Sök i Ratio Lex

Angående införande af det metriska mättoch vigtsystemet vid trafiken ä statens och enskilda jernvägar äfvensom vid handel med guld, silfver och andra ädla metaller samt ädelstenar och äkta perlor

1874-02-27 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1874:41, Angående införande af det metriska mättoch vigtsystemet vid trafiken ä statens och enskilda jernvägar äfvensom vid handel med guld, silfver och andra ädla metaller samt ädelstenar och äkta perlor

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kongl. MajUs Nåd, Proposition R:o 41.

11

N:o 41.

Ank. till Rikad. Kansli den 27 Febr. 1874, kl. 10 f, m.

Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående

införande af det metriska mätt- och vigtsystemet vid trafiken

ä statens och enskilda jernvägar äfvensom vid handel

med guld, silfver och andra ädla metaller samt ädelstenar

och äkta perlor; Gifven Stockholms Slott den 20

Februari 1874.

Vid det under sommaren 1872 i Köpenhamn hållna tredje skandinaviska

nationalekonomiska möte uttalades den åsigt,

att metriska mått- och vigtsystemet borde i de tro nordiska rikena, så

snart ske kunde, antagas för alla slag af såväl mått som vigt och med de indelningar

och benämningar, som dertill hörde; samt

att gramvigten oförtöfvadt borde antagas såsom tull-, post- och myntvigt

och vid jernvägstrafiken.

Sedan detta mötets uttalande blifvit Kongl. Maj:t meddeladt, anbefalldes

General-tullstyrelsen, General-poststyrelsen och Styrelsen för statens jernvägstrafik

att i anledning deraf, hvar för sig, afgifva underdånigt utlåtande.

Uti det utlåtande, som General-tullstyrelsen till följd häraf afgifvit, har

nämnda Styrelse, lika med mötet, ansett önskvärd t, att metriska mått- och vigtsystemet

bl ef ve antaget inom de skandinaviska länderna, och särskild t Sverige,

men deremot, beträffande förslaget, att gramvigten skulle, innan nämnda system

blefve allmänneligen inom Sverige till iakttagande påbjudet, antagas såsom tullvigt,

förklarat sig icke kunna dela mötets åsigt. En sådan preliminär tillämpning af

gramvigten skulle ingalunda lända till lättnad för handelsgemenskapen emellan

Sverige och sådana främmande länder, hvilka icke antagit nämnda vigtsystem. Vid

införsel från dylika länder af de derifrån efter olika vigtsystem fakturerade varor

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:is Nåd. Proposition N:o 41.

hade nemligen tullförvaltningen att verkställa sina vigtberäkningar och öfriga operationer

efter det nya för tullbehandlingen antagna vigtsystemet, som skilde sig både från

det främmande landets och från det här för handeln i allmänhet bibehållna gamla;

hvaraf åter följde, att importören nödgades upprätta en tredje kalkyl för att efter

inköpspris enligt den utländska vigten och tullomkostnader enligt gramvigten slutligen

bestämma varans salupris efter här allmänt gällande qvantitets bestämmelser.

Vid gramvigtens tillämpning inom tullväsendet på varor, införda från länder, der

samma vigtsystem vore gällande, mötte deremot icke någon betänklighet, om det

eljest kunde vara lämpligt att inom samma förvaltning tillämpa skiljaktiga vigtsystem

för samma varor, kommande från olika länder; men en omständighet, som vid

tulltaxans ordnande efter ett annat än det allmänna i landet gällande vigtsystem

måste framkalla största betänklighet, förefunncs dock alltid deri, att tulltaxans bestämmelser

blefve oförstådda af den stora allmänheten, hvilken icke kunde förutsättas

besitta eller förvärfva insigt i den relativa betydelsen af två olika på en

gång gällande vigtsystem. Med afseende härå ansåge General-tullstyrelsen sig böra

afstyrka, att gramvigten, utan afvaktan å dess allmänna införande i riket, antoges

såsom tullvigt.

General-poststyrelsen har ansett, att genom metriska måttsystemets antagande

någon olägenhet icke skulle tillskyndas postutvexlingen, samt, med erinran,

att gramvigten allt sedan år 1866 inom postverket begagnades i och för den utländska

brefvexlingen, instämt uti nationalekonomiska mötets åsigt, att gramvigten

borde inom de skandinaviska länderna såsom postvigt antagas; i sammanhang med

hvilket, af Landtmäteri-styrelsen biträdda yttrande General-poststyrelsen afgifvit förslag,

rörande en i de flesta fall till nedsättning i postbefordringsafgifterna föranledande

reglering af vigtsatserna för bref och paketer.

