Sök i Ratio Lex

KongL Majds Nåd, Prop. N:o 1 om Statsverket 1876

767 sidor, varav 675 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 675 av 767 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1876:1, KongL Majds Nåd, Prop. N:o 1 om Statsverket 1876

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

KongL Majds Nåd, Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

1

2*Mbove^

KONGL. MAJ:TS

NADIGA

PROPOSITION

TILL

I t i k s (1 a i>* e n

angående Statsverkets tillstånd och behof;

Gifven Stockholms Slott den 14 Januari 1876.

Jemlik^ grundlagens bud afgifver Kongl. Maj:t härmed Nådig Proposition

angående Statsverkets tillstånd och behof.

Dervid förekommer först frågan om beräkningen för nästa statsregleringsperiod

af Statsverkets inkomster.

För nu innevarande statsregleringsperiod äro dessa inkomster beräknade

på följande sätt:

Ränta ..

Tionde

Ordinarie inkomster:

................. Kronor 4,505,300: —

.................. » 1,625,900: —

Transport Kronor (i,131,‘200: —

Bill. till Biktd. Prof. 1876. l:a Smil!. Va Apel.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1S76.

Transport

Arrendemedel............................................................................

Bergverkstionde ..........................................................................

Mantalspenningar ......................................................................

Bötesmedel ...............................................................................

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål.........................

Tillfälliga rotevakansafgifter .................................................

Vakansafgifter af nyroterad jord .........................................

Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman i Halland

Vakansafgifter af bergslag

O O O '' ..........................................

Trosspassevolans-afgift..............................................................

Båtsmansvakans-afgift .............................................................

Kontrollstämpelmedel.................................................................

Fyr- och båk-medel....................................................................

Telegrafmedel................................................................................

J ern vägstrafikmedel....................................................................

Skogsrnedel ...............................................................................

Extra uppbörd.............................................................................

Säger 25,917,000.

Kronor 6,131,200: —

« 461,900: —

» 47,500: —

» 580,000: —

>. 200,000: —

293,282:

» 7,500: —

98,000: - » 20,000: —

» 18,000: —

>» 26,500: —

60,000: —

15,000:

» 800,000: —

» 1,330,000: —

» 14,600,000: —

>'' 1,000,000: —

» 228,117:-36.

Bevillning av:

Tullmedel ..........................................................

Postmedel.......................................................................

Stämpelpappersrnedel .................................................

Uran vinstill verkningsafgift...........................................

Hvi tbetssock ertill verkn i ngsafgift..............................

Säger 38,790,000.

20,000,000: —

3,850,000: —

1,750,000: —

13,130,000:

60,000: —

Summa 64,707,000: —

Hvartill kommer Allmän Bevillning för år 1876........... Kronor 2,800,000: —

Enligt beslut, hvarom härvid bilagda utdrag af protokollet öfver Finansärenden

för den 10 innevarande manad innehåller närmare upplysning,

föreslår Kongl. Maj:t i denna beräkning nu följande ändringar:

l:o. Då enligt landsböckerna för år 1874 den kronan behållna andelen

af räntan utgjorde 4,492,505 kronor, men denna summa bör dels ökas med

hälften af det belopp, som de privilegierade bergslagsorternas frihet i afseende

å ränta kan antagas motsvara, dels ock minskas ej mindre med sammanlagda

beloppet af räntan utaf två landsstatsboställen, Indika blifvit till

statsverket indragna, eller 159 kronor, än äfven med den ränta, som varit

åsatt 31 till boställen åt häradshöfdingar upplåtna, i mantal satta lägenheter,

Indika i följd af häradshöfdinge-löneregleringen antingen redan blifvit

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

3

eller ock från den 14 Mars 1876 skola för statsverkets räkning utarrenderas,

eller 5,724 kronor, anser Kongl. Maj:t räntan böra i rundt tal beräknas till

4,501,500 kronor.

2:o. Då enligt 1874 års landsböcker den kronan behållna andelen åt

handen utgjorde sammanlagdt 1,637,789 kronor, torde denna inkomst böra

i rundt tal upptagas till 1,637,800 kronor.

3:o. Arrendemedlen, hvilka för år 1874 utgjorde 112,163 kronor 82 öre

i penningar samt 161,237 kubikfot spanna ål, böra ökas dels med den förhöjning,

som vid hemmans och lägenheters förnyade utarrendering från

midfastan innevarande år uppkommit, samt med arrendena för åtskilliga från

samma tid för första gången utarrenderade indragna landsstatsboställen, tillhopa

34,566 kronor 75 öre, dels med arrendet för redan utarrenderade indragna

häradshöfdingeboställen 25,765 kronor 35 öre samt 10,734 kubikfot

6 kannor spanmål, dels med det bestämda minimiarrendet för de sistnämnda

slags boställen, hvilka från den 14 Mars 1876 skola för statsverkets räkning

utarrenderas, 22,010 kronor och dels, under förutsättning af Riksdagens bifall

till Kong]. Maj:ts Proposition om hospitalsväsendets ordnande, med de

arrendeafgifter, hvilka till Serafimer-Ordensgillet, influtit för åtskilliga för

hospitalsväsendet s räkning utarrenderade hemmanooch lägenheter, 3,251 kronor

40 öre och 49,250 kubikfot 2 kannor spanmål. A andra sidan böra arrendemedlen

minskas med den nedsättning i spanmålsarrenden, som uppkommit

derigenom, att vid hemmans och lägenheters förnyade utarrendering utgiften

blifvit endast i penningar bestämd. Och anser Kongl. Maj:t arrendemedlen

kunna, med iakttagande häraf, i rundt tal beräknas till

penningar ...................................................................................... Kronor 197,700: —

spanmål 214,500 kubikfot å 2 kronor 10 öre..................... » 450,450: —

Tillsammans Kronor 648,150: —-

4:o. Då bergverkstionden till största delen utgöres af koppar och tillverkningen

deraf visat sig vara i nedgående, torde samma inkomst, ehuru

den på sista året något ökats, icke böra upptagas högre än till 50,000 kronor.

5:o. Med afseende å folkmängdens tillväxt anser Kongl. Magt mantalspenningarna

böra beräknas till 600,000 kronor.

6:o. Ehuru bötesmedlen under åren 1872—1874 ganska betydligt stigit

och år 1874 utgjorde 298,651 kronor, anser Kongl. Maj:t denna inkomsttitel

ej böra upptagas till mer än 240,000 kronor.

7:o. Med afseende å de ökade inkomsterna å följande titlar anser Kongl.

Maj:t desamma kunna beräknas sålunda, nemligen: tillfälliga rotevakansafgifter

till 15,000 kronor, vakansafgifter af nyroterad jord till 110,000 kronor, vaJcansafgifter

af bergslag till 20,000 kronor, bätsmansvakansafgift till 65,000

kronor samt kontrollstämpelmedel till 20,000 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kong1. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

8:o. Med afseende dels derå, att medelinkomsten per banmil å statens

jernvägar under år 1875 torde uppgå till ungefär 110,000 kronor samt hela

ijanlängden vid 1875 års slut uppgick till 140,o mil, dels ock derå, att ökad

trafik är att påräkna både på Ostra och på Norra stambanan, hvilka banor

blifvit nyligen öppnade, anser Kong!. Makt jernväqstrafikmedlen böra upptagas

till 16,000,000 kronor.

9:o. Ehuru inkomsttiteln extra uppbörd kan för år 1876 beräknas till

243,350 kronor, torde densamma dock, för vinnande af jemn slutsumma å

de ordinarie inkomsterna, ej böra upptagas till mera än 222,767 kronor

36 öre.

10:o. Ehuru medeltalet af de senaste årens tullmedel betydligt öfverstigit

det belopp, hvartill desamma blifvit vid de senaste Riksdagarna

beräknade, anser Kongl. Maj:t Sig ej böra i vidare mån frångå den vid

senaste Riksdag gjorda beräkning af denna inkomsttitel, än att densamma

upptages till 21,000,000 kronor.

ll:o. Då med fästadt afseende å den årliga tillökning i postmedlen,

som hittills egt rum, desamma för år 1877 kunna uppskattas till 4,300,000

kronor, anser Kongl. Maj:t nämnda medel böra till detta belopp beräknas.

12:o. Under förutsättning af bifall till den nådiga proposition, som

Kongl. Maj:t beslutat aflåta till Riksdagen i fråga om tillökning i stämpelpapper

saf giften, anser Kongl. Maj:t nämnda inkomst böra upptagas till

2,200,000 kronor.

13:o. Ehuru bränvinstillverkningsafgiften under åren 1873—1875 kan

beräknas hafva i medeltal för hvart år uppgått till 14,300,000 kronor, anser

Kongl. Maj:t densamma, med afseende å de vexlingar berörda inkomsttitelär

underkastad, ej böra beräknas högre än 13,470,000 kronor.

14:o. Hvitbetssockertillverkningsafgiften, hvilken för år 1875 uppgått till

30,598 kronor, anser Kongl. Maj:t för år 1877 böra beräknas till 30,000

kronor.

Med iakttagande af dessa ändringar i den vid senaste statsreglering

uppgjorda inkomstberäkning skulle en tablå öfver statsverkets för år 1877

beräknade inkomster erhålla följande utseende:

Ordinarie inkomster:

Ränta..........................................-

....................................... 4,501,500: —

Tionde.......................................

..................................... 1,637,800: —

Arrendemedel .........................

....................................... 648,150: -

Bergverkstionde ......................

....................................... 50,000: —

Mantalspenningar ...................

...................................... 600,000: —

Transport 7,437,450: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts JYåd. Prop. A:o 1 om Statsverket 1876.

ö

Transport

Bötesmedel .....................................................................

Kavalleriregementenas hästvakans-spanmål .........

Tillfälliga rotevakansafgifter ...................................

Vakansafgifter af nyroterad jord..............................

Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman i

Halland...................................................................

Vakansafgifter af bergslag.........................................

Trosspassevolansafgift...................................................

Båtsmansvakansafgift................................................

Kontrollst ampel medel.................................................

Fyr- och bak-medel.....................................................

Telegrafmedel................................................................

Jernvägstrafikmedel......................................................

Skogsmedel ..................................................................

Extra uppbörd ..............................................................

7,437,450: —

240,000: —

293,282: <H.

15,000: —

110,000: —

20,000: —

20,000: —

26,500: —

65,00U: —

20,000: —

800,000: —

1,330,000: —

16,000,000: —

1,000,000: —

222,767: so. 27,600,000:

Bevillning av:

Tullmedel ...................................................................

Postmedel..................................................................

Stämpelpappersmedel..............................................

Bränvinstillverkningsafgift...................................

Hvitbetssockertillverkningsafgift........................

21,000,000: —

4,300,000: —

2,200,000: —

13,470,000: —

30,000: — 41,000,000: —

Summa Kronor 68,600,000: —

Och då riksstaten för innevarande år upptager

i Ordinarie inkomster ................................................ 25,917,000: —

och i nämnde bevillningar ...................................... 38,790,000: —

eller tillsammans 64,707,000: —

så utvisa alltså de nu för 1877 beräknade summor en tillökning

i samma inkomster af.................................................... 3,893,000: —

Första Hnfyndtiteln,

innefattande anslagen till Ivongl. Hof- och Slottsstaterna.

Nu gällande riksstat upptager

för Ivongl. Hofstaten ....................................................................... Kronor 1,142,900.

» Kongl. Slottsstaten................................................................... » 123,100.

tillsammans Kronor 1,266,000.

Häruti föreslår Kongl. Maj:t icke någon ändring.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

Andra hufVudtitelii,

innefattande anslag till justitiedepartementet.

iSTu gällande riksstat upptager för detta departement:

Penningar .................................................................................... Kronor 3,389,768: 46.

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor, förslags
anslag

....................................................................................... » 231: 54.

Summa Kronor 3,390,000: —

I öfverensstämmelse med de beslut, som i bilagd a utdrag af de inför

Kongl. Maj:t i statsrådet den 10 och 17 nästlidne December samt den 10

innevarande Januari förda protokoll öfver justitiedepartements-ärenden omförmälas,

föreslår Kongl. Maj:t beträffande

l:o. Justitiekansler sexpeditonen:

att justitiekanslerns löneförmåner måtte bestämmas till 9,000 Kronor,

hvaraf lön 6,600 Krono i- och tjenstgöringspenningar 2,400 Kronor, att utgå

under enahanda bestämmelser och vilkor, som för hofrätternes embetsman

blifvit i tillämpliga delar den 10 nästlidne December af Kongl. Maj:t antagne,

samt att följaktligen anslaget åt expeditionen måtte höjas med 2,000 Kronor

till 18,550 Kronor.

2: o. Just it i er e v isio nse .»spedition en;

att, med de genom Kongl. Majt:s nådiga beslut den 17 nästlidne December

stadgade bestämmelser och vilkor för genomförande af föreslagen

förändrad organisation af och lönereglering för justitierevisionsexpeditionen,

det upprättade förslaget till ny stat för samma expedition måtte gillas och

anslaget följaktligen ökas med 15,950 Kronor till 134,000 Kronor.

3:o. Svea och Göta hofrätter samt ho fr ätten öfver Skåne och Blekinge

med derunder lydande justitiestaten:

att, med de genom Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 10 nästlidne December

stadgade bestämmelser och vilkor för genomförande af föreslagen

förändring i organisationen af desse hofrätter och lönereglering för deras

personal, de upprättade förslagen till nya stater för rikets hofrätter måtte

gillas;

att för genomförande af Färs och Frosta häraders domsagas delning i

två domsagor, hvardera omfattande ett af nämnde härader, anslaget till

löner åt häradshöfdingarne under hofrätten öfver Skåne och Blekinge måtte

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

7

ökas med 4,500 Kronor, samt tjenstgöringspeimirigarne fördelas på sätt Statsrådsprotokollet

för den 29 Oktober 1875 upptager;

och att anslagen alltså måtte ökas för Svea hofrätt jemte derunder lydande

justitiestat med. 63,600 Kronor till 545,870 Kronor 50 öre;

för Göta hofrätt jemte derunder lydande justitiestat med 59,900 Kronor

till 510,206 Kronor 46 öre:

samt för hofrätten öfver Skåne och Blekinge jemte derunder lydande

justitiestat med 27,600 Kronor till 204,212 Kronor 36 öre.

4:o. Kru/shof rätten:

att, med de genom Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 10 nästlidne December

stadgade bestämmelser och vilkor beträffande föreslagen lönereo-lerinoför

kr i g.s h o frätt eu, det upprättade förslaget till ny stat för denna hofrätt

matte gillas och anslaget följaktligen ökas med 3,858 Kronor 50 öre till

lb, 100 Kronor.

5:o. Fångars vård och underhäll:

att det bestämda anslaget härför måtte, såsom i stadsrådsprotokollet för

den i^e/arande Januari blifvit ifrågasatt, ökas med 62,112 Kronor 50

ore till 250,470 Kronor;

och. att åt innevarande års förslagsanslag måtte få utbetalas till direktoren

vid strafi-fängelset i Göteborg Cad Robert Wiberg och predikanten

derstädes Cad Gustaf Grunddi ett lönetillägg af 1,000 Kronor för den förre

och 300 Kronor för den senare,, med iakttagande, hvad Wiberg beträffar,

ceiaf, att den honom hittills tillgodokomna provision af arbetsinkomsten

och anslag af ljus upphör.

6:o. Skrifmaterialier och expenser, ved, in. in.:

att anslaget härför måtte i anledning deraf, att bestyret med utgifvandet

a svensk författningssamling blifvit till justitiedepartementet öfverflyttadt

okas med 32,219 Kronor till 62,280 Kronor 71 öre. ^

, och då de i ofvannämnde stater upptagne ålderstillägg ständigt

i exlf tjl1 antal °,ch sammanlagdt belopp samt fördenskull icke kunna på förhand

noggrannt bestämmas men, så vidt nu kan beräknas, för år 1877 torde

komma att uppgå till högst 55,000 Kronor, föreslår Kongl. Majrt, att ett

förslagsanslag till sistnämnda belopp rnåtte i riksstaten näst efter krio-shofratten

uppföras under titel: »Ålderstillägg för personalen i justitierevision*- expeditionen, rikets hofrätter och krigshofrätten».

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:tt Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

Beträffande öfriga under denna hufvudtitel uppförda anslag föreslår

Kongl. Maj:t ingen ändring.

Genom bifall till de af Kongl. Maj:t bär ofvan gjorda förslag skulle således

andra hufvudtitelns nuvarande ordinarie anslagssumma komma att ökas

dels genom förhöjning af anslagen till

justitiekanslersexpeditionen med......................

justitierevisionsexpeditionen med .....................

Svea hofrätt jemte derunder lydande justitie
stat

med .....................................................

Göta hofrätt jemte derunder lydande justitie
stat

med ...............................................................

Hofrätten öfver Skåne och Blekinge jemte

derunder lydande justitiestat med...............

Kronor

2,000:

15,950:

63,600:

59,900:

Krigshofrätten med

27,600

3,858

62,112

32,219

50.

50.

Fångars vård och underhåll med....................

Skrifmaterialier och expenser, ved, in. in. med

dels och genom uppförande å hufvudtiteln af

ett särskild! anslag till ålderstillägg för

personalen i justitierevisionsexpeditionen,

rikets hofrätt^* och krigshofrätten med ______

Under förutsättning vidare, att det i statsrådsprotokollet för

deri 10 innevarande Januari omnämnda anslag för reglering af

domsagorne i Norrbottens län varder under riksdagen äskadt

och beviljadt, uppkommer en ytterligare förhöjning af ...

55,000: — 322,240: —

9,000:

eller sammanlagd! Kronor 331,240:

Om dertill lägges hufvudtitelns nuvarande ordinarie

anslagssumma ...........................................................................

kommer hufvudtitelns slutsumma för nästa statsregle
ringsperiod

att utgöra.............................................................

hvaraf förslagsanslagen, med inberäknande af beloppen

för indel! ränta och ersättning för indragna räntor,

Kronor 3,390,000:

Kronor 3,721,240:

utgöra.

1,804,280:

7 i.

Dessutom äskar Kongl. Magt, under åberopande af förenämnda protokoll

öfver justitiedepartementsärenden för den 10 innevarande Januari, att

såsom extra anslag för år 1877 måtte under denna hufvudtitel beviljas

a) för fortsatt tillämpning af nu gällande aflöningsstat för justi tiestats
expeditionen

........................................................................................ Kronor 6,800:

samt till dyrtid still ägg för justitiekanslersexpeditionen............_»_1,500:

Transport Kronor 8,300: —

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

Transport Kronor 8,300: —

och för fångvårdsstyrelsen ........................................................ ® 7,460: —

6) för Nya lagberedningen ..................................... » 40,000: —

c) för fullbordan af kronohäktesbyggnaden i Ystad » 30,000: —

d) för fortsättning af kronohäktesbyggnaden i Sundsvall

. ..................................................................................................»_______WfiOto
Summa

extra anslag Kronor 165,760: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel sådan den finnes i 1876 års

riksstat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1877 föreslagen

utfaller sålunda:

1876: 1877:

Ordinarie anslag 3,390,000: — 3,721,240. Således ökning 331,240: —

Extra d:o _613,882: so._165,760.___» minskning 448,122: 30.

Summa Kronor 4,003,882: 30. 3,887,000. Således minskning 116,882: 3i>.

Tredje Hufvudtitelii,

innefattande anslagen till Utrikesdepartementet.

De under denna hufvudtitel enligt nu gällande riksstat anvisade summor

utgöra:

I. För diplomatiska utgifter:

Departementschefen, Statsministern för Utrikes Ärendena Kronor 24,000: —

Departementets expedition............................................................ » 28,565: —

Ministerstaten................................................................................... » 340,900: —

Militärattachéer............................................................................. B 8,400: —

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter........................ ....41,500: —

Summa Kronor 443,365: —

IT För konsulsstaten:

Departementets expedition........................................■................... Kronor

Konsulernes aflöning, expektanslöner och pensioner......... »

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter........................ 8

Summa Kronor

7,000: —

143,500: —

9,500: —

160,000: —

Bih. till Riksd. Prat. 1876. I Sami. 1 Afd.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

samt till underhåll af Svenska kronans egendom i Konstantinopel och Svenska

kyrkan i London Kronor 6,000, till följd hvaraf hufvudtitelns slutsumma är

uppförd med 609,365 Kronor.

På grund af hvad uti här bilagda utdrag af statsrådsprotokollen öfver

utrikesdepartementsärenden för den" 3 December 1875 och den 10 Januari

1876 blifvit anfördt, vill Kongl. Maja föreslå:

att nedannärnnda anslag måtte af Riksdagen anvisas att, emot nu gällande

redovisningsskyldighet äfvensom med samma rätt till deras användande

och under enahanda vilkor som hittills, under nästinstundande statsregleringsperiod

utgå, nemligen:

I. Diplomatiska utgifter:

Statsministern för Utrikes Ärendena ...

Kronor

24,000: -

Utrikes-Departementets expedition ....................

»

28,565: -

Ministerstaten.............................

»

343,000: -

Militärattachéer..............................

))

8,400: -

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.......................

-

39,400: —

Summa

Kronor

443,365: -

II. Konsulsstaten
Departementets

expedition........................................................... Kronor 7,000: —

Konsulernes aflöning, expektanslöner och pensioner ........ » 143,500: —

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter........................ » 9,500: —

Summa Kronor 160,000: —

samt till underhåll af Svenska kronans egendom i Konstantinopel och Svenska

kyrkan i London Kronor 6,000.

Hufvudtitelns slutsumma för ständiga utgifter blifver till följd häraf

609,365 Kronor eller samma belopp, som finnes uppförd t i nu gällande riksstat.

Fjerde Hufvudtitelii,

innefattande anslagen till Landtförsvarsdepartementet.

Under denna hufvudtitel finnes, enligt nu gällande riksstat, till årliga

eller ständiga utgifter anvisadt:

penningar .............................................................................. Kronor 9,337,233: 2!>.

indelt ränta och ersättning för indelta räntor............... » 2,096,996: ii.

Transport Kronor 11,434,229

in.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

II

Transport Kronor 11,434,229:

indelt tionde och ersättning för indragna tionde anslag » 264,507: 39.

oindelt spanmål, 35,030 kubikfot 1 kanna, a 2 Kronor

10 öre kubikfoten ........................................................... » 73,563: 21.

Summa Kronor 11,772,300: —

Till extra ordinarie utgifter finnas anvisade................. » 6,696,756: 27.

Tillsammans Kronor 18,469,056: 27.

Med afseende å de under 4:de Hufvudtiteln förekommande anslag för

årliga eller ständiga utgifter vill Kongl. Maj:t, med hänvisning, för närmare

utredning, till de beslut, som finnas antecknade i här bilagda utdrag af det.

inför Kongl. Maj:t uti Statsrådet den 10 innevarande månad förda protokoll

öfver Landtförsvarsärenden, beträffande regleringen af utgifterna för år 1877

till Riksdagen afgifva följande förslag:

Landtförsvarsdepartementet.

Generalstaben. Enligt det af Riksdagen godkända förslag till generalstabens

organisation skall under år 1877 tillkomma 1 kapten, men afgå 1

löjtnant, hvarför skilnaden i aflöning mellan dessa beställningar nu äskas

uppförd å Generalstabens stat med ................. Kronor 1,965: —

Kongl. Maj:t föreslår, att den Generalstaben

vid sistlidne Riksdag beviljade löneförbättring

uppföres å ordinarie stat med » 76,590: —

Summan af dessa belopp................................................................... 78,555: —

utgör den begärda förhöjningen........................ Kronor 78,555: —

som tillagd nuvarande slutsumma.................... » . 159,970: —

skall öka anslaget till ....................................... Kronor 238,525: —

Generalitetsstaten. Extra löneförbättringsanslagets summa...... 48,265: —

äskas tillagd ordinarie anslaget, hvarigenom detta, nu 76,750

Kronor, höjes till 125,015 Kronor.

Artilleristaben. Äfven detta anslag........... Kronor 6,400: —

föreslås höjd! med det af 1875 års Riksdag å

extra stat beviljade belopp.................................... » 5,800: —

till Kronor 12,200: —

Tillökningen blifver ..................................................................................... 5,800: —

Ofverkornmendantsexpeditionen.

Till beredande åt Kommendanten och l:ste Adjutanten i Öfverkommendantsexpeditionen

i Stockholm af lika ersättning för

Transporteras Kronor 132,620: —

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl, Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

tjenstehästar,

Maj:t

Kongl.

som den,

i detta

anslag

hvilken

en

öfrige

Transport Kronor 132,620:

officerare bestås, äskar

Till förbättring i Vaktmästarens vid

af...

nämnda

ning

Kronor 1,185:

expedition aflöningsförmåner äskas vidare en

anslagstillökning

af

150:

Summa

.. Kronor

regementsläkare

................................... Kronor 7,350: —

det att Garnisonsläkaren å Carlsborg

den lön och dagaflöning, hvilka åt

bestås, föreslår Kongl. Magt

hvilket belopp.............................................................. Kronor 1.335

tillagdt nuvarande anslaget .....................................11 6,015

ökar detta till..........................

Kommendants-stater/. P å

må komma i åtnjutande af

värfvade arméens

Riksdagen att förhöja detta anslag med

Om till gamla anslaget .......................................... Kronor 15,217: —

lägges nu ifrågasatta tillökning ........................... »___2,260: —

uppkommer en ny slutsumma .............................. Kronor 17,477:

Allmänna Garnisonssjukhuset. Det till förbättring i aflöningen

till sjukhusets personal af 1875 års Riksdag beviljade extra anslag

äskas tillagdt nuvarande anslaget...................... Kronor 62,650: —

som med tillökning af dessa............................. »_8,836: 25.

skulle komma att uppgå till ................................ Kronor 71,486: 25.

Militärläkares undervisning. Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen

att, för upprättande af en årligen återkommande militärmedicinsk

lärokurs, under förenämnda titel näst efter anslaget till allmänna

garnisonssjukhuset uppföra ett nytt ordinarie anslag till

belopp af............................................................................................................

Pensioner ode Stipendier åt Fältläkare-Corpsen. Den förhöjning

i det för detta ändamål å ordinarie stat anvisade anslag, hvilken

sistförsamlade Riksdag å extra stat beviljade med''..........................

äskas uppfördt på ordinarie stat och tillagdt

nuvarande anslaget ............................................... Kronor

som med denna förhöjning................................. _>>

kommer att utgöra ................................................... Kronor

9,650

10,150

19,800

Indelta Arméen.

Kavalleri- odi

Maj:t af

Riksdagen

Infanteri-regementena.

för år 1877 äskar

Utom det

ett extra

1,335:

2,260: —

8,836:

8,500:

10,150: -

att Kongl.

förslagsanslag

Transporteras Kronor 163,701:

25.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

Transport 163,701: 25.

af 700,000 kronor för den nya löneregleringens tillämpning

vid indelta arméen under sagda år, hvilket anslag kommer att

längre fram bland öfriga extra anslagsfordringar upptagas, föreslår

Kongl. Majrt, att Arméförvaltningen fortfarande medgifves

att från Statskontoret under år 1877 få för aflöningens utbetalande

till indelta arméen utbekomma nödiga förskott mot

ersättning af årets indelta lönetillgångar, när dessa hunnit inflyta.

Kongl. Maj:t föreslår vidare, att aflön i ngsfö r m ån er n a för

sqvadronshästläkarne vid indelt regemente eller corps så be
-

stämmas :

lön............................................................................ Kronor 800: —

dagaflöning under vapenöfningarne k 1 krona,

beräknad förslagsvis för 60 dagar till.................. » 60: —

portion under vapenöfningarne, hvarjemte nummerlönen bibehålies;

och att, vid bifall härtill, de härför nödiga medel må,

intill dess ordinarie aflöningsanslag varda för indelta arméen

uppförda, få utgå från de anslag, hvarmed likartad aflöning

vid indelta arméen nu bestrides.

Indelta Armé em och. Wermlanth Fältjägare- Coips vapenöfning

ar. Kongl. Maj:t äskar i detta anslag en förhöjning af ..... 425,000 —

nuvarande anslaget ...................................... Kronor 1,270,000: —

tillsammans med förhöjning.......................... » 425,000: —

kommer att gifva en ny slutsumma af » 1,605,000: —

Värfvade ariuéen.

Lifgardet till häst. Kongl. Magt föreslår, att aflöningen för

sqvadronshästläkare vid värfvade arméen må få utgå med

lön................................................................................ Kronor 800: —

beklädnad och portion;

samt att för sådant ändamål hästgardets aflöningsstat må få

höjas med 800 kronor.

Kongl. Maj:t föreslår vidare, att de å detta regementes

stat uppförda löner, å 450 kronor, för två mönsterskrifvaretjenster,

hvilka icke längre äro besatta, må från staten afföras

med 900 kronor. _____

Transport 588,701: 25

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kanal. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1876.

Transport

Slutligen föreslås, att det för tillämpning af ny lönereglering

nödiga och af sistlidne riksdag å extra stat beviljade

anslag, 56,415 kronor 95 öre, tillägges det ordinarie anslaget.

Om från denna sistnämnda förhöjning............ Kronor 56,415: 95

dragés skilnaden mellan afgående mönsterskrifvare
löner

........................................................... Kronor 900: —

samt den för sqvadronshästläkarne

äskade tillökning .................................... » 800: —

med .................. 100: —

uppkommer den verkliga anslagsförhöjningen ..................................

Läggas dessa ................................... Kronor 56,315: 95

till anslagets nuvarande belopp.... . » 82,444: 05

blifver nya anslaget......................... Kronor 138,760: —

Husarregementet Konung Curt XV. Till förbättring å 200

kronor i 6 sqvadronshästläkares löneförmåner äskas i anslaget

en förhöjning af ............................................... Kronor 1,200: —

R idare föreslår Kongl. Maj:t, att ett mot innevarande

års extra anslag för nya löneregleringens

tillämpning svarande belopp............... » 81,914: oo

tillägges anslaget, hvars tillökning således kommer att utgöra

iled gamla anslaget ............................................ Kronor 101,389: no

och denna tillökning.......................................... » 83,114: Ofi

kommer nya anslaget att utgöra ..................... Kronor 184,504: os

Svea Lifgarde. Kongl. Maj:t äskar en

tillökning i detta anslag, motsvarande innevarande

års extra anslag för löneregleringens

tillämpning, således.................................... Kronor 62,668: no,

hvarifrån dock må afgå lönen för eu icke

mera tillsatt mönsterskrifvaretjenst ............... 450: —

då verkliga anslagsförhöjningen blifver................................................

hvilken summa.................................................... Kronor 62,218:09,

sammanlagd med gamla anslaget.................... » 99,493: :o,

gifver såsom slutsumma åt nya anslaget...... Kronor 161,712: !5.

Andra Lifgardet. Ett belopp, motsvarande

extra aflöningsanslaget ........................ » 62,668: 69

minskadt med två mönsterskrifvarelöner...... » 900: —

hvilka Kongl. Maj:t föreslår att från regementets

stat afföra, .således eu förhöjning af......................................

Transport

588,701: sr».

56,315: 95.

83,114 : 06.

62,218: 09,

61,7 6 8 : 09,

852,118: 64.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:t Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

15

Transport 852,118: 46.

äskas af Kongl. Maj:t i detta anslag, som

nu utgör ................................................................. Kronor 98,908: it,

och med föreslagna förhöjning....................... » 61,768: (in.

kommer att uppgå till ....................................... Kronor 160,677: i;,.

it erullande Fältjägnre-Corps. Kongl. .Maj:t föreslår, att till

förhöjning i aflöningen för korporaler, vice-korporaler, spel och

jägare vid Corpsen, på sätt det vidfogade statsrådsprotokollet

närmare utvisar, måtte af Riksdagen beviljas eu tillökning i

detta anslag af .................................................. Kronor 17,220: —

samt att till musikens underhåll vid Corpsen

uppföres å staten ................................... » 1,000: —

hvarjemte det extra löneregleringsanslaget... » 46,084: —

äskas tillagdt det ordinarie anslaget, i hvilket

hela förhöjningen således kominer att

utgöra...............''............................................................................................ 64,304: —

Detta belopp.......................................................... Kronor 64,304: —

skulle höja det äldre anslaget ................... » 69,490: jo.

till ........................................................................... Kronor 133,794: no,

hvilket anslag Kong!. Maj:t föreslår må få, i likhet med öfriga

ordinarie anslag i allmänhet, utan inskränkning till visst år

utgå.

Svea, träta och Wendes Artilleriregementen. För beredande af

reseunderstöd för ytterligare två artilleriofficerare årligen äskar

Kongl. Maj:t förhöjning i detta anslag med 6,000 kronor.

Under förutsättning, att Riksdagen för upprättande af

''Paneberge ammunition^ fabrik, så organiserad som det vid protokollet

fogade förslag till stat närmare utvisar, å Arméförvaltningens

Artilleridepartements andel i anslaget till försvarsverket

till lands i allmänhet dels beviljar en förhöjning af 10,880

kronor, dels öfverflyttar från Intendentsdepartementets andel i

samma anslag 2,120 kronor, vill Kongl. Maj:t, med indragning

af Fyrverkare-corpsen i mån af manskapets afgång och under

vilkor att kostnaden för Fyrverkare-corpsen under indragningstiden

må från anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet

bestridas, föreslå Riksdagen, att minskning må ega rum i följande

anslag, nemligen:

i anslaget till Svea, Göta och Wendes Artilleriregementen

med ....................................................................... Kronor 7,795: no,

Transport 916,422: eu

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 187b.

Transport

samt i anslaget till mathållning vid garnisonsregementena med,

i rundt tal, *3,000 kronor.

Kongl. Maj:t föreslår vidare Riksdagen att anvisa den femte

sjettedel!! af de för Reservartilleriets fortgående utveckling beviljade

medel med 5,212 kronor 50 öre.

Slutligen föreslår Kongl. Maj:t, att reservationsanslaget till

Svea, Göta och Wendes Artilleriregementen ökas med det be
-

lopp

Kronor 348,575: so,

som svarar mot innevarande års extra aflöningsanslag.

De å detta anslag föreslagna förhöjningar utgöra således:

till resestipendier.............................................. Kronor 6,000:

» reservartilleriet.......................................... 8 5,21 50-

» nya aflöningen........................................... » 348,575: to.

359,787: oo.

7,795: oo.

Kronor

745,973: in.

351,992: so.

tillhopa Kronor

hvarifrån bör dragas Fyrverkare-corpsens

anslag....................................................................

då slutliga anslagsförhöjningen blefve

Om till det nuvarande anslaget ..........

lägges tillökningsbeloppet ...................... .........

blifver anslagets slutsumma......................... Kronor 1,097,965: 49.

J[urinregementet. Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen, att detta

anslag måtte få äfven under år 1877 utgå såsom »förslagsanslag

högst» att, i den mån det genom Marinregementets indragning

redan kan vara eller blifva disponibelt, användas för

underhåll af garnison i Carlskrona.

Fortifikationen. I detta anslag föreslår Kongl. Maj:t följande

förhöjningar:

till underhåll af krigsbryggekipager ..... Kronor

tillökning af expensmedel.......................... 8

den af sistlidne Riksdag å extra stat för

löneregleringen beviljade summa.

4,500: - 1,000: —

48,05 5 : 73.

53,555: 73.

199,6 5 6 : 27.

tillsammans Kronor

Denna summa.................................................. ®

jemte nuvarande anslag................................... »______

angifva anslagets nya slutsumma ............. Kronor 253,212: —

På skäl, som i statsregleringsprotokollet angifves, föreslår

Kongl. Maj:t, att beloppet af det under detta anslag inbegripna

Transport

916,422: 64.

351,9 9 2 : 30.

53,555: 73.

1,321,970:67.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1876.

Transport 1,321,970: 67.

anslaget till fortifikationens praktiska öfningar angifves till

13,000 i stället för 10,000 Kronor.

Värfvade garnisonstruppernas rekrytering. Kongl. Maj:t föreslår

Riksdagen, att af det till bestridande af rekryterings- och

aflöningskostnaderna för manskapet vid 2:dra Sappörkompaniet

af 1875 års Riksdag beviljade extra anslag 10,314 kronor, hvilket

bör å ordinarie stat öfverflyttas, måtte få detta anslag till
läggas

ett belopp af................................................................................

Detta anslag, som nu utgör........................... Kronor 70,000: —

skulle med ofvan äskade förhöjning ......... »__1,214: —

komma att utgöra ............................................. Kronor 71,214: —

Värfvade garnisonstruppernas aflöning. Af extra anslaget till

2:dra Sappörkompaniets rekrytering och aflöning 10,314 kronor,

deraf 1,214 kronor äskats öfverförda å rekryteringsanslaget,

föreslår Kongl. Maj:t återstoden ............................................................

tillagd detta anslag med................................. Kronor 540,000: —

hvilket med sådan tillökning........................ «_9,100: —

koinme att uppgå till ......................................... Kronor 549,100: —

Vidare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen, att till bestridande

af ökade utgifter under åren 1876 och 1877 såväl för värfningskostnader

och städja vid garnisonsregementena i allmänhet,

som till arfvoden åt batterihandtverkare vid artilleriet, allt på

sätt statsregleringsprotokollet närmare utvisar, måtte få användas

ej allenast de under sistnämnda två år uppkommande besparingar

å anslaget till aflöning åt värfvade garnisonstrupperna

utan äfven den behållning, som å samma anslag för innevarande

år möjligen kan uppstå, sedan de å anslaget redan

anvisade utgifter blifvit bestridda.

Remontering och skoning in. in. för värfvade kavalleriets, artilleriets

och foHifikationstruppernas hästar. För att bereda förhöjning

i remonterings- och skoningsanslaget åt Svea Artilleriregemente

äskar Kongl. Maj:t, att detta anslag ökas

med ........................................................................ Kronor 8,280: —

samt för beredande af likhet i medikamentspenningarnes

belopp vid artilleriregementena

........................................................ »_121:

tillsammans Kronor..........................

Transport

1,214: -

9,100: —

8,401: —

1,340,685: 67.

3

Bill. till Riksd. Prof. 1876. 1 Sami. 1 Afd.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

Transport 1,340,685: 67.

Dessa........................................................................ Kronor 8,401: —

tillagda nuvarande anslaget .......................... » 90,242: 75.

gifva slutsumman............................................... Kronor 98,643: 75.

Mathållning för manskapet vid garnisonsregementena. I detta

anslag....................................................................... Kronor 1,087,000: —

föreslår Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse

med hvad vid fråga om Fyrverkare-corpsens

indragning blifvit yttradt, en minskning

af..................................................................• »_ _3,000: —

hvarefter det skulle komma att utgöra...... Kronor 1,084,000: —

Be vänligen.

Gotlands nationalbeväring. Kongl. Maj:t föreslår,

att anslaget, för beredande af dagaflöning åt Regementsläkaren,

ökas med ................................................ Kronor 1,460: —

att detsamma tillägges ett mot inneva-

rande års extra aflöningsanslag svarande be-

loPP .................................................

....................... ))

56,301: so.

således en förhöjning af tillsammans .............................

hvilken förhöjning .......................

........................ Kronor

57,761: 50.

skulle öka gamla anslaget.........

........................ ))

142,864: so.

till .....................................................

........................ Kronor

200,626: 30.

Hallands beväring. Kongl.

Makt föreslår i detta anslag en

förhöjning........................................

motsvarande innevarande års extra aflönings-

anslag .............................................

........................ Kronor

5,160: —

som tillagda nuvarande anslag..... »

O O ........

7,500: —

gifva...................................................

........ summa Kronor

12,660: —

\\ e stentor rlands beväring.

Äfven här föreslås

det nya

extra aflöningsanslagets.............

uppförande å ordinarie stat,

och komme

nuvarande anslaget..........

........................ Kronor

6,295: —

efter tilläggning af dessa............

...................... ))

11,220: —

att höjas till..................................

........................ Kronor

17,515: -

Transport

57,761: 50.

5,160: -

11,220: —

1,414,827: 17.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1876.

19

Materielen.

Transport 1,414,827: 17

75,000:

10,880:

Försvarsverket till lands i allmänhet eller Armé förr ältning ens

.Departement. Kongl. Maj:t, som för upprättande af Mariebergs

Ammunitionsfabrik föreslår, att från Intendents-departementets

andel i detta anslag öfverflyttas till Artilleri-departementets

andel 2,120 kronor, äskar, på sätt statsregleringsprotokollet

närmare utvisar, följande förhöjningar i detta anslag:

Ä Artilleridepartementets andel i allmänhet

.................................................................... Krom

för Mariebergs ammunitionsfabrik............... »

de af sist församlade Riksdag å extra

stat beviljade förhöjningar, nemligen:

i anslaget till- nybyggnader och underhåll

af fästningarne in. in.................................. »

för ökade munderingsunderhållskostnader

vid värfvade arméen............................................ »

för Ökad slitningsersättning åt beväringsmanskapet

för s. k. småpersedlar..................... »

för underhåll af klädesbyxor och kalsonger

åt beväringsmanskapet.................................. »

för underhåll af beklädnads-, remtygsoch

utredningspersedlar vid 2:dra sappör
kompaniet.

................................................................ »

det förut under en följd af år på extra

stat uppförda anslaget till beväringens beklädnad

...... »

samt slutligen de för tillökning i underofficerares

beklädnadsersättning nödiga medel

.......................................................................... »

tillsammans.............

Med dessa förhöjningar ............................ Kronor

kommer anslaget, som nu uppgår till......... »

att utgöra ....................................................

25,000: - 49,080: - 19,050: —

16,000: -

10,467: -

189,000: -

29,191: —

423,668: —

1,509,268: or.

Salp eter uppköp.

nu är uppfördt till.

minskas med.............

till .............................

........................................ Kronor 1,932,936: 07.

Kongl. Maj:t föreslår, att detta anslag, som

ron or

110,000: -

))

50,000: —

ronor

60,000: —

423,668: -

Transport 1,838,495:,!?

/

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

Transport Kronor 1,838,495: \i.

Ved och ljus vid fästnings- och garnisonsorter. I detta anslag

äskar Kongl. Maj:t en förhöjning af ........................... Kronor 10,000: -—

hvarigenom detsamma, nu 33,000 kronor, skulle komma att

uppgå till 43,000 kronor.

Diverse anslag.

o

Ålder stillugg. Kongl. Magt föreslår, att för beredande af

ålderstillägg åt dertill berättigade löntagare å 4:de hufvudtiteln

uppföres, näst efter anslaget till durchmarchekostnader, ett

nytt förslagsanslag med titel: ålderstillägg, till belopp af........... 1,500: —

Skrifmaterialier och expenser, ved no in. för Departementets

kansliexpedition.

Kongl. Maj:t föreslår, att detta förslagsanslag,

som nu utgör ........................................... Kronor 2,808: 42.

ökas med .................................................................... » 204: 83. 204: 83.

till ............................................................................... Kronor 3,013: 25.

Summan af äskade tillökningen

•i ordinarie anslag utgör således............................................ Kronor 1,850,200: —

om härifrån afdrages föreslagna nedsättningen

i anslaget till mathållning för manskapet vid

garnisonsregementena ....................................... Kronor 3,000: —

i anslaget till* salpeteruppköp .......................... » 50,000: —

tillsammans Kronor 53,000: —

kommer verkliga tillökningen å hufvudtitelns ordinarie anslag

att uppgå till ........................................................................... Kronor 1,797,200: —

Om härtill läggas de nuvarande ordinarie anslagen,

tillhopa........................................................................................ » 11,772,300: —

kommer de ordinarie anslagens slutsumma att utgöra ... Kronor 13,569,500: —

Beträffande härefter de Landtförsvarsdeparteinentets behof, för hvilka

tillfälliga eller extra anslag erfordras, finner Kongl. Maj:t, på grund af hvad

enligt åberopade statsrådsprotokoll öfver landtförsvarsärenden för den 10

dennes blifvit rörande extra statsregleringen utredt och upplyst, sig föranlåten

att, med hänvisning till förslagen i samma statsrådsprotokoll, af

Riksdagen i Nåder äska för år 1877 följande anslag:

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

departementets kansliexpedition.......................... Kronor

1. Till

2. Till arméförvaltningen,

ig

Kronor 19,240: —

» 3,250: —

dyrtidstillägg

tillfällig löneförbättrin

3. För genomförande af nya löneregleringen vid indelta arméen

år 1877, förslagsanslag ...............................................................

4. Till bekostande af underofficerares portion under vapen
öfningar.

......................................................................................................

5. Artill erib eko f:

Fältartilleri-materiel ........................................•

Kronor

92,743

—

Fästnings- och positionskanoner....................

))

125,000

—

Karbiner.................................................................

))

168,000

—

Kavallerisablar ..................................................

»

23,000

—

Skjutförsök .........................................................

)>

30,000

Gevärsförrådsbyggnader och smedjor............

>)

25,000

—

Byggnads- m. fl. arbeten i Christian st ad ...

))

122,000

—

6. Fortifikationsbehof:

Carlsborgs fästning ............................................

Kronor

212,500

—

Befästningarne omkring Carlskrona...............

»

400,000

—

Krigsbryggematerielen .......................................

))

33,867

—

7. Intend entur behof:

Garnisonsförstärkningskommenderingar ur

indelta arméen ...............................................

r^i

O

0

O

236,000

—

Ersättning för dylika kommenderingar ...

))

89,000: —

Till inköp af hästar för Wendes År-

tilleriregemente...................................................

»

47,000: —

8. Generalstabens Topografiska Äfdelnings arbeten ..............

9. Officerares anställning i utländsk krigstjenst......................

10. Skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande

11. Byggnadsbehof:

för Svea Lifgarde

för Kavalleriets underbefälskola...............

12. För Arméens ackordsamortering

Kronor

21

6,900: -

22,490: - 700,000: - 55,000: -

585,743:

646,367:

75,000: —

100,000: -

372.000

75,000

9,000

100.000

175,000:

185,000:

Summa Kronor 2,932,500: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel sådan den finnes i 1876 ars

riksstat upptagen och sådan den nu blifvit af Kong].>Maj:t för år 1877

föreslagen utfaller sålunda:

O

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

1876: 1877:

Ordinarie anslag 11,772,300: — 13,569,500 således ökning 1,797,200: —

Extra _» 6,696,756:27. 2,932,500 » minskning 3,764,256: s:.

Summa 18,469,056: 27. 16,502,000 således minskning 1,967,056: 27.

Femte HiifVudtiteln,

innefattande anslagen till Sjöförsvarsdepartementet.

Under denna hufvudtitel finnes, enligt nu gällande Riks-Stat, till årliga

eller ständiga utgifter anvisadt:

i penningar ................................................................................. Kronor 4,536,086: 02,

i indelt ränta och ersättning för indragna räntor............»_81,513: 98,

tillsammans Kronor 4,617,600: —

I afseende dels å föreslagen lönereglering för Kongl. Flottan, dels ock

å 5:te hufvudtitelns anslag i öfrigt till årliga eller ständiga utgifter, vill

Kongl. Maj:t i öfverensstämmelse med de beslut, som finnas antecknade i

här bilagda utdrag af de inför Kongl. Maj:t i Statsrådet den 10 December

nästlidna år samt den 10 innevarande Januari förda protokoll öfver Sjöförsvarsärenden,

till Riksdagen afgifva följande förslag.

1. Hvad först beträffar löneregleringen och dermed i sammanhang stående

frågor föreslår Kongl. Maj:t:

att den lönereglering för Flottans officers-, underofficers- och sjömanskorpsen

samt kleresi-, läkare-, maskinist- och handtverksstater, hvilken

finnes framställd i det vid sistnämnda protokoll fogade memorial angående

löneregleringen med dertill hörande förslagsstater, gillas och antages;

samt att dervid måtte beslutas,

att Kongl. Flottans läkarestat ökas med två förste bataljonsläkare;

att de löntagare vid ifrågavarande korpser och stater, som äro försedde

med ovilkorlig fullmakt, skola ega att vid sina nu varande aflöningsförmåner

qvarstå, såvida de ej sjelfve önska att på ny stat ingå;

att hvarje officer och underofficer, som ingår på den nya staten, skall,

då han uppnått den lefnads- och tjensteålder, som berättigar honom till

full pension jemte fyllnadspension, vara förpligtad att ur tjensten afgå,

Kongl. Maj:t dock obetaget att, med den pensionsberättigades medgifvande,

låta med afskedet anstå, derest och så länge han pröfvas kunna i tjensten

gagna det allmänna.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kongl Maj:ts Nåd. Prof. No 1 om Statsverket 1876.

