Sök i Ratio Lex

Angående statsbidrag för åstadkommande af ''jernvägsförbindelse mellan * landskapet Dalsland och Smaalenenes arnt i Norge

1874-02-25 · 19 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 16 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1874:37, Angående statsbidrag för åstadkommande af ''jernvägsförbindelse mellan * landskapet Dalsland och Smaalenenes arnt i Norge

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

i

JV:0 37.

Ank. till Riksd.f Kansli den 25 Febr. 1874, kl. 11 f. m.

Kongl. May.ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående statsbidrag

för åstadkommande af ''jernvägsförbindelse mellan

* landskapet Dalsland och Smaalenenes arnt i Norge;

Gifven Stockholms Slott den 20 Februari 1874.

o

Åstadkommande af en jernvägsförbindelse mellan Sverige och Norge

i sträckning från Fredrikshald genom Smaalenenes amt till riksgränsen

och vidare genom landskapet Dalsland till Wenersborg eller annan punkt

på Uddevalla—Wenersborgs-banan har under de senare åren utgjort

föremål för lifliga önskningar och allvarliga bemödanden så väl i Sverige

som Norge. Sedan Kongl. norska regeringens Departement för det inre,

uppå framställning af så väl amtmannen i Smaalenenes amt, som ock

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Elfsborgs län, genom skrifvelser till

norske jernbanedirektören af den 15 Oktober 1867 och den 1 Februari

1868 förordnat, att den påbörjade generela terrängbefaringen för'' en

jernbansförbindelse mellan Christiania och riksgränsen, hvilken förrättning

ursprungligen hade till förutsättning en linie från Fredrikshald till

riksgränsen i sträckning genom Bohuslän till Uddevalla, borde utsträckas

att jemväl omfatta en linie, som mötte en jernvägssträckning från

Wenersborg om Vestra Ed vid sjön Stora Lee till riksgränsen; samt. jernbanedirektören

uti skrifvelse till Departementet för det inre den 15 Februari

1868 icke allenast redogjort för resultaten af den verkställda preliminära

undersökningen, de der, enligt jernbanedirektörens åsigt, ådagalade,

att en hvar af ifrågaställa linierna erbjöde antagliga betingelser

Bih. till Riksd. Prot. 1874. 1 Sami. 1 Afd. 16 Käft. )

opaginerad Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

för en jernbaneanläggning, utan ock förordat anställande af detaljerade

undersökningar icke allenast af den på norsk sida fallande delen af Dalslands-linien,

hvarom så väl Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Elfsborgs

län, som Fredrikshalds kommun genom amtmannen motionerat, utan ock

af den norska delen af Bohusläns-linien; så hafva, i enlighet med det af

Departementets för det inre genom skrifvelse den 18 Juni 1868jernbanedirektören

lemnade bemyndigande, linier i hvarje af nämnda tvänne riktningar

gjorts till föremål för detaljerade undersökningar. Då man dervid,

med afseende å de på svensk sida väckta förslag beträffande jernbaneförbindelsen

med Fredrikshald, måste tänka sig möjligheten deraf,

att jernbanor från enhvar af de tvänne derför intresserade trakterna

kunde komma till utförande, utan att man kunde veta, om hvilkendera

spörsmål först skulle uppstå, har man vid de i Norge verkställda undersökningarne

haft för ögonen att för de tvänne linierna finna en föreningspunkt,

som låg gränsen så nära som möjligt, och som förty tillstadde

den möjligen längsta gemensamma linie till Fredrikshald. 1 stället för

att gå fram efter fullständigt åtskilda och, på grund af förhållandena,

hvad angår största sträckningen, väsendtligen parallelt med hvarandra,

om än med olika höjd öfver hafvet liggande, linier, har man derföre vid

de i Norge utförda undersökningar från Fredrikshald följt blott en linie

intill dess man vid Prestebakke eller Prestbacka funnit en lämpligt belägen,

gemensam utgångspunkt för de tvänne linierne till Sverige. Denna

punkt ligger nära två norska mil från Fredrikshald och en mil från

punkten för mötet med Bohusläns-linien vid norra ändan af sjön Bullaren.

För Dalslands-linien uppgafs af den svenske Ingeniören, Majoren rn. m.

C. A. Adelsköld, alternativt tvänne mötespunkter, nemligen en vid hemmanet

Högen, beläget vid allmänna landsvägen från Fredrikshald till

Sverige, och en vid Hallerud, omkring § norsk mil norr om förra mötespunkten.

Generela undersökningar företogos från så väl svensk som

norsk sida mot en hvar af dessa punkter, belägna på omkring lika stort

afstånd, nemligen nära en mil, från Prestbacka; men då linien mot Hallerud

på svensk sida befanns olämplig, blefvo i Norge detaljerade undersökningar

förda till slut blott i riktningen mot Högen.

På anmodan af jordegare uti Westergötland och Dalsland hafva åtskillig^

personer, i skrifvelse den 28 Juli 1869, hvilken blifvit afLandshöfdinge-embetet

i Elfsborgs län med förordande till Kong], Maj:t insänd,

i underdånighet anmält förslaget om en jernbana från Herrljunga—

Wenersborg—-Uddevalla jernväg till Fredrikshald samt vidare, i den mån

norska statskassans tillgångar medgåfve, till Christiania. I afseende å

denna jernbana och dess allmännyttiga beskaffenhet blef dels af de ut
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

3

sedde komiterade och dels af Landshöfdinge-embetet andraget hufvudsakligen

följande, nemligen: att handel,sgemenskapen emellan de båda

brödrarikena icke kunde uppnå någon högre grad af utveckling och liflighet,

med mindre en jernväg, utgående från stambanan i de södra delarne

af Sverige, framdroges genom detta lands sädesrikare gränsprovinser

i den föreslagna rigtningen, enär af de redan befintliga större trafikvägarne

mellan begge rikena nordvestra stambanan framginge genom ett

mindre bördigt, långsträckt gränslandskap och den då nyligen öppnade

kanalen mellan Wenern och sjön Störa Lee vid riksgränsen icke vore

fortsatt inåt Norge, samt i allt fall under flera månader af året vore genom

isläggning stängd; att under de senare årtiondena en högst betydlig

rörelse uppstått mellan Norge, å ena, samt Dalsland och Westergötland,

å andra sidan, hvarpå ock exempel anfördes; att det vore högst

vigtigt för Sverige att, på närmare håll än England, hafva en lätt tillgänglig

afsättningsort för sina ladugårdsprodukter och väfriadstillverkningar,

samt för Norge att erhålla ett större handelsområde och en vidsträcktare

marknad för dess uppspirande industri; att, enligt hvad komiterade

hade sig bekant, framställningar blifvit gjorda från Smaalenenes

amt och Fredrikshalds kommun till Kongl. Maj:ts norska regering om

denna jernvägs fortsättning inom Norge, hvartill nämnda kommun skulle

vara beredd att med betydligare tillskott bidraga; att, efter samråd mellan

den af norska regeringen dertill förordnade ingeniör och undersökningsförrättaren