Slutligen har Styrelsen för statems jernväg strafik uti sitt den 30 December

1872 i ämnet afgifna utlåtande anfört att, då gramvigten numera utgjorde laglig

grund för vigtberäkning icke allenast i Frankrike, utan äfven Spanien, Schweiz,

Italien, Österrike, Tyskland, Belgien, Holland samt våra grannländer Danmark och

Norge, denna vigts antagande här i landet kunde, i betraktande af våra på senare

tider utsträckta handelsförbindelser och vidgade samfärdsel med nämnda länder,

anses vara endast en tidsfråga; att vid afslutandet af öfverenskommelse om samtrafik

mellan svenska och norska jernvägsstationer den norska centnern, hvilken i

likhet med den danska och tyska motsvarade 50 kilogram, blifvit antagen såsom

vigtenhet för godstratiken, och att ett aftal i enahanda syfte vore på väg att afslutas

i fråga om direkt godstrafik mellan åtskilliga svenska, danska och tyska

jernvägsstationer; att, enär begagnandet af olika vigtsystem för transporter inom

landet och för förbindelsen med grannländerna uppenbarligen medförde flera olägenheter,

anslutandet till ett system, som i viss mån redan vore och otvifvelaktigt

snart blefve internationelt, med hvarje dag visade sig vara mera af behofvet på
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 41.

kalladt; samt att man vid jernvägstrafiken kunde tillegna sig en stor del af det

metriska systemets företräden utan att derigenom störa bestående förhållanden i

vidsträcktare mån, än som kuude vara nyttigt, såsom förberedelse till samma systems

allmänna införande. Då vid jernvägen vägdes de kollys, som till befordran

aflemnades, vore det för densamma af ingen betydelse om det aflemnade godset

blifvit förut vägd t, vare sig med samma slags vigter, som vid jernvägen begagnades,

eller med andra. Hufvudsaken vid hvarje fraktsats, betraktad i och för sig eller

i förhållande till en täflande trafikleds, vore penningebeloppet. Men om detta belopp

uppkommit genom multiplikation mellan centner- och miltal eller gram- och

kilometertal, vore för trafikanten likgiltigt. Den enda olägenhet, denna kunde

hafva af den särskilda tillämpningen af gramvigten vid svenska jernvägarne vore

den, att, om han ville på förhand beräkna fraktafgiften för ett visst parti, han

måste efter jernvägens vigtenhet förvandla partiets efter vanlig enhet uppskattade

vigt, hvilken olägenhet icke vore större än att den kunde vid sidan af fördelarne

lemnas utan afseende. Beräkningen af våglängd efter kilometer i stället för mil

kunde uppenbarligen icke medföra någon olägenhet för trafikanten.

I afseende å sättet för tillämpningen af gramvigten vid jernvägstrafiken

ansågc Styrelsen lämpligast vara, att en ny svensk centner bestämdes af samma

vigt och med samma delning som den norska, danska eller tyska centnern, eller

lika med 50 kilogram, utgörande 117,625 svenska skålpund samt fördelad i hundra

delar, hvardera lika med en half kilogram eller 1,17625 skålpund, hvilka vigtenheter,

då de gamla benämningarne centner och skålpund icke lämpligen kundo ä desamma

öfverflyttas, borde undfå andra passande benämningar; och enär en kilometer

utgjorde 3,368,126 svenska fot samt tio kilometer sålunda ganska nära uppginge

till en svensk mil, funne Styrelsen längdenheten böra bestämmas till tio

kilometer med särskild benämning. På grund häraf har Styrelsen föreslagit, att

från och med den dag, då lagen om ny myntenhet trädde i kraft, nya enheter för

vigt och våglängd måtte blifva gällande vid jernvägstrafiken å såväl statens som

enskilda dermed sammanhängande banor sålunda, att de nya vigtenheterna bestämdes

till 1 gramcentner, motsvarande 50 kilogram eller 117,626 svenska skålpund

och 1 grampund, motsvarande 0,5 kilogram eller 1,17625 svenska skålpund, samt den

nya väglängdenheten till en metermil, motsvarande tio kilometer eller 33,681,26

svenska längdfot.

