Sök i Ratio Lex

Angående fastställande af sträckning för de delar af beslutade jernbanorna från Storvik till rik sgränsen mot Norge, hvilkas riktning hittills icke blifvit slutligen bestämd, in. in

1875-01-23 · 78 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,4 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 21 av 78 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1875:42, Angående fastställande af sträckning för de delar af beslutade jernbanorna från Storvik till rik sgränsen mot Norge, hvilkas riktning hittills icke blifvit slutligen bestämd, in. in

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

KongI. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 42.

N:o 42.

KONGL. MAJ:TS

Nådiga Proposition till Riksdagen, angående fastställande af

sträckning för de delar af beslutade jernbanorna från

Storvik till rik sgränsen mot Norge, hvilkas riktning

hittills icke blifvit slutligen bestämd,

in. in.;

Gifven Stockholms Slott den 27 April 1875.

Under åberopande af hvad bilagd a Utdrag af Protokollet öfver

Civilärenden för donna dag innehåller, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå

Riksdagen att medgifva

antingen att den år 1873 beslutade tvärbana, hvilken afser att tillsammans

med Sundsvall—Torpsliammarsbanan och en Norsk jernväg

mellan Trondhjem och riksgränsen sammanbinda Bottenhafvet och Vesterhafvet,

må, hvad angår den hittills stridiga sträckningen, dragas

från Torpshammar vester ut till Ange och derifrån i nordvestlig riktning

öfver Gällösundet och Östersund till Näskott; att den uppåtgående

stambanan, så vidt fråga är om dess hittills obestämda riktning,

må sträckas från Hy b o öfver Välje till Ange; samt att derjemte

må byggas en jernväg från Gällösundet i nordostlig riktning till Håsjö;

Bih. till Riksd. Prof.. 1815. 1 Sami. 1 Afd. 18 Haft.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 42.

eller ock, i händelse denna framställning icke i allo af Riksdagen

bifalles, att den uppåtgående stambanan må dragas från Hybo öfver

Välje till Torpshammar samt tvärbanan från Torpshammar öfver Håsjö,

Dusnäs viken och Östersund till Näskott.

De till ärendet hörande handlingar skola vederbörande Utskott

tillhandahållas.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. Nåd och ynnest

städse välbevågen.

OSCAR

Ami Bergström.

s. 1 Kontrollera mot PDF

ttongl. Mdj:ts Nåd. Prop. No 42.

1

Utdrag af Protokollet ''öfver Civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den

27 April 1875

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern Carleson,

Hans Excellens, Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Berg,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Loven,

Friherre Akerhielm och

Friherre von Otter.

2:o.

Departementschefen, Statsrådet Bergström föredrog i underdånighet:

A. Styrelsens öfver Statens jernvägsbygnader till Kongl. Maj:t

ingi fn a underdåniga memorial den 30 sistliden Mars, innefattande förslag

rörande lämpligaste sträckningen för ej mindre den del af beslutad

stambana, som skulle afse att förbinda Hybo i Helsingland med

Torpshammar i Medelpad eller annan punkt på luden mellan Sundsvall

och riksgränsen mot Norge, än ock den del af beslutad tvärbana, som,

utgående från Torpshammar eller annan punkt på berörda linie, borde

fortlöpa, vare sig i sydligare eller nordligare riktning, med direkt eller

indirekt beröring af Östersund, till Aspåsnäset eller Frökorn eller, nu

mera närmare bestämdt, till Näskott; varande memorialet åtföljdt af

Bill. till Riksd. Prat. 1873. 1 Sami. 1 Afd. 18 Haft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 42.

deri åberopade plankartor, profilritningar och kostnadsförslag, generalkarta

och jemförelseprofil;

B. Särskilda underdåniga framställningar, de der blifvit till Kongl.

Maj:t ingifna:

l:o den 14 Augusti 1874 från ledamoten af Riksdagens Andra

Kammare, Häradshöfdingen m. in. P. Staaff och ledamöterne af Riksdagens

Första Kammare, Fabriksidkare!! in. m. E. Frisk och Apotekaren

m. in. J. Brun, hvilka, såsom tillika ledamöter af Gefleborgs läns

landstings jernvägskomite, — jemte förmälan, att de låtit för insamlade

medel och något bidrag af nämnda landsting verkställa undersökning

samt upprätta karta och kostnadsförslag för en östligare riktning

af jernvägen genom Helsingland från Hybo, hvilken jernvägsriktning,

kallad Union i>, sträcker sig genom Ljusdals, Delsbo, Bjuråkers och

Bergsjö socknar förbi Elfsund i sistnämnda socken till sjön Malungen

dersammastädes vid gränsen mot Medelpad och varit ämnad att vidare

uppdragas till någon punkt på tvärbanan vester om Wattjom — frånträdt

anspråket, att linien B borde från Elfsund fortlöpa till sjön Malungen,

samt anhållit, att från Elfsund eller annan der nedanom belägen

punkt på linien B måtte undersökas en vestligare sträckning genom

Hassela socken till Johannesfors jernbruk nära gränsen mellan

Helsingland och Medelpad, och vidare genom detta senare landskap

till någon punkt å tvärbanan vid vestliga ändan af Stödesjön;

2:o den 19 September 1874 från Häradshöfdingen m. in. C. 0.

Granbom, Kommissionslandtmätaren C. 0. Widmark, Kyrkoherden A.

C. Tunelli, Måns Persson, Öl. Persson, Hans Larsson och J. P. Östlund,

de der, under åberopande af dem utaf Arbrå, Jerfsö, Ljusdals,

Färila och Ramsjö kommuner gifvet uppdrag, i underdånighet anhållit,

att af de tre föreslagna jernvägslinierne från Hybo till tvärbanan, nemligen

den nyssomförmälda östliga, den mellersta öfver Välje till Torpshammar

och den vestliga öfver Välje genom Ramsjö socken till Ange

i Bergsjö socken, Kongl. Maj:t måtte i Nåder antaga helst den sistnämnda

eller åtminstone den mellersta;

3:o den 6 November 1874 från Vester-Norrlands läns landsting,

som begärt, dels att Kongl. Maj:t täcktes till innevarande års Riksdag

aflåta Nådig Proposition om Norra stambanans sträckning i en linie

från bly bo i riktningen åt sjön Dellen och vidare förbi Stödesjön, deri

från Norge kommande tvärbanan till mötes, samt derifrån genaste vägen

till södra ändan af Hellgumsjön och vidare till Sollefteå vid Ångermanelfven,

dels ad: att, i händelse berörda framställning i Nåder

bifölles, frågan om undersökningen af linien B måtte få förfalla; va
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Ma,j:ts Nåd. Prop. N:o 42.

3

rande Landstingets ifrågavarande framställning af Kongl. Maj ds Befallningshafvande

till Nådigt bifall förordad;

4:o den 19 December 1874 från Jemtlands läns landstings och

Östersunds städs jernvägskomiterade, Ledamoten af Riksdagens Första

Kammare, Landshöfdingen m. m. Gr. Asplund, Öfversten m. m. G. Adlersparre,

Landskamereraren m. m. C. H. Ekberg, Landssekreteraren

m. in. P. G. Rissler, Provincialläkaren m. in. E. M. Grenholm, Apotekaren

m. in. C. A. Lignell, Förste Landtmätaren m. m. E. Chr. Burman,

Ledamoten af Riksdagens Andra Kammare in. m. Nils Larsson i

Tullus, Rådmannen A. P. Fjellman, Kronofogden P. Englund och L.

O. Hammargren, hvilka af anförda skål icke allenast förordat tvärbanans

dragande från Torpshammar genom Bergsjö, Bräcke och Refsunds

socknar öfver Östersund till Kaskett eller i den s. k. Re t sund slinien,

den uppåtgående stambanans sträckning i den s. k. Ramsjölinien

eller från Hybo utefter Hennans vattendrag genom Ramsjö socken till

Ange å tvärbanan, från hvilken punkt ända till Gällt) i Ref sund båda

banorna sammanlöpte till en, samt, för uppåtgående stambanans nordligare

fortsättning, sträckningen från Gällö genom Håsjö och Fors’

socknar till Ångermanelfven i trakten af Sollefteå, utan ock anhållit,

att Kongl. Maj:t, så framt komiterades uppfattning om det af dem förordade

s. k. vestra alternativets företräde vunne Nådigt godkännande,

måtte för Riksdagen föreslå de ifrågavarande banornas förläggande i

hufvudsaklig öfverensstämmelse med nämnda alternativ samt, om så

nödigt pröfvades, påkalla ett förklarande af Riksdagen, att någon viss

lämplig anpart af de för år 1875 till begge banornas ostridiga delar

anvisade medel finge användas till tvärbanans påbörjande österifrån i

den sträckning, som beslötes, äfvensom att Nådig Proposition angående

det af komiterade förordade bansystemets utsträckning till Ångermanelfven

måtte afl åtas; i sammanhang hvarmed komiterade uttalat den

förtröstan, att, i händelse Kongl. Maj it funne det östra alternativet för

tvärbanan från Torpshammar genom Hell sjö och Plåsjö utefter Gesundssjöns

södra strand till Stugun och derifrån till Näskott eller den s.

k. Håsjölinien eller C-limen höra föredragas, Kongl. Maj:t måtte af de

tvenne, underordnade alternativ för sammanbindning af Dusnäsviken i

Stugun och Näskott godkänna, icke det, hvilket afsåge fortsättning

utefter Liths- eller Indalselfven och indirekt beröring af Östersund

medelst bibana, utan det, som afsåge direkt berörande af Östersund,

och alltså till Riksdagens antagande föreslå detsamma; varande komiterades

framställning af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Jemtlands

län till bifall förordad;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kong!. Maj:Is Nåd. Prof. No 42.

5:o den 28 December 1874 från Ragunda Härads Jernvägskomiterade

D. Frisendahl i Hammarn, J. Amcoff i Ammer, Haqvin Bergvall

i Gisselgård, J. H. Bergvall i Döviken, N. O. Sahlin i Stugun och Nils

Eriksson i Ede, hvilka hemställt, att den uppåtgående stambanan måtte

dragas från Hy b o förbi Stödesjön till Håsjö, hvarest den från Norge

kommande tvärbanan skulle mota, samt förstnämnda bana från Håsjö

utsträckas till Angermanelfven med beröring af Hellgumssjön och Sollefteå;
6:o

den 17 sistlidne Februari från ledamöterne i Riksdagens Första

Kammare, förrbemälde E. Frisk och J. Brun jemte Ofver-PIofpredikanten

m. m. Fr. Grafström, Theologie Doktorn m. m. J. Widén,

Kaptenen G. F. Burman och Grossliandlanden S. J. Hamberg samt

ledamöterne i Riksdagens Andra Kammare, Hemmansegaren Per Ericsson,

Häradshöfdingen m. m. P. Staaff, Hemmansegaren P. Näsman,

Sågverksdisponenten F. T. Malmberg, Handlanden J. Fahlén, Hemmansegaren

P. 0. Hörnfeldt, Borgmästaren Ghr. A. Fröberg, Hemmansegaren

Plans Andersson, Sågverksegaren G. Hseggström, Hemmansegaren

C. E. Hjelm, Landtbrukaren L. J. Fahlander, Hemmansegaren A. Bäckström,

Sågverksegaren Per Nilsson och Kaptenen m. in. J. Rutberg,

hvilka, under uttalande af den öfvertygelse, att den af de jemtländske

komiterade föreslagna sträckningen af stambanan från Hybo till Gällö

icke skulle medföra något nämnvärdt gagn för det östra Norrland, anhållit,

att Kongl. Maj:t, derest förevarande fråga funnes fullt utredd,

ville i Nåder för Riksdagen föreslå den beslutade jernvägens byggande

efter östra alternativet, men att, i motsatt händelse, Kongl. Maj:t måtte

med framläggande af förslag till banans riktning från Hybo norrut

låta åtminstone anstå till ett annat år, då erforderlig utredning och

fullständigare upplysningar om det ena eller andra alternativets verkliga

företräde hunnit till fullo beredas.

C. Det af Styrelsen öfver Statens jernvägsbyggnader den 30 sistlidne

Mars öfver ofvanberörda framställningar till följd af särskilda

Nådiga remisser afgifna underdåniga utlåtande, deri Styrelsen, såvidt

samma framställningar rörde de omtvistade och stridiga sträckningarne

af ifrågavarande jernbanor, hänvisat till förr omförmäld a memorial; hvaremot

Styrelsen för sin del, vidkommande frågan om aflåtande till innevarande

års Riksdag af Nådig Proposition om Norra stambanans fortsättning

från tvärbanan vidare norrut, ansett denna fråga vara för tidigt

väckt; äfvensom Styrelsen, hvad anginge det ifrågasätta uppskofvet

med framläggande för Riksdagen af förslag rörande Norra stambanans

sträckning från Hybo norr ut, i underdånighet uttalat den me
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 42.

ning att, då, enligt Styrelsens åsigt, alla de frågor, hvilka på bestämmandet

af banans riktning genom det omtvistade området borde inverka,

vore för ändamålet tillräckligt utredda, sådant uppskof icke

borde ifrågakomma, helst derigenom jemväl skulle uppstå hinder för

jern vägsbyggnadernas bedrifvande, enligt den antagna planen, på det

mest ändamålsenliga och minst kostsamma sätt.

Härefter yttrade Departements-chefen:

»Innan jag går att uttala min åsigt rörande lämpligaste sträckningarne

för ifrågavarande jernvägslinier, torde det i nåder tillåtas

mig att i minnet återkalla åtskilligt af hvad förut i hit hänförliga afseende

förekommit, enär detta torde angifva de synpunkter, hvarur

hela frågan om fortsättande af statens jernvägsbyggnader norr om

Gefle—Dala-banan från början blifvit betraktad, och hvilka synpunkter

kunna verka bestämmande vid afgörande af nu föreliggande frågor.

Genom nådigt bref den 16 April 1870 uppdrog Kong!. Maj:t åt

Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader att låta under samma år

verkställa erforderliga undersökningar för norra stambanans fortsättning

norr om Gefle—Dala-banan i hufvudsaklig riktning från Storviks

station å nämnda bana öfver Bollnäs och Ljusdal till Torpshammar i

Medelpad eller annan punkt, hvarifrån jernväg lämpligen kunde till

Sundsvall anläggas, samt vidare från nämnda punkt i vestlig riktning

norr om Storsjön och söder om Åre skutan, med direkt eller indirekt

beröring af Östersund, till norska gränsen vid Skurdalsporten eller

annat närbeläget för öfvergången af fjellon mera tjenligt ställe, som i

sammanhang med de undersökningar, hvilka kundekomma att å norska

sidan företagas, närmare bestämdes.

Sedan de sålunda anbefalda undersökningarne blifvit af slutade och

Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader uti underdånigt memorial

den 19 Maj 1871, med öfverlemnande af tre särskilda betänkande och

kostnadsförslag jemte tillhörande plankartor och profil ritningar öfver

dels norra stambanans fortsättning från Storvik öfver Bollnäs och Ljusdal

till Torphammar, dels en bibana från sistnämnda ställe till Sundsvall,

dels och jernvägslinien från Torpshammar öfver Östersund till

riksgräns en mot Norge, uttalat den åsigt, att berörda j ernvägsundersökningar

egentligen af sago två särskilda j ernvägsförbindelser, af

hvilka den ena från Sundsvall till riksgränsen med dess fortsättning

inom Norge till Trondhjem komme att förena Nordsjön vid

sistnämnda stad och Bottniska vikon vid Sundsvall, sätta Jemtland

i förbindelse med ett alltid Öppet Imf samt utgöra ett helt för sig,

hvithet för Norrland skulle blifva af särdeles stort och allmänt gagn

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Korigl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 42.

äfven utan den andra jern vägsanläggningen mellan Storvik och Torpshammar,

hvarigenom skulle åstadkommas Norrlands förbindelse med

hufvudstaden och landets öfriga jernbanor; så, och efter det Kongl.

Maj:t den 12 Januari 1872 berättigat ett enskild!: bolag, benämndt

Sundsvalls jernvägsaktiebolag, att anlägga och för allmän trafik begagna

jernväg med spårvidd af 3 fot 6 tum engelskt mått från Sundsvall

till Torpshammar; samt Styrelsen öfver statens jern vägsbyggnader

under hösten 1872, enär efter regerande af nyssomförmälda kostnadsförslag

en högst betydlig stegring inträffat så väl i arbets- som materialpris

i allmänhet, till närmare öfverensstämmelse med då gällande

prisförhållanden omarbetat de på grund af 1870 års undersökningar

verkstälda kostnadsberäkningar dels för smalspåriga jernvägen från

Torpshammar till riksgränsen dels ock för uppåtgående stambanan från

Storvik till Torpshammar, äfvensom uppskattat den förhöjning i kostnad,

som skulle uppkomma derigenom, att den senare banan, hvars

spårvidd ursprungligen afsetts höra blifva 3 fot 6 tum engelskt mått,

byggdes med samma spårvidd som statens stambanor, blef ärendet

den 10 Januari 1873 för Eders Kongl. Maj:t föredraget. Uti mitt

underdåniga anförande till Statsrådsprotokollet för nämnda dag yttrade

jag, bland annat, att talande skål funnes icke allenast för norra stambanans

fortsättning norr om Gefle—Dala-banan, utan äfven för åvägabringande

af en jern vägsförbindelse mellan Trondhj emsfj ord en i Norge

och Bottniska vikon; att en jernbana, som endast sträckte sig norr

ut, icke vore tillfyllestgörande för Norrlands behof; att densamma, för

att blifva verkligen gagnande, måste vika af åt vester och sträcka sig

ända till riksgränsen, en norsk jernväg till mötes; att af de ve stliga

landskapen vore det företrädesvis Jernband, som med sina naturliga

förmåner egde grundade anspråk att få en vestlig tvärbana dragen

genom sitt område; att Norska Stortingets den 3 Maj 1872 fattade

beslut, att för statskassans räkning herde anläggas en jernbana från

Throndhjem öfver Mmraker till en punkt i riksgränsen, under vilkor,

bland andra, att sådan säkerhet, som af Konungen funnes antaglig,

erhölles för samtidig tillslutning af en jernbana i Sverige från den

motsvarande punkten i riksgränsen antingen till Sundsvall eller till

Storsjön i Jernband, med nödvändighet föranledde dertill att, om en

tvärbana inom Norrland komme till stånd, densamma finge sin sträckning

genom Jernband; att den ifrågasätta tvärbanan till riksgränsen

tillsammans med den uppåtgående Union kunde uppfattas såsom en

sammanbindningsbana mellan rikets hufvudstad och Throndhjems isfria

hamn vid ^Vesterhafvet; att den hufvudsakliga riktningen af de ifråga
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Prnp. N:o*42.

ställda jernvägarne vore gifven: men att, på sättlaf särskilda utaf mig

omförmälda underdåniga framställningar funnes, inom Norrland rådde

olika åsigter rörande sträckningen af vissa stycken af samma jernväg^

att ostridigt vore, att norra stambanan bonde fortsättas'' från

Storvik till Hybo i Helsingland, äfvensom att tvärbanan, från riksgränsen

räknadt, bonde sträcka sig till Aspåsnäset eller Krokom

(Näston); samt att, ehuru jag delade de af Westerbottens läns landsting

hysta och uttalade förhoppningar, det norra stambanan en gång, möjligen.

inom eu icke så aflägsen framtid, skulle varda utsträckt till

gränsen af eller kanske genom Westerbottens län, sådant icke kunde

berättiga dertill att lön det dåvarande, och enär frågan lika mycket

gällde åstadkommande af eu tjenlig sammanbindningsbana mellan Bottniska

viken och Nordsjön, som utsträckning af norra stambanan, låta

läget för den förra bestämmas af de synpunkter, hvarifrån donna angelägenhet

uppfattats af nämnda landsting, som ansett, att genom jomvägens

sträckning i nordlig riktning mot Ångermanelfven, hvilken ända till

Nylands lastageplats vore segelbar för större fartyg, mera betydande fördela!

skulle beredas sa väl AVesterbottens län, liv like t till jernbanans nordligaste

punkt erhölle väsendtligen kortare väg än till Sundsvall, som

ock det allmänna, derföre att, om, såsom man finge antaga, norra

stambanan uti tidens längd komme att framdragas äfven genom Ångermanland

samt Westerbottens och Norrbottens län, eu stor del af norra

stambanan och banan till Norge blefve gemensam.»

På grund af hvad jag sålunda och i öfrig! anförde, behagade Eders

Kongl. Maj:t, med gillande af min underdåniga, af Statsrådets Öfriga

ledamöter biträdda hemställan, uti nådiga propositionen den 14 Januari

1873 angående statsverkets tillstånd och behof föreslå Riksdagen:

att besluta byggande dels af eu bredspårig jernväg med lätt öfverbyggnad

till fortsättning af norra stambanan från Storvik till Hybo i

Helsingland och vidare derifrån antingen till Torpshammar i Medelpad

eller annan öster derom belägen punkt å Sundsvall—Torpshammarbanan;

dels och af en smalspårig tvärbana med lika öfverbyggnad, som,

utgående från 1 orpshammar eller annan öster derom belägen punkt å

berörda enskilda bana, skulle sträcka sig'', vare sig'' i sydligare eller

nordligare läge, med direkt eller indirekt beröring af ''Östersund, till

Aspåsnäset eller Krokom (A ii skott) samt fortsättas derifrån till riksgräns

eu, en norsk statsbana från Throndhjem till mötes; att antaga det

af Jemtlands läns landsting gjorda erbjudande att såsom bidrag till

nämnda tvärbanas byggande, utan anspråk på aktier eller återbetalning,

lemna staten 900,000 Riksdaler, under vilkor, att byggnadsarbetet ä jern
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konsl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 42.

vägen från Storvik norrut och a tvärt)anan ordnades sa, att sistnämnda

banas delar öster och vester om Storsjön dit framhunne ungefärligen

samtidigt och icke väsendtligen senare, än den uppåt gående jernvägen

från Storvik hunne tvärbanan mellan Sundsvall och Throndhjem; samt

att till fullständiga undersökningar af lämpligaste sträckningar förvissa

delar af - ifrågavarande j omvägar och förberedande arbeten å

ostridiga delar deraf för år 1874 å extra stat anvisa 200,000 Riksdaler.

Uti underdånig skrifvelse den 2 Maj 1873 anmälte Riksdagen, att

han hufvudsakligen delade de åsigter i fråga om anläggande af jernvägar

genom Norrland, som funnos anförda i det vid Eders Kong!. Maj:ts

ofvanomförmälda nådiga Proposition fogade protokoll öfver Civil-ärenden,

men att hos Riksdagen uppstått tvekan, huruvida, då den bredspariga

banans sträckning från Hybo icke utan föregående undersökningar

kunde bestämmas, det vore skål att för det da varande föreskrifva,

att donna handel skulle fortsättas »antingen Ull Torpshammar dier annan

öster derom belägen punkt ä Sundsvall—Torpshammar-banam; att Riksdagen

föreställde sig, att den punkt, der den bredspariga banan skulle

anslutas till den smalspåriga, borde blifva beroende af fullständiga

undersökningar om lämpligaste sträckningen för banans fortsättande

från Hybo; att vid lemnande af sitt bifall till byggandet af en bredspårig

stambana från Storvik Riksdagen alltså ansett, att det borde

blifva beroende af berörda undersökningar, om jernvägen från Hybo

borde fortsättas antingen till Torpshammar eller annan lämplig punkt

på sträckningen mellan Sundsvall och riksgränsen, likasom att den

smalspåriga tvär b anan skulle utgå antingen från Torpshammar eller

annan punkt på berörda sträckning; samt slutligen att Riksdagen i

öfverensstämmelse dermed be slutit byggande dels af en bredspåiig

jernväg med lätt öfverbyggnad till fortsättning af norra stambanan

från Storvik till Hybo i Helsingland och vidare derifrån antingen till

Torpshammar i Medelpad eller annan lämplig punkt på sträckningen

mellan Sundsvall och riksgränsen, dels ock af eu smalspårig tvärbana

med lika öfverbyggnad, som, utgående från 1 orpshammar eller annan

punkt på berörda sträckning, skulle fortlöpa, vare sig i sydligare eller

nordligare läge, med. direkt eller indirekt oer o ring af Öster sund, till

Aspasnäset eller Krokom (lodskott) samt fortsätta derifrån till riksgränsen,

eu norsk statsbana från Throndhjem till mötes; hvarjemte

Riksdagen antagit det af Jemtlands läns landsting gjorda erbjudande

att såsom bidrag till nämnda tvärbanas byggande, utan anspråk på

aktier eller återbetalning, lemna staten 900,000 Riksdaler på de tider

och med de vilkor i öfrig!, Eders Kung!. Maja kunde finna godt be
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj.i.s Nåd. Prof. N:o 42. 9

stämma, samt, till fullständiga undersökningar af lämpligaste sträckningarne

för vissa delar af ifrågavarande jernvägar och förberedande

arbeten å o stridiga delar deraf, för år 1874 å extra stat anvisat

200,000 Riksdaler.

Vid jemförelse mellan Eders Kongl. Maj:ts omförmälda nådiga

Proposition och Riksdagens i anledning deraf fattade beslut finnes det

senare från den förra afvika i så måtto, att, då enligt Propositionen

den bredspåriga jernväg, som skulle utgöra fortsättning af norra stambanan

från Storvik till Hybo, borde i sin vidare sträckning norrut

träffa Sundsvall—Torpshammar-banan vid Torpshammar eller annan

öster derom belägen punkt, samt således Torpshammar förutsattes vara

den å sträckningen mellan Sundsvall och jiksgränsen vestligast belägna

punkt, hvarest den uppåtgående jern vägen borde falla in på den

smalspåriga tvärbanan, Riksdagen deremot genom beslutet, att den

bredspåriga jern vägen skulle dragas till Torpshammar eller annan

lämplig punkt å sistberörda sträckning, medgifvit, att nämnda jernväg

kunde vid en huru långt vester om Torpshammar belägen punkt som

helst träffa den ti Hämnade tvärbanan. Riksdagens berörda beslut får

äfven anses innebära, att, om för sammanträffandet någon sådan vester

om Torpshammar belägen punkt vid de beslutade undersökningarne

funnes lämplig och derföre valdes, samma punkt borde genom en smalspårig

jernväg på statens bekostnad förenas med det öster derom belägna

Torpshammar, enär eljest en fullständig sammanbindnings 1 >;ma

mellan Bottniska vikon och Vesterhafvet icke åstadkommes.

1 sammanhang härmed får jag erinra, hurusom Riksdagen, jemlik!

underdånig skrifvelse den 17 Maj 1874, med bifall till Eders Kongl.

Maj:ts derom framstälda nådiga Proposition, medgifvit, att, med ändring

af förut fattadt beslut i afseende å planen för anläggning af den tvärbana,

som från Torpshammar eller någon annan punkt å den från

Storvik uppåtgående stambanan skall fortlöpa till riksgränsen mot

Norge, samma tvärbana må byggas med eu spårvidd af 4 fot 8'',-> tum

(engelskt mått), så framt tvärbanans fortsättning inom Norge till

Throndhjem erhåller samma spårvidd.