Vidare föreslår Kongl. Maj:t:

att för löneregleringens genomförande må

d®ls_ få användas det under titeln ”Aflöningsstaterna vid Flottans stationer

. i Riksstaten uppförda anslag, hvilket nu utgör 1,155,454 kronorsamt

till samma anslag öfverföras:

från anslaget till Departementets Kommandoexpedition.................. 3 500

från anslaget till Förvaltningen af Sjöärendena ..................................... 5 650^

samt från anslaget till Flottans nybyggnad och underhåll ..................... 39^960,

, .c „ , . Summa Kronor 49,110.

men aentran afföras för att bland diverse anslag under särskild titel

Skeppsgosseskolan” upptagas.................................................. _ 5 280

hvarigenom förstnämnda anslag kommer att ökas med

och således för år 1877 utgöra 1,199,284 kronor,

43,830,

^dels ett nytt anslag å 66,340 kronor, att för regleringens genomförande

1 man af behof användas, uppföras å extra stat för år 1877.

Och hemställer Kongl. Maj:t derjemte:

att anslaget till aflöningsstaterna vid Flottans stationer må uppföras

under förändrad titel Aflöning till Flottans korpser och stater”.

. Vidkommande regleringen i öfrigt under denna hufvndtitel vill Kono-]

-VI ap t föreslå, beträffande ö ''

Kansli-expeditionen,

2. att for tillämpning under 1877 af enahanda aflöningsstat, som för

innevarande ar ar för expeditionen fastställd, må på extra stat anvisas ett

belopp af 2,200 kronor, deraf dock 1,600 kronor kommer att utgå endast

1 den man hinder för den af. Kongl. Maj:t med Riksdagen beslutade förändrade

reglering af tjensterna inom expeditionen förefinnes;

Kommando-expeditionen,

3. att, under förutsättning af bifall till ofvan framstälda löneregleringstörslag,

anslaget till denna expedition från sitt nuvarande belopp, 4,250

kronor, minskas med 3,500 kronor eller till 750 kronor
-

Förvaltningen af Sjöärendena,

4. att, under enahanda förutsättning,

ningen af Sjöärendena minskas med 5,650 kr

belopp, 34,050 kronor, till 28,400 kronor;

ordinarie anslaget till Förvaltonor,

eller från sitt nuvarande

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kongl. Maj tis Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

5. att såsom dyrtidstillägg år 1877 åt detta embetsverks civile embetsoch

tjensteman må på extra stat anvisas ett belopp af 5,060 kronor;

Sjökrigsskolan,

6. att för tillämpning af ny arfvodesstat för Sjökrigsskolans lärare, anslaget

för denna skola må förhöjas till 31,040 kronor eller

med .............................................................................................. Kronor 6,320: —

att lärare i icke militära ämnen vid Sjökrigsskolan må, i

likhet med hvad som är lektorer vid statens elementarläroverk

förunnadt, erhålla rätt till arfvodestillökning hvart femte år i

tjugo års tid men endast till belopp af 250 kronor hvarje gång,

såvida arfvodet för det eller de ämnen, i hvilka han är lärare,

uppgår till 1,000 kronor eller derutöfver;

Ålder stilla gg,

7. att för beredande af tillgång till ålderstillägg, i enlighet

med faststälda stater, åt Kongl. Flottans Mariningeniörs- och

Civilstater samt lärare vid Sjökrigs- och Skeppsgosseskolan må

under titel ”Ålderstillägg” uppföras ett anslag af förslagsanslags

natur till belopp af ................................................................... Kronor 21,650:

Flottans nybyggnad och underhäll,

8. att detta anslag ökas med 162,850 kronor eller, för

slutsummans jemnande med.................................................... Kronor 162,915: is.

men derifrån öfverflyttas, i enlighet med hvad

ofvan föreslagits, till titeln ”Aflöning för Flottans

korpser och stater”............................................. Kronor _39,960:

122,955: is.

i följd hvaraf, om till denna summa lägges ifrågavarande

anslags nuvarande belopp ............ Kronor 958,044: s?.

anslaget till flottans nybyggnad och underhåll bör

uppföras med...................................................... Kronor 1,081,000:

Båtsmäns förseende med kojer och täcken,

9. att, under förutsättning af bifall till det i näst föregående

punkt framstälda förslag, anslaget till båtsmäns förseende

med kojer och täcken, 13,500 kronor, ur Riksstaten uteslutes;

Båtsmäns beklädnad,

10. att kostnaden för beklädnaden för det manskap, som

uppsättes i stället för de i följd af Nådiga Brefvet den 10 Maj

1872 vakante båtsmansnummer i Blekinge och Södre Möre_

Transport 190,885: 18.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

Transport 190,885: 18.

härad i Kalmar län, må utgå af anslaget till båtsmäns beklädnad

;

Beklädnad åt Matroser och Skeppsgossar,

11. att det för detta ändamål nu i Riksstat upptagna belopp

af 55,164 kronor 60 öre må höjas med.................... Kronor 33,835: 40,

och alltså uppföras med 89,000 kronor.

Skeppsg osse skolan.

12. att det från anslaget till aflöning för Flottans korpser

och stater affärda, för tillämpning af den, Statsrådsprotokollet

den 10 innevarande månad bilagda förnyade lönestat för rektor

och lärare vid Skeppsgosseskolan, till 5,280 kronor upptagna

belopp må, under rubriken ”Diverse anslag”, i Riksstaten uppföras

såsom ett särskildt anslag under titel ”Skeppsgosseskolan.”

Natur a-underhåll,

13. att, på det underofficerarne vid Flottans rnaskinist
och

handtverksstater må komma i åtnjutande af naturaportion,

äfvensom i anseende till stigande pris å proviantartiklar, anslaget

till natura-underhåll må höjas med ....................... Kronor 16,450: —

hvarigenom anslagets nuvarande belopp 436,000 kronor, ökas

till 452,450 kronor;

Spanmåls-upphandlings- och bagerikostnader,

14. att, för den händelse det i nästföregående punkt framstälda

förslag bifalles, det under titel ”Spanmåls-upphandlingsoch

bagerikostnader” uppförda anslag, för innevarande år upptaget

till 16,450 kronor, må ur Riksstaten uteslutas;

Skrifmaterialier och expenser, ved in. in. för Chefens

för Flottans Militär-personalexpedition,

15. att under denna titel må i Riksstaten uppföras ett

förslagsanslag af ......................................................................... Kronor 2,500: —

Lots- och fyr-inrättningen med lifräddningsanstalterna,

16. att det till Lots- och fyr-inrättningen med lifräddnings
anstalterna

uppförda penningeanslag måtte upptagas till ena-_

Transport

243,670: 58.

4

Bill. till Riksd. Prof. 1876. 1 Sami. 1 Afä.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kongl. Maf.ts Nåd. Krog. N:o 1 om Statsverket 1876.

Transport 243,670: 58.

banda belopp, hvartill inkomsten af titeln ”Fyr- och båkmedel”

beräknats eller 800,000 kronor och följaktligen anslaget, med inberäknande

af deri ingående ränta, utföras med 800,460 kronor;

hvarvid Kongl. .Maj:t tillika förutsätter, att de å inkomsttiteln

”Fyr- och båkmedel” uppkommande öfverskott få användas för

de med berörda anslag afsedda ändamål;

Under visning sanstalter för sjöfart,

17. att, i afvaktan på pröfning af särskilde komiterades

framställning om reglering af'' undervisningen i rikets Navigationsskolor,

det under denna titel i riksstaten uppförda anslag

75,800 kronor må upptagas med ett förslagsvis beräknadt förhöj

dt belopp af............................................................................ Kronor 10,000: —

eller till 85,800 kronor.

18. 1 afseende å de i Riksstaten för innevarande år under

femte hufvudtiteln uppförda anslag, i hvilka ändring icke blifvit

här ofvan föreslagen, har Kongl. Maj:t, beträffande anslagsbeloppen,

ej att göra annat förslag än att, för jemnande af hufvudtitelns

slutsumma, förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser,

ved m. m. för departementets expeditioner förhöjes från

2,227 kronor 60 öre till 2,307 kronor 2 öre eller med...................79: 42

Kronor 253,750:-—-

Om härifrån afdragas de anslag, som föreslagits att ur Riksstaten

afföras, nemligen

Båtsmäns förseende med kojer och täcken...... Kronor 13,500: —

Spanmålsupphandlings- och bagerikostnader... » 16,450: — 29,950: —

Kommer verkliga tillökningen å hufvudtiteln att uppgå

till ................................................................................................... Kronor 223,800: —

och då detta belopp tillägges nu gällande Riksstat^ slutsumma

för femte hufvudtiteln................................................................. Kronor 4,617,600: —

så erhålles det belopp................................................................ Kronor 4,841,400: —

hvartill femte hufvudtiteln, enligt Kongl. Maj:ts förslag, skulle

för år 1877 uppgå.

19. Vidare vill Kongl. Magt, på det anslagen å hufvudtiteln må ordnas

på det sätt och under sådana rubriker, som genom sitt innehåll äro egnade

att lätta öfversigten af hufvudtiteln i dess helhet, föreslå Riksdagen att, vid

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

uppgörande af ny Riksstat för femte hufvudtiteln, upptaga de ordinarie

anslagen under de rubriker och titlar, samt i den ordning som finnas angifna

uti det förslag till uppställning af hufvudtiteln, hvilket är Statsrådsprotokollet

för den 10 innevarande Januari vidfogadt.

förslag

afseende å särskilda

anslag

eller

till

extra

... Kronor

Förutom de

bär ofvan framstälda och hvilka anslag uppgå

vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att anvisa:

20. till fortsättning: af dockbyggnaden vid galérvarfvet

anslag,

som blifvit

73,600: —

ar

1877

för

anskaffning

Stockholm att

21. till

erforderliga beloppet

22. till anskaffning

23. till minmateriel.................................

24. samt till byggande af krigsfartyg

utgå af redan beviljadt anslag, Kronor

af ny lokal för Sjökrigsskolan, det der
-

135,000:

af artillerimateriel.

.............. Kronor

180,000: —

))

560,000: —

»

230,000: —

))

2,400,000: —

Summa Kronor

3,578,600: —

25. Slutligen och då, enligt hvad Statsrådsprotokollet af den 10 innevarande

Januari närmare utvisar, för ordnande af lokal för underbefäls- och förberedande

skolorna i Carlskrona samt derinvid belägna plans dränering in. in.

år 1877 erfordras 40,000 kronor, för tillbyggnad af exercishuset vid Stockholms

station 25,000 kronor samt för anskaffning af ny pumpmaskin till

gamla dockan i Carlskrona 40,000 kronor eller tillhopa 105,000 kronor;

så har Kongl. Maj:t, vid det förhållande att å anslaget till båtsmäns

förseende med kojer och täcken, hvilket föreslagits att ur Riksstaten uteslutas,

behållningar uppstått, beräknade till omkring sistnämnda summa,

velat, i stället för att för ändamålet begära särskildt extra anslag, föreslå

Riksdagen att för ändamålet må användas ifrågavarande behållningar, dock

ej till högre belopp än 105,000 kronor.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1876 års

Riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller

på följande -sätt:

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

1876: 1877:

Ordinarie anslag

Kr.

4,617,600: —

4,841,400: —

Således

ökning

223,800: —

Extra anslag

))

3,154,085: ;o.

3,578,600: —

»

»

424,514: ao.

Summa

Kr.

7,771,685: io.

8,420,000: —

Således

ökning

648,314: so.

Sjette Hufvudtiteln,

innefattande anslagen till Civildepartementet.

Nu gällande riksstat upptager för denna hufvudtitel:

Penningar................................................................................................... 12,884,622: 9».

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor........................... 174,581:

Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag............... 12,407: (H.

Oindelt spanmål 9,327,5 kubikfot till värde förslagsvis å 2

kronor 10 öre kubikfoten........................................................•..... 19,587: 75.

Summa Kronor 13,091,200: —

Enligt närlagda den 10 innevarande månad öfver Civildepartementsärenden

förda protokoll föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen beträffande:

1:0 Departementet* Expedition Extra anslag. Ordinarie anslag,

att för fortsatt tillämpning af den vid 1874

års riksmöte bestämda aflöningsstat för Civildepartementets

Expedition utöfver det för närvarande

på ordinarie stat för Expeditionen uppförda

anslag, 46,200 kronor, på extra stat för år

1877 anvisa ....................................................................... 20,800:--

*

2:o Kommers-Kollegium,

att dels medgifva att Advokatfiskalsbefattningen

må indragas, samt att de lönebelopp, som

äro i stat anvisade ej mindre för Advokatfiskalstjensten,

än äfven för andra ledigblifvande befattningar

inom Kollegiet, i afseende hvarå indragning

synes kunna ega rum eller förändring böra vid
Transport

20,800: — .

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1876.

Transport

tagas, må intill slutet af det år, för hvilket ny

statsreglering nu förestår, få, i den mån de för

bestridande af göromålen inom Kollegiet kunna

finnas erforderliga, af Kongl. Maj:t för ändamålet

disponeras;

dels, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle

tilldela Kommers-Kollegii ledamöter och

dess med statsmedel aflönade embets- och tjensteman,

med undantag af Advokatfiskal, tillfällig''

löneförbättring under år 1877 till samma belopp

som för innevarande år beviljats, anvisa på

extra stat............................................................................

dels ock likaledes på extra stat för år 1877

anvisa såsom tillfälligt lönetillägg för fyra bergmästare,

som sakna boställe, och tre tjensteman

vid Sala silfververk tjugo procent å de till dem

utgående löner, eller tillsammans.................................

Extra anslag.

20,800:

Ordinarie anslag.

9,400: —

2,420: —

3:o Statistiska Tabellkommissionen,

att dels för beredande af tillgång till de Aktuarierna

vid Statistiska Centralbyrån tillkommande

ålderstillägg höja anslaget till »aflöningsmedel

för Statistiska Centralbyrån» från 15,400

kronor till 16,400 kronor eller med 1,000 kronor;

dels för tillfällig förbättring under år 1877

af Chefens för nämnda byrå och öfrige tre dervid

anställde embetsmäns löner, hvarje lön med 20

procent, anvisa på extra stat ....................................... 3,000: —

dels höja reservationsanslagen Hill bibliotliekets

underhålland ev och »till det officieia statistiska tryckets,

det förra från 1,000 kronor till 1,500 kronor och

det senare från 5,000 kronor till 10,000 kronor;

dels ock för utarbetande och utgifvande af

statistiska redogörelser öfver kommunernas finanser

och fattigvård till Kongl. Maj:ts förfogande för

år 1877 på extra stat anvisa ett förslagsanslag af 10,000: —

Transport 45,620: —

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

Extra anslag.

Transport 45,620: -

kommande i händelse af bifall till dessa framställningar

ordinarie anslaget till Statistiska Tabellkommissionen

att höjas från 32,400 kronor till

38,900 kronor eller med ..............................................

4:o Landtmäteristaten,

att på extra stat för år 1877 bevilja dels såsom

tillfällig löneförbättring åt Sekreteraren, Öfveringeniören,

Fiskalen, Aktuarien, tre Ingeniörer

och två Amanuenser vid L an dt in ä t e ris tv r e 1 s e n

med 20 procent äfvensom till förhöjning med 50

procent af anslagen för skrifvarebiträden och gratifikationer

tillsammans ................................................. 5,200: -

dels ock såsom tillfällig löneförbättring åt hvarje

af de 24 förste Landtmätarne i länen med 20 procent,

tillsammans .......................................................... 8,640: -

5:o Rikets Ekonomiska Kartverk,

att utöfver det å Sjette Hufvudtiteln för närvarande

för Rikets ekonomiska kartverk uppförda

ordinarie anslag 6,000 kronor under samma Idufvudtitel

på extra stat för år 1877 anvisa till fortsättande

af de ekonomiskt-geografiska kartarbetena

i Norrbottens län 30,000 kronor och af de ekonomiska

kartearbetena i ofri ga delar af riket

45,000 kronor, eller tillsammans................................. 75,000: -

6: o Of ver stat h odlare e• mbetet,

att, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle

att för år 1877 bevilja tillfällig löneförbättringåt

Konungens Fogat till belopp af 500 kronor

samt åt Underståthållaren, Sekreteraren och Kamereraren,

Aktuarien, hvarje af de två Notarierna,

Kammarskrifvaren och Sekreterarens Kanslist med

20 procent af hvarderas lön äfvensom höja anslaget

för aflönande af vakt- och exsekutionsbetjenin
Transport

134,460: -

Ordinarie anslag.

6,500: —

6,500:

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

31

Extra anslag.

Transport 134,460: —

gen likaledes med 20 procent, på extra stat för

år 1877 anvisa................................................................ 5,250: —

7:o Landsstaterna i länen

att, på det Kongl. Maj:t må blifva i tillfälle

att lämpligen höja lönerna för de svagast afiönade

Landssekreterarne, Landskamrerarne och Landträntmästarne,

till Kongl. Maj:ts förfogande på extra

stat för år 1877 anvisa enahanda belopp som

för innevarande år eller för Landssekreterarne...... 8,000: —

för Landskamrerarne............... 8,000: —

och för Lanträntmästarne.............................................. 9,600: —

att, för tillfällig löneförbättring åt Länsnotarier,

Landskanslister, Länsbokhållare, Landskontorister

och Länsmän för år 1877, till Kongl.

Maj:ts förfogande för samma år bevilja ett extra

anslag af ........................................................................... 150,000: —

samt att för höjande af den 319 Länsmän tillkommande

hyresersättning med 50 kronor för

hvarje bevilja för år 1877 ett extra anslag af...... 15,950: —

att, såsom tillfällig löneförhöjning för 117

Kronofogdar och 1 Expeditionskronofogde, bevilja

ett extra anslag för år 1877 af 20 procent

å sammanräknade beloppet af bemälde tjenstemäns

kontanta löner och forsellönsersättningar

med......................................................................................... 53,326: eu

att, för beredande under år 1877 af tillfällig

löneförhöjning åt Häradsskrifvarne, till antalet 117,

med 20 procent å de till dem utgående löner och

forsellönsersättningar, å extra stat för nämnda år

anvisa ett lika belopp som för innevarande år, eller 34,289: w

att, för beredande af tillgång till den ersättning,

som efter stadgade grunder tillkommer åtskilliga

landsstatstjenstemän för boställen, hvilkas

indragning i nåder beslutits, höja det kontanta

anslaget med det sammanräknade belopp, hvartill

berörda ersättning utgår, eller med 1,136 kronor;

Transport 418,876: —

Ordinarie anslag.

6,500: —

6,500: —

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kongl. Naj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

Extra anslag.

Transport 418,876: -

samt minska indelta ränteanslaget med det

belopp, hvartill räntorna för nämnda boställen

varit i stat beräknade, utgörande tillsammans 159

kronor; kommande, i händelse af bifall till denna

framställning, ordinarie anslaget i penningar till

landsstaterna i länen, hvilket för innevarande år

utgör 1,114,400 kronor 15 öre, att för år 1877

höjas till 1,115,536 kronor 15 öre, eller med......

hvaremot värdet af »inclelt ränta och ersättning för

indragna räntor» 150,440 kronor 56 öre minskas

med 159 kronor och således nedgår till 150,281

kronor 56 öre;

att till Kong!. Maj:ts förfogande för år 1877

ställa ett extra anslag af 40,000 kronor att under

samma år användas dels till aflöning och underhåll

af särskild polisstyrka å landet i de orter,

der sådan kan af förhållandena påkallas, och dels

till belåningar för gröfre brotts upptäckande samt

förbrytares efterspanande eller gripande .................. 40,000: ■

8:o Statens jernvägstrafik,

att dels bevilja General-Direktören och Chefen

vid Statens jernvägstrafik tillfällig löneförbättring

för är 1877 att med 1,000 kronor utgå af

trafikmedlen, dels höja det till utgående från trafikmedlen

förslagsvis beräknade anslaget till statens

jernvägstrafik från det för innevarande år af riksdagen

dertill uppförda belopp af 10,000,000 kronor

till 11,055,000 kronor eller med ........................

9:o Skiften och Af rittringar,

del, i likhet med hvad för sistlidet och innevarande

år egt rum, att för år 1877 bevilja förhöjning''

i årsarfvodet- för de i Kopparbergs län

anställde 18 storskifteslandtmätare med 400 kronor

till hvarje samt i styresmannens för storskiftesverket

årsarfvode likaledes med 400 kronor; att_

Transport 458,876:

Ordinarie anslag.

6,500: —

1,136: —

1,055,000: —

1,061,636: —

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

Extra anslag.

Transport 458,87G: —

medgifva, det de belopp, hvarmed afvittringslandtmätarnes

i Westerbottens och Norrbottens län inkomster

af tjensten under år 1877 kunna komma

att understiga 2,500 kronor för yngre afvittringslandtmätare

och 3,000 kronor för de afvittringslandtmätare,

som på grund af ålder i tjensten enligt

gällande taxa åtnjuta arfvodesförhöjning, må

afvittringslandtmätarne godtgöras och af anslagen

till storskiftes- och afvittringsverken utgå; att för

år 1877 åt föredragandena af afvittringsärenden i

Westerbottens och Norrbottens län samt till skrifhiträde

åt dem bevilja en tillökning af 400 kronor i

det åt hvarje af dem anslagna belopp; och att bevilja

tillfällig tillökning i styresmannens vid afvittring»

verket i Westerbottens län årsarfvode för år

1877 med ett belopp af 200 kronor;

dels ock att, enär det belopp, som i händelse

af bifall härtill erfordras ej mindre till betäckande

af uppkommen brist i tillgängliga medel

föi- storskiftes- och afvittringsarbetenas bedrifvande

åi'' 1875 än äfven för samma arbetens fortsättande

år 1877, utgör 272,605 kronor, för sistnämnda

år utöfver ordinarie anslaget 63,000 kronor

på extra stat anvisa i jemnt tal ....................... 209,700: —

10:o Undervisningsanstalter för jordbruk och landtniannandringar,

att såsom bidrag till uppförande vid Alnarps

landtbruksinstitut af en ny byggnad för hofbeslagssmed

ja med skostall jemte bostad för instruktionssmed

och hofslagarelärlingar samt nödiga uthus

bevilja ett extra anslag till belopp af 35,000

kronor, att under de vilkor, Kongl. Maj:t kan

finna skäligt bestämma, för berörda ändamål ställas

till Styrelsens för nämnda Institut förfogande 35,000: —

att medgifva, att resekostnads- och traktamentsersättning

för förrättningsresor må i enlighet

med de bestämmelser, som äro eller framde-___

Transport 703,576: —

Bih. till Piksd. Prof. 187Ö. 1 Sami. 1 Afd.

Ordinarie anslag.

1,062,636: —

1,062,636:

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kong1. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Extra anslag. Ordinarie anslag.

Transport 703,576:— 1,062,636: —

les kunna varda meddelade, från och med år 1877

utgå till undervisarne i boskapsskötsel och mejerihushållning

från Sjette Hufvudtitelns förslagsanslag

till »rese- och traktamentspenningar», samt, i händelse

af bifall härtill, minska anslaget »undervisningsanstalter

för jordbruk och landtmannanäringar»,

hvilket för innevarande år utgör 172,400 kronor,

med det för gäldande af sådan ersättning afsedda

belopp 2,000 kronor och således nedsätta samma

anslag till 170,400 kronor.

ll:o Landtbruksingeniörer och deras biträden,

att dels för beredande af tillgång till den

från och med nästkommande år för en landtbruksingeniör

ifrågakomande lönetillökning på ordinarie

stat bevilja 500 kronor;

dels till aflöning åt ytterligare två landtbruksingeniörer

med enahanda ahöningsförmåner, som

äro nuvarande landtbruksingeniörer beviljade, likaledes

på ordinarie stat anvisa tillsammans

4,000 kronor;

dels ock medgifva, att resekostnads- och traktamentsersättning

för förrättningsresor må i enlighet

med de bestämmelser, som äro eller framdeles

kunna varda meddelade, från och med år 4

1877 utgå till samtliga statens landtbruksingeniörer

och landtbruksstipendiater från Sjette Hufvudtitelns

förslagsanslag till »rese- och traktamentspenningar»,

samt i så fall minska ifrågavarande

anslag med det för gäldande af dylik ersättning

afsedda belopp 13,200 kronor;

kommande, i händelse af bifall härtill, ordinarie

anslaget »Landtbruksingeniörer och deras biträden»,

hvilket för innevarande år utgör 54,050

kronor, att ökas med 4,500 kronor, men minskas

med 13,200 kronor samt således i det hela minskas

med 8,700 kronor och nedgå till 45,350 kronor;

samt ____

Transport 703,576:

1,062,636:—-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kong!» Ålajds Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

Extra anslag. Ordinarie anslag.

Transport 703,576:— 1,062,636: —

12:o Befrämjande i allmänhet af jordbruk och

landtrnannanäringar.

att till uppförande af ett växthus vid Landtbruks-Akademiens

agrikulturkemiska försöksanstalt

på extra stat för år 1877 anvisa................................. 10,500: —

att på ordinarie stat bevilja till arfvode åt en

för mikroskopiska och växtfysiologiska undersökningar

vid Agrikulturkemiska försöksanstalten anställd,

på förordnande af Akademiens Förvaltningskomité

antagen botanist 1,000 kronor och till

växthusets underhåll, skötsel och uppvärmning

vintertiden 500 kronor eller tillsammans 1,500

kronor;

samt att, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle

att såsom bidrag till underhåll af fyra Agrikulturkemiska

stationer inom de orter, — der

Hushållningssällskapen förbinda sig att upprätta

laboratorium och bekosta lokal för detta jemte bostad

eller hyresmedel för agrikulturkemist och

assistent samt bekosta aflöningen till dessa och

laboratoriitjenaren äfvensom årliga utgifterna till

laboratoriets underhåll samt till inköp af böcker

och inventarier för stationens behof—, anvisa

3,000 kronor årligen för hvarje station, likaledes

på ordinarie stat bevilja tillsammans 12,000 kronor

;

kommande i händelse af bifall härtill ordinarie

anslaget »befrämjande i allmänhet af jordbruk

och landtrnannanäringar» att höjas från 44,450

kronor till 57,950 kronor eller med.......................... 13,500: —

att ej mindre till aflöning åt en kringresande

undervisare uti sprit-, öl-, jäst- och ättiketillverkning

samt andra till förädling af jordbrukets alster

syftande binäringar, hvilkas rätta bedrifvande

förutsätta insigter i den kemiska teknologien, på

extra stat för år 1877 anvisa .....................................2,000: —_______

Transport 716,076:— 1,076,136: —

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Köngl. Maj:ts Nåd. Pr öp. No 1 om Statsverket 1876.

Extra anslag.

Transport 716,076: —

än ock likaledes på extra stat för samma år bevilja

.................................................................................... 300: -

att till beinälda undervisare utgå såsom bidrag

till bekostande af de kemiska och och fysikaliska

undersökningar, som i och för hans tjenstebefattning

blifva erforderliga;

att för år 1877 på extra stat anvisa:

a) till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten

för husdjur, redskap, maskiner samt ladugårdsprodukter,

sädesslag och andra jordbruksal
ster.

....................................................................................... 6,000:

b) till prisbelöningar vid täflingsmöten för

gödboskap, smör, ost, fläsk och kött å de orter

inom landet, der det kan finnas tjenligast dem

anställa och der hushållningssällskapen vilja förena

sig om sammanskott af medel till dessa utställningar

........................................................................ 5,000:

c) till understöd åt personer af mankönet för

genomgående af fullständig lärokurs i boskaps

uppfödande, skötsel och vård...................................... 2,000:

cl) till Svenska Trädgårdsföreningen och dess

elevskola mot enahanda vilkor, som vid föregående

riksdagar varit bestämda, nemligen att föreningen,

så vidt ske kan, verkställer utdelning af

fruktträd och plantor, företrädesvis till de folkskolestyrelser,

som derom göra framställning och,

jemte redovisning för det erhållna statsbidraget,

till Landtbruks-Akademien afgifver berättelse om

antalet af de elever, hvilka under året vid inrättningen

njutit undervisning, äfvensom rörande verkställda

utdelningen af fruktträd samt om öfriga

föremål för föreningens verksamhet.......................... 4,500: -

att för fortsättande under år 1877 af de geologiska

undersökningarne och utgifvande af derpå

grundade kartor bevilja ett extra anslag för samma

år af...................................................................................... 81,000: -

Transport 814,876:

Ordinarie anslag.

1,076,136: —

1,076,136: —

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1 om Statsverket 1876.

Extra anslag.

Transport 814,876: —

lo:o att bland Sjette Hufvudtitelns Reservationsanslag

till »jordbruket, handeln och näringarna»

uppföra ett särskilt anslag af enahanda natur,

bcnämndt »Länsveterinärer», till belopp af...............

beträffande

14:o Hästafvelns befrämjande,

att, till förbättrande af betjcningens vid alla

tre stuterierna lönevilkor och aflönande vid flyinge

af eu kusk, eu nattvakt och fyra stalldrängar,

för år 1877 på extra stat bevilja ............................. 5,5)37: —

15:o Undervisningsanstalter för bergsbruk

och slöjder,

att från Sjette Hufvudtiteln affora hela det

för närvarande under denna anslagstitel i riksstaten

upptagna belopp 186,600 kronor; samt att dels

såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan i

Borås bevilja ett extra anslag till belopp af......... 3,800: -

med vilkor att från Elfsborgs läns landsting eller

eljest inom orten tillskjutes ett belopp, motsvarande

minst hälften af statsanslaget,

dels ock, under vilkor att bergsskolorna i

Filipstad och Falun med dertill hörande skolor för

bergsarbetare komma att jemväl under år 1877

fortsätta sin verksamhet i enahanda omfång och

utsträckning som hittills, hvarom Kongl. Maj:t

vill genom inspektion af sakkunnig person sig

förvissa, å extra stat för samma år anvisa ett

belopp af............................................................ 14,000:

att till Brukssocietetens Fullmäktige i Jernkontoret

utbetalas; och

16:o. Befrämjande i allmänhet af slöjder,

att till befrämjande af husslöjder för år 1877

ställa till Kongl. Maj:ts förfogande, utöfver det

för samma ändamål på ordinarie stat anvisade

belopp 10,000 kronor, ett extra anslag å samma

belopp eller ..................................................................... 10,000: —

Transport 848,613:

Ordinarie anslag.

1,076,136: —

48,000: —

1,124,136: —

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kongl, Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

Extra anslag.

Transport 848,613: —

samt att, utöfver det på ordinarie stat uppförda

belopp af 8,000 kronor till reseunderstöd åt

fabriks- och handtverksarbetare till enahanda ändamål

på extra stat för år 1877 anvisa ..................... 4,000: —

17:o att bland Sjette Hufvudtitelns Diverse

anslag efter »jordförluster genom kanal och väganläggningar»

uppföra ett förslagsanslag under benämning

»Förekommande och hämmande af smittosamrna

sjukdomar bland husdjur» till belopp af...........................

18:o att nedsätta förslagsanslaget till »Aflösning

af öresundska tullen» från 188,000 kronor till

94.000 kronor eller med 94,000 kronor;

19:o att höja förslagsanslaget till »rese- och

traktamentspenningan från 23,000 Kronor till

43.000 kronor eller med....................................................................

20:o att dels medgifva, att, emot det nuvarande

under förslagsanslaget till »skrifmaterialier

och expenser, ved m. m.» uppförda särskilda belopp

af 300 kronor för hvarje länsstyrelse till bestridande

af kostnaderna för tryckning af kungörelser

indragas, de kostnader för tryckning af länsstyrelsernas

kungörelser, hvilka icke skola annorledes

godtgöras, må med iakttagande af de föreskrifter

härom, Kongl. Maj:t kan finna nödigt

meddela, utgå af nämnda förslagsanslag, dels ock

höja samma förslagsanslag från 67,310 kronor 95

öre till 87,433 kronor 95 öre eller med.........................................

852,613: —

Beträffande alla de ordinarie anslag, som uti

riksstaten för innevarande år finnas under Sjette

Hufvudtiteln uppförda och icke här ofvan biifvit

särskild t nämnda, saknar Kongl. Maj:t anledning

föreslå någon förändring.

De belopp, som Kongl. Maj:t här ofvan begärt

på ordinarie stat, utgöra..........................................................

Om härtill lägges Sjette Hufvudtitelns slutsumma

.............................................

Ordinarie anslag.

1,1 24,136: —

30,000:

20,000: —

20,123: —

1,194,259: —

13,091,200: —

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kongl. MajUs Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

men från den genom berörda sammanläggning erhållna

summa ..................................................................................... 14,280,459: —

afdragas

dels här ofvan föreslagna nedsättning i anslaget

till ''»landsstaterna i länen» ..................... 159: —

dels det belopp, hvarmed anslaget »undervisningsanstalter

för jordbruk och

landtmannanäringar» skulle minskas ... 2,000: —

dels beloppet af föreslagna undsättningen

i anslaget»Landtbruksingeniörer

och deras biträden» ............................... 8,700: —

dels det belopp, hvartill anslaget »undervisningsanstalter

för bergsbruk och

slöjder» uppgår ................................... 180,600: —

dels ock nedsättningen i anslaget »Aflösning

af öresundska tullen»........... 94,000:— 291,459:_

så erhålles det belopp ............................................................ 13,994,000: —

hvartill Sjette Hufvudtiteln enligt Kongl. Maj:ts förslag skulle för År 1877

uppgå.

Här ofvan begärda extra anslag utgöra sammanräknade ... 852,613: —

Kongl. Maj:t föreslår vidare Riksdagen i fråga om:

2 Ro. Aflöning åt styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader

samt dess tjenstebiträden in. in., att å extra stat för

år 1877 anvisa till aflöning åt styrelsen för Allmänna Väg- och

Vattenbyggnader samt hennes tjenstebiträden enahanda belopp,

33,400 kronor, jemte förhöjning 6,510 kronor, som af sistlidet

års riksdag beviljats, eller tillsammans ......... Kronor 39,910: -

till undersökningar och expenser för allmänna

arbeten ................................................ » 35,000: -

och till stipendier åt medlemmar af Väg- och

Vattenbyggnadskorpsen för utrikes resor i

ändamål att studera andra länders allmänna

arbeten .................................................................. » 2,000: — 76,910: —

22:o. Allmänna arbeten af beskaffenhet att deras utförande i

allmänhet kontrolleras af bemälda styrelse:

dels att utaf redan af Riksdagen beviljade anslag anvisa för

år 1877:

Transport 929,523: —

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:n 1 om. Statsverket 1876.

Transport

till vägari!äggning emellan Lycksele och Wilhelmina kyrkobyar

i Westerbottens lön..........................................................................................

till anläggning af ny väg emellan Junosuando by i Pajala

socken och Wittangi kyrkoby i Jukkasjärvi socken af Norrbottens län

till åstadkommande af ny farled från Uddevalla stads hamn

till Kattegat.....................................................................................................

till fullbordande af hamnanläggningen vid Trelleborg..................

dels att till väganläggning emellan Lycksele och Stensele kyrkor

i Westerbottens lön i enlighet med derför af kaptenen in. in. R.

Schough upprättad plan bevilja ett anslag till belopp af 95,000

kronor samt deraf till utgående under år 1877 anvisa ...............

dels att, såsom understöd, för anläggning af väg emellan Matarengi

och Turt-ula byar inom Öfver-Torneä socken af Norrbottens

län enligt en af Byggmästaren L. A. Wallmark upprättad plan

med den deri af Kaptenen R. Schough föreslagna ändring, bevilja

ett anslag till belopp af 32,400 kronor, samt häraf till

utgående under år 1877 på extra stat anvisa ...............................

dels att såsom bidrag till utförande, i enlighet med den af

Majoren in. in. A. Rem mer derför upprättade plan, af hamnbyggnad

vid Glommen inom Morups socken af Hallands län bevilja ett

anslag till belopp af 33,300 kronor att utgå under åren 1877

och 1878 samt i afräkning å samma anslag anvisa på extra

stat för år 1877 ..............................................................................

dels att för förändring och utvidgning af hamnen vid Råd

fiskläge inom Rams socken af Malmöhus län, i enlighet med den

af Majoren in. in. A. Remmer derför upprättade plan, bevilja

ett anslag af 50,000 kronor att utgå med hälften under år 1877

och med återstoden under år 1878, samt förty på extra stat

för år 1877 anvisa...............................................................................

dels att såsom bidrag till utförande af de utaf Kaptenen

C. J. Knös, jemlikt upprättad plan, föreslagna kajbyggnads- och

muddring sarbeten vid den så kallade koff er di-ha amen i Carlskrona

bevilja ett anslag af 200,000 kronor att utgå med en femtedel

årligen under fem år samt derå afräkningsvis för år 1877 å

extra stat anvisa.......................................................................................

under vilkor, utom hvad i öfrigt kan varda stadgadt för åtnjutande

af statsbidrag för allmänna arbeten, att Stadsfullmäktige

i Carlskrona tillförbinda staden att inom tid, Kongl. Magt

Transport

929,523: —

9,700: —

16,000: —

23,793: so.

20,000: —

15,000: -

17,683: 50.

17,300: —

25,000: —

40,000: —

1,114,000: —

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

41

Transport 1,114,000: —

kan finna lämpligt bestämma, hafva hela berörda hamn-arbete

färdigt

dels att anslå och ställa till Kongl. Maj:ts förfogande föl
-

jande belopp, nemligen:

för understödjande eif mindre hamn- och brobyggnader samt

upprensning af dar och farleder............................................................. 20,000: —

till bidrag för anläggning af nya samt omläggning eller förbättring

eif backiga eller eljest mindre goda vägar .............................. 200,000: —•

till understödjande, medelst anslag utan återbetalning sskyldighet,

af sådana myrutdikningar och vattenaftappning ar, som företrädesvis

afse att minska frostländigheten................................................................. 80,000: —

och till befrämjande, medelst län, af utdikningar och aftappning

av af stinka trakter och sjöar till beredande af odling sfer etag... 100,000: —

dels ock att äfven för år 1877 bibehålla nu gällande bestämmelser

angående vilkoren för erhållande och tillgodonjutande

af statsbidrag till allmänna arbeten, äfvensom beträffande

kontrollen å sådana arbetens utförande enligt faststälda planer.

Summa extra anslag Kronor 1,514,000: —

Eu jemförelse mellan denna Hufvudtitel sådan den finnes i 1876 års

riksstat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1877 föreslagen

utfaller sålunda:

1876: 1877:

Ordinarie anslag 13,091,200. — 13,994,000 — Således ökning 902,800: —

Extra » 1,984,781:80. 1,514,000 — » minskning 470,781:80.

Summa 15,075,981:80. 15,508,000 — Således ökning 432,018:20.

Sjunde Hufvudtiteln,

innefattande anslagen till Finansdepartementet.

Nu gällande riksstat upptager för denna hufvudtitel:

Penningar .................................................................................... Kronor 11,3 3 3,6 50: 37.

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor ........ » 22,2 24: 52.

Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag » 754: 95.

Oindelt spanmål 509,o kubikfot å 2 Kronor 10 öre ... » 1,070: !6.

Tillsammans Kronor 11,357,700: —

Bil. till Rihsd. Prål. 1876. 1 Sami. 1 Afd. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

Enligt beslut, som innefattas i härvid bilagda protokoll öfver finansärenden

för den 22 December 1875 och den 10 innevarande månad, föreslår

Kongl. Maj:t härmed:

l:o

att, med afseende å den särskilda nådiga proposition, som Kongl. Maj:t

kommer att till Riksdagen aflåta rörande lönereglering för Statskontoret, i

det för bemälda embetsverk uppförda ordinarie anslag 92,600 Kronor måtte

beräknas en tillökning af 2,100 Kronor, så att anslaget blifver 94,700 Kronor,

deraf 7,000 Kronor, afsedda att utgöra ålderstillägg, skulle vara förslagsanslag;
-

2:o

att reservationsanslaget till myntverkets drift och underhåll, 12,000 Kronor,

måtte ur riksstaten uteslutas;

3:o

att Riksdagen, med godkännande af det förslag till stater för postverket,

som finnes bilagdt protokollet för den 10 Januari, måtte bestämma det å

hufvudtiteln uppförda anslag, förslagsvis beräknadt att af postmedlen direkte

utgå. till postverket till samma belopp 4,300,000 Kronor, hvartill postmedlen

blifvit här ofvan beräknade; äfvensom medgifva att, i afseende ä ersättandet

af det belopp, hvarmed — i sammanhang med fortfarande inskränkning i

rättigheten till gästgifveri-, håll- och reservskjutsens anlitande för posternas

fortskaffande — utgifterna å anslaget till postbefordran å landsväg och inom

postanstalternas områden kunna komma att öfverstiga anslagssumman, 900,000

Kronor, matte äfven under år 1877 förfaras i enlighet med hvad i sådant

hänseende blifvit vid fastställande af postverkets stater för åren 1875 och

1876 föreskrifvet;

4:o

att Riksdagen, med godkännande af det förslag till stater för telegrafverket,

som finnes bilagdt finansprotokollet för den 10 Januari, måtte såsom

reservationsanslag för år 1877 åt telegrafverket anvisa enahanda belopp, eller

1,330,000 Kronor, hvartill telegrafverkets inkomster för samma år blifvit

beräknade; äfvensom förklara, att det öfverskott derå, som kan uppstå,

måtte stå till Kongl. Maj:ts förfogande i ändamål att användas för verkets

tidsenliga utveckling och förbättring;

varande de förändringar i afseende å de elektriska telegrafstationerna,

som under år 1875 af Kongl. Maj:t vidtagits, i nyssberörda protokoll närmare

omför in älda;

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

5:o

att de för år 1876 fastställda stater för tullverket måtte äfven för år 1877

tillämpas; och att Riksdagen fördenskull måtte bestämma anslaget till nämnda

verk till ett mot staternas slutsumma svarande belopp åt 2,509.000 Kronor

att såsom förslagsanslag direkte utgå af tullmedlen;

6:o

att de nuvarande ordinarie anslagen til! skogsväsendet, hvilka, med iakttagande

deraf att lönen till Chefen för Skogsstyrelsen på grund af 1869 års

riksdagsbeslut efter dåvarande innehafvares afgång skall utgå med allenast

6,000 Kronor i stället för förut 7,000 Kronor, utgöra tillhopa 851,412 Kronor

97 öre, måtte minskas derigenom, att det nu i berörda belopp ingående

reservationsanslaget 450,000 Kronor nedsättes med 175,000 Kronor till 275,000

Kronor, men deremot ökas med 35,650 Kronor, utgörande anslag till extra

kanslibiträde inom Skogsstyrelsen, till tjenstgöringspenningar åt Chefen för

samma styrelse, till löner åt två nya skogsinspektörer, fyra nya jägmästare

och elfva nya kronojägare samt till ålderstillägg åt dertill berättigade jägmästare;

hvadan således ifrågavarande anslags slutsumma skulle komma att

utföras med 712,062 Kronor 97 öre;

7:o

att Riksdagen måtte bevilja en förhöjning af 34,580 Kronor i reservationsanslaget

till byggnader och reparationer, hvarigenom berörda anslag således

skulle komma att utföras med 155,480 Kronor att på enahanda sätt,

som förut blifvit bestämdt, af Kong!. Maj:t disponeras;

8:o

att å sjunde hufvudtiteln måtte till aflönande af skepp smätning skontrollörer

och till gäldande af de öfriga för skeppsmätningen erforderliga

kostnader, hvilka skola af allmänna medel bestridas, anvisas ett förslagsanslag

af 27,000 Kronor att af lastpenningarna utgå;

9:o

att, till vinnande af jemn slutsumma å hufvudtitelns ordinarie anslag,

förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, nu upptaget till 18,606

Kronor 82 öre, måtte förhöjas med 970 Kronor till 19,576 Kronor 82 öre.

Sammanställes hufvudtitelns nuvarande ordinarie anslagssumma med de

af Kongl. Maj:t sålunda gjorda förslag, så visar sig att nämnda summa skulle

komma att ökas

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

dels genom förhöjning i anslaget

till statskontoret med.......................... 2,100: —

» postverket » ............. 450,000: ••••

» byggnader och reparationer » 34,580: —

» skrifmaterialier och expenser » ........................... 970: —

dels ock genom det nya anslaget till Skepps
mätningskontrollörer

m. m........................................ 27,000: —

men deremot skulle minskas genom indragningar

i anslaget till mynt- och kontrollverken ... 12,000: —

» skogsväsendet ........................... 140,350: —

514,650:

152,350:

hvadan således tillökningen i sin helhet skulle utgöra..... 362,300:

och om härtill lägges summan af de nuvarande ordinarie

anslagen å hufvudtiteln......................................................................... 11,357,700:

skulle den nya summan af hufvudtitelns ordinarie anslag

blifva .................................................................................. Kronor 11,720,000:

Vidare föreslår Kongl. Maj:t att såsom extra anslag för år 1877 måtte

under denna hufvudtitel beviljas:

För tillämpning af den nya aflöningsstaten för Finansdepartementets

expedition................................................ Kronor

» tillfällig förstärkning af Kammarkollegii arbetskrafter »

» dyrtidstillägg åt Kammarkollegium ................................ »

" granskning af nya jordeböcker......................................... »

» genomförandet af ny organisation af Statskontoret... »

» betäckandet af de af Statskontoret gjorda förskotter »

» dyrtidstillägg åt Kammarrätten......................................... »

» » » öfverintendents-embetet ..................... »

» » » Skogsstyrelsen......................................... »

Till Skogsinstitutet ...................................................................... »

» anställande af skogsingeniörer, förslagsanslag............... »

» skogsskolor.............................................................. »

» undersökningar af vattendrag i Norrbotten................ »

» ombyggande af Kong]. Maj:ts Befallningshafvandes i

Malmöhus län embetslokaler................................................ »

» bestridande af förvaltningskostnaden för kolonien S:t

Barthelemy, förslagsanslag............................................... »

9,700: —

3,000: —

20,440: - 12,600: —

21,600: - 30,868: öi.

23,320: —

4,100: - 2,380: - 20,400: - 15,000: - 11,400: —

7,000: —

80,000:

25,191: o».

eller tillsammans Kronor 287,000: —

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1876.

45

En jemförelse mellan denna hufvudtitel sådan den finnes i 1876 års stat

upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:T för år 1877 föreslagen

utfaller sålunda:

1876. 1877.

Ordinarie anslag 11,357,700: — 11,720,000: — således ökning 362,300: —

Extra anslag 570,284: 287,000:— således minskning 283,284: 63.

Summa 11,927,984:63. 12,007,000:— således ökning 79,0 1 5 : 37.

Åttonde HufYiidtiteln,

innefattande anslagen för Ecklesiastikdepartementet.

Nu gällande riksstat upptager under denna hufvudtitel:

Penningar ................................................................................... Kronor 6,197,274: —

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor............... » 254,655: 89.

Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag » 879,259: 56.

Oindelt spannmål, 4,624 kubikfot 1 kanna, efter värde

af 2 Kronor 10 öre för kubikfoten motsvarande......... » 9,710: 61.

Tillhopa Kronor 7,340,900: —

I öfverensstämmelse med bilagda utdrag af det inför Hans Magt Konungen

i Statsrådet den 10 innevarande Januari förda protokoll öfver ecklesiastikärenden,

föreslår Kongl. Maj:t beträffande anslaget till

l:o. Universiteten,

att, med godkännande af de i statsrådsprotokollet intagna aflöningsstater

för lärare och tjensteman samt vaktbetjente vid universiteten, äfvensom af

lönebeloppens fördelning i lön och tjenstgöringspenningar, de sistnämnda

afsedda att vid förefallande behof användas till bestridande af vikariats-tjenstgöring

under de vilkor Kongl. Maj:t kan komma att närmare bestämma,

må för beredande af medel till lönestaternas tillämpning beviljas en förhöj
-

ning af ordinarie anslaget

till universitetet i Upsala med ............................................... Kronor 86,107: 4o.

af hvilka förut dels såsom dyrtidstillägg, dels

såsom tjenstgöringspenningar utgått .............. Kronor 63,920: —

och till universitetet i Lund med ................................................... 58,092: —

af hvilka förut dels såsom dyrtidstillägg, dels

såsom tjenstgöringspenningar utgått ............ »> 35,502: 9».

Transport 144,199: it).