Landtmäteri-styrelsen, hvars utlåtande i ämnet jemväl blifvit infordrad t,

har uti memorial den 30 sistlidne Juni biträd t Styrelsens för statens jernvägstrafik

åsigter och förslag i sjelfva saken, men deremot, hvad anginge de af Styrelsen

föreslagna benämningar “gramcentner" “grampund" och “metermil", ansett

att med de franska mått- och vigtsystemet jemväl de franska benämningarne borde

vid jernvägstrafiken införas, helst sådant redan i viss mån skett både å apoteken.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Rongl. Majds Nåd. Proposition N:o 41.

i riket, jemlikt Kongl. Kungörelsen den 23 Juli 18(19, angående det franska måttoch

vigtsystemets begagnande för medicinskt bruk, och inom postverket i och för

den utländska brefvexlingen.

Vidare har Vetenskap s-alcadcmim under den 8 Oktober nästlidna år afgifvit

infordradt underdånigt utlåtande och dervid hufvudsakligen anfört, att det

svenska systemet för mått och vigt väl vore lika enkelt och rationelt som det

franska, så att Sverige icke hade samma skäl som flera andra länder att för allmänt

bruk antaga det franska systemet, men att, då det icke kunde sättas i fråga

att för samfärdseln med utlandet det svenska vigtsystemet skulle kunna göra sig gällande,

samt metersystemet begagnades af flera nationer, Akademien från samfärdselns

synpunkt ansåge fördelaktigt att tillegna sig sistnämnda system i den riktning,

styrelsen för statens jernvägstrafik angifvit, helst någon synnerlig olägenhet

härigenom icke tillskyndades inhemska trafikerande. Deremot kunde Akademien

icke tillstyrka, att nya enheter, sådana som de af Styrelsen föreslagna gramcentnern

och grampundet, infördes i det franska systemet. Att sådant skett i Norge

och Danmark hade sin förklaring deri, att norska och danska skålpundet vore i

det allra närmaste lika med en half kilogram, hvadan ock 50 kilogram utan märkbart

fel kunde sättas lika med 100 skålpund. Ett sådant skäl för antagandet af

de utaf Trafikstyrelsen föreslagna nya enheterna funnes icke i Sverige, enär 50

kilogram icke stode i något rationelt förhållande till den gamla svenska centnern.

lika litet som det föreslagna grampundet till det nu brukliga svenska skålpundet.

Dessutom kunde med visshet förutsägas att, om dot franska metriska systemet i

Norge och Danmark blefve infördt till allmänt bruk, den gamla norska och danska

centnern komme att afskaffas, hvilket dä jemväl måste ske med de nu föreslagna

gramcentncrn och grampundet. På grund häraf förordade Akademien antagandet

af det franska, metriska systemet i oförändradt skick. Någon nämnvärd

olägenhet vid samfärdseln grannländerna emellan kunde derigenom icke uppkomma,

enär reduktionen från det ena systemet till det andra verkställdes med siffran 2.

Enligt Akademiens åsigt funnes inga giltiga skäl som talade mot antagandet åt

den franska myriamotern såsom enhet för uppmätandet af trafikerad väg!ängd.

Det för närvarande i riket gällande system för mått och vigt är, såsom

Votenskaps-akademien antydt, grundadt på fullständig och vetenskaplig tillämpning

af deeimalindeluingen. Då Sverige således i afseende å mått och vigt redan är i

åtnjutande af decimalindelningens fördelar, samt det emellan de svenska och de

franska enheterna för mått och vigt rådande förhållande (enligt hvilket 1 svenskt Tt

— 425,0758 franska gram och omvändt 1 kilogram = 2,3525214 svenska u samt

1 svensk fot = 0,2969041 meter och omvändt 1 meter = 3,36809 svenska fot) är

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 41.

15

af beskaffenhet att i hög grad försvåra öfvergången från det svenska till det franska

systemet, hvilken öfvergång ej heller ännu visat sig i allmänhet vara synnerligen

behöflig, har Kongl. Maj:t ansett sig för närvarande icke böra föreslå det metriska

matt- och vigtsystemets allmänna antagande inom riket. Vid sådant förhållande

Imner Kongl. Maj:t, med afseende å hvad General-tullstyrelsen anfört, icke heller

skal vara för handen att nu inom Sverige antaga gramvigten såsom tullvigt.