å svensk sida, Majoren Adelsköld, anknytningspunkten

för den svenska och den norska delen af ifrågavarande jernvägslinie blifvit

bestämd vid hemmanet Högen å riksgränsen; att kostnadsförslag och

ritningar blifvit upprättade för så väl den norska som den svenska linien,

i afseende å hvilken senare samma handlingar jemväl bifogades; att

ifrågavarande jernvägs spårvidd skulle blifva lika med den å Borås—

Herrljunga och Herrljunga—Wenersborg—Uddevalla jernbanor; att kostnaden

för den svenska delen uppginge till 3,744,650 riksdaler; samt att

komiterade anhölle att under sakens handläggning få inkomma med förslag

till de modifikationer, hvartill skäl kunde förekomma.

I afseende å beskaffenheten af det statsunderstöd, som, derest Kongl.

Maj:t icke af politiska och ekonomiska skäl skulle finna lämpligt, att ifrågasatta

jernvägsanläggning utfördes för statens räkning, kunde komma att

lemnas, förmålte vidare komiterade — vid det förhållande, attjernvägen

inom Norge, åtminstone tills vidare, torde komma att stadna vid Fredrikshald,

samt att två särskilda bolag icke gerna kunde utföra och för

framtiden trafikera två på svenska och norska sidan belägna banstycken

— att nödvändigheten syntes kräfva, att de understöd, som af

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

de begge rikena kunde komma att lemnas, fotades på, enahanda grund

eller gjordes beroende af enahanda vilkor. Till följd deraf, och då i

allt fall anläggning af jernväg å svenska sidan icke kunde ifrågakomma,

med mindre anläggandet å norska sidan åtminstone vore beslutadt, hemställde

komiterade, att Kongl. Maj:t täcktes, efter att hafva i ämnet hört

norska regeringen, bestämma dessa vilkor samt derom till Riksdagen

aflåta nådig proposition; och vore komiterade förvissade att, i händelse

Kongl. Maj:t ansåge anläggningarne böra åt enskilde öfverlåtas, ansökning

derom skulle göras, helst orten vore beredd att lemna det bidrag, Kongl.

Maj:t i nåder funne lämpligt att föreskrifva.

Omförmälda framställning öfverlemnades till behandling af den

komité, hvilken Kongl. Maj:t, med föranledande af Riksdagens den 12

Maj 1869 aflåta a underdåniga skrifvelse, under den 20 Augusti 1869

förordnade för uppgörande af plan för enskilda jernvägsanläggningar

och sättet för deras utförande. Uti sitt den 29 Augusti 1870 afgifna

underdåniga betänkande föreslog komitén att, af samtliga då ifrågaställa

enskilda jernvägsanläggningar, 13 banor, de der vore att hänföra till ett

sekundärnät, måtte komma i åtnjutande af statsunderstöd i den ordningsföljd,

hvari de af komitén uppfördes, och enligt hvilken banan Venersborg—stora

Lee—norska gränsen erhållit sista eller trettonde rummet.

Komitén, som för hvarje bana hade antagit ett område, hvilket ansetts

lämpligen böra beräknas till två mil å ömse sidor och till lika längd

eller två mil jemväl vid banans ändpunkter, utom hvad angick de tvänne

till riksgränsen mot Norge stötande banor, för hvilka området ej blifvit

räknadt längre än till denna gräns, öfverlemnade tillika med betänkandet

en med Lit. G utmärkt statistisk tablå för de af komitén behandlade

jernvägslinier. I denna tablå finnas för banan Venersborg—norska gränsen

utförda följande rubriker och tal: folkmängd 114,926; mantal 1,509,7;

areal i tunnland: åker och annan odlad jord 140,772; naturlig äng 108,283;

skogbårande mark 472,413; taxeringsvärden år 1868 å dels egendom,

fri från bevillning, 1,506,075 riksdaler och dels egendom, för hvilken

bevillning erlägges: jordbruksfastighet 43,758,575 riksdaler och annan

fastighet 8,105,931 riksdaler eller tillsammans 51,864,506 riksdaler; bevillning

år 1868 å jordbruksfastighet 13,128 riksdaler; å annan fastighet

4,051 riksdaler och å inkomst 23,100 riksdaler eller tillsammans 40,279

riksdaler samt jernhandteringen: år 1868 centner gjutgodstillverkning

2,517; stångjernstillverkning 50,719 samt jernmanufaktur- och ståltillverkning

16,849 eller tillsammans 70,085. En annan med ledning af uppgifterna

i Lit. G uppgjord och med Lit. H utmärkt tablå upptager för

ifrågavarande 8,5 mil långa bana följande rubriker och tal, nemligen:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Korigl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

5

banområdets folkmängd per qvadratmil 2,966 och hela areal i qvadratmil

38,753; odlade jorden 15,7; ängsmarken 12,1 och skogbärande marken

52,7 procent af banområdets hela areal; anläggningskostnaden 7,73 procent

af hela taxeringsvärdet och 7,95 procent af bevillningstaxeringsvärdet;

af anläggningskostnaden belöpande på hvarje helt mantal 2,733 riksdaler;

på hvarje 1,000 riksdaler af bevillningstaxerad fastighet 79,5 riksdaler

och på hvarje bevillningsriksdaler 102,4 R:dr; samt medeltal per banmil

af folkmängden 13,521; odlade jorden 16,561; ängsmarken 12,739; skogbärande

marken 55,578; hela taxeringsvärdet 6,278,892 och bevillningstaxeringsvärdet

6,101,707. En tredje vid betänkandet fogad och med

Lit. I utmärkt tablå, innehållande uppgifter på beräknade årliga inkomster

å de föreslagna jernvägarne, upptager för banan Venersborg—

Norska gränsen följande rubriker och tal, nemligen: Gods: centner: bomull,

väfnader, kläden, hudar och skinn samt öfriga dylika fabrikater och

råvaror 30,200; bränvin, spanmål, viktualier och öfriga landtmannaprodukter

382,000; gödningsämnen och kalk 150,700; kol, alla slag, och

malmer 95,000; jern och stål, arbetadt och oarbetad!, samt metaller,

alla slag,! 11,000; salt, sill, salt, torr och rökt fisk 145,000; skogsprodukter

140,000; specerier och öfrigt köpmansgods 30,000; särskilda transportföremål

20,000; gods, diverse slag, 26,850; summa centner 1,030,750;

summa centnermil 4,238,125 a öre 6 inkomst: riksdaler 254,288; Boskap:

antal 10,000; inkomst: riksdaler 13,752; Passagerare: antal 40,800; inkomst:

riksdaler 63,918; diverse inkomster: 1,000 riksdaler; summa summarum

inkomst: riksdaler 332,958.

