Sök i Ratio Lex

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1875

778 sidor, varav 623 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 623 av 778 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1875:1, Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1875

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1875.

1

KONGL. MAJ:TS

NÅDIGA

PROPOSITION

TILL

1 & iksdagen

angående Statsverkets tillstånd och behof;

Gifven Stockholms Slott den 15 Januari 1875.

Jemlikt grundlagens bud afgifver Kongl. Maj:t, härmed Nådig Proposition

angående Statsverkets tillstånd och behof.

Dervid förekommer först frågan om beräkningen för nästa statsregleringsperiod

af Statsverkets inkomster.

För nu innevarande statsregleringsperiod äro dessa inkomster beräknade

på följande sätt:

Ordinarie inkomster:

Ränta .............................................................................................. Kronor 4,501,500: —

Tionde............................................................................................. » 1,618,300: —

Bih. till RiJcsd. Prot. 1875. l:a Sami. l:a Afd.

Transport Kronor 6,119,800

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

Transport

Arrendemedel: Penningar................................. 106,800: -—

Spanmål 164,000 kub.f. ä

2: lo............................................. 344,400: —

Bergverkstionde ...........................................................................

Mantalspenningar ........................................................................

Bötesmedel ....................................................................................

Kavalleri-regementenas hästvakans-spanmål 140,175 kubikfot

a 2: 10.......................................................................

Tillfälliga rotevakansafgifter...................................................

Vakansafgifter af nyroterad jord..........................................

Rotevakansafgift af utsockne frälsehemman i Halland..

Vakansafgifter af bergslag.....................................................

Trosspassevolansafgift ..............................................................

Båtsmansvakansafgift..................................................................

Kontrollstämpelmedel...............................................................

Fyr- och båkmedel.....................................................................

Telegrafmedel..............................................................................

J ernvägstrafikmedel....................................................................

Skogsmedel....................................................................................

Extra uppbörd.............................................................................

Säger 25,135,000.

Kronor 6,119,800: —

» 451,200: —

» 55,000: —

» 575,000: —

» 180,000: —

)> 294,367: so.

» 7,500: —

» 98,000: —

» 20,000: —

» 18,000: —

» 26,500: -

>> 60,000: —

» 15,000: -

» 800,000: -

» 1,180,000: —

» 14,000,000: —

» 1,000,000: —

>) 234,632: so.

Bevillning ar:

Tullmedel......................................................................

Postmedel.......................................................................

Stämpelpappersmedel...................................................

Bränvin stillverkningsafgift.......................................

Hvitbetssockertillverkningsafgift.............................

Allmän bevillning för 1875.....................................

Säger 39,640,000.

» 19,500,000: —

» 3,400,000: -

» 1,880,000: —

» 12,000,000: -

» 60,000: —

» 2,800,000: —

Summa 64,775,000: —

Enligt beslut, hvarom härvid bilagda utdrag af protokollet öfver Finansärenden

för den 9 innevarande månad innehåller närmare upplysning,

föreslår Kongl. Maj:t i denna beräkning nu följande ändringar:

l:o. Då enligt landsböckerna för år 1873 räntan uppgått till 4,491,002

Riksdaler, men detta belopp bör dels ökas med 15,000 Rdr eller hälften af

det belopp, som de privilegierade bergslagsorternas frihet i afseende å räntan

kan antagas motsvara enligt en af 1871 års Riksdag verkställd beräkning,

dels ock minskas med 711 Rdr 61 öre, utgörande sammanlagda be
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. A7:o 1 om Statsverket 1875.

] oppet utaf räntor af åtskilliga landtstatsboställen, hvilka blifvit till statsverket

indragna och för dess räkning utarrenderade, och i arrendeafgiften

för hvilka räntan numera ingår; anser Kongl. Maj:t räntan böra i rundt

tal beräknas till 4,505,300 Kronor.

2:o. Då enligt 1873 års landsböcker inkomsttiteln tiotiden uppgått till

sammanlagdt 1,625,921 Riksdaler, torde samma inkomsttitel böra beräknas

i rundt tal till 1,625,900 Kronor;

3:o. Då arrendemedlen böra å ena sidan ökas med 15,589 Kronor 33

öre, utgörande dels den förhöjning, som vid hemmans och lägenheters förnyade

utarrendering från midfastan 1874 uppkommit, dels ock arrendena

för åtskilliga från samma tid för första gången utarrenderade, indragna

boställen, men å andra sidan minskas med dels den nedsättning i spanmålsarrenden

2,482 kubikfot 4 kannor, som uppkommit derigenom, att vid

hemmans och lägenheters förnyade utarrendering arrendeafgiften blifvit

endast i penningar bestämd, dels ock det belopp 2,016 Kronor 25 öre, som

tillförene och intill 1873 års utgång af Sala bergslag erlagts såsom årligt

arrende för vissa till bergslaget upplåtna räntor; anser Kongl. Maj:t arrendemedlen

böra beräknas i rundt tal sålunda:

'' Penningar........................................................................................ Kronor 123,800: —

Spanmål 161,000 kub.fot å 2: 10............................................ » 338,100: —

Summa Kronor 461,900: —

4:o. Då den väsentligaste delen af bergverkstionden utgöres af koppar,

och tillverkningen deraf under flere af de senare åren visat sig vara i nedgående,

samt inkomsten af berörda skattetitel under år 1873 utgjorde

47,556 Riksdaler, finner Kongl. Maj:t nämnda skattetitel ej böra beräknas

till högre belopp än 47,500 Kronor.

5:o. Då mantalspenningar na under åren 1871—1873 varit i stigande

samt i medeltal uppgått till 579,551 Riksdaler, anser Kongl. Maj:t denna

inkomsttitel böra beräknas till 580,000 Kronor.

6:o. Ehuru bötesmedlen under åren 1871—1873 uppgått i medeltal till

220,280 Riksdaler, anser Kongl. Maj:t likväl, med afseende å denna inkomsttitels

föränderliga natur, densamma ej böra upptagas högre än till 200,000

Kronor.

7:o. Då kavalleri-regementenas hästvakans-spanmål bör minskas med

516 kubikfot 6 kannor, utgörande den hästvakansafgift, hvilken förut utgjorts

af en rusthållare i Jönköpings län och tio rusthållare i Skaraborgs

län, hvilka vägrat att förnya sina vakanskontrakter, anser Kongl. Maj:t

nämnde inkomsttitel böra beräknas till allenast 139,658 kubikfot 4 kannor

spanmål eller i penningar efter 2 Kronor 10 öre kubikfoten 293,282 Kronor

64 öre.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

8:o. Då telegraf medlen kunna anses stiga med 5 procent årligen och

desamma under år 1874 uppgått till i rundt tal 1,210,000 Riksdaler, torde

de böra upptagas till 1,330,000 Kronor.

9:o. Då, i fråga om jernvägstrafikmedlen, trafiken mellan hufvudstaden

och landskapen deromkring, å ena, och landet söder om Nässjö, å andra

sidan, hvilken trafik hittills egt rum på en jernvägslinie, numera efter östra

stambanans öppnande kommer att delas på två linjer samt lokaltrafiken ä

dessa linier ännu pa någon tid ej torde kunna ersätta den minskning, som

sålunda på hvardera linien måste uppkomma, och härtill kommer att anledning

ej saknas för antagandet att den inkomst af ungefär 108,000 Riksdaler

för öppen banmil, som under år 1874 influtit, skall, till följd af en

lugnare utveckling af det industriela lifvet, under nästföljande år komma

att bibehållax sig vid nära nog samma belopp, anser Kongl. Maj:t nämnda

medel böra efter 135,9 banmil och 108,000 Kronor för milen beräknas till

14,600,000 Kronor.

10:o. Då de belopp, hvilka under år 1876 skola till Statsverket ingå

såsom afbetalningar å vattenaftappningslån, med 6,000 Kronor understiga

hvad i sådant afseende skall inflyta under är 1875, torde i följd häraf och

till vinnande af jemn slutsumma å de ordinarie inkomsterna inkomsttiteln

extra uppbörd böra beräknas till 228,117 Kronor 36 öre.

ll:o. Enär tullmedlen utgjort i runda tal

år 1870.....................Riksdaler 15,805,000,

» 1871.................... » 19,119,000,

» 1872................... ,, 19,305,000,

*> 1873................... » 23,935,000,

» 1874..................... » 29,439,000,

och således i medeltal för berörda fem år 21,520,000 Riksdaler, anser Kongl.

Maj:t en förhöjd beräkning af denna inkomsttitel böra eg a rum, hvilken

beräkning dock, med afseende derå, att den höga tullinkomsten under år

1874 ,haft sin grund i tillfälliga förhållanden, ej torde böra sättas högre än

20,000,000 Kronor.

12m. Då, med fästadt afseende ä den ärliga tillökning i postmedlen,

som hittills egt rum, desamma för år 1876 kunna uppskattas till 3,850,000

Kronor, anser Kongl. Maj:t nämnda medel böra till detta lopp beräknas.

13:o. Då bränvinstilleerhiingsafgiften under de tre senare åren varit i

stigande, anser Kongl. Maj:t densamma böra beräknas till 13,000,000 Kronor.

Med iakttagande af dessa ändringar i den vid senaste statsreglering

uppgjorda inkomstberäkning skulle en tablå öfver statsverkets för år 1876

beräknade inkomster erhålla följande utseende:

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om

Statsverket 1875. 5

Ordinarie inkomster

Ränta ...............................................................................

4,505,300: -

Tionde............................................................................

1,625,900:

Arrendemedel...............................................................

461,900:

Bergverkst ionde..........................................................

47,500: —

Mantalspenningar......................................................

580,000: —

Bötesmedel................................................................

200,000: —

Kavalleri-regementenas hästvakans-spanmål......

2 9 3,2 8 2 : 64.

Tillfälliga rotevakansafgifter....................................

7,500: -

Vakansafgifter af nyroterad jord ........................

98,000: —

Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman i

•

Halland..................................................................

20,000: —

Vakansafgifter af bergslag......................................

18,000: -

Trosspassevolansafgift................................................

26,500: —

Båtsmansvakansafgift ...........................................

60,000: —

Kontrollstämpelmedel..............................................

15,000: —

Fyr- och båk-medel..................................................

800,000: —

Telegrafmedel.............................................................

1,330,000: —

Jernvägstrafikmedel...................................................

14,600,000: —

Skogsmedel...................................................................

1,000,000: -

Extra uppbörd ...........................................................

228,117:36. 25,917.000:

Bevillningar:

Tullmedel....................................................................... 20,000,000: —

Postmedel ..................................................................... 3,850,000: —

Stämpelpappersmedel ............................................. 1,880,000: —

Bränvinstillverkningsafgift....................................... 13,000,000: —

Hvitbetssockertillverkningsafgift .......................... 60,000: — 38,790,000:_

Hvartill kommer Allmän bevillning för år 1876 ........................ 2,800,000: —

Summa Kronor 67,507,000: —

Och då riksstaten för innevarande år upptager

i Ordinarie Inkomster ............................. Kronor 25,135,000: —

och i Bevillningar....................................... » 39,640,000: —

eller tillsammans 64,775,000: —

så utvisa altså de nu för 1876 beräknade summorna en

tillökning af................................................................................................ 2,732,000: —

deraf 782,000 Kronor belöpa på de ordinarie inkomsteima och 1,950,000

Kronor på bevillningarna.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

Då Kongl. Maj:t nu öfvergär till en framställning af de Utgifter, som

under de särskilda hufvudtitlarne funnits nödiga, vill Kongl. Maj:t till en

början meddela att, då de jemlikt Kongl. Kungörelsen den 5 Oktober 1871

af länsstyrelserna afgifna förteckningar öfver ränte- och tiondeanslag, som

på grund af Kongl. förordningen den 23 Juli 1869 blifvit till statsverket

indragna, ännu icke i kammarkollegium undergått fullständig granskning,

så att det blifvit möjligt med noggrannhet bestämma å ena sidan beloppet

af ännu qvarstående indelningar, och ,å andra sidan beloppet af de indelningar,

som blifvit indragna och böra vederbörande indelningshafvare ersättas.

så kan ett särskiljande mellan dessa båda delar af de förra indelta

anslagen, hvartill för öfrigt, enligt hvad bilagda protokoll öfver Finansärenden

den 9 innevarande Januari närmare utvisar, äfven andra förberedande åtgärder

erfordras, ännu icke för nu ifrågavarande statsregleringsperiod lämpligen

ega rum; Och som vid sådant förhållande icke heller det af Riksdagen uti

underdånig skrifvelse den 15 Maj nästlidna år i sammanhang med framställning

om uteslutande ur riksstaten af den oindelta spanmålskolumnen gjorda

förslag att de oindelta spanmålsanslag, som icke kunde mot bestämda penningeanslag

utbytas, skulle sammanföras med nyssnämnde ersättningar för

indragna indelningar, lärer för närvarande böra till någon åtgärd föranleda,

så torde såväl de indelta ränte- och tiondeanslagen jemte anslagen till ersättande

af indragna dylika anslag, som ock de oindelta spanmålsanslagen,

de sistnämnda dock med undantag af dem, som varit, anvisade såsom brödspanmål

åt manskapet vid värfvade arméen äfvensom till Militieboställskassan,

Vadstena Krigsmanshuskassan och Invalidhusfonden, rörande hvilka

särskilda förslag komma att under Fjerde och Nionde Hufvudtitlarne framställas,

fortfarande tillsvidare böra få bibehålla samma form och egenskap,

som de i riksstaten för 1875 hafva.

Första Hufvudtiteln,

innefattande anslagen till Kongl. Hof- och Slottsstaterna.

Nu gällande riksstat upptager

för Kongl. Hofstaten.................................................................... Kronor 1,142,900.

» Kongl. Slottsstaten .............................................................. » 123,100.

tillsammans Kronor 1,266,000.

Häruti föreslår Kongl. Maj:t icke någon ändring.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

7

Andra Hufvudtiteln,

innefattande anslagen till Justitiedepartementet.

Nu gällande riksstat upptager för detta departement:

Penningar ....................................... Kronor 3,340,168: 46.

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor, förslagsanslag

............................................................................. » 231: 54.

Summa Kronor 3,340,400: —

I öfverensstämmelse med de beslut, som uti bilagda utdrag af det inför

Kongl. Maj:t i Statsrådet den 9 innevarande månad förda protokoll öfver

Justitiedepartementsärenden omförmälas, föreslår Kongl. Maj:t i afseende å

regleringen af denna hufvudtitel endast följande förändringar, nemligen beträffande
l:o.

Svea Hofrätt underlydande Justitiestat:

att för genomförande af förändrad reglering af Öster-Dalarnes domsaga

anslaget till häradshöfdingarnes löner ökas med 4,500 Kronor.

2:o. Anslaget till fångars värd och underhäll:

att, hvad angår den del deraf, hvilken utgår såsom bestämdt anslag och

omfattar aflöningarne till fångvårdsstyrelsen och visse vid fångvårdsinrättningarne

anstälde tjensteman och betjente, Riksdagen måtte för tillämpning

af den utaf Kongl. Maj:t godkända aflöningsstaten för bemälde tjensteman

och betjente, under enahanda vilkor och förbehåll som för tillämpning af

innevarande års motsvarande stat äro gällande, bevilja den för nästkommande

år erforderliga förhöjningen i det bestämda anslaget med 10,900

Kronor; samt

att förslagsanslaget till fångars vård och underhåll, som i innevarande

års stat är upptaget till 1,400,000 Kronor, höjes till 1,500,000 Kronor.

De på Andra Hufvudtiteln äskade förhöjningar utgöra

således.......................................................................................... Kronor 115,400: —

Om dertill lägges Hufvudtitelns nuvarande ordinarie anslagssumma.

.............................................................................. Kronor 3,340,400: —

kommer hufvudtitelns slutsumma för nästa statsreglerings
period

att utgöra...................................................................... Kronor 3,455,800: —

hvaraf förslagsanslagen, med inberäknande af beloppen för indelt ränta och

ersättning för indragna räntor, utgöra 1,717,280 Kronor 75 öre.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl, Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

Vidare äskar Kongl. Maj:t att såsom extra anslag för år 1876 måtte

under denna hufvudtitel beviljas:

a) För fortsatt tillämpning af nu gällande aflöningsstat för

Justitiestatsexpeditionen ................................................... Kronor 6,800: —

till dyrtidstillägg för

Justitiekanslersexpeditionen.............................................. » 2,500: —

Justitierevisionsexpeditionen............................................ » 22,420. —

Svea Hofrätt............................................................ » 60,500: —

Göta Hofrätt ........................................................................ » 30,600: —

Hofrätten öfver Skåne och Blekinge ........................... » 14,180: —

Krigshofrätten....................................................................... » 2,209: so.

Fångvårdsstyrelsen............................................................... » 8,460: —

b) För Nya Lagberedningen ................................................... » 40,000: —

c) För fortsättningen af fängelsebyggnaden

å Långholmen .................................... 175,000: —

» fullbordan af fängelsebyggnaden i

Malmö ................................................... 110,000: — » 285,000: —

d) För fortsättningen af kronohäktesbyggnaden i Ystad » 50,000: —

e) För anordnandet vid vissa länsfängelser af bostäder

åt der anstälde vaktmästare in. m...................... » 20,400: —

Hvarjemte Kongl. Maj:t föreslår, att Riksdagen, med

antagande såväl af Sundsvalls stads anbud af tomtplats

inom staden för en fängelsebyggnad, som ock af andra utaf

staden utfästa, i bilagda Statsrådsprotokoll öfver Justitiedepartementsärenden

omförmälda vilkor, måtte till uppförande

å nämnde tomtplats af ett nytt kronoliäkte,

afsedt jemväl till stadshäkte, med 53 celler och derjemte

nödiga ekonomilokaler samt uthus m. m. bevilja 174,000

Kronor samt deraf till en början för 1876 anvisa ett

belopp af..................................................................................... » 40,000: —

Summa extra anslag Kronor 553,069: so.

Tredje Hufyudtiteln.

De under denna hufvudtitel enligt nu gällande riksstat anvisade sum
O

Q

mor utgöra:

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

I. För diplomatiska utgifter.

Departementschefen, Statsministern för utrikes ärendena Kronor 24,000: —

Departementets expedition..................................................... » 2.8,565: —

Ministerstaten................................................................................ » 340,200: —

Militär-attachéer ...................................................................... » 7,000: —

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.................... » 43,600: —

Summa Kronor 443,365: —

II. För Konsulsstaten.

Departementets expedition........................................................ Kronor 7,000: —

Konsuiernes aflöning, expektanslöner och pensioner......... » 144,000: —

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter..................... »_9^000: —

Summa Kronor 160,000: —

samt till underhåll af svenska kronans egendom i Constantinopel och svenska

kyrkan i London Kronor 6,000, till följd hvaraf hufvudtitelns slutsumma

är uppförd med 609,365 Kronor.

På grund af hvad uti statsrådsprotokollen för den 18 December 1874

samt den 8 Januari 1875 blifvit anfördt, vill Kongl. Maj:t föreslå:

att nedannämnda anslag måtte af Riksdagen anvisas, att, emot nu gällande

redovisningsskyldighet äfvensom med samma rätt till deras användande

och under enahanda vilkor som hittills, under nästinstundande statsregleringsperiod

utgå, nemligen:

I. Diplomatiska utgifter.

Statsministern för utrikes ärendena ....................

.................. Kronor 24,000: —

Departementets expedition ....................................

................. » 28,565: —

Ministerstaten ..............................................................

.................. » 340,900: —

Militär-attachéer ......................................................

.................. >» 8,400: —

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter...

................. » 41,500: —

■

Summa Kronor 443,365: —

II. Konsulsstaten.

Departementets expedition ................................................... Kronor 7,000: —

Konsuiernes aflöning, exspektanslöner och pensioner . » 143,500: —

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter..................... » 9,500: —

Summa Kronor 160,000: —

samt till underhåll af svenska kronans egendom i Constantinopel och svenska

kyiLan i London Kronor 6,000.

Bih. till RiJcsd. Prot. 1875. l:a Sami. 1:a Afd.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

Hufvudtitelns slutsumma för ständiga utgifter blifver i följd häraf

609,365 Kronor, eller samma belopp, som finnes uppfördt i nu gällande

riksstat.

Fjerde Hufvudtiteln,

innefattande anslagen till Landtförsvarsdepartementet.

Under denna hufvudtitel finnes enligt nu gällande riksstat till årliga

eller ständiga utgifter anvisadt:

i penningar.............................................................................. Kronor 9,049,584: 76.

indelt ränta och ersättning för indelta räntor ............ » 2,096,996: ll.

indelt tionde och ersättning för indelta tiondeanslag » 264,507: 39.

oindelt spanmål, 142,529 kubikfot 4 kannor å 2 Kronor

10 öre kubikfoten..................................................... » 299,311: n.

Tillsammans Kronor 11,710,400: —

I afseende dels å föreslagen lönereglering för artnéen, dels ock å 4:de

hufvudtitelns anslag i öfrigt, till årliga eller ständiga utgifter, vill Kongl.

Maj:t, i öfverensstämmelse med de beslut, som finnas antecknade i här bilagda

utdrag af det inför Kongl. Maj:t i Statsrådet den 9 innevarande månad

förda protokoll öfver landtförsvarsärenden, och med hänvisning till detsamma

till Riksdagen afgifva följande förslag.

Hvad först beträffar löneregleringen och dermed förbundna frågor,

föreslår Kongl. Maj:t:

att den lönereglering för generalitetet, generalstaben, indelta och värfvade

arméen samt beväringstrupperna, hvilken finnes framstäld i de memorialet

angående löneregleringen bifogade förslagsstater, gillas och antages,

samt att dervid måtte få stadgas,

att arméens befäl från och med år 1876 befrias från utgifvande af nu

stadgade ackordsräntor;

att nuvarande inqvarteringsförmåner, utom de i visst fall till officerare

af indelta arméen utgående, fortfarande skola åtnjutas;

att medlemmarne af generalitetet må för sina tjensteresor till möten

och mönstringar åtnjuta reseersättning — men ej traktamente -— till det

belopp, gällande resereglemente föreskrifver;

att passevolansen mellan kronan och kompani- och sqvadronscheferna

vid värfvade arméen skall med 1875 års utgång upphöra och den ekonomiska

förvaltningen vid regementena derefter ombesörjas direkt för kronans

räkning af en under arméförvaltningens öfverinsende ställd förvaltningsdirektion

efter föreskrifter, som af Kongl. Maj:t meddelas;

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1875.

att Vermlands Fältjägareregemente skall förbytas till en corps på 500

man och, med bibehållande af befälspersonalen i öfrigt oförändrad, regementschefs-

och l:ste majors-befattningarne indragas och i stället derför

uppföras aflöning till en corpschef;

att vid Svea Lifgarde och Andra Lifgardet skall, utöfver nuvarande

officerspersonal, anställas ännu en 2:dre kapten vid hvartdera;

att officersantalet vid Lifregementets Grenadiercorps skall ökas med två

2:dre kaptener, samt vid Lifgardet till häst och Husarregementet Konung

Carl XV med en 2:dre ryttmästare vid hvartdera;

att vid gardesregementena till fot underbefälet å hvarje kompani skall

ökas med två distinktionskorporaler och två korporaler, med de aflöningsförmåner,

som äro dylikt underbefäl tillerkända;

att bataljonspredikantstjensterna skola, i mån af afgång, indragas och

nuvarande aflöningsbelopp ställas till Kongl. Maj:ts disposition för den af

dem bestridda tjenstgörings upprätthållande, intill dess densamma kan varda

annorlunda ordnad;

att vid kavalleriet skola anställas bataljonshästläkare till det antal förslagsstaterna

upptaga, samt att nuvarande sqvadronshästläkare må komma i

åtnjutande af den för hofslagare uppförda aflöning och i mån af afgång

med sådana ersättas;

att vid fortifikationen skall anställas en bataljonshästläkare med tjenstgöringsskyldighet

vid de i hufvudstaden förlagda fortifikationstrupperna;

samt att likaledes en dylik tjensteman skall vid hvarje af de tre artilleriregementena

anställas;

att regements-intendents-befattningar skola vid de regementen och corpser,

för hvilka sådana blifvit i förslagsstaterna uppförde, i mån af behof

inrättas, men ej å ordinarie stat tillsättas förr än vid regementsskrifvarnes

afgång;

att vid Vermlands Fältjägareregemente auditören skall vara skyldigförrätta

regementsskrifvaregöromålen utan särskild ersättning;

att regementsskrifvaretjensterna indragas efter 1876 års ingång, der

sådant pröfvas kunna ske;

att regementsskrifvare, så länge de i tjensten qvarstå, vid värfvade arméen

bibehålla sin nuvarande aflöning, men vid den indelta må ega att åtnjuta

dels i ersättning för förlorade indelta löneförmåner medelbeloppet af

dessa förmåner under de fem åren 1871— 75, dels ock, såsom ersättning för

mistad uppbördsprovision, från och med det år, då deras befattning med

uppbörden upphör, ett belopp, motsvarande medeltalet af hvad provisionen

för de sista fem årens verkliga uppbörd utgjort;

att mönsterskrifvaretjensterna indragas, så snart sådant utan hinder af

.erhållna fullmakter kan ske:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

att löntagare vid värfvade arméen, som är försedd med ovilkorlig fullmagt,

skall ega att vid sina nuvarande aflöningsförmåner qvarstå, så vida

han sjelf ej önskar att på ny stat öfvergå;

att vid indelta arméen alla löntagare, vare sig med eller utan boställen,

hvilka å sina befattningar innehafva fullmagt af äldre datum än den 8 April

1862 och nu ej vilja på ny stat ingå, skola ega att, med bibehållande af

boställen, der sådana åtnjutas, för öfriga indelta löneförmåner undfå ersättning,

motsvarande det medelbelopp, hvartill desamma under åren 1871—1875

uppgått;

att löntagare, som qvarstår å gammal stat, skall å lön eller löneersättning

vidkännas afdrag, motsvarande beloppet af den nu från befattningen

tilläfventyrs utgående ackordsränta;

att de af underbefälet vid indelta arméen, som innehafva bostadsboställe,

må, äfven om de blifvit till tjensten utnämnda efter den 8 April 1862, ega

att, der så önskas, intill den 14 Mars 1881 bibehålla bostället, dock med

skyldighet att mottaga lösen för fardagsår samt under tiden intill 1880 års

slut qvarstå vid öfriga nuvarande löneförmåner, beräknade på sätt för löntagare,

utnämnde före den 8 April 1862, är föreslaget;

samt att den löntagare vid krigsmagten till lands, hvilken å ny lönestat

ingår, skall vara skyldig underkasta sig de förändringar i tjenstgöringsskyldighet

och aflöningsförmåner, hvilka en omorganisation af landtförsvaret

kan göra erforderliga.

Dessutom föreslår Kongl. Maj:t:

att för löneregleringens genomförande vid generalitetet, generalstaben,

värfwide arméen och beväringstrupperna å dessas ordinarie anslag uppföras

de enligt förslagsstaterna för ändamålet nödiga medel;

att, mot det att indelta arméens nuvarande aflöningstillgångar, med

undantag af hvad för nu föreslagna lönereglering tagits i anspråk, öfverlemnas

till statsverket, ordinarie aflöningsanslag, i öfverensstämmelse med

förslagsstaterna, varda för indelta arméen å ordinarie stat uppförda; men att då

ett sådant öfverlemnande af sistnämnde armés nuvarande lönetillgångar icke

kan ega rum förr än efter 1876 års utgång, i afvaktan härå å extra stat

uppföres ett förslagsanslag af 700,000 Kronor för löneregleringens tillämpning

under år 1876 samt att arméförvaltningen skall ega att af statskontoret

under sagda år för aflöningens utbetalande till indelta arméen utbekomma

nödiga förskott mot ersättning af årets indelta lönetillgångar, när dessa

hunnit inflyta;

att de af arméens boställen, som innan de indelta lönetillgångarna öfverlemnats

till statsverket blifva disponibla, må af vederbörande boställsdirektioner

utarrenderas på tjugo år; med iakttagande dervid att de vid boställena

befintliga öfverbyggnader varda af de blifvande nya arrendatorerna inlösta

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1815.

och öfvertagna, äfvensom att möjligen befintlig särskild inrättning eller s. k.

öfverloppshus, derför jemlikt synerätts beslut afträdaren eger tillgodonjuta

ersättning, jemväl skall af blifvande arrendator inlösas;

att ackordsamorteringsfondens förbindelser från och med 1876 öfvertagas

af statsverket;

att för dessa förbindelsers fullgörande ställes till Kongl. Maj:ts disposition

under år 1876 .......................................................................... 185,000 Kronor.

Vidkommande derefter regleringen af de särskilda ordinarie anslagen

förekommer följande:

L andtför svar sdep arte mentet.

Generalstaben. Enligt det af Riksdagen godkända förslag till generalstabens

organisation skall under år 1876 tillkomma en major och 1 kapten,

och är i öfverensstämmelse härmed uppgjordt det förslag till stat. för generalstaben,

hvilket finnes löneregleringsmemorialet bilagdt under Kitt. A.

Detta förslag angifver en slutsumma af Kronor 236,560: —

och om derifrån dragés nuvarande anslag » 159,970: —

äskas således en förhöjning af .......................................................

Generalitetsstaten. Enligt löneregleringsmemorialet, Kitt.

B., utgör detta anslags slutsumma............... Kronor 125,015: ——

som, med afdrag af nuvarande anslags
belopp

........................................................... 76,750: —

angifver en förhöjning af.....................................................................

som af Riksdagen nu äskas.

Artilleristaben. Kongl. Maj:t föreslår att å artilleristabens

stat uppföras arfvoden åt ytterligare en stabsofficer, åt konstruktionsoffficer

och biträden å konstruktionskontoret, samt att

arfvodena förhöjas så att artilleristabens anslag härigenom

höjes till.......................................................... Kronor 12,200: —

från.................................................................. » 6,400: —

hvilket utgör en tillökning af..............................................................

Allmänna Garnisonssjukhuset. Till förbättring i aflöningen

åt tjensteman och betjening vid detta sjukhus, på sätt statsrådsprotokollet

af den 9 dennes närmare utvisar, föreslår Kongl.

Maj:t en tillökning i anslaget af .........................................................

hvadan, om detta belopp................ Kronor 8,836: 25.

tillägges nuvarande anslag ............................ » 62,650: —

anslaget komme att utgöra.................. Kronor 71,4 8 6 : 25.

Transport 139,491: 25.

76,590: -

48,265:

5,800: -

8,836: 25,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1875.

Transport 139,491:

Pensioner och Stipendier åt Fältläkarecorpsen. För detta

ändamål föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen att näst efter anslaget

till ”Resestipendier för Militärläkare” uppföra å denna

hufvudtitel ett nytt anslag, stort ..................................................... 19,800: —

Indelta arméen.

Militiehoställskassan. Kongl. Maj:t, som föreslår, att den å

detta reservationsanslag nu uppförda oindelta spanmål, 10,849

kub.fot 8 kannor, i värde beräknade till...... Kronor 22,784: 58

från anslaget utgår, och i dess ställe uppföres

kontant ersättning med ..................... » 24,892: 86,

äsk^r således i anslaget en förhöjning af.....................................

hvarigenom anslaget, nu utgörande ............... Kronor 24,841: 72,

med detta tillägg...........................................:____”____2,108: as

kommer att sluta med ................................. Kronor 26,950: —

Indelta arméens och Vermlands Fältjägareregementes vapenöfning

ar. Kongl. Maj:t föreslår, på sätt statsrådsprotokollet af

den 9 dennes närmare utvisar, en förhöjning i detta anslag af

dels i allmänhet............................................. Kronor 420,000: -

dels för underofficerares portion

under

vapenöfningarne ..........................

............ ))

55,000: -

Summa förhöjning

hvilket belopp...................................

.......... Kronor

475,000: —

tillagdt nuvarande anslaget ...........

........... ))

1,270,000: —

koinme att höja detsamma till .....

........... Kronor

1,745,000: —

2,108: 28,

475,000: -

Yärfvade arméen.

Kongl. Maj:t föreslår, att den å värfvade garnisonstruppernas

och Gotlands nationalbevärings stater uppförda oindelta spanmål,

utgörande för

Lifgardet till häst kub.f. 5,985,0 med förslagsvärde kr. 12,5 6 8 : 50.

Husarreg:tet konung

Carl XV... .. » 10,577,'' » » ■ 22,213: 17.

Svea Lifgarde ..... » 10,672,o » » » 22,411:62.

Andra Lifgardet. . » 10,672,2 » » » 22,411:62.

Artilleri-regem:na » 51,867,3

» 108,921:33.

Transport 89,774,4.

188,5 2 6 : 24. 6 3 6,3 9 9 : 53-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kongl. Majtis Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1875.

Transport 89,774,4. 188,526: 24. 636,399: 53.

Fortifikationen ......kub.f. 6,220,1 med förslagsvärde kr. 13,062: 21.

Gotlands Nat.-bev. » 655,0 » » » 1,375: »o.

tillhopa kub.f. 96,649,5 med förslagsvärde kr. 202,963:95,

jemte det å riksstaten bland ”diverse anslag” uppförda

anslaget till ”spanmålsupphandlings- och

bageri-kostnader” .......................................................... » 37,500: —

tillsammans kr. 240,463:95

från riksstaten afföres och i stället derför å förslagsanslaget

till ”Mathållning för manskapet vid

garnisonsregementena” uppföres såväl ett mot

ofvannämnda spanmålsqvantitet efter 1872 års

medeluppbördspris, 2 kronor 40 öre kub.foten,

svarande belopp..............................................................kr. 231,958: so,

som ock spanmålsupphandlings-anslagets summa » 37,500: —

eller kr. 269,458: so,

jemnade till 270,000 kronor, samt att derefter må från mathållningsanslaget

bestridas alla de utgifter, som för nu uppräknade

truppers förseende med bröd äro mellan förenämnda olika tillgångar

fördelade.

Med hänvisning till bilagda memorial angående löneregleringen

för arméen föreslår Kongl. Maj:t, att följande värfvade

arméens anslag må erhålla förhöjning:

Lifgardet till häst med .................................... Kronor 61,470: 95.

Husarregementet Konung Carl XV............... » 85,469: 00.

Svea Lifgarde ..................................................... » 65,5 6 3 : 69.

Andra Lifgardet................................................ » 65,5 6 3 : 69.

Vermlands Fältjägareregemente .................. » 46,084: —

Svea, Göta och Vendes Artillerireg:ten . » 343,362: 90.

Fortifikationen.................................................... » 55,928: 73,

ingående i denna sistnämnda summa äfven aflöning till sappör
-

bataljonens stab och 2:dra sappörkompaniets befäl, medikaments-

och kommunionpenningar, 276 kronor, för samma kompani

och 3,000 kronors förhöjning i anslaget till fortifikationens

praktiska öfningar.

Transport 636,399: 53.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

Transport

Vid bifall härtill komme anslaget till

Lifgardet till häst,

att till följd af löneregleringen ökas med... Kronor 61,470: 95,

men derifrån afdragas värdet af oindelta

spanmålen.......................................................... »__12,568: so,

så att verkliga förhöjningen blifver ............ Kronor 48,902: 45,

hvilken tillagd nuvarande anslaget............ »__95,0 1 2 : 55,

gifver ny slutsumma.......................................... Kronor 143,915: —

Husarregementet Konung Carl XV erhåller till följd af löneregleringen

ett tillskott af................................ Kronor 85,469: 06,

hvarifrån afgår brödspanmålens värde........ » 22,213: 17.

så att verkliga tillökningen blifver

som med nuvarande anslag...............

lemnar ny slutsumma ........................

Kronor 63,2 5 5 : 89,

»123,603: ic,

Kronor 186,8 5 9 : 05.

Svea Lifgarde ökas till följd af löneregleringen

med................................................... Kronor 65,563: 69,

som med afdrag af brödspanmålens värde » 22,411: 6?,

utvisar förhöjningen ....................................... Kronor 43,152: 07

i nuvarande anslag........................................ » 121,9 05 : 08,

hvarefter nya slutsumman blifver.................. Kronor 165,057: 15.

Andra Lifgardet. Från lönereglerings
tillökningen.

......................................................... Kronor

afdrages värdet af brödspanmålen ........... »

hvarefter anslagsförhöjningen ....................... Kronor

som tillägges nuvarande anslaget.................. »

65,563: 69

22,411: 6?,

43,152: 07,

121,320: 08,

gifver nya slutsumman .................................... Kronor 164,472: 15.

Vermlands Fältjägareregemente. Kongl. Maj:t föreslår, att

såväl det nuvarande anslaget ........................ Kronor 69,490: 50,

som den för löneregleringen ifrågasatta tilltillökningen

........................................................ ” 46,084: —

tillsammans Kronor 115,574: 50

måtte för år 1875 beviljas och under namn af Vermlands

Fältjägarekorps å riksstaten uppföras,

6 3 6,3 9 9 : 53.

48,902: 45.

63,2 5 5 : 89.

43,152: 07.

43,152: 07.

46,084: —

Transport 880,946: oi.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

17

Transport 880,946: oi.

Svea, Göta och Vendes Artilleriregementen. Kong]. Maj:t

föreslår, att detta anslag förhöjes

för löneregleringen med................................... Kronor 343,362: 90.

» reservartilleriet » .................................... » 5,212: 50.

Kronor 348,575: 40,

hvarur, med afdrag af brödspanmålsvärdet » 108,921:33,

uppkommer tillökningssumrnan ..................... Kronor 239,654: 07. 239,654: or.

Lägges denna summa till nuvarande anslaget » 854,894: 5?,

erhålles nya slutsumman .............................. Kronor 1,094,548: 59.

Marinregementet. Kongl. Maj:t föreslår, att detta anslag,

200,000 Kronor, med oförändrad storlek och natur jemväl för år

1876 ställes till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, i den mån

det genom regementets indragning redan är eller blifver disponibelt,

till erforderligt belopp användas för upprätthållande

af garnison i Carlskrona.

Fortifikationen. För tillökning af fortifikationstrupperna

med ett 2:dra sappörkompani och sappörbataljonens stab vill

Kongl. Maj:t, som föreslår, att alla de för ifrågavarande nya

fortifikationstrupper afsedda anslag må under uppsättningstiden,

i den mån de ej äro för sina särskilda ändamål behöfliga, oafkortad!

utgå att användas till uppsättningskostnadernas bestridande,

äska af Riksdagen att å fortifikationens stat uppföres

aflöning till

1 Major,

1 Regementsadjutant, Löjtnant af 2:dra klassen,

1 Bataljonsadjutant,

1 Kompanichef, Kapten af lasta klassen,

1 Löjtnant af lasta klassen,

1 d:o af 2:dra d:o,

1 Underlöjtnant,

1 Fanjunkare,

1 Sergeant af l:sta klassen,

2 d:o af 2:dra d:o , jemte medikamentspen
ningar

för 120 man å 2 Kronor 25 öre pr man, 270 Kronor,

och kominunionpenningar för samma antal å 5 öre, 6 Kronor,

tillsammans 276 Kronor, samt en förhöjning af 3,000 Kronor

i reservationsanslaget till fortifikationens praktiska öfningar.

Transport 1,120,600: os.

3

Bih. till Riksd. Prot. 1875. l:a Sami. l:a Afd.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

Transport 1,120,600: 8.

Till följd häraf och af löneregleringen erfordras i detta

anslag en förhöjning af................................... Kronor 55,928: 73,

hvarifrån dock afgår värdet af brödspan
målen.

....................................................................... » 13,062: 21,

så att verkliga förhöjningen blifver............ » 42,866: 52, 42,866: 52.

som, tillagda slutsumman i nu gällande

riksstat................................................................... » 212,718: 48,

gifva ny slutsumma ........................................ Kronor 255,585: —

Aflöning åt manskapet vid garnisonsregementena och till

samma manskaps rekrytering. Med anledning af förslaget om

2:a sappörkompaniets uppsättning erfordras en tillökning i

detta anslag af..................................................... Kronor 10,314: —

samt till följd af förslaget om ökning i

korporalernas antal vid fotgardesregementena

ett tillskott, som för slutsummans

jemnande upptages till...................................... » ____1,686: —

tillhopa Kronor 12,000:— 12,000: —

hvaraf, med tillägg af nuvarande anslagsbeloppet

.................................................................. »_ 608,000:

uppkommer ny slutsumma............................ Kronor 620,000: —

hvilken Kongl. Maj:t föreslår måtte nästkommande

år fördelas i 2 anslag:

l:o värfvade garnisonstruppernas rekrytering,

reservationsanslag................. » 70,000: —

2:o värfvade garnisonstruppernas aflöning,

förslagsanslag högst..................... .» 550,000: —

tillsammans Kronor 620,000: —

och föreslår Kongl. Maj:t vidare angående anslagets användning

under innevarande år, att de för rekryteringen beräknade

medel måtte få till sin helhet såsom reservationsanslag utgå,

samt att de å det återstående anslaget under året uppkommande

besparingar måtte få i mån af behof användas till fyllande

af de vid de trupper, för hvilka anslaget är afsedt, före

den 1 Januari innevarande år uppkomna vakanser.

Kavalleri- och artillerihästars remontering och skoning. Af

den anledning bilagda statsrådsprotokoll af den 9 dennes an-__

Transport 1,175,466: 60.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kongl, Majds Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

Transport 1,175,4 6 6 : 60.

gifver, äskar Kongl. Maj:t en förhöjning i detta anslag

af............................................................................... Kronor 121:— 121: —

hvarefter anslaget, nu utgående med............ » 90,242: 75,

kommer att utgöra................................................ Kronor 90,363: 75,

och föreslår Kongl. Maj:t tillika, att anslagets benämning hädanefter

kommer att blifva ”Remontering och skoning m. m.

för värfvade kavalleriets, artilleriets och fortifikationstruppernas

hästar”.

Lega för hästar till artilleriets och pontonierbataljonens exercis.

Kongl. Maj:t föreslår, att anslagets namn förbytes till

Lega för hästar till artilleriets och fortifikationstruppernas

exercis”.

Fouragering af artilleriets och pontonierbataljonens samt

värfvade kavalleriets hästar. Kongl. Maj:t föreslår denna benämning

förändrad till ”Fouragering af artilleriets, värfvade

kavalleriets och fortifikationstruppernas hästar”.

Mathållning åt manskapet vid garnisonsregementena. Till

följd af förslaget om brödspanmålens afförande från värfvade

garnisonstruppernas anslag samt indragning af anslaget till

spanmålsupphandlings- och bagerikostnader, föreslår Kongl.

Maj:t i detta anslag en förhöjning af...... Kronor 270,000: —

samt för 2:a sappörkompaniets uppsättning

likaledes förhöjning.............................. » 16,920: —

tillsammans Kronor 286,920: —

eller i rundt tal............................................... » 287,000:— 287,000: —

Lägges dertill nuvarande anslaget............... » 800,000: —

blifver nya slutsumman................................. Kronor 1,087,000: —

Beväringen.

Lifbeväring sregementet. Kongl. Maj:t föreslår, att detta an
-

slag, som nu utgör..-.............................................. Kronor 15,911: so,

minskas med........................................................... » 4,480: —

hvarigenom det kommer att nedgå till........ Kronor 11,431: so.

Transport 1,462,587: 60.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

Transport

Gotlands nationalbeväring. För löneregleringen äskar Kongl.

Maj:t i detta anslag en förhöjning af........ Kronor 56,301: so,

När derifrån afdrages värdet af brödspan
målen.

....................................................................... »___ 1,375: so.

kommer tillökningen att utgöra.................... Kronor 54,926:

och, om dertill lägges anslagets nu i riks
staten

upptagna belopp ................................ .» 144,240: 30,

uppkommer den nya slutsumman............... Kronor 199,166 : 30.

Hallands beväring. Med anledning af löneregleringen föreslår

Kongl. Maj:t, att detta anslagförhöjes med Kronor 5,160: —

som, jemte nuvarande anslaget .........................»_ _ 7,500: —

gifver ny slutsumma............................................Kronor 12,660: —

Vesternorrlands beväring. För löneregleringen äskas al

Kongl. Maj:t en förhöjning i anslaget af..... Kronor 11,220: —

och blifver vid bifall härtill det nuvarande

anslaget .................................................................. ”____6,295: —

ökadt till ................................................................ Kronor 17,515: —

Materielen.

Försvarsverket till lands i allmänhet. Kongl. Maj:t äskar

följande förhöjningar i detta anslag

för ökade munderingsunderhållskostnader vid värfvade

arméen................................................................ Kronor 49,080:

till ökad slitningsersättning åt beväringsmanskapet

för slitning af egna s. k.

småpersedlar.................................................. » 19,050:-—•

för underhållet af klädesbyxor och kalsonger

åt beväringsmanskapet..................... » 16,000: —

för 2:a sappörkompaniet........................... » 10,467: —

för ökande af anslaget till nybyggnader

och underhåll af fästningarne och

landtförsvaret i allmänhet tillhörande hus

och byggnader............................................... »__25,000: —

tillhopa Kronor 119,597: —

Transport

1,462,587: en.

54,926: —

5,160: —

11,220: —

1,533,893: co.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om. Statsverket 1875.

Transport 1,533,893: so.

Häremot bör afgå:

Indelta underbefälets beklädnads
hjelp

.............................................. Kronor 13,267: so,

D:o för underbefälet vid Werm
lands

fältjägare .......................... » 720: —

sammanlagdt Kronor 13,987: so. 13,987: so,

hvarför anslagsförhöjningen, soin nu af Kongl.

Maj:t äskas, blifver.......................................... Kronor 105,609: so, 105,609: so,

som, tillagda nuvarande slutsumma......... » 1,523,255: 57,

uppbringar anslaget till ............... Kronor 1,628,865: 07.

Diverse anslag.

Spanmålsupphandlings- och bagerikostnader. Såsom följd

af hvad rörande brödspanmålens afförande ur riksstaten blifvit

föreslaget, bör detta anslag, 37,500 Kronor, ur riksstaten utgå,

hvilket nu af Kongl. Maj:t föreslås.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementets

kansliexpedition. Kongl. Maj:t föreslår att detta anslag,

nu utgående med.......................................... Kronor 2,735: 25,

till jemnande af hufvudtitelns slutsumma

ökasmed.................................................................. » 76 : 90 , 76: oo.

hvarefter detsamma kommer att utgöra......... Kronor 2,812: lo.

Disciplinkompaniet. För beredande af aflöning och underhåll

åt kompaniets befäl, underbefäl och manskap, på sätt

statsrådsprotokollet af den 9 dennes närmare upplyser, äskar

Kong]. Maj:t en förhöjning i detta anslag af.................. Kronor 20,000: —

och föreslår, att detsammas belopp, efter förhöjningen 56,000

Kronor,

fördelas sålunda:

bestämdt anslag............... Kronor 10,938: —

förslagsanslag .................. » 45,062: —

Summa Kronor 56,000: —

Summan af föreslagna anslagstillökningen utgör således Kronor i,659,580: —

Transport 1,659,580: -—-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

Transport 1,659,580: —

Om härifrån afdrages:

såväl nedsättningen i anslaget till Lifbeväringsrege
mentet.

...................................................................... Kronor 4,480: —

som ock hela anslaget till spanmålsupphand
lings-

och bagerikostnader ................................ » 37,500: — 41,980: —

kommer verkliga tillökningen å hufvudtiteln att uppgå till Kronor 1,617,600: —

och då detta belopp tillägges hufvudtitelns nuvarande

slutsumma ................................................................................... » 11,710,400:-

höjes denna derigenom till.....................................................Kronorl3,328,000: —

Beträffande härefter de Landsförsvarsdepartementets behof, för hvilka

tillfälliga eller extra anslag erfordras, (inner Kongl. Maj:t, på grund af hvad

enligt åberopade statsrådsprotokoll öfver landtförsvarsärenden för den 9

dennes blifvit rörande extra statsregleringen utredt och upplyst, sig föranlåten

att, med hänvisning till förslagen i samma statsrådsprotokoll, af Riksdagen

i nåder äska för år 1876 följande anslag:

1. Till departementets kansliexpedition..................... Kronor

2. Till arméförvaltningen, dyrtidstillägg ............... »

3. Till indelta arméen:

för fardagsårens inlösen, förslagsanslag.............................. »

» genomförande af löneregleringen under år 1876,

6,900: —

21,240: —

1,700,000: —

förslagsanslag ...................................................................

4. Artilleribehof:

Fältartillerimateriel........................................... Kronor

Fästnings- och positionskanoner .................. »

Infanterigevär ..................................................... »

Kavallerisablar.................................................... »

5. Fortifikationsbehof:

Caidsborgs fästning:

af 1871 års anslag återstående Kronor 125,000: —

nytt anslag 412,500 Kronor,

hvaraf för år 1876 .................. » 200,000: —

Stockholms skärgård.......................................... Kronor

Befästningarne omkring Carlskrona ............ »

700,000:

230.000

125.000

484.000

23,000

862,000:

325.000

28,000

560.000

913,000:

Transport 4,203,140: —

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

; 6. Mendenturbekof: Transport 4,203,140:

Till inlösen af persedlar vid passevolansens upphörande förslagsanslag

.......................................................... Kronor 355,000

Beväringsmanskapets beklädnad..................... » 189 000

Hästar åt Vendes artilleriregemente........... » 45,000

7. Generalstabens topografiska af delnings arbeten... Kronor

8. Officerares anställning i utländsk krigstjenst...... »

9. Skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande

................................................................ a

10. Byggnadsbehof:

Svea artilleriregementes kasernbyggnad...... Kronor 290,000:_

Inventarier till densamma................................ » 157''oOO- -_

Byggnader åt Svea Lifgarde, 134,000 Kronor,

hvaraf för år 1876.................................... » 74,000:_

589,000

75,000

9,000;

100,000:

11. För arméens ackordsamortering ..

521.000

185.000

Summa extra anslag Kronor 5,682,140

Hufvudsummorna af de till 4:de hufvudtiteln eller landtförsvaret hörande

anslag skulle, i följd af hvad nu föreslagits, komma att utföra
ordinarie

anslag- .......................................................................... 13,328,000: -

extra anslag..

5,682,140

Summa Kronor 19,010,140

Femte Hufvudtiteln,

innefattande anslagen till Sjöförsvarsdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i

nu gällande riksstat anvisadt:

i penningar.

i indelt ränta och ersättning för indragna räntor

Kronor 4,377,586: o?,

■-_______» _ 81,513: 98,

tillsammans Kronor 4,459,100: —

vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda utdrag

af det inför Kongl. Maj:t i Statsrådet den 9 innevarande månad öfver siöförsvarsärenden

förda protokoll, föreslå, beträffande:

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

Kansliexpeditionen,

1. att för tillämpning under 1876 af enahanda aflöningsstater, som för

innevarande år äro för expeditionen fastställda, må pa extra stat beviljas

ett belopp af 2,200 Kronor, deraf dock 1,600 Kronor komma att utgå endast

i den mån hinder för förändrad reglering af tjensterna inom expeditionen

förefinnes;

För vältning en af Sjöärendena,

* 2. att såsom dyrtidstillägg år 1876 åt Förvaltningens af sjöärendena

civile embets- och tjensteman må på extra stat anvisas ett belopp af 5,060

Kronor;

Aflöning sstaterna vid sjöförsvarets stationer,

hvilken anslagstitel torde i riksstaten uppföras under förändrad benämning.

”Aflöningsstaterna vid flottans stationer ;

3. att såsom dyrtidstillägg år 1876 åt officerarne vid Kongl. flottan må,

likaledes å extra stat för samma år, uppföras 32,040 Kronor;

4. att såsom dyrtidstillägg åt kaptenlöjtnanterne å flottans nya reservstat

må för 1876 anvisas på extra stat ett belopp af 13,920 Kronor;

5. att dels i stället för de nu å staten för flottans läkarekår uppförda

särskilda belopp, till extra läkare 5,000 Kronor och till 10 stipendiater

3,500 Kronor, sammanlagdt 8,500 Kronor, må å samma stat uppföras ett

till 11,500 Kronor förhöjdt belopp till ”extra läkare och stipendiater” och

följaktligen anslaget till aflöningsstaterna vid flottans stationei höjas från

1,155,454 Kronor till 1,158,454 Kronor eller med ....... Kronor 3,000:

dels såsom dyrtidstillägg pa extra stat för 18 <"6 må i likhet

med innevarande år anvisas åt regementsläkaren och två

bataljonsläkare vid flottans station i Carlskrona tillsammans

460 Kronor;

6. att för flottans kleresistat likaledes må såsom dyrtidstillägg

år 1876 på extra, stat uppföras 1,440 Kronor;

7. att för lärarepersonalen vid skeppsgosseskolan jemväl

må anvisas dyrtidstillägg för 1876 af sammanlagdt 1,060

Kronor;

8. att Riksdagen medgifver, att det under aflöningsstaterna

vid flottans stationer uppförda anslag, 39,807 Kronor för tillämpning

af normalstaterna för officerare och underofficerare

vid Kongl. flottan, må användas jemväl till genomförande i

öfriga delar af den, i sammanhang med fastställande af berörde

stater, beslutade organisationen och utgå i den mån

Transport

3,000: -

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

25

Transport

förut för detta ändamål anvisade medel icke derför lemna

tillgång;

Flottans nybyggnad och underhåll,

9. att det för detta ändamål i rikstaten uppförda anslå»

må från dess nu varande belopp 958,044 Kronor 82 öre, förhöjas

till 1,180,000 Kronor eller med................................ Kronor

Beklädnad åt kanonier er, matroser och skeppsgossar,

10. att, med afseende å den inträffade stegringen i kostnaden

för beklädnadens anskaffning och underhåll, äfvensom

för beredande af tillfälle ej mindre att förhöja det till matroser

och jungman nu utgående beklädnadsbidrag, än ock öka antalet

skeppsgossar, Riksdagen ville medgifva, att ifrågavarande

anslag, som lärer böra i riksstaten under förändrad benämning

af. Beklädnad åt matroser och skeppsgossar” uppföras, för
höjes

med sammanlagdt............................................................ Kronor

eller från 55,164 Kronor 60 öre till 89,000 Kronor.

Sjö vapnets öfning ar.

11. Då erforderlig förhöjning i detta anslag beräknats

till 182,677 Kronor 10 öre, men det synes följdrigtigt och

ledande till reda, att den från detsamma hittills utgående kostnaden

för naturaportion till underbefäl och manskap under

exercis och sjöexpeditioner, antagen till 162,527 Kronor 10

öre, påföres förslagsanslaget till naturaunderhållet; så vill

Kongl. Maj:t, under förutsättning att ifrågavarande portionskostnad

kommer att af sistnämnda anslag bestridas, föreslå

Riksdagen, att det nu till exercis af flottans bemanning uppförda

belopp, 419,850 Kronor, ma förhöjas med............ Kronor

och alltså anslaget till sjövapnets öfningar, som torde böra

uppföras under förändrad benämning af ”Flottans öfnin»ar”

nu utgående med sammanlagdt 629,850 Kronor, uppföras med

650,000 Kronor; äfvensom i sammanhang härmed, vidkommande
Gemenskapens

vid sjöförsvaret natur aunderhäll,

12. , att detta förslagsanslag må, under förändrad benäm
ning

af ”Naturaunderhåll” från sitt nuvarande belopp 273,472

Kronor 90 öre ökas till 436,000 Kronor, eller med...... Kronor

Transport

3,000: —

221,955: 18.

33,8 35 : 40,

20,150: —

162,527: io.

441,467: os.

4

Bih. till Riksd. Prat. 1875. l-.a Sami. l-.a Afd.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

Transport 441,467: 68.

Vidare föreslår Kongl. Maj:t beträffande:

Lots- och Fyrinrättningen med dertill hörande personal,

13. att reservationsanslaget till lifräddningsanstalterna å

rikets kuster må upphöra att såsom särskildt anslag upptagas

samt anslaget till lots- och fyrinrättningen med dertill hörande

personal, från hvilket för lifräddningsanstalterna erforderliga

medel fortfarande komma att utgå, uppföras under

förändrad benämning af ”Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna”

till belopp af 800,460 Kronor; hvarvid

Kongl. Maj:t tillika förutsätter, att de på inkomst-titeln ”Fyroch

båkmedel” uppkommande öfverskott få användas för de

med sistnämnde anslag afsedda ändamål;

Undervisningsanstalter för sjöfart,

14. att å femte hufvudtiteln på ordinarie stat under sär
skilda

anslagstiteln ”Undervisningsanstalter för sjöfart”, hvilken

lämpligen torde i riksstaten upptagas näst efter det under

rubrik ”För handeln” förekommande anslag till lots- och fyrinrättningen,

uppföres............................................................ Kronor 75,800:

samt att i sammanhang dermed medgifva, att den Inspektören

öfver rikets navigationsskolor tillkommande rese- och traktamentsersättning

för tiden från och med 1876 må utgå från

femte hufvudtitelns förrlagsanslag till rese- och traktamentspenningar.

15. I afseende å alla de anslag, som uti riksstaten för

innevarande år finnas under femte hufvudtiteln uppförda och

icke här ofvan blifvit särskildt omnämnda, har Kongl. Maj:t

ej att föreslå annan ändring än att, för jemnande af Hufvudtitelns

slutsumma, förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser,

ved m. m. för departementets kansli- och kommandoexpeditioner

liöjes med...............................................................Kronor_82: 32.

De belopp, som Kongl. Maj:t här ofvan begärt på ordinarie

stat utgöra.......................................... Kronor 517,300:

Om härtill lägges nu gällande riksstats slutsumma för

femte hufvudtiteln.................................................................... Kronor 4,459,100:

så erhålles det belopp........................................................... Kronor 4,976,400:

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875. 27

hvartill femte hufvudtiteln, enligt Kongl. Maj:ts förslag, skulle för år 1876

uppgå.

Förutom de förslag i afseende å särskilda eller extra anslag, som blifvit

här ofvan framställda och hvilka anslag uppgå till...... Kronor 56,180: —

vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen:

16. att enär Stockholms grosshandelssocietet och skeppsrederier

icke ingått på de vilkor för lösen af kronans rätt

till begagnande af dockorna å Beckholmen, sistlidne Riksdag

fastställt såsom förbehåll för utgående af det anslag å 350,000

Kronor, som vid samma Riksdag beviljats och hvaraf 115,000

Kronor anvisats för 1875 till påbörjande af dockarbetet, —

Riksdagen dels ville medgifva att sistberörde belopp, som i frågans

så beskaffade skick icke disponerats, måtte, utan dervid

fästadt vilkor, få för ändamålet utgå, dels ock till dockanläggningens

vidare utförande bevilja hela det derför ytterligare

erforderliga belopp 385,000 Kronor samt deraf anvisa att för

1876 utgå.................................................................................... Kronor 150,000: —

viljande Kongl. Maj:t, derest anbud å inlösen af kronans rätt

till begagnande af Beckholmsdockorna erhålles till det belopp

Riksdagen redan förutsatt eller framdeles på Nådig framställning

kan finna skäligt godkänna, med antagande af anbudet,

låta löseskillingen riksgäldskontoret tillhandahållas;

samt att Riksdagen måtte i öfrigt

17. till uppförande å Skeppsholmen af ny byggnad för

sjökrigsskolan bevilja 177,550 Kronor samt af detta belopp

anvisa att under 1876 utgå ................................................... Kronor 30,000: —

18. till nytt exercishus vid Carlskrona station...... » 50,000: —

19. till fortsatt anskaffning af artillerimateriel...... » 1,000,000: —

20. till anskaffning af kulsprutor anvisa af redan beviljadt

anslag återstående beloppet .................................................. Kronor 100,000: —

21. äfvensom bevilja till minmateriel och försök med

minor................................................................................................ Kronor 450,000: —

22. samt till byggande af krigsfartyg........................ » 2,000,000: —

Summa särskilda eller extra anslag Kronor 3,836,180: —

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

Sjette Hufyiidtitelii,

innefattande anslagen till Civildepartementet.

Nu gällande riksstat upptager för denna hufvudtitel:

Penningar................................................................................................... 11,384,211: 38.

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor ....................... 175,2 9 3 : 23.

Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag.......... 12,40 7 : 64.

Oindelt spanmål 9,327,5 kubikfot till värde förslagsvis a 2

Kronor 10 öre kubikfoten..............................................................19,5 8 7 : 75.

Summa Kronor 11,591,500: —

Härtill skall af anledning, närlagda den 9 innevarande

månad öfver Civildepartementsärenden förda protokoll omförmäler,

läggas...........................................................^..........................6,000: —

Summa enligt Statskontorets s. k. hufvudliggare......... Kronor 11,597,500: —

Enligt berörda protokoll föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen beträffande:

1: o Departementets Expedition

Extra anslag. Ordinarie anslag..

att för fortsatt tillämpning af den vid sistlidna

riksmöte bestämda aflöningsstat för Civildepartementets

expedition utöfver det för

närvarande på ordinarie stat för expeditionen

uppförda anslag 46,200 Kronor på extra för år

1876 anvisa................•.....................................................

2:o Commerce-Collegium,

dels att på det Kongl. Maj:t må komma i

tillfälle att tilldela Commerce-Collegii ledamöter

och dess af statsmedel aflönade embets- och

tjensteman tillfällig löneförbättning under år

1876 till samma belopp, som Riksdagen för innevarande

år beviljat, på extra stat anvisa.........

dels ock att på extra stat för år 1876 anvisa

såsom tillfälligt lönetillägg för fyra bergmästare,

som sakna boställen och tre tjensteman

vid Sala silfververk ett sammanräknadt

belopp af.........................................................................

20,800: —

10,040: —

2,420: —

Transport 33,260:

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kongl. Maj:ts Nåd. Proip. N:o 1 om Statsverket 1875.

Transport

3:o Statistiska Tabellkoiv,missionen,

dels att för tillfällig förbättring under år

1876 af Chefens för statistiska centralbyrån

och öfrige tre dervid anställde embetsmäns löner,

hvarje med 20 procent, anvisa på extra stat

dels ock att för utarbetande och utgifvande

af statistiska redogörelser öfver kommunernes

finanser och fattigvård till Kongl. Maj:ts disposition

för år 1876 på extra stat anvisa ett förslagsanslag

af................................................................

Extra anslag. Ordinarie anslag.

33,260: —

2,800: —

10,000: —

4:o Landtmäteristaten,

dels att såsom tillfällig löneförbättring åt

Chefen och Generaldirektören för landtmäteriet

med 1,000 Kronor samt åt sekreteraren, öfveringeniören,

fiskalen, aktuarien, tre ingeniörer

och två amanuenser vid Landtmäteristyrelsen

med 20 procent äfvensom till förhöjning med

50 procent af anslagen för skrifvarebiträden och

gratifikationer på extra stat för år 1876 anvisa

tillsammans ................................................................. 6,200:

dels ock att såsom tillfällig löneförbättring

åt hvarje af de 24 förste landtmätarne i länen

med 20 procent på extra stat för år 1876 anvisa

tillsammans ............................................................ 8,640:

5:o Rikets Ekonomiska Kartverk,

dels i afseende å aflöningsvilkoren för den

vid kartverket anstälda personal medgifva:

att årliga arfvodet för extra biträden må

utgå med 1,200 Kronor;

att anställning såsom ordinarie kartograf

såväl vid Norrbottens läns ekonomiska kartverk

som vid allmänna ekonomiska kartverket

skall medföra rättighet till åtnjutande af årligt

arfvode till belopp af 1,500 Kronor, hvilket arfvode

må efter kartografs väl vitsordade tjenst
Transport

60,900: —

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kongl Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1875.

Extra anslag.

Transport 60,900: —

göring under en tid af fem år, räknad från och

med året näst efter det, då han blifvit antagen

eller framdeles antages, ökas med 500 Kronor

och således årligen utgå med 2,000 Kronor,

samt vidare efter fem års sådan tjenstgöring

höjas till 2,500 Kronor; äfvensom att kartograf

vid allmänna ekonomiska kartverket, hvilken

uppnått 2,500 Kronors aflöning, må efter ytterligare

fem års enahanda tjenstgöring komma i

åtnjutande af årligt arfvode till belopp af 3,000

Kronor;

att såväl ordinarie som extra kartograf må

åtnjuta årlig resekostnadsersättning med 300

Kronor och under tiden för arbetet pa fältet

uppbära dagaflöning till belopp af 3 Kronor;

att för den kartograf vid allmänna ekonomiska

kartverket, som förordnas att biträda vid

kartarbetenas öfvervakande och kontrollerande,

arfvodet, inberäknad den honom såsom kartograf

tillkommande aflöning, bestämmes till 3,000

Kronor och att detta arfvode må efter innehafvarens

af sådan befattning väl vitsordade tjenstgöring

under fem år, räknade från och med

året näst efter det, hvarunder han befattningen

tillträdt, höjas till 3,500 Kronor; samt

att nämnde kontrollerande kartograf må

uppbära årlig resekostnadsersättning till belopp

af 500 Kronor och dagaflöning under tiden för

arbetet på fältet till belopp af 4 Kronor;

dels tillåta, att nuvarande kartografer må i

fråga om rättighet att uppflyttas i högre arfvodesklass

tillgodoräkna sig, de, som före sin

anställning vid kartverket varit landtmätare

eller landtmäteri-auskultanter, alla de år, under

hvilka de tjenstgjort vid kartverket såsom extra

ordinarie eller ordinarie kartografer, och de,

som ej varit landtmätare, alla sina tj en ste år____

Transport 60,900: —

Ordinarie anslag.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

Extra anslag.

Transport 60,900: —

utom de tre första; dock med förklarande, att

Kommissionslandtmätarne, kartograferne J. P.

Ljungström och G. A. J. Seth må, oansedt de

först under år 1872 vunnit anställning vid kartverket,

redan vid 1876 års ingång uppflyttas i

andra aflöningsklassen med arfvode till belopp

af 2,000 Kronor;

dels ock, för fortsättande under år 1876 af

de ekonomiskt-geografiska kartarbetena i Norrbottens

län och de ekonomiska stomkartearbetena

i öfriga delar af riket samt tillämpning

derunder af de föreslagna bestämmelserna rörande

aflöning, bevilja, utöfver det å sjette hufvudtiteln

för närvarande för rikets ekonomiska

kartverk uppförda ordinarie anslag 6,000 Kronor,

på extra stat, för kartarbetena inom Norrbottens

län 30,000 Kronor och för kartarbetena

i öfriga delar af riket 40,000 Kronor eller tillsammans

......................................................................... 70,000: —

6:o Öfverståthållareembetet,

dels att, på det Öfverståthållarens af statsmedel

utgående aflöning må kunna från och

med år 1876 ökas med 1,000 Kronor, höja ordinarie

anslaget till Öfverståthållareembetet

från 82,122 Kronor till 83,122 Kronor eller med

dels ock att, på det Kongl. Maj:t må komma

i tillfälle för år 1876 bevilja tillfällig löneförbättring

åt Konungens fogat till belopp af 500

Kronor samt åt underståthållaren, sekreteraren

och kamreraren, aktuarien, hvarje af de två

notarierne, kammarskrifvaren och sekreterarens

kanslist med 20 procent af hvarderas lön äfvensom

höja anslaget för aflönande af vaktoch

exsecutionsbetjeningen likaledes med 20

procent, på extra stat för år 1876 anvisa........... 5,250: —

Transport 136,150: —

Ordinarie anslag.

1,000: —

1,000: —

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

Transport

7:o Landsstaterna i länen,

dels att, på det Kongl. Maj:t må kunna

lämpligen förhöja lönerna för de svagast aflönade

landssekreterarne, på extra stat för år

1876 till Kongl. Maj:t disposition anvisa ett belopp

af..............................................................................

dels att för tillfällig löneförbättring åt de

svagast aflönade landskamrerarne till Kongl.

Maj:ts disposition på extra stat för år 1876 bevilja

ett belopp af.........................................................

dels att, på det Kongl. Maj:t må kunna

lämpligen förhöja lönerna för de svagast aflönade

landträntmästarne, till Kongl. Maj:ts disposition

för år 1876 anvisa ett extra anslag af

dels att, för höjande af aflöningen för länsnotarier,

landskanslister, länsbokhållare, landskontorister

och länsmän, till Kongl. Maj:ts disposition

för år 1876 på extra stat anvisa ett

belopp af.........................................................................

dels att, för höjande af den 319 länsmän

tillkommande hyresersättning med 50 Kronor för

hvarje, för år 1876 anvisa ett extra anslag af

dels att såsom tillfällig löneförhöjning för

117 kronofogdar och 1 expeditionskronofogde

bevilja ett extra anslag för år 1876 af...............

dels att för beredande af tillfällig löneförhöjning

under år 1876 åt 117 häradsskrifvare

anvisa för samma år ett extra anslag af...........

dels att för beredande af tillgång till den

ersättning, som efter stadgade grunder tillkommer

åtskilliga landsstatstjenstemän för boställen,

hvilkas indragning i nåder beslutits, höja det

kontanta anslaget med det sammanräknade belopp,

hvartill berörda ersättning uppgår, eller

med 5,538 Kronor;

dels minska indelta räntorna med det sammanlagda

belopp, hvartill de berörda boställen

Transport

Extra anslag. Ordinarie anslag-.

136,150:— 1,000: —

8,000:

8,000: —

9,600: —

150,000: —

15,950: —

53,149: 40.

34,289: to.

415,138: 80.

1,000: —

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

33

Extra anslag.

Transport 415,138: so.

åsätta räntor varit i stat beräknade eller 711

Kronor 61 öre;

dels ock å anslaget till landsstaterna i länen

uppföra två belopp, tillsammans 110 Kronor,

hvilka innefatta årlig ersättning till innehafvarne

af två landsstatsboställen för afsaknaden

af derifrån expropierad mark, och förty vidare

höja den del af nämnda anslag, som i penningar

beräknas, med 110 Kronor;

kommande, i händelse af bifall till denna

framställning, ordinarie anslaget i penningar till

landsstaterna i länen, hvilket för innevarande

år 1875 utgör 1,108,752 Kronor 15 öre, att för

ar 1876 förhöjas till 1,114,400 Kronor 15 öre

eller med tillsammans .............................................

hvaremot värdet af »indelt ränta och ersättning

för indragna räntor» 151,152 Kronor 17 öre

minskas med 711 Kronor 61 öre och således

nedgår till 150,440 Kronor 56 öre.

8:o Statens jernväg strå fik,

dels att för år 1876 bevilja Generaldirektören

och chefen vid statens jernvägstrafik tillfällig

löneförbättring att af trafikmedlen utgå

med 1,000 Kronor;

dels att för 1876 höja det till utgående

från trafikmedlen förslagsvis beräknade anslaget

till statens jernvägstrafik från det för innevarande

år af Riksdagen uppförda belopp af

8,400,000 Kronor till 10,716,000 Kronor eller

med.............................................................

dels ock att, för tillökande af statsbanornas

rullande materiel jemte tillhörande reservförråd,

på extra stat för år 1876 anvisa.......................... 6,000,000: —

med rättighet för Kongl. Maj:t att redan under

innevarande år för ändamålet ställa till styrelsens

för statens jernvägstrafik förfogande fyra

millioner Kronor.

Transport 6,415,138: so.

Bill. till Riksd. Prot. 1875. l:a Sami. t:a Afd.

Ordinarie anslag.

1,000: —

5,648: —

2,316,000:

2,322,648: —

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

Extra anslag. Ordinarie anslag.

Transport 6,415,138:80. 2,322,648: —

9:o Skiften och Af vittring ar,

att icke allenast för år 1876 medgifva dels

att årsarfvodet åt styresmannen för afvittringsverket

i Norrbottens län må förhöjas med 180

Kronor;

dels ock att hvad Riksdagen under förevarande

anslagstitel såsom tillfälligt dyrtidstilllägg

för år 1875 beviljat äfven må utgå under

år 1876;

utan ock, enär det belopp, som, i händelse

af bifall till nyssnämnda framställning, erfordras

ej mindre till betäckande af uppkommande

brist å tillgängliga medel för storskiftes- och

afvittringsarbetenas bedrifvande år 1875, än

äfven för samma arbetens fortsättande år 1876,

utgör tillsammans 254,204 Kronor 63 öre, för

år 1876 utöfver ordinarie anslaget, 63,000 Kronor,

för sagda ändamål på extra stat anvisa i

jemnt tal........................................................................... 191,200:

10:o Befrämjande i allmänhet af jordbruk och

landtmannanäringar

att dels föranställande af kringresande undervisare

uti sprit-, öl-, jäst- och ättiketillverkning

samt andra till förädling af jordbrukets alster

syftande binäringar, hvilkas rätta bedrifvande

förutsätta insigter i den kemiska teknologien,

på ordinarie stat bevilja erforderligt aflöningsanslag

till belopp af 2,000 Kronor samt medgifva,

att aflöningen må, efter innehafvarens af

denna beställning väl vitsordade tjenstgöring

under en tid af fem år, räknad från och med

året näst efter det, då han blifvit antagen eller

framdeles antages, ökas med 500 Kronor och

således årligen utgå med 2,500 Kronor, vidare

efter fem års sådan tjenstgöring höjas till 3,000

Kronor och slutligen efter ytterligare fem års

enahanda tjenstgöring höjas till 3,500 Kronor;___

Transport 6,606,338: 80. 2,322,648: —

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

Extra anslag.

Transport 6,606,338: 80.

dels likaledes på ordinarie stat anvisa ett

belopp af 300 Kronor, att årligen till bemälde

undervisare utgå såsom bidrag till bekostande

af de kemiska och fysikaliska undersökningar,

som i och för hans tjenstebefattning blifva er- •

forderliga;

dels och medgifva, att resekostnads- och

traktamentsersättning under resor må i enlighet

med samma grunder, som äro eller varda stadgade

för statens landtbruksingeniörer, utgå till

ifrågavarande undervisare från det under sjette

hufvudtiteln uppförda förslagsanslag till »reseoch

traktamentspenningar»;

kommande, i händelse af bifall härtill, ordinarie

anslaget »till befrämjande i allmänhet

af jordbruk och landtmannanäringar» att höjas

från 44,450 Kronor till 46,750 Kronor eller med.........................

att följande vid föregående Riksdagar beviljade

extra anslag måtte jemväl för är 1876

anvisas, nämligen

a) till prisbelöningar vid allmänna landt
bruksmöten

för husdjur, redskap, maskiner samt

ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster.

....................................................................... 6,000: —

b) till prisbelöningar vid täflingsmöten för

gödboskap, smör, ost, fläsk och kött å de orter

inom landet, der det kan finnas tjenligast dem

anställa och der hushållningssällskapen vilja

förena sig om sammanskott af medel till dessa

utställningar................................................................... 5,000: —

c) till svenska trädgårdsföreningen emot

enahanda vilkor, som vid föregående riksdagar

varit bestämda, nemligen att föreningen, så vidt

ske kan, verkställer utdelning af fruktträd och

plantor, företrädesvis till de folkskolestyrelser,

som derom göra framställning, och jemte behörig

redovisning för det erhållna statsbidraget

Transport 6,617,338: 80.

Ordinarie anslag.

2,322,648: —

2,300: —

2,324,948: —

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

Extra anslag. Ordinarie anslag.

Transport 6,617,338: so. 2,324,948: —

till landtbruksakademien afgifver berättelse om

antalet af de elever, hvilka under året vid inrättningen

njutit undervisning äfvensom rörande

verkställda utdelningen af frukträd samt om

öfriga föremål för föreningens verksamhet........ 4,500 —

cl) till understöd åt personer af mankönet

som genomgå fullständig lärokurs i boskaps

uppfödande, skötsel och vård ................................ 2,000 —

samt att:

dels medgifva, att aflöningen för Chefen vid

geologiska undersökningen må bestämmas till

7,000 kronor; att aflöningen för biträdande

tjensteman vid undersökningen må bestämmas

att utgöra ett belopp från och med 1,000 kronor

till och med 2,400 kronor;

att aflöningen för tjensteman vid undersökningen

bestämmes till 2,500 kronor och att denna

aflöning må efter innehafvares af sådan beställning

väl vitsordade tjenstgöring under en tid af

fem år, räknade från och med året näst efter

det, då han antages, ökas med 500 kronor och

således årligen utgå med 3,000 kronor, vidare

efter fem års enahanda tjenstgöring höjas till 3,500

kronor, ytterligare efter fem års sådan tjenstgöring

höjas till 4,000 kronor och slutligen efter

fem års enahanda tjenstgöring ökas med 500

kronor samt således från och med tjugondeförsta

tjensteåret utgå med 4,500 kronor årligen;

att vid tillämpningen af de sålunda föreslagna

aflöningsgrunderna nya tredje aflöningsgraden

med aflöning till belopp af 3,500 kronor

må från och med år 1876 anses motsvara nuvarande

aflöningsklassen med 2,500 kronors aflöning

och således geolog, som nu innehar sistnämnda

aflöning, anses berättigad att vid samma

tid, som han enligt nu gällande bestämmelser

skulle uppnått 3,000 kronors aflöning, upp
Transport

6,623,838: so. 2,324,948: —

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

Extra anslag. Ordinarie anslag.

Transport 6,623,838: so. 2,234,948: —

nyttas i fjerde afiömngsgraden med aflöning till

belopp al 4,000 kronor; äfvensom att biträdande

geolog, som mera än fem år tjenstgjort

vid undersökningen, må, derest han före 1876

års ingång förordnas att vara tjensteman vid

undersökningen, vid nämnde tidpunkt tillträda

aflöning i andra aflöningsgraden eller med 3,000

kronor; och

att den vid nämnde undersökning anställde

vaktmästarens aflöning bestämmes till 750 kronor;

dels ock för fortsättande under år 1876 af

de geologiska undersökningarne, och på det nu

föreslagna aflöningsgrunder derunder må kunna

tillämpas, bevilja ett extra anslag för samma

år till belopp af.................................."....................... 70,300: —

ll:o Hästafvelns förbättrande:

att dels medgifva, att af de medel, hvilka

å anslaget till prisbelöningar för hästar under

sistlidet år blifvit reserverade, ett belopp af

15,000 kronor må användas såsom bidrag till

bekostande al åtskillige förestående byggnadsarbeten

vid Flyinge stuteri och hingstdepot;

dels ock, till förbättrande af betjeningens vid alla

tre stuterierna lönevilkor och aflönande vid

Flyinge af en kusk, en nattvakt och fyra stalldrängar,

för år 1876 på extra stat bevilja........ 5,937: —

12:o Undervisningsanstalter för bergsbruk

och slöjder.

a) att dels på det nuvarande adjunkturen i

matematik och mekanik vid teknologiska institutet

må kunna förändras till profession i ren

matematik anvisa det för en professorslön å

4,500 kronor utöfver adjunktslönen, 2,500 kronor,

erforderliga belopp'' samt förty höja Institutets

ordinarie anslag med 2,000 kronor;

dels ock bevilja de vid institutet anställda

Transport 6,700,075: so. 2,324,948: —

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

Extra anslag. Ordinarie anslag.

Transport 6,700,075: so. 2,234,948: —

tjensteman, lärare och betjente tillfällig löneförbättring

under år 1876 med 20 procent å utgående

aflöningar och för sådant ändamål på

extra stat anvisa 12,100 kronor;

b) att, beträffande Chalmersska Slöjdskolan,

bevilja tillfällig löneförbättring för år 1876 uti

aflöningarne för föreståndarebefattningen, samtlige

lärarne, bibliothekarien och verkmästaren

med 20 procent och uti aflöningen åt vaktmästaren

med 50 kronor samt för sådant ändamål

på extra stat anvisa 4,760 kronor;

c) att dels, för tekniska elementarskolans

i Norrköping behof, utöfver ordinarie anslaget

12,000 kronor, anvisa på extra stat ytterligare

4,500 kronor att utgå under år 1876 och enligt

Kongl. Maj:ts bestämmelse användas;

dels ock för år 1876 bevilja tillfällig förhöjning

af föreståndare- och lärare-aflöningarne

med 20 procent och af vaktmästarens aflöning

med 180 kronor samt för sådant ändamål på

extra stat anvisa erforderlige 2,810 kronor;

d) att för beviljande af tillfällig förhöjning

under år 1876 af vaktmästarens vid tekniska

elementarskolan i Malmö aflöning med 180 kronor

och af öfrige vid skolan utgående aflöningar

med 20 procent anvisa på extra stat 2,100

kronor;

e) att dels för tekniska elementarskolans

i Örebro behof anvisa, utöfver ordinarie anslaget

12,000 kronor, ytterligare på extra stat

4,500 kronor att utgå under år 1876 och enligt

Kongl. Maj:ts bestämmelse användas;

dels ock bevilja tillfällig förhöjning under

år 1876 af de vid skolan utgående aflöningar

med 20 procent samt förty anvisa på extra stat

dertill erfoderliga 2,575 kronor;

f) att dels för tekniska elementarskolans i________________________

Transport 6,700,075:80. 2,324,948: —

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

Extra anslag. Ordinarie anslag.

Transport 6,700,075:80. 2,324,948: —

Borås behof anvisa, utöfver ordinarie anslaget

12,000 kronor, ytterligare på extra stat 4,500

kronor att utgå under år 1876 och enligt Kongl.

Maj:ts bestämmelse användas;

dels ock bevilja tillfällig förhöjning under

år 1876 af de vid skolan utgående aflöningar

med 20 procent samt förty på extra stat anvisa

dertill erforderliga 2,840 kronor;

g) att dels, i likhet med hvad sistlidet är

egde rum, såsom bidrag till upprätthållande af

väfskolan i Borås, med vilkor att från Elfsborgs

läns landsting eller eljest inom orten tillskjutes ett

belopp, motsvarande minst hälften af statsanslaget,

anvisa ett extra anslag till belopp af

3,800 kronor;

dels ock, såsom bidrag till uppförande af

nybyggnad bär väfskolan i Borås, bevilja ett

extra anslag utan återbetalningsskyldighet till

belopp af 14,000 kronor, att under de vilkor,

Kongl. Maj:t kan finna skäligt bestämma, för

berörda ändamål ställas till Direktionens för tekniska

elementarskolan i Borås förfogande;

h) att för tekniska söndags- och aftonskolan

i Eskilstuna bevilja tillfällig förhöjning

under år 1876 af aflöningen till vaktmästaren

med 50 procent och af öfriga aflöningar vid

denna skola med 20 procent samt förty på extra

stat anvisa dertill erfoderliga 911 kronor;

i) att dels för slöjdskolan i Stockholm anvisa,

utöfver det på ordinarie stat definitivt

uppförda beloppet 15,000 kronor, ytterligare

59,600 kronor, så att det uti innevarande års

riksstat för ifrågavarande läroanstalt upptagna

belopp höjes med 800 kronor;

dels ock för beviljande af tillfällig förhöjning

med 20 procent under år 1876 af aflöningarna

för föreståndaren, bibliothekarien och

Transport 6,700,075: 80. 2,324,948:

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

Extra anslag.

Transport 6,700,075: so.

materialförvaltaren, matrikelföraren, sekreteraren,

maskininisten, två portvakter ock den, som vårdar

och sköter värmeledningen med ventilationsapparaten,

samt af samtlige för den egentliga undervisningen

afsedde aflöningar utom den för läraren

i figurmodellering, anvisa på extra stat

9,730 kronor;

k) att, i likhet med hvad åren 1873 och

1874 egt rum, under vilkor att bergsskolorna i

Filipstad och Falun med dertill hörande skolor

för bergsarbetare komma att jemväl under år

1876 fortsätta sin verksamhet i enahanda omfång

och utsträckning som hittills, hvarom

Kongl. Maj:t vill genom inspektion af sakkunnig

person sig förvissa, å extra stat för samma

år anvisa ett belopp af 14,000 kronor, att till

brukssocietetens fullmägtige i jernkontoret utbetalas;
kommande,

i händelse af bifall till dessa

framställningar dels ordinarie anslaget till undervisningsanstalter

för bergsbruk och slöjder, som,

inberäknadt det för slöjdskolan i Stockholm

provisoriskt uppförda belopp, för innevarande

år uppgår till 243,400 kronor, att höjas till

246,200 kronor eller med...................................................................

dels att för åtskilliga behof på extra stat anvisas

att utgå under år 1876 tillsammans........ 45,300: —

dels ock att för löneförbättringar beviljas likaledes

för år 1876 tillsammans................................. 37,826: —

13:o Befrämjande i allmänhet af slöjderna

att till befrämjande af husslöjder för år

1876 ställa till Kongl. Maj:ts förfogande, utöfver

det för samma ändamål på ordinarie stat

anvisade belopp 10,000 kronor, ett extra anslag

å samma belopp eller.................................................. .10,000: —

Transport 6,793,201: so.

Ordinarie anslag.

2,324,948: —

2,800: —

2,327,748: —

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

Extra anslag. Ordinarie anslag.

Transport 6,793,201:80. 2,327,748: —

14:o Undervisningsanstalter för handel och

sjöfart och

1 -ko Befrämjande i allmänhet af handel

och sjöfart,

dels att höja materiel-anslaget för navigationsskolan

i Stockholm från och med år 1876

till 1,500 kronor och således för ändamålet bevilja

ett ytterligare belopp af 300 kronor; samt

att för beredande af aflöning under år 1876

och följande år åt en andre underlärare vid

navigationsskolan i Malmö bevilja ett årligt

anslag till belopp, motsvarande det för redan

varande underläraren vid denna skola bestämda

arfvode eller 1,500 kronor; kommande i händelse

af bifall härtill anslaget till ”''undervisningsanstalter

för handel och sjöfart", hvilket för

innevarande år utgör 73,000 kronor, att förhöjas

vill 74,800 kronor eller med.......................................................... 1,800:_

dels att nedsätta anslaget till ”befrämjande

i allmänhet af'' handel och sjöfart” från 22,500

kronor till 21,500 kronor eller med 1,000 kronor

dels oek att, sedan anslaget 73,000 kronor

till undervisningsanstalter för handel och sjöfart,

blifvit ej mindre med dessa 1,000 kronor

än äfven med förut omförmälde 1,800 kronor

förhöjdt till 75,800 kronor från sjette hufvudtiteln

afföra sistberörda anslag för att under

titel ”undervisningsanstalter för sjöfart” uppföras

å femte hufvudtiteln;

16:o Fiskerinäringens understöd,

att från 500 kronor till 1,000 kronor höja

det för bekostande af förste fiskeriassistentens

resor afsedda belopp samt förty medgifva att

nuvarande anslaget till fiskerinäringens understöd,

18,100 kronor, ökas till 18,600 kronor eller

med........................................................................................................... 500: —

Transport 6,793,201: 8u. 2,330,048: —

6

Bih. till Riksd. Prot. 1875. 1 Sami., 1 Afd.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1875.

Extra anslag-. Ordinarie anslag.

Transport 6,793,201: so. 2,330,048: —

Beträffande alla de ordinarie anslag, som

uti riksstaten för innevarande år finnas under

sjette hufvudtiteln uppförda och icke här ofvan

blifvit särskildt omnämnda, har Kongl. Maj:t icke

anledning föreslå annan förändring, än att för

jemnande af hufvudtitelns slutsumma förslagsanslaget

till ”Skrifmaterialier och expenser, ved

m. m.” höjes från 67,247 kronor 34 öre till

67,310 kronor 95 öre eller med...............................................................63:61.

6,793,201: so.

De belopp, som Kongl. Maj:t här ofvan begärt

på ordinarie stat, utgöra...........................................................

Om härtill lägges sjette hufvudtitelns slutsumma

enligt statskontorets s. k. hufvud
liggare

.........................................................................................................

men från den genom berörda sammanläggning

erhållna summa .....................................................................................

afdragas

dels här ofvan föreslagna nedsättning

i anslaget till landsstaterna i länen 711: fil

dels ock det belopp, hvartill ofvanberörda

anslag under titel ”undervisningsanstalter

för sjöfart” skulle uppgå............ 75,800: —

2,330,111: 61.

2,330,111:61.

11,597,500: —

13,927,611:61.

76,511: öl.

Så erhålles det belopp............................................................... 13,851,100: ——

hvartill sjette hufvudtiteln enligt Kongl. Maj:ts förslag skulle

för år 1876 uppgå.

Här ofvan begärda extra anslag utgöra sammanräknade 6,793,201: so.

Kongl. Maj:t föreslår vidare Riksdagen i fråga om:

17:o Aflöning åt Styrelsen för Allmänna Väg-och Vattenbyggnader

samt dess tjenstebiträden m. m., att anvisa på extra

stat för år 1876 dels till aflöning åt styrelsen för allmänna

väg- och vattenbyggnader samt hennes tjenstebiträden, enahanda

belopp, 33,400 Kronor, jemte förhöjning, 6,510 Kronor,

som af sistlidet års Riksdag beviljats, ellertillsammans 39,910: —

dels till undersökningar och expenser för allmänna

arbeten .................................................................... 35,000:—

Transport 74,910:— 6,793,201:80.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Transport 74,910: —

dels ock till stipendier åt medlemmar af vägoch

vattenbyggnadskorpsen för utrikes resor i ändamål

att studera andra länders allmänna arbeten 2,000: —

18:o Statens jernvägsbyggnader,

att på extra stat för år 1876 anvisa:

dels för fortsättande och fullbordande af arbetena å

Sköfde—Carlsborgsbanan .................................................................

dels ock för fortsättande af arbetena å beslutade jern
vägen

från Storvik till riksgränsen.........................................

äfvensom att medgifva att, i enlighet med hvad hittills

i allmänhet blifvit i afseende å statens jernvägsbyggnader

iakttaget, det öfverskott, som möjligen kan uppkomma å anslaget

till Sköfde—Carlsborgs-banans fullbordande, må för

annan stambana användas;

19:o Allmänna arbeten af den beskaffenhet, att deras utförande

i allmänhet kontrolleras af styrelsen för allmänna

väg- och vattenbyggnader,

dels att utaf redan af Riksdagen beviljade anslag för år

1876 anvisa:

till väganläggning emellan Lycksele och Wilhelmina kyr
kobyar

i Vesterbottens län.............................................................

till anläggning af väg från Skröfvens by i Gellivare socken

till gränsen mot Öfver-Kalix socken i Norrbottens län...

under vilkor att en fjerdedel deraf eller 2,000 Kronor förblifver

i statskontoret innestående, tilldess hela väganläggningen

blifvit fullbordad och kunnat af styrelsen "för allmänna

väg- och vattenbyggnader efter afsyning godkännas;

till anläggning af ny väg emellan Junosuando by i Pajala

socken och Wittangi kyrkoby i Jukkasjärvi socken af

Norrbottens län .....................................................

till väganläggning emellan Norsjö och Mala kyrkobyar i

Vesterbottens län ..................................................................................

med vilkor att ett belopp af 3,000 Kronor skall förblifva

i statskontoret innestående, att lyftas först sedan bemälda

styrelse förklarat väganläggningen på grund af verkställd

afsyning vara enligt fastställd plan fullbordad;

till väganläggning emellan Asele och Dorothea kyrkobyar

i Vesterbottens län .....................................................................

6,793,201: so.

76,910: —

1,500,000: —

4,500,000: —

12,000: —

8,000: —

15,000: ----- 10,000: —

5,000: —

Transport 12,920,111: 80.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Transport

under vilkor att 2,000 Kronor deraf ej få lyftas, förr än styrelsen

på grund af behörig afsyning förklarat arbetet vara

jemlikt plan fulländadt;

till anläggning af vinterväg från Jäckvik vid sjön Iiornavans

vestra strand till riksgränsen i rigtning mot Salten

fjord samt uppförande af fjellstuga och stall vid Sädva, Arrajokk

och Mirkinis................................................................................

till åstadkommande af ny farled från Uddevalla stads

hamn till Kattegat .............................................................................

dels att för anbringande af en bro öfver Atra-ån vid

Vessige inom Hallands län och anläggning af nödiga anfartsvägar

till samma bro, i öfverensstämmelse med derför af

Majoren m. m. A. Remmer senast upprättad plan, bevilja ett

mot hälften af den beräknade kostnaden svarande anslags
belopp

af ................................................................................................

att utgå under år 1870;

dels att till fullbordande af hamnanläggningen vid Trelleborg,

i enlighet med ett af bemälde Major Remmer uppgjordt

förslag, bevilja ett anslag utan återbetalningsskyldighet

af 150,000 Kronor att utgå med en femtedel årligen under

fem år, samt derå afräkningsvis för år 1876 å extra stat anvisa

...............................................................................................................

12,920,111: so.

10,950: —

25,000: —

25,000:

30,000: —

dels att såsom bidrag till upprensning af Olands-åns

nedre lopp från Valde qvarn till Kalsige fjärden af Östersjön

anvisa, till utgående under år 1876, ett försträckningsbelopp af 99,000:

att på sätt i afseende å det vid 1863 års riksdag beviljade

lån för upprensning af åns öfre del blifvit bestämdt och under

de vilkor i öfrigt, Riksdagen kan föreskrifva, återbetalas

medelst erläggande, efter fem års förlopp från slutet af det

år, inom hvilket lånemedlen utbekommits, af sex procent årligen

utaf försträckningens hela belopp, af hvilken annuitet

ränta efter fyra procent beräknas å ogulden hufvudstol och

återstoden utgör afbetalning å densamma;

dels att anslå och ställa till Kongl. Maj:ts förfogande

följande belopp, nemligen:

l:o för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader

samt upprensning af åar och farleder ............................ 30,000: —

Transport 13,140,061: so.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 45

Transport 13,140,061: so.

2:o till bidrag för anläggning af nya samt omläggning

eller förbättring af backiga eller eljest mindre goda vägar ... 200,000: —

3:o till understödjande, medelst anslag utan återbetalningsskyldighet,

af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar,

som företrädesvis afse att minska frostländigheten ... 80,000:—■

4:o till befrämjande, medelst lån, af utdikningar och aftappningar

af sanka trakter och sjöar till beredande af od
lingsföretag

.......................................''......................................... 100,000: -

dels ock att, beträffande såväl vilkoren för erhållande och

åtnjutande af statsbidrag till allmänna arbeten som kontrollen

å arbetenas utförande enligt fastställda planer, de nu

härom gällande föreskrifter ma bibehållas

Summa extra anslag Kronor 13,520,061: so.

Sjunde Hufvudtiteln,

innefattande anslagen till Finansdepartementet.

Nu gällande riksstat upptager för denna hufvudtitel:

Penningar ............................................................................ Kronor 10,473,950:37.

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor......... » 22,224: 5?.

Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag » 7 5 4 : 95.

Oindelt spanmål 509,c kubikfot å 2 Kronor 10 öre « 1,070: 16.

Tillsammans Kronor 10,498,000: —

Enligt beslut, som innefattas i härvid bilagda protokoll öfver finansärenden

för den 11 och den 18 December 1874 och den 9 innevarande månad

föreslår Kongl. Maj:t härmed:

l:o.

att Riksdagen, med godkännande af det förslag till stater för postverket,

som finneå bilagdt nämnda protokoll för den 9 Januari, må bestämma

det å hufvudtiteln uppförda anslag, förslagsvis beräknadt att af postmedlen

direkte utgå till postverket, till samma belopp 3,850,000 Kronor, hvartill

postmedlen blifvit här ofvan beräknade;

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

2:o.

att Riksdagen, med godkännande af det förslag till stater för telegrafverket,

som tinnes bilagdt finansprotokollet för den 9 Januari, må bestämma

det å hufvudtiteln uppförda reservationsanslag att af telegraimedlen direkte

utgå till telegrafverket till det belopp, hvartill nämnda medel här ofvan

beräknats eller 1,330,000 Kronor, äfvensom förklara, att de öfverskott, som

å samma medel möjligen kunna uppstå, må i likhet med hvad hittills egt

rum, få af Kongl. Maj:t för telegrafverkets behof användas;

varande de förändringar i afseende å de elektriska telegrafstationerna,

som sedan senaste Riksdag af Kongl. Maj:t vidtagits, i bifogade protokoll

öfver finansärenden för den 9 Januari närmare omförmälda;

3:o.

att Riksdagen, med godkännande af det förslag till stat för tullverket,

som finnes ofvanberörda protokoll bilagdt, må bestämma anslaget för

nämnda verk till 2,498,000 Kronor att, i likhet med hvad hittills egt rum,

såsom förslagsanslag direkte utgå af tullmedlen;

4:o.

att, med bibehållande jemväl för år 1876 af det vid senaste Riksdag

för år 1875 beviljade reservationsanslag af 450,000 Kronor, anslaget i öfrigt

till skogsväsendet inä höjas med 10,700 Kronor, utgörande löner åt en jägmästare

och tre kronojägare samt alderstillägg åt de jägmästare, som under

ar 1876 inträda i rätt till sådan förmån;

5:o.

att Riksdagen må bevilja ett förslagsanslag af högst 10,000 Kronor till

arfvoden åt allmänna ombud vid enskilda banker och kreditanstalter.

Sammanställes hufvudtitelns nuvarande ordinarie anslagssumma

med de af Kongl. Maj:t sålunda gjorda förslag, så

visar sig att nämnda summa.............................................. Kronor 10,498,000: —

komme att ökas dels genom förhöjning i de nuvarande anslagen
till

postverket med ............................... Kronor 450,000:

» telegrafverket » » 150,000: —

» tullverket » » 228,000: — _______

Transport Kronor 828,000: — 10,498,000: —

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

Transport Kronor 828,000: — 10,498,000: —

till skogsväsendet med ................................. » 10,700:

dels ock genom det nya anslaget till

arfvoden åt allmänna ombud vid de enskilda

bankerna och kreditanstalterna med » 10,000: —

Tillsammans Kronor 848,700: —

så att hufvudtitelns nya slutsumma skulle blifva........................ 11,346 700:___

deraf förslagsanslagen utgöra 8,726,875 Kronor.

Vidare föreslår Kongl. Maj:t, att såsom extra anslag för år 1876 måtte

under denna hufvudtitel beviljas:

hör tillämpning af den nya aflöningsstaten i finansdepartementets

expedition ............................... Kronor

Till dyrtidstillägg för kammarkollegium .............................. »

För granskning af nya jordeböcker i samma kollegium »

Till provisorisk förstärkning af statskontorets personal »

Till dyrtidstillägg för statskontoret ..................................... »

mynt- och kontrollverken............... »

kammarrätten....................................... »

öfverintendentsembetet................... »

generaltullstyrelsen ..........................

” ” » skogsstyrelsen ................................... »

Till skogsinstitutet ........................................................... „

i ill anställandet af skogsingeniörer, förslagsanslag............ »

Till inrättandet af två nya skogsskolor................................ »

Till undersökningar af vattendrag i Norrbotten ..............

1 ill inköp af en tomt invid Göta Hofrätts arkivbyggning

i Jönköping ................................................................. ° „

Till bestridande af förvaltningskostnaden för kolonien

S:t Barthelemy, förslagsanslag ........................................... »

Summa extra anslag för år 1876 Kronor

9,700

20,440

13,600

7,400

17,300

3,320

23,320

3,980

13,180

3,380

20,400

15,000

7,600

6,000

10,000:

25,000:

199,620:

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 7 om Statsverket 1875.

Åttonde Hufyudtiteln,

innefattande anslagen för Ecklesiastikdepartementet.

Nu gällande riksstat upptager under denna hufvudtitel:

Penningar....................................................................................... Kronor

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor ............ »

Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag

Oindelt spanmål, 4,838 kubikfot 3 kannor, efter värde

af 2 Kronor 10 öre för kubikfoten motsvarande »_

5,462,925: 87.

258,701: 58.

1,091,112: 12.

10,160:

43.

Tillhopa Kronor 6,822,900: —

1 öfverensstämmelse med bilagda utdrag af det inför Hans Maj:t Konungen

i Statsrådet den 9 innevarande Januari förda protokoll öfver eeklesiastik-ärenden

föreslår Kongl. Maj:t beträffande anslagen till

l:o. Kleresistaten.

att till prostetunna åt kontraktsprosten i Oppunda Vestra kontrakt för

— - - /i i• • 85.

Östra Vingåkers församling anvisas ................................... Kronor

att prostetunna åt kontraktsprosten i Kåkinds kontrakt för

Hjo församling anslås med........................................................;...........

att såsom prostetunna för Södra Finnskoga församling beviljas

åt kontraktsprosten i Elfdals kontrakt....................................

att det anslag af kronotiondespanmål, 214 kubikfot 2 kannor,

hälften råg och hälften korn, motsvarande ett förslagsvärde

af 449 kronor 82 öre, som utgått såsom lönebidrag till

kyrkoherden i Styrsö pastorat, ur riksstaten uteslutcs.

15: 81.

14: 86.

2:o. Universiteten.

att till fyllnad i åtskilliga embets- och tjenstemäns vid Up
sala

universitet penningelöner anslås...............................................

att för inrättande af en profession i teologi vid universitetet

i Upsala beviljas anslag till en professorslön......................•

att för inrättande af en adjunktur i experimentel patologi

och patologisk anatomi vid universitetet i Upsala anslås en

adjunktslön..........................................................................;................. r

att lön till en adjunkt i experimentel fysiologi och medicinsk

fysik vid samma universitet beviljas med.............................

Transport

7,304 : 60.

4,500: —

2,500: —

2,500: —

16,848: 12.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. Ako 1 om Statsverket 1875.

Transport

att för inrättande af en ny profession i juridik vid universitetet

i Upsala anvisas lön till en professor med..................

att för inrättande af en ny profession i juridik vid universitetet

i Lund anslås en professorslön......................................

att till åtskilliga materiela behof anvisas:

åt universitetet i Upsala förhöjning i anslaget till institutionen

för allmän och åkerbrukskemi .............................................

samt åt universitetet i Lund:

förhöjning i anslaget till astronomiska institutionen 400: —

8 “ " » kemiska » 500: —

8 " » » patologiskt anatomiska» 600: —

” )} » » zoologiska » 200:_

?>:o. Karolinska medico-Ururgiska institutet.

att arfvode till en amanuens vid institutets anstalt för

normal anatomi beviljas med

att för institutets fysiologiska anstalt beviljas

anslag till aflöning åt en amanuens................................. 400:

’ 11 » » vaktmästare .......................... 500: —

11 » anstaltens underhåll och drift .................... 1,500:_

4:o. Elementarläroverken.

att för lärares vid elementarläroverken uppflyttning i högre

lönegrad enligt gällande grunder anslås.............. 40,000: —

att anslaget till arfvoden åt extralärarehöjesmed 30,000: —

samt anslaget till vikarier och oförutsedda behof

med........................................

att anslaget till arfvoden åt bibliotekarier vid de

högre elementarläroverken ökas med

att för utvidgning af elementarläroverken i Söderhamn,

Vadstena och Sköfde från tre- till femklassiga

anslås 5,600 Kronor till hvardera eller tillhopa

..................................................

att till resestipendier åt lärare i lefvande språk

vid elementarläroverken beviljas .................................. 6 000:

15,000:

4,000:

16,800:

Transport

49

16,848: 12.

4,500: —

4,500: —

550: —

1,700: —

1,000: —

2,400: —

111,800: —

143,298: 12.

7

Bih. till Riksd. Prof. 1875. l:a Sami. l:a Afd.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1875.

Transport

5:o. Pedagogierna.

att åt kollegan vid Nora stadspedagogi anvisas ersättning

för ett från stadskassan hittills utgående, numera indraget bidrag

till hans aflöning med ...........................................................

143,298: 12-

39: —

6:o. Folkundervisningen.

att till lärares vid seminarierna uppflyttning i högre lönegrad

enligt gällande grunder anslås ....................--•••• 2,000: -

att för arfvoden åt extra lärare samt åtskilliga

materiela behof anslaget till seminarierna ökas med 20,000. _ 22,000:

att anslaget till undervisningsmateriel m. m. för folkskolorna

ökas med .................................................................................... 5’000: ~

7:o. Sundhetskollegium med medicinalstaten.

att lön till en rättskemist å Sundhetskollegii stat uppföres

med..................................................;......;..........................................

att såsom arfvode för undervisning i tandläkarekonsten anvisas

..............................................................................................

att till löneförhöjning åt vaktmästaren vid farmaceutiska

institutet anslås .........................................•_.....•;...............—......., "

börande, i följd af hvad Kongl. Maj:t i afseende a regieringen

af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel här

ofvan föreslagit, det för närvarande under åttonde hufvudtitelns

anslag för Sundhetskollegium med medicinalstaten uppförda

belopp 9,650 Kronor för pensionärer och stipendiater i fältläkarekorpsen

från sistberörda hufvudtitels anslag afföras.

4,500: —

1,500: —

150: —

8:o. Veterinärundervisningen.

att för veterinärundervisningens ordnande, enligt hvad i

statsrådsprotokollet förmäles, beräknas ett belopp af..............

37,800: —

9:o. Vetenskapsakademien.

t

att för bekostande af planscher till akademiens skrifter beviljas

ett årligt reservationsanslag af ............................................

Transport

6,000: —

220,287:12.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

Transport 220,287: 12.

10:o. Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademien.

att. följande å akademiens ordinarie stat uppförda anslag

måtte höjas, nemligen anslaget till samlingarna och deras

ökande med ................................................................... 1.000: —

samt anslaget till biblioteket med ............................. 750:— 1,750: —

ll:o. Musikaliska akademien.

att till reseunderstöd åt lofvande tonkonstnärer samt till

honorarier åt inhemske tonsättare för arbeten af högre konstvärde

ställes till Kongl. Maj:ts disposition ett årligt reserva
-

tionsanslag af .......................................................................................... 6,000: —

12:o. Naturhistoriska riksmuseum.

att musei expensmedels-anslag höjes med .............................. 2,720: —

Om från de här ofvan föreslagna tillökningar i anslag

tillhopa......................................................................................................... 230,757: 12.

dragas de två anslag, som, på sätt förut är nämndt, böra från

denna hufvudtitel afföras, eller...............*........................................... 10,0 9 9 : 82.

och till återstoden............................................................... Kronor 220,657: 30

läggas de i nu gällande riksstat under åttonde hufvudtiteln

uppförda ordinarie anslag......................................... 6,822,900: —

hvilka Kongl. Maj:t anser i öfrigt böra bibehållas

utan vidare förändring än att, för jemnande af

slutsumman, anslaget för skrifmaterialier, expenser,

ved m. in. ökas med ................................... 42 : 70. 6,8 2 2,9 42 : 70.

komme denna hufvudt.itels anslag för ständiga behof att utgöra

.............................................................................................. Kronor 7,043,600: —

För nedannämnda behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga till åttonde

hufvudtiteln, vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som i ofvanberörda

prototokoll öfver ecklesiastik-ärenden omförmälas, af Riksdagen äska

följande anslag att utgå:

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

a) under år 1876:

l:o till departementets expedition ...................................................

hvarjemte Kongl. Maj:t föreslår, att det för dyrtidstillägg

under åren 1875 och 1876 åt två öfvertalige tjensteman

inom expeditionen erforderliga belopp, 720 Kronor, må,

derest tillgång till lönetilläggets bestridande ej förefinnes

å det på expeditionens stat till Departeinents-chefens

förfogande ställda anslag, få utgå af allmänna besparingarna

å åttonde hufvudtiteln.

2:o till utförande af statistiska arbeten inom departementets

byråer för undervisningsärenden..............................................

3:o till dyrtidstillägg åt embets- och tjensteman enligt de i

stadsrådsprotokollet omförmälda närmare bestämmelser...

4:o till kapellbyggnad i Pajala församling samt inköp af boställe

åt kapellpredikanten..........................................................

5:o till beredande af religionsvård åt arbetare, som utom sin

hemort sysselsättas vid arbetsföretag inom riket af större

omfattning .........................................................................................

6:o till beredande af religionsvård, på sätt i statsrådsprotokollet

bestämmes, åt svenska sjömän i utländska hamnar

samt åt andra derstädes sig uppehållande landsmän.........

7:o till reparation af bibliotheksbygenaden vid Lunds universitet

8:o till inköp af materiel för Karolinska medico-kirurgiska institutets

fysiologiska anstalt........................................................

9:o till praktisk utbildning af blifvande elementarlärare.........

10:o till understöd åt högre skolor för qvinlig ungdom under

de vilkor för understödets åtnjutande, som vid beviljande

af anslag under innevarande år för samma ändamål blif
vit

bestämda.................................. .................................................

ll:o till uppförande af byggnad för folkskolelärareseminarium

i Carlstad...........................................................................................

12:o till uppförande af byggnad för folkskolelärareseminarium

i Göteborg.........................................................................................

13:o till understöd åt sådana församligar, som ej förmå till

erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina folkskolelärare

...............................................................................................

14:o till utarbetande af geografiska kartor för undervisningens

behof .................................................................................................

Transport

11,500: —

6,000: —

174,507: —

20,000: —

10,000: —

8,000: —

5,000: —

1,500: —

15,000: —

30,000:

51,700: —

77,200: —

20,000: —

1,500: —

431,907: —

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

Transport

15:o till understöd åt folkhögskolor, under de i statsrådsprotokollet

angifna vilkor, förslagsanslag....................................

16:o till uppförande, enligt hvad i statsrådsprotokollet förmäles,

af nya byggnader för veterinärinstitutet i Stockholm

498,324 Kronor, hvaraf beräknas att utgå under år 1876

17:o till bidrag vid ordnandet af vetenskaps-akademiens astronomiska

observatorium..............................................................

18:o till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet

och vården af statens under Vitterhets-, Historie - och Antiqvitetsakademiens inseende ställda samlingar

samt till aflöning åt vaktbetjening vid samlingarnas offentliga

förevisning.......................................................... 4,000: —

till undersökning och beskrifning af fäderneslandets

fornlemningar m. in.................................... 5,000:_

samt till utgifvande af planschverk öfver fornsaker

och andra märkvärdiga föremål i statens

historiska museum och öfver svenska sigill från

medeltiden.................................................................. 2,000:_

19:o till höjande af det musikaliska akademien beviljade hy
resanslag

..........................................................

20:o till betäckande af en brist i naturhistoriska riksmuseets

expensmedelsanslag ............................................................

21:o till inköp af en mineraliesamling för naturhistoriska riksmuseets

räkning..........................................................

22:o till hospitalsbyggnader..............................................................

med rättighet att för ett följande års arbeten använda hvad

som vid 1876 års slut kan finnas å anslaget besparadt,.

23:o till allmänna hospitalsfondens förstärkande

24:o till understöd för den i Sköfde inrättade vårdanstalt för

sinnesslöa barn ................................................................

25:o till understöd för en i Stockholm af föreningen för sinnesslöa

barns vård inrättad dylik anstalt ..............................

26:o till understöd åt det i Jerfsö socken i Helsingland inrättade

sjukhem för spetälska .......................................................

27:o till fortsättande af de påbörjade naturhistoriska och arkeologiska

undersökningarna på Björkön under åren 1876,

1877 och 1878 15,000 Kronor, hvaraf skulle anvisas att

utgå under år 1876 ......................................................................

Transport

431,907: —

13,000: —

200,000: —

33,000:

11,000: —

675: —

3,400: -

3,416: —

700,000: —

200,000: —

5,000: —

5,000: —

7,500: —

5,000: —

1,618,898: —

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop N:o 1 om Statsverket 1875.

Transport

28:o för tillsyn och vård af lifrustkammarens samlingar ........

29:o till inlösen af 300 exemplar al svenska fornskrifts-säll
sällskapets

handlingar...............................................................

30:o till fortsatt utgifvande af arbetet »Svenska språkets lagar»,

31 :o till e. o. professorn C. G. Malmström för fortsättande af

ett historiskt arbete....................................................-..................

32:o till förvarande och vårdande af den utaf filosofie doktorn

A. Hazelius bildade Skandinavisk etnografiska samlingen

tillhopa Kronor

1,618,898: —

600: —

1,050: —

1,500: —

2,500: —

7,500: —

1,632,048: —

b) under är 1875:

l:o till fyllnad i åtskilliga embets- och tjenstemäns vid Lpsala

universitet penningelöner...................................................................... 7,304: oo.

2:o till uppförande af läroverkshus i Christianstad

återstoden af de vid Riksdagen 1865—1866 beviljade

belopp eller såsom anslag ............................. 10,000:

och såsom lån på de i stadsrådsprotokollet om
förmälda

vilkor........................................................... 10,000: 20,000:

3:o till reseanslag åt filosofie doktorn A. Hazelius..................... 2,000: ■

tillhopa Kronor 29,304: oo.

Nionde liufvudtiteln,

innefattande anslagen till Pensions- och Indragningsstaterna.

Nu gällande riksstat upptager för den förra eller Pensionsstaten:

Penningar................................................................(.................................... 541,298: in

Oindelt spanmål 50,028 kubikfot 5 kannor å 2: io ....................... 105,059: &>.

Tillsammans Kronor 646,357: 99.

1 afseende härå föreslår Kongl. Maj:t dels i öfverensstämmelse med beslut,

som innefattas i bilagda protokoll öfver Landtförsvars-ärenden:

att det å nionde liufvudtiteln med 37,500 Kronor hittills uppförda anslag

till Pensionsstaten för militäre embets- och tjenstemäns samt underofficerares

enkor och barn må från och med år 1876 höjas med 12,500

Kronor till 50,000 Kronor; samt

att den i anslagen till Vadstena Krigsmanshuskassa och till Invalidhus

fonden ingående oindelta spanmål, i riksstaten beräknad för den föiia till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 5o

51,897 Kronor 93 öre och för den senare till 53,161 Kronor 92 öre, må

utbytas mot fasta penningeanslag af 57,641 Kronor 02 öre till Vadstena

krigsmanshuskassa och 57,110 Kronor 84 öre till Invalidhusfonden;

dels ock i öfverensstämmelse med beslut, som innefattas i bilagda protokoll

öfver Ecklesiastik-ärenden för den 9 innevarande månad:

att Riksdagen — med godkännande deraf, att hvarje folkskoledistrikt

skall vara förbundet att för enhvar der befintlig ordinarie skolläraretjenst

ingå i folkskollärarnes pensionsinrättning efter det högsta lönebelopp,'' som

läraren på grund af tjensteålder är enligt gällande författning berättigad

att åtnjuta, samt att skoldistriktens årsafgifter till pensionsinrättningen höjas

till fem procent af hvarje lön, efter hvilken distriktet eger del "i samma

inrättning — måtte bevilja tillökning i bidraget till folkskollärares pensionering

med 125,000 Kronor; och att för inrättande af en pensionsanstalt för

folkskollärares enkor och barn i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de i

statsråds-protokollet åberopade grunder, det å pensionsstaten nu uppförda

bidrag till folkskollärarnes enke- och pupillkassa, 2,000 Kronor, måtte höjas

med 65,000 Kronor, äfvensom att den å ifrågavarande anslag vid innevarande

års slut befintliga besparing, 18,000 Kronor, måtte för pensioneringens

bestridande användas.

Beträffande dernäst

Allmänna Indragning sstaten,

hvarunder finnes i nu gällande riksstat anvisadt:

Penningar ........................................................................................ 890,880: —

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor ........ 1,539: tu.

Indelt tionde och ersättning för indragna tionde anslag 217: 90.

Oindelt spanmål 66 kubikfot 7 kannor å 2: io ................. 140: 07.

vill Kongl. Maj:t föreslå:

enligt bilagda protokoll öfver Justitieärenden:

att den förre vaktknekten vid länsfängelset i Vexiö Sven Gustaf Petterson

vid 1869 års riksdag beviljade årliga pension å allmänna indragningsstaten

till belopp af 200 R:dr må varda höjd till 400 Kronor;

att häradshöfdingen i Torna och Bara häraders domsaga Nils Lilienberg

må såsom godtgörelse för den genom regleringen af häradshöfdingarnes

löneförmåner för honom uppkommande minskning i inkomster tillerkännas

för sin återstående tjenstetid ett personligt ärligt anslag från all
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

KongJ. Majtis Nåd. Prop. N:o 7, om Statsverket 1875.

männa indragningsstaten till belopp af 1,500 Kronor att utgå från början

af innevarande år 1875;

att fångvårdens å ordinarie stat uppförda erabets- och tjensteman samt

betjente må förklaras berättigade till erhållande af pension å allmänna indragningsstaten

enligt de i sådant hänseende för civile tjensteman i allmänhet

gällande grunder; samt

att vaktkonstapeln vid länsfängelset i Venersborg Anders Olsson Brinck

må berättigas att från och med månaden näst efter den, då han erhåller

afsked från vaktkonstapelsbefattningen vid nämnda fängelse, å allmänna

indragningsstaten uppbära en årlig pension för sin återstående lifstid åt

300 Kronor;

enligt bilagda protokoll öfver Landtför svar särenden:

att kaptenen vid Göta Artilleriregemente August Lars Kinnander må

från och med månaden näst efter den, under hvilken han erhåller nådigt

afsked ur krigstjensten, uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid

af en årlig pension å allmänna indragningsstaten till belopp af 2,400 Kronor,

motsvarande hans nu innehafvande lön å regementets stat, dock med

vilkor att Kinnander ur tjensten afgår, innan han blir berättigad till pension

från arméens pensionskassa;

att andre löjtnanten vid Lifregementets Husarkorps Axel August Richard

Tham må från och med månaden näst efter den, hvarunder han erhåller

afsked från krigstjensten, få å allmänna indragningsstaten uppbära en

årlig pension af 500 Kronor, hvilket af honom sjelf begärda belopp motsvarar

ungefär hälften af hans normallön vid korpsen, dock med vilkor att

han från tjensten afgår, innan han blir till pension från arméens pensions

kassa berättigad;

att Styckjunkaren vid Göta Artilleriregemente Anders Thedor Lundström

må från och med månaden näst efter den, hvarunder han erhåller

afsked ur krigstjensten, få å allmänna indragningsstaten för sin återstående

lifstid uppbära én årlig pension af 800 Kronor, motsvarande hans nu innehafda

lön enligt regementets stat, dock med vilkor att han från tjensten

afgår, innan han blir till pension ur arméens pensionskassa berättigad; samt

att till understöd åt ännu qvarlefvande, i behof stadde landtvärns män må

för år 1876 på Allmänna Indragningsstaten anvisas samma belopp som för

år 1875 beviljats eller 20,000 kronor

enligt bilagda protokoll öfver Civil-ärenden:

att Länsmannen i Norrvidinge härad af Kronobergs Län Carl Ulrik

Eklundh måtte efter det afsked från länsmanstjensten honom beviljats öfverflyttas

å allmänna indragningsstaten för att derifrån under sin återståede

lifstid från och med månaden näst efter den, hvarunder afskedet honom

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

meddelas, åtnjuta ärlig pension af 700 kronor motsvarande hans nu innehafvande

länsmanslön; dock att denna pension, på sätt i allmänhet om

pensioner för landsstatstjenstemän är stadgadt, kan blifva föremål för ny

reglering, derest en sådan af Riksdagen pröfvas lämplig;

enligt bilagda protokoll öfver Finansärenden:

att Notarien i Kammarkollegium Johan Peter Nicolaus Prahm må från

och med månaden näst efter den, hvarunder afsked från berörda notarietjenst

varder honom beviljadt, å allmänna indragningsstaten under sin återstående

lifstid åtnjuta årlig pension af 2,500 kronor, motsvarande lägre notarielön

; samt

enligt bilagda protokoll öfver Ecklesiastikärenden:

att framlidne Riksarkivarien Johan Jakob Nordströms enka Anna Christina

Nordström, född Synnerberg, må uppföras å allmänna indragningsstaten

till åtnjutande från och med innevarande år under sin återstående lifstid

af en årlig pension å 2,000 kronor;

att det anslag, e. o. Professoren Abraham Cronholm uppbär å allmänna

indragningsstaten, må från och med innevarande år höjas med 400 kronor

och således utgå med 2,400 kronor årligen;

att för Rektorn vid Katarina femklassiga elementarläroverk Johan Olof

Leffler må beviljas pension å indragningsstaten till belopp af 3,200 kronor

att från och med månaden näst efter den, då afsked från rektorstjensten

honom meddelas, årligen under hans återstående lifstid till honom utgå;

att Lektorn vid högre elementarläroverket i Norrköping Carl Georg

Starbäck må från och med månaden näst efter den, då afsked honom beviljas,

å allmänna indragningsstaten för sin återstående lifstid åtnjuta årlig

pension till belopp af 3,000 kronor;

att Kollegan vid elementarläroverket i Örnsköldsvik Henrik August

Berlin må från och med månaden näst efter den, då afsked kan varda honom

beviljadt, öfverflyttas på allmänna indragningsstaten till åtnjutande

under sin återstående lifstid af pension till belopp af 2,250 kronor;

att Föreståndaren vid Allmänna Institutet för döfstumma och blinda

Ossian Edmund Borg må beviljas pension å allmänna indragningsstaten att

från och med månaden näst efter den, då han från sin befattning vid Institutet

erhåller afsked, under hans återstående lifstid utgå med 3,500 kronor

årligen; samt

att för Docenten Axel Gabriel Theorell uppföres å allmänna indrag-*

ningsstaten ett årligt arfvode af 2,500 kronor att från och med år 1876 af

Theorell uppbäras intill dess han kan komma att befordras till lön å ordinarie

stat af motsvarande eller högre belopp.

Bih. till RiJcsd. Prot. 1875. i Sami. 1 Afd.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Då riksmarkegångspriset å spanmål åren 1872—1874 utgjort i medeltal

2 Riksdaler 41 öre kubikfoten, motsvarande 15 Riksdaler 16 öre tunnan, eller

4 R:dr 66 öre utöfver det värde 10 R:dr 50 öre för tunnan, hvartill spanmålen

vid 1840—1841 års statsreglering beräknades, lärer den lönefyllnad,

hvarom, jemlikt då stadgade grunder, de embets- och tjensteman m. fl.,

som före vidtagandet af berörda statsreglering tillträdt och ännu bibehålla

löner med derunder beräknad spanmål, äro försäkrade, böra af Riksdagen

efter nämnda prisskilnad 4 R:dr 66 öre bestämmas till utgående från allmänna

indragningstaten.

Vid det af statskontoret upplysta förhållande, att beloppet af den spanmål,

som inbegripes under lönerna för sådana äldre löntagare, för närvarande

utgör 265 tunnor, erfordras således till bestridande af ifrågavarande

utgift i jemnadt tal en summa af 1,200 kronor.

Då pensioneringen af de å fångvårdens ordinarie stat uppförda embetsoch

tjensteman samt betjente icke för närvarande synes påkalla någon förhöjning

af /éYVcn/s-anslaget till allmänna indragningsstaten samt de ytterligare

anvisningar å samma anslag, hvilka nu blifvit äskade, kunna antagas

blifva uppvägda af de besparingar, som uppkomma genom äldre pensionstagares

afgång, anser Kongl. Maj:t någon förändring i beloppet af det för

allmänna indragningsstaten nu uppförda anslag icke vara erforderlig vidare,

än att detsamma, för vinnande af jemn slutsumma af hufvudtitlarnes ordinarie

anslag, ökas med 7 Kronor 99 öre.

Och som de å nionde hufvudtiteln anvisade pensionsanslagen

nu utgöra ....................................................................... 646,357: (J9,

men genom tillökande af anslagen

till pensionsstaten för militäre embets- och

tjenstemäns samt underofficerares enkor och

barn med.................... 12,500: —

till Vadstena krigsmanshuskassa

med ........................................................ 5,7 4 3 : 09,

till Invalidhusfonden med............... 3,9 48 : 92,

till folkskollärares pensionering

med ........................................................... 125,000: —

och till folkskollärares enke- och

pupillkassa med ................................... 65,000: —

eller tillhopa med...................................... 212,192: oi,

komme att utgöra.................................................................. 858,550: —

Transport 858,550: —

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. AT:o 1, om Statsverket 1875.

59

Transport 858,550: —

samt allmänna indragningsstatens nuvarande anslag, ökadt

med ofvanberörda 7 Kronor 99 öre, utgör.................................. 892,785:_

så skulle alltså summan af de ordinarie anslagen under

Nionde hufvudtiteln blifva ..................................... Kronor 1,751,335: —

. 1 frå.öa nu om extra anslag under denna hufvudtitel föreslår Kongl.

Maj:t enligt beslut, som innefattas i bilagda utdrag af protokoller öfver

landt- och öfver sjö-försvars ärenden:

dels att det årliga bidrag från statsverket som erfordras för upprätthållandet

af arméens pensionskassas egen pensionering, må för år 1876

utgå till samma belopp, som för innevarande år är anvisadt, eller 85,500:_

mot skyldighet för pensionskassan att till riksgäldskontoret afstå

det för året pensionskassan tillkommande förhöjda vederlag för

de till statsverket indragna rusthållsafgifterna och under enahanda

vilkor i öfrigt, som hittills egt rum, eller att årsanslaget

qvartalsvis utbetalas med förbindelse för pensionskassans direktion

att, _ så snart årets räkenskaper hunnit afslutas, hos fullmägtige

i riksgäldskontoret behörigen ådagalägga om hela anslaget

eller huru stor del deraf behöft för ändamålet användas

samt att, i händelse det lyftade beloppet icke åtgått, öfverskottet

återlemna;

__ dels. att det årliga kreditiv, som erfordras för fortfarande

tillämpning af nu gällande pensionsstater den 9 Februari 1858

och den 6 November 1860, må på grund af direktionens beräkning

för år 1876 bestämmas till .......................................... Kronor 305 000:_

att användas till betäckande af den skilnad, som för arméens

pensionskassa under samma år kan uppstå genom den ifrågavarande

pensioneringens tillämpning, och utbetalas sålunda, att

hälften deraf utgifves den 1 April och andra hälften den 1

Oktober med förbindelse för direktionen att, vid reqvirerande

af första halfårets belopp, med afslutade räkenskaper redovisa

föregående årets utgift; och

dels att i likhet med föregående år nedannämnda kreditiv

måtte anvisas, nemligen

för att fortfarande ej mindre sätta amiralitets-krigsmans
Transport

390,500: —■

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kongl, Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Transport

kassan i tillfälle att till de flottans embets- och tjensteman

samt betjente, som söka afsked, genast utgifva pensioner enligt

de för kassan nu gällande pensioneringsgrunder, än äfven utgöra

tillgång för dem tillförsäkrade fyllnadspensioners utbetalande

..............................................................................................................

samt för upprätthållande af den flottans afskedade gemenskap

förunnade förbättrade pensionering..............................-............

med rättighet för direktionen öfver nämnda kassa att å dessa

kreditiv under loppet af år 1876 lyfta hvad som för omförmälda

behof blir erforderligt ___

390,500: —

73,000: - 40,000: —

Summa extra anslag för år 1876 Kronor 503,500: —

hvarjemte Kongl. Maj:t äskar, att till betäckande af den brist, som under

år 1874 uppstått å förenämnda anslag till upprätthållande af arméens pensionskassas

egen pensionering och till fortfarande tillämpning af nu gällande

pensionsstater för arméens befäl och tjensteman, nemligen 17,587

Kronor 32 öre å det förra och 2,465 Kronor 13 öre å det senare, måtte

till utgående under år 1875 anvisas ett belopp af 20,052 Kronor 45 öre.

/

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. AT:o 1, om Statsverket 1875.

Kongl. Maj:ts förslag i afseende ej mindre å statsverkets utgifter för

år 1876 än äfven å de belopp, som äskats till utgående under år 1875, å

ena sidan, och den förut i denna nådiga proposition upptagna beräkning af

statsverkets inkomster, å andra sidan, föranleda följande uppställning af

Statsverkets inkomster och utgifter:

A) Riksstaten för år 1876.

Inkomster.

Ordinarie inkomster ........................ 25,917,000:

Bevillningar:

Tullmedel ...... 20,000,000: —

Postmedel............... 3,850,000: —

Stämpelpappersmedel 1,880,000: —

Bränvinstillverknings
afgift.

......f. ........ 13,000,000: —

Hvitbetssockertillverk
ningsafgift.

........ 60,000: — 38,790,000: —

=: 64,707,000: -

Brist,

att fyllas genom

Allmän bevillning........ 2,800,000: —

Bidrag från riksgäldskon
toret

..................... 12,017,919: 60. 14,817,919: 60.

Summa 79,554,919: 60.

Utgifter.

Ordinarie:

l:a

hufvudtiteln

..... 1,266 000: —

2:a

d:o

...... 3,455.800: —

3:e

d:o

...... 609,365: —

4:e

d:o

. ... 13,328.000: —

5:e

d:o

...... 4,976,400: —

6:e

d:0

..... 13,851,100: —

7:e

d:o

...... 11,346,700: —

8:e

d:o

...... 7,043,600: —

9:e

d:o

...... 1,751,335:- 57.628.300:

Extra

ordinarie:

2:a

hufvudtiteln ..

....... 553,069: so.

4:e

d:o

....... 5,682,140: —

5:e

d:o

....... 3,836,180: —

6:e

d:o

...... 1,520,061: 80.

7:e

d:o

....... 199,620: -

8:e

d:o

....... 1,632,048:-

9:e

d:o

....... 503,500: —

Anslag

till statens

jern-

™gar..................... 8,000,000: - 21.926.619: 6 o

Summa 79,554,919: 6 o.

B) Tillägg till riksstaten för år 1875.

Bidrag från riksgäldskontoret utöfver hvad i 1875 åra Extra ordinarie utgifter:

riksstat finnes anvisadt................. 4,104,897: 08. å 8:e hufvudtiteln ....... 29,304: 60.

å 9:e d:0 ....... 20,052:45.

Anslag till jernvägsmateriel 4,000,000: —

Statskontorets förskotter ..: 55,540:03. 4104 897:08

Summa 4,104,897: 08.

Summa 4,104,897: 08

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 187b.

Genom en sammanställning af dels den af fullmägtige i riksgäldskontoret

afgifna förslagsberäkning öfver riksgäldskontorets inkomster och utgifter

från den 10 December 1874 till 1876 års slut, hvarom i ofvanberörda

protokoll öfver finansärenden för den 9 innevarande Januari förmäles,

dels ock ofvanstående uppställning af statsverkets inkomster och utgifter

uppkommer följande beräkning af

Riksgäldskontorets inkomster och utgifter:

År 1875.

Behållning den 31 December 1874 enligt fullmägtiges

beräkning............................................

Inkomster.

Enligt fullmägtiges beräkning .......... 14,823,068: 0*.

Härtill kommer öfverskott & statsververkets

inkomster, som vid tiden för

afgifvandet af fullmägtiges beräkning

icke blifvit från statskontoret levererade,

nemligen:

för år 1873 utgörande omkring

........................ 1,800,000,

samt för år 1874 beräknade

i jemna tusental:

å jernvägstrafik
medlen

...... 90,000,

» skogsmedlen. 474,000,

» tullmedlen... 12,936,000,

» bränvinstillverkningsaf
giften.

........ 1,840,000,

tillsammans 15,340,000,

efter afdrag af

hvad redan levererats,

då fullmäktiges

beräkning

upprättades 6,500,000, 8,810,000, 10,640,000: —

Utgifter.

358,533:7 9. Enligt fullmägtiges beräkning

17,794,628: oe,

hvartill

kommer

kostnader

vid II. M.''

Konung

Carl XV:s

begrafning

förslagsvis 50,000: — 17,844,628: oe

Bidrag till statsverket såväl

för bestridande af de

såsom tillägg till 1875 års

riksstat äskade nya anslag

som ock till betäckande af

statskontorets förskotter .. 4,104,897: os.

Behållning till år 1876 ... 3,872,076:67.

25,463,068: 02.

Summa 25,821,601:81.

Summa 25,821,601: 81.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

År 1876.

63

Behållning från år 1875..

3,872,076: 67.

Utgifter.

Enligt fullmägt.iges beräkning ....

Upplåning.

Inkomster.

1.158,320:

Enligt fullmägtiges beräkning ......... 12,063,211:8 7.

Bidrag till bestridande af statsverkets ut
-

gifter för år 1876 .....

12,047,919:6 0.

4,122,865: 30.

Behållning

För de vid 1874 års riksdag beslutade

jernvägsbyggnader...... 8,203,600: —

För det vid 1871 års riksdag

anvisade låneunderstöd

till enskilda jernvägsanläggningar

för år

1876 ....................... 2,000,000:-

Till betalning af den vid

1876 års slut förfallna

andelen af 1869 års

statslån .................. 1,000,000: —

För nu äskade anslag till

jernvägsbyggnader och

rörlig materiel......... 12,000,000: — 23 203 600-_

Summa 28,233,996: 67.

Summa 28,233,996:6 7.

Den behållning, 4,122,865 Kronor 20 öre, som sålunda är att beräkna

hos riksgäldskontoret vid 1876 års slut, kan ytterligare ökas med en viss

andel af bankovinsten för år 1874. Och då denna vinst lärer kunna i sin

helhet anslås till 2,400,000 Kronor, samt, vid det förhållande att riksbankens

reservfond uppnått den derför bestämda summan af 5,000,000

Kronor, högre andel af bankovinsten än en fjerdedel ej torde böra för

bankens egna ändamål reserveras, föreslår fördenskull Kongl. Maj:t, att

1,800,000 Kronor af bankovinsten för år 1874 må till riksgäldskontoret aflemnas.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1815.

Om detta nådiga förslag af Riksdagen bifalles, skalle således ett Sam»

mandrag af statsregleringen i sin helhet få följande utseende:

Tillgångar. Utgifter.

a) Statsverkets:

Ordinarie inkomster

för år 1876 .............. 25,917,000: -

Bevillningar för samma

år......... 38,790,000: -

hvartill

härlägges

Allmänna

berillningen 2,800,000: — 41,590,000: — 67,507,000: —

b) Biksgäldskontorets:

Behållning vid 1875 års

början ....................... 358,533: 7 9.

Inkomster under år 1875 25,463,068: 09.

» »> 1876 1.158 320: —

Andel af bankovinsten ... 1,800,000:— 28,779,921:81-

Upplåning.................................. 23,203,600:

Summa 119,490,521:81.

a) Statsverkets:

Tillägg till riksstaten

för år 1875............. 4,104,897: 08.

Utgifter för år 1876:

Ordinarie 57,638,300: - Extra Or
dinarie

21,916,619: oo. 79,554,919: 60. 83,659,816: 68.

b) Biksgäldskontorets:

Utgifter för år 1875 ... 17,844,628:06.

» » 1876 .... 12,063,211:87. 29,907,839:93.

Behållning ................................... 5,922,865: 20.

Summa 119,490.521: 81.

Utom det att för riksbanken blifvit af bankovinsten reserveradt ett

belopp, beräknadt till ungefärligen 600,000 Kronor, uppkommer alltså en

behållning, uppgående till ofvanstående summa 5,922,865 Kronor 20 öre, i

afseende å användandet hvaraf Kongl. Maj:t förbehåller sig att framdeles

afgifva nådigt förslag.

Samtliga de i denna proposition åberopade eller för öfrigt med statsregleringen

sammanhang egande handlingar skola Riksdagens statsutskott

tillhandahållas; Och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd

och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

e

G. S. Akerbtelm.

Stockholm 1876. P. A. Norstedt & Söner, Kongl. Boktryckare.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd, Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

1

Utdrag af protokollet öfver Justitie-departements-ärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet

å Stockholms Slott den 30 Oktober 1874,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Carleson,

Hans Excellens Ilerr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Loven,

Friherre Akerhielm.

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern anmälde i underdånighet:

En af förre Vaktknekten vid länsfängelset i Wexiö Sven Gustaf Pettersson

i underdånighet gjord ansökning att, sedan Kongl. Maj: t till 1869 års lagtima

Riksdag atiåtit nådig proposition om årlig pension för sökanden af 400

R:dr, men Riksdagen beviljat endast halfva beloppet, eller 200 R:dr, hvilken

pension Pettersson från och med Februari månad 1870 uppburit, Kongl.

Maj:t måtte, enär sökanden sedermera blifvit alldeles blind och derigenom

oförmögen att med arbete bidraga till sin och sin hustrus försörjning, i nåder

bereda honom förhöjning i den beviljade pensionen till det af Kongl.

Maj:t föreslagna belopp, eller 400 R:dr; och har, uti häröfver afgifvet underdånigt

utlåtande, Fångvårdsstyrelsen, jemte det Styrelsen redogjort för hvad

uti frågan om den Pettersson beviljade pension förekommit, deraf inhemta®,

bland annat, att Pettersson, som är född den 80 Juli 1818, från den 13

Bih. till Riksd. Prof, 1875. 1 Sand. 1 Afd, 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1875,

Oktober 1851 varit anställd såsom vaktknekt vid ofvannämnde länsfängelse

samt ordentligt och väl fullgjort de till befattningen hörande åligganden, äfvensom

att Pettersson i årlig lön åtnjutit 400 R:dr jemte beklädnadsbidrag

48 R:dr, för egen del underdånigst hemställt, huruvida, med afseende derå

att, enligt vid ansökningen fogade prest- och läkarebetyg, Pettersson befinner

sig i torftiga omständigheter och numera är behäftad med fullständig blindhet,

samt att prisen å alla lifvets förnödenheter under senare åren högst

betydligt stegrats, Kongl. Maj:t skulle finna skäligt hos Riksdagen göra nådig

framställning om någon förhöjning i det af Riksdagen förut beviljade

pensionsbelopp.

På grund af de utaf Fångvårdsstyrelsen åberopade förhållanden samt

enär Riksdagen åren 1872 och 1873 i särskilda fall anvisat pensioner till

belopp af 400 R:dr åt vaktbetjente, som i sådan egenskap vid fängelserna

tjenstgjort ungefärligen lika länge som Pettersson, hemställde Hans Excellens

Herr Justitie-statsministern, att Kongl. Maj:t täcktes förordna, att till näst

sammanträdande Riksdag skall aflåtas nådig proposition derom, att den Pettersson

beviljade pension må varda förhöjd till ett belopp af fyrahundra

Kronor årligen.

Hvad Hans Excellens Herr Justitie-statsministern sålunda

hemställt täcktes, uppå tillstyrkan af Statsrådets

öfrige ledamöter, Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla;

och skulle utdrag af detta protokoll till Finans-departementet

öfverlemnas, på det att berörde framställning må

vid förslaget till reglering af Nionde Hufvudtiteln iakttagas.

Ex protocollo

Tit. Wilh, Mahn.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Majds Nåd. Prop, N:o 1, om Statsverket 1875.

Utdrag af protokollet öfver Justitie-departcments-ärenden,

hållet inför Hans Majd Konungen i Statsrådet

å Stockholms Slott den 30 Oktober 1874,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Carleson,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Loven,

o

Friherre Akerhielm.

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern anmälde i underdånighet:

En af Häradshöfdingen i Torna och Bara häraders domsaga m. m.

Nils Lilionberg den 13 nästlidne Juni ingifven underdånig ansökning, deruti

sökanden anfört, att han medelst nådig fullmakt den 23 Januari 1846 blifvit

utnämnd till häradshöfding i Torna, Bara och Harjagers häraders domsaga,

med rättighet »att åtnjuta den lön och de öfriga förmåner samma tjenst

enligt stat och författningar nu tillkomma, intilldess, i anledning af väckt

fråga om förändrad lönereglering för domare och ny fördelning af domsagorne,

löneförmånerna framdeles blifva annorlunda bestämda, då de komma

att i enlighet dermed utgå»; att, efter det Kongl. Maj:t den 25 November

1851 beslutat reglering af domsagorne i Malmöhus län, sökanden i följd

deraf fått afträda Harjagers härad, men tillförsäkrats bostället Råby och

hel häradshöfdingelön; samt att, enär således efter sökandens utnämning lönereglering

för häradshöfdingarne i länet blifvit beslutad och gått i verkställighet,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1875.

sökanden, som tolkat fullmaktens ordalag så, att han icke skulle vara skyldig

att underkasta sig mer än en lönereglering, förty ansett sig förvissad

att under sin tjenstetid få tillgodonjuta de löneinkomster, som genom sistberörda

nådiga beslut blifvit bestämda; men att genom den af Riksdagen

beslutade reglering af häradshöfdingarnes löneförmåner sökandens inkomster

komme att betydligt minskas, livilket skulle åstadkomma en vid sökandens

framskridna ålder desto kännbarare rubbning i hans ekonomiska omständigheter,

som sökanden vore gift och hade liera oförsörjda barn; anhållande

sökanden på sådan grund att, om Riksdagens beslut i löneregleringsfrågan

vunne nådig sanktion, honom måtte för hans återstående lifstid beredas ersättning

för den derigenom uppkommande minskning i sökandens löneinkomster,

till upplysning hvarom sökanden, som sedan 1871 års början haft

för ålderdom tjenstledighet, företett af vikarierne utfärdade intyg, utvisande

att sökanden under tjenstledigheten åtnjutit icke allenast arrendet af bostället

Råby, som med vederbörligt tillstånd blifvit på tjugu år utarrenderadt,

utan ock af sportelinkomsterna dels 2,500 R:dr årligen, dels ock hälften af

hvad såsom sportler influtit utöfver 7,500 R:dr, hvilken andel utgjort för

hvartdera af åren 1871 och 1872 250 R:dr och för 187d ett belopp af 943 R:dr

62 öre, eller i medeltal för hvarje år 481 R:dr 21 öre, så att, om sökandens

årliga inkomster af sport-lerna antoges till 2,900 R:dr i medeltal och arrendet

för bostället efter medelpris till 0,100 R:dr, sökandens löneförmåner för

hvarje af de sednare åren utgjort omkring 6,000 R:dr, i stället för det belopp

af 4,500 R:dr, hvartill de efter den senaste regleringens tillämpning

komme att nedsättas.

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern yttrade, att enligt de beräkningar,

som legat till grund för den senaste regleringen af häradshöfdingarnes

löneförmåner, skulle Statsverket genom densamma komma att, såvidt

den sökanden nådigst anförtrodda domsaga angår, göra en årlig vinst

af 3,866 E:dr, dervid dock det hittills med domsagan förenade bostället upptagits

till 3,248 R:dr; och som under den tid, sökanden beklädt sitt innehafvande

häradshöfdingeembete, reglering i afseende å dermed åtföljande

löneförmåner redan i följd af Kongl. Maj:ts beslut den 25 November 1851

egt rum, samt lydelsen af det i sökandens fullmakt intagna vilkor innefattat

någon anledning för honom att antaga, det han icke skulle vara skyldig att

underkasta sig ytterligare lönereglering, syntes billigt att sökanden, som numera

vid den framskridna åldern af sjuttiofem år är urståndsatt att sjelf

förvalta domareembetet och således enligt senaste allmänna lönereglering får

af domsagans årsinkomster från början af nästa år behålla allenast 4,500

Kronor, varder för sin tjenstetid tillagd ersättning för skilnaden emellan

detta belopp och de sökanden under sednare åren tillfallna löneinkomster,

hvilka enligt sökandens med företedda intyg styrkta uppgifter uppgått i

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 5

medeltal till omkring 6,000 Kronor. I betraktande häraf hemställde Hans

Excellens i underdånighet, att Kongl. Maj:t täcktes till näst sammanträdande

Riksdag aflåta nådig proposition derom, att, med afseende på det anmärkta

särskilda förhållandet, Häradshöfdingen Nils Lilienberg må såsom godtgörelse

för den genom löneregleringen för honom uppkommande minskning i

inkomster tillerkännas för sin återstående tjenstetid ett personligt årligt anslag

från allmänna indragningsstaten till belopp af ett tusen femhundra Kronor,

att utgå från början af nästkommande år 1875.

Hvad Hans Excellens Herr Justitie-statsministern sålunda

hemställt behagade, på tillstyrkan af Statsrådets

öfrige ledamöter, Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla;

skolande utdrag af detta protokoll till Finans-departementet

öfverlemnas, på det att berörde framställning må vid

förslaget till reglering af Nionde Hufvudtiteln iakttagas.

Ex protocollo

Th. Willi. Mahn.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket 1875.

Utdrag af protokollet öfver Justitie-departements-årcnden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet

å Stockholms Slott den 11 December 1874,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Carleson,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Berg,

Friherre Leij onhufvup,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmbr,

Weidenhielm,

Lovén,

Friherre Åkerhielm.

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern anmälde i underdånighet

till Kongl. Maj:t inkomna underdåniga framställningar om förändrad reglering

af Öster-Dalarnes och Wester-Dalarnes domsagor samt af de dertill hörande

tingslag; och redogjorde Hans Excellens för innehållet af de till ärendet hörande

handlingarne, af hvilka inhemtas hufvudsakligen:

Efter förre ordinarie domarens i Wester-Dalarnes domsaga år 1861

ti made frånfälle anhöllo åtskilliga församlingar i domsagan hos Kongl. Maj:t,

att domsagan måtte varda fördelad i två sådana, den ena bestående af Wester-Dals

fögderi eller Malungs, Lima och Äppelbo tingslag samt Ms, Järna

och Flöda tingslag och den andra af Wester-Bergslags fögderi eller Söderbärkes,

Norrbärkes och Grangärdes tingslag; hvarjemte samtidigt dermed

Lima och Transtrands församlingar, som utgöra ett tingslag med Malungs

och Äppelbo socknar, inkommo med underdånig framställning derom att

skilda från sistnämnda socknar få bilda eget tingslag med tingsstad vid Lima

s. 7 Kontrollera mot PDF

JM. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 7

kyrka. Vid underdånig'' föredragning- den 28 Januari 1862 af detta ärende fann

dock Kongl. Maj:t betänkligt, att under dåvarande förhållanden medgifva

delning- af Wester-Dalarnes domsaga, på sätt den blifvit begärd, och ansåg

ej eller lämpligt att, så länge domsagan bibehölles vid dess dåvarande område,

Lima och Transtrands församlingar blefve från Malungs tingslag skilda, i

följd hvaraf Kongl. Maj:t icke lemnade bifall till de derutinnan gjorda framställningar;

men emedan åtskilliga olägenheter ej mindre för de rättssökande

än för domaren obestridligen föranleddes af domsagans omfång samt kändt

vore, att förhållandet vore enahanda inom Öster-Dala mes ännu folkrikare

domsaga och det syntes antagligt, att af dessa två till hvarandra gränsande

domsagor borde kunna bilda åtminstone tre för domarens aflöning tillräckligt

stora jurisdiktioner, anbefalldes Svea Hofrätt, att, då domareembetet i

Öster-Dalarnes domsaga blefve till återbesättande ledigt och innan åtgärd

lör ledighetens kungörande vidtoges, till Kongl. Maj:t inkomma med förslag

till en efter dåvarande förhållanden lämpad reglering af dessa två domsagor,

samt att i sammanhang dermed tillika meddela yttrande, huruvida den af

Lima och Transtrands socknemän gjorda underdåniga anhållan, om densamma

då af dem vidhölles, kunde anses skäligen böra bifallas.

I början af år 1873 blef domareembetet i Öster-Dalarnes domsaga ledigt;

och inkom derefter till Kongl. Maj:t ansökning af Mora församling, att följande

fyra till nyssnämnde domsaga hörande tingslag, nemligen Mora, Sofia

Magdalena och Wenjans, Orsa, Elfdals samt Särne och Idre, måtte få afskiljas

till särskild domsaga; varande till stöd för denna ansökning, i anledning

hvaraf Iiofrätten undfick föreskrift att i sammanhang med fullgörande

af den Hofrätten, på sätt ofvan förmäles, meddelade befallning afgifva underdånigt

utlåtande, hufvudsakligen anfördt: att Öster-Dalarnes domsaga, som

omfattade Ofvan- och Nedan-Siljans fögderier samt Gagnefs socken af Säters

läns fögderi, hade en befolkning af omkring 60,000 personer och ett Ytinnehåll

af 134

att en domhafvande, om ock utrustad med den största arbetsförmåga, icke

kunde allena förvalta sitt maktpåliggande embete, utan vore nödsakad att

allt emellanåt påkalla biträde af extra domare, för hvilka i de flesta fall

befolkningens lynne, talesätt och cfriga egendomliga förhållanden vore alldeles

främmande, hvaraf rättsskipningen lede mycket men; samt att, derest

ofvannämnde fyra tingslag, hviika utgöra Ofvan-Siljans fögderi och med

22,692 innevånare omfatta öfver 100 qvadratmil, finge bilda särskild domsaga,

möjlighet förefunnes att framdeles genom tingslagens förenande till två

sådana bereda de rättssökande den stora och önskvärda fördelen af flera

tingssammanträden årligen.

I anledning af den sålunda väckta frågan om förändrad reglering af

förenämnde två domsagor hafva af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Köp
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1875.

parbergs län två olika förslag blifvit uppgjorda, deraf det ena i den riktning,

som i Kongl. Maj:ts ofvananmärkta beslut antydes eller att af nuvarande

domsagorna skulle bildas tre nya, livilka komme att bestå, en af

Söderbärkes, Norrbärkes, Grangärdes samt Nås, .Tärna och Flöda tingslaginom

Wester-Dalarnes domsaga, en af Malungs, Tama och Äppelbo tingslaginom

samma domsaga äfvensom Sårna och .idre, Elfdals, Orsa samt Mora,

Soda Magdalena och Wenjans tingslag inom Oster-Dalarnes domsaga och en

af återstående tingslagen inom denna domsaga eller Leksands, Äls och Bjursås,

Rättviks och Ore samt Gagnefs tingslag. Enligt andra förslaget skulle

hvardera domsagan delas i två på det sätt, att de båda fögderierna i WesterDalarnes

domsaga komme att hvart för sig utgöra en domsaga, samt att af

Oster-Dalarnes domsaga Ofvan-Siljans fögderi, som består af Sårna och Idre,

Elfdals, Orsa samt Mora, Sofia Magdalena och Wenjans tingslag, blefve afskildt

till en domsaga och Nedan-Siljans fögderi, innefattande Leksands, Als

och Bj ursås samt Rättviks och Ore tingslag, komme att i förening med Gagnefs

inom Säters läns fögderi belägna tingslag bilda en domsaga.

Öfver dessa förslag hafva kommunerna blifvit hörda, hvarvid menigheterna

inom Ofvan-Siljans fögderi enhälligt uttryckt den önskan, att de måtte

lå bilda särskild domsaga, afskild från öfriga delen af Oster-Dalarnes domsaga,

men utan förening med Malungs tingslag. Kommunerna i NedanSiljans

fögderi hafva i frågan om nyssnämnde domsagas fördelning i tvänne

instämt; med kommunerna i Ofvan-Siljans fögderi, under hemställan likväl

derjemte: af Bjursås socken, att varda särskildt afsöndrad och förlagd till

Kopparbergs tingslag i Falu domsaga; af Rättviks socken, att Ore kommun

måtte med Orsa socken i Ofvan-Siljans fögderi förenas till ett tingslag, tillhörande

Ofvan-Siljans domsaga; samt af Ore socken, att fortfarande såsom hitintills

få med Rättviks kommun utgöra ett tingslag. Gagnets kommun har

deremot uttalat sig till förmån för en reglering i öfverensstämmelse med

Kongl. Maj:ts Befäl 1 ningshafvandes förstanmärkta förslag. 1 Wester-Dals fögderi

bar, jemte det Lima och Transtrands kommuner förklarat sig vidhålla

sin önskan att få bilda ett särskildt, från Malugns tingslag afskildt domsområde,

blifvit af de flesta socknar förordadt, att fögderiet måtte få utgöra

en domsaga, hvarifrån dock Säfsnäs socken tillkännagifvit den skiljaktiga

åsigt, att Nås tingslag borde i judicielt afseende förblifva förenadt med

Wester-Berglags fögderi, samt .Terna socken yttrat, att, om Wester-Dals fögderi

ansågs för litet för att utgöra en särskild jurisdiktion, Grandgärdes tingslagborde

dermed förenas. Af kommunerna inom Wester-Bergslags fögderi hafva

Grangärde och Ludvika ansett fögderiet böra för sig utgöra en domsaga,

hvaremot Malingsbo önskat, att Nås tingslag måtte läggas till sistnämnde

domsaga samt Norrbärke åter, att nuvarande Wester-Dalarnes domsaga blefve

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 9

oförändrad; och har slutligen Söderbärkes kommun förklarat sig åtnöjas med

hvad vederbörande funne i saken lämpligast.

Domhafvanderne i orten, hvilkas yttranden i frågan blifvit likasom

Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes samt Hofrättens nedanomförmälda utlåtanden

afgifna innan beslutet om reglering af häradshöfdingarnes löneförmåner

fattats, hafva väl på den grund att de då med domsagorna förenade inkomster,

efter afdrag för förvaltningskostnaderna, icke skulle vara tillräckliga

för aflönande af flere domare än de nuvarande afstyrkt de ifrågastälda förändringarne

af domsagornas områden, men tillika yttrat, att domsagornas

vidsträckthet och folkmängd syntes påkalla desammas delning, hvilken helst

borde ske i enlighet med Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes senare förslag;

samt att en sådan reglering ostridigt skulle medföra stora fördelar, såsom,

bland annat, att de rättsökande i allmänhet finge kortare väg till domaren,

hvilken derjemte i en mindre domsaga dels icke så ofta behöfde för embetsresor

aflägsna sig från hemmet och derföre vore lättare att träffa, dels ock

mera sällan nödgades anlita biträden för förrättande af ting och andra maktpåliggande

embetsgöromål, hvilket skulle lända lagskipningen till fördel; att

förhör och urtima ting i konkurser, egodelningsrättssammanträden^ och andra

extra förrättningar, h vilka för närvarande i anseende till de långa resor,

domhafvanderne derför måste göra, ofta vore förenade med dryga kostnader,

skulle för de rättssökande blifva billigare; samt att da de tre tingslagen^ i

Wester-Bergslags fögderi utan olägenhet kunde sammanslås till ett, innevånarne

såväl i nämnde fögderi som ock i öfriga delen af nuvarande A\esteiDalarnes

domsaga skulle komma i åtnjutande af den snabbare rättsskipning,

Kongl. Förordningen den 17 Maj 1872 afser att bereda.

Kongl. Majtts Befallningshafvande har för egen del anfört: att, hvad

anginoe Lima och Transtrands socknemäns yrkande att af dessa kommuner

måtte° få bildas ett särskildt från Malungs och Äppelbo socknar afskildt

tingslag med tingsställe vid Lima kyrka, kunde väl det vidsträckta området

af förutnämnde kommuner och det deraf, förnämligast för den vid gränserna

mot Wermland och -Norge tillväxande befolkningen, härflytande betydliga

afståndet från tingsstället vid Öfver-Malungs kyrka, äfvensom kommunernas

folkmängd af omkring 4,000 menniskor innefattat skälig anledning för berörde

framställning, men som, derest någon delning af domsagan icke komme

att ega rum, tillökningen af ännu ett tingslag måste högst betyd ligt försvåra

domare-embetets utöfning i denna vidsträckta domsaga, medelst resor

till och från samt förrättandet af åtminstone två lagtima ting om aret, utom

förekommande extra förrättningar, samt, för den händelse åter att AYesterDals

fögderi komme att utgöra en domsaga, Lima och Transtrands kommuners

utbrytande till särskildt tingslag skulle förhindra en sådan anordning

llih. till Riksd. Prot. 1875. 1 Sami 1 Afd. 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

l.i > Bil. N:o 1 till Kongl. Maj;k Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

ai tingssammanträdena, som, i ändamål att åvägabringa en snabbare

rättsskipning, enligt Kong]. Förordningen den 17 Maj 1872 skall i domsagor

med blott två tingslag införas, fann Kong! Maj:ts Befallningshafvande

ifrågavarande framställning icke böra vinna bifall; att, i öfverensstämmelse

med hvad de flesta kommunerna yttrat, Kongl. Majrts

Befallningshafvande ansåg för lagskipningens behöriga handhafvande och

utöfvande inom orten vara af behof påkalladt och ändamålsenligast icke

allenast att från nuvarande < Ister-Dalarnes domsaga afsöndrades OfvanSiljans

fögderis tingslag till en särskild domsaga, utan förening med Malungs

tingslag i Wester-Dals fögderi, utan ock att särskilda domsagor

bildades af \\ ester-Dals och \\ ester-Bergslags fögderier, helst kommunerna

inom hvartdera fögderiet borde kunna utan synnerlig svårighet

bibehållas eller förenas till högst två tingslag; samt att med afseende

å hvad sålunda blifvit föreslaget Kongl. Maj:ts Befallningshafvande faun

afseende icke kunna fästas å de derifrån afvikande särskilda framställningarne

af Bjursås, Rättviks, Säfsnäs, ,Järna, Malingsbo och Norrbärkes

socknemän.

Då det fortfarande behofvet af en förändrad reglering utaf nuvarande

områdena för \V ester- och (hster-Dalarnes domsagor vitsordats

såväl al de i ämnet hörda församlingarne med få undantag, som ock af

Kong]. Maj:ts Befallningshafvande och domhafvanderne, samt anledningvore

att antaga " 1 ° 1 ’ '' ” '' "

böra sättas i

Kongl. Maj:t och

tande Hofrätten ansett sig,

tillgångar ännu ej lörefunnos, böra föreslå, huru delningen skulle ske;

och har Hofrätten i detta afseende anfört följande: Genom en delnino- i enliohet

med Kongl. Majt:s Befallningshafvandes ofvan först omförmälda förslagskulle

väl å ena sidan för statsverket vinnas den fördel att, enär endast

en ny domare behof de tillsättas, kostnaderna för delningens åvägabringande

i detta fall blefve mindre, men då å andra sidan förekom mc, att

den domsaga, som blefve sammansatt af särskilda delar af de nuvarande,

skulle erhålla en areal, öfverstigande den Öster-Dalarne för närvarande

intager, och således åtminstone i afseende å förstnämnde domsaga qvarstå

de olägenheter man genom regleringen velat undanrödja, ansåg Hof
lätten

nu omförmälda delningsförslag icke lämpligen kunna antagas.__

Hvad det andra förslaget anginge, så blefve väl äfven med den deri

lhagasatta delning omradena för de båda nordliga domsagorna vidsträcktare

än med afseende å innevånarnes beqvämlighet skulle varit

ön sk ligt; men oafsedt att i trakter med icke tätare befolkning än de nu

ifrågavarande eu sådan olägenhet svårligen torde kunna helt och hållet

att, om den ifrågasatta delningen eljest skulle anses

tillgångar till domarenas aflöning skulle af

verket, nödiga

Ri ksdagen

afgifvet underdånigt utlåoberoende

af den omständighet att sådana

beredas, har

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj.ls Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1875. 11

undvikas, syntes emellertid icke någon af domsagorna blifva större än

att befolkningens billiga anspråk på rättsskipningen kunde uppfyllas.

Med den sammansättning domsagorna efter sistberörda förslag komme

att erhålla, skulle ock, enligt hvad Kong]. Majas Befallningshafvande

an ty dt, i de domsagor, deri flera än två af nuvarande tingslagen skulle

ingå, dessa utan svårighet kunna sammanslås till åtminstone nämnda

antal, hvarigenom innevånarne kunde beredas den fördel af tätare återkommande

ting, som i Kongl. Förordningen den 17 Maj 1872 åsyftas.

Folkmängden i de nya domsagorna skulle enligt mantalslängderna för

år 1873 komma att utgöra i den folkrikaste eller den, som bildades af

Nedan-Siljans fögderi med Gagnefs tingslag, 38,819 och i de öfriga dels

23,033, dels 23,158 och dels 24,411. Vid jemförelse häraf äfvensom af

det antal mål och ärenden, som enligt tillgängliga uppgifter under senare

åren handlagts i de tingslag, hvaraf hvarje domsaga komme att

bestå, med hvad i nämnde hänseende förekomme inom andra domsagor,

torde det, hvad domarena beträffade, kunna antagas, att göromålen för

en hvar af dem blefve temligen afpassade efter de anspråk, som från

det allmännas sida borde ställas på deras verksamhet. På grund af

det nu anförda finge Hofrätten, under förutsättning att behofvet motsvarande

inkomster bereddes de särskilda domarena, föreslå en sådan

reglering af Oster-Dalarnes och Wester-Dalarnes domsagor, att hvartdera

fögderiet i den sednare domsagan komme att utgöra en domsaga, OfvanSiljans

fögderi en och N edan-Sil jans fögderi mecl tillägg af Gagnefs tingslag

en domsaga.

Hvad slutligen anginge Lima och Transtrands församlingars anhållan

att få bilda ett eget tingslag; så enär genom beviljande af denna

anhållan den domsaga, hvari nämnde församlingar komme att ingå och

som innefattar två hvart för sig särdeles vidsträckta tingslag, blefve beröfvad

den otvan antydda förmånen af oftare återkommande ting samt

för afhjelpande af den olägenhet, som föranledt ifrågavarande framställning,

eller det långa afståndet till tingsstället, möjligen torde erbjuda

sig en annan utväg i förflyttningen af tingsstaden, som nu läge temligen

långt söderut i tingslaget, till någon närmare midten belägen ort, af- - styrkte Hofrätten bifall till församlingarnes omförmälda begäran.

som

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern yttrade härefter:

''De af såväl befolkningen i Öster- och Wester-Dalarnes domsagor

af vederbörande myndigheter åberopade förhållandena synas mig

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 187,5.

sätta ändamålsenligheten af en delning af nämnda domsagor utom tvifvel;

och då något antagligt förslag att af dessa domsagor bilda tre icke

kunnat framställas, torde endast det af myndigheterna äfvensom af de

flesta menigheterna förordade förslaget att af hvardera domsagan bilda

två förtjena att nu komma under öfvervägande. I följd af den under

innevarande år skedda regleringen af häradshöfdingarnes aflöningsförmåner

skulle emellertid eu delning af Wester-Dalarnes domsaga under

nuvarande innehafvares tjenstetid sannolikt ådraga statsverket en utgift,

för hvilken icke vunnes motsvarande fördel; och jag tillstyrker derföre

i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t, som på de af Eders Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande och Hofrätten anförda skäl torde finna Lima

och Transtrands socknemäns under behandlingen af detta ärende gjorda

framställning att få bilda eget tingslag icke böra bifallas, täcktes förklara

annan åtgärd i anledning af den ifrågasatta delningen af WesterDalarnes

domsaga icke böra för närvarande vidtagas, än att Hofrätten

anbefalles, att då domare-embetet i nämnde domsaga varder ledigt och

innan beslut om ledighetens kungörande fattas, till Eders Kongl. Maj:t

inkomma med förnyad underdånig anmälan i förevarande ämne.

Hinder af ofvanuämnde beskaffenhet möta deremot ej för genomförande

af den nödiga .regleringen af Öster-Dalar nes domsaga, i hvilken

häradshöfdingebeställningen för närvarande icke är tillsatt, t sammanhang

med frågan om denna reglering hafva visserligen Rättviks och

Bjursås socknemän gjort framställningar om vissa förändringar i nuvarande

tingslao-sindel ningen; men då tillförlitlig'' utredning om behofvet och

lämpligheten af dessa, utaf Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande edstyrkta

förändringar icke är åstadkommen, torde samma framställningar

böra nu lemnas utan afseende. Under förutsättning således, att rubbning

i områdena för de tingslag, som höra till Öster-Dalarnes domsaga,

icke sker, samt derjemte att domsagan skall delas på det sätt Hofrätten

föreslagit, borde, efter de vid regleringen af häradshöfdingarnes löneförmåner

följda grunder och med fästad t afseende ä de af t. f. domhafvanden

lemuade uppgifter rörande hittills infiutne sportler och omkostnaderna

för domsagans förvaltning, löneinkomsterna bestämmas så
o

o;

lunda, nemligen:

för häradsliöfdingen i den domsaga, som skulle bildas af tingslagen

i Nedan-Siljans fögderi jemte Gagnefs tingslag:

lön ......................... 4,500: _

tjenstgöringspenningar.............. 1,800: —

Transport 0,300:

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 13

Transport 6,300:

hvartill kommer:

förvaltningskostnadsbidrag, till belopp motsvarande

sldlnaden emellan beräknade förvaltningskostnader

..................o,200:

och de till betäckande af samma

kostnader afsedda sportelinkomsterna,

b vilka .antagits uppgå till omkring . . . 2,800: — 400: — 6,700: -

4,500:

1,600:

för liäradshöfdingen i den domsaga, som lcomme att

bestå af de fyra tingslagen i Ofvan-Siljans fögderi:

lön.......................

tjenstgöringspenningar............

förvaltningskostnadsbidrag eller skiluaden emellan

beräknade förvaltningsomkostnader 2,500: —

ocdi sportelinkomsterna, uppskattade

till omkring................. 1,900: — 600: — 6,700:

Summa Kronor 13,400:

8,900:

Den för häradshöfdingen i Öster-Dalarnes domsaga bestämda

aflöning från statsverket utgör lön 4,500 Kronor, tjenstgöringspenningar

3,400 Kronor och förvaltningkostnadsbidrag

1,000 Kronor eller

tillhopa..............................

Domsagans delning skulle således för statsverket medföra

en ökad utgift af....................... 4,500:

eller beloppet af en häradshöfdingelön.

I underdånighet tillåter jag mig att på grund af det ofvan anförda

hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nådiga propositionen angående

statsverkets tillstånd och behof föreslå. Riksdagen att i stället

för de åt domhafvanden i Öster-Dalarnes domsaga från statsverket nu

anvisade aflöningsanslag af tillsammans 8,900 Kronor, a ordinarie stat

bevilja:

för häradshöfdingen i Nedan-Siljans domsaga, bestående af Leksands,

Åls och Biursås, Rättviks och Ore samt Gagnefs tingslag:

lön................................ 4,500:

tjenstgöringspenningar ...........-......... 1,800:

förvaltningskostnadsbidrag........... • • ■ ■ • • • 400: —

Säger Kronor 6,700: —-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

för häradshöfdingen i 0form-Siljans domsaga, omfattande Mora, Sofia

Magdalena och Wenjans, örsa, Elfdals samt Särna och Ldre tingslag:

lön . . ,............................... 4,500: —

tjenstgöringspenningar...................... 1,600: —

förval tningskostnadsbidrag.................... 600: —

Säger Kronor 6,700

Till hvad Hans Excellens Herr .Justi ti c-statsministern

sålunda hemställt och föreslagit, och deruti Statsrådets

öfrige ledamöter instämde, fann Hans Maj:t Konungen

godt i nåder lemna bifall samt förordna att protokollet

i detta ärende skulle såsom bilaga åtfölja den nådiga

propositionen till 1875 års Riksdag angående statsverkets

tillstånd och behof.

Ex protocollo

Th. Wilh. Mahn.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1875. 15

Utdrag af protokollet öfver Justitie-departements-ärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen -uti Statsrådet

å Stockholms Slott den 18 December 1874,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Carleson,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Berg,

Friherre LeijonhufVud,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Loven,

'' o

Friherre Äkerhxelm.

16:o.

Af Hans Excellens Herr Justitie-statsministern anmäldes vidare

Fångvårdsstyrelsens underdåniga skrifvelse den 22 sistlidne September

angående rätt för fångvårdens å ordinarie stat uppförda embets- och tjenstemän

samt betjente att vid afskedstagande erhålla pension å allmänna

indragningsstaten; varande af Styrelsen i skrifvelsen anförd t, att i sammanhang

med fråga om uppförande å ordinarie stat af aflöniugen till en

del embets- och tjenstemän samt betjente vid fångvården hade Styrelsen

i underdånig skrifvelse den 15 April 1862 hemställt, att såväl de uti

förslaget till fångvårdens aflöniugsstat med löner uppförde embets- och

tjenstemän samt betjente, som ock vissa befattningshafvande af den öf
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bil

N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1875.

viga personalen, hvars aflöning skulle utgå af fångvårdens förslagsanslag,

matte varda berättigade till erhållande af pension å all manna indragningsstaten,

Styrelsens personal och kamererarne vid fångvardsinrattniugarne

enligt samma grunder, som de för civile tjensteman i allmänhet

bestämda, samt öfrige tjensteman och betjente vid fyllda sextio lefnadsår

1 Öfverensstämmelse härmed aflat ock Kongl. Maj:t nådig proposition till

Rikets åren 1862 och 1863 församlade Ständer; men med afseende dera

att, uppå Rikets åren 1856—1858 församlade Ständers underdåniga_ anhållan

att, till

författningar förekommande

;iö tilta j.uvv —--------- — . . — , ,

vinnande af enhet och öfverensstämmelse uti de i spridda

stadgande»,

som

lågo till grund för pen
-

sions erhållande, en revision af nämnda författningar måtte företagas,

Kongl Makt för detta ärende nedsatt en komité, hvars arbeten sa långt

fortskridit '' att, enligt hvad Rikets Ständer antogo, proposition i ämnet

med säkerhet vore att förvänta till nästföljande Riksdag, ansago Rikets

Ständer förevarande fråga böra uppskjutas, för att behandlas i sammanhang

med den allmänna reglering af pensionsväsendet, som förutsattes

komma att ega rum. Till följd häraf och clå emellertid någon a man

pensionsreglering sedermera icke varit föremål för Kongl. Mayts och Representationens

pröfning, hade tvekan uppstått huruvida fångvårdens pa ordinarie

stat uppförda embets- och tjenstemän samt betjente voro. lika med

andra civila tjenstemän berättigade till pension å allmänna indi agmngsstaten.

För Styrelsen villo det synas att, enligt de rörande pensionsratt

g i fn a föreskrifter, ifrågavarande embets- och tjenstemän samt betjente

egde en dylik rätt; och i öfverensstämmelse härmed hade ock Styrelsen

uti underdånig skrifvelse den 27 December 1870 hemställt, att direktören vic

länsfängelset i Falun Carl Östberg, hvilken uppnått en ålder af 65 ar,

varit 45 år i statens tjenst och vore till lielsan försvagad, måtte af Kong],

Maj:t förklaras berättigad att vid afskedstagandet uppföras å allmänna

indragningsstaten till uppbärande af den för tjensteu å riksstat upptagna

ordinarie lön. Statskontoret, hvars utlåtande öfver denna hemställan^

infordrades, yttrade i anledning deraf, att det väl syntes som, i ^öfverensstämmelse

med de för embets- och tjenstemäns pensionering flan a

manna indragningsstaten stadgade allmänna grunder, Ostbeig vok ie

rättigad

stat er

att

lalla

ö

lika

med

pension, men

andra civila

att, med

embets- och tjenstemän å nämnda

afseende å det svar Rikets aren

1862—1863 församlade Ständer, på sätt ofvan förmäles, lemnat å Kongl.

Maj:ts framställning om pensiousrätt för fångvårdens embets- och tjenstemän

samt betjente, och då frågan om pensionsväsendets ordnande sedermera

icke varit föremål för statsmakternas pröfning, samt Kong .

Maj:t i sin proposition till 1862 —1863 årens Riksdag funnit nödigt att

ni väl i afseende å de fångvården tillhörande embets- och tjensteman,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 17

hvilkas aflöning vid samma riksdag å ordinarie stat uppfördes, underställa

Rikets Ständers bepröfvande frågan om deras pensionsrätt, Statskontoret

ansåge sig förhindradt tillstyrka, att den för Östberg sökta pensionsförmån

af Kongl. Maj:t omedelbart bifölles, utan hemstälde, att

Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta nådig proposition om pensions

beviljande åt Ostberg. Dylik proposition aflat Kongl. Maj:t ock till 1872

års Riksdag.

Om, såsom Statskontorets nämnde yttrande föranledde, de vid fångvården

å ordinarie stat uppförde embets- och tjensteman skulle varit

berättigade till pension från allmänna indragningsstaten enligt de för

dylik pensionering i allmänhet gällande grunder, derest icke Kongl.

Maj:ts framställning till 1862 och 1863 årens Riksdag i ämnet egt rum,

finge Styrelsen fästa Kongl. Maj:ts uppmärksamhet derå, att nyssberörde

framställning, som hufvudsakligen afsåg att bereda en del fångvårdens

tjensteman en fördelaktigare och mera utsträckt pensionsrätt, än som

med de allmänt gällande grunderna i detta hänseende öfverensstämde,

icke borde anses hafva förringat eller helt och hållet upphäft den rätt

till dylik pensionsförmån, hvaraf tjenstemännen eljest varit i besittning.

Styrelsen, som ansåge sig för närvarande icke böra ånyo upptaga

frågan om den mera utsträckta pensionsrätt för fångvårdens tjensteman,

hvarom Styrelsens ofvanberörde underdåniga skrifvelse den 15 April

1862 handlade, finge emellertid, till undanrödjande af den obestämdhet,

hvari frågan om rätt för fångvårdens å ordinarie aflöningsstat uppförde

embets- och tjenstemän till åtnjutande af pension å allmänna indragningsstaten

enligt de i detta hänseende gällande allmänna grunder sig

befunne, underdånigst hemställa, att, derest Kongl. Maj:t icke skulle

finna bemälde embets- och tjenstemän, i likhet med rikets civile embets-

och tjenstemän i allmänhet, berättigade till dylik pensionsförmån,

Kongl. Maj:t täcktes till näst sammanträdande Riksdag derom aflåta

proposition.

Uti häröfver den 2 i nästlidne Oktober afgifvet underdånigt utlåtande

bar Statskontoret andragit, att i öfverensstämmelse med de åsigter,

som legat till grund för Statskontorets underdåniga yttrande af den

12 Januari 1871, angående pensionsrätt för Direktören Ostberg, syntes

det visserligen Statskontoret, som skulle fångvårdens å ordinarie stat

uppförda embets- och. tjenstemän samt betjente vara berättigade att å

allmänna indragningsstaten erhålla pension i enlighet med de allmänna

grunder, som för civile tjenstemäns rätt till dylik förmån blifvit i författningar

ne stadgade; men då frågan om pensionsrätt för fångvårdens

embets- och tjenstemän samt betjente, såsom ofvan förmäles, redan

gjorts till föremål för Rikets Ständers pröfning, jemväl i den del derBih.

till Biksd. Prut. isyr,. 1 Sami. 1 Afd. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 18/5.

med endast afsågs sådan rätt enligt allmänna grunder åt Fångvårdsstyrelsens

personal m. il., Ii vilkas aflöning å ordinarie stat uppförts, fann, med

afseende å det svar Rikets Ständer uti underdånig skrifvelse den 28

November 1863 meddelat å Kongl. Maj:ts framställning i ämnet och

jemväl med hänsyn dertill, att frågan om bemälde Östbergs pensionsrätt

blifVit till Riksdagens pröfning hänskjuten, oaktadt han uppfyllt alla de

vilkor, hvilka för pensions erhållande från allmänna indragningsstaten

blifvit i författningarne föreskrifna, Statskontoret sig böra i det skick,

liv ari förevarande fråga sig befunne, underdånigst hemställa, att Kongl.

Maj:t täcktes ånyo göra frågan till föremål för Riksdagens pröfning, medelst

aflåtande af nådig proposition derom, att fångvårdens å ordinarie

stat uppförda embets- och tjensteman samt betjente måtte förklaras berättigade

till erhållande af pension å allmänna indragningsstaten enligt

de för undfående af sådan pension i författningarne stadgade allmänna

grunder.

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern yttrade härefter:

“Frågan om rättighet för fångvårdens tjenstemän att komma i åtnjutande

af sådan pensionsförmån, som ofvan omförmäles, var redan vid

1840—1841 årens riksdag föremål för Rikets Ständers pröfning. Kongl.

Maj:t äskade nemligen då i nådig proposition, att de vid korrektionsinrättningarne

i riket anstälde, med bestämda arvoden försedde tjenstemän

måtte förklaras berättigade att, under lika vilkor som statens öfrigc

embets- och tjenstemän, åtnjuta pension å allmänna indragningsstaten;

och anförde Rikets Ständer till svar härå i underdånig skrifvelse den

29 Mars 1841, att Rikets Ständer insågo billigheten af att de vid fångvården

anstälde tjenstemän ocli betjente, hvilkas befattningar i följd af

sin natur voro både besvärliga och ansvarsfulla, icke genom den omständighet,

att fångväsendet då ännu ej hunnit så ordnas, att de kunnat

tillsättas med löner på stat, skulle utestängas från delaktighet uti

en alla andra civile tjenstemän och betjente förbehållen rättighet att,

då ålder och bräcklighet gjorde dem oförmögne att längre sköta sina tjänster,

kunna undfå afsked med bibehållande af sina löneförmåner såsom

pension; i följd hvaraf Rikets Ständer funnit sig böra så till vida bifalla

den Kongl. propositionen att vissa vid fångvården anstälde och uti

1840 års stater för fem korrektion sinrättningar upptagne tjenstemän och

vaktbetjente tillerkändes rättighet att, sedan de minst 10 år tjenstgjort

vid sådan inrättning och i öfrigt under samma vilkor, som för civile

embets- och tjenstemän redan voro stadgade, uppföras till pensioner å

allmänna indragningsstaten, beräknade i allmänhet efter de arvodesbelopp,

som uti nämnda stater funnos bestämda.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1875. 19

Billigheten af att tjenstepersonalen vid fångvården blifver i förevarande

afseende lika berättigad med statens öfrige civile embets- och

tjensteman ar således af nationalrepresentationen erkänd. Väl har den

allmänna regleringen af pensions väsendet, i sammanhang hvarmed enligt

Rikets åren 1862—1863 församlade Ständers uttalade åsigt i ämnet den

nu föreliggande frågan borde behandlas, ännu ej egt rum och torde ej

eller i den närmaste framtiden komma att genomföras; men denna omständighet

synes mig desto mindre böra föranleda ytterligare uppskof med

afgörande af nämnde, under mer än ett tiotal af år oafgjorda fråga, som

det icke kunde vara med statens intresse förenligt, att en talrik, i mödosamma

och ansvarsfulla befattningar använd tjenstemannacorps hålles i

ovisshet rörande det för dess medlemmars framtid vigtiga spörsmålet,

huruvida de, när ålderdom göra dem oförmögne till vidare tjenstgöring,

kunna med säkerhet påräkna att för deras återstående lifstid af staten

erhålla en mot deras löneförmåner svarande pension. På grund häraf,

och med stöd i öfrigt af hvad Fångvårdsstyrelsen och Statskontoret, såsom

ofvan förmäles, anfört, hemställer jag i underdånighet, att Eders

Kongl. Ma:jt täcktes i nådiga propositionen till instundande Riksdag angående

statsverkets tillstånd och behof föreslå, att fångvårdens å ordinarie

stat uppförda embets- och tjensternän samt betjente må förklaras

berättigade till erhållande af pension å allmänna indragningsstaten enligt

de i sådant hänseende för civile tjensternän i allmänhet gällande

grunder”.

Till denna af Statsrådets öfrige ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj;t Konungen

lemna bifall; och skidle detta beslut genom

utdrag af protokollet meddelas Finans-departementet,

för att vid regleringen af utgifterna

under Riksstatens Nionde Hufvudtitel iaktta
-

gas.

Ex protocollo

Th. Wtlh. Malm.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Vrop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Utdrag af protokollet öfver Justitie-departements-är enden

hållet inför Hans Ma.j:t Konungen uti Statsrådet

å Stockholms Slott den 30 December 1873.

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Carleson,

Hans Excellens Herr statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Berg,

Wennerberg,

Bergström,

F riherre Alströmer,

Weidenhielm,

Loven,

, '' o

Friherre Akerhielm,

Friherre von Otter.

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern anmälde Fångvårdsstyrelsens

underdåniga skrifvelse den 15 innevarande December, hvarmedelst

till Kongl. Maj:t öfverlemnats en af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i Elfsborgs län till Styrelsen insänd underdånig ansökning

af Vaktkonstapeln vid länsfängelset i Wenersborg Anders Olsson Brink

att honom måtte vid afskedstagande beredas någon pension; utvisande

vid ansökningen fogade betyg, att sökanden är född 1800, sedan den

17 April 1848 varit i fångvårdens tjenst och derunder med nit och

pålitlighet fullgjort sina åligganden, samt att i anseende till sökandens höga

ålder hans krafter för tjenstens förrättande numera äro förminskade;

och har på grund häraf Styrelsen, med tillkännagifvande att sökanden

dock under Juli månad innevarande år låtit en mindre förseelse komma

sig till last, samt att han vid ofvannämnde fängelse åtnjuter i lön,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 21

med två ålderstillägg, 600 R:dr och beklädnadsbidrag 50 R:dr äfvensom

särskild gratifikation, underdånigst hemstält, huruvida icke Kongl.

Maj:t skulle täckas hos nästa Riksdag föreslå Anders Olsson Brink till erhållande

å allmänna indragningsstateu af pension till belopp af 300

R:dr, att utgå från och med månaden näst efter den, då han undfinge

afsked.

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern hemstälde i underdånighet,

att, med afseende å hvad sålunda förekommit, nådig proposition

måtte till instundande Riksdag aflåtas derom, att Änders Olsson

Brink må berättigas att, från och med månaden näst efter den, då

han erhåller afsked från vaktkonstapelsbefattningen vid länsfängelset

i Wenersborg, å allmänna indragningsstaten uppbära eu årlig pension

för sin återstående lifstid af trehundra Kronor.

Denna af Statsrådets öfrige ledamöter biträdda hemställan

behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och

skulle detta beslut genom utdrag af protokollet meddelas

Finans-departementet, för att vid regleringen

af utgifterna under Riksstatens Nionde Hufvudtitel iakttagas.

Ex protocollo

C. P. Hagbergh.

opaginerad Kontrollera mot PDF

32 Bil. N:o 1 titt Konyl. Maj:ts Nåd. Prop. ■N:o 1, om Statsverket 1S75.

Utdraj af protokollet öfver Justitie-departements-ärenden,

hållet infor Hans Maj:t Konungen uti Statsrådet

ä Stockholms Slott den .9 Januari 1875,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr J ustitie-statsministern Carleson,

Ilans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Berg,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer,

Wejdenhielm,

Boven,

Friherre Akehhielm,

Friherre von Otter.

Efter erhållen tillåtelse att nu anmäla hvad vid aflåtande af nådig

proposition till nästinstundande Riksdag angående statsverkets tillstånd

och behof borde i afseende å regleringen af utgifterna under Riksstatens

Andra HufvudtiteJ iakttagas, anförde Hans Excellens Herr Justitie-statsministern:
“Enär

löneregleringskomiténs af mig den 18 sistlidne December i

underdånighet anmälda förslag angående regleringen af Hofrätternas

löneförhållanden afser, bland annat, hvarjehanda ändringar i Hofrätternas

arbetsordningar och måste undergå den i 10 § Regeringsformen föreskrifna

beredning, innan det må hos Eders Kongl. Maj:t i Statsrådet

föredragas, lärer svårligen detta förslag kunna komma under nådig

pröfning så tidigt, att Eders Kongl. Maj:ts beslut i ämnet hinner nästa

Riksdag delgifvas. Vid sådant förhållande anser jag, att andra förän
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1. om Statsverket 1875. 2o

dringar uti de å Andra Hufvudtiteln nu uppförda belopp, deruti ingår

ett för innevarande år beviljadt anslag af 5.000 Kronor till arvoden åt

Krigshofrättens ordförande och militäre ledamöter, icke böra ifrågasättas,

än de som i vissa fall innefattas i följande framställningar, nemligen

angående

l:o) Svea Hofrätt iiuderh (laude Jnstitiestat

1 följd af den utaf Eders Kongl. Maj:t den 11 sistlidne December

beslutade framställning till Riksdagen angående reglering af Öster-Dalarnes

domsaga bör anslaget till häradshöfdingarnes löner ökas med 4,500

Kronor.

2:o) Anslaget till fångars vård och underhåll.

I afseende å den del deraf, hvilken utgår såsom bestämdt anslag

och omfattar aflöningarne till Fångvårdsstyrelsen och vissa vid fångvårdsinrättningarne

anstälde tjensteman och betjente, har Fångvårdsstyrelsen

i underdånig skrifvelse den 22 sistlidne September, som torde tillåtas

mig att nu föredraga, hemstält, att föreslagna aflöningsstater måtte Riksdagen

till godkännande föreläggas och definitivt fastställas.44

Efter att hafva redogjort för innehållet af nämnde skrifvelse, yttrade

Hans Excellens vidare:

■‘Då Eders Kongl. Maj:t redan pröfvat hinder för slutligt fastställande

af Fångvårdsstyrelsens aflöningsstat förefinnas samt af senaste Riksdag

åberopade anledning att vägra definitivt fastställa aflöningarne för

omförmälde, vid fångvårdsinrättningarne anstälde tjenstemän och betjente

fortfarande är för handen, torde Fångvårdsstyrelsens nyssberörde hemställan

icke kunna till någon åtgärd föranleda.

Beträffande aflöningsstaten för förenämnde tjenstemän och betjente

vid fångvårdsinrättningarne föreslår Styrelsen, att det enligt 1875 års

stat vederbörande tjenstemän tillkommande ålderstillägg, som för innevarande

år är upptaget till 13,100 Kronor, men för 1870 beräknats till

14,700 Kronor, matte för nästkommande år anvisas med sistnämnde

summa; och under åberopande af att det under byggnad varande strafffängelset

å Nya Varf vet vid Göteborg blefve innevarande år fullbordad t

och komme att träda i den med detsamma afsedda verksamhet såsom

förbättringsfängelse för unga förbrytare, samt att den för derstädes anstälde

tjenstemän af förslagsanslaget för fångvården utgående aflöning

för närvarande utgjorde:

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

för 1 direktör........................Kronor 2,500

300

1,200

V

11

11

11

11

11

V

450

1,500

1,500

skrifvarearvode...................

1 kamererare .....................

skrifvarearvode.................. .

1 pastor .......................

1 bevakningsbefälhafvare ..............

hvarjemte direktören och bevakningsbefälhafvaren åtnjöto, den förre 4

och den sednare 2 procent af fängelsets behållna arbetsinkomst och samtliga

tjenstemännen boställsrum samt ljus ''och ved, har Styrelsen tillstyrkt,

att, med tillämpning af de grunder, som blifvit följda vid upprättandet

af den för 1875 godkända aflöningsstaten för tjenstemännen vid öfrige

fångvårdsanstalter, samt med indragning af arbetsprovisionen och anslag till

tjensteljus, måtte i ordinarie aflöningsstaten för 1876 uppföras:

för 1 direktör, lön..............Kronor 3,000: —

skrifvarearvode

., 1 kamererare, lön........

skrifvarearvode

„ 1 predikant, arvode ......

„ 1 bevakningsbefälhafvare . . .

500

a

v

v

?)

1.500

300

3,500:

1,800

2,000

2,000

tillsammans Kronor 9,300

samt direktören, kamereraren och bevakningsbefälhafvaren förklaras berättigade

att komma i åtn jutande af ålderstil lägg, den förstnämnde med

500 Kronor efter fem och lika belopp efter tio års tjenstgöring, äfvensom

de två sistnämnde med 300 Kronor efter fem och ytterligare 200

Kronor efter tio års tjenstgöring, allt under enahanda vilkor och bestämmelser,

som för tillämpning af innevarande års stat vore för öfrige

vid fångvårdsanstalterna anstälde tjensteman föreskrifna.

Hvad Fångvårdsstyrelsen sålunda föreslagit anser jag mig böra

i underdånighet förorda och hemställer i sammanhang dermed, att vid

affattandet af ifrågavarande aflöningsstat må iakttagas, dels att enär för

direktören och bevakningsbefälhafvaren vid straff-fängelset i Warberg

blifvit i gällande stat införd den undantagsbestämmelse, att så länge

bemälde tjensteman åtnjöto provision af arbetsinkomsten skulle af de

för dem uppförda löner, 3,000 Kronor för direktören och 2,000 Kronor

för bevakningsbefälhafvaren, utgå endast 2,000 Kronor till den förre och

1,500 Kronor till den senare, men Eders Kongl. Maj:t den 2 sistlidne

Oktober förordnat, att, med indragning af arbetsprovisionen, de i staten

upptagna lönebeloppen finge under innevarande år till nämnde

tjensteman utgå, så bör i följd häraf omförmälde undantagsbestäm
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Brop. N:o 1, om Statsverket 1875. 25

melse ur staten uteslutas; dels ock att, då vid pröfning den 18 sistlidne

December af Fångvårdsstyrelsens underdåniga förslag till de stater,

hvilka afse. utgifterna från fångvårdens förslagsanslag, Eders Kongl.

Maj:t bifallit Styrelsens framställning, att benämningen af »straff- och

arbetsfängelse» för gemensamlietsfängelserna å Långholmen och i Malmö

{inge utbytas mot »straff-fängelse», skulle den senare benämningen i

ordinarie staten jemväl begagnas.

I enlighet härmed får jag framställa följande förslag till

Aflöningsstat för tjensteman och betjente vid

fångvårdsanstalterna.

Straff-fängelset å Långholmen.

1 Direktör och kommendant . . . .

Uppbär derjemte arvode såsom direktör

vid Stockholms stads

kronohäkte å Långholmen.

Nuvarande direktören majoren m.

m. F. M. Berencreutz åtnjuter

personel! arvode af 1,000 kronor,

som utgår af arbetsinkom
-

Löi

Älderstillägg.

Arvode.

Skrifvare-

bd

Ms

S

et-

arvode.

(l

O»

O

p.

po

M

3,500 ■

1

sten vid fängelset.

1.500

Kamererare

Uppbär derjemte arvode såsom redogörare

vid kronohäktet å Lång- j

holmen.

1 Pastor................|--

Uppbär derjemte arvode såsom

predikant vid kronohäktet å I

Långholmen.

1 Bevakningsbefälhafvare....... 2,000

Nuvarande bevakningsbefälhafvaren i

C. A. Hörnsteinåtnjuterpersonelt j

arvode af 500 kronor, som utgår j

af arbetsinkomsten vid fängelset, j

Transport 7.000 —

Bill. till Iiiksd. Brot. 1875. 1 Samt. 1 Afd.

1,000

500

450 —

1.000

950 ■

500

300

300

500 —

200 -

200

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Transport

Straff-fängelset i Malmö.

1 Direktör...............

1 Kamererare..............

Så länge afskrifningsprocent å

proviantuppbörden icke, såsom

vid andra straff-fängelser, tillgodokommer

kamereraren, åtnjuter

lian arvode af 750 kronor,

som utgår af förslagsanslaget

för'' fångvården.

1 Fastor.................

Uppbär derjemte arvode såsom

predikant vid länsfängelset i

Malmö.

1 Bevaknings befälhafvare.......

Straff- och Arbetsfängelset å

Norrmalm.

! 1 Direktör...............

Uppbär derjemte arvode såsom direktör

vid Stockholms Stads

kronohäkte å Norrmalm.

Uppbär derjemte arvode såsom

redogörare vid kronohäktet å

Norrmalm.............

1 Predikant ..............

Uppbär derjemte arvode såsom

predikant vid kronohäktet å

. Norrmalm och länsfängelset i

Stockholms län.

1 Bevakningsbefälhafvare......

Uppbär derjemte arvode såsom bevakningsbefälhafvare

vid kronohäktet

å Norrmalm.

Transport

Lön.

Arvode.

Skrifvare-

arvode.

Ålders

CD

O*

gio

’’

tillägg.

K

f

s;

7,000

—

1,600

—

950

-

—

—

2,500

500

500

500

1,500

150

200

200

—

—

1,600

—

—

—

—

—

—

-

2,000

—

—

—

—

200

—

200

—

8,000

-

—

—

-100

-

duo

—

300

—

1,500

—

—

—

-100

—

300

—

200

—

—

—

1,100

—

—

—

—

—

—

1,200

1

—

1

200

--

100

19,700,1— 4,000j—| 2,600—|

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bil, N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverleet 1875. 27

Älderstillägg.

Lön.

Arvode.

Skrifvare-

arvode.

K

e-e

CD

u«

SO»

te

2

o

Sfi»

Transport

19,700

4,600

—

2,600

_

—

_

_

__

Straff-fängelset i Norrköping.

1 Direktör...............

3,000

300

300

400

300

300

200

1 Kamererare.............

1,500

I Predikant..............

1,400

Uppbär derjemte arvode såsom

predikant vid kronohäktet i

Norrköping.

1 Bevakningsbefälhafvare.......

1,400

-

200

100

1 Straff fängelset i Göteborg.

1 ()irektör...............

1,500

_

__

—

__

_

_

_

Arvode såsom redogörare och för

arbetens bokföring........

500

500

Straff-fängelset i Karlskrona.

1 ] )irektör...............

1 Kamererare..............

3,000

1,500

-

—

500

300

—

500

300

—

500

200

—

1,200

Uppbär derjemte arvode såsom

predikant vid länsfängelset i

Karlskrona.

1 Bevakningsbefälhafvare......

2,000

__

300

200

Straff-fängelset i Landskrona.

1 Direktör ...............

3,000

1,500

_

____

500

500

_

500

_

1 Kamererare..............

_

300

300

_

200

Så länge afskrifningsprocent å

proviantuppbörden icke, såsom

vid andra straff-fängelser, till- godokommer kamereraren, åtnju- ter han arvode af 500 kronor,

som utgår af förslagsanslaget

för fångvården.

! 1 Predikant..............

2,000

1,500

__

300

200

Transport

40,100

— 9,7 001 —

4,800

—

1

1

—--1-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Bil N:o 1 till Koiujl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverkd 1875.

.Ålderstillägg.

Lön.

Arvode.

Skrifvarc-

arvode.

2

g

<x>

o

Transport

S tratt-fängelset i Warbcrg.

1 Direktör och kommendant . . . .

1 Kamererare .......

40,100

3,000

1,500

9,700

1,800

300

300

500

300

—

500

200

1 Predikant...........

1,100

Uppbär derjemte arvode såsom

predikant vid Warbergs krono- häkte.

1 Bevakningsbefälhafvare.......

2,000

300

200

Straff-fängelset ä Nya Varfvet.

1 Direktör..........

3,000

1,500

500

300

500

300

500

1 Kamererare ......

1 Predikant .......

2,000

200

1 Bevakningsbefälhafvare ......

2,000

300

—

200

“

Kronoarbetskarl sstationen å

Tjurkö.

1 Direktör, föreståndare.......

2,000

1,200

1,500

300

1,200

500

1,000

1 Kamererare...........

1 Predikant ..............

1 Bevakningsbefälhafvare......

1,500

1,500

Kronoarbetskarlsstationen å

Borghainn.

1 Bevakningsbefälhafvare, förestån- dare ..............

Kronoarbetskompaniet å

Waxliolm.

1 Kompanichef..............

I Subalternofficer...........

2,000

1,200

1,200

1,000

1 dito

1 dito ...........

1

Transport

59,300;—

23,000

—

6,200

“I

___

•

_|

1

[

~ !

1

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 29

Transport!

Stockholms studs kronohiikte it

Långholuicu.

Direktören vid straff-fängelset. . . .

Kamereraren vid dito ....

Predikanten vid dito ......

1 Bevakningsbefälhafvare......

Stockholms stads kronohäkte å

Norrmalm.

Direktören vid straff- och arbetsfän
gelset.

................

Kamereraren vid dito.........

Predikanten vid dito.........

Bevakningsbefälhafvaren vid dito . . j

Lön.

Arvode.

jSkrifvarei

arvode.

Ålderstillägg.

59,300

1,500

13,000

300

150

1,000

300

6,200

200

100

300

100

300

300

Länsfängelset i Carlskrona.

1 Direktör..............• |

Predikanten vid straff-fängelset i

Carlskrona..............

1,500

800

300

200

100

Kronohäktet i Carlshamn.

1 Bevakningsbefälhafvare.....

1 Predikant ............

1,300

Länsfängelset i Caimar.

1 Direktör............

1 Predikant............

200

100

Kronohäktet i YVestervik.

1 Direktör

1 Predikant

Transport j 66,700 —| 29,050|—[ 7,000 —j —|—

1,300

600

200

200

100

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Ålderstillägg.

Lön.

Arvode.

Skrifvare-

'' 1

K

Ht»

arvode.

i *

O

g:o

8*

Transport

66,700

29,050

7,000

—

—

—

Länsfangelset i Christianstad.

11 Direktör...............

1,500

_

300

300

—

200

—

100

11 Predikant..............

—

1,000

—

—

—

—

—

Kronohäktet i Engelholin.

1 Predikant ..............

400

Länsfangelset i Weuersborg.

1 Direktör...............

1,500

_

300

_

300

—

200

_

100

1 Predikant...............

—

—

1,000

—

—

—

—

Länsfangelset i Oeflc.

1 Direktör...............

1,500

300

300

200

100

—

1 Predikant...............

1,000

—

—

I_

—

—

—

Kronohäktet i Hudiksvall.

s

1 Direktör...............

1,300

__

300

200

__

200

_

100

—

t Predikant..............

—

600

—

—

—

—

—

—

Länsfangelset i Wisby.

1 Direktör..............

1,300

300

200

100

1 Predikant...............

—

600

—

—

—

—

Länsfangelset i Göteborg.

1 Direktör...............

2,000

_

—

750

_

200

_

100

—

1 Predikant...............

----

—_

1,000

___

___

—

_

—

1 Bevakningsbefålhafvare. . .

8O0

200

100

Kronohäktet i Uddevalla.

] Direktör...............

1,300

_

300

__

_

200

100

__

1 Predikant...............

—

—

600

—

—

—

—

—

—

—

Länsfangelset i Halmstad.

1 Direktör..............:

1 300

300

200

100

1 Predikant...............

—

600

—

—

—

—

Transport

79,200

—!

37,950|—1

8,850|---i

—|

—j—

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Koncjl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 31

i

Ålderstillägg.

Lön.

Arvode.

Skrifvare-

arvode.

Efter 5 år.

0

ct>

i-i

O

po

Transport

79,200

—

37,950

—

8.850

—

—

—

—

—

Kronohäktet i Warberg.

, 1 Bevakningsbefälhafvare.......

1,000

____

300

—

—

—

200

—

100

—

Predikanten vid straff-fängelset i

—

—

Warberg...............

____

600

___

—

—

—

—

—

—

Kronohäktet i Kong,sbacka.

1,000

200

100

1 Predikant...............

_

. 400

___

__

_

Länsfängelset i Östersund.

1 Direktör...............

1,300

__

300

—

200

_

200

_

100

—

600

__

_

_

Länsfängelset i Jönköping.

1 Direktör ..............

1,500

__

300

_

300

200

_

100

1 Predikant..............

_

1,000

_

__

_

Länsfängelset i Falun.

1 Direktör..............

1,500

_

300

—

200

—

200

—

100

—

1 Predikant..............

—

—

1,000

—

—

—

—

—

—

—

Länsfängelset i Wexiö.

1 1 )irektör...............

1,500

_

300

_

300

200

_

100

1 Predikant...............

___

_

1,000

_

_

Länsfängelset i Malmö.

1 Direktör...............

1,800

300

_

600

200

_

100

_

Predikanten vid straff-fängelset i

Malmö...............

___

1,000

_

_

_

Länsfängelset i Luleå.

1 1 b rektor...............

1,300

300

_

200

100

1 Predikant...............

600

_

Transport

90,100

_

46.250

—| 10,450|—

—

1 i

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Ålders

tillägg.

Lön.

Arvode.

Skri fvarc- arvode.

Efter 5 år.

Efter L0 år.

Transport

Kronohäktet i Haparanda.

1 Direktör...............

1 Predikant...............

90,100

1,300

—

46,250

300

(»00

—

10,450

—

200

—

100

Länsfängelset i Mariestad.

1 Direktör...............

1,800

300

200

100

1,000

300

800

300

i

Länsfängelset i Stockholm.

1 Direktör...............

1,500

300

200

100

Predikanten vid straff- och arbets- fängelset ä Norrmalm .......

Kronohäktet i Norrtelje.

1 Bevakningsbefälhafvare.......

1,000

200

.

100

1 Predikant...............

_

400

_

__

_

_

_

___1

Länsfängelset i Nyköping.

1 Direktör................

1,300

200

100

1 Predikant...............

600

_

____

_

_

Kronohäktet i Eskilstuna.

1,000

300

600

200

100

1 Predikant..............

Länsfängelset i Upsala.

1 Direktör..............

1 Predikant..............

1,500

—

300

1,000

—

200

—

200

—

100

—

Länsfängelset i Carlstad.

1 1 lirektör..............

1,500

300

200

200

100

1 Predikant...............

1,000

Transport

101,000

-

54,050

11,450

—

—

—

-

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj-M Nåd. Prof). N:o 1, om Statsverket 1875.

Transport

Länsfängelset i Umeå.

1 Direktör...............

1 Predikant...............

Länsfängelset i Hernösand.

1 Direktör.............

1 Predikant..............

Länsfängelset i Westerns.

! 1 Direktör.............

1 Predikant.............

Länsfängelset i Örebro.

1 Direktör............

1 Predikant............

Länsfängelset i Linköping.

1 Direktör .............

1 Predikant............

Kronohäktet i Norrköping.

1 Direktör...............

Predikanten vid straff-fängelset i

Norrköping.............

Lön.

101,000!

1,300

1.300

1,500

1,500

1,800

1.300

j Ålderstillägg.

Arvode :Skrifvare-, g

I arvode.

54,050

300

600

300

11,450

300

200

800 —; —

300

1,000

300

1,000

200 ■

300

300]— 300

l.Ooo;-

300 —

--!—i 600.

300

200

200

200

200

200 —

100

100

100

100

100

100

Summa ; 109,700;—| 60,850; - ] 12,850—] —j.

183,400: —

Om till denna summa af................183 400: _

lägges det beräknade beloppet af ålderstillägget för 1876 eller 14,VoO: _

blir slutsumman uti ifrågavarande aflöningsstat för 1876 Tl98,100f___

Härtill kommer det ordinarie anslaget för Fångvårdsstyrelsen,

hvilket, enär någon ändring deruti nu icke

Bill. till Biksd. Prot. 1875. 1 Sami. 1 Afd.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Bil. No 1 till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1875.

Transport 198,100: —

torde ifrågasättas, upptages till samma belopp som i gällande

stat eller...........................51,070: —

i följd hvaraf det bestämda anslagd till fångars vård och

underhåll i 1876 års riksstat skulle blifva......... 249,170: —

Vid jemförelse med beloppet af detta anslag i Rikstaten

för detta år......................... 238,270: —

visar sig en förhöjnin g för 1876 af............. 10,900: —

Vid tillämpningen af innevarande års aflöningsstat äro fastade

följande vilkor och föreskrifter, nemligen:

att den vissa löntagare förut tillkommande rättighet att åtnjuta

provision af arbetsinkomsten och anslag af ljus skall upphöra;

att en fjerdedel af innehafvande lön, ålderstillägg och arvode

jemte hela skrifvarearvodet, der sådant äfven är anslaget, utgöra tjenstgöringspenningar,

som under tjenstledighet icke må tillgodokomma

löntagaren;

att för tillträde till ålderstillägg tjenstetiden skall beräknas från början

af kalenderåret näst efter det, hvarunder utnämning till tj en sten skett,

med iakttagande att för tjensteman, som blifvit transporterad, denna beräkning

skall omfatta tjänstgöringen i likartad befattning vid olika fångvårdsanstalter;
att

predikant vid straff- och arbetsanstalt, som jemväl utöfvar

presterlig tjenstgöring vid läns- eller kronohäkte, ej må dermed förena

annan syssla; hvaremot vid sådan straff- och arbetsanstalt, der dylik

anordning ej kan ega rum, på särskild pröfning bör ankomma, om

innehafvaren af fångpredikantssysslan äfven får bestrida annan presterlig

tjenstgöring af mindre omfattning; samt

att i följd häraf och då nuvarande innehafvaren af förenade predikantsbeställningen

vid straff- och arbetsfängelset å Norrmalm, kronohäktet

derstädes och Stockholms länsfängelse tillika innehar annan ordinarie

befattning, de för nämnde beställning i staten uppförda förhöjda

löneförmånerna icke må af honom tillträdas, så länge han bekläder

annan tjenst;

och synes mig någon ändring härutinnan icke vara behöflig.

På grund häraf hemställer jag i underdånighet att Eders Kongl.

Maj:t behagade föreslå Riksdagen att för ofvan intagna aflöningsstats

tillämpning under enahanda vilkor och förbehåll, som för tillämpning af

detta års motsvarande stat äro gällande, bevilja den för nästkommande

år erforderliga förhöjningen i det bestämda anslaget för fångars vård

och underhåll med 10,900 Kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bil. No 1 till Kongl. Majds Nod. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 35

Förslagsanslaget för fångar.-'' vård och underhåll är i innevarande års

likasom i 1874 års stat upptaget till 1,400,000 Kronor; men då Eders

Kongl. Maj:t funnit nödigt att för sistförflutna år medgifva en utanordning

derutöfver till belopp af 125,000 R:dr och de af Eders Kongl.

Maj:t pröfvade utgifterna å berörde förslagsanslag för år 1875 beräknats

till 1,607,000 Kronor, torde förslagsanslagets belopp för 1876

böra höjas till 1,500,000 Kronor.

Beträffande sådana till föremål under Andra Hufvudtiteln hänförliga

behof, som böra anses tillhöra den extra statsregleringen, utbeder

jag mig att få göra följande framställningar, nemligen:

a) I öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts uppå Finansdepartementets

föredragning den 18 nästlidne December fattade beslut torde

Eders Kongl. Maj:t af Riksdagen äska att för nedannämnde ändamål

å extra stat föi nästkommande år anvisas enahanda belopp som i sådant

hänseende äro för innevarande år beviljade, nemligen:

för tillämpning af ny aflöningsstat för Justitiestat.s-ex-peditioncn 6,800

Kronor, samt

för beredande af dyrtidstillägg för embets- och tjensteman i

Justitiekanslers-expeditionen..............Kronor 2,500

Justitierevisions-expeditionen

Svea Hofrätt..............

Göta Hofrätt . ............ •

Hofrätten öfver Skåne och Blekinge.

Krigshofrätten

Fångvårdsstyrelsen. Vid beviljande af dyrtidstillägg

för innevarande år åt detta embetsverks tjenstepersonal

har Riksdagen uteslutit generaldirektören

i Styrelsen. Enär emellertid sådan löneförbättring

blifvit tillerkänd chefer för andra embetsverk,

hvilkas ordinarie aflöning motsvarar eller

öfverstiger bemälde generaldirektörs, anser jag

billigheten fordra att han äfven kommer i åtnjutande

af enahanda förmån, till det belopp, som

blifvit af Riksdagen i likartade fall bestämdt eller

1,000 Kronor, samt hemställer derföre om aflåtande

af nådig framställning till Riksdagen att anslaget

)>

»

22,420

30,500

30,600

14,180

2,209

80.

Transport Kronor 102,409: 80.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Bil

N:o 1 till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1875.

Transport Kronor 102,409: 80.

,.,t, åt Fångvårdsstyrelsens embetsoeli

tjensteman, hvilket för närvarande är bestämdt

x-*n r? A f* i \ t. r -i n..

till dvrtidstillägg

7,460

till

höj dt till.

Och skulle

Kronor, varder för nästkommande

ar

8,460:

tidstillägg

embetsverl

således sammanräknade beloppet afdyrat

de till Justitiedepartementet hörande

för nyssnämnde år blifva .......Kronor T 10,869: 80.

b) för den lagkomité, hvilken med benämning af Nya Lagberedningen"

blifvit den 4 sistlidne December förordnad, torde''på 1876 års

stat böra uppföras enahanda anslag som på innevarande års stat är

till eu lagkomité anvisad! eller 40.000 Kronor.

c) ^ senaste Riksdagar hafva anvisats medel för påbörjandet af

atrajf-Jtingebsebyggnader a'' Långholmen och i Malmö. Enligt faststälda

^yggnadsplaner erfordras under år 1876 till fortsättningen af fängelsebyggnaden

ä Långholmen 175,000 Kronor och till fullbordan af fängelsebyggnaden

i Malmö 110,000 Kronor, hvilka belopp följaktligen

måste äskas och å 1876 års extra stat böra upptagas.

d) Till fullbordan af det kronohäkte i Ystad, för hvars påbörjande

senaste Riksdag anvisade 50,000 Kronor å innevarande års stat, har

il1 ai återstoden af den beräknade byggnadskostnaden blifvit af

fångvårdsstyrelsen begärd med 80,000 Kronor; men då enligt den af

Eders. Kongl. Maj:t faststälda byggnadsplan endast 50,000 Kronor

antagits böra för sistnämnda år anvisas, och något giltigt skäl att häraf
-

ifrån afvika icke förekommit, hemställer jag att föir fortsättningen

denna byggnad ma äskas för år 1876 enahanda belopp, som för innevarande

år blifvit beviljad! eller 50,000 Kronor.

ej 1! ti

Eångvårdsstyre Isen,

underdånig

_ skrifvelse den 29 November 1873 anförde

bland annat, hurusom vid uppförande af de nya

länscellfängelserna sådana bostadslägenheter för

uuDiauBmgeimeuir ior bevakningspersonalen

anordnade, att någon af denna personal lämpligen kunde

icke blifvit

deruti med familj inhysas. Då emellertid vaktmästarebefaltningarne

vid dessa fängelser voro af den beskaffenhet, att deras innehafvare i

allmänhet icke borde från fängelset sig aflägsna, hade Styrelsen ansett

det vara af vigt att söka åt vaktmästare vid ifrågavarande fängelser

bereda^ bostadslägenheter af förenämnde beskaffenhet, i hvilket afseende

Styrelsen tid efter annan i de ärliga underdåniga förslagen till

byggnads- och underhållsarbeten vid läns- och kronofängelserna, i mån

som det till vård och underhåll af dessa fängelser anvisade reservatJQäWWjtdug

dertill lemna! tillgång, låtit upptaga kostnaden till inred
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1. om Statsverket 1875. 37

ning i de vid fängelserna befintliga uthus af boningsrum med kök åt

vaktmästarne; och hade på sådant sätt dylika lokaler blifvit anordnade

vid fängelserna i Calmar, Carlskrona, Ghristianstad, Wenersborg, Wisby,

Göteborg, Stockholm, Mariestad och Carlstad. Vid uppgörande af

underdåniga förslag till underhållsarbeten vid läns- och kronofängelserna

under sistförflutna år, hade dock visat sig att, oaktadt nämnde

reservationsanslag från och med samma år utginge med ett från 13,500

Riksdaler till 20,000 Riksdaler förhöjdt belopp, detsamma likväl icke

lemnade tillgång till bestridande af kostnaden för beredande af dylika

lokaler vid något fängelse, hvilket förhållande jemväl för framtiden

torde kunna motses, enär, i mån som fängelsebyggnaderna blefve äldre,

större underhållskostnader erfordrades. — På grund häraf och då sedan

längre tid tillbaka frågor hos Styrelsen blifvit väckta om beredande

af bostads]okaler åt, vaktmästarne vid länsfängelserna i Örebro, Malmö,

Westerås, Linköping och Gefle, hemställde Styrelsen underdånigst, om

icke Eders Kongl. Maj:t behagade hos Riksdagen göra nådig framställning

att vissa fängelsebyggnadsbidrag samt besparingar å extra

statsanslag till fängelsebyggnader till sammanräknadt belopp af .12,167

Riksdaler 76 öre finge för ifrågavarande ändamål disponeras; hvarjemte

Styrelsen underdånigst föreslog, att i enlighet med ritningar

och kostnadsförslag, som blifvit i Styrelsens byggnadskontor uppgjorda,

af berörde medel måtte få användas vid fängelset:

1,500

2,000

2,000

i

W esterås

d:o

d:o

eko

i

Linköping

d:o

d:o

d:o

i

Gefle

d:o

d:o

d:o

samt i Malmö, hvarest tvätthuset icke lämpade sig för

dylik inredning, till uppförande på fängelsegården af

en mindre byggnad, innehållande två rum och kök

för vaktmästaren samt ett rum för vaktkonstaplarne

1,000:

tillsammans R:dr 10,500: —

äfvensom Styrelsen anhöll att framdeles få afgifva underdånig framställning

om användande i enahanda afseende af återstående 1,667

Riksdaler 76 öre.

I sammanhang med Styrelsens ofvanberörda underdåniga skrifvelse

föredrogs inför Eders Kongl. Maj:t Riksdagens i underdånig

skrifvelse den 11 sistlidne Maj gjorda begäran, att förenämnda besparingar

å extra statsanslag till fängelsebyggnader måtte till Statskontoret

aflemnas, för att Riksgäldskontoret tillgodokomma; och behagade

Eders Kongl. Maj:t i nådig skrifvelse den 29 i samma månad anbe
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Bil. N:o 1 till Kungl. Maj-.ts Nåd. Ihop. N:o 1. om Statsverket 1875.

falla Fångvårdsstyrelsen att till Statskontoret inbetala hela den å ofvanomförmälda

anslag och byggnadsbidrag befintliga behållning, men

tillika förklara, det Styrelsen egde att till Eders Kongl. Maj:t inkomma

med förnyad underdånig framställning angående beredande af erforderliga

bostäder åt vaktmästarne vid vissa länsfängelser.

Med anledning häraf har Styrelsen uti underdånig skrifvelse

den 10 sistlidne November ånyo anmält detta ärende samt dervid

hemställt, om icke Eders Kongl. Maj:t behagade i nådig proposition

föreslå nästa Riksdag att för ifrågavarande ändamål anvisa följande

kostnadsbelopp, nemligen:

till inredning af två rum och kök i tvätthuset

Örebro

i Gefle

i Westerås

i Linköping af

inredas ett re
-

vid länsfängelset i

Kronor 1,000: —

till d:o d:o d:o

till d:o d:o d:o

för tillbyggnad vid länsfängelset

tvätthuset, uti hvilket jemväl skulle

servhäkte med vaktrum..................

samt för uppförande af en ny byggnad jemte uthus

vid länsfängelset i Malmö, hvarigenom skulle beredas

bostad åt vaktmästaren och tre gifta vaktkonstaplar

2,500

1,700

5,200:

10,000:

Summa Kronor 20,400:

Med öfverlemnande af ritningar och kostnadsförslag till ifrågavarande

byggnads- och inredningsarbeten, har Styrelsen såsom anledning

dertill, att dess förut afgifna underdåniga förslag i detta ämne

upptagit ett belopp af endast 10,500 Kronor eller 9,900 Kronor mindre

än det nu framställda, anfört:

att, enligt hvad Styrelsens byggnadsintendent upplyst, stegrade

arbetslöner och varupriser påkallade en förhöjning i de förut beräknade

kostnaderna för byggnadsarbetet i Gefle med 500 Kronor och i

Westerås med 200 Kronor;

att östra stamjernbanans öppnande för trafik föranledde sådan

förändring i fångtransporterna, att vid länsfängelset i Linköping erfordrades

ett reservhäkte, hvilket jemte ett vaktrum lämpligen kunde

erhållas uti den lokal i tvätthuset, som förut varit afsedd till vaktmästarebostad,

hvaremot sådan bostad skulle beredas derigenom att

nämnde hus tillbyggdes; och att denna förändrade anordning medförde

en tillökning af 3,200 Kronor i den förut till 2,000 Kronor beräknade

kostnaden; samt

att då enligt förra förslaget vid länsfängelset i Malmö skulle,

emot eu kostnad af 4,000 Kronor, å fängelsegården uppföras en mindre

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kong!. Maj:t$ Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 39

byggnad, innehållande två ruin och kök för vaktmästaren samt ett

rum för vaktkonstaplarne, men det vore af synnerlig vigt, att några

af de vid detta fängelse anstälda konstaplar, h. vilka med inskränkta

lönetillgångar för närvarande måste emot dryg betalning förhyra bostadslägenheter

för sig och sina familjer pa långt afstånd från fängelset,

1,1 ef vo med bostäder vid detsamma försedda,. hade, i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande v

i länet förordat, förslaget blifvit sålunda ändradt, att utoro^ fängelsegården

skulle uppföras en byggnad af erforderlig storlek för beredande

af bostäder åt vaktmästaren och tre gitta vaktkonstaplar äfvensom föi

inredande af tvätt- och bagarstuga, genom hvilken förändring den

beräknade kostnaden komme att höjas med G,000 Kronor.

Slutligen har Styrelsen, med afseende å angelägenheten deråt

att ifrågavarande bostäder åt bevakningspersonalen blefve, så fort ske

kunde, till begagnande upplatna, hemställt, att de anslag, som i sådant

hänseende kunde varda beviljade, matte anvisas att utgå under innevarande

år.

Uti infordradt underdånigt utlåtande har Ofvenntendentsembetet

förklarat sig icke hafva funnit något att erinra vid de af Fångvårdsstyrelsen

insända förslagen.

Med afseende å hvad i berörde hänseende blifvit anfördt och

upplyst anser jag mig böra i hufvudsaken understödja Fångvårdsstyrelsens

förslag; och då, äfven om de erforderlig^ medlen blifva anvisade

att utgå, icke såsom Styrelsen hemställt under innevarande år,

utan först det nästkommande, det ändock genom lämpliga anordningar

bör låta sig göra att inom en jemförelsevis kort tid fä byggnadsarbetet

afslutadt, tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

för ifrågavarande ändamål al Riksdagen äska beviljande på extra stat

för år 1876 af ett anslag till belopp af 20,400 Kronor.

f) Landsköfdingeembetet i Wester-Norrlands län har i underdånig

skrifvelse den 30 September 1873 gjort framställning om uppförande

af ett nytt kronohäkte i Sundsvall.

Redan i underdånigt memorial den 16 Juni 1865 väckte Fångvårdsstyrelsen

fråga derom och anförde i sådant hänseende, att. inom

fängelserna i de norra orterna hade brist på utrymme ofta visat sig och

föranledt försändningar af straffångar till cellfängelser i andra orter,

och bland städerna i de norra länen vore det företrädesvis Sundsvall,

hvarest ett nytt kronocellfängelse vore af behofvet påkalladt. Dels

hade efter den på senare åren yppade tillväxt i antalet af sådana

straffångar, som borde i cellfängelse undergå sitt straff, länsfängelset

i Hernösand visat sig vara för länets behof otillräckligt, och dels före
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Bil N:o 1 Ull Kong/. Maj.ls Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1875.

komme i afseende på Sundsvall särskild! att, enligt hvad Eders Kongl

Mapts Befallningshafvande tillkännagifvit, brott och förseelser derstädes

oe l i trakten deromkring mera än i andra orter inom länet föröfvades.

oundsvatl hane ock tomt funnits ett såsom kronohäkte begagnadt

gemensamhetsfäiigelse, men detta lör ransakningsfångar olämpliga och

lor längeisestrafls undergående oanvändbara häkte hade år 1863 blifvit

/indraget.

Emellertid framstäldes sedermera förslag jemväl om uppförande

ai ett nytt kronohäkte i staden Hudiksvall. T enlighet med KonM

Maj:ts proposition beviljade Rikets åren 1865-1866 församlade Stähider

erforderligt anslag för sådant häkte i någondera af förenämnde

stader; och efter det Kongl. Maj:t anbefallt Fångvårdsstyrelsen att

afgifva éornyadt yttrande och utredning i fråga om valet af Hudiksvall

eller l un dsvall såsom plats för ny cellfängelsebyggnad, tillstyrkte

btyre sen, i underdånigt memorial den 11 Maj 1866, på anförda grunder

fängelsets _ uppförande i Hudiksvall, dit det ock blef förlagdt.

I ofvananmärkta underdåniga skrifvelse yttrar Landshöfdingeembetet,

att behofvet af ett cellfängelse i Sundsvall årligen blifvit allt

mera oafvisligt. Utom det att länsfängelset i Hernösand visat sig

vara för ändamålet alldeles otillräckligt, hvadan ook fångar till större

® er nuuc re årligen måst flyttas till andra fängelser, tillväxte

ransporten af fångar från Sundsvall i en högst oroväckande grad.

Sålunda hade under loppet afår 1872 från nämnde stad till länsfängelset

afsandts 196 personer för undergående af fängelse vid vatten och bröd

(i de flesta fall ålagdt såsom förvandlingsstraff för böter för fylleri)

och antalet af dylika fångar uppgick under de nio första månaderna

m mn18?0 tJ "01: NaFou förändring till ett bättre i detta sorgliga

or lallande vore beklagligen icke att förvänta, utan kunde man tvärt

om förutse att i samma mån som rörelsen och folkmängden i och omrmg

oundsvall med derinvid belägna många och betydliga sågverk

a vaxte, antalet förbrytelser såväl af ofvan antydda art, som af gröfre

beskaffenhet komme att ökas. ''

Vid sadant förhållande och då de ständiga fångtransporterna från

oundsvall voro, oberaknadt andra olägenheter, förenade med högst be/f

g''a «mk(jstnader för Kronan, hemställde Landshöfdingeembetet, att

cl,s ^ong . Maj.t behagade till Riksdagen aflåta nådig proposition

oni beviljande af erforderliga medel för uppförande af ett kronohäkte

i Oundsvall innehållande minst 34 celler jemte ekonomibyggnad • och

ofverlemnade Landshöfdingeembetet tillika utdrag af det hos stadsfullmäktige

i Sundsvall den 25 Augusti 1873 hållna protokoll, enligt

hvdket stadsfullmäktige beslutat, dels att upplåta tjenlig tomt för häk
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1875. 41

tet, med vilkor att utrymme deri bereddes för stadens ransakning^-,

polis- och bysättningsfångar, dels ock att å stadens vägnar åtaga sig

att efter räkning betala stadsfångarnes underhåll enligt för Kronans

fångar faststäldt pris och dessutom för fångvården i öfrigt årligen erlägga

300 Riksdaler.

Sedan medelst nådig remiss Fångvårdsstyrelsens underdåniga utlåtande

i ärendet blifvit infordradt samt Styrelsen i anledning häraf

anmodat Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande föranstalta att erforderlig

tomt till häktet blefve utsedd samt af sakkunnig person till grunden

undersökt och ä karta affattad, hafva, enligt till Styrelsen insända

och med underdånig skrifvelse den 1 nästlidne December öfverlemnade

handlingar, stadsfullmäktige den 4 November 1873 fattat beslut att

till byggnadsplats för häktet skulle af kronolotterna nedom Fabrikören

N. G. Linderbergs gjuteri emellan jernvägsspåret och byggnadstomterna

på väderqvarnsbacken kostnadsfritt upplåtas så stor rymd, som

Fångvårdsstyrelsen ansåge för ändamålet erforderlig; och har den sålunda

upplåtna platsen, hvilken är belägen i stadens vestra del, qvarteret

Mästaren, och blifvit af Ingeniören P. G. Sundius, enligt honom

meddeladt uppdrag, undersökt, uppmätt och å karta lagd, dervid befunnits

hafva ett högt och sundt läge samt utgöra inom byggnadslinierna

i areal 49,600 qvadratfot; i anseende hvartill Sundius tillstyrkt

häktets uppförande å denna plats.

För egen del har Fångvårdsstyrelsen vitsordat, att ifrågavarande

fängelse vore af synnerligt behof påkalladt samt, med förmälan att

Styrelsen ansett detsamma icke fullt motsvara det dermed åsyftade

ändamålet med mindre det komme att innehålla flere celler än Landshöfdingeembetet

föreslagit, öfverlemnat i Styrelsens byggnadskontor

uppgjorda ritningar och kostnadsförslag, enligt hvilket fängelsebyggnaden

med 53 celler, ekonomi-, bonings- och ransakningsrum samt

uthus, stängselmur m. m. beräknats medföra en kostnad af 174,000

Kronor; och har Styrelsen'' i underdånighet hemstält, det Eders Kongl.

Maj:t täcktes bifalla att, i öfverensstämmelse med samma ritningar och

förslag, emot livilka Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande och öfriga

vederbörande icke skulle haft något att erinra, ett nytt kronohäkte

i Sundsvall finge uppföras, samt hos Riksdagen göra nådig framställning

om anvisande af dertill erforderliga medel, nemligen under

första byggnadsåret till grundläggning och upphandling af materialier

40,000 Kronor, under andra året till hufvudbyggnadens uppförande och

takbeläggning 80,000 Kronor samt under tredje året till byggnadens inredning

och fullbordande samt till uthus och stängsel m. m. 54,000

Kronor.

Bih. till Riksd. Prof. 1875. 1 Sami. 1 Afd.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Bil. N:o 1 till Kongl. Mapts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 187b.

Uti afgifvet underdånigt yttrande har Ofverintendentsembetet förklarat

sig vid granskning af ifrågavarande ritningar och kostnadsförslag

ej hafva funnit skål till anmärkning.

Med afseende å hvad Landshöfdingeembetet samt Eångvårdsstyrelsen

i omförmälda måtto anfört, finner jag mig böra förorda Styrelsens

förevarande förslag, och tillstyrker således Eders Kongl. Maj:t,

att af Riksdagen begära att den, med antagande såväl af Sundsvalls

stads anbud af tomtplats för ifrågavarande fängelse som ock af öfriga

utaf staden, såsom ofvan förmäles, utfästa vilkor, måtte till uppförande

å nämnde tomtplats af ett nytt kronohäkte, afsedt jemväl till stadshäkte,

med 53 celler, jemte nödiga ekonomilokaler samt uthus m. m.

bevilja 174,000 Kronor samt deraf till en början för 187(5 anvisa ett

belopp af 40,000 Kronor.»

Hvad Hans Excellens Herr Justitie-statsministern

sålunda hemstält och föreslagit, och deruti StatsRådets

öfrige ledamöter instämde, behagade Hans

Maj:t Konungen till alla delar bifalla; och skulle utdrag

af detta protokoll till Finans-departementet expedieras,

för behörigt iakttagande vid upprättandet af

Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående Statsverkets

tillstånd och behof.

Ex protocollo

Th. WiTh. Malm.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1875.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 2 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1875. I

Utdrag af Protokollet öfver Utrikes-Departements-ärenden, hållet

inför Hans Maja Konungen i sammansatt Svenskt och Norskt

Stats-Kåd å Stockholms Slott den 18 December 1874,

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-Stats-Ministern Carleson.

Hans Excellens Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Björnstjerna,

Hans Excellens Norske Herr Stats-Ministern Kierulf,

Statsråden: Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Lovén,

o

Friherre Akerhielm,

Segelcke,

Holmboe.

Hans Excellens Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärendena anförde derefter i underdånighet

följande:

»De Förenade Rikenas utrikes-budget för år 1875 upptager under titeln »Diplomatiska

utgifter» en summa af 628,100 kronor. Någon nedsättning deruti anser jag ej kunna ifrågakomma

under en tid da lefnadskostnaderna är o i de flesta länder mer än någonsin stegrade,

utan far i underdånighet föreslå att anslaget bibehålies till beloppet oförändradt och

med samma fördelning som hittills de båda Rikena emellan.

Vid utgiftsstatens uppgörande har jag sökt, inom nuvarande tillgångar, bereda väl

behöfliga mindre löneförbättringar åt tre af de lägst aflönade legationssekreterarne äfvensom

åt militär-attachéerna vid Beskickningarna i Berlin och Paris.

I »beräkningen öfver Sveriges och Norges diplomatiska utgifter för år 1876» hafva

följaktligen blifvit uppförda nedanstående löneförhöjningar:

till Legationssekreteraren

» »

» »

» Militärattachén

» »

i Berlin

från

5,000 till 6,000

kr. med 1,000

kronor,

» Köpenhamn

»

4,000 » 5,000

» 1,000

»

» Wien

))

5,000 » 6,000

» 1,000

»

» Berlin

»

5,000 » 6,000

» 1,000

»

» Paris

))

5,000 » 6,000

» 1,000

»

Summa 5,000

kronor,

1

Bih. till Riksd. Prot. 1875. l:a Sami. l:a Afd.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bil. N:o 2 a till Kongl. Maj:t,s Nåd. Proposition N:o l om Statsverket 1875.

Kostnaden härför betäckes genom nedsättning:

å Ministerstatens pensionsstat med ett genom dödsfall ledigblifvet belopp af 2,000 kronor.

å anslaget till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter med..................... 3,000 »

Summa 5,000 kronor.

Ehuru sistnämnda anslag redan i 1875 års budget blifvit förminskadt med 8,400 kr.

och utgifterna å detsamma merändels utgått till högre belopp än det i »beräkningen» upptagna,

motser jag ingen olägenhet af den nu föreslagna ytterligare nedsättningen deruti, under

förutsättning att de besparingar, som redan förefinnas eller å budgeten framdeles uppstå,

få fortfarande såsom hittills användas till bristens fyllande, hvilket är så mycket mer af

behofvet påkalladt, som utgifterna under denna titel äro till beloppen i hög grad vexlande

och ej kunna på förhand beräknas, hufvudsakligen till följd deraf, att »ekiperingspenningar»

och »utomordentliga beskickningar» derunder ingå, hvilka det ena året erfordra ganska

betydliga utgifter, men ett annat år kunna helt och hållet eller till största delen inbesparas.

Ofvanstående äro de enda förändringar som i budgeten för Diplomatiska utgifter

blifvit föreslagna.

För Konsulsstaten har blifvit beräknadt samma kontanta bidrag af statsmedel, som

sedan flera år utgått med 100,000 kronor från Sverige och 120,000 kronor från Norge

eller inalles 280,000 kronor.

Till behofvens fyllande påräknas i 1875 års budget af lästafgifter i Stor-Britannien

och Irland en inkomst af 92,000 kronor. Den öfver all förväntan hastiga tillväxten i de

Förenade Rikenas sjöfart på nyssbemälda land under de sist förflutna åren har medfört en

motsvarande tillökning i inkomsten af lästafgifter derstädes, hvilken ntgjorde

år 1870................................. £ st. 4,161. 17. —

» 1871............................... » 4,485. 5. «.

» 1872................................. » 4,878. is. t>.

» 1873................................. » 5,792. i. i.

För år 1874 lofvar den att uppgå till fullt samma belopp, som år 1873, ehuru summan

ej kan med noggranhet beräknas innan redogörelser inkommit från de talrika vicekonsulaten.

Om än förutsättas måste att lika gynsamma år för sjöfarten ej alltid kunna påräknas,

som de båda sistförflutna, hvilka varit utmärkta genom en särdeles betydlig utförsel af de

Förenade Rikenas förnämsta alster, jemte ovanligt lyckliga handelsförhållanden i öfrigt,

hyser jag likväl ingen betänklighet att beräkna inkomsten af lästafgifterna till i det närmaste

hvad den under år 1873 inbringat, eller till 100,000 kronor, hvilket med 8,000 kronor

öfverstiger det i budgeten för år 1875 upptagna belopp. Den brist som under ett eller

annat mindre gynsamt år deruti uppstår, lärer utan svårighet kunna betäckas af sådana

redan befintliga eller framdeles uppstående besparingar som i detta ändamål torde böra för

Konsulsstatens behof reserveras.

Stegrade lefnadskostnader i de flesta länder hafva gjort de ringa inkomster, som de

Förenade Rikenas konsuler af tjensten i allmänhet kunna påräkna alltmer otillräckliga,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 2 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1875. 3

hvaraf följden varit, att från många konsulat ansökningar inkommit dels om löneförhöjningar,

dels om bidrag till kontorsomkostnader.

Efter noggrann pröfning hafva några sådana ansökningar blifvit under årets lopp

bifallna, medan andra åter äro oafgjorda under afvaktan på vederbörande myndigheters

utlåtande.

För de utgifter, som af denna anledning kunna finnas nödiga, äfvensom med beräkning af

den ökade kostnad ett länge ifrågasatt aflönadt Generalkonsulats uprättande i Havre

skulle medföra, sedan platsen numera genom förre innehafvarens död blifvit ledig, har i

beräkningen öfver Konsulsstatens utgifter ett belopp af 10,350 kronor blifvit uppfördt

såsom till nya utgifter reserveradt.

De förändringar i öfrigt, som å denna stat blifvit, på grund af redan fattade Nådiga

Beslut, vidtagna och i budgeten för år 1876 uppförda, äro:

Okad utgift:

Förhöjdt anslag till kontorshyra för Generalkonsulatet i Alexandrin............... 1,200 kronor.

Till kontorsbidrag för Konsuln i Neapel............................................................ 2,000 »

Vid Generalkonsulatet i London hafva, med afseende å de betydligt ökade och särdeles

trägna göromålen, personliga löneförbättringar blifvit beviljade:

åt Kanslisten från 4,800 kronor till 6,400 kronor eller med 1,600 kronor samt åt

Kontorsskrifvaren från 2,700 kronor till 3,200 kronor eller med 500 kronor.

Pension till aflidne Vicekonsuln i Newcastle Hambro’s enka har blifvit beviljad

med...................................................................................................... 400 kronor.

Minskad utgift:

Vid inträffad ledighet har på Malta en Konsul utan arvode blifvit tillsatt,

hvarigenom inbesparats ett till samma Konsulat hittills utgående anslag af 8,000 kronor.

Slutligen får jag föreslå att anslagen såväl till de Diplomatiska utgifterna som till

Konsulsstaten ställas till Eders Maj:ts disposition med samma rätt till deras användande

och under samma vilkor som hittills.

I anledning af hvad sålunda blifvit anfördt, hemstälde Herr Stats-Ministern, det K.

Maj:t behagade inhemta Dess Norska Regerings utlåtande öfver det förslag till Utrikesbudget

för de Förenade Rikena, som med dertill hörande beräkningar finnes detta protokoll bilagdt;

Till hvad Herr Stats-Ministern sålunda hemställt, behagade Hans

Maj:t Konungen, jemlikt öfriga Statsrådsledamöters underdåniga tillstyrkande,

i Nåder lemna bifall.

Ex protocollo

C. Snoilshj.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bil. N:o 2 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1875.

Utdrag af Protokollet öfver Utrikes-Departements-ärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i sammansatt Svenskt och Norskt

Stats-Kåd å Stockholms Slott den 8 Januari 1875.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-Stats-Ministern Carleson,

Hans Excellens Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Björnstjerna,

Hans Excellens Norske Herr Stats-Ministern Kierulf,

Statsråden: Berg,

Wennerberg,

Bergström,

Frih. Alströmer,

Weidenhielm,

Loven,

Frih. Akerhielm,

Frih. von Otter,

Segelcke,

Holmboe.

Hans Excellens Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärendena föredrog Kongl. Norska

Regeringens underdåniga betänkande af den 31 nästl. December öfver de i sammansatt

Svenskt och Norskt Statsråd den 18 i samma månad af Herr Stats-Ministern framlagda

förslag till de Förenade Rikenas Utrikes-budget för 1876 med dertill hörande beräkningar

och hemställde i underdånighet att, enär Kongl. Norska Regeringen icke vid samma förslag

och beräkningar gjort någon anmärkning, Kongl. Maj:t måtte i nådig proposition till Sveriges

Riksdag och Norges Storthing äska de summor, som å detta protokoll bilagda förslag till

de Förenade Rikenas Utrikes-budget finnas uppförda, att utgå emot nu gällande redovisningsskyldighet

äfvensom med samma rätt till deras användande och under enahanda vilkor

som hittills.

Hans Maj:t Konungen behagade, med bifall härtill och jemlikt

Statsrådets underdåniga tillstyrkande, i nåder besluta att härhos bilagda

förslag till de Förenade Rikenas Utrikes-budget för år 1876

i vanlig ordning lägges till grund för de propositioner, som skola

för nästinstundande statsregleringsperiod till Svenska Riksdagen och

Norska Storthinget aflåtas.

Ex protocollo

C. Snoilsky.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 2 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o l om Statsverket 1875. 5

Sveriges och Norges gemensamma Utrikes-budget för år 1876.

I. Diplomatiska utgifter:

Sverige. Norge. Tillsammans.

1. Stats-Ministern för Utrikes Ärendena .................... 24,000. ■ 24,000.

2. Utrikes-Departementets Expedition.......................... 28,565. 11,735. 40,300.

3. Ministerstaten ........................................................ 340,900. 152,300. 493,200.

4. Militär-Attachéer ..................................................... 8,400. 3,600. 12,000.

5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter............ 41,500. 17,100. 58,600.

Summa kronor 443,365. 184,735. 628,ToÖ.

II. Konsulsstaten:

1. Utrikes-Departementets Expedition.......................... 7,000. 4,450. 11,450.

2. Konsulernas aflöning, expektanslöner och pensioner 143,500. 108.400. 251,900.

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter............ 9,500. 7,150. 16,650.

Summa kronor 160,000. 120,000. 280,000.

Sveriges Utrikes-budget (Svenska Riksstatens Tredje Hufvudtitel) för år 1876.

I. Diplomatiska utgifter:

1. Stats-Ministern för Utrikes Ärendena ..................................................... 24,000.

2. Utrikes-Departementets Expedition.......................................................... 28,565.

3. Ministerstaten........................................................................................ 340,900.

4. Militär-Attachéer.................................................................................... 8,400.

5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter............................................ 41,500.

Summa kronor 443,365.

II. Konsulsstaten:

1. Utrikes-Departementets Expedition......................................................... 7,000.

2. Konsulernas aflöning, expektanslöner och pensioner................................. 143,500.

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter............................................. 9,500.

Summa kronor 160,000.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bil. N:o 2 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1875.

hvartill ytterligare komma utgifter som bestridas af svenska statsverket allena:

Till underhåll af Svenska Kronans egendom i Konstantinopel:

Årliga brandförsäkringsafgifter.............................................................. 1,530.

Öfriga underhållsafgifter i allmänhet...................................................... 2,670. 4,200.

Till underhåll af svenska kyrkan i London L. St. 100 eller ä kr. 18 ..................... 1,800.

Summa kronor 6,000.

Norges Dtribes-budget för år 1876.

I. Diplomatiska utgifter:

1. Utrikes-Departementets Expedition............................................................ 11,735.

2. Ministerstaten............................................................................................. 152,300.

3. Militär-Attachéer........................... 3,600.

4. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter............................................. 17,100.

Summa kronor 184,735.

II. Konsulsstaten:

1. Utrikes-Departementets Expedition.................. 4,450.

2. Konsulernas aflöning, expektanslöner och pensioner ......... 108,400.

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter............................................ 7,150.

Summa kronor 120,000.

Beräkning öfver Sveriges och Norges Diplomatiska utgifter för år 1876.

Kronor.

1. Stats-Ministern för Utrikes Ärendena........................................................... 24,000.

2. Utrikes-Departementets Expedition............................................................... 40,300.

3. Minister staten:

a. Traktamenten:

Beskickningen i Athen:

Chargé d’Affaires.......................................................................... 2,000.

Beskickningen i Berlin:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire... 45,000.

Legationssekreterare ...................................................... 6,000. 51,000.

Beskickningen i Bryssel och Haag:

Ministerresident.............................................................................. 18,000.

Transporteras 71,000. 64,300.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 2 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1875. 7

Transport

71,000.

64,300.

Beskickningen i Konstantinopel:

Ministerresident............

...... 10,000.

Drogman..........................................................

4,000.

14,000.

Beskickningen i Köpenhamn:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire ...

36,000.

Legationssekreterare..............

5,000.

41,000.

Beskickningen i Lissabon:

Ministerresident.....................................

4,000.

Beskickningen i London:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire...

64,000.

Legationssekreterare...................................

8,000.

72,000.

Beskickningen i Madrid:

Ministerresident.................................

......................

18,000.

Beskickningen i Paris:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire ...

64,000.

Legationssekreterare.............................

8,000.

72,000.

Beskickningen i S:t Petersburg:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire ..

60,000.

Legationssekreterare....................................

8,000.

68,000.

Beskickningen i Rom:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire .....

19,000.

Beskickningen i Washington:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire...

16,000.

Legationssekreterare.........................

6,000.

22,000.

Beskickningen i Wien:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire

36,000.

Legationssekreterare...............................

6,000.

42,000.

b. Expektanslöner..........

19,200.

c. Pensioner............................................

31,000.

493,200.

4. Militär-Attachéer:

i Berlin.................

6,000.

i Paris................................................

6,000.

12,000.

5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:

a. Skrifmaterialier, trycknadskostnader, ved och lyshållning.........

2,500.

Transporteras 2,500. 569,500.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bil. N:o 2 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1875.

Transport 2,500. 569,500.

b. Möblers anskaffande och underhåll, inköp af böcker och kar
-

tor, frakt m. in. .................................................................. 1,500.

c. Prenumeration å tidningar och journaler.................................... 1,500.

d. Telegrafporto......................................................................... 7,000.

e. Postporto................................................................................... 6,000.

f. Ekiperingspenningar............................................ 10,000.

g. Vexelkostnader.......................................................................... 500.

h. Beskickningarnes extra utgifter................................................. 5,000.

i. Rese- och kurirkostnader........................................................... o,000.

/c. Utomordentliga beskickningar och tillfälliga uppdrag ............... 5,000.

l. Hemliga utgifter.......................................................................... 14,000.

m. Diverse utgifter ........................................................................ 600. 58,600.

Summa kronor 628,100.

Beräkning öfver Konsulsstatens inkomster ock utgifter för år 1876.

Inkomster:

Sveriges kontanta bidrag.................................................

Norges kontanta bidrag ;................................................

Lästafgifter i Storbritannien och Irland, hvilka utgjort:

år 1871 af Svenska fartyg.........

af Norska fartyg ........

år 1872 af Svenska fartyg........

af Norska fartyg .........

år 1873 af Svenska fartyg.........

af Norska fartyg ........

beräknas approximativt:

af Svenska fartyg till.

af Norska fartyg till .

£ 879; 9; 6.

» 3,605; 1(1; 0. 4,485; 5; 6.

£ 1,033: IG; 11.

» 3,845; 1; 3. 4,878; 18; 2.

t 1,315; 13; 11.

^4,476; 10; 2. 5,792; 4; 1.

Summa kronor

Kronor.

160,000.

120,000.

22,000.

78,000.

380,000.

Utgifter:

Kronor.

1. Departementets Expedition:

Bidrag till Utrikes-Departementets aflöning...................................................... 11,451

2. Konsulernas aflöning, expektanslöner och pensioner:

a. Traktamenten, anslag till kontorshyra och skrifvare
hjelp

samt personliga ersättningsbelopp: __

Transporteras 11,450.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 2 b till Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1875. 9

Tranport

Konsuln i Archangel, traktamente................................. '' 8,000.

anslag till kontorshyra m. m. ................................. 2,000. 10,000.

Generalkonsuln i Helsingfors, traktamente..................... 8,000.

anslag till kontorshyra m. m. .................................... 2,000. 10,000.

Generalkonsuln i Köpenhamn, traktamente .................. 4,000.

personliga ersättningsbelopp....................................... 8,800. 12,800.

Yice Konsuln i Helsingör, traktamente ...................................... 2,000.

Generalkonsuln i Hamburg, traktamente........................ 8,000.

anslag till kontorshyra m. m. .................................... 2,000. 10,000.

Konsuln i Kiel, anslag till kontorshyra m. m.............................. 4,000.

Konsuln i Lybeck, personligt arfvode............................. 1,000.

anslag till kontorshyra m. m. .................................... 3,000.

personlig ersättning..................................................... 300. 4,300.

Konsuln i Rostock, personligt anslag............................. 400.

anslag till kontorshyra m. m. .................................... 3,000. 3 400.

Yice Konsuln i Nieuwediep, anslag till kontorskostnader............ 900.

Generalkonsuln i London, traktamente ........................ 24,000.

anslag till kontorshyra och expenser ........................ 11,100.

Vice Konsuln i London, ................................................ 14,000.

