Angående fastställande af sträckning för de delar af beslutade jernbanorna från Storvik till rik sgränsen mot Norge, hvilkas riktning hittills icke blifvit slutligen bestämd, in. in
1875-01-23 · 78 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 3,4 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 21 av 78 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1875:42, Angående fastställande af sträckning för de delar af beslutade jernbanorna från Storvik till rik sgränsen mot Norge, hvilkas riktning hittills icke blifvit slutligen bestämd, in. in
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
KongI. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 42.
N:o 42.
KONGL. MAJ:TS
Nådiga Proposition till Riksdagen, angående fastställande af
sträckning för de delar af beslutade jernbanorna från
Storvik till rik sgränsen mot Norge, hvilkas riktning
hittills icke blifvit slutligen bestämd,
in. in.;
Gifven Stockholms Slott den 27 April 1875.
Under åberopande af hvad bilagd a Utdrag af Protokollet öfver
Civilärenden för donna dag innehåller, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå
Riksdagen att medgifva
antingen att den år 1873 beslutade tvärbana, hvilken afser att tillsammans
med Sundsvall—Torpsliammarsbanan och en Norsk jernväg
mellan Trondhjem och riksgränsen sammanbinda Bottenhafvet och Vesterhafvet,
må, hvad angår den hittills stridiga sträckningen, dragas
från Torpshammar vester ut till Ange och derifrån i nordvestlig riktning
öfver Gällösundet och Östersund till Näskott; att den uppåtgående
stambanan, så vidt fråga är om dess hittills obestämda riktning,
må sträckas från Hy b o öfver Välje till Ange; samt att derjemte
må byggas en jernväg från Gällösundet i nordostlig riktning till Håsjö;
Bih. till Riksd. Prof.. 1815. 1 Sami. 1 Afd. 18 Haft.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 42.
eller ock, i händelse denna framställning icke i allo af Riksdagen
bifalles, att den uppåtgående stambanan må dragas från Hybo öfver
Välje till Torpshammar samt tvärbanan från Torpshammar öfver Håsjö,
Dusnäs viken och Östersund till Näskott.
De till ärendet hörande handlingar skola vederbörande Utskott
tillhandahållas.
Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. Nåd och ynnest
städse välbevågen.
OSCAR
Ami Bergström.
ttongl. Mdj:ts Nåd. Prop. No 42.
1
Utdrag af Protokollet ''öfver Civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den
27 April 1875
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern Carleson,
Hans Excellens, Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Berg,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Alströmer,
Weidenhielm,
Loven,
Friherre Akerhielm och
Friherre von Otter.
2:o.
Departementschefen, Statsrådet Bergström föredrog i underdånighet:
A. Styrelsens öfver Statens jernvägsbygnader till Kongl. Maj:t
ingi fn a underdåniga memorial den 30 sistliden Mars, innefattande förslag
rörande lämpligaste sträckningen för ej mindre den del af beslutad
stambana, som skulle afse att förbinda Hybo i Helsingland med
Torpshammar i Medelpad eller annan punkt på luden mellan Sundsvall
och riksgränsen mot Norge, än ock den del af beslutad tvärbana, som,
utgående från Torpshammar eller annan punkt på berörda linie, borde
fortlöpa, vare sig i sydligare eller nordligare riktning, med direkt eller
indirekt beröring af Östersund, till Aspåsnäset eller Frökorn eller, nu
mera närmare bestämdt, till Näskott; varande memorialet åtföljdt af
Bill. till Riksd. Prat. 1873. 1 Sami. 1 Afd. 18 Haft. 1
2
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 42.
deri åberopade plankartor, profilritningar och kostnadsförslag, generalkarta
och jemförelseprofil;
B. Särskilda underdåniga framställningar, de der blifvit till Kongl.
Maj:t ingifna:
l:o den 14 Augusti 1874 från ledamoten af Riksdagens Andra
Kammare, Häradshöfdingen m. in. P. Staaff och ledamöterne af Riksdagens
Första Kammare, Fabriksidkare!! in. m. E. Frisk och Apotekaren
m. in. J. Brun, hvilka, såsom tillika ledamöter af Gefleborgs läns
landstings jernvägskomite, — jemte förmälan, att de låtit för insamlade
medel och något bidrag af nämnda landsting verkställa undersökning
samt upprätta karta och kostnadsförslag för en östligare riktning
af jernvägen genom Helsingland från Hybo, hvilken jernvägsriktning,
kallad Union i>, sträcker sig genom Ljusdals, Delsbo, Bjuråkers och
Bergsjö socknar förbi Elfsund i sistnämnda socken till sjön Malungen
dersammastädes vid gränsen mot Medelpad och varit ämnad att vidare
uppdragas till någon punkt på tvärbanan vester om Wattjom — frånträdt
anspråket, att linien B borde från Elfsund fortlöpa till sjön Malungen,
samt anhållit, att från Elfsund eller annan der nedanom belägen
punkt på linien B måtte undersökas en vestligare sträckning genom
Hassela socken till Johannesfors jernbruk nära gränsen mellan
Helsingland och Medelpad, och vidare genom detta senare landskap
till någon punkt å tvärbanan vid vestliga ändan af Stödesjön;
2:o den 19 September 1874 från Häradshöfdingen m. in. C. 0.
Granbom, Kommissionslandtmätaren C. 0. Widmark, Kyrkoherden A.
C. Tunelli, Måns Persson, Öl. Persson, Hans Larsson och J. P. Östlund,
de der, under åberopande af dem utaf Arbrå, Jerfsö, Ljusdals,
Färila och Ramsjö kommuner gifvet uppdrag, i underdånighet anhållit,
att af de tre föreslagna jernvägslinierne från Hybo till tvärbanan, nemligen
den nyssomförmälda östliga, den mellersta öfver Välje till Torpshammar
och den vestliga öfver Välje genom Ramsjö socken till Ange
i Bergsjö socken, Kongl. Maj:t måtte i Nåder antaga helst den sistnämnda
eller åtminstone den mellersta;
3:o den 6 November 1874 från Vester-Norrlands läns landsting,
som begärt, dels att Kongl. Maj:t täcktes till innevarande års Riksdag
aflåta Nådig Proposition om Norra stambanans sträckning i en linie
från bly bo i riktningen åt sjön Dellen och vidare förbi Stödesjön, deri
från Norge kommande tvärbanan till mötes, samt derifrån genaste vägen
till södra ändan af Hellgumsjön och vidare till Sollefteå vid Ångermanelfven,
dels ad: att, i händelse berörda framställning i Nåder
bifölles, frågan om undersökningen af linien B måtte få förfalla; va
-
Kongl. Ma,j:ts Nåd. Prop. N:o 42.
3
rande Landstingets ifrågavarande framställning af Kongl. Maj ds Befallningshafvande
till Nådigt bifall förordad;
4:o den 19 December 1874 från Jemtlands läns landstings och
Östersunds städs jernvägskomiterade, Ledamoten af Riksdagens Första
Kammare, Landshöfdingen m. m. Gr. Asplund, Öfversten m. m. G. Adlersparre,
Landskamereraren m. m. C. H. Ekberg, Landssekreteraren
m. in. P. G. Rissler, Provincialläkaren m. in. E. M. Grenholm, Apotekaren
m. in. C. A. Lignell, Förste Landtmätaren m. m. E. Chr. Burman,
Ledamoten af Riksdagens Andra Kammare in. m. Nils Larsson i
Tullus, Rådmannen A. P. Fjellman, Kronofogden P. Englund och L.
O. Hammargren, hvilka af anförda skål icke allenast förordat tvärbanans
dragande från Torpshammar genom Bergsjö, Bräcke och Refsunds
socknar öfver Östersund till Kaskett eller i den s. k. Re t sund slinien,
den uppåtgående stambanans sträckning i den s. k. Ramsjölinien
eller från Hybo utefter Hennans vattendrag genom Ramsjö socken till
Ange å tvärbanan, från hvilken punkt ända till Gällt) i Ref sund båda
banorna sammanlöpte till en, samt, för uppåtgående stambanans nordligare
fortsättning, sträckningen från Gällö genom Håsjö och Fors’
socknar till Ångermanelfven i trakten af Sollefteå, utan ock anhållit,
att Kongl. Maj:t, så framt komiterades uppfattning om det af dem förordade
s. k. vestra alternativets företräde vunne Nådigt godkännande,
måtte för Riksdagen föreslå de ifrågavarande banornas förläggande i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med nämnda alternativ samt, om så
nödigt pröfvades, påkalla ett förklarande af Riksdagen, att någon viss
lämplig anpart af de för år 1875 till begge banornas ostridiga delar
anvisade medel finge användas till tvärbanans påbörjande österifrån i
den sträckning, som beslötes, äfvensom att Nådig Proposition angående
det af komiterade förordade bansystemets utsträckning till Ångermanelfven
måtte afl åtas; i sammanhang hvarmed komiterade uttalat den
förtröstan, att, i händelse Kongl. Maj it funne det östra alternativet för
tvärbanan från Torpshammar genom Hell sjö och Plåsjö utefter Gesundssjöns
södra strand till Stugun och derifrån till Näskott eller den s.
k. Håsjölinien eller C-limen höra föredragas, Kongl. Maj:t måtte af de
tvenne, underordnade alternativ för sammanbindning af Dusnäsviken i
Stugun och Näskott godkänna, icke det, hvilket afsåge fortsättning
utefter Liths- eller Indalselfven och indirekt beröring af Östersund
medelst bibana, utan det, som afsåge direkt berörande af Östersund,
och alltså till Riksdagens antagande föreslå detsamma; varande komiterades
framställning af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Jemtlands
län till bifall förordad;
4 Kong!. Maj:Is Nåd. Prof. No 42.
5:o den 28 December 1874 från Ragunda Härads Jernvägskomiterade
D. Frisendahl i Hammarn, J. Amcoff i Ammer, Haqvin Bergvall
i Gisselgård, J. H. Bergvall i Döviken, N. O. Sahlin i Stugun och Nils
Eriksson i Ede, hvilka hemställt, att den uppåtgående stambanan måtte
dragas från Hy b o förbi Stödesjön till Håsjö, hvarest den från Norge
kommande tvärbanan skulle mota, samt förstnämnda bana från Håsjö
utsträckas till Angermanelfven med beröring af Hellgumssjön och Sollefteå;
6:o
den 17 sistlidne Februari från ledamöterne i Riksdagens Första
Kammare, förrbemälde E. Frisk och J. Brun jemte Ofver-PIofpredikanten
m. m. Fr. Grafström, Theologie Doktorn m. m. J. Widén,
Kaptenen G. F. Burman och Grossliandlanden S. J. Hamberg samt
ledamöterne i Riksdagens Andra Kammare, Hemmansegaren Per Ericsson,
Häradshöfdingen m. m. P. Staaff, Hemmansegaren P. Näsman,
Sågverksdisponenten F. T. Malmberg, Handlanden J. Fahlén, Hemmansegaren
P. 0. Hörnfeldt, Borgmästaren Ghr. A. Fröberg, Hemmansegaren
Plans Andersson, Sågverksegaren G. Hseggström, Hemmansegaren
C. E. Hjelm, Landtbrukaren L. J. Fahlander, Hemmansegaren A. Bäckström,
Sågverksegaren Per Nilsson och Kaptenen m. in. J. Rutberg,
hvilka, under uttalande af den öfvertygelse, att den af de jemtländske
komiterade föreslagna sträckningen af stambanan från Hybo till Gällö
icke skulle medföra något nämnvärdt gagn för det östra Norrland, anhållit,
att Kongl. Maj:t, derest förevarande fråga funnes fullt utredd,
ville i Nåder för Riksdagen föreslå den beslutade jernvägens byggande
efter östra alternativet, men att, i motsatt händelse, Kongl. Maj:t måtte
med framläggande af förslag till banans riktning från Hybo norrut
låta åtminstone anstå till ett annat år, då erforderlig utredning och
fullständigare upplysningar om det ena eller andra alternativets verkliga
företräde hunnit till fullo beredas.
C. Det af Styrelsen öfver Statens jernvägsbyggnader den 30 sistlidne
Mars öfver ofvanberörda framställningar till följd af särskilda
Nådiga remisser afgifna underdåniga utlåtande, deri Styrelsen, såvidt
samma framställningar rörde de omtvistade och stridiga sträckningarne
af ifrågavarande jernbanor, hänvisat till förr omförmäld a memorial; hvaremot
Styrelsen för sin del, vidkommande frågan om aflåtande till innevarande
års Riksdag af Nådig Proposition om Norra stambanans fortsättning
från tvärbanan vidare norrut, ansett denna fråga vara för tidigt
väckt; äfvensom Styrelsen, hvad anginge det ifrågasätta uppskofvet
med framläggande för Riksdagen af förslag rörande Norra stambanans
sträckning från Hybo norr ut, i underdånighet uttalat den me
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 42.
ning att, då, enligt Styrelsens åsigt, alla de frågor, hvilka på bestämmandet
af banans riktning genom det omtvistade området borde inverka,
vore för ändamålet tillräckligt utredda, sådant uppskof icke
borde ifrågakomma, helst derigenom jemväl skulle uppstå hinder för
jern vägsbyggnadernas bedrifvande, enligt den antagna planen, på det
mest ändamålsenliga och minst kostsamma sätt.
Härefter yttrade Departements-chefen:
»Innan jag går att uttala min åsigt rörande lämpligaste sträckningarne
för ifrågavarande jernvägslinier, torde det i nåder tillåtas
mig att i minnet återkalla åtskilligt af hvad förut i hit hänförliga afseende
förekommit, enär detta torde angifva de synpunkter, hvarur
hela frågan om fortsättande af statens jernvägsbyggnader norr om
Gefle—Dala-banan från början blifvit betraktad, och hvilka synpunkter
kunna verka bestämmande vid afgörande af nu föreliggande frågor.
Genom nådigt bref den 16 April 1870 uppdrog Kong!. Maj:t åt
Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader att låta under samma år
verkställa erforderliga undersökningar för norra stambanans fortsättning
norr om Gefle—Dala-banan i hufvudsaklig riktning från Storviks
station å nämnda bana öfver Bollnäs och Ljusdal till Torpshammar i
Medelpad eller annan punkt, hvarifrån jernväg lämpligen kunde till
Sundsvall anläggas, samt vidare från nämnda punkt i vestlig riktning
norr om Storsjön och söder om Åre skutan, med direkt eller indirekt
beröring af Östersund, till norska gränsen vid Skurdalsporten eller
annat närbeläget för öfvergången af fjellon mera tjenligt ställe, som i
sammanhang med de undersökningar, hvilka kundekomma att å norska
sidan företagas, närmare bestämdes.
Sedan de sålunda anbefalda undersökningarne blifvit af slutade och
Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader uti underdånigt memorial
den 19 Maj 1871, med öfverlemnande af tre särskilda betänkande och
kostnadsförslag jemte tillhörande plankartor och profil ritningar öfver
dels norra stambanans fortsättning från Storvik öfver Bollnäs och Ljusdal
till Torphammar, dels en bibana från sistnämnda ställe till Sundsvall,
dels och jernvägslinien från Torpshammar öfver Östersund till
riksgräns en mot Norge, uttalat den åsigt, att berörda j ernvägsundersökningar
egentligen af sago två särskilda j ernvägsförbindelser, af
hvilka den ena från Sundsvall till riksgränsen med dess fortsättning
inom Norge till Trondhjem komme att förena Nordsjön vid
sistnämnda stad och Bottniska vikon vid Sundsvall, sätta Jemtland
i förbindelse med ett alltid Öppet Imf samt utgöra ett helt för sig,
hvithet för Norrland skulle blifva af särdeles stort och allmänt gagn
6
Korigl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 42.
äfven utan den andra jern vägsanläggningen mellan Storvik och Torpshammar,
hvarigenom skulle åstadkommas Norrlands förbindelse med
hufvudstaden och landets öfriga jernbanor; så, och efter det Kongl.
Maj:t den 12 Januari 1872 berättigat ett enskild!: bolag, benämndt
Sundsvalls jernvägsaktiebolag, att anlägga och för allmän trafik begagna
jernväg med spårvidd af 3 fot 6 tum engelskt mått från Sundsvall
till Torpshammar; samt Styrelsen öfver statens jern vägsbyggnader
under hösten 1872, enär efter regerande af nyssomförmälda kostnadsförslag
en högst betydlig stegring inträffat så väl i arbets- som materialpris
i allmänhet, till närmare öfverensstämmelse med då gällande
prisförhållanden omarbetat de på grund af 1870 års undersökningar
verkstälda kostnadsberäkningar dels för smalspåriga jernvägen från
Torpshammar till riksgränsen dels ock för uppåtgående stambanan från
Storvik till Torpshammar, äfvensom uppskattat den förhöjning i kostnad,
som skulle uppkomma derigenom, att den senare banan, hvars
spårvidd ursprungligen afsetts höra blifva 3 fot 6 tum engelskt mått,
byggdes med samma spårvidd som statens stambanor, blef ärendet
den 10 Januari 1873 för Eders Kongl. Maj:t föredraget. Uti mitt
underdåniga anförande till Statsrådsprotokollet för nämnda dag yttrade
jag, bland annat, att talande skål funnes icke allenast för norra stambanans
fortsättning norr om Gefle—Dala-banan, utan äfven för åvägabringande
af en jern vägsförbindelse mellan Trondhj emsfj ord en i Norge
och Bottniska vikon; att en jernbana, som endast sträckte sig norr
ut, icke vore tillfyllestgörande för Norrlands behof; att densamma, för
att blifva verkligen gagnande, måste vika af åt vester och sträcka sig
ända till riksgränsen, en norsk jernväg till mötes; att af de ve stliga
landskapen vore det företrädesvis Jernband, som med sina naturliga
förmåner egde grundade anspråk att få en vestlig tvärbana dragen
genom sitt område; att Norska Stortingets den 3 Maj 1872 fattade
beslut, att för statskassans räkning herde anläggas en jernbana från
Throndhjem öfver Mmraker till en punkt i riksgränsen, under vilkor,
bland andra, att sådan säkerhet, som af Konungen funnes antaglig,
erhölles för samtidig tillslutning af en jernbana i Sverige från den
motsvarande punkten i riksgränsen antingen till Sundsvall eller till
Storsjön i Jernband, med nödvändighet föranledde dertill att, om en
tvärbana inom Norrland komme till stånd, densamma finge sin sträckning
genom Jernband; att den ifrågasätta tvärbanan till riksgränsen
tillsammans med den uppåtgående Union kunde uppfattas såsom en
sammanbindningsbana mellan rikets hufvudstad och Throndhjems isfria
hamn vid ^Vesterhafvet; att den hufvudsakliga riktningen af de ifråga
-
7
Kongl. Maj:ts Nåd. Prnp. N:o*42.
ställda jernvägarne vore gifven: men att, på sättlaf särskilda utaf mig
omförmälda underdåniga framställningar funnes, inom Norrland rådde
olika åsigter rörande sträckningen af vissa stycken af samma jernväg^
att ostridigt vore, att norra stambanan bonde fortsättas'' från
Storvik till Hybo i Helsingland, äfvensom att tvärbanan, från riksgränsen
räknadt, bonde sträcka sig till Aspåsnäset eller Krokom
(Näston); samt att, ehuru jag delade de af Westerbottens läns landsting
hysta och uttalade förhoppningar, det norra stambanan en gång, möjligen.
inom eu icke så aflägsen framtid, skulle varda utsträckt till
gränsen af eller kanske genom Westerbottens län, sådant icke kunde
berättiga dertill att lön det dåvarande, och enär frågan lika mycket
gällde åstadkommande af eu tjenlig sammanbindningsbana mellan Bottniska
viken och Nordsjön, som utsträckning af norra stambanan, låta
läget för den förra bestämmas af de synpunkter, hvarifrån donna angelägenhet
uppfattats af nämnda landsting, som ansett, att genom jomvägens
sträckning i nordlig riktning mot Ångermanelfven, hvilken ända till
Nylands lastageplats vore segelbar för större fartyg, mera betydande fördela!
skulle beredas sa väl AVesterbottens län, liv like t till jernbanans nordligaste
punkt erhölle väsendtligen kortare väg än till Sundsvall, som
ock det allmänna, derföre att, om, såsom man finge antaga, norra
stambanan uti tidens längd komme att framdragas äfven genom Ångermanland
samt Westerbottens och Norrbottens län, eu stor del af norra
stambanan och banan till Norge blefve gemensam.»
På grund af hvad jag sålunda och i öfrig! anförde, behagade Eders
Kongl. Maj:t, med gillande af min underdåniga, af Statsrådets Öfriga
ledamöter biträdda hemställan, uti nådiga propositionen den 14 Januari
1873 angående statsverkets tillstånd och behof föreslå Riksdagen:
att besluta byggande dels af eu bredspårig jernväg med lätt öfverbyggnad
till fortsättning af norra stambanan från Storvik till Hybo i
Helsingland och vidare derifrån antingen till Torpshammar i Medelpad
eller annan öster derom belägen punkt å Sundsvall—Torpshammarbanan;
dels och af en smalspårig tvärbana med lika öfverbyggnad, som,
utgående från 1 orpshammar eller annan öster derom belägen punkt å
berörda enskilda bana, skulle sträcka sig'', vare sig'' i sydligare eller
nordligare läge, med direkt eller indirekt beröring af ''Östersund, till
Aspåsnäset eller Krokom (A ii skott) samt fortsättas derifrån till riksgräns
eu, en norsk statsbana från Throndhjem till mötes; att antaga det
af Jemtlands läns landsting gjorda erbjudande att såsom bidrag till
nämnda tvärbanas byggande, utan anspråk på aktier eller återbetalning,
lemna staten 900,000 Riksdaler, under vilkor, att byggnadsarbetet ä jern
-
8
Konsl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 42.
vägen från Storvik norrut och a tvärt)anan ordnades sa, att sistnämnda
banas delar öster och vester om Storsjön dit framhunne ungefärligen
samtidigt och icke väsendtligen senare, än den uppåt gående jernvägen
från Storvik hunne tvärbanan mellan Sundsvall och Throndhjem; samt
att till fullständiga undersökningar af lämpligaste sträckningar förvissa
delar af - ifrågavarande j omvägar och förberedande arbeten å
ostridiga delar deraf för år 1874 å extra stat anvisa 200,000 Riksdaler.
Uti underdånig skrifvelse den 2 Maj 1873 anmälte Riksdagen, att
han hufvudsakligen delade de åsigter i fråga om anläggande af jernvägar
genom Norrland, som funnos anförda i det vid Eders Kong!. Maj:ts
ofvanomförmälda nådiga Proposition fogade protokoll öfver Civil-ärenden,
men att hos Riksdagen uppstått tvekan, huruvida, då den bredspariga
banans sträckning från Hybo icke utan föregående undersökningar
kunde bestämmas, det vore skål att för det da varande föreskrifva,
att donna handel skulle fortsättas »antingen Ull Torpshammar dier annan
öster derom belägen punkt ä Sundsvall—Torpshammar-banam; att Riksdagen
föreställde sig, att den punkt, der den bredspariga banan skulle
anslutas till den smalspåriga, borde blifva beroende af fullständiga
undersökningar om lämpligaste sträckningen för banans fortsättande
från Hybo; att vid lemnande af sitt bifall till byggandet af en bredspårig
stambana från Storvik Riksdagen alltså ansett, att det borde
blifva beroende af berörda undersökningar, om jernvägen från Hybo
borde fortsättas antingen till Torpshammar eller annan lämplig punkt
på sträckningen mellan Sundsvall och riksgränsen, likasom att den
smalspåriga tvär b anan skulle utgå antingen från Torpshammar eller
annan punkt på berörda sträckning; samt slutligen att Riksdagen i
öfverensstämmelse dermed be slutit byggande dels af en bredspåiig
jernväg med lätt öfverbyggnad till fortsättning af norra stambanan
från Storvik till Hybo i Helsingland och vidare derifrån antingen till
Torpshammar i Medelpad eller annan lämplig punkt på sträckningen
mellan Sundsvall och riksgränsen, dels ock af eu smalspårig tvärbana
med lika öfverbyggnad, som, utgående från 1 orpshammar eller annan
punkt på berörda sträckning, skulle fortlöpa, vare sig i sydligare eller
nordligare läge, med. direkt eller indirekt oer o ring af Öster sund, till
Aspasnäset eller Krokom (lodskott) samt fortsätta derifrån till riksgränsen,
eu norsk statsbana från Throndhjem till mötes; hvarjemte
Riksdagen antagit det af Jemtlands läns landsting gjorda erbjudande
att såsom bidrag till nämnda tvärbanas byggande, utan anspråk på
aktier eller återbetalning, lemna staten 900,000 Riksdaler på de tider
och med de vilkor i öfrig!, Eders Kung!. Maja kunde finna godt be
-
Kongl. Maj.i.s Nåd. Prof. N:o 42. 9
stämma, samt, till fullständiga undersökningar af lämpligaste sträckningarne
för vissa delar af ifrågavarande jernvägar och förberedande
arbeten å o stridiga delar deraf, för år 1874 å extra stat anvisat
200,000 Riksdaler.
Vid jemförelse mellan Eders Kongl. Maj:ts omförmälda nådiga
Proposition och Riksdagens i anledning deraf fattade beslut finnes det
senare från den förra afvika i så måtto, att, då enligt Propositionen
den bredspåriga jernväg, som skulle utgöra fortsättning af norra stambanan
från Storvik till Hybo, borde i sin vidare sträckning norrut
träffa Sundsvall—Torpshammar-banan vid Torpshammar eller annan
öster derom belägen punkt, samt således Torpshammar förutsattes vara
den å sträckningen mellan Sundsvall och jiksgränsen vestligast belägna
punkt, hvarest den uppåtgående jern vägen borde falla in på den
smalspåriga tvärbanan, Riksdagen deremot genom beslutet, att den
bredspåriga jern vägen skulle dragas till Torpshammar eller annan
lämplig punkt å sistberörda sträckning, medgifvit, att nämnda jernväg
kunde vid en huru långt vester om Torpshammar belägen punkt som
helst träffa den ti Hämnade tvärbanan. Riksdagens berörda beslut får
äfven anses innebära, att, om för sammanträffandet någon sådan vester
om Torpshammar belägen punkt vid de beslutade undersökningarne
funnes lämplig och derföre valdes, samma punkt borde genom en smalspårig
jernväg på statens bekostnad förenas med det öster derom belägna
Torpshammar, enär eljest en fullständig sammanbindnings 1 >;ma
mellan Bottniska vikon och Vesterhafvet icke åstadkommes.
1 sammanhang härmed får jag erinra, hurusom Riksdagen, jemlik!
underdånig skrifvelse den 17 Maj 1874, med bifall till Eders Kongl.
Maj:ts derom framstälda nådiga Proposition, medgifvit, att, med ändring
af förut fattadt beslut i afseende å planen för anläggning af den tvärbana,
som från Torpshammar eller någon annan punkt å den från
Storvik uppåtgående stambanan skall fortlöpa till riksgränsen mot
Norge, samma tvärbana må byggas med eu spårvidd af 4 fot 8'',-> tum
(engelskt mått), så framt tvärbanans fortsättning inom Norge till
Throndhjem erhåller samma spårvidd.
