Sök i Ratio Lex

Angående förändring af nu gällande stadgandeti rörande storskiftesoch afvittrings-landtmätares pensionsrätt

1875-02-04 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1875:13, Angående förändring af nu gällande stadgandeti rörande storskiftesoch afvittrings-landtmätares pensionsrätt

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.

1

No 13.

Ank, till Riitsd. Kansli den 4 Febr. 1875, kl. 3 e. in.

Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående förändring

af nu gällande stadgandeti rörande storskiftesoch

afvittrings-landtmätares pensionsrätt; Gifven Stockholms

Slott den 23 December 1874.

Enligt hvad nådiga bref af den 5 September 1854 angående pensionsrätt

å allmänna indragningsstaten för afvittrings- och storskifteslandtmätare

gifva vid handen, hafva Rikets Ständer medgifvit, att afskedstagande

afvittrings- och storskiftes-landtmätare, som uppfyllt de i

afseende på ålders- och tjensteår m. in. för statens embets- och tjensteman

i allmänhet stadgade pensionsvilkor, finge tillerkännas pension å allmänna

indragningsstaten till belopp af niohundra riksdaler riksmynt, inberäknadt

det pensionsbelopp, hvartill de såsom kommissionslandtmätare

kunde finnas berättigade. Då utgjorde årsarvodena för en äldre storskiftes-landtmätare

1,050 riksdaler och för en yngre storskiftes-landtmätare

825 riksdaler, eller i medeltal för hvarje 937 R;dr 50 öre, samt

för en afvittrings-landtmätare i Vesterbottens och Norrbottens län 900

riksdaler, allt riksmynt; men sedan dess hafva afvittrings- och storskifteslandtmätarnes

aflöningsvilkor blifvit tid efter annan förbättrade.

Uti en af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Vesterbottens län

med underdånig skrifvelse den 1 November 1873 till Kongl. Maj:t insänd

skrift hafva femton afvittrings-landtmätare i nämnda län i underdånighet

andragit, bland annat, att det funnes få eller ingå statens tjensteman,

hvilkas verksamhet vore så mödosam och helsoförstörande, som landtBih.

till Riksd. Prat. 1875. 1 Samt. 1 Afd. 5 Raft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.

mätarnes i allmänhet och afvittrings-landtmätarnes i synnerhet; att de

senare, för att fullgöra sina tjensteskyldigheter, måste ofta tillbringa flera

månader af året uti helt och hållet obebygda traktör, der de icke kunde

erhålla annat skydd för ofta hastiga och störa omvexling^ i temperaturen,

än det sota i bästa fall ett tält kunde skänka, samt att de i följd

deraf merendels ådroge sig sjukdomar och åkommor, hvilka undergräfde

deras helsa och i förtid b rote deras arbetskrafter. Med anledning häraf

och då det jemväl kunde befaras, att detta beklagliga förhållande skulle

förvärras i den mån afvittringen utsträcktes inom lappmarken, samt gällande

bestämmelser angående afvittring.?- och storskiftes-landtmätarnes

pensionsrätt således ingåfve rättmätiga bekymmer för en mörk och sorglig

framtid, helst när tillika i betraktande toges, ej allenast att ersättning

för afvittringslandtmätarnes arbeten hädanefter utginge efter taxa i

stället för bestämdt ärligt arvode, utan äfven att arbetskrafterna vid en

mera framskriden ålder aftoge, hafva bemälde 15 afvittringslandtinätare

i underdånighet hemställt, att sådan nedsättning i pensionsåldern måtte

afvittrings-landtmätare medgifva?, att de kunde erhålla pension å allmänna

indragningsstaten vid 50 års ålder, derest betyg om sjuklighet

företeddes, men eljest vid 55 års ålder efter att i förra fallet hafva minst

20 och i det senare minst 25 år tjenstgjort vid afvittring?verket. Enär

derjemte det afvittrings-landtmätarne tillerkända pensionsbelopp af 900

riksdaler, med hänsyn till ej mindre de pensionsbelopp, hvartill andre

tjensteman vore berättigade, än ock de löneförmåner, som afvittringslandtmätarne

för det närvarande åtnjöte, syntes allt för ringa och vore

alldeles otillräckligt till en familjs uppehälle, hafva sökandena i underdånighet.

anhållit, att pensionsbeloppet för afvittrings-landtmätare måtte

höjas till 2,000 kronor.