öfriga kontorspersonalen........................................... 16,800. 65,900.

Vice Konsuln i Newcastle, traktamente ........................ 8,000.

anslag till kontorshyra och skrifvarehjelp.................. 4,000. 12,000.

Kontoristen vid Vicekonsulatet i Liverpool, arfvode .................. 4,000.

Kontoristen vid Vicekonsulatet i Cardiff, arfvode........................ 4,000.

Generalkonsuln i Gibraltar, anslag till kontorshyra m. m.......... 3,000.

Generalkonsuln i Havre, anslag till kontorshyra m. m................ 2,000.

Generalkonsuln i Algier, anslag till kontorshyra m. m................ 2,000.

Generalkonsuln i Alicante, anslag till kontorshyra m. m............ 3,000.

Konsuln i Bilbao, anslag till kontorshyra m. m. ........................ 2,000.

Konsuln i Barcelona, traktamente ................................. 6,000.

anslag till kontorshyra m. m. ..................................... 2,000. 8,000.

Generalkonsuln i Lissabon, traktamente........................ 8,000.

anslag till kontorshyra m. m. .................................... 2,000. 10,000.

Generalkonsuln i Italien, traktamente .......................................... 10,000.

Konsuln i Rom, anslag till kontorshyra....................................... 2,000.

T. f. Konsuln i Neapel, anslag till kontorshyra........................... 2,000.

Generalkonsuln i Athén, traktamente .......................................... 10,000.

Transporteras 197,300.

11,450.

Bill. till Riksd. Prof. 1875. l:a Sami. l:a Afd.

11,450.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bil. N:o 2 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1875.

Transport 197,300.

Ministerresidenten i Konstantinopel (för konsulatärendenas

handhafvande), traktamente.............................. 10,000.

Drogman, traktamente ................................................... 2,000,

Konsulatsekreteraren, traktamente................................ 6,000.

Legationspredikanten, traktamente................................ 2,000.

Orgelnisten vid svensk-norska kapellet derstädes, arfvode 400.

Hamnmästaren, aflöning ............................................... 4,600. 25,000.

Vicekonsuln i Dardanellerna, personligt arfvode ..................... 500.

Konsuln i Smyrna, personligt arfvode ......................................... 1,000.

Generalkonsuln i Alexandria, traktamente..................... 12,000.

Anslag till kontorshyra m. m..................................... 5,200. 17,200.

Konsuln i Tunis, traktamente .................;.................................. 6,000.

Generalkonsuln i Tanger, anslag till kontorshyra och extra

utgifter ..................................................................................... 2,000.

Generalkonsuln i Washington, traktamente ................................. 16,000.

Konsuln i New- York, anslag till kontorshyra m. m.................. 6,000.

Generalkonsuln i Rio de Janeiro, traktamente ............ 10,000.

anslag till kontorshyra m. m. .................................... 4,000. 14,000.

Konsuln i Baliia, anslag till kontorshyra m. m. ....................... 2,000.

Generalkonsuln i Buenos-Ayres, traktamente ............... 10,000.

anslag till kontorshyra m. m. .................................... 2,000. 12,000.

Generalkonsuln i Shanghai, anslag till kontorshyra och

expenser ..................................................................... 4,000.

Vicekonsuln, traktamente (hvari ingår ersättning för

resor inom distriktet)................................................... 12,000. 16,000.

Generalkonsulatet i Japan, anslag till kontorshyra och

expenser....................................................................................... 4,000.

Reserverade till motsedda utgifter................................................ 10,350. 329,350.

b. Expektanslöiier ................................................................................. 3,600.

c. Pensioner.......................................................................................... 18,950.

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:

a. Skrifmaterialier och tryckning af Konsulernas rapporter m. m. 1,500.

l>. Konsulernas embetsutgifter ................................... 6,000.

c. Post- och telegrafporto ................................................... 4,500.

d. Vexelkostnader................................................................................ 250.

e. Extra utgifter ................................................................................. 4,400.

11,450,

351,900.

16,650,

Summa kronor 380,000.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 2 b till Konyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1875. II

Uppgift öfver de från Ministerstaten och Konsulsstaten för närvarande utgående

expektanslöner och pensioner.

Från Minister staten:

Expektanslöner:

Jemlikt Nådigt Beslut

af den

19 Febr. 1864.

1 Dec. 1868.

» >.> ))

15 April 1869.

23 Sept. 1864.

Förre Envoyén i Köpenhamn Herr Grefve Hamilton

Förre Envoyén i Konstantinopel Friherre Palmstierna

Förre Ministerresidenten i Bryssel von Mansbach.................

Förre Ministerresidenten i Haag Friherre Wrede.................

Förre Chargé d’Affaires i Rio de Janneiro Hyltén-Cavallius

Kronor.

4,800.

4,800.

4,000.

4,000.

1,600.

Summa kronor 19,200.

Pensioner:

18

April

1848.

29

Sept.

1870.

7

»

1858.

22

»

1855.

3

Febr.

1852.

27

Okt.

1857.1

4

Maj

1858.)

23

April

1869.

3

Dec.

1869.

4

))

1838.

2

Juni

1837.

30

Nov.

1855.

22

»

1864.

17

Febr.

1858.

2

Jan.

1863.

» » »

Förre Stats-Ministern för Utrikes Ärendena II. Ex. Herr Friherre

Ihre..................................................................................

Förre Envoyén Friherre af Wetterstedt .......................................

Förre Envoyén Lövenskiöld............................................................

Förre Ministerresidenten Grefve Wrangel

Förre Envoyén Friherre d’Ohssons enka......................................

Envoyén Friherre Hochschilds enka...............................................

Förre Stats-Ministern för Utrikes Ärendena H. Ex. Iierr Frih.

Stjernelds enka..........................................................................

Envoyén Sandströmers enka.......................................................

Förre Envoyén Friherre Taubes enka..........................................

Förre Chargé d’Affaires Hegardts enka

Förre Registratorn i Kongl. Kabinettet för Utrikes Brefvexlingen

Friherre Rudbeck.........................................................................

Förre Kabinetts-Kuriren Ohmans enka..........................................

Kabinetts-Yaktmästaren Englunds enka

Afl. f. Kabinetts-Kuriren Grönlands dotter Erika

Afl. Kabinetts-Kuriren Lilljedahls dotter Klara

6,000.

6,000.

4,000.

3,200.

2,800.

2,800.

2,000.

1,200.

1,000.

600.

600.

225.

100.

75.

75.

Summa kronor 30,675.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bil. AT:o 2 b till Kovgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1875.

Från Kousulsstaten:

Expektanslöner:

Jemlikt Nådigt Beslut

af den Kronor.

24 Nov. 1854. Förre t. f. Konsuln i Buenos-Ayres Grefve Frölich..................... 2,000.

23 Sept. 1864. Förre Generalkonsuln i Rio de Janeiro Hyltén-Cavallius ............ 1,600.

Summa kronor 3,600.

Pensioner:

10 Juni 1859. Förre Generalkonsuln i Abo af Forselles ....................................... 4,000.

12 Sept. 1868. Förre Generalkonsuln i Alexandria Testa...................................... 4,000.

21 Juni 1872. Förre Konsuln i Archangel Fleischer ............................................. 3,600.

13 Dec. 1864. Förre Konsuln i Tunis G. A. Tulin de la Tunisie ....................... 3,000.

21 Juni 1872. Förre Generalkonsuln i Helsingfors Dahlfeldt................................. 1,600.

13 » 1862. Förre Generalkonsuln i Tripod Hahrs enka................................... 800.

8 Apr. 1854. Konsuln i Arcliangel Bruenechs enka............................................ 400.

29 Maj. 1874. Vicekonsuln i Newcastle Hambros enka....................................... 400.

16 Apr. 1869. Afl. f. Generalkonsuln i Alger, Lagerheims dotter Fatima............ 400.

13 Mars 1860. Förre t. f. Generalkonsuln i Rio de Janeiro, von Schantz’ enka 300.

Afl. Konsulatsekreteraren i Tanger Frumeries döttrar:

6 Juli 1825. fAnna Carolina................................................................................... 225.

4 Feb. 1832. | Sofia Helena....................................................................................... 225.

Summa kronor 18,950.

Stockholm, 1875. P. A. Norstedt & Söner, Kongl. Boktryckare.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket J875. 1

Utdrag af Protokollet ''öfver Landtjör svar s-ärenden, hållet

inför Hans May.t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms

Slott den 9 Januari 1875.

När varan de:

Tians Excellens, Herr Justitie-statsministern Carleson,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Berg,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Älströmer,

Weidenhielm,

Lovén,

Friherre Akerhielm och

Friherre wo?? Offer.

&

Departements-chefen, Statsrådet Weidenhielm, anhöll i underdånighet att,

i sammanhang med uppgjordt förslag till regleringen af utgifterna å Riksstatens

fjerde hufvudtitel under år 1876, få föredraga följande till Kongl. Maj:t in

komna framställningar:

Arméförvaltningens underdåniga skrifvelse den 29 December 1874 angående

förslag till reglering af lönevilkoren för indelta Arméen;

Bih. till Riksd. Prof. 1875. 1 Sami. 1 Afd.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1875.

Samma myndighets underdåniga skrifvelse den 13 November 1874 angående

Riksdagens framställning i fråga om upphörande af den under värfvade

garnisonsregementenas anslag i Riksstaten anvisade brödspannmål;

Statskontorets underdåniga skrifvelse den 10 December 1874 i fråga om

den i Riksstaten uppförda oindelta spannmål;

Arméförvaltningens underdåniga skrifvelse den 23 December 1874 angående

rekryteringskostnaderna vid garnisonsregementena;

Samma embetsverks underdåniga skrifvelse den 24 November 1874 angående

arfvoden åt 1. d. passevolantörer vid värfvade Arméen;

Samma myndighets underdåniga skrifvelse den 27 November s. å. angående

dess intendents-departements medelsbehof för år 1876;

Densammas underdåniga skrifvelse den 13 November 1874 rörande de

under fjerde hufvudtiteln erforderliga anslag, så vidt de röra Förvaltningens

civila departement;

Armeförvaltningens underdåniga skrifvelse den 31 December 1874 angående

anslagsbehof för uppsättning af Sappörsbataljonens 2:dra kompani;

Arméförvaltningens underdåniga skrifvelse den 21 Oktober 1874 angående

förslag till reglemente och stater för Disciplin-kompaniet;

Samma embetsverks underdåniga utlåtande den 1 December 1874 öfver

chefens för Svea Artilleri-regemente förslag rörande anskaffning af effekter till

servis m. m. åt regementet;

Samma myndighets underdåniga utlåtande den 24 November 1874 angående

föreslagna nybyggnader vid Svea Lifgardes kasern etablissement;

General-fälttygmiis tårens och chefens för Arméförvaltningens artilleridepartement

underdåniga memorial den 11 November 1874 angående departementets

medelsbehof för år 1876;

General-fälttygmästarens och chefens för Artilleriet underdåniga memorial

den 13 i s. m. angående tillökning i anslaget till Artilleri-staben;

t. f. chefens för Arméförvaltningens fortifikations-departement underdåniga

memorial den 12 December 1874 med Befälhafvarens för fortifikationen förslag

rörande behofvet af ordinarie och extra anslag under år 1876;

Chefens för Generalstaben underdåniga memorial den 11 November 1874

om förhöjning i Generalstabens topografiska afdelnings arbetsanslag för år 1876;

Sundhets-kollegiets underdåniga skrifvelse den 27 November 1874 om

förhöjning i anslaget till pensioner och stipendier i Fältläkare-corpsen;

Direktionens öfver Arméens pensionskassa underdåniga skrifvelse den 9

December 1874 rörande behofvet under är 1876 af anslag för pensionskassans

egen pensionering och fyllnadspensioner;

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Samma Direktions underdåniga skrifvelse af samma dag om förhöjning i

anslaget till fattiga militärenkors och barns pensionerande;

Samma myndighets underdåniga skrifvelse den 16 December 1874 med

utredning af Arméens ackordsamorteringsfonds nuvarande ställning m. m.;

Direktionens öfver Allmänna Garnisonssjukhuset underdåniga skrifvelse den

11 November 1873 angående löneförbättring åt sjukhusets tjensteman och betjening;
Arméens

hästläkares underdåniga ansökning, inkommen den 25 Maj 1868,

om högre rang för ernående af högre pensionsförmåner;

Liknande underdånig ansökning, ingifven den 29 November 1872;

Generalbefälhafvarens i lista militärdistriktet underdåniga memorial med

chefens för Hussar-regcmentet Konung Carl XY underdåniga framställning om

förbättrade lönevilkor för regementets hästläkare.

Härefter anförde Departements-chefen:

I öfverensstämmelse med det förslag till arbetsplan för uppgörande af

ny härordning och dermed sammanhängande ärenden, till hvilket Eders Kongl.

Maj:t vid min föredragning deraf den 12 Juni 1873 täcktes lemna nådigt

bifall, hafva dessa arbeten oafbrutet fortgått. Förslaget till den nya härordningen,

granskadt af den komité, som för detta ändamål ai Eders Kongl. Maj:t

under sistlidet år var sammankallad, är nu färdigt att föredragas i sammanhang

med en på grund af detsamma upprättad och likaledes granskad värnepligtslag,

hvarjemte ett förslag till de för den nya härordningen behöfliga

kasernbyggnader äfven hunnit utarbetas så, att ritningar och kostnadsförslag

kunna till Eders Kongl. Maj:ts godkännande framläggas. Beträffande förslag

till öfvergång från vår nuvarande till den föreslagna arméorganisationen, har

jag inom Generalstaben under förliden sommar låtit uppgöra detsamma och

öfverlemnades det enligt förutnämnda arbetsplan sistlidne Oktober månad för

granskning till en af Eders Kongl. Maj:t sammankallad komité, hvilken ännu

är med detta arbete sysselsatt. Under sådana förhållanden och då någon

kostnad för den nya härordningen icke kommer att i nästa års statsreglering

upptagas, har jag ansett mig icke nu böra vidare beröra detta ärende, hvilket

jag med det snaraste torde särskildt inför Eders Kongl. Maj:t få föredraga,

på det att den nya härordningen och värnpligtslagen, om de vinna Eders

Kongl. Majits nådiga godkännande, må redan under Riksdagens början kunna

representationen föreläggas.

Departements-chefen föredrog derefter det underdåniga memorial rörande

lönereglering för Generalitetet, Generalstaben, värfvade och indelta Arméen

samt beväringstrupperua, hvilket finnes detta protokoll bilagdt, samt hemställde

derefter, att Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

att den lönereglering för Generalitet®!. Generalstaben, indelta och värfvade

Arméen samt beväringstrupperna, hvilken finnes framställd i de detta mitt underdåniga

memorial bifogade för,slagsstater, gillas och antages; samt att dervid

måtte få stadgas:

att Arméens befäl från och med år 1876 befrias från utgifvande af nu

stadgade ackordsräntor;

att nuvarande inqvarteringsförmåner, utom de i visst fäll till officerare af

indelta Arméen utgående, fortfarande skola åtnjutas;

att medlemmarne af Gencralitetet må för sina tjensteresor till möten och

mönstringar åtnjuta rese-ersättning, men ej traktamente, till det belopp, gällande

resereglemente föreskrifver;

att passevolansen mellan kronan samt kompani- och sqvadrons-cheferne vid

värfvade Arméen skall med 1875 års utgång upphöra och den ekonomiska förvaltningen

vid regementena derefter ombesörjas direkt för kronans räkning af

en under Arméförvaltningens öfverinseende ställd förvaltningsdirektion efter föreskrifter,

som af Kongl. Maj:t meddelas;

att Wermlands Fältjägare-regemente skall förbytas till en corps på 500

man och, med bibehållande af befälspersonalen i (ifrigt oförändrad, Regementschefs-

och förste Majorsbefattningarne indragas och i stället derför uppföras

aflöning till en Corpschef;

att vid Svea lifgarde och Andra lifgardet skall, utöfver nuvarande officerspersonal,

anställas ännu en andre Kapten vid hvartdera;

att officers-antalet vid Lifregementets Grenadiercorps skall ökas med två

andre Kaptener samt vid Lifgardet till häst och Husar-regementet Konung Carl

XY med eu andre Ryttmästare vid hvartdera;

att vid gardes-regementena till fot underbefälet i hvarje kompani skall

ökas med två distinktionskorpraler och två korpraler, med de aflöningsförmåner,

som äro dylikt underbefäl tillerkända;

att bataljonspredikantstjensterna skola, i mån af afgång, indragas och nuvarande

aflöningsbelopp ställas till Kongl. Maj:ts disposition för den af dem

bestridda tjenstgörings upprätthållande, intill dess densamma kan varda annorlunda

ordnad;

att vid kavalleriet skola anställas bataljonshästläkare till det antal, förslagsstaterna

upptaga, samt att nuvarande sqvadronsliästläkare må komma i åtnjutande

af den för hofslagare uppförda aflöning och i mån af afgång med

sådana ersättas;

att vid Fortifikationen skall anställas en bataljonshästläkare, med tjenstgöringsskyldighet

vid de i hufvudstaden förlagda fortifikationstrupperne; samt

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

att likaledes en dylik tjensteman skall vid hvarje af de tre Artilleri-regementena

anställas;

att Regements-intendentsbefattningar skola vid de regementen och corpser,

för hvilka sådana bli t vit i förslagsstaterna uppförda, i mån af behof inrättas,

men ej å ordinarie stat tillsättas förr än vid regementsskrifvarnes afgång;

att vid Wcrmlands Fältjägare-regemente auditören skall vara skyldig förrätta

regementsskrifvare-göromålen utan särskild ersättning;

att Regementsskrifvare-tjensterna indragas efter 1876 års ingång, der sådant

pröfvas kunna ske;

att Regementsskrifvarne, så länge de i tjensten qvarstå, vid värfvade Arméen

bibehålla sin nuvarande aflöning, men vid den indelta ma ega att åtnjuta

dels i ersättning för förlorade indelta löneförmåner medelbeloppet af dessa

förmåner under de lem åren 1871—1875, dels ock såsom ersättning för mistad

uppbördsprovision, från och med det år, då deras befattning med uppbörden

upphör, ett belopp, motsvarande medeltalet af hvad provisionen för do sista

fem årens verkliga uppbörd utgjort;

att mönsterskrifvare-tjensterna indragas, så snart sådant utan hinder åt erhållna

fullmakter kan ske;

att löntagare vid värfvade Arméen, som är försedd med ovilkorlig fullmakt,

skall ega att vid sina nuvarande aflöningsförmåner qvarstå, så vida han

ej sjelf önskar att på ny stat öfvergå;

att vid indelta Arméen alla löntagare, vare sig med eller utan boställen,

hvilka å sina befattningar innehafva fullmakt af äldre datum än den 8 April

1862 och nu ej vilja på ny stat ingå, skola ega att med bibehållande af boställen,

der sådana åtnjutas, för öfriga indelta löneförmåner undfå ersättning,

motsvarande det medelbelopp, hvartill desamma under åren 1871—1875 uppgått;

att löntagare, som qvarstår å gammal stat, skall å lön eller löneersättning

vidkännas afdrag, motsvarande beloppet af den nu från befattningen tilläfventyrs

utgående ackordsränta;

att de af underbefälet vid indelta Arméen, som innehafva bostadsboställe,

må, äfven om de blifvit till tjensten utnämnde efter den 8 April 1862, ega

att, der sä önskas, intill den 14 Mars 1881 bibehålla bostället, dock med

skyldighet att mottaga lösen för fardagsår, samt under tiden intill 1880 ars

slut qvarstå vid öfriga nuvarande löneförmånel, beräknade på sätt för löntagare,

utnämnde före den 8 April 1862, är föreslaget; samt

att den löntagare vid krigsmakten till lands, hvilken å ny lönestat

ingår, skall vara skyldig underkasta sig de förändringar i tjänstgöringsskyldighet

och aflöningsförmåner, hvilka en omorganisation af landtförsvaret kan göra

erforderliga.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Och hemställde Departements-chefen, att Kongl. Maj:t dessutom ville i nåder

föreslå:

att för löneregleringens genomförande vid Generalitet, Generalstaben,

värfvade Arméen och beväringstrupperna å dessas ordinarie anslag uppföras

de enligt förslagsstaterna för ändamålet nödiga medel;

att, mot det att indelta Arméens nuvarande aflöningstillgångar, med undantag

af hvad för nu föreslagna lönereglering tagits i anspråk, öfverlemnas

till Statsverket, ordinarie aflöningsanslag i öfverensstämmelse med förslagsstaterna

varda för indelta Arméen ä ordinarie stat uppförda; men att, då ett sådant

öfverlemnande af sistnämnda arméns nuvarande lönetillgångar icke kan ega

ruin förr än efter 1876 års utgång, i afvaktan härpå, å extra stat uppföres

ett förslagsanslag af 700,000 kronor för löneregleringens tillämpning under

år 1876; samt att Armé förvaltningen skall ega att af Statskontoret under sagda

år för aflöningens utbetalande till indelta Arméen utbekomma nödiga förskott

emot ersättning af årets indelta lönetillgångar. när dessa hunnit inflyta;

att de af Arméens boställen, som, innan de indelta lönetillgångarne öfverlemnats

till Statsverket, blifva disponibla, må af vederbörande boställsdirektioner

utarrenderas pa tjugo år; med iakttagande dervid, att de vid boställena

befintliga öfverbyggnader varda af de blifvande nya arrendatorerne inlösta och

öfvertagna, äfvensom att möjligen befintlig särskild inrättning eller s. k. öfverloppshus,

hvarför, jemlik! synerätts beslut, afträdaren eger tillgodonjuta ersättning,

jemväl skall af blifvande arrendator inlösas;

att ackordsamorteringsfondens förbindelser från och med är 1876 öfvertagas

af Statsverket;

att för dessa förbindel sims fullgörande till Kongl. Maj:ts disposition under

år 1876 ställas 185,000 Kronor.

Derefter anförde Departements-chefen:

Med iakttagande i öfrig! af den ordning, som i gällande riksstat följes,

går jag nu att i underdånighet framställa hufvudtitelns särskilda anslagsbehof,

hvarvid inga andra förändringar i de ordinarie anslagen åsyftas än de, hvarom

här nedan göres framställning.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

7

Landtförsvars-departementets Kansli-Expedition.

På grund af Eders Kongl. Maj:ts den 18 sistlidne December, uppå Finansdepartementets

föredragning, fattade beslut, får jag i underdånighet föreslå, att

Eders Kongl. Maj:t, för tillämpning äfven under år 1876 af ny aflöningsstat

för nämnda expedition, måtte af Riksdagen äska 6.900 kronor att under sistnämnda

är såsom extra anslag utgå; och torde vid bifall härtill detta belopp

få bland öfriga extra anslag antecknas.

Generalstaben.

Enligt den af Eders Kongl. Maj:t fastställda plan för Generalstabens fortgående

utveckling, hvilken plan öfverensstämmer med den af 1873 års Riksdag

i allo godkända nådiga proposition om Generalstabens organisation, skall vid

meranämnda stab under år 1876 tillkomma ytterligare 1 Major och 1 Kapten,

men deremot afgå 2 Löjtnanter, af hvilken anledning Generalstabens anslagborde

från 159,970 kronor förhöjas till 162,170 kronor.

1 öfverensstämmelse med hvad sålunda rörande storleken af Generalstabens

personal under år 1876 redan finnes beslutadt, har Generalstabens aflöningsanslag

blifvit beräknadt i mitt denna dag afgifna förslag till lönereglering för

Arméen, och utgör, enligt Bil. Lit. A till nämnda förslag, det behöfliga aflönings
-

anslaget ............................................................................................. kronor 217,560.

Om dertill lägges det nuvarande anslaget till diverse utgifter » 19,000,

utgör det för Generalstaben under år 1876 erforderliga anslag kronor 236,560,

hvilket belopp öfverskjuter nuvarande anslag........................... » 159,970,

med ................... kronor 76,590;

och torde följaktligen en förhöjning i anslaget, med sistnämnda summa böra

af Riksdagen äskas.

Årméförvaltningen,

Med ledning af Eders Kongl. Maj:ts den 18 December sistlidet år

fattade beslut angående dyrtidstiilägg under år 1876. hemställer jag i underdånighet.

att Eders Kongl. Maj:t ville af Riksdagen äska såsom dyrtidstiilägg

åt Arméförvaltningens ombets- och tjensteman under sistnämnda år

samma belopp, hvarmed dylikt aflöningstillägg under innevarande år utgår,

21,240 kronor, och torde i sådant fall denna anslagsfordran få vid uppgörande

af förslaget till extra statsregleringen iakttagas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

<s

Bil. N:o o a. till Kong!. Maj:U Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Generalitetsstaten.

Enligt Bil. Lit. B. till det af Eders Kongl. Maj:t i nåder gillade förslag

till lönereglering för Arméen skulle det under denna anslagsrubrik erforder
-

liga belopp utgöra........................................................................... kronor 125,015.

Dä nuvarande anslaget uppgår till............................................. » 76,750,

blifver den erforderliga anslagstillökningen............................. kronor 48,265,

med hvilket belopp ordinarie anslaget till Generalitetsstaten torde få förhöjas.

Artilleristaben.

Uti underdånigt memorial af den 13 November 1874 har General-fälttygmästaren

och Chefen för Artilleriet anfört, hurusom de Artilleristaben åliggande

göromål under senaste åren blifvit betydligt ökade, så väl genom Artilleriets

pågående omorganisation, som till följd af en inom Artilleristaben nyligen inrättad

statistisk afdelning samt genom de förökade arbeten, som teknikens ständigt

fortgående utveckling medfört för General-fälttygmästare-expeditionen. De

sex officerare, som nu tillhörde Artilleristaben och af hvilka vanligen 2 voro

tjenstgörande i chefens för Artilleriet expedition, 2 i statistiska afdelningen, 1

i General-fälttygmästare-expeditionen och 1 i konstruktions-kontoret skulle, en

ligt General-fälttygmästarens åsigt, möjligen medhinna de Artilleristaben tillhörande

göromål, derest desse officerare ständigt vore att tillgå för dessa arbeten,

men då den såsom Sekreterare i Artilleristaben tjenstgörande officeren

vanligen under mer än halfva året tjenstgjorde i dylik egenskap hos Artillerikomitén

och då dessutom ofta någon af stabens officerare vore beordrad till

bevistande af de årliga vapenöfningarne vid regementet, till utförande af sär

skilda försök eller till andra uppdrag, så hade behofvet af ökadt biträde i

Artilleristaben och synnerligast i General-fälttygmästare-expeditionen allt mer

och mer gjort sig gällande, hvadan General-fälttygmästaren ansåge af särdeles

vigt, att staten för Artilleristaben ökades med ytterligare ett arfvode åt en

Artilleriofficer.

Beträffande beloppen af de nu å Artilleristabens stat uppförda arfvoden,

har General-fälttygmästaren vidare yttrat:

att, då göromålen för chefen betydligt ökats, dels till följd af den stora

personal Artilleriet erhållit efter senaste omorganisation och dels till följd af

de ökade öfningar och försök af alla slag, som på senare tider tillkommit och

årligen tillkomma, General-fälttygmästaren ansåge det billigt, att chefen för

Artilleristaben, som nu i ärligt arfvode åtnjöto 1,500 kronor, uppfördes till

1,800 kronor, eller till samma belopp som Fälttygmästare!! nu erhåller i arfvode;

att

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Mai As Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1815.

att, då den ersättning, som Artilleriofficerare erhölle för kommenderingar

och andra uppdrag, hlifvit på senare tider icke obetydligt förhöjd dels genom

ökadt dagtraktamente vid besigtning af kanoner, gevär och krut m. m., dels

ock genom lörhöjdt arfvode åt de i egenskap af lärare och repetitörer vid krigsskolan

och krigshögskolan anställde, så hade under sista tiden svårighet uppstått

att erhålla för Artilleristabs-tjenstgöringen fullt lämplige officerare, enär

desse vid andra, vapnet tillhörande kommenderingar eller i ofvan omförmälda

beställningar erhölle större ekonomiska fördelar än om de vunne anställning i

Artilleristaben, hvars officerare dessutom vore i saknad af semester och större

delen af året voro så upptagne af tjenstgöring i staben, att de svårligen kunde

erhålla någon biförtjenst, för afhjelpande >f hvilka missförhållanden Generalfälttygmästaren,

under förutsättning att arfvodenas antal blefve, på sått han

ofvan ifrågasatt, ökadt, ansåge det både billigt och nödvändigt, att ^Artilleristab

s officer ar nes nuvarande arfvoden, nemligen 1 på 1,000 kronor, 1 på 750 kronor

och 3 på 500 kronor samt för sekreteraren i Artilleristaben 1 å 600 kr. hädanefter

utginge för 2 officerareGned 1,200 kronor åt hvardera, för 2 officerare

och sekreteraren med 1,000 kronor åt hvardera samt för 2 officerare med 750

kronor åt hvardera; samt .

att då vaktmästarne uti Arméförvaltningen och i Fortifikationens chefsexpedition

åtniöte årligen 600 kronor, samt Artilleristabens vaktmästare, hvilken

i tienstgöringsförhållanden kunde anses likstäld med desse, vore af sm tjenst

upptagen största delen af dagen och, genom inrättandet af konstruktionskontoret

och Artilleristabens statistiska afdelning äfvensom genom upplåtande af ett sarskildt

rum för Artillerikomitén, på senare tider fått allt flera rum att stada

och elda, ansåge General-fälttygmästaren billigheten fordra, att arfvodet åt

Artilleristabens vaktmästare, hvilket för närvarande utginge med 4o0 kronor,

ökades till 600 kronor om aret.

I sammanhang härmed har General-fälttygmästaren — under förmälan hurusom

det sedan längre tid tillbaka kända behofvet af en särskild teknisk afde - nino- för Artilleriet väl blifvit i början af år 1868 uppfyldt genom upprättandet

af en dylik afdelning under benämning Konstruktions-kontoret, utan att

dock något särskildt anslag för dess arbeten vant tillgängligt förr an hd ers

Kongl. Makt genom nådigt Bref den 24 Februari 1874 beviljat ett ärligt anslag

af 1 500 kronor till konstruktions-officeren och 800 kronor till gratifikationer

åt öfrige å kontoret tjenstgörande, eller tillhopa 2,800 kronor, att utgå

från besparingarne å anslaget till Svea, Göta och Aendes Artilleri-regementen, —- i underdånighet föreslagit, att, då Konstruktions-kontorets verksamhet vore af

beskaffenhet ° att svårligen kunna upphöra och således af samma permanenta

natur som Artilleristaben, med hvilken den hade mycket sammanhang, samt

Bih. till Riksd. Prat. 1875. I Sand. 1 Ajd.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

dertill komme att de besparingar, som möjligen uppstode å anslaget för Artilleri-regementena,

kunde för andra tillfälliga ändamål blifva erforderliga, anslaget

till Konstruktions-kontoret måtte upptagas å ordinarie stat i sammanhang

med Artilleristabens stat och under gemensam rubrik med denna.

I det jag instämmer i hvad General-fälttygmästaren sålunda anfört, får

jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj;t täcktes föreslå Riksdagen

att för Artilleristaben och Konstruktions-kontoret bevilja följande arfvoden:

Till 1 Chef...............................................................

............ arfvode

1,800

kronor

» 1 Artilleristabs-officer ....................................

............ ))

1,200

*> 1 » .....................................

............ ))

1,200

»

»1 » .....................................

.......... »

1,000

»1 B .....................................

........... )>

1,000

))

»1 » ....................................

............ »

750

»

B 1 » ....................................

............ »

750

» 1 Sekreterare i Artilleristaben......................

............ »

1,000

»

» 1 Konstruktions-officer....................................

............ ))

1,500

))

» biträden å Konstruktions-kontoret,...................

.. gratifikationer

800

))

» 1 Vaktmästare ................................................

............ arfvode

600

))

samt till expensmedel för skrifmaterialier, ljus m.

m., nu utgående

600

»

Summa

12,200

kronor,

hvilket skulle komma att utgöra en förhöjning

anslag ...................................................................

i nu beviljadt

6,400

»

af

5,800

kronor.

Allmänna Garnisons-sjukhuset,

Uti underdånig skrifvelse af den 11 November 1873 har, såsom jag redan

i mitt underdåniga yttrande till Statsråds-protokollet den 9 Januari 1874 angående

regleringen af Riksstatens fjerde hufvudtitel för år 1875 anfört, Direktionen

öfver allmänna Garnisons-sjukhuset, hvilken på grund af de under senare

åren betydligt ökade lefnadskostnaderna funnit en förbättring af tjenstemännens

vid allmänna Garnisons-sjukhusets vilkor så mycket mer af behofvet påkallad,

som de till dem utgående löner och arfvoden redan förut, enligt Direktionens

åsigt, vore i allmänhet väl knappa, efter att hafva inhemtat Öfverfältläkarens

yttrande, uppgjort förslag till ny aflöningsstat vid Garnisons-sjukhuset och dervid

i underdånighet föreslagit att innehafvande löner eller arfvoden måtte höjas

för Direktionens civil-ledamot........................... från R:dr 450 till Kr. 600: —

® Sekreteraren och Advokatfiskal............. » 500 » 700: —

» Öfverfältläkaren ............. » 1,800 » 3,000: —

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsverket 1875. 11

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Majtle Nåd. Prop. N:o 1, om

för Sjukhusläkarne (2)...........................frän R:dr 1>200 till Kr. 2,000

B65 b

1,095 »

2,200 »

547

1.825

3,000

50

1,000

1,200: —

» Underläkarne (81 ..

b Apothekaren ......................................... »

b Sjukhuskommissarien .............. »

(hvaraf lön 2,200 och tjenstgöringspenningar

800)

» Sjukhusskrifvaren ................................. 5

(hvaraf lön 1,000 och tjenstgöringspenningar ..

200), samt för hetjeningen från 621 öre äl R:dr 62 öre om dagen till 7b ore a 1

krona 75 öre; hvaremot Direktionen ansett, att någon förhöjning ej borde tillfalla

väbeln, jourhafvande underofficeren och den vid sjukhuset anstallda prestman,

som ock att den hos Direktionen anställde vaktmästaren, hvilken aflonades med

150 R:dr årligen, kunde indragas. De ifrågasatta förhöjningarne skulle medföra

en ökad utgift för statsverket af 8,836 kronor 2o öre.

Utom de allmänna skälen för löneförbättring har Direktionen särskild!

framhållit, att det till Öfverfältläkaren nu utgående arfvode, 1,800 kronor, utgått

oförändradt sedan år 1842, och att Öfverfältläkaren vid Cariskrona station

bestodes i lön 3,000 kronor och i arfvode 1,800 kronor, tillhopa 4,800 kr.,

att, då det vore af synnerlig vigt att de två vid garnisons-sjukhuset anställda

sjukhusläkarne ej gjordes alltför mycket beroende af omsorgen att pä

annan väg förskaffa sig inkomster, de till dem utgående arfvoden synts hora

höjas från 1,200 till 2,000 kronor om året; hvaremot och då det tor sjukhuset

beräknade antal underläkare hufvudsakligen måste _ afse att bereda unge

män, som egna sig åt medicinska studier, tillfälle till klinisk undervisning, deras

nuvarande arfvode icke torde böra vidare höjas än från 1 krona till 1 krona

50 öre om dagen; . . •-

att den lön, som nu bestås sjukhusets Kommissarie, 2,^00 kronor, blitvit,

med afseende på omöjligheten för denne tjensteman att med sin tragna och

ansvarsfulla uppbördsmannabefattning förena annan tjenst, föreslagen till d,UU

kronor, att utgå med 2,200 kronor som lön och 800 kronor som tjenstgörmgs
pennmgar

ukhusskrifvaren, hvilken utan särskild ersättning hittills ansvarat för

redovisningen och vården af persedlarne vid Garnisonens kolera-sjukhus, derföre

bli IVit föreslagen att erhålla, utom sin nuvarande lön, 1,000 kronor, 200 kronor i

tjenstgöringspenningar; hvilket sistnämnda belopp ej fullt motsvarade hva

hans företrädare uppburit för nämnda persedelvård; dock med skyldighet för

sjukhusskrifvaren att utan särskild ersättning hafva om hander berörda vard

och redovisning: .. , , , . . ,

och hade Direktionen, med stöd af Ofverfältläkarens yttrade åsigt, men

med någon nedsättning i de af honom föreslagna belopp, upptagit aflomngs
förbättringen

för sjukhusets betjening.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj vis Nåd. Prop. N:o 1, om j Statsverket 1875.

Då en allmän lönereglering för Årniéen nu blifvit i underdånighet föreslagen,

liar jag ej ansett mig höra. i afvaktan på genomförandet af en omorganisation

af landtförsvaret, längre uppskjuta att föreslå en fast förbättring

i aflöningsvilkoren för allmänna garnisons-sjukhusets personal, inom hvilken betjeningsstaten

äfven synes mig utan gensägelse i högt behof af ökade löneförmåner.

I)å jag funnit de af sjukhusets Direktion föreslagna aflöningsbelopp böra

godkännas, får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes af

Riksdagen äska till beredande af aflöning åt allmänna garnisons-sjukhusets personal,

enligt den här under Lit. B( i. bilagda tabell, en förhöjning i .sjukhusets

anslag af 8,836 kronor 25 öre.

Pensioner och Stipendier i Fäitläkare-Corpsen.

I underdånig skrifvelse af den 27 sist]idne November har Sundhetskollegiet

anfört, hurusom, i öfverensstämmelse med de Nådiga föreskrifterna i

Kongl. Brefven den 27 Mars 1811, den 12 Eebruari 1812. den 13 Maj

1825 och den 15 Maj 1846, ändamålet med Fältläkare-corpsens pensioner

och stipendier vore att genom lemnadt understöd åt’ läkare och

medicine studerande bereda staten biträden uti extra läkarebefattningar, ej

mindre för Arméen och Flottan, än för den civila sjukvården. De för sådant

ändamål vid Fältläkare-corpsen för Arméens räkning disponibla medel utgjordes

nu af:

8

pensioner

k

400 kronor .......

....... kronor

3,200: —

9

dito

k

300 »

....... »

2,700: —

15

stipendier

k

150 »

....... »

2,250: —

15

dito

k

100 »

....... »

1,500: —

Tillsammans kronor 9,650: —

Så länge, vid billigare lefuadskostnadeiv dessa belopp kund»; i väsentligare

mån, än numera vore förhållande!'', bidraga till betäckande af utgifterna under

en långvarig studiekurs, hade dessa pensions- och stipendiirum varit ganska eftersökta,

men under senare, år hade allt större svårigheter uppstått att med dertill

genom sina studier lämpliga personer besätta ledigblifna platser i Fältläkare-corpsen.

hvartill anledningen, enligt Kollegiets mening, vore att söka

deri, att läkare, hvilka afiagt medicine licenciat-cxamen, likasom medicine kandidater,

sou: afslutat den praktiska tjänstgöringen, vore i tillfälle att såsom

vikarier för ordinarie läkare i kommunernas och enskildas tjenst erhålla aflöning

till långt högre belopp, än hvad Fältläkare-corpsens medlemmar kunde

påräkna. Den naturliga och för hvarje är allt mer påfallande följden häraf

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. Ko 3 a. till Kong}. May.U Nåd. Prop. Ko /, om Statsverket 1875. 13

hade blifvit den, att flera ram i Fältläkare-corpsen stode obesatta af brist på

sökande samt att — då, såsom för det närvarande vore förhållandet, omkring

halfva antalet utgjordes af medicine studerande eller s. k. medico filosofie

kandidater — för mera maktpåliggande befattningar, på eget ansvar och utan

någon förmans omedelbara inseende, så val i den militära som civila sjukvården

Sundhets-kollegiet ej egde att förfoga öfver ett tillräckligt antal kompetenteoch

lämplige personer. För att afhjelpa denna brist i den allmänna sjukvården

ansåge Kollegiet, som under Fälfläkare-corpsens nuvarande aflöningsförhållanden

funne sig urståndsatt att, såsom sig borde, fullgöra de generalordres

samt de .reqvisitioner på läkare från Kong]. Majits Befallningshafvande,

hvilka årligen till stort antal inginge, ingen annan utväg kunna leda till ändamålet,

än att en förhöjning af pensioner och stipendier till belopp, som åtminstone

någorlunda motsvarade de inkomster, Indika af läkare eller medicine studerande

kunde påräknas i annan tjenst än statens. På grund häraf hemställde

Sundhets-kollegiet und erdånigst:

att Eders Kongl. Maj:t i nådig proposition till Riksdagen behagade föreslå,

att Arméens Fältläkare-eorps pensioner och stipendier, med bibehållande af

deras nuvarande antal, måtte förhöjas till följande belopp:

8 pensioner ä 600 kronor ............... kronor 4,800:

9 dito ä 500 » » 4,500: — 9,300: —

15 stipendier ä 400 » » 6,000: —-

15 dito ä 300 » » 4,500: — 10,500: ______

Tillsammans kronor 19,800: —

De af Sundhets-kollegiet anförda skäl till förhöjning i Fältläkare-corpsen

nu utgående pensioner och stipendier synas mig så behjertansvärda, att jag i

underdånighet tillstyrker bifall till hvad Kollegiet i detta hänseende föreslagit.

Som emellertid de nu till Arméens Fältläkare-eorps utgående pensioner och

stipendier finnas uppförda å åttonde hufvudtiteln under anslaget till »SundhetsKollegium

med medieinalstaten». men dä ifrågavarande understöd, om än, såsom

Kollegiet anmärkt, i någon mån till gagn äfven för den civila sjukvården, dock

hufvudsakligen lära afse att bereda tillgång på extra militärläkare, synas de

mig rätteligen böra ä fjerde hufvudtiteln upptagas, liksom liknande understöd

för Flottans räkning äro uppförda å femte hufvudtiteln. Jag får derföre, efter

samråd med Chefen för Ecklesiastik-departementet, i underdånighet hemställa,

det Eders Kongl. Maj:! täcktes föreslå Riksdagen, att 19,800 kronor årligen

må, på sätt Sundhets-kollegiet föreslagit, få användas till pensioner och stipendier

i Arméens Fältläkare-eorps, samt att sagda belopp må såsom nytt

anslag uppföras ä Riksstaten under fjerde hufvudtiteln, näst efter anslaget till

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

»Resestipendium för Militärläkare»; hvarefter det å åttonde hufvudtiteln upptagna

anslag till »Sundhets-Kollegium med Medicinalstaten» torde höra minskas med

9,650 kronor.

Indelta Arméen.

Miiitfeboställskassan (samt Wadstena Krigsmanshus kassa och Invalidhusfonden).

Hvad anginge den af Riksdagen väckta fråga, huruvida de uti Riksstatskolumnen

för oindelt spannmål uppförda anslag, som icke utgöras af de värfvare

garnisonstruppernas hrödspannmål, till större eller mindre del kunde

mot bestämda pcnningeanslag utbytas, så har Statskontoret i sitt underdåniga

utlåtande deri 10 December 1874 ansett sådant nu endast kunna ifrågakomma

med de spanmålsanslag, som tillhöra Militieboställskassan, Wadstena Krigsmanshuskassa

och Invalidhusfonden. Dessa anslag, utgörande för Militieboställskassan

10,849 kubikfot 8 kannor med ett förslagsvärde, ä 2 kronor 10 öre

för kubikfoten, af 22,784 kronor 58 öre, för Wadstena Krigsmanshuskassa

24,713 kubikfot 3 kannor med förslagsvärde af 51,897 kronor 93 öre samt

för Invalidhusfonden 25,315 kubikfot 2 kannor med förslagsvis beräknadt

värde af 53,161 kronor 92 öre, vore, på grund af Rikets Ständers vid 1850

—1851 års riksdag i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts nådiga proposition

i ämnet fattade beslut angående särskilda, till åtskilliga förvaltande verk anvisade

inkomsters utbytande emot statsanslag, å riksstaten sedermera uppförda

såsom ersättning för de till fonderna förut ingående hemmansräntor, kronotionde

och arrenden. Anslagens belopp i spannmål hade bestämts sålunda, att, sedan

penningvärdet af den del af fondernas hemmansräntor, hvilken berodde på,

markegång, blifvit efter 20-årigt medelmarkegångspris för orten uträknad! det

sä. uppkomna värdet förvandlats, jemväl efter medelmarkegångspris för samma

tid, till en motsvarande qvantitet spannmål af de sädesslag, hvarmed kronotionden

i orten utgjordes, hvarefter den på detta sätt af hemmansräntor uppkomna

spannmålen sammanlades med hvad fonderna i kronotionde- eller arrendespannmål

egde uppbära och summan deraf uti riksstaten uppfördes såsom oindelt

spannmål, att årligen godtgöras fonderna efter enahanda beräkning, som

ligger till grund för liqviderandet af Kronans behållna tiondespannmål. Vid

ifrågavarande anslag vore för (ifrigt det vilkor fästadt, att, om anslagen utan

Kongl. Maj:ts samtycke af Representationen förändrades, det då skulle ankomma

på Kongl. Maj:t att förordna, det fondernas före den vid 1850—1851 års

riksdag beslutade förändring egande inkomster skulle enligt dittills gällande

stadganden uppbäras.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873. 15

De belopp, hvarmed omförmälda fonder under åren 1868—1872, enligt

ofvan anförda grunder, blifvit godtgjorda för de dem tillkommande anslag af

oindelt spannmål, hafva, enligt Statskontorets uppgift, utgjort:

År 1868 ..........

» 1869 ..........

» 1870 ..........

i» 1871 ..........

» 1872 ..........

eller i medeltal

Militieboställs
fonden.

23.956: 78.

25.248: 60.

25,544: 65.

25,066: 60.

24.584: 06.

24.880: 14.

Wadstena Krigsmanshusfonden.

55,406: 54.

58,432: 16,

58,654: 08.

58,084: 10.

57,018: 39.

57,519: 05.

Invalidhua
fonden.

55,092: 64.

57.956: 35.

57,978: 93.

57,661: 35.

56,755: 21.

57,088: 89.

Under samma tid hafva fondernas behållningar årligen stigit med ej obotydliga

belopp, så att för alla fem åren tillväxten utgjort:

För Militieboställsfonden........................................................................ 58,019: 06,

» Wadstena Krigsmanshusfonden.................................................... 366,962: 67,

» Invalidhusfonden.............................................................................. 24.8,853: 83.

Någon på fondernas ställning i nämnbar grad inverkande förändring vore,

enligt Statskontorets åsigt, således icke att befara, om deras nu i spannmål beräknade

anslag utbyttes emot bestämda penningeanslag till belopp, ungefär

motsvarande hvad som efter medeltalsberäkning för spannmålen under otvannämnda

fem år kommit fonderna till godo.

På grund af hvad sålunda blifvit af Statskontoret upplyst och då rubriken

oindelt spannmål synes böra, så fort ske kan, ur riksstaten utgå, får jag,

lika med Statskontoret, i underdånighet hemställa,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen göra nådig framställningom

de ifrågavarande tre spannmålsanslagens utbytande emot bestämda penningeanslag,

hvilka för slutsummornas jemnande torde upptagas till följande

belopp:

För Militieboställskassan af.................. kronor 24,892: 86,

» Wadstena Krigsmanshuskassa .......................................... » 57,641: 02,

» Invalidhusfonden.................................................................. » 57,110: 84,

hvarigenom dessa fonders anslag, med inberäkning af de nu för dem uppförda

penningeanslag, skulle komma att utgöra:

Militieboställskassan.................................................................. kronor 26,950: —

Wadstena Krigsmanshuskassa ............................................... » 250,700: —*

Invalidhusfonden......................................................................... » 60,350: —

och torde, vid nådigt bifall härtill, utbytet, hvad de båda senare anslagen be
träffar,

få iakttagas vid förslaget till reglering af nionde hufvudtiteln, bland hvars

ordinarie anslag de äro uppförda.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bil. N:o 3 a. till Kongl,. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1. om Statsverket 1875.

indelta Arméens och Wermiands Fältjägare-regementes vapenöfningar*.

Uti sitt ofvan angifna underdåniga memorial af den 27 sistlidne November

liar Arméförvaltniusjens Inteudents-departement anfört, hurusom detta ans ag;

väl under senast förflutna tio är blifvit ökadt frän 825,000 kronor till 1 270,000

kronor eller med 445,000 kronor, hvaraf år 1867 med nära 41,000 kronor för

underbefälsskolor och skarpskytteöfningar samt 4,500.kronor for tillämpning åt

värfvade Arméens portionsstat under vissa kommenderingar, år 1 b by mec omkring

40,000 kronor för underbefälsskolor, år 1871 med omkring 75,JOO kronor

för utsträckning af kavalleriets vapenöfningar m. m., år 1872 med 000,000

kronor för årliga fältti en störningar med trupper af olika vapen, för liifanteriunderbefälsskolans

förlängning och för kavalleriets förberedande under e ä sskolor,

samt är 1874 med 70.000 kronor för soldatportionens tillökning med

vissa proviantartiklar, hvarjemte till anslaget öfverflyttats från Wermiands Fältjägare-regementes

stat, för detta regementes årliga vapenöfningai, ett i t en

ofvan uppgå fna tillökningssumman inberäknadt belopp af nära 13,600 kronor.

Alla dessa medel hade således emellertid icke blifvit till någon, del bevija e

för att bringa statsanslaget i öfverensstämmelse med de under senare aren

småningom stegrade prisen ä sådana lilsförnödenheter, som tillhöia indelta

Arméens mötesbehof. Då nu enahanda höga prisförhallanden, som under senare

tider varit gällande, ännu egcle rum, utan att någon förändring deri syntes

kunna påräknas såsom snart förestående, men häraf vallades anslagets otil - räcklighet för vapenöfningarnes allmänna utsträckning till deras fidla omfång

enligt plan, hvilket dock utgjorde ett vilkor för indelta Arméens tjenstbarhet,

samt härtill komme, att de under anslaget beräknade medel för gemensamma

årliga fälttjenstöfningar med trupper af olika vapen icke på långt när motsvarade

kostnaden för sådana öfningar af den omfattning och beskaffenhet i öfrigt,

som numera ansåges nödig, hvadan dylika öfningar under de åtta åren dan

1867 års början till 1874 års slut icke kunnat hållas mer än tre särskilda

gånger, så hade intendents-departenientet funnit sig nu böra underställa frågan

om anslagets otillräcklighet Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, och i sådant

hänseende öfverlemna jemförelseberäkning emellan anslagets nuvarande tillgångar

och dess utgifter för ett år, med upplysning att den uppgöda kostnadssumman

för Arméens vanliga möfen, deruti inbegripna äfven kompaniskjutöfningar

vid infanteriet, 1,200,000 kronor, vore grundad på nyligen skedda

auktionsupphandlingar för innevarande års mötesbehof, dock under antagande

af vapenöfningarnes utsträckning till hela deras åsyftade längd, samt att för

underbefälsskolor och Generalstabens fältöfningar kostnadsberäkningen skett i

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1875. 17

närmaste öfverensstämmelse med utgifterna för dessa ändamål under senaste

åren, äfvensom att kostnaden för gemensamma fälttjenstöfningar uppskattats till

lika belopp, som utgifvits för dylika vapenöfningar inom Småland och Westergötland

sistlidet år.

Under förutsättning, att alla dessa beräknade slag af utgifter skulle, efter

antagna grunder, årligen ifrågakomma, uppstode en brist i statsanslaget af

420,000 kronor; och erfordrades följaktligen en förhöjning i anslaget af nämnda

belopp.

Då det för utbildning af Arméens så väl befäl som manskap och dess

derpå beroende fältduglighet synes mig af yttersta vigt, att icke blott vapenöfningarne

i allmänhet bibehållas vid den utsträckning, de under senare åren

uppnått, utan ock gemensamma fälttjenstöfningar årligen hållas, anser jag mig

böra i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att för sådant ändamål i det nu utgående anslaget till indelta Arméens

och Wennlands Fältjägare-regementes vapenöfningar bevilja en förhöjning af

420,000 kronor.

Enligt en af Arméförvaltningen å intendents-departementet lemnad uppgift,

kommer den för underofficerare af indelta Arméen och Wermlands Fältjägareregemente

föreslagna aflöningsförmån af portion in natura under vapenöfningarne

att, efter approximativ uträkning, medföra en kostnad af 55,000 kronor årligen, med

hvilket belopp detta anslag således bör i anledning af löneregleringen ökas.

Om dessa tillökningar af i allmänhet........ kronor 420,000: —

för underofficerares portion under vapenöfningarne''.

............................................. » 55,000: — 475 000- _

tilläggas nuvarande anslaget............................................................... 1,270,000: —

blifver anslagets nya slutsumma kronor 1,745,000: —

Värfvade Arméen.

Brödspannmåien.

Vid underdånig föredragning genom Chefen för Finans-departementet den

29 Maj sistlidet år af Riksdagens skrifvelse den 15 i samma månad angående

afförande från Riksstaten af den derå uppförda oindelta spannmål, behagade

Eders Kongl. Maj:t i nåder besluta, att samma skrifvelse, i hvad den

rörde den till manskapet vid värfvade Arméen utgående brödspannmåls afförande

från vederbörande regementens anslag samt de för manskapets förseende med

Bih. till Riksd. Prof. 1875. 1 Sarnl. 1 Afd. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bil N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Projj. N:o 1, om Statsverket 1875.

bröd nödiga utgifters anvisande till utgående från förslagsanslaget till mathållning

för manskapet vid garnisonsregementena, skulle öfverlemnas till Landtförsvarsdepartementet,

för att på dess föredragning varda Eders Kongl. Maj:ts

nådiga pröfning och afgörande underställd.

Uti underdånig skrifvelse af den 13 sistlidne November har Arméförvaltningen,

hvars utlåtande blifvit i ärendet infordradt, hufvudsakligen yttrat, att

Förvaltningen, för sin del, väl ansäge, att de under värfvade garnisonstruppernas

anslag i Riksstaten nu uppförda qvantiteter oindelt spannmål tillkommit,

icke blott för att tjena till beräkningsgrund vid bestämmandet af en del utaf

anslagens pennirigebelopp, utan jemväl för att — emedan det just varit och är

fråga om ett verkligt behof af spannmål in natura, hvilken, så vidt den icke

kunnat tillhandahållas från Kronans rånte- eller tiondespannmålsförråd, bort

genom upphandling anskaffas — utgöra, i mån af spannmålsprisernas förändringar,

en regulator under anslagen och härigenom ständigt befrämja önskvärd trygghet

i afseende å deras tillräcklighet för behofvet. I annat fall, eller om endast

bestämda penningeanslag vore för brödspannmålen anvisade, skulle nemligen

otvifvelaktigt, under ogynnsamma prisförhållanden, vederbörande förvaltningsmyndighet

kunna urståndsättas att sitt åliggande i fråga om truppernas

förseende med bröd till alla delar behörigen fullgöra.

Ifrågavarande brödspannmål, som numera anskaffades endast genom upphandling,

tillgodo fördes väl icke Arméförvaltningen, vid dess årliga liqvid med

Statskontoret, efter spannmålens verkliga upphandlingspris. utan efter ett hos

Statskontoret, jemlikt Kongl. Brefvet den 4 April 1873, uträlcnadt s. k. »uppbördsmedelpris»,

hvaremot förekommande värdeskilnad mellan det förra, vanligen

högre, och det senare lägre, priset, godtgjordcs från särskilda statsanslaget

å fjerde hufvudtiteln för »spannmålsupphandlings- och bagerikostnader»,

hvilket anslag jemväl, såsom dess benämning äfven angåfve, bestrede de för

spannmåls magasinering och förvandling till mjöl ifrågakommande olika utgifter.

Ehuru således det förhållande, att brödspannmålen funnes uppförd under

värfvade garnisonstruppernas anslag i Riksstaten. icke kunde, från Arméförvaltningens

synpunkt, betraktas såsom medförande någon olägenhet, men väl

motsatsen, ansåge Förvaltningen dock något egentligt hinder icke förekomma

mot den af Riksdagen ifrågaställda förändring i berörda hänseende, under

vilkor nemligen, för vinnande af nödig säkerhet angående medelsbehofvet, att

statsanslaget till »mathållning för manskapet vid garnisonsregementena» framgent

bibehölles vid dess nuvarande egenskap af förslagsanslag och följaktligen

att, om denna anslagets natur förr eller senare skulle förändras, en erforderlig

qvantitet brödspannmål blefve under anslaget i Riksstaten uppförd, med rätt

för Arméförvaltningen att utfå värdet deraf efter spannmålens verkliga, hos

Arméförvaltningen uträknade upphaiidlingsmedelpris för hvarje år.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 19

I (Ifrigt ansåge Arméförvaltningen, att, om den ifrågasatta åtgärden komme

att bringas till verkställighet, äfven anslaget till »spanninålsupphandlings- och

* bagerikostnader» borde upphöra samt, såsom följd af den ena och andra förändringen,

mathållningsanslaget borde ökas åtminstone med

dels ett belopp, motsvarande värdet af den i Riksstaten under värfvade garnisonstruppernas

anslag uppförda brödspannmål, efter det af Statskontoret senast

fastställda »uppbördsmedelpris», hvilket värdebelopp, när 1875 års Riksstat

och 1872 års uppbördsmedelpris läggas till grund, utgör för 96,649,5 kubikfot

spannmål, ä 2 Kronor 40 öre ............................................ Kronor 231,958: 80,

dels ock ett med statsanslaget till »spannmålsupphandlings-

och bagerikostnader» lika belopp utgörande, enligt

1875 års Riksstat ......................................................... » 37.500,

eller tillsammans med Kronor 269,458: 80.

Enär en sådan öfverflyttning af anslag, som den af Riksdagen ifrågasatta,

verkligen bidrager till förenkling i Riksstatens uppställning liksom äfven i viss

mån i Arméförvaltningens räkenskaper, samt trygghet, att tillräckliga medel för

truppens förseende med bröd blifva tillgängliga, torde förcflnuas i mathållning

s a n s 1 a g e t s natur af förslagsanslag, får jag, som i öfrigt gillar den af Arméförvaltningen

angående öfverflyttningen af anslagen gjorda beräkning, i underdånighet

hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att från värfvade garnisonstruppernas särskilda anslag må tå atföras den å

desamma nu upptagna oindelta spanmål, 96,649,5 kubikfot, hvaremot förslagsanslaget

till »mathållning för manskapet vid garnisonsregementena» ökas med

dels det belopp, som enligt förenämnda beräkning motsvarar den oindelta

spannmål hvarom nu är fråga, dels 37,500 Kronor, utgörande anslaget till

»spanninålsupphandlings- och bagerikostnader», hvarefter från mathållningsanslaget.

torde få bestridas alla de utgifter för värfvade garnisonstruppernas förseende

med bröd, som nu äro mellan förenämnda olika tillgångar fördelade.

Löneregleringen för värfvade Arméen.

I öfverensstämmelse med mitt underdåniga memorial angående löneregleringen

för Arméen, får jag i underdånighet föreslå att af Riksdagen måtte i

nåder äskas förhöjning i följande anslag:

för Lifgardet till häst med .......................................... Kronor 61,470: 95

» Hussar-regementet Konung Carl XV med............ » 85.469: 06

» Svea Lifgarde med................................................... » 65,563: 69

» Andra Lifgardet med ............................................. » 65,563: 69

» Wermlands Fältjägare-regemente med.................. » 46,084: —

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o l, om Statsverket 1875.

för Svea, Göta och Wencles Artilleri-regementen med Kronor 343,362: 90

» Fortifikationen med ................................................ » 55,928: 73,

ingående i denna sistnämnda summa äfven aflöning till Sappörbataljonens stab:

och andra Sappörkompaniets befäl, medikaments- och kommunionpcnningar, 276

Kronor, för samma kompani och 3,000 Kronors förhöjning i det under

Fortifikationens anslag inbegripna reservationsanslaget till detta vapens praktiska

öfningar; om livilket allt jag straxt nedan under »Fortifikationen» skall

göra underdånig framställning.

Wermlands Fältjägare-regemente.

Enär det under denna rubrik uppförda anslag är beviljadt endast för

innevarande år, torde Eders Kongl. Maj:t vilja föreslå Riksdagen, att detsamma

...................................................................................... Kronor 69,490: 50

jemte deri till följd af löneregleringen behöflig förhöjning »'' 46.084: —-

måtte få med ..................................................... tillsammans Kronor 115,574: 50

utgå för år 1876 under titel: Wermlands Fälfjägare-corps.

Svea, Göta och Wendes Artilleri-regementen.

Enligt den för Reserv-artilleriets utveckling fastställda plan erfordras för

år 1876 en sjettedel af anslaget, 31,275 Kronor, hvilken Eders Kongl. Maj:t

torde vilja föreslå Riksdagen att anvisa med 5,212 Kronor 50 öre.

Marin-regementet.

Äfven under är 1876 blifver detta anslag erforderligt för upprätthållande

af garnison i Carlskrona, hvarföre jag i underdånighet föreslår, att detsamma

måtte af Riksdagen äskas att under sagda år såsom »förslagsanslag högst» utgå

och för underhåll af garnison i Carlskrona användas, i den mån det genom

Marin-regementets indragning redan är eller blifver disponibelt.

Fortifikationen.

1 sammanhang med gifna nådiga föreskrifter angående uppsättningen

af Sappörbataljonens första kompani, har Eders Kongl. Maj:t den 16 Juli 1873

täckts anbefalla Befälhafvaren för Fortifikationen att, med stöd af den erfarenhet,

som vid anvärfningen af samma kompani vunnes, till Eders Kongl. Maj:t

inkomma med underdånig framställning om uppsättning af nämnda Bataljons

andra kompani, när sådant kunde finnas lämpligt.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 21

Uti underdånigt memorial af den 17 November sistlidet år har sagde

Befälhafvare, ehuru anvärfningen af första kompaniet, i anledning åt dermed

förenade stora svårigheter, ännu icke så långt fortskridit, att man med säkerhet

kunde beräkna, huruvida detsamma kunde under loppet af år 1875 blifva

fullständigt uppsatt, dock i betraktande af de förbättrade vilkor, som med

detta år blifvit den värfvade soldaten beredda, ansett sig böra underdånigst

hemställa, att anslag blefve beredt för påbörjande af andra kompaniets uppsättning

under år 1876.

Härvid anmärker nämnde Befälhafvare att, ehuru, enligt den hittills följda

organisationsplanen, under första året skulle tillsättas endast 1 kapten af första

klassen, 1 underlöjtnant, 1 fanjunkare samt 1 sergeant af andra klassen, det

dock vore önskligt, att jemväl den för komplettering af kompaniets befäl erforderliga

aflöning blefve redan första året anvisad, då derigenom vunnes en

väl behöflig tillökning i de för uppsättningen disponibla tillgångar, under antagande

nemligen, att, på sätt i afseende å första kompaniet egt rum, det anslag,

som för ifrågavarande ./kompani kunde varda anvisadt, blefve, sedan deraf

bestridts aflöningen till clet öfver- och underbefäl, som komme att tillsättas,

stäldt till Befälhafvarens för Fortifikationen behof för att till uppsättningen

användas.

Enligkvorganisationsplanen skulle .visserligen, efter hvad ofta nämnde

Befälhafvare vidare yttrar, Bataljonens stab tillkomma först sedan en del af

tredje kompaniet blifvit uppsatt, men då Sappörtruppen redan under nästa

sommar torde komma att till Carlsborg förflyttas samt vid andra kompaniets

uppsättning det syntes blifva omöjligt för äldste kompanichefen att. jemte eget

kompani, bestrida ej mindre högsta ledningen och ansvaret för båda konrpa''niernas

disciplin, öfningar och materiel, än äfven den vidlyftigare expedition

och redovisning, som af detacheringen blefve enfnödvändig följd, hemställde

Befälhafvaren att erforderliga medel för aflöning åt 1 major såsom bataljonschef,

1 löjtnant af andra klassen såsom adjutant och 1 sergeant af första klassen

såsom Bataljonsadjutant jemväl måtte varda anvisade.

Likaledes erfordrades, enligt Befälhafvarens mening, i följd af fortifikations

trupp>ernes tillökning i antal och desammas fördelning på två stationer,

en förhöjning i anslaget till Fortifikationens praktiska öfningar,.di vilket nu vore å

gällande stat uppfördt med 10.000 Kronor. Bedan vid 1871 års riksdag

hade Kongl. Maj:t äskat, att detta anslag måtte, på grund af Sappörbataljonens

tillkomst, förhöjas med 3,000 B:dr, men som Riksdagen inhemtat, att Sappörbataljonen

ej komme att under år 1872 uppsättas, ansåg Riksdagen sig dä icke

böra härtill lemna bifall. På grund af nu förändrade förhållanden ville dock

Befälhafvaren hemställa att denna förhöjning nu måtte äskas.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bil. N:o 3 a. till Koncjl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Uppå nådig befallning liar Arméförvaltningen inkommit med utredning

om de anslag, som för ifrågavarande uppsättning af Fortifikationstrupper vore

erforderliga, och får jag, som instämmer i de af Befälhafvaren för Fortifikationen

framlagda åsigter angående sä val tidpunkten för andra Sappörkompaniets

uppsättning, som behof af anslag både till fullständigt kompanibefäl och

stab för Sappörbataljonen samt till förhöjning i anslaget till Fortifikationens

praktiska öfningar, i underdånighet hemställa, det Eders Kong! Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att anvisa nödiga medel,

dels å Fortifikationens stat till aflöning åt

1 major,

1 Regementsadjutant, Löjtnant af 2:dra klassen,

1 Bataljonsadjutant,

1 Kompanichef, Kapten af lista klassen,

1 Löjtnant af lista klassen,

1 clio af 2:dra klassen,

1 Underlöjtnant,

1 Fanjunkare,

1 Sergeant af lista klassen,

2 d:o af 2:dra klassen,

jemte medikamentspenningar för 120 man

ä 2 Kronor 25 öre pr man, 270 Kronor, och kommunionpenningar för samma

antal å 5 öre, ti Kronor, tillsammans 276 Kronor samt en förhöjning af

3,000 Kronor i anslaget till Fortifikationens praktiska öfningar;

dels å anslaget till aflöning åt manskapet vid garnisonsregementena och

till samma manskaps rekrytering en förhöjning af 10,314 Kronor;

dels å anslaget till mathållning åt manskapet vid garnisonsregementena

likaledes förhöjning 16,920 Kronor; samt

dels slutligen å anslaget till »försvarsverket till lands i allmänhet» 10,467

Kronor;

hvilka alla anslag torde få under uppsättningstiden, i den mån de ej äro

för sina särskilda ändamål behöfliga, oafkortadt utgå att användas till uppsättningskostnadernas

bestridande, i likhet med hvad vid dylika tillfällen varit

vanligt.

Aflöning åt manskapet vid Garnisons-regementena och till samma

manskaps rekrytering.

Med anledning af 2:dra Sappörkompaniets uppsättning bör, enligt en af

Arméförvaltningen uppgjord beräkning, å detta anslag uppföras medel för:

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875 23

Aflöning åt:

120 man i 2 månader å 5 kronor i månaden............... 1,200: —

60 » 10 dito ä dito dito ............... 3,000: —

60 » 10 dito ii 2 kronor i dito .............. 1,200: —

Arfvoden :

2 Förste korpraler å 180 kronor................................ 360: —-

4 Korpraler å 120 dito 480: —

6 vice Korpraler ä 60 dito ................................. 360: —

2 Hornblåsare å 36 dito 72: —

18 Handtverkssoldater ä 36 dito ................................. 648: —

Aflöningstillägg:

Ålderstillägg......................................................................... 965: —

Examenstillägg.................................................................... .. 483: —

Kommenderingstillägg..............................................................................

Rekryteringskostnader:

Arfvode till värfvare med flera kostnader...................... 492: —

Städja ................................................................................... 724: —

*

5,400: —

1,920: —

1,448: —

330: —

1,216:

Tillsammans kronor 10,314: —

1 enlighet med hvad i fråga om löneregleringen blifvit föreslaget angående

korpralernas tillökning vid fotgardes-regementena erfordrades en förhöjning

i detta anslag, men då besparingar på anslaget genom tillfälliga vakanser

möjligen torde ännu tills vidare lemna tillgång till den ökade aflöningens bestridande,

anser jag mig nu endast böra föreslå, att för jemnande af anslagets

slutsumma å detsamma till detta ändamål uppföras 1,686 kronor.

Om dessa båda belopp.................................................................. 10,314 kronor

och.................................................................................................. 1,686 »

tillsammans 12,000 kronor,

tilläggas nuvarande anslaget ......................................................... 608,000 kronor,

blifver den nya slutsumman........................................................... 620.000 kronor.

Då Eders Kongl. Maj:t af sist församlade Riksdag äskade detta anslags

uppförande såsom reservationsanslag, blef denna framställning rörande anslagets

natur ej af Riksdagen bifallen, utan anslaget i stället beviljadt såsom »förslagsanslag

högst». Då emellertid den under anslaget inbegripna rekryteringskostnaden,

såsom beroende på ett frivilligt aftal, ej "kan på förhand bestämmas och

måste rätta sig efter rekryternas olika anspråk, samt dessutom antalet af

årligen yppade vakanser vexla, sä måste värfningsmedlen, utgående med ett

visst årligt belopp för hvarje man, — såsom till sin storlek bestämda efter en

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

sannolikhetsberäkning af legans medeltal och afgången af manskap, samt under

förutsättning att större afgång under ett år och deraf förorsakade större värfningskostnad

skall utjemnas genom vakansernas mindre talrikhet ett annat, —

för att blifva tillräckliga för ändamålet, böra få såsom reservationsanslag utgå.

Enligt en af Arméförvaltningen lemnad uppgift utgör den för värfningen

afsedda del af detta anslag...................................................... kronor 68,378: 47.

och om dertill lägges årliga kostnaden för andra Sappör
kompaniets

rekrytering.......................................................... »_1,216: —

utgöra........................................................................................... kronor 69,594: 47

de för rekryterings ändamål under anslaget inbegripna medel. Af hvad jag

nu anfört angående naturen af rekryteringsanslag finner jag mig föranlåten i

underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

ej mindre att anslaget till aflöning åt garnisonsregementena och till samma

manskaps rekrytering måtte för nästkommande år fördelas i två anslag, ett för

värfvade garnisonstruppernas rekrytering att utgå såsom reservationsanslag till

jemnadt belopp................................................................................. 70.000 kronor,

och ett till manskapets vid samma trupper aflöning.................. 550,000 »

hvilka anslag med sitt sammanlagda belopp............................... 620,000 kronor

motsvara det nu uppförda anslaget med deri föreslagen förhöjning;

än äfven att de för rekryteringen under innevarande år beräknade medel,

68,378 kronor 47 öre, må i sin helhet såsom reservationsanslag utgå.

Uti underdånig skrifvelse af den 4 sistlidne December hade Arméförvaltningen,

med öfverlemnande af underdånigt förslag till stat för nu ifrågavarande

anslags användning, yttrat, att, enär de i staten under olika rubriker

eller titlar uppförda belopp, blifvit beräknade under förutsättning af nummerstyrkans

fulltalighet vid den tidpunkt, då den nya staten skulle börja att

tillämpas, men otvifvelaktigt vore, att, vid berörda tidpunkt, den 1 innevarande

Januari, manskapsnummer till ej obetydligt antal skulle vid de, flesta garnisonsregementen

finnas vakanta, hvaraf åter måste följa, att, derest de under rubrik

»rekryteringskostnader» upptagna anslagsbelopp finge tagas i anspråk för fyllande

af berörda vakanser, samma anslagsbelopp skulle blifva för dermed afsedda

ändamål i hög grad otillräckliga, Förvaltningen ansåge, att de under

nämnda rubrik upptagna medel icke finge användas för ersättande af större

antal vakanser, än som efter 1875 års ingång uppstode. — Deremot och alldenstund,

just till följd af det vid garnisonsregementena för närvarande befintliga

betydliga antal vakanser, som sannolikt icke kunde till den 1 Januari

1875 med manskap fyllas, besparing torde under nämnda och möjligen ett

eller annat kommande år uppstå å de under rubrikerna »aflöning» och tilläfventyrs

också »arfvoden» och »aflöningstillägg» uppförda anslagsbelopp, funne sig

För
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bil. Nio 3 a. till Kongl. Majits Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1875. 25

Förvaltningen böra i underdånighet föreslå, att sådan besparing måtte, i mån

af behof, få tagas i anspråk för fyllande af det antal manskapsvakanser, som

vid 1875 års början förefunnes.

Enär, såsom Arméförvaltningen anmärkt, de beviljade rekryteringsmedlen

endast afse att vidmakthålla nummerstyrkan, sedan den blifvit bragt till fulltalighet,

och någon lämpligare utväg att fylla det af Arméförvaltningen nu anmälda

behof, än den af Förvaltningen föreslagna, synes mig icke gifvas,

får jag, sedan Riksdagen gifvit detta anslag naturen af »förslagsanslag högst»,

i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska.

att de å merberörda anslag, med undantag af rekryteringsmedlen, under

innevarande år uppkommande besparingar måtte fä, i mån af behof, användas

till fyllande af de vid de trupper, för hvilket anslaget är afsedt, före den 1

Januari innevarande år uppkomna vakanser.

Kavalleri- och Artilleri-hästars remontering och skoning.

Sedan Arméförvaltningen i särskild underdånig skrifvelse till Eders Kongl.

Maj:ts nådiga fastställelse öfverlemnat förslag till ny stat för de kostnader, som

från detta anslag bestridas, enligt hvilken förslagsstat sammanlagda kostnaden,

90,363 kronor 75 öre, skulle komma att med 121 kronor öfverstiga anslagets vid

senaste riksdag bestämda summa, 90,242 kronor 75 öre, derigenom att — då

de af Riksdagen med anledning af artilleriets nyligen förändrade organisation

beviljade förhöjningar i detta anslag varit grundade på beräkning af, bland

annat, 1 krona 50 öre såsom medikamentspenningar för hvarje till ny uppsättning

afsedd häst vid samtliga Artilleri-regementena, eller samma belopp

som äfven förut vid Svea Artilleri-regemente beräknats, under det att vid de

båda andra regementena medikamentspenningarne tillförene utgjort allenast 1

R:dr för hvarje häst — en olikhet uppstått mellan medikamentspenningarnes

belopp för en del af hästarne vid Göta och Wendes regementen: så har

Arméförvaltningen till undanrödjande häraf och då berörda utgift icke skäligen

kunde anses vara. mindre vid sistnämnda två regementen än vid Svea Artilleriregemente,

nu i underdånighet hemställt, att det härför nödiga fyllnadsbeloppet,

121 kronor, måtte varda af Riksdagen äskadt.

Med bifall härtill torde Eders Kongl. Maj:t vilja föreslå Riksdagen att

höja detta anslag........................................................................ kronor 90,242: 75.

med............................................................................................... » 121: —

till.................................................................................................. kronor 90,363: 75,

hvarjemte anslagets benämning, enär det numera innefattar medel äfven för

remontering m. m. vid Fortifikationstrupperne, torde böra förändras till »Remontering

och skoning m. m. för värfvade Kavalleriets, Artilleriets och Fortifikationstruppernes

hästar».

Bih. till Riksd. Prof. 1875. 1 Sami. 1 A/d.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

/

26 Bil. N:o 3 a. till Kont/l. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1375.

Lega för hästar till Artilleriets och Pontonier-bataljonens exercis.

Då detta anslag numera innefattar medel äfven för fåltsignal-kompaniets

behof, torde dess benämning böra förbytas till: »lega för hästar till Artilleriets

och Fortifikations-truppernes exercis».

Fourragering af Artilleriets och Pontonier-bataljonens samt värfvade

Kavalleriets hästar.

Detta anslag torde af liknande anledning böra benämnas: »Fourragering

af Artilleriets, värfvade Kavalleriets och Fortifikationstruppernes hästar».

Mathållning åt manskapet vid garnisonsregementena.

I öfverensstämmelse med hvad blifvit angående brödspannmålens afförande

från de värfvade garnisons-truppernes anslag föreslaget, hemställer jag i underdånighet,

att en förhöjning af 270,000 kronor måtte för detta anslag äskas.

Förslaget om uppsättning af 2:dra sappörkompaniet medför, enligt Arméförvaltningens

uppgift, behofvet af en förhöjning i detta anslag med följande

belopp:

Kokinrättningskostnader...................................... kronor 600: —

Portionskostnad jemte bröd för 5 underofficerare (hvaraf

1 tillhörande Bataljonens stab) ä 60 öre per man om

dagen, i rundt tal............................. kronor 1,100: —

Portionskostnad utom bröd för 120

man, ä 48 öre per man om dagen,

i rundt tal.......................................... » 12,270: — }) 13.370: —

Värdet af 1,226.88 kubikfot spannmål ä 2: 40, i rundt tal »_2,9 nO: —

tillsammans kronor 16,920: —

Om härtill lägges förutnämnda förhöjning................... » 270,000: -

blifver......................................................................................... kronor 286,920: —

eller i rundt tal 287,000 kronor, hela det belopp, som af Riksdagen torde äskas

såsom förhöjning i nuvarande anslaget, 800,000 kronor, som derigenom komme

att uppgå till 1,087.000 kronor.

Beväringen.

Lifbevärings-regementet.

Under den 11 December 1874 har Eders Kongl. Maj:t i nåder förordnat,

att vid hvarje af fotgardesregementena, skall tillsättas en tredje Major, med

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o a. till Kongl. Maj As Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket. 1875. 27

den aflöning, Kongl. Brefvet den 18 Mars 1862 angifver, och att för åvägabringande

af tillgång till denna aflöning skulle hållas vakant tills vidare en

andre kaptensbeställning vid hvartdera regementet, och från Lifbeväringsregementets

besparingar utgå 4,480 kronor.

Lifbeväringsregenientets nuvarande anslag.............................. kronor 15,911: 50,

torde således fa minskas med detta belopp.......................... » 4,480: —

och derefter utgöra..................................................................... kronor 11,431: 50,

hvaremot, vid bifall till löneregleringsförslaget, en öfverflyttning af motsvarande

belopp med 2,240 kronor till hvartdera fotgardes-regementets stat, icke är af

behofvet påkallad.

Gotlands Nationalbeväring.

För löneregleringen erfordras i detta anslag en förhöjning af kronor 56,301: 50,

hvarifrån brödspannmålen bör afgå med............................... » 1,375: 50,

hvarefter återstoden................................................................ kronor 54,926: —

blifver den verkliga förhöjning i anslaget, hvilken torde

af Eders Kongl. Maj:t äskas.

Med denna förhöjning.................................................... » 54,926: —

tillagd nu utgående anslag.............. » 144,240: 30

kommc Nationalbeväringens anslag att utgöra..................... kronor 199,166: 30.

Hallands Beväring.

Med anledning af löneregleringen torde Eders Kongl. Maj:t vilja i detta

anslag..................................................................................... kronor 7,500: —

föreslå en förhöjning af........................................................... » 5,160: —

då anslagets nya slutsumma kommer att blifva.................. kronor 12,660: —

Wester-Norrlands Beväring.

Det tillägg i anslag, som för löneregleringens genomförande vid WesterNorrlands

Beväringsbataljon är af nöden, belöper sig till 11,220 kronor. Det

för bataljonen i Biksstaten uppförda anslag utgör endast en fyllnad till de

inkomster, bataljonen från indelta Arméens lönetillgångar åtnjuter. Då emellertid

dessa tillgångar, enligt löneregleringsförslaget, icke äro afsedda att under

år 1876 öfverlemnas till Statsverket, och de följaktligen under sagda år kunna,

såsom förut, komma bataljonen till godo, har jag ännu ej beräknat någon

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd, Prop. N:u 1,

om

Statsverket 1875.

ersättning för desamma, utan ansett mig nu endast böra föreslå, att det i Riks
-

staten för bataljonen uppförda anslag................................... kronor . 6,295: —

höjes med tillökningsbeloppet................................................... » 11,220: —

hvarigenom detta anslag kommer att uppgå till................. kronor 17,515: —

och torde Eders Kongl. Maj:t vilja härom till Riksdagen göra nådig framställning.

SVlaterielen.

Försvarsverket till lands i allmänhet eller Armé-förvaltningens departement.

Fotgarclenas och Hussar-regementet Konung Carl XV:s beklädnad. Uti sin

underdåniga skrifvelse af den 27 sistlidne November har Arméförvaltningen,

angående Intendents-departcmentets medclsbehof för år 1876, bland annat,

äfvenledes anfört,

hurusom Eders Kongl. Maj:t jemte stadgande af åtskilliga bestämmelser

angående värfvade garnisonstruppernes aflöning och städja från och med år 1875

genom nådigt bref af den 12 sistlidne Juni förordnät, i fråga om permitteringen

vid dessa trupper mellan exercistiderna, bland annat, att vid hvartdera lifgardesregementet

till fot, der hitintills permitteringen bort utsträckas till 376

man af 776, eller nära hälften af soldatstyrkan, de permitterades antal icke

finge öfverstiga, med inberäkning af tillfälliga vakanser, en fjerdedel af hela

nummerstyrkan, och att vid Iiussar-regementet Konung Carl XY en sådan förändring

i afseende å nuvarande permitteringsförhållanden skulle ske, att årligen

emellan den 1 November och 30 derpå följande April det tjenstgörande

manskapet ökades med 16 man på hvarje sqvadron, eller 96 man på hela

regementet. — Genom den sålunda anbefallda tillökningen i nämnda regementens

tjenstgörande styrka komme emellertid äfven munderingsslitningen derstädes

att i motsvarande mån tilltaga, och detta för fotgardena redan under år

1875, samt äfven under samma tid för Hussar-regementet Konung Carl XV,

så vida ej Eders Kongl. Maj:t funne för godt bifalla Chefsembetets vid sistnämnda

regemente underdåniga framställning om uppskof med den sålunda anbefallda

tillökningen i tjenstgörande manskapsstyrkan; men då skälen för sådant

uppskof sannolikt vore under 1876 bortfallna, komme i hvarje fall den

förökade munderingsslitningen att dä inträda äfven vid detta regemente.

Under sådant förhållande hade Arméförvaltningen, som dessutom till följd

af stegrade priser motsåge ett snart behof af en allmän förhöjning i detta anslag,

efter hittills följda grunder beräknat ökningen i munderingsslitningskostnad,

och utgjorde densamma för hvartdera fotgardes-regementet 21,846 kronor,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o o a. till Koutjl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 29

tillsammans ................................................................................... kr. 43,692: —

och lör Hussar-regementet Konung Carl XV.............................. » 5,386: 56

med hvilket belopp, kr. 49,078: 56,

Förvaltningen anhöll att anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet måtte

förhöjas.

Då tillökningen af den tjenstgörande manskapsstyrkan är ett af de medel,

hvarigenom rekryteringen ansetts skola underlättas, och derföre utgjort en af de

grunder, hvarpå Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning till sistlidne Riksdag

angående medel till rekryteringens upprätthållande hvilat, och ändring deri, enligt

hvad Eders Kongl. Maj:t redan under den 12 sistlidne Juni förklarat, följaktligen

icke kan utöfver det medgifvande, som i sådant hänseende lemnats åt

Hussar-regementet Konung Carl XV, och som ej lärer komma att på förhållandena

under år 1876 inverka, ifrågasättas, lärer det finnas nödigt att, på

sätt Arméförvaltningen hemställt, medel beredas till betäckande af den ökade

munderingsslitningsersättningen, och får jag derföre i underdånighet föreslå att,

Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska en förhöjning i nuvarande anslag

med kronor 49,078: 56.

I sammanhang härmed och då detta behof redan under år 187:.) Idel ve

känbart, har Arméförvaltningen hemställt, att till dess fyllande nödiga extra

anslagsmedel matte redan för innevarande år beredas; men då, efter det Eders

Kongl. Maj:t den 11 Dee, 1874 lemna! bifall till Chets-embetets vid Hussarregementet

Konung Carl XI" förenämnda ansökning om uppskof tills vidare med

det permuterade manskapets inkallande, och vid detta regemente munderingsslitningskostnaden

under innevarande år derföre föga eller alls icke koinme att

ökas. samt. hvad fotgardena vidkommer, den ökade kostnaden i berörda hänseende

lärer bero på utfallet al'' sträfvandena att under innevarande år fylla

nummervakanserna och derför icke kan nu med säkerhet beräknas, anser jag

någon framställning till Riksdagen i detta hänseende ännu icke böra ega rum.

Beoärmgens beklädnad. Såsom slitningsersättning för begagnande under

vapenöfningarne af egna skjortor, strumpor och skor utgår nu, efter hvad Arméförvaltningen

vidare omförmäla’, dels till allmänna beväringsmanskapet, på grund

af äldre föreskrifter, 1 krona 50 öre pr man för den tid, som hvarje af de

årliga mötena omfattar, dels äfven för Gotlands nationalbeväring, jemlik! Kongl.

brefvet den 30 Mars 1858, 12.5 öre pr man för hvarje exercisdag, af hvilka

ersättningar Arméförvaltningen anordnar de förra, som ej äro inräknade, under

beväringsbeklädnads-direktionernas tillgångar, för det första mötet från här ifrågavarande

statsanslag och för det andra mötet från det med anledning af beväring:

>ns förlängda öfningstid beviljade extra anslaget till underhåll af beväringsmanskapets

beklädnad; samt ersättningen till Gotlands nationalbeväring

jemväl från nyssnämnda ordinarie statsanslag. — Denna slitningsersättning, som

opaginerad Kontrollera mot PDF

.)<* Bil. N:o 3 a. till Koiit/l. Maj:ts Nåd Pro/i. N:o 1. mn 3tatuvei’kel 1313.

numera, då exereisdagarne vid hvartdera mötet uppginge till 15, utgjorde för

allmänna beväringsmanskapet endast 10 öre pr man om dagen, vore. enligt

Arméförvaltningens åsigt, otillräcklig vid jemförelse med persedelslitningens verkliga

värde efter vanliga priser, hvarför äfven under senare tider hos beväringsmanskapet

visat sig obenägenhet att under mötena slita egna persedlar. Då.

om ej en förhöjning i ersättningen konune att ega rum, kronan äfventyrade

att, både med egen förlust och men för manskapets tjenstbarhet, nödgas allmänt

förse detta manskap med åtminstone skopersedlar, Indika endast med svårighet

kunde al kronan tillhandahållas och i förråd behörigen värdas, helst

antalet deraf måste bestämmas så stort, att hvarje karl kunde tilldelas honom

någorlunda passande persedlar, hemställde Arméförvaltningen att ifrågavarande

ersättning måtte la förhöjas till lfj öre om dagen. Som emellertid en tillökning

för indelta regementenas beväringsmanskap i slitningsersättningens nuvarande

belopp kunde, lika litet som detta belopp sjelft, bestridas från Beklädnadsdirektionernas

tillgångar, sä länge, såsom nu är fallet, fondernas ränteafkastningar

måste påräknas som fyllnaclsbidrag till de från Arméförvaltningen

utgående, i sig sjelfva otillräckliga, årsanslagen för underhållet af beväringsmanskapets

större munderingspersedlar, i synnerhet sedan fonderna måst till ett

för beväringsmanskapet gemensamt behof," enligt Kongl. Maj:ts nådiga föreskrift,

afstå icke mindre än en half million kronor, hemställde Arméförvaltningen

underdänigst att, för beredande åt sii'' val allmänna beväringsmanskapet

som Gotlands nationalbeväring af en till 16 öre pr man för hvarje exeroisdag

förhöjd slitningsersättning för begagnande af egna skjortor, strumpor och skodon.

Eders Kongl. Maj:t täcktes hos .Riksdagen äska nödiga medel för tillökning

i här ifrågavarande statsanslag, nemligen

för allmänna beväringsmanskapets första klass, utgörande i jemt tal omkring

20)000 man. un^er 15 dagar, å 6 öre pr man oni dagen, utöfver hvad nu

.................................................................................... kronor 18,000: —

och för Gotlands nationalbeväring, under tillsammans omkring

30,000 exercisdagar årligen, 3,5 öre utöfver hvad

redan är anvisadt.............................................................. » 1,050: _

Summa kronor 19,050: —

Åt beväringsmanskapets andra årsklass kunde deremot, eldigt hvad Arméförvaltningen

gifver tillkänna, samma förhöjning tills vidare bestridas från det

utnliga extra anslaget for beväringsmanskapets beklädnad och utredning, hvariore

någon anslagstiliökning, nar sistnämnda anslag utgår, ej vore för detta

ändamål nu erforderligt.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:tx Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1875.

31

Sedan, enligt derom gifven nådig föreskrift, klädesbyxor och kalsonger

för allmänna beväringsmanskapet blifvit anskaffade för särskild! anvisade medel

och samma persedlar derefter i Arméens och regementenas förråd intagna, har

Kongl. Maj:t genom nådigt bref af den 12 Maj 1871 funnit godt medgifva

dessa persedlars begagnande af beväringsmanskapet, när väderleksförhållandena

kunde sådant påkalla, och är, i följd häraf samt då numera behofvet af dylika

persedlar anses allmänt vara för handen åtminstone under första beväringsmötet,

bruket af sådana nu redan sedan fyra år tillbaka antaget. — Enär

likväl ingenstädes funnes anvisade medel till berörda persedlars ständiga underhåll

och ersättning mot nya i mån af förslitning, har Arméförvaltningen, i

samma underdåniga skrifvelse af den 27 November sistlidet år, nu föreslagit,

att anslag för sådant ändamål måtte åvägabringas.

För att i möjligaste mån nedbringa det behöfliga anslagets belopp, har

Arméförvaltningen beräknat slitningstiden till 12 år, med årligt bruk af 14

dagar, hvarigenom, såsom ock till följd af en allmän förlängning i slitningstiden

för beväringsmanskapets under Beklädnadsdirektionens vård stående persedlar,

hvilken förlängning Arméförvaltningen ämnar föreslå, Förvaltningen ansett förhöjningen

i nu utgående anslag kunna inskränkas till ungefär 80 öre för hvarje

man under första beväringsmötet, k vilket för 20,000 man utgör 16,000 kronor,

hvilket Arméförvaltningen derföre i underdånighet hemställer måtte af Riksdagen

äskas.

Då de af Arméförvaltningen anförda skäl till förhöjning i de under »Försvarsverket

till lands i allmänhet» upptagna beväringsbeklädnadsmedel synas

fullt giltiga, torde Eders Kongl. Maj:t vilja i nåder föreslå Riksdagen, att anslaget

till försvarsmedel till lands i allmänhet erhåller förökning till ökad slitnings

ersättning åt allmänna beväringsmanskapet och Gotlands nationalbeväring

för slitning af egna skjortor, strumpor och skodon under första bevärings
-

mötet med................................................................................... kronor 19,050: —

samt för klädesbyxors och kalsongers slitning under samma

möte med....................................................................................... » 16,000: —

Beträffande kostnaden för klädesbyxors nyttjande, när sådant erfordras,

af andra klassens beväringsmanskap, kunna, enligt hvad Arméförvaltningen ''upplyser,

nödiga medel tills vidare påräknas från extra statsanslaget för underhåll

af beväringsmanskapets beklädnad, så framt detta anslag får utgå med oförminskadt

belopp.

Äfven rörande dessa sist omhandlade båda anslagsförhöjningar har Arméförvaltningen

hemställt, att desamma''måtte få under innevarande år utgå: men

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Bil. N:o 3 a. till Kong/.. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

åå medel härtill torde lämna för ett enda är annorledes beredas, anser jag mig

ej höra föreslå Eders Kong]. Maj:t att för detta behof ilska tillägg i Rik sstaten

för år 1875.

Underhåll af beklädnads-, remtygs- och utrednings- m. fl. persedlar vid

andra Sappörleompaniet. För detta ändamål erfordras i anslaget till försvarsverket

till lands i allmänhet, efter Arméförvaltningens beräkning, en förhöjning

af 10.467 kronor, Indika Eders Kong!. Maj:t torde vilja af Riksdagen äska.

Arméens beklädnad. Sedan beklädnadspenningar för underbefälet m. il.

blifvit å löneregleringens förslagsstater upptagna, torde Eders Kong], Maj:t,

under förutsättning af löneregler ings förslagets antagande, vilja af Riksdagen

äska att från anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet afföres derå

nu upptagna

dels till beklädnadshjelp åt indelta Arméens underbefäl... kronor 13,267: :>0

dels dylikt åt underbefälet vid Wermlands Fältjägare
regemente.

.............................................................................. » 720: —

tillsammans kronor 13,987: 50

Fästningarne och Landtförsvaret i allmänhet tillhörande hus och byggnader.

Uti underdånigt memorial af den 8 December 1874 har befälhafvaren

för Fortifikationen anfört, hurusom det sedan år 1867 med 100,000 kr. utgående

statsanslaget till nybyggnader och underhåll af fästningarne och landtförsvaret

i allmänhet tillhörande hus och byggnader numera, till följd af så väl den

under senare åren inträffade stegring i prisen å materialier och dagsverken,

som det alltjemt växande antalet af kronan tillhöriga hus och byggnader, hvilka

fordrade årligt underhåll, blifvit för det afsedda ändamålet alldeles otillräckligt,

så att en del erforderliga reparationsarbeten under de senare åren icke

kunnat, af brist på medel, utföras. Hvad anginge de för år 1875 erforderliga

kostnader, vore dessa väl icke vid den tid, det underdåniga memorialet

afgafs, med visshet kända, emedan reparationsförslagen för kasernerne i Stockholm

först innevarande år komme att upprättas, dock ansåge sig befälhafvaren,

med ledning af de från öfriga garnisonsorter då redan ingifna förslagen,

kunna antaga att, äfven om kostnaden afdroges för sådana arbeten, som varit

upptagna i förut afgifna förslag men i brist af medel måst uteslutas, utgifterna

för 1875 ändock skulle komma att öfverstiga tillgångarna för året med 22,000

ä 25,000 kronor. Då härtill komme att något belopp utöfver hvad sålunda

erfordrades för de årliga utgifternas bestridande måste kunna af anslaget af
sättas
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 33

sättas till bekostande af åtskilliga, understundom förekommande större underhållsarbeten,

hvartill medel eljest icke skulle kunna anskaffas, men det belopp,

som af då befintliga besparingar komme att återstå, sedan oafslutade liqvider

för anbefallda arbeten blifvit fullgjorda, i och för sig blefve alldeles otillräckligt

för berörda ändamål, ansåge befälhafvaren en förhöjning uti ifrågavarande

anslag af minst 25,000 kronor vara af yttersta behof påkallad samt

hemställde af sådan anledning i underdånighet att, ehuru en så ringa förhöjning

enligt hans åsigt säkerligen inom kort skulle framkalla behofvet af ytterligare

anslags fordran, helst under den närmast följande tiden tillkomme åtskilliga

byggnader, hvilka jemväl för framtiden tarfvade underhåll, Eders Kongl.

Maj:t likväl för närvarande endast ville föreslå Riksdagen, att anslaget till nybyggnad

och underhåll af fästningarna och landtförsvaret i allmänhet tillhörande

hus och byggnader måtte från år 1876 höjas från 100,000 till 125,000

kronor.

Hvad befälhafvaren för Fortifikationen sålunda hemställt, torde af Eders

Kongl. Maj:t i nåder bifallas.

Om från de nu föreslagna förhöjningarne i förevarande anslagför

ökade munderingsunderhållskostnader vid värfvade

Arméen............................................................... kr. 49,080: —

till slitningsersättning åt beväringsmanskapet för

små-persedlarne ................................................ » 19,050: •—

till underhåll åt samma manskaps klädesbyxor

och kalsonger.................................................... » 16,000: —

samt för andra Sappörkompaniet..................... » 10,467: —

till nybyggnader och underhåll af fästnin
garne

m. m....................................................... » 25,000: —

119,597: —

dragés nyssnämnda nedsättningsbelopp.......................................... 13,987: 50

återstår verkliga förhöjningen................................................... kr. 105,609: 50

'' som, jemte nuvarande anslaget................................................ » 1,523,255: 57

utvisar den föreslagna slutsumman................................... kronor 1,628,865: 07.

Bill. till Riksd. Prof. 1875. 1 Sami. 1 Afd.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Bil. N:o 3 a. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Diverse anslag.

Spannmålsupphandlings- och bagerikostnader.

Under förutsättning af bifall till hvad angående brödspannmålens afförande

från truppcrnes aflöningsstater blifvit föreslaget, får jag i underdånighet hemställa,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att låta nu ifrågavarande

anslag, 37,500 kronor, från riksstaten utgå.

Kansli-expeditionens expensanslag.

Till jemnande af hufvudtitelns slutsumma torde Eders Kongl, Maj:t i detta

förslagsanslag äska en förhöjning af 7 6 kronor 90 öre.

Disciplin-kompaniet.

Sedan Eders Kongl. Maj:t under den 17 Maj 187 2 i nåder beslutit, att

Disciplin-kompaniet skulle efter dess förläggning till Carlsborgs fästning upphöra

att utgöra en afdelning af Kronoarbets-eorpsen och all befattning med detsamma

öfverflyttas från Fångvården till Krigsadministrationen, har Riksdagen

från och med år 1874 å fjerde hufvudtiteln för ifrågavarande kompani uppfört

ett förslagsanslag af 36,000 kronor.

Sedan derefter, i enlighet med nådig föreskrift af nyssnämnda dag till Befälhafvaren

för Fortifikationen att inkomma med underdånigt förslag till de

stadganden och föreskrifter, rörande kompaniet, som kunde finnas nödiga, bemälde

Befälhafvare den 1 Februari 1873 afgifvit så väl underdånigt förslag till reglemente

för kompaniet, som ock förslag till utspisnings- och beklädnadsstater för

detsamma, har Arméförvaltningen, enligt nådig remiss, den 9 December sistlidet

år öfver dessa förslag afgifvit underdånigt utlåtande samt uppgjort dels förslag

till aflönings- och underhållsstat för kompaniet, dels ock särskilda förslag till utspisningsstater

för torr- och kokföda samt beklädnadsstat.

Utbedjande mig att framdeles, efter nödiga ytterligare utlåtandens inhemtande,

få underställa det, underdåniga reglementsförslaget Eders Kongl. Maj:ts

nådiga pröfning, torde jag nu få föredraga blott de delar af detta ärende,

hvilka kunna hafva inflytande på regleringen af utgifterna under fjerde hufvudtiteln.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N;o 1, om Statsverket 1875. 35

Vid öfverlemnande af här hilagda underdåniga förslag till stat för Disciplinkompaniet

(Lit. F.) har Arméförvaltningen i sammanhang dermed, rörande de

uti samma statsförslag omförmälda behof och öfriga på Armeförvaltningens åtgärd

beroende angelägenheter, yttrat sig först

a) om aflöningen.

Under antagande att de vid Disciplin-kompaniet anställde officerare och

underofficerare, med undantag af Fanjunkaren, skulle på något regementes stat

uppbära lön, hade Befälhafvaren för Fortifikationen ansett att, förutom inqvartering

och servis enligt gällande författningar, följande arfvodesbelopp borde dem

tilldelas, nemligen:

Kompani-chefen .................................................................... kronor 2,000:

1,200

1,000

1,100

»

600: —

en och subaltern
-

l:ste Löjtnanten.....................................................................

hvar af de 2:ne öfrige subalternofficerarne......................

Fanjunkaren ............................................................... ...........

(hvilket sistnämnda belopp dock skulle nedsättas till 900

kronor, derest Fanjunkaren innehade lön på stat vid något

regemente), samt

hvarje af de öfrige 5 underofficerarne ..............................

Härförutom skulle, liksom hittills, Kompani-chefen erhålla

officerarne gemensamt en uppassare, med aflöning å kompaniets stat.

Arméförvaltningen, som icke funnit anledning föreslå någon ändring uti förenämnda,

af Befälhafvaren för Fortifikationen upptagna arfvodesbelopp, har dock,

med hänsyn dertill, att, sedan det underdåniga reglementsförslaget uppgjordes,

värfvade arméens underofficerare genom den dem tillerkända manskapsportionen

erhållit väsentligen förbättrade vilkor, samt i betraktande jemväl af det förhållande

att vid kompaniet anställde underofficerares tjenstgöring, jemförd med

de förres, är både mera ansträngande och trägen, på samma gång som fullgörandet

af deras åligganden kräfver synnerligen duglige och med sin tjenst förtrogne

personer, ansett sig böra underdånigst hemställa, att kompaniets underofficerare

måtte, med tillämpning af bestämmelserna uti nådiga brefven den 30 Maj 1873

och den 6 Mars 1874, i nåder tillerkännas en naturaportion med bröd, eller värdet

deraf i kontant per dag, efter värfvade arméens portionsstat. Erforderliga medel

härtill hafva blifvit beräknade i det af Förvaltningen afgifna förslag till stat för

kompaniet.

Angående de föreslagna aflöningsförmånerna har Arméförvaltningen vidare

hufvudsakligen anfört,

att, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts nådiga bref den 8 Augusti 1844,

angående underdånigt förslag till stat samt aflöning och underhåll för två kompanier

af Kronoarbets-corpsens fästningsklass, som skulle förläggas ä Waxholm

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

och Rindö, eldnings- och ljsningsämncn efter vanlig beräkningsgrund ansetts böra

tilläggas befälet och underbefälet, att, tillika med eldnings- och lysningsämnena

till tjensterum och mansKapslokaler, bekostas af allmänna anslaget till ved och

ljus för fästnings- och garnisonsorterna, hvarom ett stadgande blifvit uti förslagsstaten

intaget;

att, då på samma sätt, som jemlikt nådiga brefven den 15 Maj 1843 och

16 December 1856 hittills egt rum, kompaniets ankommande och afgående befäl

och underbefäl torde böra erhålla resekostnadsersättning enligt gällande författningai,

i staten blifvit föreslaget, att ersättningen så väl för dessa tjensteresor

som för sadana, hvilka för särskilda ändamål kunde af Chefen för Ifortifikationen

anbefallas, skall utgå från fjerde hufvudtitelus anslag till dylika utgifter;

att någon ersättning för befälets resor till och från mötena vid deras respektive

regementen deremot synts, liksom hittills, icke böra ifrågakomma;

att, som löner för garnisonsläkare och prest numera blifvit anslagna och å

kommendantsstaten för Carl sborgs fästning uppförda, några särskilda arfvoden för

bestridandet af läkare- och själavården vid kompaniet icke blifvit å staten beräknade.

Deremot hade det belopp af 500 kronor, hvilket såsom bidrag till nuvarande

fästningsauditörens arfvode, enligt nådiga brefvet den 14 Mars 1873,

skulle, intill dess ny stat blifvit för Disciplin-kompaniet uppgjord, af fångvårdsmedlen

utgå, uti det nu uppgjorda förslaget till stat för nämnda kompani upptagits,

dock blefve detta arfvode obehöfligt, sa. snart lön till en fästningsauditör

kunde varda beviljad;

att såsom arfvode åt Redogöraren, hvars befattning förut bestridits af Kompani-chefen

mot särskild godtgörelse, men hvilket förhållande, sedan kompaniet

kommit under Armeförvaltningen, ansetts böra upphöra, hade samma belopp, som

uti nu gällande interimsstat vore anvisadt, eller 600 kronor, upptagits;

att arfvodet till Yäbeln och aflöningen till Korpralerne voro upptagna till

enahanda belopp, som förut för samma ändamål utgått, samt aflöningen till de 6

vice Korporalerne, hvilka enligt det underdåniga reglcmentsförslaget skulle tillkomma,

med hälften mot Korpralernes, eller lika med den afiöningstillökning,

som, enligt Fångvårdsstyrelsens stat, af frivillige Korpraler uppburits;

att, då vid behandlingen af sjelfva reglcmentsförslaget Armeförvaltningen i

underdånighet tillstyrkt, att aflöning till det manskap, som för kompaniets egen

räkning användes, skulle till beloppet bestämmas af Chefen för Fortifikationen,

hade, i öfverensstämmelse härmed och utan angifvande af dagaflöningen, ett förslagsvis

beräknadt belopp af 300 kronor uti staten upptagits till dylika flitpenningar

åt kasernvaktarne och de 2 uppassarne, hvilka skulle tilldelas Kompanichefen

och subalternofficerarne; hvaremot aflöning till kompanihandtverlcare,

kockai, sjukvaktare in. 11. skulle, liksom hittills, utgå af det särskilda anslag, för

hvars ändamål manskapet användes.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl''. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1875. 37

b. BeMådnaden.

I fråga om truppens beklädnad hade Befälhafvaren för Fortifikationen väl

ansett nödvändigheten fordra, att densamma, till utseendet, icke närmade sig den,

som begagnas af arbets- eller fästningsfångar m. fl. undet fångvården ställde personer,

emedan derigenom dels disciplin-soldaterne sjelfve skulle känna sig vanhedrade

och deras moralitet nedsättas, dels ock, till men för deras framtid, de i

allmänhetens begrepp skulle förblandas med f. d. kronoarbetskorpsens manskap

eller med berörda fångpersonal; men äfven på samma gång att truppen, såsom

utgörande en ständig arbetskommendering, borde erhålla en lämplig arbetsbeklädnad,

passande för olika årstider, på det att manskapet, till både kronans och dess egen

fördel, så litet som möjligt måtte af ogynnsamma väderleks-förhållanden hindras från

arbete utom hus. I enlighet härmed hade Befälhafvaren för Fortifikationen underställt

Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning ett förslag till kompaniets beklädnad, nemligen

dels till uniform eller lifmundering, afsedd att användas på helgdagar, vid

parad m. m. och dels en särskild arbetsbeklädnad, att vid öfriga tillfällen begagnas.

Arméförvaltningen, som instämt i de sålunda rörande truppens beklädnad

uttalade åsigter, har äfven biträdt det underdåniga förslaget, så vidt det har afseende

på lifmunderingen.

Beträffande åter arbetsbeklädnaden, hvilken, enligt förslaget, skulle bestå,

^utom annat, af en kavaj, en väst och ett par byxor, allt af mörkgrått kläde, ett

förkläde af buldan, en linnerock och ett par linnebyxor, ansåge Förvaltningen,

på grund af manskapets nyttjande i allmänhet till sådana arbeten, hvarigenom

beklädnaden är utsatt för hård slitning, att, både till kostnadsbesparing för Kronan

samt gagn och belåtenhet för manskapet, dessa persedlar borde utbytas mot

följande, hvilka genom befunnen större hållbarhet och synnerlig lämplighet i öfrigt

såsom arbetsplagg öfverträffa de förra, nemligen en kavaj, en väst och ett par

byxor af mörkgrått s. k. moleskinn, ett förkläde af skinn, cn blus af lärft och

ett par byxor af buldan, hvartill borde läggas ett par skor af läder med träbottnar

för att under vissa arbeten, i stället för de andra skopersedlarne, begagnas

;

Och hade, med sådan afvikelse från det omförmälta förslaget, Arméförvaltningen

till Eders Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse öfverlemnat underdånigt förslag

till Beklädnadsstat för disciplinkompaniet; varande kostnaden för dess tillämpning

beräknad att utgöra årligen omkring 10,115 kronor, hvilket belopp äfven

blifvit i kompaniets nya utgiftsstat förslagsvis upptaget.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Bil. N;o 3 a, till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop N:o 1. om Statsverket 1875.

c. Proviantering.

Vidkommande detta ämne hade Befälhafvaren för Fortifikationen anfört att,

ehuru den hittills gällande portionsstaten varit vida lägre än och olika med den,

som för värfvadc soldaten är fastställd, någon, eljest önskvärd, större tillökning

i den förra staten icke kunnat ifrågasättas, enär dels hädanefter den låga matportionen

komme att innebära nästan det enda afskräckande för värfvade soldaten

att utsätta sig för en flyttning till disciplinkompaniet, dels ock han, genom ringheten

af matportionen, nödgades söka medelst arbetsförtjenst förbättra sin föda,

hvilket åter väsendtligen skulle bidraga till hans arbetsamhet och ordentlighet;

Och hade på, denna grund upprättade två särskilda förslag till utspisningsstater

för truppen, den ena å kokföda, olika för vinter och sommar, don andra a tonföda,

blifvit jemte förslag till spisordning för å sjukhuset intaget manskap öfverlemnade

till Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning.

Med anmälan att, när en jemförelse företoges mellan nyssnämnda föislag

till kokfödeportionsstat och den för värfvade garnisons-soldaten gällande enahanda

stat, dagportionens värde å Carlsborg kunde beräknas enligt den förra staten

till 30,82 öre för sommaren och till 32,55 öre för vintern, men enligt den

senare staten till 44,78 öre för hela året, understödde Armeförvaltningen äfven

för sin del Befälhafvarens för Fortifikationen framställning i afseende å grunden

för portionsstaternas bestämmande, dervid Förvaltningen tydligen förutsatte Edcis

Kongl. Maj:ts nådiga bifall till hvad i reglementsförslaget stadgades angående manskapets

rätt att få använda en del af arbetsförtjensten till matportionens nödvän-x

diga förbättring. Likväl ansåge Förvaltningen, i betraktande af manskapets tidigt

började och länge fortsatta dagsarbeten, som till stor del verkställdes utom hus

äfven under vintertiden, att den föreslagna kok- och torrfödepoitionen boide till

likhet med soldatportionen inom hela arméen och, på sätt af chefen för disciplinkompaniet

jemväl blifvit begärdt, ökas hvardera med en kopp kokadt kaffe, hvaitill

åtginge två ort rostade kaffebönor och tre ort socker, i värde utgörande endast

omkring 3,68 öre portionen.

Under iakttagande häraf hade Arméförvaltningen låtit upprätta tvenne förnyade

förslag till kok-och torrfödeportions-stater för disciplinkompaniet, hvilka Förvaltningen

sålunda till Eders Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse i underdånighet öfverlcmnade;

men anhöllc deremot Arméförvaltningen, hvad anginge det ofvan berörda

förslaget till spisordning för å sjukhuset intaget manskap, att Förvaltningen

måtte erhålla nådigt bemyndingande att härom i vederbörlig ordning sjelf besluta.

Kostnaden för tillämpning af de nu föreslagna portionsstaterna vore beräknad

att utgöra omkring 27,575 kronor årligen, hvilket belopp i sådant afseende

förslagsvis blifvit uppfördt i kompaniets utgiftsstat.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875. 39

d. Öfriga behof.

För nödiga inventarier och serviskostnader hade vidare i denna stat

förslagsvis upptagits 1,500 kronor årligen, hvilken summa, med beräkning för

en styrka af 150 man, utgjorde 10 kronor per man. Ehuru sistnämnda belopp

med icke mindre än 7 kronor 50 öre per man understege hvad för samma ändamål

numera utginge till härstädes i garnison förlagda Lifgardes-regementen

och Svea Artilleri-regemente, ansåge Arméförvaltningen likväl, att detsamma skulle

blifva tillräckligt, med hänsyn till de olika förhållandena vid kompaniet och möjligheten

att till åtskilliga underhållsarbeten använda kompaniets eget folk.

I och för manskapets undervisning, nemligen till läroböcker, arfvode åt

de af manskapet, hvillca tjenstgöra som monitorer uti skolan, m. m., har Förvaltningen

uti nu uppgjorda förslagsstat upptagit erforderliga medel.

Öfriga uti hittills gällande stater upptagna poster hafva ock till största delen,

såsom otillräckliga, måst uti den nu underdånigst ingifna förslagsstaten för kompaniet

förhöjas.

Totalkostnaden för kompaniet skulle sålunda komma att uppgå till 56,000

kronor, hvilket belopp med 20,000 kronor öfverstege det i Riksstatens fjerde

Hufvudtitel för kompaniet uppförda förslagsanslag, 36,000 kronor.

Jemte underdånig hemställan att anslaget till kompaniet sålunda måtte förhöjas

till ett emot behofvet svarande belopp, har Förvaltningen särskildt fästat Eders

Kongl. Maj:ts Kådiga uppmärksamhet å nödvändigheten deraf, att detsamma fortfarande

måtte få utgå såsom förslagsanslag, på den grund att kompaniets styrka

och följaktligen äfven kostnaderna kunna vara mycket vexlande. Sålunda utgör

kompaniets styrka för närvarande icke mindre än omkring 170 man, då deremot

densamma vid 1872 års mönstring endast utgjorde 134 och vid sistlidet års

mönstring 160 man. Den i förslagsstaten upptagna underhållskostnaden, som

beräknats efter 150 man, eller ungefärligen medelstyrkan under sista åren, skulle

sålunda, derest kompaniets styrka fortfarande bibehölle nuvarande höga numerär,

eller måhända ökades, antagligen komma att öfverstiga den nu beräknade.

Då Disciplinkompaniets befäl och underbefäl synes mig för sin ansträngande

tjenstgöring väl förtjenta att komma i åtnjutande af någon aflöningsförbättring

och jag anser hvad Arméförvaltningen i sådant hänseende föreslagit lämpligt, helst

arfvodena för befälet stå i nära öfverensstämmelse med hvad Riksdagen åt befälet

vid Kronoarbetskompaniet å Waxholm beviljat, hemställer jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t, som torde framdeles vilja fatta beslut om fastställelse i detalj

af de ingifna förslagsstaterna för Kronoarbets-corpsens beklädnad och utspisning,

måtte, med godkännande för öfrigt af de utaf Arméförvaltningen nu gjorda hem
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

ställningar och kostnadsberäkningar, äska af Riksdagen, för beredande af aflöningsförmåner

och underhåll åt Disciplin-kompaniets befäl, underbefäl och manskap i

öfverensstämmelse med hvad bilagd a förslag till stat i sådant hänseende innehåller,

en förhöjning i anslaget till Disciplin-kompaniet af........................ 20,000 kronor,

hvarigenom detta anslag, nu utgående med .................................... 36,000 »

skulle tiH ...................................................................."...................... 56,000 kronor

förhöjas;

och hemställer jag dessutom underdånigt, att, enär, i likhet med hvad vid det

under andra hufvudtitoln uppförda anslag till fångars vård och underhåll oger rum,

den del af nu ifrågavarande anslag, som utgör den egentliga aflöningen, synes

mig böra såsom bestämdt anslag utgå, under det att den återstående delen, på

sätt Arméförvaltningen anmärkt, bör qvarstå såsom förslagsanslag, Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att anslaget sålunda fördelas:

bestämdt anslag ......................... kronor 10,938: —

förslagsanslag ............................................................ » 45,062: —

tillsammans kronor 56,000: —.

Efter att sålunda hafva i underdånighet afgifvit förslag rörande de förändringar

i ordinarie anslag under fjerde hufvudtiteln, hvilka jag anser böra vid nu

förestående statsreglering vidtagas, torde jag få göra framställning rörande de

extra ordinarie anslag, som synas mig under år 187 6 för Dandtförsvaret erforderliga.

På grund af hvad förut i mitt underdåniga memorial angående löneregleringen

och vid behandlingen af de ordinarie anslagen blifvit yttradt, torde

Eders Kongl. Maj:t i Nåder föreslå Riksdagen att å extra stat för år 1876

bevilja:

ät Departementets Kansli-expedition, för tillämpning af ny lönestat k:r 6,900: _

åt Arméförvaltningen, dyrtidstillägg ............................................ » 21,240:

åt Indelta Arméen, för genomförande af löneregleringen under

år 187 6, förslagsanslag ........................................................... B 700,000:__

för Arméens ackordsamortering ................................ » 185,000-

Vidare förekomma följande frågor:

Inlösen af indelta Arméens fardagsår.

Rör detta ändamål blef af sist församlade Riksdag beviljadt ett extra förslagsanslag,

stort 2,000,000 kronor, hvaraf för år 1875 anvisades 300,000 kro
-

nor.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

nor. Jag far nu i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes af

instundande Riksdag äska anvisande under år 187 6 af återstoden, 1,700,000 kronor,

att såsom extra förslagsanslag: utgå.

'' O O O

Artilleribehof.

Fältartillerimateriel.

Med afseende härpå torde det tillåtas mig att i minnet återkalla, hurusom

1871 års Riksdag för detta ändamål beviljade 1,102,743 R:dr, hvaraf för

år 1872 anvisades 180,000 R:dr och sedermera för år 1873 185,000 R:dr,

tillsammans 365,000 R:dr. I sitt underdåniga memorial den 14 November

1872 hemställde Generalfälttygmästaren, att, enär artilleriets organisation vore

afsedd att år 187 7 vara fullbordad, det återstående anslaget, 7 37,743 R:dr

måtte fördelas på hvardera af de 4 åren 1874—77 med omkring 185,000 R:dr

om året. Med gillande häraf blef ock sistnämnda summa af 1873 års Riks
dag

äskad och af denna till utgående under år 1874 anvisad. Då emellertid

den inträdda stegringen i materialpris och arbetslöner gjorde en större summa

under år 187 5 nödig, om eljest tillverkningen af fältartillerimateriel skulle fortgå

enligt den i förenämda memorial angifna och af så väl Eders Kongl. Maj:t som

Riksdagen gillade plan, ansåg sig dåvarande t. f. Generalfälttygmästaren i sitt

underdåniga memorial den 21) November 1873 böra föreslå en tillökning af omkring

25 procent i det anslag för nu ifrågavarande ändamål, som borde äskas

för år 187 5. På grund häraf fann Eders Kongl. Maj:t skäligt att al 1874 års

Riksdag begära för år 1875 till fältartillerimateriel 230,000 kronor, hvilken anslagsfordran

blef af Riksdagen bifallen.

I sitt memorial den 11 November sistlidet år har nu Generalfälttygmästaren,

då de anledningar, som föranledde den högre anslagsfordran sistlidet år,

ännu fortfara, i underdånighet hemställt, att samma belopp, 230,000 kronor,

måtte äfven af näst sammanträdande Riksdag för det ändamål, som nu är i

fråga, äskas.

Såsom jag redan vid afgifvande af underdånigt förslag till reglering af

Riksstatens fjerde hufvudtitel vid 1874 års riksdag anmärkt, lärer val den under

de senare, för landets ekonomiska ställning lyckliga åren naturligt uppkomna

förhöjning i arbetslöner och materialpris medföra den verkan, att det år 1871

till fältartillerimateriel beviljade anslag icke kommer att för dermed afsedt ändamål

blifva fullt tillräckligt. Som emellertid den verkliga bristen, såsom beroende

på ekonomiska konjunkturer, icke ännu kan med någon säkerhet beräknas, torde

framställning om densammas fyllande icke nu böra till Riksdagen aflåtas, så mycket

mindre som det år 1871 beviljade anslaget ännu lemnar tillgång till anvi
Bih.

till Riksd. Prat. 1815. 1 Sami. 1 Afd. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Bil. N:o

o

a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket. 1875.

sande under år 1876 af den summa, Generalfälttygmästaren föreslagit. Under

sådant förhållande och på det att tillverkningen må efter antagen plan fortgå,

hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen

äska att utgå under år 187 6 till fältar till erimateriel .................. 230,000 kronor.

Fästnings- och positionskanoner.

För fyllande af detta behof har sistlidne Riksdag, att utgå innevarande år,

dels anvisat återstoden af det år 1871 för sådant ändamål beviljade anslag med

51,000 kronor, dels beviljat nytt anslag å 124,000 kronor, af hvilka sammanlagda

belopp 50,000 kronor voro afsedda för befästningarne vid Fredriksborgssun.

de

styckning af de färdiga verken å Carlsborgs fästning, hvilken bestyckning beräknats

komma att kosta omkring 37 5,000 kronor.

Enligt hvad Generalfälttygmästaren nu upplyser, lära de för bestyckningen

vid Fredriksborgssundet beviljade medel blifva för ändamålet tillräckliga. Till

fortsatt anskaffning af refflade kanoner med lavetter och projektiler för de färdiga

verken å Carlsborg anser han deremot 125,000 kronor blifva under år

187 6 erforderliga.

Instämmande häri, får jag i underdånighet föreslå Eders Kongl. Maj:t att af

Riksdagen för Carlsborgs ofvannämnda bestyckning äska att utgå under år 187 6

till fästnings- och positionskanoner................................................... 125,000 kronor.

Infanterigevär.

För anskaffning häraf beviljades af 1871 års Riksdag 4,500,000 R:dr,

hvaraf för åren 1871—74 anvisades tillsammans 3,416,000 R:dr och för år

1875 600,000 kronor. Vid 1873 års slut uppgick tillgången af infanterigevär,

enligt hvad Generalfälttygmästaren i sitt underdåniga memorial af den 11 sistlidne

November upplyser, till omkring 164,000 stycken. Under år 1874 hafva

intill den 1 November vid båda faktorierna tillverkats sammanlagdt 28,200

sådana; hvarjemte å reparationsverkstäderna 2,100 äldre gevär undergått förändring.

Till årets utgång ansågs det, att ytterligare omkring 4,300 dels nya,

dels förändrade gevär kunde göras färdiga, hvarförutom åtskilliga dylika komma

att vara under arbete. Vid denna tidpunkt borde alltså behållningen af gevär

hafva utgjort omkring 198,600 stycken; men då jemlikt Kongl. Maj:ts nådiga

beslut 1,072 stycken blifvit Under året afyttrade till sjöförsvaret, de frivilliga

skarpskytteföreningarne med flera, så kunde behållningen ej beräknas uppgå till

mer än 197,500. I det antal gevär, som i underdåniga memorialet den 29

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 43

December 1870 af dåvarande Chefen för Landtförsvars-departementet ansetts be=

höfligt, eller 246,000 stycken, skulle således fattas ytterligare omkring 48,500.

Huruvida detta antal kan tillverkas för det vid innevarande års början af

1871 års extra anslag återstående belopp, 1,084,000 kronor, hvaraf för innevarande

år anvisats 600,000, anser Generalfälttygmästaren väl ej kunna med

tillförlitlighet uppgifvas; men då med innevarande års ingång tillverkningen vid

Husqvarna vapenfabrik, der priset är betydligt högre än vid Carl Gustafs Stads

faktori, kommer att inskränkas till det antal 2,000 stycken, som blifvit förstnämnda

fabrik den 26 Oktober 1756 tillförsäkradt, och då af förutnämnda 48,500

gevär en del redan sistlidet år varit under arbete, så anser Generalfälttygmästaren

det möjligen kunna antagas, att den bestämda qvantiteten gevär komme att

vid 1876 års slut finnas färdiga.

Då emellertid numera både inom Preussiska, Franska och Ryska Arméerna

blifvit antagna gevär af en konstruktion medförande åtskilliga fördelar i skottvidd

och träffsäkerhet, samt äfven inom vårt land uppfunnits och förevisats en

gevärsmodell, som synes erbjuda värderika förenklingar och förbättringar, så anser

jag att, om nu pågående skjutförsök och den pröfning, som vidare under sommarens

lopp kommer att med dessa gevär af ny konstruktion verkställas, skulle

föranleda Eders Kongl. Maj:t att fastställa en annan modell för infanterigeväret

än den nuvarande, den ifrågavarande anslagssumman må, utan afseende på om

det år 1871 bestämda antalet gevär kan uppnås, för gevärstillverkning användas.

Med denna modifikation hemställer jag, i likhet med Generalfälttygmästaren,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att anvisa till utgående under

år 187 6 återstoden af det år 1871 beviljade extra anslag till infanterigevär,

484,000 kronor.

Kavallerisablar.

Generalfälttygmästaren har i sitt underdåniga memorial af den 11 November

sistlidet år slutligen anfört, hurusom, sedan Kongl. Maj:t under den 23 December

1867 i nåder fastställt modell å kavallerisabel, ingen tillverkning af dylika

vapen för kronans räkning egt rum. Det vore emellertid att emotse, att de sablar jemte

baljor af 1854 års modell, hvilka varit utlemnade för begagnande af Lifgardet

till häst allt sedan år 1861, och hvilka underhållas genom passevolans med sqvadrons-cheferne

vid regementet intill den 1 Juni 187 6, vid det förhållande att

sablarne enligt passevolanskontraktet från och med den 1 Juni 187 3 skolat

underhållas endast uti till fredstjenstgöring brukbart skick, skola vid passevolansens

upphörande befinnas förslitna och regementet följaktligen under år 187 6

blifva i behof af nya sablar med baljor. Enahanda ansåges förhållandet komma

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. JProp. N:o 1, om Statsverket 1875

att blifva med Jemtlands Hästjägare-corps, hvilken för närvarande vore beväpnad

med sablar af 1825 års modell, hvilka vid corpsen varit i bruk sedan år 1860.

För den händelse, att Eders Kongl. Maj:t skulle finna lämpligt föreskrifva, att

sablar af . 1867 års modell skola till förberörda regemente och corps utlemnas

är 187 6, blifver det således nödigt att dylika vapen i tillräckligt antal, jemte

erforderlig reserv, funnes tillgängliga; och beräknade Generalfälttygmästaren tillverkningskostnaden

för sabel med balja till 28 kronor.

På de af Generalfälttygmästaren anförda skäl får jag i underdånighet hemställa,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för tillverkning af

1.000 stycken hav aller isablar och baljor af 1867 års modell bevilja för år 1876

23.000 kronor.

De extra anslag till artilleribehof, hvilkas dels beviljande dels anvisande af

redan beviljade jag således i underdånighet föreslagit, utgöra följaktligen:

Till anskaffning af fältartillerimateriel .......................................... 230,000 kronor.

» Fästnings- och positionskanoner ............................................. 125,000 »

» Infanterigevär ........................................................................ 484,000 »

» Kavallerisablar.......................................................................... 23,000 »

Summa 862,000 kronor.

Fortifikations-behof.

I afseende å behofvet af extra anslag för fästningsbyggnadsarbetenas bedrifvande

under år 187 6 har Befälhafvaren för Fortifikationen i memorial af

den 1 December sistlidne år i underdånighet anfört följande.

Carlsborgs fästningsbyggnad.

Utaf det vid 1871 års riksdag till fullbordande af hufvudvallen åt landsidan

samt till förrådsbyggnader m m. beviljade anslag af 1,520,000 R:dr

återstå för 1876 års behof endast 125,000 kronor, hvaraf till hufvudvallen

50,000 och till förrådsbyggnader 7 5,000 kronor.

Till följd af ej mindre de sedan år 1869, då kostnadsförslagen till hufvudvallen

uppgjordes, alltjemt stegrade arbets- och materialprisen, af hvilka en stor

del stigit till dubbla beloppet och några till och med derutöfver, än ock den år

1872 skedda förflyttningen från Carlsborg af kronoarbets-corpsen, hvars låga dagsverkspris

väsentligen inverkat på 1869 års beräkningar, blifver dock, på sätt uti

ett den 1 December 1873 afgifvet underdånigt memorial med dervid fogade

kostnadsberäkning och jemförelsetablå öfver prisförhållandena närmare blifvit ut
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 45

redt, ifrågavarande anslag, oaktadt all omsorg blifvit använd för att genom billiga

konstruktioner så mycket som möjligt nedbringa kostnaden, icke tillräckligt

för ofvanberörda arbetens afstötande, hvarjemte den beslutade jernvägens dragande

genom fästningsverken förorsakar någon tillökning i den uti 1869 års plan beräknade

kostnad.

Hvad åter beträffar förrådsbyggnaderna, så bar dels deraf, att desamma varit

afsedda att uppföras med privata arbetare, hvarigenom skilnaden i verkliga arbetskostnaden

mot den ursprungligt beräknade icke blifvit så stor, som vid hufvudvallen,

till hvars byggande kronoarbets-corpsens manskap skolat begagnas, dels

ock till följd så väl af den större frihet i val af konstruktionssätt, som husbyggnader

mera än egentliga fästningsbyggnader medgifva, som af möjligheten att i

någon mån rätta storleken af desamma efter tillgängliga medel, bristen i den

del äf 1871 års anslag, som för dessa byggnader varit afsedd, icke blifvit så

betydlig, som den, hvilken uppstått uti det för hufvudvallen beräknade belopp

af samma anslag.

Men utom de af ofvan berörda förhållanden orsakade brister i 1871 års

anslagssumma har ock ytterligare en annan, ehuru blott skenbar, brist uppkommit

derigenom, att, hufvudsakligen på grund af den större utsträckning, arbetena

genom de under senare åren ökade anslagen erhållit, en betydlig materiel måst

uppköpas samt åtskilliga provisionela anläggningar utföras, på det att arbetena

måtte kunna på ändamålsenligaste sätt bedrifvas. Till betäckande af kostnaderna

för berörda materiel och anläggningar erfordras ett emot deras värde vid tidpunkten

för afslutandet af ifrågavarande hufvudvall och förrådsbyggnader svarande

anslagsbelopp, hvilket, då samma materiel och anläggningar äfven blifva

behöfliga för de arbeten, som sedermera komma att utföras, egentligen blifver

ett förskott å kostnadssumman för sistberörda arbeten.

Uti sitt ofvan omförmälda underdåniga memorial af den 1 December 1873

har Befälhafvaren för Fortifikationen anfört, bland annat, att, då de medel, som

för fyllandet af nyssnämnda brister erfordrades, först under år 1876 behöfde

utgå, framställningen till Riksdagen om desammas beviljande syntes kunna ännu

ett år uppskjutas, för att han måtte blifva i tillfälle inkomma med de förändrade

beräkningar, som af omständigheterna möjligen kunde föranledas. Som emellertid

någon anledning till förändring uti de redan inlemnade beräkningarne sedermera

icke inträffat, hemställer han nu i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t

måtte till nästkommande Riksdag göra nådig framställning om beviljande af de

uti hans oftanämnda memorial af den 1 December 1873 uppgifna anslag, nemligen

på grund af inträffade prisstegringar och ökade arbetskostnader

för hufvudvallen .............................................. kronor 263,000: —

» förrådsbyggnaderna...................................... » 40,000: — gQg qqq.

Transport 303,000: —

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Majtts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Transport 303,000: —

för ökad kostnad å hufvudvallen till följd af jernvägens dragande

derigenom............................................................................................. 19,500: —

såsom ersättning för den del af kostnaden för anskaffad materiel

ucli utförda provisionela anläggningar, hvilken bör drabba framdeles

blifvande arbeten ..................................................................... 90,000: —

eller tillsammans kronor 412,500: •—- Hvarjemte han underdånigst anhåller, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå

Riksdagen att till fortsättande af arbetena å Carlsborgs fästning för år 1876 anvisa

ej mindre förutnämnda af 1871 års anslag återstående 125,000 kronor, än

ock af senast omförmälda anslagssumma 200,000 kronor, således tillsammans för

år 1876 ............................................................................................ 325,000 kronor.

Slutligen anser sig Befälhafvaren för Fortifikationen böra underdånigst anmäla,

att en plan till fortsatta fästningsarbeten å Carlsborg är under utarbetning

för att Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning underställas, men att densamma, i

brist af tillräckliga arbetskrafter inom Fortifikationen, icke kan afslutas innan

Riksdagen sammanträder. Vid denna plan skola iakttagas de förenklingar, som,

utan åsidosättande af nödig säkerhet och försvarsförmåga hos fästningen, äro

möjliga.

Befästningsarbetena i Stockholms skärgård.

Uppå derom af Eders Kongl. Maj:t gjord nådig framställning har Riksdagen,

jemlikt dess underdåniga skrifvelse den 15 Maj 1874 angående regleringen

af riksstatens fjerde hufvudtitel, medgifvit, att de å redan beviljade extra anslagtill

bepansringarne vid Oxdjupet möjligen uppkommande besparingar finge användas

till fyllande af bristen i anslaget till skansens anläggning. Beloppet af

denna behållning kan väl af Befälhafvaren för Fortifikationen ännu icke med

noggrannhet angifvas, såsom beroende af kostnaden för de tågmattor, hvilka till

servisens skyddande måste uppsättas bakom pansarväggen och hvilkas närmare

beskaffenhet först måste utrönas genom undersökningar, som, efter det en kanon

blifvit uppsatt, för närvarande försiggå; men med antagande af en, efter uppgjord

förslagsritning till dylika mattor, approximativt beräknad kostnad af 2,200

kronor för hvarje kasematt, skulle enligt bifogadt kostnadsförslag utöfver berörda

besparing för sjelfva skansens fullbordande ytterligare erfordras 1,700 kronor;

hvarjemte till den uti Befälhafvarens underdåniga memorial den 6 December

187 3 omförmälda strandskoningen med angöringsbryggor enligt ofvan åberopade

kostnadsförslag erfordras 26,300 kronor, så att hela återstående behofvet af anslag

för ifrågavarande skansanläggning blifver 28,000 kronor.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket, 1875. 47

Berörda strandskoning, som icke uti förut uppgjorda kostnadsförslaget upptagits,

har sedermera befunnits nödvändig för att förebygga strandens utskärning

vid hög sjö,, hvarigenom hinder för kommunikationen omkring det nedre verket

kunde uppstå, och är dessutom för platsens försättande uti ett ordnadt skick i

hög grad önskvärd.

Såsom redan i Befälhafvarens för Fortifikationen underdåniga memorial af

den (i December 1873 blifvit antydt, bör med öppnandet af segelrännan uti

Oxdjupet anstå, intill dess skansen derstädes blifvit bestyckad, eller antagligen

till år 1876; och innan Kodjupssunden derefter stängas, synes Befälhafvaren någon

tid böra förflyta, på det att Lotsverket och de öfriga myndigheter, som

hafva med sjötrafiken att skaffa, må komma i tillfälle att vidtaga de åtgärder,

som för trafikens ledande in uti den nya farleden blifva erforderliga, hvadan

någon försänkning af sistnämnda sund icke torde kunna ifrågakomma före år

1877. Då tillika för öppnandet af farleden genom Oxdjupet medel finnas af

hittills beviljade anslag reserverade, hvilka ock lemna tillgång till påbörjande af

Kodjupets stängande, derest sådant, mot förmodan, redan år 187 6 skulle befinnas

möjligt, anser samme Befälhafvare något anslag till fortsättande af försänkningsarbetena

i Stockholms skärgård icke vid näst instundande riksdag behöfva äskas.

Genom de år 1870 af kreditivmedel bekostade permanenta batterierna till

försänkningarnes försvar, hvilka batterier icke ingingo i 1867 års försvarsplan,

har emellertid en opåräknad förstärkning långs hela försvarslinien vunnits, så att,

derest dessa batterier derjemte erhölle en af kraftiga pjeser bestående bestyckning,

Befälhafvaren anser den af 1867 års Komité uppgjorda plan för försänkningsarbetena

icke, åtminstone under närvarande förhållanden, behöfva till sin

vidd utföras, utan kunna betydligt förenklas, hvarom han är betänkt att, så fort

ske kan, hos Eders Kongl. Maj:t göra underdånig framställning. Genom ofvan

antydda förenkling skulle behofvet af ytterligare anslag till ifrågavarande försänknings-

och upprensningsarbeten kunna nedbringas till omkring 60,000 kronor.

Som e gar ne till fiskvattnen i de sund, hvarest försänkningarne redan blifvit

utförda, mot Kronan anhängiggjort talan om ersättning för dem derigenom tillskyndade

förluster, kommer dock, derest sådan ersättning varder dem i laga ordning

tillerkänd, denna omständighet att för Kronan medföra särskilda utgifter,

som likväl för närvarande icke kunna beräknas.

På grund af hvad han sålunda anfört, hemställer Befälhafvaren för Fortifikationen

i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t, till fullbordande af arbetena

lor skansanläggningen å Rindön vid Oxdjupet, måtte af näst sammanträdande Riksdag

äska ett belopp af 28,000 kronor att under år 187 6 utgå.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Bil. N:o 3 a. till Kovgl. Maj:t» Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Befästningsarbetena uti Carlskrona skärgård.

Till dessa arbeten hafva hittills anvisats 2,400,000 af de vid 1871 års

riksdag beviljade 3,750,000 R:dr, hvaraf följaktligen återstår ett belopp af

1,350,000 Kronor.

A Kungsholms fästning, hvars ombyggnad år 1873 påbörjades, halva arbetena

sedan dess med kraft bedrifvits, och det kan, enligt Befälhafvarens för

Fortifikationen mening, antagas, att till 1870 års utgång samtliga vallgångar

med undantag af liniens N:o IY, äfvensom pansarbatteriet skola till sina hufvudsakliga

delar vara fullbordade, för hvilket ändamål samme Befälhafvare anser

ett anslag böra år 1876 utgå till ett belopp af 250,000 Kronor förutom

medel till bepansringar, som äfvenledes kunna under nämnda år uppsättas. Samtidigt

med denna bepansring böra jemväl de två jernsköldar, som enligt 1871

års plan erfordras för verket å Hästholmen, beställas och uppsättas, emedan omkostnaderna

för desamma i annat fall skulle icke obetydligt ökas. Till följd af

de under senare åren så ansenligt stegrade jernprisen, måste naturligtvis i det

för dessa bepansringar uti 1871 års kostnadsförslag beräknade belopp, 352,000

R:dr, en betydlig brist komma att uppstå; och ehuru Befälhafvaren för Fortifikationen

anser sig hafva grundad anledning antaga det, under förutsättning att

snar beställning göres, firman John Brown & C:i, som på ett i allo utmärkt

sätt fullgjort leveransen och uppsättningen af bepansringarne till skansanläggningen

vid Oxdjupet, är villig lemna arbetet för något billigare pris än det, som

för den sist levererade bepansringen till skansen vid Oxdjupet betingats, uppskattar

dock Befälhafvaren den sannolika bristen till högst 110,000 Kronor.

Af de för år 1875 beviljade medlen kunna, enligt samme Befälhafvares

mening, utan olägenhet för befästningsarbetena, till bepansringarne afses ett belopp

af 150,000 Kronor, hvadan sålunda för år 187 6 skulle för samma ändamål

erfordras 312,000 Kronor.

I afseende å kostnaderna för försänkningen uti stora inloppet har Befälhafvaren

för Fortifikationen uti underdånigt memorial den 18 sistlidnc September

afgifvit en fullständig redogörelse. Denna försänkning blifver under loppet af

nästinstundande sommar afslutad i enlighet med bestämmelsen i Eders Kongl.

Maj:ts Nådiga bref den 25 nästlidna September.

Af försänkningarna i smådjupen afslutades, med undantag af en del mindre

kompletteringar, alla hittills kontraherade redan år 1874, och till betäckande af

kostnaden för de återstående försänkningarne i de s. k. Skällösunden lemnar

nästkommande års anslag tillgång, så att några medel till försänkningar icke vidare

erfordras.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till. Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N;o 1„ om Statsverket 1875. 49

På grund af det nu anförda hemställer Befälhafvarcn för Fortifikationen

underdånigst, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå nästkommande Riksdag att

till befästningsarbetena i Karlskrona skärgård'' anvisa ett sammanlagdt belopp

af ................................................................................................. 560,000 Kronor,

da, i händelse af bifall härtill, skulle af ifrågavarande anslag återstå en summa

af 7 90,000 Kronor.

På grund af hvad Befälhafvarcn för Fortifikationen sålunda anfört, hemställer

jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes i Nåder af Riksdagen

äska,

att till Karlsborgs fästningsbygnad beviljas utöfver återstoden af 1871 års

anslag, 125,000 Kronor, nytt anslag af 412,500 Kronor, samt till utgående under

år 1876 anvisas dels nyssnämnda......... 125,000 Kronor,

dels af nya anslaget ....................................... 200,000 »

tillsammans.............................. 325,000 Kronor;

att för befästningarne i Stockholms skärgård beviljas...... 28,000 »

samt att för befästningarne omkring Karlskrona anvisas... 560,000 »

Summa 913,000 Kronor.

PassevoSansens aflösning.

Om hvad jag angående upphörande af passevolansen mellan Kronan och

Kompani- och Scjyadronschefer vid värfvade Arméen i sammanhang med löneregleringen

i underdånighet föreslagit, vinner bifall, erfordras ett extra anslag

till ersättning åt nuvarande passevolantörer för dem tillhöriga men nödvändiga

persedlar äfvensom för det bättre än kontraktscnliga skick, hvari de reglementerade

persedlarne kunna vid blifvande afmönstring befinnas, och har Armé förvaltningen

å Intendents-departementet i meranämnda underdåniga skrifvelse af

den 27 sistlidne November, på grund af uppgifter från vederbörande Regementen,

förslagsvis beräknat detta medelsbehof sålunda:

vid Svea Lifgarde..................................................................... Kronor 81,000: —

» Andra Lifgardet........................... » 79 500-

» Eif gardet till häst........................................................ » gg 200- —

» Hussarrcgementet Konung Carl XV ................................ j> 86,165: 00.

» Fortifikationstrupperne ...................................................... » pg 000- ___

» Fyrverkarekorpsen............................................................... » 1,500-

tillsammans Kronor 3 5 4,3 6 5 : 60,

eller i jemnadt tal 355,000 Kronor, hvilket belopp Eders Kongl. Maj:t således

torde vilja af Riksdagen i Nåder ilska att för ifrågavarande ändamål utgå under

år 1876 såsom extra förslagsanslag.

Bih. till Eiksd. Prat. 1875. 1 Sami. 1 Afd.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Bil. N:o 3 a. till. Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Beklädnadsbehof.

Enligt hvad Arméförvaltningen å Intendénts-departementet i samma underdåniga

skrifvelse anmält, kommer det extra anslag, som under loppet af flera år

varit till beväringsmanskapets beklädnad anvisadt, att fortfarande blifva för detta

ändamål behöflig! Jag hemställer derför i underdånighet, att Eders Kongl.

Maj:t ville af Riksdagen äska dess utgående under år 18 76 med oförändradt

belopp............................................................................................... Kronor 189,000.

Inköp af hästar för Wendes ÅrtiSleri-regemente.

I samma underdåniga skrifvelse har Arméförvaltningen å Intendentsdepartementet

slutligen anmält, att, sedan Chefsembetet vid Wendes Artilleriregemente

hos Departementet tillkännagifvit, hurusom genom utbruten rots och annan smittosam

sjukdom bland regementets hästar under sistlidet och nästföregående år ett

antal af 30 hästar dödt eller måst aflifvas, samt så väl detta förhållande, som det,

att anledningen härtill icke kunnat läggas någon till last, blifvit genom krigsrättshandlingar

behörigen styrkt, Departementet, uppå derom gjord framställning,

funnit nödigt att, för upprätthållande af Regementets tjenstbarhet, fnuDförhandenvarande

tillgångar förskjuta erforderliga medel till uppköp af ett motsvarande

antal remonter; och då det för romonteringen vid Regementet bestämda ordinarie

anslag, såsom utgörande endast 45 Kronor för hvarje häst samt grundad! på beräkning

af en inköpskostnad af allenast 450 Kronor och 10 år såsom medeltiden

för hästens användbarhet vid regementet, icke kunde, i synnerhet under nuvarande

hästpris, bidraga till ersättning af här ifrågavarande utomordentliga remonteringskostnad,

yom enligt Chefscmbetcts rapport redan uppgått till 26,500

Kronor, hemställde Arméförvaltningen, i det den gjorde anmälan härom, äfvensom

att till Förvaltningen inkommit tillkännagifvande från Chefsembetet, att ytterligare

20 hästar af förberörda orsak gått förlorade, det till godtgörande af ofvan

angifna belopp samt till fyllande af vakanserna efter sistnämnda hästar måtte af

Riksdagen äskas ett extra anslag" af 45,000 Kronor, att redan under innevarande

år utgå.

Då, såsom Arméförvaltningen anmärkt, det ordinarie remonteringsanslaget är

alldeles otillräckligt att ersätta en sådan afgång af hästar, som den vid Wendes

Artilleriregemente nu inträffade, hemställer jag i underdånighet att Eders Kongl.

Maj:t täcktes i Nåder äska af Riksdagen beviljande för ifrågavarande ändamål af

ett extra anslag, stort .................................................................. 45,000 Kronor;

hvilket anslag, enär nödiga medel till ännu erforderliga hästars inköp torde

kunna af Arméförvaltningen “ från under händer hafvande medel förskjutas, torde

böra få utgå under år 187 6.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 51

Generalstabens Topografiska afdelnings arbeten.

Uti underdånigt memorial af den 11 sistlidne November har Chefen för

Generalstaben gifvit till känna, att Chefen för ofvannämnda afdelning af Generalstaben

hos honom gjort framställning om nödvändigheten, att det nuvarande anslaget

för ifrågavarande arbeten, 60,000 kronor, komme att höjas, om eljest landet

i sin helhet skulle inom en ej alltför aflägsen tid blifva kartlagdt, hvarvid afdelnings-chefen

hufvudsakligen anfört,

att detta anslag aldrig stått i något rätt förhållande till de stora vidder,

hvilka skola topografiskt kartläggas, då dermed endast kan åstadkommas uppmätning

af och utgifning af kartor öfver 32—36 qvadratmil;

att någon egentlig topografisk kartläggning ännu icke kunnat komma i fråga

inom Gotlands, Wermlands, Stora Kopparbergs, Gefleborgs, Yester-Norrlands, Jemtlands

och Vesterbottens län, med ett sammanlagdt ytinnehåll af omkring 1,775

qvadratmil, under det att de topografiska arbetena ännu ej vore afslutade inom

Stockholms, Östergötlands, Skaraborgs, Örebro, mindre delar af Kalmar, Jönköpings

och Elfsborgs län, hvarförutom Norrbottens län, enligt Kongl. Maj:ts nådiga

skrifvelse af den 21 Maj 1874, komme att i sammanhang med det inom

detta län pågående ekonomiska kartearbetet topografiskt kartläggas; samt

att, om äfven omkostnaderna för,, de topografiska arbetena inom de nordligare

länen ej kunde beräknas efter dessa kostnader inom den öfriga delen af

landet, alldenstund uppmätnings- och utgifningsskalorna troligen ej komme att

blifva desamma, ofvan gjorda framställning af de topografiska arbeten, som vänta

på utförande, likväl tydligt nog visade, att det nuvarande årsanslaget vore alldeles för

ringa för att dessa arbeten skulle kunna inom en rimligt aflägsen tid afslutas.

Med vitsordande af den af chefen'' för Generalstabens Topografiska afdelning

sålunda uttryckta åsigt, anför nu chefen för Generalstaben vidare, hurusom deraf

tydligen framginge att, om det nuvarande arbetsanslaget komme att förblifva

oförändradt, mansåldrar skulle förgå, innan landet i sin helhet blefve kartlagdt.

Detta kunde icke vara fördelaktigt hvarken i militäriskt hänseende eller med

afseende å de borgerliga yrkena, för hvilka Generalstabens kartverk egde stor

betydelse, hvarom ock det ständigt stigande intresse, med hvilket det omfattades

och som funne sitt uttryck i det år från år vexande antal af försålda kartblad,

uppgående under år 1873 till omkring 3,000, bure vittne. För nödvändigheten

af anslagets ökande talade ock den betydliga prisstegring, som öfverallt gjort sig

gällande och som icke kunnat undgå att utöfva inflytande äfven på kostnaden

för kartverkets utgifvande.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1815.

För bedömande åter af beloppet af den nödiga förhöjningen i anslaget måste

man, enligt chefens för Generalstaben mening, först gifva akt deruppå, att denna

förhöjning icke genast kunde till önskvärdt belopp tagas i anspråk. Förutom den

för kartverksarbetena särskildt utbildade personal, som lemnas af Generalstaben och

som icke utan men för nämnda stabs utbildning; i andra riktningar kunde ökas,

användas nemligen vid dessa arbeten dels officerare af Arméen, beordrade till

tjenstgöring vid Generalstabens topografiska afdelning, dels äfven civila personer

såsom extra biträden. Alla dessa måste emellertid, innan de kunna användas

vid så grannlaga arbeten, som den topografiska afdelningens, vid densamma utbildas,

för att erhålla nödig arbetsskicklighet, då sådan icke annorstädes står att vinna.

Förhöjningen i arbetsanslaget borde derföre beräknas efter den tillgång på arbetskrafter,

som för kartarbetena vore att påräkna, och sålunda småningom, allt efter

som den utbildade personalen tillvuxe, höjas till ett belopp, som kunde bereda

utsigt, att det topografiska kartverket inom en ej alltför aflägsen framtid komme

att omfatta Rikets samtliga landskap. Under sådana förhållanden ansåg sig chefen

för Generalstaben icke böra nu i underdånighet föreslå större förhöjning i meranämnda

anslag än 15,000 kronor, hvarigenom anslaget skulle ernå samma storlek,

75,000 kronor, som det under åren 1867 och 1868 innehaft.

Med gillande af hvad chefen för Generalstaben sålunda anfört, får jag i

underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska för

Generalstabens Topografiska afdelnings arbeten under år 187 6 ett extra anslag

af 7 5,000 kronor.

Officerares anställning i utländsk krigstjenst.

Enär det vore af vigt, att tillfälle till tjenstgöring inom främmande länders

arméer fortfarande bereddes svenska officerare, har Eders Kongl. Maj:t föreslagit

sist församlade Riksdag, att ett anslag till samma belopp, som under flera

föregående år varit för ifrågavarande ändamål beviljadt, eller 9,000 kronor, måtte

få äfven under år 187 5 utgå och enligt Eders Kongl. Maj:ts disposition användas

till understöd åt officerare af Arméens särskilda hufvudvapen, som kunna

vara hugade att ingå i aktiv krigstjenst hos någon i vänskapligt förhållande till

Sverige stående makt och med rättighet, såsom förut, för Eders Kongl. Maj:t

att få under ett följande år disponera hvad af anslaget kan inom året komma

att besparas.

Riksdagen, som visserligen fann det vara af vigt, att Eders Kongl. Maj:t

bereddes tillfälle att, på sätt med detta anslag vore afsedt, understödja yngre

militärer, som vore benägne att under anställning i utländsk tjenst söka förkofra

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 53

sig i sitt yrke, ansåg det dock tillika fördelaktigt, om medlen kunde med mera

frihet disponeras, så att de finge användas äfven för att vid tillfällen, då något

lärorikt i afseende på militära förhållanden kunde vara att inhemta, utsända militärer

med större erfarenhet och hvilka i följd af det högre befäl, de beklädde,

lättare kunde inom vår Armé bringa i tillämpning sådana i utlandet antagna

förbättringar, som funnes för våra förhållanden passande; — dock blef anslaget, utan

förändring i de förra vilkoren för dess användande, beviljadt.

De båda sätt att använda nu ifrågavarande anslag: — det, som enligt gällande

bestämmelser cgcr rum, och det, hvarå Riksdagen velat fästa Eders Kongl. Maj:ts

nådiga uppmärksamhet — synas mig till sitt syfte temligen vidt skilda. Under

det den af Riksdagen påpekade användning afser att skaffa krigsstyrelsen och

den högre militära ledningen tillfälle att göra sig till godo den i andra länder

samlade erfarenhet med afseende å så väl krigsadministrationen som den strategiska

och taktiska ledningen af krigsoperationer, så har det hittills begagnade

användningssättet hufvudsakligen haft till ändamål att bidraga till Armé-befälets

militära uppfostran och således hos massan af Arméens officerscorps väcka och

underhålla den krigiska anda och den håg för verklig fälttjenstgöring, som under

en lång fred, i ett land med temligen små militära förhållanden, eljest lätt går

förlorad. Båda dessa syftemål hafva, synes det mig, lika kraf på behjertande;

och att det förstnämnda, oaktadt särskildt anslag för detsammas ernående ej stått

till Eders Kongl. Maj:ts förfogande, dock likväl icke blifvit af Eders Kongl.

Maj:t förbisedt, derom vittnar tillfyllest den omständighet, att Eders Kongl. Maj:t,

så väl förut som under senare åren på min underdåniga framställning, behagat

till bevistande af de i främmande länder anställda större fälttjenstöfningar utkommendera

högre officerare af Arméens särskilda vapen, för hvilka kommenderingar

kostnaderna blifvit bestridda af andra, till Eders Kongl. Maj:ts disposition

stående, tillgångar. Då det icke heller framdeles lärer komma att fattas

Eders Kongl. Maj:t medel att på liknande sätt användas, och då nu ifrågavarande

anslag, som, användt på sätt hittills egt rum, i allmänhet medgifver endast

3 yngre officerare att samtidigt tjenstgöra vid utländsk armé, torde vara för den

hittills brukliga användningen i sin helhet erforderligt, anser jag mig böra i underdånighet

hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att ett

extra anslag om 9,000 kronor måtte få äfven under år 1876 utgå och enligt

Eders Kongl. Maj:ts disposition användas till understöd åt officerare af Arméens

särskilda hufvudvapen, som kunna vara hugade att ingå i aktiv krigstjenst hos

någon i vänskapligt förhållande till Sverige stående makt, och med rättighet,

såsom hittills, för Eders Kongl. Maj:t att få under ett följande år disponera hvad

af anslaget kan inom året komma att besparas.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1873.

Skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande.

Under en följd år har till skarpskytteväsendets befrämjande varit uppfördt

å fjerde hufvudtitelns stat ett extra anslag af 100,000 kronor. Under sistlidet,

som under föregående år, har detta anslag blifvit användt till understöd åt de

frivilliga skarpskytteföreningarne samt till uppförande af skjutbanor för Arméens

och skarpskytteföreningarnes gemensamma behof; liksom äfven anslag till anställande

af skjuttäflingar samt till anordnande här i hufvudstaden af en skyttefest

från anslaget utgått.

Spridandet af öfning i skjutvapens bruk och skjutskicklighetens utveckling

inom landet måste otvifvelaktigt betraktas såsom ett statsändamål, och en bland

befolkningen utbredd förtrogen kännedom om skjutvapnens behandling och nyttjande

bildar ett naturligt och oeftergifligt underlag för hvarje organisation af ett landtförsvar.

Då de uppmuntringar till skjutskicklighets förvärfvande, hvilka ligga i

de af staten till frivilliga skarpskytteföreningar utdelade understöd och täflingspris,

tvifvelsutan måste anses bidraga att väcka sträfvandet efter sådan skicklighets

ernående, och då det för allmänna skjutöfningar inom hvarje del af landet

erforderliga antal skjutbanor ännu icke på långt när blifvit uppnådt, hemställer

jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att äfven

för år 187 6 bevilja till skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande

det nu för liknande ändamål utgående extra anslag af 100,000 kronor.

Svea Artilleri-regementes Kasern-etablissement.

Till detta byggnadsföretag, hvars utförande enligt fastställd plan fortskridit,

beviljade sist församlade Riksdag, då återstående kostnaden, enligt förslagen, 640,000

kronor samt anvisade för innevarande år 350,000 kronor.

Jag hemställer nu i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen, att för år 187 6 anvisa hvad å detta extra anslag

ännu återstår .................................................................................. 290,000 kronor.

inv ntarier för Svea Artilleri-regementes Kasern-etab issement.

Sedan en vid Svea Artilleri-regemente nedsatt komité af officerare, med biträde

af tillkallade industriidkare och handtverkare, uppgjort förslag öfver kostnaden

för anskaffning af den servis och attiralj, som, utöfver redan tillgänglig

s. 55 Kontrollera mot PDF

B //. N:o 3 a. till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 55

sådan, ansetts erforderlig för regementets nya etablissement, har chefen för nämnda

regemente uti ett af General-fälttygmästaren och chefen för Artilleriet med förord

öfverlemnadt memorial, jemte anmälan att den till samma etablissement hörande

vestra kasernbyggnaden, hvilken numera befunnes under tak, redan hösten år 187 5

måste tagas i anspråk för regementets inqvartering samt att etablissementet i

sin helhet borde blifva färdigt till inflyttning hösten år 187 6, till Eders Kongl.

Maj:ts nådiga pröfning öfverlemnat berörda kostnadsförslag, slutande å en summa

af 152,568 kronor 7 öre, samt dervid i underdånighet hemställt, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes till näst sammanträdande Riksdag aflåta nådig Proposition om beviljande

af de för ändamålet erforderliga medel.

Enligt de af komiterade uppgjorda specifika förslag är kostnaden fördelad

under följande titlar:

Kansli-, Ordres- och Krigsrätts-rum samt arrester m. m............... 6,418: -—

Lärosalarna ............................................................................................ 1,458: -—

Musiksalen ...... 463: —

Kasernlägenheterna............................................................................... 89,520: 12.

Sjukafdelningen ................................................................................. 4,923: 44.

Matinrättningen .......... 7,936: 99.

Marketenterierna ......................................... 1,782: 36.

Gymnastiken ...................................................................................... 5,105: 74.

Stall och ridhus ....... 6,934: 72.

Tvätt- och badhus-byggnaden ............................................................ 3,355: 20.

Hofbeslags-smedjan................................................................................. 1,324:

Fältförrådslokalerna .................................................... 8,712: —

Innanfönster, latriner m. m. ............................................................. 14,634: 50.

Summa Kronor 152,568: 07.

Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande har Arméförvaltningen förklarat

anledning till någon hufvudsaklig erinran icke hafva förekommit emot de sålunda

upprättade kostnadsförslagen och å Regementschefens å dem grundade framställning,

för så vidt pröfning af desamma nu kunnat ega rum; mexmenär, på sätt

rrpplystes af det specifika förslag, hvilket omfattade behofvet af inventarier m. m.

för »kasernlägenheterna», komiterade från beräknade kostnaden afdragikett belopp

af 4,000 kronor, motsvarande värdet af en del för det nya etablisementet användbar

kasernservis, som uppgifvits tillhöra cheferne för regementets i Stockholm

förlagda batterier och antagits vid förslagets utförande vara af Kronan inlöst, har

Arméförvaltningen i underdånighet hemställt, att, då medel till kasernservis äfven

af nyssberörda slag, huru den än anskaffas, blifva behöfliga, hela den beräknade

utgiften för »kasernlägenheternas» förseende med inventarier måtte upptagas oafkortad

till 93,520 kronor 12 öre samt anslagsbehofvet i sin helhet alltså bestämmas

till 156,568 kronor 7 öre.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1875■

Då Svea Artilleriregementes nya etablissement torde blifva fullbordadt till

hösten år 1876 och dessutom redan till nästkommande höst så färdigt, att inqvartering

för en del af regementets styrka då kan derstädes ifrågakomma, samt

det är af vigt att bristen på servis icke onödigtvis fördröjer den tidpunkt, inom

hvilken regementet kan blifva, vare sig i sin helhet eller till någon del, i det

nya etablissementet inqvarteradt, helst, enligt hvad Regements-chefen upplyst,

två af de utaf regementet för närvarande begagnade lägenheter ännu endast en

kort tid få af regementet disponeras, får jag, som anser det för ändamålet erforderliga

anslag böra bestämmas i enlighet med den af Arméförvaltningen yttrade

mening, underdånigst hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes för anskaffande

af servis och attiralj till Svea Artilleri-regementes nya etablissement af

Riksdagen äska ett extra anslag af 157,000 kronor.

Byggnader åt Svea Lifgarde,

Redan den 12 November 1873 inkom Sekund-chefen för Svea Lifgarde

med underdånig skrifvelse, hvari han fäste uppmärksamheten på obeqvämligheten

och olämpligheten af nuvarande anordningar för manskapets vid regementet

utspisning. Regementet vore det enda af de i hufvudstaden garnisonerade, som

ännu vore i saknad af en särskild matsal, hvaraf behofvet dock gjorde sig gällande

så väl ur sundhetens intresse som det militär-ekonomiska. För närvarande intoge

manskapet sina måltider, hvart kompani för sig, i de trånga sofrummen, dit maten

uppbures i såar och tråg. Att en sådan anordning icke allenast försvårade tillsynen

öfver snygghet och ordning vid måltiderna utan äfven vållade soldaten

otrefnad i hans hem och framkallade obenägenhet att der uppehålla sig vore obestridligt,

då han i dessa sofrum, hvarest luftvexling alltid vore svår att åstadkomma,

besvärades så väl af matlukt som rengöring af matkärl m. m.; och bidroge

följaktligen denna brist å tjenlig spislokal i sin mån till svårigheten att vid regementet

anvärfva och bibehålla ordentligt folk.

Det nuvarande arrest- och vakthuset gåfve, enligt Sekund-chefens mening,

äfven anledning till allvarliga anmärkningar. Denna byggnad vore för närvarande

i clet mest bristfälliga skick och kostade årligen stora summor för reparationer och

underhåll. Härtill komme, att den för sitt ändamål såsom arrestlokal och regementshäktc

voro helt och hållet oduglig. Regementets krigsrätt hade gång på

gång till Sekund-ehefsembctet anmält, hurusom, enligt hvad vid ransakningar

blifvit upplyst, ej allenast yttermurarne i detta häkte vore af den dåliga beskaffenhet,

att häktade personer utan synnerlig svårighet boredt sig tillfälle att rymma,

utan ock de inre skilje-väggarne mellan cellerna vore så tunna och klena, att

fångarne genom dem både kunnat obehindradt samtala och äfven genom stenars

uttagande beredt sig förbindelse sins emellan. Hvad de mörka arretsrummen

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1875. 57

beträffade, voro de af så osund beskaffenhet, att, på grund af Regementsläkarens

intyg, föreskriften i 2 Kap. 6 § af strafflagen för Krigsmakten om fängelsestraffs

förvandling till mörk arrest ej kunnat derstädes tillämpas, utan hade de dömde

måst för fängelsestraffets undergående till allmänt häkte afsändas. — Ett af Regementsläkaren

utfärdadt intyg, som af Sekund-chefen blifvit bifogadt, innehölle,

att ifrågavarande arrestbyggnad — genom sin belägenhet invid och öfver en afloppstrumma,

hvarifrån en mängd stinkande fuktighet genom golfven och ventilerna

inträngde i de små lokaler, hvari byggnaden vore sönderdelad, äfvensom derigenom

att ytterväggarne voro så tunna, att det vore omöjligt inom densamma

bibehålla en för helsan passande medeltemperatur, i det om sommaren hettan

blefve olidlig och under vintren kölden, särdeles om nätterna, ganska svår, — kunde

anses i högsta grad otjenlig som förvaringslokal för arrestanter till och med i

helt kort tid; och då dertill komme, att inredningen af de särskilda lokalerna

vore sådan, att afdunstningen från nattstolarne skedde inåt desamma, hvarigenom

en så qväfvande och för helsan menlig atmosfer uppkomme, synnerligast i de

mörka cellerna, der fönster icke kunde öppnas, att straffet genom att utstås i

desssa rum skulle mångdubblas, hade han ansett sig icke kunna eller böra tillstyrka,

att de till mörk arrest dömde finge undergå straffet i dessa lokaler, fullt

förvissad derom, att deras helsa derigenom skulle i mer eller mindre män lida.

Då således en nybyggnad för ifrågavarande lägenheters inrymmande syntes

Secund-chefen oundviklig och då dessutom jemväl regementets skolsal vore alldeles

otillräcklig för de många olika skolor, som nu vid regementet funnes, nemligen

skola för Gardesförsamlingens barn, underbefälsskola, timmermansskola samt

regementsskola för rekryter och manskap, hvadan följaktligen ytterligare en skolsal

vore af högsta behof påkallad, hvilken äfven kunde begagnas såsom ett slags

läsrum för manskapet, der tidningar, tidskrifter och böcker voro för detsamma

att tillgå, så hade Sekund-chefen ansett ändamålsenligast och med minsta kostnad

förenadt, om för uppfyllandet af alla dessa behof på en gång en för dem gemensam

byggnad uppfördes; och hade derför låtit uppgöra ritningar och kostnadsförslag

härtill slutande det senare med en summa af 165,000 kronor; och

föreslog i underdånighet, att en sådan byggnad måtte få uppföras och förläggas

å ett af Lifgardet till häst då disponeradt område, hvilket område jemte annan

mark han i särskildt memorial föreslagit måtte få till Svea Lifgarde för kaserngårdens

utvidgande öfverlemnas.

Sedan Arméförvaltningen, hvars utlåtande öfver förutnämnda förslag blifvit

infordradt, med vitsordande af den ifrågasatta byggnadens behöflighet, dock vid

förslaget anmärkt, att det syntes olämpligt att i en enda byggnad förena till så

skilda ändamål afsedda lägenheter, hvaremot det vore ändamålsenligast, om ej

alltför betydligt ökad kostnad derigenom uppstode, att i en byggnad förena mat
Bih.

till Biksd. Prot. 1875. 1 Sand. 1 Afd. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

inrättningen och skolsalen, samt till en annan förlägga vakt- och arrestlokalerna,

då derigenom alla dessa lokalers ändamålsenliga anordning underlättades och mera

frihet lemnades i valet af byggnadsläge; samt sedan Eder Kongl. Maj:t afslagit

hvad Sekundchefen för Svea Lifgarde hemställt angående upplåtelse åt regementet,

af jordrymd, tillhörande Lifgardets till häst kasernområde, behagade Eders

Kongl. Maj:t under den 17 sistlidne April i Nåder anbefalla förbemälde Sekundchef

att, så fort ske kunde och i god tid före näst instundande riksdag, inkomma

med nya alternativa ritningar och kostnadsförslag så väl för ifrågasatta lokalers

inrymmande i en och samma byggnad å plats inom regementets nuvarande

kasernområde, som ock för deras fördelande, på sätt Arméförvaltningen föreslagit,

i två särskilda byggnader.

Till åtlydnad häraf inkom Sekund-chefen den 30 Juli sistlidet år med de

äskade förslagen och ritningarne, hvarvid Sekund-chefen dock fäste uppmärksamheten

derå, att inom kaserngårdens område lämplig plats ej funnes för en byggnad,

som skulle inrymma på en gång vaktrum och öfriga ifrågasatta lokaler,

Vakten kunde nemligen ej förläggas allt för långt från någon af hufvud ingångarna

till kasernen, och i dessas närhet kunde eu så stor byggnad som den

ifrågavarande ej uppföras, utan att allt för mycket inkräkta på den redan nu

ringa del af kaserngården, som kunde till uppställnings- och exercisplats användas.

Och hade Sekund-chefen af dessa skäl föreslagit vaktens förläggande i en annan

byggning, jemväl vid första alternativet, som afsåge uppförande af endast

en ny byggnad. I denna, för hvilken plats blifvit utsedd på södra sluttningen af

den å östra delen af kaserngården belägna backen, skulle, enligt nämnda alternativ,

inrymmas mat- och läs-salar, kök, arrestlokaler samt bostäder för ekonomiuppbördsmannen

vid matinrättningen och kokerskan. Vaktrum och förvaringsarrester

skulle deremot inredas i den del af den s. k. officersflygeln, som nu

begagnas till marketenteri, hvilket åter komme att förflyttas till det nuvarande

köket med derintill gränsande lokaler.

Enligt andra alternativet skulle å nyss omförmälda plats uppföras en byggnad,

inrymmande mat- och lässalar, kök samt bostäder för ekonomiuppbördsmannen

och kokerskan, hvarjemte i kaserngårdens sydvestra hörn skulle uppföras en

serskild arrest- och vaktbyggnad. Detta förslag fordrade väl icke ovilkorligen

marketenteriets flyttning, men då dess nuvarande lokal vore i hög grad olämplig,

ansåge Selcund-chefcn detsamma i allt fall böra flyttas till den i sådant afseende

väl passande kökslokalen, hvilken i öfrigt svårligen kunde för annat ändamål

användas; och skulle denna förflyttning dessutom bereda tillfälle att i de af nuvarande

marketenteriet upptagna lokaler inreda bostäder för underofficerare vid

regementet, hvilka för närvarande nödgades bo utom kasernen.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om ‘Statsverket 1875. 59

Kostnaderna hade beräknats på följande sätt:

Enligt första alternativet:

för

uppförande af byggning för matinrättningen m.

m. ......

kronor

125,000: —

»

inredning af vaktrum i nuvarande marketenteriet .........

»

8,000: —

»

flyttning af marketenteriet till nuvarande köket

))

12,000: —

Summa

kronor

145,000: —

Enligt andra alternativet:

för

uppförande af byggnad för matinrättningen.......

kronor

105,000: —

»

arrest- och vaktbyggnaden, approximativt ...........

»

40,000: —

»

flyttningen af marketenteriet ................................

»

12,000: —

Summa

kronor

157,000: —

Uti häröfver den 24 sistlidne November afgifvet underdånigt utlåtande har

Arméförvaltningen, som i ämnet hört Chefsembetet vid Fortifikationen, — med

öfverlemnande af ritningar och kostnadsförslag, uppgjorda genom bemälda Chefsembetes

försorg, och med vitsordande af behöfligheten för regementet af den

föreslagna nybyggnaden, hvarvid, hvad särskildt beträffade den gamla vakt- och

arrestbyggnaden, genom bifogadt besigtningsinstrument styrkts, att densamma befunnes

i så bristfälligt skick, att den icke vidare kunde iståndsättas, — hufvudsakligen

anfört: att, om den i Sekund-chefens andra alternativ upptagna kostnad

för marketenteriets flyttning, hvilken icke egde oskiljaktigt sammanhang med

sjelfva byggnadsfrågan, blefve frånräknad den enligt detta alternativ uppkommande

slutsumma, skulle, jemlikt de af Sekund-chefen uppgjorda beräkningar, totalkostnaden

för anskaffande af de ifrågavarande lokalerna blifva densamma enligt båda

alternativen; att kostnaden för vakt- och arrestbyggnaden skulle, enligt Chefeinbetets

vid Fortifikationen förslag, komma att med 2,300 kronor öfverstiga

den af Sekund-chefen approximativt uppgifna; att deremot å matinrättningsbyggnaden,

enligt . andra alternativet, sådan inskränkning, genom borttagande af en

trappa från källarvåningen och byggnadens förkortning, kunde göras, att totalkostnaden

för samma förslags tillämpning ändock blefve mindre än för den i

första alternativet föreslagna byggnadens uppförande; samt att, då det vore i alla

afseenden förmånligare att förlägga arrestlokalerna i en särskild byggnad och denna

fördel mer än väl uppvägde den af Sekund-chefen åberopade omständigheten, att

uppförandet af allenast en byggnad i mindre grad inkräktade på kaserngårdens

utrymme, funne Arméförvaltningen, i likhet med Chefs-embetet vid Fortifikationen,

obetingadt företräde böra lemnas åt förslaget om två särskilda byggnaders uppförande,

hvilket alternativ tillika egde fördelen att lemna den nuvarande kökslokalen

disponibel för andra ändamål.

Den af Sekund-chefen föreslagna åtgärden att till sistnämnda lokal förflytta

marketenteriet syntes Arméförvaltningen hvarken vara så af behofvet påkallad

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

eller i öfrigt utgöra en fråga af sådan natur, att särskildt statsanslag dertill

borde beredas; ocb derest den af Sekund-chefen uppgifna flyttningskostnaden icke

genom förändrade anordningar kunde i betydligare mån nedsättas, ansåge Arméförvaltningen

äfven det antal underofficerslokaler, som genom nuvarande marketenteriets

flyttning skulle erhållas, kunna på ändamålenligare ocb billigare sätt anordnas,

i händelse sådana lokaler framdeles skulle blifva af nöden.

Förutom nyssberörda förkortning af matinrättningsbyggnaden hade Chefsembetet

vid Fortifikationen ansett åtskilliga förändrade anordningar i afseende

å husets bredd, inre kommunikationer, fönster m. m. böra iakttagas, allt enligt

bifogade ritningar; och skulle byggnadens utförande i öfverensstämmelse med berörda

ändringsförslag medföra en kostnad af 91,700 kronor, hvadan alltså, då

kostnaden för vakt- och arrestbyggnaden komme att, enligt livad ofvan omförmälts,

uppgå till 42,300 kronor, sammanlagda kostnaden för båda byggnaderna

blefve 134,000 kronor, eller 11,000 kronor mindre, än de af Sekund-chefen

ingifna beräkningar upptoge.

På grund af hvad sålunda anförts har Arméförvaltningen i underdånighet

hemställt: att till uppförande af en vakt- och arrestbyggnad samt en matinrättningsbyggnad

för Svea Lifgardes behof ett anslag af 134,000 kronor måtte af

Riksdagen äskas; att, derest dylikt anslag blefve af Riksdagen beviljadt, Eders

Kongl. Maj:t täcktes bemyndiga Arméförvaltningen att vid arbetets utförande

vidtaga de förändringar i afseende å ritningar och kostnadsförslag, som, utan

totalkostnadens öfverskridande, möjligen kunde befinnas erforderliga eller ändamålsenliga;

samt att Sekund-chefens förslag om flyttning af regementets marketenteri

icke måtte till nådig åtgärd föranleda.

De sålunda ifrågasatta nybyggnaderna vid Svea Lifgardes kasern-etablissement

synas mig i hög grad behöfliga, hvarför jag i, underdånighet hemställer, att

Eders Kongl. Maj:t, med bifall till hvad Arméförvaltningen i ärendet yttrat och

föreslagit, villo af Riksdagen äska, till uppförande, enligt Förvaltningens förslag,

af byggnader för matinrättningen vid Svea Lifgarde samt vakt- och arrestrum,

ett extra anslag af 134,000 kronor, hvaraf dock torde för år 1876 behöfva anvisas

endast 74,000 kronor.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 61

Pensionering af Militäre embets- och tjenstemäns samt Underofficerares

med vederlikars enkor och barn.

Uti underdånig skrifvelse af den 9 sistlidne December liar Direktionen

öfver Arméens Pensionskassa, som besörjer förvaltningen af det till pensionerande

af Militäre embets- och tjenstemäns samt Underofficerares med vederlikars

i fattigdom efterlemnade enkor och barn å riksstatens nionde hufvudtitel

uppförda anslag, anfört, hurusom Direktionen, i betraktande deraf att

lefnadskostnaderna så betydligt stegrats, sedan berörda anslag år 1841 bestämdes

till sitt nuvarande belopp af 37,500 Kronor, funne sig manad att hos

Eders Kongl. Maj:t göra underdånig framställning om anslagets förhöjande i

och för beredande af någon tillökning uti de, åtminstone i vissa klasser af

pensionsstaterna, redan förut lågt bestämda och numera till den tarfligaste

bergning alltför ringa bidragande pensionsbeloppen, samt dervid jemväl i afseende

å anslagets fördelande uti pensionsstater och dessas indelning i klasser

med vissa bestämda rum, föreslå de förändringar, hvilka Direktionen ansåge

af behofvet påkallade.

Anslaget vore, enligt Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Keglemente af den 21

September 1833 och nådiga Brefvet den 23 Februari 1842, fördeladt i två

pensionsstater, innefattande följande antal klasser med deri tillsvidare bestämda

rum och pensionsbelopp, nemligen:

Pensionsstaten för militäre embets- och tjenstemäns med vederlikars

enkor och barn.

l:sta kl. med

21

pensionsrum ä 375 Kr. medtagande Kr.

875: —

2:dra d:o »

101

d:o

k 225 Kr. »

))

2,400: —

3:dje d:o »

10

d:o

ä 150 Kr. »

))

1,500: —

4:de d:o »

121

d:o

ä 112 Kr. 50 öre »

))

1,387: 50

Transport 6,162: 50

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

5:te

d:o

» 46§

d:o

ä 75 Kr.

Transport

» »

6,162

3,500

50

6:te

d:o

» 302

d:o

ä 54 Kr.

» »

16,308

—

7-de

d:o

» 24J

d:o

ä 36 Kr.

» »

876

—■

4081

rum, som

fordra

Kr.

öfverskott »

26,846

3

50.

50. 26,850:

samt Pensionsstaten för Under officerares med vederlikars enkor

och kärn.

l:sta kl. med 251 pensionsrum ä 30 Kr., medtagande Kr. 7,530: —

2:dra d:o » 130 d:o ä 24 Kr., d:o » 3,120: —

381 rum, som fordra Kronor 10,650: —

Summa Kronor 37,500: —

Hvad först vidkomme pensionsbeloppen, syntes det Direktionen, som om

de för Underofficers- och Subalternofficers-graderna med vederlikar samt de

närmaste graderna deröfver bestämda pensionsbeloppen, vid betraktande deraf

att anslaget vore afsedt till understöd endast vid ytterst behöfvande omständigheter,

icke stode i jemförligt förhållande med de högsta klassernas samt vore

alltför obetydliga för att nu mera kunna bereda någon nämnvärd lindring i

den tarfligaste bergnings mest inskränkta fordringar, såsom exempel hvarpå

anfördes, att för ett oförsörjdt barn pensionsbeloppet utgjorde i 6:te klassen

å pensionsstaten för militäre embets- och tjenstemäns med vederlikars enkor

och barn, till hvilken klass hörde enkor och barn efter Ryttmästare och Kaptener,

Löjtnanter och Underlöjtnanter m. fl., 18 Kronor, i l:sta klassen å Pensionsstaten

för Underofficerares med vederlikars enkor och barn 10 Kronor

samt i 2:dra klassen å samma pensionsstat 8 Kronor. På grund häraf hade

Direktionen vid uppgörandet af det förslag till förhöjd pensionering, som Direktionen

nu ämnade framlägga, med bibehållande i de tre första klasserna af

nuvarande pensionsbelopp, underdånigst föreslagit en i Direktionens tanke af

behofvet på det högsta påkallad tillökning i de följande mera vanlottade klasserna,

hvarvid afseende fästats å erhållande af jemna belopp vid pensionernas

ofta förekommande fördelning uti tredjedelar; och hade Direktionen, efter verkställd

uträkning, funnit, att för tilldelande af sålunda förhöjda pensioner till

samtliga nu befintliga pensionärer en tillökning i anslaget af 12,500 Kronor

skulle vara tillräcklig, hvarigenom årliga anslagssumman komme att utgöra

50,000 Kronor.

Beträffande derefter anslagets fördelning i två pensionsstater och bestämmandet

af ett visst antal pensionsrum i hvarje klass, så hade derigenom föranledts

en invecklad räkenskap och för hvarje år särdeles mödosam och svår
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 83

fattlig pensionsreglering, enär, till följd deraf att å den ena pensionsstaten

under en längre följd af år varit flera pensionssökande, än hvartill anslaget

för samma stat lemnat tillgång, men å den andra staten deremot, med undantag

af en klass i densamma, ett motsatt förhållande egt rum, det blifvit af

nöden att använda de å den ena pensionsstaten sålunda uppkomna besparingar

först till gratifikationer och, vid befunnen olämplighet af dessa, sedermera till

extra pensioner vid sidan af den utöfver sin tillgång anlitade andra pensionsstaten:

hvarförutom bestämmandet af ett visst antal pensionsrum i hvarje klass

syntes Direktionen temligen olämpligt, enär erfarenheten visat att af de å

officerspensionsstaten befintliga sju klasserna endast i den sjette klassen samtliga

pensionsrummen varit icke allenast upptagna utan jemväl helt och hållet

otillräckliga för mottagande af alla pensionsberättigade, under det i de öfriga

klasserna å samma stat de lediga rummens antal ständigt ökats, så att det

vore att emotse, att uti en icke särdeles aflägsen framtid inom ett par af

dessa klasser någon pensionär icke komme att finnas. Endast genom denna

fortgående afgång i de högsta klasserna och derigenom uppkommande besparingar

hade det varit möjligt att bereda gratifikationer eller s. k. extra pensioner

åt sökande inom de klasser, der pensionsrummen, oaktadt tid efter annan

gjord tillökning af desamma, alltid befunnits otillräckliga, Yid sådant

förhållande och da besparingarna alltid lemnat tillgång till gratifikationer eller

extra pensioner åt de sökande, som icke erhållit rum å pensionsstaterna, ansåge

Direktionen det så väl för räkenskapen som för pensionsregleringarne

enklare och lämpligare, om anslaget omfattade blott en pensionsstat utan begränsning

af pensionsrummens antal i densammas olika klasser; och skulle,

mot förmodan och oaktadt de genom fortfarande afgång i de högsta klasserna

uppkommande besparingar, framdeles för något år, i följd af ett större antal

pensionssökande, brist i tillgångarna uppstå för tilldelande af pensioner åt

samtliga pensionssökande, ansåge Direktionen denna svårighet enklast lösas på

det sätt, att af de befintliga besparingarna tilldelades pensioner åt dem bland

de sökande, utan afseende å pensionsklass, som på grund af ingifna handlingar

funnes vara mest i behof af understöd, och de öfriga ställdes på expektans till

följande år.

Med tillämpning af det här ofvan anförda har Direktionen framlagt ett

förslag, grundadt på ett årligt anslag af 50,000 Kronor, till en för militäre

embets- och tjenstemäns samt underofficerares och vederlikars enkor och barn

gemensam pensionsstat, fördelad i nio klasser, af hvilka de 7 första motsvara

nuvarande officers pensionsstats 7 klasser samt den 8:de och 9:de underofficersstatens

lista och andra klass, utan bestämdt antal pensionsrum, men med

följande för hvarje klass bestämda pensionsbelopp, nemligen:

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

föreslaget nuvarande

belopp belopp

lista klassen med

en pensionssumma

af Kronor 375

— 375

—

2:dra

d:o

d:o

))

225

— 225

—

3:dje

d:o

d:o

»

150

— 150

—

4:de

d:o

d:o

))

120

— 112

50.

5:te

d:o

d:o

))

90

— 75

—

6:te

d:o

d:o

))

75

— 54

—

7:de

d:o

d:o

))

60

36

—

8:de

d:o

d:o

))

45

— 30

—

9:de

d:o

d:o

))

36

— 24

—•

Då jag i allo instämmer uti hvad Direktionen yttrat så väl i afseende på

nödvändigheten att höja pensionsbeloppen i de lägre klasserna, som äfven hvad

beträffar sjelfva fördelningen af anslaget och de båda staternas sammanslående

till en, får jag, i enlighet med Direktionens tillika framställda anhållan, i

underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att

det å nionde hufvudtiteln med 37,500 Kronor uppförda anslag till allmänna

militärenkepensionsstaterna måtte från och med år 1876 höjas med

12,500 Kronor till 50,000 Kronor; och anhåller jag underdånigt att, vid

nådigt bifall härtill, framdeles och sedan sig visat, huruvida Riksdagen beviljar

den ifrågaställda anslagsförhöjningen, få underställa Eders Kongl. Maj:ts nådiga

pröfning förslag ej mindre till ny pensionsstat än till de förändringar eller

förtydliganden af reglementet den 21 September 1833 och Nådiga Brefvet

den 23 Februari 1842, som kunna finnas af förhållandena påkallade.

Om detta mitt underdåniga förslag i nåder bifalles, torde underrättelse

härom få Finans-departementet meddelas till efterrättelse vid uppgörande af

förslag till reglering af Riksstatens nionde hufvudtitel.

s. 65 Kontrollera mot PDF

EU. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 65

Arméens pensionering''.

Uti underdånig skrifvelse af den 9 sistlidna December har Direktionen

öfver Arméens Pensionskassa redogjort för förhållandet under senare tiden

med de af Riksdagen beviljade anslag dels för upprätthållande af Pensionskassans

egen pensionering och dels till fyllnadspensioner i öfverensstämmelse

med Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 9 Februari 1858.

Hvad först, beträffade det för pensioneringens upprätthållande beviljade

anslag, hvilket, inberäknadt det Pensionskassan med 8,820 R:dr tillkommande

förhöjda vederlag för de till Wadstena Krigsmanshuskassas äldre inkomster

ingående, men till statsverket indragna rusthållsafgifterna, för år 1873 utgått

med 70,000 K:dr, . så hade å detta anslag uppstått en brist af 17,587 R:dr

32 öre, hvilken brist uppkommit derigenom att, sedan Riksdagen nedsatt

ifrågavarande anslag för åren 1872 och 1873 till 70,000 R:dr från 85,500

R.di, hvaimed detsamma ditintills utgått, hade, till följd af dåvarande penningeförhållanden,

^Direktionen varit nödsakad att vid samma tid för största delen

af kassans i fastighet intecknade lånekapital nedsätta räntan från 6 till 5 procent,

hvarigenom ränteinkomsten från och med år 1873 minskats-med omkring

20,000 R:dr.

Då emellertid af sådan anledning Riksdagen redan höjt detta anslag till

föna beloppet 85,500 R:clr så väl för nästlidna som för innevarande år, ansåge

Direktionen enahanda belopp antagligen blifva jemväl för år 1876 tillräckligt.

Hvad derefter anginge det till fyllnadspensioner beviljade anslag, hvilket

lör år 1873 utgått med 260,000 R:dr, så hade, enligt afslutad hufvudbok för

åiet, en brist uppstått af 2,465 R:dr 13 ore, hvarjemte utgifterna under år

1874, enligt hvad nu vore kändt, komme att med omkring 5,000 R:dr öfverstiga

det för nämnda år anvisade anslag, 275,000 R:dr; men, oaktadt de sålunda

under senare åren uppkomna brister, skulle likväl, enligt Direktionens

åsigt, om, med iakttagande af den vid föregående riksdagar följda beräkning

af 15,000 R:dr tillökning, anslaget för år 1876 höjdes till 305,000 Kronor,

detsamma komma att motsvara det då blifvande behofvet, enär sannolikt vore,

Bill. till Rikscl. Pvot. 1815. 1 Sami. 1 Af cl. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Bil N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

att afgången bland de Pensionskassans pensionärer, livilka tillika vore i åtnjutande

af pension från fyllnadspensionsanslaget, komme att med hvarje

år ökas.

På grund häraf har Direktionen alltså i underdånighet anhållit, att anslaget

för upprätthållande af Arméens Pensionskassas. egen pensionering matte

för år 1876 bestämmas till lika belopp med det för år 1875, anvisade eller

85,500 Kronor samt att fyllnadspensionsanslaget måtte för år 1876 höjas till

305,000 Kronor, äfvensom att de för år 1873 å båda anslagen uppkomna

brister måtte varda ersatta.

I anledning af hvad Direktionen öfver Arméens Pensionskassa sålunda

anfört, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i

nåder föreslå Riksdagen:

att, hvad angår det årliga bidrag från Statsverket, som erfordras för

upprätthållande af Arméens Pensionskassas egen pensionering, detta bidrag

mätte för år 1876 fä utgå med samma belopp som år 1875, eller 85,500

Kronor, mot skyldighet för Pensionskassan att till Riksgälds-kontoret afstå det

för året Pensionskassan tillkommande förhöjda vederlag för de till Statsverket

indragna rusthållsafgifterna och under enahanda lilkoi i öfiigt, som hittills

egt rum, eller att årsanslaget qvartaliter utbetalas, med förbindelse för Pensionskassans

Direktion att, så snart årets räkenskaper hunnit afslutas, hos Fullmäktige

i Riksgälds-kontoret behörigen ådagalägga, om hela anslaget eller huru

stor del deraf behöft för ändamålet användas, samt att, i händelse det lyftade

beloppet icke åtgått, öfverskottet återlemna;

att, vidkommande beloppet af det årliga kreditiv, som erfordras för ^fortfarande

7tilläiöpning af nu gällande pensionsstater af den 9 Februari 1858 och

den 6 November 1860, detta kreditiv måtte, på grund af Direktionens gjorda

beräkning, bestämmas för år 1876 till 305,000 Kronor, att användas till betäckande"

af den skilnad, som för Arméens Pensionskassa under samma år

kan uppstå genom den ifrågavarande pensioneringens tillämpning, och att utbetalas

sålunda, att hälften deraf utgifves den 1 April och andra hälften .den

1 Oktober, med förbindelse för Direktionen att, vid reqvirerande af första

halfårets belopp, med afslutade räkenskaper redovisa föregående årets utgift;

att, till betäckande af den å hvartdera af förenämnda anslag för år 1873

uppkomna brist, nemligen 17,587 Kronor 32 öre a det förra och 2,46o Kronor

13 öre å det senare, måtte under innevarande år anvisas tillsammans 20,052

Kronor 45 öre; samt

att de sålunda för Arméens pensionering ifrågaställda belopp måtte, i

likhet med hvad vid de senare riksdagarne iakttagits, få under Riksstatens

nionde hufvudtitel upptagas, samt underrättelse derom Finans-departementet

meddelas.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 67

Understöd åt f. d. Landtvärnsman.

Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts Nådiga framställning i ämnet har sist

församlade Riksdag, i likhet med hvad flera föregående riksdagar egt rum, till understöd

åt de från 1808 och 1809 årens krig ännu qvarlefvande, i behof stadde

landtvärnsman för år 187 5 anvisat ett belopp af 20,000 Kronor med vilkor,

såsom redan af 1873 års Riksdag blifvit bestämdt, att understöden icke finge

öfverstiga 50 Kronor för hvarje person. Vid den utdelning af understödsmedel,

som år 1874 egde rum, har det varit möjligt att låta hvarje understödstagare

komma i åtnjutande af det belopp, som sålunda blifvit bestämdt såsom det högsta.

Det är derföre att antaga, att ett fullt så stort anslag, som det nuvarande,

icke kan komma att under år 1876 tagas i anspråk. Då emellertid någon tillförlitlig

beräkningsgrund för nedsättning af anslaget ännu icke blifvit vunnen,

kan jag icke nu föreslå någon förändring i anslagets belopp under år 1876.

Jag hemställer derföre i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i Nåder

föreslå Riksdagen, att för ifrågavarande ändamål och med vilkor att understödsbeloppen

icke öfverstiga 50 Kronor åt hvarje person, anvisa under år 1876 ett

extra anslag af................................................................................... Kronor 20,000;

lärande detta anslag få vid regleringen af nionde hufvudtiteln iakttagas.

Uppå Stats-Rådets öfriga ledamöters underdåniga tillstyrkan

täcktes Hans Maj:t Konungen till alla delar gilla och bifalla

hvad nu i afseende å ej mindre löneregleringen för Arméen

än äfven regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde

hufvudtitel samt de för landtförsvarets behof ifrågasatta nya

så väl ordinarie som extra anslag, äfvensom i öfrigt, blifvit

af Departements-chefen föreslaget och hemstäldt; och skulle

angående hvad Kongl. Maj:t sålunda i Nåder beslutit utdrag

af protokollet Finans-departementet meddelas, för- att läggas

till grund vid författandet af Kongl. Maj:ts Proposition om

Statsverkets tillstånd och behof, i hvad den komme att röra

landtförsvaret; hvarjemte de till detta statsregleringsärende

hörande handlingar skulle vederbörligt Utskott tillhandahållas.

Ex protocollo

M. ■/. Banddin.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sil. N:o o a till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Underdånigt Memorial.

Genom sist församlade Riksdags bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t äskat

för aflösning af indelta Armébefälets rätt till fardagsår, liar frågan om en

lönereglering för Arméen bringats ett stort steg närmare en tillfredsställande

lösning.

Då jag nn går att inför Eders Kongl. Maj:t framlägga underdånigt förslag

till en dylik lönereglering, har jag, i öfverensstämmelse med hvad jag i mitt

underdåniga anförande den 9 Januari 1874 angående regleringen af fjerde

hufvudtiteln för ar 1875 yttrat beträffande det indelta löningssättets olägenheter

och deraf uppstående hinder för en jemnare lönefördelning inom indelta

Arméen, under förutsättning att indelta Armébefälets alla lönetillgångar

varda till Statsverket öfverlemnade och denna armées embets- och tjenstemän

försedda med kontant aflöning, — uppgjort det förslag till ny lönereglering

för Armébefälet i sin helhet, hvilket jag nu inför Eders Kongl. Maj:t underdånigt

framlägger.

Vid utarbetande af detta förslag har det varit mitt syfte, så väl att lönerna

inom samma tjenstegrader skulle vid hela Arméen blifva lika stora och aflöningsbeloppen

på ett billigare sätt, än nu är förhållandet, motsvara tidens kraf och

fordringarne på de särskilde tjänstemännens kunskaper och arbete, som ock att

den nya löneregleringen, fastän dess tillämplighet på vår nuvarande arméorganisation

måst i första rummet tagas i ögnasigte, i möjligaste mån blefve

öfverensstämmande med hvad det förslag till ny härordning, hvilket jag har

för afsigt i underdånighet framlägga, kommer att rörande Armébefälets aflöning

innehålla, och dymedelst underlätta öfvergången till ny arméorgamsation.

Med anledning häraf har jag delat aflöningen i fasta löner och dagaflöning.

Lönebeloppen äro, med iakttagande af den ledande grundsats, som nyss

angifvits, pa sätt bifogade förslag till aflöningsstater närmare utvisa, upptagna

lika för hvarje grad inom Arméen, med undantag endast för ett par ringare

befattningar, der hänsyn tagits till nu bestående olikheter inom indelta och

värfvade trupperna. Jag anser mig vid dessa förslag behöfva särskildt framhålla

endast några omständigheter. Först torde jag” böra fästa uppmärksamheten

dervid, att den nuvarande skilnaden i aflöningsförmåner mellan andre

Bih. till Riksd. Prot. 1875. 1 Sami. 1 Afd. \

Inledning,

Löne
beloppen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

it Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1815.

ocli tredje majorerne liar blifvit i förslagsstaterna borttagen. Då så väl fordringarne

på militära kunskaper ocli skicklighet äro desamma vid fråga om besättandet

af tredje och andra majorsbefattning, som ock tjenstgöringen för båda

har lika utsträckning samt är af samma beskaffenhet och vigt, och då en förenkling

inom majorsgraden är på samma gång lämplig för nuvarande organisation

och öfverensstämmande med den nya härordning, som jag kommer att i

underdånighet framlägga till Eders Kongl. Maj:ts pröfning, har jag ansett mig

böra föreslå, att skilnaden i aflöningsförmåner mellan andre och tredje majorsbeställningarne

må bortfalla. Likaledes har jag ansett furirerne böra till andra

sergeanter förbytas, med undantag endast för Gotlands Nationalbeväring, der

underbefälet intager en egendomlig ställning.

De vid indelta infanteriet åt underbefälet anslagna rotelöner komma att

af detsamma vid löneregleringens genomförande af trädas; hvaremot underbefälet

vid indelta kavalleriet synts mig böra få behålla de detsamma anslagna nummerlöner,

såsom ersättning för hästens vård under vapenöfningar och kommendcringar.

Då det för underbefälet, mera än för befälet, torde vara af vigt att oftare

utfå de detsamma tillkommande löneförmåner, har jag ansett dess löner böra i

form af månadslön utgå, under det att befälet, liksom i allmänhet statens öfrige

med kontant lön försedde tjensteman, undfå sin lön qvartalsvis. För vissa

klasser af underbefälet vid specialvapnen har ett lönetillägg blifvit föreslaget,

utgörande vid värfvade kavalleriet 3 kronor, vid artilleriet och fortifikationstrupperne

1 krona i månaden, hvilket sistnämnda tillägg äfven blifvit vid fotgardena

beräknadt. För indelta kavalleriet, der underbefälet bibehåller nummerlönen,

är intet dylikt tillägg föreslaget.

Den nyare taktikens utbredda stridsordning, en följd af eldvapnens fullkomnande,

har medfört behofvet af ett underbefäl, mera utbildadt än tillförene,

om det eljest skall kunna i den spridda ordningen leda mindre afdelningar

på ett sätt, som upphäfver denna formerings upplösande inverkan. Soldaten,

som förr, genom nit och bemödande under de vanliga mötestiderna, kunde

förvärfva de egenskaper, hvilka då voro tillräckliga för kompetens till korpralsbefordran,

måste deremot nu för att vinna denna kompetens använda långt

mera tid och arbete, hvarjemte sa väl korpraler som vice korpraler, hvilka förr,

till följd af deras befattningar, sällan togos i anspråk utöfver vapenöfningstiden,

numera i anseende till det betydligt stegrade antalet af extra kommenderingar

äro underkastade en jemförelsevis mycket trägnare tjenstgöring. Ett sådant

förhållande ådagalägger nogsamt billigheten af att vid indelta arméen öka

korpralernes löner och medgifva särskild aflöning åt vice korpralerne, men det

är icke blott billighetsskäl, som tala för vidtagandet af denna åtgärd, den

framtvingas af nödvändigheten, om man inom manskapet fortfarande skall kunna

opaginerad Kontrollera mot PDF

III

Bil. N:o 3 a. till Kongl. May.ts Nåd. Pvop. N:o 1, om Statsverket 1875.

erhålla villige och lämplige aspiranter till dessa oeftergifligen behöfliga underbefälsplatser.

Svårigheten att kunna hålla detta underbefäl fulltaligt är redan

i ett betänkligt tilltagande och jag har derföre icke tvekat att uppföra korpraler

och vice korpraler vid indelta arméen till en månatlig aflöning af 10

kronor för de förre och 5 kronor för de senare. — Hvad värfvade garnisonstruppernas

korpralklass vidkommer, har jag ansett någon rubbning icke nu

böra ega rum i hvad rörande dess aflöning blifvit med Riksdagens bifall stadgadt

genom nådiga brefvet den 12 Juni 1874.

Beträffande åter (lagaflöningen lärer denna vid indelta arméen icke lämp- Dagaf_

ligen böra åtnjutas under längre tid, än vapenöfningarne fortgå, eller 2 må- Aningen,

nader, alldenstund tjensten på roten icke utgör ett dagligt arbete; hvaremot

jag, såsom ersättning för tjensten på roten, i förhållande till dess utsträckning

och vigt, åt indelta Arméens befäl föreslagit lämpliga tjenstgöringspenningar.

För Wermlands Fältjägare-regementes befäl, hvilkets åligganden synts mig

närmast jemförliga med indelta Arméens, har samma beräkningsgrund blifvit följd.

Åt värfvade Arméens befäl i öfrig! har deremot dagaflöning blifvit för hela

året beräknad. Det ligger emellertid i naturen af dagaflöning, att den icke skäligen

bör utgå utan under tjenstgöring. Under den semester, som en stor del

af värfvade Arméens befäl åtnjuter, synes sålunda dagaflöningen icke böra komma

detsamma till godo. Då emellertid, i fall der annan person beordras att den

lediges tjenst förrätta, den förre synes böra erhålla den förhöjda dagaflöning,

som tilläfventyrs tillkommer den befattning, hvars upprätthållande blifvit honom

ålagdt, och då framför allt det torde kunna sättas i fråga, huruvida, vid förbättrade

aflöningsvilkor för värfvade Arméens befäl, den nu beviljade långa

semesterledigheten bör i hela sin utsträckning bibehållas, har någon tillförlitlig

beräkningsgrund för den genom semestringen af arméens befäl uppstående besparing

i dagaflöning icke kunnat vinnas. Da denna besparing i hvarje fall

ej synes mig kunna blifva alltför betydlig, har den icke vid uppgörande af

bilagda förslag till aflöningsstater blifvit iakttagen.

Åt den del af Armébefälet, som skall å egna hästar vara beriden, har Hästblifvit

beräknadt lönetillägg för hvarje häst med 400 Kronor om året samt tiUäsgoch

fourrage-ersättning uppförd med 1 Krona om dagen för hvar häst. Ehuru jag ^rättning,

visserligen för min del anser det ensidigt, om det beridna Armébefälet kunde

af Kronan undfå hästrationer in natura, för verkligen befintliga tjenstehästar,

har jag dock, dä en sådan anordning vid närvarande arméorganisation endast

på få ställen vore möjlig att åstadkomma, ansett rättast att för alla föreslå en

lika fourrageersättning. Beräkningen är verkställd efter förutsättning, att officerare

under fredstid skola vara skyldige att hälla nedanstående antal tjenstehästar,

nemligen:

opaginerad Kontrollera mot PDF

IV

Bekladnadsersättii

ing.

Portion in

natura.

Inqvartering

samt

rese- och

traktamentsersättning.

Passevo
lansens
upp
hörande.

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N;o 1, om Statsverket 1873.

Officerare, tillhörande generalitetet. samt öfverstar, öfvcrstelöjtnanter och

majorer af rytteriet, hvardera 3 hästar;

Öfverstar af generalstaben, artilleriet och fotfolket samt öfverstelöjtnanter

och majorer af generalstaben och artilleriet, äfvensom ryttmästare och kaptener

samt subalternofficcrare vid generalstaben och rytteriet, och de hos fördelningsgeneralerne

anställde adjutanter, hvardera 2 hästar;

Öfverstar af fortifikationen samt öfverstelöjtnanter och majorer vid fotfolket

och fortifikationen äfvensom, regementsqvartermäsfare och adjutanter vid

fotfolket, hvardera 1 häst.

Beldäclmdsersättning, eller hjelp till beklädnadens anskaffning, är en aflöningsförmän,

som redan nu af underbefälet vid Arméen åtnjutes, och har jag

trott densamma böra bibehållas, hvarvid dock en väl behöflig förhöjning blifvit

för indelta Arméens och Wermlands Fältjägares underbefäl föreslagen.

Fordon in natura eller ersättning derför åtnjutes redan nu under vissa vilkor

af värfvade garnisonstruppernas underbefäl. Jag har ansett, att denna förmån

borde under vapenöfningarne komma samma personal äfven vid indelta Arméen

och Wermlands Fältjägare-regemente till godo.

Någon ändring i gällande stadganden rörande inqvartering vid värfvade

Arméen har icke af mig åsyftats; och då de enligt gällande författningar utgående

rese- och traktam-entser sättningar äro att anse, de förra såsom godtgörelse

för direkta utgifter i tjensten, de senare deremot såsom ersättning för

den med en tillfällig förflyttning från tjenstgörings- och boningsorten och

vistelse på främmande ort oundvikligt förenade kostnad, synes mig ej någon

hufvudsaklig ändring i dessa stadganden nu böra vidtagas. Men som Generalitetots

medlemmar äro för sina inspektioner synnerligen betungade med tjensteresor,

får jag i underdånighet föreslå, att nämnde embetsman måtte tillerkännas

för sina tjensteresor till möten och mönstringar reseersättning enligt gällande

resereglemente; hvaremot, om en lönt1 förbättring, sådan jag nu i underdånighet

föreslår, kommer dem till del, någon traktamentsersättning icke torde

böra för dem vid meranämnda resor sättas i fråga.

Det underdåniga förslag till lönereglering, hvilket af mig nu framställes,

är uppgjordt under förutsättning af passevolcinsens upphörande vid de värfvade

trupper, der denna institution ännu delvis qvarstår. Passevolanssystemets så

väl ekonomiska som, framför allt, militära olägenheter äro så allmänt kända,

att ett förslag till dess upphörande icke lärer behöfva inför Eders Kongl. Maj:t

utförligt motiveras. Den har derföre ock under senare åren blifvit i sin helhet

afskaffa cl vid Wermlands Fältjägare-regemente, Artilleri-regementena och

Artilleri-stamtruppen på Gotland, samt, hvad rekryteringspassevolansen angår,

äfven vid den övriga värfvade Arméen. I det jag i underdånighet hemställer,

att passevolansen måtte äfven till de delar, hvari den ännu är vid åtskilliga

opaginerad Kontrollera mot PDF

V

Bil. N:o ii a. till Kort yl. MajUs Bad. Prop, B:o i, om Statsverket 1875.

värfvade trupper bibehållen, lä afskaffa*, utbeder jag mig att vid förslag till

reglering af extra anslagen få göra framställning rörande de anslagsbehof, som

genom passevohnsens upphörande med 1876 års ingång komma att uppstå.

Vid.artilleriet oeh fortifikationen utgå mi. såsom känclt. åtskilliga å dessa

vapens aflöningsstater uppförda arfvoden för särskildt arbete i vapnets tjenst;

ett förhållande, som måste fortgå, om ej, till drygare kostnad för Statsverket

och till men äfven i militäriskt hänseende, särskilda tjänster med sjelfständig

aflöning blifva a stat, för sådant arbetes utförande, upptagna. Då jag derföre

icke ansett mig böra föreslå någon allmän ändring i de uti ifrågavarande hänseende

nu bestående förhållanden, liar jag, då ej heller en förhöjning i dessa

arfvodeu, vid afiöningens förbättrande i öfrigt, ännu synes vara af behofvet

påkallad, uppfört desamma ä förslagen till aflöningsstater med deras förra belopp

under titel »arfvoden, som förut». Att deremot de nu för tjenstgöring

vid trupperna inom nyssnämnda vapen utgående särskilda arfvoden, hvilka 1

sjelfva verket endast åro en löneförbättring, icke böra vid den allmänna löneregleringen

bibehållas, synes mig uppenbart. I öfverensstämmelse med denna

åsigt hafva arfvodena åt äldre kaptener vid artilleriet för förlorad kompanireveny

samt de åt fortifikationens officerare och underbefäl för tjenstgöring

vid vapnets trupper hittills utgående arfvoden blifvit uteslutna. Deremot har

det, vid genomförandet af grundsatsen om lika lön inom samma grad, varit

nödigt att åt Kompani-, Sqvadrons- och Batteri-chefer vid värfvade Arméen

föreslå arfvoden, då eljest ingen skilnad i aflöning skulle uppstå mellan de förste

Kaptener, som bekläda nyssnämnda vigtiga befattningar, och öfriga Kaptener

af första klassen. Då det likaledes synts mig nödvändigt att bereda officerarne

vid fortifikationen, i anseende till de fordringar, som pa dom måste ställas,

och deras jemförelsevis trägna tjenstgöring, någon förmån framför Arméens

öfriga befäl, hafva liknande arfvoden föreslagits åt Öfverstelöjtnanter, Majorer

och förste Kaptener vid sagda vapen, dock att dessa arfvoden icke må åtnjutas,

när de såsom fortifikationsbefälhafvare innehafva arfvode från fästningsbyggnadsmedel.

Då jag icke ansett någon förändring i det sätt, hvarpå musiken underhålles,

böra under nu bestående härordning ifrågakomma, hvarföre ock de till sådant

ändamål vid indelta Arméen anvisade nummer blifvit för sitt ändamål bibehållna,

har jag, inseende svårigheten att, utan i sammanhang med en fullständig omorganisation,

bringa likhet i detta afseende mellan de särskilda regementena och

corpserna, trött, att man, då Kavalleriet genom de föreslagna nya lönerna torde

erhållit tillräcklig ersättning för mistad lönevinst från löningsfonderna, för nära

varande endast borde å indelta infanteriets förslagsstater, till ersättning för förlorade

inkomster från löningsfonderna samt till en under nuvarande prisförhållanden

Arfvoden.

Musik en.

opaginerad Kontrollera mot PDF

VI

Bil. N:o 3 a. till Konyl. Majds Nåd. Frop. N:o 1, om Statsverket 1875.

nödvändig förbättring i musikanslagen, uppföra till musikens underhåll för hvarje

regemente 2 000 kronor och för hvarje corps eller bataljon 1.000 kronor.

Bevaring^- Vid en allmän lönereglering för krigsmaktens till land befäl och under
tvuppeme.

pepQ måste naturligen äfven Beviv-inf/sb-upperne komma i åtanke. Vid den

fullständiga olikhet i tjenstgöringsskyldighet, som förefinnes mellan detta befäl

och Arméens, hafva emellertid de aflöningsvilkor, som kunnat detta senare bestås,

icke varit för det förra lämpliga. Med blicken fästad på det mål. att

öfvergången till eu ny härordning lättas, har jag. med hänsyn derjemte till

den ifrågavarande personalens tjenstgöringsåligganden, ansett densamma närmast

jemförlig med landtvärnsbefäl och rättat förslaget till aflöningen i det

närmaste efter hvad jag i detta hänseende kommer att vid framläggande af

förslaget till ny härordning rörande landtvärnsbefälet i underdånighet hemställa.

Då några andre löjtnanter icke finnas vid Hallands infanteribataljon eller Gotlands

nationalbeväring, har jag ansett en tredelning af löjtnantsgraden vid

Vester-Norrlands beväringsbataljon icke heller af belial vet påkallad, så mycket

mer som den ringa skiluaden mellan underlöjtnants- och löjtnantslönerna icke

synts mig medgifva införandet af en mellanliggande lön. Andre löjtnanterne

hafva derföre blifvit uppförde som löjtnanter. Vid samma bataljon har jag

vidare, på det att de redan förut nog knappt aflönade andre sergeanterne eller

furirerne icke måtte vid förändringen bekomma mindre aflöning, än hvad de

med dyrtidstillägg nu åtnjuta, föreslagit äflöningens höjande genom ett lönetillägg

till samma belopp, hvarmed den innevarande år utgår. Tjenstgöringspenningar

har jag ansett böra tillkomma endast bataljonscheferne och den vid

Vester-Norrlands beväringsbataljon anställde regementsqvartermästare, hvaremot

dagaflöning, utöfver hvad detta befäl under vapenöfningar redan bestås, ej

kunnat å förslagsstaterna uppföras. Hvad Gotlands nationalbeväring särskildt

beträffar, så äro förhållandena derstädes vidt skilda icke blott från Arméens

utan ock från det öfriga beväringsbefälets. En väsentligare förändring i desamma

torde böra ske endast i sammanhang med en omorganisation af Gotlands

försvar i sin helhet. Att emellertid, under afvaktan på en sådan förändring,

äfven det Gotländska beväringsbefälet har billiga anspråk att komma

i åtnjutande af någon förbättring i sina klena aflöningsvilkor, synes mig obestridligt.

Med användning i de delar, hvari det synts mig lämpligt, af de för

aflöning af beväringstruppernas befäl i öfrigt nu föreslagna grunder, men med

bibehållande af nu utgående arfvoden för tjenstgöring vid Artillerieorpsen m. m.

samt med uppförande af Nationalbeväringens civilstat med flera för densamma

egendomliga tjänsters innehafvare till aflöning, motsvarande i det närmaste nuvarande

aflöningsförmåner under år 1875, har jag uppgjort den förslagsstat för

Gotlands nationalbeväring, som jag nu underställer Eders Kongl. Maj:ts nådiga

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil N:o 3 a. till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1815. vn

pröfning.^ Vid densamma vill jag ytterligare endast framhålla, att jag trott

militäi befälhafvarens häst- och fourageersättning böra höjas till hvad nu föreslagna

lönestater i detta hänseende allmänt upptaga.

Ln lönereglering af den omfattning, som den nu föreslagna, och särskilclt.

de mdelta lönetillgångarnes öfverlemnande till Statsverket, måste dels

naturligen medföra hehol af någon ändring i nuvarande tjenstebefattningar inom

Al möen, dels ock erbjuda ett osökt tillfälle att föreslå de förändringar i

Aimunis tjenstepersonal. Indika, under det de stå i full öfverensstämmelse med

det förslag till ny härordning, som jag ämnar i underdånighet framlägga, äro

af den art, att deras vidtagande synes icke böra uppskjutas, intill dess en ny

armé-organisation tradt i kraft. Det torde dock finnas rigtigt, att jag inskränker

de organisationsförändringar, som jag nu går att föreslå, till hvad i detta afseende

synes mig oundgängligen nödigt, på samma'' gång de endast lättare beröra

bestående förhållanden.

‘^e^au Maj:t den 14 Februari 1871 i nåder förordnat, att vid

VV ermlands Fältjägare-regemente skulle tills vidare hållas vakanta så många

nummer, att styrkan nedginge till OÖO man, har chefsbefattningen vid samma

legemente icke varit tillsatt, utan har Öfverstehijtnanten och förste Majoren

vant beordrad att med regementschefs makt och myndighet föra befälet öfver

regementet. Då fråga om regementets indragning beror på en ny annéorgamsation,

skulle någon förändring i det angifna förhållandet ej skäligen kunnat

ifrågasättas, om ej lönereglei ingsförslaget meflankommit. Då emellertid nu å ena

sidan Fältjägare, sä länge nuvarande arméorganisation eger bestånd äro behof!1

ge såsom stam för beväringen, och följaktligen, då indragning icke nu kan

ifrågakomma, en löneförbättring måste medgifvas detsammas befäl, liksom Armébefalet

i öfrig! men jag å andra sidan anser mig. under nuvarande omständigheter,

icke kunna ifrågasätta uppförande af aflöning, enligt de nya grundmåla

för både regementschef och två majorer, får jag i underdånighet hemställa,

att Wermlands Faltjagare-regemente må förbytas till Corps på 500 man, och

att, med bibehållande af befälspersonalen i öfrig! tills vidare oförändrad, regementschefs-

och förste majorsbefattningarne må indragas och i stället uppföras

aflöning till en corpschef; och är, i öfverensstämmelse med detta förslå»- den

bifogade förslagsstaten för regementet uppgjord. — Oaktadt regementets*’antal

varit nedbringadt till 500 man, har Riksdagen dock. uppå Eders Kongl. Maj-ts

nådiga framställning, medgifvit, att hela anslaget till aflöning åt regementets

manskap finge till oförändradt belopp utgå, på det att derigenom måtte, efter

passevolansens afskaffande, beredas tillgång till arfvoden åt kompanicheferne.

Da desse chefer nu blifvit föreslagne till samma aflöning, som af indelta arméens

Organisa''

tions
förän
dringar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

vin Bil. N:o 3 a. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

kompanichefer åtnjutos, liar val nämnda skål för detta aflöningsanslags bila - hållande till oförändradt belopp bortfallit; men då tvifvelsutan äfven vid detta

regemente det värfvade manskapet tarfvar någon förbättring i sina, i förhållande

till arbetsprisen väl, klena aflöningsvilkor, liar jag trott mig å förslagsstaterna

l)(,ra bibehålla så väl detta som de öfriga för manskapet utgående anslagen

oförminskade och sammanförda utan specifikation, på det att, vid bifall dertill,

medel må stå till Eders Kongl. Maj:ts disposition för förbättrande, i någon man.

af manskapets aflöning, städja m. m.

Vid 1860—61 års riksdag biföllo Rikets Ständer på det sätt Kongl. Maj:ts

nådiga proposition om tillökning af fotgardesregementenas befäl med 1 tredje

major och 4 andre kaptener vid hvartdera, att Kongl. Maj:t skulle (''ga att, i

den mån a Lifbcväringsrcgementets stat genom afgång nppstodc besparingar,

tillsätta förbemälda befålsplatser. På denna grund har sedan dess kunnat vid

hvarje af ifrågavarande regementen tillsättas 1 tredje major och 3 andre kaptener,

hvaremot de anvisade tillgangarne ännu icke Klimat ruin för den fjerde

kaptensbefattningens inrättande. Yid den nu föreslagna allmänna löneregleringen

har dock aflöning synts mig böra beräknas äfven för denna, af Kongl.

Maj:t med Riksdagen såsom behöflig ansedda befälsplats, och hafva derför 4

andre kaptener bliIVit ä så väl Svea som Andra 1 ilgardets föreslagna aflöningsstater

uppförda. Yid bifall härtill kommer Lifregementets återstående anslag

att, i män af befälets bortgång, återfalla till Statsverket.

De vid regementen och corpser befintliga tredje majors, andre kaptens och

andre löjtnantsbeställningar äro, såsom kändt, egentligen inrättade för att bereda

tillgång till befäl för beväringen vid vapenöfning och mobilisering. Detta

oaktadt finnas regementen och corps, hvarest, ehuru beväring är desamma anslagen,

andre kaptens- eller motsvarande beställningar saknas. Sådant är förhållandet

med Lifgardet till häst, Ilussar-regementet konung Carl XV, Lifregementets Grena

dicr-corps och Wermlands Fältjägare-regemente. Yid detta sistnämnda är,

efter stammens förminskning under det kaptensantalet förblifvit oförändradt,

någon ändring i det nuvarande förhållandet icke påkalladt; lika litet som, i

afvaktan på omorganisationen, någon reduktion åt öfvertaligt befäl kunnat ifrågasättas.

Deremot liar jag ansett, att vid hvarje af nyssnämnda rytteriregementen

borde tillsättas en andre ryttmästare och vid den angifna corpsen 2 andre kaptener,

för Indika ock aflöning blifvit i de underdåniga förslagsstaterna beräknad.

Då enligt exercisreglementets föreskrift vid ett kompani, formeradt till

manöver, erfordras såsom befäl, förutom kompani- och plutonchefer, 6 troppoeh

12’ halftroppchefer och då det för disciplinens upprätthållande vid den

värfvade arméen är af synnerlig vigt att kunna under den dagliga kasern

tjenstgöringen bibehålla samma indelning af kompaniet, som under manöver,

J ö men

opaginerad Kontrollera mot PDF

IX

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

men vid hvarje af de båda fotgardes-regementenas kompanier för närvarande

förefinnes en brist af två tropp- och två halftroppchefer, hyser jag den åsigt, att

underbefälet vid hvarje kompani af berörda bada regementen bör ökas med

två distinktionskorporaler och två korpraler; och torde, om denna min åsigt af

Eders Kongl. Maj:t i nåder gillas, detta behof få uppmärksammas vid förslag

till reglering af anslaget till aflöning åt manskapet vid garnisonsregementena

och till samma manskaps rekrytering.

Då bataljonspredikantstjensterna, sådana de nu vid åtskilliga värfvade trupper

förefinnas, äro inrättade endast för garnisonernas fredsbehof och följaktligen icke

i egentlig mening tillhöra hären, äro de ej upptagna i det nya härordningsförslaget.

Da dessutom den af dessa funktionärer förrättade tjenst synes mig

kunna erhållas från prestman, hvilka icke äro på regementens och corpsers stater

med ordinarie lön uppförde, anser jag mig böra i underdånighet föreslå, att

bataljonspredikantstjensterna må, i mån af afgång, indragas, och nuvarande aflöningsbelopp

ställas till Kongl. Maj:ts disposition för den af deras innehafvare

bestridda tjensfgörings upprätthållande, intill dess densamma kan varda annorlunda

ordnad.

Bland Arméens i allmänhet klent aflönfe tjenstemän hafva hästläkarne varit

bland de jemförelsevis sämst lottade. Också hafva redan länge underdåniga

framställningar om löneförbättring inlupit sä väl från dem sjelfve som vederbörande

myndigheter. Dä man icke med skäl kan göra anspråk derpå, att

någon person med den omfattande kunskap, som numera fordras hos en skicklig

hästläkare, skall åtnöja sig med den ringa aflöning, som för sqvadronshästläkare

bestås, och en sådan tjensteman icke heller torde vid hvarje sqvadron oundgängligen

erfordras, har jag, som å de underdåniga förslagsstaterna uppfört

regementshästlåkarne till betydligt högre aflöning än den nuvarande, ansett

sqvadronshästläkare-befattningarne böra, i män af nuvarande innehafvares afgång,

utbytas mot sqvadronshofslagare, hvaremot behofvet af större hästläkarekraft vid

kavalleriet borde fyllas genom tillsättande af en bataljonshästläkare för hvarje

bataljon. I stället för det å Fortifikationens stat uppförda arfvode till läkare\

ard för hästarne, har en bataljonshästläkare blifvit uppförd, hvars tjenstgö ringsskyldighet

torde böra omfatta alla i hutvudstaden förlagda, Fortifikationen tillhöriga,

hästar. Likaledes har jag ansett mig böra föreslå anställande af en

bataljonshästläkare vid hvarje af de tre artilleri-regementena.

Efter passevolansens upphörande kommer att vid värfvade Arméen i allmänhet,

liksom redan egt rum vid Artilleri-regementena, behofvet af regementsintendenter

att göra sig kännbart. Begements-intendenten kan äfven öfvertaga

de göromål, som nu åligga regementsskrifvaren, hvadan dylika tjenstemän, efter

regements-intendenters anställande vid värfvade Arméen, blifva öfverfiödiga. —

Bih. till Riksd. Prut. 1875. 1 Sami. 1 A/d.

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

X

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Mcij:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1815.

Vid Wermlands Fältjägare-regemente är nu ingen regementsskrifvare anställd,

utan åligger det auditörcn att regementsskrifvare-göromålen bestrida mot särskild!

arfvode. Detta regementes egendomliga ställning, såsom eventuelt afse dt att indragas.

har föranled t mig att ej vid detsamma föreslå någon regementsintendent,

utan torde auditörcn, som enligt förslaget skulle komma i åtnjutande af ökade

aflöningsförmåner, böra åläggas att jemväl förrätta regementsskrifvare-göromålen vid

regementet. — Vid indelta arméen hafva regementsskrifvarnes lmfvudsakliga åligganden

utgjorts af uppbörden och förvaltningen af de indelta lönetillgångarne, så

vidt de till löningsfonderna ingått. Vid dessa tillgångars öfverlemnande till Statsverket

komma regementsskrifvarnes göromål att så betydligt förminskas, att sådane

tjenstemäns uppförande & regementenas stater till åtnjutande af liknande

inkomster med deras nuvarande icke af behofvet påkallas. Jag skulle således

visserligen kunnat inskränka mig dertill att föreslå ringare aflöning åt de regementsskrifvarc,

som hädanefter antagas. Dä jag emellertid å de underdåniga

förslagsstaterna uppfört regementsintendenter äfven för indelta Arméen, har detta

skett i betraktande af de militära fördelar, införandet af en ordnad regementsintendentur

kommer att medföra. Regementsintcndenterne komma att med sig

förena äfven de regementskommissarierne nu åliggande göromål, hvarigenom

dessas aflöning blifver till fyllnad i regementsintendenternas aflöning tillgänglig.

Under sadant förhållande har jag ansett mig ej böra föreslå, att för närvarande

pa de indelta regementenas stater uppföras för regementsintcndenterne högre

belopp än 1,800 kronor, da. fyllnaden intill 2,800 kronor samt den ringa dagaflöningen

under mötestiden kunna af de till regementskommissarierne nu

utgående medel bestridas. På grund af hvad jag sålunda i detta ärende anfört,

får jag i underdånighet föreslå,

att regementsintendents-befattningar må vid de regementen och corpser, der

sådana bl il vit a förslagsstaterna uppförda, inrättas, men ej å ordinarie stat tillsättas

förr än vid regementsskrifvarnes afgång;

att vid Wermlands Fältjägare-regemente auditörcn skall vara skyldig förrätta

regementsskrifvare-göromålen utan särskild ersättning;

att regementssknfvare-tjensterna indragas efter 187G års ingång, der sådant

pröfvas kunna ske;

att qvarstående regementsskrifvare vid värfvade Arméen må bibehålla sin

nuvarande aflöning, men vid den indelta må ega att. med boställenas bibehållande,

åtnjuta dels i ersättning för sina förlorade indelta löneförmåner medelbeloppet

af dessa förmåner under de fem åren 1871—1875, dels ock, såsom

godtgörelse för förlorad uppbördsprovisioii, från och med det är, då deras befattning

med uppbörden upphör, ett belopp, motsvarande medeltalet af hvad

provisionen för de sista fem årens verkliga uppbörd utgjort. -

opaginerad Kontrollera mot PDF

XI

Bil N:o 3 a. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N;o 1, om Statsverket 1875.

Mönsterskrifvaretjensterna, redan länge afsedda för indragning torde ei

I)e <X]ntV G Ll Jf- tanSr<3, an xsom aktuingcn för förvärfvade rättigheter fordrar

l n Up|jforts Vld varfvade Annéen till bibehållande af sina nuvarande''

Är tiU "" “ ™ ^ deras * nu innÄ

nn Betraffa°de derefter löneregleringens genomförande far ja- först fram

; att varfvade Arméens befäl, unifem J tjensteman

■ila i !(" IOlllS1-fi''Ura.alt,‘T 4 sma l»Wtomgw, hvarföre du ej tunn» mot sin

vilja intvmgas pa ny lömngsstat. Då emellertid de nu föreslina iw

aro i allmänhet bättre än de nu utgående, lära val få finnastom icke önska

in rade pa den nya staten. För dessa måste emellertid förvaras rätten att utfå

små äldre a^ninpförmånerjyhvilka da, under det den nya aflöien be

betalas. * “ att Mn wde^örande regementes aflönmgsanslag ut
Vid

mdelta Arméen är deremot, såsom kändt, indelningshafvare hvilken är

u namnd efter den 8 April 1862, skyldig att underkasta sig ny lönereelerine

De löntagare deremot, livilka erhållit fullmakter före sagde dag! kil ei It

Sm Al ja ai;lgs.as act in&a Pä deu nya löningsstaten. Vid de indelta lönetill

gangarnes öfverlemnande till Statsverket blifver det emellertid omö M a 1 h

jostaasboställe nu han val fortfarande innehafva, men för de ur löninifon

derna nu utgående aflönmgsbeloppen, i Indika ingå en årligen vexlandelöne

\ mst, synes ersättning böra beredas efter medelbeloppet af några föregående

Vh‘";r “boT T" CrS!,tfai"S & Vf«*“ M» t*UnSaV o aVmS:

anslå en — De löntagare, vare sig vid indelta eller yärfvade arméen Indika

alunda begagna sm rätt att qvarstå vid gamla löneförmåner, synas mi dock

q hora komma i åtnjutande af den befrielse från ackordsrätt hvilken ia<r

engie fiam amnar i underdånighet föreslå; hvadan ett belopp ’ motsvarande

denna ranta, bör frän den t,11 de», »(gående lo» eller loneersa i„^

Di MIMi. vid 1833 to lönereglering bibeltdllos för vise» klasser

» ,j"<ldtJ A!m“lls hetal, lag grunden dertill , den fordran, afl detta befäl

V 1 éV W ‘“‘J'' ** regementet» och corpsens eller kompaniets

låkTiu ^‘untoltoranC,''n?nSäSS "fa” ,mSäl''S P* hostadsbostallen med

sabel het uppfyllas. Ltvceklingen af vara landtboförliålhmden och landets tätare

bebyggande har så minskat svårigheten att å landsbygden erhålla b„shd att

E,“m , “bra" Ed VT''* ^

ö ng‘ Lndast med aiseenao på underofficerarne har någon tvekan

Lönereg
leringens
genom
förande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ackords
amorte
ringen.

XII Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

i detta hänseende uppstått, enär sä väl i allmänhet de mindre bostadslägenheter,

hvilka lämpa sig för underbefälets vilkor, torde vara svårare att mot

hyra förvärfva, som ock underofficerens ringare tillgångar lägga hinder i vägen

för snart anskaffande af ny bostad, då prisen på sådan, om nianga sökande pa

en gång framträda, torde för tillfället uppjagas. Till undvikande af denna

olägenhet, för underbefälet så mycket kännbarare, som åtminstone en del af

detsamma icke lätteligen kan beviljas temporär frihet att bosätta sig utom kompaniets

stånd, lärer väl ingen annan utväg finnas lämplig, än att lata det nuvarande

underbefälet, som''åtnjuter bostadsboställe, ännu någon tid fortfarande

behålla detsamma, hvarigenom det vinner tid att för sig ombesörja annan bostad.

Jag har tänkt mig, att denna tid lämpligen kunde bestämmas till 5 år,

fardags-åren inberäknade; hvarvid det torde bidraga till enkelhet vid aflöning sberäkningen,

om underbefäl, som bibehåller sitt bostadsboställe, underkastas

förbindelse att mottaga lösen för tillgodohafvande fardags-år. — I detta hänseende

föreslår jag derföre i underdånighet att de af underbefälet vid indelta

Arméen, hvilka innehafva bostadsboställe, må, äfven om de blifvit till tjensten

utnämnde efter den 8 April 18(32, ega att, der så önskas, intill den 14 Mars

1881 bibehålla bostället, dock med skyldighet att mottaga lösen för fardagsår;

samt under tiden intill 1880 års slut qvarstå vid öfriga nuvarande löneförmåner,

beräknade på sätt för löntagare, utnämnde iöre den 8 April 18(32, är

föreslaget.

Ehuru, såsom jag förut anmärkt, det varit min sträfvan att så uppgöra

förslaget till lönereglering, att den skulle vara passande äfven vid en ny

härordning, är det dock klart, att ett genomförande af en förändrad arméorganisation

ovilkorligen måste medföra rubbningar i bestående förhållanden,

med afseende ä så väl tjensfgöringsskyldiglieten som i viss man äfven aUöningen. Det

torde således vara af klokhet betmgadt och, vid de i allmänhet förbättrade vilkor,

hvaraf Arméns befäl, om löneregleringen efter detta mitt underdåniga förslag

genomföres, i allmänhet kommer i åtnjutande, icke obilligt att stadga, det den,

som ingår å ny lönestat, skall vara skyldig underkasta sig de förändringar i

tjenstgöringsskyldighet och aflönings förmåner, hvilka en omorganisation åt

landtförsvarot kan göra erforderliga.

Det hufvudsyftet med en lönereglering vid Armeen, att beieda lika af

löning för lika tjenst, kan icke uppnås, om ackordsamorteringen fortfarande

skall åligga Arméens befäl. Tillkommen för att afhjelpa ett förhållande, hvars

skadlighet var lika känbar för Staten som de enskilde, kan den väl sjelf icke

anses annat än som en nödfallsutväg, nödvändiggjord af dåv aiande finansiela

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket^l875. xm

förhållanden. Det torde väl ej heller finnas mer än en mening derom, att

den, då omständigheterna det tillåta, hör afskaffas, — hvilket jag ock har för afsigt

att nu i underdånighet föreslå.

Uti infordradt utlåtande har Direktionen öfver Arméens pensionskassa inkommit

med utredning angående Arméens ackordsamorteringsfonds nuvarande

ställning samt huru förhållandena komma att, efter nu följd plan för amorteringen,

visa sig vid 1876 års ingång, och dervid meddelat,

att amorteringsfondens inkomster från Arméen, utgående med 41 proc. å

fastställda ackordsbeloppen, efter afdrag af förvaltningskostnaden— omkring 3,200

kronor — lemnat tillgång till en annuitet af 185,000 kronor i rundt tal, för

betäckande af så väl skulden som den årliga amorteringen;

att, efter nu gällande plan, amorteringen kommer att inom senare hälften

af år 1883 blifva fullbordad, enligt hvad bilagda uträkning, Lit. 0. o. utvisar;

att amorteringen af de för ackordens inlösande utgifna 4,207,877 kronor

75 öre så fortskridit, att fondens utelöpande fyra-procents obligationer efter

inlösningen den 1 .Juli 1874 för närvarande uppgå till 1,386,150 kronor;

att, sedan de obligationer, hvilka i slutet af sistlidne December uppsades

till inlösen den 1 nästkommande Juli, blifvit med 130,000 kronor infriade,

fondens skuld nedgått till 1,256,150 kronor;

att samtliga derefter utelöpande obligationer innehafvas af Riksbanken,

samt att af fondens inkomster under senare hälften af år 1875 kunna till obligationsinlösen

användas 67,300 kronor, hvarigenom fondens återstående skuld

vid 1876 års ingång kommer att utgöra 1,188,850 kronor.

Då amorteringsfondens fordringsägare således vid 1875 års slut nedgått

till en enda, hvilken under den återstående amorteringstiden näppeligen lärer

afhända sig fondens obligationer, synes mig, om inkomsterna från Arméns befäl

icke längre komme att inflyta, fondens särskilda förvaltning kunna upphöra, och

ränteliqvid med obligationsinlösen af Arméförvaltningen verkställas, om dertill

nödiga medel anvisas.

På grund af hvad jag sålunda anfört får jag föreslå, att Arméns befäl

med 1876 års ingång befrias från utgifvande af nu stadgade ackordsräntor;

samt att från samma tidpunkt ackordsamorteringsfondens. förbindelser öfvertagas

af statsverket och att för dessa förbindelsers fullgörande ställas till Kongl.

Maj:ts disposition under år 1876 ett extra anslag af 185,000 kronor.

Totalsumman af kostnaden för indelta Arméens aflöning, på sätt nu föreslås,

utgör enligt det här bifogade sammandrag af förslagsstaterna (Bil. 0.)

Kost
naden
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

XIV

Bil. A:o 3 a. titl Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. Nio 1, om Statsverket 1875.

kronor 4,084,/72, hvartill komma å dessa stater ej uppförda medel för underbefälets

. portion under vapenöfningarne, hvarmed anslaget till indelta Arméens

och Wermlands Fältjägare-regementes vapenöfnmgar kommer att höjas, och som

för dessa trupper tillsammans blifvit af Armé-förvaltningen förslagsvis beräknad

till 55,000 kronor.

Efter erhållet uppdrag har Armé-förvaltningrn ifrån vederbörande Chefsembeten

infordrat fullständiga uppgifter och uträkningar öfver det belopp, hvartill,

för år 1873, de hvarje indelt regemente eller corps, enligt stat, aflöningsmdelningsverk

och särskilda bestämmelser, anvisade samtliga aflöningstillgångar

uppgått; och har, efter det uppgifterna inkommit. Förvaltningen, med ledning

af dem och, i hvad angår de. kontanta aflöningsanslagen, sina egna räkenskaper,

upprättat bifogade sammandrag (Lit. C. a) öfver ifrågavarande tillgångar. Enligt

detta skulle tillgångarne för indelta Armébefälets m. fl. aflönande hafva

utgjort under år 1873:

Beräknad afkastning af bostadsboställen...................................... 1,152,171: 57

Inkomster af löningsfondernas utarrenderade boställen............... 778,039: 08

Indelta räntor.............................. 608,520: 53

Kronotionde.......................................................................................... 234,087: 24

Hemkall................................................................................................ l''()04: 32

Ersättning för förlorad boställsjord................................................ 4,557: 58

Afgifter af vakanta rotar.................................................................. 49,118: 91

D:o af rotar, anslagna till aflöning åt underbefäl.................. 148,084: 21

D:o af rotar, anslagna till musikens underhåll..................... 79,847: 45

Kontant anslag till lönefyllnad...................................................... 381,134: 66

D:o särskild! å riksstaten nppfördt till löneförbättringar

vid indelta Arméen, hvaraf utgått.............................. 70,794: 43

Till löntagarnc på gammal, före 1833 gällande stat:

Afkastning af boställen..................................................................... 11,524: 54

Räntor ................................................................................................ 6,717: 87

tillhopa kronor 3,525,662: 39.

Då e emellertid de i denna beräkning öfver tillgångarne upptagna afgifter

af vakanta rusthåll och rotar, dels till musikens underhåll så väl vid kavalleriet

som vid infanteriet med tillhopa..................... 79,847: 45

och dels till aflöning åt underbefäl vid kavalleriet

med................................................................................. 43,740: 85 123,588: 30

Transport 123,588: 30.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bu. N:r 3 a. till Kon,l Maji, NU. Prof. N:o 1, „ Statooerlet 1815. „

r fsetf * - «***»*>»»och i23''688:3°-

“ ,dlsP?"e''f. -» «# Öl sife» vara i de .Ippejorda

med 1 lil “ad°- Sa"“ de 1 »rtedtatagei, efter

. ................................................................................................... 70,794: 43

fnlthtafv'', taef!;^r,"S?''»ed»1. åtgörande « del af det

inde l» s 1 ° lmdor n,brik »''löneförbättringar vid

indelta

agande icke torde liera utgöra någon särskild anslagstillgång

kommer, nar dessa sålunda angifna summor.,. ° m» „

de till genomförande aflo''„yriönestatenmliligä„gliga indelta ;662: 39

staterna ;i"" ’ ’

, .................................................................................... kronor 4,084,772: —

med.......................... ..—

Löneregleringen för indelta''An^enlyilär''på''grundsatsen

lonm^ssättet föir lvufal of a. n i - va &1 ''musacsen, att det indelta

S-gs^

ISÄÄ mat;;-

^ Tiffr

.re v mbdllbdllie matte, toi ationimrens bestrid,indp oni;<rf

llpisiisaiil

“ aPFM,mi“lrt Äas'' *"**« K>» -kidla egenskapen

rnmmmmm

opaginerad Kontrollera mot PDF

XVI

Bil N:o 3 a. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

slås ocli då, innan dessa förhållanden vunnit stadga, dcd äfven lärer

blifva svårt att i riksstatens inkomstberäkning rätt upptaga de från nu mc e a

lönetillgångar staten tillflytande inkomster, anser jag mig, huru ömkligt det an

vore att genast få för Arméens hela aflöning påräkna bestamda ordinarie anslå*

icke kunnat annat än godkänna Arméförvaltningens i denna fråga uttalade

åsigt. Angående beloppet af det erforderliga förslagsanslaget har jag,

då de indelta inkomsterna, såsom blifvit anmärkt, endast approximativt beräknats

och förhoppning torde förefinnas att, vid fortsatt utarrendering åt boställena’

tillskottet från denna inkomsttitel kan komma att stiga, — ansett det kunna

för år 1876 inskränkas till 700,000 kronor.

Då emellertid den nya aflöningen till indelta Arméens befäl skall m r

år 1876 utgå och, der annat ej föreskrifves, i öfverensstämmelse med hvac

allmänhet för innehafvare af kontant aflöning eger rum, fljartalsvis utbetalas,

men 1876 års indelta lönetillgångar, såsom kändt, först under år 1877 inflyta,

blifver det för Armé för vattningen nödigt att kunna från Statskontor et paiakna

ett förskott å berörda tillgångar. . . A

Med anledning af dessa nu framlagda förhållanden föreslår jag i unc -

dåmghe , ^ ^ att indelta Arméens nuvarande aflöningstill gångar, med undantag

af hvad för nu föreslagna lönereglering tagits i anspråk oh erlemnas ^ i

Statsverket, ordinarie aflöningsanslag, i öfverensstämmelse med fors agss a ernå

varda för indelta Arméen å ordinarie stat upp,orda, men att, da ett sådan

öfverlemnande af sistnämnda Armés nuvarande lönetillgångar icke kan öc

rum förr än efter 1876 års utgång, i afvaktan härpå a extra stat uppföres ett

förslagsanslag af 700,000 kronor för löneregleringens tillämpning under ar -b b

samt att Arméförvaltningen skall ega att af Statskontoret under sagda ar tor

aflöningens utbetalande till indelta Arméen, utbekomma nod,ga förskott mot

ersättning af årets indelta lönetillgångar, när dessa hunnit inflyta.

För Generalitetet, Generalstaben, varfvade Armeen och bevaiingstruppe

hvilka — med undantag delvis för Wester-Norrlands bevärmgsbataljon, som

erhåller en del af sina aflöningsmedel från indelta Armeens lönetillgångar,

aflönas från serskilda å riksstat^ uppförda bestämda kontanta ordinarie anslag,

har deremot naturligen blifvit i dessa anslag föreslagen nodig föihoj b,

utgörande

för Generalitetet...................................................... Kronoi

Generalstaben.

Lifgardet till häst

Hussarregementet Konung Carl XV.............

Svea Lifgarde............................

48.265

76.590

61,470

85.469

95.

06.

65,563: 69.

Transport Kronor 337,3ö8: 70.

opaginerad Kontrollera mot PDF

XVII

Bil N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

))

))

»

))

))

))

))

Transport Kronor

Andra Lifgardet............................................... »

Wermlands Fältjägare..................................... „

Artilleriregementena........................................ »

Fortifikationen....................................... $

Gotlands Nationalbeväring............................. „

Hallands Infanteribatalj on...............................

Wester-Norrlands beväringsbataljon............. »

337,358: 70.

65.563: 69.

46,084: —

343,362: 90.

55,928: 73.

56,301: 50.

5,160: - 11,220: —

tillsammans Kronor 920,979: 52.

Det torde dock böra anmärkas, att hela detta belopp icke utgör löneförbättring,

då deri mgår ny aflöning åt den ökade personal, som i sammanhang

med löneregleringen föreslås, samt till Sappörbataljonens stab och Andra

Sapporkompamets befäl; liksom äfven för sagda kompani å Fortifikationens stat

uppförda särskilda anslag till belopp af 3,276 kronor äro i förhöjningen för

fortifikationen inbegripna.

Sa snart de indelta lönetillgångarne blifvit till Statsverket öfverlemnade

kommer befattningen med Arméens boställen naturligen att öfvergå från n-ementsmyndiglieterna

och Arméförvaltningen till Länsstyrelserna och Kammarkollegium

. hvarefter på dem torde komma att, i den mån det låter sig göra

illampas de for förvaltningen af Kronans egendomar af liknande art gällande

bestämmelser. Det skulle således möjligen bidraga till snabbare ernående af

öfverensstämmelse i förvaltningen af f. d. militieboställen och Kronans öfriga

utarrenderade egendomar om den utarrendering, som vid befälets nu förestå•

ce frånträdande af bostadsbostallena måste ega rum, kunde åt civilmyndigheterna

uppdragas. Då emellertid de indelta lönetillgångarne ännu någon tid

maste förblifva under Arméens förvaltning, men utarrenderingen af frånträdda

ostadsbostallen icke kan, då deras afkastning är vid aflöningen påräknad,

ppskjutas hemställer jag slutligen, i närmaste öfverensstämmelse med hvad

tomt i sadant hänseende varit föreslaget,

l ? .t q! f rmj‘ens ^ostaHen, som, innan de indelta lönetillgångarne öfveremnats

till Statsverket, blifva disponibla, må af vederbörande boställsdirektioner

utarrenderas pa tjugo år; med iakttagande dervid, att de vid boställena befintliga

ofverbyggnader varda af de blifvande arrendatorerne inlösta och öfvertagna

äfvensom att möjligen befintlig särskild inrättning eller s. k. öfverlormshus

för hvilket, jemlikt synerätts beslut, afträdaren eger tillgodonjuta ersättnin&>

jemväl skall af blifvande arrendator inlösas.

Stockholm den 9 Januari 1875.

Boställenas

utarrendering.

O. Weidenhielm.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Lit. A.

Förslag till Stat för General-Staben 1876.

1 Öfverste, lön.................................................................... 0 QOO: _

dagaflöning.................................................................. 1,825: —

lönetillägg för 2 hästar............................................ 800: _

fourageersättning......................................................... 730: _

1 Öfverstelöjtnant, lön........................................................ 4,000: _

dagaflöning.................................................................. 1,460: —

lönetillägg för 2 hästar............................................ 800: _

fourageersättning......................................................... 730: _

2 Dito dito dito.

1 Major, lön...................................................................... 3,500: —

dagaflöning.................................................................. 1,46.0; —

lönetillägg för 2 hästar............................................. 800: _

fourageersättning...................................................... 730; _

8 Dito dito

1 Kapten, lön....................................................................... 2,800: —

dagaflöning................................................................ 1,095: —

lönetillägg för 2 hästar............................................. 800: _

fourageersättning.................................................... 730; _

14 Dito dito 0po

1 Löjtnant, lön............................................................ j 200- _

dagaflöning................................................. 73Q.

lönetillägg för 2 hästar............................................. 800: _

fourageersättning................................................ 730- _

9 Dito dito

1 Professor, lön.........................................

1 Krigsarkivarie, lön......................................

1 Amanuens, arfvode.......................................

1 Vaktmästare, » .................................

1 Dito » ................................................

1 Dito b ........................................

Särskilda anslag, som förut..........................

Summa

Anm. Inqvartering åtnjutes enligt nu gällande bestämmelser.

Bih. till. Rilcsd. Prof. 1875. 1 Sami. 1 Afd.

9,355: ■—

6,990: —

13,980: —

6,490: —

51,920: —

5,425: —

75,950: —

3,460: —

31,140: —

5,000: —

4,000: —

1,800: —

750: —

650: —

650: —

19,000: —

236,560: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1875.

Lit. B.

Förslag till Stat för Generalitet.

1 Fördelningsgeneral, lön.................................................. 8,000: —

dagaflöning.................................................................. 2,190: —

4 Dito dito dito......

1 Generalstabs-chef, lön..................................................... 8,000: —

dagaflöning.................................................................. 2,190: —

1 Kavalleri-inspektör, dito ....................................................................

1 General-fälttygmästare, dito...............................................................

1 General för Fortifikationen, dito.....................................................

1 Adjutant hos Fördelningsgeneral, arfvode......................................

4 Dito, dito ......................................

1 Fördelnings- eller Fältläkare, dito ......................................

4 Dito, dito ......................................

Lönetillägg för 37 hästar................................................ 14,800:

Fourageersättning för dito............................................... 13,505: —

Summa

Anm. Inqvartering åtnjutes enligt nu gällande bestämmelser.

