Sök i Ratio Lex

Angående vissa, tv,Il-lättnader för varor, som användas till proviantiering af fartyg i Öresund

1874-02-25 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1874:38, Angående vissa, tv,Il-lättnader för varor, som användas till proviantiering af fartyg i Öresund

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majds nådiga Proposition N:o 38.

1

X:o 38.

Ank. till Riksd. Kansli den 25 Febr. 1874, kl. 11 f. m.

Kongl Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående

vissa, tv,Il-lättnader för varor, som användas till proviantiering

af fartyg i Öresund; Gifven Stockholms

Slott den 20 Februari 1814.

Uti en til! General-tullstyrelsen ingifven skrift, har Handels- och

Sjöfartsnämnden i Malmö, med framhållande af det önskliga i att de

vid Öresund belägna svenska handelsplatserna kunde uppträda i täflan

med de danska om den lönande rörelse, hvilken försåge den genom

Sundet passerande stora handelsflottan med proviant och" andra förnödenheter,

fästat uppmärksamhet på de hinder deremot, som förefunnes

dels i gällande tullstadgas bestämmelse, att tullpligtiga varor icke finge

från nederlag eller transitupplag utföras i mindre partier än hela packor,

lådor, balar, kistor eller fastager, under det i Danmark funnes

både s. k. frilager och kreditupplag, hvarifrån i mån af behof kunde

få utföras större eller mindre partier, söndrade från helt kolly, dels

ork i den omgång och de kostnader, som föranleddes af de i 9 § af

tulltaxe-underrättelserna föreskrifna formaliteter för åtnjutande af den

vid vissa här i landet af utländskt råämne tillverkade varors utförsel

medgifna tullrestitution eller drawback; anförande nämnden i förra

hänseendet, att, dä det endast mycket sällan kunde förekomma, att ett

fartyg för provianteringen till en resa medtoge en hel säck kaffe, en

hel låda socker o. s. v., det torde vara uppenbart, att befälhafvare på

Bih. till Rilcsd. Prof,. 1874. 1 Sami. 1 Åfd. 17 Saft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts nådiga Proposition l\:o 38.

de genom sundet gående fartygen icke kunde finna sin räkning vid att

å svenska sidan köpa sådana förnödenheter, då för dem, fastän de icke

stadnade inom landet, måste betalas tull, hvarigenom deras pris stegrades,

och att, då således varor af utländskt ursprung icke kunde köpas

lika billigt här som i Danmark, äfven upphandlingen af rent svenska

varor såsom lifsförnödenheter, skeppsinventarier, virke o. s. v. måste

uteblifva, då det naturligtvis vore beqvämare för vederbörande att köpa

allt på en och samma plats; samt i senare hänseendet eller rörande

formaliteterna för utbekommande af drawback, bland annat, att enligt

nämndens åsigt den föreskrift^ attesten från utländska lossningsorten

kunde undvaras.

Häröfver äfvensom öfver en i samma ämne från Helsingborgs

handelsfullmäktige inkommen framställning, deruti bland annat likaledes

förordades sådana modifikationer i gällande föreskrifter, att utförsel

från nederlag af tullnligtiga provisionsartiklar blefve så vidt möjligt underlättad,

hafva yttranden till General-tullstyrelsen afgifvits af Tullkarnrarne

i Malmö, Landskrona och Helsingborg, dervid Tullkammaren i

förstnämnda stad uttryckt den åsigt, att, då en enkel förändring af

nederlagsstadgan derhän, att en godsegaro erhölle rätt att från sitt

nederlag till export småningom uttaga ett kolly i mindre portioner,

torde i tillämpningen möfa åtskilliga svårigheter, det åsyftade ändamålet

enklast kunde vinnas genom bildande af ett annat slags upplag

eller s. k. fri In ger, dit godsägare skulle hafva rätt att, mot ställande

af säkerhet för tullbeloppet, från sitt nederlag öfverflytta varor för att

sedan från frilagret- fritt förfoga öfver desamma till utförsel eller inrikes

förbrukning, på sätt- närmare utvisades af ett bi fogad t hos Tullkammaren

uppgjordt förslag til! stadga för ett sådant frilager, hvarjemte

Tullkammaren i fråga om eftergift af det nu såsom vilkor för

utbekommande af drawback fordrade företeende af lossningsbevis anförde,

att genom en sådan eftergift, om den kunde ske, en åsyftad

lättnad härutinnan skulle ernås.