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

Transport

att för ombildande af adjunkturerna till extra ordinarie

professioner och förstärkning af lärarekrafterna inom de teologiska

. och juridiska fakulteterna vid universitetet i Upsala

på ordinarie stat uppföres det vid nästlidne Riksdag på extra

stat beviljade belopp .....................................................................

att lön till en laborator i experimentel patologi och patologisk

anatomi vid universitetet i Upsala, för hvilken vid sistlidne

Riksdag ett extra anslag af 2,500 Kronor anvisats, beviljas med

att lön till en laborator i experimentel fysiologi och medicinsk

fysik vid samma universitet, för hvilken vid sistlidne Riksdag

ett extra anslag af 2,500 kronor beviljats, anvisas med......

att till ombildande af adjunkturerna till extra ordinarie

professioner och förstärkning af lärarekrafterna inom juridiska

fakulteten vid universitetet i Lund på ordinarie stat uppföres

det vid nästlidne Riksdag på extra stat anvisade belopp..........

att härjemte må medgifvas:

att adjunktslönerna vid universiteten efter nuvarande innehafvares

afgång ställas till Kongl. Maj:ts disposition, för att

användas i öfverensstämmelse med de i statsrådsprotokollet angifna

grunder; äfvensom

att innehafvare af högre docentstipendium må, derest han

öfvergår i elementarläroverkets tjenst, vid fråga om bestämmande

af lönegrad räkna sig till godo den tid, han såsom stipendiat

deltagit i undervisningen vid universitetet, dock ej mer

än fem år;

att för universitetet i Upsala må:

dels beviljas förhöjning i anslaget till inaterielen vid fysiologiska

institutionen med .................................................... 1,000:___

dels på ordinarie stat uppföras såsom tillökning i

anslaget till institutionen för allmän och analytisk

kemi det belopp, som för år 1876 blifvit på extra

stat anvisadt till institutionen för allmän och åkerbrukskemi

................................................................. 55Q. _

samt att för universitetet i Lund må:

dels på ordinarie stat uppföras följande anslag, som för år

1876 blifvit på extra stat beviljade, nemligen:

144,199: 40.

9,000: —

3,000: —

3,000: —

4,500: —

1,550: —

Transport 165,249:40.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

Transport

förhöjning i anslaget till astronomiska institutionen .. 400: —

» » » kemiska » 500: —

» » « » patologiskt anatomiska » 600: —

» » » » zoologiska » 200: —

dels beviljas anslag för det i Lund inrättade språkliga

seminarium med............................................................... 2,950: —

2:o. Karolinska medico-kirurgiska institutet,

att, med godkännande af den i statsrådsprotokollet intagna

aflöningsstat för institutet, äfvensom af lönebeloppens fördelning

i lön och tjenstgöringspenningar, de sistnämnde afsedda

att vid förefallande behof användas till bestridande af

vikariatstjenstgöring under de vilkor Kongl. Maj:t kan komma

att närmare bestämma, må, för beredande af medel till lönestatens

tillämpning, beviljas en förhöjning i institutets ordinarie

anslag med..................................................................................................

af hvilka förut dels såsom dyrtidstillägg dels såsom

tjenstgöringspenningar utgått............................................ kr. 16,480

att adjunktslönerna vid institutet må vid nuvarande innehafvares

afgång ställas till Kongl. Maj:ts disposition för att

användas i öfverensstämmelse med de i statsrådsprotokollet angifna

grunder;

att lön åt en professor i allmän helsovårdslära anvisas

med ..................................................................................................................

att på institutets ordinarie stat uppföras följande för år

1876 å extra stat anvisade anslag, nemligen:

till arfvode åt en amanuens vid institutets anstalt

för normal anatomi......................................... Kronor 1,000: —

till aflöning åt en amanuens vid institutets

fysiologiska anstalt ......................... » 400: —

till en vaktmästare vid samma anstalt ............ » 500: —

till anstaltens underhåll och drift .................... » 1,500: —

samt att till arfvode åt en docent eller

amanuens vid institutet, med skyldighet för

denne att verkställa och demonstrera liköppningarna

vid den pediatriska kliniken å all- .

manna barnhuset, anvisas .................................... » 1,000: —

165,249: 40.

4,650: —

27,700: —

6,000: —

4,400: —

Transport 207,999:40.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

Transport

3: o. Eternell fårlår overken,

att för lärares vid elementarläroverken uppflyttning i högre

lönegrad enligt gällande grunder

dels å ordinarie stat uppföres det för desse lärares uppflyttning

under år 1876 beviljade extra anslag ......... 40,000: —

dels anslås ytterligare för uppflyttning under år

1877 ........................................................................................ 40,000: —

att på ordinarie stat må anvisas följande anslag, hvilka

för år 1876 blifvit på extra stat beviljade, nemligen:

förhöjning i anslaget till arfvoden åt extra lärare ......................

» » » » vikarier och oförutsedda behof............

anslag till utvidgning af elementarläroverken i Söderhamn, Vadstena

och Sköfde från tre- till femklassiga, 5,600 kronor för

hvartdera eller tillhopa ........................................................................

4:o. Högre skolor för qvinlig ungdom,

att till understöd åt högre skolor för qvinlig ungdom må,

i stället för det å extra stat för år 1876 anvisade belopp, 30,000

kronor, å ordinarie stat uppföras ........................................................

att användas under de i statsrådsprotokollet omförmälda vilkor.

207,999:40.

80,000: —

30,000: —

15,000: —

16,800: —

40,000: —

5:o. Folkundervisningen:

att till lärares vid seminarierna uppflyttning i högre lönegrad

enligt gällande grunder anslås............................... 9,000: —

deri inberäknade de 2,000 kronor, som för år 1876

blifvit för ändamålet på extra stat anvisade;

samt att det till extra lärare och åtskilliga materiela

behof vid seminarierna för år 1876 beviljade

anslag af 20,000 kronor uppföres å ordinarie stat med 20,000: —

att den för 1876 å exti*a stat anvisade förhöjning i anslaget

till undervisningsmateriel in. in. för folkskolor likaledes

å ordinarie stat uppföres med ..............................................................

med rättighet för Kongl. Maj:t att låta den anskaffade materielen

till nedsatt pris tillhandahållas jemväl folkhögskolorna;

att anslaget till understöd för högre folkskolor ökas med

att till understöd åt folkhögskolor under de i statsrådsprotokollet

angifna vilkor, för hvilket ändamål för år 1876 är

å extra stat anvisadt ett förslagsanslag af 20,000 kronor, å ordinarie

stat uppföres ett förslagsanslag af .......................................

Transport

29,000: —

5,000: —- 6,800: —

30,000: —

460,599: 40.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1876.

49

Transport 4 6 0,5 9 9 : 40.

6:o. De tekniska läroverken,

att det nu å riksstatens Sjette Hufvudtitel uppförda anslag

ifvudtite

86,000:

till Teknologiska institutet öfverföres till Åttonde Hufvudtiteln

med .................

samt att, med godkännande af den i statsrådsprotokollet

intagna stat för institutet, äfvensom af

lönebeloppens fördelning i lön och tjenstgöringspenningar,

de sistnämnda afsedda att vid förefallande

behof användas till bestridande af vikariatstjenstgöring

under de vilkor Kongl. Maj:t kan komma

att närmare bestämma, må, för beredande af medel till

lönestatens tillämpning, på sätt i statsrådsprotokollet

blifvit föreslaget, beviljas en tillökning i anslaget till

Teknologiska institutet med.................................................

58,100:

hvaremot de hittills med ett belopp af 12,100 kronor beviljade

dyrtidstillägg icke skulle vidare utgå;

att det nu å Sjette hufvudtiteln uppförda anslaget till Chalmersska

slöjdskolan i Göteborg öfverflyttas till Åttonde hufvudtiteln

med............................................................................................................

att de å Sjette hufvudtiteln uppförda anslag till de tekniska

elementarskolorna upptagas å Åttonde hufvudtiteln till följande

belopp:

Tekniska elementarskolan i Norrköping ......

» » i Malmö ....................

» » i Örebro ...................

>> » i Borås...................

att för genomförande af den i statsrådsprotokollet

omförmälda organisation af ifrågavarande

skolor och för tillämpning af der intagna

stater beviljas tillökning i ordinarie anslagen

till

Tekniska elementarskolan i Norrköping med...

» » i Malmö » ...

» » i Örebro » ...

» » i Borås » ...

för hvilka skolor under åren 1875 och 1876 såsom dyrtidstillägg

eller eljest å extra stat utgått 23,825 Kronor;

Kronor 12,000

» 12,000

>) 12,000

» 12,000

10,600

10,600

10,100

10,100

124,100:

32,450:

89,400:

Transport 706,549: 40.

7

Bill. till RiJcsd. Prof. 1S76. 1 Sami. I Afd

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876''.

Transport 706,549: ro.

att de vid tekniska elementarskolorna anstälde lektorer må

efter fem års val vitsordad tjenstgöring undfå ett lönetillägg med

500 Kronor och efter ytterligare fem års väl vitsordad tjenstgöring

ännu ett ålderstillägg af 500 Kronor årligen; samt

att nödiga medel till beredande af dyrtidstillägg åt lärarne

vid samma skolor med 20 procent å deras nuvarande löner må

för den del af år 1877, som förflyter intill dess den nya staten

kan vinna tillämpning, utgå af den äskade tillökningen i skolornas

ordinarie anslag för år 1877;

att å Åttonde hufvudtiteln jemväl upptagas de nu å Sjette

hufvudtitcln uppförda anslag till

Slöjdskolan i Stockholm ....................................................... 15,000: —

Söndags- och aftonskolan i Eskilstuna .............................. 5,000: — 20,000: —

7:o. Sundhetskollegium, med medicinal st åt en,

att till aflöning åt eu revisor samt amanuensbiträde i Sundhetskollegium

oanslaget till Kollegium ökas med ...............................

att från Åttonde hufvudtiteln afföres det under denna rubrik

upptagna anslag till aflönande af länsveterinärer, 48,000 Kronor.

8:o. Farsoters och smittosamma sjukdomars hotande,

att af detta förslagsanslag från Åttonde hufvudtiteln afföras

30,000 Kronor.

9 :o. Vetenskapsakademien,

att, med godkännande af den i statsrådsprotokollet intagna

stat för den meteorologiska centralanstalten äfvensom af det för

föreståndaren beräknade lönebelopps fördelning i lön och tjenstgöringspenningar,

de sistnämnda afsedda att vid förefallande behof

användas för bestridande af vikariatstjenstgöring på sätt

Kongl. Maj:t kan komma att närmare bestämma, må för tillämpning

af denna stat beviljas en tillökning i anslaget för anställande

af meteorologiska observationer med ....................................................

hvaraf 1,500 Kronor beviljats på extra stat för 1876 såsom dyrtidstillägg

och tjenstgöringspenningar;

att det för bekostande af planscher till Vetenskapsakademiens

skrifter för år 1876 å extra stat anvisade anslag måtte uppföras

å ordinarie stat med...........................................................................

2,200:

7,500:

6,000:

Transport 742,249: 40.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

51

Transport 742,249: ro.

att det för år 1876 å extra stat såsom förhöjning i riksmusei

expensmedelsanslag beviljade belopp å ordinarie stat uppföres med 2,720: —

I0:o. Naturhistoriska riksmuseum,

att, med godkännande af de i statsrådsprotokollet anförda

grunder för löneförhöjnings bestämmande åt intendenterne och

konservatorn vid naturhistoriska riksmuseum, må för beredande

af tillgångar dertill äfvensom till ökadt anslag åt konservatorselever

samt till anställande af vetenskapligt bildade biträden åt

intendenterne vid riksmusei botaniska och mineralogiska utdelningar

må beviljas en förhöjning i riksmusei ordinarie anslag med 16,300:—-

hvaraf för 1876 beviljats såsom dyrtidstillägg och tjenstgöringspenningar

på extra stat 8,500 Kronor.

ll:o. Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademien,

att, med godkännande af den i stasrådsprotokollet intagna

stat för Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademien äfvensom

af deri upptagna lönebelopps fördelning i lön och tjenstgöringspenningar,

de senare afsedda att vid förefallande behof

användas till bestridande af vikariatstjenstguring under de vilkor

Kongl. Maj:t kan komma att närmare bestämma, må för beredande

af medel till statens tillämpning beviljas eu förhöjning i

akademiens ordinarie anslag med............................................................ 10,250:

af hvithet belopp 6,750 Kronor förut utgått å extra stat.

12:o. Svenska Fornskrif(sällskap et,

att det anslag till svenska Fornskriftsällskapet, som nu är

å extra stat anvisadt med 1,050 kronor, må uppföras å ordinarie

stat till ökadt belopp af 2,000 kronor att utgå under

förut bestämda vilkor..........-...................................................................... 2,000: —

13:o. Undervisningsanstalter för dofstumma och blinda,

att anslaget till understöd och uppmuntran åt mindre uppfostringsanstalter

för medellösa döfstumrna barn måtte höjas

med................................................................................................................... 10,000: —

samt att anslaget måtte få användas till understöd och uppmuntran

åt mindre uppfostringsanstalter så väl för medellösa

döfstumrna som för medellösa blinda barn. _

Transport 783,519: 40.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

14:o. Lasaretts underhåll,

att, i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t i nådig

proposition den 17 December 1875 angående förändrad öfverstyrelse

för hospitalen m. in. föreslagit, i stället för de nu i

riksstaten upptagna anslag till

Serafimerlasarettets underhåll ...................................... 25,500: —

samt hospitals och lasaretts underhåll.......................... 116,397: i?.

tillhopa 141,897: 17.

under ofvanstående rubrik uppföres ett, jemväl ofvanberörda

till Serafimerlasarettet utgående belopp

innefattande, anslag af....................................................... 49,689: 07,

hvarigenom återstående beloppet komme att från

hufvudtiteln afföras med ................................................... 92,207: 2»;

börande anslaget till lasaretts underhåll sålunda fördelas å

riksstatens kolumner:

Penningar................................................................. Kronor 35,125: in;.

Indelt ränta och ersättning: för indragna räntor...... 8,208: —

Transport 783,519 io.

Ö AV^A AUClAUg

Indelt tionde och ersättning för indragna tionde

anslag ............................................................

Oindelt spanmål.

6,2 08 : 02.

148 : 89.

49,689: 97.

15:o. Hospitals underhäll,

att i öfverensstämmelse med nyss berörda nådiga propon

under

till belopp af..

16:o.

sition under ofvanstående rubrik upptages ett förslagsanslag

Skrifmaterialier och expenser, ved m. rn.,

att från ifrågavarande anslag afföres ett belopp af 24,534

kronor 20 öre.

Om från de här ofvan föreslagna tillökningar i anslag, tillhopa

............................................................................................................

dragas de anslag, med hvilka, enligt hvad förut är nämndt,

hufvudtiteln bör minskas, tillhopa.........................................................

och till återstoden ..................................................................................

läggas de i nu gällande riksstat under åttonde hufvudtiteln

uppförda ordinarie anslag ........................................................................

komme denna hufvudtitels anslag för ständiga behof att utgöra

................................................................................

450,000:

1,233,519:

40,

194,741: 40,

1,038,778:

7,340,900:

Kronor 8,379,678:

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

För nedannäinnda behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga till åttonde

hufvudtiteln, vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som i ofvannämnda

protokoll öfver ecklesiastikärenden omförmälas, af Riksdagen äska följande

anslag:

l:o till Departementets expedition ...................................................... 11,500: —

hvarjemte Kongl. Maj:t föreslår, att det för dyrtidstillägg

under år 1877 åt två öfvertalige tjensteman inom expeditionen

erforderliga belopp, 720 kronor, må utgå af allmänna

besparingarna å anslagen under åttonde hufvudtiteln

;

2:o till utförande af statistiska arbeten inom departementets

byråer för undervisningsärenden................................................... 6,000: —

3:o till dyrtidstillägg åt embets- och tjensteman under ecklesiastikdepartementet

.......................................................................... 94,447: —

4:o till anskaffande af möbler och annan lös inredning i den

nya biblioteksbyggnaden i Humlegården samt för bibliotekets

flyttning till den nya lokalen, att i mån af behof

utgå................................................................................................. 40,000: —

5:o till ersättning för den ökade tjenstgöring, som efter Kongl.

Bibliotekets flyttning till dess nya lokal blifver erforderlig,

på sätt i statsrådsprotokollet förmäles....................................... 10,000: —

6:o till beredande af religionsvård åt svenske sjömän i utländska

hamnar, samt åt andra derstädes sig uppehållande

landsmän.................................................................................... 8,000:—-

7:o till restauration af domkyrkan i Linköping 68,500 kronor,

hvaraf beräknas att utgå under år 1877 ................................. 8,000:—•

8:o till uppförande af en flygelbyggnad och anbringande af

värmeledning i bibliotekshuset i Upsala 162,000 kronor,

hvaraf skulle utgå under år 1877............................................... 50,000:—■

9:o till utvidgning och tillbyggnad af de kemiska laboratorierna

vid universitetet i Lund 95,300 kronor, hvaraf skulle

utgå under år 1877 ..................................................................... 42,000: —

10:o till resestipendier åt lärare i lefvande språk vid elementarläroverken

............................................................................................. 6,000: —

ll:o till praktisk utbildning af blifvande elementarlärare........... 15,000: —

1.2:o till betäckande af en brist i anslaget till elementarläroverken

............................................................................................. 87,000: —

13:o till fullbordande af byggnad för folkskolelärareseminarium

i (''äldstad ........................................................................................ 9,200: —

14:o till fullbordande af byggnad för seminarium i Göteborg..._27,200: —

Transport 414,347: —

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

Transport

15:o till uppförande af byggnad för folkskolelärarinneseminarium

i Stockholm 68,000 kronor, hvaraf skulle utgå under år

1877 .........................................................................................

16:o till understöd åt sådana församlingar, som ej förmå till

erforderligt belopp aflöna sina folkskolelärare.......................

17:o till utarbetande af geografiska kartor för undervisningens

behof ................................................................................................

18:o till bestridande af de för uppehållande af undervisningen

vid slöjdskolan i Stockholm erforderliga utgifter..................

19:o till tjenstgöringspenningar åt Sundhetskollegii ledamöter ..

20:o till arfvoden åt extra tjenstebiträden i Sundhetskollegium. .

21:o till uppehållande af undervisningen vid Farmaceutiska institutet

under är 1877 ...............................................................

22:o till fortsättning af nybyggnader för veterinärinstitutet i

Stockholm ...................................................................................

23:o för tillämpning af ny utgiflsstat för veterinärinrättningen

i Skara...............................................................................................

24:o till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet

och vården af de under Vitterhets-, Historie- och

Antiqvitets-Akademiens inseende stälda samlingar samt till

aflöning åt vakfbetjening vid samlingarnas offentliga före
-

visning ..................................................................... 2,300: —•

till undersökning och beskrifning af fäderneslandets

fornlemningar.................................................. 3,200:

samt till utgifvande af planschverk öfver fornsaker

och andra märkvärdiga föremål i statens

historiska museum och öfver Svenska sigill från

medeltiden .................................................................... 2,000: —

25:o till uppförande af ny byggnad för Akademiens för de fria

konsterna läroverk 392,000 kronor, hvaraf skulle utgå

under år 1877...............................................................................

26:o till hospitalsbyggnader................................................................

med rättighet att för ett följande års arbeten använda

hvad som vid 1877 års slut kan finnas å anslaget besparadt.

27:o till understöd åt den vid Mariestad inrättade vårdanstalt

för sinnesslöa barn .........................................................................

28:o till understöd för en i Stockholm af föreningen för sinnesslöa

barns vård inrättad dylik anstalt.......................................

Transport

414,347: —

50,000: —

20,000: —

1,500: --

60,400: —

6,600: —

1,800: —

4,875: —

160,000: —

12,900: —■

7,500: —

60,000: —

200,000: —

5,000: —

5,000: —

,009,922: —

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

55

Transport

29:o till understöd åt det i Jerfsö socken i Helsingland inrättade

sjukhem för spetälska ...........................................................

30:o till fortsättande af de påbörjade naturhistoriska och arkeologiska

undersökningarna på Björkön.........................................

31:o för tillsyn och vård af lifrustkammarens samlingar..............

32:o till fortsatt utgifvande af arbetet ”Svenska språkets lagar”

33:o till förvarande och vårdande af den Skandinavisk-etnografiska

samlingen i Stockholm.....................................................

34:o till inköp för nationalmusei räkning af eu samling handteckningar

efter bildhuggaren Sergel..........................................

35:o till Vetenskapsakademiens disposition för bearbetande af

de under senaste arktiska expedition gjorda iakttagelser

och samlingar..................................................................................

86:o till Vetenskapsakademiens disposition för anställande af

zoologiska och fysikaliska undersökningar af de Sverige

omgifvände Imf................................................................................

37:o till inlösen af tre utaf Docenten Berggren till staten hem
bjudna

växtsamlingar....................................................................

38:o till inlösen för naturhistoriska riksmusei räkning af G. de

Vylders naturhistoriska och etnografiska samlingar ett anslag

af 17,000 kronor, hvaraf skulle utgå under år 1877...

tillhopa Kronor

1,009,922: -

7,500: -

5,000: —

600: —

1,500: —

7,500: —

5,300: —-

10,000: -

10,000: —

6,000: —

_9,000: —

1,072,322: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel sådan den finnes i 1876 års stat

upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1877 föreslagen

utfaller sålunda:

1876:

1877:

Ordinarie anslag

7,340,900: —

8,379,678: —

Således tillökning

1,038,778: —

Extra anslag

1,805,910: —

1,072,322: —

» minskning

733,588: —

Summa

9,146,810: —

9,452,000: —

Således tillökning

305,190: —

Af denna tillökning, 305,190 kronor, motsvaras 194,376 kronor af minskning

i andra hufvudtitlar till samma belopp, hvarjemte till staten mot öfvertagande

af de under åttonde hufvudtiteln beräknade utgifter för hospitalsväsendet

skulle öfverlemnas hospitalsfondens fastigheter, hvilkas afkastning

af Serafimerordensgillet beräknats till omkring 120,000 kronor; varande således

de under åttonde hufvudtiteln hittills hörande anslagsrubriker minskade

med omkring 10,000 kronor.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kongl. Maj it s Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

Monde Hufvudtiteln,

innefattande anslagen till Pensions- och Indragningsstaterna.

Nu gällande riksstat upptager för den förra eller Penmmstaten 847,550

kronor.

I denna stat föreslår Kongl. Maj;t icke någon ändring.

Beträffande

Allmänna indragningsstaten,

hvarunder finnes i nu gällande riksstat anvisadt:

Penningar ............................................................................... Kronor 891,899: 87.

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor......... » 796: 34.

Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag

...................................................................................... » 70: 52.

Oindelt spanmål 8 kubikfot 7 kannor å 2 kronor

JO öre ..................................................................................... » 18: 27.

tillsammans Kronor 892,785: —

vill Kongl. Maj:t föreslå:

enligt bilagtia protokoll offer Jmtitieäremlen:

att de häradohöfdingar, som på den vid riksdagen 1874 beslutade löneregleringen

lidit förlust, öfverstigande 500 kronor, måtte tillerkännas från

och med år 1876 och så länge de innehafva samma domsaga en personlig

ersättning å allmänna indragningsstaten för hälften af förlusten sådan den

finnes i eu till Justitiedepartementet ingifven tabell upptagen, dock så att

ersättningen jemnas till närmaste tiotal under hälften samt ej i något fall

får uppgå till mera än 2,000 kronor årligen; enligt hvilken beräkning följande

belopp skulle nedannämnde Häradshöfdingar tillkomma, nemligen:

Häraclshöfdingen

N. C. Claeson i Södertörns

domsaga

Kronor.

1,300.

»

H. A. Helleday i Kungadömets

»

350.

»

C. F. Abenins i Lifgedingets

)i

510.

»

A. L. v. Strussenfelt i Gotlands norra

))

950.

»

C. Stenberg i Öster-Nerikeso

))

840.

»

C. M. Schönmeyr i Södra Ångermanlands

))

340.

»

J. G. Hasselberg i Norra Jemtlands

))

400.

»

A. Reutercrona i Finsponga läns

»

330.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1876.

Häradshöfdingen

G.

G. Östlund i Aska m. m. häraders domsaga

i 1,050.

»

J.

F. Ekenman i Östbo in. fl. häraders

))

590.

»

J.

A. Hellberg i T veta m. fl. häraders

))

590.

))

A.

P. Westman i Östra Wärends

»

780.

))

C.

Hasselrot i Westra Wärends

»

1,330.

))

J.

P. Berg i Norra Möre och Stranda häraders

»

270.

))

J.

M. Lindgren i Södora Möre

))

1,490.

))

N.

A. von Sydow i Arstads in. fl. häraders

))

1,100.

»

C.

A. Syalander i Askims in. fl. häraders

))

430.

»

F.

W. Aberg i Orusts in. fl. häraders

»

530.

))

L.

Norm i Norrvikens

))

1,330.

»

A.

M. Rosenqvist i Sunnervikens

))

1,550.

»

V.

A. Sandströmo i Tössbo in. fl. häraders

))

710.

))

H.

B. Bursie i Ase in. fl. häraders

»

280.

))

J.

F. v. Sydow i Ingelstads in. fl. häraders

))

2,000.

))

M.

T. Strömberg i Willands in. fl. häraders

»

470.

)>

P.

G. Lilliecrona i Albo in. fl. häraders

>;

400.

))

F.

Lljort i Asbo in. fl. häraders

))

2,000.

))

L.

F. Holmqvist i Skytts och Oxie häraders

))

450.

))

C.

A. Anderberg i Rönnebergs m. fl. häraders

))

1,100.

«

J.

C. E. Richert i Luggude härads

))

1,640.

»

P.

A. Wengberg i Herrestads in. fl. häraders

))

2,000.

Summa kronor

27,170.

att vaktkonstapeln vid länsfängelset i Malmö Jons Landgren må berättigas

att från och med månaden näst efter den, då han erhåller afsked

från berörda vaktkonstapelsbefattning, å allmänna indragningsstaten för sin

återstående lifstid uppbära en årlig pension till belopp af fyra hundra

kronor;

att — under förutsättning af bifall till Kongl. Maj:ts förslag om lönereglering

för Rikets Hofrätter, Krigshofr ätten, Justitierevisionsexpeditionen

och Justitiekansleren, samt om aflöningens fördelning i lön och tjenstgöringspenningar

— för embets eller tjensteman, som kommit i åtnjutande af de nya

löneförmånerna, full pension, när han dertill varder berättigad, skall utgå

med lönens hela belopp; samt

att, oberoende af den föreslagna löneregleringen för Krigshofr ätten, de

två vid bemälda hofrätt nu anställde kanslister, Justus Christoffer vört Lindeereutz

och Axel Fredrik Liljenstolpe må på allmänna indragningsstaten öfverflyttas

med pensioner motsvarande deras nuvarande löneförmåner eller 793

kronor 70 öre för hvardera;

Bill. tillPRiksd. Prof.. 1875. l:a Sami. l:a Afd.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kongl. Majds Nåd. JProp. N:o 1 om Statsverket 1876.

Enligt bilagda protokoll öfver Landtför sv ars ärenden:

att eu pension till belopp af 500 kronor må få till Sergeanten vid Lifgarde!

till häst Fredrik Wilhelm Palmqvist från och med månaden näst efter den,

hvarunder afsked ur krigstjensten honom meddelas, under hans återstående

lifstid utgå från allmänna indragningsstaten, dock med vilkor att Palmqvist

från tjensten afgår, innan han blir berättigad till pension från Arméens

pensionskassa; samt

att till understöd åt ännu qvarlefvande, i behof stadde landtvärnsman

må för år 1877 på allmänna indragningsstaten anvisas samma belopp, som

för år 1876 beviljats eller 20,000 kronor;

Enligt bilagda, protokoll öfver Sjöförsvars ärenden:

att aflidne föreståndaren för navigationsskolan i Hernösand Carl Gustaf

Bloms enka, Gustafva Blom, född Lindberg, må uppföras å allmänna indragningsstaten

till åtnjutande af en årlig pension af 400 kronor, så länge hon

i sitt nuvarande enkestånd förblifver, samt

att nedan nämnde embets- och tjensteman, som vidreglering af Flottans

civilstat blifvit öfvertaliga, må uppföras å allmänna indragningsstaten till

åtnjutande af de aflöningsförmåner, som enligt stat och förordnanden varit

dem tillförsäkrade, nemligen:

Ofverkommissarien Anders Kristian Gasslander

Varfskommissarien Johan Otta Lennman............

Förvaltaren Jakob August Brusquini...................

Registratorn Frans August Månsson.....................

Kammarskrifvaren Berndt Holmer........................

Kanslisten Gustaf Adolf Möllersten.......................

med skyldighet för en hvar af dem att, derest han erhåller annan allmän

tjenst, hvarmed lön å stat är förenad, vidkännas ett emot samma lön svarande

afdrag af det aflöningsbelopp han uppbär å indragningsstaten;

Nuvar. lön.

4.500.

3.000.

2.000.

1.500.

800.

800.

Inqv.penn.

360.

96.

72.

72.

36.

45.

Summa.

4,860.

3,096.

2,072.

1,572.

836 och

845.

Enligt bilagda protokoll öfver Civilärenden:

att länsmannen i Waksala härad af Upsala län Johan Jochman må,

efter erhållet afsked från Länsmanstjensten, få öfverflyttas till allmänna indragningsstaten

för att derifrån under sin återstående lifstid från och med

månaden näst efter den, hvarunder afskedet honom beviljas, åtnjuta en

årlig pension till belopp af sjuhundra kronor, motsvarande hans nu innehafvande

länsmanslön; dock att denna pension,'' på sätt i allmänhet om pensioner

åt landsstatstjenstemän är stadgadt, kan blifva föremål för ny reglering, derest

sådan af Riksdagen pröfvas lämplig;

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kon yl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

att kommissionslandtmätaren i Södermanlands län Knut Theodor Hierta

må få, efter erhållet afsked, uppföras å allmänna indragningstaten för att

derifrån under sin återstående lifstid åtnjuta en årlig pension af sexhundra

kronor, att utgå från och med månaden näst efter den, hvarunder afsked et

blir honom beviljadt;

att Chefen för Statistiska Centralbyrån, Medicinalrådet in. in. Doctor

Fredrik Theodor Berg, hvilken uppnått en ålder af 69 år och_ är berättigad

att efter uppnådd pensionsålder vid afskedstagande såsom pension a allmänna

indragningsstaten åtnjuta åttatio procent af den hans innehafvande medicinalrådsembete

åtföljande lön, eller 4000 kronor, m;g från och med månaden

näst efter den, då han med pension å allmänna indragningsstaten ei - håller entledigande från såväl befattningen som chef för nämnda central by lå

som från medicinalrådsembetet i Sundhetskollegium, under sin återstående

lifstid få från allmänna indragningsstaten uppbära eu årlig fyllnadspension

af 1,000 kronor, sa att hela hans pension kommer att uppgå till 5,000

kronor;

att Kronofogden i Lagunda, Hagunda och Ullcrakers häraders fögderi

af ITpsala län (Jarl Wilhelm Berglund må få från och med månaden näst

efter den, hvari han med pension ur Civilstatens pensionsinråttning från tjen

sten afgår, under sin återstående lifstid åtnjuta fyllnadspension från allmänna

indragningsstaten till belopp af ett tusen fyrahundra kronor årligen,

att Länsmannen i Umeå södra distrikt af Westerbottens län Wilhelm

Lindahl, som vid uppnådd ålder åt 55 år eger att efter erhållet afsked mot

erläggande af retroaktivafgift från Civilstatens pensionsinråttning uppbära

pension af 400 kronor, må få från och med månaden näst efter den, uti

hvilken han med pension ur Civilstatens pensionsinråttning afgår från

tjensten, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten ^åtnjuta

fyllnadspension till belopp af trehundra kronor årligen, hvarigenom iåns

pensionsinkomst kommer att uppgå till det belopp, lian vid uppnådd pensionsålder

må vara berättigad att från allmänna indragningsstaten uppbära

eller 700 kronor årligen;

att Afvittringslandtmätaren i Norrbottens län, Kommissionslandtmätaren

Carl Gustaf Tyko Hallström må få från och med månaden näst efter den,

hvarunder han erhåller afsked från afvittringslandtinätare- och kommissionslandtmätarebefattningarna,

under sin återstående lifstid å

allmänna indrag
-

ningsstaten åtnjuta pension till belopp af 1,800 kronor årligen; samt

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kongl. Maj:ts Nåd, Trop. N:o 1 om Statsverket 1876.

att Länsmannen i Hanekinds Härad af Östergötlands län Anders Ekhohn

ma få å allmänna indragningsstaten uppföras för att derifrån under sin

återstående lifstid från och med månaden näst efter den, uti hvilken afsked

från lånsmanstjensten kommer att honom beviljas, åtnjuta eu årlig pension af

sjuhundra kronor; dock att denna pension kan, på sätt i afseende å landsstatspensioner

i allmänhet är förhållandet, blifva föremål för ny reglering,

derest sådan framdeles af Riksdagen pröfvas lämplig.

enligt bilagda protokoll öfver Finansärenden:

att aflidne Medicine Doktoren J. E. Åkermans efterlemnade dotter Anna

Magdalena'' Erika Åkerman må från och med år 1876 under sin återstående

lifstid fa från allmänna indragningsstaten uppbära eu årlig pension af

200 kronor; samt

att åt Protokollssekreteraren i Finansdepartementets Expedition, Expeditionssekreteraren

i lvongl. Maj:ts Kansli Helmelit Mildhog Lundgren må

på allmänna indragningsstaten anvisas eu pension af 2,300 kronor —

motsvarande skilnaden mellan Lundgrens nuvarande protokollssekreterarelön

och det belopp, han i pension från civilstatens pensionsinrättning

år berättigad erhålla — att från och med månaden näst efter den, då nådigt

afsked från protokollssekreterarebefattningen kommer att honom bevilja,

årligen under hans återstående lifstid af honom uppbäras.

enligt bilagda protokoll offer Ecklesiastikärenden:

att professorer, extra ordinarie professorer och adjunkter vid Karolinska

Medico-Kirurpiska Institutet samt vice bibliotekarier vid universiteten må, tillerkännas

rätt att efter uppnådda 65 lefnadsår vid afskedstagande ur tjenstfri

a allmänna indragningsstaten åtnjuta pension till belopp af 4,500 kronor för

de ordinarie professorerne samt af 2,500 kronor för extra ordinarie professorer,

adjunkter och vice bibliotekarier;

att universitetens sekreterare och kamererare må förklaras berättigade till

pension å allmänna indragningsstaten efter de grunder, som i sådant hänseende

äro för civile tjensteman i allmänhet gällande;

att, till fyllande af en professorslön vid Lunds universitet till 6,000 kronor

ett belopp af 1069 kronor må från allmänna indragningsstaten utgå från och

med nästkommande år, så länge professor emeritus Sven Nilsson eller efter

hans frånfälle hans sterbhus uppbär en professorslön vid samma universitet;

att gymnastikläraren vid Nya Elementarskolan i Stockholm Anton Bernt

Santesson ma från och med månaden näst efter den, dä afsked honom

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

meddelas, öfverflyttas på allmänna indragningsstaten till åtnjutande under

sin återstående lifstid af pension till belopp af 1,125 kronor årligen;

att läraren vid Cimbrishamns pedagogi Andreas Grönvall må från och

med månaden näst efter den, då afsked honom beviljas, uppföras å allmänna

indragningsstaten till åtnjutande för sin återstående lifstid åt en årlig pension

till belopp af 1,500 kronor;

att kollegan vid Grenna pedagogi Henrik Gabriel Filén må från och med

månaden näst efter den, då afsked varder honom beviljadt, å allmänna indragningsstaten

uppbära en pension af 1,125 kronor årligen;

att professorerna vid Teknologiska institutet samt de lektorer, som komma

att vid institutet anställas, må tillerkännas rätt att vid afskedstagandet uppbära

pension å allmänna indragningsstaten, de förre efter samma grunder,

som gälla för professorer vid universiteten, och de senare efter uppnådd 65

års ålder och 20 års tjenstgöring vid institutet, med det belopp, hvartill deras

lön uppgår;

att lektorerne vid de tekniska elementarskolorna må erhålla rätt till pension

å allmänna indragningsstaten enligt de grunder, som för sådan rättighets

åtnjutande gälla i afseende på lektorerne vid rikets elementarläroverk;

att öfverläkaren vid Vadstena hospital Ludvig Magnus Hjertstedt må uppföras

å allmänna indragningsstaten till åtnjutande från och med månaden

näst efter den, då afsked honom beviljas, af årlig pension till belopp af

4,000 kronor;

att å allmänna indragningsstaten uppföras de åt nuvarande generaldirektören

öfver hospitalen samt Serafirnerordensgillets nuvarande sekreterare, kamrerare

och förste vaktmästare anslagna löner eller arfvoden, att från och med

år 1877 under deras lifstid utgå med följande belopp, nemligen för generaldirektören

1,000 kronor, för sekreteraren 2,000 kronor, för kamreraren 2,000

kronor och för vaktmästaren 560 kronor, med skyldighet för de tre sistnämnde

att i deras befattningar biträda Sundhetskollegium såsom blifvande

öfverstyrelse för hospitalen; 0

att medicinalrådet Carl Ulrik Sondéns enka Concordia Sondén, född Åkerman,

må från och med innevarande år å allmänna indragningsstaten uppbära

pension af 600 kronor årligen; samt

att åt docenten Axel Gabriel Theorells enka Hanna Margareta Tlieorell,

född Hultman, må beviljas pension å allmänna indragningsstaten till belopp

af 600 kronor årligen, att utgå från och med innevarande år.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kongl. Maj:ts Nåd. Pr ap. N:o 1 om Statsverket 1870.

Då riksmarkegångspriset å spanmål åren 1873—1875 utgjort i medeltal

2 kronor 61 öre kubikfoten, motsvarande 16 kronor 42 öre tunnan, eller

5 kronor 92 öre utöfver det värde 10 kronor 50 öre för tunnan, hvartill

spanmålen vid 1840—41 års statsreglering beräknades, lärer den lönefvllnad,

hvarom, jemlikt då stadgade grunder, de embets- och tjensteman in. fl., som

före vidtagandet af berörda statsreglering tillträdt och ännu bibehålla löner

med derunder beräknad spanmål, åro försäkrade, böra af Riksdagen efter

nämnda prisskilnad 5 kronor 92 öre bestämmas till utgående från allmänna

indragningsstaten.

Vid det af Statskontoret upplysta förhållande, att beloppet af den spannmål,

som in begripen under lönerna för sådana äldre löntagare, för närvarande

utgör 181 tunnor, erfordras således till bestridande af ifrågavarande utgift

i jern midt tal eu summa af 1,000 kronor.

Då till betäckande af de utgifter, Indika sålunda föreslagits till utgående

från allmänna indragningsstaten, en tillökning i/ens/m/,sanslaget till densamma

af Kong!. Maj:t anses lämplig, vill Kongl. Maj:t''i nåder föreslå, att, för sådant

ändamål äfvensom för vinnande af jemn slutsumma å samtliga hufvudtitlarna,

förslagsanslaget till allmänna indragningsstaten må ökas med ett belopp

af................................................................ Kronor 40,180:91.

Och då nuvarande anslaget till samma stat

utgör .......

» 892,785:

samt nuvarande anslaget till pensionsstaten

uppgår till....................................................................................

skulle slutsumman af nionde hufvudtitelns ordinarie

anslag således blifva

932,965: in.

Kronor 847,550: —

Kronor R''780,515: Öl.

I fråga om extra anslag under denna hufvudtitel föreslår Ivongl. Maj:t

enligt beslut, som innefattas i bilagd a utdrag af protokoller öfver landtoch

sjöförsvarsärenden:

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Konyl. Maj:ts Nåd. Projj. N:o 1 om Statsverket 187b.

dels att då ordnandet af arméens pensionering kommer att blifva föremal

för särskild nådig proposition samt kostnaden för pensioneringen antages

icke komma att öfverstiga — utom förut årligen beviljade vid pass, 400,000

kronor — omkring 550,000 kronor, ett extra förslagsanslag till armeens pensionering''

må för år 1877 uppföras till belopp af......... Kronor 9o0,000.

dels att till ersättande af den enligt arméens pensionskassas

hufvudbok för år 1874 uppkomna brist

må beviljas ett bristen motsvarande belopp af..............

dels att i likhet med föregående år nedannämnda

kreditiver må anvisas, nemligen:

för att fortfarande ej mindre sätta amiralitetskrigsmanskassan

i tillfälle att till de flottans embetsed!

tjensteman samt betjente, som söka afsked, genast

utgifva pensioner enligt de för kassan nu gällande

pensioneringsgrunder än äfven utgöra tillgång för dem

tillförsäkrade fyllnadspensioners utbetalande ................

samt för upprätthållande af den flottans afskedade

gemenskap förunnade förbättrade pensionering..............

med rättighet för direktionen öfver nämnda kassa att

å dessa kreditiv under loppet af år 1877 lyfta hvad

som för omförmälda behof blifver erforderligt.

Summa extra anslag för år 1877 Kronor 1,068,119: <•«.).

Eu jemförelse mellan denna hufvudtitel sådan den blifvit i riksstaden

för år 1876 uppförd och sådan den nu åt Kong! Maj:t föreslagits utfaller

sålunda:

5,119: ost.

78,000:

40,000:

1S76:

Ordinarie anslag 1,740,335: —

Extra anslag 503,500: —

Summa 2,243,835: —

1877:

1,780,515: in.

1,068,119: o».

2,848,635: —

Således ökning 40,180:91.

» 564,619: m*.

Således ökning 604,800: —

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kongl. Majds Nåd. Frop. N:o 1 om Statsverket 1876.

De under särskilda hufvudtitlar begärda anslag för år 1877 utgöra:

Ordinarie.

I. Hufvudtiteln 1,266,000

11. » 3,721,240

III. » 609,365

iv. » 13,569,500

V. « 4,841,400

VI. » 13,994,000

VID »> 11,720,000

Vill. » 8,379,678

IX._» 1,780,515,1)1.

Summa Kronor 59,881,698,su.

Extra ordinarie.

Summa.

—

1,266,000.

165,760

3,887,000.

—

609,365.

2,932,500

16,502,000.

3,578,600

8,420,000.

1,514,000

15,508,000.

287,000

12,007,000.

1,072,322

9,452,000.

1,068,119,0!).

2,848,635.

10,618,301,o«).

70,500,000,

hvilken summa med 14,600 kronor 40 öre understiger de för år 1876 anvisade

anslag under samma hufvudtitlar.

27,600,000.

De såsom statsverkets ordinarie inkomster och bevillningar förut beräknade

tillgångar uppgå:

Ordinarie inkomster till.........................................

Tullmedel.................................................................................. 21,00Ö,000''

Postmedel.............................................................................. 4,300,000.

Stämpelpappersmedel............................................................ 2,200 000.

Bränvinstillverkningsafgift ................................................. 13,470*000.

Hvitbetssockertillverkningsafgift......................................... ’ 30,000. 41000 000

Summa 68,600,000;

och begår derför Kongl. Maj:t, att Allmän bevillning må af riksdagen åtagas

att utgå för år 1877.

Kongl. Magt, som anser, att samtliga statens verkliga utgifter böra vid

statsregleringen i Riksstaten upptagas, för att i detta "öfverslag af statens

linansiela ställning må visas, huru desamma af statens verkliga inkomster

kunna betäckas, föreslår Riksdagen att i riksstat upptaga ett utgiftsbelopp,

motsvarande de summor, hvartill enligt uppgift från Riksgäldskontoret dess

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

utgifter år 1877 äro att beräkna så väl för riksdags- och revisionskostnader,

samt aflöningar m. m. som för annuiteter å fonderade lån och samtliga ränteutgifter,

de senare dock upptagna, med en afrundad siffra, allenast till det

belopp, som ej motsvaras af de till Riksgäldskontoret ingående rånte- och

kapitalinbetalningar å af staten beviljade lån. Under denna förutsättning

böra i riksstaten upptagas äfven de verkliga statsinkomster, som för dessa

utgifters bestridande äro att påräkna, såväl beräknelig behållning å föregående

års statsinkomster, som hvad derutöfver af riksdagen kan varda anslaget.

Kongl. Maj:t anser, under förutsättning att Allmänna bevillningen

för 1877 varder väsentligen efter förut gällande grunder påbjuden, att den

samma med trygghet kan beräknas till 3,500,000 kronor, samt att behållningen

å 1875 års statsreglering kan med säkerhet beräknas till omkring

5.400.000 kronor, och varder beloppet af denna beräknade tillgång, för

räkningens jemnande, utfördt med 5,358,000 kronor.

Kongl.* Maj:t föreslår vidare, att Riksdagen må för utgifternas betäckande

derutöfver af bankovinsten för år 1875, hvilken lär utgöra minst

2.500.000 kronor, anslå ett belopp af 1,600,000 kronor.

Under förutsättning häraf erhåller Riksstaten, såsom en sammanfattning

af statens samtliga inkomster och utgifter, följande utseende:

Bill. till Riksd. Prof. 1876. 1 Sami. 1 Afd.

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kongl. Maj:ts JVåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

IT i k s s t a t

Kronor.

öre.

Tillgångar och inkomster.

Behållning å 1875 års statsreglering..........................................

5,358,000

—

Ordinarie inkomster...........................................................................

27,600,000

—

Bevillningar.........................................................................................

44,500,000

—

Af riksbankens vinst för år 1875...............................................

1,600,000

Summa Kronor

79,058,000

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 187b.

(57

föi* åi* 1^77.

Kronor.

öre.

U t g i f t e r.

Ordinarie ................................................................. 59,881,698: tu

Extra ordinarie...................................................... 10,618,301: ost

70,500,000

Riksdags- och revisionskostnader m. in. att utgå från

Riksgäl ti skön torp.!, ...............................................

576,775

Annuiteter å de fonderade lånen samt öfriga räntor att

utgå från Riksgäldskontoret, utgörande enligt Full- mäktiges beräkning 9,317,054: 37, som till slutsiffrornas

jemnande här utföras med ........................ 9,317,545: —

hvarifrån afdragas de till Riksgäldskontoret

ingående rånte- och kapitalafbetalningar 1,336,320: —

så att i riksstat utföras ..................................................................

7,981,225

—

Summa Kronor

79,058,000

—

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

Kongl. Maj:t föreslår dessutom, att Riksdagen må medgifva, att den

år 1873 beslutade tvärbana, hvilken afser att tillsammans med Sundsvalls—

Torpshammars-banan och en norsk jernväg emellan Throndhjem och riksgränsen

sammanbinda Bottenhafvet och Vesterhafvet, må dragas från Torpshammar

vester ut till Ange och derifrån i nordvestlig riktning öfver Gällösundet

och Östersund till Nässkott, samt att för fortsättande under år 1877 af

arbetena å så väl nämnda bana som banan emellan Storvik och Hybo, — med

rätt för Kongl. Magt, att för jern vägsarbetenas utförande å ostridiga sträckningar

närmare bestämma de orter, som samma sträckningar skola genomgå,

och de ställen de böra beröra — ställes till Kongl. Majrts disposition, att under

år 1877 lyftas i Riksgäldskontoret, ett belopp af 6,000,000 kronor.

Kongl. Maj:t begär vidare, att för utförande af föreslagna nybygnader

och andra arbeten, som dels erfordras för fullständigande af nyare stambanedelar

dels föranledas af enskilda banors anslutning och ökad rörelse,

äfvensom för anskaffande af lokomotiv och vagnar samt delar deraf jemte

verktygsmaskiner, ångpumpar, lyftkranar och andra inventarier, må ställas

till Kongl. Maj:ts disposition att för år 1877 utgå från Riksgäldskontoret ett

belopp af 8,942,000 kronor;

dock med rätt för Kongl. Maj:t att af sålunda för år 1877 anvisade belopp

redan under år 1876 i afräkning låta Styrelsen för Statens jern vägstrafik för

det ena eller andra af dessa ändamål i Riksgäldskontoret lyfta ett belopp

af 1,500,000 kronor.

Med iakttagande deraf att Riksgäldskontoret under år 1876 har att

påräkna ytterligare inbetalning af minst 2,150,000 kronor af öfverskott å

1874 års statsreglering, och under förutsättning att riksdagen medgifver utbetalande

under år 1876 af förut nämnda 1,500,000 kronor i afräkning å de för

år 1877 till jernvägsmaterielens förstärkning och nybygnader vid statens stambanor

anvisade belopp, skulle Riksgäldskontoret enligt Fullmäktiges beräkning

af öfriga inkomster och utgifter vid 1877 års början ega en behållen tillgång

af 421,606 kronor 70 öre; och då genom de i riksstaten uppförda summor

medel äro anvisade för de från Riksgäldskontoret utgående verkliga statsut
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1876. 69

gifter till åtskilliga arfvoden och löner samt annuiteter och räntor, uppkommer

för Riksgäldskontoret till bestridande af

dels de af Kongl. Maj:t begärda belopp till statens jern
vägars

byggande och utveckling......................................... Kronor 9,942,000: —

dels konvertering af 1869 års lån.............................. » 1,000,000: —

Summa Kronor 10,942,000: —

efter afdrag af nämnda beräknade behållning....... 421,606: ro,

samt det under 1876 i afräkning för 1877 utbetalda

belopp ................................................................ 1,500,000: — 1,921,606:70,

ett behof att genom nytt lån fyllas af...................................................... 9,020,393:30,

eller i rundt tal nio millioner kronor.