10,190: —

40,760: —

10,190: —

10,190: —

10,190: —

10,190: —

500: —

2,000: —

500: —

2,000: —

28,305: - 125,015: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Lit. B C.

Föreslagen aflöningsstat vid Garnisons-sjukhuset.

j 1

Nu gällande

stat af

år 1866-

Föreslagen

ny

aflöningsstat.

E:dr.

öre. |

Kronor.

öre.

450

—

1 Civil-Ledamot .................................................................................

arfvode

600

—

500

—

1 Sekreterare och Advokatfiskal........................................................

»

700

—

150

1 Vaktmästare (Indrages) ...............................................................

»

—

—

1,800

—

1 Öfverfält-Läkare...........................................................................

»

3,000

—

1,200

—

1 Sjukhus-Läkare ...........................................................................

))

2,000

—

1,200

—

1 d:o ......................................................................

))

2,000

—

365

i

1 Under-Läkare.................................................................................

»

547

50

2,555

—

7 d:o ..............................................................................

))

3,832

50

1,095

—

1 Apothekare ...................................................................................

))

1,825

—

2,200

—

1 Sjukhus-Kommissarie (lön 2,200, tjenstgöringspenningar 800).....

3,000

—

1,000

—

1 Sjukhus-Skrifvare (lön 1,000, tjenstgöringspenningar 200)...........

1,200

—

182

50

1 Väbel, å 50 öre om dagen..........................................................

arfvode

182

50

136

87

1 Jourhafvande Under-Officerare, å 371 öre om dagen....................

»

136

87

300

—

1 Prest...........................................................................................

»

300

—

200

—

1 t. f. Revisor, för räkenskapernas granskning................................

))

200

—

1,095

—

3 Vaktmästare, å 1 R:dr pr dag, som höjes till 1:50....................

1,642

50

273

75

1 Sjukhusdräng, å 75 öre, som höjes till 1:25, då han gör vaktmästaretjenst

456

25

638

75

; 2 Sjukförestånderskor, å 871 öre, som höjes till 1: 50..................

1,095

—

912

50

4 Sjukvakterskor, å 621 öre, som höjes till 1 R:dr.........................

1,460

—

273

75

1 Sjuksköterska för Officerare, ä 75 öre, som höjes till 1 R:dr .

365

—

593

12.''

1 Förestånderska för tvätt och lagning å 1:621, höjes till 1:75 ...

63£

75

821

25

3 Tvättpigor å 75 öre, som höjes till 1 R:dr...............................

1,095

319

371

1 Kokerska, å 871 öre, som höjes till 1: 50..................................

54r

50

456

i 25

2 Kökspigor å 621 öre, som höjes till 75 öre............................

54r

50

27?

! 75

1 Baderska, å 75 öre, som höjes till 1: 25....................................

45(

25

| 18,991

87

Summa R:dr. Summa

Kronor

27,828| 12

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 3 a. till Kongl- Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Lit.

Sammandrag af Indelta arméens genom 1833 års lönereglering och särskilda

värden, enligt från vederbörande

Inkomst

af bostads-

boställen.

Afkastning i

af ut- arrenderade j

boställen.

Indelta

räntor.

Krono-

tionde.

Hemkall.

Ersättning

för förlorad

boställsjord.

Lif-Regementets Dragon-Corps.....................

36,526

93

20,167

78

51,807

11

—

—

—

—

—

“j

i

d:o Husar- d:o ...................

46,284

81

—-

—

41,678

58’

—

—

—

—

—

—

1 Smålands Husar-Regemente............ .........

33,534

51

34,305

14''

40,519

38

530

40

—

—

130

80;

Skånska Husar- d:o .......................

163,149

60

69,505

7

7,359

72

—

—

—

—

187

63;

Skånska Dragon- d:o ........................

145,734

90

78,659

58

6,946

38

52

64

—

—

—

Jemtlands Hästjägare-Corps ......................

3,391

4

1,526

39

7,950

37

3,087

97

—

—

—

Summa för Kavalleriet

428,621

79

204,163

96

156,261

54

3.671

01

—

—

318

43

Lif-Regementets Grenadier-Corps..................

23,391

90

—

16,632

74

—

—

—

—

—

—

Första Lif-Grenadier-Regementet.................

44,622

72

46,776

3

16,005

94

18,211

10

—

—

367

94

Andra d:o d:o ..................

67,547

—

36,373

81

33,654

88

3,058

95

—

335

50;

Westgötha Regemente................................

53,704

46

61,146

12

23,723

99

2,387

44

331

86

Smålands Grenadier-Bataljon.......................

10,581

37

10,131

63

14,599

57

1,872

—

—

—

-

] Uplands Regemente............................

30,170

94

25,673

57

15,082

11

16,024

5

312

85

—

_;

Skaraborgs d:o .............................

43,612

—

59,058

83

15,424

22

16,245

69

—

3,203

85

Södermanlands d:o .............................

42.150

—

29,169

95

30,028

78

3,424

68

51

52

—.....

—

Kronobergs d:o ............................

28,271

—

18,659

75

21,095

55

17,068

98

—

—

—

_

Jönköpings d:o ...........................

33,564

87

33,120

9

18,641

42

17,861

28

—

—

—

—

Dal- d:o ............................

9,394

74

8,919

67

25,000

73

25.056

51

—

—

—

—

Helsinge d:o ............................

5,287

65

2,684

27

31,088

64

18,323

73

699

95

—

_

Elfsborgs d:o .............................

20,800

66

15,600

27

16,641

19

16,666

—

—

—

—

—

Westgötha-Dahls d:o ...........................

44,242

45

40,984

18

16,697

93

19,109

03

—

_

—

—

Bohus Läns d:o

37,153

26

95,170

88

6,627

72

----

—

—

—

—

—

Westmanlands d:o ............................

30,793

53

8,083

44

27,492

79

16,786

42

—

—

—

Norrbottens Fältjägare-Corps.......................

3,588

60

1,316

50

23,060

16

—

—

—

—

—

—

Westerbottens d:o .......................

1,985

—

970

88

16.902

33

—

—

—

—

--

—

Kalmar Regemente.................................

31,849

54

44,315

30

20,212

17

17,369

39

—

—

—

—

Nerikes d:o .................................

34,554

41

8,225

17

20,247

—

7,226

10

—

—

—

—

Wermlands d:o ...................................

27,034

47

10,312

31

29,922

3

6,631

73

—

—

—

—

Jemtlands Fältjägare-Corps......................

7,274

30

17,182

47

13.477

10

7.093

15

—

—

—

Norra Skånska Infanteri-Regementet.............

42,281

16

—

—

—

—

—

—

—

—

Södra d:o d:o .............

49,693

67

—

—

—

—

—

—

—

—

Summa för Infanteriet

723,549

78

573,875

12

452 258

99

230,416

23

1,064

32

4,339

15

d:o för Kavalleriet

428,621

79

204,163

96

156,261

54

3,671

1

~

318

43

Totalsummaj 1,152,171

57

778,039

8

608.520

53

234,087

24

1,064

32

4,557

581

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

Ca.

bestämmelser anvisade aflöningstillgångar, beräknade efter 1873 års uppbördsChefs-Embeten

inkomna uppgifter.

R o t e d u m m e r.

Kontanta anslag.

Afkastning af beställningar,

som innehafvas af löntagare

på gammal stat.

Summa.

Yakanta.

Till aflöning

åt underbefäl

m. fl.

Till musikens j

underhåll.

Lönefyllnad.

Löne-

förbättrings-

medel.

Af boställe.

Räntor.

586

331

6,229

19

2,999

10

1,792

l|

212

85

1,912 i

1,087

41

123,321

1

—

4,125

6,475

18,199

16

502

25

—

-

—1

117,265

10

—

5,100

2,440

4,778

35

—

—

1,200

197

08

122,736 26

2,975

16,175

—

20,128

- |

- j

—

279,480

2

—

10,800

— j

2,400

—

26,071

57

i

—

—

—

—

—

270,665

7

—

— 1

1,311

36

—

7,947

83

1,198

89

200

—

132

29

'' 26,746 i

44

3,561

63

43,740

85

14,314 i

10

78,917

82

1,913

99

3.312

—

1,416

78

940,213

90

__

1,650

6,600

—

6,663

28

2,812

85

—

_ :

_

57,750

77

—!

2,333

56

11,434

44

5,087

94

—

—

—

—i

—

144,839

67

—

10,500

—

6,000

—

3,287

78

—

—

—

_!

—

—

160,757

92

—

—1

2,520

—

10,560

—

7,229

36

—

—

800

]

215

10

162,618

33

—

—j

1,712

34

2,079

45

7,992

8

1,763

47

—

—

—

-

50,731

91

3,997

47

2,809

8

—

5,349

46

1,111

58

—

—

—

—

100,531

11

4,096

80

—

—

_

—

9,680

—

—

—

—

—

—

—

151,321

39

—

4,975

50

3,395

—

3,684

9

665

30

\ ,500

—

130

80

119,175

62

—

2,382

50

—

_

14,489

83

2,861

54

—

—

—

104,829

15

—

—

4,480

—

3,720

9,970

86

595

53

—

—

—

121,954

5

—

—

22,500

—

—

5,634

20

4.879

27

—

—

—

—

101,385

12

—

1,995

—

10,990

_

18,854

3

8,078

94

—

—

—

98,002

21

—

— j

14,166

20

—

—

16,585

—

3,814

33

1,936

40

3,898

59

110,108

64 i

—

—

3,601

80

—

—

4,815

49

33

75

—

—

—

—

129,484

63

—

7,704

20

2,641

44

2,200

—

—

—

1,150

14''

20

31

152,667

95

11,467

92

7,418

76

—

—

9,565

2,970

8S

—

—

—

—

114,578

74:

1,940

50

869

—

—

—

9,806

94

2,937

53

—

_i

—

—

43,519

23

—i

4,260

90

—

—

15,784

79

3,485

33

—

—

—

—

43,389

23

3,290

j--j

—

—

6,947

94

3,575

14

27

1,000

—

73

78

128,660

26

—

—

7,981

88

1,165

8

24,417

—

5,111

47

—

—

—

—

108,928

19

14,938

83

—

—

—

—

22,505

42

—

—

1,826

—

962

51

114,133

30

—

—

—

—

—

13,527

67

—

—

—

—

58,554

;69

—

1 — j

—

—

i -

41,042

72

12,730

—

—

—i

—

96,053

88

5,825

7g;

482

64

! —

—

40,468

76

15,001

67

—

—

111,472

50

45,557

28

104,343

3i

65,533

35

302,216

84

j 68,880

44 8,212

I54!

5,301

i C

2.585,448

j49

3,561

63

43,740

85

14.314

1C

78,917

82

| 1,913

99 3,312

—

1,416

78

; 940,213

[90

i 49,118

;9l|

148,084

21 79,847

45, 381,134

66, 70,794

43, 11,524

i 54,

6,717

,87, 3,525,662

39

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Lit.

Förslag till Stat för Lif
-

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Dagaflöning

i 60 dagar.

Lönetillägg

för tjenste- hästar.

Fourage-

rings-

ersättning.

Beklädnad

in natura

eller

ersättning

i kontant.

Summa.

Staben.

1 Öfverste..........................................

Ii,000

1,500

300

1,200

■ 1,095

—

]

10,095

-1

L Öfverste-Löjtnant och förste Major .........

4000

—

600

—

240

—

1,200

—

1,095

—

—

7,135

—

1 Major.................................................

3,500

—

500

—

240

—

1,200

—

1,095

—

—

—

6,535

—

1 Regements-Qvartermästare .......................

1,800

-

400

—

180

—

800

—

730

—

—

—

3,910

—

1 Förste Adjutant.....................................

1,200

—

200

—

120

800

—

730

—

—

3,050

—

1 Andre dito .....................................

900

—

200

—

120

—

800

—

730

—

_

—

2,750

—

1 Regements-Stallmästare ...........................

CTi

O

O

—

200

—

130

—

800

—

730

-

—

—

2,450

—

1 Regements-Auditör .................................

900

—

400

—

120

—

—

—

—

—

—

1,420

—

1 Regements-Pastor................................

800

—

—

—

180

—

—

—

—

—

—

—

980

1 Regements-Läkare....................................

2.800

—

—

—

240

—

—

---

—

—

3,040

1 Förste Bataljons-Läkare ...........................

1,800

—

—

—

180

—

—

—

—

—

—

1,980

—

1 Regements-Intendent ............................

1,800

—

—

_

—

—

— -

—

—

—

—

—

1,800

—

1 Mönster-Skrifvare..................................

800

—

_____

—

—

—

—

—

—

—

—

”

800

—

1 dito ...................................

000

—

—

—

—

—

—

—

—

600

—

1 Regements-Hästläkare..............................

1,800

—

_____

—

180

—

—

___

—

—

—

1,980

—

1 Batalj ons-Hästläkare................................

900

—

—

120

—

—

—

—

—

—

—

1,020

—

1 Gevärshandtverkare, jemte portion under va- penöfningarne —

100

_

—

24

—

—

—

—

424

—

1 dito dito ......

400

—

—

—

24

—

—

—

—

—

—

424

—

1 Stabs-Trumpetare, . dito ......

360

—

—

24

—

—

—

—

—

120

_

504

■1 dito dito ......

1,440

—

—

—

96

—

—

—

—

480

_

2,016

—

Anm. Dessutom bibehålies nummerlönen

Transport

32,800

1-

4.000

—

2,508

(i,800

6,205

|_

600

!_

52,913

Anm. a) Vapenöfning ar ne beräknas till 60 dagar.

b) Dagaflöning under vapenöfning ar ne utgår till Öfverste med 5 Kr. om dagen, Öfverste-Löjtnant och förste Major 4 Kr.,

Major 4 Kr., Regements-Qvartermästare 3 Kr., förste Adjutant 2 Kr., andre Adjutant 2 Kr., Stallmästare 2 Kr., Auditör

2 Kr., Regements-Pastor 3 Kr., Regements-Läkare 4 Kr., förste Bataljons-Läkare 3 Kr., Regements-Hästläkare 3 Kr.,

Bataljons-Hästläkare 2 Kr., Gevärshandtverkare 40 öre, Stabs-Trumpetare 40 öre, Ryttmästare af första klassen 3 Kr.,

Ryttmästare af andra klassen 3 Kr., Löjtnant af första klassen 2 Kr., Löjtnant af andra klassen 2 Kr., Under-Löjtnant

2 Kr., Fanjunkare 1 Kr., Sergeanter af första klassen 40 öre, Sqvadrons-Hästläkare 40 öre, Sqvadrons-Trumpetare 40 öre,

Korpraler 25 öre och vice Korpraler 10 öre.

c) Lönetillägg åt Öfverste för 3 tjenstehästar, Öfverste-Löjtnant och förste Major 3 dito, Major 3 dito, Regements-Qvartersmästare

2 dito, förste Adjutant 2 dito, andre Adjutant 2 dito, Stallmästare 2 dito, Ryttmästare af första klassen 2 dito,

• Ryttmästare af andra klassen 2 dito, Löjtnant af första klassen 2 dito, Löjtnant af andra klassen 2 dito och UnderLöjtnant

2 dito.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. JProp. N:o 1, om Statsverket 1875.

C b.

Regementets Dragon-Corps.

Lön.

Tjenst- görings- penningar. |

Dagaflöning

i 60 dagar.

Lönetillägg

för tjenste-

hästar.

Fourage-

rings-

ersättning.

Beklädnad

in natura

eller

ersättning

i kontant.

Summa.

Transport

32,800

—

4,000

2,508

6,800

1

6,205

—;

600

52,913

—

Sqvadronstaten.

1 Ryttmästare af första klassen.....................

2,800

—

400

180

800

—

730

—

__

4,910

—

4 dito dito ....................

11,200

1,600

720

—

3,200

—

2,920

—

—

19,640

—

1 dito af andra klassen ..................

1,800

—

200

180

—

800

—

730

—

—

—

3,710

—

1 Löjtnant af första klassen........................

1,200

-

120

120

—

800

—

730

—

—

—

2,970

—

4 dito dito ........................

4,800

—

480 i

—

480

—

3,200

—

2,920

—

—

—

11,880

—

j 1 dito af andra klassen........................

900

—

120

—

120

—

800

—

730

—

—

—

2,670

—

1 1 dito dito .......................

900

—

120

—

120

800

—

730

—

—

—

2,670

—

1 Under-löjtnant .......................................

GOO

—

120

—

120

—

800

—

730

—

—

—

2,370

—

2,400

720

_

480

_

480

_

3,200

_

2,920

_

_

9,480

1,230

_

1 Fanjunkare,]emte portion under vapenöfningarne

—

300

—

60

—

—

—

150

—

—

4 dito dito

Anm. Dessutom bibehålies nummerlönen.

2.880

1,200

240

“

•

-

600

—

4,920

1 Sergeant af första klassen, jemte portion under

vapenöfningarne ...

360

—

200

24

—

—

—

—

—

120

_

704

—

14 dito dito dito

5,040

—

2,800

—

336

—

—

—

i--

—

1,680

—

9,856

—

Anm. Dessutom bibehålies nummerlönen.

1 Hofslagare, jemte portion under vapenöfnin-

garne......

500

j —

—

—

24

—

—

—

—

—

-

524

—

! 4 dito dito ......

2,000

1 -

—

96

—

—

1

| -

—

—

2,096

—

j 1 Sqvadrons-Trumpetare, dito .....

240

! —

-

24

—

—

—

120

~

384

—

9 dito dito .....

2,160

—

216

—

—

1,080

3,456

j 1 Korpral, jemte beklädnad in natura och por-

tion under vapenöfningarne .

120

—

15

I _

_---

|

135

—

t 14 dito dito dito

! 1,680

l_

210

—

—

1 —

1,890

j 1 vice Korpral dito dito

60

—

6

. -

—

—

66

“i

j 14 dito dito dito

i 840

[-

84

—

: ------

!—

—

!—

[ 924

-

Summaj 76,000

1-

12,140

| 6,363

21,200

j —

19,345

|-

4,350

!-

139,398

1

d) Fourageringsersättningen beräknas utgå under hela året med 1 Kr. om dagen för hvarje häst.

e) Löner, tjenstgöringspenningar och beJclädnadsersättningar utbetalas månadtligen till Stabs-Trumpetare, Fanjunkare, Sergeanter

och Sqvadrons-Trumpetare.

f) Korpraler och vice Korpraler utbekomma sin aflöning för månad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Lit.

Förslag till Stat för Lif
-

Staben.

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Dag- aflöning.

i 60 dagar.

Lönetillägg

för tjenste- hästar.

Fourage-

rings-

ersättning.

Beklädnad

in natura

eller

ersättning

i kontant.

Summa.

1 Öfverste ..............................................

6,000

—

1,500

—

300

—

1,200

—

1,095

—

—

—

10,095

—

1 Öfverste-Löjtnant och förste Major.............

4,000

—

600

—

240

-

1,200

—

1,095

—

—

—

7,135

—

1 Major...................................................

3,500

—

500

—

240

—

1,200

—

1,095

—

—

—

6,535

—

1 Regements-Qvartermästare.....................

1,800

—

400

—

180

—

800

—

730

—

—

—

3,910

—

1 Förste Adjutant.............................

1,200

—

200

—

120

800

—

730

—

—

—

3,050

—

1 Andre d:o ..................................

900

—

200

—

120

_

800

—

730

—

—

—

2,750

—

1 Regements-Stallmästare...........................

600

—

200

—

120

—

800

—

730

—

—

—

2,450

— |

1 Regements-Auditör..................................

900

—

400

—

120

—

—

—

—

—

-—

—

1,420

1 Regements-Pastor..................................

800

—

—

—

180

—

—

—

—

—

—

—

980

1 Regements-Läkare.................................

2,800

—

—

—

240

—

--

—

—

—

—

—

3,040

—

1 Förste Bataljons-Läkare...........................

1,800

—

—

—

180

—

—

—

—

—

—

—

1,980

—

1 Regements-Intendent................................

1.800

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,800

—

1 Mönsterskrifvare.....................................

800

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

800

-

1 Regements-Hästläkare............................

1,800

—

—

—

180

—

—

—

—

—

—

—

1,980

—

1 Bataljons-Hästläkare........*.......................

900

—

—

—

120

—

—

—

—

—

—

—

1,020

—

1 Gevärshandtverkare, jemte portion under vapen-

öfningarne......

400

—

—

—

24

—

—

-

—

—

—

—

424

—

1 d:o d:o d:o ......

400

—

—

—

24

—

—

—

—

—

—

424

—

1 Stabs-Trumpetare, d:o d:o ......

360

—

—

—

24

—

—

—

—

120

—

504

—

o

"Ö

O

HÖ

O

HÖ

''tf

1,440

—

—

—

96

—

—

—

—

—

480

—

2,016

—!

Anm. Dessutom bibehålies nummerlönen

Transport

32,200

-

4,000

—

2,508

—

6,800

—

6,250

—

600

—

52,313

— i

Anm. a) Vapenöfningarne beräknas till 60 dagar.

b) Dagaflöning under vapenöfning arne utgår till Öfverste med 5 Kr. om dagen. Öfverste-Löjtnant och Förste Major 4 Kr.,

Major 4 Kr., Regements-Qvartermästare 3 Kr., förste Adjutant 2 Kr., andre Adjutant 2 Kr., Stallmästare 2 Kr., Auditör

2 Kr., Regements-Pastor 3 Kr., Regements-Läkare 4 Kr., förste Bataljons-Läkare 3 Kr., Regements-Hästläkare 3 Kr., Bataljons"

Hästläkare 2 Kr., Gevärshandtverkare 40 öre, Stabs-Trumpetare 40 öre, Ryttmästare af första klassen 3 Kr., Ryttmästare

af andra klassen 3 Kr., Löjtnant af första klassen 2 Kr., Löjtnant af andra klassen 2 Kr., Under-Löjtnant 2 Kr., Fanjunkare

1 Kr., Sergeant af första klassen 40 öre, Sqvadrons-Hästläkare 40 öre, Sqvadrons-Trumpetare 40 öre, Korpraler 25 öre och

vice Korpraler 10 öre om dagen.

c) Lönetillägg åt Öfverste för 3 tjenstehästar, Öfverste-Löjtnant och förste Major 3 dito, Major 3 dito, Regements-Qvartermästare

2 dito, förste Adjutant 2 dito, andre Adjutant 2 dito, Stallmästare 2 dito, Ryttmästare af första klassen 2 dito,

Ryttmästare af andra klassen 2 dito, Löjtnant af första klassen 2 dito, Löjtnant af andra klassen 2 dito och UnderLöjtnant

2 dito.

d) F''ourageringsersättningen beräknas utgå under hela året med 1 Kr. om dagen för hvarje häst.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Ce.

Regementets Husar-Corps.

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Dag- aflöning

i 60 dagar.

Lönetillägg

för tjenste- liästar.

Fourage-

rings-

ersättning.

Beklädnad

in natura

eller

ersättning

i kontant.

Summa.

Transport

32,200

4,000

—

2,508

—

6,800

—

6,250

_

600

—

52,513

_

Sqvadronsstaten.

1 Hyttmästare af första klassen..................

2,800

—

400

—

180

—

800

—

730

—

—

—

4,910

—

4 d:o d:o ....................

11,200

—

1,600

—

720

—

3,200

—

2,920

—

--

—

19,640

—

il d:o af andra klassen....................

1,800

—

200

—

180

—

800

—

730

—

—

—

3,710

-

i 1 Löjtnant af första klassen.......................

1,200

—

120

-

120

-

800

—

730

—

—

—

2,970

—

o

''ii

O

Tr3

4,800

—

480

—

480

—

3,200

—

2,920

—

—

—

11,880

—

j 1 d:o af andra klassen ........................

900

-

120

—

120

—

800

—

730

—

—

—

2,670

—

o

o

900

—

120

-

120

—

800

—

730

—

——

—

2,670

—

1 Underlöjtnant., k................................

600

—

120

—

120

—

800

—

730

—

—

—

2,370

-

1 4 d:o ........................................

2,400

—

480

—

480

—

3,200

—

2,920

—

—

—

9,480

—

^ 1 Fanjunkare, jemte portion under vapenöfningarne

720

—

300

—

60

—

—

—

—

—

150

—

1,230

—

■ 4 d:o d:o d:o

Anm. Dessutom bibebålles nummerlönen.

1 Sergeant af första klassen, jemte portion under

2,880

1,200

240

600

4,920

vapenöfningarne......

360

—

200

—

24

—

—

—

--

—

120

—

704

—

14 d:o d:o d:o ......

Anm. Dessutom bibebålles nummerlönen.

1 Hofslagare, jemte portion under vapenöfnin-

5,040

2,800

336

-

1,680

9,856

garne......

500

—

—

—

24

—

—

—

—

—

—

—

524

—

4 d:o d:o d:o ......

2,000

—

—

—

96

—

—

—

—

—

—

—

2,096

—

1 Sqvadrons-Trumpetare, d:o . ...

240

-

—

—

24

—

—

—

—

120

—

384

—

9 d:o d:o d:0 ......

1 Korpral, jemte beklädnad in natura och por-

2,160

—

—

—

216

—

—

—

1,080

—

3,456

—

tion under vapenöfningarne...

120

—

—

—

15

—

—

—

—

—

—

—

135

—

14 d:o d:o d:o

1,680

—

—

—

210

—

---.

—

—

—

—

—

1,890

—

1 vice Korpral, d:o d:o

60

—

—

—

6

—

—

—

—

-

—

—

66

—

14 d:o d:o d:o

840

—

—

—

T*

CD

—

—

—

—

—

—

—

924

—

Summa

75,400

-

12,140

—

6,363

|-

21,200

1-

19,345

i-

| 4,350

1-

1138,798

—

e) Löner, tjenstgöringspenningar och beJclädnadser sättning ar utbetalas månadtligen till Stabs-Trumpetare, Fanjunkare, Sergeanter

och Sqvadrons-Trumpetare.

f) Korpraler och vice Korpraler utbekomma sin aflöning för månad,

Bih. till Riksd. Prof. 1875. 1 Sami. 1 Afd.

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 3 a. till Kong}. Maj-.ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1875.

Lit.

Förslag till Stat för Små
-

i

i

Tjenst-

Dag-

Lönetillägg

Fourage

Beklädnad

in natura

! Lön.

görings-

aflöning

för tjenste-

gerings

eller

Summa.

Staben.

penningar.

i 60 dagar.

hästar.

ersättning.

ersättning

i kontant.

''

! 1 Öfverste...............................................

(i,000

—

1,500

—

300

—

1,200

—

1,095

—

—

—

10,095

—

j 1 Öfverste-Löjtnant och förste Major.............

4,000

—

600

—

240

—

1,200

—

1,095

—

—

—

7,135

—

1 Major..................................................

3,500

—

500

—

240

—

1,200

—

1,095

—

—

—

6,535

—

1 Regements-qvartermästare.........................

1,800

—

400

—

180

—

800

—

730

—

—

—

3,910

—

1 Förste Adjutant...................................

1,200

—

200

—

120

—

O

CO

—

730

—

—

—

3,050

—

; 1 Andre d:o ......................................

900

—

200

—

120

—

800

—

730

—

—

—

2,750

—

1 Regements-Stallmästare.........................

600

—

200

-

120

—

800

—

730

—

—

—

2,450

—

i 1 Regements-Auditör.................................

900

—

400

—

120

—

—

—

—

—

—

—

1,420

| 1 Regements-Pastor...................................

800

—

—_

—

180

—

---

—

—

—

—

—

980

— j

| 1 Regements-Läkare...................................

2,800

—

—

—

240

—

—

—

—

—

—

~

3,040

— j

1 Förste Bataljons-Läkare..........................

1,800

—

—

—

180

—

—

—

—

—

—

—

1,980

— j

1 Regements-Intendent * .............................

1,800

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,800

—

j 1 Mönster-Skrifvare...................................

800

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

800

— j

1 Regements-Hästläkare............................

1,800

—

—

—

180

—

—

—

—

—

—

—

1,980

|

1 B atal j ons-Hästläkare................................

1 Gevärshandtverkare, jemte portion under vapen-

900

120

1,020

i

öfningarne......

400

—

—

—

24

—

—

—

—

—

—

—

424

—

1 d:o d:o d:o ......

400

—

—

—

24

—

—

—

—

—

—

—

424

—

1 Stabs-Trumpetare, d:o d:o ......

360

—

—

—

24

—

—

—

—

—

120

—

504

—

4 d:o d:o d:o ......

Anm. Dessutom bibehålies nummerlönen

1,440

—

—

—

96

—

—

-.

—

480

—

2,016

—

Transport

32,200

-

4,000

_

2,508

—

6,800

—

6,205

—

600

—

52,313

—!

* Regements-Intendenten bestrider de samma befattning tillhörande göromål äfven vid Smålands Grenadier-Bataljon.

Anm. a) Vapenöfning ar ne beräknas till 60 dagar.

b) Dagaflöning under vapenöfningarne utgår till Öfverste med 5 Kr. om dagen, Öfverste-Löjtnant och förste Major 4 Kr.,

Major 4 Kr., Regemente-Qvartermästare 3 Kr., förste Adjutant 2 Kr., andre Adjutant 2 Kr., Stallmästare 2 Kr., Auditör 2 Kr.,

Regements-Pastor 3 Kr., Regements-Läkare 4 Kr., förste Bataljons-Läkare 3 Kr., Regements-Hästläkare 3 Kr., BataljonsHästläkare

2 Kr., Gevärshandtverkare 40 öre, Stabs-Trumpetare 40 öre, Ryttmästare af första klassen 3 Kr., Ryttmästare

af andra klassen 3 Kr., Löjtnant af första klassen 2 Kr., Löjtnant af andra klassen 2 Kr., Under-LÖjtnant 2 Kr., Fanjunkare

1 Kr., Sergeant af första klassen 40 öre, Sqvadrons-Hästläkare 40 öre, Sqvadrons-Trumpetare 40 öre, Korpraler 25 öre

och vice Korpraler 10 öre.

c) Lönetillägg åt Öfverste med 3 tjenstehästar, Öfverste-Löjtnant och förste Major 3 dito, Major 3 dito, Regements-Qvartermästare

2 dito, förste Adjutant 2 dito, andre Adjutant 2 dito, Stallmästare 2 dito, Ryttmästare af första klassen 2

dito, Ryttmästare af andra klassen 2 dito, Löjtnant af första klassen 2 dito, Löjtnant af andra klassen 2 dito och UnderLöjtnant

2 dito.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 3 a. till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om statsverket 1875.

Cd.

lands Husar-Regemente.

Beklädnad

i

Tjenst-

Dag-

Lönetillägg

Fourage

in natura

Lön.

görings-

aflöning

för tjenste-

rings-

eller

Summa.

penningar.

i 60 dagar.

hästar.

ersättning.

ersättning

i kontant.

|

Transport

32,200

_

4,000

_

2,508

_

6,800

|

6,205

600 !

52,313

Sqvadronsstaten.

1 Ryttmästare af första klassen...................

2,800

—

400

—

180

—

800

—

730

--1

—

4,910

_

o

o

11,200

—

1,600

—

720

—

3,200

—

2,920

—

—

19,640 ''

-''

1 d:o af andra klassen ..................

1,800

—

O

O

CQ

—

180

—

800

—

730

—

—

—

3,710

— i

1 Löjtnant af första klassen........................

1,200

—

120

—

120

—

800

—

730

_

—

—

2,970

— j

c

''i:

c

4 800

480

480

3 200

2 020

11 RftO

900

120

120

800

730

9 070

900

120

120

800

700

9 070

600

120

120

,qoo

730

9 Q70

4 d:o .....................................

2,400

—

480

—

480

_

3,200

_

2,920

_

_

_

9,480

1 Fanjunkare, jemte portion under vapenöfningarne

720

—

300

_

60

—

—

—

—

—

150

—

1,230

—

o

rd

o

''ii

o

2,880

—

1,200

—

240

—

—

—

—

_

600

_

4,920

_

Anm. Dessutom bibehålies nummerlönen.

1 Sergeant af första klassen, jemte portion under

vapenöfningarne......

360

—

200

—

24

—

—

—

—

—

120

—

704

_

14 d:o d:o d:o ......

5,040

—

2,800

—

336

—

—

—

—

_

1,680

_

9,856

_

Anm. Dessutom bibehålies nummerlönen.

1 Hofslagare, jemte portion under vapenöfnin-

garne .....

500

—

—

—

24

—

—

—

—

—

—

—

524

—

4 d:o d:o d:o

2,000

—

—

—

96

—

—

—

—

—

—

—

2,096

—

l Sqvadrons-Trumpetare, d:o ......

240

—

—

—

24

—

—

—

—

—

120

—

384

—

9 d:o d:o d:o

2,160

—

--

—

216

—

'' —-

—

—

_

1,080

—

3,456

— |

| 1 Korpral, jemte beklädnad in natura och

■

portion under vapenöfningarne...

120

—

—

—

15

—

—

—

—

—

—

135

_

I 14 d:o d:o d:o

1,680

—

—

—

210

—

—

-—

1,890

—

! 1 vice Korpral, d:o d:o

60

—

—

—

6

! —

—

j ''__

—

66

i 14 d:o d:o d:o

840

—

—

—

84

—

i-

—

924

I—

Summa

75,400

—

12,140

_

1

6,363

—

1 21,200

I-

19,345

1

| —

4,350

—

138,798

1—

d) l our ageringsersättningen beräknas utgå under hela året med 1 Kr. om dagen för hvarje häst.

e) Löner, tjenstgöring spenning ar och beklädnadser sättning ar utbetalas månadtligen till Stabs-Trumpetare, Fanjunkare, Ser-- geanter och Sqvadrons-Trumpetare.

f) Korpraler och vice Korpraler utbekomma sin aflöning för månad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 3 a. till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Lit.

Förslag till Stat för

Tjenst-

Dag-

Lönetillägg

Fourage

Beklädnad

in natura

Staben.

Lön.

görings-

penningar.

aflöning

i 60 dagar.

för tjenste- hästar.

rings-

ersättning.

eller

ersättning

i kontant.

Summa.

1 Öfverste.............................................

6,000

—

1,500

—

300

—

1,200

—

1,095

—

—

-

10,095

—

1 Öfverste-Löjtnant och förste Major............

4,000

—

600

—

240

—

1,200

—

1,095

—

—

—

7,135

—

1 Major..................................................

3,500

—

500

--

240

—

1,200

—

1,095

—

—

--

6,535

—

1 Regements-Qvartermästare.......................

1,800

—

400

—

180

—

800

—

730

—

—

—

3,910

—

1 Förste Adjutant..............................

1,200

—

200

—

120

—

800

''

—

730

—

—

-

3,050

—

1 Andre d:o .....................................

900

—

200

—

120

—

O

-

CO

—

730

—

—

—

2,750

—

1 Regements-Stallmästare.........................

600

—

200

—

120

—

800

--

730

—

—

—

2,450

—

1 Regements-Auditör................................

900

—

100

—

120

—

—

—

—

—

—

—

1,420

—

1 Regements-Pastor.,................................

800

—

—

180

—

—

—

—

—

—

—

980

—

1 Regements-Läkare.................................

2,800

—

—

240

—

—

—

—

—

—

—

3,040

—

1 Förste Bataljons-Läkare...........................

1,800

—

—

—

180

—

—

—

—

—

—

—

1,980

—

X Andre d:o ............................

900

—

—

—

120

—

—

—

—

—

—

—

1,020

—

1 Regements-Intendent..............................

1,800

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,800

—

1 Mönster-Skrifvare...................................

800

—

—

—

—

—

--

—

—

—

—

800

—

1 d:o ...................................

600

—

—

—

—

—

—

—

—

—-

—

600

—

1 Regements-Hästläkare .............................

1,800

—

—

180

—

—

—

—

—

—

—

1,980

—

1 Bataljons-Hästläkare...............................

900

—

—

—

120

—

—

—

—

—

—

1,020

—

1 d:o ..............................

900

—

__

—

120

—

—

—

—

-

—

—

1,020

—

1 Gevärshandtverkare, jemte portion under vapen-

öfningarne .....

400

—

—

—

24

—

—

—

—

—

—

424

—

o

rö

o

rc

o

''H

400

—

—

—

24

—

—

—

_

—

—

—

424

—

1 Stabs-Trumpetare, d:o d:o ......

360

—

—

24

—

—

—

—

—

120

—

504

—

9 d:o d:o d:o ......

3,240

—

—

—

216

—

—

—

—

1,080

—

4,536

—

Anm. Dessutom bibehålies nummerlönen.

Transport

36,400

4,000

—

2,868

—

6,800

—

6,205

1,200

—

57,473

—

Anm. a) Vapenöfningarne beräknas till 60 dagar.

b) Daga,flåning under vapenöfning arne utgår till Öfverste med 5 Kr. om dagen, Öfverste-Löjtnant och förste Major 4 Kr.,

Major 4 Kr., Regements-Qvartermästare 3 Kr., förste Adjutant 2 Kr., andre Adjutant 2 Kr., Stallmästare 2 Kr., Auditör

2 Kr., Regements-Pastor 3 Kr., Regements-Läkare 4 Kr., förste Bataljons-Läkare 3 Kr., andre Bataljons-Läkare 2 Kr.,

Regements-Hästläkare 3 Kr., Bataljons-Hästläkare 2 Kr., Gevärshandtverkare 40 öre, Stabs-Trumpetare 40 öre, Ryttmästare

af första klassen 3 Kr., Ryttmästare af andra klassen 3 Kr., Löjtnant af första klassen 2 Kr., Löjtnant af andra klassen

2 Kr., Under-Löjtnant 2 Kr., Fanjunkare 1 Kr., Sergeant af första klassen 40 öre, Sqvadrons-Hästläkare 40 öre, SqvadronsTrumpetare

40 öre, Korpraler 25 öre och vice Korpraler 10 öre om dagen.

c) Lönetillägg åt Öfverste för 3 tjenstehästar, Öfverste-Löjtnant och förste Major 3 dito, Major 3 dito, Regements-Qvartermästare

2 dito, förste Adjutant 2 dito, andre Adjutant 2 dito, Stallmästare 2 dito, Ryttmästare af första klassen 2 dito,

Ryttmästare af andra klassen 2 dito, Löjtnant af första klassen 2 dito, Löjtnant af andra klassen 2 dito och UnderLöjtnant

2 dito.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 3 a. till Kongl. Majds Nåd. Vrop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Ce.

Skånska Husar-Regementet.

1

!

Beklädnad

|

Tjenst

Dag-

, Lönetillä

ycr

30

Fourage-

in natura

j Lön.

görings-

aflöning

för tjenste-

rings-

eller

Summa.

i penningar.

i 60 dag

ar.

| hästar.

ersättning.

ersättning

i kontant.

Transport

.''SB,400

4,000

2,868

_

6,800

_

6,205

_

1,200

_

57,473

_

Sqvadronsstaten.

1 Ryttmästare af första klassen...................

2,800

—

400

—

180

—

800

—

730

—

—

4,910

—

9 d:o d:o ...............

25,200

_

3,600

1,620

—

7,200

—

6,570

—

—

—

44,190

—

| 1 d:o af andra klassen....................

1,800

-

200

—

180

—

800

—

730

—

—

—

3,710

—

j 1 d:o d:o ..................

1,800

200

—

180

800

—

730

—

—

—

3,710

—

! 1 Löjtnant af första klassen......................

1,200

—

120

—

120

—

800

—

730

—

—

—

2,970

—

1 9 d:o d:o

10,800

—

1,080

—

1,080

—

7,200

—

6,570

—

—

—

26,730

—

900

120

120

800

780

9.070

| 3 d:o d:o ........................

2,700

—

360

_

360

—

2,400

—

2,190

_

_

_

8,010

_

600

120

120

800

780

9.370

5 400

1 080

1 080

7,200

6,570

91 330

j 1 Fanjunkare, jemte portion under vapenöfningarne

720

—

300

—

60

—

—

_

150

_

1,230

_

; 9 d:o d:o d:o

6,480

—

2,700

—

540

—

—

—

—

—

1,350

—

11,070

_

i Anm. Dessutom bibehålies nummerlönen.

; 1 Sergeant af första klassen, jemte portion under

vapenöfningarne......

360

—

200

—

24

—

—

—

—

120

—

704

—

29 d:o d:o d:o ......

10,440

—

5,800

—

696

—

—

—

—

—

3,480

—

20,416

_

Anm. Dessutom bibehålies nummerlönen.

1 Hofslagare, jemte portion under vapenöfnin-

garne ____

500

—

—

24

—

—

—

—

—

—

—

524

—

9 d:o d:o d:o ......

4,500

—

—

—

216

—

—

—

—

—

—

—

4,716

—

1 Sqvadrons-Trumpetare, d:o ......

240

—

—

—

24

—

—

—

—

—

120

—

384

—

19 d:o d:o d:o ... ,.

4,560

—

—

—

456

—

—

—

—

—

2,280

—

7,296

—

1 Korpral, jemte beklädnad in natura och

portion under vapenöfningarne

120

—

—

—

15

—

—

—

—

—

—

—

135

—

29 d:o d:o d:o

3,480

—

—

—

435

—

—

—

—

—

—

—

3,915

—

1 vice Korpral, d:o d:o

60

—

—

—

6

—

—

—

—

—

—

—

66

—

29 d:o d:o d:o

1,740

—

—

—

174

—

—

—

—

—

—

—

1,914

—

Summa] 122,800

—

20,280

—

10,578

—

35,600

—

32,485

—

8,700

—

230,443

—

d) Fouragering sersättning eu beräknas utgå under hela året med 1 Kr. om dagen för hvarje häst.

e) Löner, tjenstgöringspenningar och beklädnadsersättningar utbetalas månadtligen till Stabs-Trumpetare, Fanjunkare, Ser.

geanter och Sqvadrons-Trumpetare.

f) Korpraler och vice Korpraler utbekomma sin aflöning för månad.

Galler äfven för Skånska Dragon-Regementet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Lit.

Förslag till Stat för Jemt
-

Beklädnad

Tjenst-

Dag-

Lönetillägg

Fourage

-

in natura

Lön.

görings-

aflöning

för tjenste-

rings-

eller

Summa.

penningar.

i 60 dagar.

hästar.

''

ersättning.

ersättning

i kontant.

Staben.

t

1 Öfverste-Löjtnant och Corps-Chef . ......

5.000

1,200 -

240 —

1,200

—

1,095

—

—

—

8,735

—

1 Regements-Qvartermästare........................

1,800

—

400 !—

180 i—

800

—

730

—

—

—

3,910

—

1 Förste Bataljons-Läkare .....................

1,800

—

-------- .

180

—

—

—

—

1,980

—

1 Regements-Hästläkare.............................

1,800

—

--L_

180 j-

—

—

—

—

—

1,9801

—

1 Bataljons-Hästläkare.............................

900

-

-.....- —

120 —

—

—

—

—

—

1,020

—

1 Gevärshandtverkare, jemte portion under vapen-

i

öfningarne.........................................

400

—

--—

24 —

____

—

—

—

_

424

—

Transport

11,700

_

1,600

924 |-

2,000

—

1,825

_

-—

18,049

-

Anm. a) -Vapenöfningarne beräknas till 60 dagar.

b) ^ Dag aflöning under vapenöfning arne utgår till Öfverste-Löjtnant och Corps-Chef med 4 Kr. om dagen, Regements-Qvarter
mästare

3 Kr., förste Bataljons-Läkare 3 Kr., Regements-Hästläkare 3 Kr., Bataljons-Hästläkare 2 Kr., Gevärshandtverkare

40 öre, Ryttmästare 3Kr., Löjtnant af första klassen 2 Kr., Under-Löjtnant 2 Kr., Fanjunkare 1 Kr., Sergeant af första

klassen 40 öre, Sqvadrons-Hästläkare 40 öre, Sqvadrons-Trum petare 40 öre, Korpral 25 öre och vice Korpral 10 öre.

c) Lönetillägg åt Öfverste-Löjtnant och Corps-Chef för 3 tjenstehästar, Regements-Qvartermästare 2 dito, Ryttmästare af

första klassen 2 dito, Löjtnant af första klassen 2 dito och Under-Löjtnant 2 dito.

d) Fourageringsersättningen beräknas utgå under hela året med 1 Kr. om dagen för hvarje häst.

e) Löner, tjenstgöringspenningar och beJclädnadsersättningar utbetalas månadtligen till Fanjunkare, Sergeanter och SqvadronsTrumpetare.

f) Korpraler och vice Korpraler utbekomma sin aflöning för månad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om StatsverJcet 1875

Cf.

lands Hästjägare-Corps.

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Dag- aflöning

i 60 dagar.

Lönetillägg

för tjenste-

hästar.

Fourage- rings- ''f

ersättning.

Beklädnad

in natura

eller

ersättning

i kontant.

Summa.

Transport

11,700

—

1,600

—

924

—

2,000

_

1,825

—

—

—

18,049

_

Sqvadronsstaten.

1 Ryttmästare af första klassen...................

2,800

—

400

—

180

—

800

730

—

—

—

4,910

—

Qj

Ö

Ö

2,800

—

400

—

180

—

800

—

730

—

—

—

4,910

—

1 Löjtnant d:o ...................

1,200

—

120

—

120

—

800

—

730

—

—

—

2,970

—

o

-ö

o

rT3

1,200

—

120

—

120

—

800

—

730

—

—

—

2,970

—

1. Under-Löjtnant .....................................

600

—

120

—

120

—

800

—

730

-

—

—

2,370

—

1 d:o .......................................

600

—

120

—

120

—

800

—

730

—

—

—

2,370

--

1 Fanjunkare, jemte portion under vapenöfnin-

garne......

720

—

300

—

60

—

—

—

:-

—

150

—

1,230

—

1 d:0 d:0 d:o ......

Anm. Dessutom bibehålies nummerlönen.

720

—

300

—

60

—

—

—

—

—

150

1,230

_

1 Sergeant af första klassen, jemte portion under

vapenöfningarne......

360

—

200

—

24

—

—

—

—

—

120

—

704

—

5 d:o d:o d:o ......

Anm. Dessutom bibehålies nummerlönen.

1,800

1,000

120

~

““

“

600

“

3,520

1 Hofslagare, jemte portion under vapenöfnin-

garne......

500

—

—

—

24

—

—

—

—

—

—

—

524

—

1 d:0 d:0 d:o ......

500

—

—

—

24

—

—

—

—

—

—

—

524

-

1 Sqvadrons-Trumpetare, d:o d:o ......

240

—

—

—

24

—

—

—

—

—

120

—

384

3 d:o d:o d:o ......

1 Korpral, jemte beklädnad in natura och

720

—

—

72

"

360

1,152

portion under vapenöfningarne...

120

—

—

—

15

—

—

—

—

—

—

135

—

5 d:o d:o d:o .....

600

—

—

—

75

—

—

—

—

—

675

—

1 vice Korpral, d:o d:o ......

60

—

—

—

6

—

—

—

—

—

—

66

—

o

•a

o

rÖ

o

rd

o

300

—

—

—

30

—

—

—

—

—

—

—

330

—

Summa

27,540

I—

4,680

—

2,298

—

6,800

—

6,205

—

1,500

—

49,05:;

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 3 a. till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Lit.

Förslag till Stat för Lif
-

Staben.

1 Öfverste-Löjtnant och Corps-Chef...............

1 Major.................................................

1 Regements-Qvartermästare.......................

1 Förste Regements-Adjutant.......................

1 Regements-Auditör ...............................

1 Regements-Pastor.................................

1 Regements-Läkare .................................

1 Regements-Intendent .............................

1 B atal jons-Adjutant, jemte portion under vapen

öfningarne.....

1 Regements-Väbel dito .....

1 Gevärshandtverkare, jemte 2 nummerlöner och

portion under vapenöfningarne

1 dito dito dito

1 Regements-Trumslagare, jemte portion under

vapenöfningarne ..

Transport!

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Dag- aflöning

i 60

dagar.

Löne-

tillägg

för

tjenste-

hästar.

Fourage-

rings-

ersätt-

ning.

Beklädnad

in natura

eller

ersättning

i kontant.

Arfvode.

Summa.

5,000

1,200

240

800

730

7,970

_

3,500

—•

500

—

240

—

400

—

365

—

—

—

—

—

5,005

—

1,800

—

100

—

180

—

400

—

365

—

—-

—

—

—

3,145

—

1,200

—

200

—

120

—

400

—

365

—

—

—

—

—

2,285

—

900

—

400

—

120

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,420

—

800

—

—

—

180

—

—

—

—

—

—

—

—

—

980

—

2,800

—

—

—

240

—

—

--

—

—

—

—

—

3,040

—

1,800

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,800

—

360

200

_

24

—

—

—

—

—

120

—

200

—

904

—

360

-

200

—

24

—

—

—

—

—

120

—

200

—

904

—

200

_

—

—

24

—

—

—

—

—

—

—

—

—

224

—

200

—

—

24

—

—

—

—

—

—

—

—

224

—

360

____

_

60

_

—

—

—

—

150

--

—

570

—

19,280

-

3,100

-

1,476

—

2,000

—

1,825

—

390

-

400

—

28,471

—

Anm. a) Vapenöfningarne beräknas till 60 dagar.

b) Dagaföning under vapenöfningarne utgår till Öfverste-Löjtnant och Corpschef med 4 Kr. om dagen, Major 4 Kr., Regements-Qvartermästare

3 Kr., förste Adjutant 2 Kr., Auditör 2 Kr., Regements-Pastor 3 Kr., Regements-Läkare 4 Kr.,

Bataljons-Adjutant 40 öre, Regements-Väbel 40 öre, Gevärshandtverkare 40 öre, Regements-Trumslagare 1 Kr., Kapten

af första klassen 3 Kr., Kapten af andra klassen 3 Kr., Löjtnant af första klassen 2 Kr., Löjtnant af andra klassen 2 Kr.,

Under-Löjtnant 2 Kr., Fanjunkare 1 Kr., Sergeant af första klassen 40 öre, Sergeant af andra klassen 40 öre, Korpral

25 öre och vice Korpral 10 öre om dagen.

c) Lönetillägg åt Öfverste-Löjtnant och Corpschef för 2 tjenstehästar, Major 1 dito, Regements-Qvartermästare 1 dito och

förste Adjutant 1 dito.

d) Fourageringsersättningen beräknas utgå under hela året med 1 Kr. om dagen för hvarje häst.

e) Löner, tjenstgöringspenningar och b ehlädnadsersättning av utbetalas manadtligen till Bataljons-Adjutant, Regements-Väbel,

Regements-Trumslagare, Fanjunkare och Sergeanter.

f) Korpraler och vice Korpraler utbekomma sin aflöning för månad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Cg.

Regementets Grenadier-Corps.

Lön.

Tjenst
görings
penningar.

Dagaflöning

i 60

dagar.

Löne
tillägg
för
tjenstehastar.

Fourage
rings
ersätt
ning
-

Beklädnad

in natura

eller

ersättning

i kontant.

Arfvode.

Summa.

Transport

19,280

_

3,100

1,476

2,000

1,825

390

400

28,471

Kompanistaten.

1 Kapten af forsta klassen ........................

2,800

—

400

—

180

—

—

—

_

_

_

_

3,380

3 dito dito ........................

8,400

—

1,200

—

540

—

—

—

—

—

—

—

_

_

10.140

_

1 dito af andra klassen ........................

1,800

—

200

—

180

—

—

—

—

_

_

_

_

2,180

1 dito dito ........................

1,800

—

200

-

180

—

—

—

—

—

—

_

_

2,180

1 Löjtnant af första klassen........................

1,200

—

120

—

120

—

_

_

_

_

_

1,440

3 dito dito ......................

3,600

—

360

—

360

—

—

—

—

—

—

—

4,320

1 dito af andra klassen........................

900

—

120

—

120

—

—

—

—

—

—

—

_

1,140

_

3 dito dito .......................

2,700

—

360

—

360

—

—

—

—

—

—

—

_

3,420

_

1 Under-Löjtnant.....................................

600

—

120

—

120

—

--

—

—

_

_

_

_

840

3 dito .......................................

1,800

—

360

—

360

—

—

—

—

—

—

—

—

_

2,520

_

1 Fanjunkare, jemte portion under vapenöfningarne

720

—

300

—

60

—

—

—

—

—

150

—

_

_

1,230

_

3 dito dito

2,160

—

900

—

180

—

—

—

—

—

450

_

3,690

1 Sergeant af första klassen dito

360

—

200

—

24

—

—

—

—

120

_

704

3 dito dito dito

1,080

—

600

—

72

—

-—

—

—

—

360

—

—

—

2,112

—

1 dito af andra klassen dito

240

—

120

—

24

—

—

—

—

—

120

—

_

504

_

7 dito dito dito

1,680

—

840

—

168

—

—

—

840

_

—

_

3,528

_

1 Korpral, jemte beklädnad in natura och portion

under vapenöfningarne

120

—

—

—

15

—

—

—

—

_

_

_

135

23 dito dito dito

2,760

—

—

—

345

—

--

—

—

-1-

—

_

_

3,105

_

1 vice Korpral dito dito

60

—

—

—

6

—

—

—

—

—

_

_

__

66

23 dito dito dito

1,380

—

—

—

138

—

•-

—

—

—

—

_

_

_

1,518

_

Till musikens underhåll................ Kr. 1,000

—

—

—

—

—

—

—

—

_

_

_

1,000

_

Summa 1,000

55,440

J

9,500

5,026

-1

2,000

-|

1,825

—

2,430

— |

400

-| 77,623 |-

Bih. till Riksd. Prat. 1875. 1 Sami. 1 Afd.

3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 3 a. till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Lit.

Förslag till Stat för Första

Staben.

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Dag- aflöning

i 60

dagar.

Löne-

tillägg

för

tjenste-

hästar.

Fourage-

rings-

ersätt-

ning.

Beklädnad

in natura

eller

ersättning

i kontant.

Arfvode.

Summa.

1 Öfverste...............................................

6,000

1,500

—

300

800

—

730

—

—

—

—

—

9,330

—

1 Öfverste-Löjtnant och förste Major............

4,000

600

—

240

—

400

—

365

—

—

—

—

5,605

—

1 Major...................................................

3,500

—

500

—

240

—

400

—

365

—

—

—

—

—

5,005

—

1 d:o ...................................................

3,500

—

500

—

240

—

400

—

365

—

—

—

—

—

5,005

—

1 Regements-Qvartermästare.........................

1,800

400

—

180

_

400

—

365

—

—

—

—

3,145

—

1 Förste Regements-Adjutant.......................

1,200

200

—

120

—

400

—

365

—

—

—

—

—

2,285

—

1 Andre d:o .......................

1 Regements-Auditör................................

900

900

—

200

400

—

120

120

—

400

—

365

—

_

—

—

__

1,985

1,420

—

1 Regements-Pastor....................................

800

180

980

1 Regements-Läkare...............................

2,800

—

--

—

240

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3,040

—

1 Förste Bataljons-Läkare...........................

1,800

—

—

—

180

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,980

—

1 Andre d:o ...........................

1 Regements-Intendent ...............................

900

1,800

—

—

—

120

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,020

1,800

—

1 Mönster-Skrifvare...................................

800

600

800

600

1 Bataljons-Adjutant, jemte portion under vapen-

öfningarne......

360

—

200

—

24

—

—

—

—

—

120

—

200

—

904

—

1 d:o d:0 d:0 ......

1 Regements-Väbel, d:o d:o .....

360

360

—

200

200

—

24

24

—

—

—

—

—

120

120

—

200

200

—

904

904

1 Gevärshandtverkare, jemte 2 nummerlöner och

portion under vapenöfningarne...

200

—

—

—

24

—

—

—

—

—

—

—

—

—

224

—

1 d:0 d:o d:o

1 Regements-Trumslagare, jemte portion under

vapenöfningarne.................................

200

360

24

60

150

224

570

Transport

33,140

—

4,900

—

2,460

—

3,200

_

2,920

—

510

600

—

47,730

-

Anm. a) Vapenöfning ar ne beräknas till 60 dagar.

b) Dagajiöning under vapenöfning ar ne utgår till: Öfverste med 5 Kr. om dagen, Öfverste-Löjtnant och förste Major 4 Kr.,

Major 4 Kr., Regements-Qvartermästare 3 Kr., förste Adjutant 2 Kr., andre Adjutant 2 Kr., Auditör 2 Kr., Regementspastor

3 Kr., Regements-Läkare 4 Kr., förste Bataljons-Läkare 3 Kr., andre Bataljons-Läkare 2 Kr., Bataljons-Adjutant

40 öre, Regements-Väbel 40 öre, Gevärshandtverkare 40 öre, Regements-Trumslagare 1 Kr., Kapten af första klassen

3 Kr., Kapten af andra klassen 3 Kr., Löjtnant af första klassen 2 Kr., Löjtnant af andra klassen 2 Kr., Under-Löjtnant

2 Kr., Fanjunkare 1 Kr., Sergeant af första klassen 40 öre, Sergeant af andra klassen 40 öre, Korpral 25 öre och vice

Korpral med 10 Öre.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Ch.

Lif-Grenadier-Regementet.

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Dag- aflöning

i 60

dagar.

Löne-

tillägg

för

tjenste-

hästar.

Fourage-

rings-

ersätt-

ning.

Beklädnad

in natura

eller

ersättning

i kontant.

Arfvode.

Summa.

Transport

Kompanistaten.

33,140

4,900

—

2,460

—

3,200

—

2,920

—

510

—

600

—

47,730

—

1 Kapten af första klassen .........................

2,800

—

400

—

180

—

—

—

_

—

—

—

_

—

3,380

—

7 d:o d:o ..........................

19,600

—

2,800

—

1,260

—

——

—

—

—

—

—

——

—

23,660

—

1 d:o af andra klassen..........................

1,800

-

200

—

180

—

—

—

--

—

—

—

—

—

2,180

—

5.400

1,200

8.400

600

120

840

540

120

840

6,540

1,440

10,080

1 Löjtnant af första klassen........................

7 d:o d:o ........................

—

—

—

—

—

__

_

—

_

_

_

_

1 d:o af andra klassen........................

900

—

120

—

120

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,140

—

7 d:o d:o ........................

6,300

—

840

—

840

—

—

—

—

—

—

—

—

—

7,980

—

1 Under-Löjtnant .....................................

600

—

120

—

120

—

—

—

—

—

—

—

—

—

840

—

7 d:0 .......................................

4,200

—

840

—

840

—

--

—

—

—

—

—

—

—

5,880

—

1 Fanjunkare, jemte portion under vapenöfningarne

720

—

300

—

60

—

—

—

—

—

150

—

—

—

1,230

—

7 d:o d:o d:o

I Sergeant af första klassen, d:o

II d:o d:o d.o

5,040

360

3,960

—

2,100

200

2,200

—

420

24

264

—

—

—

—

—

1,050

120

1,320

—

—

—

8,610

704

7,744

—

—

-

—

--

—

—

—

—

—

—

—

240

3,600

120

1,800

24

360

120

1,800

504

7,560

15 d:o d:o d:o

—

—

—

—

—

—

—

—

_

_

_

1 Korpral, jemte beklädnad in natura och'' por-

tion under vapenöfningarne

120

-

—

—

15

—

—

—

—

—

—

—

—

—

135

—

5,640

60

705

6

6,345

66

1 vice Korpral, d:o d:o

—

—

—

—

—

—

—

_

_

_

_

_

_

2,820

282

3,102

2,000

Till musikens underhåll ............... Kr. 2,000

Summa 2,000

106,900

—

18,500-

9,660

—

3,200

—

2,920

—

5,070

—

600-

148,850

_

o) Lönetillägg åt Öfverste för 2 tjenstehästar, Öfverste-Löjtnant och förste Major 1, Major 1, Regements-Qvartermästare 1,

förste Adjutant 1 och andre Adjutant för 1 tjenstehäst.

d) Fourageringsersättningen beräknas utgå under hela året med 1 Kr. om dagen för hvarje häst.

e) Löner, tjenstgöringspenningar och belslädnadsersättningar utbetalas månadtligen till Bataljons-Adjutanter, Regements-Väblar,

Regements-Trumslagare, Fanjunkare och Sergeanter.

f) Korpraler och vice Korpraler utbekomma sin aflöning för månad.

Gäller äfven för Uplands, Skaraborgs, Södermanlands, Kronobergs, Jönköpings, Dal, Helsinge, Elfsborgs,

Westgöta-Dals, Westmanlands och Kalmar Regementen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Lit.

Förslag till Stat för Andra

Staben.

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Dag- aflöning

i 60

dagar.

Löne-

tillägg

för

tjenste-

hästar.

Fourage-

rings-

ersätt-

ning.

Beklädnad

in natura

eller

ersättning

i kontant.

Arfvode.

Summa.

j

1 Öfverste...............................................

6,000 —

1,500

—

300

—

800

—

730

—

—

—

—

9,330

—

1 Öfverste-Löjtnant och Förste Major ..........

4,000 —

600

—

240

—

400

—

365

—

—

—

—

—

5,605

—

1 Major.................................................

3,500 —

500

—

240

—

400

—

365

—

—

—

—

—

5,005

—

1 d:o ..................................................

3,500 —

500

—

240

—

400

—

365

—

—

—

■—

—

5,005

—

1 Regements-Qvartermästare.......................

1,800-

400

—

180

—

400

—

365

—

—

—

—

—

3,145

—

1 Förste Regements-Adjutant . .. ...............

1,200 —

200

—

120

—

400

—

365

—

—

—

—

—

2,285

—

1 Andre d:o ....................

900 —

200

—

120

—

400

365

—

—

—

—

—

1,985

—

1 Regements-Auditör.................................

900 —

400

—

120

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,420

—

800

lfto

^80

1 Regements-Läkare.................................

2,80?—

—

—

240

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3,040

—

1 Förste Bataljons-Läkare...........................

1,800 —

—

—

180

—

—

—

—

—

—

.....

—

—

1,980

—

1 Andre d:o ..........................

900 —

—

—

120

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,020

—

1 Regements-Intendent. .............................

1,800 —

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,800

—

1 Mönster-Skrifvare...................................

800-

—

—

—

—

—

—

—

—

-—

—

—

—

800

—

600 —

600

1 Bataljons-Adjutant, jemte portion under vapen-

öfningarne ...

360!—

200

—

24

—

—

—

—

—

120

—

200

—

904

—

1 d:o d:o d:o

360 —

200

—

24

—

—

—

—

—

120

—

200

—

904

—

1 Regements-Väbel, d:o d:o

360-

200

—

24

—

—

—

—

120

—

200

—

904

—

1 Gevärshandtverkare, jemte 2 nummerlöner och

portion under vapenöfningarne...

200 —

—

—

24

—

—

—

—

—

—

—

—

224

—

1 d:o d:o d:o

200 -

—

—

24

—

—

—

—

—

—

—

—

—

224

—

1 Regements-Trumslagare, jemte portion under

vapenöfningarne..................................

360|—

--

—

60

—

—

—

—

150

—

—

—

570

—

Transport

33,140 -

4,900

—

2,460

_

3,200

—

2,920

—

510

—

600

47,730

—

Anm. a) Vapenöfningarne beräknas till 60 dagar.

b) Dagordning under vapenöfning arne utgår till: Öfverste med 5 Kr. om dagen, Öfverste-Löjtnant och Förste Major 4 Kr.,

Major 4 Kr., Regements-Qvartermästare 3 Kr., Förste Adjutant 2 Kr., Andre Adjutant 2 Kr., Auditör 2 Kr., RegementsPastor

3 Kr., Regements-Läkare 4 Kr., Förste Bataljons-Läkare 3 Kr., Andre Bataljons-Läkare 2 Kr., Bataljons-Adjutant

40 öre, Regements-Väbel 40 öre, Gevärskandtverkare 40 öre, Regements-Trumslagare 1 Kr., Kapten af första klassen

3 Kr., Kapten af andra klassen 3 Kr., Löjtnant af första klassen 2 Kr., Löjtnant af andra klassen 2 Kr., Under-Löjtnant

2 Kr., Fanjunkare 1 Kr., Sergeant af första klassen 40 öre, Sergeant af andra klassen 40 öre, Korpral 25 öre och vice

Korpral med 10 öre.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 3 a. till Kongl. Mcij:ts Nåd. jProp. N:o 1, om Statsverket 1875.

C i.

Lif-Grenadier-Regementet.

Lön.

Tjenst- görings- p en ni n gar.

Dag-

aflöning

i 60

dagar.

Löne-

tillägg

för

tjenste-

hästar.

Fourage-

rings-

ersätt-

ning.

Beklädnad

in natura

eller

ersättning

i kontant.

Arfvode.

Summa.

Kompanistaten

Transport

33,140

—

4,900

-

2,460

—

3,200

—

2,920

—

510

—

600

—

47,730

—

1

Kapten af första klassen.......

2,800

—

400

—

180

—

_

_

_

3,380

_

7

o

''Ö

o

Hd

19,600

—

2,800

—

1,260

—

—

—

—

—

—

_

—

_

23,660

—

1

d:o af andra klassen.......

1,800

—

200

—

180

—

—

—

—

—

—

—

—

_

2,180

—

3

o

o

-d

5,400

600

-

540

—

—

—

—

—

—

_

—

_

6,540

_

1

Löjtnant af första klassen.....

1,200

-

120

120

—

—

—

—

—

—

—

__

_

1,440

_

7

o

»d

o

Hd

8,400

840

—

840

—

—

—

—

—

—

—

___

_

10,080

_

i

d:o af andra klassen......

900

—

120

—

120

—

—

—

—

—

—

—

_

_

1,140

—

3

d:o d;o ......

2,700

—

360

—

360

—

—

—

—

—

—

—

_

_

3,420

_

1

Under-Löjtnant...................

600

—

120

—

120

—

—

—

—

—

—

—

—

_

840

—

7

d:o ...................

4,200

—

840

—

840

—

—

—

—

—

—

—

—

__

5,880

—

1

Fanjunkare, jemte portion under vapenöfnin-

gar ne...

720

—

300

—

60

—

-—-

—

—

—

150

—

—

_

1,230

—

7

o

o

d:o

5,040

—

2,100

—

420

—

-—

—

—

—

1,050

—

—

_

8,610

—

1

Sergeant af första klassen,

d:o

360

—

200

—

24

—

—

—

—

—

120

—

—

_

704

—

7

o

o

d:o

2,520

—

1,400

—

168

—

—

—

—

—

840

—

—

_

4,928

—

i

d:o af andra klassen,

d:o

240

—

120

—

24

—

—

—

—

—

120

—

—

_

504

—

15

d:o d:o

d:o

3,600

1,800

—

360

—

—

—

—

—

1,800

—

—

_

7,560

_

J

Korpral, jemte beklädnad in natura och por-

tion under vapenöfningarne...

120

—

—

—

15

—

—

—

—

—

—

—

—

_

135

_

47

o

Hd

o

Hd

d:o

5,640

—

—

—

705

-

—

—

—

—

--

—

—

_

6,345

—

1

vice Korpral, d:o

d:o

60

—

--

—

6

—

—

—

—

—

—

—

—

—

66

—

47

o

Hd

o

U

d:o

2,820

—

—

—

282

—

—

—

—

—

—

—

—

3,102

_

Till musikens underhåll...........

.... Ivr. 2,000

—

—

—

—

— -

—

—

—

—

—

—

—

—

_

2,000

—

Summa 2,000

101,860

-

17,220

_

9,084

—

3,200

—

2,920

—

4,590

—

600

—

141,474

—

c) Lönetillägg åt Öfverste för 2 tjenstehästar, Öfverste-Löjtnant och Förste Major 1, Major 1, Regements-Qvartermästare 1,

Förste Adjutant 1 och Andre Adjutant för 1 tjenstehäst.

d) F our agering sersättningen beräknas utgå under hela året med 1 Er. om dagen för hvarje häst.

e) Löner, tgenstgövingspenningur och beJclädnadsersättningar utbetalas månadtligen till Bataljons-Adjutanter, Regements-Väblar,

Regements-Trumslagare, Fanjunkare och Sergeanter.

f) Korpraler och vice Korpraler utbekomma sin aflöning för månad.

Galler äfven för Westgöta, Bohus läns, Nerikes och Wermlands Regementen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 3 a. till Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1875.

Lit.

Förslag till Stat för Små
-

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Dag- aflöning

i 60

dagar.

Löne-

tillägg

för

tjenste-

hästar.

Foura-

gerings-

ersätt-

ning.

Beklädnad

in natura

eller

ersättning

i kontant.

Arfvode.

Summa.

Staben.

1 Ofverste-Löjtnant och Corpschef...............

5,000

—

1,200

—

240

800

730

—

—

—

7,970

—

1 Major..................................................

3,500

—

500

—

240

—

400

365

—

_

—

—

_

5,005

—

1 Regements-Qvartermästare .......................

1,800

—

400

—

180

400

—

365

—

_

—

—

—

3,145

—

1 Förste Regements-Adjutant........................

1,200

—

200

—

120

_

400

—

365

—

—

—

—

2,285

—

1 Regements-Auditör .................................

900

—

400

—

120

—

—

—

—

—

—

—

1,420

—

1 Regements-Pastor...................................

800

—

—

—

180

—

—

—

—

—

—

—

980

—

1 Regements-Läkare . ..............................

2,800

—

—

240

—

—

—

—

—

■—

-

—

3,040

—

1 Mönsterskrifvare ....................................

800

—

—

—

—

—

—

_

—

800

—

1 Bataljons-Adjutant, jemte portion under vapen-

öfningarne......

360

—

200

24

—

—

—

120

—

200

—

904

—

1 Begements-Yäbel, dito

1 Gevärshandtyerkare, jemte 2 nummerlöner och

360

—

200

24

—

—

«

120

200

—

904

—

portion under vapenöfningarne

200

—

—

—

24

—

—

—

—

—

—

—

—

224

—

1 dito dito dito

200

—

—

—

24

—

—

—

—

—

—

—

—

—

224

—

1 Regements-Trumslagare, jemte portion under

vapenöfningarne......

360

—

—

60

—

—

—

—

—

—

150

—

570

—

Transport

18,280

—

3,100

—

1,476

—

2,000

—

1,825

240

—

550

—

27,471

—

Anm. a) Vapenöfning arne beräknas till 60 dagar.

b) Dag aflöning en under vapenöfning ar ne utgår till: Ofverste-Löjtnant och Corpschef med 4 Kr. om dagen, Major 4 Kr., Regements-Qvartermästare

3 Kr., förste Adjutant 2 Kr., Auditör 2 Kr., Regements-Pastor 3 Kr., Regements-Läkare 4 Kr.,

Bataljons-Adjutant 40 öre, Regementsväbel 40 öre, Gevärshandtverkare 40 öre, Regements-Trumslagare 1 Kr, Kapten

af första klassen 3 Kr., Kapten af andra klassen 3 Kr. Löjtnant af första klassen, 2 Kr., Löjtnant af andra klassen 2

Kr., Underlöjtnant 2 Kr., Fanjunkare 1 Kr., Sergeant ''Ef första klassen 40 öre, Sergeant af andra klassen 40 öre, Korpral

25 öre och vice Korpral 10 öre.

c) Lönetillägg å Ofverste-Löjtnant och Corpschef för 2 tjenstehästar, Major 1 dito, Regements-Qvartermästare 1 dito och

förste Adjutant 1 dito.

d) F our ageringsersättningen beräknas utgå under hela året med 1 Kr. om dagen för hvarje häst.

e) Löner, tjenstgöringspenningar . och b eklädnadser sättning ar utbetalas månadtligen till Bataljons-Adjutanter, Regementsväblar,

Regements-Trumslagare, Fanjunkare och Sergeanter.

f) Korpraler och vice Korpraler utbekomma sin aflöning för månad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875,

Cj.

lands Glrenadier-Bataljon.

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Dag- aflöning

i 60

dagar.

Löne-

tillägg

för

tjenste-

hästar.

Foura-

gerings-

ersätt-

ning.

Beklädnad

in natura

eller

ersättning

i kontant.

Arfvode.

Summa.

Transport

18,280

—

3,100

_

1,476

_

2,000

_

1,825

240

_

550

_

27,471

Kompanistaten

1 Kapten af första klassen..........................

2,800

400

—

180

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3,380

—

3 dito dito ...........................

8,400

—

1,200

—

540

—

—

—

—

—

—

—

''-

—

10,140

—

1 dito af andra klassen...........................

1,800

—

200

—

180

—

—

—

—

—

—

—

---

—

2,180

—

1 dito dito ...........................

1,800

—

200

—

180

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2,180

—

1 Löjtnant af första klassen ........................

1,200

—

120

—

120

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,440

—

3 dito dito .......................

3,600

—

360

—

360

—

—

—

—

—

—

—

—

4,320

—

1 dito af andra klassen ........................

1)00

—

120

—

120

—

—

—

—

—

—

—

1,140

—

3 dito dito ........................

2,700

—

360

—

360

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3,420

—

1 Underlöjtnant .......................................

600

—

120

—

120

—

—

—

—

—

—

—

—

840

—

3 dito .......................................

1,800

—

360

—

360

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2,520

—

1 Fanjunkare, jemte portion under vapenöfningarne

720

—

300

—

60

-

—

—

—

—

150

—

—

—

1,230

—

3 dito dito

2,160

—

000

—

180

—

—

-

—

—

450

—

—

—

3,690

—

1 Sergeant af första klassen dito

360

—

200

—

24

—

—

—

—

__

120

—

—

—

704

—

1 3 dito dito dito

1,080

—

600

—

72

—

—

—

—

—

360

—

—

—

2,112

—

1 dito af andra klassen dito

240

—

120

—

24

—

—

—

—

—

120

—

—

—

504

—

7 dito dito dito

1,680

—

840

—

168

—

—

—

—

—

840

—

—

—

3,528

—

1 Korpral, jemte beklädnad in natura och portion

under vapenöfningarne...

120

—

—

15

—

—

—

—

—

—

—

—

—

135

—

23 dito dito dito

2,760

—

345

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3,105

—

1 vice Korpral dito dito

60

—

—

—

6

—

—

—

—

—

—

—

—

—

66

—

23 dito dito dito

1,380

—

—

—

138

—

—

—

—

—

—

—

—

1,518

—

Till musikens underhåll ............... Kr. 1,000

—

—

—

—

—

—

—

_

—

—

—

_

—

—

1,000

—

Summa 1,000

54,440

9,500

—

5,028

-

2,000

—

1.825

-

2,430 -

400

—

76,623

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Lit.

Förslag till Stat för Norr
-

Staben.

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Dag- aflöning

i 60

dagar.

Löne-

tillägg

för

tjenste-

hästar.

Fourage-

rings-

ersätt-

ning.

Beklädnad

in natura

eller

ersättning

i kontant.

Arfvode.

Summa.

1 Öfverste-Löjtnant och Corps-Chef..............

5,000

—

1,200

—

240

—

800

—

730

—

—

-1

—

_

7,970

—

1 Major..................................................

3,500

—

500

—

240

—

400

—

365

—

—

—

—

—

5,005

—

1 Regements-Qvartermästare .......................

1,800

—

400

—

180

—

400

—

365

—

—

—

—

—

3,145

—

1 Förste Regements-Adjutant....................

1,200

—

200

—

120

—

400

—

365

—

—

—

—

2,285

—

1 Regements-Auditör.................................

900

—

400

—

120

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,420

—

50

1 Regements-Läkare..................................

2,800

—

—

—

240

—

—

—

—

—

_

_

3,040

—

1 Regements-Intendent...............................

1,800

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,800

—

1 Bataljons-Adjutant, jemte portion under vapen-

öfningarne.........................................

360

—

200

—

24

—

—

—

—

—

120

—

200

—

904

—

1 Gevärshandtverkare, jemte 2 nummerlöner och

portion under vapenöfningarne...

200

—

—

—

24

—

--

—

—

—

—

—

—

—

224

—

1 d:o d:o d:o

200

—

—

—

24

—

—

—

—

—

—

—

-

—

224

—

1 Hornblåsare, jemte portion under vapenöfnin-

garne...............................................

360

—

—

60

—

——

—

—

—

150

—•

—

—

570

—

Transport

18,170

_

2,900

—

1,272 —

2,000

1,825

270

—

200

26,637

—

Anm. a) Vapenöfningarne beräknas till 60 dagar.

b) Dagaflöningen under vapenöfningarne utgår till: Öfverste-Löjtnant och Corps-Chef med 4 Kr., Major 4 Kr., RegementsQvartermästare

3 Kr., Förste Adjutant 2 Kr., Auditör 2 Kr., Kegements-Läkare 4 Kr., Bataljons-Adjutant 40 öre, Gevärshandtverkare

40 öre, Hornblåsare 1 Kr., Kapten af första klassen 3 Kr., Kapten af andra klassen 3 Kr., Löjtnant af

första klassen 2 Kr., Löjtnant af andra klassen 2 Kr., Under-Löjtnant 2 Kr., Fanjunkare 1 Kr., Sergeant af första klassen

40 öre, Sergeant af andra klassen 40 öre, Korpral 25 öre och vice Korpral 10 öre om dagen.

c) Lönetillägg åt Öfverste-Löjtnant och Corps-Chef för 2 tjenstehästar, Major 1 dito, Regements-Qvartermästare 1 dito och

förste Adjutant 1 dito.

d) Fourageringsersättningen beräknas utgå under hela året med 1 Kr. om dagen för hvarje häst.

e) Löner, tjenstgöringspenningar och beklädnadsersättningar utbetalas månadtligen till Bataljons-Adjutanter, Hornblåsare, Fanjunkare

och Sergeanter.

f) Korpraler och vice Korpraler utbekomma sin aflöning för månad.

Gäller äfven för Westerbottens Fältjägare-Corps.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

C k.

bottens Fältjägare-Corps.

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Dag- aflöning

i 60

dagar.

Löne-

tillägg

för

tjenste-

hästar.

Fourage-

rings-

ersätt-

ning.

Beklädnad

In natura

. eller

ersättning

i kontant.

Arfvode.

Summa.

Kompanistaten

Transport

18,170

_

2,900

—

1,272

2,000

1,825

270

—

200

—

26,637

; 1 Kapten af första klassen......

2,800

—

400

—

180

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3,380

—

8,400

_

1,200

540

180

10,140

2,180

1 d:o af andra klassen.......

1,800

—

200

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

1,800

1,200

200

120

180

120

2,180

1,440

j 1 Löjtnant af första klassen......

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

-.

3,600

900

360

120

360

120

4,320

1,140

( 1 d:o af andra klassen......

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

-.

2,700

600

360

120

360

120

3,420

840

! 1 Under-Löjtnant....................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

'' 3 d:o

1,800

360

360

2,520

; 1 Fanjunkare, jemte portion under yapenöfnin-

garne...

720

—

300

—

60

—

—

—

—

—

150

—

—

—

1,230

—

3 d:o d:o

d:o

2,160

—

900

—

180

—

—

—

—

—

450

—

—

—

3,690

—

i 1 Sergeant af första klassen,

d:o

360

—

200

—

24

—

—

—

—

—

120

—

--

704

j 3 d:o d:o

d;o

1,080

—

600

—

72

—

—

—

—

—

360

—

—

—

2,112

—

1 d:o af andra klassen,

d:o

240

—

120

—

24

—

—

—-

—

—

120

—

—

—

504

—

7 d:o d:o

d:o

1,680

_

840

—

168

—

—

—

—

—

840

—

—

—

3,528

_

i 1 Korpral, jemte beklädnad in natura och por-

tion under vapenöfningame...

120

_

_

15

—

—

—

—

—

i-j--

—

135

—

j 23 d:o d:o

d:o

2,760

—

—

—

345

—■

—

_

—

—

--

—

—

—

3,105

—

1 1 vice Korpral, d:o

d:o

60

—

—

—

6

-

—

—

—

—

—

—

—

66

—

23 d:o d:o

d:o

1,380

—

—

—

138

—

—

—

—

_

—

—

—

1,518

—

Kr. 1 000

1,000

Summa 1.000

54.330

—

9,300

—

4,824

—

2,000

1,825

2,310

—

200

—

75,789

—-

Bih. till Biksd. Prot. 1875. 1 Sami. 1 A/d.

4

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Lit.

Förslag till Stat för Jemt
-

Lön.

Tjenst-

görings-

Dag-

aflöning

Löne-

tillägg

för

Fourage-

rings-

Beklädnad

in natura

eller

Arfvode.

Summa

penningar.

i 60

tjenste-

ersätt-

ersättning

Staben.

dagar.

hästar.

ning

i kontant.

1 Öfverste-Löjtnant och Corps-Chef.............

5,000

—

1,200

—

240

—

800

—

730

—

—

—

—

—

7,970

—

1 Major.................................................

3,500

—

500

—

240

—

400

—

365

—

—

—

—

—

5,005

—

j 1 Regements-Qvartermästare........................

1,800

—

400

—

180

—

400

—

365

—

—

—

—

—

3,145

—

! 1 Förste Regements-Adjutant......................

1 Regements-Auditör.................................

1,200

900

—

200

400

—

120

120

—

400

—

365

—

—

—

—

—

2,285

1,420

—

1

i 1 Regements-Pastor...................................

800

—

—

—

180

—

—

—

—

—

—

—

—

—

980

—

| 1 Regements-Läkare..................................

2,800

—

—

—

240

—

—

—

—-

—

—

—

—

—

3,040

—

} 1 Regements-Intendent...............................

| 1 Förste Bataljons-Adjutant, jemte portion under

1,800

—

—

—

—

—

—

—

—

1,800

—

; vapenöfningarne.................................

360

—

200

—

24

—

—

—

—

—

120

—

200

—

904

—

1 Gevärshandtverkare, jemte 2 nummerlöner och

portion under vapenöfningarne...

1 1 d:o d:o d:o

200

200

—

—

—

24

24

—

—

—

—

—

—

—

—

224

224

—

150

) 1 Hornblåsare, jemte portion under vapenöfnin- garne ...............................................

360

60

570

Transport

18,920

-

2,900

—

1,452

—

2,000

—

1,825-

270 —

200

—

27,567

—

Anm. a) Vapenöfningarne beräknas till 60 dagar.

b) Dagajlöningen under vapenöfning ar ne utgår till: Ofverste-Löjtnant och Corps-Chef med 4 Kr., Major 4 Kr., RegementsQvartermästare

3 Kr., Förste Adjutant 2 Kr., Auditör 2 Kr., Regements-Pastor 3 Kr., Regements-Läkare 4 Kr., BataljonsAdjutant

40 öre, Gevärshandtverkare 40 öre, Hornblåsare 1 Kr., Kapten af första klassen 3 Kr., Kapten af andra klassen

3 Kr., Löjtnant af första klassen 2 Kr., Löjtnant af andra klassen 2 Kr., Under-Löjtnant 2 Kr., Fanjunkare 1 Kr., Sergeant

af första klassen 40 öre, Sergeant af andra klassen 40 öre, Korpral 25 öre och vice Korpral med 10 öre om dagen.

c) Lönetillägg åt Ofverste-Löjtnant och Corps-Chef för 2 tjenstehästar, Major 1 dito, Regements-Qvartermästare 1 dito och

Förste Adjutant för 1 dito.

d) Fourageringsersättningen beräknas utgå under hela året med 1 Kr. om dagen för hvarje häst.

e) Löner, tjenstgöringspenningar och beklädnadser sättningar utbetalas månadtligen till Bataljons-Adjutanter, Hornblåsare, Fanjunkare

och Sergeanter.

f) Korpraler och vice Korpraler utbekomma sin aflöning för månad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Cl.

lands Fältjägare-Corps.

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Dag- aflöning

i 60

dagar.

Löne-

tillägg

för

tjenste-

hästar.

Fourage-

rings-

ersätt-

ning.

Beklädnad

in natura

eller

ersättning

i kontant.

Arfvode.

Summa, i

Kompanistalen

Transport

18,920

—

2,900

—

1,452

—

2,000

—

1,825

—

270

—

200

—

27,567

—

Kapten af första klassen.......

2,800

400

180

3,380

_

d:o d:o .......

d:o af andra klassen.......

8,400

1,800

1,200

200

540

180

10,140

2,180

1

..................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

-

1

1

d:o d:o .......

Löjtnant af första klassen......

1,800

1,200

—

200

120

—

180

120

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2,180

1,440

—

3

d:o d:o ......

3,600

—

360

—

360

—

—

—

—

—

—

—

—

—

4,320

—

1

d:o af andra klassen......

900

—

120

—

120

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,140

—

3

d:o d:o ......

Under-Löjtnant...................

2,700

600

360

120

360

120

3,420

840

i

.................

_

—

—

—

—

—

—

—

_

—

_

—

3

d:o ...................

1,800

—

360

—

360

—

—

—

—

—

—

—

-—

—

2,520

—

1

Fanjunkare, jemte portion under vapenöfnin-

gar ne...

720

—

300

—•

60

—

—

—

—

—

150

—

—

—

1,230

—

3

d:o d:o

d:o

2,160

—

900

—

180

—

—

—

—-

—

450

—

—

—

3,690

—

1

Sergeant af första klassen,

d:o

360

-

200

—

24

—

—

—

—

—

120

—

—

—

704

—

3

d*o d:o

d:o

1,080

—

600

—

72

—

—

—

—

—

360

—

—

—

2,112

—

J

d:o af andra klassen,

d:o

240

1,680

120

840

24

168

120

840

504

3,528

7

i

Korpral, jemte beklädnad in natura och por-

tion under vapenöfningarne...

120

—

—

—

15

—

—

—

—

—

—

—

—

—

135

—

3,720

60

1,860

465

0

4,185

66

2,046

1,000

1

vice Korpral, d:o

d:o

.31

186

.... Kr. 1,000

i

Summa 1,000

56,520

—

9,300

—

5,1721

_

2,000

—

1,825

2,310

200 —

78,327

— j

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Frop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Lit.

Förslag till Stat för Norra

Staben.

1 Öfverste...............................................

1 Öfverste-Löjtnant och Förste Major ...........

1 Major..................................................

1 d.o ..................................................

1 Regements-Qvartermästare .......................

1 Förste Regeraents-Adjutant.......................

1 Andre d:o ......................

1 Regements-Auditör.............. ...............

1 Regements-Pastor................................

1 Regements-Läkare...................................

1 Förste Regements-Adjutant.......................

1 Andre d:o .......................

1 Regements-Intendent...............................

j 1 Bataljons-Adjutant, jemte portion under vapen
öfningarne

...

J 1 d:o d:o d:o

Il Regements-Väbel, d:o d:o

[ 1 Ge värst and tv erkar e, jemte 2 nummerlöner och

portion under vapenöfningarne ..

Il d:o d:o d:o ...I

| 1 Regements-Trumslagare, jemte portion under

vapenöfningarne ................................I

Transport

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Dag-

aflöning

i 60

dagar.

Lone-

tillägg

för

tjenste-

hästar.

Fourage-

rings-

ersätt-

ning.

Beklädnad

in natura

eller

ersättning

i kontant.

Arfvode.

Summa. ;

6,000 —

1,500

300 —

800

730

9,330

4,000 —

600

—

240 —

400

—

365

—

— ._

5,605

—

3,500 —

500

—

2401-

400

—

365

—

--j—

—L.

5,005

— 1

3,500;-

500

—

240 —

400

—

365

—

— _

-L_

5,005

—j

l,800j—

400

—

180-

400

—

365

—

— —

-— —

3,145

—

1,200 —

200

—

120 —

400

—

365

--_

—_

2,285

—

900

200

120 —

400

—

365

— - —

—_

1,985

—|

900

400

190*

i

1 190

800

—

180 —

—

_

—

j

980

__

2,800

—

—

—

240 —

—

—

—

_

- _

—_

3,040

—

1,800

—

•—

—

180-

—

—

--

----L_

——

1,980

—!

900

120

10^o

1,800

—

—

_

—

—

—

_...

—_

1,800

360

—

200

24 —

--

_

—

_

120 |—

200 —

904

-j

360

—

200

_

24 —

—

—

—

—

120

200 —

904

—

360

200

—

24;—

—

—

—

—

120 —

200 —

904

—

200

—

—

—

24-

—

—

- -

-i-

224

-1

200

—

—

24;-

—

—

-------- —

---------_

224

—

360

_

___

_

60 —

__

_

150 I-

_________j_

C*

O

-1

31,740

— I

4,900

_

2,460 —

3,200

—

2,920

—

510 ;-

|

600''—

46,330

—

Anm. a) Vapenöfningarne beräknas till 60 dagar.

b) Dagaflöniny under vapenöfningarne utgår till: Öfverste med 5 Kr., Öfverste-Löjtnant och Förste Major med i Kr., Major.

4 Kr., Regemements-Qvartermästare 3 Kr., Förste Adjutant 2 Kr., Andre Adjutant 2 Kr., Auditör 2 Kr., Regements-Pastor

3 Kr., Regements-Läkare 4 Kr., Förste Bataljons-Läkare 3 Kr., Andre Bataljons-Läkare 2 Kr., Bataljons-Adjutant med

40 öre, Regements-Väbel 40 öre, Gevärshandtverkare 40 öre, Regements-Trumslagare 1 Kr., Kapten af första klassen 3 Kr.,

Kapten af andra klassen 3 Kr., Löjtnant af första klassen 2 Kr., Löjtnant af andra klassen 2 Kr., Under-Löjtnant 2 Kr.,

Fanjunkare 1 Kr,, Sergeant af första klassen 40 öre, Sergeapt af andra klassen 40 öre, Korpral 25 öre och vice Korpral.

10 öre om dagen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1875,.

ra.

kånska Infanteri-Regementet.

Lön.

i Tjenst:

göringspenningar.

Dagaflöning

i 60

dagar.

Löne
tillägg
för
tjenste
hästar.

Beklädnad !

in natura

eller Arfvode. :

ersätt- I ersättning ''

ning. | i kontant. I

i Fourage''

| rings
-

Summa.

Transport

31,740

O

O

-

3,460,

3,200

2,920

—

510

__

600

—

46,330

—

Kompanistaten.

1 Kapten af första klassen.........................

2,800

—

400;

—

180

—

—

—

—

—

—

—

—

3,380

—

7 d:o d‘o ..........................

19,600

2,800,

—

1,260

—

—

—

—

—

—

—

—

—

23,660

—;

d:o af andra klassen.. .................

1,800

200

180

—

—

-

-

—

—

—

—

2,180

3 d:o d:o ..........................

5,401

—

600

540

—

—

—

_

—^

-

—

—

6,540

—

1 Löjtnant af första klassen.......................

1,200

120

—

120

—

—

—

—

—

—

—-

—

1,440

—

7 d:o d:o .......................

8,400

840

—

ce

o

—

—

—

—

—

—

—

—

10,080

—

1 d:o af andra klassen.......................

900

—

120

—

120

—

—

—

—

—

—

—

—

1,140

—

2 700

3fi0

360

3,420

600

120

120

840

4 ?00

840

840

5 880

1 Fanjunkare, jemte portion under vapenöfningarne

720

—

300

—

60

—

—

—

—

150

—

—

—

1,230

—

7 d:0 d:o d:0

5,040

—

2,100

—

420

—

—

—

—

—

1,050

—

—

—

8,610

—

1 Sergeant af första klassen, d:o

360

—

200

—

24

—

—

—

—

120

—

—

—

704

—

7 d:0 d:o d:o

2,220

—

1,400

—

168

—

__

—

—

840

—

—

—

4,928

—

1 d:o af andra klassen, d:o

240

—

120

—

24

—

—

—

—

—

120

—

—

—

504

—■

15 d:o d:o d:o

3,600

—

1,800

—

360

—

—

—

—

—

1,800

—

—

—

7,560

—

1 Korpral, jemte beklädnad in natura och por-

tion under vapenöfningarne

120

—

—

—

15

—

—

—

—\-

_

—

—

—

135

—

o

o

di

o

di

5,640

—

—

—

705

-

—

—

—

—

''

—

—

—

6,345

—

1 vice Korpral, d:o d:o

60

■ —

—

6

_

i--

—

—

—

—

—

—

—

66

—

47 d:o d:o d:o

2,82C

—

—

282

—

—

—

—

—

—

—

—

-

3,102

—

Till musikens underhåll................ Kr. 2,00C

; -

—

- —

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2,000

—

Summa 2,000 100,160

—

17,220

—

9,084

—

O

o

CN*

—

2,920

—

4,590

—

600

—

140,074

—

c) Lönetillägg åt Öfverste för 2 tjenstehästar, åt Öfverste-Löjtnant och Förste Major för 1, åt Major för 1, åt RegementsQvartermästare

för 1, åt Förste Adjutant för 1 och åt Andre Adjutant för 1 tjenstehäst.

d) Fourageringsersättningen beräknas utgå under hela året med 1 Kr. om dagen för hvarje häst.

e) Löner, tjenstgöringsersättningar och belclädnadser sättning ar utbetalas månadtligen till Bataljons-Adjutanter, Regements-Väblfvr

Regements-Trumslagare, Fanjunkare och Sergeanter.

f) Korpraler och vice Korpraler utbekomma sin aflöning för månad.

G-äller äfven för Södra|Skånska Infanteri-Regementet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lit. C. n.

Sammandrag, utvisande den aflöning, som, enligt upprättade förslagsstater, bör tillkomma hvarje Regemente och Corps af Indelta Arméen.

Staben.

IC a v

a 1 1

e

r i e

t.

X n f

a n t e

r i e

t.

Summa

summarum.

Lif-Rege

mentets

Dragon-

Corps.

Lif-Rege

mentets

Husar-

Corps.

Smålands

Husar-

Regemente.

Skånska

Husar-

Regementet.

Skånska

.Dragon-

Regementet.

Jemtlands j

Hästjägare- Corps.

Summa.

Lif-Rege

ra entets

Grenadie

Corps.

*-

Första Lif- Grenadier- Regem entet.

Andra Lif- Grcnadicr- Regementet.

Westgöta

Regemente.

Smålands

Grenadi cr- Bataljon.

Uplands

Regemente.

Skaraborgs

Regemente.

Söder-

manlands

Regemente.

Kronobergs

Regemente.

Jönköpings

Regemente.

Dal-

Regementet.

ITelsinge

Regemente.

Elfsborgs

Regemente.

Westgöta- dals Rege- mente.

Bohusläns

Regemente.

IVest-

manlands

Regemente.

Norrbottens

Fältjägare-

Corps.

W ester- bottens

Fältjägarc- Corps.

C alm ar

Regemente.

Nerikes

Regemente.

Wer mlands

Regemente.

Jemtlands

Fältjägare-

Corps.

Norra

Skånska

Infanteri-

Regementet.

Södra

Skånska

Infanteri-

Regementet.

Summa.

i Öfverste...........................................................

10,095

_

10,095

___

10,095

_

10,095

_

10,095

__

___

—

50,475

—

_

_

9,330

____

9,330

-—

9,330

_

—

9,330

9,330

9,330

—

9,330

—

9,330

—

9,330

—

9,330

—

9,330

—

9,330

—

9,330

—

9,330

—

—

—

—

9,330

—

9,330

—

9,330

—

—

—

9,330

—

9,330

—

177,270

—

227,745

—

I Öfverste-Löjtnant och Corpschef ............................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

8,735

—

8,735

—

7,970

—

—

—

—

—

—

—

7,970

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

7,970

—

7,970

—

—

—

—

—

—

—

7,970

—

—

—

—

—

39,850

—

48,585

—

j Öfverste-Löjtnant och förste Major ........................

7,135

—

7,135

—

7,135

~

7,135

—

7,135

—

—

—

35,675

—

—

—

5,605

—

5,605

—

5,605

—

—

—

5,G()5

—

5,605

5,605

—

5,605

—

5,605

—

5,605

—

5,605

—

5,605

—

5,605

—

5,605

—

5,605

—

—

—

—

—

5,605

—

5,605

—

5,605

—

—

—

5,605

—

5,605

—

106,495

—

142,170

—

'' Major..............................................................

6,535

—

6,535

—

6,535

—

6,535

—

6,535

—

—

32,675

—

5,005

—

10,010

—

10,010

—

10,010

—

5,005

—

10,010

—

10,010

-

10,010

—

10,010

—

10.010

—

10,010

—

10,010

—

10,010

—

10,010

—

10,010

—

10,010

—

5,005

—

5,005

-

10,010

—

10,010

—

10,010

—

5,005

—

10,010

—

10,010

—

215,215

—

247,890

—

Regementsqvartcrmästare.......................................

3,910

—

3,910

—

3,910

—

3,910

—

3,910

3,910

—

23.460

—

3,145

—

3,145

—

3,145

—

3,145

—

3,145

—

3,145

—

3,145

3,145

—

3,145

—

3,145

—

3,145

—

3,145

—

3,145

—

3,145

—

3,145

—

3,145

—

3,145

—

3,145

—

3,145

—

3,145

—

3,145

—

3,145

—

3,145

—

3,145

—

75,480

—

98,940

—

! Förste Regements-Adjutant....................................

3,050

—

3,050

—

3,050

—

3,050

—

3,050

—

—

—

15,250

—

2,285

—

2,285

—

2,285

—

2,285

—

2,285

—

2,285

—

2,285

—

2,285

—

2,285

—

2,285

—

2,285

—

2,285

—

2,285

—

2,285

—

2,285

—

2,285

—

2,285

—

2,285

—

2,285

—

2,285

—

2,285

—

2,285

—

2,285

—

2,285

-

54,840

—

70,090

—

Andre dito ....................................

2,750

—

2,750

—

2,75o

_

2,750

—

2,750

—

—

—

13,750

—

—

—

1,985

—

1,985

—

1,985

—

—

—

1,985

—

1,985

—

1,985

—

1,985

—

1,985

—

1,985

—

1,985

—

1,985

—

1,985

—

1,985

—

1,985

—

—

—

—

—

1,985

—

1,985

—

1,985

—

—

—

1,985

—

1,985

—

37,715

—

51,465

—

Regements-Stallmästare .......................................

2,450

—

2,450

—

2,450

—

2,450

—

2,450

—

—

—

12,250

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

12,250

—

Regeinents-Auditör .............................................

1,420

—

1,420

—

1,420

—

1,420

—

1,420

—

—

—

7,100

—

1,420

—

1,420

—

1,420

—

1,420

—

1,420

—

1,420

—

1,420

—

1,420

—

1,420

—

1.420

—

1,420

—

1,420

—

1,420

—

1,420

—

1,420

—

1.420

—

1,420

—

1,420

—

1,420

—

1,420

—

1,420

—

1,420

—

1,420

—

1,420

—

34,080

—

41,180

—

Regeinents-Pastor................................................

980

—

980

—

980

—

980

—

980

—

—

—

4,900

—

980

—

980

—

980

—

980

—

980

—

980

—

980

—

980

—

980

—

980

—

980

—

980

—

980

—

980

—

980

—

980

—

50

—

50

—

980

—

980

—

980

—

980

—

980

—

980

—

21,660

—

26,560

—

Regements-Läkare...............................................

3,040

—

3,040

—

3,040

—

3,0 40

—

3,040

—

—

—

15,200

—

3,040

—

3,040

—

3,040

—

3,040

—

3,040

—

3,040

—

3,040

—

3,040

—

3,040

—

3,040

—

3,040

—

3,040

—

3,040

—

- 3,040

—

3,040

—

3,040

—

3,040

—

3,040

~~

3,040

—

3,040

—

3,040

—

3,040

—

3,040

—

3,040

—

72,960

—

88,160

—

Förste Bataljons-Läkare .......................................

1,980

_

1,980

—

1,980

—

1,980

—

1,980

—

1,980

—

11,880

—

—

—

1,980

—

1,980

—

1,980

—

—

—

1,980

—

1,980

—

1,980

—

1,980

—

1,980

—

1,980

—

1,980

—

1,980

—

1,980

—

1,980

—

1,980

—

—

—

—

—

1,980

1,980

—

1,980

—

—

—

1,980

—

1,980

—

37,620

—

49,500

—

Andre dito .......................................

—

—

—

—

—

—

1,020

—

1,020

—

—

—

2,040

—

—

—

1,020

—

1,020

—

1,020

—

—

—

1,020

—

1,020

—

1,020

—

1,020

—

1.020

—

1,020

—

1,020

—

1,020

—

1,020

—

1,020

—

1,020

—

—

—

—

—

1,020

—

1,020

—

1,020

—

—

—

1,020

—

1,020

—

19,380

—

21,420

—

Regements-Intendent ...........................................

1,800

1,800

—

1,800

—

1,800

—

1,800

—

—

—

9,000

—

1,800

—

1,800

—

1,800

—

1,800

—

—

—

1,800

—

1,800

—

1,800

—

1,800

—

1,800

—

1,800

—

1,800

—

1,800

—

1,800

—

1,800

—

1,800

—

1,800

—

1,800

1,800

—

1,800

—

1,800

—

1,800

—

1,800

—

1,800

—

41,400

—

50,400

—

Mönsterskrifvare ................................................

1,400

—

800

—

800

—

1,400

—

1,400

—

—

—

5,800

—

—

—

1,400

—

1,400

—

1,400

—

800

—

1,400

—

1,400

—

1,400

—

1,400

—

1,400

—

1,400

—

1,400

—

1,400

—

1,400

—

1,400

—

1,400

—

—

—

—

—

1,400

—

1,400

—

1,400

—

—

—

—

—

—

—

24,600

—

30,400

~

Regements-Hästläkare ..........................................

1,980

—

1,980

—

1,980

—

1,980

—

1,980

—

1,980

—

11,880

—

—

—

—

—

—

—

—

—

--

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

11,880

-1

Batalj ons-Hästläkare............................................

1,020

—

1,020

—

1,020

—

2,040

—

2,040

—

1,020

—

8,160

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

8,160

Bataljons-Adjutant .............................................

---

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

904

—

1,808

—

1,808

—

1,808

—

904

—

1,808

—

1,808

—

1,808

—

1,808

—

1,808

—

1,808

—

1,808

—

1,808

—

1,808

—

1,808

—

1,808

—

904

—

904

1,808

—

1,808

—

1,808

—

904

—

1,808

—

1,808

—

38,872

—

38,872

—|

Regementsväbel..................................................

—

—-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

904

—

904

—

904

—

904

—

904

—

904

—

904

—

904

—

904

—

904

—

904

—

904

—

904

—

904

—

904

—

904

—

—

—

—

—

904

—

904

—

904

—

—

—

904

—

904

—

18,984

—

18,984

—

Gevärshandtverkare .............................................

848

—

848

—

848

—

848

—

848

—

424

—

4,664

—

448

—

448

—

448

—

448

—

448

—

448

—

448

—

448

—

448

—

448

—

448

—

448

—

448

—

448

—

448

—

448

—

448

—

448

—

448

—

448

—

448

—

4-18

—

448

—

448

-

10,752

—

15,416

—

Regements-Trumslagare och Hornblåsare..................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

570

—

570

—

570

—

570

-

570

—

570

—

570

—

570

—

570

—

570

—

570

—

570

—

570

—

570

—

570

—

570

—

570

—

530

—

570

—

570

—

570

—

570

—

570

—

570

—

13,680

—

13,680

—

Stabs-Trnmpetare................................................

2,520

—

2,520

—

2,520

—

5,040

—

5,040

—

—

—

17,640

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

~

—

—

—

—

*-

—

—

—

—

—

--

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

--

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1 _

•-

17,640

—

Sqvadrons- och Kompanistaten.

. Ryttmästare och Kapten af första klassen ................

24,550

—

24,550

—

24,550

—

49,100

—

49,100

—

9,820

—

181,670

—

13,520

—

27,040

—

27,040

—

27,040

—

13,520

—

27,040

—

27,040

—

27,040

—

27,040

—

27,040

—

27,040

—

27,040

—

27,040

—

27,040

—

27,040

—

27,040

—

13,520

—

13,520

—

27,040

—

27,040

—

27,040

—

13,520

—

27,040

—

27,040

—

581,360

—

763,030

—

dito dito af andra dito ................

3,710

—

3,710

—

3,710

7,420

—

7,420

—

—

—

25,970

—

4,360

—

8,720

—

8,720

—

8,720

—

4,360

—

8,720

—

8,720

—

8,720

—

8,720

—

8,720

—

8,720

—

8,720

—

8,720

—

8,720

—

8,720

—

8,720

—

4,360

—

4,360

—

8,720

—

8,720

—

8,720

—

4,360

—

8,720

—

8,720

—

187,480

—

213,450

—

Löjtnant af första klassen....................................

14,850

-

14,850

—

14,850

29,700

—

29,700

—

5,940

—

109,890

—

5,760

—

11,520

—

11,520

—

11,520

—

5,760

—

11,520

—

11,520

—

11,520

—

11,520

—

11,520

—

11,520

—

11,520

—

11,520

—

11,520

—

11,520

—

11,520

—

5,760

—

5,760

—

11,520

—

11,520

—

11,520

—

5,760

—

11,520

11,520

—

247,680

—

357,570

—

dito af andra dito ....................................

5,340

5,340

—

5,340

—

10,680

—

10,680

—

—

—

37,380

—

4,560

—

9,120

—

4,560

—

4,560

—

4,560

—

9,120

—

9,120

—

9,120

—

9,120

—

9,120

—

9,120

—

9,120

—

9,120

—

9,120

—

4,560

—

9,120

—

4,560

—

4,560

—

9,120

—

4,560

—

4,560

—

4,560

—

4,560

4,560

—

! 164.160

—

201,540

—

Under-Löjtnant...................................................

11,850

~

11,850

—

11,850

23,700

—

23,700

—

4,740

—

87,690

—

3,360

—

6,720

—

6,720

—

6,720

—

3,360

—

6,720

—

6,720

—

6,720

—

6,720

—

6,720

—

6,720

—

6,720

—

6,720

—

6,720

—

6,720

—

6,720

—

3,360

—

3,360

—

6,720

—

ti, 720

—

6,720

—

3,360

—

6,720

6,720

—

144,480

—

232,170

—

Fanjunkare ......................................................

6,150

6,150

—

6,150

12,300

—

12,300

—

2,460

—

45,510

—

4,920

—

9,840

—

9,840

—

9,840

—

4,920

—

9,840

—

9,840

—

9,840

—

9,840

—

9,840

—

9,840

—

9,840

—

9,840

—

9,840

—

9,840

—

9,840

—

4,920

—

4,920

—

9,840

—

9,840

—

9,840

—

4,920

—

9,840

—

9,840

—

211,560

—

257,070

—j

Sergeant af första klassen ....................................

10,560

—

10,560

—

10,560

—

21,120

—

21,120

—

4,224

—

78,144

—

2,816

—

8,448

—

5,632

—

5,632

—

2,816

—

8,448

—

8,448

—

8,448

—

8,448

—

8,448

—

8,448

—

8,448

—

8,448

—

8,448

—

5,632

—

8,448

—

2,816

—

2,816

—

8,448

5,632

—

5,632

—

2,816

—

5,632

—

5,632

—

154,880

—

233,024

-

dito af andra dito ....................................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

-

—

—

4,032

—

8,064

—

8,064

—

8,064

—

4,032

—

8,064

—

8,064

—

8,064

—

8,064

—

8,064

—

8,064

—

8,064

—

8,064

—

8,064

—

8,064

—

8,064

—

4,032

—

4,032

—

8,064

—

8,064

—

8,064

—

4,032

—

8,064

—

8,064

—

173,376

—

173,376

—

Sqvadrons-Hästläkare ..........................................

2,620

—

2,620

—

2,620

5,240

—

5,240

—

1,048

—

19,388

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

19,388

1 Sqvadrons-Trumpetare..........................................

3,840

—

3,840

—

3,840

7,680

—

7,680

—

1,536

—

28,416

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

----

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

“-

—

—

—

—

--

—

—

—

—

—

—

28,416

—

1 Korpral............................................................

2,025

—

2,025

—

2,025

4,050

4,050

—

810

—

14,985

—

3,240

—

6,480

—

6,480

—

6,480

—

3,240

—

6,480

—

6,480

—

6,480

—

6,480

—

6,480

—

6,480

—

6,480

—

6,480

—

6,480

—

6,480

—

6,480

—

.">,240

—

3,240

—

6,480

—

6,480

—

6,480

—

4,320

—

6,480

—

6,480

140,400

—

155,385

—

1 vice Korpral......................................................

990

—

990

—

990

-

1,980

—

1,980

—

396

—

7,326

—

1,584

—

3,168

3,168

—

3,168

—

1,584

—

3,168

—

3,168

—

3,168

—

3,168

—

3,168

—

3,168

—

3,168

—

3,168

—

3,168

—

3,168

—

3,168

—

1,584

—

1,584

—

3,168

—

3,168

—

3,168

—

2,112

—

3,168

—

3,168

__

68,640

75,966

—

! Till musikens underhåll .......................................

—

—

—

—

—

—

_

—

—

—

•--

—

1,000

—

2,000

2,000

—

2,000

—

1,000

—

2,000

—

2,000

2,000

—

2,000

—

2,000

—

2,000

—

2,000

—

2,000

—

2,000

—

2,000

__

2,000

—

f ,000

—

1,000

—

2,000

2,000

—

2,000

1,000

—

2,000

—

2,000

_

43,000

—

43,000

—

Summa

139,398

—

138,798

138,798

230,443 |—

230,443

49,023

926,903

—

77,623

148,850

_

141,474

—

141,474

—

76,623

—

148,850

—

148,850

-

148,850

—

148,850

—

148,850

—

148,850

__

148,850

—

148,850

—

148,850

—

141,474

—

148,850

—

75,789

—

75,789

-

148,850

—| 141,474

—

141,474

78.327

-

140,074

—

140,074

|-

1 3,157,869

—

4,084,772

I-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 3 a. till Kongl. May.ts Nåd, Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Lit. Co.

Plan för amortering af Arméens Ackords-Amorterings-Fond från den

1 Juli 1875 efter en annuitet af 185,000 Kronor.

18j75

Arméens Ackords-Amorterings-Fonds skuld.,

ränta derå å 4 % för ett år..................

1,256,150

50,246

18J76

Annuitetsbelopp ...................................

Återstående skuld...........................................

Summa

1.306.396

185,000

1.121.396

—

44,855

—

18177

o

Återstående skuld...........................................

iSlcl

1,166,251

185,000

981,251

—

39,250

—

18178

Återstående skuld...........................................

S:a

1,020,501

185,000

835,501

—

33,420

—

18179

Återstående skuld............................................

S:a

868.921

185,000

683.921

—•

27,356

—

18180

o

Återstående skuld............................................

S:a

711.277

185,000

526.277

—

21,051

—

18j81

Återstående skuld.........................................

S:a

547.328

185,000

362.328

—

14,493

i

S:a

376,821

185,000

I

18182

Återstående skuld.................

191,821

7,672

—

S:a

199,493

185,000

.

18183

Fondens återstående skuld ........

14,493

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Litt. D. a.

Förslag till Stat för Lifgardet till

häst.

Staben.

1 Öfverste och Sekundchef, lön......................................

6,000

—

dagafiöning..................................................................

1,825

—

lönetillägg för 3 hästar.............................................

1,200

fourageersättning.........................................................

1,095

— 10,120: —

1 Öfverstelöjtnant och Förste Major lön.........................

4,000

—

dagafiöning.................................................................

1,460

—

lönetillägg för 3 hästar............................................

1,200

—

fourageersättning.........................................................

1,095

7,755: —

1 Andre Major, lön .........................................................

3,500

—

dagafiöning...............................................................

1,460

—

lönetillägg för 3 hästar............................................

1,200

—

fourageers ättn ing.........................................................

1,095

7 255-

1 Regements-qvartermästare, lön ....................................

1,800

dagafiöning..................................................................

1,095

—

lönetillägg för 2 hästar.............................................

800

—

fourageersättning.........................................................

730

4,425: -

1 Adjutant, lön ..................................................................

1,200

—

dagafiöning..................................................................

730

—

lönetillägg för 2 hästar.............................................

800

—

fourageersättning.........................................................

730

3,460: —

1 Regements-stallmästare, lön ..........................................

1,200

—

dagafiöning..................................................................

730

—

lönetillägg för 2 hästar.............................................

800

—

fourageersättning......................................................

730

— 3,460: —

1 Regementspastor, lön .....................................................

1,500: -

1 Auditör, lön.....................................................................

900

—

dagafiöning..................................................................

730

1 630- -

1 Regementsläkare, lön......................................................

2,800

dagafiöning.................................................................

1,460

4,260: -

Transport 43,865:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1,

om Statsverket

1875.

Transport

43,865: -

1 Förste Bataljonsläkare, lön........................................

.. 1,800

—

dagaflöning...............................................................

.. 1,095

—

2,895:

1 Regements-intendent, lön.............................................

.. 2,800

—

dagaflöning................................................................

.. 1,095

—

3,895: —

1 Mönsterskrifvare, lön .................................................

450: —

1 dito dito .......................................

450: —

1 Regementshästläkare, lön.............................................

.. 1,800

—

dagaflöning...............................................................

.. 1,095

—

2,895:

1 Bataljonshästläkare, lön .............................................

.. 900

—

dagaflöning................................................................

730

—

1,630: -

1 Regementsväbel, månadslön.......................................

360

—

dagaflöning...............................................................

.. 146

—

lönetillägg ...............................................................

36

—

542:

beklädnad och portion.

1 Pistolsmed lön................................................................................. 600: —

1 Sadelmakare dito .............................................................................. 700: —

Sqvadronssiaten.

1 Ryttmästare och Sqvadronschef, lön

arfvode ............................................

dagaflöning......................................

lönetillägg för 2 hästar................

fourageersättning.............................

3 Dito dito ......................................

1 Andre Ryttmästare, lön ....................

dagaflöning...................................

lönetillägg för 2 hästar.................

fourageersättning.............................

1 Förste Löjtnant, lön ..........................

dagaflöning.....................................

lönetillägg för 2 hästar.................

fourageersättning.............................

3 Dito dito.......................................

_ 6,025: —

dito...... 18,075: —

1,800: —

1,095: —

800: —

730: — 4,425:

1,200: —

730: —

800: —

73Q: — 3,460:

dito...... 10,380:

Transport 100,287: —

600

1,095

800

730

Bih. till Bilesd. Prot. 1875. 1 Sami. 1 Afd

opaginerad Kontrollera mot PDF

JB)l. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N;o 1, om Statsverket 1875.

1 Andre Löjtnant, lön ...............

dagaflöning..............................

lönetillägg för 2 hästar........

fonrageersättning....................

3 Dito dito ..........................

1 Underlöjtnant, lön.....................

dagaflöning...............................

lönetillägg för 2 hästar..........

fourageersättning......................

3 Dito dito ............................

1 Fanjunkare, månadslön............

dagaflöning...............................

beklädnad och portion.

3 Dito dito ............................

1 Sergeant, månadslön ................

dagaflöning...............................

lönetillägg ................................

beklädnad och portion.

15 Dito dito..............................

1 Trumpetare, månadslön..............

dagaflöning;......

o o ................................

lönetillägg ................................

beklädnad och portion.

7 Dito dito..........

1 Hofsla gare, lön...........................

3 Dito dito

Särskilda anslag, som förut............

Anm. Inqvartering åtnjutes enligt

Transport

900: —

730: —

800: —

730:

dito......

100,287: —

3,160: —

9,480: —

600

730

800

730

dito......

720: —

365: —

7^580: —

1,085: —

3,255: —

dito......

360: —

146: —

36: —

542: —

dito......

360: —

146: —

8,130: —

36: —

542: —

dito.....

3,794: —

600: —

dito......

1,800: —

800: —

Summa

143,915: —

nu gällande bestämmelser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

lätt. D. b.

Förslag till Stat för Husar-regementet Konung Carl

Staben.

1 Öfverste och Chef, lön............................................... 6,000: —

dagaflöning................................................................. 1,825: —

lönetillägg för 3 hästar.......................................... 1,200: —-

fourageersättning............... 1,095: —

1 Öfverstelöjtnant, med skyldighet att göra majors
tjenst,

lön..................................... 4,000: —

dagaflöning................................................................... 1,460: —

lönetillägg för 3 hästar............................................. 1,200: —

fourageersättning......................................................... 1,095: —

1 Major, lön........................................................................ 3,500: —

dagaflöning.................................................................. 1,460: —•

lönetillägg för 3 hästar........................................... 1,200: —

fourageersättning..................................................... 1,095: —

1 Regements-qvartermästare, lön................................... 1,800: —

dagaflöning................................................................. 1,095: —

lönetillägg för 2 hästar............................................ 800: —

fourageersättning........................................................ 730: —

1 Förste Adjutant, lön....................................... 1,200: —

dagaflöning.................................................................. 730: —

lönetillägg för 2 hästar .......................................... 800: —

fourageersättning........................................................ 730: —

1 Andre Adjutant, lön................................................... 900: —

dagaflöning..................................... 730: —

lönetillägg för 2 hästar............................................. 800: —

fourageersättning......................................................... 730: —

1 Regements-stallmästare, lön.......................................... 1,200: —

dagaflöning................................................................ 730: --

lönetillägg för 2 hästar............................................. 800: —

fourageersättning........................................................ 730: —

Transport

XY.

10,120: —

7,755: —

7,255:

4,425: —

3,460: —

3,160: —

3,460: —

39,635: ~

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop.

N:o 1, om Statsverket 1875.

1 Auditör, lön.........................................

Transport

39,635: —

............. 900: —

dagaflöning.....................................................

.............. 730: —

1.630: —

1 Regementsläkare, lön.....................................

.............. 2,800: —

dagaflöning....................................................

............. 1,460: —

4,260: —

1 Förste Bataljonsläkare, lön .............................

.............. 1,800: —

dagaflöning....................................................

.............. 1,095: —

2.895: —

1 Andre Bataljonsläkare, lön ........................

.............. 900: —

dagaflöning....................................................

.............. 730: —

1,630: —

1 Dito dito ..................................................

............. dito.....

1,630: —

1 Regeinents-intendent, lön..............................

............. 2,800: —

dagaflöning....................................................

.............. 1,095: —

3,895: —

1 Regementsliästläkare, lön..............................

............. 1.800: —

dagaflöning....................................................

.............. 1,095: —

2,895: —

1 Bataljonshästläkare, lön..............................

.............. 900: —

dagaflöning...................................................

.............. 730: —

1,630: —

1 Regementstrumpetare, månadslön ................

.............. 720: —

dagaflöning..................................................

beklädnad och portion.

.............. 365: —

1.085: —

Sqvadronsstaten.

1 Ryttmästare och Sqvadronschef, lön ..........

..... 2.800: —

arfvode ....................................

..... 600: —

dagaflöning ........................................

..... 1.095

—

lönetillägg för 2 hästar......................

.... 800

---

fourageersättning....................................................

.... 730

—

6,025: —

5 Dito dito............................

dito......

30,125: —

1 Andre Ryttmästare, lön ................

..... 1,800

—

dagaflöning......................................

..... 1,095

—

lönetillägg för 2 hästar..................

.... 800

—

fourageersättning....................................................

.... 730

—

4,425: —

Transport 101,760: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875

Transport

101,760: —

1 Förste Löjtnant, lön ..........................

...... 1,200: —

dagaflöning.........................................

...... 730: —

lönetillägg för 2 hästar .................

...... 800: —

fourageersättning................................

..... 730: —

3.460: —

5 Dito dito ....................................

...... dito......

17.300: —

1 Andre Löjtnant, lön ..........................

...... 900: —

dagaflöning.........................................

...... 730: —

lönetillägg för 2 hästar...................

...... 800: —

fourageersättning...............................

..... 730: —

3,160: —

5 Dito dito ......................................

...... dito......

15.800: —

1 Underlöjtnant, lön .............................

...... 600: —

dagaflöning.........................................

...... 730: —

lönetillägg för 2 hästar....................

...... 800: —

fourageersättning...............................

...... 730: —

2,860: —

5 Dito dito ......................................

dito......

13,300: —

1 Fanjunkare, månadslön.......................

...... 720: —

dagaflöning..........................................

...... 365: —

1,085: —

beklädnad och portion.

5 Dito dito ......................................

...... dito......

5,425: —

1 Sergeant, månadslön .........................

...... 360: —

dagaflöning........................................

........r.........

...... 146: —

lönetillägg...........................................

36: —

542: —

beklädnad och portion.

23 Dito dito...............;.........................

...... dito......

12.466: —

1 Sqvadronstrumpetare, månadslön........

...... 360: —

dagaflöning.........................................

...... 146: —

lönetillägg f.........................................

36: —

542: —

5 Dito dito........................................

....... dito......

2,710: —

1 Hofslagare, lön.......................................

600: —

5 Dito dito .....................................

...... dito......

3.000: —

Särskilda anslag, som förut.....................

2,849: 5.

Summa

186,859: 5.

Anm. Inqvartering åtnjutes enligt nu gällande bestämmelser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1875.

Litt. D. c.

Förslag till Stat för Svea Lifgarde.

Staben.

1

Öfverste och Sekundchef, lön...........................

......... 6,000

—

dagaflöning.........................................................

........ 1,825

—

lönetillägg för 2 hästar..................................

....... 800

—

fourageersättning.................................................

........ 730

9,355: —

1

Öfverstelöjtnant och Förste Major, lön...........

........ 4,000

dagaflöning...........................................i..............

........ 1,460

—

lönetillägg för 1 häst......................................

........ 400

1--

fourageersättning...............................................

........ 365

6,225: —

1

Andre Major, lön............................................

........ 3,500

dagaflöning.........................................................

........ 1,460

—

lönetillägg för 1 häst.......................................

........ 400

—

fourageersättning................................................

........ 365

— 5,725- _

1

Tredje Major, dito............................................

........... 5,725: —

1

Regements-qvartermästare, lön...........................

........ 1,800

—

dagaflöning.........................................................

lönetillägg för 1 häst....................................

........ 1,095

........ 400

—

fourageersättning..............................................

........ 365

3,660: —

1

Förste Adjutant, lön...........................................

........ 1,200

dagaflöning.................................

....... 730

—

lönetillägg för 1 häst.......................................

........ 400

—

fourageersättning.............................

........ 365

— 2,695: —

1

Andre Adjutant, lön..........................................

........ 900

dagaflöning.............................

........ 730

—

lönetillägg för 1 häst.......................................

........ 400

—

fourageersättn ing..................................

........ 365

— 2.395: —

1

Regementspastor lön.............................

1,500: —

1

Bataljonspredikant dito ......................................

500: —

1

Auditör, lön.........................................................

........ 900:

—

dagaflöning

........ 730

I,oo0: —

Transport 39,410:

opaginerad Kontrollera mot PDF

B>L N:o 3 a- tM KonOl- Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

1 Regementsläkare, lön.........................

dagaflöning..................................

1 Förste Bataljonsläkare, lön.................

dagaflöning..................................

1 Andre Bataljonsläkare, lön.................

dagaflöning.................................

1 Regements-intendent, lön....................

dagaflöning.................................

1 Mönsterskrifvare, lön

1 Dito dito .........................

1 Förste Bataljon,s-adjutant, månadslön

dagaflöning.....................................

beklädnad och portion.

1 Andre Bataljons-adjutant, dito

beklädnad och portion.

1 Regeroentsväbel. månadslön ..............

dagaflöning...................................

lönetillägg ..............................

beklädnad och portion,

1 Regementstrumslagare, månadslön......

dagaflöning..............................

lönetillägg

beklädnad och portion.

1 Hautboist, månadslön..........................

dagaflöning ................................

lönetillägg .......................

beklädnad och portion.

7 Dito dito ............................

1 Stockmakare, lön.................

1 Gevärssmed dito ...........

Transport

2,800: —

1,460

_

1,800

1,095

_

900

730

__

2.800

1,095

—

720

365

_______

360: —

146: —

12: —

360: —

365: —

12: —

360: —

146: —

12: —

dito......

39,410: —

4,260: —

2,895: —

1,630: —

3,895: —

450: —

450: —

1,085: —

1,085: —

518:

737: —

518: —

3,626: —

600: —

600: —

Kompanistaten.

1 Kapten och Kompanichef, lön........................

arfvode.....................................

dagaflöning.....................................

7 Dito dito ...............

2,800: —

600: —

1,095: —

dito......

Transport

4,495: —

31,465: —

97.719: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsverket 1875.

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om

1 Andre Kapten, lön.............................................

dagaflöning.........................................................

3 Dito dito........................................................

1 Förste Löjtnant, lön...........................................

dagaflöning.........................................................

7 Dito dito .........................................................

1 Andre Löjtnant, lön.........................................

dagaflöning.........................................................

7 Dito dito........................................................

1 Underlöjtnant, lön.............................................

dagaflöning........................................................

7 Dito dito.......................................................

1. Fanjunkare, månadslön......................................

dagaflöning........................................................

beklädnad och portion.

7 Dito dito.......................................................

1 Sergeant, månadslön .......................................

dagaflöning.......................................................

lönetillägg ........................................................

beklädnad och portion.

7 Dito dito.......................................................

1 Furir, månadslön..............................................

dagaflöning......................................................

lönetillägg .....................................................

beklädnad och portion.

7 Dito dito......................................................

Särskildt anslag, som förut...................................

Anm. Inqvartering åtnjutes enligt nu gällande

Transport 97,719: —

1,800: —

1,095: 2,895: —

dito

8,685: —

1,200:

—

730:

1,930: —

dito

... 13,510:

900:

—

730:

1,630:

dito

.. 11,410:

600:

—

730:

1,330: —

dito

9,310:

720:

—

365:

1,085: -

dito...... 7,595: —

360

—

146

—

12

518: —

dito...... 3,626.

240

—

146

•—

12

— 398: —

........... dito...... 2,786: —

.............................. 630: 15.

Summa 165,057: 15.

bestämmelser.

Lit. D d.

Förslag till Stat för Andra Lifgardet.

Personal och aflöning lika med Svea Lifgarde.................................

Särskildf anslag, som förut .................................................................

Summa

164,427: —

45: 15.

164,472: 15.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Lit. D e.

Förslag till Stat för Wermlands Fältjägare-corps*

1 Öfverstelöjtnant och Corps-chef, lön ........................... 5,000: —

tjenstgöringspenningar................................................ 1,200: —

dagaflöning .................... 240: —

lönetillägg för 2 hästar............................................. 800: —

fourageersättning......................................................... 730: —

1 Major, lön........................................................................ 3,500: —

tjenstgöringspenningar................................................ 500: —

dagaflöning................................................................... 240: —

lönetillägg för 1 häst.......................... 400: —

fourageersättning......................................................... 365: —

1 Regements-qvartermästare, lön....................................... 1,800: —

tjenstgöringspenningar................................................ 400: —

dagaflöning................................................................... 180: —

lönetillägg för 1 häst............................... 400: —

fourageersättning...................... 365: —

1 Förste Adjutant, lön ..................................................... 1,200: —

tjenstgöringspenningar................................................. 200: —

dagaflöning.................................................................. 120: —

lönetillägg för 1 häst................................................ 400: —

fourageersättning......................................................... 365: —

1 Andre Adjutant, lön...................................................... 900: —

tjenstgöringspenningar................................................ 200: —

dagaflöning.................................................................. 120: —

lönetillägg för 1 häst................................................ 400: —

fourageersättning.......................................................... 365: —

1 Regementspastor, lön...................................................... 800: —

dagaflöning................................................................... 180: —

1 Auditör, lön..................................................................... 900: —

tjenstgöringspenningar................................................ 400: —

dagaflöning................................................................... 120: —

Transport

7,970: —

5,005: —

3,145: —

2,285: —

1,985: —

980: —

1,420: —

22,790: —

6

Bih. till Riksd. Prat. 1875. 1 Sami. 1 Afd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd.

1 Regementsläkare, lön..............................

dagaflöning...........................................

1 Andre Bataljonsläkare, lön....................

dagaflöning...........................................

1 Mönsterskrifvare, lön ............................

1 Batalj ons-adjutant, månadslön................

tjenstgöringspenningar........................

dagaflöning...........................................

beklädnad.............................................

arfvode..................................................

portion under vapenöfningarne.

1 Dito dito

1 Begements-väbel, månadslön..................

tjenstgöringspenningar........................

dagaflöning...........................................

beklädnad.............................................

arfvode.................................................

portion under vapenöfningarne.

1 Regements-trnmslagare, månadslön........

dagaflöning..........................................

beklädnad.............................................

portion under vapenöfningarne.

1 Stockmakare, lön......................................

dagaflöning..........................................

portion under vapenöfningarne.

1 Pistolsmed, lön........................................

dagaflöning...........................................

portion under vapenöfningarne.

1 Kapten och Kompanichef, lön..............

tjenstgöringspenningar........................

dagaflöning..........................................

5 Dito dito

Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Transport

22,790: —

2,800: —

240: —

3,040: —

900: —

120: —

1,020: —

300: —

360: —

200: —

24: —

120: —

200: —

904: —

dito......

904: —

360: —

200: —

24: —

120: —

200: —

904: —

360: —

60: —

150: —

570: —

200: —

24: —

224: —

200: —

24: —

224: —

2,800: —

400: —

180: —

3,380: —

dito......

16,900: —

Transport 51,160

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till ICongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Transport 51,160: —

1 Förste Löjtnant, lön.........................................

............ 1,200

—

tj enstgöringspenningar...................................

............ 120

—

dagaflöning......................................................

............ 120

— 1,440: —

5 Dito dito

dito...... 7,200: —

1 Andre Löjtnant, lön........................................

............ 900

—

tjenstgöringspenningar...................................

............ 120

—

dagaflöning.....................................................

............ 120

1.140: —

5 Dito dito

dito..... 5,700: —

1 Underlöjtnant, lön..............................................

............ 600

—

tjenstgöringspenningar...................................

............ 120

—

dagaflöning.....................................................

............ 120

840-__

5 Dito dito

dito...... 4,200: —

1 Fanjunkare, månadslön...................................

............ 720

—

tjenstgöringspenningar.......................:...........

............ 300

—

dagaflöning......................................................

............ 60

—

beklädnad.......................................................

........... 150

1,230: —

portion under vapenöfningarne.

5 Dito dito

dito...... 6,150: —

1 Sergeant, månadslön...........................................

............ 360

—

tjenstgöringspenningar...................................

............ 200

—

dagaflöning......................................................

............ 24

—■

beklädnad........................................................

............ 120

704: —

portion under vapenöfningarne.

5 Dito dito

dito...... 3,520: —

1 Andre Sergeant, månadslön...............................

............. 240

—

tjenstgöringspenningar...................................

............ 120

—

dagaflöning....................................................

............ 24

—

beklädnad........................................................

.......... 120

— F)04-

portion under vapenöfningarne.

5 Dito dito

dito...... 2,520: —

1 Korporal, månadslön.........................................

............. 120

dagaflöning.....................................................

............ 15

: “ 135: —

beklädnad och portion under vapenöfningarne.

23 Dito dito dito...... 3,105: —

Transport 89,548: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

1 vice Korporal, månadslön..............................................

dagaflöning..................................................................

beklädnad och portion under vapenöfningarne.

23 Dito dito

Spel och jägare, som förut...............................................

Särskilda anslag, som förut...............................................

Transport 89,548: —

60:‘ —

6: ~ 66: —

dito...... 1,518: —

............. 17,280: —

............ 7,162: so.

Summa 115,574: 50.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Litt. Df.

Förslag till Stat för Svea Artilleri-regemente.

1 Öfverste, lön................................................................ 6.000: —

dagaflöning.................................................................. 1,825: —

lönetillägg för 2 hästar............................................. 800: —

fourageersättning......................................................... 730: —

1 Öfverstelöjtnant, lön ................................................... 4,000: —

dagaflöning.................................................................. 1,460: —

lönetillägg för 2 hästar............................................ 800: —

fourageersättning......................................................... 730: —

1 Dito dito.................................................................. dito......

1 Major, lön...................................................................... 3,500: —

dagaflöning.................................................................. 1,460: —

lönetillägg för 2 hästar............................................. 800: —

fourageersättning......................................................... 730: —

3 Dito dito ............................................................... dito......

1 Äldre kapten, lön......................................................... 2,800: —

dagaflöning................................................................ 1,095: —

12 Dito dito.................................................................. dito......

1 Yngre kapten, lön ...................................................... 1,800: —

dagaflöning.................................................................. 1,09 5: —

15 Dito dito................................................................. dito.....

13 arfvoden till Batteri- eller Kompanichefer....................................

1 Löjtnant, lön.................................................................. 1,200: —

dagaflöning................................................................. 730: —

25 Dito dito................................................................. dito......

1 Underlöjtnant, lön........................................................ 600: —

dagaflöning................................................................. 730: —

18 Dito dito ............................................................... dito......

1 Regements-stallmästare, lön.......................................... 1,200: —

dagaflöning.................................................................. 730: —

9,355: —

6,990: —

6,990: —

6,490: —

19,470: —

3,895: —

46,740: —

2,895: —

43,425: —

7,800: —

1,930: —

48,250: —

1,330: —

23,940: —

1,930: —

Transport 231,430: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

5

1

: 1

1

1

1

9

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts

Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket

1875.

Transport

231,430: -

Regementspastor, lön .................

1,500: —

Bataljonspredikant, lön ..............

500: —

Auditör, lön................................

................................ 900: —

dagaflöning...............................

............................. 730: —

1,630: —

Regementsliästläkare, lön............

............................... 2,800: —

dagaflöning.................................

.............................. 1,460: —

4,260: —

Förste Bataljonsläkare, lön.........

.............................. 1,800: —

dagaflöning...............................

.............................. 1,095: .....-

2 895: -—

Andre Bataljonsläkare, lön ......

................................ 900: —

dagaflöning..................................

................................ 730: —

1,630: —

Dito dito.................................

................................ dito......

1,630: —

Regements-intendent, lön.............

................................ 2,800: —

dagaflöning................................

............................... 1.095: —

3,895: -

Regementsliästläkare, lön............

............................... 1,800: —

dagaflöning...............................

............................... 1.095: —

2,895: —

B atal jonsliästl åkare, lön...............

............................... 900: —

dagaflöning..................................

............................... 730: —

1,630: -

Styckjunkare, månadslön............

............................... 720: —

dagaflöning..................................

................................ 365: —

1,085: —

beklädnad och portion.

Dito dito.................................

.......................... dito......

27,125: —

Sergeant, månadslön ..................

.............................. 360: —

dagaflöning.................................

................................ 146: —

lönetillägg ..................................

.................... 12: —

518: —

beklädnad och portion.

dito dito.................................

............... dito......

21,238: —

Stabstrumpetare, månadslön ......

............................ 360: —

dagaflöning.................................

.......................... 146: —

lönetillägg ................................

........... 12: —

518: —

beklädnad och portion.

Dito dito................................

................. dito......

518: —

Batteritrumpetare, månadslön ...

............................. 360: —

dagaflöning..............................

....... 146: —

lönetillägg .................................

12: —

518- —

Dito dito .............................

............................... dito......

4,662: —

Transport 310,077

opaginerad Kontrollera mot PDF

Transport 310,077: —

Arfvoden, som förut.................................................................... 2,950: —

Särskilda anslag, som förut.................................................. 2,084: 75.

Tygstaten.

1 Förrådsförvaltare, lön .................................................................... 1,800: —

1 Dito dito ................................................................... 1,800: —

1 Tygskrifvare, lön.............................................................................. 1,000: —

5 Dito dito.............................................................................. 5,000: —

1 Yerkmästare dito.................................................. 3,000: —

1 Besigtningsrustmästare, lön.............................................................. 1,500: —

3 " Dito dito .................................................................. 4,500: —

1 Tygunderofficer, månadslön.......................................... 720: —

dagaflöning................................................................. 365: —

beklädnad och portion.

2 Dito dito.................................................................. dito...... 2.170: —

1 Handtverksmästare, lön.................................................................. 700: —

18 Dito dito.................................................................. 12,600: —

1 Rustkammarsmed dito.................................................................. 600: —

7 Dito dito................................................................. 4,200: —

1 Stockmakare dito................................................................. 600: —

2 Dito dito.................................................................. 1,200: —

1 Tunnbindare dito.................................................................. 200: —

Arf voden, som förut................................................................................. 675: —

Särskilda anslag, som förut................................................................. 2: 35.

Summa 357,744: 10.

Anm, Inqvartering åtnjutes enligt nu gällande bestämmelser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

I

Lit. D. g.

Förslag till Stat för Göta Artilleri-regemente.

1 Öfverste, lön...........................................................

...... 6,000: —

dagaflöning............................................................

...... 1,825: —

lönetillägg för 2 hästar......................................

...... 800: —

fourageersättning...................................................

...... 730: —

9.355: —

1 Öfverstelöjtnant, lön...............................................

...... 4,000: —

dagaflöning............................................................

..... 1,460: —

lönetillägg för 2 hästar......................................

...... 800: —

fourageersättning...................................................

...... 730: —

6,990: —

1 Dito dito

dito......

6,990: —

1 Major, lön...............................................................

....... 3,500: —

dagaflöning............................................................

...... 1,460: —

lönetillägg för 2 hästar......................................

...... 800: —

fourageersättning.................................................

...... 730: —

6,490: —

3 Dito dito

dito______

19,470: —

1 Äldre Kapten, lön..................................................

....... 2,800: —

dagaflöning...........................................................

...... 1,095: —

3,895: —

12 Dito dito

dito......

46,740: —

1 Yngre Kapten, lön................................................

...... 1.800: —

dagaflöning..........................................................

...... 1,095: —

2,895: —

15 Dito dito

dito......

43,425: —

13 arfvoden till Batteri- eller Kompanichefer........

7,800: —

1 Löjtnant, lön...........................................................

....... 1,200: —

dagaflöning...........................................................

...... 730: —

1,930: —

25 Dito dito

dito......

48,250: —

1 Underlöjtnant, lön.................................................

...... 600: —

dagaflöning..........................................................

...... 730: —

1,330: —

18 Dito dito

dito......

23,940: —

1 Kegementsstallmästare, lön...................................

...... 1,200: —

dagaflöning...........................................................

...... 730: —

1,930: —

Transport 231,430: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

5

1

1

1

i

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd.

Regementspastor, lön...................

Bataljonspredikant, lön........................

Auditör, lön..........................................

dagaflöning...........................................

Regementsläkare, lön........................

dagaflöning...........................................

Förste Bataljonsläkare, lön..................

dagaflöning........................................

Andre Bataljonsläkare, lön.................

dagaflöning.........................................

Dito dito

Regements-intendent, lön.......................

dagaflöning...........................................

Regementshästläkare, lön.....................

dagaflöning.........................................

Bataljonshästläkarc, lön.......................

dagaflöning............................................

Styckjunkare, månadslön.....................

dagaflöning..........................................

beklädnad och portion.

Dito dito

Sergeant, månadslön..............................

dagaflöning..........................................

lönetillägg.............................................

beklädnad och portion.

Dito dito

Stabstrumpetare, månadslön................

dagaflöning...........................................

lönetillägg.............................................

beklädnad och portion.

Dito dito

Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Transport

231.430:

1,500:

500:

900: —

730: —

1,630:

2.800: —

1,460: —

4,260:

1,800: —

1,095: —

2,895;

900: —

730: —

1,630:

1,630:

dito......

2,800: —

1,095: —

3,895:

1.800: —

1,095: —

2,895:

900: —

730: —

720:

1,630:

365: —

1,085:

dito......

27,125:

360: —

146: —

12: —

518:

dito......

21,238:

360: —

146: —

12: —

518:

dito......

518:

Transport 304,897:

Bih. till Riksd. Prof. 1875

1 Sami. 1 Afd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Transport 304,897: —

1 Batteritrumpetare, månadslön....................................... 360: —

lönetillägg..................................................................... .12: — 5pg:___

beklädnad och portion.

9 Dito dito dito...... 4,662: —

Arfvode)/, som förut.............................................................................. 3,750:

Särskilda anslag, som förut................................................................... 8,227: 75.

Tygstaten.

1 Förrådsförvaltare, lön..................................................................... 1,800:

3 Dito dito...................................................................... 5,400:

1 Tygskrifvare dito...................................................................... 1,000: -

3 Dito dito...................................................................... 3,000: —

1 Besigtnings-rustmästare, lön........................................................... 1,500:

1 Dito dito........................................................... 1,500: —

1 Tygunderofficer, månadslön........................................ 720:

dagaflöning................................................................. 365: — 1,085: —

beklädnad och portion.

1 Dito dito dito...... 1,085: -

1 Handtverksmästare, lön ..................................................................... T''00:

11 Dito dito..................................................................... 7,700: -

1 Kustkammarsmed dito.................................................................... 600: —

7 Dito dito..................................................................... 4,200: —

1 Stockmakare dito................................................................... 600:

3 Dito dito..................................................................... 1,800: —

Arfvode», som förut................................................................................. 420: —

Särskildt anslag, som förut ...................................................... 1: 8U
-

Summa 354,446: 55.

Anm. Inqvartering åtnjutes enligt nu gällande bestämmelser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Lit. D. h.

Förslag till Stat för Wendes Artilleri-regemente.

1 Öfverste, lön.............................................

................... 6,000: —

dagaflöning......................................

................... 1,825: —

lönetillägg för 2 hästar.........................

................... 800: —

fourageersättning.....................................

................... 730: —

9,355: —

1 Öfverstelöjtnant, lön..................................

.................... 4,000: —

dagaflöning...............................................

.................... 1,460: —

lönetillägg för 2 hästar.........................

................... 800: —

fourageersättning.....................................

.................... 730: —

6.990: —

1 Dito dito

dito:.....

6,990; —

1 Major, lön................................................

.................. 3,500: —

dagaflöning..............................................

.................... 1,460: —

lönetillägg för 2 hästar.........................

.................... 800: —

fo ura geers ältning.....................................

................... 730: —

6,490: —

3 Dito dito

dito......

19,470: —

1 Äldre Kapten, lön...................................

.................... 2,800: —

dagaflöning..............................................

............... 1,095: —

3.895: —

10 Dito dito

dito......

38,950: —

1 Yngre Kapten, lön..................................

.................... 1,800: —

dagaflöning.............................................

................... 1.095: —

2,895: —

14 Dito dito

dito......

40,530: —

10 Arfvoden till Batterichefer......................

6,000: —

1 Löjtnant, lön.............................................

.................... 1.200: —

dagaflöning..............................................

.................... 730: —

1,930: —

22 Dito dito

dito.....

42,460: —

1 Underlöjtnant, lön....................................

.................. 600: —

dagaflöning............................................

.................... 730: —

1,330: —

15 Dito dito

dito......

19,950: —

1 Begements-stallmästare, lön.....................

.................... 1.200: -

dagaflöning..............................................

.................... 730: —

1,930: —

Transport 209,165: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop.

N:o 1, om Statsverket 1875.

Transport 209,165:

1 Regementspastor, lön.......................................

................................. 1,500:

1 Bataljonspredikant, lön.................................

................................. 500:

1 Auditör, lön....................................................

............. 900: —

dagaflöning....................................................

............. 730: “ 1.680:

1 Regementsläkare, lön.....................................

.............. 2,800: —

dagaflöning....................................................

............. L4,i0: — 4.260:

1 Förste Bataljonsläkare, lön............................

............. 1.800: —

dagaflöning....................................................

.........- i’095-'' — 2,895:

1 Andre Bataljonsläkare, lön..........................

............ 900: —

dagaflöning..................................................

............. 730: — T.B30;

1 Dito dito

dito...... 1,630:

1 Regements-intendent, lön...............................

.............. 2.800: —

dagaflöning.....................................................

............. 1’095: ~ 3,895:

1 Regementsliästläkare, lön..............................

.............. 1.800: —

dagaflöning....................................................

............. ^095: “ 2.895:

1 Bataljonshästläkare, lön.................................

.............. 900: —

dagaflöning.....................................................

.............. 730: — 1.630:

1 Styckjunkare, månadslön..............................

.............. 720: —

dagaflöning....................................................

.............. 365: — 1.085:

beklädnad ock portion.

2 Dito dito

dito...... 23.870:

1 Sergeant, månadslön....................................

.............. 360: —

dagaflöning....................................................

............. 146: —

lönetillägg......................................................

.............. 12: “ 518:

beklädnad och portion.

5 Dito dito

dito...... 18,130:

1 Stabstrumpetare, månadslön .........................

.............. 360: —

dagaflöning...................................................

.............. 146: —

lönetillägg..............................................

beklädnad och portion.

.............. f)lo:

1 Dito dito

dito...... 518:

1 Batteritrumpetare, månadslön .....................

.............. 360: —

dagaflöning....................................................

.............. 146: —

lönetillägg....................................................

............... 12: — 518:

beklädnad och portion.

9 Dito dito

dito...... 4.662:

Transport 281,449:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Transport 281,449: —

Arfvoden, som förut.............................................................................. 3,100: —

Särskilda anslag, som förut................................................................. 3,042: 85.

Tygstaten.

1 Förrådsförvaltare,

lön................................

1,800: —

1 Dito

dito................................

1,800: —

1 Tygskrifvare,

dito...............................

1,000: —

3 Dito

dito................................

3.000: —

1 Besigtnings-rustmästare, lön......................

1,500: —

1 Tygunderofficer, månadslön.......................

................. 720: -

dagaflöning..........

................. 365: —

1,085: —

beklädnad och portion.

1 Dito dito

dito......

1,085: —

1 Handtverksmästare, lön..............................

700: —

10 Dito

dito.............................

7,000: —

1 Rustkammarsmed,

dito.............................

.................................... t.

600: —

4 Dito

dito............................

2,400: —

1 Stockmakare,

dito............................

600: —

1 Dito

dito............................

600: —

Arfvode, som förut...

285: —

Särskildt anslag, som

förut ............................

......................................

1: 35.

Summa

311,048: 20.

Anm. Inqvartering åtnjutes enligt nu gällande bestämmelser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Litt. D i.

Förslag till Stat för Fortifikationen.

1 Öfverste, lön.................................................................. 6,000: —

dagaflöning.................................................................. 1,825: —

lönetillägg för 1 häst................................................ 400: —

fourageersättning........................................................ 365: —

1 Öfverstelöjtnant, lön....................................................... 4,000: —

dagaflöning.................................................................. 1,460: —

lönetillägg för 1 häst................................................ 400: —

fourageersättning......................................................... 365: —

1 Major, lön.................................................................... 3,500: —

dagaflöning.................................................................. 1,460: —

lönetillägg för 1 häst................................................. 400: —

fourageersättning......................................................... 365: —

3 Dito dito ............................................................... dito......

1 Kapten, l:a klassen, lön............................................. 2,800: —

dagaflöning.................................................................. 1,095: —

11 Dito dito.................................................................. dito......

Arfvoden åt Öfverstelöjtnanten, Majorer, förste Kaptener samt

Kompanichefer, förslagsvis................................. 15 ä (i00: —

1 Kapten, 2:dra klassen, lön......................................... 1,800: —

dagaflöning................................................................. 1,095: —

4 Dito dito.................................................................. dito......

1 Löjtnant, l:a klassen, lön .......................................... 1,200: —

dagaflöning.................................................................. 730: —

11 Dito dito ............................................................... dito......

1 Löjtnant, 2:a klassen, lön .......................................... 900: —

dagaflöning.................................................................. 730: —

10 Dito dito.................................................................. dito......

Underlöjtnant, lön ......................................................... 600: —

dagaflöning.................................................................. 730: —

9 Dito dito.................................................................. dito

8,590: —

6,225: —

5,725: —

17,175: —

3,895: —

42,845: —

9,000: —

2,895: —

11,580: —

1,930: —

21,230: -

1,630: —

16,300: —

1,330: —

11,970: —

Transport 162,320

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

1 Konduktör (Fanjunkare) månadslön ...............

dagaflöning.........................................................

beklädnad ocli portion.

16 Dito dito........................................................

1 Underkonduktör (Sergeant), månadslön............

dagaflöning..................................................

lönetillägg .........................................................

32 Dito dito .....................................................

1 Sekreterare och Auditör, lön...........................

1 Förste Bataljonsläkare, lön .............................

dagaflöning........................................................

1 Regements-intendent, lön...................................

dagaflöning.........................................................

1 Kassör och Förrådsförvaltare, lön ..................

S Dito dito..................

1 Bataljonshästläkare, lön ...................................

dagaflöning.........................................................

1 Vaktmästare, lön.................................................

Arfvoden, som förut.................................................

Särskilda anslag, som förut.....................................

Rosorvations-anslag till Fortifikationens praktiska

Transport

162,320: -

........ 720: —

........ 365: —

1,085: —

........ dito......

17,360: —

........ 360: —

........ 146: —

........ 12:

518: —

........ dito......

16,576: —

3,000: —

........ 1,800: —

........ 1,095: —

2,895: —

........ 2,800:

........ 1,095: —

3,895: —

1,500: —

12,000: —

........ 900: —

........ 730: —

1,630: —

600-

2,550: —

16,656: -

öfningar ............

13,000: —

Summa

255,585: —

Anm. Inqvartering åtnjutes enligt nu gällande bestämmelser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Litt. E a.

Förslag till Stat för Gotlands Nationalbeväring.

Staben.

1 Militärbefälhafvare, lön..................................

fonragemedel och stallhyra.........................

1 Major och Bataljonschef, lön.........................

tjenstgöringspenningar ................................

3 Dito dito....................................................

1 Adjutant hos Militärbefålhafvaren, arfvode

1 Batalj onsshefs-adjutant dito

3 Dito dito

Artilleri-corpsen.

1 Artilleri-befälhafvare, arfvode...........................

1 Kapten, lön ........................................................

arfvode..............................................................

2 Dito dito ...................................................

1 Löjtnant, lön......................................................

arfvode..............................................................

2 Dito dito ...................................................

1 Underlöjtnant, lön ...........................................

arfvode .............................................................

3 Dito dito ................................

1 Styckjunkare, arfvode

1 Dito dito .

1 Sergeant dito .

5 dito dito .

1 Förste Konstapel dito

11 Dito dito...,

1 Andre Konstapel dito...

23 Dito dito...

7,500: —

1,530: —

9,030: —

3,000: —

500: —

3,500: —

dito......

10,500: —

300:

150: -

450: —

2,000: —

750

—

400: —

2,400:

dito......

900: —

4,800:

300: —

1,200: —

dito......

600: —

2,400: -

300: -

900

—

dito.....

2,700

—

270

270

—

180

—

900

—

75

—

825

—

45

—

1,035

—

Transport

42,680

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:r 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Transport 42,680: —

1 Trumpetare arfvode...................................................... 50:

3 Dito dito .................................................... 150:

Lega för exercishästar, ....................................................................... 1,500:___

vid Stamtruppen.

1 Kapten, arfvode...............

400: —

1 Löjtnant dito .................................

150: —

1 Underlöjtnant dito ..........

100: —

1 Styckjunkare, månadslön.....

.................... 720: —

dagaflöning.................

.................... 365: —

1,085: —

beklädnad och portion.

1 Dito dito....................

.................... dito......

1.085: —

1 Sergeant, månadslön .......................

.................... 360: —

dagaflöning............

.................... 146: —

lönetillägg ...........

................... 12: —

518: —

beklädnad och portion.

Medikamentspenningar...................................

168: 75.

Kommunionspenningar...........

4: 5.

Sj uk vårdskostnader.........................................

150: —

Informationsverlcet.

1 Informationsofficer, arfvode.........................

1 Informationsunderofficer dito .........................

1 Dito dito ..........................

Skrifmaterialier, ved och ljus dito ..........................

Tygstaten.

1 Tygofficer, lön (fördelad i 2 arfvoden)......

1 Tygförvaltare, lön .......................................

1 Pistolsmed, dito......................................

1 Stockmakare dito..............................

450: —

112: so.

50: —

150: —

700: —

1,200: —

600: —

600: —

Beväringen.

1 Kapten. lön................................................................................. 2,000: —

29 Dito dito................................................................................ 58,000: —

Transport 111,903: 30.

Bilu till Riksd. prat. 1875. 1 Sami 1 Afd.

8.

opaginerad Kontrollera mot PDF

30

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Transport

1 Löjtnant, lön

29 Dito dito

1 Underlöjtnant dito

33

1

29

1

59

dito

Dito

Sergeant,

Dito

Furir af l:a klassen

Dito

95

arfvode,

dito .

dito ..

dito ..

1 Furir af 2:a klassen dito ..

dito ..

Dito

1 Korpral af l:a klassen dito

45

Dito

dito

1 Korpral af 2:a klassen dito

91 Dito

dito .

1 vice Korpral

dito .

191 Dito

dito .

1 Musikdirektör

dito

1 Fältmusikant

dito .

9 Dito

dito .

1 Spel

dito .

59 Dito

dito .

111,903

900

26,100

600

19,800

180

5,220

120

7.080

36

3,420

48

2,160

36

3,276

18

3,438

360

120

1.080

30

1.770

Civil-, Medicinal- och Kleresistaten.

1 Sekreterare och Auditör

1 Fältkamrer och kassör

1 Magasinsförvaltare och Sjukhusinspektor

1 Regementsläkare

lön ...............

dito ...............

dito ...............

dito ...............

540

............. 1,200

540

..... 1,800

........ 1,500

.......... 360

300

600

135

Summa 199,166: so.

Anm. Inqvartering åtnjutes enligt nu gällande bestämmelser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop N;o 1, om Statsverket 1875.

Litt. Eb.

Förslag till Stat för Hallands Infanteri-bataljon.

1 Major och Bataljons-chef, lön.,

tjenstgöringspenningar..............

1 Kapten och Kompanichef, lön

1 Dito dito

1 Löjtnant dito .

1 Dito dito .

1 Underlöjtnant dito .

1 Dito .........................................

1 Fanjunkare, månadslön...............

1 Dito dito ..............

1 Sergeant, månadslön....................

1 Dito dito .....................

3,000: —

500: —

3,500

2,000

—

2,000

900

900

600

—

dito......

600

--

ä 60: —

120

—

dito......

720

—

å 30: —

360

—

dito......

360

—

Summa

12,660

--

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Ma.j:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Litt. E c.

Förslag till Stat för Wester-Norrlands Bevärings-Bataljon

1 Major och Bataljonschef, lön ......

. 3,000: —

tjenstgöringspenningar..................

500: —

3,500: —

1 Regements-qvartermästare, lön......

. 2.000: —

tjenstgöringspenningar ................

400: —

2,400: —

1 Kapten och Kompanichef, lön........

2.000: —

3 Dito dito........

6.000: —

1 Löjtnant dito........

900: —

7 Dito dito........

6.300: —

1 Underlöjtnant dito.........

600: —

3 Dito dito........

1.800: —

1 Fanjunkare, månadslön..................

ä 60:

—

720: —

3 Dito dito ...................

dito

2.160: -

1 Förste Sergeant, månadslön.............

a 30:

360: —

3 Dito dito .....................

dito.

1.080: —

1 Andre Sergeant, månadslön...........

ä 20:

— 240: —

Lönefyllnad.....................................

... 60:

300: —

7 Dito dito ....................

dito......

2.100: —

Arfvoden, som förut................................

1,200: —

Summa

31,420: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N;e 3 a. till Kongl Maj:ts Nåd. Prup. N:o 1, om Statsverket 1875.

Lit. F.

Förslag till Stat för Disciplin-kompaniet.

Aflöning.

1 Kompani-chef, arfvode ................................................... 2,000: —

servismedel ............................................. 30: — 2 030:__

1 Subaltem-offioer, arfvode ................................................ 1,200: —

servismedel.......................................... 24: — 224: _-

1 Dito. arfvode............................................... 1,000: —

servismedel.......................................... 24: — p q24:__

1 Dito, ................................................................................. 1,024: -—

1 Underofficer, som förrättar Fanjunkaretjenst, arfvode 1,100: —

som nedsättes till 900 Kronor, derest lian.uppbär

lön på stat vid något Regemente.

servismedel .................................................................. 12: — 1,112: _-

1 Underofficer, arfvode ...................................................... 600: —

servismedel ................................................ 12: — gp2-__

4 Dito, ......................................................................................... 2,448: —

1 Auditör, arfvode................................................ 500: —

1 Redogörare, dito ......... 600: —-

1 Väbel, dito ............................................................................... 40: —

1 Korpral, ä 3 Kr. i månaden ......................... 36: —

5 Dito, » » ............................................................ 180: —

1 vice Korpral, ä 1,50 » ............................................................ 18: —•

5 Dito, » » ............................................................ 90: —

Till aflöning åt Kasernvakter samt 2 Uppassare, nemligen en åt

Kompani-chefen och en åt samtlige Subaltern-officerare samt

skrifvarebiträde, förslagsvis............................................................ 300: —

Transport 11,238: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Transport 11,238:

Underhåll och Beklädnad

för ett antal af 150 Disciplinsoldater.

Till proviant och bröd ät manskapet, förslagsvis......... 27,575: —

Till portion eller portionsersättning, enligt värfvade

arméens stat, åt hvardera af 6 Underofficerare... 1,300: — 2g g 7-

Till beklädnad åt manskapet, förslagsvis............................................. 10,115

Inventarier och Serviskostnader, förslagsvis ....................................... 1,500

Renhållning.

Till anskaffning och underhåll af renhållningsredskap, förslagsvis

..................................................................!;............... 75: —

rl''ill badning och tvättning, förslagsvis .............................. 100: —

Ersättning för besörjandet af manskapets tvätt, förslags
vis.

................................................................................... L00S - 875:

Religionsvård och Undervisning.

Till kommunionpenningar, förslagsvis ................................. 6: —

Till religions- och läroböcker m. fl. utgifter för skolan,

förslagsvis........................................... 75; _

Till arfvoden åt 3 Skolmonitörer ä 1,50 per man i månaden

..................................................... 54: _ 135>

Sjukvårdskostnader, förslagsvis............................................................... 2,000:

Kokinrättningskostnader.

Till ved och kockaflöning...................................................... 550: —

» kokkärl, mat och dryckeskärl....................................... 100: —

Transport 55,388:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Transport 55,388: —

Diverse anslag.

Bevakningskostnader, bestående af ertappningspenningar och kostnader

för rymmares efterspanande m. in., förslagsvis............... 75: —

lärpenningar samt beklädnad åt nttjente Disciplinsoldater, hvilkas

egna tillgångar icke förslå, förslagsvis ....................................... 150: —

Begrafningskostnader för aflidne Disciplinsoldater, livilka dertill icke

efterlemna egna tillgångar, förslagsvis.......................................... 20: —

Expenser, såsom skrifmaterialier, journaler, kontraböcker, tryckningskostnader,

ett exemplar Post- och Inrikes Tidningar, annonser,

transportkostnader samt till öfriga utgifter, hvilka icke

kunna hänföras till någon af förestående titlar, förslagsvis...... 367: —

Summa Kronor 56,000: —

Befäl och Underbefäl åtnjuta för de dem tillkommande rum, eldnings- och

lysningsämnen enligt vanlig beräkningsgrund; kostnaden härför, liksom för ved

och ljus till tjensteruinmen och manskaps]okalerna, bestrides af allmänna anslaget

till ved och ljus för fästnings- och garnisonsorterna.

Befäl och Underbefäl åtnjuta resekostnadsersättning från hemorten vid

tjenstgöringens början och till hemorten vid dess slut, äfvensom för sådana

tjensteresor, som af Chefen för Fortifikationen kunna särskildt anbefallas, att

efter gällande författningar utgå från Fjerde ITufvudtitelns anslag till bestridande

af dylika utgifter.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 1

Ltdracj af Protokollet öfver Landtförsvars-ärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms

Slott den 9 Oktober 1874.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie-statsministern Carleson,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Lovén.

Chefen för Landtförsvarsdepartementet, Statsrådet Weidenhielm, föredrog

i underdånighet:

28.

Chefens tör Göta Artilleri-regemente, af t. f. General-Fälttygmästaren och

Chefen tör Artilleriet tillstyrkta underdåniga memorial den 2 innevarande månad,

deri hemställts, det Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta Nådig Proposition

derom, att Styckjunkaren vid regementet Anders Theodor Lundström,

hvilken sedan flera år varit och ännu vore af sjukdom hindrad att tjenstgöra,’

måtte blifva på allmänna indragningsstaten uppförd till åtnjutande af sin innehafvande

lön såsom pension; i hvilket afseende Regements-chefen anfört att

Lundström, som kommit i tjenst den 14 Juli 1847, under tjenstetiden ådagalagt

nit och skicklighet samt fört en hedrande vandel; att Lundström, som

Bill. till RiJcsd. Prof. 1875. 1 Sami. 1 Afd. ’ j

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bil. N:o 3 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

vore gift och hade tre minderåriga barn, saknade alla enskilda medel; samt

att Lundström, som ej blefve till pension berättigad förr än år 1876, af ekonomiska

skäl hindrades att från tjensten afgå; — och funnos vid memorialet

fogade intyg: dels af Regementsläkaren Ad. Drakenberg, att Lundström alltsedan

1870 års början varit och fortfarande vore oförmögen till tjenstgöring

vid regementet med anledning af lamhet i följd af ryggmärgslidande, och att

denna hans sjukdom vore att såsom obotlig betrakta, och dels af Regementspastorn

II. F. A. Lönegren, att Lundström, som vore född 1831, i sitt äktenskap

egde tre barn, hvaraf det äldsta föddes 1864,

På grund af hvad sålunda blifvit upplyst och med anledning af Rikets

Ständers vid 1854 års riksdag meddelade förklarande i fråga om obotlig ansedd

sinnessvag, lam eller blind tjenstemans skiljande från ordinarie beställning

i Rikets tjenst, hemställde Stats-Rådet i underdånighet, det Kongl. Maj:t

täcktes af näst sammanträdande Riksdag äska för Lundström pension å allmänna

indragningsstaten till ett årligt belopp af 800 kronor, motsvarande hans nu

innehafvande lön enligt regementets stat, att af honom åtnjutas under hans

återstående lifstid från och med månaden näst efter den, i hvilken han erhåller

afsked ur krigstjensten; dock med vilkor att han från tjensten afgår, innan

han blir till pension ur Arméens Pensionskassa berättigad; och torde, vid nådigt

bifall till denna hemställan, protokollsutdrag i ämnet få meddelas Finansdepartementet

till ledning vid uppgörande af förslag till reglering af Riksstatens

nionde hufvudtitel.

Hvad Stats-Rådet, beträffande de här ofvan under N:ris

5—29 upptagna tjugufem mål, i underdånighet yttrat, hemställt

och föreslagit, behagade Hans Maj:t Konungen till alla delar i

nåder gilla och bifalla.

Ex protocollo

M. J. Bandelin.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 c. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1875.

3

Utdrag af Protokollet Öfver Landtför svar s-ärenden, hållet inför

Hans Magt Konungen uti Stats-Rådet ä Stockholms

Slott den 4 December 1814.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr .Tustitie-statsministern Carleson,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer,

Weidenhieim,

Boven,

Friherre Äkerhielm.

Chefen för Landtförsvars-departementet, Statsrådet Weidenhieim föredrog

i underdånighet:

10.

Chefens för Göta Artilleri-regemente, af General-Fälttygmästaren och Chefen

för Artilleriet förordade underdåniga memorial den 23 sistlidne November,

hvaruti Regements-chefen anhållit, det nådig proposition måtte varda till Riksdagen

aflåten derom, att Kaptenen vid nämnda regemente August Lars Kinnander,

hvilken en längre tid varit och ännu vore af sjukdom hindrad att

tjenstgöra, måtte blifva på allmänna indragningsstaten uppförd till åtnjutande

af sin innehafvande lön såsom pension; varande såsom skäl härför i under
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bil. N:o 3 c. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

dårlighet anfördt: att Kaptenen Kinnander, som länge lidit af sinnesslöhef, i

förening på senare tiden jemväl med fallandesot, för förstnämnda sjukdom

varit intagen och vårdad å Conradsbergs hospital, utan att åsyftad förbättring

inträdt; att denna hans sinnessjukdom vore såsom obotlig att anse; att Kinnander,

som kommit i tjenst såsom Underofficer den 10 Februari 1853 och

den 11 Juli 1854 blifvit utnämnd till Underlöjtnant, under sin tjenstetid ådagalagt

nit och skicklighet i förening med en i alla afseenden hedrande vandel;

samt att Kinnander, som vore gift och hade två minderåriga barn samt ej blefve

till pension berättigad förr än år 1885, af ekonomiska skäl hindrades att från

tjensten afgå; och hade Regementschefen bifogat ej mindre prest- och läkarebetyg

för Kinnander än äfven en förbindelse af denne att söka nådigt afsked

ur krigstj ensten, derest nästkommande Riksdag skulle'' bevilja honom den nu

i fråga ställda pensionen å allmänna inclragningsstaten.

Enär, på sätt af det bifogade läkarebetyget vitsordades, Kaptenen Kinnander

lede af sinnesslöhet och fallandesot, hvilka åkommor ansåges obotliga, hemställde

Stats-Rådet i underdånighet, det Kongl. Maj:t täcktes till näst sammanträdande

Riksdag aflåta nådig proposition derom, att Kaptenen Kinnander måtte

från och med månaden näst efter den, under hvilken han erhåller nådigt afsked

ur krigstjensten, uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid af

en årlig pension ii rikets allmänna indragningsstat till belopp af 2,400 kronor,

motsvarande hans nu innehafvande lön å regementets stat; dock med vilkor

att Kinnander ur tjensten afginge, innan han blefve berättigad till pension

från Arméens pensionskassa: hemställande Stats-Rådet derjemte, att protokollsutdrag

i ämnet finge meddelas Finans-departementet till iakttagande vid uppgörande

af det underdåniga förslaget till reglering af utgifterna under Riksstatens

nionde hufvudtitel.

Hvad Stats-Rådet vid de här ofvan under Häris 9—28

upptagna tjugu mål i underdånighet hemställt, tillstyrkt och

yttrat, behagade Hans Maj:t Konungen till alla delar i nåder

bifalla och gilla.

Ex protocollo

N. C. Arfvidsson.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

5

Utdrag af Protokollet öfver Landtförsvars-ärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms

Slott den 11 December 1874.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie-statsministern Carleson,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes ärendena Björnstjerna

Statsråden: Berg,

Friherre Leijonhufouä,

Wennerherg,

Bergström,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Lovén,

Friherre Åkerhiélm.

Chefen för Landtförsvars-departementet, Statsrådet Weidenhielm föredrog

i underdånighet:

1.

Andre Löjtnanten vid Lifregementets Husar-corps Carl August Richard

Thams, af vederbörande militär-myndigheter tillstyrkta och af tvänne läkarebetyg

åtföljda underdåniga ansökning, att, då han medelst besök vid åtskilliga

kurorter och senast i år medelst genomgående af Sköfde vattenkur-anstalt och

inandning af förtunnad luft, förgäfves försökt att förbättra sin helsa och om

möjligt åter blifva tjenstbar, Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta proposition

om hans uppförande å allmänna indragningsstaten med åtnjutande vid

afskedstagandet af en årlig pension af 500 kronor.

Departements-chefen erinrade, att, med anledning af en år 1873 af Löjtnanten

Tham i enahanda syfte gjord underdånig framställning, Sekund-chefen

Bih. till Riksd. Prof. 1875. 1 Sami. 1 Afd. 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bil. N:o 3 d. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

för berörda Husar-corps underdånigst upplyst, det Tham, hvilken saknade enskild

förmögenhet, redan under flera år varit till helsan så försvagad, att han

endast med yttersta ansträngning kunnat till fot förrätta sin tjenst men

alldeles icke förmått rida, och att någon tjensteutöfning af honom sannolikt

icke vidare vore att påräkna; att deremot vederbörande Regementsläkares lör

Tham då utfärdade betyg icke innehållit, att Tham vore fullkomligt obotlig;

samt att, vid underdånig föredragning deraf den 28 November 1873, lfrågakomna

ansökning förklarats för närvarande icke kunna bifallas.

Då genom vid ansökningen nu fogade läkarebetyg blifvit styrkt, att Löjt

nanten Tham lider af kronisk rheumatism och lungemphysem i förening med

organiskt hjertfel, samt att dessa hans åkommor äro obotliga och göra honom

oduglig till vidare krigstjenst, hemställde Stats-Rådet i underdånighet, det Kong .

Makt, med afseende å vigten derå, att Arméens officers-corps befinner sig i

tjenstbart skick, täcktes i nåder föreslå Riksdagen, att Tham må från och med

månaden näst efter den, hvarunder han erhåller afsked från krigstjensten, ia

å allmänna indragnings staten uppbära en årlig pension af 500 kronor, hvilket

af honom sjelf begärda belopp motsvarar ungefär hälften af hans normal-lön

vid corpsen, dock med vilkor att han från tjensten afgår, innan han bli ver

till pension från Arméens pensionskassa berättigad; och hemställde, i händelse

af nådigt bifall härtill, Stats-Rådet i underdånighet, att protokolls-utdrag härom

måtte Finans-departementet meddelas för iakttagande vid regleringen af Riksstatens

nionde liufvudtitel.

Hvad Stats-Rådet vid här ofvan N:ris 1—20 upptagna

mål i underdånighet hemställt, tillstyrkt och yttrat täcktes Hans

Maj:t Konungen till alla delar bifalla och gilla.

Ex protocollo

Edv. Kolmodin.

Stockholm, tryckt hos K. L. Beckman, 1875.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bilaga N:o 4 till ICongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 1

Protokoll Öfver Sjöförsvars-ärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen uti Statsrådet å Stockholms Slott den 9 Ja.

... nu ar i 1875.

Närvarande:

Hans Excellens, Justitie-Statsministern Garleson,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Berg,

~Wennerberg,

Bergström,

Friherre Älströmer.

Weiclenhiehn,

Boven,

Friherre Äkerhiélm och

Friherre von Otter.

Departementschefen, Statsrådet Friherre von Otter föredrog frågan om

reglerandet af utgifterna under femte hufvudtiteln för år 1876; dervid Departementschefen,

efter anmälan af Förvaltningens af Sjöärendena underdåniga skrifvelse

den 11 December sistlidna år, med förslag och uppgifter rörande behofvet

al förökade eller nya anslag för flottan, äfvensom af chefens för Sjökrigsskolan

embetsskrifvelse den 5 sistlidne December, angående uppförande af ny byggnad

för skolan, afgaf följande yttrande:

Kansliexpeditionen.

1. Med åberopande af Eders Kongl. Maj:ts på föredragning af Chefen för

Finansdepartementet den 18 December sistlidna år fattade beslut i fråga om

regleringen af aflöningen för Eders Kongl. Maj:ts kansli samt om dyrtidstillägg

Bill. till Piksd. Prot. 1875. 1 Sam. 1 Afd. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bil. N:o 4 till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

för statens embets- och tjensteman i allmänhet, får jag hemställa om nådig

framställning till Riksdagen, att för tillämpning under år 1876 af enahanda

aflöningsstater som för innevarande år äro för expeditionen faststälda och under

Bil. Litt, A. vid detta protokoll finnas uptagna, måtte å extra stat anvisas

ett belopp af 2,200 kronor; deraf dock 1,000 kronor komma att utgå endast

i den mån hinder för förändrad reglering af tjensterna inom samma expedition

förefinnes.

Förvaltningen af Sjöärendena.

2. Likaledes torde, i öfverensstämmelse med ofvan åberopade beslut, i

hvad det afser dyrtidstillägg, framställning ske till Riksdagen att åt Förvaltningens

af sjöärendena civile embets- och tjensteman må å extra stat för

1876 anvisas ett sammanlagdt belopp af 5,060 kronor, såsom dyrtidstillägg.

hvars fördelning finnes i bifogade tabell Litt. B. närmare angifven.

Aflöningsstaterna vid Sjöförsvarets stationer.

hvilken titel torde böra förändras till »Aflöningsstaterna vid flottans stationer.»

3. Såsom dyrtidstillägg för officerarne vid flottan beviljades af senaste

Riksdag för innevarande år 35,185 kronor; men då detta belopp anvisades i

enlighet med beräkningar, grundade på de faststälda normalstaterna, och dessa

icke kunnat vinna tillämpning i afseende på några officerare, som ännu åtnjuta

högre löner enligt den äldre för skärgårdsartilleriet gällande staten, i följd

hvaraf nämnde löneinnehafvare erhållit endast ett lägre belopp i dyrtidstillägg,

så komma för ändamålet att åtgå endast 32,040 kronor. Sistnämnda belopp

— derå för öfrigt, i händelse af bifall till min under punkten 8 här nedan

gjorda hemställan, ytterligare besparing skulle uppkomma — torde alltså böra

begäras att såsom anslag å extra stat år 1876 utgå på sätt bifogade tabell

Litt. C. 1 närmare utvisar.

4. Jemväl för kaptenlöjtnanterne å flottans nya reservstat erfordras dyrtidstillägg

för nästkommande år, men i anseende till inträffad afgång inom

staten kan det af senaste Riksdag beviljade belopp 14,320 kronor nu nedsättas

till 13,920 kronor, hvilken summa jag alltså hemställer måtte äskas

att såsom extra anslag år 1876 utgå enligt bilagde tabell Litt. 0. 2.

5. I gällande stat för flottans läkarekår äro uppförda dels till extra läkare

ett belopp af 5,000 kronor, af hvilket dock större eller mindre del

kan användas till anställande af stipendiater, dels ock särskildt 3,500 kronor

till stipendier, nemligen 5 å 400 och 5 ä 300 kronor, eller sammanlagdt till

extra läkare och stipendiater 8,500 kronor. Af detta belopp utgå för närvarande
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

7 stipendier ä 400 kronor .............................................................. kr. 2,800

8 « a 300 » ............................................................... « 2,400

tillsammans för stipendier kr. 5,200: —

I den af Chefen för Landtförsvars-departementet anmälda underdåniga skrifvelsan

från Sundhetskollegium den 27 November sistlidna år har Kollegiet, på

enahanda grunder, som för förhöjningen af pensioner och stipendier i fältläkarekåren

i allmänhet blifvit anförda, jemväl hemstält, hvad angår läkarestipendiaterna

å flottans stat, det Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att,

med bibehållande af nuvarande antalet af dessa stipendier, de belopp, hvarmed

desamma utginge, måtte sålunda ökas, att

7 stipendier komme att utgå med 600 kr..................................... kr. 4,200: —

8 )> » » » » 500 » ................................... » 4,000: —

tillsammans kr. 8,200: —

i följd hvaraf staten för flottans läkarekär komme att förhöjas med 3,000 kr.

För vinnande af det utaf Sundhetskollegium afsedda ändamålet får jag hemställa,

det Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att, i stället för ofvan

omförmälda två belopp af tillsammans 8,500 kronor, må i staten för flottans

läkarekår uppföras ett till 11,500 kronor förhöjdt belopp till extra läkare och

stipendiater, hvarigenom anslaget till aflöningsstaterna vid flottans stationer komme

att höjas från 1,155,454 till 1,158,454 kronor.

Såsom dyrtidstillägg för läkarekåren torde enahanda belopp, som beviljats

för innevarande år, eller 460 kronor, begäras såsom extra anslag för år 1876,

att fördelas på sätt utvisas af Bil. Litt. D.

6. För kleresistaten vid flottan får jag hemställa att dyrtidstillägg må

begäras med tillsammans 1,440 kronor, att utgå enligt den fördelning Bil.

Litt E. innehåller.

7. Enahanda slags tillägg åt lärare-personalen vid skeppsgosseskolan i

Karlskrona torde jemväl böra äskas med tillsammans 1,060 kronor, att utgå

med 600 kronor till rektorn, med 300 kronor till kollegan och med 160 kronor

till skolläraren.

8. Den af Eders Kongl. Maj:t, efter Riksdagens hörande, genom Nådigt

Bref den 2 September 1873 faststälda förändrade organisation af sjöförsvarets

militärpersonal innefattade, bland annat, kanonierkårens ombildande till matroskompanier.

tillämpning af nya lönestater för officerare och underofficerare vid

Kongl. flottan samt upprättande af en ny reservstat under benämning: »Kongl.

flottans permanenta reservstat,» dit officerare af kaptens och högre grader vid

Kongl. flottan komme att, med bibehållande af innehafvande löneförmåner oafkortade,

öfverfiyttas, då Eders Kongl. Maj:t med afseende å tjenstens fördel,

pröfvade sådan förflyttning böra ega rum.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1875.

I afseende å organisationens genomförande föreskrefs derjemte,

att den derför erforderliga tillökning i anslagen till aflöningsstaterna skulle

utgå af de å vissa äldre stater uppförda medel i den man dessa medel redan

vore eller framdeles genom afgång å samma stater klofve för ändamålet tillgängliga;
att

vid öframgången till normalstaten borde iakttagas, det de i denna stat

upptagna förhöjda löneförmånerna finge tillträdas först i den mån redan befintliga

eller genom afgång och tjensteindragning uppkommande tillgångar sådant

medgåfve; samt

att de sålunda tillgängliga ; medlen skulle användas i följande ordning,

nemligen till:

a) kanonierkårens ombildning;

b) förbättring i underoftieerarnes aflöning;

c) fyllnad i de officerslöner, som komme att ökas;

cl) permanenta reservstatens upprättande.

Yid 1873 års slut hade emellertid de för organisationens genomförande

afsedda medel icke lemnat större tillgångar än att, jemte det kanonierkårens

ombildning kunnat försiggå, endast de båda äldsta lönegraderna inom underofficerskåren

erhållit löner enligt normalstaten. Af sådan anledning och med

afseende å önskvärdheten deraf att samtlige de officerare och underofficerare

vid Kongl. flottan, som uppbure ringare aflöning än normalstaten upptoge, måtte

utan dröjsmål komma i åtnjutande af denna stats högre löneförmåner, hemställde

Eders Kongl. Maj:t till 1874 års Riksdag att, för tillämpningen afnormalstaterne

för officerare och underofficerare v id Kongl. flottan, under aflöningsstaterne

vid Sjöförsvarets stationer måtte uppföras ett anslag af 39,807

kronor att derstädes qvarstå blott så länge och utgå endast i den mån de af

Riksdagen anvisade medel för genomförande af organisationen utaf sjöförsvarets

militärpersonal icke dertill lemnade tillgång.

Denna framställning blef af Riksdagen bifallen och, i följd deraf, ett anslag

å 39,807 kronor å riksstat uppfördt under nämnda aflöningsanslag.

Då nu beräkning af de för normalstaternas tillämpning erforderliga fyllnadsmedel

grundade sig på förhållandet vid 1873 års slut, men sedermera,

under loppet af 1874, afgång inträffade å de äldre stater, från hvilka medel

skulle utgå till organisationens genomförande, uppkom en tillgång utöfver anslaget

å 39,807 kronor, hvilken tillgång, som vid 1875 års början uppgick

till 13,311 kronor 83 öre, lärer, med sträng tillämpning af de vid berörde

anslags utgående fastade vilkor, böra användas till lönefyllnad åt officerare

och underofficerare, innan berörda anslag för detta ändamål anlitas.

Härigenom kommer emellertid upprättandet af den permanenta reservstaten

att fördröjas till en obestämd framtid, hvaremot, derest jemväl ifrågavarande

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

5

39,807 kronor finge användas för genomförande af organisationen i dess helhet,

flere officerare redan nu kunde å denna reservstat öfverflyttas och derigenom

öppnas en önskvärd utsigt till befordran inom officerskåren.

Sedan organisationsplanen fastställdes, har någon afgång icke skett inom

regementsoffioersgraderna, som följaktligen fortfarande upptaga tre öfvertalige

officerare. I följd af de, i förhållande till regementsofficerarnes löneförmåner,

låga pensionsbelopp, desse kunna erhålla, är antagligen ej heller ansökning om

afsked från någon af dem att snart emotse. Då det alltså för närvarande inom

flottan finnes föga utsigt för befordran till regementsofficer, men det är af

synnerlig vigt för bevarande af officerskårens goda anda och bibehållandet

af tjenstdugligheten inom densamma, att sådan befordran kan ske utan

allt för långt uppskof, och detta ändamål icke synes kunna vinnas på

annat sätt än genom en snar verkställighet af det fattade beslutet om en permanent

reservstats upprättande, finner jag mig böra tillstyrka Eders Kongl.

Maj:t att begära Riksdagens medgifvande, att det under aflöningsstaterna vid

flottans stationer uppförda anslag å 39,807 kronor, för tillämpning af normalstaterna

för officerare och underofficerare vid Kongl. flottan, må användas jemväl

till genomförande i öfriga delar af den i sammanhang med fastställande af

berörde stater beslutade organisation och utgå i den mån förut för detta ändamål

anvisade medel icke derför lemna tillgång.

Flottans nybyggnad och underhåll.

9. De på grund af allmänt kända förhållanden under en följd af år

högt stegrade arbetskostnader och materialpriser hafva, i förening med den

utveckling fartygsmaterielen till beskaffenheten nu mera vunnit, väsendtligt ökat

de utgifter, som äro att hänföra till underhållet. Enligt 1862 års sjöförsvarskomités

beräkningar uppgick den årliga underhållskostnaden för då varande

fartygsmateriel till 163,556 riksdaler 67 öre, om fartygen lågo i hamn, men

till 317.831 riksdaler 66 öre i händelse de skulle rustas för det ändamål,

hvartill de voro tjenliga; hvaremot i 1875 års underhållsstat fartygs och båtars

underhåll upptagits till 511,507 kronor 96 öre.

Ännu högre visar sig stegringen på en annan af de hufvudposter, å hvilka

underhållsanslaget fördelas, nemligen å underhållskostnaden för hus och byggnader

vid stationerna, hvilken af samma komité skattades till 70,500 riksdaler,

men i 1875 års underhållsstat beräknats till 163,151 kronor.

Ehuru sålunda kostnaden för underhållet af flottans fartyg och båtar, om

det af komitén för rustning beräknade beloppet lägges till grund, sedan 1864

stigit med omkring 61 procent samt för hus och byggnader vid stationerna

med omkring 130 procent, har ifrågavarande anslag, som 1864 (inberäknadt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N;o 1, om Statsverket 1875.

då såsom särskildt anslag upptagne 162,000 riksdaler för flottans nybyggnad)

utgjorde 793,242 riksdaler 70 öre och nu utgår med 958,044 kronor 82 öre,

ökats endast med afseende å vissa särskilda ändamål, såsom af bifogade tabell

Litt F. närmare upplyses; utgörande sammanlagda beloppen af dessa förhöjningar

i allt fall ej mer än omkring 20 procent.

Under sådana förhållanden hafva ej heller underhållskostnaderna, isynnerhet

under de senare åren, kunnat bestridas af derför å ifrågavarande anslag

tillgängliga medel, utan särskilda tillgångar för ändamålet beredts, dels af

extra anslag dels genom anvisningar å influtna medel för försålda obrukbara

effekter och materialier samt å allmänna besparingarne. — Med åberopande

af anslagets otillräcklighet har ock Förvaltningen af Sjöärendena i sin

ofvan omförmälda underdåniga skrifvelse gjort framställning om förhöjning deri,

och, på grund af uppgifter från stationerna om behofvet af medel för vissa

ändamål utöfver de belopp, som i 1874 års underhållsstat kunnat för dem afses,

beräknat den erforderliga tillökningen till 147,500 kronor. Men äfven

om till detta belopp, såsom rätteligen bör ske, lägges åtminstone en del af

kostnaderna för åtskillige maskiner, för hvilkas anskaffning Förvaltningen tillstyrkt

framställning till Riksdagen om extra anslag å sammanlagdt 47,500 kronor,

så kan dock icke, med erfarenhet om senare årens behof, en dylik förhöjning

anses motsvara de stegrade anspråken på detta anslag.

Den tillförlitligaste ledning för bedömande af det framtida behofvet härutinnan

lemnar utan tvifvel medelbeloppet af de senaste årens verkliga kostnader

för de behof, som bort af anslaget till flottans nybyggnad och underhåll

bestridas, derest detta anslag varit för ändamålet tillräckligt. Dessa kostnader

hafva utgjort

Ar

Ordinarie anslag.

Extra anslag och

anvisningar å

behållningar.

Summa.

1872....................................

783,237

32

132,787

07

916,024

39

1873....................................

871,827

32

371,495

92

1,243,323

24

1874....................................

933,427

32

447,075

94

1,380,503

26

Summa kostnader för dessa år 3,539,850 j 89

och uppgår sålunda medelkostnaden till ....................................... 1,179,950: 29.

i följd hvaraf och då ordinarie anslaget för 1875 är uppfördt

med................................................................................................... 958,044: 82.

den erforderliga tillökningen skulle blifva .................................... 221,905: 47.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. N:f 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:r 1, om Statsverket 1875. 7

De under »extra anslag och anvisningar» uppförda belopp afse väl utgifter

för en gång till vissa särskilda ändamål såsom till anskaffning af maskiner

och maskininventarier, af madrasser och möbler å fartyg, af pumpmaskin och

ångspruta, samt planering och kajbyggnad vid Stockholms stations verkstäder,

m. 11. dylika ändamål; men då, såsom erfarenheten visat, enahanda behof tid

efter annan återkomma och andra med dem likartade uppstå, bör anslaget

förhöjas äfven med hänseende till dessa utgifter, hvarigenom upprepade framställningar

till Riksdagen om extra anslags beviljande för särskilda till underhållet

hänförliga ändamål skulle kunna undvikas.

I öfverensstämmelse härmed hemställer jag att Eders Kongl. Maj:t behagade

till Riksdagen göra framställning derom, att i anslaget för flottans nybyggnad

och underhåll måtte beviljas en förhöjning, som, för slutsummans jemnande,

upptages till 221,955 kronor 18 öre, hvarigenom detta anslag skulle

för 1876 kom na att utgå med 1,180,000 kronor.

Beklädnad åt kanonierer, matroser och skeppsgossar.

10. Anslaget å denna titel, — som, efter det kanonierkåren blifvit ombildad

till matroskår, lärer böra förändras till »beklädnad åt matroser och

skeppsgossar», — har, enligt hvad af Förvaltningen af Sjöärendena blifvit anmäldt,

i följd af inträffad stegring i beklädnadens anskaffnings- och underhållskostnad

befunnits otillräckligt, i hvilket afseende Förvaltningen åberopat följande

beräkning:

Beklädnadsbidrag lör 600 matroser och jungman vid båda stationerna ä

96 kronor pr man ........................................................................... kr. 57,600: —

underhåll af sängkläder för dem, omkring.................................... » 1,800: —

200 skeppsgossebeklädnader ä 70 kronor.................................... » 14,000: —

beklädnadens lappning och lagning samt sängkläder för skepps
gossarne.

....................................................................................... » 2,000: —

Summa kronor 75,400: —

Då i riksstaten för år 1875 är för ifrågavararande ändamål

uppfördt allenast ............................................................................. kr. 55,164: 60.

uppstår en brist af kronor.................................................................... 20,235: 40*

hvarför anslaget torde böra med motsvarande belopp förhöjas.

Hvad bidraget till matrosbeklädnaden angår, har detsamma hittills, enligt

1839 års reglemente för förvaltningen af matroskårens kontanta beklädnadsbidrag,

varit afsedt egentligen endast för paradmunderingen och utgår för närvarande,

såsom ofvan är angifvet, med 96 kronor per man; men enligt nådigt

beslut den 29 Maj 1874 blef beklädnaden för matroser och jungman förän
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bil. N: o 4 till Kong!,. Maj tis Nåd. Frop. N:r 1, om Statsverket 181b.

drad och donna förändring hvilade på den grund, att hvarje karl skulle under

all tjenstgöring kunna vara tillräckligt beklädd med de persedlar, som af Kronan

bekostades. Då den nya beklädnaden emellertid beräknades till 108

kronor, men ifrågavarande anslag icke lemnade tillgång till öfvertagande

af hela denna kostnad, föreskrefs, i sammanhang härmed, att matroser och

jungman skulle tills vidare och in till dess anslaget kunde varda till erforderligt

belopp förhöj dt,5 sjelfve hålla sig viss angifven persedel, som beräknats

till ett pris, motsvarande skilnaden emellan det då utgående beklädnadsbidraget

och den beräknade kostnaden för beklädnadens underhållande

eller 12 kronor. Då sålunda grundsatsen att matroskårens beklädnad bör

af Kronan bekostas blifvit af Eders Kongl. Maj:t godkänd, lärer Eders

Kongl. Maj:t behaga till Riksdagen göra framställning om sådan förhöjning

uti ifrågavarande anslag, att nu till matroser och jungman utgående beklädnadsbidrag

må kunna förhöjas med 12 kronor pr man eller för 600 man

med 7,200 kronor.

Med afseende å den starka rekrytering från skeppsgossekåren som erfordrades

för att kunna uppehålla matroskompanierna vid bestämd styrka och

häraf uppkommet behof af en väsendtlig tillökning i skeppsgossarnes nu till

200 bestämda antal, infordrades, i embetsskrifvelse till Förvaltningen af Sjöärendena

den 17 sistlidna November från dåvarande Departementschefen, yttrande

angående de förökade kostnader som af skeppsgossenumerärens höjande

till 300 man kunde blifva en följd. Till svar härå har nu Förvaltningen af

Sjöärendena meddelat, att å aflönings- och naturaunderhållsanslagen medel för gage

och portion funnos uppförda för 280 gossar; att någon anslagstillökning för inkasernering

och undervisning liksom ej heller för ökadt befäl syntes kunna ifrågakomma;

men att i beklädnadsanslaget fordrades tillökning med 80 kronor

till anskaffning och underhåll dels af beklädnad dels ock af sängkläder för

hvarje skeppsgosse, hvarmed kåren förökades.

En tillökning i skeppsgossarnes antal är utan tvifvel, på ofvan angifne

grund, af behofvet påkallad, men bör enligt min åsigt för närvarande inskränkas

till 80, hvarigenom hela antalet skulle blifva 280, för hvilka, såsom

jemväl är nämdt, gage- och portions-kostnad redan finnes å särskilda anslaguppförda.

Det belopp, hvarmed, i händelse af bifall härtill, beklädnadsanslaget

skulle förhöjas, uppgår i enlighet med den utaf Förvaltningen af Sjöärendena

gjorda beräkning, till 6,400 kronor.

Min hemställan härutinnan blifver följaktligen att Eders Kongl. Maj:t,

med afseende å den inträffade stegringen i kostnaden för beklädnadens anskaffning

och underhåll äfvensom för att sättas i tillfälle ej mindre att förhöja

det till matroser och jungman nu utgående beklädnadsbidrag, än ock att öka antalet

skeppsgossar, villa föreslå Riksdagen att ifrågavarande anslag, som lärer

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

böra i riksstaten uppföras under förändrad benämning af »beklädnad åt matroser

och skeppsgossar», måtte förhöjas med ett sammanlagdt belopp af 33,835

kronor 40 öre, hvarigenom anslaget, som för 1875 är uppfördt till 55,164:

60 skulle för 1876 uppgå till 89,000 kronor.

Sjövapnets öfningar.

11. Sedan år 1864, då detta anslag höjdes till det belopp, hvarmed

det nu utgår, hafva, enligt hvad Förvaltningen af Sjöärendena på grund af

gjorda beräkningar upplyst, prisen stigit å

stenkol med omkring ........................................................................... 76 procent.

sjöportioner d:o .............................................................................. 26 »

ut- och afrustningskostnaden för fartygen med omkring .................. 96 »

Hvad expeditionskostnaderna beträffar,anför Förvaltningen bland annat, att då

1864 den månatliga kostnaden för expedition med korvetten af Chapman utgjorde

................................................................................................... 8,850: 51.

uppgingo månadskostnaderna för samma fartyg åren

1869 till................................................................................................. 10,224: 09.

1870 » .................................................................................................. 11,580: 76.

1871 » .................................................................................................. 13,847: 27.

1872 » ................................................................................................. 14,566: 87.

och hafva expeditionskostnaderna i allmänhet från 1869 till 1872 förökats

med 42 procent.

En gifven följd af den sålunda inträffade prisstegringen är att flottans

befäl och manskap icke nu mera kunna erhålla den öfning, som vid anslagets

fastställande till dess närvarande belopp för dem afsågs; och torde detta förhållande

innefatta giltigt skäl för framställning till Riksdagen om beviljande af

förhöjning i anslaget, hvilken jag, i enlighet med Förvaltningens hemställan, anser

böra föreslås till 25 procent å nuvarande an slagsbelopp, 629,850 kronor, som

alltså skulle höjas med 157,462 kronor 50 öre.

Förvaltningen har i öfrigt, i enlighet med den af chefen för mindepartementet

vid Stockholms station gjorda och af stationsbefälhafvaren förordade hemställan

föreslagit att hos Riksdagen måtte för fortsatta öfningar eller försök

med minor begäras ett extra anslag å 25,000 kronor. På samma gång jag

finner mig böra tillstyrka nämnde myndigheters framställning i hvad beloppet

angår, anser jag likväl, vid det förhållande, att minöfningarna numera fortgå

med enahanda regelbundenhet som andra flottans öfningar, för ändamålet erforderliga

medel böra uppföras å det allmänna öfningsanslaget, som följaktligen

skulle höjas med jemväl detta belopp, eller med sammanlagdt 182,462 kronor

50 öre.

Bih. till Riksd. Prat. 1875. 1 Sam. 1 Afd.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bil. N:o 4 till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Det torde emellertid böra tillses huruvida icke tillgång till den för tjenstduglighetens

upprätthållande nödvändiga tillökning i exercismedlen lämpligen

skulle kunna beredas genom en annan anordning än nu ifrågavarande anslags

höjande med nyssnämnda belopp. För närvarande utgår kostnaden för naturaportion

åt underbefäl och manskap, då. de äro å stationen förlagde, i allmänhet

från förslagsanslaget till gemenskapens vid sjöförsvaret naturaunderhåll, men

under exercis och sjöexpeditioner från anslaget till sjövapnets öfningar. Det

synes mig dock följdriktigt och ledande till reda om allt naturaunderhåll och

följaktligen äfven natura portion under exercis och sjöexpeditioner bestrides af

det särskildt för detta ändamål uppförda anslag; en åsigt, som jemväl uttalats

och står i sammanhang med kostnadernas fördelande i det förslag, som af särskilde

komiterade blifvit uppgjordt till sjöförsvarets ordnande på grunderna af

allmän värnepligt.

Enligt inhemtade upplysningar hafva kostnaderna för det naturaunderhåll,

som utgått af öfningsanslaget under 1874, då sjöexpeditionerna måst högst betydligt

inskränkas, utgjort endast omkring 115,000 kronor, men under de föregående

åren betydligt öfverstigit detta belopp och torde i allmänhet icke

böra beräknas lägre än 160,000 ä 170,000 kronor. Om derför från ofvannämnda

förhöjning i tillgångarne för sjövapnets öfningar, 182,462: 50, som för

slutsummornas jemnande här uppföres med 182,677 kronor 10 öre, kostnaden

för naturaportion till underbefäl och manskap under exercis och sjöexpeditioner,

antagen till 162,527 kronor 10 öre, frånräknas, skulle förhöjningen i anslaget

till sjövapnets öfningar blifva 20,150 kronor; och får jag, i öfverensstämmelse

härmed tillstyrka att, under förutsättning att kostnaden för den till underbefäl

och manskap under exercis och sjöexpeditioner utgående naturaportion kommer

att bestridas af förslagsanslaget till gemenskapens naturaunderhåll, till Riksdagen

hemställes, att det nu till exercis af flottans bemanning uppförda belopp,

479,850 kronor, måtte förhöjas med 20,150 kronor och alltså anslaget tillsjövapnets

öfningar, som torde upptagas under förändrad benämning »flottans öfningar»,

nu utgående med sammanlagdt 629,850 kronor, uppföras med 650,000

kronor.

Gemenskapens vid sjöförsvaret naturaunderliåll.

12. Med åberopande af hvad jag i fråga om anslaget för sjövapnets öfningar

anfört i afseende å öfverflyttning till nu ifrågavarande anslagstitel af

portionskostnaden under exercis och sjöexpeditioner med flottans bemanning, får

jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen

att detta förslagsanslag, hvars titel, enär så väl uuderofficerare som gemenskap

vid flottan från anslaget åtnjuta underhåll, torde böra förändras till »Natura
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bil. N:o 4 till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

underhåll», må förhöjas med 162,527 kronor 10 öre, hvarigenom dess nuvarande

belopp, 273,472: 90, skulle ökas till 436,000 kronor.

Lots- och Fyrinrättningen med dertill hörande personal.

13. Då inkomsttiteln »fyr- och båkmedel» beräknats till 800,000 kronor

torde det till lots- och fyrinrättningen med dertill hörande personal uppförda

penningeanslag upptagas till enahanda belopp och följaktligen anslaget, med

inberäkning af deri ingående ränta, utföras med 800,460 kronor.

Af ifrågavarande anslag utgår för närvarande ett särskildt reservationsanslag

till lifräddningsanstalterna vid rikets kuster å 10,000 kronor. Såväl i

följd af ökade underhållskostnader för byggnader och materiel samt stegrade

ersättningsanspråk för transport vid räddnings- och öfningsföretag, som ock i

anseende till kostnaderne för upprättandet af en behöflig ansedd räddningsstation

vid Grönskären å Bohuslänska kusten, har emellertid nyssnämnda anslagsbelopp

för 1875 visat sig otillräckligt, och har, till betäckande af den brist

som kommer att för samma år uppstå och hvilken beräknats till 2,000 kronor,

anvisning skett å lots- och fyrmedlen.

Då det icke kan med någon visshet bedömas i hvad mån enahanda orsaker

komma att för framtiden inverka på behofvet af medel för lifräddningsanstalternas

vidmakthållande i det skick, hvarpå handelssjöfarten har skäliga

anspråk, och följaktligen utgifterna för dessa anstalter, med de vexlande behof

de äro underkastade, icke torde böra på förhand till visst begränsadt belopp

bestämmas, synes mig, med afseende härå och då lifräddningsväsendet underhåll

es af enahanda medel som öfriga under Lotsstyrelsen lydande, till handelssjöfartens

bästa upprättade anstalter, icke lämpligt att ensamt för det förra bibehålla

ett särskildt anslag; och föreslår jag derför att Eders Kong!. Maj:t måtte

till Riksdagen hemställa, att anslaget till lifräddningsanstalterna ä rikets kuster

må upphöra att såsom särskildt reservationsanslag upptagas, samt reservationsanslaget

till Lots- och Fyrinrättningen med dertill hörande personal, från

hvilket för lifräddningsanstalterna erforderliga medel fortfarande skulle komma

att utgå, uppföras under förändrad benämning af »Lots- och fyrinrättningen

med lifräddningsanstalterna» till belopp af 800,460 kronor; hvarvid tillika torde

böra förutsättas, att de på inkomsttiteln »fyr och båkmedel» uppkommande öfverskott

få användas för de med sistnämnde anslag afsedda ändamål.

Undervisningsanstalter för sjöfart.

14. Under åberopande af hvad Eders Kongl. Maj:t vid reglering af utgifterna

under sjette hufvud titeln, uppå den af Chefen för Civildepartementet

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 jBil. N-.o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1875.

efter gemensam beredning med mig gjorda föredragning, beslutit i fråga om

anslagen till undervisningsanstalter för sjöfart, hemställer jag i underdånighet

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att å femte hufvudtiteln på

ordinarie stat under särskilda anslagstiteln: undervisningsanstalter för sjöfart,

hvilken lämpligen torde i Riksstaten upptagas näst etter det under rubrik

»För handeln» förekommande anslag till lots- och fyrinrättningen, uppföra

75,800 Kronor; samt

att i sammanhang dermed medgifva, att den Inspektören öfver rikets

navigationsskolor tillkommande rese- och traktamentsersättning, för tiden från

och med 1876 må utgå från femte hufvudtitelns förslagsanslag till rese- och

traktamentspenningar.

15. I afseende å de i riksstaten för innevarande år under femte hufvudtiteln

uppförda anslag, i hvilka ändring icke blifvit härofvan föreslagen,

finner jag ej skäl till annat tillstyrkande än att, för jemnande af hufvudtitelns

slutsumma, förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. vid

departementets expeditioner förhöjas från 2,204 Kronor 70 öre till 2,237

Kronor 2 öre, eller med 32 Kronor 32 öre.

I händelse af bifall till de af mig härofvan gjorda framställningar skulle

förhöjningen i de ordinarie anslagen blifva.................................... 517,300: —

Om härtill lägges nu gällande riksstats slutsumma för

femte hufvudtiteln ............................................................................ 4,459,100: —

så erhålles det belopp............................................................... 4,976,400. —

hvartill femte hufvudtiteln skulle under 1876 uppgå.

Förutom de förslag i afseende å särskilda eller extra anslag, som blifvit

härofvan framstälda och hvilka anslag uppgå till 56,180 Kronor, får jag, i

afseende å i öfrigt erforderliga extra anslag'' göra följande framställningar:

16. Dockanläggning å galérvarfvet. Med anledning af behofvet utaf en

docka vid Stockholms station, behagade Eders Kongl. Maj:t, efter det Stockholms

grosshandelssocietet och skeppsrederier erbjudit 75,000 kronor för befrielse

från Kronans rätt till begagnande af dockorna å Beckholmen, föreslå

sistlidne års Riksdag att, för anläggning af en reparationsdocka å galérvarfvet

vid stationen, för hvilken kostnaderna beräknats till 500,000 kronor, bevilja

ett extra anslag af 425,000 kronor samt deraf anvisa 115,000 för 1875.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 13

I anledning häraf förklarade Riksdagen i sin underdåniga skrifvelse angående

regleringen af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel den 15 Maj

1874, att, med hänseende till hvad i fråga om flottans behof af den föreslagna

reparationsdockan förekommit, Riksdagen ansåge erforderliga medel "böra för

ändamålet anvisas; men att då den af Stockholms grosshandelssocietet erbjudna

lösesumma icke syntes motsvara de rättigheter Kronan i afseende å Beckholmen

egde. Riksdagen, under vilkor att såsom lösen för Kronans rätt till begagnande

af nämnde dockor erlades en summa af 150,000 kronor, beviljat det till en

reparationsdocka vid galérvarfvet i Stockholm i öfrigt erforderliga belopp

350.000 kronor och anvisat deraf såsom extra anslag för 1875 ett belopp af

115,00© kronor.

Öfver det vilkor Riksdagen sålunda bestämt för anslagets utgående blefvo

ledamöterna i Stockholms grosshandelssocietet och skeppsrederier hörde samt

förklarade genom societetens deputerade sig väl vara villige att, i hvad på

societeten ankomme, bidraga till lösningen af frågan om anläggning af en docka

vid stationen, men icke kunna utan allt för stor uppoffring erlägga den äskade

lösesumman på annat sätt än genom årliga afbetalningar. Deputerade framstälde

derföre det förslag, att under en tid af tjugufem år, räknade från den

dag tillkännagifvande sker att dockan å galérvarfvet vore till begagnande färdig,

årligen till Kronan skulle erläggas sex tusen kronor, med erbjudande derjemte

att under den tid betalning af lösningssumman sålunda verkstäldes, Kronan

skulle cga att under sammanlagdt två månader om året mot utgörande af

dockningskostnad och half dockafgift, begagna två af dockorna å Beckholmen

vid tillfällen, då Kronans (''gen docka icke vore tillräcklig eller användbar.

Vid öfverlemnande af deputerades berörda förklaring yttrade Förvaltningen

af Sjö-ärendena, på sätt vid underdånig föredragning af ärendet den 6

November 1874 af Departementschefen anmältes, att då det syntes i intet

fall kunna ifrågasättas att den af Riksdagen bestämda aflösningssumma

150.000 kronor skulle erläggas förr än Kronans rätt att begagna dockorna

å Beckholmen upphört, hvilket icke kunde ske innan Kronans docka å galérvarfvet

blefve till begagnande färdig, frågan alltså måste inskränka sig dertill,

huruvida nämnde summa skulle erläggas på en gång eller i flera betalningsterminer,

vid hvilket förhållande och enär det vore en väsendtlig fördel för

Kronan att, mot utgifvande af endast half dockafgift, förutom dockningskostnaderna,

få, under en tid af tjugufem år, sammanlagdt två månader om året,

begagna dockorna vid Beckholmen, Förvaltningen af Sjö-ärendena för sin del

tillstyrkte antagandet af de föreslagna vilkoren för lösningssummans utbetalande,

helst, i annat fall, fördelen att verkställa den nya dockbyggnaden i sammanhang

med nu pågående arbeten å galérvarfvet skulle gå förlorad. Förvaltningen

anmälte i öfrigt i en sedermera ingifven skrift att den ansåge hinder ej

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bil. N:o 4 till Kongl. Mcij:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

mota, att utaf tillgängliga medel förskjuta det belopp, som för dockbyggnadens

fullbordande erfordrades utöfver de af Riksdagen beviljade 350,000

kronor.

Vid underhandlingar med societeten, efter det dess ofvannämnde skrifvelse

afgifvits, lärer den, enligt hvad för mig blifvit uppgifvet, väl synts icke alldeles

obenägen att i någon mån ytterligare utsträcka Kronans rätt till begagnande

under amorteringstiden af dockorna å Beckholmen, men ej velat medgifva någon

förändring i tiden för betalningens erläggande.

Enär emellertid Riksdagen vid anslagets beviljande fästat det uttryckliga

vilkor, att, såsom lösen för Kronans rätt till begagnande af skeppsdockorna å

Beckholmen, erlades en summa af 150,000 kronor, hvilket belopp blifvit såsom

bidrag till kostnaden för den nya dockbyggnaden å galérvarfvet beräknadt,

men den af grosshandelssoeieteten erbjudna löseskilling, ehuru till siffran motsvarande

det af Riksdagen sålunda bestämda belopp måste, i anseende till den

betingade långa afbetalningstidcn, i närvarande stund till ett vida lägre värde

uppskattas,

samt härtill komme att, då löseskillingen endast småningom under en längre

följd af år skulle inbetalas, dockbyggnadsarbetet således icke nu skulle

kunna utföras, med mindre antingen anslaget dertill af Riksdagen förhöjdes,

eller ock derför anlitades särskilta för andra ändamål anvisade medel, hvilka

först framdeles, i den mån afbetalningar å löseskillingen skedde, skulle blifva

återguldne och således icke under amorteringstiden för de med dem afsedda

ändamål disponibla,

så fann Eders Kongl. Maj.-t, jemlikt nådiga beslutet den 6 November sistlidet

år, i sakens så beskaffade skick och innan Riksdagen blifvit satt i tillfälle

att i ämnet sig yttra, ej skäl att antaga det af grosshandelssoeieteten

gjorda anbud, hvarigenom Riksdagens ofvannämnda vilkor ej kunde anses fullständigt

uppfyldt.

Förvaltningen af Sjö-ärendena har nu, med åberopande af sitt förut i

ärendet afgifna yttrande tillstyrkt framställning till Riksdagen om antagande

af grosshandelssocietetens anbud, äfvensom om anvisande för 1876 af 150,000

kronor för ifrågavarande dockanläggning å galérvarfvet.

Ehuru Riksdagen, på sätt ofvan förmäles, vid bestämmande af det för

ifrågavarande nya dockanläggning beviljade anslag, utgått från den förutsättning

att den lösen, 75,000 kronor Stockholms grosshandelssocietet och skeppsrederier

utfåst för afstående af den rätt Kronan nu eger till begagnande af skeppsdockorna

vid Beckholmen skulle kunna förhöjas till 150,000 kronor, hvilka

kunde till arbetets utförande användas, anser jag det likväl icke kunna antagas

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 15

att Riksdagen dermed velat göra frågan om uppförande af den nya dockan,

hvars behöflighet för flottan Riksdagen förklarat sig inse, beroende deraf om

nämnde societet kunde vara villig att den sålunda förutsatta högre löseskillingen

erlägga. Huruvida societeten, i händelse vidare underhandlingar inledas,

må finnas benägen att i ett eller annat afseende ytterligare förhöja det förnyade

anbud i berörda hänseende, som nu blifvit gjordt, men, såsom icke fullt

motsvarande omförmälda af Riksdagen förutsatta lösen, Eders Kongl. Maj:t

funnit icke böra godkännas, är jag nu ej i tillfälle att bedöma och vågar således

ej heller tillstyrka att detsamma till oförändradt antagande af Riksdagen

förordas. Då det emellertid synes mig vara för flottan af högsta vigt, att den

beslutade nya dockanläggningens påbörjande ej längre uppskjutes, men ett sådant

uppskof ej kan undvikas med mindre frågan om denna anläggning ej

vidare sammanbindes med den om försäljning af Kronans rätt till dockorna å

Beckholmen, är jag förvissad att Riksdagen, vid sålunda upplysta förhållanden,

icke skall tveka att, oberoende af det skick, hvari denna senare fråga för närvarande

befinner sig, bevilja hela det för dockanläggningen å Skeppsholmen

erforderliga belopp, helst i allt fall, om antagligt anbud å inlösen af Kronans

rätt till Beckholmsdockorna framdeles erhållcs, Eders Kongl. Maj:t ej lärer vilja

frångå sitt erbjudande att låta löseskillingen derför, i afräkning å kostnaden för

den nya dockan, komma Riksgäldskontoret tillgodo.

På grund häraf hemställer jag i underdånighet att Eders Kongl. Maj:t

täcktes hos Riksdagen göra nådig framställning derom, att dels det till påbörjande

af dockanläggningen å Skeppsholmen för innevarande år anvisade, men i

frågans hittillsvarande skick, icke disponerade belopp af 115,000 kronor, må,

utan dervid nu fästadt vilkor, få för ändamålet utgå, dels ock att till dockanläggningens

vidare utförande måtte beviljas hela det derför ytterligare erforderliga

belopp, 385,000 kronor, och deraf anvisas 150,000 kronor att utgå

för 1876; och täcktes Eders Kongl. Maj:t i sammanhang dermed nådigst förklara

att, derest anbud å inlösen af Kronans rätt till begagnande af Beckholmsdockorna

erhållcs till det belopp Riksdagen redan, såsom ofvan förmäles, förutsatt

eller framdeles, uppå nådig framställning, kan finna skäligt godkänna,

Eders Kongl. Maj:t vill, med antagande af anbudet, låta löseskillingen Riksgäldskontoret

tillhandahållas.

17. Ny byggnad för Sjökrigsskolan. Då Sjökrigsskolan år 1867 inrättades,

antogs att flottans behof af officerare skulle fullt tillgodoses, om endast

2 eller 3 ka detter årligen från skolan utexaminerades, i följd hvaraf antalet

kadetter och elever bestämdes till 40. För detta antal, fördeladt i två afdelningar,

hvaraf den lägre med fyra, den öfre med två klasser, har någorlunda

tillräckligt utrymme kunnat beredas i det hus här i hufvudstaden, som måst

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

för skolan hyras af enskild person; men då denna lokal, redan genom sitt

läge vid Rörstrandsgatan mindre tillfredsställande, blifvit, ännu olämpligare i

samma mån antalet lärjungar i följd af numera inträdda förhållanden måste

ökas, har det ansetts angeläget att söka för sjökrigsskolan bereda en, med hänsyn

så väl till läge och utrymme som anordning i {ifrigt, mera ändamålsenlig

plats än den nuvarande. I sådant afseende hafva genom byggmästaren vid

flottans härvarande station i samråd med chefen för skolan undersökningar

blifvit verkstälda samt ritning och kostnadsförslag upprättade för uppförande af

en ny byggnad för skolan å Skeppsholmen, som utan tvifvel erbjuder den

lämpligaste plats för en undervisningsanstalt sådan som den ifrågavarande.

Yid öfverlemnande, med skrifvelse den 5 December sistlidne år, af berörde

ritning och kostnadsförslag har skolans chef, i afseende å behofvet af

större utrymme anfört, att enär, enligt nu gällande stadgar af den 27 Mars

1872, ej mindre de ynglingar, som egna sig åt flottan, än äfven sådane, som

önska inträde i landkrigsskolan eller i handelsflottan, få genomgå sjökrigsskolans

alla klasser, hade antalet elever blifvit förhöjdt; och då, i följd af de

under senare tider vidtagna förändringar i afseende å flottans officerskår, en

större afgång inom densamma vore att emotse, måste jemväl antalet kadetter

ökas. Det vore antagligt, att minst åtta kadetter för hvarje år borde från

skolan utgå till officerskårens komplettering, på grund hvaraf icke färre

än 16 kadetter årligen borde åtnjuta undervisning i skolans öfre afdelning;

och då, hvad eleverna anginge, af erfarenheten vore ådagalagdt, att icke

alla de, som intagas i skolans första klass, kunde påräknas komma att

vid läroverket qvarstanna, till dess de uppnå femte klassen och blifva kadetter,

borde åtminstone tolf nya elever årligen i skolan intagas, samt

följaktligen hela antalet kadetter och elever ökas, så att de tillsammans utgjorde

minst 60. Redan under sistlidet år hade inträde måst medgifvas så

många elever, att lärjungeantalet nu uppgår till 48, hvilket antal under innevarande

år sannolikt komme att ytterligare ökas. — Då det antal lärjungar,

som vid sjökrigsskolan samtidigt komme att njuta undervisning sålunda bör antagas

till omkring 60, har förslaget till den ifrågasatta nya byggnaden måst

afse inrymmandet af detta antal, och är berörda förslag i öfrigt uppgjordt med

hänsyn till de särskilda klassernas behof af utrymme, så att skolsalarne lemna

en rymd af 710 kubikfot åt hvarje lärjunge. Den beräknade kostnaden för

byggnadens uppförande är antagen till 177,550 kronor.

Yid det förhållande att det uppenbarligen är af stor vigt för sjökrigsskolan

att erhålla en större och lämpligare lokal än den, hvari skolan för närvarande

är inrymd, och en byggnad, uppförd enligt den ingifna ritningen,

skulle motsvara behofvet, får jag, utan afseende å den omständighet, att, enligt

hvad upplyst blifvit, skolan, jemlikt upprättadt kontrakt, eger disponera sin nu

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bil N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd, Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

varande lokal intill den 1 Oktober 1879, tillstyrka det Eders Kongl. Maj:t

behagade till Riksdagen göra framställning om beviljande af ett extra anslag

å 177,550 kronor till uppförande å Skeppsholmen af en byggnad för sjökrigsskolan,

samt att för påbörjande af byggnadsarbetet under år 1876, af berörda

belopp måtte anvisas att under samma år utgå 30,000 kronor.

18. JExei cishus i Carlskrona. Sedan vid verkställd besigtning å flottans

exercishus i Carlskrona, hvilket uppfördes år 1844, befunnits, bland annat, att

väggarne, som i nedre våningen bestå af korsvirke med murverk och brädfodring

samt i den öfre af timmer, genom de starka skakningar, huset vid

exercis med kanoner varit underkastadt och i följd af byggnadens i allmänhet

särdeles svaga konstruktion, blifvit så bugtiga att lutningen på sina ställen uppginge

ända till 7 decimaltum pa den höjd af 10^ fot öfre våningen egde,

hvadan ej heller huset ansågs böra repareras — så behagade Eders Kongl. Maj:t,’

efter anmälan härom, i enlighet med gjord underdånig tillstyrkan, hos sistlidne

ars Riksdag begära ett extra anslag af 50,000 kronor till nytt exercishus vid

stationen. Riksdagen, som ansåg att exercishuset, om än ej fullt lämpligt, dock

ännu någon tid kunde nöjaktigt fylla behofvet, fann, på grund häraf, sig icke

böra bevilja det begärda anslaget.

Det har länge varit ett öfverklagadt förhållande att icke flottans trupper,

innan de sändas ombord å fartyg för att der erhålla sin yrkesdaning hafva

genomgått en så beskaffad rekrytbildning, att de äro emottaglige för den kostsammare

utbildning, som endast tjensten till sjös kan bibringa. De komitéer,

som haft i uppdrag att yttra sig i frågan om våra sjötruppers yrkesbildning,

hafva såsom en obestridlig grundsats uttalat, att utan förut genomgången exercisskola

i land en stor del af den så mångfaldiga gånger dyrbarare utbildningen ombord

måste anses bortkastad. I öfverensstämmelse dermed har äfven Eders Kongl.

Maj:t under sistlidne år för öfningen och undervisningen af flottans trupper

fastställt reglementen, enligt hvilka en förberedande kurs af omkring 6 månader

vid skolan i land erfordras innan sjökommendering förekommer. För ett

nöjaktigt anordnande af en sådan kurs vid Carlskrona station är ett annat

exercishus derstädes än det nuvarande oundgängligt 5 och jag anser mig derför,

under åberopande i öfrigt af Chefens för Sjöförsvars-departementet yttrande till

stöd för den Nådiga propositionen till sistlidne års Riksdag, böra tillstyrka Eders

Kongl. Maj:t att redan till innevarande års Riksdag förnya framställningen om

anvisande af 50,000 kronor för uppförande af nytt exercishus i Carlskrona.

19. Åd tiller materiel. Med tillkännagifvande att under innev. år blifvit beställda

stycken 9,24 tums, 10 stycken 8,os tums, 15 stycken 5,63 tums och 20 styc
Bih.

till Riksd. Prof. 1875. 1 Sami. 1 Åfd.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bil. N:o 4 till Kong!. May.ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1875.

ken 4.1 tums refflade kanoner samt 800 stycken projektiler till 9,24 tums kanonerna,

600 stycken dito till 8,08 tums dito, 600 stycken dito till 5,63 tums dito

ocli 1,000 stycken dito till 4,1 tums dito — liar Förvaltningen af Sjöärendena,

under åberopande af Eders Kongl. Maj:ts till 1874 års Riksdag afgifne förslag

i afseende å anskaffning af kanoner och projektiler för flottans behof, hemställt,

att, för att kunna fortsätta sådan anskaffning med all den kraft inhemska verkstädernas

produktionsförmåga medgåfve, Eders Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen

gorå framställning om anvisande för 1876 af extra anslag till belopp af

1,000,000 till fortsatt anskaffning af artilleri-materiel; till hvilken hemställan

jag för min del tillstyrker bifall.

20. Kulsprutor. Sedan 1874 års Riksdag, på Eders Kongl. Majits

framställning, till anskaffning af kulsprutor beviljat 200,000 kronor, samt af

detta belopp anvisat hälften eller 100,000 kronor att utgå under 1875,

så får jag — med anmälan att, enligt vid Förvaltningen af Sjöärendena upplyst,

32 kulsprutor blifvit för flottans räkning beställda hos konstruktörerna af

den antagna modellen — hemställa att framställning matte till instundande

Riksdag ske om anvisande af återstående beloppet af det beviljade anslaget, 100,000

kronor, att under 1876 utgå.

21. Min materiel och försök med minor. De större sprängningsförsök

mot dubbelbotten å ett pansarskepp, livilka vid föredragning af regleringen

utaf denna hufvudtitel till 1874 års Riksdag af då varande Departementschefen

omnämndes såsom förestående, hafva under sistförflutna höst tagit sin början i Garlskrona

på Sveriges, Norges och Danmarks gemensamma bekostnad under ledning

af en kommission, bestående af en delegerad från hvartdera riket. Hufvudändamålet

med dessa försök har varit att utröna lagarne för kruts och dynamits

verkan under vattnet för att på grund deraf kunna bestämma dels de afstånd,

på h vil ka minor med olika laddningar utöfva afsedd verkan på ett bepansradf

fartygs undervattenskropp, dels hur långt från hvarandra undervattensminor

böra nedläggas för att icke den ena vid explosion skall krossa eller tända den

andra. Dessutom ingick i programmet, hvars fullständiga utförande först under

innevarande år kan ega rum, åtskilliga försök med olika antändningssätt samt

jemförelse!'' emellan de verkningar, som vanligt krut, bomullskrut och dynamit

utöfva.

Den Svensk-Norsk-Danska kommission, som uppgjorde den ursprungliga

planen för ifrågavarande sprängningsförsök kunde endast ungefärligen beräkna

kostnaden för behöfliga reparationer efter de särskilda sprängningarna å det

fartyg, som för dessa blifvit apteradt. Kostnaderne för försöken hafva nu mera

visat sig komma att öfverstiga det för desamma beräknade belopp, och har

kommissionen, med stöd af vunnen erfarenhet, inkommit med nytt kostnadsförslag,

utvisande att, förutom de tillgångar, som af förut anvisade medel återstå, för

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 19

försökens afslntande erfordras 60,000 kronor. Då det nu är af synnerlig vigt

för minväsendets utveckling att det uppgjorda programmet, så vidt möjligt är,

i dess helhet utföres, torde "beloppet af Sveriges andel i kostnaden för de återstående

minförsöken, 20,000 kronor, böra inberäknas i det till minmateriel och

minförsök erforderliga anslag.

Sedan, hvad nu det fasta minförsvaret angår, anslag blifvit vid föregående

Riksdagar beviljade för anskaffning af minmateriel dels till minlinierna vid

Waxholm och i Södertelgeleden, dels ock till försvaret af Stockholms skärgård

utanför Waxholm, så torde medel nu böra afses för minförsvar af inloppen

till Oarlskrona. I sådant afseende har den år 1872 uppgjorda planen för

dessa inlopps förseende med minlinier under sistlidne års sommar undergått

granskning, dervid visserligen åtskilliga mindre förändringar i anordningarne

ansetts ändamålsenliga, men hvilka likväl icke verka förhöjning i kostnaden

enligt 1872 års förslag, som utvisar en slutsumma af 335,000 kronor.

Nämda belopp, ökadt med 5,000 kronor till inredning af förråds- och förvaringsrum

för minmaterielen vid Karlskrona varf, anser jag alltså böra vara att

tillgå för anskaffning af materiel m. m. för det fasta minförsvaret.

Vidkommande åter det rörliga minförsvaret, torde jag böra upplysa, att

den på Eders Kongl. Maj:ts befallning i England bestälda minbåt, som skulle

varit levererad redan sistlidne höst, nu är färdig, men ej kan förr än fram

emot sommaren hit öfverföras. Denna båt, som kostar 1,800 pund st., är 58 fot

lång och 4 fot djupgående samt beräknas göra 14,8 knops fart. Om den, såsom

anledning är att hoppas, visar sig motsvara anspråken på dylika mindre

minbåtar, anser jag att ett större antal af samma cert bör anskaffas från inhemska

verkstäder, i hvilket fall anskaffningspriset antagligen blir icke obetydligt

lägre än för denna första båt. Då emellertid kostnaden för dessa anskaffningar

torde böra utgå af samma anslag som för annan fartygsmateriel,

lära medel särskildt för detta ändamål icke böra begäras.

Bland de förslag till sjelfgående under vattenstorpedo, som tid efter annan

blifvit Sjöförsvars-departementet meddelade, har i synnerhet den af Whitehead

konstruerade ådragit sig stor uppmärksamhet i alla länder, och England, Frankrike,

Österrike, Tyskland och Italien hafva redan för betydliga summor inköpt

den för andra hemlighållna uppfinningen. Whitehead har nu erbjudit sig att

när som helst på sin bekostnad i Fiume verkställa försök med sin torpedo inför

en svensk kommission, eller ock att utföra försöken i Sverige, i hvilket fall vi

dock skulle bestrida alla omkostnaderna, såsom fartygs aptering, maskiners anskaffning,

ersättning åt uppfinnaren för tidsförlust m. m., med förbindelse i

öfrigt att, för den händelse kommissionen förklarade torpedon besitta de egenskaper

Whitehead uppgifvit, af honom beställa 50 torpedos till ett pris af

400 pund st. stycket. Så snart denna beställning blifvit fullgjord, skulle här
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bil. N:o 4 till Eongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

stäcles få för statens räkning tillverkas ifrågavarande slag af torpedos, till hvilket

Whiteliead skulle lemna fullständiga ritningar.

Då jag sätter utom tvifvel att vi, i händelse af krig, komma att uti aktiva

minor finna ett särdeles kraftigt försvarsmedel, samt det är att antaga, att

Whiteheads torpedo är vorden omsorgsfullt pröfvad innan den blifvit inköpt

af ofvannämnde stater, så vore ensidigt att medel anvisades för anställande af

erforderliga försök med densamma samt för den anskaffning, som deraf kan

för år 1876 blifva en följd; och torde det belopp, som under nämnde år erfordras

kunna, under antagande att kostnaden kommer att fördelas emellan de

länder, för hvilkas räkning ofvan nämnda gemensamma sprängningsförsök egt

rum, upptagas till 90,000 kronor.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får jag tillstyrka nådig framställning

till Riksdagen om beviljande af ett extra anslag för år 1876 af

450,000 kronor till minmateriel och försök med minor.

22. Partygsmateriel. Ur de strider om vårt sjöförsvars ändamål och organisation,

som, framkallade af den stora revolutionen sjökrigsväsendet i allmänhet

undergått under de sista tjugu åren, kämpats så väl inom som utom

fackmännens krets, har allt mer den åsigten klarnat till mogen öfvertygelse,

att de fordringar. Sverige bör ega rätt att sätta på sitt sjöförsvar äro:

l:o att utestänga fiendtliga flottor från våra vigtigaste hamnar;

2:o att försvåra, om icke förhindra, landsättandet af öfverväldigande fiendtliga

härmassor å våra kuster, hvarhelst en sådan landsättning försökes, samt

3:o att, om en fiende skulle lyckats landstiga, oroa och försvåra hans

kommunikationer med eget land samt genom operationer å våra insjöar och

andra inlandsfarvatten understödja egen och motverka en fiendtlig härs framträngande.

Kan Sverige förskaffa sig och underhålla ett sjöförsvar, som kan uppfylla

dessa fordringar, hvilka naturligen hafva afseende å försvaret mot rikare och

mäktigare länder än vårt, sä är landet dermed äfven i stånd att, så vidt på

dess sjöförsvar beror, häfda sin ställning gent emot jemnstarka eller svagare

makter.

Större fordringar kunna vi, med våra nu varande tillgångar, icke ställa på

vårt sjöförsvar, men vi böra ej heller sätta anspråken lägre, utan att afsäga

oss de stora fördelar för försvaret naturen beredt vårt land då den omgjorda!

det med ett bredt vatten.

Om vi sålunda hafva det mål till hvilket vi böra sträfva klart framför

oss, återstår likväl att finna de bästa .medlen för dess vinnande. Det möter

härvid väl svårighet i anseende till de nya uppfinningar, som oupphörligt göras

inom sjökrigsmaterielens område, att uppgifva en för en längre framtid gällande

typ för densamma; på sin höjd skulle man i sådant hänseende kunna angifva

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1875.

vissa för denna materiel utmärkande gemensamma egenskaper. Jemförelsevis

lättare är deremot att, med aktgifvande på uppfmningarnes ståndpunkt å en

viss gifven tid, bestämma i hvilken riktning anskaffning af krigsfartyg då bör gå.

Då jag nu går att inför Eders Kongl. Maj:t föreslå framställning till Kiksdagen

om beviljande af extra anslag för år 1876 till anskaffning af fartygsmateriel,

torde det åligga mig, att, jemte uttalande af den allmänna riktning,

i hvilken anskaffningen bör gå, för Eders Kongl. Maj:t redogöra för de fartygstyper,

som böra tagas till modell för att på den, efter min öfvertygelse,

riktigaste vägen erhålla den materiel, som jag anser erforderlig, på det sjöförsvaret

må kunna inom en icke alldeles för aflägsen framtid vara i tillfälle

att nöjaktigt uppfylla sin bestämmelse.

Såsom en föregående anmärkning torde härvid likväl böra anföras, att i

samma mån som man vill hos ett och samma fartyg förena flera af ofvan antydda

utmärkande egenskaperna, hvilka äro: artilleristyrka, passiv motståndsförmåga,

duglighet såsom ram, duglighet för minstrid, fart- och sjöduglighet,

så stiger kostnaden för detsamma i högst betydlig grad i jemförelse med kostnaden

för flere fartyg egande kollektift samma förstörelsekraft, men hos hvilka

egenskaperne äro så fördelade, att hvardera erhåller en mera bestämd typ.

Sålunda kan man t. ex. bygga ett fartyg såsom monitoren Loke med artilleristyrka

och passiv motståndsförmåga såsom utmärkande egenskaper, för måttliga

medel, men vill man dertill hafva egenskapen fart, måste kostnadssumman ökas

med omkring 150 proc. till följd af de ökade dimensioner, som större maskinkraft

och ökade kolförråd betinga. Å andra sidan kan man billigt nog erhålla

ett fartyg med artilleristyrka och fart, men vill man på samma gång

hafva passiv motståndsförmåga, stiger åter kostnaden till höga siffror, ty utom

kostnaden för sjelfva pansaret, måste dettas tyngd helt naturligt medföra ökade

kostnader för allting annat i följd af de ökade dimensioner, detsamma betingar.

Med vårt lands jemförelsevis begränsade tillgångar böra vi således, med

uppgifvande af tanken på skapandet af en materiel, der hvarje fartyg har i

fullständig mån alla de omnämnda egenskaperna, söka sammanpara några få

af dessa hos hvarje särskildt fartyg, efter noga afvägda behof, allt efter de

speciella ändamål som afses. Den materiel, som erfordras för att utestänga

fiendtliga flottor från våra vigtigaste hamnar, — den fasta minmaterielen med

dertill hörande batterier icke inberäknad, — bör enligt dessa grunder företrädesvis

vara utmärkt genom dels artilleristyrka och passiv motståndsförmåga, dels

duglighet för rörlig ''minstrid. De öfriga sjökrigsmateriel utmärkande egenskaperna

måste här åsidosättas. Anfallet företages sannolikt med fullkraftiga, artilleri-starka,

väl bepansrade fartyg, med afsigt att tvinga sig igenom de minerade

och befästade linierna, till hvilkas försvar en rörlig materiel af flytande,

väl skyddadt artilleri samt minbåtar och lättare kanonbåtar är hvad som er
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bil. N:o 4 till Kongl Maj:ts Nåd. Vrop. N:o 1, om Statsverket 1875.

fordras. Yårt hufvudsyfte är här att hindra fiendtliga fartyg hryta sig igenom.

Att förstöra dessa är af mindre vigt, så länge de icke lyckats i sitt

försök. För detta försvar ega vi i närvarande stund i det närmaste komplett

minmateriel för positionerna i Stockholms skärgård, 4 monitorer och 10 pansarbåtar

med inalles 18 pansarbrytande kanoner, och 10 kanonbåtar med lättare

artilleri för minliniernas bevakande samt utposttjenst. Hvad jag för denna del

af försvaret anser böra under år 1876 ifrågakomma, förutom redan omförmälda

minmateriel för inloppen till Carlskrona, är dels anskaffning af ett antal minbåtar

efter den äfvenledes redan omtalade engelska modellen, derest den efter

verkställda prof befinnes lämplig, dels förstärkning af de äldre monitorerna,

dels ock aptering för tyngre artilleri af de rodd-kanonbåtar, som dertill finnas

tj enliga.

Yänder man sig härefter till det andra hufviidändamålet för vårt sjöförsvar,

eller att hindra landstigning med öfverväldigande härmassor å vår kust,

så bör först anmärkas, att ''det är icke längre fråga om att hindra en öfverlägsen

YrdMotta att tränga fram — en sådan skulle vi i bästa fall kunna

tillfoga någon skada, men icke något nederlag —; det är här fråga om den

transport&otta, som af pansarflottan konvoyeras och bevakas; det gäller att genom

denna senare bana sig väg in uti den förra, der vi icke finna annat motstånd

än geväret och lättare artilleri, ty de fiendtliga pansarfartygen skulle,

derest de följde oss dit, anställa mera förödelse ibland egen transportmateriel,

än ibland våra fartyg.

Frågan är nn: hvilka utmärkande egenskaper bör den materiel ega som

vid ett sådant tillfälle skall bereda oss väg igenom pansarflottan? Svaret torde

blifva passiva motståndet och farten, hvilka, med duglighet för ränning ger åt

det fartyg, som har dessa egenskaper naturen af en projektil, den ännu icke;

någon skeppssida har bygts att trotsa, och, följande i dess spår, minan och

farten samt artilleristyrkan och farten i sådan förening att de kunna icke blott

utföra sin vigtiga roll inne bland transportfartygen, utan äfven utgöra en kraftig

hjelp vid genombrytningen. I samma stund, som denna lyckats, har sjöförsvaret

äfven här uppfyllt sitt ändamål, ty genom den förstörelse som dervid sker

bland transportflottan måste landstigningsförsöket anses hafva väsendtligen förfelats

och derigenom arméens uppgift mot de fiendtliga trupper, som tilläfventyrs

kommit i land, underlättats. Men för detta ändamål ega vi i närvarande

stund intet. Den första början härtill är de båda kanonbåtar, af hvilka den

ena bygges i Carlskrona och den andra i Göteborg, ämnade att föra en 9.24

tums och en 4.1 tums kanon hvardera och att göra 11 ä 12 knops fart. Huruvida

dessa böra utgöra modell för anskaffande af flera, torde böra bero på de

försök, som jag hoppas instundande sommar kunna företagas. Utfalla dessa

försök icke i allo tillfredsställande eller befinnas båtarne underlägsna de kanon
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 23

båtar, som efter lika modell i tre storlekar byggas i England och visat sig

vara både ekonomiskt fördelaktiga och för sin storlek kraftiga fartyg ehuru

icke fullt så snabbgående, torde ett närmande böra ske till dessa senare.

Såsom modell för ett ramfartyg anser jag bland hittills byggda den engelska

Hotspur vara den som lämpar sig bäst för våra förhållanden. Detta

fartygs längd är 235 fot med största bredd af 50 fot, har en fart af 11 ä 12

knop, samt förer 1 st. 600-pundig och 2 mindre kanoner, med sidopansar

af ll tum och bröstvärnspansar af 8 tum samt kostar omkring 2,900,000 kronor,

hvilken summa dock torde kunna reduceras något, — såvida man icke

suklle eftersträfva antingen ännu större fart eller ock tjockare pansar, — alldenstund,

ett dylikt fartyg, bygdt för våra ändamål, kan förses med mindre

djupt pansar och göras lägre på vattnet. Detta fartyg är, i likhet med våra

monitorer, utan tackling. Med anskaffande af ett första sådant fartyg anser

jag icke böra uppskjutas.

Modell för sjögående minfartyg, hvilka, förutom sitt egentliga ändamål,

böra afses till den vigtiga rekognoseringstjensten, är hos oss ännu icke känd,

men då byggnad af ett sådant pågår såväl i England som i Tyskland, afsedt

för användande af sjelfgående torpedos, torde man kunna snart emotse att

äfven för anskaffande af detta slag af sjökrigsredskap för vårt rörliga kustförsvar,

erhålla erforderlig ledning.

Hvad materiel för vårt sjöförsvars tredje hufvudändamål beträffar, så ligger

det i sakens natur att, då denna materiels åligganden inträda först med ett misslyckadt

försök att hindra landstigning, materielen för det rörliga försvaret då

är frigjord för att jemte öfningsfartygen användas till oroandet af fiendens

transporter, och torde vid sådant förhållande en del af materielen för positionsförsvaret

i förening med förhyrda privata ångfartyg kunna användas å inlandsfarvattnena

till understöd för hären.

Sådana äro de allmänna dragen, efter hvilka jag anser den sjökrigsmateriel

bör konstrueras, som Flottan för uppfyllandet af sin vigtiga bestämmelse måste

erhålla; sådana äro de speciella typer efter hvilka jag anser anskaffningen

under år 1876 böra ske.

Beloppet af det extra anslag till anskaffning af fartygsmateriel, jag vid

sådant förhållande finner för nämnda år erforderligt, skulle uppgå till 2,000,000

kronor, om hvilkas beviljande jag alltså hemställer att nådig framställning måtte

ske till instundande Riksdag.

Beträffande pensioneringen af tjenstemän samt betjente äfvensom af gemenskapen

vid flottan torde Eders Kongl. Maj:t behaga göra framställning till

Riksdagen om anvisande af nedannäranda-''kreditiv nemligen:

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

för att fortfarande ej mindre sätta Amiralitets-krigsmanskassan i tillfälle

att till de flottans embets- och tjensteman samt betjente, som söka afsked, genast

utgifva pensioner enligt de för kassan nu gällande pensioneringsgrunder,

än äfven utgöra tillgång för dem tillförsäkrade fyllnadspensioners utbetalande

kronor....................................................................................................... 73,000: —

samt för upprätthållande af den flottans afskedade gemenskap

förunnade, förbättrade pensionering kronor.......................................... 40,000: —

med rättighet för Direktionen öfver nämnda kassa att å dessa kreditiv under

loppet af år 1876 lyfta hvad som för omförmälda behof blifver erforderligt.

Uppå tillstyrkan af Statsrådets öfriga ledamöter behagade Kongl.

Maj:t till alla delar i nåder bifalla hvad nu i afseende å regleringen

af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel och i öfrigt för

sjöförsvarets behof blifvit af Departementschefen i underdånighet hemstäldt;

och skulle utdrag af protokollet öfver hvad Kongl. Maj:t sålunda

beslutat Finans-Departementet meddelas för att läggas till grund

vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition om Statsverkets

tillstånd och behof, i hvad den komme att afse nämnda hufvudtitel

och sjöförsvaret.

In fidem Protocolli:

L. Tli. Neijber.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Litt. A.

Stat för Sj»försvarsdepartementets Kansli-expedition.

1 Expeditionschef............................................................................................ 7,000: —

1 Kanslisekreterare ........................................................................ 4,200: —

Arvode till densamme för handläggande af en del sådana

göromål, som i andra Statsdepartements expeditioner

tillhöra byråchef............................................................ 1,000: — g 200- _

1 Registrator, med skyldighet att biträda med andra göromål inom expeditionen

................................................................................................ 4,200: —

1 Vaktmästare ................................................................................................ 750: —

Till amanuenser, skrifbiträden och extra vaktbetjente ................................. 2,500: —

Summa Kronor 19,650: —•

Öfvergångsstat.

1 Expeditionschef.......................................................................................... 7,000: —•

1 Expeditionssekreterare................................................................................ 4,500: —

1 Protokollssekreterare................................................................................... 3,500: —

1 Registrator, med skyldighet att biträda med andra göromål inom expeditionen

............................................................................................... 4,200: •—

1 Vaktmästare ............................................................................................... 750: —

Till amanuenser, skrifbiträden och extra vaktbetjente ................................. 1,300: —

Summa Kronor 21,250: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Litt. B,

Dyrtidstillägg ldr Förvaltningen af sjöärendena

Nuvarande

aflöning

utom

dyrtidstillägg.

Dyrtidstillägg.

Summa.

1 Amirälitets-kammarråd ..............................

1 Sekreterare, som jemväl bestrider Advokat-

4,500

—

900

5,400

fiskalsgöromålen......................................

3,500

—

700

—

4,200

—

1 Registrator...................................................

2,200

—

440

—

2,640

—

1 Kanslist ...................................................

1,000

—

200

—

1,200

—

1 Kamererare ................................................

3,500

—

700

—

4,200

—

1 Kammarförvandt........................................

2,200

—

440

—

2,640

—

1 Bokhållare ..............................................

2,200

—

440

—

2,640

—

1 Kammarskrifvare.......................................

1 Kassör, utom arvode 500 Kronor å Lots-

1,000

—

200

—

1,200

—

verkets stat .............................................

3,000

—

000

—

3,600

—

1 Notarie......................................................

2,200

—

440

—

2,640

—

Summa

—

—

5,060

—

—

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Litt. C I

Dyrttdstillägg för Officerare vid Flottan.

>

Lön.

Dyrtids

tillägg.

Summa

1

Flaggman .......................

.................. Kr.

G, 750

_

65( >

_

7,400

.

l

D:o ......................

.................. ))

6,750

—

650

—

7,400

—

1

Kommendör.....................

................ ))

5,55()

—

530

—

6,080

—

5

D:o ...................

................. ))

27,750

■-

2,650

—

30,400

—

1

Kommendörkapten af l:a

klassen..... »

4,550

—

50

—

4,600

—

2

D:o

...... ))

9,100

—

100

—

9,200

—

1

D:o

...... ))

4,400

—

200

—

4,600

—

3

D:o

..... »

13,200

—

600

—

13,800

—

1

Kommendörkapten ........

.................. ))

4,200

—

400

—

4,600

—

12

D:o .........

................. ))

50,400

—

4,800

—

55,200

—

1

D:o .........

.................. ))

3,400

—

1,200

—

4,600

—

1

D:o .........

.................. »

"3,400

—

1,200

—

4,600

— 1

1

1 ):< > .........

................. ))

3,250

—

1,350

—

4,600

—

1

Kapten ..........................

............... ))

2,800

—

265

—

3,065

—

24

I):o ..........................

.................. ))

67,200

—

6,360

—

73,560

—

1

D:o ..........................

.................. »

2,725

—

—

—

2,725

—

3

D:o ..........................

................. '')

8,175

—

—

—

8,175

—

1

I):o ..... ...................

.................. »

2,400

—

230

—

2,630

—

13

D:o ..........................

.................. ))

31,200

—

2,990

—

34,190

—

1

Löjtnant...........................

................. ))

1,350

—

130

—

1,480

—

42

I):<> ..........................

................ ))

56,700

—

5,460

—

62,160

—

1

Underlöjtnant.................

.................. ))

950

—

100

—

1,050

12

I):« .................

................. ))

11,400

—

1,200

—

12,600

—

1

D:o ................

.................. ))

750

—

25

—

775

—

4

I):o ...............

................. »

3,000

—

100

—

3,100

—

1

D:o .................

.................. ))

675

—

100

—

775

—

7

I):o ................

.................. n

4,725

—

700

—

5,425

—

Snmma Kronor

336,750

—

32,040

—

368,790

Anm. Häruti inbegripes dyrtidstillägg till 3:ne öfver stat vid K, Flottan qvarstående

kommendörkaptener.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Antal.

Litt. C 2.

Dyrtidstillä

gg för Officerare vid Flottans nya Re ervstat.

i

17

i

14

Kaptenlöjtnant ............................... Kr.

D:o »

D:o »

D:o »

Lön.

Dyrtids-

tillägg.

Summa.

2,200

37,400

2,000

28,000

—

440

7,480

400

5,600

—

2,640

44,880

2,400

33,600

—

Summa Kronor

69,600

—

13,920

—

83,520

—

«

opaginerad Kontrollera mot PDF

>C iO

Litt. D.

Flottans Läkarekår.

Nuvarande

lön jemte ar-

Dyrtids

Summa.

vode.

tillägg.

Karlskrona station.

1 Öfverfältläkare...........................................

4,800

4,800

1 Regementsläkare (med bostad) .................

2,500

—

260

—

2,760

—

1 Förste Bataljonsläkare ( d:o ) ..................

1,700

—

100

—

1,800

—

1 Wto ..........................................................

1,700

—

100

—

1,800

—

För extra läkare, arvode i mån af behof......

5,000

—

—

—

5,000

—

hvaraf dock större eller mindre del kan,

i enlighet med hvad derom särskildt må

varda bestämdt, användas för anställande

af stipendiater.

Stockholms station.