Genom nådiga brefvet den 27 juni 1873, för hvars innehåll jag

fullständigt redogjort uti mitt underdåniga anförande till Statsrådsprotokollet

öfver Civilärenden den 9 Januari 1874, åtgörande bilagan

N:o 5 b. till Eders Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till 1874 års

riksdag angående statsverkets tillstånd och behof, anbefalltes Styrelsen

öfver statens jernvägsbyggnader att på statens bekostnad låta verk
Bih.

till Riksd. Prof. 1875. 1 .Sami. 1 Afd. 18 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 42.

ställa de för bestämmande af lämpligaste sträckningarne för omtvistade

jernvägslinier erforderliga undersökningar, hvilka skulle oförtöfvadt

påbörjas och under 1873 års sommar fortgå till den omfattning, som

omständigheterna medgåfve, samt 1874 års sommar, så fort sig gorå

läte, fortsättas och, om möjligt, afslutas. De sålunda anbefallde undersökningarne

med de modifikationer, hvarom jag i mitt underdåniga

anförande till Statsrådsprotokollet den 9 sistlidne Januari och Styrelsen

öfver statens jernvägsbyggnader i sitt tryckta underdåniga memorial

sid. 3 förmält, äro nu afslutade och derpå grundade profiler och beräkningar

uppgjorda.

Den ursprungligen utstakade och undersökta limon, den så kallade

A-linien, går från Storvik norr ut till Hybo, derifrån i nordvestlig

riktning till Välje, vidare i nordostlig riktning till Torpshammar, derifrån

vösterut till Ange, vidare i nordvestlig riktning till Gällösund,

vidare i samma riktning öfver Östersund till kaskett och slutligen

derifrån vesterut till riksgränsen.

utstånden utgöra: från Storvik

Hybo

Välje

Torpshammar

Ange

Gällösund

Östersund

Näskott

till Hybo

)) Välje

» Torpshammar

» Ange

» Gällösund

» Östersund

» Näskott

» Riksgränsen

14 mil 22,900 fot

3 » 14,000 »

6 )) 31,000 »

3 » 16,500 )>

4 » 23,100 »

4 » 22,400 ),

2 » 3,200 »

13 ), 1,446 )>

Summa 52 mil 26,546 fot

, ------r- r- sträckningen Storvik—Torps
hammar

och 27 mil 30,646 fot på Union Torpshammar—Riksgränsen.

hvaraf 24 mil 31,900 fot belöpa

pa

Kostnaderna äro beräknade för anläggning af eu bredspårig jernväg

emellan Storvik och Torpshammar till 14,053,600 Kronor och af

en dylik jernväg mellan Torpshammar och riksgränsen till 18,216,400

Kronor eller tillsammans 32,270,000 Kronor eller efter afdrag af det

bidrag 900,000 Kronor, som Jemtlands läns landsting utfäst, 31,370,000

Kronor.

Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader har nu föreslagit, att i

stället för linien Välje—Torpshammar borde byggas en linie från Välje

till det vester om Torpshammar belägna Ange, hvilken senare linie är

17,900 fot eller i det närmaste V mil kortare och, hvad angår anläggningskostnaden,

784,000 Kronor billigare än linien Välje—Torpshammar;

hvaremot tvärbanan, enligt Styrelsens åsigt, herde byggas i deri ur
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl, Maj:ts Nåd. Prop. N:o 42.

sprungligen utstakade riktningen från Torpshammar till Ange och

derifrån öfver Gällösund och Östersund till Näskott samt vidare till

riksgränsen. Förutsättningen, att den uppåtgående jern vägen lämpligen

kunde träffa tvärbanan å någon vester om Torpshammar belägen punkt,

kommer således att, om Eders Kong]. Maj:t gillar Styrelsens förslag, i

verkligheten inträffa. Genom antagande af Styrelsens förslag, hvilket

förordats af Jemtlands läns landstings och Östersunds städs jernvägskommiterade,

skulle statens för utförande af ifrågavarande jern vägssystem

till 31,370,000 Kronor beräknade kostnader minskas med 784,000

Kronor till 30,586,000 Kronor.

Det östliga alternativet, hvilket blifvit förordadt af dem bland

Norrlands representanter, som undertecknat förromförmälda underdåniga

petition, skulle från Hybo utgå i nordostlig riktning till Elfsund, derifrån

i nordvestlig riktning öfver Johannesfors till Torpshammar, vidare

norrut till Håsjö, derifrån i nordvestlig riktning till Dusnäsviken samt,

om Östersund direkt berördes, deröfver till Näskott och vidare till

riksgränsen. Afståndet efter detta alternativ blefve

från Hybo till Näskott ..................................................... 31 mil 19,400 fot
id

in dertill läggas våglängden mellan Storvik och

Hy bo................................................................................ 14 » 22,900 »

"och våglängden mellan Näskott och riksgränsen 13 » 1,446 $

komme ifrågavarande jernvägssystem att hålla i längd 59 mil 7,746 fot

eller 6 mil 36,100 fot mera, än det af Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader

förordade. Kostnaden för byggande af Union Hybo—Johannesfors

— Torpshammar — Håsjö — Dusnäsviken — Östersund—Näskott är

beräknad till......................................................................... 19,790,000 Kronor.

Om dertill läggas anläggningskostnaden för limon

Storvik—Hy bo ............................................................ 7,703,600 »

och anläggningskostnaden för limon Näskott—

riksgränsen ................................................................. 9,265,400 »

komme hela detta jernvägssystem att kosta ............ 36,759,000 Kronor

eller 6,173,000 Kronor mera än det af Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader

förordade system.

Den tillökning i väglängd emellan Storvik och riksgränsen, som

det östra alternativet jemfördt med det vestra föranleder, och den förhöjning

i anläggningskostnaden, som det förra alternativet jemväl förorsakar,

äro så störa, att de samma, derest de icke af vårdnaden om

störa samfärdselintressen med nödvändighet påkallas, höra så vidt ske

kan undvikas. Dessa intressen måste, med afseende å de förut omförrnälda

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kong!. Maj ds Nåd. Pr ap. N:o 42.

förhållanden och synpunkter, Indika verkat bestämmande vid förslaget

och beslutet om tillvägabringa!!de af i fråga varande jernvägssystem,

antagas vara att sätta Jemtland och de öster och söder derom belägna

landskap, Indika komma att af jernvägsnätet genomskäras, i

omedelbar förbindelse med Throndhjems alltid isfria hamn, att åstadkomma

utsigt och möjlighet till enahanda förbindelse mellan rikets

nordligaste län och Throndhjem, samt att tillgodose förbindelsen mellan

Norrländska landskapen och rikets sydligaste delar. Enär dessa tre

störa intresse!! icke, enligt min åsigt, kunna fullständigt tillfredsställas

ensamt genom det jernvägssystem, hvarom nu är fråga, gäller det bär

att med blicken fästad på framtiden, hvilken frågans fullständiga lösning

må vara förbehållen, söka åstadkomma något som, utan att motverka

en sådan lösning, förmedlar de under för hunden varande förhållanden

berättigade intressena.

Då jag ser saken från angifna synpunkter förefaller det mig, som

om anspråket, att östra alternativets södra del borde blifva, icke linien

Hybo—Välje—Torpshammar, utan linien Hybo—Johannesfors—Torpshammar,

icke är så berättigad!^, att det förtjena!'' det afseende, som

förfäktarne af sistnämnda linie vilja tillmäta samma anspråk. Denna linie

är 3 mil 8,500 fot längre och hvad angår anläggningskostnaden 2,900,000

Kronor dyrare än linien Hybo—Välje—Torpshammar. Föredrages den *

senare sträckningen framför linien Hybo—Johannesfors—-Torpshammar,

varder samfäld a längden af jernvägssystem et efter östra alternativet

eller........................................................................................ 59 mil 7,746 fot

minskad med.......................................................................... 3 » 8,500 »

till 55 mil 35,246 fot

hvarjemte kostnaden för utförande af samma system 36,759,000 Kronor

nedsätta med......................................................................... 2,900,000 »

till 33,859,000 Kronor.

Linien Hybo—Johannesfors—Torpshammar har icke heller med nordliga

delen af östra alternativet eller linien Torpshammar —Håsjö det

inre och oskiljaktiga sammanhang, att den senare icke kan utföras

med mindre än linien Hybo—Johannesfors—Torpshammar äfven kommer

till stånd. Tvärtom utgör linien Torpshammar—Välje —Hybo den

naturliga fortsättningen söder ut af linien Håsjö—Torpshammar. Med

antagande af linien Torpshammar—Välje—Hybo varder färden från

Håsjö till Hybo förkortad med 3 mil 8,500 fot, till stor lättnad för

trafiken mellan de norr om Håsjö belägna trakter och södra delarne

af riket. Visserligen synas de gamla odalbyggderna utmed linien

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 42.

Hy bo—J oh ann esf or s—Torpshammar och i synnerhet kring sjön Dellen

vara fort] ente att komma i förbindelse med det Norrländska jern vägsnätet;''

men, på sätt Styrelsen öfver Statens jern vägsbyggnader i sitt

oftaberörda tryckta memorial förmält, lärer donna förbindelse lämpligast

kunna och höra åvägabringas genom utsträckning af Hudiksvalls

jernväg från dess vestliga slutpunkt vid en vik af sjön Södra Dellen,

kallad Näsviken, till Hybo. V tiglängden mellan Näs vikon och Hybo

utgör ungefärligen 3 tå mil och hem äkta Styrelse har till 2,100,000

Kronor beräknat kostnaden för anläggningen af en bibana från Hybo

till Näsviken. Eu sådan bibana torde väl anses förtjent af statsunderstöd.

Med år 1876 tilländagå!- det sista af de fem år eller åren 1872

—1876, för hvarje af hvilka Riksdagen ställt till Eders Kongl. Maj:ts

disposition 2 millioner, eller tillsammans 10 millioner Kronor, för understödjande

af enskilda jernvägsanläggningar. Då jag för min del är

fast förvissad, att Riksdagen jemväl för tiden efter 1876 skall finnas

villig att medelst beviljande af statsunderstöd i en eller annan lämplig

form befrämja den enskilda företagsamheten i syfte att genom byggande

af jern vägar vidare utveckla landets samfärdselväsende, vågar

jag ock antaga, att frågor om beviljande af statsunderstöd kanske redan

vid 1876 års riksmöte skola förekomma och röna ‘Riksdagens välvilliga

uppmärksamhet.

På grund af hvad jag sålunda anfört och under åberopande derjemte

af de utaf Styrelsen öfver Statens jern vägsbyggnader (sid. 13—19

af tryckta memorialet) andragna skäl, till hvilka jag för undvikande af

onödig vidlyftighet i underdånighet hänvisar, håller jag lika med Styrelsen

före, att anläggning af limon Hybo Johannesfors—Torpshammar

icke bör ifrågakomma.

Om donna min åsigt vinner Eders Kongl. Maj:ts och Riksdagens

bifall, kommer den ostridiga våglängden från Storvik till Hybo 14 mil

22,900 fot att ökas med en jemväl ostridig sträckning af 3 mil 14,000

fot från Hybo till Välje; utgörande dessa linie!'' tillsammans eu längd

af 18 mil 900 fot. Kostnaderna utgöra för anläggningen af limon

Storvik—Iiybo 7,703,600 Kronor och af linie!! Hybo—Välje 2,086,000

Kronor, eller tillsammans 9,789,600 Kronor.

Det af Styrelsen öfver Statens jern vägsbyggnader föreslagna vestliga

alternativet för tvärbanan från Torpshammar öfver Ange, Gällösund,

Östersund och Kaskett till riksgränsen berör omedelbart Östersund.

Det östliga alternativet eller limon Välje—Torpshammar—Håsjö

—Dusnäsviken medgifver deremot, hvad angår beröringen af Östersund,

två underordnade alternativ, det ena afseende förbindelse mellan Dus
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. MajUs Nåd. Prop. N:o 42.

näsviken och den o stridiga linien riksgränsen—Näskott östligast belägna

punkt, eller Näskott direkt öfver Östersund, och det andra afseende

omedelbar förbindelse mellan Dusnäsviken och Näskott öfver

Lith samt åstadkommande af förbindelse med Östersund genom anläggande

af bibana från Lith söder ut till nämnda stad. Så väl Jemtlands

läns landstings och Östersunds städs jernvägskomiterade, som ock

Styrelsen öfver Statens jern vägsbyggnader hafva hemställt, att, i händelse

östra alternativet skulle godkännas, det underordnade alternativ,

hvilket afser direkt beröring af Östersund, måtte föredragas framför

det, som förutsätter bibana till nämnda stad.

Komiterade hafva till stöd för sin berörda hemställan anfört följande:
»Östersund

är länets enda stad och torde länge så förblifva. Den

vexelverkan, som en städs och omkringliggande landsbygds ekonomiska

utveckling utöfva på hvarandra, är derföre här större och vigtigare

än eljest. Den affärsförbindelse, som alltså i vidsträckta kretsar eger

rum mellan staden och landsbygden, jemte den omständighet, att länsstyrelsen

och den högre elementarundervisningen äro bär förlagda, gör

det redan af vigt, jemväl för länet i dess helhet, att den blifvande

jernbaneförbindelsen mellan stad och land ej förlägges på omvägar.

Af ändå större vigt och betydelse är det, att hufvudbanans dragande

förbi Östersund och stadens berörande indirekt medelst en bibana

helt visst skulle hämma den utveckling, som staden eljest skulle

till ortens bästa snart gå till mötes, i det små jernvägsstationer bär

och der i dess närhet skulle splittra stadens förmåga att med samlad

och växande kraft uppbringa handel och näringar till en för orten välsignelsebringande

omfattning. Den obetydliga afvikelse, banan komme

att från Stugun (Dusnäsviken) gorå för att direkt beröra Östersund,

förlänger vägen till Krokom (Näskott) endast med 32,,;;00 fot, hvaremot,

om det andra alternativet väljes, en bibana mellan staden och

hufvudbanan enligt Riksdagens beslut skall byggas, som efter vår beräkning

blir omkring 1''/, mil lång, hvarigenom icke blott statens byggnadskostnader

i sjelfva verket ökas, utan äfven, hvad värre är, all

trafik till och från Östersund och för de delar af Jemtland, som fortfarande

komma att der förse sig med på banan ankommande varor, i

all framtid skulle underkastas en ytterligare vägförlängning.

Förbises torde ej heller, dels att den direkta Östersundslinien bereder

staten den icke o väsendtligt fördelen att på genaste väg uppnå

Kröson, hvarest, äfven om icke en armédepot der inrättas, militära

etablissement, sannolikt alldeles i stadens närhet, komma att förläggas,

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Rongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 42.

dels ock att Östersund eger den bästa hamn för en alltmera tilltagande

ångbåtsfart å Storsjön.»

Afstånd et mellan Dusnäsviken och Näskott är 5 mil 6,709 fot

och längden af bibanan från Lit.h till Östersund 1 mil 20,800 fot, eller

tillsammans 6 mil 27,500 fot, då deremot vägen från Dusnäsviken öfver

Östersund till Näskott blott håller i längd 6 mil 2,700 fot, och

således är 24,800 fot kortare än sammanräknade längderne af direkta

linien Dusnäsviken—Näskott och limon Lith—Östersund. Sammanräknade

kostnaden för anläggning af sistnämnda båda linier utgör

4,315,000 Kronor och öfverskjuter med 505,000 Kronor hvad byggande

af linien Dusnäsviken—Östersund—Näskott kostar, eller 3,810,000

Kronor.

Med afseende ej mindre å nu anförda förhållanden, än äfven derå,

att Östersund är den enda stad, hvilken stambanan från Storvik till

riksgränsen kan komma att beröra; att enligt vunnen erfarenhet jernvägsstation

i stad i allmänhet betingar högre trafikinkomsfer än sådan

å landet; att de svårigheter och olägenheter, h vil ka trafikerandet af bibana

alltid företer, så vidt ske kan höra undvikas; samt att staden

Östersund, hvilken i icke obetydlig mån deltagit i det af Jemtlands

läns landsting utfästa bidrag till tvärbanan, synes mägtig af stor utveckling

och förkofran, helst befolkningen derstädes på de senare 33

åren tillväxt med 310,46 procent eller i medeltal årligen med 9,41 procent,

tvekar jag icke förorda, att, äfven om det östra alternativet kommer

att föredragas framför det vestra, jernvägen likväl bör dragas från

Dusnäsviken direkte till Östersund och derifrån vidare till Näskott.

Om donna min åsigt vinner bifall, kommer den ostridiga sträckningen

från riksgränsen till Näskott, 13 mil 1,446 fot, att ökas med

ännu en ostridig linie från Näskott till Östersund af 2 mil 3,200 fot;

hållande dessa båda linier i längd tillsammans 15 mil 4,646 fot. Kostnaderna

utgöra för anläggning af linien riksgränsen—Näskott 9,265,400

Kronor och af linien Näskott—Östersund 1,244,000 Kronor, eller tillsammans

10,509,400 Kronor.

Linierne Storvik—Välje ocht Riksgränsen—Östersund hålla i sammanräknad

längd 33 mil^5,546 fot och kostnaderna för anläggningen

af dessa båda linier utgöra tillsammans 20,299,000 Kronor.

Härefter återstår att tillse, huruvida Välje och Östersund höra förbindas

genom byggande af jernväg efter vestra alternativet öfver Ange

och Gällosund, hvithet alternativ jemväl, på sätt förut är nämndt, med

nödvändighet betingar linien Torpshammar—Ange, eller ock efter östra

alternativet öfver Torpshammar, Håsjö och Dusnäsviken.

opaginerad Kontrollera mot PDF

i V> Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 42.

Linien Välj e—Torp shammar företer, bland alla ifrågasatta linjer,

den mest brutna profil och de största svårigheter vid trafikerandet.

Den högsta punkten å denna linie ligger ända till 1,375 fot öfver hafsman.

Lutningar af 1 : 60 förekomma å samma linie till en sammanräknad

längd af 3 mil 14,000 fot. De största längderna af oafbrutna

lutningar utgöra respektive 22,400 fot, 14,600 fot och 12,900 fot. Ju

Hora sådane lutningar förekomma och ju större sammanhängande längd

de ega, desto dyrare måste banan blifva att underhålla och trafikera.

I det senare af seendet må det vara nog att erinra, hurusom ett sexkoppladt

lokomotiv, af beskaffenhet att kunna å ifrågavarande jern vägar

med deras svagare öfverbyggnad begagnas, förmår draga 18 v agnar,

hvarje om 300 centners bruttolast, uppföre en stigning 1 : 100,

men deremot icke kan fortskaffa flera än 15 dylika vägnar uppföre

en stigning 1 : 80 och 12 vägnar uppföre en stigning 1 : 60. När

sådana stigningar hafva en större sammanhängande längd, göres till

och med behof af hjelplokomotiv. Slitningen af hjulband och skenor

ökas under sådana förhållanden högst betydligt i anseende till det

störa antal bromsar, som behöfvas i jern vägståget, på det detsamma

må kunna utan fara färdas utföre de branta lutningarne.

Omförmälda omständigheter hafva föranledt utletande af eu annan

linie med fördelaktigare lutningsförhållanden; och en sådan har blifvit

funnen i Union Välje—Ange. Den nordliga ändpunkten å donna linie

eller Ange ligger 330 fot högre än motsvarande ändpunkt å den andra

linien eller Torpshammar. Högsta punkten å Union Välje—Ange

ligger omkring 110 fot lägre än den å Union Välje—Torpshammar.

Höjdskilnaden till förmån för Välje—Ange-linien utgör således ungefär

440 fot.

Äfven linien Dusnäsviken—Östersund å det östra alternativet förete!''

betydligt svårare lutningsförhållanden, än linien Grällösundet—Östersund

å det vestra.

Det östliga alternativet för sammanbindande af Välje och Östersund

har en sammanräknad längd af 22 mil 29,700 fot ochSkostar

13,560,000 Kronor, då deremot det af Styrelsen öfver Statens jernvägsbyggnader

förordade vestligt! alternativet för nämnda sammanbindning

och linien Torpshammar—Ange tillsammans icke hafva större

längd än 19 mil 3,100 fot och icke kosta mera än 11,187,000 Kronor.

Skilnaden emellan de båda alternativen utgör hvad angår längd 3 mil

26,600 fot och hvad angår anläggningskostnad 2,373,000 Kronor, allt

till förmån för det af förbemälda Styrelse föreslagna alternativ.

Oansedt

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o,42.

Oansedt således vestra alternativet med dertill hörande linie Torpshammar—Ange,

hvad angår längd, anläggningskostnad och trafikerande,

eger ett obestridligt företräde framför det östra alternativet; likväl och

med afseende å det önskvärda att få ifrågavarande stambana dragen

till Håsjö, hvarifrån densamma i en framtid lämpligast kan fortsättas

i nordostlig riktning öfver Indalselfven till Sollefteå vid Ångermanelfven,

skulle jag icke hafva tvekat att till Eders Kong!. Majrts gillande

förorda det östra alternativet, derest icke Håsjö kunde uppnås af

jernbanenätet på en annan väg, nemligen genom byggande af en 6

mil 1,800 fot lång jernbana från Gällösund å vestra alternativet till

Håsjö för en kostnad af 3,718,000 Kronor. Sammanräkna,de längden

af eu sådan bana samt ve stliga alternativet jemte lårben Torpshammar

—Ange skulle utgöra 25 mil 4,900 fot och samfälda anläggningskostnaden

14,905,000 Kronor. På sätt ofvan är vordet nämndt, utgör

sammanräknade längden af östra alternativet 22 mil 29,700 fot och

samfälda anläggningskostnaden 13,560,000 Kronor. Skilnaden mellan

sistb er orda tvenne summor eller 1,345,000 Kronor utgör det belopp,

som utförande af dels det vestra alternativet för sammanbindande af

Välje och Östersund och dels de tvenne bansträckningarne Torpshammar—Ange

och Gällösund—Håsjö skulle kosta mera än anläggande af

östra alternati vå i ni eu Välje—Torpshammar—Håsj ö—Dusnäsviken—Östersund

och för hvithet belopp erhölles jernväg till 2 mils 11,200 fots

större längd, än om östra Union komme till stånd.

På sätt förut är nämndt, uppgå statens kostnader för utförande af

det utaf Styrelsen öfver Statens jern vägsbyggnader förordade jern vägssystem,

bestående af Union Storvik—Välje—Ange—Gällösund—Östersund—Riksgränsen

och af bandoler! Torpshammar—Ange till 30,586,000

Kronor. Läggas dertill utgifterna för åstadkommande af den något

mera än 6 mil långa banan Gällösund—Håsjö 3,718,000 Kronor, uppkommer

summan 34,304,000 Kronor. Uti mitt underdåniga anförande

till Statsrådsprotokollet den 10 Januari 1873, sedan jag redogjort för

de af Styrelsen öfver Statens jernvägsbyggnader omarbetade kostnadsförslag

för byggande af bredspårig bana från Storvik till Torpshammar

och af smalspårig bana från sistnämnda ställe till riksgränsen, allt i

den ursprungliga undersökta riktningen, yttrade jag följande:

»Om vissa delar af ifrågavarande baner skulle erhålla sådan förändrad

riktning, att dymedelst väglängden blefve större eller eljest de

vid byggandet mötande svårigheter ökades, komme naturligtvis det

beräknade kostnadsbeloppet att jemväl förhöjas. Att nu bestämma

Bill. till Rikad. Prof. 1875. 1 Sami. 1 Afd. 18 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kong],. Maj-.ts Nåd. Prof. N:o 42.

denna förhöjning later sig icke gorå, men det förefaller mig, vid eu blick

på kartan och der utstakade olika riktningar för banorna, sannolikt, att

äfven i ogynnsammaste fall hela anläggningskostnaden icke skulle komma

att öfverstiga 35 millioner Riksdaler.»

Tages härvid i betraktande, att i nu beräknade samfäld;! anläggningskostnaden

34,304,000 Kronor är inbegripet det belopp 653,950

Kronor, som ändringen af tvärbanans spårvidd från smal till bred förorsakar,

finnes berörda anläggningskostnad icke obetydligt understiga den

eventuel beräknade eller 35 millioner Kronor.

Emot förslaget att genom byggande af banan Gällös lind—Hås jo

bringa sistnämnda ställe i förbindelse med ifrågavarande järnvägsnät, i

stället för att välja östliga alternativet Håsjö—Torpshammar—Välje—

Hybo kan invändas, att genom antagande af berörda förslag komme för

dem, som å jernväg vilja fara från Håsjö till Hybo och vidare söderut,

vägen att blifva 3 mil 4,200 fot längre, än om berörda östliga alternativlinie

vunne godkännande. Denna invändning lärer dock förlora större

delen af sin vigt och betydelse vid erinran, att de bland Norrlands representanter,

h vilka förordat linien Håsjö—Torps hammar, i sammanhang

dermed jemväl föreslagit linien Torpshammar—Johannesfors—Hybo, hvilken

senare linie skulle för resande från Håsjö till Hybo förlänga vägen

med 3 mil 8,500 fot. Det kan nemligen icke rimligtvis antagas, att för

nämnde resande eu omväg öfver Gällösund af 3 mil 4,200 fot skulle

vara obeqvämare än den längre omvägen öfver Johannesfors af 3 mil

8,500 fot.

Linien Håsjö—Torpshammar förutsätter, såsom jag förut antydt, nästan

med nödvändighet linien Välje—Torpshammar, hvilken för trafiken

företer förut omförmälda svårigheter. Det kan nemligen, på sätt också

Styrelsen öfver Statens jernvägsbyggnader yttrat, icke gerna ifrågakomma

att, oaktadt linien Välje—Ange framför linien Välje—Torpshammar har

i trafikhänseende ett högst betydligt företräde, förknippa den förra linien

med östra alternativets nordligare del eller linien Torpshammar—Håsjö;

ty då skulle jomvägen, efter att hafva uppnått den vestligt punkten Ange,

å nyo derifrån dragas nära 31mil i rät östlig riktning till Torpshammar.

Den östliga alternativlinien måste derföre vara Välje—Torpshammar

—Håsjö—Dusnäsviken -Östersund. Om donna linie .kommer till utförande,

måste byggandet af bandelarna Torpshammar—Ange och Håsjö—

Gällösundet med en sammanräknad längd af 9 mil 18,300 fot uteblifva.

Men, på sätt Styrelsen öfver Statens jern vägsbyggnader framhållit, äro

nämnda båda bandelar af den största vigt för det inre landet. Visser
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 42.

ligen har limen Torpshammar— Håsjö vid första påseendet mycket lockande;

men den är en förmedlingslinie, som antagligen utesluter möjligheten

att tillvägabringa icke allenast den vestligt alternativlinien med

de sig dertill anslutande bandelarne Torpshammar—Ange och Håsjö—

Gällösund, utan äfven en östligare bana, i ungefär samma riktning som

den ursprungliga B-linien.

Den största betänklighet, som möter mot förslaget om åstadkommande

af luden Gällösund—Håsjö, är deri, att hvarken Eders Kongl.