För egen del har Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Vesterbottens

län, med erinran, att afvittrings-landtmätarne derstädes hädanefter komrne

att uteslutande sysselsättas i lappmarken, i underdånighet hemställt att,

enär afvittrings-landtmätarnes kroppskrafter i förtid försletes samt det

icke kunde vara någon uträkning för staten att bibehålla en tjenare, som

icke längre kunde uppfylla de på hans arbetskraft ställda anspråk, hvilket

förhållande, hvad afvittrings-landtmätarne anginge, i allmänhet inträffade

omkring den tid, då de uppnå 55 års ålder, afvittrings-landtmätarne

måtte förklara? berättigade att å allmänna indragningsstaten uppbära full

pension vid 55 års ålder och efter 25 års tjenstgöring såsom afvittringslandtmätare,

äfvensom att afvittrings-landtmätare, hvilken såsom sådan

tjenstgjort i 20 år och vid 50 års ålder kunde styrka att han vore till

vidare tjenstgöring oförmögen, jemväl måtte berättigas till full pension.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 13.

Beträffande beloppet af nämnda pension har Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

yttrat, att, då prisen å alla lefnadsförnöd enheter i särdeles

hö0- grad stigit under den tid, som förflutit efter utfärdandet af ofvan

omförmälda nådiga bref den 5 September 1854, samt afvittrings-landtmätarne

i de flesta fall hade vid den tid, de blefve till pension berättigade,

icke allenast sig sjelfva utan äfven familj att försörja samt barn

att uppfostra, så kunde det nu varande pensionsbeloppet icke blifva tillräckligt

för att bereda afvittrings-landtmätaren å gamla dagar en någorlunda

sorgfri ställning eller ens skydda honom från nöd. Men enär den

af sökandena begärda förh jningen i pensionsbeloppet syntes väl stor i

jemförelse med de pensionsbelopp, som blifvit andre tjensteman tillerkände,

har Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ansett sig höra hemställa,

det Kongl. Maj:t täcktes på det sätt bifalla sökandenas framställning i

förevarande hänseende, att pensionsbeloppet höjdes till 1,500 kronor, och

har Kongl. Maj:ts Befallningshafvande slutligen tillstyrkt, att Kongl. Maj:t

måtte bereda sådan ändring uti nu gällande föreskrifter i fråga om afvittrings-landtmätares

rätt till pension å allmänna indragningsstaten, att

uti berörda pension icke skulle inberäknas den pension, som afvittringslandtmätare

såsom kommissions-landtmätare kunde vara berättigad från

Civil-statens pensionsinrättning åtnjuta, så mycket hellre som afvittringslandtmätaren

endast genom särskilda årliga utgifter kunde bereda sig

rättighet till sistberörda pension.

Derjemte hafva de vid afvittringsverket i Norrbottens län anställde

15 landtmätare i underdånighet anhållit om rättighet att sist vid 60 års

ålder tråda ur tjensten med 2,500 kronors årligt underhåll och såsom

skål härför hufvudsakligen anfört, att en i högsta grad trägen och ansträngande

tjenstgöring så väl vinter- som sommartiden förstörde afvittrings-landtmätarens''

helsa och arbetsförmåga redan innan han uppnått

60 lefnadsår och således satte honom ur stånd att skota sin trägna

befattning, synnerligast om han, likasom sökandena nu samtidigt med

afvittringen och utan rättighet att begagna medhjelpare, sysselsattes med

laga skiftes förrättningar; att flera af sökandenas kamrater, hvilka egt

den starkaste kroppskonstitution, inom några år, långt före 60 års ålder,

med döden afgått och att bland sökandena några skötte sitt helsoförstörande

kall med bräckt helsa och försvagade kroppskrafter; att flere afvittringslandtmätares

sommarstationer läge i ödemarken 40 ä 50 mil från deras

hem, hvaraf följde, att de icke, såsom andre tjensteman, egde tillfälle

att skota sin ekonomi, utan tvärtom finge vidkännas oförvållade förluster,

samt att deras ekonomiska ställning vore mindre god i anledning deraf,

att de under en följd af år icke fått ersättning efter taxa.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.

I anledning af sistberörda ansökning har styresmannen för afvittringsverket

i Norrbottens län afgifvit, infordradt yttrande och, på

ytterligare anförda skäl, hemställt att sökandenas underdåniga anhållan

måtte i så matto vinna bifall, att de vid 60 års ålder erhölle 2,000

kronors pension.