Beträffande, vidare frågan om införande af ny postvigt har väl, såsom förut

ar numndt, gramvigts-systemet redan funnit antändning vid postverket, såvidt angar

den utländska brefvexlingen, i följd hvaraf ändamålsenligt vore, att nämnda

system tillämpades jemväl vid den inländska brefvexlingen; men då sådan tillämpning

icke kan eller bor ega rum, utan att, såsom General-poststyrelsen föreslagit,

i sammanhang dermed företages en reglering af de endast för ett år sedan bestämda

vigtsatserna för bref och paketer, hvilken reglering icke lämpligen bör ske

utan i samband med en reglering af postbefordringsafgifterna, hvartill Kongl. Makt

anser tiden ännu icke vara inne, vill Kong], Maj:t nu icke föreslå, att gramvigten

såsom allmän postvigt inom Sverige antages.

deremot synes, genom hvad Styrelsen för statens järnvägstrafik anfört samt

Landtmateri-styrelsen och Vetenskaps-akademien i anledning deraf yttrat, vara

adagalagdt, att införandet af det metriska mått- och vigtsystemet vid trafiken å

statens och enskilda dermed sammanhängande jernvägar skulle medföra flera väsendthga

fordekr, äfvensom att de af en sådan förändring härflytande olägenheter äro

a obetydliga, att å desamma skäligen icke bör fästas afseende. Kongl. Makt anser

således tillämpningen af nämnda mått- och vigtsystem böra påbjudas icke allenast

vid statens utan äfven vid alla med dem omedelbart eller medelbart sammanhängande

enskilda jernvägar; och då, i fråga om öfriga enskilda jernvägar inom

nket, de af Kongl. Maj:t for trafiken å desamma fastställda taxor böra, såvidt

möjligt ar, vara upprättade efter samma grunder som den för statens jernvägar

gällande taxa, torde skäl vara för handen, att Kongl. Maj:t om vederbörande styrelser

tor berörda enskilda jernvägar derom göra framställning eller i öfrigt omständigheterna

skulle dertill föranleda, förordnar om tillämpning af metriska måttoeh

vigtsystemet jemväl vid trafiken å sistnämnda jernvägar.

Knar slutligen genom nådiga Kungörelsen den 30 Maj 1873, innefattande

lag om rikets mynt, blifvit bestämdt, att franska grammet skall vara enheten för

rikets myntvigt, samt för de uti nådiga Kungörelsen den 23 sistlidna Januari angaem

o de genom nämnda myntlag bestämda myntstyckenas storlek, pregel, inskrift

och utseende i öfrigt, förekommande längdmått såsom enhet antagits den franska

millimetern, torde omständigheterna påkalla, att, i öfverensstämmelse med hvad i

Danmark redan skett genom Lov af den 16 April 1873 och anordning den 30 påföljande

Juni, det metriska mått- och vigtsystemet förklaras böra vinna tillämpning

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 41.

vid all handel med guld, silfver och andra ädla metaller samt ädelstenar och

äkta perlor.

Kong]. Maj:t vill alltså härmed föreslå Riksdagen att förklara, det Kong].

Maj:t, så snart alla för förändringens genomförande erforderliga förberedande åtgärder

hunnit vidtagas, må, utan hinder af Kongl. Maj:ts och Rikets Ständers gemensamt

fattade beslut om antagande för riket af ett enda slag af mått och vigt,

förordna om det metriska mått- och vigtsystemets begagnande dels vid trafiken å

statens och enskilda dermed omedelbart eller medelbart sammanhängande jernvägar

samt å öfriga enskilda jernvägar inom riket, i den mån Kongl. Maj:t finner omständigheterna

dertill föranleda, dels ock vid all handel med guld, silfver och andra

ädla metaller samt ädelstenar och äkta perler.

De till ärendet hörande handlingar skola vederbörande Utskott tillhandahållas;

och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse

välbevågen.

OSCAR.

Axel Bergström.

Utdrag

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 41.

17

Utdrag af Protokollet öfver civil-ärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott den

20 Februari 1874.

Närvarande;

Hans Excellens Herr Justi tie-statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Bredberg,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Wcern,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer och

Weidenhielm.

Departements-chefen, Statsrådet Bergström uppläste derpå till justering ett

i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t, enligt Stats-Rådets enhälliga tillstyrkande,

sålunda beslutit uppsatt förslag till nådig proposition till Riksdagen, angående

gramvigtens införande vid jernvägstrafiken samt vid handel med ädla metaller,

ädelstenar och äkta perlor;

Och täcktes Hans Maj:t Konungen, enligt Stats-Rådets underdåniga

tillstyrkande, i nåder gilla berörda förslag samt befalla

att i öfverensstämmelse dermed skulle aflåtas nådig proposition

till Riksdagen af den lydelse, bilagan titt. I). till detta

protokoll utvisar.

Ex protocollo

Otto W. Seippel.

Bill, till Riksd, Prof. 1874. 1 Sami. 1 Afd, 19 Raft.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.