Sedan General-tullstyrelsen derefter hört jemväl sina Advokatfiskal-,

Kammar- och Revisionskontor samt Malmö Handels- och Sjöfartsnämnd

inkommit med en ytterligare skrift, har ärendet, hvaruti

jemväl väckts förslag om eftergift i vissa fall af fyr- och båkafgifter

samt lotspenningar, blifvit i hela dess vidd genom General-tullstyrelsens

underdåniga skrifvelse den 16 nästlidne December understäldt Kongl.

Maj:ts pröfning, dervid Styrelsen, beträffande nu ifrågavarande delar

deraf, yttrat, bland annat, att i fråga derom, huruvida den fördel, som

genom omförmälda framställningar åsyftades, vore af sådan betydelse

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. May.ts nådiga Proposition N:o 38.

för landets handels- och näringsliv att de ganska väsendtliga förändringar

i gällande författningar, hvilka för ändamålet erfordrades, kunde

anses fullt rättfärdigade, de största betänkligheterna mötte i afseende

å eftergift af den till enkelhet och reda vid tullförvaltningen nu gällande

grundsats, som, hemtad från äldre författningar, uttalades i tullstadgans

§ 114, nemligen att på nederlag upplagda varor icke må för

något ändamål af godsegaren disponeras i mindre partier än hela fastager,

packor, lådor, kistor m. in., sådana de till riket inkommit och

blifvit vid uppläggningen

vidhölles, att enligt 91) § i samma stadga ombyte af emballager endast

för visst uppgifvet fall kunde af lokaltullförvaltningen medgifvas, men

förändring af kollytalet måste för hvarje fall hänskjutas till Generaltullstyrelsens

eller vederbörande Distriktchefs prö ning. Anledningen

till denna stränga begränsning i godsegarens dispositionsrätt läge icke

blott i den betryggande kon i roll, som härigenom vunnes derå, att under

den långa nederlagstiden, nu 5 år, utbyte af en möjligen högre

tullbeskattad vara mot en lägre beskattad ej mätte kunna ega rum

och undgå uppmärksamhet, utan ock i deri enklare bokföring hos tullförvaltningen,

som derigenom blefve möjlig, och hvarförutan, i synnerhet

å de betydligare handelsplatserna, neder!agsrörelsen, den der hufvudsakligen

afsåga handelns beqvämlighet, men föga bidrogo till direkt

tullinkomst, skulle taga i anspråk en jemförelsevis alltför talrik och

kostsam tullpersonal. Förhållandena härutinnan ställde sig annorlunda

både i Danmark och Norge, der upplagen af o förtullade varor likasom

detaljbokföring af dessa varors disposition voro öfverlåtna åt godsegarne

sjelfva emot skyldighet af qv ar talsre d o visningar och, bland annat,

en tullverken till betalnin , för belöpande tullafgifter medgifven

tyst förmånsrätt i all varuegarens egendom. Någon härmed likartad

anordning torde svårligen här i riket bringas til! stånd, lika litet som

det, enligt Styrelsens tanke, vore med nu för tullverket tillgängliga arbetskrafter

möjligt att i afseende å nederlagsrörelsen, hvilken hufvudsakligen

åsyftade varuafsättning inom landet, frånträda den allmänna

regel om begränsning af varuegarens disposition till hela kollys, som

gällande tullstadga uppställde.

Med tillämpning åter af denna allmänna regel läte icke förena

sig den handelsverksamhet, hvarom nu vore fråga; ty endast undantagsvis

kunde ett Sundet passerande, fartyg för proviantering behöfva

just den qvantitet varor ai olika slag, som upplagda kollys innehölle.