Komiterades omförmälda framställning föranledde emellertid icke

till någon Kongl. Maj:ts åtgärd. Frågan om åstadkommande af jernvägsförbindelse

mellan Dalsland och Smaalenenes amt väcktes åter under hösten

1872 derigenom, att en svensk man ungefär samtidigt gjorde ansökning

dels i Sverige om rättighet att i förening med in- och utländske män

bygga och trafikera en jernväg af samma spårvidd som de svenska stambanornas,

från Högen vid norska gränsen, hvarest den tillämnade Christiania—Fredrikshalds-banan

skulle sluta, öfver Kolslätt till en punkt på

Venersborg—Uddevalla-banan emellan Venersborg och stationen Grunnebo;

dels ock i Norge om koncession å anläggning af en jernbana från Christiania

genom Edsberg, Rakkestad Sarpsborg, Fredrikshald till riksgränsen

vid Högen med sidobanor från Bovimb till Moss och från Sarpsborg

till Fredriksstad eller, om Kongl. Maj:t antoge, att jernbanan genom

Smaalenene borde anläggas för norska statens räkning, om koncession

åtminstone å linien från Fredrikshald öfver Prestbacka till Högen vid

riksgränsen. I täflan med nämnde koncessionssökande uppträdde i Norge

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts. Nåd. Proposition N:o 37.

en dansk undersåte, som, med stöd af norska lagen af den 12 Augusti

1848, sökte koncession att anlägga och drifva en bredspårig jernbana

från Christiania genom Haaböl,, Spydeberg, Askim, Edstad och Rakkestad

till Sarpsborg samt derifrån i två förgreningar, den ena till Fredrikstad

och den andra genom Skjeberg och Bergs prestegäll till Fredrikshald

och derifrån genom Ids prestgäll till en punkt vid svenska

gränsen, hvarest sammanslutning med det svenska jernvägsnätet kunde

uppnås.

Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, hvars underdåniga

utlåtande öfver den ifrågaställda jernvägsanläggningen mellan

Venersborg—Uddevalla-banan och riksgränsen infordrades, inkom under

hösten 1872 med sådant utlåtande och anförde deri att, enligt hvad

styrelsen förmodade, den i ansökningen om koncession i Sverige uppgifna

bansträckning antagligen åsyftade att i närheten af Venersborg

stöta till den bredspåriga bana, som Bergslagernas jernvägsaktiebolag

ämnade anlägga mellan Falun och Göteborg, och derigenom i förening

med en tillämnad strandbana från Göteborg till Helsingborg bereda Christiania,

Fredrikshald och flera städer i Norge en lättad förbindelse med

flera delar af Sverige och med utlandet; att nämnda förmodan, om den

vore riktig, gåfve en förklaring af koncessionssökandens afsigt att, enär

Falun—Göteborgs-banans läge i trakten af Venersborg ännu icke vore

bestämdt, tills vidare förena den omhandlade bredspåriga banan från

Högen med den smalspåriga Uddevalla—Venersborgs-banan; att, om jernväg

från Norge skulle anläggas till Falun—Göteborgsbanan, det, enligt

Styrelsens åsigt och i öfverensstämmelse med hvad vederbörande distriktschef

antydt, måste anses ändamålsenligt att låta en sådan jernväg under

gunstiga terrängförhållanden utgå från Vestra Ed till Falun—Göteborgsbanan

vid Mellerud; men att, huru än dermed måtte förhålla sig, Styrelsen

för sin del hölle före, att frågan om jernvägsanläggning från riksgränsen

i afsigt att sammanbinda jernväg i Norge med Bergslagernas

jernvägsaktiebolags-bana, hvars syavestliga del från Kil till Göteborg då

ännu icke hunnit fullständigt undersökas, vore för tidigt väckt.

De tvänne i Norge gjorda framställningarne om koncession å anläggning

af jernbana mellan Christiania och riksgränsen ledde icke till

någon följd. Deremot afläts under den 12 April 1873 nådig proposition

till Norges rikes Storthing om utförande för statskassans räkning af jc-rnbaneanläggning

från Christiania genom Akershus och Smaalenenes amt

till svenska gränsen. Med anledning deraf har, enligt hvad Kongl. norska

regeringens Departement för det inre i skrifvelse till Kongl. Civildeparte
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

7

mentet den 15 September 1873 meddelat, Storthinget under den 5 nästförutgående

Juni fattat följande beslut:

A. Storthinget samtycker dertill, att för statskassans räkning anlägges

en bredspårig jernbana från Christiania genom Akershus’ och

Sinaalenenes amt till riksgränsen i två linier, den ena på östra sidan

om Glommen och den andra med Moss såsom beröringspunkt, dock att

det förbehålles nästföljande Storthing att, sedan behöriga detaljundersökningar

anstalts, träffa val mellan de särskilda alternativ, hvilka i fråga

om linierna kunde förete sig på sträckningen mellan Christiania och

Fredrikshald, och för öfrigt under vilkor:

l:o att anläggningen af en jernbana på sträckningen från Fredrikshald

eller Femsjön till riksgränsen, hvilken vid tillfälle i det väsendtliga

skall utföras i öfverensstämmelse med jernbanedirektörens förslag,

icke påbörjas förr, än sådan visshet, som af regeringen pröfvas

tillräcklig, förefinnes om anläggning af en motsvarande jernbana

med samma spårvidd på svenska sidan till riksgränsen;

2:o att af kommuner och privata äro tecknade bidrag mot aktier till

belopp af minst 1,260,000 speciedaler; och

3:o att statskassan för sitt tillskott mottager aktier i anläggningen;

B. Regeringen bemyndigas att under budgetterminen från den 1

Juli 1873 till 30 Juni 1874 använda intill 100,000 speciedaler till undersökningar

och förberedande arbeten å jernbaneanläggningen;

C. Regeringen anmodas att låta detaljundersökningarne angående

linierna mellan Christiania och Fredrikshald och i synnerhet östra linien

företagas med syftemål, att anläggningen så vidt möjligt är må, utan

väsendtlig tillökning i liniernas längd eller i anläggningskostnaderna,

kunna komma ett så stort distrikt som möjligt till nytta.