Samtliga de i denna proposition åberopade eller för öfrigt med statsregleringens

sammanhang elände handlingar skola Riksdagens statsutskott

tillhandahållas; Och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. Nåd

och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

Hans Forssell.

Bih. till Riksd. Prot. 1876. 1 Sami. 1 Afd.

10

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kanyl, Maj:U Nåd. Proposition tS:o 1, om Statsverl

Utdrag af protokollet öfver Justitie-departements-ärenden, li

inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slör

Fredagen den 29 Oktober 1875.

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern anmälde i underdånighet en åt

åtskillige innevånare i Färs och Frosta härader i underdånighet gjord ansökning, att

nämnda häraders domsaga, hvilken genom liäradshöfdingen in. in. C. A. Durlings den

28 sistlidne Februari timade död blifvit ledig, måtte delas så, att hvardera häradet

komme att utgöra en domsaga; till stöd för hvilken ansökning är vordet anfördt:

att, enligt bifogadt utdrag af 1875 års mantals- och skattskrifningslängd, innevånarnes

antal utgjorde i Färs härad 27,150 och i Frosta härad 21,017; att inom

häraderna jordbruket och ladugårdsskötsel nått en hög utveckling äfvensom varuutbytet

vore särdeles lifligt, så att i hvardera häradet årligen hölles stora marknader

och hvarje vecka flera stora torgdagar; att handtverkeri!'' och fabriker vore till antal

och verksamhet mycket ansenliga samt att inom häraderna funnes nio jernvägsstationer,

hvarigenom allt en stor mängd göromål för häradsrätterna i orten föranleddes; att

rättsskipningen hittills visserligen varit öfver hvarje klander, hvilket lyckliga förhållande

väsendtligen torde få tillskrifvas de rikligare inkomster, som till och med år 1874 åtföljde

häradshöfdingeembetet och medgåfvo detsammas innehafvare att aflöna flera

skickliga juridiska biträden, men att domarens inkomster, sådana de med ingången åt

innevarande år blifvit bestämda, ej i lika mån tilläte bekostande af sådant biträde.

Uti infordrade yttranden öfver berörda ansökning, i hvilken häradernas innevånare,

inför vederbörande häradsrätter hörde, enhälligt instämt, har blifvit hufvudsakligen

andraget:

Bih. till Rihsd. Prof. 1876. 1 Sami. 1 Afd.

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Friherre De Geee,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Lagerstråle,

Tiiyselius,

Carlson,

Friherre AlstrÖmer,

Weidenhielm,

Loven,

Friherre von Ottek,

Forssell.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

af t. f. domhafvanden: att, i anseende till domsagans vidd och folkmängd, häraderna

icke lämpligen kunde förenas till ett tingslag, hvadan, i händelse domsagan

förblefve odelad, innevånarne derstädes icke torde komma i åtnjutande af den hastigare

rättsskipning, som enligt nådiga förordningen den IT Maj 1872 tillkomme rättssökande

i domsaga, utgörande endast ett tingslag; samt att, då häraderna städse utgjort hvart

för sig ett tingslag med särskilda tingshus och arkiv, något hinder i dessa afseenden

ej mötte för domsagans delning på sätt föreslaget blifvit; hvarjemte t. f. domhafvanden

vitsordade hvad i ansökningen yttrats rörande svårigheten för en häradshöfding uti

ifrågavarande domsaga att utan öfveransträngning kunna sköta embetet med vederbörlig

omsorg;

af kronofogden i orten: att han icke visste någon omständighet, som skulle kunna

åberopas mot den begärda delningen; samt

af Kongl. Maf.ts Befallningshafvande i Malmöhus lån: att Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

åberopade hvad t. f. domhafvanden och kronofogden i ärendet yttrat;

Och har, uti jemväl afgifvet underdånigt utlåtande, Hofrätten öfver Skåne och Blekinge

å ansökningen tillstyrkt bifall, men fästat uppmärksamhet derpå, att, derest ansökningen

vunne nådigt bifall, tjenstgöringspenningarne för hvartdera häradet torde

böra bestämmas till högre belopp än hälften af de 1,700 kronor, som enligt nådiga

cirkuläret den 5 Juni 1874 blifvit för båda häraderna såsom tjenstgöringspenningar å

riksstaten uppförde.

Med tillkännagifvande dels, att? enligt Statistiska Centralbyråns officiel» uppgifter,

funnes den 31 December 1874 i Färs härad 27,182 innevånare och i Frosta härad

27,122, under det 21 domsagor i riket egde mindre folkmängd än hvartdera af ifrågavarande

härader, och dels att Hofrätten öfver Skåne cell Blekinge med underdånig

skrifvelse den 15 sistlidne Juni öfverlemnat af Hofrätten den 1 i samma månad upprättadt

förslag till häradshöfdingeembetet i ofvannämnda domsaga, tillika med ansökningshandlingarna

och det vid förelagets upprättande inför Hofrätten förda protokoll,

yttrade Hans Excellens Herr Justitie-statsministern, att lian, på de skäl som för delning

af Färs och Frosta häraders domsaga blifvit anförda, ansåg sig böra densamma

tillstyrka och hemställa, att till Riksdagen måtte göras nådig framställning om anvisande

af derför erforderliga medel, samt att, intill dess frågan härom blifvit afgjord, Hofrättens

förslag till det efter Durling lediga häradshöfdingeembetet finge hvila.

På tillstyrkan af Statsrådets öfrige ledamöter behagade Hans

Maj:t Konungen bifalla hvad Hans Excellens Herr Justitie-statsministern

sålunda hemställt.

Beträffande härefter beloppet af det anslag, som för delningens genomförande

erfordras, anmälde Hans Excellens Herr Justitie-statsministern, att upplysningar i

detta hänseende blifvit infordrade från såväl t. f. domhafvanden i begge häraderna som

Hofrättens advokatfiskal, hvarefter Hans Excellens vidare yttrade:

»Enligt de grunder, som blifvit följda vid den senaste regleringen af häradshöfdingarnes

löneförmåner, bör domhafvanden i Färs härads domsaga, med afseende

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition Nip 1, om Statsverket 1876. 3

å folkmängden och görotnålen i domsagan, erhålla en nettoinkomst af 5,850 kronor,

nemligen:

a) lön.......................................................................................................................... 4,500.

b) särskild godtgörelse för

27,182 innevånare ............. ........................................................................ ^tO.

16 gröfre brottmål....................................................................................... 1^0.

184 andra mål..........................

samt domhafvanden i Frosta

kronor, nemligen:

a) lön...........................................

b) särskild'' godtgörelse för

27,122 innevånare...................

17 gröfre brottmål.................

178 andra mål........................

härads domsaga tilläggas

........................ 920-1,350.

5,850-

en nettoinkomst af 5,830

.......................... 4,500.

270.

170.

890. 1,330.

“5,830.

Af ofvan omförmälda upplysningar framgår, att af den vid löneregleringen för

hela domsagan beräknade sportelinkomst, 6,660 kronor 20 öre, belöper sig på Färs härad

3,357: 10 samt på Frosta härad 3,303: 10; hvaremot utgifterna för båda häraderna vid

regleringen upptogos till 5,660 kronor, men senare, af t. f. domhafvanden, äro för

hvardera häradet beräknade till följande belopp:

ett juridiskt biträde:

lön ............... ................................................................................ 500.

bostad och kost, minst.....................................................................

renskrifning, minst.............................. ...........................................................

resor till och vivre vid lagtima tingen, högst............................................

resor till och vivre vid sådana förrättningar, för hvilka särskild ersättning

ej åtnjutes, minst............................................................................

skrifmaterialier och andra utgifter

Då likväl domhafvanden

1,250.

900.

400.

150.

450. 3,150.

_L.it

spara ofvannämnda post å 400 kronor samt sista posten a 450 kionoi synes tåla

jemkning, torde hälften af den . vid senaste löneregleringen lör hela domsagan antagna

utgiftssumma eller 2,830 kronor kunna anses icke vara för lågt beräknad för hvardera

häradet; och enär följaktligen den beräknade sportelinkomsten öfverstiger de beräknade

utgifterna med 527: 10 i Färs härad samt 473: 10 i Frosta härad, erfordras en

fyllnad af tjenstgöringspenningar till jemnade belopp af 800 kronor för Färs härad och

900 kronor för Frosta härad.

Den för häradshöfdingen i Färs och Frosta häraders nuvarande domsaga bestämda

aflöning från statsverket utgör: lön........ .................................................................. 4,500.

tjenstgöringspenningar........................................ 1,700.

6,200.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bil. N:o 1 till Kongl. Mcijits Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876''.

Domsagans delning skulle således för statsverket medföra en ökad utgift af 4,500

kronor eller beloppet af en häradshöfdingelön.

I underdånighet tillåter jag mig att, på grund af det ofvan anförda, hemställa, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes i nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd och

behof föreslå Riksdagen att, i stället för de åt domhafvanden i Färs och Frosta häraders

domsaga från statsverket nu anvisade aflöningsbelopp af tillsammans 6,200 kronor,

å ordinarie stat bevilja:

för häradshöfdingen i Färs härads domsaga: lön ....................................... 4,500.

tjenstgöringspenningar........ 800. 5399

för häradshöfdingen i Frosta härads domsaga: lön..................................... 4,500.

tjenstgöringspenningar..... 900. 5,400.»

Jemväl till denna, af Statsrådets öfrige ledamöter biträdda

hemställan fann Hans Maj:t Konungen godt i nåder lemna bifall;

Och skulle protokollet i förevarande ärende såsom bilaga åtfölja

den nådiga propositionen till 1876 års riksdag, angående statsverkets

tillstånd och behof.

Ex protocollo

TJt. Wilh. Mahn,

Utdrag af protokollet öfver Justitie-departements-ärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott

Fredagen den 5 November 1875,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Friherre De Geee,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Loven,

Friherre von Otter,

Forssell.

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern anmälde i underdånighet Fångvårdsstyrelsens

underdåniga skrifvelse den 8 nästlidna månad, hvarmedelst öfverlemnats en

af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Malmöhus län till Styrelsen insänd och förordad

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 5

underdånig ansökning af vaktkonstapeln vid länsfängelset i Malmö Jöns Landgren att

blifva tilldelad en årlig pension af 400 kronor; utvisande de vid ansökningen fogade

betyg, att Landgren, hvilken vore född den 10 Oktober 1806 samt öfver 33 år tjensthjon

vid Skånska husarregementet, hvarifrån han den 29 Juli 1858, på begäran, erhållit

afsked, och i Oktober månad 1860 blifvit anställd såsom vaktknekt vid förenämnda

fängelse, i denna egenskap med trohet och nit fullgjort sina åligganden samt i öfrigt

utmärkt väl sig förhållit; att han till följd af ålder och ansträngd tjenstgöring vore,

oförmögen att längre sköta sin tjenstebefattning; samt att han befunne sig i medellösa

vilkor; Och har med afseende härå Fångvårds-styrelsen, jemte anmälan att Landgren,

som i egenskap af vaktkonstapel åtnjöte i årlig lön 500 kronor och beklädnadsbidrag

50 kronor äfvensom årlig gratifikation, hvilken för senaste tjenstgöringsåret uppgått till

125 kronor, och derförutom uppbure från Wadstena krigsmanshuskassa en årlig pension

af 48 kronor, varit på grund af sjuklighet under senaste tiden tjenstledig, underdånigst

hemställt, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Landgren till erhållande å allmänna indragningsstaten

af ofvanberörda pensionsbelopp, 400 kronor, att utgå från och med månaden

näst efter den, då han undfinge afsked.

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern hemställde, att då, efter hvad upplyst

blifvit, Landgren, som uppnått en ålder af 69 år, under 48 år haft anställning i

statens tjenst och, enligt företedt läkarebetyg, numera vore oförmögen att vidare tjenstgöra,

Kongl. Maj:t täcktes förordna, att till näst sammanträdande Riksdag skall aflåtas

nådig proposition derom, att Landgren må berättigas att från och med månaden näst

efter den, då han erhåller afsked från vaktkonstapelsbefattningen vid länsfängelset i

Malmö, å allmänna indragningsstaten för sin återstående lifstid uppbära en årlig jrension

till belopp af fyrahundra kronor.

Hvad Hans Excellens Herr Justitie-statsministern sålunda

hemställt och deruti Statsrådets öfrige ledamöter instämde behagade

Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla; Och skulle detta beslut

genom utdrag af protokollet meddelas Finansdepartementet, för att

vid uppgörandet af förslag till reglering af utgifterna under riksstatens

nionde hufvudtitel iakttagas.

Ex protocollo

TL Wilh. Malm.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

Utdrag af protokollet öfver Justitie-departements-ärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott Fredagen

den 10 December 1875,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Lovén,

Friherre von Otter,

Forssell.

Efter erhållet tillstånd att anmäla frågan om lönereglering för rikets Hofrätter

och Krigshofrätten erinrade Herr J ustitie-statsministern, hurusom, med anledning

deraf, att de på senare tider högt uppdrifna lefnadskostnaderna syntes göra oundgängligen

nödvändig en allmännare förbättring i statens embete- och tjenstemäns lönevilkor,

vare sig genom en fast löneförhöjning på ordinarie stat eller genom ett tillfälligt, efter

prisförhållandena lämpadt lönetillägg, samt att frågan ej mindre om beloppet och beskaffenheten

af löneförhöjningen, än äfven om tiden för dess inträdande, lämpligen

borde, så vidt ske kunde, på en gång för samtlige embets- och tjensteman behandlas,

Kongl. Maj:ts och Rikets Hofrätter den 2 September 1873 blifvit på nådig befallning

anmodade att före påföljande November månads utgång till Kongl. Maj:t inkomma med

de underdåniga förslag i nämnda syftning, som, hvad de i Hofrätterne anstälde embetsoch

tjensteman anginge, kunde anses af omständigheterna påkallade, samt att, med uppgift,

huruvida någon eller några af nämnde embets- och tjensteman jemväl innehade

befattningar med lön på annan stat, tillika afgifva utlåtande, i hvad mån desses eller

andra å Hofrätternes stat upptagna tjenster, med afseende på sin omfattning, kunde

anses vara af beskaffenhet, att tjenstgöring äfven på annat håll kunde dermed utan

olägenhet förenas, och, i sådant fall, om icke genom flera tjensters sammanslagning eller

på annat sätt arbetet inom Hofrätterne måtte kunna lämpligen ordnas så, att hvarje

tjensteman, under förutsättning, att skälig aflöning honom bereddes, i sin tjenst erhölle

motsvarande full sysselsättning, och att innehafvande samtidigt af annan aflönad beställning

skulle kunna undvikas, i hvilket afseende Hofrätterne då egde afgifva förslag.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 1, om Statsverket 1876.

Till åtlydnad häraf blefvo underdåniga utlåtanden afgifna, af Svea Hofrätt den 13,

af Göta Hofrätt den 24 och af Hofrätten öfver Skåne och Blekinge den 20 November

1873, och hafva samtlige Hofrätterne deruti, med vitsordande af nuvarande löners otillräcklighet

i följd icke af en blott tillfällig stegring i lefnadskostnaderna, utan af deras

småningom fortgående tillväxt från år 1858, då den för Hofrätterne nu gällande Innestå!

bestämdes, afgifvit underdåniga förslag dels till nya aflöningsstater, hvarmed afsågs

att bereda embets- och tjenstemännen, i förhållande till nuvarande pris, en tarflig utkomst

och dels till den sammanslagning eller indragning af tjenster, som ansågs kunna lämpligen

ega rum.

Sedan Kongl. Maj:t derefter dels i sammanhang med propositionen till 1874 års

Riksdag angående statsverkets tillstånd och behof, deruti tillfälliga dyrtidstillägg för

Hofrätternes embets- och tjensteman begärdes, den 9 Januari sistnämnda år, förordnat,

att frågan om lönereglering för tjenstepersonalen i IXofrätterna skulle öfverlemnas till

en komité, åt hvilken Kongl. Maj:t redan förut förklarat Sig vilja uppdraga att afgifva

förslag rörande reglering af de förvaltande embetsverkens och myndigheternas löneförhållanden,

dels oek den 16 i samma månad anbefallt Hofrätterna, hvar för sig, att afgifva

underdånigt utlåtande och förslag i fråga om upphörande af de sportler, som Hofrätternes

tjensteman enligt gällande bestämmelser åtnjuta, samt sådana utlåtanden afgifvits

af Svea Hofrätt den 21 Maj, af Göta Hofrätt den 23 September och af Hofrätten öfver

Skåne och Blekinge den 1 Maj 1874;

så hafva de komiterade, söm af Kongl. Maj:t den 12 Juni 1874 blifvit förordnade

att afgifva utlåtande och förslag rörande reglering af de förvaltande embetsverkens och

myndigheternas löneförhållanden, med rätt att dervid jemväl, i den mån det funnes af

omständigheterna påkalladt, göra framställning om förändringar i nuvarande organisation

af förvaltningspersonalen och anordning af dess arbete, fått emottaga Hofrätternes

samtliga förberörda utlåtanden, med uppdrag att gemensamt med frågan om lönereglering

för Hofrätternes personal handlägga frågan om upphörandet af de sportler,

som Hofrätternes tjensteman enligt gällande föreskrifter åtnjuta.

Under den 12 December 1874 hafva komiterade afgifvit underdånigt betänkande,

innefattande förslag icke blott till fullständig aflönings- och pensionsstat för Hofrätternes

samtlige embets- och tjensteman samt vaktbetjening, med de vilkor, som komiterade

ansett böra i sammanhang med löneregleringen föreskrifvas, utan ock till indragning af

åtskilliga tjenstebefattning^-; äfvensom komiterade till öfvervägande framställt flera frågor

om förändringar i rättegångsordningen och Hofrätternes arbetsordning; hvarefter dels,

i öfverensstämmelse med komiterades hemställan, af Kongl. Maj:t den 18 December 1874

förordnats, att vid inträffande ledighet af sådan tjenst, som af Hofrätt tillsättes, och

med hvilken åtnjutande af sportler är förenadt, densamma skulle tills vidare genom

förordnande uppehållas, och dels ytterligare utlåtanden från Hofrätterna blifvit infordrade

i anledning af komiterades betänkande och afgifvits, af Svea Hofrätt den 14 och

af Göta Hofrätt den 31 Maj, samt af Hofrätten öfver Skåne och Blekinge den 29

April 1875.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

Sedan Herr Justitie-statsministern redogjort för innehållet af förenämnda nu

anmälda handlingar, anförde han vidare:

Med hemställan, att komiterades förslag lägges till grund för Kongl. Maj:ts proposition

till Riksdagen, och under åberopande af de skäl, komiterade anfört i de delar,

hvarvid jag icke har något att anmärka eller tillägga, har jag, följande den ordning, i

hvilken hithörande frågor förekomma i komiterades betänkande, att först yttra mig

angående

Tjenstgöring spenningar.

Den enskilde arbetsgifvaren söker vanligen helst att få betala hvarje särskildt

arbete hvad det är värdt, efter det vexlande pris, hvarför det kan erhållas, men

äfven han finner i afseende å många slags arbeten fördelaktigast att i stället öfverenskomma

med sin arbetare, att denne emot viss ersättning under en viss tid ställer hela

sin arbetskraft till hans förfogande; och staten vore, för att icke äfventyra ärendenas

jemna gång, nödsakad att så förfara, äfven om den derigenom finge betala arbetet

dyrare. Men så är icke fallet. Intellektuelt arbete, till den omfattning, som är de

flesta statens tjensteman under ett år förelagdt och som krafvel'' särskilda studier och

insigter, skulle visserligen icke i allmänhet af den enskilde kunna betingas emot ett så

lågt pris, som tjenstemannens årslön. Denna fördel vinner likväl staten endast genom

att gifva tjenstemannen trygghet att orubbad bibehållas vid sina vilkor icke allenast så

länge han fullgör sina åligganden, utan ock då han till följd af sjukdom eller ålder

icke längre kan bestrida sin tjenst; och en sådan trygghet kan staten icke lemna

utan att sjelf derför vidkännas motsvarande uppoffringar, som bestå i bekostandet af

pensioner och vikariatsarfvoden. I samma mån som staten vill undgå dessa uppoffringar,

måste den i stället höja lönerna. Det gäller då att beräkna, huruvida det, som

staten utgifver i pensioner och vikariatsarfvoden åt eller för eu del af sina tjensteman,

öfverstiger hvad staten finge betala mera i lön till alla, om dem icke vore tillförsäkradt

att få åtnjuta något af staten, när de icke skötte tjensten. En säker uträkning är

i detta fall svår åt t åstadkomma, men utan fara för misstag torde det kunna antagas

vara med statens fördel förenadt, att den gamla grundsatsen, enligt hvilken en tjensteman

varit berättigad att behålla hela lönen så väl under sjukdom som efter afskedstagandet

vid upphunnen pensionsålder, åtminstone så mycket jemkas, att det alltid

blifver förmånligt för tjenstemannen att, såvidt han förmår, sjelf sköta sin tjenst. Vid

den löneförhöjning, som under 1856—1858 års riksdag beviljades de flesta civila tjensteman,

blef också ett steg taget i denna riktning, då såsom vilkor faststäldes, att under

längre sjukdomsförfall någon del af lönen, icke öfverstigande en fjerdedel, skulle afstås

till vikarien och att pension på indragningsstat skulle för högre löner utgå med endast

åttio procent af lönen. Om en ytterligare löneförhöjning nu beviljas, synes mig ändamålsenligt

att något vidare fortgå på samma väg derigenom att, på sätt komiterade

föreslagit, aflöningen indelas i lön och tjenstgöringspenningar; att tjenstgöringspennin
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 9

garne, hvilka i intet fall få uppbäras af tjenstens ordinarie innehafvare för den tid

befattningen af annan person uppehållits, bestämmas så höga, att staten kan påräkna

att för dem utan särskilda tillskott få tjensten åtminstone under tillfälliga förfall bestridd;

samt att återstoden af aflöningen eller sjelfva lönen, hvilken oafkortad utgår till tjenstemannen,

äfven då han af laga förfall är hindrad att tjensten sjelf förrätta, kommer att

motsvaras af den högsta pension, hvartill han under föreskrifna vilkor är berättigad.

Härvid bör endast erinras, att skärpta bestämmelser, hvarigenom tjenstemannen förpligtas

att vid tjenstledighet afstå mera än en fjerdedel af lönen och vid afskedstagandet

erhåller mindre än åttio procent af sin aflöning, i och för sig påkalla löneförhöjning

för att icke medföra försämring i tjenstemannens nuvarande lönevilkor.

I förening med frågan om tjenstgöringspenningar hafva komiterade framstält

ett förslag, i hvilket jag tvekar att till hela dess vidd instämma, nemligen, att tjensteman

af lägre grad skall vara skyldig att, om han dertill förordnas, bestrida tjenst af

högre grad emot åtnjutande af derför anslagna tjenstgöringspenningar i stället för egna.

Detta sammanhänger med komiterades på andra ställen uttalade åsigt, att hvarje lägre

tjenst bör anses såsom eii öfvergångsplats till närmast högre inom samma verk. Hofrätternas

verksamhet sönderfaller emellertid i två delar, som kräfva väsentligen skilda

egenskaper. För den ena, ledamöternas, är sjelfva dömandet hufvudsak, under det den

andra, tjenstemännens, består i antecknandet och uppfattningen af parternas och domstolens

förhandlingar. Den sednare tager visserligen i sin mån insigter och omdöme

i anspråk, men ännu mera ordning och noggrannhet; och befattningarne inom denna

afdelning kunna bestridas med den mest utmärkta skicklighet af personer, som icke

derföre nödvändigt skulle kunna med framgång utöfva domarekallet i eu öfverrätt.

Dertill fordras jemväl naturliga anlag och en skarpsinnighet, hvarpå tillgången icke

alltid är tillräcklig. Uppställes det nu såsom regel, att alla befattningar i den lägre

afdelningen böra anses såsom öfvergångsbefattningar till den högre, så borde deraf

också följa, att ingen vunne anställning, om hvilken det icke kunde antagas, att han

lämpligen kunde i sin tur befordras genom alla graderna. Men utom det att misstag

vid detta första bedömande tvifvelsutan ofta skulle komma att ega rum, är fara värdt,

att man snart skulle se sig i förlägenhet vid bemödandet att till alla platser finna personer,

som motsvarade så stora anspråk. Till sin egen skada skulle staten ock göra

sig skyldig till hårdhet emot många, som, måhända något öfverskattande sin kallelse,

egna! sig åt den juridiska banan, men oaktadt all flit och oaktadt de väl kunde

sköta de underordnade platser, på hvilka staten behöfde dem, skulle helt och hållet

utestängas, blott derföre att de icke visade så utmärkta anlag, som för ett mindre antal

högre tjenster äro erforderliga. Härtill kommer, att flera af tjenstemannabefattningarne,

såsom de äro anordnade och till en del alltid måste blifva anordnade, alldeles icke

utgöra den bästa skolan för ledamotsplatserna, utan att tvärtom mången, som till ledamot

kunnat vara lämplig, när han befordrades till sekreterare, aktuarie, arkivarie eller

notarie, blefve det mindre, sedan han några år innehaft sin plats, hvaremot han der
Bih.

till Riksd. Prof. 1876. 1 Sami. 1 Afd. 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

10 Bil. Nio 1 till Kongl. Majits Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

under vunnit ökad skicklighet för ett fortsatt utöfvande af den befattning han innehar.

Undantag härifrån gifvas visserligen, men derföre bör, i min tanka, knappt någon befattning

betraktas hvarken såsom en öfvergångsbefattning eller såsom en, från hvilken

ingen befordran kan påräknas, utan hvar och en tillsättas med afseende på hvad som

för samma befattnings skötande fordras, framtiden förbehållet, huruvida befordran derifrån

må komma i fråga eller icke. Men å andra sidan bör då också tjenstemannen

vara betryggad att icke mot sin vilja ryckas från den tjenst han tilltrott sig emottaga

och vid hvilken han önskar förblifva. Ett tvång för tjensteman i Hofrätt att bestrida

ledamots tjenstgöring anser jag derföre icke böra stadgas, ehuru det sannolikt blefve

oskadligt och aldrig komme att användas. Deremot torde skyldighet för tjensteman

att bestrida tjenst af högre grad, inom tjenstemannaafdelning en, under den ordinarie

innehafvare^ semester eller kortare sjukdomsförfall lämpligen kunna föreskrifvas och

vara af behofvet påkallad.

Komiterade hafva föreslagit, att tjenstgöringspenningar fä uppbäras jemväl för

den tid tjenstens innehafvare åtnjuter ferier eller semester, och häremot är intet att

anmärka, för så vidt annan person icke måste förordnas att sköta tjensten, såsom i

fråga om Hofrättens ledamöter och de tjensteman, Indika äro anstälde vid viss afdelning

och sålunda blifva lediga under afdelningens ferier. Men annorlunda är förhållandet

med de tjensteman, som äro gemensamma för hela Hofrätten, såsom sekreteraren,

advokatfiskal, aktuarien och arkivarien, hvilkas befattningar påkalla tjenstgöring

hvarje söcknedag hela året om. Angelägenheten att bereda jemväl dessa tjensteman

någon semester synes likväl icke behöfva föranleda till undantag från regeln, att tjenstgöringspenningarne

alltid skola tillfalla den, som förrättar tjensten. Vikarien skulle

visserligen enligt komiterades förslag få uppbära ett belopp, svarande emot tjenstgöringspenningarne,

från ett särskildt för ändamålet anvisadt anslag, men enklare och riktigare

förefaller det mig, att i stället något höja dessa tjensteman löner och låta dem

under semester afstå sina tjenstgöringspenningar. Skulle någon gång en af dessa tjensteman

vilja uppoffra sin semester för att få behålla tjenstgöringspenningarne, så bereddes

derigenom både honom och staten en fördel.

I hufvudsaklig öfverensstämmelse för öfrigt med komiterades förslag får jag alltså

hemställa,

att aflöningarne för Hofrätternas samtlige embets- och tjensteman

samt betjente fördelas i lön och tjenstgöringspenningar, af hvilka

de sednare få uppbäras endast för den tid tjenstens innehafvare

verkligen tjenstgjort eller åtnjutit ferier eller semester, utan att

annan måst under tiden för honom förordnas, men för den tid,

han eljest varit från tjenstgöringen befriad, skola utgå till den,

som tjensten förrättat;

att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger

uppbära hela lönen, men den som eljest undfår ledighet, för svag

helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Mcij:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 11

kan förpligtas att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar

afstå så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras

eller eljest pröfvas skäligt; samt

att vid sjukdomsförfall eller när det erfordras för beredande

af semester tjensteman af lägre grad skall vara skyldig, att, om

han förordnas till högre befattning inom Hofrättens tjenstemannagrader,

densamma, emot åtnjutande af derför anslagna tjenstgöringspenningar

i stället för egna, bestrida, dock ej längre än tre

månader under ett år.

Beträffande

Pe 11 s ionsbelopp c) i

hemställer jag i enlighet med komiterades förslag och under förutsättning, att aflöningen

fördelas i lön och tjenstgöringspenningar,

att för embets- och tjensteman, som kommit i åtnjutande af de

nya löneförmånerna, full pension, när han dertill varder berättigad,

skall utgå med lönens hela belopp; ocli torde chefen för

Finansdepartementet genom note ur protokollet anmodas att härom

göra framställning vid förslaget till reglering af Nionde Hufvudtiteln.

Emot komiterades förslag om grunderna för

O O

Alderstillågg

har jag intet annat att anmärka, än att jag, lika med samtliga Hofrätterna, anser det

olämpligt att göra dem beroende af en särskild pröfning för hvarje gång af ådagalagd

duglighet och välförhållande. Jag delar visserligen icke Hofrätternas farhåga, att ett

sådant vilkor kunde menligt inverka på domarekårens sjelfständighet, i det derigenom

lades en godtycklig makt i Regeringens hand; ty jag kan icke inse, att vilkoret medförde

något annat än att bilda en befordringsfråga af hvarje uppflyttning i högre lönegrad,

alldeles lika som nu eger rum vid uppflyttning från assessor till hofrättsråd;

men jag finner, att derigenom onödigtvis skulle uppstå ett allt för stort antal befordringsfrågor;

och hvad särskildt Hofrätternas ledamöter angår, vore det icke tjenligt,

att de skulle sjelfva hos Kongl. Maj:t göra anmälan om sina egna embetsbröders duglighet

och välförhållande, eller att den, som förklarades af brist på duglighet och välförhållande

icke komma i åtnjutande af ålderstillägg, likväl tillätes att fortsätta med

alldeles samma tjenstgöring. För de ytterst få fall, då en assessor icke i sin ordning

uppflyttats till hofrättsråd, har också, så vidt jag vet, enda grunden varit att söka deruti

att han, när ledigheten inträffade, och länge förut, icke tjenstgjort inom Hofrätten.

Ett vilkor, att ålderstilläggen likaledes blifva beroende af fortsatt tjenstgöring, anser

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bil. A:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

jag också riktigt, då ett al ändamålen med desamma bör vara att för längre tid fästa

löntagaren vid sin plats och derigenom försäkra verket om hans ökade erfarenhet och

skicklighet. Att fordra en alldeles oafbruten tjenstgöring under hela den tid, som bestämmes

för löneförhöjningens inträdande, vore dock obilligt, och om denna tid, såsom

föreslaget blifvit, sättes till fem år, synes mig tillräckligt, om tjenstgöring derunder egt

rum mera än fyra år, dervid dock torde vara nödvändigt, att tjensteman får räkna sig

till godo den tid, han på grund af förordnande bestridt annan statens tjenst. Jag

hemställer alltså,

att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af

samma tjenst anses böra medgifvas, tidpunkten för första förhöjningen

bestämmes att inträda efter fem år, under vilkor, att innehafvaren,

af denna tid, mera än fyra år sjelf bestridt sin egen

eller, på grund af förordnande, annan statens tjenst, dock att härvid

icke må föras honom till last den tid han åtnjutit semester;

och för andra förhöjningen, om sådan eger rum, efter ytterligare

fem år, under samma vilkor; på det sätt likväl, att den högre

aflöningen ej får tillträdas förr än vid böljan af kalenderåret näst

efter det den stadgade tjenståldern blifvit uppnådd; samt

att löntagare bör tillgodoräknas den tid, som före den nya

statens utfärdande förflutit från det han till tjensten utnämndes.

Ferier och semester.

Komiterade hafva funnit för mycken ledighet anslagen åt Hofrätternas ledamöter

och en del tjensteman; och befogenheten af denna anmärkning kan måhända icke helt

och hållet jäivas, om man utgår från den förutsättning, att icke mera arbete förräitas,

än som i lag och arbetsordning ovilkorligen är förelagdt. Ty om än lagen icke må

anses bjuda, så medgifver den åtminstone, att samtliga handlingarne i hvarje föredraget

mål fullständigt uppläsas inför Hofrätten, och när detta sker, upptages derigenom,

så stor del af tiden för Hofrättens sammanträden, att, när härtill lägges hvad som

åtgår till öfverläggning och justering samt andra bestyr, flera mål ej hinna handläggas, än

att måhända mera än behöflig tid återstår för hemarbete och hvila. Men i Hofrätterna

åstadkommes betydligen ökadt arbete än derigenom, att handlingarnes läsning eller

justeringen till väsentlig del sker hemma och än derigenom att handlingarne i flera

mål låsas samtidigt uppe i Hofrätten o. s. v. En samvetsgrann embetsman arbetar så

mycket hans krafter medgifva, om göromålens mängd det krafvel-, men, der pligtkänslan

saknas, uträttas föga med hvilken tidsreglementering som helst. I allmänhet tror jag

icke, att någon grundad klagan i detta afseende kan framställas emot Hofrätterna, och,

efter min uppfattning, skulle, med större anspråk stälda på ledamöternas arbetskrafter,

antingen inångas tjenstbarhet intill pensionsåldern äfventyras eller arbetets sjelfva beskaffenhet

komma att lida. Jag skulle derföre tveka att uteslutande från denna syn
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 1, om Statsverket 1876. 13

punkt biträda

sådan påkallades jemväl af annat skäl. På sätt komiterade anmärkt, kan i ett mål,

som tillhör viss referent, icke under dennes ferier utan omlottning vidtagas någon på

referent beroende åtgärd, och långa ferier måste derföre synnerligen menligt verka

till uppskof med handläggningen af många mål och detta i mycket ojemn fördelning.

Af detta skäl finner jag den af komiterade föreslagna förkortning af hvarje afdelnings

ferier önskvärd, äfvensom jag anser, att detta möjligen kan genomföras utan något annat

ovilkorligt vederlag, så länge handlingarnes fullständiga uppläsning inför Hofrätten

qvarstår och begagnas såsom en rättighet. För att emellertid i fråga om semester bereda

Svea och Göta Hofrätter lika förmån med den Skånska, eller att ledigheten får

åtnjutas i en följd utan afbrott, anser jag lika med Svea Hofrätt, att vid nu gällande

bestämmelser angående sessionstiderna för Svea och Göta Hofrätter bör förblifva, men

med den förändrade föreskrift, att hvarje afdelning emellan vår- och höstsessionen

åtnjuter i stället för tre endast två månaders ferier. Deremot är det af behofvet påkalladt,

att, till ersättning för semestrarnes förkortning, beredes någon ytterligare tid

för det ökade hemarbete, som uppstår, om, genom minskad uppläsning af handlingarna

under sammanträdena eller andra åtgärder, en tätare föredragning af mål åstadkommes;

och det är min öfvertygelse, att arbetet inom Hofrätterna ej blott skulle underlättas

utan ock vinna i mängd och beskaffenhet, om, i öfverensstämmelse med hvad också

komiterade ifrågasatt, jemte Lördagen, som redan nu är ledig, äfven Onsdagen undantages

från sammanträden och sålunda hvar tredje dag lemnades ostörd åt hemarbete.

På det emellertid en sådan tillåtelse icke må kunna begagnas på det sätt, att arbetsprodukten

derigenom förminskas i stället att ökas. skulle jag anse lämpligt, att det

öfverlemnades åt presidenten, som är ansvarig för ärendenas gång, att från sammanträde

å Onsdagarne befria afdelning, som det önskar och som så ordnar sitt arbete,

att tillåtelsen må antagas icke medföra minskning i den arbetsprodukt, som af afdelningen

eljest kan påräknas.

På grund af det nu anförda hemställes,

att Kongl. Maj:t måtte förklara Sig vilja, derest de föreslagna

staterna af Riksdagen antages, med ändring af Hofrätternas arbetsordning

föreskrifva, att i samtliga Rikets Hofrätter vårsessionen

skall fortgå till och med den 31 Maj och höstsessionen från och

med den 1 Oktober; och att hvar och en afdelning skall under

sommarferierna tjenstgöra två månader och åtnjuta två månaders

ledighet; äfvensom att presidenten må från sammanträden å Onsdagarne

kunna befria afdelning, som derför bereder det allmänna

full ersättning genom ökadt hemarbete.

Lika med komiterade hemställer jag ock,

att den president medgifna årliga ledighet under sommarferierna

må inskränkas från tre till två månader.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o i, om Statsverket 1876.

I afseende å ferier och semester för tjenstemännen biträder jag komiterades förslag,

utom deruti, att jag finner åt aktuarie och arkivarie böra beviljas lika lång ledighet

som åt sekreterare och advokatfiskal, hvaremot än mindre betänklighet lärer mota,

om, på sätt jag, i olikhet med komiterade, föreslagit, desse tjensteman under semester

få afstå sina tjenstgöringspenningar. Under förutsättning, att lönerna för ifrågavarande

fyra tjensteman icke, i förhållande till mängden och beskaffenheten af göromål, bestämmas

lägre än för andra, ser jag heller ingen anledning, hvarföre undantagsvis endast

för dem tjenstgöringspenningarne skulle få behållas under sjukdomsförfall högst

en månads tid årligen.

Jag hemställer alltså,

att i arbetsordningen under samma förutsättning, som i nästföregående

punkt, måtte blifva stadgadt, att, jemte det notarier och

fiskaler må åtnjuta den frihet från tjenstgöring, hvartill Ilofrätternas

ferier föranleda, det må tillåtas sekreteraren, advokatfiskalen,

aktuarien och arkivarie!! att, å den tid sådant utan

olägenhet kan ske, årligen erhålla en och en half månads semester

hvardera.

I öfverensstämmelse med komiterades förslås; hemställes ock

att hofrättspresidents lön bestämmes till 7,600 kronor och hans

tjenstgöringspenningar till 2,400 kronor.

Ledamöternes laner.

Komiterade hafva bestämt aflöningen för de äldsta Hofrättsråden till inalles 7,000

kronor, hvilket belopp icke torde kunna anses för högt, vare sig, att man jemför det

med hvad som i andra yrkesgrenar för icke vigtigare befattningar kan påräknas af män

med icke större begåfning, insigter och föregående lönlös eller lågt aflönad tjenstetid,

eller man afser, att den nu ifrågasatta löneregleringen på en gång bör motsvara skil—

naden emellan nuvarande priser på lefnadskostnader och dem, som gälde år 1858, då

den sista allmänna löneregleringen skedde, samt utgöra ersättning för minskade ferier

och öfriga skärpta bestämmelser. Men under antagande af detta maximum, som icke

heller jag tror kunna sättas högre, hafva komiterade velat stadga nog många grader

och vilkor, innan detsamma kan uppnås, efter hvad det vill synas blott för att genom

en lång skala bringa ned mängden af ledamotslöner till ett synnerligen lågt belopp,

hvilket är så mycket obilligare, som alla ledamöterna hafva hufvudsakligen lika tjenstgöring.

Sålunda hafva komiterade icke allenast föreslagit två ålderstillägg inom

assessorsgraden, hvilket för assessorerne är i så måtto ofördelaktigare än de nuvarande

två högre lönegraderna, som dessa vanligen uppnåtts tidigare än ålderstilläggen finge

tillträdas, utan ock fastställt två aflöningsgrader för hofrättsråden, som nu alla åtnjuta

lika aflöning. I fråga särskildt om denna högre hofrättsrådsgrad hafva komiterade

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition Ar:o 1, om Statsverket 1876. 15

frångått den öfver allt eljest genomförda grundsatsen om ålderstillägg och i stället

föreslagit ett arfvode, hvilket under samma vilkor som tjenstgöringspenningar skulle få

Uppbäras af den som vore ordförande å division; och i sammanhang härmed hafva

komiterade ansett böra stadgas skyldighet för ordförande att till hälften med annan

ledamot deltaga i lottning och föredragning af vädjade saker. Ordförandes tjenstgöring,

som enligt två Hofrätters vitsord redan är lika betungande som de öfriga ledamöternas,

skulle då sannolikt blifva den mest ansträngande, — en anordning, som icke torde vara

lämplig, om ordförandebefattningen skäll, såsom nu är föreskrifvet och komiterade jemväl

af sett, utöfvas af den äldste, som vanligen redan tillryggalagt sin kraftigaste ålder

och snarare behöfde minskning än tillökning i arbete. Komiterades mening har också

sannolikt endast varit att åstadkomma en jemvigt emellan alla ledamöternas göromål,

så att icke ordförandenas blefve väsentligen lindrigare; men en sådan jemkning, om

den bör ske, torde desto mindre behöfva göras till vilkor för löneregleringen, som det

allmänna derpå icke komme att skörda någon vinst, enär flera mål icke hinna under

sammanträdestiden föredragas, huru än föredragningsskyldigheten fördelas. Cföres ordförandens

befattning icke mera betungande än de andra hofrättsrådens, så behöfvas

icke heller för honom högre tjenstgöringspenningar än för de andra, och för utbytet af

ett ålderstillägg i hofrättsrådsgraden emot ett arfvode af samma natur som tjenstgöringspenningar

åt divisionsordförande torde i sådant fall icke något giltigt skäl förefinnas,

ty såsom sådant kan väl icke godkännas det af komiterade anförda, att pensionen

derigenom skulle höjas till ett belopp, hvilket, om än icke för högt i förhållande till

ett hofrättsråds ställning i samhället, måhända skulle hafva ringa utsigt att vinna godkännande.

Pension utgår för närvarande med 80 procent af hela aflöningen, och såsom

tjenstgöringspenningar kunna högst anses den fjerdedel af lönen, som tjenstinnehafvaren

under ledighet kan förpligtas afstå. För hofrättsledamöter hafva nu föreslagits väsentligen

högre tjenstgöringspenningar och pensioner i samma mån lägre. Detta betyder

dock mindre för de lönegrader, som vanligen lemnas före pensionsåldern, men blir af

synnerlig vigt för de högre graderna, från hvilka afgång till pension oftast inträffar.

De nu för hofrättsråd föreslagna tjenstgöringspenningar, 1,800 kronor, öfverstiga i alla

fall fjerdedelen af den högsta aflöningen, 7,000 kronor; och om tjenstgöringspenningarne

ytterligare skulle ökas med 600 kronor komme de att uppgå till mer än en tredjedel

af det hela och föranleda till en obillig förminskning af pensionsrätten.

Utom det, att jag derföre anser, att hofrättsråds tjenstgöringspenningar icke böra

i något fall bestämmas till mera än 1,800 kronor, samt att ett ålderstillägg till samma

belopp som det af komiterade åt divisionsordförande föreslagna arfvode bör tillerkännas

hofrättsråd, finner jag komiterades förslag angående hofrättsledamöternas aflöning

icke påkalla annan ändring, än att lägsta assessorslönen ökas med 500 kronor,

men deremot endast ett ålderstillägg inom denna grad beviljas; och hemställer alltså,

att ledamöternas löneförmåner må bestämmas sålunda:

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1S76.

för assessor ................................................................. kronor

Lön.

Tjenstgörings-

penningar.

Summa.

3,500

..... 1,800 ....

.. 5,300.

hvilket belopp efter 5 år kan höjas till .........................

4,000

...... 1,800 ....

.. 5,800.

för hofrättsråd ...........................................................................

4,600

..... 1,800 ....

.. 6,400.

hvilket belojrp kan efter 5 år genom ålderstillägg höjas till

5,200

...... 1,800 ....

.. 7,000.

Sportler.

1 fråga om de sportler för tjensteinännen, som böra indragas, är jag alldeles ense

med komiterade, endast med iakttagande, att advokatfiskal tills vidare bibehålies vid

den andel i böter, som jemlikt Kongl. Förordningen den 16 Juni 1875, angående särskilda

protokoll öfver lagfarter, inteckningar och andra ärenden, blifvit åklagaren tillerkänd,

och således icke utan lagförändring kan honom fråntagas. Äfven anser jag, lika

med komiterade, att anmärknings- och aktorat sprovision af undansnillade eller för ringa

erlagda stämpelafgifter och af ådömda böter derför må utgå oförändrad. I afseende

åter å beloppet af den lösen tjensteinännen fortfarande skulle få uppbära för expeditioner,

som part icke författningsenligt är pligtig att lösa, åberopar jag hvad Svea

Hofrätt derom anfört, nemligen, att i följd af penningevärdets fall de genom 1855

års expeditionstaxa fastställa belopp, på sätt komiterade ock anmärkt, numera ingalunda

uttrycka samma värden, som vid den tid beloppen bestämdes, samt att dessa expeditioners

tillhandahållande understundom och i synnerhet der tillgång erfordras till

äldre i arkiven förvarade handlingar medför stor omgång och tidsspillan; hvarförutan

renskrifningskostnaden är ansenligen förhöjd utöfver hvad den var för allenast få år

tillbaka, så att, om denna lösen skall, såsom komiterade jemväl förutsatt, utgöra eu

någorlunda motsvarande godtgörelse för dessa handlingars anskaffande och tillhandahållande,

lösen derför bör för framtiden utgå, icke med de af komiterade föreslagna

nedsätta belopp, utan i enlighet med nu gällande expeditionstaxa, helst, hvad särskild!

angår gravationsbevis, den derför i samma taxa upptagna lösen i allt fall synes vara

så låg, att dermed knappt kan anses skäligen godtgjord den, i Hofrätt ännu mer än hos

underdomare, besvärliga och tidsödande forskning, som erfordras för meddelande af

sådant bevis, och hvarmed för öfrigt ofta nog är förenadt ett särdeles stort ansvar.

Härtill kan läggas, att 1855 års expeditionstaxa fortfarande gäller i fråga om den lösen,

som får uppbäras af Kollegiernas tjensteman, hvilkas sportler för öfrigt indr-agits i öfverensstämmelse

med hvad som nu är stäldt i fråga för Hofrätternas tjensteman; och i

det förslag, som af komiterade är framstäldt angående lönereglering för Kammar-kollegium,

är icke någon nedsättning af denna lösen afsedd.

Någon förändring af expeditionstaxan, för såvidt den afser expeditioner, för hvilka

lösen fortfarande af Hofrättens tjensteman skulle få uppbäras, anser jag derföre icke

påkallad, endast med det undantag, att lösen för förmynderskapsbevis, på sätt komi
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 17

terade föreslagit och jemväl Svea Hofrätt funnit skäligt, torde kunna nedsättas från 6

till 3 kronor.

Af vaktbetjeningens sportler hafva komiterade föreslagit upphörande af sigillpenningarne

men bibehållande af kallelsepenningar, eller den ersättning för kallelse m. m.,

som, enligt 4 mom. i förordningen angående, bland annat, godtgörelse för förrättningar

i enskilda mål den 30 November 1855, med 25 öre tillkommer den hofrättsbetjent,

hvilken kallelsen verkstält. Hvad angår de sednare, som egentligen endast förekomma

i Svea Hofrätt, enär i de begge andra Hofrätterna de långt flesta mål utföras af hofrättskommissarier,

som inställa sig utan budskickning, har Svea Hofrätt hemstält, att

med afseende å nuvarande förändrade penningeförhållanden och den tidsspillan, som

ofta är förenad med parters och ombuds uppsökande inom hufvudstadens vidsträckta,

på senare tider än ytterligare utvidgade område, nämnda ersättning måtte förhöjas till

75 öre. Jemte det jag instämmer med komiterade angående sigillpenningarnes indragning

och kallelsepenningars bibehållande, tror jag en förhöjning af dessa sednare behöflig

men kunna stanna vid fördubbling af det nu stadgade och således utgå med

50 öre.

Angående den ökade stämpelpappersbeläggning, som af sportlernas indragning må

föranledas, anhåller jag att särskildt få yttra mig.