För detta ändamål vore det således nödigt, att köpmannen kunde disponera

oförtullade varor i mångfaldigt vexlande partier. Att bereda

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ta nådiga Proposition N:o 38.

tillfälle härtill utan att på samma gång rubba ett af hufvudvilkoren för

nederlagsrörelsen kunde endast blifva möjligt förmedelst anordnande af

ett alldeles särskildt upplag, som medgåfve köpmannen en större handlingsfrihet

eller ett sådant s. k. frilager, som blifvit af Tullkammaren

i Malmö föreslaget; och som General-tullstyrelsen funne sig böra instämma

i de af Tullkammaren anförda hufvudgrunder för ett dylikt

upplags ordnande, hade Styrelsen utarbetat ett nu till nådig pröfning

ölverlemnadt förslag till förordning derom, hvarigenom, bland annat,

stadgades, att i städerna Malmö, Landskrona och Helsingborg derstädes

bosatte handlande skulle vara berättigade att af gods, som funnes på

nederlag och ej utgjorde underpant för oguldna afgift er, till frilager i

särskildt magasin under godsegarens egen vård öfverflytta varor, för

att med desamma, fördelade i större eller mindre partier, utan erläggande

al vidare tullafgift förse fartyg, som, i drägtighet icke under

stigande lö nyläster, antingen utklarerade direkte till utrikes ort eller

befunne sig på resa emellan utrikes orter eller ock slutligen komme

från utrikes ort med destination till annan svensk hamn, än der varorna

från frilager intogos-, och icke heller der inklarerade; tilläggande

Styrelsen att förslagets tillämpning åtminstone till en början icke torde

påkalla någon tillökning af tullpersonalen i de tre ifrågavarande stapelstäderna

och att den enda eftergift af tullinkomster, som förslaget

komme att medföra, gällde utgående nederlagsafgiften för de varor,

hvilka till fartygs proviautering från frilagren uttagas. Då emellertid

utgående nederlagsafgiften, motsvarande en procent af tullbeloppet, hittills

inbragt en så ringa inkomst till tullkassan, att deri endast utgjort:

år 1870 .......R:dr 1,803: 75.

» 1871 ....... * 1,916: 38.

» 1872 ....... > 2.404: 83.

för alla från hela riket utförda nederlags varor, syntes den i förväg oberäkneliga

och, om frilager icke inrättades, för fartygs proviantering endast

undantagsvis förefallande inkomsten ej förtjena något afseende.

Beträffande derefter den likaledes af Handels- och Sjöfartsnämnden

i Malmö ifrågasatta förändring i 9 § af tulltaxeunderrättelserna,

att den i samma § medgifna tullrestitution skulle få åtnjutas

sedan varornas utförsel till öppen sjö blifvit af tullbevakningen vitsordad,

erinrade Styrelsen, hurusom densamma uti ett den 14 Juni 1872

afgifvet utlåtande öfver en enskild persons framställning i fråga om

vilkoren för utbekommande af erlagd skatt vid utförsel af härstädes

tillverkadt bränvin, funnit sig icke kunna tillstyrka afvikelse från de

allmänna vilkor, som Riksdagen i öfverensstämmelse med sitt flera gän
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Moj:ta nådiga Proposition N:o 38.

ger förnyade beslut angående förenämnda § af tulltaxe-underrättelserna

fastställt; hvarefter Styrelsen vidare anförde, att de förhållanden, under

hvilka den strängare kontroll, som krafvel på s. k rtickattest innebure,

i taxe-underrättelserna infördes, på senare tider mer och mer förändrats.

Handeln, befriad från tryckande band och inskränkningar,

hade i samma män tillväxt, och frigjort sig från de lyten, som vanligen

och naturligen åtföljde förtrycket. Näringsiifvet rörde sig öppet och i

stor omfattning, sökande afsättning äfven långt bortom grannländerna.

Men i samma mån växte ock olägenheterna af skyldigheten att anskaffa

rtickattester från de orter, dit svenska industriens alster utfördes; ty i

den fria täflan, som utgjorde nutida industriens mäktiga häfkraft, måste

hvarje äfven mindre betydlig kostnad sorgfälligt undvikas, ehvad denna

kostnad bestode i direkt utgift eller i fördröjd liqvid med deraf följande

ränteförlust. Krafvel; på rtickattester vållade denna dubbla kostnad,

i senare hänseendet växande med afstånden, och Styrelsen, som

mer än en gång förnummit klagan häröfver samt ansåg berörda kraf

kunna med nöjaktig säkerhet ersättas genom uppställande af vissa föreslagna

vilkor för utförseln, förordade derföre en härmed öfverensstämmande

förändring i vederbörande författningar.