Genom nådiga brefvet den 27 juni 1873, för hvars innehåll jag
fullständigt redogjort uti mitt underdåniga anförande till Statsrådsprotokollet
öfver Civilärenden den 9 Januari 1874, åtgörande bilagan
N:o 5 b. till Eders Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till 1874 års
riksdag angående statsverkets tillstånd och behof, anbefalltes Styrelsen
öfver statens jernvägsbyggnader att på statens bekostnad låta verk
Bih.
till Riksd. Prof. 1875. 1 .Sami. 1 Afd. 18 Häft. 2
10
Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 42.
ställa de för bestämmande af lämpligaste sträckningarne för omtvistade
jernvägslinier erforderliga undersökningar, hvilka skulle oförtöfvadt
påbörjas och under 1873 års sommar fortgå till den omfattning, som
omständigheterna medgåfve, samt 1874 års sommar, så fort sig gorå
läte, fortsättas och, om möjligt, afslutas. De sålunda anbefallde undersökningarne
med de modifikationer, hvarom jag i mitt underdåniga
anförande till Statsrådsprotokollet den 9 sistlidne Januari och Styrelsen
öfver statens jernvägsbyggnader i sitt tryckta underdåniga memorial
sid. 3 förmält, äro nu afslutade och derpå grundade profiler och beräkningar
uppgjorda.
Den ursprungligen utstakade och undersökta limon, den så kallade
A-linien, går från Storvik norr ut till Hybo, derifrån i nordvestlig
riktning till Välje, vidare i nordostlig riktning till Torpshammar, derifrån
vösterut till Ange, vidare i nordvestlig riktning till Gällösund,
vidare i samma riktning öfver Östersund till kaskett och slutligen
derifrån vesterut till riksgränsen.
utstånden utgöra: från Storvik
Hybo
Välje
Torpshammar
Ange
Gällösund
Östersund
Näskott
till Hybo
)) Välje
» Torpshammar
» Ange
» Gällösund
» Östersund
» Näskott
» Riksgränsen
14 mil 22,900 fot
3 » 14,000 »
6 )) 31,000 »
3 » 16,500 )>
4 » 23,100 »
4 » 22,400 ),
2 » 3,200 »
13 ), 1,446 )>
Summa 52 mil 26,546 fot
, ------r- r- sträckningen Storvik—Torps
hammar
och 27 mil 30,646 fot på Union Torpshammar—Riksgränsen.
hvaraf 24 mil 31,900 fot belöpa
pa
Kostnaderna äro beräknade för anläggning af eu bredspårig jernväg
emellan Storvik och Torpshammar till 14,053,600 Kronor och af
en dylik jernväg mellan Torpshammar och riksgränsen till 18,216,400
Kronor eller tillsammans 32,270,000 Kronor eller efter afdrag af det
bidrag 900,000 Kronor, som Jemtlands läns landsting utfäst, 31,370,000
Kronor.
Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader har nu föreslagit, att i
stället för linien Välje—Torpshammar borde byggas en linie från Välje
till det vester om Torpshammar belägna Ange, hvilken senare linie är
17,900 fot eller i det närmaste V mil kortare och, hvad angår anläggningskostnaden,
784,000 Kronor billigare än linien Välje—Torpshammar;
hvaremot tvärbanan, enligt Styrelsens åsigt, herde byggas i deri ur
-
11
Kongl, Maj:ts Nåd. Prop. N:o 42.
sprungligen utstakade riktningen från Torpshammar till Ange och
derifrån öfver Gällösund och Östersund till Näskott samt vidare till
riksgränsen. Förutsättningen, att den uppåtgående jern vägen lämpligen
kunde träffa tvärbanan å någon vester om Torpshammar belägen punkt,
kommer således att, om Eders Kong]. Maj:t gillar Styrelsens förslag, i
verkligheten inträffa. Genom antagande af Styrelsens förslag, hvilket
förordats af Jemtlands läns landstings och Östersunds städs jernvägskommiterade,
skulle statens för utförande af ifrågavarande jern vägssystem
till 31,370,000 Kronor beräknade kostnader minskas med 784,000
Kronor till 30,586,000 Kronor.
Det östliga alternativet, hvilket blifvit förordadt af dem bland
Norrlands representanter, som undertecknat förromförmälda underdåniga
petition, skulle från Hybo utgå i nordostlig riktning till Elfsund, derifrån
i nordvestlig riktning öfver Johannesfors till Torpshammar, vidare
norrut till Håsjö, derifrån i nordvestlig riktning till Dusnäsviken samt,
om Östersund direkt berördes, deröfver till Näskott och vidare till
riksgränsen. Afståndet efter detta alternativ blefve
från Hybo till Näskott ..................................................... 31 mil 19,400 fot
id
in dertill läggas våglängden mellan Storvik och
Hy bo................................................................................ 14 » 22,900 »
"och våglängden mellan Näskott och riksgränsen 13 » 1,446 $
komme ifrågavarande jernvägssystem att hålla i längd 59 mil 7,746 fot
eller 6 mil 36,100 fot mera, än det af Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader
förordade. Kostnaden för byggande af Union Hybo—Johannesfors
— Torpshammar — Håsjö — Dusnäsviken — Östersund—Näskott är
beräknad till......................................................................... 19,790,000 Kronor.
Om dertill läggas anläggningskostnaden för limon
Storvik—Hy bo ............................................................ 7,703,600 »
och anläggningskostnaden för limon Näskott—
riksgränsen ................................................................. 9,265,400 »
komme hela detta jernvägssystem att kosta ............ 36,759,000 Kronor
eller 6,173,000 Kronor mera än det af Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader
förordade system.
Den tillökning i väglängd emellan Storvik och riksgränsen, som
det östra alternativet jemfördt med det vestra föranleder, och den förhöjning
i anläggningskostnaden, som det förra alternativet jemväl förorsakar,
äro så störa, att de samma, derest de icke af vårdnaden om
störa samfärdselintressen med nödvändighet påkallas, höra så vidt ske
kan undvikas. Dessa intressen måste, med afseende å de förut omförrnälda
12
Kong!. Maj ds Nåd. Pr ap. N:o 42.
förhållanden och synpunkter, Indika verkat bestämmande vid förslaget
och beslutet om tillvägabringa!!de af i fråga varande jernvägssystem,
antagas vara att sätta Jemtland och de öster och söder derom belägna
landskap, Indika komma att af jernvägsnätet genomskäras, i
omedelbar förbindelse med Throndhjems alltid isfria hamn, att åstadkomma
utsigt och möjlighet till enahanda förbindelse mellan rikets
nordligaste län och Throndhjem, samt att tillgodose förbindelsen mellan
Norrländska landskapen och rikets sydligaste delar. Enär dessa tre
störa intresse!! icke, enligt min åsigt, kunna fullständigt tillfredsställas
ensamt genom det jernvägssystem, hvarom nu är fråga, gäller det bär
att med blicken fästad på framtiden, hvilken frågans fullständiga lösning
må vara förbehållen, söka åstadkomma något som, utan att motverka
en sådan lösning, förmedlar de under för hunden varande förhållanden
berättigade intressena.
Då jag ser saken från angifna synpunkter förefaller det mig, som
om anspråket, att östra alternativets södra del borde blifva, icke linien
Hybo—Välje—Torpshammar, utan linien Hybo—Johannesfors—Torpshammar,
icke är så berättigad!^, att det förtjena!'' det afseende, som
förfäktarne af sistnämnda linie vilja tillmäta samma anspråk. Denna linie
är 3 mil 8,500 fot längre och hvad angår anläggningskostnaden 2,900,000
Kronor dyrare än linien Hybo—Välje—Torpshammar. Föredrages den *
senare sträckningen framför linien Hybo—Johannesfors—-Torpshammar,
varder samfäld a längden af jernvägssystem et efter östra alternativet
eller........................................................................................ 59 mil 7,746 fot
minskad med.......................................................................... 3 » 8,500 »
till 55 mil 35,246 fot
hvarjemte kostnaden för utförande af samma system 36,759,000 Kronor
nedsätta med......................................................................... 2,900,000 »
till 33,859,000 Kronor.
Linien Hybo—Johannesfors—Torpshammar har icke heller med nordliga
delen af östra alternativet eller linien Torpshammar —Håsjö det
inre och oskiljaktiga sammanhang, att den senare icke kan utföras
med mindre än linien Hybo—Johannesfors—Torpshammar äfven kommer
till stånd. Tvärtom utgör linien Torpshammar—Välje —Hybo den
naturliga fortsättningen söder ut af linien Håsjö—Torpshammar. Med
antagande af linien Torpshammar—Välje—Hybo varder färden från
Håsjö till Hybo förkortad med 3 mil 8,500 fot, till stor lättnad för
trafiken mellan de norr om Håsjö belägna trakter och södra delarne
af riket. Visserligen synas de gamla odalbyggderna utmed linien
13
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 42.
Hy bo—J oh ann esf or s—Torpshammar och i synnerhet kring sjön Dellen
vara fort] ente att komma i förbindelse med det Norrländska jern vägsnätet;''
men, på sätt Styrelsen öfver Statens jern vägsbyggnader i sitt
oftaberörda tryckta memorial förmält, lärer donna förbindelse lämpligast
kunna och höra åvägabringas genom utsträckning af Hudiksvalls
jernväg från dess vestliga slutpunkt vid en vik af sjön Södra Dellen,
kallad Näsviken, till Hybo. V tiglängden mellan Näs vikon och Hybo
utgör ungefärligen 3 tå mil och hem äkta Styrelse har till 2,100,000
Kronor beräknat kostnaden för anläggningen af en bibana från Hybo
till Näsviken. Eu sådan bibana torde väl anses förtjent af statsunderstöd.
Med år 1876 tilländagå!- det sista af de fem år eller åren 1872
—1876, för hvarje af hvilka Riksdagen ställt till Eders Kongl. Maj:ts
disposition 2 millioner, eller tillsammans 10 millioner Kronor, för understödjande
af enskilda jernvägsanläggningar. Då jag för min del är
fast förvissad, att Riksdagen jemväl för tiden efter 1876 skall finnas
villig att medelst beviljande af statsunderstöd i en eller annan lämplig
form befrämja den enskilda företagsamheten i syfte att genom byggande
af jern vägar vidare utveckla landets samfärdselväsende, vågar
jag ock antaga, att frågor om beviljande af statsunderstöd kanske redan
vid 1876 års riksmöte skola förekomma och röna ‘Riksdagens välvilliga
uppmärksamhet.
På grund af hvad jag sålunda anfört och under åberopande derjemte
af de utaf Styrelsen öfver Statens jern vägsbyggnader (sid. 13—19
af tryckta memorialet) andragna skäl, till hvilka jag för undvikande af
onödig vidlyftighet i underdånighet hänvisar, håller jag lika med Styrelsen
före, att anläggning af limon Hybo Johannesfors—Torpshammar
icke bör ifrågakomma.
Om donna min åsigt vinner Eders Kongl. Maj:ts och Riksdagens
bifall, kommer den ostridiga våglängden från Storvik till Hybo 14 mil
22,900 fot att ökas med en jemväl ostridig sträckning af 3 mil 14,000
fot från Hybo till Välje; utgörande dessa linie!'' tillsammans eu längd
af 18 mil 900 fot. Kostnaderna utgöra för anläggningen af limon
Storvik—Iiybo 7,703,600 Kronor och af linie!! Hybo—Välje 2,086,000
Kronor, eller tillsammans 9,789,600 Kronor.
Det af Styrelsen öfver Statens jern vägsbyggnader föreslagna vestliga
alternativet för tvärbanan från Torpshammar öfver Ange, Gällösund,
Östersund och Kaskett till riksgränsen berör omedelbart Östersund.
Det östliga alternativet eller limon Välje—Torpshammar—Håsjö
—Dusnäsviken medgifver deremot, hvad angår beröringen af Östersund,
två underordnade alternativ, det ena afseende förbindelse mellan Dus
-
14
Kongl. MajUs Nåd. Prop. N:o 42.
näsviken och den o stridiga linien riksgränsen—Näskott östligast belägna
punkt, eller Näskott direkt öfver Östersund, och det andra afseende
omedelbar förbindelse mellan Dusnäsviken och Näskott öfver
Lith samt åstadkommande af förbindelse med Östersund genom anläggande
af bibana från Lith söder ut till nämnda stad. Så väl Jemtlands
läns landstings och Östersunds städs jernvägskomiterade, som ock
Styrelsen öfver Statens jern vägsbyggnader hafva hemställt, att, i händelse
östra alternativet skulle godkännas, det underordnade alternativ,
hvilket afser direkt beröring af Östersund, måtte föredragas framför
det, som förutsätter bibana till nämnda stad.
Komiterade hafva till stöd för sin berörda hemställan anfört följande:
»Östersund
är länets enda stad och torde länge så förblifva. Den
vexelverkan, som en städs och omkringliggande landsbygds ekonomiska
utveckling utöfva på hvarandra, är derföre här större och vigtigare
än eljest. Den affärsförbindelse, som alltså i vidsträckta kretsar eger
rum mellan staden och landsbygden, jemte den omständighet, att länsstyrelsen
och den högre elementarundervisningen äro bär förlagda, gör
det redan af vigt, jemväl för länet i dess helhet, att den blifvande
jernbaneförbindelsen mellan stad och land ej förlägges på omvägar.
Af ändå större vigt och betydelse är det, att hufvudbanans dragande
förbi Östersund och stadens berörande indirekt medelst en bibana
helt visst skulle hämma den utveckling, som staden eljest skulle
till ortens bästa snart gå till mötes, i det små jernvägsstationer bär
och der i dess närhet skulle splittra stadens förmåga att med samlad
och växande kraft uppbringa handel och näringar till en för orten välsignelsebringande
omfattning. Den obetydliga afvikelse, banan komme
att från Stugun (Dusnäsviken) gorå för att direkt beröra Östersund,
förlänger vägen till Krokom (Näskott) endast med 32,,;;00 fot, hvaremot,
om det andra alternativet väljes, en bibana mellan staden och
hufvudbanan enligt Riksdagens beslut skall byggas, som efter vår beräkning
blir omkring 1''/, mil lång, hvarigenom icke blott statens byggnadskostnader
i sjelfva verket ökas, utan äfven, hvad värre är, all
trafik till och från Östersund och för de delar af Jemtland, som fortfarande
komma att der förse sig med på banan ankommande varor, i
all framtid skulle underkastas en ytterligare vägförlängning.
Förbises torde ej heller, dels att den direkta Östersundslinien bereder
staten den icke o väsendtligt fördelen att på genaste väg uppnå
Kröson, hvarest, äfven om icke en armédepot der inrättas, militära
etablissement, sannolikt alldeles i stadens närhet, komma att förläggas,
15
Rongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 42.
dels ock att Östersund eger den bästa hamn för en alltmera tilltagande
ångbåtsfart å Storsjön.»
Afstånd et mellan Dusnäsviken och Näskott är 5 mil 6,709 fot
och längden af bibanan från Lit.h till Östersund 1 mil 20,800 fot, eller
tillsammans 6 mil 27,500 fot, då deremot vägen från Dusnäsviken öfver
Östersund till Näskott blott håller i längd 6 mil 2,700 fot, och
således är 24,800 fot kortare än sammanräknade längderne af direkta
linien Dusnäsviken—Näskott och limon Lith—Östersund. Sammanräknade
kostnaden för anläggning af sistnämnda båda linier utgör
4,315,000 Kronor och öfverskjuter med 505,000 Kronor hvad byggande
af linien Dusnäsviken—Östersund—Näskott kostar, eller 3,810,000
Kronor.
Med afseende ej mindre å nu anförda förhållanden, än äfven derå,
att Östersund är den enda stad, hvilken stambanan från Storvik till
riksgränsen kan komma att beröra; att enligt vunnen erfarenhet jernvägsstation
i stad i allmänhet betingar högre trafikinkomsfer än sådan
å landet; att de svårigheter och olägenheter, h vil ka trafikerandet af bibana
alltid företer, så vidt ske kan höra undvikas; samt att staden
Östersund, hvilken i icke obetydlig mån deltagit i det af Jemtlands
läns landsting utfästa bidrag till tvärbanan, synes mägtig af stor utveckling
och förkofran, helst befolkningen derstädes på de senare 33
åren tillväxt med 310,46 procent eller i medeltal årligen med 9,41 procent,
tvekar jag icke förorda, att, äfven om det östra alternativet kommer
att föredragas framför det vestra, jernvägen likväl bör dragas från
Dusnäsviken direkte till Östersund och derifrån vidare till Näskott.
Om donna min åsigt vinner bifall, kommer den ostridiga sträckningen
från riksgränsen till Näskott, 13 mil 1,446 fot, att ökas med
ännu en ostridig linie från Näskott till Östersund af 2 mil 3,200 fot;
hållande dessa båda linier i längd tillsammans 15 mil 4,646 fot. Kostnaderna
utgöra för anläggning af linien riksgränsen—Näskott 9,265,400
Kronor och af linien Näskott—Östersund 1,244,000 Kronor, eller tillsammans
10,509,400 Kronor.
Linierne Storvik—Välje ocht Riksgränsen—Östersund hålla i sammanräknad
längd 33 mil^5,546 fot och kostnaderna för anläggningen
af dessa båda linier utgöra tillsammans 20,299,000 Kronor.
Härefter återstår att tillse, huruvida Välje och Östersund höra förbindas
genom byggande af jernväg efter vestra alternativet öfver Ange
och Gällosund, hvithet alternativ jemväl, på sätt förut är nämndt, med
nödvändighet betingar linien Torpshammar—Ange, eller ock efter östra
alternativet öfver Torpshammar, Håsjö och Dusnäsviken.
opaginerad Kontrollera mot PDF
i V> Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 42.
Linien Välj e—Torp shammar företer, bland alla ifrågasatta linjer,
den mest brutna profil och de största svårigheter vid trafikerandet.
Den högsta punkten å denna linie ligger ända till 1,375 fot öfver hafsman.
Lutningar af 1 : 60 förekomma å samma linie till en sammanräknad
längd af 3 mil 14,000 fot. De största längderna af oafbrutna
lutningar utgöra respektive 22,400 fot, 14,600 fot och 12,900 fot. Ju
Hora sådane lutningar förekomma och ju större sammanhängande längd
de ega, desto dyrare måste banan blifva att underhålla och trafikera.
I det senare af seendet må det vara nog att erinra, hurusom ett sexkoppladt
lokomotiv, af beskaffenhet att kunna å ifrågavarande jern vägar
med deras svagare öfverbyggnad begagnas, förmår draga 18 v agnar,
hvarje om 300 centners bruttolast, uppföre en stigning 1 : 100,
men deremot icke kan fortskaffa flera än 15 dylika vägnar uppföre
en stigning 1 : 80 och 12 vägnar uppföre en stigning 1 : 60. När
sådana stigningar hafva en större sammanhängande längd, göres till
och med behof af hjelplokomotiv. Slitningen af hjulband och skenor
ökas under sådana förhållanden högst betydligt i anseende till det
störa antal bromsar, som behöfvas i jern vägståget, på det detsamma
må kunna utan fara färdas utföre de branta lutningarne.
Omförmälda omständigheter hafva föranledt utletande af eu annan
linie med fördelaktigare lutningsförhållanden; och en sådan har blifvit
funnen i Union Välje—Ange. Den nordliga ändpunkten å donna linie
eller Ange ligger 330 fot högre än motsvarande ändpunkt å den andra
linien eller Torpshammar. Högsta punkten å Union Välje—Ange
ligger omkring 110 fot lägre än den å Union Välje—Torpshammar.
Höjdskilnaden till förmån för Välje—Ange-linien utgör således ungefär
440 fot.
Äfven linien Dusnäsviken—Östersund å det östra alternativet förete!''
betydligt svårare lutningsförhållanden, än linien Grällösundet—Östersund
å det vestra.
Det östliga alternativet för sammanbindande af Välje och Östersund
har en sammanräknad längd af 22 mil 29,700 fot ochSkostar
13,560,000 Kronor, då deremot det af Styrelsen öfver Statens jernvägsbyggnader
förordade vestligt! alternativet för nämnda sammanbindning
och linien Torpshammar—Ange tillsammans icke hafva större
längd än 19 mil 3,100 fot och icke kosta mera än 11,187,000 Kronor.
Skilnaden emellan de båda alternativen utgör hvad angår längd 3 mil
26,600 fot och hvad angår anläggningskostnad 2,373,000 Kronor, allt
till förmån för det af förbemälda Styrelse föreslagna alternativ.
Oansedt
17
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o,42.
Oansedt således vestra alternativet med dertill hörande linie Torpshammar—Ange,
hvad angår längd, anläggningskostnad och trafikerande,
eger ett obestridligt företräde framför det östra alternativet; likväl och
med afseende å det önskvärda att få ifrågavarande stambana dragen
till Håsjö, hvarifrån densamma i en framtid lämpligast kan fortsättas
i nordostlig riktning öfver Indalselfven till Sollefteå vid Ångermanelfven,
skulle jag icke hafva tvekat att till Eders Kong!. Majrts gillande
förorda det östra alternativet, derest icke Håsjö kunde uppnås af
jernbanenätet på en annan väg, nemligen genom byggande af en 6
mil 1,800 fot lång jernbana från Gällösund å vestra alternativet till
Håsjö för en kostnad af 3,718,000 Kronor. Sammanräkna,de längden
af eu sådan bana samt ve stliga alternativet jemte lårben Torpshammar
—Ange skulle utgöra 25 mil 4,900 fot och samfälda anläggningskostnaden
14,905,000 Kronor. På sätt ofvan är vordet nämndt, utgör
sammanräknade längden af östra alternativet 22 mil 29,700 fot och
samfälda anläggningskostnaden 13,560,000 Kronor. Skilnaden mellan
sistb er orda tvenne summor eller 1,345,000 Kronor utgör det belopp,
som utförande af dels det vestra alternativet för sammanbindande af
Välje och Östersund och dels de tvenne bansträckningarne Torpshammar—Ange
och Gällösund—Håsjö skulle kosta mera än anläggande af
östra alternati vå i ni eu Välje—Torpshammar—Håsj ö—Dusnäsviken—Östersund
och för hvithet belopp erhölles jernväg till 2 mils 11,200 fots
större längd, än om östra Union komme till stånd.
På sätt förut är nämndt, uppgå statens kostnader för utförande af
det utaf Styrelsen öfver Statens jern vägsbyggnader förordade jern vägssystem,
bestående af Union Storvik—Välje—Ange—Gällösund—Östersund—Riksgränsen
och af bandoler! Torpshammar—Ange till 30,586,000
Kronor. Läggas dertill utgifterna för åstadkommande af den något
mera än 6 mil långa banan Gällösund—Håsjö 3,718,000 Kronor, uppkommer
summan 34,304,000 Kronor. Uti mitt underdåniga anförande
till Statsrådsprotokollet den 10 Januari 1873, sedan jag redogjort för
de af Styrelsen öfver Statens jernvägsbyggnader omarbetade kostnadsförslag
för byggande af bredspårig bana från Storvik till Torpshammar
och af smalspårig bana från sistnämnda ställe till riksgränsen, allt i
den ursprungliga undersökta riktningen, yttrade jag följande:
»Om vissa delar af ifrågavarande baner skulle erhålla sådan förändrad
riktning, att dymedelst väglängden blefve större eller eljest de
vid byggandet mötande svårigheter ökades, komme naturligtvis det
beräknade kostnadsbeloppet att jemväl förhöjas. Att nu bestämma
Bill. till Rikad. Prof. 1875. 1 Sami. 1 Afd. 18 Höft. 3
18
Kong],. Maj-.ts Nåd. Prof. N:o 42.
denna förhöjning later sig icke gorå, men det förefaller mig, vid eu blick
på kartan och der utstakade olika riktningar för banorna, sannolikt, att
äfven i ogynnsammaste fall hela anläggningskostnaden icke skulle komma
att öfverstiga 35 millioner Riksdaler.»
Tages härvid i betraktande, att i nu beräknade samfäld;! anläggningskostnaden
34,304,000 Kronor är inbegripet det belopp 653,950
Kronor, som ändringen af tvärbanans spårvidd från smal till bred förorsakar,
finnes berörda anläggningskostnad icke obetydligt understiga den
eventuel beräknade eller 35 millioner Kronor.
Emot förslaget att genom byggande af banan Gällös lind—Hås jo
bringa sistnämnda ställe i förbindelse med ifrågavarande järnvägsnät, i
stället för att välja östliga alternativet Håsjö—Torpshammar—Välje—
Hybo kan invändas, att genom antagande af berörda förslag komme för
dem, som å jernväg vilja fara från Håsjö till Hybo och vidare söderut,
vägen att blifva 3 mil 4,200 fot längre, än om berörda östliga alternativlinie
vunne godkännande. Denna invändning lärer dock förlora större
delen af sin vigt och betydelse vid erinran, att de bland Norrlands representanter,
h vilka förordat linien Håsjö—Torps hammar, i sammanhang
dermed jemväl föreslagit linien Torpshammar—Johannesfors—Hybo, hvilken
senare linie skulle för resande från Håsjö till Hybo förlänga vägen
med 3 mil 8,500 fot. Det kan nemligen icke rimligtvis antagas, att för
nämnde resande eu omväg öfver Gällösund af 3 mil 4,200 fot skulle
vara obeqvämare än den längre omvägen öfver Johannesfors af 3 mil
8,500 fot.
Linien Håsjö—Torpshammar förutsätter, såsom jag förut antydt, nästan
med nödvändighet linien Välje—Torpshammar, hvilken för trafiken
företer förut omförmälda svårigheter. Det kan nemligen, på sätt också
Styrelsen öfver Statens jernvägsbyggnader yttrat, icke gerna ifrågakomma
att, oaktadt linien Välje—Ange framför linien Välje—Torpshammar har
i trafikhänseende ett högst betydligt företräde, förknippa den förra linien
med östra alternativets nordligare del eller linien Torpshammar—Håsjö;
ty då skulle jomvägen, efter att hafva uppnått den vestligt punkten Ange,
å nyo derifrån dragas nära 31mil i rät östlig riktning till Torpshammar.
Den östliga alternativlinien måste derföre vara Välje—Torpshammar
—Håsjö—Dusnäsviken -Östersund. Om donna linie .kommer till utförande,
måste byggandet af bandelarna Torpshammar—Ange och Håsjö—
Gällösundet med en sammanräknad längd af 9 mil 18,300 fot uteblifva.
Men, på sätt Styrelsen öfver Statens jern vägsbyggnader framhållit, äro
nämnda båda bandelar af den största vigt för det inre landet. Visser
-
19
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 42.
ligen har limen Torpshammar— Håsjö vid första påseendet mycket lockande;
men den är en förmedlingslinie, som antagligen utesluter möjligheten
att tillvägabringa icke allenast den vestligt alternativlinien med
de sig dertill anslutande bandelarne Torpshammar—Ange och Håsjö—
Gällösund, utan äfven en östligare bana, i ungefär samma riktning som
den ursprungliga B-linien.
Den största betänklighet, som möter mot förslaget om åstadkommande
af luden Gällösund—Håsjö, är deri, att hvarken Eders Kongl.