Äfven .Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i nyssnämnda län har

afgifvit underdånigt utlåtande i ämnet och dervid, bland annat, anfört,

att Kongl. Majrts Befallningshafvande ansåge afvittrings-landtmätarnes

arbeten hädanefter, då afvittring komme att ega ruin i lappmarkerna,

om än icke helsoförstörande, dock med afseende å lappmarkernas oländighet

samt derå, att afvittrings-landt.mätarne antagligen ofta under den tid af

året, då arbetena ute på marken bedrefves, måste vara i saknad af tjenlig

bostad, komma att blifva af den ansträngande art, att man icke skäligen

kunde fordra, det afvittrings-landtmätarne skulle kunna dermed uthärda

till dess de uppnått den höga ålder, som, enligt nu gällande föreskrifter,

utgjorde ett vilkor för pensions erhållande från allmänna indragningsstaten;

att Kongl. Maj:ts Befallningshafvande likväl icke ansåge det vara

af behofvet påkalladt att i allmänhet nedsätta nyssberörda ålder till 55

år, emedan tvifvelsutan många afvittrings-landtmätare i samma ålder

icke komme att sakna de för deras tj en sters upprätthållande nödi »a

krafter; samt att Kongl. Maj:ts Befallningshafvande fördenskull funne

sig höra hemställa, att den lefnadsalder, vid hvilken afvittrings-landtmätare

må blifva berättigad till pension från allmänna indragningsstaten,

måtte, med det vilkor i afseende å tjenstår, som Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i Vesterbottens län föreslagit, bestämmas till den af afvittrings-landtmätarne

i Norrbottens län afgifna, eller 60 år, samt till

55 år _ endast för det fall, att afvittrings-landtmätare kunde styrka sig

vara till vidare tjenstgöring oförmögen; och då det af Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande i Vesterbottens län föreslagna pensionsbeloppet, fr,500

kronor, icke kunde vara tillräckligt för att bereda afvittrings-landtmätare

på deras ålderdom en i ekonomiskt hänseende någorlunda bekymmerfri

ställning, tillstyrkte Kongl. Maj:t,s Befallningshafvande i Norrbottens län,

att pensionsbeloppet för afvittrings-landtmätare måtte bestämmas till

2,000 kronor.

öfver förberörda framställningar har Landtmäteri-styrelsen den 31

December 1873 afgifvit underdånigt utlåtande och dervid, af uppgiga

anledningar, ansett det vara klart, att, i följd af tjenstgöringens beskaffenhet,

afvittrings-landtmätarnes kroppskrafter försletes samt deras håf

och lust för driftigt och omsorgsfullt verkställande af tjenstens fordringar

aftoge långt förr, än sådant i allmänhet inträffade med andre civile

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.

tjensteman. Det kunde hvarken vara billigt, att en person, hvilken använda

den större och kraftigare delen af sin lefnad i statens tjenst,

skulle, då hans arbetsförmåga deruti vore väsendtligen förbrukad, blifva

i saknad af nödig bergning, ej heller klokt och med statens fördel öfverensstämmande

att, genom för stränga vilkor för pensions erhållande,

tvinga en sådan person att, för att kunna förvärfva oumbärligt underhåll,

fortfara med en tjenstebefattning, som ej mera kunde handhafva-;

pa bästa sätt; och då härtill komme, att gymnastiklärare, hvilka antinvid

Grym näst] ska centralinstitutet eller vid elementarläroverket oförvitligen

tjenstgjort i 30 år och uppnått 60 års ålder, vore berättigade

att uppföras på allmänna indragningsstaten med sin fulla lön såsom

pension, samt att gymnastiklärarnes tjenstgöring vore ojemförligt mindre

helso förstörande än afvittrings-landtmätarnes, hvilken blefve svårare i

samma man fältet för deras verksamhet närmade sig fjellryggen, ansåge

landtmäteristyrelsen sig höra hemställa, att Kongl. Maj:t måtte bereda

afvittrings-landtmätarne pension å allmänna indragningsstaten i allmänhet

vid. uppnådda 60 lefnadsår och 30 års tjenstetid, deraf minst 25 vid

afvittringsveiket, samt vid uppnådda 55 lefnadsår och förenämnda tjenstetid,

när sjuklighet eller försvagadt helsotillstånd genom behörigt läkarebetyg

styrktes.