Maj:ts vid 1873 års riksmöte till Riksdagen aflåtna nådiga Proposition, ej

heller Riksdagens beslut i ämnet omförmäler eller ens förutsätter fortsättning

af statens j ern vägsbyggn a der norr om den tillämnade tvärbanan;

men med afseende derå, att "nordostligaste punkten å den ifrågasätta

luden eller Håsjö ligger icke obetydligt söder om den år 1873 föreslagna

östligaste alternativsträckningen för tvärbanan eller den så kallade

B-linien, hvilken var ämnad att framdragas norr om Indalselfven; att

samma punkt är belägen i sjelfva den ifrågasätta C-linien eller sträckningen

från Torpshammar till Håsjö; att, derest sistberörda jernvägssträckning

icke kommer till utförande, luden Gällösundet—Håsjö utgör

ett snart sagdt nödigt vederlag derför till trakterne mellan Håsjö och

Sollefteå; samt att innevånarne i dessa traktör icke skäligen höra fortfarande

hållas i ovisshet, huruvida de kunna göra räkning på att från

Håsjö komma i förbindelse med järnvägsnätct, tvekar jag icke hemställa

om nådig framställning till Riksdagen att medgifva byggande af luden

Gällösundet—Håsjö i sammanhang med fastställande af den vestra; alternativlinien

Välje—Ange—Gällösund—Östersund och af sträckningen Torpsliammar—Ange.

Deremot anser jag, lika med Styrelsen öfver statens, järnvägsbyggnader,

frågan om utsträckning af linien Gällösund Håsjö till Sollefteå

vid Angermanelfven vara för tidigt väckt och förty icke böra vid innevarande

riksmöte komma under behandling, helst resultatet af undersökningen

å linien Håsjö—Sollefteå ännu icke är kändt.

Likaledes instämmer jag uti nämnda Styrelses uttalade åsigt, att

alla de frågor, som på bestämmande af de omtvistade särskilda jernvägsliniernes

riktning genom ifrågavarande område böra inverka, äio föi

ändamålet tillräckligt utredda; hvadan anledning till uppskof med nådig

framställning i ämnet till Riksdagen icke lärer kunna hemtas från brist

å utredning.

Deremot torde den omständigheten, att pågående riksmöte redan

långt framskridit, gifva rum för tvekan, huruvida Proposition till

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 42.

Riksdagen nu bör aflåtas; men denna tvekan lärer böra vika vid betraktande

af de. kostnader och olägenheter, som skulle blifva en följd

deraf, att de hittills stridiga jernvägssträckningarne icke redan vid innevarande

riksmöte varda fastställda. Det torde tillåtas mig att i detta

afseende åbeiopa en af Chefen för Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader

den 15 i denna månad till mig aflemnad promemoria rörande

planen för jernvägsarbetenas bedrifvande å norra stambanan mellan Storvik

och riksgränsen mot Norge, hvilken promemoria är så tydande:

»Hela längden af donna stambana utgör efter den primitivt utstakade

luden, eller den såkallade A-linien, 52,7 mil, hvaraf 24,9 mil å den

uppåtgående delen emellan Storvik och Torpshammar samt 27,8 mil å

tvärbanan emellan Torpshammar och riksgränsen.

Den oomtvistade delen af den uppåtgående banan emellan Storvik

och Hybo utgör 14,6 mil, och den oomtvistade delen å tvärbanan emellan

Näskott och riksgränsen 13,1 mil.

Enligt den af Riksdagen antagna plan, som legat till grund för anslagens

beviljande till ifrågavarande stambana, skulle hela stambanan

med de för innevarande och nästa år redan beviljade anslag af tillsammans

7,500,000 Kronor samt med 6,000,000 Kronor årligen under åren

1877—1880 fullbordas sistnämnda år 1880. Enligt det af Jemtlands

läns landsting fästade vilkor för det erbjudna bidraget till tvärbanans

byggande 900,000 Kronor utan anspråk på aktier eller återbetalning

skulle byggnadsarbetet, så väl å den uppåtgående stambanan, som å tvärbanan,

. ordnas så, att sistnämnda banas delar öster och vester om Storsjön

dit framhunne ungefärligen samtidigt och icke väsentligen senare

än den uppåtgående jernvägen från Storvik hunne tvärbanan mellan

Sundsvall och Throndhjem.

för uppfyllande af dessa vilkor, som förutsätta färdigbyggande af i

medeltal 8,8 mil jernbana årligen, måste jernvägsarbetet fördelas på två

arbetsdistrikt, hvaraf det ena bör omfatta den från Storvik uppåtgående

banan, och det andra tvärbanan från Torpshammar till riksgränsen.

Hvad det förstnämnda distriktet beträffar, eller det från Storvik utgående,

möter ej något hinder för arbetenas påbörjande derå under

innevarande vår, enär, såsom förut är nämndt, 14,6 mils längd från

Storvik af denna handels riktning är oomtvistad. Deremot kan å tvärbanan

emellan Torpshammar och riksgränsen ej något arbete påbörjas å

clen delen deraf, som fuller emellan Torpshammar och Näskott eller

Krokom, förr än liniens riktning blifvit bestämd.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 42.

Med hänsyn till de förhållanden, som ega rum inom de glest befolkade

trakter, denna stambana kommer att genomgå, der icke allenast

arbetsmanskap och nästan allt som till dettas underhåll erfordras, utan

äfven arbetsredskap och öfrig för byggnaden erforderlig jernvägsmateriel

måste från andra delar af landet anskaffas, skulle det blifva förenad!

med högst betydliga kostnader, om jernvägsarbetet skulle påbörjas från

någon punkt på den oomtvistade tvärbanan, såsom vid Näskott, hvilken

vore långt aflägsen från sjö- och jern vägskommunikation. Och då nu

den enskilda jernhatt an emellan Sundsvall och Torpshammar är fullbordad,

är också Torpshammar den lämpligaste punkt, hvarifrån jernvägsarbetet

å tvärbanan bör taga sin början, liksom Storvik är den lämpligaste begynnelsepunkten

för arbetena å den uppåtgående stambanan.

Skulle nu frågan om liniens riktning icke nu^blifva afgjord utan

uppskjuten till nästa års riksdag, så skulle, under afvaktan • på detta afgörande,

ett helt arbetsår gå förloradt, hvarigenom tvärbanan ej kunde

påräknas färdig förr än under år 1881, i stället för under 1880, och

båda bandelarnas fullbordan icke ske samtidigt med mindre arbetena å

den uppåtgående bandelen skulle bedrifvas långsammare än annars vore

nödigt.

Ett sådant uppskof i riktningens bestämmande skulle jemväl medföra

svårighet för användande af det från östra stambanan lediga arbetsbefälet

och för öfriga dervid anställda och nu lediga tjensteman, samt

vålla eu rubbning i redan vidtagna anordningar. Styrelsen har nämligen,

för att icke låta en dyrbar tid gå förlorad, redan förlidne November

månad sjöledes från Norrköping till Sundsvall afsändt en större last med

från östra stambanan öfverblifna arbetsredskap, inventarier och materialier,

för att vidare på jernhatt an befordras från Sundsvall till Torpshammar,

och der vara i beredskap till arbetets påbörjande.

Oaktadt således utförandet af de oomtvistade jern vägssträckningarna

erfordrar större kostnad än de för detta och nästa år beviljade anslag,

så kan dock icke mer än den från Storvik uppåtgående stambanan med

fördel läggas under arbete förr än tvärbanans riktning från Torpshammar

blifvit bestämd, ty det skulle blifva allt för kostsamt att för detta år

vidtaga åtgärder för påbörjandet af jernvägsarbetena vester om Krokom,

eller att ställa arbetena å den uppåtgående stambanan på två arbetsdistrikt

och sedan, då liniens riktning under nästa år blifvit bestämd,

inrätta jernvägsarbetena efter en annan plan.

Stockholm den 15 April 1875.

Carl G. Beijer.i)

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. No 42.

Jemlik! underdånig skrifvelse den 4 April 1874 anvisade Riksdagen

på extra stat för innevarande år 3 millioner Kronor för fortsättande

under samma år af arbetena å de delar af beslutade jernbanorna från

Storvik till riksgränsen mot Norge, hvilkas sträckning såsom ostridig

blifvit godkänd; och innevarande års riksdag har, med bifall till Eders

Kong!. Maj:ts förslag, för fortsättande under år 1876 af arbetena å de

delar af nyssberörda baner, hvilkas sträckning redan blifvit eller före

anslagets disponerande blefve såsom ostridig godkänd, å extra stat för

1876 anvisat 4,500,000 Kronor.

Om än någon olikhet i formuleringen af Riksdagens båda omförmälda

beslut förefinnes, torde likväl icke anses nödigt att, på sätt Jemtlands

läns landstings och Östersunds städs jernvägskonoterade ifrågasatt, påkalla

särskild! förklarande af Riksdagen, att viss lämplig del af de för

innevarande år till den uppåtgående banan och tvärbanan anvisade medel

må användas till tvärbanans påbördande östanifrån i den sträckning, som

kommen att beslutas, utan lärer det falla af sig sjelf!, att Eders Kong!.

Maj:t utan sådant förklarande egen låta använda anvisade medel å hvilken

som helst af de sträckningar, Indika redan blifvit eller vid detta riksmöte

blifva slutligen fastställda.

På grund af hvad sålunda blifvit anförd! och under åberopande i

öfrig! af innehållet af Styrelsens öfver statens jernvägsbyggnåder tryckta

memorial, hvilket torde såsom bilaga få åtfölja detta protokoll, tillstyrker

jag i underdånighet, att Eders Kong!. Maj:t täcktes medelst nådig Proposition

föreslå Riksdagen att medgifva:

antingen att den år 1873 beslutade tvärbana, hvilken afser att tillsammans

med Sundsvall—Torpshammars-banan och en norsk jernväg

mellan Throndhjem och riksgränsen sammanbinda Bottenhafvet och

vesterhafvet, må, hvad angår deno hittills stridiga sträckningen, dragas

från Torpshammar vester ut till Ange och derifrån i nordvestlig riktning

öfver Gällösundet och Östersund till Näskott; att den uppåtgående

stambanan, så vidt fråga är om dess hittills obestämda riktning, må

sträckas från Hybo öfver Välje till Ange; samt att derjemte må byggas

eu jernväg från Gällösundet i nordostlig riktning till Håsjö;

eller ock, i händelse donna framställning icke af Riksdagen i allo

bifalles, att den uppåtgående stambanan må dragas från Hybo öfver

Välja till Torpshammar samt tvärbanan från Torpshammar öfver Håsjö,

Dusnäsviken och Östersund till Näskott.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 42.

23

Hvad föredragande Departements-chefen sålunda tillstyrkt och hemställt

biträddes af Statsrådets öfriga ledamöter;

Och behagade Hans Maj:t Konungen, med bifall

dertill, förordna, att nådig Proposition i ämnet, så lydande

som bilagan Kitt. B till detta Protokoll utvisar,

skulle till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo

A. Wennberg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rättelse

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 42.

sid. 11, rad. 17 nedifr. står; 36,100 fot

läs: 35,100 fot

Bih. till Riksd. Prof. 1875. i Samt. 1 Åfd. 19 Häft.

opaginerad Kontrollera mot PDF

STORIAG-TIGSTE ALLEMADI&STE KMOTGr!

Sedan 1873 års riksdag genom skrifvelse af den 2 Maj 1873 hos

Eders Kong!. Maj:t i underdånighet anmält:

att riksdagen beslutat byggande dels af en bredspårig jernväg

med lätt öfverbyggnad till fortsättning af norra stambanan från Stor
l
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

vik till Hybo i Helsingland och vidare derifrån antingen till Torpshammar

i Medelpad eller annan lämplig punkt på sträckningen mellan

Sundsvall och riksgränsen, dels ock af en smalspårig tvärbana med

lika öfverbyggnad, som, utgående från Torpshammar eller annan punkt

på berörda sträckning, fortlöpte, vare sig i sydligare eller nordligare

läge, med direkt eller indirekt beröring af Östersund, till Aspåsnäset

eller Krokom, samt fortsatte derifrån till riksgränsen, en norsk statsbana

från Throndhjem till mötes, samt till fullständiga undersökningar

af lämpligaste sträckningarne för vissa delar af ifrågavarande Hemvägar

och förberedande arbeten å ostridiga delar deraf, för år 1874

å extra stat anvisat 200,000 kronor,

så har Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 27 Juni 1873

förordna!, att för bestämmande af lämpligaste sträckningen för ej mindre

den del af den beslutade jernbana^ som skulle afse att förbinda Hybo

i Helsingland med Torpshammar i Medelpad eller annan punkt på luden

mellan Sundsvall och riksgränsen, än ock den del af tvärbanan, som, utgående

från Torpshammar eller annan punkt på berörda linie, borde fortlöpa,

vare sig i sydligare eller nordligare riktning, med direkt eller indirekt

beröring af Östersund, till Aspåsnäset eller Krokom, undersökningar

skulle på statens bekostnad genom Styrelsens öfver statens jernvägsbyggnader

försorg verkställas i följande ordning, nämligen:

l:o angående den med C betecknade jernvägslinie, som utginge

från någon punkt i närheten af Torpshammar öfver Håsjö utmed Indalselfvens

södra strand till Krokom;

2:o i ändamål att från den norr om Hybo belägna punkt, hvarest

sjöarne Storsjön och Hennan sammanträffade, söka utleta eu fördelaktigare

sträckning för den uppåtgående banan i sådan riktning, att nämnda bana

komme att vid någon punkt vester om Torpshammar ansluta sig till tvärbanan

från Sundsvall till riksgränsen;

3:o rörande den redan undersökta, med A betecknade luden från

Hybo till Torpshammar och derifrån vidare i nordvestlig riktning till

Ivrokom i ändamål att söka åstadkomma nödiga förbättringar i den för

samma linie föreslagna sträckning, Indika undersökningar komme att omfatta

jemväl sträckningen för den handel, som, derest den bär ofvan under

2:o omförmälda jernvägslinie blefve antagen, borde sammanbinda Torpshammar

med ändpunkten af den uppåtgående banan; samt

4:o beträffande den med B betecknade linie från Hybo förbi sjön

Dellen, Wifsta varf och Maj a-ån till Aspå snäset, så vidt samma linie

opaginerad Kontrollera mot PDF

3

sträckte sig från Helsinglands gräns genom Medelpad, Ångermanland och

Jemtland;

hvarjemte Eders Kongl. Maj:t funnit godt föreskrifva, att dessa

undersökningar oförtöfvadt skulle påbörjas och under 1873 års sommar

fortgå till den omfattning, som omständigheterna medgåfve, samt 1874 års

sommar så fort sig gorå läte fortsättas och, om möjligt, afslutas.

De sålunda nådigst anbefallda undersökningarna påbörjades sommaren

år 1873 under Ingeniören A. Sjögrens ledning och fortgingo så

länge årstiden det medgaf, samt fortsattes påföljande året 1874 i enlighet

med de derom i Styrelsens underdåniga qvartalsrapporter närmare meddelade

uppgifter. Derigenom, att Vester-Norrlands läns Landsting äfvensom

Gefleborgs läns Landstings jernvägskomité afstått från den förut begärda

undersökningen af hela den med B betecknade jernvägslinien i så

måtto, att undersökningarna i stället skulle få inskränka sig till den sydliga

delen deraf, eller den delen, som, utgående från Hybo i Helsingland,

sträcker sig, genom Delsbo och vidare öfver Hassela och Johannisfors, till

någon punkt på tvärbanan vester om Stöde-sjön, i stället för öster om

nämnde sjö, så hafva undersökningarna kunnat inskränkas till de linier,

hvilka egentligen afse utredningen af frågan om den fördelaktigaste sträckningen

af norra stambanan emellan Hybo i Helsingland och Aspås-näset

eller Krokom i Jemtland, hvarom stridiga åsigter yppat sig, och genom

denna inskränkning i undersökningarnas omfattning blef det äfven möjligt

att under för lidna året afstöta alla fältarbeten samt under vintermånaderna

medhinna uppgörandet af alla planer och profiler samt kostnadsberäkningar

öfver de undersökta linierna.

Då det för frågans utredning är nödvändigt att på en någorlunda

tillförlitlig och i tillräckligt stor skala upprättad plankarta åskådliggöra

lägst af de flera alternativa jernvägssträckningarna, som uppkomma genom

kombinationen af de nu undersökta linierna, och en sådan karta icke var

att tillgå, enär de särskilda länskartorna äro upprättade i olika skalor och

således icke kunna till ett helt med hvarandra kombineras, så har Styrelsen,

då genom enskildes försorg en plankarta i 300W0 af naturliga storleken

blifvit upprättad, upptagande ett omkring 9 mil bredt bälte af

landet, räkna dt från Jerfsö i Helsingland, och sträckande sig tvärs öfver

landet från kusten utmed Bottenhafvet till riksgränsen mot Norge, ansett

ändamålsenligast att, med ledning af de tillförlitligaste provinskartorna,

låta, fortsätta donna karta i samma skala ytterligare till en bredd af om
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

kring 12V2 mil, så att den upptager jemväl största delen af Ångermanland

och Jernband.

På denna karta finnes med en bred svart linie uppdragen så val

den primitivt undersökta jernvägslinien som alla de nu undersökta linierna.

Styrelsen har derjemte sökt samla en del statistiska uppgifter rörande folkmängdsförhållanden,

åkerbruk, skogshandtering, äfvensom bergshandteringen,

och deröfver upprättat särskilda tabeller.

Sedan nu alla undersökningar, profiler och plankartor och kostnadsberäkningar

blifvit fullbordade, får Styrelsen, jemte öfverlemnande

af alla dertill hörande handlingar, Indika finnas närmare upptagna i den

härhos bifogade förteckningen, i underdånighet anföra:

De under ofvannämnde tid verkställda undersökningarna hafva omfattat

följande jernvägssträckningar, nemligen:

En linie, utgående från den äldre utstakade limen Storvik—Torpshammar

vid Välje i norra Helsingland utmed sjön Hennan förbi Ramsjö

till Ange å tvärbanan Torpshammar—Riksgränsen;

En linie, utgående från den äldre utstakade limon Storvik—Torpshammar

vid Hybo eller Edeforsen, i Helsingland, med sträckning genom

Delsbo, Hassela och Johannisfors, samt sammanträffande med tvärbanan

vester om Stödesjön;

En linie, utgående från Rombäck å tvärbanan i närheten af Torpshammar

i nära nordlig riktning förbi Hellesjö till Håsjö;

En linie från Håsjö i nordvestlig riktning till Gesundssjön i Indalselfven,

följande vidare södra stranden af nämnda eif förbi Stugun och

Lith, sammanfallande med tvärbanan vid Näskott;

En linie, utgående från den förra vid den så kallade Dusnäsviken

omkring 1 mil vester om Stugun, sammanträffande med tvärbanan vid

Östersund;

En linie, utgående från Lith vid Indalselfven till Östersund; och

En linie, utgående från tvärbanan vid Gällösundet i Refsunds socken

i nära ostlig riktning till Håsjö.

Öfver alla dessa jernvägslinier, hvilka utgöra delar af de alternativa

riktningar, som kunna framställas emellan Hybo i Helsingland och

Näsko tt eller Krokom i Jemtland, äro särskilda kostnadsförslag upprättade,

och då bland de alternativ, hvilka kunna framställas, äfven ingå delar af

den äldre undersökta limon, nämligen den emellan Hybo och Val jo, den

emellan Välje och Torpshammar, den emellan Torpshammar och Ange,

den emellan Ange och Östersund samt den emellan Östersund och Näs
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

5

kött, äro äfven särskilda kostnadsförslag öfver dessa linier genom utdrag

af de äldre omarbetade kostnadsförslag^ upprättade; varande i bifogade

tabellen N:r 1 samtliga dessa linier upptagna till längd, anläggningskostnad

samt kröknings- och lutningsförhållanden.

Då vid sistlidna årets riksdag ej någon annan förändring med afseende

å tvärbanans byggnadssätt blifvit gjord än den, som blef en följd

af den förändring i spårvidden, hvilken riksdagen, på Eders Kongl. Maj:ts

derom gjorda nådiga framställning, antagit till 4 fot 81/2 tum engelskt

matt, eller i likhet med den å statens öfriga stambanor, i stället för, såsom

först var föreslaget, 3 fot och 6 tum samma mått, så hafva vid kostnadsberäkningarnas

uppgörande för de nu undersökta linierna samma grunder

blifvit följda med afseende å pris- och arbetsqvantiteter, som vid de

Äldre, med hänsyn till de högre prisen och den ökade spårvidden uppgjorda

kostnadsberäkningarna.

Förutom de ofvannämnda undersökningarna, och då det för frågans

utredning jemväl är af vigt att erhålla kännedom om möjligheten

och rigtningen af en framtida fortsättning af Norra stambanan vidare

norrut, eller åtminstone af en jernvägsförbindelse emellan tvärbanan och Indalselfven

samt Ångermanelfven, så har undersökning blifvit verkstad af

en jernvägslinie, utgående från Håsjö med sträckning öfver Fors, Graninge,

samt berörande Helgumssjön, till Sollefteå vid Ångermanelfven, från

hvilket ställe denna eif är segelbar ända ut till hafvet.

Innan Styrelsen öfvergå!'' till närmare redogörelse för de tekniska

förhållandena vid de undersökta jernvägslinierna, torde Styrelsen få yttra

sig rörande åtskilliga statistiska och ekonomiska förhållanden, om Indika

Styrelsen varit i tillfälle erhålla kännedom, och hvilka vid bedömande af

de särskilda rigtningarnas företräden måste tagas i öfvervägande:

Den del af landet, som man vid bedömandet af lämpligaste rigtningen

för så val den uppåtgående norra stambanan, som tvärbanan ifrån

Torpshammar till Riksgränsen, måste taga hänsyn till, utgöres af Helsingland,

Medelpad, Ångermanland, Jernband och Herjedalen,o och har en

längd från Helsinglands södra gräns till norra gränserna af Ångermanland

och Jemtland af omkring 30 mil, och eu bredd emellan Bottenhafvet och

norska gränsen af omkring 25 mil.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Hvad areal och befolkning inom förutnämnda provinser angår, bär

Helsingland ....................................... 113,283 qv.-mil och 97,760 personer,

Medelpad............................................. 55,266 „ „ 54,016 „

Ångermanland.................................... 135,995 qv.-mil och 89,682 personer,,

Jemtland............................................. 295,116 „ „ 64,184 „

Herjedalen.......................................... 117,306 „ „ 9,325 „

hvadan således hela arealen af

donna del af landet utgör......... 716,966 qv.-mil,

och befolkningen ..................................................................... 314,967 personer,

således något mer än femtedelen af hela landets areal, med en befolkning

af 73/1000, eller nära ’/13 af hela landets.

Om donna befolkning vore öfverallt jemn! fördelad, skulle endast

439 personer komma på hvarje qvatratmil, och om befolkningen inom

hvarje provins jemn! fördelades på arealen, så skulle på hvarje qvadratmil

komma

i Helsingland..........

......... 863

personer

i Medelpad ..................

......... 977

??

i Ångermanland .........

......... 659

i Jemtland.....................

......... 217

i Herjedalen..................

......... 79

??

Detta antagande af befolkningens fördelning är i hög grad vilseledande

vid bedömandet af befolkningens täthet inom de särskilda provinserna,

och då andra uppgifter derom icke kunnat erhållas, än de om

antalet invånare inom hvarje socken, så har Styrelsen på grund af de

från Statistiska Central-Byrån benäget meddelade uppgifter om befolkningen

inom hvarje socken upprätta! bifogade tabeller n:r 2—6, hvari befolkningen

linnés för hvarje socken upptagen för åren 1840, 1850, 1860, 1870

samt 1873, och i särskilda kolumner socknarnas arealer och antalet invånare

för qvadratmil inom hvarje socken. För att åskådliggöra befolkningens

storlek inom socknarna har Styrelsen å plankartan med röda luder

låtit uppdraga sockengränserna, och på sockenområdet med röda siffror

utsätta invånare-antalet för år 1873.

Med ledning häraf, och då den odlade, eller inrösnings-, jorden jemväl

linnés med gul färg å kartan betecknad, kan man få åtminstone ett

ungefärligt begrepp om befolkningens täthet eller om ställena der den tätaste

befolkningen linnés.

Det synes af kartan att den talrikaste befolkningen linnés inom

de utmed hafskusten samt utmed de större vattendragen belägna socknarna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

7

Tager man särskild!- i betraktande de utmed hafskusten, eller på

ett afstånd derifrån af 21/* högst 3 mil belägna socknarna, hvilkas vestliga

gränslinier äro å plankartan med dubbla röda linier utmärkta, och

hvilka alla finnas i bifogade tabell n:r 7 upptagna till folkmängd, areal

och invånare-ant-al beräknadt efter qvadratmil, o så befinnes att detta kustbälte,

räknadt från Helsinglands södra till Ångermanlands norra gräns,

och utgörande en areal af 95,82 9 qvadratmil, har en befolkning af 143,904

personer, städernas deri inberäknad, hvaraf komma på socknarna inom

Helsingland med en areal af 27,463 qv.m. 44,342 eller 1,615 på hvarje qv.m.

Medelpad... „ „ „ „ 19,715 „ 35,101 „ 1,780 „ „ „

Ångermanland „ „ „ 48,651 „ 64,461 „ 1,325 „ „ „

således i medeltal 1,502 invånare på qvadratmilen.

Denna befolkning utgör 45,69 procent af hela befolkningen å det

ifrågavarande området af landet, och är, för qvadratmil räknadt, icke obetydligt

i antal underlägsen äfven den i det glesast befolkade länet af hela

landet söder om Dalelfven.

Hvad befolkningens tillväxt inom hela det ifrågavarande området

af landet beträffar, så finnes den i de ofvan åberopade tabellerna n:r 2—6

uträknad i procent så val för hvarje socken särskild!, som för hela, pro
-

vinsen, under åren 1840—1873. Det framgår

under nämnde tidrymd af 33 år tillväxt i

deraf att

befolkningen

Helsingland

Medelpad......... „

Ångermanland „

demilun d......... „

Herj edalen______ „

Tillväxten

med 39,18

87,46

57,17

60,24

40,48

proc..

eller i medeltal för år med

bär således

??

V

V

V

visat

))

??

))

V

sig

,,

vara

„ „

minst i

1,19

„ 2,65

„ 1,73

„ 1,83

" 1,23

Helsingland,

proc..

och

störst i Medelpad och dernäst, i Jemtland.

Vidkommande förhållandet med befolkningstillväxten i de inom det,

ifrågavarande området belägna städerna, så inhemtas af de åberopade tabellerna

följande:

folkmängd tillväxt sedan

år 1873 1840 i °/0

Söderhamn ........................... 5,808 265,28

Hudiksvall ........................... 3,503 81,88

Sundsvall .............................. 7,270 250,36

Hernösand(medHernö socken

och Hernösands hospital) 4,643 98,08

Östersund.............................. 1,884 310,46

medeltal af tillväxten

för år i %

Sfi) 4

2,48

7,59

2,97

9,41

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Rörande åkerbruket inom detta område upplysa förutnämnda tabeller

n:r 2—6 att af inrösningsjord finnas i

Helsingland.................. 207,070 tunnland = 8,9 qvadratmil

Medelpad ..................... 105,777 „ — 4,6 „

Ångermanland............ 228,249 „ — 9,9 „

Jemtland ..................... 270,577 „ = 11,7 „

Herjedalen..................... 30,415 „ = 1,3 „

Summa 842,088 tunnland = 36,4 qvadratmil,

och att hela skörden af spanmål af alla slag, utan afdrag för utsädet,

år 1872, som ansågs vara ett fullt medelmåttigt eller godt skördeår,

uppgick för

Helsingland......... till 240,987 tunnor

Medelpad............ „ 77,990

Ångermanland... „ 155,106

Jemtland............ „ 107,502

Herjedalen ......... „ 8,293

Summa 589,878 tunnor.