1 Regementsläkare.........................................

3,200

—

—

—

3,200

—

1 Förste Bataljonsläkare (med bostad) .........

1,500

—

—

—

1,500

—

1 dito .......................................................

1,500

—

—

—

1,500

—

För båda stationerna.

5 st. stipendiater å 400 kronor)

5 » dito å 300 d:o /

3,500

—

—

—

3,500

—

S:gr

25,400

—

460

25,860

Tillkommer: för extra läkare och stipendiater

■--

—

—

—

3,000

—

Summa

28,860

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Litt E.

Dyrtidstillägg för Kleresistateii vid Flottan.

p

Löner och ar- voden enligt

Dyrtids

Summa.

p

1864 års stat.

tillägg.

Karlskrona station.

1

Amiralitetspastor......................................

1,500

300

1,800

1

Kompastor................................................

1,000

—

200

—

1,200

—

1

Bataljonspredikant .................................

1,000

—

200

—

1,200

—

1

Kantor och Klockare ..............................

400

—

80

—

480

—

1

Kyrkovaktare .......................................

100

—

20

—

120

—

—

4,000

—

800

—

4,800

—

Stockholms station.

1

Regementspastor.......................................

1,200

—

240

—

1,440

—

1

Bataljonspredikant...................................

900

—

180

—

1,080

—

1

D:o tillförordnad...............

900

—

180

_

1,080

—

1

Klockare................................................

200

—

40

•—

240

—

=

3,200

—

640

—

3,840

—

Summa Kronor

7,200

—

1,440

—

8,640

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Litt. F

Tabell,

utvisande

förhöj» i ngen i ordinarie anslaget till Flottans nybyggnad ocli underhåll

åren 1864—1875.

För åren 1864—1871 (för underhållet).....................................................

samt dessutom 19,177,2 Infot spanmål å 2 Kr........... 38,354: 40.

ocli för nybyggnad....................................................... 102,000: —

eller tillsammans för hvarje år........................... Kr. 793,242: 70.

Vid 1871 års riksdag, då anslagen till flottans nybyggnad och

underhåll sammanslogos, uppfördes ytterligare:

för nybyggnad.................................................... Kr. 162,000: —

hvarförutom kontant vederlag för spanmål, hvilken

från riksstaten uteslutes.......................... » 30,754: 02.

Kr. 192,754: 02.

efter afdrag af för Marin-Eeg:t till 4:de hufvudtiteln

öfverflyttade............................................ » 2,415: —

För år 1872 ........................................................................................

Vid 1872 års riksdag uppfördes ytterligare:

för underhåll af maskiner och pannor samt till pansarplåtar m. m.

För år 1873 ...........................................................................................

Vid 1873 års riksdag uppfördes ytterligare:

till löneförhöjning åt ordinarie handtverkare vid

_ stationerna........................................................... Kr. 43,600: —

till aflöning åt extra arbetare................................. » 18,000: —

För år 1874 ............................................................................................

Vid 1874 års riksdag uppfördes ytterligare:

till förbättrad aflöning åt ord.maskinister............ Kr. 17,200: —

från aflöningsstaterna vid stationerna öfverförde

arvoden för tjenstgöring å varfven..................... » 7,417: 50.

För år 1875 .......................................................

Ordinarie

anslag.

592,888

30

190,339

02

783.227

32

88,600

_

871,827

32

61,600

933,427

32

24,617

50

958,044

82

i

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 1

Utdrag af Protokollet, öfver Civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den

13 November 1874.

N ärvara nde:

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern Carleson,

Hans Excellens, Herr Statsministern förr utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Wennerlerg,

Bergström,

Friherre Älströmer,

Weidenhielm,

Boven och

o

friherre Akerhielm.

16.

Efter fö regående beredning gemensamt med Chefen för SjöförsvarsDepartementet

anförde föredragande Departements-Chefen Statsrådet Bergström

:

Enligt nådiga Stadgan den 16 Maj 1840, angående fördelning af

ärendena emellan Statsdepartementen, tillhör det Civil-Departementet att handBih.

till JRiksd. Prot. 1875. 1 Sami. 1 A/d. i

opaginerad Kontrollera mot PDF

i Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

lägga frågor angående bildnings- och undervisningsanstalter för sjöfartsnäringen.

Då emellertid, enligt samma nådiga stadga, undervisningsanstalter

för flottans befäl och manskap lyda under Sjöförsvars-Departementet,

samt till följd af sakens natur berörda två slag af undervisningsanstalter

måste förete flera likheter, synes mig lämpligt, att de på allmän bekostnad

i riket inrättade navigationsskolor, likasom andra anstalter för bildning af

sjömän, jemväl förläggas under Sjöförsvars-Departementet. Dock torde beredning

af frågor angående meddelande vid vissa navigationsskolor i riket

af undervisning för bildande af lokomotivförare böra ske i samråd med

Chefen för (''ivil-Departementet.

Om Eders Kongl. Maj:t gillar denna min åsigt, hvilken delas af

Chefen för Sjöförsvars-Departementet, samt således finner skäligt förordna,

att ärenden rörande bildnings- och undervisningsanstalter för sjöfartsnäringen

skola öfverflyttas till Sjöförsvars-Departementet, torde med skäl

kunna ifrågasättas, huruvida icke vid samma tidpunkt, då sådan öfverflyttning

eger rum, Commerce-Collegii befattning med ifrågavarande ärenden

bör upphöra och öfvertagas af annan myndighet. Pröfningen af denna

fråga torde emellertid vara beroende af särskild utredning, som jag nu icke

är i tillfälle att framlägga och hvilken dessutom lämpligen lärer böra åstadkommas

af det Departement, till hvilket nämnda ärenden skulle öfverflyttas,

desto hellre som Chefen för Sjöförsvars-Departementet ifrågasatt,

att vissa af dessa ärenden, såsom exempelvis utfärdande af förordnande för

underlärare, borde omedelbart afgöras af Chefen för sistnämnda Departement.

Enär anslaget till undervisningsanstalter för handel och sjöfart för

innevarande och nästkommande är är uppfördt under Sjette Hufvudtiteln

och, så länge detta förhållande fortfar, Civil-Departementet torde fortfarande

böra bibehålla handläggningen af oftanämnda ärenden, anser jag

den af mig föreslagna öfverflyttningen böra ega rum först vid utgången af

år 1875; och lärer Riksdagen icke underlåta att, uppå derom af Eders

Kongl. Maj:t gjord framställning, vid upprättande af Riksstaten för år 1876

från Sjette Hufvudtiteln afföra samt å Femte Hufvudtiteln uppföra det för

nämnda undervisningsanstalter erforderliga anslag.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t måtte dels, med

ändring af nådiga Stadgan den 16 Maj 1840 angående fördelning af ärendena

emellan Stats-Departementen, i nåder förordna, att alla frågor angående

bildnings- och undervisningsanstalter för sjöfartsnäringen skola från

och med år 1876 och framgent tillhöra Sjöförsvars-Departementets handläggning,

dock att frågor om meddelande vid vissa Navigationsskolor i riket

af undervisning för bildande af lokomotivförare böra i samråd med Chefen

för Civil-Departementet beredas; dels ock förklara sig vilja framdeles, uppå

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a till Kortgl Maj-ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1875. 3

föredragning af Sjöförsvars-Departementet, taga i öfvervägande, om och på

hvad sätt Commerce-Collegii befattning med sådana ärenden må kunna

upphöra och af annan myndighet öfvertagas.

I händelse denna hemställan bifalles torde utdrag af protokollet i

detta ärende få såsom bilaga åtfölja Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition

till Riksdagen angående Statsverkets tillstånd och behof.

Hans Maj:t Konungen behagade i Nåder bifalla denna

af Stats-Rådets öfrige ledamöter biträdda hemställan samt

befallde att Nådig Kungörelse i ämnet, så lydande som bilagan

E. till detta protokoll utvisar, skulle i vanlig ordning utfärdas.

Ex protocollo

Axel Begär dt.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Utdrag af Protokollet öfver Civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den

13 November 1874.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern Carleson,

Hans Excellens, Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Berg,

Friherr e Leijonhufv 11 d,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Ahtrömer,

Weidenhielm,

Loven och

Friherre Aicerhielm.

i

38.

Vidare föredrog Departements-Chefen Statsrådet Bergström:

a. Riksdagens uti underdånig skrifvelse den 8 Maj 1872, angående

reglering af utgifterna under Riksstatens Åttonde Ilufvudtitel, gjorda anhållan,

att Kongl. Maj:t täcktes tillse, om, i hvad mån och under hvilka vilkor

en ombildning och förening af Teknologiska Institutet, Krigshögskolan, Skogsinstitutet,

Farmaceutiska Institutet och undervisningen för landtmätare till

en teknisk högskola må vara gagnelig och af beliofvet påkallad;

b. Det underdåniga betänkande och förslag, som af Kongl. Maj:t

den 7 Juni 1872 utsedde komiterade uti omförmälda af Riksdagen väckta

o

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 b. till Kongl. Majiis Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 5

fråga den 4 November 1873 afgifvit; äfvensom deröfver infordrade och

inkomna underdåniga utlåtanden af Styrelsen för Teknologiska Institutet,

Sundhets-Collegium, Styrelsen för Farmaceutiska Institutet, Direktionen för

Apotekare-societeten, Landtmäteri-Styrelsen, Skogs-Styrelsen, Skogs-Institutets

lärare-collegium, Akademien för de fria konsterna samt Bruks-societeten.

Efter att hafva redogjort för innehållet af komiterades förslag och

deröfver afgifna utlåtanden yttrade föredragande Departements-Chefen:

“Hvad först angår förslaget om Krigshögskolans sammanförande med

Teknologiska Institutet, synes mig, på de af komiterade anförda grunder,

(sid. 57 och 58 i tryckta betänkandet) en fullständig sammanslutning af

nämnda båda läroverk vara outförbar. Med mera skal torde det kunna

ifrågasättas, huruvida icke, om än en fullständig sammanslagning af ifrågavarande

läroverk icke kan ega rum, man likväl borde till Teknologiska Institutet

förlägga den förberedande vetenskapliga undervisningen i matematik,

fysik, mekanik och kemi, som vid Krigshögskolan för närvarande meddelas,

och sålunda delvis åstadkomma eu förening, under det Krigshögskolan

i något inskränktare omfattning fortfore att verka såsom en ren tilläiupningsskola.

Efter skärskådande af denna fråga hafva komiterade (se sid.

58—60 i det tryckta betänkandet) kommit till den åsigt, att anordningvid

Teknologiska Institutet af gemensam undervisning i nyssnämnda läroämnen

för Institutets och Krigshögskolans elever skulle vara förenad med

olägenheter, sannolikt öfvervägande fördelarna. Denna komiterades åsigt

delas af mig; och jag tillstyrker derföre i underdånighet, att frågan om

förening af Krigshögskolan med Teknologiska Institutet måtte få förfalla.

Beträffande derefter Farmaceutiska Institutet, hafva komiterade, på

grund af hvad å sidorna 56 och 57 i tryckta betänkandet anförts, i grundsats

förordat nämnda Instituts förening med det Teknologiska; men såsom

vilkor derför uppställt fordran, att den af Farmaceutiska Institutet för närvarande

disponerade byggnad fortfarande upplätes för den farmaceutiska

undervisningens behof, och i öfrigt tillstyrkt, att afgångsexamen från högre

elementarläroverk på reala linien måtte bestämmas såsom vilkor för den

farmaceutiska undervisningens begagnande, att denna föreskrift måtte tilllämpas

så snart fem år förflutit, sedan kungörelse derom utfärdats, samt

att först efter nämnda tids förlopp Farmaceutiska Institutets förening med

den tekniska högskolan måtte gå i verkställighet.

Med afseende å hvad Sundhets-Collegium, sidorna 35—43, och Apotekare-societetens

Direktion, sidorna 51—58 af de tryckta utlåtandena, anfört,

torde det få anses i hög grad tvifvelaktigt, huruvida Apotekare-societeten,

hvilken dels med penningebidrag från apotekarne i riket och dels

med ett af staten lemnadt räntebärande amorteringslån åstadkommit och eger

opaginerad Kontrollera mot PDF

f! Bil. No 5 h. till Kongl. Maj:tz Nåd. Prop. No /, om Statsverket 187ö.

den byggnad, som för närvarande är åt Farmaceutiska Institutet till begagnande

mot hyresavgift upplåten, skulle finnas villig att, i händelse af nämnda

Instituts sammanslagning med det Teknologiska, fortfarande för den farmaceutiska

undervisningens behof tillhandahålla nämnda byggnad; och ännu

mera tvifvelaktigt, huruvida societeten skulle kunna dertill, emot sitt bestridande,

rättsligen förpligtas. Vidare lära, på sätt Sundhets-Collegium sökt visa,

Komiterade få anses hafva för lågt beräknat det antal år, efter hvilkas förlopp

Farmaceutiska Institutets förening med det Teknologiska kunde ega rum.

Gällande apotekarereglemente af den 11 Augusti 1819 bestämmer nämligen

för lärlingar i farmaci en lärotid af minst tre och högst sex år och bjuder

derjemte, att lärling, som i farmacie studiosi examen"blifvit godkänd,''skall

ännu ett år konditionera emot arfvode hos samma husbonde, hvaremot,

om han ej godkännes, lärotiden efter omständigheterna förlänges. Till följd

dcial och da, på sätt Komiterauc i ötvercnsståmmclse med billighetens fordungai

antagit, de farmacielärliugar, hvilka under sednare åren blifvit an—

tagne a apotek, böra komma i åtnjutande af den farmaceutiska undervisningen

på samma vilkor, som vid deras antagande till lärlingar voro gällande,

samt de ynglingar, som under innevarande år antagits till lärlingar skola,

äfven om de sodan efter fem år inträda vid Farmaceutiska Institutet, behöfva

ytterligare två år för att genomgå detsamma, måste den ifrågasatta föreningen

af läroverken, anses icke kunna försiggå förr än om sju år. EmelIc

i tid finnas inånga farmacie studerande, som till följd af medellöshet icke

kunna bereda, sig tillfälle att redan efter fem år, räknade från deras antagande

till lärlingar, söka inträde vid Farmaceutiska Institutet: hvadan, om

dessa icke skola uteslutas från den förmån, deras lyckligare lottade kamrater

få åtnjuta, tidsperioden för föreningen, enligt Sundhets-( ollegii åsigt, bör beräknas

ända till tio år.

Slutligen hafva Sundshets-Collegium och Apotekare-societetens Direktion

framställt allvarliga invändningar mot nödvändigheten deraf, att, pa sätt

Komiterade föreslagit, i den närmaste framtiden fordra afgångsexamen från

högre elementarläroverk på reala union, såsom, vilkor för antagande till iärmacieclcv;

hvarjemte Collegium och Societeten antydd, att berörda, fordran

i.ett hänseende vore för ringa, enär farmaceuten ovilkorligen behöfde insigter

i latin, för att kunna med säkerhet tyda icke allenast sitt eget, utan

äfven andra länders på nämnda språk affättade fannakopéer.

Pa grund af hvad Sundhets-( kollegium och Direktionen för Apotekaresocieteten

sålunda . och i öfrigt andragit, hemställer jag. att låders Kong!.

Maj:t icke måtte bifalla hvad Komiterade i fråga om ‘Farmaceutiska Institutets

förening med det Teknologiska tillstyrkt och föreslagit, utan förklara

frågan derom hafva för närvarande förfallit.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. A:o 5 b. till Kon yl. Majt:s Nåd. Proy. N:o 1, om Statsverket 187 ö. 7

Vidkommande dernäst frågan om den högre skogsundervisningens

förläggande till teknologiska Institutet; sa har, på sätt

berörda fråga tillförene vant föremål för Kong!. Mapts profning. 1869 års

Riksdag anhöll nämligen, att Kongl. Maj: t måtte efter vederhörandes hörande

taga i öfvervägande, huruvida icke undervisningen i skogsväsendet lämpligen

kunde förläggas till Teknologiska Institutet, eller till ettdera af landtbruksinstituten

vid Ultima eller Alnarp, eller ock till begge dessa undervisningsanstalter.

Sedan Skogsstyrelsen och Styrelsen för Teknologiska Institutet

afgifvit infordrade underdåniga utlåtanden, förklarade Kongl. Maj:t den

7 Januari 1870 sig icke finna skäl att bifalla ifrågasatta förflyttning af

skogsundervisningen.

Komiterade hafva nu (sidorna 50—55 af tryckta betänkandet) till

granskning och vederläggning upptagit de skäl, som i nyssomförmälda ärende

af Skogsstyrelsen och Styrelsen för Teknologiska Institutet anfördes emot

skogsundervisningens förläggande till Teknologiska Institutet samt på ytterligare

tillagda skal föreslagit, att den högre skogsundervisningen måtte till

nämnda Institut förflyttas.

Med afseende så väl å hvad Komiterade andragit dels i allmänhet

(sidorna 41—49 af tryckta betänkandet) till stöd för åsigten, att concentrering

vid ett läroverk af undervisningen i de särskilda tekniska läroämnena

har ett afgjordt företräde framför undervisningens fördelning å flera särskilda

special-skolor, dels ock särskildt till stöd för nu ifrågavarande förslag om

den högre skogsundervisningens förläggande till Teknologiska Institutet, som

ock å det i min tanke mindre tillfredsställande skick, hvari Skogsinstitutet

för närvarande sig befinner, i ty att båda årskursernas elever måste i hvarje

ämne undervisas samtidigt, kan jag för min del desto mindre undgå att

biträda Komiterades omförmälda förslag, som hvad Skogsstyrelsen och Skogsinstitutets

lärare-collegium deremot andragit, om än innehållande åtskilligt

beaktansvärdt, likväl icke, enligt mitt förmenande, gör tillfyllest för att afböja

tillämpningen i det förevarande fallet af en riktig grundsats.

Särskild uppmärksamhet förtjenar härvid en åsigt, som af Teknologiska

Institutets föreståndare framställts uti en af honom afgifven, vid Institutets

Styrelses underdåniga utlåtande fogad särskild reservation, den nämligen,

att vid Institutet kunde framdeles upprättas en fackskola för landtbruk.

Bemälde föreståndare har nämligen förklarat sig icke kunna under nuvarande

förhållanden tillstyrka, att undervisningen för skogsmän och landtmätare

iörlägges till Teknologiska Institutet, men ansett en sådan åtgärd icke

vara olämplig, i fall vid Teknologiska Institutet jemväl inrättades en fackskola

för landtbruk. Under samtal med framstående målsmän för landtbruksuäringen

har jag till deras bedömande och granskning hänskjutit frågan om

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o I, om Statsverket 1S75.

möjligheten och lämpligheten att vid Teknologiska Institutet inrätta undervisning

jemväl i det vetenskapliga landtbruket och funnit dem gynsamt stämda

för en sådan anordning. Ehuru nu berörda fråga icke erhållit den officiella

och fullständiga utredning, att den ens i någon mån kan i sammanhang med

förevarande ärende göras till föremål för Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning,

synes mig likväl hvad i samma fråga förekommit vara af beskaffenhet

att jemväl tala för den högre skogundervisningens förläggande till Teknologiska

Institutet, enär denna åtgärd snart nog kunde följas af inrättande vid

samma Institut af en fackskola för landtbruk. Derigenom skulle antagligen

möjliggöras indragning af landtbruksinstitutet vid Ultuna och denna värderika

kungsgård kunna utarrenderas för statsverkets räkning.

Om Eders Kongl. Maj:t gillar Komiterades af mig biträdda åsigt om

lämpligheten att till Teknologiska Institutet förlägga den högre skogsundervisningen,

torde icke heller förefinnas anledningar till tvekan att, på sätt Komiterade

(sidorna 49—50 af tryckta betänkandet) och Landtmäteristyrelsen

(sidorna 59—G1 af de tryckta utlåtandena) föreslagit, till Teknologiska Institutet

förflytta undervisningen för blifvande landtmätare.

Utan föranledande af Riksdagens skrifvelse hafva Ivomiterade till

behandling upptagit frågan om inrättande vid Teknologiska Institutet af eu

särskild fackskola för praktisk arkitektur. Med erinran, att den undervisning

i hithörande läroämnen, som meddelas vid Akademien för de fria konsterna,

förnämligast afser den konstnärligt arkitektoniska riktningen, hålla

Ivomiterade före, att det tekniska af byggnadsyrket dervid icke kan vara

annat än i mindre mån tillgodosedt och att denna högst vigtiga gren af den

tekniska undervisningen icke bör saknas vid vårt lands högsta tekniska läroverk,

hvadan Ivomiterade i underdånighet föreslagit, att den vid Teknologiska

Institutet nu meddelade undervisning i byggnadskonst må utvidgas sålunda

att en särskild fackskola för praktisk arkitektur bildas vid den tekniska

högskolan. Den närmare utvecklingen af grunderna och skälen för

detta förslag återfinnes å sidorna 60—65 af det tryckta betänkandet; och

Akademien för de fria konsterna, hvars underdåniga yttrande återfinnes å

sidorna 73—77 af de tryckta utlåtandena, har, så vidt jag kunnat finna,

om icke understödt, så åtminstone ej motsatt sig Komiterades ifrågavarande

förslag. Eör min del inskränker jag mig, för undgående af vidlyftighet, till

att åberopa hvad Komiterade till stöd derför anfört, samt förordar Eders

Kongl. Maj:ts bifall till detsamma.

På grund af hvad sålunda anfördt blifvit, hemställer jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t, med gillande af Komiterades af mig biträdda förslag,

att Teknologiska Institutet med dess nuvarande fyra fackskolor, Skogsinsti
tutet
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1875. 9

tutet och undervisningen för blifvande landtmätare förenas till en teknisk

högskola och att vid denna jemväl inrättas en särskild fackskola för praktisk

arkitektur, täcktes anbefalla mig att, med ledning af Komiterades underdåniga

betänkande och deröfver af vederbörande afgifna underdåniga utlåtanden,

utarbeta och, i sammanhang med frågan om reglering af utgifterna

under Riksstatens 6:te Hufvudtitel, Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning

underställa den framställning till näst sammanträdande Riksdag, som för

organiserande af en teknisk högskola i den af mig förordade omfattning

kan finnas erforderlig.”

Hvad föredragande Departements-Chefen hemställt i fråga om Krigshögskolan

och Farmaceutiska Institutet biträddes af Statsrådets öfrige ledamöter.

Beträffande den högre skogsundervisningens förläggande till Teknologiska

Institutet yttrade deremot Statsrådet Friherre Akerhielm följande:

I fråga om lämpligheten af den högre skogsundervisningens förläggande

till den tekniska högskola, hvartill det Teknologiska Institutet borde

utvecklas, hyser jag en från föredragande Departements-Chefens yttra demening

i väsendtlig mon skiljaktig åsigt.

Till en början förefaller det mig egendomligt att förlägga undervisningen

i forstmannens praktiska yrke till en hufvudsakligen för helt andra

verksamhetsgrenar afsedd högskola i rikets hufvudstad. Jag tror vidare, att

det jemförelsevis ytterst obetydliga, till den högre skogsundervisningen nu

utgående anslag icke skulle i någon så afsevärd mån bidraga till budgeten

för den tillämnade högskolan, att ensamt af detta skäl tanken på en

lämplig särskild skogsundervisningsanstalt bör uppgifvas. Tvärtom synes

mig den alltmera vaknande hågen för vården om såväl allmänna som enskilda

skogar, likasom ock skogens under de sednare åren betydligt ökade

och visserligen ännu stigande värde, samt den omständighet, att staten har

en ej obetydlig inkomst af sina skogar och ändtligen att Riksdagen anslagit

ytterligare medel till inköp af skogsegendom, mana att, nu mera än

tillförene, sörja för att en god undervisning bereder tillgång på duglige

fackmän, som kunna taga vård om en i det allmänna välståndet så ingripande

factor som skogarne.

Vid sådant förhållande och. om än jag erkänner att de anmärkningar,

som framställas mot det nuvarande skogsinstitutet icke äro utan grund,

skulle jag dock ytterst ogerna och endast i nödfall foga mig vid att denna

anstalt uppginge i den tekniska högskolan. Jag håller nemligen före, att

den lägervall, hvari skogsundervisningen vid Skogsinstitutet i viss mån må

Bih. till liiksd. Brok 1875. 1 Sami. 1 Afd. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bil. A:o 5 b. till Kong/,. Maj:ts N(id. Vrop. N:o 1, om Statsverket 187ö.

hafva, råkat, bör tillskrifvas just det förhållande, att densamma ej omhuldats.

Med de ringa anslag, som stått till buds, har sannerligen ej någon

bättre undervisning kunnat åvägabringas, och de ringa löner, 900 R:dr årligen,

som väntade utgående elever vid de sällsynta vakanser, som uppstode,

kunde ej i våra tider af höga löner för praktiska värf mana många

eller framstående ynglingar att söka sig in på den föga lockande banan.

Genom sednaste Riksdags frikostigare anslag och det intresse, som börjat

vakna för skogsväsendet i allmänhet, blir forstmannens vrke åter mera tilldragande

samt utsigterna såväl till bergning som till befordran i statens tjenst

ljusare, och hvad som nu för den högre undervisningen, sedan för den lägre

redan blifvit äfven af sednaste Riksdag ytterligare sörjdt, synes mig böra

göras, är Skogsinstitutets upphjelpande till det skick, en sådan anstalt bör

ega, men icke dess försvinnande i en teknisk högskola så mycket mera, som

denna komme att stå och borde stå under ( ivil -Departementet, då deremot

Skogsstyrelsen, Skogsstaten, och den lägre skogsundervisningen vill fortfarande

borde tillhöra Finans-Departementet. Jag kan ej4 undertrycka den

åsigt, att äfven den högre skogsundervisningen har fördel att, med allt hvad

till skogsväsendet i öfrigt hörer, ega samma ansvarige målsman inför Konung

och Riksdag. En jemförelse af den kostnad, som, enligt komiterades

förslag vederbörligen granskadt, å ena sidan skulle tillskyndas Statsverket

genom undervisningens förläggande till högskolan och den kostnad, som å

andra sidan torde vara behöflig för bibehållandet af ett särskildt Skogsinstitut,

skall visa, att skillnaden i statsutgift, om än i sednare fallet något

större, dock blir så ytterst ringa, att, derest jag i öfrigt lyckats och lyckas

framhålla olägenheterna af den förra och fördelarne af den sednare åtgärden,

denna skillnad (af några hundratal kronor årligen) ej torde böra

tagas med i räkningen vid frågans afgörande.

Den summa af 13,000 R:dr, hvartill, enligt Skogsinstitutets lärarecollegii

utlåtande, tekniska läroverkskomitén i sitt betänkande upptagit kostnaderna

för den högre skogsunder visningens förläggande till en teknisk högskola,

utgöres af följande belopp:

Aflöning åt en professor i skogsvetenskap (sid. 133) .... 4,500.

Dito åt en lektor i dito (sid. 134) .... 2,000.

Dito åt en dito i botanik och zoologi (sid. 134) .... 1,500.

Dito åt en extra lärare i jagtkunskap (sid. 134) .... 600.

Undervisningen i författningskunskap och nationalekonomi,

upptagen till en kostnad af 2,000 R:dr (sid. 134), skulle visserligen,

hvad det sednare ämnet beträffar, vara gemensam för landtmäteri-

och skogselever, men deremot i författningskunskap med
Transport

8,600.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil. jS'':o 5 b. till Kongl. Maj:ts IS åd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 11

Transport 8,600.

delas skogseleverna särskildt under 1.1 timme i veckan (sid.

88 och 103), hvarför den andel af kostnaden, som kan

anses motsvara nämnda lektionstimmar, upptagits till . . . 400.

Skogselevernas praktiska öfningar.......... 3,000.

Dito stipendier............... 1,000. 13,000.

Till detta belopp, 13,000 R:dr, torde dock rätteligen äfven

vissa andelar af åtskilliga i betänkandet uppförda anslagsposter

böra läggas, nämligen:

dels den del af det till 6,000 R:dr (sid. 138)

upptagna assistentanslaget, som enligt lärarecollegiet belöpersig

å de af komitén (sid. 115) omför malde assistenterna

vid skogselevernas praktiska öfningar............

dels aflöningen åt en planteringsvaktare (sid. 137),

för hvilken lärarecollegiet visserligen upptagit till 650 R:dr

förhöjd lön, men komitén deremot bibehållit nuvarande lönen,

hvilken alltså hitföres med...............

dels skogsfackets andel af det till 10,000 R:dr (sid.

136) upptagna anslag till inköp af böcker, instrumenter

och samlingar, hvilken andel af lärarecollegiet beräknats till 600. 1,700.

hvarjemte af de till 3,600 och 8,500 (sid. 135 och 137)

eller tillhopa 12,100 R:dr föreslagna beloppen till förvaltningskostnader

och utgifter för bränsle, belysning m. in., såsom skogsfackets

andel åtminstone torde kunna beräknas en, af lärarekollegiet

dock ej upptagen, post å.................• • • •

Enligt komitébetänkandets aflöningsposter och efter låg beräkning

af skogsfackets andelar i de gemensamma anslagen, upp
-

600.

500.

500.

kommer alltså en summa af..................R:dr 15,200.

Härvid ärj dock att erinra att, på sätt lärarecollegiet angifver,

bland omkostnaderna för skogsundervisningen vid högskolan

ej upptagits:

arrende för experimentalfält, hvilket för närvarande uppgår

till 900 R:dr, men, vare sig en del af Skogsinstitutets område för

sådant ändamål skall bibehållas eller annan mark anskaffas (sid.

53), dock icke kan beräknas till mindre än......... 600.

omkostnaderna för skötsel och underhåll af experimentalfältet,

minst......................... 600.

Transport 1,200. 15,200.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. 2\:o I, om Statsverket 1875.

Transport 1,200.

samt uppförande ai bostad åt planteringsvaktaren å berörda

fält, hvilken omkostnad ej heller, om Skogsinstitutets

område bibehålies, kan undvikas, tv läroverksbyeenaden, der

planteringsvaktaren nu har sin bostad, skulle enligt komitérades

förslag till andra ändamål disponeras. Kostnaden för

uppförande af byggnad har af lärarecollegiet beräknats till

6,000 R:dr, hvarför årlig ränta derå ä 5 procent upptagits

bland omkostnaderna för skogsundervisningen till....... 300.

Slutligen och då lararecollegiet med skäl anmärkt, att

den till 1,500 R:dr upptagna lönen åt lektorn i botanik och

zoologi, för att läggas till grund vid den förhöjning, som vid

allmän lönereglering för tjensteman kan förväntas, fordrar ett

lärer äfven detta böra inräknas med . . .

Den kostnad, Statsverket får vidkännas för

ningens förläggande till och upprätthållande vid den nya högsko
-

15,200.

tuiägg,

..... 500.

skogsundervis
o
-

2,000.

R:dr 17,200.

nya

lan, skulle således rätteligen uppgå till minst.......

Emedlertid bör ännu uppmärksammas att komitén upptagit lönerna

med beräkning af förväntad allmän lönereglering (sid. 132), hvilken, efter

20 procents förhöjning, skulle påfordra ett tillskott af ytterligare omkring

2,000 R:dr, så att den kostnaden verkligen uttryckande siffra synes mig komma

att uppgå till 19,200 R:dr.

A andra sidan åter och för att på ett tillfredsställande sätt på en

gång ordna undervisningen vid Skogsinstitutet skulle, enligt mitt förmenande,

följande stat kunna beräknas:

en Direktör, som undervisar antingen i skogsskötsel eller skogsitrdeining

och derjemte i skogsteknologi samt, såsom inledning till

skapsgrenar, i det hufvudsakliga af skogsstatistiken jemte öfversigt

skogsvetenskapliga litteraturen, lön, förutom boställs våning och ved.

en lektor, som undervisar antingen i skogsindelning eller

skogsskötsel och derjemte i skogsmatematik, nivellering och kartrit
-

b

dessa

kun
-

af den

4,000.

ning, lön

3,000.

en lektor, som undervisar i geologi, botanik och zoologi samt

jagt och skjutkonst, lön...................... 2,000.

anslag till extra lärare i författningskunskap, tjenstehandlingars

uppsättande, bokhålleri, nationalekonomi, kemi och fysik . . . 1,500.

anslag till praktiska öfningar.................. 3,000.

Dito till expenser och underhall, bibliotek m. in. utöfver de

Transport 13,500.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 b. till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o om Statsverket 1815. 13

Transport 13,500.

af planteringar, skogsarbeten, frö-försäljning, höslåtter och mera dylikt

inflytande extra inkomster, som härtill torde få användas...... 2,500.

anslag till arrendeafgifter för experimentalfält........ 900.

dito till stipendier........................ 1,000.

lön åt en planteringsvaktare och en vaktmästare förutom

bostad och ved............................. 500.

18,400.

För att göra jemförelsen möjlig och rigtig äro nu anförda lönebelopp,

likasom de af komiterades uppställning uttagna, beräknade under förutsättning

att vid en allmän lönereglering för embets- och tjensteman samt betjente

äfven Skogsinstitutets personal skulle erhålla en löneförhöjning, hvilken

efter tjugo procent komrne att uppgå till omkring 2000 kronor.

Kostnaderna för ett sjelfständigt Institut uppgå alltså till 20,400 kronor,

eller tolfhundra kronor mera än hvad som enligt förut anförda beräkning

rätteligen får sägas drabba skogsundervisningen, om densamma förlägges

till den ifrågasatta tekniska högskolan.

Beträffande nu olägenheterna af den högre skogsundervisningens förläggande.

till ett i Polyteknisk! Institut i en stor och folkrik stad, ber jag

att få erinra, att skogsafdelningen lätt och snart, ja kanske allt för lätt och

alltför snart, finge karakteren af att vara ett bihang blott till det stora bi - ro verket! och komrne att för andra vigtigare grenars intressen först få vika

och derefter alldeles förtryckas. Sådant synes främst att befara i anseende

till det jemförelsevis ringa antal elever, som vid det Polytekniska Institutet

särskild t egnade sig åt skogsyrket, hvaraf åter sannolika följden blefve

den, att de gemensamme lärarne, nästan med råtta riktade utvecklingen och

tillämpningen af sina läroämnen företrädesvis åt det eller de yrken, som

omfattades af de fleste lärjungarne, samt att vid tillsättande af lärareplatserna,

likaledes af goda skäl, företräde lemnades de lärare, hvilkas håg och

krafter motsvarade fordringarna på de fleste lärjungarnes undervisning.

En ytterligare anledning att med oro motse åtminstone den praktiska

skogsundervisningens öde vid sagda Polytekniska Institut ligger deri,

att de med andre elever gemensamma theoretiska lektionstimmarna ytterligt

försvåra, att ej säga omöjliggöra begagnandet af de tillfällen, som borde

erbjuda sig till praktiska öfningar, i det skogsläraren å sin sida är af lektioner,

hvaruti andra elever skola deltaga, hindrad att såsom nu är fallet,

för en eller några dagar i sender, under läseterminen åtfölja skogseleverna

å skogsodlings- eller andra skogsarbeten inom närbelägna allmänna skogar,

ikasom skogseleverne å sin sida äro upptagna af andra lektioner, under

opaginerad Kontrollera mot PDF

11 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o /, om Statsverket 1875.

hvilka de, endast med äfventyr att förlora sammanhanget af ämnet, kunna

från vara.

Främmande länders exempel och inom dem vunnen erfarenhet synas

mig ej heller tala för upphörandet af ett särskildt högre skogsundervisningsverk.

Att några få i jemförelse med vårt land små stater, såsom Baden,

Braunshweig och Schweitz infört skogsundervisningen vid sina Polytekniska

Institut kan och bör ej vara något skäl för ett slikt förfarande, dels emedan

dessa länders söner hafva ett lätt tillträde till tyska och franska speciella

skogsundervisningsverk, af hvilka de ock både flitigt och obehindradt

begagnat sig, dels emedan emot de små staternas förfärande talar föredömet

af de större: Preussen, Bayern, Sachsen, Frankrike och Österrike, inom

hvilka man till och med under de sednare åren åter skiljt skogsundervisningen

från andra läroverk, der den varit med sådana förenad.

Ehuru nu således skogsundervisningen vid högskolan möjligen skulle

blifva några hundra kronor billigare, än vid ett fristående Skogsinstitut, torde

det dock med skäl kunna ifrågasättas, huruvida en sådan obetydlig utgiftsskillnad

bör få inverka på beslutet om skogsundervisningens ordnande.

Den bästa och ensamt fullt rätta platsen för ett skogsläroverk, vare

sig högre eller lägre, är visserligen otvifvelaktigt på eller i närheten af en

under läroverkets förvaltning ställd kronoskog, som kan framvisa resultat af

en under längre tid ordnad skogsskötsel, men som blott en sådan skog i

allmänhet ej innefattar tillräckligt olikartade förhållanden, så är det äfven

af vigt att läroverket ligger invid eller i närheten af lätt kommunikationsled,

på det eleverna genom, under lärarens ledning, företagna excursioner

till andra skogar må vinna kännedom om de skiljaktiga förfaringssätten vid

skogshushållningen derstädes.

Hittills hafva dock kostnaderna utgjort hinder för ett sådant ordnande

af skogsundervisningen. Samtlige lärarne måste nämligen hafva för

sin utkomst tillräckliga löner, enär de ej kunna påräkna något bidrag genom

annan tjenstgöring, likasom äfven för lärjungarnes bostad och uppehälle anordningar

måste träffas; men, derest någon passande och lämpligt belägen

byggnad kunde få för sådant ändamål disponeras, skulle utgifterna likväl ej

blifva sä betydliga, att de skäligen borde afskräcka från ett fullt ändamålsenligt

ordnande af ifrågavarande vigtiga undervisningsgren, helst om med

lektionerna i biämnena stäldes så, att lärarne i dessa ämnen endast vissa

månader af året behöfde vistas vid läroverket och hade den öfriga tiden

till sin egen disposition. En för lärjungarne afsevärd fördel skulle, vid ett

dylikt ordnande af skogsläroverket, äfven ligga deruti, att genom de ökade

tillfällena till praktisk öfning, den nu föreskrifna föregående praktiska kursen

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 b. till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1875. 15

hos skogstjensteman kunde bortfalla och lärotiden dymedelst inskränkas till

två år.

Någon bestämd utredning af huru en fristående högre skogsunder
.

. . ° . O o O

visning inom riket lämpligast bör ordnas lärer Eders Kongl. Maj:t likvisst

ej vid detta tillfälle af mig fordra. Frågan derom torde lämpligast böra,

sedan Skogsstyrelsen blifvit satt i tillfälle att deröfver yttra sig, af Eders Kong].

Maj:t tagas i nådig pröfning vid föredragning af Statsverkspropositionen,

derest Eders Kongl Maj:t nu täcktes gilla min underdåniga mening, att

Skogsinstitutet ej bör uppgå i den föreslagna tekniska högskolan i Stockholm.

Uti detta från Departements-Chefens hemställan afvikande yttrande

instämde Statsrådets öfrige ledamöter.

Vidare och hvad angick upprättande afen särskild fackskola för praktisk

arkitektur vid den föreslagna tekniska högskolan utlät sig Statsrådet

Wennerberg:

Då de bildande konsterna stå till hvarandra i ett sådant förhållande,

att en god principiel undervisning i och ett grundligt elementarstudium af

endera af dem fordra ej blott en ursprunglig sammanhållning, utan ock en

fortsatt vexelverkan dem emellan vid hvarje läroanstalt, som hafva en högre

konstnärlig utbildning till mål, och då för den skull de fria konsternas Akademi,

om hon skall vara sin kallelse trogen att främst, om icke uteslutande,

afse den rent konstnärliga bildningen, icke kan från sig afskilja undervisningen

i arkitektur, och en helt och hållet enstaka stående flickskola för

arkitekter vid ett tekniskt Institut endast ytterst ofullständigt skulle kunna

främja eller måhända till och med motverka byggnadskonstens höjande i

ästetiskt afseende;

Och då, enligt mitt förmenande, det för det allmänna vore af största

vinst om, utan sammanblandning af ingeniörens och arkitektens yrken, den

vetenskapliga underbyggnad, hvarå tiden allt mer ställer anspråk och hvilken

äfven för sistnämnde yrkesmän är i hög grad önskvärd, kunde af dem,

som dertill hafva lust och förmåga förvärfvas, vid en teknisk högskola, ställd

i samverkan med artitekturskolan vid de fria konsternas akademi;

Så anser jag det ifrågasatta förslaget att utvidga den vid Teknologiska

Institutet nu meddelade undervisning i byggnadskonst till en särskild fackskola

för arkitekter, i hvilken en ”strängt vetenskapligt-teknisk och tillika

konstnärlig undervisning” skulle meddelas, just med afseende på denna senare

hennes uppgift olämpligt så väl i allmänhet som ock särskildt med af
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bil. N:o 5 b. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1815.

seende på den anordning Kornitén synes hafva tänkt sig för denna uppgifts

fullgörande, hvadan jag i underdånighet af styr k er Eders Kongl. Maj:ts bifall

till detta förslag.

Detta yttrande biträddes af Statsrådets öfrige ledamöter med undantag

af Departements-Chefen.

Och behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och

bifalla hvad sålunda dels Statsrådet enhälligt i fråga om

Krigshögskolan och Karmaceutiska Institutet, dels ock Statsrådets

flertal, beträffande Skogsinstitutet och den ifrågasatta

fackskolan för praktisk arkitektur tillstyrkt.

Härefter yttrade föredragande Departements-Chefen.

“Då Eders Kongl. Maj:t icke godkänt Komiterades af mig understödda

förslag om Skogsinstitutets sammanslagning med det Teknologiska,

samt jag endast under förutsättning af sådant godkännande, jemväl förordat

Eders Kongl. Maj:ts bifall till Komiterades i sammanhang med berörda förslag

gjorda hemställan, att äfven undervisningen för blifvande landtmätare

måtte varda förflyttad till Teknologiska Institutet, anhåller jag nu i undredånighet,

att få uttala min åsigt i den till följd af Eders Kongl. Maj:ts

beslut uppkomna särskilda frågan, huruvida sistberörda undervisning enstaka

och utan sammanhang med den högre skogsundervisningen bör förläggas til!

Teknologiska Institutet. Med afseende å dels det högst ringa antal elever,

som årligen deltaga i den för närvarande för blifvande landtmätare anordnade

undervisning, dels de icke betydliga kostnader, hvarmed samma undervisning

för närvarande bestrides, dels ock den omständighet, att under förhanden

varande förhållande undervisningen för blifvande landtmätare icke

kan organiskt införlifvas med den öfriga undervisningen vid Teknologiska

Institutet, hvadan ett försök i sådan syftning icke skulle medföra åsyftadt

gagn, utan snarare olägenheter och antagligen större kostnader, än för närvarande

med ifrågavarande undervisning i befintligt skick äro förenade, håller

jag före, att undervisningen för blifvande landtmätare icke lämpligen kan

och bör utan sammanhang med den högre skogsundervisningen förläggas till

Teknologiska Institutet, samt hemställer förty, att Eders Kongl. Maj:t måtte

förklara frågan derom böra för närvarande förfalla.

Derest denna min hemställan af Eders Kongl. Maj:t bifalles, har i allo

förslaget om teknologiska institutets utvidgande och ombildning till en allmän,

hela den tekniska undervisningen omfattande, högskola förfallit. Återstår

dock

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bil N:o 5 b. till Kongl, Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 17

dock att tillse, huruvida icke Teknologiska Institutet, äfven om dess uppgift

icke utvidgas, dock krafvel- tillökning af lärarekrafter och till följd deraf äfven

af anslag för att kunna fullständigt till fromma för den tekniska yrkesbildningen

lösa sin uppgift.

I nämnda afseende förekommer, att, sedan 1869 års riksdag, med

anledning deraf, att undervisning i väg- och vattenbyggnadskonst meddelades

vid Teknologiska Institutet, indragit anslaget för sådan undervisning vid

högre artilleriläroverket å Marieberg, samt denna undervisning till följd deraf

från och med år 1870 vid sistnämnda läroverk upphört och Teknologiska Institutet

blifvit landets högsta läroanstalt för Civilingeniörer, Styrelsen för Teknologiska

Institutet uti underdånig skrifvelse den 3 December 1869 fästat

Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet derå, att den undervisning i väg- och

vattenbyggnadskonst, som dittills vid Institutet meddelats, ingalunda kunde

anses motsvara nutidens fordringar å ett läroverk, som hade till uppgift att

för det allmännas tjenst bilda dylika ingeniörer; att den treåriga lärokurs,

som vid Institutet för närvarande meddelas, måste antagas vara alldeles ofullständig

i jemförelse med lärokurserna vid de förnämsta utländska tekniska

läroverk, på sätt ådagalagts genom de upplysningar rörande dessa, som

Institutets föreståndare leinnat uti en till Institutets lärarecollegii protokoll

i ämnet afgifven, den underdåniga skrifvelsen bifogad promemoria; att vigten

af ifrågavarande undervisnings ändamålsenliga ordnande allra minst

borde underskattas i Sverige, hvarest så stora jernvägsbyggnader för närvarande

vore under arbete och så många väl behöfliga förbättringar inom kommunikationsväsendet

ännu återstode att utföra; att lärokursen för Civilinmniörer

derföre borde från och med höstterminen 1871 utsträckas från tre

till fyra år; att sålunda föreslagna utvidgning af nämnda lärokurs erfordrade

följande tillökning i Teknologiska Institutets årsanslag, nämligen

tillökning i aflöningen åt läraren i väg- och vattenbyggnadskonst Rdr 2,250.

d:o åt läraren i allmän byggnadslära och husbyggnadskonst „ 550.

aflöning till en ny lärare i topografi och geodesi . . ...... „ 750.

d:o till en assistent i väg- och vattenbyggnadskonst..... „ 500.

Summa Rdr 4,050;

samt att, i fåll berörda anslagstillökning beviljades, ett af Institutets lärarecollegium

väckt förslag att, äfven, hvad anginge undervisningen för mekaniske

Ingeniörer till fyra ar, utsträcka samma undervisning för de elever

hvilka sjelfva ansåge sig behöfva en fullständigare undervisning, kunde, på

sätt Styrelsen äfven ansåge önskvärdt, utföras utan särskildt anslag. På

grund deraf och enär jemväl Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader

uti underdånig skrifvelse den 3 December 1869 ansett nödvändigt att

Bih. till lliksd. Prot. 1815. 1 Sami. 1 Åfd. & 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bil. N:o 5 b. till Kongl. May.tfs Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1875.

utsträcka kursen för Civilingeniörers undervisning samt dåvarande DepartementsChefen

uti sitt underdåniga yttrande till Statsrådsprotokollet den 7 Januari

1870, angående regleringen af utgifterna under riksstatens G:te liufvudtitel,

förklarat sig anse utsträckningen af omföraiäkla lärokurs från tre till

fyra år vara af behofvet påkallad, föreslog Ivongl. Maj:t 1(870 års riksdag

att bevilja den för genomförande af förslaget om lärokursens utvidgning er*- forderliga anslagstillökning 4050 Rdr samt deraf för ar 1871 anvisa behöfligt

belopp. Donna Kongl. Maj:ts framställning blef emellertid, enligt hvad

Riksdagens underdåniga skrifvelse den 9 Maj 1870 utvisar, icke af Riksdagen

i vidsträcktare mån bifallen, än att Riksdagen, utan att ingå i något

bedömande, huruvida lärokursen för Civilmgeniörer borde utsträckas irån

tre till fyra år, dels till löneförbättring för läraren vid Institutet uti väg- och

vattenbyggnadskonst och dels för undervisning uti topografi och geodesi beviljade

ett öka dt anslag af 2,500 Rdr, att å ordinarie stat uppföras under

lika vilkor, som Institutets öfriga årsanslag; och har til! följd af Riksdagens

vägrade fulla bifall till Kongl. Maj:ts ofvanomförmälda framställning utsträckning

af lärokurserna för blifvande Civilingeniörer och Mekaniska Ingeniörer

icke kunnat vid Institutet ega rum. Emellertid hafva nu Komiterade

i fråga om organisationen af den föreslagna tekniska högskolans särskilda

fackskolor och studiekursernas längd uttalat den åsigt, att undervisningen

i fackskolan''för maskinbyggnadskonst och mekanisk teknologi borde

så ordnas, att en utslutning af studierna för vissa elever kunde ega rum

efter tre år, men tillfälle beredas de elever, som sådant önskade, att under

ytterligare ett år fortsätta sina studier och dervid sysselsätta sig med konstruktion

af maskiner, uppgörande af planer för fabriksanläggning in. m.

samt dessutom med teoretiska studier i de ämnen, hvill.a iör deras framtida

verksamhet vore af framstående vigt; att, hvad anginge de elever, som

egnade sig åt väg- och vattenbyggnadsfacket, dessa otvifvelaktigt tarfvade en

fyraårig kurs för inhemtande af en fullständig ingeniörsbildning, om än i

vissa fäll en treårig kurs kunde vara tillräcklig; samt att det för Bergsskolans

elever vore, på sätt jemväl nämnda skolas föreståndare förklarat, högst

behöfligt, att kursen blefve fyraårig, enär i denna fackskola borde bibringas

en grundlig såväl matematisk-mekanisk som kemisk bildning och till följd

deraf undervisningen svårligen kunde väl ordnas med mindre den fördelades

på fyra år. Denna åsigt har Styrelsen för teknologiska Institutet i sitt

underdåniga utlåtande (sid. 1—11 af de tryckta utlåtandena) hufvudsakligen

gillat.

Enligt mig af Teknologiska Institutets föreståndare meddelade uppgifter

utgjorde antalet af dem, som sökt blifva såsom ordinarie elever i Institutet

intagne, vid början af 1870 års hösttermin 36, vid samma tid 1871

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Våd. Trop. No 1. om Statsverket 1875. 19

44, vid 1872 ars hösttermin 67, vid 1873 års 112 och vid innevarande års

hösttermin 151, hvaraf 94 vunno inträde och förökade ordinarie elevernas

antal till 180; hvarjemte antalet extra elever den 3 i denna månad utgjorde

74.

Såväl det af komiterade och Teknologiska Institutets styrelse vidsordade

behofvet att från tre till fyra år utsträcka lärokurserna i fackskolorna

för väg- och vattenbyggnadskonst, för mekanisk teknologi och för bergsvetenskap,

som ock den ständigt fortgående tillökningen af elevernas antal

måste uppenbarligen påkalla förstärkning af Institutets lärarekrafter och tillökning

i dess årsanslag. Förslag i sådan syftning har visserligen af komiterade

afgifvits: dock endast under förutsättning af bifall till komiterades

förslag om bildande af en teknisk högskola, omfattande undervisning jemväl

i skogsvetenskap, landtmäteri och praktisk arkitektur. En utan sådan förutsättning

verkställd fristående utredning af Institutets behof uti nyssnämnda

afseenden synes mig derföre behöflig; och får jag alltså i underdånighet

tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t, med gillande af Komiterades förslag, att

eleverna i fackskolorna för väg- och vattenbyggnadskonst, för mekanisk teknologi

och för bergsvetenskap borde beredas tillfälle att genomgå en fyraårig

lärokurs vid Teknologiska Institutet, täcktes anbefalla Styrelsen för Institutet

att till Eders Kongl. Maj:t inkomma med underdånigt utlåtande

och förslag i fråga om den förstärkning af lärarekrafter och den förhöjning

i Institutets årsanslag, som utsträckningen af omförmälda lärokurser från

tre till fyra år och den fortgående tillökningen af elevernas antal må anses

påkalla.

Uti detta tillstyrkande af föredragande DepartementsChefen instämde

Statsrådets öfrigc ledamöter

Och behagade II. M. Konungen dertill lemna nådigt

bifall.

Ex protocollo

Axel Hegardt.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bih N:o 5 c. till Kongl. Maj-.ts JSåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Utdrag af Protokollet öfver Givil-ärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 4

December 1814.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern Carleson,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Boven ocho

Friherre Åker Mehn.

Departements-Chefen, Statsrådet Bergström föredrog i underdånighet

en af Länsmannen i Norrvidinge härad af Kronobergs län Carl Ulrik Eklundh

gjord, af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i nämnda län med memorial

af den 28 sistlidne Oktober öfverlemnad underdånig ansökning om

rättighet för sökanden att vid afskedstagande varda Överflyttad på Allmänna

Indragningsstaten med bibehållande af full lön.

Till stöd för denna ansökning hade sökanden företett en till riktigheten

styrkt tjensteföVeckning jemte prest- och läkarebetyg, af hvilka handlingar

inhemtades, att sökanden, hvilken vore född den 24 Juni 1812, inträdt

i Statens tjenst den 31 Juli 1832, efter tre års tjenstgöring såsom biträde

å häradsskrifvarekontor, första gången den 17 Juli 1835 erhållit förordnande

att bestrida landsstatstjenst samt den 13 Maj 1844 konstituerats

s. 21 Kontrollera mot PDF

Hl. N:o 5 c. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om statsverket 1815. 21

till sin innehafvande Länsmans-befattning; att sökanden sedan April månad

1870 flera gånger lidit af slaganfall och till följd deraf vore för sin återstående

lifstid alldeles oförmögen att sjelf förrätta sin tjenst, och att han

dessutom befunne sig i behöfvande ekonomiska omständigheter.

Med afseende härå hade Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, som vitsordat,

att sökanden under sin tjenstetid städse fullgjort sina åligganden till

Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes fullkomliga belåtenhet, hemställt, det

Kongl. Maj:t täcktes uti nådig proposition till näst sammanträdande Riksdag

föreslå, att sökanden, ehuru han ej uppnått den för pensions erhållande i

allmänhet föreskrifna ålder, måtte, efter erhållet afsked, a Allmänna Indragningsstaten

uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid af pension

till det belopp, som för Länsman vore eller kunde blifva bestämdt.

Till följd af nådig remiss hade Statskontoret under den 16 nästlidne

November inkommit med underdånigt utlåtande, deruti Statskontoret, med

erinran att sökanden, ehuru han ej vore fullt 62.t år gammal, redan i Statens

tjenst tillbragt den tid af vid pass 40 år, som genom Kongl. Brefvet

den 12 November 1823 föreskrifvits för pensionsrätt å Allmänna Indragningsstaten,

förordat bifall till Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes hemställan.

På grund af hvad i ärendet förekommit, tillstyrkte Statsrådet, det

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att Länsmannen Eklundh finge,

efter det afsked från länsmanstjensten honom beviljats, öfverflyttas till Allmänna

Indragningsstaten för att derifrån under sin återstående lifstid, från

och med månaden näst efter den, hvarunder afskedet honom meddelades,

åtnjuta årlig pension till belopp af sjuhundra kronor, motsvarande hans nu

innehafvande länsmanslöu; dock att denna pension, på sätt i allmänhet om

pensioner åt landsstatstjenstemän vore stadgadt, kunde blifva föremål för

ny reglering, derest sådan af Riksdagen pröfvades lämplig.

Hvad Statsrådet sålunda hemställt behagade Hans

Maj:t Konungen i nåder bifalla samt förordnade, att utdrag

af detta protokoll skulle meddelas Finans-Departementet

till iakttagande vid uppgörande af förslaget till

reglering af utgifterna under Riksstatens Nionde Hufvudtitel.

Stockholm, tryckt hos K. L. Beckman, 1874.

Ex protocollo

./. Meijer.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1S75. 1

Utdrag af Protokollet öfver Civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i Statsrådet ä Stockholms Slott den

9 Januari 1875.

N ä r v a. rande:

Hans Excellens, Ilerr Justitie-Statsministern Carleson,

Hans Excellens, Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Berg,

\Verm erberg,

Bergström,

Eriherre Alströmer,

Weidenhielm,

Loven,

Friherre Åker Mehn och

Friherre von O It er.

Departements-Ghefen Statsrådet Bergström föredrog frågan om reglerandet

af utgifterna under Riksstatens Sjette Hufvudtitel för år 1876

samt yttrade dervid först rörande beräkning af Hufvudtitelns ordinarie anslag

för år 1875 följande:

“l ti den åt 1874 års riksdag för år 1875 uppgjorda riksstat äro

ordinarie anslagen under Sjette Hufvudtiteln beräknade, sålunda:

Bih. till Riksd. Prot. 1875■ 1 Sami. 1 Afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bil. N:o 5 d. till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:& ?, om Statsverket 1875.

penningar ...........................

inclelt ränta och ersättning för indragna räntor.......

indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag. . .

oindelt spanmål, 9,327 kubikfot 5 kannor å 2 Kronor 10

11,384,211: 38.

175,293: 23.

12,407: G4.

öre kubikfoten

19,587: 75.

Tillsammans Kronor 11,591,500: 00.

Enligt den i Statskontoret befintliga s. k. hufvudliggare. måste deremot

summan af penningeanslagen beräknas till 11,390,211 Kronor 38 öre

och summan af samtlige anslagen till 11,597,500 Kronor eller 6,000 Kronor

högre än riksstaten utvisar.

Rörande anledningen till omförmälda skiljaktighet mellan liggaren

och den af Riksdagen uppgjorda riksstat torde det tillåtas mig att i underdånighet

erinra om följande förhållanden. Uti underdånig skrifvelse den

17 Maj 1874 angående regleringen af utgifterna under Riksstatens Sjette

Hufvudtitel 5:te punkten anförde Riksdagen, att ett vid 1871 års riksmöte

väckt förslag angående förändradt ordnande af (''ommerce-Collegii göromål

lemnades af Riksdagen utan afseende, enär en af Riksdagen den 8 Maj

1867 aflåten underdånig skrifvelse gåfve anledning antaga, att nådig framställning

rörande Commerce-Collegii indragning vore att inom kort förvänta;

att, då emellertid Departements-Chefens anförande till Statsråds-protokollet

den 9 Januari 1874 gifvit stöd åt ett motsatt antagande, frågan om nämnda

embetsverks indragning eller förändrade organisation synts böra göras till

föremål för förnyad pröfning för att snarligen kunna befordras till en lycklig

lösning: att emellertid, för att underlätta denna lösning, det lediga presidentsembetet

borde hållas obesatt samt embeten och tjenster inom Collegium

fortfarande såsom dittills endast på förordnande och tillsvidare tillsättas:

att jemte ett arfvode af 1,500 Riksdaler af Manufaktur-diskontfonden vore

för en president å Commerce-Collegii stat uppfördt ett belopp af 7,500

R:dr: att, enligt hvad Riksdagen inhemtat, den af Collegii ledamöter, som

under en förutgående tid, då presidentsembetet varit ledigt, uppehållit de

med nämnda embete förenade göromål, derför uppburit en särskild ersättning

af 1,500 R:dr; att skilnaden mellan detta belopp och den anvisade

presidentslönen derföre ansetts under tiden, intill dess frågan om verkets indragning

eller förändrade organisation blifvit afgjord, kunna Statsverket besparas:

samt att Riksdagen alltså i underdånighet anhölle, att Kongl. Magt

.täcktes taga frågan om Commerce-Collegii indragning eller förändrade organisation

under förnyad ompröfning och till 1875 års Riksdag framlägga de

förslag i ämnet, hvartill omständigheterna föranledde: i sammanhang hvarmed

Riksdagen tillkännagaf sig hafva boslutit, att, intill dess denna orga
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 d. till Kongl Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 3

nisationsfråga kunde varda slutligen afgjord, det för ifrågavarande embetsverk

anvisade aflöningsanslag skulle minskas med 6,000 Kronor.

Vid underdånig föredragning den 29 Maj 1874 af Riksdagens omförmälda

skrifvelse yttrade jag följande:

“Vidkommande Riksdagens uti 5:te punkten gjorda underdåniga anhållan,

att Kongl. Maj:t täcktes taga frågan om Commerce-! ollegii indragning

eller förändrade organisation under förnyad ompröfning och till nästa

Riksdag framlägga de förslag i ämnet, hvartill omständigheterna föranledde,

hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t måtte förklara Sig

vilja, sedan detta ärende hunnit behörigen beredas, låta detsamma Sig ånyo

föredragas. “

“Beträffande derefter Riksdagens i sammanhang med nyssnämnda

anhållan anmälda beslut att, intilldess den väckta organisationsfrågan kunde

varda slutligen afgjord, det för (lommerce-Collegiuirt anvisade aflöningsanslag

skulle minskas med 6,000 Kronor, sä, emedan ifrågavarande embetsverk,

jcmlikt den för detsamma af Kongl. Maj:t den 23 April 1831 i nåder

utfärdade instruktion, skall bestå af icke allenast fyra Commerce-Råd, utan

ock en President, samt de för upprätthållande af en sådan organisation nödiga

atlöningsbclopp blifvit af Konungen och representationen gemensamt

bestämda jemte det representationen medgitvit, att de erforderliga

medlen, såsom för framtiden fastställda, a ordinarie stat uppfördes, i

öfverensstämmelse hvarmed ock å rikets nu gällande stat, i hvad den afser

Commerce-Collegium, finnes såsom lön för Presidenten i samma kollegium

uppfördt ett belopp af 7,500 Riksdaler jemte arfvode af 1,500 Riksdaler

från Manufaktur ''Diskontfonden; men Riksdagens ifrågavarande beslut, enligt

hvad de derför anförda skäl och grunder otvetydigt utmärka, åsyftar

åvägabringande af en sådan till rubbning af Collegii nuvarande inrättning

ledande anordning, som Riksdagen önskar, eller att, för underlättande af

lösningen utaf frågan om ( ollegii indragning eller förändrade organisation,

det för närvarande lediga Presidents-Embctet i kollegium emellertid hålles

obesatt och dymedelst för Statsverket besparas 6,000 Kronor, motsvarande

skilnaden mellan den anvisade Presidentslönen 7,500 Riksdaler och det belopp

1,500 Riksdaler, hvilket under en föregående tid, då Presidents-Embetet

äfven varit ledigt, tilldelats en af ( ollegii ledamöter såsom särskild

ersättning för det lian under sistberörda ledighet uppehållit de med Presidents-Embetet

förenade göromål; ty och som i frågor om förändring af

författningar, som röra rikets allmänna hushållning, och om grunderna för

allmänna inrättningar af alla slag, Riksdagen, jemlikt § 89 i Regeringsformen,

icke eger magt att besluta annat eller mera ån föreställningar och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o I, om Statsverket 1875.

önskningar att hos Konungen anmälas och hvarå Konungen, sedan StatsRådet

deröfver blifvit hördt, eger att göra det afseende, han för riket nyttigt

finner, samt desto vissare är, att Commerce-Collegium, likasom hvarje

annat inrättadt och å rikets ordinarie stat uppfördt embetsverk, måste till

de i åberopade grundlagsrum omförmälda allmänna inrättningar hänföras,

som det af Rikets Ständer vid 1809 års Riksdag tillsatta Konstitutionsutskott,

hvilket utarbetat förslag till de nya grundlagarna för rikets styrelse,

uti ett den 6 Oktober 1809 afgifvet memorial, med yttrande öfver

inkomna anmärkningar vid den projekterade Riksdagsordningen samt med

förslag till ändringar och tillägg i densamma, meddelat den authentiska förklaring

i afseende å vederbörande Utskotts behandling af uppkommande

frågor om indragning af mindre nödvändiga tjenster, att “publika tjenster

kunna lämpligen inbegripas under hufvudtiteln af allmänna inrättningar“,

alltså måste Riksdagen anses hafva i förevarande fall genom indragning till

större delen af ett aflöningsbelopp, afsedt för ett i Commerce-Collegii organisation

ingående embete, öfverskridit sin i åberopade grundlagsrum utstakade

rätt.11

På dessa af mig sålunda anförda skäl, uti hvilka Stats-Rådets öfrige

då varande ledamöter instämde, tillstyrkte Stats-Rådet i underdånighet, att

Eders Kongl. Maj:t icke måtte bifalla Riksdagens omförmälda beslut, utan

anbefalla Statskontoret att, i enlighet med den för år 1874 gällande riksstat,

sådan den finnes införd uti den hos Statskontoret befintliga så kallade

hufvudliggare, i nämnda liggare bland utgiftsanslagen å Riksstatens Sjette

Hufvudtitel under anslagstiteln “Commerce-Collegium“ fortfarande upptaga

presidentslönen till oförminskadt belopp 7,500 Kronor; hvarjemte, vid

det förhållande, att Riksdagen uti den af honom för år 1875 upprättade

riksstat utfört Statsverkets inkomster med en summa, som enligt beräkning

icke lemnade full tillgång till betäckande af ifrågavarande belopp, StatsRådet

hemställde, att Eders Kongl. Maj:t måtte förklara Sig vilja vid uppkommande

behof af medlens användande för afsedda ändamålet förordna om

anvisande å statsmedel af det belopp, som till fyllande af presidentslönen

enligt embetsverkets aflöningsstat erfordrades.

Hvad Stats-Rådet sålunda tillstyrkt blef af Eders Kongl. Maj:t godkändt;

hvarefter Eders Kongl. Maj:ts beslut genom nådigt Bref i ämnet

meddelats Statskontoret till kännedom och underdånig efterrättelse.

Beträffande frågan om Commerce-Collegii indragning eller förändrade

organisation torde det tillåtas mig att under anslagstiteln “Commerce-Collegium“

få redogöra för den ståndpunkt, hvarpå samma fråga sig befinner.“

s. 5 Kontrollera mot PDF

hil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1875. 5

Hvad derefter angick anslagstiteln

i:o. Departementets Expedition

yttrade Departcments-Chefen:

”Sedan Riksdagen enligt underdånig skrifvelse den 17 Maj 1874 angående

regleringen af utgifterna under Riksstatens Sjette Hufvudtitel på det

sått bifallit Eders Ivongl. Maj:ts Nådiga framställning i fråga om beviljande

af erforderliga medel för genomförande af ny organisation och lönereglering

för Departementets Expedition, att Riksdagen dels för tillämpning under

innevarande år af den vid berörda skrifvelse fogade, med Litt. A betecknade

aflöningsstat böjt anslaget till Expeditionen till 67,000 Kronor eller

med 20,800 Kronor, hvilket belopp å extra stat uppförts, dels ock medgifvit,

att de löner å Expeditionens stat, som för år 1874 kunde finnas vakanta,

finge af Eders Kongl. Maj:t för den nya organisationens påbörjande

disponeras; har, i enlighet med Eders Kongl. Majits den 12 Juni 1874 meddelade

Nådiga beslut, den nya organisationen blifvit tillämpad redan från

och med den 1 påföljande Juli, hvarvid för tiden intill sistlidet års slut

två Expeditions-sekreterare och två Protokolls-sekreterare bestridt byråchefsbefattningarna,

de två förstnämnda utan erhållande af ökad aflöning och

de tva sistnämnde emot åtnjutande af fyllnadsarfvode, så att deras aflöning

motsvarat Expeditions-sekretcrarelön, samt de tjenstgörande Kansli-sekreterarne

åtnjutit, sina ordinarie löner inberäknade, högst Protokolls-sekreterareaflöning.

Denna anordning har i väsendtlig mån bidragit att möjliggöra uträttandet

af göromålen, hvilka under sistlidet år ytterligare ökats derigenom,

att inkommande målens antal, som år 1873 stigit till 1927, under år 1874

uppgått ända till 2,009.

Enligt den under sistlidet år vunna erfarenhet synes det uti förutnämnda

aflöningsstat uppförda anslag å 10,000 Kronor för amanuenser,

skrifbiträden och extra vaktbetjcnte vara, med afseende å den högst betydliga

stegringen i renskrifningskostnader, väl knappt tilltaget. Jag anser mig

likväl icke böra redan nu ifrågasätta förhöjning i detta anslag; och får jag

således under åberopande af Eders Kongl. Maj:ts uppå Finans-Departementets

föredragning den 18 sistlidne December fattade beslut, i underdånighet

tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för fortsatt

tillämpning af den vid sistlidna riksmöte bestämda aflöningsstat för Civil
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bi!. No 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No /, om Statsverket 1875.

Departementets Expedition utöfver det för närvarande på ordinarie stat för

Expeditionen uppförda anslag 46,200 Kronor på extra stat för år 1876 anvisa

20,800 Kronor.”

Rörande anslagstiteln

2:o. Commerce-Collegium

yttrade Departements-Chefen:

A. i fråga om sjelf va Collegium:

”På sätt jag förut omforma It, anliöll Riksdagen uti underdånig skrifvelse

den 17 Maj 1874, angående reglering af utgifterna under Riksstatens

Sjette Hufvudtitel, att Eders Kongl. Maj: t täcktes taga frågan om CommerceCollegii

indragning eller förändrade organisation under förnyad ompröfning

och till 1875 års Riksdag framställa de förslag i ämnet, hvartill omständigheterna

kunde föranleda. Vid förnyad underdånig föredragning af detta ärende

den 5 sistlidne Juni fann Eders Kongl. Maj;t godt i nåder uppdraga åt

en särskild tillförordnad Komité att rörande denna fråga, efter pröfning al

alla på densammas lösning inverkande omständigheter, afgifva underdånigt

utlåtande och förslag samt utsåg till ordförande i denna Komité f. d. Statsrådet

P. von Ehrenheim och till ledamöter General-Tulldirektören N. A. G.

Bennicli, Generaldirektören i Styrelsen för Statens jern vägstrafik C. O. Troilius,

Revisions-Sekreteraren A. Östergren, Svenske och Norske Generalkonsuln

i Stor-Britanien och Irland T. Willerding och Chefen för Statistiska

Centralbyrån, Medicinalrådet J. Th. Berg; i sammanhang hvarmed Eders

Kongl. Maj:t förklarade, bland annat, att det skulle åligga äldste ledamoten

inom Collegium att meddela Komitén erforderliga upplysningar beträffande

Collegii-göromål m. m. samt att en hvar af Komiténs'' ledamöter skulle,

så länge Komiténs uppdrag varade, ega rättighet att, då han åstundade,

infinna sig hos (''ollegium och dess sessioner öfvervara.

Enligt hvad Komiténs Ordförande för mig tillkännagifvit, kommer Komiténs

betänkande och förslag att inom de närmaste dagarne härefter till

Eders Kongl. Maj:t ingifvas; anhållande jag, att sedan detsamma inkommit

och behörig beredning föregått, få underställa ärendet Eders Kongl. Maj:ts

Nådiga pröfning.

Emellertid är jag för närvarande förhindrad att rörande väckta frågan

om Collegii indragning eller förändrade organisation framställa något

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 d. till Kongl. Majt:s Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 7

föi slag och maste derföre inskränka mig till att, under åberopande af Eders

Kongl. Maj:ts uppå Finans-Departementets föredragning den 18 sistlidne

December fattade beslut, hemställa, att Eders Kongl. Maj:t, för att komma

i tillfälle att tilldela Commerce-Collegii ledamöter och dess med statsmedel

aflönade ernbets- och tjensteman tillfällig löneförbättring under år 1876 till

samma belopp, som Riksdagen för innevarande år beviljat, täcktes af Riksdagen

äska anvisande på extra stat af 10,040 Kronor.”

B. i fråga om Bergsstater :

_ Sedan Riksdagen enligt underdånig skrifvelse den 17 Maj 1874,

med bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t i propositionen om Statsverkets tillstånd

och behof föreslagit, beslutit, att för tiden från och med innevarande

ai sju giufveingeniörer, af hvilka en komrne att förestå Bergsöfverstyrelsens

grufvekontor, skulle anställas med de åligganden, Eders Kongl. Maj: t i särskild

för dem utfärdad instruktion komme att bestämma och med aflöning

till belopp af 1,500 Kronor för hvarje jemte enahanda rättighet till skjutsoch

traktamentsgodtgörelse, som jemlikt Kongl. Brefvet den 14 Oktober 1853

vore Bergmästare tillerkänd; samt att med afseende å berörda anordning

då varande antalet af bergmästaretjensterna borde förminskas till 6 och öfriga

tre befattningar indragas, nemligen de två, hvilka redan voro lediga,

vid ingången af. innevarande år och den tredje så snart ske kunde efter

inträffande ytterligare ledighet; så och efter det en tredje bergmästarebefattning

genom inneliafvarens tirnade död blifvit ledig, har Eders Kongl.

Maj:t, efter Commerce-Collegii börande, genom nådig skrifvelse den 13 sistlidne

November, hvilken finnes i Svensk Författnings-Samling intagen, förordnat bland

annat, att vid 1874 års slut ej mindre de tre lediga bergmästaretjensterna

skulle indragas, än äfven meddelade förordnanden för extra grufveingeniörer

upphöra; att från och med innevarande år bergsstaten skulle, jemte bergslagsstyrelsen

i Sala, bestå af 6 bergmästare och 7 grufveingeniörer samt att

riket komme att indelas i sex bergmästaredistrikt, nemligen första eller norra

distriktet, andra eller Gefle-Dala distrikt, tredje eller östra distriktet, fjerde

eller mellersta distriktet, femte eller vestra distriktet samt sjette eller södra

distriktet.

denna reglering beslöts, var gamla sjette bergmästaredistriktet,

hviiket tillsammans med ganrla femte skall bilda nya fjerde eller mellersta

(isti lktet, försedt med ordinarie bergmästare. Ehuru denne sedermera sökt

och den 11 sistlidne December erhållit nådigt afsked, erfordras likväl för

upprätthållande af bergmästaretjensten i gamla sjette distriktet fortfarande

en bergmästarelön enär, jemlikt ofvanåberopade nådiga skrifvelse den 13

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875-

sistlidne November, sammanslagning af gamla sjette och gamla femte distrikten

icke skall ega rum förr, än jemväl nu varande bergmästaren i sistnämnda

distrikt från tjensten afgått. Den minskning af ordinarie anslaget

till bergsstaten, som sedan den beslutade nja indelningen af riket i sex

bergmästaredistrikt fullständigt gått i verkställighet, kan företagas och som

motsvarar skilnaden emellan sammanräknade gamla aflöningsbeloppen för 9

bergmästare och G extra grufveingeniörer 27,000 Kronor och summan af

G bergmästarelöner och sju nya grufveingeniörslöner 24,900 Kronor eller

2,100 Kronor, torde derföre icke böra för närvarande ifrågasättas.

Efter att hafva sålunda redogjort för de med bergsstaten vidtagna

förändringar, torde jag få öfvergå till frågan om tillfällig löneförbättring eller

dyrtidstillägg under år 1876 åt bergsstatens tjenstemän. I öfverensstämmelse

med hvad, som af Eders Kongl. Maj:t föreslogs och af Riksdagen beviljades

för innevarande år, torde sådant tillägg för 1876 icke böra ifrågakomma

för andra bergmästare, än de fyra, hvilka icke äro med boställen

försedde, nemligen bergmästarne i nya norra, Gefle—Dala, östra och södra

distrikten; hvaremot samtlige tjenstemännen vid Sala silfververk nemligen

Bergshauptmannen, Grufve-ingeniören och Bergsvärdien, hvilka för innevarande

år fått sig beviljadt dyrtidstillägg, synas mig böra deraf jemväl för

1876 komma i åtnjutande. De af Riksdagen för år 1875 beviljade belopp

utgjorde för hvarje af de förra bergmästarne 480 Kronor, för Bergshauptmannen

200 Kronor och för hvarje af Grufveingeniören och Bergsvärdien

150 Kronor eller tillsammans 2,420 Kronor.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, tillstyrker jag i underdånighet

nådig framställning till Riksdagen, att den ville på extra stat för

1876 anvisa såsom tillfälligt lönetillägg för fyra bergmästare, som sakna

boställen, och tre tjenstemän vid Sala silfververk ett sammanräknadt belopp

af 2,420 Kronor.

Hvad angick anslagstiteln

3:o. Statistiska Talbcllkoimiiissioiieii

anförde Departements-Chefen följande:

“Chefen för Statistiska Central-byrån samt Sekreteraren och de båda

aktuarierna vid nämnda byrå fingo af 1874 års Riksdag icke allenast för

1875 utan äfven för då löpande året 1874 sig tilldelad tillfällig löneförbättring

:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 d. till Konjl. Maj:ts Nåd. Trop. N o 1, om Statsverket 1875. 9

bättring; Chefen med 1,000, Sekreteraren med 800 och hvarje af aktuarierne

med 500 eller tillsammans 2,800 Kronor.

Under åberopande af Eders Kongl. Makts på Finansdepartementets

föredragning den 18 sistlidne December fattade beslut får jag i underdånighet

föreslå Eders Kongl. Maj:t, att hos Riksdagen för tillfällig förbättring

under år 1876 af Chefens för Statistiska Centralbyrån och öfrige tre

dervid anställde embetsmäns löner, hvarje lön med 20 procent, äska anvisande

på extra stat af 2,800 Kronor.

Uti den till 1874 års Riksdag aflåtna nådiga Proposition om Statsverkets

tillstånd och behof äskade Eders Kongl. Maj:t anvisande på ordinarie

stat af ett förslagsanslag, stort 10,000 Kronor, på det Eders Kongl.

Maj:t måtte komma i tillfälle att låta Statistiska Centralbyrån utarbeta och

utgifva årliga statistiska redogörelser öfver kommunernas finanser och fattigvård.

Uti underdåniga skrifvelsen den 17 Maj 1874 svarade Riksdagen,

att han vid hvad i statsrådsprotokollet för den 9 förutgående Januari blifvit

anfördt rörande dels sättet för utarbetande och utgifvande af ifrågavarande

redogörelser, dels ock de utaf Chefen för Statistiska Centralbyrån

approximativt beräknade omkostnaderna dervid, icke haft något att erinra;

men att, då emellertid någon tids erfarenhet torde vara nödvändig för bedömande

af såväl de lämpligaste anordningarna för arbetets verkställande,

som kostnaderna för framtiden, Riksdagen ansett det af Eders Kongl. Maj:t

äskade anslaget icke för det då närvarande böra uppföras på ordinarie stat,

utan för utarbetande och utgifvande af statistiska redogörelser öfver kommunernas

finanser och fattigvård till Eders Kongl. Majrts disposition för år

1875 på extra stat anvisat ett förslagsanslag af 10,000 Kronor.

Då den af Riksdagen önsldig ansedda erfarenhet ännu icke kunnat

vinnas, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t ville föreslå

Riksdagen att för utarbetande och utgifvande af statistiska redogörelser (ifver

kommunernas finanser och fattigvård till Eders Kongl. Maj:ts disposition

för år 1876 på extra stat anvisa ett förslagsanslag af 10,000 Kronor.

Hvad angick anslagstiteln

4:o. Landtmäteristaten

anmälte Departements-Chefen, hurusom Chefen och Generaldi rektören för

Landtmäteri et, uti en den 2 sistlidne December till Civildepartementet ingifven

skrift, med erinran om hvad 1874 års Riksdag beviljat för tillfällig

Bih. till Riksd. Prof. 1875. 1 Sami. 1 Afd. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bil. N:o 5 d. till Kont/l. Muj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1875.

förbättring under innevarande år af de vid Landtmäteristyrelsen anställda

nio embets- och tjenstemäns och de 24 första Landtmätarnes i lanen löner

samt f(>r förhöjning af styrelsens anslag för skrifvarebiträden och gratifikationer

vidare andragit, att hvarken de under senare åren högst betydligt

steo-rade prisen på hushyror, födoämnen, bränsle samt handtverks- och dags

verksarbeten nedgått, ej‘heller de hittills dryga kommunalskatterna och tjenstehjonslönerna

minskats; att tvärtom åtminstone liushyrorna alltjemt okades;

att anledning icke förefunnes till förhoppning, att dessa för alla med

endast penningelöner försedda tjenstemän högst menliga förhallanden skulle

under de närmast kommande åren förbättras; samt att, enligt Generaldirektörens

mening, de giltigaste skäl förefunnes att äfven för ar 18 76 af luks

daoen söka utverka tillfälliga löneförbättringar åt de nio tjenstemännen vid

General-Landtmäterikontoret och de 24 förste Landtmätarne i länen äfvensom

förhöjning i anslagen till skrifbiträde och gratifikationer åt e. o. tjensteman

och betjente vid kontoret, allt till minst samma belopp, som for ar

1875 beviljats, utom hvad anginge de vid kontoret anställda tvenne ama

nuenser, livilkas små löner, uppgående för hvardera till 1,200 kronor, Generaldirektören

ansa ge böra förbättras med 66| procent, enär ingen i liut

vudstaden boende tjensteman kunde, under nu varande pnsf orka Hane en,

hafva anständig bergning utan en årsinkomst af minst 2,000 ivionoi.

Härefter yttrade Departements-Chefen:

“Ehuru jag finner hvad Generaldirektören för Landtmäteri et yttrat

i fråoa om de tvenne amanuensernas knappa lönevilkoi i hög g1 behjei

tansvärdt, anser jag mig likväl icke kunna tillstyrka förnyande vid instundande

riksmöte af framställningen till 1874 års riksdag om tillfällig löneförbättring

åt ifrågavarande tjenstemän med 800 Kronor till hvardera Deremot

håller jag före, att hvad Riksdagen under förevarande anslagstitel beviljat

för 1875 jemväl bör äskas för 1876; äfvensom derutöfver 1,000 kronor

för tillfällig löneförbättring åt Generaldirektören.

På grund af hvad jag nu i

underdånighet yttrat henistållcs att Itdei s

Kongl. Magt täcktes hos Riksdagen på extra stat för år 1876 äska

dds, såsom tillfällig löneförbättring åt Chefen och Generaldirektören

för Landtmäteriet med 1,000 kronor, samt åt Sekreteraren, Ofvermgemoren,

Fiskalen, Aktuarie», tre Ingeniörer och två Amanuenser vid Landtmäteri-Styrelsen

med 20 procent äfvensom till förhöjning med 50 procent

af anslagen för skrifvarebiträden och gratifikationer tillsammans (.,200 Ki-onor.

dels och såsom tillfällig löneförbättring åt hvarje af de 24 förste

Landtmätarne i länen med 20 procent tillsammans 8,640 Ivionoi.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Ptop. N.o 1, om Statsverket 1875. 11

Beträffande anslagstiteln

5:o. Rikets ekonomiska kartverk

yttrade Departements-Clrefen:

“Genom nådigt Bref den 1 November 1872, angående de ekonomiska

kartverkens ställande under styrelse och ledning al dåvarande Chefen

för Topografiska Corpsen, blef det kartverkets öfverstyrelse ålagdt att efter

någon tids förlopp, på grund af derunder vunnen erfarenhet, inkomma med

underdånig framställning rörande de nya eller förändrade föreskrifter i afseende

ä kartverkets fortsättande, som kunde af omständigheterna påkallas;

och den 31 Oktober 1873 anbefalldes bemälda Chef att, inom viss tid år

1874, afgifva underdånigt förslag, huru den vid det allmänna ekonomiska

kartverket tjenstgörande personalens lönevilkor borde för närmaste framtid

ordnas. Sedan General-Stabens Topografiska afdelning enligt föreskriften i

§ 6 inom. 2 af nådiga Cirkuläret den 5 December 1873 öfvertagit den

befattning med ifrågavarande kartverk, som ålegat forna Topografiska Corpsen,

har Chefen för denna afdelning den 2 September och den 8 (Iktober

1874 i förberörde hänseenden afgifvit särskilda underdåniga memorial, hvilka

jag nu får inför Eders Kongl. Maj:t föredraga; men innan jag redogör för

dessas innehåll anhåller jag att få erinra, att Eders Kongl. Maj:t enligt nådigt

Bref till bemälde Afdelnings-chef den 21 Maj 1874 rörande bearbetandet

af det ekonomiskt-geograliska kartverket i Norrbottens län beslutit,

att Pajala socken skulle i fråga om kartläggning och kartutgifning hänföras

till lappmarkerna; att höjdbildningar skulle upptagas jemväl på de ekonomiska

kartorna öfver lappmarkens skogsland och Pajala socken i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med hvad dittills egt rum vid kartläggning af tjellbygden;

att Afdelningschefen finge i vederbörlig ordning utse en officer af

Generalstaben till förman för Norrbottens läns ekonomiska kartverk; att

denne förman egde åtnjuta dagailöning och reseersättning enligt gällande

resereglemente med tillämpning af föreskrifterna i nådiga Kungörelsen den

12 April 1872 angående de grunder, hvarefter resekostnads- och traktamentsersättning

för arméen tillhörande personer skall vid vissa kommenderingar

utgå; att den generalstabsofficer, som enligt gällande föreskrifter i

ämnet hade befattning med ekonomiska kartverken, derefter icke skulle

hafva annan befattning med Norrbottens läns ekonomiska kartverk än den

af redogörare för arbetsanslaget och öfriga kartverkets tillhörigheter: att

kartorna öfver lappmarkerna och Pajala socken skulle utgifvas tingslagsvis i

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1875.

skalan 1 : 200,000 och att å dessa kartor, graverade på sten, borde medelst

de hjelpmedel, litografien numera erbjöde, på samma gång upptagas såväl

de vanliga ekonomiska töremålen som ock höjdbildning och skog, allt på

sätt skalan tilläte; samt slutligen att ekonomiska kartor öfver kustsocknarna,

utom Pajala socken, skulle allt framgent, på sätt dittills skett, utgifvas i

skalan 1 : 100,000 och att sedermera, med begagnande af dervid använda

s. k. svarttrycksstenar och med tillhjelp af litografiskt tryck, topografiska

kartor öfver kustlandet, innehållande hvad man vanligen å sådana kartor

återfunne, äfven skulle tingslagsvis utgifvas med uteslutande af de rent ekonomiska

föremålen.

Härefter har Eders Kongl. Maj:t fastställt Inkomst- och Utgiftsstater

för år 1875 dels den 18 sistlidne September för

Norrbottens läns ekonomiska kartverk,

upptagande såsom tillgångar det på extra stat till nyssnämnda kartverk

för år 1875 uppförda anslag

Kronor 25,000

300

jemte beräknad behållning för försäljning af kartor ... “

Kronor 25,300: —

samt följande utgiftsposter:

till den General-Stabs-Officer, hvilken skall tjenstgöra såsom förman vid kartverket,

dagaflöning och rese-ersättning, förslagsvis Kronor 2,400: —

“ den General-Stabs-Officer, som redogör för kartver
-

kets medel

m. in. arfvode . . .

ii

O O Q

ooo

33

“ Kartografen

E. O. Nordlinder

d:o.....

ii

1,600

—

“ Dito

O. E. Dahl

d:o.....

it

1,600

—

“ Dito

E. R. Waldenström

d:o.....

ii

1,500

—

“ Dito

G. W. Bucht

d:o.....

ii

1,400

—

“ Dito

B. Lindegren

d:o.....

ii

1,400

—

dagaOöning å 3 kronor under fältmätningstid till

fyra af ofvannämnde kartografer, förslagsvis ....

resekostnadsersättningar till fyra kartografer, ä 300

kr. till hvarje, tillsammans..............

handräckningsomkostnader, förslagsvis........

extra biträden, arfvoden och handräokningskostnader,

förslagsvis.......................

graverings-, trycknings- och färgläggningskostnader,

förslagsvis

2,200:

1,200:

5,000:

4,000:

1,200:

Transport Kronor 23,833: 33.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1875. 13

Transport Kronor 23,833: 33.

till hyra för arbetslokalen.............. “ 500: —

“ inköp och reparation af instrument, förslagsvis ... “ 600: —

“ diverse utgifter, förslagsvis.............. “ 366: 67.

Summa Kronor 25,300: —

dels under den 23 nästlidne Oktober för

det allmänna ekonomiska kartverket.

Upptagande såsom tillgångar:

motsedd behållning för år 1874 .............Kronor 300: —

anslag på ordinarie stat.................. “ 6,000: —

Dito på extra stat.................... “ 37,600: —

Tolf besparade Andre Landtmätarelöner......... “ 10,800: —

fordringar hos enskilda personer för kopior af kartor. . “ 2,100: —

dito för försålda kartor, förslagsvis......... “ 600: —

Summa Kronor 57,400: —

samt följande utgiftsposter:

till den officer af General-Staben, hvilken skall föredraga kartverket tillhörande

ärenden m. m. arfvode............... 666: 67.

“ Kartografen C. E. Dahlman såsom biträde vid kartverkets

öfvervakandc och kontroll, arfvode.............. 1,800: —

“ Kartografen C. E. Dahlman, katografarfvode........ 1,200: —

“ dito G. A. Askenbeck d:o 2,000: —

“ dito D. A. Fernblad d:o 1,800: —

dito O. F. Felandd:o ........ 1,800: —

“ dito J. Arnell d:o 1,800: —

“ dito S. Leczinsky d:o 1,600: —

“ dito N. A. Ahlberg d:o 1,600: —

“ dito O. E. Dahlgren d:o 1,600: —

“ dito .1. A. Andersson ko 1,600: —

“ dito S. M. Widenfelt d:o 1,400: —

“ dito L. A. Kjebon d:o 1,400: —

“ dito W. G. Collijn d:o ........ 1,400: —

“ dito J. P. Ljungström d:o 1,400: —

“ dito G. A. 3. Setli d:o 1,400: —

“ ofvanuppräknade 14 Kartografer ett dyrtidstillägg för år 1875

af 400 Kronor åt hvarje, tillsammans............ 5,600: —

“ åtta qvinliga ritbiträden, arfvode............... 6,200: —

Transport 36,266; 67.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bil N:o 5 cl. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Transport 36,266: 67.

till en vaktmästare, arfvode.................... 700:

till dagaflöning under fältmätningstid:

till ofvanbemälda General-Stabs-Officer, förslagsvis . . . 200.

samt till 14 Kartografer a 3 Kronor om dagen..... 6,300. g^OQ: _

till resekostnadsersättningar:

till bemälde General-Stabs-Officer, förslagsvis...... 300.

“ omförmälda biträde................... 400.

samt till 13 Kartografer, ä 300 kronor hvardera, tillsammans

........................ 3,900.

till hyra för arbetslokalen.....................

“ arbetslokalens städning, ved, olja och ljus, förslagsvis ....

“ rit- och skrifmaterialcr.....................

“ inköp och underhåll af instrument och effekter, förslagsvis .

“ dagsverkskostnader.......................

*• diverse utgifter.........................

En under är 1875 uppkommande besparing, motsvarande

lönen vid senast ledigblifna andre Landtmätare tjenst......

reserveras för att, om och i den mån befintliga tillgångar medgifva

antagande af ytterligare en Kartograf användas till dennes

aflöning. f ___________

Summa Kronor 57,400: —

Beträffande nu de grunder, efter hvilka för framtiden de vid ifrågavarande

kartverk anställde

ofvanbemälde Afdelnings-Chef afgifvit särskilda, i viss man olika förslag för

det allmänna ekonomiska kartverket och för det, som bearbetar Norrbottens

län.

1 fråga om det förstnämnda, eller det som afser mellersta och södra

dr home af Riket, har Afdelnings-Chefen, utgående från den allmänna grundsats,

att löneinkomster i allmänhet borde, så vidt möjligt vore, råtta sig

icke blott efter de kompetens-fordringar, som ställdes på den till utförande

af viss tjenst antagna personal och efter den lefnadsålder, vid hvilken anställning

i tjenst vanligen kunde ske, utan äfven något efter de lefnadsvanor

och den bildningsgrad, de anställde personerna vanligen egde, — i

underdånighet anfört: att de arbeten, hvilka skulle utföras af Kartograferne

vid det ekonomiska kartverket, vore dels uppmätning af förut omåtta egoområden,

dels fullständigande af redan uppmätta egokartor samt arealberäkning

af olika slag af mark å de öfver större områden till ett helt hopsatta

stamkartorna, och dels slutligen arealuppgifternas ordnande i härads
-

4,600: —

2,250: —

650: —

500: —

1,200: —

3,000: —

833: 33.

900: —

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1875

beskrifningarna; och att för kartverket måste vara särdeles fördelaktigt att

till utförande af dessa arbeten antoges personer, hvilka förut inlärt de arbeten,

som vid kartverket skulle verkställas, så att endast undantagsvis anställdes

sådana personer, hvilka vid kartverket skulle inlära alla sina tjensteåligganden.

Till extra biträden vid det ekonomiska kartverket borde derför företrädesvis

antagas unga landtmätare eller också landtmäteri-auskultanter, hvilka

sednare såsom sådana tjenstgjort minst 2 år; och borde dessa extra biträden

tjenstgöra på försök vid kartverket ett eller två år, hvarefter de, hvilka

ansåges lämpliga för de vid kartverket förekommande arbeten, antoges till

Kartografer. Anställning såsom Kartograf skulle då i allmänhet kunna ske

vid en ålder af omkring 30 år.

Vidkommande derefter de arfvodesbelopp och öfriga löneförmåner,

hvilka borde tillkomma Kartograferne, så vore härvid att särskildt taga i

betraktande, hurusom de hitintills bestämda årsarfvodena från 1,000 till

2,000 Kronor redan under flera år varit alldeles otillräckliga för att under

de på sednare tider rådande höga pris å alla lefnadsförnödenheter kunna,

äfven under de tarfligaste lefnadsförhållanden, underhålla först ett vanligt

ungkarlslif och sedan vid mera framskriden ålder en, kanske någon gång

talrik familj. Många af de nuvarande Kartograferne hade således alltför

länge lefvat och arbetat under det förlamande trycket af ekonomiska bekymmer.

Dessutom borde icke förbises, att samtliga vid det allmänna ekonomiska

kartverket anställda Kartograferne måste bo och under minst sju

månader om året vistas i hufvudstaden, äfvensom att, då Kartograferne af

ålder eller sjukdom hindrades att utföra sina arbeten och således antagligen

måste taga afsked, de ej hade någon rätt till pension. Med afseende härå

och enär löneinkomsterna borde ställas så, att ordentlige, duglige och till

kartarbetets utförande kunnige män kunde finnas hågade att vid

kartverket söka anställning och der qvarstanna, ansåge Afdelnings-( hefen

sig böra föreslå:

att årsarfvodet för de extra biträdena måtte bestämmas till 1,200

Kronor; samt

att anställning såsom ordinarie Kartograf skulle berättiga till årligt

arfvode af 1,500 Kronor, som efter fem års tjenstgöring höjdes till 2,000

Kronor och efter vidare fortsatt, väl vitsordad tjenstgöring för hvarje femte

år ytterligare höjdes med 500 Kronor, till dess högsta arfvodet, 3,000

Kronor, erhållits ;

hvarförutom framdeles, såsom hitintills, hvarje Kartograf äfvensom

de vid kartverket tjenstgörande extra biträdena borde under tiden för arbete

/

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bil. N:o 5 d. till Kanyl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1875.

på fältet uppbära eu dagaflöning af •"> Kronor äfvensom en årlig resekostnadsersättning

af 300 Kronor.

Med erinran att den vid kartarbetenas öfvervakande och kontroll biträdande

Kartograf, enligt nådiga Brefvet den 26 Oktober 1866, tillerkänts

ett särskild t arfvode af 1,800 Kronor, reseersättning af 400 Kronor och

dagaflöning under tiden för arbete på fältet af 3 Kronor, har Af delningsChefen

vidare vttrat, att, enär i den mån Andre Landtmätarelöner tillfälle

kartverket, arbetspersonalen komme att ökas och arbetena att utvidgas, den

General-Stabs-Officer, hvilken vore anställd såsom öfver,styrelsens biträde,

allt framgent vore i behof af den hjelp vid fullgörandet af sina åligganden,

som hittills lemnats honom af bemälda biträdande kontrollant, samt att det

således vore behöfligt att äfven framdeles ett arfvode funnes att tilldela den

Kartograf, till hvilken ett dylikt uppdrag lemnades. Men på det att till

denna befattning alltid måtte kunna användas den Kartograf, hvilken dertill

vore lämpligast, ansåge Afdelning,s-Chefen tjenligast, att det för berörda

förtroendeuppdrag afsedda arfvodet icke, såsom nu vore förhållandet, bestämdes

till en viss summa, 1,800 Kronor, utan att detta arfvodes storlek

blefve beroende på beloppet af det Kartograf-arfvode, som den till biträde

afsedde Kartografen innehade, — detta under förutsättning att, i olikhet

med hvad hittills kunnat ske, den Kartograf, hvilken vore eller blefve utsedd

till biträde vid skötandet af kartverket, i likhet med hvad för de

öfrige Kartograferne bestämdes, skulle i sin ordning såsom Kartograf uppflyttas

i högre arfvodesgrader. Enär denne tjenstemans åligganden voro

ganska trägna och fordrade särdeles stor uppmärksamhet vid alla de detaljarbeten,

hvarå kartarbetet hufvudsakligen berodde, borde hans löneförmåner

bestämmas något högre än de öfrige Kartografernes. Det årliga tilläggsarfvodet

för honom borde derföre vara så stort, att han, inberäknadt sitt

Kartografarfvode, komme att i aflöning uppbära 3,000 Kronor och, efter

fem års oafbruten tjenst såsom biträdande kontrollant, 3,500 Kronor årligen,

hvarjemte årliga reseersättningen för honom borde utgå med 500

Kronor och hans dagaflöning under tiden för arbete på fältet med 4

Kronor.

Hvad åter angår Norrbottens läns ekonomiska kartverk har Afdelnings-Chefen

anfört, att arbetspersonalen vid detta ofta måste anskaffas på

helt annat sätt, än som kunde ske vid det allmänna ekonomiska kartverket,

enär i denna nordliga del af landet tillgången på personer, lämpliga för

kartverkets arbeten, vore långt mera begränsad än inom landets sydliga

delar; att såsom Kartografer väl borde företrädesvis användas unga landtmätare

eller landtmäteri-auskultanter, men att då sådana icke funnes att

tillgå,

\

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 17

tillgå, måste anställas dugliga unga män, hvilka först såsom elever finge vid

kartverket inlära och sedan såsom extra biträden ytterligare inöfvas uti de

vid kartverket förekommande arbeten, innan anställning skedde såsom Kartograf;

att således dessa Kartografer i allmänhet icke vore i afseende å kompetensvilkor,

den lefnadsålder, vid hvilken anställning i tjenst vanligen kunde

ske, samt lefnadsvanor eller bildningsgrad fullt jemförliga med öfrige Kartografer;

men att, på det vid kartverket måtte kunna bibehållas den personal,

som nu der vore anställd, och på det allt framgent, i och för kartverkets

granlaga arbeten, skulle kunna anskaffas ordentliga, pålitliga och

dugliga personer, behöflig! vore att arfvodesheloppen finge, efter vissa bestämda

föreskrifter, höjas utöfver det nu bestämda högsta arfvodesbeloppet,

1,000 Kronor; samt att, enär lefnadskostnaderna i Luleå i allmänhet kunde

anses något mindre än i Stockholm, högsta arfvodet för nu ifrågavarande

Kartografer borde kunna sättas lägre än högsta arfvodet för Kartograferne

vid det allmänna ekonomiska kartverket.

Med afseende härå har Afdelnings-Chefen angående framtida löneförmånerna

för den vid Norrbottens läns ekonomiska kartverk anställda personal

i underdånighet föreslagit:

O O

att årsarfvodet för de extra biträdena måtte bestämmas till 1,200

Kronor; samt

att vid anställning såsom ordinarie Kartografer skulle erhållas årligt

arfvode till belopp af 1,500 Kronor, hvilket arfvode efter fem års tjenstgöring

höjdes till 2,000 Kronor och efter vidare fortsatt väl vitsordad tjenstgöring

under fem år ytterligare höjdes till 2,500 Kronor;

hvarförutom framdeles, såsom hitintills, hvarje Kartograf äfvensom de

vid kartverket tjenstgörande, å staten upptagne extra biträdena borde under

tiden för arbete på fältet uppbära en dagaflöning af 3 Kronor och en årlig

resekostnadsersättning af 300 Kronor.

Under förutsättning af nådigt bifall till hvad Afdelnings-Chefen sålunda

beträffande de båda kartverken föreslagit har hemälde Chef i underdånighet

hemställt att, till förenkling och reda vid uppgörandet af förslag

till de arliga staterna, Eders Kongl. Maj:t täcktes förordna, att uppflyttning

till högre arfvodesgrad skulle inträda först vid början af kalenderåret näst

efter det, hvarunder de för sådan uppflyttning erforderliga vilkor blifvit

fullgjorda.

1 sammanhang med förberörda förslag rörande Kartografernes lönevilkor

har Afdelnings-Chefen anhållit om föreskrifter, huru förfäras skulle,

når en Kartograf till följd af sjukdom vore förhindrad att för en längre tid

sin tjenst förrätta; och har Afdelnings-Chefen hemställt, om det ej skulle

Bih. till Rilcsd. Prot. 1875. 1 Sami. 1 Afd. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 7, om Statsverket 1875.

vara skäl bestämma, att Kartograf, som på grund af styrkt sjukdomsförfall

vore tjenstledig, finge åtnjuta sitt fulla arfvode för de första två månaderna

och för den derefter följande tiden tre fjerdedeler af samma belopp; dock

att, i händelse sjukdomsfbrfallet fortfe re under längre tid än ett år, det

komme att bero på nådig pröfning för hvarje särskildt fall, om och i hvad

man arfvode för den följande tiden finge åtnjutas.

Vidkommande slutligen de bestämmelser, efter hvilka de vid kartverken

nu tjenstgörande Kartograferne borde inträda i de föreslagna nya

löneförhållandena, och det anslagsbelopp, som behöfdes, på det att de nya

lönestaterna måtte kunna tillämpas från och med den 1 Januari 1876, har

Afdelnings-Chefen, hvad först angår

o 7 o

det allmänna ekonomiska kartverket

i underdånighet anfört, att de vid detta nu anställda kartografer bestode

dels af personer, hvilka vore Kommissionslandtmätare, vice Ivommisionslandtmätare

eller Landtmäteri-auskultanter, och dels af personer, hvilka vid

kartverket antagits utan att hafva aflagt annat prof å före inträdet vid kartverket

förvärfvad skicklighet uti der förekommande arbeten, än det att hafva

några år varit biträde åt landtmätare och hvilka fått vid kartverket inlära

de arbeten, som af dem skolat utföras. Då nästan alla dessa personer,

vare sig såsom extra kartografer eller kartografer, längre eller kortare tid

tjenat med särdeles små och i de flesta fall otillräckliga löneinkomster, borde,

när de nu inflyttades under nya, förbättrade löneförhållanden, dem tillgodoräknas

af deras tjenstetid vid kartverket så många tjensteår som rätteligen

kunde tillåtas; i hvilket afseende Afdelnings-Chefen föreslagit, att alla

kartografer, hvilka vore minst Landtmäteri-auskultanter, måtte få såsom tjensteår,

vid uppflyttning till en viss arfvodesgrad, beräkna såväl sina extra kartografår,

som ock sina verkliga kartografår; samt att för dem, som ej varit

Landtmätare, måtte vid den blifvande arfvodesbestämningen frånräknas de

första tre tjensteåren, såsom vid behöfliga läroår. Enligt det af AfdelningsChefen

framställda förslag skulle visserligen Kartograferne Tellanders och

Arnells arfvoden för år 1876 komma att med 200 Kronor, samt Kartograferne

Ljungströms och Seths arfvoden för åren 1876 och 1877 att med 300

Kronor understiga sammanräknade beloppet af de för en hvar af dem uti

innevarande års stat uppförda arfvode och dyrtidstillägg; men denna olägenhet

vore af ringa betydenhet i jemförelse med fördelen af att framgent få

tjena under bättre löneförhållanden.

Om således de af Afdelnings-Chefen föreslagna beräkningsgrunder gillades

skulle samtlige kartograferne vid det allmänna ekonomiska kartverket

O o

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 d. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 7, om Statsverket 1875. 19

från och med den 1 Januari 1876 uppflyttas till de arfvodesklasser, hvarom

här nedan förmäles; hörande dervid anmärkas, att i det för 1875 uppgifna

arfvodesbeloppet det för samma år beviljade dyrtidstillägg af 400 Kronor

åt hvarje kartograf icke är inberäknadt.

Tjenstoår den

1 Januari 1876.

Arfvode 1875,

utom dyrtids-

Arfvode 1876.

Förhöjning.

Dahlman.....

12

tillägget.

1,200

2,500

1,300

Askenbeck . . . .

15

2,000

3,000

1,000

Fernblad.....

10

1,800

2,500

700

Telander.....

9

1,800

2,000

200

Arnell......

9

1,800

2,000

200

Ijeczinsky . . . .

8

1,600

2,000

400

Ahlberg . . . . .

11

1,600

2,5''00

900

Dahlgren ....

8

1,600

2,000

400

Anderson . . . .

7

1,600

2,000

400

Widenfelt . . . .

9

1,400

2,000

600

Kjebon .....

7

1,400

2,000

600

Collijn......

8

1,400

2,000

600

Ljungström . . .

O

O

1,400

1,500

100

Seth...... .

3

1,400

1,500

100

Summa

arfvode sförhöj ning

för är 1876

. . 7,500

Denna beräkning utvisade väl att fflj/tWes-beloppen för år 1876

kulle komma att öfverstiga de uti den för år 1875 fastställda staten upptagna

med 7,500 Kronor; men om Eders Kongl. Maj!t gillade AfdelningsChefens

hemställan rörande sättet att aflöna den kortograf, hvilken komme att

biträda kartverkets öfverstyrelse vid öfvervakande och kontrollerande af kartarbetet,

skulle det för denna befattning hittills bestämda arfvodct af 1,800 Kronor

för år 1876 ersättas med ett extra arfvode af endast 1,000 Kronor, enär

Kartografen Dahlman, hvilken Afdelnings-( ho fen önskade bibehålla vid den

befattning, han innehade, från och med den 1 Januari 1876 skulle erhålla

ett kartografarfvode af 2,500 Kronor och således uppbära ett extra arfvode

såsom biträdande kontrollant af endast 1,000 Kronor; hvadan arfvodes förhöjningen

för år 1876 i sin helhet blefve endast 6,700 Kronor.

Till bestridande af denna utgift funnes icke några tillgängliga medel.

Väl kunde möjligen under år 1875 en eller flere andre Landtmätarelöner

tillfalla det ekonomiska kartverket, men den härigenom uppkommande förökning

af arbetsanslaget borde uteslutande användas till ökande af arbetspersonalen

och derigenom till arbetets småningom skeende utvidgning, på

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bil. 2V;o 5 d. till Kongl. Maj:ts l åd. Prop. JS:o 1, om Statsverket 1875.

det att det ekonomiska kartverket måtte kunna allt framgent i rätt tid förse

General-Stabens topografiska afdelning med de för dess arbeten behöfliga

stomkartor. För genomförande af den arfvodesreglering, som AfdelningsChefen

föreslagit, vore således nödvändigt att det för ifrågavarande kartverk

beviljade extra anslag, hvilket oberäknadt det för dyxti ds tillägg afsedda belopp

5,600 Kronor, utgjorde 32,000 Kronor, för år 1876 förhöjdes till 38,700

Kronor.

Med tillkännagifvande att vid

Norrbottens läns ekonomiska kartverk

den nuvarande kartografkorpsen bestode utaf personer, af hvilka en vore

Landtmäteri-auskultant, tre längre eller kortare tid varit biträde åt landtmätare

samt en vid kartverket inlärt förekommande arbeten, har Afdelningschefen

under åberopande af samma skäl som beträffande kartograferne vid

allmänna stomkartevcrket blifvit anförda, föreslagit att för dem af kartograferne

vid Norrbottens läns ekonomiska kartverk hvilka ej varit landtmätare, måtte

vid den blifvande arfvodes-bestämningen frånräknas de första tre tjensteåren

såsom väl behöfliga läroår. För den kartograf, som vore Landtmäteri-auskultant,

skulle Afdelnings-Cheten deremot hafva föreslagit, att han i afseende å

uppflyttning till viss arfvodesklass finge beräkna såväl sina extra kartografår,

som ock sina verkliga kortografår; men enär, för den person, här vore

i fråga, Kartografen Waldenström, det förhållande cgde rum, att han till

följd af sina tjenseåligganden såsom Länsbokhållare endast kunde egna en

del af dagen åt det särdeles maktpåliggande och utmärkta arbete, han vid

kartverket utförde, nemligen ordnandet och upprättandet af häradsbeskrifningarne,

. funne Afdelnings-Chefen sig böra för honom tills vidare endast

föreslå bibehållandet af det arfvode å 1,500 Kronor, som han under 1875

komme att uppbära.

I händelse af bifall härtill skulle nedannämde kartografer från och med

den 1 Januari 1876 uppflyttas till följande arfvodesklasser:

Tjensteår den

1 Januari 1876.

Arfvode 1875.

Arfvode 1876

Förhöjning.

Nordlinder . . . .

3

1,600

2,500

1)00

Dahl.......

8

1,600

2,000

400

Bucht......

3 läroår

1,400

1,500

100

Lindegren . . . .

3 dito

1,400

1,500

100

Summa

arfvodesförhöjuing

för år 1876 .

. 1,500 Kr

s. 21 Kontrollera mot PDF

I il. 18 :o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1815. 21

Icke heller till bestridande af denna utgift funnes vid kartverket för

CD

år 1876 några tillgängliga medel, såvida icke sjelfva kartarbetet för året

skulle inskränkas. Endast genom att förhöja det extra anslaget med 1,500

Kronor vore det således möjligt att genomföra den föreslagna arfvodes-regleringen.

Dessutom vore en ytterligare förhöjning af arbetsanslaget för år 1876

erforderlig. De till bearbetandet af Norrbottens läns ekonomiska kartverk

anslagna medel hade nemligen aldrig stått i något rätt förhållande till det

stora arbete, som en gång af berörda kartverk skulle utföras. Ännu återstode

att kartlägga omkring 270 qvadratmil af Luleå och Torneå lappmarker,

men att beräkna hvad detta arbete numera kunde komma att kosta

vore svårt, om ej alldeles omöjligt, då mätningarne uteslutande rörde sig

inom trakter, hvarest endast undantagsvis några förut upprättade egokartor

funnes att för arbetet tillgå. Hela denna stora landvidd måste således så

godt som alldeles nymätas, och detta under klimatiska förhållanden, hvilka

måste hafva ett stort inflytande på arbetets fortgång och mången gång korsade

alla på förkand gjorda beräkningar, detta alltmer ju nordligare trakter

kartarbetet omfattade.

Ehuru Afdelnings-chefen således ej vågade angifva någon viss tid,

när detta arbete med visst årligt anslag skulle kunna vara fullbordadt, ansåge

han sig likväl böra anmäla det stora behofvet deraf, att arbetsanslaget

för detta i många hänseenden så högligen intresssanta kartverk blefve för

år 1876 ytterligare något förhöjdt; och då detta anslags storlek icke kunde

bestämmas endast med hänsyn till det arbete, som skulle utföras, utan äfven

måste rättas efter tillgången på duglig arbetspersonal inom denna nordliga

del af landet, hemställde Afdelnings-Chefen, att arbetsanslaget för Norrbottens

läns ekonomiska kartverk måtte höjas för år 1876 med 3,500 Kronor,

på det att en lämplig och nu möjlig utvidgning af kartarbetet måtte

kunna ske.

Det till Norrbottens läns ekonomiska kartverk på extra stat för år

1875 uppförda anslag af 25,000 Kronor skulle således för år 1876 förhöjas

till 30,000 Kronor, på det att såväl Kartografernes lönevilkor matte kunna

ordnas från och med den 1 Januari 1*76 som ock sjelfva kartarbetet något

utvidgas.

I anledning af Afdelnings-Chefens nu af mig anmälda förslag till aflöningsgrunder

vid ekonomiska kartverket hafva Kartograferne Ljungström

och Seth uti särskilda till Eders Kongl. Maj:t stälcla ansökningar anhållit

att, om än icke landtmätare hädanefter finge anses berättigade att vid inträde

i ekonomiska kartverket i afseende å arfvodesgrad tillgodoräkna sig

sina tjensteår inom landtmäteristaten, Eders Kongl. Maj:t likväl måtte i nå
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bil. N:o 5 d. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

der tillåta, att sökandena, af hvilka Ljungström blifvit vice Kommissionslandtmätarc

den 22 Maj 1855 och Kommissionslandtmätare den 15 Maj 1864

samt Seth vice Kommissionslandtmätare den 3 April 1854 och Kommissionslandtmätarc

den 16 Januari 1863, finge på det sätt tillgodoräkna sig

sin föregående tjenstgöring vid landtmäteristaten, att vid bestämmande af

den arfvodesklass, hvari de vid 1876 års början skulle inträda, Ljungström

tillerkändes åtta tjenstår vid ekonomiska kartverket, af hvilka fem år skulle

beräknas för hans tjenstgöring vid landtmäteristaten, samt Seth ansåges berättigad

att för de nio år, han före inträdet vid kartverket varit Kommissionslandtmätare,

beräkna 5 års tjenstgöring såsom ordinarie Kartograf. Till

stöd för dessa ansökningar hafva sökandena, med erinran att de, såsom förut

blifvit omförmäldt, skulle genom tillämpning af de utaf Afdelnings-Chefen

föreslagna aflöningsgrunder komma att under hvarje af åren 1876 och 1877 i

aflöning uppbära 300 Kronor mindre än de under innevarande år åtnjöte,

anfört, att denna minskning i inkomster skulle för dem, af hvilka Ljungström

hade hustru och sju barn och Seth fem barn att försörja, blifva särdeles

tryckande, helst ingen utsigt förefunnes till minskning i de nuvarande

högt uppdrifna lefnadskostnaderna; och hafva sökandena till bevis om

sin verksamhet i det allmännas tjenst företett:

Ljungström dels intyg af vederbörande I .andshöfdinge-embete och

domare derom att han under sin tjenstetid såsom Kommissionslandtmätare

ådagalagt nit och skicklighet samt gjort sig känd för redbarhet och ordentlighet,

dels särskilda af Generallöjtnanten m. m. Herr Friherre Fab. Wrede,

Professorerne E. Edlund, D. G. Lindhagen, G. R. Dahlander och O. Torell

samt Majoren (''. E. Elfving utfärdade intyg, hvari desse personer på särdeles

fördelaktigt sätt yttrat sig rörande åtskilliga af Ljungström uppfunna

för landtmäteri- och andra ingeniörs-arbeten afsedda instrument, dels utdrag

af Landtmäteri-Styrelsens Protokoll den 3 Juni 1872, enligt hvilket bemälda

Styrelse, efter att hafva fått emottaga åtskilliga af Ljungströms instrument

och beskrifningar, betygat honom sin erkänsla och aktning för hans i

flera år fortsatta och slutligen med stor framgång krönta bemödanden att

söka förbättra de flesta af de instrument, som landtmätare behöfde för att

noggrant och snart å karta liigga och uträkna alla slags egofigurer af större

och mindre ytinnehåll, dels ock utdrag af bref från Civil-Ingeniören, f. d.

Kaptenen m. m. John Eriksson, deri denne yttrar “att Ljungströms instrument

bevittna en högst ovanlig uppfinningsförmåga och stort mekaniskt snille11,

samt beklagar “att Ljungström icke arbetat på ett tacksammare fält11; och

Seth, utom fördelaktiga vitsord af vederbörande Landshöfdinge-embete

och domare rörande hans tjenstgöring som Kommissionslandtmätare, ett

den 28 sistlidne Oktober af Landtmäteri-Styrelsen utfärdadt intyg, att Seth,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 d. till Kongl. Magis Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 23

intill dess han den 8 April 1872 anställdes vid ekonomiska kartverket, städse

med utmärkt drift, skicklighet och ordningssinne fullgjort sina tjensteåligganden

samt .särskild! ådagalagt synnerlig förmåga i kartritning äfvensom alltid

iakttagit ett hedrande uppförande.

Uti ett öfver berörda ansökningar den 5 sistlidne November afgifvet

underdånigt utlåtande har bemälde Afdelnings-Chef, bland annat, fästat uppmärksamhet

derå att, om ansökningarne bifölles, Ljungström och Seth skulle,

ehuru de först under år 1872 blifvit vid karteverket anställde, redan den 1

Januari 1878 blifva berättigade att uppflyttas i tredje arfvodesklassen med

2,500 Kronor årlig aflöning, hvaremot en annan kartograf, som med särdeles

utmärkelse tjenat vid kartvrket sedan den 16 April 1868, först den 1

Januari 1879 kunde blifva uppflyttad i samma arfvodesklass; och har med

afseende härå Afdelnings-( ''hefen ansett sig icke kunna förorda bifall till ofta

nämnda ansökningar.

o

Hvad Afdelnings-Chefen yttrat och hemställt i fråga om bestämmelser

rörande aflöningsvilkoren för den vid ekonomiska kartverken anställda

personal synes mig förtjent af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga bifall; och torde

alltså förslag i hufvudsaklig öfverensstämmelse härmed böra underställas

Riksdagens pröfning. Att de af Afdelnings-Chefen ifrågasatta aflöningsförmåncr

ingalunda kunna anses för höga, synes bäst deraf att, i enlighet med

de nya aflöningsgrunderna, Ivartografernc Telander, Arnell, Ljungström och

Seth skulle, såsom förut blifvit anmärkt, komma att till en början uppbära

ringare aflöning, än den de för innevarande år, dyrtidstillägget inberäknadt,

åtnjuta. Sådant torde emellertid icke vara med billighet öfverensstämmande.

Hvad angår Telander och Arnell lärer likväl icke erfordras att för dem

ifrågasätta något undantag från de föreslagna aflöningsgrunderna, enär de

enligt desamma skulle kunna redan med 1877 års ingång uppflyttas i tredje

arfvodesklassen med 2500 Kronors årligt arfvode och Eders Kong], Maj:t är

i tillfälle att vid pröfning af förslag till utgifts-och aflöningsstat för år 1876,

om sa finnes lämpligt, af tillgängliga besparingar anvisa de för dem erforderliga

fyllnadsarfvoden. Beträffande deremot Ljungström och Seth, så,

ehuru jag ingalunda skulle vilja i allmänhet förorda, att landtmätare, som

vunne inträde vid ekonomiska kartverket, finge med hänsyn till uppflyttning

i högre arfvodesklasser anses berättigad tillgodoberäkna sig sina tjensteår

vid landtmä teristaten, och ej heller vill ifrågasätta bifall i allo till Ljung
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

ströms och Seths förutnämnda ansökningar, anser jag mig likväl, med afseende

ej mindre derå att Ljungström och Seth, då de sökte inträde vid

kartverket, icke saknade anledning antaga, att deras tjenstgöring såsom

landtmätare "‘skulle kunna dem tillgodoräknas, än äfven å deras synnerligen

väl vitsordade verksamhet i det allmännas tjenst, höra tillstyrka sådant undantag

från de ifrågasatta aflöningsgrunderna, att Ljungström och Seth må,

oaktadt de först under år 1872 vunnit anställning vid kartverket, redan vid

1876 års ingång uppflyttas i andra arfvodcsklassen med årligt arfvode af

2000 Kronor. Om ett sådant undantag medgåfves, skulle det enligt Afdelnings-(

''defens beräkning för ekonomiska s tomkar tar betena i rikets mellersta

och södra delar under år 1876 erforderliga extra anslag 38,700 Kronor

behöfva höjas med 1000 Kronor; och då Afdelnings-Chefen dessutom icke

tagit i beräkning hvad som erfordras för höjande af kontrollerande kartografens

reseersättning från 400 till f>00 Kronor och af hans dagaflöning under

tiden för arbetet å fältet med 1 Krona för hvarje dag, synes det för be - rörda stomkartarbeten erforderliga extra anslag icke böra sättas lägre än

40,000 Kronor. Emot den af Afdelnings-Chefen gjorda beräkning öfver

det för Norrbottens läns ekonomiskt-geografiska kartverk under år 1876

erforderliga anslag har jag ingen anmärkning att framställa. Hvad slutligen

angår frågan om och i hvad mån kartograf, som på grund af styrkt sjukdom

åtnjuter tjenstledighet, må vara berättigad att till större eller mindre

del uppbära honom tillkommande arfvode, torde med nådigt beslut härom

böra anstå, intilldess nya aflöningsgrunder för kartverken kunna, efter Riksdagens

hörande, varda fastställda.

På grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders Kongl.

Maj:t måtte i Nåder föreslå Riksdagen att

dels i afseende å aflöningsvilkoren för den vid rikets ekonomiska

kartverk anställda personal medgifva

att årliga arfvodet för extra biträden må utgå med 1,200 Kronor;

att anställning såsom ordinarie Kartograf såväl vid Norrbottens läns

ekonomiska kartverk som vid Allmänna ekonomiska kartverket skall medföra

rättighet till åtnjutande af årligt arfvode till belopp af 1,500 Kronor,

hvilket arfvode må efter Kartografs väl vitsordade tjenstgöring under en

tid af fem år, räknad från och med året näst efter det, då han blifvit antagen

eller! framdeleslfantages, ökas med 500 Kronor och således årligen

utgå med 2,000 Kronor, samt vidare efter fem års sådan tjenstgöring höjas

till 2,500 Kronor; äfvensom att Kartograf vid allmänna ekonomiska kartverket,

hvilken uppnått 2,500 Kronors aflöning, må efter ytterligare fem

års enahanda tjenstgöring komma i åtnjutande af årligt arfvode till belopp

af 3,000 Kronor;

att

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1. om Statsverket 1875. 25

att såväl ordinarie som extra Kartograf må åtnjuta årlig resekostnadsersättning

med 300 Kronor och under tiden för arbetet på fältet uppbära

dagaflöning till belopp af 3 Kronor;

att för den Kartograf vid allmänna ekonomiska karteverket, som

förordnas att biträda vid kartearbetenas öfvervakande och kontrollerande,

arfvodet, inberäknad den honom såsom Kartograf tillkommande aflöning,

bestämmes till 3,000 Kronor och att detta arfvode må efter innehafvarens

af sådan befattning vid vitsordade tjenstgöring under fem är, räknade från

och med året näst efter det, hvarunder han befattningen tillträ dt, höjas till

3,500 Kronor; samt

att nämnda kontrollerande Kartograf må uppbära årlig resekostnadsersättning

till belopp af 500 Kronor och dagaflöning under tiden för arbetet

på fältet till belopp af 4 Kronor;

dels tillåta, att nuvarande Kartografer må i fråga om rättighet att

uppflyttas i högre arfvodesklass tillgodoberäkna sig, de, som före sin anställning

vid karteverket varit landtmätare eller landtmäteri-auskultanter,

alla de år, under hvilka de tjenstgjort vid karteverket såsom extra ordinarie

eller ordinarie Kartografer, och de, som ej varit landtmätare, alla sina

tjensteår utom de tre första; dock med förklarande, att Kommissions-landtmätarne,

Kartograferne J. P. Ljungström och G. A. J. Seth må, oansedt

de först under år 1872 vunnit anställning vid karteverket, redan vid 1870

års ingång uppflyttas i andra aflöningsklassen med arfvode till belopp af

2,000 Kronor;

dels och för fortsättande under år 1876 af de ekonomiskt-geografiska

kartearbetena i Norrbottens län och de ekonomiska stamkartearbetena i

öfriga delar af riket samt tillämpning derunder af de föreslagna bestämmelserna

rörande aflöning bevilja, utöfver det å Sjette Hufvudtiteln för närvarande

för Rikets ekonomiska karteverk uppförda ordinarie anslag 0,000

Kronor, på extra stat, för kartarbetena inom Norrbottens län 30,000 Kronor

och för kartearbetena i öfriga delar af riket 40,000 Kronor eller tillsammans

70,000 Kronor.

Beträffande anslagstiteln

6: o. Ö fverst åt h å 11 are-E ni betel

yttrade Departements-Chefen:

“Enligt Nådiga Brefven den 2 Maj 1802 och den 13 November

1863 utgör Öfverståthållarens årliga kontanta aflöning 18,000 Kronor, hvaraf

Bih. till Fu!;sd. Prof. 1875. 1 Sami. 1 Afd. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj ds Nåd. Trop. N:o t, om Statsverket 1875.

utgå från Statsverket 9,000 Kronor och från Stockholms stad ett lika belopp,

eller 9,000 Kronor, med dels 7,000 Kronor såsom taffelpenningar och

dels 2,000 Kronor anslag till ved. Dessutom har Ofverståthållaren sig till

boställe anvisadt det Stockholms stad tillhöriga huset med adressnummern 4

vid Slottsbacken. Uti det förslag, som den 13 November 1873, på gifven

anledning, af Öfverståthållare-Embetet afgafs angående erforderliga löneförbättringar

för de hos Embetet anställde, med statsmedel aflönade embetsoch

tjensteman, förekom icke någon begäran om löneförhöjning för Ofverståthållaren,

emedan dåvarande Ofverståthållaren för egen del icke önskade

någon sådan; men, sedan Ofver-Ståthållaren, Herr Friherre Bildt blifvit utsedd

att förvalta annat embete, gjordes af honom, som icke längre ansåg

sig af grannlagenhetsskäl derifrån förhindrad, uti underdånig skrifvelse den

26 Februari 1874 framställning om behofvet af löneförbättring jemväl för

Ofver-Ståthållaren. Härvid anfördes, att under den tid af nära tolf år, Friherre

Bildt innehaft embetet, den på förutnämnda sätt bestämda lönen

hvarje år fordrat högst betydliga tillskott af egna medel för att kunna

betacka de erforderliga utgifterna, ehuru de många, utgifter åsyftande anspråk,

som ställdes pa innehafvaren af detta embete, icke i allo kunnat tillfredsställas.

Då dertill komme, att de egentliga lefnadskostnaderna undertiden

betydligt stigit, hade Herr Friherren ansett för en pligt att anmäla

otillräckligheten af de nuvarande löneinkomsterne, och hemställde att Eders

Kong]. Maj:t måtte göra nådig framställning till vederbörande stats- och

kommunalrepresentationer om en förhöjning i dessa löneinkomster af 2,000

Kronor, sålunda att ena hälften deraf, eller 1,000 Kronor, utginge af Statsverket,

hvilket derigenom skulle komma att tillskjuta den del af aflöningen,

som Kongl. Makt redan år 1862 ansett lämplig eller 10,000 Kronor, och

den andra hälften under rubriken taffelpenningar af Stockholms stads kassa;

förklarande tillika Herr Friherren, att, oaktadt med en sådan löneförhöjning,

som den föreslagna, en efterträdare i embetet torde få vidkännas betydliga

tillskott af egna medel för att kunna bestrida årsutgifterna, Herr Friherren

likväl ansett sig icke böra utsträcka sin hemställan om löneförbättringen

utöfver hvad som syntes böra utgöra minsta beloppet deraf.

Stockholms Stadsfullmägtige, hvilkas underdåniga yttrande i ämnet

blifvit infordradt, hafva, förklarat, att de funnit den i fråga satta tillökningen

i de från stadskassan utgående taffelpenningarna vara af omständigheterna

påkallad, men att, då den benämning, hvarunder detta stadens bidrag

till Öfver-Ståthållaren hittills utgått, syntes mindre egentlig, Fullmägtige

ansett denna benämning böra utbytas mot en mera lämplig; hvadan

Fullmägtige beslutit, att de å stadens stat uppförda taffelpenningar till OfverStåthållaren

finge höjas med 1,000 Kronor eller till 8,000 Kronor, att, un
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

der

Bil. N:o 5 d till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsvericet 1875. 27

titel “till extra utgifter**, utgå under förutsättning, att Öfver-Ståthålla
-

rens af statsmedel utgående aflöning ökas med ett lika stort belopp.

Af'' livad sålunda förekommit och anfördt blitvit finner jag behofvet

af den ifrågasatta förhöjningen uti Öfver-Ståthållarens af statsmedel utgående

aflöning vara till fullo ådagalagdt. Ofver-Ståthållaren synes mig dessutom

icke vara i den mån jemförlig med öfrige statens tjenare, att en af omständigheterna

nödvändiggjord reglering af hans löneförmåner bör uppskjutas

i afvaktan å antagandet af vissa grunder för aflöning åt statens tjenare i

allmänhet.

I fråga om aflöningsvilkoren för öfrige å Ofverståthållare-Embetets

stat upptagne embets- och tjensteman äfvensom vakt- och exsekutionsbetjeningen

anser jag mig endast böra åberopa mitt anförande till Statsrådsprotokollet

den !) Januari 1874, hvilket finnes bilagdt Eders Kongl. Maj.ts

Nådiga Proposition till samma års riksdag om statsverket; äfvensom Eders

Kongl. Maj:ts den 18 sistlidne December på föredragning af b inans-Departementet

fattade beslut.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t måtte i Nåder föreslå

Riksdagen

dels att, pa det Öfver-Ståthållarens af'' statsmedel utgående aflöning

må. kunna från och med år 1876 ökas med 1,000 Kronor, höja ordinarie

anslaget till Öfverståthållare-Embetet från 82,12*2 Kronor till 8.1,122 Kronor

eller med 1,000 Kronor;

dels oek att, på det Eders Kongl. Maj:t må komma i tillfälle för år

1876 bevilja tillfällig löneförbättring åt Konungens Fogat till belopp af 500

Kronor, samt åt Under-Ståthållaren, Sekreteraren och Kamreraren, Aktuarien,

hvarje af de två Notarierne, Kammarskrifvaren och Sekreterarens Kanslist

med 20 procent af hvardera» lön äfvensom höja anslaget för aflönande af

vakt- och exsekutionsbetjeningen likaledes med 20 procent, på extra stat

för år 1876 anvisa 5,250 Kronor.“

Hvad angick

7:o. Landsstaterna i länen

yttrade Departements-Cliefen följande:

“Eders Kongl. Maj:ts den 23 Januari 1874 till Riksdagen »flatna

Nådiga Proposition angående förbättring af Landsstatstjenstemånnens lönevilkor

åtföljdes af Utdrag af Protokollet öfver Civilärenden, hållet samma

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1. om Statsverket 1875.

dag inför Eders Kongl. Maj:t i Stats-Rådet. Der återfinnes eu redogörelse

för det skick, hvari frågan om slutlig tjenste- och lönereglering för Landsstaten

nämnda dag sig befann. Under åberopande af denna redogörelse får

jag i underdånighet erinra, hurusom de för utredning af berörda fråga och

s. _ anhållande ämnen särskildt förordnade Ivomiterade, uti en

den 12 sistlidne November ingifven skrift, med anmälan, att deras göromål

dåmera så långt framskridit, att det slutliga redaktionsarbetet kunde företagas,

i underdånighet hemställt, att enär, enligt Komiterades åsigt, nämnda

arbete skulle kunna väsendtligen påskyndas, derest Ivomiterade dervid och

för ordnandet af de tabellariska uppgifterna hade att anlita biträde af en

dertill lämplig och skicklig Sekreterare, samt en protokollsförande vid Komiterades

sednare sammanträden i allt fall torde blifva af behofvet påkallad,

en Sekreterare måtte få hos Ivomiterade anställas; och har Eders Kongl.

Maj:t den 13 sistlidne November till denna hemställan lcinnat Nådigt

bifall. 65

Jag tilltror mig icke att uppgifva någon bestämd dag, då Komiterades

betänkande och förslag, hvilket jemväl kommer att åsyfta förenkling

och tidigare utslutning, än hittills, af länsräkenskaperna och de räkenskaper,

som med dem ega sammanhang, kunna blifva färdige att till Eders Kongl.

Maj:t ingitvas; men det synes mig redan nu kunna med visshet antagas, att

Komiterades betänkande och förslag icke hinner tryckas samt Länsstyrelsenias

och vederbörande Kollegiers underdåniga utlåtanden deröfver afgifvas

så tidigt, att frågan om definitiv tjenste- och lönereglering för Landsstaten

kan af Eders Kongl. Maj:t vid instundande riksmöte framställas till Riksdagens

pröfning.

Vid sådant förhållande lärer Eders Kongl. Maj:t finna nödigt att

jemväl för år 1876, såsom skedde för innevarande år, hos Riksdagen äska

medel för provisorisk förbättring af Landsstatstjcnstemännens lönevilkor.

Hvad först angår Lmuhsehreterme har jag att i underdånighet anmäla,

att Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Blekinge län inkommit

med en underdånig framställning, så lydande:

M skrifvelse af den 13 November 1873 hade Eders Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande gjort underdånig framställning om förhöjning af

Landssekreterarens i Blekinge aflöning, hvilken framställning likvist till följd

af det förhållande att medelbeloppet af de inkomster, hvilka tjenstens dåvarande

innehafvare dels uppburit under de sistförfiutna 7 åren dels antogs

komma att uppbära under de följande 3 åren, ansågs komma att öfverstiga

6,000 Kronor, hvilken löneinkomst Eders Maj:t fann böra Landssekreterare

i allmänhet tillförsäkras, icke vann nådigt bifall.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop, N:o 1 om Statsverket, 1875 29

Da emellertid ett förändradt förhållande numera inträdt i det, efter

förre innehafvarcns frånfälle, nuvarande Landssekreteraren C. Christopherson

blifvit till tjenstens bestridande den 14 Augusti detta år förordnad, får

jag, under åberopande af de i ofvannämnde skrifvelse anförda allmänna skäl,

i underdånighet anhålla, att Eders Maj:t ville, med tillämpning af de grunder,

som äro anförde uti Eders Maj:ts Nådiga proposition till Riksdagen

af den 23 sistlidne Januari, från och med början af år 1875 bereda

Landssekreteraren i Blekinge en behållen årlig inkomst af tjensten

uppgående till 6000 kronor.

Såsom ledning för beräknandet af den härtill behöfliga löneförhöjning,

får jag dels hänvisa till min ofvanberörde underdåniga skrifvelse, hvaruti

Landssekreterarens behållna inkomst för år 1873 är beräknad till 2,929

Rdr 98 öre, dels härjemte bifoga intyg, utvisande att denna inkomst för innevarande

är skulle, beräknad efter det förhållande som egt rum under de

6 månader, hvilka förflutit närmast efter förre innehafvarcns af tjensten

frånfälle, och sedan från denna på stat anslagne lönen 1,000 Rdr afdragits

de utgifter af 234 Riksdaler till Pensionskassan, hvilka måste af Landssekreteraren

erläggas, uppgå till 3,439 Riksdaler, hvarifrån dock torde komina

att afgå nå gon del för sådan expeditionslösen, som till följd af fattigdom

icke kan hos veuerböraude uttagas. Carlskrona å Lands-Kansliet den 13

November 1874.“

Varande vid denna framställning fogadt ett intyg, sa lydande:

"Att, enligt å härvarande Landskansli förda noggranna! anteckningar, den

Landssekreteraren i länet tillkommande inkomst af expeditionslösen och

auktionsprovisioner under halfåret 1 April — 1 Oktober innevarande år,

under hvilken tid dessa inkomster åtnjutits af Herr t. f. Landssekreteraren

C. Christopherson, utgjort, under April månad 294 Rdr 95 öre, under Maj

månad 259 Rdr 30 öre, under Juni månad 314 Rdr 45 öre, under Juli

månad 430 Rdr 85 öre, under Augusti månad 321 Rdr och under September

månad 260 Rdr 80 öre eller sammanräknadt 1,881 Rdr .''55 öre, samt

att Herr Landssekreteraren Christopherson under samma tid mast i och för

i .audssekreteraretjenstens uppehållande dels såsom aflöningar till å Landskansliet

anställda personer och dels såsom ersättning för renskrifning utbetala, under

April månad 99 Rdr 79 öre, under Maj månad 9/ Rdr 43 öre, under Juni

månad 97 Rdr 94 öre, under Juli månad 107 Rdr 61 öre, under Augusti

månad 73 Rdr 11 öre och under September månad 68 Rdr 68 öre eller

sammanräknadt 544 Rdr 51 öre, uti hvilket utgiftsbelopp dock af tillfällig

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Bil. N:o 5 cl. till Komjl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1875.

anledning icke ingått något bidrag till aflönande af Länsnotarie, det varder

härmed pa begäran intygadt. ( arlskrona den 11 November 1874.

G. Peterson '' O. W. Abrahamsson

Landskontorist Kanslivsktmästare och redogörare för

Landssekreterarens expeditionslösen."

Statskontoret, hvars underdåniga yttrande blifvit infordradt, har den

8 sistlidne December afgifvit sådant och deri yttrat, bland annat, följande:

“Uti dess år 1873 afgifna underdåniga memorial rörande förevarande

ämne beräknade Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande 1 .andssekreterarens

löneinkomst för samma år till brutto............ 5,394: 93.

eller efter afdrag af

lönebidrag till Länsnotarien . . .

d:o till Landskanslisten . .

aflöning till en extra landskanslist

renskrifningskostnad....... .

skrifmaterialier m. m. .......

1,000: —

300:

500:

430: 19.

174

76.

Netto R:dr

2,404: 95.

2^989:"" 98.

Härvid bör likväl tagas i beräkning, dels att Länsnotarien och Landskanslisten

för år 1875 undfå af statsmedel löneförhöjning till ej ringa belopp,

så att Landssekreterarens bidrag till den förres aflöning torde kunna

betydligt nedsättas och till den sednares helt och hållet upphöra, dels ock

att skrifmaterialier numera af statsverket bekostas, och med iakttagande

deraf torde medeltalet för åren 1873 och 1874 icke kunna beräknas lägre

än till 3,800 R:dr.

På grund af hvad sålunda förekommit får Statskontoret, som anser

sig icke kunna tillstyrka nådig åtgärd för beredande af den för år 1875

begärda löneförhöjningen, underdånigst hemställa, att, så framt Eders Kongl.

Maj:t till näst sammanträdande Riksdag gör nådig framställning om löneförbättring

för år 1876 åt Landssekreterare efter enahanda grunder, som

de, på hvilka Eders Kongl. Maj:ts nådiga förslag i detta ämne till innevarande

års Riksdag hvilade, Eders Kongl. Maj:t då jemväl täcktes för

Landssekreteraren i Blekinge län äska för samma år 1876 löneförbättring

till belopp af 2,200 Kronor; lärande, för den händelse Eders Kongl. Maj:t —

med hänseende dertill, att sistnämnda Riksdag till löneförbättring åt Landssekreterare

beviljade endast två tredjedelar af hvad Eders Kongl. Maj:t för

ändamålet äskat — skulle i nåder finna skäligt att nu i någon mån förändra

beräkningsgrunden, jemväl löneförbättringen för Landssekreteraren i

Blekinge län böra derefter jemkas."

Lika med Statskontoret anser jag icke någon löneförbättring åt Landssekreteraren

i Blekinge län böra begäras för år 1875. Med afseende a

den form, hvari 1874 års Riksdag beviljade tillfällig löneförbättring för inne
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bd. N:o 5 d. till Kowjl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o /, om Slatarerlid 7675. 31

varande år åt länsnotarie]'', länsbokhållare, landskanslister, landskontorister

och^ länsman. . i det Riksdagen för sådant ändamål ställde till Eders Kono-].

iMaj.ts disposition ett visst belopp, finner jag icke lämpligt föreslå Eders

Kongl. Maj:t att, på sätt skedde vid 1874 åns ''riksmöte, af Riksdagen äska

tillfällig löneförbättring. med bestämda belopp för de Landssekreterare, hvilka

åro af sådan, förbättring i behof, utan hemställer, att Eders Kongl. Maj:t

måtte hos Riksdagen begära, att ett visst anslag ställes till Eders Kong].

Maj:ts disposition för år 187(5 att användas till förbättring af de svagast

aflönade Landssekreterarnes vilkor, ''bill grund för den blifvande fördelniugen

af ett sådant anslag kunde läggas de af mig den 23 Januari 1874 till

statsrådsprotokollet uttalade och af Eders Kong]. Maj:t gillade åsigter. Hvad

angar anslagets belopp, torde detsamma, med afseende derå, att Landssekreterarne

i Westmanlands och Blekinge län blifvit till sine innehafvande befattningar

utnämnde, den förre den 16 Januari 1874 och den senare den

14 påföljande Augusti samt således icke någonsin varit i åtnjutande af höga

sportelinkomster, böra bestämmas till 8,000 Kronor eller hvad Eders Kongl.

Maj:t af 1874 ars Riksdag äskade för förbättring af sex uppgifna ! andssekreterares

löneförmå ner.

På grund af hvad sålunda anfördt blifvit tillstyrker jag i underdånighet,

att Eders Kong]. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, på det Eders

Kongl. Maj:t må kunna lämpligen förhöja lönerna för de svagast aflönade

Landssekreterarne, på extra stat för 1876 till Eders Kongl. Maj:ts disposition

anvisa ett belopp af 8,000 Kronor.

Beträffande derefter LamUkamrerarne, torde det tillåtas mig erinra,

hurusom, sedan Eders Kongl. Maj:ts ofvanomförmälda nådiga Proposition

den 2,5 Januari 1874 redan blifvit till Riksdagen afbiten, Eders Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande i Hallands län den 27 påföljande Februari öfverlemnat

och till afseende förordat en framställning af Landskamreraren i

samma län, att, enär hans behållna löneinkomster under år 1873 icke uppgått

till högre belopp än 5,000 Kronor 86 öre, nådig Proposition till 1874

iirs Riksdag jemväl måtte aflåtas om löneförbättring åt bemälde tjensteman

för åren 1874 och 1875 på samma skäl och efter samma beräkningar, som

lagts till grund för nådiga Propositionen om löneförbättring för Landskamleiame

i Kalmar, Westmanlands med flera län. Vid underdånig föredragning

af denna framställning den 1 Maj 1874 fann Eders Kongl. "Makt densamma

då icke till någon åtgärd föranleda.

Under den 11 sistlidne December har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i Örebro län inkommit med en underdånig skrifvelse, innefattande

anhållan, att, enär Landskamrerarens i länet behållna årsinkomster

under perioden 1868—1872 i medeltal utgjort icke 6,000 Kronor, utan

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Bil. N:u 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1., om Statsverket 187T>.

endast 5,270 Kronor, Eders Kongl. Maj:t täcktes bereda nämnde embetsman

löneförbättring från och med 1875 med 487 Kronor, motsvarande ungefär

| af 730 Kronor eller det belopp, hvarmed medeltalet af de behållna

årsinkomsterna understigit ti,000 Kronor. o

Berörda tvenne framställningar torde skäligen böra föranleda till natron

förhöjning af det belopp, Eders Kongl. Maj:t kan finna lämpligt att af

Riksdagen äska för förbättrande under år 1876 af de svagast aflönade Landskamrerarnes

lönevilkor. 1874 års Riksdag beviljade i sådant afseende 7,200

Kronor; och detta belopp synes mig lämpligen kunna föreslås att för ar

1876 höjas till 8,000 Kronor. ... „

Jag tillstyrker alltså nådig framställning till Riksdagen, att den ma

för tillfällig löneförbättring åt de svagast aflönade Landskamrerarne till

Eders Kongl. Maj:ts disposition på extra stat för år 1876 bevilja ett be
-

Riksdag sa
-

lopp af 8,000 Kronor.

Vidkommande TMndträntmlistarne, så emedan 1874 ais

som tillfällig löneförbättring åt 15 Landträntmästare för år 1875 beviljade

!),000 Kronor eller i medeltal 600 Kronor för hvarje: samt Landtråntmästaren

i Hallands län blifvit, på sätt i afseende å Landskamrcraren i samma

län här ofvan sagts, den 27 Februari 1874 af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i länet anmäld att jemväl undfå löneförbättring, enär hans

behållna löneinkomster under år 1873 icke utgjort mera än 3,480 Kronor

70 öre; hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att, på det Eders Kongl. Maj:t må kunna lämpligen förhöja lönerna för de

svagast aflönade landträntmästare, till Eders Kongl. Maj:ts disposition för

år 1876 anvisa ett extra anslag af 9,600 Kronor.

Vidare tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t ma

föreslå Riksdagen, att, för döljande af aflöningen för Länsnotarie)-, Landskan

slister, Länsbokhållare. Landskontoristev och Länsmän, till Eders Kongl.

Maj:ts disposition för år 1876 på extra stat anvisa ett belopp"af 150,000

Kronor.

Då 1874 års Riksdag förklarat, att det belopp 150 Kronor, hvarmed

länsman, som saknar boställe, undfår hyresersättning, vore för ändamålet

otillräckligt och att den förhöjning i hyresersättningen, som af förhållandena

påkallades, skäligen kunde bestämmas till 50 Kronor för hvarje; hemställer

jag, att Eders Kongl. Maj:t ville af Riksdagen, för höjande af den 319

länsmän tillkommande hyresersättning med 50 Kronor för hvarje, åska anvisande

för år 1876 af ett extra anslag af 15,950 Kronor.

Med erinran, att de kontanta lönerna jemte forsellönsersättmngar för

117 kronofogdar och 1 expeditionskronofogde i Stockholms län för lnneva
rande
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1815. 33

rand6 år uppgå till ett sammanräknadt belopp af 264,701 Kronor och att

1 <s''i 4 ais Riksdag för ar 18/ o anvisat såsom tillfällig löneförhöjning för

ifrågavarande tjensteman ett extra anslag af 52,940 Kronor 20 öre, motsvarande

20 procent af förstberörda belopp, hemställer jag, att jemväl för ar 1876

måtte hos Riksdagen äskas för samma ändamål ett mot 20 procent af de

kontanta lönerna jemte forsellönsersättningar svarande belopp. För år 1876

uppgå berörda löner och ersättningar till 265,747 Kronor till följd deraf,

att under loppet af sistlidet ar dels kronofogde-bostället f mantal N:o 3 och

4 llellaryd i Bräkne och Listers härads fögderi i Blekinge län, dels kronofogdebostället

1 mantal N:o 1 YVagge i Vcstersysslets fögderi af Wermlands

liin blifvit indragne och sammanräknade beloppet af nämnda boställens ränta

och afkastning godtgjordt med 1,046 Kronor. Tjugo procent af 265,747

Kronor utgöra 53,149 Kronor 40 ("»re.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt tillstyrker jag, att såsom

tillfällig löneföirhöjning för 11/ Kronofogdar och 1 Expeditionskronofogde

måtte hos Riksdagen äskas ett extra anslag för år 1876 af 53,149 Kronor

40 öre.

Beträffande slutligen Uäradsshifrarae, 117 till antalet; så utgöra de

kontanta lönerna jemte forsellönsersättningar åt dem under år 1875 171,296

Kronor. Detta belopp kommer att under är 1876 höjas med 151 Kronor

till 171,447 Kronor till följd deraf, att häradsskrifvarebostäliet i Lidköpings

fögderi -f mantal Torpa Måns Jönsgården N:o 4 och J. mantal Torpa Anders

Snickaregården N:o 4 blifvit sistlidet år till Statsverket indraget samt dess

ränta och afkastning godtgjorde med 151 Kronor i penningar. Tjugo procent

af .171,447 Kronor utgöra 34,289 Kronor 40 öre.

dag tillstyrker alltså i underdånighet, att Eders Kong!. Maj:t ville

föreslå Riksdagen att för beredande af tillfällig löneförhöjning under är 1876

åt 117 Häradsskrifvare anvisa för samma år ett extra anslag af 34,289 Kronor

40 öre.

Enligt hvad af Statskontorets under sistlidnc December månad afgifna

underdåniga berättelse om Statsverkets tillstånd och behof äfvensom deri

åberopade förteckning inliemtas, hafva, jemlik! Eders Kong!. Maj:ts tid efter

annan fattade nådiga beslut, nedannämnda landsstat,sbo,ställen blifvit, mot

årlig ersättning åt vederbörande tjensteman, till Statsverket indragne, nemligen:

inom Upsala län:

det Länsmannen i fem socknar al Trögds härad pa lön anslagna bostället

f mantal Hummelsta M:o 3 mot ersättning af 469 Kronor; länsmanslyih,

till Piksd. Prot. 1875 1 Sami. 1 Åfd. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Bil. N:o 5 d. till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

bostället i Bälinge härad f mantal Sundsbro N:o 8 mot ersättning af 349

Kronor; och länsmansbostället i Hagunda härad 1 mantal Balingstaby N:o

5 mot ersättning af 551 Kronor;

inom Kalmar län:

det Länsmannen i Madesjö m. fl. socknar af Södra Möre härad på

lön anslagna boställe A mantal Knalltorp N:o 1 mot ersättning af 396 Kronor;

inom Blekinge län:

Kronofogdebostället i Bräkne och Listers härads fögderi f mantal

Heilaryd N:o 3 och 4 mot ersättning af 670 Kronor;

inom Hallands län:

Häradsskrifvarebostället i Halmstads fögderi f mantal Dala N:o l

mot ersättning af 750 Kronor; och

Länsmansbostället i Höks härad A mantal Uddared N:o 1 mot ersättning

af 275 Kronor;

inom Örebro län:

Häradsskrifvarebostället i < tster-Nerikes fögderi A mantal Vinala N:o

4 mot ersättning af 656 Kronor; och

Häradsskrifvarebostället i Nora fögderi mantal Stora Fingerboda

N:o 1 mot ersättning af 446 Kronor; samt

inom Wermlands län:

Kronofogdebostället i Westersysslets fögderi 1 mantal Wagge N:o 1

mot ersättning af 976 Kronor.

Omförmälda ersättningsbelopp, beräknade enligt stadgade grunder och

tillsammans utgörande 5,538 Kronor, hafva, enligt hvad Statskontoret upplyst,

ännu icke blifvit å penningeanslaget till landsstaterna i länen uppförda,

likasom det sammanlagda belopp 711 Kronor 61 öre, hvartill de indelta,

tillsammans med boställena indragna räntorna för samma boställen varit i

stat upptagna, ej heller blifvit afräknadt från de indelta räntorna under samma

anslag.

s. 35 Kontrollera mot PDF

bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Våd. Prop. N:o b om Statsverket 1875. 35

Sedan i vederbörlig ordning blifvit bestämdt, att för mark, som exproprierats

dels från länsmansbostället N:o 4 Södra Wallösa i Malmöhus

län till Sjörups församlings kyrkobyggnad och begrafningsplats och dels från

kronofogde bostället Eke i Stockholms län för en j ernvägsanläggning, skulle,

förutom innehafvaren af sistnämnda boställe tillerkänd godtgörelse för tillfälligt

intrång, utgå tvenne ersättningsbelopp, det ena å 1,000 Kronor och

det andra å 863 Kronor 53 öre, har Eders Kongl. Maj:t uti nådiga bref

af den 20 Mars och den 24 April 1874, jemte förordnande om beloppens

öfverlemnande till Riksgäldskontoret, anbefallt Statskontoret att af besparingarne

å Sjette Hufvudtiteln årligen betala till det förra boställets innehafvare

60 Kronor och till det senares innehafvare 50 Kronor, intill dess de

årliga ersättningsbeloppen kunde varda å ordinarie stat under Sjette Hufvudtiteln

uppförda.

På grund af hvad sålunda förekommit hemställer jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen, att

dels för beredande af tillgång till den ersättning, som efter stadgade

grunder tillkommer åtskillige landsstatstjenstemän för boställen, hvilkas

indragning i nåder beslutits, höja det kontanta anslaget med det sammanräknade

belopp, hvartill berörda ersättning uppgår eller 5,538 Kronor;

dels minska indelta räntorna med det sammanlagda belopp, hvartill

de berörda boställen åsätta räntor varit i stat beräknade eller 711 Kronor

61 öre;

dels ock å anslaget till landsstaterna i länen uppföra två belopp, tillsammans

110 Kronor, hvilka innefatta årlig ersättning till innehafvarne af

två landsstatsboställen för afsaknaden af derifrån exproprierad mark, och

förty vidare höja den del af nämda anslag, som i penningar beräknas, med

110 Kronor;

kommande, i händelse af bifall till denna min framställning, ordinarie

anslaget i penningar till landsstaterna i länen, hvilket för innevarande år

1875 utgör 1,108,752 Kronor 15 öre, att för år 1876 med tillsammans

5,648 Kronor förhöjas till 1,114,400 Kronor 15 öre; hvaremot värdet af

”indelt ränta och ersättning för indragna räntor” 151,152 Kronor 17 öre

minskas med 711 Kronor 61 öre och således nedgår till 150,440 Kronor

56 öre.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Bih N:o 5 d. till Kongl. Majds 5 åd. Prop. lY:o 1, om Statsverket 1875.

Angående

8:o. Sta tens Jern vägstrafik

yttrade Departeinents-Chefen:

”Styrelsen för Statens Jernvägstrafik liar den 1 sistlidne December

afgifvit förslag till specifik kostnadsstat för innevarande år och deri beräknat

omkostnaderna lör denna trafik till följande belopp, nemligen:

för Byråafdelningen till ....... Kronor 202,000.

Banafdelningen till....... ,, 2,715,000.

„ Maskinafclelningeu till ...... .. 3,670,000.

» Trafikafdelningen till........ 2,300,000. S,SS 7,000.

Nya byggnader och anläggningar till .. 1,528,700.

Nya inventarier till.......... 200,000.

Summa ■ Kronor t (),01 f>,7()(

Då detta förslag den 1 i nästlidne December inför Eders Kongl. Maj:t

anmäldes, yttrade jag i underdånighet:

”Emot Trafikstyrelsens förslag till specifik kostnadsstat för är 1875

har. jag, hvad angår beräkningen af kostnaderna dels för drift och underhåll

och dels för anskaffande af nya inventarier, intet att anmärka, utan tillstyrker

i underdånighet gillande af förslaget i nämnde delar.”

Beträffande deremot kostnaderna för nya byggnader och anläggningar,

hvilka kostnader blifvit i det specifika förslaget beräknade till 1,528,700

Kronor, sa finnes nämnda belopp i högst betydlig mån öfverskrida det belopp

af 623,000 Kronor, hvartill ifrågavarande kostnader blifvit beräknade

sa väl af 1 rafikstyrelsen uti dess underdåniga memorial den 6 December

IN,.k som ock af Riksdagen uti dess underdåniga skrifvelse den 17 Maj

1874 angående regleringen af utgifterna under '' Rik sstatens Sjette Ilufvudtitel.

Med anledning deraf har jag vid sammanträde med Trafikstyrelsen

sökt utredning, om och i hvad mån nedsättning af förstnämda

belopp, 1,528,/00 Kronor, kunde åvägabringas. På grund af hvad vid

detta sammanträde förekommit, anser jag ifrågavarande kostnadssumma

kunna minskas pa sätt och med belopp, hvarför jag anhåller att nu få i

detalj redogöra,”

s. 37 Kontrollera mot PDF

1 il. X:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o /, om Stats erket 1875. 37

Sedan jag derefter redogjort för de belopp, livilka, tillsammans utgörande

391,000 Kronor, af mig ansågos böra utgå från kostnads,staten, yttrade

jag vidare:

”Efter afdrag af nämnda summa återstå ändock 1,137,700 Kronor,

eller 514,700 Kronor utöfver hvad i den approximativa beräkningen upptagits.

I ill förklaring af detta förhållande torde få anföras, att 120,000

Kronor utgöra så kallade fyllnadsanslag, afsedda att betacka den genom

stegrade arbets- och material-pris uppkomna tillökning i kostnaderna för utförande

af åtskilliga förut beslutade och påbörjade stationsutvidgningar; att

''let i approximativa kostnadsberäkningen för terrasseringsarbeten och spårutläggningar

vid Flens, Lunds, (liristinehamns och Kils stationer upptagna

sammanräknade belopp icke befunnits tillräckligt, utan måst i den

specifika kostnadsstaten höjas med 15,000 Kronor; att en redan i 1874

ars specifika kostnadsstat upptagen vagnverkstad vid Liljeholmen, hvilken

ursprungligen varit afsedd att uppföras vester om jernvägen, funnits till

stor fördel för blifvande arbete böra förläggas öster om jernvägen eller

på samma sida, hvarå lokomotiv-verkstaden är belägen, och att denna

lämpliga förändring af byggnadsplanen betingar en förhöjning med 25,000

Kronor i anläggningskostnaden: att, i stället för den i approximativa kostnadsstaten

till 10,000 Kronor beräknade mötesplatsen emellan Wartofta

och Sandhem, en annan mötesplats emellan Falköping och Sörby till förstärkande

af linieu Falköping-Göteborgs trafikförmåga befunnits nödig och

derför i den specifika kostnadsstaten föreslagits att anläggas för 15,000 Kronor,

likasom eu förut icke föreslagen mötesplats emellan Moholm och Wäring

påkallas af förändrad farplan och derföre i specifika kostnadsstaten beräknats

att kosta 10,000 Kronor; att Trafikstyrelsen, som på hösten 1873

uppgjorde den approximativa kostnadsberäkningen, icke då hade anledning

antaga, att Ostra Stambanan skulle redan innevarande år blifva i sin helhet

öppnad för allmän trafik, och derför icke heller kunde i samma beräkning

upptaga åtskilliga arbeten och kostnader, som af nämnde tilldragelse betin-as:

att till sådana arbeten och kostnader måste hänföras: utvidgning af

lokomotivstall och sparsystem samt flyttning af godsmagasin och lastkaj vid

Nässjö station för en sammanräknad kostnad af 39,000 Kronor; utläggning

af ett föreningsspar och tillbyggnad af lokomotivstab et vid Mjölby station,

beräknade att kosta 12,500 Kronor; uppförande vid Linköpings station, som

blifvit mötesplats för snälltag, af en fristående vattenkran med rörledning,

hvartill beräknats åtgå 10,000 Kronor, och anbringande af en tredje telegraftråd

utmed delar af östra stambanan för en kostnad af 17,000 Kronor;

samt att efter uppgörandet af den approximativa kostnadsstaten uppstått behof

att anskaffa åtta vagnvägar för en sammanräknad kostnad af 32,000 Kronor.”

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Bil. No 5 d. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 7, om Statsverket 1875.

“Omförmälde omständigheter hafva föranleclt, att beräkningarna i den

approximativa kostnadsstaten blifvit i den specifika öfverskridna med tillsammans

285,500 Kronor. Jemväl den återstående skilnaden emellan de

båda kostnadsstaterna, uppgående till 229,20; i Kronor, skulle kunna nöjaktigt

förklaras; men det anförda torde göra tillfyllest för att ådagalägga,

huru svält eller rent af omöjligt det är att med så rörliga och vexlande

i öi häl landen, som råda inom trafikförvaltningen, två år på förhand uppgöra

beräkningar å erforderliga och nödiga utgifter och kostnader, hvilka icke ens

i den specifika kostnadsstaten kunna nöjaktigt till siffran beräknas.“

1 å grund af hvad sålunda blifvit anfördt behagade Eders Kongl.

Maj:t med gillande i (ifrigt af Trafikstyrelsens förslag förklara, att ofvanomformalda^

belopp ä 391,000 Kronor skulle ur den specifika kostnadsstaten

föi år 1875 uteslutas, och i denna stat omkostnaderna för nya byggnader

och anläggningar upptagas till 1,137,700 Kronor, hvarigenom slutsumman

minskades från 10,615,700 Kronor till 10,224,700 Kronor.

Uti underdånig skrifvelse den 15 nästlidne December har Trafikstyrelsen

afgifvit utredning öfver de inkomster, som under år 1876 kunna

vara att förvänta från trafiken a Statens stambanor samt öfver de under

samma år sannolikt förestående utgifterna för trafikens drift, banors, byggnadeis

och matericls underhåll samt för de nya byggnader, anläggningar

och inventarier, som blifva en följd af trafikens tillvext.

Styrelsen yttrar deri till en början följande:

“Fullbordandet af Östra stambanan har verkat till en väsendtlig förändring

af trafikförhållandena å Statens jernvägar, icke allenast genom sammanknytningen

af tvänne förut skilda jernvägssystem i de östra delarna af

landet, utan äfven derigenom att rörelsen å stambanorna i viss mån förflyttas

från en äldre linie till den nya.“

“Bägge dessa omständigheter hafva kraft anordnandet af flera nya

bantåg, men i synnerhet har, till följd af ofvan berörda sammanknytning af

stambanor, en mer än vanlig utvidgning af tåganordningarna måst försiggå,

i främsta rummet genom inrättandet af tvänne snälltåg i hvardera riktningen,

såväl utefter hela den nya stambanan som å en äldre linie, samt genom

tillägg af ytterligare ett snälltåg i hvardera riktningen å linierna

Örebro—-Falköping samt Jönköping—Nässjö, å hvilka linier redan förut fyra

dylika tåg framgingo. Enär vid tiden för Östra stambanans fullbordan, till

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bd. N:o 5 d. till Kongl. Majfr.s Nåd. Prop, N:o 1, om Statsverket 187n

39

töljd af dels stigande anspråk på en snabbare postbefordring, dels eu myrket

stegrad godsrörelse, tågens antal och styrka redan voro''högt uppdrifva,

sa betingar den tidtabell, som då uppgjordes, viil pass 9,000,000 vagnmil

om aret, extra tåg inräknade. Enligt hvad Eders Kongl. Maj:t har sio bekant,

tillgodoser denna tidtabell likväl ej till fullo fordringarna å postförande

tåg, och det blir nödigt att. sedan den rörliga matericlen hunnit ytterligare

förstärkas och den blidare årstiden inträdt, anordna än flera bantåg; och

Styrelsen har såväl på grund häraf, som under förutsättning att rörelsen i

öfngt. kan komma att. fordra ett vidsträcktare anlitande af matericlen, än

hvad af nyss nämda tidtabell framgår, ansett sig böra i kostnadsberäkningarna

för 1875 antaga en gräns af 10,000,000 vagnmil, intill hvilken rörel - sen möjligen kan gå, hvilket är dubbelt så mycket som under 1872.

Med den nuvarande tåganordningen och än mera genom den härnäst

följande samt med anlitande af de större krafter, en väsentligen stärkt materiel

förlänar, bör statens jern vägstrafik visserligen kunna anses uppfylla sin

bestämmelse så till vida, att trafikanters anspråk, så vidt sådant är möjligt,

tillfredsställas. Men det vore för mycket begärdt, att ett vederlag af ökad

tiafik genast och till fullo skulle motväga de ökade kostnader, en dylik utveckling

af transportförmågan nödvändigt måste medföra. Idet har visat sig,

att persontrafiken å snälltåg ännu icke på långt när växt i det förhållande!

som motsvarar de ökade befordringstillfällena, och det kan icke vara något

tvifvel derom . att, så framt man betraktar uteslutande den ekonomiska *sidan,

Statens jernvägstrank hade haft mera i behåll på ett mindre antal

snälltåg an på det större, som till befordrande af en snabbare postutvexling

måste inrättas; och, med afseende ä samfärdseln mellan nu senast genom

jernväg sammanbundna landsdelar, kommer säkerligen en längre tid att

åtgå, innan trafiken antager den täthet eller omfattar det utbyte af varor,

som på ett ekonomiskt fördelaktigt sätt fyller bantågen. Vidare må framhållas,

att efter Ostra stambanans fullbordan, hvarigenom vägen mellan hufvuclstaden

och landskapen deromkring å ena sidan samt landet söder om

Nässjö å den andra förkortas med 10 mil, samfärdseln mellan dessa områden

kommer att gifva till resultat ett i förhållande till den kortare våglängden

mycket minskadt antal sa val personmil som centnermil, och att

behållningen på i fråga varande trafik sänkes i förhållande härtill. Det är

icke antagligt, att denna minskning af behållningen skall förr än efter flera

upphöra. Men tågantalet å den vestra eller äldre linien, öfver hvilken

berörda samfärdsel förut skett, kan dock ej minskas; tågen bli der till och

mod flera än förut, men kortare och mindre väl fyllda, d. v. s. mindre

vinstgifvande. “

“Under det att, på sätt nu är sagdt, omständigheterna föranleda en

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

med fästadt afseende å ekonomisk vinst alltför utvecklad tåganordning, arbetar

Statens järnvägstrafik fortfarande under trycket af höga pris på arbete

och materialier. Det må visserligen medgifvas, att en återgång härutinnan

är möjlig, men så mycket åtminstone kan med säkerhet förutsägas, att berörda

pris icke komma att nedgå till hvad de voro innan senare tiders

stegrade anspråk på stambanornas transportförmåga gjorde sig gällande, och

att, om verkligen ett ansenligare prisfall skulle inträffa, sådant sker af just

sådana orsaker, som vålla minskning i rörelsen och deraf följande minskning

i inkomster. “

“Förhållandet mellan inkomster och utgifter under 1876 måste följaktligen

komma att visa ett mindre pvnsamt resultat än under åren närmast

före 1873, d. v. s. innan prisstegringen ännu nått den höjd som under

sist nämda och derpå följande år, och innan tågordningen svälde ut till

de större proportionerna. “

Härefter anför Styrelsen:

“Beträffande nu sjelfva frågan om de inkomster, som under för handen

varande förhållanden kunna påräknas under 1876, kan Styrelsen icke

lemna ur sigte de ganska märkbara tecknen till en lugnare utveckling, än

under nyss förflutna tidskiften, af det industriela lifvet, samt icke heller förbise

den varning mot för höga beräkningar, hvilken ligger i det innevarande

årets knappast medelmåttiga skörd. Styrelsen tror derföre, att stegringen

af trafikinkomsterna redan natt en viss höjdpunkt, utöfver hvilken

densamma ej kommer att vidare höja sig utan i bredd med goda skördar

samt gynnande konjunkturer inom handel och industri, och äfven i dessa

fall med .....n jemförelsevis ringa styrka, på grund hvaraf Styrelsen anser, att

den medelinkomst för banmil, som under 1874 torde uppnås, eller 108,000

Kronor, endast obetydligt bör ökas vid eu beräkning sådan som den i fråga

varande; och Styrelsen har sålunda för nu trafikerade 135 mil antagit en

bruttoinkomst under 1876 af 14,6''00,000 Kronor.“

För utgifterna är af Styrelsen redogjordt i följande två öf

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bil. N.o 5 d. till Konijl. Maj:ts Nåd. Prop. N o 1, om Statsverket 1875. 41

Approximativt förslag till ArlVodesstat vid Statens Jern
vägstrafik

för år 1870.

A

r f v o d e n.

A) Byråafdelningeii.

Antal.

Fasta.

Föränderliga.

Summa.

a) vid Styrelsen.

General-Direktör

1

9,000

Byrå-Chef

1

6,000

Inspektör

1

6,000

Sekreterare

1

4.000

Registrator och Aktuarie

1

3,500

Notarier ..

2

5,000

Kamrerare

1

4,000

Revisor ...

1

3,000

Hufvudkassör

1

3,000

Uppbördskassör

1

3,000

Föreståndare för Statistiska kontoret..........

1

4,000

—

50.500

Kammarförvandt

1

-------

2,400

Milkontrollör.......

1

—

4,200

Bokhållare..........

2

—

5,100

Kammarskrifvare .

2

—

3,300

Kontorsskrifvare

10

. -----

30,600

Vaktmästare .

4

----

3.180

48,780

Förtjenst- och ålderstillägg

—

9,000

—

9,000

Summa vid Styrelsen

38

59,500

48,780

108,280

b) vid Distrikten.

Byrå-assistenter

4

____

10,500

Kassörer

2

______

4,800

Vaktmästare

4

| -------

3,540

Summa vid Distrikten

10

—

18,840

18,840

Summa för Byråafdelningen

48

59,500

1 67,620

127.120

Bill. till liiksd. Prot. 1875. 1 Sami. 1 Afd.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj As Nåd. Trop. N:o 1. om Statsverket 1875.

Arfvode n.

B) Banafdelningen.

Antal.

..

a) vid Styrelsen.

Fasta.

Föränderliga.

Summa.

Öfverdirektör...............................................

i

6,000

—

6,000

Öfvevdirektörsassistent .................................

i

—

3,900

.......

Telegrafdirektör ..................................

i

—

3,900

Kontorsvakt ...........................................

i

900

8,700

Förtjenst- och ålderstillägg.........................

1,000

300

1,300

Summa vid Styrelsen

4

7,000

9,000

16,000

b) vid Distrikten.

Bandirektörer ....................................

4

—

16,800

Baningeniörer ...........................................

16

48,300

Bokhållare ................................

1

—

1,800

Banbetjening ................................

1,100

530,640

Förtjenst- och ålderstillägg...........................

—

—

600

Summa vid Distrikten

1,121

—

598,140

598,140

Summa för Banafdelningen

1,125

7,000

607,140

614,140

C) Maskinafdelningen.

a) vid Styrelsen.

Öfverdirektör ..........................................

1

6,000

6,000

Öfverdirektörsassistent .................................

1

- -

3,900

—

Ritare . .........................................................

1

—

2,400

6,300

Förtjenst- och ålderstillägg...........................

500

—

500

Summa vid Styrelsen

3

6,500

6,300

12,800

b) vid Distrikten.

Maskindirektörer och Ingeniörer.....................

6

—

23,400

Verkmästare . . ..............................

S

22,500

Verkstadskamrerare ..........................

4

—

12,900

Förrådsförvaltare...........................................

4

—

12,300

Ritare, Bokhållare och skrifvare................(

O Q

55 920

Förråds- och kontorsbetjening ...................|

Lokomotiv- och vagnbetjening ....................

483

—

440,460

Förtjenst- och ålderstillägg ..........................

—

1,200

Summa vid Distrikten

544 |

568,680

568,680

Summa för Maskinafdelningen

547

6,500

574,980

581,480

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 d. till Kongl. Majds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1875. 43

A

r f v o d e n.

D) Trafikafdelningen.

Antal.

a) rid Styrelsen.

Fast».

Föränderliga.

Summa.

Öfverdirektör . ................

i

6,000

Ö i Ver ko ti t ro 1 lö r........................................

i

4,000

10,000

Öfverdirektörsassistent ..........................

i

----

3,900

Kontrollörer och biljettförvaltare..................

5

—

14,700

Kontorsskrifvare .......................................

27

—

41,760

60,360

Förtjenst- och ålderstillägg......................

1,500

—.......

1,500

Samma vid Styrelsen

35

11,500

60,360

71,860

b) vid Distrikten

Trafikdirektörer och Assistenter....................

11

— -

40,800

Stationsföreståndare .......................................

141

225,120

Stationskassörer, bokhållare och skrifvare......

230

—

253,680

Telegrafinspektörer och tolegrafister ..........

122

--

129,622

Stationsbetjening.............................................

899

523,675

Tågbetjening ........................................

219

- -

202,517

Förtjenst- och ålderstillägg...........................

- —

1,800

Summa vid Distrikten

1,622

—

1,377,214

1,377,214

Summa för Trafikafdelningen

1.657

11,500

1,437,574

1,449,074

opaginerad Kontrollera mot PDF

41 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Sannolikt förestående utgifter vid Statens jernvägstrafik

under år 1S7(>.

A.) Drift och underhåll.

Kronor.

I. Byråafdelningen.

Ordinarie arfvoden till embets- och tjensteman samt

betjente, enligt särskildt förslag till avfvodes-

stat......................

127,120

Betings- och timarbeteu vid Statistiska och Mil-

•

kontoren .

24,000

Attöningar till extra tjensteman och betjente samt

tillfälliga biträden

11,000

M issräkuingspenni ugar

7,000

Inqvarteringsersättningar.........

2,600

171,720

Reseersättningar och traktamenten

3,000

Anslag till utländska resor....

5,000

|

Expeditionskostnader........

5,500

i

Trycknings- d:o .....

7,000

Hyra för tjenstelokaler samt deras eldning, belys-

ning och städning ................

4,200

Biblioteket,.

1,500

Inventariers underhåll och förbrukning...

700

Sjukvård ocli begrafningshjelp

300

Pensioner till under byggnadstiden skadade perso-

ner, samt till enkor och barn etter till följd af

skada aflidua.........

8,000

Rättegångskostnader, iuberäknadt arfvoden till juri-

diska biträden vid distrikten

3,000

Diverse utgifter

80

38,280

Summa för Byråafdelningen

---.

—

210,000

11. Banafdelningen.

Ordinarie arfvoden till embets- och tjensteman samt

betjening enligt särskilda arfvodesstaten

614,140 |

Transport

614,140

—

210,000

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N.o 2, om Statsverket 1875. 45

Krono r.

Transport

614,140

—

210,000

Extra tjensteman och betjente samt tillfälliga bi-

träden . ..........................

98,800

Inqvartering, kontant och genom förhyrda lägen-

heter ...........................................................

15,998

Beklädnad...............................................................

85,800

Bränsle till boställslägenheter..............................

40,000

854,738

Expeditionskostnader..................................................

6,000

Trycknings- d:o ...............................................

3,700

Tjenstelokaler ....................................................

2,000

Underhåll af banvallen . .....................

12,000

» » broar och kulvertar .................

21,000

» » afloppstrummor.............................

2,800

» » vägar, vägöfvergångar m. m. ...........

24,000

» » öfverbyggnader .................................

82,000

» » » utbyte af sliprar..,.

435,000

» » » » » räler

740,000

» * » spårvéxlar..

59,000

» » » bal lastning ,. ,

16,000

» » » stängsel...................

125,000

» » stationer: husbyggnader ..................

115,000

» » » bangårdsmaskinerier............

27,000

» » » planteringar och stationsplan

m. m. ...........................

68,000

» » vaktstugor och kurar ...........

65,000

» » telegrafledningar .................................

7,500

» » signaleringsinrättningar ...............

6,500

Materialförbrukning för signalering

14,500

Inventariers underhåll och förbrukning

9,200

Expropriation sräntor och kontributiouer . .

3,700

Snöskottning ... .

25,000

Reseersättningar och traktamenten

11,500

Sjukvård och begrafningshjelp

14,000

Diverse utgifter ..........

2,862

1,898,262

Summa för Banafdelningen

| ---

—

2,753,000

Transport

—

—

i 2,963,000

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Bil. N:o 5 d. till Kontjl. Maj:ts Nåd, Trop. N:o 1, om Statsverket 1S75.

------ ■ ........... 1

Krono r.

Transport

—

—

2,963,000

III. Maskinafdelningen.

Gemensamma omkostnader.

Ordinarie arfvoden till embets- och tjenstomän samt

betjening enligt särskilda arfvodesstaten ............

141,020

Extra tjensteman och betjente samt tillfälliga bi-

träden ........................................

14,000

Inqvartering ............................................-........

21,621

Kontorskostnader, resor, sjukvård och begrafuings-

hjelp samt diverse utgifter....................................

34,628

211,269

Lokomotiv!,) enst.

Ordinarie arfvoden till lokomotivförare, eldare, put-

sare, pumpare och kolvakter, enligt arfvodes-

staten .................................................

374,760

Extra betjening samt tillfälliga biträden m. m.......

205,420

Inqvartering...........................................................

73,148

1

Kol- och oljepremier samt milpenningar................

175,500

Inventariers underhåll och förbrukning.....................

12,750

Förbrukning af stenkol .........................................

1,450,000

» » olja och talg....................................

60,700

» » diverse materialier...........................

85,950

Eldning, belysning och materialförbrukuing för vat-

tenstationer och lokomotivstall..............................

80,000

Resor, sjukvård och begrafningshjelp........................

23,380

Beklädnad för lokomotivpersonalen .........................

10,000

2,551,608

Vagntjenst.

Ordinarie aflöning till vagnmästare, förmän, putsare

och vagnsmörj are enligt arfvodesstaten ..............

65,700

| Extra betjening samt tillfälliga biträden m. m.......

42,300

Inqvartering ..................................

12,957

Beklädnad och premier samt milpenningar till vagn-

smörjare .........................

32,771

Transport

153,728

2,762,877

| 2,963,000

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 d. till Kongl. Majits Nåd. Trop. N:o 7, om Statsverket 1875. 47

Kronor.

Transport

153,728

2,762,877

2,963,000

Materialförbrukning för vagnars smörjning och ren-

hållning

20,550

Inventariers underhåll och förbrukning ........

47,000

Resor, sjukvård och begrafningshjelp .............

13,175

234,453

Transportmedlens underhåll.

Underhåll af verkstads- och förrådsbyggnader.........

18,500

» » verkstädernas ångmaskiner ..................

45,500

Belysning, eldning och renhållning m. in...............

19,550

Transporter, lastningar och lossningar .....................

8,100

Inventariers underhåll och förbrukning samt afskrif-

ning af förlust å försålda materialier..................

27,900

Resor, sjukvård och begrafningshjelp........................

4,620

Underhåll af lokomotiv och tendrar ........................

350,000

» » person-, post-, fång- och packvagnar

87,000

» » godsvagnar ....................................

177,500

» » vagnaxlar och hjul............................

90,000

828,670

Summa för Maskinafdelningen

—

—

3,826,000

IV. Trafikafdelningen.

Ordinarie arfvoden till embets- och tjensteman samt

betjening enligt arfvodesstaten..............................

1,449,074

Tillfälliga biträden, missräkningspenningar, anmärk-

ningsprocent .....................................................

209,300

Inqvartering .......................................

192,624

Beklädnad.................................................................

104,357

Bränsle till boställslägenheter..................................

37,500

Milpenningar till tågbetjeniugen .......................

87,000

2,029,855

Kontorskostnader

81,200

Signalering och belysning inom stationerna........

60,000

Eldning inom stationerna ................

84,000

Signalering, belysning och uppvärmning å ban-

tågen..................................................................

36,000

Transport

211,200

2,029,855

| 6,789,000

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Bil. N:o 5 d. till Konyl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1-, om Statsverket 1875.

K r o n o r.

Transport

Diverse materialförbrukning för trafiken och tele-

gra feringen..........................................................

Inventariers underhåll och förbrukning.....................

Renhållning vid stationerna...................................

Reseersättningar och traktamenten ...........................

Sjukvård och begrafningshjelp.......................

Ersättning för bortkommet och skadadt gods .........

Diverse utgifter . ........................

211200

40,800

49,300

19,900

27,600

14,500

6,800

545

2,029,855

370,145

6,789,000

Summa för Trafikafdelningen

—

- _

2,400,000

Summa utgifter för drift och underhåll

— -

— —

9,189,000

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bil. -A;o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 49

~ ~ -------------— -----------

—

-----1...... i‘t

O

O

B.) Nya byggnader och anläggningar.

Sala. Enär tillfälle måste beredas resande å Norra stamba- nan att å denna station intaga vissa måltider, erfordras

derstädes eu restaurationsbyggnad, hvarför kostnaden

beräknas till

20,000

14 äsby. Tillbyggnad å stationshuset för inrymmande af

eu I och II klassens väntsal, hvilken ännu saknas å

denna station

4,000

Mölnbo. Då trafiken å denna från början endast provisoriskt

anlagda station på senare åren betydligt tilltagit oeh

då syunerligast de för personrörelsen afsedde lokalerna,

inrättade i en tillbyggnad till godsmagasinet, numera

äro otillräckliga, erfordras, för stationens försättande i

ett tidsenligt skick,

ett nytt stationshus,

omläggning af den till stationen ledande svår- trafkabla vägen, samt

terrassering för och utläggning af ett tredje spår,

hvarför allt kostnaderne beräknats till

35,000

Norrköping. I 1874 års omkostnadsstat är ett belopp af 19,000

Kronor anvisadt till utvidgning af godsmagasinet och

omläggning af spår; men då redan under det året

visade sig, att endast en tillbyggnad af det äldre ma- gasinet icke skulle leda till åsyftadt mål och att ett

sårskildt magasin för ankommande gods var väl be- höfligt, och då vid sådant förhållande nämnda summa

erfordrades ensamt för dét sednare ändamålet, eller till

utvidgning af spårsystemet, så upptagas för

ett nytt godsmagasin

25,000

Norsholm. Enär vid denna, invid Göta kanal belägna, station

hamnplats saknas för fartyg, som skola lasta och lossa

jernvägsfraktgods, hvarigenom betydande olägenheter vid

godsets omlastning uppstå och rörelsens utveckling för- hindras, erfordras för anläggning af hamn vid Göta

kanals utlopp i sjön Boxen

25,000

Bih. till Riksd. Prot. 1875. 1 Sarnl. 1 Åfd.

Transport

109,000

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

K r o n o r.

Transport

109,000

Linköping. Tillbyggnad af dervarande lokomotiv stall för

inrymmande af ytterligare 2 lokomotiv beräknas kosta

14,000

Örebro. I följd af den ökade rörelsen är utrymmet i expedi-

tionslokalerna otillräckligt, hvarföre erfordras

tillbyggnad af stationshuset ..............................

10,000

Laxå. Uppförandet af en restanrationsbyggnad, enär mat-

salen i stationshuset erfordras för utvidgning af I och

lf klassens väutsal ...................................

20,000

Herr ljunga. Under förutsättning att öfverenskommelse kan

träffas med Borås-Herrljunga jernvägsbolag om det

bemälda bolag tillhöriga stationshusets öfverlåtande till

staten, erfordras, för eu ar rörelsens utveckling betingad

utvidgning af expeditionslokaler och väntsalar, till sta

Hönshusets tillbyggnad och förändring ....................

25,000

Falköping. För uppförande af ett nytt lokomotivstall till in-

rymmande af 6 lokomotiv samt kör nedläggning af

en i sammanhang härmed erforderlig vändskifva

erfordras .......................................................................

60,000

Då stadsfullmäktige i Falköping förnyat sin redan

för flera år sedan framställda ansökan om anläggandet

af en station vid staden med erbjudande att deltaga

i kostnaderna derför, och då trafiken på den nu va- rande stationen så ökat sig att, såvida ej en del af

rörelsen dragés derifrån, utvidgning af dervarande spår- system varder nödvändig, föreslås, för undvikande eller

åtminstone uppskjutande åt dylik utvidgning, och under

förutsättning att staden bestrider öfrige Överskju- tande kostnader, att till en hållplats vid Falköpings

stad anvisas ett anslag af.............................................

20,000

80,000

Säfsjö. Till ändring af sparsystemet, utläggning uf nya

spår samt flyttning af godsmagasinet erfordras........

20,000

Lund. För fortsättning uf de utvidgning sarbeten, som i

1875 års omkostuadsstat åro upptagna, erfordras........

27,000

Transport

27,000

278,000

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 51

Kronor.

Transport

27,000

278,000

För uppförande af ett lokomotiv stall beräknas kost- naden till.........................................................

10,000

Avläggning af en vägandergång vid Klosterkyr- kan, under förutsättning af bidrag från den för sam- ma anläggning intresserade ort samt från Lund-Trelle- borgs jernväg, högst ..................................................

32,000

69,000

Malmö. Tillbyggnad af det nya lokomotivstallet till in- rvmmando af ytterligare 6 lokomotiv .

60,000

För tillbyggnad af reparationsverkstäderna, hvari

ökadt utrymme erfordras, i den mån den rörliga ma- terielen ökas ...........................................................

12,000

72,000

Carlstad. Uppförandet af en fristående vattengran samt

nedläggning af dertill hörande rörledning

1

13,000

För anläggning af en mötesplats emellan de 1,8 mil från

hvarandra belägna stationerna Jönköping och Habo är

kostnaden beräknad till .................................

1

15,000

Till uppförande af 52 banmästarebostäder erfordras ......

210,000

Till diverse oförutsedda nya byggnader och anläggningar

upptagas ...........................

300,000

Skillnaden i pris mellan svenska stålräler och engelska

jernräler .........................................................................

320,000

Summa för nya byggnader och anläggningar

1,277,000

För inköp af verkstadsmaskiner, ångpumpar, snöplogar, pressen- ningar, en milräkningsmaskin samt diverse inventarier

upptages ett belopp af ...............................................

250.000

Sammandrag.

Utgifter för drift och underhåll ..........................................

9.189,000

i

1

» » nya byggnader och anläggningar ......................

1,277,000

* » nya inventarier.................................................

250,000

Summa Summarum

10,716,000

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

I afseende å det af Styrelsen sålunda afgifna förslag till beräkning

af utgifterna för Statens jernvägstrafik under år 1876 har Styrelsen yttrat

sig på följande sätt:

Beträffande derefter driftkostnaden, har Styrelsen, på grund af det

som ofvan sagts rörande anspråken på stambanornas transportförmåga, fullgiltiga

skäl till det antagande, att nu trafikerade stambanors verksamhet

under 1876 skall representeras af mer än 10,000,000 vagnmil, och att följaktligen,

under förutsättning att priset för vagnmil skulle" kunna upptagas så

lågt, som medeltalel för åren 1873 och 1872, eller till 96 öre, driftkostnaden

under 1876 kommer att uppgå till vid pass 9,600,000 Kronor."

"Den i detalj uträknade driftkostnaden slutar på en summa af 9,189,000

Kronor. Vanskligheten af en dylik uträkning torde lätt inses. Men vid en

jemförelse med ofvan angifna resultat, hvartill man kommit på en annan,

måhända mera praktisk väg, torde emellertid kunna slutas dertill, att den i

detalj beräknade kostnaden åtminstone icke är för hög.”

För ytterligare jemtörelses skull må här anföras, att vagnmiltalet för

1872 utgjorde omkring hälften af det för 1876 förutsatta, eller i rundt tal

räknadt 5,000,000, betingande en kostnad af omkring 4,600,000 Kronor,

b vilket senare belopp äfvenledes utgör omkring hälften af den i deltalj uträknade

driftkostnaden för 1876. Tages nu hänsyn dels till skillnaden i pris

då och nu på stenkol, råler, sliprar och andra materialier, dels dertill att

största delen af de under 1872 förbrukade stenkol och de under samma år

nedlagda räler och sliprar voro inköpta under det föregående året, då prisen

voro än billigare, torde ett ytterligare stöd vinnas för den meningen, att

nu föreliggande kostnadsförslag snarare är för lågt än för högt beräknadt,

och att detsamma ovilkorligen förutsätter ett fallande i prisen för arbete och

materialier.”

Rörande förslagets detaljer får styrelsen anföra följande:

"Utgiftssumman för byråafdelning en är 8,000 Kronor högre, än den i

1875 . års förslag till stat upptagna. Förnämsta anledningen härtill är att

söka i kostnaderna för milkontoret. Styrelsen har förutsatt möjligheten af

uppflyttningar i högre arfvodesklasser för de flesta af kontorsskrifvarne samt

beräknat ett större belopp för betings- och timarbeten, med anledning af

överenskommelser med 3 enskilda jernvägar att för deras räkning utföra

dels kontrollen (ifver materielens användande, dels nödiga uträkningar af

premier m. m.”

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 53

”Skillnaderna emellan de öfriga af delningarna* slutsummor, sådana

dessa finnas upptagna i det specifika kostnadsförslaget för 1875 och i det

nu föreliggande, äro icke betydliga, och ännu obetydligare äro naturligtvis

skillnaderna emellan de särskilda detaljsummorna. Samtliga dessa skilnader

kunna med få ord motiveras: nödvändigheten af uppflyttningar i högre arfvodesklasser

för en del af tjenstepersonalen samt den i någon mån ökade

trafik, som under året påräknas. Styrelsen har i det föregående sökt att

genom jemförande beräkningar, i stort taget, visa hållbarheten af nu föreliggande

förslag, men måste, på grund af flera års erfarenhet, för sin del erkänna.

att de omkring 2 år på förhand uträknade detaljsummorna sällan

motsvara de verkliga behofven, sådana dessa förete sig, ehuru slutsummorna

temligen noga angifva de framtida utgiftsbeloppen; och Styrelsen tvekar ej

att uttala den mening, att i fråga om de så kallade approximativa förslagen

öfver driftkostnaden, d. v. s. de som uppgöras 2 år före det som beräkningen

gäller, man kommer till ett lika sannt, om icke sannare, resultat,

ifall man lägger till grund det trafikarbete, som förestår, och med stöd af

den erfarenhet om priset på dylikt arbete, hvilken hemtas ur de statistiska

redogörelserna, helt enkelt väljer ett lämpligt medelpris, hvarmed det ur

tidtabeller och nyss nämnda redogörelser framgående antalet vagnmil kan

multipliceras.”

”Beträffande nya byggnader och anläggningar har Styrelsen för vissa

bland dem redan i förslaget för 1875 upptagit motiven, och har Styrelsen

i det nu föreliggande förslaget sökt att genom rubrikerna angifva skälen för

såväl de ånyo upptagna, som för dem, hvilka icke förut omnämnts. Bland

dessa förekomma utgifter för den länge bebådade och redan i förslagen för

1875 upptagna utvidgningen af den så kallade norra bangården i Stockholm.

! underdånigt memorial af den 6 December 1873 har Styrelsen andragit,

att dessa arbetens'' utförande till en del vore beroende af en uppgörelse

med Stockholms stad, och Styrelsen har i enlighet härmed under den 25

Februari innevarande år förelagt denna myndighet ett preliminärt förslag,

enligt hvilket åtskilliga jordutbyten emellan staden och Statens jernvägstrafik

skulle försiggå, och i sammanhang dermed den vägbro på Statens jernvägstrafiks

bekostnad uppföras, som i det underdåniga memorialet finnes

omnämnd. Härpå har Styselsen ännu icke erhållit officielt svar och är således,

tyvärr, icke i tillfälle att framlägga något motiveradt förslag angående

dessa brådskande och vigtiga arbeten, men Styrelsen hoppas att inom kort

få genom särskildt memorial fullgöra detta åliggande.”

”Då lokalerna i det Borås-Herrljunga jernvägsbolag tillhöriga stationshuset

vid Herrljunga numera äro för rörelsen å platsen alldeles otillräckliga

och dessutom mindre lämpligt anordnade, tarfvas med afseende härå både

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Bil. B:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Bad. Prof. B:o 1, om Statsverket 1875.

tillbyggnad och grundlig förändring. Kostnaden för dessa arbeten är beräknad

till ett belopp af 25,000 Kronor.”

"Då donna station, förutom sin egenskap af förmedlingsstation vid

samfärdseln å de begge jernvägarne, särskildt för Statens jernvägstrafik har

en större betydelse än förr, föreslår Styrelsen, att hela nyssnämnda kostnad

bestrides med trafikmedel, emot det att det enskilda bolaget öfverlåter stationshuset

med full eganderätt till Statens jernvägstrafik.”

”Af stor vigt såväl för befälets utöfvande i allmänhet, som för ett

skyndsamt meddelande af order till bevakningspcrsonalen att vid hastigt påkommande

behof af tillsyn eller underhållsarbete m. m. infinna sig å banan,

är, att banmästarne bo invid stationerna, hvarföre Styrelsen inqvarterat desse

betjente i stationernas omedelbara närhet, antingen i jernvägen tillhöriga

byggnader eller ock i särskildt förhyrda lägenheter. I senare fallet får dock

Statens jernvägstrafik vidkännas allt för stora olägenheter så väl till följd af

de betydligt stegrade hyrorna, som derföre att lämpligt belägna bostäder ej

stå att erhålla, och Styrelsen föreslår på grund häraf, att för de banmästare,

52 till antalet, som ej kunna inrymmas i jernvägen tillhöriga byggnader,

måtte få uppföras stugor, innehållande 2 rum och kök, med nödiga uthus.

Kostnaden härför är upptagen till 210,000 Kronor, inräknadt lösen för nödiga

tomtplatser, der sådana icke redan finnas inom stationernas områden.”

”1 föregående approximativa omkoätnadsstater har Styrelsen upptagit

endast ett mindre belopp för diverse nya byggnader och anläggningar, hvilka

icke på förhand kunna bestämmas, men deremot i föreliggande förslag det

betydliga beloppet af 300,000 Kronor för samma ändamål. Detta liar skett

af det skäl, att erfarenheten år efter år visat, huruledes vid uppgörandet af

den specifika kostnadsstaten så många oförutsedda behof af nybyggnader

måst tillgodoses, att beloppet i den approximativa staten för dylika arbeten

varit alldeles otillräckligt och måst mångdubbelt öfverskridas.”

”Då erfarenheten numera afgjordt uttalat sig till fördel för användandet

^f räler af stål i stället för af jern, oaktadt det högre priset å de förra, hafva un - der sednare åren största delen af de räler, som blifvit nedlagda i stället för

de äldre af engelskt jern, varit af svenskt stål tillverkade, och Styrelsen har

sålunda i sina förslag till driftkostnad upptagit prisen för rälsutbytena i förhållande

till nämnda högre kostnad. Men i betraktande deraf, att samtliga

stambanedelar efter hand komma att förses med nya räler, och under antagande

att dessa blifva tillverkade inom Sverige af svenskt stål, hvarigenom

nu trafikerade bandelars kapitalvärde småningom höjes med ett belopp,

motsvarande skillnaden i pris emellan svenska stålräler och engelska jernräler,

eller för nu trafikerade stambanor slutligen ett sammanräknadt belopp

af omkring 5,000,000 Kronor, så har Styrelsen ansett nödvändigt, att denna

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ta Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 55

stora skillnad upptages på nybyggnadskontot, helst det förvärfvade nya kapitalvärdet

är af sådan art, att detsamma för framtiden minskar underhållskostnaden

och sålunda jemnare fördelar denna under alla åren. 1 öfverensstämmelse

härmed har Styrelsen bland nya byggnader och anläggningar

för 1876 upptagit ett belopp, motsvarande ofvan berörda skillnad, sådan denna

på grund af erforderligt rälsutbyte under sistnämnda år måste förutsättas. “

“För verkstadsmaskiner, ångpumpar, snöplogar, pressenningar, en milräkningsmaskin

samt diverse andra inventarier har Styrelsen upptagit ett

belopp af 250,000 Kronor.”

Enligt antagna grunder bör General-Direktören och Chefen vid statens

jern vägstrafik för år 1876 åtnjuta dyrtidstillägg till belopp af 1,000

Kronor, hvilket likväl icke torde föranleda höjning i den af Styrelsen förslagsvis

beräknade slutsumma.

Då jag mot de af Styrelsen beräknade anslagsbelopp i öfrigt icke

finner något att erinra, tillstyrker jag, under åberopande af de utaf Styrelsen

anförda skäl, att Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå Riksdagen

att för 1876 dels bevilja General-Direktören och Chefen vid statens jernvägstrafik

tillfällig löneförbättring, att af trafikmedlen utgå, med 1,000 Kronor,

dels höja det till utgående från trafikmedlen förslagsvis beräknade anslaget

till Statens jernvägstrafik från det för innevarande år af Riksdagen

uppförda belopp af 8,400,000 Kronor till 10,716,000 Kronor eller med

2,316,000 Kronor.

Uti en den 23 sistlidne December inkommen underdånig skrifvelse

har Styrelsen för Statens jernvägstrafik redogjort för behofvet att än ytterligare

föröka stambanornas rullande materiel och hemställt om nådig framställning

till Riksdagen, att den måtte anvisa erforderliga medel för anskaffande

af 30 lokomotiv, 60 person-, post- och fångvagnar, 1,200 godsvagnar

samt axlar, hjul och maskindelar för reservförrådet. Styrelsens omförmälda

skrifvelse är så lydande:

“Uti underdånigt memorial af den 18 December 1872 har Styrelsen

för Statens jernvägstrafik vidlyftigt redogjort för det behof att öka transportmedlen

på Statens jernvägar, som af banornas emotsedda snara utsträckning

och trafikens hastiga tillvext betingades under åren 1874 och 1875,

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o /, om Statsverket 1875.

samt visat, att för transportmedlens uppbringande inom sistnämnda års slut

till minst 1J lokomotiv, 3J personvagnar och 32 godsvagnar för hvarje för

trafik öppnad banmil skulle erfordras ett särskildt anslag af 4 millioner

Kronor utöfver återstoden, 1,300,000 Kronor, af det i kostnadsförslagen för

ännu ofullbordade delar af Ostra stambanan och den Norra intill Storvik

upptagna belopp. “

“Detta anslag af 4 millioner Kronor beviljades äfven genom bifall

till Eders Kongl. Maj:ts nådiga Proposition af 1873 och 1874 årens Riksdagar

på det sätt, att 2,400,000 Kronor anvisades för år 1874 och 1,600,000

Kronor för år 1875; hvarjemte för sistnämnda år på särskild framställning

ytterligare anslogos 1,400,000 Kronor, emedan det först begärda beloppet

befanns otillräckligt.

Styrelsen har sålunda under år 1874 haft att för sagda ändamål

disponera af Ostra stambanans byggnadsfond......... 600,000

och särskildt anslag....................... 2,400,000

Summa Kronor 3,000,000

samt för år 1875 af Norra stambanans anslag........ 700,000

och särskilda anslag....................... 3,000,000

Summa Kronor 3,700,000

eller tillsammans för båda åren 6,700,000 Kronor.“

“Vid slutet af 1873 och början af 1874, då underhandlingarna pågingo

rörande beställningar af transportmateriel för 1874 och 1875, intogo

de utländska fabrikanterna en mycket afvaktande hållning och hoppades

ännu, att de höga prisen å deras varor skulle fortfara. Det lyckades dock

att vid den tiden träffa överenskommelser om leverans till skäliga pris af

den mängd materiel, som kunde anses utgöra hvad trafiken under 1874

oundgängligen kräfde, utgörande på samma gång hela den leverans, som väl

kända fabriker då ville åtaga sig; och Styrelsen ansåg sig ej böra öka beställningarna

utöfver nu angifna matt förr än sådant var oundgängligen nödigt,

utan hellre afvakta ett med all sannolikhet väntadt prisfall. Beträffande

fördelningen af den summa, som borde utgå under åren 1874 och

1875, ansåg sig Styrelsen sålunda icke böra upptaga högre belopp för det

förra året än det, som motsvarade ofvan angifna mängd af materiel, eller

2,400,000 Kronor. Redan i Maj förändrades emellertid förhållandena, och

Styrelsen begagnade genast tillfället att inleda nya underhandlingar samt

lyckades att, med hänsyn till såväl pris som leveranstider, skaffa sig anbud

från kända fabrikanter, hvarigenom det blef möjligt att på fördelaktiga vilkor

samt före årets utgång erhålla en nära lika stor mängd materiel som nyss

förut

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1870.

förut vai1 kontrahera,!.!. Då dertill kom, att stegringen af trafik på dä trafikerade

banor ensamt för sig häntydde på en tillökning af materiel, lika

omfattande som den, hvilken på grund åt Östra stambanans förestående

fullbordan borde anskaffas, begärde och erhöll Styrelsen rättighet att redan

i slutet af innevarande år få lyfta en del, 2,500,000 Kronor, af det för 1875

beräknade anslaget; och har Styrelsen således under innevarande år disponerat

inalles 5,500,000 Kronor, och återstå för nästa år 1,200,000 Kronor,

deraf 700,000 Kronor af byggnadsauslaget till Norra stambanan.“

“Med de sålunda till Styrelsens disposition ställda medel hafva blifvit

dels redan anskaffade, dels beställda för att inom detta års slut och vid

nästa års början levereras:

54 lokomotiv till värde i rundt tal af............

72 personvagnar........................

14 post- och fångvagnar...................

1,156 godsvagnar.........................

Tillsammans Kronor

2,680,000: —

631,270: —

98,400: —

3,290,330: —

6,700,000:—“

“Sedan ofvanstående antal lokomotiv och vagnar blifvit levererade,

kommer Statens jernvägstrafiks transportmedel att utgöras af inalles

188 lokomotiv;

471 person-, post- och fångvagnar samt

4,519 vagnar för res- och fraktgods,

, eller för hvarje af nu för trafik öppnade 135,9 mil:

1,38 lokomotiv;

3,45 person-, post- och fångvagnar, samt

33,25 vagnar för res- och fraktgods,

livilket nära öfverensstämmer med den beräkning, som lades till grund

för de vid 1873 och 1874 årens Riksdagar begärda särskilda anslag till

rörlig materiel. “

“Emellertid har, såsom Styrelsen förut haft tillfälle i underdånighet

anmäla, både person- och godsrörelsen under det nu snart förflutna året

tillvext vida öfver förut gjorda beräkningar, och de genom Östra stambanans

fullbordan framkallade förändringarnc i bantågens anordning åstadkommit

ett ännu mera ökadt behof af såväl lokomotiv som vagnar, hvartill

kommer det inflytande, som ganska många till stambanorna sig anslutande

enskilda jernvägars tidigare öppnande för trafik, än som varit påräknadt,

måste utöfva i samma rigtning.“

“Väl har Statens jern vägstrafik kunnat under året i det närmaste fullgöra

fordrade transporter, men ingalunda i den ordning och med den skyndsamhet,

som tillfredsstält vederbörande trafikanters anspråk, hvarför ock

Bih. till Miksd. Prot. 1875. 1 Sami. 1 A/d. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Mnjds Nåd. Prop. N:o ], om Statsverket 1875■

klagomål öfver bristande transportmedel ofta, och stundom cj utan befogenhet,

hos Styrelsen blifvit anförda, och detta oaktadt intet bemödande å jernvägsförvaltningens

sida blifvit sparadt för att tillmötesgå alla billiga önskningar.

Statens jernvägars lokomotiv hafva också i medeltal tillryggalagt en

ej obetydligt större våglängd på ett år, än man af de statistiska redogörelserna

för såväl inhemska som utländska jernvugar finner vara vanligt; såsom

exempel hvarpå Styrelsen får anföra, att hvarje lokomotiv på de preussiska

jernvägarne endast tillryggalagt 1,865 svenska mil år 1871, och 1,942 mil

år 1872, då hvarje svenska statsbanans lokomotiv framgått respektive 2,697

och 2,827 samt år 1873 icke mindre än 3,092 mil, hvilket förhållande äfven

synes komma att gälla för innevarande år. Enligt gällande vinter
t

» O “ o

tidtabell tillryggaläggas på stambanorna mer än 1,500 tågmil, och under

nästkommande sommar erfordras troligen mer än 1,600 tågmil om dagen,

hvadan det blir nödvändigt att så öka materielens styrka, att densamma

med säkerhet förmår åvägabringa åtminstone 600,000 tågmil under årets

lopp, hvilket skulle motsvara mera än 3,000 mil för hvarje af de 188 lokomotiv,

som med hitintills beviljade anslag skulle kunna åstadkommas. Dertill

kommer, att våglängden under loppet af år 1875 sannolikt ökas med

ytterligare 5,g mil från Krylbo till Storvik, som äfvenledes måste taga en

ökad dragkraft i anspråk.“

“Styrelsen anser derföre nödvändigt att ytterligare anskaffa minst 30

lokomotiv, så att hela antalet må uppbringas till 218 maskiner, motsvarande

något mera än 11 lokomotiv per mil öppen bana; en proportion, som visserligen

är den minsta möjliga för att tillfredsställa den nuvarande trafikens

fordringar. “

“Genom den tillökning i post- och personförande bantåg, som efter

Ostra stambanans fullbordan blifvit nödvändig, har behofvet af flere personoch

postvagnar äfvenledes proportionsvis ökats och fordrar så mycket snarare

att tillfredsställas, som det eljest icke är möjligt att åt underhållet al

denna del af materielen egna den tid och omsorg, som säkerheten och de

resandes beqvämlighet erfordra, hvarföre Styrelsen anser nödvändigt att ytterligare

anskaffa 60 person- och postvagnar, så att hela förrådet deraf,

fångvagnar inbegripna, uppbringas till ett antal af 531 vagnar, motsvarande

i det närmaste 3,g vagnar per mil öppen bana, ett antal som visserligen

icke är för stort i förhållande till persontrafikens tillvext. Antalet resande

ökades nemligen från 1872 till 1873 med 30 procent och synes från 1873

till 1874 hafva stigit med mer än 25 procent."

“Hvad godsvagnar beträffar, så har Styrelsen trott sig böra i underdånighet

för islå, att antalet deraf må uppbringas till 40 för hvarje mil

öppen bana, och således att, utöfver de 4,519 vagnar som, när alla på

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1875. 59

grund af hitintills beviljade anslag bestälda vagnar blifvit levererade, äro

disponibla, ytterligare 1,200 dylika vagnar måtte få anskaffas.11

“Anskaffningskostnaden för den nya rörliga materiel, som sålunda anses

behöflig för Statens jern vägstrafik, beräknas till följande belopp:

.SO lokomotiv å 50,000 Kronor............... 1,500,000: —

60 person-, post- och fångvagnar ä i medeltal 8,3331 Kr. 500,000: —

1,200 godsvagnar.................å 3,000 ,, 3,600,000: —

samt till reservförrådet af axlar, hjul och maskindelar .... 400,000: —•

Summa Kronor 6,000,000:—“

“Med afseende å tiderna, då den underdånigst äskade summan borde

efterhand hållas tillgänglig för Statens jernvägstrafik, får Styrelsen anföra,

att det minsta belopp, som under 1875 kan i fråga komma till lyftning, beräknas

till något mer än 3 millioner, men att Styrelsen, dels för att möta

oförutsedda omständigheter, dels för att kunna begagna sig af gynsamrna

konjunkturer för beställningars kontraherande, anser nödigt att för 1875 begära

ett belopp af 4 millioner; att återstående 2 millioner borde hållas

Statens jernvägstrafik tillhanda i början af 1876, samt att Styrelsen, som

icke anser sig kunna 2 år på förhand säkert uppskatta hela behofvet för

sist nämnda år, underdånigst anhåller, att vid slutet af 1875 få inkomma

med närmare utredning rörande det behof, som då kan förutses såsom oundgängligt

för 1876.“ \

“Under åberopande af hvad här ofvan blifvit anfördt, får Styrelsen

alltså underdånigst hemställa,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes genom nådig Proposition till instundande

Riksdag föreslå beviljandet af ett särskild! anslag af sex millioner

o .i o

Kronor att till anskaffande af rörlig materiel för Statens jern vägstrafiks räkning

utgå med fyra millioner under år 1875 och med återstoden eller två

millioner under år 1876.“

Om än det utgör en glädjande företeelse, att trafiken fortfarande är

stadd i så stark till vext, att den, för att kunna vederbörligen tillgodoses och

bedrifvas, alltjemt krafvel- tillökning af den rullande materielen, och om än

kostnaderna för åstadkommande af sådan tillökning rätteligen äro att anse

såsom kapitalutlägg, hvilka förhöja penningvärdet af Statens stambanor, måste

likväl dessa ständigt återkommande utgifter för anskaffande af ny materiel

göra det i hög grad önskligt, att den behållna inkomsten af trafiken kunde

ökas i den mån, att något bidrag deraf vore att förvänta äfven för dylika

nyanskaffningar. En sådan inkomstfor ökning skulle otvifvelaktigt kunna

åstadkommas genom höjning af trafiktaxan. Styrelsen för Statens jern vägs
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Bil. No 5 d. till Kong!. Maj:ls Nåd, Prop. No /, om Statsverket 1S75.

trafik liar ock uti ofvanomfttrmälda underdåniga skrifvelse af den 15 sistlidne

December till behandling upptagit frågan, huruvida det kunde finnas

lämpligt att förhöja fraktsatserne. Styrelsen yttrar sig derom på följande sätt:

“Om förhållandena icke medgifva en minskning af tågens antal, och

driftkostnaden till följd häraf icke kan nedsättas, sa finnes deremot ett

ganska säkert medel att öka inkomsterna, nemligen genom höjning af trafiktaxan.

Naturligtvis måste det fallande penningevärdet slutligen framtvinga

en sådan åtgärd. Frågan härom gäller endast en lämplig tidpunkt.

Sanningen af den ofta framhållna regeln: “ju lägre taxa, desto mera trafik»,

har äfven sin gräns, och den höjning af priset å 3:dje klass personbiljetter,

hvilken år 1871 bestämdes, har visat de gynsainmaste resultat, Då Statens

järnvägstrafik under eu fortgående allmän prisstegring, som fördyrar

driftkostnaden, icke höjer sin frakttaxa, så är detta detsamma som att en

allmän sänkning af denna taxa försiggår. Det kan således med skäl sättas

i fråga, huruvida ej tiden nu är inne att börja en taxehöjning."

“Med afseende härå får Styrelsen emellertid uttala den mening att,

sa länge stambanor tillgodokommit endast enstaka landsdelar och det ännu

var ovisst, huruvida stambanesystemet skulle fullföljas och någorlunda jemnt

fördelas öfver hela riket, den direkta vinsten af redan öppnade banor, representerad

af insättningarne i Statskontoret, borde sättas i främsta rummet

och den indirekta, d. v. s. billiga frakter, i andra, och detta, emedan det

förra slaget gynnade samtlige skattdragande, men det sednare nästan uteslutande

det mindre tal, som bodde i banornas närhet, men att, sedan det

numera kan anses afgjordt, att stambanenätet skall utsträckas öfver den

förnämsta delen af Norrland och måhända än vidare i norr, den indirekta

vinsten af stambanorna varder så pass jemnt fördelad bland rikets samtlige

innebyggare, att åtminstone ingen orättvisa sker, ifall med bibehållande af

nu gällande fraktsatser sist nämnda vinst skulle tillgodoses framför den direkta,

och vidare att den indirekta vinsten ännu ej så inkräktat på den

direkta, att ej denna sednare fortfarande, och som sig’bör, kan tjena såsom

mätare af stambanetöretagets värde i finaneielt hänseende, samt slutligen att

vid nu angifna förhållanden det torde låta sig göra att utan förlust för Staten

och utan annan olägenhet so tiden an och till lägligare tillfälle uppskjuta

taxehöjningen. “

Da till följd af Riksdagens framställning priset å biljett till tredje

klassens vagnar redan en gång blifvit förhöj dt, lärer val ytterligare höjning

deraf icke böra ega rum. Möjligtvis synes sådant kunna ifrågasättas hvad

angår biljetterna till 2:<lra och lasta klassens vagnar, enär Staten fått vidkännas

icke obetydliga kostnader för anstalter att uppvärma dessa vagnar

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 d. till Kongl Maj-.ts Nåd. Frop. N:o 1, om Statsvericct 1875. 61

under vintern, och de nyare vagname af dessa klasser under nattåg erbjuda

större beqvämligheter, än de äldre vagnarna. Deremot förefaller det mig

alldeles afgjordt att, om förhöjning i trafiktaxan pröfvas lämplig, sådan för
-

höjning måste drabba godstrafiken.

Den våglängd, got

Lset framgått, eller

antalet centnermil, uppgick

år 1872.

år 1873.

för ilgodset till.............

1,860,392: 0.

2,248,401: 7.

„ fraktgodset .............

211.453,837: 7.

264,524,750: 7.

„ jernvägsbygguadsmaterialierna . . .

2,661,554: 2.

6,683,207: 5.

„ telegraf- d:o . . .

297,565: 3.

336,753: 1.

krigsmatericlen...........

447.51 <: t.

648,072: 1,

Summa för gods, hvarför frakt betalts

216,720,866: 9.

274,441,185: 1.

Inkomsten för godsbefordringen

uppgick

år 1872.

år

1873.

per centner ilgods.......

......2: 29.

2

23.

., fraktgods.....

......0: 26.

0

25.

jernvägsbyggnadsmaterialier . .

......0: 08.

0

11.

telegraf- „ . .

......0: 20.

0

17.

krigsmateriel..........

......0: 35.

0

38.

per centner-mil ilgods ....

......9: 9.

10

2.

„ „ „ fraktgods . . .

......2: 3.

2

O

O.

,, „ „ jernvägsbyggnadsmaterialier 0: 7.

0

8.

„ „ „ telegraf-

d:o 1: 4.

1

5.

„ ,, „ krigsmateriel .

......2: 4.

2

2.

En förhöjning i fraktsatserna för ilgods samt jernvägsbyggnads-, telegraf-

och krigsmateriel synes mig icke kunna ifrågasattas dels derföre, att

denna förhöjning icke skulle i financielt hänseende vara af särdeles stor betydelse,

dels ock derföre, att genom underlättad forsling af nämnda fraktföremål

särdeles vigtiga ändamål befrämjas. Enahanda förhållande eger,

enligt min åsigt, rum hvad angår forsling af kreatur. Deremot skulle en

förhöjning med t. ex. öre i fraktsatserna för det allmänna fraktgodset betinga

en förökad årlig inkomst af 1,322,623 Kronor 75 öre. Då inkomsten

per centnermil fraktgods, såsom nyss är nämndt, utgör 2: 3 öre, skulle

en förhöjning med ifrågasatt belopp motsvara i medeltal omkring 21 procent.

Nyligen hafva, om jag ej missminner mig, frakttaxorna i Tyskland

blifvit höjde med 20 procent.

Hvad jag nu yttrat får icke anses såsom en bestämdt uttalad åsigt,

att trafiktaxan bör höjas. En dylik åtgärd är nemligen af en i många förhållanden

så djupt ingripande beskaffenhet, att den icke, utan att föregås af

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Bil. N:o 5 d. till Kongl,. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1875.

den mest omfattande, på statistiska data och faeta grundade, utredning och

den allvarligaste pröfning, bör vidtagas. Men förhållandena synas mig nu

meia hafva gestaltat sig så, att Styrelsen för Statens jernvägstrafik bör erhålla

nådig befallning, att företaga den utredning och undersökning, som

kan erfordras för en sådan pröfning.

Med hemställan alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes anbefalla Stylelsen

för Statens jernvägstrafik att, så fort ske kan, inkomma med underdånigt

utlåtande, innefattande utredning, om, i livilka delar och till hvad

belopp förhöjning i nu gällande trafiktaxa kan och bör ega rum, tillstyrker

jag jemväl, att Eders Kongl. Maj:t villo af Riksdagen ilska anvisande på

extra stat för år 1870 af Sex millioner Kronor för tillökande af stambanornas

rullande materiel jemte tillhörande reservförråd; med rättighet för

Eders Kongl. Maj:t att redan under innevarande är för ändamålet ställa

till Styrelsens för Statens jernvägstrafik förfogande byra millioner Kronor.

Under förevarande anslagstitel återstår ännu att behandla den af

sistlidue Riksdag väckta frågan om åstadkommande af ytterligare kontroll

öfver Statens jernvägstrafik. Riksdagen yttrade nemligen uti sin underdåniga

skrifvelse den 17 Maj IN 74 följande:

“Ren ansenliga tillvcxtcn i trafikkostnader har ledt uppmärksamheten

pa den kontroll, som i afseende å handhafva ndet af nämnda trafik utöfvas

af Kammarrätten och Riksdagens revisorer. Kammarrättens åtgörande

inskränker sig hufvudsakligen till en siffergranskning, och den för

Statsrevisorerne knappt afmatta tiden torde icke medgifva dem att dervid

specielt åt denna gren af förvaltningen egna sådan uppmärksamhet, som

skulle erfordras för att intränga uti och bilda sig ett riktigt omdöme om

förvaltningen af en nu

industriell rörelse.

ler, än de administrativa embetsverk en. De

för alla bestämda instruktioner, under det att den förra, för att kunna mot

svara berättigade anspråk, ständigt måste aktgifva på industriens utveckling

samt de manga lokala och vexlande förhållanden, som kunna inverka

på resultatet af hennes verksamhet. Ur ekonomisk synpunkt torde det

derföre vara af största vigt att tillse, det förvaltningen af en industriel anläggning

för Statens räkning icke stelnar i former, utan håller jemna steg

anläggningar

“P kp*ViC*'' 1 1IV Lig l

mera så vidt omfattande och alltmera tillvexande

Denna förvaltning fordrar dessutom helt andra kontrol
senare

arbeta efter eu gång

o o

med enskilda

af samma slag så väl inom som utom landet.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 d. till Kongl. Majt:s Nåd. Prop. N:o /, om Statsverket 1H75.

63

htt sätt att åstadkomma en önskvärd kontroll öfver Statens jern vältra lik

vore visserligen att, på sätt i andra länder lärer vara brukligt, åt en ständig

kommission al magra utom Statens jernvägstrafik stående sakkunnioe

personer meddela uppdrag att uteslutande följa och redogöra för jernvägstratikens

handhafvande samt angående densamma till Eders Kongl. Makt

afgifva de förslag, som kunde vara af omständigheterna påkallade." Ehuru

någon sådan utredning härutinnan icke förelegat, som kunnat föranleda ett

bestämdt uttalande i ämnet, har Riksdagen dock icke velat lemna nämnda

förhållanden ovidrörda, dä behofvet af en starkare kontroll i förevarande

afseende måste ökas i samma mån Statens jernbanenät utvidoas och trafiken

derå tillväxer.11 s

anledning af hvad Riksdagen sålunda yttrat

Ivongi. Maj:t genom nådigt bref den 2!) Maj 1874 anbefalla Styrelsen för

Statens jernvägstrafik att afgifva underdånigt yttrande och förslag.''

Under den 21 sistlidne December har bemälda Styrelse inkommit

med underdånigt utlåtande och deri yttrat följande:

•ii!''01 be1^nin-en ''Unna fråga torde det vara skäl att kasta en

blick tillbaka på utvecklingen af Statens jernvägstrafiks förvaltning.“

“Då stambanor först öppnades för allmän trafik, handhades denna af

en trafikdirektör för hvarje af de särskilda, då ganska korta, stambanedelarna.

Denna trafikdirektör stod i vissa afseenden under befäl af Öfvermgeniören

för de stambanearbeten, hvarur den färdiga delen utgått, men

konti ollon (ifver hans egentliga verksamhet eller det uppdrag, som innefattas

i Riksdagens här ofvan återgifna ordalag, var anförtrodt åt Chefen

för Statens jernvägsbyggnader.“

“Efter hand växte de färdiga delarna och rörelsen derå. Det blef

nödvändigt att ställa dessa delar, eller “distrikt», under ett sjelfständigt befäl

och .it detta befäl tilldela särskilda fackbiträden. Sålunda uppkom intendentskap^,

och till intendentens biträden sattes en trafikdirektör, en

maskiningeniör samt baningeniörer till det antal banlängden kräfde. Men

kontrollen (ifver jernvägstrafikens handhafvande samt uppdraget att följa

detta och redogöra derför samt att angående detsamma till Eders Kong].

Maj:t afgifva nödiga förslag voro fortfarande i Chefens för Statens jernvägsbyggnader

händer.» J

“Vid denna ( hefs afgång öfverflyttades den myndighet, honom varit

anförtrodd med afseende å de färdiga banorna, på en Styrelse för Statens

" istrafik.»

Under de första åren af denna Styrelses verksamhet handhades jernvägstrafiken

af samma distriktbefäl, som förut, och till ledamöter i Styrel
-

jernväg

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Majds Nåd. P-rop. N:o 7, om Statsverket 1875.

sen voro, jemte en byråchef, Intendenterna förordnade, hvilka senare dock

till följd af sina embeten endast sällan kunde personligen deltaga i Styrelsens

arbeten. Det insågs derföre snart, att Styrelsen, för att kunna följa

den allt mer utvecklade jernvägstrafikens handhafvande och afgifva nödiga

förslag, måste arbeta på afdelningar och hafva fackmän såsom ledamöter,

hvarföre redan tre år efter Styrelsens inrättande en särskild ledamot för

trafikafdelningen och en tid derefter en särskild ledamot för lian- och maskinafdelningarna

förordnades. Den form Styrelsen sålunda erhöll lades sedermera

till grund för den instruktion, Eders Kongl. Maj:t den 17:de September

1869 för Styrelsen utfärdade."

“1 denna instruktion stadgades,''att kontrollen öfver jernvägstrafikens

handhafvande, eller såsom orden lyda i den nådiga instruktionens S 28:

“den ständiga tillsynen öfver linieförvaltningen“, hvilket torde fa anses betyda

detsamma, skall utföras “af Styrelsen med den personal, som Kong!.

Maj:t, efter förslag af Styrelsen, för hvarje år uti stat bestämmer».“

“Genom de nådiga bref, hvarigenom specifika kostnadsstater blifvit

fastställda, har för hvarje år hittills varit bestämdt, att kontrollen eller den

ständiga tillsynen (ifver lini oför valt ni ngen skall utöfvas af Ofverdirektörerna,

hvar för sin afdelning, med biträde af nödig inspektionspersonal. Till förmån

för denna kontroll är för öfrigt en Inspektör af hders Kongl. Maj:t

förordnad. “

“För något mer än ett år sedan förordnade Eders Kongl. Maj:t en

särskild Öfverdirektör för maskinafdelningen. Härigenom stärktes ytterligare

den personal, som har kontrollen öfver linieförvaltningen sig anförtrodd.»

“Att Styrelsens åligganden med hänsyn till förslag och redogörelser

omfatta allt hvad til! Statens jernvägstrafik hörer, torde icke me 1 någon vidare

utförlighet behöfva framhållas.»

“Såsom Eders Kongl. Maj:t nådigst täcktes finna af nu framlagda

historik, hafva de funktioner Riksdagen i fråga sätter såsom lämpliga att anförtros

åt en “ständig kommission af några utom Statens jernvägstrafik stående

sakkunniga personer» hittills utöfvats först af Chefen för Statens jeruvägsbyggnader,

sedermera af Styrelsen för Statens jernvägstrafik, biträdd,

hvad kontrollen angår, af nödig inspektionspersonal. Sjolfva saken har .således

alltid funnits, och Riksdagens fråga är således egentligen den, åt hvilka

personer denna sak bör anförtros.»

“Det förefaller Styrelsen, som läge det en motsägelse deruti, att personer,

som borde uteslutande följa jernvägstrafikens handhafvande och detta

så nära, att de med hänsyn härtill skulle afgifva förslag och redogörelser,

med andra ord utöfva en positiv verksamhet till jernvägstrafikens tjenst,

ändock

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Bil. N:o 5 cl till Konyl. Majrts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1875.

ändock skulle stå ■utom denna trafik. Men Styrelsen tror sig emellertid

hafva en liktig uppfattning af Riksdagens skrifvelse, då hon tolkar dennas

mening så, att den ständiga kommissionen skulle intaga en fristående ställning

gent emot Styrelsen för Statens jernvägstrafik, men för öfrigt stå i den

nära beröring med personer och förhållanden vid denna trafik att hon med

samma sakkännedom, som bör stå Styrelsen till buds, kunde utföra det

angifna uppdraget.

Da nu Riksdagen icke förutsätter någon ändring af Styrelsens instruktion,

synes meningen för öfrigt vara, att Styrelsen fortfarande skulle

utöfva samma funktioner som hittills, således äfven de slag, hvilka tillika

borde åt den ständiga kommissionen anförtros. Konseqvensen häraf synes

da, nödvändigt blifva den, att tvänne myndigheter, parallelt med hvarandia,

skulle “uteslutande följa och redogöra för jernvägstrafikens handhafvande

samt angående densamma till Eders Kong].'' Maj:t afgifva de förslag,

som kunde vara af omständigheterna påkallade14.

Med en dylik organisation kan utan tvifvel befaras, att den af myndigheterna,

som icke hade med det praktiska utförandet af jernvägstrafiken

att skaffa, men uteslutande skulle egna sig åt en granskande och teoretisk

verksamhet, frestades att, mer ån som vederborde, upptaga tiden med författandet

af förslag och memorialer i många riktningar. Öfver från denna

myndighet utgångna framställningar skulle den andra myndigheten, enligt

hvad Styrelsen vågar antaga, yttra sig. I gynsannnaste händelse instämde

d( n senai e i den förras mening, och Eders Kongl. Maj:t kunde då i de

Hosta fall företaga ärendet till nådig pröfning med trygghet derför, att framställningen

vore väl grundad. Vore meningarna delade, men frågan icke

teknisk, torde dock de å bägge sidor åvägabragta utredningarna varda till

fyllest för den nådiga pröfningen, men vore frågan deremot "af rent teknisk

natur och meningarna mycket stridiga, blefve det för Eders Kongl. Maj:t i

många fall svårt, om icke omöjligt, att ur meningsutbytet draga några slutsatsei,

och Eders Kongl. Maj:t skulle ofta nog nödgas till en tredje myndighet

hänskjuta fragan. Med all vördnad för den högre kunskap, som kan

utgå ur ett grundligt meningsutbyte mellan två eller flera sakkunniga myndigheter,

fruktår Styrelsen dock, att mycken tid, som kunde nyttigare varda

använd, skulle förnötas med onödigt skrifvande, och att de grundliga utredningarna

toge lejonparten af den uppmärksamhet, som borde riktas på

det yttersta målet — jernvägstrafikens handhafvande.

M det nu sagda torde för öfrigt framgå, att en mängd ärenden,

som eljest skolat och kunnat af ett förvaltande verk afgöras, genom den i

fråga satta organisationen i stället komme att dragas under Eders Kongl.

lille till Biksd. Frot. 1875. 1 Sand. 1 Afä. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Bil. N:o 5 d. till Kanyl- Maj:ls Nåd. Prop. N:o 1-, om Statsverket 187 (>.

Maj:ts pröfning. Styrelsen föreställer sig att förhållandet snarare borde

vara omvändt. „ , ... ... , , . .

Af de bä°''gc myndigheternas hår ofvan papekade likställighet i

afseenden skulle följa att ansvaret delades dem emellan på de områden,

der likställigheten egde rum. En dylik tudelning af ansvar torde icke hora

eftersträfvas. . , .. . . . .

Riksdagen har i motiven till sm framställning bland annat fastat

uppmärksamhet på faran för “förvaltningen af en industriel anläggning för

Statens räkning» att stelna i former. Styrelsen anser att donna tara icke

under nuvarande förhållanden bör vara för handen med afseende a förvaltningen

af stambanetrafiken och att, derest anledning till klagan öfver stelnade

former härutinnan kan anses befogad, sådant onekligen år personernas

fel, icke institutionens, ty denna senare medgifver ännu en ganska stor och

_ Styrelsen vågar såga.’det — välgörande frihet i formclt hänseende. Det

är sålunda med förvåning Styrelsen finner det ofvan antydda motivet framhållet

då fråga är att parallelt med Styrelsen inrätta en ständig kommission,

''hvilken till följd af sitt uppdrag städse skulle påminna styrelsen om

nödvändigheten att framför allt hålla sig vid den grina formen. Deremot

torde den antydda faran icke utan skäl kunna anses hotande just * från den

ständiga kommissionens sida, enär denna institution med sm liuivudsak igen

granskande och teoretiserande sysselsättning snart skulle antaga den afmatta

hållning, det ansvarsfulla granskarekallet påtryckte henne.

Ingenting torde för en praktisk förvaltnings lifaktighet vara farligare

än för trånga gränser i formelt hänseende. Hur konstmässigt och omsorgsfullt

man än uppreser den institutionela byggnaden, det kommer dock först

och sist an på hvilka de äro, som inom densamma hafva sin verksamhet.

Äfven i sträfvandet att förskansa sig mot öfverträdelser af lagarna för god

hushållning kan man lätt gå för långt, och öfverskrides gränsen kommer

man in på en väg, der det praktiska sinnet förlamas och allt maste vika

för siffrorna. , ,, . . , .

I Riksdagens skrifvelse användes ordet “kontroll» i detta ords mest

vidsträckta mening, och i förhållande till en sådan mening liar Styrelsen

nu yttrat sig. Ingressen till nämnda skrifvelse torde dock tillåta ylen för

modan, att anledningen till Riksdagens framställning egentligen vant fragan

om hushållningen vid Statens jern vägstrafik och huruledes en kontroll deröfver

skulle åstadkommas. 1 sådant fall får ordet “kontroll» fattas i en

inskränktare bemärkelse, och frågan ställer sig då pa annat satt. Um styrelsen,

såsom af det ofvan sagda framgår, måste afstyrka bildandet åt en

institution af det slag, som i den föreliggande skrifvelsen antydes, sa ar det icke

derföre, att Styrelsen anser en närmare och tidigare granskning af hushåll

s. 67 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 d. till Kongl. May.ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1875. 67

ningen med trafikmedel, än under nuvarande former, oberättigad, utan delföre

att den i fråga satta institutionen skulle på ett betänkligt sätt störa

det praktiska utförandet af jernvägstrafiken. Det är tvifvelsutan en betydande

skilnad emellan en myndighet, som blott och bart granskar huru anslagna

medel användas, och en myndighet som,, försedd med dylik glansk - ningsrätt, tillika kan genom positiva främst;!Ilningar ständigt ingripa i den

förvaltning, som är föremål för granskningen, och detta icke allenast med

afseende ä hushållningen utan äfven med hänsyn till tjensteutöfningen i

öfrigt. _ .

Uppställes frågan i ofvan antydda inskränktare omfattning,, d. v. s.

såsom en fråga, huruledes granskningen af utgifterna vid Statens jern vågstrafik

skall kunna ske med större sakkännedom och tidigare,, än undei nuvarande

former för samma granskning, så ligger det natuiligtvis i Styielsens

eget intresse att göra allt hvad på henne ankommer föi att bidraga

till lösningen.

Denna lösning är emellertid ej sa lätt funnen, att Styl elsen nu tilltror

sig att framlägga ett fullständigt förslag. Icke heller torde, frågan hora

afgöras utan hänsyn till förhållandena vid de bägge institutioner, hvilka

jemte Styrelsen hittills haft berörda granskningsskyldighet sig ålagd, nemligen

Kammar-Rätten och Riksdagens revisorer, nelst fi ägans lösning sannolikt

kunde vinna ganska betydligt genom ett något förändradt satt för

det granskningsarbete, hvilket på skilda håll utföres genom Styrelsen och

Kammar-Rätten, hvarom Styrelsen får andraga följande.

Statens jernvägstrafiks bokslut upprättas för hvarje manad och är

färdigt tvä månader näst efter den, hvilken bokslutet omfattar. Intill denna

tid är äfven den revision af bokslutets bilagor, som sker genom Styl elsen,

fulländad, och det förefinnes således intet hinder från Styrelsens sida derför

att Kammar-Rättens granskning af dessa bilagor sker efter hand, månad

för månad; åtminstone äro icke hindren större än att desamma utan

svårighet af Styrelsen undanröjas. Kan nu Kammar-Rätten månad för

månad verkställa granskningar a sin sida, sa följer deraf att KammarRätten

bör hafva afslutat granskningen af berörda bilagor för hvarje ar,

åtminstone icke senare än i April manad, det derpå följande åiet, då Statens

jernvägstrafiks hufvudbok till granskning företes. De specifika ledorörelserna

för materialförrådet upprättas icke oftare ån hvar tredje månad,

men kunna äfvenledes efterhand öfverlemnas till Kammar-Rätten, hvilken,

enligt hvad Styrelsen håller för sannolikt, borde medhinna granskningen af

årets 3 första qvartalsredogörelser intill Maj månads utgång det följande

året, de förrådsredogörelsen för sista qvartalet, äfvensom den för hela året

gällande inventarieredogörelsen till bemälde Rätt ingifvas. Troligtvis möter

s. 68 Kontrollera mot PDF

68 Bil. N:o 5 cl. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 2, om Statsverket 1875.

intet hinder för Kammar-Rätten att afslnta granskningen af såväl hufvudboken

som de tvänne sist omförmälda handlingarna intill den 15 Augusti,

då Riksdagens revisorer sammanträda och följaktligen kunde, derest nu antydda

ordning följes, såväl Kammar-Rättens som Riksdagens revisorers granskning

af räkenskaper och förvaltningen i öfrigt vara afslutad ''jemt ett år tidigare

än under nuvarande förhållanden, hvilket torde få anses vara en

högst betydlig vinst.

Denna nya ordning är dock beroende på förändrade arbetssätt eller

instruktioner för bemälda myndigheter, och Styrelsen hemställer derföre underdånigst,

huruvida ej ett Styrelsens förslag till reform eller utveckling af

i fråga varande granskning borde föregås af en utredning rörande möjligheten

för Kammarrätten och Riksdagens revisorer att i enlighet med en dylik

ordning förrätta den granskning, som på dessa myndigheter ankommer.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får Styrelsen underdånigst

afstyrka inrättandet af en ständig kommission af det slag, som i Riksdagens

skrifvelse antydes, men föreslå att en utredning måtte ske, huruvida

ej, till vinnande af en bättre ordnad och tidigare skeende granskning af

# O o o

räkenskaper och förvaltning vid Statens jern vägstrafik, Kammarrättens och

Riksdagens revisorers åtgöranden vid denna granskning kunde ordnas så,

att granskningen vore fullbordad ett år tidigare än under nu varande förhållanden

kan ske.“

Med afseende å hvad Styrelsen för Statens jern vägstrafik sålunda

anfört finner jag mig i ärendets nu varande skick icke kunna tillstyrka annat

eller mera, än att Eders Kongl. Maj:t täcktes anbefalla Kammarrätten

att öfver Styrelsens förslag om ändring i sättet och tiden för granskning af

Styrelsens räkenskaper afgifva underdånigt utlåtande.

Hvad angår

9;o. Skiften ocli afvittringar

anförde Departements-Chefen:

“I afseende å denna anslagstitel får jag till en början i minnet

återkalla att, sedan 1874 års Riksdag, uppå Eders Kongl. Maj:ts nådiga

framställning, för år 1875

l:o beviljat en förhöjning i årsarfvodet för de i Kopparbergs län

s. 69 Kontrollera mot PDF

Bil. h:o 5 d. till Kong}. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket lS7ä.

69

anställde 18 Storskiftes-landtmätare med 400 Kronor til! hvarje samt i

Styi esmannens för storskiftesverket årsarfvode likaledes med 400 Kronor;

-:0 medgifvit, att de belopp, hvarmed Afvittrings-landtmätarnes i

W ester bottens och Norrbottens län inkomster af tjensten kunde komma att

understiga Storskiftes-landtmätarnes aflöningsförmåner, eller 2,500 Kronor i

forsta och 3,000 Kronor i andra lönegraden, finge Afvittrings-landtmätarne

godtgöras och af anslagen till Storskiftes- och Afvittringsverken utgå;

3:0 föredragandena_ af afvittringsärenden i Westerbottens och

Norrbottens län samt till skrifbiträde åt dem beviljat en tillökning af 400

Kronor i det åt hvardera nu anslagna belopp 1,200 Kronor; samt *

4;o beviljat en tillfällig tillökning i Styresmannens för Afvittringsv

erke t i Westerbottens län årsarfvode med ett belopp af 200 Kronor;

så har Eders Kongl. Maj:t, uti nådigt Bref den 29 Maj 1874, med

anledning af Riksdagens här ofvan i 2:a punkten omförmälda medgifvande

forordnat, att Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Westerbottens och

Norrbottens län skulle pröfva, huruvida den Afvittrings-landtmätare, hvilkens

arfvode efter taxa icke under år 1875 uppginge till honom på grund

af oerörde medgifvande tillkommande högsta belopp, må anses hafva under

aret åstadkommit så stor arbetsprodukt, som skäligen kunnat af honom

fordras, samt, om förhållandet funnes vara sådant, göra underdånig framställning

om anvisande af det för gäldande af medgifna arfvodestillökningen

erforderliga belopp. ö

Härefter har Eders Kongl. Maj:t, under den 11 sistlidne December,

uppå Landtmäteri-Styreis ens underdåniga förslag, fastställt stat för Storskiftes-

och Afyittrings-verken under år 1875, upptagande samtliga utgifterna

till 241,068 Kronor. Häraf belöpa sig

a) Pa Kopparbergs län:

Arfvode åt Styresmannen......

2,500: —

förhöjning deruti enligt nådiga

Brefvct den 29 Maj 1874 . . .

400: —

2,900: —

Arfvode åt fyra Landtmätare i för-

sta lönegraden ä 1,500 Kronor

till hvarje.......

6,000: —

förhöjning deruti, enligt ofvan

åberopade nådiga Bref, å 400

Kronor till hvarje.......

1,600: —

7,600: —

Transport

10,500: —

s. 70 Kontrollera mot PDF

70 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd, Trop. N:o 1. om Statsverket 1875.

Arfvode åt fjorton Landtmätare i

andra lönegraden, a 2,000 Kronor

till hvarje..........

förhöjning deruti, enligt ofvan

åberopade nådiga Bref ä 400

Kronor till hvarje........

Transport

28,000:

5,600: —

Resepenningar åt Styresmannen.........

D:o åt 18 Storskiftes-landtmätare ä

200 Kronor åt hvarje ....

Öfverarbetes-ersättningar, beräknade till högst

400 Kronor årligen för hvarje landtmätare,

förslagsvis..................

till papper och beskrifningsblanketter, förslagsvis

10,500: —

33,600: —

600: —

3,600: —■

7,200: —

150: —

55,650:

b) På Westerbottens län:

1,200: —

400: —

3,500:

200:

Arfvode åt föredraganden samt för

skrifbiträde............

förhöjning deruti, enligt nådiga

Brefvet den 29 Maj 1874 . . .

Arfvode åt Styresmannen......

förhöjning deruti, enligt nyss

åberopade nådiga Bref..... .....

Till betalning af arfvoden, jemlikt dels §§^ 1 till

och med 8 samt 12 i nådigt! taxan pa arfvode

åt Afvittrings-landtmätare af den 30

Alaj 1873, och dels, för upprättande af linienät,

enligt nådigt Bref den 1 Alaj 1874, förslagsvis

....................

Till arfvodes-förhöjning, enligt § 10 i nyss åberopade

taxa åt elfva landtmätare i andra

lönegraden, ä 500 Kronor till hvarje . . . .

Till godtgörande, enligt nådiga Brefvet den 29

Maj 1874 åt vissa landtmätare, hvilkas inkomster

af tjensten understiga 2,500 Kronor

i första och 3,000 Kronor i andra lönegraden,

förslagsvis............• • • •

1,600:

3,700:

49,300:

5,500:

500:

Transport 60,600: —

55,650

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 cl. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop, N:o 1 om Statsverket, 1875 71

Transport 60,600: — 55,650: —

Till arlvoden åt vikarier för sjuka Afvittrings
landtmätare,

förslagsvis............ 2,500: —

Ersättning åt Styresmannen för tjensteresor . . 600: —

D:o åt Aderton landtmätare för tjensteresor,

å 250 Kronor till hvarje . 4,500: —

D:o åt Aderton landtmätare för husrum

under sommarmånaderna, ä 50

Kronor åt hvarje......... 900: —

Godtgörelse till gode män och ersättning för

handtlangning, förslagsvis........... 37,200: —

Till inköp af papper, inbindning af handlingar

och tryckning af blanketter, förslagsvis . . . 500: —

Till ersättningar åt allmänna ombud, förslagsvis 500: —

Till ersättning åt vaktbetieningen vid Länsstyrelsen

för afträdd bostadslägenhet och ved,

som disponeras af Afvittrings-Styresmannen . 140: —

Jemlikt nådigt Bref den 24 April 1874, angående

medgifvet tillstånd att till arbetsrum

för de Afvittrings-landtmätare, som hafva sin

bostad i Umeå, derstädes förhyra lämplig

lägenhet m. m., till dels hyra för nämnda

lägenhet under ett års tid, räknadt från den

1 Oktober 1874 ......... 400: —

dels 12 famnar björkved ä 10,50

Kronor för hvarje och 36 Kronor

för denna veds uppkörning och

upphuggning, allt till mera

nämnda lägenhets uppvärmning. 162: —

dels för lägenhetens upplysning . . 75. — 637: —

dels lägenhetens möblering............ 450: —

Till hyra af den ofta nämnda lägenheten från

den 1 Oktober 1875 till samma års slut äfvensom

till lägenhetens uppvärmning och

upplysning under berörde tid, förslagsvis . . 191: — 108,718: —

c) På Norrbottens Jäv:

Arfvode åt Föredraganden samt för

skrifbiträde........... 1,200: —

Transport 1,200: —

164,368: —

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 7, om Statsverket 1875.

Transport 1,200: —

förhöjning deruti, enligt nådiga

Brefvet den 29 Maj 1874 . . . 400: — 1,000: —

Arfvode åt Styresmannen............. 1,700: —

Till betalning af arfvoden, jemlikt §§ 1 till och

med 8 samt 12 i nådiga taxan på arfvode

åt Afvittrings-landtmätare af den .‘i0 Maj

1873, förslagsvis............... 45,000: —

Till arfvodes-förhöjning, enligt § 10 i nyss åberopade

taxa åt Nio Afvittrings-landtmätare i

andra lönegraden, å 500 Kronor till hvarje. 4,500: —

Ersättning åt Styresmannen för tjensteresor, enligt

gällande nådiga Landtmäteri-taxa, förslagsvis

...... 1,500: —

Ersättning åt Femton landtmätare för tjensteresor,

å 250 Kronor till hvarje....... 3,750: —

Ersättning åt Femton landtmätare för husrum

under sommarmånaderna, å 50 Kronor till

hvarje.................. 750: —

Godtgörelse till gode män och ersättning för

handtlangning, förslagsvis........... 17,000: —

Till inköp af papper 300 Kronor och arfvoden

åt tolkar vid sammanträden 500 Kronor, allt

förslagsvis................... 800: —

Till inbindning af handlingar och tryckning af

blanketter m. m., förslagsvis......... 100: —

Summa Kronor

164,368: —

76,700: —

241,068: —

Vid afgifvandet af förberörda förslag till utgiftsstat har Landtmäteri - Styrelsen, bland annat, anfört, att till betäckande af nyss nämnda utgiftsbelopp

funnes det å Riksstatens Sjette Hufvudtitel uppförda ordinarie anslag

.............................Kronor 63,000: —

och ett extra anslag å.................. „ 170,600: —

Summa Kronor 233,600: —

samt att då denna summa understege ofvan omförmälda utgiftsbelopp

med..........................Kronor 7,468: —

och dertill komrae dels att, enligt nådigt Bref den 28 sistlidne

Transport 7,468: —

s. 73 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 il. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o /, om Statsverket 1875. 73

Transport 7,468: —

Augusti, angående förhöjning af 1874 års anslag till Af
vittrings-arbetena

i Westerbottens län, redan visat sig, att

för gäldande under året af godtgörelse till gode män och

af ersättning för handtlangning derstädes, skulle fordras

omkring 10,000 Kronor mer än i utgiftsstaten för år 1874 *

till nämnda utgiftsposter beräknats, dels att, enligt en i

Statskontorets Fond- och Revisions-kontor uppgjord kalkyl,

uti tillgängliga medel för bestridande af 1874 års kostnader

för Storskiftes- och Afvittringsverken uppstode en brist

af...........................Kronor 4,9.38: 63.

Landtmäteri-Styrelsen antoge att för bestridande af nyssberörda

kostnader under år 1875 fordrades, utöfver ofvannämnda

23.3,600 Kronor, minst................Kronor 12,406: 63.

Hvad angår det belopp allmänna medel, som kunde erfordras till

Storskiftes- och Afvittringsverken under år 1876 har Landtmäteri-Styrelsen,

med ledning af mera nämnda förslag till utgiftsstat för år 1875 och med

den omsorg, som varit möjlig, innan ytterligare erfarenhet vunnits om verkan

af de till förhöjda kostnader för Kronan ledande föreskrifter, hvilka

finnas meddelade i såväl Afvittrings-stadgan som Afvittrings-taxan af den

30 Maj 1873, förslagsvis beräknat att för år 1876 erfordrades till:

Storskiftesverket i Kopparbergs län lika mycket

som år 1875, eller..........Kronor 55,650: —

och derutöfver till en landtmätare, hvilken

sannolikt komme att uppflyttas i den andra

lönegraden................... 500:— 56 l*in-_

Afvittringsverket i Westerbottens län lika mycket som år

1875, med undantag endast af kostnaden för en lägenhets

möblering, utgörande 45.; Kronor eller . . . 108,268: _

och derutöfver till en landtmätare, hvilken

sannolikt komme att från 1876 års början

tilldelas arfvodesförhöjning enligt § 10 i nådiga

Afvittrings-taxan............... 5qq. _

Afvittringsverket i Norrbottens län lika mycket som år 1875

eller...................

Summa Kronor

Bill. till Rilcsd. Prot. 1875 1 Sand. 1 Åfd.

108,768: —

76,70li: —

241,618: —

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74 Bil. No 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1875.