Jag hemställer alltså,

att Kongl. Maj:t måtte förklara sig vilja, derest de föreslagna

staterna af Riksdagen antagas, föreskrifva:

att tjensteman i Hofrätt endast må åtnjuta lösen för sådana

expeditioner, som part på egen begäran erhåller och eljest icke

författningsenligt är pligtig att lösa;

att lösen för förmynderskapsbevis nedsättes från 6 till 3 kronor:

att den advokatfiskal nu tillfallande andel i böter, ådömda

enligt förordningen om expeditionslösen, må indragas;

att advokatfiskalen i Göta Hofrätt hittills tillgodokomna sportler

under namn af inbindnings- eller dombokspenningar helt och

hållet upphöra;

att advokatfiskal icke heller må erhålla andel i viten och ensaksböter;

dock att härunder icke inbegripas böter, ådömda jemlikt

förordningen den 16 Juni 1875 angående särskilda protokoll

öfver lagfarter, inteckningar och andra ärenden; samt

att vaktbetjeningens kallelsepenningar höjas från 25 till 50

öre.

Tjenstemännens löner.

Då sekreterareplatsen i de större Hofrätterna i anseende så väl till dess vigt som

till det arbete och den embetsmannaskicklighet densamma tager i anspråk är fullt jemBih.

till Rilcsd. Prof. 1876. 1 Sami. 1 Afä. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Bäd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

förlig med en ledamotsplats. samt jag, lika med samtliga Hofrätterna, tror, att befordran

från sekreterare till hofrättsråd endast undantagsvis kan komma i fråga, finner

jag sekreterarnes i Svea och Göta Hofrätter löneförmåner böra bestämmas något

högre än komiterade, under andra förutsättningar, föreslagit. Om lönen sättes till 4,000

kronor med två ålderstillägg och tjenstgöringspenningarne till 1,800 kronor, så skulle

visserligen det slutliga totalbeloppet, 6,800 kronor, närma sig till den högsta hofrättsrådsaflöningen

7,000 kronor, men med beräkning, att sekreteraren finge för två månaders tjenstledighet

afstå 300 kronor och att hofrättsrådet utan afkortning åtnjuter lika lång tids

semester, blefve sekreteraren slutligen i sjelfva verket endast ungefärligen likstäld med

de yngsta hofrättsråden, hvilket ej torde få anses oskäligt.

I fråga om sekreteraren i Hofrätten öfver Skåne och Blekinge, hvilken enligt

gällande arbetsordning skall emottaga alla till Hofrätten inkommande handlingar, hafva

komiterade, då det syntes dem fördelaktigt, om vederbörande tjenstemäns åligganden

ordnades på enahanda sätt i samtliga Hofrätterna, samt det i regeln vore föga förenligt

med naturen af en hofrättssekreterares befattning såsom föredragande att tillika

stå till allmänhetens tjenst för emottagande af handlingar, förordat en sådan förändring,

att sekreteraren befriades från ifrågavarande åliggande och att detta öfverflyttades på

aktuarien. Till denna förändring kan jag icke tillstyrka bifall. I en Hofrätt, som

består af endast två divisioner, måste göromålen för de tjenstemän, som icke tillhöra

viss division, vara af så mycket mindre omfång än motsvarande göromål i Hofrätter

med fem divisioner, att dessa åligganden icke kunna ordnas på enahanda sätt, så framt

icke tjenstemännen i den mindre Hofrätten skola lemnas utan full sysselsättning. Det

bör derföre tillses, huru befattningar, som i de större Hofrätterna måste särskiljas, lämpligast

må kunna i den mindre sammanslås; och då Hofrätten öfver Skåne och Blekinge

vitsordat, att sekreterarens åliggande att mottaga inkommande handlingar hvarken för

det allmänna eller för enskilda medfört någon olägenhet, men deremot förklarat, att

genom bestyrets öfverflyttande till aktuarien, hvilken dessutom skulle jemte sin nuvarande

öfvertaga arkivariebefattningen, denna svårligen skulle kunna medhinna alla

dessa göromål, torde vara ändamålsenligast, att sekreterarens befattning bibehålies

oförändrad. Ännu mindre kan jag inse, hvarföre aflöningen borde, enligt komiterades

förslag, blifva lägre, om sekreteraren fortfarande skulle vidkännas det icke ringa besväret

med inkommande handlingars mottagande och antecknande, än om han derifrån

befriades. Lösen för diariibevis är icke afsedd till godtgörelse för mera än besväret

med bevisens utfärdande, och ersätter i ingen händelse besväret med mottagandet och

antecknandet af alla de handlingar, hvarom diariibevis icke löses. Då emellertid

sekreteraren i denna Hofrätt till en del endast utöfvar en registratorsbefattning, och

honom derföre icke skäligen kan tilläggas lika aflöning med de andra Hofrätternas

sekreterare, hvilket han, då sportlerna tagas i beräkning, icke heller hittills haft, torde

någon förhöjning af totalbeloppet i komiterades första alternativ icke böra begäras,

hvaremot, då sekreterarens vikarie under hans tjenstledighet får uppbära lösen för

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 19

diariibevis, tjenstgöringspenningarne lämpligen kunna minskas med 500 kronor, som i

stället tilläggas lönen.

I öfverensstämmelse med det nu anförda hemställes,

att följande löneinkomster må bestämmas:

för sekreterare

i Svea och Göta Hofrätter:

*

Lön.

Tjenstgörings-

Summa.

vid tillträdet.............................

. ... kr. 4,000

penningar.

1,800

5,800

hvilket belopp efter 5 år genom

ålderstillägg kan höjas till........ » 4,500

1,800

6,300

och efter 10 år till..................

..... » 5,000

1,800

6,800

för sekreteraren

i Hofrätten

öfver Skåne och Blekinge:

Lön.

Tjenstgörings-

Summa.

vid tillträdet..............................

.. .. kr. 3,000

penningar.

1,000

4,000

med ålderstillägg efter 5 år ...

..... » 3,500

1,000

4,500

efter 10 år.................................

...... » 4,000

1,000

5,000

afseende å de sportler, som

fortfarande skulle tillkomma

advokatfiskalerna,

och hvilka utgå under samma vilkor som tjenstgöringspenningar, anser jag komiterades

förslag angående deras aflöning icke påkalla någon annan ändring, än att tjenstgöringspenningarne

för advokatfiskalen i Hofrätten öfver Skåne och Blekinge minskas

med 500 kronor, mot det att lönen med samma belopp ökas; och skulle sålunda

aflöningen för advokatfiskal blifva:

i Svea och Göta Hofrätter:

vid tillträdet........

Lön.

.... kr. 3,000

Tjenstgörings-

penningar,

1,500

Summa.

4,500

med ålderstillägg

efter 5 år.....

.... » 3,500

1,500

5,000

och efter 10 år....

.... » 4,000

1,500

5,500

samt i Hofrätten öfver Skåne

och Blekinge:

vid tillträdet........

Lön.

.... kr. 2,500

Tjenstgörings-

penningar.

1,000

Summa.

3,500

med ålderstillägg

efter 5 år.....

.... » 3,000

1,000

4,000

och efter 10 år. ..

.... » 3,500

1,000

4,500

I stället för att notariernes göromål nu bestridas i alla Hofrätterna af tre ordinarie

och en tillförordnad eller konstituerad å hvarje division, hafva komiterade för

dessa göromål afsett endast två. Svea Hofrätt har ock ansett två ordinarie notarier vara

tillräckliga, om de aflönades högre än komiterade föreslagit och särskildt anslag beviljades

åt biträdande e. o. notarier, hvaremot Göta Hofrätt och Hofrätten öfver Skåne

och Blekinge ansett tre notarier å hvarje division behöfliga. För två notarier utan

biträden skulle ock sannolikt göromålen blifva allt för betungande för att under en

ängre följd af år kunna af samma personer fullgöras. Men likasom vid domsagornas

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bil. iV:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om- Statsverket 1876.

ordnande det måst förutsättas, att åtminstone de flesta häradshöfdingar skola ega att

påräkna biträde af obefordrade jurister, tror jag, att samma förutsättning kan göras i

afseende å notarierne. Ty såväl notarie- som tingsgöromålen utgöra en länk i juristernas

uppfostran, och om Hofrätterna, hvillia icke pläga meddela domareförordnanden

åt andra än dem, som förut biträdt domare med tingsgöromål, icke heller meddelade

någon e. o. notarie förordnande att på eget ansvar föra Hofrättens protokoll, med

mindre det vitsordades af någon ordinarie notarie, att han genom biträde vid notariegöromålen

om desamma förvärfvat kännedom, så skulle derigenom icke blott notarierne

beredas nödigt biträde, utan ock de extra ordinarie tjenstemännen en nu ofta saknad handledning,

på samma gång som Hofrättsledamöterna vunne lättnaden af att få protokollet

fördt af icke allt för oerfarna händer. För min del biträder jag derföre den föreslagna

indragningen af notarietjenster, så att de blifva två för hvarje division, men endast under

förutsättning att dem tilläggas aflöningsförmåner, motsvarande en så ansträngande befattning,

för hvars fullgörande de flesta torde nödgas bekosta hjelp af biträden; och

i öfverensstämmelse härmed hemställer jag,

att notariernes antal bestämmes för hvardera af Svea och Göta

Hofrätter till tio och för Hofrätten öfver Skåne och Blekinge till

fyra; samt att för notarie fastställes följande aflöning:

Lön.

Tjenstgörings-

penningar.

1,200

Summa.

vid tillträdet..........

..... kronor

2,000

3,200.

med ålderstilläggg

DÖD

efter 5 år

2,500

1,200

3,700.

och efter 10 år......

3,000

1,200

4,200.

Då denna för notarierne sålunda föreslagna stat är beräknad för fördubblade

göromål mot dem, som nu åligga notarie, torde densamma icke böra vinna fullständig

tillämpning förr än i den mån den förökade tjenstgöringen utkräfves, hvilket icke med

alla notarierne omedelbart lärer ske. De notarier, som blifva öfvertaliga, men hafva

fullmakt på sin tjenst och äro berättigade att bibehållas vid sina nuvarande löneförmåner

till dess de i mån af afgång kunna '' uppflyttas på den nya staten, böra icke

under tiden befrias från tjenstgöring, och ehuru de notarier, som endast på grund af

konstitutorial innehafva sina befattningar, icke ega samma juridiska rätt, talar all billighet

för att de icke utan all förskyllan beröfvas sin utkomst, helst deras bibehållande

vid sina platser kan ega rum utan kännbar uppoffring för staten, derest för hvar och en

af de öfvertaliga, som qvarstår, en ordinarie notarie får vidkännas skäligt afdrag på

sin aflöning enligt nya staten till dess han får öfvertaga bådas tjenstgöringsskyldighet.

Hvad som utöfver dessa afdrag kunde erfordras till de öfvertaliga och tillförordnade notariernes

aflöning blefve i alla händelser så obetydligt, att det utan svårighet lärer kunna

utgå af besparingarne på Hufvudtiteln. Derföre hemställes:

att notarie, som öfvergått på den nya staten, men icke öfvertagit

hälften af de på en division förekommande notariegöromål,

skall vidkännas afdrag med 500 kronor på lönen och hälften af

tjenstgörings- och renskrifningspenningar;

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 21

att öfvertalig notarie, som erhållit fullmakt på sin tjenst, och

tillförordnad notarie, som före 1875 års början blifvit konstituerad

att notariebefattning emot arfvode tills vidare bestrida, skall, emot

fortfarande tjenstgöringsskyldighet, bibehållas vid de löneförmåner

han vid den nya regleringens fastställande åtnjuter, dock att ersättning

för sportler utgår med det belopp, hvartill sportlerna i

medeltal uppgått under de före statens fastställande senast förflutna

fem år, för hvilka denna inkomst är fullständigt känd; samt

att till öfvertaliga och tillförordnade notariers aflöning användes

hvad af de på nya staten öfverflyttade notarierne under öfvergångstiden

afstås, jemte de särskilda medel, som i händelse brist eljest

uppstår, af Kongl. Maj:t anvisas.

Hänförande mig till hvad Svea Hofrätt yttrat angående omöjligheten för aktuarien

i denna Hofrätt att medhinna emottagandet af alla inkommande handlingar, kan jag

icke biträda komiterades förslag i denna del, hvaremot jag i öfrigt gillar detta förslag

i hvad det angår aktuarie och arkivarie samt tillstyrker,

att försäljningen af stämpladt papper, stämpelbeläggningen

och redovisningen af den på detta sätt influtna lösen för Hofrättens

utgående expeditioner må uppdragas åt vederbörande aktuarie,

med rättighet för honom att utöfver den godtgörelse, han såsom

försäljningsman af stämpladt papper eger uppbära, åtnjuta fem

procents provision utaf det belopp, som enligt redogörelse inflyter

i stämpelpappersafgift för de utgående expeditionerna;

att aktuarie- ocli arkivarie-tjensterna i Hofrätten öfver Skåne

och Blekinge förenas till en syssla; äfvensom

att aflöningen för aktuarie och arkivarie i Svea och Göta

Hofrätter samt för innehafvaren af den förenade aktuarie- och

arkivarietjensten i Hofrätten öfver Skåne och Blekinge må i stat

uppföras med samma belopp som för notarie.

På grund af min åsigt, att en ordinarie tjensteman icke bör emot sin vilja förflyttas

till annan tjenst med väsentligen olika göromål, kan jag icke tillstyrka, att

notarie-, aktuarie- och arkivarietjensterna tillsättas på det sätt, komiterade föreslagit,

eller att fullmakt utfärdas endast å tjenst inom notariegraden, med rätt för Hofrätten

att anställa fullmaktsinnehafvaren till tjenstgöring tills vidare såsom notarie, aktuarie

eller arkivarie. Men för att underlätta sådana förflyttningar, då de finnas lämpliga,

hemställes, _ _ .

att, i fråga om ålderstillägg, notarie, aktuarie och arkivarie

må beräkna den tid han någondera af ifrågavarande tjenster innehaft.

Komiterade hafva föreslagit, att fiskalernas antal i Svea och Göta Hofrätter

skulle minskas från fem till fyra. Hvad Göta Hofrätt angår, är deremot så mycket

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bil. N:o 1 till Kongl. JIaj:ts Nåd. Proposition Ar:o 1, om Statsverket 1876.

mindre något att anmärka, som Hofrätten sjelf ansett, att till och med tre fiskaler

kimde vara tillräckliga, om ett särskilt anslag anvisades till ett biträde vid fiskalsexpeditionen.

Svea Hofrätt har deremot funnit fem fiskaler fortfarande behöflig^, och

detta föiklaras af det olika antalet af de till dessa Hofrätter inkommande brottmål,

hvilket i Svea Hofrätt, såsom i komiterades betänkande upplyses, är så mycket större, att,

om detsamma fördelas emellan fem fiskaler, hvar och en får lika många mål att handlägga,

som hvarje fiskal i Göta Hofrätt, om brottmålen der delas mellan fyra. När härtill

lägges ° åliggandet för fiskalerna i Svea Hofrätt att mottaga inkommande handlingar i

brottmål, är det påtagligt, att denna Hofrätt behöfver ett större antal fiskaler än Göta

Hofrätt. För öfrigt finner jag emot komiterades förslag angående fiskalerne intet

annat att erinra än, att tjenstgöringspenningarne synas mig deruti vara något för Mot

sätta, och hemställer derföre

att fiskalernas antal i Göta Hofrätt nedsättes till fyra, men

i Svea Hofrätt och i Hofrätten öfver Skåne och Blekinge bibehålies

oförändradt;

samt att aflöningsförmånerna för fiskal bestämmas till 1,500

kronor i lön och 1,000 kronor i tjenstgöringspenningar.

Lika med komiterade hemställer jag,

att för bestridande af renskrifningskostnad må tilldelas hvarje

notarie 400 kronor samt hvarje arkivarie och fiskal 200 kronor

årligen att åtnjutas af den verkligt tjenstgörande.

Ehuru hvar och en af Hofrätterna synes vara i behof af en amanuens mera än

komiterade afsett, nemligen i Svea Hofrätt cn hos arkivarien, i Göta Hofrätt en hos

den tjensteman, som får sig uppdraget bestyret med Hofrättens ekonomiska angelägenheter,

och hos Hofrätten öfver Skåne och Blekinge en hos advokatfiskalen“ så att

sekreteraren får ensam påräkna den andra amanuensens biträde, finner jag likväl icke

behofhgt att äska större anslag än det af komiterade för e. o. tjensteman ifrågasatta,

derest, så som jag föreslagit, sekreteraren, advokatfiskal, aktuarien och arkivarien

under semester få afstå sina tjenstgöringspenningar och något särskilt anslag till

semestervikariat sålunda icke erfordras; hvadan jag hemställer,

att såsom anslag till amanuenser och extra ordinarie biträden

må å stat uppföras för hvardera af Svea och Göta Hofrätt 7,500

kronor och för Hofrätten öfver Skåne och Blekinge 3,500 kronor.

Äfvenledes tillstyrker jag komiterades förslag,

att aflöningen för Hofrätternas vaktbetjening må bestämmas

sålunda:

Lön.

Vaktmästare..................... kr. 800

Hofrättspost i Svea Hofrätt » 500

med ålderstillägg efter 5 år » 600

Tjenstgöringspenningar.

&umma"

300 1,100

200 700

200 800

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 1, om Statsverket 1876. 23

Hofrättspost i Göta Hofrätt

och Skånska Hofrätten... kr. 500 300 800

med ålderstilläoro- efter 5 år » 600 300 900

OO

Särskilda vilkor och bestämmelser.

I de fullmakter, som för närvarande utfärdas å tjenstår vid Hofrätterna, åberopas

Kongl. Brefvet den 9 November 1860, hvarigenom förordnats, att embets- och tjensteman

skall vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i

åligganden, som vid en blifvande förändrad organisation af embetsverken eller eljest i

allmänhet kan varda stadgad. Under förmälan, att behofvet af en delning af de större

Hofrätterna långt före detta gifvit sig tillkänna och att det, hvad särskildt de Norrländska

provinserna beträffar, syntes antagligt, att deras afsöndrande från Svea Hofrätt

under en egen öfverdomstol icke länge kan uppskjutas, hafva komiterade till förenämnda

vilkor velat foga skyldighet att vara underkastad förflyttning till annan tjenstgöringsort.

För att ett sådant vilkor icke skulle blifva allt för obilligt, synes mig, att

det, liksom förra gången då det stadgades, borde inskränkas till dem, som vore yngst

i sin grad, hvaremot så mycket mindre borde möta betänklighet, som en förflyttning

af alla väl icke lärer komma i fråga. Vidare skulle billigheten oeftergifligen kräfva,

att den eller de, som mot sin vilja utvaldes till en sådan förflyttning, åtminstone finge

sina flyttningskostnader ersatta, för att icke jemväl i ekonomiskt afseende blifva sämre

lottade än deras embetsbroder. Vilkoret vore i alla fall så liårdt, att jag är öfvertygad

det de fleste, som icke af nödvändighetens kraf måste underkasta sig ett sådant vilkor

som att vid äldre år förflyttas till hvilken ort som helst, skulle heldre åtnöja sig med

den gamla lönen. Utan verkligt behof bör staten icke uppställa ett så afskräckande

vilkor, och ett sådant behof torde i detta fall icke förefinnas, innan frågan om den

blifvande domstolsorganisationen kommit närmare sitt afgörande än som ännu är fallet.

Komiterades i denna punkt gjorda framställning anser jag derföre för närvarande icke

böra till någon åtgärd föranleda, dock att ofvan åberopade föreskrifter i Kongl. Brefvet

den 9 November 1860 måtte förklaras tillämpliga jemväl för de löner, som nu föreslås.

Med det föreslagna förbudet för ledamot och tjensteman i Hofrätt att jemväl

innehafva »annan tjenstebefattning utom Hofrätten», har Svea Hofrätt antagit skall

förstås tjenstebefattning å rikets, riksdagens eller kommuns stat och under sådan förutsättning

lemnat förslaget utan anmärkning. Af komiterades motiver vill det likväl

synas, som äfven andra ständiga tjenstebefattningar varit afsedda, och som vigt blifvit

lagd på skilnaden emellan tjenstebefattning och befattning, så att det t. ex. skulle vara tillåtet

att med hofrättstjenst förena en befattning såsom ledamot i styrelsen för en större inrättning

eller ett bolag, men icke en denna styrelse underordnad tjenstebefattning.

Ett sådant särskiljande utgår visserligen från det beaktansvärda syfte att göra Hofrätterna

och deras tjensteman oberoende af allt främmande förmanskap, men svårligen

lärer ändock gränsen härigenom på det ändamålsenligaste sätt uppdragas emellan hvad

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

som bör tillåtas och förbjudas. Fordringarne på statens tjenare kunna icke ställas så

höga, att de icke för män med mera än vanlig arbetsförmåga lemna någon tid öfrig

för andra sysselsättningar och enskilda angelägenheter. Förbjudas nu dessa att använda

sin lediga tid på det för dem förmånligaste sätt, så blir följden ingen annan än att

staten beröfvar sig de större förmågornas tjenst, ty de kunna utom densamma bereda

sig bättre vilkor, om till statens knappt tillmätta löner icke kali få läggas någon biförtjenst.

Det måste derföre vara i statens intresse att icke förbjuda mera än hvad

som verkligen inkräktar på tjenstens behöriga fullgörande. Nu hafva t. ex. de flesta

större inrättningar och bolag behof af juridiska biträden och för åt t ständigt kunna

påräkna sådant, erbjuda de ofta en skicklig jurist en fast anställning eller tjenstebefattning,

som, utan att synnerligen taga hans tid och krafter i anspråk, lemnar honom

en säkrare och större behållning, än han kunde vinna genom uppsökande af enskilda

uppdrag, som vida mera skulle upptaga hans tid. Och likväl skulle det sednare, efter

komiterades förslag, om jag tolkar det rätt, vara tillåtet men det förra förbjudet. Om

ett stadgande angående tjensters förening skall meddelas, hvilket jag icke vill motsätta

mig, synes mig lämpligast att, förutom ett bestämdt förbud emot förening af sådana

tjenster, som efter hvad på förhand kändt är icke kunna samtidigt af samma person

bestridas, hvilket fall är förhållandet med hofrättstjenster och de af Svea Hofrätt, på

sätt nyssberördt är, omnämnda, endast meddela den allmänna föreskrift, att ingen tjensteman

må åtaga sig annan tjenstebefattning, som på något sätt är hinderlig för fullgörandet

af hans tjenst. Härigenom vinnes åtminstone, att ingen får mottaga en befattning,

som påkallar hans närvaro på annat håll under den för Hofrätten bestämda

arbetstid; och för öfrigt må det äfven i fråga om ständiga tjenstebefattningar af mera

enskild natur ankomma på pröfning af deras förenlighet med Hofrättens tjenst, såsom

hittills egt rum i fråga om förenligheten af två tjenster i de lägre graderna på rikets

stat.

Mitt förslag är alltså,

att med embete eller tjenst i Hofrätt icke må förenas annan tjenst

å rikets, riksdagens eller kommuns stat; ej heller annan tjenstebefattning,

med mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande

af tjenstgöringen i Hofrätten; dock

att tjensteman, som vid den nya löneregleringens inträdande

redan innehar tjenst utom Hofrätten, må densamma bibehålla, så

länge den icke är för tjenstgöringen i Hofrätten hinderlig.

Pensionär äsendet.

Komiterades förslag så väl i fråga om den ålder och öfriga vilkor, som må erfordras

för erhållande af full pension på indragningsstat, som angående den fyllnadspension,

hvilken borde beviljas vid tidigare år jemte det från Civilstatens pensionsinrättning

utgående belopp, är för embets- och tjenstemännen fördelaktigt och synes

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 25

mig synnerligen förtjent att tagas i öfvervägande, men då en förmånligare pensionsreglering

icke lärer ensamt för Hofrätterna böra i fråga sättas, helst om den för Civilstaten

gemensamma fond skulle komma att till andras förfång till fördel för Hofrätterna

starkare anlitas, samt frågan i denna utsträckning icke tillhör min föredragning,

hemställes,

att komiterades ifrågavarande förslag måtte till Finansdepartementet

öfverlemnas för att tagas i öfvervägande vid fråga om en

gemensam reglering af Civilstatens pensionsväsende.

Med afseende å den vigtiga grundsatsen om domarens oafsättlighet och angelä
Ö

ö O ö Ö

genheten att icke vidtaga någon åtgärd, som kunde i ringaste mån minska förtroendet

till hans sjelfständighet, anser jag mig icke böra tillstyrka komiterades förslag, enligt

hvilket det skulle bero på särskild pröfning, huruvida Hofrätternas presidenter och

ledamöter, efter hunnen pensionsålder, finge qvarstanna vid sina embeten. Och om en

bestämmelse skall gifvas om ovilkorlig skyldighet för dem att afgå vid en viss ålder,

tror jag densamma icke böra sättas tidigare än 70 år. I en kollegial domstol, der

alltid yngre krafter finnas att påräkna, och der den omfattande erfarenheten och den

mogna insigten äro af stöld värde, kan åldersgränsen utan skada sättas något senare,

än der fråga är om en ansträngande verksamhet, som uteslutande hvilar på en ensam

person. För att emellertid förekomma qvarstannande vid embetet, sedan helsa och

krafter äro brutna, torde den president eller ledamot eljest tillkommande rättighet att

för sjukdom erhålla tjenstledighet icke, sedan han uppnått pensionsålder, böra oinskränkt

qvarstå.

I fråga om Hofrätternas tjensteman hyser jag deremot icke betänklighet att tillstyrka

komiterades förslag, och hemställer derföre,

att president och ledamot i Hofrätt skall vara förpligtad att

vid fylda 70 års ålder från tjensten afgå, samt efter 65 lefnadsår

och 35 tjenstår icke vara ovilkorligen berättigad att för sjukdom

erhålla tjenstledighet;

och att hofrättstjensteman skall, då han uppnått 65 lefnadsoch

minst 35 tjenstår, vara förpligtad att med oafkortad pension

å allmänna indragningsstaten från tjensten afgå; Kongl. Maj:t eller

Iiofrätten, der det tillkommer denna att afskedet utfärda, dock

obetaget att låta med detsamma anstå, derest och så länge den

pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande

sätt gagna det allmänna och han finnes villig att i densamma

qvarstå,

I fråga om öfvergången till den nya staten hemställer jag i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med komiterade,

att den embete- eller tjensteman, som icke vill på den nya

aflöningsstaten ingå, bibehålies vid sina förutvarande aflöningsförmåner,

dock så att i stället för sportler skall utgå godtgörelse,

4

Bih. till Hilcscl. Prof. 1876. 1 Sami. 1 Afd.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

beräknad efter medeltalet af den sportelinkomst han må anses

hafva åtnjutit under de senast förflutna fem år, för hvilka denna

inkomst är fullständigt känd; börande han före utgången af det

kalenderår, under hvilket nämnda stat varder utfärdad, hos Hofrätten

anmäla sin önskan att blifva vid sina nuvarande löneförmåner

bibehållen.

Rättegångsordningen.

Hvad slutligen beträffar komiterades framställning angående åtskilliga ändringar i rättegångsordningen,

hvarigenom en skyndsammare lagskipning i Hofrätterna skulle åstadkommas,

så torde, vid det förhållande att Nya Lagberedningen redan erhållit Kongl. Maj:ts befallning

att utarbeta förslag till ny rättegångsordning, komiterades betänkande i denna del

böra till Nya Lagberedningen öfverlemnas.

På de grunder, jag här ofvan förordat, har jag låtit upprätta förslag till stater

för rikets Hofrätter, att tillämpas från och med år 1877, äfvensom sammanfattat de

vilkor, hvilka för åtnjutande af de nya löneförmånerna böra stadgas; och hemställer

jag nu,

att Kongl. Maj:t, med gillande af berörde stater, sådane de

under litt. A, B och C finnas detta protokoll bifogade, behagade

föreslå Riksdagen att desamma godkänna med de å bilagan litt. D

upptagna vilkor och att anvisa de för staternes tillämpning erforderliga

medel.

Angående Krig skof rätten tillstyrker jag komiterades förslag endast med det tillägg,

att ett ålderstillägg af 500 kronor efter 10 år må beviljas krigshofrättsrådet,

sekreteraren och krigsfiskalen samt med iakttagande af de jemkningar i vilkoren

för de nya lönernas åtnjutande, som påkallas af de i fråga om de öfriga Hofrätterna

fattade beslut.

Oberoende af löneregleringen i öfrigt hemställer jag, att på sätt komiterade föreslagit

de två vid Krigshofrätten nu anstälde kanslister, af hvilka den ene Justus

Christoffer von Lindecreutz är född 1802 och blef 1827 utnämnd till kanslist, samt

den andre Axel Fredrik Liljenstolpe, som är född 1810, inträdde i statens tjenst 1830,

utnämndes till kanslist 1846. och enligt läkarebetyg är till helsan försvagad, må på

allmänna indragningsstaten öfverflyttas med pension, motsvarande deras nuvarande

löneförmåner eller 793 kronor 70 öre för hvardera, hvarom note ur protokollet torde

böra till Finans-departementet öfverlemnas.

Det för Krigshofrätten uppgjorda förslag till stat, att tillämpas från och med år

1877, finnes upptaget å bilagan litt. E; och hemställes,

att Kongl. Maj:t, med gillande af denna stat, täcktes föreslå

Riksdagen, att, med anvisande af de för statens tillämpning erforderliga

medel, densamme godkänna under enahanda vilkor i til
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 27

lämpliga delar för de nya löneförmånernes åtnjutande, som här

ofvan för öfrige Hofrätterne föreslagits, med undantag deraf, att

Krigshofrättens civile embets- och tjensteman må tillåtas jemväl

innehafva tjenstebefattningar utom Hofrätten, der samma befattningar

ej äro för tjenstgöringen i Krigshofrätten hinderliga.

De af mig för Hofrätterna nu föreslagna stater uppgå till följande belopp:

för Svea Hofrätt ................................ . .......

235,500:

—

Göta Hofrätt ...................................

229,800:

—

Hofrätten öfver Skåne och Blekinge.....

104,300:

—

Krigshofrätten ....................................

16,100:

—

Summa

kr.

585,700:

—

hvaremot för innevarande år utgå till

Svea Hofrätt, enligt stat.................................

... 171,900

—

såsom dyrtidstillägg ............

... 29,500

—

201,400:

—

Göta Hofrätt, .enligt stat.................................

... 169,900

—

såsom dyrtidstillägg ................

... 29,600

—

199,500:

—

Hofrätten öfver Skåne och Blekinge, enligt

stat ....................

... 81,200

—

såsom

dyrtidstillägg.....

13,180

—

94,380:

—

Krigshofrätten, enligt stat.............................

17,241

so.

såsom dyrtidstillägg............

2,209

80.

19,451:

30.

Summa

kr.

514,731:

30.

När härtill lägges, att enligt den föreslagna staten skulle i fråga komma ålderstillägg,

hvilka för år 1877 kunna beräknas till 50,000 kronor, så skulle en tillökning i

utgifterna uppstå, uppgående för samtliga Hofrätterna till 120,968: v o.

Denna tillökning är i väsentlig mån beroende deraf, att sportlerna för Hofrätternas

tjensteman blifvit till största delen indragna och ersatta med löneanslag. Om den lösen,

som till tjenstemännen utgått, i stället kommer att utgå genom beläggning af stämpladt

papper till samma belopp, på sätt komiterade föreslagit, så erhåller statsverket godtgörelse

för mera än hälften af den äskade tillökningen, utan att de rättssökande drabbas

af högre omkostnader, än som nu ega rum. Mig synes dock, att staten bör bereda sig

full ersättning för hela den ifrågasatta tillökningen, genom något förhöjda stämpelpappersafgifter

å Hofrätternas expeditioner; och i detta afseende åberopar jag följande

yttrande af komiterade: »Då en af de väsentligaste fördelar, som genom lösens förvandling

till stämpelpapper åsyftas, vore att göra godtgörelsen för utgående expeditioner

oberoende af allt hänseende till tjenstemännens nu dermed förknippade intressen; och

då de belopp, som faststäldes genom 1855 års förordning angående expeditionslösen,

måhända ännu mindre än tjenstemännens löner af år 1858 torde representera samma

värden, som vid den tid de bestämdes, synes indragningen till statsverket af ifrågavarande

sportler böra ske äfven af det skäl, att staten bör hafva i sin makt att ordna

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Bil. N:o'' 1 till Konyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

dessa förhållanden för sina ändamål och att derigenom bereda sig ökade bidrag till

betäckande af de med rättsskipningen förenade kostnader». På grund häraf har komité»

ock framhållit lämpligheten deraf, att, vid förestående omarbetning af gällande stämpelpappersförordning,

skälig förhöjning må ega rum uti de belopp af stämpelpapper,,

hvarmed utgående expeditioner skola vara försedda. En lämpligare tidpunkt för en

dylik förhöjning lärer icke heller kunna väljas, än samtidigt med en lönereglering, som

tager ökade anslag i anspråk, och då i alla fall stämpelpapperssatserna böra förändras

till följd af indragningen af den tjenstemännen förut tillkommande lösen.

Förslag härom torde derföre nu böra till Riksdagen framställas och i detta afseende

tillåter jag mig fästa uppmärksamhet på följande omständigheter:

Enligt mig från vederbörande tjensteman i rikets Hofrätter tillhandakomna uppgifter

har antalet af Hofrätternas under åren 1873 och 1874 utfärdade, med lösen belagda

domar och utslag utgjort:

Domar:

år 1873 i Svea Hofrätt........................................

(höta » ........................................

Hofrätten öfver Skåne och Blekinge

ar 1874 i Svea.......................................................

Göta ....................................................

Ska ilska .............................................

eller i medeltal 5,371.

år 187.3 i Svea............

Göta............

Skånska .....

år 1874 i Svea............

Göta ........

Skånska......

Utslag:

eller i medeltal 6,824.

För närvarande utgår för Hofrätts dom, när densamma upptager

ett ark: lösen.................................... 4: 50.

stämpladt papper............................................ — 50.

sigillpenningar ................................................. — 50.

två ark: lösen................................................................. 6: —

stämpladt papper............................................. 1: —

sigillpenningar................................................. — 50.

2,001.

2,224.

1,434.

5,659.

... 2,177.

... 2,076.

... 830.

5,083.

Summa

10,742.

... 2,323.

... 3,119.

... 1,634.

7,076.

... 2,243.

... 2,904.

... 1,426.

6,573.

Summa

13,649.

5: 50.

7: 50.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 29

tre ark: lösen................................................................. 7: so.

stämpladt papper ............................................ 1: 5o.

sigillpenningar................................................■ — 50. 9; 50.

o. s. v.

För utslag i civila mål med rubrik

på ett ark: lösen............................................................ 3: —

stämpladt papper...................................... — so.

sigillpenningar...........................................■ — so. 4; —

på två ark: lösen ............ 4: so.

stämpladt papper .................................. 1: —

sigillpenningar........................................ . — so. 6; —

på tre ark: lösen.......................................................... 6: —

stämpladt papper ................................... 1: 50.

* sigillpenningar.......................................... — so. 8: —

O. S. V.

Utslag i civila mål utan rubrik

lika med sistnämnda utom sigillpenningar,

och för utslag i brottmål

på ett ark: lösen............................................................3: —

sigillpenningar........................................... — 50. 3; 50.

på två ark: lösen........................................................ 4: so.

sigillpenningar...................................... .. — so. 5: —

på tre ark: lösen......................................................... 6: —

sigillpenningar ......................................•• — so. 6: so.

o. s. v.

Om nu, med upphäfvande al dessa afgifter, hvarje hofrättsdom på ett ark belädes

med stämpelpapper till belopp af 10 kronor, och hvarje hofrättsutslag på ett ark till

belopp af 8 kronor, hvarmed tvistande parter icke kunde anses synnerligen betungade,

så skulle för nyssnämnda medeltal domar tillfalla statsverket 53,710 kronor, och således,

efter afdrag af 2,685: 50, hvartill beloppet af nu föreskrifvet stämpelpapper uppgår,

statsverket erhålla en ökad inkomst åt 51,024 kronor oO öre; hvarjemte för utslagen

skulle inflyta 54,592 kronor, och vinsten, efter afdrag af nuvarande stämpelpappersbeloppet,

uppgående, med antagande att halfva antalet af ofvannämnda utslag meddelats

i civila mål, till 1,706 kronor, blifva 52,886 kronor.

Antalet af ark, utöfver det första, som åtgå till ifrågavarande domar och utslag,

torde kunna beräknas till minst hälften af domarnes och utslagens antal, och således i

medeltal till 6,100. För hvart och ett af dessa tillfaller statsverket eu ökad inkomst af

1 krona 50 öre, om afgiften, utan förhöjning, förvandlas i stämpladt papper; och den

sammanräknade vinsten på domarne och utslagen skulle således efter denna beräkning

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

blifva 113,060 kronor 50 öre. De 7,908 kronor 20 öre, som ytterligare erfordrades för att

motsvara förhöjningen i den föreslagna löneregleringen, skulle fullt betäckas endast

derigenom, att öfriga expeditioner, i enlighet med det af komiterade framstälda förslag,

belädes med stämpladt papper till samma belopp, som för dem nu erlägges dels i

stämpladt papper och dels i lösen och sigillpenningar. Vid sådant förhållande är för

det af mig angifna syftemålet någon vidare förhöjning icke af behofvet påkallad. Men

på samma gång torde det finnas lämpligt att jemväl något höja beloppet af den stämpel,

hvarmed Kongl. Maj:ts genom Justitie-revisions-expeditionen utfärdade domar,

utslag och resolutioner skola beläggas. Det härför nu bestämda beloppet är 13 kronor

för första arket och två kronor för hvart och ett af de följande. Genom en tillökning

endast af två kronor för första arket, skulle dels en tillbörlig skilnad i kostnad mellan

Hofrätternas och Högsta Domstolens domar bibehållas och dels vinnas en ökad inkomst

för statsverket, sannolikt tillräcklig att betäcka den förhöjning, som kan komma i fråga

vid en definitiv lönereglering för Justitie-revisionen och dess Expedition. Anledningtorde

ock vara förhanden att till Riksdagens öfvervägande hemställa, huruvida icke

till mötande jemväl af ökade utgifter för rättsskipningen i första instansen, vissa

derifrån utgående handlingar borde beläggas med högre stämpel, dervid jag tillåter

mig exempelvis nämna lagfartsbevis och alla de handlingar, som för närvarande beläggas

med ett belopp af endast 25 öre; äfvensom det vore önskligt, att någon förenkling

eller utjemning af stämpelbeloppen i allmänhet kunde vinnas.

I öfverensstämmelse härmed hemställer jag,

att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen, att, derest den föreslagna

löneregleringen antages, vidtaga sådana förändringar i nu

gällande föreskrifter angående stämpladt papper, att följande från

Hofrätt utgående expeditioner komma att beläggas med stämpladt

papper till nedannämnda belopp:

Dom, på ett ark..................................

.............................. Kr.

10: -

på två ark..................................

......!...................... »

12: —

på tre ark......................... ......

. ........................... »

14: —

0. s. v.

Utslag, på ett ark ............................

.............................. »

8: —

på två ark................ ............

............................. »

10: —

på tre ark.............................

.............................. »

12: —

o. s. v.

Afsked ...............................*....... ......

............................. »

4: —

Bevis, förmynderskaps- ....................

............................. »

3: —

att Bouppteckning skall vid inlemnande och inregistrering beläggas

med samma belopp, som i fråga om underdomstol är stadgadt,

och derutöfver 50 öre;

att förutom det stämplade papper, som hittills skolat enligt

derom gällande förordning utgå, å följande expeditioner tillägges

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 31

det belopp, som svarar mot indragen lösen och sigillpenningar,

nemligen

å Fidlmakt............................................................................. 3: 50-

Kallelse ......................... — ~

Protokoll i revisionssak, för hvarje ark .............................. 1: so.

Protokoll, annat, som part är pligtig att lösa,

för första arket ................................................. 3: —

för hvarje af de öfriga ................................................. k so.

Resolution med rubrik, för första arket................................ 3: so.

för hvarje af de öfriga................... 1: so.

Resolution, kommunikations-, eller remiss i enskilda mål,

som ej äro af brottmåls egenskap .................................. — 7 5.

Stämning, för första arket ............................................. 2: 5 0.

för hvarje af de följande.................................... 1: —

att å Kongl. Maj:ts genom Justitie-revisions-expeditionen utfärdade

domar, utslag och resolutioner stämpelbeloppet för första

arket höjes med 2 kronor och således kommer att uppgå till 15

kronor;

samt att Kongl. Maj:t dessutom ville hemställa till Riksdagens

öfvervägande, huruvida icke i sammanhang härmed kunde finnas

lämpligt dels att jemväl höja stämpelbeloppen å några af de från

underdomstolarne utgående handlingar och deribland lagfartsbevis

samt alla de handlingar, hvilka för närvarande beläggas med ett

belopp af endast 25 öre, och dels att vidtaga någon förenkling

eller utjemning af stämpelbeloppen i allmänhet; och torde, i händelse

Kongl. Maj:t till denna framställning lemnar bifall, proposition

i ämnet till Riksdagen genom Finans-departementet böra aflåtas,

samt nete ur detta protokoll för sådant ändamål till nämnda departement

öfverlemnas.

Hvad Herr Justitie-statsministern i ofvanberörda

hänseenden hemställt och föx-eslagit, och deruti Statsrådets

öfrige ledamöter instämde, täcktes Hans Maj:t

Konungen i nåder bifalla.

Ex protocollo

Th. Wilh. Malm.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

Litt. A.

Förslag till stat för Svea Hofrätt, att tillämpas från och med år 1877.

Tjeustgö-

Renskrif-

Lön.

ringspen-

uingspen-

Summa.

; ningar.

ningar.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

1 president...........................................

7,600

2,400

_

10,000

1 hofrättsråd..........................................

4,600

1,800

6,400

| Efter fem år kan lönen

9 d:o ..........................................

41,400

16.200

—■

57,600

| höjas med 600kronor.

1 assessor .............................................

3,500

1,800

—

5,300

( Efter fem år kan lönen

14 d:o .............................................

49.000

25,200

—

74,200

| höjas med 500krouor.

1 sekreterare ...... ................................

4,000

1.800

—

5,800

1 advokatfiskal ......................................

3.000

1.500

_

4,500

1 notarie................................................

2,000

1,200

400

3,600

Efter fem år kan lönen

> höjas med 500 kr. och

9 <l:.o ..............................................

18,000

10,800

3,600

32,400

efter 10 år med ytter-

1 aktuarie ...........................................

2,000

1,200

3,200

ligare 500 kronor.

1 arkivarie.......................... .................

2,000

1,200

200

3.400

1 fiskal ................................

1,500

1,000

200

2.700

-

4 d:o ..............................................

(i.ooo

4,000

800

10,800

Anslag till amanuenser och e. o. biträden......

—

—

--

7,500

1 vaktmästare .....................................

800

300

—

1.100

1 hofrättspost.........................................

500

200

—

700

I Efter fem år kan lönen

9 <!:<) ..........................................

4,500

1,800

- 1

6,300

1 höjas med 100 kronor.

Summa |

—

- |

-- |

235,500

Öfvergångsstadganden: l:o De af nuvarande embets- och tjensteman samt vaktbetjente, som

inom förelagd tid förklarat sig icke vilja på denna stat ingå, bibehållas vid sina förutvarande

aflöningsförmåner, dock sa att i stället för sportler skall utgå godtgörelse, beräknad efter medeltalet

af den sportelinkomst, de må anses hafva åtnjutit under de senast förfiutne fem år, för

livilka denna inkomst är fullständigt känd.

2:o Notarie, som öfvergatt på den nya staten, men icke öfvertagit hälften af de på en

division förekommande notarie-göromål, skall vidkännas afdrag med 500 kronor på lönen samt

hälften af tjenstgörings- och renskrifningspenningar.

3:o Öfvertalig notarie, som erhållit fullmakt på sin tjenst, och t. f. notarie, som före 1875

års början blifvit konstituerad att notarie-befattning emot arfvode tills vidare bestrida, skall,

emot fortfarande tjenstgöringsskyldighet, bibehållas vid de löneförmåner, han vid den nya regleringens

fastställande åtnjuter, dock att ersättning för sportler utgår med det belopp, hvartill

sportlerna i medeltal uppgått under de före statens fastställande senast förflutna fem år, för

hvilka denna inkomst är fullständigt känd. Till dessa aflönirigar användes hvad af de på nya

staten öfverflyttade notarierne under öfvergångstiden afstås; och till fyllande af den brist, som

härvid kan uppstå, varda särskilde medel af Kongl. Maj:t anvisade.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 33

Tätt. K.

Förslag’ till stat för Göta Hofrätt, att tillämpas från och med år 1877.

Tjenst.gö-

11 enskilt-

Lön.

ringspett-

ningspen-

Summa.

n in gar.

1 ningar.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

| 1 president...........................................

7,600

2,400

—

10,000

: 1 hofrättsråd .....................................

4,600

1,800

—

6,100

(Efter fem år kan lönen

9 d:o .....................................

41,400

16,200

—

57,600

j höjas med 600 kronor.

! 1 assessor .......................... ..............

3,500

1,800

—

5,300

}Efter fem år kan lönen

I 14 d:0 ........................................

49,000

25,200

—

74,200

j höjas med 500 kronor.

! 1 sekreterare .........................................

4,000

1,800

—

5,800

1 advokatfiskal ....................................

3,000

1,500

_

4,500

Efter fem år kan lönen

| 1 notarie.................................

2,000

1,200

400

3,000

höjas med 500 kronor

! 9 d:o ....................

18,000

10,800

3,600

32 400

och efter 10 år med;

!

ytterligare 500 kronor.

! 1 aktuarie ..........................................

2,000

1.200

—

3,200

1 arkivarie .......................................

2,000

1,200

200

3,400

_

1 fiskal .........................................

1,500

1,000

200

2,700

3 d:0 ..............................................

4,500

3,000

600

8,100

Anslag till amanuenser och e. o. biträden .....

—

—

—

7,500

1 vaktmästare...................................

800

300

•-

1,100

1 hofrättspost........................................

500

300

—

800

|Efter fem år kan lönen

2,000

1,200

3.200

| höjas med 100 kronor.

Summa

_

229,800

Öfvergångsstadganden: l:o De af nuvarande embets- oeli tjensteman samt vaktbetjente, som

inom förelagd tid förklarat sig icke vilja på denna stat ingå, bibehållas vid sina förutvarande

aflöningsförmåner, dock så att i stället för sportler skall utgå godtgörelse, beräknad efter medeltalet

af den sportelinkomst, de må anses hafva åtnjutit under de senast förflutne fem år, för

Indika denna inkomst är fullständigt känd.

2:0 Notarie, som öfvergått på den nya staten, men icke öfvertagit hälften af de på en

division förekommande notarie-göromål, skall vidkännas afdrag med 500 kronor på lönen samt

hälften af tjenstgörings- och renskrifningspenningar.

3:o Öfvertalig notarie, som erhållit fullmakt på sin tjenst, och t. f. notarie, som före 1875

års början blifvit konstituerad att notarie-befattning emot arfvode tills vidare bestrida, skall,

emot fortfarande tjenstgöringsskyldighet, bibehållas vid de löneförmåner, han vid den nya regleringens

fastställande åtnjuter, dock att ersättning för sportler utgår med det belopp, hvartill

sportlerna i medeltal uppgått under de före statens fastställande senast förflutna fem år, för

hvilka denna inkomst är fullständigt känd. Till dessa aflöningar användes hvad af de på nya

staten öfverflyttade notarierne under öfvergångstiden afstås; och till fyllande af den brist, som

härvid kan uppstå, varda särskilde medel af Kongl. Maj:t anvisade.

Bill. till Riksd. Prot. 1876. ? Sami. 1 Afd.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Bil. A :o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1. om Statsverket 1876.

Litt. C.

Förslag till stat för Hofrätten öfver Skåne och Blekinge, att tillämpas

från och med år 1877.

Tjenstgö-

Renskrif-

Lön.

ringspen-

uingspen-

Summa.

ningar.

ningar.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

1 president.......................................

7,600

2.400

—

10,000

1 hofrättsråd .........................................

4,600

1.80U

—

0,400

|Efter fem år kan lönen

3 d:o .......................................

13,800

5,400

—

19,200

I höjas med 600 kronor.

1 assessor

3,500

1,800

—

5,300

(Efter fem år kan lönen

5 ''1:0 ........................ .........

17,500

9,000

—

26,500

j höjas med 500 kronor.

1 sekreterare ........ .........................

3,000

1,000

—

4.000

1 advokatfiskal ....................................

2 500

1,000

—

3,500

Efter fem år kan lönen

1 notarie...........................................

2,000

1,200

400

3,600

höjas med 500 kronor

och efter 10 år med

3 d:o ............................... ............

6,000

3,600

1,200

10.800

ytterligare 500 kronor.

1 aktuarie och arkivarie ......................

2,000

1.200

200

3,400

1 fiskal .................. .....................

1,500

1.000

200

2,700

1 d:o .................................................