Det synes häraf att inrösningsj orden utgör endast en högst ringa

del, omkring 720, af hela områdets areal, och att spannmålsproduktionen,

om den endast beräknas till 2 tunnor för hvarje person, är, med undantag

af den i Helsingland, som lemnar något öfverskott, öfverliufvudtaget

och under ett godt år icke tillräcklig för befolkningens i dess helhet behof,

hvarom också den betydliga import af så väl malen som omalen

spannmål, som årligen egen ruin, bär ojäfaktigt vittnesbörd.

Den i tabellerna uppgifna skörden af lin inom Helsingland, Medelpad

och Ångermanland uppgår till 14,413 centner.

Hvad skogsförhållandena inom det ifrågavarande området af riket

beträffar, så föreligga dervid isynnerhet två fakta, hvilka, enligt Styrelsens

åsigt, lemna en god ledning för bedömandet deraf, nämligen den befintliga

arealen af skogsmark, samt den årliga qvantiteten af exporterad!

virke.

I ofta åberopade tabellerna n:r 2—6 finnes arealen skogsmark

uppgifven vara

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

i Helsingland.................................

i Medelpad....................................

i Ångermanland...........................

i Jernband....................................

i Hcrjedalen .................................

hvadan således hela arealen

skogsmark skulle utgöra ______

2,130,231 tunnland = 92 qvadratmil

1,043,913 „ = 45,1

2,442,916 „ = 105,6

4,171,391 „ = 180,2

751,896 „ = 32,5

10,540,347 tunnland - 455,4 qvadratmil.

Det är ofvanföre anfördt att den odlade, eller inrösnings-, marken

inom hela området utgör endast 36,4 qvadratmil; följaktligen skulle enligt

dessa uppgifter detta 716,9 qvadratmil vidsträckta område af landet

utgöras af 36,4 qvadratmil, eller 5 procent af hela arealen, inrösningsmark,

455.4 qvadratmil, eller 63,6 procent, skogbärande mark, och återstoden

224.5 qvadratmil, eller 31,4 procent, fjelltrakter och kärr eller annan för

skogväxt eller odling otjenlig mark.

Enligt från Skogs-Styrelscn erhållna uppgifter finnas inom området

tillsammans 1,270,507,23 qvadratref = 226,876 tunnland eller 9,8

qvadratmil kronoparker, hvilka i bilagan lit. A finnas närmare specificerade,

och hvilka, så vidt uppgifter derom kunnat erhållas, finnas på

kartan med grön färg utmärkta.

Beträffande åter det andra af förutnämnda fakta, eller det, som

rörer trävaruexporten från de inom området varande tullkammaredistrikten,

har Styrelsen, på grund af från General-Tull-Styrelsen erhållna uppgifter,

upprättat bifogade tabell n:r 8, som utvisar donna export under

åren 1868 till och med 1873, eller under den tid då de särskilda slagen

deraf äro i kubikfot upptagna. Det synes deraf att exporten årligen till

tagit, och att den varit störst från Sundsvalls tullkammaredistrikt och

minst från Hudiksvall, samt att den från alla dessa tullkammaredistrikt

i medeltal årligen för de 6 åren tabellen omfattar uppgått till icke mindre

än 54,356,984 kubikfot.

Uppskattas nu donna tillverkning i penningar till ett pris af endast

50 öre för kubikfot, så skulle värdet deraf motsvara 27,178,492 kronor.

Härtill hör dock läggas handels- och fraktvinsten, hvika tillsammans

under gynnsamma konjunkturer sannolikt uppgå till högst betydliga

belopp.

domför man exporten från nämnda tullkammaredistrikt som före

år 1873 uppgick till 62,874,255 kubikfot med trävaruexporten för hela

riket under samma år, hvilken, enligt Commerce-Collegii underdåniga be
2
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

rättelse, upptages för allt i kubikfot uppskatta^ virke till 132,121,372

kubikfot, så utgör den nära hälften deraf, eller något mer än 47 procent.

Och jemför man värdet af donna export med det för hela landets export

för samma år af spanmål och produkter deraf, som i nyss åberopade underdåniga

berättelsen uppgifves till 34,020,663 kronor, så synes ej någon

betydlig skilnad emellan dessa båda värden ega rum.

Det framgår häraf att det ifrågavarande området af landet är ett

skogrikt land, och att skogsafverkningen utgör befolkningens hufvudsakligaste

näringsgren; och då endast eu högst obetydlig bruksrörelse eller

jernhandtering bedrifves, afverkas skogsprodukterna nästan uteslutande till

export. Det högst betydliga värdet af donna export och dennas i senare

tider ökade storlek förklara den stigande välmågan och befolkningens

hastigare tillväxt än i öfriga delar af landet, äfvensom att högst betydliga

kapital kunnat nedläggas så väl på de vidsträckta flottledernas anläggning,

som på den mängd sågverk och andra för trävarurörelsen erforderliga

inrättningar, samt att så höga dagsverkspris för arbetare och

dragare, som der varit gällande, kunnat erläggas.

Huruvida en så stor skogsafverkning allt framgent kan fortgå

med skogarnes bestånd, är en fråga som Styrelser) icke tilltror sig kunna

bedöma. Väl synes det å ena sidan, då man fördelar ofvannämnda årliga

medelexport af 54,356,984 kubikfot bearbetadt virke af alla slag på den

till 10,540,347 tunnland uppgillra skogsarealen, utgörande således endast

5,45 kubikfot för tunnlandet, som om afverkningen icke skulle i förhållande

dertill vara särdeles stor, äfven då dertill lägges hvad som för

befolkningens eget behof kärr erfordras för bränsle, stängsel och byggnadsvirke

m. nr.; men tager man å andra sidan hänsyn dertill, att betydliga

skogsarealer finnas, som icke äro åtkomliga, hvarigenom afverkningen

å de lättast åtkomliga skogsvidderna blifvit så mycket större, och

att föga eller intet blifvit gjordt för befrämjandet af återväxten, och att

donna senare går ganska långsamt, så lärer den ofta uttalade farhågan

för skogarnes öfverafverkning väl icke helt och hållet sakna grund.

En annan sak som vore af största vigt att känna är den, huru

mycket af den växande skogen verkligen kommer till gagn.

Skulle den uppgiften, att endast hälften eller två tredjedelar af

den växande skogen kommc till nytta, eller kan på flottlederna utföras,

och att återstoden af det fällda mogna virket äfvensom vindfällen och

den skadade skogen qvarlemnas i skogarne utan användande, men till

hinder för återväxten, och hvarigenom således icke mindre än 54 eller

opaginerad Kontrollera mot PDF

11

56 millioner kubikfot årligen skulle gå förlorade, inses hvilken ofantligt

stor national-ekonomisk förlust derigenom tillskyndas landet. Det skulle

derföre vara jernbanornas uppgift att möjliggöra en ordnad skogshushållning,

hvarigenom en stor del af dessa rika tillgångar skulle komma industrien

till godo.

Det är klart att en vara af så ringa värde i förhållande till sin

vigt, som trä, icke kan bära någon stor transportkostnad, hvarföre också

den väglängd, som den med fördel kan på jernbana transporteras, är

ganska begränsad. Deremot erbjuda flottlederna särdeles billig transport,

och då Ljusnan med Vuxna eif, Ljungan, Indals- och Angermanelfvarna,

som alla hafva sina källor i fjélltrakterna i närheten af Riksgränsen mot

Norge, genomskära det ifrågavarande området af landet och med sina bielfvar

utgrena sig i alla rigtningar och utgöra afloppen för den mängd

större och mindre sjöar, som öfver allt finnas spridda inom området, samt

dels äro och framdeles kunna genom upprensningar göras flottbara, så är

det troligt att äfven efter stambanans tillkomst flottlederna hufvudsakligast

komma att begagnas för framskaffandet af de i skogarna fällda timmer

och sågblock ned till kusten der de flesta sågverken äro belägna,

och hvarifrån utskeppningen egen ruin. Endast undantagsvis kunna jernbanorna

begagnas för kortare transporter, eller der flottleden till följd af

dermed förenade svårigheter fordrar alltför lång tid eller medför förluster

genom den skada virket lider i vattenfallen. Härom lemnar den (so bilagan

Lit. B) af Doktorn Sev. Axell meddelade promemorian åtskilliga

upplysningar grundade på beräkningar, äfvensom det (se bilagan Lit. C)

bifogade intyget från flera sakkunniga personer visar huru begränsade

eller korta de afstånden äro, å hvilka det lönar sig att transportera

fäldt virke ned till flottlederna, och hvaraf framgår att det skulle fordras

ett högst betydligt utgrenadt jernvägsnät för att ersätta dessa senare.

Det är äfven troligt att exporten af det apterade virket hädanefter,

som hittills, kommer att med största fördel ske från de inom området

belägna hamnarne och lastageplatserne, då en sydligare belägen

Östersjöhamn icke kan uppsökas, hvilken skulle genom längre skeppningstid

eller billigare utfrakter erbjuda fördelar, som motsvarade den betydligt

ökade transportkostnaden å jernväg.

Undantag härifrån kommer troligen att ega ruin för den vestra

delen af Jemtland, hvarifrån afståndet till Throndhjem icke blifver större,

än att bearbetade trävaror med fördel på jernbana skulle kunna träns
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

porteras för att vid sistnämnda ställe rinna en fördelaktigare exportör^

än vid någon hamn utmed Bottniska hafveri

Inom detta vidsträckta område af landet finnas, med undantag af

den förlidna året för trafik öppnade enskilda jernbanan emellan Sundsvall

och Torpshammar, samt de smärre jernbanorna emellan Hudiksvall

och Forssa, Söderhamns jernbana, den emellan Manna och Sandarne, och

den emellan Holm och Liden, ej några andra kommunikationsanstalter, än

vanliga landsvägar samt de, hvilka de segelbara vattendragen kunna på

kortare sträckor erbjuda.

Den så kallade kommunikationsleden emellan Sundsvall och Riksgränsen

mot Norge, som utgöres af kombinerad landsväg och segelled, är

nästan den ende eller åtminstone den mest hefarne vägen tvärt igenom

landområdet, men då den är förenad med många omlastningar och under

hela den tid af året, som vattendragen äro tillfrusna, är i saknad af den

lättnad, som sjötransporten medför, kan den till följd deraf, ehuru af stor

nytta, icke motsvara nutidens fordringar.

Af landsvägar äro ganska få anlagda i de inre delarna af området,

och störa sträckor af landet äro i saknad af sådana. Det tätare bebyggda

kustlandet är deremot bättre dermed försedt. Donna del af området har

dessutom så lång tid af året, som hafvet är isfritt, ångbåtsförbindelser

hvilka såväl i prisbillighet som snabbhet lemna föga öfrig! att önska,

En stambana dragen i närheten af kusten skulle väl komma att

genomskära den tätast befolkade delen af området, men den skulle blifva

utsatt för täflan med ångbåtstrafiken, med hvilken den icke skulle kunna

mota sig i fraktbillighet, likasom den ej heller skulle kunna öfverträffa

den i snabbhet, Följden deraf skulle sannolikt blifva den, att såväl personsom

godstrafiken under hela den tid af året som seglationen vore fri skulle

företrädesvis begagna sig af ångbåtsförbindelserna såsom de billigaste.

Det är ofvanföre visadt att befolkningen å donna kuststräcka,

ehuru tätare än i det öfriga område!, likväl är gles, i medeltal uppgående

till endast 1,502 personer på qvadratmilen, och kan följaktligen icke erbjuda

någon så stor persontrafik, som skulle kunna hafva ett afgörande

inflytande pa blifvande trafikinkomster eller på stambanans räntabilitet.

Det är tydligt och klart att en enda stambana dragen genom ett så

stort och vidsträckt område af landet, som det ifrågavarande ofvanföre beskinna,

icke kan förläggas så, att den med samma fördel tillgodoser kustlandets

och de invid hafvet belägna städernas förbindelse sinsemellan, som

det inre landets behof af kommunikationsmedel; och då kuststädernas för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

13

bindelse sinsemellan, som dessutom är underlättad af sjökommunikation,

obestridligt måste vara af mindre vigt än dessa städers lättade förbindelse

med det inre af landet, samt då eu stambana dragen i närheten af

kusten skulle få ett för fiendtligt anfall högst blottstäldt läge ända från

utgångspunkten vid Storvik till sammanträffandet med tvär banan, eller på

eu längd af nära 25 mil, och alltid medföra en omväg för hufvudstadens

och det södra landets förbindelse med det inre af Jemtland äfvensom

med den alltid isfria hamnen vid Throndhjem, och förlänga och försvåra

förbindelsen emellan de idka malmtillgångarna i Norbergs och mellersta

Sveriges bergslag och det inre af ifrågavarande områdets läkare skogstillgångar,

så synes det icke vara skäl att nu, hvad så väl den uppåtgående

stambanan som tvärbanan beträffar, frångå den vid de öfriga stambanornas

anläggning följda regeln, att dessa böra framdragas förnämligast

genom de orter, Indika, i anseende till sin aflägsenhet från vattenkommunikationer,

af dessa icke kunna draga fördel, och fortgå i kortast möjliga

rigtning emellan sina ändpunkter samt vara välbelägna för bibanors

anslutning.

Af de ofvannämnda undersökta särskilda jcrnvägssträckningarna

kunna icke mindre än fem alternativa jernvägslinier framställas för förbindelsen

emellan Hybo i Helsingland och Näskott eller Krokom i Jemtland,

när deri äfven ingår den primitivt undersökta jernvägslinien, eller

den under benämning af A-linien i skriftvexlingarne rörande jernvägsanläggningarna

i Norrland ofta förekommande.

Då nu under alla omständigheter, enligt Riksdagens beslut, en

tvärbana skall anläggas från Torpshammar till Riksgränsen sålunda, att

genom densamma, satt i samband med den redan anlagda enskilda jernbanan

emellan Sundsvall och Torpshammar samt med den i Norge beslutade

jernbana!! emellan Riksgränsen och Throndhjem, eu oafbruten

jernvägsförbindelse må kunna tillvägabringa^ emellan Bottniska vikon och

Nordsjön, eller emellan nämnda båda städer, nämligen Sundsvall och

Throndhjem, ehuru Riksdagen medgifvit, att eu sådan tvärbana kan få

ett sydligare eller nordligare läge, än den primitivt undersökta luden A,

med direkt eller indirekt beröring af Östersund, så tror Styrelse!! att det

skulle leda till en enklare och klarare öfversigt af förhållandena, om vid

jemförelse!! emellan de flora alternativen man först toge hänsyn till den

uppåtgående stambanans sträckning och dess anslutning till den primitivt

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

undersökta tvärbanan, helst nämnda sträckning ingalunda är förkastad,

utan fråga blott uppstått, huruvida en fördelaktigare riktning kan genom

närmare, utförligare undersökningar utletas, samt Riksdagen icke lemna!

någon annan bestämmelse rörande den uppgående stambanans anslutning

till tvärbanan, än att den kunde ske vid Torpshammar i Medelpad eller

annan lämplig punkt på sträckningen emellan Sundsvall och Riksgränsen.

På grund häraf tillåter sig Styrelsen att först i underdånighet redogöra

för de alternativ, som röra den från Hybo uppåtgående liniens förbindelse

med förutnämnda tvärbana.

Härvid förekomma tre alternativa luder, nämligen l:o den primitiv!

undersökta, eller den från Hybo öfver Välje till Torpshammar, 2:oo den

från donna linie vid Välje i mera vestlig riktning afvikande och vid Ange

med tvärbanan sammanfallande luden, hvilken blifvit utletad för att undvika

den långa och branta lutning af 1 : 60, hvarmed nedstigandet å den

förstnämnda bni en från landhöjden till Ljungans dalgång är förenad!, och

3:o den, till följd af Gefleborgs läns Landstings jernvägskomités derom

gjorda underdåniga framställning, undersökta limen från Hybo genom

Delsbo öfver Hassela och Johannisfors, sammanträffande med tvärbanan

vester om Stöde-sjön.

Donna sistnämnda linie, ehuru, såsom ofvanföre är nämndt, träffande

den enskilda jernbana,!! emellan Sundsvall och Torpshammar vester om

Stöde-sjön omkring 1 mil öster om Torpshammar, måste dock, så väl till

väglängd som anläggningskostnad, beräknas ända fram till Torpshammar.

I bifogade tabellen n:r 9 finnas dessa linier upptagna till längder, anläggningskostnad

och lutningsförhållanden, men har Styrelsen ansett sig

höra för korthetens skuld från tabellen utesluta krökningsförhållandena,

emedan krökningar af mindre radie än 1,000 fot icke förekomma på någondera

limon, och någon särdeles stor eller på frågan inverkande skiljaktighet

icke i det afseende! förefinnes. Det framgår vid jemförelse!!

emellan dessa förhållande!!,

att Union Hybo—Välje—Ange

är ............................................................................................. 17,900 fot kortare,

och..................... 784,000 kronor" billigare att anlägga,

och har 1 mil 21,400 fot mindre stigningar af 1 : 60,

1,100 „ mera „ „ 1 : 61 till 1 : 79,

1,700 „ mindre „ „ 1 : 80 till 1 : 99, samt

1,200 „ mera „ „ 1 : 100 till 1 : 149,

än linien Hybo—Välje—Torpshammar;

opaginerad Kontrollera mot PDF

15

och att förstnämnda linie, eller Hybo—Välje—Ange,

är ................................................................................. 3 mil 26,400 fot kortare

och......... 3,684,000 kronor billigare att anlägga,

samt har 11,000 fot mindre stigningar af 1 : 60,

26,500 „ „ „ „ 1 : 61 till 1 : 79,

23,100 „ „ „ „ 1 : 80 till 1 : 99, samt

18,300 „ „ „ „ 1:100 till 1:149,

än limon Hy bo—Johannisfors—Torpshammar;

samt att limon Hybo—Välje—Torpshammar

är.................................................................................... 3 mil 8,500 fot kortare

och......... 2,900,000 kronor billigare att anlägga,

men har 1 mil 10,400 fot mera stigningar af 1 : 60,

27,600 „ mindre „ „ 1 : 61 till 1 : 79,

21,400 „ „ „ „ 1 : 80 till 1 : 99, samt

19,500 „ „ „ „ 1 : 100 till 1:149,

än linien Hybo—Johannisfors—Torpshammar.

Det synes häraf att den förstnämnda linien, eller Hybo—Välje—

Ange, har företräde framför linien Hybo—Välje—Torpshammar icke så

mycket genom kortare våglängd och billigare anläggningskostnad, som

mera i 1 mil 21,400 fot minskning i branta stigningar af 1:60; men att

den deremot jernjord med linien Hybo—Johannisfors—Torpshammar har,

utom fördelarna af mindre längd af branta stigningar, eu afgjord fördel

i den 3 mil 26,400 fot kortare väglängden, samt den högst betydligt

billigare anläggningskostnaden af icke mindre än 3,684,000 kronor. Men

härförutom har donna linie ett stort och i hög grad afsevärdt företräde

framför de båda senare linierna deri, att ^förbindelse!! emellan hela landet

söder om Hybo och norr och vester om Ange samt med Norge blifver

genom donna linie icke mindre än 7 mil 6,900 fot kortare än öfver linien

Hybo—Johannisfors—Torpshammar, och 3 mil 16,500 fot kortare än öfver

Hybo—Välje—Torpshammar. Såsom utgörande en del af en stambana

har donna linie äfven derigenom, att den griper djupare in i landet, samt

öppnar förbindelse!! med trakter, som äro helt och hållet i saknad af

kommunikationsmedel, ett fördelaktigare läge.

Då nu linien Hybo—Johannisfors—Torpshammar, såsom ofvanföre

är visadt, medför ökad våglängd och erfordrar betydligt större anläggningskostnad,

än de båda andra linierna, måste således stärka och grundade

skål förefinnas för att berättiga- till en så stor och kostsam afvikelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

från stambanans hufvudviktning som detta alternativ förutsätter. Granskar

man derföre plankartan närmare, så finner man att det landområde, som

af donna stambanans afvikelse åt öster skulle kunna hafva någon egentlig

fördel, är begränsad! i söder af sjön Dellen och den derifrån utgående

jernbana!! till Hudiksvall, i öster af Bottniska vikon, och i norr af Ljungan

och den derutmed redan anlagda enskilda jernbana!! emellan Sundsvall

och Torpshammar. Detta område, hvars bredd från söder till norr,

eller emellan de båda förutnämnda enskilda jernbanorna, är endast 61/,,

å 7 mil, består af en del af norra Helsingland och eu del af södra Medelpad.

Hvad donna senare delen beträffar, så visar kartan att gränsen

emellan Helsingland och Medelpad löper i det närmaste i parallel riktning

med Sundsvall—Torpsliammar-banan, på ett afstånd derifrån af 2

mil, så att området inom Medelpad ligger inom nämnda jernbana^ rayon,

och behöfver således icke här tagas i beräkning. Inom Helsinglands-området

ligga socknarna Delsbo, Bjuråker, Forssa, Hudiksvall, Tulla, flög,

Högsta, Ilsbo, Harmånger, Jättendal, Gnarp, Bergsjö och Hassela, Indika

alla i en särskild tabell, bifogad under n:r 10, finnas upptagna med hänsyn

till folkmängd, areal, antal invånare för qvadratmil och skördebelopp

in. in. Det synes deraf, att sammanräknade folkmängden inom dessa

socknar, Hudiksvalls stad inberäknad, uppgår till endast 29,965 personer,

och att hela skördebeloppet uppgick för år 1872 till 59,738 tunnor spannmål

af alla slag och 69,842 tunnor rotfrukter, 136 tunnor linfrö och

4,186 centner lin. Detta skördebelopp synes icke vara större, än som för

befolkningens eget behof är nödvändigt.

Sammanräknade folkmängden inom dem bland ofvannämnda socknar,

Indika gränsa omedelbart till hafvet, jemte Hudiksvalls stad, nämligen

Hudiksvall, Tuna, Högsta, Harmånger, Jättendal och Gnarp, utgör

12,734 personer.

Af alla de inom hela ifrågavarande område belägna socknarne äro

Delsbo med en befolkning af 4,315, Bj uråker med eu folkmängd af 3,630

och Bergsjö med eu befolkning af 3,287 personel'' de folkrikaste, hvilka

således tillsammans hafva eu folkmängd af 11,232 personer, eller något

mer än 37 procent af befolkningen i hela området.

Beträffande produktionen af spannmål och rotfrukter är denna i

Bjuråker understigande, i Bergsjö ungefärligen motsvarande, men i Delsbo

öfverstigande socknarnas eget behof.

Inom ifrågavarande område af Helsingland ligga Franshammars, An
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

17

dersfors, Strömbacka, Hedvigsfors, Svedjebackens och Ströms stångjernsverk

samt Movikens och Gnarps masugnar.

Hela tillverkningen vid alla dessa verk uppgick år 1873, enligt

från Kongl. Commerce-Collegium erhållna uppgifter, till 72,306 centner

45 skålp. stångjern, 50,916 centner 80 skålp. smältstycken samt 68,554

centner tackjern, hvarförutom ur Göske-grufvan 52,855 centner jernmalm

blifvit uppfordrade.

Af detta tillverkningsbelopp komma 38,315 centner stångjern,

35,279 centner smältstycken och 46,440 centner tackjern, eller mer än

halfva tillverkningen, på Ströms stångjernsverk och Gnarps masugn, båda

belägna invid hafskusten, och kunnande följaktligen icke hafva serdeles

stort gagn af stambanans riktning.

Vid Franshammars bruk, äfvensom vid Johannisfors bruk, beläget

i Medelpad, men helt nära intill Ifelsinglands-gränsen, egde ej någon tillverkning

rum under förutnämnda året.

Jerntillverkningen inom området är således ganska obetydlig, och

orsaken härtill anser Styrelsen snarare höra sökas i det förhållande, att

skogstillgångarne med större fördel kunna på annat sätt realiseras, än för

jerntillverkning, än i bristande kommunikationer, alldenstund flera i detta

senare afseende mera vanlottade verk finnas med vida större produktion

inom andra delar af landet,

Fager man nu dessa tre sistnämnda socknars belägenhet i närmare

skärskådande, så synes det af kartan att den tätast befolkade delen af

Bergsjö socken ligger endast 11/3 mil från kusten, att Delsbo och Bjuråkers

socknar gränsa båda intill sjön Dellen, till hvars östra ända Hudiksvalls

jernbana numera är utsträckt, samt att stambanan i riktningen öfver

Johannisfors väl skulle komma att genomskära Delsbo socken, men deremot

framgå alldeles utmed östra gränsen af Bjuråkers socken, hvars

vestra gränslinie åter ligger närmare intill de båda andra alternativen.

Delsbo och Bjuråkers socknar, såväl som den invid sjön Dellen

belägna Movikens masugn, och det endast y2 mil derifrån liggande Strömbacka

bruk, hafva redan på sjön Dellen och den dermed förbundna, omkring

1 y2 mil långa Hudiksvalls-jernbanan en både kort, billig och beqväm

förbindelse med Hudiksvalls stad. Äfven vintertiden, då vattendragen

äro tillfrusna, blifver vägen, som på fordon behöfver tillryggaläggas

för att nå jernbanan, endast 1 yz å 21/2 mil. För dessa båda socknar

3

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

måste, enligt Styrelsens åsigt, förbindelsen med Hudiksvall vara af större

vigt än den med stambanan, och denna vigtiga förbindelse med Hudiksvall

såsom närmaste stad och hamn förbättras icke, äfven om stambanan

anlades efter Johannisfors-alternativet. Men om deremot Hudiksvalls jernbana

utsträcktes ända till Delsbo, hvilket förutsätter en jernbanebyggnad

af omkring 11/2 mil, och fortsattes vidare derifrån till stambanan vid Hybo,

hvilket åter skulle erfordra en ytterligare jernvägsanläggning af omkring

2 mil, eller tillsammans 372 mil, för Indika anläggningskostnaden efter

600.000 kronor för mil uppginge till 2,100,000 kronor, så skulle icke

allenast Delsbo och omkringliggande trakt derigenom komma i oafbruten

jern vägsförbindelse såväl med stambanan, som med Hudiksvall, utan äfven

nämnda stad med stambanan.

Beträffande ifrågavarande alternativs (Johannisforsliniens) vidare

fortsättning genom Hassel a socken och Medelpad till Torpshammar, så har

Styrelsen ofvanföre anmärkt, att området inom Medelpad ligger helt och

hållet inom Sundsvall—Torpshammar-banans rayon, och kan således icke

hafva någon väsendtlig fördel af stambanans dragande derigenom. Det

skulle således egentligen vara Hassela socken som både fördel af donna

stambanans rigtning. Hassela socken har en folkmängd af 2,007 personer

med en produktion understigande eget behof. Någon särdeles

stor trafik vore härifrån icke att påräkna, och donna socken har dessutom

endast 2 J/2 ä 3 mil till Sundsvall—Torpshammar-banan eller till sjön

Dellen.