Till betackande af nyss nämnda utgiftsbelopp för år 1876. .

funnes endast ett å Riksstatens Sjette Idufvudtitel uppfördt

ordinarie anslag “till Skiften och Afvittringar“ å . . . • .

och således skulle ett fyllnadsanslag erfordras a . . ......

hvilket alltså vore den summa, som torde böra, utöfver omförmälda

ordinarie anslag, af 1875 års Riksdag askas till

Storskiftes- och Äfvittrings-arbetenas fortsättande under år

1876, så vida icke, derest medel för det närvarande saknades

till betäckande af ofvan anmärkta brist för år 1875 a

Eders Kongl Maj:t skulle i nåder finna för godt att af 1875

års Riksdag äska äfven detta belopp, i hvilket fall skulle

i och för Storskiftes- och Afvittringsverken begäras i extra

anslag tillsammans.................Kronor

241,618: —

63,000: —

178,618: —

12,406: 63.

191,024: 63.

Derjemte har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Kopparbergs

län uti underdånigt memorial den 5 sistlidne November anmält en af Styresmannen

för Storskiftes- och Afvittrings-vcrken i Dalarne gjord ansökning

att, enär de förhållanden, som föranledt Eders Kongl. Maj:ts förenämnda

nådiga Proposition till 1874 års Riksdag, om förhöjning i årsarfvodena åt

Styresmannen och Storskiftes-landtmätarae, oförändrade qvarstode och visserligen

icke under närmaste framtiden torde komma att undergå några förändringar,

Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande måtte ingå med underdånig

framställning angående aflåtande af nådig Proposition till näst sammanträdande

Riksdag om enahanda arfvodesförhöjning för år 1876, som blifvit

Styresmannen och Afvittrings-landtmätarne för år 1875 tillerkänd; och har

Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande dervid vitsordat beliofvet af fortsatt

beviljande af ifrågavarande arfvodestillägg.

Slutligen har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Norrbottens

län i underdånighet öfverlemnat en af Styresmannen för Aivittringsveiket i

länet, Förste Landtmätaren derstädes J. E. Nyström till Eders Kongl. Maj.t

ställd underdånig ansökning, att hans årsartvode såsom Afvittrings-Styresman,

nu utgörande 1,700 Kronor, måtte höjas till 2,340 Kronor, så att han, mberäknadt

Förste Landtmätare-lönen, 1,800 Kronor, och derå beviljadt 20

procent dyrtidstillägg, 360 Kronor, matte kunna erhålla en åilig inkomst

af 4,500 Kronor. Såsom skäl härför har Nyström hufvudsakligen anfört:

att Afvittrings-landtmätarne fatt sina inkomster höjda med omkring

20 procent; .

att stegrade pris på hyror och lefnadsförnödenheter, samt den omständigheten,

att Afvittrings-Styresmannen, men ej landtmätaren, nödgades

s. 75 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:is Våd. Prop. No 1, om Statsverket 1875. 75

bo i residensstaden, påkallade en skälig arfvodesförhöjning äfven för Styresmannen

;

att ensamt för Afvittrings-Styresmanna-befattningen i Westerbotten,

ehuru omfattande tredjedelen mindre område och ej i sammanhang med

afvittringen pågående vidlyftiga laga skiften såsom i Norrbotten, utginge

3,500 Kronor förutom beviljadt dyrtidstillägg;

att Afvittrings-Styresmanna-befattningen i Norrbotten vore förenad

med omkring 300 mils mödosamma resor årligen, för hvilka dock resekostnad

enligt Landtmäteri-taxan utginge, samt i öfrigt med en mängd vidlyftiga

göromål ;

att i följd deraf och då under senaste 5 åren i medeltal inkommit

317 bref och remisser, skrifvarehjelp ofta måst anlitas; samt

att innehafvaren af förenade Förste Landtmätare- och AfvittringsStyresmanna

befattningarna i Norrbotten ej torde böra vara mindre aflönad

än t. ex. Skogs-Inspektören, Rektorn vid högre elementar-läroverket och

Landskamreraren i länet, hvilka lära erhålla omkring 4,500 Kronor i årlig

bestämd inkomst.

Öfver sistberörda framställning har Landtmäteri-Styrelsen i sammanhang

med förslaget till stat för Storskiftes- och Afvittringsverken afgifvit

infordradt underdånigt utlåtande och dervid yttrat, bland annat, att då

Nyström i slutet af år 1873 begärde, att hans arfvode såsom AfvittringsStyresman

måtte höjas från 1,700 Kronor till 2,500 Kronor och Eders

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet då tillstyrkte eu förhöjning i

samma arfvode med 500 Kronor, uti hvilket tillstyrkande LandtmäteriStyrelsen

instämde, men Eders Kongl Maj:t lenmat förenämnda begäran

och tillstyrkande utan något afseende, Landtmäteri-Styrelsen icke vågade i

sitt förslag till utgiftsstat för Afvittrings-Styresmannen i Norrbottens län

uppföra högre arfvode, än honom för det närvarande bestås.

Beträffande frågan om förhöjning af Styresmannens för Afvittringsverket

i Norrbottens län, Nyströms årsarfvode anhåller jag att få erinra,

hurusom Eders Kongl. Maj:t, i anledning af enahanda hemställan i slutet

af år 1873, vid behandling af frågan om reglering af utgifterna under Riksstatens

Sjette Hufvudtitel för år 1875, förklarat, att, enär, under förutsättning

det Riksdagen bifölle Eders Kongl. Maj:ts framställning om tillfällig

förbättring af Förste Landtmätarnes aflöningsförinåner under år 1875,

s. 76 Kontrollera mot PDF

76 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

ifrågavarande tjenstemans inkomster såsom Förste Landtmätare skulle komma

att uppgå till .......................Kronor 2,340: —

och hans årsarfvode i egenskap af Afvittrings-Styresman utgjorde

.............................. 1,700: —

hvadan hans sammanlagda årsinkomst af båda tjensterna skulle

blifva.............................. 4,040: —-

samt härtill komme resepenningar enligt Landtmäteri-taxan, Eders Kongl.

Maj:t icke funne skäl att häruti föreslå något tillägg.

Då emellertid 1874 års Riksdag åt Förste Landtmätarnc anslog såsom

tillfälligt dyrtidstillägg i stället för begärda 540 Kronor endast 360

Kronor och den för Nyström antagna årsinkomst således blifvit minskad

med 180 Kronor, anser jag honom ega billiga anspråk att erhålla tillökning

i sitt årsarfvode såsom Afvittrings-Styresman med nyssnämnda belopp eller

180 Kronor.

Af sådan anledning och på grund af hvad Nyström nu anfört till

stöd för sin anhållan, samt då prisen å alla lefnadsförnödenheter antagligen

icke komma att år 1876 understiga dem för år 1875, finner jag mig böra

hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för år 1876

medgifva

dels att årsarfvodet åt Styresmannen för Afvittringsverket i Norrbottens

län må förhöjas med 180 Kronor;

dels ock att hvad Riksdagen under förevarande anslagstitel såsom

tillfälligt dyrtidstillägg för år 1875 beviljat äfven må utgå under år 1876.

Enär det belopp, som i händelse af bifall till nyssnämnda framställning,

erfordras ej mindre till betäckande af uppkommande brist å tillgängliga

medel för Storskiftes- och Afvittringsarbetenas bedrifvande år 1875,

än äfven för samma arbetens fortsättande år 1876, utgör tillsammans

254,204 Kronor 63 öre; får jag i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongk

Maj:t måtte föreslå Riksdagen, att för år 1876 utöfver ordinarie anslaget,

63,000 Kronor, för sagde ändamål på extra stat anvisa i jemnt tal 191,200

Kronor. “

s. 77 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om statsverket 1875. 77

Hvad angick anslagstiteln

i():o. Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna
näringar
-

anförde Departements-Chefen:

Genom nådigt Bref den 31 December 1873 har Eders Kongl. Maj:t,

med anledning af gjord framställning i ämnet, funnit godt bemyndiga Landtbruks-Akademiens

Förvaltnings-komité att med Assistenten vid Akademiens

agrikulturkemiska försöksanstalt, Oscar Nyländer, träffa aftal derom, att han

skulle under år 1874 ej mindre tillhandagå enskilde personer, som sådant

påkallade, med undervisning, råd och upplysningar rörande utöfningen af

sprit-, öl , jäst- och ättiketillverkning samt andra dylika till förädling af

jordbrukets alster syftande binäringar, hvilkas rätta bedrifvande förutsatte

insigter i den kemiska teknologien, än äfven, derest Styrelserna för landtbruks-instituten

vid Alnarp och Ultima funne lämpligt bereda institutets

elever tillfälle att i nämnda ämnen emottaga undervisning, sådan meddela

ä tider, hvarom med Styrelserna kunde öfverenskommas, allt emot åtnjutande

af ett för helt år till 2,000 Kronor bestämdt arfvode samt ersättning

och traktamente under rese- och förrättningsdagar i likhet med hvad som

vore stadgadt i fråga om de uti »Statens tjenst anställde landtbruksinge ,iiörer;

och anbefalldes Förvaltningskomitén att före utgången af November månad

1874 till Eders Kongl. Maj:t inkomma med redogörelse för den nytta,

som Nyländers anställande såsom resande undervisare i landtbrukets tekniska

binäringar kunde hafva medfört; hvarjemte å tillgängliga besparingar

anvisades medel till gäldande af Nyländer tillkommande arfvode samt reseoch

traktamentsersättning.

Till åtlydnad af förutnämnda nådiga befallning har LandtbruksAkademien

uti underdånigt memorial den 16 sistlidne November anmält,

att Nyländer under året varit till ganska många ställen reqvirerad samt på

ett fullt tillfredsställande sätt med undervisning, råd och upplysningar tillhandagått

dem, som hans biträde påkallat. I sammanhang härmed och

enär för fortgången och utvecklingen af landtbrukets förutnämnda binäringar

vore oundgängligen behöfligt, att biträde framgent måtte kunna erhållas

från en uti ifrågakomna hänseendet theoretiskt och praktiskt bildad person,

har Landtbruks-Akademien i underdånighet hemställt dels att Nylan
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78 Bil. N:o 5 d. till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. No /, om Statsverket 1875.

der måtte få jemväl för innevarande år anställas såsom resande undervisare

i landtbrukets oinförmälda tekniska binäringar på samma vilkor, som

under år 1874, samt erforderliga medel härtill anvisas, dels ock att Eders

Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen göra framställning om anvisande af erforderligt

anslag, så att en resande undervisare i oftanämnda tekniska binäringar

måtte kunna jemväl för tiden från och med år 1876 anställas emot

åtnjutande åt enahanda aflöningsförmåner, som enligt nådigt Bref den 29

Maj 1874 vore landtbruks-ingeniörerne och öfrige i Statens tjenst anställde

kringresande undervisare tillförsäkrade, jemte rese- och traktamentsersättning

i likhet med hvad som vore stadgadt för desse tjensteman. Då dessutom

nu ifrågavarande undervisare vore i behof af laboratorium för att kunna å

detsamma verkställa åtskilliga kemiska och fysikaliska undersökningar, hemställde

Landtbruks-Akademien jemväl, att hos Riksdagen måtte äskas anvisande

åt 300 Kronor årligen att till nämnde undervisare utgå såsom bidrag

till bekostande af sådana kemiska och fysikaliska undersökningar, som

i och för hans tjenstebefattning vore erforderliga.

Vid underdånig föredragning den 27 sistlidne November blef framställningen

i hvad den ansåge Nyländers anställande under innevarande år

bifallen med förklarande, att framställningen om anvisande af medel att för

tiden efter innevarande år för ifrågavarande ändamål användas skulle tagas

i öfvervägande i sammanhang med frågan om regleringen af utgifterna under

Riksstatens Sjette Hufvudtitel.

Hvad Landtbruks-Akademien anfört synes mig innefatta tillräckliga

skäl för bifall till sistnämnda framställning. Jag anser således, lika med

Landtbruks-Akademien, nu ifrågavarande resande undervisare böra i afseende

å såväl aflöning som resekostnads- och traktaments-ersättning under

resor blifva likställd med Statens Landtbruksingeniörer. Enligt nådigt Bref

den 8 December 1865 utgår till de sistnämnde resekostnads- och traktaments-ersättning

efter sjunde klassen af nådiga resereglemente! den 10 November

samma ar; och är för gäldande af denna ersättning å ordinarie

stat under anslagstiteln “Landtbruksingeniörer och dess biträden11 uppfördt

ett belopp af 1,000 Kronor för hvarje landtbruksingeniör. Ersättning af

ifra gavarande slag synes mig emellertid lämpligast höra utgå från det under

Sjette Hufvudtiteln uppförda förslags-anslag till “rese- och traktamentspenningar“.

Hvad särskild! angår rese- och traktamentsersättningen till nu

ifrågavarande resande undervisare, anser jag det så mycket mera olämpligt

att en gång för alla derför anvisa visst årligt belopp, som rese- och traktamentsersättningen

för honom, hvilken är afsedd att meddela undervisning

inom hela riket, torde komma att under olika år uppgå till betydligt skiljaktiga

belopp.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 79

På grund af hvad sålunda förekommit och nu anfördt blifvit, tillstyrker

jag i underdånighet, att Eders Kongl. Makt måtte i nåder föreslå

Riksdagen att

dels, för anställande af en kringresande undervisare uti sprit-, öl-,

jäst- och ättiketillverkning samt andra till förädling af jordbrukets alster

syftande binäringar, hvilkas rätta bedrifvande förutsätta msigter i den kemiska

teknologien, på ordinarie stat bevilja erforderligt aflöningsanslag till

belopp af 2,000 Kronor samt medgifva, att aflöningen må, efter innehafvarens

af denna beställning vid vitsordade tjenstgöring under en tid af fem år,

räknad från och med året näst efter det, då han blifvit antagen eller framdeles

antages, ökas med 500 Kronor och således årligen utgå med 2,500

Kronor, vidare efter fem års sådan tjenstgöring böjas till 2,000 Kronor och

slutligen efter ytterligare fem års enahanda tjenstgöring böjas till 3,500

Kronor.

dels, likaledes på ordinarie stat, anvisa ett belopp af 300 Kronor, att

årligen till bemälde undervisare utgå såsom bidrag till bekostande af de

kemiska och fysikaliska undersökningar, som i och för hans tjenstebefattning

blifva erforderliga;

dels och medgifva, att resekostnads- och traktaments-ersättning under

resor må i enlighet med samma grunder, som äro eller varda stadgade

för Statens Landtbruksingeniörer, utgå till ifrågavarande undervisare

från det under Sjette Hufvudtiteln uppförda förslagsanslag till rese- och

traktamentspenningar.

Kommande, i händelse af bifall härtill, ordinarie anslaget “till befrämjande

i allmänhet af jordbruk och landtmmmanäringar“ att böjas från

44,450 Kronor till 46,750 Kronor eller med 2,300 Kronor.

Vidare får jag under denna anslagstitel anmäla, hurusom Landtbruks-Akademien

uti underdånigt memorial likaledes af den 16 sistlidne

November anhållit, att följande fyra särskilda, för befrämjande af jordbrukets,

boskapsskötselns och mejerihushållningens samt trädgårdsodlingens utveckling

behöfliga extra anslag måtte hos Riksdagen äskas, nemligen:

a) till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för husdjur,

redskap, maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster.

............................. 6,000: —

eller enahanda belopp, som under flera föregående år varit

för berörda ändamål anvisadt;

b) till prisbelöningar vid täflingsmöten för gödboskap,

smör, ost, fläsk och kött å de orter inom landet, der det kan

Transport 6,000: —

s. 80 Kontrollera mot PDF

80 Bil. N:o 5 d. till Kongl. M.ajds Md. Prop. N:o 7, om Statsverket 1875.

Transport

finnas tjenligast dem anställa och der llushållnings-Sållskapen

vilja förena sig om sammanskott af medel till dessa utställningar

................................

eller samma belopp, som vid sistlidne Riksdag för nämnda ändamål

beviljades;

<•) till Svenska Trädgårdsföreningen emot enahanda vilkor,

som vid föregående riksdagar varit bestämda, nemligen att

Föreningen, så vidt ske kan, verkställer utdelning af fruktträd

och plantor, företrädesvis till de folkskolestyrelser, som derom

göra framställning, och, jemte behörig redovisning för det erhållna

statsbidraget, till I .andtbruks-Akademien afgifver berättelse

om antalet af de elever, hvilka under året vid inrättningen

njutit undervisning äfvensom rörande verkställda utdelningen af

fruktträd samt om öfriga föremål för föreningens verksamhet. .

d) till understöd åt personer af mankönet, som genomgå

fullständig lärokurs i boskaps uppfödande, skötsel och vård ■ ■

Summa Kronor

6,000: —

5,000: —

4,500: —

2,000: —

17,500: —

Beträffande sistnämde anslag får jag i underdånighet erinra, att enahanda

belopp för sagda ändamål beviljades vid 1867 års riksdag och sedermera

utgick för hvarje af åren 1868 till och med 1871; men att, sedan till

1871 års riksdag gjorts nådig framställning om anvisande af nämnda belopp

att för samma ändamål utgå under år 1872, Riksdagen uti underdånig skrifvelse

den 10 Maj 1871 angående regleringen af utgifterna under Riksstateus

Sjette Hufvudtitel anmält, att Riksdagen, vid det förhållande, att å

1860 års anslag funnes behållning och att 1870 års anslag då ännu icke

blifvit lyftadt, funnit anvisande af medel till ifrågavarande ändamål då icke

vara af behof påkalladt. Nu har emellertid Landtbruks-Akademien anmält,

att de å anslaget under föregående år gjorda besparingar vore så medtagna,

att Akademien under 1874 icke varit i tillfälle att lemna understöd för undervisning

af flera än tre boskapsskötareelever. Till följd häraf och då det

år för år blifvit svårare att erhålla dugliga och pålitliga tjenare för skötseln

af ladugårdarne, hvilka med den fortgående utvecklingen af jordbruket

blifvit af allt större betydenhet för landthushållningen, hade Akademien ansett

sig böra, för afhjelpande af ett af jordbrukets för närvarande mest känbara

behof, i underdånighet göra framställning om beviljande af ifrågavarande

anslag. De elever, som förut danats till boskapsskötare, hade varit

lifligt efterfrågade samt visat sig duglige i sina tjenster. Akademiens Förvaltnings
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Bil. N.u 5 d. till Kornjl. Maj:ts Nåd. Prop. Nu 1, om Statsverket 1875. 81

valtnings-komité vore dessutom nu i tillfälle att bereda anställning för lärlingar

i boskapsskötseln vid egendomar, der tillfredsställande undervisning

blefve dem meddelad, så att af det ifrågasatta anslaget borde kunna motses

goda frukter.

Vid ofvan upptagna förhållande och då Landtbruks-Akademien ansett

ofvanberörda anslagsbelopp vara behöfliga och desamma antagligen komma

att främja jordbrukets, boskapsskötselns och mejerihushållningens samt

trädgårdsodlingens utveckling, hemställer jag att Eders Kongl. Maj:t täcktes

hos Riksdagen begära, att dessa belopp måtte under förevarande anslagstitel

på extra stat för år 1876 anvisas.

Slutligen bör under denna anslagstitel behandlas frågan om anskaffande

af de för de geologiska wndersökntngarne erforderliga medel.

_ Enligt nådiga bref den 27 April 1858, den 11 November 1870, den

5 Juni 1874 och den 23 påföljande Oktober jemte åtskilliga tid efter annan

meddelade bestämmelser består personalen vid Sveriges geologiska undersökning

af en chef och elfva tjensteman; hvartill kommer en vaktmästare.

Af tjenstenännen är en kemist och mineralog. De öfrige äro antingen biträdande

geologer eller geologer. Bland deni är en utsedd att vara Chefens

biträde vid arbetenas öfvervakande samt tre förordnade att bestrida, en aktuarie-,

en amanuens- och en paleontologs-befattningen.

bör denna personal äro aflöningarna, oberäknade de innevarande år

utgående dyrtidstillägg, fastställde till följande belopp, nemligen för

Chefen

5,500 Kronor.

Tjenstemännen, med bemyndigande för Chefen att, efter bepröfvande,

höja aflöningen i de lägre lönegraderna:

första året....................... 600 Kronor.

andra „ 800

.......................1,000

.......................1,200

.......................1,500

och följande till och med tionde året . 2,000

t. o. in. femtonde ............2,500

sextonde året och följande..............3,000

samt för Vaktmästaren............... 600

hvarjemte Chefen och tjenstemännen under sommararbetena åtnjuta rc

Bill. till Rikt>d. Prut. 1875. 1 Sami. 1 Ajd. H

tredje

fjerde

femte

sjette

elfte

ese
-

s. 82 Kontrollera mot PDF

82 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Majtts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1S75

och traktamcnts-ei,sättning i enlighet med gällande stat. Dessutom åtnjuta

de tjensteman, som äro anställde såsom (hotens biträde och såsom Amanuens

vid undersökningen, särskilda tilläggsan veden, för närvarande bestämda

till 500 Kronor för dem hvardera.

I sammanhang härmed torde böra erinras, att Kongl. Maj:t enligt

förutnämnda nådiga bref den 11 November 18/0 bifallit dåvarande tillf inordnade

Chefens framställning derom, att vid geologiska undersökningen anställd

biträdande geolog, som uppfyllt stadgade vilkor för uppflyttning i högre

lönegrad med 2,500 Kronors årlig aflöning, skulle erhålla Chefens för Civil—

Departementet förordnande såsom geolog vid undersökningen och att fråga

om sålunda förordnad geologs entledigande likaledes skulle på Departementschefens

beslut ankomma, äfvensom att jemväl för (»frige tjenstemän finge i

enahanda ordning af ( hefen för Givil-Departementet utfärdas förordnande

på anställning vid verket.

Sedan jag sålunda i största korthet redogjort för geologiska undersökningens

nuvarande organisation, anhåller jag få i minnet återkalla, att

undersökningens Chef redan uti underdånigt memorial den 28 November

1873, hvilket blifvit af mig i underdånighet åberopadt i mitt anförande till

Statsrådsprotokollet den 9 Januari 1874 i fråga om reglerandet ar utgifterna

under Riksstadens Sjette Ilufvudtitel för år 1875, anfört flora särskilda orsaker,

hvilka gjorde en förbättring af den vid undersökningen anställda personals

aflöningsvilkor erforderlig. Hänvisande till detta protokoll, får jag nu

endast upprepa, att bemälde chef, som ansåg det vara med klokhet oen rättvisa

förenligt, att grundsatsen om lönens stigande med tjenstetiden bibehöllcs,

likväl funnit det vara mindre lämpligt, att sa många lönegrader, som de

nu bestämde, qvarstode. helst erfarenheten gifvit vid handen, att aflöning i

de lägsta lönegraderna ej vidare kunde någon tilldelas, utan aflöningen i allmänhet

för den yngste biträdande geologen utgjort från 1,00 till 1,50

Kronor och sedermera efter tjenstetiden, i enlighet med de fastställda grunderna,

stegrats. Det maximum af löneinkomst, hvartill en af undersökningens

tjensteman borde hinna, kunde, i betraktande af de cjvalifikationer, som

hos honom måste lordras, och af den omständigheten, att någon annan befordran

endast undantagsvis af honom vunnes, ej såttas lägre än 4,500 Kronor.

Hvad åter minimum beträffade, ansåge ( hefen den honom medgifna rått,

att jemka aflöningen i de lägre lönegraderna, vara ändamålsenlig, hvadan

honom borde såsom förut medgifvas att, för dels förvärfvande åt, dels bibehållande

vid undersökningen af lämpliga yngre krafter, tillerkänna dem

arfvode till belopp, som finge vexla emellan 1,00 1 Kronor, under hvilken

ersättning ingen lämplig person kunde erhållas , och 2,000 Kronor.

Vid ingången af sjette tjensteåret borde en aflöning af 3,000 Kronor kunna

s. 83 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1. om Statsverket 1875. 83

medgifvas och sedermera en tillökning hvart femte år af 500 Kronor, intill

dess efter tjugo tjensteår den högsta aflöningen, 4,500 Kronor, ernåddes.

Hvad derefter anginge bestämmandet af det arfvode som borde Chefen

tilldelas, förekommer härvid den omständighet, att arfvodet redan år

1858 blifvit bestämdt till belopp af 6,000 Kronor, men från och med år

1872 minskat till 5,500 Kronor. Under närvarande förhållanden kunde en

tillökning med 25 procent i den redan år 1858 för Chefen afsedda aflöning

icke finnas obillig.

Vidare hade Chefen föreslagit, att, enär undersökningens Vaktmästare

åtnjöte endast 600 Kronors aflöning jemte bostad, en förhöjning med 150

Kronor måtte honom medgifvas.

I anledning häraf yttrade jag, att det syntes mig vara till fullo ådagalagdt,

att de i enlighet med Riksdagens medgifvande af Kongl. Maj:t

meddelade bestämmelser rörande aflöning för den vid geologiska undersökningen

anställda personal numera icke kunde anses fullt ändamålsenliga, och

att, såvida geologiska undersökningen skulle kunna motsvara de anspråk,

som på henne ställdes, aflöningsvilkoren måste förbättras. Då emellertid

den vunna erfarenheten och utredningen rörande detta ämne icke vore så

fullständig, att jag ansåg mig kunna i afseende å de bestämmelser härom,

som borde framgent lända till efterrättelse, då framlägga förslag för att i

händelse det vunne Eders Kongl. Maj:ts godkännande, underställas Riksdagens

pröfning, inskränkte jag mig till att för åren 1874 och 1875 föreslå

tillämpning af de utaf Eders Kongl. Maj;t då antagna allmänna grunder för

tillfällig löneförbättring; dock att enär Vaktmästarens lön redan funnes bestämd

till belopp af 600 Kronor och aflöningen för en äldre Vaktmästare

vid statens verk i hufvudstaden dåmera utginge till belopp af 750 Kronor,

lönetillökningen för vaktmästaren borde bestämmas till 150 Kronor.

I enlighet med hvad sålunda af mig blifvit i underdånighet hemstäldt,

afläts nådig framställning till Riksdagen, som uti underdånig skrifvelse

den 17 Maj 1874 tillkännagaf, att med afslag å den af Eders Kongl.

Maja begärda löneförbättring för år 1874 åt personalen vid Sveriges geologiska

undersökning, Riksdagen för fortsättande under år 1875 af nämnda

undersökning, beviljat ett extra anslag af 69,100 Kronor, deraf 5,970 Kronor

vore afsedde till dyrtidstillägg i enlighet med de af Riksdagen antagna

allmänna grund'' r för beviljande af dylikt tillägg.

Med hänsyn till sålunda gällande föreskrifter har Eders Kongl. Maj:t

den 13 sistlidne November, efter förslag af Chefen för Sveriges geologiska

undersökning, fastställt följande aflönings- och utgiftsstat för undersökningen

under år 1875:

s. 84 Kontrollera mot PDF

84 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1. om Statsverket 1875.

Aflöning ar:

Chefen för Sveriges Geologiska under- Lön. Dyrtidstiiiägg.

sökning................. 5,500: — 1,000: —

1 Geolog................. 2,500: — 500: —

3 Geologer, af hvilka en tillika är Aktuarie,

ä 2,500 Kronor....... 7,500: — 1,500: —

1 Geolog, hvilken enligt nådiga Brefvet

den 1 April 1874 åtnjuter tjenstledighet

till den 1 Maj 1875 med

skyldighet att under tiden afstå från

honom tillkommande arfvode, uppbär

af årsarfvodet, 2,500 Kronor, för

8 månader........

. . 1,666: 67.

333: 33.

1 biträdande Geolog.....

. . 2,000: —

400: —

1 d:o d:o .....

. . 1,500: —

300: —

2 d:o d:o ä 1,500

Kronor

. . 3,000: —

6U0: —

1 d:o d:o för närvarande

va-

kant (högst).......

. . 1,500: —

300: —

Kemisten...........

. . 1,500: —

300: —

Vaktmästaren.........

. . 600: —

150: —

5,383: 33.

Särskildt arfvode till Chefens

biträde

enligt nådiga

Brefvet den

5 Juni 1874

Särskildt arfvode till Amanuensen, enligt sistnämnda Nådiga Bref

Extra ersättning för öfverarbete, jemlikt Nådiga Brefvet den 11

November 1870, förslagsvis..................

Godtgörelse till tillfälliga biträden under vintern, jemlikt Nådiga

Brefvet den 16 April 1870 förslagsvis.........

Arfvoden utöfver rese- och traktaments-ersättning till de mera

öfvade af extra geologerna, jemlikt Nådiga Brefvet den 12

Maj 1871.............................

Utgifter för arbetena på fältet:

Rese- och traktaments-ersättning:

till Chefen efter 5:te klassen i gällande resereglemente, till

Chefens biträde efter Ode klassen, till 3 geologer, 1 biträ
-

Summa.

6,500: —

3,000: —

9,000: —

2,000: —

2,400: —

1,800: —

3,600: —

1,800: —

1,800: —

750: —

500: —

500: —

1,500: —

1,200: —

2,500: —

s. 85 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 d. till Kongl. Majits Nåd. Trop. N:o 1. om Statsverket 1875. 85

Transport

dande geolog och aktuarien efter 7:e klassen, till 4 biträdande

geologer och kemisten samt 10 extra geologer efter

8:de klassen, förslagsvis....................

Inköp och reparationer af undcrsökningsverktyg, instrument, rerekognosceringskartor

m. in., förslagsvis. . ..........

Byrå-Afdelningen:

Inköp och reparationer af inventarier, rit- och skrifmateriel, öfriga

förbrukningsartiklar m. m., förslagsvis..........

Laboratorium:

Inköp och reparationer af inventarier, kemiska reagentier, gasförbrukning

m. m., förslagsvis................

Museum:

Inköp och reparationer af inventarier, frakter för samlingar

m. m., förslagsvis........................

Biblioteket:

Inköp och bindning af böcker, omkostnader för utbyte med utlandet

in. in., förslagsvis....................

Kart- och boktrycket:

Tryckning af geologiska kartor med beskrifningar samt monografier

m. m., förslagsvis...........''.........

Värmeledningen, ved och vatten:

Omkostnader, förslagsvis.................

Diverse utgifter::

Lokalens rengöring m. in., förslagsvis.....

Oförutsedda utgifter, förslagsvis........

38,850: —

18,300: —

500: —

1,000: —

800: —

1,700: —

1,000: —

11,000: —

1,200: —

700: —

1,250: —

Summa Kronor 76,300: —

s. 86 Kontrollera mot PDF

86 Bil. N;o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1875.

I sammanhang härmed förordnade Eders Kongl. Maja. att enär utaf

det för fortsättande under år 1875 af de geologiska undersökningarne anvisade

extra anslag, 69,100 Kronor, ett belopp af 5,970 Kronor vore afsedt

uteslutande till dyrtidstillägg, samt de i staten upptagna dyrtidstillägg sammanräknade

utgjorde endast 5,383 Kronor 33 öre, öfverskottet af det för

berörda ändamål afsedda belopp, eller 586 Kronor 67 öre äfvensom den

del af de i staten uppförda dyrtidstillägg, som af en eller annan anledning

kunde komma att besparas, icke finge under år 1875 användas för andra

undersökningens behof.

För bestridande af ofvanberörda, för de geologiska undersökningarne

under år 1875 erforderliga utgifter äro att tillgå

l:o) nyssnämnda, af Riksdagen anvisade extra-ordinarie anslag 69,100

Kronor;

2: o) inflytande medel för försålda kartor m. m., uppgående enligt

gjord beräkning till 2,000 Kronor:

3:o) af Jernkontoret anvisadt anslag till geognostiska undersökningar i

bergslagen 3,000 Kronor; samt

4:o) behållning från 1874, beräknad att uppgå till 2,900 Kronor,

eller tillsammans 77,000 Kronor.

Emellertid har Chefen för Sveriges geologiska undersökning, till åtlydnad

af erhållen nådig befallning, uti memorial den 14 Oktober 1874

afgifvit förslag till de förändrade bestämmelser rörande aflöning för den vid

nämnda undersökning anställda personal, hvilka borde tillämpas efter år

1875.

Då detta förslag uti vissa delar afveke från ofvan omförmälda af

Chefen den 28 November 1873 afgifna förslag, har Chefen ansett sig böra

anföra skälen derför äfvensom utöfver hvad som vid afgifvande af sistberörda

förslag anfördes, lemna nya bidrag till ifrågavarande lönereglerings

närmare belysande.

Orsaken till den skedda afvikelsen vore i första rummet den bekymmersamma

erfarenhet, Chefen under förflutna året ytterligare gjort, att

de nuvarande lönevilkoren dels ej förmådde qvarhålla de äldre tjenstemännen

vid undersökningen och dels förorsakade de största svårigheter vid

återbesättande af ledigvordna platser. Upplysningsvis kunde härom nämnas,

att af undersökningens nu tjenstgörande, i dess helhet till tolf tjensteman

bestämda personal, endast fyra hade öfver fem år varit fastade vid

densamma. Utaf tjugotvå sedan år 1858 anställda personer hade endasten —

Chefen, Professoren Erdman — i tjensten aflidit, men deremot elfva af olika

anledningar lemnat undersökningen, hvarförutom två för närvarande åtnjöte

årslång tjenstledighet. Af de fyra, hvilka sedan slutet af år 1870 tagit

s. 87 Kontrollera mot PDF

l>il. i\:u 5 d. till Korujl. Maj:ts Nåd. Ptop. N.o 1. om Statsverket 1875 87

afsked, vore en numera föreståndare för en kemisk fabrik i Nor<>e mot

följande förmåner, nemligen 3,200 Kronor fast lön, hvilken efter ett år höjdes

med 400 Kronor och efter ytterligare ett år med 800 Kronor vidare

2 procent (garanterade till minst 800 Kronor) af fabrikens nettoinkomst

samt dessutom fri bostad och vedbrand. En annan hade upprättat en kennsk-teknisk

byrå och två vore anställde i bergslagen. Om dessa tre sistnämndes

inkomster eller lönevilkor saknade Chefen tillförlitlig kännedom,

men hade grundad anledning antaga, att de i allmänhet betydligt örverstege

den aflöning, de egt uppbära, om de qvarstannät vid geologiska undersökningen.

ö

dcL iiudci dam0a memorial af den 28 November 1873 anfördes,

^ att undersökningens Nivellör och Aktuarie efter årslång tjenstledighet

ofvertagit befattning såsom föreståndare för generalstabens litografiska

anstalt, för att derjemte idka enskild affärsverksamhet af liknande art, hvilket

företag för honom medfört så stora ekonomiska fördelar, att lian inkommit

med ansökan om entledigande från sina befattningar vid undersökningen.

o

Vidare hade under år 1874 en af geologerna, hvars aflöning vid

undersökningen vippgalge till 2,500 Kronor, fatt sig ett års tjenstledighet

beviljad och mottagit enskild anställning som grufveingeniör med årlig lön

af 6,000 Kronor, fri bostad och vedbrand samt fria resor; och fö<ra sannolikhet

förefunnes således, att han åter skulle inträda vid undersökningen.

Ej mindre betecknade vore de svårigheter, som mött att under år

1874 . besätta två lediga platser vid undersökningen. Förgäfves hade Chefen

härför sökt vinna någon af landets yngre naturforskare, livilka på grund

af aflagda examina, utgifna arbeten, vetenskapliga resor och praktisk-geologiska

forskningar ansåges i törsta rummet lämpliga att deltaga i. arbetena

vid geologiska undersökningen. Fyra utaf de sex personer, alla filosofie

doktorer, ät hvilka dessa platser blifvit erbjudna, vore eller hade varit docenter

i geologi vid landets universitet, en vore docent i zoologi och ordinarie

adjunkt vid en högre lärdomsskola samt en auskultant i Kongl.

Commeree-Collegium. Flere af dem hade förut sökt fäst anställning vid

undersökningen och redan såsom extra geologer mer eller mindre deltagit i

densamma. . Fem hade genast gifvit ett bestämdt afslag och den sjette, som

först, antagit tillbudet, hade sedermera undanbedt sig i fråga varande befattning.

Det vore emellertid tydligt, att, om desse personer varit hänvisade

endast till den inkomst, de från statsmedel kunnat till följd af sin

oi van angifha ställning åtnjuta, anställning vid geologiska undersökningen

skulle för dem medfört ekonomisk vinst. Men förhållandet vore det, att af

de tillfrågade den sistnämnda vore den ende, som möjligen ej skulle gjort

s. 88 Kontrollera mot PDF

88 Bil. N:u 5 d. till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

en uppoffring genom att ingå vid undersökningen. De öfrige innehade

nemligen enskilda uppdrag och åtnjöte derigenom, en 4,000 Kronor i fast

lön, 10 Kronor för hvarje förrättningsdag, fri bostad jemte flera andra förmåner;

en 4,000 Kronor i fast lön, reseersättning och tillåtelse att emottaga

enskilda uppdrag, för hvilka ersättning beräknades efter 15 Kronor

om dagen utom fria resor och fritt vivre; en o,000 Kronor i last lön och

fritt vivre; en, hvilken hade blott 7 månaders årlig tjenstgöringsskyldighet,

2,500 Kronor och fri bostad samt tillfälle till icke obetydlig extra inkomst

af geologiska undersökningar under sommaren. Under sådana förhållanden

kunde man ej undra på, att anbudet om inträde vid undersökningen blifvit

afslaget.

Hvad, som härvid torde böra särskildt beaktas, vore den omständighet,

att geologiska undersökningen icke, i likhet med många andra statsinstitutioner,

kunde erbjuda sina tjenstemän förmånerna af fullmakt och

pensionsrätt, hvilka förmåner eljest gjorde statstjensten i viss mån lockande

framför den enskildes. Tillsatte på förordnande, stode undersökningens

tjenstemän i alldeles samma ställning som tjenare hos enskilde personer eller

bolag, och aflöningens storlek i förhållande till arbetet blefve således det

enda bestämmande i valet mellan tillbuden befattning vid undersökningen

eller hos de enskilde.

Då nu de vilkor, som af den enskilda industrien erbjödes åt personer,

så qvalificerade, att de egnade sig till användning vid geologiska undersökningen,

vida öfverstege hvad dem kunde af undersökningen nu beviljas,

så funnes, enligt Chefens förmenande, endast en utväg att förebygga,

det de intressen, som den geologiska undersökningen skulle tillgodose, genom

denna ogynnsamma konkurrens allt för mycket äfventyrades, nemligen

en tillfredsställande reglering af den dervid anställda personalens lönevilkor.

Chefen hade derföre, i öfverensstämmelse härmed, ansett sig böra framlägga

följande förslag, nemligen att undersökningens tjenstemän, utom Chefen,

skulle i aflöning tillgodonjuta:

första till och med femte året 1,500—2,500 Kronor.

sjette „ „ tionde ,. 3,000

elfte „ „ femtonde „ 4,000

sextonde ,, „ tjugonde „ 4,500

tjugondeförsta året och följande 5,000

Hvad anginge den föreslagna förhö jningen i aflöni ngen under de fem

första åren, nödvändiggjordes densamma af svårigheten att rekrytera undersökningens

personal. Sedan det, såsom ofvan blifvit visadt, under år 1874

befunnits omöjligt att på hittills gällande lönevilkor återbesätta de lediga

platserna

s. 89 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverkrt 1875. 89

platserna med mera erfarnc, för närvarande ej redan i Statens tjenst anställde

geologer, hade ( heten vändt sig tdl tvä yngre naturforskare, om

Irvi 1 kas duglighet Chefen egde tillförlitlig kännedom och hade också grundad

f(»ihoppning att kunna tor undersökningen vinna desse, hvilka sedan

längie tid tillbaka under sonimarmanaderna deltagit i undersökningens arbeten,

dock endast under förutsättning, att de finge börja med en "årlig aflöning

af 1,800 Kronor eller samma aflöning, som. enligt hvad Chefen hade

sig bekant, en enskild arbetsgivare under törsta året betalte en person,

som för honom utförde kemiska analyser. ( heten saknade derföre grundad

anledning att antaga, det hädanefter någon fullt skicklig person toae anställning

vid undersökningen mot mindre aflöning än denna eller i bästa

tall 1,500 Kronor; och da redan i 1858 ars lönestat medgifvits successiv

förhöjning under de första fem åren från 600 till 1,500 Kronor eller med

900 Kronor, hade Chefen trott sig hafva fullgiltiga skäl att föreslå, det

tjenstemännen finge under sagde tid uppbära en från 1,500 Kronor (eller

högre belopp, som Chefen i hvarje fäll, fortfarande som hittills, tillätes bestämma),

småningom till 2,500 Kronor stigande aflöning.

Den olägenhet, som uppstått deraf, att undersökningens tjensteman

sällan qvarstannat vid densamma — en olägenhet så mycket mer känbar,

som denna institution i allmänhet ej kunde anses hafva fullt gagn af sina

medarbetare förr, än de ä 4 år deltagit i dess arbeten, — hoppades

Chefen kunna förekommas, om den för tiden från och med sjette till och

med tionde tjensteåret föreslagna lönegraden af 3,000 Kronor för tiden från

och med elfte till och med femtonde tjensteåret höjdes till 4,000 Kronor, i

stället för 3,500 Kronor, såsom i ofvan omförmälda memorial den 28 November

1873 blifvit hemstäldt. Genom utsigten att sålunda på en gång

och vid den tid, då frestelsen att öfvergifva undersökningen torde vara

starkast, erhålla en betydligare förbättring i aflöningsförmåner, torde det

önskvärda mål vinnas, att tjenstemännen i allmänhet oftare och längre än

hittills < p a i stannade vid undersökningen. Ku följd af denna förhöjning med

1,000 Kronor, i stället för förut föreslagna 500 Kronor, vore, att fjerde och

femte lönegraderna höjdes till 4,500 Kronor och 5,000 Kronor.

Att fem lönegrader upptoges, torde finnas med rättvisa och billighet

förenligt, då man besinnade, att den högsta här i fråga satta aflöning, hvilken

först efter tjugo års tjenstgöring erliölles, knappast kunde anses högre

än den, åtskilliga af förut nämnde, i enskildes tjenst anställde, yngre geologer

för närvarande åtnjöte.

Hvad beträffade aflöningen för undersökningens ( hef, ansa ge Chefen

sig höra förnya sin förlidet år gjorda hemställan, att den måtte för framstå.

till Bilcsd. Prot. 1875. 1 Sami. 1 Afd. 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90 Bil. N:o 5 d. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

tiden bestämmas till 7,500 Kronor, desto hellre som denne embetsman

sannolikt oftast hade med betydlig uppoffring af tid och penningar egnat

sig åt naturvetenskapliga forskningar och resor, innan han erhöllc en sådan

anställning, som den här i fråga varande. Detta hade åtminstone varit förhållandet

med de Chefer, ät hvilka undersökningens ledning sedan dess

tillkomst nästan uteslutande varit anförtrodd. För (ifrigt utgjorde 6,000

Kronor, som år 1858 bestämdes, på den tiden uppenbarligen en högre lön

än 7,500 Kronor numera, under det att i ''hetens göromål till följd af undersökningens

alltjemt vidgade verksamhet icke kunde anses hafva biff vit

minskade, oaktadt hans biträde och aktuarien öfvertagit en del åt de göromål

och den expedition, han förut ensam be,stridt.

Den tillfälliga löneförbättring af 150 Kronor, som för år 1875 tilldelats

undersökningens vaktmästare, borde äfven framgent honom förunnas.

Med särskild underdånig skrifvelse af den 31 sistlidne Oktober har

slutligen bemälde Chef öfverlemnat förslagsberukniag öfver de för geologiska

undersökningen under år 1876 erforderliga medel, hvarvid han tillika redogjort

för undersökningens nuvarande ståndpunkt; varande i berörda skrifvelse,

hvilken åtföljts af öfversigtskarta, aniördt hufvudsakligen:

att undersökningarne i skalan 1 : 50,000 under år 1874 fortgått i

Södermanlands, Östergötlands, Örebro och Christianstads län, inom hvilka

15,g qv.-mil blifvit undersökta, så att hela området af de i denna skala

dels kartlagda och dels endast undersökta delar af landet nu utgjorde omkring

375 qv.-mil;

att undersökningarne i skalan 1:100,000 under samma år omfattat

det topografiska kartbladet Wexiös område, upptagande en areal af 21,a qv.- mil, sa att numera omkring 68 qv.-mil vore undersökta i denna skala:

att med det från Jerakontoret utgående anslag, 3,000 Kronor, för

geologiska undersökningar i bergslagen, sådana undersökningar under sagda

år blifvit bekostade inom Nora och Hjulsjö, Lindes och Ramsbergs samt

Nya Kopparbergs bergslag;

att geologiska öfversigtsrcsor under nämnda år företagits inom Södermanland,

Nerike, Wermland, Östergötland, Westergötland, Dalsland, Småland

och Skåne äfvensom inom Dalarne i Siljanstrakten en specialundersökning

blifvit utförd;

att från geologiska undersökningen jemväl under samma år utgifvits

4 kartor i skalan 1 : 50,000 med åtföljande beskrifningar samt två afhandlingar

rörande yngre aflagringar i värt land; hvarjemte under gravyr vore

ytterligare 4 kartblad i samma skala, ämnade till utgifning under år 1875

samt två blad i skalan 1 : 100,000, hvilkas utgifning ansåges redan innan

1874 års slut kunna motses;

s. 91 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Frop. N:o 1, om Statsverket 1875. 91

att af de vid geologiska byrån anställda geologer en åtnjöte ett års

tjenstledighet från den 1 Maj 1874 mot afstående af hela sin'' lön; hvarjemte

under sagde år en af undersökningens äldste geologer, Törnebohm,

samt Aktuarien och Nivellören Börtzell, på egen begäran, erhållit afsked;

samt

att de tillgångar, som uppstått genom nämnde tjenstemäns afskedstagande

och tjenstledighet hade blifvit använda att öka antalet af extra

geologer, livilka, likasom under föregående år, varit anställde under längre

eller kortare tid af sommaren.

Uti niininda Förslagsberåkning öfver de för Sveriges Geologiska, undersökning

under år 1876 erforderliga medel hafva, under förutsättning af

bifall till hvad uti ofvan omförmälda memorial den 14 sistlidne Oktober

föreslagits i fråga om förändrade bestämmelser rörande aflöningen för undersökningens

personal, utgifterna beräknats till 75,000 Kronor, hvaraf

för aflöningar............................ 42,350: —

55

55

55

55

55

55

55

arfvoden samt godtgörelse åt tillfälliga

under vintern.............

arbeten å fältet ..............

byrå-afdelningen. .............

laboratorium................

museum..................

bibliotheket. . :............. .

kart- och boktrycket...........

värmeledning, ved och vatten......

diverse utgifter . .............

biträden för arbete

........... 2,150: —

...... 17,800: —

........... 600: —

........... 700: —

........... 800: —

........... 800: —

........... 8,000: —

• .......... 1,200: —

•.......... 600: —

Summa Kronor 75,000: —

hnär likväl inflytande medel genom försäljning af kartor m. m.

sannolikt under år 1876 uppginge till omkring 2,000 Kronor, har Chefen

ansett ett anslag till belopp af 73,000 Kronor tillräckligt för bestridande

af utgifterna under samma år samt anhållit, att sistnämnde belopp måtte

för ändamålet hos Riksdagen äskas.

Såsom förut är nämndt, ansåg jag redan sistlidet är behofvet af förbättring

i aflöningsvilkoren för den vid geologiska undersökningen anställda

personal vara till fullo ådagalagdt. Hvad Chefen uti förutnämnda memorial

s. 92 Kontrollera mot PDF

92 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Säd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

den 14 sistlidne Oktober anfört, innefattar emellertid ytterligare kraftiga

skal till stöd för denna åsigt, hvars vigtighet dessutom blifvit genom Eders

Kongl. Maj:ts förutomförmälda framställning till 1874 års Riksdag och

Riksdagens i anledning deraf fattade beslut erkänd. Sedan derjemte vid

sistlidna riksdag fattats beslut angående definitiv löneförbättring för åtskillig©

statens tjenare, erbjuda sig numera i afseende å bestämmandet af aflöningsvilkoren

för nu ifrågavarande personal liera tillfällen till jemförelse:

och då denna personal är i helt annan ställning än de em bets- och tjensteman,

för hvilka jag i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts den l<s sistlidne

December på föredragning af Chefen för Finans-Departementet fattade beslut

funnit mig böra äfven för år 1876 förorda endast tillfällig löneförbättring,

anser jag mig nu kunna och böra framlägga förslag till lönereglering

för geologiska undersökningen för att, i händelse detsamma vinner

Eders Kongl. Maj:ts godkännande, underställas Riksdagens pröfning.

Innan jag redogör för detta förslag, anhåller jag likväl få underställa

Eders Kongl. Maj:ts pröfning, huruvida icke förutnämnda genom nådiga

Rrefvct den 11 November 18,0 meddelade föreskrift, att undersökningens

tjensteman må vid uppflyttning i högre lönegrad anmälas till erhållande af

Chefens för ( ivil-Departementct förordnande på anställning vid verket, bör

i viss män ändras. Det synes mig nämligen oegentligt och olämpligt, att

tjensteman icke skall erhålla nämnda förordnande och dermed förenade mera

fasta anställning förr, än han under en tid af omkring tio år tjenstgjort

som biträdande tjensteman, oaktadt han derunder varit i åtnjutande af fast

aflöning och rättighet till tjeusteårsbcräkning; och då numera ingen vinner

anställning som biträdande tjensteman, utan att hafva hunnit till en viss

mognad i vetenskaplig bildning, vanligen ådagalagd genom bergsexamen

eller vunnen filosofisk grad och derefter fortsatta studier till det omfång,

som kan anses erforderligt för erhållande af venia docendi vid universitet,

anser jag hinder icke möta, att biträdande tjensteman vid geologiska undersökningen

må anmälas till erhållande af ifrågavarande förordnande, så snart

han efter någon tids tjenstgöring vid undersökningen kan anses hafva vunnit

erforderlig vana och praktisk erfarenhet för bestridande af de vid undersökningen

förefallande göromål. Det ligger i sakens natur, att någon

närmare bestämmelse angående denna tjenstgöringstid icke lämpligen kan

eller bör meddelas. Utom det att vederbörande tjensteman.? anlag och

begåfning kunna vara väsentligen olika, torde kunna inträffa å ena sidan,

att anställning som biträdande tjensteman vinnes omedelbart eller kort efter

afslutadc studier, och å- andra sidan, att sådan anställning vinnes först efter

det den anställde under längre tid såsom extra geolog deltagit i undersökningens

arbeten eller genom annan liknande verksamhet förvärfvat erfaren
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o o d. till Kongl. Maj-te Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 93

het och skicklighet. Dessutom skulle ju i hvarje fall förordnandets meddelande

vara beroende al Chefens för Civil-Departementet pröfning.

1 enlighet med nu af mig uttalade åsigter, Indika delas af undersökningens

Chef, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t

matte, med ändring af nådiga Brefvet den 11 November 1870, stadga, att

biträdande tjensteman vid Sveriges geologiska undersökning må, sedan han

vunnit nödig erfarenhet och skicklighet uti de vid undersökningen förefallande

göromål, uppå förslag af undersökningens Chef erhålla Chefens för

1 ivil-Departeinentet förordnande att tillsvidare vara tjensteman vid undersökningen,

äfvensom att bemälde Departements. Chef egen uppå derom af

tjensteman gjord ansökning eller, derest tjensteman brister i fullgörande af

sina åligganden, pa framställning af undersökningens Chef honom från sin

befattning entlediga.

Under förutsättning af bifall till denna framställning böra, vid behandling

åt lönereglcringsfrågan, bestämmas aflöningsvilkoren särskildt för

biträdande tjensteman och särskildt för tjensteman, som i föreslagen ordning

erhållit dietens lör Civil-Departementet förordnande.

Hvad dervid först angår tjänstemännens aflöningsvilkor, delar jag

dietens åsigt, att grundsatsen om atlöningens stigande med tjenst.tiden bör

bibehållas, och att fem aflöningsgrader böra bestämmas, hvarjemte jag anser

det belopp, hvarmed hvarje högre lönegrad skall öfverskjuta den närmast

lägre, böra, i likhet med hvad för andra statens tjenare tinnes stadgadt,

utan undantag bestämmas till 500 Kronor. Det återstår således endast

att föreslå beloppet af första gradens aflöningen. Då hos tjenstemännen

vid geologiska undersökningen måste, såvida undersökningen skall kunna

motsvara de anspråk, som på henne ställas, fordras en vetenskaplig ståndpunkt

fullt jemförlig med den, som lektorerne vid rikets elementarläroverk

i allmänhet innehafva; då anställning såsom tjensteman vid geologiska undersökningen

icke i allmänhet torde vinnas tidigare än befordran till lektor;

och då tjenstgöringen vid geologiska undersökningen måste anses både

trägnare och mera helsoförsförande än lektorernas, finner jag mig, med afseende

jemväl å hvad Chefen anfört, böra föreslå, att första gradens aflöning

bestämmes till 2,500 Kronor, så att tjenstemännens vid geologiska undersökningen

aflöningsvilkor blifva lika med lektorernas vid rikets elementarläroverk,

sådana de blifvit bestämda enligt nådiga Cirkulären den 20

Mars 1858, den 11 December 186.3 och den 29 Maj 1874.

1 flaga om aflöningen för biträdande tjensteman anser jag den nu

gällande grundsatsen, att Chefen må vid sådan tjensteman anställande ega

inom vissa gränser bestämma atlöningens belopp, böra fortfarande bibehållas.

Om således mitt förslag rörande aflöningen för tjenstemännen vinner

s. 94 Kontrollera mot PDF

94 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Majds Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1875.

bifall, synes mig, med hänsyn till hvad Chefen anfört och föreslagit, böra i

afseende å aflöningsvilkoren för de biträdande tjenstemännen stadgas, att

arfvodet för dem må, enligt bestämmande i hvarje särskildt fall, utgöra ett

belopp från och med 1,001! Kronor till och med 2,400 Kronor.

Beträffande derefter aflöningen för Chefen, har redan uti förutnämnda

underdåniga memorial den 28 November 1873 blifvit erinradt, att denna

aflöning är 1858 bestämdes till 6,000 Kronor, med livilket belopp samma

aflöning derefter utgått till och med år 1869. Då vid nuvarande Chefens

antagande aflöningen nedsattes till 5,500 Kronor, skedde sådant af den anledning,

att, sedan? såsom Chefen anmärkt, hans biträde och Aktuarieu öfveftagit

en del af de göromål och den expedition, som Chefen förut ensam

bestridt, dennes göromål ansågcs hafva blifvit minskade. Arbetena vid

geologiska undersökningen är o dock numera af den art och af det omfång,

att Chefens göromål, enligt hvad jemväl i Chefens förutnämnda memorial

den 14 Oktober 1874 blifvit vitsordadt, icke vidare kunna anses minskade.

Vid sådant förhållande synes mig med billighet och rättvisa öfverensstämmande,

att Chefens aflöning bestämmes till det redan år 1858 fastställda

belopp, 6,000 Kronor, ökadt med beloppet af det för innevarande år beviljade

dyrtidstillägg, 1,000 Kronor, eller tillsammans 7,000 Kronor. Sistnämnda

belopp motsvarar hvad som för innevarande år i aflöning tillgodokominer

Chefen i Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, med

hvilken Chefen för geologiska undersökningen torde vara i afseende å embetsställning

närmast jemförlig.

Då Chefen icke ifrågasatt ändring uti de af Eders Kongl. Maj:t enligt

nådiga Brefvet den 5 Juni 1874 meddelade bestämmelser rörande särskilda

arfvoden åt Chefens biträde och åt Amanuensen, torde förslag derom

icke heller böra nu af mig väckas.

o

Chefens framställning, att aflöningen till Vaktmästareu må få framgent

utgå med 750 Kronor eller samma belopp, som är beviljadt för innevarande

år, synes mig böra bifallas.

Vid afgifvande af ofvanberörda förslag till lönereglering för tjenstemännen

vid geologiska undersökningen har jag hufvudsakligen tagit hänsyn

dertill, att aflöningen borde stå i rimligt förhållande till arbetet och lefnadskostnaderna

samt att nämnde tjensteman måtte komma i åtnjutande af

samma löneförmåner, som de statens tjenare, med hvilka de kunna anses

närmast jemförlige. Jag har deremot icke ansett mig böra i lika hög grad,

som Chefen, fästa afseende vid den täflan, som geologiska undersökningen i

följd af landets nuvarande starka utveckling i industrielt hänseende har att

uthärda med enskilde arbetsgivare, enär jag anser icke oantagligt, att de

förhållanden, som framkallat denna täflan, kunna efter någon tids förlopp

s. 95 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 d. till Kongl Maj:ts Nåd. Vrop. N:o 1, om Statsverket 1875. 95

blih-ca förändrade. Hvad Chefen i berörda hänseende anfört är emellertid

särdeles behjertansvärdt och torde icke kunna vid de föreslagna afiöningserundernas

tillämpning å den nuvarande personalen lenmas utan all uppmärksamhet.

Da härtill kommer, att de nuvarande tienstemännen vid geologiska

undersökningen under ‘lera föregående år varit underkastade den

menliga inflytelsen al mindre tillfredsställande aflöningsvilkor, anser jag mig

böra i fråga om de föreslagna aflöningsgrundernas tillämpning ä deii nuvarande

personalen föreslå, deh att nya tredje aflöningsgraden med aflöning

till belopp af 3,500 Kronor må från och med 1876 anses motsvara nuvarande

aflöningsklassen med 2,500 Kronors aflöning och att således geolog,

som nu innehar sistnämnda aflöning, må anses berättigad att vid samma

tid, som han enligt nu gällande bestämmelser skulle uppnått 3,000 Kronors

aflöning, uppflyttas i fjerde aflöningsgraden med aflöning till belopp af 4,000

Kronor, dels ork att biträdande geolog, som mera än fem år tjänstgjort vid

undersökningen, ma, derest han före 1876 års ingång erhåller Chefens för

Civil-Departementet förordnande att vara tjensteman vid undersökningen, vid

nämnda tidpunkt tillträda aflöning i andra aflöningsgraden eller med 3,000

Kronor.

1 händelse de af mig nu gjorda framställningar bifallas, skulle, under

förutsättning att ingå förändringar inom personalen inträffa, följande aflöningar

komma att under år 1876 utgå, nemligen:

ö Ö

till Chefen............................. 7000: —

„ Geologerne Hummel, Erdman och Gumeelius, indika inträdt i

tjenst vid undersökningen, de två förstnämnde år 1861 och

Gumeelius år 1863 samt från och med år 1871 åtnjutit 2,500

Kronors aflöning, 4,000 Kronor hvardera........... 12,000: _

,. Geologen Stolpe, hvilken inträdt i tjenst vid undersökningen

ar 1862 och från och med år 1872 åtnjutit 2,500 Kronors

aflöning..................'' . . , ........ 3,500: —

.. Geologen Karlsson, hvilken inträdt i tjenst år 1858 och från

och med år 1872 åtnjutit 2,500 Kronors aflöning...... 3,500: _

Biträdande geologen Linnarsson, (hvilken inträdt i tjenst år

1869) under förutsättning, att han före 1876 års ingång

erhåller Chefens för Civil-Departementet förordnande att vara

tjensteman vid undersökningen................ 3 000: _

.. Kemisten och Mineralogen Santesson, (hvilken inträdde i tjenst

ar 1872), under förutsättning att lian före 1876 års ingång

erhåller enahanda förordnande................. 2,500- _

Transport 31,500: .—

s. 96 Kontrollera mot PDF

96 Bil. N:o 5 d. till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 7, om Statsverket 1875.

Transport 31,500

till en biträdande tjensteman.................... 2.000:

till en biträdande tjensteman................... 1,800:

till en biträdande tjensteman . . . ,................ 1,800:

till en biträdande tjensteman, högst................. 1,800

till Vaktmästaren......................... ■ • 750:

Summa Kronor 39,650: —

Detta belopp understiger med 2,700 Kronor den al chefen för aflöningar

beräknade summa 42,350 Kronor. Hvad angår öfrige under år 1876

förekommande utgifter finner jag ej skäl till anmärkning mot de af Chefen

derom gjorda beräkningar.

Öm således från den af Chefen beräknade slutsumma . 73,000: —

afdrages förutnämnda belopp . ... ............... 2,700: —

Skulle återstoden Kronor 70,300: —

utgöra det belopp, som för ar 1876 erfordras till fortsättande af den geologiska

undersökningen.

På grund af hvad sålunda förekommit tillstyrker jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå Riksdagen att

dels medgifva, att aflöningen för Chefen vid geologiska undersökningen

må bestämmas till 7,000 Kronor:

att aflöningen för biträdande tjensteman vid undersökningen ma bestämmas

att utgöra ett belopp från och med 1,000 Kronor till och med

2,400 Kronor;

att aflöningen för tjensteman vid undersökningen bestämmes till 2,500

Kronor och att denna aflöning må efter innehafvares af sådan beställning

väl vitsordade tjenstgöring under en tid af fem ar, räknade från och med

året näst efter det, då han antages, ökas med 500 Kronor och således årligen

utgå med 3,000 Kronor, vidare efter fem års enahanda tjenstgöring

höjas till 3,500 Kronor, ytterligare efter fem års sådan tjenstgöring höjas

till 4,000 Kronor och slutligen efter fem års enahanda tjenstgöring ökas med

500 Kronor samt således från och med tjugondeförsta tjensteåret utgå med

4,500 Kronor årligen;

att vid tillämpningen af de sålunda föreslagna aflöningsgruudcrna nya

tredje aflöningsgraden med aflöning till belopp af 3.500 Kronor må från

och med 1876 anses motsvara nuvarande aflöningsklassen med 2,500 Kronors

aflöning och således geolog, som nu innehar sistnämnda ’ aflöning, anses berättigad

att vid samma tid, som han enligt nu gällande bestämmelser skulle

uppnått 3,000 Kronors aflöning, uppflyttas i fjerde aflöningsgraden med aflöning
-

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Bil N:o 5 d. till Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1875.

ning till belopp af 4,000 Kronor; äfvensom att biträdande geolog, som mera

än fem år tjenstgjorfc vid undersökningen, må, derest lian före 1876 års ingång

förordnas att vara tjensteman vid undersökningen, vid nämnda

tidpunkt tillträda aflöning i andra aflöningsgraden eller med 3,000 Kronor;

samt

att den vid nämnda undersökning anstå Ide vaktmästarens aflöning

bestämmes tili 750 Kronor;

dels ock, för fortsättande under år 1876 af de geologiska undersökningarna

och på det nu föreslagna aflöningsgrunder derunder må kunna tilllämpas,

bevilja ett extra anslag för samma år till belopp af 70,300 Kronor.

1 fråga om anslaget till

n :o. Hästafvelns förbättrande

anförde Departements-Chefen:

“Uti underdånigt memorial den 20 sistlidne November har StuteriOfverstyrelsen,

icke allenast förmält, hurusom vid Stuteri-kommissionens

sammanträde år 1873 en dess ledamot, med begagnande af den Kommissionens

ledamöter genom nådiga brefvet den ! November 1872 tillagda

befogenhet att sjelfständigt väcka förslag, framställt behofvet att vid Flyinge

Stuteri dels uppföra ett nytt och ändamålsenligt stostall, dels upphjelpa och

till s. k. boxstall inreda det gamla bristfälliga med N:o 3 utmärkta stallet,

dels i sammanhang med anordnandet af den påbjudna kusk- och stallskolan

och utvidgandet af landtbeskällaredepoten uppföra ett bostadshus för den

med eu kusk, fyra stalldrängar och stallelever förökade betjeningen, dels

företaga nödig inredning af sadel- och selkammare i de redan befintliga

husen och dels anlägga en större ändamålsenlig kör- och rastbana: samt

Kommissionen, — med insigt af nödvändigheten att snarligen vidtaga en tidsenlig

förändring och utvidgning af stallbyggnaderna vid ifrågavarande Stuteri,

hvilka åtgärder voro desto mera af behofvet påkallade, som berörda

byggnader till följd af sitt nuvarande sammanträngda läge ingåfvo farhåga

att vid en uppkommande eldsvåda helt och hållet gå förlorade utan möjlighet

af räddning — beslutit, att, enär nödiga medel till bekostande af de

erforderliga byggnadsarbetena icke kunde af Stuteri-öfverstyrelsen till fullo

anskaffas, frågan borde hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anmälas;

Bih. till Riksd. Prvt. 1875. 1 Sand. 1 Afd. 13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

utan äfven i ämnet sjelf framställt förslag och dervid yttrat sig på sätt,

som följer:

“Med anledning deraf får Stuteri-Öfverstyrelsen i underdånighet

anföra:

att stallbyggnaderna vid Flyinge, till största delen uppförda på 1820- talet, icke äro försedda med fönster, utan endast med mindre gluggar i de

tjocka gråstcnsmurarne, hvarigenom tillrii eldig dager och luftvexling, som

för hästens välbefinnande äro af sä stor vigt, icke kunna beredas, och att

knappast någon mindre landtbrukare nu för tiden torde åtnöja sig med så

mörka och trånga stallar som de förenänmda:

att utrymme för boxar åt de ädlare hingstarne, i hvilka dessa kunna

fritt röra sig, alldeles saknas och att märr-boxar måst i den mörka fölhuslängan

provisionelt afplankas;

att, till beredande i någon man af större utrymme, två mindre korsvirkshus

f r längre tid tillbaka blefvo uppförda a stallgården, men då denna

endast eger två trånga utkörsportar och samtliga stalldörrarne, undantagandes

en enda, leda till stallgården, som är kringbygd pa alla sidor utom på

en, hvilken vetter åt en närliggande dam, har nuvarande Styrelse låtit anbringa

dubbla portöppningar å stallgaflarne, för att vid en uppkommande

eldsvåda hästarne skulle kunna derigenom utföras.

Då likväl det är att befara att, under den förvirring som vid eu

eldsvåda måste uppstå, hästarne icke nog hastigt kunna utföras genom de

utåt ledande portarne, blifver det nödvändigt att ofvannåmnda tvånne korsvirkshus,

hvilka icke äro af något synnerligt värde och dessutom tillstänga

den redan förut trånga stallgården, så fort som möjligt nedtagas, men innan

detta sker, måste dock en ny stallbyggnad, innehållande kättar för det

föreskrifna antalet och 20 fölston, uppföras å en från de öfriga stallen afskild

plats.

Af de nybyggnader, som Stuteri-kommissionen ansett vara mest nödvändiga

vid Flyinge stuteri, har under år 1874 uppförts en bostadsbyggning

för den, enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning, tillökade betjeningspersonalen,

enär utrymme för densamma icke kunde på annat sått

beredas; och har kostnaden för denna byggnad, innehållande tillika en lägenhet

för främmande stallelever, uppgått till 11,500 Kronor.

Emellertid qvarstår behofvet af nedanuppräknade nybyggnads- och

reparationsarbeten vid stuteriet, å hvilka ritningar och kostnadsförslag blifvit

uppgjorda samt af Öfver-Intendents-Embetet utan anmärkning granskade,

nemligen:

s. 99 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 d. till Kongl. Majt:s Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 99

En baknings- och tvättstuga af tegel på gråstensfot, beräknad att

kosta.................................. 2,018: 20.

En stallbyggnad af tegel, inredd med 20 fölsto-katiar. . 21,285: 76.

Reparation af hingststallet................. 2,235: —

Reparation af stallen N:ris 3 och 4 jemte inredning med

boxar och upptagning af fönster................. 3,525: 76.

Reparation af fölhuslängan................. 4,317: 26.

Summa Kronor 33,381: 98.

Till bestridande af dessa kostnader har Stuteri-Öfver-Styrelsen utaf

1874 års ordinarie statsanslag reserverat ett belopp af 6,000 Kronor, och

om, såsom Styrelsen hoppas, för hvartdera af åren 1875 och 1876, under

hvilken tid byggnadsarbetena äro beräknade att fullbordas, en lika summa

kan af statsanslaget inbesparas, uppkommer således en tillgång af 18,000

Kronor, hvarföre, om jemväl antages, att vid blifvande entreprenadauktion

å arbetenas utförande den i förslagen upptagna kostnad något kommer att

minskas, ett tillskott af endast 15,000 Kronor blifver behöfligt för uppförande

vid Flyinge af nödiga byggnader samt de gamlas försättande i tidsenligt

skick; och då till fullbordandet af nya stallar vid Strömsholms stuteri

genom Kongl. brefven den 31 Maj och 6 December 1867 beviljats

extra anslag af tillhopa 27,000 R:dr, men till äter uppförande vid Ottenby

stuteri af stall, sädeslada, spanmålsmagasin och ladugårds- m. fl. byggnader,

hvilka vid branden derstädes år 1870 blefvo förstörda, något anslag icke

begärts, ehuru kostnaden för uppförande af dessa byggnader jemte en byggnad

för stallbetjeningen och en ny smedja uppgått till 86,300 R:dr, hvilken

summa med nära 26,000 R:dr öfverstiger den af vederbörande brandförsäkringsverk

utgifna ersättning för de förstörda byggnaderna, hyser Styrelsen

den förhoppning, att till byggnadshjelp vid Flyinge kunna påräkna

ett extra anslag för en gång af 15,000 Kronor, så mycket mer som denna

summa endast utgör en del af hvad som måste påkostas byggnaderna vid

Flyinge, samt värdet af denna Statens egendom genom ifrågavarande byggnadsarbeten

korame att icke obetydligt ökas.

Under förutsättning att Styrelsens nu gjorda framställning af Eders

Kongl. Maj:t i nåder gillas, får Styrelsen underdånigst anmäla:

dels att af det till hästars prisbelönande och deraf härflytande kostnader

anvisade reservationsanslag, 35,000 Kronor, för innevarande år uppstått

en behållning af 16,193 Kronor, som till kommande år reserverats,

samt att, då någon del af denna behållning sannolikt icke behöfver användas

till prisbelöningar år 1875, reservationerna å förenamnda anslag under

de närmaste åren komma att ytterligare ("»kas, intilldess allmänheten, genom

opaginerad Kontrollera mot PDF

JOO Bil. No 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1875.

den uppmuntran som prisbelöningarna skänka, blifver mera förtrogen med

ett ratiouelt hästuppfödningssätt och lär sig inse, huru nödvändigt det är

att till afvelns främjande endast begagna fullgoda beskällare och föl-ston;

dels ock att af de Flyinge stuteri tillhörige hingstar 1,614 enskilda

personer tillhöriga ston innevarande år blifvit betäckta, af hvilket antal 513

ston betäckts ensamt vid stuteriet, och att antalet betäckningar ytterligare

skulle ökats, om vid stuteriet funnits utrymme för de ston, som ditförts, men

af livilka under nuvarande förhållanden flera måst återvända med oförrättadt

ärende för att icke vidare återkomma.

Och då beredandet af erforderligt utrymme vid stuteriet så väl för

Statens egna hästar som för de enskilda personer tillhöriga ston, livilka ditföras

till betäckning, måste inverka på prisbelöningssystemets framgång, anser

Styrelsen det vara med Statens fördel förenligt om 15,000 Kronor af

de å prisbelöningsanslaget för år 1874 reserverade medel finge användas

till fullbordande af stallbyggnaderna vid Flyinge stuteri, hvarigenom något

extra anslag för sagda ändamål icke komme att erfordras.

Med anledning af hvad sålunda blifvit anfördt anhåller Styrelsen i

underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes till nästsammanträdandc

Riksdag aflåta nådig Proposition derom, att till uppförande vid Flyinge

stuteri af ett sto-stall och en baknings- och tvättstuga för tjenstepersonalen

samt till öfriga stuteriet tillhöriga stallbyggnaders försättande i lämpligt och

tidsenligt skick ett belopp af 15,000 Kronor måtte anvisas att utgå, antingen

såsom extra anslag eller ock af besparingarne å 1874 års anslag till

prisbelönande af hästar. “

Sedan Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 29 Maj 1874,

med fastställande af ny ordinarie aflöningsstat för de hos Stuteri-! Ifverstyrclsen

och vid stuterierna i orterna anställda embets- och tjensteman, meddelat

Stuteri-Ofverstyrclsen, att Riksdagen, på sätt Eders Kongl. Maj: t

äskat, till förbättrande af betjeningens vid alla tre stuterierna lönevilkor

och uppsättande vid Flyinge stuteri af en kusk, en nattvakt och fyra stalldrängar,

ii. extra stat för år 1875 beviljat 5,937 Kronor: har Eders Kongl.

Maj:t, uppå Stuteri-!Ifverfetyrelsens underdåniga framställning, under den

16 nästlidne Oktober förordnat, att betjeningen vid Strömsholm skall utgöras

af endast en hofsmed, 1 kusk, 30 stalldrängar, 1 nattvakt och 2 skogvaktare,

af livilka båda sistnämnda den ene dock icke finge antagas förr

än vid nuvarande skogsförvaltarens afgång, samt att öfriga i nu gällande

aflöningsstat uppförda tjenstebefattningar, hörande till den lägre betjeningen

vid Strömsholm, skola indragas i den mån innehafvarne afgå.

Genom en sådan indragning, när den en gång hinner i sin helhet

O o7 . o O

s. 101 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1875. 101

genomföras, kommer väl nu varande aflöniugs-stat för Strömsholms hingstdepot

att minskas med 3,850 Kronor årligen; men då de med indragningen

åsyftade besparingarne först i en framtid blifva tillgängliga; och de

behållningar, som å ordinarie statsanslaget till hästafvelns förbättrande möjligen

kunna uppstå, erfordras till bekostande af ofvanomförmälda vid Flyinge

stuteri oundvikliga byggnads- och reparationsarbeten; så erfordras jemväl

för år 1876 enahanda extra anslag af 5,937 Kronor, som Riksdagen

beviljade för år 1875 till förbättrande af betjeningens vid alla tre stuteterierna

lönevilkor och uppsättande af en kusk, en nattvakt och fyra stalldrängar

vid Flyingc stuteri och hingsdepot, Stuteri-!Ifverstyrelsen har

också, i underdånig skrifvelse den 12 sistlidne November, gjort framställning

om behofvet att för berörda ändamål af Riksdagen jemväl för år 1876

äska ett extra anslag af 5,937 Kronor.

På grund af hvad sålunda förekommit, hemställer jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att

dels medgifva, att af de medel, hvilka å anslaget till prisbelöningar

för hästar under sistlidet år blifvit reserverade, ett belopp af 15,000 Kronor

må användas såsom bidrag till bekostande af åtskillige förestående

byggnadsarbeten vid bly inge stuteri och hingstdepot;

dels och, till förbättrande af betjeningens vid alla tre stuterierna

lönevilkor och aflönande vid Flyingc af en kusk, en nattvakt och fyra stalldrängar,

för är 1876 på extra stat bevilja 5,937 Kronor.

Dq »artemcnts-Chcfeu anförde vidare:

"1 fråga om anslagstitcln

12:o. Undervisningsanstalter för bergsbruk oeli slöjder

får jag till en början för undvikande af vidlyftighet åberopa allt hvad jag

beträffande denna anslagstitcl upplyst och anfört till Statsrads-protokollet

den 9 Januari 1874, hvilket såsom bilaga åtföljde Eders Kongl. Maj:ts till

1874 års Riksdag angående Statsverkets tillstånd och behof aflåtna nådiga

Proposition.

Hvad derefter särskildt angår

A. Teknolog is ha institutet,

tillåter jag mig i minnet återkalla, att, sedan infordrade utlåtanden öfver

opaginerad Kontrollera mot PDF

302 Bil. No 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1875.

komiterades betänkande rörande frågan om Teknologiska Institutets och åtskilliga

andra läroanstalters ombildning till en teknisk högskola inkommit,

Eders Kongl. Magt den 13 sistlidne November till pröfning förehaft denna

fråga; att i följd af Eders Kongl. Maj:ts då fattade beslut förslaget om Teknologiska

Institutets utvidgande och ombildning till en allmän, hela den

tekniska undervisningen omfattande, högskola i allo förfallit; samt att i sammanhang

härmed Eders Kongl. Magt, med gillande af komiterades förslag, att

elcverne i fackskolorna för väg- och vattenbyggnadskonst, för mekanisk teknologi

och för bergsvetenskap borde beredas tillfälle att genomgå en fyraårig

lärokurs vid Teknologiska Institutet, behagat anbefalla Styrelsen för

Institutet att till Eders Kongl. Maj:t inkomma med underdånigt utlåtande

och förslag i fråga om den förstärkning af lä rarekrafter och den förhöjning

i Institutets årsanslag, som utsträckningen af omförmälda lärokurser från

tre till fyra är och den fortgående tillökningen af elevernas antal kunde

anses påkalla; hemställande jag, att protokollet i detta ärende mätte få såsom

bilaga åtfölja Eders Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till nu instundande

Riksdag angående Statsverkets tillstånd och behof.

Redan den 24 sistlidne November, innan ännu nådigt bref rörande

förutnämnda, Styrelsen för Teknologiska Institutet meddelade befallning

hunnit expedieras, inkom bemälda Styrelse med underdånigt memorial,

deruti Styrelsen, — med erinran, att Styrelsen uti det af henne den 14

Februari 1874 afgifna utlåtande öfver komiterades förstberörda betänkande

o

och förslag, framställt sina åsigter rörande behofvet af undervisningens utvidgning

vid Teknologiska Institutet samt uppgifvit, hvilka lärarekrafter för

sådant ändamål vore erforderliga, — i underdånighet anfört, att bland de

förändringar med hänsyn till lärarepersonalen, som både komiterade och

Styrelsen tillstyrkt, upprättandet af en profession i ren matematik, i stället

för den nuvarande adjuukturen i matematik och mekanik, vore en åtgärd,

som genom undervisningens småningom skedda utsträckning och i synnerhet

genom den hastiga tillökningen af elevernas antal blifvit mer och mer

behöflig och hvilken åtgärd Styrelsen ansåge icke böra längre uppskjutas,

äfven om icke något annat läroverk kom me att med Institutet förenas eller

lärotiden derstädes, enligt komiterades af Styrelsen understödda förslag,

komme att förlängas. Styrelsen har förklarat sig, rörande den matematiska

undervisningen vid ett högre tekniskt läroverk, förnämligast endast behöfva

hänvisa till hvad ofvannämnde komiterade i sitt underdåniga utlåtande samt

Styrelsens ledamot, professoren i matematik och theoretisk mekanik vid

Institutet, Hj. Holmgren uti ett till Styrelsen i ämnet afgifvet och af Styrelsen

i underdånighet insändt yttrande anfört. Komiterade hade nemligen yttrat följande:

“Hvad först angar den matematiska undervisningen, hvilken är af

s. 103 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 d till Kongl. $Jajits Vad. Trop. N:o J, om Statsverket 1875. 103

framstående vigt vid ett läroverk, afsedt bland annat för maskin- och eivilingeniörers

bildning, finnes för dess bestridande vid Teknologiska Institutet

endast en adjunkt, biträdd af en assistent. Professoren, hvilken har

till läroämnen både matematik och theoretisk mekanik, är fullt sysselsatt

med undervisningen i detta sistnämnda ämne, hvilket ock otvifvelaktigt är

af så stor betydelse och omfattning, att det väl krafvel’ sin man. Det synes

redan nu både obilligt och för läroverkets verksamhet skadligt att lägöa

den tunga och ansvarsfulla bördan af hela den rent matematiska undervisningen

på en svagt aflönad lärare i lägre grad. Ännu starkare skulle olägenheterna

häraf framträda, sedan undervisningen blifvit ytterligare utvidgad.

Komitén har derföre trott sig höra föreslå, att den Vid Teknologiska

Institutet nu befintliga adjunkturen i ren matematik måtte förändras till

profession.“ Professorn Holmgren tillägger, bland annat, att för ett högre

tekniskt läroverk i våra dagar den hufvudsakliga uppgiften vore att meddela

en grundlig och omfattande insigt i naturvetenskaperna och deras tilllämpning

inom teknikens områden, hvilken insigt fordrade, åtminstone af

det störa flertalet lärjungar, i forsta rummet en grundlig matematisk och

theoretiskt-mekanisk bildning och att på dessa förstudiers beskaffenhet berodde

numera i väsentlig man för maskin-, civil- och bergsingenjören samt

arkitekten grundligheten af hans fackstudier, emedan ingen facklärare förmådde

gifva hållning och prägel åt dessa studier, om de matematiska förkunskaperna

vore bristfälliga eller underhaltiga. Det vore detta genomgripande

inflytande på de flesta öfriga läroämnen, som åt matematiken i högre

grad än åt dem gåfve karakteren af ett hufvudänme, och denna omständighet

ensam vore tillräcklig för att alltid åt en hufvud lärare anförtro ett

sådant ämne, helst man icke kunde förvänta af eu svagt aflönad lärare i

lägre tjenstegrad, att han skulle uteslutande egna sig åt denna tjenstgöring

och åt sådana studier, som dess ändamålsenliga skötande fordrade, da lian

vore nödsakad att för sitt uppehälle skaffa sig andra inkomster och detta,

till ytterligare skada, genom öfveransträngdt arbete. Då dertill komme att,

hvad af sakkunnige män bekräftats, undervisningen i matematik vid Teknologiska

Institutet ännu vore alltför knapphändig och alltså mera till än

förut borde för framtiden anslås åt detta ämne, kunde icke antagas att till

denna magtpåliggande undervisning skulle kunna för en ringa adjunktslön

erhållas en duglig lärare, af hvilken fordrades kunskap i matematik, jemngoda

med universitetslärarens och, om möjligt, jemväl göda theoretiska kunskaper

åtminstone i mekanik och maskinlära: fästande professorn i öfrigt

uppmärksamheten derpå, att icke något utländskt högre tekniskt läroverk

funnes, som ej hade minst eu professor uteslutande för ren matematik,

xörutom andra ordinarie och extra lärare i ämnet.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o /, om Statsverket 1875.

Styrelsen liar vidare för egen del anfört, att, enär undervisningen

vid Teknologiska Institutet bestode dels i föredrag och dels ’i repetitioner

med eleverna, samt lärarnc vore skyldiga att gifva eleverna betyg öfver deras

kunskaper, deraf följde, att arbetet med undervisning och examinering

blefve större i den mån elevantalet ökades. Huru betydlig denna tillökning

för den ifrågavarande adjunkten blifvit, insåges lätt, om i betraktande

toges att antalet ordinarie elever, som han samtidigt undervisat under de

första fem åren efter adjunkturens inrättande, eller 1858—-1802, i medeltal

varit :>2, men vid förlidne hösttermins början uppgick till 84: hvarförutan

icke borde förbises, att på denne adjunkt och professorn i matematik och

theoretisk mekanik tyngsta bördan af inträdesexamina till Institutet hvilade.

På grund häraf, och då Styrelsen ansåge det kunna befaras, att, med afseende

på adjunktens ringa aflöning, som nödsakade honom att på annat

håll skaffa sig inkomstgifvande sysselsättning, undervisningen vid Institutet

skulle komma att allvarsamt lida, derest icke anmärkta missförhållandet

med aflöningen blefve snart afhjelpt, samt då undervisningen i theoretisk

mekanik numera ''uppehölles af professorn i matematik och theoretisk mekanik

ensam, har Styrelsen i underdånighet hemställt, att Eders Kongl.

Maj:t mätte till Riksdagen aflåta nådig Proposition om nuvarande Adjunkturens

i matematik och mekanik vid Institutet förändring till en profession

för ren matematik, utan att denna förändring gjordes beroende af frågan

om läroverkets utvidgning, samt att aflöningen vid den nya professionen

måtte bestämmas till samma belopp, som flertalet af Intstitutets förutvarande

professorer åtnjöte, eller 4,500 Kronor, med det dvrtjdstillägg, som

kunde blifva dem beviljadt.

Hvad sålunda blifvit upplyst och anfördt innefattar för mig fullgiltiga

skal att understödja Styrelsens ifrågavarande framställning. Genom bifall

till denna framställning skulle den i Statsrads-protokollet den 9 Januari

1874 omförmälda och uti bilagan ‘B till Riksdagens underdåniga skrifvelse

den 17 påföljande Maj angående regleringen af utgifterna under Riksstatens

Sjette Ilufvudtitel intagna aflöningsstat för Teknologiska Institutet, hvilken

stat slutar på en summa af 58,500 Kronor, i så måtto förändras, att i stal - let för en Adjunktslön å 2,500 Kronor skulle uppföras en Professorska å

4,500 Kronor, hvadan aflöningsstatens slutsumma således skulle ukas med

2000 Kronor och uppgå till 60,500 Kronor.

Enligt de af Eders Kongl. Maj:t pa. föredragning af linans-Departementet

den 18 sistlidne December antagna allmänna grunder för tillfällig

löneförbättring skulle i sådant afseende för Teknologiska Institutet erfordras

20 procent å sistnämnda belopp eller 12,100 Kronor.

På grund

s. 105 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1875. 105

Pa grund af hvad sålunda förekommit tillstyrker jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå Riksdagen

dels att pa det nuvarande adjunkturen i matematik och mekanik må

kunna förändras till profession i ren matematik anvisa det för en professorska!

ä 4,500 Kronor utöfver adjunktslönen, 2,500 Kronor, erforderliga

belopp samt förty höja Institutets ordinarie anslag med 2,000 Kronor;

dels ock att bevilja de vid Institutet anställde tjensteman, lärare och

betjente tillfällig löneförbättring under år 1876 med 20 procent å utgående

aflöningav och för sådant ändamål på extra stat anvisa 12,100 Kronor.

Vidkommande derefter samtlige (»frige undervisningsanstalter, som i

Riksstaten finnas uppförda under nu förevarande anslagstitel, anhåller jag få

erinra, att sedan oftanämnde komiterade, till följd af det dem den 28 December

1872 lemnade uti protokollet den 9 Januari 1874 omförmälda uppdrag,

den 12 sistlidne December inkommit med underdånigt betänkande och

förslag rörande anordnandet af den lägre tekniska undervisningen inom riket,

utom hvad angår den vid slöjdskolan i Stockholm meddelade; så har

Eders Kongl. Maj:t den 18 i sistnämde månad, jemte förordnande att betänkandet

och förslaget, som till trycket befordrats, skulle till Riksdagen utdelas,

i nåder anbefallt Commerce-Collegium att efter vederbörandes hörande,

inom den 1 instundande Juni öfver berörda betänkande och förslag afgifva

underdånigt utlåtande. Då detta utlåtande hittills icke kunnat inkomma,

är således ännu oafgjordt, om och i hvad man genomgripande förändringar

kunna komma att i afseende å organisationen af nu ifrågavarande

undervisningsanstalter vidtagas. Jag hyser derföre den åsigt, att de anslag,

som nu kunna ifrågakomma att beviljas utöfver redan på ordinarie stat uppförda

belopp, fortfarande böra anvisas endast på extra stat. Likaledes anser

jag en definitiv lönereglering för dessa undervisningsanstalter icke heller

böra nu ifrågasättas, utan tillstyrker, att i afseende å löneförbättring för de

vid desamma anställda tjensteman, lärare oeh betjente måtte tillämpas de af

Eders Kongl. Maj:t antagna allmänna grunder; dock att i fråga om en eller

annan aflöning på grund af särskilda, uti oftaberörda protokoll den 9 Januari

1874 anförda omständigheter undantag härifrån böra ega rum.

Med hänvisande således till de uti nämnda protokoll omförmälda och

uti bilagan B till Riksdagens förutnämda skrifvelse intagna aflöningsstater

B i-h. till Biksd. Prot. 1875. 1 Somt. 1 Afd. 14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106 Bil. N:o 5 d. till Kom/l. Muj:ts Bäd. trop. N:o 1■ om Statsverket lb75.

hemställer jag i underdånighet, att Eders Kong! Maj:t måtte i nåder föreslå

Riksdagen, beträffande:

B. Chalmersska Slöjdskolan,

att bevilja tillfällig löneförbättring för år 1876 uti aflöningarne för föreståndarebefattningen,

samtlige lärarne, bibliothekarien och verkmästaren med

20 procent och uti aflöningen åt vaktmästaren med 50 Kronor samt för sådant

ändamål på extra stat anvisa 4,760 Kronor;

(Tekniska elementarskolan t Norrköping,

dels att för denna skolas behof, utöfver ordinarie anslaget 12,000 Kronor,

anvisa på extra stat ytterligare 4,500 Kronor att utgå under år 1876 och

enligt Eders Kongl. Maj:ts bestämmelse användas;

dels ock att för år 1876 bevilja tillfällig förhöjning af föreståndareoeh

lärare aflöningarne med 20 procent och af vaktmästarens aflöning med

180 Kronor samt för sådant ändamål på extra stat anvisa erforderlige 2,810

Kronor.

D. Tekniska elementarskolan i Malmö,

att för beviljande af tillfällig förhöjning under år 1876 af vaktmästarens

aflöning med 180 Kronor och af ofri ge vid skolan utgående aflöningar med

20 procent anvisa på extra stat 2,100 Kronor: samt

E. Tekniska Elementarskolan i Örebro,

dels att för denna skolas behof anvisa, utöfver ordinarie anslaget

12,000 Kronor, ytterligare på extra stat 4,500 Kronor att utgå under åi

1876 och enligt Eders Kongl. Maj:ts bestämmelse användas;

dels ock att bevilja tillfällig förhöjning under år 1876 af de vid

skolan utgående aflöningar med 20 procent samt förty anvisa pa extra stat

dertill erforderliga 2,575 Kronor.

1 fråga om

F. Tekniska elementarskolan i Borås

tillåter jag mig erinra att, sedan sistlidet ars Riksdag, i anledning af Eders

Kongl. Maj:ts nådiga framställning i ämnet, för denna skola, utöfver or
-

s. 107 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 d. till Kongl. Moj:fs Nåd Trop, N:o 1 om Statsverket. 1875. 107

dinarie statsanslaget 12,000 Kronor, på extra stat för innevarande år beviljat

ytterligare 4,500 Kronor, och för tillfällig förhöjning samma år af

de vid skolan utgående aflöningar anvisat ett belopp af 2,840 Kronor, så

har Eders Kongl. Maj:t den 28 Augusti 1874 ej mindre fastställt förnyad

stat för skolan, upptagande följande aflöningsbelopp:

till Föreståndaren

„ 1 lärare . . .

„ 1 d:o . . .

„ 1 d:o . . .

„ 1 eko . . .

„ 1 d:o . . .

„ 1 d:o . , .

„ J d:o . . .

„ 1 d:o . . .

„ 1 d:o . . .

„ 1 d:o . . .

1 d;o .............

„ handtverksbiträden........

„ Bibliothekarien..........

„ Kassaförvaltaren..........

„ Protokollsföraren hos Direktionen

., Vaktmästaren...........

......... 1,500: —

......... 2,400: —

......... 1,800: —

......... 1,500: —

......... 1,500: —

......... 1,200: —

......... 600: —

......... 600: —

......... 450: —

400: —

......... 400: —

. . . ''...... 300: —

......... 200: —

......... 600: —

......... 150: —

......... 150: —

......... 150: —

1.. • ■ • ■ ■ • 4QQ: —

Summa Kronor 14,200: —

än äfven inedgifvit, att dessa aflöningsbelopp finge under innevarande år

förhöjas med 20 procent eller tillsammans 2,840 Kronor, motsvarande det

af Riksdagen för löneförbättring beviljade anslag.

Eders Kongl. Maj: t torde nu finna skäligt föreslå Riksdagen

dels att för tekniska elementarskolans i Borås behof anvisa, utöfver

ordinarie anslaget 12,000 Kronor, ytterligare på extra stat 4,500 Kronor

att utgå under år 1876 och enligt Eders Kongl. Majts bestämmelse användas;
dels

ock att bevilja tillfällig förhöjning under år 1876 af de vid

skolan utgående aflöningar med 20 procent samt förty på extra stat anvisa

dertill erforderliga 2,840 Kronor.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108 Bil. N:o 5 d. till Kotujl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Rörande

G. Väfskolan i Borås

hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte, i likhet med hvad sistlidet

år egde rum, hos Riksdagen äska ett extra anslag till belopp af 3,800

Kronor såsom bidrag till upprätthållande af denna skola, med vilkor att

från Elfsborgs läns landsting eller eljest inom orten tillskjutcs ett belopp

motsvarande minst hälften af statsanslaget.

För nu ifrågavarande undervisningsanstalt har dessutom ett särskildt

tillfälligt anslag blifvit ifrågasatt.

Direktionen för tekniska elementarskolan i Borås, under hvars inseseende

väfskolan är ställd, har nemligen genom sin Ordförande, Öfversten

m. m. P. Mehn, uti en till Eders Kongl. Maj:t ställd, af Commerce-Collegium

insänd skrift, i underdånighet anfört, hufvudsakligen, att väfskolan

allt sedan dess inrättande varit inrymd uti en i stadens fattighus förhyrd,

synnerligen olämplig våning, hvilken emellertid endast för den närmaste

tiden stode till buds, emedan staden sjelf behöfde använda densamma; att,

enär någon lämplig lokal för skolan icke funnes att hyra, det vore ett oafvisligt

behof, derest väfskolans verksamhet icke skulle upphöra, att för skolan

anskaffa en egen lokal; att Direktionen, som inom närmaste kommuner

sökt medel till skolbyggnad, genom sä väl Borås stads som två Hushållningssällskaps

anslag lyckats åstadkomma en byggnadsfond af 14,000 Kronor,

hvarjemte Borås stad förbundit sig att lemna fri byggnadsplan; att berörda

summa under alla förhållanden vore otillräcklig, och att dessutom

skolans utvidgning vore till följd deraf att ett betydligt antal sökande aumälte

sig till så väl ordinarie som extra platser, i hög grad af behofvet påkallad.

Direktionen har på grund häraf anhållit, det Eders Kongl. Maja

täcktes föreslå Riksdagen att, såsom byggnadshjelp anvisa en summa, lika

med den samlade byggnadsfonden eller 14,000 Kronor, hvarigenom Direktionen

skulle sättas i tillfälle att åstadkomma en väfskolebyggnad, nog stor

att kunna inrymma tjugo ordinarie och tio extra elever.

På föranledande af (kollegium äro aflemnade planritning till den

ifrågasatta byggnaden samt kostnadsförslag, slutande på ett belopp af 28,000

Kronor, hvarjemte Direktionen upplyst, bland annat, att nuvarande antalet

elever vid väfskolan utgjorde 16, deraf 12 stipendiater från Elfsborgs län

och 4, som åtnjöte stipendier af Göteborgs och Bohus läns Hushållningssällskap;

att till dessa platser vid skolan alltid funnes flere sökande från

Elfsborgs samt Göteborgs och Bohus län, än som kunde antagas, och att

s. 109 Kontrollera mot PDF

Bil. S:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Säd. Prop. So 1. om Statsverket 1875. 109

äfven från andra delar af riket samt jemväl från Norge och Danmark inkommit

ansökningar om inträde vid väfskolan för ordinarie elever, hvartill

komme att inom Borås stad önskan blifvit framställd, att åtminstone sex

platser för extra elever, tillhörande familjer inom staden kunde vid skolan

upplåtas såsom ersättning för de från staden utgående bidragen till skolbyggnaden.

Häraf kunde antagas, att ett antal af 4 nya ordinarie platser

samt tio frielevplatser skulle fyllas, sa snart sådana vid skolan upplätes,

hvarigenom skolan erhölle 30 elever, det högsta antal, som med nuvarande

årsanslag kunde emottagas. Vid uppförandet af byggnaden borde likväl något

afseende fästas å möjligheten af skolans ytterligare utvidgning i framtiden;

och hade i enlighet härmed planen uppgjorts till byggnaden, hvilken

komme att innehålla en källarvåning för upplag af kol, ved och virke, tvä.

våningar och tre vindsrum, med beräkning att, i händelse af framtida utvidgning

källarvåningen skulle kunna inredas till lokaler för vissa grenar af

undervisningen, dä i stället till förvaring af ved och kol m. m. ett uthus

kunde för obetydlig kostnad uppföras. I fråga om underhållet af byggnaden

har blifvit uppgifvet, att tillräckliga medel dertill funnes i räntor af s. k.

Sommeliiska donationsfonden, hvilka medel Direktionen vore oförhindrad att

delvis använda för detta ändamål.

Vid öfverlemnande till Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning af handlingarne

i denna fråga, har Commerce-! bllegium i underdånighet anfört,

att hvad Skoldirektionen uppgifvit rörande svårigheterna att kunna för skolans

räkning få förhyra lämplig lägenhet syntes kollegium ådagalägga ett

tvingande behof att åt skolan anskaffa egen lokal, derest skolans verksamhet,

hvilken tvifvelsutan särskildt för orten vore af väsendtligt gagn, skulle

kunna fortfara, vid hvilket förhållande kollegium ansåge sig böra förorda,

att åtgärd vidtoges för att bereda ett anslag af 14,000 Kronor, att, såsom

bidrag för uppförandet i Borås af en för Väfskolan ändamålsenlig byggnad,

utgå till Direktionen för tekniska elementarskolan derstädes, emot den redovisningsskyldighet,

Eders Kongl. Maj:t kunde finna erforderlig, och med

åliggande för Direktionen att tillse, det byggnaden blefve, under ledning af

sakkunnig person, i fullt nöjaktigt skick uppförd och inredd, hvilket borde

efter arbetets fullbordande utrönas genom behörig afsyning, samt motvilkor

ej mindre att byggnaden allt framgent komme att för ifrågavarande skola,

eller, om densamma skulle upphöra, för annan teknisk undervisningsanstalt

användas, än ock att byggnaden, utan särskild kostnad för statsverket, vederbörligen

underhölles.

I åka med (''ommerce-t bllegium anser äfven jag, med afseende å

hvad i ärendet blifvit upplyst, det vara af oundgängligt behof påkalladt, att

den ifrågavarande undervisningsanstalten varder försedd med egen ända
-

s. 110 Kontrollera mot PDF

110 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1875.

målsenlig lokal, så vida dess verksamhet skall kunna fortgå, och jag tillstyrker

derföre i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå

Riksdagen att, såsom bidrag till uppförande af nybyggnad för Väfskolan i

Borås, bevilja ett extra anslag utan återbetalningsskyldighet till belopp af

14,000 Kronor, att under de vilkor, Eders Kongl. Maj:t kan finna skäligt

bestämma, för berörda ändamål ställas till Direktionens för tekniska elementarskolan

i Borås förfogande.

Vidare hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t, beträffande

11. Tekniska Söndags- och Aftonskolan i Eskilstuna,

måtte föreslå Riksdagen att bevilja tillfällig förhöjning under ar 1876 af

aflöningen till vaktmästaren med 50 procent och af öfriga aflöningar vid

denna skola med 20 procent samt förty på extra stat anvisa dertill eitoiliga

911 Kronor.

s. 111 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o ö d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 187». 111

Hvad derefter angår

I. Slöjdskolan i Stockholm.

bör i minnet återkallas, att, sedan sistlidet års Riksdag ej mindre, med

bifall till Eders Kongl. Maj:ts framställning i ämnet, utöfver det på ordinarie

stat för denna undervisningsanstalt definitivt uppförda belopp

15,000 Kronor, anvisat ytterligare 58,800 Kronor, än äfven såsom tillfällig

löneförbättring åt uppgifna vid slöjdskolan anställda personer beviljat

sammanräknade 9,550 Kronor, så har Eders Kongl. Maj:t den 29

Maj 1874 fastställt stat för skolan, att gälla under innevarande är. med

förklarande dels att de besparingar, som kunde uppkomma å någon eller

några af de i staten upptagna specialsummor, finge af Skolstyrelsen till andra

utgifter användas med den inskränkning likväl, att möjligen uppkommande

besparing å anslagsposten för aflönande af en öfverlärare i figurmodellering

skulle såsom behållning afsättas. samt att hvarken till aflöning finge användas

hvad i staten vore för andra behof afsedt, ej heller till fyllande

af dessa senare behof öfverföras medel, som vore till aflöning anslagna,

dels ock att Styrelsen egde, derest inkomsterna af lärjungarnas afgifter

öfvers tege det belopp, hvartill de blifvit beräknade, tiller andra tillfälliga

mindre inkomster komme att tillflyta skolan, använda de sålunda vurma

öfverskotten till lärarekrafternas och skolmobiliernas förökande.

Härefter har Styrelsen med skrifvelse den 30 Oktober 1874 till

Commerce-Collegium aflemnat förslag till stat för skolan under år 1876.

Deri beräknar Styrelsen inkomsterna på följande sätt:

Behållning att användas för behofven år 1876 ........................ 872: 30.

Ordinarie statsanslag........................................................................... 15,000: .

Lärjungarnes skolafgiftcr ................................................................ 5,800: .

Hyresmedel och räntor .................................................................... 1,600:__.

Ersättning från Geologiska byrån och Landtbruks-Akademien

för uppvärmning och vattenförbrukning ......................... 1,252: 70.

Summa Kronor 24,525: —.

I ti berörda skrifvelse har Styrelsen vidare hufvudsakligen anfört,

att Styrelsen, med kännedom om, att undervisning i matematik särskildt

söktes i Slöjdskolan af lärjungar, som önskade att derifrån vinna inträde

vid feknologiska institutet och andra statens läroverk, redan vid afgifvandet

den 28 September 1869 af förslag till undervisningsplan för

skolan ifrågasatt, att undervisning derstädes i matematik måtte få utsträckas

»till andra delar af ämnet eller uti de i programmet upptagna

delar deraf till större omfattning, såvida sådant utan rubbning af under
-

s. 112 Kontrollera mot PDF

Statsverket 187 S).

112

Bil, Sko f> cl. till Konfjl Maj:ts Ncid, Prop. N:o l, om

visningen i öfrig! läte sig göra», men att denna framställning icke vunnit

nådigt afseende; att antalet lärjungar, som för den lefnadsbana, de vält,

behöfde större insigter i de matematiska ämnena, vant i ständigt.tilltagande

och att sedan år 1859 omkring 70 af Teknologiska institutets

elever under närmaste tiden före inträdet derstädes begagnat underi isnino-cn

i Slöjdskolan; att ingen läroanstalt funnes, der erforderlig undervisning

för vinnande af inträde vid Teknologiska institutet och fria

Konsternas Akademi meddelades åt sådana lärjungar, hvilkas dag vore

upptagen af yrkesarbete, så att de endast kunde egna aftontimmarne al

förkofringen i sina studier; att antalet af do vid den matematiska under

visniimen i Slöjdskolan samtidigt närvarande lärjungar stundom uppgmge,

af manliga till omkring 190 och af qvinliga till omkring 170; att för

undervisningen toges i anspråk, utom öfverläraren, för de förre tva underlärare

och nio biträdande lärare och för de senare en underlärare och

elfva biträdande lärare; att såväl underlärarnes som biträdande lararnes

aflöning vore så lag, att man svårligen kunde besätta dessa platser med

fullgoda lärareförmågor; att under sådana förhållanden för öfverlärare i

vore omöjligt bestrida undervisningen af dem, som önskade genomgå en

utförligare matematisk kurs; samt att pa grund häraf Styrelsen, med

åberopande derjemte af ett vidfogadt yttrande utaf lärarne i ämnet, anhölle

att Styrelsen måtte fä, utan hinder af den i nader faststallda un

dervisningsplanen. med 1876 års ingång anställa ytterligare en öfverlärare

i matematik, för bestridande af undervisningen af de mera försigkomna

lärjungarna i skolan med läroprogram någorlunda lämpadt etter

fordringarne för inträde vid Teknologiska institutet samt med undervisningstid

af 28 timmar i veckan och aflöning af 2,200 Kronor

Enär

- utgifterna för aflönande af biträdande lärare, hvartill uti innevarande

årsb stat vore uppfördt ett anslag af 5,300 Kronor, under ar

1873 uppsatt till 8,023 Kronor 70 öre, och beräknades för ar 18t4

komma att stiga till 9,290 Kronor så att icke allenast anslaget för undervisningens

förstärkande i ordinarie ämnen, utan äfven andra tillgång

liera medel måst för nämnda utgifters bestridande anlitas; men deremot

sistnämnda anslag för undervisningens förstärkande i ordinarie ämnen

icke för detta ändamål åtgått, hemställde Styrelsen, att anslaget till bi

trädande lärare måtte höjas till 8,000 Kronor eller med 2,700 Kronor

samt anshmet till undervisningens förstärkande i ordinarie ämnen, hvilket

i gällande “stat vore upptaget till 2,300 Kronor, nedsättas till 500 Kronor

eller med 1,800 Kronor. o , . .

Anslaget för uppvärmning, hvilket för aren 1812 och 1. lo utgjo

4,000 Kronor, vore för innevarande år höjdt till 4,400 Kronor; men,

s. 113 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 113

enär utgifterna under denna titel vid förslagets afgifvande redan uppgått

till 4,901. Kronor 36 öre och sannolikt komme att vid 1874 års utgånostiga

till omkring 5,000 Kronor, samt enligt verkställda noggranna beräkningar

samma utgifter under år 1876 komme att uppgå till minst

5,000 Kronor, ansåge Styrelsen berörda anslag böra höjas till sistnämnda

belopp eller med 600 Kronor.

För diverse utgifter funnes uti gällande stat upptagne 4,485 Kronor.

Utgifterna under denna titel hade emellertid år 1873 uppgått till 4,640

Kronor 84 öre och vore på grund af den under sistlidet år vunna erfarenhet

samt med särskildt afseende å den ytterligare stegringen i dagsverkskostnader

för år 1876 beräknade till 5.226 Kronor. Under åberopande

af en vid skrifvelse]) fogad specifik redogörelse för de förväntade

kostnaderna under denna utgiftstitel finge Styrelsen således hemställa, att

anslaget till diverse utgifter blefve förhöjdt till 5,200 Kronor eller med

715 Kronor.

Deremot tilltrodde sig Styrelsen kunna nedsätta anslaget till lyshållning

från 7,250 Kronor till 7.000 Kronor eller med 250 Kronor.

De af Styrelsen sålunda ifrågasatta anslagsförhöjningar uppginge

sammanräknade

till ........................................................... 6,215: —,

men om härifrån afräknades summan af de belopp, hvarmed

nedsättning föreslagits............................................................... 2,050: —

blefve återstoden 4,165 Kr.,

det belopp, hvartill anslagstillökningen uppginge.

Lades härtill summan af innevarande års utgiftsstat,dyrtids
tillägget

ej inberäluiadt, eller ................................................ 82,160: —,

men från summan ............................................................................. 86,325: —

afräknades inkomsternas belopp ...................................................... 24,525: —,

så återstode 61,800 Kr.,

till hvilket belopp det för år 1876 utöfver ordinarie anslaget erforderliga

belopp uppginge.

Slutligen har Styrelsen hemställt, att dyrtidstillägg måtte uppföras

för samtlige såväl lärare- som tjenstemanna- och betjentsbefattningar.

Vid öfverlemnande af Styrelsens berörda förslag har CommerceCollegium

anfört, att, enär Styrelsens förslag om anställande af ytterligare

en öfverlärare i matematik omedelbarligen berörde frågan om skolans

uppgift och ställning till öfriga af staten bekostade undervisningsanstalter

äfvensom skolans deraf beroende organisation, och denna fråga för närvarande

utgjorde föremål för särskild utredning, samt vid sådant förhåljBih.

till Riksd. Prot. 1875. 1 Sami. 1 Afd. 15

opaginerad Kontrollera mot PDF

i 14 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

lande icke syntes vara lämpligt att nu vidtaga någon åtgärd i den riktning,

Styrelsen åsyftat, helst enligt hvad af den angående skolans verksamhet

senast afgifna redogörelse inhemtades, fördelningen af lärjungarne

uti ifrågavarande kunskapsgrenar ställde sig sålunda, att ett jemförelsevis

föga betydligt antal begagnat undervisning i de delar af ämnet, hvilka

egentligen skulle utgöra föremålet för nu ifrågaställda lärares verksamhet,

och icke vore ådagalagdt, att undervisningen inom det omfång, undervisningsplanen

utstakade, icke kunde tillsvidare med redan tillgänglig

lärarekraft nöjaktigt bestridas, Collegium ansåge skäl icke vara för handen

att förorda beviljande af det ifrågavarande aflöningsanslagct.

Vid de af Styrelsen i öfrigt föreslagna förändringar uti gällande

utgiftsstat kunde enligt Collegii åsigt få bero, likasom Collegium lemnade

inkomsternas upptagande till det belopp, hvartill Styrelsen dem beräknat,

utan anmärkning.

Om således från det af Styrelsen beräknade anslagsbelopp...... 61,800: —

afräknades föreslagna aflöningen för en öfverlärare i matematik 2,200: —,

skulle enligt Collegii förslag det för år 1876 erforderliga

statsbidrag uppgå till ............................................................. 59,600: —.

Detta Collegii förslag anser jag mig böra biträda.

Nu gällande aflöningsstat upptager löner och arfvoden

till sammanräknadt belopp af ......................................................... 54,725: —

dyrtidstilläggen deri icke inberäknade.

Om härtill lägges ifrågasatta förhöjningen i anslaget för biträdande

lärare .......................................................................... 2,700: —,

men från summa" ............................................................................. 57,425: —

afräknas ifrågasatta minskningen i anslaget till undervisningens

förstärkande i ordinarie ämnen.................................... 1,800: —,

så blifver återstoden 55,625 Kr.

det belopp, hvartill aflöningar skulle under år 1876 komma att uppgå.

Under åberopande af hvad jag anfört till ofta åberopade protokoll

den 9 Januari 1874 anser jag fortfarande att tillfällig förhöjning i aflöningarne

för läraren i figurmodellering, ordningsmän, kassaförvaltaren,

predikanten och vaktmästarne icke bör ifrågakomma.

Afräknas dessa aflöningar tillsammans ....................................... 6,975: —,

så återstå Kronor 48,650: —.

Tjugo procent af detta belopp utgör 9,730 Kronor.

På grund af hvad sålunda förekommit tillstyrker jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t måtte beträffande Slöjdskolan i Stockholm

i nåder föreslå Riksdagen

s. 115 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 115

dels att för skolan anvisa, utöfver det på ordinarie stat definitivt

uppförda beloppet 15,000 Kronor, ytterligare 59,600 Kronor, så att det

uti innevarande års riksstat för ifrågavarande läroanstalt upptagna belopp

höjes med 800 Kronor, dels ock att för beviljande af tillfällig förhöjning

med 20 procent under år 1876 af aflöningarna för föreståndaren, bibliotekarien

och materialförvaltaren, matrikelföraren, sekreteraren, maskinisten,

två portvakter och den som vårdar och skötar värmeledningen med ventilationsapparaten,

samt af samtliga för den egentliga undervisningen afsedda

afiöningar, utom den för läraren i figurmodellering, anvisa på

extra stat 9,730 Kronor.

Slutligen tillstyrker jag beträffande

K. Lägre Bergsskolorna 1. Filipstad och Falun med dertill hårande afdehtingsskulor

för arbetsförmän inom bergshanclteringen.

att Eders Kongl. Maj:t, i likhet med hvad åren 1873 och 1874

egde rum, täcktes föreslå Riksdagen, att under vilkor att bergsskolorna

i Filipstad och Falun med dertill hörande skolor för bergsarbetare komma

att jemväl under år 1876 fortsätta sin verksamhet i enahanda omfång

och utsträckning som hittills, hvarom Eders Kongl. Maj:t lärer vilja genom

inspektion af sakkunnig person sig förvissa, å extra stat för samma

ar anvisa ett belopp af 14,000 Kronor att till Bruks-Societetens Fullmäktige

i Jern-Kontoret utbetalas.

I händelse af bifall till de af mig nu gjorda framställningar skulle

dels ordinarie anslaget till -»undervisningsanstalter för bergsbruk och

slöjden, som, inberäknadt det för Slöjdskolan i Stockholm provisoriskt

uppförda belopp, för innevarande år uppgår till 243,400 Kronor, höjas

till 246,200 Kronor eller med 2,800 Kronor.

dels för åtskilliga behof på extra stat anvisas att utgå under år

1876 tillsammans 45,300 Kronor,

dels ock för löneförbättringar beviljas likaledes för år 1876 tillsammans

37,826 Kronor.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116 Bil. N:o 5 d. till Kong). Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1. om Statsverket 1875.

Beträffande anslagstiteln

!3:o). Befrämjande i allmlinliet af slöjderna

anförde Departements-Chefen:

»Uti underdånig skrifvelse den 11 Maj 1872 tillkännagaf Riksdagen,

att Riksdagen funnit önskligt, det åtgärder vidtoges för att, i enlighet

med tidens framsteg och anspråk, höja den på liera orter inom landet

sedan gammalt bestående husslöjden, för hvilket ändamål först och

främst vore behöfligt att bereda tillgång på tidsenliga modeller och en

sakkunnig ledning vid valet af sådana, som, på samma gång de lättast

lämpade '' sig för den arbetandes särskilda färdighet, snarast kunde bidraga

till afsättning; att, enär anordnandet af en dylik handledning genom

statens mellankomst otvifvelaktigt skulle verka uppmuntrande för

enskildes bemödanden i samma riktning, Riksdagen ansett sig böra bifalla

väckt förslag om kringresande undervisares anställande; samt att

Riksdagen, då de härför erforderliga medel syntes icke böra uteslutande

bekostas af staten, utan bidrag från vederbörande Landsting, Hushållnings-Sällskap,

kommuner eller enskilde äfven borde kunna påräknas,

funnit ifrågasatta anslaget till en början kunna inskränkas till något

mindre belopp och således höjt anslaget a Riksstatens sjette hufvudtitel

till befrämjande i allmänhet af slöjderna med 2,500 kronor att för ofvanberörda

ändamål användas enligt de närmare bestämmelser, Eders

Kongl. Maj:t kunde finna böra fastställas. Vid 1873 års Riksdag blek

enligt underdånig skrifvelse den 21 Maj samma år, berörda anslag ytterligare

höj dt med 7,500 kronor, hvilket belopp borde, i likhet med de

vid 1872 års riksmöte anvisade 2,500 kronor, användas till befordrande

af husslöjder. Det för nämnda ändamål särskildt afsedda, på ordinarie

stat anvisade belopp utgör således numera 10,000 kronor.

Emellertid fann Eders Kongl. Maj:t den 6 December 1872 godt

förordna, att Eders Kongl. Maj:ts samtlige Befallningshafvande i länen

skulle undfå kännedom om Riksdagens uti förstberörda skrifvelse den

11 Maj 1872 anmälda beslut samt förständigas att, efter Hushållningssällskapens

hörande, inkomma ej mindre med upplysning rörande husslöjdens

närvarande ståndpunkt inom hvarje län och de åtgärder till

densammas befordran, som redan blifvit vidtagna äfvensom dertill använda

medel, än ock med förslag till dessa åtgärders ytterligare utveckling,

i händelse understöd af allmänna medel dertill erhölles, jemte uppgift

å de för sådant ändamål erforderliga kostnader, hvarvid Eders Kongl.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 d. till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 117

Maj:t förklarade sig vilja, sedan omförraälda upplysningar, förslag och

uppgifter undergått behörig granskning, i nåder besluta i fråga om fördelningen

af de utaf Riksdagen anvisade medel.

Sedan de sålunda infordrade utlåtandena från Eders Kongl. Maj:ts

samtlige Befallningshafvande till Civil-Departementet inkommit, blefvo

desamma jemte vederbörande Hushållningssällskaps deri åberopade yttranden

till trycket befordrade i en upplaga af 2,000 exemplar samt under

sistlidna riksmöte till Riksdagens ledamöter utdelade.

Hänvisande till den sålunda åstadkomna tryckta redogörelsen rörande

husslöjdens närvarande ståndpunkt inom riket och de till densammas

befordran vidtagna och föreslagna åtgärder, tillåter jag mig nu

endast erinra, att nämnda utlåtanden och yttranden väl icke alla innehöllo

sådana uppgifter, att deraf kunde med bestämdhet slutas, huru

stort statsbidrag inom hvarje län ansåges för ifrågavarande ändamål erforderligt,

men att, ehuru ett hushållningssällskap ansett sig icke böra

göra anspråk på statsbidrag, samt Hushållningssällskapen och Eders Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande i flera län inskränkt sig till begäran, att länet

måtte blifva delaktigt i de till fördelning afsedda medel, de från öfrige

län för husslöjdens befordran ifrågasatta årliga bidrag likväl kunde beräknas

tillsammans uppgå till omkring 35,000 Kronor.

Vid underdånig föredragning den 29 Maj 1874 fann Eders Kongl.

Maj:t skäligt, bland annat, att, med godkännande af åtgärden att till

trycket befordra nämnda utlåtanden och af den redan skedda utdelningen

af desamma, anvisa medel för tryckningskostnadens bestridande samt

tillåta, att återstående exemplar finge efter Departements-Chefens bepröfvande

utdelas till Landtbruks-Akademiens Förvaltningskomité, Slöjdföreningen,

Eders Kong]. Maj:ts Befallningshafvande i länen, Hushållnings-Sällskapen,

Landtbruksinstituten och de lägre landtbruksskolorna

samt de öfriga embetsverk, undervisningsanstalter och enskilde personer,

som ansåges derå böra ega tillgång. Hvad derefter angick frågan om

vidtagande af åtgärder för vidare befordran af husslöjder, fann Eders

Kongl. M aj:t, med afseende å hvad uti Riksdagens förrberörda skrifvelse

den 11 Maj 1872 anförts och uti de flesta af de i ärendet afgifna utlåtanden

blifvit hemstäldt, godt att af det anslag å 10,000 Kronor, som

för år 1874 och kommande år till ifrågavarande ändamål anvisats, i nåder

ställa till Landtbruks-Akademiens förfogande ett årligt belopp af

2,000 Kronor att användas till arfvode åt lämplig person, som ville genom

kontrakt förbinda sig att, uppå reqvisition af vederbörande Hushållningssällskap

eller kommuner, meddela undervisning rörande husslöjd

emot rättighet för sådan undervisare att, uppå derom af Förvalt
-

s. 118 Kontrollera mot PDF

118 Bil. N:o 5 d. till Korgl. Maj:ts Nåd. Prop N:o 1, om Statsverket 1875.

ningskomitén hos Styrelsen för statens jern vägstrafik gjord framställning,

erhålla fribiljett i andra klassens vagn för erforderliga resor å statens

jern vägar samt att i öfrigt till lika belopp, som andre af Förval tningskomitén

antagne resande undervisare, åtnjuta rese- och traktamentsersättning,

hvilken borde af vederbörande Landsting, Hushållningssällskap

eller kommun gäldas. I öfrigt och då Eders Kong!. Maj:t ansåg ingå

andra åtgärder från statens sida, åtminstone för det dåvarande, kunna

eller böra ifrågakomma, än att i mån af tillgång och behof medel anvisades

för understödjande af de bemödanden, som inom de särskilda

länen gjordes för anordnande af undervisning i slöjd antingen genom

resande undervisare eller vid särskilda för ändamålet inrättade skolor

eller ock vid folkskolorna, äfvensom för anskaffande af tidsenliga modeller,

men emellertid de medel, hvilka till sådant ändamål kunde för

år 1874 vara tillgängliga, vore alltför otillräckliga att med fördel kunna

utdelas mellan samtliga rikets län, och dessutom alla länen, förmedelst

anställandet, genom ofvannämnda komités försorg, afresande undervisare,

vore i tillfälle att tillgodogöra sig förmånen af sådant biträde, fann Eders

Kongl. Maj:t de då tillgängliga medel böra fördelas endast mellan de län,

hvilka företrädesvis syntes sakna andra utvägar att anskaffa det för ändamålet

erforderliga belopp; och då i afseende härå förekomme, att sammanräknade

beloppen af Landstings och Hushållningssällskaps andelar af

bränvinsförsäljningsafgift ernå inom hvarje af Upsala, Södermanlands,

Östergötlands, Calmar, Blekinge, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs,

Wermlands, Westmanlands, Gefleborgs och Westernorrlands län

öfverstege, men inom Stockholms, Jönköpings, Kronobergs, Gotlands,

Christianstads, Hallands, Elfsborgs, Örebro, Kopparbergs, Jemtlands,

Westerbottens och Norrbottens län icke obetydligt understege 20,000

Kronor, ansåg Eders Kongl. Maj:t lämpligt, att endast sistnämnda tolf

län komrne i åtnjutande af särskild t understöd för ifrågavarande lindamål.

På grund häraf och af i öfrigt förekomna skäl beviljade Eders

Kongl. Maj:t för ifrågavarande ändamål åt hvarje af Hushållningssällskapen

inom Stockholms, Jönköpings, Kronobergs, Gotlands, Christianstads,

Hallands, Örebro, Kopparbergs, Jemtlands, Westerbottens och Norrbottens

län 1,000 Kronor samt Elfsborgs läns södra och samma läns

norra Hushållningssällskap hvardera 500 Kronor, tillsammans 12,000

Kronor, att utgå med 8,000 Kronor från de af anslaget till befrämjande

i allmänhet af slöjderna särskildt för husslöjden anvisade 10,000 Kronor

och med 4,000 Kronor från den del af samma anslag, som vore ställd

under Commerce-Collegii förvaltning till manufakturernas befrämjande.

Slutligen fann Eders Kongl. Maj:t godt genom sine Befallningshafvande

s. 119 Kontrollera mot PDF

BIL N:o 5 d. till Kanyl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1. om Statsverket 1875. 119

förständiga samtlige Hushållningssällskapen att före utgången af sistlidne

Oktober månad till Landtbruks-Akademiens Förvaltningskomité inkomma

med berättelse angående de under år 1874 inom hvarje Sällskaps område

vidtagna åtgärder för befordrande af husslöjder samt dervid ej mindre

uppgifva, om. och till hvad belopp, Hushållningssällskap eller vederbörande

Landsting ville utfästa sig att för innevarande år och ett eller

flere derpå följande år utgifva bidrag för ifrågavarande ändamål, än äfven

göra den framställning om erhållande af understöd af statsmedel,

hvartill omständigheterna kunde föranleda; hvarjemte Förvaltningskomiten

anbefalldes att med dessa berättelser och framställningar jemte eget

underdånigt utlåtande före November månads utgång till Eders Koim]

Maj:t inkomma. ^ ° ''

I anledning häraf hafva samtlige Hushållningssällskapen i riket, med

undantag af. det uti Skaraborgs län, till Landtbruks-Akademiens Förvaltningskomité

inkommit med berättelser och framställningar, hvilka Förvaltnmgskomitén

med underdånigt utlåtande af den 17 sistlidne November

öfverlemnat; och hemställer jag i underdånighet, att dessa berättelser måtte

fa till trycket befordras i en upplaga af 1,800 exemplar; att Eders Kongl.

Maj.t.måtte förordna, det l,o00 exemplar skola öfverlemnas till Fullmäktige

i Riksgaldskonioret för att bland Riksdagens ledamöter utdelas;

samt . att återstående 300 exemplar, för hvilka kostnaden torde få gäldas

af Civil-Departementets expensmedel, skola efter Departements-Chefens

b e p r ö f v a n d e utdelas.

Af de tjugofem Hushållnings-Sällskap, hvilka sålunda afgifvit infordrade

berättelser och . framställningar, hafva fem icke för innevarande år

gjort anspråk på statsbidrag för ifrågavarande ändamål. Sex hafva anhållit

att undfå sa stort bidrag, som med hänsyn till de inom Sällskapens

verksamhetsområden vidtagna åtgärder och derför gjorda uppoffrino-ar,

skäligen kunde dem beviljas. Ofrige hafva anhållit om statsbidrag “till

belopp, sammanräknade uppgående till 24,500 Kronor.

. I sammanhang härmed anhåller jag fä anmäla, att Styrelsen för den

i Stockholm under benämning “Handarbetets vänner“ bildade förening

uti. mgifven underdånig ansökning anhållit, bland annat, att af de för husslöjdens

befiämjande anslagna medel måtte beviljas föreningen ett understöd

till belopp af 2,000 Kronor att användas “till att återupptaga och''för

nutida ändamål utveckla svensk qvinnoslöjd i svenska mönster med, savidt

möjligt, svenskt arbetsmaterial, samt till beredande af undervisning i

och afsättning för dylika alster.“

, beloppen af nu ifrågasätta bidrag uppgå således sammanräknade till

2b,500 Kronor.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Majtfs Nåd. prop. N:o 1, om Statsverket, 1675.

Det torde tillåtas mig att framdeles underställa Eders Kongl. Maj:ts

nå di oa pröfning förslag till fördelning af de medel, som för innevarande

ar kunna blifva tillgängliga för husslöjdens befrämjande. För närvarande

anhåller jag endast få erinra, att af det för ändamålet beviljade anslag

å 10 000 Kronor återstå, efter afdrag för aflöningen åt den af Landtbruks-Akademiens

Förvaltnings-Komité antagne kringresande undervisare

endast 8,000 Kronor årligen, och att således, om ån från de till manufakturernas

befrämjande anslagna medel kunde utan olägenhet för ifrågavarande

ändamål utanordnas lika stort belopp, som sistlidet år, —

hvilket jag nu icke kan med bestå rundhet uppgifva —, de tillgängliga medlen

likväl ingalunda uppgå ens till hälften af de ifrågasätta bidragens sammanräknade

belopp. . ...

Framställningarna om dessa bidrag synas nng emellertid vara val torrt

enta af uppmärksamhet. in...

Uti förut omförmälda utlåtanden och berättelser har ganska allmänt

uttalats den åsigt, att kringresande undervisare vore erforderlige för spridande

af slöjdskicklighet bland den äldre befolkningen, men att husslöjdens

och hemflitens ständiga utveckling och förkofran icke kunde betryggas,

såvida icke det uppväxande slägtet bibragtes undervisning särkildt med

afseende å vinnande af slöjdskicklighet vare sig uti särskilda för sadant

ändamål inrättade slöjdskolor eller uti folkskolorna. I enlighet med de

sålunda uttalade åsigter hafva ock inom flera län blifvit inrattade slöjdskolor

och vidtagits anordningar för meddelande i folkskolorna af undervisning

i slöjd. Ett nödvändigt vilkor för att kunna fortgå på den sålunda

beträdda vägen är emellertid anskaffandet af de erforderliga lärarekrafterna.

Äfven i detta hänseende hafva berömvärda sträfvanden förekommit.

Exempelvis kan nämnas, att Stockholms läns Hushållnings-Sällskaps CentralKomité

för hemslöjdens befrämjande, inseende “vigten för lånet att ega

en mönsterskola för bildande af undervisare vid länets slöjdskolor, erhållande

af modeller m. m,“ hos Direktionen för prins Carls uppfostringsanstalt

på Galon gjort framställning, att mot visst årligt bidrag undervisningen

derstädes mätte ordnas så, att nämnda syfte dymedelst kunde befrämjas.

Enligt hvad Hushållnings-Sällskapet i Södermanlands lan meddelat,

hafva från den vid Claestorp i Östra Wingåkers socken inrattade

Slöjdskola flere elever utgått, hvilka sedan användts såsom undervisare a

andra orter. För att bibringa folkskolelärare inom Elfsborgs län erforderlig

insigt i linear- och frihandsteckning äro, enligt hvad Elfsborgs lans

Slöjdförening tillkännagifvit, årligen i städerna Venersborg och Borås samt

för Dalsland å Beckefors bruk anordnade ritkurser, der undervisning med

delas af en särskildt antagen lärare, som derjemte har

sig anförtrodd led
3

I

s. 121 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 d. till Kongl. Majits Nåd. prop. No 1, om Statsverket 1875. 121

ningen af slöjdundervisningen i länet. Vidare har samma slöjdförening meddelat,

att med föranledande af enskild persons frikostighet och tillmötesgående

beslut fattats om inrättande af ett seminarium för slöjdskolelärare

vid en å egendomen Nääs i Skallsjö socken redan anordnad slöjdskola.

Det ligger i sakens natur, att, om dessa och dylika anordningar skola

vidmakthållas och vidare utvecklas, icke obetydliga kostnader komma att

deraf föranledas. Slöjdföreningen i Elfsborgs län ensam anmäler, att för

de inom detta län vidtagna anordningar, hvartill medel erhållits af Landstinget,

länets båda Hushållnings-Sällskap och genom enskildes frivilliga

bidrag, erfordras ett belopp af minst 20,000 Kronor årligen, hvilket behof

enligt slöjdföreningens förslag skulle fyllas sålunda, att Landstinget ansloge

6,000 Kronor, hvarje af länets båda Hushållnings-Sällskap 2,000 Kronor

och staten 10,000 Kronor årligen.

Genom hvad jag sålunda i korthet anfört torde vara ådagalagdt, att det

för befordrande af husslöjder anvisade anslag å 10,000 Kronor är i allo

otillräckligt och bör åtminstone fördubblas, såvida från statens sida skall

kunna lemnas ett i någon mån verksamt understöd åt Hushållnings-Sällskapens,

slöjdföreningarnes och enskildes inom de särskilda orterna sträfvanden

i berörda hänseende.

Innan mera stadgad erfarenhet vunnits rörande lämpligaste sättet för

dessa sträfvandens understödjande och det för ändamålet erforderliga belopp,

anser jag mig emellertid icke böra ifrågasätta höjning af oftanämnda

ordinarie anslag. Jag inskränker mig således nu till den hemställan, att

Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå Riksdagen, att till befrämjande

af husslöjder för 1876 ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande, utöfver

det för samma ändamål på ordinarie stat anvisade belopp 10,000 Kronor,

ett extra anslag å samma belopp eller 10,000 Kronor."

"Enär Riksdagen enligt underdånig skrifvelse den 4 Mars 1874 bifallit

Eders Kongl. Maj:ts den 23 förutgående Januari till Riksdagen gjorda

framställning i fråga om Sveriges deltagande uti 1876 års internationela

konst- och industriutställning i Philadelphia, borde under förevarande anslagstitel

jemväl behandlas frågan om anvisande af de, utöfver redan beviljade

50,000 Kronor, för berörda deltagande erforderliga medel. Då emellertid

icke varit möjligt att hittills anskaffa alla de för beräkning af erforderliga

kostnader nödiga upplysningar och uppgifter, är jag nu icke i tillfälle

Bih. till Bilis d. Prat. 1815. 1 Sami._ 1 Afd. 11!

s. 122 Kontrollera mot PDF

122 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

härom framlägga förslag, utan hemställer jag i underdånighet, att Eders

Kongl. Maj:t måtte förklara sig vilja framdeles i detta ämne till Riksdagen

aflåta nådig framställning.

Hvad angick anslagstitlarne:

14:o. Undervisningsanstalter för handel och sjöfart och

15:o. Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart

anförde Departementschefen, efter gemensam beredning med Chefen för

Sjöförsvarsdepartementet, följande:

‘•I skrifvelse den 20 sistlidne Oktober anmälde Commerce-Collegium

i underdånighet hurusom föreståndaren för navigationsskolan i Stockholm uti

en af skolans Direktion till Collegium insänd och förordad skrift anfört, att

det för berörda skola anvisade årliga anslag af 1,200 Rdr till instrumenters,

kartors, böckers och möblers underhåll och förökande, äfvensom till reperationer,

ved, ljus, städning m. m. nu vore, till följd af stegrade pris å så

väl materiel som arbetskrafter, för ändamålet otillräckligt, så att för år

1873 uppstått en brist af 83 Rdr 59 öre och för år 1874 bristen komme

att blifva betydligt större, hufvudsakligen med anledning deraf, att en för

längre tid sedan bestäld fartygsmodell blifvit af sistnämnde års anslag betald:

på grund hvaraf skolföreståndaren föreslagit, att nämnde anslag måtte

från och med år 1875 förhöjas med 300 Rdr. Med anledning häraf och

enär vid ofvanberörda förhållanden den ifrågaställda anslagsförhöjningen syntes

vara af behofvet påkallad, hemställde Commerce-Collegium i underdånighet

det Eders Kongl. Maj:t täcktes dels hos nästsammanträdande Riksdag äska,

att, till förhöjande af ifrågavarande skolas allmänna materielanslag, ett belopp

af 300 Rdr årligen måtte på ordinarie stat beviljas, dels ock för år

1875 af tillgängliga medel anvisa en lika summa för berörda ändamål.

Vid föredragningen häraf den 30 sistlidne October behagade Eders Kongl.

Maj:t medgifva att ett belopp af 300 Kronor finge utanordnas från besparingarne

å Sjette Hufvudtitelns anslag till jordbruket, handeln och näringarne

samt för år 1875 ställas till Direktionens för Stockholms Navigationsskola

förfogande, att, jemte ordinarie anslaget 1,200 Rdr, användas

till underhåll och förökande af instrument, kartor, böcker och möbler, äfvensom

till reparationer, ved, ljus, städning m. m., — med Nådigt förklarande

tillika, att Eders Kongl. Maj:t ville taga Collegii framställning

i öfrigt uti Nådigt öfvervägande i sammanhang med frågan om reglering

af utgifterna under Sjette Hufvudtiteln för ar 1876; och far jag, med hänsigt

s. 123 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 123

till ofvan anförda förhållanden, nu i underdånighet hemställa, att Eders Kongl.

Maj:t måtte hos Riksdagen äska att materielanslaget för Navigationsskolan

i Stockholm varder från och med år 1876 på ordinarie stat förökadt till

1,500 Kronor, och således för ändamålet beviljas ett ytterligare belopp af

300 Kronor.

I sammanhang med afgifna berättelsen angående undervisningen uti

Navigationsskolorna i riket under läseåret 1873—1874, anmälde CommerceCollegium

åtskilliga, af vederbörande framställda förslag, åsyftande dels

ändringar i gällande reglementariska bestämmelser, dels åtgärder för navigationsskoleundervisningens

befrämjande, och bland dessa senare en af ordinarie

Läraren vid Navigationsskolan i Malmö gjord, af samma skolas Direktion

understödd hemställan, att, enär antalet elever i nautiska afdelningen

vid sagde skola, hvilket de fem åren 1865—1869 i medeltal årligen utgjort

34, uppgått 1870 till 32, år 1871 till 39, år 1872 till 51, år 1873 till

61 och år 1874 till 68, eller i medeltal årligen till 50, och fullgod undervisning

icke kunde åt ett så stort antal elever meddelas endast af de vid

skolan nu anställde två lärare, medel måtte anvisas åt ytterligare en underlärare.

T. f. Navigationsskole-Inspektören hade, uti afgifvet yttrande, i detta

ämne anfört, att i fråga om antalet inskrifna elever under de tio åren

1862—1871, Malmö Navigationsskola komme näst efter Stockholms, enär

detta antal under sagde tidrymd utgjort i Stockholms Navigationsskola

490 och i Malmö 390; att under de senare åren elevantalet i Malmö skola

visserligen icke heller varit fullt så stort som i Navigationsskolan i Stockholm,

men tillräckligt stort för att göra behofvet af större lärarekrafter

kännbart, och att inspektören derföre ansåge sig böra tillstyrka att en tredje

lärare blefve vid Malmö skola anställd.

För egen del yttrade Commerce-Collegium, att i betraktande af det

stora antal elever, som i berörda skolas afdelning för den nautiska undervisningen

skola handledas, och då ordinarie läraren, jemte fullgörande af

sina åligganden i detta hänseende, tillika hade att i särskild afdelning vid

skolan bestrida undervisning i ångmaskinlära till bildande af ej blott maskinister

och befälhafvare ä ångfartyg, utan ock lokomotivförare, Colicgium

äfven ansåge det för undervisningens ändamålsenliga skötande vara nödigt,

att ökadt lärarebiträde vid skolan blefve beredt; hvadan Collegium

hemställde, dels att nådigt förslag måtte aflåtas till Riksdagen, att,

till aflöning åt ytterligare en underlärare vid Malmö Navigationsskola, från

s. 124 Kontrollera mot PDF

124 Bil. N:o 5 d. till Kongl Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1875.

och med år 1876 anvisades ett belopp af 1,500 Kronor, motsvarande det

från och med år 1875 till underlärare i andra än Stockholms och Göteborgs

Navigationsskolor bestämda lägsta arfvode, hvilket efter innehafvarens

af sådan beställning väl vitsordade tjenstgöring under en tid af fem år borde

höjas med 250 Kronor, samt efter ytterligare fem års enahanda tjenstgöring

med 250 Kronor, dels ock att Eders Kongl. Maj:t, på det att ifrågavarande

ökade lärarebiträde i Malmö Navigationsskola skulle redan från

och med år 1875 kunna påräknas, måtte i sådant afseende för samma år

af disponibla medel anvisa ett belopp af 1,500 Kronor.

Med afseende å det af vederbörande sålunda vitsordade behofvet af

ytterligare en underlärares anställande vid ifrågavarande skola, och på det

att detta behof redan med nu innevarande år skulle kunna tillgodoses,

behagade Eders Kong!. Maj:t den 28 Augusti 1874 till aflöning åt en dylik

lärare för år 1875 anvisa 1,500 Kronor från besparingarne å Sjette Hufvudtiteins

anslag till jordbruket, handeln och näringarne, samt tillika förklara

det Eders Kongl. Maj:t ville beträffande frågan om anvisande af sådant

anslag för år 1876 och följande år, framdeles meddela Nådigt beslut.

Jemte underdånig erinran härom och på grund af hvad i frågan förekommit,

hemställer jag nu, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att, för

beredande af aflöning under år 1876 och följande ar åt en andre underlärare

vid Navigationsskolan i Malmö, bevilja ett årligt anslag till belopp,

motsvarande det för redan varande underläraren vid denna skola bestämda

arfvode, eller 1,500 Kronor.

I händelse ifrågavarande tvänne framställningar af Eders Kongl. Maj:t

bifallas och Riksdagen på ordinarie stat beviljar för ändamålet erforderliga

medel, kommer anslaget till undervisningsanstalter för handel och sjöfart,

hvilket för innevarande år utgör 73,000 Kronor att förhöjas till 74,800

Kronor eller med 1,800 Kronor.

Sedan Eders Kongl. Maj:t under den 13 sistlidne November med ändring

af Nådiga stadgan den 16 Maj 1840, angående fördelning af ärendena

mellan statsdepartementen, i Nåder förordnat, att alla frågor angående

bildnings- och undervisningsanstalter för sjöfartsnäringen skola från och med

år 1876 tillhöra Sjöförsvarsdepartementets handläggning, dock att frågor om

meddelande vid vissa navigationsskolor i riket af undervisning för bildande

af lokomotivförare böra i samråd med chefen för Civildepartementet beredas;

lärer fråga uppstå om öfverflyttande från 6:te till 5:te hufvudtiteln af de

å den förra uppförda ordinarie anslag, som afse upprätthållande af undervisningsanstalter

för sjöfart.

Af det för närvarande å 6:te hufvudtiteln uppförda anslag 73,000

Kronor till undervisningsanstalter för handel och sjöfart är icke någon del

disponerad till undervisningsanstalter för handelsnäringen, utan hela anslaget

s. 125 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 cl. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 125

användes för upprätthållande af navigationsskolorna. Under anslagstiteln:

undervisningsanstalter för sjöfart borde således å 5:te hufvudtiteln uppföras

icke allenast omförmälda 73,000 Kronor, utan ock, derest föreslagen

tillökning deraf med 1,800 Kronor beviljas, sistnämnda belopp eller tillsammans

74,800 Kronor. Men å det till )>befrämjande i allmänhet af

handel och sjöfart ■ under 6:te hufvudtiteln uppförda anslag 22,500 Kronor

är jemväl anvisadt ett belopp af 1,000 Kronor för ändamål, som sammanfaller

med navigationsskolornas. Sedan nemligen fråga blifvit väckt om

behofvet att vidtaga åtgärder ej mindre till förekommande af de afvikelser

från vissa stadganden i nådiga reglementet för de allmänna navigationsskolorna,

som förmenades ega rum vid åtskilliga af dessa läroanstalter, än

äfven till beredande af öfverensstämmelse i undervisningen vid ifrågavarande

skolor, förordnade Kongl. Maj:t, genom nådigt bref den 8 Januari 1858,

bland annat, att en särskild Inspektör öfver de på allmän bekostnad här

i riket inrättade navigationsskolor skulle tills vidare anställas för att ej

mindre öfvervaka undervisningens behöriga meddelande vid dessa skolor,

än ock derstädes förrätta sjökaptens- och styrmansexamina, med rättighet

för honom att på de ställen, der han icke kunde sjelf verkställa examina,

meddela dem, hvilka enligt ofvannämnda nådiga reglemente kommenderades

såsom examinatorer, de föreskrifter i afseende å dessa examensförrättningar,

som han ansåge nödiga för att tillvägabringa enhet i undervisningen

och examina, samt att arfvodet för ifrågavarande navigationsskole-inspektör

skulle tillsvidare utgå med 750 Riksdaler Riksmynt för år rälmadt, med

rättighet dessutom för honom att för de examensförrättningar, hvilka af

honom verkställdes vid navigationsskolor utom den ort, hvarest han i följd

af annan innehafvande tjenst vore stationerad eller eljest boende, äfvensom

för de resor, hvilka han efter vederbörandes förordnande eller med vederbörandes

tillstånd företoge i ändamål att öfvervaka undervisningens behöriga

gång vid ifrågavarande läroverk, åtnjuta dagtraktamente och resekostnadsersättning

efter den grad eller tjenst, han innehade, eller i saknad

deraf efter sjette klassen i gällande resereglemente. Sedermera har Kongl.

Maj:t, genom nådigt bref den 17 April 1868, förklarat, att Inspektören

öfver rikets navigationsskolor, med iakttagande af de skyldigheter, hvilka

för honom funnes i gällaude reglemente för de på allmän bekostnad inrättade

navigationsskolor i nåder bestämda, dädanefter skulle tillsvidare åtnjuta

ett årligt arfvode af Ett Tusen Riksdaler samt resekostnadsersättning

och dagtraktamete efter femte klassen i då gällande resereglemente.

Sjette hufvudtitelns anslag 22,500 Kronor till befrämjande i allmänhet

af handel och sjöfart torde således böra minskas med det derå åt

Inspektören öfver rikets navigationsskolor anvisade årsarfvode 1,000 Kronor,

s. 126 Kontrollera mot PDF

126 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

och detta senare belopp sammanläggas med ofvanomförmälda 74,800 Kronor

till en summa af 75,800 Kr. att under anslagstiteJn: »under visning sanstalt er

för sjöfart» uppföras å 5:te hufvudtiteln, från hvars förslagsanslag till reseoch

traktamentspenningar den bemälde Inspektör tillkommande resekostnadsersättning

jemte dagtraktamente för tiden från och med år 1876

lärer böra utgå.

På grund af hvad sålunda anfördt blifvit hemställer jag i underdånighet

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att

dels nedsätta anslaget till befrämjande i allmänhet af handel och

sjöfart från 22,500 Kronor till 21,500 Kronor eller med 1,000 Kronor,

dels ock, sedan anslaget 73,000 Kronor till undervisningsanstalter för

handel och sjöfart blifvit ej mindre med dessa 1,000 Kronor än äfven med

förut omförmälda 1,800 Kronor förhöjdt till 75,800 Kronor, från Sjette

hufvudtiteln afföra sistberörda anslag för att under anslagstiteln: undervisningsanstalter

för sjöfart uppföras å femte hufvudtiteln.»

Beträffande anslaget till

16:o). Fiskerinäringens understöd

förmälte Departements-Chefen, hurusom

dels Fiskeri-Intendenten uti en till Landtbruks-Akademiens Förvaltningskomité

ingifven skrift anfört, att vid 1862—1863 årens riksdag, då

anslag först äskades till aflöning m. m. åt de i statens tjenst anställde

fiskeritjenstemän, blifvit föreslaget, att till rese- och traktamentsersättning

åt förste Fiskeri-Assistenten måtte å ordinarie stat uppföras 500

Rdr, hvilket belopp också af Rikets dåvarande ständer anvisades och

sedan dess för omförmälda ändamål utgått; att anledningen dertill, att

så litet belopp som 500 Kronor äskades och anvisades, torde hafva varit

den, att Förvaltningskomitén år 1862, då man icke kunde noggrant

beräkna mängden'' af de arbeten, Fiskeritjenstemännen skulle få att utföra,

antog förste Assistentens tid skola blifva så upptagen af deri då

inrättade normalfiskodlingsanstaltens skötsel och vård, att denne tjensteman

ej skulle kunna medhinna vidsträcktare tjensteresor än dem, för

h vilka kostnaden kunde bestridas med ett anslag af 500 Kronor; att

erfarenheten emellertid numera visat, dels att förste Assistenten för

normalanstaltens vård icke behöfde vara vid densamma närvarande längre

tid än från den 1 Oktober till den 1 Juni, dels ock att fiskeritjenstemännen

svårligen kunna medhinna alla de omfattande reseförrättningar,

s. 127 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 127

hvarom de anmodas eller hvilka det enligt institutioner och från myndigheter

ingående reqvisitioner åligger dem att verkställa, så vida förste

Assistenten endast skall göra de få och korta resor, för hvilka kostnaden

kan bestridas med ett anslag af endast 500 Kronor; samt att med anledning

deraf och då det icke torde vara lämpligt, att en tjensteman

nödgades att under en del af året i viss mån vara overksam i brist af

nödiga medel till bestridande af kostnaderna för behöfliga tjensteresor,

Fiskeri-Intendenten ansåge det åt förste Fiskeri-Assistenten anvisade reseersättningsanslag

från och med nästa statsregleringsperiod böra höjas med

500 Kronor, så att detsamma komme att för framtiden utgå med 1,000

Kronor årligen;

dels och Landtbruksakademiens förvaltningskomité, i memorial den

13 sistlidne November, med godkännande af de utaf Fiskeri-Intendenten

andragna skäl och i betraktande deraf, att resekostnader i allmänhet och

i de norra länen i synnerhet, hvarest förste Fiskeri-Assistenten hade sin

tjenstgöring, under senaste åren stigit, flerestädes till mera än dubbla

beloppet mot hvad de voro år 1862, då nu varande anslaget för ifrågavarande

tjenstemans resor bestämdes, i underdånighet hemställt, att Kongl.

Maj:t måtte till snart sammanträdande Riksdag aflåta nådig proposition,

att anslaget till fiskerinäringens understöd måtte med 500 Kronor förhöjas,

så att det årliga reseersättningsbeloppet till förste Fiskeri-Assistenten

komme att från och med nästa statsregleringsperiod utgå med 1,000

Kronor.

Under åberopande af hvad sålunda förekommit tillstyrkte Departements-Chefen

i underdånighet, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att från 500 till 1,000 Kronor höja det för bekostande af förste FiskeriAssistentens

resor afsedda belopp samt förty medgifva, att nu varande

anslaget till fiskerinäringens understöd 18,100 Kronor ökades till 18,600

Kronor eller med 500 Kronor.

Härefter anförde Departeinents-Chefen, att, beträffande alla de ordinarie

anslag, som uti Riksstaten för innevarande år funnes under Sjette

Hufvudtiteln uppförda och icke här ofvan blifvit. särskildt nämnda, anledning

saknades att föreslå annan förändring, än att för jemnande af

Hufvudtitelns slutsumma förslagsanslaget till »skrifmaterialier och expenser,

ved m. m.r> höjdes från 67,247 Kronor 34 öre till 67,310 Kronor

95 öre, eller med 63 Kronor 61 öre, så att, om hvad Departementschefen

hemställt blefve godkändt, hufvudtitelns slutsumma skulle komma

att uppgå till 13,851,100 Kronor.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Vidare yttrade Departemens-Chefen:

»I fråga om anslag

17:). till aflöning åt Styrelsen för Allmänna Väg- ocli VattenByggnader

samt dess tj en stel» iträden, m. m.

har bemälde Styrelse uti underdånig skrifvelse den 19 nästlidne December

hemställt, dels att Eders Kongl. Maj:t måtte för år 1876 hos Riksdagen äska

beviljande, till aflöning åt Styrelsen och dess tjenstebiträden, af enahanda

belopp, 39,910 Kronor, som af Riksdagen blifvit för innevarande år till

samma ändamål anvisadt, att fördelas på sätt Eders Kongl. Maj:t den

29 Maj 1874, med gillande af hvad Riksdagen i ämnet beslutit, nådigst

bestämt skola ega rum för år 1875;

dels att, då öfvervakandet från statens sida af de många enskilda

jernvägsanläggningar, till hvilka tillstånd under de senare åren af Eders

Kongl. Maj:t meddelats, föranledde ökade kostnader, Eders Kongl. Maj:t

måtte föreslå Riksdagen att för år 1876 höja anslaget till undersökningar

och expenser för allmänna arbeten från nuvarande belopp af 30,000

Kronor till 35,000 Kronor;

dels ock att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen begära anvisande

för år 1876 af enahanda anslag, 2,000 Kronor, som för innevarande

år beviljats till stipendier för medlemmar af Väg- och Vattenbyggnadskorpsen

i ändamål att under utrikes resor inhemta kännedom om

andra länders allmänna arbeten samt derom till Styrelsen afgifva berättelse.

Med anledning häraf och under vitsordande af behofvet af den utaf

Styrelsen föreslagna förhöjning i anslaget till undersökningar och expenser

för allmänna arbeten, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl.

Maj:t måtte hos Riksdagen äska anvisande på extra stat för år 1876

dels, till aflöning åt Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader

samt hennes tjenstebiträden, af enahanda belopp, 33,400 Kronor

jemte förhöjning, 6,510 Kronor, som af sistlidet års Riksdag beviljats,

eller tillsammans .................................................■■■ Kronor 39,910;

dels till undersökningar och expenser för allmänna arbeten

af ........................................................ ..................... n 35,000;

dels, till stipendier åt medlemmar af Väg- och Vattenbyggnadskorpsen

för utrikes resor i ändamål att studera

andra länders allmänna arbeten, af..................... ” 2,000;

eller tillsammans Kronor 76,910.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 129

I fråga om

18:o. Statens jernvägslbyggnader

yttrade Departements-Chefen:

»Den plan för fullföljande af Statens jern vägsbyggnader under tiden

till och med 1880, hvilken af Eders Kongl. Maj:t vid 1874 års Riksmöte

framlades, blef af Riksdagen gillad. Enligt denna plan skulle under år

1876 banan Sköfde—Carlsborg byggas färdig med användande af ett

ungefärligt kostnadsbelopp af 1,500,000 Kronor, samt å den vid 1873

års Riksdag beslutade jernväg sanläggningen från Storvik till Riksgränsen

mot Norge användas 4,500,000 Kronor eller tillsammans sex millioner

Kronor.

I enlighet med hvad sålunda beslutits hemställer jag, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att på extra stat för år 1876

anvisa

dels för fortsättande och fullbordande af arbetena å Sköfde—Carlsborgs-banan

1,500,000 Kronor,

dels ock för fortsättande af arbetena å den beslutade jernvägen från

Storvik till Riksgränsen 4,500,000 Kronor,

äfvensom att medgifva, att, i enlighet med hvad hittills i allmänhet

blifvit i afseende å Statens jernvägsbyggnader iakttaget, det öfverskott,

som möjligen kan uppkomma å anslaget till Sköfde—Carlsborgs-banans

fullbordande, må för annan stambana användas,

I sammanhang härmed anhåller jag i underdånighet att få redogöra

för de genom nådiga Brefvet den 27 Juni 1873 anbefallda undersökningar

för bestämmande af lämpligaste sträckningen för ej mindre den del

af den beslutade bredspåriga jernbanan, som skulle afse att förbinda Hybo

i Helsingland med Torpshammar i Medelpad eller annan punkt på linien

mellan Sundsvall och Riksgränsen, än ock den den del af tvärbanan, som,

utgående från Torpshammar eller annan punkt på berörda linie, borde

fortlöpa, vare sig i sydligare eller nordligare riktning, med direkt eller

indirekt beröring af Östersund, till Aspåsnäset eller Krokom eller, nu

mera närmare bestämdt, till Nässkott.

På sätt mitt underdåniga yttrande till statsrådsprotokollet den 9

Januari 1874 angående reglering af utgifterna under Riksstatens sjette

hufvudtitel utvisar, blefvo berörda undersökningar under 1873 års sommar

påbörjade, men hunno icke afslutas. De hafva under 1874 oafbrutet

fortgått, dock med någon modifikation af den ursprungligen uppgjorda

Bill. till Riksd. Prut. 1875. 1 Sami. 1 Afd.

17

opaginerad Kontrollera mot PDF

ISO Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

planen för desamma. Anledningar till dessa modifikationer hafva varit

dels att, sedan den af Gefleborgs läns landsting utsedda jernvägskomité

låtit för insamlade medel och bidrag från landstinget verkställa undersökning

och upprätta karta och kostnadsförslag för en östligare rigtning

af jernvägen genom Helsingland från Hybo, hvilken jernvägsrigtning,

kallad linien B, sträcker sig genom Ljusdals, Delsbo, Bjuråkers och Bergsjö

socknar förbi Elfsund i sistnämnda socken till sjön Malungen dersammastädes

vid gränsen mot Medelpad och varit ämnad att vidare

uppdragas genom Medelpad till någon punkt på tvärbanan vester om

Wattjom, bemälda komité, med frånträdande af anspråket att linien

B borde från Elfsund fortlöpa till sjön Malungen, anhållit, att från Elfsund

eller annan der nedanom belägen punkt på linien B måtte undersökas''

en vestligare sträckning genom Hassela socken till Johannisfors’

jernbruk vid gränsen mot Medelpad och vidare genom nämnda landskap

till någon punkt å tvärbanan vid vestliga ändan af Stödesjön; dds ock att

Wester-Norrlands läns Landsting ej mindre förordat sådan rigtning för

den uppåtgående delen af ifrågavarande jernväg, att den koinme att

sträcka sig från Hybo åt sjön Dellen och vidare, förbi Stödesjön, den

från Norge kommande tvärbanan till mötes, samt derifrån genaste vägen

till Hellgumssjöns södra ända och vidare till Sollefteå vid Angermanelfven,

än ock anhållit att, i händelse nyssberörda sträckning komme till stånd,

frågan om undersökningen af linien B, så vidt den läge inom WesterNorrlands

län, finge förfalla.

Enligt hvad Chefen för Statens jernvägsbyggnader uti en till mig

aflena nåd promemoria upplyst, har, till följd al nyssberörda tvänne framställningar,

omfattningen af ifrågavarande jernvägsundersökningar, åtminstone

tillsvidare, blifvit så betydligt inskränkt, att alla de erforderliga

fältarbetena kunnat under sistlidet år medhinnas. Arbetena med upprättande

af planer, profiler och kostnadsberäkningar fortgå oafbrutet och

antagas kunna medhinnas till slutet af innevarande månad, hvarefter

Styrelsen öfver Statens jernvägsbyggnader kommer i tillfälle att på grund

af nämnda arbeten afgifva sitt underdåniga utlåtande öfver de resultat,

undersökningarne gifvit vid handen. I sammanhang härmed torde det

nådigst tillåtas mig att ej mindre meddela en tabellarisk öfversigt öfver

de särskilda jernvägslinier, Indika under loppet af åren 1873 och 1874

blifvit undersökta, tillsammans hållande i längd 50 mil 6,900 fot, äfvensom

öfver de skeden, hvari arbetena med uppgörande af planer, profiler

och kostnadsberäkningar för dessa linier den 8 sistlidne December sig

befunno, än äfven anmäla, att bemälda Styrelse vidtagit åtgärder för utgifvande

af en karta, hvarå de särskilda linierne skola utmärkas och som

s. 131 Kontrollera mot PDF

Ril N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 131

kommer att i betydlig mån underlätta uppfattningen af de särskilda alternativa

sträckningarne. Omförmälda tabellariska öfversigt är så lydande

:

Tabell,

utvisande läge och längd af de under åren 1873 och 1874 undersökta linierna för

Norra Stambanans fortsättning.

Liniornas läge och utsträckning.

Längd.

Uplysningar, rörande arbetets fortgång.

Mil.

Fot.

Linien Yälje—Ramsjö - Hedsjö—Råsjö— Of-

vansjö—Ange..........

6

13,100

Renritad och kostnadsförslag

» Torpshammar—Nordanede — Sörbringe

uppgjordt.

—Ljunga— Mjölsjö— Hallesjö—Hårig-

sjön (— Håsjö)..........

7

2,800

Renritad och kostnadsförslag

» Hångsjön—Ede— Ofsjö—Höglunda—

uppgjordt.

Stugun—Dusnäsviken........

4

32,400

Ritad (utan textning) och kub.-

» Dusnäsviken—Fjäl — Lith — Nässkott

massorna räknade.

(söder om Indalselfven).....

5

6,700

Ritad (utom textning) och kub.-

» Dusnäsviken—Lillsjöhögen—Brynje—

massorna räknade.

Odensala—Östersund........

3

35,500

Ritad (utom textning) och kub.-

» Lith — Åskott —Kjänåsen—Lugn vik—

massorna räknade.

Östersund (bibana).........

1

20,800

Ritad (utom textning) och kub.-

» Gällösund — Håfdsjö—Ulfsjönäs Galt-

massorna räknade.

sjö—Hångsjön (— Håsjö)......

6

1,800

Ritad (utom textning) och kub.-

» Hångsjön—Walla (= Håsjö kyrka) —

massorna räknade.

Raguudanäs—Vesterede—Äsen—Fors

kyrka— Fångsjön — Karlsmyran — Le-

dingesjön—Helgumsjön—F orsse bruk_

Långsele—Nässe — Hjelta—Gran våg—

Sollefteå—Djupön (— Sollefteå hamn)

7

20,300

Ritad (utom textning) och kub.-

» Edeforssen (Hybo)—Hybo—Långbo—

massorna räknade.

Edänge—Friggesund—-Åfholrn—Ström-

backa—Norrgimma-—Elfsund-—Ede—

Hassela kyrka—Bäckaräng—Mörtsjö—

Johaunisforss—Gransjö—Vigge—Gräl-

te såg—Gösunda—Torpshammar . .

13

17,500

Kubikmassorna räknade.

Summa längd

56

6,900

s. 132 Kontrollera mot PDF

132 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Slutligen yttrade Departements-Chefen:

»Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader har under den

19 December nästlidet år i vanlig ordning afgifvit generalförslag öfver

de bidrag, som ansetts erforderliga för

l9:o. Allmänna arbeten af den beskaffenhet, att deras utförande

i allmänhet kontrolleras af bemäld» Styrelse.

Härvid förekomma främst följande arbeten, för hvilka Riksdagen

redan beviljat statsbidrag, deraf dock endast vissa belopp hittills blifvit

till utgående anvisade, nemligen:

a) Väg anläggning emellan Lycksele och Wilhelmina kyrkobyar i Westerbottens

län, till utförande hvaraf Riksdagen år 1870 beviljat ett understöd

af 106,700 Rdr, derutaf till lyftning under åren 1871—1875

anvisats sammanlagdt 85,000 Kronor. — Styrelsen har nu anmält, att vid

besigtning under år 1874 å detta arbete färre anledningar till anmärkning

förekommit, än under år 1873; och jag hemställer alltså, lika med

Styrelsen, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, i ytterligare

afräkning å berörda understöd, anvisa för år 1816 ett belopp af

12,000 Kronor;

b) anläggning af väg frän Skrof vem by i Gellivara socken till gränsen

mot (Jfver-Kalix socken i Norrbottens län. Enligt hvad oftaåberopade

Statsrådsprotokoll den 9 Januari 1874 och Riksdagens skrifvelse den 23

påföljande April N:o 27 gifva vid handen är för denna väganläggning

beviljadt Statsbidrag till belopp af 28,670 Rdr, hvaraf till utgående

under åren 1873—1875 anvisats tillsammans 20,670 Kronor. Jag får

nu, lika med Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader, i underdånighet

hemställa, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen

att för år 1876 anvisa hvad af berörda statsbidrag återstår eller 8,000

Kronor, under vilkor att 1 deraf, eller 2.000 Kronor, förblifver i Statskontoret

innestående tilldess hela väganläggningen blifvit fullbordad och

kunnat af Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader efter afsyning

godkännas;

c) anläggning af ny väg emellan Junosuando by i Pagala socken och

Wittangi\ kyrkoby i Jukkasjärvi socken af Norrbottens län. Härtill har

sistlidet års Riksdag beviljat ett statsanslag af 49,440 Kronor, derutaf

till utgående under innevarande år anvisats 18,440 Kronor. I öfverensstämmelse

med hvad Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader

nu föreslagit, hemställer jag i underdånighet, att Nådig framställning till

Riksdagen aflåtes, att för fortsättning af berörda vaganläggningsarbete

s. 133 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 cl. till Kong!.. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 133

måtte för år 1876, i ytterligare afräkning å det beviljade statsanslaget,

anvisas 15.000 Kronor;

d) väg anläggning emellan N or sjö och Mala kyrkohyar i Westerbottens

län, till hvilket företags utförande Riksdagen år 1872 beviljat ett anslag

af 50.000 Rdr, deraf till utgående under åren 1873—1875 anvisats

tillhopa 40.000 Kronor, och hemställer jag. då, enligt hvad Styrelsen för

Allmänna Väg- och Vattenbyggnader anmält, skäl till anmärkning mot

vidtagna åtgärder för anläggningens fullföljd icke förekommit, att till utgående

under år 1876 må af Riksdagen äskas: återstoden afstatshidraget,

10,000 Kronor, med vilkor dervid, att ett belopp af 3,000 Kronor skall

förblifva i Statskontoret innestående, att lyftas först sedan Styrelsen förklarat

väganläggningen på grund af verkstäld afsyning vara enligt faststäld

plan fullbordad;

e) väganläggning emellan Asele och Dorothea kyrkohyar i Westerbottens

län, för h vilket arbete 1872 års Riksdag beviljat ett statsbidrag af

40,600 Rdr, hvaraf ett sammanlagdt belopp af 35,600 Kronor af Riksdagen

anvisats att utgå under åren 1873—1875. På sätt Styrelsen för

Allmänna Väg- och Vattenbyggnader nu föreslagit, anser jag mig böra

hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen begära, att till

utgående under år 1876 anvisas återstoden af dét beviljade bidraget,

hvilken återstod utgör 5,000 Kronor, under vilkor att 2,000 Kronor

deraf ej få lyftas, förr än Styrelsen på grund af behörig afsyning förklarat

arbetet vara jemlikt plan fulländadt;

f) anläggning af vinterväg från Jäckvik vid sjön Hornavans vestra

strand till Riksgränsen i rigtning mot Saltenfjord samt uppförande eif fjellstuga

och stall vid Sädva, Arrajokk och Mirkinis. Till detta företags

verkställande blefvo af Riksdagen år 1873 beviljade 34,650 Rdr, hvaraf

anvisats till utgående dels under år 1874 det belopp af 9,500 Rdr,

som beräknats åtgå för vägens iordningställande från Jäckvik till Arrajokk

och upförande af fjellstugan vid Sädva, dels under år 1875 för fulländande

af fjellstuga vid Arrajokk och väg derifrån till Mirkinis 7,050

Kronor samt för påbörjande af fjellstuga vid Mirkinis och af vägen derifrån

till Norska gränsen 7,150 Kronor eller tillsammans 14,200 Kronor. Uti

skrifvelse d. 19 sistl. Okt. har Eders Kong]. Maj:ts Befallningshafvande i

Norrbottens län, som har sig i Nåder uppdraget att ombesörja, det de

för dessa anläggningar nödiga arbeten varda enligt faststäld plan utförda,

meddelat redogörelse för arbetenas fortgång och anhållit att, på det desamma

måtte kunna afslutas under år 1876, Eders Kongl.Majst täcktes

äska anvisande för sistnämnda år af återstående 10,950 Kronor utaf

statsbidraget; och jag hemställer vid sådant förhållande i underdånighet,

s. 134 Kontrollera mot PDF

134 Bil. No 5 d. till Kongl. Maj;ts Nåd. Prop. N;o 1, om Statsverket 1875.

att Nådig framställning må af Eders Kongl. Maj:t göras till Riksdagen

derom, att för år 1876 anvisas till utgående nyssomförmälda återstod af

statsbidraget, eller 10.950 Kronor;

g) åstacikommavde af ny farled från Uddevalla stads hamn till

Kattegat, hvartill Riksdagen år 1873 beviljat ett anslag, motsvarande

hälften af den beräknade kostnaden, eller 123,793 Riksdaler 50 öre. Af

detta anslag hafva anvisats att utgå 25,000 Riksdaler under år 1874 och

50,000 Rdr under år 1875; men då, enligt hvad Styrelsen för Allm.

Väg- och Vattenbyggnader tillkännagifvit, stadsfullmäktige i Uddevalla

icke uplyst, huruvida och i hvad män företaget kommer at.t år 1875 fortskynda»,

anser jag mig, lika med bemälda Styrelse, sakna skäl i underdånighet

föreslå, att Eders Kongl. Maj:t hos Riksdagen gör Nådig framställning

om anvisande till lyftning under år 1876 af större belopp utaf

statsbidraget än 25,000 Kronor.

Vidare anhåller jag i underdånighet att få fästa Eders Kongl. Maj:ts

Nådiga uppmärksamhet på följande hos Eders Kongl. Maj:t gjorda underd.

framställningar om statsbidrag för arbeten af större omfattning.

h) Redan den 29 December 1862 ålade Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i Hallands län o samtlige brobyggnadsskyldige egare och

innehafvare af hemman inom Arstads och Faurås härad icke allenast att,

i den af Chefen för Södra Väg- och Vattenbyggnadsdisfriktet, Majoren

m. m. A. Remmer föreslagna linie och i öfverensstämmelse med den af

honom uppgjorda plan, uppföra en jern bro öfver ''Ätra-ån vid Wessige

på landfästen och pelare af sten, utan ock att anlägga för ändamålet nödiga

anfartsvägar, äfvensom att för framtiden underhålla bron och vägarne.

Klagan fördes häröfver hos Kammar-Collegium, som genom utslag

den 18 Februari 1864 fastställde berörda beslut i så måtto, att nämnda

härads brobyggnadsskyldige invånare förklarades böra, på sätt Eders

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande föreskrifvit, uppföra omförmälda bro och

anlägga för ändamålet erforderliga anfartsvägar samt deltaga i framtida

underhållet af bron och vägarne, så vida statsbidrag, motsvarande hälften

af den utaf Majoren Remmer till 65.000 Rdr beräknade kostnadssumman,

kunde varda för arbetets utförande dem beviljadt. 1 anledning af

häröfver anförda besvär fann Kongl. Maj:t under den 10 November 1865

skäligt att i Kammar-Collegii utslag göra den ändring, att, derest inom

ett år efter det Kongl. Maj:ts Nådiga beslut blifvit genom Kongl. Maj:ts

Befallningshafvandes försorg offentligen kungjordt de brobyggnadsskyldige

i Arstads och Faurås härad för gemensam räkning till allmänt begagnande

tillöst sig en under skriftvexlingen hos Kammar-Collegium häradsboerna

till inlösen erbjuden, vid Räfvigefors uppförd, bro med till
-

s. 135 Kontrollera mot PDF

Bd. N:o t) d. till Kong!. Maj tis Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 135

stötande väganläggningar och till allmänt underhåll öfvertagit så väl väganie

som bron, samt dessutom sådan åtgärd vidtagits, att färjeinrättmngen

vid Wessige, på sätt Häradsrätten tillstyrkt, kunde efter rörelsens

behof från begge sidor af ån oafbrutet begagnas, all skyldighet till brobyggnad

vid Wessige komme att förfalla; men att, derest vederbörande

försummade att inom den föreskrifna tiden fullgöra hvad sålunda stadgadt

blifvit, Kammar-Collegii utslag borde tjena till efterrättelse; och har

detta Nadiga beslut blifvit i förenämnda bägge härads kyrkor den 10

Juni 1866 kungjordt.

Då emellertid häradsboerna underlåtit att inom föreskrifven tid inlösa

bron vid Räfvigefors och vidtaga erforderliga åtgärder för färjeinrättnmgens

vid Wessige ordnande, samt en af dem gjord underdånig ansökning

om rätt till expropriation afjord lör uppförande af byggnader

for nyssberorda färjeinrättning samt om förlängd tid för fullo-örandet af

de dem, för vinnande af befrielse från byggandet af bron vid WessWe

enligt ofvanberörda nådiga beslut den 10 November 1865 åliggande skvldigheter

blifvit under den 31 Juli 1867 af Kongl. Maj:t afslagen. läto

häradsboerna, livilka således borde gå i författning om byggande af bro

vid Wessige i öfverensstämmelse med Kammar-Collegii omförmälda utslag,

genom Majoren Remmer uppgöra nytt betänkande med dertill hörande,

å en summa af 50,000 Kronor slutande, kostnadsförslag för sagde

brobyggnad; och hafva sedermera Kyrkoherden C. E. Hagstedt, Löjtnanten

R. Kollberg, .Hernmansegaren J. A. Johansson och Qvarnegaren N.

Larsson, hvilka vid kommunalstämmor med Wessige och Alfshöws församlingar

blifvit utsedda till kommiterade för ifrågavarande brobyggnad

uti en till Eders Kongl. Maj:t ställd, af Eders Kongl. Mai:ts Befallningshafvande

i länet insänd och af sistnämnda betänkande jemte kostnadsförslag

med tillhörande karta och ritningar åtföljd, skrift i und.

anhållit, att Eders Kongl. Maj:t måtte bereda de brobyggnadsskyldme

till merberörda brobyggnads utförande ett anslag utan återbetalningsskyldighet

af 25,000 Kronor, motsvarande hälften af den utaf Majoren

Remmer för ifrågavarande arbete senast beräknade kostnad.

.. ^,ör e»en /Iar Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet

vitsoraat, att den ifrågasatta bro- och väganläggningen, hvilken skulle

sammanknyta landsvägen emellan Sjönevads och Ljungby gästo-ifvaregardar,

redan för den nuvarande samfärdseln mellan invänarne på bäo-ae

silor om Atra-ån vore af synnerlig vigt, helst den nu befintlig kommunikationen

öfver ån medelst färja ofta under läng tid af året stängdes

af isgång, men att samma anläggning borde blifva af ännu större

betydelse för rörelsen i orten sedan Halmstad—Jönköpings jernväg blif
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

13C Bil. N-.o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

vit fullbordad; på grund hvaraf Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

tillstyrkt bifall till ansökningen.

Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnaden, i ämnet hörd

har uti afgifvet yttrande, den 24 December 1873 anmärkt i afseende å

den insända planen att, ehuru jernreglarne å bron skulle erhålla ett läge

af till och med H fot öfver högsta vattenståndet, samtliga träbalkarna

för körbanan eller" de så kallade brovasarne likväl komine att ligga en

fot djupare än dessa reglar, hvaraf åter blefve en följd, att skilnaden

mellan det högsta vattenståndet i ån och träbalkarnas underkanter i

verkligheten blefve blott en half fot, samt att brons framtida bestånd

äfventyrades derigenom, att vid högt vattenstånd sa väl framflytande isstycken

som flottningsvirke kunde, äfven om bevakning af bron icke försummades,

stöta emot bron och förorsaka skador derå af mer eller mindre

betydenhet; med stöd hvaraf Styrelsen ansage försigtigheten bjuda,

att bron äfvensom vägarne närmast densamma a bada stränderna höjdes

med en half fot i förhållande till den å ritningen utmärkta högsta vattenytan.

Efter det bemälda Styrelse genom nådig remiss fatt sig anbefaldt

att, med anledning af den utaf Styrelsen emot den tekniska beskaffenheten

af den föreslagna brobyggnaden framställda anmärkning, infordra

Majoren Remmers yttrande samt, efter granskning derå!, till Eders Kongl.

Maj:t inkomma med nytt underdånigt utlåtande, har Styrelsen under den

8 Januari 1874 sig i ämnet yttrat och dervid, med öfverlemnande af ej

mindre en af Majoren Remmer upprättad profilritning, hvaruti iakttagits

de förändringar i lutningsförhållandena å anfartsvägarne till bron, som

påkallats af Styrelsens ofvanberörda anmärkning, än äfven ett af honom

med fästa dt afseende å sagda förändringar upprättad t summariskt kostnadsförslag,

meddelat, att" Majoren Remmer, i anledning af Styrelsens

derom framställda förfrågan, förklarat, att den föreslagna åtgärden att

höja brons öfverbyggnad kunde antagas blifva fullt tillräcklig för att

förekomma skador vid inträffande högt vattenstånd, samt att en dy lik

höjning af brobyggnaden vore verkställbar, utan att kostnaden för arbetets

utförande i nämnvärd mån behöfde ökas; hemställande Styrelsen,åt t

Eders Kongl. Maj:t måtte aflåta nådig proposition till Riksdagen om anvisande

af ett statsbidrag å 25,000 Kronor till omförmälda brobyggnad.

Slutligen hafva ofvanbemälde sökande uti en den 14 September

nästlidet år ingifven skrift förnyat sin tillförene gjorda anhållan om

statsbidrag till merberörda brobyggnad.

På grund af hvad sålunda förekommit tillstyrker jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att för anbringande

s. 137 Kontrollera mot PDF

Bd. N:o 5 cl. till Kongl. Maj:ts Nåd. Pvop. N:o 1, om Statsverket 1875. 137

af en bro öfver Ätra-ån vid Wessige inom Hallands län och anläggning

af nödiga anfartsvägar till samma bro, i öfverensstämmelse med derför

af Majoren A. Remmer senast upprättade plan, bevilja ett mot hälften

af den beräknade kostnaden svarande anslagsbelopp af 25,(300 Kronor

att utgå under år 187(1. ^ ’ ’

_i) Uti en genom Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Malmöhus

län insänd skrift hafva Stadsfullmäktige i Trelleborg i und. anhållit att

Eders Kongl. Maj:t täcktes för fullbordande af hamnbyggnaden derstädes

bereda staden dels ett anslag utan aterbetalningsskyldighet af 200,000

Rdr, ^ deis ock ett lan till samma belopp att innehafvas under de första

åtta åren räntefritt och derefter mot fyra procent ränta samt att

under de pa berörda atta år följande 40 åren amorteras, med förbindelse

för staden att, i den mån hamnens inkomster icke skulle blifva

tillräckliga för lånets ordentliga inbetalning, uttaxera hvad som till bristens

fyllande erfordrades likasom andra kommunalutskylder; anförande

härvid Stadsfullmäktige bland annat: att hamnbyggnaden, som år 1862

påbörjats af ett enskildt bolag, år 1868, efter det bolaget derå nedlagt

180,000 Rdr, öfvertagits af staden, som ytterligare å densamma användt

betydliga kostnader, så att anläggningen med tillhörande ångmudderverk

och annat tillbehör hittills medtagit en kostnad af 349,206 Rdr; att

rörelsen i staden och i hamnen, der nu 12 å 13 fots djupgående fartyg

kunde inlöpa, under tiden betydligt vuxit, likasom stadens och hamnens

inkomster, af hvilka de förra, som år 1868 utgjort 17,463 Rdr 64

öre, år 1873 uppgått till 24,455 Rdr 50 öre, och hamnens inkomster

hvilka år 1862 bestigit sig till 731 Rdr 21 öre, år 1873 ökats ända

till 18,819 Rdr 8 öre, samt stadens tolagsersättning från 949 Ro-r 36

öre, som ^den år 1867 utgjorde, stigit år 1873 till 2,025 Riksdaler 32

öre; att ar 1873 värdet a den fasta egendom i staden, för hvilken bevillning

erlagts, utgjort 1,019,360 Rdr och sammanräknade beloppet

af beskattningsbar inkomst 270,296 Rdr; att, medan hamnen vid 1873

års utgång häftade i en skuld af 169,000 Rdr, staden, oaktadt densamma

under de sednare åren utgifvit omkring 70,000 Rdr för uppförande

af Rådhus, Elementarläroverkshus och Folkskolebyggnad, m. m.

samt omläggning af torg och gator utom andra förbättringar, likväl icke

åsamkat sig större skuld än 6,500 Rdr, oberäknadt det belopp af

100,000 Rdr, för hvilket staden tecknat aktier i jernvägen Lund —

Trelleborg, att emellertid, ju mera det redan utförda hamnbyggnads—

arbetet bidragit och jernvägen, sedan den fulländats, väntades bidraga

till stadens ytterligare förkofran och framåtskridande, det måste vara af

Bih. till Biksd. Prot. 1875. 1 Sami. 1 Afd.

18

s. 138 Kontrollera mot PDF

138 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

ökad vigt, att hamnanläggningen blefve fortsatt och fullbordad; men att

staden icke mäktade åstadkomma den betydliga utgiften af 424,OÖu Rdr,

hvartill kostnaden härför skulle uppgå enligt ett af Distrikts-Chefen, Majoren

m. in. A. Remmer uppgjordt, ansökningen bilagdt och af ritningar

åtföljd t förslag, hvilket afsåge dels uppförandet under första arbetsåret

af en balverkskaj med släpställe, dels ock fördjupningar att under

loppet af 5 är verkställas till 16 fot i inseglingsrännan i yttre hamnbassinen

öster om lastbryggan och längs östra kajen, samt till 12 fot

vester om lastbryggan och utmed vestra kajen; samt att vid sadant förhållande,

och då Trelleborg, ensam bland de skånska städerna, icke tillförene

sökt eller erhållit något understöd af allmänna medel till ändamål

af nu ifrågavarande art, stadsfullmäktige vägat pa sätt som skett anhålla

om Eders Kongl. Maj:ts medverkan till vinnande af det behöfliga understödet

för hamnbyggnadens fullbordande;

och har ej mindre stadens Magistrat med sitt förord beledsagat stadsfullmäktiges

förevarande und. ansökning, än äfven Eders Kongl. Majrts

Befallningshafvande yttrat att, utan synnerligt verksamt biträde från det

allmännas sida, Trelleborgs samhälle säkerligen icke mäktade utföra ett

så kostsamt arbete som det föreslagna, samt att, da samhället under den

korta tid, det åtnjutit stadsprivilegier, på ett berörnvärdt sätt utmärkt

sig för ett sträfsamt fram åtgående och, oaktadt sin ringa folkmängd, icke

ryggat tillbaka för de betydliga uppoffringar, som för dess uppkomst varit

af behofvet påkallade, Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande tillstyrkte

beviljande för ändamålet af både anslag och lan till det belopp

Eders Kongl. Maj:t kunde finna det för samhället vigtiga företaget förtjena.

Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader, i ämnet hörd,

har dervid hufvudsakligen anfört: att mot planen och kostnadsberäkningarne

ej annat vore att anmärka, än dels att anläggningen torde kunna,

åtminstone för det närvarande, anses öfverflödigt stort tilltagen i förhållande

till stadens och dess rörelses omfång; dels att beräkningarne, hvilka

rättats efter då gällande mycket höga pris ä arbete och materialier, icke

torde påkalla såsom tillägg för inträffande prisstegringar och oförutsedda

händelser det i kostnadsförslaget derför utförda belopp af 38,603 Rdr;

att arbetena kunde, utan särdeles tillökning i kostnaderna, fördelas till

utförande på längre tid än den föreslagna, derest tillgångarne icke skulle

medgifva deras verkställande så skyndsamt som förslaget afsåge; att det

begärda understödet till företaget skäligen kunde, vid jemförelse med de

bidrag af allmänna medel, som till likartade anläggningar förut beviljats,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N;o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 189

betraktas såsom dubbelt högre än hvad staden bort ifrågasätta; samt att

Styrelsen ansåge, det högst 100,000 Kronor såsom anslag och 100,000

Kronor såsom lån borde, derest Eders Kongl. Maj:t skulle pröfva skäligt

göra nådig framställning i ärendet till Riksdagen, äskas att till fullbordandet

af ifrågavarande hamnbyggnad utgå under de vilkor Riksdagen

kunde finna lämpliga.

I betraktande af hvad sålunda förekommit, och då det utan tvifvel

är af vigt, äfven ur det allmännas synpunkt, att hamnanläggningen vid

Trelleborg, på hvilken redan betydliga kostnader nedlagts, varder fullbordad,

helst hamnen, den enda af någon betydenhet på kuststräckan

mellan Ystad och Malmö, sällan lärer tillfrysa och sålunda kan under

hvarje årstid anlöpas, anser jag mig ega allt skäl i und. tillstyrka Eders

Kongl. Maj:t att om bidrags anvisande af allmänna medel för detta ändamål

göra nådig framställning hos Riksdagen. Vid det förhållande att

Riksdagen under sednare tider synes hafva frångått, — hvad tillförene

ingalunda var ovanligt, — att till företag af nu ifrågavarande beskaffenhet

medgifva understöd i form af försträckning, har det emellertid

förekommit mig mindre lämpligt att till arbetet äska bidrag både såsom

anslag och försträckning. En väsendtlig jemkning i det begärda understödets

belopp har ock, på grund af Styrelsens för Allmänna Väg- och

Vattenbyggnader erinringar, synts mig nödig, och jag tillstyrker alltså,

att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att till fullbordande

af hamnanläggningen vid Trelleborg i enlighet med ett af Chefen i södra

Väg- och Vattenbyggnadsdistriktet Majoren m. m. Å. Remmer uppgjordt

förslag bevilja ett anslag utan återbetalningsskyldighet af 150,000 Kronor,

att utgå med eu femtedel årligen under 5 år, samt derå afräkningsvis

för år 1876 å extra stat anvisa 30,000 Kronor.

k) Till uprensning af Olands å och dess sidogrenar, hvarigenom

9,042 tunnland öfversvämmad eller af syra besvärad mark skulle till gagn

för egarne af sammanräknade 250 hela hemman inom fem socknar af

Upsala och fem socknar af Stockholms län kunna för en kostnad af

245.885 Rdr, hvaraf 30,000 Rdr erfordrades till inlösen af vattenverk, befrias

från vatten, funno, i anledning af derom gjord Nådig framställning,

Rikets Ständer vid 1863 års Riksdag godt att, — med afseende å den i

förhållande till kostnaden betydliga jordförbättring, som genom företagets

utförande skulle uppstå, och å svårigheten för det stora antalet mindre

hemmansegare, på hvilkas gemensamma bekostnad detsamma skulle bringas

till verkställighet, att utan Statens biträde kunna anskaffa de dertill erforderliga

medel — bevilja ett låneunderstöd af 137,500 Rdr, motsvarande

i rundt tal hela kostnaden för inlösen af vattenverk och hälften af öfriga

s. 140 Kontrollera mot PDF

140 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

kostnader, »att efter 5 års förlopp från sintet af det år, inom hvilket lånemedlen

först utbekommits, återbetalas på sätt och under de vilkor i öfrigt,

som i afseende på andra för vattenaftappningsarbeten vid samma Riksdaganvisade

lånemedel stadgades »

Sedan detta arbete, som omfattade den öfre delen af Olands å eller

sträckan från sjön Ginningen till Välde qvarn, blifvit under 1864 års höst

påbörjadt, visade sig snart, att den nedre delen af ån från Valde qvarn

till Östersjön skulle utan uppresning blifva otillräcklig att afföra det genom

den öfre delens upprensning ökade vattentilloppet, och således den intill

åns nedra lopp gränsande mark komma att genom fullbordande af ett

företag, hvartill statsbidrag lemnats, lida ökadt men af vattenöfversvämning.

Jordegarne kring nedre delen af ån beslöto derföre att låta genom kaptenen

vid Väg- och Vatten-Byggnads-Corpsen A. M. Lindgren verkställa

en kontrollerande undersökning af den utaf Löjtnanten C. Rudbeck år 1853

uppgjorda plan för Olandsåns sänkning emellan Valde qvarn och Kalrigafjärden

af Östersjön. Denna kontrollgranskning utfördes af kaptenen Lindgren

år 1867, hvarefter interessenterne i företaget vid hållet sammanträde

antogo den af honom för rensningsarbetet uppgjorda med B betecknade plan,

enligt hvilken för en kostnad 153,655 Rdr, deri inberäknad lösen för en

qvarn med 20,000 Rdr, skulle, jemlikt beräkning af förste landtmätaren P.

Sundeqvist, från vatten befrias och till stor del göras odlingsbara 3,5531

tunnland nu vattendränkt eller af vatten besvärad mark inom Börstils, Vahlö,

ILökhufvuds och Skepthammars socknar af Stockholms län; och anhöllo

interessenterne hos Kongl. Maj:t, att till 1868 års Riksdag måtte aflåtas

nådig proposition om beviljande af ett låneunderstöd till två tredjedelar

af den beräknade kostnaden att utgå under samma vilkor, som för lånet

till den öfre delens af Olandsån uprensning blifvit vid 1863 års riksdag

bestämda.

Då emellertid någon framställning till Riksdagen icke i anledning af

denna ansökning egde rum, har, å interessenternas vägnar, den för ändamålet

utsedda arbetsdirektion nu i en genom Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i Stockholms län insänd och förordad samt af ritningar

och kostnadsförslag åtföljd skrift gjort förnyad und. framställning i ämnet,

dervid anförande: att kaptenen Lindgren under år 1872 på begäran granskat

de af honom år 1867 gjorda kostnadsberäkningar för arbetets utförande

till utredande, i hvad mån stegrade arbetspris komme att å nämnda

beräkningar inverka; att härvid utrönts, att arbetets utförande i enlighet

med den af interessenterna fortfarande vidhållna planen B skulle af nämnda

orsak kräfva en tillökning i kostnad till belopp af 26,185 Riksdaler och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. A:o 5 d. till Kong!, Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875, 141

således upgå till sammanräknade 179,840 Rdr; att den mark, som af sänkningen

af Olandsåns nedra lopp skulle draga nytta och derföre, enligt

öfverenskommelse emellan interessenterna, borde i kostnaderne deltaga

biifvit af vice kommissionslandtmäfaren F. R, Belfrage uppmätt och kartlagd;

att större delen af denna till 26,443,71 qvadratref uppgående jordareal

vore af mindre god beskaffenhet, så att den vid gradering och'' förvandling

till jord af första grad upskattats allenast till 8,191,12 qvadratref

hvadan afdikningskostnaden skulle uppgå för 1 qvadratref första gradens

joid till nära 21 Kronor 95 öre eller för 1 tunnland sådan jord till 123

Kionor 95 öre; samt att, då större delen af samma mark tillhörde smärre

hemmansdelar och årensningen sålunda svårligen kunde komma till stånd

utan låneunderstöd på billiga vilkor af statsmedel, Direktionen i und. an10''He

att> jcmte fastställande af den utaf interessenterne antagna plan för

arbetets utförande, Eders Kong!. Maj:t måtte till näst sammanträdande

Riksdag aflata Radig proposition om anvisande för ändamålet af ett låneunderstöd

utaf allmänna medel till enahanda belopp i förhållande till kostnadssumman

och på liknande vilkor i afseende å ränta och amortering,

som de af Rikets Ständer år 1863 för uprensning af Olandsåns öfra del

beviljade, eller hälften af den beräknade kostnaden för arbetet, utgörande

^f2 '' Kronor, med tillägg af hela kostnaden för inlösen af en qvarn,

20,000 Kronor, eller tillsammans 99,920 Kronor.

^ Styrelsen för Allm. Väg- och Vattenbyggnader, i ämnet hörd, har, enär

ifrågavarande, företag, som i alla afseenden vore fullständigt utredt, syntes

särdeles förtjent af uppmärksamhet, och enär de i Styrelsens arkiv sedan

flera år tillbaka hvilande kartor och handlingar bestyrkte sökandenas upgift,

att största delen af den vattensjuka mark, om hvilken här vore fråga, tillhörde

egare af smärre hemmansdelar, hemstält, att ett till 99,000 Kronor

jemnadt lånebidrag måtte af Eders Kongl. Maj:t hos Riksdagen äskas för

aftappmngens verkställande.

I betraktande åt hvad sålunda anfördt och vitsordadt biifvit, samt då

bidrag till utförande af nu ifrågavarande rensningsarbete synes mig kunna

så mycket heldre begäras, som de olägenheter af vattenöfversvämning,

livilka jordegarne kring Olandsåns nedre del altjemt varit underkastade,

! luke langa grad ökats genom den med statsbidrag verkstälda uprensningen

i ans öfre del och deraf vållade hastigare aflopp af vattnet derifrån, anser

jag mig ega^ allt skäl i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t

tacktes föreslå Riksdagen att såsom bidrag till upprensning af Olandsåns

nedre lopp från Valde qvarn till Kalrigafjärden af Östersjön anvisa, till utgående

under år 1876, ett försträckningsbelopp af Nittionio Tusen Kronor

s. 142 Kontrollera mot PDF

142 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

att, på sätt i afseende å det vid 1863 års Riksdag beviljade lån för upr

ens ning af åns öfre del blifvit bestämdt och under de vilkor i öfiigt, Riksdagen

kan föreskrifva, återbetalas medelst erläggande, efter fem års förlopp

från slutet af det år, inom hvilket lånemedlen utbekoinmits, af sex procent

årligen utaf försträckningens hela belopp, af hvilken annuitet ränta efter

fyra procent beräknas å ogulden hufvudstol och återstoden utgör afbetalning

å densamma.

o _ __________

Hvad angår de för vissa bestämda ändamål afsedda fondei, h vilka

under en längre följd af år varit af Riksdagen stalda till Eders Kongl. Majits

disposition, har Styrelsen slutligen hemställt, att Eders Kongl. Majit täcktes

hos Riksdagen begära, dels att anslaget för understödjande af mindre hamnocb

brobyggnader samt upprensning af åar och farleder, hvilket anslag

sistlidet ar af särskild anledging höjdes från 20,000 Rdr^ till 40,000

Kronor, måtte 1876 få utgå med 30,000 Kronor; dels att, då i Styrelsens

arkiv funnes förvarade färdiga planer för vägarbeten inom Rikets flesta län,

till hvilkas utförande bidrag af allmänna medel i lind. sökts, ett belopp al

200,000 Kronor äfven för år 1876 måtte anvisas till bidrag för anläggning

af nya samt omläggning eller förbättring af backiga eller eljest mindre

göda vägar; dels ock att, som af de många planer för utdikningar, särdeles

inom de norra länen, hvilka vore hvilande i Styrelsens arkiv, de flesta,

ehuru uprättade för endast (i till 8 år tillbaka, numera måste, åtminstone

hvad kostnadsberäkningarne beträffade, omarbetas, endast de belopp, som

för är 1875 bestämts, ej mindre till understödjande, medelst anslag, af

myrutdikningar för frostländighetens minskande, eller 80,000 Kronor, än

ock till lån för utdikningar till främjande af odlingsföretag, eller 100,000

Kronor, måtte för är 1876 anvisas.

Med stöd häraf hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes hos Riksdagen äska, att lör år 1876 följande belopp vaida

stälda till Eders Kongl. Majits förfogande, nemligen:

l:o. f r understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt uprensning

af åar och farleder, 30,000 Kronor;

2:o. till bidrag för anläggning af nya samt omläggning eller förbättring

af backiga eller eljest mindre goda vägar, 200,000 Kronor;

3:o. till understödjande, medelst anslag utan återbetalningsskyldighet,

af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar, som företrädesvis afse att

minska frostländigheten, 80,000 Kronor; samt

4:o. till befrämjande, medelst lån, af utdikningar och aftappningar af

sanka trakter och sjöar till beredande af odlingsföretag, 100,000 Kronor.

s. 143 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 143

Slutligen tillstyrker jag, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå

Riksdagen att bibehålla för 1876 nu gällande bestämmelser angående

vilkoren för erhållande och åtnjutande af statsbidrag till allmänna arbeten,

äfvensom beträffande kontrollen å arbetenas utförande enligt faststälda

planer.

Hans Maj:t Konungen behagade i Nåder gilla och bifalla hvad föredragande

Departements-Chefen sålunda yttrat och hemstält och deri Statsrådets

öfrige ledamöter instämde, samt befalla, att utdrag af detta protokoll

skulle till Finans-Departementet öfverlemnas till ledning vid upsättandet

af Kongl. Maj:ts Nådiga proposition till Riksdagen angående Statsverkets

tillstånd och behof.

In fidem

A. L. van der Hagen.

Stockholm, tryckt hos K. L Beckman, 1875.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Frop. N:o 1 om Statsverket 1875.

\

Utdrag af protokollet öfver Finansärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms

Slott den 11 December 1874.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitiestatsministern Oaeleson,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna samt

Statsråden: Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmee,

Weidenhielm,

Lovén och

Friherre Akerhielm.

Sedan protokollet öfver Finansärenden för den 4 innevarande månad

blifvit till justering uppläst, föredrog Departementschefen, Statsrådet Friherre

Akerhielm i underdånighet följande mål, nemligen:

2:o.

En af Göta Hofrätt i underdånighet gjord framställning om inlösen

löi kronans räkning af en del utaf den till Hofrättens embetshus angränsande

tomt; —- i hvilket mål förekommit hufvudsakligen följande:

•Sedan Göta Hofrätt hos Kongl. Maj:t särskilda gånger under förra årlmndiadet

hemställt, att den närmast Hofrättens byggnader åt vester belägna

tomt N:o 46 i Jönköpings städs Torgqvarter måtte, till undanrödjande af fara

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bil. N:o 6 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:u 1 om Statsverket 1875.

för vådeld i Hofrättens residenshus, få inlösas, men Kongl. Maj:t förklarat,

att några medel till inlösande af tomten och de derpå befintliga byggnader

ej funnes att tillgå, hade Kongl. Maj:t slutligen, medelst nådigt bief den 2

April 1760, gillat och stadfästat en af Hofrätten med då varande egaren

till tomten träffad öfverenskommelse, enligt hvilken han och de, som efter

honom kunde blifva egare af nämnda tomt, väl komme att bibehållas vid

oganderätten dertill, men alla trähus och åbyggnader, som då funnes der

uppsatta, skulle borttagas och i stället den “öfriga" delen af tomten, som

var närmast hofrättshuset, instängas med en tjock stenmur med tegeltak,

hvarunder “små bodar med stenmur" finge inrättas, samt häruti för everldliga

tider ingen ändring till “eldstäders och våningsrums inrättande skulle

tillåtas utan° allenast på nedersta delen af tomten en tillämnad fabriksbyggnad

ej närmare än på 80 alnars afstånd från hofrättshuset fa uppföras,

hvaremot tomtens egare, jemte det han finge behålla materialierne till träbyggnaderne,

som komme att nedrifvas, skulle undfå 600 daler siltvermynt;

och hade Kongl. Maj:t den 15 Oktober 1760 förständiga! statskontoret att

anordna nämnda penningebelopp till tomtens egare.

Emellertid hade numera till Hofrättens kunskap kommit, att nuvarande

egaren till ifrågavarande tomt, hvars öfre eller norra del, så långt man mindes

tillbaka, icke varit bebyggd och på hvars nedra eller södra del ej funnits

boningshus utan endast magasiner och uthus, ämnade i öfverensstämmelse

med en under Februari månad 1874 till byggnadskomitén i Jönköping mlemnad

ritning under samma års sommar på nedra delen af tomten endast

fyratiosex fot från Hofrättens nya arkivbyggnad uppföra ett större, två vånino*ar

högt boningshus af trä; och hade Hofrätten, i anledning häiaf samt

enär fara för vådeld å arkivbyggnaden och de deri förvarade vigtiga handlingar

synts kunna uppkomma genom det sålunda tillämnade byggnadsföicta°-et,

anmodat sin advokatfiskal dels att lata besigtiga, uppmäta och uppföra

planritning öfver förutnämnda tomt, dels att af tomtens egaie inhemta

yttrande, om och emot hvilken ersättning han skulle vilja antingen afstå den

del af tomten, som sträckte sig från torget ned till kanalen med ungefär

lika bredd, som den nu obebyggda delen deraf, eller ock förbinda sig att

derpå icke uppföra hus af trä eller lika eldfarlig beskaffenhet, dels ock att

efter denna och den vidare utredning, hvartill anledning kunde förekomma,

till Hofrätten afgifva utlåtande.

Till fullgörande af detta uppdrag hade advokatfiska len till llotratten

ingifvit, jemte "eget utlåtande, en af förste landtmätaren August Engström

upprättad karta öfver tomten N:o 46 i Torgqvarteret och det till Hofrätten

hörande egoområde, jemte magistratens i Jönköping protokoll vid besigtning

och värdering af tomten, äfvensom en den 19 Mars 1874 daterad skrift åt

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Bil. K-o G a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o l om Statsverket 1875.

tomtens egare handelsbolaget Almén & Busck och ett utlåtande af öfverbefälhafvaren

för Jönköpings stads brandcorps.

De sålunda till Hofrätten ingifna handlingarne utvisade bland annat:

a) magistratens protokoll: att det boningshus af trä, som Almén och

Busck ämnade uppföra på södra delen af tomten N:o 46, skulle blifva 40 fot

högt, 40 fot bredt och 120 fot långt samt beläget endast 46 fot från vestra

gafveln af Hofrättens arkivbyggnad och vid pass 160 fot från Hofrättens

residenshus; och att magistraten dels värderat hela tomten till 12,000 Riksdaler

och den 345 fot långa och 28 fot breda del deraf, som låg öster om

en på kartan uppdragen röd linea, till 8,000 Riksdaler, i hvilka värderingssummor

kostnaden för bortförande af stängsel och nu befintliga byggnader

jemväl vore inbegripen, dels ock ansett uppförandet af ifrågavarande boningshus

medföra eldfara för arkivbyggnaden och deri förvarade vigtiga handlingar

under ogynnsamma förhållanden;

b) skriften från Almén & Busck: att bemälda bolag fordrade för hela

tomten 14,000 Riksdaler och för sistnämnde del deraf 10,000 Riksdaler,

kostnaden för stängsels och byggnaders bortförande inberäknad; att bolaget,

som förmenade, att det servitut, hvilket skulle, enligt ofvan omförmälda Kongl.

bref den 2 April 1760, vara fästadt vid norra delen af tomten, ej gerna

kunde ega gällande kraft, icke vore sinnadt att försälja södra delen af tomten

utan i sammanhang med den norra, och, då stenhus vore dyrare än

trähus men icke lemnade högre afkastning, ej heller ville afstå från sin rätt

att efter godtfinnande och stadens byggnadsordning bebygga tomten; att bolaget

vidare icke frånträdde eganderätten till någon del af tomten, så vida

dervid icke stadgades följande vilkor, nemligen att dels förutnämnda servitut

skulle upphäfvas för återstående delen; dels den vestra sidan af den del af

tomten, som kunde komma att lösas, skulle utläggas till allmän gata eller

ock utfartsväg öfver tomten Almén & Busck tillförsäkras; dels ock den försålda

tomten för all framtid icke skulle få bebyggas; samt att bolaget icke

vidhölle sitt erbjudande i afseende å tomtens afträdande längre än till slutet

af Maj månad 1874; och

c) utlåtandet från öfverbefälhafvaren för stadens brandcorps: att, derest

boningshus af trä med ofvan omförmälda dimensioner uppfördes på den afladda

platsen och af eld antändes, komme enligt bemälde öfverbefälhafvares

åsigt Hofrättens arkivbyggnad, i anseende till det ringa afståndet och den

deraf uppkommande ofantliga hettan, att blifva högst allvarsamt hotad, om

vinden vore vestlig, nordvestlig eller sydvestlig.

Efter mottagandet af dessa handlingar hade Hofrätten, i underdånig

skrifvelse den 16 April 1874, med öfverlemnande af nu omförmälda samt

öfriga denna fråga rörande och i Hofrätten tillgängliga handlingar, samt

efter redogörande för hvad, på sätt ofvan förmäldt blifvit, i ärendet före
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bil. N:o (i a) till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. N:u 1 om Statsverket 187 ö.

kommit, tillika anfört, att uppbyggande af ett större boningshus af trä på

endast 46 fots afstånd från Hofrättens arkivbyggnad uppenbarligen skulle

medföra icke ringa fara för vådeld å denna byggnad och sålunda kunna

orsaka förstöring af eller oersättlig skada på de deri förvarade vigtiga och

värdefulla handlingar; att denna fara kunde afvärjas med en jemförelsevis

så obetydlig kostnad, som den nu ifrågasatta lösningssunnnan för hela eller

en del af tomten N:o 46 i Torgqvarteret; och att enligt Hofrättens åsigt det

vore tillräckligt och lämpligt, att endast den reguliera och jemnbreda del af

samma tomt, som vore belägen öster om den på förste landtmätaren Engströms

karta uppdragna röda linea, blefve öppen och obebyggd; och hade

Hofrätten fördenskull i den underdåniga skrifvelsen hemställt, det Kongl. Maj:t

täcktes ej mindre i nåder besluta, att sist omförmälda tomtdel om 345 fots

längd och 28 fots bredd skulle till Kongl. Maj:t och kronan inlösas, än

äfven meddela de för sådant ändamål nödiga föreskrifter.

Sedan berörda underdåniga skrifvelse med dertill hörande handlingar

blifvit till öfverintendentsembetet remitterad, hade bemälda embete med underdånigt

utlåtande i ämnet af den 24 April 1874 till Kongl. Maj:t inkommit;

och då vederbörande myndigheter i orten vitsordat, att uppförandet af en

större träbyggnad å ifrågavarande tomtplats i närheten åt Göta Hofrätts

arkivhus skulle medföra eldfara för detta hus; då det servitut rörande bebyggandet

af tomten, som uppgifvits vara fästadt vid denna, syntes, enligt

handlingarne i målet, angå norra men ej den arkivhuset angränsande södra

delen af tomten; samt då tomtegarne förklarat sig ej vilja afträda denna

södra del utan i sammanhang med den norra, så hade öfverintendentsembetet

tillstyrkt, att Kongl. Maj:t täcktes med bifall till hvad Hofrätten hemställt

och under uppgifna vilkor i nåder förordna om inköp för kronans räkning

af den dertill föreslagna tomtdelen till åsatt pris af 10,000 Kdr, och hade

öfverintendentsembetet jemväl i underdånighet hemställt, att, enär statsanslaget

till byggnader och reparationer vore strängt anlitadt för nödvändiga arbeten

vid kronans egendomar, särskilda medel till bekostande af förevarande inköp

måtte varda i nåder anvisade, samt tillika ansett sig ej böra lemna oanmärkt,

hurusom 3,674 Riksdaler 23 öre af det vid 1865—66 arens Riksdag till

ifrågavarande arkivhus anvisade extra statsanslag blifvit besparade samt i

följd deraf efter byggnadens fullbordande till statsverket återburna.

Slutligen och sedan vid föredragning af detta ärende den 8 Maj 1874

Kongl. Maj:t, med afseende på den långt framskridna tiden för den då församlade

Riksdagens sammanvaro, ansett frågan icke böra underställas samma

Riksdags pröfning, men derjemte förklarat, det Hofrätten egde att närmare

tiden för nästa Riksdags sammanträde, i händelse tillfälle till inköp för kronans

räkning kunde till dess hållas öppet, inkomma med den förnyade underdåniga

framställning i ämnet, hvartill omständigheterna kunde anses förän
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 a) till Kongl. Ma):ls Nåd. Frop. A :o 1 om Statsverket 1875. 5

leda, hade, i anledning häraf, liofrätten, i underdånig skrifvelse den IG

sistlidne November, dels öfverlemnat en skrift, hvaruti Almén & Busck, med

åberopande af sitt till Hofrättens advokatfiskal afgifna yttrande, förklarat,

att bolaget under de i samma yttrande uppgifna vilkor intill den 1 Juni

1875 vidhölle sitt erbjudande att till kronan afstå antingen hela tomten eller

den del deraf, som låg öster om den på förste landtmätaren Engströms

karta uppdragna röda linea; dels ock vid sådant förhållande och med

förmälan, att liofrätten fortfarande ansåge uppbyggande af ett större boningshus

af trä så nära Hofrättens arkivbyggnad, som nu vore i fråga, medföra

stor fara för vådeld å denna byggnad och deraf beroende förstöring af de

deri förvarade, särdeles vigtiga och värdefulla handlingar, samt, under åberopande

af Hofrättens förra underdåniga skrifvelse af den 1 6 sistlidne April

och dervid fogade handlingar, förnyat den af liofrätten i samma skrifvelse

gjorda underdåniga hemställan.

Med afseende å hvad öfverintendentsembetet anfört,

tillstyrkte Statsrådet, det Kongl. Maj:t täcktes i den nådiga

propositionen till nästa Riksdag angående statsverkets

tillstånd och behof föreslå, att ifrågavarande tomtdel

om 345 fots längd och 28 fots bredd måtte, på sätt

Göta Hofrätt hemställt, emot åsatt pris af 10,000 kronor

och under iakttagande af de föreskrifter, som Kongl.

Maj:t kunde finna godt meddela, få för kronans räkning

inlösas, samt att fördenskull Riksdagen ville för berörda

ändamål å riksstatens sjunde hufvudtitel anvisa ett extra

anslag af 10,000 kronor.

Hans Maj:t Konungen täcktes i nåder gilla och bifalla

hvad Statsrådet i förestående — — mål underdånigst

yttrat och hemställt.

Ex protocollo

Mildhog Lundgren.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o f> b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Frop. No 1 om Statsverket 187b. 1

Utdrag af protokollet öfver Finan särenden, hållet inför

Horn May.t Konum/en i Statsrådet a Stockholms

Slott dm 18 December 1874.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitiestatsminister!i Carleson,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

samt Statsråden: Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer,

Wetde.n hjelm,

Boven och

Friherre Åkerhielm.

7:o.

Föredragande Departementschefen Friherre Åkerhielm anförde

slutligen i underdånighet:

'' Den 19 December 1873 behagade Eders Kongl. Maj:t på hemställan

af dåvarande Statsrådet och Chefen för Finansdepartementet

fatta beslut om aflåtande af nådig framställning till Riksdagen i fråga

oj mindre om beviljande af dyrtidstillägg till de å rikets stat uppförda

löner och arfvoden, än äfven angående omorganiserande af och

lönereglering för Eders Ivongl. Maj:ts kansli, med undantag af det

efter andra bestämmelser organiserade kabinettet för utrikes bref
vexlingen.

.

De medel, som för berörda ändamål af Riksdagen beviljades,

blefvo uppförda å extra stat för år 1875; och då tiden för upprättandet.

af nådig proposition angående rikets stat för 1876 nu tillstunda!1,

torde mitt åliggande vara att bringa nämnda frågor anyo under Eders

Kongl. Majfl.s nådiga pröfning.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:U Nåd. Prop. N:o / om Statsverket 1875.

Då, enligt hvad ordföranden i den genom nådigt beslut den 12

sistlidne Juni tillsatta komité för reglering af embetsmännens löner

hos mig nu anmält, något vidare förslag än det angående regleringal''

lönerna för rikets hofrätter, hvilket Hans Excellens Herr Justitiestatsministern

förut denna dag i underdånighet anmält, icke lärer vara

att från komitén förvänta hvarken å sådan tid eller af det innehåll,

att med stöd deraf någon nådig proposition lärer kunna till nu snart

sammanträdande Riksdag al låtas;

då vidare i allt hufyudsakligt de skäl, hvilka bestämde Eders

Kongl. Maj:t att på Statsrådets tillstyrkan till sist hållna Riksdag aflåta

nådigt förslag om dyrtidstillägg för rikets embete- och tjensteman,

lära böra erkännas oförändrade qvarstå; och

då slutligen lyckan för ett land att eg a en redbar, ansedd och

sjelfständig embeternannakorps synes mig väl vara värd att taga vara

på och ej böra för vinnande af någon jemförelsevis obetydlig besparing

ställas i fara,

tvekar jag ej att i underdånighet tillstyrka Eders Kongl. Maj:t,

att äfven för år 187(1 dyrtidstillägg må af Riksdagen äskas;

men vid det förhållande, att Riksdagen så nyligen som vid senaste

riksmöte antagit vissa, från de af Eders Kongl. Maj:t då föreslagna,

afvikande grunder för dyrtidstilläggs utgående, hemställer jag,

att Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder bifalla, att äfven för 1876 vid

reglerandet af de särskilda hufvudtitlarne den af Riksdagen för 1875

års dyrtidstillägg följda grund måtte med de jemkningar i någon särskild

detalj, hvartill någon af Departementscheferna tilläfventyrs torde

finna anledning vara för handen, få i hufvudsak tillämpas.

Beträffande derefter Eders Kongl. Maj:ts kansli, så har sist hållna

Riksdag förklarat, att, ehuru det då framlagda nådiga förslag till förändrad

organisation af statsdepartementenas kansliexpeditioner ginge

i en rigtning, som otvifvelaktigt vore den rätta, hade Riksdagen likväl

ansett sig icke böra då ingå i definitiv pröfning af de för den nya

organisationen uppgj ord a aflöningsstater.

Då, enligt Riksdagens åsigt, vid nästa riksmöte till behandling

förekomme frågan om reglering af de centrala embete verkens samt

öfrige civile embete- och tjenstemäns aflöningsförhållanden, vore det

icke lämpligt att undantagsvis för några särskilda embetsverk definitivt

fastställa aflöningsbeloppen. Derigenom skulle lätteligen kunna uppstå

svårigheter vid den allmänna regleringen, i händelse den mera omfattande

utredning, som då torde föreligga, skulle gifva anledning till

afvikelse från de grunder, efter hvilka aflöningsbeloppen vid de nu

ifrågaställda regleringarne blefve beräknade.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bil N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Vrop. N:o 1 om Statsverket 1875.

\ id det förhållande. att, på sätt jag redan i underdånighet omformalt,

någon framställning om reglering i allmänhet af löneförhållandena

inom de civila embetsverken ej är inom den närmaste tiden

att förvänta från löneregleringskomitén och samma omständigheter

hvilka vid sista Riksdagen föranledde dertill, att det ökade anslaget

åt kansliexpeditionerna uppfördes å extra stat, således fortfarande äro

lör handen, hemställer jag i underdånighet, att något förslag till förändring

häruti ej må af Eders Kongl. Maj:t för nästkommande Riksdag''

framläggas.

, Pvacl föredragande Departementschefen sålunda hemställt, deri

Statsrådets. öfriga ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen

i nåder bifalla; och skulle utdrag af detta protokoll tillställas öfriga

depaitementen lör att tjena till ledning så väl vid uppgörandet af

aflöningsstaterna för vederbörande kansliexpeditioner som ock vid beräknandet

af de summor, hvilka såsom dyrtidstillägg för de till hvarje

departement hörande embets- och tjenstemän, der ej särskilda förhållanden

till afvikelse föranledde, borde i den nådiga propositionen angående

statsverkets tillstånd och behof upptagas.

Ex protocollo

Axel Ädelcjren.

s. 1 Kontrollera mot PDF

JUL JSt:o 6 c) till llongl. Majds Nåd. Frop. N:o 1 om Statsverket 1875. 1

Protokoll, öfver Finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen

i Statsrådet å Stockholms Slott den 9 Januari

1875.

N ä r v a rande:

i lans Excellens Herr Justitiestatsministern Carleson,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna, samt

Statsråden: Berg,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Lovén,

Friherre Akerhielm,

Friherre von Otter.

Föredragande Departementschefen, Friherre Åkerhielm anförde:

Härmed anhåller jag i underdånighet att få underställa Eders Kongl.

Maj:ts pröfning de delar af statsregleringen vid nästkommande Riksdag,

hvilka tillhöra Finansdepartementets föredragning. I sådant afseende får jag

anmäla, att enligt den berättelse om statsverkets tillstånd och förvaltning,

som statskontoret flen 11 December 1874 afgifvit och hvilken, i hvad densamma

rörer anslag under andra, fjerde, sjette och åttonde hufvudtitlarna,

särskildt delgifvits vederbörande departementschefer, statsverkets inkomster

för år 1876 och intill dess ny statsreglering komme att vidtaga blifvit,

med bibehållande åt det vid de sju senaste Riksdagarna bestämda förslagspris

a kronans spanmål 2 kronor 10 öre för kubikfoten, af statskontoret beräknade

till följande belopp, nemligen:

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bil. N:o H c) till Kongl. Majds Nåd. Frup. N:o 1 om Statsverket 1875.

Ordinarie inkomster.

Ränta..............................

Tionde ..............................

Arrendemedel:

Penningar..........................

Spanmål 161,000 kubikfot å 2 kr. 10 öre.......

Bergverkstionde........................

Mantalspenningar........................

Bötesmedel...........................

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål 140,17 o kub.-

fot a 2 kr. 10 öre....................

Tillfälliga rotevakansafgifter..............* .

Yakansafgifter af ny roterad jord...............

Rotevakansafgift af utsockne frälsehemman i Halland . . .

Yakansafgifter af bergslag...................

Trosspassevolansafgift .....................

! Båtsmansvakansafgift......................

Kontrollstämpelmedel......................

{ Fyr- och båkmedel ......................

| Telegrafmedel.........................

| Jernvägstrafikmedel.......................

j Skogsmedel...........................

Extra uppbörd.........................

Säger 25,788,000: —

Bevillningar.

Tullmedel............................

Postmedel............................

Stämpelpappersmedel......................

Bränvinstillverkningsafgift...................

Hvitbetssockertillverkningsafgift................

Allmän bevillning.......................

Säger 37,21)0,000: — _

S u m m a

Kronor. i öre.

4,505,300!—

1,625,900:—j

! i

123,800—j

338,100 —

47,500j —

580,000| —

200,000 —

294,367 50

7,500 —

1)8,000 —

20,000 —

18,000 —

26,500 —

60,000 —

15,000 —

800,000 —

1,200,000 —

14,600,000 —

1,000,000 —

228,032150

19,500,000 -

3.850.000 —

1.880.000 —

12,000,000 —

60,0001 —

63,078,000

s. 3 Kontrollera mot PDF

7>V. N:o 6 c) till Kongl. Maj:h Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875. 3

Enligt hvad som ådagalägges af en vid den underdåniga berättelsen

fogad tabell, hvilken jag anhåller måtte få biläggas detta protokoll (Bil.

A), hafva till grund för statskontorets beräkning i allmänhet blifvit

lagda medeltalen af de tre senäste årens inkomstbelopp. För att få

detta belopp för år 1870 utrönt har särskild utredning i berörda hänseende

måst verkställas, emedan rikshufvudboken för nämnda år ännu

icke blifvit afslutad. Ehuru vid denna utredning inkomsterna för år 187)!

icke kunnat till siffran fullt bestämmas, hvadan beloppen, enligt den blifvande

rikshufvudboken, måhända komme att i någon mån afvika från de

nu uppgifna, har statskontoret dock ansett några så väsentliga skiljaktigheter

icke komma att uppstå, att dessa, om de nu kunnat utredas, bort inverka

på förevarande inkomstberäkning. Vid uppgörandet af denna beräkning

har, enligt hvad statskontoret för öfrigt anmält, afseende jemväl blifvit

fästadt dels derpå, om anledning förefunnits att inkomsterna varit i jemnt

stigande eller fallande, dels på de vid vissa inkomsttitlar förekommande

särskilda förhållanden, för hvilka statskontoret afgifvit följande redogörelse:

Ränta;)/. Enligt landsböckerna

hållna andelen af denna inkomst. . .

samt den indelta anparten deraf . . .

för år 187 o utgjorde den kronan be
.

..........Rdr 3,156,131: -

........... „ 1,334,871: -

eller tillhopa Rdr 4,491,002: —

Förstnämnda andel borde dock ökas med hälften af det belopp, som

de privilegierade bergslagsorternas frihet i afseende å ränta kunde antagas

motsvara, eller med en af 1871 års Riksdag beräknad summa af 15,000 Rdr.

\ id nyssnämnda Riksdag hade nemligen medgifvits, att skyldigheten inom

sådan bergslagsort att utgöra tackjernstionde äfvensom skattejern och hyttegälsjern,

der någondera af dessa afgifter blifvit åsatt och qvarstode, finge

för framtiden upphöra, emot det, bland annat, att hvarje hemman och lägenhet

i dylik bergslagsort, som i sin egenskap att tillhöra berörda ort åtnjöte

någon frihet i afseende å ränta, skulle till hälften åsättas de skyldigheter

härutinnan, som med författningarne öfverensstämde; men, ehuru de

nya rättsförhållanden, som af omförmälda af Eders Kongl. Maj:t gillade förändring

kunde varda en följd, borde från och med år 1872 inträda, hade likväl,

enligt hvad statskontoret inhemta!, de för bestämmande af den tillökade

räntans belopp erforderliga åtgärder icke hunnit fulländas, hvadan afgifterna

ännu icke börjat utgå

Deremot borde den indelta anparten af räntan minskas med 711 Rdr

6 l öre, utgörande sammanlagda beloppet utaf räntor af åtskilliga landsstatsboställen,

hvilka blifvit till statsverket indragna och för dess räkning utarrenderade.

Efter utarrendering inginge nemligen räntan uti arrendealgiften

och komme följaktligen icke att ; räkenskaperna särskild! upptagas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bil. N:o 6 c) till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

Slutligen borde från den indelta till den kronan behallna räntan omföras

förslagsvärdet, 20,087 Rdr 31 öre, af de räntor, som förut, jemlik!

kontrakt den 20 September 174-3, varit åt Sala bergslag på arrende upplåtna,

men, jemlik! Kongl. bx''etvet den 28 Mars 18 <8, komme att från och

med innevarande år till statsverket inga.

Med iakttagande häraf och för erhållande af jemna belopp borde således

enligt statskontorets åsigt räntan på följande sätt beräknas, nemligen.

kronan behållen..................Kronor 3,191,200:

indelt......................• • o___________1,314,100.

tillsammans Kronor 4,505,300: —

Tionden. För år 1873 utgjorde enligt landsböckerna den kronan behållna

andelen af denna inkomsttitel 1,806,951 Rdr och den indelta delen

deraf 258,970 Rdr. Tionden ansågs derför kunna i jemna belopp upptagas

sålunda:

kronan behållen.....

1,366,900: -

259,000: -

tillsammans Kronor

1,625,900: -

Arrendemedel af kungsgårdar och andra kronolägenheter. Denna inkomst

borde ökas med den förhöjning, som vid hemmans och lägenheters

förnyade utarrendering från midfastan 1874 uppkommit, samt med arrendena

för åtskilliga från samma tid för första gången utarrenderade, indragna

boställen, eller tillsammans med 15,589 kronor 33 öre, men deremot

minskas dels med den nedsättning i spanmålsarrenden 2,482 kub.-fot 4 kannor,

som uppkommit derigenom, att vid hemmans och lägenheters förnyade utarrendering

arrendealgiften blifvit endast i penningar bestämd, dels ock med

det belopp, 2,016 kronor 25 öre, som tillförene och intill 1873 års utgång af

Sala bergslag erlagts såsom ärligt arrende för vissa, pa sått nyss är nämndt.

åt bergslaget upplåtna räntor. Om derför till 1873 års arrendemedelsuppbörd,

utgörande

11 penningar. kub.-fot spanmål.

110,260: 16. 163,636: 05.

lades berörda förhöjning.......... 15,589: 33^ — •— —

l"25,849:49. 163,636: 05.

men derifrån afdroges den uppkomna

minskningen af............... 2,016: 25. 2,482: 04.

så skulle arrendemedlen utgöra....... 123,833: 24. 161,134: 01.

och kunde således, för erhållande af jemnare

tal, beräknas sålunda:

penningar...........Kronor 123,800:

spanmål 161,000 kub.-fot å

2 kr. 10 öre kub.-fot . . „ 338,100: —

tillsammans Kronor 461,900: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

.1

Bil. N:o 6 c) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1875.

Bergverkstionden hade blifvit å 1875 års riksstat upptagen till 55,000

kronor. Då emellertid den väsentligaste delen af bergverkstionden utgjordes

af koppar, och tillverkningen deraf under flera af de senare åren visat

sig vara i nedgående, ansåg statskontoret, att denna inkomst, som för år 1873

uppgått till 47,556 kronor, icke borde räknas högre än till 47,500 kronor.

Mantalspenningarne, hvilka vid senaste Riksdag beräknats till 575,000

kronor, hade för de tre åren 1871 — 1873 varit i stigande samt i medeltal

uppgått till 579,551 kronor och kunde derföre enligt statskontorets förmenande

i nära öfverensstämmelse med berörda medeltal upptagas till 580,000 kronor.

Bötesmedlen hade beräknats vid sistlidne Riksdag till 180,000 kronor.

De hade under åren 1871—1873 visserligen uppgått i medeltal till 220,280

kronor men borde i anseende till inkomsttitelns föränderlighet dock icke upptagas

högre än till 200,000 kronor.

Kmtrollståmpelmedlen hade väl under åren 1871—1878 varit i stigande,

men med hänsyn till dessa inkomsters tillfälliga beskaffenhet hade

statskontoret ansett sig icke böra föreslå, att de skulle upptagas till högre

belopp än det, hvartill de vid förra riksdagen beräknats, eller till 15,000 kronor.

Fyr- och båkmedcl. Denna inkomst hade beräknats vid senaste Riksdag

till 800,000 kronor och hade uppgått för åren 1871— 1878 i medeltal

till 881,650 kronor. Då emellertid Eders Kongl. Maj:t under den 5 sistlidne

Juni låtit utfärda nådig kungörelse angående förändrade föreskrifter i afseende

å utgörandet af fyr- och båkafgiften samt uppbörden deraf, samt delvore

svårt att redan nu beräkna resultatet af de sålunda meddelade nya

bestämmelserna, h vilka skulle tillämpas från den 1 April 1875, hade statskontoret

föreställt sig denna inkomst lämpligen kunna fortfarande upptagas

till oförändradt belopp, eller 800,000 kronor.

Telegrafmedel. Denna inkomst, som vid senaste Riksdag beräknats

till 1,180,000 kronor, borde för år 1874, enligt meddelande från telegrafstyrelsen,

kunna approximativt beräknas till 1,210,842 kronor. Med anledning

häraf hade statskontoret upptagit telegrafmedlen för år 1876 till ungefär

samma belopp, eller 1,200,000 kronor.

Jernvägsirafihnedlen hade beräknats vid senaste Riksdag till 14,000,000

kronor. Enligt uppgift från styrelsen för statens jernvägstrafik kunde emellertid

inkomsterna per öppen bamnil beräknas under år 1874 uppgå till 108,000

kronor. .För de i 85,9 mil, som nu vore för trafik öppnade, skulle årsinkomsten

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bil. N:o 6 c) till Kong!,. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1875.

således utgöra 14,(577,200 kronor. I enlighet med denna beräkning syntes

jernvägstrafikmedlen för år 1876 kunna upptagas till 14,600,000 kronor.

SkogsmecUen hade under år 1873 uppgått till 1,331,257 kronor, men

borde såsom mycket beroende af konjunkturförhållandena icke upptagas högre,

än vid senaste Riksdag beräknats, eller till 1,000,000 kronor.

Extra uppbörd. Denna inkomsttitel ansågs vid förra Riksdagen böra

på följande sätt beräknas:

i dåvarande riksstat upptagna belopp..........Kronor 62,832: 50.

skatterätts- och observationsmedel.............. 8,000: —

inbetalning å vattenaftappningslån............ 162,000: —

d:o å lånet till landshöfdingeaccordernas amortering

......................... ,7 1,350: —

tillsammans Kronor 234,182: 50,

hvilket belopp för jemnande af de ordinarie inkomsternas slutsumma utförts

med 234,632 kronor 50 öre. Under åren 1871—1873 hade såsom extra

uppbörd i medeltal visserligen influtit 122,860 kronor, men i anseende till förevarande

inkomsts föränderlighet och beroende af tillfälliga omständigheter

borde någon förhöjning uti ofvanupptagna belopp ej ega rum. Med iakttagande

häraf och då under år 1876 borde å vattenaftappningslånen inbetalas

156,000 kronor, ansåg statskontoret, att under den förutsättning, det hittills

brukliga bokföring af berörda lån icke kora me att undergå en sådan förändring.

som vid senaste Riksdag bl ef åt Eders Kongl. Maj:t föreslagen

men ej vann Riksdagens bifall, inkomsttiteln extra uppbörd kunde på följande

sätt beräknas:

i 1874 års riksstat upptagna belopp..........Kronor. 62,832: 50.

skatterätts- och observationsmedel ........... ,. 8,000: —

inbetalning å vattenaftappningslån............, 156,000: —

från landshöfdingelöneregieringsfonden.........., 1,350: —

Summa Kronor 228,182: 50.

h vilket belopp för jemnande af ordinarie inkomsternas slutsumma utfördes

med 228,032 kronor 50 öre.

Tullmedlen, som vid senaste riksdag beräknats till 19,500,000 kronor och

år 1873 utgjort 23,941,193 kronor hade redan för de tio första månaderna af

år 1874 uppgått till 25,340,674 kronor 94 öre. Under antagande att berörda

inkomst under den återstående delen af året komme att utgöra lika stort

belopp, som för November och December månader år 1873, eller 3,654,541

kronor 26 öre, skulle tulluppbörden för år 1874 uppgå till nära 29 milloner

kronor. Som emellertid de orsaker, livilka föranledt denna stegring, icke kunde

antagas vara af stadigvarande natur, borde enligt statskontorets åsigt ifra
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil, No 6 c) till Kongl. Majds Nåd. Vrop. No 1 om Statsverket 1875. 7

gavarande inkomst icke beräknas högre än vid förra riksdagen eller till

19,500,000 kronor.

Postmedlen kunde, enligt en från generalpoststyrelsen meddelad uppgift,

för år 1876 beräknas till 3,850,000 kronor.

Stämpelpappersmedlen, som för år 1875 beräknats till 1,880,000 kronor,

borde fortfarande till samma belopp upptagas, intilldess någon erfarenhet

vunnits, i hvad mån de vid senaste Riksdag beslutade ändringar i hittills

gällande förordning angående stämpelpappersafg-iften inverkade på beloppet

af ifrågavarande inkomsttitel.

Bränvinstillverhiingsafgiften för tiden från den 1 Januari till den 1

December 1874 hade, enligt en från kontrollbyrån meddelad uppgift, uppgått

till 11,270,680 kronor och, då från den 1 December 1873 till samma års

slut i dylik afgift influtit 2,110,263 kronor 76 öre, syntes det kunna antagas,

att ifrågavarande inkomst för år 1874 komme att öfverstiga 13,300,000 kronor.

Detta oaktadt ansåg statskontoret den af tillfälliga omständigheter beroende

bränvinstillverkningsafgiften icke böra för år 1876 upptagas till högre belopp

än vid senaste Riksdag beräknades, eller till 12,000,000 kronor.

Hvitbetssoclcertillverlcningsafgiften. Enligt uppgift från kontrollbyrån

hade i dylik afgift influtit från den I Jannuari 1874 till November månads

utgång 47,553 kronor 50 öre samt under December månad 1873 16,059

kronor 50 öre. Denna inkomsttitel borde derföre enligt statskontorets åsigt

fortfarande liksom hittills kunna upptagas till 60,000 kronor.

Vid den af statskontoret sålunda gjorda beräkning får jag framställa

följ ande anmärkningar:

Beträffande Räntan samt Kavalleri regementenas hästva/cansspanmal

tillåter jag mig erinra, hurusom Eders Kongl. Maj:t under den 30 Maj 1873 befallt

vederbörande befallningshafvande att genom allmän kungörelse förelägga

viss tid, inom hvilken det skulle åligga de rusthållare vid de afsuttna rusthållsregementena,

som icke ville med erläggandet af då utgående hästvakan,safgift

fortfara utöfver 1873 års litgång och intill dess annorlunda kunde

varda i nåder förordnadt, att sådant inför Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

förklara. Sedan vederbörande befallningshafvande efter fullgörande af denna

nådiga befallning inkommit med underdånig anmälan i ämnet, har Eders Kong].

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bil. N:o 6 c) till Kongl. Maj .is Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

Maj:t vidare under den 27 December 1873 och den 30 Januari 1874 funnit

godt i nåder förordna: att, med undantag för ett rusthåll inom Jönköpings

och tio rusthåll inom Skaraborgs län, de angående hästvakansafgift med rusthållare

vid de afsuttna rusthållsregementena afslutade kontrakt skulle fortfarande,

intill dess annorlunda kunde varda i nåder förordnadt, förblifva

gällande, samt att hvad anginge ofvan omförmälda elfva rusthåll, hvilkas

innehafvare förklarat sig icke vilja fortfara med erläggande af hästvakansafgiften,

kammarkollegium skulle gå i författning om dessa rusthålls rotering

jemte indragning af dem anslagna rustnings- och augments-räntor.

Enligt mig i kammarkollegium meddelad upplysning har sedermera

kollegium i skrifvelse den 5 Maj 1874 anmodat Eders Kongl. Maj:ts vederbörande

befallningshafvande att vidtaga behöriga åtgärder för ifrågavarande

rusthållshemmans rotering samt tillse att rustningsräntorna blefve till kronan

indragna och att ersättning icke vidare utbetalades för de i följd af Kongl.

förordningen den 23 Juli 1869 redan indragna, rusthållen tillförene anslagna

augmentsräntorna. Några roteringsförslag hafva dock ännu icke till kollegium

inkommit och någon rotering för rusthållen således ännu mindre kunnat

blifva i vederbörlig ordning fastställd.

Hvad nu beträffar den ofvan omförmälda indragningen af rustningsräntorna,

så inverkar densamma ej på beräkningen af räntan i sin helhet,

enär genom densamma väl den indelta räntan minskas med ett belopp af

1,356 kronor 38 öre, men den kronan behållna räntan ökas med samma

belopp. Deremot kommer inkomsttiteln kavalleriregementenas hästvakansspanmål

att minskas med de belopp, som från ifrågavarande elfva rusthåll

utgått eller, efter 7 tunnor för rusthållet i Jönköpings län och 74 tun
nor

för hvartdera af de tio rusthållen i Skaraborgs län, med tillhopa 82

tunnor eller 516 kubikfot 6 kannor. Förevarande inkomsttitel lärer således

nu böra beräknas till 139,658 kubikfot 4 kannor eller i penningar efter 2

kronor 10 öre kubikfoten till 293,282 kronor 64 öre; kommande dock

den i inkomsttiteln härigenom skedda nedsättning af 1,084 kronor 86 öre

att uppvägas af en antagligen deremot svarande förhöjning i inkomsttiteln

vakansafgifter för nyroterad jord.

Fyr- ock bäkmedlen, hvilka vid senaste Riksdag beräknades till 800,000

kronor, hafva väl under åren 1871—73 i medeltal inbringat 881,650 Riksdaler

om året och under år 1874 uppgått till icke mindre än 963,265 Rdr

44 öre. Men som, på sätt statskontoret anmärkt, förändrade bestämmelser

för denna afgift blifvit genom nådig kungörelse den 5 Juni 1874 fastställda

i ändamål att bringa stadgandena om uppbörden af samma medel till öfverensstämmelse

med Kongl. förordningen angående mätning af handelsfartyg

den 15 Maj 1874, och dessa nya bestämmelser, hvilka träda i gällande

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 c) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875. 9

kraft först den 1 instundande April, antagligen komma att i inkomstens

belopp till en början medföra någon minskning, hvilken dock innan kort torde

blifva ersatt genom den förökade trafik, som de i samma bestämmelser innehållna

lättnader för sjöfarten förväntas skola framkalla, anser jag mig

under sådana förhållanden icke för närvarande kunna tillstyrka någon förhöjning

i den beräkning af förevarande inkomst, som vid senaste Riksdag

antogs.

Telegraf medlen hafva af telegrafstyrelsen för år 187 G beräknats i

rundt tal till 1,330,000 kronor. Denna beräkning har grundats derpå, att

inkomsten för år 1874 kunde anses hafva utgjort 1,210,000 kronor och att en

årlig tillökning med minst fem procent borde under vanliga förhållanden

kunna motses. Till följd häraf och då redan portoinkomsten för år 1874

med minst 30,000 kronor öfverstiger hvad efter enahanda beräkningsgrund i

sådant afseende upptagits för 1875, anser jag af denna ytterligare anledning

telegrafmedlen för år 1876 kunna med trygghet upptagas till det af telegrafstyrelsen

föreslagna belopp 1,330,000 kronor.

I fråga om Jernvcigstrajihnedlen har blifvit af styrelsen för statens

jernvägstrafik i dess den 1 5 sistlidne December afgifna underdåniga memorial

angående de inkomster, som under år 1876 kunde vara att förvänta från

trafiken å rikets stambanor in. m., anfördt, bland annat, att efter Östra stambanans

fullbordan, hvarigenom vägen mellan hufvudstaden och landskapen

deromkring å ena sidan samt landet söder om Nässjö å den andra förkortats

med 10 mil, samfärdseln mellan dessa områden komme att gifva

till resultat ett i förhållande till den kortare våglängden mycket minskadt

antal saväl personmil som centnermil, och att behållningen på ifrågavarande

trafik komme att sänkas i förhållande härtill. Det vore icke antagligt, att

denna minskning af behållningen skulle förr än efter flera år upphöra. Men

tagantalet a den vestra eller äldre limen, öfver hvilken berörda samfärdsel

förut skett, kunde dock ej minskas; tågen blefve der till och med flera än

förut, men kortare och mindre väl fyllda, d. v. s. mindre vinstgifvande.

I öfrigt ansåg styrelsen sig icke kunna lemna ur sigte de ganska

märkbara tecknen till en lugnare utveckling, än under nyss förflutna tidskiften,

af det industriela lifvet samt icke heller förbise den varning mot

för höga beräkningar, hvilken läge i 1874 års knappast medelmåttiga skörd.

Styrelsen trodde derföre, att stegringen af trafikinkomsterna redan nätt en

viss höjdpunkt, utöfver hvilken densamma ej komme att vidare höja sig utan

i bredd med goda skördar samt gynnande konjunkturer inom handel och

industri, och äfven i dessa fall med en jemförelsevis ringa styrka, på grund

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bil. N:o C> c) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

hvaraf styrelsen ansåge, att den medelinkomst för banmil, som under 1874

torde uppnås, eller 108,000 kronor, endast obetydligt borde ökas vid en

beräkning sådan som den ifrågavarande, och styrelsen hade sålunda för nu

trafikerade 135 mil antagit en bruttoinkomst under 1876 af 14,600,000 kronor.

Med afseende å hvad trafikstyrelsen sålunda anfört och då den trafikerade

våglängden å stambanorna i sjelfva verket utgör i det närmaste

136 mil, hemställer jag lika med styrelsen, att jernvägstrafikmedlen för

1876 upptagas till 14,600,000 kronor.

Enligt uppgifter, som från de särskilda länsstyrelserna kommit skogsstyrelsen

tillhanda, skulle de under år 1874 till statsverket influtna skoqsmedlen

utgjort:

i Norrbottens

län . . .

532,360:

20.

,, Yesterbottens

d:o . . .

220,950:

—

,, Vesternorrlands

d:o . . .

108,587:

69.

,, Jemtlands

d:o . . .

33,312:

44.

„ Gefleborgs

d:o . . .

53,176:

60.

,, Kopparbergs

d:o .

32,110:

—

„ Örebro

d:o . . .

6,600:

45.

„ IJpsala

d:o . . .

25,530:

16.

„ Södermanlands

d:o . . .

6,609:

19.

,, Östergötlands

d:o . . .

17,027:

76.

„ Skaraborgs

d:o . . .

63,735:

67.

„ Elfsborgs

d:o . . .

21,928:

99.

„ Kalmar

d:o . . .

18,789:

19.

,, Jönköpings

d:o . . .

15,150:

86.

„ Kristianstads

d:o . . .

15,001:

42.

„ öfriga län tillsammans .

3,582:

15.

Summa Rdr 1,174,452: 77.

Då de siffror, som dessa uppgifter utvisa, endast obetydligt öfverstiga

det belopp, som i enahanda afseende vid slutet af år 1873 uppgafs såsom

influtna skogsmedel för samma år, samt någon sådan stegring i denna inkomst

således ej är förhanden, som kunde påkalla densammas upptagande

till högre belopp än förut, och härtill kommer, att under år 1875 ogynnsammare

konjunkturer för trävarurörelsen inträd t, anser jag skogsmedlen för år

1876 böra upptagas till enahanda belopp som för å:1 1875 eller 1,000,000

kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

15.805.000.

19.119.000.

19.305.000.

Bil. N:o 6 c) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875. 11

I fråga om inkomsttiteln extra uppbörd har jag, då det ej torde vara

skäl att nu förnya det förslag angående uteslutande ur riksstaten af kapitalafbetalningarne

å vattenaftappningslånen, som vid senaste Riksdag af Eders

Kongl. Maj:t afgafs, men ej vann Riksdagens bifall, ingen annan hemställan

att göra, än att beloppet af inkomsttiteln, för vinnande af jemn slutsiffra å

samtliga de ordinarie inkomsterna, beräknas till 228,1 17 kronor 86 öre.

Enär tullmedlen utgjort i runda tal

år 1870 ........

„ 1871 ........

„ 1872 . .......

„ 1873 .......... 23,935,000.

,,1874 .......... 29,439,000.

och således i medeltal för berörda fem år 21,520,000 R:dr, föreslår jag i underdånighet,

att en förhöjning i beräkningen af denna inkomsttitel må ega rum,

hvilken förhöjning dock med afseende derå, att den höga tullinkomsten under

år 1874 haft sin grund i tillfälliga förhållanden, ej torde böra sättas

högre än 20,000,000 kronor.

I afseende å beräkningen af postmedlen har generalpoststyrelsen i sitt

den 10 December 1874 afgifna förslag till scater för postverket anfört, att

då hittills under de senare åren regelbundet en tillökning i uppbörd egt

rum, funnes icke någon anledning betvifla, att, med de betydliga utvidgningar

i postinrättningens verksamhet, som nyligen åstadkommits, en ytterligare

ansenlig tillväxt i inkomst äfven under loppet af år 1876 skulle göra

sig gällande.

Om från postverkets inkomster dragas dels de anslag, som under vissa

förutgångna år af andra statsmedel till postkassan utgått, dels ock de tillfälliga

intägterna af försålda ångfartyg och fastigheter samt i räntemedel

m. m., hade postverkets inkomster

år 1855 öfverstigit intägten nästföregående år med omkring

,, 1860 ,, ,, ,, ,, ,, ,,

1865

1870

1871

1872

1873

1

6

1

5

4

12

14

procent.

För åstadkommande af ytterligare jemförelse hade generalpoststyrelsen

låtit upprätta ett sammandrag öfver postverkets inkomster under senast förflutna

tvänne halfår eller för tiden från och med den 1 Juli 1873 till och

med den 30 Juni 1874.

Sammanställdes inkomsterna under denna period, uppgående till omkring

3,394,000 kronor, med intägterna, 2,443,000 kronor, under der år, 1871,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bil. N:o 6 <) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

mellan hvilket och början af nämnde period, den 1 Juli 1873, afståndet

vore lika stort som mellan den 30 nästlidne Juni — slutet af omförmälde

tidrymd — och det år, 1876, för hvilket förslag till postverkets inkomst-och

utgiftsstater nu skulle i underdånighet afgifvas, — så visade sig, att tillökningen

i inkomst uppgått till nära 39 procent.

Anmärkas borde emellertid, att sedan 1871 års utgång postkassan

kommit i åtnjutande af inkomst för befordran af så väl tidningar och tidskrifter

som af bref i tjensteärenden, för hvilka sistnämnda försändelser derförut

i de flesta fall icke någon postafgift utgjorts.

Af dessa afgifter hade tidningsportot tillgodokommit postkassan från

och med den 1 Januari 1873 samt sålunda under hela den tidrymd den 1

Juli 1873—30 Juni 1874, hvarom nu vore fråga, men deremot fribrefsportot

endast från och med 1874 års ingång.

Under de begge halfåren hade tidningsportot uppgått till

omkring............................kronor

Afgifterna för de förutvarande fribrefvens postbefordran

hade vid förändringens genomförande beräknats komma att för

år uppgå till 250,000 kronor. Och den erfarenhet, som hittills

vunnits, gåfve icke anledning antaga, att utgifterna å hithörande

förslagsanslag skulle komma att i någon nämnvärd mon öfverstiga

berörda anslag.

Postverkets inkomst af fribrefsportot under halfåret 1 Januari—30

Juni 1874 syntes sålunda skäligen kunna, till åstadkommande

af jemn slutsumma, beräknas till...........

Och skulle sålunda summan af de inkomster, som genom de förändrade

vilkoren för tidningars och tidskrifters samt tjenstebrefs

postbefordran, efter utgången af år 1871, beredts postkassan,

kunna för tidrymden 1 Juli 1873—30 Juni 1874 antagas hafva

uppgått till omkring.........................

Om då summan af postverkets inkomster under omförmälda

tidrymd............................kronor 3,394,000

minskades med förenämnda..................... 294,000

eller till................................ 3,100,000,

så visade sig, vid en jemförelse med inkomsterna år 1871 ... 2,443,000,

att under den tid af 2|- år, som förflutit mellan den 1 Januari 1872 och

den 3)0 Juni 1874, postverkets uppbörd å förut varande inkomsttitlar ökats

med i det närmaste 27 procent.

Yid uppgörandet af en sannolikhetsberäkning öfver tillväxten i postverkets

inkomster under loppet af de 2$ år, som komme att förflyta från

och med den 1 Juli 1874 till och med den 31 December 1876, syntes

159,500.

134,500.

294,000.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 c) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875. 13

således också, icke böra, möta någon tvekan att anslå tillökningen i inkomst

till hälften af förenämnde procenttal, eller till 13| proc., i enlighet med

hvilken beräkning postverkets årliga intägter vid 1876 års utgång skulle

belöpa sig till 3,852,190 kronor eller i rundt tal 3,850,000 kronor.

Mot denna beräkning har jag ej funnit skäl till någon anmärkning och

hemställer derföre i underdånighet, att postmedlen måtte för år 1 876 upptagas

till samma belopp, som generalpoststyrelsen föreslagit, eller 3,850,000 kronor.

Bränvinstillverkningsafgiften uppgick

under år 1872 till............................ 12,958,426 R:dr

» 1873 ............................ 14,069,596 „

och, enligt mig från kontrollbyrån meddelad uppgift, under år 1874 till

ungefär 13,840,000 R:dr. Denna inkomsttitel synes alltså vara i stigande,

och, då densamma under de tre nämnda åren i medeltal årligen utgjort

13,622,674 R:dr, men för år 1875 beräknats till allenast 12,000,000 kronor,

böra utöfver sistnämnda belopp förhöjas. Men då denna förhöjning ej synes

mig lämpligen böra sättas högre än 1,000,000 kronor, föreslår jag, att bränvinstillverkningsafgiften

för år 1876 må beräknas till 13,000,000 kronor.

Jemlikt Kongl. kungörelsen den 15 Oktober 1869 kommer Hvitbetssockertillyerlning

saf giften att den 1 Juli 1876 höjas till dubbelt mot hvad

den varit förut. Då emellertid af de fem fabriker för hvitbetssocker, som

funnits inom riket, två redan blifvit nedlagda samt det torde vara lindrigast

sagdt tvifvelaktigt, huruvida den ökade beskattningen på berörda industri,

hvilken ledan nu ej synes ga framåt, skall medföra någon högre statsinkomst,

^ anser jag inga skäl vara för handen att tillstyrka, det nämnde afgift

må för år 1876 upptagas till högre belopp än det, hvartill den beräknats

för 1875, eller 60,000 kronor.