Maj:ts vid 1873 års riksmöte till Riksdagen aflåtna nådiga Proposition, ej
heller Riksdagens beslut i ämnet omförmäler eller ens förutsätter fortsättning
af statens j ern vägsbyggn a der norr om den tillämnade tvärbanan;
men med afseende derå, att "nordostligaste punkten å den ifrågasätta
luden eller Håsjö ligger icke obetydligt söder om den år 1873 föreslagna
östligaste alternativsträckningen för tvärbanan eller den så kallade
B-linien, hvilken var ämnad att framdragas norr om Indalselfven; att
samma punkt är belägen i sjelfva den ifrågasätta C-linien eller sträckningen
från Torpshammar till Håsjö; att, derest sistberörda jernvägssträckning
icke kommer till utförande, luden Gällösundet—Håsjö utgör
ett snart sagdt nödigt vederlag derför till trakterne mellan Håsjö och
Sollefteå; samt att innevånarne i dessa traktör icke skäligen höra fortfarande
hållas i ovisshet, huruvida de kunna göra räkning på att från
Håsjö komma i förbindelse med järnvägsnätct, tvekar jag icke hemställa
om nådig framställning till Riksdagen att medgifva byggande af luden
Gällösundet—Håsjö i sammanhang med fastställande af den vestra; alternativlinien
Välje—Ange—Gällösund—Östersund och af sträckningen Torpsliammar—Ange.
Deremot anser jag, lika med Styrelsen öfver statens, järnvägsbyggnader,
frågan om utsträckning af linien Gällösund Håsjö till Sollefteå
vid Angermanelfven vara för tidigt väckt och förty icke böra vid innevarande
riksmöte komma under behandling, helst resultatet af undersökningen
å linien Håsjö—Sollefteå ännu icke är kändt.
Likaledes instämmer jag uti nämnda Styrelses uttalade åsigt, att
alla de frågor, som på bestämmande af de omtvistade särskilda jernvägsliniernes
riktning genom ifrågavarande område böra inverka, äio föi
ändamålet tillräckligt utredda; hvadan anledning till uppskof med nådig
framställning i ämnet till Riksdagen icke lärer kunna hemtas från brist
å utredning.
Deremot torde den omständigheten, att pågående riksmöte redan
långt framskridit, gifva rum för tvekan, huruvida Proposition till
20
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 42.
Riksdagen nu bör aflåtas; men denna tvekan lärer böra vika vid betraktande
af de. kostnader och olägenheter, som skulle blifva en följd
deraf, att de hittills stridiga jernvägssträckningarne icke redan vid innevarande
riksmöte varda fastställda. Det torde tillåtas mig att i detta
afseende åbeiopa en af Chefen för Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader
den 15 i denna månad till mig aflemnad promemoria rörande
planen för jernvägsarbetenas bedrifvande å norra stambanan mellan Storvik
och riksgränsen mot Norge, hvilken promemoria är så tydande:
»Hela längden af donna stambana utgör efter den primitivt utstakade
luden, eller den såkallade A-linien, 52,7 mil, hvaraf 24,9 mil å den
uppåtgående delen emellan Storvik och Torpshammar samt 27,8 mil å
tvärbanan emellan Torpshammar och riksgränsen.
Den oomtvistade delen af den uppåtgående banan emellan Storvik
och Hybo utgör 14,6 mil, och den oomtvistade delen å tvärbanan emellan
Näskott och riksgränsen 13,1 mil.
Enligt den af Riksdagen antagna plan, som legat till grund för anslagens
beviljande till ifrågavarande stambana, skulle hela stambanan
med de för innevarande och nästa år redan beviljade anslag af tillsammans
7,500,000 Kronor samt med 6,000,000 Kronor årligen under åren
1877—1880 fullbordas sistnämnda år 1880. Enligt det af Jemtlands
läns landsting fästade vilkor för det erbjudna bidraget till tvärbanans
byggande 900,000 Kronor utan anspråk på aktier eller återbetalning
skulle byggnadsarbetet, så väl å den uppåtgående stambanan, som å tvärbanan,
. ordnas så, att sistnämnda banas delar öster och vester om Storsjön
dit framhunne ungefärligen samtidigt och icke väsentligen senare
än den uppåtgående jernvägen från Storvik hunne tvärbanan mellan
Sundsvall och Throndhjem.
för uppfyllande af dessa vilkor, som förutsätta färdigbyggande af i
medeltal 8,8 mil jernbana årligen, måste jernvägsarbetet fördelas på två
arbetsdistrikt, hvaraf det ena bör omfatta den från Storvik uppåtgående
banan, och det andra tvärbanan från Torpshammar till riksgränsen.
Hvad det förstnämnda distriktet beträffar, eller det från Storvik utgående,
möter ej något hinder för arbetenas påbörjande derå under
innevarande vår, enär, såsom förut är nämndt, 14,6 mils längd från
Storvik af denna handels riktning är oomtvistad. Deremot kan å tvärbanan
emellan Torpshammar och riksgränsen ej något arbete påbörjas å
clen delen deraf, som fuller emellan Torpshammar och Näskott eller
Krokom, förr än liniens riktning blifvit bestämd.
21
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 42.
Med hänsyn till de förhållanden, som ega rum inom de glest befolkade
trakter, denna stambana kommer att genomgå, der icke allenast
arbetsmanskap och nästan allt som till dettas underhåll erfordras, utan
äfven arbetsredskap och öfrig för byggnaden erforderlig jernvägsmateriel
måste från andra delar af landet anskaffas, skulle det blifva förenad!
med högst betydliga kostnader, om jernvägsarbetet skulle påbörjas från
någon punkt på den oomtvistade tvärbanan, såsom vid Näskott, hvilken
vore långt aflägsen från sjö- och jern vägskommunikation. Och då nu
den enskilda jernhatt an emellan Sundsvall och Torpshammar är fullbordad,
är också Torpshammar den lämpligaste punkt, hvarifrån jernvägsarbetet
å tvärbanan bör taga sin början, liksom Storvik är den lämpligaste begynnelsepunkten
för arbetena å den uppåtgående stambanan.
Skulle nu frågan om liniens riktning icke nu^blifva afgjord utan
uppskjuten till nästa års riksdag, så skulle, under afvaktan • på detta afgörande,
ett helt arbetsår gå förloradt, hvarigenom tvärbanan ej kunde
påräknas färdig förr än under år 1881, i stället för under 1880, och
båda bandelarnas fullbordan icke ske samtidigt med mindre arbetena å
den uppåtgående bandelen skulle bedrifvas långsammare än annars vore
nödigt.
Ett sådant uppskof i riktningens bestämmande skulle jemväl medföra
svårighet för användande af det från östra stambanan lediga arbetsbefälet
och för öfriga dervid anställda och nu lediga tjensteman, samt
vålla eu rubbning i redan vidtagna anordningar. Styrelsen har nämligen,
för att icke låta en dyrbar tid gå förlorad, redan förlidne November
månad sjöledes från Norrköping till Sundsvall afsändt en större last med
från östra stambanan öfverblifna arbetsredskap, inventarier och materialier,
för att vidare på jernhatt an befordras från Sundsvall till Torpshammar,
och der vara i beredskap till arbetets påbörjande.
Oaktadt således utförandet af de oomtvistade jern vägssträckningarna
erfordrar större kostnad än de för detta och nästa år beviljade anslag,
så kan dock icke mer än den från Storvik uppåtgående stambanan med
fördel läggas under arbete förr än tvärbanans riktning från Torpshammar
blifvit bestämd, ty det skulle blifva allt för kostsamt att för detta år
vidtaga åtgärder för påbörjandet af jernvägsarbetena vester om Krokom,
eller att ställa arbetena å den uppåtgående stambanan på två arbetsdistrikt
och sedan, då liniens riktning under nästa år blifvit bestämd,
inrätta jernvägsarbetena efter en annan plan.
Stockholm den 15 April 1875.
Carl G. Beijer.i)
22
Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. No 42.
Jemlik! underdånig skrifvelse den 4 April 1874 anvisade Riksdagen
på extra stat för innevarande år 3 millioner Kronor för fortsättande
under samma år af arbetena å de delar af beslutade jernbanorna från
Storvik till riksgränsen mot Norge, hvilkas sträckning såsom ostridig
blifvit godkänd; och innevarande års riksdag har, med bifall till Eders
Kong!. Maj:ts förslag, för fortsättande under år 1876 af arbetena å de
delar af nyssberörda baner, hvilkas sträckning redan blifvit eller före
anslagets disponerande blefve såsom ostridig godkänd, å extra stat för
1876 anvisat 4,500,000 Kronor.
Om än någon olikhet i formuleringen af Riksdagens båda omförmälda
beslut förefinnes, torde likväl icke anses nödigt att, på sätt Jemtlands
läns landstings och Östersunds städs jernvägskonoterade ifrågasatt, påkalla
särskild! förklarande af Riksdagen, att viss lämplig del af de för
innevarande år till den uppåtgående banan och tvärbanan anvisade medel
må användas till tvärbanans påbördande östanifrån i den sträckning, som
kommen att beslutas, utan lärer det falla af sig sjelf!, att Eders Kong!.
Maj:t utan sådant förklarande egen låta använda anvisade medel å hvilken
som helst af de sträckningar, Indika redan blifvit eller vid detta riksmöte
blifva slutligen fastställda.
På grund af hvad sålunda blifvit anförd! och under åberopande i
öfrig! af innehållet af Styrelsens öfver statens jernvägsbyggnåder tryckta
memorial, hvilket torde såsom bilaga få åtfölja detta protokoll, tillstyrker
jag i underdånighet, att Eders Kong!. Maj:t täcktes medelst nådig Proposition
föreslå Riksdagen att medgifva:
antingen att den år 1873 beslutade tvärbana, hvilken afser att tillsammans
med Sundsvall—Torpshammars-banan och en norsk jernväg
mellan Throndhjem och riksgränsen sammanbinda Bottenhafvet och
vesterhafvet, må, hvad angår deno hittills stridiga sträckningen, dragas
från Torpshammar vester ut till Ange och derifrån i nordvestlig riktning
öfver Gällösundet och Östersund till Näskott; att den uppåtgående
stambanan, så vidt fråga är om dess hittills obestämda riktning, må
sträckas från Hybo öfver Välje till Ange; samt att derjemte må byggas
eu jernväg från Gällösundet i nordostlig riktning till Håsjö;
eller ock, i händelse donna framställning icke af Riksdagen i allo
bifalles, att den uppåtgående stambanan må dragas från Hybo öfver
Välja till Torpshammar samt tvärbanan från Torpshammar öfver Håsjö,
Dusnäsviken och Östersund till Näskott.
Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 42.
23
Hvad föredragande Departements-chefen sålunda tillstyrkt och hemställt
biträddes af Statsrådets öfriga ledamöter;
Och behagade Hans Maj:t Konungen, med bifall
dertill, förordna, att nådig Proposition i ämnet, så lydande
som bilagan Kitt. B till detta Protokoll utvisar,
skulle till Riksdagen aflåtas.
Ex protocollo
A. Wennberg.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Rättelse
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 42.
sid. 11, rad. 17 nedifr. står; 36,100 fot
läs: 35,100 fot
Bih. till Riksd. Prof. 1875. i Samt. 1 Åfd. 19 Häft.
opaginerad Kontrollera mot PDF
STORIAG-TIGSTE ALLEMADI&STE KMOTGr!
Sedan 1873 års riksdag genom skrifvelse af den 2 Maj 1873 hos
Eders Kong!. Maj:t i underdånighet anmält:
att riksdagen beslutat byggande dels af en bredspårig jernväg
med lätt öfverbyggnad till fortsättning af norra stambanan från Stor
l
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
2
vik till Hybo i Helsingland och vidare derifrån antingen till Torpshammar
i Medelpad eller annan lämplig punkt på sträckningen mellan
Sundsvall och riksgränsen, dels ock af en smalspårig tvärbana med
lika öfverbyggnad, som, utgående från Torpshammar eller annan punkt
på berörda sträckning, fortlöpte, vare sig i sydligare eller nordligare
läge, med direkt eller indirekt beröring af Östersund, till Aspåsnäset
eller Krokom, samt fortsatte derifrån till riksgränsen, en norsk statsbana
från Throndhjem till mötes, samt till fullständiga undersökningar
af lämpligaste sträckningarne för vissa delar af ifrågavarande Hemvägar
och förberedande arbeten å ostridiga delar deraf, för år 1874
å extra stat anvisat 200,000 kronor,
så har Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 27 Juni 1873
förordna!, att för bestämmande af lämpligaste sträckningen för ej mindre
den del af den beslutade jernbana^ som skulle afse att förbinda Hybo
i Helsingland med Torpshammar i Medelpad eller annan punkt på luden
mellan Sundsvall och riksgränsen, än ock den del af tvärbanan, som, utgående
från Torpshammar eller annan punkt på berörda linie, borde fortlöpa,
vare sig i sydligare eller nordligare riktning, med direkt eller indirekt
beröring af Östersund, till Aspåsnäset eller Krokom, undersökningar
skulle på statens bekostnad genom Styrelsens öfver statens jernvägsbyggnader
försorg verkställas i följande ordning, nämligen:
l:o angående den med C betecknade jernvägslinie, som utginge
från någon punkt i närheten af Torpshammar öfver Håsjö utmed Indalselfvens
södra strand till Krokom;
2:o i ändamål att från den norr om Hybo belägna punkt, hvarest
sjöarne Storsjön och Hennan sammanträffade, söka utleta eu fördelaktigare
sträckning för den uppåtgående banan i sådan riktning, att nämnda bana
komme att vid någon punkt vester om Torpshammar ansluta sig till tvärbanan
från Sundsvall till riksgränsen;
3:o rörande den redan undersökta, med A betecknade luden från
Hybo till Torpshammar och derifrån vidare i nordvestlig riktning till
Ivrokom i ändamål att söka åstadkomma nödiga förbättringar i den för
samma linie föreslagna sträckning, Indika undersökningar komme att omfatta
jemväl sträckningen för den handel, som, derest den bär ofvan under
2:o omförmälda jernvägslinie blefve antagen, borde sammanbinda Torpshammar
med ändpunkten af den uppåtgående banan; samt
4:o beträffande den med B betecknade linie från Hybo förbi sjön
Dellen, Wifsta varf och Maj a-ån till Aspå snäset, så vidt samma linie
opaginerad Kontrollera mot PDF
3
sträckte sig från Helsinglands gräns genom Medelpad, Ångermanland och
Jemtland;
hvarjemte Eders Kongl. Maj:t funnit godt föreskrifva, att dessa
undersökningar oförtöfvadt skulle påbörjas och under 1873 års sommar
fortgå till den omfattning, som omständigheterna medgåfve, samt 1874 års
sommar så fort sig gorå läte fortsättas och, om möjligt, afslutas.
De sålunda nådigst anbefallda undersökningarna påbörjades sommaren
år 1873 under Ingeniören A. Sjögrens ledning och fortgingo så
länge årstiden det medgaf, samt fortsattes påföljande året 1874 i enlighet
med de derom i Styrelsens underdåniga qvartalsrapporter närmare meddelade
uppgifter. Derigenom, att Vester-Norrlands läns Landsting äfvensom
Gefleborgs läns Landstings jernvägskomité afstått från den förut begärda
undersökningen af hela den med B betecknade jernvägslinien i så
måtto, att undersökningarna i stället skulle få inskränka sig till den sydliga
delen deraf, eller den delen, som, utgående från Hybo i Helsingland,
sträcker sig, genom Delsbo och vidare öfver Hassela och Johannisfors, till
någon punkt på tvärbanan vester om Stöde-sjön, i stället för öster om
nämnde sjö, så hafva undersökningarna kunnat inskränkas till de linier,
hvilka egentligen afse utredningen af frågan om den fördelaktigaste sträckningen
af norra stambanan emellan Hybo i Helsingland och Aspås-näset
eller Krokom i Jemtland, hvarom stridiga åsigter yppat sig, och genom
denna inskränkning i undersökningarnas omfattning blef det äfven möjligt
att under för lidna året afstöta alla fältarbeten samt under vintermånaderna
medhinna uppgörandet af alla planer och profiler samt kostnadsberäkningar
öfver de undersökta linierna.
Då det för frågans utredning är nödvändigt att på en någorlunda
tillförlitlig och i tillräckligt stor skala upprättad plankarta åskådliggöra
lägst af de flera alternativa jernvägssträckningarna, som uppkomma genom
kombinationen af de nu undersökta linierna, och en sådan karta icke var
att tillgå, enär de särskilda länskartorna äro upprättade i olika skalor och
således icke kunna till ett helt med hvarandra kombineras, så har Styrelsen,
då genom enskildes försorg en plankarta i 300W0 af naturliga storleken
blifvit upprättad, upptagande ett omkring 9 mil bredt bälte af
landet, räkna dt från Jerfsö i Helsingland, och sträckande sig tvärs öfver
landet från kusten utmed Bottenhafvet till riksgränsen mot Norge, ansett
ändamålsenligast att, med ledning af de tillförlitligaste provinskartorna,
låta, fortsätta donna karta i samma skala ytterligare till en bredd af om
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
4
kring 12V2 mil, så att den upptager jemväl största delen af Ångermanland
och Jernband.
På denna karta finnes med en bred svart linie uppdragen så val
den primitivt undersökta jernvägslinien som alla de nu undersökta linierna.
Styrelsen har derjemte sökt samla en del statistiska uppgifter rörande folkmängdsförhållanden,
åkerbruk, skogshandtering, äfvensom bergshandteringen,
och deröfver upprättat särskilda tabeller.
Sedan nu alla undersökningar, profiler och plankartor och kostnadsberäkningar
blifvit fullbordade, får Styrelsen, jemte öfverlemnande
af alla dertill hörande handlingar, Indika finnas närmare upptagna i den
härhos bifogade förteckningen, i underdånighet anföra:
De under ofvannämnde tid verkställda undersökningarna hafva omfattat
följande jernvägssträckningar, nemligen:
En linie, utgående från den äldre utstakade limen Storvik—Torpshammar
vid Välje i norra Helsingland utmed sjön Hennan förbi Ramsjö
till Ange å tvärbanan Torpshammar—Riksgränsen;
En linie, utgående från den äldre utstakade limon Storvik—Torpshammar
vid Hybo eller Edeforsen, i Helsingland, med sträckning genom
Delsbo, Hassela och Johannisfors, samt sammanträffande med tvärbanan
vester om Stödesjön;
En linie, utgående från Rombäck å tvärbanan i närheten af Torpshammar
i nära nordlig riktning förbi Hellesjö till Håsjö;
En linie från Håsjö i nordvestlig riktning till Gesundssjön i Indalselfven,
följande vidare södra stranden af nämnda eif förbi Stugun och
Lith, sammanfallande med tvärbanan vid Näskott;
En linie, utgående från den förra vid den så kallade Dusnäsviken
omkring 1 mil vester om Stugun, sammanträffande med tvärbanan vid
Östersund;
En linie, utgående från Lith vid Indalselfven till Östersund; och
En linie, utgående från tvärbanan vid Gällösundet i Refsunds socken
i nära ostlig riktning till Håsjö.
Öfver alla dessa jernvägslinier, hvilka utgöra delar af de alternativa
riktningar, som kunna framställas emellan Hybo i Helsingland och
Näsko tt eller Krokom i Jemtland, äro särskilda kostnadsförslag upprättade,
och då bland de alternativ, hvilka kunna framställas, äfven ingå delar af
den äldre undersökta limon, nämligen den emellan Hybo och Val jo, den
emellan Välje och Torpshammar, den emellan Torpshammar och Ange,
den emellan Ange och Östersund samt den emellan Östersund och Näs
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
5
kött, äro äfven särskilda kostnadsförslag öfver dessa linier genom utdrag
af de äldre omarbetade kostnadsförslag^ upprättade; varande i bifogade
tabellen N:r 1 samtliga dessa linier upptagna till längd, anläggningskostnad
samt kröknings- och lutningsförhållanden.
Då vid sistlidna årets riksdag ej någon annan förändring med afseende
å tvärbanans byggnadssätt blifvit gjord än den, som blef en följd
af den förändring i spårvidden, hvilken riksdagen, på Eders Kongl. Maj:ts
derom gjorda nådiga framställning, antagit till 4 fot 81/2 tum engelskt
matt, eller i likhet med den å statens öfriga stambanor, i stället för, såsom
först var föreslaget, 3 fot och 6 tum samma mått, så hafva vid kostnadsberäkningarnas
uppgörande för de nu undersökta linierna samma grunder
blifvit följda med afseende å pris- och arbetsqvantiteter, som vid de
Äldre, med hänsyn till de högre prisen och den ökade spårvidden uppgjorda
kostnadsberäkningarna.
Förutom de ofvannämnda undersökningarna, och då det för frågans
utredning jemväl är af vigt att erhålla kännedom om möjligheten
och rigtningen af en framtida fortsättning af Norra stambanan vidare
norrut, eller åtminstone af en jernvägsförbindelse emellan tvärbanan och Indalselfven
samt Ångermanelfven, så har undersökning blifvit verkstad af
en jernvägslinie, utgående från Håsjö med sträckning öfver Fors, Graninge,
samt berörande Helgumssjön, till Sollefteå vid Ångermanelfven, från
hvilket ställe denna eif är segelbar ända ut till hafvet.
Innan Styrelsen öfvergå!'' till närmare redogörelse för de tekniska
förhållandena vid de undersökta jernvägslinierna, torde Styrelsen få yttra
sig rörande åtskilliga statistiska och ekonomiska förhållanden, om Indika
Styrelsen varit i tillfälle erhålla kännedom, och hvilka vid bedömande af
de särskilda rigtningarnas företräden måste tagas i öfvervägande:
Den del af landet, som man vid bedömandet af lämpligaste rigtningen
för så val den uppåtgående norra stambanan, som tvärbanan ifrån
Torpshammar till Riksgränsen, måste taga hänsyn till, utgöres af Helsingland,
Medelpad, Ångermanland, Jernband och Herjedalen,o och har en
längd från Helsinglands södra gräns till norra gränserna af Ångermanland
och Jemtland af omkring 30 mil, och eu bredd emellan Bottenhafvet och
norska gränsen af omkring 25 mil.
opaginerad Kontrollera mot PDF
6
Hvad areal och befolkning inom förutnämnda provinser angår, bär
Helsingland ....................................... 113,283 qv.-mil och 97,760 personer,
Medelpad............................................. 55,266 „ „ 54,016 „
Ångermanland.................................... 135,995 qv.-mil och 89,682 personer,,
Jemtland............................................. 295,116 „ „ 64,184 „
Herjedalen.......................................... 117,306 „ „ 9,325 „
hvadan således hela arealen af
donna del af landet utgör......... 716,966 qv.-mil,
och befolkningen ..................................................................... 314,967 personer,
således något mer än femtedelen af hela landets areal, med en befolkning
af 73/1000, eller nära ’/13 af hela landets.
Om donna befolkning vore öfverallt jemn! fördelad, skulle endast
439 personer komma på hvarje qvatratmil, och om befolkningen inom
hvarje provins jemn! fördelades på arealen, så skulle på hvarje qvadratmil
komma
i Helsingland..........
......... 863
personer
i Medelpad ..................
......... 977
??
i Ångermanland .........
......... 659
i Jemtland.....................
......... 217
i Herjedalen..................
......... 79
??
Detta antagande af befolkningens fördelning är i hög grad vilseledande
vid bedömandet af befolkningens täthet inom de särskilda provinserna,
och då andra uppgifter derom icke kunnat erhållas, än de om
antalet invånare inom hvarje socken, så har Styrelsen på grund af de
från Statistiska Central-Byrån benäget meddelade uppgifter om befolkningen
inom hvarje socken upprätta! bifogade tabeller n:r 2—6, hvari befolkningen
linnés för hvarje socken upptagen för åren 1840, 1850, 1860, 1870
samt 1873, och i särskilda kolumner socknarnas arealer och antalet invånare
för qvadratmil inom hvarje socken. För att åskådliggöra befolkningens
storlek inom socknarna har Styrelsen å plankartan med röda luder
låtit uppdraga sockengränserna, och på sockenområdet med röda siffror
utsätta invånare-antalet för år 1873.
Med ledning häraf, och då den odlade, eller inrösnings-, jorden jemväl
linnés med gul färg å kartan betecknad, kan man få åtminstone ett
ungefärligt begrepp om befolkningens täthet eller om ställena der den tätaste
befolkningen linnés.
Det synes af kartan att den talrikaste befolkningen linnés inom
de utmed hafskusten samt utmed de större vattendragen belägna socknarna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
7
Tager man särskild!- i betraktande de utmed hafskusten, eller på
ett afstånd derifrån af 21/* högst 3 mil belägna socknarna, hvilkas vestliga
gränslinier äro å plankartan med dubbla röda linier utmärkta, och
hvilka alla finnas i bifogade tabell n:r 7 upptagna till folkmängd, areal
och invånare-ant-al beräknadt efter qvadratmil, o så befinnes att detta kustbälte,
räknadt från Helsinglands södra till Ångermanlands norra gräns,
och utgörande en areal af 95,82 9 qvadratmil, har en befolkning af 143,904
personer, städernas deri inberäknad, hvaraf komma på socknarna inom
Helsingland med en areal af 27,463 qv.m. 44,342 eller 1,615 på hvarje qv.m.
Medelpad... „ „ „ „ 19,715 „ 35,101 „ 1,780 „ „ „
Ångermanland „ „ „ 48,651 „ 64,461 „ 1,325 „ „ „
således i medeltal 1,502 invånare på qvadratmilen.
Denna befolkning utgör 45,69 procent af hela befolkningen å det
ifrågavarande området af landet, och är, för qvadratmil räknadt, icke obetydligt
i antal underlägsen äfven den i det glesast befolkade länet af hela
landet söder om Dalelfven.
Hvad befolkningens tillväxt inom hela det ifrågavarande området
af landet beträffar, så finnes den i de ofvan åberopade tabellerna n:r 2—6
uträknad i procent så val för hvarje socken särskild!, som för hela, pro
-
vinsen, under åren 1840—1873. Det framgår
under nämnde tidrymd af 33 år tillväxt i
deraf att
befolkningen
Helsingland
Medelpad......... „
Ångermanland „
demilun d......... „
Herj edalen______ „
Tillväxten
med 39,18
87,46
57,17
60,24
40,48
proc..
eller i medeltal för år med
bär således
??
V
V
V
visat
))
??
))
V
sig
,,
vara
„ „
minst i
1,19
„ 2,65
„ 1,73
„ 1,83
" 1,23
Helsingland,
proc..
och
störst i Medelpad och dernäst, i Jemtland.
Vidkommande förhållandet med befolkningstillväxten i de inom det,
ifrågavarande området belägna städerna, så inhemtas af de åberopade tabellerna
följande:
folkmängd tillväxt sedan
år 1873 1840 i °/0
Söderhamn ........................... 5,808 265,28
Hudiksvall ........................... 3,503 81,88
Sundsvall .............................. 7,270 250,36
Hernösand(medHernö socken
och Hernösands hospital) 4,643 98,08
Östersund.............................. 1,884 310,46
medeltal af tillväxten
för år i %
Sfi) 4
2,48
7,59
2,97
9,41
opaginerad Kontrollera mot PDF
8
Rörande åkerbruket inom detta område upplysa förutnämnda tabeller
n:r 2—6 att af inrösningsjord finnas i
Helsingland.................. 207,070 tunnland = 8,9 qvadratmil
Medelpad ..................... 105,777 „ — 4,6 „
Ångermanland............ 228,249 „ — 9,9 „
Jemtland ..................... 270,577 „ = 11,7 „
Herjedalen..................... 30,415 „ = 1,3 „
Summa 842,088 tunnland = 36,4 qvadratmil,
och att hela skörden af spanmål af alla slag, utan afdrag för utsädet,
år 1872, som ansågs vara ett fullt medelmåttigt eller godt skördeår,
uppgick för
Helsingland......... till 240,987 tunnor
Medelpad............ „ 77,990
Ångermanland... „ 155,106
Jemtland............ „ 107,502
Herjedalen ......... „ 8,293
Summa 589,878 tunnor.
