj: t kan

komma att i nåder fastställas.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kong!, nåd och ynnest

städse välbevågen.

OSCAR.

O. M. Björnstjerna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

3

Utdrag af Protokoll öfver utrikes-departements-ärenden,

kallet inför Hans Maf.t Konungen i Stats-Rådet

ä Stockholms Slott den 20 Februari 1874.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Bkedberg,

Berg,

Frilierre Leijonhufvuu,

Wj;i:x,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer,

W EIDENHIELM.

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena anförde

i underdånighet:

“Sedan längre tid och vid olika tillfällen har varit ifrågasatt att

på ett eller annat sätt söka tillgodogöra den tomt i staden Moskwa,

hvilken af svenska kronan innehafves, men som i sitt nuvarande skick

är till intet gagn.

Besittningsrätten till ifrågavarande egendom härleder sig från

freden i Stolbowa och ett till följd af densamma för “Sveriges Rikes

köpman11 af Tzar Micliael Feodorowitz utfardadt frihetsbref för handelns

bedrifvande, dateradt i Juni 1618, der det i öfversättning heter:

opaginerad Kontrollera mot PDF

4- Koiiijl, Maj.is- Kod. Proposition N:o 35.

“Till deras handelshus linne och eftevlåte Vi dem en tomt som de skola

uppsätta sig'' eu gård och hus vid Twerska gatan här i Mnseou vid

Nieolai Ignismika, uti längden 37 famnar bredden 24 famnar. Vi kåfve

ock

som nu står på samma tomt, der de kunna förvara sina kramgods och

andra besynnerliga varor uti eldsnöd. Vi kåfve ock härmed nådigst

undt och efterlåtit dem tomter i Stora Nowgård och Pleskow o. s. v.“

“Men der Konungen af Sverige icke ville, efter fredsfördragets

lydelse, efterlåta ryska köpmän förcskrefna vilkor — — då skall detta

vårt bref vara ogildt och kraftlöst/4 o. s. v.

Konung Gustaf II Adolph hade nemligen förbundit sig å sin sida

att likaledes efterlåta ryska köpmän uti sina städer tomter att bygga

sig gårdar efter fredsfördragets lydelse.

Svenska handelsfåktorer bebodde det derefter på tomten uppförda

hus, gemensamt med svenska residenterna, intill krigets utbrott år

1700. Sedan Sverige med freden i Nystad återinträdt i sina rättigheter

till egendomen, begagnades den ej längre af vare köpmän, utan

tj enade uteslutande till bostad för de svenska sändebuden under de

tider hofvet vistades i Moskwa. Benämningen “Legationslius44 antogs

äfven då i stället för den äldre af “Handels- och Nederlags44. Den

skattfrihet med andra fördelar, som voro egendomen beviljade, bekräftades

ånyo genom fredssluten i Kardis 1661, Nystad 1721 och

Åbo 1743.

Sedan boningshuset råkat i förfall, tillstyrkte Sekreta Utskottet,

i underdånig- skrifvelse af den 20 Augusti 1766 att det från grunden

skulle återuppbyggas, hvilket död; ej kom till verkställighet, utan blef

samma hus år 1773 afbrändt i den eldsvåda, som då öfvergick staden.

Husets reparerande beslutades först, men don 8 Februari 1774 anbefaldes

genom Kanslikollegium da utnämnde Kommissarien för egendomen

Carl Sundler att icke någon reparation företaga mer än den

som till nödig stängsel deromkring vore oumbärlig, “helst man vore

i begrepp att någon hufvudsaklig byggnad då med det snaraste

företaga.44

Den 20 derpå följande April faststälde Kong!. Maj:t ritningar till

husets återuppbyggande. Envoyén Friherre Ribbirig föreslog i ställeI

att uppföra ett Legationslius i S:t Petersburg, hvaraf intetdera kom

till verkställighet. Sedan frågan förfallit, inkom Kommissarien Carl

Sundler med en underdånig ansökan, som den 17 Augusti 1787 remitterades

till Kanslikollegium, af innehåll att, som det under “Konung

(Jarl Xl:s tid uppbyggda huset alldeles nedfallit/4, han varit nödsakad

lör sig och sitt stora hushåll på egen. kostnad uppbygga några rum

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kong!. Ma):ts Nåd. Proposition N:o 45.