På grund af hvad Styrelsen ofvanföre i underdånighet sökt visa, och

då stambanans dragande efter alternativet Hybo—Johannisfors—

Torpshammar medför en ökad anläggningskostnad af icke mindre än

3.684.000 kronor, samt en ökad väglängd af 7 mil 6,900 fot (eller i det

närmaste 13,(1 procent af hela den primitivt undersökta limon emellan

Storvik och Piks-gränsen) för förbindelsen emellan hufvudstaden och hela

landet söder om Hybo med Jemtland och Throndhjems alltid isfria hamn,

hvarigenom hela den transiterande rörelsen skulle belastas med en stor

och kostsam omväg, och komma att ledas öfver ett ökadt antal ogynnsamma

stigningar, hvilket allt kan undvikas;

då den trakt, hvars kommunikationer detta alternativ hufvudsakligen

är afsedt att befrämja, dels för sin närbelägenhet intill hafvet och

dels genom de deri redan befintliga kommunikationsmedel, är i detta hänseende

vida bättre lottad, än den längre in i landet belägna, andra korn
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

19

munikationsmedel saknande trakt, från hvilken stambanan genom förutnämnde

omväg skulle aflägsnas, såsom F är ila och Ljusdals socknar med

en sammanräknad folkmängd af 9,288 personer, hvilken med endast

1,944 personel- understiger den i Delsbo, Djuråker och Bergsjö socknar,

men hvilken under de sednare 33 åren visat en tillväxt af 38,44 procent,

då deremot den i de sistnämnda socknarna under samme tid tillväxt

med endast 20,5 procent;

då genom anläggningen af en endast 3 ’/2 mil lång bibana från Hudiksvalls

jernväg till stambanan vid Hybo, för hvilken anläggningskostnaden

kan beräknas till 2,100,000 kronor, den med stambanan af sedda

förbindelsen skulle till hufvudsaklig del befrämjas, och Hudiksvalls stad derigenom

sättas i direkt jernvägsförbindelse med det inre Jandet, och i förening

med stambanan efter alternativet Hybo—Välje—Ange obestridligen

komma i förbindelse med ett vidsträcktare uppland än efter Johannisfors-alternativet;
då

det icke kan eller får vara en stambanas af sådan utsträckning,

som den ifrågavarande, uppgift att afvika från sin hufvudrigtning för att

uppfånga trafik från sådana nära intill kusten belägna trakter, Indika

medelst korta bibanor kunna sättas i förening med stambanan, och donna

trafik derjemte icke är särdeles stor, alldenstund sädesproduktionen sannolikt

icke öfverstiger ortens eget behof, och jernhandteringen är högst obetydlig,

samt skogsprodukterna, såsom mera tillgängliga än de i det inre

af landet, sannolikt redan till största delen äro afverkade;

samt då stambanan genom denna afvikning skulle få ett för fiendtligt

anfall mera blottstäldt läge, än efter någotdera af de andra alternativen;

så kan Styrelsen, vid öfvervägande af alla dessa förhållanden, icke

komma till annat resultat, än att alternativet Hybo—Jolrannisfors—Torpshammar

bör helt och hållet förkastas.

Beträffande de båda andra alternativen, nemligen Hybo—Yälje—

Ange och Hybo—Välje— Torpshammar, för hvilkas skiljaktigheter i våglängd,

anläggningskostnader och lutningsförhållanden Styrelsen (^vanföre

redogjort, så har det förstnämnda af dessa alternativ, om man än icke

fäster så synnerligt stor vigt vid den 17,900 fot kortare väglängden och

den 784,000 kronor billigare anläggningskostnaden, dock, enligt Styrelsens

åsigt, ett stort och afgjordt företräde framför det sistnämnda i fördelaktigare

öfvergång öfver Ljungans dalgång, hvarigenom en sammanräknad

längd af stigningar af 1: 60 af icke mindre än 1 mil 21,400 fot

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

kunna undvikas, samt i förminskad väg af 3 mil 26,400 fot för den

transiterande trafiken, äfvensom deri, att det berör betydliga kronopark^'',

och genom sin närbelägenhet intill Hafverö-vattnen bör kunna påräkna

betydligt större rörelse af skogselfekter än Union Hybo— Välje—Torpshammar.

Sedan Styrelsen nu i underdånighet redogjort för de särskilda alternativa

rigtningarna, som afse den uppåtgående stambanan och dess anslutning

till tvärbanan, torde Styrelsen få öfvergå till behandlingen af de

undersökningar, som röra tvärbanans rigtning emellan Torpshammar och

Näsko 11, eller Krokom. Såsom ofvanföre är nämndt, har eu linie blifvit

undersökt som, utgående från Torpshammar sträcker sig öfver Hellesjö

och Håsjö samt _ derifrån i nordvestlig riktning till Gesundssjön i Indalselfven,

följer vidare södra stranden af donna eif förbi Stugun och Lith

och sammanfaller med den primitivt undersökta tvärbanan vid Näskott,

hvilken linie är den sa kallade C-linien. Då nu Riksdagen medgifvit att

tvärbanan får direkt eller indirekt beröra Östersund, har äfven en linie

blifvit undersökt utgående från den sistnämnda vid Dusnäsviken, omkring

1 mil vester om Stugun, med sträckning öfver Östersund till Näskott,

samt en linie för bibanan mellan Lith och Östersund.

Härigenom uppkomma tre alternativ med samma utgångs- och

anslutningspunkter Torpshammar och Näskott, nämligen den primitivt undersökta

A-linien och limon öfver Håsjö, med direkt beröring af Östersund,

samt samma linie, eller den öfver Håsjö och Lith, berörande Östersund

medelst bibanan Lith—Östersund.

För underlättande af jemförelse mellan dessa alternativ, har Styrelsen

upprättat bifogade tabell N:r 11, hvari dessa linier finnas till

längd och anläggningskostnad samt lutningsförhållanden upptagna.

Det synes deraf, att den primitiva limon A är både den kortaste

och billigaste, att den samma, jemförd med den linie från Torpshammar

öfver Håsjö till Näskott, som direkt berör Östersund

är.................................................................................... 3 mil 8,7 00 fot kortare,

ooh .............................. 1,589,000 kronor billigare,

opaginerad Kontrollera mot PDF

21

och har 14,240 fot mindre stigningar af 1 : 60,

5,700 „ „ „ „ 1: 61 till 1:79,

16,880 „ „ „ „ 1 : 80 till 1 :99, och

4,680 „ „ „ „ 1:100 till 1 : 149,

och jemförd med linien öfver Håsjö med indirekt beröring af Östersund

medelst bibanan från Lith, bibanan inberäknad,

är................................................................................. 3 mil 33,500 fot kortare,

och ...........................2,094,000 kronor billigare,

men bär 7,720 fot mer stigningar af 1 : 60,

I, 800 „ „ „ „ 1 : 61 till 1:79,

5,510 „ mindre „ „ 1 : 80 till 1 : 99, och

12,010 „ „ „ „ 1 : 100 till 1 : 149.

Vid jemförelse mellan Håsjö- eller C-linien, som direkt berör

Östersund, och samma linie som endast medelst bibana kommer i förbindelse

med Östersund, framgår det att den förra

är............................................................................................. 24,800 fot kortare,

och .......................................... 505,000 kronor billigare,

men bar 21,960 fot mer stigningar af 1 : 60,

7,500 „ „ „ „ 1 : 61 till 1 : 79,

II, 370 „ „ „ „ 1: 80 till 1:99, samt

7,330 „ mindre „ „ 1:100 till 1 : 149,

än den senare då bibanan från Östersund till Lith tages med i beräkning.

Håsjölinien kan således icke direkt beröra Östersund utan att

framgå öfver en terräng, hvarå, såsom ofvanföre synes, betydligt ogynnsammare

lutningsförhållanden förekomma, än å samma linie, som indirekt

berör Östersund. Detta senare alternativ medför deremot ökad väglängd

för trafiken från Östersund österut med omkring 11J2 mil, och den vester

ut af omkring s/4 mil, utom olägenheten af bibanan emellan Lith och

Östersund, hvars trafikerande alltid är förenadt med svårigheter och

ökad kostnad.

Då nu stambanans direkta beröring af Östersund, såsom länets

hufvudstad och den enda stad som norra stambanan emellan Storvik och

Riksgränsen kommer i närheten af, och hvilken derjemte har en för sjötrafiken

på Storsjön särdeles fördelaktig belägenhet, måste vara af stor

vigt och betydelse för hela Jemtland, och all sannolikhet förefinnes att

donna stad, hvilkens befolkning på de senare 33 åren tillväxt med

310,46 procent, eller i medeltal årligen med 9,41 procent, således vida

opaginerad Kontrollera mot PDF

22

mer än någon annan stad inom det ifrågavarande området, skall sedan

stambanan tillkommit hastigt utveckla och förkofra sig, så ligger redan i

förutnämnda svårigheter för Håsjö-liniens direkta eller indirekta beröring

med Östersund en olägenhet som vid bedömandet af detta alternativ

måste tagas i öfvervägande och ingalunda bör förbises.

Tager man nu hänsyn till Håsjö-liniens förbindelse med någondera

af de alternativa rigtnmgarna för den uppåtgående stambanan, så

finner man att förbindelsen dermed kan ske endast vid Torpshammar, och

således endast med antingen Hybo—Johannisfors-linien eller Hybo—Torpshammar-linien,

då en förbindelse med Hybo—Ange-linien icke kan ifrågakomma,

emedan derigenom icke allenast trafiken skulle o nödgas gorå en

omväg af 3 mil 16,500 fot emellan Torpshammar och Ange, utan äfven

anläggningen af denna handel tillkomma och belasta hela anläggningskostnaden

med ytterligare 2,035,000 kronor.

Hvad anslutningen till Hybo—Johannisfors-linien beträffar, har Styrelsen

ofvanföre i underdånighet redogjort för de skal, på grund hvaraf

Styrelsen anser denna linie i och för sig förkastlig, och äfven visat att

den medför ökad väglängd af 3 mil 8,500 fot och 2,900,000 kronor

större anläggningskostnad än Hybo—Torpshammar-linien. Denna sednare

linie åter har högst ogynnsamma lutningsförhållanden, som genom luden

Hybo—Välj e—Ange kunna till stor del undvikas.

Med anslutning vid Torpshammar skulle längden emellan Hy bo och

Näskott öfver Johannisfors, eller hela Union Hybo—Johannisfors—Torpshammar—Håsjö—Östersund

och Näskott, blifva 31 mil 19,400 fot, och

limon Hybo—Välja—Torpshammar—Håsjö—Östersund och Näskott blifva

28 mil 10,900 fot. Men nu är väglängden emellan Hybo och Näskott

efter Union Hybo—Välja—Ange—Östersund och Näskott endast 21 mil

3,800 fot lång, således 10 mil 15,600 fot kortare än Håsjö-linien öfver

Torpshammar och Johannisfors till Hybo, och 7 mil 7,100 fot kortare

än Håsjö-linien öfver Torpshammar till Hybo.

Det synes häraf hvilken lång och hela den transiterande rörelsen

betungande omväg Håsjö-linien skulle komma att medföra, och hvarige
-

nom väglängden, hvilken efter den

Union öfver Hybo och Ange klafve

kortaste

mellan MiL

Fot.

Mil.

Fot.

Stockholm och Throndhjem endast .....

—

—

78.

31,789.

och mellan Stockholm och Östersund

............ 54.

5,500.

—

—

skulle öfver Johannisfors och Håsjö

mellan Stockholm och Trondhjem .....

blifva —

89.

11,389.

opaginerad Kontrollera mot PDF

23

Mil.

Fot.

Mil. Fot.

och mellan Stockholm och Östersund

............ 64.

21,100.

— —

samt öfver Torpshammar och Håsjö

mellan Stockholm och Trondhjem ......

blifva

86. 2,889,

och mellan Stockholm och Östersund

............ 61.

12,600.

— —

Rörande den inverkan på våglängderna för den norr och österifrån

kommande trafiken, som dessa alternativ hvar för sig hafva, torde

Styrelsen få nedanför i underdånighet närmare redogöra.

För bedömande af den större eller mindre folkmängd, areal odlad

jord eller skogsmark samt skördebelopp, som kan eller bör hänföras till

det ena eller andra alternativet, är man, såsom of vanföre är anmärkt, i

saknad af andra uppgifter än dem, som i dessa afseendcn röra hvarje

socken i dess helhet; och då dels socknarnas arealer inom donna del af

landet hafva ganska betydligt omfång, då flera sådana uppgå ända till

9 qvadratmil och deröfver, till och med ända till 18 ä 20 qvadratmil,

och dels såväl folkmängden, som den odlade jorden, är ingenting mindre

än jemnt fördelad inom socknarna, så är det icke möjligt att med anspråk

på tillförlitlighet bestämma eller uppgifva hvad som i detta afseende

skulle falla inom den rayon, man på ömse sidor om dessa alternativa

linier på kortare eller längre afstånd derifrån uppdroge.

Styrelsen har derföre, efter flera fruktlösa försök att uppdraga och

uppskatta rayoncr för de ifrågavarande båda linierna, öfvergifvit donna

plan; men då fråga nu endast är om de båda alternativen emellan Torpshammar

och Näskott, enär Styrelsen ofvanföre redogjort för förhållandena

rörande den uppåtgående delen af stambanan, så tror Styrelsen att man

bildar sig det säkraste omdömet i detta hänseendet genom att från jemförelse!!

utesluta de socknar inom Medelpad, nämligen Bergsjö, Torp och

Stöde, hvilka stambanan emellan Torpshammar och Ange genomskär eller

berör, och hvilka kunna hafva samma gagn af det ena eller andra alternativet,

och att till A-linien hänföra de socknar, den genomskär, och dem,

som gränsa intill Storsjön och dess utgrening^, nämligen Hackås, Näs,

Loc.kne, Brunflo, Marieby, Sunne, Bodsjö, Rödön, Hallen, Närby, Norderön,

Oviken, Myssjö, Berg, Hafverö, Bräcke, Räfsund och Sundsjö, hvilka tillsammans

hafva en befolkning af 21,361 personer, samt till Håsjö-linien

räkna socknarna Holm, Liden, Hellesjö, Håsjö, Fors, Stugun, Ragunda,

Borgvattnet, Bitti, Häggenås och Hammerdal, hvilkas folkmängd sammanräknad

utgör 21,050 personer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Då nu från båda alternativen socknarna Östersund, kröson, Ås och

Kyrkås äro uteslutna, hvilka ligga emellan båda linierna i närheten af

deras föreningspunkt, så synes det att något särdeles stort eller på frågan

inverkande fel icke begås i fall man antager att folkmängdsförhållandena

äro lika omkring båda alternativen.

Vid bedömandet af företrädet mellan oftanämnda alternativ måste

afseende fästas jemväl på norra stambanans fortsättning vidare norrut;

och de undersökningar, som härför blifvit verkstälda, hafva visat, att donna

fortsättning lämpligast kan ske från Håsjö öfver Fors förbi Hellgumssjöns

södra ända till Sollefteå vid Ångermanelfven, hvarigenom såväl Indals-

som Ångermanelfven skulle komma i förbindelse med tvärbanan

vid Håsjö.

C-linien, som genomgår sistnämnda ställe har således med afseende

på stambanans fortsättning företräde framför A-linien. Men då C-linien,

såsom ofvanföre är visadt, medför stor omväg för den vesterifrån kommande

trafiken i rigtning söderut och en utgångspunkt vid Gällösundet

på A-linien äfven kan väljas för fortsättningen af stambanan norrut, så

bär förbindelsen mellan sistnämnda punkt och Håsjö äfven blifvit undersökt

och lemnat det resultat, att jernvägsanläggningen mellan dessa punkter

skulle blifva 6 mil 1,800 fot och medföra en kostnad af 3,718,000

kronor.

För att nu få en öfversigt häröfver och kunna med lätthet med

hvarandra jemföra alla dessa förut omhandlade alternativ, måste man till

ett helt sammanfatta saväl de alternativa linier, som röra den uppåtgående

stambanans anslutning till tvärbanan, som dem, hvilka röra tvärbanans

sydligare eller nordligare läge allt ifrån Hybo i Helsingland till

Näskott eller Frökorn i Jernband, eller hela den omtvistade delen af

norra stambanan. Härigenom uppkomma fem särskilda alternativ, då

man för korthetens skull utesluter Håsjö-liniens indirekta beröring med

Östersund, hvilken, såsom ofvanföre är visadt, med sin bibana okär C-linien

med 24,800 fot i längd, och med 505,000 kronor i anläggningskostnad.

Dessa 5 alternativ finnas i bifogade tabell N:r 12 upptagna till

väglängd och anläggningskostnad, hvarjemte i särskilda kolumner finnas

upptagna de väglängder emellan Sundsvall och Näskott och emellan

Sundsvall och Hy bo, äfvensom mellan Håsjö och Näskott och emellan

Håsjö och Hybo, som uppkomma efter hvarje af de särskilda alternativen

under förutsättning af en jernbana emellan Gällö och Håsjö för de tre

första alternativen, hvari A-linien ingår. För att åskådligöra dessa aller
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

25

nativs lutningsförhållanden och underlätta öfvers!gten deraf och jemförelsen

dem emellan, har Styrelsen låtit upprätta den plankarta!! åtföljande

plansch, deri alla dessa alternativs längdprofiler finnas uppdragna och med

olika färger betecknade.

Vid granskningen af donna tabell framgår det, att alternativet

N:r 1, eller luden 1 lybo-—Välje—-Ange—Östersund—Vinskott, är den

kortaste och minst kostsamma att utföra, och att den äfven med tillägg

af luden Gällö—Håsjö skulle blifva 1,555,000 kronor billigare att anlägga

än alternativet X:r 5, eller luden Hybo—Johannisfors—Torpshammar—Håsjö—Östersund—Näskott,

samt att den vida bättre än sistnämnda

alternativ förmedlar väglängderna för den från olika håll kommande

trafiken, enär våglängden emellan Näskott och Hybo blifver 10

mil 15,600 fot, och den emellan Sundsvall och Näskott 3 mil 8,700 fot,

samt den emellan Håsjö och Hybo 4,300 fot kortare än efter alternativet

N:r 5 utan att sistnämnda alternativ medför annan minskning i

våglängd än 1 mil 26,100 fot emellan Sundsvall och Hybo, och 1 mil

28,300 fot emellan Håsjö och Näskott. Summan af minskade våglängder

för trafiken efter alternativet N:r 1 blifver således 13 mil 28,600

fot, och den af ökade sådana endast 3 mil 28,600 fot emot dem som alternativet

N:o 5 erfordrar.

Hvad alternativen N:r 2 och 3 beträffar, så måste till dessa läggas

limen Gällö—Håsjö om de skola för den från olika håll kommande

rörelse!! erbjuda samma fördelar, som de öfriga alternativen, hvarigenom

anläggningskostnaden för N:r 2 ökas från 15,301,000 kronor till 19,019,000

kronor, och för N:r 3 från 18,201,000 kronor till 21,919,000 kronor

utan att medföra annan fördel än att våglängden från Sundsvall till

Hybo minskades med 2 mil 34,600 fot efter alternativet N:r 2, och med

1 mil 26,100 fot efter alternativet N:r 3, hvaremot våglängden skulle

ökas med 3 mil 34,400 fot emellan Hybo och Näskott, samt med samma

längd, eller 3 mil 34,400 fot, emellan Håsjö och Hybo för alternativet N:r 2,

och med 7 mil 6,900 fot emellan Hybo och Näskott, och med lika längd,

eller 7 mil 6,900 fot, emellan Håsjö och Hybo, efter alternativet N:r 3,

emot hvad väglängderna emellan samma ställen skulle blifva efter alternativet

N:r 1.

Styrelse!! anser, på grund häraf och af hvad som för öfrig! ofvanföre

rörande dessa linie!1 blifvit i underdånighet anfördt, ifrågavarande

alternativ N:r 2, 3 och 5 icke till utförande kunna ifrågakomma,

4

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Det återstår således att med alternativet X:r 1 jemföra alternativet

N:r 4, eller linien Hybo—Välje—Torpshammar—Håsjö—Dusnäsviken—Östersund

och Näsko tt. Donna sistnämnda linie är, såsom tabellen

utvisar, i anläggningskostnad beräknad till 16,890,000 kronor, och är

således 2,373,000 kronor dyrare, än alternativet N:r 1 inberäknadt linien

Torpshammar—-Ange; men om dertill lägges linien Gällö—Håsjö, som i

anläggningskostnad uppgår till 3,718,000 kronor, så blifver alternativet

N:r 4 1,345,000 kronor billigare än alternativet X:r 1.

Tager man nu deremot hänsyn till väglängderna för den från

olika hall kommande trafiken, så framgår det att väglängden efter alternativet

N:r 4 ökas emellan Näsko tt och Hybo med 7 mil 6,900 fot, och

emellan Sundsvall och Naskört- med 3 mil 8,700 fot, men minskas emellan

Sundsvall och Idybo med 2 mil 34,600 fot, äfvensom emellan Håsjö

och Naskört med 1 mil 28,300 fot, samt emellan Håsjö och Hybo med

3 mil 4,200 fot. Det är således den vigtigaste trafiken, nämligen den

som kommen från landet vester om Näskott och från Östersund och hela

den omkring Storsjön i Jemtland belägna bördiga trakten, som för förbindelsen

med Sundsvall och med hela landet söder om Hybo skulle få

vidkännas den betydligaste omvägen genom alternativet N:r 4, då deremot

Sundsvall visserligen skulle få eu minskad väglängd af 2 mil 8,700

fot för trafiken söderut, men deremot gå i mistning af den, enligt Styrelsens

åsigt, för Sundsvall vigtigare förbindelsen med de längre in i

landet belägna trakter, som stambanan emellan Torpshammar och Ange

bereder.

Sistnämnda alternativs egentliga företräde framför alternativet N:r

1 skulle således hufvudsakligast ligga i den 1,345,000 kronor billigare

anläggningskostnaden, eller deri, att norra stambanans vidare fortsättning

från tvärbanan skulle komma att blifva 1,345,000 kronor billigare från

Håsjö efter detta alternativ, än från Gällö efter det andra alternativet

(N:r 1).

Men genom donna större kostnad och antagandet af alternativet

N:r 1 tillkomma två för det inre landet högst vigtiga bandelar, nämligen

de emellan Gällö och Håsjö, och emellan Ange och Torpshammar,

hvilka icke ifrågakomma eller ingå som delar i det andra alternativet,

som mera aflägsna!'' sig från det inre af landet och liksom kringgår den

bördigaste och mest i behof af lättade kommunikationer varande delen

af Jemtland.

opaginerad Kontrollera mot PDF

27

För den större kostnad, som alternativet N:r 1 medför, när man

dervid på samma gång faster hänsyn till stambanans vidare fortsättning

norr ut, har landet enligt Styrelsens åsigt ett fullt motsvarande gagn.

På grund häraf och af hvad Styrelsen ofvanföre i underdånighet

anfört anser Styrelsen alternativet N:r 1, eller linien Hybo—Välje—Ange

—Östersund—Näs kött, med förbindelsen emellan Ange och Torpshammar,

såsom den kortaste, billigaste, och den som bäst förmedlar väglängderna

för den från olika håll kommande trafiken och i tekniskt hänseende är

fördelaktigast samt kan påräkna den största trafiken med skogseffekter,

ega ett afgjordt företräde framför alternativet N:r 4, eller linien Hybo—

Välje—Torpshammar—Håsjö—Dusnäsviken—Östersund och Näskott.

Slutligen, och då det, för bedömande af frågan rörande norra stambanans

fortsättning, kan vara af intresse att känna huru stor del eller

huru många mil af så val de redan utförda som nu beslutade stambanorna

falla inom hvarje län eller provins i landet, har Styrelsen upprättat

bifogade tabell N:r 13 som utvisar detta förhållande, äfvensom länens

eller provinsernas areal, folkmängd, samt det antal invånare, som komma

på hvarje mil stambana.

Styrelsen framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,

Stormägtigste Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste tropligtigste

tjenare och undersåtar.

CARL G. BEIJER.

Budolf Cronstedt.

Stockholm den 30 Mars 1875.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förteckning

öfver de till Styrelsens öfver Statens Jernvägsbyggnader underdåniga skrifvelse af

den 30 Mars 1875 hörande handlingar.

l:o. Ett band, innehållande plankarta och profil ritningar öfver

j ernvägslinierna:

Välje—Ange .......................................... i 13 blad, och

Hybo—Torpshammar öfver Johannis
fors.

..................................................... i 27 „

2:o. Ett band, innehållande plankarta och profilritningar öfver

jernvägslinierna:

Torpshammar—Håsjö..........

Håsjö—Dusnäsviken.............

Dusnäsviken—Östersund ....

Dusnäsviken-—Näskott..........

Bibanan: Näset—Östersund

Gällösundet—Håsjö .............

i 14 blad

i 10 „

i 8 „

i 11 „

i 3 „

i 12 „

3:o. Ett band, innehållande kostnadsförslag öfver förutnämnda

jernvägslinier, äfvensom öfver linierna JHybo—Välje, Välje—

Torpshammar, Torpshammar—Ange, Ange—Östersund samt

Östersund—Näskott.

4:o. Särskild Generalkarta öfver undersökta och ifrågasatta jernvägslinier

för Norra Stambanan mellan Hybo i Helsingland

och Riksgränsen mot Norge, samt

5:o.

Jemförelseprofil öfver de undersökta alternativa jernvägssträckningarna

mellan Hybo och Näskott.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell N:r 1.

Tabell öfver de alternativa jernvägslinierna mellan Hybo och Näskott.

N:r

i

Längd

mil och fot

Kostnad

Kronor

Kostnad

för mil

Kronor

L

U

t

n

i

n

g a

r i

m i

1 O

c h

f

O

t

K

u r

V

O

P

m

e d

r

a d

i

e

a

f

l

: 60

I : til t.

o. m. 1 :

7!)

1 : 80—1 : 99

i

: 100

— 1 : 149

1 : 150—1 : 199

1 : 200—1 : 299

1 : 300—1 : 399

1 : 400—1 : 499

1 : 500

och deröfver

Summa

bana i lutning

Horisontel bana

1 000''

1200''

1 250''

I 500''

1 700''

1 800''

2 000''

2 500''

3 000''

i 000''

5 000''

G 000''

7 000''

8 000''

1) 000''

10 000''

bana

i kurva

Sura

rak bana

1

Välje—Ange_____________________________

6

mil

13 100

fot

3 480 000

546 835

1

mil

28 600

fot

23 700

fot

5 700

fot

23 900

fot

16 300

9 900

fot

4 200

5 800

14 800

4

mil

24 900

fot

i

mil

24 200

fot

12 157

fot

12 418

—

1 7 044

—

—

20 860

4 165

6 641

1 427

1 716

468

—

1 633

803

2

mil

7 322

fot

4

mil

5 768

fot

2

Hybo—Johannisfors—Torpshammar

13

))

17 500

»

9 250 000

685891

2

))

13 500

))

1 mil

28 600

))

1

mil

1 100

))

i

mil

21 900

»

31 100

25 800

))

1 7 200

3 700

21 100

9

»

20 000

3

»

33 500

))

1 mil 12 471

))

12 447

—

12 379

—

—

29 051

3 141

26 215

9 758

7 082

4 593

6 1 66

6 777

4

»

22 080

»

8

))

31 420

»

3

Torpshammar—Håssjö .......—.....