Slutligen torde ° också såsom inkomst för stasverket böra beräknas Allnidn,

bevillning för år 1876, hvilken jag fördenskull och med fästadt afseende

d statsveikets behof i underdånighet föreslår att upptagas i inkomstberäkningen

till samma belopp som för år 1875 eller 2,800,000 kronor.

Med iakttagande af de sålunda af mig i underdånighet föreslagna ändringar

i statskontorets beräkning, hvilken åter i öfriga delar torde ° böra i

nåder godkännas, skulle en tablå öfver statsverkets inkomster för år 1876

komma att hafva följande utseende:

Ordinarie inkomster.

.......Kronor 4,505,300: —

....... „ 1,625,900: -

Transport Kronor 6,131,200; —

Ränta

Tionde

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bil. N:o 6 c) till Kongl. Majrts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

Transport

Kronor

6,131,200

-—

Arrendemedel...............

11

461,900

—

Bergverkstionde..............

V

47,500

—

Mantalspenningar ............

V

580,000

—

Bötesmedel..................

11

200,000

—

Kavalleriregementenas hästvakans- spanmål.................

11

293,282

64

Tillfälliga rotevakansafgifter.....

11

7,500

—-

Yakansafgifter af nyroterad jord. .

11

98,000

—

Rotevakansafgifter af utsockne frälse- hemman i Halland .........,

11

20,000

_

Yakansafgifter af bergslag......

v

18,000

Trosspassevolansafgift .........

11

26,500

—

Båtsmansvakans-afgift.........

11

60,000

—

Kontrollstämpelmedel..........

ii

15,000

—

Fyr- och båkmedel ..........

Telegrafmedel...............

v

800,000

—

v

1,330,000

—

Jernvägstrafikmedel..........

n

14,600,000

—

Skogsmedel................

1,000,000

—

Extra uppbörd..............

ii

228,117

36

25,917,000:

Bevillningar.

Tullmedel.................Kronor 20,000,000

Postmedel................. „

Stämpelpappersmedel.......... „

Bränvinstillverkningsafgift...... ,,

Hvitbetssockertillverknings-afgift . . ,,

Allmän bevillning för år 1876 .. . „

3.850.000

1.880.000

13,000,000

60,000

2,800,000

41,590,000 —

Summa Kronor 67,507,000:

Och då riksstaten för innevarande år upptager

i Ordinarie Inkomster.........Kronor 25,135,000: —

och i Bevillningar ........... 39,640,000: ■—

eller tillsammans Kronor 64,775,000: —

så utvisa alltså de nu för år 1876 beräknade summorna

en tillökning af.................. „ 2,732,000: —

deraf 782 000 kronor belöpa på de ordinarie inkomsterna och 1,950,000

kronor på be vi Ilningar ne.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bd. N:o 6 c) t,dl, Korn)/, May.U Nåd, Prop. N:o 1 om Statsverket 1875. 15

_I)e af föredragande Departementschefen sålunda beträffande

beräkningen af statsverkets inkomster och dermed sammanhängande

ämnen gjorda underdåniga hemställanden och förslag behagade, sedan

Statsrådets öfriga ledamöter deruti instämt, Hans Makt Konumren

i nåder gilla och bifalla.

Departementschefen erinrade härefter, hurusom Riksdagen uii underdånig

skrifvelse den 15 Maj nästlidna år anfört, bland annat, att, då de i

riksstaten upptagna qvantiteter oindelt spanmäl endast tjenade såsom beräkningsgrund,

hvarefter penningebeloppen af de till särskilda ändamål anvisade.

anslag borde uträknas, men särskild t angifvande i riksstaten af grunden

för utgifternas beräknande syntes lika litet vara erforderligt för de utgiftei,

hvartill anvisning meddelades under rubriken oindelt spanmål, som

för dem, hvilka hittills varit såsom indelta anslag uppförda, Riksdagen ansåge

det skola leda till större enkelhet och reda, om kolumnen för oindelt

spanmål kunde från riksstaten uteslutas; hvadan och då Riksdagen föreställde

sig, att den till manskapet vid värfvade arméen utgående brödspanmål,

hvilken nu funnes uppförd å vederbörande regementens anslag, skulle

kunna derifrån afföras samt utgifterna för manskapets förseende med bröd

likasom för provianteringen i öfrigt lämpligen anvisas till utgående från förslagsanslaget

till “mathållning för manskapet vid garnisonsregementena “

och att de öfriga oindelta spanmålsanslagen lämpligen torde, der de ej kunde

utan förnärmande af enskild rätt mot bestämdt penningeanslag utbytas, böra

sammanföras med de ersättningar, som utginge till indelningshafvare för dem

genom Kong], förordningen den 23 Juli 1869 frångångna indelningar, Riksdagen

anhallit, att, enär den tid snart torde vara inne, då ersättninsanslagen

för indragen ränta och bonde kunde till beloppen bestämmas, Kong], Mai:t

täcktes tillse, huruvida icke för framtiden kolumnen för oindelt spanmål

kunde ur riksstaten uteslutas.

Vid underdånig anmälan af denna skrifvelse den 29 Maj nästlidna år

behagade Kongl. Maj:t, med förklarande att deruti gjorda framställning rörande

den till manskapet. vid värfvade arméen utgående brödspanmål skulle öfverlemnas

till Landtförsvarsdepartementet för att på dess föredragning blifva

föremal för nådig pröfning, tillika anbefalla statskontoret att öfver hvad

Riksdagen i skri Helsen för öfrigt föreslagit afgifva underdånigt utlåtande.

lil! följd häraf liacle statskontoret uti ett den 28 nästiidne December

till finansdepartementet inkommet utlåtande jemte afgifvande af särskildt

förslag angående de oindelta spanmålsanslag, som utginge till Militieboställskassan,

Vadstena kngsmanshuskassan och Invalidhusfonden, hvilka enligt

af statskontoret meddelad upplysning vore de enda, som utan medgifvande

opaginerad Kontrollera mot PDF

1(5 Bil. Nio 6 c) till Kong/,. Maj:F Nåd. Frop. N:o 1 om statsverket-187Ö,

af dem, hvilka egde att anslagen uppbära, kunde, derest Kong!. Maj:t dertill

funne skäl, utbytas mot bestämda penningeanslag, tillika beträffande de

öfriga ifrågavarande anslagen andragit, bland annat, att statskontoret vore

lika med Riksdagen af den mening, att dessa anslag i allmänhet borde sammanföras

med de ersättningar, som utginge till indelningshafvare för dem

genom Kongl. förordningen den ''23 Juli 1869 frångångna indelningar, men

att, då de förteckningar, som öfver indragna rånte- och tiondeanslag, jemlikt

Kongl. kungörelsen den 5 Oktober 1871 från länsstyrelserna i riket inkommit,

ännu icke i kammarkollegium undergått fullständig granskning, så

att beloppet af den vederbörande indelningshafvare tillkommande ersättning

för närvarande kunde bestämmas, och till följd deraf ej heller med visshet

kunde uppgifvas, huru mycket af den förr i räkenskaperna under indelningstitel

affärda räntan och tionden blifvit till statsverket indraget och hvad

belopp de ännu qvarstående indelningarne utgjorde, statskontoret ansåge det

föreslagna sammanförandet af de oindelta spanmålsanslagen med ersättningsanslagen

för indragna indelningar icke böra nu verkställas utan uppskjutas,

intill dess fullständiga, efter ett af statskontoret utfärdadt formulär upprättade

uppgifter, deri de åt kammarkollegium vid de förut afgifna förteekningarnes

granskning föreskrifna rättelser iakttagits, från samtliga länsstyrelser inkommit

och sammandrag deraf hos statskontoret skett; att statskontoret redan

gått i författning om sådana på den i kammarkollegium föregångna granskningen

grundade uppgifters insamlande och att, då det inom kammarkollegium

nu pågående arbetet med de i följd af Kongl. kungörelsen den f>

Oktober 187 1 inkomna förteekningarnes granskning under förra hälften af innevarande

år torde hinna till fullo afslutas, de af statskontoret infordrade

efter förändradt formulär affattade uppgifterna antagligen vore att införvänta

så tidigt, att sammandrag deraf kunde före innevarande års slut upprättas.

Då af hvad statskontoret sålunda anfört framginge, att ett särskiljande

emellan å ena sidan de delar af de indelta rånte- och tionde-anslagen, hvilka

ännu qvarstodo såsom sådana, och å andra sidan de delar af samma anslag,

hvilka blifvit till statsverket indragna och borde med kontanta anslag ersättas,

ännu icke lämpligen kunde ega rum och vid sådant förhållande icke

heller Riksdagens ofvanberörda framställning om de oindelta spanmålsanslagens

sammanförande med nyssnämnda ersättningsanslag syntes för närvarande

höra till någon åtgärd föranleda, så och under antagande att det vore med

Kongl. Maj:ts nådiga vilja öfverensstämmande, det statskontorets omförmälda

förslag rörande de oindelta spanmålsanslagen till Militieboställskassan, Vadstena

Krigsmanshuskassan och Invalidhusfonden blefve lika med Riksdagens

förslag angående brödspanmålen till manskapet vid den värfvade arméen i underdånighet

anmäldt genom Landtförsvarsdepartementet, hvilket för sådant ändamål

erhållit del af handlingarne, hemställde föredragande Departements
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 c) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875. 17

chefen, att så väl öfriga oindelta spanmålsanslag som de indelta rånte- och

tiondeanslagen jemte ersättningarne för indragna dylika anslag måtte i nåder

föreslås att fortfarande tills vidare bibehålla samma form och egenskap som

de i nu gällande riksstat hade; äfvensom att statskontoret måtte anbefallas

att i sammanhang med framdeles afgifvande förslag till upptagande i riksstaten

af ersättningarne för de indragna indelta rånte- och tiondeanslagen,

jemväl i afseende på de oindelta spanmålsanslagens uteslutande från rikssiaten

framlägga detaljeradt förslag.

Denna hemställan, som biträddes af Statsrådets öfriga ledamöter,

behagade Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla.

Föredragande Departementschefen anförde vidare:

Då beträffande regleringen af

Första Hufvudtiteln

nu icke på nådig pröfning är beroende någon fråga, som kan för år 187G

föranleda vare sig till förändring af de under denna hufvudtitel för närvarande

uppförda ordinarie anslag eller till framställning om nya sådana

eller om extra anslag, hemställer jag, vid sådant förhållande, att i den nådiga

propositionen angående statsverkets tillstånd och behof måtte för Första

Hufvudtiteln beräknas enahanda belopp, som nu finnes till denna hufvudtitel

anvisadt, eller 1,266,000 kronor.

Hvad föredragande Departementschefen sålunda i underdånighet

föreslagit täcktes, enligt det öfriga Statsrådets tillstyrkande, Hans

Maj:t Konungen i nåder gilla.

Vid beräkning härefter af utgifterna å riksstatens

Sjunde Hufvudtitel,

innefattande anslagen till Finansdepartementet, anförde föredragande Departementschefen:
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bilt N:o C> c) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

Beträffande

l:o) Finansdepartementets Expedition

anhåller jag nu endast att i underdånighet få åberopa Eders Kongl. Maj:ts

den 19 December 1874 i fråga om kanslidepartemehtenas expeditioner fattade

beslut; och hemställer således, att för tillämpningen af den nya aflöningsstaten

för expeditionen måtte för år 1876 äskas enahanda anslag å extra

stat, som blifvit åt Riksdagen för år 1875 beviljadt, eller 9,700 kronor.

Den redogörelse, som

2:o) Kammarkollegium

den 19 December 1873 afgifvit i fråga om fortgången af jordeboksarbetet

under samma år, har blifvit i sammanhang med föredragningen af den nådiga

propositionen till 1874 års Riksdag angående statsverkets tillstånd och

behof den 9 Januari 1874 af dåvarande Statsrådet och Chefen för Finansdepartementet

inför Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anmäld. Under

åberopande af samma redogörelse har kollegium i underdånig skrifvelse den

18 sistlidne December ytterligare i fråga om berörda arbete under år 1874

anfört, att de deri omförmälda förteckningar öfver de till statsverket indragna

rånte- och kronotionde-anslag i Östergötlands, Skaraborgs, Göteborgs

och Bohus samt Gefleborgs län blifvit granskade, samt att under året blifvit

af kollegium pröfvade de anmärkningar, som vid förteckningarna öfver dylika

anslag uti fjorton län förekommit med undantag af sådana, som kollegium

funnit fordra närmare undersökning. Utom dessa sistnämnda återstode

ännu för kollegium att afgöra de vid förteckningarne för Skaraborgs, Gefleborgs,

Malmöhus, Yestmanlands och Stora Kopparbergs län gjorda anmärkningar,

h vilka antingen vore med vederbörade kommunicerade eller, efter

det infordrade förklaringar inkommit, remitterade till kollegii provinskontor

för påminnelsers afgifvande. Den nya jordeboken för Stockholms län hade

numera blifvit af kollegium fastställd.

Kammarkollegium har vidare anfört, att uppehållandet af de ordinarie

tjenstebefattningarna i kollegiet redan nu voro förenad! med stora svårigheter

och komme att blifva ännu svårare, om såsom föreståndare för jordeboksafdelningar

skulle användas flere af kollegii tjenstemän än nu vore fallet.

Vid sådant förhållande och då, enligt den erfarenhet kollegium vunnit, det

ej heller vore lätt att utom verket finna personer, lämpliga till dessa senare

befattningar, vore det ej att antaga, att jordeboksafdelningarnas nuvarande

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 o) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875. 19

antal snart skulle kunna ökas; och har kollegium derföre i underdånighet

hemställt att till jordeboksarbetets fortsättande under år 187G måtte af Riksdagen

äskas enahanda anslag, som för år 1875 blifvit beviljadt.

Jemte det att jag i underdånighet erinrar, hurusom senaste Riksdag

å extra stat för år 1875 uppfört dels såsom dyrtidstillägg för embets- och

tjenstemännen vid kammarkollegium 20,440 kronor dels ock till granskning

af nya jordeböcker 13,600 kronor, får jag, under åberopande ej mindre af

hvad Eders Kongl. Maj:t i fråga om dyrtidstillägg redan den 18 sistlidne

December i nåder beslutat, än äfven af kammarkollegii nyssberörda redogörelse

för fortgången af jordeboksarbetet och för behofvet af fortfarande

anslag till detsamma, i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t

måtte af Riksdagen äska enahanda anslag att uppföras å extra stat för år

1876 eller dels till dyrtidstillägg för embets- och tjenstemännen i kammarkollegium

20,440 kronor, dels ock till granskning af nya jordeböcker 13,600

kronor.

3:o) Statskontoret.

Med fästadt afseende å de ökade göromål, som tillkomme statskontoret,

sedan dit blifvit öfverflyttade åtskilliga bestyr, hvilka förut tillhört riksgäldskontoret

eller arméförvaltningen, har senaste Riksdag å extra stat för åren

1874 och 1875 uppfört till provisoriskt förstärkande af statskontorets personal

ett anslag af 7,400 kronor, motsvarande arfvoden åt en kamrerare,

en bokhållare och en advokatfiskal. Och har Riksdagen derjemte såsom

tillfällig löneförhöjning åt kontorets embets- och tjenstemän för år 1875

anvisat ett extra anslag af 17,300 kronor.

Ehuru de göromål, som skola bestridas af ofvanomförmälde provisoriskt

tillsatte tjenstemän, måste anses såsom permanenta samt deras tjenster

fördenskull rätteligen borde uppföras å ordinarie stat, torde likväl i

afbidan på fortgången af de arbeten, som blifvit anförtrodde åt den af

Eders Kongl. Maj:t den 12 Juni 1874 i nåder tillsatta löneregleringskomité,

för närvarande någon förändring i aflöningsförhållandena för samma tjenstemän

ej böra ifrågasättas. På grund vidare af Eders Kongl. Maj:ts nådiga

beslut den 18 sistlidne December lärer dyrtidstillägg åt statskontorets embetsoch

tjenstemän böra äskas jemväl för år 1876. Jag får alltså i underdånighet

hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att å extra

stat för år 1876 bevilja till dyrtidstillägg åt statskontorets embets- och

tjenstemän 17,300 kronor och till provisoriskt förstärkande af statskontorets

personal 7,400 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

•20 Bil. N:o (i c) till Kongl: Maj:ts Nåd. Prop. N:o T om Statsverket 1875.

4:o) Mynt- och kontrollverken, 5to) Kammarrätten och 6:ö) Öfverintendeuts
embetet
-

i *Ot!

hafva af senaste Riksdag fått dyrtidstillägg för år 1875 anvisade åt sina

embets- och tjensteman. Jemlikt Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 18

sistlidne December får jag i underdånighet hemställa, att samma dyrtidstillägg

måtte äskas jemväl för år 1876 att uppföras å extra stat och utgå

med enahanda belopp som de redan beviljade eller till embets- och tjensteraännen

vid mynt- och kontrollverken 3,320 kronor, vid kammarrätten

23,320 kronor och vid öfverintendentsembetet 3,980 kronor.

7:o) Postverket.

Efter att hafva föredragit generalpoststyrelsens underdåniga memorial

den 10 December 1874 med förslag till stater för postverket för år 1876,

hvilket finnes detta protokoll under Litt. B. bilagdt, yttrade departementschefen:
“De

förhållanden, under hvilka postverket för närvarande arbetar, äro

så egendomliga, att de ej låta jemföra sig med dem, som äro gällande för

något annat af rikets verk. Postanstalternas antal, hvilket inom två år

ökats med ungefär 240 procent, liksom antalet till generalpoststyrelsen inkomna

mål, hvilka på två år fördubblats, torde utgöra säkra mätare på

den väldiga utveckling, hvari postväsendet är stadt. Att vid sådant förhållande

ökade arbetskrafter och ökade medelsanslag skola erfordras, är helt

naturligt. Jag har också vid granskningen af det förslag till stater för

postverket, som jag nu i underdånighet föredragit, ej funnit något att erinra.

Under en öfvergångsperiod, sådan som den nuvarande, böra den med förhållandena

ensam fullt förtrogna styrelsens beräkningar hafva vitsord, likasom

ock ansvaret för dessa då hvilar å dem, som med oaflåtlig uppmärksamhet

följt utvecklingens alla skeden och således bäst böra kunna bedöma

verkets ställning och kraf. På grund häraf och jemte det, hvad särskildt

angår frågan om dyrtidstillägg, jag, under åberopande af Eders Kongl. Maj:ts

nådiga beslut den 18 December, i underdånighet föreslår att för 1876 måtte

äskas sådant tillägg att utgå efter samma grunder, som blifvit för år 1875

af Riksdagen i afseende å postverket stadgade, hemställer jag alltså i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes i afseende å postverkets stater

lör 1876, i enlighet med hvad generalpoststyrelsen begärt, föreslå riksdagen:

att med iakttagande i afiöningsstaten af de förändringar, dels att postexpeditionerna

upptagas endast till antal men ej till namn och dels att de

s. 21 Kontrollera mot PDF

BiU N:o 6 c) till Kongl, Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875. 21

till tjenstgöringgpenningar och resekostnad sersättning för de tre postinspektörerne

nu uppförda anslag af 1,000 kronor åt hvardera bestämmas att utgå

endast såsom tjenstgöringspenningar, .ifrågavarande stats anslag för öfrigt

måtte förhöjas

dels med följande nya löner:

till en revisor................ kronor 2,400: —

»> två kammarskrifvare å 1,(100 kronor ......3,200: —

» en d:o å 1,200 » ...... 1,200: -

» en kontorsskrifvare ................1 600: —

» två aktuarier å 2,400 .............. 4,800:__

» två kontrollörer å 3,000 ..........• . . 6,000: —

» två » å 2,400 ............. 4,800: —

» fyra kontorsskrifvare å 1,600 6,400: —

» fyra » å 1,200 .......... 4,800: —

» sex resepostexpeditörer å 800 .......... 4,800: —

» tre vaktmästare å 700

13,200:

26,800: —

2,100: —

dels med den stegrade aflöning, som påkallas deraf att

postexpeditionen i Nässjö förvandlas till postkontor.......

800: —

dels med dyrtidstillägg efter tjugo procent å ofvanberörda

till tjenstemän vid generalpoststyrelsen afsedda löne
-

belopp 13,200...................... 2,640: —

efter 10 procent å lönebeloppet 26,800 ....... 2,680: —

efter 10 procent å lönebeloppet 800 ......... 80: —

efter 10 procent a de nya löner, som vid 1874 års

Riksdag beviljades åt 16 postexpeditörer, 4 kontrollörer,

14 kontorsskrifvare och 30 resepostexpeditörer

...................... 7,760: — ig

dels ock med följande tillägg i nedanstående anslag,

nemligen

till poststationsföreståndare..................... 95,000:

» extra biträden ......................... 70,000:

» ålderstillägg........................... 10,000:

eller sammanlagdt med 231,060

att deremot — vid det förhållande, att det af senaste Riksdag beviljade

dyrtidstillägg för år 1875 blifvit i sin helhet af Riksdagen lagdt å

aflöningsstaten, under det att 1,800 kronor deraf rätteligen bort uppföras å

öfvergångsstaten, hvilken nemligen omfattar de löner, till hvars tillfälliga

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bil. N:o 6 c) till Kongl. Maj:ts Nåd, Prop. N:u 1 om Statsverket 1875.

böjande berörda andel af dyrtidstilläggssumman beviljats, — aflöningsstatqn

för år 1876 måtte minskas med ett motsvarande belopp, som i stället bör å

öfvergångsstaten uppföras, hvadan således aflöningsstatens slutsumma, hvilken

för år 1875 utgör 1,849,950 kronor, för år 1876 komme att blilva 1,579,210

kronor;

att öfvergämjsstaten måtte af nyss omförmälda orsak ökas med 1,800

kronor, men deremot på grund af den under år 1874 timade förändring i

den å densamma uppförda personal minskas med 1,100 kronor och således

i sin helhet ökas från 18,000 kronor till 18,700 kronor;

att indragning sstaten måtte minskas med det åt numera aflidne kontorsskrifvaren

K. Hagberg uppförda belopp 495 kronor, men ökas med 500

kronor å anslaget till aflöning åt postiljoner, som ej vidare äro tjenstbara,

men ännu ej blifvit berättigade till pension från civilstatens pensionsinrättning,

hvadan staten i sin helhet således komme att ökas med 5 kronor eller

från 12,270 kronor till 12,275 kronor;

att pensionsstaten måtte minskas med följande till numera afgångna

pensionärer uppförda belopp, nemligen

till brefbäraren Wallin . ........... kronor

båtsmannen Söderman.....

kontorsskrifvaren Nordenstrahl

enkan Storck..........

enkan Sundboms barn.....

850

—

200

—

1,800

—

75

—

20

—

75

—

2,520: —

men deremot ökas

dels med de belopp, som sedan senaste statsreglering

blifvit genom redan meddelade nådiga beslut tillagda följande

i postverket anställde personer, som erhållit afsked, nemligen

postinspektoren friherre Bennet....... kronor 1,900: —

postexpeditören Adlerstam............... 1,500: —

, » Kellmodin............... 1,500: —

postmästaren Giertz.................. 1,400: —

postmästaren Nauckhoff................ 1,800: —

» Lilliestierna............... 1,400: —

dels ock med pension åt kontorsskrifvaren Per Erland

Andersson....................... 1,000: —

hvadan således pensionsstatens nuvarande summa 44,715

ökas med 7,980 kronor till 52,695 kronor;

att omkostnad sstaten måtte ökas med nedanstående belopp å följande

titlar, nemligen:

10,500: —

kronor skulle

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil N:o 6 c) till Kongl. Mqjtts Nåd. Vrop. W:o 1 ok Statsverket 1876. 2R

uppbörds- och frimärkesprovisioner .... kronor 22-,000: —

förhyrande af de för postverket erforderliga lägenheter

samt utgifter för posthusens underhåll . . 15,000: —

expensutgifter..................... 65,000: —

rese och traktamentsersättning

åt resepostexpeditörer............. . . 30,000: —

» posiiljoner ........... ... . . 50,000: —

postbetjentes beklädnad och beväring........ 13,000: —

poståkdons anskaffande och underhåll ....... 5,000: —

postbefordran å jernväg............... 45,000: —

» å landsväg och inom postanstalternas

områden............... 50,000:

v sjöledes mellan Gotland och fasta

landet............10,000: —

» » mellan öfriga inrikes orter 5,000: —

>'' >< " Sverige och England 6,000: —

tillverkning af frimärken, frankokuvert och brefkort 5,000: —

diverse utgifter....................12,00q: — 003 00(). _

men deremot minskas dels med........... 40,000: —

å anslaget till utrikes brefvexlingen, dels ock med

det belopp, som af sista Riksdagen blifvit särskildt

tillagdt denna stat eller . . . .''........... 49,000: - 89 000- —

hvadan således hela tillökningen å omkostnadsstaten blefve 244,000 kronor

eller från 1,852,000 kronor till 2,096,000 kronor; och kommer i följd häraf

samt derest anslaget till oförutsedda utgifter, på sätt generalpoststyrelsen

föreslagit, minskas med 30,000 kronor eller från 100,000 kronor till 70,000

kronor samt anslaget till afkortning ar och restitutioner för vinnande af

jemn slutsumma minskas med 1,945 kronor eller från 23,065 kronor till

21,120 kronor, slutsumman af samtliga postverkets stater för 1876 att uppgå

till 3,850,000 kronor eller 450,000 kronor utöfver slutsumman för år 1875.

Hemställande jag således, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att det å hufvud titeln uppförda anslag, förslagsvis beräknad t att

af postmedlen direkte utgå till postverket, bestämmes till samma belopp

3,850,000 kronor, hvartill postmedlen blifvit här förut beräknade.

1 sammanhang härmed och då till följd af fortfarande inskränkning i

rättigheten till gästgifveri- håll- och reservskjutsens anlitande för posternas

fortskaffande, utgifterna'' å anslaget till postbefordran å landsväg och inom

postanstalternas områden kunna komma att öfverstiga anslagssumman 800,000

kronor, hemställer jag att i afseende å ersättandet af den brist i nämnda

anslag, som härigenom möjligen uppkommer, måtte äfven under år 1876

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bil. N:o 6 c) till Kongl. Maj ds Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1875.

förfaras i enlighet med hvad i sådant hänseende blifvit vid fastställandet af

postverkets stat för 1875 föreskrifvet.

Hvad slutligen angår generalpoststyrelsens underdåniga hemställan, att

Eders Kong!. Maj:t måtte till nästkommande Riksdag göra framställning om

beredande af dyrtidstillägg för år 1875 åt de postverkets tjensteman, nemligen

16 postexpeditörer, 4 kontrollörer, 14 kontorsskrifvare samt 30 resepostexpeditörer

för hvilka löner beviljades vid senaste riksdag, men hvilkas

löner ej kommit att medräknas vid bestämmandet af dyrtidstillägget åt poststaten

för samma år, hemställer jag i underdånighet, att, då berörda fråga ej

står i något samband med postverkets stater för 1876, men billigheten synes

kräfva, att dessa tjensteman ej sättas i sämre ställning än deras kamrater

inom postverket, Eders Kongl. Maj:t täcktes i särskild nådig proposition

föreslå Riksdagen, att åt nämnde tjensteman måtte äfven för år 1875 få såsom

dyrtidstillägg utbetalas tio procent af deras aflöning att med sammanlagdt

7,760 kronor utgå af det för samma år å postverkets stat uppförda

anslag till oförutsedda utgifter.

8:o. Telegrafverket.

Yid framläggandet för Riksdagen af telegrafverkets stat för år 1874,

hvilken sedermera blef af Riksdagen hufvudsakligen godkänd, föreslog Eders

Rongl Maj:t i afseende å de elektriska stationerna, att i staten endast skulle

bestämmas de särskilda tjenstegrader, som vid dessa stationer borde finnas

och de löneförmåner, som borde åtfölja hvarje grad, med Kongl. Maj:t förbehållen

rätt att efter sig företeende omständigheter icke allenast vidtaga

nödiga förändringar i stationernas indelning efter deras större eller mindre

betydenhet och i antalet af der anställde tjensteman, utan äfven inrätta nya

stationer, der sådant af affärsrörelsens behof erfordrades; hvarjemte Eders

Kongl. Maj:t förklarade sig vilja årligen meddela Riksdagen de åtgärder i

omförmälda hänseenden, som blifvit under det nästföregående året vidtagna.

Till följd häraf torde nu böra för Riksdagen tillkännagifvas de förändringar

i afseende å de elektriska stationerna, som sedan senaste Riksdag

af Eders Kongl. Maj:t medgifvits. Dessa förändringar bestå deri:

att tjenstgöringen vid Sundsvalls station blifvit från och med innevarande

års början utsträckt att fortgå både dag och natt, i följd hvaraf

direktören och den förut varande ene kommissarien derstädes uppflyttats,

den förre från andra till första och den senare från tredje till andra aflöningsklassen

äfvensom en ytterligare kommissarie af andra klassen blifvit å

samma station anställd;

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 c) till Kong!,. Maj.is Nåd Prop. N:o 1 om Statsverket 1875. 25

att privatstationerna i Sala och Slite från innevarande års ingång

förändrats till stats-stationer med telegrafister af andra klassen till "föreståndare

;

att nya telegrafstationer blifvit oöppnade i Burgsvik, Delsbo, ländesberg,

Löfånger, Mora, Sköfde, Yiken, Åkersberg och Öfverum; samt

att i Stockholm inrättats ytterligare två telegraminlemningsbyråer,

nemligen den ena, i förening med postanstalt, å Kungsholmen och den andra

å Blasieholmen i Grand Hotel.

Hvad härefter beträffar telegrafverkets stater för år 1876, så har

telegrafstyrelsen i memorial, den 14 sistlidne December i afseende å desamma

afgifvit underdånigt förslag. Deri har styrelsen först i fråga om aflöningsstaten

för styrelsen hemställt, att lönerna åt styrelsens notarie och statistiker,

hvilka för närvarande voro 2,000 kronor för den förre och 1,800 kronor

för den senare, skulle bestämmas för hvardera af dem till 2,500 kronor

eller samma belopp, hvarmed lönen åt registratorn och aktuarien nu utginge.

Styrelsen har beträffande denna löneförhöjning anfört, hurusom vid det förhållande,

att styrelsen ej hade någon ordinarie kanslist, notarien måste jemte

notariegöromålen äfven hålla hand öfver expeditionen af de uppsatta målen;

och att de göromål, som ålåge statistikern, blifvit högst betydligt ökade i

följd af telegrafverkets starkt fortgående utveckling och tilltagande beröring

med fremmande telegrafförvaltningar. Styrelsen hade till följd häraf också

redan i underdånigt memorial den 1 December 1873 föreslagit, att dessa

båda tjensteman liksom äfven registratorn och aktuarien skulle erhålla en

aflöning af 2,800 rdr och ansåg fortfarande att, då registratorn och aktuarien

erhållit i lön 2,500 kronor, notarien och statistikern borde undfå samma

belopp. Slutsumman af aflöningsstaten för styrelsen skulle genom denna

löneförhöjning ökas från 57,800 kronor till 59,000 kronor.

I sitt förslag beträffande aflöningsstaten till personalen vid de elektriska

stationerna har telegrafstyrelsen endast å vederbörliga ställen infört de

förändringar i 1875 års stat, som påkallades af de, på sätt förut af mig

blifvit i underdånighet framhållet, under år 1874 fattade nådiga beslut, men

ej ansett några vidare förändringar derutinnan böra för närvarande vidtagas,

hvadan således berörda del af aflöningsstaten utförts med det belopp, hvartill

den med iakttagande af berörda ändringar uppginge eller 576,400 kronor.

Jemte det att styrelsen vidare upptagit aflöningsstaten för personalen vid de

optiska stationerna till samma belopp, hvartill denna post utförts i 1875 års

stat eller 10,100 kronor, har styrelsen, i fråga om de under aflöningsstaten

uppförda särskilda anslag, föreslagit, att dessas slutsumma skulle från

184,280 kronor höjas till 226,970 kronor. Styrelsen har dervid först, under

förutsättning att (len ofvan omförmälda lönetillökningen åt notarien och

statistikern blefvc bifallen, ansett sig böra föreslå, att dyrtidstillägg åt sty
4
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

o« Bil. N:o <■> c) Ull Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1875.

relsens personal skulle för år 1876 äskas till ett belopp motsvarande ej

allenast hvad i sådant afseende blifvit beviljadt för år 1875 utan äfven

derutöfver hvad som å berörda förhöjda löner belöpte. Styrelsen har vidare

i underdånighet erinrat, hurusom, under det att assistenter och telegrafister

vid de elektriska stationerna af senaste Riksdag erhållit i det närmaste den

löneförbättring, som af Eders Kongl. Maj: t på hemställan af styrelsen föieslao-its,

nemligen både en icke oväsentlig tillökning i den normala aflönino-en

och fortfarande rätt till ålderstillägg, denna senare förmån deremot helt

cell hållet förvägrats direktörer och kommissarier, för hvilka tillökningen i

norinalaflöningen just blifvit, i förväntan på bifall till de föreslagna alderstilläggen,

af styrelsen upptagen lägre än hvad eljest skulle hafva blifvit föreslaget.

För att emellertid bereda tjenstemännen af sistnämnde två grader,

nemligen de å staten upptagna direktörer och kommissarier, åtminstone en

tillfällig, al behofvet påkallad förbättring i deras löneförmåner, har styrelsen

i underdånighet hemställt, att dem måtte, i likhet med hvad som egt rum

i afseende å postanstalternas tjenstemän för år 187;), tillerkännas förmånen

af ett dyrtidstillägg för år 1876, motsvarande tio procent af den normala

aflöningen, hvilket tillägg skulle komma att utgöia

n

11

11

11

11

V

V

1''

kommissarier

n

a

l:a klassen . .

1.600

kronor.

2:a „ ■ ■

1,080

11

1:a „ • •

4,800

2:a „ • •

8,64-0

11

3:0 ,,

4,560

r)

eller tillhopa

20,680

kronor.

Och har styrelsen, enär äfven den af styrelsen för sergeanten, korporalerne

och telegrafi ster ne vid de optiska stationerna föreslagna förmån af

ålderstillägg blifvit af senaste Riksdag afslagen, i underdånighet hemställt,

att också denna personal måtte för år 1876 komma i åtnjutande af dyrtidstillägg

till belopp af tio procent af normala aflöningen, eller sammanlagdt

070 kronor. Genom beviljandet af hvad styrelsen i dessa afseenden

sålunda begärt skulle således anslaget till dyrtidstillägg, hvilket i 1875 års

stat blifvit beviljadt till belopp af 9,280 kronor, komma att i 1876 års stat

uppföras till 31,170 kronor. Vidare har styrelsen, som med fästad t afseende

å såväl några äldre tjenstemäns befordran eller afgång som ock det

ringa antalet tjenstemän, hvilka under år 1876 blefve berättigade till förmånen

af ålderstillägg, ansett anslaget till ålderstillägg kunna för år 1876

minskas med 200 kronor eller till 33,700 kronor, hemställt, att förslagsanslaget

“till arfvoden lör extra biträden och vikariater , hvilket lör ai 1875

vore uppfördt till 55,000 kronor, måtte för år 1876 upptagas till 70,000

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 c) till Kongl. Maj:ts Nåd. Propp. N:o 1 om Statsverket 1875. 27

kronor. Denna tillökning af 15,000 kronor vore hufvudsakligen föranledd

af telegratkorrespondensens tillväxt, som haft till följd, att utgiften under

nämnda titel redan under år 1874 komme att uppgå till berörda högre belopp.

Förslagsanslaget “till arfvoden åt telegrambärare och uppassare44 har i

styrelsens förslag blifvit ökadt från 60,000 kronor till 65,000 kronor. Enligt

hvad styrelsen i sitt förslag förmält, har denna förhöjning haft sin

grund i motsedd tillökning af antalet stationer och behofvet att, till följd

af korrespondensens tillväxt, å äldre stationer öka antalet af ifrågavarande

personal, för en del af hvilken dessutom någon förbättring i aflöningsvilkoren

vore af behofvet påkallad.

Slutligen har styrelsen, som vid fyrfaldiga tillfällen haft behof att

för vissa ärendens handläggning, såsom i fråga om åtal för åverkan på

telegraflinierna m. m., ega tillgång till ett juridiskt biträde, härför i statsförslaget

uppfört ett arfvodesbelopp af högst 1,000 kronor, om hvars anvisande

styrelsen alltså i underdånighet anhölle.

Med iakttagande att öfriga i staterna för 1875 under titel särskilda

anslag uppförda belopp i förslaget till stater för 1876 oförändrade bibehållits,

blefve således slutsumman af aflöningsstaten för år 1876 enligt styrelsens

förslag 872,470 kronor.

I afseende å öfvergångs-aflöningsstaten har telegrafstyrelsen anmärkt,

att, sedan två af de å samma stat upptagne personer erhållit högre löneinkomst

och i följd deraf från öfvergångs-aflöningsstaten afförts, hade nämnda

stats slutsumma kunnat i styrelsens förslag nedsättas från det för densamma

i 1875 års stater upptagna belopp 4,600 kronor till 3,200 kronor.

Å pensions- och understödsstaten, hvars slutsumma enligt 1875 års

stat utgjorde 16,142 kronor, har telegrafstyrelsen dels jemlikt senaste riksdags

beslut och Eders Kongl. Maj:ts med anledning deraf den 5 sistlidne

Juni utfärdade nådiga bref upptagit bidrag till telegrafverkets pensionsinrättning

att utgå med fem procent af telegrafverkets för år 1876 beräknade

portoinkomst eller 66,500 kronor, dels ock såsom bidrag till verkets enkeoch

pupillkassa ett fast belopp af 5,000 kronor, hvadan slutsumman af

nämnde stat i telegrafstyrelsens förslag upptagits till 87,642 kronor.

Beträffande nyssberörda anslag till en telegrafverkets enke- och pupillkassa

har styrelsen i underdånighet anfört, att det utan tvifvel skulle i

inånga hänseenden varit fördelaktigt, om enke- och pupillkassan kunnat

träda i verksamhet samtidigt med pensionsinrättningen för telegrafpersonalen;

men att i följd af senaste Riksdags vägran att till nämnda kassas understödjande

anslå vissa biinkomster vid telegrafverket, hvilka beräknats i medeltal

till 4,800 kronor årligen, denna kassa, om densamma, liksom pensionsinrättningen

för telegrafpersonalen, redan med början af år 1875 trädt

i verksamhet, skulle hafva saknat erforderliga medel för uppfyllandet af sina

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Bil. N:o 6 c) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

förbindelser, och att fördenskull med densammas bildande svårligen kunde

undvikas ett uppskof, intill dess att årligt statsbidrag under annan form och

till visst belopp, icke understigande det beräknade, blefve för ändamålet

anvisadt.

I betraktande af telegrafverkets alltjemt fortgående utveckling har

telegrafstyrelsen slutligen ansett, att vissa af de å 1875 års underhållsstat

uppförda förslagsanslag borde ökas. Hvad särskildt beträffade telegrafii niernas

underhåll, stege naturligtvis kostnaden derför i samma mån de blefve

äldre och telegrafnätet utvidgades. Styrelsen vore visserligen icke i tillfälle

att nu uppgifva nämnda kostnad för år 1874, men redan år 1873 hade

densamma uppgått till inemot det för år 1876 upptagna beloppet af 100,000

kronor. Äfven anslaget för inköp och underhåll af inventarier hade betydligt

ökats och upptagits till 40,000 kronor, enär utgiften härför redan år

1873 utgjorde omkring 38,000 kronor. Slutsumman af berörda stat hade

derföre i styrelsens förslag blifvit utförd med 296,688 kronor eller 57,510

kronor utöfver hvad som i enahanda afseende blifvit uppfördt i staten för

år 1875.

Slutsumman af samtliga staterna för år 1876 har således af telegrafstyrelsen

upptagits till 1,260,000 kronor eller 171,500 kronor utöfver nu

gällande stat för år 1875.

Hvad nu först beträffar den föreslagna löneförhöjningen åt telegrafstyrelsens

notarie och statistiker anhåller jag att få erinra, hurusom, då aflöningsförhållandena

för telegrafstyrelsens personal böra i likhet med de

öfriga centrala embetsverkens blifva föremål för den af Eders Kongl. Maj:t

tillsatta löneregleringskomiténs behandling, någon förändring derutinnan icke

torde böra vidtagas, såvida ej synnerligen tvingande skäl derför anföras.

Och ehuruväl det synes mig som om de nämnda två tjenstemännens löner

vore, i synnerhet vid jemförelse med den aflöning, som blifvit tillagd registratorn

och aktuarie!), knappt tilltagna, anser jag dock ej sådana omständigheter

för närvarande vara för handen, att Eders Kongl. Maj:t på grund af

dem borde, utan att afbida nämnde komités yttrande, vidtaga åtgärd till

ifrågavarande löners förhöjande. Jag får derföre i underdånighet hemställa,

att hvad telegrafstyrelsen i denna del föreslagit ej måtte af Eders Kongl.

Maj:t bifallas.

På grund af Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 18 sistlidne December

torde dyrtidstillägg åt telegrafstyrelsens personal böra äskas jemväl

för år 1876; och då, derest hvad jag nyss anfört i fråga om löneförhöjning

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 c) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875. 29

afc två åt styrelsens tjensteman vinner Eders Kongl. Kongl. Maj:ts nådiga

bifall, någon anledning ej förefinnes att af Riksdagen begära nämnda dyrtidstillägg

till högre belopp än det, som blifvit beviljadt för år 1875, föreslår

jag i underdånighet, att detsamma må till enahanda belopp eller 9,280

kronor i telegrafverkets stat upptagas.

_ Hvad derefter vidkommer telegrafstyrelsens förslag om dyrtidstillägg

åt direktörerne och kommissarierna vid de elektriska stationerna samt åt

personalen vid de optiska stationerna, synes mig denna fråga väl värd att

af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen behjertas. Den löneförhöjning, som

vid senaste Riksdag beviljades dessa tjenstemän, utgjorde

för direktörer af l:a klassen

v v >> 2a: „

„ kommissarier „ l:a „

v » 2:a „

>’ v >i

för sergeanten vid de Optiska stationerna 100 „

„ korporaler „ „ ,. 100 „

„ telegrafister ,, _ „ „ 120 „

Jemte denna löneförhöjning äskades jemväl af Eders Kongl. Maj:t

ålderstillägg, hvilket Riksdagen dock afslog. Då det emellertid ei lider

något tvifvel, att, derest icke något ålderstillägg äskats, berörda löneförhöjning

blifvit af Eders Kongl. Magt föreslagen till vida högre belopp än

som skedde; då vidare ifrågavarande tjenstemäns aflöningsförhållanden synas

mig påkalla en förbättring; och då slutligen redan förut blifvit åt postverkets

tjenstemän i motsvarande ställning för år 1875 beviljadt ett dyrtidstillägg

af 10 procent å innehafvande lön, tvekar jag ej att tillstyrka, det

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att i telegrafverkets stat för

år 1876 uppföra, på sätt telegrafstyrelsen begärt, till dyrtidstillägg åt direktörer

och kommissarier vid de elektriska stationerna 20,680 kronor och till

dyrtidstillägg åt personalen vid de optiska stationerna 970 kronor.

Mot de af telegrafstyrelsen föreslagna förhöjningarna i förslagsanslagen

till “arfvoden åt extra biträden och vikarier", och till "''arfvoden åt

telegrambärare och uppassare” anser jag ej något vara att anmärka. Deremot

synes mig ej behofvet af det af styrelsen föreslagna arfvodet till ett juridiskt

biträde vara så uppenbart, att jag skulle kunna finna skäl förorda styrelsens

förslag härutinnan. Frågor om åtal för åverkan på telegraflinierna torde ej

vara af den invecklade natur, att anställandet af något särskildt juridiskt

biträde kan af dem påkallas; och skulle dessa frågor eller något annat

rättsfall någon gång göra det nödvändigt för telegrafstyrelsen att rådfråga

en person med större juridisk bildning, torde det, åtminstone tillsvidare,

vara mera lämpligt att godtgöra denne särskildt för hvarje gång någon sådan

400

kronor

300

55

300

55

200

55

11

100

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Bil. N:o 6 c) IM Kongl. Majds Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1875.

mera ovanlig händelse inträffade, som påkallade hans rådfrågande, än att i

telegrafverkets stat derför uppföra ett särskildt arfvode.

Mot telegrafstyrelsens förslag i afseende å öfvergångs-aflöningsstaten

torde ej något''’vara'' att erinra liksom ej heller mot styrelsens åtgärd att i

pensions- och understödsstaten till visst belopp utföra det bidrag, som af telegrafmedel

skall utgå till telegrafverkets pensionsinrättning. Berörda bidrag,

hvilket blifvit bestämdt till 5 procent af det Sverige tillkommande telegrafporto,

kan naturligtvis ej till siffran bestämmas förr än samma porto blir

bekant; och i pensionsinrättningens reglemente har derföre äfven föreskrift

meddelats om afräkning i berörda afseende mellan inrättningen och telegrafverket.

Då emellertid bidraget måste till något belopp i staten intagas,

synes mig telegrafstyrelsens åtgärd att uppföra det till fem procent af den

beräknade portoinkomsten böra af Eders Kongl. Maj:t godkännas.

Såsom bidrag till telegrafverkets enke- och pupillkassa äskades af Eders

Kongl. Maj:t vid förra Riksdagen ej något bestämdt belopp, utan föreslog

Eders Kongl. Maj:t, att dertill skulle få användas åtskilliga telegrafverkets

extra inkomster. Detta förslag bifölls af h örsta kammaren, men afslogs af

den Ändra, hvadan sålunda förslaget förföll. Enligt hvad Andra kammarens

protokoll i ärendet utvisar var sksilet till kammarens afslag uteslutande

att söka i de betänkligheter, som kammaren hyste mot formen för det begärda

anslaget, och icke i någon motvilja mot saken i och för sig. Då den

ifrågavarande enke- och pupillkassan, hvars nytta torde vara ovedersäglig,

ej kan åstadkommas utan bidrag af statsmedel, anser jag det vara min

pligt i underdånighet hemställa, att förslag i fråga om ärligt bidrag till densamma

ånyo må af Eders Kongl. Maj:t framläggas för Riksdagen, och att

detta bidrag måtte bestämmas till 5,000 R:dr eller ungefär samma belopp,

hvartill de nyss omförmälda biinkomsterna beräknats. Då de närmare bestämmelserna

angående de inkomster i öfrig t, som för kassan påräknades,

äfvensom angående det för kassans verksamhet erforderliga penningebelopp

redan blifvit inför Eders Kongl. Maj:t föredragna och af Eders Kongl. Maj.t i

den nådiga propositionen angående telegrafverkets utgiftsstater den 17 April

1874 (N:o 57) Riksdagen meddelade, torde det ej erfordras, att för desamma

nu ånyo af mig lemnas redogörelse.

Uti hvad telegrafstyrelsen i underdånighet föreslagit i afseende å underhållsstaten

har jag ej att föreslå någon annan ändring än att för vinnande

af jemn slutsumma anslaget till diverse utgifter matte upptagas till

10,628 kronor i stället för 10,188 kronor, som styrelsen föreslagit. jMed bibehållande

af samtliga särskilda anslagsposter, i fråga om hvilka någon förändring

ej blifvit ifrågasatt, till samma belopp som det, hvartill de blifvit

i telegrafverkets stater för år 1875 upptagna, skulle således enligt upp
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 c) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N.-o 1 om Statsverket 1875. 31

rättarjt förslag, som torde fa biläggas detta protokoll (Litt. I))., slutsummorna

å dessa stater för år 1876 blifva följande, nemligen:

A.

B.

C.

D.

Ajlöningsstaten.

l:o. Styrelsen................ 57,800:

2:o. Personalen vid de elektriska stationerna 576,400:

3:o. Personalen vid de optiska stationerna 10,100:

4:o. Särskilda anslag............ 225,730:

O f''vergångs-aflöning sstat en................

Pensions- och under stödsstat en.............

UnderhåUsstaten......................

870,030: —

3,200: —

87,642: —

297,128: —

Summa Kronor 1,258,000: —

På sätt jag förut i underdånighet anfört, kan telegrafverkets portoinkomst

för år 1876 beräknas i rundt tal till 1,330,000 kronor. Det belopp,

hvarmed dessa inkomster komme att öfverskjuta de i staterna beräknade

utgifterna, skulle således utgöra 72,000 kronor. Enligt telegrafstyrelsens

vid öfverlemnandet af statsförslaget afgifna underdåniga memorial

skulle af detta öfverskott 15,000 kronor användas till amortering af det

från handels- och sjöfartsfonden år 1871 erhållna lån till bekostande af

den nya kabelförbindelsen mellan Gotland och fastlandet, å hvilket lån för

närvarande återstode 65,000 kronor, samt resten åtgå till telegrafnätets ytterligare

utvidgande och nya stationers inrättande.

Jag får på grund af hvad jag sålunda anfört i underdånighet hemställa,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes göra nådig framställning derom, att

Riksdagen med godkännande för dess del af telegrafverkets stater för år

1876, sådana desamma nu blifvit af mig föreslagna, måtte såsom reservationsanslag

för samma år åt telegrafverket anvisa enahanda belopp af

1,330,000 kronor, hvartill inkomsterna blifvit beräknade, samt att det öfverskott

derå, som kan uppstå, måtte ställas till Eders Kongl. Maj:ts förfogande

i ändamål att användas för verkets tidsenliga utveckling och förbättrande.

Föredragande Departementschefen anförde vidare i afseende å

9:o. Tullverket.

“Kast före sist hållna Riksdag framlades inför Eders Kongl. Maj:t af

dåvarande Statsrådet och chefen för finansdepartementet ett förslag till nya

stater för tullverket, slutande å en summa af 2,500,000 kronor. Detta för
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Bil. N:o 6 c) till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

slag, i hvilket aflöningen för sjelf va centralverket lemnats oförändrad vid

hvad den förut varit, afvek hufvudsakligen i två afseenden från då gällande

stater; dels hade nemligen beträffande ordinarie aflöningsstaten, i hvad den

angick lokaltullförvaltningarna, gjorts hemställan ej mindre om indragning

af en del tjenster och inrättandet af andra än äfven om en af omständigheterna

påkallad löneförbättring för ett stort antal tjenstemän, dels hade

också beträffande ålderstilläggsstaten rätten till dylikt tillägg, hvilket förut

endast tillkommit en mindre del af tullverkets tjenstemän och betjente, utsträckts

till desse samtlige. Detta i alla delar fullständigt utarbetade förslag

blef af Eders Kongl. Maj:t godkändt och Riksdagen förelagdt. Statsutskottet,

som väl icke ansåg sig kunna föreslå fastställandet af det framlagda aflöningsförslaget

såsom normalstat, hemstälde dock, att det nådiga förslaget till

tullverkets utgiftsstater måtte godkännas att gälla för år 1875. Denna hemställan

bifölls af Första kammaren, men i Andra kammaren framstäldes under

öfverläggningen i ärendet ett annat förslag, hvilket, af denna kammare godkändt,

äfven efter gemensam votering blef Riksdagens beslut. Detta beslut

var enligt Riksdagens skrifvelse af hufvudsakligen det innehåll, att Riksdagen,

med godkännande af ifrågasatta ändringar i de särskilda tjensternas

antal och beskaffenhet å olika orter, beviljade ett dyrtidstillägg af 20 procent

å den för 1874 gällande aflöningsstatens och ålderstilläggsstatens sammanlagda

belopp samt faststälde hela anslaget för tullverket för år 1875 till

2,270,000 kronor.

Jag har redan sistlidne gårdag vid föredragningen af det förslag till

tullverkets stater för år 1875, som generaltullstyrelsen med anledning af

Riksdagens nämnda beslut utarbetat, i underdånighet framhållit såväl de

svårigheter, som mött vid tillämpningen af sagda beslut, som ock de oegentligheter

i staterna, hvilka derigenom framkallats. Dels har nemligen Riksdagen

godkänt de af Eders Kongl. Maj:t föreslagna förändringarna i tullverkets

personal, utan att bevilja de för samma förändringar nödiga medel,

dels ock har det af Riksdagen beviljade dyrtidstillägget blifvit beräknadt

efter staterna för 1874, ehuru samma stater blifvit genom de af Riksdagen

medgifna förändringarna i icke oväsentlig grad rubbade och således de

siffror, efter hvilka dyrtidstillägget skulle utbetalas, ej voro desamma, som

de, efter hvilka detta tillägg af Riksdagen beräknats.

Enklast och naturligast torde vara att vid uppgörandet af stater för

ett verk taga till utgångspunkt samma verks stater för nästföregående år.

Sådant har äfven mig veterligen alltid varit hos oss brukligt, men i afseende

å tullverkets stater för år 1876 blir detta ej gerna möjligt. Utarbetade

under svårigheten att tillämpa Riksdagens beslut hafva dessa nemligen

måst blifva allt för olikartade med tullverkets förutvarande stater för

att kunna erbjuda fullt hållbara jemförelsepunkter. Derföre har också ge
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 c) till Kong!, Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875. 33

neraltullstyrelsen i sitt den 23 sistlidne December till finansdepartementet

afgifna förslag till stater för år 1876, utgått från det af mig nyss omförmälda,

inför senaste Riksdag framlagda nådiga förslag; och mig förefaller

som om härvidlag knappt något annat val varit generaltullstyrelsen lemnadt.

Till detta af nämda styrelse nu framlagda förslag anhåller ''jag att härmed

få öfvergå.”

Sedan föredragande departementschefen härefter redogjort för innehållet

af generaltullstyrelsens förslag till stater för tullverket för år 1876,

anförde departementschefen vidare:

”Eders Kongl. Maj:t torde nådigst finna, att nu föredragna underdåniga

förslag icke blott till hufvudgrunderna utan till hela sin uppställningär

närmast detsamma, som förut vunnit Eders Kongl. Maj:ts gillande. De

få jemkningar, som deri vidtagits, röra endast detaljer och äro uteslutande

sådana, hvilka framkallats af de förhållanden, som under årets lopp förändrats

och för hvilka styrelsen i hvarje fall anfört motiv, som torde böra gillas.

Om jag således, ehuru det nu i underdånighet föredragna och det af

senaste Riksdag icke bifallna förslag till tullverkets utgiftsstater kunna och

höra erkännas vara i allt väsentligt lika, dock ej tvekar att förorda det

nu föredragna förslaget, så gör jag detta, emedan jag måste antaga, att

olägenheterna och svårigheten i tillämpning på tullstaterne af senaste riksdagsbeslut

ligga för öppen dag, emedan jag anser, att styrelsen i dess underdåniga

utlåtande bjudit många och goda skäl för de begärda förändringarna;

men mest emedan jag icke vill, att på mig skall hvila ansvaret

derför, att genom missförstådd sparsamhet och bristande aktgifvande på ändrade

tidsförhållanden en tjenstemannakorps, genom hvars händer den numera

största och vigtigaste uppbörden af statens inkomster går, utsättes finfaran

att förlora det anseende för redbarhet och nit i det allmännas tjenst,

som densamma nu åtnjuter och, jag vågar säga det af erfarenhet, vid jemförelse

med åtskilliga främmande länders förhållanden väl förtjenar att åtnjuta.

Mig är ej tillåtet att förbise den omständighet, att, då ännu gällande

stater för tullpersonalen 1868 upprättades, uppgick hela tulluppbörden till

fjorton och en half millioner riksdaler, under det att densamma nu stigit till

mera än dubbelt detta belopp. Göromålens ökade mängd och vigt framgår

kortast af dessa siffror, och en blott omsorg af denna uppbörd biir det hufvudskäl,

jag i underdånighet vågar anföra för Eder Kong], Maj:ts bifall

till generaltullstyrelsens förslag.

5

opaginerad Kontrollera mot PDF

84 Bil. N:o b r) till Kongl. Maj:/* Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1875.

Förslagets detaljer hafva redan blifvit pröfvade af Eders Kongl. Maj:t

vid afgifvandet af den nådiga propositionen till 1874 års Riksdag angående

statsverkets tillstånd och behof och då de få jemkningar, generaltullstyrelsen

nu föreslagit, på sätt jag redan i underdånighet anfört, blifvit af bemälda

styrelse, så vidt jag förstår, fullständigt och öfvertygande motiverade, lärer

Eders Kongl. Maj: t ej fordra, att jag dervid nu skall vidare uppehålla mig.

Men jag lärer dock ej böra underlåta att särskildt fästa Eders Kongl. Maj:ts

höga uppmärksamhet på följande af generaltullstyrelsen till godkännande i

sammanhang med statsförslaget framlagda bestämmelser, nemligen:

att innehafvarne af till indragning bestämda embeten och tjenster, på

hvilkas eget val beror att vid tjensterna qvarstå eller öfvergå på indragningsstat,

skola, så länge de qvarblifva vid tjensterna, i allmänhet vara pligtige

att åtnöjas med den aflöning de nu innehafva;

att följande tjensteman, hvilkas rätt att öfvergå på indragningsstat är

beroende på inträffande ledighet, må af anslaget till öfvergångsaflöning under

tiden och så länge de vid sina tjenster qvarblifva tilldelas årlig löneförbättring,

nemligen distriktchefssekreteraren och tullfiskalen i sydöstra distriktet

med 400 kronor samt kammarskrifvarne i Visby och Hernösand äfvensom

öfveruppsyningsmannen i nämnda stad med 800 kronor hvardera;

att tullinspektören vid Klippan i Göteborg, hvars tjenst skall vid

blifvande ledighet utbytas mot cn öfveruppsyningsmansbefattning, må förklaras

berättigad att, så länge han qvarstår i tjensten, få af aflöningen för

öfveruppsyningsmansbefattningen uppbära hvad deraf öfverskjuter den tullinspektören

enligt 18(58 års stat tillkommande aflöning, samt

att tullförvaltaren och öfriga tullpersonalen i Dufed må såsom vilkor

för tillgodonjutande af de löneförbättringar, som för dem varda beviljade,

underkastas skyldighet af förflyttning till den nya plats för tullkammaren,

som med anledning af nya kommunikationsanläggningar inom Jemtland kan

varda bestämd.

Jag hemställer alltså i underdånighet, dels att Eders Kong]. Maj:t

täcktes låta till Riksdagen öfverlemna det förslag till tullverkets normalaflöningsstat

och öfriga utgiftsstater för år 1870, som blifvit af generaltullstyrelsen

fogadt vid dess underdåniga af mig föredragna skrifvelse och som

torde jemte samma skrifvelse få biläggas detta protokoll (Kitt. C) samt att

Eders Kongl. Maj:t ville i nåder föreslå Riksdagen att godkänna samma

förslag med de nyss omnämnda beträffande vissa tjenster särskildt framlagda

vilkor och förbehåll, äfvensom bestämma det å hufvudtiteln uppförda anslaget

för tullverket till ett mot förslagets slutsumma svarande belopp af 2,498,000

kronor, att, i likhet med hvad hittills egt rum, såsom förslagsanslag direkte

utgå af tullmedlen.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bil. No 6 c) till Komjl. Majds Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 187$.. 35

Slutligen turdo med anledning deraf, att någon förändring i löneyi)

koren för generaltullstyrelsens personal ej blifvit i det nu afgifna statsförslaget

ifrågasatt, samt med tillämpning af Eders Kong! Majrts nådiga beslut

den 18 sistlidne December för samma personal böra äskas dyrtidstillägg

för år 1876. Och då sfi väl rättvisan synes mig kräfva som ock

en nödig omsorg om möjligheten att, i händelse af uppkommande ledighet,

idl den vigtiga tjensten finna en ländig person fordrar, att innehafvare af

generaltulldirektörens maktpåliggande embete ej uteslutes från en förmån,

hvilken kommit de fleste andra med honom likställige embetsmän till godo*

helst hans samtlige löneförmåner äfven med detta tillägg ändock ej komma

att uppgå till det belopp, som embetets nuvarande innehafvare är berättigad

att uppbära, hemställer jag i underdånighet, att dyrtidstillägg måtte beräknas

jemväl töi sagda embete och att således Eders Kongl. Maj:t täcktes till

Riksdagen afgifva förslag om beviljande för år 1876 af ett dyrtidstillägg

åt generaltullstyrelsen och dess personal till sammanlagdt belopp af 13,180

kronor. “

10:o) Skogsväsendet.

Kdssstäten för år 1875 upptager i och för skogsväsendet å ordinarie

stat 811,712 kronor 97 öre och å extra stat 40,700 kronor eller tillhopa

882,412 kronor 97 öre. Dessa belopp omfatta anslag till skogsstyrelsen,

skogöstaten och skogsläroverken jemte ett förslagsanslag för anställande af

högst sex skogsingeniörer till enskilde skogsegares tjenst och ett reservationsanslag

dels för bestridande af utgifterna för de nuvarande kronoskogarnes

förvaltning och dels för befrämjandet af skogsväsendet i allmänhet, deruti

äfven inbegripet. inköp af till skogsbörd tjenlig mark för anläggandet, af

nya eller förstoring af äldre kronoparker och för plantering, der det erfordras,

af sålunda inköpt mark. >

Hvad nu först beträffar anslaget till skogsstyrelsen, hvilket för 1875

blifvit fastställdt till 28,o50 kronor, anser jag ej någon anledning till förändring

deri vara för handen; likasom jag äfven i underdånighet hemställer

att Eders Ivongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att det för skogsstyrelsen

. & extra stat uppförda anslag till dyrtidstillägg under år 1875 måtte, på

grund af hvad jag förut i enahanda frågor i underdånighet anfört, jemväl

under år 1876 utgå med samma belopp, som för år 1875 blifvit bestämdt

eller 3,380 kronor.

Beträffande sko/jsstaten anhåller jag att få i underdånighet redogöra

för hvad skogsstyrelsen i memorial den 23 sistlidne November i afseende å

opaginerad Kontrollera mot PDF

3»; Bil N:o B c) till '' Katigt. Majits Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875:

erforderlig tillökning i anslaget till densamma förmält. Styrelsen upplyser

i nämnda memorial att, sedan inom Asele revier af Vesterbottens län skogsafverkningen

utsträckts allt högre upp efter ådalarna samt dera vattendraginom

revieret på senare åren blifvit upprensade, hade häraf blifvit en följd,

att byar och hemman, ä hvilkas område saluafverkning förut ej egt rum,

numera begärde utsyning, hvarigenom antalet utsyningsiorrättningar åt enskilda

uppgått till närmare tvåhundra, af hvilka förrättningar Hera, förutom

resedagar, erfordrat tvenne förrättningsdagar. Då vidare utsyning till försäljning

af virke å de kronans skogar, som genom elfrensningarne blifvit

tillgängliga, jemväl i betydlig man ökats, kunde detta vidsträckta, hela

Åsele lappmark, eller Åsele, Fredrika, Wilhelmina och Dorothea socknar

omfattande revier ej längre tillbörligen af en jägmästare förvaltas, utan borde

detsamma, helst äfven nu pågående afvittring i nämnda socknar toge en

väsentlig del af skogstjenstemännens tid i anspråk, i två revier fördelas, så

att nuvarande jägmästaren såsom tjenstgöringsområde obibehölle den vestra

delen, under namn af Äsele vestra revier, omfattande Ångermanelfvens floddal

med denna elfs bivattendrag inom Åsele socken, den trakt af Wilhelmina

socken, som genomskuren af Torfsjö eller Idvattenån samt Ångermanelfven

till Yolgsjön jemte trakterna vester om denna elfs lopp genom

nyssnämnda sjö och Malgomojsjön, äfvensom hela Dorothen socken, hvaremot

den östra delen af nuvarande revieret under namn af Åsele östra revier,

innefattande resten af Åsele och Wilhelmina socknar samt hela Fredrika

socken, tvhölle serskild ny jägmästare. Till lön för denne senare föreslog

skogsstyrelsen 1,500 kronor jemte resepenuingar till belopp af 600 kronor

eller tillhopa 2,100 kronor, i öfverensstämmelse med hvad som rörande aflöning

och resepenningar för jägmästare i Norr- och Vesterbotten blifvit

genom nådigt bref den 5 Juni 1874 stadgadt.

Den ökade utsyningen och afverkningen inom nämnda lappmark gjorde

ock enligt skogsstyrelsens åsigt förstärkning af skogsbevakningen derstädes

med en kronojägare i det föreslagna Åsele östra revier behöflig, likasom

äfven en serskild kronojägare erfordrades för bevakning å trakterna vester

om Bygdeå träsk, Sikån och Granträsket i det jemväl Vesterbottens län

tillhörande, af skogsåverkningar starkt hemsökta Burträsks revier, der nu

endast två kronojägare funnes anställda; hvarjemte å den enligt nådiga

brefvet den 28 Augusti 1874 aisatta kronoparken i Grangärde socken af

Vesterdalarnes revier en kronojägare för bevakning af nämnda park jemte

närbelägna allmänna skogar behöfdes. Med aflöning af 700 kronor för

hvarje af dessa tre kronojägare, af h vilket belopp, enligt ofvannämnda nådiga

bref den 5 Juni 1874, 450 kronor utgjorde lön inbegripet femtio kronor

hyresersättning, 150 kronor tjenstgörings- och 100 kronor resepenningar,

skulle för de tre kronojägarne tillsammans erfordras:

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 c) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875. 37

lön och h yresersättning

tjenstgöringspenningar .

isesepenningar.......

hf.löt u-> o-Ziihi [med

......Kronor 1,350

...... v -150

...... „ 300

Summa Kronor 2,100

1 följd af hvad som genom sistnämnda nådiga bref stadgats rörande

ålderstiljägg å 500 kronor till jägmästares aflöning efter vissa tjensteår, skulle,

enligt hvad skogsstyrelsen vidare förmäler, med ledning af den ordningsföljd

jägmästarne emellan, som blifvit fastställd genom nådigt bref den 18 Februari

1870, sådant ålderstillägg år 187G tillkomma 3 år 1855 tillsatta jägmästare

för intjenta tjugo år, 7 år 1860 tillsatta jägmästare för intjenta

femton år och 3 år 1865 tillsatta jägmästare för intjenta tio år eller åt 13

jägmästare å 500 kronor tillsammans 6,500 kronor.

Den tillökning i anslaget till skogsstaten, som sålunda blifvit af skogsstyrelsen

föreslagen och, på sätt förut nämndt är, skulle utgöras af

aflöning åt en jägmästare..................kronor 2,100: —

» åt tre krouojägare...................... 2,100: —

ålderstillägg åt tretton jägmästare................. 6,500: —

Tillhopa kronor 10,700

gifver icke någon anledning till erinran, utan synes skogsstyrelsen i denna

del hafva äskat endast livad som är af behofvet påkallad t. Jag får derföre

i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att anslaget till skogsstaten, hvilkef för år 1875 blifvit fastställdt till 314,800

kronor, måtte med ofvannämnda belopp, 10,700 kronor, förhöjas och således

i 1876 års stat upptagas till 355,500 kronor.

Anslagen till skoff där o verken äro tre, nemligen ett på ordinarie stat

till de sex nuvarande skogsskolorna, ett å extra stat till skogsinstitutet

samt ett likaledes å extra stat i och för inrättandet under vissa vilkor af

understöd från landstingen af två nya skogsskolor i län, der sådan skola

ej finnes.

I det å ordinarie stat varande anslaget till de sex nuvarande skogsskolorna,

uppgående till 22,800 kronor, anser jag ej någon förändring böra

göras.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Bil. N:o 6 c) till Kougl. Maj.is Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

Anslaget till skogsinstitutet, förut uppgående till 13,500 kronor, Idel''

af senaste Riksdag genom beviljande af dyrtidstillägg åt institutets personal

för år 1375 förhöjdt till 14,720 kronor. Ett förslag att skogsinstitutet

skulle förenas med en tillämnad teknisk högskola i Stockholm har redan

blifvit af Eders Kongl. Maj:t pröfvadt, men ej vunnit nådigt bifall; och jag

har vid det tillfälle, då nämnda fråga förevar, i underdånighet framlagt de

skäl, som jag ansåg tala mot den föreslagna åtgärden, äfvensom redogjort

för grunddragen af de förändringar, som jag trodde böra med institutet vidtagas

för att bringa detsamma i sådant skick, som påkallades af nutidens

förhöjda fordringar på en dylik läroanstalt. Sedan dess har skogsstyrelsen

den 9 sistlidne December i ärendet afgifvit underdånigt memorial. För de

åsigter som deruti blifvit uttalade, torde jag nu få redogöra. Styrelsen anför

sålunda, hurusom den för ett skogsläroverk mest tjenliga plats otvifvelaktigt

måste anses vara å eller invid en staten tillhörig i mellersta eller

södra delarne af landet belägen och för en intensiv hushållning tjenlig,

större skog, som kunde förete tillräckligt omvexlande förhållanden, för att

den i skogsyrket särdeles maktpåliggande praktiska undervisningen ej måtte

blifva ensidig, och der de åtgärder, som i och för skogsskötsel borde vidtagas,

icke alltför mycket gjordes beroende af sådane konjunkturer med afseende

å virkesvärdet, som måste utöfva inflytande på hushållningen å menigheters

eller enskildes skogar, hvarförutom, vid val af ort för en högre

undervisningsanstalt, afseende jemväl måste fästas å närheten till jernväg

eller ångbåtsled, som lemnade liitt tillfälle till resor i och för praktiska

öfningar å andra skogar af olika beskaffenhet med läroverkets.

Af kronoparkerna i landet söder -om Dalelfven funnes emellertid endast

två, som innehade erforderlig vidd, nemligen kronoparkerna Malle- och

Hunneberg .samt Döda; men den förra, fastän med hänsyn till läge ganska

lämplig, saknade dock, i anseende till en och samma hela parken genomgående

geologiska formation samt ett äfvenledes likartad! skogsbestånd, den

omvexling i förhållandena, som för i fråga varande ändamål vore behöflig,

och den senare parken vore så aflägset belägen, upptagande Ölands nordligaste

del, att ej heller denna skog torde kunna ifrågakomma för anläggande

af en högre undervisningsanstalt för skogsväsendet.

Visserligen förefunnos bland de marker, som erbjudits kronan till inlösen,

en skogsegendom af betydlig ytvidd, men som frågan om.inköp af

denna egendom, hvarå köpeskillingen uppginge till ganska högt belopp, först

helt nyligen väckts, hade den undersökning, med afseende såväl å skog som

åbyggnader in. m. derstädes, hvarom skogsstyrelsen omedelbart förordnat, ej

ännu afslutats.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bil N:p 0 <■) till Kongl. Maj: t a Nåd. Prop. N:o 1 om Stats verld 1875. 39

1''jhuru skogsstyrelsen således för närvarande ej hade att uppgifva någon

för emottagande af skogsinstitutet lämplig skog, ansåg styrelsen dock

ordnandet af den högre skogsundervisningen, genom dess förläggande till en

derför passande kronoskog, ej böra lemnas ur sigte, utan fastmer åtgärder

vidtagas för genomförande af denna angelägenhet, så fort ske kunde och

nödiga medel hunne beredas.

Men emellertid och intilldess att dylikt ordnande kunde ega rum med

den högre skogsundervisningen, som under en följd af år varit ”missgynnad

genom den osäkra ställning, hvartill densamma hänvisats genom olika förslag

att förena skogsläroverket än med landtbruksinstitut, än med teknisk

högskola, erfordrades, för att skogsinstitutet, sa vidt med dess nuvarande

läge läte sig göra, skulle kunna motsvara de förhöjda anspråken på skogsmannabildning,

dels förstärkning i lärarekrafterna vid institutet och dels

förhöjd aflöning för institutets personal, på det denna kunde blifva i tillfälle

att mera odeladt egna sin tid åt läroverkets tjenst.

Del betydliga omfång, som sjelfva den egentliga skogshushållnigsläran

nu mera tagit, gjorde, att detta ämne svårligen kunde medhinnas af en

lärare, om denne skulle få tillräcklig tid, att, såsom sig borde, såväl i litteratur

som praktik följa med utvecklingen af vetenskapen. Ämnet, hvaruti

undervisningen nu besörjdes af institutets t. f. direktör ensam, syntes skogsstyrelsen

derför böra fördelas mellan två lärare, hvaraf den ene, direktören,

hvars lön enligt styrelsens åsigt borde bestämmas till 4,ö00 kronor, skulle

iindeivisa i endera af ämnets hufvuddelar, skogsskötsel eller skogsindelning

jemte skogsteknologi, skogsstatistik samt öfversigt af den skogsvetenskapliga

literaturen, och den andra, en lektor, skulle meddela undervisning i den

återstående hufvnddelen af skogshushållningsläran samt skogsmatematik, nivelering

och kartritning. Genom öfvertagandet af dessa senare trenne'' undervisningsämnen

kunde denne lärare göra anspråk på en för utkomst erforderlig

aflöning af 3,500 kronor, så att ej annan tjenstgöring för sådant

ändamål behöfde anlitas. .

Undervisningen i naturhistoriska ämnena, meteorologi, geologi, botanik

och zoologi samt jagtkunskap och skjutkonst ansåg styrelsen såsom hittills

kunna ombesörjas af en lektor, som, genom en till 2,500 kronor förhöjd

aflöning, sattes i tillfälle att kunna egna erforderlig tid åt lärarebefattningen,

hvaremot undervisningen i öfriga läroämnen, som dels redan föredrogos vid

institutet dels borde der införas, nemligen författningskunskap, tjenstehandlingars

uppsättande, bokhålleri, nationalekonomi, kemi och fysik,'' med hänsyn

till det ringa omfång, hvarmed dessa ämnen inginge uti skogsundervisningen,

lämpligast kunde bestridas af extra lärare, med aflöning från ett

föi’ sådant ändamål gemensamt anslag af 1,900 kronor.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Bil. N:o 6 c) till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

Utom det att planteringsvaktarens aflöning borde förhöjas till det belopp,

600 kronor, hvartill densamma genom beviljad! dyrtidstillägg nu uppginge,

syntes i (ifrigt, och då institutets förflyttning till lämplig kronoskog

så fort ske kunde enligt styrelsens åsigt borde ega ruin, ej någon annan

ändring erfordras beträffande läroverkets nuvarande anslag än att det till

expenser och underhåll nu afsedda belopp 2,200 kronor höjdes till 2,.>00

kronor och att det för arrende samt underhåll af laboratoriehagen beviljade

anslag 600 kronor i stället minskades med det, som, för underhållet al

detta experimentalfält, åtginge, nemligen 300 kronor; hvaremot anslaget

till arrende såväl af institutslägenheten som laboratoriehagen kunde sammanföras

till ett belopp 900 kronor; utöfvande emellertid dessa förändringar

i anslagen dels till expenser och underhåll dels till arrenden, ej något

inflytande på summan af de medel, som för läroverket erfordrades.

Hvad anginge boställsrum vid det nuvarande skogsinstitutet ansåge

styrelsen, att endast direktören och planteringsvaktaren borde åtnjuta sådan

förmån. .

I hvad skogsstyrelsen sålunda anfört är jag så mycket mera böjd att

instämma, som styrelsens åsigter i allt hufvudsakligt öfverensstämma med

den mening, jag efter frågans öfvervägande bildat mig och för hvilken jag

vid det af mig förut antydda tillfälle i underdånighet redogjort. Att den

högre skogsundervisningen ej hållit jemna steg med undervisningen vid

motsvarande anstalter för andra praktiska ändamål, t. ex. landtbiuksinstituten

och teknologiska institutet, håller jag för otvifvelaktigt, liksom äfven

att orsaken härtill hufvudsakligen varit att söka dels i institutets olämpliga

läge dels ock i otillräckligheten af dess lärarekrafter och den ovissa

ställning, som läroverket intagit derigenom, att dess anslag varit a extra

stat uppfördt och således kunnat när som helst af Riksdagen förminskas

eller indragas. Skogsinstitutets förläggande till en större, kronan tillhörig

skogsegendom är derföre en åtgärd, som jag anser i en nära framtid blifva

af behofvet påkallad. Endast sålunda anser jag det blifva möjligt att på ett

lämpligt sätt med den theoretiska undervisningen förena de nödvändiga

praktiska öfningarna. Jag är också öfvertygad, att, om någon större skogsegendom

skulle för sådant ändamål af kronan förvärfvas, någon egentlig,

ökad kostnad ej borde härigenom för staten uppkomma. Ty den afkastning

som en dylik egendom lemnade, borde utan tvifvel vara tillräcklig till bestridande

af lärarepersonalens aflöning och öfriga för institutet erforderliga

utgifter. På detta sätt skulle det nu årligen utgående anslaget till skogsinstitutet

så att säga kapitaliseras och förvandlas till en enda större utgift

för en gång. Jag har visserligen nu ej att föreslå inköpet af någon sådan

större skogsegendom, men vågar redan nu framhålla vigten deiaf, att tanken

derpå ej lemna* ur sigte och att, om tillfälle yppar sig till en sådan sa
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o fl a) till Kongl. Majits Nåd. P)-op. N:o 1 om Statsverket 1875. 41

kernas ordning, som den jag afser, ärendet då väl är förtjent af särskild

nådig pröfning.

Med afseende emellertid pa det önskvärda deri, att en förändring i

det af mig nu antydda syfte ej måtte förhindras, om tillfälle dertill sig erbjuder,

anser jag, att anslaget till skogsinstitutet ej heller nu bör från esotra

stat öfverflyttas till ordinarie. Att samma anslag deremot förhöjes, finner

jag vara åt behofvet påkalladt. För nuvarande och kommande generation

föreligger den uppgiften att godtgöra hvad i afseende på skogsskötsel blifvit

under föregående mansåldrar inom vårt land försummadt. Ej allenast den

enskilde skogshushållarens utan äfven statens förkofran är i hög grad beroende^

på hvad härutinnan blir under den närmaste framtiden åtgjordt;

men några verkligt kraftiga åtgärder kunna ej genomföras med mindre dertill

finnes att använda en verkligt skicklig personal af skogstjenstemän. Jag

kan derföre ej annat än instämma i hvad skogsstyrelsen i fråga om förhöjning

af anslaget till skogsinstitutet föreslagit och ber endast att i afseende

å förslagets detaljer fä nämna, att aflöningen för institutets direktör

är föreslagen till samma belopp, hvarmed densamma tillförene, och innan

skogsinstitutets stat vid 1869 års Riksdag reglerades, utgått; att''de r skogsinstitutets

nuvarande stat upptagna poster, hvari någon förändring ej blifvit

föreslagen,^ äro två, nemligen till praktiska öfningar 6,000 kronor och ''till fyra

stipendier åt elever 1,000 kronor; att slutsumman af den sålunda föreslagna staten

endast^ med 2,400 kronor öfverstiger staten sådan den var före 1869, samt

atr, då boställsvanihgarna för närvarande äro två, genom den enas indragning

och användande till lektionssalar eller rum för samlingar och dylikt en

betydlig fördel skulle institutet tillskyndas.

På grund af hvad jag i underdånighet anfört och då någotuhinder

icke torde möta derför att, på sätt skogsstyrelsen nu hemställt och hittills

egt rum, till aflöning åt repetitörer vid de praktiska öfningarna, för hvilken

aflöning något särskild! anslag ej blifvit begärdt, finge användas de arfvoden,

institutet intjenar medelst utförande af skogsindelningar, samt att jemväl de

till blott obetydligt belopp uppgående medel, hvilka inflyta genom försäljning

a| trädplantor, som uppdragits vid institutet, äfvensom af arrendeafgiffer för

li»slåtter och fiskevatten finge mot redovisning användas till förställning af

anslagen t.ill^ extra lärare och expenser, får jag i underdånighet hemställa,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att å extra stat för år

1870 till skogsinstitutet uppföra ert med 0,680 kronor förhöjdt anslag eller

20,400 kronor enligt följande fördelning:

En direktör förutom bostad och ved

1,7)00

2,7.00

,, lektor

,, lektor

Transport 10,500

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

»

42 Bil. N:o 6 c) till Kongl. Maj.is Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 187fr.

Transport 10,500

till oxtra lärare........................ 1,900: —

„ praktiska öfningar..................... 3,000: —

„ expenser, bibliotek in. in.................. 2,500: —

„ fyra stipendier åt elever å 250 kronor......... 1,000: —

„ arrendeutgifter för institutslägenheten och experimentalfält

......................... 900: —

„ en planteringsvaktare och vaktmästare, förutom bostad

och ved ........................ 600: —

Summa Kronor 20,400: —

Det tredje anslaget till skogsläroverken beviljades af senaste Riksdag,

som beslöt att till inrättande af två nya skogsskolor i län, der sådan skola

ej finnes, skulle ett extra anslag af 7,600 kronor för år 1875 anvisas och

ställas till Eders Kongl. Maj:ts disposition att utgå med 3,800 kronor för

hvarje skola under vilkor, att hvad derutöfver fordrades för en sådan skolas

inrättande af ett eller flera landsting bekostades.

I afseende å den vidare behandlingen af denna fråga ber jag att i

underdånighet få upplysa, att, sedan skogsstyrelsen i afgifvet utlåtande tillstyrkt,

att de ifrågavarande två skolorna måtte inrättas i Yermlands och i

Jönköpings län, der de, om lokaler för dem med afseende derå utvaldes,

kunde blifva af nytta den i Vermland jemväl för Kopparbergs och Örebro

län samt den i Jönköpings län äfven för Kronobergs län, samt Eders Kongl.

Maj:t med anledning häraf den 7 sistlidne Augusti anbefallt Eders Kongl.

Maj:ts befallningshafvande i berörda län att jemte eget underdånigt utlärande

till Eders Kongl. Majrt insända vederbörande landstings yttranden i

frågan, #så hafva sådana yttranden numera till Finansdepartementet inkommit,

hvilka utvisa, att, om än ostridigt inom samtliga de hörda landstingen ett

verkligt intresse för frågan gjort sig gällande, de ifrågasatta två skolorna

likväl, åtminstone ej med början af år 1875, kunna träda i verket. Landstingen

i Jönköpings och i Kronobergs län hafva utsett hvardera tre komiterade

för att gemensamt öfverlägga och efter vederbörlig utredning af ärendet

till 1875 års landsting inkomma med förslag. Landstinget i Yermlands

län har beviljat ett reservationsanslag för år 1875 af 3,000 kronor till bildandet

af en skogsskola inom Vermland mot vilkor att det eller de deltagande

landstingen hvardera biträdde med lika stort belopp som Yermlands

landsting samt derjemte utsett två komiterade att med kommiterade för de öfriga

länen sammanträda för ärendets fullständiga utredning före 1875 års landsting.

Örebro läns landsting, som ansett en utredning af frågan böra försiggå,

innan något bestämdt anslag beviljades, har för sin del utsett två ombud

för att jemte ombud från de andra länen taga ärendet under behandling

och gifva detsamma utredning och dermed till nästa landsting inkomma

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 c) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1875. 48

Slutligen har landstinget i Kopparbergs län, enär af den föreslagna skogsskolan

inom Yermlands län några synnerliga fördelar för Kopparbergs län

icke vore att påräkna, samt med fästadt afseende jemväl å det stora behofvet

för provinsen Dalarne att erhålla en på lämpligt ställe inom provinsen förlagd

skogsskola, ansett sig icke böra åtaga sig några uppoffringar för åvägabringandet

af en skogsskola inom Yermlands län. Till följd hufvudsakligen

af hvad sistberörda landsting anfört, har ärendet, i afbidan på de förväntade

underdåniga yttrandena från 1875 års landsting i Jönköpings, Kronobergs,

Yermlands och Örebro län, blifvit från Finansdepartementet ånyo

den ''20 November öfverlemnadt till skogsstyrelsen för inhemtande af dess

underdåniga yttrande, hvilket dock ännu ej inkommit.

Enär det torde ligga i sakens natur, att, då Riksdagen för ett år beviljat

anslag till skolor, meningen varit att samma anslag skulle jemväl för

kommande år utgå, för så vidt nemligen de ifrågasatta skolorna komme till

stånd, får jag, med fästadt afseende på den stora vigten deraf, att kunskapen

om en rationel skogsskötsel blir allt mera utbredd och på grund af den

stora sannolikhet, jag anser finnas derför, att nödiga bidrag till skolorna

inom Yermlands och Jönköpings län, efter skedd utredning af förhållandena,

af landstingen lära beviljas, i underdånighet hemställa, att Eders Kongl.

Maj: t täcktes föreslå Riksdagen, att samma belopp, som blifvit under ofvan

omförmälda vilkor för år 1875 beviljadt till tvä nya skogsskolor, måtte

under enahanda vilkor beviljas jemväl för 1876. Men då de nya skolorna

ännu ej äro bildade, samt nyssberörda anslags öfverförande på ordinarie

stat ej torde böra ega rum med mindre att skolorna erhållit en fullt

stadgad organisation och visat sig vara omfattade med sådant intresse, att

af dem hemtas allt det gagn, som blifvit med deras inrättande afscdt, torde

nämnda anslag böra för år 1876, i likhet med hvad för år 1875 eger rum,

uppföras å extra stat.

Hvad angår det af senaste Riksdag till 450,000 kronor bestämda, å

ordinarie stat uppförda reservationsanslaget till skogsväsendet ber jag att få

i minnet återföra, hurusom Eders Kongl. Maj:t derå anvisat för år 1875

dels genom nådigt beslut den 4 sistlidne December 194,522 kronor 78

öre för att, på sätt skogsstyrelsen i afgifvet generalförslag hemställt, användas

till indelning och uppskattning m. m. å kronoparker och boställsskogar,

till verkställande af Kongl. förordningen den 29 September

1874 angående förekommande af öfverdrifven afverkning af ungskog i

Norrbottens län, till utförandet af åtskilliga mindre byggnadsarbeten å kro
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Bil. N:o 6 c) till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 187».

liojägareboställen eller kronoparker, till extra skogsbevakning inom åtskilliga

revier i Norrland, till förvaltningsutgifter vid revieren in. in. dylikt, dels

ock genom nådigt beslut den 11 December 242,254 kronor 62 öre till inköp

af mark för bildandet af kronoparker inom Kronobergs, Gotlands, Christianstads,

Hallands, Göteborgs, Elfsborgs och Skaraborgs län. I betraktande

ej mindre af de omkostnader, som äro förenade med förvaltningen af statens

skogar, än äfven nödvändigheten att genom inköp af skogbärande eller till

skogsodling lämplig mark bilda nya eller utvidga redan befintliga kronoparker,

anser jag, att någon rubbning i detta anslag ej för år 1876 bör

ega rum, och detta så mycket heldre som förvärfvandet af en lämplig större

skogsegendom för skogsinstitutets behof utan tvifvel i högst betydlig grad

underlättas derigenom, att till Eders Kongl. Majtts disposition finnes ställd

en penningesumma, å hvilken betalning derför kan anvisas om händelsevis tillfälle

att köpa någon sådan egendom skulle yppa sig.

För anställande af högst sex skogsingeniörer till enskilde skogsegares

tjenst har Riksdagen för år 1875 till Eders Kongl. Majds disposition ställt

ett förslagsanslag af 15,000 kronor. Ehuru, på sätt inhemtas af statsrådsprotokollet

för den 1 ti sistlidne Oktober, hvaraf utdrag i denna del torde

såsom bilaga få åtfölja den nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd

och behof, Eders Kongl. Maj: t funnit skäligt förordna, att till en början

endast högst tre ingeniör er skulle anställas, torde det dock ej lida något

tvifvel, att, när nyttan af dessa ingeniörers verksamhet hinner blifva mera

allmänt känd, behof yppar sig att anställa flera sådana. Till stöd för detta

antagande anser jag mig blott behöfva anföra det af mig den 30 sistlidne

Oktober för Eders Kongl. Maj:t anmälda förhållande, att Vermlands läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott tillstyrkt hushållningssällskapet att anvisa

500 kronor till bekostande af resor och dagtraktamenten åt en statens

skogsingeniör, samt att länets landsting beslutat att till hushållningssällskapets

disposition för år 1875 ställa ett förslagsanslag af högst 500 kronor

såsom ytterligare bidrag för berörda ändamål.

Det borde vara att emotse, att det exempel, som nämnda provins sålunda

gifvit, skall mana andra provinser till efterföljd; och jag anser mig

derföre böra i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen, att jemväl för år 1876 måtte å extra stat till Eders Kongl.

Maj:ts disposition för anställandet af högst sex skogsingeniörer till enskilde

skogsegares tjenst uppföras ett förslagsanslag af 15,000 kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bil. N:a 6 v) till Kunyl Maj:ts Nåd, Prop. N:o 1 om Statsverket 1875. 45

Sammanställas nu de särskilda siffrorna, så få skogsväsendets stater

för år 187(3, sådana desamma blifvit af mig i underdånighet föreslagna,

följande utseende:

A. Ordinarie stat.

Skogsstyrelsen.............

Skogsstaten . ..............

Skogsskolorna.............

Reservationsanslaget till skogsväsendet

.... 28,550: —

.... .155,500: —

.... 22,800: —

.... 450,000: —

Summa 856,850: —

Om härifrån dragés den uppskattade inkomsten af skogsstatsboställen,

upptagen till enahanda belopp, hvartill den beräknats

af 1874 års Riksdag..................... 4,437: 03.

Så återstå kronor 852,412: 97.

hvilket belopp således blefvc det ordinarie anslaget till skogsväsendet

för 1876.

B. Extra stat,

Skogsinstitutet................... 20,400.

Nya skogsingeniörer förslagsanslag . „ . ................ 15,000.

Två nya skogsskolor........................... 7,600.

Dyrtidstillägg åt skogsstyrelsens personal ................. 3,380.

Summa 46,380.

13:o. Undersökningar af de vattendrag i Norrbotten, hvilka utgöra flottleder

från kronoskogar derstädes.

I skrifvelse den 13 April 1872 anhöll Riksdagen, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes låta genom sakkunnige och tillförlitlige samt om Norrländska

flottningsförhållandena fullt förtrogne personer icke allenast verkställa en på

opaginerad Kontrollera mot PDF

40 Bil. N:o 6 c) till Kongl. Mqj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

noggranna undersökningar grundad utredning om lämpligaste sättet att genom

upprensning af de vattendrag inom Norrbottens län, i afseende å h vil k a

sådant visade sig för statens intresse behöfligt, försätta dem i sådant skick,

att staten kunde tillgodogöra sig sina inom nämnda län befintliga skogstillgångar,

utan ock i öfverensstämmelse dermed uppgöra planer och kostnadsförslag

rörande dessa rensningsarbetens utförande; hvarjemte riksdagen,

som ansåg, att de framställningar och förslag, hvartill eu sådan utredning

föranledde, skulle kunna för 1878 års Riksdag framläggas, för bestridande

af kostnaderna för omförmälda undersökningar samt upprättande af nödiga

planer och kostnadsförslag till Eders Kongl. Maj:ts disposition på riksgäldskontoret

för år 187:1 anvisade ett anslag af 15,000 Rdr.

I berörda ärende täcktes Eders Kongl. Maj:t höra sin befallningshafvande

i Norrbottens län, som deri afgaf underdånigt utlåtande den 10 Juni

1872. Med fästadt afseende derpå, att visserligen dittills blott en kronopark,

belägen inom Arvidsjaurs och Jockmocks socknar, funnes inom lappmarken,

men att, i den mån ekonomiska karteverket hunne fullbordas, kronoparker

komme att bildas äfven inom de öfriga lappmarkssocknarna, ansåg

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande det vara antagligt, att effekter från

kronans skogar skulle komma att flottas åtminstone efter de betydligare

vattendragen. Enligt befallningshafvandens åsigt borde således ifrågavarande

undersökningar utsträckas till Byske eif, Aby eif med sidogrenar, Pite eif

med Grundselåu och öfriga tillflöden, Lule eif, Råne eif, Skröfelfven, Lina

ell och Ängesån, alla dessa med deras si dotillopp i Pite och Lule lappmarker,

Kalix eif samt Torne och Lainio elfvar med deras sidogrenar i

Torne lappmark. I afseende å den ordning, i hvilken dessa undersökningar,

hvilka skulle fordra en temligen lång tid, borde vidtagas, föreslog Eders

Kongl. Maj:ts befallningshafvande, att vattendragen inom den redan bildade

kronoparken först borde ifrågakomma till undersökning och derefter öfriga

vattendrag i den ordning, de nyss blifvit uppräknade, så vida icke under

tiden någon ny kronopark bildades, i hvilket fall vattendragen inom densamma

borde komma ifråga. Sålunda skulle till en början alla vattendrag

inom Arvidsjaur—Jockmocks kronopark undersökas samt plan och kostnadsförslag

upprättas för upprensning och byggande af ändamålsenliga flottleder

särskildt för hvarje vattendrag, dervid för de större vattendragen rensningskostnaden

borde angifvas särskildt för hvarje mellan två sidotillopp liggande

del deraf; och sedan berörda vattendrag, upptagande en längd af 30 till

40 mil, blifvit undersökta samt planer och kostnadsförslag för inrättande af

lämpliga flottleder upprättats, borde likartade åtgärder vidtagas med de öfriga

vattendragen i den ordning från söder till norr, hvari de här förut

blifvit uppräknade.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 t) till Kongl. Maj.is Nåd, Prop. N:o 1 om Statsverket 1875. 47

I fråga om lämpligaste sättet att bringa rensningsarbetena till verkställighet

ansåg Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande två alternativer

kunna ifrågakomma, det ena att arbetena verkstäldes på statens bekostnad och det

andra att utförandet lädes på de personer, som af staten inköpte afverkningsrätten

från vissa områden på viss bestämd afverkningstid. Eders Kongl.

Maj:ts befallningshafvande förklarade i denna fråga sin öfvertygelse vara, att

det senare alternativet vore att föredraga, då erfarenheten i detta fall visat,

att arbeten utförda på statens bekostnad alltid blefve mycket dyrare än om

de verkställdes af enskilde. Det vore väl sant, att kronan i allt fall finge

betala rensningskostnaden derigenom, att en köpare af skogsafverkningsrätt

icke kunde betala lika högt pris vid ett vattendrag, der han först skulle

bekosta rensning, som vid ett redan flottbart vatten; men det vore ock lika

sant, att den enskilde spekulanten, som sjelf öfvervakade sina arbeten, ofta

nog blefve i tillfälle att vidtaga sådana ändringar i den öfver rensningen

upprättade planen, som besparade kostnader och ändock åstadkomme en

ändamålsenlig flottled, på grund hvaraf han äfven till fördel för staten kunde

betala något högre pris för skogseffekter än som förut varit beräknadt. Om

nemligen exempelvis en kronopark indelades i trakter för hvarje särskildt

mindre vattendrag äfvensom för hvarje olika flottningsdistrikt invid de större

vattendragen, och dervid början gjordes vid den gräns, som läge längst ned,

samt å hvarje sådan trakt beräknades huru många träd öfver en viss bestämd

dimension derinom funnes och deras beskaffenhet, hvarefter i beräkning

toges den kostnad, som behöfdes för att bygga flottled för denna trakt,

så kunde med dessa uppgifter utrönas, till hvithet pris afverkningsrätten af

det till försäljning bestämda virket kunde upplåtas med vilkor att köparen

ordnade flottleden på egen bekostnad.

Sedan derefter ej mindre skogsstyrelsen än äfven väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

blifvit i ärendet hörda och sistbemälda styrelse förmält sin

åsigt vara, att ledningen af ifrågavarande undersökningar borde uppdragas

åt skogsstyrelsen och att byggandet af flottleder och elfrensningar ej borde

genom statens försorg och på dess bekostnad utföras, har Eders Kongl.

Maj:t genom nådigt bref den 7 Februari 1870, med hänsigt till hvad Eders

Kongl. Maj:ts befallningshafvande anfört, i nåder förordnat, att undersökningar

för det uti Riksdagens skrifvelse omförmälda ändamål skulle verkställas

i afseende å alla de inom Norrbottens län befintliga vattendrag, som

kunde ifrågakomma att begagnas till flottleder; att dessa undersökningar,

hvilka icke borde utsträckas längre upp mot fjellen än till grannskapet al''

den gräns, som bestämdes för skogsafverkningen, skulle taga sin början med

de inom kronoparken uti Arvidsjaurs och Jockmocks socknar belägna vattendrag

och fortsättas i den ordning, som, med ledning af hvad Eders Kong].

Maj.-ts befallningshafvande i detta hänseende föreslagit, kunde efter sig före
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Bil. N:o fi c) till Kongl. Maj:ts Nåd. Vrop. N:o 1 om Statsverket 1875.

teende omständigheter finnas lämplig; att i sammanhang med dessa undersökningar

borde särskildt för hvarje mindre vattendrag och för de större,

afdelade i distrikter mellan hvarje sidolopp, upprättas planer med tillhörande

kostnadsförslag för åstadkommande af ändamålsenliga flottledsbyggnader och

rensningar; samt att verkställandet af undersökningarna och upprättandet af

planer och kostnadsförslag borde anförtros åt en i flottledsbyggnaders anordning

och utförande kunnig och förfaren person samt en skicklig och erfaren

skogstjensteman, hvilka båda förrättningsmän skulle ega att till biträde

för nödiga upplysningars meddelande tillkalla personer, som hade tillförlitlig

kännedom om förhållandena i vattendragen vid olika tider. Och har Eders

Kongl. Maj:t tillika uppdragit åt skogsstyrelsen att ej mindre utse bemälde

förrättningsmän än äfven i öfrigt anordna och öfvervaka verkställigheten af

hvad sålunda blifvit föreskrifvet; äfvensom ålagt bemälde styrelse, att, i mån

som undersökningarne hunne verkställas samt planer och kostnadsförslag

blefve upprättade, till Eders Kongl. Maj: t afgifva underdånigt förslag om

lämpligaste sättet att åstadkomma erforderliga flottledsbyggnader och rensningar.

Till åtlydnad af sistberörda befallning afgaf skogsstyrelsen den 5 Mars

1874 redogörelse för de under år 1873 verkställda undersökningarne, till

hvilkas förrättande styrelsen anlitat skogsinspektören i Norrbottens distrikt

E. W. Berg och byggmästaren vid Marina sågverk O. Borg. Undersökningarna,

hvilka börjat den 6 Juli och fortsatts så länge årstiden tillåtit, eller

till slutet af September, hade omfattat: Grundselån med tillflöden, Niallijaurbäcken,

Tjätjubäcken och Slengbäcken från Wissträsk uppföre till Lom träsk;

Lornträskån utföre till Muskusselet samt Appmoelfven utföre från Muskusselef

till utflödet i Pite eif och uppföre från nämnda sel till Malmisjaur, Abrorjaur,

Gangsjaur och vestra Jerfojaur; stora Pite eif utföre från Forsnäs till

Storforsen samt bifloderna Eggelaitsbäcken, Ljusträskbäcken med dess tillflöden

Pilträskbäcken, Abborträskbäcken och Tjärtjebäcken samt Grundträskbäcken,

Warrisån med dess tillflöden Gigijaur- Skalmjaur- och Kautelsjaurbäckarne,

Kårråjokk, hvars nedre lopp benämnes Telebäcken, Jukkilbäcken

med dess tillflöden Kelkesbäcken samt Auratsbäcken med dess biflod Arpatsbäcken;

Pite eif från Storforsen utföre till Fällforsen samt nedre delen af

Grundselån från Manjärf till Pite eif; den från kronoparken inom Jockmock

kommande samt i Lule eif utfällande Bodträskån med dess bifloder Suddak-,

Stormyr-, I lolla träsk-, Nottjern-, Paijejaur- och Tappmockbäckarne, Spikselån,

Qvarnån med Niokaure-, Spadno vara- och Hopträskbäckarna samt Rödningsträskelfven.

Enligt hvad skogsstyrelsen tillika i samma underdåniga memorial anmält

beräknades kostnaderna för elfrensningar och strömmbyggnader i de

till Pite eif hörande och i lämpliga distrikt fördelade vattendragen till

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 c) till Kom)/. Maj.-ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875. 49

806,413 R:dr 27 öre och ansåges dertill åtgå 6,142,582 längdfot byggnadsvirke;

hvarjemte enahanda arbeten i Bodträskåns likaledes distriktsvis indelade

vattensystem ansåges erfordra 3,366,838 längdfot byggnadsvirke, och

derutöfver kosta 395,324 R:dr 85 öre, hvadan samtliga arbetena sålunda

ansetts erfordra 9,509,420 längdfot byggnadsvirke och 1,201,738 R:dr 12

öre i penningar.

Sedan skogsstyrelsen i sammanhang härmed i underdånighet förmält,

att utsedda ändamålet att medelst begagnande af flottled i Byske och Åby

elfvar kunna tillgodogöra sig vissa af statens skogar inom Norrbottens län

skulle i väsentlig mån förfelas, derest nedre delarne af dessa elfvar, hvilka

sträckte sig inom Yesterbottens län, icke kunde samtidigt med de öfra delarne

inom Norrbottens län göras flottbara, samt Eders Kongl. Maj:t på

grund häraf genom nådigt bref den 13 Mars 1874 förklarat, att de undersökningar,

som skulle verkställas under år 1874, finge omfatta jemväl de

inom Yesterbottens län varande delarne af samma elfvar, har skogsstyrelsen

i underdånigt memorial den 23 sistlidne November redogjort för ifrågavarande

arbeten under 1874 års sommar och höst. I detta memorial förmäles,

att uppskattning af skogen pågått inom åtskilliga af de trakter, som

genom elfrensningarne blefve åtkomliga, i ändamål att, sedan timmertillgången

der blefve känd, skogsstyrelsen skulle kunna afgifva underdånigt förslag

rörande strömrensningarnes bringande till verkställighet. Undersökningarne

af vattendragen hade sträckt sig till Byske och Åby elfvar och jemväl

till dessas lopp inom Yesterbottens län, samt till Roka, Lillpite, Tenger

och Korsträskelfvarne. Någon fullständig redogörelse och utarbetade kostnadsförslag

för elfrensningarna derstädes hade dock ej medhunnits och vore

ej att förvänta förr än i början af år 1875. Tillika har skogsstyrelsen i

samma memorial anmält, att för ifrågavarande undersökningar af det derför

beviljade anslag anväudts år 1873 4,700 R:dr och år 1874 5,000 R:dr,

hvadan sasedes omkring o,000 R:dr återstode att för ändamålet använda

under år 187;). Men då större delen af Lule vattendrag äfvensom alla der

ofvan varande elfvar ännu ej blifvit undersökta, samt förrättningarna borde

fortgå, till dess samtliga vattendrag i Norrbottens län blifvit undersökta,

ansåge styrelsen det vara nödvändigt, att anslag, till förrättningarnas fortsättande

under år 1876 bereddes, hvilket anslag, i anseende till ökade kostnader

för arbetsbiträde, skogsstyrelsen föresloge att äskas till belopp af

6,000 kronor.

Icke blott frågans egen vigt utan ock den omständighet, att det nu

omhandlade, af Riksdagen beviljade anslag ej äskats af Kongl. Maj:t, har

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Bil. N:o H c) till Kont fl. Majrts A dd. Vrop. A :u 1 om Statsverket Ibi b.

föranledt mig att inför Eders Kongl. Maj:t något utförligare redogöra för

ärendet, helst detsamma — hittills handlagdt af civildepartementet — bhfvit

till det mig nådigst anförtrodda departementet öfverlemnadt med afseende

så väl på dess nära sammanhang med och inflytande på hushållningen med

statens skogar, som ock på det förhållande, att tillsynen öfver anslagets användande

nådigst uppdragits åt den under finansdepartementet hörande skogsstyrelsen.

Hvad nu först beträffar den af Riksdagen i dess underdåniga skrifvelse

den 13 April 1872 gjorda begäran, att de framställningar och förslag, hvartill

ifrågavarande undersökningar föranledde, måtte blifva för Riksdagen

framlagda, lärer Eders Kongl. Maj:t behaga finna, att det åtminstone för

närvarande och innan erforderliga undersökningar blifvit verkställda angående

tillgången på timmer i de trakter, som af elfvarne genomskäras, ej kan

fordras, att samma begäran skall kunna uppfyllas. Innan nemligen dessa

dyrbara elfreusningsarbeten vidtagas, bör naturligtvis beräknas ej blott kostnaden

för desamma, utan äfven den större eller mindre inkomst, som genom

deras företagande kan beredas. Först sedan dessa bada faktorer blifvit med

möjligaste tillförlitlighet kända och mot hvarandra vägda, lärer arbetenas

lämplighet och bästa sättet att dem utföra, vare sig omedelbart för statsmedel

eller medelbart genom deras öfverlemnande såsom ett åliggande till

enskilde inropare af afverkningsrätt, kunna blifva föremål för pröfning.

Emellertid torde — hvad angår den nu egentligen föreliggande frågan

om anslag till fortgående undersökningar af Norrbottens vattendrag —

af hvad jag redan i underdånighet anfört tillräckligt framgå, att någon

fullt planmessig hushållning med kronans skogar i Norrbotten ej kan ega

ruin förr, än undersökningar sådana som de ifrågavarande föregått. Dessa

undersökningars oafbrutna fortgång är af ännu större vigt numera, sedan

Eders Kongl. Maj:t genom nådigt beslut den 30 sistlidne Oktober förordnat om

bildandet af ytterligare två kronoparker, livilka tillhopa, upptaga omkring 6 3%

<|

elfven, Stora och Lilla Lule elfvar, Råne eif, Skröfelfven, Lina eif, Ångesån och

Kalk eif. Då sålunda behofvet att medel fortfarande må finnas ställda till

Eders Kongl. Maj:ts disposition, hvilka för ifrågavarande undersökningar

och planers upprättande må kunna under skogsstyrelsens tillsyn användas,

oförändrad t qvarstår, tvekar jag ej att i underdånighet hemställa, det Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå:

att till undersökningar af de vattendrag i Norrbottens län, genom

h vilkas upprensning skogstiilgången å dervarande kronoparker kan tillgodogöras,

samt till. upprättande af de planer och kostnadsförslag, hvartill samma

undersökningar kunna föranleda, mätte af Riksdagen till Eders Kongl. Ma:jts

disposition pä extra staf för av 187(> anvisas ett belopp af 6,000 kronor.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 c) till Kong!. Maj:s Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875. 51

14:o) Anslag till arfvoden åt allmänna ombud vid enskilda banker oeli

kreditanstalter.

Såväl i flen af Eders Kong]. Maj:t, efter Riksdagens hörande, genom

nådig kungörelse den 12 Juni 1874 till efterrättelse meddelade

nya lagstiftningen angående enskilda sedelutgifvande banker, som ock

i den förut i samma afseende gällande Kong], kungörelsen af den 20

Maj 1864 hafva stadganden blifvit meddelade om den kontroll, som

från statens sida borde utöfvas öfver nämnda kreditanstalter.

Förutom tillsynen derå, att vid bankbolags bildande och bankrörelsens

öppande äfvensom under bolagens pågående verksamhet och

vid deras upplösning vissa allmänna vilkor iakttagas, innefattar den

ifrågavarande kontrollen en fortgående uppsigt dels öfver de värdehandlingar,

hvilka skola vara i allmänt förvar nedsatta, dels ock deröfver

att sedelutgifningsrätten hålles inom stadgade gränser.

Vissa bland dessa åligganden måste författningsenligt ovilkorligen

fullgöras af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande; men den fortlöpande

tillsynen å grundfondshypotbeken samt kontrollen öfver sedelutgifningen

med hvad dertill hörer både kan af Eders Kongl. Mnj:ts

befallningshafvande öfverlemnas och är i allmänhet öfverlemnad åt särskildt

utsedda ombud.

För att dessa ombud må kunna på ett tillfredsställande sätt uppfylla

hvad af dem bör fordras, är nödigt dels att de ega någon insigt

i räkenskapsföring, i bedömande af förekommande slag af värdepapper

och i grunderna för bankrörelse, dels ock att de kunna åt den dem

anförtrodda tillsyn egna någon tid och uppmärksamhet. Detta sistnämnda

anspråk är så mycket mera oeflergifligt som öfversigter af ställningen

numera komma att för hvarje månad af bankerna afgifvas och

en behörig tillämpning af författningens föreskrifter kräfver, att förhållandet

beträffande sedelutgifningen äfven under mellantiden mellan öfversigternas

upprättande undersökes. Att under sådana omständigheter

kunna påräkna att finna ombud, som utan ersättning vilja åtaga sig

detta besvärliga och grannlaga uppdrag, synes mig föga antagligt. Redan

nu lärer ock det förhållande allmänt ega ruin, att vederbörande banker

genom årliga arfvoden godtgöra de hos dém anställda ombuden för den

möda och tidspillan, som uppdraget medför, och ju mera ombuden

komma att tagas i anspråk, desto mera nödvändigt blifver det naturligen,

att de för uppdraget må kunna påräkna någon ersättning. Men

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Bil N:o G c) till Kongl. Maj:1a Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

härigenom sättes ombuden i en beroende ställning just till dem, som

de böra bevaka, ett förhållande, hvilket jag, om än ej veterligen olägenheter

deraf hittills uppstått, dock finner så anmärkningsvärdt, att

det icke af mig får med tystnad förbigås.

Då det således å ena sidan torde finnas nödvändigt, att de ombud,

som skola utöfva den lagbestämda kontrollen öfver de enskilda bankerna,

måste, derest man vill påräkna, att lämpliga personer skola åtaga

sig uppdraget, förses med någon ersättning derför, men det å andra

sidan är uppenbart, att denna ersättning ej bör dem beredas på ett sätt,

som gör dem af bankerna beroende, så återstår ej annat än att en sådan

godtgörelse utgår af statsmedel. Ett stadgande i detta syfte bl ef

äfven af Eders Kongl. Maj:t för senaste Riksdag framiagdt, i det att,

uti § 36 af det förslag till banklag, som af Eders Kongl. Maj:t delgafs

Riksdagen, bestämmelse, var införd ej mindre derom, att de allmänna

ombuden vid de enskilda bankerna skulle förordnas af Chefen för

finansdepartementet, än äfven derom, att aflöning till dessa ombud

skulle till belopp, som af Kongl. Maj:t bestämdes, tills vidare och intill

dess annorlunda förordnades utgå af statsmedel. Nu bl ef visserligen

denna paragraf i sin helhet af Riksdagen afslagen. Men, såsom af

sammansatta banko- och lag-utskottets, af Kamrarne i denna del godkända

betänkande i ärendet synes, är skälet härtill att söka endast uti

Riksdagens åsigt att till Chefen för finansdepartementet ej borde öfverlemnas

bestyret att utse kontrollanter, som ansågos bättre och med mera

personalkännedom kunna väljas af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande.

Frågan åter, huruvida de allmänna ombuden vid de enskilda

bankerna skulle erhålla godtgörelse af statsmedel, kan, efter mitt förmenande,

ej anses egentligen vara af Riksdagen genom nämnda beslut

vidrörd. Denna fråga föll visserligen, men synbarligen till följe deraf,

att den var sammanbunden med frågan om sättet för ombudens tillsättande.

Principen huruvida bankombuden, dessa må nu vara förordnade

af Chefen för finansdepartementet eller af Eders Kongl. Maj:ts

befallningshafvande, skola erhålla godtgörelse af statsmedel, har således

icke egentligen blifvit af Riksdagen pröfvad; och då vid sådant förhållande

Riksdagens nyssberörda beslut icke torde innebära hinder för

eller betänklighet mot att ånyo upptaga denna särskilda fråga, har jagansett

mig icke böra uraktlåta att derpå fästa Eders Kongl. M.aj:ts förnyade

höga uppmärksamhet.

Samtlige de sedelutgifvande bankernas antal är nu 27, de icke

sedelutgifvande bank- och kreditaktiebolagen, hvarom här kan blifva

fråga, äro 9, men af dessa har dock ett, Skandinaviska Kreditaktiebolaget,

tvänne kontor, ett i Stockholm och ett i Göteborg, vid h vilka

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 c) till Kong1. Mqj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875. .>°»

särskilda ombud nu äro och väl fortfarande måste vara anställde. .Jagsammanräknar

således föslagsvis det antal bankombud, som för kontrollen

erfordras till 37, och ehuru, enligt mitt förmenande, kontrollanter

borde finnas åtminstone vid de vigtigare afdelningskontoren, tror

jag mig dock, då Riksdagen så nyligen som vid senaste riksmöte ansett

sådane obchöflige, icke böra nu vidröra frågan om desse utan endast

fästa mig vid förhållandet med sagde 37 ombud, för hvilka ersättning

af statsmedel synes mig böra beredas. Till hvad belopp denna

ersättning bör anslås är icke lätt att uppgifva: det ligger nemligen i

sakens egen natur, att det arbete och den duglighet, som vid olika orter

och pa olika tider erfordras, kan i hög grad vexla. Någon ledning för

omdömet kan dock hemtas deraf att riksbanken betalade de ombud,

som den använde vid filialbankerna, med 150 kronor. Öfverväger man

dels att dessa ombud hade jemförelsevis mindre och lättare göromål

och att tidsförhållandena göra penningens värde lägre nu än tillförene,

synes mig eu beräkningsgrund af 250 kronor för hvarje ombud böra

komma den rigtiga medelsiffran någorlunda nära. Naturligtvis afser

jag dock, att några ombud, exempelvis vid Skånska banken och hos

Skandinaviska kreditaktiebolaget med några flere större banker, måste

med högre belopp ersättas, men tilläfventyrs torde åter en minskningvara

möjlig för ombuden vid några jemförelsevis mindre bankanstalter.

I betraktande af allt detta föreställer jag mig alltså, att ett belopp af

högst 10,000 kronor årligen kunde motsvara behofvet, och dristar antaga,

att denna jemförelsevis obetydliga, summa skall erkännas vara väl

använd för det statsändamål, den afser. Likasom emellertid det ifrågavarande

anslaget, h vilket endast kan tillnärmelsevis beräknas, lärer böra

få förslagsanslags natur, förmenar jag äfven, att fördelningen af detsamma

bör på Eders Kong!. Maj:ts befallningshafvande» underdåniga

förslag vara Eders Kongl. Mai:; förbehållen.

.lag dristar alltså i underdånighet hemställa, att Eders Kongl.

Maj:t måtte af Riksdagen äska ett förslagsanslag å sjunde hufvudtiteln

af högst tio tusen kronor att på sätt, Eders Kongl. Maja. pröfvar

lämpligt, användas till arfvoden åt de vid enskilda banker och kreditanstalter

af Eders Kongl. Maj.-ts befallningshafvande utsedde ombud.

15:05 och 16:o).

Sluligeu och jemte det jag i underdånighet erinrar att Eders Kongl.

Maj:t redan den 11 sistlidne December beslutat att af Riksdagen äska

ett anslag a extra stat af 10,000 kronor till inlöpande af en tomt invid

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Bil. N:o 6 c) till Kongl. Maj.is Nåd, Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

Göta Hofrätt,s arkiv byggning, hemställer jag, att det af Riksdagen för år

1875 såsom bidrag till bestridandet af kolonien S:t Barthelemys förvaltningsomkostnader

beviljade förslagsanslag matte äskas jemväl föi ai

1876 och utföras å extra stat med enahanda belopp som förut eller

25,000 kronor."

Departementschefen fortfor härefter:

“Utöfver de af mig redan gjorda hemställanden rörande ordinarie

anslag under sjunde hufvudtiteln har jag icke anledning att i nu uppförda

sådana anslag föreslå någon ändring. Sammanställas nu hufvudtitelns

nuvarande ordinarie anslagssumma med de af mig sålunda gjorda

underdåniga förslag, så visar sig, att nämnda summa kronor 10,498,000 —

kommer att ökas dels genom förhöjning i de nuvarande

anslagen

till Postverket med........kronor

Telegrafverket ,, ........

Tullverket ..........

Skogsväsendet ......... •

dels ock genom det nya anslaget till

arfvoden åt ombud för kontrollen

öfver de enskilda bankerna och

kreditanstalterna med ....

V

ll

V

11

450.000

150.000

228.000

10,700

, 10,000: —

Tillsammans kronor 848,700:

sa att hufvudtitelns nya slutsumma blifver . .

kronor.

kronor

11,346,700:

deraf förslagsanslagen utgöra 8,726,875

Vidare får jag i underdånighet erinra hurusom de af mig för

1876 föreslagna extra anslagen äro följande, nemligen:

ar

nör tillämpning

af den nya aflöningsstaten i Finansdepartementets ex

pedition

Till dyrtidstillägg för Kammarkollegium.......

För granskning af nya jordeböcker i samma kollegium

.........................

Till provisorisk förstärkning af Statskontorets personal

..........................

dyrtidstillägg för Statskontoret.........• •

kronor 9,700:

ii

11

20,440:

13,600:

7,400

17,300

''rånsport kronor

68,440

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 c) till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875. 55

Transport

Till dyrtidstil lägg för Mynt- och kontroll verken . . .

„ „ „ Kammarrätten..........

„ „ „ Öfverintendentsembetet.....

,, „ „ Generaltullstyrelsen.......

„ „ „ Skogsstyrelsen..........

„ Skogsinstitutet....................

„ anställandet af skogsingeniörer, förslagsanslag .

„ inrättande af två nya skogsskolor.........

,, undersökning af vattendrag i Norrbotten . . . .

„ till inköp af en tomt invid Göta bofrätts arkiv
byggning

i Jönköping...............

„ bestridande af förvaltningskostnaden på S:t Barthelemy.

.......................

kronor 68,440

—

„ 3,620

—

„ 23,320

—

„ 3,980

—

„ 13,180

—

„ 3,380

—

„ 20,400

—

,, 15,000

—

„ 7,600

—

„ 6,000

—

10,000

—

„ 25,000: —

eller tillsammans kronor 199,620: —

Statsrådets öfriga ledamöter instämde i hvad föredragande

Departementschefen, på sätt här ofvan förmäles,

hemställt och föreslagit beträffande anslag under

sjunde hufvudtiteln och i sammanhang dermed anmälda

ämnen: och behagade Hans Majestät Konungen

dertill i alla delar lemna nådigt bifall.

Sedan de till Andra, Tredje, Åttonde, Fjerde, Sjette och Femte

lnifvudtitlarne hörande frågor blifvit på föredragning af vederbörande

departementschefer pröfvade, anhöll Chefen för Finansdepartementet,

Statsrådet Friherre Akerhielm, att få i underdånighet anmäla de frågor,

som tillhörde regleringen af

Nionde Hufvudtiteln,

omfattande pensions- och indragningsstaterna.

Hvad först angick

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bil. N:o 6 c) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

Pensionsstaten

erinrade Departementschefen om Kongl. Mapts förut denna clag i afseende

å densamma fattade beslut om framställningar till Riksdagen

på L an d t för sv a rsd ep ar tema n te ts föredragning derom

att, på sätt direktionen öfver arméens pensionskassa i underdånighet

hemställt, det å nionde liufvudtiteln med 37,500 kronor hittills uppförda

anslag till pensionsstaten för militäre embets- och tjenstemäns samt

underofficerares enkor och barn måtte från och med år 1876 höjas med

12,500 kronor till 50,000 kronor; samt

att den i anslagen till Vadstena kiågsmanshuskassa och till invalidliusfonden

ingående oindelta spanmål, i riksstaten beräknad för den

förra till 51,897 kronor 93 öre och för den senare till 53,161 kronor

92 öre, måtte utbytas mot fasta penningeanslag af 57,641 kronor 2 öre

till Vadstena krigsmanshuskassa och 57,110 kronor 84 öre till Invalidhusfonden;

och

på Ecklesiastikdepartementets föredragning derom

att Riksdagen — med godkännande deraf att hvarje folkskoledistrikt

skall vara förbundet att för enhvar der befintlig ordinarie skollärare

i tjenst ingå i folkskollärarnes pensionsinrättning efter det högsta

lönebelopp, som läraren på grund af tjensteålder är enligt gällande författning

berättigad att åtnjuta, samt att skoldistriktens årsafgifter till

pensionsinrättningen höjas till fem procent ai hvarje lön, efter hvilken

distriktet eger del i samma inrättning — måtte bevilja tillökning i bidraget

till folkskollärarnes pensionering med 125,000 kronor; och

att för inrättande af en

och barn, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de i statsrådsprotokollet

åberopade grunder, det å pensionsstaten nu uppförda bidrag till folkskollärarnes

enke- och pupillkassa, 2,000, kronor måtte höjas med 65,000

kronor äfvensom att den å ifrågavarande anslag vid innevarande ars

slut befintliga besparing, 18,000 kronor, må få för pensioneringens bestridande

användas.

Beträffande

Indragningsstaten

erinrade Departementschefen om Kongl. Maj:ts på nedannämnde departementers

föredragning dels innevarande dag och dels enligt Finansdepar
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Bil. N:o 6 c) till Kongl. Maj:ts Nåd. ProjJ. N:o 1 om Statsverket 1875.

temeritet tillhandakomma protokollsutdrag, förut fattade nådiga beslut om

aflåtande till Riksdagen af följande framställningar, nemligen:

på Justitiedepartementets föredragning

^ att deri förre vaktknekten vid länsfängelset i \ exiö Sven Gustaf

Pettersson vid 1869 års Riksdag beviljade årliga pension å allmänna indragningsstaten

till belopp af 200 riksdaler måtte varda höjd till 400 kronor;

att häradsköfdingen i Torna ocli Bara häraders domsaga Nils

Lilienberg matte såsom godtgörelse för den genom regleringen af häradshöfdingarnes

löneförmåner för honom uppkommande minskning i inkomster

tillerkännas för sin återstående tjenstetid ett personligt årligt anslag

flan allmänna indragningsstaten till belopp af 1,500 kronor, att uto-å

från början af innevarande år 1875;

att fångvårdens å ordinarie stat uppförde embets- och tjenstemän

samt betjente matte förklaras berättigade till erhållande af pension å

allmänna indragningsstaten enligt de i sådant hänseende för civile tjenstemän

i allmänhet gällande grunder; samt

att vaktkonstapeln vid länsfängelset i Venersborg Anders Olsson

Brinck måtte berättigas att från och med månaden näst efter den, då

han erhölle afsked från vaktkonstapelsbefättningen vid nämnda fängelse,

å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension för sin''återstående

lifstid af 300 kronor;

på Landtförsvarsäepartementets. föredragning:

att ^kaptenen vid Göta artilleriregemente August Lars Kinnander

matte från och med månaden näst efter den, under hvilkefi han erhölle

nådigt afsked ur krigstjänsten, uppföras till åtnjutande under sin återstående

lifstid af en årlig pension å allmänna indragningsstaten till belopp

af 2,400 kronor, motsvarande hans nu innehafvande lön å regementets

stat, dock med vilkor att Kinnander ur tjensten afginge, innan

lian blefve berättigad till pension från arméens pensionskassa;

. att andre löjtnanten vid Lifregementets husarkorps Axel August

Richard Iham måtte från och med månaden näst efter den, hvarunder

rån erhölle afsked från krigstj ensten, få å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension af 500 kronor, hvilket af honom sjelf begärda

belopp motsvarade ungefär hälften af hans normallön vid korpsen,

dock. med vilkor^ att han från tjensten afginge, innan han blefve till

pension från arméens pensionskassa berättigad;

att stvckjunkaren vid Göta artilleriregemente Anders Theodor

Lundström måtte från och med månaden näst efter den, hvarunder

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Bil. 1Y:o (i c) till Kontjl. Maj: In Nåd. Prop. N:o 1 om Stata rarhet 1871).

lian erhöll(! afsked ur krigstjensten, få å allmänna indragningsstaten

för sin återstående lifstid uppbära en årlig pension af 800 kronor, motsvarande

hans nu innehafvande lön enligt regementets stat, dock med

vilkor att han från tjensten afginge, innan han blefve till pension ur

arméens pensionskassa berättigad; samt

att till understöd åt ännu qvarlefvande, i behof stadde landtvärnsman

må för år 1876 på allmänna indragningsstaten anvisas samma

belopp, som för 1875 beviljats, eller 20,000 kronor;

på Civildepartementets föredragning:

att länsmannen i Norrvidinge härad af Kronobergs län, (Jarl

Ulrik Eklundh måtte, efter det afsked från länsmanstjensten honom

beviljats, öfverflyttas å allmänna indragningsstaten för att derifrån under

sin återstående lifstid från och med månaden näst efter den, hvarunder

afskedet honom meddelades, åtnjuta årlig pension af 700 kronor, motsvarande

hans nu innehafvande länsmanslön, dock att denna pension,

på sätt i allmänhet om pensioner för landsstats tjensteman vore stadgadt,

kunde blifva föremål för ny reglering, derest en sådan af Riksdagen

pr öfvad es lämplig;

på Ecklesiastikdepartementets föredragning:

att framlidne riksarkivarien Johan Jacob Nordströms enka, Anna

Christina Nordström, född Synnerberg, måtte uppföras å allmänna indragningsstaten

till åtnjutande från och med innevarande år under sin

återstående lifstid af en årlig pension å 2,000 kronor;

att def anslag, e. o. professoren Abraham Cronholm uppbure å

allmänna indragningsstaten, måtte från och med innevarande år höjas

med 400 kronor och således utgå med 2,400 kronor årligen;

att för rektorn vid Katarina femklassiga elementarläroverk Johan

Olof Lett''!er måtte beviljas pension å indragningsstaten till belopp af

3,200 kronor att från och med månaden näst efter den, då afsked från

rektorstjensten honom meddelas, årligen under hans återstående lifstid

till honom utgå;

att lektorn vid högre elementarläroverket i Norrköping Carl

Georg Starbäek måtto från och med månaden näst efter den, då afsked

honom beviljas, å allmänna indragningsstaten för sin återstående

lifstid åtnjuta årlig pension till belopp af 3,000 kronor;

att kollegan vid elementarläroverket i Örnsköldsvik Henrik August

Berlin måtte från och med månaden näst efter den, då afsked kunde

varda honom bevilja dt, öfverflyttas på allmänna indragningsstaten till

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 c) till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket ''1876. 59

åtnjutande under sin återstående lifstid af pension till belopp af 2,250

kronor;

att föreståndaren vid allmänna institutet för döfstumma och blinda

Ossian Edmund Borg måtte beviljas pension å allmänna indragningsstaten

att från och med månaden näst efter den, då han från sin befattning

vid institutet erhölle afsked, under hans återstående lifstid

utgå med 3,500 kronor årligen; samt

att för docenten Axel Gabriel Theorell uppfördes a allmänna indragningsstaten

ett årligt arfvode af 2,500 kronor att från och med

år 1870 af Theorell uppbäras, intill dess han kunde komma att befordras

till lön ä ordinarie stat af motsvarande eller högre belopp.

Derjemte och då till Kongl. Finansdepartementet från kammarkollegium

inkommit underdånig framställning derom, att notarien i berörda

kollegium, Johan Peter Nikolaus Prahm, som enligt bifogadt läkarebetyg

sedan flere är tillbaka lede af en kronisk hjernsjukdom, hvilken

gjorde honom till all tjenstgöring helt och hållet oduglig och hvilken

sjukdom dessutom numera måste anses såsom fullkomligt obotlig, måtte,

på sätt jemväl Prahm och hans moder, don sistnämnda i egenskap af

hans närmaste målsman, i en vid kollegii underdåniga framställning fogad

skrift anhållit, varda försatt å indragningsstat, ansåg Departementschefen,

med fästadt afseende dels derå att Prahm, hvilken vore född

1832 och år 1850 antagits till tjensteman i kollegium, men sedan år

1868 af sjukdom från vidare tjenstgöring förhindrats, under sin tjenstetid

varit förordnad att i två år bestrida advokatfiskalstjenst och i

två månader att bestrida kammarrådsembete, dels ock å önskvärdheten

deraf, att en genom sjukdom till allt arbete oförmögen tjensteman

måtte beredas tillfälle att lemna plats åt bättre arbetskrafter, sig böra

i underdånighet hemställa, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att Prahm, som för närvarande åtnjöto högre notarielön af 2,800 kronor,

måtte från och med månaden näst efter den, hvarunder afsked

från notarietjensten varder honom beviljadt, å allmänna indragningsstaten

under sin återstående lifstid åtnjuta en årlig pension af 2,500

kronor, hvilket från hans sida föreslagna belopp motsvarade lägre notarielön

i kollegium.

Departementschefen anmälde härefter, hurusom i fråga om bestämmande

af medelpriset under nästa statsregleringsperiod å spanmålen

under sådana löner, som innehafvarne tillträdt före statsregleringen

vid 1840—41 arens riksdag och för hvilken spanmål, om och

i den mån medelpriset öfversteg 7 R:dr banko eller 10 R:dr 50 öre tunnan,

särskild ersättning jemlikt Kongl. brefvet den 3 Februari 1841

borde från allmänna inclragningsstaten löneinnehafvarne tillkomma.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(50 Bil. No 6 c) till Kongl. Majds Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1875.

statskontoret i sin berättelse om statsverkets tillstånd och behof upplyst,

att riksmarkegångspriset å spanmålen under åren 1872—74 i

medeltal utgjort 2 R:dr 41 öre kubikfoten eller 15 R:dr 16 öre tunnan;

och tillstyrkte Departementschefen med anledning häraf, att ofvanberörda

ersättning nu måtte föreslås att utgå efter nämnda medelpris

15 R.dr 16 öre tunnan; i följd hvaraf och då, enligt hvad statskontoret

jemväl upplyst, beloppet af den spanmål, som inbegrepes under

lönerna för äldre, innan vidtagande af 1841 års statsreglering utnämnda

embets- och tjensteroän m. fl., för närvarande utgjorde 265 tunnor samt

således den utöfver 7 R:dr banko eller 10 R:dr 50 öre för tunnan uppkommande

tillökning af 4 R:dr 66 öre för tunnan uppginge till 1,234

R:dr 35 öre, Departementschefen i likhet med statskontoret, ansåg det

till bestridande af berörda utgift å allmänna indragningsstaten erforderliga

anslag lämpligen kunna för år 1876 i rundt tal bestämmas till

1,200 kronor.

Då pensioneringen af de å fångvårdens ordinarie stat uppförda

embets- och tjenstemän samt betjente icke för närvarande syntes påkalla

någon förhöjning af för.slags-anslaget till allmänna indragningsstaten,

samt de ytterligare anvisningar å samma anslag, hvilka i öfrigt

enligt här förut omförmälda nådiga beslut skulle hos Riksdagen äskas,

kunde antagas blifva uppvägda af de besparingar, som uppkomme

genom äldre pensionstagares afgång, ansåg Departementschefen någon

förändring uti beloppet af det för allmänna indragningsstaten nu uppförda

anslaget icke vara erforderlig vidare, än att detsamma för vinnande

af jemn slutsumma af hufvudtitlarnes ordinarie anslag ökades

med 7 kronor 99 öre

Och som de å hufvudtiteln anvisade pensionsstatsanslagen nu

utgjorde............Kronor 646,357: 99.

men genom tillökande af anslagen:

till pensionsstaten för militäre embets-

och tjenstemäns samt underofficerares

enkor och barn

med.......... 12,500: —

till Vadstena krigs
manshuskassa

med . 5,743: 09.

ti 11 i nvalidhusfondei i

med . . . s...... 3,948: 92.

Tran sport 22,192: 0l7 646,357: 99.

s. 61 Kontrollera mot PDF

m'' N:° 6 tlU Kon(Jl Md. Prop. N:o 1 om Statsverket 1675.

61

... , „ , „ Transport 22,192: 01. 646,357: 99.

till folkskollärares pensionering

med. . . . 125,000: —

och till folkskollärares

enke- och pupillkassa

med.......... 65,000: —

eller tillhopa med......... 7 212 192- 01

komme att utgöra.............’

samt allmänna indragningsstatens nuvarande anslag,

ökadt med ofvanberörda 7 kronor 99 öre

utgjorde ..................

så skulle alltså summan af de ordinarie anslagen

under nionde hufvudtiteln blifva.......

Kronor

ii

Kronor

858,550: —

_ 892,785: —

1,751,335: —

I fråga vidare om extra anslag under denna hufvudtitel erinrade

Departementschefen hurusom Kongl. Maj:t redan vid regleringen af

fjerde och femte hufvudtitlarne beslutat föreslå:

dels att det årliga bidrag från statsverket, som erfordrades för

uppratthallandet af arméens pensionskassas egen pensionering, måtte

oi ar 1876 utgå till samma belopp, som för innevarande år vore an
visadt,

eller...... ok kaa

, ............ Kronor 85,500: —

mot skyldighet för pensionskassan att till riksgäldskontoret

afstå det för året pensionskassan

tillkommande förhöjda vederlag för de till statsverket

indragna rustkållsafgifterna och under

enahanda vilkor i öfrigt, som hittills egt rum,

eller att årsanslaget qvartaliter utbetalades, med

förbindelse för pensionskassans direktion att, så

snart, årets räkenskaper hunnit afslutas, hos fullmägtige

i riksgäldskontoret behörigen ådagalägga,

om hela anslaget eller huru stor del deraf

behöft för ändamålet användas samt att, i händelse

det lyftade beloppet icke åtgått, öfverskottet

återlemna;

.dels att det årliga kreditiv, som erfordrades

för fortfarande tillämpning af nu gällande

pensionsstater den 9 Februari 1858 och den 6

Transport Kronor 85,500:

s. 62 Kontrollera mot PDF

305,000:

62 Bil. JS'':o 6 <■) till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Sfatm-erkd, 187.).

Transport 85,500:

November 1860 måtte, på grund af direktionens

beräkning, för år 1876 bestämmas till. . •

att användas till betäckande af den skilnad, som

för arméens pensionskassa under samma år kunde

uppstå genom den ifrågavarande pensioneringens

tillämpning, och att utbetalas sålunda, att hälften

deraf utgåfves den 1 April och andra hälften den

1 Oktober, med förbindelse för direktionen att,

vid reqvirerande af första hallarets belopp, med

afslutade räkenskaper redovisa föregående arets

utgift; och

dels att i likhet med föregående år nedannämnda

kreditiv måtte anvisas, nemligen:

för att fortfarande ej mindre sätta amiralitetskrigsmanskassan

i tillfälle att till de sjöfölsvarets

embets- och tjensteman samt betjente,

som sökte afsked, genast utgifva pensioner enligt

de för kassan nu gällande pensioneringsgrunder

än äfven utgöra tillgång för dem tillförsäkrade

fyllnadspensioners utbetalande......• ■ • ■ •

samt för upprätthållande al den sjöförsvarets

afskedade gemenskap förunnade förbättrade

pensionering ” 40,UUU. -

med rättighet för direktionen öfver nämnda

kassa att å dessa kreditiv under loppet af år 1876

lyfta hvad som för omförmälda behof blefve ei
forderligt.

_ ___________________ ____________________________________

Summan af de extra anslagen under nionde

hufvudtiteln skulle alltså blifva...........

Erinrande Departementschefen derjemte om Kongl. Maj:ts pa. Landtförsvarsdepartementets

föredragning fattade beslut, att till betackande

af de brister, som enligt hvad upplyst blifvit, år 1873 uppstått a lorenärnnda

anslag till upprätthållande af armé ens pensionskassas egen pensionering

och till fortfarande tillämpning af nu gällande pensionsstater

för arméens befäl och tjensteman, nemligen 17,587 kronor 32 ore a,

det förra och 2,465 kronor 13 öre a det senare, hos Riksdagen aska

ett belopp af 20,052 kronor 45 öre att utgå under år 187o.

Hvad Departementschefen sålunda rörande reglering

af anslagen under nionde hufvudtiteln och dermed

Kronor 73,000:

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o b r) till Junii)l. JJa/:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876. 63

sammanhang egande ämnen i underdånighet anfört

och hemställt biträddes af Statsrådets öfriga ledamöter

och blef af Hans Maj:t Konungen i nåder gilladt

och godkändt.

Vidare anmälde Departementschefen, att statskontoret dels vid

sin ofvanomförmälda berättelse fogat en förteckning öfver oersatta förskott,

hvilka hos Riksdagen borde för godtgörande anmälas till ett

sammanlagdt belopp af 43,319 kronor 02 öre, dels ock i särskild

underdånig skrifvelse anhållit om ersättning för förskott till reparations(,

ch underhållsarbeten å Tranebergs-, Nockeby- och Drottningholmsbroarne

12,221 kronor 01 öre eller tillhopa 55,540 kronor 03 öre;

Och behagade uppå Statsrådets tillstyrkande Hans

Maj:ts Konungen förordna, att ersättning för nu omförmälda

förskott till sammanlagdt belopp af 55,540

kronor 03 öre skulle af Riksdagen äskas till utgående

från riksgäldskontoret samt omförmälda förteckning

och skrifvelse jemte öfriga för statsregleringen nödiga

handlingar tillställas statsutskottet.

Härefter yttrade Departementschefen: “Sedan statsregleringen nu

i sina särskilda delar underkastats Eders Kongl. Majrts nådiga pröfning,

åligger mig att göra en sammanfattning af det hela.

1 sådan afsigt och på grund af Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut

såväl i fråga om föreslagne utgifter som ock om beräkning af

inkomsterne anhåller jag att till en början få framlägga följande:

Beräkning af statsverkets inkomster och utgifter:

A) Riksdalen för år 1870.

Inkomster:

Ordinarie inkomster .... 25,917,000:

Bevillningar:

Tullmedel 20,000,000: —

Postmedel 3.850,000: —

Ktämpel
pappers
medel

. . 1,880,000: —

.Bränvinstillverkningsaf-

.

gift . . . 15,000,000: - Transport 88.780.000: — 25,917,000:

Ut (lifter:

Ordinarie:

lista hnfvud
titeln

. 1,266,000: —

2:dra dito . 3,455,800: —

8:dje dito . 609,865: —

4:de dito . 13,328,000: —

5:te dito . 4,976,400: —

6:te dito . 13,851,100: —

7:de dito . 11,346,700: —

8:de dito . 7,043,600: —

9:de dito . 1.751.335: — 57 628.300: —

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Bil. N:o 6 c) till Kongl. AlajUs Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

Transport 38,730,000:

Hvitbetssockertillverkningsafgift

. . .

25,917,000: —

60,000: — 38,790,000:

64,707,000:

Allmän bevillning.

.

Bidrag från

riksgäldsko

ntoret .

Transport 57,628,300:

Extra ordinarie:

2: dra hufvud - titeln

Brist,

att fyllas genom

2,800,000: —

12,047,919: 60. 14,847,919: 60.

4:de

5: te

6:te

7:de

8:de

9:de

dito

dito

dito

dito

dito

dito

Anslag till

statens jernvägar

. . .

Samma 79,554,919:60.

553,069: 80.

5,682,140

3,836,180:

1,520,061: 80.

199,620

1,632,048

503,500

8,000,000: — 21,926,619: 60.

S u m m a 79.554.919: 60.

B) Tillägg till rikstateii lör år 1875.

Bidrag från riksgäldskontoret Extra ordinarie

utöfver hvad i 1875 ''''års utgifter å 8:de

riksstat finnes anvisadt . . 4,104,897: 08. hufvudtiteln . 29,304: 60.

D:o d:o å 9:de

d:o ....... 20,052:45.

Anslag till jernvägsmateriel.

4,000,000: —

Statskontorets

förskotter . . 55,540: 03. 4,104,897: 08.

Summa 4,104,897: 08. Summa 4,104,897: 08.

Jemte underdånig anmälan, att jag från fullmägtige i riksgäldskontoret

emottagit en förslagsberäkning öfver riksgäldskontorets inkomster

och utgifter från den 10 December 1874 till 1876 års slut,

hvilken jemte fullmägtiges skrifvelse torde få detta protokoll vidfogas

(Bil. E. och F.), anhåller jag nu att få öfvergå till följande med ledning

deraf och af ofvanstående beräkning öfver statsverkets inkomster

och utgifter uppgjorda:

s. 65 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 e) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875. 65

Beräkning af Riksgäldskontorets inkomster och utgifter

År 1875.

Behållning den 31 December 1874 enligt fullmägtiges

beräkning.................... . . . 358.533: 79.

Inkomster •

Enligt fullmäktiges beräkning .... 14,823,068: 02.

Härtill kommer öfverskott å statsverkets

inkomster, som vid tiden

för afgifvandet af fullmägtiges beräkning

icke blifvit från statskontoret

levererade, nemligen:

för år 1873 utgörande

omkring......... 1,800,000: —

samt för 1874 beräknade

i jemna tusental

å jernvägstrafikmed
len

till. . 90,000: —

å skogsmed
len

till . 474,000: —

å tullmedlen

till .12,936,000: —

åbränvinstillverkningsaf
giften

. . 1,840,000: —

tillsammans 15,340,000: —

efter afdrag

af hvad redan

levererats, då

fullmäktiges

beräkning

upprättades 6,500,000: 8,840,000: — 10,640,000:_

Uigifter:

Enligt fullmägtiges
beräkning.

17,794,628: 06.

hvartill kommer

kostnader

vid Hans

Maj:t Konung

Carl

XV:s begrafning,

'' för
lagsvis

. . . 50,000: - 17,844,628: 06.

Bidrag till statsverket såväl

för bestridande af de såsom

tillägg till 1875 års

riksstat äskade nya anslag

som ock till betäckande afstatskonkorets

förskotter . 4,104,897: 08.

Behållning till år 1876 . . 3,872,076: 67.

\;jo

25,463,068: 02.

Summa 25,821,601: 81.

Summa 25,821,601: 81.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Bil. N:o 6 c) till Kongl. MajUs Nåd, Prof. N:o 1 om Statsverket 1875.

År IS74».

Behållning från år 1875 . 3,872,076:67.

Inkomster.

Enligt fullmägtiges beräkning

.............

1.158.320: —

för de vid

1874 års

Riksdag beslutade

jern vägsbyggnader

.....

För det vid

1871 års

Riksdag anvisade

låneunderstöd

till enskilda

jernvägsanläggningar

för år 1876

Till betalning

af

den vid

1876 års

slut förfallna

andelen

af

1869 års

statslån .

För nu

äskade anslag

till

jernvägsbyggnader

och rörlig

materiel . .

Upplåning

8,203,600: -

i

2,000,000: —

1,000,000:

12,000,000: 7: 23,203,600:

Summa 28,233,996: 67

Utgifter.

Enligt fullmägtiges beräkning

...........

Bidrag till bestridande af

statsverkets utgifter för

år 1876 ...........

Behållning.........

12,063,211: 87.

12,047,919: 60.

4.122,865: 20.

Summa 28,233,996: 67.

Den behållning, som sålunda enligt min förmening bör vara att beräkna

hos riksgäldskontoret vid 187(1 års slut, 4,122,865 kronor 20 öre,

torde kunna ytterligare ökas med en viss andel af bankovinsten. Efter

hvad jag nu har skäl antaga, bör denna vinst för år 1874 uppgå till un
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o ti <■) till Kong t-. Maj:t* Nåd. Prop. N:o / om Statsverket 1*7.i. 67

Sefär samma belopp som för år 1873 eller 2,400,000 kronor. Om nu än en

fjerdedel åt denna vinst för riksbankens eget ändamål reserveras, lärer dock

vid det förhållande, att bankens reservfond uppnått den derför bestämda

summan, fem millioner kronor, ett belopp af 1,800,000 kronor kunna till

riksgäldskontoret öfverlemnas, hvarom jag nu anhåller, att Eders Kongl.

Maja ville till Riksdagen göra framställning.

Under antagande af Eder Kongl. Majits bifall till nu framställda förslag

och med stöd af nu framlagda beräkningar särskild! för statsverket

och särskildt för riksgäldsverket lärer ett Samman dra g a f stiltsregle1’ingen

I sin helhet få följande utseende:

Tillgångar.

a) Statsverkets:

Ordinarie inkomster

för år 1876 .............25.917.000: —

Bevillningarför samma

år.......... 38,790,(.00: -

hvartill här lägges Allmänna

bevillningen. 2,800.000: - ^ qqq.

b) RiJesgäldsfcontorets:

Behållning vid 1875

års början............- . 358,533: 79.

Inkomster under år 1875 ......25,463;068: 02.

„ .. „ 1876 ..... . 1,158,320: -

Andel af bankovinsten........ 1,800,000:

Upplåning.......................

Summa

67,507,000:

Utgifter.

a) Statsverkets:

Tillägg till Riksstaten

för år 1875 .........

Ordinarie utgifter

för år 1876 . . . . 57,638,300: —

Extra ordinarie . . . 21,916,619: 60.

4.104,897:08.

79,554,919: 60.

b) Riksgäl ds kontorets:

Utgifter för år 1875 ......... 17,844,628:06.

......1876 ......... 12,063,211:87.

Behållning.......................

83,659,816: 68.

29,907,839: 93.

5,922,805: 20.

28,779,921: 81.

23,203,600: -

119,490,521: 81. S u m m a 119,490,521: 81.

Fem millioner niohundratjugotvå tusen åtta hundrasextiofem kronor

tjugo öre är alltså det belopp, som jag, under antagande af att Riksdagen

fortfarande gillar och tillämpar samma åsigter som hittills om låns upptagande

i och för jernvägarne, vill anse utgöra den vid statsreglering till följd

af 1874 års gynsamma förhållanden uppkomna besparingen. Gifvet är, ätt

med ett motsvarande belopp kan den föreslagna upplåningen minskas, om

klokheten och omständigheterne finnas sådant bjuda. Men vid det förhållande,

att stora och vigtiga af Riksdagen till Eders Kongl. Maj:t hänskjutne

frågor för underlättande af sin lösning visserligen kräfva en under

den göda tiden samlad sparpenning, och då jag vidare antager, att ännu,

under det Riksdagen är samlad, Eders Kongl.'' Maj:t kan pröfva skäligt att

dessa frågor till nådigt afgörande i större eller mindre del företaga, bör och

vill jag ej här ga den underdåniga framställning ] förvåg, som i sammanhang

med de nådiga förslag till Riksdagen, Eders Kongl. Maj:t kan besluta,

det då lärer åligga vederbörande föredragande att beträffande användandet

af ifrågavarande tillgång afgifva. För närvarande torde alltså Eders Kongl.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68 Bil. N:o 6 e) till Kongl. Muy.ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1S75.

Maj:t endast förbehålla sig, att framdeles till Riksdagen afgifva nådigt förslag

rörande användandet af ifrågavarande behållning.

Uppå Statsrådets tillstyrkande behagade Hans Maj:t

Konungen i nåder bifalla hvad Chefen för finansdepartementet

sålunda hemställt och åt honom uppdraga

att, sedan han erhållit protokollsutdrag om hvad

som efter de öfriga departementenas föredragning

blifvit beslutadt i afseende a statsregleringen, uppsätta

och till justering inför Kongl. Maj:t i statsrådet

anmäla förslag till nådig proposition angående statsverkets

tillstånd och behof i enlighet med Kongl.

Maj:ts nu i ämnet fattade beslut.

In fidem protocolli

Axel Ädelgren.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 c) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o / om Statsverket 1815. 69

Utdrag af protokollet öfver Finansärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms

Slott den 15 Januari 1875.

N ärvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Berg.

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alstr.ömer,

Weidenhtelm,

Lovén,

Friherre Åkerhielm och

Friherre von Otter.

Föredragande Departementschefen friherre Åkerhielm uppläste

slutligen till justering ett, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts

förut fattade, '' af Statsrådet enhälligt tillstyrkta beslut, uppsatt förslagtill

Kongl. Mapts nådiga, proposition till Riksdagen angående statsverkets

tillstånd och behof;

och täcktes Hans Maj:t Konungen, enligt Statsrådets

underdåniga tillstyrkande, i nåder gilla berörda

förslag och befalla, att i enlighet dermed

omförmälda nådiga proposition skulle till Riksdagen

aflåtas.

Ex protoeollo

Ludv. v. Plåten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. litt. A.

Tabell öfver statsverkets inkomster.

Ordinarie inkomster.

Ränta.................

Beräknade inkomster enligt 1875

års riksstat.

4.501,500

1,618,300

106,800

344,400

55.000

575.000

180.000

294,367

7,500

98.000

20.000

18,000

26,500

60,000

15.000

800,000

1,180,000

14.000. 000

1,000,000

234,632

19,500,000

3.400.000

1.880.000

12.000. 000

60.000

2,800,000

—-

Tionde ..................

Arrendemedel:

Penningar..................... .

Spanmål...................

164,000 kub.-fot å 2 kr. 10 öre

50

50

Bergverkstionde....................

Mantalspenningar.....................

.Bötesmedel..........................

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål........

Tillfälliga rotevakansafgifter...............

140,175 kub.-fot å 2 kr. 10 öre

Vakansafgifter af nyroterad jord.............

Rotevakansafgift af utsockne frälsehemman i Halland

Vakansafgifter af bergslag................

Trosspassevolansafgift....................

1 iåtsmai isvakansafgift....................

Kontrollstämpelmedel....................

Pyr- och båkmedel.....................

Telegrafmedel........................

Jernvägstrafikmedel.....................

Skogsmedel.........................

Extra uppbörd.......................

Säger 25,135,000.

Bevillningar.

Tullmedel............

Postmedel...............

Stämpelpappersmedel................

Bränvmstillverkningsafgift.................

Hvitbetssockertillverkningsafgift.............

Allmän bevillning för år 1875 .............

Säger 39,640,000.

Summa

64,775,000

—

Inkomster enligt räkenskaperna för åren

1871.

1872.

1873.

Medium.

Kongl. Statskontorets beräkning för

år 1876.

4,485,141

4,487,659

4,491,002

4,487,934

Kronor.

4,505,300

öre.

1,615,977

1,620,527

1,625,921

1,620,808

1,625,900

60,078

83,815

110,260

84,713

penningar........

123,800

398,527

386,609

394,276

393,137

-—

spanmål: 161,000 kub.-fot å 2 kr. 10 öre

338,100

72,605

109,707

47,556

76,622

* 47,500

567,374

577.674

593.605

579,551

—

580.000

182,155

222,091

256,595

220,280

_

900 ODO

323,554

331,208

339,689

331,484

„ 140,175 ,. å 2 kr. 10 öre

294.367 50

9,100

9,876

14,780

11,252

—

7,500

91,991

96,722

112.718

100,477

—

98,000

18,403

18.148

20,416

18.989

—

20.000

— -

17,582

20,823

19,202

—

18,000

26.540

26,530

26,518

26.521

26,500

60.088

62,474

65,606

62,723

—

60.000

17,982

21,252

25,196

21,477

I--

15,000

809.984

913,859

921,107

881,650

—

800,000

842,668

1,007,507

1,157,284

1,002,486

—

1,200,000

7,784,860

9,211,190

12,054.620

9,683,557

—

14,600,000

1,000,000

228,032

585,915

767,834

1,331.257

895,002

—

117,756

144,387

106,438

122,860

50

19,119,239

19,305,448

23.941,193

20.788.627

19.500,000

2,463.914

2,796,309

3,169,318

2,809,847

—

3,850,000

1,298.362

1,527,521

1.988,043

1.604,642

—

1,880,000

11,712,434

12,959,044

14,069.596

12,913,691

—

12,000,000

_

—

— —

35,361

35.361

—

60,000

=

S u m m a

63,078,000

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. litt. B.

Stormägtigste, Allernådigste Konung!

Om i allmänhet möter svårighet att, med någon grad af tillförlitlighet,

mer än ett år i förväg uppgöra sannolikhetsberäkningar

öfver inkomster och utgifter vid en inrättning sådan som postverket,

så måste detta mer än någonsin vara fallet i närvarande tid,

då, till följd af kronobrefbäringens öfvertagande af postverket, dels

vid årets början antalet postanstalter blifvit ökadt med 120 procent,

dels en ungefärligen motsvarande tillökning är att vid årets utgång

emotse.

Visserligen saknas icke all erfarenhet rörande verkningarne af

den vid innevarande års början vidtagna, betydliga utvidgningen af

postförbindelserna; och något tvifvel lider det icke att, till följd af

densamma, en stor tillväxt i postutvexlingen dels redan framkallats,

dels är att ytterligare emotse, likasom naturligtvis också utgifterna

för postutvexlingens besörjande måste derigenom i väsentlig mån

ökas.

Denna erfarenhet är likväl allt för litet omfattande för att på

densamma skulle kunna grundas några fullständiga och säkra beräkningar

rörande vare sig det belopp, hvartill år 1876 postverkets in
1
-

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

komster kunna komma att uppgå, eller de utgifter, som för postutvexlingens

behöriga besörjande kunna å de särskilda anslagen blifva

erforderliga.

Hvad först Inkomststaten beträffar, förekommer emellertid —

då hittills under de senare åren regelbundet en tillökning i uppbörd

egt rum — icke någon anledning betvifla att, med de förenämnda,

betydliga utvidgningarne i postinrättningens verksamhet, en ytterligare

och en ansenlig tillväxt i inkomst äfven under loppet af år 1876

skall göra sig gällande.

Om från postverkets inkomster dragas dels de anslag, som,

under vissa förutgångna ar, af andra statsmedel till postkassan utgått,

dels ock de tillfälliga intägterna af försålda ångfartyg och fastigheter

samt i räntemedel m. m., hafva postverkets inkomster

år 1855 öfverstigit intägten nästföregående år med omkring I procent

„ 1860

11

11

11

11

11

(i

11

„ 1865

11

11

11

11

11

1

11

„ 1870

11

11

11

11

11

5

11

1871

/,

11

11

11

11

11

11

„ 1872

11

11

11

11

11

12

11

„ 1873

11

11

11

11

11

14

11

För åstadkommande af ytterligare jemförelse har Generalpoststyrelsen

låtit upprätta ett sammandrag öfver postverkets inkomster

under senast förflutna tvänne halfår eller för tiden från och med den

I Juli 1873 till och med den 30 Juni 1874.

Sammanställas inkomsterna under denna period, uppgående till

omkring 3,394,000 kronor, med intägterna, 2,443,000 kronor, under

det år, 1871, mellan hvilket och början af nämnde period, den I Juli

1873, afståndet är lika stort som mellan den 30 nästlidne juni —- slutet af omförmälda tidrymd — och det år, 1876, för hvilket förslagtill

postverkets inkomst- och utgiftsstater nu skall i underdånighet

afgå fvas,

så visar sig, att tillökningen i inkomst uppgått till nära 39 procent.

Anmärkas bör emellertid, att sedan 1871 års utgång postkassan

kommit i åtnjutande af inkomst för befordran af så väl tidningar och

tidskrifter som af bref i tjensteärenden, för hvilka sistnämnda försändelser

derförut i de flesta fall icke någon postafgift utgjorts.

Af dessa afgifter har tidningsportot t.illgodokommit postkassan

från och med den 1 Januari 1873 samt sålunda under hela den tidsrymd,

den I Juli 1873 — 30 Juni 1874, hvarom nu är fråga, men deremot

fribrefsportot endast från och med innevarande års ingång.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Under de bägge halfåren har tidning,sport,ot uppgått till omkring

...........................kronor 159,500: —

Afgifterne för de förutvarande fribrefvens

postbefordran hafva, vid förändringens genomförande,

beräknats komma att för år uppgå till

250,000 kronor. Och den erfarenhet, som hittills

vunnits, ger icke anledning antaga, att utgifterne

å hithörande förslagsanslag. skola komma att i

någon nämnvärd mån öfverstiga berörda anslag.

Postverkets inkomst af fribrefsportot under

halfåret 1 Januari—JO Juni 1874 synes sålunda

skäligen kunna, till åstadkommande af jemn slutsumma,

beräknas till.................. ,, 134,500: —

Och skulle sålunda summan af de inkomster,

som genom de förändrade vilkoren för tidningars

och tidskrifters samt tjenstebref^ postbefordran,

efter utgången af år 1871, beredts

postkassan, kunna för tidsrymden 1 Juli 1873—-

30 Juni 1874 antagas hafva uppgått till omkring ,, 294,000: —

Om då summan af postverkets inkomster under omförmälda

tidsrymd....... kronor 3,394,000: —

minskas med förenämnda .............. ,, 294,000: —

eller till.....................kronor 3,100,000: —

så visar sig vid en jemförelse med inkomsterna

år 1871 ..................... ,, 2,443,000: —

att, under den tid af 2''/2 år, som förflutit mellan den 1

Januari 1872 och den 30 Juni 1874, postverkets uppbörd

å förut varande inkomsttitlar ökats med i det

närmaste........................... 27 procent.

Vid uppgörandet af en sannolikhetsberäkning öfver tillväxten i

postverkets inkomster under loppet af de 21 /.2 år, som komma att förflyta

från och med den 1 Juli 1874 till och med den 31 December

1876, synes således också icke böra möta någon tvekan att anslå tillökningen

i inkomst till hälften af förenämnda procenttal, eller till

13''/<2 procent; i enlighet med hvilken beräkning postverkets årliga

intägter vid 1876 års utgång skulle belöpa sig till 3,852,190 kronor

eller i rundt tal 3,850,000 kronor.

Generalpoststyrelsen hemställer derför ock i underdånighet,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

att i don proposition angående statsverkets tillstånd och

behof, som skall till nästsammanträdande Riksdag aflåtas,

postverkets inkomster år 187(5 måtte beräknas till 3,850,000

kronor.

Hvad derefter Utgiftsstaten angår, lärer, under förutsättning att,

såsom fullt antagligt är, inkomsterna skola lemna tillgång till bestridande

af alla de utgifter, för hvilka ensamt postmedel anvisas, mindre

olägenhet kunna anses härflyta deraf om, med afseende å här ofvan

underdånigst omförmälda omständigheter, icke i hvart fall möjligt

är att med någon större grad af noggranhet i förväg beräkna de utgifter

— till förhyrande af postlokaler, till expenser, till poståkdons

anskaffande och underhåll m. m. — för hvilka förslagsanslag i staten

uppförts.

Den första bland utgiftsstaterne är Aflöningsstaten.

Då nu Generalpoststyrelsen går att härtill afgifva underdånigt

förslag, bör i främsta rummet anmärkas, hurusom icke allenast postutvexlingens

stora tillväxt i allmänhet, utan äfven särskildt den omständigheten,

att dels vid nästa års ingång den ordinarie kronobrefb

äring en kommer att i de tolf rikets län, der sådant icke redan skett,

af nya postgångar och postanstalter ersättas, dels ock under årets

första qvartal i sammanhang med centralpostkontorets förflyttande till

det i hufvudstaden uppförda, nya posthuset, bör i den nuvarande postgården

anordnas ett filialkontor, som utan tvifvel kommer att i betydlig

mån anlitas,

måste i hög grad påkalla en förstärkning af den personal, som,

till postutvexlingens besörjande, å postkontor och postexpeditioner användes.

Med anledning af de kronobrefbäringsposter, som vid nästlidet

års utgång inrättades, och med afseende å den betydliga tillökning i

göromål, som genom denna utvidgning af postförbindelserna bereddes

personalen å de fullständiga postanstalterne, blef af Eders Kongl.

Maj:t i nåder föreslaget och af Riksdagen bifallet uppförande å postverkets

senast fastställda stat af ytterligare (i postexpeditörer af sjette

och 10 tillhörande sjunde löneklassen, 2 kontrollörer af andra och 2

af tredje lönegraden samt 6 kontorsskrifvare af första och 8 af andra

lönegraden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Och då nu, nästinstundande år, en ungefärligen motsvarande utvidgning

af postförbindelserna kommer att ega rum, skall säkerligen,

äfven utan afseende å den underdånigst omförmälda förändringen i

sättet för postutvexlingens besörjande inom hufvudstaden, en i det

närmaste liknande tillökning i den biträdande personalen å de fullständiga,

fasta postanstalterna finnas erforderlig.

På sätt anmärkt blifvit i Generalpoststyrelsens underdåniga

skrifvelse den 28 Januari 1873 med förslag till normalstat för postverket,

är emellertid beskaffenheten af tjenstgöringen å postanstalterna

i allmänhet sådan, att en betydlig del af det derstädes förekommande

arbete kan med fördel besörjas af personer, som, utan fast anställning

som tjenstemän i verket, betalas med månadsarvode eller dagtraktamente,

och till förrättande af hvilket arbete ofta utan olägenhet kunna

användas jemväl personer af qvinkön och öfver hufvud taget sådana,

som icke aflagt de kunskapsprof, hvilka för inträde i statens tjenst

erfordras.

Arvodena till denna personal utgå af anslaget till extra biträden,

hvilket anslag också, på sätt här nedan varder i underdånighet

föreslaget, behöfver i väsentlig mån förhöjas; hvaremot Generalpoststyrelsen

anser den förenämnda, betydliga utvidgningen af postförbindelserna

icke påkalla uppförande å 1870 års stat af andra ordinarie

biträdande tjenstemän vid de fasta postanstalterna än:

2 kontrollörer af andra lönegraden, för hvilka, enligt normalstat,

aflöningen utgör 3,000 kronor, tillsamman . . kronor 6,000: —

2 kontrollörer af tredje lönegraden med aflöning

å normalstat af 2,400 kronor, tillsamman. .

4 kontorsskrifvare af första lönegraden, 1,600

kronor, tillsamman...................

samt 4 kontorsskrifvare af andra lönegraden,

1,200 kronor, tillsamman...............

Då äfven till bestridande af tjenstgöringen i

postkupé å jernväg kunna, i viss mon, med fördel

användas extra biträden, anser Generalpoststyrelsen

den tillökning i antalet resepostexpeditörer, som

påkallas utaf den utvidgning af j ernvägsförbindelserna,

hvilken dels innevarande år egt rum, dels i

den närmaste framtiden torde komma att genomföras,

kunna för närvarande inskränkas till anstäl
Transport

kronor 22,000: —

4,800: —

6,400: —

4,800: —

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Transport kronor 22,000:

lande af ytterligare sex resepos''texpeditörer af tredje

lönegraden, enligt normalstat 800 kronor, hvilken

tillökning i antalet jernvägsposttjenstemän skulle

4,800:

medföra en utgift af

Jemväl till förstärkande af den eljest helt

och hållet otillräckliga vaktbetjentepersonalen hafva

blifvit använde personer, som åtnjutit arvode af

anslaget till extra biträden. Och då ännu erfarenhet

saknas rörande det behof af ytterligare vaktmästarebiträde,

som med särskild anledning af

det nu varande centralpostkontorets i Stockholm

förestående fördelande i tvänne postanstalter, kan

komma att göra sig gällande, anser Generalpoststyrelsen

äfven framgent, i det minsta tills vidare,

böra, hufvudsakligen på . enahanda sätt som under

senaste tiden egt rum, betalas det arbete, hvilket

icke af den ordinarie vaktmästarepersonalen kan

förrättas; hvaremellertid, och med afseende å behofvet

och fördelen af att till bestridande af vissa

göromål, tillhörande dels förvaltningen af persedelförrådet

dels postkontorstj ensten, kunna använda

betjente med fast anställning, Generalpoststyrelsen

finner antalet vaktbetjente i andra lönegraden, 700

kronor, böra med ytterligare tre betjente tillökas,

innefattande en förhöjning i utgift af........

Summan af de anslag, med hvilka aflöningsstaten

komme att förhöjas genom en sådan förstärkning

af personalen vid de fullständiga postanstalterne,

som här ofvan blifvit underdånigst ifrågaställd,

skulle sålunda uppgå till...........

Den betydliga utvidgning af postinrättningens verksamhet, som

under de senaste åren egt rum — en utvidgning, som icke sträcker

sig ensamt till antalet postlinier och postanstalter — har icke kunnat

annat än medföra en högst ansenlig tillökning i antalet göromål, som

böra af postverkets styrelse handläggas, såsom bland annat framgår

af den omständigheten, att antalet till Generalpoststyrelsen inkomna

mål, deri ej inbegripne redogörelser af olika slag från postanstalterne,

uppgifter, som å bestämda tider insändas, rapporter m. m., hvilket antal

2,100:

kronor 28,900:

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

år 1863, då särskilda föredragande för kansli- och kameral
-

ärenden hos Generalpoststyrelsen anställdes, utgjorde..... 3,542,

och år 1872 uppgått till................... 5,520,

år 1873 belöpte sig till.................... 7,825,

samt under de elfva månader af innevarande år, som

hittills tilländagått, utgjort 10,242, motsvarande för helt år

mer än................................. 11,000.

De olägenheter, som, under andra förhållanden, nödvändigtvis

skulle hafva härflutit af en så ovanligt stark tillökning i göromål,

hafva — hvad angår de ärenden, hvilka tillförene blifvit af chefen för

kanslidepartementet handlagde -— blifvit häfde derigenom att, från

och med början af innevarande år, omförmälda ärenden fördelats på

tvänne föredragande, en kanslibyråchef och en trafikbyråchef, jemte

det att i senast fastställda stat för postverket blifvit uppförd en särskild

aktuarie för trafikbyrån, hvilken tjensteman har att, bland annat,

föra sådana längder, som för göromålens behöriga gång inom byrån

finnas erforderliga. Och om äfven, oaktadt denna förstärkning af personalen,

tjenstgöringen inom nu i fråga varande byråer icke kan bestridas

utan användande af flere extra biträden, så dels har, hvad

särskildt, trafikbyrån beträffar, detta till väsentlig del sin grund i det

ännu pågående arbetet med kronobrefbäringsposternas ordnande, efter

hvars förestående snara afslutande hithörande förhållanden komma att

i någon mån förändras, dels är det arbete, som af öfriga extra biträden

förrättas, icke sådant, att det kräfver eller ens i hvart fall

gör lämpligt anställande derför af ordinarie tjensteman.

Under det att sålunda för närvarande förhållandena icke påkalla

någon förändring i afseende å personalen inom kansli- och trafikbyråerne,

är förhållandet väsentligen annorlunda hvad angår kameralbyrån

och de dertill hörande afdelningarne, förvaltningen af postverkets

hufvudkassa och den af postverkets persedelförråd.

Det utomordentligt ökade antalet poststationer, åt hvilka erforderliga

förnödenheter böra tillhandahållas, och hvilkas redovisning —

om den ock, såsom fallet är, ingår i de fullständiga postanstalternas

räkenskap — icke kan annat än medföra en tillökning i arbete inom

Generalpoststyrelsens räkenskapsafdelning, har under den senaste

tiden verkat derhän, att de på kameralbyrån med dertill hörande afdelningar

hvilande göromål icke vidare kunna som sig bör af den nu

varande personalen handläggas. Och då i fråga varande göromål till

stor del innefatta handhafvande af allmänna medel eller bokföring,

hvilken icke utan olägenhet kan anförtros åt personer, som sakna vana

vid dessa ärendens handläggning, anser Generalpoststyrelsen den för
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

stärkning i arbetsstyrka, som inom omförmälda byrå och afdelningar

tinnes oundgänglig, böra genom uppförande å stat af ordinarie tjensteman

åvägabringas.

Generalpoststyrelsen, som anhåller att framdeles få till Eders

Kong]. Maj:ts nådiga pröfning hemställa frågan om den förändring i

nu stadgad arbetsordning, som, med afseende å kameralbyråns utvidgade

verksamhet, påkallas, anser att för göromålens behöriga gånginom

nämnda byrå med dertill hörande afdelningar oundgängligt är,

att ytterligare anställas de tjensteman, för hvilka här nedan skall i

underdånighet redogöras.

Att tillökningen i antalet postgångar och postanstalter äfven

medfört en ungefärligen motsvarande tillökning i göromål för de tjenstemän,

åt hvilka äro uppdragne förvaltningen af postpersedelförrådet

och persedelräkenskapernas granskning, framgår bland annat deraf

att, enligt underdånigst under litt. a och b bifogade specifikationer,

från och med år 1864 till och med utgången af nästlidet år

antalet försändningar till orterna af persedlar från hufvudförrådet

— dervid oftast hvar särskild försändning omfattat flera olika slag af

persedlar — ökats med omkring 246 °/0,

jemte det att värdet af de persedlar hvilka blifvit genom förrådsintendenten

inköpte, ökats med omkring 251 °/0.

Då nu dertill kommer att, för vinnande af ordning och säkerhet,

nödigt blifver att hädanefter

dels postverkets persedlar, hvilka i omfång och värde under

senaste tiden så betydligt tilltagit, i räkenskaperna uppföras, icke

allenast såsom tillförene skett till stycketal utan äfven till värde;

dels ock med postverkets friinärkeskassa föras enahanda kontraböcker,

som, jemlikt 60 § 5 mom. af nådiga instruktionen den 5 December

1873, böra föras med postverkets liufvudkassa,

kunna hithörande göromål icke blifva som sig bör handlagda

utan att för ändamålet anställes

dels inom kameralbyrån en tjensteman af andra lönegraden,

hvilken — under förutsättning af en lämplig fördelning af göromålen

mellan nämnde tjensteman och kammarkontorets andre bokhållare, den

der nu till väsentlig del upptages af göromål, tillhörande revisionsafdelningen

— varder i statsförslaget såsom revisor upptagen, under

det att för förutvarande tjenstemän af andra lönegraden inom kammarkontoret

ensamt benämningen bokhållare ansetts böra bibehållas;

dels ock hos förrådsintendenten en kammarskrifvare med aflöning,

motsvarande första gradens kontorsskrifvare; en tjensteman, hvars

anställande i öfrigt äfven påkallas af omsorgen derom att icke å in
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

tendentskontoret må saknas en tjensteman vid de icke sällan förekommande

tillfällen, då träffandet af aftal med handtverkare och köpmän

eller besigtning af nygjorda eller reparerade poståkdon m. m. hindra

intendenten från att närvara å tjensterummet.

Till en del enahanda omständigheter, som i afseende å förvaltningen

af postverkets hufvudförråd af persedlar m. m. blifvit underdånigst

omförmälda, påkalla äfven anställande vid hufvudkassan af

en kammarskrifvare med enahanda aflöning, som för kaminarskrifvaren

ä intendentskontoret ansetts böra i fråga komma.

De förändrade föreskrifter i afseende å medelsredovisningen,

som, till förekommande af uppbördsbrist hos postverkets talrika redogörare,

Generalpoststyrelsen under senare tider funnit nödigt meddela,

hafva i den grad ökat görom ålen inom kassakontoret, att, enligt bilagan

litt. C. vid en jemförelse mellan förhållandena under åren 1871 och

1873, det senare året visar en tillväxt af

88 procent i kassaräkningens slutsumma,

32 procent i antalet med post gjorda levereringar tilll kassan;

29 procent i antalet från kassan med post afsända värdebref;

76 procent i antalet inkomna sjömansinvisningar m. m.

Tydligt är det ock, att ett pålitligt biträde i kassakontoret fordras

särskildt med afseende å de dagligen förekommande göromål,

som böra utom tjenstelokalen bestridas, såsom insättningar i och uttagningar

af penningar från bankerna, hvilka ega rum å tider, då

kassaförvaltaren bör vara å kontoret närvarande, likasom äfven en

kammarskrifvare är behöflig för att, vid öppnandet af de till kassakontoret

ankomna penningebref — hvilkas antal nästlidet år uppgick

till 7,345, motsvarande något mer än 20 om dagen — tjena såsom

vittne för den händelse att något bref icke skulle innehålla det penningebelopp,

som blifvit angifvet.

Så länge ännu postförvaltarnes aflöning till högst väsentlig del

utgjordes af sportler, ålåg dessa tjensteman att — mot tillgodonjutande

derjemte af ett visst, i förväg till siffran bestämdt å stat uppfördt expensmedelsanslag,

hvars belopp, oberoende af postutvexlingens större

eller mindre omfattning, i allmänhet var lika stort för samtlige postanstalter

inom samma klass, — bestrida utgifterne för äfven tryckning

af ett stort antal för posttjenstens handhafvande erforderliga blanketter,

för inköp af kuverter, hvaraf årligen ett mycket stort antal

förbrukas, m. m.

Väsentligen annorlunda hafva hithörande förhållanden gestaltat

sig, sedan till allra största delen förenämnda sportler antingen

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

blifvit till postkassan indragne eller helt och hållet upphört att utgå.

Icke allenast varder, der .särskild!, expensmedelsanslag finnes böra postanstalt

anvisas, detsamma, pa grund af föreskrifterne i 19 § 4 mom.

af nådiga instruktionen don 5 December nästlidet år, afpassadt efter

postutvexlingens omfång och tiderna för posttjenstgöringens bestridande,

utan i liera tall, synnerligen der antalet postförsändelser armera

betydligt, har det befunnits förpostkassan förmonligast att, också

i öfverensstämmelse med åberopade nådiga författning, på en gångför

postverkets räkning inköpa större partier af de artiklar, hvilkas

anskaffande eljest skolat af särskilda, postanstalterna beviljade expensmedelsanslag

bekostas, och dessa artiklar postanstalterna tillhandahålla.

Synnerligen gäller detta blankett-tryck, kuverter och dylikt.

Så väl till följd häraf som ock med anledning af de efterhand

ävägabragta utvidgningarne af postinrättningens verksamhet, har antalet

olika slag af blanketter, som böra postanstalterna tillsändas, under

de senaste åren uppgått till icke mindre än 140.

Utom det att för hvart qvartal böra postanstalterna tillställas blanketter

till medelsräkning-, postanvisnings- och postförskottskontraböckor,

tidningsjournal och tidningskontrabok, inrikes brefprotokoll och journal,

paketjournal och specifikation å ankommande paketer, s. k. lådbrefsoch

1 okalbrefsjournaler, register ä ankomne poster och, hvad en del

postanstalter angår, äfven passagerarejournal, uppgår antalet från postanstalterne

inkommande reqvisitioner a. blankett-tryck af andra slagtill

icke mindre än 5,000 för år räknadt.

Då härtill kommer läsningen af korrektur å detta blankett-tryck

samt mottagandet och uppräknandet af de utomordentligt stora massor

blanketter, som från olika tryckerier till postverket aflemnas, inses

lätteligen, att icke utan men för göromålens gång allt detta bestyr

längre kan, såsom för närvarande sker, förenas med handläggningen

af de ärenden, för Indika kammarkontorets personal egentligen är afsedd.

Generalpoststyrelsen anser derför ock oundgängligt, att inom

kameralbyrån an ställes en aktuarie för vården och expedierandet af

postverkets blankett-tryck m. m.

På sätt förut blifvit i underdånighet anmärkt, inkommer till

Generalpoststyrelsen eller dess byråer — förutom de omkring 11,000

mål, som ingå i registratorns diarium — årligen ett stort antal redogörelser,

uppgifter och rapporter m. in.

Största antalet af dessa handlingar ingår till kameralbyrån. Efter

afdrag af reqvisitioner m. m., som afse blankett-tryck och hvilka, derest

för hithörande ärendens behandling an ställes en särskild aktuarie, skulle

komma att af denne handläggas, utgöras i fråga varande handlingar af

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

. omkring

800

st.

11

2,400

11

11

800

V

11

800

11

11

2,400

11

11

7,200

11

11

200

11

11

1,600

11

11

150

11

omkring

16,350

st.

medelsräkningar......................0mkri

postanvisningskontraböckcr........

postförskottskontraböcker.........

tidningskontraböcker............

tidnings journaler...................

uppgifter rörande uppburne och utbetalade postanvisnings-

och postförskottsmedel .....

persedelräkningar................

frimärkesreqvisitioner...............

utländska afräkningshandlingar .........

eller tillsamrm

Dä icke allenast, för åstadkommande af ordning och reda i allmanhet,

högst ensidigt är, att jemväl dessa handlingar diarieföras, utan

sadant alven pakallas af den omständigheten, att i de flesta fall ett fördrojdt

msändande af omförmälda handlingar är belagdt med dagsböter

och då hvarken registratorns redan strängt upptagna tid medgilver

införande i allmänna diariet af dessa mål eller sådant kunde

ske utan omgång och en tidsförlust, som i vissa fall blefve menlig

anser Generalpoststyrelsen behofvet af mera säkerhet äfven i

afseende a nu i fråga varande ärendens handläggning lämpligast tillgodoses

derigenom, att också inom kameralbyrån an ställes en aktuarie

or förande af erforderliga längder m. m., på sätt redan inom trafikbyran

blilvit vedertaget.

Utgifterne a normalstat för den förstärkning af personalen inom

k am er alby rån med dertill hörande afdelningar, som, på sätt underdamgst

anfordt blifvit, af nödvändighet påkallas, skulle uppgå
for

en revisor till .............. kronor 2,400: —

„ en kammarskrifvare hos förrådsinten
denten.

.................

„ en kontorsskrifvare i kassakontoret. .

,, en aktuarie för blankett-trycket m. ni.

,, en aktuarie för förande af nödiga

längder m. m...............

samt med tillägg af aflöningen för tvänne kammarskrifvare

med aflöning, den ene af 1,(500 och den andre af 1,200

kronor, tillsamman........

i vilka, med afseende a göromålens beskaffenhet, tvänne

1 iland de nu varande extra biträdena böra ersättas,

till sam man lagd t kronor 1.3,200: -

11

11

11

1,600:

1,600:

2,400:

2,400:

af

10,400:

2,800:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Efter det att, vid fastställandet nästlidet år af normalstat för

postverket, de fullständiga postanstalternas klassindelning blifvit bestämd

med hufvudsakligt afseende å portouppbörd ocli antalet gånger,

nostutvexling dagligen eger rum, anser Generalpoststyrelsen i allmänhet

någon förändring i denna klassindelning icke hora ifrågakomma,

med mindre än att, hvad en eller annan postanstalt angar, de förhållanden,

på hvilka klassbestämningen grundats, undergått väsentliga

förändringar.

Sådant kan för närvarande icke anses vara fallet med någon

annan postanstalt än postexpeditionen i Nässjö, hvars årliga uppbörd,

vid uppgörandet af det underdåniga förslaget till norma stat, beräknades

till 3,200 kronor, sedermera nästlidet år uppgått till nära V''00

kronor ocb under förra hälften af innevarande år belöpt sig till något

mer än 3, 800 kronor; motsvarande för helt år 7,000 kronor.

Med afseende icke allenast å omförmälda omständighet utan

äfven derå att, efter östra stambanans fullbordan, Nässjö numera blitvit

en af de vigtigaste punkter för jornvägsposternas utvexling, ansei

Generalpoststyrelsen i fråga varande postexpedition, som för närvarande

tillhör 0 klassen med aflöning å normalstat af 1,000 kronor,

böra i staten uppföras såsom postkontor, tillhörande 4 klassen med åt

löning af 2,400 kronor, på sätt förut egt rum med Hessleholm hvars

uppbörd då utgjort 7,500 kronor, Eslöf med en uppbörd af 0,800 kronor

och Halsberg med en portointägt af 3,300 kronor.

Härigenom skulle i anslagen å normalstat uppkomma en ytterligare

tillökning af 800 kronor.

1 den för nästinstundande år iaststälda aflöningsstat finnas

bland sjette klassens postanstalter, utom till namnet angifne 43,

uppförde ytterligare 6 nya postexpeditioner,

samt bland sjunde klassens, utom namngifna 54, upptagne IU

nya postexpeditioner. ...

På grund af den sålunda medgifna tillökning i antalet postanstalter

hafva också sedermera, med stöd af Eders Ivongl. Maj:ts nadiga

beslut den 23 nästlidne Juni, blifvit öppnade postexpeditioner åt

sjette klassen i Ludvika och Ousby samt af sjunde klassen i Frovi,

Qvistning Emmaboda och Leksand. . ,

Rörande inrättandet af öfriga 10 postexpeditioner torde det till
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

låtas Generalpoststyrelsen hos Eders Kongl. Maj:t göra underdånig

framställning i sammanhang med afgifvande af redogörelse föi de under

loppet af innevarande år vidtagne åtgärder till den ordinarie kronobrefbäringens

ersättande med nya postgångar.

])å emellertid erfarenheten upprepade gånger ådagalagt, att den

förändrade riktning, som, till följd af nya jernvägsanläggningar, rörelsen

i olika delar af landet erhåller, påkallar icke allenast omreglering

af postgångar)ie utan äfven de tullständiga postanstalteinas förflyttande

från en till annan ort samt förutvarande poststationers förändrande

till postexpeditioner, under det att annorstädes å stat uppförde postexpeditioner

kunna med fördel af poststationer ersättas,

har Generalpoststyrelsen ansett postexpeditionerne hädanefter

lämpligen kunna och böra i aflöningsstaten endast till antal, men ej

till namn angifvas; hvarigenom, när helst, under loppet af ett eller

annat år, eu förändring i afseende å sättet för postutvexlingens besörjande

på orter, der icke postkontor finnas inrättade, af behof pa

kallas, en sådan förändring kan med Eders Kongl. Maj:ts nådiga begifvande

utan dröjsmål vidtagas.

Under förutsättning att postexpeditionen i Nässjö kommer att

till postkontor förändras, har i aflöningsstaten antalet postexpeditioner

af 5 klassen, såsom för närvarande, upptagits till 16,

„ 6 „ som nu utgör 43, „ „ 48,

och 7 såsom för närvarande, „ „ 64.

Under det att samtlige öfrige embets- och tjenstemän vid postverket,

utöfver fast lön eller arfvode, åtnjuta tjenstgöringspenningar

till belopp motsvarande en tredjedel af lönen eller arfvodet, utgår

med samma andel af den fasta lönen detta löningstillägg till de tre

postinspektörerne under benämningen “tjenstgöringspenningar och

resekostnadsersättning“.

I en tid, då omfånget af de jernvägar, å hvilka posttjenstgöringen

borde af postinspektörerne öfvervakas, var mindre, kunde

också utan olägenhet de med resorne förenade utgifter af detta anslag

bestridas.

Annorlunda åter blir förhållandet, sedan jernvägarne i landet

dels redan vunnit, dels inom kort hafva att emotse en ytterligare,

betydlig utvidgning.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Icke allenast påkallar billigheten, att de ökade utgifterne för

mspektionsresorne varda postinspektörerne ersatte, utan äfven i postverkets

val förstådda intresse måste det anses ligga, att icke afseende!

a en ej obetydlig tillökning i utgift måtte på något sätt verka till en

inskränkning i de för öfvervakande af tjenstgöringen i postkupéerne

och a poststationerne så högst angelägna mspektionsresorne, hvilka

fastmer böra erhålla all den utsträckning, som af handläggningen af

öfnga, postinspektörerne åliggande göromål medgifves.

o . Under antagande för den skull, att postinspektörerne komma i

åtnjutande af den enligt gällande resereglemente belöpande ersättning

or deras resor, i tjensteärenden — en ersättning, som i öfrigt icke

korn me att utgå med synnerligen högt belopp, enär i de flesta fall

äfven a enskildes jernvägar fribiljett postinspektörerne meddelas —

har Generalpoststyrelsen ansett ur aflöningsstaten, der fråga är om

postmspektörernes löningsvilkor, böra utgå orden: “och resekostnadsersättning.

“

Da de förhållanden, hvilka, vid statsregleringen för nästinstundande

år, befnnnos påkalla beviljande al ett särskild! s. k. dyrtidstillägg,

fortfarande och icke mindre än tillförene göra sig gällande

och då vid nu instundande Riksdag någon allmännare reglering af

embete- och tjenstemäns aflöningsvilkor icke lärer i fråga komma, har

Genei alpoststyrelsen ansett sig böra äfven i nu afgifvande statsförslag

upptaga samma dyrtidstillägg, beräknadt att utgå med samma belopp

som det, hvartill det af senaste Riksdag fastställdes.

Senast fastställda aflöningsstat, för postverket slutar sig på en

summa af ........................kronor 1,348,150: -

Om då dertill läggas

aflöningen för den ifrågaställda, tillökade

personalen vid postanstalterne, 28,900 kronor med

dyrtidstillägg uppgående för nästinstundande år

tl11........*................ • • „ _ 31,580: —

Transport kronor 1,379,730: —

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Transport Kronor 1,379,730: —

aflöningen för den här ofvan underdånigst

föreslagna förstärkningen af personalen inom

kameralbyrån med dertill hörande afdelningar,

13,200 kronor, med dyrti ds tillägg uppgående till

förhöjningen i utgift tillföljd af postexpeditionens

i Nässjö utbytande mot ett postkontor,

uppgående med dyrtidstillägg till.........

10 procent dyrtidstillägg för de a senast

fastställda stat uppförde 6 postexpeditörer af sjette

och 10 af sjunde löneklassen, 2 kontrollörer af

andra och 2 af tredje graden, G kontorsskrifvare

af. första och 8 af andra graden samt 10 resepostexpeditörer

af andra och 20 af tredje graden,

tillsammans.......................

den förhöjning.................

i senast uppförda ålderstillägg, 38,000 kronor,

som på grund af för handen varande förhållanden

kan komma att blifva erforderlig,

samt den tillökning, som, på grund af hvad här

ofvan blifvit underdånigst anfördt, påkallas

dels i det senast till 180,000 kronor fastställda

förslagsanslaget till aflönande af poststationsföreståndare,

å hvilket anslag utgifterne

för närvarande uppgå till 190,000 kronor, och

hvilket, med afseende å det nu pågående ordnandet

af kronobrefbäringen i de län, der sådant icke

förut skett, bör med.................

till 275,000 kronor förhöjas,

dels ock i det, uti senaste stat jemväl

med 180,000 kronor uppförda förslagsanslaget till

aflönande af extra biträden, å hvilket anslag utgifterna

— med anledning af korrespondensens

störa tillväxt och omöjligheten att, under de förhållanden,

som den senaste tiden gjort sig gällande,

erhålla lämpliga och pålitliga biträden mot samma

ersättning, som förut befunnits för ändamålet tillräcklig

— uppgått till omkring 226,000 kronor;

hvadan och med hänsyn till en emotsedd ytter
-

15,840: —

880: —

7,760: —

10,000: —

95,000:

Transport kronor 1,509,210: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Transport kronor 1,509,210: — - ligare stegring i postutvexlingen, detta anslag

anses böra med.................. • • n 70,000:

eller till 250,000 kronor förhöjas,

så skulle anslagen å aflöningsstaten i dess

helhet komma att uppgå till ............kronor 1,579,210: —

innefattande, vid jemförelse med senast fastställda

stat, en förhöjning af 231,060 kronor.

Postverkets Öfvergängsstat, senast fastställd till kronor 19,800: —

kan — sedan tillfälle beredts att till annan plats

förflytta postexpeditören i Markaryd, i sammanhang

hvarmed postexpeditionen ä nämnda ort indragits —

minskas med ett mot aflöningen för ifrågavarande

befattning svarande belopp........... • • • r „ 1,100: —

eller till...........................kronor 18,700: —

Indraqninqsstaten. upptagande för närvarande anslag till belopp

af......* . ......................kronor 12,270: —

har sedermera minskats med den till numera

aflidne kontorsskrifvaren K. Hagberg utgående sportelersättning.

.................... ■>,_ 495: —

eller till.......................kronor 11,775: —

hvaremellertid och då utgifterne till aflöning

åt postiljoner, som icke vidare äro tjenstbara, men

ännu ej blifvit berättigade till pension från civilstatens

pensionsinrättning, uppgått till omkring

4,000 kronor, hit hörande förslagsanslag, 3,500 kronor,

anses böra med ett mot skilnaden svarande belopp

........................ v hOO:

kronor 12,275: —

eller till

opaginerad Kontrollera mot PDF

i?

De å senast fastställda ( Pensionsstat uppförde anslag uppgå

till.............................kronor 44,715: -—

Af dessa anslag hafva, till följd af dödsfall,

upphört att utgå de till förre brefbäraren i Stockholm

J. E. Wallin.........kronor 350: —

förre båtsmannen i Grisle
-

liamn J. Söderman.........

f. d. kontorsskrifvaren i

Stockholm C. J. Nordenstrahl . .

och enkan efter postmästaren

i Uddevalla Storck ....

hvarjemte utgifterna å denna

stat blifvit förminskade

dels med...........

med anledning deraf att af aflidne

postiljonen C. J. Sundboms

barn numera alla, utom ett enda,

uppnått 15 års ålder, hvadan, på

grund af föreskrifterne i nådiga

brefvet den 24 Januari 1862, understödet

till enkan skolat från 60

till 40 k ronor nedsättas;

dels och med........

i anseende dertill att den ena af

postmästaren i Landskrona Weibulls

tvänne döttrar aflidit, hvarför,

med tillämpning af bestämmelserna

i nådiga brefvet den 16

Mars 1866, i pensionen till Weibulls

enka och qvarlefvande dotter

en nedsättning från 225 till 150

kronor skolat ega rum.

Under det att sålunda utgifterna

å denna stat blifvit med .

eller till............

nedsatte,

i?

200: —

,800:

20:

/o:

2,520:

kronor 42,195:

har deremot en tillökning i utgift uppkommit

genom utbetalande af pensfonerne till nedanstående

tjensteman, hvilka under loppet af inne
Transport

kronor 42,195: —

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Transport kronor 42,195:

varande år på begäran erhållit nådigt afsked ur

postverkets tjenst, nemligen:

postmästaren i Karlskrona, postinspektoren

friherre F. Bennet........kronor 1,900: —

jemlikt nådiga brefvet den 29 Maj ;

postexpeditören i Gamleby,

postmästaren J. M. Adlerstam . .

jemlikt nådiga brefvet den 14

Augusti;

postexpeditören i Gislaved,

postmästaren A. Kel 1 modin ....

jemlikt nådigt bref af sistnämnda

dag;

postmästaren i Karlshamn

M. Gjertz,........., . . .

på grund af nådigt bref den 21

Augusti;

postmästaren i Köping H.

A. Nauckhoff............

jemlikt nådiga brefvet den 18

September;

och postmästaren i Amål

A. E. Lilliestierna........

på grund af nådiga brefvet den

2 Oktober;

så att för närvarande utgifterna å detta

anslag uppgå till.................... „ 51,695: —

Efter det att kontorsskrifvaren vid postkontoret

i Malmö, Pehr Erland Andersson, i anseende

till en svårartad ögonsjukdom, som gör honom till

arbete helt och hållet oanvändbar, njutit tjenstledighet

sedan medlet af år 1873, har, uti en till

Generalpoststyrelsen ingifven, härhos underdånigst

bifogad skrift, Andersson anhållit att varda på indragningsstat

förflyttad, mot åtnjutande af nu innehafvande

lön.

Andersson, hvilken är född år 1838 och,

efter aflagd studentexamen, blifvit år 1863 antagen

Transport kronor 51,695: —

1,500:

1,500:

„ 1,400:

1,800:

1,400:

„ 9,500:

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Transport kronor 51,695: —

till e. o. tjensteman vid postverket, under åren

1864—1866 tidtals tjenstgjort såsom resepostexpeditör

samt år 1867 befordrats till kontorsskrifvare,

åtnjuter för närvarande andra gradens kontorsskrifvareaflöning,

utgörande i lön 1,200 ocli i tjenstgöringspenningar

400 kronor, hvartill kommer uppbörds-

och frimärkesprovision, som för år kan beräknas

till omkring- 100 kronor.

Då af det ansökningshandlingarne bifogade

läkarebetyg framgår, att Andersson, till följd af

synnerfsatrophie, lider af en i hög grad minskad

synförmåga, så att lian numera är nästan blind,

»samt att någon synnerlig förbättring af Anderssons

tillstånd icke kan förmodas,

och då alltid olägenhet vållas postverket

derigenom, att under längre tid biträde icke kan

påräknas af en bland verkets ordinarie tjenstemän,

helst antalet af dessa tjenstemän icke, i förhållande

till göromålens omfattning, är särdeles stort,

anser sig Generalpoststyrelsen böra i underdånighet

föreslå Anderssons uppförande å postverkets

stat till åtnjutande af en pension, hvilken

emellertid, i anseende till den jemförelsevis kortare

tid Andersson varit i postverkets tjenst använd,

skäligen synes kunna till ............ „ 1,000: —

nedsättas;

Och komme sålunda pensionsslutsumman att

uppgå till . .......................kronor 52,695: —

som med 7,980 kronor öfverstiger beloppet i senast fastställda pensionsstat.

Hvad Omkostnadsstaten angår, hafva utgifterne

å anslaget till uppbörds- och frimärkesprovision, senast fastställdt

till 105,000 kronor, under tiden från och med den 1 Juli 1873 till

och med den 30 Juni 1874 uppgått till 112,000 kronor, och bör,

under antagande att år 1876 inkomsterna skola hafva ökats med omkring

13V2 procent, utöfver sistnämnda belopp anslaget i motsvarande

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

mön förhöjas, så att detsamma från 105,000 kronor

varder med......................

till 127,000 kronor förökadt.

Å anslaget till förhyrande af de för postverket

erforderliga lägenheter samt till bestridande af utgifterne

för posthusens underhåll, i senast fastställda

stat upptaget till 00,000 kronor, hafva under senast

förflutna två halfår utbetalts 70,800 kronor;

och anses detta anslag, med en förhöjning af . .

böra i nu afgifvande statsförslag upptagas till

75,000 kronor.

I anseende till den på en gång vidtagna

betydliga utvidgningen af postförbindelserna och

då på kort tid omkring 000 nya postanstalter

skolat med erforderliga inventarier förses, jemte

det äfven i öfrigt nödigt funnits att i väsentlig

mon föröka postverkets persedelförråd, hafva under

senare hälften af nästlidet och förra hälften af

innevarande år expensutgifterne uppgått till icke

mindre än omkring 328,000 kronor. Och ehuru de

undantagsförhållanden, hvilka i väsentligaste mån

framkallat en så betydlig tillökning i utgifterne å

hithörande anslag, icke kunna antagas komma att

göra sig gällande under loppet af år 1876, lärer

dock, med afseende å rörelsens tillväxt i allmänhet

och de ökade prisen å en stor del förnödenheter,

nu i fråga varande anslag böra från senast

fastställda belopp, 185,000 kronor med.......

till 250,000 förhöjas.

Af anslagen till rese- och traktamentsersättning

har, under senast förflutna tvänne halfår, det till

resepostexpeditörer, senast faststäldt till 50,000

kronor, måst anlitas till belopp af 66,000 kronor

och det till postiljoner, lydande å 110,000 kronor

till belopp af 147,000 kronor.

Med afseende härå och å den ytterligare

utvidgning, som i afseende å så väl jernvägs- som

landsvägsposter är att emotse,

22,000:

15,000:

65,000:

Tranport kronor 102,000:

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Transport kronor 102,000: —

anser Generalpoststyrelsen förenämnda anslag

böra förhöjas,

det förra med...........kronor .10,000:

eller till 80,000 kronor,

och det senare med...... • » 50,000: — ^0,000 —

eller till 100,000 kronor.

A anslaget till beklädnad och beväring hafva

utgifterne, senast beräknade till 02,000 kronor, under

tiden från och med den 1 Juni 1873 till och

med den 30 Juni 1874 uppgått till omkring 41,000

kronor, och torde böra, med en förhöjning af . . kronor 13,000;

i staten upptagas till 45,000 kronor.

A anslaget till poståkdons anskaffande och

underhäll hafva under sistförflutna tvänne halfår

utgifterne med omkring 4,500 kronor öfverstigit

anslagsbeloppet, hvadan det samma torde böra

med............................ » 5,000. --

eller till 45,000 kronor förhöjas.

Medan under den till grund för jemförelsen

lagda tidrymd utgifterne för postbefordran å

jernväg uppgått till omkring 240,000 kronor, upptager

senast fastställda stat detta anslag till

255,000 kronor.

Då emedlertid icke allenast efter den 30

nästlidne Juni flere nya jern vägar till allmän trafik

upplåtits, utan äfven en ytterligare och ansenlig

utvidgning af jern vägsförbindelserna inom landet

är att emotse, torde detta anslag icke böra fastställas

till mindre belopp än 300,000 kronor; hvilket

innefattar en förhöjning af........... i? 4»,000:

A anslaget till postbefordran å landsväg

och inom postanstalternas områden, senast upptaget

till 750,000 kronor, hafva, under tiden från

början af Juli månad år 1873 till utgången af Juni

månad 1874, utgifterne uppgått till 839,000 kronor.

En ytterligare stegring är att motse till

följd af öppnandet nästinstundande år af åtskilliga

nya kronobrefbäringsposter; hvaremot upplåtandet________________

Transport kronor 245,000:'' —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Transport kronor 245,000:

till allmän trafik åt ett stort antal nja jernvägar

och indragningen i sammanhang dermed af förutvarande

landsvägsposter, af Indika flere befordrats

med diligens, icke kunna annat än i hög grad

verka till minskning i utgifterne ä denna titel;

hvarför också Generalpoststyrelsen anser dessa

utgifter — oberäknad den tillökning i kostnad, som

kan blifva en följd af den genom nådiga brefvet

den o nästlidne Juni stadgade inskränkning i postverkets

rätt att för posternes fortskaffande anlita

gästgifveri-, håll- eller reserv-skjuts — icke böra upptagas

till högre belopp än 800,000 kronor eller . ,, 50,000:

mer än hvartill anslaget för år 1875 blifvit faststäldt.

Under det att i staten för nästinstundande

ar andaget. till postbefordran sjöledes

mellan Gotland och fasta landet upptagits

till.................kronor 3 5,000: —

och mellan öfrige inrikes

»rter till.......'' . ''...... „ 20,000: —

hafva under senast förflutna tvänne halfår, hufvudsakligen

till följd af höjda priser å kol och

andra förnödenheter, dessa utgifter uppgått

för Gotlandslinien till . . kronor 45,000: —

och för den öfriga inrikes

sjöpostföringen till . . ...... „ 25,000: —

Med afseende derjemte å det väckta förslaget

Tom den Gotländska sjöpostförbindelsens anknytande

till Oscarshamn i stället för till Westervik,

rörande hvilket ämne Generalpoststyrelsen

denna dag afgifvit underdånigt utlåtande, anser

Styrelsen ifrågavarande anslag böra med tillsam
man

•••••••■• ................... „ 15,000:

förhöjas till belopp, motsvarande förenämnde,

senast beräknade utgifter.

Hvad postbefordringen sjöledes mellan Sverige

och England angår, hade, på grund af föregående

aftal, denna å linien Göteborg—London besörjts

mot ersättning af postmedlen, 8 Pund sterling för

hvarje resa,

Transport kronor 310,000:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Transport kronor 310,000: —

och å Union Göteborg—Hull utan särskild

godtgörelse af postmedlen, men mot befrielse för

fartygen från skeppsumgälder till kronan och från

lotspenningar vid de tillfällen, då kronolots ej begagnas,

hvilka afgifter för år beräknats uppgå till

omkring 35,000 kronor.

Sedan emellertid, med bifall till en af Generalpoststyrelsen

i underdånighet gjord framställning,

Eders Ivongl. Maj:t den I nästlidne Maj behagat

i nåder förordna,

att a linien Göteborg—London all försändning

af karterad post borde upphöra,

samt att, ined upphörande af den frihet från

en del afgifter till kronan, som hittills åtnjutits af

de postförande fartygen å linien Göteborg—Hull,

denna postföring borde af postmedel betalas med

belopp af 300 kronor för hvar resa fram och

åter, dock under vilkor att icke i något fall ersättningen

för år öfverstege 12,000 kronor,

samt kontrakt härom blifvit med rederiet

för Göteborg—Hullångfartygen den 13 Juni och

31 Juli innevarande år afslutadt,

lärer hithörande anslag böra från nuvarande

belopp, 0,000 kronor med ytterligare........ „ 6 000-

till 12,000 kronor förhöjas.

Med anledning deraf att för nya slag af

frimärken nya stampar m. m. måst'' anskaffas,

hafva under senast förflutna tvänne halfår utgifterna

å avslaget för tillverkning af frimärken, frankokuyert

och bref ko rf uppgått till icke mindre än

25,000 kronor, men anses för år 1870 ej böra beräknas

högre än till 15,000 kronor, som innefattar

en förhöjning af..................... „ 5,000: —

i senast fastställda anslaget 10,000 kronor.

A ndaget till diverse utgifter, i 1875 års stat

upptaget till 18,000 kronor, torde — sedan utgifterna

å detta anslag under sist tilländagångna

tva halfår belöpt sig till omkring 45,000 kronor —

* Transport kronor 321,000: —

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Transport kronor 321,000: —

böra i nu afgifvande statsförslag beräknas till

30,000 kronor eller................ • • • » 12,000: —

utöfver senast fastställda belopp.

Tillökningen i anslag å förenämnda titlar

uppgår sålunda till...................kronor 333,000: —

T anslagen

till rese- och traktamentsersättning för resor i emhetsoch

tjensteärenden i allmänhet, 5,000 kronor,

till sjöpost färing en mellan Sverige och Finland,

15,000 kronor,

„ ,, Sverige och Dan
mark

12,000 kronor

och

,, „ Sverige och Tyskland,

15,000 kronor,

kan icke anses af omständigheterna påkallas någon

förändring.

Anslaget för utrikes brefvexlingen, af hvilket

anslag hufvudsakligen utbetalas dels transitafgifter

dels de främmande länders postverk tillkommande

andelar af porto m. fl. afgifter, som vid svenska

postanstalter uppbäras — är i 1875 års stat upptaget

till 80,000 kronor.

Med anledning af korrespondensens tillväxt

hafva under de senast förflutna två halfåren utgifterne

å detta anslag uppgått till omkring 100,000

kronor.

Då emellertid genom det i Bern den 9

nästlidne Oktober afslutade allmänna postfördrag

dels transitafgifterne blifvit i så högst betydlig

mon nedsatte,

dels stadgadt blifvit, att för korrespondensen

mellan alla de länder — hittills, förutom Sverige

och Norge, Tyskland, Österrike—Ungern, Belgien,

Danmark, Egypten, Spanien, Amerikas Förenta

Stater, Storbritannien, Grekland, Italien, Luxemburg,

Nederländerne, Portugal, Rumänien, Ryssland,

Servien, Schweiz och Turkiet — af h vilkas__ _______

Transport kronor 3 33:,000 —

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Transport kronor 333,000:

ombud fördraget undertecknats, all afräkning skall

afskaffas och följaktligen all redovisning till andra

postverk af större eller mindre andel af uppburna

befordrings- m. fl. afgifter upphöra,

anser Generalpoststyrelsen utgifterne å detta

anslag — deruti äfven inberäknadt svenska postverkets

bidrag till bestridande af kostnaden, högst

3,483 francs, för den internationela postbyrå, som,

jemlikt fördraget, bör i Bern anordnas, — kunna

och böra med...........kronor 40,000: —

eller från 80,000 till 40,000 kronor

nedsättas.

Om då derjemte från staten

afföres det innevarande år tillkomna

“särskilda tillägg till om
kost,

nadsstatenu........... „ 49,000: — ,, qqq.

så skulle den verkliga tillökningen i anslag

å omkostnadsstat komma att inskränkas till kronor

samt, med tillägg dertill af omkostnadsstatens

nuvarande slutsumma............

244,000:

1,852,000:

anslagen å denna stat komma att i ders

as

helhet uppgå till...................kronor 2,096,000:

Enligt den här ofvan underdånigst meddelade utredning hafva

postverkets inkomster år 1876 ansetts kunna beräknas

till.......................kronor 3,850,000: —

Om då derifrån dragas de belopp, hvartill

upptagits anslagen

å Aflöningsstat........kronor 1,579,210: —

,, Öfvergångsstat

„ Indragningsstat

11

Pensionsstat

och „ Omkostnadsstat

samt utgifterne till afkortningar

och restitutioner, för vinnande

af jemn slutsumma beräknats till .

ii

ii

ii

ii

18,700

12,275

52,695

2,096,000

21’120: ~ 3,780,000:

så skulle till oförutsedda utgifter,

senast beräknade till 100,000 kronor, återstå

kronor 7 0,000: -

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Jemte det att Generalpoststyrelsen liärhos öfverlemnar i öfverensstämmelse

med ofvan anförde grunder upprättadt förslag till postverkets

utgiftsstater för år 1876, hemställer Styrelsen i underdånighet,

det täcktes Eders Kong]. Maj:t i öfverensstämmelse dermed

till näst,sammanträdande Riksdag aflåta nådig proposition i

ämnet samt, i sammanhang dermed och då för göromålens

obehindrade gång nödigt är, att kameralbyrån utan dröjsmål

erhåller biträde af den revisor och de tvänne aktuarier, hvilkas

uppförande å stat blifvit i underdånighet begärdt, föreslå

Riksdagen att aflöningen till dessa tjenstemän må, redan under

loppet af nästinstundande år, af anslaget till oförutsedda

utgifter utbetalas.

Till häfvande af de med skäl öfverklagade olägenheterna deraf,

att sedan längre tid tillbaka för posternas fortskaffande påkallats gästgifveri-,

håll- och reservskjuts,

har — under vilkor att, från och med ingången af nästinstundande

år, dylik skjuts icke vidare för postbefordran anlitas i andra

än de undantagsfall, då rättigheten att dylik skjuts för posternes fortskaffande

använda måste anses nödvändig till förekommande af tillfälliga

afbrott i postutvexlingen — Riksdagen jemlikt skrifvelse den

18 nästlidne Maj, i öfverensstämmelse med hvad af Eders Kongl.

Maj:t blifvit i nåder föreslaget, medgifvit, att de ökade utgifter, som af

en sådan förändring kunde år 1875 föranledas och hvartill det, för

postbefordran å landsväg och inom postanstalternas områden, å postverkets

omkostnadsstat uppförda belopp af 750,000 kronor icke lemnade

tillgång, må få af statskontoret med under hand egande medel bestridas,

mot ersättning af postverkets blifvande öfverskottsmedel, så långt

dessa dertill förslå.

Och då samma omständighet, som legat till grund för Eders

Kongl. Maj:ts och Riksdagens förbemälda beslut, äfven göra det i hög

grad olämpligt att, efter utgången af nästinstundande år, gästgifveri-,

håll- och. reservskjutsen i någon ökad utsträckning för postbefordringen

anlitas,

samt då hittills icke någon synnerlig erfarenhet kunnat vinnas

rörande den tillökning i utgift, hvilken kan blifva följden af de för
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

ändrade vilkor för posternes fortskaffande, som, jemlikt Eders Kongl.

Maj:ts nådiga bref den 5 nästlidne Juni, böra från ingången af nästinstundande

år tillämpas,

men — efter det att numera postverkets samtliga öfverskottsmedel

till statsverket öfverlemnas samt följaktligen någon tillgång i

efterhand uppkomna besparingar icke förefinnes — ej antagas kan,

att postverkets årliga inkomstmedel skola befinnas tillräckliga till betäckande

under den närmaste framtiden af den tillökning i utgift,

som af den förenämnda förändringen kan blifva en följd,

hemställer Genenalpoststyrelsen i underdånighet, att, i sammanhang

med afgifvande af nådigt förslag till postverkets stater för

år 1876,

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att i afseende

å ersättandet af det belopp, hvarmed — till följd af fortfarande

inskränkning i rättigheten till gästgifveri-, håll- och

reservskjutsens anlitande för posternes fortskaffande — utgifterne

å anslaget till postbefordran å landsväg och inom

postanstalternas områden kunna komma att öfverstiga anslagssumman

800,000 kronor, må äfven under år 1876 förfaras i

enlighet med hvad i sådant hänseende blifvit vid fastställandet

af postverket stat för instundande år föreskrifvet.

Sedan Riksdagen icke funnit skäligt bifalla Eders Kongl. Maj:ts

nådiga proposition den 17 nästlidne April gjorda framställning om förhöjning

i det personalen vid postanstalterna förut beviljade ålderstillägg,

utan ansett den af stegrade lefnadskostnader påkallade tillökningen

i löneinkomst böra samma personal beredas i form af ett tillfälligt

dyrtidstillägg, utgående med 10 procent af aflöningen å stat,

samt, för utredande af det anslagsbelopp, som härtill erfordrades, upplysningar

infordrats från Generalpoststyrelsens kameralbyrå,

hade, enligt hvad hos Styrelsen blifvit anmäldt, i en af nämnda

byrå till Riksdagens statsutskott aflemnad promemoria, meddelats

uppgift å summan af de löneanslag, som till tjenstemännen vid postanstalterne

utginge, dervid emellertid till grund för uppgiften blifvit

lagd då gällande aflöningsstat,

hvarefter de å nämnda anslagssumma belöpande 10 procent,

57,920 kronor, blifvit i postverkets stat för år 1875 såsom dyrtidstillägg

för i frågavarande tjenstemän uppförde.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Då emellertid vid samma Riksdag antalet tjensteman vid postanstalterne

blifvit tillökadt med (i postexpeditörer af sjette och 10 af

sjunde klassen, 2 kontrollörer af andra och 2 af tredje lönegraden,

(i kontorsskrifvare af första och <S af andra graden samt 10 resepostexpeditörer

af andra och 20 af tredje lönegraden, till hvilkas förseende

med dyrtidstillägg omförmälda särskilda anslag icke lemnar tillgång,

och då dessa tjensteman ega samma behof som deras vederlikar

inom verket af någon tillökning i den å normalstaten uppförda

aflöning,

hemställer Generalpoststyrelsen i underdånighet,

huruvida icke Eders Kongl. Maj:t skulle täckas till nästsammanträdande

Riksdag göra nådig framställning derom att till

förbemälde, å senast fastställda stat uppförde tjensteman vid

postanstalterne må äfven för år 1875 såsom dyrtidstillägg

utbetalas 10 procent af aflöningon å stat, hvilken utgift, sammanlagdt

uppgående till 7,7(50 kronor, torde böra bestridas af

det å nästinstundande års stat uppförda anslag till oförutsedda

utgifter.

Generalpoststyrelsen framhärdar med djupaste vördnad, trohet

och nit,

Stormägtigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste

tjenare och undersåtar

WILHELM ROOS.

L. IIUBNER. FRANS BROBERG. C. H. WESTMAN.

e. f.

J. Öfverström.

Stockholm den 10 December 1874.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

A.

Uppgift ii antal persedolförsändniugar, enligt postpersedelförrådets diarier,

hvarvid bomärkes, att under eu och samma nummer flerfaldiga

persedlar oftast varit upptagna.

1804

1865

1800

1867

1868

1869

1870

i 1871

1872

1875

Antal

nummer.

510

721

744

583

670

1,056

713

775

1,132

1,805 I

Stockholm, i postverkets allmänna persedelförråd, den 13 Oktober

1874.

F. Essén.

opaginerad Kontrollera mot PDF

80

B.

Uppgift å do belopp, som blifvit utbetalda för genom postverkets allmänna

persedel förråd upphandlade persedlar under uedanupptagna år.

R-.mt.

1864 ....................................

28,198

69

1865 ....................................

35,162

40

1866 ....................................

26,395

56

1867 .........................

25,476

53

1868 .........................

28,013

64

1869 . ...........................

32,056

61

1870 ...................................

30,600

85

1871 ....................................

1 ''

41,348

40

1872 ....................................

1 29,225

99

| 1873 ....................................

98,995

64

Till och med år 1871 utbetalades beloppen genom anordningar

på postverkets hufvudkassa, men efter denna tid verkstäldes liqviderna

af förrådsintendenten.

Stockholm, i postverkets allmänna persedelförråd, den 13 Oktober

1874.

F. Essen.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

C.

T a I> 1 ii

utvisande göromälens tillväxt inom postverkets lmfvudkassa under åren 1871—1874.

Ar 1874, beräk-

t? ''

S o B !

År 1871.

Ar 1872.

lr 1873.

nadt efter årets

3 O O: ;

( 4 g :

tre forsta qvar-

OO ^ i

taler.

rS’5

Kassaräkningens slut-

j

summa.......R:dr

3,579,550

05

4,292,716

61

5,493,622

87 V2

0,728,941

88

88

Antal till kassan ankom-

na rekommenderade

bref..........st.

5,558

5,791

6,709

7,345

32

Antal från kassan till

landsorten afsända re-

kommenderade bref st.

f>17

571

550

797

29

Antal å kassan utfärdade

anordningar.....st.

970

883

983

1,200

30

Antal till kassan in-

komne sjömansinvis-

ningar.........st.

180

203

241

318

76

Beloppet i penningar af

samma invisningar R:dr

31,254

79

29,879

97

39,148

38

60,065

18

92

Inlevererade anmärk-

ningsposter.....st.

346

412

636

1,040

200!

Inlevererade bötespo-

ster.............

23

24

40

206

1,056

Inlevererade poster ob-

servations-proeent . . .

31

7

57

118

280

Stockholm och Kongl. Generalpoststyrelsens Kameralbyrå i December 1874.

C. H. Westman.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Till Kongl. Generalpost,styrelsen.

Då den ögonsjukdom, hvarföre jag nu åtnjuter tjenstledighet

intill nästkommande Maj månads utgång, tyvärr ej förbättrats utan

tvärtom försämrats, så att jag numera är nära blind och, efter hvad

närlagda läkarebevis utvisar, någon synnerlig förbättring ej är att

hoppas, vågar jag vördsamt anhålla att genom Kongl. Styrelsens försorg

varda försatt på indragningsstat med åtnjutande af nu innehafvande

lön.

Malmö den 2. December 1874.

Per Erland Andersson.

med hand å pennan

genom E. W. Jacobsson.

Att kontorsskrifvaren vid postverket Herr P. E. Andersson till

följe af synnerfsathrophie (atrophia nervorum opticorum) lider af i hög

grad minskad synförmåga, så att han numera är nästan blind; samt

att någon synnerlig förbättring härutinnan icke kan förmodas, intygas

på aflagd embetsed af

Lund den 25 November 1874.

M. K. Lömgren,

Dr. Med.

opaginerad Kontrollera mot PDF

F örslag

till

Utgiftsstater för postverket,

att tillämpas från ocli med den I Januari 1876.

A. Aflöiiiugsstat.

Gener alpoststyrelsen.

Generalpostdirektören........

3 Byråchefer,

hvardera lön . . 4,125: —

tjenstgöringspenningar

.... 1,375: —

dyrtidstillfigg . . 1,000: — r™,

Kanslibyrån :

1 Sekreterare

1

Registrator . . .

2

Aktuarier.

hvardera lön . .

1.800: —

tjenstgöringspen-

ningar ....

600: —

dyrtidstillägg . .

480: ..... 2.880: —

1

Notarie.....

2

Kanslister,

hvardera lön . .

900: —

tjenstgöringspen-

ningar ....

800; —

dyrtidstillägg . .

240:- 1,440:

1

Ombudsman (arfvode).........

Trafikbyrån:

1

Sekreterare . . .

i

Aktuarie ....

Transport

K

r

O il 0

r

Lön.

Tjenst- gör i lös- penningar.

Dyrtids-

tillägg.

S u m ni a.

I

6,750 —

2,250

1,000

—

10,000

12,375 -

4,125

—

3,000

—

19,500

3.000 —

1,000

800

4,800

2,100

700

560

8,360

3,600 —

1,200

960

5,760

1,800 —

600

480

2,880

-

1.800 -

600

480

2.88(1

900 —

300

—

—

—

1,200

—

3,0001—

1.000

800

4.800

1.800: •

600

—

480

—

2,880

—

—-

—

—

—

—

58,060

—

Transport

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

K r o n o r.

Lön.

Transport

2 Kanslister,

hvardera lön . . 1,200: —

tjenstgöringspen
ningar

.... 400: —

j dyrtidstillägg . . 320:- li920; — 2,400

Kameralbyrån:

K a m m ark o n to r e t:

1 Kamererare.............. 3.000

2 Bokhållare,

hvardera lön . . 1,800: —

tjenstgöringspen
ningar

.... 600: —

dyrtidstillägg . . 480: — 2)880:

2 Aktuarier,

hvardera lön . . 1,800: —

tjenstgöringspen
ningar

.... 600: —

dyrtidstillägg . . 480: — 2 880-

1 Kammarskrifvare..........

3 Dito,

hvardera lön . . 900: ■—

tjenstgöringspenningar

.... 300: —

240:

Tjenst- | Dyrtidsgörings-

| tillägg,

penningar. j

8 u m in a.

800-

dvrtidstillägg

3,600

3,600 -

1,200 —

1.440:

2,700.

Revisions kontor et:

I

1 Revisor.................I 2,100

4 Dito,

hvardera lön . . 1,800:

tjenstgöringspenningar

.... 600:

dyrtidstillägg . . 480:

2,880: ■

7,200r

1,000!

1,200

1,200

400

900

700

2,400;

640

800

960

960

320

720

560!-

1,920-

58.0110

|

3,840,-

4,800

5,7601

5,760-

1,920;

4,3201-

3,360

11,520

Transport

—1 99,340—|

opaginerad Kontrollera mot PDF

85

K r o n o r.

3 Kammarskrifvare,

hvardera lön . .

tjenstgöringspenningar

....

dyrtidstillägg . .

Transport

1

Tjenst-

Dyrtids-

Lön. görings-

tillägg;.

S u m m a.

penningar.

99,340

900: —

300: —

240: —

1,440: —

2,700

900 -

720

4,320

Postverkets hufvudkassa:

1 Förvaltare..............

1 Kammarskrifvare..........

Postverkets frimärkesförråd:

1 Förvaltare...............

P o s tv e r kets p er s e d e1förr åd:

1 Förrådsintendent.....!.....

1 Kammarskrifvare..........

3,375

—

1,125

1,200

400

3,375

—

1,125

2,700

900

1,200

■-

400

—

900

5,400

320

—

1,920

—

900

5,400

720

4,320

320

—

1,920

!

3 Vaktmästare,

hvardera lön . . 525: —

tjenstgöringspen
ningar

.... 175: — ^qq.

3 Vaktmästare,

hvardera lön . . 450: —

tjenstgöringspen
ningar

. . ■ 150: — 600; _

De fullständiga fasta postanstalterna

:

1,575

1,350

525

450

2,100 —

1,800 -

126,520

a) P ostförvaltare:

1 klassen:

1 Postdirektör vid hvartdera af post - kontoren i Stockholm, Götehorg |

och Malmö (tillsamman 3) : j i |

lön........ 3,000: -

tienstgöringspen
ningar

.... 1,000: —

dyrtidstillägg. . 4Q0: — 4,400: — I 9,000|—| 3,000,— 1,200;—| 13,200—!

Transport — |—| — I—[ — j—i 13,20Öj—| 126,520]—|

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

K r

Transport —

Tjenst

Lön.

goringö-

penningar.

|

2 klassen:

1 Postmästare vid hvartdera af postkontoren

i Falun, Gefie, Helsingborg,

Jönköping, Kalmar, Karlskrona,

Karlstad, Kristianstad, Linköping,

Norrköping, _ Sundsvall,

Upsala, Wexiö och Örebro, (tillsamman

14):

lön....... 2,700: —

tj enstgöringspenningar

.... 900: —

dy r tid still ägg- . . 360:

3 klassen:

1 Postmästare vid hvartdera af postkontoren

i Halmstad, Hernösand,

Luleå, Lund, Mariestad, Nyköping,

Uddevalla, Umeå, Wenersborg,

Westerås, Wisby, Ystad och Östersund,

(tillsamman 13):

lön........ 2,250: —

tjenstgöringspen
ningar

.... 750: —

dyrtidstillägg . . 300: — ^ oqq._

4 klassen:

1 Postmästare vid hvartdera af postkontoren

i Arboga, Arvika, Borås,

Eksjö, Engelholm, Enköping, Eskilstuna,

Eslöf, Falkenberg, Falköping,

Filipstad, Halsberg, Haparanda,

Herrljunga, Hessleholm,

Hudiksvall, Karlshamn, Kristinehamn,

Köping, Landskrona, Lidköping.

Motala, Nora, Norrtelje,

Nässjö, Oskarshamn, Skara, Sköfde,

Smedjebacken. Sunne, Söderhamn,

Söderköping, Södertelje, Wadstena,

3,960: — j 37,800;—• 12,600 - 5,040;

29,250 •

n o r.

S u m m a.

13,200

126,520!

35,440

9,750]— 3,900—! 42,900.

Transport j

■ 111.540- 126.520:

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Transport

Warberg, Westervik, Wimmerby

och Åmål, {tillsamman 38):

lön........ 1,800: —

tjenstgöringspen
ningar.

.... 600: —•

dyrtidstillägg . . 240:— 2,G40: —

5 klassen: 16 Postexpeditörer, hvar
dera

lön . . . 1,350: —

tjenstgöringspenningar

. . 450: —

dyrtidstillägg_ 180:— l 980:_

6 klassen: 48 Postexpeditörer, hvar
dera

lön . . . 1,200: —

tjenstgöringspenuingar

. . 400: —

dyrtidstillägg 160:— 1760. _

7 klassen: 64 Postexpeditörer, hvar
dera

lön . . . 900: —

tjenstgöringspenningar

. . 300: —

dyrtidstillägg 120: — j _

h) Biträdande tjensteman:

4 Kontrollörer af l:a lönegraden, hvardera

med lön 2,700: —

tjenstgöringspenningar

. . 900: —

dyrtidstillägg 360:

Krono r.

Tjenst- | Dyrtids- !

Lön. j görings- j tillägg | Summa.

| penningar, j

68,400

11,600 •

57,600)

22,800 —| 9,120

7,200!—I 2,880;-

19,2001

57,600;— 19,200

3,960: - ; 1O.800

14 Kontrollörer af 2:a lönegraden, hvar- j

dera med lön 2,250: —

tjenstgöringspenningar.

. 750:

dyrtidstillägg 300: — ., _

3,600

7,680

7,680

1,440-

111,540

100,320

31,680

126,520

84.480

84.480:-

15.840.....

31,500 — 10,500;- 4,200 —1 46,200 —

Transport j

- j-j 474,540,—i 126,520

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

K r o n o r.

Lön.

Tjenst
göringä
penningar.

Dyrtids
-

Transport

14 Kontrollörer af 3:e lönegraden, hvardera

med lön 1,800:

tjenstgöringspenningar.

. 600

dyrtidstillägg 240

33 Kontorsskrifvare af 1

hvardera med

lön.....1,200

tjenstgöringspenningar.

. 400

dyrtidstillägg 160

50 Kontorsskrifvare af 2

hvardera med

lön...... 900

tjenstgöringspenningar.

. 300

dyrtidstillägg 120

~ 2,640: — i 25,200

a lönegradeni

. 1,760: — | 39,600

a lönegraden,!

,320: - ; 45,000

e) Väkthetjente:

5 Vaktmästare af l:a lönegraden, hvardera

med lön 600: —

tjenstgörings
penningar

. . 200: — gQQ.__

7 Vaktmästare af 2:a lönegraden, hvardera

med lön 525: —

tjenstgöringspenningar.

. 175:—

15 Dito af 3:e lönegraden, hvardera

8,400

474,540

—! 3,360 —

13,200!—: 5,280

3,000 -

3,675

15,000:—i 6,000

med lön . . .

tjenstgöringspenningar.

.

450: —

15": 600: — J 6,750

Transport I —

1,0001

1,225

2,250)—)

36,960

58,080

66,000

126,520

4,000

4,900

9,000

653,480 •

780.000!

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Lön.

Transport

K r o n o r.

Tjenst-

Dyrtids-

1

gonngs-

tillägg.

S u in in a.

penningar.

[......

780,000

Postanstalterna å jernväg:

1 Postinspektor för hvartdera af 3

postinspektionsdistrikt:

arfvode .... 3,000: —

tjenstgöriugspenningar.

. 1,000: —

dyrtids tillägg 400:_- _ i 9)0Oo|-| 3,000 1,200 -

3 Kontrollörer af 3:e lönegraden, hvar- I

dera med lön 1,800: —

tjenstgöringspenningar

. . 600: --

dyrtidstillägg 240:_-_ 2,640:-| 5,400 — 1,8001- 720-

13,200—1

7,920 —

2 Kesepostexpeditörer af l:a lönegraden,

hvardera med

lön .....1,175: --

tjenstgöringspenningar

. . 825: —

dyrtidstillägg__150: — L65o. .. 2,350

- 650— 300

—

8,300 —

’ ! 1

24 Dito af 2:a lönegraden, hvardera

med lön . . . 750: —

tjenstgörings-

1

penningar . . 250: —

dyrtidstillägg__ 100:- Uui, __ ; 18>000

—! 6,000 - 2,400

—I 26,400; —

53 Dito af 3:e lönegraden, hvardera

med arfvode . 600: —

i

tjenstgörings-

i * I

penningar . . 200: —

dyrtidstillägg 80:- 880: - 1 311,800

!

— 10,600— 4,240

46,640,—

97,460

Postiljoner:

110 af l:a lönegraden . . . ä 300: -133,000

Jj

!

nr.n

!

110 .. 2:a „ . . . ä 225: — 24,750

— 4’

■ > t ,i oU,—

57,750

Transport ] —

-r- h -

—i — — |.....

935,21" -

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Transport,

Anslag till aflönande af poststations
föreståndare,

förslagsvis.......

Dito till aflönande af extra biträden dito

Dito ,, „ „ brefbärare, dito

Dito ålderstil lägg’, dito.........

Dito arfvoden åt extra jernvägspost,iljoner

ocli till hushyresbidrag för

en del postiljoner..........

Dito gratifikationer åt tjensteman och

betjente vid postanstalterna . . . .

B. Öfvergåiigsstnt.

1 Postdirektör i Göteborg.......

1 Postexpeditör vid hvardera af postanstalterna

i Boreusberg, Boxliolm,

Drottningholm, Ekolsund, Gysinge,

Jemshög, Klintehamn, Misterlnilt,

Bamsberg, Sigtuna, Ahus, Äs och

Östra Husby, (tillsamman 13): . .

hvardera med

lön..... 750: -

tjenstgöringspenningar

. . 250: —

dyrtid still ägg’ 100:— |

Transport

Krono r.

Lön.

Tjenst
görings
penningar.

B,0001

1,000

9.750;-

3,250

Dyrtids- i

tillägg. Si

400

4,400

1.300

14,3001

935,210

275.000

250.000

05.000

48.000

3,000

3,000

1.579,210

18,700

597,910 —

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Transport

"j

— 1,597,910

i

|

C. Indragnings stat.

i

i

1

Kontrollören vid Stockholms postkontor C. F. Billmans- son, så länge lian vid tjensten med oförändrad

aflöning qvarstår....................

1,495

i

1

Kontorsskrifvaren vid dito dito J. A. Drangel dito

1,793

Postdirektören i Göteborg, G. Gjers dito .......

900

—

Kontorsskrifvaren vid Stockholms postkontor, S. W.

Sundius dito.....................

2.287

—:

Till lönefyllnad åt kontorsskrifvare, hvilka äro berät-

tigade till högre aflöning än som finnes i normal- staten uppförd, så länge de vid tjensten med oför- ändrad aflöning qvarstå................

1.000

i

F. d. Postexpeditören i Ljugarn, J. F. Tiljander ....

400

—

Dito Postexpeditören i Slite. J. W. Ekman.......

Till aflöning åt postiljoner, som icke vidare äro tjenst-

400

bara, men ännu ej blifvit berättigade till pension

från civilstatens pensionsinrättning, förslagsvis . . .

4,000

— 12,275

D. Pensionsstat.

j

a) Embets- och tjensteman samt betjente, som erhållit

af shed ur postverkets tjenst:

F. d. Generalpostdirektören m. m. Friherre 0. W.

Staél von Holstein, enligt Kongl. brefvet den 26

November 1867 ....................

6.400

200

„ Postjaktskepparen P. IT. Fagerström ........

_

,, Postiljonen L. Ekblad i Jönköping, enligt Kongl.

brefven den 18 April 1844 och den 9 Juli 1847

150

„ Postmästaren i Waxholm, Postdirektören G. Ljung,

enligt Kongl. brefvet den 15 Mars 1853 .....

„ Postföraredrängen Olaus Andersson, enligt Kongl.

450

—

i

brefvet den 14 November 1854 ..........

50

_

„ Postkommissarien i Hamburg Grefve A. K. Wran- gel, enligt Kongl. brefvet den 3 April 1856 . . .

„ Postiljonen J. Nilsson, enligt Kongl. brefvet den

2,600

—1

25 April 1862 .....................

„ Öfvermaskinisten A. C. Pahl, enligt Kongl. brefvet

225

i

den 2 December 1864 ................

600

—

Transport

10,675

—| 1,610,185

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Transport

i

10,675

1,610.185

F. d. Kontorsskrifvareii vid Stockholms postkontor 0.

G. Orling, enligt Kongl. brefvet den 15 Juni

1

1865 ..........................

1,000

„ Kansli vaktmästaren H. Sundqvist, enligt Kongl.

brefvet den 9 Mars 1866 ..............

320

_

„ Postinspektoren i Kristianstad Johan Reinhold af

Klercker.........................

2,000

__

„ Båtföraren i Grislehamn Anders Bylund......

300

—

,, Kontorsskrifvaren vid Stockholms postkontor J. H.

Dahlgren .......................

1,800

—

„ Postmästaren i Sundsvall Gustaf Adolf Göhle . . .

1,000

—

„ Postmästaren i Uddevalla Niclas Zetterberg ....

1,600

—

„ Föreståndaren för brefbärareexpeditionen i Stock-

holm August Lindholm................

1,350

—

„ Brefbäraren i Stockholm Olof Mårtensson.....

280

_

„ Postmästaren i Engelholm Samuel Francke ....

1,800

—

„ Postmästaren i Hedemora Jonas Lindstedt.....

1.250

_

„ Postexpeditören i Grenna, Postmästaren Gustaf

Lago von Warnstedt.................

1.500

„ Postmästaren i Hernösand, Postinspektoren Otto

Ulfsparre........................

2,250

—

„ Postexpeditören i Ronneby Postmästaren Johan

Gabriel Lindstedt...................

1,500

•

„ Postexpeditören i Strömstad, Postmästaren Carl

Gustaf Nyberg.....................

1,650

—

„ Postmästaren i Örebro, Postinspektoren Per Gu-

staf Hjelm.......................

2,700

—

„ Postmästaren i Jönköping, Postinspektoren Carl

Jakob Munck.....................

2,700

—

„ Postmästaren i Wenersborg, Postinspektoren Eric

Ericsson.........................

2,250

—

„ Resepostexpeditören Gustaf Fredrik Ehrenfried

Bågenliolm.......................

1,000

—

„ Postmästaren i Karlskrona, Postinspektoren Fri-

herre Fredrik Bennet.................

,1,900

—

„ Postexpeditören i Gamleby, Postmästaren Johan

Magnus Adlerstam...................

1.500

—

„ Postexpeditören i Gislaved, Postmästaren Abelard

Kellmodin........................

1,500

—

„ Postmästaren i Karlshamn Martin Giertz.....

1,400 !

„ Postmästaren i Köping Henrik Adolf Nauckhoff. .

1,800 i

—

„ Postmästaren i Åmål August Edvard Lilliestjerna

l.joo ;

Kontorskrifvaren vid Malmö postkontor Per Erland An-

:

dersson, efter erhållande afsked...........

1,000 >

Anslag till pensionsfyllnad åt postiljoner, förslagsvis. .

2,000 1-

— I

Transport |

51,425 |

1,610,185 j—

opaginerad Kontrollera mot PDF

48

!

Transport j 51,425

| b) Aflidne embets- och tjenstemäns samt betjentes

enhor och barn:

! Aflidne Postmästaren i Ekolsund Westlunds enka, enligt

Kong], brefven den 27 Januari 1825 och den 2

December 1864 ....................

Dito Postinspektoren i Malmö Rydbergs dotter Anna

Maria, enligt Kongl. brefven den 7 Maj 1836 och

den 29 September 1865 ...............

Dito Postdirektören i Helsingborg Weilanders barn,

Nils och Lovisa, enligt Kongl. brefvet den 2 Augusti

1842 .......................

Dito extra postiljonen J. Anderssons enka, enligt Kongl.

brefvet den 12 November 1846 ...........

Dito Postmästaren i Borås Luths dotter, Anna Elisabeth,

enligt Kongl. brefvet den 26 Januari 1847

Dito Postinspektoren i Malmö, TroilPs tvä döttrar,

75 kronor hvardera, enligt Kongl. brefvet den 28

Mars 1852 .......................

Dito Postmästaren i Motala och Medevi, Wästfelts enka.

enligt Kongl. brefvet den 22 Mars 1862

Dito Postiljonen C. J. Sundboms enka, enligt Kongl.

brefvet den 24 Januari 1862 ............

Dito Postmästaren i Landskrona Weibulls enka och en

dotter, enligt Kongl. brefvet den 16 Mars 1866 .

Dito Postinspektoren i Jönköping, Neiglicks dotter,

Augusta'' Sofia, enligt Kongl. brefvet den 3 Mai

1867 .........................J

Dito Styrmannen å postångfartyget “Polhem41 David

Lundblads enka Selma Sofia Pettersson, så länge

hon lefver ogift, 150 kronor, samt hvardera af

hennes barn, David Albin, Erik Wiking och Sture

Helge, till dess de uppnått en ålder af 15 år,

50 kronor, tillsamman .............

E. Omkostnadsstat.

(Förslagsanslag).

Anslag till uppbörds och frimärkesprovisioner......

,. förhyrande af de för postverket erforderliga

lägenheter, samt till bestridande af utgifterna

för posthusens underhåll m. m.....

„ expensutgifter............

Transport

1,610,185

/o —

I

100 —|

150 |—|

30 —:

50 —

150 -

1

iso :—

40 —!

! f

150 |

75 |-

300 M

127,000

75,000

250,000

452,000

52,695

1,662,880

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Transport

452,000 1

|

Anslag till

rese- och traktamentsersättning:

!

till resor i embets- och tjensteärenden x

allmänhet..........

5,000: —

„ resepostexpeditörer.....

80,000: —

„ postiljoner.........

160,000: —

245,000

—

postbetj entes beklädnad och beväring ....

45,000

— 1

poståkdons anskaffande och underhåll ....

45,000

—

postföringskostnad:

vid befordran å jernväg ....

300,000: —

„ å landsväg och inom

postanstalternas om-

råden ........

800,000: —

„ „ sjöledes:

|

mellan Gotland och fasta landet

45,000: —

„ öfrige inrikes orter. . .

25,000: —

1

„ Sverige och Finland . .

15,000: —

„ Sverige och Danmark .

12,000: —

„ Sverige och Tyskland .

15,000: —

i

„ Sverige och England . .

12,000: —

1,224,000

—

Anslag för

utrikes brefvexling^!......

40,000

—

I

tillverkningen af frimärken,

frankokuvert

och brefkort..........

15,000

n V

diverse utgifter.........

30,000

F. Oförutsedda utgifter.........

—

—

G. Afkortniugar och restitutioner, m. m.....

—

—

Summa kronor

__

STOCKHOLM, ISAAC MARCTJS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 187

1,662,880

2.096.000 —

70,000 —

21,120 —

8.850.000 —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. litt. C.

Stormägtigste, Allernådigste Konung!

De förhållanden, hvilka näst,lidna år föranledde en fullständig

omarbetning af tullverkets aflöningsstat — öfver allt ökade och emellan

skilj da orter utjemnade lefnadskostnader samt stark tillväxt i den allmänna

rörelsen och deraf ökadt arbete vid tullverket — hafva under

den sedermera förflutna tiden ingalunda förlorat i betydelse, utan fast

hellre ännu mera utvecklat sig i samma rigtning. Generaltullstyrelsen,

hvars då afgifna och omständligt motiverade förslag i allt hufvudsakligt

tillvann sig Eders Kongl. Maj:ts nådiga bifall och öfverlemnades

til] Riksdagens pröfning, har följaktligen icke i förenämnda hänseenden

någon anledning att nu återtaga eller modifiera det då afgifna förslaget.

Att detsamma, ehuru det vid dess förberedande granskning hos Riksdagen

understöddes af statsutskottet att gälla för ett år, likväl, till

följd af åtskilliga anmärkningar, slutligen icke lyckades att fullständigt

tillvinna sig Riksdagens bifall, har deremot för Generaltullstyrelsen

innefattat manande anledning att återigen sorgfälligt undersöka förslaget

så till hufvudgrunder som till deras tillämpning.

Vid denna undersökning hafva de under riksdagsförhandlingarne

framställda anmärkningar naturligen egnats synnerlig uppmärksamhet.

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Redan af statsutskottet, som väl erinrade, att den för särskilda

tjenstegrader föreslagna löneförhöjning icke vore obetydlig, men på

samma gång medgaf, att förhöjningen icke syntes större, än de då

varande förhållandena påkallade, samt tillstyrkte provisorisk reglering

i enlighet med förslaget, anmärktes emellertid, att den äldre proportionen

emellan fast lön och tjenstgöringspenningar blifvit i liera fall

förändrad, hvarigenom åtskilliga tjensteman skulle komma i åtnjutande

af rätt till högre pensionsförmåner, än dem i förhållande till aflöningen

enligt nu gällande stat var tillförsäkrad, hvarföre ock statsutskottet

uttryckte den förväntan, att nämnda fördelning toges under förnyad

ompröfning vid utarbetandet af det förslag till tullverkets utgiftsstater,

som komme att till nästa riksdag öfverlemnas; och blef enahanda anmärkning

under ärendets vidare behandling inom Riksdagen ytterligare

framhållen såsom utmärkande en synnerlig afvikelse från Riksdagens

tidigare uttalade åsigter.

Vore denna anmärkning fullt grundad, medgifver Styrelsen gerna,

att ett förbiseende vid förslagets utarbetande egt rum; tv det har icke

varit Styrelsens mening att, emot Riksdagens väl bekanta åsigt, tillvägabringa

en förändring i sådan rigtning. Men Styrelsen vågar påstå,

att anmärkningen, så vidt dermed afses att någon allmännare förändring

af förhållandet emellan den del af aflöningen, som grundlägger

pensionsrätt, och löneförmånerna i deras helhet, i det nya förslaget

influtit, icke öfverensstämmer med verkliga förhållandet, åtminstone

icke i sådan rigtning, som anmärkningen förutsätter. Snarare

går förändringen i motsatt rigtning, hvilket Styrelsen utbeder sig att

med några faktiska förhållanden få närmare ådagalägga.

Enligt 1874 års aflöningsbestämmelser uppgick summan af den

fasta lönen, på hvilken pensionsrätten grundas, till ett sammanräknadt

belopp af......... 872,390 R:dr

samt öfriga aflöningsförmåner, nemligen:

tjenstgöringspenningar till......... 407,085

och ålder,stilläggsstaten........... 100,000 507,085 ,,

eller tillsammans 1,379,475 R:dr,

af hvilken slutsumma den fasta lönen utgjorde 63,24 proc.

Aflöningsförmånerna åter, enligt förslaget för år 187a, utgjorde:

fasta lönen....................... 1,083,450 R:dr,

tjenstgöringspenningar............... 474,000 „

ålderstilläggsstaten.................. 278,850 ,,

1,836,300 R:dr,

af hvilken slutsumma de fasta lönerna, som grundlägga pensionsrätt,

utgöra allenast 59 procent.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Häraf visar sig'' således, att förhållandet emellan den lasta aflöningen

och summan af löneförmånerna enligt nu gällande och den

föreslagna nya staten ingalunda i det hela utfäller på sätt anmärkt

blifvit, utan fastmera att den nya lönestaten med mera än 4 proc.

nedsätter den proportionel pensionsrätten.

I dessa jemförelser äro de i aflöningsstaterna jemväl för vissa

tjenster upptagna anslag till jakt-, båt- och lrästlega samt reseersättning

icke inbegripna, emedan nämnda anslag hvarken äro afsedda att

utgöra eller med något giltigt skäl kunna anses utgöra aflöning utan

allenast innefatta godtgörelse för vissa med tjensteutöfningen förenade

oundvikliga kostnader, Indika tjenstemännen nu hafva sig ålagdt på

entreprenad öfvertaga, i stället att för desamma undfå godtgörelse

enligt räkning — en anordning, som visserligen länder statsverket till

besparing, på samma gång fÖrvaltningsbestyren derigenom förenklas.

Sammanräknade beloppet af dessa anslag, enligt nu gällande stat 60,920

Riksdaler och enligt det för 1875 afgifna förslaget 74,900 Riksdaler,

är i allt fall af jemförelsevis så ringa betydelse, att äfven om, emot

förmodan, dessa summor ansågos böra i beräkningen ingå, någon

nämnvärd förändring i proportionen emellan fasta lönen och samtliga

löneförmånerna derigenom icke uppkomma.

Nu må väl möjligen kunna anföras några enstaka fall, der

proportionen emellan fast lön och löneförmånerna blifvit genom löneförslaget

ändrad i anmärkta rigtningen; men dessa undantagsfall hafva

då sin, enligt Styrelsens tanke, fullt berättigade grund i den nödig

och rättvis befinna utjemningen af atlöningsförmånerna för likartade,

men tillförene, med afseende å då varande synnerligen skiljaktiga

lefnadskostnader på olika orter, mycket olika aflönade tjenstebefattningar.

Det torde i sammanhang härmed tillåtas Styrelsen att fästa

uppmärksamheten vid ett förhållande i afseende å pensionsvilkoren

vid tullverket, som väl torde förtjena att beaktas, då man granskar

deri ifrågavarande aflöningsstaten: det nemligen att oaktadt en del

tulltjenstemän till följd af sina synnerligen trägna och särdeles ur

finansförvaltningens synpunkt vigtiga befattningar måste tilldelas en

aflöning, som fullt betryggar ekonomiskt oberoende och i vissa fall är

högre, än hvad staten tilldelar tjensteman, på hvilkas lärdom och intelligens

ställas vida högre anspråk, så äro dock dessa högst aflönade tulltjenstemän

ingalunda lika tillgodosedda i afseende å pension vid afskedstagande!.

Under det andra statstjenstemän vid 65 å 70 års ålder få

bibehålla hela aflöningen på indragningsstat, då denna aflöning icke

öfverstiger 3,000 Riksdaler, samt då aflöningen öfverstiger nämnda

belopp i allmänhet undfå -i-delar eller 80 proc. af densamma, erhålla

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

deremot de få högst aflönade tulltjensteman, hvilkas aflöning, enligt

förslaget, kan med ålderstil lägg uppgå till 7,000 å 8,000 kronor, vid

sitt avskedande efter uppnådda 65 å 70 lefnadsår endast 4,000 kronor

eller från 50 proc. till 57 proc. af denna aflöning; och i ingen af de

lägre graderna, äfven der aflöningen mycket understiger 3,000 R:dr,

erhålles pension till tillnärmelsevis samma belopp, som andra civila

tjenstemän med lika aflöning undfå, eller ens 80 proc. deraf, utan

ganska betydligt derunder; hvilket också den här ofvan anförda proportionen

emellan fäst lön och samtliga löneförmåner af 64,24 procent

enligt nu gällande och blott 59 procent enligt senast föreslagna aflöningsstat

nogsamt ådagalägger. Härtill torde slutligen fä läggas

den erinran, att ett alltför stort missförhållande emellan aflöning och

pension naturligen föranleder sträfvan hos tjenstemannen att, äfven

sedan arbetskrafterna efter naturens ordning förslappats, få vid tj ensten

qvarstå och hos förmanskapet, som har åliggande att öfvervaka

göromålens oafbrutna och snabba utförande, men icke heller kan frigöra

sig från menskligt deltagande, lätteligen kunde alstra ett undseende,

som för det allmänna icke vore nyttigt.