Detta Storthingets beslut har genom Kongl. Resolution den 6

Augusti 1873 blifvit i nåder godkändt.

Sedan Bergslagernas jernvägsaktiebolag blifvit genom öfverlåtelse

innehafvare af den genom nådiga Resolutionen den 6 September 1871

beviljade koncession att bygga och trafikera, bland andra, följande jernvägar,

nemligen: Do från staden Falun till Ludvika station å Wessman—

Barkens jernväg, 2:o från Ludvika eller annan tjenlig punkt å Frövi—

Ludvika-banan till Kils station å nordvestra stambanan, och 3:o från

Kil vester om sjön Venern till Göteborg; samt planer för linierna

Falun—Ludvika och Ludvika—Kil blifvit af Kongl. Maj:t fastställda, så

har styrelsen för nämnda jernvägsaktiebolag under den 4 Juni 1873 till

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

nådig pröfning och fastställelse anmält plan för omförmälda tredje linie

från Kils station vester om sjön Venern till Göteborg och dervid utförligt

redogjort för de skäl, hvilka föranledt dertill, att för sistberörda

jernvägs sträckning blifvit vald icke den, jemväl från norskosida, ifrågasatta

linien öfver Billingsfors, utan den så kallade Näs—Amåls-linien;

och har Kongl. Maj:t, efter det vederbörande blifvit i ärendet hörda,

under den 9 September 1873 i nåder godkänt den af styrelsen för omförmälda

jernvägsanläggning föreslagna sträckning från Kils station

genom Nors’ och Grums socknar, öfver Slottsbrosundet, genom Näs

härad, öfver Byelfven, genom Åmåls, Tösse och Tydje socknar, förbi

Köpmannebro, vidare genom Frändeforss socken, öfver Uddevalla Venersborgs-banan

vid, öxnered, genom Gustaf Adolfs socken, öfver Göta eif

ofvanför Trollhättan, genom Gerdhems, Upphärads och Sköfde socknar

samt trakten vid Kattlebergs gästgifvaregård och derifrån utefter östra

stranden af Göta eif till Göteborg, skolande, enligt bestämmelserna i

nådiga koncessionsresolutionen den 26 September 1871, arbetet å jernvägslinien

Kil—Göteborg börjas senast den 1 April 1875 och jemväl,

hvad trafikmaterielen angår, vara fullbordadt så tidigt, att trafik derå

kan öppnas den 31 December 1882.

Sedan hvad sålunda omförmälts föregått, hafva Landshöfdingen m. m.

Grefve Erik Sparre, Bruksegarne A. W. W;ern och O. S. Hasselgren, Ledamoten

af Riksdagens Andra Kammare Sven Håkansson i Bäckenäs och

Landtbrukaren A. Olsson på Bågen, uti en till Kongl. Maj:t ställd, af

Landshöfdinge-embetet i Elfsborgs län insänd skrift af den 27 Augusti

1873 i underdånighet anfört: att sedan längre tider tillbaka den tilltagande

samfärdseln emellan, å ena sidan Norge, å den andra ej mindre

Elfsborgs län med Dalsland, Skaraborgs och jemväl Jönköpings län, från

hvilka delar af Sverige brödrariket efter skilsmessan från Danmark hemtade

en större del af sina lifsförnödenhetsvaror så väl till förbrukning

hemma som till proviant å sin betydliga handelsflotta och vid sina fiskerier,

än äfven slutligen Wermland, hvarifrån, öfver Wenern, likasom

från Dalsland ofantliga belopp block hemtades till sågverken vid Fredrikshald,

framkallar önskningar om en förbättrad kommunikationsled

mellan ifrågavarande delar af de begge rikena; att detta allt mera oeftergifligt

framträdande behof föranledt anläggande af Dalslands kanal, å

hvilken, den nordligare delen af nämnda landskap genomgående, kommunikationsled

också betydliga massor af trävaror fördes till Norge;

att emellertid, enär samma kanal stadnade vid den i riksgränsen belägna

sjön Stora Lee samt de länge närda önskningarne att från denna, omkring

350 fot öfver hafvet belägna sjö, fortsätta kanalen till Fredriks
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

hald, vid det förhållande, att på den jemförelsevis korta våglängden af

omkring 3 mil skulle erfordras omkring 40 slussar, måst uppgifvas, trävarorna

måste föras öfver den höga bergås, som der bildade vattendelaren

mellan de svenska och norska vattendragen, samt vidare genom

flottning i de senare till Fredrikshald, likasom öfriga varor forslades

landsvägen på axel till nämnda stad; hvaremot fäkreatur och till och

med svin i brist af fordon drefvos till Norge; att dessa omständigheter

föranledt plan att anlägga en jernväg från södra ändan af sjön Stora

Lee till Fredrikshald, hvartill kostnadsförslag för flera år tillbaka blifvit

uppgjordt; men att denna plan till följd af brist på medel inom den

särdeles fattiga orten icke kunnat bringas till utförande; att, sedan nu

mera beslut blifvit fattadt ej mindre om anläggande af en jernväg från

Christiania genom Akerslius’ och Smaalenenes amt till Fredrikshald och

riksgränsen, med vilkor, i fråga om stycket emellan sistnämnda tvänne

punkter, att en tillstötande jernväg anlades å svensk sida, än äfven om

Falun—Göteborgs-jernvägens sträckning genom östra delen af Dalsland

utmed Wenerns strand, hvarigenom nämnda landsorts intresse ingalunda

blifvit tillgodosedt; så återstode act sammanbinda båda dessa jernvägssträckningar

genom en bana från riksgränsen öfver Vestra Ed till trakten

af Mellerud, der Bergslagernas jernvägsaktiebolags bana komtne att

framgå; att genom denna banas anslutning till Vestra Ed syftemålet med

ofvan oinförinälda fortsättning af Dalslands kanal skulle uppnås; att, då

Mellerud vore beläget på ett afstånd af endast 4 mil från lämplig hamn

vid Wenern, jernbanan torde böra till sådan hamn fortsättas för underlättande

af förbindelsen mellan Norge och verldshafvet å ena samt de

till sjön Wenern gränsande landskap å andra sidan; att för åstadkommande

af denna sex mil långa jernväg, hvilken med afseende å så väl

samfärdseln som, i händelse af krig, de strategiska förbindelserna emellan

begge rikena torde böra anläggas med samma spårvidd, som ofvannämnda

norska och Bergslagernas jernvägsaktiebolags jernväg eller stambanornas,

och hvartill kostnaderna till följd af de svåra terrängförhållandena

enligt verkställda undersökningar, som likväl då ännu icke vore fullt

afslutade, ansåges komma att uppgå till fem millioner riksdaler, tillgångar

saknades inom den af naturen torftigt utrustade orten, hvars afbrända

skogar och af odlaren öfvergifna tegar ännu bure vittne om de förhärjningar,

som under de sekler genomgående krigen med Danmark ödeläde

desamma; att det icke funnes någon utsigt, att ifrågavarande för landskapet

Dalsland likasom för hela landet vigtiga, men af nyss förut uppgifna

skäl kostbara jernväg — som derjemte i anseende till den jemfö - Bih. till Rikscl. Prot. 1874. 1 Sami. 1 Afd. 16 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