Vid föredragning af detta ärende har Kongl. Maj:t funnit nödigt

att, innan förslaget om inrättande af frilager i Malmö, Landskrona och

Helsingborg äfvensom den likaledes väckta frågan om eftergift för vissa

fall af fyr-, båk- och lotsafgifter företages till nådig pröfning, genom

sin Befallningshafvande i Malmöhus län inhemta yttranden af de nämnda

städernas stadsfullmägtige, huruvida de till det ifrågavarande ändamålets

befrämjande vore ä sin sida villiga att afstå från hamnafgifter för

sådana fartyg, hvilka anlöpte deras respektiva hamnar såsom vinddrifvare

eller för att intaga kol, proviant eller andra skeppsförnödenheter,

men utan att i öfrigt lasta eller lossa- i afvaktan å hvilka yttranden

alltså kommer att med pröfning af berörda frågor anstå; viljande Kongl.

Maj:t emellertid härmed föreslå Riksdagen att, för den händelse Kongl.

Maj:t, efter emottagande af omförmälda yttranden, skulle finna den

föreslagna frilagersinrättningen höra komma till stånd, medgifva, att

utgående nederlagsafgifter för de varor, hvilka till fartygs proviantering

från frilagren uttagas, må eftergifvas.

Derjemte vill Kongl. Maj:t, beträffande de dels i 9 § af tulltaxeunderrättelserna

och dels i Kongl, Förordningen den 7 December 1866,

jemförd med Kongl. Kungörelsen den 19 Juli 1872, meddelade bestämmelser

angående vilkoren för åtnjutande af drawback vid utförsel af

vissa inhemska tillverkningar, enligt General-tullstyrelsens hemställan

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. MajUa nådiga Proposition No 38.

föreslå den ändring att ej allenast den i samma bestämmelser förekommande

föreskriften om utförselns verificerande medelst intyg från lossningsorten

må, för den händelse att utiörseln sker i fartyg, som, icke

understigande 10 nylästers drägtighet, utklarerat direkte till utrikes

ort, förfalla med vilkor, att fartyget af tullbetjening bevakas till öppen

sjö och att den till utförsel angifna vara, för hvilken drawback åstunda^,

af Tullkammaren vid utklareringen antecknas å fartygets utgående

sjöpass, utan ock undantag från nämnda författningars stadganden om

vissa minimiqvantiteter å de utförda varorna medgifves för de fall, då

svenska tillverkningar af ifrågavarande slag för proviantering af fartyg

i Öresund utföras under förhållanden, jemförliga med dem, då utländska

på frilager upplagda varor skulle enligt det uppgjorda förslaget få vid

dylik proviantering åtnjuta tullfrihet.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas det Utskott,

till hvars behandling detsamma varder af Riksdagen öfverlemnadt,

och Kong!. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och

ynnest städse välbevågen.

C. Fr. Wtern.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nådiga Proposition N:o 38.

1

Utdrag af Protokollet öfver finans-ärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i

StcUs-Rådei å Stockholms Slott den 20 Februari 1874.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Adierc-rmts,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna, samt

Statsråden: Bredberg,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Wcem,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer och

Weidcnhicim,

Slutligen uppläste Departementschefen, Statsrådet Waern till justering

ett, i öfverensstämmelse med Kong!. Maj:ts uppå Stats-Rådets

enhälliga tillstyrkande den 30 sistlidne Januari fattade beslut, uppsatt

förslag til! Kongl. Maj:fs nådiga Proposition till Riksdagen, angående

vissa tull-lättnader för varor, som användas till proviantering af fartyg

i Öresund.

Hans Maj:t Konungen täcktes, enligt Stats-Rådets

underdåniga tillstyrkande, i nåder gilla berörda förslag,

sådant det finnes detta protokoll bilagdr, och

befallde, att nådig Proposition skulle i enlighet dermed

till Riksdagen expedieras.

Ex protocollo

Mildhog Lundgren.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. BevU 1874:13 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 13 s. 7 i texten
  2. BevU 1874:6 Betänkande, angående Tull!) ev kilning en. a1 i texten