Den anmärkning, som näst frågan om pensionsrätten och kanske

med ännu mera inverkan på beslutet blifvit under riksdagsförhandlingärne

framhållen, går derpå ut, att den äskade förhöjda aflöningen

vore både i och för sig och vid jemförelse med hvad för andra tjenstemän

ifrågakomma alltför betydlig, i synnerhet som ny stat för tullverket

år 1870 blifvit upprättad och lämpad efter då varande förhållanden,

hvilka sedan dess icke kunde antagas hafva undergått så väsendtlig

förändring, att de nya anspråken skäligen kunde derpå grundas;

hvarförutan man i anförda jemförelse!- med åtskilliga andra länders

kostnader för deras tullförvaltning velat finna stöd för ogillande

af det framlagda förslaget.

Att den i förslaget så betydligt stegrade utgiften för tullverket

skulle framkalla stora betänkligheter hos representationen var för Generaltullstyrelsen

ingalunda oväntadt, men det var Styrelsens oeftergiflig^

pligt att med all den omsorg, som omedelbara ansvaret för tullverkets

redbara förvaltning och för uppbörden af statsverkets betydligaste inkomst

kräfver, och med den sakkännedom, som kunde stå till Styrelsens

disposition, samvetsgrant och oförbehållsamt inför Eders Kong!.

Maj:t framställa de förefintliga behofven. Att dessa i det afgifna förslaget

ingalunda voro öfverdrifna och att de i anseende till lefnadskostnadernas

och tulluppbördens ytterligare stegring fortfarande äro

större, än att med den af Riksdagen för år 1875 anslagna löneförbättring

kunna skäligen tillgodoses, derom hyser Generaltullstyrelsen den

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jifligaste öfvertygelse. Det motsatta, i allmänna ordalag förfäktade påslåendet,

att de föreslagna löneförhöjningarne voro i och för sig alltför

betydliga, har, så vidt Styrelsen kunnat finna, icke sin grund i någon

specifik undersökning hvarken af beskaffenheten och trägenheten af de

tulltjenster, för hvilka den föreslagna aflöningen förmenats vara för

hög eller af verkliga beloppet utaf de lefnadskostnader, som på tulltjenstemännens

respektive tjenstgöringsorter är för ekonomiskt oberoende

med sparsam lefnadsordning erforderligt. För att rätt bedöma frågan

torde dock on sådan undersökning vara väl behöflig. Dervid bör i

första rummet bemärkas, att tulltjenstemännen i allmänhet äro så strängt

bundna vid en viss från 8 ända till 12 ;\ 14 timmar om dagen utsträckt

expeditions- och arbetstid, hvilken trafiken nog utkräfver, att

do icke kunna åtaga sig något annat inkomstbringande bestyr. De

äro således för sin utkomst helt och hållet hänvisade till den för t j ensten

bestämda aflöning. Dennas förhållande till den för personer i

jemförlig ställning på särskilda orter oundvikliga lefnadskostnad bör

derjemte tagas i betraktande; och då man väl tillerkänner kommunerna

sjelfva förmåga att någorlunda riktigt bedöma hvad deras egna

tjensteman, såsom magistratspersoner och presterskap, för sin utkomst

behöfva, har man i kommunernas anslag för dessa tjensteman en god

vägledning för bedömande af lefnadskostnaderna på olika orter. Slutligen

får det icke heller lemnas utan uppmärksamhet, att tulltjenstemännen

af sina göromål bringas i daglig beröring med handelns, sjöfartens

och den industriella verksamhetens idkare och hafva att vid

dessa och staten emellan stridiga intressen iakttaga det allmännas rätt

och bästa; att denna tulltj en stemannens ställning är så mycket mera

maktpåliggande, som rigtigheten af hans åtgöranden i de flesta fall

icke kan sedermera kontrolleras; samt att det anseende för nit, redlighet

och humanitet, hvilket, så vidt Styrelsen kunnat erfara, nu allmänligen

tillerkännas de svenska tulltjenstemännen, är för staten, äfven

om allt annat än den finansiella synpunkten lemnas å sido, af så stort

värde, att detta ingalunda kan uppvägas af någon, om ock skenbart

ganska betydlig besparing.

Det är på sorgfälligt öfvervägande af dessa och ofri ga på frågans

sakenliga bedömande inverkande förhållanden, som Styrelsen

grundade sitt senast afgifua löneregleringsförslag, tagande härvid

mindre hänsigt till jemförelser med hvad för tjensteaflöningen i andra

grenar af statsförvaltningen var gällande eller kunde blifva föreslaget,

helst sådana jemförelser nästan utan undantag i verkligheten möta

mångfaldigt skiftande olikheter. Men äfven om man vill anställa sådan

jemförelse och dervid, såsom skäligt torde vara, väljer något så

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

när likartade verksamhetsfält, torde det vid närmare uppmärksamhet

finnas, att aflöningsförslaget för tullverket ingalunda var öfverdrifvet.

Så lärer t. ex. för vinnande af inträde på tjenstemannabanan vid tullverket

och riksbanken erfordras samma kompetensvilkor, aflagd fullständig

afgångsexamen till universitet. Bägge dessa verk sysselsätta

sig med materiella bestyr och torde hos sina tjenstemän taga i anspråk

hufvudsakligen liknande egenskaper. Skiljaktigheter förefinnas

naturligen ändock i åtskilliga hänseenden, bland annat deri att expeditionstiden

inom riksbanken väl torde med åtminstone -|-del understiga

den under större delen af året för tullförvaltningen lägst bestämda.

Jemföras nu de för tjenstemännen i riksbanken redan tidigare,

än senaste prisstegringar å alla lefnadsförnödenheter inträdde, bestämda

löneförmåner och hvad för tullverkets tjenstemän blef med afseende

bland annat å samma prisstegringar föreslaget, torde man svårligen

kunna förevita sistnämnda förslag några öfverdrifna anspråk. För

riksbankens tjenstemän i 4:de lönegraden, eller bankokommissarierna

utgöra lön och tjenstgöringspenningar under första fem åren tillsammans

5,200 Riksdaler och sedermera 6,000 Riksdaler; hvartill komma

arfvoden för 4 af de 5 kommissarierna å 1,000 Riksdaler och för den

5:te af 600 Riksdaler, oberäknadt hvad under benämning af flitpenningar

eller möjligen andra titlar kan af särskild! anslag dem tilldelas.

En bankokommissarie torde således genast vid vunnen befordran

till denna grad erhålla från 5,800 till 6,200 Riksdaler och efter

fem års tjenstgöring inom graden från 6,600 till 7,000 Riksdaler.

Tullförvaltarne i Stockholm och Göteborg samt Malmö och Norrköping

skulle deremot enligt förslaget till tullverkets aflöningsstat i

sammanräknad aflöning undfå: de första fem åren 6,000 Riksdaler, de

derpå följande fem åren 6,500 och först efter 10 års förlopp 7,000

Riksdaler.

Fullföljes på enahanda sätt jemförelsen i de 2:ne följande lönegraderna,

för så vidt mycket skiljaktiga t j ens teförhåll anden och aflöningssätt

tillåta en sådan jemförelse, så finner man, att aflöningsförmånerna

till 3:dje tjenstegraden inom riksbanken i allmänhet torde med

särskilda arfvoden utgå från 4,600 till 5,600 Riksdaler och i 2:dra lönegraden

från minst 2,800 till 3,800 Riksdaler jemte särskilda dels bestämda

arfvoden och missräkningspenningar dels på fullmäktiges pröfning

beroende flitpenningar in. nr, under det aflöningsförmånerna för tullförvaltare

å andra platser än de här förut nämnda samt för kontrollörer,

enligt förslaget, skulle vexla emellan lägst 2,400 och högst 6,000

Riksdaler.

I alla dessa hänseenden synes således någon giltig grund för

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

anmärkningen om öfverdrifter i tullverkets föreslagna aflöningsstat icke

kunna hemtas från jemförelsen med den af Riksdagen fastställda aflöningsstaten

för riksbankens tjensteman.

Deremot förekommer onekligen i afseende å lista eller lägsta

tjenstegraden, hos riksbanken: kontorsskrifvare, kassaskrifvare och

kanslister, och vid tullverket: tullinspektörer och kammarskrifvare

samt med dessa senare i aflöningshänseende likställda öfveruppsyniugsmän,

en icke oväsendtlig skillnad emellan riksbankens fastställda

och tullverkets föreslagna aflöningsstater, denna skillnad till förmån

för tulltjensternännen.

Riksbanken tilldelar nemligen sina lista gradens tjensteman under

första 5 åren en aflöning af blott 1,600 och derefter af 2,100 Riksdaler,

oberäknad! hvad i särskilda arfvoden, flitpenningar m. m. kan

tillkomma; hvaremot den föreslagna aflöningsstaten för tullverket

bestämmer motsvarande tjenstegrads aflöning till lägst 1,800 och högst

2,000 Riksdaler för de första fem åren med tillökning deri efter 5

och 10 års ordinarie tjenstgöring inom graden, hvardera gången af

300 till 500 Riksdaler, så att hela aflöningen slutligen kan för tjenstemän

inom denna grad på olika orter komma att uppgå från 2,400

ända till 3,000 Riksdaler.

Då denna aflöning både i och för sig och vid jemförelse!- med

så väl hvad andra aflöningsstater upptaga som hvad nu gällande stat

för tullverket bestämmer ådragit sig anmärkning under riksdagsförhandlingarne,

ser sig Styrelsen föranlåten att något närmare redogöra

lör förslaget i denna del. Dervid må först erinras, att, oaktadt kammarskrifvarebenämningen,

innehafvarne af dessa tjenster, likasom tullinspektörerna

och öfveruppsyningsmärmen vid tullverket, hafva helt

andra åligganden, än hvad man i afseende å den lägsta tjenstegraden

vanligen föreställer sig. De sysselsättas ingalunda i någon nämnvärd

grad med renskrifning eller dylika underordnade arbeten, utan deltaga

i och förrätta ofta på egen hand, fast på förmännens ansvar, alla de

olika göromål, som tillhöra packhus- och tullkammarebestyren. På insigt,

nit och omutlig rättrådighet hos dessa underordnade tjenstemän

är statsverkets säkerhet och tullverkets anseende alltför mycket beroende,

för att det vore klokt, och dessa tjensteman» arbete är allt

för träget för att det vore rättvist, att inskränka deras aflöning efter

det vanliga måttet för lägsta tjenstegraden. Nu mera uppnås denna

tjenstegrad inom tullverket först efter 10 års eller än längre flitig

tjenstgöring såsom extra ordinarie; och då inträdet vid tullverket efter

undergången fullständig afgångsexamen vanligen icke kan ega rum

förr än efter uppnådda 20 lefnadsår, innehar tulltjensternännen vid sin

opaginerad Kontrollera mot PDF

första befordran i regeln en ålder af minst 30, oftast än liera år. En

högre tjenstegrad hinner han vanligen först emellan 40 och 50 års

ålder. Under sådana förhållanden och då tjenstgöringen vid tullverkets

lokalafdelningar i allmänhet icke lemnar någon tid öfrig för annat

förvärf, torde det ej kunna med skäl förnekas, att den för lägsta tjenstegraden

föreslagna aflöningsförhöjning är fullt berättigad. Ännu en

omständighet och den af synnerlig vigt, enligt Styrelsens tanke, torde

härvid böra tagas i betraktande, den nemligen att anställning vid den

mödosamma och genom oundvikliga konflikter med trafikens intressen

ingalunda angenäma lokaltullförvaltningen nästan uteslutande sökes

af obemedlade ynglingar, de der måste underkasta sig hård

kamp för sin framtida utkomst. Sällan lyckas de genomgå den långa

extra ordinarie tiden och uppnå sin första befordran utan skuldsättning.

Sättes nu aflöningen för lägsta tj enstegraden så lag, att den knappt

betäcker de oundgängliga lefnadskostnaderna och lemnar ingen tillgång

öfrig till förut ådragna skulders liqviderande, utan snarare tvingar

till ökad skuldsättning, såsom med nuvarande aflöning i förhållande

till de stegrade lefnadskostnaderna tyvärr är förhållandet, så

blir häraf en oundviklig följd, att den ekonomiskt oberoende ställning,

hvilken för befordran till ansvarsfulla uppbördsbefattningar dock måste

af Styrelsen inrymmas afseende, redan ofta är så undergräfd, att valfriheten

vid återbesättande af vigtigare befattningar måste bestämmas

af hänsyn till andra egenskaper än den öfverlägsna tjenstemannaskickligheten

— ett förhållande, nedslående för den oförvållad! skuldsatte,

men i öfrigt oförvitligo tjenstemannen och lika brydsamt för

den i sista hand ansvariga Styrelsen, som ofördelaktigt ur statens eget

väl förstådda intresse.

Ett sådant betraktelsesätt har föranledt den af Styrelsen föreslagna

löneförbättringen inom den lägsta tjenstegraden; och hvad deremot

blifvit anmärkt har icke kunnat rubba Styrelsens öfvertygelse,

att förslaget är väl grundadt. Man må icke heller vid jemförelse»

med den aflöningsstat, som för riksbankens lägsta tjenstegrad är gällande,

förbise, att riksbankens styrelse har sig medgifvet att utöfver

stat tilldela äfven lägsta tjenstegradens innehafvare särskilda arfvode»

och flitpenningar, hvarigenom missförhållandet i aflöning möjligen kan

utjemnas, men att en sådan rättighet icke tillkommer Generaltullstyrelsen,

som är bunden vid den fastställda staten. De i tullverkets

utgiftsstater för vissa bestämda ändamål anvisade särskilda förslagsanslag

få nemligen icke, såsom under riksdagsförhandlingarne förmenats,

under någon förevändning anlitas till löneförbättring för de i

stat upptagna tjenstebefattning»!*; och vidtoges en sådan åtgärd, skulle

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

den säkerligen icke lemnas oanmärkt vid den granskning, som tullverkets

förvaltning är underkastad så hos kammarrätten som hos Riksdagens

revisorer.

Endast för några jemförelsevis få tulltjensteman, hufvudsakligen

anställda på sådana aflägsna eller mindre bebyggda platser, hvarest

bostäder icke annorledes kunna; beredas, tillhandahållas boställen på

tullverkets bekostnad; och ehuru denna förmån icke linnes i staten

öfver de kontanta löneanslagen särskild;, omförmäld, har dock värdet

deraf, efter ungefärligt afdrag för boställshafvaren åliggande underhållsskyldighet,

alltid tagits i beräkning vid aflöningsstatens upprättande.

Till denna erinran föranledes Styrelsen af ett särskildt yttrande

under sista Riksdagens förhandlingar derom, att det utom de i staten

synliga aflöningsförmånerna vid tullverket äfven funnes andra, som

icke syntes. Men af detta yttrande föranledes Styrelsen tillika att

underdånigst erinra om ett annat, sedan lång tid tillbaka existerande

förhållande inom tulladministrationen, som icke utgör undantag utan

regel och som vållar, att aflöningsförmånerna för tullkamrarnes föreståndare

synas större än de i sjelfva verket äro. Fordom bekostades

af statsverket utgifterna för värme-, lys- och renhållning inom tullkammarelokalerna

äfvensom för papper och andra skrifmaterialier,

tryckningskostnader m. m., som för tullkammareexpeditionerna erfordrades.

För att förenkla de i allt fall många ekonomiska förvaltningsbestyren

och sannolikt äfven för att tillvägabringa den strängare hushållning,

som enskild omtanke vanligen åstadkommer, vidtogs vid en

lönereglering den förändring, att samtlige tullkammare- och tullstationsföreståndarne

sjelfve fingo, emot tillökning i löneanslagen, öfvertaga

bekostandet af förenämnda, med tjensteutöfningen förenade utgifter,

utom vid de på flera afdelningar inom samma lokaler ordnade

tullförvaltningarne i Stockholm och Göteborg, der en sådan anordningansågs

icke lämpligen kunna genomföras. Allt sedan denna förändring

vidtogs, bestrider statsverket förenämnda utgifter endast, för lokalafdelningarne

i omförmälda två städer samt för den yttre bevakningens

och den lägre tullbetjeningens af förmän på stället kontrollerade

förbrukning.

Rörelsens under senaste tider starka tillväxt på de flesta orter

med deraf följande ökad åtgång af skrifmaterialier och en betydlig

prisstegring synnerligen å allt brännmaterial hafva föranledt flera framställningar

hos Styrelsen om bidrag till dessa nu mera på flera ställen

ingalunda obetydliga kontorsutgifters bestridande eller deras fullkomliga

öfvertagande af statsverket; men Styrelsen har på de skäl, som

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

föranledde den bestående anordningen, ansett sig icke böra ifrågasätta

en återgång härutinnan. Emellertid torde vid bedömandet af de

föreslagna aflöningsbeloppen äfven nu anförda, i staten icke synliga

förhållanden förtjena att tagas i betraktande.

Hvad man, såsom här ofvan förmäles, anfört derom, att ny

stat tör tullverket helt nyligen eller Ar 1870 blifvit faststäld och att

förhållandena sedan den tiden icke kunde anses hafva undergått så

betydlig förändring, som den äskade aflöningsförhöjningen förutsatte,

har väl i förra hänseendet formel riktighet. Grunderna för tullverkets

nu gällande allöningsstat blefvo nemligen nyssnämnda år definitivt

fastställda åt Riksdagen, sedan de under de 2:ne nästföregående åren

endast provisoriskt för ett ar om sänder antagits till efterrättelse.

Dessa grunder framlades således första, gängen år 1868 under den

mycket tryckta ställning, hvari både landets och statens finanser då

befunno sig; och enär de just i följd af denna tryckning mötte många

betänkligheter från Riksdagens sida, Idel deraf en naturlig följd, att

de icke kunde med något hopp om framgång under den närmaste

tiden förändras i en mot Riksdagens uttalade mening stridande rigtning,

hvartill icke heller någon tvingande anledning förefanns i den

tidens prisförhållanden. Men ehuru således den gällande aflöningsstaten

för tullverket tillkommit för jemförelsevis kort tid tillbaka och

i sjelf va aflöningssättet då vidtogs den ganska väsendtligen förändring

att förut till en del i viss uppbördsprocent anslagen och således af

rörelsens vexlingar på olika orter beroende aflöning förvandlades till

bestämda på lön och tjenstgöringspenningar fördelade aflöningsbelopp

samt äfven i öfrigt den förändrade reglering genomfördes, att en genom

uppbördsproeentens tillväxt oskäligt hög aflöning för en del tjenstår

nedsattes och att de svagaste lönerna deremot något förbättrades,

sa lades dock till grund för denna lönereglering i sin allmänlighet de

lönebelopp, Indika sedan den år 1857 vidtagna allmänna regleringen

af lönerna för rikets civila embete- och tjensteman varit beståndande.

Detta adagahigges tydligast, om man jemför 1870 års reglering af

lönerna för Generaltullstyrelsens egna embete- och tjenstemän med

hvad. för ofri ga centrala embetsverken 1857 bestämdes. Man lärer

nemligen icke betvifla, att Generaltullstyrelsen, som uppgjorde förslaget

till 1870 års reglering, dervid åtminstone lika mycket såg centralverket

som lokaltullförvaltningarne till godo, och att vid sådant förhållande

dessa senares behof af löner icke relativt öfverskattades.

Eti blick pa tulluppbördens belopp åren 18o7 och 1870 gifver vid

handen en ganska betydlig stegring, hvilken icke kan hafva''uppburits

utan en motsvarig tillökning i arbete; och likväl hade aflöningsstaten

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

i sin helhet snarare blifvit nedsatt än förhöjd samt uppbördskostnaden,

beräknad i procent af uppbörden, ganska betydligt nedgått. Betydelsen

af en sådan anordning har man trott sig kunna förklara och förringa

genom hänvisning till den reduktion af tulltjenstemännens antal,

som utmärkte de senare regleringarne. Men anordningarne i denna

rigtning öfverensstämde, så vidt Generaltullstyrelsen förmår inse, helt

och hållet med den af Riksdagen länge förfäktade och enligt Styrelsens

tanke otvifvelaktigt ur alla synpunkter giltiga grundsatsen: sä fä

tjänster som möjligt, mal fall sysselsättning för de tjensteman, som bibehållas,

och för dessa fullt tillräcklig aflöning. Och det är denna grundsats,

som Styrelsen fortfarande allvarligt bemödat sig att gifva tillämpning

i de framlagda förslagen till tullverkets lönestater; väl vetande

att tjenstemännens arbetsförmåga och arbetslust hafva en mycket stor

elasticitet, om de sporras af medvetandet, att det redbara arbetet erkännes

och efter förtjenst lönas.

Rigtigheten af den senare delen utaf ofvannämnda anmärkning,

eller af påståendet att under tiden sedan den år 1870 fastställda aflöningsstaten

uppgjordes, d. v. s. sedan år 1868, lefnadskostnaderna

icke skulle hafva stigit i sådant förhållande, att de senast föreslagna

aflöningsförhöjningarne deri tillsammans med det oerhördt stegrade

arbete, som tullpersonalen numera har att utföra, funne fullt berättigande,

vågar Styrelsen deremot icke blott betvifla utan bestämdt motsäga.

I dessa hänseenden föreligga så allmänt bekanta faktiska förhållanden,

vitsordade, hvad lefnadskostnadernas stegring angår, från

alla delar af landet, och, hvad angår tullpersonalens ökade arbete, af

de offentliggjorda redogörelserna för tulluppbörden samt sjöfartens

och varuinförselns stegring, att af vidare bevisning icke torde göras

behof. Och någon annan bevisning kan icke heller förebringas, då

ingen lärer vilja genom missförstådd sparsamhet framtvinga det sorgliga

vittnesbördet, som en ännu för sjelfständighet, redlighet, skicklighet

och nit utmärkt tjenstemannacorps skulle bringas i nödvändighet

att genom ekonomiskt och moraliskt förfall lägga i dagen.

Man har ock slutligen till stöd för ifrågavarande anmärkning

åberopat den procentvis lägre uppbördskostnad, som enligt Almanack

de Gotha tullförvaltningen i vissa andra länder företedde.

Styrelsen vågar icke fälla något omdöme öfver tillförlitligheten

af den åberopade källan för dessa uppgifter; men icke öfverensstämma

samma uppgifter med det faktiska förhållandet i Sverige under något,

af de senast förflutna åren och icke heller, hvad grannländerna Danmark

och Norge angår, med de från dervarande tullmyndigheter för

några år tillbaka meddelade specifika upplysningar, af hvilka hufvud
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

sakliga resultaten framställdes i Kougl. Maj:ts nådiga proposition N:o

26 till 1870 års Riksdag och hvilka för dä uppgifven tid visade, att

omkostnaderna i sin helhet för svenska tullverket ställde sig procentvis

obetydligt eller endast |- proc. högre än i Danmark, men nära 2

proc. lägre än i Norge. Hela tullförvajtniugskostnaden besteg sig

nemligen i Sverige till 12,25 proc., i Danmark till 11,51 proc. och i

Norge till 14,19 proc. af hela uppbörden.

Uppställer man nu jemförelse mellan tullförvaltningskostnaderna

enligt senast afgifua statsregleringsförslag, för nästkommande är

2,500,000 och den för samma är beräknade uppbörd, som af tullförvaltningen

ombesörjes, nemligen:

tullmedel.......

fyr- och båkmedel. .

19,500,000: —

800,000: —

eller tillsammans

20,300,000: -

så skulle kostnaderna för tullförvaltningen, oaktadt förhöjningen i alla

arbetspriser, uppgå till allenast 12,31 proc. af uppbörden; och ställas

åter de föreslagna utgiftsstaterna i jemförelse med den verkliga uppbörden

under sistlidna och innevarande år, så nedgår uppbördsproceuten

till omkring 10 för 1873 och för innevarande år till allenast

omkring 8,5.

Enligt upplysningar, sorn innevarande år på officiel väg blifvit

införskaffade angående dessa förhållanden i Belgien och Italien, visar

det sig, att i det förra landet, der tull- och aecisuppbörden till en del

handhafves af samma personer och lemnat eu inkomst år 1872 af tillsammans

63,776,614 francs, förvaltningskostnaden för hela denna uppbörd

uppgått till 7,755,441 francs, eller 12,16 proc., men att särskild!,

för tulluppbörden, hvilken lemnat en inkomst af 22,527,509 francs,

personella aflöningar och andra med aecisuppbörden icke gemensamma

omkostnader beräknats till 4,937,400 francs eller mycket nära 22 proc.,

hvartill dessutom kommer en pensionsstat för tullverket, uppgående

till 1,004,408 francs eller'' mera än 4 proc. af tulluppbördeu.

I Italien åter, hvarest tulluppbörden det sista året uppgiften

omfattar eller 1871 uppgick till 79,080,886 lire, kostade denna uppbörd

9,280,580 lire eller 11,74 proc., oberäknad! omkostnaderna för tullpersonalens

pensionering, hvarom närmare upplysning icke kunnat

erhållas.

Om man oväldigt betraktar frågan om det svenska tullverkets

utgifter äfven ur denna komparativa synpunkt och tillika tager i öfvervägande

beskaffenheten af vår tullgräns så till lands som sjös jemte

det till ortsbefolkningens beqvämlighet inrättade stora antalet tull
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

platser, de der naturligen måste fördyra förvaltningen, så skall man,

enligt Generaltullstyrelsens tanke, icke med billighet föra klagan öfver

beloppet af dessa utgifter.

Visserligen hafva vidare under riksdagsförhandlingarne sådane

anmärkningar förekommit, som att en antydd inloppsstation, der utrikes

ifrån kommande fartyg ställas under bevakning eller deras last

förseglas, innan de tillåtas inlöpa i en vidsträckt skärgård, vore alldeles

onyttig, likasom att rörlig kustbevakning i samma trakt väl

kunde undvaras och anförtros åt lotspersonalen, helst något beslag å.

olofligen lossadt eller infördt gods icke under en mängd år der verkställts;

men ehuru dylika förslagsmeningar, om de bringades till utförande,

otvifvelaktigt skulle leda till besparing i tullverkets utgiftsstater,

vågar dock Styrelsen icke med samma visshet antaga, att de

tillika ledde till vinst för statskassan och för de än större intressen,

som hvarje land genom kust- och skärgårdsposteringar har att till

egen fördel och till skydd vid sjöolyckor bevaka. Lotspersonalens

egentliga uppgift vore mången gång oförenlig med tullpersonalens

åligganden, särdeles vid tillfällen då dessa senare borde företrädesvis

iakttagas; och om, såsom med all sannolikhet lärer få antagas, den

hittills obligatoriska skyldigheten för utrikes ifrån kommande fartyg

att vid ingående till svensk plats taga lots kommer att upphöra, lära

med svenska skärgårdar och dess befolkning förtrogne skeppare derefter

icke sjelfmant i lotsen påkalla en kontrollant öfver tullförfattningarnes

efterlefnad just då en sådan kontrollants närvaro ur allmänt

intresse vore mest behöfligt. För öfrigt torde bevakningsanordningars

gagnelighet icke säkrare bedömas efter lagöfverträdelser, som uppdagas,

än efter den laglydnad, som under anordningarnes tillämpning bcfinnes

rådande. Och vågar Styrelsen dessutom åberopa den betydliga

reduktion af tullbevakningstjenster, hvilken under senare tider egt

rum, till bevis derom, att tulladministrationen ingalunda underlåter att,

sä vidt sådant, efter dess uppfattning, finnes rådligt, äfven i detta hänseende

iakttaga sparsamhet med statens medel.

Slutligen hafva ock under riksdagsförhandlingarne anmärkningar

blifvit framställda emot förslaget att utbyta den tillförene endast

på vissa orter och till vissa lägre tjenstebefattning»!- under ett slags

premiesystem anslagna ålderstilläggs-aflöningen till en normal aflöningsiorbättring,

som dock skulle helt och hållet räknas till tjenstgöring^-,

penningar och således icke betunga pensionsstaten; men då denna förändring,

för hvilken Styrelsen i sitt underdåniga utlåtande med 1875

års statsregleringsförslag fullständigt anfört skälen, har sin motsvarighet

i många andra af Riksdagen godkända aflöningsstater och äfven i

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

den här förut närmare omförrnälda löneregleringen för Riksbanken,

från denna senare endast hufvudsakligen afvikande deri, att ålderstilläggen

för Riksbankens tjensteman räknas till den fasta lönen och

således grundlägga en högre pensionsförmån, samt då andra äfven i

afseende å förslaget i öfrigt betänksamma röster inom Riksdagen höjt

sig till förmån för denna förändring, anser sig Styrelsen nu icke vid

frågan derom behöfva vidare uppehålla sig.

Härmed har Styrelsen, efter bästa öfvertygelse, bemött de anmärkningar,

som emot grunderna i sednast afgifna statsregleringsförsla-g

förekommit; och då Styrelsen hvarken af de gjorda anmärkningarne

eller eljest funnit anledning att frångå det af Eders Kong!.

Maj:t redan gillade förslaget utom i några få detaljer, deri, till följd

af under tiden inträffade förhållanden, ändringar, ledande dels till inrättande

af några nya tjenstebefattningar dels till indragning af några

andra, funnits böra och kunna ega rum, öfvergår Styrelsen härmed till

de detaljfrågor, hvilka påkalla särskilda framställningar, i sammanhang

hvarmed Styrelsen ock blir i tillfälle att underdånigst omförmäla de

rörande detta ämne hos Styrelsen väckta frågor.

Beträffande härvid först Centralverket eller Generaltullstyrelsen,

så torde vid det förhållande, att något yttrande om löneregleringen

lör detta embetsverk ännu icke lärer inkommit från den af Eders Kong!.

Maj:t nedsatta komité, som fått sig uppdraget att afgifva förslag i hithörande

ämnen, den af Styrelsen nästlidna år föreslagna nya tjensteoch

löneregleringen för Generaltullstyrelsen icke heller nu komma under

hufvudsaklig pröfning; hvadan Generaltullstyrelsen endast anser

sig böra underdånigst hemställa, att Eders Kong]. Maj:t täcktes taga

i öfvervägande och hos Riksdagen föreslå den provisoriska löneförbättring

för Styrelsens embets- och tjenstemän, som pröfvas skäligen

böra dem tilldelas och hvaraf, sedan Eders Kongl. Maj:t i ämnet aflat

nådig proposition till sista Riksdagen, de otvifvelaktigt befinna sig i

ett af ytterligare prisstegringar än vidare ökadt behof.

1 fråga om lokaltnllförvaltningarne finner Styrelsen sig nödsakad

anmäla, att deri rörelsens starka tillväxt, som under de sista åren i

stigande progression egt rum, synnerligen i Stockholm, Göteborg och

Malmö, och som, äfven om någon återgång må vara att motse, i allt

fall med största sannolikhet kommer att fortfara i sådan omfattning,

att den för en helt annan rörelse beräknade ordinarie tjenstemannapersonalen

äfven med ytterlig ansträngning icke förmår uppbära eller

ens öfver vaka en mängd vigtiga arbeten, hvilka icke heller till den

utsträckning, som under senare tiden varit oundvikligt, kunna med

erforderlig trygghet anförtros mindre erfarna tillfälliga biträden, och

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

att Styrelsen ^ af sådan anledning måste föreslå inrättande af följande

nya tjenstebefattning^!'', nemligen:

i Stockholm:

ä'' tullkammaren ytterligare en 2:dre kontrollör,

ntl packhusinspektionen jemväl ytterligare en kontrollör samt

två kammarskrifvare;

/ Göteborg:

t id packhusinspektionen: likaledes en kontrollör utöfver de nuvarande;

samt

t Malmo, till biträde vid packhusbehandlingen en öfveruppsyningsman;

alla med de i statsförslaget upptagna aflöningsförmåner, uppgående

tillsammans till 12,000 kronor i ordinarie löner och 3,000 kronor

i tjenstgöringspenningar jemte ålderstillägg efter 5 och 10 års ordinarie

anställning, hvar inom sin grad.

dill de nyss anförda allmänna skälen för dessa nya anslag utbeder

sig Styrelsen att få andraga några mera detaljerade, och dervid

till en början i afseende a uppbördens belopp meddela:

att densamma utgjorde:

R:di

år 1870.

5,742,876: - 5,371,467: - 1,258,363:

1873.

9,432,022:

7,278,985:

11:

2,193,7

i Stockholm

,, Göteborg

,, Malmö ,,

och under de 11 första månaderna af innevarande år:

i Stockholm R:dr........ 13,007,883

,, 7,117,346

„ 2,222,945

Behofvet af ytterligare en 2:dre kontrollör å Stockholms tullkammare,

hvarest ar 1870 indrogs en kammarskrifVarebefattning, som

Göteborg

Malmö

af ytterligare

da kunde umbäras, har under senare åren visat

sig allt mera oaf
-

ensligt, dels emedan de ansvarsfulla göromål, som tillkomma den ende

nu befintlig^ 2:dre kontrollören, öfverstiga en mans arbetsförmåga och

icke kunna genom tillfälliga arbetsbiträden underlättas, utan måste

emellan 2:ne tjensteman fördelas, dels ock af följande särskilda omständighet.

Handelsrörelsens tillväxt och fördelning på ett betydligen ökad t

antal trafikanter, har funnits allvarligen påkalla en alldeles ny kontrollanordning.

Författningarne medgifva nemligen, hvad icke heller utan

oerhörd tillökning af utrymmet i packhuslokalerna vore möjligt att

neka, att godsegare må genast efter verkställd packhusbehandling uttaga

sina varor, emot det att godkänd säkerhet blifvit ställd för den

på varorna belöpande tullafgift, som inom viss bestämd tid skall in
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

betalas. Xn packhusbehandlas och utlemnas samtidigt stundom i olika

lokaler och äfven inom samma lokal åt olika tjensteman varor för

samma goclsegares räkning och det är icke möjligt lör dessa tjensteman

att hvar för sig hålla hand deröfver, att den för tnllafgifterna af

godsegaren ställda säkerhet icke öfverskrides. Emellertid belöpa sig

tullafgifterna för sålunda i Stockholm utlemnade varor, enligt månadtliga

utdrag af räkenskaperna, till högst betydliga belopp, exempelvis

för si st förflutna Oktober månad till 987,38b R:dr, fördelade pa icke

mindre än 240 olika godsegare. Den härutinnan angelägna dagliga

kontrollen, på hvilken" både statens säkerhet och de för varuutlemnandet

ansvarige tullfcjenstemänn ens personliga välfärd är beroende,

skulle nu genom den ifrågasätta nya tjensten å tullkammaren tillvägabringas,

och ändamålet lärer finnas väl motsvara kostnaden.

1 Göteborg, hvarest handelsrörelsen är koncentrerad pa färre

händer, har särskild kostnad för utöfvande af nämnde kontroll ännu

icke funnits oundviklig.

Beträffande åter behofvot af tillökning i de ordinarie packhustjenstemännens

antal, så har väl också detta sin förnämsta grund i

rörelsens starka tillväxt; men det förklaras derjemte af den störa förändring,

som ångkraftens alltjemt ökade anlitande för varutransporter

medfört. I samma mån grundsatsen: “tid är penningar44 gör sig mera

gällande, fordrar trafiken skyndsam expedition och, för att möjliggöra

sådant, erfordras åter beqvämt utrymme. Då tillförene nästan allt tullpligtigt

gods lossades i Stockholm vid skeppsbron i packhusets närhet

och endast i den mån utrymmet i packhuset medgaf godsets emottagande,

så utsträckes nu alltjemt lossningen och packhusbehandlingen

till nya platser inom Stockholms vidsträckta hamnområde. Således är

en provisionel packhuslokal öppnad och beslut fatta dt om byggandet

af en ny vid Riddarholmshamnen; särskild packhuslokal, inrättad i

magasinsaktiebolagets lins vid Stadsgårdshamnen, samt på Styrelsens

enträgna framställningar nya packhuslokaler dels å norra delen åt

skeppsbron, dels vid Ladugårdslandsviken beslutade; hvarförutan ständig

förtullning eger rum vid Reijmersliolm, dervid, ehuru alla kostnader

af egaren godtgöras, minst en ordinarie tjenstemans hela tid

strängt upptages. Med någon kännedom om vigten af erfarenhet och

pålitlighet vid varors paekhusbehandling inses lätt, att dylik förrättning

på egen hand icke hör anförtros åt tillfälliga biträden, och att

den föreslagna tillökningen af en kontrollör och två kammarskrifvare

vid packhusinspektionen i Stockholm under anförda förhållanden är

den minsta möjliga, som tryggheten för ärendenas behandling kräfver.

Äfven i Göteborg har med hamnområdets utvidgning och rörel
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

sens tillväxt den föreslagna tillökningen af en kontrollörstjenst vid

packhusinspektionen funnits oundgängligen nödig.

Hvad angår förslaget om uppförande i Malmö tullkammares stat

af en öfveruppsyningsman, som skulle biträda vid packhusgöromålen,

får Generaltullstyrelsen underdånigst erinra derom, att af skäl, som

finnas närmare utvecklade i Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition till

1871 års Riksdag, den redan derförinnan i Malmö betydligt ökade

rörelsen fanns påkalla inrättande af särskild packhusinspektorstjenst,

hvdket ock af Riksdagen bifölls under det af Styrelsen föreslagna och

af Eders Kong]. Maj:t godkända vilkor, att intilldess då i staten upptagna

en nederlagsinspektor och en öfveruppsyningsman afginge, endast

ett deras aflöning Överskjutande belopp af 400 R:dr finge för

packhusinspektorsbefattningen utgå.

Nederlagsmspektorstjensten har väl sedermera vid innehafvarens

befordran blifvit indragen, men öfvéruppsyningsmansbefattningen existerar

ännu, hvadan den ur flera synpunkter angelägna packhusinspektorstjensten

ännu icke kunnat tillsättas och den deraf beroende reglering

af tullkammaregöromålen bringas till stånd. Emellertid har rörelsen

i Malmö sedan nämnde tid än vidare, såsom ofvan är anfördt, betydligt

tilltagit, hvaraf åter blifvit en gifven följd, att icke allenast

packhusinspektorstjensten utan äfven öfveruppsyningsmannens verksamhet

numera för göromålens behöriga skötande erfordras. Det är

på grund häraf Styrelsen hemställer, att, med uteslutande ur staten

af ofvannämnde ar 1871 beslutade vilkor, aflöning'' äfven för en öfveruppsyningsman

i Malmö måtte anslås.

För öfrigt hafva väl flera framställningar hos Styrelsen blifvit

af underordnade myndigheter gjorda icke blott i allmänhet om beredande

af förbättrade lönevilkor utan ock om inrättande af nya tjenstebefattningar

och om särskilda anslag för uppgifna olika ändamål; men

Styrelsen har ansett sig icke ega skäl att vidare än här ofvan skeft

understödja dessa framställningar, utom i följande två hänseenden,

nemligen:

dels beträffande förstärkning af bevakningspersonalen i Oscars
hamn;
-

1«. °°k i fråga om förhöjning af det nu till tullkammareföre
-

deJs

ståndaren i

1 det förra af dessa hänseenden har tullkammaren föreslagit, att

vaktmästarnes antal matte fördubblas eller ökas från 2 till 4, hvaremot

distiiktehefen i sydöstra distriktet under vitsordande af behöfligheten

utaf bevakningsförstärkning dock ansett denna kunna inskränkas till

allenast en vaktmästare. Den lifliga sjöfart, som hufvudsakligen för

tioras anslagna arfvode.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

export eger rum i Oscarshamn, har redan ådagalagt otillräckligheten

af nu varande fåtaliga bevakningspersonal, och den ytterligare tillväxt

såväl i sjöfart som i Oscarshamns handelsrörelse, hvartill den nyligen

öppnade Oscarshamns—Nässjö-jernvägen och den staden beviljade

transitorätt komma att föranleda, göra otvifvelaktigt åtminstone den af

distriktchefen föreslagna bevakningsförstärkning nödig; hvarföre Styrelsen

i enlighet dermed hemställer, att en ny vaktmästaretjenst må

uppföras på Oscarshamns tullkammares stat med lika aflöning som för

de öfriga är föreslagen eller 000 kronor i lön, 300 kronor i tjenstgöringspenningar,

jemte ålderstillägg.

Arfvodet till tullkammareföreståndare i Borås är, likasom i allmänhet

för hans jemlikar, nu bestämdt till 200 R:dr. Emellertid kan

ej förnekas, att ''en redan under förut gällande mellanrikslagstiftning

ganska betydlig utförsel till Norge af Boråstraktens industrialster föranledt

trägnare förpassningsbestyr för ifrågavarande tjensteman, än

att dessa må kunna anses skäligen godtgjorda med det ringa arfvodet,

och att den från och med sistlidne Juli inträdda förändring i samma

lagstiftning, hvarigenom fullkomlig tullfrihet i Norge medgifves för

ifrågavarande svenska tillverkningar, otvifvelaktigt måste ännu mera

öka förpassningsbestyren i Borås. Vid detta förhållande finner sig

Styrelsen böra 1 så måtto understödja tullkammareföreståndarens framställning

om arfvodets förhöjning redan med nästa års ingång från

200 till 700 B:dr, att Styrelsen hemställer, att detta arfvode måtte i

staten för år 1876 fördubblas eller bestämmas till 400 kronor.

Slutligen har Styrelsen i lönestaten för en tullkammare i Linköping,

hvilken stad fått stapelstadsrätt sig i nåder beviljad, upptagit

samma aflöning, som för den, enligt förslaget för 1875, lägst aflönade

tullkammaren, den i Falkenberg, ifrågasattes, nemligen:

Lön.

Tjenstgöringspenniiigav.

Båtlega.

tullförvaltare...... 2,000: — . .

vaktmästare...... 600: — . .

. . . . 700: — . .

. . . 300: — . .

. . . 50: —

tillsammans 2,600: —• . . .

. . 1,000: — . . .

... 50: —

jemte rätt till ålderstillägg.

Samfälda beloppet af de nya löneanslag, Styrelsen nu funnit

sig icke kunna undgå att tillstyrka, utgör således:

i ordinarie lön..................... 15,200: —

i arfvoden och tjenstgöringspenningar....... 4,500: —

och i båtlega........................50: —

rätt till ålderstillägg.

Kronor 19:750: — jemte

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Deremot kan Styrelsen icke föreslå vidare indragningar än:

dels af den å Strömstads tullkammares stat uppförda uppsyningsmanstj

ensten vid Mossviken, hvilken befattning, efter den nya

mellanrikslagstiftningens trädande i kraft, icke vidare är behöflig och

derföre, så snart tjenstens nuvarande innehafvare afgår eller frivilligt

öfvergår på indragningsstat eller kan till annan lämplig befattning

förflyttas, torde få indragas; hvaremellertid aflöning enligt 1874 års

stat torde böra nu varande tjensteinnehafvaren tillkomma;

dels ock af en kustvakt till sjös och 2 kustroddare inom Warbergs

fördelning, hvilka befattningar genom ompostering af den öfriga

bevakningen gjorts umbärliga och, såsom lediga, icke blifvit tillsatta;

föranledande dessa indragningar följande besparingar i den för 1875

föreslagna stat, nemligen:

för uppsyningsmannen i Mossviken 900 lön, 300 tjenstg.-pgr och 200 häst- och båtlega,

1 kustvakt till sjös...... 600 „ 300 „ „ 300

2 kustroddare......... 1,000 „ 400 „ „ —-—

2,500 „ 1,000 „ „ 500 „

förutom rätt till ålderstillägg, eller tillsammans..... 4,000 kronor,

hvadan tillökningen i den för 1875 föreslagna aflöningsstaten, oberäknadt

i bägge fallen rätt till ålderstillägg, utgör 15,750 kronor, hvilket

belopp, tillagdt summan i nyssnämnda förslag, sådant det af Eders

Kongl. Maj:t godkändes, 1,632,350 kronor, gifver slutsumman i det nu

upprättade aflöningsförslaget för år 1876, eller 1,648,000 kronor.

Denna tillökning uppväges emellertid af den nedsättning, Styrelsen

funnit sig kunna tillstyrka på andra utgiftstitlar.

Innan Styrelsen öfvergår till närmare redogörelse för förslagen

i sistnämnda hänseenden, får Styrelsen på de i dess underdåniga skrifvelse

den 25 November nästlidna år andragna och af Eders Kongl.

Maj:t nådigst gillade skäl jemväl nu hemställa:

dels att Eders Kongl. Maj:t täcktes förklara innehafvare af till

indragning bestämda embeten eller tjenster, på hvilkas eget val beror

att vid tjensterna qvarstå eller öfvergå på indragningsstat, skola, så

länge de qvarblifva vid tjensterna, i allmänhet vara pligtige att nöjas

med den aflöning, de hittills åtnjutit;

dels att följande tjenstemän, hvilkas rätt att öfvergå på indragningsstat

är beroende af inträffande ledighet, måtte af anslaget till

öfvergångsaflöning under tiden och så länge de vid sina tjenster qvarblifva

tilldelas årlig löneförbättring, nemligen

Distriktchefssekreteraren och tullfiskalen i sydöstra distriktet

med 400 kronor; samt

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kammarskrifvarne i Wisby och Hernösand, äfvensom öfveruppsyningsmannen

i sistnämnda stad med 300 kronor hvardera;

dels att tullinspektören vid Klippan i Göteborg, hvars tjenst

skall vid blifvande ledighet utbytas emot en öfveruppsyningsmansbefattning,

måtte förklaras berättigad att, så länge han qvarstår i tjensten,

fa af aflöningen för öfveruppsyningsmansbefattningen uppbära

hvad deraf öfverskjutcr den tullinspektören enligt 1868 års stat tillkommande

aflöning;

dals ock slutligen att tullförvaltaren och öfrige tullpersonalen i

Duled måtte såsom vilkor för tillgodonjutande af de löneförbättringar,

som för dem varda beviljade, underkastas skyldigheten af förflyttning

till den nya plats för tullkammaren, som med anledning af nya kommunikationsaniäggningar

inom Jemtland kan varda bestämd.

Under enahanda förutsättning, som i omförmälda underdåniga

skrifvelse den 25 November nästlidna år uttalades, att de tullverkets

tjensteman, hvilka efter normalstatens fastställande begagnade dem

medgifven rätt att qvarblifva vid förut gällande aflönings- och pensionsvilkor,

skola allmänneligen finnas villiga att öfvergå på den förhöjda

aflöningsstat, som lärer komma att för 1876 fastställas, har Styrelsen

mke heller nu kunnat beräkna hvarken det afdrag å ordinarie

aflöningsstaten, som för motsatt fall kan komma att eg a rum, eller beloppet

af den öfvergångsaflöningsstat, som i samma händelse och för

bestridande dessutom af aflöning för sådane tj ens ter, som vid innehafvarnes

afgång skola indragas och derföre icke finnas i den nya aflöningsstaten

upptagne, kan komma att erfordras; hvarcmellertid, och

enär en dylik öfvergångsaflöningsstat icke heller nu kan helt och hållet

undvaras, Styrelsen i enlighet med sitt senaste af Eders Kongl. Maj:t

gillade förslag tillstyrker, att sådan öfvergångsaflöningsstat, omfattande

både löner och uppbördsprovision, måtte såsom förslagsanslag fastställas

till ett belopp af 50,000 kronor.

Och torde Eders Kong]. Mäj:t nu, likasom i den nådiga propositionen

till sista Riksdagen, finna nyttigt och nödigt, att någon viss

tid bestämmes, inom hvilken de tjenstemän, hvilka icke ingått på normalstatens

bestämmelser utan af eget val qvarstå vid äldre stater, må

anmäla sig till öfvergång på den nya stat, som för 1876 kan varda

fastställd, vid äfventyr att sådant derefter icke tillätes; hemställande

Styrelsen, om icke denna pnescriptionstid må bestämmas till 3 månader

efter den dag, då den |nya staten blifvit af Eders Kongl. Maj:t

slutligen pröfvad och till efterrättelse stadfästad.

Med tillämpning af de utaf Eders Kongl. Maj:t hos sistlidne

Riksdag föreslagna grunder för åtnjutande af ålderstillägg, enligt tull
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

verkets aflöningsstat, har, i följd af de under innevarande år inträffade

förändringar bland tullpersonalen, den för 1876 erforderliga ålderstilläggsaflöning

beräknats komma att uppgå till något lägre belopp,

än nästlidna års enahanda beräkningar för innevarande gåfvo vid handen,

eller till 270,000 kronor; och ehuru antagligen äfven denna summa

kommer att genom tjenstemäns afgång eller befordran ytterligare nedgå,

har likväl Styrelsen för att icke möjligen missleda genom förslagsanslagens

upptagande till lägre beloppj än hvartill dermed afsedda utgifter

kunna komma att uppgå, ansett sig böra tillstyrka, att ålderstilläggsstaten

måtte för är 1876 upptagas såsom förslagsanslag till ofvan

anförda belopp....................... 1 270,000 kronor.

Enligt samma grunder, som tillförene varit följda samt vunnit

både Eders Kongl. Maj:ts och Riksdagens godkännande, har Styrelsen

äfven för år 1876 beräknat behofvet å tullverkets indragnings- och pensionsstater,

hvarvid nedsättning af 12,000 kronor å den''förra men förhöjning

af 3,200 kronor å pensionsstaten för afskedade tjensteman och

betjente, emot hvad för år 1875 beräknades, nu funnits kunna och

höra eg a rum, men deremot någon förändring i pensionsstater för aflidiie

tjenstemäns och betjente» i fattigdom efterlemnade enkor och

barn icke af de gjorda beräkningarne föranledas. Och hemställer Styrelsen

i öfverensstämmelse härmed att såsom förslagsanslag för år 1876

upptages:

för iudragningsstaten........................ 100,000;

„ pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente . . . 197,000;

„ pensionsstaten)a för aflidne tjenstemäns och betjentes i

fattigdom efterlemnade enkor och barn......... 31,800.

1 afseende pa den egentliga omkostnadsstaten och deri upptagna

förslagsanslag gifver väl sista bokslutet för år 1873 vid handen, att

några af dessa anslag då lemna! öfverskott, andra åter icke motsvarat

utgifterna, skiljaktigheterna dock i bägge fallen till jemförelsevis mindre

betydliga belopp. Endast i fall, dä dylika skiljaktigheter från

tidigare iakttagna förhållanden kunna anses ega mera konstant

grund, torde giltigt skäl förefinnas att föreslå förändringar i hvad

förut är beslutadt; och enär detta ännu icke kan anses vara händelsen

samt öfriga till bestämda belopp i förslaget till 1875 års reglering

upptagna anslag synas komma att motsvara behofvet, har Styrelsen

trött sig nu böra bibehålla så väl de särskilda förslagsan slagen som

öfriga utgiftstitlar i omkostnadsstaten vid enahanda belopp, som af

Eders Kongl. Maj:t till sistlidne Riksdag framställdes, allenast med den

förändring att för vinnande af jemn slutsumma å staterna i sin helhet

anslaget till diverse utgifter och i följd deraf äfven omkostnadsstatens

slutsumma blifvit nedsatt med 100 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vid jemförelse emellan den stat, som för 1875 blifvit inom det

af Riksdagen dertill beviljade belopp upprättad ocli den nu för år 1876

föreslagna, visar sig, att den förra upptager följande belopp:

ordinarie aflöningsstaten...........1,311,160: —

efter afdrag af derå beräknade besparingar 10,000: — 1,301,160: —

dyrtidstilläggsstaten....................... 280,080

öfvergångsaflöningsstaten: förslagsanslag.......... 50,000

ålderstilläggsstaten: d:o 100,000

indragningsstaten: d:o 112,000

pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente,

förslagsanslag,.................. 193,800:

pensionsstaterna för aflidne tjenstemäns och betjentes

i fattigdom efterlemnade enkor och barn, förslagsanslag 31,800

Omkostnadsstaten....................... . 201,160

Summa kronor 2,270,000: —

men att åter förslaget för år 1876 upptager:

ordinarie aflöningsstaten till................. 1,648,100:

öfvergångsaflöningsstaten, förslagsanslag.......... 50,000:

ålderstilläggsstaten, dito •......... 270,000:

indragningsstaten, dito ......._ • ■ • 100,000:

pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente,

förslagsanslag....................197,000:

pensionsstaterna för aflidna tjenstemäns och betjentes i

fattigdom efterlemnade enkor och barn, förslagsanslag 31,800: —

omkostnadsstaten........................ 201,100:

deraf 98,850 kronor äro förslagsanslag. _

Summa kronor 2,498,000: —

De i öfverensstämmelse med hvad nu blifvit anfördt upprättade

förslag till tullverkets aflönings- och öfriga utgiftsstater för 1876,

varda härmed underdånigst öfverlemnade; och Generaltullstyrelsen

framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,

Stormägtigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste

tjenare och undersåtar

A. G. BENNICH.

A. BRÄNDSTRÖM. E. A. HERNBLOM.

Axel Björkman.

Stockholm den 7 December 1874.

Kongl. Maj:t underdånigst med förslag till utgifsstater lör

Till

tullverket för år 1876.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Numerär.

23

Förslag
un
-

Tullverkets ordinarie aflöninss-nonnalstat för år 1876.

Iiön

1

Kongl. General-Tullstyrelsen.

Generaltulldirektör.........

8,000

Departementschef.........

4,000

Dito ..........

—

Kansliet.

Sekreterare .............

3,000

Registrator och aktuarie

2,500

Notarie...............

2,200

Dito ..............

1,600

Dito ..............

—

Tjenst-

görings-

penningar.

Jakt,-

oeli

båtlega.

Hästlega

och rese- kostnader.

Total- rj

, , S u in m a.

belopp.

i

Anm. Intilldess registrator- och aktuarie-

tjenstern a kunna hos en person

förenas, åtnjuta registratorn och aktuarien

den för hvardera af dem i

1868 års stat bestämda aflöning samt

de tvänne i tjensten yngste notarierna

jemjikt Kongl. brefvet den 1

Maj 1868 hvardera 1,500 kronors

ordinarie lön.

Advokatfiskalskontor et.

1 Advokatfiskal *)

Tullfiskal *) och kanslist

Kammarkontor et.

Kamererare........

Kammarförvandt.....

Bokhållare ........

Kammarskrifvare.....

Dito .....

3.000 - 1,600-

3,000

2,200!-

2,200-

1,000’-

Revisionskontor et.

Kamererare.........

Revisor...........

Dito ...........

3,000:

2,200!

1,000 -

1,500.—

1,500

1,000

500 - 200-

1.500-

Transport

—! 5001-

9,000-

5,500[-

5,500!-

4,500 - 3,500- 2,200- 1,600!- 1,600-

3,500-

1,800-

4,500j

2,200-

2,200!

1,000-

2,000

— 3,500j - !—.! 2,200 •

!—| 6,600!

—'' 12,300

Åldcrstillägg- !

att utgå till

hälften efter S1

och återstiend#

hälften ofterilO

års tjenstetid |

i graden, i

20,000

13,400

5,300

11.900

50,600j
-

*) Adrokatfiskalen och tullfiskalerna åtnjuta 12 procent af kronans andel i konfiskations

den 2 Augusti 1771, den 28 Februari 1797, den i Februari 1800 och den 9 September 1818.

och bötesmedel, enligt Kongl. brefven

s. 24 Kontrollera mot PDF

Nnmeråir.

24

*

i 0

10

i H

| t»;

1 ^

Lön.

| Tjenst- görings- penningar.

Jakt-

ooh

båtlega.

Håstlega

och rese- ! kostnader.

Total- j belopp.

1

1

i S u m m a

Transport

—

—

--

—

—

—

12,300

—

60,600

1

Kammarskrifvare..........

1,000

1.000

_

7

Dito ..........

—

—

—

—

—

—

—

7,000 —

20,300

1

Anm. Kammarskrifvare vid kammar- och

revisionskontoren åtnjuta efter vias

särskildt bestämd tids tjenstgöring

och under i öfrigt fastställda vilkor

s. k. ålderstillägg.

KammarvaJctbetjeningen.

Öfvervaktmästare..........

650

300

950

1

Vaktmästare............

500

—

300

_

_

_

__

_

800

_

4

Dito ...........

—

—

—

—

—

—

—

—

3,200

—

4,950

1

l:o. Central-distriktet,

innefattande Stockholms stad samt Stock- holms, Upsala, Westmanlands och Söder- manlands län jemte Gestrikland och

en del af* Kopparbergs län.

Stockholm.

Tullkammaren.

Tullförvaltare ...........

4,000

2,000

6,000

1

Kontrollör.............

3,000

—

2,000

_

__

_

_

5,000

__

__

1

Andre kontrollör..........

2,500

—

500

_

__

_

—

_

3,000

_

__

1

Dito ........

—

—

—

_

__

_

—

_

3,000

__

—

i 1

Kammarskrifvare..........

1,500

—

500

__

__

_

—

2,000

8,000

_

__

4

Dito ..........

—

—

____

___

____

___

__

________

1

Kammarvaktmästare, som tillika

uppassar vid uppbördskontor^!

500

300

__

800

1

Biträdande kammarskrifvare . . .

_

-

1,200

—

_

—

1,200

—

29,000

1

Uppbördskontor et.

Tullförvaltare............

4,000

2,000

_

6,000

1

Kammarskrifvare..........

1,500

—

500

—

—

2,000

—

8,000

1

Konfiskations- och kassörs- kontorel.

Inspektor och kassör .......

1.500

1

:

5,000

1

Kammarvaktmästare........

500,

—

300

1

_

_

—

-

800

--

OO

O

_i_|_ ii i; ;___:_j j,ouu —

Transport; - — - :j""...... ~T_: 118,600;-

j Åldovstillägg

: att utgå till

Ihälften efter 5

joch återstående

j hälften efter 10

j års tjenstetid

i graden.

1,000 —

1,000 - 1,0001 —

1,0001—

1,000 —

4,000 —

1 1,000 - 1 1,000 —;

| I

1,000 -j

150—!

s. 25 Kontrollera mot PDF

Numerär.

25

Packhusinspektionen.

Öfverinspektor.......

Tullförvaltare.......

Förste kontrollör . . .\. . .

Kontrollör..........

Kontrollörer.........

Kammarskrifvare

Dito

Uppsyningsman .

1! Vaktmästare . .

Dito

Biträdande e. o. kammarskrifvare

Dito dito

Vy

Nederlag skontoret.

1 Tullförvaltare.........

1 Kontrollör..........

1 Kammarskrifvare......

1 Dito ......

1 Öfveruppsyningsman.....

; 1 i Biträdande e. o. kammarskrifvare

Tullbevakning sinspektionen.

i

1 Öfverinspektor, som jemväl utöfvar

chefskap öfver kustbevakningen

i Stockholms skärgärd

] Kontrollör............

1 Kammarskrifvare.........

1 Kammarvaktmästare.......

1 Biträdande e. o. kammarskrifvare

1 Öfveruppsyningsman........

2 Dito .......

1 Uppsyningsman...........

5 '' Dito ...........

1 Vaktmästare............

69 Dito ............

1 Roddare ..............

7 Dito ..............

Transport

-aaji-AUw—

Lön.

1

■

i

I

Tjenst- 1

gärings- :

penningar.

Jakt-

oeh

båtlega.

Hästlega

ioch rese- kostnader.

Total-

belopp.

8 u ni m a.

Älderstillägg

att utgå till

hälften efter 5

och återstående

hälften efter 10

års tjenstetid

i graden.

4,000

—

3,000

—

—

_

—

7,000

''

118,650

—

1,000

3,500

—

2.500

—

—

—

—

—

6,000

—

1,000

—

i 2,500

—

1,000

—

—

—

—

—

3,500

—

—

1,000

—

2,500

__

500

—

—

—

—

—

3,000

—

—

1,000

—

j _

_

_

—

—

—

—

_

6,000

—

—

2,000

—

! 1,500

__

500

—

—

—

—

—

2,000

—

—

1,000

—

1,000

—

500

—

—.

—

—

—

8,000

1,500

—

4,000

300

Z

800

_

400

—

—

—

—

—

1,200

—

—

300

—

_

_

—

—

—

—

—

—

3,600

—

_______

900

__

—

1,200

—

—

—

—

—

1,200

__

—

—

—

—

.....

—

—

—

2,400

—

45,400

—

__

—

4,000

! 3,000

__

2,000

2,000

—

—

—

—

—

6,000

5,000

1,000

1,000

—

1,500

_

500

—

—

—

—

—

2,000

—

1,000

—

—

—

—

—

—

2,000

—

—

1,000

—

1,500

—

500

—

—

-

—

—

2,000

—

1,000

—

1.200

1,200

,

18,200

—

—

—

4,000

1,000

b) h)

500

5,500

1,000

3,000

1,000

—

—

—

—

4,000

—

1,000

—

1,500

500

—

—

—

—

—

2,000

—

—

1,000

—

500

—

300

—

_

—

—

—

800

—

150

—

—

—

1,200

—

—

—

1,200

—

—

—

1,500

—

500

—

—

—

—

—

2,000

i---

1,000

—

—

—

—

—

—

—

—

4,000

—

—

2,000

—

1,000

___

500

—

—

—

—

—

1,500

—

—

300

—

—

—

--

—

—

--

—

7,500

—

1,500

—

800

—

400

—

—

—

-r-

—

1,200

—

300

—

—

—

—

,-

--

—

—

82,800

—

—

20,700

--

600

—

300

—

—

—

—

—

900

—

—

150

—

—

—

—

—

...

—

—

6,300

—

—

1,050

—

! —

—

—

....

......

—

| —

_

1197001—

182,250

_

-

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

Numerär.

26

T9* J f —i jjijim—

Numerär.

Lön.

Tjenst- göring*- pen ni n gar.

Jakt-

och

båtlega.

Hästiega

och rese- kostnader.

Total-

belopp.

S u m m a.

Äldersfcilläg-g

attjUtgå till

hälften efter 5

och återstående

hälften etter 10

års tjenstetid

i graden.

Transport

_

_

_

_

_

110700

182,250

_

,

j_

i

1 Läkare för tullverkets lägre vakt- betjening i Stockholm.....

1

—

jen

.tgonngspenningar

och hästiega.

''600j—I —

000

—

120.300

i

Anm. Den vid Blockhusudden anställde

tullinspektören, hvars befattning vid

blifvande ledighet indrages, åtnjuter,

så länge ban vid samma tjenst qvai''- står, den för honom i 1868 års stat

upptagna aflöning.

Anslag till den i Stockholm för- lagda tulljakt att uppbäras och

redovisas af öfverinspektoren

vid tullbevakningsinspektionen

Kust- och skärgårdsbevakningen

mellan Gefle och Nyköpings tull- kamma/rdistrilcter under befäl af

öfverinspektoren vid tullbevak- ning sinspektionen i Stockholm.

Sandhamn.

Öfveruppsyningsman........

1,500

_

300

...

500

b) 300

500

—__

2,100

-

_

500

600

j

i

Vaktmästare............

600

_

800

—

--

—

—

—

900

—

---

, ,

150

_;

! 6

Dito .............

—

—

--

—

—

—

—

5,400

—

--

_

900

——1

1

Prest................

—

—

250

—

—

—

—

250

—

-—

_

—

_I

1

Skollärare .............

—

—

100

—

—

—

...

—

100

_

.8,750

1

Dalarö.

Öfveruppsyningsman........

1,500

300

b) 300

2.100

600

1

Vaktmästare............

600

—

300

■i-

—

--

—r

900

_

150

— 1

4!

Dito ............

—

—

—

—

—

3,600

000

—i

1

Läkare................

.—

—

150

—

-

—

—

150

—

—

—

—

li

Skollärare..............

—

—

100

—

—

-

—

L00

6,850

—

_i

1

Utö och Hufvudskål*.

Uppsyningsman...........

000

300

b) 200

1,400

i

300

J

1

Vaktmästare............

600

-i

300

—

—

—

- j

—

900

—

—

150

—!

1

Dito ............

—

—

—

_i

—

—

—-

900

—

3.200

150

—■!

1

Härhamra och Landsort.

Öfveruppsyningsman........!

1,500

300

_

i

b) 300

2,100

600

Transport

_

-1

-

...

__

— 1

-

2,100

—

321,850

—

—

—

s. 27 Kontrollera mot PDF

Numerär.

27

1

Lön.

Tjenst- göri ligg- penningar.

1

Jakt-

tid!

båtlega.

!

Hästlega

och rese- kostnader.

Total-

belopp.

1

S u m m a.

Älderstillägg

att utgå till

liälften efter 5

och återstående

hälften efter 10

års tjenstetid

i graden.

Transport

2,100

321,8*0

_

_

_

Vaktmästare............

600

—.

600

—

—

—

- .

—

900

—

—

—

150

—

Dito ............

—

—

-''

_

—

—

—

3,600

—

---

—

600

—

Jaktuppsyniiigsman vid Landsort

900

—

600

—

j) 450

—

—

1,650

-

—

300

—

Jaktbåtsman ............

500

—

200

—

—

—

700

—

100

—

Dito .......... . .

___

__

_

_

_

—

_

—

700

_

9,650

100

Furusund.

Öfveruppsyningsman........

1,500

—

600

—

b) 300

—

—

2,100

—

—

—

600

Vaktmästare............

600

—

600

—

—

—

—

—

900

—

—

—

150

Dito ............

—

—

—

—

.—.

—

—

2,700

—

—

—

450

—

■Jaktuppsyniiigsman.........

900

—

600

—

j) 450

—

—

—

1,650

—

---

—

300

—

Jaktbåtsman............

500

200

—

—

—

—

—

700

—

---

—

100

—

Dito ............

—

—

—

—

—■

—

—

700

—

8,750

100

_j

Waxholm.

Tullkammavföreståndare......

—

200

—

—

—

200

—

200

__

Anm. Utöfver här upptagna personal i

tjenst varande en bevakningskon-

]

trollör och tre jaktbåtsmän, hvilkas

|

tjenster vid blifvande ledigheter in-

dragas, åtnjuta, till dess sådan in-

■

dragning kan ske, den för dem i

1874 års stat upptagna aflöning.

Öregrund.

Öfveruppsyningsman........

I,o00

—

300

.—

b) 100

—

—

—

1,900

—

—

—

600

—

Vaktmästare............

600

—

300

—

—

—

—

—

900

—

—

—

150

—

Dito ,...........

—-

—

--

—

--

—

—

—

900

—

___

—

150

—

Roddare...............

500

—

200

—

—

—

—

700

—

—

—

100

—

Jaktuppsyniiigsman........

900

300

j) 450

—

—

—

1,650

—

________

—

300

—

Jaktbåtsman............

500

200

—

—

—

—

—

700

—

—

100

—

Dito ............

—

—

—

—

—

■—

—

700

—

7,450

_

100

„—

Södertelje.

Inspektor ..............

1,600

—

300

—

b) 100

—

—

2,000

—

—

—

600

—

Uppsyningsman ..........

; 900

—

300

—

—

—

1.200

—

—

300

—

Vaktmästare............

600

—

300

—

—

—

—

900

—

__

—

150

—

Dito ............

—

:

—

—

—

—

_

2,700

—

6,800

—

450

—

Grisslehamn.

Tullförvaltare...........

i 2,000

i—.

700

b) 75

—

b) 75

2,850|—

——

—

800

—

Transport

—

—

—! — |—

—

—

2,850|—

354,700

_

—

—

s. 28 Kontrollera mot PDF

Numerär. !!

28

Löi

Tjenst
görings
penningar.

Jakt
och
båtlega.

i Hästlega

! och resej

kostnader.

Transport

Vaktmästare............

600

—

300

Roddare ..............

500

—

200

Östhammar.

Tullkammarföreståndare......

200

Norrtelje.

Tullkammarföreståndare.....

__

200

Anm. Här anstälde en vaktmästare, hvars

befattning vid blifvande ledighet in- drages, uppbär, till dess han från

sin tjenst afgår, den aflöning, som

i 1868 års stat för honom finnes

upptagen.

Gefle.

Tullförvaltare...........

3,500

___

1,500

Kontrollör.............

3,000

_

1,000

Kammarskrifvare..........

1,500

300

Öfveruppsyningsman........

1,500

—

300

Uppsyningsman...........

900

—

300

Vaktmästare............

700

—

300

Dito ............

—

_

__

Roddare...............

500

_

300

Dito...............

_

—

_

Jaktuppsyningsman ........

900

300

Jaktbåtsmau............

500

200

Dito ............

—

—

Nyköping.

Tullförvaltare............

2,000

700

Vaktmästare............

600

_

300

Dito ............

—

—

Trosa

T u 11 k am m arföres tån d a re......

—

200

Hartsö.

Jaktuppsyningsman.........

900

-1

300

Jaktbåtsman............

500

__!

2001

Dito ............j

—

—

— |

Transport

—

—

—

b) 2001

j) 300

j) 450■

Total
belopp.

S u t

Ålderstillägg !

att ntgå till !

hälften efter 5

och återstående;

hälften efter 10;

års tjenstetid

i graden.

■

5.200

4.000

1,800

1,800

1.200

1.000

9,000

800

800

1.500

700

2,100

2,800;-

900:-

900

200

i .050

2,850

354,700

900

—

—

—

150

—

700

4,450

100

200

—

200

_

200

_

200

:

19,900

-! 700;—I —

- 700;—:--

1,000 —

1,000 —

600 —j

600 —j

300:—!

300 —

2,700 —

150 —

i50 —

300:—

100 —

300 —

800

150

150

300

100|-

100

7,850!——i 389,450-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Numerär.

29

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Jakt-

och

båtlega.

Hästlega

och rese- kostnader.

Total-

belopp.

S u ni in a.

llderstillagg

att utgå till

hälften efter d

och återstående

hälften efter 10

års tjenstetid

i graden.

Transport

—

—

!

—

__

—

| 7,850

—

389,450

—

| i

Häfringe.

Uppsyningsman..........

900

_

300

b) 200

1,400

300

i i

Vaktmästare............

500

[-

, 300

—

—

_

__

800

____

_

150

l

Dito ............

—

—

—

—

—

—

800

10,850

150

i

2:o. Westra distriktet,

innefattande Göteborgs och Bohus län

samt Halland.

Göteborg.

Tulldirektör, hvartill någon bland

föreståndarne vid de i Göte- borg befintliga tullafdelningar.

med bibehållande af egen tjen- stebefattning, för en tid af fem

är om sänder förordnas . .

2,500

___

2,500

l

Tullfiskal.............

2,000

—

700

—

—

—

—

—

2,700

—

5,200

_

800

1

Tullkammaren.

Tullförvaltare...........

4,000

2,000

0,000

1,000

l

Kontrollör............

3,000

—

2,000

—

—

___

__

_

5,000

_

____

_

1,000

l

Andre kontrollör.........

2,500

—

500

_

_

_

__

_

3,000

_

_____

1,000

l

Kammarskrifvare.........

1,500

—

500

_

__

__

_

2,000

_

___

1,000

4

Dito ........

_

—

_

_

_

_

_

8,000

_

_____

4,000

1

Kammarvaktmästare ....

500

—

300

__

_

__

__

__

800

_

___

150

1

Biträdande e. o. kammarskrifvare

—

—

1,200

_

_

__

_

_

1,200

_

_____

__

1

Dito dito

—

—

—

~~

—

—

—

1,200

—

27,200

1

Amu. En utöfver nämnde personal vid

tullkammaren anställd kontrollör,

hvars befattning vid blifvande le- dighet indrages, åtnjuter den för

honom i 1868 års stat upptagna

aflöning, intill dess lian från tjeneten

afgår, hvarförinnan det till en bi- trädande e. o. kammarskrifvare här''

ofvan utförda anslag 1,200 kronor

icke kommer att utgå.

I

Uppbördskontor et.

Tullförvaltare ...........

4,000

2,000

_!

•

i

___

0,000

1,000

1

Kammarskrifvare.........i

1,500

—

500

—

—

—

—

--

2,000

—

—

—

1,000,

Transport!

— |—| 8,000|—| 432,700}-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Numerär,

J

30

V

3

3

P:

►i

!

■

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Jakt-

och

batleg.

i.

lliistlcga

och rese- kostnader.

Total-

belopp.

S u tn m a.

Äldörs tillägg

att utgå till

hälften efter 5

och återstående

hälften efter 10

års tjenstetid

i graden.

1

Transport

Kammarvaktmästare, som jemväl

uppassar vid konfiskations- och

—

—

—

—

—

—

8,000

—

432,700

__

—

kassörskoutoret.........

Konfiskations- och kassörs- kontord.

500

.

—

300

800

8,800

150

_

1

1

Inspektor och kassör......•

Biträdande e. o. kammarskrifvare

Packhusinspektionen.

3,500

__

1,500

1,200

—

—

—

5,000

1,200

—

6,200

—

1,000

[ 1

Öfverinspektor...........

4,000

—

3,000

—

—

''

—

—

7,000

—

—

—

1,000

—-

1

Tullförvaltare............

3,500

—

2,500

—

—

—

—

6,000

—

—

-•

1.000

—

1

Förste Kontrollör.........

2,500

~

1,000

—

—

—

.—

—

3,500

—

—

—

1,000

—

1

2

Kontrollör......

2,500

500

_

3.000

6.000

___

_

1,000

2.000

_

Kontrollörer............

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

i

Kammarskrifvare.........

1,500

—

500

—

—

—

2,000

—

—

—

1,000

—

! i

Dito .........

—

—

—

—

....

_

—

—

2,000

—

----

—

1,000

—

i

Uppsyningsman..........

1,000

—

500

—

—

—

—

1,500

—

-—

—

300

—.

i

Vaktmästare............

800

—

400

—

—

—

—

—

1,200

—

—

—

300

i

j

i

i

i

Dito ............

Biträdande e. o. kammarskrifvare

Dito dito

Anm. De utöfver här upptagna personal

vid packhusinspektionen anställde

tvänno vaktmästare, hvilkas befatt.

ningar vid blifvande ledighetei

komma att indragas, åtnjuta, så

länge de vid sina tjenster qvarstå,

de tvänne i tjensten yngste vakt- mästarne den för dem i 1868 års

stat bestämda . aflöning; kommande

den bär ofvan upptagna uppsynings- mansaflöningen icke att utgå, förrän

dessa båda vaktmästaretjenster blif- vit Indragna.

Nederlagskontoret.

i

1

1,200

_

1,200

1,200

1,200

Z

35,800

•

300

i

Tullförvaltare............

4,000

—

2,000

—

—

—

6,000

—

—

—

1,000

i

Kammarskrifvare..........

1,500

—

500

—

_

—

2,000

—

—

—

1,000

--

i

Dito ..........

•-

_

—

—

—

—

2.000

_

—

—

1,000

i

Öfveruppsyningsman........

1,500

—

500

-■

—

2.000

—

—

1,000

Transporti —

—

-

-

-

-

-

-

12,000

—

483,500

—

-

—

s. 31 Kontrollera mot PDF

Numerär.

31

1

1

1

1

1

1

1

1

1

3

1

05

1

11

1

1

1

2

Transport

Vaktmästare............

Biträdande e. o. kammarskrifvare

Tullbevaknings-inspektionen.

Öfverinspektor, som jemväl nt-j

öfvar befäl öfver kustbevakningen

inom Göteborgs tullkammardistrikt

............|

Kontrollör.............j

Kammarskrifvare..........

Kammarvaktmästare........

Öfveruppsyningsman .......

Dito “ i

Uppsyningsman..........i

Dito ..........i

Vaktmästare............

Dito ......... . . •

Roddare..............*

Dito ...............

Klippans station
Öfveruppsyningsman.

.......

Anm. Här anställde inspektor åtnjuter,j

så länge han vid tjensten qvarstår,

den här utförda öfveruppsyningsmansaflöningen.

Anslag till den i Göteborg förlagda

tulljakt att uppbäras och

redovisas af öfverinspektoren

vid tullbevaknings-inspektionen

För läkarevården af tullverkets

lägre vaktbetjening i Göteborg

Kustbevakningen i Göteborgs tull

kammar distrikt under befäl af

öfverinspektoren vid tullbevalc-\

ningsinspektionen i Göteborg.

Kustsergeant till häst.......;

Dito till sjös.......j

Dito dito .......i

Transport

’

Lön.

Tjenst*

görings-

penningar.

Jakt-

och

båtlega.

Hästlega

och rese- kostnader.

Total-

belopp.

S u m m a.

Alderstillägg

att utgå till

hälften efter 5

och återstående

hälften efter 10

års tjenstetid

i graden.

.

12,000

483,500

800

—

4001

—

—

—

—

—

1,200

—

—

—

300

—

1.200''

1,200

14.400

b) h)

j

|

4,000

—

1.500

-

—

--

500

—

6,000

—

—

—

1,000

-1

3,000

—

1.000

—

—

—

—

4,000

—

—

—

1,000

1,500

-*

500

—

—

—

—

—

2,000

—

-''-

—

1,000

„_j

500

—

300

—

—

—

—

—

800

—

—

—

150

__

1,500

—

500

—

—

—

--

—

2,000

—

—

—

1,000

—

—

—

—

—

—

—

—

2,000

—

—

—

1,000

_;

1.000

—

500

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

300

_)

—

—

—

—

—

—

-—

—

4,500

—

—

—

900

__|

800

—

400

—

—

—

—■

—

1,200

—

—

—

300

— |

—

—

—

—

—

—

—

78,000

—

—

—

19,500

-j

600

—

300

—

—

—

—

—

900

—

—

—

150

_i

—

—

—

—

—

—

9,900

—

—

—

1,650

—;

1,500

—

500

—

—

....

—

—

2.000

—

—

1,000

— j

500

500

—

—

300

—

—

---

—

300

—

115,600

—

900

300

h) 600

1,800

___

500

i

j

900

—

300

—

600

—

—

—

1,800

—

—

—

500

—

—

—

—

—

—

—

3,600

—

—

—-

1,000

—

-

j

—

—| — i—

7,200! —

613,500

—

— j—:

s. 32 Kontrollera mot PDF

Numerär.

32

Tjenst-

Jakt-

Hästlega

Total-

S u m m a.

Älderstillägg

att utgå till

hälften efter 5

gorings-

och

och rese-

belopp.

och återstående

penningar.

båtlega.

kostnader.

hälften efter 10

års tjenstetid

i graden.

| 1

j

1 1

Transport

Kustsergeant till sjös vid Kalfsund

Kustvakt till häst . ........

Dito till sjös vid Vrångö . .

Dito dito ......i . .

Dito dito .........

Dite dito .........

Dito dito .........

Kustroddare.............

Dito .............

Kustvakt till sjös vid Inland ; .

Kustroddare dito . .

Dito dito . .

Anm. De utöfver här upptagna personal

vid kustbevakningen inom Göteborgs

tullkamraardistrikt anställde 1 kustsergeant

till häst, 2 kustvakter till

häst, 6 kustvakter till fot och eu

kustroddare indragas vid blifvande

ledigheter och åtnjuta, intill des»

sådan indragning kunnat ske, 1 kustsergeant

till häst och 2 kustvakterj

till häst, de i tjensten yngste af

hvardera graden, samt C kustvakter

till fot och en kustroddare aflöning!

enligt redan bestämda grunder. Häri

uppförd aflöning till 1 kustvakt till |

sjös och en kustroddare kommer icke''

att utgå, förrän i den män ofvan-;

nämnde 6 kustvakter till fot hinna!

indragas.

Kalfsund.

Anm. Eu härstädes anställd vaktmästare,''

hvars befattning vid blifvande le-i

dighet indrages, åtnjuter, så länge

han vid sin tjenst qvarstår, den föri

honom i 1871 års stat bestämda]

aflöning.

Kongsbacka.

Tullkammarföreståndare ....

Kongelf.

Tullkammarföreståndare

Transport

Lön.

500

600

600

600

500

600

500

300

300

300

300

200

300

200

600

450

b) 300

b) 300

h) 450

200

200

b)r)100

7.200

1,800

1,250

1,500

1,350

2,700i

1.200

2,400|

700

27,300

1,200

700

700

200

300

300

613,500

50,000

500

300

300

300

600

300

600

100

3,900

300

100

100

200 —

663,70Ö| -

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

■ k-x,:.-, ------------

Tjenst
Lön.

görings- j

penningar. !

1

1

Transporl

1

i

i _

Vaktmästare.......

500

1-

300 —

1

1 Amu. En härstädes anställd tullförval- tare, hvars befattning vid blifvande

ledighet indrages, åtnjuter, så länge

han vid sin tjenst qvarstår, den föi

honom i 1870 års stat bestämda af- j löning.

Marstrand.

Tullförvaltare.......

;

2,000

i

i

1,000

_

1

Vaktmästare ....

600

300

__

1

Dito ........

-----

—

—

—

1

Kustbevakningen.

Kustsergeant till sjös.......

900

300

i

1

Kustroddare...........

500

__

200

_

3

Dito ........

—■

—

—

—

1

Klädesliolmen.

Kustvakt till sjös ....

600

300

1

Kustroddare.....

500

_

200

_

2

Dito .....

—

—

i

; i

Hättan.

Inloppsstation till Uddevalla.

Kustvakt till sjös.......

600

300

_i

! i

Kustroddare............

500

200

2

Dito ........ i

—

—

—I

1

Uddevalla.

Tullförvaltare...........s

2,500

1,000

1

Öfveruppsyningsman .......

1.500

_

300

_

1

Vaktmästare..........

600

_

300

2

Dito .........

__

1

Roddare..........

500

__

200

|

1

Dito ..........

—

--

i

1

Käringö, Grafverna, Mollö-i

''sund och Gullholmen. i

Kustsergeant till sjös.......1

900;

3001

1

Kustvakt till sjös........

600

-1

3001

Transport!

_ f

— |

H

Jakt-

och

båtlega.

Hästlega

j och rese*

| kostnader.

1_____

Total-

belopp.

S u m m

I

i

l.

Älderstillägg

j att utgå till

hälften efter 5

och återstående

hälften efter 10

års tjenstetid

i graden.

—

_

_

30C

—

663,700

—

—

____

__

80C

_

1,100

—

150

—

b) r)

—

300

—

3,300

—

—

1,000

__

—

—

900

—

—

150

—

—

900

—

—

150

—

600

__

1,800

500

—

—

—

—

700

—

— -

—

100

—

--

—

2,100

-

—

—

300

—

600

_

_

1,500

300

—

—

—

—

700

—

—

—

100

—

1,400

----

—

200

—

) 450

_

1,350

300

— !

-

—

700

—

----,

—

100

—

i

—i

1,400

—

16,750

200

—

b) r)

_ !

—

300

—!

3,800

—

—

1,000

—

—

—

—

1,800

—

—--

—

600

—

900

—

—

—

150

—

—

1,800,

-;

—

—

300

—

— i

—

__j

7001

—

—

—

100

—

700

1

____

—

100

600

—1

1,800

500

600!

-1

—

|

1,500

--■!

—

300

- 1

i

—!

__j

-1

13,000|-|

681.5501

— |

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

J akt- och

båtlega.

Hästlega

och rese- kostnader.

Transport

—

J

—

—

-

-

—

—

Kustvakter till sjös........

—

—

Kustroddare.............

500

—;

200

—

—

-

Dito .............

—

Lysekil.

Inspektor ..............

1,600

300

—

300

— -

—

—

Vaktmästare............

500

—

300

—!

—

Roddare...............

500''

200

—

—

—

—

—

Dito ..............

Strömstad.

b) r)

Tullförvaltare..........

2,500

—

1,000

—

—

—

300

—

öfveruppsyningsman......

1,500

—

300

—

—

—

—

Vaktmästare...........•

600

—

300

Dito ...........

—

—

—

Kustbevakningen.

Kustsergeant till sjös.......

900

—

300

—

600

—

Kustvakt till sjös.........

600

—

300

—

600

—

''

Kustroddare............

500

—

200

—

—

—

Dito ............

—

—

—

—

~

Kontrollbevakningen

vid norska gränsen under befäl af tull- förvaltaren i Strömstad.

b) r)

Gränsridare vid Hälle.......

500

—

300

—

200

—

—

—

Dito vid Svinesund . . . .

—

—

—

—

—

—

—

Dito vid Vassborn . . . .

—

—

—

—

—

—

.

—

Dito vid Krokstrand. . .

Anm. En vid Mossviken anställd upp- syningsman, hvars befattning indra- ges vid blifvande ledighet eller inne- hafvarens frivilliga öfvergång på in

dragningsstat, åtnjuter intill dess

den för honom i 1874 års stat. be

I

stämda aflöning.

Varberg.

Tullförvaltare, som jemväl ut- öfvar befäl öfver kustbevak-

i

;

Transport

1 -

| —

j _■

1-

1 -

!—

Total
belopp.

S u m m a.

Alderstillägg

att utgå till

hälften efter 5

och återstående

hälften efter 10

års tjenstetid

i graden.

13,000

3,000

700

8,400

—! 681,550

2,200

800

700

1,400

8.800'':-

1,800;-

900-

1,800-

1,800,- 1,500- 700- 3,500 -

1,000-

1,000''-

1,000:

1,000-

■

30,200

600 —:

loo-H

1.200—1

600- 150

100 - 200,

19,800, —

1,000;- 600 ■

150

300-

500 - 300 —

100! - 500 ---

150 - 150 —

150; —

150 —

| 731,550

s. 35 Kontrollera mot PDF

Numerär.

35

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Jakt-

och

båtlega.

Hästlega

och rese- kostnader.

Total-

belopp.

S u m m

i.

Ålderstillågg

att utgå till

hälften efter 5

och återstående

hälften efter 10

års tienstetid

i graden.

Transport

ningen i Yarbergs tullkammar-

—

—

—

—

b) h)

—

—

—

731,550

—

—

—

distrikt ............

3,000

—

1,000

—

—

—

500

—

4,500

_

___

1,000

Öfveruppsyningsman.......

1,500

—

300

—

—

—

_

_

1,800

_

__

600

Vaktmästare...........

600

-

300

—

—

—

—

—

900

_

__

150

_

Dito ..........

—

—

—

—

—

_

—

1,800

_

__

300

_

Roddare.............

500

200

—

—

—

__

_

700

,

___

100

Anslag till skrifvarebiträde . . . .

—

—

—

—

—

—

—

—

500

—

—

—

—

Kustbevakningen.

Kustsergeant till häst......•

900

—

300

—

—

—

h) 600

_

1,800

_

500

Dito till sjös......•

900

—

300

—

600

—

_

1,800

, ..

_____

500

Kustvakt till häst........■

500

—

300

—

—

—

h) 450

_

1,250

_

__

300

Dito dito ........■

—

—

—

—

—

—

_

1,250

_

__

_

300

_

Dito till sjös.........

600

—

300

—

b) 300

—

_

_

1,200

__

300

,_

Dito dito .........

—

—

—

—

—

—

_

_

2,400

_______

600

_

Kustroddare.............

500

—

200

—

—

—

__

__

700

__

100

,

Dito ..............

Anm. De utöfver här upptagna perso-

—

—

—

—

—

—

—

—

6,300

—

26,900

—

900

—

nal i tjenst varande 2 kustvakter

till fot, hvilkas befattningar vid blif- vande ledigheter indragas, åtnjuta,

till dess sådan indragning kan ske,

den för dem i 1868 års stat be- stämda aflöning.

Falkenberg.

Tullförvaltare, som jemväl utöf- var befäl öfver kustbevakningen

inom Falkenbergs tullkammar-

b) h)

distrikt...............

2,000

—

700

—

—

_

400

__

3,100

__

800

r

Vaktmästare...........

600

-

300

—

—

_

—

—

900

—

—

—

150

—

Kustbevakningen.

Kustsergeant till häst.......

900

—

300

—

—

_

h) 600

__

1,800

_

__

500

. .

Kustvakt till häst.........

500

—

300

—

—

_

h) 450

___

1,250

_

—

_

300

_

Dito till sjös...... . . .

600

—

300

_

b) 300

—

—

_

1,200

—

—

_

300

_

Dito dito .........

Kustroddare............

500

—

200

—

—

—

3,600

700

—

—

—■

900

100

--

Dito .............

—

—

—

—

—

—

—

6,300

—

18,850

900

—

Anm. De utöfver här upptagna personal

i tjenst varande 8 kustvakter till

Transport

—

-

_

-

—

—

-1

—

—i

777,300

i

-

—■

s. 36 Kontrollera mot PDF

Numerär.

36

Transport

fot, hvilkas befattningar vid blifvande

ledigheter indragas, åtnjuta,

till dess sådan indragning kan ske.

den för dem i 1868 års stat bestämda

aflöning; och kommer den

för 3 kustvakter till sjös och 6 kustroddare

här ofvan uppförda aflöning!

icke att utgå förr än i den mån

nämnda kustvakter till fot från sina

tjenster afgå.

Halmstad.

Lön.

Tjenst-

J akt-

Hästlega

S u m m a.

Ålderstillägg

att utgå till

hälften efter 5

görinffs-

och

och rese-

belopp.

penningar.

båtlega.

kostnader.

hälften efter 10

års tjenstetid

1------- — -----

----------

.... .

.......

i graden.

777,300

l

Tullförvaltare...........

3,000

1,000

—i b)100

—

l

Kammarskrifvare..........

1,500

—

300

-1 _

—

i

Öfveruppsyningsman........

1,500

—

300

- -

—

l

Uppsyningsman..........

900

— •

300

- -

—

l

Vaktmästare............

700

—

300

- -

—

4

Dito ............

—

_

_ _

—

1

Roddare...............

500

—

200

-j __

—

1

Dito...............

—

_

—

-1 -

—

4,100- 1,800- 1,800 —

1,200 - 1,000 —

4,000 - 700- 700; —

|

■

i

1,000

600

600

300

300

1,200

100

100

Kustbevakningen.

1

1

1

1

1

1

1

4

1

0

Kustchef.....

Kustsergeant . . .

Kustvakt till häst

Dito dito

Dito till fot

Dito dito

Kustvakt till sjös

Dito dito

Kustroddare. . . .

Dito . . .

2,000; —

500

-1 -

—; r) 750

—

3,250

9001 —

300

— b)h) 600

—| —

1,800

500—

300

— h) 450

1.250

— —

—

_l _

—

1,250

500; —

300

— —

—: —

—

800

1

—

I

—! —

—

800

600 —

300

—| b) 300

!

—

1,200

— !—

—

—! —

__j

—

4,800

500 —

200

— —

—

700

— .—

—

—1 _

6,300

1,000

—

500

—

300

—

300

—

300

—

300

—

300

—

1,200

—

100

orm

—

Anm, De utöfver här upptagna personal1

vid kustbevakningen i Halmstads |

tullkammardistrikt i tjenst varande''

1 kustsergeant och 5 kustvakter till

fot indragas vid blifvande ledig heter

och åtnjuta, till dess sådan indrag-1

ning kan ske, 1 kustsergeant och 5

kustvakter till fot, de i tj ensten

yngste af hvardera graden, den för

dem i 1868 års stat bestämda aflöning;

och kommer den för tre kust-l

Transport!

1

1

— —

—| —

—

37,450|—

777,300!—

|

opaginerad Kontrollera mot PDF

Numerär,

2

I 3

1 o

Si:

r1

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Jakt-

och

båtlega.

Hästlega

och rese- kostnader.

Total-

belopp.

S u m m a.

Alderstillägg

att utgå till !

hälften efter 5|

och återstående;

hälften efter 10

års tjenstetid

i graden.

i

i

Transport

vakter till sjös och 6 kustroddare

här uppförda aflöning icke att utgå

förr än i den mån ofvannämnde 5

kustvakter till fot från sina tjenster

afgå.

Laholm.

Tullkammarföreståndare......

Anm. En här anställd inspektor, hvars

tjenst vid blifvande ledighet indra- ges, åtnjuter, så länge han vid denna

befattning qvarstår, den för honom

i 186# års stat bestämda aflöning.

3:o. Södra distriktet,

innefattande Malmöhus och Kristian- stads län.

Befälhafvare för kustbevakningen

—

—

200

—

—

—

—

—

37,450

200

777,300

37,650

—

i Skåne ..............

4,000

—

1,500

—

—

—

—

—

5,500

__

--

—

1,000

—

i

Tullfiskal..............

Helsingborg.

2,000

700

"

2,700

8,200

—

800

i

Tullförvaltare...........

3,500

_

1,500

—

b> 100

_

_

__

5,100

_

___

_

1,000

—

i

Kontrollör.............

3,000

—

1,000

—

—

—

—

4,000

—

—_

—

1,000

—

i

Kammarskrifvare..........

1,500

—

500

—

_

—

—

—

2,000

_

__

—

1,000

—

i

Öfveruppsyningsman........

1,500

—

500

—

_

—

—

—

2,000

—

—

—

1,000

—

i

Uppsyningsman..........

1,000

—

500

—

—

—

—

1,500

—

—

—

300

i

Vaktmästare............

800

400

—

_

—

—

—

1,200

—

—

—

300

—

10

Dito ............

—

—

—

—

___

—

12,000

—

—

—

3,000

—

i

Koddare..............

600

—

300

—

__

—

—

900

—

—

—

150

—

i

Dito ..............

-

—

—

—

—

—

900

—

—

—

150

—

i

Biträdande e. o. kammarskrifvare

1,200

—

—

__

—

1,200

__

___

—

—

—

Anslag till skrifvarebiträde. . . .

Kustbevakningen.

—

—

600

—

i i

Kustchef..............

2,000

_

500

—

_

1-11,000

—

3,500

—

__

—

1,000

—

i

Kustsergeant till häst......

900

—

300

_

—

il) 600

—

1,800

—

—

500

—

i

Dito till sjös ......

900

—

300

—

600

—

—

1,800

—

—

—

500

—

3

1

Dito dito ......

Kustvakt till häst........

500

500

“

300

300

...

....

—

h) 450

...

5,400

1,250

800

15,200

—

—

1,500

300

300

5,700

—

1

Dito till fot .........

19

Dito dito .........

—

—

—

—

■—

—

Transport

-

—

-

—

—

—

—

61,1501—

828,150

.....

-

s. 38 Kontrollera mot PDF

Numerär.

38

1

iz{

c

B

(D

p:

Lön.

Tjenst- görings- p en n in gar.

Jakt- |

och

båtlega.

j Hästlega

! och rese- kostnader.

Total-

belopp.

S u m m a.

Alderstillägg

att utgå till

hälfteu efter 5

och återstående

hälften efter 10

års tjenstetid

i graden. ;

Transport

61,150

823,150

1

Kustvakt till sjös.........

600

—

800

—

300

—

—

1,200

—

—

300

__

8

Dito dito .........

—

—

—

—

—

—

—

9,600

—

—

2,400

1

Kustroddare............

500

—

200

—

—

—

—

—

700

—

—

100

—

50

Dito ...........

Engelholm

b) r)

35,000

5,000

1

Inspektor ..............

1,600

—

300

—

400

—

—

—-

2,300

—-

600

—!

1

Vaktmästare............

500

—

300

—

—

—

—

—

800

—

—

150

—:

2

Dito ...........

Båstad.

1,600

_

300

1

Tullkammarföreståndare.....■

Torekow.

“

200

b) h)

_

200

-

1

Uppsyningsman..........

Höganäs.

900

300

300

1,500

800

1

Kontrollör............•

1,800

600

—

b) 100

_

—

—

2,500

—

—

—

600

_

1

Vaktmästare...........•

500

—

300

—

—

—

—

800

—

—

—

150

1

Dito ............

Råå.

800

150

1

Uppsyningsman..........

900

—

300

b) 50

--

—

—

1,250

—

—

—

300

—-

1

Vaktmästare ............

Landskrona.

500

300

800

''

17

120,200

—

150

1

Tullförvaltare...........

8,500

—

1,500

—

b) 100

—

___

_

5,100

—

--

__

1,000

—

|

Kontrollör.............

8,000

—

1,000

_

—

—

—

—

4,000

—

—

—

1,000

—!

1

Kammarskrifvare..........

1,500

-—

300

—

—

—

—

—

1,800

—

600

_

1

Öfveruppsyningsman........

1,500

—

300

—

—

—

—

—

1,800

—

—

—

600

1

Uppsyningsman...........

900

—

300

—

—

—

—

_

1,200

—

—

—

300

—

1

Vaktmästare............

700

—

300

—

—

—

—

—

1,000

—

—

—

300

—

5

Dito ...........

—

—

—

—

—

—

—

—

5.000

—

—

1,500

—

1

Roddare ..............

500

—

200

—

—

—

—

—

700

—

.......

—

100

—!

1

Dito ..............

Kustbevakningen,

under befäl af kustchef en i Malmö

fördelning.

700

100

1

Kustsergeant till häst.......

900

—

300

—i

—

—

h) 600

1,800

—

—

500

—

Transport

-

_

—

-

-

_

23,100

943,350

-

-

—

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Numerär.

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Jakt-

oeh

båtlega.

Häätlega

och rese- kostnader.

Total-

belopp

S u m m a

Älderstillägg

att utgå till

hälften efter 5

och återstående

hälften efter 10

års tjenstetid

i graden.

Transport

_

_

_

_

23,100

~~

943,350

"

i

Kustsergeant till sjös.......

900

—

300

—

600

—

—

1,800

—

—

—

500

—

i

Kustvakt till fot..........

500

—

300

—

—

—

—

—

800

—

—

300

—

8

Dito dito ..........

—

—

—

—

—

—

—

—

6,400

—

—

—

2,400

—

1

Dito till sjös .........

600

—

300

—

b) 300

—

—

1,200

—

—

—

300

—

3

Dito dito .........

—

—

—

—

—

—

—

3,600

__

--—

-,

900

1

Kustroddare............

500

—

200

—

_

—

700

_

—

—

100

_

19

Dito ............

Malmö.

-

13,300

—

50,900

—

1,900

—

1

Tullförvaltare...........

4,000

__

2,000

—

—

—

—

—

6,000

__

____

_

1,000

_

1

Kontrollör.............

3,000

_

2,000

—

—

—

—

—

5.000

—

__

—

1,000

_

1

Packhusinspektor.........

3.500

—

2.000

—

—

—

—

—

5,500

—

—

—

1,000

—

1

Andre kontrollör ..........

2,500

—

500

—

—

—

—

—

3,000

—

___

—

1,000

—

1

Tullbevakningsinspektor......

3,000

.

1.000

_

b) 200

—

—

—

4,200

—

—

1,000

1

Kammarskrifvare.........

1.500

500

—

—

—

2,000

—

—

—

1,000

5

Dito . . ....

10,000

2,000

5.000

1.000

i

Öfveruppsyningsman........

1,500

500

—

—

—

—

_

_

_

i

Uppsyningsman..........

1,000

__

500

-

—

—

--

1,500

—

—

—

300

—

2

Dito ............

—

—

—

—

—

—

.......

—

3,000

—

—

—

600

—

1

Vaktmästare ............

800

400

1,200

25,200

300

6,300

21

Dito ............

—

—

—

_

—

_

_

___

_

1

Roddare...............

600

—

300

—

—

—

—

900

—

—

150

—

1

Dito ...............

Kustbevakningen.

_

_

900

~

~

150

1

Kustchef.............•

2,000

—

500

—

—

—

r) 750

—

3,250

____

__

1.000

1

Kustsergeant till häst......•

900

—

300

—

—

—

ID 600

—

1,800

—

_

500

1

Dito till sjös......•

900

—

300

—

600

—

—

—

1.800

--

—

500

1

Kustvakt till häst........

500

—

300

—

—

_

h) 450

—

1.250

—

—

—

300

1

Dito till fot ........

500

—

300

—

-—

—

—

800

—

—

300

—

7

Dito dito ........

—

—

—

—

—

__

—

—

5,600

-

—

—

2.100

—

1

Kustvakt till sjös.........

600

—

300

—

bj 300

—

—

1.200

—

—

300

—!

1

Dito dito .........

—

—

—

—

—

—

—

—

1,200

—

—

—

300

—1

1

Kustroddare............

500

—

200

—

—

—

—

—

700

—

—

—

100

—i

12

Dito ............

Trelleborg.

8,400

1

96,400

—

1.200

1

Tullförvaltare...........

2,500

—

1,000

b) 100

—

—

__

3,600

-1

__

—

1.000

—

1

Uppsyningsman..........

900

—

300

—

—

—

—

—

1.200

—

—

—

300

—

1

Vaktmästare ............

600

—

300

—

—

—

......

—

900

-----

—

—

150

—i

Transport

—

—

—

—

—

—

5,700

—

1.090,650

—

—

-i

s. 40 Kontrollera mot PDF

Numerär.

40

Lön.

Total
-

Tjenst- jakt- Hästlega

görings- j ecb och rese- j r 1 S u m m a.

penningar. | båtlega. ! kostnader, j u °PP*

I ; ! I

2

1

Transport

_

_

_

__

Vaktmästare............:

Roddare, med skyldighet att jem- väl som vaktmästare tjenstgöra

Kustbevakningen,

dels under befäl och tillsvu af kust- chefen i Malmö fördelning:

500

200

_

--

—

1

Kustsergeant till häst......1

900

—

300

—

—

h) 600

1

Kustvakt till fot.........

500

—

300

—

—

—

—

7

Dito dito .........

—

—

—

—

—

—

—

! 1

Dito till sjös.........

600

—

300

—

600!—

—

1

Dito dito .........

600

—

300

—

300

—

1

Kustroddare............

500

—

200

—

—

—

7

Dito ............

dels under befäl och tillsyn af kust- chefen i Ystads fördelning:

_

1

Kustsergeant till häst......

900

—

300

—

—

—

h) 600

_

1

Kustvakt till fot.........

500

—

300

—

—

—

3

Dito dito .........

Skanör.

-

1

Tullkammarföreståndare......!

Ystad.

*

200

_

1

Tullförvaltare............

3,000

—

1,000

_

b) 100

1

Kontrollör..............

2,500

—

1.000

—

—

__

1

Öfveruppsyningsman........!

1,500

—

300

—

—

—

—

1

Uppsyningsman..........

900

—

300

—

—

—

1

Vaktmästare............

700

—

300

—

_

5

Dito ............

—

—

—

—

_

__

Anslag till skrifvarebiträde . . .

Kustbevakningen.

.

—

- i

1

Kustclief..............

2,000

—

500

—

—

__

r) 750

1

Kustsergeant till häst......''

900

—

300

—

—

—

h) 600

1

Kustvakt till häst........

500

—

300

—

—

—

h) 450

1

Dito till fot .........

500

—

300

—

—

_

____

10

Dito dito .........

_

—

—

—

__

_

_

1

Kustvakt till sjös........

600

300

—

600

—

__

1

Dito dito ........i

600

—

300

—

300

—

Transport]

—

—i

—

-1

- 1

_

1

— |

5,700

1,800

700

11,090,650

1,800

800

5,6001

1,500

1,200

700

4.900

1,800

800

2.400

200

4,100

8,500

1,800

1,200

1,000

5,000

800

3.250

1,800

1.250

800

8,000

1,500

1,200

Ålderstillägg

att utgå till

hälften efter 5

{och återstående

| hälften efter 10

års tjenstetid

j i graden.

300

100

29,900

5001- 300{- 2,100!- 300j300-100-700

-

500

300

900

1,000

1,000

600

300

300

1,500

1,000

500

300

300

3,000

300

300

-135,200 |1.120,5501-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Numerär.

ii

Lön.

Tj en stgör

i liggpenningar.

Jakt
ocli
båtlega.

Hast lega

och resekostnader.

Transport

1

Knstroddare............

600

200

6

Dito ............

—

—

—

1

Cimbrishamn.

Tullförvaltare............

2,500

1,000

1

Vaktmästare............

600

___

300

1

Dito ............

—

—

1

Kustbevakningen,

under befäl af kustchefen i Ystads

fördelning.

Kustsergeant till häst......

900

300

1

Dito till sjös ......

900

—

300

L

Kustvakt till fot.........

500

-

300

7

Dito dito .........

—

—

I

i

Kustvakt till sjös.........

600

—

300,

i

Knstroddare............

500

—

200

7

Dito ............

—

—

—

1

Ålms.

Tullförvaltare...........

8,000

1,000

1

Öfveruppsyningsman........

1,500

-

300

1

Vaktmästare............

600

300

: 2

Dito ............

—

—

—

i

Amu. En utöfver här upptagna personal

vid tullkammaren i Ahus tjenst*

görande roddare indrages vid blif- vande ledighet och åtnjuter, så länge

han vid sin tjenst qvarstår, den för

honom i 1868 års stat bestämda

aflöning.

Kustbevakningen,

under befäl tills vidare af tullförvaltaren

i Ahus.

Kustsergeant till häst.......

900

500

■

“

|

300

i

Kustvakt till fot..........

300

i o

o

Dito dito ..........

—

—

i

Dito till sjös.........

600

—

300

i

Knstroddare.............

500

—

200

2

Dito .............

—

—

: —

Transport! —

—

~ i

b) 100

h) G00

600 — I —

I :

3001—■ —

b) 100j

h) 000

Total-

belopp.

uym ■—tv j~

S u in m a.

Alderstillägg

att utgå till

hälften efter 5

och återstående

liälften efter 10

års tjenstetid

i graden.

35,200

1,120,550

700

—

—

—

100

—

4,200

40,100

—

600

—

3,600

1,000

.

900

—

—

—

150

—

900

150

1,800

500

1.800

—

—

—

500

—

800

—

—

—

300

—

5,600

—

—

—

2,100

—

1,200

—

—

—

300

—

700

—

—

—

100

—

4,900

—

22 200

700

—

4,100

1,000

1,800

—

—

600

900 —

—

—

150

1,800

’

300

1,800

500

__

800

—

—

—

300

2,400

—

—

—

900

—

1,200

—

—

300

—

700

—

—

—

100

1,400

—

—

—

200

16,900

1.182,850

— | —

—

s. 42 Kontrollera mot PDF

Numerär.

42

Numerär, j

Lön.

_______ . .

Tjenst- göring^- penningar.

Jakt-

och

Idtlej:

l.

Ilästlega

och rese- kostnader.

Total - belopp.

S u in m a

Åldcrstillägg

att utgå till

hälften efter 5

och återstående

hälften efter 10

års tjenstetid

i graden.

i

i

Transport

Kristianstad.

Tullkammarföreståndare......

4:o. Sydöstra distriktet,

innefattande Blekinge och Kalmat län.

Anm. Chefsembetet i sydöstra tulldistriktet

indrages vid blifvande ledighet, då

jemväl distriktchefssekreterare- och

tullfiskalstjensten indrages. Intilldess

nuvarande distriktchef från sitt em- bete afgår, åtnjuter han samt di- striktchefssekreteraren och tullfiska- len de löneförmåner, som för dem i

1868 års stat äro upptagne.

Sölvesborg*.

Tullförvaltare, som jemväl utöfvar

befäl öfver kustbevakningen i

-

200

16,900

200

1,182,850

17,100

—

i

tullkammardistri ktet......

2,000

1.000

—

b) 200

—

—

—

3,200

_____

_

1,000

_

Uppsyningsman.......

000

—

300

—

—

—

1.200

__

_

300

—

i

Vaktmästare......

(300

—

500

_

__

900

900

150

150

i

Dito ............

Kustbevakningen.

—

—

—

—

—

—

—

—

—

i

Kustsergeant till sjös......

000

—

500

—

b) 200

—

—

—

1,400

_

___

__

500

_

i

Kustvakt till sjös........

G00

300

—

b) 200

—

—

—

1,100

_

___

__

300

—

i

i

Dito dito .....

Kustroddare........

500

200

—

—

—

—

—

1,100

70i

3,500

------

—

300

100

500

—

5

i

Dito .....

Karlshamn.

Tullförvaltare, som jemväl utöfvar

befäl öfver kustbevakningen i

..

_

14,000

—

1

tullkam mar distri ktet......

2,000

—

1.000

—

b) 200

—

__

_

4,200

1,000

__

Kontrollör............

2,500

—

1.000

—

_

_

3.500

_

__

_

1,000

_

i

Uppsyningsman..........

000

.....

500

—

—

.....

_

_

1,200

_

_

300

__

1

Vaktmästare.........

(500

—

5.00

—

_

_

900

____

....

150

__

5

Dito ............

Kustbevakningen.

—

—

—

4,500

—

750

—

1

Kustsergeant till sjös.......

000

300

—

b) 200

—

—

—

1,400

______

—

500

—

Transport

—

—

___

____

—

-----

—

15,700

____

1.213,950

-

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Numerär.

Lön.

Transport

Kustvakt till sjös

Kustroddare . . .

Dito . . .

Karlskrona.

1 Tullförvaltare, som jemväl utöfvar

| befäl öfver kustbevakningen

tullkammardistriktet. . .

3,000

_

1,000

Kontrollör.....

2,500

..__

1,000

300

Uppsyningsman......

900

—

Vaktmästare......

600

—

300

Dito .......

—

—

Kustbevakningen.

Kustsergeant......

900

300

Dito till sjös.....

900

—

300

Kustvakt till häst......

500

—

300

Dito till sjös ......

600

—

300

Dito dito . .

_

___

Kustroddare.....- . . .

500

___

200

1)ito .....

—

—

Ronneby.

Inspektor ..........

1.600

—

300

Vaktmästare...........

500

—

300

600,-

500-

Amn. Två härstädes anställde vaktmié

stare uppbära, intilldess någon af

dem från sin tjenst afgår, den för

dem i 18(18 års stat bestämda aflöning,

och kommer här ofvan npp-|

tagna vaktmästareaflöning ieke att

dessförinnan utgå.

Kalmar.

1 Tullförvaltare, som, sedan kustcliefstjensten

blifvit indragen,

jemväl utöfvar befäl och tillsyn

öfver kustbevakningen i

Kalmar tullkam mardistrikt . .

Transport-!

Tjenstgöri

liggpenningar.

300

200

Jakt
och
båtlega.

Hästlega

och resekostnader.

b) 200

b) 300

b) h)

600

b) 200

b) 200

- h) 450

b) 100

3,500|—I 1,500'' - b) 200 —: —

Total
belopp.

S u m m a.

: Äldcrstillägg

[ att utgå till

! hälften efter 5

lock återstående

hälften efter 10

! års tjenstetid

i i graden.

15,700.

1,100

700

2,100

4,300

3,500

1,200

900

4,500|

1,800-

1,400-

1,250-

1,100:-

2,200-

700|-

4,900(-

2.000-

800.

1,213,950 -

19,600-

30,550

300

100

300

1,000

1,000

300

150

750

500

500

300

300

600

100

700

600

150

----- 1,000

|— 5,200- 1-| 5,200.— 1,261,100.--.

s. 44 Kontrollera mot PDF

Numerär.

44

:

i

i

i

i

i

i

7

1

1

1

i

1

;

1

ll

lj

1!

l|

i;

; ö

Transport

Kontrollör..............

Kammarskrifvare.........

Öfveruppsyningsman........

Uppsyningsman...........

Vaktmästare............

Dito ............

Roddare...............

Dito ...............

Anslag till skrifvarebiträdo ....

Kustbevakningen.

Kustsergeant till häst.......

Dito till sjös.......

Kustvakt till häst.........

Dito till sjös.........I

Dito dito .........|

Kustroddare.............:

Dito .............j

Anm. Utöfver bär upptagna personal i|

tjenst varande en kustchef, hvars

befattning indrages vid blifvande lc-|

dighet och senast vid distriktchefs-]

embetets indragning, samt en kust-i

sergeant till sjös och två kustvakter

till häst, livilkas befattningari

vid blifvande ledigheter indragas,

åtnjuta intilldess, kustcliefen de för:

honom i 1868 års stat bestämda]

löneförmåner och de öfriga aflöning!

enligt förut bestämda grunder.

1

Lön.

Tjenst- gö rings- penningar.

Jakt- j Hästlega

och ] och rese-

båtlega. j kostnader.

Total-

belopp.

S u m m a.

_

Ålderstillägg

att utgå till

liälffceu efter 5

och återstående

tiälften efter 10

års tjenstetid

i graden.

—

—-

j

_ _

5,200

1,264,100

3,000

1,000

—

—

1 I

, I

4,000

—

-

1,000

—

1,500

_

300

__ __ |_

1,800

—

—

600

—

1,500

300

—

—

__'' _ j_

1,800

—

—

—

600

—

900

—

300

—

—

__ ______ j__

1,200

—

—

—

300

—

700

—

300

—

- - j--

1,000

—

—

—

300

—

—

—

—

—

--'' - ,-

7,000

—

—

—

2,100

—

500

__

300

--

—

-] - j--

800

—

—

150

-

—

—

—

—

— j - i —

800

— -

—

—

150

—

~~

—

600

—

900

300

h) 600,—

1,800 —

___

300

900

300

—

b) 200

1,400

—

300

500

—

300

—

—

—1 li) 450] —

1,250

—

—

—

150

-—

600

300

...

b) 200

—

1,100

—

__

—

150

—

—

—

—

—

1 ---- | —

1,100

—

—

—

150

•-

500

200

--

__

--1--]-

700

_

—

—

100

—

—

—

—

—

—

|

3,500

—

500

—

Borgholm.

1 Uppsyningsman..........i

Pataholm.

*-l/i/w. Här anstälde en uppsyningsman

och en vaktmästare, hvilkas befattningar

indragas vid blifvande ledigheter,

åtnjuta aflöning, så länge de

vid sina tjenster qvarstå, uppsyningsmannen

efter 1874 och vaktmästaren

efter 1868 års stat. |

j Transport

900— 300,—|b) h) 2001—

! '' !

1,400

300

i

36,450]—] 1,264,100

s. 45 Kontrollera mot PDF

Numerär.

45

TjenstLO11.

; görings
pcnniugar.

Transport

—

—

—

—

Bergqvara.

i

Inspektor..............

1,(300

___

300

__

J

Vaktmästare............

500

300

—

Oskarshamn.

1

Tullförvaltare, som efter kust-

chefens i Kalmar afgång jem- väl utöfvar befäl och tillsyn

öfver kustbevakningen i tull- kammardistriktet........

2,500

1,000

1

Uppsyningsman..........

900

—

300

___

1

Vaktmästare............

(300

—

300

—

9;

Dito ............

_

*_

__

Kustbevakningen.

i

Kustsergeant till sjös.......

900

—

300

—

i

Kustvakt till sjös.........

(300

—

300

—

i

Kustroddare............

500

—

200

3

Dito ............

—

—

—

Anm. En utöfver här upptagna personal i

''

tjenst varande kustsergeant till sjös,

hvars befattning vid blifvande le- dighet indrages, åtnjuter, så länge

han vid sin tjenst qvarstår, aflöning

efter förut bestämda grunder; och

kommer den här ofvan upptagna af- löning till eu kustvakt till sjös icke

att utgå förr än kustsergeantstjen- sten blifvit indragen.

Mönsterås.

1

Inspektor ..............

1,600

—

300

1

Vaktmästare............

500

--

300

Figeholm.

1

Uppsyningsman...........

900

—

300

Vestervik.

1

Tullförvaltare, som jemväl ut-

ufvar befäl och tillsyn öfver

Transport^ —

—

—

i-

Jakt - och

båtlega.

Hästlega

och rese- kostnader.

i

;

Total-

belopp.

.

S u m in a.

Alderstillagg

att utgå till

hälften efter 5

och återstående

hälften efter 10

års tjenstetid

i graden.

—

--

—

—

36,450

—

1,264,100

—

—

—

b) h)

200

—

—

—

2.100

—

—

—

600

—

800

39,350

—

150

bl 100

_____

3,600

1,000

—

—

—

1.200

—

—

300

—I

—

—

__

900

—

—

—

150

—

—

—

___

1,800

—

—

—

300

b) 200

1.400

__

300

b) 200

—

—

1,100

—

—

—

150

___

—

—

—

—

700

—

—

100

—

2,100

300

__1

]

b) 100

__

2,000

600

—

—

—

—

800

—

—

—

150

—

b) 50

—

_

j

1,250

j-—

16,850

1

300

•

—

|—

1 _

i~-

1 —

i-

jl,320,300

j—

s — i—

s. 46 Kontrollera mot PDF

Numerär.

46

Transport

kustbevakningen i tnllkaimnar-j

distriktet.............i

1 Öfveruppsyningsman.......

1 Vaktmästare............

3 Dito ............

Anslag till skrifvare biträde. . . .

Kustbevakningen.

1 Kustsergeant till sjös ......

1 Kustvakt till sjös.........

1 Dito dito .........

1 Kustroddare............i

6 Dito ............

Anm. Två utöfver här upptagna personal!

i tjenst varande kustsergeanter till!

sjös, hvilkas befattningar vid blifvande

ledigheter indragas, åtnjuta,

j så länge de vid sina tjenster qvarstå,

aflöning efter förut bestämda!

grunder; och kommer den här upptagna

aflöning för två kustvakter

till sjös endast att utgå i den man!

förberörda kustsergeantsbefattningar

hinna indragas.

5:o. Gotlands distrikt.

Visby.

1 Tullförvaltare, som jemväl utöfvar

j befäl och tillsyn öfver kust-!

bevakningen på Gotland ....

T Kontrollör, hvilken jemväl åligger!

att bestrida de göromål, som

tillhört den tillförene härstädes!

anställde tullfiskalen......

1 Öfveruppsyningsman........

1 i Vaktmästare............j

2 Dito ............

; Anslag till skrifvarebiträde . . . J

Anm, Utöfver här upptagna personal ij

tjenst varande en kammarskrifvare

och två vaktmästare, hvilkas befatt-l

Transport]

Lön.

Tjenst- 1 görings- pen nin gar.

Jakt-

och

båtlega.

Jliistlega

och rese- kostnader.

Total-

belopp.

S u in ni a,

Åldersfcillägg

att utgå till

hälften efter

och återståench

hälften efter 1(

års tjenstetid

i graden.

—

—

—

—

—

—

—

—

— —

1,320,300

—

—

3,000

—

1,000

____

—

—

b)r)600

—

4,000 -

____„

_

1,000

1,500

—

300

—

—

—

1,800 —

----

_

600

600

—

300

—

—

—

—

900 •

__

—

150

—

—

—

—

1

—

—

2,700 —

—

—

450

—

—

—

—

—

_

-

—

—

500 —

—

—

—

__

900

300

b) 200

1,400 —

300

600

—

300

—

b) 200

—

—

1,100 —

—

150

—

—

—

*__

—

—

—

—

—-

1,100 —

_

—

150

—

500

—

200

—

_

—

.....

__

700 —

—

—

100

—

_

4,2001—

19.000

600

3,000

1,000

b)r)600

4,600 —

1,000

2,500

500

3,000 —

1,000

1,500

—

300

—

—

—

1,800 —

—

—-

600

—

600

—

300

—

—

—

—

—

900 ~

—

—

150

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,800 —

—

—

300

—

1

500 —

-

—

-1

- 1

—|

—

12,6001—

1,339,300

— ! —

s. 47 Kontrollera mot PDF

Numerär.

47

''Lön.

Tjenst- | Jalvtgö

rings- och

penningar. i båtlega.

JKr ,Tr''-

kostnader. | be,0PP
-

Transport!

ningar vid blifvande ledigheter indragas,

åtnjuta, till dess sådan indragning

egt ruin, den för dem il

1874 års stat upptagna aflöning;!

ocli kommer här ofvan upptagna

anslag till skrifvarebiträde icke att

utgå förr än kammarskrif varetjensten

blifvit indragen.

Kustbevakningen.

Kustsergeant till sjös ....

Dito dito ....

Dito

Slite.

Vaktmästare

Klinte.

lj Inspektor . .

11 Vaktmästare

Vester garn.

Amu. Hår anstälde en uppsyningsman

och en vaktmästare, hvilkas befattningar

indragas vid blifvande ledighet,

uppbära aflöning intilldess sådan

indragning kan ske, uppsyningsmannen

efter 1874 och vaktmästaren

efter 1868 års stat.

Burgsvik.

Inspektor ............

Vaktmästare.......

Kylley.

Uppsyningsman . . .

Rohne.

I Inspektor . .

II Vaktmästare

Transport!

| Alderstiflagg I

i att utgå till i

0 i hälften efter 5!

o u m hi a. [och återstående

hälften efter 10:

j års tjenstetid,

, i graden.

I _

i

j

1 ! 1

u __ i_

I

12,600

_

1,339,300

|—

j

—

900

— 300

1

—; 600 —

1,800

1

i

300

—

—

—

—

1.800

—

__

_

300

500

200

—

—

700

—

—

_

100

_

j —

—

—

4,900

—

—

700

1,(300

300

- 1») 100 -

2,000

600

500

— 300

—

—

800

—

—

—

150

1,600

300

—! i») loo —

__

2,000

600

500

300

i

;

800

150

;

1,600

—: 3oo

|

j

—1 b) loo!—

:

2,000!

i

600

500

300

—| — .—.

—

—!

800]

—

—

150 -

900

300

1

—j h) 50 —

—

1,250

—

300 -

1,600

-i 300

—: b) 100 —

2,000

600 -

500

—; 300

— 1 — —

—

—i

800

—

—

—!

150

34,250] - 1,339,300]"

opaginerad Kontrollera mot PDF

Numerär.

Tjenst- j Jakt-

1 ..... 1

Hästlega |

Lön.

görings- och

och rese- j

i penningar. | båtlega.

i !

kostnader, j

i

1

Aldevstillugff |

| att utgå till !

hälften efter 5

. Summa. och återstående

belopp. , hälften efter 10

| års tjenstetid j

j i graden. !

Total
-

Transport

—

—

—

i

i

]

—

i

l

34,250

1,339,300

—i

i

Katthammarsvik.

Uppsyningsman..........

900

—

300

—

b) 50

!

—

:

— |

1,250

—

1

i

Fårösund.

Inspektor..............

1,600

_!

300

b) 100

_

_:

2,000

_

___

---1

i

Vaktmästare............

500

—i

300

—

i

—!

—

...

800

—

—

!

i

Anm. En utöfver här upptagne personal

i tjenst varande vaktmästare, hvars

befattning indrages vid blifvande

ledighet, åtnjuter, så länge han vid

sin tjenst qvarstår, den för honom

i 1868 års stat upptagna aflöning.

Kappelsliamii.

Uppsyningsman..........

900

...

300

l>) 50

:

1

_

1.250

! i

Anm. En här anstäld vaktmästare, hvars

befattning indrages vid blifvande le- dighet, åtnjuter, så länge han vid

sin tjenst qvarstår, den för honom

-i 1868 års stat bestämda aflöning.

Ljugarn.

Uppsyningsman..........

900

300

b) 50

_

x

1,250

40,800

j

i

Anm, En här anställd vaktmästare, hvars

befattning indrages vid blifvande

ledighet, åtnjuter, så länge lian vid

sin tjenst qvarstår, den för honom

i 1868 års stat bestämda aflöning.

6:o. Östra distriktet,

innefattande Östergötlands län.

Norrköping-.

Tullförvaltare...........

4,000

2,000

! b) 100

6,100

1

|

i

Kontrollör.............

3,000

—

2,000

—

—

—

—

—

5,000

—

i

Kammarskrifvare.........

1,500

—

300

—

—

—

1,800

—

—

-i

i

Öfveruppsyningsman........

1,500

—

I 300

—

—

—

i_

1,800

—

----

-1

i

i

Uppsyningsman..........

Dito ..........

900

—

300

, ’

_

1,200

1,200

_

____

1-■

i

Vaktmästare............

700

300

—

—

-

1,000

—

| j

ii

Dito ............

—

i

i

i

—

—

_

1

—

■—

11,000

!—

—

—!

Anslag till skrifvarebiträde . .

—

i—

i —

—

.--

—

i"--

800

■

i

i —";

Transport

—

—

__

—

—

—

1—

29.900

;—

1,380,100—j

300 —

600: -

150 —

>00

300

1,000-

1,000-

600-

600,-

300i
300-
300-
3,

300-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Numerär.

49

1

1

2

1

1

1

3

1

I

1

1

1

2

1

1

1

1

Transport

Arkö.

Öfveruppsyningsman........

Vaktmästare............

Dito ............

! Söderköpings tullkammare

vid Mem.

Tullförvaltare ...........

Uppsyningsman..........

Vaktmästare ............

Dito ............

Jaktuppsyningsman........

Jaktbåtsman............

Dito .............

Baresund.

Öfveruppsyningsman........

Vaktmästare............

Dito ............

Valdemarsvik.

Inspektor ............

Vaktmästare............

Linköping.

Tullförvaltare............

Vaktmästare............

7:o. Norra distriktet,

innefattande Norrbottens. Yesterbottens

och Yeeternorriands län jemte

pro v i nsen Helsi n gl an d.

Anm. En här anställd tullfiska], hvars]

befattning indrages vid blifvande le-j

nighet, åtnjuter, så länge han vidi

sin tjenst qvarstår, den för honom

i 1868 års stat bestämda aflöning. !

Sundsvall.

Tullförvaltare...........

Transport!

Lön.

Tjenst- ; Jakt- Hästlega j r

görings- j och ] och rese- ; °ta1''

penningar, j båtlega. kostnader, i 6 °^‘

j Älderstillägg

j att utgå till

j hälften eftersa

S u m m a. iocli återstående

hälften efter 10

års tjenstetid

i graden.

—

—

—

—

_

—

—

29,900

—

1,380,100

-J _ L

1,500

_

300

200

2,000

j

600 —

500

—

300

—

—

—

—

—

800

—

—

150 —

—

—

—

—-

—

—

—

—

1,600

—

34,300

300 —

2,000

'' 700

b) 100

2,800

] j

800 —

900

—

300

—

—

—

—

—

1.200

—

—

300 —

500

—

300

-

—

—

800

—

—

— 150 —

—

—

—

—

—

—

2,400

—

---

450 —

900

—

300

—

j) 450

—

—

1.650

—

— 300 —

500

—

200

—

—

—

—

700

100 —

~~

—

—

—

700

— 100 —

1,500

_

300

b) 200

2,000

— 600 —

500

—

300

—

—

800

—

150 —

___

1,600

— 300 —

1,600

300

_

b) 50

1.950

—1 600 —

500

—

300

—

—

—

—

-

800

—

17.400

150 —

2,000

700

b) 50

2,750

800 —

600

—

300

—

—

—

—

900

—

3,650

_J 150 —

3 500

1.500

b) 100

<

5.100

— 1,000 —

j

—

__

-

-

—

-

5.100

|1.435,450

— — 1—

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

Numerär.

50

1

1

1

1

1

8

1

1

1

1

2

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

3

1

1

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Jakt-

ocb

båtlega.

Hästlega

och rese- kostnader.

Total-

belopp.

S u in m a

! Ålderstillägg

att utgå till

hälften efter 5

;och återstående

hälften efter 10

I års tjenstetid

i graden.

Transport

1

_ |

_

1

!

I

__

__

5,100

__

1,435,450

_

_ j

1,000

_

Kontrollör.............

3,000

—

1,000

—

—

—

■—

4,000

—

—

—

Kammarskrifvare..........

1,500

—

300''

—•

— i

—

—

1,800

—

—

—

600

_!

Öfveruppsyningsman........

1,500

—

300

—

—

—

—

-

1,800

—

—

—

600

— j

Uppsyningsman..........

900

—

300

—

—

—

—

—

1.200

—

—

—

300

—!

Vaktmästare............

700

—

300

—

—

—

_

—

1.000

—

—

—

300

—j

Dito ............

—

—

—

—

—

—

—

—

8,000

—

—

—

2,400

—

Roddare ..............

Ö

O

o

200

—

—

—

—

—

700

—

—

—

100

—

Dito ..............

—

—

—

—

—

—

—

700

--

—

—

100

—

Jaktuppsyningsman.........

900

—

300

—

j) 300

—

—

1,500

—

—

—

300

Jaktbåtsman............

500

—

200

—

—

—

—

700

—

—

—

100

Dito ............

—

—

—

—

—

—

—

1,400

—

—

200

_

Anslag till skrifvarebiträde . . . .

—

—

—

—

—

—

—

—

800

--

i

—

—

Svartvik.

Öfveruppsyningsman........

1,500

—

300

—

b) 50

—

—

—

1,850

—

—

—

600

_

Vaktmästare............

500

300

-

—

—

—

—

800

—

—

—

150

—

Vifsta.

Uppsyningsman..........

900

300

—

b) 50

—

—

1.250

—

—

300

-

Vaktmästare ............

500

300

—

—

—

—

-—

800

33,400

150

—

Hudiksvall.

Tullförvaltare............

2,500

1,000

b) 50

3,550

1,000

Uppsyningsman..........

900

—

300

—

—

—

—

1,200

—

—

—

300

—

Vaktmästare............

600

—

300

—

—

—

—

—

900

—

—

—

150

—

Dito ............

—

—

—

—

—

—

—

—

900

—

—

—

150

—

Kustuppsyningsman.......

600

—

300

— -

b) 200

—

--

—

1,100

—

—

—

150

—

Roddare..............

500

—

200

_

—

—

—

_

700

—

—

—

100

Dito ..............

—

—

—

_

—

—

*•

—

700

—

9,050

100

Söderhamn.

Tullförvaltare...........

3,000

1,000

b) h)

300

4,300

1,000

Uppsyningsman..........

900

_

300

—

—

—

—

1,200

—

—

—

300

—

Vaktmästare............

600

—

300

—

—

—

—

—

900

--

—

—

150

—

dito ............

—

—

—

—

—

—

—

—

2,700

—

—

450

—

Anslag till skrifvarebiträde . .

—

—

! _

-

—

800

__

—

—

Ljusne.

Uppsyningsman..........

900

—

300

b) 100

—

—

1,300

—

, 300

Vaktmästare............

500

—

300

-

—

—

800

—

!-

150

Transport, ~— j — !-| — j—| j 12,000!—1,477,900|—j —

s. 51 Kontrollera mot PDF

Numerär

51

Ålderstillägg

att utgå till

hälften efter 5

och återstående

hälften efter 10

års tjenstetid

i graden.

Transport

—

—

_

—

—

—

12,000

—

1,477,900

—

—

—

1

Jaktuppsyningsman........

900

_

300

_

j) 300

_

1,500

300

1

Jaktbåtsman............

500

—

200

—

_

_

___

700

_

_____

__

100

_

2

Dito ............

Hernösand.

-

_

—

—

1,400

15,600

—

200

—

1

Tullförvaltare...........

3,000

—

1,000

__

b) 100

__

_

4,100

_

1,000

1

Uppsyningsman..........

900

—

300

—

—

__

_

__

1,200

_

___

__

300

_

1

Vaktmästare.............

600

—

300

—

_

_

_

_

900

_

__

_

150

_

1

Dito ............

—

—

—

—

_

_

_

_

900

_

_____

_

150

___

1

Roddare..............

500

—

200

—

_

—

_

700

__

__

_

100

_

1

Jaktuppsyningsman.........

900

—

300

j) 300

_

_

_

1.500

_

__

__

300

_

1 Jaktbåtsman............

500

—

200

--

__

__

_

700

_

__

_

100

__

, 2

Dito ............

—

—

--

—

_

_

1,400

_

__

_

200

__

Anslag till skrifvarebiträde. . . .

Anm. De utöfver bär upptagna personal

i tjenst varande en kammarskrifvare

och en öfveruppsyningsman, hvilkas

befattningar indragas vid blifvande

ledigheter, åtnjuta, så länge de vid

sina befattningar qvarstå, den för

dem i 1873 års stat bestämda aflö- ning; och komma här ofvan upp- tagna anslag till skrifvarebiträde

och aflöning till en uppsyningsman

icke att utgå förr än i den mån

kammarskrifvare- och öfveruppsy- ningsmanstjensterna hinna att in- dragas.

Lunde eller Sprängviken.

800

1

Öfveruppsyningsman .......

1.500

—

300

bl 100

__

_

1,900

__

__

_

600

„—

1

Vaktmästare............

500

—

300

—

_

_

__

_

800

__

_

150

2

Dito ............

—

—

—

—

_

_

_

_

1,600

_

__

__

300

_

]

Roddare ..............

Örnsköldsvik.

500

200

—

—

—

—

700

—

—

—

100

—

1

Öfveruppsyningsman.......

1,500

_

300

--

b) 50

_

_

__

1.850

_

600

_

1

Vaktmästare............

Anm. En här anställd inspektor åtnju- ter, så länge han vid tjensten qvar- står, den här utförda öfverupp- syningsmansaflöningen.

500

300

800

19,850

150

Transport

-

-

—

—

—

-

—

1,513,350

—-

—

—

|

Tjenst-

görings-

Jakt-

och

Hästlega

och rese-

Total-

belopp.

1

I

Summa.

penningar.

båtlega.

kostnader.

''

s. 52 Kontrollera mot PDF

Numerär.

52

Transport

Umeå,

lj Tullförvaltare........

lj Uppsyningsman.......

Vaktmästare.........

Dito .........

Roddare...........

Dito ...........

Anslag'' till skrifvarobiträde

åliggande

1 Jaktbåtsman

Dito

dito

dito

dito

dito

Nordmaling''.

1! Vaktmästare.....

lj Dito .....

Rath.an

11 Öfveruppsyningsman .

står, den här utföri

ningsmansaflöningen.

i

Dito ....

1! Kustuppsyningsman

l|“

l1

Dito

Piteå.

Vaktmästare

Dito

Kustuppsynin

Dito

''

Lön.

Tjenst-

görings

penning;

r.

Jakt- |

och

båtlega.

Hästlega

och rese- kostnader. ;

Total-

belopp.

ö u m m a. jc

1

.

Ålderstillägg j

afct utgå till j

lälften efter 5

ch återstående!

lälften efter 10!

års tjenstetid

i graden.

r

J

—

1

—

1,513,350

“j

—

1 3,000

l,000j

b) 100

—

_ i

4,100

J

1,000

900;-

—

300

- 1

—

1,200

—

—

—

300

---1

(>00j

300,

- i

—

—

__

900

—

—

--1

150

—

1 _

_

|

-.

—

—

2,700

—

—

-j

450

—

500

—

200

—

700

—

—

100

_

_

_ j

—

— 1

—

700

—

----

100

_|

j

—

i

_ i

_

—

500

—

—

_

000

300:

|

j) 300

1,500

_

300

—

500:

__

300!

—

—

800

..........

100

—

—

—

1

—

—

—

—-

1,600

___

-•—

200

1,500

—

300

b) 50

1,850

1.....

__

600

1

500:

300

—

—

800

I"

—

—

150 —

. --1

—

—

”

—

—

...

—

800

___

—

150 —

j 1,500

—

300

b) 100

—

—

1,90<

—

600

; i

-i

. 500

300

800 —

151

_

_

_

_

__

1 —■

.—

BOOj—

|--

—

150

—

600

300

_

|b)r)200

—

i —

1,100 —

—

i

S 150

—

500

_

j 200

__

—

i

700 -

j---

100

—

J -

—

—

—

j _

i 7001-

! 24.151

r

100

—

,

. 2.500

1 1,000

b) 50

_

;

3,oö(

!

i

) —

1,000

—

, 900

300

_

__

j —

1,201

> —

. ---

300

—

,| 600

300

i-

__

—

901

) —

__

: 150

—

_

1,80(

) —

—

! 300

>—

600

300

_

b)r)200

|_

j —

—

1,101

-

J -------

150

> —

.

—

—

1

—

i —

1,1001-

—

\-

1 150

-

•t! - -

: —

—

1

—

j—

9,650 —

-1,537,500)-

—

j—•

s. 53 Kontrollera mot PDF

Numerär.

53

Roddare .

Dito

Transport

Skellefteå.

Vaktmästare

Dito

Roddare. . .

Dito . . .

Luleå.

Tullförvaltare . . .

Uppsyningsman . .

Vaktmästare ....

Dito ....

Roddare.......

Dito .......

J aktuppsy ni ngsm ai i

Jaktbatsman ....

Dito ....

Haparanda.

Tullförvaltare .....

Öfveruppsyningsman. .

Vaktmästare......

Dito .......

Jaktuppsyningsman . . .

1

l

1

5

l!

lj Jaktbåtsman.

2! Dito

l Anm, Den under tullförvaltarens i Ha-|

paranda befäl ställda gränsbevak-!

ningen utgöres för närvarande af!

en gränssergeant och två gränsvakter,

hvilkas befattningar indragas, vid!

blifvande ledigheter och hvilka,

tilldess sådan indragning kan ske,!

åtnjuta den för dem i 1868 års stat!

bestämda aflöning.

Heder Kalix.

1 Öfveruppsyningsman ....

Transport

J iöll.

Tjenst- ! g öring s- i penningar.

J akt- uell

båtlega

|

■

t

_l_

Total-

och rese- , ,

kostnader. '' R

8 u ni m a

Åldcrstillägg

att utgå till

hälften efter 5

och återstående

hälften efter 10

års tjenstetid

i graden.

l |

_

— - 9,650

1,537,500

500

200

—

—

— i

!—I 700

—

—

100

—

—

700

—

--.-- -

—

100

—

1,600

— 300

bl 100

— — 2,000

600

500

300

—

—l 800

—

---

—

150

—

—

--- _

j

— — 1,600

—

—

300

—

500

200

—

— |

—1 700

—

—

100

—

—

— —

—

—

—

—i 700

—

16,850

100

—

2,500

1,000

b) 50

3,550

.......

1,000

000

- 300

—

—

— 1 1,200

—

—

—

300

—

600

— 300

—

—

.

900

—

—

150

—

—

—

-.

—

— j— 2,700

__

—

—

450

—

500

— 200

—

—|

— — I 700

____

—

—

100

—

—

-1 -

—

—

_l

.-. j 700

_

—

—

100

—

000

— 300

—

j) 300

—;

— - 1,500

__

—

—

300

—

500

— 1 200

_

—I

— ■—: 700

_

_________

—

100

—

—

—

— i

j 1.400

....

13,350

200

—

3,000

|

—1 1,000

b) 100

h) 500 —1 4,600

1,000

_

1,500

300

—•

b) 200

—!

— —| 2,000

—

—

—

600

—

600

—'' 300

—

—

i

— 1—j 900

__

—

—

150

—

—

- --

—

—

-;

— —! 4,500

- ---

--

750

—

900

—! 300

—

j) 450

—

— — 1,650

__

—

300

—

500

—j 200

---

—

_

— —! 700

—

—

100

—

j

|

— -j 1,400

200

b) h)

- 1,500

300

200

— —! 2,000 —

—

, 600

—

_j__

—

—

i

— 1-117.7501-

1,567,700] —

1 -

—

s. 54 Kontrollera mot PDF

Numerär.

54

1

2

1

1

1

i 1

1

1

1

1

1

1

Transport

Vaktmästare............

Dito ............

Roddare..............

Dito ..............

8:o. Inre bevakningsdistriktet,

innefattande Kronobergs, Skaraborgs, Jönköpings,

Örebro samt delar af Elfsborgs

och Vermlands län.

Jönköping.

Tullförvaltare, hvilken jemväl åligger

att vid Göta hofrätt bevaka

tullrättegångsmål, som af vederbörande

åklagare eller beslagare

blifva dit fullföljda . .

Uppsyningsman..........

Vaktmästare............

Dito ............

Boras.

i Tullkammarföreståndare......

9:o. Vermlands och Elfsborgs

läns gränsdistrikt.

Karlstad.

Tullförvaltare............

Uppsyningsman..........

Vaktmästare............

Dito

Filipstad.

I Tullkammarföreståndare.....

Anm. En här anställd inspektor åtnjuter,

så länge han vid sin tjenst qvarstår,

den för honom i 1868 års stat

bestämda aflöning.

Transport J

Lön.

500

500

|

Tjenst- j Jakt- j Hästlega

görings- j och | och rese
penuingar.

j båtlega. I kostnader.

3,000

900

600

3,000

900

600

300

200

1,000

300

300

400

-I 1,000

300

300

200

Total
belopp.

- 17.750- -1 800- 1,6001- -i 700

700!-

50-

b) 50

r) 300

>> u m m a.

1,567,700

21,550

Älderstillägg

att utgå till

hälften efter 5

och återstående

hälften efter 10

års tjenstetid

i graden.

—! 4,050!-

—j 1,200

900!-

—! 1,800-

400—

4,350 —

1,200

900

900

200

7,950

400

150

300

100

100

-I 1,000

— 300

150

300

] ,000

300

150

150

7,550]—[1,597,600!-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Numerär.

55

Transport1

GlxaiTottenberg''.

Kontrollör.............

Vaktmästare.......

Dito ............

Arvika.

Tullkammarföreståndare......

Venersborg.

T ullkamm ar föreståndare

II

1

13

/

Anm. En här anställd vaktmästare, hvars

befattning indrages vid blifvande ledighet,

åtnjuter, så länge han vid

sin tjenst qvarstår, den för honom

i 1868 års stat bestämda aflöning.

Åmål.

Tullkammarföreståndare......

Amu. En här anställd vaktmästare, hvars,

befattning indrages vid blifvande!

ledighet, åtnjuter, så länge han vid

sin tjenst qvarstår, den för honom

i 1868 års stat bestämda aflöning.

Strand.

Anslag till aflöning åt förestån-j

daren för tullstationen derstä-j

| des................

Kontrollbevakningen i Karlstadsi

tullkammar distrikt.

\ Bevakningskontrollör......

Gränsridare........

Dito .....

10:o. Kopparbergs läns

gränsdistrikt.

Falun.

| Tullkammarföreståndare.....

I Anm. En hav anställd tullförvaltare åt
Transporti
-

Lön.

Tjenst- j Jaktgörings-

j och

penningar, j båtlega.

Hästlega

och resekostnader.

Total
belopp.

1,800

600

600

300

200

200 -

b) 50

200

1,800

500

1,600;

600

300 -

200

7.50

h) 300

7,550

—

■ 2,400

900

-1 900

250

1

200

-

200

—

1,600

—

3,150

1,100

14,300

__J

|

200!

1,597,600

32,550

200

1,630,350|

llderstillägg

att utgå till

hälften efter 5

och återstående

hälften efter 10

års tjenstetid

i graden.

600

150

150

600

150

1,950

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Alderstillägg |

att utgå till j

Tjenst-

Jakt-

Hastlega

1

lälften efter o!

r.Kn.

görings- j

penningar, j

och

båtlega, i

och rese- kostnader.

belopp. 1

o u m m a.

och återstående

tälften efterst)

års tjenstetid

i graden

Transport]

— !

—

—

—

—

—

...

—

—

1,630,350

—

—

—-

njuter, så länge han vid sin tjenst

q värst år, den för honom i 1868 års

stat bestämda aflöning.

ll:o. Jeintlands läns gräns-

distrikt.

Dufecl.

1,000

300

150

Tullförvaltare ..........•

2,000

—

1,000

_

—

-

h) 500

—

3,500

——

-

—

Uppsyningsman.........•

900

—

300

—

—

—

1,200

--

—

Vaktmästare............

500

_

300

—

—

—

—

—

800

—

—

—

Dito ............

_

—

—

—

—

—

—

1,600

___

—

300

Melen.

600

150

Kontrollör..............

1,800

—

600

—

—

—

200

—

2,600

—

—

—

—

Vaktmästare............

500

—

300

—

—

—

—

_

800

—

—-

—

Dito ............

—

—

—

—

•—

—

—

—

800

—

11,800

__

150

—

Anm. Kontrollbevakningen inom Dufeda

tullkammaredistrikt utgöres för när- varande af en gränsridare, hvars

befattning vid blifvande ledighet in- drages, och åtnjuter han, intilldess

sådan indragning kan ske, den för

honom i 1868 års stat bestämda

aflöning.

Funäsdalen.

Inspektor..............

1,600

—

300

—

—

h) 150

—

2,050

—

—

600

150

—

Vaktmästare............

500

—

300

—

—

.....

—

800

—

—

—

Dito ............

—

—

....

—

—

—-

~

—

800

....

3,650

150

_

Östersund.

Inspektor ..............

1,600

300

-

—

—

....

1,900

—

—

600

■—

Vaktmästare............

600

300

—

- --

—

900

—

2,800

150

—

Summa Kronor

-11.648,100

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Tullverkets omkostnadsstat år 1876. * I

Arfvoden, enligt närlagda förteckning; förslagsanslag.........

Rese- och traktamentskostnader; förslagsanslag............

Tullhusbyggnader och reparationer samt hushyror och tomtören; j

förslagsanslag.............................j

Ved, Ljus och Lyktors underhåll; förslagsanslag...........I

Skrifmaterialier samt boktrycknings- och bokbindningskostnader; j

förslagsanslag.............................|

Postporto; förslagsanslag..........................!

I il l utbetalande af aftjenad begrafningshjelp och begrafningsgratialcr, i

enligt Kongl. brefvet ilen 14 Maj 1831; förslagsanslag . ... \

Diverse utgifter; förslagsanslag......................

kotid till gratifikationer åt Krono- och Lots- samt Kanalbetjente,

som utmärka sig genom nitisk tillsyn och kontroll mot öfverträdelse

af tullförfattningarne....................

Extra medelsfonden...........................

Hemliga utgiftsfonden............................

Anslag till arfvoden åt extra biträden vid Kongl. Generaltullstyrel- j

sens kansli och kontor........................

Summa Kronor

9,250 —

23.000 —

20.000 —

8,000 —

i i,ooo|—

13,000 —

3,000 —!

ii,6oo—:

750 —

88,000—!

9,000 —

4,5001—j

201,100|—

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Förteckning ii särskilda arfvode» ar 1870. 1

Rådhusrättens afdelning för tullmål i Stockholm.

1 Ordförande.......................... *500;

2 Ledamöter å 375 kronor ................. 7o0:

1 Notarie............................ 750:

Öfrige Uådhusrätteruc för afgörande af tullmål, enligt Kong!.

trefven den 15 Februari 1841 och den 6 April 18o8, tillsammans

förslagsvis upptagna...................

I särskild Ordförande i Gränsetullrätterna inom Jemt
lands

län......................... 750:

1 särskild Ordförande vid Gränsetullrätten i Haparanda 750: —

1 Tolk för finska språket vid d:o d:o 150: —

2,100-

5,500|-

1,650|-

Summa Kronor

9,250-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Sammandrag.

Ordinarie afiöningsstaten .....................

1,648,100

Öfvergångs-aflöningsstat, till uppbördsprovision och öfrig aflöning;

förslagsanslag............................

50,000

—

Ålderstilläggsstaten; förslagsanslag ...................

270,000

—

Indragningsstaten; förslagsanslag ,...................

100,000

—

Pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente; förslags-

anslag...............................

197,000

j Pensionsstaterna för aflidne tjenstemäns och betjentes i fattigdom

efterlemnade enkor och barn; förslagsanslag..........

31,800

—

Omkostnadsstaten..............................

201,100

_

deraf 98,850 Kronor äro förslagsanslag.

Stimma Kronor

2,498,000

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

F örslag

till Utgiftsstatei* tor Telegrafverket

att tillämpas under är 1870.

A. AflöningHstat.

l:o. Styrelsen.

Chefen.

1 Generaldirektor..............

Tekniska Afdehiinym.

2 Intendenter, hvardera med:

lön........3,750; —

tjenstgöring,spenningar

..... 1,250: — 5.000:

1 Fysiker, arfvode . . . ... 7 1,200: ___

1 Linieingeniörer, arfvoden å. 1.200: —

Kandi- och Statistiska Ajäehrhu/en.

1 Sekreterare....... ..........

1 Registrator och Aktuarie........

1 Notarie..................

I Statistiker.................

Kameral-Afdcininfjen.

1 Kamererare ................

I Kassör och Bokhållare..........

1 Förråd,sförvaltare.............

1 Förste Revisor...............

1 Andre Revisor ..............

1 Förrådsassistent..............

5 Kammarskrifvare, hvardera med:

lön......... 900: —

tjenstgöringspen
ningar.

..... 300: — p^OO: —

Transport

Lön.

0.000

7.500:

3.000 •

1.875 —

1.500 _

1.350 .

3.000 —

1.875! —

1.8751—

1.8751—

1.350 —

1.350'' —

4,500! -

K

Tjenst
görings
penningar.

2,000 —

2.500 —

i .000 •

625 —

500

450 —

1.000 —

625 i—

625i —

025

450 —

450 —

1.500 —

r o n

Summa.

8.000

10,000 —

1.200 —

4.800—•

4.000 —

2.500 —

2.000

1 800: —

4,000)—

2.5001 —

2,500 —

2.5001- l,800j—

1.800 —

6,000]—J

55.400 —

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Lön.

Tjenst
görings
peuningar.

0 11 0 r.

Summa.

Transport

Valctbefjenim/en.

1 Förr åds vaktare, arfvode .... 800: —

1 Förste Vaktmästare d:o .... 600: —

2 Andre d:o arfvoden å 500: —

Anm. Nuvarande Intendent för södra telegrafdistriktet,

Sekreterare och Kamererare,

hvilka enligt denna stat icke

erhålla någon tillökning i hittills åtnjutna

löneförmåner, ega att uppbära

sina löner enligt aflöningsstaten för

är 1873 och

stämmelser.

öfriga då gällande be
-

55.400 -

800

6U(i - 1.000 -

57.8001

2:o. Personalen vid de elektriska

stationerna.

d Direktörer af l:sta klassen, af hvilka

en vid hvardera af stationerna i Göteborg,

Malmö, Stockholm (central-) och

Sundsvall :

löner å..... 3,000: -

tjenstgöriugspen
ningar

å . . . . 1,000: — 4,000: -

3 Direktörer af .2. a klassen, af hvilka en

vid hvardera af stationerna i Gefle,

Jönköping och Norrköping:

löner å ..... 2,700: —

tjenstgöringspen
ningar

å . . ■ 900: — 0,000: —

16 Kommissarier af l:a klassen, af hvilka

en vid hvardera af stationerna i Haparanda,

Helsingborg, Hernösaud, Kalmar,

Karlshamn, Karlskrona, Karlstad,

Skellefteå, Söderhamn, Upsala,

Wener sborg, Westervik, [Vester ds,

Ystad, Örebro och Östersund:

löner å..... 2,250: —

tjenstgörings
penningar

. .__750: — 3,000: -

Transport

12O00—■ 4,00(l|— 16.000

8,100]-

2,700

10,8001 —

36,000; - i 12,0001- 48,000] - j

I

74.800

57.800 -

opaginerad Kontrollera mot PDF

K r o n o r.

Transport

| 32 Kommissarier af 2:a klassen, eller

Kassörer, af hvilka 6 i Stockholm (centralstationen),

5 i Göteborg, 3 i Malmö,

2 i Sundsvall, samt 1 vid hvardera af

stationerna i. Falun, Halmstad, Hudiksvall

, Kristianstad, Landskrona,

Linköping, Luleå, Lund, Motala,

Oskarshamn, Piteå, Uddevalla, Umeå,

Wadstena, Wisby och Örnsköldsvik:

löner å . . . . 2,025: —

tjenstgörings
penningar

a 075: — o,70U: -- I

i 19 Kommissarier af 3:dje klassen, af

hvilka en vid hvardera af stationerna i

| Porås, Ilalarö, Eskilstuna, Gefle, Jön
köping,

Kristinehamn, Köping, Lidj

köping, Lysekil, Mariestad, Neder
Kalix,

Norrköping, Nyköping, Strömstad,

Söderköping, Södertelje, Trelleborg,

Warberg och Wexiö:

löner ii,..... 1,800: —

tjenstgörings
penningar

å 600: — 2,400: ____

15 Assistenter af l:a klassen, af hvilka en

vid hvardera af stationerna i Arboga, \

Engelholm, Furusund, Karlsborg, Mar- \

strand, Norberg, Nordmaling, Norrtelje, i

Nyland, Råneå, Sandhamn, Stockholm !

(byrån vid Brunkebergs torg) Åmål, \

Åtvidaberg och Öregrund:

löner å . . . . i,500: — - tjenstgörings
penningar

å 500: — 2,000:__\

165 Assistenter af 2:a klassen, af hvilka ''

36 % Stockholm (35 ii centralstationen !

och 1 ä byrån vid Brunkebergstorg),

20 i Göteborg, 15 i Malmö, 8 i Sunds- !

vall, 4 i Gefle, 4 i Jönköping, 4 i Helsingborg,

4 i Hernösand, 4 i Norrköping, j

Transport

Löd.

Tjenst
görings-

I Summa,

penningar. I

—j 74,800

64,800

— 21,600;— I 86,400

34,200

11,400

45,600 -

22,5001-

7,500-

:

30,000 --

— —H 236,800“-

57,800.

>7,800

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

K

r o n

o r.

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Summa.

1

Transport

4 i Wenersborg, 4 i Westervik, 4 i

Örebro, 3 i Kalmar, 3 i Karlshamn,

3 i Östersund, 2 i Karlskrona, 2 i

— — j—

----—

236,800 —

57,800 -

i

Karlstad, 2 i Skellefteå, 2 i Söderhamn,

2 i Upsala, 2 i West eras, 2 i

Ystad, samt. en vid hvardera af stationerna

i Borås, .Eskilstuna, Falun,

Halmstad, Haparanda, Hudiksvall,

Kristianstad, Kristinehamn, Köping,

Landskrona, Lidköping, Linköping,

Luleå, Lund, Lysekil, Mariestad, Mo- i

tala, Nyköping, Oskarshamn, Bileå,

Strömstad, Söderköping, Södertelje,

Trelleborg, Uddevalla, Umeå, Wadstena,

Warberg, We.riö, IVisby och j

Örnsköldsvik:

löner a . . . . 1,200:

tjenstgörings
penmngar

u.......400: — 1,000: - 108,000 — 66,000 ..... 264,000-

29 Telegraf ster af La klassen, af hvilka

en vid hvardera af stationerna i Ar- •

holma, Asker sund, Bollnäs, Borgholm, [

Cmbrishamn, Ekesjö, .Enköping, Filipstad,

Fjellbacka, Falkenberg, Gamleby,

Grangärde, Hedemora, Mönsterås,

Nora, Nya Varf vet, Hatan, Roneharnn,

Ronneby, Skara, Smedjebacken. Sol- |

lefteä, Strengnäs, Strömsholm, Surahammar,

Sölvesborg, Trollhättan, IIValdemar

svik och Wimmerby

löner it.....750: —

tjenstgöringspen-

ningar a . . . 250: — l ,oo0: —

Telegrafister af 2:a klassen, af hvilka

en vid hvardera af stationerna i Ave- sta, Burgsvik, By ske, Delsbo, Grenna,

Grisslehamn, ~ Hattstahammar, Horn,

Hästholmen, Kisa, Klintéhamn, Kong- elf, Kongsbacka, Leksand, Lilla Edet,

Lindesberg, Löfånger, Mariefred, Mora,

21,750 —

7,250:—; 20,000 —

i

1

: i

Transport

— — j—,

—■ —j—{ 529,800)—

57,800

! 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

ö

Lön.

K r o n o r.

Tjenst- I

görings- | Summapenningar.

j

Transport

Sala, Skof de, Slite, Storvik, Torpshammar,

Törefors, Ulricehamn, Waxholm,

Fiken, Åkersberg och Öf verum:

löner ä...... 600: —-

tjenstgöringspen
ningar

ä .... 200: — ypp. _

2 Förste Kontrollörer, en i Kristiania och

en i Köpenhamn, arfvoden ä 2.700: —

2 Andre Kontrollörer, eii i Kristiania och

en i Köpenhamn, arfvoden it 2,000: -- l Kontrollör i Nystad, arfvode 2.400: —

Till arfvoden åt personalen vid telegraminlemningsbyrderna

i Grand Hotel, samt

å Börsen, Kungsholmen. Ladugårdslandet,

Itiddarholmen och Södermalm

i Stockholm högst...........

Till Föreståndare för Bäckaskogs, Drottningholms,

Herreeuds/dosters, Sofiero,

Särö, Tullgarns och Ulriksdals stationer,

Indika antingen under endast

en del af avel eller ock blott tillfälligtvis

hällas öppna, utses ordinarie

tjensteman från andra stationer eller

ock extra ordinarie stationstjenstemän.

------ •--!—j 529,800 -

57.800.

18.000- 6.000

\

24.000

5.400

4.000

2.400

------, 10,800 -

576.400

3:o. Personalen vid de optiska

stationerna.

2 Befälhafvare, eu för Dalar ö och en

li)r Nya Varfvets station, hvilka åt- I

njuta särskild aflöning såsom tillika j j 1

föreståndare för der varande elektriska !

stationer, arfvoden å .... 200: — | — — — — —— 400 -

1 Sergeant vid Landsorts station . . . . | 675— 225— 9001 —

4 Korpor aler, af hvilka en vid hvardera J

af stationerna Brännö, Dalarö, Elgsnabben

och Vinya:

löner å.....525: — . ''

tjenstgörings
Penningar

ä 175: - 7CX); _ 2,100 — 700 — 2.800 - i !

Transport | — — — — — | 4,100 634,200!— — — —

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

;

K r o n o r.

I Tjenst
Lön.

| görings- Summa.

! penningar, j

Transport

10 Telegrafi,ster, af hvilka 2 nid Nynäs,

2 pa Omö, samt I vid hvardera af

stationerna Brännö, Dalarö, Elgsnubben,

Landsorl, Nya Varfvel och

V ingå:

löner a......150:

t jenstgöri liggpenningar

ii 150: öoo; .

—. —: — 4.100

4,500—j 1,500:— 6,000;-..... ]0 ,00

654,200

A n m.

.''/) Hvar och en af de här ofvan a staten för »Styrelsen» upp- j

tagna tjensteman, med undantag af fysikern och linie- i

ingeniörerne, eger att såsom dyrtidstillägg för året uppbära j

tjugo procent å det honom enligt staten tillkommande af- I

löningsbelopp intill 5,000 kronor.

2) Hvar och en af de här ofvan å staten för »Personalen vid de |

elektriska stationerna» upptagna, direktörer och kommissarier j

eger likaledes att såsom dyrtidstillägg för året uppbära tio

procent af det honom enligt staten tillkommande aflöningsbelopp.

3) Kammarskrifvare hos Styrelsen samt assistenter och telegra
fister

vid de elektriska stationerna, hvilkas tjenstgöring i

samma grad under 10 år varit väl vitsordad, ega under året

åtnjuta älderstillägg med 200 kronor för kammarskrifvarne I

och assistenterne samt med 100 kronor för telegrafisterne;

och de, hvilkas tjenstgöring i samma grad uppgått till 15 j

är och varit väl vitsordad, åtnjuta under året dubbelt före- !

nämnda belopp.

4) De kommissarier, som till följd af tid efter annan skedda j

omregleringar af personalen vid elektriska stationer för när- |

varande bestrida allenast assistent- eller telegrafistbefattningar, i

ega under aret åtnjuta älderstillägg lika som assistenter, j

med rätt för hvarje sådan kommissarie att i afseende derå i

räkna sig till godo hela den tid, han varit ordinarie tjen- j

steman i verket.

5) Förenämnda älderstillägg anses till tre fjerdedelar tillhöra lönen

och till en fjerdedel tjenstgöringspenningarne.

(i) Förrådsvaktaren och de hos Styrelsen anställde vaktmästare j

ega jemväl rätt att n sina arfvoden åtnjuta älderstillägg, att

för hvardera under året utgå med 100 kronor efter 10 års I

och med 200 kronor efter ! 5 års väl vitsordad tjenstgöring.

Transport i 644,300;—!

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Transport ; 644. o00—i

7) Tiden för uppnående af rätt till ålderstillägg beräknas i hvarje |

fall från och med kalenderåret'' näst efter det, hvarunder i

befordringen egde »ruin ^till den tjenstegrad, för hvilken j

ålderstillägget skall utgå.

S) Tjenstgöringspenningarne afe tås för den tid tjenstledighet åtnjutes.

i

4:o. Särskilda Anslag.

Dyrtidstilliigg åt dertill berättigade............... 30,930: —

ålderstillägg åt dertill berättigade................ 33,700: —

Arvoden för extra biträden och vikariater, förslagsvis .... 70,000: —

1):o åt telegrambärare och uppassare vid .stationerna,

förslagsvis...........................

l):o för meteorologiska observationers anställande, enligt

Kongl. brefvet den 6 Juni 1873 .............

D:o åt Intendenternes skrifbiträden............

I):o för taxering och kontrollering it Göteborgs och

Malmö kontrollstationer..................

l):o för värden af verkets särskilda materialförråd i Göteborg

............................

Hushyresersättning åt föreståndaren för Stockholms centralstation,

att, jemlikt Kong], brefvet den 6 Juni 1873,

tills vidare utgå med....................

D:o åt de 5 kontrollörerne i Kristiania, Köpenhamn och

Nystad, ä 400 kronor ...................

För telegrafverkets undervisningsanstalt, högst........

B. Ötvergångs-Aftöiiingsstiit.

Nedannätnnde personer, hvilka enligt normala aflöuingsstaten litt. A, 2:o |

och 3:o erhålla lägre löneinkomst än de tillförne åtnjutit, äro be- j

rättigade att med här nedan upptagiia belopp undfå ersättning; I

börande denna personliga ersättning likväl minskas eller helt och I

hållet upphöra i den mån dessa personer erhålla högre löneinkomst j

inom telegrafverket.

Tjenstförrättande Kommissarien vid Wenersborgs station, Direktören II. \

R. Rhen, skilnaden mellan kommissarieaflöningen, 3,000 kr., och j

hans förutvarande direktörsafiöuing, 3,200 kr.............i 200—

D:o Assistenten vid Karlshamns station, Kommissarien G. Th. C. \

Teuk, skilnaden mellan 2:a klassens assistentaflöning, 1,600 kr.,

och l:a klassens assistentaflöning, 2,000 kr...............i 400 -

i):o d:o vid Helsingborgs station, Kommissarien (J. F. Askerstedt,

d:o d:o i 400. - .

Transport 1.000

65,000:

5,300:

2,000:

800:

400:

600:

2,000:

15,000:

225,7301—

870.030 —

!

I

870.030''—

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Transport 1.000!

Tjenstförrättande Telegrafisten vid Askersunds station, Kommissarien E. A.

Appelholm, skilnaden mellan telegrafistaflöningen, 1,000 kr., och

l:a klassens assistentaflöning, 2,000 kr................. 1.000

D:o d:o vid Ronneby station, Kommissarien O. Hammar, skilnaden ,

mellan telegrafistaflöningen, 1,000 kr., och l:a klassens assistent- ,

aflöning, 2,000 kr.............................. 1,000!

Föreståndaren för den gemensamma elektriska och optiska stationen å j

Nya Varfvet C. A. Forssander, skilnaden mellan hans löneförmåner i

enligt normalstaten och hans förut varande inkomster vid stationen '' 200

C. Pensions- och understödsstat.

F. d. Kameralintendenten och Liniechefen in. m. J. F. von Heland,

enligt Kongl. brefvet den 14 juni 1871................

F. d. Intendenten för norra telegraf distriktet, m. m. A. L. Fahnehjelni,

enligt Kongl. brefvet den 17 maj 1872 ................

F. d. Kassören hos Styrelsen m. m., G. A. Messling, enligt Kongl. brefvet

den 5 juni 1874 ...........................

Kassören vid Stockholms centraltelegrafstation F. X. Berg, efter erhållet

afsked, enligt samma Kongl. bref...................

F- d. Direktören vid Stockholms norra telegrafstation, m. m., A. II. (iller,

enligt Kongl. brefvet den 2 februari 1860 ...............

Direktören (4. Bångs enka, Johanna, Bang, född Lahe, enligt Kongl. bref- ,

ven den 20 november 1808 och den 10 juli 1866 ..........

| Förre Befälhafvaren a Otterhällans indragna station. M. Stdlpher, enligt,

Kong], brefvet den 00 december 1860 ..................:

Förre Befälhafvaren å Nya Varfvets optiska station, J. Bergström, enligt .

samma Kongl. bref............................

, Förre Befälhafvaren å Furusunds indragna optiska station, Fanjunkaren i

C. F. Hyhineth, enligt Kongl. brefvet den 18 juni 1866 ......

Förre Telegrafisten vid Yxlaö indragna station, A. Österberg, enligt Kongl.

blefven den 18 juli 1866 och den 16 september 1870........\

\ Förre Telegrafisten vid Skälsmara indragna station, A. G. Andersson, \

att utgå så liinge hans nuvarande sinnessjukdom fortfar, enligt Kongl.

brefvet den 18 december 1861....................... I

I Förre Befälhafvaren a Sandhamns indragna optiska station, Fanjunkaren j

C. M. Berg, enligt Kongl. brefvet den 17 september 1869 .....

| Förre Telegrafisten å samma station A. Löfgren, enligt samma Kongl. |

bref.....................................

; Förre Telegrafisten å samma station Tf. A. (Vinberg, enligt samma Kongl.

bref ......................................

Förre Telegrafisten ä Nynäs station L. O. Westman, enligt samma Kongl. ;

bref............................''........

Trauspori

2.770

4,000 —

2.200;—

l .860

1.000,—

500 —

150 —

.150 —

680 —

1.50:-

72

—

500

.....

240

240

—

;

240!

752

;

870.030 —

3,200: -

878,280 —i

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Transport

Förre Befnlhafvaren å Arholma indragna optiska station, Fanjunkaren

L. E. Österberg, enligt Kongl. brefvet den 25 november 1870. .

Förre Korporalen å Vinga station. J. A. Andersson, enligt samma Kongl

bref....................................“

Förre Telegrafisten å Arholma indragna optiska station, E. O. Ahlman

att utgå under åren 1872—1870, enligt samma Kongl. bref . . .

Förre Telegrafisten å Tjockö indragna optiska station, A. E. Österman

^ att utgå under åren 1872—187B, enligt samma Kongl. bref . . .

Förre Telegrafisten å samma station, A. Nordberg, att likaledes utgå under

åren 1872—1876, enligt samma Kongl. bref''...........

Bidrag till telegrafverkets pensionsinrättning, 5 proc. å den för året till

1,830,000 kronor beräknade portoinkomst, enligt Kongl. brefvet den

5 Juni 1874 ....................? . . . T........

och pupillkassa................

D:o till telegrafverkets enke
-

I). Underhållsstat.

Förslagsanslag.

Telegrafliniernas öfvervakande och besigtning................

Underhåll af optiska telegraferna och telegrafverkets öfriga byggnader .

Rese- och traktamentskostnader.........................

Inköp och underhåll af inventarier, såsom apparater, verktyg, arbetsredskap,

möbler och husgeråd ......................

; Böcker, kartor, tryckningskostnad, blanketter, kuverter, pappersremsor m. m.

Skrifmaterialier...................................

1 Batteriförnödenheter...............................

; Hyror................ ......

I Ved..........................................

I Lyshållning.....................................

i Postporto......................................

Frakt- och transportkostnader..........................

; Sveriges bidrag till underhållet af internationela telegrafbyrån i Bern .

; Diverse utgifter..................................

S u m m a

14.752— 873,230

i

400 - 270—''

240 —

240 —

i i

240-

66,500

5,000j
-

100,000

2,000

10.000

40.000

50.000

8,000

15.000

12.000

16,000

18,000

6,000

8.000

1,500

10.628

87.642 -

297,128

1,258,000’-

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. E.

Till Herr Statsrådet och Chefen för Finansdepartementet.

Enligt Herr Statsrådets genom skrifvelse af den 14 sistlidne November

för Fullmägtige i riksgäldskontoret tillkännagifna önskan,

hafva Fullmägtige låtit upprätta och få härmed öfverlemna en förslags ’

b er åkning öfver riksgäldskontorets under återstående delen af innevarande

ar samt nästkommande två år påräkneliga inkomster och redan

kanda utgifter, hvilken beräkning tillika visar kontorets nu beräkneliga

kassastallning vid slutet af hvart och ett af dessa år.

• i U+taf dei}na förslagsberäkning inhemtas, att riksgäldskontorets

inkomster under återstående delen af detta år kunna antagas komma

åt uppgå ill . . . .............Kronor 1,719,000: -

ocn med tillagg af riksgäldskontorets nu egande

kontanta behållning................. 99q. ^9

utgöra ...... ...............Kronor 2,383,220: 732,

samt öfverstiga de under samma tid för kontoret

förestående utgifter............. . „_2,024,686: 83,

me ''Tt j ’ ’ i.....: '' '' .............Kronor 358,533: 79.

Under loppet af år 1875 hafva kontorets

utgifter antagits uppgå till............ 17,794 ö28: 06

men inkomsterna ej kunnat beräknas till högre

beloPP än....................... ?? 14,823 068:02

hvarigenom och då från skilnaden mellan nämnda

belopp. . . . . . . ............Kronor 2,971,560: 04,

diagits ofvanstaende behållning vid slutet af år

!81/41 V,-;;- ......_.........■ • • „ 358,533: 79,

vid sfutet af ar 1875 synes uppkomma en brist af Kronor 2,613,026: 25.

likaledes och då kontorets redan kända

utgifter under år 1876 uppgå till......... 12 063 211- 87

hvaremot inkomsterna under samma år för närval

ande ej kunnat beräknas till mera än .... ,, 1,158 320-

uppkommer en skilnad af ........... 7 Kronor 1004^891: 87

da dertl bägges ofvanangifna brist vid

1875 års slut . . ................... „ 2,613,026:25''

utvisar eu brist vid 1876 års slut af......Kronor 13,517,918: 12.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Till närmare upplysning angående beräkningen af en och annan

af de uppgifna inkomsterna och utgifterna få Fullmägtige tillägga.

att den uppgifna behållningen denna dag samt återbetalningen

af tills vidare förräntade medel icke innefatta den kontanta behållning

samt de fordringar och obligationer, som tillhöra de fonderade lånens

liqvidations- och amortissementsfonder;

att af det belopp, 7,500,000 kronor, som antagits komma-att genom

försäljning af 1872 års fyra-procent-obligationer inflyta, 3,186,200 kronor

utgöra betingad valuta för obligationer, om hvilkas försäljning

och betalning inom den 31 Januari instundande år aftal redan blifvit

träffadt; hvaremot återstående 4,313,800 kronor utgöra beräknad betalning

för den derefter resterande återstoden af 1872 års lån, som

Fullmägtige, enligt § 35 af det vid innevarande års Riksdag, för riksgäldskontoret

utfärdade reglemente, af Riksdagen bemyndigats försälja;
att

de bland utgifterna upptagna 4,000,000 kronor, vid 1871 ars

Riksdag anvisade låneunderstöd till enskilda jernvägsanläggnmgar, utgöra

återstoden af det bergslagernas jernvägsaktiebolag beviljade

lån; samt _

att de bland utgifterna upptagna 2,000,000 kronor till bestridande

af Kongl. statskontorets utgifter för de till jernvägsbyggnader anvisade

medel utgöra outtagna återstoden af det enligt reglementets 5 § 1

mom. till utgående under år 1874 på riksgäldskontoret anvisade bidiag

för nämnde utgifters bestridande 7,245,000 kronor.

Den af innevarande års Riksdag uppgjorda, i statsutskottets memorial

N:o 99 intagna förslagsberäkning öfver riksgäldskontorets inkomster

och utgifter från den 15 Maj 1874 till 1875 års slut upptager

kontorets brist vid 1875 års slut till 8,203,600 kronor under rubrik

anv upplåning4*, under det i den nu öfverlemnade förslagsberäkningen

bristen vid samma tid kunnat beräknas till endast 2,1)13,026 kronor

25 öre. Denna skiljaktighet, som Fullmägtige. ansett sig böra omförmäla,

uppkommer hufvudsakligen deraf, att i statsutskottets förs ag

öfverskott å statsverkets inkomster beräknats riksgäldskontoret tii - godokomma med endast 2,700,000 kronor, eller, efter afdrag af till

återbetalning förfallna 1,000,000 kronor, som bland utgifterna upptagits,

rätteligen 1,700,000 kronor; hvaremot i sjelfva verket under tiden tran

samma förslagsberäknings afgifvande den 15 Maj 1874 till och med

denna dag dylika öfverskott till riksgäldskontoret influtit med 8 / 00,000

kronor; deraf dock återbetalts 1,465,481 kronor 51 öre, så att de öfvetskott,

som under nämnde tid kommit riksgäldskontoret tillgodo efter

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

7,2.34,518 kronor 49 öre, öfverstiga de i sådant afseende af statsutskottet

beräknade 1,700,000 kronor med 5,534,518 kronor 49 öre

eller ungefärliga skilnaden mellan den beräknade bristen vid 1875 års

slut i statsutskottets och i Fullraägtiges nu öfverlemnade forslatsberäkning.

Stockholm den 10 December 1874.

F. F. CARLSON.

C. y. STOCKENSTRÖM. C. G. HIERTA. SAM. WARB UR G.

Herman Wikblaä.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslags beräkning öfver Riksgäldskontor^ Inkomster och Utgifter från den 10 December 1874 till 1876 års slut.

Behållning a Itjksgäldskontorets räkning N:o 1 i Riksbanken

uen 10 December 1874

Beräknad dito den 31 December 1874

Från den

10 December

Under ar

Under år

1874 till

1875.

1876. |

Summa.

arets slut.

--

rar å till vissa bestämda

Inkomster.

Återbetalning af tills vidare förräntade medel:

i kapital..........

I räntor..........

Kapital- och räntebetalninga

föremål anvisade lån........

Äldre depositionsmedel........

Ponden för bostälisskogars indelning till regelbunden

hushållning, återstoden......

Skogsplanteringskassans återseende behållning

Afbetalmngar å lån till undsättningar inom de genom

m !■ i,irs missväxt nödlidande länen.........

Utåt Riksbankens behållna vinst för år 1873

(jren^rr. o-f* ------ i • n . .

604,220162'' __

- — • 358,533 791 _____

664,220!62| 358.533 79( '' ~ir~ZT

- 1

664,220 62

858,539»! 79

.022.75441

Beräknad brist vid 1871

års utgång

Från den

10 December

1874 till

årets slut.

Under år

1875.

Under år

1876.

Summa.

— —j 2,613,026 25 2,613,026)25

950,000 —| 5,526,000

50,000,1—j 200,000

j

719,000—| 1.078,600

1,200

14,431

—I 1.716

n°m af Riksdagen medgifven ytterligare försälj

al obligationer för 1872 års lån, återstoden ''

1,120

500,000

7,500,000

■I 1,156,000!-

—I 1,200 -

1,120 -

,719,000 —j 14,823,06802 1,158,320

Beräknad brist vid 1875 års utgång

Dlto vid 1876 års dito

- 6,476,000

250,000! —

- 2,953.600!—

2,4001—

14,431 j49

1.71(153

2,240 —

500,000 —

: 7,500.000 - 1117,700.388(02

Utgifter.

Arliga anslaget till Hans Maj:t Konungen.......

Rånte- och amorteringsanslag för de fonderade lånen:

för 1855 års lån

.. 1858 ., ..

.. 1860

.. 1861

.. 1864

.. 1866

.. 1868

,. 1870

1872

Inlösen af obligationer

Ränta å gamla 5-procent-lånet ........

ä Konung Carl XTIbs hemgiftskapital

13,655

1,166,666

1.466.000

165,001

500.000

1.380.000

1,086,750

808.500

950.000

13,655

66. 1,166,661

— 1,466,000

165.000

500.000

— 1,380,000

— 1,086,750

990,000:

1,206.882:

och ränta å 1869 års lån

67.

300,000

300,000

2,613,026

25

S u

--1-113,517.918,

12

2,613,026

13,517,918

m m

a (2,383,220)62 17,794,628)06)14,676,238) 12)134,854,086,80

,, a Göta kanals reparationsfond..........

å Södertelje kanals dito ......

r v ä Stockholms borgerskaps enkhus’ fordran.

Kostnader för Riksdagens bibliotek...........

Yid 1871 ars Rikdag anvisade låneunderstöd till enskilda

jernvägsanläggningar............

Vid 1874 års dito beviljadt bidrag till bestridande af

Kongl. Statskontorets utgifter för de till jernvägs
byggnader

anvisade medel............°

\ id dito beviljadt lån för inköp af

rinneseminarium i Stockholm

Riksdags- och revisionskostnader

Aflöning, resekostnad och expenser för Justitieombudsmannen

och hans expedition...........

Löner, arfvoden och expenser vid Riksgäldskontoret .

Löner på indragnings- och pensionsstat........

Kostnader för Riksdagens hus ....

600,000

byggnad åt lära
-

1

7,536,571

G6

7,974,953

67

6,000

—

200,000

—

1 1.200,000

_j

234

38

506

25

506

25

1,875

—

7,500

—

7,500

_|

7,044

45

7,044

45

7,044

45

2,250

—

2,250

—

2.250

783

—

783

—

783

_ 1

—

900

—

900

—

___i

~ |

2,000,000

—

2,000,000

1

''

000,000|

—

7,110,798

20

- -

- - i

59,000

3,500

450,000

450,000

—

j_

19,400

_

19,400

2,0001-

65,482

65,482

— — L

22,392

50

22,392

50:

1,000|-

12,000

12.000

35

15,511,525

1.406,000

1,246

16,875

21,133:

6,750l—

2,349 —

1,800 -

4,000,000

9,110,798 20

59.000

903.500

38,800

132,964

44,785

25.000

Beräknad behållning

a Riksgäldskontorets räkning

2,024,686 8317,794,628116! 12,063,21 L87 31,882,526(76

l 1 7 7 ‘

N:o 1 i Riksbanken den 31 December 1874

358,533 79]

358,533 79

Summa |2,383,220|62|l7,794,628)06|14,676,238|12j|34,854,086 80

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 d) till Kongl. Maj:ts Nåd. Pro#. N:o 1 om Statsverket 1875. 1

Utdrag af protokollet öfver Finansärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i Statsrådet ä Stockholms

Slott den 16 Oktober 1874.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitiestatsministern Carleson,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

samt Statsråden: Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Lovén och

Friherre Akerhielm.

Departementschefen, Statsrådet Friherre Akerhielm föredrog i

underdånighet följande mål, nemligen:

7:o.

Skogsstyrelsens den 1 innevarande månad aflåtna underdåniga

memorial, deruti bemälda styrelse i följd af erhållen nådig befallning

afgifvit yttrande och förslag i fråga om närmare bestämmelser för användande

af det utaf Riksdagen beviljade anslag af 15,000 kronor för

anställande af högst sex skogsingeniörer till enskilde skogsegares tjenst.

Statsrådet tillstyrkte i underdånighet, att Kongl. Maj: t, med hufvudsakligt

gillande af hvad skogsstyrelsen uti ifrågavarande afseende yttrat

och föreslagit, täcktes i nåder förordna;

att berörda anslag skulle ställas till disposition och redovisning

af skogsstyrelsen, som skulle ega att efter kungjord 30 dagars ansökningstid

antaga, liksom ock att entlediga och permittera ifrågavarande

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bil. N:o C> rf) till Konrjl. Majds Narf. Trop. N:o J om ''Statsverket 1875.

tjensteman samt öfver deras verksamhet utöfva tillsyn och meddela

dem nödiga föreskrifter rörande deras befattning;

att emellertid, innan sig visat i hvad mån skogsingeniörernes

biträde komme att anlitas, högst tre sådana befattningar borde tillsättas

att innehafvas under nästkommande år, men skogsstyrelsen anbefallas

att, om erfarenheten framdeles visade, att flere skogsingeniörer behöfdes,

derom då hos Kong]. Maj:t göra underdånig anmälan;

att, på det till de skogsingeniörsbefattningar, som nu komme

att tillsättas, sökande med större erfarenhet måtte sig anmäla, arfvodet

för dessa befattningar bestämdes till 2,000 kronor för år att qvartalsvis

utbetalas, med rätt för de antagne skogsingeniörerne att utaf ifrågavarande

anslag, enligt till skogsstyrelsen ingifven och behörigen granskad

räkning, jemväl åtnjuta reseersättning och traktamente under

resedagar enligt 7:de klassen i gällande resereglemente;

att deremot dem tillkommande traktamente under förrättningsdagar

borde med ett belopp af fem kronor för dag gäldas af den, som tjenst ebiträdet

påkallade, hvilken äfven, efter gällande taxa å arfvode för

skogsförrättningar, hade att ersätta sådana med upprättande af mera

omfattande skogshushållniugsplaner förenade arbeten, som icke kunde

å förrättningsstället medhinnas; samt

att reqvisitioner å skogsingeniörernes biträde borde ingifvas antingen

till Kong!. Maj:ts befallningshafvande, som hade att dem derefter

till skogsstyrelsen insända, eller ock omedelbart till skogsstyrelsen,

hvilken borde anordna ingeniörernes arbeten;

börande skogsstyrelsen framdeles, sedan erfarenhet vunnits om

ifrågavarande institution, med förslag till instruktion för skogsingeniörerne

till Kongl. Maj:t i underdånighet inkomma.

Hvad Statsrådet i förestående mål underdånigst yttrat och tillstyrkt

behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla.

Ex protocollo

Axel Ädelt/ren.

Stockholm. Jsaac Marcns’ Boktryckeri-Aktiebolngr, 1875.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 a till Rungl. Maj.ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

1

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 30 october

1874.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern Carleson,

Hans Excellens, Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Aestbömer,

Weidenhielm,

Boven och

Friherre Åkerhielm.

§ 15.

Föredragande departementschefen anförde härefter:

Sedan Upsala universitets drätselnämnd hos kanslersembetet för

samma universitet anmält, att, efter det drätselnämnden den 3 februari

innevarande år hos Eders Kongl. Maj:ts och rikets statskontor gjort

framställning om utbekommande såväl af det vid 1873 års riksdag anvisade

bestämda årliga anslag af 43,323 rdr 79 öre för uppehållande

till visst belopp af sådana löner, i hvilka spanmål ingår, som ock af

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bil. N:o 7 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

7,320 rdr 92 öre, utgörande fyllnad i åtskilliga äldre, vid 1841, 1851

oeh 1854 årens riksdagar beviljade penningelöner, statskontoret i skrifvelse

den 1 nästlidne april meddelat, att förenämnda anslag, 43,323

rdr 79 öre finge i Upsala läns ränteri qvartaliter utbekommas, men att,

enär, jemlik! 1858 års riksdagbeslut och kongl. brefvet den 20 mars

samma år, det vid nämnda riksdag för universitetet anvisade anslag

af 30,000 rdr afsåge bestridandet af kostnaderna icke allenast för upprätthållande

till visst belopp af sådana åt lärare och tjensteman anslagna

löner, i hvillca spanmål ingår, utan äfven för höjande till vissa

bestämda belopp af en del penningelöner, men det vid sistlidne års

riksdag i stället för ofvanberörda förslagsanslag å 30,000 rdr beviljade

fasta årliga anslag af 43,323 rdr 79 öre, hvilket blifvit bestämdt på

grund af och i enlighet med en å universitetets kammarkontor upprättad

tablå, endast upptoge de'' löner, i livilka spanmål ingår, samt således

något anslag hvarken blifvit af vederbörande begärdt, ej heller

anvisadt till fyllnad i nu ifrågavarande äldre penningelöner, statskontoret

till följd häraf funne sig förhindrad! att anordna förberörda 7,320

rdr 92 öre; så har kanslersembetet, enär statskontorets uppfattning af

ändamålet med förbemälda förslagsanslag syntes sakna allt stöd i nådiga

brefvet den 20 mars 1858, hvilket på alla ställen, der samma förslagsanslag

omnämndes, uttryckligen inneliölle, att det vore gifvet till

upprätthållande af spanmålslönernas belopp, och då Riksdagens underdåniga

skrifvelse den 24 maj 1873 angående regleringen åt utgifterna

under riksstatens åttonde hufvudtitel tydligen uttalade, att det bestämda

årliga anslaget af 43,323 rdr 79 öre, som af Riksdagen beviljades Upsala

universitet, anvisades »i stället för det förslagsanslag af 30,000

rdr, som är beviljadt för upprätthållande till visst belopp af sådana

löner vid samma universitet, i hvilka spanmål ingår)), hvaraf torde

följa att sistnämnda anslag icke kunde hafva afsett äfven ett annat behof,

nemligen fyllandet till bestämda belopp af åtskilliga äldre penningolöner,

för hvilket allt hittills efter år 1858 särskildt fyllnadsbelopp blifvit

af statskontoret utbetaldt oberoende af den redovisning för förslagsanslagets

användande, som det ålegat akademikontoret att afgifva, i

memorial den 19 sistlidne juni underdånigst hemställt, huruvida icke

Eders Kongl. Maj:t skulle täckas anbefalla statskontoret att till fyllnad

i nämnda penningelöner utbetala det af universitetets drätselnämnd

äfven för innevarande år reqvirerade belopp af 7,320 rdr 92 öre.

Uti häröfver infordradt och den 26 sistlidne augusti afgifvet underdånigt

utlåtande har statskontoret i afseende å tillkomsten af ifrågavarande

fyllnad i penningelöner och beloppet deraf meddelat, att, jern
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bil. N-.o 7 a till Kanyl. Maj:ts Nådiga Pr vp. vin Statsverket 1875.

likt kongl. brefvet den 25 januari 1841, penningeanslag beviljades till

tvenne nya juris professorer, å 2,400 rdr till dem hvardera med 4,800

rdr, hvilka penningelöner, på grund af nådiga brefvet den 16 november

1854, höjdes med 600 rdr hvardera, så att de derefter utgjorde

för hvardera professionen 3,000 rdr; att enligt kongl. brefvet den 1

oktober 1851 ett penningeanslag af 6,000 rdr beviljades för inrättande

af tvenne andra . nya professioner, den ena i zoologi och den andra i

kemi, med 3,000 rdr till dem hvardera, att, likmätigt ofvanberörda nådiga

bref af den 16 november 1854, dylikt anslag anvisades till en

andre biblioteksamanuens med 450 rdr, samt att genom kongl. brefvet

af den 20 mars 1858 lönerna blifvit på följande sätt bestämda:

för samtlige ordinarie professorer i de verldsliga fakulteterna till 4,500

rdr åt hvardera, i följd hvaraf till fyllnad åt ofvannämnde fyra

med penningelöner försedde professorer erfordrades 1,500 rdr till

en hvar, eller tillhopa .................................................................. 6,000: —

för andre biblioteksamanuensen till 1,200 rdr, hvadan lian

erhöll en lönetillökning af ......................................................... 750: —

och för en tredje biblioteksamanuens, som af universitetets

egna medel förut åtnjutit aflöning, till 800 rdr, hvaraf

till fyllnad utaf statsmedel, enligt hvad genom skriftvexling

blifvit upplyst, dock endast erfordrades............... 554: 60

tillsammans rdr 7,304: 60

eller 16 rdr 32 öre mindre än det belopp, som hos statskontoret

reqvirerats.

Vidare är af statskontoret anfördt, att vid 1856—1858 årens riksdag

icke något särskildt anslag till fyllnad i dessa penningelöner beviljades,

utan allenast under anslaget till universiteten ett förslagsanslag

af 30,000 rdr anvisades »för upprätthållande till visst belopp af

sådana löner vid Upsala universitet, i hvilka spanmål ingår», hvilket

anslag i de vid riksdagarne derefter till och med år 1872 utfärdade

riksstater bibehållits oförändradt; att uti den vid 1873 års riksdag faststälda

riksstat för innevarande år deremot den förändringen vidtogs,

att, i stället för berörda förslagsanslag, 30,000 rdr, som uteslöts, ett

fast årligt anslag af 43,323 rdr 79 öre uppfördes å universitetets stat;

att till grund för detta belopps bestämmande blifvit, enligt hvad af

det vid den nådiga propositionen till Riksdagen angående statsverkets

tillstånd och behof bilagda utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden

den 10 januari 1873 framginge, lagd en å Upsala akademi
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bil. N:o 7 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

kontor upprättad, vid remisshandlingarna i afskrift fogad tablå, hvilken

endast upptoge den lönefyllnad, som under antagande af ett fixt pris

af 2 rdr 7 öre för kubikfoten å den spanmål, hvilken ingår uti aflöningen

för en del vid universitetet anstälde embets- och tjensteman,

erfordrades för att lönerna för desse embets- och tjensteman måtte

uppgå till de vid 1856—1858 årens riksdag fastställda belopp; att

ehuru de med aflöning endast i penningar försedde embets- och tjenstemännens

rätt till erhållande af hela det aflöningsbelopp, som för dem

genom rikets ständers år 1858 fattade och af Kongl. Maj:t enligt ofvan

åberopade nådiga bref af den 20 mars samma år gillade beslut blifvit

bestämdt, icke undergått någon minskning genom de vid 1873 års riksdag

meddelade förändrade bestämmelser rörande det anslag, hvarifrån

aflöningsfyllnaden till dessa penningelöntagare allt från och med år

1858 utgått, dock af anslagets förändring från förslagsanslag till bestämdt

anslag, hvilket i olikhet med förslagsanslaget icke finge öfverskridas,

blifvit eu följd, att anslagstillgång saknades för ifrågavarande

utgift, ett förhållande, som redan med år 1858 skulle hafva inträffat,

derest statskontoret icke tilltrott sig att åt det af Kongl. Maj:t och rikets

ständer år 1858 fattade beslut gifva en tolkning, som väl icke

fullt öfverensstämde med de ordalag, hvilka såsom rubrik för det beviljade

anslaget begagnats, men vid jemförelse af den vid Kongl. Maj:ts

då aflåtna nådiga proposition fogade utredning samt rikets ständers

å den nådiga framställningen afgifna svar, uppenbarligen varit rätta

meningen med samma beslut; samt att af detta förfarande, som icke

föranledt någon anmärkning vid verkstäld behörig granskning af detta

embetsverks förvaltningsåtgärder för hela den förflutna tiden, emellertid

icke, på sätt af bifall till den nu gjorda framställningen blefve en

följd, kunde härledas något berättigande att öfverskrida det numera

bestämda anslaget.

För att ådagalägga i hvad mån statskontorets ofvanberörda tolkning

af i fråga varande Kongl. Maj:ts och rikets ständers år 1858 fattade

beslut må kunna anses befogad, samt för ärendets utredning i öfrigt,

må det tillåtas mig att redogöra för hvad härom såväl i Kongl. Maj:ts

nådiga proposition med dertill hörande protokoll till 1856—1858 årens

riksdag angående statsverkets tillstånd och behof, som ock uti Riksdagens

svar derå uti und. skrifvelse den 25 februari 1858 rörande reglering

af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel hufvudsakligen

förekommer.

Enligt det utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden för den

14 oktober 1856, som åtföljde nämnda nådiga proposition, tillstyrkte

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. A .0 7 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

föl ecb agande departementschefen, beträffande professorerna inom de

verldsliga fakulteterna vid Upsala universitet, att Eders Kongl. Makt

måtto äska det anslag, som vore behöfligt för att tillförsäkra en löneinkomst

åt de 10 äldste ordinarie professorerna af 4,500 rdr rmt, och

åt de ofrige ordinarie professorerna jemte räntmästaren och bibliotekaiien

af 4,000 rdr, samt att de 4 emeritilönerna äfven måtte erhålla en

förhöjning till 4,000 rdr rmt, till hvilket allt erfordrades följande anslag:

^ l:o) dill 10 professorslöners höjande från

2,539 rdr 3 skilling banko till 3,000 rdr samma

mynt, 4,609 rdr 18 sk. banko, eller ..................... rmt rdr (i,914: 6 öre.

2:o) Till 6 professorslöners höjande från

2,539 rdr o sk. till 2,666 rdr 32 sk. banko, 765

rdr 30 sk. banko eller ................................................ » i p^g. 43

3:°) Till 4 professorslöners höjande från

2,239 rdr 3 sk. till 2,666 rdr 32 sk. banko,

1,710 rdr 20 sk. banko, eller ................................. » o 555. go ,,

4:o) Till 2 emeritilöners höjande från 2,239

rdr 3 sk. till 2,666 rdr 32 sk. banko, 855 rdr

10 Sl" w/k?- ell,‘'''' ...................................................... » 1,282: 81 »

0:0) lill 2 professors- och 2 emeritilöners

höjande från 2,200 rdr till 2,666 rdr 32 sk.

banko, 1,866 rdr 32 sk. banko, eller .................. » 2 800- __

0:o) Till 2 professorslöners höjande från

2,000 rdr till 2,666 rdr 32 sk. banko, 1,333 rdr

16 sk. banko, eller ........................................ ,, g 000‘ _

eller inalles ett anslag af .......................................... rmt rdr lO^lO: 92 öre.

Vidaie hemstäldes, att anslag måtte äskas till följande nya professioner

vid samma universitet:

1 profession inom medicinska fakulteten............... 4,000: __

dito i de nordiska språken ....................... 4 000: _

1 dito i ny-europeisk linguistik ................. 4,000: — ] 2,000: —

Beträffande löneförbättring för adjunkterne inom de verldsliga fakulteterna,

en språklärare och en vice bibliotekarie vid samma universitet,

tillstyrkte departementschefen, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå rikets

ständer beviljande af den summa, som erfordrades för lönernas höjande

ti -o000 i''dr rmt. Den vid universitetet befintliga andra språkläraretj

en sten borde, om en profession för ny-europeisk linguistik upprättades,

kunna indragas, och den lön, som dertill utginge, 813 rdr 1 sk. banko

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bil. N:o 7 a till Kongl. Majd.s Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

eller 1,219 rdr 53 öre riksmynt, inberäknas såsom tillgång för denna

professors aflöning.

Till denna löneförbättring erfordrades följande anslag, då spanmålen

utfördes med ett penningevärde af 9 rdr 3 sk. banko för hvarje

tunna:

1 adjunktslön å 90 tunnor och 180 rdr =

995 rdr 30 sk. banko, lönefyllnad............................. banko rdr 337: 34.

3 adjunktslöner å 75 tunnor och 180 rdr —

859: 33, lönefyllnad 473: 31 eller tillsammans...... » 1,420: 45.

10 adjunktslöner å 65 tunnor och 180 rdr =

769: 3, lönefyllnad 564: 13, eller................................. 5,642: 34.

1 språklärarelön å 75 tunnor och 133: 16 =

831: 1, lönefyllnad ............................................. » 520: 15.

vice bibliothekariens lön å 90 tunnor =

815: 30, lönefyllnad ............................................... 11_517: 34.

banko rdr 8,439: 18.

Från den här uppkommande summan 8,439 rdr 18 sk. borde dock

afräknas 1,000 rdr banko, anslagna som lönetillökning för de 10 äldsta

adjunkterna, då således uppkomme ett behof af 7,439 rdr 18 sk. banko

motsvarande 11,159 rdr 6 öre riksmynt. _ ,

Då äfven för akademiens tjensteman löneförbättring syntes vara

billig, tillstyrktes, att den måtte äskas till de af kanslersembetet föreslagna

belopp, hvartill erfordrades enligt följande utredning:

sekreterarens lön, 155 tunnor och 100 rdr =

1,504: 33, lönefyllnad ............................................. 495 rdr 15 sk. bko,

kamererarens lön 155 tunnor och 120 rdr =

1,524: 33, lönefyllnad ............................................. 475 » 15 »

notariens lön 70 tunnor = 634: 18, lönefyllnad 365 » 30 »

kanslistens lön 35 tunnor = 317: 9, lönefyllnad 349 » 23 »

1,685 rdr 35 sk. bko,

en summa af 1,685 rdr 35 sk. banko, motsvarande 2,528 rdr 59 öre rmt.

Den sammanlagda summan, som erfordrades till löneförbättringar

och nya professioners upprättande, utgjorde således 42,398 rdr 17 öre

riksmynt, hvilken dock borde minskas med dåvarande lön för en språklärare,

utgörande 75 tunnor och 133 rdr 16 sk. banko = 813 rdr 1

sk. banko, motsvarande 1,219 rdr 53 öre riksmynt, då summan blefve

41,178 rdr 64 öre rmt.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bil. N:o 7 u till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. am Statsverket 1875.

De spanmålslöner, som uppbures af Upsala akademies lärare och

tjensteman, löstes på det sätt, att, sedan det af akademien disponerade

spanmålsbeloppet blifvit försåldt, och hela den derigenom uppkommande

summa blifvit fördelad proportionell på hvarje tunna, hvarje löntagare

erhölle, efter det sålunda bestämda lösningspris, betalning för det honom

anslagna antal tunnor. Det anslag, som behöfdes för att uppehålla de

spanmålslön uppbärande lärarnes och tjenstemännens löner vid de föreslagna

beloppen, borde således blifva ett förslagsanslag, hvarvid borde

iakttagas, att den till akademien anslagna kronotionde beräknades efter

medelpris, och den från akademiens hemman, frälseräntor m. m. utgående,

efter de läns årsmarkegång, hvarifrån spanmålen utginge.

Till följd af hvad sålunda blifvit anfördt, tillstyrkte departementschefen,

att det anslag, som äskades af rikets ständer, blefve på det

sätt fördeladt, att såsom fast anslag föresloges............... 12,000 rdr rmt

och såsom förslagsanslag, då det behöfliga beloppet

29,178 rdr 64 öre, minskades genom de besparingar,

som uppkomme när tjenster stodo lediga ........................ 25,000 »

och blef hvad departementschefen i ofvanberörde afseenden hemställt,

af Kongl. Maj:t i nåder gilladt och bifallet.

Utaf det nu omförmälda synes mig vara uppenbart, att, då det

fasta anslaget af 12,000 rdr tydligen åsyftade lönerna för de 3 nya

professorstjensterna, alla här föreslagna löneförbättringar voro afsedda

att bestridas med det derjemte tillstyrkta anslaget af 25,000 rdr, hvilket

begärdes under form af förslagsanslag. Då vidare på annat ställe i

samma protokoll meddelats angående ifrågavarande professorers dåvarande

löner den upplysning, att de 16 äldste professorerna med spanmålslön,

förut beviljad löneförhöjning, hushyresmedel eller boställen, i

medeltal, om spanmålens värde beräknades till 9 rdr 3 sk. banko för

tunnan, åtnjöte en lön af 2,539 rdr 3 sk., de som hade spanmålslön

och hushyresmedel, men icke löneförhöjning, 2,239 rdr 3 sk., de som.

uppbure penningelön och hushyresmedel 2,200 rdr och'' de som endast

hade penningelön 2,000 rdr, så finner man lätteligen af en jemförelse

emellan dessa lönebelopp och de i departementschefens förslagunder

n:o 1—6 upptagna professorslöner, i livilka förbättring tillstyrktes,

att spanmål ingick i alla under n:o 1, 2, 3 och 4 omförmälda löner,

men att detta icke var förhållandet med de under n:o 5 och 6 omnämnda

4 professors och 2 emeritilöner. Beträffande öfriga ofvanberörda

till förbättring föreslagna löner, ingick, såsom redan är nämndt,

i dem alla en del spanmål.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bil. N:o 7 a till Kongl. Mqj:tx Nådiga Prof. om Statsverket 1875.

Med åberopande af föronämnda protokoll af den 14 oktober 1856

äskades i den kongl. propositionen till samma års riksdag angående

statsverkets tillstånd och behof under riksstatens åttonde hufvu dtitel,

bland andra, följande anslag till löneförbättringar för lärare och tjensteman

vid Upsala universitet:

»på det att de till lärare och tjenstemän anslagna löner, i hvilka

spanmål ingår, må kunna uppehållas vid de belopp nyssnämnda

protokoll upptager», ett förslagsanslag å ......... rmt 25,000: —

och för 4 professorslöners höjande till 4,000 rdr

ett årligt anslag af...................................................... » 2,800: —•

Under samma hufvudtitel begärdes vidare för Upsala

universitet:

för trenne nya professorstjenster ett anslag af 4,000

rdr för hvardera, tillsammans............................... » 12,000: —

Under nionde hufvudtiteln föreslogs med åberopande

af ofvanberörda protokoll:

att de på indragningsstaten uppförda emeritilönerna

för tvenne professorer vid Upsala universitet,

hvardera 3,000 rdr, måtte höjas till 4,000 rdr

och för sådant ändamål anslås.............................. » 2,000: •—

Beträffande sistbemälda tvenne emeritilöner, i hvilka föreslagits en

förhöjning af 1,000 rdr för hvardera, må anmärkas, att de äro desamma

som i det åberopade protokollet omnämnts bland föreslagna löneförbättringar

för professorer under n:o 5, enär de tvenne andra icke voro

å allmänna indragningsstaten uppförda, utan utgingo af universitetets

egna medel och till en del i spanmål. Den behöfliga förbättringen af

dessa löner är dock här upptagen till 1,000 rdr, under det densamma

i protokollet föreslås till 700 rdr. Då dessa båda löner emellertid äro

inberäknade i det, begärda förslagsanslaget å 25,000 rdr, så hade, såsom

ock af Riksdagens statsutskott erinrats, sistnämnda summa rätteligen

bort med beloppen af dessa löneförbättringar minskas.

Vidkommande åter det i nådiga propositionen .begärda anslaget af

2,800 rdr för 4 professorslöners höjande till 4,000 rdr, så, och enär

någon annan löneförbättring till professorslöners höjande icke finnes

uti åberopade protokollet omnämnd utom dem, som förut äro omtalade

och uti det begärda förslagsanslaget af 25,000 rdr inberäknade, lärer

med dessa professorslöner icke hafva afsetts några andra än förbemälda

4, i hvilka spanmål icke ingick, och hvilka löner, såsom ofvan visats,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bil. N:o 1 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

jemväl voro de enda af ifrågavarande till förbättring föreslagna, med

livilka nämnda förhållande egde rum, sedan löneförbättringen för de

tvenne å indragningsstat uppförda emeritilönerna upptagits under riksstateim

nionde hufvudtitel. — Att med dessa 4 professorslöner åsyftats

sådana, i _ livilka spanmål icke ingick, synes ock sjelfmant följa

deraf, att de i annat fäll skulle varit inbegripna under det i nådiga

propositionen äskade anslaget af 25,000 rdr, hvilket uttryckligen begäides

föi uppehållande till föreslagna belopp af sådana löner, i hvilka

spanmål ingick.

Likasom beloppet af de föreslagna tilläggen till de tvenne å indragningsstat

uppförda emeritilönerna rätteligen bort från det begärda

förslagsanslaget afdragas, så hade ock utan tvifvel dylikt afdrag bort

ega ruin med det i nådiga propositionen särskildt begärda anslaget till

4 professorslöner, hvilket anslag uppförts med ett belopp af 2,800 rdr,

ehuru enligt åberopade protokollet löneförbättringar för dessa föreslagits

med 700 rdr hvardera för tvenne och 1,000 rdr hvardera för do

andra två, eller tillsammans 3,400 rdr.

Med det nu anförda torde vara ådagalagdt, att uti den nådiga

propositionen, jemte ett anslag för spanmålslönernas uppehållande till

vissa belopp, ett särskildt anslag äskats för penningelönernas höjande.

Uti Riksdagens underdåniga skrifvelse af den 25 februari 1858

rörande reglering af utgifterna under åttonde hufvudtiteln har Riksdagen

i inom. 14 anfört: »för Upsala universitet har Eders Kongl. Maj:t

till nödiga löneförbättringar åt lärare och tjenstemän derstädes äskat

dels ett fast anslag af 12,000 rdr, dels ett förslagsanslag af 25,000 rdr,

allt riksmynt, jemlikt följande specifikation:))--------

hvilken specifikation öfverensstämmer med de i det till nådiga propositionen

bilagda protokoll upptagna och af mig förut meddelade förslagtill

löneförbättringar åt universitetets embets- och tjenstemän, endast

med den skilnad, att en i protokollet förekommande missräkning på 40

öre blifvit rättad, samt att den erforderliga summan icke blifvit minskad

genom den i protokollet föreslagna indragningen af en spanmålslön, beräknad

till 1,219 rdr 53 öre, i följd hvaraf den summa af 29,178 rdr 64

öie, som enligt nämnda protokoll skulle erfordras för de föreslagna

löneförbättringarna, men hvilken i anseende till beräknade besparingar,

då tjenster stodo lediga, blifvit nedsatt till 25,000 rdr, uti denna specifikation

ökats med 1,219: 93 och således upptagits till 30,398: 57.

Efter att derefter hafva omnämnt det i protokollet anförda skäl,

på grund hvaraf det äskade anslaget af 25,000 rdr begärdes under form

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

jBil. A:o 7 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

af förslagsanslag, anför Riksdagen vidare i samma mom. af den underdåniga

skrifvelsen följande:

»Vid öfvervägande af hvad sålunda förekommit, — ■— ■—--

hafva rikets ständer-------bestämt lönerna för samtlige. or
dinarie

professorerna i de verldsliga fakulteterna vid Upsala universitet,

äfvensom för bibliotekarien och räntmästaren, samt tvenne emeritilöner,

till 4,500 rdr rmt hvardera. Jemväl hafva rikets ständer —---—

funnit vice bibliotekarien böra i årlig aflöning erhålla 3,000 rdr, förste

amanuensen 1,500 rdr, andre amanuensen 1,200 rdr samt den tredje

800 rdr, äfvensom ock — — — — lönerne för de 8 äldste adjunkterne

i de verldsliga fakulteterna vid samma universitet blifvit faststälda till

2,500 rdr, allt rmt, hvardera.®

»Vid sådant förhållande och då rikets ständer för öfrigt beviljat

de af Eders Kongl. Maj:t föreslagna lönebeloppen, hafva rikets ständer

funnit det begärda förslagsanslaget böra höjas till 30,000 rdr. Bilagde

tabell n:o 5 utvisar närmare fördelningen af de sålunda beviljade löneförhöjningsbelopp,

och skola rikets ständer, vid regleringen af nionde

hufvudtiteln, iakttaga den anslagstillökning, som der uppstår genom

emeritilönernas förhöjande.»

Uti mom. 17, 18 och 19 af nämnde skrifvelse tillkännagifves, att

rikets ständer beviljat anslag till de af Kongl. Maj:t föreslagna trenne

nya professionerna vid samma universitet; varande å den af rikets

ständer åberopade tabellen n:o 5 upptagna såväl anslag till dessa professioner,

som ock, jemte öfriga för Upsala universitet beviljade medel,

om hvilka nu icke är fråga, »för upprätthållande till visst belopp af

sådane åt lärare och tjenstemän anslagna löner, i hvilka spanmål ingår,»

förslagsanslag, 30,000 rdr.

Det af'' Kongl. Maj:t uti den nådiga propositionen begärda anslag

af 2,800 rdr till höjande af 4 professorslöner, har jag deremot icke

funnit i Riksdagens skrifvelse omnämndt.

Enligt denna underdåniga skrifvelse hade således rikets ständer,

som i öfverensstämmelse med det till nådiga propositionen fogade

protokoll inberäknat alla uti detta protokoll upptagna, förut omnämnda

förslag till löneförbättringar för Upsala universitets embets- och tjenstemän

uti det begärda förslagsanslaget af 25,000 rdr, dels beviljat lönetillägg

till föreslagna belopp, dels medgifvit löneförbättring till högre

belopp än Kongl. Maj:t föreslagit, dels ock beslutat löneförbättring åt

tvenne endast med penningelöner försedde tjenstemän, nemligen andra

och tredje biblioteksamanuenserna, för hvilka löneförbättring ej blilvit

af Kongl. Maj:t äskad, samt vid sådant förhållande funnit det begärda

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bil. N:o 7 a till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. om Statsverket 1875.

förslagsanslaget böra höjas till 30,000 rdr, hvarjemte riksdagen förklarat

sig vilja under nionde hufvudtiteln upptaga den anslagstillökning, som

der uppstode genom emeritilönernas förhöjande. Och då uti riksdagens

skrifvelse icke finnes någon antydan derom, att det beviljade förslagsanslaget

af 30,000 rdr endast afsåge förbättringen af vissa löner med

uteslutande af andra, för hvilka i sådant fall inga medel skulle anvisats,

lärer böra antagas, att Riksdagen åsyftat det sålunda förhöjda förslagsanslagets

användande äfven till de beslutade förbättringarna af penningelönerna,

likasom enligt statsrådsprotokollet det begärda anslaget

af 25,000 rdr ostridigt var beräknadt för samtliga löneförbättringsförslagen.

Uti den af rikets ständer åberopade tabell n:o 5 är emellertid detta

förslagsanslag å 30,000 rdr upptaget under titel »för upprätthållande

till visst belopp af sådana åt lärare och tjenstemän anslagna löner, i

hvilka spanmål ingår»; och om vid sådant förhållande det är obestridligt,

att den tolkning statskontoret gifvit åt Riksdagens af Kongl. Maj:t,

genom nådiga brefvet den 20 mars 1858 stadfästade beslut rörande

ifrågavarande förslagsanslag, på grund hvaraf detsamma blifvit användt

jemväl till de beviljade förhöjningarna af penningelönerna, icke öfverensstämmer

med ordalagen i den å bilagan till Riksdagens skrifvelse

använda rubrik, hvarunder det är af Riksdagen anvisadt, så kan å andra

sidan ej heller förnekas, att den inskränkning i förslagsanslagets användning

endast för spanmålslönernas uppehållande, som genom den i

bilagan till skrifvelsen begagnade titeln för detsamma blifvit gjord, synes

sakna stöd i sjelfva skrifvelsen och den deri intagna motivering af

nämnda anslag.

Såsom redan är nämndt medgaf 1873 års riksdag i enlighet med

ett af consistorium academicum afgifvet och af Eders Kongl. Maj:t i

nådig proposition derom framstäldt förslag, att förenämnda förslagsanslag

å 30,000 rdr finge utbytas mot ett fast anslag å 43,323 rdr 79 öre

för uppehållande till visst belopp af sådana löner, i hvilka spanmål ingår,

och var i öfverensstämmelse med detta ändamål endast behofvet af

fyllnad i spanmålslönerna lagdt till grund för beräkningen af det erforderliga

beloppet. Den akademiska förvaltningen, som begärt det fasta

anslaget för alldeles samma ändamål, för hvilket enligt ofvanberörda

tabellrubrik samt ordalydelsen i kongl. brefvet den 20 mars 1858 förslagsanslaget

vore afsedt, synes hafva antagit, att för penningelönernas

uppehållande vid de beslutade beloppen särskilda medel funnes att tillgå,

och för sådant antagande hemtat stöd i den omständigheten, att,

då förslagsanslaget endast vore disponibelt för spanmålslönernas uppe
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bil. N:o 7 a till Kongl. Mcij:ts Nådiga Prof. om Statsverket 1875.

hållande, det oaktadt de för penningelönerna erforderliga fyllnadsbeloppen

alltifrån år 1859 blifvit enligt reqvisition af statskontoret utbetalda;

men, enligt hvad nu är utredt, hafva några medel särskildt till

penningelönernas fyllande icke beviljats, och, sedan förslagsanslaget,

som förut dertill användts, förändrats till fast anslag och till det för

detsamma bestämda ändamål att tjena till fyllnad i spanmålslönerna

helt och hållet tages i anspråk, står den utväg, som hittills begagnats

att erhålla den nödiga fyllnaden i penningelönerna numera ej öppen.

På grund af hvad jag sålunda haft nåden anföra, får jag i underdånighet

hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes finna statskontoret

hafva rätteligen förfarit, då detta embetsverk förklarat sig förhindradt

att utbetala ofvanbemälda af Upsala universitets drätselnämnd reqvirerade

belopp; men då i fråga varande penningelöntagare hafva ostridig

rätt till den dem tillagda förhöjda aflöning, får jag derjemte underdånigst

föreslå, att Eders Kongl. Maj:t behagade dels bemyndiga statskontoret

att för innevarande år förskjuta hvad som till fyllnad uti omförmälda

embets- och tjenstemäns fastställda löner erfordras, dels ock

till näst sammanträdande riksdag göra nådig framställning såväl om

anslag till ersättande af hvad statskontoret i följd häraf förskjutit, som

ock derom att för år 1875 ett extra anslag å 7,304 kronor 60 öre måtte

anvisas till fyllnad uti berörda penningelöner, samt att derefter samma

belopp måtte för nämnda ändamål uppföras å ordinarie anslaget till

Upsala universitet.

Häruti instämde statsrådets öfrige ledamöter.

Hvad statsrådet beträffande de under förestående

34 punkter upptagna ärenden underdånigst yttrat och

tillstyrkt, behagade Hans Maj:t Konungen i nåder

gilla och bifalla.

Ex protocollo

Johan Schröderheim.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. om Statsverket 1875.

13

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 9 Januari

1875.

N ärvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern Carleson,

Hans Excellens, Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden Berg,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Lovén,

Friherre Åkerhielm och

Friherre von Otter.

Departementschefen statsrådet Wennerberg föredrog följande ärenden

rörande dels regleringen af åttonde hufvudtitelns ordinarie stat

och de till samma hufvudtitel hänförliga extra ordinarie anslagsbehof,

dels ock frågor om anslag under nionde hufvudtiteln, hvarvid departementschefen

i underdånighet yttrade:

l:o.

Sedan kontraktsprosten i Oppunda vestra kontrakt af Södermanlands

län F. A. Thavenius hos Eders Kongl. Maj:t underdånigst anhållit

att, enär han för kontraktet, hvilket bestode af fem pastorat,

hittills uppburit lösen för endast fyra prostetunnor, honom måtte från

och med år 1873 beredas ersättning för ytterligare en prostetunna,

samt till följd häraf yttranden i ämnet infordrats från såväl kronofog
-

Prostetunna till

kontraktsprosten

i Oppunda vestra

kontrakt.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bil. N:o 7 b till Kongl. May.ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

den och häradsskrifvaren i orten, som domkapitlet i Strengnäs och

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet, hvilka tillstyrkt bifall

till ansökningen; — så hafva kammarkollegium och statskontoret, i aigifvet

utlåtande den 6 februari 1874, enär Oppunda vestra kontrakt bestode

af fem socknar, nemligen Julita, Stora Malm, Vestra Vingåker,

Östra Vingåker och Österåker, hvilka utgjorde särskilda pastorat, samt

enligt kronoräkenskaperna kontraktsprosten uppburit endast 4 tunnor

eller 25 kubikfot 2 kannor kronotiondespanmål i prostetunnor, sannolikt

till följd deraf att sedan Östra Vingåker i. medlet af 1700-talet

upphört att vara kapell och blifvit eget pastorat ytterligare anslag af

prostetunna derifrån ej ifrågakommit, men enligt 24 mom. i kongl. resolutionen

och förklaringen på presterskapets besvär den 10 mars 1719

och presterskapets privilegier den 16 oktober 1723 kontraktsprostarne

vore ovilkorligen berättigade till en tunna kronotiondespanmål af hvarje

kyrkoherberge, i underdånighet tillstyrkt, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

aflåta nådig proposition till Riksdagen att åt kontraktsprosten i förevarande

kontrakt måtte såsom prostetunna anvisas en tunna kronotionde,

hälften råg och hälften korn, att utgöras i penningar enligt förordningen

den 23 juli 1869 och å åttonde hufvudtitelns anslag till kleresistaten

uppföras med 12 kronor 85 öre.

I öfverensstämmelse med hvad kammarkollegium och statskontoret

sålunda hemställt, tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl.

Maj:t måtte föreslå Riksdagen att åt kontraktsprosten i Oppunda vestra

kontrakt såsom prostetunna för Östra Vingåkers pastorat anvisa 12

kronor 85 öre att årligen utgå från och med år 1876.

2:o.

Prosttunna ät Efter det domkapitlet i Skara hos Eders Kongl. Maj:t. till nådigt

“Ä‘bifall anmält en af kontraktsprosten i Kåkinds kontrakt_ af Skaraborgs

trakL län N. Carlén gjord underdånig ansökning, att, sedan, i enlighet med

kongl. brefvet den 18 mars 1859, Hjo stads- och landsförsamlingar

blifvit skiljda från Fågelås pastorat och från maj månad 1873 utgjort

särskildt gäll, honom måtte i nåder beredas anslag af prostetunna för

berörda nybildade pastorat; och till följd häraf yttrande i ämnet infordrats

från Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet, som till

ansökningen tillstyrkt bifall; — så hafva kammarkollegium och statskontoret

i underdånigt utlåtande den 29 maj 1874, enär, jemlikt 24 §

i kongl. resolutionen på presterskapets besvär den 10 mars 1719 och

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bil. N:o 1 b till Kongl. May.ts Nådiga Prag. om Statsverket 1874.

§ 4 i presterskapets privilegier den 16 oktober 1723 med flera författningar,

kontraktsprostarne äro berättigade till en tunna spanmål af

hvarje tillydande församlings kyrkoherberge, hvilken spanmål, enligt

kronoräkenskapen, från äldre tider utgått med l*/5 tunna eller 7 kubikfot

5,60 kannor hälften råg och hälften korn för hvarje af de inom

Kåkinds härad belägna och till Kåkinds kontrakt hörande pastorat, i

underdånighet tillstyrkt, att Eders Kongl. Maj:t täcktes aflåta nådig proposition

till Riksdagen att, i likhet med hvad genom nådiga brefvet

den 20 maj 1868 beviljats kontraktsprostarne i Kållands och Norra

Vadsbo kontrakt för Härene och Finnerödja nybildade pastorat, åt kontraktsprosten

i Kåkinds kontrakt måtte såsom prostetunna för Hjo pastorat

anvisas i jemnt mått 7 kubikfot 6 kannor nämnda sädesslag,

att utgöras^ i penningar enligt förordningen den 23 juli 1869 och å

åttonde hufvudtitelns anslag till kleresistaten uppföras med 15 kronor

81 öre.

I öfverensstämmelse med hvad kammarkollegium och statskontoret

sålunda hemställt, tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl.

Maj:t måtte föreslå Riksdagen att åt kontraktsprosten i Kåkinds kontrakt

såsom prostetunna för Hjo pastorat anvisa ett årligt belopp af

15 kronor 81 öre, att utgå från och med år 1876.

3:o.

Hos Eders Kongl. Maj:t har kontraktsprosten i Elfdals kontrakt prosttunna åt

af Carlstads stift Jonas August Almqvist, -—• med förmälan att, ehuru i Elfdals konantalet

af de nämnda kontrakt tillydande socknar, som från början ut- iraU''

gjort fyra, Ekshärads, Råda, Ny och Dalby, blifvit tillökt, år 1744 med

Sunnemo, som då erhållit ordinarie prest och blifvit sjelfständig socken,

genom kongl. bref den 10 december 1765; med Gustaf Adolfs, der kyrka

blifvit byggd 1780 och ordinarie prest tillsatt i följd af resolutionen

den 5 maj 1826, samt genom kongl. bref den 24 december sistnämnda

år med Norra och Södra Finnskoga, hvilka enligt kongl. bref den 23

mars 1838 blifvit sjelfständiga församlingar, kontraktsprosten likväl

icke fatt uppbära prostetunnor för flera än de fyra förstnämnda socknarna,

— underdånigst anhållit att från den 1 maj 1871, under hvilken

månad Almqvists företrädare vid prosteriet med döden afgått, komma

i åtnjutande af prostetunna jemväl för en hvar af Sunnemo, Gustaf

Adolfs, Norra och Södra Finnskoga församlingar. Vidare har Almqvist

efter erhållen del af Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref angående löne
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

reglering för Elfdals pastorat den 20 december 1872, hvarigenom bland

annat förordnats att af åtskilliga hemman och lägenheter i vestra delen

af Ny socken skulle bildas en med Ny pastorat förenad kapellförsamling,

kallad Nyskoga, till Eders Kongl. Maj:t ingifvit underdånig ansökning,

att prostetunna äfven för den sålunda nybildade församlingen

måtte varda prosten i Elfdals kontrakt tillagd.

Öfver berörda underdåniga framställningar hafva yttranden inhemtats

från vederbörande kronofogde och häradsskrifvare, domkapitlet i

Carlstad och Eders Kongl. Majrts befallningshafvande i Yermlands län,

hvarefter kammarkollegium samt statskontoret uti gemensamt afgifna yttranden

den 31 december 1873 och den 6 februari 1874 underdånigst

anfört: att enligt resolutionen på presterskapets besvär den 10 mars

1719 och 4 § af presterskapets privilegier den 16 oktober 1723 kontraktsprost

väl egde att såsom ersättning för sitt besvär vid visitationer,

resor och korrespondens uppbära en tunna kronotionde af hvarje

prosteriet tillydande församlings kyrkoherberge, men att denna förmån

icke sträckte sig till de sockneområden, hvilkas innevånare fått nådigt

tillstånd att bilda särskilda kyrkosamfund under benämning af kapell

eller kapellförsamlingar, enär dessa icke utgjorde sjelfständiga kommuner

med eget kyrkoherberge eller tiondebod, hvarifrån prostetunnan

genom afkortning å kronotionden ursprungligen utgått, utan vore jemlikt

resolutionerna på presterskapets besvär den 14 juni 1720 och 14

september 1731 samt resolutionen på allmogens besvär den 12 december

1734 skyldige att, jemte kapellets bebyggande och kapellpredikantens

underhållande, fortfarande med öfriga hemman i moderförsamlingen

deltaga i dess kommunala utskylder och besvär och således jemväl

i byggande af tiondebod och andra allmänna hus; att Sunnemo

församling, ehuru den i jordeboken oriktigt införts såsom särskild församling

under namn af kapell med dithörande hemman, utbrutna från

Råda socken, och på samma sätt upptoges i mantal slängderna från och

med år 1807, likväl, så vidt kändt vore, hvarken år 1744, såsom sökanden

uppgifvit, eller sedermera erhållit nådigt tillstånd att, med upphörande

af dess egenskap af kapell, bilda egen sjelfständig socken; att

då följaktligen Sunnemo, såväl som Gustaf Adolfs församling, hvilken

utgjordes endast af Uddeholms bruksbolags enskilda tjenare och arbetare,

fortfarande måste anses som kapellförsamling, prostetunna för

dessa församlingar icke kunde af kollegierna tillstyrkas; att, enär Nyskoga

församling icke heller vore att betrakta annorlunda än såsom en

vanlig kapellförsamling, kollegierna funne den underdåniga framställningen

jemväl i denna del böra lemnas utan afseende; att hvad an
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bil. N:o 7 b. till Kon yl. Ma:jts Nådiga Prof. om Statsverket 1875.

ginge Norra och Södra Finnskoga kapellförsamlingar, Kongl. Maj:t väl

genom nådigt bref den 9 augusti 1849 förklarat, att nämnda församlingar

skulle befrias från deltagande i byggnad och underhåll af Dalby

församlings kyrka och öfriga allmänna byggnader, samt fastställt föreslagen

gränsreglering mellan Dalby socken och kapellförsamlingarna,

men a,tt hvarken genom berörda kongl. bref eller annorledes, så vidt

kollegierna vore veterligt, förordnats att Norra och Södra Finnskoga

kapell skulle utgöra sjelfständiga socknar, vid hvilket förhållande och

då numera genom kongl. brefvet den 20 december 1872 föreskrifvits,

att de ifrågavarande kapellförsamlingarna skulle utgöra eget gäll med

Södra Finnskoga såsom moderförsamling och med kapellpredikant i

Norra Finnskoga, samt sistnämnda församling således fortfarande vore

såsom kapellförsamling att betrakta, kollegierna ansåge kontraktsprosten

i Eltdal berättigad till endast en prostetunna af Södra och Norra Finnskoga

församlingars pastorat, att med beräkning af de sädesslag, hvari

ortens kronotionde utginge, och efter omsättning till penningar enligt

nådiga förordningen den 23 juli 1869 utgå med 14 kronor 86 öre; och

hemställde kollegierna i underdånighet att om detta belopps uppförande

å riksstaten nådig framställning måtte till Riksdagen aflåtas.

I öfverensstämmelse med hvad kammarkollegium och statskontoret

sålunda hemställt, tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t,

utan afseende å den underdåniga framställningen om prostetunnor för

Sunnemo, Gustaf Adolfs, Norra Finnskoga och Nyskoga kapellförsamlingar,

måtte föreslå Riksdagen att å riksstaten från och med år 1876

anvisa 14 kronor 86 öre till prostetunna åt kontraktsprosten i Elfdals

kontrakt för Södra Finnskoga församling.

4:o.

Sedan Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 16 april 1869 förord-Ind.ragtn

nät, att den kyrkoherden i Styrsö församlings pastorat af Göteborgs tionde,PmmSL

stift tillagda kronotiondespanmål 214 kubikfot 2 kannor, hälften råg

och hälften korn, skulle då tillämpningen af en samma dag fastställd

lönereglering för nämnde kyrkoherde vidtoge, till statsverket indragas,

lärer, då, enligt hvad statskontoret i sin underdåniga skrifvelse den 11

december 1874 om statsverkets tillstånd och förvaltning anmält, tilllämpningen

af nämnda lönereglering numera inträdt, den under anslaget

till kleresistaten uppförda oindelta spanmål böra minskas med omförmälda

belopp, motsvarande ett förslagsvärde af 449 kronor 82 öre.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

5:o.

Fymad i ,u-n- Sedan Eders Kongl. Maj:t under den 30 sistlidne oktober i nåder

upMilnvnim- förordnat, att framställning till Riksdagen skulle göras dels om uppf''leL

förande å universitetets i Upsala ordinarie stat af ett anslag å 7,304

kronor 60 öre till fyllnad i åtskilliga embets- och tjenstemäns penningelöner,

dels ock om beviljande för samma ändamål af ett extra anslag

till enahanda belopp att utgå under innevarande år, får jag underdånigst

anhålla, att ifrågavarande belopp måtte upptagas bland utgifterna

i den nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd och behof.

6:o.

Teologi pro- Den teologiska fakulteten vid universitetet i Upsala har hos akaJä".

demiska konsistoriet derstädes anmält ett för hvarje år allt mer kännbart

behof af ökade lärarekrafter för den teologiska undervisningens

behöriga skötande. Fakulteten, som nu utgjordes af fyra professorer,

med biträde af tre adjunkter, vore bland universitetsfakulteterna den

enda, som ej i mannaminne erhållit någon förstärkning, utan i nära hundra

år qvarstått vid samma antal lärare. Svårigheten för dessa lärare

att nöjaktigt besörja undervisningen hade ökats i samma mån, som

tilloppet af studerande blifvit större. Dessas antal, som vårterminen

1865 ej uppgått till 100, hade sistlidne vårtermin stigit till 350, och vore

numera så väl i och för sig som ännu mer i förhållande till lärarnes

antal betydligt större än vid de flesta utländska teologiska fakulteter,

samt förorsakade lärarne ett vida mödosammare arbete än som annorstädes

ålåge någon teologisk universitetslärare, helst när man toge i

betraktande, att professorerna vid utländska fakulteter sällan hade den

tidsödande examinationspligt sig uppdragen, som ålåge de svenska professorerna,

ej heller några af de flerfaldiga biuppgifter, som särskildt

tillhörde en svensk teologie professor. Det vore derföre fara värdt,

att de få lärare, som nu funnes, skulle antingen i förtid utnöta sina

krafter eller åtminstone nödgas inskränka sig till att blott nödtorfteligen

sköta sina löpande göromål, utan utsigt att hvar inom sina discipliner

kunna hinna följa med den teologiska vetenskapens framsteg.

På det att undervisningen i de vetenskaper som tillhörde den teologiska

fakulteten måtte kunna uppehållas på ett sätt, som motsvarade deras

betydelse för den teologiska bildningen, vore visserligen flera nya lä
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

rarekrafter af nöden, men fakulteten hade dock för närvarande velat

inskränka sig till att framhålla det ytterst trängande behofvet af åtminstone

en ny profession antingen i kyrkohistoria eller teologiska prenotioner.

Dessa begge ämnen vore nu tillika med patristiken förlagda

till den kalsenianska professionen, oaktadt biskop Kalsenii testamentariska

förordnande, från hvilket denna profession ledde sitt upphof, afsåg

en akademisk lärostols upprättande för det förstnämnda ämnet

allena. Då de teologiska prenotionerna såsom teologisk inledningsvetenskap

hade till uppgift att utveckla den kristna religionens egendomliga

väsen och dess specifika åtskilnad från alla andra religionsformer

samt att utreda teologiens betydelse såsom vetenskap och dess

förhållande till öfriga sferer af menskligt vetande, särskildt till filosofien,

vore det uppenbart, att för ett skickligt handhafvande af denna

teologiska disciplin, hvars stora betydelse ur apologetisk synpunkt särskildt

i våra dagar torde ligga för öppen dag, erfordrades grundlig

filosofisk på samma gång som teologisk bildning och en spekulativ

förmåga, som ingalunda med visshet kunde förutsättas hos den person,

som egde nödiga gåfvor för att med framgång sköta en profession i

kyrkohistoria. Denna sistnämnda vetenskap vore i öfrigt i och för sig

nog omfångsrik för att ensam kräfva sin man och af alltför stor betydelse

för att undervisningen deri med skäl skulle kunna läggas såsom

ett bihang till den undervisningsskyldighet som ålåge kalsenianske

professorn. Fakulteten har derföre föreslagit, att till läroämne

för den nya professionen skulle bestämmas kyrkohistoria, med hvilken

jemte patristiken äfven teologisk symbolik torde böra förenas, hvarigenom

den olägenhet kunde undvikas, att undervisningsskyldigheten

i symbolik måste förenas med professionen i dogmatik och moralteologi,

hvilka båda vetenskaper vore till sitt omfång nog vidsträckta för

att ensamma upptaga en akademisk lärares verksamhet.

Sedan det akademiska konsistoriet förklarat sig anse fakultetens

framställning vara af beskaffenhet att böra till bifall förordas framför de

ansökningar om ökadt antal lärare, som samtidigt blifvit jemväl af andra

fakulteter vid universitetet gjorda, har kanslersembetet den 10 sistlidne

november afgifvit underdånigt utlåtande i ärendet, och dervid instämt

i konsistoriets uttalade mening. Om man ock kunde anmärka, att någon

likartad klagan öfver saknade lärarekrafter icke försports inom

teologiska fakulteten i Lund, som likväl hade, jemte fyra professorer,

endast två adjunkter, så borde enligt kanslersembetets förmenande ej

heller förbises, att under det de teologie studerandes antal i Lund

sistlidne hösttermin utgjorde 107, hade det i Upsala uppgått till 34G.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

Det vore lätt att inse hvilken högst betydligt större arbetskraft detta

mer än tredubbla antal skulle kräfva, särdeles vid de studerandes praktiska

handledning och examina.

Det sedan några år tillbaka allt jemt växande antalet af teologie

studerande vid universiteten utgör ett glädjande vittnesbörd derom,

att bågen för teologiska studier vaknat till nytt lif, och innebär tillika

en utsigt dertill att församlingarnas behof af lärare ändtligen kan varda

tillgodosedt i vidsträcktare mån än på senare tider skett. Detta behof

kan likväl ej fyllas på ett tillfredsställande sätt, om ej för dem, hvilka

söka inträde i prestembetet, beredes tillfälle att förvärfva de kunskaper,

som fordras för att med någon framgång verka i församlingslärarens maktpåliggande

kall. Att den teologiska fakulteten i Upsala i anseende till

sitt ringa lärareantal för närvarande är ur stånd att meddela fullständig

undervisning för detta ändamål, synes mig fakulteten hafva nöjaktigt

ådagalagt, och jag kan derföre ej annat än på det kraftigaste

förorda fakultetens framställning samt i sådant afseende tillstyrka, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till lön åt ytterligare

en professor inom teologiska fakulteten vid universitetet i Upsala bevilja

ett årligt anslag af 4,500 kronor.

7:o.

Adjunkturer i

medicin vid

Upsala

universitet.

Hos akademiska konsistoriet i Upsala bar den medicinska fakulteten

derstädes anhållit om beredande af anslag dels till en adjunktur

i experimentel patologi och patologisk anatomi, samt en adjunktur i experimentel

fysiologi och medicinsk fysik, dels för förvandlande af adjunkturen

i medicinsk naturalhistoria och kemi till en extra ordinarie

profession i farmakologi och medicinsk naturalhistoria, för hvilket sistnämda

ändamål beräknats 500 kronor.

Såsom skäl för denna framställning bar fakulteten, med förmälan

att adjunkturen i experimentel patologi och patologisk anatomi vore i

främsta rummet af behof påkallad, anfört, att dessa läroämnen både i

och för sig vore af största vigt för så väl den teoretiska som den praktiska

medicinen och dessutom för närvarande stadda i en särdeles stark

utveckling; att professionen i allmän patologi och patologisk anatomi

desto mindre kunde anses tillräcklig för deras tidsenliga skötande, som

innehafvaren af denna profession derjemte hade medicinens historia och

den allmänna helsovården såsom läroämnen sig anförtrodda, och som

vid karolinska medicokirurgiska institutet i Stockholm funnes för en
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

däst den patologiska anatomien ej blott en profession, utan sedan tolf

år tillbaka äfven en adjunktur; att — hvad anginge den föreslagna

adjunkturen i experimentel fysiologi och medicinsk fysik — fysiologien

vore ett för hela medicinen så vigtigt ämne och af den omfattning, att

redan derför en fördelning af detsamma på två lärare inom fakulteten

måste anses behöflig, så mycket mer som professorn i fysiologi äfven

hade att dagligen leda de studerandes arbeten å det under hans inseende

stälda laboratoriet, ett åliggande, för hvars fullgörande, hvad de

motsvarande arbetena på anatomisalen och det kemiska laboratoriet beträffade,

särskilda fullt vetenskapligt utbildade biträden åt professorerna

i anatomi och i medicinsk och fysiologisk kemi med rätta ansetts så

behöfliga, att adjunkterna i dessa ämnen på grund af sina befattningar,

den ene såsom prosektor och den andre såsom laborator, blifvit befriade

från den föreläsningsskyldighet, som eljest ålåge universitetets adjunkter;

att i följd af den stora betydelse fysiologiens båda vigtigaste hjelpvetenskaper,

fysiken och kemien, egde för denna forskningsart, gjorde

sig vid dess studium två särskilda riktningar gällande, en företrädesvis

fysikalisk och en företrädesvis kemisk, hvilka enligt hvad erfarenheten

i alla länder visat svårligen båda på en gång kunde af samme lärare

fullt beherrskas; att då fakulteten redan egde två lärareplatser, en profession

pch en adjunktur, i fysiologisk kemi, den andra af omförmälda

hufvudriktningar borde af den nu ifrågasatta lärostolen representeras; att

— beträffande den föreslagna extra ordinarie professionen — adjunkten

i medicinsk kemi och naturalhistoria, som sedan lång tid tillbaka haft

sig uppdraget att, till lindring i professorns i medicinsk kemi embetsgöromål,

ensam bestrida undervisningen i farmakalogi och medicinsk

naturalhistoria, likväl icke egde rätt att examinera i dessa ämnen, ehuru

enligt kongl. brefvet den 12 december 1873 vitsord öfver de studerandes

kunskaper i medicine kandidatexamen skulle afgifvas jemväl i farmakologi;

att denna oegentlighet syntes fakulteten böra undanrödjas

derigenom att honom mot ett årligt anslag af 500 kronor ålades examensskyldighet

jemte den undervisning honom förut tillkomme att besörja;

samt att då denne adjunkt vore att betrakta såsom sina läroämnens

egentlige representant vid universitetet, hans befattning borde

förändras till en extra ordinarie profession.

Denna framställning har såväl konsistorium som kanslern understöd^

den sistnämnde under uttalande, med afseende på de föreslagna

adjunkturerna, af någon tvekan, huruvida icke vid vetenskapernas fördelning

i flera sjelfständiga grenar, af hvilka hvardera toge en mans

tid och krafter i anspråk, det i allmänhet vore lämpligare att öka pro
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Juridiska professioner

vid

universiteten.

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

fessionernas antal än att skapa adjunkturer, men då det bland annat

torde vara angeläget att icke genom en allt för stor tillökning i professorernas

och dermed i examinatorernas antal försvåra den redan

ganska dryga studiekursen för blifvande läkare, har kanslern jemväl

i dessa delar förordat hvad af fakulteten blifvit begärdt.

Den af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen omfattade grundsats om

den medicinska undervisningens ordnande på det sätt, att det åligger

hvart och ett af de medicinska läroverken att meddela fullständig undervisning

i de till läkarbildningen hörande discipliner, synes mig följdriktigt

kräfva tillgodoseendet af de behof fakulteten afsett att fylla med

inrättandet af de begge ifrågasatta adjunkturerna. Den föreslagna förändringen

af adjunkturen i medicinsk naturalhistoria och kemi, hvarmed

hufvudsakligen åsyftats en förökning i examinatorernas antal, kan jag

deremot, då jag beträffande de medicinska studierna delar de af kanslern

uttalade farhågor i detta hänseende, icke biträda. Jag hemställer

derföre att Eders Kongl. Maj:t måtte fakultetens framställning endast

i så måtto bifalla, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att

bevilja löner.

a) till en adjunkt i experimentel patologi och patologisk anatomi

vid universitetet i Upsala med 2500 kronor, samt

b) till en adjunkt i experimentel fysiologi och medicinsk fysik vid

samma universitet med 2500 kronor.

8:o.

Sedan Rikets Ständer vid 1865—66 års riksdag anslagit lön till en

ny professorsbeställning inom den juridiska fakulteten vid universitetet

i Upsala, äro undervisningsämnena mellan de fem professorerna inom

denna fakultet numera så fördelade, att en professor föreläser romersk

rätt, juridisk encyclopedi och rättshistoria, en svensk civilrätt, en kriminal-

och processrätt, en nationalekonomi, närings-, finans- och politirätt,

samt en svensk stats- och kyrkorätt, krigslagfarenhet och folkrätt.

Till fakulteten höra dessutom två adjunkter, en i romersk rätt och

svensk allmän lagfarenhet, samt en i nationalekonomi, folkrätt samt

svensk stats- och specialrätt. Vid juridiska fakulteten i Lund äro anstälde

fyra professorer, en i laghistoria, en i civilrätt, romersk rätt och

juridisk encyclopedi, en i administrativrätt och nationalekonomi samt

en i stats- och processrätt, äfvensom två adjunkter, en i fäderneslandets

allmänna lagfarenhet och en i administrativrätt och nationalekonomi.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bil. N:o 7 b till Kund. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

I särskilda under september och oktober månader nästlidna år afgifna

framställningar hafva fakulteterna hvar för sig’ begärt förstärkning

i detta lärareantal. Fakulteten i Upsala, som anmält behof af två eller

åtminstone en ny professorsbeställning, har såsom skäl derför i främsta

rummet aberopat den framstående plats den politiska ekonomien numera

intagit bland de juridiska vetenskaperna och det önskvärda deri, att

denna disciplin jemte statistiken finge en särskild målsman inom fakulteten,

samt derjemte framhållit vigten af en grundlig behandling af den

svenska processrätten, hvilket ämne jemte komparativ processrätt skulle

tillhöra den andra af de lärostolar, hvilkas inrättande blifvit ifrågasatt.

Fakulteten i Lund har till stöd för sin anhållan om lön till ytterligare

en professor anfört, dels att kriminalrätten icke såsom sjelfständigt läroämne

tillhörde någon lärostol vid detta universitet, hvarföre uppdrag

att föreläsa och examinera i denna del af rättsvetenskapen tills vidare

lemnats än åt . en än åt en annan af fakultetens lärare, dels att lärarnes

ringa antal gjort det nödigt att vid en och samma lärostol fästa så

vigtiga läroämnen som civilrätt, romersk rätt och juridisk encyclopedi.

h akulteten har derföre ansett den nya professionen lämpligast böra omfatta

kriminalrätt och romersk rätt.

I anledning af dessa framställningar, hvilka blifvit af de akademiska

konsistorierna till bifall förordade, har kanslersembetet den 10 sistlidne

november afgifvit underdånigt utlåtande. Kanslersembetet har erinrat,

hurusom det redan länge varit öfverklagadt, att den juridiska bildningen

inom fäderneslandet icke vore tillfredsställande, och att vi i detta

hänseende stode efter våra grannfolk både i söder och vester. Om

denna klagan vore grundad, hade detta enligt kanslersembetets förmenande

en naturlig, förklaring i det ringa antal lärare, af hvilka den

juridiska undervisningen, vid universiteten måste besörjas. Det kunde

vid sådant förhållande icke läggas de juridiska fakulteterna till last,

om den juridiska bildningen icke af dem i önskvärd mån befordrades,

och kanslersembetet skulle derföre ansett sig ega fullt skäl att tillstyrka

bifall till hvad fakulteterna begärt. Men då det antogs möta svårighet

att på en gång tillfredsställande fylla tre nya lärareplatser, och förhållandet

i Upsala, oaktadt dess juridiska fakultet för närvarande räknade

146. studerande mot endast 57 i Lund, redan kunde anses något fördelaktigare

än. vid sistnämnda universitet, ansåg sig kanslersembetet böra

inskränka sin underdåniga tillstyrkan derhän, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen beviljandet af anslag till två nya professorslöner, en

vid hvardera af de juridiska fakulteterna i Upsala och Lund.

Innan jag går att uttala något omdöme i anledning af de utaf fa
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bil. N:o 1 b till Kongl. Majsts Nådiga Prof. om Statsverket 1875.

kulteterna sålunda gjorda framställningar, torde det tillåtas mig att upptaga

till skärskådande hvad som, på sätt kanslersembetet antydt, hufvudsakligen

blifvit anmärkt och förslaget i afseende på den juridiska

undervisningen i vårt land. Det är visserligen icke min afsigt att nu

förelägga Eders Kongl. Maj:t något förslag till fullständigt ordnande

af denna undervisning. Tillfälle dertill kommer antagligen att erbjuda

sig, då det af särskilde komiterade afgifna förslag till ändring i de

akademiska statuterna och dermed sammanhängande föreskrifter, såsom

jag hoppas, inom kort kommer att inför Eders Kongl. Maj:t föredragas.

Så mycket af den af kanslersembetet vidrörda frågan torde dock redan

nu böra upptagas till besvarande, att man kan bilda sig ett omdöme,

huruvida inrättandet af de föreslagna nya lärostolarna kan vara i någon

väsentligare mån egnadt att höja den juridiska bildningen, eller om de

för detta ändamåls vinnande nödiga medel företrädesvis böra från annat

håll uppsökas.

Det har vid flera tillfällen på senare tider i vårt land försports en

klagan öfver bristande enhet i rättsskipningen, hvartill man velat finna

en anledning bland annat i bristande juridisk underbyggnad hos domaren.

Såsom skäl åter till detta sistnämnda förhållande har anförts,

dels en ofullkomlighet i den juridiska undervisningen, i ty att denna

skulle låta allt för litet vägleda sig af den erfarenhet, som vunnes

under rättsgrundsatsernas tillämpning på förekommande rättsfall, dels

bristande tillfälle för den praktiske juristen att underhålla och förkofra

sina teoretiska insigter, i sammanhang hvarmed man framhållit, att vårt

land skulle i anmärkningsvärd grad sakna juridisk litteratur. Såsom

den verksammaste utväg att afhjelpa dessa brister har. föreslagits inrättande

af en juridisk fakultet eller högre läroanstalt i hufvudstaden

med föreläsnings- och examensskyldighet i de ämnen, hvari kunskapsbetyg

erfordrades för inträde i rättegångs- samt de förvaltande embetsverken.