relsevis korta längden komine att tryckas af en i förhållande till inkomsterna

dyrbar trafik- och underhållskostnad och hvarå trafiken, enär banan

vid begge slutpunkterna utmynnade i andra jernvägar, blefve af dessas

styrelser beroende — skulle kunna såsom vinstgifvande företag åstadkommas;

samt att på grund deraf skriftens undertecknare, hvilka af innevånarne

i landskapet Dalsland — ett bland de få, hvilka icke redan blifvit

hugnad med stambanor, om erhållande hvaraf i framtiden också af

anförda skäl föga hopp förefunnes — fått i uppdrag att söka genom

samlande af bidrag medelst aktieteckning bringa ifrågavarande jernvägsanläggning

till utförande, i underdånighet anhölle:

att Kongl. Maj:t måtte täckas åt det bolag, som under benämning

Dalslands jernvägsaktiebolag hölle på att bildas och hvars bolagsordning,

likasom de öfver jern vägssträckningen upprättade kartor och kostnadsförslag,

oförtöfvadt skulle för vinnande af nådig fastställelse ingifvas, meddela

nådigt tillstånd att anlägga och trafikera en jernväg af samma spårvidd,

som å stambanorna eller norska Smaalenenes och Bergslagernas

jernvägsaktiebolags banor, från den punkt för anslutning till nyssbemälda

norska bana vid riksgränsen i trakten af Högen, Kongl. Maj:t behagade

bestämma, till lämplig punkt å Bergslagernas jernvägsaktiebolags bana i

trakten af Mellerud och derifrån till lämplig hamn vid Wenern, med de

förmåner, som till befordrande af enskilda jernvägsföretag beviljas; samt

att Kongl. Maj:t, med nådigt afseende på hvad sålunda blifvit i underdånighet

anfördt, måtte täckas till 1874 års Riksdag aflåta nådig proposition

om anslag utan återbetalningsskyidighet, i likhet med hvad till

Wexiö—Carlskrona samt Nässjö—-Oscarshamns jernvägar beviljats, af en

million riksdaler till Dalslands jernvägsaktiebolag för åstadkommande af

ifrågavarande, för förbindelserna inom landet och med brödrariket vigtiga

jernväg.

Till följd af erhållen nådig remiss har Styrelsen öfver allmänna

väg- och vattenbyggnader i ämnet afgifvit underdånigt utlåtande och

deri yttrat, att Styrelsen utaf ofvan omförmälda underdåniga framställning

funne sig icke kunna draga annan slutsats, än att utförandet af den

ifrågasatta jernvägsanläggningen vore beroende dels deraf, huruvida bolag

kunde för sådant ändamål bildas, och dels deraf, att ett statsanslag af en million

riksdaler blefve af Riksdagen till företaget beviljadt; att vid sådant förhållande

Styrelsen i underdånighet hemställde, huruvida.den af sökandena

gjorda framställning påkallade annat yttrande, än att, i händelse aktiebolag

blefve bildadt och till Kongl. Maj:ts pröfning inlemnade förslag

till bolagsreglor jemte plan till företagets verkställande, bestående af

plan-, profil- och detaljritningar, Kongl. Maj:t ville taga ärendet i nå
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

11

digt öfvervägande; samt att åtskilliga af de många jernvägsanläggningar,

som under senaste åren inom landet blifvit i flera riktningar genom enskild

företagsamhet bragta till utförande, utan annat allmänt understöd,

än det, som kunde anses ligga deruti, att expropriations-författningen

fått för inköp af nödig mark tillämpas, och att under vissa förhållanden

kronojord fått utan ersättning vid anläggningarne begagnas, visserligen

blifvit af Kongl. Maj:t i nåder koncessionerade; men att, enligt

hvad Styrelsen föreställde sig, sådant skett, derföre att intressenterne

icke till byggandet ifrågasatt direkt understöd från statens medel; hvaremot,

i händelse statsbidrag till dylikt företag beviljades, någon särskild

koncession att utföra anläggningen icke syntes vara behöflig.

Sedermera hafva Grefve Erik Sparre, A. W. Waern och Anders

Olsson jemte A. M. Wiel och J. L. Rasch, uti en den 15 sistlidne December

ankommen skrift, med förmälan dels att de vid sammanträde

den 9 i samma månad med delegarne uti det för utförande af ifrågavarande

jernvägsanläggning bildade Dalslands jernvägsaktiebolag blifvit

utsedde att utgöra bolagets styrelse, dels ock att aktier i bolaget då

vore tecknade till ett belopp af 671,900 riksdaler, i underdånighet anhållit

ej mindre om nådig fastställelse å ett bilagdt förslag till bolagsordning,

än ock om nådigt godkännande af jemväl bifogad plan för jernvägen

från Sunnanå hamn vid Wenern öfver Mellerud till norska riksgränsen

vid Högen, med tillhörande kostnadsförslag.

Under den 19 December sistlidna år blef det ingifna förslaget till

bolagsordning för Dalslands jernvägsaktiebolag af Kongl. Ma,j:t faststäldt.