Det synes häraf att inrösningsj orden utgör endast en högst ringa
del, omkring 720, af hela områdets areal, och att spannmålsproduktionen,
om den endast beräknas till 2 tunnor för hvarje person, är, med undantag
af den i Helsingland, som lemnar något öfverskott, öfverliufvudtaget
och under ett godt år icke tillräcklig för befolkningens i dess helhet behof,
hvarom också den betydliga import af så väl malen som omalen
spannmål, som årligen egen ruin, bär ojäfaktigt vittnesbörd.
Den i tabellerna uppgifna skörden af lin inom Helsingland, Medelpad
och Ångermanland uppgår till 14,413 centner.
Hvad skogsförhållandena inom det ifrågavarande området af riket
beträffar, så föreligga dervid isynnerhet två fakta, hvilka, enligt Styrelsens
åsigt, lemna en god ledning för bedömandet deraf, nämligen den befintliga
arealen af skogsmark, samt den årliga qvantiteten af exporterad!
virke.
I ofta åberopade tabellerna n:r 2—6 finnes arealen skogsmark
uppgifven vara
opaginerad Kontrollera mot PDF
9
i Helsingland.................................
i Medelpad....................................
i Ångermanland...........................
i Jernband....................................
i Hcrjedalen .................................
hvadan således hela arealen
skogsmark skulle utgöra ______
2,130,231 tunnland = 92 qvadratmil
1,043,913 „ = 45,1
2,442,916 „ = 105,6
4,171,391 „ = 180,2
751,896 „ = 32,5
10,540,347 tunnland - 455,4 qvadratmil.
Det är ofvanföre anfördt att den odlade, eller inrösnings-, marken
inom hela området utgör endast 36,4 qvadratmil; följaktligen skulle enligt
dessa uppgifter detta 716,9 qvadratmil vidsträckta område af landet
utgöras af 36,4 qvadratmil, eller 5 procent af hela arealen, inrösningsmark,
455.4 qvadratmil, eller 63,6 procent, skogbärande mark, och återstoden
224.5 qvadratmil, eller 31,4 procent, fjelltrakter och kärr eller annan för
skogväxt eller odling otjenlig mark.
Enligt från Skogs-Styrelscn erhållna uppgifter finnas inom området
tillsammans 1,270,507,23 qvadratref = 226,876 tunnland eller 9,8
qvadratmil kronoparker, hvilka i bilagan lit. A finnas närmare specificerade,
och hvilka, så vidt uppgifter derom kunnat erhållas, finnas på
kartan med grön färg utmärkta.
Beträffande åter det andra af förutnämnda fakta, eller det, som
rörer trävaruexporten från de inom området varande tullkammaredistrikten,
har Styrelsen, på grund af från General-Tull-Styrelsen erhållna uppgifter,
upprättat bifogade tabell n:r 8, som utvisar donna export under
åren 1868 till och med 1873, eller under den tid då de särskilda slagen
deraf äro i kubikfot upptagna. Det synes deraf att exporten årligen till
tagit, och att den varit störst från Sundsvalls tullkammaredistrikt och
minst från Hudiksvall, samt att den från alla dessa tullkammaredistrikt
i medeltal årligen för de 6 åren tabellen omfattar uppgått till icke mindre
än 54,356,984 kubikfot.
Uppskattas nu donna tillverkning i penningar till ett pris af endast
50 öre för kubikfot, så skulle värdet deraf motsvara 27,178,492 kronor.
Härtill hör dock läggas handels- och fraktvinsten, hvika tillsammans
under gynnsamma konjunkturer sannolikt uppgå till högst betydliga
belopp.
domför man exporten från nämnda tullkammaredistrikt som före
år 1873 uppgick till 62,874,255 kubikfot med trävaruexporten för hela
riket under samma år, hvilken, enligt Commerce-Collegii underdåniga be
2
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
10
rättelse, upptages för allt i kubikfot uppskatta^ virke till 132,121,372
kubikfot, så utgör den nära hälften deraf, eller något mer än 47 procent.
Och jemför man värdet af donna export med det för hela landets export
för samma år af spanmål och produkter deraf, som i nyss åberopade underdåniga
berättelsen uppgifves till 34,020,663 kronor, så synes ej någon
betydlig skilnad emellan dessa båda värden ega rum.
Det framgår häraf att det ifrågavarande området af landet är ett
skogrikt land, och att skogsafverkningen utgör befolkningens hufvudsakligaste
näringsgren; och då endast eu högst obetydlig bruksrörelse eller
jernhandtering bedrifves, afverkas skogsprodukterna nästan uteslutande till
export. Det högst betydliga värdet af donna export och dennas i senare
tider ökade storlek förklara den stigande välmågan och befolkningens
hastigare tillväxt än i öfriga delar af landet, äfvensom att högst betydliga
kapital kunnat nedläggas så väl på de vidsträckta flottledernas anläggning,
som på den mängd sågverk och andra för trävarurörelsen erforderliga
inrättningar, samt att så höga dagsverkspris för arbetare och
dragare, som der varit gällande, kunnat erläggas.
Huruvida en så stor skogsafverkning allt framgent kan fortgå
med skogarnes bestånd, är en fråga som Styrelser) icke tilltror sig kunna
bedöma. Väl synes det å ena sidan, då man fördelar ofvannämnda årliga
medelexport af 54,356,984 kubikfot bearbetadt virke af alla slag på den
till 10,540,347 tunnland uppgillra skogsarealen, utgörande således endast
5,45 kubikfot för tunnlandet, som om afverkningen icke skulle i förhållande
dertill vara särdeles stor, äfven då dertill lägges hvad som för
befolkningens eget behof kärr erfordras för bränsle, stängsel och byggnadsvirke
m. nr.; men tager man å andra sidan hänsyn dertill, att betydliga
skogsarealer finnas, som icke äro åtkomliga, hvarigenom afverkningen
å de lättast åtkomliga skogsvidderna blifvit så mycket större, och
att föga eller intet blifvit gjordt för befrämjandet af återväxten, och att
donna senare går ganska långsamt, så lärer den ofta uttalade farhågan
för skogarnes öfverafverkning väl icke helt och hållet sakna grund.
En annan sak som vore af största vigt att känna är den, huru
mycket af den växande skogen verkligen kommer till gagn.
Skulle den uppgiften, att endast hälften eller två tredjedelar af
den växande skogen kommc till nytta, eller kan på flottlederna utföras,
och att återstoden af det fällda mogna virket äfvensom vindfällen och
den skadade skogen qvarlemnas i skogarne utan användande, men till
hinder för återväxten, och hvarigenom således icke mindre än 54 eller
opaginerad Kontrollera mot PDF
11
56 millioner kubikfot årligen skulle gå förlorade, inses hvilken ofantligt
stor national-ekonomisk förlust derigenom tillskyndas landet. Det skulle
derföre vara jernbanornas uppgift att möjliggöra en ordnad skogshushållning,
hvarigenom en stor del af dessa rika tillgångar skulle komma industrien
till godo.
Det är klart att en vara af så ringa värde i förhållande till sin
vigt, som trä, icke kan bära någon stor transportkostnad, hvarföre också
den väglängd, som den med fördel kan på jernbana transporteras, är
ganska begränsad. Deremot erbjuda flottlederna särdeles billig transport,
och då Ljusnan med Vuxna eif, Ljungan, Indals- och Angermanelfvarna,
som alla hafva sina källor i fjélltrakterna i närheten af Riksgränsen mot
Norge, genomskära det ifrågavarande området af landet och med sina bielfvar
utgrena sig i alla rigtningar och utgöra afloppen för den mängd
större och mindre sjöar, som öfver allt finnas spridda inom området, samt
dels äro och framdeles kunna genom upprensningar göras flottbara, så är
det troligt att äfven efter stambanans tillkomst flottlederna hufvudsakligast
komma att begagnas för framskaffandet af de i skogarna fällda timmer
och sågblock ned till kusten der de flesta sågverken äro belägna,
och hvarifrån utskeppningen egen ruin. Endast undantagsvis kunna jernbanorna
begagnas för kortare transporter, eller der flottleden till följd af
dermed förenade svårigheter fordrar alltför lång tid eller medför förluster
genom den skada virket lider i vattenfallen. Härom lemnar den (so bilagan
Lit. B) af Doktorn Sev. Axell meddelade promemorian åtskilliga
upplysningar grundade på beräkningar, äfvensom det (se bilagan Lit. C)
bifogade intyget från flera sakkunniga personer visar huru begränsade
eller korta de afstånden äro, å hvilka det lönar sig att transportera
fäldt virke ned till flottlederna, och hvaraf framgår att det skulle fordras
ett högst betydligt utgrenadt jernvägsnät för att ersätta dessa senare.
Det är äfven troligt att exporten af det apterade virket hädanefter,
som hittills, kommer att med största fördel ske från de inom området
belägna hamnarne och lastageplatserne, då en sydligare belägen
Östersjöhamn icke kan uppsökas, hvilken skulle genom längre skeppningstid
eller billigare utfrakter erbjuda fördelar, som motsvarade den betydligt
ökade transportkostnaden å jernväg.
Undantag härifrån kommer troligen att ega ruin för den vestra
delen af Jemtland, hvarifrån afståndet till Throndhjem icke blifver större,
än att bearbetade trävaror med fördel på jernbana skulle kunna träns
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
12
porteras för att vid sistnämnda ställe rinna en fördelaktigare exportör^
än vid någon hamn utmed Bottniska hafveri
Inom detta vidsträckta område af landet finnas, med undantag af
den förlidna året för trafik öppnade enskilda jernbanan emellan Sundsvall
och Torpshammar, samt de smärre jernbanorna emellan Hudiksvall
och Forssa, Söderhamns jernbana, den emellan Manna och Sandarne, och
den emellan Holm och Liden, ej några andra kommunikationsanstalter, än
vanliga landsvägar samt de, hvilka de segelbara vattendragen kunna på
kortare sträckor erbjuda.
Den så kallade kommunikationsleden emellan Sundsvall och Riksgränsen
mot Norge, som utgöres af kombinerad landsväg och segelled, är
nästan den ende eller åtminstone den mest hefarne vägen tvärt igenom
landområdet, men då den är förenad med många omlastningar och under
hela den tid af året, som vattendragen äro tillfrusna, är i saknad af den
lättnad, som sjötransporten medför, kan den till följd deraf, ehuru af stor
nytta, icke motsvara nutidens fordringar.
Af landsvägar äro ganska få anlagda i de inre delarna af området,
och störa sträckor af landet äro i saknad af sådana. Det tätare bebyggda
kustlandet är deremot bättre dermed försedt. Donna del af området har
dessutom så lång tid af året, som hafvet är isfritt, ångbåtsförbindelser
hvilka såväl i prisbillighet som snabbhet lemna föga öfrig! att önska,
En stambana dragen i närheten af kusten skulle väl komma att
genomskära den tätast befolkade delen af området, men den skulle blifva
utsatt för täflan med ångbåtstrafiken, med hvilken den icke skulle kunna
mota sig i fraktbillighet, likasom den ej heller skulle kunna öfverträffa
den i snabbhet, Följden deraf skulle sannolikt blifva den, att såväl personsom
godstrafiken under hela den tid af året som seglationen vore fri skulle
företrädesvis begagna sig af ångbåtsförbindelserna såsom de billigaste.
Det är ofvanföre visadt att befolkningen å donna kuststräcka,
ehuru tätare än i det öfriga område!, likväl är gles, i medeltal uppgående
till endast 1,502 personer på qvadratmilen, och kan följaktligen icke erbjuda
någon så stor persontrafik, som skulle kunna hafva ett afgörande
inflytande pa blifvande trafikinkomster eller på stambanans räntabilitet.
Det är tydligt och klart att en enda stambana dragen genom ett så
stort och vidsträckt område af landet, som det ifrågavarande ofvanföre beskinna,
icke kan förläggas så, att den med samma fördel tillgodoser kustlandets
och de invid hafvet belägna städernas förbindelse sinsemellan, som
det inre landets behof af kommunikationsmedel; och då kuststädernas för
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
13
bindelse sinsemellan, som dessutom är underlättad af sjökommunikation,
obestridligt måste vara af mindre vigt än dessa städers lättade förbindelse
med det inre af landet, samt då eu stambana dragen i närheten af
kusten skulle få ett för fiendtligt anfall högst blottstäldt läge ända från
utgångspunkten vid Storvik till sammanträffandet med tvär banan, eller på
eu längd af nära 25 mil, och alltid medföra en omväg för hufvudstadens
och det södra landets förbindelse med det inre af Jemtland äfvensom
med den alltid isfria hamnen vid Throndhjem, och förlänga och försvåra
förbindelsen emellan de idka malmtillgångarna i Norbergs och mellersta
Sveriges bergslag och det inre af ifrågavarande områdets läkare skogstillgångar,
så synes det icke vara skäl att nu, hvad så väl den uppåtgående
stambanan som tvärbanan beträffar, frångå den vid de öfriga stambanornas
anläggning följda regeln, att dessa böra framdragas förnämligast
genom de orter, Indika, i anseende till sin aflägsenhet från vattenkommunikationer,
af dessa icke kunna draga fördel, och fortgå i kortast möjliga
rigtning emellan sina ändpunkter samt vara välbelägna för bibanors
anslutning.
Af de ofvannämnda undersökta särskilda jcrnvägssträckningarna
kunna icke mindre än fem alternativa jernvägslinier framställas för förbindelsen
emellan Hybo i Helsingland och Näskott eller Krokom i Jemtland,
när deri äfven ingår den primitivt undersökta jernvägslinien, eller
den under benämning af A-linien i skriftvexlingarne rörande jernvägsanläggningarna
i Norrland ofta förekommande.
Då nu under alla omständigheter, enligt Riksdagens beslut, en
tvärbana skall anläggas från Torpshammar till Riksgränsen sålunda, att
genom densamma, satt i samband med den redan anlagda enskilda jernbanan
emellan Sundsvall och Torpshammar samt med den i Norge beslutade
jernbana!! emellan Riksgränsen och Throndhjem, eu oafbruten
jernvägsförbindelse må kunna tillvägabringa^ emellan Bottniska vikon och
Nordsjön, eller emellan nämnda båda städer, nämligen Sundsvall och
Throndhjem, ehuru Riksdagen medgifvit, att eu sådan tvärbana kan få
ett sydligare eller nordligare läge, än den primitivt undersökta luden A,
med direkt eller indirekt beröring af Östersund, så tror Styrelse!! att det
skulle leda till en enklare och klarare öfversigt af förhållandena, om vid
jemförelse!! emellan de flora alternativen man först toge hänsyn till den
uppåtgående stambanans sträckning och dess anslutning till den primitivt
opaginerad Kontrollera mot PDF
14
undersökta tvärbanan, helst nämnda sträckning ingalunda är förkastad,
utan fråga blott uppstått, huruvida en fördelaktigare riktning kan genom
närmare, utförligare undersökningar utletas, samt Riksdagen icke lemna!
någon annan bestämmelse rörande den uppgående stambanans anslutning
till tvärbanan, än att den kunde ske vid Torpshammar i Medelpad eller
annan lämplig punkt på sträckningen emellan Sundsvall och Riksgränsen.
På grund häraf tillåter sig Styrelsen att först i underdånighet redogöra
för de alternativ, som röra den från Hybo uppåtgående liniens förbindelse
med förutnämnda tvärbana.
Härvid förekomma tre alternativa luder, nämligen l:o den primitiv!
undersökta, eller den från Hybo öfver Välje till Torpshammar, 2:oo den
från donna linie vid Välje i mera vestlig riktning afvikande och vid Ange
med tvärbanan sammanfallande luden, hvilken blifvit utletad för att undvika
den långa och branta lutning af 1 : 60, hvarmed nedstigandet å den
förstnämnda bni en från landhöjden till Ljungans dalgång är förenad!, och
3:o den, till följd af Gefleborgs läns Landstings jernvägskomités derom
gjorda underdåniga framställning, undersökta limen från Hybo genom
Delsbo öfver Hassela och Johannisfors, sammanträffande med tvärbanan
vester om Stöde-sjön.
Donna sistnämnda linie, ehuru, såsom ofvanföre är nämndt, träffande
den enskilda jernbana,!! emellan Sundsvall och Torpshammar vester om
Stöde-sjön omkring 1 mil öster om Torpshammar, måste dock, så väl till
väglängd som anläggningskostnad, beräknas ända fram till Torpshammar.
I bifogade tabellen n:r 9 finnas dessa linier upptagna till längder, anläggningskostnad
och lutningsförhållanden, men har Styrelsen ansett sig
höra för korthetens skuld från tabellen utesluta krökningsförhållandena,
emedan krökningar af mindre radie än 1,000 fot icke förekomma på någondera
limon, och någon särdeles stor eller på frågan inverkande skiljaktighet
icke i det afseende! förefinnes. Det framgår vid jemförelse!!
emellan dessa förhållande!!,
att Union Hybo—Välje—Ange
är ............................................................................................. 17,900 fot kortare,
och..................... 784,000 kronor" billigare att anlägga,
och har 1 mil 21,400 fot mindre stigningar af 1 : 60,
1,100 „ mera „ „ 1 : 61 till 1 : 79,
1,700 „ mindre „ „ 1 : 80 till 1 : 99, samt
1,200 „ mera „ „ 1 : 100 till 1 : 149,
än linien Hybo—Välje—Torpshammar;
opaginerad Kontrollera mot PDF
15
och att förstnämnda linie, eller Hybo—Välje—Ange,
är ................................................................................. 3 mil 26,400 fot kortare
och......... 3,684,000 kronor billigare att anlägga,
samt har 11,000 fot mindre stigningar af 1 : 60,
26,500 „ „ „ „ 1 : 61 till 1 : 79,
23,100 „ „ „ „ 1 : 80 till 1 : 99, samt
18,300 „ „ „ „ 1:100 till 1:149,
än limon Hy bo—Johannisfors—Torpshammar;
samt att limon Hybo—Välje—Torpshammar
är.................................................................................... 3 mil 8,500 fot kortare
och......... 2,900,000 kronor billigare att anlägga,
men har 1 mil 10,400 fot mera stigningar af 1 : 60,
27,600 „ mindre „ „ 1 : 61 till 1 : 79,
21,400 „ „ „ „ 1 : 80 till 1 : 99, samt
19,500 „ „ „ „ 1 : 100 till 1:149,
än linien Hybo—Johannisfors—Torpshammar.
Det synes häraf att den förstnämnda linien, eller Hybo—Välje—
Ange, har företräde framför linien Hybo—Välje—Torpshammar icke så
mycket genom kortare våglängd och billigare anläggningskostnad, som
mera i 1 mil 21,400 fot minskning i branta stigningar af 1:60; men att
den deremot jernjord med linien Hybo—Johannisfors—Torpshammar har,
utom fördelarna af mindre längd af branta stigningar, eu afgjord fördel
i den 3 mil 26,400 fot kortare väglängden, samt den högst betydligt
billigare anläggningskostnaden af icke mindre än 3,684,000 kronor. Men
härförutom har donna linie ett stort och i hög grad afsevärdt företräde
framför de båda senare linierna deri, att ^förbindelse!! emellan hela landet
söder om Hybo och norr och vester om Ange samt med Norge blifver
genom donna linie icke mindre än 7 mil 6,900 fot kortare än öfver linien
Hybo—Johannisfors—Torpshammar, och 3 mil 16,500 fot kortare än öfver
Hybo—Välje—Torpshammar. Såsom utgörande en del af en stambana
har donna linie äfven derigenom, att den griper djupare in i landet, samt
öppnar förbindelse!! med trakter, som äro helt och hållet i saknad af
kommunikationsmedel, ett fördelaktigare läge.
Då nu linien Hybo—Johannisfors—Torpshammar, såsom ofvanföre
är visadt, medför ökad våglängd och erfordrar betydligt större anläggningskostnad,
än de båda andra linierna, måste således stärka och grundade
skål förefinnas för att berättiga- till en så stor och kostsam afvikelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
16
från stambanans hufvudviktning som detta alternativ förutsätter. Granskar
man derföre plankartan närmare, så finner man att det landområde, som
af donna stambanans afvikelse åt öster skulle kunna hafva någon egentlig
fördel, är begränsad! i söder af sjön Dellen och den derifrån utgående
jernbana!! till Hudiksvall, i öster af Bottniska vikon, och i norr af Ljungan
och den derutmed redan anlagda enskilda jernbana!! emellan Sundsvall
och Torpshammar. Detta område, hvars bredd från söder till norr,
eller emellan de båda förutnämnda enskilda jernbanorna, är endast 61/,,
å 7 mil, består af en del af norra Helsingland och eu del af södra Medelpad.
Hvad donna senare delen beträffar, så visar kartan att gränsen
emellan Helsingland och Medelpad löper i det närmaste i parallel riktning
med Sundsvall—Torpsliammar-banan, på ett afstånd derifrån af 2
mil, så att området inom Medelpad ligger inom nämnda jernbana^ rayon,
och behöfver således icke här tagas i beräkning. Inom Helsinglands-området
ligga socknarna Delsbo, Bjuråker, Forssa, Hudiksvall, Tulla, flög,
Högsta, Ilsbo, Harmånger, Jättendal, Gnarp, Bergsjö och Hassela, Indika
alla i en särskild tabell, bifogad under n:r 10, finnas upptagna med hänsyn
till folkmängd, areal, antal invånare för qvadratmil och skördebelopp
in. in. Det synes deraf, att sammanräknade folkmängden inom dessa
socknar, Hudiksvalls stad inberäknad, uppgår till endast 29,965 personer,
och att hela skördebeloppet uppgick för år 1872 till 59,738 tunnor spannmål
af alla slag och 69,842 tunnor rotfrukter, 136 tunnor linfrö och
4,186 centner lin. Detta skördebelopp synes icke vara större, än som för
befolkningens eget behof är nödvändigt.
Sammanräknade folkmängden inom dem bland ofvannämnda socknar,
Indika gränsa omedelbart till hafvet, jemte Hudiksvalls stad, nämligen
Hudiksvall, Tuna, Högsta, Harmånger, Jättendal och Gnarp, utgör
12,734 personer.
Af alla de inom hela ifrågavarande område belägna socknarne äro
Delsbo med en befolkning af 4,315, Bj uråker med eu folkmängd af 3,630
och Bergsjö med eu befolkning af 3,287 personel'' de folkrikaste, hvilka
således tillsammans hafva eu folkmängd af 11,232 personer, eller något
mer än 37 procent af befolkningen i hela området.
Beträffande produktionen af spannmål och rotfrukter är denna i
Bjuråker understigande, i Bergsjö ungefärligen motsvarande, men i Delsbo
öfverstigande socknarnas eget behof.
Inom ifrågavarande område af Helsingland ligga Franshammars, An
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
17
dersfors, Strömbacka, Hedvigsfors, Svedjebackens och Ströms stångjernsverk
samt Movikens och Gnarps masugnar.
Hela tillverkningen vid alla dessa verk uppgick år 1873, enligt
från Kongl. Commerce-Collegium erhållna uppgifter, till 72,306 centner
45 skålp. stångjern, 50,916 centner 80 skålp. smältstycken samt 68,554
centner tackjern, hvarförutom ur Göske-grufvan 52,855 centner jernmalm
blifvit uppfordrade.
Af detta tillverkningsbelopp komma 38,315 centner stångjern,
35,279 centner smältstycken och 46,440 centner tackjern, eller mer än
halfva tillverkningen, på Ströms stångjernsverk och Gnarps masugn, båda
belägna invid hafskusten, och kunnande följaktligen icke hafva serdeles
stort gagn af stambanans riktning.
Vid Franshammars bruk, äfvensom vid Johannisfors bruk, beläget
i Medelpad, men helt nära intill Ifelsinglands-gränsen, egde ej någon tillverkning
rum under förutnämnda året.
Jerntillverkningen inom området är således ganska obetydlig, och
orsaken härtill anser Styrelsen snarare höra sökas i det förhållande, att
skogstillgångarne med större fördel kunna på annat sätt realiseras, än för
jerntillverkning, än i bristande kommunikationer, alldenstund flera i detta
senare afseende mera vanlottade verk finnas med vida större produktion
inom andra delar af landet,
Fager man nu dessa tre sistnämnda socknars belägenhet i närmare
skärskådande, så synes det af kartan att den tätast befolkade delen af
Bergsjö socken ligger endast 11/3 mil från kusten, att Delsbo och Bjuråkers
socknar gränsa båda intill sjön Dellen, till hvars östra ända Hudiksvalls
jernbana numera är utsträckt, samt att stambanan i riktningen öfver
Johannisfors väl skulle komma att genomskära Delsbo socken, men deremot
framgå alldeles utmed östra gränsen af Bjuråkers socken, hvars
vestra gränslinie åter ligger närmare intill de båda andra alternativen.
Delsbo och Bjuråkers socknar, såväl som den invid sjön Dellen
belägna Movikens masugn, och det endast y2 mil derifrån liggande Strömbacka
bruk, hafva redan på sjön Dellen och den dermed förbundna, omkring
1 y2 mil långa Hudiksvalls-jernbanan en både kort, billig och beqväm
förbindelse med Hudiksvalls stad. Äfven vintertiden, då vattendragen
äro tillfrusna, blifver vägen, som på fordon behöfver tillryggaläggas
för att nå jernbanan, endast 1 yz å 21/2 mil. För dessa båda socknar
3
opaginerad Kontrollera mot PDF
18
måste, enligt Styrelsens åsigt, förbindelsen med Hudiksvall vara af större
vigt än den med stambanan, och denna vigtiga förbindelse med Hudiksvall
såsom närmaste stad och hamn förbättras icke, äfven om stambanan
anlades efter Johannisfors-alternativet. Men om deremot Hudiksvalls jernbana
utsträcktes ända till Delsbo, hvilket förutsätter en jernbanebyggnad
af omkring 11/2 mil, och fortsattes vidare derifrån till stambanan vid Hybo,
hvilket åter skulle erfordra en ytterligare jernvägsanläggning af omkring
2 mil, eller tillsammans 372 mil, för Indika anläggningskostnaden efter
600.000 kronor för mil uppginge till 2,100,000 kronor, så skulle icke
allenast Delsbo och omkringliggande trakt derigenom komma i oafbruten
jern vägsförbindelse såväl med stambanan, som med Hudiksvall, utan äfven
nämnda stad med stambanan.
Beträffande ifrågavarande alternativs (Johannisforsliniens) vidare
fortsättning genom Hassel a socken och Medelpad till Torpshammar, så har
Styrelsen ofvanföre anmärkt, att området inom Medelpad ligger helt och
hållet inom Sundsvall—Torpshammar-banans rayon, och kan således icke
hafva någon väsendtlig fördel af stambanans dragande derigenom. Det
skulle således egentligen vara Hassela socken som både fördel af donna
stambanans rigtning. Hassela socken har en folkmängd af 2,007 personer
med en produktion understigande eget behof. Någon särdeles
stor trafik vore härifrån icke att påräkna, och donna socken har dessutom
endast 2 J/2 ä 3 mil till Sundsvall—Torpshammar-banan eller till sjön
Dellen.