De yngre tjenstemännen skulle härigenom beredas tillfälle att

under praktiken fortsätta sina studier, likasom vetenskapsmännen att

utvexla meningar och utbilda sina åsigter genom umgänge med praktiske

män. Lärosalarne skulle regelbundet besökas af unge män, som

efter slutad akademisk kurs önskade ytterligare utvidga sitt vetande,

och domstolarnes sessionssalar af studenter, hvilka infunne sig der för

att genom rättsförhandlingarnas afliörande söka utbilda förmågan att

praktiskt använda hvad de under studierna inhemtat. Den juridiska

litteraturen skulle vakna till nytt lif, ty erfarenheten hade visat, att i

länder der universitet funnes i hufvudstaden stode'' rättsvetenskapen

högt, och utgåfves rättsvetenskapliga arbeten af framstående värde.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

bil., N:o 7 b till honyl Majrts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

Vore denna åsigt riktig, så följde deraf, att hvarje tanke på utbildandet

af universitetsfakulteterna tills vidare borde hvila, och alla bemödanden

riktas på åvägabringandet af en högre juridisk undervisningsanstalt

i hufvudstaden. För min del betviflar jag dock, att en sådan

inrättning skulle medföra alla de fördelar man velat förespegla såsom

följder af densamma. Det vore enligt min öfvertygelse en villfarelse

att tro, att de föreläsningar som hölles vid en juridisk fakultet i hufvudstaden

skulle i nämnvärd mån besökas af dem, som i sina förberedelsei

till domarekallet hunnit så långt, att de redan aflagt sin akademiska

examen. Erfarenheten från andra länders hufvudstadsuniversitet

äfvensom från det karolinska institutet i Stockholm gifver fastmer vid

handen, att föreläsningarna der endast undantagsvis bevistas af andra

än studenter. Detta förhållande ligger i sakens natur. Den akademiska

föreläsningen måste, om den skall motsvara sin bestämmelse, i främsta

nimmet vara lämpad efter den med vetenskapens elementer ännu obekante

eller åtminstone ej fullt hemmastadde lärjungens behof af grundläggande

kunskaper, och den kan derföre endast undantagsvis tillocka

sig åhörare bland dem, som etter aflagd akademisk examen redan böra

hafva vunnit tillräcklig underbyggnad att kunna på egen hand fortsätta

sina studier med vida mindre uppoffring af tid, än som fordras för att

med uppmärksamhet följa en föreläsningskurs. Lika litet skulle enligt

mitt förmenande de studerande hafva någon verklig nytta af att i jemnbredd.

med de teoretiska studierna bevista domstolarnes sessioner.'' Den

praktik, som med någon fördel kan gå hand i hand med dessa studier,

bör ledas af läraren eller åtminstone vara inrättad med hufvudsakligt,

syfte att åskådliggöra det under studierna inhemtade. Jag vågar påstå,

att ett blott och bart auskulterande vid våra vanliga domstolsförhandlingar,

utan tillräcklig teoretisk underbyggnad för att kunna med

omdöme och urskiljning följa dem, endast vore ett slöseri med arbetstiden,

hvarifrån de studerande icke kunde nog kraftigt afrådas.

Hvad slutligen vidkommer påståendet att den juridiska litteraturen

skulle blomstra rikast i de länder, der universitet funnes i hufvudstaden,

så beror detta förhållande, om det i verkligheten eg-er rum, hvilket icke

utan skäl kan dragas i tvifvelsmål, endast och allenast derpå, att universiteten

i hufvudstaderna vanligen äro försedda med ett större antal

lärostolar, att arbetets fördelning der kunnat fullständigare genomföras,

att det_ område af den juridiska vetenskapen, som tilldelats hvarje lärare,

följaktligen kunnat blifva mera begränsad!, och att läraren derigenom

kommit i tillfälle att grundligare genomtränga och behandla sitt ämne.

Att åter universitetets läge i en hufvudstad skulle i någon mån bidraga

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bil. N:o 1 b till Kongl. Majds Nådiga Prof. om Statsverket 1875.

till framkallande af juridiskt författarskap, kan icke med fog påstås.

I Tyskland, der tillfälle erbjudes till jemförelse mellan olika slag af

universitet, liar erfarenbeten, åtminstone livad beträffar de juridiska

vetenskaperna, ådagalagt, att lärarne vid de universitet, som ej äro

belägna i hufvudstäderna, företrädesvis utmärka sig såsom grundliga

och mångsidiga författare, samt att ehuru hufvudstadsuniversiteten med

all makt och med anlitande af de rikare materiela hjelpmedel, som vanligen

stå till deras förfogande, söka draga till sig de yppersta lärareförmågorna,

författareverksamheten der i icke ringa mån lider intrång

af det sysslande med allmänna och enskilda värf, hvartill en jiufvudstad

framför den mindre universitetsstaden erbjuder sa många tillfällen.

Med hvad jag nu anfört är jag långt ifrån att vilja förneka, att en

juridisk undervisningsanstalt i hufvudstaden skulle i flera afseenden

utöfva ett fördelaktigt inflytande på den juridiska bildningen. Den

täflan, som helt naturligt uppstår mellan flera likartade och likställda

vetenskapliga institutioner, har alltid visat sig egnad att höja det vetenskapliga

lifvet, och de utsigter att vinna en snabbare befordran och att

tidigare uppnå ett tillfredsställande verksamhetsfält, som öppnas genom

stiftandet af flera lärostolar, skulle helt visst vid undervisningsanstalterna

fästa mången förmåga, som nu lockas in på den praktiska banan.

Lärarne vid en fakultet i hufvudstaden kunde ock lättare beredas tillfälle

att till båtnad för vetenskapen så väl som för det praktiska lifvet

understundom deltaga i rättskipningen vid en högre domstolsinstans.

Om derföre de medel, hvilka blifvit insamlade och fortfarande insamlas

till en högskola i hufvudstaden, komme att användas för stiftande af

en rätts- och statsvetenskaplig fakultet härstädes, skulle det enligt mitt

förmenande ligga i statens intresse att kraftigt medverka till utförande

af en sådan plan, under förutsättning att anstalten blefve med så stort

antal lärare försedd, att den kunde meddela fullständig undervisning i

juridikens alla grenar, utan hinder af de störande ''inflytelser, hvilka

undervisningsanstaltens läge i det offentliga lifvets, medelpunkt icke

skulle undgå att utöfva på de särskilda lärarnes verksamhet. Men då

inrättandet af en sådan anstalt endast med tillhjelp af statsmedel, till

hvilka man för närvarande uteslutande är hänvisad, skulle kräfva större

uppoffringar från det allmännas sida, än jag vågar sätta i fråga, eller

anser vara af behofvet oundgängligen påkallade, samt verkningarna af

en juridisk fakultet i hufvudstaden, ej talrikare än som med jemförelsevis

måttliga tillgångar skulle kunna åstadkommas, icke enligt mitt förmenande

komme att motsvara de på densamma nedlagda kostnader,

kan jag för närvarande ej tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att på den nu

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1765.

angifna vägen söka botemedlet för hvad som till äfventyrs må brista i

den juridiska uppfostran, hvilken kommer landets domarekorps till del.

Hvad deremot staten både kan och bör göra för att se denna uppfostran

i möjligaste måtto till godo, är att sätta de redan befintliga

universitetsfakulteterna i tillfälle att utöfva all den verksamhet, som för

ett ändamålsenligt handhafvande af undervisningen är af nöden. Det

gäller företrädesvis om Lunds fakultet men äfven om falkulteten i Upsala,

att hvarje lärare har ett större antal ämnen sig anförtrodt, än att

han kan hinna grundligen föredraga dem alla under den tid som vanligen

beräknas för en studiekurs, och dessutom hafva tid öfrig fölen

författareverksamhet af större omfång. Då man i begge dessa

hänseenden fordrar mycket af de svenska fakulteterna, må man ej

glömma, att dessa fakulteter med afseende å antalet lärare stå efter de

juridiska fakulteterna i Köpenhamn samt vid alla universitet i Tyskland,

der det juridiska studiet nått någon högre ståndpunkt. Så finnas i Köpenhamn

åtta juris professorer, samt vid tyska universitet, enligt uppgifter

från 1871: i Berlin 9, Bonn 8, Breslau 6, Göttingen 9, Leipzig 9,

Graz 8, Heidelberg 7, Miinchen 10, Prag 10, Wien 15, hvartill kommer

vid hvarje af de tyska fakulteterna ett antal extra ordinarie professorer,

vexlande mellan 1 och 9.

Oaktadt sitt ringa antal hafva de svenska fakultetslärarne sig ålagd

en särdeles betungande examensskyldighet, hvarifrån de danska och

tyska i allmänhet äro befriade.

Om det under sådana förhållanden måste räknas de svenska fakulteterna

till beröm, att åtminstone vissa delar af den juridiska litteraturen

blifvit af dem bearbetade på ett sätt, som väl kan uthärda jemförelse

med hvad utländska universitet under vida gynnsammare omständigheter

kunnat åstadkomma, kan det dock ej förnekas, att i detta afseende

högst väsentliga luckor återstå att fylla, liksom det är uppenbart,

att en förstärkning af arbetskrafterna berättigar till anspråk på

en lifligare verksamhet och ett mera tillfredsställande resultat. En sådan

förstärkning är framför allt nödvändig med afseende på den ändamålsenligare

anordning af den juridiska undervisningen, hvilken såsom jag

redan antydt ofördröjligen bör vidtagas. Att dervid fordringarna i den

juridiska embetsexamen böra ökas, anser jag otvifvelaktigt, äfvensom

att större fält än hittills bör inrymmas åt det praktiska elementet vid

undervisningen. Dermed framträder ock behofvet att vid hvardera

universitetet ega en lärare, som kan mera uteslutande egna sig åt

undervisningen i processrätt. Med allt erkännande af den politiska

ekonomiens alltjemt växande betydelse och af det önskvärda deri, att

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Bil. N:o 7 b till Kongl. Majits Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

vid en blifvande förstärkning af lärarekrafterna kunna främja jemväl

detta studium, håller jag dock före, att det för närvarande är den svenska

positiva rätten och framför allt processrätten, som i sådant afseende

bör ses till godo. Med en särskild professor i processrätt vid Upsala

universitet skulle enligt min öfvertygelse undervisningen der kunna så

ordnas, att all rättmätig klagan öfver bristande praktisk handledning

vid studierna upphörde, och ehuru denna disciplin i Lund fortfarande

och intill dess de af fakulteten anmälda, synnerligen beaktansvärda

behof hunnit afhjelpas, torde förblifva förenad med ett annat hufvudämne

hos samma lärare, komme dock den väsentligen mindre betungande

examensskyldigheten derstädes att det oaktadt möjliggöra studiernas

ordnande på ett med deras praktiska syfte mera öfverensstäm- v

mande sätt.

Då jag sålunda anser en tillökning af de akademiska lärostolarnas

antal vara ett väsentligt vilkor för möjligheten att höja den juridiska

bildningen till den ståndpunkt den bör intaga såsom grundval för en

säker och upplyst rättskipning, har jag icke förbisett, att för detta ändamåls

vinnande äfven andra åtgärder erfordras, och jag har redan antydt,

i hvilken ordning dessa åtgärder, så vidt de falla inom min embetsverksamliet,

böra underställas Eders Kongl. Maj:ts pröfning.

På grund af hvad jag nu anfört och då jag delar kanslersernbetets

åsigt i afseende på svårigheten att genast erhålla fullt kompetente sökande

till alla de ifrågasatta lärostolarna, hemställer jag underdånigst,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att bevilja

d) för inrättande af en ny profession inom juridiska fakulteten vid

universitetet i Upsala en professorslön med 4,500 kronor, och

b) för inrättande af en ny profession inom juridiska fakulteten vid

universitetet i Lund en professorslön med 4,500 kronor.

9:o.

Anslag till åt- Med underdånigt memorial den 28 sistlidne november har kanseia

behof vid lem för universiteten ofverlemnat en al akademiska konsistoriet i Lund

universiteten. jngjfven underdånig skrifvelse angående ökade anslag för vissa materiela

behof, om hvilkas tillkomst och beskaffenhet följande blifvit anfördt.

Sedan den nya meridiancirkel, till hvars anskaffande statsanslag

beviljats, numera blifvit uppställd, samt universitetets observatorium

sålunda fullständigt försedt, med behöfliga instrument, hade alla de be
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

sparingar, som blifvit gjorda å astronomiska institutionens anslag, medtagits,

på samma gång som de årliga utgifterna ökats. Institutionens

årsanslag utgjorde enligt gällande stat 1,200 kronor, dess årliga utgifter

hade under de fem sista åren i medeltal uppgått till 1,222 kronor 20 öre.

Anslaget hade således hittills varit någorlunda tillräckligt, men för

framtiden kunde detta ej blifva fallet. Endast meridiancirkelns ständiga

tillsyn erfordrade en årlig utgift af 250 kronor, och då äfven öfriga

omkostnader såsom för observationernas tryckning måste betydligt stiga,

har konsistorium i underdånighet hemställt, att till Riksdagen måtte aflåtas

nådig proposition om en förhöjning af 400 kronor i årsanslaget för

astronomiska institutionen.

Vid det förhållande att de flesta förnödenheter, som å kemiska laboratoriet

förbrukas, såsom stenkol, ved, sprit, glas, porslin, på senare

tider betj^dligt stigit i pris, på samma gång förbrukningen till följd af

laboranternes ökade antal blifvit större, och då härtill komrne kostnaden

för inledande och begagnande af vatten från stadens nya vattenledning,

har konsistorium begärt en tillökning af 500 kronor i kemiska institutionens

för närvarande till 3,000 kronor uppgående anslag.

Det i utgiftsstaten för patologiskt anatomiska institutionen uppförda

anslag af 600 kronor hade fortfarande visat sig vara otillräckligt, och

oaktadt institutionens verksamhet på grund af omständigheterna hufvudsakligen

måst inskränka sig till samlingarnas ökande och undervisning

i mikroskopi, hade densamma hittills endast kunnat upprätthållas

medelst tillhjelp af upprepadt tillskott från universitetets reservfond.

De på senare tider stegrade prisen å vissa i större mängd förbrukade

artiklar — bland annat glasvaror med 30 procent — hade ytterligare

ökat svårigheterna. Redan för sin nuvarande mycket begränsade verksamhet

behöfde institutionen således ökade tillgångar, men det vore

af vigt, att denna verksamhet utsträcktes till den experimentela patologien.

På grund häraf har ett belopp af 600 kronor till höjande af

årsanslaget till patologiskt anatomiska institutionen ansetts erforderligt.

Då anslaget till zoologiska institutionen jemväl varit otillräckligt

till följd af den inträffande dyrheten på bränsle, glaskärl och sprit, af

hvilka varor stora qvantiteter vore behöfliga i samma mån som musei

samlingar ökats med naturalier, som borde förvaras i sprit, har en förhöjning

af 200 kronor begärts i detta för närvarande till 1,600 kronor

uppgående anslag.

Det anslag af 4,000 kronor för år, som universitetets byggnadsfond

åtnjuter, hade under senare åren visat sig vara otillräckligt, hvartill

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bil. N:o 7 b till Kongl. May.ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

orsaken vore att söka dels uti de stegrade prisen å arbetslöner och

materialier, dels uti det förhållande, att två till filosofiska fakulteten

hörande prebendepastorat, hvaraf inkomsten under ledighet tillfallit

byggnadsfonden, blifvit indragna, hvartill komrne det förhållande, att

under 6 år endast influtit ett hälft års inkomster af Husie pastorat.

Följden af denna brist hade varit, att en sedan år 1870 nödig befunnen

reparation å biblioteksbyggnaden, då uppskattad till 4,700 kronor men

nu sannolikt uppgående till 6,000 kronor, hittills icke kunnat företagas.

Med anledning häraf har konsistorium anhållit om nådig framställning

till Riksdagen, dels att ett anslag af 5,000 kronor för en gång måtte

beviljas till reparationer å biblioteksbyggnaden, dels att årsanslaget till

byggnadsfonden måtte höjas med 1,000 kronor, räknadt från början af

år 1874.

Dessa framställningar har kanslern, efter på stället tagen kännedom

om förhållandena, till nådigt bifall förordat och dervid särskildt

fästat uppmärksamhet på behofvet af anslag till biblioteksbyggnadens

reparation, hvars fördröjande otvifvelaktigt, utom andra olägenheter,

snart skulle föranleda nödvändigheten af en vida större utgift, än den

nu ifrågasatta.

I samma underdåniga memorial har kanslern anmält att från akademiska

konsistoriet i Upsala någon begäran om anslag till materiela

behof icke inkommit, men att professorn i allmän och åkerbrukskemi,

hvilken då ännu ej tillträdt sin befattning, och derför icke kunnat inom

konsistorium väcka förslag, hos kanslern begärt underdånig framställning

om behofvet deraf, att anslaget till institutionen för allmän och

åkerbrukskemi, nu uppgående till 2,450 kronor, måtte förhöjas till 3,000

kronor. De skäl, som för en sådan förhöjning blifvit anförda, vore i

allmänhet desamma som i afseende på motsvarande institution vid Lunds

universitet gjort sig gällande, hvartill ytterligare komme, att institutionen

i Upsala icke egde någon samling af organiskt-kemiska preparat,

hvilka måste anskaffas och sedermera kompletteras, så vida studiet af

organisk kemi skulle kunna vid universitetet upprätthållas. Jemväl till

denna framställning har kanslern tillstyrkt nådigt bifall.

Behofvet af de i ofvan anförda framställningar begärda anslagen

synes mig i allmänhet vara med giltiga skäl ådagalagdt. Då likväl

anslaget till Lunds universitets byggnadsfond för icke länge sedan —

vid 1870 års riksdag -— höjdes från 2,000 till 4,000 kronor, och denna

fond, i fall extra anslag nu blefve beviljadt för reparation af biblioteksbyggnaden,

skulle befrias från en betydlig utgift, som eljest borde af

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

fondens medel utgå, anser jag någon tillökning i det årliga anslaget

till berörda byggnadsfond nu icke böra ifrågasättas. Jag tillstyrker

alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition

om beviljande af följande ordinarie anslag för materiela behof

vid universiteten, nemligen:

a) för Upsala universitet:

förhöjning i anslaget till institutionen för allmän och åkerbrukskemi.

......................................................................................... kr. 550: —

b) för Lunds universitet:

förhöjning i årsanslaget till astronomiska institutionen......... )> 400: —

d:o i d:o till kemiska d:o .................................... » 500: —

d:o i d:o till patologiskt anatomiska d:o ...... » 000: —

d:o i d:o till zoologiska d:o................................. » 200: —

samt för sistnämnda universitet ett extra anslag af 5,000 kronor

till reparation af biblioteksbyggnaden att utgå under år 1876.

10:o.

I en till kanslern för Upsala universitet stäld skrifvelse har lärare “ Aflöning dt en

kollegium vid karolinska institutet anhållit om kanslerns åtgärd för att ta
llös

Eders Kongl. Maj:t utverka nådig framställning till Riksdagen om

ett anslag af 1,000 kronor, att uppföras på karolinska institutets stat

såsom arvode åt en amanuens vid läroverkets anstalt för normal anatomi.

Till stöd för denna begäran har blifvit an draget: att ringa utsigt

funnes att få adjunkturen i anatomi besatt med någon dertill lagligen

kompetent person, så länge prosektorsbefattningen vore med densamma

förenad, hvilket visat sig såväl tillförene som under nuvarande ledighet,

då äfven efter andra ansökningstidens utgång ingen sökande sig

anmält. Befattningen vore nemligen genom det dermed förenade arbetet

på anatomisalen så trägen, att den icke medgåfve sin innehafvare

sysselsättning med och inkomst af medicinsk praktik eller öfverhufvud

annan verksamhet derjemte. Härtill komme att prosektorns

ställning och verksamhet vore vida mera underordnad och osjelfständig

än andra adjunkters vid läroverket; han vore i många hänseenden

i sjelfva verket blott en högre qvalificerad amanuens. För prosektorns

egentliga åliggande att handleda de studerande vid dissektionerna äf
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Karolinska

institutets

fysiologiska

anstalt.

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

vensom för anskaffande af de vid anatomie professorns föreläsningar

behöfliga preparat vore en amanuens lika lämplig och i viss mån att

föredraga. Äfven om prosektor funnes, vore derför en amanuens behöflig

för undervisningen både på anatomisalen och på auditoriet, och

för de studerande, som kunde få förtroende af denna befattning, vore

den icke blott af vigt för stadgande af deras anatomiska kunskaper,

utan kunde äfven blifva en förträfflig förberedelse till kirurgiska studier

och praxis.

Den af lärarekollegium sålunda framställda begäran har kanslern

i underdånigt memorial den 11 sistlidne november anmält och dervid

förklarat sig finna anställandet af en amanuens vid den anatomiska

anstalten vara af verkligt behof påkalladt, då anatomie professorn icke

utan skada för undervisningen kunde sakna ett biträde vid de studerandes

handledning å anatomisalen. Hvad anginge det föreslagna arvodet,

kunde detsamma visserligen synas nog högt, men med afseende

på de trägna göromål, som vore förenade med denna befattning, och

då amanuensen vid den anatomiska institutionen i Upsala åtnjöte, jemte

arvode 350 kronor, boställsrum samt två famnar ved in natura, hvilka

förmåner vid nu gällande prisförhållanden vore af ej ringa värde, har

kanslern ansett någon väsentlig nedsättning i det af lärarekollegium föreslagna

belopp icke med iakttagande af en billig likställighet kunna ske.

Då jag anser det vara af stor vigt, så väl att det hinder för erhållande

af kompetente sökande till adjunkturen i anatomi, som visat

sig ligga i prosektorsgöromålens förening med denna adjunktur, blifver

undanröjdt, som ock att professorn i anatomi erhåller det biträde,

som, förutom adjunkten, är för honom behöfligt för undervisningens

behöriga upprätthållande, får jag i underdånighet hemställa, att Eders

Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att på karolinska institutets stat

uppföra ett anslag af 1,000 kronor till arvode åt en amanuens vid institutets

anstalt för normal anatomi.

ll:o.

Med anledning af ett af professorn i fysiologi vid karolinska medico-kirurgiska

institutet till institutets lärarekollegii protokoll afgifvet

yttrande, hvari bemälde professor framhållit nödvändigheten af att läroverkets

fysiologiska anstalt för att kunna medföra det gagn, som dermed

afses, må komma i åtnjutande af vissa uppgifna penningebelopp,

dels till aflönande af en amanuens och en vaktmästare, dels ock till

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Proip. om Statsverket 1875.

bestridande af för anstalten nödvändiga löpande utgifter samt till komplettering

af det redan befintliga instrumentförrådet, har lärarekollegium,

enär'' läroverkets årliga anslag för materiela behof ej lemnade tillgång

till bestridande af de nämnda utgifterna, hvilkas nödvändighet för den

fysiologiska anstalten lärarekollegium kunde intyga, anhållit att Eders

Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen göra framställning om beviljande

af följande anslag för institutets fysiologiska anstalt, nemligen å ordinarie

stat:

a) till en amanuens (jemte bostad) ................................................... 400: —

b) till en vaktmästare .............................................................................. 500: •—-

c) till anstaltens underhåll och drift, omfattande inköp och

fodring af försöksdjur, kemikalier, komplettering af det

redan befintliga instrumentförrådet m. m.............................. 1,500: —

2,400: —

samt för en gång å extra stat till anskaffande af behöfliga bord, stolar,

skåp och verktyg ........................................................................... 1,500: —

I anledning af denna, af kanslersembetet vid Upsala universitet

biträdda hemställan, tillstyrker jag i underdånighet att Eders Kongl.

Maj:t täcktes af Riksdagen för ifrågavarande ändamål äska:

a) en tillökning i karolinska medico-kirurgiska institutets ordinarie

anslag med 2,400 kronor;

b) ett extra anslag för år 1876 af 1,500 kronor.

12:o.

Inom ecklesiastik-departementets afdelning för ärenden rörande den Eummtarnhögre

undervisningen har beräkning blifvit uppgjord å de belopp, somÄT&t.

för hvarje å stat uppförd lärarebeställning vid dessa läroverk äfvensom Wncgradför

öfningslärare vid de fullständiga elementarläroverken böra enligt

de för lärares uppflyttning i högre lönegrad faststälda grunder från

och med år 1876 utgå utöfver de för innevarande år anvisade lönebelopp.

Deraf visar sig, att för detta behof erfordras, efter afdrag för

de besparingar, som genom äldre lärares afgång kunna antagas uppkomma,

ett belopp, utöfver det nu utgående läroverksanslaget, af 40,000

kronor; och får jag för den skull i underdånighet tillstyrka, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes för ofvanberörda ändamål af Riksdagen äska ett

anslag till nämnda belopp, att å elementarläroverkens stat uppföras.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

13:o.

Förto},n„e ar I anledning af flera utaf extra lärare vid rikets elementar-läroverk

gjorda underdåniga ansökningar angående förhöjning i de för dem be
elemm-km.

‘r"’ stämda arvodesbelopp, utgörande 750 eller 1,000 kronor för år efter lärarn

es olika qvalilikationer, har Eders Kongl. Maj:t funnit godt genom

nådigt beslut den 28 sistlidne augusti bestämma det lägre arvodet till

1,000 kronor och det högre till 1,250 kronor. Det är dock att befara, att

under den fortfarande allmänna prisstegringen och med den förlängning

af läsåret, hvarom Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut snart torde vara

att förvänta, dessa arvoden icke länge skola finnas tillräckliga att förmå

unge män med håg och fallenhet för lärarekallet att åtaga sig dylika

befattningar, helst det högre beloppet för dem, som genom aflagd

filosofie kandidatexamen och genomgånget profår gjort sig dertill kompetente,

icke motsvarar de förmåner, hvilka de numera vid privata

läroverk eller på annat sätt kunna bereda sig, under det att det lägre,

hufvudsakligen afsedt för dem, som ännu icke aflagt nämnda examen,

knappt kan anses tillräckligt att betäcka de nödvändigaste lefnadskostnaderna

för en ung lärare, än mindre bereda honom tillfälle till någon

besparing för fullbordande af akademiska studier. Skola läroverken

kunna hoppas att äfven framgent erhålla duglige extra lärare, hvilket

för undervisningens framgång är af väsentlig vigt, torde en ytterligare

förhöjning af deras arvoden med det snaraste blifva nödig, och synes

mig dervid det högre arvodet, för hvars åtnjutande aflagd filosofie

kandidatexamen och genomgånget profår torde böra stadgas såsom

vilkor, böra bestämmas till 1,500 kronor och det lägre arvodet till 1,200

kronor, hvarigenom den proportion mellan ordinarie och extra ordinarie

lärares löneförmåner, som före de åt de förra senast beviljade löneförbättringar

egt rum och ansetts billig, i det närmaste komme att bibehållas.

Extra lärarnes antal har under de senare åren i medeltal utgjort

70, och någon väsentlig minskning deri torde icke vara att påräkna,

då icke lärjungeantalet vid hvarje läroverk är till sitt maximum

bestämdt och antalet ordinarie lärare derefter beräknad!, utan behofvet

af ökade lärarekrafter i följd af lärjungarnes ej sällan genom tillfälliga

omständigheter växande antal vid något läroverk fylles medelst anställande

af extra lärare. Och då för bestridande af nu föreslagna arvoden

åt detta antal extra lärare en summa af minst 30,000 kronor kan

beräknas vara erforderlig, utöfver hvad för närvarande är såsom anslag

till arvoden åt sådana lärare vid elementarläroverken anvisadt, får jag

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

underdånigst hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

beviljande af en förhöjning i nämnda anslag med ofvan angifna belopp,

30,000 kronor.

14:o.

Då vikarierande lektorer, adjunkter och kolleger i allmänhet hafva Förhöjning af

enahanda tjenstgöring som extra lärare och åtnjuta arvoden efter samm;i"£''

grunder som dessa, gälla de af mig förut anförda skäl för en arvodesförhöjning

åt de sistnämnde jemväl med afseende å de förre. För

dylik förhöjning åt bemälde vikarier är det till arvoden åt vikarierande

lärare bestämda anslag icke tillräckligt, helst detsamma, sedan öfningslärarne

numera erhållit förhöjda löner, tages i större anspråk än förut

för dessas vikarier, hvilka med undantag endast för vissa vikarierande

gymnastiklärare vid högre elementarläroverk, åtnjuta i arvode den för

tjensten i stat upptagna normallön. Till beredande af förhöjda arvoden

åt vikarierande lektorer, adjunkter och kolleger enligt de af mig för

extra lärare föreslagna grunder, äfvensom för bestridande af de ökade

kostnaderna för vikariearvoden åt öfningslärare, anser jag, utom det

afdrag af löner, som ordinarie lärare vid tjenstledighet i följd af sjukdom

få vidkännas, ett belopp af 15,000 kronor erforderligt, och får jag

i följd häraf underdånigst hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

göra nådig framställning till Riksdagen om förhöjning i anslaget för

elementarläroverken till vikarier och oförutsedda behof med nämnda

summa, 15,000 kronor, eller från nuvarande beloppet 40,000 kronor till

55,000 kronor.

15:o.

Till arvoden åt bibliotekarier vid rikets högre elementarläroverk

är för närvarande anvisadt ett statsanslag å 4,000 kronor, hvartill ytte X*— bibliotekarier

ligare kommer afkomst af donationer och andra enskilda medel till ett eiemenim-iarobelopp

af 324 kronor 50 öre. Dessa tillgångar äro efter bibliotekens

olika storlek fördelade på 31 läroverk på det sätt, att vid tio läroverk

bibliotekarien har i arvode 50 kronor, vid sex 75 kronor, vid nio 100

—200 kronor, vid ett 230, ett 250, ett 300, två 350 och ett 527 kronor.

Då dessa arvoden, af hvilka de högsta utgå till bibliotekarierna vid

de stora stifts- och läroverksbiblioteken i Linköping, Skara, Göteborg,

Yexiö, Strengnäs och Yesterås, i allmänhet äro allt för knappa för att

kunna anses motsvara den tidspillan och det arbete, som vården af ett

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

bibliotek kräfver, hvartill enligt skolstadgan bland annat hör förandet

af tre särskilda kataloger, nemligen acquisitions-, nominal- och realkatalog,

äfvensom att biblioteket under läseterminerna och om möjligt

äfven under ferierna hvarje vecka på viss tid hålles öppet till tjenst

för läroverkets lärare och lärjungar samt för andra inom staden eller

orten bosatte personer, hvilka önska bese bokförrådet eller något deraf

på stället begagna eller böcker hemlåna, och då dertill kommer, att

biblioteken å senare tider icke obetydligt vuxit genom inköp, testamenten

och gåfvor, samt arbetet med utlåningen ökats genom lärares och

lärjungars så väl som allmänhetens stigande håg att lära känna de i

biblioteken förvarade skatter, så anser jag mig hafva skäl att underdånigst

hemställa, det Eders Kongl. Maj: t täcktes göra nådig framställning

till Riksdagen om en förhöjning af bemälda anslag, samt att denna

förhöjning, för att i någon nämnvärd mån kunna lemna tillfälle till afhjelpande

af arvodenas nuvarande oemotsvarighet mot arbetet, måtte

af Eders Kongl. Maj:t föreslås till 4,000 kronor, att af Eders Kongl.

Maj:t för ändamålet disponeras.

16:o.

Utvidgning af Till Eders Kongl. Maj:t hafva ingifvits underdåniga framställningar

iTrt!:»rså''-om utvidgning af de treklassiga elementarläroverken i Söderhamn,

“of ssiafdc.''1 Wadstena och Sköfde till femklassiga. Frågan om sådan utvidgning

af dessa läroverk har flera gånger förut varit väckt dels genom enskilda

motioner vid riksdagarne dels genom underdåniga ansökningar,

hvilka dock af flera skäl hittills icke föranledt någon åtgärd. Jag

finner mig dock nu föranlåten att till Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning

ånyo framställa denna för de särskilda orterna vigtiga angelägenhet.

Ifrågavarande ansökningar hafva blifvit till nådigt bifall förordade

af vederbörande domkapitel uti underdåniga utlåtanden, som afgifvits

dels år 1873 dels nästlidna år. De i ansökningarna och utlåtandena

anförda skäl för utvidgningen äro hufvudsakligen följande.

Staden Söderhamn, som med afseende på handel och industri gjort

betydande framsteg och som nu räknade öfver 5,800 innevånare, egde

likväl ett mindre elementarläroverk än alla andra städer med lika antal

innevånare. Oaktadt de ogynsamma förhållanden, under hvilka detta

läroverk arbetade, enär föräldrar af något bättre förmögenhetsvilkor,

synnerligen om de voro utom staden bosatta, helst från början skickade

sina barn till ett omfångsrikare läroverk för att undvika en snar, för

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Bil. N:o 7 b till Kongl. May.ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

barnen i deras tidigare ålder svårare omflyttning, hörde detsamma dock

till de större treklassiga i riket och hade under de senaste fem åren

haft i medeltal 49 lärjungar. Under hittills varande förhållanden vore

söner af fattiga föräldrar, sedan de genomgått läroverkets tre klasser,

utestängda från vidare studier, de måtte hafva ådagalagt huru stor begåfning,

huru stor håg som helst. Staden hade likväl icke sparat omkostnader

för allmänna undervisningens höjande. Utom sju nya folkskolehus,

som inom få år blifvit byggda, funnes derstädes uppfördt ett

utmärkt elementarläroverkshus af sten om två våningar, invigdt år 1864

och lemnande fullt utrymme för ett femklassigt läroverk, men ännu till

hälften obegagnadt i anseende till läroverkets ringa omfång.

Vadstena, beläget i en bördig och folkrik trakt och sjelf räknande

omkring 2,500 innevånare, hade 4J/4 mil till närmaste högre elementarläroverk,

det i Linköping, och i de 1% mil närbelägna grannsamhällena,

Skeninge stad och Motala köping, funnes icke något elementarläroverk.

Emellan Linköping och Skara i öster och vester samt emellan Örebro

och Jönköping i norr och söder funnes icke heller något femklassigt

läroverk. Medeltalet af lärjungar vid Vadstena läroverk under de senaste

fem åren hade varit 43, men om ett femklassigt läroverk inrättades

i Vadstena, kunde det anses för gifvet, att antalet lärjungar derstädes

jemväl blefve talrikare än nu vore förhållandet, emedan föräldrar företrädesvis

anförtrodde sina barn åt ett läroverk, der de under en längre

tid kunde inhemta tillräckligt kunskapsmått vare sig för inträde i de

praktiska yrkena eller för fortsättning af studier vid ett högre elementarläroverk.

Katalogen öfver Linköpings läroverk för sistförflutne vårtermin

utvisade, att i de fem lägsta klasserna derstädes omkring 50

lärjungar vore från Vadstena och dess omnejd. Att de flesta af dessa

50 lärjungar skulle besökt Vadstena läroverk, om detsamma varit femklassigt,

vore otvifvelaktigt. Öfverbefolkningen i Linköpings läroverks

lägre klasser skulle således hafva minskats med detta antal, hvilket vore

en vinst till fromma för lärjuugarne på samma gång som en besparing

för statsverket, emedan ett mindre antal lärare derigenom skulle vid

sistnämnda läroverk erfordras.

Vid elementarläroverket i Skof de uppginge lärjungeantalet sistförflutna

hösttermin till 78. Detta läroverk hade från och med höstterminen

1867, då det blef treklassigt, varit det talrikast besökta bland alla

sådana läroverk i riket, med i medeltal 75 lärjungar. Det hade ock i

detta afseende under flera år hållit sig i jemnbredd med de flesta af

rikets femklassiga läroverk och hade vårterminen 1874 större lärjungeantal

än 10 af de 16 iitom hufvudstaden belägna läroverken af detta

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bil. N:o 7 b till Kongl. MctjUs Nådiga Prop. om Statsverket. 1875.

omfång. Det stora lärjungeantalet i Sköfde vore således icke tillfälligt,

utan hade en längre tid varit bestående, och läroverket vore derför i

särdeles känbart behof af ökade lärarekrafter. Staden, hvars folkmängd,

nu utgörande omkring 2,600 personer, under de senaste 20 åren tredubblats,

befunne sig genom sitt centrala läge och sina lätta kommunikationer

i en allt mera stigande utveckling. Det måste derför antagas,

att det nuvarande starka tilloppet af lärjungar skulle betydligt ökas

genom läroverkets utvidgning och göra detsamma till ett af de mest

besökta femklassiga i vårt land. Staden Sköfde hade redan genom

stadsfullmäktige beslutit att sa snart ske kunde under innevarande år

låta uppföra ett nytt skolhus med tillräckliga lärorum, samlingssal,

gymnastiklokal och öfriga rum, som ansåges nödiga för ett väl inrättadt

femklassigt elementarläroverk.

Med stöd af de skäl, som för nu omförmälda ansökningar blifvit

andragna, hvartill ytterligare kan läggas beträffande Söderhamn att, sedan

staden anslagit medel till aflönande af två extra lärare, den ene

från sistförflutna hösttermins början och den andre från och med nästkommande

läseår, på det undervisningen måtte kunna utsträckas utöfver

de för treklassiga läroverk stadgade lärokurser, Eders Kongl. Maj:t

lemnat tillstånd, till dessa lärares anställande, får jag, då behofvet och

nyttan af samtliga ifrågavarande läroverks utvidgning synas vara till

fullo , ådagalagda, i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

till Riksdagen göra framställning om anvisande af anslag för utvidgning

af elementarläroverken i Söderhamn, Vadstena och Sköfde från

tre- till femklassiga, under vilkor att vederbörande kommuner bekosta

för de utvidgade läroverken fullt ändamålsenliga lokaler; utgörande de

för berörda utvidgning erforderliga belopp 5,600 kronor för hvartdera

läroverket eller tillsammans 16,800 kronor, hvarmed således anslaget

till elementarläroverken skulle från och med år 1876 ökas.

17:o.

Resestipendier åt Eliiuui det icke kan förnekas, att en ganska aktningsvärd känne‘"''Ziariärt-

dom om ett främmande lefvande språk kan vinnas utan tillfälle att höra

detsamma talas af infödde, sa lärer dock å andra sidan böra medgifvas,

att det dagliga umgänget med sådana under vistelsen i ett främmande

land betydligt underlättar förvärfvandet af en grundlig insigt i det

språk, som der talas, i hög grad bidrager till uppnående af färdighet

och säkerhet i dess praktiska användning, och för vinnande af ett godt

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

och säkert uttal af detsamma till och med torde kunna anses såsom ett

oundgängligt vilkor. Sedan undervisningen i de främmande lefvande

språken vid rikets elementarläroverk småningom erhållit allt större vigt,

framstår mer och mer behofvet af lärare med grundliga insigter i dessa

ämnen. Och ehuru det bör erkännas, att sedan särskilda lärostolar i

ny-europeisk linguistik blifvit vid universiteten inrättade, och detta ämne

blifvit upptaget i examina för den filosofiska graden, tillgången på lärare,

som åt ett eller flera af de nyare främmande språk, i hvilka

undervisning meddelas vid elementarläroverken, egnat allvarliga studier,

blifvit allt större, har dock endast en mindre del af dem haft tillfälle

att uti främmande land och hos de folk, som tala dessa språk, göra

något af dem till föremål för mera sjelfständigt studium. Med den

grundliga förberedelse, som man af en språklärare eger rätt att vänta,

skulle äfven en kort tids vistelse i utlandet otvifvelaktigt blifva för hans

insigter i språket högst fruktbärande, och läroverket skulle deraf för

undervisningen ej blott draga den vinst af säkerhet, planmässighet och

tidsbesparing, som större insigter hos läraren alltid hafva med sig, utan

ock vinna förmånen af ökadt intresse hos läraren att gifva undervisningen

i dessa ämnen — jemte värdet att vara ett vigtigt medel för

lärjungarnes intellektuella utveckling, hvilket en grundlig undervisning

i ett språk alltid bör utgöra — tillika större praktisk betydelse och

användbarhet. Underdåniga ansökningar af elementarlärare om understöd

för att i utlandet idka språkstudier hafva ej sällan blifvit afslagna

i anseende till brist på medel för detta ändamål, och det är till afhjelpande

af denna brist, som jag härmed vågar underdånigst hemställa,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes göra nådig framställning till Riksdagen

om anvisande af ett årligt anslag af 6,000 kronor att af Eders Kongl.

Maj:t disponeras till resestipendier åt lärare vid elementarläroverken,

för att i utlandet studera franska, tyska eller engelska språken.

18:o.

I en till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift har kollegan vid Nora Ersättning .mstads-pedagogi

P. R. Billmanson, med anmälan att Nora stads innevå-^hffUfbb

nare på allmän rådstuga den 29 december 1873 beslutit att från och

med den 1 januari 1874 icke vidare till honom utbetala det belopp afÄfhwS”

39 kronor, som under namn af påskpenningar ur nämnde stads kassa ''l''"3,"JogL

hittills utgått och utgjort eu del af hans lön, i underdånighet anhållit

att af statsmedel erhålla ersättning från samma tid för den minskning

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bil. N:o 1 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. om Statsverket 1875.

i löneförmåner, som honom sålunda tillskyndats; i anledning af hvilken

utaf domkapitlet i Vesterås förordade ansökning statskontoret uti infordradt

och den 6 mars 1874 afgifvet utlåtande upplyst, att, enligt en för

1858 års lönereglering uppgjord och sedermera till statskontoret öfverlemnad

specifik förteckning öfver alla de inkomster och förmåner, som

åtfölja hvarje lärarebefattning vid elementarläroverken och pedagogierna

inom Vesterås stift, ofvanberörda påskören, hvilka i äldre tider upptogos

genom insamling, derefter utgått af stadskassan i enlighet med en

år 1827 för tio år mellan vederbörande träffad öfverenskommelse, som

sedermera blifvit förnyad, samt hemstält att enär statsverket nu mera

i allmänhet åtagit sig att, emot det kommunerna sjelfva bekosta lokaler

för läroverken, bestrida lärarnes aflöning, och något skäl således

icke förefunnes, hvarför Nora stads kassa fortfarande skulle nödgas vidkännas

särskildt bidrag till kollegans vid dervarande läroverk aflöning,

Eders Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta nådig proposition om

uppförande å anslaget till pedagogier och folkskolor af det belopp, hvartill

ofvannämnda bidrag finnes i länsstaten under kollegalönen vid Nora

pedagogi upptaget, eller 39 kronor.

Under åberopande af hvad sålunda blifvit i ärendet anfördt, får jag

hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte, på sätt statskontoret hemstält

och i enlighet med hvad tillförene i flera likartade fall skett, hos Riksdagen

göra nådig framställning om uppförande å anslaget till pedagogier

och folkskolor af ett belopp motsvarande omförmälda från Nora

stad hittills utgående bidrag till aflöning åt kollegan vid Nora stadspedagogi,

eller 39 kronor.

19:o.

Lärares vid

fo Iks kol t lärareseminarierna

uppflyttning i

högre lönegrad.

Då genom Eders Kongl. Maj:ts och Riksdagens beslut de vid folkskolelärare-seminarierna

anstälde rektorer och adjunkter tillförsäkrats

rätt att, i likhet med lärarne vid elementarläroverken, för hvart femte

tjensteår intill viss gräns erhålla förhöjning i lönen med 500 kronor,

liar i ecklesiastik-departementets byrå för folkskoleärenden beräkning

blifvit gjord å de lönebelopp, som för hvarje å stat uppförd lärarebefattning

vid dessa seminarier bör år 1876 utgå, hvaraf inhemtas, att

för vederbörande lärares uppflyttning i den lönegrad, hvartill de äro

berättigade, erfordras ett belopp af 2000 kronor; och tillstyrker jag

derför underdånigst, att Eders Kongl. Maj:t behagade till Riksdagen

göra framställning, att till aflöning enligt gällande grunder för lärarne

vid omförmälda seminarier anslaget för dessa läroverk, hvilket icke

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Bil. N-.o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

lemnar tillgång till bestridande af nämnda ökade utgift, varfler förhöj dt

med 2000 kronor.

20:o.

Sedan folkskolelärareseminarierna i riket på grund af kongl. kun-&<ro uran».

görelsen den 22 april 1864 blifvit ombildade och trädt i utvidgad verk-mmrar!sem^''

samhet, hafva tid efter annan åtskilliga anordningar vid dessa läroanstalter

måst vidtagas dels för bildande af parallela afdelningar vid de

seminarier, der elevernas antal i en eller annan klass blifvit för stort

för att kunna af en lärare med framgång undervisas, dels för utvidgning

af öfningsskolorna vid åtskilliga seminarier, dels ock för beredande

af tillfälle till undervisning för äldre folkskolelärare samt för lärare och

lärarinnor vid småskolorna. Till aflöning af de extra lärare, som för

nämnda ändamål måst anställas, äfvensom till bekostande af öfriga

deraf föranledda utgifter har anslaget till folkskolelärareseminarierna i

riket icke lemnat tillgång, utan hafva medel dertill hittills anvisats af

besparingarna å anslagen till folkundervisningen. I den mån folkskoleväsendet

hunnit utvecklas, hafva emellertid sist nämnda anslag helt och

hållet tagits i anspråk för de ändamål, till hvilka de varit anvisade, så

att några besparingar derå numera ej äro att påräkna. Till följd häraf

blifver det för framtiden nödvändigt, att ett särskildt anslag anvisas

till bestridande af de utgifter, som erfordras för uppehållande af förutnämnda

anordningar vid seminarierna. Dessa utgifter komma för de

närmaste åren, så vidt de nu kunna beräknas, att uppgå till 12,750

kronor.

Till följd af den allmänna prisstegring, som under de senaste åren

egt rum, hafva de anslag, som beviljats till bestridande af kostnaderna

för inköp af ved och ljus samt till öfriga årliga utgifter för seminarierna,

numera visat sig för behofvet otillräckliga, och från konsistorierna

i Stockholm, Upsala, Linköping, Vexiö och Lund hafva underdåniga

ansökningar inkommit om förhöjning i dessa anslag med tillsammans

3500 kronor. Då framställningar i enahanda syfte icke lära uteblifva

från de öfriga seminarierna, samt dessa utgifter äro af beskaffenhet, att

medel till deras bestridande nödvändigt måste anskaffas, derest seminariernas

verksamhet skall kunna obehindradt fortgå, torde Eders Kongl.

Maj:t finna ett ytterligare anslag af omkring 7000 kronor för samtliga

seminarierna vara för detta ändamål erforderligt. Jag hemställer derföre

i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes göra nådig fram
6
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bil. N:o 7 b till Konyl. Maj:ts Nådiga Prap. om Statsverket 1875.

ställning till Riksdagen, att för nu omförmälda anordningar och öfriga

behof anslaget till folkskolelärareseminarierna måtte ökas med tillhopa

20,000 kronor.

21:o.

Förhöjning i an- Vid riksdagen 1856—1858 anvisades för då ingående statsreglerings
Ä™Ä''period

ett årligt anslag af 12,000 kronor till förbättrande och tillhandahållande

af undervisningsmateriel samt till understöd för utgifvande af

lämpliga läroböcker och kartor med mera för folkskolornas behof, och

sedan detta anslag vid den nästföljande riksdagen blifvit bestämdt till

10,000 kronor för hvarje af åren 1861—1863, blef vid sistnämnda års

riksdag samma belopp å ordinarie stat uppfördt för att till ifrågavarande

ändamål fortfarande årligen utgå; hvarvid Rikets Ständer uttalade

den mening, att materielen borde dels till seminarierna kostnadsfritt utdelas,

dels till betydligen nedsatt pris på flera punkter i landet hållas

skolstyrelserna tillhanda.

För det sålunda bestämda ändamålet hafva genom ecklesiastikdepartementets

försorg nödiga anordningar blifvit vidtagna, och materiel

anskaffats, som i den mån de beviljade medlen dertill lemnat tillgång

blifvit på förenämnda sätt rikets seminarier och folkskolor tillhandahållen.

Skolstyrelserna hafva ock med mycken angelägenhet omfattat

det gifna tillfället att till nedsatt pris erhålla undervisningsmateriel

för sina folkskolor, och för hvarje år har den sålunda tillhandahållna

materielen i ökadt antal exemplar blifvit begärd. I synnerhet har under

det senast förflutna året antalet reqvisitioner stigit, och då samtidigt

dermed kostnaderna för mat.erielens anskaffande till följd af den

allmänna prisstegringen ökats, hafva svårigheter uppkommit att med de

tillgängliga medlen bestrida de för ifrågavarande ändamål erforderliga

utgifter.

På grund häraf har det befunnits nödvändigt att å en del af materielen

något öka det pris, till hvilket densamma hittills lemnats skolråden,

men oaktadt denna förhöjning komme dock, efter de beräkningar,

som blifvit uppgjorda, kostnaden för materielens tillhandahållande till

de nu bestämda prisen att år 1876 med nära 5000 kronor öfverstiga det

beviljade anslaget; och då det ej är sannolikt att minskning i denna

kostnad kommer att under de följande åren ega rum, får jag i underdånighet

hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen

göra nådig framställning derom, att anslaget till undervisningsmateriel

m. in. för folkskolorna forhöj es med 5000 kronor.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bil. Nw 7 b till Kongl. Majils Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

43

22:o.

Med tillämpning af Eders Kongl. Maj:ts förut denna dag på sätt"/ verflyttning af

protokollet öfver landtförsvarsärenden utvisar fattade beslut i afseende fjerde hufvud.

på öfverflyttande till riksstatens fjerde hufvudtitel af anslaget till sti- Mdn''

pendiater och pensionärer vid fältläkarekorpsen, skulle det under titeln

sundhetskollegium med medicinalstaten å riksstaten uppförda anslag

minskas med 9,650 kronor.

23:o.

Sedan genom nådigt bref den 24 maj 1872 blifvit förordnadt, att en w» a c» ,■««*- rättskemist skulle tills vidare anställas mot ett årligt arfvode af 2,000 emst''

kronor jemte särskild, till omkostnaders bestridande afsedd godtgörelse

för hvarje af honom verkställd rättskemisk undersökning, och den till

följd häraf, enligt nådigt bemyndigande, af sundhetskollegium förordnade

rättskemisten den 1 november samma år börjat sin verksamhet,

samt kollegium derefter i underdånig skrifvelse den 5 december 1873

på anförda skäl hemstält, att Eders Kongl. Maj:t måtte täckas hos Riksdagen

göra framställning om lön på stat, motsvarande en professorslön,

för innehafvaren af nämnda befattning, eller ock, derest Eders

Kongl. Maj:t skulle finna endast ett års erfarenhet i fråga om mängden

och beskaffenheten af de rättskemisten åliggande göromål vara otillräcklig

för att derpå grunda den sålunda föreslagna framställningen, höja

rättskemistens arfvode för år 1874 till 3,000 kronor; så och efter det

Eders Kong!. Maj:t hos Riksdagen äskat, att lön åt en rättskemist

måtte på sundhetskollegii stat uppföras med 4,500 kronor årligen, har

Riksdagen, som ansett erfarenheten ännu icke hafva ådagalagt, att de

rättskemisten tillhörande göromål vore af den trägna beskaffenhet, att

deras skötande skulle allt framgent fordra en persons odelade arbetskraft,

fördenskull funnit sig ej kunna biträda förslaget om inrättande

af en för ändamålet afsedd ordinarie tjenstebefattning, utan ansett de

till rättskemiska undersökningars bekostande nödiga medel, hvilka synts

kunna inskränkas till den af sundhetskollegium för år 1874 begärda

summa, böra tills vidare på extra stat anvisas; hvarföre Riksdagen bifallit

Eders Kongl. Maj:ts berörda framställning endast på det sätt, att

till bekostande af ifrågavarande undersökningar beviljats för år 1875 på

extra stat ett belopp af 3,000 kronor.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

De skal, som till stöd för framställningen i nämnda underdåniga

skrifvelse den 5 december 1873 af sundhetskollegium anfördes, voro

hufvudsakligen: att under tiden från den 1 november 1872 till samma

dag 1873 icke mindre än 72 särskilda rättkemiska undersökningar förekommit,

bland hvilka 19 förrättats af provincialläkare på funna korn

af. hvit arsenik, men de öfriga 53, omfattande 77 särskilda föremål,

blifvit al rättskemisten handlagda; att hvar och en bland dessa undersökningar

erfordrat flere dagars arbete och jemna tillsyn, under det att

för utförandet af icke få bland dem behöfts liera veckors tid; att rättskemisten

icke sällan haft fyra till fem undersökningar på en gång till

sig remitterade, hvilka föranledt ganska ansträngdt och oafbrutet arbete,

emedan dylika undersökningar borde så snart som möjligt företagas;

att rättskemisten under hela året måste ständigt vara beredd att till

verkställande mottaga dylika undersökningar och således icke kunde

påräkna några ferier eller annan ledighet; att han för utförandet af sitt

uppdrag nödvändigt borde hafva eget, helst invid hans bostad beläget

laboratorium, hvilken fordran icke utan stor svårighet kunde uppfyllas

af den, som vore endast tills vidare förordnad och sannolikt snart skulle

söka sig annan, fast plats i stället för den tillfälliga; samt att personer,

som vore behörigen qvalificerade till en så magtpåliggande befattning,

under sådana omständigheter icke lätteligen skulle vara att tillgå; hvarföre

ock kollegium uttalade den öfvertygelsen, att, om endast arfvode

för ett år åt rättskemisten anvisades, hufvudfrågan härigenom blott

blefve uppskjuten och skulle efter årets förlopp å nyo påkalla Eders

Kongl. Maj:ts afgörande.

I underdånig skrifvelse den 30 sistlidne november har kollegium

anfört, att erfarenheten under det förflutna året rättfärdigat kollegii berörda

antagande, enär de rättskemiska undersökningarnas antal ingalunda

blifvit förminskadt. Under tiden från den 1 november 1873 till

samma dag 1874 hade nemligen 75 sådana undersökningar förekommit,

bland hvilka 20 kunnat af provincialläkarne med apothekares biträde

utföras, men 55, omfattande 75 särskilda undersökningsföremål, måst

till rättskemistens handläggning öfverlemnas. Sedan den först förordnade

rättskemisten, hvilken tillika var lektor vid veterinär-institutet, i

början af år 1874 förklarat sig icke kunna fortfarande bibehålla uppdraget,

hade de rättsmedicinska undersökningarna verkstälts af adjunkten

vid karolinska institutet, doktor A. Wimmerstedt, hvilket dock icke

lärer, hafva kunnat ske utan att han fått begagna biträde i fullgörandet

af sina åligganden vid detta institut. Under sådana förhållanden och

da det vore af stor vigt, att dylika undersökningar blefve utförda så

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

snart och hastigt som möjligt, icke allenast derföre, att i annat fall ett

befintligt gift kunde förstöras eller förändras, utan äfven på det att begångna

brott måtte lättare upptäckas och beifras samt ransakningar

icke uppskjutas eller onödigtvis förlängas, har sundhetskollegium ansett

sig ega fullt skäl att förnya sin underdåniga framställning i detta

ärende, helst med den utveckling af industrien, som bringar en mängd

giftiga ämnen in i det dagliga lifvet, det blefve nödvändigt att hafva

anstäld en kunnig och erfaren person, till hvilken äfven den enskilde

kunde med fullt förtroende vända sig för att erhålla nödiga upplysningar

och undersökningar. Kollegium har derföre i underdånighet hemstält,

det Eders Kongl. Maj:t behagade till Riksdagen aflåta förnyad

proposition derom, att lön för en rättskemist måtte på sundhetskollegii

stat uppföras till ett årligt belopp, svarande mot den lön, som åtnjutes

af professorer vid universiteten och dermed jemförliga läroanstalter.

Med afseende på de af kollegium anförda skäl tillstyrker jag underdånigst,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska ett årligt

anslag af 4,500 kronor, att såsom lön åt en rättskemist på sundhetskollegii

stat uppföras.

24:o.

Hos Eders Kongl. Maj:t har sundhetskollegium gjort underdånig rmdiäkarcframställning

om nödvändigheten deraf, att åtgärder vidtagas för ett” ordnande.

ändamålsenligt, ordnande af undervisningen i tandläkarekonsten. Kollegium

har i sådant afseende hufvudsakligen anfört: att för tillåtelse

att undergå den i Kongl. Maj:ts nådiga ordning den 18 juni 1861 och

kollegii cirkulär den 25 oktober 1866 föreskrifna pröfning för vinnande

af rättighet till tandläkarekonstens utöfning fordrades, bland annat, att

hafva genomgått en lärokurs i kännedomen af menniskokroppens byggnad,

så vidt sådan kännedom vore för konstens idkande af nöden, samt

intyg derom att den sökande, vare sig såsom medhjelpare eller på annat

sätt, förvärfvat erforderlig kunskap och färdighet i de förrättningar,

som tillhörde nämnda konst, för hvilket ändamål han äfven borde förete

betyg att han under uppsigt af behörig tandläkare minst sex månader

tjenstgjort vid någon godkänd allmän eller enskild atelier för yrkets

utöfning; — att, om än hittills icke, så vidt kollegium hade sig bekant,

några nämnvärda svårigheter mött för de i yrket studerande att erhålla

tillfälle till inhemtande af nödiga kunskaper i tandläkarekonstens teoretiska

ämnen, såsom anatomi, fysiologi o. s. v., emedan det vanligen

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

medgifvits dem att under enskild ledning begagna undervisningsmaterielen

å de medicinska fakulteternas och karolinska institutets anatomisalar,

så egde ett motsatt förhållande rum i fråga om tillfälle att

förvärfva erforderlig skicklighet i yrkets tekniska och praktiska delar,

hvartill, utom tandarbetens verkställande, hörde behandlingen af tändernas

och tandköttets sjukdomar, tandoperationer m. m.; — att, då

här i landet icke funnes någon offentlig anstalt för bibringandet af sistnämnda

kunskaper, enär den af Stockholms stad i sådant afseende bekostade

poliklinik för tandsjukdomars behandling ej kunde vara att

för ändamålet beräkna, emedan den vore beroende af kommunens godtycke

och fördenskull äfven tidtals upphört, så måste eleven för att

inhemta ifrågavarande kunskaper vända sig till enskild tandläkare, hvilken

dock ofta funnes mindre villig att lemna sådan undervisning i och

medelst sin enskilda praktik, der eleven vanligen vore läraren till hinder,

hvartill komme, att den tandläkare, som för ändamålet möjligen

stode till buds, icke alltid egde de egenskaper, hvilka kunde göra honom

skicklig till undervisningens meddelande, hvarförutom denna utväg

vanligen plägade förorsaka eleven ganska betydliga pekuniära uppoffringar;

— att den närmaste följden af dessa omständigheter måste blifva,

att alltför få kunde egna sig åt tandläkarekonsten, hvarigenom brist på e

skicklige utöfvare af denna konst snart torde uppstå, och följaktligen

ett friare fält öppnas för qvacksalfvare; — samt att, i betraktande af

tandläkarekonstens stora vigt och med afseende å de fordringar på

skicklighet, hvilka fördenskull blifvit uppstälda såsom vilkor för denna

konsts utöfning, staten syntes icke böra undandraga sig att, såsom i

flera andra länder sker, åtminstone till någon del bidraga till tandläkareundervisningens

upprätthållande genom att bereda tillfälle till nödiga

kunskapers inhemtande, hvarmedelst detta på vetenskapliga grunder

hvilande yrkes bestånd och utveckling skulle befordras och jemväl, så

vidt på staten ankomme, sörjas derför att allmänheten icke ble.fve i saknad

af erfarne och skicklige tandläkare. På grund af hvad sålunda

blifvit anfördt har sundhetskollegium hemstält, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition om anvisande af 1,500

kronor årligen, som skulle af kollegium disponeras till aflöning åt en

kompetent tandläkare, hvilken egde att vid af honom underhållen poliklinik

meddela undervisning i tandsjukdomarnes igenkänningstecken

och behandling samt i de till yrket hörande praktiska och tekniska delar.

Med afseende å hvad sundhetskollegium anfört, och då genom bifall

till hvad kollegium föreslagit skulle vinnas ej blott kostnadsfri undervisning

i tandläkarekonstens praktiska] delar, än äfven kostnadsfri

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

■Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1874.

vård för medellösa patienter, tillstyrker jag underdånigst, att Eders

Kongl. Maj:t behagade hos Riksdagen göra framställning om uppförande

på ordinarie stat af ett anslag å 1,500 kronor för det af kollegium

uppgifna ändamål.

25:o.

Hos Eders Kongl. Maj:t har sundhetskollegium i underdånighet Löneförbättring

anmält och förordat en af styrelsen för farmaceutiska institutet gjord“5

framställning, att, som den åt institutets vaktmästare anslagna lön, S''M

600 kronor, vore, i anseende till nuvarande stegring å priset på alla

förnödenheter, alldeles otillräcklig för fyllandet af hans oundgängligaste

lefnadsbehof, och hans tid vore af göromål i institutets tjenst så upptagen,

att han omöjligen kunde förskaffa sig någon biförtjenst, honom måtte

beredas löneförhöjning med samma belopp, 150 kronor, som den senast

församlade Riksdagen, på Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition, beviljat

vaktmästare vid karolinska medico-kirurgiska institutet; och enär

hvad sålunda blifvit föreslaget öfverensstämmer med de grunder, enligt

hvilka Riksdagen år 1874 beviljat löneförhöjning åt vaktbetjeningen

vid de med farmaceutiska institutet jemförliga inrättningar, hemställer

jag, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att till förbättring

af ifrågavarande vaktmästares lön bevilja 150 kronor årligen,

hvarigenom det från statsverket till farmaceutiska institutet nu utgående

anslag, 6,875 kronor, skulle komma att ökas till 7,025 kronor.

26:o.

De af Eders Kongl. Maj:t den 25 september nästlidna år förordnade

komiterade för afgifvande af förslag till veterinärväsendets ordnande

hafva i sitt den 6 derpåföljande december afgifna utlåtande beräknat

de för ändamålet erforderliga kostnader sålunda:

tillökning i anslaget till länsveterinärers aflönande................. kr. 22,400.

resestipendier för veterinärer........................................................... » 2,000.

tillökning i årsanslaget till veterinärinstitutet i Stockholm... » 500.

tillökning i årsanslaget till veterinärinrättningen i Skara ... » 12,900.

Veterinärväsendets

ordnande.

kr. 37,800,

hvarförutom komiterade föreslagit nybyggnad af veterinärinstitutets

i Stockholm hus för en kostnad af 498,324 kronor.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Planscher till

vetenskapsakademiens

skrifter.

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:t.s Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

Öfver ifrågavarande utlåtande ocli förslag liar sundhetskollegium afgifvit

yttrande, som nästlidne gårdag till ecklesiastikdepartementet inkommit.

Tiden har följaktligen icke medgifvit sådan beredning af ärendet,

att något förslag nu skulle kunna af mig underställas Eders Kongl.

Maj:ts pröfning. Då likväl ett afgörande redan vid instundande Riksdag

af denna länge afhandlade fråga synes högeligen önskvärdt, hemställer

jag underdånigst, att Eders Kongl. Maj:t täcktes förklara sig

sinnad att, efter ärendets beredning, till Riksdagen aflåta särskild nådig

proposition om veterinärväsendets ordnande, samt att Eders Kongl.

Maj:t emellertid behagade i propositionen om statsverkets tillstånd och

behof såsom utgifter för detta ändamål förslagsvis beräkna de af komiterade

uppgifna belopp, dels å ordinarie stat 37,800 kronor, dels å

extra stat för ombyggnad å veterinärinstitutets i Stockholm byggnader

ett belopp af 498,324 kronor, deraf 200,000 kronor att utgå under år

1876.

27:o.

Hos Eders Kongl. Maj:t har vetenskapsakademien uti skrifvelse

den 11 november nästlidet år i underdånighet framhållit behofvet af

ett särskildt anslag å ordinarie stat till bekostande af illustrerade planscher

till akademiens skrifter. Härvid har blifvit anfördt, bland annat,

hurusom akademien sedan en längre följd af år åtnjutit å extra stat ett

årligt anslag af 1,200 kronor till anskaffande af originalmålningar af

växter ur Sveriges flora och utgifvande af teckningar utaf zoologiska

föremål, hvilket anslag senast blifvit anvisadt att utgå jemväl för år

1875. Af detta anslag hade under årens lopp dels blifvit bekostade

originalmålningarna till de af professoren Elias Fries utgifna arbetena:

»Sveriges ätliga och giftiga svampar» samt »Icones selectm hymenomycetum

nondum delineatorum», dels ock kunnat utgå bidrag till bestridande

af utgifterna för en mängd andra planscher till akademiens skrifter.

Ifrågavarande anslagsbelopp vore likväl numera i förhållande till

behofvet alldeles otillräckligt till följd af den utomordentliga verksamhet,

hvilken i senare tider på naturvetenskapernas område utvecklats

inom fäderneslandet, och som föranledde stigande kostnader för naturvetenskapliga

arbetens publicerande. Sålunda vore akademien bland

annat betänkt på att anskaffa 31 talför till en ny, för intagande i akademiens

handlingar afsedd uppsats af professor Öswald Heer i Ziiricli

med titel: »Beiträge zur fossilen Flora Spitsbergens», för hvilka talför

kostnaden beräknats till 3,885 francs 85 centimes eller omkring 2,800

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Bil. N:o 7 b till Kongl, Maj-.ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

kronor. Detta arbete utgjorde en på anmodan af intendenten för riksmuseets

mineralogiska afdelning utförd bearbetning af den samling fossila

växtlemningar, som under 1872—1873 årens svenska expedition till

Spetsbergen hopbragtes och nu mera, på grund af Eders Kongl. Maj:ts

nådiga bref den 8 maj nästlidet år, vore en riksmuseets tillhörighet,

De för berörda afhandling erforderliga illustrationerna kunde emellertid

akademien icke under för handen varande förhållanden bekosta; och

äfven om detta tillfälliga behof genom beredande af ett extra anslagkunde

fyllas, så qvarstode ändock för akademien svårigheten att tillfredsställa

de ständiga anspråk, som ställdes på henne i afseende på

planschers anskaffande. Sålunda hade de utgifter för detta ändamål,

h ville a bekostats dels med förenämnda extra anslag 1,200 kronor och

dels af akademiens egna medel, under de tre sistförflutna åren uppgått

till följande belopp:

1872 kronor 6,230: 86.

1873 ...................................................................................... » 6,171: 43.

1874 intill början af november........................................ T> 6,363: 42.

eller i medeltal till mer än kronor 6,255: —

Likväl vore under dessa utgifter icke inbegripna de planscher, som

bekostats med det extra anslag af 10,500 kronor, livilket af 1872 års

riksdag beviljats för planscher till uppgifna afhandlingar af professorerna

Lovén och Smitt.

På grund af anförda förhållanden, och då akademien, hvars öfriga

utgifter under senare åren i följd af stegrade prisförhållanden betydligt

ökats, såg sig ur stånd att af egna medel bestrida ifrågavarande kostnader,

men tillfälle icke borde saknas för svenske forskningsidkare att,

på sätt hittills skett genom akademiens handlingar, få sina arbeten offentliggjorda

utan att derföre behöfva anlita utländska lärda samfund eller

tidskriftsredaktioner, har akademien, under förutsättning att det förut

varande extra anslaget till originalmålningar m. m. icke vidare skulle

komma att utgå, underdånigst hemstält, det Eders Kongl. Maj:t måtte

täckas hos Riksdagen äska ett reservationsanslag å ordinarie stat af

6,000 kronor till anskaffande af planscher för akademiens skrifter, mot

åliggande för akademien att af samma anslag bekosta illustrationerna

till ofvanbeförda afhandling af professoren Ideer, äfvensom att, om professoren

Fries ännu skulle önska få några originalmålningar af svenska

svampar utförda, af det nya anslaget hålla honom tillhanda de dertill

erforderliga medel.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. om Statsverket 1875.

På sålunda anförda skäl tillstyrker jag, att Eders Kongl. Maj:t behagade

föreslå Riksdagen att, på sätt vetenskapsakademien hemstält,

för ifrågavarande ändamål bevilja ett reservationsanslag å ordinarie stat

af 6,000 kronor, att utgå från och med år 1876.

28:o.

Vitterhets-, historie-

och anti
-

Uti skrifvelse den 5 november nästlidet år har vitterhets-, historieqvitets-akade-

och antiqvitets-akademien i underdånighet framlagt förslag till ny stat

för akademien och dervid hemstält, det Eders Kongl. Maj:t täcktes till

Riksdagen aflåta nådig proposition derom, att akademiens på ordinarie

stat uppförda anslag 17,050 kronor måtte höjas med 9,250 kronor eller

till 26,300 kronor, men att de för innevarande år beviljade extra anslag,

tillsammans 11,000 kronor, för år 1876 skulle nedsättas till 8000 kronor.

Genom den ifrågasatta förhöjningen af anslagen å akademiens ordinarie

stat afsåges, dels att riksantiqvarien och de båda amanuenserna,

hvilka sistnämnda för närvarande åtnjöte en del af sin aflöning från

extra staten, skulle erhålla förbättrade lönevilkor, och amanuensernas

aflöning till hela sitt belopp uppföras på ordinarie stat, dels ock att

följande till akademiens disposition stälda ordinarie anslag måtte förhöjas,

nemligen:

anslaget för samlingarna från nu varande beloppet 5,000 till kr. 6,000: —

» » biblioteket från 750 till.......................................... » 1,500: —

» till tryckningskostnader från 1,000 till ................ » 2,000: —

Såsom skäl för nyssberörda anslagsförhöjningar har hufvudsakligen

blifvit anfördt:

att utgifterna för samlingarna och deras förökande, hvilka samlingar

omfattade icke blott det antiqvariska och historiska museet, utan

äfven myntkabinettet, under de fem åren 1869—1873 uppgått i medeltal

för år till 5,023 kronor 64 öre, och att anslaget för detta ändamål således

i det närmaste motsvarat behofvet, men att ifrågavarande anslag,

sedan akademien från och med nästlidna år måst höja de vanliga inlösningsprisen

för att kunna täfla med enskilda samlare och uppköpare

för främmande samlingar, hädanefter behöfde en förstärkning;

att i anseende till de höga inköpsprisen å den i omfång alltjemt

vexande litteratur, till hvilken akademiens tjenstemän för sina arbeten

behöfde tillgång, anslaget till biblioteket under förenämnda femårstid

betydligt öfverskridits, oaktadt akademien nödgats inskränka sig till de

oundgängligen nödvändigaste inköp, så att inköpssumman i medeltal

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Bil. N:c> 7 b till Kongl. May.ts Nådiga Prof. om Statsverket 1875.

för hvart och ett af dessa år utgått med 1,156 kronor 94 öre, hvadan

å detta anslag vid 1873 års slut uppstått en brist å 2,131 kronor 41 öre,

till hvars afbetalande det vore önskligt att biblioteksanslaget för framtiden

lemnade någon tillgång;

att tryckningskostnaderna under nämnda fem år i medeltal uppgått

till 2,917 kronor 12 öre, så att, ehuru till bestridande af dessa utgifter

användts bland annat en vid 1868 års utgång befintlig behållning å

tryckningsanslaget af 3,868 kronor 59 öre, bristen å detta anslag vid

1873 års slut likväl utgjorde 2,001 kronor 87 öre.

Ehuru önskvärd en reglering af akademiens tjenstemäns löner än

må vara, anser jag dock en dylik åtgärd ej böra vidtagas annorledes

än i sammanhang med en definitiv reglering af andra, med de ifrågavarande

jemförliga, tjenstemäns löneförmåner. Jag kan derföre icke

tillstyrka att för lönernas ordnande nu vidtaga någon rubbning af förhållandet

mellan akademiens ordinarie och extra ordinarie anslag. Deremot

synes mig akademien hafva tillfyllestgörande ådagalagt behofvet

af ökadt anslag för biblioteket, likasom jag ej heller, ehuru anslaget

till samlingarnas ökande enligt de af akademien lemnade uppgifter under

senare åren varit tillräckligt, vill motsätta mig den begärda förhöjningen

i detta anslag, då det synes antagligt, att inlösningsprisen å sådana

föremål, hvilkas förvärfvande är för samlingarna af vigt, något

stegrats i följd af bestämmelserna i kongl. kungörelsen den 30 maj 1873.

Jemte det jag således förordar akademiens framställning i dessa delar till

nådigt bifall, och tillika finner tryckningsanslaget böra ökas med det af

akademien föreslagna belopp, anser jag dock någon förhöjning i akademiens

ordinarie anslag för sistnämnda ändamål vara desto mindre af

nöden, som det står Eders Kongl. Maj:t öppet att, på sätt för innevarande

år egt rum, såsom bidrag till tryckningskostnadernas bestridande

anvisa 1,000 kronor af de på akademiens extra stat uppförda medel,

under förutsättning att dessa, på sätt jag nu äfven föreslår, komma att

för är 1876 utgå med enahanda belopp som för år 1875. Akademien

har visserligen ifrågasatt en förhöjning med 600 kronor i det belopp,

600 kronor, som af dessa extra medel plägat af Eders Kongl. Maj:t anvisas

till gratifikationer åt vetenskapligt bildade extra biträden och till

aflöning åt vaktbetjening vid särskilda förevisningar af samlingarna.

Såsom stöd härför har hufvudsakligen anförts, att akademien med afseende

på de vexande arbetena för samlingarnas ordnande funnit sig

nödsakad antaga en extra ordinarie amanuens, samt att ökadt biträde

af extra vaktbetjening funnits af nöden. Då likväl några väsentligen

förändrade förhållanden i afseende på behofvet af vetenskapligt bildade

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bil. N:o 7 b till Kong!. Maj:ts Nådiga Prop. om Statseerfat 1875.

biträden icke torde hafva inträdt sedan år 1873, från och med hvilket

år en amanuenstjenst hos akademien, efter dåvarande innehafvarens afgång,

på akademiens eget förslag indrogs, samt akademien vid sistlidne

riksdag fick sitt då anmälda behof af ytterligare anslag til i extra vaktbetjening,

400 kronor, fullt tillgodo,sedt, saknar jag anledning att för

ifrågavarande ändamål nu tillstyrka någon tillökning i beloppet af de

för akademien hittills utgående extra anslag.

Jag hemställer derföre, att Eders Kong!. Maj:t, täcktes af Riksdagen

äska dels att följande å vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademiens

ordinarie stat uppförda anslag måtte förhöjas, nemligen:

a) anslaget till samlingarna och deras ökande med 1,000 kronor, och

b) anslaget till biblioteket med 750 kronor,

dels att för år 1876 måtte, till Eders Kongl. Maj:ts disposition för

akademiens räkning anvisas extra anslag till enahanda belopp som för

innevarande år eller:

a) till arvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet

och vården af statens under akademiens inseende stälda samlingar

och till aflöning åt vaktbetjening vid samlingarnas offentliga förevis
-

ning ................................................................................................... kronor 4,000

b) till undersökning och beskrifning af fäderneslandets

fornlemningar m. in............................................................ » 5,000

c) till utgifvande af planschverk öfver formsaker och

andra märkvärdiga föremål i statens historiska museum

och öfver svenska sigill från medeltiden............................. » 2,000.

29:o.

Anslag till uppmuntran

och understöd

åt tonkonstnärer.

Uti skrifvelse den 19 mars nästlidet år har musikaliska akademien

underdånigst anfört, hurusom Riksdagen tid efter annan anslagit större

och mindre summor till uppmuntran och understöd åt vitterhetsidkare

samt utöfvare af bildande konst, i det att till svenska akademiens förfogande

blrfvit stäldt ett årligt anslag af 6,000 kronor till utdelande af

honorarier åt vittra författare, samt, utom det på akademiens för de fria

konsterna stat uppförda anslag af 6,000 kronor till resepensioner, jemväl

anvisats ett reservationsanslag af 9,000 kronor till främjande af

konstodlingen genom inköp af lefvande svenske, norske och danske

konstnärers arbeten, men att något dylikt anslag till uppmuntran eller

understöd för tonkonstnärer hittills icke blifvit beviljadt; att man likväl

nu mera stälde höga anspråk på tonkonstnären, icke endast på hans

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Bil. N:<> 7 b till Kongl. MujUs Nådiga Prop. om Statsverket 1H75.

konstnärsskicklighet, utan äfven på hans biträde vid ständigt återkommande

offentliga tillställningar för välgörande ändamål, hvarvid lians

enda kapital, hans talent, ofta anlitades, men hvarigenom icke sällan

inträffade, att han så motverkade sina egna intressen, att t. ex. en. för

egen räkning gifven konsert ej för honom medförde någon behållning;

att de löner, som inom högst få institutioner funnes för musici, sällan

öfverstege 1,000 kronor, hvarföre tonkonstnären i allmänhet vore hänvisad

att förtjena sitt uppehälle med den alltför osäkra inkomsten af

enskilda lektioner; att hvad nu blifvit andraget visserligen gälde utöfvande

tonkonstnärer, men att, då med få undantag äfven tonsättare

trakterade något instrument, samma anmärkningar hade sin tillämpning

jemväl på dem; att de tonskapelser, som för dagen vunne bifall och

följaktligen funne förläggare, vore förnämligast solosånger, sang<ivartetter

och salongsstycken för piano, hvaremot ensemblemusik för instrumenter,

orkestermusik, större sångkompositioner, såsom oratorier

och messor med mera af samma art, högst sällan utgåfyes, och den

tonkonstnär, som egde begåfning för författandet af dylika tonverk,

säge sig nödsakad att afstå derifrån, emedan han svårligen skulle finna

förläggare; att den i hufvudstad en bildade musikaliska konstföreningen

visserligen inköpte årligen ett eller två större tonverk, men att, äfven

om föreningens verksamhet fortfarande komme att ega bestånd, hvilket

dock icke kunde med säkerhet påräknas, denna förenings tillgångar

likväl icke på långt när motsvarade de behof, som i detta afseende

inom landet förefunnes. Med anledning häraf, och da musikaliska akademiens

kassor och fonder vore afsedda för andra vigtiga. ändamål,

har akademien underdånigst liemstält, det Eders Kongl. Maj:t täcktes

till Riksdagen göra nådig framställning om anvisande till akademiens

disposition af ett reservationsanslag af 6,000 kronor årligen, för att

såsom honorarier tilldelas sådane svenske tonsättare, hvilka författat

arbeten af högre konstvärde, men till dessa icke kunnat finna förläggare,

med vilkor att manuskript erna till nämnda arbeten komme att

tillhöra akademiens bibliothek, men med rättighet för författaren att,

få offentliggöra dem genom pressen, samt att dessutom vara i full besittning

af förlagsrätten till samma arbeten.

Hvad akademien sålunda anfört synes mig vara desto mera förtjent

af Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet, som öfning i musik och

säng numera ingår såsom ett vigtigt moment i den allmänna uppfostran,

och tonkonstnären har att öfvervinna många svårigheter för att erna

den utbildning, hvarigenom han med framgång kan främja och odla

sin konst. Ganska mycket, det torde böra erkännas, har i detta afse
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

hil. N:o 7 b till Kong!. Maj:ts Nådiga Prof. om Statsverket 1875.

ende uträttats genom musikaliska akademiens läroverk, så att, då allt

intill våra dagar främlingar ofta måst inkallas dels såsom lärare och

dels såsom utöfvande musici, deras platser allt mera kunnat intagas af

infödda.. Mer än en tonkonstnär har i senare tider utgått från Sverige

för att i främmande länder vinna erkännande och ryktbarhet, och äfven

såsom författare framstå flere inhemske män, så att rika anlag finnas

att utveckla för att äfven på detta område låta fäderneslandet -deltaga

i de större kulturländernas täflan. Tid efter annan hafva ock till Eders

Kongl. Maj:t inkommit ansökningar af unga tonkonstnärer om erhållande

af understöd för att i utlandet fullfölja studier, som här kunnat grund1

äggas, men sådana ansökningar hafva i brist af medel endast undantagsvis

kunnat bifallas. Jag hemställer derföre i underdånighet, det

Eders Kongl. . Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till Eders Kongl.

Maj:ts disposition anvisa ett reservationsanslag på ordinarie stat af 6,000

kronor, för att i enlighet med de föreskrifter, Eders Kongl. Maj:t torde

finna skäligt att vidare meddela, användas dels till reseunderstöd åt

lofvande tonkonstnärer och dels till honorarier åt inhemske tonsättare

för arbeten af högre konstvärde.

30:o.

Förhöj,liui/ a/ Sedan år 1864 uppbär det under vetenskapsakademiens vård stälda

expenser cui naturhistoriska riksmuseum ett särskildt statsanslag af 4,750 kronor

under benämning expensmedel, för att dermed bestrida alla sådana utgifter,

som vanligen hänföras till expenser, såsom för museilokalernas

uppvärmning, yttre och inre renhållning, gas- och vattenförbrukning,

transporter m. m. Enär detta anslag under de senare åren visat sig

otillräckligt, har akademien uti skrifvelse den 11 november nästlidet år

underdånigst anmält behofvet af samma anslags förhöjande och i sådant

hänseende anfört: att omförmälda anslag, då det först begärdes och af

Riksdagen beviljades, var beräknadt efter följande grunder:

för ökad tillsyn vid egendomen, transporter till och från museum, städning

af offentliga lokaler m. m. samt inre och yttre

renhållning.................. kr. 1,050: —

för cokes vid värmeledningen och eftersyn vid eldningen » 2,700: —

till gasförbrukning .................................................................... » 100: ___

till vattenförbrukning .................................. >, 100: •—

för tillsyn vid musei visning för allmänheten ..................... )> 800: —

tillsammans kr. 4,750: —

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

1871 till

1872 »

1873 »

1874 »

Sil. N:o 7 b till Kongl Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

att företrädesvis kostnaderna för renhållningen och transporter samt

för brännmaterial varit i betydligt stigande; att anslaget i sin helhet

från och med år 1871 öfverskridits, så att de derunder hänförliga utgifterna

uppgått:

kr. 5,241: 13,

» 5,893: 28,

» 6,281: 92,

......... » 6,569: 90;

att emellertid de brister, som sålunda å anslaget visat sig, kunnat intill

år 1874 betäckas genom befintliga behållningar från föregående år, men

att för sistnämnda år komme att uppstå en brist af omkring 1,570 kronor,

hvilken vid 1875 års slut efter all sannolikhet skulle uppgå till en

summa af omkring 3,400 kronor; samt att, så väl med hänsyn till de i

senare tid stegrade lefnadskostnaderna som äfven på grund af de anspråk

på ordentlighet och påpasslighet, Indika måste ställas på betjeningen,

de lönebelopp, som från expensmedlcn utginge med 550 kronor till den

vid riksmuseet anstälde vaktmästaren och med 300 kronor till eldaren,

billigtvis borde höjas för den förre till 800 kronor och för den senare

till 500 kronor.

I sammanhang härmed har akademien underdånigst anfört, att riksmuseets

mineralogiska afdelning, hvars anslag för mineraliesamlingens

ökande m. m. ännu vore detsamma, som då musei stat år 1858 ordnades,

haft att årligen vidkännas särskilda utgifter för det med nämnda

afdelning’ förenade mineralanalytiska laboratorium, nemligen för gasförbrukning

och anskaffande af reagentier, glas och annan materiel för

laboratoriet, men att dessa utgifter vore af den beskaffenhet, att de

egentligen borde anses såsom expenser i vanlig mening; hvarföre, och

då bemälda årsanslag fullständigt toges i anspråk för sitt ursprungliga

ändamål, akademien ansåge, att ifrågavarande utgifter för laboratoriet

borde under expcnsmedlens konto uppföras, samt att till deras betäckande

årsanslaget till expenserna af sådan anledning behöfde ytterligare

höjas med omkring 500 kronor.

Da-, på sätt ofvan blifvit omförmäldt, expensutgifterna för närvarande

i verkligheten uppginge till omkring.......................... kr. 6,570: —

och till löneförbättring för betjeningen erfordrades............ » 450: —

samt till expenser för det mineralanalytiska laboratoriet

behöfdes ..................................................................................... » 500: _

tillsammans kr. 7,520: —

hvilket belopp enligt akademiens åsigt borde afrundas

med ............................................................................................. » 480: —

eller till en summa af.................................................................. kr. 8,000: _

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bil. N:o 7 b till Koval. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 187M

så liar akademien i enlighet härmed underdånigst hemstält, att Eders

Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen göra nådig framställning derom,

dels att naturhistoriska riksmuseets expensmedel måtte från och med

år 1876 höjas med ett belopp af 3,250 kronor, och dels att till betäckande

af förenämnda å expensmedlens konto beräknade brist för åren

1874 och 1875 måtte för en gång anvisas ett extra anslag af 3,400

kronor.

Hvad vetenskapsakademien sålunda i underdånighet anfört och hemställt

synes mig visserligen i allmänhet vara på giltiga skäl grundädt;

men då aflöningen till den vid riksmuseum anstälde vaktmästare ej

torde böra bestämmas högre än till 750 kronor, eller det belopp, hvarmed

vaktmästarelön i högre lönegrad vid statens embetsverk i Stockholm

i allmänhet utgår, samt tillräcklig anledning icke förekommit att

ifrågasätta beviljandet af det belopp, 480 kronor, som akademien begärt

endast för anslagssummans jemnande, anser jag mig endast i så måtto

böra tillstyrka bifall till den underdåniga framställningen, att. Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen dels att bevilja en förhöjning i

naturhistoriska riksmuseets expensmedelsanslag med 2,720 kronor, dels

att till betäckande af förenämnda brist i expensmedlen vid 1876 års

början anvisa ett extra anslag för nämnda år af 3,400 kronor.

31:o.

Mrfeansftw Beträffande de i innevarande års riksstat under åttonde hufvudtiteln

nm,e am "9. or(Jinarie anslag, hvilka icke nu blifvit särskild! omförmälda,

har jag icke anledning att föreslå annan förändring, än att, för jemnande

af hufvudtitelns slutsumma, förslagsanslaget till skrifmaterialier och

expenser in. m. ökas från 45,136 kronor 62 öre till 45,179 kronor 32 öre

eller med 42 kronor 70 öre.

32:o.

i-><<parte,mutas För tillämpning af en ny aflöningsstat för ecklesiastikdepartemenf,

ets expedition har Riksdagen anvisat ett extra anslag af 11,500 kronor

att utgå under år 1875. Under åberopande af Eders Kongl. Maj:ts den

18 sistlidne december på föredragning af chefen för finansdepartementet

fattade beslut, hemställer jag underdånigst att Eders Kongl. Maj:ts

täcktes för nämnda ändamål af Riksdagen äska enahanda belopp att

utgå jemväl under år 1876.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

Då genom den af Eders Kongl. Maj:t beslutade, numera verkstälda

nya oiganisation af departementets expedition de ordinarie tjenstemännens

antal inom expeditionen minskats, samt i följd deraf de två tjensteman,

hvilka befunno sig inom kanslistgraden, såsom öfvertalige icke

kunnat uppföras till åtnjutande af löner på den nya staten, har Eders

Kongl Maj:t förordnat, att dessa tjenstemäns aflöning skall, med det i

1874 års stat faststälda belopp af 1,800 kronor för dem hvar, under

ar 1875 utgå af det lör nämnda år till departementschefens förfogande

stälda anslag; till amanuenser, skrifbiträden m. nr, 10,000 kronor.

Desse tjensteman, som fortfarande fullgöra åligganden jemförliga

med dem ^ som tillhört kanslistbefattningen, synas dock billigtvis böra

komma i åtnjutande af det dyrtidstillägg af tjugu procent å lönens belopp,

som tillagts ötrige tjensteman med lika lönevilkor. Då ifrågavarande

till departementschefens förfogande stälda medel ej torde förslå

till bestridande af detta tillägg, hemställer jag att Eders Kongl. Maj:t

täcktes föieslå Riksdagen att för sadant fall det för lönetilläggets utgörande

erforderliga belopp, 720 kronor, måtte för åren 1875 och 1876

få utgå af allmänna besparingarna å riksstatens åttonde hufvudtitel.

33:o.

I mitt anförande till statsrådsprotokollet för den 9 januari 1874 då

fråga förevar om reglering af utgifterna under riksstatens åttonde huf- tementets byråer

vudtitel, tillät jag mig fästa Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet p å nings väsendet.

behofvet af en fortlöpande statistisk redogörelse för undervisningsväsendet

i riket. Jag erinrade derom, att med biträde af tillkallad sakkunnig

person redan blifvit inom ecklesiastikdepartementet utarbetad

dels en plan till statistiskt sammandrag rörande elementarläroverken,

dels en detaljerad plan för uppställande af de för sammandraget nödiga

primäruppgifterna från hvarje särskildt läroverk; att närmast derefter

borde utarbetas planer till statistik öfver universiteten, karolinska medicokirurgiska

institutet och rikets folkskolor; samt att utarbetandet

af dessa planer äfvensom af sådana historiska öfversigter, som enligt

hvad redan skett i vissa littera1 af »bidrag till Sveriges officiela statistik»,

borde inleda äfven de nu ifrågasatta nya afdelningarna af dessa bidrag,

utan tvifvel koinme att under åren 1874 och 1875 taga en persons

fidla verksamhet i anspråk, äfven om ej någon del af statistiken kunde

under nämnda tid bearbetas och offentliggöras. Sedan Eders Kongl.

Maj:t på dessa skäl föreslagit Riksdagen att för ändamålet anslå 5,000

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bil. N:o 1 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

kronor att utgå under hvarje af dessa år, har Riksdagen på det sätt

bifallit denna framställning, att Riksdagen för tillfällig förstärkning af

arbetskrafterna inom departementets byråer för undervisningsärenden

för år 1875 anvisat ett extra anslag af 5,000 kronor att användas för

bearbetning af undervisningsstatistiken.

Ehuru saknaden af nödigt anslag för år 1874 haft till följd, att

med det statistiska arbetet under nämnda år ej kunnat uppnås det

resultat som varit afse.dt, har likväl derigenom att Eders Kongl. Maj:t

af tillgängliga medel för ändamålet anvisat ett mindre belopp, blifvit

sörjdt derför, att arbetet med de statistiska planernas utarbetande under

år '' 1874 ej behöft alldeles afbrytas. Planen för elementarläroverksstatistiken

är sålunda färdig att ofördröjligen underställas Eders Kongl.

Maj:ts pröfning, och jemväl de förberedande arbetena för folkskolestatistiken

hafva så långt fortskridit, att plan för densamma bör kunna fastställas

under loppet af instundande sommar. Det är således att förvänta,

att under nästkommande år dessa delar af undervisningsstatistiken

skola kunna bearbetas och de första redogörelserna af trycket utgifvas.

Tryckningskostnaderna torde liksom öfrigt tryck, som verkställes

för departementets räkning, kunna bestridas af expensmedlen, och det

anslag, som af Riksdagen begäres, följaktligen inskränkas till hvad som

erfordras för arvode till departementets statistiker och de biträden han

för de inkommande uppgifternas bearbetande beliöfver anlita. Enär

behofvet af sådant biträde naturligtvis ökas, då arbetet med statistikens

offentliggörande begynner, anser jag det för utförande af statistiska

arbeten inom ecklesiastikdepartementets byråer för undervisningsärenden

under nästkommande år erforderliga belopp ej kunna beräknas till mindre

än 6,000 kronor, hvaraf 4,200 kronor skulle, på sätt under innevarande

år eger rum, utgå till den tjensteman, som förrättar det hufvudsakliga

statistiska arbetet, och återstoden användas såsom arvoden till

hans biträden. Detta belopp, 6,000 kronor, hemställer jag derföre att

Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska, att för ifrågavarande

ändamål såsom extra anslag utgå under år 1876.

34:o.

DyrtidstHiugg Under åberopande af det af Eders Kongl. Maj:t den 18 december

“‘tfmstemän011 1874 fattade beslut angående dyrtidstillägg åt embets- och tjenstemän

får jag hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra

nådig framställning om dylikt lönetilläggs beviljande för år 1876 åt de

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. om Statsverket 1875.

under ecklesiastikdepartementet lydande embets- och tjensteman i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med de af Riksdagen i afseende på lönetilläggets

utgående för innevarande år faststälda grunder, men med

vissa förändringar i afseende på beloppen.

Då aflöningen till konsistorienotarier och amanuenser endast till

ringa belopp utgår af statsmedel, och lönetillägg ansetts böra beräknas

endast å detta belopp, har den nedsättning i det af Eders Kongl. Maj:t

föreslagna dyrtidstillägget, som Riksdagen år 1874 verkstälde, varit för

dessa tjenstemän i hög grad känbar. Då deras hufvudsakliga embetsverksamhet

är egnad åt det allmännas tjenst, och de icke böra blifva

lidande derpå, att en del af deras löneinkomster till lindring för statsverket

härflyter från andra källor, torde dyrtidstillägget för dessa tjenstemän

böra beräknas åtminstone till de af Eders Kongl. Maj:t vid

sistlidne Riksdag föreslagna 30 % af statsbidraget, eller tillsammans till

5,574 kronor, samt anslaget till domkapitlens tjenstemän följaktligen

höjas med 1,858 kronor.

För bestridande af dyrtidstillägg åt universitetens lärare och tjenstemän

enligt de af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen godkända grunder

beviljades för år 1875 63,360 kronor. Då emellertid vid fördelningen

af detta anslag i öfverensstämmelse med dessa grunder uppkom en brist

i anslaget å 2,163 kronor, torde det anslag för ifrågavarande ändamål,

som för år 1876 begäres, böra ökas med detta belopp. Dertill kommer

dyrtidstillägg för de nya läraretjenster, hvilkas inrättande Eders Kongl.

Maj:t beslutit föreslå Riksdagen, och för hvilka lönerna för närvarande

icke ansetts böra sättas högre än för andra med dem jemförliga tjenster.

Tillökningen i anslaget till universiteten skulle således blifva

förenämnda ............................................................................

för två nya adjunkturer vid samma universite

för en ny profession vid universitetet i Lund

....... kr.

2,163: —

...... »

1,800: —

...... 5)

1,000: —

...... ))

900: —

kr.

5,863: —

hvarigenom anslagets summa skulle uppgå till 69,223 kr

onor.

Då Riksdagen för år 1875 beviljat dyrtidstillägg med 1,000 kronor

åt presidenterna i rikets hofrätter och kollegier, hvilka embetsmän i

lön uppbära 9,000 kronor, synes mig den omständigheten att dylikt

lönetillägg icke medgifvits för ordföranden i sundhetskollegium, hvilkens

lön uppgår till endast 8,000 kronor, ej böra förhindra Eders Kongl.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

Maj:t att till Riksdagen göra framställning om beviljande af dyrtidstillägg

med 1,000 kronor åt denne embetsman för år 1876.

Under titeln sundhetskollegium bör jemväl dyrtidstillägg med 900

kronor uppföras för den af Eders Kongl. Maj:t äskade lön till en rättskemist.

Då de här ofvan under n:o 26 omförmälda anslag inbegripa bland

annat aflöning, lämpad efter nuvarande prisförhållanden, för lärarepersonalen

vid veterinärinrättningen i Skara, bör särskildt dyrtidstillägg för

denna personal ej upptagas; i följd hvaraf anslaget skulle minskas med

700 kronor.

De belopp, som med iakttagande häraf skulle utgå för bestridande

af dyrtidstillägg för år 1876 åt embets- och tjenstemän under ecklesiastikdepartementet

äro upptagne i nedanstående förteckning:

Nuvarande

aflöning

Dyrtidstillägg

Summa

Riksarkivet:

kronor

öre

kronor

öre

kronor

öre

riksarkivarien..........................................

5,000

—

1,000

6,000

—

1 aktuarie................................................

3,500

700

4,200

—

1 dito ................................................

3,500

—

700

4,200

—

1 förste amanuens ..............................

1,800

—

360

—

2,160

—

1 dito ..............................

1,800

—

360

—

2,160

—

1 andre amanuens ..............................

1,000

—

200

1,200

—

1 dito ..............................

1,000

—

200

—

1,200

S:gr

3,520

Kongl. biblioteket:

bibliotekarien........................................

5,000

—

1,000

—

6,000

_

vice bibliotekarien .......................

3,500

—

700

—

4,200

2,160

—

1 förste amanuens ..............................

1,800

—

360

—

1 dito .............................

1,800

—

360

■—-

2,160

—

1 andre amanuens ..............................

1,500

—

300

—

1,800

—

S:gr

----

—

2,720

—

----

—

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875. 61

Nuvarande

aflöning

Dyrtidstillägg

Summa

Nationalmuseum;

kronor

öre

kronor

öre

kronor

öre J

intendenten...........................................

2,500

—

500

3,000

1 amanuens.........................................

1,500

—

300

1,800

—

1 dito ...........................................

1,500

—

300

—

1,800

—

S:gr

1,100

Domkapitlens expeditioner:

löneförbättringar åt konsistorieno-

tarier och konsistorieamanuenser

18,580

—

5,574

24,154

—

Universiteten:

1

löneförbättringar åt professorer,

adjunkter m. fl. tjenstemän vid

69,223

.

_,_

_

Karolinska medico-kirurgiska

institutet:

1 professor .............................................

4,500

—

900

—

5,400

—

2 dito ............................................

9,000

—

1,800

—

10,800

—

1 dito .............................................

4,200

—

840

—

5,040

—

1 dito .............................................

4''200

—

840

5,040

—

1 dito ......................................

4,000

_

800

—

4,800

—

2 dito .............................................

8''000

_

1,600

500

_

9,600

_

1 extra ordinarie professor..............

2''500

—

—

3,000

—

3 dito ...............

7,500

—

1,500

—

9,000

1 adjunkt ................................................

2,500

—

500

3,000

—

3 dito ...............................................

7,500

—

1,500

400

—

9,000

—

1 dito ...............................................

2''000

—

—

2''400

—

2 dito ..............................................

4,000

—

800

—

4,800

—

bibliotekarien o. sekreteraren m. m.

1,500

—

300

—

1,800

S:gr

12,280

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

[ -......................

Nuvarande

aflöning

Dyrtidstillägg

Summa i

Gymnastiska centralinstitutet:

kronor

öre

kronor

öre

kronor

öre

1 öfverlärare ........................................

4,000

_

800

_

4,800

_

1 dito ..........................................

4''000

—

800

—

4''800

—

1 dito .........................................

3,000

—

600

—

3,600

—

1 lärare ................................................

2,200

—

440

—

2,640

-—

1 dito .................................................

2,000

—

400

—

2,400

1 dito ...........................................

1,800

_

360

—

2,160

—

1 lärarinna ............................................

i''ooo

—

200

T—

1,200

—

1 dito ............................................

800

-—

160

—

960

—

1 sekreterare ........................................

750

—

150

—

900

—

S:gr

3,910

1

Sundhetskollegium:

1 ordförande ......................................

8,000

5,000

_

1,000

_

9,000

—

1 medicinalråd ....................................

_

1,000

_

6,000

_

1 dito .....................................

öjooo

4,500

4.500

3.500

_

i''ooo

_

6,000

---

1 dito .......................................

_

900

_

5,400

5,400

—

1 dito .....................................

_

900

_

—

1 sekreterare ..........................................

-T-

700

—

4,200

-—

! 1 kamererare..........................................

3,500

—

700

—

4,200

_

1 ombudsman och fiskal ..................

3,000

600

—

3,600

—

1 aktuarie och registrator ...............

2,500

—

500

—

3,000

1 notarie..................................................

2,200

—

440

—

2,640

—

! 1 kanslist ...............................................

1,000

---

200

---

1,200

—

12 dito ................................

2,000

_

400

__

2.400

5.400

—

jl rättskemist (ny).................................

4^500

—

900

—

—

S:gr

9,240

Provincialläkarne:

1 provincialläkare ...........................

2,000

—

400

—

2,400

—

26 dito .........................

52,000

—

10,400

—

62,400

—

1 dito .........................

1,500

—

300

:-

1,800

—

111 dito .....................

166,500

•-

33,300

—

199,800

—

S:gr

44,400

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. om Statsverket 1875.

63

Nuvarande

aflöning

Dyrtidstillägg

Summa

F''armaceutiska institutet:

kronor

öre

kronör

öre

kronor

öre

1 laborator ........................................

1,500

300

—

1,800

—

1 amanuens...........................................

400

80

480

—

S:gr

380

Undervisningsanstalter för barn-

morskor:

Stockholms undervisningsanstalt:

1 adjunkt ..............................................

300

60

360

_

1 biträdande lärare.............................

1,000

—

200

—

1,200

—■

1 förestånderska....................................

250

—

50

—

300

—

1 instruktionsbarnmorska...............

600

—

120

—

720

—

barnmorskeläraren .....................

3,000

-

600

_

3,600

_

Göteborgs undervisningsanstalt:

1 barnmorskelärare..............................

1,500

—

300

—

1,800

—

1 förestånderska....................................

450

—

90

—

540

—

1 biträdande lärare............................

1,000

—

200

1,200

—

S:gr

1,620

Veterinärinstitutet i Stockholm:

''

1 professor .............................................

4,500

—

900

—

5,400

—

1 d:o ............................................

4,500

_

900

__

5,400

_

1 d:o .............................................

4''000

4.000

3.000

_

800

_

4,800

_

1 d:o .............................................

_

800

_

4,800

__

1 lektor ..................................................

—

600

—

3,600

—

1 adjunkt ................................................

1,500

300

—

1,800

—

1 instruktionssmed ..............................

1,500

—

300

—

1,800

—

1 kamererare..........................................

1,000

—

200

—

1,200

—

S-O-T

4,800

o.gi

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

Nuvarande

aflöning

Dyrtidstillägg

Summa

Vetenskapsakademien och natur-

kronor

historiska riksmuseum:

kronor

öre

kronor

öre

öre

1 intendent ...........................................

4,000

_

800

_

4,800

1 d:o ..................................

4''000

_

800

_

4,800

4,200

1 d:o .............................................

3''500

—

700

—

—

3 d:o .............................................

10,000

—

2,100

—

12,600

—

1 konservator ......................................

2,500

—

500

—

3,000

—

1 föreståndare för meteorologiska

1 anstalten .............................................

3,000

—

600

—

3,600

—

1 amanuens vid d:o ...........................

1,500

—

300

—

1,800

—

S:gr

5,800

-

Vitterhets-, historie- och antiqvitets-

akademien:

riksantiqvarien.......................................

5,000

—

1,000

—

6,000

1 amanuens.............................................

1,500

—

300

—

1,800

_!

1 d:o .............................................

1,000

—

200

—

1,200

—

S:gr

1,500

Akademien för de fria konsterna:

1 sekreterare ....................................

800

160

960

1 amanuens...........................................

400

—

80

—

480

—

1 skattmästare.......................................

300

—

60

—

360

—

Akademiens läroverk:

1 direktör ......................................

1,100

_

220

1,320

_

1 professor å den manliga afdel-

ningen ............................................

1,450

290

_

1,740

—

1 d:o d:o ..........................................

1,450

—

290

—

1,740

—

1 d:o d:o .........................................

Tioo

220

_

l''320

2 d:o d:o ........................................

2^200

.

440

_

2''670

_

1 d:o d:o ........................................

800

_

160

.

960

.

1 d:o d:o ..........................................

600

120

_

720

_

1 lärare å den manliga afdelningen

700

—

140

840

—

2 d:o d:o ..........................................

1,400

280

—

1,680

Transport

—

—

2,460

—

s. 65 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

65

Nuvarande

aflöning

kronor

Dyrti

dstillägg

Summa

öre

kronor

öre

kronor

öre

Transport

1 lärare å den manliga afdelningen

1 d:o d:o

1 d:o d:o

1 d:o d:o

1 d:o d:o

1 d:o d:o

arvode för föreläsningar i konstens

historia och litteratur...................

professor å den qvinliga afdelningen
-

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

lärare å den qvinliga afdelningen

d:o d:o ..........................................

S:gr

Musikaliska akademien

600

600

500

1,600

1,600

1,100

600

650

650

500

500

400

300

300

300

1 sekreterare ..................

1,000

—

1 kamererare...................

1,000

1 bibliothekarie ...................

400

—

konservatorium: inspektor ..............

1,000

—

1 lärare ..................

2,000

—

1 d:o ..................

2,000

—

1 d:o

1,500

3 d:o ..................

4,500

—

1 d:o ..................

1,200

—

3 d:o ..................

3,600

—

1 d:o ..................

600

1 d:o ..................

600

—

1 d:o ..................

300

S:gr

2,460-

120

120

100

320

320

220

120

130

130

100

100

80

60

60

60

•1,500

720 —

720 —

600 —

1,920 —

1,920 —

1,320 —

720 —

780 —

780 —

600 —

600 —

480 —

360 —

360 —

360 —

200

200

80

200

400

400

300

900

240

720

120

120

60

3,940

1,200

1,200

480

1,200

2,400

2.400

1,800

5.400

1,440

4,320

720

720

360

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kaoellbyggnad

Pajala församling

m. m.

Bil. N:o 7 t> till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

I öfrigt torde, på sätt Riksdagen medgifvit i afseende på dyrtidstilläggen

för år 1875, dels anslaget till domkapitlens tjensteman för 1876

böra ställas till Eders Kongl. Maj:ts disposition för att efter sig företeende

omständigheter . fördelas, dels anslaget till universiteten böra af

Eders Kongl. Maj:t disponeras till fördelning mellan dem af universitetens

lärare och tjensteman, hvilka Eders Kongl. Maj:t finner vara i

behof af dyrtidstillägg, med vilkor att icke någon i lönetillägg undfår

mer än 20 % af lönen, beräknad för professor till 4,500 kronor, för

adjunkter till 2,000 och 2,500 kronor samt för öfrige tjenstemän till de

i staten upptagna belopp.

35:o.

Redan år 1861 väcktes hos Kongl. Maj:t fråga om bildande af en

kapellförsamling med egen kyrka i nordvestra delen af Pajala socken

i Norrbottens län och om anslag för detta ändamål af allmänna medel;

men, ehuru ett ytterligare kapell inom Pajala pastorat syntes Kongl.

Maj:t både ensidigt och behöfligt, farin Kongl. Maj:t likväl vid det förhållande

att under då rådande brist på prestmän, kunnige i finska språket,

en sådan svårligen kunde för den ifrågasatta kapellpredikantsbefattningen

vara att inom den närmaste framtiden påräkna, och med

afseende jemväl derå att innan förenämnda brist blefve afhjelpt större

enhällighet rörande de lägenheter, som borde tillhöra det nya kapellaget,

möjligen kunde vinnas, icke skäl att då göra framställning i ämnet till

Riksdagen. Uti en till Eders Kongl. Maj:t genom Eders Kongl. Maj:ts

befallningshafvande i Norrbottens län öfverlemnad underdånig skrifvelse

har nämnda läns år 1873 samlade landsting ånyo gjort berörda fråga

till föremål för nådig pröfning och dervid hufvudsakligen anfört: att af

Pajala pastorat, som egde en folkmängd af något mer än 3,300 personer,

fördelad på en yta af 50 till 60 qvadratmil, 18 byar i nordvestra

delen af socknen med en befolkning af 1,509 personer vore belägna på

ett afstånd från Pajala kyrka af 3 till 8 mil, eller i medeltal 5,68 mil;

att denna omständighet i förening med bristen på lämpliga kommunikationer

hade till följd, att kyrkobesöken från dessa byar kunde ske

endast någon gång under året, och att utöfvandet från kyrkoherdens

sida af själavård samt uppsigt öfver barnens uppfostran och undervisning

i hög grad försvårades; att erfarenheten ock visat, hurusom befolkningen

uti ifrågavarande del af pastoratet så i religiöst hänseende

som till kunskaper och sedlighet befunne sig på en vida lägre stånd
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Bil. N:o 7 b till Koval. Maj:ts Nådiga Prop, om Statsverket 1875.

punkt än pastoratets öfriga innevånare; att det för afhjelpande af berörda

missförhållanden vore högeligen af behofvet påkalladt att i dessa

trakter inrätta ett kapell i förening med folkskola, som lämpligast syntes

böra förläggas till Tärendö by, hvilken ensam egde en folkmängd

af 516 personer, och hvarifrån medel afståndet till de öfriga byar, som

förutsattes komma att tillhöra det nya kapellaget, utgjorde 2,84 mil;

att den brist på finsktalande prestmän, som år 1862 föranledt att framställning

i ämnet till Riksdagen icke skett, väl ännu till någon del fortfore,

men att utsigt till dess afhjelpande yppats, sedan elementarläroverket

i Luleå numera blifvit. utvidgadt till fullständigt läroverk, hvarföre

och på öfriga anförda skäl landstinget i underdånighet anhållit, att

af de byar inom pastoratet, hvilka vore belägna invid Kalix och Tärendö

elfvar, äfvensom af öfriga byar inom pastoratet, som sådant åstunclade,

måtte bildas en kapellförsamling med särskild predikant, som tilllika

vore folkskolelärare, samt att, i betraktande af de medellösa vilkor,

hvari befolkningen uti ifrågavarande byar befunne sig, nådig proposition

måtte till Riksdagen aflåtas om anslag ej mindre till uppförande af

kyrka i kapellförsamlingen och anläggning af begrafningsplats derstädes

samt inköp af boställe åt kapellpredikanten, än äfven till årlig lön åt

denne, intill dess kapellborne sjelfve förmådde honom aflöna.

Hörde öfver denna landstingets underdåniga framställning, hafva

Pajala pastoratsbor, instämmande i hvad landstinget till stöd för sin

framställning andragit, underdånigst föreslagit, att till det ifrågasatta

kapellaget finge utom Tärendö by, der pastoratsborne lika med landstinget

funnit kapellagets kyrka böra uppföras, förläggas följande vid

Kalix och Tärendö elfvar på ett afstånd från Tärendö by af l’/2 till 3

mil belägna byar, nemligen Ylikodanmännikko, Kompelusvaara, Isohuhta,

Relkäjärvi, Saittajärvi, Lautakoski och Kainulasjärvi, hvarigenom kapellet

skulle komma att bestå af 58 hemmansdelar om 3 9/16 mantal samt

40 oskattlagda nybyggen med en befolkning af 821 personer, hvarjemte

pastoratsborne, efter det innebyggarne i de nämnda byarna åtagit sig

att, jemte det de fortfarande deltoge i pastoratets gemensamma utskylder,

bidraga till kapellpredikantens aflöning med en kubikfot korn af

hvarje hemmansclel, förklarat sig anse att, då de blifvande kapellborne

i följd af sin medellöshet hvarken förmådde lemna något bidrag till

uppbyggande af kyrka, anläggning af begrafningsplats och inköp af

boställe åt kapellpredikanten, eller ensamme bekosta dennes aflöning,

följande statsanslag vore för kapellets bildande erforderliga, nemligen

till byggande af kyrka och anläggande af begrafningsplats 12,000 kro
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Stat»verket 1875.

nor, till inköp af boställe 8,000 kronor samt till årlig lön åt predikanten

1,500 kronor.

Yttranden i ärendet hafva vidare afgifvits af kyrkoherden i pastoratet

och kontraktsprosten i Öfver-Torneå kontrakt, hvilken sistnämnde

ansett, att derest tillgången på prester, som talade finska språket, äfven

framdeles skulle förblifva så inskränkt, att särskild prest icke kunde i

kapellförsamlingen anställas, gudstjenst derstädes borde kunna hållas,

äfvensom öfriga presterliga förrättningar besörjas en gång i månaden

af församlingens nuvarande presterskap. Domkapitlet i Hernösand har

anfört, att ehuru prestbristen inom stiftet i allmänhet och särskildt dess

finska församlingar fortfarande vore särdeles tryckande, hvadan föga

sannolikhet förefunnes att för närmaste framtiden den nu ifrågasatta

tjensten skulle kunna besättas eller af vikarie uppehållas, helst den

redan förut inom pastoratet inrättade kapellpredikantstjensten i Muonionalusta

ännu vore obesatt och måste af vederbörande kyrkoherde

uppehållas, likväl och enär behofvet af en särskild prests anställande i

den del af församlingen, hvarom här vore fråga, vore särdeles stort,

funne domkapitlet, under förhoppning att prestbristen i en framtid

kunde komma att upphöra eller åtminstone aftaga, sig böra tillstyrka

bifall till ansökningen, på sätt den blifvit af Pajala pastoratsbor biträdd,

under vilkor att kapellborne med dagsverken bidroge till kyrkans uppförande;

och har domkapitlet tillstyrkt förening af kapellpredikants- och

skollärarebefattningarna, enär derigenom förmånligare vilkor skulle kunna

erbjudas tjensternas innehafvare, och utsigterna att kunna besätta dem

ökas. Sedan jemväl Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet i

likhet med domkapitlet förordat framställningen, har slutligen kammarkollegium

uti infordradt utlåtande, jemte meddelande af den upplysning

att de byar, af hvilka det nya kapellaget enligt pastoratsbornes förslag

skulle komma att bestå, jemlikt 1873 års mantalslängder utgjorde 3 65/''96

mantal, i underdånighet hemställt, huruvida icke Eders Kongl. Maj:t

skulle finna skäl vara för handen dels att med bifall till den underdåniga

framställningen i ämnet förordna om bildande af ett kapell i Tärendö

by, med föreskrift att kapellpredikanten derstädes äfven skulle

vara folkskolelärare mot åtnjutande af dermed förenade löneförmåner,

dels ock att till Riksdagen aflåta nådig proposition att de ifrågasatta

anslagen, mot hvilkas belopp öfriga i ärendet hörda embetsmyndigheter

icke framställt någon anmärkning, måtte kapellborne beredas, med skyldighet

likväl för dessa att, jemte utgörande af det bidrag till predikantens

aflöning, hvartill de sig förbundit, tillika enligt den ritning,

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Bil. N:o 7 b till Kovgl. Mnj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

som kunde varda af Eders Kongl. Maj:t fastställd, uppföra och för framtiden

underhålla kapellagets kyrka.

Genom Riksdagens bifall till den af Eders Kongl. Maj:t sistlidna

år gjorda framställning om anslag för främjande af folkundervisningen

bland de i rikets nordligaste trakter bosatta tinnar, har tillfälle blifvit

beredt att kunna tillgodose ifrågavarande befolknings behof af undervisning.

För afhjelpande af det utaf landstinget nu tillika anmälda,

såsom mig synes ännu oafvisligare behofvet af religionsvård för dessa

trakters i så många hänseenden vanlottade inbyggare saknas deremot

andra tillgångar än dem Riksdagen kunde finnas villig att, på sätt i

flera likartade fall tillförene egt rum, för ändamålet anslå. Ett hinder

för ändamålets vinnande under den närmaste framtiden, äfven om medel

beviljas, synes visserligen ligga i den af domkapitlet åberopade bristen

på prestmän, kunnige i det finska språket. Men då till den aflöning,

som af staten och kapellborne i förening kunde erbjudas kapellpredikanten,

skulle läggas jemväl hans aflöning såsom skollärare, torde möjligen

utsigt förefinnas att få en dylik, jemförelsevis väl aflönad tjenst

med lämplig innehafvare besatt. Den utväg stode alltid tills vidare

öppen att låta pastoratets öfriga presterskap mot skälig ersättning å

vissa tider uppehålla gudstjensten i det nya kapellet, samt att, intill dess

prest blefve tillsatt, för undervisningens besörjande anställa skollärare,

hvilken kunde mot afdrag å öfriga löneförmåner få uppbära predikantsboställets

afkastning. Jag anser mig derföre hafva allt skäl att tillstyrka

Eders Kongl. Maj:t att af Riksdagen äska ett extra anslag för

år 1876 af 20,000 kronor att i mån af behof användas till uppförande

af kyrka och anläggning af begrafningsplats samt inköp af predikantsboställe

för en kapellförsamling i nordvestra delen af Pajala pastorat,

under vilkor att kapellets invånare åtaga sig att bekosta hvad utöfver

nämnda belopp må erfordras för ifrågavarande ändamål, äfvensom att

för framtiden underhålla kyrkan och bostället.

Hvad åter beträffar bidrag till pr estm ans aflönande, så enär denne

i alla händelser icke kan varda anstäld förr än efter det kyrkan blifvit

färdig till begagnande, hvilket ej kan antagas ske förr än under år

1877, synes frågan derom utan olägenhet kunna anstå till en kommande

riksdag, då efter sig företeende förhållanden det erforderliga anslagets

belopp och användande kan göras till föremål för särskild pröfning.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Bil. N:o 7 b till Ko»gl. Maj:ts Nådiga Prof. om Siatsrerkrt 187.5.

36:o.

Beredamieafre- På underdånig framställning af rikets vid 1856—58 års riksdag

d?nviä m-bal församlade ständer derom, att Kongl. Maj:t täcktes meddela lämpliga

föreskrifter för beredande af religions- och sedlighetsvård åt den perstälda

personal- s0nal, som användes vid sådana arbeten af större omfattning inom riket,

hvilka utfördes antingen af staten eller af enskilda bolag med bidrag

af statsmedel, utfärdade Kongl. Maj:t nådig förordning i ämnet den 12

februari 1858. Denna förordning innehåller bland annat att om, med

hänsyn till kyrkas och församlings presterskaps aflägsenhet, den inom

samma trakt samlade arbetarepersonals talrikhet eller andra förhållanden,

arbetschefen eller styrelsen finner särskildt föranstaltande behöfligt

för gudstjensts hållande å arbetsstationerna, tillfälles beredande till

nattvardsgång för arbetarne m. m., och derom icke antingen genom

kontraktsprosten eller omedelbart med vederbörande församlings presterskap

öfverenskommelse kan träffas, skall på arbetschefens eller styrelsens

förslag vederbörande konsistorium efter omständigheterna antingen

genom förordnande anställa särskild predikant vid den arbetsstation,

för hvilken sådan af arbetschefen eller styrelsen äskas, eller ock

förordna någon inom orten redan anställd prestman att, jemte sin innehafvande

befattning, detta uppdrag besörja; och skall den kostnad, sonr

för beredande af presterlig vård åt arbetarne kan erfordras, ersättas al

de till arbetsföretaget anslagna medel. Dessa stadganden, som åsyftade

endast de af staten eller af enskilda bolag med bidrag af statsmedel

utförda arbeten, föranleddes af de då nyligen i större omfattning påbörjade

jernvägsanläggningarna. Man ansåg den tiden att utan statens

medverkan knappast några bolag för dylika eller med dem jemförliga

större arbetsföretag skulle kunna komma till stånd. Förhållandena hafva

i detta hänseende numera så väsentligen förändrats, att det hädanefter

torde blifva undantag snarare än regel, att enskilda arbetsföretag äfven

af större omfattning utföras med bidrag af statsmedel. Ju mer detta

förhållande vinner insteg, desto inskränktare blifver det område, inom

hvilket 1858 års förordning kan verka, och dess förmåga att verka äfven

inom detta inskränktare område försvagas högst väsentligt deraf, att

det beror på vederbörande arbetschef eller arbetsstyrelse att pröfva,

huruvida behof af särskilda åtgärder för beredande af religionsvård erfordras

eller ej. Följderna deraf, att de talrika skaror af arbetare, som,

skilda från sina hemorter, sysselsättas med tillfälligt arbete i olika delar

af landet, så godt som sakna all religionsvård och all tillsyn i sedligt

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 187,5.

hänseende, äro allt för uppenbara och af invånarne i de trakter, der

arbetsföretagen bedrifvas, lifligt kända för att behöfva utförligare framhållas.

De hafva ock blifvit uppmärksammade af kyrkomötet, som i

underdånig skrifvelse den 4 oktober 1873, jemte antydande af omförmälda

brister i 1858 års förordning, hemställt, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes taga under nådigt öfvervägande, huruvida icke förordningen

tarfvade någon förändring särskild!, med hänsyn dertill, att dess stadganden

må utsträckas äfven till större arbeten som af enskild företagsamhet

anordnas, samt att särskilde prestmän må kunna utses och förordnas

att inom bestämda och relativt vidsträcktare områden, inom

hvilka större arbeten pågå, bereda själavård åt de arbetare, som vid

dessa företag äro anstälde, och äro i saknad af nödig religions- och

sedevård. Delande dessa åsigter, hvilka ock blifvit af samtliga domkapitlen

i riket med värma omfattade, anser jag likväl, att de kostnader,

som af författningens tillämpning på enskilda arbetsföretag blifva

en följd, desto mindre kunna — så vida ej förbehåll derom gjorts vid

meddelande af koncession å arbetets utförande -— på sätt kyrkomötet

tillika föreslagit, åläggas de enskilde arbetsgifvarne, som det hädanefter

enligt mitt förmenande borde bero icke af dem utan af offentlig

myndighet att bestämma, när särskilda åtgärder för beredande af religionsvård

skulle vidtagas. Ett anslag af allmänna medel torde derföre

blifva af nöden, på det att Eders Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle

att främja ifrågavarande för samhällsordningens upprätthållande vigtiga

ändamål. Då närmare erfarenhet fordras för att med tillförlitlighet kunna

beräkna anslagets belopp, och behofvet möjligen torde kunna anses vara

af öfvergående beskaffenhet, anser jag mig dock för närvarande endast

böra tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att af Riksdagen äska ett extra anslag

för år 1876 af 10,000 kronor att i de fall, då de för ändamålet

nödiga medel icke enligt meddelade föreskrifter böra från annat håll

utgå, användas för beredande af religionsvård åt arbetare, som utom

sin hemort sysselsättas vid arbetsföretag inom riket af större omfattning.

37:o.

I underdånig skrifvelse den 7 oktober 1873 har kyrkomötet anhål “ Religionsvård ä

lit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes taga under öfvervägande, huruvida SÄ

icke åtgärder borde vidtagas för beredande af nödig själavård å ön S:t

Barthelemy för den evangelisk-lutherska kyrkans bekännare, samt å

större utländska handelsplatser, i vidsträcktare mån än hittills skett, för

svenske sjömän.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

Jemte det jag hemställer att detta ärende, så vidt det angår S:t

Barthelemy, måtte öfverlemnas till handläggning af finansdepartementet,

torde det tillåtas mig att redogöra för de upplysningar, som beträffande

ärendet i öfrigt blifvit från vederbörande myndigheter afgifna, äfvensom

föreslå de för det af kyrkomötet åsyftade ändamål nödiga åtgärder.

På min framställning har hans excellens herr statsministern för utrikes

ärendena anmodat Eders Kongl. Maj:ts beskickningar i Berlin,

Haag, London, Paris och Rom att afgifva yttranden, huruvida å någon

eller några af Europas större handelsplatser eller öfriga orter behof

förefunnes att till derstädes bosatte eller eljest sig uppehållande landsmäns

tjenst svensk gudstjenst blefve hållen och svensk prest anstäld.

Af dessa yttranden samt af de till grund för desamma liggande uttalanden

af vederbörande konsuler och af pastorn vid svenska församlingen

i London inhemtas hufvudsakligen följande.

Ministerresidenten i Bryssel och Haag har upplyst, att. den i Antwerpen

vid den nyligen uppförda skandinavisk-lutherska kyrkan derstädes

anstälde norske pastors verksamhet vore tillfyllestgörande för de

talrike svenske sjömännens och de i Belgien bosatte landsmännens själavård,

samt att, då den i Bergen grundade »Föreningen til Evangeliets

Forkyndelse for skandinaviske Sömend i fremmede Havne» beslutit anställa

en prest i Nederländerna, när den under byggnad varande kanalen

från Amsterdam till Nordsjön blefve öppnad, hvilket antoges ske

under år 1876, samt sjöfarten på Nederländerna derefter blefve allt mer

koncentrerad på Amsterdam, hvarest ock föreningens kapell antagligen

komme att uppföras, svenske sjömän följaktligen hade utsigt att snart

äfven inom Nederländerna åtnjuta själavård af norsk prestman, hvarföre

ministerresidenten icke ansett sig böra förorda uppförandet af svensk

kyrka i Nederländerna eller anställande af svensk prest i detta land.

Med afseende å det ringa antal svenska fartyg, som besöker italienska

hamnar, lärer icke heller der någon åtgärd för uppehållande af

gudstjenst på svenska språket vara af behof påkallad.

Hvad åter beträffar England har blifvit erinradt, att London, såsom

redan förut är bekant, har en svensk, en norsk och en dansk kyrka,

alla med prester vederbörligen försedda; att i Hull sedan äldre tider

finnes en dansk kyrka, vid hvilken prest är anstäld; att i Newcastle,

Cardiff, Leith och Shields norska prester äro anstälde af omförmälda i

Bergen bildade missionssällskap, samt att i Liverpool en svensk missionsprest

för sjöfolks räkning underhålles af evangeliska fosterlandsstiftelsen.

Då således på alla dessa betydande handelsplatser redan

synes vara någorlunda nöjaktigt sörjdt för tillgång på gudstjenster och

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

själavård för våra sjömän, samt hvarken de skottska eller de irländska

hamnarna för närvarande äro af svenska fartyg så besökta, att prest der

behöfver anställas, återstå endast några hamnar på Englands östra kust,

der anställande af svensk prest kan anses vara i någon högre grad

önskvärdt. Dessa hamnar äro Hartlepool, år 1872 besökt af 218 svenska

fartyg, Sunderland af 141 fartyg och Middlesborough af 114 fartyg.

Men då dessa hamnar icke äro belägna på långt afstånd från hvarandra,

skulle en prestman, som hade fast station vid endera, lätteligen kunna

utsträcka sin verksamhet jemväl till de öfriga. Eders Kongl. Maj:ts

minister i London har till sådan hufvudstation föreslagit Hartlepool.

På norra Tyskland har Sveriges sjöfart sedan gammalt varit betydlig.

Emellertid anmäla konsulerna i Hamburg, Liibeck och Stettin att

de svenska fartygen, som oftast ankomma direkt från svensk hamn,

vanligen uppehålla sig mycket kort tid på ifrågavarande platser, och

att ej eller andra förhållanden gjort behofvet af svensk prests anställande

derstädes känbart. Deremot upplyser konsuln i Kiel, att utom

sjöfolk finnas vid dervarande skeppsvarf för närvarande i arbete anstälde

omkring 150 svenskar, af hvilka 44 vore gifta och hade omkring 70

barn, deraf hälften i skolåldern; att vid de pågående hamn- och befästningsarbetena

omkring 100 svenskar vore sysselsatta, samt dessutom i

staden och närmaste trakten deromkring svenskar af båda könen till

ett antal af 300 till 400 personer anstälda såsom tjenstehjon. Af dessa

förhållanden, hvilka under de närmast följande åren kunde antagas

komma att fortfara, framginge enligt konsulns förmenande, att anställandet

af en svensk prest i Kiel, synnerligen om han äfven vore i tillfälle

att lemna skolundervisning, vore af stort behof pålcalladt. Det hade

länge utgjort de i Kiel bosatte svenskarnes största bekymmer, att de

så sällan hade tillfälle att höra en svensk predikan, och lämplig lokal

för gudstjensts hållande funnes redan att tillgå invid nordtyska varfvet.

Bland franska hamnar äro de på norra kusten belägna och företrädesvis

Havre mest besökta af svenska fartyg. Å nämnda ort har missionssällskapet

i Bergen anstält en norsk prest, som med berömvärdt

nit bereder själavård äfven åt svenske sjömän, och genom hvars bemödanden

insamling af penningar eger rum för att i Havre uppföra en

skandinavisk kyrka. Enligt ritning och kostnadsförslag skulle denna

kyrka kunna fullbordas för 45,000 francs, men de insamlade medlen

uppgå ännu endast till 5,450 francs, och konsuln i Havre har derföre

hemstält, huruvida icke något bidrag dertill från Sverige af allmänna

medel kunde vara att påräkna, eller åtminstone en kollekt i rikets kyrkor

med nådigt tillstånd för ändamålet insamlas. I öfriga mera betydande

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

hamnar, Dunkerque, Calais och Boulogne, saknas deremot hvarje anordning

för själavård åt skandinaviske sjömän. Af dessa hamnar är Dunkerque

den, som årligen besökes af det största antalet svenska fartyg,

vanligen omkring 70, med en besättning af vid pass 700 man, men såväl

der som i öfriga ifrågavarande hamnar är norska handelsflottan ojemförligt

starkare representerad än den svenska. Calais betecknas såsom

den ort, hvilken, derest gemensam skandinavisk prest skulle erhålla

någon hufvud station i dessa hamnar, vore för ändamålet lämpligast.

Herr erkebiskopen, hvilkens yttrande blifvit i ärendet infordradt,

har tillstyrkt, att till sjömäns tjenst i Hartlepool en svensk prest anställes

med skyldighet att derjemte tjenstgöra i Grimsby, Sunderland,

Middlesborough och andra närliggande hamnar efter behof; att svensk

prest förordnas att i Kiel och kringliggande trakt förrätta gudstjenst

och i öfrigt ombesörja nödig själavård för der varande landsmän äfvensom

att, efter som omständigheterna kunna kräfva, på samma sätt tidtals

betjena svenskt sjöfolk i Hamburg, Ltibeck och andra nordtyska

hamnar; samt att en legationspredikant anställes i Paris med skyldighet

att under månaderna april till september, då sjöfarten lifligast bedrifves,

efter öfverenskommelse med norske pastorn i Havre tillika för

svenske och norske sjömäns räkning utöfva presterlig tjenst i de sjöstäder

i norra Frankrike, der sådan tjenst kunde vara af behofvet påkallad.

Genom hvad sålunda blifvit anfördt synes mig behofvet af svensk

prests anställande i Kiel samt i någon hamn på Englands östra kust

till tjenst för de många landsmän, som för sitt yrke eller af annan anledning

uppehålla sig å dessa orter, vara ådagalagdt. Hvad åter beträffar

Frankrike finner jag ej tillräcklig anledning att förorda återställandet

af don för ej lång tid tillbaka indragna legationspredikantsysslan

i Paris, likasom förhållandena i de nordfranska hamnarna icke torde

vara af beskaffenhet att föranleda anställande der af prest uteslutande

på svenska statens bekostnad. Deremot synes det mig lämpligt, att

underhandlingar inledas med vederbörande norska myndigheter angående

gemensamt ordnande af religionsvården för svenske och norske

sjömän i hamnarna på Frankrikes norra kust, samt äfven i Belgien och

Nederländerna, der svenska staten icke torde böra öfverlemna åt fremlingar

att utan bidrag från svensk sida besörja våra landsmäns själavård.

Det anslag, som för dessa ändamål är af nöden, kan visserligen

icke för närvarande med säkerhet till siffran bestämmas, helst detta till

en del skulle bero på öfverenskommelse med de norska myndigheterna.

Ett belopp af 8,000 kronor torde dock tills vidare kunna anses vara

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Bil. N:o 7 b till Kongl. Majits Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

för ändamålet tillfyllest. Jag hemställer derföre, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes af Riksdagen begära ett extra anslag till detta belopp att under

år 1876 i mån af behof utgå till beredande af religionsvärd, på sätt

jag ofvan föreslagit, åt svenske sjömän i utländska hamnar samt åt andra

derstädes sig uppehållande landsmän.

Tillika och då uppförandet af en kyrka i Havre, der svenske sjömän

finge tillfälle att deltaga i gudstjenst på ett för dem väl kändt

tungomål, synes mig vara ett företag, synnerligen värdt att af hemmavarande

landsmän understödjas, tillstyrker jag underdånigst att Eders

Kongl. Maj: t täcktes medgifva, att en kollekt må för ändamålet upptagas

i alla rikets kyrkor å den söndag före den 1 maj innevarande

år, domkapitlen hvart för sitt stift och Stockholms stads konsistorium

för hufvudstaden eg a bestämma, och torde de insamlade medlen, på

vanligt sätt redovisade, böra före den 1 derpå följande augusti insändas

till ecklesiastik-departementets expedition för att genom dess försorg

vederbörande tillställas.

38:o.

I anledning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition till sistlidne

års riksdag angående anslag till inrättande af en pedagogisk undervisningsanstalt

för elementarlärare anvisade Riksdagen, som på anförda

skäl förklarade sig icke kunna till nämnda framställning lemna bifall,

till Eders Kongl. Maj:ts disposition för år 1875 ett belopp å extra stat

af 15,000 kronor för praktisk utbildning af blifvande elementarlärare i

hufvudsaklig öfverensstämmelse med särskilde komiterades den 23 juli

1872 derom afgifna underdåniga förslag. Då anslag för elementarlärares

praktiska utbildning fortfarande är behöfligt, men ännu ingen erfarenhet

föreligger, som kan gifva anledning att föreslå ett annat belopp än det,

som för år 1875 blifvit bestämdt, får jag underdånigst hemställa, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes göra nådig framställning till Riksdagen att

för nämnda ändamål ställes till Eders Kongl. Maj:ts disposition jemväl

för år 1876 å extra stat en summa af 15,000 kronor.

39:o.

Sedan Rikets Ständer vid 1865—1866 årens riksdag såsom bidrag

till utvidgande af elementarläroverksbyggnaden i Christian stad, hvarför

kostnaden då beräknats till 76,959 kronor 27 öre, beviljat dels ett anslag

af 20,000 kronor och dels ett låneunderstöd af 20,000 kronor, samt

Praktisk utbildning

af blifvande

elementär

lär are.

Anvisande af

återstoden utaf

de för elementarläroverksbyggnaden

i

C/iristiaustad

beviljade anslag

och län.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Bil. N:o 7 b till Kongl. M.aj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

utaf dessa summor anvisat på riksgäldskontor för år 1867 såsom anslag

10,000 kronor och såsom lån 10,000 kronor, emot vilkor att, sedan

detta lån, hvarför borde aflemnas en sådan förbindelse, som af fullmäktige

i nämnda kontor antoges, under fem års tid fått utan ränta innestå,

lem procent å detsammas ursprungliga belopp skulle före slutet af

hvarje år till riksgäldskontor inbetalas, af hvilken inbetalning beräknades

fyra procent årlig ränta för det oguldna lånekapitalet, samt det

Överskjutande beloppet komme att såsom kapitalafbetalning å lånesumman

afgå, intill dess denna blifvit till fullo gulden, allt under förutsättning

att Christianstads läns landsting till byggnadsföretaget i dess helhet

biclroge med 20,000 kronor, samt att staden Ghristianstad tillsköte

hvad utöfver de sålunda till 60,000 kronor beräknade bidragen kunde

för ändamålet erfordras; så hafva stadsfullmäktige i Christianstad, uti

en af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet under den 31

mars nästlidna år insänd underdånig skrifvelse, med anmälan att, sedan

landstinget och stadsfullmäktige förbundit sig att fullgöra ofvanberörda

vilkor, stadsfullmäktige under år 1873, efter det beslut att helt och

hållet ombygga läroverkshuset fattats, samt byggnadsarbetet påbörjats,

fått emottaga de andelar af anslaget och lånet, som för år 1867 blifvit

anvisade, samt att, då byggnadsarbetet fortginge, återstoden af de beviljade

medlen komme att snart erfordras, i underdånighet anhållit, att

Eders Kongl. Maj:t. täcktes till Riksdagen göra nådig framställning om

dessa medels anvisande till lyftning.

Af de vid ansökningen fogade handlingar inhemtas, att landstinget

för ändamålet beviljat ett anslag af 20,000 kronor, samt att stadsfullmäktige,

som redan den 22 januari 1866 till läroverksbyggnaden

anslagit 7,666 kronor 67 öre, vid sammanträde den 21 september 1866

beslutit att derutöfver anslå så stort belopp som kunde för arbetets utförande

erfordras, dock ej öfverstigande 9,292 kronor 60 öre eller det

belopp, som med beräkning af omförmälda bidrag, tillhopa 67,666 kronor

67 öre, åtgingo till anskaffande af den då uppskattade kostnadssumman

76,959 kronor 27 öre.

Derefter hafva stadsfullmäktige i ytterligare underdånig ansökning,

som Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande med skrifvelse den 25

september 1874 insändt — jemte bifogande af protokoll vid stadsfullmäktiges

sammanträde den 10 i samma månad, utvisande att stadsfullmäktige

iklädt staden förbindelse att ansvara för anskaffande af det

belopp, som utöfver de af rikets ständer beviljade anslag och lån samt

öfriga befintliga tillgångar kunde erfordras för uppförande af elementarläroverkshus

och gymnastikbyggnad enligt af Eders Kongl. Maj:t fast
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Bil. N-.o 7 b till Kong!. Maj Un Nådiga Prop. om Statsnerket 1875.

stäld ritning — underdånigst anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes meddela

statskontoret befallning att af under händer varande medel till stadsfullmäktige

mot aflemnande af de förbindelser Eders Kongl. Maj:t kunde

finna skäligt föreskrifva, i förskott utbetala 20,000 kronor, intill dess

näst sammanträdande Riksdag hunnit i frågan besluta.

Öfver sistberörda ansökning har infordrats statskontorets utlåtande,

som den 21 nästlidne december inkommit.

Ehuru stadsfullmäktige genom beslutet den 10 september 1874

synas mig hafva fullgjort de vid ifrågavarande låns och anslags beviljande

före skr ifna vilkor, kan jag likväl, då Eders Kongl. Maj:t ej torde

vilja genom att i förskott anordna det ifrågavarande beloppet gå den

inom få dagar sammanträdande Riksdagen i förväg i afseende på den

jemväl Riksdagen tillkommande pröfning af det sätt, hvarpå berörda

vilkor blifvit fullgjorda, icke tillstyrka någon annan åtgärd, än att Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att anvisa återstående hälften af

ifrågavarande vid 1865—1866 års riksdag beviljade anslag och lån,

samt sålunda medgifva, att ett anslag till belopp af 10,000 kronor och

ett lån till enahanda belopp må under innevarande år för läroverksbyggnaden

i Christianstad utgå, mot vilkor att stadsfullmäktige för lånets

förräntande och återbetalande ställa sådan förbindelse som ofvan sägs.

40: o.

Sedan Eders Kongl. Maj:t i nådig proposition föreslagit sistlidne

års Riksdag beviljandet af ett förslagsanslag å 50,000 kronor att ställas

till Eders Kongl. Maj:ts disposition för att användas till understöd åt

af kommuner upprättade elementarskolor för flickor under vissa vilkor

och bestämmelser, har Riksdagen i underdånig skrifvelse den 16 sistlidne

maj meddelat, att denna Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning

endast på det sätt af Riksdagen bifallits, att för år 1875 på extra stat

anvisats 30,000 kronor att användas till understöd, med högst 3,000

kronor till hvarje, åt sådana högre skolor för qvinlig ungdom, hvilka

efter vederbörandes hörande pröfvades vara deraf i behof, under vilkor

att elevernas årsafgifter icke bestämdes till högre belopp än 50 kronor,

att frielever till det antal, som af Eders Kongl. Maj:t bestämdes, vid

skolan antoges, att årlig berättelse afgåfves öfver skolans verksamhet,

samt att skolan skulle vara underkastad den kontroll och de vilkor i

öfrigt, som Eders Kongl. Maj:t kunde finna godt bestämma.

Efter det att Eders Kongl. Maj:t godkänt detta Riksdagens beslut

Understöd till

högre skolor

för qvinlig

ungdom.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Bil. N:o 1 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

och derjemte förordnat, att skola, som undfår del af nämnda anslag,

skall vara skyldig lemna kostnadsfri undervisning åt en elev för hvarje

till 300 kronor uppgående belopp af det läroverket beviljade understödet,

samt genom nådig kungörelse deri 11 sistlidne september tillkännagifvits,

att vederbörande föreståndare, föreståndarinna eller skolstyrelse, som

för någon skola önskade komma i åtnjutande af dylikt understöd, egde

att till Eders Kongl. Maj:t ingå med underdånig ansökning derom, så

hafva sex sådana ansökningar inkommit, af hvilka dock endast två, rörande

understöd åt en skola i Göteborg och en i Vesterås, varit föremål

för nådig pröfning, dervid Eders Kongl. Maj:t funnit godt bevilja ett belopp

af 3,000 kronor åt hvardera af nämnda läroverk. Af de öfriga hafva tre

ännu icke och den fjerde först i dessa dagar återkommit från de myndigheter,

åt hvilka de för upplysningars meddelande varit delgifna,

Då det är af vigt, att medel för berörda ändamål jemväl för år

1876 finnas att tillgå till minst samma belopp som för år 1875, emedan

i annat fall de skolor, som innevarande år komma i åtnjutande af understöd

samt, i förhoppning att fortfarande erhålla sådant, ordnat sin

verksamhet, möjligen derom skulle gå miste, får jag, enär någon erfarenhet

ännu ej vunnits, som kan gifva mig anledning att föreslå förhöjning

af anslagsbeloppet eller ändring i de för understöds åtnjutande

bestämda vilkor, underdånigst hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

göra nådig framställning till Riksdagen om beviljande äfven för år 1876

af ett extra anslag å 30,000 kronor att af Eders Kongl. Maj:t disponeras

till understöd åt högre skolor för qvinlig ungdom, under samma vilkor

för understöds åtnjutande, som vid beviljandet al innevarande års anslag

blifvit bestämda.

41:o.

seminarium- Hos Eders Kongl. Maj:t har domkapitlet i Carlstad i skrifvelse den

och Götcborj. 15 november 1872 gjort underdånig framställning om behofvet af en

egen lokal för folkskolelärareseminarium derstädes, i hvilket afseende

domkapitlet, med åberopande af seminariirektorns i ärendet gjorda hemställan,

bland annat anfört, att den för läroanstaltens räkning förhyrda

lokal, ehuru en af de bättre, som kunde erhållas, likväl vore trång och

olämplig; att då elevernas antal, som utgjorde 74, vore i stigande, inträdessökande,

oaktadt lärarekrafterna vore tillräckliga för flera elevers

undervisning, snart måste hänvisas till andra seminarier, hvilket för de

fattige komme att medföra svåra olägenheter; att rummen hade otill
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. om Statsverket 1875.

räcklig höjd och så väl derigenom som till följd af sin belägenhet vore

osunda; att, det till seminarii öfningsskola upplåtna rum, hvilket äfven

måste af seminariieleverna begagnas till gemensamt samlingsrum, vore

besväradt af tukt och för sistnämnda ändamål otillräckligt; att särskilt

rum för förvaring af materielen saknades; att väggarne mellan rummen

vore så tunna, att öfningarna i musik störde den öfriga undervisningen;

samt att dessa öfningar till en del måste försiggå i en särskild

förhyrd lokal, hvarigenom tillsynen försvårades; och har domkapitlet,

som på grund häraf ansett sig ega giltiga anledningar att för den

ifrågavarande läroanstalten söka bereda en egen ändamålsenlig lokal,

öfverlemnat förslagsritning till en seminariibyggnad med tillhörande

uthus jemte tvenne kostnadsförslag, ett för byggnadernas uppförande

af trä, slutande på 35,000 kronor och ett annat för deras uppförande

al sten, slutande på 41,000 kronor. Då det af flera anledningar syntes

mera ändamålsenligt, att en offentlig byggnad uppfördes af sten, och

ett trähus till följd af den fortgående stegringen i pris på trävaror

möjligen blefve lika dyrt som ett stenhus, har domkapitlet hemställt,

att byggnaderna måtte få uppföras af sten, samt att dels den härtill

erforderliga summan 41,000 kronor, dels ock till inköp af tomt och

trädgårdsjord 5,000 kronor måtte i nåder anvisas eller af Riksdagen

äskas.

Uti häröfver infordrad!, den 4 februari 1873 afgifvet underdånigt

utlåtande har öfverintendentsembetet i hufvudsaken gillat den föreslagna

ritningen jemte kostnadsförslag^!, samt förordat byggnadernas

uppförande af sten, hvarefter öfverintendentsembetet i förnyade underdåniga

utlåtanden den 2 januari och 17 november 1874 med anledning

af inträffad prisförhöjning å materialier m. m. ansett byggnadskostnaden

böra ökas med 20 procent eller till ett belopp af 49,200 kronor;

och har domkapitlet i. underdånig skrifvelse den 12 mars 1873 förmält,

att stadsfullmäktige i Carlstad beslutit att till tomt för ifrågavarande

byggnad och till seminariiträdgård upplåta fyra tomter i qvarteret

Elgen i nämnde stad, utgörande en areal af 82,000 qvadratfot, för ett

pris af 2,500 kronor.

Äfvenledes har domkapitlet i Göteborg i skrifvelse den 19 mars

1873 gjort underdånig framställning om behofvet af egen lokal för

folkskolelärareseminarium derstädes, och dervid hufvudsakligen anfört,

att den till detta seminarium upplåtna förhyrda lokal såväl i pedagogiskt

som sanitärt hänseende länge befunnits mindre tjenlig, att anmärkning

deremot blifvit gjord af stadens sundhetsinspektör; att Göteborgs

stad genom beslut den 27 februari 1873 åt seminarium derstädes

opaginerad Kontrollera mot PDF

BO

Bil. N:o 7 b till Komjl. M«j:ts Nndiija Prop. om Statsverket 1875.

kostnadsfritt under vissa vilkor upplåtit tre tunnland af stadens jord

till byggnadsplats för lärohus och till planteringsland, samt att domkapitlet

ansåge den sålunda upplåtna platsen för ifrågavarande ändamål

särdeles tjenlig; och har domkapitlet i anledning deraf anhållit

dels om bemyndigande att för seminarii räkning mottaga den samma

under de vid upplåtelsen fastade vilkor, dels ock att Eders Kongl. Maj:t

täcktes vidtaga nödiga åtgärder för medels anskaffande till uppbyggande

derå af lärohus för seminarium och till bekostande af de utgifter, som

för platsens bringande i vederbörligt skick i öfrigt kunde ifrågakomma.

Vid den underdåniga skrifvelsen har domkapitlet bifogat ritning till

lärohus för ifrågavarande seminarium jemte kostnadsförslag, uppgående

till 87,500 kronor, oberäknad! kostnaden för uppvärmnings- och luftvexlingsapparat.

Efter att Kongl. Maj:t infordrat öfverintendentsembetets yttrande

öfver sistnämnda ritning och kostnadsförslag, med förständigande för

embete! att tillse, huruvida icke nedsättning i den för byggnaden beräknade

kostnad skulle kunna genom förändrad anordning deraf ^åstadkommas,

dock utan att byggnadens lämplighet för dess ändamål derigenom

i någon väsentlig mån minskades, har embete! låtit utarbeta

och jemte underdånigt utlåtande den 25 november 1873 öfverlemna!

nya ritningar till denna byggnad, enligt hvilka kostnaden för densamma,

inberäknadt uppvärmning och uthus, blifvit nedsatt till 77,200 kronor,

hvilket belopp embetet uti ett den 17 november 1874 afgifvet lörnyadt

underdånigt utlåtande ansett fortfarande vara tillräckligt äfven efter da

gällande pris å byggnadsämnen och arbetsbiträden.

I anledning af ofvanstående af domkapitlen i Carlstad och Göteborg

gjorda framställningar, får jag i underdånighet fästa Eders Kongl.

Maj:ts nådiga uppmärksamhet derpå, att af de nio seminarier till bildande

af lärare och lärarinnor för folkskolorna, hvilka, jemlik! Kongl.

Maj:ts nådiga förordnande den 22 april 1864 och den 29 Juni 1866,

träd! i utvidgad verksamhet, endast två nu mera sakna egna lärohus,

nemligen seminarierna i Göteborg och Carlstad. För dessa läroanstalter

äro mot betydliga hyresbelopp, nemligen i Göteborg 2,200 kronor

och i Carlstad 2,100 kronor, lokaler anskaffade, hvilka likväl, enligt

hvad ofvan blifvit anfördt, ingalunda äro af den beskaffenhet, att undervisningen

derstädes kan på ett ändamålsenligt sätt ordnas och handhafvas.

Anskaffandet af egna lokaler för dessa seminarier vore derföre

i hög grad önskvärdt, hvadan jag ej kan annat än förorda bifall till

de af domkapitlen gjorda framställningar. Då med nuvarande höga

pris på trävirke en byggnad af sten kan utlöras med föga högre

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Bil. N:o 1 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

kostnad än en byggnad af trä och dessutom är varaktigare samt i flera

andra afseenden att föredraga, torde byggnaderna såväl i Carlstad som

Göteborg, der dessutom trähus enligt stadens byggnadsordning ej få uppföras,

böra byggas af sten, och får jag sålunda föreslå, att Eders Kongl.

Maj:t ville till Riksdagen göra framställning om beviljande å extra stat

för år 1876 af

a) 51,700 kronor för seminariebyggnads uppförande i Carlstad och

för inköp af tomt dertill, samt

b) 77,200 kronor till uppförande af seminariibyggnad i Göteborg.

42:o.

Vid flera föregående riksdagar har, i enlighet med Kongl. Maj:ts understöd åt

derom gjorda framställningar, ett anslag på extra ordinarie stat af 20,000'' lingar, som ej

kronor beviljats till understöd åt sådana församlingar, hvilka i följd af/>«-i*“4?™"*

medellöshet ej kunna till erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina aJ,u''n"g''

folkskolelärare. De senare årens stegrade fordringar på folkundervisningen

hafva medfört ökade kostnader för församlingarna, hvarför ock

för hvarje år hela det beviljade beloppet utdelats. Vid den senast

verkstälda fördelningen af detta anslag beviljades understöd åt 411 församlingar.

Någon minskning i behofvet af dylikt understöd är för den

närmaste framtiden ej att emotse, oaktadt, genom tillämpning af kongl.

kungörelsen den 22 juni 1871 de i behof af understöd varande församlingarnas

antal något minskats, och får jag derför i underdånighet

hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att ett

belopp af 20,000 kronor måtte äfven för år 1876 på extra stat anvisas

för ifrågavarande ändamål.

43: o.

Till utarbetande af landskaps- och länskartor hufvudsakligen för Utarbetande af

folkskolornas behof anvisades vid riksdagen år 1874, enligt Eders Kongl. tor för underMaj:ts

derom gjorda framställning, ett extra anslag för år 1875 af

1,500 kronor. Arbetet med dylika kartor har redan framskridit så, att

väggkartor öfver två landskap, Södermanland och Skåne, äro fullständigt

utarbetade och till ecklesiastikdepartementet aflemnade samt öfver

ytterligare två landskap, Upland och Östergötland, i det närmaste fullbordade.

Af det beviljade anslaget har en tredjedel med Eders Kongl.

Maj:ts tillåtelse blifvit under år 1874 utbetald!, och hela återstoden

ii

s. 82 Kontrollera mot PDF

Folkhögskolor.

Ordnande af

vetenskapsakademiens

observatorium.

82 Bil. N:o 1 b till Kongl. Ma.j:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

blifver under innevarande år för det ifrågavarande ändamålet behöflig.

Om arbetet med dylika väggkartor skall kunna fortgå under följande

år, erfordras följaktligen ytterligare anslag, och jag får derför i underdånighet

hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra

framställning derom, att till detta kartarbete måtte för år 1876 anvisas

ett extra anslag af 1,500 kronor.

44:o.

År 1874 har Riksdagen i hufvudsaklig öfverensstämmelse med

hvad jemväl nästföregående år skett, till Eders Kongl. Maj:ts disposition

anvisat å extra stat ett förslagsanslag af 10,000 kronor att under innevarande

år användas till understöd för sådana i verksamhet varande folkhögskolor

i riket, som visat sig gagneliga och af Eders Kongl. Maj:t pröfvades

vara i behof af dylikt understöd, under vilkor att landsting,

kommuner eller enskilde, hvar för sig eller gemensamt, bidroge med

ett belopp, som, inberäknadt elevafgifter, sammanlagdt motsvarade minst

dubbla summan af statsbidraget, hvilket sistnämnda dock ej finge öfverstiga

2,000 kronor årligen för hvarje skola, samt att berättelse öfver

skolans verksamhet årligen skulle af dess styrelse såväl till Eders Kongl.

Maj:t, som till vederbörande landsting ingifvas.

Sistlidna ar hafva understöd med ett sammanlagdt belopp af 13,056

kronor beviljats till sådana skolor, vid livilka, enligt styrelsernas uppgifter,

tillsammans 390 lärjungar under läsåret 1873—1874 åtnjutit undervisning.

Då behofvet af understöd för dylika undervisningsanstalter

antagligen icke kommer att minskas, får jag i underdånighet hemställa,

att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att till detta ändamål för

nästkommande år anvisa ett förslagsanslag å extra stat af 13,000 kronor,

att utgå under omförmälda vilkor.

45:o.

Uti skrifvelse den 11 november nästlidet år har vetenskapsakademien

i underdånighet anmält, att dess astronomiska observatorium i

afseende på sin anordning icke längre motsvarade de fordringar, som

man i anseende till den astronomiska vetenskapens framsteg i senare

tider kunde och borde ställa på en sådan anstalt.

Den instrumentela utrustningen vore af den beskaffenhet, att den

ej kunde jemföras ens medj medelmåttigt väl försedda observatoriers,

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Bil. N:o 7 b till .Korgi. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

hvadan det icke heller vore möjligt att vinna resultat, hvilka för vissa

astronomiska frågor kunde i någon mån vara afgörande, medan åter

andra frågor af stor betydelse inom astronomien måste förblifva alldeles

ovidrörda. Saknaden af ett så kalladt parallaktiskt instrument för

astronomiska observationer utgjorde derföre i närvarande stund observatoriets

väsentligaste brist. I Sverige funnes redan två sådana instrument

af utmärkt beskaffenhet, nemligen ett i Upsala och ett i Lund.

Såsom ett komplement till dessa och såsom ett önskvärdt förvärf för

sitt observatorium skulle akademien anse ett mindre instrument, mera

uteslutande afsedt och konstrueradt för astronomiska mätningar, nemligen

ett så kalladt equatorial. Ett dylikt instrument, med sju tums

objektivglas, kunde erhållas i Hamburg till ett pris, som i svenskt

mynt motsvarade .................................................................... kronor 16,000: —-

hvartill måste läggas följande kostnader:

för en särskild, s. k. registreringsapparat..................... » 1,200: —

för åtskilliga lösa effekter, såsom rulltrappor, obser
vationssäten

m. m............................................................ >> 500: —

för instrumentets afsyning, inpackning, transporter

och uppställning m. m..................................................... » 2,500: —•

tillsammans kronor 20,200: -—

För instrumentets uppställning fordrades ett särskildt inrättadt rum,

hvarest med lätthet kunde beredas fri utsigt åt hvarje punkt på hirnlahvalfvet.

En sådan lokal kunde ej åvägabringas utan väsentliga förändringar

af observatoriibygnaden, hvarigenom astronomens nuvarande

bostad blefve såsom sådan oanvändbar. I stället borde åt honom beredas

en ny embetsbostad genom en tillbyggnad å husets norra sida,

hvilken tillbyggnad då borde tilltagas så stor, att bostad å observatoriet,

förutom, såsom hittills, åt astronomen och en vaktmästare, kunde

beredas jemväl åt ett behöfligt amanuensbiträde, samt att lämpligare

lokaler för det alltjemt växande biblioteket kunde vinnas. Efter en dylik

plan har akademien låtit för observatoriebyggnadens förändring genom

hofintendenten Söderlund uppgöra vid den underdåniga skrifvelsen fogade

ritningar och kostnadsberäkningar, af hvilka framginge, att kostnaden

för tillbyggnaden skulle uppgå till 33,436 kronor, och anordningarna

i den gamla delen af huset, för inrymmandet och uppställandet

af ett equatorialinstrument under rörligt torntak, till 9,700 kronor.

Vidare har akademien erinrat derom, att dess observatorium af

ålder egnat en särskild uppmärksamhet åt den matematiska geografien,

företrädesvis vårt eget lands; att observatorium på detta fält allt sedan

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Bil. N:o 7 b till Kong/. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

topografiska korpsens fullständiga reorganisation verkat gemensamt med

denna korps; men att de instrument, hvaröfver observatorium för detta

ändamål hade att förfoga, vore till större delen af en föråldrad konstruktion.

Akademien föreslår derföre anskaffande af ett transportabelt passageinstrument,

konstrueradt särskildt för utförande af geografiska longitudsbestämningar

med tillhjelp af den elektriska telegrafen. För en

så beskaffad longitudsbestämning vore två dylika instrument erforderliga,

hvilka måste användas samtidigt på de två orter, mellan hvilka

longitudsskilnaden sökes. Akademien hade sig bekant, att topografiska

korpsen gått i författning om anskaffande af ett af dessa instrument,

i förhoppning att akademien skulle draga försorg om det andra. Passageinstrument

af ifrågavarande slag och af bästa beskaffenhet kunde

erhållas till pris af vid pass 3,100 kronor.

Enligt akademiens nu framstälda plan voro således de nödvändigaste

behofven för ordnandet af dess observatorium följande:

för anskaffande och uppställning af ett equatorial
instrument

med tillbehör ............................................. kronor 30,200: —

för anskaffande af ett transportabelt passageinstrument

för longitudsbestämningar................................ » 3,100: —

för anordningar i den nuvarande observatoriibyggnaden,

för inrymmandet och uppställandet af

förenämnda equatorialinstrument under rörligt

torntak ............................................................................. » 0,700: —•

för en tillbyggnad å norra sidan af den nuvarande

byggnaden.......................................................... » 33,430: —

Summa kronor 66,436: —

Akademien, som länge insett behofvet att afhjelpa de sålunda anmärkta

bristerna, hade sedan längre tid tillbaka för ändamålet årligen

utsatt ett penningebelopp af sina egna tillgångar. Den fond, som

sålunda samlats, uppginge dock icke till mer än omkring hälften af

nyss anförda slutsumma, och någon utsigt att kunna ytterligare föröka

nämnda fond förefunnes icke, då akademiens inkomster numera

helt och hållet toges i,‘ anspråk för betäckande af de ökade årliga

utgifterna. Vid sådant förhållande, och då Stockholms observatorium

icke längre borde lemnas i sitt ofullständiga skick, har vetenskapsakademien

underdånigst anhållit, att Eders Kongl. Maj:t måtte täckas

till Riksdagen aflåta nådig proposition om beviljande af ett extra anslag

af 33,000 kronor såsom bidrag till observatoriets ordnande, nemligen

dels . för anskaffande och uppställning af förberörda instrument

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Bil. A :u 7 b till Kongl. Maj:U Nådiga Pn>/>. om Sta t sr it ket 1H15.

med tillbehör och dels lör de erforderliga anordningarna i den nu varande

observatoriibyggnaden, mot skyldighet för akademien att sjelf

bekosta _ den för observatoriet nödiga tillbyggnaden, hvarför kostnaden

beräknats till 38,436 kronor.

•Då i betraktande af hvad sålunda blifvit anfördt ett ändamålsenligt''6

ordnande af vetenskapsakademiens observatorium synes mig vara

af behofvet synnerligen påkalladt, och mot beloppet af det bidrag, som

af allmänna medel för denna angelägenhet begäres, ej torde vara något

att erinra, tvekar jag icke att tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes

af Riksdagen äska för är 1876 ett extra anslag af 33,000 kronor, att

för ifrågavarande ändamål användas på sätt och under vilkor akademien

i underdånighet föreslagit.

46:o.

I underdånig skrifvelse den 20 november 1878 anhöll musikaliska Förhöjning i inu•

akademien, att då hyran för den af akademien begagnade lokal under

senare åren blifvit höjd med tillhopa 675 kronor, samt det anslag af

4,100 kronor, som å akademiens stat vore uppfördt till hushyra, expenser

och instrumentvård, icke lemnade tillgång till bestridande af den

ökade hyreskostnaden, detta anslag måtte höjas med 675 kronor att

utgå intill slutet af det år, då akademiens nya byggnad, för hvilken

Riksdagen beviljat medel, blifvit fullt färdig. Eders Kongl. Maj:t fann

att, då berörda byggnad enligt uppgjord plan borde vara uppförd till

1875 års slut, anslag lör det af akademien uppgifna ändamål oj borde

begäras. Emellertid har i anseende till väckt fråga att för gatureglering

utbyta en del af den tomt, hvarå akademiens hus skulle byggas,

mot annan jord tillhörig Stockholms stad, hvilken fråga ännu är under

utredning, den tidpunkt, då akademiens nya byggnad kan varda till

begagnande upplåten, blifvit framskjuten utöfver hvad som ursprungligen

beräknats, och jag anser mig derföre icke böra underlåta att i anledning

af akademiens i underdånig skrifvelse den 10 sistlidne november

förnyade anhållan i ämnet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

af Riksdagen begära ett extra anslag för år 1876 af 675 kronor att för

ifrågavarande ändamål utgå.

47: o.

Under den 11 november nästi idet är har vetenskapsakademien till „f

Eders Kong], Maj:t öfverlemnat tvenne särskilda, till akademien stälda

s. 86 Kontrollera mot PDF

ffospitalsbygy
nader.

86 Bil. Nio 7 b till Kongl. Majds Nådiga Prop. om Statsverket- 1875.

skrifvelse)'' af intendenten för det naturhistoriska riksmuseets mineralogiska

afdelning, hvilken hos akademien anmält, att till inköp för nämnda

museum hembjudits dels en af 100 utvalda stuffer bestående samling

af mineralier, som tillhört framlidne apotekaren Anderberg, och hvarför

begärdes 3,016 kronor, dels ock en orthitkristall af förut ej kända dimensioner,

å hvilken blifvit satt ett pris af 400 kronor; hvarjemte intendenten

hemställt, att, då museum ej egde tillgångar att bestrida dessa

inköp, akademien måtte hos Eders Kongl. Maj:t göra underdånig framställning

om anvisande af ett extra anslag till förvärfvande af dessa

sällsynta och mestadels för Skandinaviens mineralhistoria vigtiga praktstuffer.

Med vidare förmälan, att de af akademien förordnade inspectores

öfver museets mineralogiska afdelning förordat nämnda inköp, har

akademien för egen del, med vitsordande så väl af vigten för museum

att kunna förvärfva så sällsynta och i vetenskapligt hänseende upplysande

mineralier, som ock af museiafdelningens oförmåga att af egna

medel bestrida inköpen, i underdånighet anhållit, det Eders Kongl. Maj:t

måtte täckas för ändamålet bereda ett extra anslag af allmänna medel

å 3,416 kronor. _ .

Med anledning af hvad sålunda förekommit hemställer jag, det Eders

Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att, till inköp för naturhistoriska

riksmuseet af omförmälda mineralier, anvisa ett extra anslag af

3,416 kronor att utgå under år 1876.

48:o.

\

Sedan sist församlade Riksdag, i anledning af Eders Kongl. Maj:ts

nådiga framställning om medels beviljande till anläggning al. nya och

utvidgning af redan befintliga hospital för sinnessjuke, dertill anvisat

för år 1874 ett belopp af 200,000 kronor, samt för år 1875 ett extra

anslag af 700,000 kronor, har serafimerordensgillet,.som derefter genom

nådig skrifvelse den 29 sistlidne maj fått sig anbefaldt att afgifva föislag°rörande

de hospitalsbyggnadsarbeten, hvilka borde under nämnda

två år utföras, i underdånigt utlåtande, inkommet den 6 påföljande

augusti, anfört:

att, enligt den af ordensgillet uppgjorda plan till kospitalsväsendets

ordnande, bland deri föreslagna ny- och tillbyggnader först borde komma

till utförande hospitalsanläggningen vid Lund, uppgående enligt godkändt

kostnadsförslag till 1,504,690 kronor, och samtidigt dermed äfven

företagas de jemförelsevis mindre byggnadsarbetena i Hernösand och

s. 87 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. om Statsverket 1875. 87

Vexiö, beräknade det förra till 308,000 kronor och. det senare till 77 251

kronor;

att da, beträffande arbetsplanen för nya hospitalet vid Lund, det

synts under förevarande otrygghet i afseende å pris på arbete och byggna

ds materiali er icke vara lämpligt att genom en enda entreprenad bortsluta

hela denna anläggning, och det icke heller skulle kunna medhinnas

att till påföljande höst, då arbetet dermed borde börja, i detalj förbereda

en entreprenad, som afsåge 18 särskilda hus med apparater,

stängsel m. in., ordensgillet fördenskull funnit mest ändamålsenligt, att

dessa arbeten blefve fördelade på flera entreprenader, hvardera omfattande

vissa grupper af byggnader och deras fullständiga uppförande;

att dessa entreprenader ansetts böra blifva tre, med en byggnadstid

af två år för hvardera, sålunda att första entreprenaden, hvarom uppgörelse

borde träffas så fort ske kunde under år 1874, skulle afse hospitalets

första och andra underafdelningar för män och qvinnor eller de

a de upprättade ritningarna med V, VI, VII och VIII antydda byggnader,

hvilka, med undantag af tapetsering och slutlig målning invändigt

m. m. dylikt, som kunde verkställas närmare tiden för det helas

fullbordande, i (ifrigt skulle vara färdiga hösten 1876; — andra entreprenadens

arbeten, som borde börja hösten 1875 och vara afslutade hösten

1877, hufvudsakligen skulle omfatta lasaretten, boställshusen, portstugan,

verkstadshuset och stallet; — samt tredje entreprenaden, med

arbetstid från hösten 1876 till hösten 1878, skulle hafva att utföra båda

centralbyggnaderna, tredje underafdelningen för män och qvinnor, portiker,

stängsel, skjul, bodar, gasverk, badhus, vatten- och slaskledning

mom hus och tomt, byggnadsur, åskledare, ’ cirkelsåg och stensättning^;

att af den för hela anläggningen beräknade kostnadssumma folie

pa forsta entreprenadens arbeten 482,021 kronor 40 öre, hvaraf antagits

åtgå under år 1874, då endast grundläggning kunde ifråga
k°mmaY.

....................................................................................... kronor 70,000: —

och under år 1875 ............................................................... 310,000- _

kronor 380,000: —

medan för de arbeten, tillhörande andra entreprenaden, hvilka skulle

taga sm början hösten 1875, utgifterna under samma år beräknats likaledes

till 70,000 kronor, hvartill komme planeringsarbeten samt parktiädgards-

och väganläggningar, hvilka borde så snart ske kunde företagas,

och för hvilka, äfvensom för oförutsedda utgifter, ansetts behöfvas

under år 1874 ................................................................................. kr. 10,000: -

och under år 1875 ............................................................... 25 000- _

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Bil. N:o 1 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

att, angående nybyggnader och dermed sammanhängande förändringar

vid hospitalen i Hemö sand och Vexiö, ordensgillet, med ledning af

vederbörande direktioners afgifna utlåtanden och dervid fogade arbets
•

t tt /? Ti 1 1 n. ___107/1 A ry inm.

och under år 1875

samt vid Vexiö hospital under år 1874 ... .

och under år 1875, då byggnadsarbetena derstädes torde

kunna fullbordas, det belopp, som å den för detta hospital

beräknade kostnadssumma, 77,251 kronor, återstode

eller .........................................................................__

erfordras kr.

45,000: —

»

151,000: —

kr.

196,000: —

............ kr.

20,000: —

57,251:

ar

att således erfordrades

föi'' hospitalsanläggningen

vid Lund

för arbetena vid Hernö
sands

hospital........... »

och för arbetena vid

Vexiö hospital ........ »

1874 kr.

80,000:

45,000:

20,000:

kr. 145,000:

kr. 77,251: —

år 1875 kr. 405,000: —

» » » 151,000: —

» j> » 57,251: —

kr. 613,251: —

eller för år

1875

i r

midt tal 614,000 kronor.

Efter det Eders Kongl. Maj:t under den 21 augusti fastställt de

föreslagna ritningarna till ifrågavarande hospitalsbyggnader och bifallit

förberörda framställning i fråga om byggnadsarbetenas fördelning och

verkställande, samt anbefallt statskontoret att af de medel, som Riksdagen

för ändamålet beviljat, utbetala till serafimerordensgillets ^ disposition,

i mån af behof, under år 1874 145,000 kronor och under år 1875

614,000 kronor, med rättighet för ordensgillet att, derest arbetena vid

något af omförmälda hospital skulle under byggnadsåret kräfva stöne

utgift än som kunnat beräknas, dertill använda hvad möjligen vid de

båda andra hospitalen blifvit af årsanslaget besparadt, äfvensom att,

derest på hela årsanslaget för 1874 skulle uppstå behållning, använda

äfven denna behållning för följande årets arbeten, om sådant erfordrades;

hvarjemte Eders Kongl. Maj:t förständigat ordensgillet att inkomma

med framställning och förslag angående de rnedel, som för år 1876

kunde behöfvas till hospitalsarbetenas fortsättning; har ordensgillet

i underdånig skrifvelse den 16 sistlidne november förmält:

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Bil. N:o 1 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

att inom kungjord tid för anbud å uppförandet af de fyra byggnader,

. som, enligt den. uppgjorda arbetsplanen för hospitalsanläggningen.

vid Lund, borde blifva föremål för första entreprenaden, något antagligt

bud icke bekommits, till följd hvaraf denna entreprenad måst å

nyo i allmänna tidningar utbjudas, hvarvid dock, för att erhålla flere

spekulanter och billigare pris, ansetts ändamålsenligt att inskränka de

med entreprenaden afsedda arbeten till endast två af omförmälda byggnader,

. och. att i anseende till den härigenom vållade tidsutdrägt samt

åtskilliga vid Hernösands så väl som Vexiö hospital nödvändiga förberedande

åtgärder, hvaribland inköp å förra stället af erforderligt jordområde,

någon början med ifrågavarande hospitalsbyggnadsarbeten'' icke

kunde under år 1874 ega rum;

att, beträffande hospitalsanläggningen vid Lund och dess behof

af anslag för 1876, de på entreprenad utbjudna två byggnaderna, å ritningen

betecknade såsom paviljongerna V och VI, borde under nämnda

ar fullbordas, hvartill, efter afdrag af de redan till dessa byggnader

anvisade medel, beräknats åtgå ytterligare ............................. 51,000: —

att samtidigt skulle dels fortsättas de till andra entreprenaden

hörande arbeten, som vore afsedda att taga sin

början år 1875 och hvilka ansetts erfordra under år 1876

en summa af ..................................................................................... 240,000: —

dels äfven verkställas grundläggning och andra arbeten vid

de byggnader, med hvilkas uppförande, såsom tillhörande

tredje entreprenaden, början skulle göras sistnämnda år,

med en beräknad kostnad af.................................................... 100,000:__

då det till berörda anläggning för år 1876 erforderliga an
slag

uppginge till........................................................ kronor 391,000: —

att det vid Hernösands hospital ifrågakommande byggnadsarbete,

som kunde anses falla inom år 1876, blifvit uppskattadt till kr. 80,000: —

att, vidkommande de beslutade arbetena vid Vexiö hospital, hela

det dertill beräknade anslagsbeloppet, 77,251 kronor, redan blifvit stäldt

till ordensgillets disposition;

att, enligt ordensgillets förslag till den offentliga sinnessjukvårdens

fullständiga ordnande, skulle näst efter förberörda byggnadsföretag komma

i åtanke Upseda hospitals utvidgning genom nybyggnad för ytterligare

100 patienter, i enlighet med dertill uppgjorda ritningar och kostnadsförslag,

hvilket senare, efter afdrag för en tills vidare såsom icke behöflig,

ansedd byggnad, slutade på 551,000 kronor; och hade hospitalsdirektionen,

med åberopande af ett utaf arkitekten A. Kumlien afgifvet

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. om Statsverket 1875.

utlåtande, yttrat, att, derest arbetet finge i rätt tid påbörjas, det ifrågasatta

nya hospitalsbuset äfvensom cellpaviljongen skulle under år 1876

kunna till grundmur ocli väggar uppföras och komma under tak; varande

utgiften härför, hvilken i nyssnämnda kostnadsförslag upptagits

till 325,455 kronor, dock, till följd af sedermera inträffad prisstegring

och i anseende till behofvet af hvalf emellan cellvåningarna, af bemälde

byggnad

arkitekt beräknad till 358,000 kronor;

att, då således för år 187(5 erfordrades:

till fortsättande af hospitalsanläggningen vid Lund...... 391,000.

till fortsättning af byggnadsarbeten vid Hernösands

hospital.................... ............. ......................;.................................. 80,000: -

samt till uppförande af nytt hospital shus jemte cell
vid

Upsala hospital ...................................................... 358,000: —

eller tillsammans kronor 829,000: —

och då af de medel, som Riksdagen till hospitalsbyggnader redan beviljat,

nemligen för åren 1874 och 1875 tillhopa 900,000 kronoi, blifvit

utaf Eders Kongl. Makt till serafimerordensgillets disposition anvisade

sammanlagd) .................................................................................... hr''!!!!!''

och alltså af berörda medel återstode...................................... 141,000: —

sä skulle, med rätt att till hospitalsväsendets ordnande få äfven under

ett följande år använda denna odisponerade tillgång............ 141,000.

erfordras under år 1876 för nämnda ändamål ytterligare ... 688,000.

eller i rundt tal 700,000 kronor.

Med afseende å hvad serafimerordensgillet salurida anfört hemställer

jag i underdånighet, det Eders Kongl. Magt täcktes föieslå Riksdagen

att för år 1876 anvisa till Eders Kongl. Maj:ts disposition 700,000 kronor

för ifrågavarande ändamål, med lemnad rätt att lör ett följande års

arbeten använda hvad som å anslaget kan vid utgången al år 1876

finnas besparadt.

49:o.

Under förmälan, att sedan det till allmänna hospitalsfondens förstärkande

årligen utgående extra anslag vid sistlidne riksdag blifvit

bestämdt till 200,000 kronor, sådana förhållanden icke inträdt, som kunde

för den närmaste framtiden föranleda någon förändring i detta belopp,

har serafimerordensgillet i underdånig skrifvelse den 16 november 1874

hemställt, att enahanda belopp måtte föreslås att för ändamålet utgå

jemväl under år 1876.

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj ils Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

Jag tillåter mig i afseende härpå att erinra derom, att i anledning

af Riksdagens underdåniga skrifvelse den 13 maj 1869 särskilde af

Kongl. Maj:t förordnade komiterade utarbetat förslag, enligt hvilket inseendet

öfver allmänna hospital svården skulle från serafimerordensgillet

öfverflyttas till sundhetskollegium, och i sammanhang dermed hospitalsfondens

tillgångar indragas till statsverket mot det att å riksstaten uppfördes

ett årligt förslagsanslag till hospitalsvårdens bestridande. Sedan

vederbörande myndigheter blifvit i ärendet hörde, hafva handlingarna

den 17 sistlidne december åter inkommit till ecklesiastikdepartementet,

der de för närvarande underkastas nödig beredning för att inför Eders

Kongl. Maj:t föredragas. Då emellertid ärendets stora omfattning gör

det ovisst, huruvida detsamma kan hinna så beredas, att något förslag

från Eders Kongl. Maj:ts sida kan föreläggas instundande riksdag, anser

jag mig för det närvarande endast böra hemställa att Eders Kongl.

Maj:t, som genom nådigt beslut den 9 oktober 1874 funnit sistlidne riksdags

framställning i afseende på hospitalsafgifternas höjande icke böra till

någon åtgärd föranleda, behagade af Riksdagen äska ett extra anslag

af 200,000 kronor att under år 1876 i mån af behof utgå till allmänna

hospitalsfondens förstärkande.

50:o.

Föreståndarinnan vid den i Sköfde inrättade vårdanstalt för sinnes- vä,-dm*t«um .

slöa barn Emanuela (Judbeck har underdånigst anhållit, att för år 1876

ett statsanslag till enahanda belopp, som af Riksdagen blifvit för år

1875 anvisadt, eller 5,000 kronor, måtte nämnda anstalt beredas, mot

förbindelse att fyra frielever skola der fortfarande vårdas; och har serafimerordensgillet

i häröfver infordradt, den 16 sistlidne december afgifvet

utlåtande anfört: att, enligt hvad generaldirektören öfver hospitalen

i riket upplyst, under år 1874 omkring 30 elever varit vid anstalten

dagligen vårdade; att under nämnda år endast 5 nya elever kunnat der

emottagas af 49, för hvilka inträde blifvit sökt; att 6 underhållits afgiftsfritt

och bland de öfrige endast 9 erlagt full årsafgift, 400 kronor;

samt att föreståndarinnan med oförtröttadt nit beflitade sig om anstaltens

och undervisningens ändamålsenliga vidmakthållande; på grund

hvaraf och då härigenom vore ådagalagdt, att behofvet af dylika uppfostringsanstalter

är stort, äfvensom att särskildt den ifrågavarande gjort

sig förtjent af fortfarande understöd, ordensgillet ansåge sig böra förorda

ansökningen.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

Med afseende å hvad sålunda blifvit anfördt och upplyst tillstyrker

jag underdånigst. att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra

framställning derom, att till understöd åt omförmälda anstalt måtte för

år 1876 beviljas ett extra anslag af 5,000 kronor, mot vilkor att fyra

obemedlade sinnesslöa barn der afgiftsfritt åtnjuta vård och undervisning.

51:o.

Förening,n för Föreningen för sinnesslöa barns vård, som, uppå Eders Kongl.

Maj:ts hos Riksdagen gjorda framställning, för år 1875 fått sig beviljadt

ett statsanslag af 2,000 kronor såsom understöd åt den af föreningen

i Stockholm inrättade skola för sinnesslöa barn, har i underdånighet

anhållit, att, då de föräldrar, som för sina barn sökte inträde vid

denna anstalt, till större delen befunne sig i så utblottade omständigheter,

att de ej förmådde i någon mån bidraga till barnens underhåll

derstädes, och fördenskull ett ökadt antal friplatser vore af behofvet

högeligen påkalladt, Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att

för år 1876 bevilja föreningen ett anslag af 5,000 kronor, mot vilkor

att plats vid anstalten fortfarande beredes för minst tjugu elever och

att jemte de fyra bland dessa, som för närvarande afgiftsfritt underhållas,

ytterligare två blifva utan betalning till vård emottagna; och

har serafimerordensgillet. uti häröfver infordradt utlåtande förmält, att,

enligt den berättelse, som generaldirektören öfver hospitalen i riket efter

besök i nämnda skola afgifvit, denna inrättning handhafves på ett

i alla afseenden utmärkt sätt och således fortfarande vore förtjent af

understöd från statens sida, på grund hvaraf, och då den allmänna prisstegringen

måste öka kostnaden för underhållet af skolans elever, ordensgillet

ansett sig ega skäl att tillstyrka bifall till ansökningen.

Med anledning häraf hemställer jag underdånigst, det Eders Kongl.

Maj:t ville af Riksdagen äska, att såsom understöd åt ifrågavarande anstalt

måtte för år 1876 anvisas ett extra anslag af 5,000 kronor, under

förberörda vilkor, eller att minst tjugu elever och bland dem sex afgiftsfritt

vid anstalten vårdas och undervisas.

52:o.

sjukhemmet fö,- Vid flera föregående riksdagar har på Eders Kongl. Maj:t<s frarnspeJ°,

''fsö. ‘ ställning beviljats ett anslag af 4,000 kronor såsom understöd till det

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Bil. N:u 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prvjk om Statsverket 1875.

i . Jerfsö socken i Helsingland inrättade sjukhem för spetälske, under

vilkor att Gefleborgs läns landsting till samma ändamål bidroge med

minst lika stort belopp. I skrifvelse den 5 november 1874 har Eders

Kongl. Maj:ts befallningshafvande i nämnda län på landstingets begäran

i underdånighet hemstält, det Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen

afbita nådig proposition om beviljande för år 1876 af ett statsanslag af

7,oOO kronor till sjukvårdens ändamålsenliga handhafvande vid spikhemmet,

med vilkor ej mindre att 4,000 kronor dessutom af landstinget

för ändamålet anvisas för samma år, än äfven att platser till erforderligt

antal i sjukhemmet anordnas för spetälske sjuke från andra än

Gefleborgs län. Till stöd för denna framställning har anförts, att anstalten

ej kunnat till nödigt omfång uppehållas med det anslag af tillhopa

8,000 kronor, som hittills lemnats af Riksdagen och landstinget;

att ytterligare 3,500 kronor enligt anstäld beräkning erfordrades för att

a sjukhemmet samtidigt underhålla 25 personer, för hvilket antal der

funnes utrymme;. samt att denna tillökning i kostnaden desto heldre

ansågs böra bestridas af staten, som det vore af största vigt att genom

omsorgsfull vard af de sjuke smittan hindrades från spridning till öfriga

delar af riket.

Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande har sundhetskollegium

anfört, att, enligt till kollegium ingångna rapporter, de spetälske sjukes

antal, inom provinsen Helsingland vid slutet af år 1872 uppgick till 94,

nemligen 53 män och 41 qvinnor, samt att under 1873 tillkommit ytterligare

22, nemligen 11 män och 11 qvinnor, hvadan hela antalet spetälske

under sistnämnda år belöpte sig till 116 sjuke, af hvilka före

.ii ets slut afledo 8 män och 4 qvinnor. Af de under år 1873 upptagne

sjuke angåfvos 88 såsom mer eller mindre arbetsföre, hvaremot 28 visat

sig till arbete helt och hållet oförmögne. För samma år hade af sjukdomen

förekommit 37 fall bland hemmansegare, deras hustrur och barn,

57 fall bland husmän, torpare, tjenste- och fattighjon samt 22 fall hos

soldater, handtverkare och deras familjer. Af förenämnda antal sjuke

hade 28 varit intagne och vårdade i sjukhemmet med ett antal underhal

Isdagar i medeltal af 265 för hvarje. Utom provinsen Helsingland

upp tog e vederbörande läkares rapporter, för år 1873, 10 sjukdomsfall

uti Kopparbergs län, 5 af läkaren undersökta och med spetälska befunne

sjuke och dessutom 6 enligt uppgift dermed behäftade inom Vesternorrlands

län, samt enstaka fall å ett och annat ställe för öfrig! inom

riket, Af dessa redogörelser framginge, att ifrågavarande sjukdom egde

en stor utbredning inom provinsen Helsingland samt att spridda fall

deraf förekomme företrädesvis i de angränsande provinserna; att inom

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:tu Nådiga Prof. om Statsverket 1875.

Helsingland antalet sjukdomsfall vore större under år 1873 än under

något föregående år; '' äfvensom att sjukdomen angripit en stor mängd

personer, hvilka befunne sig i så torftiga omständigheter, att de ej

sjelfve kunde skaffa sig nödig vård eller genom arbete bidraga till sitt

underhåll, hvadan redan på grund häraf en stor del af desse sjuke

måste i sin beklagansvärda belägenhet blifva föremål från det allmännas

sida för erforderlig omvårdnad, hvilken otvifvelaktigt läte sig bäst anordnas

på en anstalt sådan som den ifrågavarande. . Men en dylik anstalt

kunde icke inskränka sin verksamhet endast till emottagandet af

obotligt sjuke, utan borde i större omfång än hittills verka kurativt.

Framför allt hade den en stor betydelse derigenom,

internerades, hvilket måste anses såsom ett högst väsentligt medel till

förekommande af sjukdomens spridning. Det vore ock från sistnämnda

synpunkt som staten hade ett stort intresse deraf, att en sådan anstalt

orhölle eu omfattning, som i möjligast högsta grad kunde motsvara

ändamålet.

Genom den inspektion, sundhetskollegium låtit verkställa å sjukhemmet

i Jerfsö, hade kollegium erfarit, att detsamma vore synnerligen

väl ordnadt och, efter att ursprungligen hafva varit, afse dt för endast

20 sjuksängar, nu mera medgåfve intagning af 25 sjuke och möjligen

en och annan derutöfver. Och då erfarenheten visat, att ett större, antal

sjuke än som hittills kunnat mottagas, hade behof af inträde i sjukhemmet,

men att de nuvarande anslagen ej medgåfve en sådan utsträckning

af anstaltens verksamhet, och det svårligen kunde, begäras, att Gefleborgs

län i vidsträcktare mån än hittills skulle härtill bidraga, hvaremot

staten ej borde undandraga sig att genom erforderligt anslag söka

hämma spridningen af sjukdomen, så har kollegium* ansett sig böra till

den gjorda framställningen tillstyrka bifall sålunda, att det begärda anslaget

skulle lemnas till utvidgning af sjukvården å sjukhemmet, så att

ett antal af minst 25 sjuke måtte kunna der samtidigt intagas och

vårdas.

Lika med sundhetskollegium hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t

täcktes hos Riksdagen äska för år 1876 ett extra anslag af 7,500 kronor

till utvidgning af sjukvården å sjukhemmet för spetälske i Jerfsö,

så att ett antal af minst 25 sjuke måtte kunna samtidigt der intagas

och vårdas, samt mot vilkor ej mindre att 4000 kronor dessutom för

ifrågavarande ändamål af landstinget anvisas för samma år, än ock att

spetälske sjuke må äfven från andra län än Gefleborgs till vård å anstalten

mottagas.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 b till Kong}. Majits Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

95

53 :o.

Med bifall till Eders Kongd. Maj:ts nådiga framställning bovil jado

den sist församlade Riksdagen åt filos, »lie doktorn Hjalmar Stolpe för "''jK* #

hvartdera af åren 1874 och 1875 ett extra anslag af 4,500 kronor, deraf

2,500 kronor till bestridande af omkostnaderna för fortsättandet af de

naturhistoriska och arkeologiska undersökningar, hvilka han under de

tre föregående åren anstalt på Björkön i Mälaren, samt 2,000 kronor

såsom årsarvode åt »Stolpe för hans befattning med berörda undersökningsarbeten,

mot skyldighet för honom att till statens vederbörande

museer aflemna de fyndföremål, som kunde blifva insamlade. Uti en

till Eders Kongl. Maj:t iugifven skrift har Stolpe underdånigst anhållit,

att då det dels för jordegarne, hvilka skulle upplåta den för undersökningarna

erforderliga mark, hvarigenom jordbrukets jemna gång väsentligen

rubbades, dels för att kunna vid arbetet fästa samma arbetare,

hvilka under de föregående åren inöfvats, och af hvilka flertalet

ej vore på Björkön bofast, dels ock för det planmossiga, anordnandet i

allmänhet af en undersökning af denna omfattning, vore af största vigt,

att dess . fortgång betryggades för någon tid, och en sådan undersökningsperiod.

ej kunde med fördel bestämmas till mindre än tre år, lian

måtte för vidare fullföljande af omförmälda undersökningar, för hvart

och ett af åren 1876, 1877 och 1878 komma i åtnjutande af ett anslag

till belopp af 5,000 kronor, deraf såsom förut 2,500 kronor att emot

ie do visning användas till bestridande al kostnaderna för arrendering af

jordlotter och för undersökningsarbetena å så väl den s. k. svarta "jorden

som de kringliggande graffälten äfvensom för de möjligen anträffade

fyndens hitförande och vederbörliga ordnande, samt 2,500 kronor

såsom årligt arfvode, för hans arbete icke blott vid undersökningarna

pa ön, utan äfven vid ordnandet och beskrifvandet af de insamlade

föremålen. Till stöd för den begärda förhöjningen i arfvodet anfördes

bland annat de genom undersökningsarbetena högt uppdrifna omkostnaderna

för bostad och lifsförnödenheter på Björkön.

Vetenskapsakademien, anbefald att häröfver afgifva underdånigt utlåtande,

. har med skrifvelse den 9 nästlidne december till Eders Kongl.

Maj:t öfverlemnat och för egen del biträdt ett i ämnet inhemtadt yttrande

af akademiens tvänne ledamöter riksanticpiarien B. E. Hildebrand

och professoren O. Torell, hvilka, med vitsordande af det synnerligen

tillfredsställande sätt, hvarpå Stolpe utfört sina förra undersökningar,

samt rikhaltigheten af de dervid hopbragta samlingar af natur- och

s. 96 Kontrollera mot PDF

Lifru&tkamma
ren.

Svenska fornskrifisällskapet
-

96 Bil. AT:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

konstföremål, den gjorda ansökningen till nådigt bifall förordat, under

anförande i öfrigt, att nästlidet års undersökningar riktat statens museer

med en mängd värderika fynd, hvilka till större delen saknade

motstycken i de föregående årens samlingar från Björkön, hvaraf tillräckligt

visade sig, att den s. k. svarta jorden ingalunda ännu kunde

anses så fullständigt undersökt, att nya bidrag ej längre vore der att

förvänta; att den påbörjade undersökningen af graffälten ådagalagt,

huru vigtig äfven dess fortsättande vore; samt att det under sistlidna

år tillfälligtvis på Björkön gjorda dyrbara guldfynd innebure en ny

uppmaning till fullföljande af de arkeologiska undersökningarna derstädes.

Då de ifrågavarande forskningarna för den fosterländska kulturhistorien

redan lemnat så vigtiga resultat, att deras vidare fullföljande

efter den upprättade planen måtte anses synnerligen önskvärdt, får jag

underdånigst hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att för undersökningarnas fortsättande under åren 1876, 1877 och

1878 bevilja 15,000 kronor, samt deraf anvisa 5,000 kronor att under

år 1876 utgå med 2,500 kronor till bestridande af kostnaderna för undersökningsarbetet

samt 2,500 kronor såsom årsarfvode åt Stolpe, mot

skyldighet för honom att till statens vederbörande museer aflemna anträffade

fynd.

54:o.

Då för tillsyn och vård af den i nationalmuseum inrymda och under

museii-intendentens inseende ställda lifrustkammaren erfordras, liksom

under innevarande och de närmast föregående åren, äfven för år

1876 ett anslag af 600 kronor, hemställer jag i underdånighet, det

täcktes Eders Kongl. Mapt föreslå Riksdagen att för samma ändamål

anvisa nämnda belopp, att jemväl under ar 1876 såsom extra anslag

utbetalas.

55:o.

T anledning af svenska fornskriftssällskapets underdåniga ansökning

och med åberopande af de skäl, som föranledt Kongl. Maj:t att

till föregående Riksdagar göra nådig framställning om medels anvisande

till inlösen för statens räkning af 300 exemplar utaf sällskapets

årligen utgifna arbeten, får jag i underdånighet tillstyrka, att Eders

Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att för enahanda ändamål

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Bil. N:o 7 b till Kongl Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

ställa till Eders Kongl. Maj:ts disposition jemväl för år 1876 ett extra

anslag till samma belopp, som tillförene anvisats, eller 1,050 kronor.

56:o.

F. d. kongl. bibliotekarien J. E. Rydqvist liar, under förmälan att Fortsatt ntgifaf

hans arbete »Svenska språkets lagar» under nästlidet år i bokhandeln

utkommit det femte bandet, samt att han vore sysselsatt med

arbetande af ett sjette band, afsedt att innehålla fortsättning af den i

tredje bandet lemnade ordboken, i underdånighet anhållit, det Eders

Kongl. Maj:t måtte täckas till Riksdagen aflåta framställning om fortsatt

beviljande af det statsanslag, som nu är anvisadt för utgifvande

af nämnda språkverk; och får jag, under åberopande af de skäl, som

vid föregående framställningar i ämnet blifvit anförda, underdånigst

tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att till fortsatt

utgifvande af »Svenska språkets lagar)'' anvisa på extra stat för år

1876 ett lika anslag, som förut beviljats, eller 1,500 kronor.

57:o.

E. o. professorn C. G. Malmström, hvilken under åtskilliga före- Amiag åte.«.

gående år åtnjutit statsanslag för fortsättning af arbetet »Sveriges poEtiska

historia från konung Carl XII:s död till statshvälfningen 1772»,

har uti en till ecklesiastikdepartementet ingifven skrifvelse anmält, att

af nämnda arbete under nästlidet år utkommit fjerde delen, omfattande

tiden från konung Adolf Fredriks thronbestigning till början af riksdagen

1760, att framställningen af det följande till och med slutet af

riksdagen 1765—1766 vore färdig i handskrift, samt att arbetet i dess

helhet kunde antagas blifva, åtminstone i det närmaste, afslutadt år

1876.

På det att författaren må sättas i tillfälle att utan afbrott fullborda

sitt ifrågavarande arbete, får jag, under åberopande af de skäl, som

förut föranledt dess understödjande från statens sida, i underdånighet

tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för sådant

ändamål anvisa åt professorn Malmström jemväl för år 1876 ett

extra anslag af 2,500 kronor.

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

Skandinavisk
ethnogrqfiska
samlingen.

58:o.

Med skrifvelse den 9 december nästlidet år har vetenskapsakademien

till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnat en af filosofie doktorn Artur

Hazelius gjord underdånig ansökning, det Eders Kongl. Maj:t måtte

täckas hos'' Riksdagen göra nådig framställning om anvisande för år

1876 af ett anslag å 7,500 kronor till den af Hazelius i hufvudstaden

grundlagda skandinavisk-ethnografiska samlingen, af hvilket anslag omkring

6,000 kronor beräknats vara erforderliga till hyra för nödiga lokaler,

samt återstoden, eller 1,500 kronor, skulle användas såsom bidrag

till bestridandet af andra utgifter för samlingens vård; och har bemälda

akademi, som angående berörda ansökning inhemtat yttrande af sina

ledamöter, professorerna S. Loven och friherre G. von Diiben, för egen

del i ämnet anfört: att det obestridligen vore en riktig och fosterländsk

tanke att rädda från förstörelse och bringa till samman så mycket som

möjligt af hvad från förgångna tider kunde återstå af föremål, utmärkande

svensk sed och slöjdkonst, för att i dem, ordnade efter landskap

och nejder, framställa vissa folkets egendomligheter; att Hazelius, som

med kraft och ihärdighet fullföljt denna tanke, lyckats att för det vackra

ändamålet intressera personer af alla samhällsklasser och från alla delar

af landet, så att genom ständigt inkommande bidrag samlingen växt

till betydlig storlek; men att då en dylik samling först genom en ordnad

uppställning och lätt tillgänglighet kunde uppfylla sitt ändamål, dertill

fordrades rymliga lokaler och talrika arbetsbiträden, hvilkas bekostande

t.oge i anspråk rikare penningemedel än som kunde beredas genom

frivilliga bidrag och måttliga inträdesafgifter; hvarföre, och då det bL

drag af allmänna medel, som nu begärdes, visserligen icke skulle vara

mer än tillräckligt att tillsammans med andra påräknade inkomster

fylla de för samlingens förvarande och förökande förekommade behof,

äfven om den största sparsamhet vid densammas anordnande iakttoges,

akademien icke tvekade att till den gjorda ansökningen tillstyrka nådigt

bifall.

Uti en särskild till Eders Kong]. Maj:t ingifven skrift liar Hazelius

jemväl i underdånighet anhållit om ett reseanslag under år 1875 af

2,000 kronor, för att dermed sättas i tillfälle att i Sverige, Norge och

Danmark för den ifrågavarande ethnografiska samlingen uppsöka minnen

och lemningar af förgångna tiders odling i Norden, äfvensom att, derest

omständigheterna kunde medgifva, besöka några likartade museer i utlandet

för vinnande af kännedom om deras anordning. Äfven till denna

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Bil. N:o 7 b till Kongl. May.ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

ansökning har vetenskapsakademien, uti afgifvet, utlåtande, tillstyrkt

nådigt bifall, enär det vore af vigt, att en snar och kraftig verksamhet

utvecklades för upphemtandet af sådana föremål, hvilka utgjorde lärorika

minnesmärken af civilisationens genomgångna utvecklingsskedena

Då Riksdagen redan genom anvisande af understöd för den omförmälda

ethnografiska samlingen lemnat ett erkännande ej mindre åt

det syftemål, som med densamma vore afsedt, än äfven åt den verksamhet

Hazelius vid samlingens grundläggande och vidare förkofran

utvecklat; då vidare Hazelius förklarat sig ämna till staten utan ersättning

öfverlemna det betydliga antal föremål, som tillfallit samlingen

såsom gåfvor; samt då vetenskapsakademien på anförda skäl förordat

de nu gjorda ansökningarna, hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen dels att för innevarande år bevilja Hazelius

ett reseanslag af 2,000 kronor för ofvan uppgifna ändamål, dels ock

att för år 1876 anvisa ett extra anslag af 7,500 kronor, att användas

såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för berörda samlings förvarande

och vårdande.

59:o.

Sedan Riksdagen i underdånig skrifvelse den 19 maj 1874 anhållit, mmokwrm-- att Eders Kongl. Maj:t täcktes taga under förnyadt öfvervägande frå- nZ/ell»ZT

gan om beredande af pensionering för folkskolelärares efterlemnade

enkor och oförsörjda barn på den af särskilde komiterade i underdånigt

betänkande den 19 december 1864 föreslagna, af Kongl. Maj:t gillade

och af rikets ständer vid 1865—66 årens riksdag antagna grund, att

pensioneringen besörjes af skollärarne sjelfve med understöd af statsmedel,

hvarvid Riksdagen likväl ansett böra stadgas skyldighet endast

för blifvande, men rättighet för nuvarande innehafvare af ordinarie läraretjenst

att såsom delegare i anstalten ingå, har Eders Kongl. Maj:t

med anledning häraf under den 25 september 1874 i nåder uppdragit

åt en komité att utarbeta och till Eders Kongl. Maj:t afgifva utlåtande

och förslag angående bildande af en pensionsanstalt för folkskolelärares

enkor och barn, hvarjemte åt komiten uppdragits, att i sammanhang

dermed, efter granskning af reglementet för folkskolelärarnes pensionsinrättning,

föreslå de ändringar deri, hvilka till äfventyrs kunde finnas

nödiga, och dervid särskildt taga under öfvervägande frågan huruvida

pension borde beredas lärare vid folkskolor vid tidigare ålder än nu

egde rum, samt beräkna det årliga bidrag af statsmedel till pensionsinrättningen,

som skulle för berörda ändamål erfordras. Den 16 näst
-

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

lidne december har komiten till Eders Kongl. Maj:t inkommit med de

i anledning af detta nådiga uppdrag utarbetade utlåtanden och förslag,

hvilka torde få till trycket befordras i nödigt antal exemplar för att

kunna i vanlig ordning jemväl till Riksdagens ledamöter utdelas.

Så vidt de afgifna förslagen böra föranleda någon framställning

från Eders Kongl. Majrts sida till Riksdagen, utbeder jag mig att nu

få underställa desamma Eders Kongl. Majrts nådiga pröfning, dervid

komiterades förslag i afseende på folkskolelärarnes pensionsinrättning

torde böra i första rummet behandlas, emedan kostnaderna för enke- och

pupillkassan i viss man äro beroende af det beslut, som i förstnämnda

fråga kommer att fattas.

Vid pröfningen af frågan om utsträckt pensionsrätt för folkskolelärare

och vid beräkningen af de för sådant ändamål erforderliga kostnader

hafva komiterade funnit nödigt att undersöka, huruvida folkskolelärarnes

pensionsinrättning, innan den åtoge sig ytterligare förbindelser,

vore i stånd att med nuvarande tillgångar fullgöra den pensioneringsskyldighet,

som enligt gällande reglemente åligger inrättningen. Komiterade

hafva funnit detta icke vara förhållandet, af anledningar för hvilka

komiterade utförligen redogjort. Så har, sedan pensionsinrättningen kom

till stånd, den minimilön, i förhållande till hvilken hvarje skoldistrikt

är förbundet att bereda sina lärare pensionsrätt, ökats från 400 till 500

kronor, och i följd deraf pensionernas belopp stigit med 25 proc. Vidare

och då genom särskilda bestämmelser under de två senare åren

blifvit stadgadt, att lönen för folkskolelärare skall efter fem år under

iakttagande af vissa vilkor höjas till 600 kronor, samt att församlingarna

må ega att genom ökade inbetalningar bereda sina lärare rätt

till pension, beräknad efter den högre lönen, är det antagligt — att

döma efter den beredvillighet, hvarmed många skoldistrikt redan begagnat

sig af denna tillåtelse — att pensionsbeloppen efter hand komma

att ökas med ytterligare 25 procent, och att minimibeloppet af hel

pension hädanefter blir 450 kronor, i stället för 300 kronor, hvartill

det vid fastställande af pensionsinrättningens reglemente beräknades.

Härtill kommer att pensioneringskostnaden af 1864 års komité beräknats

för ett antal af 3,000 läraretjenster, men att detta antal nu uppgår

till omkring 3,500 och sannolikt kommer att under de följande

åren ytterligare stiga. De ökade utgifter, som pensionsinrättningen af

dessa anledningar fÉjtt vidkännas, motsvaras visserligen till någon del

af de ökade belopp, hvarmed pensionsafgifterna inflyta både i följd af

lönernas höjning och tillväxten i delegarnes antal. Men då pensionskassan

redan från början så inrättats, att skoldistriktens pensionsafgif
-

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Bd. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

ter icke utan bidrag af statsmedel förslå till pensioneringens bestridande,

ar det uppenbart, att en förökning i kostnaderna för detta ändamål

äfven bort. motsvaras, af en förökning i statsbidraget, som dock ända

fiån inrättningens början utgått med samma belopp eller 30,000 kronor

årligen.

Den hufvudsakliga anledningen till pensionsinrättningens ofördelaktiga

ekonomiska ställning hafva komiterade likväl funnit deri, att

pensionärernas antal inom kort kommer att betydligt öfverstiga det vid

pensionsinrättningens stiftande beräknade. Man antog då, att pensionärernas

antal skulle tilltaga i det närmaste likformigt år efter år, utan

att gifva akt på det förhållande att de fleste dåvarande lärare, som i

allmänhet antagits kort efter det folkskolestadgan trädde i tillämpning,

borde redan under innevarande årtionde vara pensionsmessiga, åtminstone

på grund af sin tjenstålder. Med tillhjelp af de hos pensionsinrättningens

direktion förvarade uppgifter rörande lärarnes tjenste- och

lefnadsålder, hafva deremot komiterade kommit i tillfälle att vida noggrannare

beräkna pensionstagarnes tillväxt, och dervid funnit denna

under den närmaste framtiden betydligt större än förut antagits, hvilket

förhållande vore desto ofördelaktigare för inrättningen, som densamma

vid den tid, då dess pensioneringskostnad sålunda kommer att förökas,

ännu icke samlat nog stora tillgångar för att med tillhjelp af räntemedlen

kunna fylla de hastigt växande behofven.

Under de förut uppgifna förutsättningarna, att minimibeloppet af

hel. pension hädanefter beräknas till 450 kronor, och att antalet ordinarie

läraretjenster småningom ökas till 4,000, hafva komiterade genom

beräkningar, för hvilkas detaljer jag torde få hänvisa till det af dem

afgifna utlåtande, kommit till det resultat, att pensionsinrättningen vid

början af år 1876, för att kunna fullgöra sin pensioneringsskyldigliet

mot både. dåvarande och sedermera blifvande pensionstagare, beliöfde

en årlig inkomst af 312,918 kronor, men att inrättningens nuvarande

tillgångar, inberäknadt statsbidraget 30,000 kronor, motsvarade en årlig

inkomst af endast 165,593 kronor, hvadan sålunda uppstod en årlig''

brist af 147,325 kronor.

Till betäckande af denna brist borde enligt komiterades förmenande

saväl skoldistrikten som staten bidraga; och då skoldistriktens pensionsafgift

icke ansågs skäligen böra höjas vidare än från nu stadgade

4 % till 5 % af den lön, efter hvilken distriktet egde del i pensionsinrättningen,

hvarigenom en ökad inkomst af 23,159 kronor eller i rundt

tal 23,000 kronor skulle vinnas, borde följaktligen återstoden af bristen,

i jemnt tal uppgående till 125,000 kronor, fyllas af statsmedel.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Bil. N:o 7 b till Kongl. May.ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

Beträffande derefter nedsättning i pensionsåldern, hafva komiterade

ansett nu gällande föreskrifter att folkskolelärare för att erhålla hel

pension skall hafva 30 tjenstår och för att bekomma afkortad pension,

då icke obotlig sjukdom föranleder afskedstagande!, bör ega minst 25

tjenstår, hvila på riktiga grunder. Af dessa bestämmelser borde dock

enligt komiterades förmenande blifva en följd, att, då lärare vanligen

vid omkring 25 års ålder började utöfningen af sitt kall, han borde

vara berättigad till hel pension efter 55 och till afkortad pension efter

50 lefnadsår, och komiterade'' hafva i öfverensstämmelse härmed föreslagit

nedsättning i den nu föreskrifna lefnadsåldern för åtnjutande, af

hel pension från 60 till 55 år, samt för erhållande af afkortad pension

från 55 till 50 år. Denna förändring, som af komiterade förordats såväl

ur kirarncs som företrädesvis ur skolans synpunkt, skulle enligt

komiterades beräkningar erfordra en årlig tillökning af 200,000 kronor

i det till pensionsinrättningen utgående statsbidrag.

Slutligen hafva komiterade tagit i öfvervägande, huruvida icke.förändrade

föreskrifter böra meddelas angående beloppet af den minimilön,

efter hvilken skoldistriktet skall vara förbundet att för ordinarie folkskoleläraretjenst

eg a delaktighet i pensionsinrättningen. I detta afseende

är nu stadgadt i 2 § af pensionsreglementet, sådan denna. § lyder

i nådiga kungörelsen den 23 januari 1874, att hvarje skoldistrikt,

som har en eller flera egentliga folkskolor, skall vara förbundet att för

en hvar af der befintliga ordinarie folkskoleläraretjenster i pensionsinrättningen

ingå efter den för dylika tjenster i allmänhet bestämda minimilön.

Då denna utgör 500 kronor utom husrum, vedbrand och. kofoder,

är distriktet alltså icke pligtig! att i pensionsinrättningen ingå

efter högre belopp, ej heller skolläraren i sådant fall berättigad att

efter högre belopp beräkna sin pension. Nu är emellertid tillika stadgadt,

att hvarje folkskolelärare eller lärarinna skall ega att efter fem

års ordinarie tjenstgöring åtnjuta i lön 600 kronor, utom omförmälda

förmåner. Hvarje lärare som hädanefter tillsättes kommer derföre att

under fem sjettedelar af den tjenstetid som erfordras för rätt till hel

pension åtnjuta högre lön än den, efter hvilken distriktet är förbundet

att ingå i pensionsinrättningen, och efter hvilken han eger vid afskedstagande!

uppbära pension. Visserligen hafva många skoldistrikt frivilligt

begynt erlägga de högre utgifter, som erfordras för pensionens

beräknande i förhållande till den lön läraren vid afskedstagandet

innehar, men komiterade hafva ansett det böra betraktas såsom en

skyldighet för distriktet att bereda sin lärare denna förmån, helst han

i saknad af densamma i många fall skulle vara nödsakad att längre

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

än med undervisningens ändamålsenliga bedrifvande vore förenligt,

stanna i tjenstgöring. Komiterade föreslå derföre den ändring i pensionsreglementet,

att hvarje skoldistrikt skall vara skyldigt att ingå i

pensionsinrättningen efter det högsta lönebelopp, som lärare på grund

af tjensteålder enligt gällande författning är berättigad att åtnjuta. Tillvaron

af ett sådant stadgande hafva komiterade förutsatt'' vid ofvan

omförmälda beräkningar af de för pensionsinrättningens bestånd och

utveckling nödiga statsbidrag.

Till hvad komiterade sålunda föreslagit har direktionen för folkskolelärarnes

pensionsinrättning i underdånigt utlåtande den 5 innevarande

januari tillstyrkt nådigt bifall, utom hvad beträffar nedsättningen

i pensionsåldern, hvilken direktionen väl ansett önskvärd, men tillika

under nuvarande omständigheter alltför betungande för statsverket.

Vid pröfning af komiterades förslag, finner jag pensionsinrättningens

behof af ytterligare understöd så oafvisligt, att den utan tvifvel,

derest dess tillgångar ej förstärkas, inom kort skall blifva ur stånd att

fullgöra sina förbindelser. Då jag ej heller har något att erinra mot

de af komiterade gjorda beräkningar af det erforderliga tillskottets belopp,

. eller dess fördelning mellan statsverket och skoldistrikten, kan

jag ej finna någon annan utväg till pensionsanstaltens upprätthållande,

än att den af staten understödjes med det belopp utöfver det nuvarande

anslaget, som komiterade beräknat, eller 125,000 kronor.

Vid sådant förhållande vågar jag deremot icke tillstyrka Eders

Kongl. Maj:t att nu gorå framställning till Riksdagen om ytterligare

tillskott till pensionsinrättningen af de 200,000 kronor, som årligen erfordras

för nedsättning i skollärarnes pensionsålder. Huru önskvärd

denna åtgärd för folkundervisningens främjande än må vara, kan det

dock med skäl sättas i fråga, huruvida den vinst, som undervisningsväsendet

skulle deraf hemta, komme att motsvara de stora uppoffringar

den förutsätter från det allmännas sida.

Den af komiterade föreslagna förändring i bestämmelserna angående

den lön, efter hvilken skoldistrikt skall erlägga pensionsafgift och

skolläraren uppbära pension, synes mig påkallad af omtanka för både

lärarens och undervisningens bästa. För skoldistrikten bör förändringen

icke kännas betungande, åtminstone så länge lönegraderna ej äro

flera eller högre än de nuvarande.

Jag hemställer derföre, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå, att

Riksdagen — med godkännande deraf, att hvarje skoldistrikt skall vara

förbundet att för enhvar der befintlig ordinarie skolläraretjenst ingå i

folkskolelärarnes pensionsinrättning efter det högsta lönebelopp, som

s. 104 Kontrollera mot PDF

104 Bil. N:o 1 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

läraren på grund af tjensteålder är enligt gällande författning berättigad

att åtnjuta, samt att skoldistriktens årsafgifter till pensionsinrättningen

höjas till fem procent af hvarje lön, efter hvilken distriktet eger del i

samma inrättning — måtte bevilja tillökning i bidraget till folkskolelärares

pensionering med 125,000 kronor.

60:o.

Enke- och Den komité, som utarbetat förslag till nyss omförmälda ändringar

folkskolelärare, i stadgandena rörande folkskolelärarnes pensionsinrättning, har, på sätt

jag redan anfört, haft till hufvudsakligt uppdrag att afgifva förslag till

reglemente för en pensionsanstalt för folkskolelärares enkor och barn. Det

förslag, som af komiterade blifvit till Eders Kongl. Maj:t ingifvet, hvilar

på den i Riksdagens omförmälda skrifvelse den 19 maj 1874 antagna

grund, att pensioneringen besörjes af folkskolelärarne sjelfve med understöd

af statsmedel, samt med rättighet för* nuvarande och med skyldighet

för blifvande innehafvare af ordinarie läraretjenst att såsom delegare

i inrättningen ingå. Den enda afgift till kassan, som af delegarne

erlägges, är den årliga pensionsafgiften, beräknad för lärare till 373

procent, för lärarinna, som icke bereder pensionsrätt åt sin man utan

endast åt sina barn, till 1V3 procent af den lön, hvarefter pensionsrätten

i folkskolelärarnes pensionskassa beräknas, hvilken procent dock

för pensionstagare i nämnda kassa, hvilkas pension utgår med endast

tre ijerdedelar af den lön de frånträdt, nedsättes till 2V2 procent för

man och 17* procent för qvinna. Då folkskolelärarelönen utgår med

600 kronor, erläggas följaktligen pensionsafgifterna med 20 kronor för

manlig och 10 kronor för qvinlig lärare, samt med 15 kronor för manlig

och 7: 50 kronor för qvinlig pensionstagare. För den tid, tjensten

ej är med ordinarie innehafvare besatt, utgöres afgiften af skoldistriktet.

Afgifterna erläggas till Kongl. Maj:ts befallningshafvande, och insändas

genom hans försorg till kassans direktion; dervid Kongl. Maj:ts

befallningshafvande har att förskottsvis anordna de afgifter, som icke

inom utsatt tid blifvit erlagda, mot godtgörelse af det vederbörande

skoldistrikt för året tillkommande understödsbelopp af statsmedel vid

detsammas utbetalande till skolrådet, som eger att å delegarens lön

göra motsvarande afdrag. Pensionsberättigade äro delegares enka och

barn, de senare till. dess de uppnått 16 år, då de liksom allmogens

barn antagas kunna försörja sig sjelfva. Dock kunna i vissa fall efter

direktionens pröfning understöd lemnas äfven dem, som fyllt 16 år.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 b till Kong!,. Maj:tu Nådiga Prop. om Statsverket 1875. 105

Enka uppbär } pension 20 procent af den lön, för hvilken mannen har

ratt till pension i folkskolelärarnes pensionsinrättning; har hon pensions

berättigadt barn, höjes pensionen med halfva beloppet. Lefva

blott pensionsberättigade barn, utgör pensionen för ett barn hälften af

modrens, och för flera barn hela beloppet af modrens till lika fördelning

mellan _ barnen. Således, om mannen har 600 kronor i lön blir

enkans pension, om hon är ensam, 120 kronor, om hon har barn 180

lonor. Lefver ej enka, men ett barn, blir dess pension 60 kronoraro

barnen flera uppbära de 120 kronor till lika fördelning sinsemellan!

Lnke- och pupillkassan förvaltas af direktionen för folkskolelärarnes

pensionsinrättning hvarigenom kostnaderna för detta ändamål väsent1''gen

inskränkas. Förvaltningen och räkenskaperna granskas hvart tredje

ar al tre af Kongl. Maj:t förordnade revisorer, af hvilka minst en ordinarie

folkskolelärare eller i folkskolelärarnes pensionsinrättning pensionerad

f. d. folkskolelärare.

IJndei föi utsättning att af nuvarande folkskolelärare, lärarinnor

°C o Pensi°nstagare i folkskolelärarnes pensionsinrättning endast de gifta

ingå såsom delegare i enke- och pupillkassan, samt att folkskolelärarne

fortfarande komma att pensioneras efter fylda 60 år, äfvensom att kassan

Ange beräkna såsom tillgång de besparingar till belopp af 18,000

kronor, som vid innevarande års slut uppstått å det anslag, som 1865

—66 ars riksdag anvisade såsom bidrag till en dylik inrättning, hvilken

dock ej ännu kommit till stånd, skulle för pensioneringen af enkor

och barn enligt ofvannämnda grunder fordras ett årligt tillskott utöfver

pensionsafgifterna af 63,504 kronor, hvilket skulle ökas till 65,968 kroo101’’

!,.?n händelse lärarnes pensionsålder komme att nedsättas till 55

f'' ,lin Ayardera af dessa summor böra läggas 3000 kronor till bestridande

af förvaltningskostnader. Till förklaring af dessa beräknade bidrags

höga belopp i jemförelse med det ringa bidrag af 2000 kronor,

som års komité ifrågasatte, hafva komiterade åberopat, att i föreliggande

förslag pensionerna beräknats högre och pensionsafgifterna lägre

än i det förra förslaget, samt att jemväl nuvarande lärare och lärarmnor

ansetts böra vinna inträde i pensionsanstalten utan särskilda intradesafgifter,

allt i afsigt att pensionsinrättningen skulle bereda sina

delegare större fördelar än de sjelfve kunnat förskaffa sig genom anlitande

af ränte- och kapitalförsäkringsanstalter, sparbanker eller dylika

inrättningar. _ Härtill kommer den omständigheten, att nuvarande lärare

medgifvits valfrihet med afseende å inträde i pensionsinrättningen,

hvilket ansetts medföra en förhöjning i det erforderliga statsanslae-et

af mer än 11,000 kronor. '' S

14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Bil. N:o 7 b till Kongl. Mcij:ts Nådiga Prof. om Statsverket 1875.

I afgifvet utlåtande den 5 innevarande januari har direktionen för

folkskolelärarnes pensionsinrättning, som hvarken mot förslagets grunder

eller de beräknade kostnadsbeloppen halt något att erinra, likväl

hemställt, att sedan sig visat, i hvilken utsträckning nuvarande, innehafvare

af skolläraretjenster kunde vilja begagna sin rätt att ingå i

pensionsinrättningen, direktionen måtte fa till Eders Kongl. Maj.t al

gifva framställning, huruvida hvad sålunda förekommit möjligen kunde

föranleda någon nedsättning i statsbidragets belopp.

Behofvet af en pensionsinrättning för folkskolelärares enkor och

barn är af Kongl. Maj:t och Riksdagen erkändt, likasom ock den grund

kan anses faststäld, på hvilken en dylik inrättning bör hvila: delegarnes

bidrag med understöd af statsmedel. Det återstår då att tillse, att

begge dessa faktorer någorlunda billigt afväges mot hvarandra och att

de samfäld! sätta pensionsanstalten i stånd att utdela pensioner till så

stort belopp, att de kunna anses, om ej betrygga, åtminstone lemna ett

väsentligt bidrag till pensionstagarens utkomst. Det synes som om

komiterade i sistnämnda hänseende kommit till ett tillfredsställande resultat,

äfvensom att de pensionsafgifter, som föreslagits till utgörande

af delegarne, icke skäligen böra höjas utöfver hvad komiterade ifrågasatt.

Att vid sådant förhållande statsbidraget måste uppgå till ett,

särdeles vid jemförelse med det år 1864 beräknade, ansenligt belopp,

hafva komiterade, enligt mitt förmenande, på ett nöjaktigt sätt ådagalagt.

Då dessutom erfarenheten med afseende pa folkskolelärarnes pensionsinrättning

gifver vid handen, huru angeläget det äi, att iniättnin

gar af ifrågavarande slag redan från början tillförsäkras de tillgångar,

som äro ett vilkor för deras ostörda verksamhet, samt den af direktionen

antydda utväg alltid står öppen att minska statsbidraget, deiest det

skulle visa sig att pensionskassan, efter att hafva vunnit nödig stadga,

ej vidare har “behof af hela det nu ifrågasatta beloppet, saknar jag skal

att tillstyrka någon nedsättning i detta belopp, hvilket sålunda och med

afseende på hvad jag i näst föregående punkt anfört angående nedsatt

ning i pensionsåldern för folkskolelärare, torde böra bestämmas till det

lägre af de föreslagna alternativen eller 67,000. kronor. .. ^

Jag hemställer alltså att Eders Kongl. Maj:t behagade föieslå Riksdagen

att, för inrättande af en pensionsanstalt för folkskolelärares enkoi

och barn i hufvudsaklig öfverensstämmelse med komiterade.s ofvan åberopade

förslag, det å pensionsstaten nu uppförda bidraget till folkskolelärarnes

enke- och pupillkassa, 2000 kronor, måtte, höjas med 65,000

kronor, äfvensom att den å ifrågavarande anslag vid innevarande ais

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

slut befintlig;! behållning, 18,000 kronor, måtte få för pensioneringens

bestridande användas.

61:o.

Riksarkivarien Johan Jakob Nordström, som afled den 17 maj

nästlidna år, efterlemnade enka, 69 år gammal, och tre barn, hvaribland

två oförsörjda döttrar, i knappa förmögenhetsvilkor. Bouppteckningen

visar väl en behållning, men blott af 4,310 kronor 43 öre, hvilken,

delad på de fyra sterbhusdelegarne, uppenbarligen är otillräcklig

att skydda enkan mot brist, då den pension hon i civilstatens pensionsinrättning

åtnjuter endast utgör 533 kronor 33 öre.

Om Eders Kongl. Maj:t skulle täckas genom nådig proposition till

nu sammanträdande Riksdag föreslå en årlig pension på allmänna indragningsstaten

för Nordströms enka, så skulle, synes det mig, mannens

långvariga och berömliga arbete i rikets tjenst dertill erbjuda fullgiltig!

skäl.

Då Nordström år 1846 af konung Oscar I kallades att mottaga

riksarkivarie-embetet, hade han redan genom det berömda arbetet Bidrag

till svenska samhälls förf attningens historia hunnit förvärfva ett erkändt

anseende såsom vetenskapsman. Sin mannaålders bästa krafter

egnade han derefter nitiskt och oegennyttigt åt Sveriges tjenst. Såsom

embetsman och såsom riksdagsman har han utvecklat en synnerligen

stor verksamhet, och få bland hans samtida hafva fått emottaga så

många offentliga uppdrag som han. Sålunda tjenstgjorde han på grund

af erhållen kallelse såsom sekreterare i konstitutionsutskottet vid riksdagarne

1847 1848 och 1850—1851. År 1853 förordnades han att

deltaga i den komité, som då nedsattes med uppdrag att utarbeta åtskilliga

lagförslag inom handelsrättens område. Han var ock ledamot

i den svensk-norska komité, som var nedsatt till utarbetande af lag

om domars exsekutiva kraft i båda rikena, hvilken komité afgaf sitt

betänkande den 20 augusti 1856. Likaså var han ledamot i 1858 års

finanskomite och i den nästan samtidiga komiten för utarbetande af

förslag till kommunallagar samt, under sina sista lefnadsår, i kyrkolagskomiten.

I de förslag och betänkande!), som finans- och kommunalkomiteerna

afgåfvo, hade Nordström, såsom allmänt är veterlig!, en

väsentlig del. Såsom ledamot i kyrkolagskomiten utarbetade han ett

särskildt förslag såsom sin reservation. Riksdagsman vid tolf riksdagar

har Nordström tagit verksam del i de vigtigaste frågor, hvarom

riksdagsprotokollen till fyllest vittna. Att han derjemte kunde bestrida

Pension för

riksarJcivarien

J. J. Nordströms

enka.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. om Statsverket 1875.

sitt embetes åligganden och tillika kanslers-sekreteriatet, i hvilken senare

befattning han utarbetade förslaget till nu gällande statuter för

universiteten i Upsala och Lund, och ändock åstadkomma vetenskapliga

skrifter sådana som Bidrag till penningeväsendets historia i Sverige

intill Konung Gustaf I.stes tid och Afhandling ar hörande till läran om krediten,

är bevis på hans ovanliga förmåga och uttröttliga arbetsamhet.

Af ålder har svenska staten hedrat utmärkte män genom omvårdnad

om deras efterlemnade, när dessa deraf varit i behof. Äfven i

nyare tider har representationen välvilligt lyssnat till framställningar i

sådant syfte. Antagande att så ock nu skall blifva förhållandet i fråga

om understöd åt enkan efter här omförmälde förtjente medborgare,

hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen

göra framställning om beviljande å allmänna indragningsstaten

af en lifstidspension åt riksarkivarien Nordströms enka Anna Christina

Nordström född Synnerberg till belopp af 2,000 kronor årligen, att utgå

från och med innevarande år.

62:o.

Förhöjdt anslag Professor Abraham Cronholm, hvilken å allmänna indragningsAbrScrontwim.

stateii uppbär ett ärligt anslag af 2,000 kronor, gifvet för att bereda

honom tillfälle att egna sin arbetskraft uteslutande åt forskningar rörande

de delar af fäderneslandets historia, som endast ofullständigt

vore kända och således påkallade en mera speciel utredning, har i en

till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift anhållit, att enär han, som efter

fullbordandet af ett större arbete öfver Gustaf II Adolfs historia numera

vore sysselsatt med forskningar för att kunna teckna Sveriges

yttre politiska historia från Gustaf Adolfs död till Westfaliska fredens

afslutande, följaktligen efter förmåga sökte fullgöra det åliggande, som

var vilkoret för åtnjutande af nämnda anslag, men detta nu mera i följd

af förhöjda lefnadskostnader icke i samma mån motsvarade de oundgängliga

behofven, som förhållandet var för sexton år sedan, då anslaget

bestämdes till sitt nuvarande belopp, Eders Kongl. Maj:t täcktes

till Riksdagen aflåta nådig proposition om berörda anslags förhöjning

med 20 procent.

Ifrågavarande anslag beviljades, i anledning af derom gjord nådig

proposition, vid 1854 års riksdag åt dåvarande adjunkten vid Lunds

universitet e. o. professorn Cronholm, att utgå med 1,170 riksdaler årligen

eller det belopp, hvartill den adjunktslön han då innehade upp
-

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Bil. A:u 1 b till Kong!. Maj:ts Nådiga Prof. om Statsverket 187 o.

gick, och höjdes vid riksdagen 1858 till 2,000 riksdaler eller samma

belopp,^ hvartill adjunktslönerna vid universiteten då bestämdes. I den

underdåniga skrifvelse af den 25 februari 1858, hvari denna förhöjning

anmäles, hafva rikets ständer yttrat, att det å indragningsstaten för

professor- Crorrholm upförda belopp icke kunde såsom pension i egentlig

mening betraktas, enär detsamma blifvit anslaget för att sätta Cronholm

i tillfälle att, med lemnande af sin adjunktsbeställning, kunna,

såsom mera öfverensstämmande med hans böjelse, egna sin verksamhet

åt historiska forskningar; och som Cronholm, hvilken förut utgifvit

flere omfattande historiska arbeten, äfven under den följande tiden nitiskt

fortsatt denna verksamhet, samt sålunda visat sig fullgöra den

förbindelse han genom anslagets erhållande sig åtagit, hade rikets ständer

funnit Cronholm, då han i sjelfva verket uppbure en slags fortgående

aflöning,. ega billiga anspråk att, med afseende å dåvarande

förhållanden, få tillgodonjuta någon tillökning i densamma, hvilken tillökning

syntes lämpligen kunna bestämmas lika med den, som blifvit för

akademi-adjunkterna i allmänhet beviljad.

. Kanslern för . Lunds universitet, hvars utlåtande öfver Cronholms

nu ingifna ansökning blifvit inhemtadt, har vitsordat, att Cronholm icke

blott fortfarande ugnar sin tid och sitt arbete uteslutande åt den verksamhet,

för hvilken anslaget blifvit honom beviljadt, utan ock att han

\ denna verksamhet både i afseende på historisk forskning och historiskt

författareskap utvecklar en flit, som med skäl kan kallas ovanlig,

och för den skull till nådigt bifall förordat berörda ansökning.

I betraktande af hvad rikets ständer år 1858 yttrat om beskaffenheten

af det anslag Cronholm åtnjuter och af hvad universitetskanslern

anfört om hans vetenskapliga verksamhet, hemställer jag, att Eders

Kong], Majd måtte föreslå Riksdagen att höja det för professor Abraham

Cronholm å allmänna indragningsstaten uppförda anslag till 2,400 kronor

årligen, att utgå från och med innevarande år.

bo: o.

Med anledning af en utaf inspektorn öfver Katarina femklassiga pension s auelementailäroverk,

kyrkoherden A. E. Afzelius till direktionen öfver ningsstaten för

Stockholms stads undervisningsverk ingifven skrifvelse, har direktionen relufur°''

i underdånighet hemstält, det Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen

aflåta nådig proposition derom, att rektorn vid nämnda läroverk John

Olof Leffler, hvilken sedan maj månad år 1870 varit af sinnessjukdom

s. 110 Kontrollera mot PDF

110

Bil. N:u 7 b till Konyl. Muj:ts Nädija Prop. vin Stahverkft 1875.

urståndsatt att sköta sin tjenst vid läroverket, måtte uppföras å allmänna

indragningsstaten till erhållande af sin lön såsom pension, sedan

afsked honom beviljats från rektorstjensten, med rätt derjemte till nådårsförmån

för hans hustru, i händelse hon skulle öfverlefva honom.

Direktionen har dervid, såsom skäl för sitt hemställande, underdånigst

anfört, dels att stora svårigheter mött att under Lefflers tjenstledighet

bland de ordinarie lärarne vid läroverket finna lämplige personer att

emottaga förordnande såsom rektor, till följd hvaraf ombyte af vikarie

flera gånger måst ske, ett förhållande, som vore för läroverket i högsta

grad ofördelaktigt och icke kunde annat än menligt inverka såväl på

undervisningens gång, som ännu mera på de egentliga rektorsgöromålens

uppehållande och ordentliga skötande, dels att rektor Leffler, med

hänsyn till undervisningsskicklighet och förmåga att i öfrigt leda ungdomen,

städse gjort sig känd såsom en ovanligt framstående skolman

och alltid lagt i dagen det mest osparda nit för läroverkets utveckling

och bästa, något som också vunnit det kraftigaste erkännande i den

omständigheten, att det läroverk, hvars styresman han varit, under hans

ledning vann ett städse ökadt förtroende och besöktes af ett allt mera

växande lärjungeantal; på grund hvaraf direktionen ansett rektor Leffler

med hänsyn till sin föregående verksamhet i hög grad förtjent af

den nu ifrågasatta förmånen af pension för sin återstående lifstid.

Af de i ärendet ingifna handlingar inhemtas, bland annat, att Leffler

är född den 29 juni 1813, började tjenstgöra såsom duplikant vid

Klara skola den 1 maj 1842, erhöll konstitutorial såsom ordinarie lärare

derstädes år 1852 och fullmakt såsom kollega vid det ombildade läroverket

år 1858, samt utnämndes till rektor vid Katarina lägre elementarläroverk

den 12 april 1861, å hvilken sistnämnda befattning han

innehar fullmakt; vidare att, enligt ett af öfverläkaren vid hospitalet å

Konradsberg W. F. Öhrström den 27 sistlidne november utfärdadt. intyg,

Leffler sedan den 14 sistlidne april vårdats å nämnda hospital,

samt att hans sinnessjukdom antagligen är obotlig.

Uti infordradt utlåtande har statskontoret i underdånighet anfört,

att, i betraktande af sjukdomens sannolika obotlighet, och då_ Leffler,

äfven om han skulle blifva återstäld till lielsan, icke torde vid långt

framskriden ålder kunna återtaga den ansträngande tjenstgöringen såsom

rektor vid ett så talrikt besökt läroverk som det ifrågavarande,

samt med fästadt afseende å hvad direktionen erinrat angående olägenheterna

af att en befattning af den vigt och beskaffenhet som rektorstjensten

under längre tid uppehälles af vikarie, statskontoret ansett sig

böra, under åberopande jemväl af rikets ständers vid 1854 års riksdag

s. 111 Kontrollera mot PDF

111

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Brop. om Statsverket 1875.

meddelade förklarande i fråga om obotlig ansedd, lam, blind eller sinnessvag

tjenstemans skiljande från ordinarie beställning i rikets tjenst,

i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder göra

framställning hos Riksdagen, att Leffler, sedan'' afsked för honom blifvit

genom vederbörande målsman begärdt, finge med månaden näst

efter den, hvari sådant afsked honom beviljas, å allmänna indragningsstaten

uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig

pension, hvilken, med hänsyn till hans långa och väl vitsordade tjenstgöring

torde böra föreslås till ett belopp, motsvarande 80 % af rektorslönen,

hvilken i innevarande års stat är uppförd till en summa af 4,000

kronor; hvaremot, beträffande frågan om nådårsrätt för Lefllers möjligen

efterlefvande enka, statskontoret, med stöd af Eders Kongl. Maj:ts

tillförene meddelade beslut på gjorda ansökningar om sådan förmån

för enka efter å allmänna indragningsstaten Överflyttad lärare vid elementarläroverk,

till direktionens framställning i denna del underdånigst

afstyrkt bifall.

På grund af hvad sålunda blifvit i ärendet upplyst, anser jag mig,

lika med statskontoret, böra tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t måtte

hos Riksdagen göra nådig framställning om rektor Lefflers uppförande

å allmänna indragningsstaten till åtnjutande från och med månaden

näst efter den, då afsked honom beviljas, under hans återstående lefnad

af årlig pension till ett belopp af 3,200 kronor eller åttio procent af

hans nuvarande rektorslön.

64:o.

Uti en till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift har lektorn vid högre Pension ä allelementarläroverket

i Norrköping, filosofie doktorn Carl Georg Starbäck , ningsstaten för

under anförande att han, till följd af ett i december 1872 inträffadt Svart Starbäck.

slaganfall, blifvit för framtiden oförmögen att sköta sin lektorsbefattning

samt tillika urståndsatt att, sjelf i saknad af alla tillgångar, genom annat

arbete försörja sig jemte hustru och tre barn, i underdånighet anhållit,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes till näst sammanträdande Riksdag

aflåta nådig proposition om rättighet för sökanden att vid afskedstagandet

varda vid sin då innehafvande lön bibehållen.

_ Af handlingarna inhemtas, bland annat, att sökanden är född den

18 juli 1828 och börjat sin lärareverksamhet höstterminen år 1854 vid

läroverket i Vesterås; att han derefter varit anstäld åren 1855—1862

dels såsom lärare dels såsom föreståndare vid privata nya elementar
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

11 2 Bil. N:o 7 b till . Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

skolan i Norrköping, äfvensom någon tid i egenskap af vikarierande

folkskoleinspektör i Stockholm, och den 23 december 1864 blifvit utnämnd

till sin nu innehafvande lektorsbefattning, samt att han af trycket

utgifvit åtskilliga historiska arbeten af såväl populärt som vetenskapligt

innehåll, läroböcker i historia, flere historiska skizzer och romaner

samt under åren 1861—1865 i Norrköping en illustrerad tidning,

benämnd »Svenske arbetaren».

Uti infordradt utlåtande öfver ifrågavarande ansökning har domkapitlet

i Linköping underdånigst anfört, att, då enligt företedt läkarbetyg

någon större förbättring i sökandens helsotillstånd icke vore att

förvänta, och hans oförmåga att bestrida lektorstj ensten således syntes

vara för alltid gifven, hans qvarstående vid tjensten icke kunde annat

än skadligt inverka på undervisningen vid läroverket; på grund hvaraf

domkapitlet, med vitsordande jemväl deraf att sökanden vore för sin

utkomst med hustru och barn i behof af lektorslönen såsom pension,

ansett sig böra för sin del förorda bifall till den underdåniga ansökningen.

Statskontoret, hvars utlåtande i ämnet jemväl blifvit infordradt, har

underdånigst anfört, att, ehuruväl sökanden i afseende å lefnadsålder

och tjensteår icke uppfylt de för civile embets- och tjenstemäns rättighet

till pension å allmänna indragningsstaten genom nådiga brefvet den

12 november 1823 stadgade vilkor, hvilka enligt nådiga skrifvelsen den

16 mars 1858 jemväl å elementarläroverkslärare äro tillämpliga, statskontoret

likväl, på de af domkapitlet anförda skäl, ansåg sig böra tillstyrka,

att Eders Kongl. Maj:t behagade till Riksdagen aflåta nådig

framställning om rättighet för Starbäck att från och med månaden näst

efter den, hvaruti afsked från lektorsbefattningen erhålles, varda uppförd

å allmänna indragningsstaten till åtnjutande af en årlig pension till

det belopp, som i flera likartade tall tillförene beviljats, eller tre fjerdedelar

af lönens belopp vid afskedstagande^, så framt icke Eders Kongl.

Maj:t skulle täckas, med afseende å Starbäcks förtjenstfulla och omfattande

literära verksamhet, i nåder föreslå, att hela aflöningsbeloppet

måtte honom såsom pension tilläggas; och har statskontoret tillika meddelat,

att Starbäcks aflöning år 1875 utgöres af den med nämnda år

förhöjda lektorslönen af 2,500 kronor samt personel lönetillökning af

500 kronor, eller tillsammans 3000 kronor.

Då af det handlingarna åtföljande läkarbetyget inhemtas, att det

slaganfall, hvaraf Starbäck träffats, medfört så svåra följder, att högra

armen förlamats och betydlig svårighet att tala fortfarande qvarstår,

att derjemte epileptiska anfall sedermera flere gånger under sistförflutna

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

bil. jV-.o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

år uppträdt, samt att någon större förbättring i helsotillståndet numera

icke är att vänta; då i följd häråt hans återinträde i tjenstgöring icke

kan antagas vara möjligt, men, såsom äfven af domkapitlet framhållits,

hans qvarstannande vid befattningen under sådana förhållanden genom

nödvändigheten af tjenstens uppehållande genom vikarier, som sannolikt

ofta komme.att ombytas, otvifvelaktigt skulle lända till skada för

läroverketdå vidare Starbäck, utom bestridandet af sin läraretjenst vid

skolan, hvilken han enligt rektors intyg städse med utmärkt ordning,

nit och skicklighet skött, tillika genom sin allmänt erkända och nitiska

verksamhet såsom historisk författare och berättare gjort sig i hög grad

förtjent om det allmänna och på ett förtjenstfullt och gagneligt sätt bidragit

till spridande inom landet af allmän bildning och folkupplysning,

anser jag mig .böra. tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t behagade göra

nådig framställning till Riksdagen derom, att lektor Starbäck må, från

och med månaden näst efter den, då afsked honom beviljas, uppföras

å allmänna indragningsstaten till åtnjutande för sin återstående lifstid

af årlig pension till belopp af 3000 kronor.

65:o.

_I underdånig skrifvelse den 30 sistlidne september har domkapit- JMugan n. a

let i Hernösand hemställt, att, enär kollegan vid elementarläroverket iÄ%

Örnsköldsvik, filosofie doktorn Henrik August Berlin, hvilken sedan drugni"gsstalmedlet

af höstterminen 1872 åtnjutit tjenstledighet, nu mera enligt skrifvelsen

bifogadt läkärebetyg vore lidande af en såsom obotlig ansedd

sjukdom och efter all sannolikhet icke vidare kunde återtaga sin tjenstgöring

såsom lärare, Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta

nådig proposition om Berlins uppförande på allmänna indragningsstaten

med bibehållande af innehafvande lön; öfver hvilken framställning statskontoret

afgifvit infordrad t utlåtande.

Af handlingarna inhemtas, att Berlin är född den 23 maj 1829 och

från den 1 oktober 1852 varit anstäld såsom lärare vid statens elementarläroverk.

Han har således icke uppfyllt de i kongl. brefvet den 23

november 1823 stadgade vilkor för pensionsrätt å allmänna indragningsstaten.

Men då läkarebetyget innehåller, att Berlin lider af svag, oregelbunden

och påskyndad hjertverksämhet, att hjerta! är mycket förstoradt,

sannolikt en följd af fettbildning i hjertmuskulaturen, att sjukdomen

anses obotlig, samt att Berlin, som derjemte lider af allmän

kroppssvaghet, bör från vidare tjenstgöring befrias, och då upprätthålls
-

s. 114 Kontrollera mot PDF

Pension å.

ståndare

allmänna■

tutet iör

stamma ot

da 0. E.

114 Bil. N:o 7 b till Kongl. May.ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

landet af hans läraretjenst genom vikarie måste menligt inverka på

undervisningen vid läroverket, tillstyrker jag, att Eders Kongl. Maj:t,

i öfverensstämmelse med hvad statskontoret hemställt, måtte till Riksdagen

göra framställning derom, att Berlin, hvilkens lön nu utgör 3,000

kronor, måtte från ocdi med månaden näst efter den, i hvilken afsked

kan varda honom beviljadt, öfverflyttas på allmänna in dragnings staten

till åtnjutande under sin återstående lifstid af pension motsvarande tre

fjerdedelar af nämnda lönebelopp eller 2,250 kronor årligen.

06:0.

t före. Hos Eders Kongl. Maj:t har direktionen öfver allmänna institutet

för döfstumma och blinda förmält, att institutets föreståndare, direktor

.Ä.Ossian Edmund Borg hos direktionen anhållit, att då han vid framskriden

ålder saknade erforderlig kraft och förmåga att kunna sköta sin

befattning vid institutet, han måtte erhålla afsked derifrån och vid afskedstagande!

komma i åtnjutande af årlig pension, till ett mot hans

nu innehafvande årliga lön vid institutet svarande belopp af tre tusen

femhundra kronor; och har direktionen i anledning häraf i underdånighet

anfört, att institutet ej egde några medel för pensionerande af

derifrån afgående lärare och andre i dess tjenst varande personer; att

pension å allmänna indragningsstaten tillförene beviljats dels tre lärare

derstädes dels ock åt en föreståndare vid döfstummeinstitutet i Hjorteds

församling; att Borg, som vore född den 6 augusti 1812, varit vid

institutet å Manilla anställd sedan år 1829 och der tjenstgjort såsom

lärare och föreståndare till år 1873, hvarefter lian varit från nämnda

befattning tjenstfri och i stället haft ledningen af ett vid institutet inrättadt

lärareseminarium sig anförtrodd; att Borg, enligt handlingarna

bifogadt läkarebetyg, vid sin nu upphunna ålder icke syntes kunna med

erforderlig uthållighet fortfarande bestrida sin befattning; samt att direktionen,

med afseende på den utveckling institutet på senare tider

vunnit, icke heller ansåge honom numera vid hans ålder och aftagande

arbetsförmåga kunna fullgöra de med denna befattning förenade mångfaldiga

vigtiga göromål. I betraktande häraf och med fästadt afseende

på Borgs mångåriga och gagnande förtjenstfulla verksamhet till befrämjande

af döfstumma och Idinda medmenniskors uppfostran och undervisning

icke blott vid institutet å Manilla utan äfven vid öfriga för sådant

ändamål inom riket inrättade uppfostringsanstalter, har direktionen

i underdånighet hemställt, att pension måtte Borg beredas å allmänna

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Bil. N:o 7 b till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

indragningsstaten till förenämnda belopp, som endast motsvarade hans

innehafvande lön, men ej hans derjemte åtnjutna förmån af fri bostad

vid institutet, hvilken förmån vid afskedstagande! skulle upphöra.

Då sålunda blifvit upplyst, att framskriden ålder och aftagande arbetskrafter

göra det för Borg högeligen önskvärdt att få afsluta en

verksamhet, som han under många år med ovanligt nit och stor framgång

utöfvat, får jag med afseende jemväl å behofvet att såsom styresman

för landets främsta vårdanstalt för döfstumma och blinda ega en

person, som kan med obruten kraft egna sig åt sitt ansvarsfulla kall,

underdånigst hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen

göra nådig framställning derom, att åt Borg måtte på allmänna "indragningsstaten

anvisas en pension af 3,500 kronor att från och med

månaden näst efter den, då han varder från sin befattning vid institutet

entledigad, under hans återstående lifstid uppbäras.

67:o.

Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning beviljade A„si„gaU.

Riksdagen för år 1875 ett, extra anslag af 2,500 kronor såsom understöd

åt docenten vid universitetet i Upsala, filosofie doktorn Axel Ga- doc''ne"AG''

briel Theorell, på det att han, som framlagt prof på ovanlig begåfning

för vetenskapliga maskinkonstruktioner, måtte kunna, ostörd af ekonomiska

omsorger, fortsätta sin gagnande och för fäderneslandet hedrande

verksamhet. Vetenskapsakademien har nu uti skrifvelse den 11 sistlidne

november underdånigst hemställt, det Eders Kongl. Maj:t måtte

täckas till Riksdagen aflåta nådig proposition om beviljande af ett årligt

arvode åt Theorell till belopp af 2,500 kronor, att af honom uppbäras

intill dess han kunde komma att befordras till lön på ordinarie

stat af motsvarande eller högre belopp; och har akademien för denna

sin anhållan förklarat sig ega så mycket mera skäl, som docenten Theorell

såsom uppfinningsrik mekanisk konstruktör vunnit ytterligare stadgadt

rykte genom den nya meteorologiska registreringsapparat, hvilken

han under sistlidne sommar aflemnat till den meteorologiska centralanstalten

i Wien, och som derstädes tillvunnit sig odelad beundran.

Under åberopande af hvad vid ärendets behandling före sistlidne

riksdag anfördes samt af de skäl, som då föranledde Eders Kongl.

Maj:ts nådiga framställning, tillstyrker jag, det Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen att åt docenten Theorell å allmänna indragningsstaten

uppföra ett årligt arvode af 2,500 kronor att från och med

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Bil. N:o 7 b till Kongl. Ma,j:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1875.

år 1876 af Theorell uppbäras, intill dess lian kan komma att befordras

till lön å ordinarie stat af motsvarande eller högre belopp.

Hvad föredragande departementschefen i ofvanberörda

afseenden hemställt och föreslagit, täcktes

Hans Maj:t Konungen på tillstyrkande af statsrådets

öfriga ledamöter i nåder gilla, med befallning tillika,

att utdrag af detta protokoll skulle till finansdepartementet

öfverlemnas till ledning- vid författandet af

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo

Johan Schröderheim.

STOCKHOLM, IYAR H.EGGSTRÖMS BOKTRYCKERI, 1875.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.