Denna ordning innehåller, bland andra, följande bestämmelser:

i § 2.

att bolaget har till ändamål att anlägga jernväg från den anslutningspunkt

med norska Smaalenenesbanan å riksgränsen vid Högen, som

Kongl. Maj:t bestämmer, till Bergslagernas jernväg i närheten af Mellerud

och vidare till hamn vid Wenern, äfvensom att å denna bana mot

afgift efter taxa, som af Kongl. Maj:t varder fastställd, underhålla regelbunden

fart med lokomotiv till personers och varors fortskaffande; och

att bolaget i afseende å sträckningen och anläggningen af ifrågavarande

jernbana skall vara underkastadt de vilkor, som Kongl. Maj:t kan finna

skäligt i nåder föreskrifva;

i § 4.

att bolagets aktiekapital skall utgöra minst en million och högst

fyra millioner riksdaler, fördeladt i aktier, hvarje å etthundra riksda
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Eongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 37.

ler; att dessa aktier kunna indelas i två serier, betecknade med serien

A och serien B; att af den senare serien aktier icke utan bifall af bolagsstämman

må utsläppas, och högst dubbelt så många, som af serien

A; att hvarje aktie representerar lika stor andel af bolagets egendom,

men att aktierna i serien B hafva det företräde, att dem, under tio år,

räknade från aktiebeloppens slutliga inbetalning, tillkommer utdelning af

bolagets utdelbara vinst till fem procent årligen å de inbetalda beloppen,

innan någon utdelning å aktierna af serien A får ega rum;

* § *5-

att för anskaffande af de medel, hvilka, utöfver aktiekapitalet och

det understöd af statsmedel, som möjligen kan erhållas, för jernvägsbyggnadens

utförande erfordras, bolaget eger att emot tryckta eller graverade

obligationer, löpande med högst sex procent, halfårsvis förfallande

ränta, upptaga lån, att genom årlig amortering betalas under loppet

af högst fyratio år, till nominelt belopp, motsvarande högst tre gånger

bolagets inbetalda aktiekapital;

*’ § 6*.

att bolaget icke må börja jernvägsarbetet förr, än minst tio tusen

aktier och deraf minst fem tusen aktier af serien A blifvit tecknade,

samt för nämnda antal aktier första inbetalningen fullgjorts och förbindelser

å återstoden aflemnats; och att det sedermera ankomine på bolagets

styrelse att, i den mån sådan t visade sig kunna med fördel för bolaget

ske, verkställa ytterligare emission af aktier intill det i § 4 stadgade

maximibelopp; dock med iakttagande, att af serien B ej må utsläppas

flera än två tredjedelar al hela ar talet utelöpande aktier;

^ § 9.

att aktietecknare är pligtig v.tt å der tid, som af styrelsen en månad

förut bestämmes, fullgöra förf ta inbetalningen å det tecknade aktiebeloppet

med femton procent oc a för återstoden till styrelsen aflemna

förbindelse af föreskrifven beskaffa nhet, samt att inbetalningen af aktiebeloppet

skall vara i allo verkställ 1, hvad ingår de aktier, som vid bolagets

trädande i verksamhet finn is teckna de, inom två år derefter och

beträffande aktier, som sedermera komma tf utsläppas, inom två år efter

teckningsdagen; och

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Köngl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

i § 10.

att återstående beloppet å aktierna inbetalas med minst fem procent

hvarje gång å de tider bolagets styrelse bestämmer; dock så, att

icke mera än tjugo procent till betalning infordras under en tid af tre

månader och att inbetalningen sker under loppet af två år, såsom i

§ 9 sägs.

Den för byggande af ifrågaställda, 6 mil 5,690 fot länga jernväg

uppgjorda plan med tillhörande kostnadsförslag upptager följande förhållanden

:

Banvallens bredd i krönet ....................................

Jordskärningarnes bredd i balansplanet ..........

Bergsprängningarnes d:o d:o ...........

D:o sidolutning.........................

Jordskärningarnes och bankarnes sidolutning.

Ballastens bredd i krönet ......................................

D:o höjd ..............................................

D:o

sidolutning

20 fot.

32 „

20 „

5 : l

1

12

2

1

1,5

1,5

Skenornas vigt per löpande fot 22,75 skalp.;

Syllarnes längd 9 fot, bredd 0,75 fot, tjocklek 0,5 fot;

Brantaste lutningen 1:100, med undantag af lutningen vid Rostock, som

är 1:94;

Minsta kurvradie 1,000 fot.

Anläggningskostnaden är beräknad till 4,370,285 riksdaler, hvar
-

till kommer rörlig; materiel för 6,16 mil ä 100,000 riksdaler milen 616,000

tillsammans 4,986,285 riksdaler; således per mil utan

709,462 riksdaler och med sådan 809,462 riksdaler

Riksdaler eller

rörlig materiel

riksmynt.

Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, som den 19

December 1873 erhöll nådig befallning att afgifva ej mindre nytt underdånigt

utlåtande i anledning af omförmälda ansökning att anlägga ifrågavarande

jernväg, än äfven underdånigt yttrande öfver ingifna planen för

jernvägsanläggningen, har anfört, att, enligt hvad Styrelsen föreställde

sig, jernvägsstycket mellan stranden af Venern och Mellerud, hvilket

antagligen komme att trafikeras mindre än bansträckan från Mellerud till

norska gränsen, ganska väl kunde, till besparings vinnande, utföras med

inskränkning så väl i bankdimensioner som skenvigt, hvarigenom en icke

ringa minskning uti den beräknade anläggningskostnaden skulle ernås;

att sökandena icke uppgifvit anledningen, hvarför skenor af så stor tyngd

som 22,75 skålp. blifvit för

banbyggnadeu

antagna; men att måhända

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 87.

norska Smaalenenesbanan skulle anläggas med skenor af dylik tyngd och

att, om förhållandet vore sådant, något icke funnes att anmärka deremot,

att skenvigten för banan från riksgränsen till Mellerud bestämdes lika; —

att beträffande kostnadsförslaget Styrelsen funnit skäl anmärka, att för

rörlig materiel till hela banan vore uppförd en summa i klump af 616,000

R:dr; men att ingen upplysning vore lemnad om antalet lokomotiv samt

passagerare-, gods- och bromsvagnar, hvilka bolaget skulle komma att för

nyssnämnda 616,000 R:dr anskaffa; — att Styrelsen på grund af dessa

anmärkningar ansåge sig icke kunna tillstyrka nådigt gillande af kostnadsförslaget;

likasom Styrelsen härvid i underdånighet androge, att fastställelse

å dylikt förslag erfordrades blott för den händelse, att statsunderstöd

komrne att utgå, enär i sådant fall en noggrannare kontrollering

af alla byggnadsdetaljer borde från det allmännas sida utöfvas; —

att, vidkommande ritningarne, dessa vore upprättade med den tydlighet

och fullständighet, som vanligen erfordras i fråga om jernvägsbyggnadsplaner,

hvilka skola utgöra ledning för den närmare kontroll, som å

lokalen bör utöfvas under ett jernvägsarbetes verkställande; — att, ehuru

af kostnadsförslaget syntes, att fem broar behöfde anläggas för jernbanans

framdragande öfver smärre åar, likväl ingen broritning blifvit planen bifogad;