7

))

2 800

))

4 100 000

579 278

1

»

15 200

»

14000

)>

1 5 100

»

i

»

200

»

9 500

10 100

))

9 900

13 200

12 800

4

»

28 000

))

2

))

10 800

))

32 614

))

5 386

—

9 425

—

—

17 879

476

5 466

1 203

1 768

1 166

2

))

3 383

))

4

»

35 417

))

4

Håssjö—Dusnäsviken __________________

4

))

32 400

»

2 630 000

536735

12 900

»

4 100

»

6 100

»

17 400

))

6 100

20 600

))

11 200

—

18 000

2

))

24 400

»

2

»

8 000

»

3 004

))

5 331

—

8 513

—

—

10 224

4 044

8 881

5 923

7 226

1 958

4 150

337

1

»

23 591

))

3

»

8 809

)>

5

Dusnäsviken—Näskott __________________

5

))

6 700

))

3 236 000

623 974

4 200

)>

12 000

»

12 600

»

26 900

»

20 400

28 400

))

10 800

—

10 500

3

))

17 800

))

1

»

24 900

))

13 995

))

—

—

2 065

—

—

8 877

2 941

15 242

9 216

10 133

7 673

865

4 525

2

»

3 532

))

3

»

3 168

»

6

Dusnäsviken—Östersund ---------------

3

)>

35 500

))

2 566 000

643 735

I

»

6 600

»

23 500

»

13 600

»

18 600

))

1 500

10 800

»

—

—

4 300

3

))

6 900

))

28 600

»

3 967

))

1 068

—

1 984

—

—

3 343

778

6 608

5 552

—

1 092

4 538

2 608

31 536

))

3

))

3 964

7

Lith—Östersund ________________________

1

))

20 800

))

1 079 000

683 873

21 000

))

4 000

»

2 300

»

9 600

»

7 600

1 000

))

—

—

1 800

1

»

11 300

»

9 500

»

2 794

» ,

422

—

2 854

—

756

4 107

—

3 720

—

520

762

15 935

»

1

)>

4 865

»

8

Grällösundet—Hässja ..................

6

))

1 800

»

3 718 000

615545

22 500

))

19 900

)>

19 500

»

22 300

»

10 700

20 500

))

7 200

3 600

14 100

3

»

32 300

»

2

))

5 500

))

25 278

»

7 017

—

9 602

—

—

16 691

3 107

11 802

9 662

5 054

3 515

1 530

2

))

21 258

»

3

»

16 542

))

9

Hvho—Välje ___________________________

3

)>

14 000

))

,2 086 000

615 541

9 900

»

14 400

)>

8 300

))

15 700

»

5 700

8 300

»

2 300

—

4 200

1

)>

32 800

»

1

))

17 200

»

5 347

)>

11 372

—

6 232

—

—

7 825

—

15 840

279

450

1

»

11 345

»

2

»

2 655

»

10

Välje—Torpshammar _________________

6

))

31 000

»

4 264 000

621473

3

»

14000

))

22 600

))

7 400

))

22 700

»

12 000

9 400

»

4 700

2 800

4 900

5

)>

28 500

))

1

))

2 500

»

31 988

»

11 085

1 029

12 430

3 772

—

25 303

2 963

7 876

3 508

2 581

2

»

30 535

»

4

»

465

)>

11

Torpshammar—Ange ------------------

3

))

16 500

»

2 035 000

588 433

20 380

)>

15 700

))

8 800

))

16 600

))

2 100

4 900

))

4 800

—

4 000

2

))

5 280

»

1

»

11 220

»

8 900

»

8 639

5 236

1 743

2 667

27 185

))

2

)>

25 315

»

12

Ange—Östersund ________________________

9

))

9 500

»

5 672 000

612 270

1

»

35 170

))

21 080

»

9 090

))

l

mil

15 830

»

26 1 80

1 mil 3 780

)>

12 590

11 200

14 550

7

»

5 470

»

2

))

4030

)>

18 561

))

2 728

—

6 996

—

—

28 830

4 277

25 110

7 306

6 366

2 795

916

2

»

31 885

»

6

»

13 bi5

»

13

Östersund—Näskott _____________________

2

))

3 200

))

1 244 000

595532

4 560

))

—

12 670

))

10 570

V

2 800

12 530

»

6 230

—

7 840

1

))

21 200

»

18 000

»

—

—

—

—

—

—

6 621

9 845

7 721

25 782

»

1

)>

13 418

))

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell N:r 2.

—

1

2

li

4

5

fi

7

8

Areal i

tunnland

e 1 o p

1 8 7

t u n

Skörd år 1872 i

Provinsernas och Ky r k o -

Antal invånare i

socken år

Tillväxten

Areal i

Antal in-

S k

ö r d

e b

p e t

a r

2

i

n 0

r

Centner

under de

qvadrat-

vanare på

Inrös-

Skogbärande

Q.

£30

y

<

y

y

pT

>:

cd

<

£3

B; >

r

Hö

socKnarnas namn

1840

1850

1860

1870

1873

33 åren

i °/o

mil

qvad^at-

mil

nings-

jord

mark

I-

f

B

0

BE- ST ®

Helsingland.

Skog- socken ______________________________

1 972

2 356

2 826

2 853

2 989

51.5 7

3.229

926

6 433

58 600

—

—

817

—

1 648

2 000

1 778

114

—

—

5 714

75

100 000

Söderala

Segersta

Han eko

» ........................

2 375

2 529

3 569

4 320

5 016

111.20

2.158

2 324

5 835

33 503

—

—

649

—

2 337

1 552

1 602

87

—

—

5 529

120

10

176

45 100

» ..................

659

698

799

806

820

24.4 3

0.742

1 105

j 11 344

57 537

i

246

—

735

1 103

279

152

—

—

1 103

—

—

385

11 580

)) ..........................

2 696

2 721

3 005

3 153

3 228

19.73

2.699

1 196

r

766

—

2 804

5 150

2 540

203

—

13

1 905

175

—

456

42 900

No

» ... __________________________

1 370

1 508

1 600

1 539

1 535

12.04

0.833

1 843

3 415

13 762

4

8

2 476

—

2 611

3 324

2 622

208

—

—

4 000

—

—

250

31 410

Regnsjö

Norra! a

» ...... . ....................

1 224

1 299

1 393

1 417

1 410

15.20

1.043

1 352

3 546

19 088

—

5

317

—

2 724

1 362

?

64

—

—

6 349

—

40

520

20 050

)) .. . .....................

1 772

1 838

1 926

1 978

2 068

16.70

1.296

1 596

4 313

17 961

—

—

952

—

3 000

1 270

889

48

—

—

8 667

95

80

?

30 000

Trönö

» -..............................

1 033

1 088

1 244

1 277

1 334

29.14

1.465

911

2 370

30 745

—

—

392

—

1 238

750

571

31

—

1

2 302

—

12

398

24 651

Bollnäs

» med Annefors och Katrine-

bergs kapell ______________________________

Ålita med Svabenverks brukskanell ______

5 405

6 036

6 932

7 247

7 637

41.3 0

7.349

1 039

18 008

.122 761

—

—

2 095

—

8 100

5 244

2 997

1 600

—

—

11 200

—

—

200

100 000

4 123

4 280

4 708

4 836

4 936

19.72

7.233

682

13 591

153 637

—

—

1 905

—

5 556

I 714

1 588

1 016

—

—

6 095

207

—

600

24 000

Ofvanåker

socken ___________________________

2 814

2 800

3 053

3 196

3 274

16.35

7.016

467

8 589

134 435

—

—

612

—

2 200

1 440

848

119

—

—

1 400

—

—

280

30 000

Woxna

)) ........................

623

710

944

925

952

52.81

2.2 6 3

421

2 785

45 000

—

—

196

—

408

291

218

1

—

—

871

—

—

8

9 137

Enånger

Njutånger

Tdenor

» .....................

2 197

2 418

2 645

2 823

2 934

33.55

2.510

1 169

4 643

45 000

—

—

1 097

—

5 761

1 538

381

93

—

—

8 829

—

39

250

52 280

» . . ________________

1 081

1 152

1 250

1 326

1 581

46.2 5

0.940

2 148

2 638

15 844

—

—

342

—

1 810

76

90

16

—

—

3 630

—

—

93

23 153

j) __________________________

564

591

576

546

626

10.99

0.429

1 459

1 308

6 937

—

—

302

—

1 083

248

330

46

—

—

2 825

—

—

—

-?

! Tima

» . .. ....................

1 341

1 436

1 578

1 581

1 601

19.39

1.018

1 580

4 219

15 610

—

—

286

—

2 222

952

952

8

—

—

3 968

—

48

?

35 000

1 Forsa

» . .. ____________________

2 138

2 261

2 493

2 656

2 872

34.38

2.0 7 9

1 381

6 386

39 626

—

12

397

10

3 237

3 333

389

20

1

—

7 556

71

8

500

30 200

» . . ... ______________

569

606

583

582

591

3.87

0.676

874

1 880

10 347

—

—

119

—

641

1 032

64

6

—

—

651

9

—

65

9

]

Rogsta

; TI sho

» ..........................

1 294

1 387

1 581

1 688

1 768

36.i;3

1.968

903

3 151

36 385

—

—

505

—

2 222

344

i in

48

—

—

3 175

—

—

300

35 000

)> .........................

492

582

581

524

529

7.5 2

0.517

1 021

1 159

6 720

—

—

86

—

867

343

635

13

—

—

1 905

—

32

?

9

Harmånger

Jättendal

Grnarp

Bergsjö

Hassela

Norrbo

Bj uråker

Dpi sbn

)> . . _ ....................

1 290

1 330

1 415

1 725

1 826

41.5 5

1.065

1 715

3 173

19 361

—

—

305

—

1 905

381

667

16

—

—

3 333

—

48

130

4 460

» . . . ....................

1 001

1 075

1 162

1 150

1 166

16.48

0.83O

1 405

2 637

15 001

—

—

213

—

3 584

?

316

12

—

—

3 649

—

—

276

?

)) . . ... ______________

2 222

2 344

2 640

2 725

2 870

29.16

2.822

1 017

5 321

56 986

—

—

217

—

1 396

30

932

121

—

—

3 000

—

—

345

v

» _. ______________________

2 442

2 810

3 036

3 171

3 287

34.60

3.19 5

1 029

8 059

60 655

—

—

635

16

3 175

i in

1 905

64

—

—

11 in

80

—

290

50 080

» . . . _ ____________________

1 567

1 697

1 955

1 934

2 007

28.08

3.6 91

544

4 904

75 675

—

—

357

5

3 365

?

71

16

—

—

5 889

—

—

280

18 000

» _ .. _________________

806

864

877

869

882

9.43

1.0 3 9

849

2 274

21629

—

—

95

10

519

198

713

36

—

—

2 583

—

—

40

890 |

)> __________________________

3 182

3 359

3 622

3 628

3 630

14.08

6.053

600

8 144

115 717

—

—

698

32

460

810

190

64

—

—

8 778

—

—

1 050

40 000

» _ _ _______ _________

3 697

3 970

4134

4 224

4 315

16.7 2

3.73 2

1 156

10 636

71 156

—

—

1 143

—

10 310

3 429

1 905

in

—

—

16 667

—

—

950

?

Nianfors bruksltapell ________________________

291

316

435

471

438

50.52

v

?

—

—

14

—

333

19

190

?

—

—

1 016

—

—

20

?

Ljusdal

Ramsjö

Jerfsö

Arbrå

socken ___________________________|

)) ..................I

4 058

4 492

4 960

5 396

5 760

41.94

17.076

337

j 15 498

337 436

1

r

—

572

168

35

11 772

2 720

2 860

151

2 864

?

290

?

z

11 233

1 632

z

180

83

?

25 000

» . . .......................

4 328

4 793

5 303

5 387

5 484

26.71

6.216

882

15 496

118 604

—

1 000

—

8 571

4 286

3 333

267

—

—

11 in

48

—

900

90 000

)> ___________________________

2 454

2 597

2 776

2 983

3 145

28.16

3.94 6

797

9 803

71 519

—

—

1 759

—

4 835

961

425

328

—

—

8016

•—

—

600

?

Linder svik

» ____________________________

682

780

916

970

981

43.84

1.0 1 8

964

2 568

18 782

—

6

218

3

1 095

516

505

76

—

—

1 851

—

62

195

9 530

Färila med

Kårböle kapell -------------

2 651

2 884

3 196

3 349

3 528

33.08

10.941

323

10 494

188344

—

—

518

—

6 121

7 675

7 263

422

—

—

8 971

—

—

934

54 000

Loos socken med Hamra kapell * ---------

313

962

1 260

1 268

1 429

35 6.5 5

3.7 63

380

1 486

91 444

—

—

119

—

2 619

143

159

238

—

—

2 857

—

—

9

?

Söderhamns

stad ______________________________

1 590

1 757

2 786

4 656

5 808

265.28

0.276

21 040

964

4 124

—

—

23

—

397

143

55

—

—

—

1 143

—

—

—

18 872

Hudiksvalls

)) .............-.....-........-

1 926

2 016

2 656

3 241

3 503

81.88

0.172

20 370

?

?

—

—

50

—

400

289

—

—

—

—

744

—

—

—

14 960

Summa

70 242

76 342

86 415

92 420

97 760

39.18

113.283

863

207070

2130 231

4

31

22 661

in

114 781

56 068

41 377|5 954

1

14

191252

805

379

10 829

970 253

Hamra kapells befolkning ej inberäknad i kolumnerna 1 och 2.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell N:r 3.

1

2

3

4

5

6

7

8

Areal i

tunnland

e 1 o p

p e t

1 8 7

3

t u n

n o

r

Skörd år 1872 i

Provinsernas och Kyrko-

Antal invånare i

socken

IT

Tillväxten

Areal i

Antal in-

ti k

ö r d

e b

a r

i

Centner

Blandsäd

socknarnas namn.

1840

1850

1860

1870

1873

under de

33 åren

i 70

qvadrat-

mil

vanare på

qvadrat- mil

Inrös-

nings-

jord

Skogbärande

mark

Hösthvete

C

S''

ce

Höstråg

Vårråg

Korn

Hafre

Ärter

Bönor

Vicker

Potatis

Andra

otfrukter

Linfrö

Lin

Hö

Medelpad.

Ljustorp socken ______________________________

1 312

1 611

1 898

1 985

2 000

52.44

3.818

524

5 897

79 053

127

4

2 710

573

135

8

3 038

21

4

66

28 710

Hässi 0 » ..............................

1 222

1 410

1 723

2 081

2 217

81.42

1.658

1 337

5 030

23 495

223

13

2 200

135

84

16

—

—

3 550

155

—

60

? 357

Tvndorö » ..............................

768

844

981

1 062

1 092

42.19

0.352

3 103

2 422

6 815

42

5

1 588

_

15

2

2 478

3

3

40

22 000

Lögdö och Lagfors bruk _________ _______

409

504

453

422

474

15.89

_

—

—

—

Skön socken _________________________________

882

1 100

1 775

3 273

4 357

393.99

0.240

18 154

2 549

6 298

—

—

210

—

2 124

119

247

—

—

—

3 143

—

—

—

?

Timrå » ....................... ........

950

1 194

1 457

1 962

2 140

125.26

0.473

4 524

3 248

13 785

160

2 013

524

603

—

—

—

3 302

—

—

—

?

Alnö » ............... ..... ...........

854

950

1 106

1 398

1 761

106.21

0.5 61

3 196

2 860

9 795

84

2

1 588

32

93

10

2 272

—

17

21 630

Indal » ________ ____________________

1 705

1 870

2 230

2 356

2 440

43.il

2.52 1

968

5 184

42 859

255

2 983

1 048

936

30

3 858

101

—

126

25 390

Liden » ........................

1 305

1 453

1 729

1 989

2 012

54.18

5.662

355

5 375

101608

185

1 900

165

672

15

3 680

—

19

?

Holm » ........... ___________ ..

585

735

895

944

1 045

78.63

2.107

496

2 253

41 150

70

5

1 004

127

262

13

1 646

13

—

15

3 823

Selånger » ....... . ____

1 171

1 278

1 427

1 501

1 598

36.46

1.059

1 509

4 647

19 152

221

1 625

427

167

4

_

1 in

50

_

35

25 045

Satin a » . . .. ________ _____ ____

1 428

1 560

1 824

1 902

1 910

33.7 5

1.754

1 089

4 978

32 455

250

900

180

360

14

3 000

12

?

Njurunda socken med Galtströms bruk och

Svartviks varf ___________________________

2 258

2 479

3 050

3 578

3 898

72.63

2.328

1 674

7 494

39 408

—

—

500

—

4 000

125

2 400

12

—

—

3 500

—

—

—

?

Luna socken .................................

1 668

1 689

2 067

2 522

2 757

65.29

1.690

1 631

5 229

32 763

—

—

320

—

2 987

1 706

533

15

—

—

2 037

—

—

22

35 170

Attmar » ..............................

1 802

2 062

2 196

2 577

2 669

48.11

3.08 2

866

6 510

58 290

596

1 909

1 600

409

70

—

—

4571

—

—

48

9

Stöde )> ................. .....

1 877

2 307

2 733

3 099

3 272

74.32

4.999

655

9 436

105300

615

2 500

1 350

825

85

_

1 600

220

—

28 800

Torp » _____________________________

3 792

4 239

5 144

5 902

6 258

65.03

9.471

661

18 969

174 931

1 200

11 200

2 100

1 500

50

15 000

48

100

150 000

Bergsjö » .................. .........

1 961

2 266

2 854

3 250

3 464

76.64

7.361

471

9 526

157 675

856

5 939

476

1 524

99

7 222

32

65

15 800

Hafveri) » .............. ...............

790

870

1 004

1 231

1 382

74.94

5.951

232

2 969

96 281

84

27

476

10

in

8

1 651

4

?

Sundsvalls stad ..............................

2 075

2 837

4 432

6 405

7 270

250.36

0.189

38 466

1 201

2 800

—

—

55

—

186

25

—

—

. —

—

998

54

—

—

11 133

Summa

28 814

33 258|

40 978

49 439

54016

87.46

55.266

976

105777

1 043 913

-

—

6 053

56

49 832

10 722

10 876

451

—

—

67 657

697

7

629

367858

opaginerad Kontrollera mot PDF

Provinsernas och Kyr kosocknarnas

namn

Intal invånare i

socken år

1840

1850

1860

1870

1873

659

1 014

1 155

1 701

1 842

532

622

912

1 190

1 284

370

441

499

724

783

1 331

1 535

1 672

2 194

2 276

655

788

984

1 130

1 224

1 083

1 210

1 527

1 809

1 893

701

860

1 227

1 630

1 802

726

910

1 144

1 453

1 613

1 070

1 282

1 513

1 666

1 751

594

685

831

975

1 012

1 043

1 345

1 592

1 742

1 822

1 006

1 173

1 337

1 416

1 395

1 156

1 368

1 542

1 692

1 847

634

663

777

900

947

310

438

476

524

540

626

729

830

905

937

931

1 106

1 201

1 204

1 278

663

849

9.30

1 025

1 115

721

785

847

907

929

631

692

758

723

735

1 345

1 662

2 083

2 567

2 734

1 551

1 778

2 004

2 487

2 815

1 802

1 848

1 987

2 051

2 157

1 250

1 415

1 707

1 782

1 830

929

1 063

1 185

1 176

1 242

874

1 035

988

991

1 000

2 2 1 5

2 421

2 517

2 507

2 528

730

723

708

758

824

1 179

1 334

1 502

1 853

2 063

1 148

1 324

1 484

1 625

1 630

2 498

2 848

3 092

3 113

3 133

1 685

1 899

2 028

1 993

1 959

3 172

3 594

4 092

4 593

4 756

1 073

1 249

1 464

I 933

2 041

844

1 102

1 359

1 471

1 566

2 863

3 576

3 933

4 140

4 381

1 966

1 842

2 094

2 299

2 355

727

1 066

1 207

1 526

1 593

2 604

2 936

3 159

3 826

3 902

2 948

3 334

3 694

3 716

3 814

1 766

2 063

2 618

2 526

2 767

1 943

2 396

2 934

3 487

3 497

2 163

2 276

2 644

3 249

3 428

2 344

3 021

3 568

4 066

4 643

57 061 |

66 300 |

75 805 |

85 245 1

89 682 1

Tillväxten

under de

33 åren

i 0/

1 / o

Ångermanland.

Tåsjö socken .......................................

Fjällsjö » .....................................'' ''

Bodum »

Barnsele »

Edsele „

Hellgum „

Junsele » ...............

Liden »

Besele »

Ed » ;;;;;;;;;;;; ;;;;;

Långsele »

Graninge »

Sollefteå »

Multrå »

Sånga »

Ofver-Lännäs socken

Botheå socken med Gålsjö bruk.........

Styrnäs socken .......

Thorsåker »

Dal »

Ytter-Lännäs »

Gudmundrå » .....................’

Högsjö » ..............

Hemsö »

Stigsjö „

Wiksjö »

Häggdånger »

Nora »

Skog »

Bjertrå » ...............

Ullånger »

Nordingrå »

Wibyggerå »

Själevad socken med Örnsköldsvik............

Björna socken ...

Mo ......

Nätra »

Sidensjö »

Skorped »

Anundsjö »

Amäs »

Grundsunda »

Gideå » .............. |

Trehörningsjö «

Säbrå »

Hernösands stad, Hernö socken och Hernösands hospital

.................................

179.01

141.3 5

111.02

71

86.87

74.7 >)

157.0 6

122.18

68.0 4

70.3 7

74.69

38.0 7

69.7 8

49.3 7

74.1!)

49.08

37.27

68.17

28.85

16.4 s

103.2 7

81.50

19 7 0

46.40

33.09

14.42

14.13

12.88

74.98

41.9!)

25.42

16.20

49.91

90.21

86.5 5

53.02

19.7!)

119.12

49.8 5

29.3 8

66.68

79.0 8

58.48

98. us

Summa

57.17 13,

Tabell lV-r A

tunnland

t u n

Antal

vanare på

qvadrat

mil

Skogbärande

mark

106

156

525

319

732

2 477

1 191

811

840

745

848

831

1 191

839

515

2 496

983

1 173

726

1 785

945

2 826

1 307

1 840

1 078

1 826

1 063

1 192

1 482

506

147

1 447

I 035

12 270

5 849

9 877

119 703

60

3 220

35

40

4 020

5 804

82 049

—

—

106

16

1 073

44

17

10

1 116

4 587

73 846

—

—

19

25

850

12

15

_

1 562

15 073

169 464

—

—

496

20

3 035

24

17

_

3 342

5 681

62 333

—

—

80

—

965

28

8

1 143

5 652

71 438

—

—

335

—

1 786

195

76

1 770

8 469

127 470

—

—

15

17

1 603

24

6

1 044

4 620

64 809

—

—

100

25

1 500

60

25

_

800

4 846

83 600

—

—

263

10

3 400

54

49

2

1 926

3 385

27 701

—

—

250

—

1 440

60

40

_

720

5 932

23 250

—

—

560

—

2 065

722

36

_

1 fil 4

1 814

62 039

—

—

216

—

1 471

81

17

2 065

2 837

3 2 859

3

—

317

—

2 611

571

53

119

2 867

2 842

24 100

—

—

194

—

1 593

68

29

76

12

337

1 605

11 850

—

—

114

—

614

26

—

27

474

1 864

23 915

—

—

461

—

1 716

198

76

187

_

1 272

2 643

31 136

—

—

486

—

2 590

60

—

54

_

1 032

1 973

24 007

—

—

237

—

2 135

51

—

102

_

1 817

2 305

14 700

—

—

240

—

3 780

160

—

100

_

1 500

1 710

17 504

—

—

254

—

i in

63

55

_

962

4 786

42 160

—

—

393

—

3 222

87

10

70

_

2 286

3 726

.37 570

—

1

242

—

2 664

59

15

26

—

4

3 248

3 74.3

45 830

44

—

1 508

24

—

4

—

—

1 428

25

250

10

500

4 418

30 288

—

—

280

—

2 600

BO

12

_

2 040

3 506

35 303

—

—

50

—

1 020

105

480

2 425

15 670

—

—

190

—

1 839

30

11

15

3 810

4 986

26 241

—

—

352

—

4 595

251

16

95

_

8 760

1 927

8 760

—

—

190

—

1 429

140

44

24

_

2 286

3 150

21 350

—

—

317

—

6 429

63

—

80

4 762

3 191

24 572

—

—

347

—

3 500

104

23

56

_

3 712

6 005

23 550

—

—

417

—

5 130

46

31

5 957

4 088

33 250

—

—

340

—

5 400

100

_

5 600

9 411

41 834

—

—

365

—

10 317

476

56

in

_

11111

7 853

90 341

—

—

90

—

2 800

120

6

_

3 020

3 468

26 450

~

—

214

—

3 657

238

56

89

_

3 671

8 103

55 804

—

21

762

3.3

10 317

556

325

286

10 318

6 922

49 410

—

—

171

—

3 833

229

136

83

_

4 781

4 079

77 600

—

—

51

4

2 064

321

66

38

_

1 733

17 919

361 538

—

—

150

74

6 84 7

168

460

210

_

12 410

10 210

47 220

—

—

700

—

5 375

150

150

150

_

13 200

5 477

52 500

—

—

71

6

2 730

38

38

13

_

4 889

6 736

68 300

2 933

41 185

220

25

4 830

560

49

10

—

—

5 617

5 485

34 530

—

150

—

1 .320

119

—

20

—

12

3 100

1 183

3 887

—

—

63

—

709

193

—

_

963

228 249

2 442 916

3

22

10 997 |

255

132 943

6 763

1 645

2 478

- |

30

ISO 735

39

175

286

65

19

26

57

335

159

166

401

14

Skörd år 1872 i

Centner

Lin

Hö

6

?

6

6 071

2

?

1 38

44 828

5

19 500

14

28 000

7

?

25

?

17

19 500

8

12 080

13

24 208

12

13 988

25

42 420

16

64 438

18

1 672

22

10 307

12

?

17

12 156

—

?

20

8 500

60

23 860

118

30 611

35

20 000

SB

P

?

18 000

13

?

36

?

122

46 810

30

?

500

39 000

112

36 000

289

52 367

200

SB 000

växt

?

96

V

100

p

225

70 000

113

40 100

SO

7 400

130

128 000

225

61 640

SO

2 300

25

43 500

100

?

9

23 200

50

2 955

984 456

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell N:r 5

1

--

3

1

a

6

7

8

Areal i

tunnland

e 1 o p

Skörd år 1872 i

Provinsernas och Kyrko-

Antal invånare i

socken

år

Tillväxten

Areal i

Antal in-

S k

ö r d

e b

p e t

å r

1 8

7 2

i

t u n

n o

r

Centner

socknarnas namn

under de

qvadrat-

vanare på

Inrös-

Skogbärande

po

O:

s*

s

ti

ti

■<

ti

1 B

ti

Lin

Hö

1840

1850

1860

1870

1873

33 aren

i °/„

mil

qvadrat-

mil

nings-

jord

mark

ti

Cb

ckT

1°

8

8*

1

3

1

ti

-

1

Jernband.