1,500

1,000

200

2.700

Anslag till amanuenser och e. o. biträden......

—

_

—

3,500

1 vaktmästare......................................

800

300

—

1,100

1 hofrättspost........................................

500

300

—

800

(Efter fem år kan lönen

1 d:o .........................................

500

300

—

800

| höjas med 100 kronor.

Summa

—

___

—

104,300

U/vergånysstadganden: l:o De af nuvarande embets- och tjensteman samt vaktbetjente,

som inom förelagd tid förklarat sig icke vilja på denna stat ingå, bibehållas vid sina förutvarande

äflöningsförmåner, dock så att i stället för sportler skall utgå godtgörelse, beräknad efter medeltalet

af den sportelinkomst, de må anses hafva åtnjutit under de senast förflutne fem år, för

hvilka denna inkomst är fullständigt känd.

2:o Notarie, som öfvergått på den nya staten, men icke öfvertagit hälften af de på eu

division förekommande notarie-göromål, skall vidkännas afdrag med 500 kronor på lönen samt

hälften af tjenstgörings- och renskrifningspenningar.

3:o öfvertalig notarie, som erhållit fullmakt på sin tjenst, och t. f. notarie, som före 1875

års början blifvit konstituerad att notarie-befattning emot arfvode tills vidare bestrida, skall,

emot fortfarande tjenstgöringsskyldighet, bibehållas vid de löneförmåner, han vid den nya regleringens

fastställande åtnjuter, dock att ersättning för sportler utgår med det belopp, hvartill

sportlerna i medeltal uppgått under de före statens fastställande senast förflutna fem år, för

hvilka denna inkomst är fullständigt känd. Till dessa aflöningar användes hvad af de på nya

staten öfverflyttade notarierne under öfvergångstiden afstås; och till fyllande af den brist, som

härvid kan uppstå, varda särskilde medel af Kongl. Maj:t anvisade.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 1, om Statsverket 1876. 35

Litt. D.

Vilkor för åtnjutande af de nya löneförmånerna i rikets Hofrätter:

l:o att embets- eller tjensteman skall vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet

eller jemkning i åligganden, som vid en blifvande förändrad organisation åt

Hofrätterne eller eljest i allmänhet kan varda stadgad;

2:o att med embete eller tjenst i Hofrätt icke må förenas annan tjenst å rikets,

riksdagens eller kommuns stat; ej heller annan tjenstebefattning, med mindre den finnes

icke vara hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen i Hofrätten; dock att tjensteman,

som vid den nya löneregleringens inträdande redan innehar tjenst utom Hofrätten, må

densamma bibehålla så länge den icke är för tjenstgöringen i Hofrätten hinderlig;

3:o att de med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras endast

för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit ferier eller

semester, utan att annan måst under tiden för honom förordnas, men skola för den tid,

han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;

4:o att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger uppbära hela lönen;

men att den, som eljest undfår ledighet för svag helsas vårdande, enskilda angelägenheter

eller särskilda uppdrag, kan förpligtas att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar

afstå så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

5:o att vid sjukdomsförfall eller när det erfordras för beredande af semester tjensteman

af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning inom

Hofrättens tjenstemannagrader, densamma, emot åtnjutande af derför anslagna tjensto-öringspenningar

i stället för egna, bestrida, dock ej längre än tre manader under ett ar;

6:o att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af samma tjenst

anses böra medgifvas, tidpunkten för första förhöjningen bestämmes att inträda efter

fem år, under vilkor att innehafvaren, af denna tid, mera än fyra år sjelf bestridt sin

egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjenst, dock att härvid icke må

föras honom till last den tid han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om

sådan eger rum, efter ytterligare fem år, under samma vilkor, på det sätt likväl, att

ilen högre aflöningen ej far tillträdas förr än vid början af kalcndeiaiet näst eftei det

den stadgade tjenståldern blifvit uppnådd; börande löntagaren dervid tillgodoräknas

den tid, som före den nya statens utfärdande förflutit från hans utnämning till tjensten;

7:o att, i fråga om ålderstillägg, notarie, aktuarie och arkivarie må beräkna den

tid, han någondera af ifrågavarande tjenster innehaft;

8:o att president och ledamot skall vara förpligtad att vid fyllda 70 års ålder från

tjensten afgå samt efter 65 lefnadsår och 35 tjensteår icke vara ovilkorligen berättigad

att för sjukdom erhålla tjenstledighet; samt att tjensteman skall, då han uppnått 65

lefnads- och minst 35 tjensteår, vara förpligtad att med oafkortad pension å allmänna

indragningsstaten från tjensten afgå, Kongl. Maj:t eller Hofrätten, der det tillkommer

denne att afskedet utfärda, dock obetaget att låta med detsamma anstå derest och så

läno-e den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt

gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma qvarstå.

opaginerad Kontrollera mot PDF

36 Bil. N:o 1 till Kongl. Majfe Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

Litt. E.

Förslag till stat för Krigshofrätten, att tillämpas från och med år 1877.

Tjenstgö-

Lön.

ringspett-

Summa.

ni n gar.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

1 ordförande............................. .......... arfvode

—

—

2,000

1 militär-ledamot................... d-o

—

—

1,000

o

o

CM

—

—

2,000

j 1 krigshofrättsråd.............................

3,300

1.200

4,500

■

I

[Efter tio år kan lö-

j 1 sekreterare .........

2,500

800

3,300

> nen höjas med 5C0

i. .

kronor.

1 kngsnskal .........

2,000

700

2,700

1 vaktmästare ....................................................

600

—

600

Summa

16,100

(Jfvergångsstadganden:

l:o. De åt nuvarande embets- och tjensteman samt vaktbetjente, som inom förelagd tid förklarat

sig icke vilja på denna stat ingå, bibehållas vid sina förutvarande aflöningsförmåner.

2:o. De för vaktbetjeningen hittills bestådda löner, nemligen för

1 väbel.............. . ............... kl-. 516: so,

och för 1 hofrättspost ..................... » 376: —

tillsammans kr. 892: 5 0,

jemte ljuspenningar utgå fortfarande till dess reglering kan ega rum.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 37

STORMÅKTIGSTE, ALLERNADIGSTE KONUNG!

Jemlik! Eder Kongl. Maj:ts nådiga befallning i remiss den 12 sistlidne Januari i

anledning af särskild! i nåder förordnade komiterades den 12 December 1874 afgifna

underdåniga besänkande och förslag angående lönereglering m. m. vid Rikeis

Hofrätter och Krigshofrälten, får Eder Kongl. Maj:!s och Rikeis Svea Hofrät! öfver

samma, den nådiga remissen i tryckt exemplar bifogade betänkande och förslag, såvidt

<le denna Hofrätt röra, meddela underdånigt utlåtande, dervid följande den ordning,

som af betänkandets uppställning föranledes.

Mot förslaget i fråga om tjenstgöring s-penning ar, sill. 29, finner Hofrätten ej skäl

till annan anmärkning än att ordet »verklig» framför ordet »sjukdom» i andra punkten

samt orden »utan verkligt sjukdomsförfall» i tredje punkten, såsom öfverfiödiga, torde

böra utgå.

Förslagen angående pensionsbelopp, sid. 30, och angående ålder stil lägg, i början af

sid. 32, föranleda icke till någon anmärkning från Hofrättens sida.

Vilkor för ålderstillägg sid, 32.

Hofrätten kan icke gilla komiterades i denna punkt uttalade åsigt, att uppflyttning

till högre lön efter vissa tjensteår icke borde betraktas såsom eu vid tjenstens

erhållande vunnen rättighet, utan endast såsom en förmån, hvilken genom verklig

tjenstgöring samt dervid visad duglighet och välförhållande kunde förvärfvas. Domarekårens

ställning inom samhället är enligt lag och urgamla rättsbegrepp sådan, att den

icke af statsmakten begär några af godtycklig pröfning beroende belöningar för sitt

förhållande vid domareembetets utöfning, och domarekåren bör, af omtanke för domaremaktens

sjelfständighet, undanbedja sig förmåner, som äro förenade med sådana

vilkor, att ett för statsmakten misshagligt utöfvande af domareembetet i vissa fäll kunde

leda till den utlofvade förmånens förlust. Deremot är det domarekårens rättighet att

af staten undfå en under vanliga förhållanden tillräcklig aflöning; och då ålderstilläggen

såsom sådana hafva sin grund i den omständighet, att mannens behof ökas med

åren i den man hans familj tillväxer och dess underhåll blir kostsammare, torde deraf

följa, att ålderstilläggen böra, likasom sjelfva lönen, vara en tjensten åtföljande rättighet,

hvaraf tjenstemannen ovilkorligen och utan all pröfning bör komma i åtnjutande.

De skäl komiterade för sin åsigt anfört torde ej heller böra tillmätas någon betydelse.

För den af komiterade antagna händelsen, att någon tjensteman skulle under

längre tid »af hvarjehanda anledningar undandraga sig tjenstgöring», — hvarunder väl

icke sådana anledningar, som äro att hänföra till laga förfall, lära kunna inbegripas —

finnes fullt tillräckligt korrektiv i det laga ansvar, som för dylik försummelse efter

ransakning och dom drabbar tjenstemannen. Då komiterade vidare antaga, att ål
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876

derstillägget bör förnekas den tjensteman, söm ”begått embetsfel af sådan beskaffenhet

att det måste fråntaga honom anspråket att anses såsom en ordentlig och pligttrogen

tjensteman», bör deremot erinras, att, åtminstone hvad domareembetet angår, ett sådant

fall icke med säkerhet torde kunna anses vara för handen förr, än det högsta ansvaret

för embetsfel, nemligen afsättning, skall emot den försumlige användas, och i sådan

händelse förfaller af sig sjelf all fråga om ålderstillägg. Är det åter komiterades mening,

att förlusten af ålderstillägget skulle kunna användas såsom påföljd för försummelser,

hvilka icke äro af beskaffenhet att kunna medföra laga ansvar, så skulle den

af komiterade uppställda satsen leda till införande af en för svenska rättsbegrepp allt

hittills främmande disciplinärmyndighet öfver domarekåren. För öfrigt torde det icke

vara så obilligt, som komiterade ansett, att den, »som blifvit oförmögen att vidare förrätta

sin tjenst», likväl erhåller ålderstillägg; ty en sådan oförvållad olycka kommer i

allt fall enligt komiterades förslag att drabba hårdt nog genom förlusten af tjenstgöringspenningarne,

och det vore icke staten värdigt att för egen del göra en besparing

på den behöfvandes bekostnad. Af dessa skäl tillstyrker Hofrätten, att komiterades

ifrågavarande förslag icke måtte bifallas.

Ferier och semester, sid. 34.

Den hvila från arbetet, som genom de i arbetsordningen bestämda årliga ferier

tillkommer Hofrättens ledamöter och hvilken komiterade anse vara väl låno-t utsträckt,

är dock i sjelfva verket icke så betydlig. Jul- och påskferierna, omfattande tillhopa,

efter afdrag för helgedagar, endast 25 dagar, upptagas till största delen af justering och

expedition utaf fattade beslut samt måls beredande till föredragning. Detsamma gäller

om en god del af sommarferierna, och då derifrån vidare afräknas den tid, som af ledamöterne

användes för att följa lagstiftningen i dess mångfaldiga grenar och öfverhufvud

tillgodose sin theoretiska utbildning, hvartill under arbetstiden föga tillfälle

gifves, blir af ledigheten icke mera qvar, än som för krafternas stärkande till förestående

träget arbete är väl behöfligt. Äfven med bibehållande af den nu stadgade ferietiden,

tre månader, blir, enligt sjelfva arten af de göromål, som åligga öfverdomaren,

hans tjenstgöring i den mån ansträngande och tung, att densamma bör anses fullt motsvara

det allmännas billiga kraf. Ett antagande, att de af komiterade föreslagna, till

siffran förhöjda lönebelopp borde grundlägga anspråk på ökad arbetstid, synes desto

mindre befogadt, som dessa belopp icke innebära någon väsentlig förbättring i förhållandet

emellan aflöning och arbetets beräknade värde vid den tid då nu varande

aflöning bestämdes, utan tillökningen fast heldre erfordras helt och hållet för att ur

rättvisans synpunkt, sedan penningens värde betydligen fallit, återbringa lönebeloppen

till en efter närvarande lefnadskostnad afpassad ersättning för samma arbete. Om, detta

oaktadt, ferietiden för hvarje Hofrättens division skulle inskränkas till två månader,

vore det emellertid af vigt att ledigheten finge åtnjutas i en följd utan afbrott; men

då denna fördel icke kunde beredas Hofrättens alla ledamöter, derest höstsessionen,

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Konyl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 39

såsom komiterade föreslagit, skulle taga sin början redan den 1 September, hemställer

Hofrätten att, ehvad ferietiden varder förkortad eller icke, vid nu gällande bestämmelse

angående tiden för början af nämnda session måtte få förblifva, helst ändock

för hvarje division, äfven med berörda inskränkning i ferierna, arbetstiden blefve lika

lång som komiterade åsyftat.

Hvad Hofrättens president angår, torde tiden för hans sommarferier bestämmas i

likhet med den som för Hofrättens ledamöter stadgas.

Mot framställningen sid. 35 har Hofrätten ej annat att erinra, än att aktuarien

och arkivarie!!, med afseende å deras tjenstegöromåls ansträngande beskaffenhet, synas

böra få tillgodonjuta lika lång semester som sekreteraren och advokatfiskal.

Komiterades hemställan om aflöning en för presidenten, sid. 36, har Hofrätten ansett

ej påkalla något yttrande från dess sida.

Vidkommande framställningen i fråga om aflöning för Hofrättens ledamöter, sid.

37, anser väl Hofrätten fortfarande, att de i dess underdåniga skrifvelse den 21 Maj

1874 begärda lönebelopp ingalunda äro öfverdrifna. Men för den händelse Eder Kongl.

Maj:t skulle i nåder finna lämpligt att mera närma sig komiterades åsigt, har Hofrätten

trott sig böra framställa ett förmedlingsförslag, dervid, enär komiterades hemställan

om ett särskildt arfvode af 600 kronor för ordförande å division synes innefatta

uppenbar afvikelse från en af komiterade i öfrigt följd grundsats, Hofrätten föreställt

sig, att samma arfvode borde utbytas mot ett ålderstillägg af enahanda belopp. Den

härigenom möjligen uppkommande förhöjning i pensionssumman lärer icke befinnas

vara oskälig, när afseende fästes derå att, innan eu sådan pension kan få tillgodonjutas,

tjenstgöring af särdeles trägen och maktpåliggande beskaffenhet egt rum under en

lång följd af år. För assessor, dertill befordran vanligen icke vinnes förr än efter

uppnådd ålder af närmare 40 år, torde lönen jemte tjenstgöringspenningarna icke böra

sättas lägre än 5,300 kronor, hvaremot allenast ett ålderstillägg inom assessorsgraden

torde beviljas. Hofrätten hemställer fördenskull att, med uteslutande af lägsta lönegraden

i komiterades förslag, ifrågavarande aflöning måtte bestämmas sålunda:

För assessor ...................................

Kr.

Lön.

3,500.

Tjenstgöringspenningar.

" 1,800.

Summa.

5,300.

hvilket belopp efter fem år genom ål-

derstillägg höjes till.........................

»

4,000.

1,800.

5,800.

För hofrättsråd....................................

»

4,600.

1,800.

6,400.

» d:o, som innehaft sådant em-

bete i fem år...................................

»

5,200.

1,800.

7,000.

Hvad komiterade så väl bland motiverna för sitt förslag i afseende å reglering af

ledamöternes aflöningsförmåner, som ock sid. 62 i 10 punkten yttrat derom att ordförande

å division borde åläggas skyldighet att deltaga i föredragning af vädjade saker, synes

hvila på en föreställning att ordförandes verksamhet nu vore lindrigare än de öfrige

ledamöternes; men så förhåller det sig alldeles icke i denna Hofrätt. Utom den tillsyn

öfver arbetets gång ordföranden har att utöfva, tillkommer honom, som deltager i

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Bil. A:o 1 till Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 1. om Statsverket 1876.

målens behandling och afgörande, derjemte att i första hand granska eu mängd protokoll

och utslag, hvilket bestyr, enär dessa expeditioner till stor del uppsättas af mindre

erfarne extra ordinarie tjensteman, öfverhufvud är ganska besvärligt och tidsödande;

och om än ordförandens tid skulle medgifva deltagande i öfrige ledamöternes föredragningsskyldighet,

kunde sådant, enär Hofrättens arbetstid, hvilken alltid blefve densamma,

ledan är fullt upptagen, icke leda till någon större arbetsprodukt än som under nuvarande

förhållanden kan ernås. Iiofrätten anser sig förty icke kunna biträda komiterades

ifrågavarande förslag.

Sportler,

framställningarna sidd. 39, 40 och. 41.

\ id komiterades förslag till reglering af de Hofrättens tjensteman och betjente

tillkommande sportler har Hofrätten, såvidt angår frågan för hvilka slag af expeditioner

lösen skall fortfarande med penningar erläggas eller i stället utgöras medelst stämpelpapper,

icke något att erinra; dock att, enär vid jemförelse med nu gällande förordning

angående expeditionslösen den 30 November 1855 befinnes, att i komiterades förslagsaknas

bestämmelse om lösen dels för de i 1855 års expeditionstaxa under rubriken

»bevis» sist upptagna två slag, nemligen »annat, tecknadt å företedd handling», och

»då det särskildt utfärdas», dels för protokoll, som part icke är pligtig att lösa, och

dels för »vidimation», som sker utan i förening med »afskrift», nödiga tillägg i dessa

hänseenden torde böra göras.

I afseende å de expeditioner, för hvilka lösen fortfarande skulle komma att af vederbörande

tjensteman uppbäras, har denna lösen blifvit af komiterade satt så låg-,

att den i allmänhet utgör blott hälften och i vissa fall ej mer än fjerdedelen af den i

1855 års taxa upptagna lösen. Men då i följd af penningevärdets fall de genom nämnda

taxa fastställda belopp, på sätt komiterade ock anmärkt, numera ingalunda uttrycka

samma värden, som vid den tid beloppen bestämdes, samt äfven om lösen betraktas

endast såsom ersättning för besväret med dessa expeditioner, deras tillhandahållande

understundom och i synnerhet der tillgång erfordras till äldre i arkiven förvarade handlingar

medför stor omgång och tidsspillan: hvarförutan bör anmärkas, att renskrifningskostnaden

är ansenligen förhöjd utöfver hvad den var för allenast få år tillbaka, finner

Hofrätten sig föranlåten hemställa att, på det denna lösen må, såsom komiterade

jemväl förutsatt, utgöra eu någorlunda motsvarande godtgörelse för dessa handlingars

anskaffande och tillhandahållande, lösen derför må för framtiden utgå, icke med de af

komiteiade föreslagna nedsatta belopp, utan i enlighet med nu gällande expeditionstaxa,

helst, hvad särskildt angår gravationsbevis, den derför i samma taxa upptagna

lösen i allt fall synes vara så låg, att dermed knappt kan anses skäligen godtgjord

den, i Hofrätt mer än hos underdomare, besvärliga och tidsödande forskning, som erfoidias

för meddelande af sadant bevis, och hvarmed för öfrigt ofta nog’ är förenad!

ett särdeles stort ansvar.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kong}. Maj:ts Nåd. Proposition No 1, om Statsverket 1876. 41

Då enligt lag särskild förteckning skall i Hofrätt föras öfver alla derunder lydande

förmynderskap, synes, i fråga om sådana, lösen för förmynderskapsbevis med allt skäl

kunna enligt komiterades förslag nedsättas; och enär bevis, huruvida en person på

grund af underrätts förordnande är förmyndare, hädanefter lika litet som under många

de senare åren, efter det lagstiftningen angående fordringsegares företrädesrätt till betalning

blifvit förändrad, torde komma att från Hofrätt begäras, lärer det vara alldeles

likgiltigt, huru lösen för dylika bevis varder bestämd.

Beträffande kallelsepenningarna eller den ersättning för kallelse m. m., som enligt

4 mom. i förordningen angående, bland annat, godtgörelse för förrättningar i enskilda

mål den 30 November 1855 med 25 öre tillkommer den hofrättsbetjent, hvilken kallelsen

verkställt, får Hofrätten, med afseende å nuvarande förändrade jaenningeförhållanden

och den tidspillan, som ofta är förenad med parters och ombuds uppsökande

inom hufvudstadens vidsträckta, på senare tider än ytterligare utvidgade område, hemställa

att nämnda ersättning måtte, med ändring af berörda författning, höjas till skäligt

belopp af 75 öre.

Hofrätten, som vidhåller hvad i dess underdåniga skrifvelse den 13 November

1873 blifvit yttradt angående sekr eter av etj ensten, kan således icke dela de åsigter komiterade

uttalat till stöd för sitt förslag om sekreterarens löneinkomster, utan anser i

stället särdeles önskvärdt, att dessa inkomster bestämmas så, att innehafvaren af nämnda

tjenst icke må finna sig föranlåten att söka förflyttning derifrån. Det är nemligen för

Hofrätten af utomordentlig vigt, att sekreteraren, så länge hans arbetsförmåga är oförminskad,

qvarstannar på sin plats, sedan han hunnit förvärfva erfarenhet, och vana vid

de många maktpåliggande göromål, som tillhöra tjensten. Dessa göromål äro icke heller

af den art, att de bereda sekreteraren någon mera omfattande öfning för domarekallet,

och hans befattning torde äfven på grund af detta förhållande icke böra betraktas såsom

en lämplig öfvergångsplats till hofrättsrådsembete. Den af komiterade till grund för

nedsättning af sekreterarens aflöning åberopade omständighet, att han vunnit befrielse

från bestyret att emottaga en mängd inkommande handlingar, lärer icke böra tillmätas

någon större betydelse, när det upplyses, att denne tjensteman alltifrån den tid, då han

upphörde att föra Hofrättens diarium i civila besvärs- och ansökningsmål och i följd

deraf fick vidkännas en icke oväsentlig minskning i inkomster, måste i sina rotlar

verkställa en mängd tidsödande, men för tjenstens utöfning nödvändiga anteckningar,

som förut tillhörde endast nämnda diarium. I betraktande emellertid af de fördelar

komiterade afsett att bereda sekreteraren derigenom att han skulle årligen njuta eu

och en half månads semester med rätt att såväl derunder som i händelse af sjukdom

under ytterligare eu månad behålla tjenstgöringspenningarna, torde den af Hofrätten

föreslagna aflöning för sekreteraren kunna i viss mån nedsättas, dock icke vidare än

att lönen jemte tjenstgöringspenningarna och två ålderstillägg blefve lika med aflöningen

för de äldste hofrättsråden, och med den afvikelse i öfrigt från komiterades

förslag att, då 1,500 kronor för år skulle utgöra nog ringa ersättning åt den, hvilken

under tillfällig ledighet förordnas att bestrida en syssla af sådan vigt som den ifråga
Bih.

till Riksd. Prof. 1876. 1 Sami. 1 Afd. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

varande, tjenstgöringspenningarna höjas till 1,800 kronor. I enlighet härmed hemställer

Hofrätten, att sekreteraren måtte tilldelas i lön 4,200 kronor och i tjenstgöringspenningar

1,800 kronor, med två ålderstillägg å lönen, så att denna höjes efter fem år

till 4,700 kronor och efter ytterligare fem år till 5,200 kronor.

Af nyssnämnda anledning torde tjenstgöringspenningarna jemväl för advokat fiskalen

böra höjas till enahanda belopp som för sekreteraren, men utan att sådant må verka

nedsättning i advokatfiskalens af komiterade föreslagna lönebelopp, enär hvad Hofrätten

anfört om olämpligheten af att betrakta sekreteraretjensten såsom öfvergångsplats

till hofrättsrådsembete i viss mån gäller äfven i fråga om advokatfiskalssysslan. Hofrätten,

som, för den händelse komiterades åsigt i afseende å beviljande af semester

för advokatfiskalen vinner godkännande, anser sig icke böra fullt vidhålla sitt förra

förslag beträffande denne tjenstemans inkomster, tillstyrker fördenskull bifall till komiterades

hemställan angående advokatfiskalens lön, men förhöjning i hans tjenstgöringspenningar

från 1,500 kronor till 1,800 kronor.

Komiterade. som i fråga om Hofrättens notarier förordat nedsättning af deras

''nuvarande antal till hälften eller tio samt antagit att i följd häraf desse tjensteman

skulle erhålla full sysselsättning af sina tjenster och icke blifva i tillfälle att egna sig

åt enskilda inkomstbringande bestyr, hafva icke destomindre föreslagit notariernes aflöning

till lägre belopp än hvad Hofrätten begärt och till stöd för denna nedsättning i

aflöningen åberopat, att ifrågavarande tjenster icke borde betraktas såsom afslutningstjenster.

Med hänseende dertill att i denna Hofrätt ständigt erfordras ett stort antal

adjungerade ledamöter vore visserligen ömkligt att, likasom i allmänhet fiskalstjensterna,

äfven notariebefattningarna blefve förberedande tjenster för domareembeten. Men att

såsom kompetensvilkor för befordran till notarie förutsätta ett sådant anlag för domarekallet,

som oeftergifligen bör fordras för vinnande af adjunktion i Hofrätt, torde icke

vara lämpligt. Sådant skulle lätt kunna leda derhän, att de unge män, som sökte anställning

härstädes, efter hand och måhända ganska snart blefve så få, att tillgång på

erforderliga biträden och vikarier inom en del af Hofrättens många tjenstegrader komme

att saknas. Då Hofrätten i sin underdåniga skrifvelse den 13 November 1873 hemställde

om indragning af tio notarietjenster, skedde sådant under den naturliga förutsättning,

att de tio återstående notarierne, hvilkas tjensteåligganden derigenom måste

fördubblas, skulle tillförsäkras skäliga inkomster för en anständig bergning. Att detta

icke blefve händelsen, om den af komiterade förordade aflöning för notarierne fastställdes,

synes Hofrätten otvifvelaktigt. De i Hofrättens underdåniga skrifvelse den 21

Maj 1874 för notarierne föreslagna lönevilkor utgöra, enligt Hofrättens öfvertygelse,

den minsta lämpliga ersättning för desse tjenstemäns i händelse af den ifrågasatta indragningens

genomförande betydligt ökade arbete och skulle endast motsvara hvad en

statens tjenare med afseende å nuvarande stegrade lefnadskostnad oundgängligen behöfver

för att bereda sig och sin familj utkomst utan allt för stor svårighet och skuldsättning.

Hofrätten anhåller förty, att notariernes aflöning måtte bestämmas sålunda:

lön 2,300 kronor och tjenstgöringspenningar 1,200 kronor, med två ålderstillägg å lö
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1816. 43

nen, så att den höjes efter fem år till 2,800 kronor och efter ytterligare fem år till

3,300 kronor; hvaremot frågan om den i komiterades betänkande sid. 51 omförmälda

särskilda ersättning för renskrifningskostnad, 400 kronor till hvarje notarie, skulle förfalla

och denna ersättning anses inbegripen i det af Hofrätten nu förordade lönebelopp.

Akta amen och Arkivarien.

Mot komiterades förslag att skyldigheten att emottaga och bokföra inkommande

handlingar i brottmål, hvilken skyldighet nu tillhör fiskalerne härstädes, skulle, i likhet

med hvad som inom Göta Hofrätt eger rum, äfven i denna Hofrätt åläggas aktuarien,

bör erinras, att, i motsats till hvad komiterade antagit, sistnämnde tjenstemans

befattning redan nu är så trägen, att den synes icke kunna utan olägenhet för det

allmänna med en sådan tillökning betungas. I Svea Hofrätt är nemligen, såsom äfven

komiterades tablå sid. 42 upplyser, antalet af målen, särdeles de kriminel, i allmänhet

betydligt större än i Göta Hofrätt och derjemte företer sig en annan lika väsentlig

och måhända ännu mer anmärkningsvärd skiljaktighet. Här fullföljas målen

icke såsom i de begge andra Hofrätterna, der rättsökandes angelägenheter nästan uteslutande

ombesörjas af några få särskildt anställde, med rättegångsformerna bekante så

kallade hofrättskommissarier — utan af parterne sjelfve eller genom ombud, som oftast

sakna dertill behöflig insigt och hvilkas sammanräknade antal är högst betydligt, hvarigenom

inträffar att de tjensteman, till hvilka allmänheten har att vända sig för handlingars

inlemnande och uttagande samt för upplysningars erhållande, icke sällan måste

härstädes för sådana angelägenheter använda ansenligt längre tid och tyngre arbete

än i Göta och Skånska Hofrätterna. Denna väsendtliga olikhet i förhållandena synes

utgöra en tillräcklig anledning dertill, att uti ifrågavarande hänseende tjenstemännens

åli gg anden här ordnas i någon mån annorlunda än i de öfriga Hofrätterna, hvarigenom

tillika allmänhetens fördel bäst torde främjas. Härvid bör nemligen upplysas att sedan

år 1870 till rättsökandes beqvämlighet aktuariekontoret härstädes är förlagdt till

ett rum, som omedelbart sammanhänger med fiskalsexpeditionens, så att handlingar i

både brottmål och civila ärenden kunna inom samma lokal aflemnas. För öfrigt kan

aumärkas, hurusom den af komiterade ifrågasatta förändring med emottagande af

handlingar i brottmål, hvilka sålunda först i andra hand kommo till föredraganden,

skulle i viss mån fördröja dessa måls behandling. Hofrätten anser sig derföre böra

afstyrka omförmälda förslag.

Hvad härefter angår komiterades hemställan i fråga om den i händelse af sportlernas

försvinnande erforderliga stämpelbeläggning af Hofrättens utgående expeditioner

med flera deraf föranledda bestyr, förefaller det väl med afseende å arten af dessa bestyr

ensidigt, att, såsom komiterade ifrågasatt, befattningen dermed uppdroges åt

aktuarien. Men då samma befattning måste blifva i mycket hög grad betungande och

derföre icke kunde af aktuarien utan menlig inverkan på hans öfriga tjenstegöromål

utöfvas annorlunda än genom biträde samt för öfrigt inträffa kunde, att innehafvare!!

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Bil. fS:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

af aktuariesysslan antingen, såsom förhållandet är med den nuvarande, icke funnes hugad

att anlita andra personer om borgen för stämpeluppbörden, hvilken beräknas

komma att uppgå till omkring 20,000 kronor årligen, eller ock icke förmådde sådan

borgen ställa, lärer någon ovilkorlig föreskrift om ifrågavarande befattnings förenande

med aktuarietjensten ej kunna meddelas, utan torde fastheldre böra åt Hofrätten öfver—

iemnas att förordna den tjensteman, som dertill må finnas lämplig och villig att samma

befattning utöfva mot åtnjutande åt ersättning, hvilken, i stället att enligt komiterades

förslag beräknas till viss procent af den redovisade stämpeluppbörden, synes Hofrätten

lämpligare bestämmas genom ett på förhand till siffran stadgadt belopp; och

anser Hofrätten sig alltså böra vidhålla sin förut gjorda hemställan, att såsom för detta

ändamål behöfliga måtte anvisas 1,500 kronor.

Enär, beträffande aflöningen för såväl aktuarien som arkivarien, Hofrätten af

komiterades framställning icke funnit anledning att i någon män afvika från sitt i dessa

hänseenden förut gjorda förslag, hvilket grundar sig på samma från den nuvarande

lefnadskostnaden hemtade skäl, som i fråga om notariernes löneförmåner blifvit af

Hofrätten anförda, hemställer Hofrätten, att aflöningen för aktuarien och arkivarien

måtte fastställas i likhet med hvad Hofrätten för notarierne här ofvan begärt; hvarvid

dock, hvad särskilt angår arki-varien, anmärkes, att frågan om den i betänkandet sid.

51 omförmälda ersättning till denne tjensteman för renskrifningskostnad, 200 kronor,

skulle förfalla och samma ersättning anses inbegripen i det af Hofrätten nu förordade

lönebelopp.

Hvad komiterade sid. 49 föreslagit om notarie-, aktuarie- och arkivarietjensternas

tillsättande sålunda, att fullmakt skulle utfärdas endast å tjenst inom notariegraden, med

Hofrätten förbehållen rätt att anställa fullmaktsinnehafvaren till tjenstgöring tills vidare

såsom notarie, aktuarie eller arkivarie, anser Hofrätten sig böra afstyrka af det skal,

att nämnda tjenster i afseende å göromålens beskaffenhet icke äro sinsemellan jernförliga,

utan kräfva hvar af sin innehafvare särskilda egenskaper, på hvilkas ytterligare

utveckling eu längre tids öfning fördelaktigt inverkar, så att den i förslaget åsyftade

förflyttning från eu till en annan af dessa tjenster icke synes böra såsom regel stadgas,

utan fastheldre vara att till undantag hänföras.

Om än den af komiterade sid. 50 föreslagna nedsättning af fiskalernes antal från

fem till fyra tilläfventyrs må vara verkställbar i Göta Hofrätt, är den det alldeles icke

i denna Hofrätt, der, såsom redan blifvit anmärkt, brottmålen uppgå till ett vida öfvervägande

antal och deras föredragning jemte beredelse!] dertill följaktligen påkalla större

arbetskrafter. Emottagande! från parter eller deras ombud af inkommande handlingar

i brottmål, hvilket åliggande tillika med samma handlingars bokföring skulle, enligt

Hofrättens redan yttrade mening, fortfarande tillkomma fiskalerne härstädes, medför

ock, af anledning som Hofrätten i det föregående närmare uppgifvit, långt större besvär

och tidspillan i denna än i rikets öfriga Hofrätter. Af dessa skäl och då, enligt fler
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 1, om Statsverket 1876. 45

årig erfarenhet, tjenstgöringen för hvarje fiskal, äfven efter de för någon tid tillbaka

vidtagna förändringar i lagstiftningen angående underställningsmål, är mer trägen och

ansträngande, än att samma tjenstgöring skulle kunna tåla den tillökning i arbete, som

ett bifall till komiterades förslag komme att medföra, föranlåtes Ilofrätten afstyrka

detta förslag.

Komiterades förslag, att aflöning för fiskal må i det hela beräknas till 2,500

kronor, sammanfaller med Hofrättens förra hemställan, men är derifrån afvikande i fråga

om beloppets fördelning i lön och tjenstgöringspenningar, hvilka senare af komiterade

upptagits till allenast 900 kronor. Med afseende å angelägenheten deraf att, då fiskalstjenst

utöfvas af annan person än den ordinarie innehafvare!!, hvilket förhållande i denna

Hofrätt oftast inträffar, vikarien må hafva att påräkna någorlunda skälig ersättning för

sin ansträngande och maktpåliggande tjenstgöring, kan Hofrätten icke annat än vidhålla

sin nyssnämnda hemställan äfven deri, att tjenstgöringspenningarna må beräknas till

1,200 kronor emot det att lönen bestämmes till endast 1,300 kronor.

Vidkommande framställningen sid. 51 angående särskild ersättning för renskrifningskostnad

åt visse tjensteman, återstår för Hofrätten, som i det föregående anmärkt

att, med antagande af den aflöning Hofrätten begärt för notarierne och arkivarien,

dylik ersättning åt dem icke blefve behöflig, nu endast att yttra sig öfver den del af

framställningen, hvilken afser att hvarje fiskal skulle tilläggas ersättning af nämnda

beskaffenhet med 200 kronor; hvaremot enligt komiterades utlåtande i nästföljande

punkt nuvarande anslag till kanslibiträde åt fiskalerne skulle indragas. Enligt Ilofrättens

erfarenhet åter är en ständigt tillgänglig amanuens för fiskalerne af oundgängligt

behof påkallad, i det biträde erfordras icke allenast till renskrifning, utan ock lör

hvarjehanda andra angelägna göromål såsom t. ex. utslags och skrifvelsers kollationering

och expedierande m. in. Att för biträde vid sådana göromål, de der dagligen förekomma

och ofta kräfva den största skyndsamhet, låta fiskalerne, hvilka icke sällan

tagas samtidigt i anspråk till föredragning eller andra tjensteåligganden, vara hänvisade

till renskrifvare, som icke alltid vore att med säkerhet påräkna och dessutom ej egde

tillträde till embetsrummen, synes i hög grad betänkligt. Om ersättningen åt nämnde

amanuens antoges till hvad Hofrätten i underdånig skrifvelse den 13 November 1873

begärt, eller 800 kronor, komme utgiften för ändamålet icke att uppgå till mer än hvad

till ersättning för fiskalernes renskrifningskostnad blifvit af komiterade beräknadt, och

Hofrätten hemställer derföre att, i stället för nyssberörda ersättning, måtte anvisas 800

kronor till aflöning af eu amanuens vid fiskalsexpeditionen.

Erkännande behofvet af amanuenser för sekreteraren, advokatfiskal och aktuarien,

hafva komiterade deremot ansett sådant biträde icke blifva erforderligt för

arkivarien. Tilläfventyrs hvilar denna åsigt på antagande, att sistnämnde tjenstemans

verksamhet är inskränkt till arkivariekontoret. Men ett dylikt antagande beror på

misstag. I saknad af särskild arkivbyggnad för denna Hofrätt måste nemligen de till

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Bil. J\'':o 1 till Kong!» Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1S76.

dess arkiv hörande handlingar förvaras på spridda ställen ända till vindarne inom embetslokalen.

Vid sådant förhållande är det för arkivarien omöjligt att ständigt vistas

å arkivariekontoret, der likväl tjensteåtgärder från hans sida mycket ofta påkallas, dels

af allmänheten, dels oek af Hofrätten eller dess tjensteman. Från den tid, då icke

någon arkivarie fanns vid denna Hofrätt anställd, återstår helt säkert ännu många års

arbete med arkivets ordnande, oaktadt all den möda, hvilken med synnerligen stort

nit redan är för sådant ändamål nedlagd. För {ifrigt bör omnämnas, att, i öfverensstämmelse

med § 24 i den för rikets Hofrätter gällande arbetsordning, arkivarien

åligger en mängd olikartade, i samma § icke till beskaffenheten närmare angifna göromål,

såsom t. ex. att föra de tidsödande anteckningar, som föranledas deraf, att protokoll,

akter och expeditioner esomoftast till begagnande vid protokollsjustering eller i

annat ändamål utlånas; att kollationera och bestyrka begärda afskrifter, hvilka till ej

ringa del lemnas utan lösen; att efter kallelse infinna sig å Hofrättens särskilda divisioner

för att emottaga underrättelse om vissa af Hofrätten fattade beslut, hvilkas

verkställighet på arkivarien ankommer; samt att, när parter eller andra personer, såsom

ofta sker, inställa sig för att utqvittera protokoll in. in. eller erhålla tillgång till

eller upplysning ur arkivhandlingarna, gå denna allmänhet tillhanda, öfvervaka dess

åtgärder och anställa stundom ganska tidsödande forskningar, dervid i afseende å

större tidsutdrägt och tyngre arbete till följd redan af den blotta omständighet, att

denna Hofrätt har sitt säte i hufvudstaden, gäller detsamma som af Hofrätten här

ofvan anförts beträffande aktuariesysslan. Att åligganden af sådan omfattning och beskaffenhet

som de ifrågavarande omöjligen kunna af eu enda person på tillfredsställande

sätt fullgöras, torde ligga i öppen dag, och Hofrätten finner fördenskull att icke heller

arkivarien kan undvara biträde af ständig amanuens. Till aflöning för en sådan anser

Hofrätten fortfarande 800 kronor vara erforderliga.

I händelse Hofrättens här ofvan framställda förslag dels om tillökning i sekreterarens

och advokatfiskal^ tjenstgöringspenningar, dels ock om utsträckning af

semestertiden för aktuarien och arkivarien blefve gillade, skulle deraf påkallas förhöjning

i det af komiterade såsom vikariatsersättning högst beräknade belopp från 1,025

kronor till 1,250 kronor.

Hå Hofrätten i sin underdåniga skrifvelse den 13 November 1873 såsom tillgångtill

ersättning- åt extra ordinarie notarier begärde 4,000 kronor, deri dock, enligt Hofrättens

den 21 Maj 1874 gjorda underdåniga anmälan, i följd af den emellertid ifrågasatta

sportelregleringen skulle erfordras en förhöjning af 2,000 kronor, erinrades tillika

om den uppfostrande verksamhet Hofrätten utöfvar i afseende å de unge män, som

årligen i Hofrätten söka anställning och hvilka genom tjenstgöring derstädes inhemta

grunderna för protokollsföring och det skrifsätt, som af offentlig myndighet bör iakttagas,

samt derefter till stor del öfvergå till och blifva använde i andra embetsverk.

Denna Hofrättens verksamhet, hvars stora vigt och betydelse för det allmänna icke bör

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 47

underskattas, skulle emellertid icke kunna i önskvärd utsträckning fortsättas, derest

icke genom anslag till lämpligt belopp bereddes Hofrätten utväg att lemna de extra

ordinarie tjenstemännen deras arbete i någon mån motsvarande ersättning, helst i annat

fall desse tjensteman, af hvilka de fleste äro obemedlade, ofta måste sakna tillfälle att

i hufvudstaden uppehålla sig till vinnande af omförmälda utbildning; och då, på sätt

komiterade jemväl anmärkt, ifrågavarande tjensteman, efter indragning af sportlerna,

icke vidare kunde för sitt arbete påräkna någon inkomst af expeditionslösen, finner

Hofrätten fortfarande 6,000 kronor vara det minsta belopp, som för ändamålet erfordras.

På grund af hvad nu blifvit anfördt, hemställer Hofrätten, att såsom anslag till

»amanuenser, semestervikariat och extra ordinarie biträden» måtte, i stället för det af

komiterade föreslagna, i angifna hänseenden allt för knappt beräknade belopp, å stat

uppföras i närmaste runda tal 12,000 kronor.

I komiterades förslag angående löneförmånerna för vaktbetjeningen, sid. 53, anser

sig Hofrätten böra tillstyrka de förändringar, att vaktmästarens lön bestämmes till 1,000

kronor i stället för 800 kronor, hvilket senare belopp synes numera vara för ringa,

samt att hofrättsposternes tjenstgöringspenningar höjas till 300 kronor eller enahanda

siffra, som finnes utförd för samma vaktbetjening i de öfriga Hofrätterna, helst, efter

hvad förr blifvit anmärkt, härvarande hofrättsposters tjenstgöring i följd af hufvudstadens

vidsträckta område måste vara förenad med större besvär än deras vederlikars i

Göta och Skånska Hofrätterna, äfven i sådana fall, der ersättning för detta besvär icke

erhålles genom kallelsepenningar.

Då, beträffande komiterades framställning sid. 55, nu ifrågakomna lönereglering,

på sätt redan blifvit erinradt, endast har till ändamål att bereda tjenstemännen godtgörelse

för den af penningevärdets fall beroende minskningen i deras löneförmåner,

torde det icke skäligen böra från statsmaktens sida ifrågasättas, att nuvarande ledamöter

och tjensteman skulle i utbyte mot den erbjudna endast skenbara lönetillökningen

afsåga sig fördelar, som oberoende af lönebeloppen äro med deras tjenster förenade.

Såsom den förnämsta bland dessa fördelar torde man få anse den sjelfständighet och

den säkerhet för ofrivilliga rubbningar af lefnadsförhållandena, som innehafvande af

domareembetena hittills ansetts medföra. De löneförmåner, som äfven efter den ifrågasatta

löneregleringen skulle bestås Hofrättens embete- och tjensteman, äro ej heller så

rikligt tilltagna, att de i och för sig innefatta tillräcklig lockelse för att till Hofrätten

draga de lagfarne män, hvilka för de särskilda embetenas beklädande äro mest lämplige,

och man måste otvifvelaktigt för sådant ändamål göra räkning på den dragningskraft,

som ligger i de ofvanberörda fördelarna af större oberoende och säkerhet för

framtiden, än som genom privat juridisk verksamhet kan vinnas. Dessa fördelar skulle

i väsentlig mån inskränkas, om, på sätt komiterade föreslagit, Hofrättens ledamöter

och tjensteman blefve underkastade äfventyret att mot sin vilja och utan all godtgörelse

förflyttas till annan tjenstgöringsort, och säkert komme ett dylikt äfventyr att af
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1S76.

skräcka mången från att egna sitt lif åt Hofrättens tjenst. Såväl ur synpunkten af

nuvarande ledamöters och tjenstemäns rätt som med afseende på Hofrättens framtid

anser Hofrätten sig derföre böra afstyrka bifall till komiterades ifrågavarande framställning,

såvidt den afser förflyttning till annan tjenstgöringsort, Men emot framställningen

i öfriga delar har Hofrätten icke något att erinra.

Under antagande, hvad angår komiterades hemställan i fråga om tjänsters förening.

sid. 56, att med det i första punkten förekommande uttrycket »annan tjenstebefattning

utom Hofrätten» skall förstås tjenstebefattning å rikets, riksdagens eller någon kommuns

stat, lemnar Hofrätten samma hemställan utan anmärkning.

Till framställningarna angående embets- och tjenstemäns pensionering, sidd. 57 och

59, tillstyrker Hofrätten bifall.

I hvad komiterade hemställt, sid. 60, rörande embets- eller tjenstemäns skyl-diqhet

att afgå med full pension tror Hofrätten sig böra tillstyrka de förändringar, dels att

föreskriften i detta hänseende måtte göras alldeles ovilkorlig, i stället att enligt komiterades

förslag blifva i tillämpningen beroende af sådan pröfning, som i förslagets

senare moment oinförmäles, och dels att skyldigheten ej måtte anses inträda förr, än

embets- eller tjenstemannen uppnått 70 års ålder.

De skid. dl, 62 och 63 förekommande punkter, deri finnas sammanförda komiterades

i föregående delar af betänkandet gjorda framställningar, synas från Hofrättens

sida ej påkalla annan erinran än åt t dessa punkters lydelse, om och i den mån Hofrättens

från dem afvikande förslag vinna nådigt godkännande, lärer blifva derefter

jemkad.

Beträffande förslaget till stadgande i fråga om öfvergång till den nya staten, sid.

63, hemställer Hofrätten, att, då dermed antagligen icke åsyftats att den tjensteman,

som ej vill på den nya aflöningsstaten ingå, borde förebringa bevisning om det belopp,

hvartill hans sportler uppgått, och en del af dessa icke inflyta förr än ett år

eller längre tid efter utgången af det år, under hvilket de uppkommit, orden »visar sig

hafva under de senast förflutna fem åren åtnjutit» måtte utbytas mot orden »må anses

hafva åtnjutit under de senast förflutna fem år, för hvilka. denna inkomst är fullständigt

känd».

Mot komiterades sista hemställan, sid. 63, har Hofrätten icke något att anmärka.

I afseende å de framställningar angående arbetets ordnande m. in., hvilka i slutet af

betänkandet sidd. 64—70 förekomma, har Hofrätten, som inhemtat att förslag till ny

rättegångsordning innan kort lärer blifva föremål för Nya Lagberedningens behandling,

trott sig böra nu endast åberopa hvad Hofrätten till följd af nådig remiss anfört

i sitt den 6 December 1872 afgifna underdåniga utlåtande beträffande då ifrågasatt

förenkling i arbetssättet inom Hofrätterna till vinnande af större lätthet och skyndsamhet

i målens handläggning m. in.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 49

Remisshandlingen bifogas i underdånighet tillika med utdrag af Hofrättens protokoll,

utvisande de skiljaktiga meningar, som vid ärendets behandling härstädes blifvit

af en del ledamöter yttrade.

Med djupaste undergifvenhet framhärda,

Stormäktigste, Allernådigste Konung,

Eder Kongl. Maj:ts

O. A. Montelius.

A. H. Rarnsay.

Chr. Ahlgren.

N. Gripensköld.

C. G. Boivie.

Carl J. Scliöning.

Carl H. Rezelius.

G. Moberg.

C. E. Bäck.

C. A. Geijer.

underdånigste, tropligtig^

tjenare och undersåter

Otto 11. Forssell.

Ang. Törnquist.

C. H. Munihe.

O. W. Staiil v. Holstein.

Stockholm den 14 Maj 1875.

E. Björkman.

STORMÄKTIGSTE, ALLERNÅDIGSTE KONUNG!

*

Till åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga föreskrift i remiss den 12 sistlidne

Januari, får Hofrätten härmed afgifva underdånigt utlåtande, så vidt Hofrätten angår,

i anledning af de utaf Eders Kongl. Maj:t i nåder förordnade komiterades betänkande

och förslag rörande lönereglering för tjenstepersonalen och förändring i arbetsordningen

vid Eders Kongl. Maj ds och Rikets Hofrätter och Krigshofrätt.

Dervid hemställer Hofrätten underdånigst, att Eders Kongl. Majd täcktes i nåder

bifalla komiterades förslag med de förändringar, som af nedanstående anmärkningar

kunna föranledas.