men att, enär Kongl. Maj:t tillförene flera gånger vid gillande af

andra jeruvägsplaner i nåder medgifvit, att förekommande broanläggningar

finge utföras under vilkor, att ritningarne till sådana anläggningar

granskades och godkändes af den ingeniör, som vore utsedd att å statens

vägnar tillse och bevaka verkställighetsåtgärderna, Styrelsen hemställde,

om icke enahanda beslut nu kunde i nåder fattas hvad anginge ifrågavarande

jernbana; — att, enligt hvad planen antydde, jernbanan skulle

komma att midt i Kornsjön, der riksgränsen framginge, förenas med

norska Smaalenenesbanan, men att uppgörelse derom icke ännu måtte

hafva egt rum, enär de tvänne i ärendet ingifna ansökningar icke antydde

något sådant; — att, enär af den senare ansökningen framginge, att

jernvägsbyggnaden icke torde komma att för det närvarande företagas,

så vida icke det statsanslag af cn million riksdaler, hvilket i första ansökningen

begärts, blefve till arbetet beviljadt, Kongl. Maj:t icke torde

finna skäl att gilla planen förr, än anslagsfrågan blifvit afgjord; — samt

att, då, jemlikt kostnadsförslaget, jernvägsanläggningen vore beräknad

att erfordra nära fem millioner riksdaler, men, enligt hvad intressenterne

uppgifvit, aktier blifvit tecknade till ett belopp af endast 671,900

R:dr, sådant tycktes antyda, att utsigterna för arbetets snara företagande

icke heller påkallade, att planen för närvarande behöfde i nåder gillas,

utan att god tid funnes för den komplettering och närmare utredning af

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

15

ärendet, som vore af behof, innan det äskade statsanslaget af en million

riksdaler till företaget beviljades.

Sedan 1873 års lagtima landsting i Elfsborgs län beslutit att till

urtima möte sammanträda i November månad samma år för behandling

af väckta frågor angående, bland annat, bestämmande så väl af ett fullständigt

jernvägsnät, hvilket tillfredsställde hela länets intressen, soin

ock om och efter hvilka grunder bidrag till såmedelst lämpliga befunna

och af understöd förtjenta jernvägsanläggningar inom länet borde utgå;

samt landstinget på grund deraf, efter det berörda frågor vunnit förberedande

handläggning af dertill utsedde korniterade, samlats til! urtima

inöte den 24 sistlidne November; har landstinget beslutit, bland annat,

att för befordrande af jernvägsanläggningar inom länet genom aktieteckning

i de bolag, som för sadant ändamål bildades, bidraga med ett belopp

af 100,000 R:dr till ifrågavarande jernväg samt med särskilda bestämda

belopp till åtskilliga andra jernbanor. Efter det landstingets omförmälda

beslut, hvaröfver två landstingsman anfört underdåniga besvär, blifvit i

delar, som vederborde, understäldt Kongl. Maj:ts nådiga pröfning och

fastställelse, har Kongl. Maj:t den 30 sistlidne Januari funnit godt att,

med afslag å det underdåniga ändringssökandet, landstingets beslut i

underställda aelar godkänna och såmedelst förläna detsamma bindande kraft.

Kongl. Maj:t, som tagit i öfvervägande hvad sålunda förekommit,

finner det för samfärdseln och varuutbytet mellan de förenade konurmarikena

vara af stor vigt, att den föreslagna jernvägsförbindelsen kommer

till stånd. Den af norska statsmakterna redan beslutade byggnaden af

jernväg från Christiania till Fredrikshald och vidare derifrån" till riksgränsen

är, hvad den senare sträckningen angår, gjord;;beroende deraf,

att en tillstötande jernbana å svensk sida varder anlagd. Vid sådant

förhållande kunde det i unionens intresse anses önskligt, att, likasom den

redan befintliga inellanriksbanan genom Wermland till norska gränsen

vid Kongsvinger och den vid 1873 års riksdag beslutade jernvägsförbindelsen

mellan Jemtland och Trondhjems arnt, jemväl ifrågavarande jernbana

genom Dalsland till norska gränsen utfördes genom svenska statens

försorg och på dess bekostnad. Sådant lär dock desto mindre kunna

ifrågakomma, som nämnda bana icke kommer att stå i förening med

statens stambanor, utan utgör en afskild bansträckning, afsedd att förena

tvänne främmande jernvägssystem. Deraf följer dock icke, att, om

banans byggande öfverleinnas åt enskild företagsamhet, svenska staten

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

bör undandraga sig all medverkan dervid. En sådan medverkan kan anses

föranledd och betingad redan af det önskvärda deraf, att staten förskaffar

sia det inflytande å ifrågavarande mellanriksbanas byggande, underhåll

och förvaltning, som lemnande af statsunderstöd ensamt kan förläna.

Kommer dertill den till visshet gränsande sannolikheten, att den enskilda

företagsamheten icke utan statens medverkan förmår bringa järnvägsföretaget

till fullbordan, ligger deri en ytterligare uppmaning till staten

att lemna påkalladt understöd. Beträffande formen för detta skulle kunna

ifrågasättas, att, såsom tillförene skett, staten borde lemna i försträckning

% af anläggningskostnaden, emot det att det byggande bolaget genom

aktieteckning tillvägabragte återstående lj,. Det lärer dock med skal

kunna betviflas, att en tredjedel af den till nära 5 millioner riksdaler

beräknade anläggningskostnaden eller 1,666,6662!3 R:dr skulle kunna anskaffas

genom aktieteckning. Deremot förefaller det i hög grad troligt

att, om, såsom begärdt blifvit, l|# af anläggningskostnaden eller en million

riksdaler lemnas såsom anslag utan återbetalningsskyldighet, aktieteckningen,

hvilken, med inberäkning af de utaf Elfsborgs läns landsting

tecknade 100,000 R:dr, redan uppgår till 771,900 R:dr, skall kunna uppbringas

till det i bolagsordningen bestämda minimibelopp eller en million

riksdaler, samt att i sådan händelse återstående sj6 af anläggningskapitalet

eller tre millioner riksdaler kunna anskaffas genom upptagande af ett

amorteringslån emot utfärdande af obligationer. 1871 års Riksdag beviljade

såsom bidrag till anläggning af Wexiö—Carlskrona jernväg ett

anslao- utan återbetalningsskyldighet af 1,100,000 l\:dr, att utgå med en

tredjedel under hvarje af åren 1872, 1873 och 1874; hvarjemte för samma

ändamål af Kongl. Maj:t anvisades ett försträckningsbelopp af 2,600,000

R:dr. Nu ifrågavarande jernväg synes vara af den allmänna vigt och

betydelse, att statsunderstöd till föreslaget belopp utan återbetalmngsskyldigbet

jemväl bör komma samma väg till del.