Eagunda socken ..........................................

1 392

1 614

2 148

2 797

3 053

119.32

7.806

391

6 427

118 638

—

—

431

—

1 632

251

273

P

—

—

2 756

105

—

—

—

Pors » ..........................................

845

1 023

1 383

1 631

1 667

97.28

4.151

402

2 239

39 558

—

—

203*

—

1 964

38

218

2

—

—

3 735

P

—

—

—

Hellesjö » ....................................

681

456

888

548

1 198

678

1 475

717

1 512

767

122.0 3

68.20

6.740

3.252

224

236

2 903

2 528

77 392

45 217

183

151

1 276

895

171

79

32

65

P

1 804

2 265

P

P

Håsjö » ...............-..........................

—

—

—

?

—

—

—

—

—

Stugun » ..........................................

611

726

953

1 275

1 425

133.22

5.486

260

4 165

56 204

—

—

174

—

865

243

274

P

—

—

1 845

16

—

—

—

Refsund » ..........................................

Bodsjö socken med Nyhems kapell ..................

1 049

489

1 138

550

1 051

899

1 246

1 085

1 261

1 154

20.21

135.99

5.793

4.519

218

255

j 7 845

186 373

—

—

248

—

2 202

113

371

302

—

—

2 381

P

—

—

—

Sundsjö '' socken ..........................................

732

804

974

1 211

1 313

79.37

4.040

325

4 259

71 226

—

—

251

—

1 in

P

?

90

—

—

2 317

P

—

—

—

587

1 332

334

1 126

610

1 622

358

1 171

784

1 704

424

1 282

968

1 940

425

1 446

1 065

1 998

432

1 425

81.43

50

29.34

26.55

4.713

2.494

0.224

1.384

226

801

] 929

1 030

2 539

9 329

2 031

6 575

79 847

35 478

4 577

26 767

163

508

84

428

937

2 849

651

2 373

P

?

189

16

38

87

206

57

179

1 873

3 857

556

2 484

- ?

P

Brunflo » .......................................

222

4

Marieby » .................................

P

Lockne » ..........................................

—

—

9

—

—

P

—

—

—

Lith » ..........................................

1 680

1 795

2 072

2 237

2 263

34.70

6.537

346

16 157

126 271

—

—

487

—

5 095

62

171

444

—

—

4 071

P

—

—

—

Kyrkas » ..........................................

310

334

382

398

399

28.71

1.017

392

1 317

21 552

-

—

127

—

976

2

3

116

—

—

810

P

—

—

—

Häggenås « ..............-...........................

1 051

1 219

1 370

1 565

1 690

60.8 0

4.044

418

3 998

86 047

—

—

154

—

2 175

9

27

57

—

—

1 992

P

—

—

—

Föllinge » ..........................................

1 202

1 502

1 735

2 081

2 241

86.44

|

I l

198

?

97

1

3 241

471

—

—

—

Föllinge och Ströms Lappmark ........................

311

344

390

407

410

31.83

28.804

in

17 387

388 733

2 597

634

P

—

—

—

Betagen socken .......................................

298

330

417

503

547

83.5 6

)

1

11

—

—

—

2 370

235

2 677

247

3 in

320

3 568

392

3 715

451

56.75

91.91

275

26

3 381

167

9

?

46

6

?

3 087

349

P

Borgvattnet » .......................................

16.609

251

24 429

314 980

1-

_

—

38

—

—

11

—

—

—

Ström » ....................................

1 116

317

534

872

1 005

1 364

423

621

956

1 042

1 858

555

871

1 052

1 161

2 380

777

990

1 155

1 308

2 630

814

1 054

1 150

1 276

135.66

156.78

97.38

31.88

26.97

(

108

71

»

2 710

1 158

651

3 130

2 380

83

27

?

?

P

54

50

s

5 721

2 201

2 302

3 131

3 427

P

?

Alanäset » ....................................

27.81 s

124

8 786

126 287

30.115

0.981

0.6 3 0

35

1 172

2 025

11 532

5 500

3 236

554 683

16 289

11 637

l

p

P

191

322

304

336

164

94

201

354

P

Frösön- » ...........-...........................

—

—

—

—

—

?

—

—

—

Hallen » ....................................

965

1 019

1 122

1 105

1 133

17.4 1

6.9 64

163

6 780

56 020

—

—

176

—

3 558

229

190

564

—

—

4 180

64

—

—

—

Norderön » .......................................

269

288

281

273

259

—

0.219

1 183

2 000

3 033

—

—

45

—

1 122

32

113

253

—

—

1 002

27

—

—

—

Marhy » .......................................

287

340

404

421

463

61.32

0.829

559

3 263

16 370

—

—

48

—

1 397

55

81

218

—

—

1 231

18

—

—

—

1 715

516

1 558

950

1 671

1 129

1 881

1 328

2 010

1 397

17.2 0

170.74

9.7 0 1

1.287

207

I 085

8 251

1 259

163 378

32 005

260

60

2 960

768

P

162

43

in

24

3 746

960

143

33

Klöf sjö socken med A sans kapell .....................

—

—

3

12

—

—

—

—

—

Rätan » ..............................—...........

533

633

838

1 004

1 056

98.12

8.488

124

5 143

179 785

—

—

164

—

683

122

62

35

—

—

1 421

P

—

—

—

1 471

835

678

776

1 556

902

686

810

1 700

882

816

1 003

1 747

1 030

905

1 194

1 768

1 032

900

1 274

20.19

23.59

32.74

64.18

9.063

0.921

1.046

2.786

195

1 121

860

457

6 704

3 482

4 149

3 954

266 395

16 138

18 717

53 926

423

166

287

294

3 587

1 462

4 135

4 048

256

56

76

56

544

256

292

314

358

114

200

313

4 190

2 540

2 365

3 571

287

81

124

127

Hackas socken med Gillhofs kapell .....................

—

—

—

Undersåker socken med Undersåkers Lappförsamling

831

989

1 142

1 411

1 428

71.84

18.822

76

8 560

177 078

—

—

102

—

1 057

256

P

155

—

—

4 321

?

—

—

—

Mörsill socken .......................................

325

1 206

1 477

342

1 354

1 799

2 540

419

1 548

2 006

3 050

1 563

690

461

1 765

2 077

3 132

1 628

766

470

1 817

2 144

3 179

1 619

801

44.62

50.66

45.16

59.43

26.58

37.16

2.419

16.65 7

22.504

16.863

3.752

1.000

194

109

95

189

432

794

1 743

15 602

10 980

10 329

11 263

3 630

37 315

172 639

180122

235 725

71 677

19 456

54

27

97

175

341

1 020

644

24

?

25

23

P

30

72

12

1 416

P

Are » ..........................................

2 362

P

Kall » ..........................................

36

61

4 000

13

Offerdal » ..........................................

1 994

3 460

54

397

10 636

19

_

Aisen » ........................................

1 279

1 400

629

135

2 698

71

419

135

6 238

p

_

Mattmar » ..........................................

584

—

—

32

—

1 508

216

135

86

—

—

1 905

?

—

—

—

Rödön » ........................................

1 094

1 120

1 205

679

762

761

1 298

715

850

894

1 342

723

876

1 391

1 031

440

7 049

14 619

368

2 645

324

540

386

3 614

p

Näskott » ....................................

548

649

698

707

31.93

0.7 Öl

3 299

12 464

128

1 011

149

195

166

_

1 965

p

Aspås » ....................................

619

5 400

40 133

164

1 060

54

in

115

_

_

1 584

17

Ås » ...................................

658

897

36.32

0 Q9A

969

16 740

181

1 911

93

199

215

_

_

1 928

P

Östersunds stad ..........................................

459

817

1 496

1 717

1 884

310.46

0.045

41 867

Arealen inbei

äknad i Brunflo

—

—

8

—

406

32

19

4

—

—

1 032

127

—

—

—

Summa

40 054

45 592

53 939

61 579

64 184

60.24

295.116

217

270 577

4 171 391

l

—

8 189

3

83 090

4 187

5 766

6 266

—

—

121 872

1 212

—

—

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell N:r 6.

Provinsernas och Kyrko-

socknarnas namn

'' i 1 2

1 3

! 4

5

(i

7

8

---

tunnland

8 k

ö r d

e b

e 1 0 |

p e t

å r

18 7 2

i

t u n n 0

r

Skörd år 1872 i

Centner

Antal invånare i

socken

ar

Tillväxten

Areal i

qvadrat-

mil

Antal in- vånare pi

qvadrat- mil

Areal

1840

1850

1860

1870

1873

under de

33 åren

: °/0

Inrös-

nings-

jord

Skogbärande

mark

Hösthvete

Höstråg

Vårråg

Korn

Hafre

Blandsäd

Ärter

Bönor

Vicker

Potatis

Andra

rotfrukter

Linfrö

Lin

Hö

Herjedalen.

''

Sveg socken ......

i no

1 298

1 294

1 378

1 475

32.88

12.922

114

4 636

94 450

—

—

62

—

967

176

?

1 316

Linsells kapell

362

488

593

637

690

90.61

10.054

69

2 244

36 933

—

—

5

—

232

12

?

1

—

—

253

—

—

—

—

Elfros socken

481

545

589

603

641

33.26

3.548

181

1 435

51 375

37

_

898

61

13

1 009

r hela

socknen-]

Lillherrdal [länsdel] socken .

L 951

1053J

1 184

1 300

1 363

43.32

20.747

66

4 488

99 144

—

—

245

—

1 051

271

99

—

—

—

1 309

—

—

—

—

Ytter Högdal socken ..........

923

1012

1 138

1 218

1 330

44.10

11.485

116

6 616

67 211

—

—

163

—

1 837

21

15

—

—

—

3 381

—

—

—

—

Öfver Högdal j> ____

225

230

249

254

273

21.3 3

1.838

149

679

23 285

—

—

52

—

366

?

?

—

—

—

702

—

—

—

—

Hede »

612

727

860

906

969

58.33

I

3 571

92 083

42

750

?

?

1 270

j 29.363

45

Storsjö kapell _______

250

292

307

324

345

38

I

898

159 424

—

—

—

—

124

—

—

—

—

—

411

—

—

—

—

Hede lappförsamling __________

141

171

159

145

150

6.38

—

—

Vemdalen _______________________

648

723

746

832

868

33.95

9.531

91

2 991

54511

—

—

48

—

700

?

—

—

—

1 016

Tännäs ....................

529

696

788

825

858

62.19

17.818

69

2 857

73 480

_

_

45

2 322

Ljusnedals bruk ..............

406

456

396

376

363

Summa

6 638

7 691

8 303

8 798

9 325

40.48

117.306

80

30 415

751896

—

—

654

—

6 925

586

127

1

—

—

12 989

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell N:r 7.

Förteckning öfver de inom 2l/2 å 3 mil från Bottenhafvet, i Helsingland, Medelpad och Ångermanland, belägna socknar samt deras folkmängd, areal och antal

invånare på qvadratmil.

Socknarnes namn

Folk!

år 1873

n ä n g d

tillväxt från

1840 till 1870

i procent

Areal i

qvadratmil

Antal

invånare för

qvadratmil

Helsingland.

Skog ----------------------------------

2 989

51.57

3.229

926

Söderala ______________________________

5 016

111.20

2.158

2 324

Söderhamn ___________________________

5 808

265.28

0.2 76

21 040

No ____________________________________

1 535

12,04

0.833

1 833

Norrala_______________________________—

2 068

16.70

1.296

1 596

Trönö _________________________________

1 334

29.14

1 466

911

Enånger _______________________________

2 934

33.55

2.510

1 169

ISTjutånger______________________________

1 581

46.25

j 0.940

2 148

Nianfors ______________________________

438

50.52

Idenor _________________________________

626

10.99

0.42 9

1 459

Hudiksvall ...........................

3 503

81.88

0.172

20 370

Tima.................................—

1 601

19.39

1.013

1 580

Forska .................................

2 872

34.3 3

2.079

1 381

Hög -------------------------------------

591

3.87

0.676

874

tingstad _____________________________

1 768

36.63

1.958

903

Ilsbo ____________________________________

529

7.52

0.5 17

1 021

Harmånger ___________________________

1 826

41.5 5

1.065

1 715

Bergsjö _________________________________

3 287

34.6 0

3.195

1 029

Jättendal ______________________________

1 166

16.48

0.830

1 405

G narp _______________________________

2 870

29.16

2.822

1 017

Summa

44 342

48.00

27.463

1 615

Folkmängdens tillväxt för

år = 1.45 °/0 •

Medelpad.

Njurunda ______________________________

3 578

72.63

2.328

1 674

Attmar .................... ............

2 669

48.11

3.082

866

Tima _________________________________

2 757

65.29

1.690

1 631

Sundsvall ..............................

7 270

250.36

0.189

38 466

Selånger ______________________________

1 598

36.4 6

1.059

1 509

Skön___________________________________-

4 357

393.99

0.2 40

18 154

Alnö ____________________________________

1 761

106.21

0.5 51

3 196

Timrå .................................

2 140

125.26

0.473

4 524

Sättna _________________________________

1 910

33.75

1.754

1 089

Tynderö ..............................

1 092

42.19

0.352

3 103

Nässjö .................................

2 217

81.42

1.658

1 337

Indal___________ _______________________

2 440

43.11

2.521

968

Ljustorp _______________________________

2 000

52.44

3.818

524

Folkmängdens tillväxt för

Summa

35 101

86.87

19.715

1 780

år = 2.6 3 °/0.

Folkmängd

Antal

Socknarnes namn

år 1873

tillväxt från

1840 till 1873

i procent

Areal i

qvadratmil

invånare för

qvadratmil

Ångermanland.

Stigsjö ---------------------------------

Häggdånger ___________________________

Hernösand ___________________________

Högsjö ---------------------------------

Wiksjö _________________________________

Gudmunrå ___________________________

Sollefteå ..............................

Mulltrå _______________________________

Thorsåker______________________________

Ytter-Lännäs ________________________

Dal ___________________________________

Ed______________________________________

Sånga _________________________________

Ofver-Lännäs ________________________

Botheå __________________________________

Styrnäs _________________________________

Bj entra _________________________________

Skog ____________________________________

Nord ____________________________________

Nordingrå ... ________________________

Ullånger ..... ....................—

Wihyggerå ...........................

Sidensjö ..............................

Nätra _________________________________

No __________________________________

Själevad och Örnsköldsvik _________

Arnäs _________________________________

Gideå _________________________________

Grundsunda ____________________________

1 830

| 9 071

2 157

1 242

2 815

1 847

947

929

2 734

735

1 012

540

937

1 278

1 115

2 063

824

2 528

3 133

1 630

1 959

2 355

4 381

1 566

4 755

3 814

3 497

2 767

46.40

68.57

19.70

33.69

81.5 0

59.78

49.37

28.85

103.27

16.48

70.37

74.1 9

49.68

37.27

68.17

74.98

12.88

14.13

25.42

41.9 9

16.26

19.79

53.02

85.55

49.91

29.38

79.98

56.6 8

1.560

1.304

2.194

1.710

1.128

1.551

1.16 8

0.7 8 0

5.313

0.876

1.383

0.643

1.257

1.507

1.342

0.7 30

0.872

1.416

1.703

1.247

1.817

4.682

2.9 57

1.314

2.604

2.635

0.285

2.673

1 173

6 956

983

726

2 495

1 191

811

1 191

515

839

768

840

745

848

831

2 826

945

1 785

l 840

1 307

1 078

504

1 482

1 192

1 826

1 447

12 270

1 035

Inberäknadt Säbrå samt

Hernösands Central- och

Hospitals-församling.

Folkmängdens tillväxt för

år = 1.4 7 °/0.

Summa

64 461

48.5 6

48.6 51

1 325

Sammandrag.

Helsingland ___________________________

44 342

48.00

27.463

1 615

Medelpad ______________________________

35 101

86 87

19.715

1 780

Ångermanland ________________________

64 461

48.6 6

48.651

1 325

Folkmängdens tillväxt för

Summa

143 904

57.90

95.829

1 502

för år = 1.7 6 °/0.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell N:r 8.

Uppgift å hufvudsakligaste trävaruexporten från nedannämnda tullkammaredistrikt under åren 1868

-1873.

Tullkammaredistrikt

Timmer, master

m. m. af

8.3 tums eller

större diameter

i toppen

Hernösand

År 1868 _________________

» 1869 __________ -

» 1870 _________________

» 1871 _________ -

» 1872 _________________

» 1873 .................

Sundsvall.

År 1868 ...... -

» 1869 .................

» 1870 _________________

» 1871 _________________

» 1872 _________________

» 1873 _________________

Hudiksvall.

År 1868 _________________

» 1869 _________________

» 1870 _________________

» 1871 _________________

» 1872 _________________

» 1873 _________________

Söderhamn.

År 1868 __________________

» 1869 _________________

» 1870 _________________

» 1871 .................

» 1872 _________________

» 1873 __________________

Kub.-fot

729 324

1 082 351

815 816

1 297 097

1 305 140

1 336 328

4 387 763

3 687 227

1 971 820

2 651 041

2 583 884

2 539 975

317 797

77 077

200

311 350

404 150

206211

345314

777 630

1 112 474

927 440

1 171 220

1 204 968

Timmer,

master in. m.

med mindre

diameter i

toppen

Kub.-fot

8 623

4100

19 491

3 676

49 503

189 858

133272

42 768

12 934

67 906

179 520

957

100

2 454

350

4 756

1 689

2 535

1 380

3 367

Bjelkar och

sparrar, 6.6

tums och

deröfver

Bjelkar och

sparrar

derunder

Bräder

och

plankor

Kub.-fot

494 277

330 899

310 673

232526

233161

367 687

5 804 204

4 821 234

6 617 825

4 884144

7 372 199

6 549 321

363 045

453222

657195

342 419

536901

608 236

1 219 991.

837916

975053

833013

765 252

736005

Kub.-fot

6 009

10 364

3 910

5 191

6 090

577 817

474015

626 242

807984

1 217 910

1 474 164

1 747

1 157

19 159

17 443

28 000

29 406

300

263

1 238

25 345

Kub.-fut

9 735 344

10 834483

11 266 718

11 963 228

12 622 435

14 152 901

7 953 617

9989706

11 915 493

11 563 845

15 892 455

13 104 477

2 386 980

2 223 393

2 576 697

2 652 997

2 809 740

3 922 732

9793593

11 427 866

10 151 932

12 293 819

13 271 665

14 062 820

Bröd- och

plankstump

Kub.-fot

520 281

392 900

521 444

666 695

691 209

586776

723314

668876

998 074

1 225 635

1 306 649

1 242 201

32 808

31 221

50 085

87 018

100 468

107 625

894 009

548 655

755 658

652 435

737849

378597

Summa

Summa samtliga

?ffekter

under å

r

Summa af de

Medeltal deraf

1868

1869

1870

1871

1872

1873

kolumnerna

på sex år

Kub.-fot

Kub.-fot

Kub.-fot

Kub.-fot

Kub.-fot

Kub.-fot

Kub.-fot

Kub.-fot

11 493 858

12 655 097

12 938 052

---

—

14 168 413

14851945

16 499 285

19 636 573

19 774 330

22 172 222

21 145 583

28 440 503

25 089 658

3 103 3,34

2 786 170

3303336

3 413 681

3879259

4 874 210

12 253 557

13 597 086

12 996 806

14 709 242

15 948 604

__

—

—

16411 102

54 356 9841/3

46 487 322

48 812 683

51 410 416

53 436 919

63 .120 311

62 874 255

326 141 906

Uppgift å beloppet af sammanlagda uppbörden af tull- och båkmedel vid nedannämnde tullkammare under åren 1861-1873.

uppe

Hernösand .. _____ ____________

LJL 1/ CL

1864

1865

'' 1866

1867

Riksmynt

1868

Riksmynt

1869

Riksmynt

1870

Riksmynt

1871

Riksmyn

t

1872

Riksmyr

it

1873 ~

Riksmyn

t

Tillväxten under

de tio åren i °/0

101236

195 027

53 785

67 718

27

27

52

96

99 292

203797

48 681

88 821

28

30

11

50

101078

216 971

51 352

76 316

4

28

12

75

92 948

200 944

53 266

92 410

55

78

32

39

100 441

294 048

66 811

103 316

20

21

1

37

140 936

331218

68 975

120 751

92

.81

80

83

138 735

397 564

79 546

117 939

6

90

46

99

173925

457 695

108123

145 627

17

23

87

85

234334

547 871

94201

163 428

78

2

30

79

227 531

619 305

123 046

168864

24

93

78

10

124.7 5

217.55

128.77

149.30

Sundsvall ______________________________

Hudiksvall ___________________________

Summa

417 768

2

440 592

19

445 718

19

439 570

4

564616

79

661 883

36

733786

41

885372

12

1 039 835

89

1 138 748

5

172.58

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell N:r 9.

Våglängd

Anläggnings-

S t

i g n

i n g a r

kostnad

Kronor

1 : 60

1 :

61—1 : 79

1 :

80—1 : 99

1 : 100—1 : 149

mil

fot

mil

fut

mil

fot

mil

fot

mil

fot

N:r 1.

Hybo—Välje .............

3

14000

2 086 000

9 900

14 400

8 300

15 700

Val jo—Ange .....................

6

13 100

3480000

1

28 600

—

23 700

—

5 70o

—

23 900

Summa

9

27 100

5 566 000

2

2 500

i

2 100

—

14000

i

3 600

Tillkommer

Torpshammar-—Ange ............

3

16 500

2 035 000

20 380

15 700

8 800

16 600

Summa

13

7 600

7601000

2

22 880

i

17 800

22 800

i

20 200

N:o 2.

Hybo—Välje.....................

3

14000

2 086 000

9 900

14 400

8 300

15 700

Välje—Torpshammar .........

6

31 000

4 264 000

—

14 000

—

22 600

—

7 400

—

22 700

Summa

10

9 000

6 350 000

3

23 900

i

1 000

—

15 700

i

2 400

Tillkommer

Torpshammar—Ange............

3

16 500

2 035 000

20 380

15 700

8 800

16 600

Summa

13

25 500

8 385 000

4

8 250

i

16 700

—

24 500

i

19 000

N:o 3.

Hybo — Johannisfors — Torps - hammar ________________________

13

17 500

9250000

2

13 500

i

28 600

i

1 100

i

21 900

Torpshammar—Ange............

3

16 500

2 035 000

—

20 380

—

15 700

—

8 800

—

16 600

Summa

16

34 000

11 285 000

2

33 880

2

8 300

i

9 900

2

2 500

Skillnad

1) mellan alternativen N:r 1

och N:r 2

till fördel för N:r 1 ............

17 900

784 000

1

21 400

1 700

till fördel för N:r 2 ____________

2) mellan alternativen N:r 1

och N:r 3

till fördel för N:r 1 ____________

3

26 400

3 684 000

11 000

1 100

26 500

23 100

1 200

18 300

3) mellan alternativen N:r 2

och N:r 3

till fördel för H:r 2 ____________

3

8 500

2 900 000

27 600

21 400

19 500

till fördel för N:o 3 .........

—

—

----

1

10 400

—

—

—

—

—

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

F olkmängd

år 1873

Areal i

qvadratmil

Antal

Areal i

tunnland

S k ö

r d e b e 1 o p

p å r 1

8 7 2

Socknarnes namn

invå- nare på

Inrösnings-

jord

Skogbärande

mark

i

tunnel

i centner

qv.-mil

Spanmål

Rotfrukter

Linfrö

Lin

Hö

Delsbo ............

4315

3.732

1 156

10 636

71 156

16 898

16 667

950

?

Bj uråker...............

3 630

6.053

600

S 144

115 717

2 254

8 778

—

1 050

40 000

Forssa..... ............

2 872

2.079

1 381

6 386

39 626

7 399

7 627

8

500

30 200

Hudiksvall............

Tima ..................

3 503

1 601

0.172

1.013

20 370

1 580

4 219

15 610

4 420

3 968

48

?

35 000

H%r ..................

591

0.676

874

1 880

10 347

1 798

660

—

65

?

Bogstad ...............

1 768

1.958

903

3 151

36 385

4 230

3 175

—

300

35 000

Ilsbo .................

529

0.51 7

1 021

1 159

6 720

1 944

1 905

32

?

?

Harmånger______ .. ..

1 826

1.065

1 715

3 173

19 361

3 274

3 333

48

130

4 460

Jättendal ____________

1 166

0.8 3 0

1 405

2 637

15 001

4 125*

3 649

—

276

?

Gnarp................

2 870

2.822

1 107

5 321

56 986

2 696

3 000

—

345

?

Bergsjö ...............

3 287

3.195

1 029

8 059

60 655

6 906

11 191

—

290

50 080

Hassela ...............

2 007

3.691

544

4 904

75 675

3 794*

5 889

—

280

18 000

Summa

29 965

27.803

1 078 |

59 669

523 239

59 738

69 842

136

4 186

212 740 1

Utom hafre.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell N:ril

f äglängd

Anläggnings-

kostnad

S t i g n

i

n g a i

1

Kronor

1 : 60

1 :

61—1 : 79

1 :

80—1 : 99

1 : 100—1 : 149

mil

fot

mil

fot

mil

fot

mil

fot

mil

fot

N:r 1. Primitiva linien

(A-linien)

Torpshammar—Ange ..

Ange—Östersund .......

Östersund—Kaskett ......

3

9

2

16 500

9 500

3 200

2 035 000

5 672 000

1 244 000

2

20 380

80

4 560

—

15 700

20 200

—

8 800

9 120

12 670

i

16 600

15 120

10 370

Summa

N:r 2. C-linien

14

29 200

8951000

2

25 020

—

35 900

—

30 590

2

6 090

med direkt beröring af

Östersund

T orpshammar—Håssj ö

Håssj ö —Dusnäsviken

7

4

2 800

32 400

35 500

3 200

4 100 000

2 630 000

2 566 000

1 244 000

1

15 200

12 900

6 600

4 560

—

14000

4 100

23 500

—

15 100

1

200

Dusnäsviken— Östersund

Östersund—K äskott

3

2

1

-

—

6 100

13 600

12 670

—

17 400

18 600

10 570

Summa

N:r 3. C-linien

18

1 900

10 540 000

3

3 260

i

5 600

i

11 470

2

10 770

med indirekt beröring af

Östersund

Torpshammar—Håssj 8

Håssj o—Dusnäsviken

Dusnäsviken—Kaskett .........

Bibanan: Lith—Östersund ...

7

4

5

1

2 800

32 400

6 700

20 800

4100000

2 630 000

3 236 000

1 079 000

1

15 200

12 900

4 200

21 000

—

14 000

4 100

12 000

4 000

—

15 100

6 100

12 600

2 300

1

200

17 400

26 900

9 600

Summa

Skillnad

18

26 700

11 045 000

2

17 300

_

34 100

i

100

2

18 100

1) mellan N:r 1 och N:r 2

till fördel för N:r 1

2) mellan N:r 1 och N:r 3

3

8 700

1 589 000

—

14 240

—

5 700

—

16 880

—

4 680

till fördel för N:r 1_____

till fördel för Kir 3 ... .