å tomten, enär det eljest varit honom omöjligt att densamma vederbörligen

vårda, anhållandes i underdånighet’ del täcktes Kongl. Maj:t

förunna hans barn nådigt tillstånd att, emot det de med all nit och

tiohet varda, nämnda tomt, fa bebo och disponera do af honom uppbyggda.

ruin, till dess Kongl. Maj:t kunde för godt finna att derom

annorledes förordna. Detta bifölls äfven, dock ville Kongl. Maj:t ej

att någon resolution för Sund i er härom skulle expedieras, utan endast

Envoyén i S:t Petersburg derom underrättas till dess egen och Sundlers

efterrättelse.

I Februari 1796 inkom åter Kommissarien C. Sundler med ansökan

att, i anseende till lians tjugu(em-åriga tjenstetid och de känbara kostnader

han på huset nedlagt, få sin son Jacob Carl utnämnd till medhjelpare

och efterträdare i berörda beställning, hvilket, bifölls, men då

denne, den äldre sonen, under tiden aflidit, erhöll i hans ställe den

yngre sonen Johan Sundler survivans-fullmakt å platsen.

År 1814 den 11 Mars anmälde Kanslistyrelsen, att “Kommissarien

»Johan Sundler, hvilken år 1802 i tjensten efterträdt sin aflidne fader,

inkommit med en skrift, deri han förmäler, att det hus han i Moskwa

bebott, och som tillhört svenska kronan samt under 1788 och 1808

tirs krig varit eu tillflykt för olyckliga, svenskar, vid franska arméns inlall

i Ryssland är 1812 bliJvit uppbrändt och Sundler derigenom hus^ill-

Han föimaler tillika att både han och hans fader med yttersta

sorgfällighet öfver oO ar vardat svenska handelsaflärerna i berörda stad,

utan att. åtnjuta den minsta ersättning från fäderneslandet och slutar

sm skuff med anhållan om Kansli styrelsens förord till vinnande af

något understöd och till husets återuppbyggande44.

Som ^ ingen resolution härpå följde, återuppförde slutligen Johan

Sund ut pa egen bekostnad de af brända husen såsom de ännu befin
-

nas, i hvilket ändamål lian uppgifvor sig hafva

b:ko assignater.

utgilvit »36,000 rubel

1 Augusti 1822 anhåller Johan Sundler, i anseende till hans iråkailn

fattigdom, om Beskickningens förord till utverkande af någon

ersättning för de dryga, kostnader lian å linset nedlagt, eller ock''att

den ifrågavarande tomten måtte till honom afträdas med full eganderäf.

t för intet, eller på sin höjd mot det värde, 4,592 rubel 50 kopek

b:ko assignater, hvartill den af byggnadskomitéen i Moskva uppskattades,

hvilket allt af Kongl. Maj:t i Stats-Rådet den 14 Maj 1823 afslogs,

pa. samma gång Beskickningens utlåtande infordrades beträffande lämpligheten

af tomtens försäljning och huru stor köpeskilling kunde för

densamma påräknas.

I sitt underdåniga svar af den 30/18 September 1823 anför

opaginerad Kontrollera mot PDF

C, Kongl, Maj.is Nåd. Proposition N:o 35.