Beträffande derefter det pensionsbelopp, som borde afvittrings-landtmätarne

tillerkännas har Landtmäteristyrelsen, — med afseende ej mindre

derå, att, enligt vederbörandes beräkningar, desse landtmätares lönevilkor

nu utgjorde i medeltal minst 3,000 kronor och högst 3,500 kronor,

än ock derå att dels, derest hvarje afvittrings-landtmätare kunde lemna

sm befattning innan förmågan att driftigt och väl utöfva densamma öfvergåfve

honom, sådant vore fördelaktigt för staten, enär yngre och skickliga

landtmätare kunde åstadkomma mera och bättre arbete än de landtmätare,

som vore af mångårig, helsoförstörande tjenstgöring lidande eller

åtminstone upptröttade, och äfven för bättre pris, när hänsigt toges dertill,

att hvarje landtmätarne behöfde flere handtlangare och kostnaden för

dessa vore mycket dryg för staten, som allena bekostade deras aflöning;

dels de äldre landtmätarne ej kunde afgå från sina befattningar och dermed

förenade inkomster, i fall deras pensioner blefve betydligt lägre än

nämnda inkomster och således så mycket snarare otillräckliga till samma

landtmätares och deras familjers anständiga bergning, som de förre visserligen

icke i nuvarande dyra tider kunde för ålderdomen gorå några

besparingar på sina årsinkomster, af hvilka en dryg de! måste användas

under deras fältlif hvilket tillika nindrade dem att väl vårda sin husliga

ekonomi, dels ock enligt nådiga brefvet den 16 Mars 1858, angående civile

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.

embcts- och tjenstemäns pensionsrätt å allmänna indragningsstaten, dessas

pensioner å samma stat blifvit i allmänhet sålunda bestämda, att de, hvilka

uppbure i lön 3,000 krono? eller derunder, skulle undfå hela beloppet i

årlig pension, och de, som åtnjöte mer än 3,000 krono?, 80 procent af

totalsumman, dock att, på det de, som i årlig aflöning åtnjöte öfver 3,000

krono?, men mindre än 3,750 krono?, icke måtte genom den bestämda

procent-beräkningen blifva lidande, äfven desse skulle i pension erhålla

3,000 krono?, — i underdånighet hemställt, att, på det icke åldrige och försvagade

afvittrings-landtmätare måtte, allenast för att kunna erhålla nödtorftigt

uppehälle för sig och de sina, nödsakas att mot sin önskan i det

längsta bibehålla eu befattning, hvilken de icke mera kunde på bästa sätt

bestrida, Kongl. Maj:t täcktes bereda afvittrings-landtmätarne åtminstone

sådan likställighet med statens flesta civila tjensteman, i afseende på pension

å allmänna indragningsstaten, att de förres pensionsbelopp blefve bestämdt

till 2,500 krono?, inberäknadt det pensionsbelopp, hvartill afvittrings-landtmätare,

som jemväl vore kommissions-landtmätare, kunde finnas

vara i sistnämnda egenskap berättigad.

Vidare och ehuru någon ansökning af storskiftes-landtmätarne om

förbättring af deras pensionsvilkor för närvarande icke förelåge, har Landtmäterisfyrelsen

likväl, enär desse alltid varit likställde med afvittringslandtmätarne

och likasom sistbemälde landtmätare hade en i hög grad

svår tjenstgöring, tillika hemställt, det Kongl. Maj:t måtte bereda storskiftes-landtmätarne

enahanda förmåner i afseende på pension å allmänna

indragningsstaten, som blifvit för afvittrings-landtmätarne af styrelsen

föreslagna.

Slutligen har äfven Kongl. Maj:ts och Rikets Statskontor afgifvit

underdånigt utlåtande i ärendet; och, hvad först angår frågan, huruvida

tillräcklig anledning må förefinnas att ifrågasätta ändring i nu gällande

bestämmelser rörande välboren för storskiftes- och afvitt rings-land t mätares

pensionsrätt, har Statskontoret ansett hvad i sådant hänseende blifvit

så väl af Kongl Maj:ts Befallningshafvande som af Landtmäteristyrelsen

anför dt. ådagalägga ej endast att billigheten kräfde, det bemälde landtmätare

berättigades att vid tidigare lefnadsålder och efter kortare tjenstetid,

än som för pensioneringen åt civile tjensteman i allmänhet vore stadgade,

tillträda pension på allmänna indragningsstaten, utan ock att en

sådan åtgärd kunde anses af statens väl förstådda intresse påkallad.