På grund af hvad Styrelsen ofvanföre i underdånighet sökt visa, och
då stambanans dragande efter alternativet Hybo—Johannisfors—
Torpshammar medför en ökad anläggningskostnad af icke mindre än
3.684.000 kronor, samt en ökad väglängd af 7 mil 6,900 fot (eller i det
närmaste 13,(1 procent af hela den primitivt undersökta limon emellan
Storvik och Piks-gränsen) för förbindelsen emellan hufvudstaden och hela
landet söder om Hybo med Jemtland och Throndhjems alltid isfria hamn,
hvarigenom hela den transiterande rörelsen skulle belastas med en stor
och kostsam omväg, och komma att ledas öfver ett ökadt antal ogynnsamma
stigningar, hvilket allt kan undvikas;
då den trakt, hvars kommunikationer detta alternativ hufvudsakligen
är afsedt att befrämja, dels för sin närbelägenhet intill hafvet och
dels genom de deri redan befintliga kommunikationsmedel, är i detta hänseende
vida bättre lottad, än den längre in i landet belägna, andra korn
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
19
munikationsmedel saknande trakt, från hvilken stambanan genom förutnämnde
omväg skulle aflägsnas, såsom F är ila och Ljusdals socknar med
en sammanräknad folkmängd af 9,288 personer, hvilken med endast
1,944 personel- understiger den i Delsbo, Djuråker och Bergsjö socknar,
men hvilken under de sednare 33 åren visat en tillväxt af 38,44 procent,
då deremot den i de sistnämnda socknarna under samme tid tillväxt
med endast 20,5 procent;
då genom anläggningen af en endast 3 ’/2 mil lång bibana från Hudiksvalls
jernväg till stambanan vid Hybo, för hvilken anläggningskostnaden
kan beräknas till 2,100,000 kronor, den med stambanan af sedda
förbindelsen skulle till hufvudsaklig del befrämjas, och Hudiksvalls stad derigenom
sättas i direkt jernvägsförbindelse med det inre Jandet, och i förening
med stambanan efter alternativet Hybo—Välje—Ange obestridligen
komma i förbindelse med ett vidsträcktare uppland än efter Johannisfors-alternativet;
då
det icke kan eller får vara en stambanas af sådan utsträckning,
som den ifrågavarande, uppgift att afvika från sin hufvudrigtning för att
uppfånga trafik från sådana nära intill kusten belägna trakter, Indika
medelst korta bibanor kunna sättas i förening med stambanan, och donna
trafik derjemte icke är särdeles stor, alldenstund sädesproduktionen sannolikt
icke öfverstiger ortens eget behof, och jernhandteringen är högst obetydlig,
samt skogsprodukterna, såsom mera tillgängliga än de i det inre
af landet, sannolikt redan till största delen äro afverkade;
samt då stambanan genom denna afvikning skulle få ett för fiendtligt
anfall mera blottstäldt läge, än efter någotdera af de andra alternativen;
så kan Styrelsen, vid öfvervägande af alla dessa förhållanden, icke
komma till annat resultat, än att alternativet Hybo—Jolrannisfors—Torpshammar
bör helt och hållet förkastas.
Beträffande de båda andra alternativen, nemligen Hybo—Yälje—
Ange och Hybo—Välje— Torpshammar, för hvilkas skiljaktigheter i våglängd,
anläggningskostnader och lutningsförhållanden Styrelsen (^vanföre
redogjort, så har det förstnämnda af dessa alternativ, om man än icke
fäster så synnerligt stor vigt vid den 17,900 fot kortare väglängden och
den 784,000 kronor billigare anläggningskostnaden, dock, enligt Styrelsens
åsigt, ett stort och afgjordt företräde framför det sistnämnda i fördelaktigare
öfvergång öfver Ljungans dalgång, hvarigenom en sammanräknad
längd af stigningar af 1: 60 af icke mindre än 1 mil 21,400 fot
opaginerad Kontrollera mot PDF
20
kunna undvikas, samt i förminskad väg af 3 mil 26,400 fot för den
transiterande trafiken, äfvensom deri, att det berör betydliga kronopark^'',
och genom sin närbelägenhet intill Hafverö-vattnen bör kunna påräkna
betydligt större rörelse af skogselfekter än Union Hybo— Välje—Torpshammar.
Sedan Styrelsen nu i underdånighet redogjort för de särskilda alternativa
rigtningarna, som afse den uppåtgående stambanan och dess anslutning
till tvärbanan, torde Styrelsen få öfvergå till behandlingen af de
undersökningar, som röra tvärbanans rigtning emellan Torpshammar och
Näsko 11, eller Krokom. Såsom ofvanföre är nämndt, har eu linie blifvit
undersökt som, utgående från Torpshammar sträcker sig öfver Hellesjö
och Håsjö samt _ derifrån i nordvestlig riktning till Gesundssjön i Indalselfven,
följer vidare södra stranden af donna eif förbi Stugun och Lith
och sammanfaller med den primitivt undersökta tvärbanan vid Näskott,
hvilken linie är den sa kallade C-linien. Då nu Riksdagen medgifvit att
tvärbanan får direkt eller indirekt beröra Östersund, har äfven en linie
blifvit undersökt utgående från den sistnämnda vid Dusnäsviken, omkring
1 mil vester om Stugun, med sträckning öfver Östersund till Näskott,
samt en linie för bibanan mellan Lith och Östersund.
Härigenom uppkomma tre alternativ med samma utgångs- och
anslutningspunkter Torpshammar och Näskott, nämligen den primitivt undersökta
A-linien och limon öfver Håsjö, med direkt beröring af Östersund,
samt samma linie, eller den öfver Håsjö och Lith, berörande Östersund
medelst bibanan Lith—Östersund.
För underlättande af jemförelse mellan dessa alternativ, har Styrelsen
upprättat bifogade tabell N:r 11, hvari dessa linier finnas till
längd och anläggningskostnad samt lutningsförhållanden upptagna.
Det synes deraf, att den primitiva limon A är både den kortaste
och billigaste, att den samma, jemförd med den linie från Torpshammar
öfver Håsjö till Näskott, som direkt berör Östersund
är.................................................................................... 3 mil 8,7 00 fot kortare,
ooh .............................. 1,589,000 kronor billigare,
opaginerad Kontrollera mot PDF
21
och har 14,240 fot mindre stigningar af 1 : 60,
5,700 „ „ „ „ 1: 61 till 1:79,
16,880 „ „ „ „ 1 : 80 till 1 :99, och
4,680 „ „ „ „ 1:100 till 1 : 149,
och jemförd med linien öfver Håsjö med indirekt beröring af Östersund
medelst bibanan från Lith, bibanan inberäknad,
är................................................................................. 3 mil 33,500 fot kortare,
och ...........................2,094,000 kronor billigare,
men bär 7,720 fot mer stigningar af 1 : 60,
I, 800 „ „ „ „ 1 : 61 till 1:79,
5,510 „ mindre „ „ 1 : 80 till 1 : 99, och
12,010 „ „ „ „ 1 : 100 till 1 : 149.
Vid jemförelse mellan Håsjö- eller C-linien, som direkt berör
Östersund, och samma linie som endast medelst bibana kommer i förbindelse
med Östersund, framgår det att den förra
är............................................................................................. 24,800 fot kortare,
och .......................................... 505,000 kronor billigare,
men bar 21,960 fot mer stigningar af 1 : 60,
7,500 „ „ „ „ 1 : 61 till 1 : 79,
II, 370 „ „ „ „ 1: 80 till 1:99, samt
7,330 „ mindre „ „ 1:100 till 1 : 149,
än den senare då bibanan från Östersund till Lith tages med i beräkning.
Håsjölinien kan således icke direkt beröra Östersund utan att
framgå öfver en terräng, hvarå, såsom ofvanföre synes, betydligt ogynnsammare
lutningsförhållanden förekomma, än å samma linie, som indirekt
berör Östersund. Detta senare alternativ medför deremot ökad väglängd
för trafiken från Östersund österut med omkring 11J2 mil, och den vester
ut af omkring s/4 mil, utom olägenheten af bibanan emellan Lith och
Östersund, hvars trafikerande alltid är förenadt med svårigheter och
ökad kostnad.
Då nu stambanans direkta beröring af Östersund, såsom länets
hufvudstad och den enda stad som norra stambanan emellan Storvik och
Riksgränsen kommer i närheten af, och hvilken derjemte har en för sjötrafiken
på Storsjön särdeles fördelaktig belägenhet, måste vara af stor
vigt och betydelse för hela Jemtland, och all sannolikhet förefinnes att
donna stad, hvilkens befolkning på de senare 33 åren tillväxt med
310,46 procent, eller i medeltal årligen med 9,41 procent, således vida
opaginerad Kontrollera mot PDF
22
mer än någon annan stad inom det ifrågavarande området, skall sedan
stambanan tillkommit hastigt utveckla och förkofra sig, så ligger redan i
förutnämnda svårigheter för Håsjö-liniens direkta eller indirekta beröring
med Östersund en olägenhet som vid bedömandet af detta alternativ
måste tagas i öfvervägande och ingalunda bör förbises.
Tager man nu hänsyn till Håsjö-liniens förbindelse med någondera
af de alternativa rigtnmgarna för den uppåtgående stambanan, så
finner man att förbindelsen dermed kan ske endast vid Torpshammar, och
således endast med antingen Hybo—Johannisfors-linien eller Hybo—Torpshammar-linien,
då en förbindelse med Hybo—Ange-linien icke kan ifrågakomma,
emedan derigenom icke allenast trafiken skulle o nödgas gorå en
omväg af 3 mil 16,500 fot emellan Torpshammar och Ange, utan äfven
anläggningen af denna handel tillkomma och belasta hela anläggningskostnaden
med ytterligare 2,035,000 kronor.
Hvad anslutningen till Hybo—Johannisfors-linien beträffar, har Styrelsen
ofvanföre i underdånighet redogjort för de skal, på grund hvaraf
Styrelsen anser denna linie i och för sig förkastlig, och äfven visat att
den medför ökad väglängd af 3 mil 8,500 fot och 2,900,000 kronor
större anläggningskostnad än Hybo—Torpshammar-linien. Denna sednare
linie åter har högst ogynnsamma lutningsförhållanden, som genom luden
Hybo—Välj e—Ange kunna till stor del undvikas.
Med anslutning vid Torpshammar skulle längden emellan Hy bo och
Näskott öfver Johannisfors, eller hela Union Hybo—Johannisfors—Torpshammar—Håsjö—Östersund
och Näskott, blifva 31 mil 19,400 fot, och
limon Hybo—Välja—Torpshammar—Håsjö—Östersund och Näskott blifva
28 mil 10,900 fot. Men nu är väglängden emellan Hybo och Näskott
efter Union Hybo—Välja—Ange—Östersund och Näskott endast 21 mil
3,800 fot lång, således 10 mil 15,600 fot kortare än Håsjö-linien öfver
Torpshammar och Johannisfors till Hybo, och 7 mil 7,100 fot kortare
än Håsjö-linien öfver Torpshammar till Hybo.
Det synes häraf hvilken lång och hela den transiterande rörelsen
betungande omväg Håsjö-linien skulle komma att medföra, och hvarige
-
nom väglängden, hvilken efter den
Union öfver Hybo och Ange klafve
kortaste
mellan MiL
Fot.
Mil.
Fot.
Stockholm och Throndhjem endast .....
—
—
78.
31,789.
och mellan Stockholm och Östersund
............ 54.
5,500.
—
—
skulle öfver Johannisfors och Håsjö
mellan Stockholm och Trondhjem .....
blifva —
89.
11,389.
opaginerad Kontrollera mot PDF
23
Mil.
Fot.
Mil. Fot.
och mellan Stockholm och Östersund
............ 64.
21,100.
— —
samt öfver Torpshammar och Håsjö
mellan Stockholm och Trondhjem ......
blifva
86. 2,889,
och mellan Stockholm och Östersund
............ 61.
12,600.
— —
Rörande den inverkan på våglängderna för den norr och österifrån
kommande trafiken, som dessa alternativ hvar för sig hafva, torde
Styrelsen få nedanför i underdånighet närmare redogöra.
För bedömande af den större eller mindre folkmängd, areal odlad
jord eller skogsmark samt skördebelopp, som kan eller bör hänföras till
det ena eller andra alternativet, är man, såsom of vanföre är anmärkt, i
saknad af andra uppgifter än dem, som i dessa afseendcn röra hvarje
socken i dess helhet; och då dels socknarnas arealer inom donna del af
landet hafva ganska betydligt omfång, då flera sådana uppgå ända till
9 qvadratmil och deröfver, till och med ända till 18 ä 20 qvadratmil,
och dels såväl folkmängden, som den odlade jorden, är ingenting mindre
än jemnt fördelad inom socknarna, så är det icke möjligt att med anspråk
på tillförlitlighet bestämma eller uppgifva hvad som i detta afseende
skulle falla inom den rayon, man på ömse sidor om dessa alternativa
linier på kortare eller längre afstånd derifrån uppdroge.
Styrelsen har derföre, efter flera fruktlösa försök att uppdraga och
uppskatta rayoncr för de ifrågavarande båda linierna, öfvergifvit donna
plan; men då fråga nu endast är om de båda alternativen emellan Torpshammar
och Näskott, enär Styrelsen ofvanföre redogjort för förhållandena
rörande den uppåtgående delen af stambanan, så tror Styrelsen att man
bildar sig det säkraste omdömet i detta hänseendet genom att från jemförelse!!
utesluta de socknar inom Medelpad, nämligen Bergsjö, Torp och
Stöde, hvilka stambanan emellan Torpshammar och Ange genomskär eller
berör, och hvilka kunna hafva samma gagn af det ena eller andra alternativet,
och att till A-linien hänföra de socknar, den genomskär, och dem,
som gränsa intill Storsjön och dess utgrening^, nämligen Hackås, Näs,
Loc.kne, Brunflo, Marieby, Sunne, Bodsjö, Rödön, Hallen, Närby, Norderön,
Oviken, Myssjö, Berg, Hafverö, Bräcke, Räfsund och Sundsjö, hvilka tillsammans
hafva en befolkning af 21,361 personer, samt till Håsjö-linien
räkna socknarna Holm, Liden, Hellesjö, Håsjö, Fors, Stugun, Ragunda,
Borgvattnet, Bitti, Häggenås och Hammerdal, hvilkas folkmängd sammanräknad
utgör 21,050 personer.
opaginerad Kontrollera mot PDF
24
Då nu från båda alternativen socknarna Östersund, kröson, Ås och
Kyrkås äro uteslutna, hvilka ligga emellan båda linierna i närheten af
deras föreningspunkt, så synes det att något särdeles stort eller på frågan
inverkande fel icke begås i fall man antager att folkmängdsförhållandena
äro lika omkring båda alternativen.
Vid bedömandet af företrädet mellan oftanämnda alternativ måste
afseende fästas jemväl på norra stambanans fortsättning vidare norrut;
och de undersökningar, som härför blifvit verkstälda, hafva visat, att donna
fortsättning lämpligast kan ske från Håsjö öfver Fors förbi Hellgumssjöns
södra ända till Sollefteå vid Ångermanelfven, hvarigenom såväl Indals-
som Ångermanelfven skulle komma i förbindelse med tvärbanan
vid Håsjö.
C-linien, som genomgår sistnämnda ställe har således med afseende
på stambanans fortsättning företräde framför A-linien. Men då C-linien,
såsom ofvanföre är visadt, medför stor omväg för den vesterifrån kommande
trafiken i rigtning söderut och en utgångspunkt vid Gällösundet
på A-linien äfven kan väljas för fortsättningen af stambanan norrut, så
bär förbindelsen mellan sistnämnda punkt och Håsjö äfven blifvit undersökt
och lemnat det resultat, att jernvägsanläggningen mellan dessa punkter
skulle blifva 6 mil 1,800 fot och medföra en kostnad af 3,718,000
kronor.
För att nu få en öfversigt häröfver och kunna med lätthet med
hvarandra jemföra alla dessa förut omhandlade alternativ, måste man till
ett helt sammanfatta saväl de alternativa linier, som röra den uppåtgående
stambanans anslutning till tvärbanan, som dem, hvilka röra tvärbanans
sydligare eller nordligare läge allt ifrån Hybo i Helsingland till
Näskott eller Frökorn i Jernband, eller hela den omtvistade delen af
norra stambanan. Härigenom uppkomma fem särskilda alternativ, då
man för korthetens skull utesluter Håsjö-liniens indirekta beröring med
Östersund, hvilken, såsom ofvanföre är visadt, med sin bibana okär C-linien
med 24,800 fot i längd, och med 505,000 kronor i anläggningskostnad.
Dessa 5 alternativ finnas i bifogade tabell N:r 12 upptagna till
väglängd och anläggningskostnad, hvarjemte i särskilda kolumner finnas
upptagna de väglängder emellan Sundsvall och Näskott och emellan
Sundsvall och Hy bo, äfvensom mellan Håsjö och Näskott och emellan
Håsjö och Hybo, som uppkomma efter hvarje af de särskilda alternativen
under förutsättning af en jernbana emellan Gällö och Håsjö för de tre
första alternativen, hvari A-linien ingår. För att åskådligöra dessa aller
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
25
nativs lutningsförhållanden och underlätta öfvers!gten deraf och jemförelsen
dem emellan, har Styrelsen låtit upprätta den plankarta!! åtföljande
plansch, deri alla dessa alternativs längdprofiler finnas uppdragna och med
olika färger betecknade.
Vid granskningen af donna tabell framgår det, att alternativet
N:r 1, eller luden 1 lybo-—Välje—-Ange—Östersund—Vinskott, är den
kortaste och minst kostsamma att utföra, och att den äfven med tillägg
af luden Gällö—Håsjö skulle blifva 1,555,000 kronor billigare att anlägga
än alternativet X:r 5, eller luden Hybo—Johannisfors—Torpshammar—Håsjö—Östersund—Näskott,
samt att den vida bättre än sistnämnda
alternativ förmedlar väglängderna för den från olika håll kommande
trafiken, enär våglängden emellan Näskott och Hybo blifver 10
mil 15,600 fot, och den emellan Sundsvall och Näskott 3 mil 8,700 fot,
samt den emellan Håsjö och Hybo 4,300 fot kortare än efter alternativet
N:r 5 utan att sistnämnda alternativ medför annan minskning i
våglängd än 1 mil 26,100 fot emellan Sundsvall och Hybo, och 1 mil
28,300 fot emellan Håsjö och Näskott. Summan af minskade våglängder
för trafiken efter alternativet N:r 1 blifver således 13 mil 28,600
fot, och den af ökade sådana endast 3 mil 28,600 fot emot dem som alternativet
N:o 5 erfordrar.
Hvad alternativen N:r 2 och 3 beträffar, så måste till dessa läggas
limen Gällö—Håsjö om de skola för den från olika håll kommande
rörelse!! erbjuda samma fördelar, som de öfriga alternativen, hvarigenom
anläggningskostnaden för N:r 2 ökas från 15,301,000 kronor till 19,019,000
kronor, och för N:r 3 från 18,201,000 kronor till 21,919,000 kronor
utan att medföra annan fördel än att våglängden från Sundsvall till
Hybo minskades med 2 mil 34,600 fot efter alternativet N:r 2, och med
1 mil 26,100 fot efter alternativet N:r 3, hvaremot våglängden skulle
ökas med 3 mil 34,400 fot emellan Hybo och Näskott, samt med samma
längd, eller 3 mil 34,400 fot, emellan Håsjö och Hybo för alternativet N:r 2,
och med 7 mil 6,900 fot emellan Hybo och Näskott, och med lika längd,
eller 7 mil 6,900 fot, emellan Håsjö och Hybo, efter alternativet N:r 3,
emot hvad väglängderna emellan samma ställen skulle blifva efter alternativet
N:r 1.
Styrelse!! anser, på grund häraf och af hvad som för öfrig! ofvanföre
rörande dessa linie!1 blifvit i underdånighet anfördt, ifrågavarande
alternativ N:r 2, 3 och 5 icke till utförande kunna ifrågakomma,
4
opaginerad Kontrollera mot PDF
26
Det återstår således att med alternativet X:r 1 jemföra alternativet
N:r 4, eller linien Hybo—Välje—Torpshammar—Håsjö—Dusnäsviken—Östersund
och Näsko tt. Donna sistnämnda linie är, såsom tabellen
utvisar, i anläggningskostnad beräknad till 16,890,000 kronor, och är
således 2,373,000 kronor dyrare, än alternativet N:r 1 inberäknadt linien
Torpshammar—-Ange; men om dertill lägges linien Gällö—Håsjö, som i
anläggningskostnad uppgår till 3,718,000 kronor, så blifver alternativet
N:r 4 1,345,000 kronor billigare än alternativet X:r 1.
Tager man nu deremot hänsyn till väglängderna för den från
olika hall kommande trafiken, så framgår det att väglängden efter alternativet
N:r 4 ökas emellan Näsko tt och Hybo med 7 mil 6,900 fot, och
emellan Sundsvall och Naskört- med 3 mil 8,700 fot, men minskas emellan
Sundsvall och Idybo med 2 mil 34,600 fot, äfvensom emellan Håsjö
och Naskört med 1 mil 28,300 fot, samt emellan Håsjö och Hybo med
3 mil 4,200 fot. Det är således den vigtigaste trafiken, nämligen den
som kommen från landet vester om Näskott och från Östersund och hela
den omkring Storsjön i Jemtland belägna bördiga trakten, som för förbindelsen
med Sundsvall och med hela landet söder om Hybo skulle få
vidkännas den betydligaste omvägen genom alternativet N:r 4, då deremot
Sundsvall visserligen skulle få eu minskad väglängd af 2 mil 8,700
fot för trafiken söderut, men deremot gå i mistning af den, enligt Styrelsens
åsigt, för Sundsvall vigtigare förbindelsen med de längre in i
landet belägna trakter, som stambanan emellan Torpshammar och Ange
bereder.
Sistnämnda alternativs egentliga företräde framför alternativet N:r
1 skulle således hufvudsakligast ligga i den 1,345,000 kronor billigare
anläggningskostnaden, eller deri, att norra stambanans vidare fortsättning
från tvärbanan skulle komma att blifva 1,345,000 kronor billigare från
Håsjö efter detta alternativ, än från Gällö efter det andra alternativet
(N:r 1).
Men genom donna större kostnad och antagandet af alternativet
N:r 1 tillkomma två för det inre landet högst vigtiga bandelar, nämligen
de emellan Gällö och Håsjö, och emellan Ange och Torpshammar,
hvilka icke ifrågakomma eller ingå som delar i det andra alternativet,
som mera aflägsna!'' sig från det inre af landet och liksom kringgår den
bördigaste och mest i behof af lättade kommunikationer varande delen
af Jemtland.
opaginerad Kontrollera mot PDF
27
För den större kostnad, som alternativet N:r 1 medför, när man
dervid på samma gång faster hänsyn till stambanans vidare fortsättning
norr ut, har landet enligt Styrelsens åsigt ett fullt motsvarande gagn.
På grund häraf och af hvad Styrelsen ofvanföre i underdånighet
anfört anser Styrelsen alternativet N:r 1, eller linien Hybo—Välje—Ange
—Östersund—Näs kött, med förbindelsen emellan Ange och Torpshammar,
såsom den kortaste, billigaste, och den som bäst förmedlar väglängderna
för den från olika håll kommande trafiken och i tekniskt hänseende är
fördelaktigast samt kan påräkna den största trafiken med skogseffekter,
ega ett afgjordt företräde framför alternativet N:r 4, eller linien Hybo—
Välje—Torpshammar—Håsjö—Dusnäsviken—Östersund och Näskott.
Slutligen, och då det, för bedömande af frågan rörande norra stambanans
fortsättning, kan vara af intresse att känna huru stor del eller
huru många mil af så val de redan utförda som nu beslutade stambanorna
falla inom hvarje län eller provins i landet, har Styrelsen upprättat
bifogade tabell N:r 13 som utvisar detta förhållande, äfvensom länens
eller provinsernas areal, folkmängd, samt det antal invånare, som komma
på hvarje mil stambana.
Styrelsen framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste tropligtigste
tjenare och undersåtar.
CARL G. BEIJER.
Budolf Cronstedt.
Stockholm den 30 Mars 1875.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Förteckning
öfver de till Styrelsens öfver Statens Jernvägsbyggnader underdåniga skrifvelse af
den 30 Mars 1875 hörande handlingar.
l:o. Ett band, innehållande plankarta och profil ritningar öfver
j ernvägslinierna:
Välje—Ange .......................................... i 13 blad, och
Hybo—Torpshammar öfver Johannis
fors.
..................................................... i 27 „
2:o. Ett band, innehållande plankarta och profilritningar öfver
jernvägslinierna:
Torpshammar—Håsjö..........
Håsjö—Dusnäsviken.............
Dusnäsviken—Östersund ....
Dusnäsviken-—Näskott..........
Bibanan: Näset—Östersund
Gällösundet—Håsjö .............
i 14 blad
i 10 „
i 8 „
i 11 „
i 3 „
i 12 „
3:o. Ett band, innehållande kostnadsförslag öfver förutnämnda
jernvägslinier, äfvensom öfver linierna JHybo—Välje, Välje—
Torpshammar, Torpshammar—Ange, Ange—Östersund samt
Östersund—Näskott.
4:o. Särskild Generalkarta öfver undersökta och ifrågasatta jernvägslinier
för Norra Stambanan mellan Hybo i Helsingland
och Riksgränsen mot Norge, samt
5:o.
Jemförelseprofil öfver de undersökta alternativa jernvägssträckningarna
mellan Hybo och Näskott.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell N:r 1.
Tabell öfver de alternativa jernvägslinierna mellan Hybo och Näskott.
N:r
i
Längd
mil och fot
Kostnad
Kronor
Kostnad
för mil
Kronor
L
U
t
n
i
n
g a
r i
m i
1 O
c h
f
O
t
K
u r
V
O
P
m
e d
r
a d
i
e
a
f
l
: 60
I : til t.
o. m. 1 :
7!)
1 : 80—1 : 99
i
: 100
— 1 : 149
1 : 150—1 : 199
1 : 200—1 : 299
1 : 300—1 : 399
1 : 400—1 : 499
1 : 500
och deröfver
Summa
bana i lutning
Horisontel bana
1 000''
1200''
1 250''
I 500''
1 700''
1 800''
2 000''
2 500''
3 000''
i 000''
5 000''
G 000''
7 000''
8 000''
1) 000''
10 000''
bana
i kurva
Sura
rak bana
1
Välje—Ange_____________________________
6
mil
13 100
fot
3 480 000
546 835
1
mil
28 600
fot
23 700
fot
5 700
fot
23 900
fot
16 300
9 900
fot
4 200
5 800
14 800
4
mil
24 900
fot
i
mil
24 200
fot
12 157
fot
12 418
—
1 7 044
—
—
20 860
4 165
6 641
1 427
1 716
468
—
1 633
803
2
mil
7 322
fot
4
mil
5 768
fot
2
Hybo—Johannisfors—Torpshammar
13
))
17 500
»
9 250 000
685891
2
))
13 500
))
1 mil
28 600
))
1
mil
1 100
))
i
mil
21 900
»
31 100
25 800
))
1 7 200
3 700
21 100
9
»
20 000
3
»
33 500
))
1 mil 12 471
))
12 447
—
12 379
—
—
29 051
3 141
26 215
9 758
7 082
4 593
6 1 66
6 777
4
»
22 080
»
8
))
31 420
»
3
Torpshammar—Håssjö .......—.....