Baron Palmstierna att, enligt hans tanke, “någon fråga om afyttring

af bemälcle tomt ej torde kunna väckas och således ingen åtgärd till

detta ändamål vidtagas”. Till stöd härför åberopades hufvudsakligen

att tomten från början icke varit öfverlåten till svenska kronan utan

till Sveriges Rikes köpmän; att vid densammas förlänande varit fästadt

vilkoret af reciprocitet för ryska köpmän att erhålla tomter i de svenska

städerna; att eganderätfen till tomten ej synts vara pa ett sa uttryckligt

sätt öfverlåten att en rättighet till försäljning derpå torde

kunna grundas; att de ryske handlandena dåmera ej vore i besittning

af de magasiner i Stockholm, hvilka fordom varit åt dem inrymda och

som i 1801 års handelstraktat, 17 Artikeln, åberopas, till följd

hvaraf så mycket mer kunde befaras, det ett försök till försäljning af

svenska tomten i Moskwa skulle kunna föranleda en närmare, granskning

af eganderättsfrägan och sålunda svårigheter uppstå, h vil ka undvekos

om tomten för kronans räkning bibehölles; slutligen att ‘om

den för närvarande är till ingen nytta för staten, föranleder den ej heller

någon kostnad, medan den i en framtid möjligen kan blifva till gagn”.

Frågan synes donna gång hafva förfallit, men upptogs åter genom

en skrifvelse från Excellensen AA etterstedt af den 23 November

1827, inneslutande ett Kongl. bref af den 31 Oktober s. a., med anledning

af myndigheternas i Moskwa åläggande att tomten skulle medelst

en stenmur inhägnas. I nyssnämnda Kongl. bref heter det.

“Vid föredragning häraf hafva AVI funnit lämpligast att ifrågavarande

tomt afstås till Kejserliga Ryska Regeringen, emot det. att en hittills

för ryska handeln beviljad förmån, till begagnande af vissa magasiner

i Stockholm, upphör, och vilja AYI att framställning härom skall göt as

i sammanhang med nu påstående underhandling om en handelstraktat

med Ryssland; men om Ryska Regeringen ej vill antaga detta förslag,

skall tomten med Ryska Regeringens begifvande föryttras, sa att i

alla fall svenska statsverket ej kommer att vidkännas någon kostnad

för samma tomts inhägnad”.

Härå svarade Baron Palmstierna don 28/1G April 1828: “Åt mina

embetsskrifvelse]-, synnerligast af den under den 29/17 Februari, har

Eders Excellens funnit det mitt bemödande att, vid tillfälle af undeihandlingarne

om handelskonventionen, vinna Ryska Regeringens samtycke

till utbyte af bemälde tomt emot de åt ryske handlande upplåtna

lägenheter i Stockholm varit fruktlöst”.

I den åberopade skrifvelsen af den 29/17 Februari uppgifves anledningen

till Ryska Regeringens niding vara att tomten i Moskwa

ansetts såsom eu otillräcklig ersättning för de lägenheter i Stockholm,

hvarpå ryssarne gjorde anspråk och der ryska kyrkan da var inrymd.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.r>. 7

Mot försäljning af tomten, hvilken blifvit anbefald, så framt utbytet

ej antoges, framställde Baron Balmstierna samma invändningar

som år 1823, med tillägg att “något afseende torde böra fästas vid

förhållandet med Sundlers åbyggnad, helst den bevekande omständigheten

företer sig att denne ringa bemedlade man har hustru och barn

att försörja m. m.“

Frågan förföll åter, och den anbefalda muren kring egendomen

måste på Regeringens bekostnad uppföras.

Sedan dess har den nuvarande innehalVaren, Alexander Prawiloff

Sundler, vid flera tillfällen, dels genom Beskickningen, dels genom

Ryska Utrikes Ministeriet förgäfves sökt utverka- tomtens öfverlemnande

till honom med full eganderätt.

Efter den siste Svenske Kommissarien Johan Sundlers död inkom

hans son ofvannämnda A. Prawiloff Sundler, år 1849 med förfrågan,

huruvida lian vore berättigad sälja materialierna till ifrågavarande

byggningar, hvarpå dåvarande Statsministern för utrikes ärendena,

Friherre Stierneld den 1 Januari 1850 svarade, att intet “hinder

från Regeringens sida kan möta mot att arfvingarne fritt disponera

materialierna, dock bör sådant ej sålunda förstås, som tillkomme

dem någon rätt att till annan person till nyttjande försälja

detta hus.“

Slutligen torde böra nämnas, att vid olika tillfällen hafva stadsmyndigheterna

i Moskw.a ålagt egendomen bidraga, i likhet med öfrig

stadsfastighet, till de kommunala skatterna, hvarifrån dock alltid befrielse

utverkats genom Beskickningens mellankomst, ''på grund af de

tom te n m e d följ ande pr i vi I e g i er.