I afseende på åldersmåttet har Statskontoret närmast slutit sig till

den åsigt, som uttalats af afvittrings-landtmätarne i Norrbottens län och

vunnit understöd af styresmannen för afvittringsverket derstädes samt i

hufvudsak jemväl af Kong!. Maj:ts Befallningshafvande i samma län.

t

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.

7

Vidkommande åter pensionsbeloppet har Statskontoret emot Landtmäteristyrelsens

förslag, hvilket stödde sig på det antagande, att de ifrågavarande

landtmätarnes aflöning skulle utgöra i medeltal minst 3,000 kronor

och högst 3,500 kronor, erinrat, att vid bestämmandet af den löneförbättring.

som jemlikt nådiga brefvet den 29 Maj 1874 blifvit för år

1875 storskiftes- och afvittrings-landtmätarne förunnad, beräknats, att desse

tjenstemäns årsinkomst af tjensten skulle utgöra 2,500 kronor i första

och 3,000 kronor i andra lönegraden. Vid sådant förhållande och då uti

dessa inkomster inginge resepenningar, upptagna för storskiftes-landtmätarne

till 200 kronor och för afvittrings-landtmätarne, med tillägg af

ersättning för husrum under sommaren, till 250 kronor, hvilka belopp

icke borde vid pensionernas bestämmande komma i beräkning,

har Statskontoret, med hänseende jemväl till det jemförelsevis ringa

belopp, hvartill ifrågavarande tjenstemäns pensioner hittills varit fastställda,

ansett pensionsbeloppet nu icke böra bestämmas högre än hvad

afvittrings-landtmätarne i Vesterbottens län begärt samt Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande i Norrbottens län och dervarande afvittrings-styresman

förordat eller 2,000 kronor.

Med erinran dels att det i förstnämnda nådiga bref den 5 September

1854 förekommande stadgande, att uti pensionsbeloppet jemväl skulle

inberäknas den pension, hvartill den afskedstagande kunde i egenskap af

kommissions-landtinätare finnas berättigad, öfverensstämde med den i nådigt

bref den 23 November 1860 uttalade allmänna grundsats, att pension

på allmänna indragningsstaten för mer än en tjenst icke borde någon

beviljas, hvilket stadgande för större tydlighets skull fortfarande torde

kunna bibehållas, dels att, i afseende å pensionsrätt för styresmännen vid

storskiftes- och afvittringsverken, någon särskild föreskrift icke funnes

meddelad, men att, då fråga derom icke blifvit af vederbörande väckt,

Statskontoret funnit sig ej böra något förslag i sådant hänseende framlägga,

har Statskontoret slutligen i betraktande af hvad sålunda förekommit

hemställt, att storskiftes- och afvittrings-landtmätare måtte förklaras

berättigade att vid uppnådda 60 lefnadsår och 30 års tjenstetid, deraf

minst 25 år vid storskiftes- eller afvittringsverken, undfå på allmänna indragningsstaten

pension till ärligt belopp af 2,000 kronor; dock att storskiftes-

eller afvittrings-landtmätare, som jemväl vore kommissions-landtmätare,

må, äfven om han i sistnämnda egenskap qvarstår till sextiofem

års ålder, ej ega rätt att den kommissions-landtinätare eljest tillkommande

pension uppbära; och har Statskontoret ansett frågan om tidigare

pensionsrätt för storskiftes- eller afvittrings-landtmätare, söm före sextio

års ålder vore i följd af obotlig sjukdom oförmögen att sin tjenst för
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.

rätta, lämpligast böra, på sätt i afseende å civile tjensteman i allmänhet

egde rum, för hvarje särskildt fall underställas Kongl. Maj:ts och Riksdagens

pröfning.