Komiterade hafva föreslagit, att den embets- och tjensteman samt betjent, som

undfår ledighet för svag helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag,

skulle under ledigheten afstå sina tjenstgöringspenningar och derutöfver hvad som

kunde för tjenstens förrättande erfordras; men då antagas må, att icke ens för enskilda

angelägenheter tjenstledighet komme att beviljas utan gällande skäl, torde icke böra

ovilkorligen stadgas, att större del af aflöningen än tjenstgöringspenningarne skulle

under ledigheten afstås, desto mindre som Eders Kongl. Maj:t eller Hofrätten ändock

Bih. till Riksd. Prat. 1876. 1 Sami. I A/cl. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

torde kunna för särskilda fall såsom vilkor för erhållande af tjenstledighet föreskrifva,

att den, som förrättade tjensten, finge åtnjuta större andel i aflöningen än tjenstgöringspenningarne;

och anser Hofrätten jemväl lämpligt, att, i enlighet med nu gällande bestämmelser

i Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 9 November 1860, det skulle bero

på Eders Kongl. Maj:t att, när särskilda omständigheter sig företedde, i nåder pröfva

och bestämma, om embets- och tjensteman, som åtnjöte tjenstledighet, egde behålla

sina tjenstgöringspenningar eller afstå endast större eller mindre del af dem.

Såsom vilkor för åtnjutande af lönförhöjning efter viss tids tjenst hafva komiterade

ansett den bestämmelse böra meddelas, att ”Hofrätten eller, för de med Kongl.

”fullmakt försedda, Kongl. Maja efter anmälan af Hofrätten pröfvade tjenstemannen

”vara genom fortsatt tjenstgöring och derunder ådagalagd fortfarande duglighet och

”välförhållande förtjent af lönförhöjning”. En sådan bestämmelse synes Hofrätten vara

olämplig, för en ordentlig och pligttrogen tjensteman i viss mån förödmjukande samt

icke öfverensstämmande med den allmänt antagna och visserligen rigtiga grundsats, att

domaren borde ega en sjelfständig och oberoende ställning; och då eu tjensteman i

Hofrätt först efter en mångårig, bepröfvad och ofta lönlös tjenstgöring kan vinna befordran,

torde en sådan tjensteman böra af staten åtnjuta tillräckliga löninkomster och

således jemväl föreslagna lönförhöjningen eller så kalladt ålderstillägg, desto hellre som

lönerna i första lönegraderna blifvit upptagna till så låga belopp, att ålderstillägg är för

tjenstemannens och hans familjs bergning nödvändigt. Men om något stadgande, att

en vårdslös, försumlig eller oskicklig tjensteman icke finge åtnjuta ålderstillägg, finnes

lämpligt eller erforderligt, torde detsamma böra uppställas såsom undantag från regien,

att tjensteman efter viss tids tjenst egde tillträda lönförhöjning; och hemställer Hofrätten

i underdånighet om icke i detta hänseende kunde stadgas:

att lönförhöjning efter viss tids tjenst må tillträdas, derest icke Hofrätten eller,

för de med Kongl. fullmakt försedda, Kongl. Maj:t efter anmälan af Hofrätten pröfvar

tjenstemannen genom underlåten tjenstgöring eller bristande duglighet hafva gjort sig

förlustig af denna förmån.

Ledamot i Hofrätt kan under nu varande förhållanden ganska sällan få tillträda

ordförandebefattning på division förr, än han hunnit till den framskridna ålder, att i

allmänhet hans kroppskrafter och arbetsförmåga minskats, och statens anspråk på Hofrättens

äldste ledamöter synes också böra afse mera att draga fördel af deras större

erfarenhet och derigenom möjligen skärpta omdömesförmåga, än att anlita och anstränga

deras fysiska krafter. I följd häraf och då, i fall, på sätt komiterade föreslagit, ordförande,

med bibehållande af de embetsgöromål, honom nu tillhöra enligt det i denna

Hofrätt antagna arbetssätt, skulle till hälften med öfriga ledamöter deltaga i föredragningen

af vädjade mål och derjemte lika med dem såsom coreferent granska handlingarne

i föredragna mål, antagligt synes, att mera ansträngande arbete ålades ordförande

än öfrige ledamöter; samt ordförandens föredragningsskyldighet icke synes

vara väl förenlig med den honom, såsom vederbör, i 16 § arbetsordningen ålagda tillsyn

öfver arbetets behöriga fortgång på divisionen, anser Hofrätten sig icke kunna

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 51

tillstyrka bifall till komiterades förslag, att ordförande på division skulle i måls föredragning

deltaga.

Beträffande den af komiterade föreslagna inskränkning i den tjenstledighet, Hofrättens

ledamöter enligt nu gällande arbetsordning åtnjuta, må det väl medgifvas, att

denna ledighet under sommarmånaderna vore alltför lång, om den under tiden kunde

medföra frihet från arbete i och för tjenstår; men enär efter vårsessionernas slut någon

tid, ungefär fjorton dagar, och efter sommartjenstgöring vid pass åtta dagar åtgå för

uppsättning, justering och tillsyn öfver expedierandet af domar och utslag, samt en

större del af sommarferierna måste af ledamöter, som hafva föredragningsskyldighet,

användas för beredande till föredragning af dem tillottade mål, bland Indika en del

äro af den vidlyftiga beskaffenhet, att deras beredande till föredragning icke kan jemte

andra göromål under pågående session medhinnas, torde cj kunna antagas, att Hofrättens

ledamöter i allmänhet hafva tjenstledighet under sommaren längre tid än sex

veckor, hvilken tid icke synes vara alltför lång för hvila och vederqvickelse efter ett

understundom ganska ansträngande arbete samt dessutom kan och bör användas till

nödiga studier. Vid detta förhållande och då Hofrättens ledamöter under den dem

medgifna tjenstledighet vid Jul och Påsk äfven måste sysselsätta sig med uppsättning

och justering af expeditioner och beredning af mål till föredragning; då den dem medgifna

förmån att under hvar session undfå fjorton dagars ledighet för vårdande af enskilda

angelägenheter begagnas ganska sällan och endast när behofvet af sådan ledighet

är uppenbart; och då komiterades anmärkning, att i mål, som tillhör viss referent,

någon på honom beroende åtgärd icke kan under hans ferier vidtagas och att de mål,

som tillfallit en ledig referent, ej kunna under hans ferietid företagas till afgörande,

synes vara af desto mindre vigt, som en referent är i tillfälle att under den honom nu

åliggande sommartjenstgöring vidtaga erforderliga förberedande åtgärder i honom tilllottade

mål, och, när de äro kompletta, föredraga dem till afgörande i föreskrifven

ordning eller särskild! utom ordningen, derest det i anseende till målens beskaffenhet

bör ske, samt dessutom mål, som tillhöra en tjenstledig referents rotel och böra utan

uppehåll afgöras, kunna omlottas emellan ledamöterna på den tjenstgörande divisionen;

anser Hofrätten sig böra underdånigst afstyrka bifall till komiterades förslag i denna

del och således hemställa, att de i Eders Kongl. Maj:ts nådiga arbetsordning för Iiofrätterna

af den 14 September 1858 meddelade föreskrifter om Hofrättens ledamöters

rättighet till tjenstledighet måtte bibehållas.

Skulle likväl Eders Kongl. Maj:t i nåder förordna, att Hofrättens ferier under

September månad skola upphöra, får Hofrätten i underdånighet hemställa, om icke,

för att Hofrättens ledamöter måtte erhålla något längre och sammanhängande ledighet

under sommaren, tjenstgöringen under Juni, Juli och Augusti månader kunde ordnas

så, att endast en division i sänder blefve tjenstgörande, och i sådant hänseende föreslå

den ändring i arbetsordningen:

att under Juni, Juli och Augusti månader en af Hofrättens divisioner skall tjenstgöra

under tiden emellan den 31 Maj och den 20 Juni, en emellan den 19 Juni och

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1. om Statsverket 1876.

den 9 Juli, en emellan den 8 Juli och den 27 Juli, en emellan den 26 Juli och den

14 Augusti samt en emellan den 13 Augusti och den 1 September.

Hofrättens president torde böra tillerkännas rättighet att under sommaren åtnjuta

ledighet lika lång tid som ledamot.

I följd af tjenstgöringens beskaffenhet komma notarierna i åtnjutande af lika lång

ledighet som ledamöterna, så framt Hofrätten icke annorlunda bestämmer; och samma

förhållande inträffar med fiskalerna, i fall hädanefter såsom för närvarande en fiskal

finnes för hvar division; men derest fiskalernas antal nedsättes, anser Hofrätten den

bestämmelse böra meddelas:

att en fiskal må åtnjuta ledighet under sommaren, efter ty Hofrätten bestämmer.

Då Hofrättens sekreterare, advokatfiskal, aktuarie och arkivarie äro tjenstgörande

jemväl under Jul och Påsk, när Hofrätten har ferier, synes det vara billigt, "att

dessa tjensteman under sommaren erhålla två månaders ledighet, utan skyldighet att

till vikarierna afstå sina tjenstgöringspenningar, hvilket Hofrätten således i underdånighet

föreslår.

Komiterades förslag, att hofrättsråd icke, lika med Hofrättens öfrige embets- och

tjensteman, skulle efter viss tids tjenstgöring undfå lönförhöjning, utan, när han blefve

ordförande på division, sexhundra kronor såsom arvode, anser Hofrätten vara icke

allenast inkonseqvent utan äfven mindre lämpligt och obilligt. Det enda skäl, som

komiterade härför anfört, är, att pensionen genom bestämmande af ålderstillägg skulle

höjas till ett belopp, hvilket, om än icke för högt i förhållande till ett hofrättsråd»

ställning i samhället, måhända skulle hafva ringa utsigt att vinna godkännande; men

detta skäl förlorar all vigt, om föreskrift meddelades, att ålderstillägget icke skulle tagas

i beräkning vid bestämmande af pension. Hofrätten hemställer derför underdånigst:

att lönen för hofrättsråd efter fem års tjenst höjes med sexhundra kronor, och att,

i fall, emot hvad billigheten synes påfordra, denna lönförhöjning ej skall beräknas, då

pension vid afskedstagande beviljas, detta särskild! bestämmes.

Den af komiterade föreslagna lösen för gravationsbevis, som, på begäran, af vederbörande

tjensteman meddelas, är uppenbarligen alltför låg. Denne tjensteman har icke

tillgång till de register, rotlar eller fastighetsböcker rörande inteckningar, som underdomare

innehafva eller kunna förskaffa sig, och han kan icke medhinna att författa

dylika handlingar rörande de många Häradsrätter och Rådstufvurätter, som finnas inom

Hofrättens jurisdiktion, utan måste hvar gång, ett gravationsbevis begäres, genomgå de

till Hofrätten inkomna renoverade exemplar af inteckningsprotokollen för de tio sistförfluten

åren vid den Härads- eller Rådstufvurätt, inom hvars domvärjo den ifrågavarande

fastigheten är belägen, ett arbete, som icke allenast är besvärligt och tidsödande,

utan äfven erfordrar mycken noggrannhet och är förenadt med ett betydligt

ansvar, samt knappast kan anses godtgjordt med den lösen, som derför skall erläggas

enligt nådiga förordningen den 30 November 1855. I följd häraf får Hofrätten afstyrka

bifall till komiterades förslag i denna del med hemställan,

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bil. No 1 till Kong1. Maj:ts Nåd. Proposition No 1, om Statsverket 1876. 53

att, så framt Hofrättens tjensteman icke kunna befrias från skyldighet att utfärda

gravationsbevis, lösen för sådan handling icke bestämmes lägre än den, som enligt

ofvannämnde nådiga författning nu skall derför oetalas.

Ehuru Hofrätten förmenar, att sekreterare och advokatfiskal ganska sällan komma

att söka och vinna befordran till hofrättsråd, anser Hofrätten sig likväl icke böra

göra någon anmärkning mot beloppen af de löninkomster, som för dessa embetsman

blifvit föreslagna.

Hofrätten ^kan icke frångå sin i underdånigt utlåtande af den 24 November 1873

uttryckta åsigt, att tre notarier på en hvar af Hofrättens divisioner torde vara behöfliga,

och anser betänkligt att inskränka deras antal till två på hvar division. I nämnda utlåtande

har Hofrätten föreslagit, att en notariebefattning på hvar division skulle skötas

af extra ordinarie tjensteman mot arvode; men då arbetet torde kunna utföras säkrare

och mera pålitligt af ordinarie tjensteman med större öfning och erfarenhet, synes det

vara lämpligt, att alla notariebefattningarna uppföras på ordinarie stat: och som Hofrätten

anser föreslagna lönbeloppen för notarier, aktuarie och arkivarie vala föi lågt

beräknade i förhållande till de dem tillkommande göromål och med afseende derpå,

att befordran till notarie först vid äldre år vinnes samt att dessa tjenster sannolikt

icke i allmänhet komma att utgöra öfvergångsplatser eller plantskolor för vidare befordran,

får Hofrätten i underdånighet tillstyrka,

att notariernas antal i denna Hofrätt bestämmes till femton, och att lönerna föi

notarie, aktuarie och arkivarie upptagas till ett tusen åtta hundra kronor vid tillträdet,

två tusen tre hundra kronor efter fem och två tusen åtta hundra kronor efter

tio års tjenst; hvarjemte dem torde tillerkännas ett tusen två hundra kronor såsom

tjenstgöringspenningar samt notarie fyrahundra kronor och arkivarie tvåhundra kionoi

i ersättning för renskrifningskostnad enligt komiterades förslag.

Vid beräknande af det belopp sju tusen femhundra kronor, som komiterade upptagit

såsom ”anslag till amanuenser, semestervikariat samt extra ordinarie biträden ,

synes icke hafva tagits i betraktande, att arfvode jemväl erfordras för förvaltningen af

expensmedlen, för upphandling af skrifmaterialier och ved samt ombesörjande af andra

uppköp och arbeten, som för Hofrättens räkning erfordras, och för upprättande af reqvisition

å Hofrättens aflöning för hvart qvartal, hvilka bestyr Hofrätten enligt arbetsordningen

eger uppdraga åt den eller dem af sina tjenstemän, som deltill anses lämpliga;

men enär Hofrätten tillstyrkt antagande af femton notarier på ordinarie stat och

i följd deraf anslag åt biträden vid notarietjenstgöringen bör i mindre män förekomma,

anser Hofrätten sig härvid endast böra hemställa, att af förutnämnda anslag finge användas

hvad som kunde vara erforderligt till arfvode åt den eller de ordinarie eller

extra ordinarie tjenstemän, som Hofrätten förordnade att ombesörja omförmälda förvaltning.

I fråga om vaktbetjeningens aflöning tillstyrker Hofrätten, i öfverensstämmelse med

sitt förslag i ofvan åberopade utlåtande, den förändring i komiterades förslag,

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

att vaktmästarens lönförmåner förhöjas till ett tusen två hundra kronor, hvaraf

niohundra kronor skulle utgöra lön och trehundra kronor tjenstgöringspenningar, samt

att hofrättsposts aflöning bestämmes till niohundra kronor, deraf sexhundra kronor i lön

och trehundra kronor i tjenstgöringspenningar, med rättighet för hofrättspost att efter

fem års tjenstetid bekomma lönförhöjning med etthundra kronor.

kunot föreslagna bestämmelsen, att de Hofrättens embets- och tjensteman, Indika

komma i åtnjutande af de nya lönerna, skulle vara underkastade den förflyttning till

annan tjenstgöringsort, hvarom vid en blifvande förändrad organisation af Hofrätterna

eller eljest kunde varda förordnadt, anser Hofrätten sig böra erinra, att cfensamma med

den omfattande lydelse, komiterade föreslagit, skulle kunna tydas så, att embets- och

tjensteman vore pligtig när som helst flytta till annan tjenstgöringsort äfven i rikets

mest aflägsna delar och jemväl inträda i tjenstgöring uti en annan af nu varande Hofrätter.

En sådan tillämpning, hvilken komiterade antagligen icke åsyftat, skulle försätta

embets- och tjenstemannen i en oviss och beroende ställning, inverka störande

på hans lefnadsförhållanden och äfven kunna i ekonomiskt hänseende medföra särdeles

menliga följder. Hofrätten anser sig derför böra hemställa, att detta vilkor för

rättighet att komma i åtnjutande af de nya lönerna bestämmes sålunda,

att embets- och tjensteman i Hofrätt må vara underkastad den förflyttning till annan

tjenstgöringsort inom Hofrättens nu varande jurisdiktion, hvarom vid en blifvande

förändrad organisation eller fördelning af Hofrätterna kan varda förordnadt;

Och vågar Hofrätten antaga, att, när flyttning sker, embets- och tjensteman tillerkännes

en billig ersättning för flyttningskostnaden af allmänna medel.

På de i Hofrättens underdåniga utlåtande den 28 Januari 1873, angående förändrade

bestämmelser om arbetssättet i Hofrätten in. in., anförda skäl, får Hofrätten i

underdånighet afstyrka bifall till komiterades förslag, att Hofrätt skulle vara domför i

alla mål, när tre i Rätten sitta; men då det torde vara lämpligt och ändamålsenligt,

att, till beredande af skyndsamhet och större arbetsprodukt, ringare mål i Hofrätt likasom

i Högsta Domstolen kunna pröfvas och afgöras af ett mindre antal ledamöter, anser

Hofrätten komiterades alternativa förslag i detta hänseende kunna godkännas, i hvilket

fall 23 kapitlet 1 § Rättegångsbalken rörande domfört antal ledamöter i Hofrätt synes

böra erhålla följande lydelse:

»I Hofrätt må i vigtigare mål fem ledamöter utgöra domfört antal, så ock fyra

der tre af dem om slutet ense äro. Ringare mål kunna pröfvas och afgöras af fyra

ledamöter, så ock af tre, der de om slutet sig förena.»

Och torde Hofrätten likasom Högsta Domstolen kunna, utan särskild bestämmelse

i lag, pröfva huruvida mål skulle anses vara af vigtigare eller ringare beskaffenhet.

I afseende på de af komiterade ifrågasatta förändringar i hvad nu finnes föreskrifvet

och iakttages vid ingifvande och handläggning af besvärs- och ansökningsärenden,

åberopas i underdånighet hvad Hofrätten hemställt och föreslagit i sitt nyssnämnda

utlåtande af den 28 Januari 1873; och beträffande frågan huru förfaras bör,

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 55

då part i besvär anhåller om rådrum för vidare utveckling af sin talan eller vid besvär

eller vadinlaga ej bifogar fullständiga protokoll från underdomstolen, torde någon

föreskrift i lag icke erfordras eller böra meddelas, utan II o frät t en ega p lofning srätt

efter omständigheterna vid hvarje särskildt fall.

Hofrätten, som delar komiterades åsigt, att de skriftliga berättelser, hvilka, enligt

22 kapitlet Rättegångsbalken, skola af domaren i Hofrätt författas och till parterna utgifvas,

nu mera icke medföra något gagn men kunna föranleda tidsutdrägt och onödig

omgång, samt derför anser stadgandena i nämnda kapitel böra upphäfvas, förmenar

äfven den nu i allmänhet brukliga uppläsningen på embetsrummet af alla handlingarne

i föredragna mål vara alltför tidsödande och ingalunda kunna uppfylla det dermed

åsyftade ändamål. Det borde vara tillräckligt, om endast parternes till Hofrätten

ställda skrifter, de beslut, som skola komma under pröfning, och i öfrigt sådane handlingar

eller vittnesmål, som i väsentlig mån kunna inverka på målens utgång, upplästes.

Men om handlingarnes uppläsning inför Hofrätten sålunda inskränktes, torde

någon annan, mera verksam kontroll öfver målens föredragning blifva nödig. En sådan

kontroll skulle, efter Hofrättens uppfattning, vinnas derigenom, att fullständiga promemorior

i alla mål af något vidlyftig eller invecklad beskaffenhet upprättades och att

icke blott föredraganden utan äfven en annan Rättens ledamot utom embetsrummet

genomginge och granskade handlingarne. Komiterades förslag, att en sådan granskning

skulle ske innan målen föredroges, finner Hofrätten sig dock icke kunna tillstyrka,

utan anser Hofrätten mera lämpligt och ändamålsenligt, att den företages efter

föredragningen, på sätt den komité föreslagit, som, enligt Eders Kongl. Majtts nådiga

förordnande, år 185(1 uppgjorde förslag till arbetsordning för Hofrätterna. Den kontrollerande

ledamotens granskning borde blifva pålitlig och säkerligen lättare, när han

förut o-enom föredragningen och derefter hållen öfverläggning erhållit kännedom om

målens beskaffenhet och tvistefrågorna; de öfrige ledamöter, som skulle deltaga i slutliga

pröfningen, erhölle rådrum att sig nogare betänka, i följd hvaraf den i 23 kapitlet

6 § Rättegångsbalken dertill medgifna rättighet komme att mera sällan begagnas och

den tidsutdrägt, som deraf föranledes, skulle undvikas; och om, såsom vederbör, föredraganden

skulle författa och till kontrollerande ledamoten öfverlemna jemte handlingarne

förslag till beslut, torde detta blifva mindre ensidigt och mera antagligt, i fäll

det uppsattes efter föregången öfverläggning med öfrige ledamöterna. Hofrätten hemställer

således, huruvida icke föreskrifter i dessa hänseenden kunde meddelas i öfverensstämelse

med sistnämnda komités underdåniga förslag, hvilka föreskrifter dock icke

skulle blifva gällande och tillämpas i afseende på enklare mål och ärenden, som af

sekreteraren eller fiskal föredragas.

I fall sålunda handlingarnes uppläsning inför Hofrätten inskränktes, skulle under

den nu föreskrifna tjenstgöringstid på embetsrummen ett ganska stort antal mål kunna

afgöras, säkerligen flera än dubbelt så många som nu under samma tid handläggas; i

följd hvaraf och genom tillämpning af öfriga föreslagna stadganden ledamöternas hemarbete

komme att ökas samt blifva så betungande och öfveransträngande, att det svår
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

ligen kunde med ordning- och nit fullgöras. Vid detta förhållande måste tjenstgöringstiden

på embetsrummen minskas, och Hofrätten får derför särskildt tillstyrka bifall till

komiterades hemställan om den ändring i Hofrätternas arbetsordning, att de icke skulle

blifva pligtige hålla sammanträden på sina embetsrum längre tid än tre timmar fyra

dagar i veckan.

Hvad slutligen angår komiterades yttrande om beskaffenheten af Hofrätternas domar

och utslag, hvilka komiterade ansett vara alltför vidlyftiga och böra förkortas, så torde

väl kunna medgifvas, att dessa handlingar i allmänhet nppsättas med större vidlyftighet,

än som vore nödig; men Hofrätten anser några mera fullständiga och utförliga bestämmelser

om innehållet och beskaffenheten af Rättens utslag och dom, än som finnas

i 24 kapitlet 3 § Rättegångsbalken, icke vara erforderliga eller böra meddelas, så framt

icke den allmänna föreskrift skulle anses lämplig, att dom eller utslag ej må författas

vidlyftigare, än förhållandena i hvarje mål påfordra.

Med återställande af remitterade handlingarne, får Hofrätten i underdånighet öfverlemna

ett exemplar af det vid detta ärendes handläggning förda protokoll, två af Hofrättens

tjensteman ingifna skrifter och en afskrift af Hofrättens den 28 Januari 1873

till Eders Kongl Maj:t afgifna underdåniga yttrande angående förenkling i Hofrättens

arbetssätt m. in., tillika med ett exemplar af Hofrättens protokoll vid sistnämnda frågas

behandling.

Med djupaste vördnad, nit och trohet framhärda,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste

tjenare och undersåtar:

./. Ä. Lemchen.

L. ron Sydow.

C. Freidenfelt.

A. Eker munn.

Carl S. Queokfeldt.

F. TF. Björkman.

Birger Ilessle.

C. A. F. Lejman.

O. Bergius.

P. G. Runbäck.

Claes Westring.

Is. Lothigius.

H. A. Uggla.

J. von Sydon’.

C. E. Stjernspetz.

C. L. Schånberg.

Carl Fagerberg.

C. Swalander.

Gustaf Svalandes,

Jönköping den 31 Maj 1875.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maf.ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 57

STORMÄGTIGSTE, ALLERNÅDIGSTE KONUNG!

Sedan de af Eders Kongl. Maj:t i nåder förordnade komiterade afgifvit underdånigt

betänkande och förslag angående lönereglering m. in. vid rikets Hofrätter

och Krigshofrätten, så har Eders Kongl. Maj:t uti nådig remiss den 12 sistlidne Januari

anbefallt Hofrätten att inkomma med underdånigt utlåtande i anledning af berörda

betänkande och förslag, så vidt desamma Hofrätten angå; och får i anledning

deraf Hofrätten härmed underdånigst öfverlemna det vid ärendets handläggning denna

dag inför Hofrätten förda protokoll.

Remissakten bifogas och Hofrätten framhärdar med största undersåtliga vördnad,

nit och trohet,

Stormägtigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste och tropligtigst e

tjenare och undersåtar

G. U. Bergenstrålile. C. Hagerman. C. C:heim Gyllensköld.

C. J. Lindencrona. Fr. O. Nilson. A. Th. Anderberg.

Axel Leth.

Christianstad den 29 April 1875.

Utdrag af protokollet, hållet infor Kongl. May.ts

och Rikets Hofrätt öfver Skåne och Blekinge i

Christianstad den 29 April 1875.

Närvarande:

Herr Hofrättsrådet, Kommendören af Kongl. Vasa-orden, första klassen, Riddaren af

Kongl. Nordstjerne-orden Gustaf Ulrik Bergenstrålile;

Herr Hofrättsrådet, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-orden C,kristian Gustaf Hagerman;

Herr Assessoren Carl Salomon Carlheim Gyllensköld;

Herr Assessoren Carl Johan Lindencrona;

Herr Assessoren Frans Olof Nilson;

Herr Assessoren Arvid Theodor Anderberg.

§ 2. Herr Assessoren Lindencrona föredrog till underdånigt besvarande Kongl.

Maj:ts nådiga remiss den 12 sistlidne Januari uppå komiterades underdåniga betänkande

och förslag angående lönereglering m. in. vid rikets Hofrätter och Krigshofrätten.

Bill. till Riksd. Prot. 1876. 1 Sctml. 1 Afd.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Bil. N:o 1 till Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

Efter läsning af handlingarne yttrade referenten:

”För min del anser jag komiterades förslag i fråga om tjenstgöringspenningar,

pensionsrätt, ålderstillägg jemte vilkoren derför samt ferier och semester icke föranleda

någon anmärkning; likasom jag, med fästadt afseende å komiterades förslag angående

grunden för pensionernas belopp samt tiden och vilkoren för deras åtnjutande, icke

anser mig ega fog att framställa annan anmärkning mot förslaget beträffande presidentens

och ledamöternes aflöning, än att det af komiterade föreslagna arfvode 600 kronor,

som skulle under samma vilkor som tjenstgöringspenningar åtnjutas af ordförande å

division, borde på de af Presidenten O. F. af Sillen i hans reservation anförde grunder

tilläggas hofrättsråd efter fem års tjenstgöring, utan afseende derå att han icke innehar

ordförandebefattning; och synes mig jemväl komiterades förslag om skyldighet

för ordförande å division att till hälften mot annan ledamot, efter lottning, föredraga

vädjade saker föga lämpligt, enär, åtminstone i denne Hofrätt, der session å stora rummet

återkommer hvar annan vecka, ordförandens bestyr med justering af protokoll och

utslag vanligen upptager icke ringa tid och ofta är af den beskaffenhet, att ordföranden

svårligen kan medhinna beredning af vädjade saker till föredragning. Denna förändring

skulle i allt fall, då antalet afgjorda mål derigenom ingalunda ökades, icke påskynda

göromålens gång och således ej medföra någon fördel för det allmänna.

Beträffande komiterades förslag angående lösen för expeditioner, anser jag föreslagna

beloppet 1 krona 50 öre för gravationsbevis, omfattande 10 år och angående

ett hemman eller tomtnummer, böra, med afseende å det besvär, som är förenadt med

uppsättande af dylika bevis, och det ansvar, som de medföra, höjas till minst 4 kronor.

Komiterade hafva dels i allmänhet beträffande 11 o f r ä 11 s s e k r e t e r a r n e uttalat den

åsigt, att deras aflöning borde bestämmas så, att de funne med sin fördel öfverensstämmande

att söka befordran till hofrättsråd, och dels särskildt vidkommande sekreteraren

i denne Hofrätt föreslagit, att han borde befrias från åliggandet att mottaga

till Hofrätten inkommande handlingar, hvilket bestyr borde öfverflyttas till aktuarien.

Komiterades antydan om lämpligheten af sekreterares befordran till hofrättsråd torde

icke kunna i allmänhet godkännas. Sekreterarens befattning såsom föredragande af

civila besvär, hufvudsakligen skuldfordrings- och någon gång husesynsmål, är nemligen

af den beskaffenhet, att den erfarenhet i lagskipning, han sålunda kan inhemta, ingalunda

kan i mångsidighet jemföras med en ledamots. Det torde alltså endast undantagsvis

inträffa, att en sekreterare lämpligen kan befordras till hofrättsråd. Vid sådant

förhållande och då sekreteraren i de allra flesta fall qvarstannar i sin tjenst utan befordran,

torde skäl ej förefinnas att nedsätta hans aflöning till det af komiterade föreslagna

belopp, utan bör enligt min åsigt aflöningen bestämmas så, att, med bibehållande

af de utaf komiterade föreslagne tjenstgöringspenningar 1,500 kronor, lönen efter

två ålderstillägg, livartdera 500 kronor, uppgår till lika belopp med hofrättsråds lön.

Såsom skäl för komiterades förslag om sekreterarens i denne Hofrätt befriande från

åliggandet att mottaga inkommande handlingar är anfördt, att tjenstemännens skyldigheter

borde ordnas på enahanda sätt i samtliga Hofrätterne, likasom att handlingars

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bil. No 1 till Kanyl. Mcij:ts Nåd. Proposition No 1. om Statsverket 1876. 59

mottagande ej vore förenligt med sekreterarens befattning såsom föredragande. Det

först omnämnda skälet synes icke vara af synnerlig betydelse. Det område, som utgör

denne Hofrätts jurisdiktion, innehåller vida mindre folkmängd än hvart af de öfrige

Hofrätternes domsområden, och antalet af de till denne Hofrätt inkommande civila besvär

är också vida mindre än de i någon af de andre Hofrätterne. Redan detta förhållande

synes tala derför, att tjenstemännens åligganden kunna ordnas annorlunda i

denne än i de öfrige Hofrätterne; hvilket komiterade ock medgifvit, då de förordat

sammanslagning af liär varande aktuarie- och arkivarie-befattningarna. Den förmenta

olämpligheten att förena sekreterarens befattning såsom föredragande med åliggandet

att mottaga handlingar synes ej heller ega synnerlig vigt, då erfarenheten hittills ingalunda

ådagalagt, att denna förening medfört skadliga följder för det allmänna eller för

den enskilde. Sekreterarens befattning såsom föredragande upptager icke heller hans

tid så, att bestyret med handlingars mottagande bör af denna anledning fråntagas

honom. Allra minst torde, om sådant dock finnes böra ske, det vara lämpligt att öfverflytta

detta åliggande till aktuarie!!, enär enligt komiterades förslag ej allenast dennes

befattning skulle omfatta jemväl de bestyr, som hittills och ännu tillkomma arkivarien,

utan ock aktuarien skulle erhålla uppdrag att redovisa inflytande medel och handhafva

uppbörden af stämpelpapper; genom hvilket allt aktuariens göromål blefve så betungande

att de svårligen kunde medhinnas äfven med tillhjelp af den utaf komiterade

Till hans biträde föreslagne amanuens. Då jag således anser, att sekreteraren i denne

Hofrätt fortfarande bör hafva åliggandet att mottaga inkommande handlingar, hvarigenom

hans tjenstebefattning, om ock ej i alla afseenden lika med sekreterarnes i de

öfrio-e Hofrätterne, kommu att medföra lika mycket arbete som de andres, synes det

mi<>- icke heller vara skäl att bestämma hans löneförmåner och i följd deraf äfven hans

pensionsrätt lägre än öfrige hofrättssekreterarnes. Vidare hafva komiterade, för den

händelse att skyldigheten att mottaga inkommande handlingar icke flyttades från sekreteraren,

antagit — dock utan uppgifven grund — årliga inkomsten åt diariibevis

till 500 kronor. Hofrätten har i sitt underdåniga utlåtande den 1 Maj 1874 upptagit

sekreterarens inkomst af nämnde bevis till 600 kronor årligen, hvilken uppgift

grundats på tillförlitliga anteckningar; men om, såsom komiterade i sitt förslag förordat,

lösen för diariibevis nedsättes till 50 öre, och då dessutom inkomsten af denna

lösen utan tvifvel komme att under den tid, sekreteraren begagnar semester, tillfalla

vikarien, lärer sekreterarens årliga inkomst af diariibevis icke kunna uppskattas till

högre belopp än 250 kronor; och torde i allt fäll denna inkomst, hvilken är af

beskaffenhet att tillfalla den, som förrättar tjensten, icke böra afdragas från lönen,

utan, såsom varande af samma egenskap som tjenstgöringspenningar, hänföras till

desse.

Likasom vid fråga om sekreterarne hafva komiterade beträffande advokatfiskalerne

uttalat den åsigt, att desse borde hafva utsigt att genom befordran till hofrättsråd

vinna högre aflöning. Advokatfiskal befattning är dock, lika litet som sekreterares,

af beskaffenhet att kunna medföra den mångsidiga erfarenhet i domarevärf, som leda
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Bil. A:o 1 till Kong!. Majds Nåd. Proposition A :o 1, om Statsverket 1876.

möterne under ständig sysselsättning med mål af alla slag och dervid städse förekommande

utbyte af asigter äro i tillfälle att förvärfva. Då sålunda advokatfiskal befordran

till ledamotsembete i allmänhet icke kan anses lämplig, och han, likasom sekreterare,

i de allra flesta fall qvarstannar i tjensten, synes hans lön, hvaraf äfven beloppet

af hans pension skulle bero, böra bestämmas sa. att han utan ekonomiska bekymmer

kan egna sig åt sina embetsåligganden och vid afskedstagandet motse en någorlunda

sorgfri ålderdom. Ehuru advokatfiskalens i denne Hofrätt åligganden icke äro så ansträngande

som de, hvilka hvila på advokatfiskalerne i de andre Hofrätterne, synes

mig dock skäl ej vara för handen till den af komiterade föreslagna skilnad i lönemkomstei.

dag anser nng derföre och da inkomsten af lösen för gravationsbevis, äfven

om denna komme att utgå med högre belopp än det af komiterade föreslagna, i allt

fall är så ringa, att densamma ej förtjena!- att tagas i beräkning, böra hemställa, att

advokatfiskalens i denne Hofrätt lön bestämmes till 2,500 kronor med höjning af 500

kronor efter fem års och af ytterligare 500 kronor efter tio års tjenstgöring, tillika med

de af komiterade föreslagna tjenstgöringspénningar 1,500 kronor.

Komiterade hafva föreslagit minskning af antalet notarier i Hofrätten till fyra.

Möjligen kunna i de öfrige Hofrätterne notariegöromålen skötas af två notarier på

hvarje afdelning; men i denne Hofrätt, der afdelning hvar annan vecka tjenstgör på

störa rummet och notariernas göromål följaktligen äro mera ansträngande än° desse

tjenstemäns i de andre Hofrätterne, synes denna inskränkning af notariernas antal icke

vara lämplig. Jag anser derför, såsom Hofrätten i sitt underdåniga utlåtande den 20

November 1873 föreslagit, antalet af dessa tjensteman böra bestämmas till sex. I fråga

om lönebeloppen för notarierne hafva komiterade anfört, att desse tjenstemäns befattningar

bolde beta aktas såsom förberedande tjenster för domareembeten och att notalicine

eg de utsigt till befordran vid öfver- eller underrätt. Riktigheten af denna

åsigt torde dock med skäl kunna betviflas. Den saknad af öfning i sjelfständigt

dömande, som åtföljer notariebefattning, medför i de flesta fall inom längre eller kortare

tid den verkan, att notarie blir olämplig för den egentliga domareverksamheten;

och den omständigheten, att en och annan notarie hittills vunnit befordran till domareembete

inom eller under Hofrätt, bevisar intet, enär desse under den tid, de innehaft

notarietjensten, endast föga utöfvat denna, utan i stället tjenstgjort såsom adjungerade

ledamöter i Hofrätt eller såsom underdomare. Vid sådant förhållande synes mig de af

komiteiade föreslagna lönebelopp allt för låga; och jag anser lönen böra bestämmas

till 2,000 kronor med de af komiterade föreslagna två ålderstillägg, hvardera å 500

kronor, jemte tjenstgöringspénningar 1,200 kronor.

Blundande komiterades förslag, att aktuarie- och arkivarie-beta tf ningarne måtte

förenas till en tjenst och att innehafvaren af denna måtte’erhålla uppdrag att redovisa

inflytande lösen och handhafva uppbörden af stämpelpapper, åberopar jag hvad ofvan

är anfördt angående olämpligheten att från sekreteraren till aktuarien öfverflytta åliggandet

att mottaga inkommande handlingar; och anser jag, beträffande aflöningen,

denna böra, såsom ock komiterade antagit, bestämmas lika med notaries samt alltså

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bil. Ako 1 till Kongl. Ma,j:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 61

utgå med 2,000 kronor lön jemte två ålderstillägg, hvardera å 500 kronor, samt tjenstgöringspenningar

1,200 kronor.

Komiterade hafva utan uppgifven grund föreslagit beloppet af fiskalernes tjenstgöringspenningar

till 900 kronor. Då det icke torde kunna nekas, att nämnde tjenstemäns

befattningar äro minst lika magtpåliggande som notariernes och tjenstgöringen

vid båda dessa slag af befattningar i allmänhet kan anses lika ansträngande, synas

mig fiskalernes tjenstgöringspenningar böra bestämmas lika med notariernes till

1,200 kronor.

I fråga om ersättning för renskrifningskostnad hafva komiterade, såsom det synes,

godtyckligt föreslagit, att för sådant ändamål borde tilldelas hvarje notarie 400 och

hvarje fiskal 200 kronor årligen. — Hofrätten har i sitt underdåniga utlåtande den 1

Maj 1874, i enlighet med tillförlitliga uppgifter och beräkningar, uppgifvit kostnaden

för renskrifning af domar och utslag, som expedieras af notarierne, till sammanlagdt

2,400 kronor samt utskrifningskostnaden för hvarje fiskal till 300 kronor. Skulle komiterades

förslag att inskränka notariernes antal till fyra bifallas, komrne anslaget åt

dessa till renskrifning att uppgå till 1,600 kronor, alltså 800 kronor mindre än behofvet

krafvel-; hvaremot, om notariernes antal bestämmes till sex, föreslagna ersättningsbeloppet

400 kronor till hvarje blir tillräckligt. Någon nedsättning i det af Hofrätten

föreslagna ersättningsbelopp åt fiskalerne bör icke heller ega rum.

Komiterade hafva, vid fråga om anslag till amanuenser in. m., antagit, att till

biträde åt sekreteraren och advokatfiskalen i denne Hofrätt endast en amanuens vore

behöflig. Då detta biträde ofta komme att samtidigt erfordras hos sekreteraren och

advokatfiskalen, skulle en sådan anordning, i synnerhet om sekreteraren bibehölles vid

åliggandet att mottaga inkommande handlingar, utan tvifvel medföra synnerlig olägenhet,

helst som sekreterarens och advokatfiskalens embetsrum äro belägna i olika våningar.

Som likväl komiterades förslag tyckes åsyfta rättighet för Hofrätten att efter egen

pröfning fördela det anslagsbelopp 3,500 kronor, som enligt förslaget skulle ställas till

Hofrättens förfogande, att användas till aflönande af amanuenser samt till semestervikariat

och extra ordinarie biträden, och föreslagna beloppet synes vara för ändamålet

tillräckligt, anser jag något vidare yttrande angående komiterades nyss nämnda antastande

icke erfordras.

Aflöningen till vaktbetjeningen är af komiterade föreslagen för vaktmästaren till

800 kronor och tjenstgöringspenningar 300 kronor samt för hofrättspost vid tillträdet

till 500 kronor och tjenstgöringspenningar likaledes 300 kronor. Med afseende å de

stegrade lefnadskostnaderne, anser jag dessa belopp otillräckliga och föreslår höjning

af tjenstgöringspenningarnes belopp till 400 kronor för hvarje.

Ehuru komiterade, vid fråga om vilkoren för åtnjutande af föreslagna löneförmånerna,

uttalat den åsigt att, på samma gång staten bör lemna innehafvare af behöflig

tjenstebefattning tillräcklig aflöning, staten ock eger fordra att tjenstemannen egnar sin

tid och sina krafter åt tjensten, i enlighet med hvilken åsigt komiterade ansett det böra

förbjudas tjenstemannen att mottaga annan tjenstebefattning utom Hofrätten, synas dock

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

komiterade, i synnerhet beträffande notarierne, hafva frångått nyss nämnda förutsättning

om statens pligt att lemna tjensteman tillräcklig aflöning. Skulle komiterades förslag

om lönebeloppen till åtskillige af tjenstemännen bifallas, torde det vara obilligt att

genom ett stadgande i ofvan antydda syftning beröfva dem tillfälle att genom innehafvande

af annan befattning fylla den brist i de för ett någorlunda sorgfritt lif nödiga

inkomster, som skulle uppstå genom fastställande af de utaf komiterade föreslagna aflöningar.

Komiterade hafva vidare bland vilkor för de föreslagna lönestaternas tillämpning

upptagit, att ledamot icke borde, utöfver de påsk- eller julferier, som äro eller varda

me dg i fn a, åtnjuta frihet från tjenstgöring längre tid hvart år än två månader under

sommaren. Så vida komiterade dervid åsyftat upphäfvande af den i 16 § sista mom.

af gällande arbetsordning medgifna rättighet för division att lemna en ledamot för måls

beredande till föredragning och afgörande befrielse från tjenstgöring på ämbetsrummet

under högst en vecka i sänder, anser jag mig böra erinra, att borttagande af denna

rättighet utan tvifvel skulle i hög grad inverka menligt på målens grundliga pröfning.

Icke sällan inkomma till Hofrätt mål åt den vidlyftiga och invecklade beskaffenhet, att

handlingarnes läsning samt en allsidig och genomgående pröfning af de i målet förekommande

rättsförhållanden upptaga en tid af flere dagar och sålunda svårligen kunna

medhinnas under de dagar, då tjenstgöringen å embetsrummet pågår och då ledamots

tid är upptagen ad andra måls beredande till föredragning samt lian dessutom har justering

af expeditioner i de af honom och andre ledamöter äfvensom af sekreterare

och fiskal föredragna mål. Dessutom medför rättsväsendets oafbrutna utveckling behofvet

af tid för studier, hvartill den årliga semestern, som för öfrigt skulle enligt

komiterades förslag i betydlig mån inskränkas, icke skäligen bör tagas i anspråk, såsom

afsedd till en behöflig hvila efter ansträngande göromål. Begagnandet af ifrågavarande

rättighet inverkar icke heller i någon mån på göromålens gång eller på antalet afgjorda

mål. Enligt komiterades förslag skulle stadgandet om utfärdande af skriftliga berättelser

i vädjade saker upphäfvas, i hvilket förslag jag anser mig böra instämma; men

befrielsen från detta åliggande skulle icke medföra så stor minskning i ledamots arbete,

att borttagandet af mera nämnda rättighet kunde ske utan följder, skadliga för rättsskipningen.

Vidare hafva komiterade föreslagit, jemte andra förändringar rörande ordnandet

af arbete inom Hofrätterne, dels att antingen antalet ledamöter å hvarje division måtte

nedsättas till tre eller och att domfört antal i Hofrätt bestämdes i vigtigare mål till

fem, i ringare till minst tre; dels ock att, då part anhåller om rådrum för besvärstalans

vidare utvecklande eller vid besvär eller vadeinlaga ej fogat fullständiga protokoll från

underrätt, det antingen borde förfaras så, att i vademål de felande handlingarna finge

under skriftvexlingen ingifvas och besvärsmål någon tid hvila i afvaktan på besvärens

och handlingarnes fullständigande eller ock genom anslag i Hofrättens förmak föreläggande

meddelas part att inkomma med fullständiga besvär och felande handlingar.

Då nytt förslag till rättegångsordning för närvarande lärer vara föremål för behandling,

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket, 1876. 63

anser jag icke nödigt att vidlyftigt orda öfver komiterades nu framstälda förslag, utan

tillåter mig att endast erinra följande.

Hvad då beträffar först omförmälda förslag, synas mig de al komiterade anförda

skal icke tala för någon ändring i nu gällande lagstadgande om domfört antal ledamöter

i Hofrätt. Det torde vara svårt, om icke omöjligt, att uppställa någon allmängiltig

grund för bestämmande af det antal, som bör anses lämpligast i detta afseende:

och komiterade, som icke heller synas hafva funnit någon dylik grund, hafva till stöd

för sin åsigt åberopat föredömen från främmande land, dervid de, utan att fästa, afseende

å förhållandena i Danmark och flera andra land, der antalet domare i öfverrätt

i allmänhet utgör fem, uteslutande fästat sig vid förhållandet i Norges stiftsöfverrätter,

hvarest dock både rättegångssättet och arbetsordningen äro väsentligen olika de för

Hofrätterna gällande. Det torde med allt skäl kunna antagas, att en mångsidigare

pröfning af ett mål och följaktligen större trygghet för parterne vinnes genom målets

granskning och öfvervägande af fem domare än af endast tre. Icke heller synes komiterades

åsigt, att tre ledamöter borde utgöra domfört antal i »ringare» mål förtjena

synnerligt afseende, enär gränsen emellan ringare-och vigtigare mål i många fall är

nästan omöjlig att uppdraga. Komiterade vilja sålunda hänföra till ringare mål alla

exsekutionsmål; men bland dessa förekomma stundom frågor af ganska invecklad beskaffenhet,

såsom vid klagomål om rätt till betalning ur köpeskilling för utmätningsvis

såld fastighet.

Beträffande komiterades förslag rörande sättet att förfara vid behandlingen ai mål,

der klagan blifvit reservationsvis förd eller underrättens protokoll saknas, anser jag

mig endast böra åberopa och förorda det i denna Hofrätt brukliga förfaringssätt att

genom preliminärt utslag förelägga klagande eller kärande att inom viss tid inlemna,

den förre fullständiga besvär och begge felande protokoll, vid äfventyr att målet i befintligt

skick företages till afgörande.

Komiterade hafva äfvenledes föreslagit att, i stället för läsning å embetsrummet

af handlingarne i ett föredraget mål, handlingarne borde före målets föredragning af

referent granskas af annan ledamot, till hvilken referenten öfverlemnat handlingarna

jemte promemoria der sådan funnes erforderlig. Ehuru det måste medgifvas, att komiterades

anmärkningar mot först berörda, hittills vanliga ordning för kontrollerande af

föredragningens läglighet och fullständighet kunna ega någon befogenhet, synes dock

denna ordning vara den enda, som medför, så vidt ske kan, fullkomlig säkerhet att ett

mål icke varder i följd af ofullständig eller måhända felaktig föredragning olägligt uppfart

adt af domstolen. Läsningen företages omedelbart efter föredragningen och under

det ledamöterne hafva alla delar af målet, såsom det blifvit föredraget, i friskt minne.

Den läsande är städse i tillfälle att begära och den föredragande att lemna alla de

upplysningar, som kunna erfordras. Genom den diskussion, som vanligen uppkommer

efter föredragningen, framstår någon gång målet från en helt annan synpunkt än den,

hvarur den föredragande uppfattat och framstäf förhållandena; och den ledamot, som

verkställer läsningen, är då i tillfälle att granska hvilken synpunkt är den rätta och

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

egna särskild uppmärksamhet åt det förhållande, som föredraganden förbisett eller

origtigt uppfattat. Alla de ledamöter, som deltaga i målets handläggning, hafva tillfälle

att sjelfve genom åhörande af handlingarnas läsning öfvertyga sig om föredragandens

rigtiga uppfattning af saken; hvilket ock torde vara nödvändigt, då alla äro lika

ansvarige för det gemensamma beslutet. Icke sällan kunde ifrån den dag, då ledamot,

till hvilken handlingarne i ett mål blifvit för granskning ahemnade, genomgått dessa,

lång tid förflyta till den dag, då föredragningen sker; och det kan svårligen antagas,

att denne ledamot, upptagen af arbete med egna mål jemte justering af egna och andres

expeditioner, vid den tid, då föredragningen omsider försigginge, egde så lifligt

minne af målets alla delar, att han kunde med säkerhet fullgöra den honom åliggande

.... . o sb

skyldigheten att öfvervaka föredragningens läglighet. Den af komiterade föreslagna

ordningen kunde i allt fall endast tillämpas i mål, tillhörande ledamots föredragning,

men vid mål, föredragna af sekreterare eller fiskal, måste den hittills vanliga ordningen

för föredragningens kontrollerande användas; hvarigenom uppkomme eu olikhet

vid behandlingen af mål, desto mindre lämplig som den till mindre säkerhet ledande

ordningen användes just i de mål, som gemenligen äro af största vigt, nemligen vademålen.