7
))
2 800
))
4 100 000
579 278
1
»
15 200
»
14000
)>
1 5 100
»
i
»
200
»
9 500
10 100
))
9 900
13 200
12 800
4
»
28 000
))
2
))
10 800
))
32 614
))
5 386
—
9 425
—
—
17 879
476
5 466
1 203
1 768
1 166
2
))
3 383
))
4
»
35 417
))
4
Håssjö—Dusnäsviken __________________
4
))
32 400
»
2 630 000
536735
12 900
»
4 100
»
6 100
»
17 400
))
6 100
20 600
))
11 200
—
18 000
2
))
24 400
»
2
»
8 000
»
3 004
))
5 331
—
8 513
—
—
10 224
4 044
8 881
5 923
7 226
1 958
4 150
337
1
»
23 591
))
3
»
8 809
)>
5
Dusnäsviken—Näskott __________________
5
))
6 700
))
3 236 000
623 974
4 200
)>
12 000
»
12 600
»
26 900
»
20 400
28 400
))
10 800
—
10 500
3
))
17 800
))
1
»
24 900
))
13 995
))
—
—
2 065
—
—
8 877
2 941
15 242
9 216
10 133
7 673
865
4 525
2
»
3 532
))
3
»
3 168
»
6
Dusnäsviken—Östersund ---------------
3
)>
35 500
))
2 566 000
643 735
I
»
6 600
»
23 500
»
13 600
»
18 600
))
1 500
10 800
»
—
—
4 300
3
))
6 900
))
28 600
»
3 967
))
1 068
—
1 984
—
—
3 343
778
6 608
5 552
—
1 092
4 538
2 608
31 536
))
3
))
3 964
7
Lith—Östersund ________________________
1
))
20 800
))
1 079 000
683 873
21 000
))
4 000
»
2 300
»
9 600
»
7 600
1 000
))
—
—
1 800
1
»
11 300
»
9 500
»
2 794
» ,
422
—
2 854
—
756
4 107
—
3 720
—
520
762
15 935
»
1
)>
4 865
»
8
Grällösundet—Hässja ..................
6
))
1 800
»
3 718 000
615545
22 500
))
19 900
)>
19 500
»
22 300
»
10 700
20 500
))
7 200
3 600
14 100
3
»
32 300
»
2
))
5 500
))
25 278
»
7 017
—
9 602
—
—
16 691
3 107
11 802
9 662
5 054
3 515
1 530
2
))
21 258
»
3
»
16 542
))
9
Hvho—Välje ___________________________
3
)>
14 000
))
,2 086 000
615 541
9 900
»
14 400
)>
8 300
))
15 700
»
5 700
8 300
»
2 300
—
4 200
1
)>
32 800
»
1
))
17 200
»
5 347
)>
11 372
—
6 232
—
—
7 825
—
15 840
279
450
1
»
11 345
»
2
»
2 655
»
10
Välje—Torpshammar _________________
6
))
31 000
»
4 264 000
621473
3
»
14000
))
22 600
))
7 400
))
22 700
»
12 000
9 400
»
4 700
2 800
4 900
5
)>
28 500
))
1
))
2 500
»
31 988
»
11 085
1 029
12 430
3 772
—
25 303
2 963
7 876
3 508
2 581
2
»
30 535
»
4
»
465
)>
11
Torpshammar—Ange ------------------
3
))
16 500
»
2 035 000
588 433
20 380
)>
15 700
))
8 800
))
16 600
))
2 100
4 900
))
4 800
—
4 000
2
))
5 280
»
1
»
11 220
»
8 900
»
8 639
5 236
1 743
2 667
27 185
))
2
)>
25 315
»
12
Ange—Östersund ________________________
9
))
9 500
»
5 672 000
612 270
1
»
35 170
))
21 080
»
9 090
))
l
mil
15 830
»
26 1 80
1 mil 3 780
)>
12 590
11 200
14 550
7
»
5 470
»
2
))
4030
)>
18 561
))
2 728
—
6 996
—
—
28 830
4 277
25 110
7 306
6 366
2 795
916
2
»
31 885
»
6
»
13 bi5
»
13
Östersund—Näskott _____________________
2
))
3 200
))
1 244 000
595532
4 560
))
—
12 670
))
10 570
V
2 800
12 530
»
6 230
—
7 840
1
))
21 200
»
18 000
»
—
—
—
—
—
—
6 621
9 845
7 721
25 782
»
1
)>
13 418
))
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell N:r 2.
—
1
2
li
4
5
fi
7
8
Areal i
tunnland
e 1 o p
1 8 7
t u n
Skörd år 1872 i
Provinsernas och Ky r k o -
Antal invånare i
socken år
Tillväxten
Areal i
Antal in-
S k
ö r d
e b
p e t
a r
2
i
n 0
r
Centner
under de
qvadrat-
vanare på
Inrös-
Skogbärande
Q.
£30
y
<
y
y
pT
>:
cd
<
£3
B; >
r
Hö
socKnarnas namn
1840
1850
1860
1870
1873
33 åren
i °/o
mil
qvad^at-
mil
nings-
jord
mark
I-
f
B
0
BE- ST ®
Helsingland.
Skog- socken ______________________________
1 972
2 356
2 826
2 853
2 989
51.5 7
3.229
926
6 433
58 600
—
—
817
—
1 648
2 000
1 778
114
—
—
5 714
75
100 000
Söderala
Segersta
Han eko
» ........................
2 375
2 529
3 569
4 320
5 016
111.20
2.158
2 324
5 835
33 503
—
—
649
—
2 337
1 552
1 602
87
—
—
5 529
120
10
176
45 100
» ..................
659
698
799
806
820
24.4 3
0.742
1 105
j 11 344
57 537
i
246
—
735
1 103
279
152
—
—
1 103
—
—
385
11 580
)) ..........................
2 696
2 721
3 005
3 153
3 228
19.73
2.699
1 196
r
766
—
2 804
5 150
2 540
203
—
13
1 905
175
—
456
42 900
No
» ... __________________________
1 370
1 508
1 600
1 539
1 535
12.04
0.833
1 843
3 415
13 762
4
8
2 476
—
2 611
3 324
2 622
208
—
—
4 000
—
—
250
31 410
Regnsjö
Norra! a
» ...... . ....................
1 224
1 299
1 393
1 417
1 410
15.20
1.043
1 352
3 546
19 088
—
5
317
—
2 724
1 362
?
64
—
—
6 349
—
40
520
20 050
)) .. . .....................
1 772
1 838
1 926
1 978
2 068
16.70
1.296
1 596
4 313
17 961
—
—
952
—
3 000
1 270
889
48
—
—
8 667
95
80
?
30 000
Trönö
» -..............................
1 033
1 088
1 244
1 277
1 334
29.14
1.465
911
2 370
30 745
—
—
392
—
1 238
750
571
31
—
1
2 302
—
12
398
24 651
Bollnäs
» med Annefors och Katrine-
bergs kapell ______________________________
Ålita med Svabenverks brukskanell ______
5 405
6 036
6 932
7 247
7 637
41.3 0
7.349
1 039
18 008
.122 761
—
—
2 095
—
8 100
5 244
2 997
1 600
—
—
11 200
—
—
200
100 000
4 123
4 280
4 708
4 836
4 936
19.72
7.233
682
13 591
153 637
—
—
1 905
—
5 556
I 714
1 588
1 016
—
—
6 095
207
—
600
24 000
Ofvanåker
socken ___________________________
2 814
2 800
3 053
3 196
3 274
16.35
7.016
467
8 589
134 435
—
—
612
—
2 200
1 440
848
119
—
—
1 400
—
—
280
30 000
Woxna
)) ........................
623
710
944
925
952
52.81
2.2 6 3
421
2 785
45 000
—
—
196
—
408
291
218
1
—
—
871
—
—
8
9 137
Enånger
Njutånger
Tdenor
» .....................
2 197
2 418
2 645
2 823
2 934
33.55
2.510
1 169
4 643
45 000
—
—
1 097
—
5 761
1 538
381
93
—
—
8 829
—
39
250
52 280
» . . ________________
1 081
1 152
1 250
1 326
1 581
46.2 5
0.940
2 148
2 638
15 844
—
—
342
—
1 810
76
90
16
—
—
3 630
—
—
93
23 153
j) __________________________
564
591
576
546
626
10.99
0.429
1 459
1 308
6 937
—
—
302
—
1 083
248
330
46
—
—
2 825
—
—
—
-?
! Tima
» . .. ....................
1 341
1 436
1 578
1 581
1 601
19.39
1.018
1 580
4 219
15 610
—
—
286
—
2 222
952
952
8
—
—
3 968
—
48
?
35 000
1 Forsa
» . .. ____________________
2 138
2 261
2 493
2 656
2 872
34.38
2.0 7 9
1 381
6 386
39 626
—
12
397
10
3 237
3 333
389
20
1
—
7 556
71
8
500
30 200
» . . ... ______________
569
606
583
582
591
3.87
0.676
874
1 880
10 347
—
—
119
—
641
1 032
64
6
—
—
651
9
—
65
9
]
Rogsta
; TI sho
» ..........................
1 294
1 387
1 581
1 688
1 768
36.i;3
1.968
903
3 151
36 385
—
—
505
—
2 222
344
i in
48
—
—
3 175
—
—
300
35 000
)> .........................
492
582
581
524
529
7.5 2
0.517
1 021
1 159
6 720
—
—
86
—
867
343
635
13
—
—
1 905
—
32
?
9
Harmånger
Jättendal
Grnarp
Bergsjö
Hassela
Norrbo
Bj uråker
Dpi sbn
)> . . _ ....................
1 290
1 330
1 415
1 725
1 826
41.5 5
1.065
1 715
3 173
19 361
—
—
305
—
1 905
381
667
16
—
—
3 333
—
48
130
4 460
» . . . ....................
1 001
1 075
1 162
1 150
1 166
16.48
0.83O
1 405
2 637
15 001
—
—
213
—
3 584
?
316
12
—
—
3 649
—
—
276
?
)) . . ... ______________
2 222
2 344
2 640
2 725
2 870
29.16
2.822
1 017
5 321
56 986
—
—
217
—
1 396
30
932
121
—
—
3 000
—
—
345
v
» _. ______________________
2 442
2 810
3 036
3 171
3 287
34.60
3.19 5
1 029
8 059
60 655
—
—
635
16
3 175
i in
1 905
64
—
—
11 in
80
—
290
50 080
» . . . _ ____________________
1 567
1 697
1 955
1 934
2 007
28.08
3.6 91
544
4 904
75 675
—
—
357
5
3 365
?
71
16
—
—
5 889
—
—
280
18 000
» _ .. _________________
806
864
877
869
882
9.43
1.0 3 9
849
2 274
21629
—
—
95
10
519
198
713
36
—
—
2 583
—
—
40
890 |
)> __________________________
3 182
3 359
3 622
3 628
3 630
14.08
6.053
600
8 144
115 717
—
—
698
32
460
810
190
64
—
—
8 778
—
—
1 050
40 000
» _ _ _______ _________
3 697
3 970
4134
4 224
4 315
16.7 2
3.73 2
1 156
10 636
71 156
—
—
1 143
—
10 310
3 429
1 905
in
—
—
16 667
—
—
950
?
Nianfors bruksltapell ________________________
291
316
435
471
438
50.52
v
?
—
—
14
—
333
19
190
?
—
—
1 016
—
—
20
?
Ljusdal
Ramsjö
Jerfsö
Arbrå
socken ___________________________|
)) ..................I
4 058
4 492
4 960
5 396
5 760
41.94
17.076
337
j 15 498
337 436
1
r
—
572
168
35
11 772
2 720
2 860
151
2 864
?
290
?
z
11 233
1 632
z
180
83
?
25 000
» . . .......................
4 328
4 793
5 303
5 387
5 484
26.71
6.216
882
15 496
118 604
—
1 000
—
8 571
4 286
3 333
267
—
—
11 in
48
—
900
90 000
)> ___________________________
2 454
2 597
2 776
2 983
3 145
28.16
3.94 6
797
9 803
71 519
—
—
1 759
—
4 835
961
425
328
—
—
8016
•—
—
600
?
Linder svik
» ____________________________
682
780
916
970
981
43.84
1.0 1 8
964
2 568
18 782
—
6
218
3
1 095
516
505
76
—
—
1 851
—
62
195
9 530
Färila med
Kårböle kapell -------------
2 651
2 884
3 196
3 349
3 528
33.08
10.941
323
10 494
188344
—
—
518
—
6 121
7 675
7 263
422
—
—
8 971
—
—
934
54 000
Loos socken med Hamra kapell * ---------
313
962
1 260
1 268
1 429
35 6.5 5
3.7 63
380
1 486
91 444
—
—
119
—
2 619
143
159
238
—
—
2 857
—
—
9
?
Söderhamns
stad ______________________________
1 590
1 757
2 786
4 656
5 808
265.28
0.276
21 040
964
4 124
—
—
23
—
397
143
55
—
—
—
1 143
—
—
—
18 872
Hudiksvalls
)) .............-.....-........-
1 926
2 016
2 656
3 241
3 503
81.88
0.172
20 370
?
?
—
—
50
—
400
289
—
—
—
—
744
—
—
—
14 960
Summa
70 242
76 342
86 415
92 420
97 760
39.18
113.283
863
207070
2130 231
4
31
22 661
in
114 781
56 068
41 377|5 954
1
14
191252
805
379
10 829
970 253
Hamra kapells befolkning ej inberäknad i kolumnerna 1 och 2.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell N:r 3.
1
2
3
4
5
6
7
8
Areal i
tunnland
e 1 o p
p e t
1 8 7
3
t u n
n o
r
Skörd år 1872 i
Provinsernas och Kyrko-
Antal invånare i
socken
IT
Tillväxten
Areal i
Antal in-
ti k
ö r d
e b
a r
i
Centner
Blandsäd
socknarnas namn.
1840
1850
1860
1870
1873
under de
33 åren
i 70
qvadrat-
mil
vanare på
qvadrat- mil
Inrös-
nings-
jord
Skogbärande
mark
Hösthvete
C
S''
ce
Höstråg
Vårråg
Korn
Hafre
Ärter
Bönor
Vicker
Potatis
Andra
otfrukter
Linfrö
Lin
Hö
Medelpad.
Ljustorp socken ______________________________
1 312
1 611
1 898
1 985
2 000
52.44
3.818
524
5 897
79 053
127
4
2 710
573
135
8
3 038
21
4
66
28 710
Hässi 0 » ..............................
1 222
1 410
1 723
2 081
2 217
81.42
1.658
1 337
5 030
23 495
223
13
2 200
135
84
16
—
—
3 550
155
—
60
? 357
Tvndorö » ..............................
768
844
981
1 062
1 092
42.19
0.352
3 103
2 422
6 815
42
5
1 588
_
15
2
2 478
3
3
40
22 000
Lögdö och Lagfors bruk _________ _______
409
504
453
422
474
15.89
_
—
—
—
Skön socken _________________________________
882
1 100
1 775
3 273
4 357
393.99
0.240
18 154
2 549
6 298
—
—
210
—
2 124
119
247
—
—
—
3 143
—
—
—
?
Timrå » ....................... ........
950
1 194
1 457
1 962
2 140
125.26
0.473
4 524
3 248
13 785
160
2 013
524
603
—
—
—
3 302
—
—
—
?
Alnö » ............... ..... ...........
854
950
1 106
1 398
1 761
106.21
0.5 61
3 196
2 860
9 795
84
2
1 588
32
93
10
2 272
—
17
21 630
Indal » ________ ____________________
1 705
1 870
2 230
2 356
2 440
43.il
2.52 1
968
5 184
42 859
255
2 983
1 048
936
30
3 858
101
—
126
25 390
Liden » ........................
1 305
1 453
1 729
1 989
2 012
54.18
5.662
355
5 375
101608
185
1 900
165
672
15
3 680
—
19
?
Holm » ........... ___________ ..
585
735
895
944
1 045
78.63
2.107
496
2 253
41 150
70
5
1 004
127
262
13
1 646
13
—
15
3 823
Selånger » ....... . ____
1 171
1 278
1 427
1 501
1 598
36.46
1.059
1 509
4 647
19 152
221
1 625
427
167
4
_
1 in
50
_
35
25 045
Satin a » . . .. ________ _____ ____
1 428
1 560
1 824
1 902
1 910
33.7 5
1.754
1 089
4 978
32 455
250
900
180
360
14
3 000
12
?
Njurunda socken med Galtströms bruk och
Svartviks varf ___________________________
2 258
2 479
3 050
3 578
3 898
72.63
2.328
1 674
7 494
39 408
—
—
500
—
4 000
125
2 400
12
—
—
3 500
—
—
—
?
Luna socken .................................
1 668
1 689
2 067
2 522
2 757
65.29
1.690
1 631
5 229
32 763
—
—
320
—
2 987
1 706
533
15
—
—
2 037
—
—
22
35 170
Attmar » ..............................
1 802
2 062
2 196
2 577
2 669
48.11
3.08 2
866
6 510
58 290
596
1 909
1 600
409
70
—
—
4571
—
—
48
9
Stöde )> ................. .....
1 877
2 307
2 733
3 099
3 272
74.32
4.999
655
9 436
105300
615
2 500
1 350
825
85
_
1 600
220
—
28 800
Torp » _____________________________
3 792
4 239
5 144
5 902
6 258
65.03
9.471
661
18 969
174 931
1 200
11 200
2 100
1 500
50
15 000
48
100
150 000
Bergsjö » .................. .........
1 961
2 266
2 854
3 250
3 464
76.64
7.361
471
9 526
157 675
856
5 939
476
1 524
99
7 222
32
65
15 800
Hafveri) » .............. ...............
790
870
1 004
1 231
1 382
74.94
5.951
232
2 969
96 281
84
27
476
10
in
8
1 651
4
?
Sundsvalls stad ..............................
2 075
2 837
4 432
6 405
7 270
250.36
0.189
38 466
1 201
2 800
—
—
55
—
186
25
—
—
. —
—
998
54
—
—
11 133
Summa
28 814
33 258|
40 978
49 439
54016
87.46
55.266
976
105777
1 043 913
-
—
6 053
56
49 832
10 722
10 876
451
—
—
67 657
697
7
629
367858
opaginerad Kontrollera mot PDF
Provinsernas och Kyr kosocknarnas
namn
Intal invånare i
socken år
1840
1850
1860
1870
1873
659
1 014
1 155
1 701
1 842
532
622
912
1 190
1 284
370
441
499
724
783
1 331
1 535
1 672
2 194
2 276
655
788
984
1 130
1 224
1 083
1 210
1 527
1 809
1 893
701
860
1 227
1 630
1 802
726
910
1 144
1 453
1 613
1 070
1 282
1 513
1 666
1 751
594
685
831
975
1 012
1 043
1 345
1 592
1 742
1 822
1 006
1 173
1 337
1 416
1 395
1 156
1 368
1 542
1 692
1 847
634
663
777
900
947
310
438
476
524
540
626
729
830
905
937
931
1 106
1 201
1 204
1 278
663
849
9.30
1 025
1 115
721
785
847
907
929
631
692
758
723
735
1 345
1 662
2 083
2 567
2 734
1 551
1 778
2 004
2 487
2 815
1 802
1 848
1 987
2 051
2 157
1 250
1 415
1 707
1 782
1 830
929
1 063
1 185
1 176
1 242
874
1 035
988
991
1 000
2 2 1 5
2 421
2 517
2 507
2 528
730
723
708
758
824
1 179
1 334
1 502
1 853
2 063
1 148
1 324
1 484
1 625
1 630
2 498
2 848
3 092
3 113
3 133
1 685
1 899
2 028
1 993
1 959
3 172
3 594
4 092
4 593
4 756
1 073
1 249
1 464
I 933
2 041
844
1 102
1 359
1 471
1 566
2 863
3 576
3 933
4 140
4 381
1 966
1 842
2 094
2 299
2 355
727
1 066
1 207
1 526
1 593
2 604
2 936
3 159
3 826
3 902
2 948
3 334
3 694
3 716
3 814
1 766
2 063
2 618
2 526
2 767
1 943
2 396
2 934
3 487
3 497
2 163
2 276
2 644
3 249
3 428
2 344
3 021
3 568
4 066
4 643
57 061 |
66 300 |
75 805 |
85 245 1
89 682 1
Tillväxten
under de
33 åren
i 0/
1 / o
Ångermanland.
Tåsjö socken .......................................
Fjällsjö » .....................................'' ''
Bodum »
Barnsele »
Edsele „
Hellgum „
Junsele » ...............
Liden »
Besele »
Ed » ;;;;;;;;;;;; ;;;;;
Långsele »
Graninge »
Sollefteå »
Multrå »
Sånga »
Ofver-Lännäs socken
Botheå socken med Gålsjö bruk.........
Styrnäs socken .......
Thorsåker »
Dal »
Ytter-Lännäs »
Gudmundrå » .....................’
Högsjö » ..............
Hemsö »
Stigsjö „
Wiksjö »
Häggdånger »
Nora »
Skog »
Bjertrå » ...............
Ullånger »
Nordingrå »
Wibyggerå »
Själevad socken med Örnsköldsvik............
Björna socken ...
Mo ......
Nätra »
Sidensjö »
Skorped »
Anundsjö »
Amäs »
Grundsunda »
Gideå » .............. |
Trehörningsjö «
Säbrå »
Hernösands stad, Hernö socken och Hernösands hospital
.................................
179.01
141.3 5
111.02
71
86.87
74.7 >)
157.0 6
122.18
68.0 4
70.3 7
74.69
38.0 7
69.7 8
49.3 7
74.1!)
49.08
37.27
68.17
28.85
16.4 s
103.2 7
81.50
19 7 0
46.40
33.09
14.42
14.13
12.88
74.98
41.9!)
25.42
16.20
49.91
90.21
86.5 5
53.02
19.7!)
119.12
49.8 5
29.3 8
66.68
79.0 8
58.48
98. us
Summa
57.17 13,
Tabell lV-r A
tunnland
t u n
Antal
vanare på
qvadrat
mil
Skogbärande
mark
106
156
525
319
732
2 477
1 191
811
840
745
848
831
1 191
839
515
2 496
983
1 173
726
1 785
945
2 826
1 307
1 840
1 078
1 826
1 063
1 192
1 482
506
147
1 447
I 035
12 270
5 849
9 877
119 703
60
3 220
35
40
4 020
5 804
82 049
—
—
106
16
1 073
44
17
10
1 116
4 587
73 846
—
—
19
25
850
12
15
_
1 562
15 073
169 464
—
—
496
20
3 035
24
17
_
3 342
5 681
62 333
—
—
80
—
965
28
8
1 143
5 652
71 438
—
—
335
—
1 786
195
76
1 770
8 469
127 470
—
—
15
17
1 603
24
6
1 044
4 620
64 809
—
—
100
25
1 500
60
25
_
800
4 846
83 600
—
—
263
10
3 400
54
49
2
1 926
3 385
27 701
—
—
250
—
1 440
60
40
_
720
5 932
23 250
—
—
560
—
2 065
722
36
_
1 fil 4
1 814
62 039
—
—
216
—
1 471
81
17
2 065
2 837
3 2 859
3
—
317
—
2 611
571
53
119
2 867
2 842
24 100
—
—
194
—
1 593
68
29
76
12
337
1 605
11 850
—
—
114
—
614
26
—
27
474
1 864
23 915
—
—
461
—
1 716
198
76
187
_
1 272
2 643
31 136
—
—
486
—
2 590
60
—
54
_
1 032
1 973
24 007
—
—
237
—
2 135
51
—
102
_
1 817
2 305
14 700
—
—
240
—
3 780
160
—
100
_
1 500
1 710
17 504
—
—
254
—
i in
63
55
_
962
4 786
42 160
—
—
393
—
3 222
87
10
70
_
2 286
3 726
.37 570
—
1
242
—
2 664
59
15
26
—
4
3 248
3 74.3
45 830
44
—
1 508
24
—
4
—
—
1 428
25
250
10
500
4 418
30 288
—
—
280
—
2 600
BO
12
_
2 040
3 506
35 303
—
—
50
—
1 020
105
480
2 425
15 670
—
—
190
—
1 839
30
11
15
3 810
4 986
26 241
—
—
352
—
4 595
251
16
95
_
8 760
1 927
8 760
—
—
190
—
1 429
140
44
24
_
2 286
3 150
21 350
—
—
317
—
6 429
63
—
80
4 762
3 191
24 572
—
—
347
—
3 500
104
23
56
_
3 712
6 005
23 550
—
—
417
—
5 130
46
31
5 957
4 088
33 250
—
—
340
—
5 400
100
_
5 600
9 411
41 834
—
—
365
—
10 317
476
56
in
_
11111
7 853
90 341
—
—
90
—
2 800
120
6
_
3 020
3 468
26 450
~
—
214
—
3 657
238
56
89
_
3 671
8 103
55 804
—
21
762
3.3
10 317
556
325
286
10 318
6 922
49 410
—
—
171
—
3 833
229
136
83
_
4 781
4 079
77 600
—
—
51
4
2 064
321
66
38
_
1 733
17 919
361 538
—
—
150
74
6 84 7
168
460
210
_
12 410
10 210
47 220
—
—
700
—
5 375
150
150
150
_
13 200
5 477
52 500
—
—
71
6
2 730
38
38
13
_
4 889
6 736
68 300
2 933
41 185
220
25
4 830
560
49
10
—
—
5 617
5 485
34 530
—
150
—
1 .320
119
—
20
—
12
3 100
1 183
3 887
—
—
63
—
709
193
—
_
963
228 249
2 442 916
3
22
10 997 |
255
132 943
6 763
1 645
2 478
- |
30
ISO 735
39
175
286
65
19
26
57
335
159
166
401
14
Skörd år 1872 i
Centner
Lin
Hö
6
?
6
6 071
2
?
1 38
44 828
5
19 500
14
28 000
7
?
25
?
17
19 500
8
12 080
13
24 208
12
13 988
25
42 420
16
64 438
18
1 672
22
10 307
12
?
17
12 156
—
?
20
8 500
60
23 860
118
30 611
35
20 000
SB
P
?
18 000
13
?
36
?
122
46 810
30
?
500
39 000
112
36 000
289
52 367
200
SB 000
växt
?
96
V
100
p
225
70 000
113
40 100
SO
7 400
130
128 000
225
61 640
SO
2 300
25
43 500
100
?
9
23 200
50
2 955
984 456
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell N:r 5
1
--
3
1
a
6
7
8
Areal i
tunnland
e 1 o p
Skörd år 1872 i
Provinsernas och Kyrko-
Antal invånare i
socken
år
Tillväxten
Areal i
Antal in-
S k
ö r d
e b
p e t
å r
1 8
7 2
i
t u n
n o
r
Centner
socknarnas namn
under de
qvadrat-
vanare på
Inrös-
Skogbärande
po
O:
s*
s
ti
ti
■<
ti
1 B
ti
Lin
Hö
1840
1850
1860
1870
1873
33 aren
i °/„
mil
qvadrat-
mil
nings-
jord
mark
ti
Cb
ckT
1°
8
8*
1
3
1
ti
-
1
Jernband.