3

33 500

2 094 000

—

7 720

—

1 800

—

5 510

—

12 010

3) mellan N:r 2 och N:r 3

till fördel för N:r 2

till fördel för N:r 3.........

—

24 800

505 000

—

21 960

—

7 500

—

11 370

—

7 330

—

—

--I

opaginerad Kontrollera mot PDF

Våglängd

Anläggnings-

kostnad

V äglängden

Väglängden med antagande af en

linie mellan Grällösundet och

nässjö

från Sundsvall

till Näskott

från Sundsvall

till Hybo

från nässjö

till Näskott

från nässjö

till Hy bo

l:o) Linien Hybo—Välje—

Ange—Östersund—Näs- kott .....................

Tillkommer

linien Torpshammar—Ange

21 mil 3 800 fot

3 b 16 500 b

12 482 000

2 035 000

Summa

2:o) Linien Hybo—Välje-—

Torpshammar—Ange—

24 mil 20 300 fot

14 517 000

20 mil 14000 fot

18 mil 28 400 fot

12 mil 27 400 fot

20 mil 16 000 fot

Östersund—Näskott ...

3:o) Linien Hy bo—Johan- nisfors — Torpshammar

— Ange — Östersund—

25 mil 2 200 fot

15 301 000

20 b 14 000 b

15 b 29 800 B

12 b 27 400 b

24 b 14 400 B

Huskatt . _______________

4:o) Linien Hybo—Välje—

Torpshammar —Håssj ö

—Dusnäsviken—Öster-

28 b 10 700 b

18 201 000

20 b 14 000 b

17 B 2 300 b

12 B 27 400 b

27 b 22 900 B

sund—nässkatt ......

5:o) LinienHyho—Johannis- fors — Torpshammar —

nässjö — Dusnäsviken

28 B 10 900 B

16 890 000

23 B 22 700 b

15 b 29 800 b

10 b 35 100 8

17 b 11 800 B

— Östersund—Näskott

Anmärkning:

Om till alternativen N:r

1, 2 och 3 lägges linien

Giällösundet—Håssj ö, i längd

6 mil ,1 800 fot och med en

beräknad anläggningskostnad

af 3 718 000 kronor, så blir

för alternativet N:r 1 ...

» » b 2

B » B 3 ...

31 b 19 400 b

30 b 22 100 B

31 b 4 000 >5

34 b 12 500 b

19 790 000

18 235 000

19 019 000

21 919 000

23 b 22 700 b

17 b 2 300 b

10 b 35 100 B

20 b 20 300 b

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell

N:r 13.

utvisande antal mil af verkstälda eller föreslagna stambanor inom hvarje län

eller provins m. m.

Län eller Provins

Folkmängd

den 31

December 1873

Areal

i

qv.-mil

Antal

invånare på

qv.-milen

Statsbanornas

längd

i mil

Antal in- vånare för

hvarje mil

statsbana

Stockholms stad .....

147 249

0.140

1 051 778

0.7

210 356

Stockholms län ...

133 552

61.468

2 172

11.0

12 141

Upsala » .

102 629

41.236

2 489

3.8

27 008

. Södermanlands » ___

138 696

50.896

2 725

11.1

12 495

Östergötlands » ...........

261891

85.052

3 079

12.3

21 292

Jönköpings »

184 210

88.2 7 7

2 087

16.6

11 097

Kronobergs »

162 233

73.555

.2 206

7.7

21 069

Kalmar »

236914

94.232

2 514

=

—

Gotlands »

54 284

25.069

2 166

—

—

Blekinge »

129521

24.979

5 185

—

--

Kristianstads » ...

227008

54.108

4 195

6.3

36 033

Malmöhus »

325 909

39.497

8 251

5.9

55 239

Hallands x>

130008

41.568

3128

—

—

Göteborgs och Bohus län .

239 587

42.362

5 660

1.3

184 298

Elfsborgs län ...

283692

103.01 2

2 754

7.8

36 370

Skaraborgs » .....

249 089

71.152

3 501

21.3

11 694

Vermlands » ...

265 027

133.412

1 987

16.0

16 564

Örebro »

174 893

70.397

2 484

12.4

14 104

Y estmanlands »

119 485

54.121

2 208

5.2

22 978

Kopparbergs » ....... ...

181 258

257.315

704

3.8

47 699

Gestrikland ...............

59 436

43.734

1 359

7.6

7 820

Helsingland _______________

97 760

113.283

863

16.8

5 819

Medelpad .............

54016

55.266

976

7.0

7 716

Jemtlands län ____________

73 509

412.422

178

23.3

3 155

Ångermanland ___________

89 682

135.995

663

—

—

Yesterbottens län........... .....

96 084

477.070

201

—

—

Norrbottens » ...........................

80 354

853.973

94

=

=

Summa

4 297 972

3 503.681

1 227

197.9

21 719

opaginerad Kontrollera mot PDF

Uppgift angående arealen och virkesafkastningen å en del kronopark^ i Gefleborgs, Yester-Norrlands och Jemtlands län.

Bil. Lit. A.

S

Totalareal

Årlig tim-

Totalareal

Årlig tim-

Totalareal

Årlig tim-

3- P

P Kl

Kronoparlcens namn

Socken

Qvadrat-

mertillgäng

p 3

11

Kronoparkens namn

Socken

Qvadrat-

mertillgäng

5 1

1 1

Kronoparkens namn

Socken

Qvadrat-

mertillgäng

Ref

St:r

Stycken

Ref

Sfer

Stycken

Ref

St:r

Stycken

Gefleborgs

än.

Transport

45 601

95

3 000

Transport

342245

28

14 382

1

Ångra

Färiia

4985

20

464

24

(jrillholskälen

Hackås

21 904

83

53

Häckrens

Mörsill

1

2

Carlstrand

)>

33 445

15

3 173

25

»

))

1 900

54

Häfte

Underåker

173 662

9 045

3

Gräddsj ö

Ramsjö

12 661

—

1 952

26

Tunvågen

))

9 597

70

55

Amen

))

1

4

Gränningsvallen

»

123 722

30

10 122

27

Kloxäsen och Åsen

Näs

2 183

60

150

56

Kjäsö och Renåsen

Are

46

1 745

5

Naggsjö

»

21 495

25

1 674

28

Skrafvelberget

Berg

6 776

41

57

Bunnerviken

»

33 50 b

6

Hundsjö

Bjuräker

6 778

10

564

29

Ostbergsbo darne

»

11 007

60

58

Harbäcksbodarna

Alsen

9 759

57

813

Summa

203 087

17 949

30

Thorsmyrland et

»

5 314

69

2 500

59

Hellesjökilarna

Hellesjö

13 547

31

|

31

Åsan

»

2 340

80

60

Alanäset

))

35 228

62

1 5 200

Vester-Norrlan

ls län.

32

Blacklötsmyran

»

18 608

45

61

Ansjö

)>

36 954

40

|

33

Dalås och Tåssås

Oviken

28 977

99

62

Åslaudet

Fors

6 994

40

| 1 400

7

Wikens södra

Hafveri!

15 318

55

990

34

Högbo

»

17 941

70

63

Torresj ölandet

3)

22 723

75

8

» norra

))

6 685

65

1 083

35

Persås och Svedj e

»

3 035

02

64

W oxna

Högdal

36 507

10

|

9

Nybo

»

1 768

20

56

36

Ängro

))

10 787

61

65

Risberg

))

6 689

55

2 800

10

Wassnäs östra

» vestra

W allens

»

16 223

55

869

37

Nyboda

Svartåsen

Långbodarne

6 291

25

66

Stensjö

))

23 883

47

11

12

»

))

5 569

2 667

37

70

449

102

38

39

»

»

28 324

2 727

62

30

Summa

741701

91

35 385

13

14

Säters

Gräs] ö

))

)>

25 768

10 066

88

5 116

1 996

40

41

Hellebergsbodarna

Vesterhalloms och

)>

»

2 167

19 531

11

32

6 000

Summa summarum

1 270 507

23

78 550

15

By

))

58 851

10

8 040

Mantalsbodarna

16

Snöberg

))

25 190

70

2 436

42

Mustb odarna

)•>

|

Under förutsättning att kolning af vindfällen och sämre skog skulle vid de lät-

17

Oxsjö vestra

Lidens

55 222

1 200

43

Norgårds

»

29 719

98

tade kommunikationer, som en blifvande jernväg erbjuda, kunna ega ruin, torde kunna

kolas å ofvannämnde krononarker:

18

» östra

»

37 529

—

1 200

44

Vestnårs

S

i Gefleborgs län _____

19

Boda

»

25 118

62

967

45

Pålsbodarne

))

1

i Vester-Norrlands län .....................

......... 2 230

»

20

Laxsjö vestra

» östra

Ljustorp

))

20 987

—

224

46

Munke och Wiken samt

)>

23 942

25

i Jemtlands län _____

......... 5 078

»

21

18 757

—

488

47

Dörså och Hexåsen

1

Tillhopa 8 698 stigar

Summa

325718

32

25 216

48

49

V estereifven

Fj ösåsen

Arådalen

))

)>

J 16947

12

Vederbörande skogstjenstemän hafva dock ansett, att å flertalet af kronoparkerna

Jemtlands

län.

50

12 528

63

omkostnaderna blefve allt för dryga, för att kolning skulle med

ega rum.

någon

fördel kunna

Turinge

Rätan

51

Rönnåsen

Hallen

10 359

—

832

Sedan parkerna genom under eu längre tid fortsatt ändamålsenligare skogsskötsel

22

29 717

73

3 000

52

Badstugudalen

»

5 628

35

blifvit förbättrade, kali deremot timmerafverkningen

betydligt ökas, måhända till och

23

Bryngelshög

»

15 884

22

med lordubblas.

Transport

45 601 |

95

3 000

Transport

342 245

28 |

14 382

-

Carl Axel Hallgren.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. Lit. B.

P. M.

öfver den trafik med skogsprodukter, som kan förväntas efter de olika

föreslagna stambanelinierna inom Helsingland, Medelpad och Jemtland.

Redan i Kong!. Maj:ts nådiga proposition till 1873 ars riksdag angående

norra stambanan bär blifvit betonadt, att de norrländska jernvägarnes

räntabilitet i väsendtlig man kommer att bero af trafiken med

skogsprodukter. Det är väl ock otvifvelaktigt att den trafik, som öfrigt

gods äfvensom passagerare kunna lemna, blir mindre beaktansvärd än trävarutrafiken,

åtminstone så länge Norrlands folkmängd icke blifvit betydligt

ökad. Härtill kommer att under den tid af året, då större delen af

Norrlands import försiggår och då äfven passageraretrafiken är lifligast,

Bottenhafvet alltid skall med hänsyn till trafik af donna art blifva en

farlig konkurrent till norra stambanan. Men om de skogsprodukter, hvilka

skola forslas å norra stambanan, kan nämnde vattenväg icke täfla, Med

full rätt kan man derföre påstå, att i den mån ekonomiska skal höra utöfva

inflytande på valet mellan de olika jernvägssträckningarna, i samma

man måste man gorå afseende pa de olika utsigter för trafik med skogsprodukter,

som för hvarje af dessa sträckningar kunna förefinnas.

Hela det vidsträckta område af vårt land, som beröres af de föreslagne

jernvägslinierna från Hybo i Helsingland till Indalselfven norra

banan — samt från Torpshammar i Medelpad till Storsjön i Jemtland

tvärbanan — är med undantag oaf den areal, som upptages af vatten

och inrösningsjord, skogbeväxt. Aterväxtskogen, under 8 decimaltums

topp på 10 alnars längd från marken räknadt, torde i stort sedt vara

ungefär lika talrik öfverallt, om man undantager den odlade bygdens

närmaste grannskap. I afseende på den trafik, som aterväxtskogen skall

opaginerad Kontrollera mot PDF

lemna, kan derföre icke något annat företräde gifvas åt den ena eller

andra luden, än det som kan härledas ur den allmänna satsen att ju

mindre en jernvägslinie berör den odlade bygden, desto större trafiksumma

oaf trä bär den i en framtid att förvänta af ett ordnadt skogsbruk.

A andra sidan, enär ett sådant skogsbruk, innefattande trakthuggning

eller gallring, kolning af nerfall m. m., i allmänhet icke är möjligt

i Norrland utan jernvägskommunikationer, bär man rätt att påstå det en

jernvägslinie länder till större fromma för Norrlands hufvudindustri, än

en annan, om den gar mera aflägse från odlad bygd. Den trafiksumma,

som återväxtskogen kan lemna norra banan mellan Hybo och Indalselfven,

torde höra andas till arliga tillväxten å 1 million tunnland skogsmark,

hvilken med afdrag af husbehofsvirket bör uppgå till 30 kubikfot per

tunnland eller 15 millioner centner eller 7''/, millioner centnermil, hvarvid

jernvägens längd antagits till 18 mil, dess trafikrayon till V/2 mil

och trafikerad medellängd till 9 mil. Då emellertid större delen af återväxtskog

sannolikt kommer att förvandlas i kol, torde ofvanstående trafiksumma

höra nedsättas till 2 millioner centnermil, hvilka efter ett fraktP1

*s 3 öre per centnermil skulle lemna 166 kronors medelinkomst per

dag och banmil.

Hvad åter beträffar den för afvikning mogna skogen, är det

uppenbart, att om eu jernvägslinie går genom trakter hvilka icke beröras

af rensad flottled och som således äro oafverkade, skall den skog, som afverkas,

helt sannolikt trafikera jernvägen. De störa kostnader, som äro

förenade med strömrensning-,!-, äfvensom den långa tid hvarunder rensningskapitalet

ligger borta, skola tvifvelsutan förmå trafikanterna att välja

jernvägen till transportmedel, ehuru den som sådant enligt regel är vida

dyrare. Men sa snart jernvägen, der den går i nordlig riktning, möter

en större flottled, kommer virket att åter söka vattnet, Det är således

blott från vattendelar ne mellan de större elfvarne, som deri mogna skogen

skall trafikera norra banan, men detta kommer endast att ske der rensad

flottled icke finnes, samt icke längre väg än till det störa vattendraget.

Man skulle dock mycket irra sig, om man ansåge donna så att saga lokala

trafik med för afvikning moget virke för betydlig. Såsom nedan skall

visas, kan den för vattendelarne mellan Helsingland och Medelpad knappast

beräknas högre än till ett bestånd af mogen skog, uppgående till

20 millioner kubikfot med en årlig tillväxt af 700,000 kubikfot och

torde för de öfrig-, vattendelarne, der de skäras af föreslagne luder, höra

anslås ännu lägre.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3

Alla de vattendrag, som falla ut i Helsingland och beröras af de

olika jernvägslinierna, äro rensade. Så är fallet med Hybo—Dellen-,

Elfve-, Strömsbacka- och Hassela-vattendragen samt Köl- och Framängs-ån

efter B-linien, Let- och Somsjöån efter A-linien, samt Hennans vattendrag

och norra Enån efter C-linien. Af de biåar, som från söder falla ut i

Ljungan, äro Hasselån, Myssjöån och Wiggån upp till Gransjön efter Blinien

rensade; Mörtsjöån efter A-linien är deremot icke rensad mellan

Mörtsjön och Råggsjön, men -Juan och Råssjöån efter C-linien rensade.

Norr om Ljungan äro vattendragen, som mota mellan Torpshammar och

Indalselfven, nedre Gimån, Hällsjö-vattendraget och Singån rensade. Mellan

Gällö och Håsjö äro öfre Gimån och Annsjö-vattendraget rensade. Häraf

synes, att om äfven efter alla linierna en och annan närbelägen skogstrakt

kommer att begagna norra banan som utfartsväg för den mogna

skogen, är det likväl blott A-linien som berör någon större skogsareal,

saknande rensad flottled. Donna areal, belägen mellan Helsinglands-gränsen

och Ljungan, är dock icke större än circa 35,000 tunnland, hvilka

med ett bestånd af 30 mogna träd å tunnlandet skola lemna c:a 1 million

träd om 20 kubikfot eller 10 centner och således 10 millioner centner,

trafikerande en medelväg af V/4 mil eller 12*4 millioner centnermil.

Äterväxten af mogen skog, beräknad till ett träd om 20 kubikfot

per tunnland per år, skall gifva en årstrafik af endast 350,000 centner.

Af det anförda framgår, att hvad summan af trävarutrafiken beträffar

B-linien, som går genom en mera odlad bygd, är något underlägsen A

och C, hvarjemte A-linien, hvilken ensam berör trakter saknande flottled,

står i detta afseende något framom både B och C. I afseende åter på

den väglängd, som skogsprodukterna hafva att trafikera, eger A-linien ett

afgjordt företräde framför de öfrige linierna, i det den är öfver 3 mil

kortare än luden B och 32/s mil kortare än C.

Om man således kan säga att utsigterna för trafik med trävaror

äro ungefär lika störa för de luder, som kunna komma i fråga för norra

banan är förhållandet ohelt olika med de föreslagne tvärbanelinierna. Dessa

äro Torpshammar—Ange—Bräcke—Östersund-linien 1 — och Torpshammar—Håsjö—Stugun—östersund-linien

2. Den förra kommer, såsom

bär nedan skall visas, att upptaga alla de trävaror, som passera Ljungan

vid Bergsjö eller Angesjön, äfvensom allt virke, som nedkommer till

Refsundssjön; den senare luden kan hvarken konkurrera med Gimån eller

Indalselfven om de virkesmassor, som flottas å dessa vattendrag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Beräkningarne ställa sig sålunda:

Från Borgsjösjön efter limen 1.

Bjelke per 28 kubikfot:

| Flottningskostnad till Ljungans utlopp

.. 0,70

vatten

1V-, års ränta å värdet 12 kronor

.. 1,08

[ 5 % skada.............

.. 0,60

2,38

per

14 centner 7,4 mil ä 21/,, öre

2,59

jernväg

d:o d:o å 2 öre

2,07

Timmer per 14 kubikfot:

Flottningskostnad......

.. 0,21

per

vatten

V/3 års ränta å 4 kronor...

.. 0,36

8 °/0 skada...........................

.. 0,32

0,89

per

7 centner 7,4 å 2 öre.........

1,04

jernväg

d:o d:o å V/3 öre

0,78

Sågadt per 160 kubikfot:

per vatten j Flottningskostnad för 20 timmer ä

0,89 ...

17,80

per jernvägj SO centner 7,4 mil å 2 öre .

11,84

Från Ångesjön efter linien

1.

Bjelke per 28 kubikfot:

Flottningskostnad ........................

.. 0,83

vatten

V/o års ränta ..................................

.. 1,08

6 °/0 skada..............................

.. 0,72

2,63

per

14 centner 8,8 mil å 21/, öre ......

3,06

jernväg|

d:o d:o ä 2 öre .................

2,46

opaginerad Kontrollera mot PDF

Timmer per 14 kubikfot:

per

vatten

per

jernväg

Flottningskostnad.......................................... 0,25

V/2 års ränta ........................ 0,36

8 °/0 skada...................................................... 0,32

7 centner 8,8 mil å 2 öre....................................

d:o d:o å V/2 öre.................................

0,93

1,23

0,92

Sågadt per 160 kubikfot:

per vatten I 20 timmer ä 0,93............................................. 18,60

per jernväg j 80 centner 8,8 mil ä 2 öre........................... 14,08

Från Refsundss.jön efter Union 1.

Bjelke per 30 kubikfot:

per

vatten

per

jernväg

Flottningskostnad ......................................... 1,54

2 års ränta å 12 kronor ........................... 1,44

8 % skada...................................................... 0,96

15 centner 10,9 mil ä 2*/2 öre

d:o d:o ä 2 öre....

3,94

4,18

3,27

Timmer per 14 kubikfot:

per

vatten

per

jernväg

Flottningskostnad.......................................... 0,52

2 års ränta å 4 kronor.............................. 0,48

10 % skada................................................... 0,40

7 centner 10,9 mil ä 2 öre ..

d:o d:o ä V/2 öre

1,40

1,53

1,14

Sågadt per 160 kubikfot:

per vatten I 20 timmer ä 1,40 ............................................. 28,00

per jernvägj 80 centner 10,9 mil ä 2 öre ........................ 17,44

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Från Gesundssjön efter linien 2.

Bjelke per 28 kubikfot.

per

vatten

per

jernväg

Flottningskostnad.......................................... 0,84

1 månads ränta å 12 kronor..................... 0,06

5 % skada...................................................... 0,60

14 centner 16 mil ä 2l/.2 öre

d:o d:o ä 2 öre....

1,50

5,60

4,48

Timmer per 14 kubikfot:

per

vatten

per

jernväg

Flottningskostnad.......................................... 0,21

1 månads ränta å 4 kronor .................... 0,02

4 % skada...................................................... 0,16

7 centner 16 mil å 2 öre ........................

d:o d:o å V/2 öre

0,39

2,24

1,68

Sågadt per 160 kubikfot:

per vatten | 20 timmer å 0,39 ............................................. 7,80

per jernväg j 80 centner 16 mil ä 2 öre ........................... 25,60

Ehuru uti ofvanstående beräkningar nödig hänsyn blifvit tagen såväl

till den ränteförlust som drabbar virkesegaren under den tid virket

behöfver för att hinna hafvet på vintervägen, som till den skada detsamma

under passagen lider, finnes dock ett ytterligare skäl för trävaruexportören

att begagna jernvägen såsom transportmedel så snart skilnaden

i omkostnader är ingen eller föga betydlig. Han kan nemligen derigenom

minska sitt förlag af virke från till exempel tvåårigt till ettårigt,

eller med andra ord det kapital, som han behöfver fastläsa uti virke, afverkadt

från egna skogar eller uppköpt från andra skogsegare, kan minskas

uti nämnda fall med hälften. Denna reduktion i bundet kapital

kan för hvarje större sågverk uppskattas i hundratusental och skall således

medföra en betydlig och efterlängtad lättnad för trävaruindustrien.

Dertill kommer en långt större säkerhet i spekulationen, då virke fraktadt

per jernväg, till ej ringa del kan realiseras samma år, men virket

opaginerad Kontrollera mot PDF

7

per vattenväg ofta icke kan utskeppas förrän efter 2 a 3 års förlopp.

Det är derföre otvifvelaktigt att, så snart jernväg bereder en tidsvinst af

större betydenhet framför vattenväg med ingen eller ringa prisskilnad,

virket skall trafikera jernvägen. Såsom beräkningarna visa, eger detta

förhållande ram med linien 1 vid Borgsjö- eller Ångesjön, samt

vid Refsundssjön, men deremot icke med linien 2, icke ens för sågadt

virke.

De virkesqvantiteter, som årligen flottas genom Bergsjö-, Ångeoch

Refsundssjöarne, äro:

Genom Borgsjösjön.......................... c:a 11 millioner kubikfot

" Angesjön .............................. „ 10''/, „

„ Refsundssjön ........................ „ 31/, „ „

hvilken senare qvantitet, da jernvägen öppnats, otvifvelaktigt kommer att

ökas till minst 5 millioner kubikfot, Man kan neppeligen påstå, att dessa

virkessummor äro en följd af en tillfällig öfverafverkning, som snart måste

upphöra, utan de höra i allo framtid kunna förväntas. Ljungan och dess

biåfirs landområde ofvan Ångesjön kan skattas till 1 million tunnland

och den skogsareal, som afverka till Refsundssjön, till 250,000 tunnland,

hvadan en årlig afvikning af 10V2 kubikfot per tunnland å Ljungans

skogsareal och af 20 kubikfot per tunnland å Refsundssjöns motsvarar

ofvan angifne virkesqvantiteter. Dessa representera för linien Torpshammar

Ange—Bräcke om 5V2 mils längd en årlig trafiksumma af circa

23V2 million centnermil eller R/s million centner per banmil eller circa

240 kronors bruttoinkomst per ban- och dag mil.

Såsom ofvan uppställda kalkyl visat kan linien 2 icke erhålla någon

trävaratrafik från Indalselfven. Vid Ljungå skär donna linie Gimån

och beräkningarna öfver de relativa kostnaderna per vatten- och jernväg

ställa sig icke ogynsamt, för jernvägen. En bjelke kostar från Ljungå

öfver Torpshammar till Ljungans utlopp 2,59 kronor, per jernväg 3,54

a 2,83 och ett timmer per vatten 0,98 krona, per jernväg 1,41 ä 1,06.

Men för virket vid Ljunga star en annan utfartsväg till buds, nemligen

angbatsled från Ljunga till Österström (nära Holms kyrka) samt jernväg

från Österström till Indalselfven vid Lidens kyrka, Med denna transportled

kan jernvägen Ljunga—Torpshammar—Sundsvall icke täfla, enär tidsvinsten,

som utgör den vigtigaste faktorn, blir en obetydlighet. I afseende

pa trävarutrafik står således linien 1 framför linien 2 med en

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

trafiksumma af circa 240 kronors brutto per dag- och 5V2 banmil eller

circa 240,000 kronors ärligt netto, utgörande ränta å ett kapital af

4 millioner.

Stockholm den 23 Januari 1875.

Severin Axell.

Anmärkningar:

1) Af virke levereradt i Ångesjön före midsommar kunna 3/4-delar

påräknas i början af Oktober vid Ljungans utlopp. Losten

följande sommar.

2) Virke ur Gesundsjön behöfver kortast en vecka, längst tva

månader.

3) Skogskomitén antager att den årliga afkastning^ af skogsmark

i Norrland kan i medeltal uppbringas till 30 kubikfot

per tunnland. Skogsstyrelsen anser donna beräkning för låg.

För Medelpad och de traktör af Jernband, hvarom här är

fråga, kan den säkerligen tredubblas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. Ut. C.

Undertecknade anse att det, i allmänhet, icke löner sig forsla timmer

och bjelkar i skogarns längre än på 18- å 20,000 fots afstånd från

flottled, emedan forslingsprisen på afläggare afstånd blifva för dyra. Man

beräknar att på donna distans kunna kora två foror på en vinterdag, hvilket

tillsammans fram och åter utgör två mils väg, hvarutöfver man ej

gerna kan drifva eu häst på dåliga skogsvägar med tunga lass.

Sundsvall den 15 Februari 1875.

Heffner é C:o. Axell & C:o. A. P. Hedberg.

V. V. Bergh.

för Erikadals ångsåg:

L. U. Åquist.

för Tunadals aktiebolag:

C ar sten Jacobsen.

STOCKHOLM, CENTRAL-TRYCKERIET, 1876.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rättelser.

Sidan 11, raden 1 uppifrån starr 56, läs: 36.

» 12, » 14 nerifrån » mota, » mata.

» 15, » 9 » » 16600, » 34900.

» 20, » 1 uppifrån » 26400, » 34900.

Uti tabellen »N? 10 och å sidan 16, raden 16 uppifrån, är Norr b o socken (se tabellen <N? 2)

förbigången; hvadan följande rättelser härmed

göras

å siden

16.

nämligen

raden 20 uppifrån

står:

29965,

1 äs r

30847.

» 21

»

59738,

»

61309.

» 22

»

69842,

»

72425.

» 23

4186.

»

4226.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.