Kongl. Maj:t, som gillar de af Statskontoret uttalade åsigter och

finner Sig icke kunna godkänna Sin Befallningshafvandes i Vesterbottens

län framställning om tillväga!)ringande af sådan ändring af det allmänna

stadgandet i 11 § af Kongl. Maj:ts förnyade nådiga reglemente för Civilstatens

pensionsinrättning af den 24 Oktober 1873, att afvittrings-landtmätare,

hvilken tillika vore kommissions-landtmätare och afginge ur förstnämnde

tjenst med åtnjutande af pension på rikets allmänna indragningsstat,

skulle derjemte blifva berättigad att af Civilstatens pensionsinrättning

undfå den pension, honom såsom kommissions-landtmätare

kunde tillkomma, vill alltså härmed i nåder föreslå Riksdagen

att medgifva, det storskiftes- och afvittrings-landtmätare, som

tjent tretio år, deraf minst tjugofem år vid storskiftes- eller afvittringsverken,

må vid uppnådda sextio lefnadsår berättigas att på allmänna indragningsstaten

undfå pension till årligt belopp af två tusen kronor, dock

att storskiftes- eller afvittrings-landtmätare, hvilken tillika är kommissionslandtmätare

och i sistnämnde egenskap efter afskedstagande från storskiftes-

eller afvittrings-landtmätarebefattningen qvarstår så länge, att han

jemväl såsom kommissions-landtmätare fullgjort de för pension på allmänna

indragningsstaten stadgade vilkor, må från donna stat åtnjuta pension

endast för den af tjenstfri)a, som berättigar till högsta pensionsbeloppet.

De ärendet tillhörande handlingar skola tillhandahållas vederbörande

Utskott; Och Kong!. Maj:t förblifver Riksdagen med afl Kongl. nåd och

ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

Axel Bergström.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.

9

Utdrag af Protokollet öfver civil-ärenden, hållet inför Hans

May.t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 23

December 1874.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-statsininistern Carleson,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Berg,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Loven och

Friherre Åkerhielm,

Vidare föredrog Departementschefen: Åtskillige afvittrings
landtmätares

i Vesterbottens och Norrbottens län särskilda, af Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande i nämnda län med eget utlåtande insända

underdåniga ansökningar i fråga om förändrade bestämmelser rörande

afvittringslandtmätarnes rätt till pension på rikets allmänna indragen ngsstat;

i anledning af hvilka framställningar Landtmäteristyrelsen afgifvit

infordradt underdånigt utlåtande och dervid tillika hemställt, att Itorskifteslandtmätarne

måtte i berörda hänseende beredas samma förmåner,

som blifvit föreslagna för afvittringslandtmätarne; varande derefter underdånigt

yttrande af Statskontoret afgifvet.

Statsrådet hemställde att — med gillande af de utaf Statskontoret

uttalade åsigter och nådigt förklarande, att Kongl. Maj:ts BefallningsBih.

till Rikscl. Prof. 1875. 1 Sami. 1 Afd. 5 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o IS.

hafvande» i Vesterbotteris län framställning om tillvägabringande af sådan

ändring af det allmänna stadgandet i § 11 Kongl. Maj:ts förnyade nådiga

reglemente för Civilstatens pensionsinrättning af den 24 Oktober 1873,

att afvittringslandt mätare, hvilken tillika vore kommissionsland t mätare

och afginge ur förstnämnda tjenst med åtnjutande af pension på rikets

allmänna indragningsstat, skulle derjemte blifva berättigad att af Civilstatens

pensionsinrättning undfå den pension, honom såsom kommissiunslandtmätare

kunde tillkomma, icke kunde godkännas — Kongl. Maj:t

täcktes i nåder föreslå Riksdagen att medgifva, det storskiftes- och afvittringslandtmätare,

som tjent tretio år, deraf minst tjugufem år vid

storskiftes- eller afvittringsverken, måtte vid uppnådda sextio lefnadsår

berättigas att på allmänna indragningsstaten undfå pension till årligt

belopp af två tusen kronor; dock att storskiftes- och afvittringslandtmätare

— hvilken tillika vore kommissionsla tidt mät are och i sistnämnda

egenskap efter afskedstagande från storskiftes- eller afvittringslandtmätarebefattningen

qvarstode så länge, att han jemväl såsom kommissionslandtmätare

fullgjort de för pension på allmänna indragningsstaten stadgade

vilkor — finge från donna stat åtnjuta pension endast för den af

tjensterna, som berättigade till högsta pensionsbeloppet.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder bifalla hvad

Statsrådet sålunda tillstyrkt, samt befallde, att proposition

i ämnet af den lydelse, bilagan till detta protokoll

utvisar, skulle i vanlig ordning till Riksdagen

aflåta».

Ex protoeollo

Paul Strandberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.