Eagunda socken ..........................................
1 392
1 614
2 148
2 797
3 053
119.32
7.806
391
6 427
118 638
—
—
431
—
1 632
251
273
P
—
—
2 756
105
—
—
—
Pors » ..........................................
845
1 023
1 383
1 631
1 667
97.28
4.151
402
2 239
39 558
—
—
203*
—
1 964
38
218
2
—
—
3 735
P
—
—
—
Hellesjö » ....................................
681
456
888
548
1 198
678
1 475
717
1 512
767
122.0 3
68.20
6.740
3.252
224
236
2 903
2 528
77 392
45 217
183
151
1 276
895
171
79
32
65
P
1 804
2 265
P
P
Håsjö » ...............-..........................
—
—
—
?
—
—
—
—
—
Stugun » ..........................................
611
726
953
1 275
1 425
133.22
5.486
260
4 165
56 204
—
—
174
—
865
243
274
P
—
—
1 845
16
—
—
—
Refsund » ..........................................
Bodsjö socken med Nyhems kapell ..................
1 049
489
1 138
550
1 051
899
1 246
1 085
1 261
1 154
20.21
135.99
5.793
4.519
218
255
j 7 845
186 373
—
—
248
—
2 202
113
371
302
—
—
2 381
P
—
—
—
Sundsjö '' socken ..........................................
732
804
974
1 211
1 313
79.37
4.040
325
4 259
71 226
—
—
251
—
1 in
P
?
90
—
—
2 317
P
—
—
—
587
1 332
334
1 126
610
1 622
358
1 171
784
1 704
424
1 282
968
1 940
425
1 446
1 065
1 998
432
1 425
81.43
50
29.34
26.55
4.713
2.494
0.224
1.384
226
801
] 929
1 030
2 539
9 329
2 031
6 575
79 847
35 478
4 577
26 767
163
508
84
428
937
2 849
651
2 373
P
?
189
16
38
87
206
57
179
1 873
3 857
556
2 484
- ?
P
Brunflo » .......................................
222
4
Marieby » .................................
P
Lockne » ..........................................
—
—
9
—
—
P
—
—
—
Lith » ..........................................
1 680
1 795
2 072
2 237
2 263
34.70
6.537
346
16 157
126 271
—
—
487
—
5 095
62
171
444
—
—
4 071
P
—
—
—
Kyrkas » ..........................................
310
334
382
398
399
28.71
1.017
392
1 317
21 552
-
—
127
—
976
2
3
116
—
—
810
P
—
—
—
Häggenås « ..............-...........................
1 051
1 219
1 370
1 565
1 690
60.8 0
4.044
418
3 998
86 047
—
—
154
—
2 175
9
27
57
—
—
1 992
P
—
—
—
Föllinge » ..........................................
1 202
1 502
1 735
2 081
2 241
86.44
|
I l
198
?
97
1
3 241
471
—
—
—
Föllinge och Ströms Lappmark ........................
311
344
390
407
410
31.83
28.804
in
17 387
388 733
2 597
634
P
—
—
—
Betagen socken .......................................
298
330
417
503
547
83.5 6
)
1
11
—
—
—
2 370
235
2 677
247
3 in
320
3 568
392
3 715
451
56.75
91.91
275
26
3 381
167
9
?
46
6
?
3 087
349
P
Borgvattnet » .......................................
16.609
251
24 429
314 980
1-
_
—
38
—
—
11
—
—
—
Ström » ....................................
1 116
317
534
872
1 005
1 364
423
621
956
1 042
1 858
555
871
1 052
1 161
2 380
777
990
1 155
1 308
2 630
814
1 054
1 150
1 276
135.66
156.78
97.38
31.88
26.97
(
108
71
»
2 710
1 158
651
3 130
2 380
83
27
?
?
P
54
50
s
5 721
2 201
2 302
3 131
3 427
P
?
Alanäset » ....................................
27.81 s
124
8 786
126 287
30.115
0.981
0.6 3 0
35
1 172
2 025
11 532
5 500
3 236
554 683
16 289
11 637
l
p
P
191
322
304
336
164
94
201
354
P
Frösön- » ...........-...........................
—
—
—
—
—
?
—
—
—
Hallen » ....................................
965
1 019
1 122
1 105
1 133
17.4 1
6.9 64
163
6 780
56 020
—
—
176
—
3 558
229
190
564
—
—
4 180
64
—
—
—
Norderön » .......................................
269
288
281
273
259
—
0.219
1 183
2 000
3 033
—
—
45
—
1 122
32
113
253
—
—
1 002
27
—
—
—
Marhy » .......................................
287
340
404
421
463
61.32
0.829
559
3 263
16 370
—
—
48
—
1 397
55
81
218
—
—
1 231
18
—
—
—
1 715
516
1 558
950
1 671
1 129
1 881
1 328
2 010
1 397
17.2 0
170.74
9.7 0 1
1.287
207
I 085
8 251
1 259
163 378
32 005
260
60
2 960
768
P
162
43
in
24
3 746
960
143
33
Klöf sjö socken med A sans kapell .....................
—
—
3
12
—
—
—
—
—
Rätan » ..............................—...........
533
633
838
1 004
1 056
98.12
8.488
124
5 143
179 785
—
—
164
—
683
122
62
35
—
—
1 421
P
—
—
—
1 471
835
678
776
1 556
902
686
810
1 700
882
816
1 003
1 747
1 030
905
1 194
1 768
1 032
900
1 274
20.19
23.59
32.74
64.18
9.063
0.921
1.046
2.786
195
1 121
860
457
6 704
3 482
4 149
3 954
266 395
16 138
18 717
53 926
423
166
287
294
3 587
1 462
4 135
4 048
256
56
76
56
544
256
292
314
358
114
200
313
4 190
2 540
2 365
3 571
287
81
124
127
Hackas socken med Gillhofs kapell .....................
—
—
—
Undersåker socken med Undersåkers Lappförsamling
831
989
1 142
1 411
1 428
71.84
18.822
76
8 560
177 078
—
—
102
—
1 057
256
P
155
—
—
4 321
?
—
—
—
Mörsill socken .......................................
325
1 206
1 477
342
1 354
1 799
2 540
419
1 548
2 006
3 050
1 563
690
461
1 765
2 077
3 132
1 628
766
470
1 817
2 144
3 179
1 619
801
44.62
50.66
45.16
59.43
26.58
37.16
2.419
16.65 7
22.504
16.863
3.752
1.000
194
109
95
189
432
794
1 743
15 602
10 980
10 329
11 263
3 630
37 315
172 639
180122
235 725
71 677
19 456
54
27
97
175
341
1 020
644
24
?
25
23
P
30
72
12
1 416
P
Are » ..........................................
2 362
P
Kall » ..........................................
36
61
4 000
13
Offerdal » ..........................................
1 994
3 460
54
397
10 636
19
_
Aisen » ........................................
1 279
1 400
629
135
2 698
71
419
135
6 238
p
_
Mattmar » ..........................................
584
—
—
32
—
1 508
216
135
86
—
—
1 905
?
—
—
—
Rödön » ........................................
1 094
1 120
1 205
679
762
761
1 298
715
850
894
1 342
723
876
1 391
1 031
440
7 049
14 619
368
2 645
324
540
386
3 614
p
Näskott » ....................................
548
649
698
707
31.93
0.7 Öl
3 299
12 464
128
1 011
149
195
166
_
1 965
p
Aspås » ....................................
619
5 400
40 133
164
1 060
54
in
115
_
_
1 584
17
Ås » ...................................
658
897
36.32
0 Q9A
969
16 740
181
1 911
93
199
215
_
_
1 928
P
Östersunds stad ..........................................
459
817
1 496
1 717
1 884
310.46
0.045
41 867
Arealen inbei
äknad i Brunflo
—
—
8
—
406
32
19
4
—
—
1 032
127
—
—
—
Summa
40 054
45 592
53 939
61 579
64 184
60.24
295.116
217
270 577
4 171 391
l
—
8 189
3
83 090
4 187
5 766
6 266
—
—
121 872
1 212
—
—
—
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell N:r 6.
Provinsernas och Kyrko-
socknarnas namn
'' i 1 2
1 3
! 4
5
(i
7
8
---
tunnland
8 k
ö r d
e b
e 1 0 |
p e t
å r
18 7 2
i
t u n n 0
r
Skörd år 1872 i
Centner
Antal invånare i
socken
ar
Tillväxten
Areal i
qvadrat-
mil
Antal in- vånare pi
qvadrat- mil
Areal
1840
1850
1860
1870
1873
under de
33 åren
: °/0
Inrös-
nings-
jord
Skogbärande
mark
Hösthvete
Höstråg
Vårråg
Korn
Hafre
Blandsäd
Ärter
Bönor
Vicker
Potatis
Andra
rotfrukter
Linfrö
Lin
Hö
Herjedalen.
''
Sveg socken ......
i no
1 298
1 294
1 378
1 475
32.88
12.922
114
4 636
94 450
—
—
62
—
967
176
?
1 316
Linsells kapell
362
488
593
637
690
90.61
10.054
69
2 244
36 933
—
—
5
—
232
12
?
1
—
—
253
—
—
—
—
Elfros socken
481
545
589
603
641
33.26
3.548
181
1 435
51 375
37
_
898
61
13
1 009
r hela
socknen-]
Lillherrdal [länsdel] socken .
L 951
1053J
1 184
1 300
1 363
43.32
20.747
66
4 488
99 144
—
—
245
—
1 051
271
99
—
—
—
1 309
—
—
—
—
Ytter Högdal socken ..........
923
1012
1 138
1 218
1 330
44.10
11.485
116
6 616
67 211
—
—
163
—
1 837
21
15
—
—
—
3 381
—
—
—
—
Öfver Högdal j> ____
225
230
249
254
273
21.3 3
1.838
149
679
23 285
—
—
52
—
366
?
?
—
—
—
702
—
—
—
—
Hede »
612
727
860
906
969
58.33
I
3 571
92 083
42
750
?
?
1 270
j 29.363
45
Storsjö kapell _______
250
292
307
324
345
38
I
898
159 424
—
—
—
—
124
—
—
—
—
—
411
—
—
—
—
Hede lappförsamling __________
141
171
159
145
150
6.38
—
—
Vemdalen _______________________
648
723
746
832
868
33.95
9.531
91
2 991
54511
—
—
48
—
700
?
—
—
—
1 016
Tännäs ....................
529
696
788
825
858
62.19
17.818
69
2 857
73 480
_
_
45
2 322
Ljusnedals bruk ..............
406
456
396
376
363
Summa
6 638
7 691
8 303
8 798
9 325
40.48
117.306
80
30 415
751896
—
—
654
—
6 925
586
127
1
—
—
12 989
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell N:r 7.
Förteckning öfver de inom 2l/2 å 3 mil från Bottenhafvet, i Helsingland, Medelpad och Ångermanland, belägna socknar samt deras folkmängd, areal och antal
invånare på qvadratmil.
Socknarnes namn
Folk!
år 1873
n ä n g d
tillväxt från
1840 till 1870
i procent
Areal i
qvadratmil
Antal
invånare för
qvadratmil
Helsingland.
Skog ----------------------------------
2 989
51.57
3.229
926
Söderala ______________________________
5 016
111.20
2.158
2 324
Söderhamn ___________________________
5 808
265.28
0.2 76
21 040
No ____________________________________
1 535
12,04
0.833
1 833
Norrala_______________________________—
2 068
16.70
1.296
1 596
Trönö _________________________________
1 334
29.14
1 466
911
Enånger _______________________________
2 934
33.55
2.510
1 169
ISTjutånger______________________________
1 581
46.25
j 0.940
2 148
Nianfors ______________________________
438
50.52
Idenor _________________________________
626
10.99
0.42 9
1 459
Hudiksvall ...........................
3 503
81.88
0.172
20 370
Tima.................................—
1 601
19.39
1.013
1 580
Forska .................................
2 872
34.3 3
2.079
1 381
Hög -------------------------------------
591
3.87
0.676
874
tingstad _____________________________
1 768
36.63
1.958
903
Ilsbo ____________________________________
529
7.52
0.5 17
1 021
Harmånger ___________________________
1 826
41.5 5
1.065
1 715
Bergsjö _________________________________
3 287
34.6 0
3.195
1 029
Jättendal ______________________________
1 166
16.48
0.830
1 405
G narp _______________________________
2 870
29.16
2.822
1 017
Summa
44 342
48.00
27.463
1 615
Folkmängdens tillväxt för
år = 1.45 °/0 •
Medelpad.
Njurunda ______________________________
3 578
72.63
2.328
1 674
Attmar .................... ............
2 669
48.11
3.082
866
Tima _________________________________
2 757
65.29
1.690
1 631
Sundsvall ..............................
7 270
250.36
0.189
38 466
Selånger ______________________________
1 598
36.4 6
1.059
1 509
Skön___________________________________-
4 357
393.99
0.2 40
18 154
Alnö ____________________________________
1 761
106.21
0.5 51
3 196
Timrå .................................
2 140
125.26
0.473
4 524
Sättna _________________________________
1 910
33.75
1.754
1 089
Tynderö ..............................
1 092
42.19
0.352
3 103
Nässjö .................................
2 217
81.42
1.658
1 337
Indal___________ _______________________
2 440
43.11
2.521
968
Ljustorp _______________________________
2 000
52.44
3.818
524
Folkmängdens tillväxt för
Summa
35 101
86.87
19.715
1 780
år = 2.6 3 °/0.
Folkmängd
Antal
Socknarnes namn
år 1873
tillväxt från
1840 till 1873
i procent
Areal i
qvadratmil
invånare för
qvadratmil
Ångermanland.
Stigsjö ---------------------------------
Häggdånger ___________________________
Hernösand ___________________________
Högsjö ---------------------------------
Wiksjö _________________________________
Gudmunrå ___________________________
Sollefteå ..............................
Mulltrå _______________________________
Thorsåker______________________________
Ytter-Lännäs ________________________
Dal ___________________________________
Ed______________________________________
Sånga _________________________________
Ofver-Lännäs ________________________
Botheå __________________________________
Styrnäs _________________________________
Bj entra _________________________________
Skog ____________________________________
Nord ____________________________________
Nordingrå ... ________________________
Ullånger ..... ....................—
Wihyggerå ...........................
Sidensjö ..............................
Nätra _________________________________
No __________________________________
Själevad och Örnsköldsvik _________
Arnäs _________________________________
Gideå _________________________________
Grundsunda ____________________________
1 830
| 9 071
2 157
1 242
2 815
1 847
947
929
2 734
735
1 012
540
937
1 278
1 115
2 063
824
2 528
3 133
1 630
1 959
2 355
4 381
1 566
4 755
3 814
3 497
2 767
46.40
68.57
19.70
33.69
81.5 0
59.78
49.37
28.85
103.27
16.48
70.37
74.1 9
49.68
37.27
68.17
74.98
12.88
14.13
25.42
41.9 9
16.26
19.79
53.02
85.55
49.91
29.38
79.98
56.6 8
1.560
1.304
2.194
1.710
1.128
1.551
1.16 8
0.7 8 0
5.313
0.876
1.383
0.643
1.257
1.507
1.342
0.7 30
0.872
1.416
1.703
1.247
1.817
4.682
2.9 57
1.314
2.604
2.635
0.285
2.673
1 173
6 956
983
726
2 495
1 191
811
1 191
515
839
768
840
745
848
831
2 826
945
1 785
l 840
1 307
1 078
504
1 482
1 192
1 826
1 447
12 270
1 035
Inberäknadt Säbrå samt
Hernösands Central- och
Hospitals-församling.
Folkmängdens tillväxt för
år = 1.4 7 °/0.
Summa
64 461
48.5 6
48.6 51
1 325
Sammandrag.
Helsingland ___________________________
44 342
48.00
27.463
1 615
Medelpad ______________________________
35 101
86 87
19.715
1 780
Ångermanland ________________________
64 461
48.6 6
48.651
1 325
Folkmängdens tillväxt för
Summa
143 904
57.90
95.829
1 502
för år = 1.7 6 °/0.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell N:r 8.
Uppgift å hufvudsakligaste trävaruexporten från nedannämnda tullkammaredistrikt under åren 1868
-1873.
Tullkammaredistrikt
Timmer, master
m. m. af
8.3 tums eller
större diameter
i toppen
Hernösand
År 1868 _________________
» 1869 __________ -
» 1870 _________________
» 1871 _________ -
» 1872 _________________
» 1873 .................
Sundsvall.
År 1868 ...... -
» 1869 .................
» 1870 _________________
» 1871 _________________
» 1872 _________________
» 1873 _________________
Hudiksvall.
År 1868 _________________
» 1869 _________________
» 1870 _________________
» 1871 _________________
» 1872 _________________
» 1873 _________________
Söderhamn.
År 1868 __________________
» 1869 _________________
» 1870 _________________
» 1871 .................
» 1872 _________________
» 1873 __________________
Kub.-fot
729 324
1 082 351
815 816
1 297 097
1 305 140
1 336 328
4 387 763
3 687 227
1 971 820
2 651 041
2 583 884
2 539 975
317 797
77 077
200
311 350
404 150
206211
345314
777 630
1 112 474
927 440
1 171 220
1 204 968
Timmer,
master in. m.
med mindre
diameter i
toppen
Kub.-fot
8 623
4100
19 491
3 676
49 503
189 858
133272
42 768
12 934
67 906
179 520
957
100
2 454
350
4 756
1 689
2 535
1 380
3 367
Bjelkar och
sparrar, 6.6
tums och
deröfver
Bjelkar och
sparrar
derunder
Bräder
och
plankor
Kub.-fot
494 277
330 899
310 673
232526
233161
367 687
5 804 204
4 821 234
6 617 825
4 884144
7 372 199
6 549 321
363 045
453222
657195
342 419
536901
608 236
1 219 991.
837916
975053
833013
765 252
736005
Kub.-fot
6 009
10 364
3 910
5 191
6 090
577 817
474015
626 242
807984
1 217 910
1 474 164
1 747
1 157
19 159
17 443
28 000
29 406
300
263
1 238
25 345
Kub.-fut
9 735 344
10 834483
11 266 718
11 963 228
12 622 435
14 152 901
7 953 617
9989706
11 915 493
11 563 845
15 892 455
13 104 477
2 386 980
2 223 393
2 576 697
2 652 997
2 809 740
3 922 732
9793593
11 427 866
10 151 932
12 293 819
13 271 665
14 062 820
Bröd- och
plankstump
Kub.-fot
520 281
392 900
521 444
666 695
691 209
586776
723314
668876
998 074
1 225 635
1 306 649
1 242 201
32 808
31 221
50 085
87 018
100 468
107 625
894 009
548 655
755 658
652 435
737849
378597
Summa
Summa samtliga
?ffekter
under å
r
Summa af de
Medeltal deraf
1868
1869
1870
1871
1872
1873
kolumnerna
på sex år
Kub.-fot
Kub.-fot
Kub.-fot
Kub.-fot
Kub.-fot
Kub.-fot
Kub.-fot
Kub.-fot
11 493 858
12 655 097
12 938 052
---
—
14 168 413
14851945
16 499 285
19 636 573
19 774 330
22 172 222
21 145 583
28 440 503
25 089 658
3 103 3,34
2 786 170
3303336
3 413 681
3879259
4 874 210
12 253 557
13 597 086
12 996 806
14 709 242
15 948 604
__
—
—
16411 102
54 356 9841/3
46 487 322
48 812 683
51 410 416
53 436 919
63 .120 311
62 874 255
326 141 906
Uppgift å beloppet af sammanlagda uppbörden af tull- och båkmedel vid nedannämnde tullkammare under åren 1861-1873.
uppe
Hernösand .. _____ ____________
LJL 1/ CL
1864
1865
'' 1866
1867
Riksmynt
1868
Riksmynt
1869
Riksmynt
1870
Riksmynt
1871
Riksmyn
t
1872
Riksmyr
it
1873 ~
Riksmyn
t
Tillväxten under
de tio åren i °/0
101236
195 027
53 785
67 718
27
27
52
96
99 292
203797
48 681
88 821
28
30
11
50
101078
216 971
51 352
76 316
4
28
12
75
92 948
200 944
53 266
92 410
55
78
32
39
100 441
294 048
66 811
103 316
20
21
1
37
140 936
331218
68 975
120 751
92
.81
80
83
138 735
397 564
79 546
117 939
6
90
46
99
173925
457 695
108123
145 627
17
23
87
85
234334
547 871
94201
163 428
78
2
30
79
227 531
619 305
123 046
168864
24
93
78
10
124.7 5
217.55
128.77
149.30
Sundsvall ______________________________
Hudiksvall ___________________________
Summa
417 768
2
440 592
19
445 718
19
439 570
4
564616
79
661 883
36
733786
41
885372
12
1 039 835
89
1 138 748
5
172.58
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell N:r 9.
Våglängd
Anläggnings-
S t
i g n
i n g a r
kostnad
Kronor
1 : 60
1 :
61—1 : 79
1 :
80—1 : 99
1 : 100—1 : 149
mil
fot
mil
fut
mil
fot
mil
fot
mil
fot
N:r 1.
Hybo—Välje .............
3
14000
2 086 000
9 900
14 400
8 300
15 700
Val jo—Ange .....................
6
13 100
3480000
1
28 600
—
23 700
—
5 70o
—
23 900
Summa
9
27 100
5 566 000
2
2 500
i
2 100
—
14000
i
3 600
Tillkommer
Torpshammar-—Ange ............
3
16 500
2 035 000
20 380
15 700
8 800
16 600
Summa
13
7 600
7601000
2
22 880
i
17 800
22 800
i
20 200
N:o 2.
Hybo—Välje.....................
3
14000
2 086 000
9 900
14 400
8 300
15 700
Välje—Torpshammar .........
6
31 000
4 264 000
—
14 000
—
22 600
—
7 400
—
22 700
Summa
10
9 000
6 350 000
3
23 900
i
1 000
—
15 700
i
2 400
Tillkommer
Torpshammar—Ange............
3
16 500
2 035 000
20 380
15 700
8 800
16 600
Summa
13
25 500
8 385 000
4
8 250
i
16 700
—
24 500
i
19 000
N:o 3.
Hybo — Johannisfors — Torps - hammar ________________________
13
17 500
9250000
2
13 500
i
28 600
i
1 100
i
21 900
Torpshammar—Ange............
3
16 500
2 035 000
—
20 380
—
15 700
—
8 800
—
16 600
Summa
16
34 000
11 285 000
2
33 880
2
8 300
i
9 900
2
2 500
Skillnad
1) mellan alternativen N:r 1
och N:r 2
till fördel för N:r 1 ............
17 900
784 000
1
21 400
1 700
till fördel för N:r 2 ____________
2) mellan alternativen N:r 1
och N:r 3
till fördel för N:r 1 ____________
3
26 400
3 684 000
11 000
1 100
26 500
23 100
1 200
18 300
3) mellan alternativen N:r 2
och N:r 3
till fördel för H:r 2 ____________
3
8 500
2 900 000
27 600
21 400
19 500
till fördel för N:o 3 .........
—
—
----
1
10 400
—
—
—
—
—
—
opaginerad Kontrollera mot PDF
F olkmängd
år 1873
Areal i
qvadratmil
Antal
Areal i
tunnland
S k ö
r d e b e 1 o p
p å r 1
8 7 2
Socknarnes namn
invå- nare på
Inrösnings-
jord
Skogbärande
mark
i
tunnel
i centner
qv.-mil
Spanmål
Rotfrukter
Linfrö
Lin
Hö
Delsbo ............
4315
3.732
1 156
10 636
71 156
16 898
16 667
950
?
Bj uråker...............
3 630
6.053
600
S 144
115 717
2 254
8 778
—
1 050
40 000
Forssa..... ............
2 872
2.079
1 381
6 386
39 626
7 399
7 627
8
500
30 200
Hudiksvall............
Tima ..................
3 503
1 601
0.172
1.013
20 370
1 580
4 219
15 610
4 420
3 968
48
?
35 000
H%r ..................
591
0.676
874
1 880
10 347
1 798
660
—
65
?
Bogstad ...............
1 768
1.958
903
3 151
36 385
4 230
3 175
—
300
35 000
Ilsbo .................
529
0.51 7
1 021
1 159
6 720
1 944
1 905
32
?
?
Harmånger______ .. ..
1 826
1.065
1 715
3 173
19 361
3 274
3 333
48
130
4 460
Jättendal ____________
1 166
0.8 3 0
1 405
2 637
15 001
4 125*
3 649
—
276
?
Gnarp................
2 870
2.822
1 107
5 321
56 986
2 696
3 000
—
345
?
Bergsjö ...............
3 287
3.195
1 029
8 059
60 655
6 906
11 191
—
290
50 080
Hassela ...............
2 007
3.691
544
4 904
75 675
3 794*
5 889
—
280
18 000
Summa
29 965
27.803
1 078 |
59 669
523 239
59 738
69 842
136
4 186
212 740 1
Utom hafre.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell N:ril
f äglängd
Anläggnings-
kostnad
S t i g n
i
n g a i
1
Kronor
1 : 60
1 :
61—1 : 79
1 :
80—1 : 99
1 : 100—1 : 149
mil
fot
mil
fot
mil
fot
mil
fot
mil
fot
N:r 1. Primitiva linien
(A-linien)
Torpshammar—Ange ..
Ange—Östersund .......
Östersund—Kaskett ......
3
9
2
16 500
9 500
3 200
2 035 000
5 672 000
1 244 000
2
20 380
80
4 560
—
15 700
20 200
—
8 800
9 120
12 670
i
16 600
15 120
10 370
Summa
N:r 2. C-linien
14
29 200
8951000
2
25 020
—
35 900
—
30 590
2
6 090
med direkt beröring af
Östersund
T orpshammar—Håssj ö
Håssj ö —Dusnäsviken
7
4
2 800
32 400
35 500
3 200
4 100 000
2 630 000
2 566 000
1 244 000
1
15 200
12 900
6 600
4 560
—
14000
4 100
23 500
—
15 100
1
200
Dusnäsviken— Östersund
Östersund—K äskott
3
2
1
-
—
6 100
13 600
12 670
—
17 400
18 600
10 570
Summa
N:r 3. C-linien
18
1 900
10 540 000
3
3 260
i
5 600
i
11 470
2
10 770
med indirekt beröring af
Östersund
Torpshammar—Håssj 8
Håssj o—Dusnäsviken
Dusnäsviken—Kaskett .........
Bibanan: Lith—Östersund ...
7
4
5
1
2 800
32 400
6 700
20 800
4100000
2 630 000
3 236 000
1 079 000
1
15 200
12 900
4 200
21 000
—
14 000
4 100
12 000
4 000
—
15 100
6 100
12 600
2 300
1
200
17 400
26 900
9 600
Summa
Skillnad
18
26 700
11 045 000
2
17 300
_
34 100
i
100
2
18 100
1) mellan N:r 1 och N:r 2
till fördel för N:r 1
2) mellan N:r 1 och N:r 3
3
8 700
1 589 000
—
14 240
—
5 700
—
16 880
—
4 680
till fördel för N:r 1_____
till fördel för Kir 3 ... .