Hvad Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader emot mo-ifna

planen anmärkt synes icke vara af beskaffenhet att föranleda afsla<r

ä ansökningen om statsbidrag eller uppskof med dess beviljande.

Hvad angår den föreslagna skenvigten, hvilken öfverensstämmer med den

för statens stambanor antagna, så lärer annan vigt icke lämpligen böra

ifrågakomma, enär icke allenast Bergslagernas jernvägsaktiebolags bana

från Falun till Göteborg kommer att beläggas med lika tunga skenor,

utan ock norska jernbanedirektören för norska delen af ifrågavarande

mellanriksbana föreslagit ungefär samma vigt å skenor eller 60 skålp.

per engelsk yard, samt norska statsmakterna beslutit, att sträckningen

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

17

från Fredrikshald eller Femsjön till riksgränsen skall i det väsendtligt

utföras i öfverensstämmelse med jernbanedirektörens förslag. Att, såsom

Styrelsen vidare föreslagit, bygga den omkring f mil långa sträckan från

Mellerud till Sunnanå hamn vid Wenern med inskränkning så väl i bankdimensioner

som skenvigt, skulle väl leda till någon minskning i anläggningskostnaden;

men en sålunda åstadkommen besparing vore endast

skenbar, enär den komme att tillintetgöras af nödvändigheten att för

trafikerande af ifrågavarande bansträckning anskaffa särskilda lokomotiv

af lättare beskaffenhet än dem, hvilka komme att befara den öfriga större

delen af banan. Kostnaden för anskaffande af den rörliga inaterielen a

ifrågavarande bana är beräknad efter samma grund, som tillämpas vid

dylik beräkning i fråga om stambanorna eller 100,000 riksdaler per mil;

och derest specifik bestämmelse af de särskilda slag af materiel, som för

den beräknade kostnadssuinman böra anskaffas, anses lämplig eller nödig,

kan Kongl. Maj:t, vid fastställande af planen, meddela sådan bestämmelse.

Beträffande slutligen stället för banans förening med den

norska jernbanan, så är vid gemensamma undersökningar af svenska och

norska ingeniörer samma ställe så nära bestämdt, som på sakens nuvarande

ståndpunkt är möjligt. Kongl. Maj:t finner således, i olikhet med

Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, ärendet ingalunda vara

i så outredt skick, att det för beviljande af det sökta statsbidraget kan anses

behöfligt att åstadkomma ytterligare utredning och komplettering deraf.

Uti de underdåninga ansökningarne finnes icke uppgifvet, när bolaget

ämnar börja arbetet eller när detta kan vara fullbordadt och banan

öppnas för allmän trafik. Det torde dock få antagas, att förberedande

åtgärder icke hinna vidtagas fortare, än att arbetet kan påbörjas

först nästkommande.år; likasom att banan först under år 1877 kan för

allmän trafik öppnas. Det anslag utan återbetalningsskyldighet till belopp

af en million riksdaler, hvilket Kongl. Maj:t anser böra komma

sökand*; bolaget till del, torde derför lämpligast kunna anvisas till utgående

med en tredjedel eller 333,333£ riksdaler under hvarje af åren

1875, 1876 och 1877.

Såsom vilkor för åtnjutande af anslaget lärer böra föreskrifvas, att

i bolagets direktion en af Kongl. Maj:t förordnad ledamot eller suppleant

för denne skall ega säte och stämma, och att i hvarje revision af bolagets

förvaltning och räkenskaper en af Kongl. Majrt utsedd revisor skall

deltaga, äfvensom att arvoden till bemälde ledamot och revisor böra af

bolaget bekostas; hvarjemte torde böra åt Kongl. Maj:t öfverlemnas att

stadga de ytterligare förbehåll och vilkor, hvilka till säkerhet för jernvägsanläggningens

utförande och framtida underhåll kunna erfordras.

Bih. till Riksd. Prot. 1874. 1 Sami. 1 Afd. 16 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 37.

På grund af hvad sålunda anfördt blifvit vill Kongl. Maj:t härmed

föreslå Riksdagen att — under förutsättning och förbehåll, att Dalslands

jernvägsaktiebolag tillvägabringa!1 dels genom aktieteckning minst en

million riksdaler och dels genom aktieteckning och frivilliga bidrag eller

ock i mån af behof genom upptagande af amorteringslån mot obligationer

tre millioner riksdaler, eller tillsammans $ af beräknade kostnaden

för anläggning af jernväg från Sunnanå hamn vid Wenern öfver Mellerud

till riksgränsen vid Högen, en norsk statsbana till mötes — såsom bidrag

till nämnda jernvägsanläggning bevilja bolaget ett anslag utan återbetalningsskyldighet

till belopp af en million riksdaler, att utgå med

en tredjedel eller 833,333^ kronor under hvarje af åren 1875, 1876 och

1877 emot vilkor, dels att i bolagets direktion en af Kongl. Maj:t förordnad

ledamot eller suppleant för denne skall ega säte och stämma;

att i hvarje revision af bolagets förvaltning och räkenskaper en af Kongl.

Maj:t utsedd revisor skall deltaga; och att arvoden till bemälde ledamot

och revisor böra af bolaget bekostas; dels ock att bolaget skall .vara

skyldigt underkasta sig de öfriga bestämmelser, Kongl. Maj:t för bolagets

rättighet att tillgodonjuta anslaget kan till säkerhet för jernvägsanläggningens

fullbordande och framtida underhållande finna lämpligt

meddela.

Handlingarne i målet skola vederbörande Utskott tillhandahållas;

och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

OSCAR.

Axel .Bergström.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

19

Utdrag af Protokollet öfver civil-ärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Stats-Rådet å Stockholms slott den 20 Februari

1874.

Närv arande:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Bredberg,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Wcern,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm.

Härefter uppläste Departements-chefen, Statsrådet Bergström till

justering ett i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts, enligt Stats-Rådets

enhälliga tillstyrkande, sålunda fattade beslut uppsatt förslag till nådig

proposition till Riksdagen angående statsbidrag för åstadkommande af

jernvägsförbindelse emellan landskapet Dalsland och Smaalenenes Amt

i Norge.

Hans Maj:t Konungen täcktes, enligt Stats-Rådets

underdåniga tillstyrkande, i nåder gilla samma förslag

samt förordna att i öfverensstämmelse dermed skulle

afiåtas nådig proposition till Riksdagen, så lydande

som bilagan Litt. B. till detta protokoll utvisar.

Ex protocollo

Otto W. Seippel.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.