För närvarande befinner sig tomten med de derå uppförda

byggnader i ett mycket vanvårdadt tillstånd, så att den ingalunda

motsvarar anspråken på en under svenska kronan lydande egendom

i medelpunkten af en stor främmande hufvudstad. Hvad byggningarno

beträffar, som äro Prawiloff Sundlers tillhörighet, har hans rätt

att tillgodogöra sig materialierna deri flora gånger blifvit bekräftad,

men till någon skadeersättning, i händelse af tomtens afyttrande, kan

han så mycket mindre vara berättigad, som han aldrig på något sätt

tjenst Svenska staten, men det oaktadt redan i 23 år efter fadrens död fått

fritt begagna tomten med åtnjutande af densamma tillförsäkrad skattefrihet,

endast mot vilkor att underhålla och vårda densamma, hvilket

han på ett mycket otillfredsställande sätt fullgjort.

opaginerad Kontrollera mot PDF

ö Kmujl. Maj:t« iVrlh. Proposition N:o ilo.

Han liar äfven genom Beskickningen blifvit ålagd att från och

med början af innevarande är vara beredd att när som helst utrymma

tomten i händelse af densammas afträdande.

Af ofvanstående framgår att tomtens försäljning varit flera

gånger ifrågasatt, men att förslaget ständigt mast öfvergifvas, liufvudsakligast

på grund af de hinder, som ansetts ligga i eganderättens

vilkorliga beskaffenhet, samt att ett utbyte mellan denna egendom

och den s. k. Ryssgården i Stockholm äfven föreslagits, utan att

vinna den Kejserliga Ryska Regeringens bifall.

Hvad Ryssgården vidkommer, innoliafves den af Ryska Regeringen

likaledes på grund af fredstraktat,en i Stolbowa, och till gagn

för Ryska köpmän, pa alldeles enahanda vilkor, som gälla för svenska

tomten i Moskwa. Den utgöres för närvarande af 11 magasiner

i bottenvåningen af det å Södermalm belägna Stadshusets flyglar.

Af äldre handlingar synes troligt, att redan Konung Gustaf 11

Adolf anvisat denna eller i det närmaste samma plats åt de ryska

köpmännen till begagnande. Sålunda upptager en perspektivkarta

från Drottning Christinas tid såsom “Rusche bodar“ en mängd små

trähus, kringstängda af ett plank, i nedre Stadsgården.

Fredstraktaterna i Nystad år 1721 och Åbo 1743 innehålla

härom hufvudsakligen blott att “till Hans Czariska Majestäts undersåter

skola inrymmas de handelshus, som de tillförene haft“, men 1801 års

vänskaps-, handels- och sjöfartstraktat med Ryssland upptager i § 17

följande närmare bestämmelser: “Konungen af Sverige bekräftar de

ryske undersåter i besittningen af de magasiner, som i Stockholm

blifvit dem beviljade för att tjena till upplag af deras handelsvaror;

och som genom tidernas skilten och underlåtenhet, att deraf göra

bruk denna plats blifvit tid efter annan och ännu är upptagen af

kojor och krogar, hvarigenom osäkerhet för de handelsvaror, livilka

derstädes kunna blifva upplagda, är att befara, då slika byggnader

lätteligen kunna råka i brand, så är det öfverenskommet att till afvändande

af all fara låta från denna plats borttaga de byggnader af

föga värde, som der befinnas, för att icke allenast kunna vara säker

för all vådelig händelse, utan äfven göra för ryska köpmän lättare

att derstädes såsom fordom upprätta deras nederlag o. s. v.“

Hvarken ryska staten eller några ryska köpmän synas likväl

hafva bekostat uppförandet af de nuvarande magasinen, utan lära

dessa otvifvelaktigt blifvit af Stockholms stad byggda tillika med återstoden

af Stadshuset, af hvilket de utgöra en del.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(t

• Kongl. Nåd. Proposition N:o 35.