3
33 500
2 094 000
—
7 720
—
1 800
—
5 510
—
12 010
3) mellan N:r 2 och N:r 3
till fördel för N:r 2
till fördel för N:r 3.........
—
24 800
505 000
—
21 960
—
7 500
—
11 370
—
7 330
—
—
--I
opaginerad Kontrollera mot PDF
Våglängd
Anläggnings-
kostnad
V äglängden
Väglängden med antagande af en
linie mellan Grällösundet och
nässjö
från Sundsvall
till Näskott
från Sundsvall
till Hybo
från nässjö
till Näskott
från nässjö
till Hy bo
l:o) Linien Hybo—Välje—
Ange—Östersund—Näs- kott .....................
Tillkommer
linien Torpshammar—Ange
21 mil 3 800 fot
3 b 16 500 b
12 482 000
2 035 000
Summa
2:o) Linien Hybo—Välje-—
Torpshammar—Ange—
24 mil 20 300 fot
14 517 000
20 mil 14000 fot
18 mil 28 400 fot
12 mil 27 400 fot
20 mil 16 000 fot
Östersund—Näskott ...
3:o) Linien Hy bo—Johan- nisfors — Torpshammar
— Ange — Östersund—
25 mil 2 200 fot
15 301 000
20 b 14 000 b
15 b 29 800 B
12 b 27 400 b
24 b 14 400 B
Huskatt . _______________
4:o) Linien Hybo—Välje—
Torpshammar —Håssj ö
—Dusnäsviken—Öster-
28 b 10 700 b
18 201 000
20 b 14 000 b
17 B 2 300 b
12 B 27 400 b
27 b 22 900 B
sund—nässkatt ......
5:o) LinienHyho—Johannis- fors — Torpshammar —
nässjö — Dusnäsviken
28 B 10 900 B
16 890 000
23 B 22 700 b
15 b 29 800 b
10 b 35 100 8
17 b 11 800 B
— Östersund—Näskott
Anmärkning:
Om till alternativen N:r
1, 2 och 3 lägges linien
Giällösundet—Håssj ö, i längd
6 mil ,1 800 fot och med en
beräknad anläggningskostnad
af 3 718 000 kronor, så blir
för alternativet N:r 1 ...
» » b 2
B » B 3 ...
31 b 19 400 b
30 b 22 100 B
31 b 4 000 >5
34 b 12 500 b
19 790 000
18 235 000
19 019 000
21 919 000
23 b 22 700 b
17 b 2 300 b
10 b 35 100 B
20 b 20 300 b
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell
N:r 13.
utvisande antal mil af verkstälda eller föreslagna stambanor inom hvarje län
eller provins m. m.
Län eller Provins
Folkmängd
den 31
December 1873
Areal
i
qv.-mil
Antal
invånare på
qv.-milen
Statsbanornas
längd
i mil
Antal in- vånare för
hvarje mil
statsbana
Stockholms stad .....
147 249
0.140
1 051 778
0.7
210 356
Stockholms län ...
133 552
61.468
2 172
11.0
12 141
Upsala » .
102 629
41.236
2 489
3.8
27 008
. Södermanlands » ___
138 696
50.896
2 725
11.1
12 495
Östergötlands » ...........
261891
85.052
3 079
12.3
21 292
Jönköpings »
184 210
88.2 7 7
2 087
16.6
11 097
Kronobergs »
162 233
73.555
.2 206
7.7
21 069
Kalmar »
236914
94.232
2 514
=
—
Gotlands »
54 284
25.069
2 166
—
—
Blekinge »
129521
24.979
5 185
—
--
Kristianstads » ...
227008
54.108
4 195
6.3
36 033
Malmöhus »
325 909
39.497
8 251
5.9
55 239
Hallands x>
130008
41.568
3128
—
—
Göteborgs och Bohus län .
239 587
42.362
5 660
1.3
184 298
Elfsborgs län ...
283692
103.01 2
2 754
7.8
36 370
Skaraborgs » .....
249 089
71.152
3 501
21.3
11 694
Vermlands » ...
265 027
133.412
1 987
16.0
16 564
Örebro »
174 893
70.397
2 484
12.4
14 104
Y estmanlands »
119 485
54.121
2 208
5.2
22 978
Kopparbergs » ....... ...
181 258
257.315
704
3.8
47 699
Gestrikland ...............
59 436
43.734
1 359
7.6
7 820
Helsingland _______________
97 760
113.283
863
16.8
5 819
Medelpad .............
54016
55.266
976
7.0
7 716
Jemtlands län ____________
73 509
412.422
178
23.3
3 155
Ångermanland ___________
89 682
135.995
663
—
—
Yesterbottens län........... .....
96 084
477.070
201
—
—
Norrbottens » ...........................
80 354
853.973
94
=
=
Summa
4 297 972
3 503.681
1 227
197.9
21 719
opaginerad Kontrollera mot PDF
Uppgift angående arealen och virkesafkastningen å en del kronopark^ i Gefleborgs, Yester-Norrlands och Jemtlands län.
Bil. Lit. A.
S
Totalareal
Årlig tim-
Totalareal
Årlig tim-
Totalareal
Årlig tim-
3- P
P Kl
Kronoparlcens namn
Socken
Qvadrat-
mertillgäng
p 3
11
Kronoparkens namn
Socken
Qvadrat-
mertillgäng
5 1
1 1
Kronoparkens namn
Socken
Qvadrat-
mertillgäng
Ref
St:r
Stycken
Ref
Sfer
Stycken
Ref
St:r
Stycken
Gefleborgs
än.
Transport
45 601
95
3 000
Transport
342245
28
14 382
1
Ångra
Färiia
4985
20
464
24
(jrillholskälen
Hackås
21 904
83
53
Häckrens
Mörsill
1
2
Carlstrand
)>
33 445
15
3 173
25
»
))
1 900
54
Häfte
Underåker
173 662
9 045
3
Gräddsj ö
Ramsjö
12 661
—
1 952
26
Tunvågen
))
9 597
70
55
Amen
))
1
4
Gränningsvallen
»
123 722
30
10 122
27
Kloxäsen och Åsen
Näs
2 183
60
150
56
Kjäsö och Renåsen
Are
46
1 745
5
Naggsjö
»
21 495
25
1 674
28
Skrafvelberget
Berg
6 776
41
57
Bunnerviken
»
33 50 b
6
Hundsjö
Bjuräker
6 778
10
564
29
Ostbergsbo darne
»
11 007
60
58
Harbäcksbodarna
Alsen
9 759
57
813
Summa
203 087
17 949
30
Thorsmyrland et
»
5 314
69
2 500
59
Hellesjökilarna
Hellesjö
13 547
31
|
31
Åsan
»
2 340
80
60
Alanäset
))
35 228
62
1 5 200
Vester-Norrlan
ls län.
32
Blacklötsmyran
»
18 608
45
61
Ansjö
)>
36 954
40
|
33
Dalås och Tåssås
Oviken
28 977
99
62
Åslaudet
Fors
6 994
40
| 1 400
7
Wikens södra
Hafveri!
15 318
55
990
34
Högbo
»
17 941
70
63
Torresj ölandet
3)
22 723
75
8
» norra
))
6 685
65
1 083
35
Persås och Svedj e
»
3 035
02
64
W oxna
Högdal
36 507
10
|
9
Nybo
»
1 768
20
56
36
Ängro
))
10 787
61
65
Risberg
))
6 689
55
2 800
10
Wassnäs östra
» vestra
W allens
»
16 223
55
869
37
Nyboda
Svartåsen
Långbodarne
6 291
25
66
Stensjö
))
23 883
47
11
12
»
))
5 569
2 667
37
70
449
102
38
39
»
»
28 324
2 727
62
30
Summa
741701
91
35 385
13
14
Säters
Gräs] ö
))
)>
25 768
10 066
88
5 116
1 996
40
41
Hellebergsbodarna
Vesterhalloms och
)>
»
2 167
19 531
11
32
6 000
Summa summarum
1 270 507
23
78 550
15
By
))
58 851
10
8 040
Mantalsbodarna
16
Snöberg
))
25 190
70
2 436
42
Mustb odarna
)•>
|
Under förutsättning att kolning af vindfällen och sämre skog skulle vid de lät-
17
Oxsjö vestra
Lidens
55 222
1 200
43
Norgårds
»
29 719
98
tade kommunikationer, som en blifvande jernväg erbjuda, kunna ega ruin, torde kunna
kolas å ofvannämnde krononarker:
18
» östra
»
37 529
—
1 200
44
Vestnårs
S
i Gefleborgs län _____
19
Boda
»
25 118
62
967
45
Pålsbodarne
))
1
i Vester-Norrlands län .....................
......... 2 230
»
20
Laxsjö vestra
» östra
Ljustorp
))
20 987
—
224
46
Munke och Wiken samt
)>
23 942
25
i Jemtlands län _____
......... 5 078
»
21
18 757
—
488
47
Dörså och Hexåsen
1
Tillhopa 8 698 stigar
Summa
325718
32
25 216
48
49
V estereifven
Fj ösåsen
Arådalen
))
)>
J 16947
12
Vederbörande skogstjenstemän hafva dock ansett, att å flertalet af kronoparkerna
Jemtlands
län.
50
12 528
63
omkostnaderna blefve allt för dryga, för att kolning skulle med
ega rum.
någon
fördel kunna
Turinge
Rätan
51
Rönnåsen
Hallen
10 359
—
832
Sedan parkerna genom under eu längre tid fortsatt ändamålsenligare skogsskötsel
22
29 717
73
3 000
52
Badstugudalen
»
5 628
35
blifvit förbättrade, kali deremot timmerafverkningen
betydligt ökas, måhända till och
23
Bryngelshög
»
15 884
22
med lordubblas.
Transport
45 601 |
95
3 000
Transport
342 245
28 |
14 382
-
Carl Axel Hallgren.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. Lit. B.
P. M.
öfver den trafik med skogsprodukter, som kan förväntas efter de olika
föreslagna stambanelinierna inom Helsingland, Medelpad och Jemtland.
Redan i Kong!. Maj:ts nådiga proposition till 1873 ars riksdag angående
norra stambanan bär blifvit betonadt, att de norrländska jernvägarnes
räntabilitet i väsendtlig man kommer att bero af trafiken med
skogsprodukter. Det är väl ock otvifvelaktigt att den trafik, som öfrigt
gods äfvensom passagerare kunna lemna, blir mindre beaktansvärd än trävarutrafiken,
åtminstone så länge Norrlands folkmängd icke blifvit betydligt
ökad. Härtill kommer att under den tid af året, då större delen af
Norrlands import försiggår och då äfven passageraretrafiken är lifligast,
Bottenhafvet alltid skall med hänsyn till trafik af donna art blifva en
farlig konkurrent till norra stambanan. Men om de skogsprodukter, hvilka
skola forslas å norra stambanan, kan nämnde vattenväg icke täfla, Med
full rätt kan man derföre påstå, att i den mån ekonomiska skal höra utöfva
inflytande på valet mellan de olika jernvägssträckningarna, i samma
man måste man gorå afseende pa de olika utsigter för trafik med skogsprodukter,
som för hvarje af dessa sträckningar kunna förefinnas.
Hela det vidsträckta område af vårt land, som beröres af de föreslagne
jernvägslinierna från Hybo i Helsingland till Indalselfven norra
banan — samt från Torpshammar i Medelpad till Storsjön i Jemtland
tvärbanan — är med undantag oaf den areal, som upptages af vatten
och inrösningsjord, skogbeväxt. Aterväxtskogen, under 8 decimaltums
topp på 10 alnars längd från marken räknadt, torde i stort sedt vara
ungefär lika talrik öfverallt, om man undantager den odlade bygdens
närmaste grannskap. I afseende på den trafik, som aterväxtskogen skall
opaginerad Kontrollera mot PDF
lemna, kan derföre icke något annat företräde gifvas åt den ena eller
andra luden, än det som kan härledas ur den allmänna satsen att ju
mindre en jernvägslinie berör den odlade bygden, desto större trafiksumma
oaf trä bär den i en framtid att förvänta af ett ordnadt skogsbruk.
A andra sidan, enär ett sådant skogsbruk, innefattande trakthuggning
eller gallring, kolning af nerfall m. m., i allmänhet icke är möjligt
i Norrland utan jernvägskommunikationer, bär man rätt att påstå det en
jernvägslinie länder till större fromma för Norrlands hufvudindustri, än
en annan, om den gar mera aflägse från odlad bygd. Den trafiksumma,
som återväxtskogen kan lemna norra banan mellan Hybo och Indalselfven,
torde höra andas till arliga tillväxten å 1 million tunnland skogsmark,
hvilken med afdrag af husbehofsvirket bör uppgå till 30 kubikfot per
tunnland eller 15 millioner centner eller 7''/, millioner centnermil, hvarvid
jernvägens längd antagits till 18 mil, dess trafikrayon till V/2 mil
och trafikerad medellängd till 9 mil. Då emellertid större delen af återväxtskog
sannolikt kommer att förvandlas i kol, torde ofvanstående trafiksumma
höra nedsättas till 2 millioner centnermil, hvilka efter ett fraktP1
*s 3 öre per centnermil skulle lemna 166 kronors medelinkomst per
dag och banmil.
Hvad åter beträffar den för afvikning mogna skogen, är det
uppenbart, att om eu jernvägslinie går genom trakter hvilka icke beröras
af rensad flottled och som således äro oafverkade, skall den skog, som afverkas,
helt sannolikt trafikera jernvägen. De störa kostnader, som äro
förenade med strömrensning-,!-, äfvensom den långa tid hvarunder rensningskapitalet
ligger borta, skola tvifvelsutan förmå trafikanterna att välja
jernvägen till transportmedel, ehuru den som sådant enligt regel är vida
dyrare. Men sa snart jernvägen, der den går i nordlig riktning, möter
en större flottled, kommer virket att åter söka vattnet, Det är således
blott från vattendelar ne mellan de större elfvarne, som deri mogna skogen
skall trafikera norra banan, men detta kommer endast att ske der rensad
flottled icke finnes, samt icke längre väg än till det störa vattendraget.
Man skulle dock mycket irra sig, om man ansåge donna så att saga lokala
trafik med för afvikning moget virke för betydlig. Såsom nedan skall
visas, kan den för vattendelarne mellan Helsingland och Medelpad knappast
beräknas högre än till ett bestånd af mogen skog, uppgående till
20 millioner kubikfot med en årlig tillväxt af 700,000 kubikfot och
torde för de öfrig-, vattendelarne, der de skäras af föreslagne luder, höra
anslås ännu lägre.
opaginerad Kontrollera mot PDF
3
Alla de vattendrag, som falla ut i Helsingland och beröras af de
olika jernvägslinierna, äro rensade. Så är fallet med Hybo—Dellen-,
Elfve-, Strömsbacka- och Hassela-vattendragen samt Köl- och Framängs-ån
efter B-linien, Let- och Somsjöån efter A-linien, samt Hennans vattendrag
och norra Enån efter C-linien. Af de biåar, som från söder falla ut i
Ljungan, äro Hasselån, Myssjöån och Wiggån upp till Gransjön efter Blinien
rensade; Mörtsjöån efter A-linien är deremot icke rensad mellan
Mörtsjön och Råggsjön, men -Juan och Råssjöån efter C-linien rensade.
Norr om Ljungan äro vattendragen, som mota mellan Torpshammar och
Indalselfven, nedre Gimån, Hällsjö-vattendraget och Singån rensade. Mellan
Gällö och Håsjö äro öfre Gimån och Annsjö-vattendraget rensade. Häraf
synes, att om äfven efter alla linierna en och annan närbelägen skogstrakt
kommer att begagna norra banan som utfartsväg för den mogna
skogen, är det likväl blott A-linien som berör någon större skogsareal,
saknande rensad flottled. Donna areal, belägen mellan Helsinglands-gränsen
och Ljungan, är dock icke större än circa 35,000 tunnland, hvilka
med ett bestånd af 30 mogna träd å tunnlandet skola lemna c:a 1 million
träd om 20 kubikfot eller 10 centner och således 10 millioner centner,
trafikerande en medelväg af V/4 mil eller 12*4 millioner centnermil.
Äterväxten af mogen skog, beräknad till ett träd om 20 kubikfot
per tunnland per år, skall gifva en årstrafik af endast 350,000 centner.
Af det anförda framgår, att hvad summan af trävarutrafiken beträffar
B-linien, som går genom en mera odlad bygd, är något underlägsen A
och C, hvarjemte A-linien, hvilken ensam berör trakter saknande flottled,
står i detta afseende något framom både B och C. I afseende åter på
den väglängd, som skogsprodukterna hafva att trafikera, eger A-linien ett
afgjordt företräde framför de öfrige linierna, i det den är öfver 3 mil
kortare än luden B och 32/s mil kortare än C.
Om man således kan säga att utsigterna för trafik med trävaror
äro ungefär lika störa för de luder, som kunna komma i fråga för norra
banan är förhållandet ohelt olika med de föreslagne tvärbanelinierna. Dessa
äro Torpshammar—Ange—Bräcke—Östersund-linien 1 — och Torpshammar—Håsjö—Stugun—östersund-linien
2. Den förra kommer, såsom
bär nedan skall visas, att upptaga alla de trävaror, som passera Ljungan
vid Bergsjö eller Angesjön, äfvensom allt virke, som nedkommer till
Refsundssjön; den senare luden kan hvarken konkurrera med Gimån eller
Indalselfven om de virkesmassor, som flottas å dessa vattendrag.
opaginerad Kontrollera mot PDF
4
Beräkningarne ställa sig sålunda:
Från Borgsjösjön efter limen 1.
Bjelke per 28 kubikfot:
| Flottningskostnad till Ljungans utlopp
.. 0,70
vatten
1V-, års ränta å värdet 12 kronor
.. 1,08
[ 5 % skada.............
.. 0,60
2,38
per
14 centner 7,4 mil ä 21/,, öre
2,59
jernväg
d:o d:o å 2 öre
2,07
Timmer per 14 kubikfot:
Flottningskostnad......
.. 0,21
per
vatten
V/3 års ränta å 4 kronor...
.. 0,36
8 °/0 skada...........................
.. 0,32
0,89
per
7 centner 7,4 å 2 öre.........
1,04
jernväg
d:o d:o å V/3 öre
0,78
Sågadt per 160 kubikfot:
per vatten j Flottningskostnad för 20 timmer ä
0,89 ...
17,80
per jernvägj SO centner 7,4 mil å 2 öre .
11,84
Från Ångesjön efter linien
1.
Bjelke per 28 kubikfot:
Flottningskostnad ........................
.. 0,83
vatten
V/o års ränta ..................................
.. 1,08
6 °/0 skada..............................
.. 0,72
2,63
per
14 centner 8,8 mil å 21/, öre ......
3,06
jernväg|
d:o d:o ä 2 öre .................
2,46
opaginerad Kontrollera mot PDF
Timmer per 14 kubikfot:
per
vatten
per
jernväg
Flottningskostnad.......................................... 0,25
V/2 års ränta ........................ 0,36
8 °/0 skada...................................................... 0,32
7 centner 8,8 mil å 2 öre....................................
d:o d:o å V/2 öre.................................
0,93
1,23
0,92
Sågadt per 160 kubikfot:
per vatten I 20 timmer ä 0,93............................................. 18,60
per jernväg j 80 centner 8,8 mil ä 2 öre........................... 14,08
Från Refsundss.jön efter Union 1.
Bjelke per 30 kubikfot:
per
vatten
per
jernväg
Flottningskostnad ......................................... 1,54
2 års ränta å 12 kronor ........................... 1,44
8 % skada...................................................... 0,96
15 centner 10,9 mil ä 2*/2 öre
d:o d:o ä 2 öre....
3,94
4,18
3,27
Timmer per 14 kubikfot:
per
vatten
per
jernväg
Flottningskostnad.......................................... 0,52
2 års ränta å 4 kronor.............................. 0,48
10 % skada................................................... 0,40
7 centner 10,9 mil ä 2 öre ..
d:o d:o ä V/2 öre
1,40
1,53
1,14
Sågadt per 160 kubikfot:
per vatten I 20 timmer ä 1,40 ............................................. 28,00
per jernvägj 80 centner 10,9 mil ä 2 öre ........................ 17,44
opaginerad Kontrollera mot PDF
6
Från Gesundssjön efter linien 2.
Bjelke per 28 kubikfot.
per
vatten
per
jernväg
Flottningskostnad.......................................... 0,84
1 månads ränta å 12 kronor..................... 0,06
5 % skada...................................................... 0,60
14 centner 16 mil ä 2l/.2 öre
d:o d:o ä 2 öre....
1,50
5,60
4,48
Timmer per 14 kubikfot:
per
vatten
per
jernväg
Flottningskostnad.......................................... 0,21
1 månads ränta å 4 kronor .................... 0,02
4 % skada...................................................... 0,16
7 centner 16 mil å 2 öre ........................
d:o d:o å V/2 öre
0,39
2,24
1,68
Sågadt per 160 kubikfot:
per vatten | 20 timmer å 0,39 ............................................. 7,80
per jernväg j 80 centner 16 mil ä 2 öre ........................... 25,60
Ehuru uti ofvanstående beräkningar nödig hänsyn blifvit tagen såväl
till den ränteförlust som drabbar virkesegaren under den tid virket
behöfver för att hinna hafvet på vintervägen, som till den skada detsamma
under passagen lider, finnes dock ett ytterligare skäl för trävaruexportören
att begagna jernvägen såsom transportmedel så snart skilnaden
i omkostnader är ingen eller föga betydlig. Han kan nemligen derigenom
minska sitt förlag af virke från till exempel tvåårigt till ettårigt,
eller med andra ord det kapital, som han behöfver fastläsa uti virke, afverkadt
från egna skogar eller uppköpt från andra skogsegare, kan minskas
uti nämnda fall med hälften. Denna reduktion i bundet kapital
kan för hvarje större sågverk uppskattas i hundratusental och skall således
medföra en betydlig och efterlängtad lättnad för trävaruindustrien.
Dertill kommer en långt större säkerhet i spekulationen, då virke fraktadt
per jernväg, till ej ringa del kan realiseras samma år, men virket
opaginerad Kontrollera mot PDF
7
per vattenväg ofta icke kan utskeppas förrän efter 2 a 3 års förlopp.
Det är derföre otvifvelaktigt att, så snart jernväg bereder en tidsvinst af
större betydenhet framför vattenväg med ingen eller ringa prisskilnad,
virket skall trafikera jernvägen. Såsom beräkningarna visa, eger detta
förhållande ram med linien 1 vid Borgsjö- eller Ångesjön, samt
vid Refsundssjön, men deremot icke med linien 2, icke ens för sågadt
virke.
De virkesqvantiteter, som årligen flottas genom Bergsjö-, Ångeoch
Refsundssjöarne, äro:
Genom Borgsjösjön.......................... c:a 11 millioner kubikfot
" Angesjön .............................. „ 10''/, „
„ Refsundssjön ........................ „ 31/, „ „
hvilken senare qvantitet, da jernvägen öppnats, otvifvelaktigt kommer att
ökas till minst 5 millioner kubikfot, Man kan neppeligen påstå, att dessa
virkessummor äro en följd af en tillfällig öfverafverkning, som snart måste
upphöra, utan de höra i allo framtid kunna förväntas. Ljungan och dess
biåfirs landområde ofvan Ångesjön kan skattas till 1 million tunnland
och den skogsareal, som afverka till Refsundssjön, till 250,000 tunnland,
hvadan en årlig afvikning af 10V2 kubikfot per tunnland å Ljungans
skogsareal och af 20 kubikfot per tunnland å Refsundssjöns motsvarar
ofvan angifne virkesqvantiteter. Dessa representera för linien Torpshammar
Ange—Bräcke om 5V2 mils längd en årlig trafiksumma af circa
23V2 million centnermil eller R/s million centner per banmil eller circa
240 kronors bruttoinkomst per ban- och dag mil.
Såsom ofvan uppställda kalkyl visat kan linien 2 icke erhålla någon
trävaratrafik från Indalselfven. Vid Ljungå skär donna linie Gimån
och beräkningarna öfver de relativa kostnaderna per vatten- och jernväg
ställa sig icke ogynsamt, för jernvägen. En bjelke kostar från Ljungå
öfver Torpshammar till Ljungans utlopp 2,59 kronor, per jernväg 3,54
a 2,83 och ett timmer per vatten 0,98 krona, per jernväg 1,41 ä 1,06.
Men för virket vid Ljunga star en annan utfartsväg till buds, nemligen
angbatsled från Ljunga till Österström (nära Holms kyrka) samt jernväg
från Österström till Indalselfven vid Lidens kyrka, Med denna transportled
kan jernvägen Ljunga—Torpshammar—Sundsvall icke täfla, enär tidsvinsten,
som utgör den vigtigaste faktorn, blir en obetydlighet. I afseende
pa trävarutrafik står således linien 1 framför linien 2 med en
opaginerad Kontrollera mot PDF
8
trafiksumma af circa 240 kronors brutto per dag- och 5V2 banmil eller
circa 240,000 kronors ärligt netto, utgörande ränta å ett kapital af
4 millioner.
Stockholm den 23 Januari 1875.
Severin Axell.
Anmärkningar:
1) Af virke levereradt i Ångesjön före midsommar kunna 3/4-delar
påräknas i början af Oktober vid Ljungans utlopp. Losten
följande sommar.
2) Virke ur Gesundsjön behöfver kortast en vecka, längst tva
månader.
3) Skogskomitén antager att den årliga afkastning^ af skogsmark
i Norrland kan i medeltal uppbringas till 30 kubikfot
per tunnland. Skogsstyrelsen anser donna beräkning för låg.
För Medelpad och de traktör af Jernband, hvarom här är
fråga, kan den säkerligen tredubblas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. Ut. C.
Undertecknade anse att det, i allmänhet, icke löner sig forsla timmer
och bjelkar i skogarns längre än på 18- å 20,000 fots afstånd från
flottled, emedan forslingsprisen på afläggare afstånd blifva för dyra. Man
beräknar att på donna distans kunna kora två foror på en vinterdag, hvilket
tillsammans fram och åter utgör två mils väg, hvarutöfver man ej
gerna kan drifva eu häst på dåliga skogsvägar med tunga lass.
Sundsvall den 15 Februari 1875.
Heffner é C:o. Axell & C:o. A. P. Hedberg.
V. V. Bergh.
för Erikadals ångsåg:
L. U. Åquist.
för Tunadals aktiebolag:
C ar sten Jacobsen.
STOCKHOLM, CENTRAL-TRYCKERIET, 1876.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Rättelser.
Sidan 11, raden 1 uppifrån starr 56, läs: 36.
» 12, » 14 nerifrån » mota, » mata.
» 15, » 9 » » 16600, » 34900.
» 20, » 1 uppifrån » 26400, » 34900.
Uti tabellen »N? 10 och å sidan 16, raden 16 uppifrån, är Norr b o socken (se tabellen <N? 2)
förbigången; hvadan följande rättelser härmed
göras
å siden
16.
nämligen
raden 20 uppifrån
står:
29965,
1 äs r
30847.
» 21
»
59738,
»
61309.
» 22
»
69842,
»
72425.
» 23
4186.
»
4226.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.