Vid ett par tillfällen har .stadens styrelse hos Kongl. Maj:t

anhållit om underhandlingars inledande med Ryska Regeringen för

att, såsom det heter i Ofverståthållare-embetets underdåniga skrifvelse

den 7 Oktober 1850: “söka tillvägabringa de inom stadshusegendomen

till begagnande af ryske uudersåter förbehållna lägenheters afträdande

och öfverlemnande till Stockholms stad, antingen emot utbyte

af den lokal, som ännu lärer i Moskwa finnas till disposition för

svenske handlande, men af sådane icke begagnas, eller om ändamålet

ej kan annorledes vinnas, mot skälig ersättning i penningar, att betalas

till visst belopp på en gång eller utgå såsom årlig afgift, icke

öfverstigande den hyra, som för de ifrågavarande lägenheterna nu

kan erhållas.“

Någon öfverenskommelse kunde likväl ej heller då bringas till

stånd.

Frågan blef åter genom Eders Maj:ts Beskickning i S:t Petersburg

år 1872 upptagen medelst framläggande för den Ryska Regeringen

af alternativa förslag, dels till egendomarnes försäljning eller

friköpning, dels till utbyte mellan dem, utan mellangift från någondera

sidan. Ett sådant utbyte eller rättare återställande af de båda

egendomarne till deras rätta egare, sedan de ej längre äro för det

ändamål behöfliga, hvartill de blifvit anvisade, torde så väl till formen

vara det riktigaste som till utförandet det lättaste, isynnerhet hvad

magasinen i Ryssgården beträffar, livilka svårligen kunna af Ryska

Regeringen säljas till någon annan än Stockholms stad, som är egare

af huset, hvari de äro belägna. Huruvida tomten, å hvilken de äro

uppförda, tillhör staden eller kronan, har, enligt meddelande från

Ofverståthållare-embetet, ej kunnat med säkerhet utredas, ehuru af ett

åberopadt Kongl. Bref af den 11 Mars I6G7 det synes framgå att

denna tomt blifvit af kronan till staden upplåten för att bebyggas

med ett “stadens publika hus“ till upplag af varor, för hvilka nederlagsfrihet

blifvit staden förunnad.

$•''?: ‘•T*

Eldigt ingångna underrättelser har deri:Kejserliga Regeringen numera

förklarat sig villig antaga det sisfnäm*ftä förslaget, och får jag

följaktligen i underdånighet hemställa, att '' Eders Maj:t måtte äska

Riksdagens medgifvande till ett sådant utbyte af den svenska tomten

i Moskwa mot de så kallade ryska''*magasinen eller Ryssgården i

Stockholm, äfvensom, så framt ett dylikt utbyte kommer till stånd,

att de ifrågavarande magasinen måtte få till Stockholms stad öfverlemnas

mot den ersättning och på de vilkor, som efter skedd utred
Dih.

till liil.-xil. Viol. 1314. / Sund. / Aid. 15 Höft. ''1

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

ning rörande så väl eganderätten till bemälda magasiner och tomt,

som öfriga på frågan inverkande omständigheter, af Kongl. Maj:t

kunna komma att i nåder fastställas";

Och behagade Hans Maj:t Konungen, jemlikt StatsRådets

underdåniga tillstyrkande, härtill lemna bifall

samt godkänna det förslag till proposition, som finnes

detta protokoll bilagdt.

I

Ex protoeollo

G. Lewmhaupt.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1874:44 Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition angående utbyte af Kronans tomt i Moskwa mot de till Ryska Regeringen öfverlåtna magasiner i det inom a1 i texten