Dessutom torde det vara uppenbart, att föredragningsskyldig ledamots arbete

skulle genom föreslagna förändringen ökas till den grad, att han svårligen kunde hinna

att egna omsorgsfull behandling åt de till hans föredragning hörande, ännu mindre åt

de af andre ledamöter föredragna mål; hvilken svårighet skulle växa till omöjlighet

om komiterades förslag angående inskränkning i divisionsledamöternes antal jemväl

vunne bifall.»

Herr Assessoren Anderberg anförde:

»Hvad komiterade yttrat angående ordnandet af arbetet inom Hofrätten anser jag

för min del icke utgöra föremål för Hofrättens utlåtande, utom så vidt de af komiterade

förordade förändringar i detta afseende blifvit satta i sammanhang med eller såsom

vilkor för åtnjutande af de nya löneförmånerna, helst fullständigt utarbetadt förslag icke

föreligger och Eders Kongl. Maj:t dessutom den 9 Januari 1874 endast förordnat, att

frågan om lönereglering för tjenstepersonalen i Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Hofrätter

och i Krigshofrätten skulle till handläggning af komiterade öfverlemnas.

Beträffande nu först föreslagna aflöningen för presidenten och ledamöterne, finner

jag mig icke kunna frångå det af Hofrätten i dess underdåniga utlåtande den 20

November 1873 afgifna, på kända förhållanden grundade förslag om aflöningens hufvudbelopp,

men med afseende på komiterades förslag angående grunden för pensionernes

belopp samt om två ålderstillägg för assessorer, anser jag lönen för assessor vid tillträdet

kunna bestämmas till 3,200 kronor, samt ett arfvode af 500 kronor, i stället för

ålderstillägg å lönen, böra under samma vilkor som tjenstgöringspenningarne tilldelas

hofrättsråd efter fem års tjenstetid, äfven om han icke är ordförande å division.

Aflöningen blefve sålunda för assessor: lön 3,200 kronor, tjenstgöringspenningar 1,800

kronor med ålderstillägg å lönen efter fem års tjenstetid af 500 kronor och efter tio

år af ytterligare 500 kronor; och för hofrättsråd: lön 4,700 kronor, tjenstgöringspen
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 65

ningar 1,800 kronor samt efter 5 års tjenstetid arfvode af 500 kronor under samma

vilkor som tjenstgöringspenningarne.

I fråga om sekreteraren, advokatfiskal, notarierne, aktuarie- och arkivariebefattningarne

samt fiskalerne är jag ense med Assessoren Lindencrona, utom

vidkommande aflöningen, som med hänseende till pensionen torde böra bestämmas

sålunda:

för sekreteraren: lön 3,700 kronor med föreslagna två ålderstillägg samt derjemte

tjenstgöringspenningar 1,800 kronor, å hvilka sistnämnde må afdraga? 250 kronor för

inkomst af diariibevis;

för advokatfiskal: lön 3,000 kronor med föreslagna två ålderstillägg jemte tjenstgöringspenningar

1,500 kronor;

för tjensteman i notariegraden: lön 2,500 kronor med föreslagna två ålderstillägg

jemte tjenstgöringspenningar 1,200 kronor;

för fiskal: lön 2,000 kronor jemte tjenstgöringspenningar 1,200 kronor.

Beträffande ersättning för renskriftskostnaden, anslag till amanuenser, aflöningen

till vaktbetjeningen och lösen för expeditioner instämmer jag uti Assessoren Lindencronas

yttrande.

Hvad vidare angår de här förut ej vidrörda föreskrifter, som komiterade ansett

böra meddelas såsom vilkor för åtnjutande af de nya löneförmånerna, torde första vilkoret,

att embets- eller tjensteman vid Hofrätterne skall vara underkastad förflyttning

till annan tjenstgöringsort, icke i allmänhet vara lämpligt, såvida meningen är, att sådan

förflyttning må kunna när som helst ega rum. Exempel från Preussen, der domarena äro

underkastade dylik förflyttning, torde böra afskräcka från införande af detta system,

hvarigenom en domares sjelfständighet i betänklig grad äfventyras.

Vidkommande tredje vilkoret att sommarferierne skola inskränkas till två månader,

synes mig detta icke vara billigt eller ens klokt, helst en semester af tre månader

sedan lång tid tillbaka ansetts väl behöflig och arbetet i Hofrätterne ingalunda blifvit

mindre utan tvärtom'' mera ansträngande än under äldre tider; och finner jag, i afseende

på föreskrifterne i fjerde och femte momenten, ej skäl till andra bestämmelser

om semestertiden för sekreteraren, advokatfiskalen samt aktuarien och arkivarien, än

som kunna blifva stadgade för Hofrätternes öfrige tjensteman.

Nionde vilkoret, att uppflyttning till högre lön genom ålderstillägg endast må

ega rum, så framt embets- eller tjenstemannen pröfvas vara förtjent af sådan löneförhöjning,

förekommer mig nästan kränkande för en domare, som funnits värdig att blifva

ledamot i öfverrätt. Skulle än något särskildt fall hafva inträffat såsom anledning till

upptagande af detta vilkor, hvarom jag saknar kännedom, torde dock i allmänhet domarena

i rikets öfverrätter hittills icke hafva gjort sig förtjente af en dylik pröfning och

påminnelse om sina pligter. Detta vilkor kan äfven verka derhän, att domarens sjelfständighet

minskas.

Bill. till Rilcsd. Prof. 187(5. 1 Sciml. 1 Afd.

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

I fråga om tionde vilkoret, att ordförande å division skulle deltaga i föredragning

af vädjade saker, instämmer jag uti Assessoren Lindencronas yttrande: och finner jag

ej fog till anmärkning emot de uppstälda vilkoren i öfrig!.»

Kongl. Hofrättens samtlige öfrige Herrar ledamöter förenade sig uti Herr Assessoren

Anderbergs åsigt: och beslöt Kongl. Hofrätten följande underdåniga utlåtande. Se

Civilt registratur.

Ut supra.

In tid em

L. Wildborg.

STORMÄKTIGSTE, ALLERNÅDIGSTE KONUNG!

Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Majrts nådiga remiss å underdånigt betänkande

och förslag angående lönereglering m. in. vid rikets Hofrätter och Krigshofrätten,

afgifvet af i nåder förordnade komiterade den 12 December 1874, får Krigshofrätten

underdånigt utlåtande i anledning af samma betänkande och förslag, så vidt

de - angå Krigshofrätten, härmed afgifva.

Sedan komiterade uti ifrågavarande betänkande och förslag först afgifvit utlåtande

angående regleringen af lönerne för einbets- och tjenstemännen inom rikets tre Hofrätter

och dervid yttrat sig angående, bland annat, tjenstgöringspenningar, j^ensionsbelopp,

ålderstillägg och vilkoren för sådant tillägg, ferier och semester, aflöningsbelopp,

särskilda vilkor och bestämmelser för af komiterade föreslagna löneförmåners åtnjutande,

tjensters förening, pensionsålder och skyldighet att afgå med full jiension

samt om föreskrifters meddelande angående vilkor för nya staternas tillämpning, så—,

och efter det komiterade förmält, hurusom Krigshofrätten i underdånig skrifvelse den

2o November 1873, med anhållan om förbättring i Hofrättens civile embets- och tjenstemäns

löneförmåner, i sadant afseende dels anfört, att Ivrigshofrättens civile embetsed!

tjenstemäns aflöning, enligt hittills gällande stat och särskilda föreskrifter, utgått

på följande sätt:

1 Krigshofrättsråd, lön...........................

.......... 2,628 Rall-

lönefyllnad..................

......... 1,872:—

4.500: —

1 Sekreterare, lön ..................................

.......... 1,971:—

lönefyllnad ........................

......... 529:—

2,500:—

samt dessutom

renskrifningsarvode .

ISO:—

1 Krigsfiskal, lön............................

1,971:—

lönefyllnad ......................

.......... 529:—

2,500: —

s. 67 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 67

2 Kanslister hvardera, lön...................................

487,5 0

lönefyllnad .....................

287:—

Summa

774,50

1,549:-

1 Väbel eller vaktmästare, lön .........................

328,5 0

lönefyllnad..............

188:—

516,50

1 Hofrättspost, lön ................................................

218:—

lönefyllnad.................................

158:—

376:—J

hvarjemte funnes ett anslag till gratifikation......

ISO:—

penningar.

samt att genom Kongl. Brefven den 21 Maj och den 7 September 1869 samt den 20

Maj 1870 blifvit bestämdt, att kanslistbefattningarne och eu vaktmästaresyssla skola

indragas, de förra vid innehafvarnes och den senare vid endera vaktmästarens afgång;

att för ombesörjandet af renskrifningen inom Krigshofrättens kansli och krigsfiskalsexpeditionen,

hvilken renskrifning för närvarande bestrides al kanslisterna, arfvoden

skola utgå till sekreteraren med 800 R:dr, deraf han på grund af Kongl. Brefvet den

7 September 1869 redan uppbär ofvannämnda 150 R:dr, och till krigsfiskalen med 200

R:dr; och att, då den ena vaktmästare^ensten indrages, den qvarvarande vaktmästarens

lön skall höjas till 600 R:dr utan beräkning af ljuspenningar;

dels oek, enär Krigshofrätten, som delade den åsigt att lönen borde efter viss, bestämd

tjenstetid med visst belopp ökas och utgå hufvudsakligen såsom fast lön och

till någon mindre grad såsom tjenstgöringspenningar, hvilka sistnämnda skulle tillkomma

den ordinarie innehafvare!! af embete eller tjenst, då han vore i utöfning al

sin befattning, men för den tid, han af en eller annan orsak åtnjöte tjenstledighet, den,

som under tjenstledigheten embetet eller tjensten bestridde, hemställt:

att årliga aflönino-en för Krigshofrättens civile embets- och tjensteman måtte fastställas

sålunda:

Lön. Tjenstgör.penn. Summa.

Krigshofrättsrådet ....................... ........... 4,500: — 1,000: 5,500:

Sekreteraren ......................................... 2,800: •— 700: 3,500:

Krigsfiskalen............................................. 2,800:— 100: 3,500:

och att den lästa lönen för en hvar af dem skulle ökas genom ålderstillägg efter fem

års tjenst med 500 R:dr, samt

att, beträffande de två kanslisttjensterna, enär dessa skola vid nuvarande innehafvares

afgång indragas, begge kanslisterna måtte, hvardera, med bibehållande såsom pension

af de löneförmåner, hvaraf han för närvarande är i åtnjutande, eller 793 R:dr 70

öre (ljuspenningar^ inberäknade), på allmänna indragningsstaten öfverflyttas, och att,

då vid sådant förhållande ombesörjandet af renskrifningen inom Krigshofrättens kansli

och krigsfiskalsexpeditionen skall af sekreteraren och krigsfiskalen öfvertagas, de för

detta ändamål redan bestämda arfvoden, för sekreteraren 800 och för krigsfiskalen 200

R:dr, måtte derefter få utgå; —

s. 68 Kontrollera mot PDF

68 Bil. 2\.o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 7, om Statsverket 1876.

hafva komiterade, hvilka vid granskning af Krigshofrättens förslag ansett sig skyldige

att, likasom vid liehandlingen af de öfriga Hofrätternas förslag, icke endast fästa

afseende å behofvet af en förbättring i embets- och tjenstemännens lönevilkor, utan

tillika tillse i hvad män de med befattningarne förenade arbetens mängd och betydenhet

kunde anses taga tjenstemännens tid och krafter i anspråk, samt till vinnande af upplysning

i detta hänseende tagit kännedom af Justitie-kanslers-embetets den 31 Juli

18t4 afgifna underdåniga memorial, i hvad det anginge Krigshofrättens arbetsredogörelse

för år 1873, angående Krigshofrätten sig utlåtit,

_ att ovedersägligt vore, att den utgift staten måste vidkännas för aflöningen af

Krigshofrättens embets- och tjensteman vore högst betydlig i förhållande till det arbete,

nämnde Hofrätt hade att utföra;

att inom ett större embetsverk ett dylikt missförhållande kunde rättas genom indragning

af öfverflödiga tjenster, men någon minskning i antalet tjensteman utöfver

hvad redan vore beslutadt här icke torde nu kunna ega rum på annat sätt än genom

hela Krigshofrättens indragning, hvilken fråga läge utanför det uppdrag, komiterade

erhållit;

att, vid sådant förhållande och då staten icke lämpligen borde vidkännas förökade

kostnader för ifrågavarande institution, komiterade funne sig icke kunna tillstyrka det

af Krigshofrätten framställda förslaget till löneförbättring för dess embets- och tjensteman;
att,

, dä likväl de hittills bestådda lönerna icke under nu varande prisförhållanden

kunde tillförsäkra innehafvarne en oberoende utkomst och Krigshofrättens arbeten tvifvelsutan

kunde fortgå utan hinder deraf att Hofrättens embets- och tjensteman tillika

hade annan sysselsättning, komiterade ansåge sig bura förorda det undantagsstadgande

för nämnda embets- och tjensteman, att dem måtte, efter Krigshofrättens bepröfvande,

tillåtas att jemväl innehafva tjenstebefattningar utom Hofrätten, samt att. då de sekreteraren

och krigsfiskalen tillförsäkrade löneinkomster icke till fullo kunde dem till

godo komma för än de nuvarande kanslisterna ur tjenst afgått, komiterade biträdde

det af Krigshofrätten framställda förslaget, att nämnda kanslister, af hvilka den ena.

född år 1802, blot J827 till kanslist utnämnd och den andre, född 1810, inträdde i

statens tjenst 1830, måtte på allmänna indragningsstaten öfverflyttas med pension, motsvarande,

de för en hvar af dem uppgiga aflöningsförmånerna 793 kronor 70 öre; samt

att, i enlighet med hvad sålunda är vordet anfördt, komiterade hemställde,

att de två vid Krigshofrätten nu anställde kanslisterna måtte på allmänna indragningsstaten

öfverflyttas med årlig pension af 793 kronor 70 öre hvardera;

att de enligt särskilda nådiga förordnanden för Krigshofrättens civile embets- och

tjensteman afsedda aflöningsbelopp måtte, under förbehåll att all inom Krigshofrätten

förefallande renskrifning ombesörjes af vederbörande tjensteman, i stat uppföras, med

lämplig fördelning i egentlig lön ocli tjenstgöringspenningar efter de grunder och under

enahanda vilkor för tjenstgöringspenningarnes åtnjutande, som i afseende på rikets

Hofrätter blifvit föreslagna, sålunda:

s. 69 Kontrollera mot PDF

Bil N:o 1 till Kongl. Mcij:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 69

Lön. Tjenstgöringspengar. Summa.

Krigshofrättsrådet..

..... 3,300: —

1,200: —

4,500: —

Sekreteraren..............

. . 2,500: —

800: —

3,300: —

Krigsfiskalen............

..... 2,000: —

700: —

2,700: —

Vaktmästaren............

..... 600: —

600: —

dock att för vaktbetjeningen hittills bestådda löner jemte ljuspenningar måtte fortfarande

utgå till dess redan bestämd reglering kunde ega rum;

att Krigshofrättens civile embets- och tjensteman måtte, efter Krigshofrättens bepröfvande,

tillåtas att jemväl innehafva tjenstebefattningar utom Hofrätten;

att de för embets- och tjensteman vid rikets Hofrätter föreslagna skyldigheter och

rättigheter i afseende på afskedstagande och pensionering måtte jemväl för Krigshofrättens

civile embets- och tjensteman blifva gällande; samt

att bifogadt förslag till aflöningsstat för Krigshofrätten, litt. G, måtte i nåder

fastställas.

Hvad nu först beträffar komiterades yttrande, att den utgift, staten måste vidkännas

för aflöningen af Krigshofrättens embets- och tjensteman, är högst betydlig i förhållande

till det arbete, Krigshofrätten har att utföra, är detta visserligen för närvarande, om

man fäster sig endast vid de egentliga målens antal, obestridligt, och då Krigshofrätten

afgaf dess utlåtande angående löneförbättring för dess civile embets- och tjensteman,

åberopades ej heller göromålens myckenhet än mindre deras förökande mot i förra tider,

utan grundades Krigshofrättens tillstyrkande af förhöjning i aflöningen för krigshofrättsrådet,

sekreteraren och krigsfiskalen på den åsigt, att personer, hvilka i statens

tjenst användas, skola så aflönas att de, hvar efter sin ställning, någorlunda må kunna

reda sig i sin utkomst med den bestådda aflöningen samt att detta ej kunde ske med

den aflöning, hvaraf Krigshofrättens embets- och tjensteman för närvarande äro i åtnjutande.

Det i sig sjelf lyckliga förhållandet att målens antal i Krigshofrätten under

senare tid minskats kunde väl inverka på fråga om Hofrättens behöflighet, men borde

ej verka menligt på aflöningen för embets- och tjenstemännen, hvilka, ehvad målen

äro många eller få, skola vara till hands för tjenstens förrättande och behöfva lika

mycket för sin utkomst. Krigshofrätten tvekade således ej att för dess, i förhållande

till lefnadsomkostnaderne, illa aflönta embets- och tjensteman föreslå löneförbättring,

dock, just till följd af inskränkningen i göromålen, till vida mindre belopp, än som

antogs komma att i allmänhet från motsvarande embetsverk för embets- och tjenstemännen

derstädes föreslås, hvilket ock sedermera, vid betraktande af öfriga Hofrätternas

afgifna förslag, synts vara förhållandet, och under förutsättning af hvad ansågs

gifvet, att nemligen, derest förökade löner beviljades embets- och tjenstemännen hos

Krigshofrätten, dessa ej finge innehafva annan befattning i statens tjenst.

Komiterade hafva äfven, på sätt ofvan är antydt, funnit att de hittills bestådda

lönerna icke kunna tillförsäkra innehafvarne oberoende utkomst och derför, ehuru af
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

styrkande Krigshofrättens förslag till löneförbättring, förordat att Krigshofrättens civile

embets- och tjensteman må, efter Krigshofrättens bepröfvande, tillåtas att jemväl innehafva

tjenstebefattningar utom Hofrätten.

Ehuru Krigshofrätten förmenar sig kunna antaga att, derest en ny härordning, grundad

på allmän värnepligt, komme till stånd och en omgestaltning af hvarjehanda dermed

sammanhang egande förhållanden torde ske, göromålen ej blott vid Krigsrätterna

utan ock hos Krigsöfverdomstolen komme att ej obetydligt förökas och i följd deraf

giltigheten af de för afslag å löneförbättring nu anförda skäl i väsendtlig mån förminskas,

finner Krigshofrätten sig likväl, under förutsättning att, såsom komiterade tillstyrkt,

Krigshofrättens civile embets- och tjensteman medgifvas rättighet att äfven innehafva

tjenster utom Hofrätten samt den nuvarande aflöningen uppföres i stat, icke för närvarande

böra vidhålla den gjorda begäran om förändring i samma aflöning annorlunda

än komiterades förslag innehåller och Krigshofrätten härnedan underdånigst vågar föreslå;

hemställande Krigshofrätten i sammanhang härmed, huruvida ej, vid frågan om

bestämmelsen för innehafvande af tjenst utom Krigshofrätten, i stället för det af komiterade

begagnade uttrycket »efter Krigshofrättens bepröfvande» kunde användas ordställningen:

der tjensten ej är för tjenstgöringen i Krigshofrätten hinderlig, hvarigenom,

då till exempel fråga vore om krigshofrättsrådet, Krigshofrättens öfrige ledamöter icke

sättas i den obehagliga nödvändighet att ovilkorligen och således äfven i fall, der det

vore uppenbart att förenandet af tjenster utan olägenhet kunde ske, pröfva huruvida

en dess ledamot skulle få innehafva annan tjenst, för hvilken pröfning dessutom särskild

civil ledamot skulle erfordras.

I afseende på embets- och tjensteman i rikets Hofrätter hafva komiterade, hvilka

icke funnit sill'' hafva skäl att afvika från hvad Hofrätterna angående så kalladt ålderstillägg

föreslagit och hvad i vissa redan gällande aflöningsstater finnes bestämdt derom

att sådant tillägg skulle, efter fem och i vissa fall ytterligare efter tio års tjenstgöring,

kunna erhållas, tillstyrkt:

»att, der förhöjd aflöning efter viss tids fortsatt innehafvande af samma tjenst anses

böra medgifvas, tidpunkten för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem

års och för ytterligare förhöjning, om sådan eger rum, efter tio års tjenstgöring, på det

sätt likväl att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret

näst efter det den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd samt att förhöjningen

sker endast på lön, icke på tjenstgöringspenningar»; och anföra komiterade vidare i

afseende på ålderstillägg, bland annat,

»Uppflyttning till högre lön efter vissa tjensteår bör dock icke betraktas såsom eu

vid tjenstens erhållande vunnen rättighet utan endast såsom en förmån, hvilken genom

verklig tjenstgöring och dervid visad duglighet och välförhållande kan förvärfvas;»

på grund hvaraf komiterade tillstyrka:

»att löneförhöjning efter viss tids tjenst icke må tillträdas med mindre Hofrätten

eller, för de med Kongl. fullmakt försedde, Kongl. Maj:t, efter anmälan af Hofrätten,

s. 71 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 71

pröfvar tjenstemannen vara genom fortsatt tjenstgöring och derunder ådagalagd fortfarande

duglighet och välförhållande förtjent af löneförhöjning.»

Att, såsom komiterade, finna Krigshofrättens civile embets- och tjensteman icke

förtjenta af en sådan förmån, synes vara väl hårdt.

Komiterade hafva ansett, att Krigshofrättens göromål så väl till mängd som betydenhet

ej äro af beskaffenhet att böra tillskynda embets- och tjenstemannen löneförbättring.

I fråga om mängden af göromål har Krigshofrätten redan här ofvan uttalat

sin åsigt. Hvad betydenheten åter af de mål, som handläggas, angår, vågar Krigshofrätten

påstå att densamma ej är så ringa, som komiterade föreställa sig, helst några

fä större mål ofta kunna vara vida besvärligare, än en mängd smärre. Fastän nu

målens antal ej är stort, deri tjenstemännen naturligtvis ej hafva någon del, böra

val dessas duglighet och bemödanden att rätt verka, hvar en på sin plats, ej ringaktas

och torde alltså statens i Krigshofrätten anställde tjenare, då de pligttroget och med

duglighet under eu följd af år förrättat sina tjenster, icke böra uteslutas från förmånen

af ålderstillägg, hvilken enligt hvad komiterade sjelfva säga, endast kan förvärfvas genom

»verklig tjenstgöring och dervid visad duglighet och välförhållande.» Vore det.

till exempel, med rättvisa och billighet öfverensstämmande, att Krigshofrättens nuvarande

civile ledamot och nuvarande ordinarie krigsfiskal, — af Indika den förre detta

är varit i Krigshofrätten anställd 40 år, deraf 8 år såsom sekreterare och 22 år såsom

krigshofrättsråd, samt tjenstgjort under tider, då göromålen inom Krigshofrätten voro

ganska ansträngande för blott en enda föredragande ledamot, samt den sednare i 15 år innehaft

krigsfiskalstjensten, -- der de fortfarande utöfva sina befattningar och befinnas så

hafva skött dem att, under enahanda förhållanden, ålderstillägg borde andra embetsed!

tjensteman beviljas, ej skulle tillerkännas den med ålderstillägget afsedda belöning

för flerårigt och väl förrättadt arbete? Skulle, beträffande krigshofrättsrådet, den invändning

göras, att för hofrättsråd i rikets Hofrätter ålderstillägg ej är vordet tillstyrkt,

torde densamma dock med allt skäl kunna lemnas utan afseende, enär krigshofrättsrådet

skulle komma i åtnjutande af mindre aflöning än den ej allenast hofrättsråd i rikets

Hofrätter — hvilka dessutom, då de vid befordran från assessorsbefattning tillträda

den högre hofrättsrådslönen, bekomma förhöjning i sin förut åtnjutna ledarnotslön —

utan ock assessorer i samma Hofrätter, för hvilka ålderstillägg är tillstyrkt, skulle tillgodokomma.

Hos Eders Kongl. Maj:t vågar alltså Krigshofrätten underdånigst hemställa, att

ålderstillägg, under enahanda vilkor, som för rikets Hofrätters embets- och tjensteman

äro af komiterade tillstyrkte, måtte medgifvas krigshofrättsrådet, sekreteraren och krigsfiskalen

i Krigshofrätten med 500 kronor till dem hvardera. Krigshofrätten har i sitt

ofvan åberopade utlåtande tillstyrkt sådant ålderstillägg efter 5 års innehafvande af

samma tjenst. Skulle nu, med fästadt afseende å de anmärkta särskilda förhållanderna

med göromålen inom Krigshofrätten, Krigshofrättens civile embets- och tjensteman anses

äfven härutinnan icke böra komma i åtnjutande af fullt samma förmån, som förunnas

embets- och tjensteman i andra embetsverk, anhåller Krigshofrätten underdånigst,

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

att ålderstillägg måtte åtminstone medgifvas Krigshofrättens meranämnda embets- och

tjensteman efter 10 års innehafvande af tjensten.

Då komiterade, hvilka erkänt billigheten deraf, att tillfälle till någon tids ledighet

årligen beredes embets- och tjensteman, i fråga om embets- och tjenstemännen i rikets

Hofrätter tillstyrkt,

att ledamot i Hofrätt må åtnjuta frihet från tjenstgöring två månader under sommaren,

att sekreterare och advokatfiskal vid rikets Hofrätt, der det utan olägenhet ske

kan, må åtnjuta ledighet eller så kallad semester under högst en och en half månad

årligen vid tid Hofrätten bestämmer, och

att de med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar må behållas af ordinarie

innehafvaren under tjenstgöring samt nyssomförmälda ledighet eller semester äfvensom

af, bland andre, sekreterare och advokatfiskal under högst en månads tid hvarje

år i händelse af verklig sjukdom, men afstås vid annan ledighet till den, som embetet

eller tjensten förrättar,

samt komiterade angående Krigshofrätten hemställt, att de för Krigshofrättens civile

embets- och tjensteman afsedda aflöningsbelopp må i stat uppföras med lämplig

fördelning i egentlig lön och tjenstgöringspenningar efter de grunder och enahanda

vilkor för tjenstgöringspenningarnas åtnjutande, som i afseende på rikets Hofrätter

blifvit föreslagne, torde deraf kunna för visst antagas att, derest komiterades förslag

blifver gilladt, äfven Krigshofrättens civile embets- och tjensteman komma i åtnjutande

af enahanda årlig tjenstledighet, som för rikets Hofrätters ledamöter, sekreterare

och advokatfiskal^’ är vorden tillstyrkt, hvilket ock synes vara med all billighet

öfverensstämmande, då Krigshofrättens embets- och tjensteman eljest, huru trängande

behofvet af ledighet än vore, aldrig skulle kunna erhålla någon sådan utan att

af den svaga aflöningen afstå tjenstgöringspenningarne under ledighetstiden; och får

Krigshofrätten, för hvilken anslag till vikariatsarfvoden ej är i stat uppfördt, underdånigst

hemställa, att för den tid krigshofrättsrådet, sekreteraren eller krigsfiskalen åtnjuter

ledighet eller semester här är nämnd, vikariatsarfvoden, motsvarande tjenstgöringspenningarne

under den tid ledigheten varar, måtte af statsmedlen utgå; öfverlemnande

derjemte Krigshofrätten underdånigst till Eders Kongl. Maj:ts nådiga bepröfvande

huruvida ej krigshofrättsrådets årliga tjenstledighet skulle kunna bestämmas blott

till en och en half månad, men deremot, med afseende å hans jemförelsevis ringa löneförmåner,

honom förunnas att, lika med sekreteraren och krigsfiskalen, der han af

verkligt sjukdomsförfall hindras från tjenstgöring, under en månad årligen behålla

tjenstgöringspenningarne och att vikariatsarfvode äfven under denna tid kunde af statsmedel

utbetalas.

I afseende på frågan om pensionsbelopp, pensionsålder och skyldighet att afgå

med full pension, i hvad den rörer Krigshofrättens civile embets- och tjensteman, får

Krigshofrätten underdånigst till Eders Kongl. Maj:ts nådiga bepröfvande öfverlemna

bestämmandet efter enahanda grunder, som fastställas för rikets Hofrätter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

y

Bil. A:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 73

Slutligen tillåter sig lvrigshofrätten underdånigst fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga

uppmärksamhet på ett, fastän rörande fråga om en ringa utgift för staten, för Krigsliofrätten

ej ovigtig! förhållande.

För närvarande har Krigshofrätten, på sätt ofvan omförmälde redogörelse för

Krigshofrättens stat utvisar, ett årligt anslag af 150 kronor, att användas till gratifikationer.

Detta anslag hafva komiterade i dess utlåtande förbigått och detsamma ur föreslagna

staten uteslutit.

Anslaget, hvarmed egentligen afsågs gratifikationer både till e. o. tjensteman och

e. o. vaktbetjente, tiar på sednare tider, då e. o. vaktbetjente ej varit hos Krigshofrätten

anställde, användts till gratifikationer åt e. o. tjensteman, som i Krigshofrätten

tjenstgjort.

Då Krigshofrättens ordinarie tjenstemannapersonal kommer att utgöi’as endast af

sekreteraren och krigsfiskalen, är det af vigt att någon e. o. tjensteman är fästad vid

verket för att vara till hands för biträde i hvarjehanda fäll, såsom, till exempel, der

sekreteraren skulle af tillfällig sjukdom eller annat laga förfall vara förhindrad att fölen

eller ett par dagar förrätta sin tjenst. Skulle sådant förfall för sekreteraren inträffa

å en Hofrättens sessionsdag, kunde, enär sekreteraren är protokollsförande hos Hofrätten,

session ej hållas. Saken är ej hjelpt dermed, att sekreteraren af sin lön godtgör

den tjenstförrättande. Krigshofrätten måste hafva en viss behörig tjensteman att

vid sådant fall påräkna, och derför, äfvensom för tillgång på en tjensteman till biträde,

der renskrifvares användande ej må vara lämpligt, behöfves att, såsom redan är nämndt,

en e. o. tjensteman fästes vid Hofrätten, hvilket i ett embetsverk, der utsigt till befordran

är ytterst ringa, ej kan ske utan att ett arfvode eller en gratifikation, om ock

ringa, bestås; och är det för sådant ändamål Krigshofrätten underdånigst anhåller, att

det ifrågavarande årliga anslaget af 150 kronor fortfarande ställes till Krigshofrättens

förfogande.

Den remitterade handlingen återställes i underdånighet.

Med djupaste vördnad, nit och trohet framhärda

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Majrts

underdånigste, tropligtigste

tjenare och undersåter

J. F. Sandels.

J. Rhodin. P. E. Ahlgreu. Malte Roos.

Thor b. Motén.

Stockholm den 30 April 1875. j, A. Waiunsteen.

Bill. till Rihsd. Prof. 1876. 1 Sami. 1 Afd.

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:c 1, om Statsverket 1876.

Utdrag af protokollet öfver Justitie-departements-ärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott

Fredagen den IT December 1875,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

"Weidenhielm,

Loven,

Friherre von Otter,

Forssell.

2:o.

Herr Justitie-statsministern anförde vidare:

»Vid underdånig föredragning den 11 December 1874 af inkommen framställning

om reglering af Öster- och Vester-Dalarnes domsagor, förklarade Eders Kongl. Maj:t,

att de af såväl befolkningen som vederbörande myndigheter åberopade förhållanden

satte ändamålsenligheten af en delning af nämnde domsagor utom tvifvel, samt att, då

nåa-ot antasliat förslås; att af dessa domsagor bilda tre icke kunnat framställas, endast

det af myndigheterne äfvensom af de fleste menigheterne förordade förslaget att af

hvardera domsagan bilda två förtjenade att komma under öfvervägande; men enär i

följd af den under år 1874 skedda regleringen af häradshöfdingarnes aflöningsförmåner

en delning af Vester-Dalarnes domsaga skulle under nuvarande innehafvarens tjenstetid

sannolikt ådraga statsverket en utgift, för hvilken icke vunnes motsvarande fördel,

fann Eders Kong!. Maj:t annan åtgärd i anledning af den ifrågasatta delningen af

Vester-Dalarnes domsaga icke böra då vidtagas, än att Svea Hofrätt anbefalldes, att,

då domare-embetet i sistnämnda domsaga blefve ledigt och innan beslut om ledighetens

kungörande fattades, till Eders Kongl. Maj:t inkomma med förnyad underdånig

anmälan i förevarande ämne.

Genom enskilda motioner vid 1875 års riksdag väcktes sedermera förslag om

anvisande af nödiga medel för åstadkommande af Vester-Dalarnes domsagas delning i

två, innefattande den ena Malungs och Nås nuvarande tingslag samt den andra Grangärdes,

Norrbärkes och Söderbärkes tingslag. Jemte åberopande af den i protokollet

s. 75 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 75

öfver Justitie-departements-ärenden den 11 December 1874 intagna utredning, hvilken

blifvit bifogad Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets

tillstånd och behof, anfördes vidare till stöd för berörda förslag, att nuvarande

innehafvaren af Vester-Dalarnes domsaga skulle vara benägen att. för sin del medgifva

den ifrågasatta delningen af denna domsaga, så att utöfver beloppet af en ny häradshöfdingelön

någon kostnad för statsverket ej skulle af delningen förorsakas; och anhöll

Riksdagen, som för genomförande af förändrad reglering af Oster-Dalarnes domsaga

ökade anslaget till häradshöfdingarnes löner med 4,500 kronor, uti underdånig

skrifvelse den 3 Maj innevarande år, att Eders Kong]. Maj:t täcktes till 1876 års

Riksdag låta utreda, huruvida icke äfven Vester-Dalarnes domsaga kunde, utan afvaktande

af nuvarande innehafvarens afgång, på föreslaget sätt delas utan annan kostnad

för statsverket än den, som utaf behofvet af ytterligare en häradshöfdingelön föranleddes.

Med anledning häraf och i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts beslut den 21 sist—

lidne Maj har från domhafvanden i Vester-Dalarnes domsaga, Häradshöfdingen, Riddaren

af Eders Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden Emil Victor Rudolf Leopold Königsfeldt

infordrats yttrande, huruvida och på hvilka vilkor han vore villig medgifva en sådan

delning af domsagan, att Grangärdes, Norrbärkes och Söderbärkes tingslag komme att

utgöra en domsaga samt Malungs, Lima och Äppelbo jemte Nås, Järna och Flöda

tingslag likaledes en domsaga.

Till svar härå har Häradshöfdingen Königsfeldt anfört: att han, i händelse den

ifrågasatta delningen komme till stånd, ämnade göra anspråk på att få bibehållas

vid den delen, som komme att bestå af Grangärdes, Norrbärkes och Söderbärkes tingslag;

att han vore villig underkasta sig en sådan domsagans delning, som nyss nämnts,

dock under det vilkor, att han utöfver lönen 4,500 kronor erhölle i tjenstgöringspenningar

och förvaltningskostnadsbidrag tillsammans 2,900 kronor eller 1,000 kronor mindre

än anslaget för hela domsagan; att detta anspråk härledde sig från flera orsaker,

nemligen dels den oerhörda prisstegring å alla lifsförnödenheter, som egt rum jemväl

under innevarande år och som gjorde orten till en af de dyraste i hela riket; dels

medhjelpares och skrifvares anspråk på högre ersättning än de hittills åtnjutit; dels

ock den förhöjda skjutslegan, som i ganska väsentlig mån bidroge till ökande af kostnaden

för domsagans skötande; att sportlerna för den del af domsagan, han skulle bibehålla,

icke kunde beräknas till mera än 1,500 kronor; att årliga inkomsten följaktligen skulle

uppgå till omkring 8,900 kronor; att likväl, sedan derifrån dragits kostnaderna för

domsagans skötande, d. v. s. aflöning och underhåll åt medhjelpare och skrifvare samt

resekostnad och skrifmaterialier, behållningen blefve högst 5,500 kronor, hvilket icke

torde vara för stor ersättning för utöfvande af en landtdomares både ansvarsfulla och

mödosamma kall; och att, om hans framställning beträffande lönevilkoren ej bifölles,

han gjorde anspråk på att varda bibehållen vid Vester-Dalarnes domsaga odelad, enär

han, efter det häradshöfdingarnes löneförmåner numera blifvit definitivt reglerade, ansåge

sig icke skyldig att mot sin vilja underkasta sig en ny reglering.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

Uti afgifvet underdånigt utlåtande har Svea Hofrätt, som fortfarande funnit den

ifrågasatta delningen önskvärd, ansett densamma icke medan Königsfeldt vore innehafvare

af domsagan kunna genomföras annorlunda än i enlighet med de vilkor, hans

afgifna yttrande innehölle; i följd hvaraf och då häradshöfdingelönen 4,500 kronor tillika

med de 1,000 kronor, Königsfeldt förmält sig vilja afstå af de för hela domsagan

nu anslagna tjenstgöringspenningar och förvaltningskostnadsbidrag, syntes vara otillräckliga

för att jemte de sportler, som kunde vara att påräkna från de tingslag, hvaraf

den nybildade domsagan skulle komma att bestå, erbjuda en blifvande domare i

denna domsaga nödig utkomst, Hofrätten hemställt, att de medel, som för åstadkommande

af tillräcklig aflöning åt en domare i samma domsaga ytterligare erfordrades,,

måtte beredas innan den ifrågasatta delningen egde rum.

Till komitén för utarbetande af förslag till ny reglering af häradshöfdingarnes

löneförmåner hade Häradshöfdingen Königsfeldt uppgifvit de årliga utgifterna för hela

domsagan till 3,550 kronor, dock med anmärkning af.honom, dels att dervid upptagits

kostnad för endast ett juridiskt biträde, ehuru Königsfeldt ända till den 1 Februari

1872 haft två biträden samt han troligen snart måste skaffa sig ett ytterligare biträde,

emedan göromålen understundom vore väl mycket ansträngande för två personer, dels

ock att skjuts beräknats efter endast en häst; och hade vid regleringen af häradshöfdingarnes

löneförmåner utgiftsbeloppet för hela domsagan beräknats till 4,908 kronor.

Enligt de grunder, som förut varit gällande, och med iakttagande deraf, att, enligt

hvad Häradshöfdingen Königsfeldt upplyst, kostnaden för förvaltningen af de begge

föreslagna nya domsagorna torde kunna upptagas till ungefärligen lika stort belopp

för hvardera domsagan, skulle beräkningen af löneförmånerna utfalla sålunda:

Malungs och Nås tingslag.

Lön.....................................................................

Tjenstgöring spenningar:

för 24,965 innevånare å 10 Kull- per 1,000

» 5 gröfre brottmål ä 10 R:dr....... ..........

» 246 andra mål ä 5 R:dr ........................

Utgifter, hälften af det för hela domsagan

beräknade beloppet...................................

Sportler ................................................................

Alltså i förvaltningskostnadsbidrag.............

................... 4,500:

... 240: —

50: —

.. 1,230: — 1,520:

2,454: —

.. 2,337: ro

.......... 116:

30

6,136: 30

Grangärdes, Norrbårhes och Söderbärkes tingslag:

..................................................... 4,500: —__

Transport 4,500: — 6,136: so

Lön

s. 77 Kontrollera mot PDF

Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 77

Tjenstg öring spenningar:

Transport 4,500:

för 24,503 innevånare....... .........

................... 240: —

» 8 gröfre brottmål .................

................... 80: —

» 312 andra mål......................

.................. 1,560: — ] ,880:

Utgifter ................................................

.................. 2,454: —

Sportler..........................................

.................... 2,070: so

Alltså i förvaltningskostnadsbidrag............................... 383: 70 6 763-

Kronor 12,900: —

Den för häradshöfdingen i Vester-Dalarnes domsaga bestämda

aflöning från statsverket utgör lön 4,500 kronor, tjenstgöringspenningar

3,400 kronor och förvaltningskostnadsbidrag 500 kronor eller

tillhopa............................................................................................... 8,400: —

Skilnaden motsvarar jemna beloppet af en häradshöfdingelön . ......... 4,500: — >,

Herr Justitie-statsministern hemställde, att som, enligt hvad här ofvan blifvit utredt,

den af statsverket till häradshöfdingen i Grangärdes, Norrbärkes och Söderbärkes

tingslags domsaga utgående aflöning bör utgöra i jemnadt tal 6,800 kronor, men Häradshöfdingen

Königsfeldt fordrat 7,400 kronor eller 600 kronor mera, än hvartill aflöningen

enligt förut antagna grunder skolat uppgå, samt följaktligen och då någon nedsättning

af aflöningen för häradshöfdingen i den andra domsagan icke torde böra ifrågakomma,

den förutsättning, under hvilken Riksdagen aflåtit sin ifrågavarande skrifvelse,

icke förefinnes, Kongl. Maj:t måtte finna annan åtgärd i anledning af samma

skrifvelse icke böra vidtagas, än att låta en afskrift af detta protokoll, till Riksdagens

kännedom, åtfölja Kongl. Maj:ts nådiga proposition nästa år angående statsverkets

tillstånd och behof.

Hans Maj:t Konungen täcktes, uppå tillstyrkan af

Statrådets öfrige ledamöter, bifalla livad Herr Justitiestatsministern

sålunda hemställt.

3:o.

Herr Justitie-statsministern anmälde, att lian före företagandet af frågan om

lönereglering för Kongl. Maj:ts Nedre Justitierevision och Justitie-revisions-expedition

ansett lämpligt att i fråga om expeditionens organisation inhemta yttrande af de tjenstgörande

ordinarie och konstituerade revisionssekreterarne och från dem fått mottaga

en vid detta protokoll under litt. A. bilagd skrifvelse, för hvars innehåll Herr Justitiestatsministern

redogjorde.

Öfver det af revisionssekreterarne afgifna förslag hade Kongl. Maj:t den 26

sistlidne November infordrat Högsta Domstolens yttrande, i hvad afsågs sättet för protokollets

förande i Högsta Domstolen; och under förutsättning af vissa iakttagelser vid

utfärdandet af de ändringar i instruktionen för Nedre Justitie-revisionen, som häraf

s. 78 Kontrollera mot PDF

78 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

påkallades, har Högsta Domstolen, enligt dess protokoll för den 1 i denna månad, icke

haft något emot den föreslagna förändringen att erinra.

Herr Justitie-statsministern yttrade härefter:

»Hänförande mig till hvad i revisionssekreterarnes skrifvelse tinnes anfördt, tillstyrker

jag, att Justitie-revisions-expeditionen i öfverensstämmelse dermed måtte organiseras.

I revisionssekreterarnes antal torde ingen förändring kunna ifrågasättas, och

vid förslag till en definitiv reglering lärer det derföre böra komma i öfvervägande,

huruvida icke de tre rotlar, som nu förestås af konstituerade revisionssekreterare,

borde på ordinarie stat tillsättas. För min del tror jag det likväl vara bäst att i detta

afseende vidblifva det bestående. Embetet krafvel- egenskaper, hvilka svårligen kunna

med säkerhet bedömas utan profvet af embetets utöfning under någon tid, och det är

derföre önskvärdt att tillfälle till en sådan pröfvotid beredes genom konstitutorial innan

fullmakt å embetet meddelas. Härtill kommer, att de, som konstitueras till revisionssekreterare,

vanligen är o så mycket yngre än de, som befordras till hofrättsråd, att de

kunna åtnöjas med en något lägre aflöning: och då en ordinarie revisionssekreterares

lön icke skäligen torde böra sättas lägre än ett hofrättsrads, är det icke heller från

denna synpunkt olämpligt att bibehålla eu grad af konstituerade revisionssekreterare

med något lägre arfvoden än de ordinaries löner.

Det af mig upprättade förslag till ordinarie stat för Revisionen och dess Expedition

upptager derföre 8 ordinarie och 3 konstituerade revisionssekreterare, 11 protokollsekreterare,

1 registrator och till dennes biträde en kanslist, hvarjemte tjenstgöringspenningar

äro afsedda till 11 amanuenser äfvensom vaktbetjening uppförts till oförändradt

antal.

I afseende å lönebeloppen är hänsyn förnämligast tagen till de af Eders Kongl.

Maj:t redan godkända förslag till stater för rikets Hofrätter, äfvensom de dervid faststälda

allmänna bestämmelser och vilkor äro afsedda att jemväl tillämpas å Justitierevisionen

och dess Expedition, dervid, i fråga om skyldigheten att vid viss ålder taga

afsked, jag ansett densamma för revisionssekreterare, hvilka icke innehafva domareembete

i egentlig mening, böra bestämmas lika som för Hofrätternas tjensteman; varande

det hittills under särskild rubrik utgående arfvodet för vården af Högsta Domstolens

protokoll inbegripet i aflöningen för den till registratorns biträde qvarvarande

kanslist, hvilken fortfarande skulle hafva skyldighet att för protokollens vard ansvara.

Öfvergången till den nya staten torde kunna verkställas pa det sätt, att protokollssekreterare

utnämnas till fulla antalet och protokollsföringen fördelas dem emellan enligt

revisionssekreterarnes förslag. Det torde emellertid icke kunna ovilkorligen

åläggas nuvarande ordinarie protokollssekreterare att jemte protokollsföring åtaga sig

de göromål, som hittills blifvit bestridda af kanslister och kopister, hvaremot ett sådant

åtagande bör fästas såsom vilkor för att protokollssekreterare må komma i åtnjutande,

enligt nya staten, af högre aflöningsföimaner än han nu innehar. Den eller de protokollsekreterare,

som icke åtaga sig den förökade tjenstgöringen, böra jemväl åläggas

att föra protokollet i lagärenden, hvilket icke lämpligen kan förrättas af den redan

s. 79 Kontrollera mot PDF

Bil. Ä:o 1 till Konc/1. Maj:ts ATåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 79

förut öfver höfvan betungade kanslisekreteraren i Justitie-stats-expeditionen, helst

derigenom kunde uppstå skyldighet för honom att å samma dag föra protokollet både

i konseljen och Högsta Domstolen. För genomförande af detta förslag erfordras eu

ytterligare kanslisekreterare i Justitie-stats-expeditionen, hvilken i alla fall torde der

snart blifva behöflig, men förslag derom lärer icke böra framställas förr än i sammanhang

med frågan om en definitiv reglering af Kongl. Maj:ts Kansli. Under tiden vore

derföre lämpligt, att denna protokollsföring bestriddes på nyss af mig föreslaget sätt,

eller, derest samtlige nuvarande protokollssekreterare inginge på den nya arbetsordningen,

att någon af de öfvertaliga kanslisterna eller kopisterna förordnades att föra

Högsta Domstolens protokoll i lagärenden.

Såväl de ordinarie som konstituerade kanslisterna och kopisterna torde för öfrigt,

med bibehållande af nuvarande aflöningsförmåner så länge de qvarstå vid sina befattningar,

få bestrida de för amanuenser i framtiden afsedda göromål, hvaremot under

tiden motsvarande amanuensarfvoden och renskrifningspenningar besparas.

Det belopp, hvarmed på detta sätt den nya staten under öfvergångstiden möjligen

kan komma att öfverskridas, lärer icke kunna blifva större än att detsamma kan af

hufvudtitelns besparingar utgå.

Det för Justitie-revisions-expeditionen uppgjorda förslag till stat, att tillämpas

från och med år 1877, finnes upptaget å bilagan litt. B; och hemställer jag,

att Kongl. Maj:t, med gillande af denna stat, täcktes föreslå Riksdagen att, med

anvisande af de för statens tillämpning erforderliga medel, densamma godkänna under

enahanda bestämmelser och vilkor i tillämpliga delar för nya löneförmåners och pensioners

åtnjutande, som redan förut den 10 innevarande December för rikets Hofrätter

föreslagits och af Eders Kongl. Maj:t i nåder godkänts, dock att skyldigheten att vid

viss ålder taga afsked må för revisionssekreterarne bestämmas till 65 år.»

Till hvad Herr Justitie- statsministern i ofvanberörda hänseenden

hemställt och föreslagit och deruti Statsrådets öfrige ledamöter

instämde, behagade Hans Maj:t Konungen i nåder lemna bifall.

Litt. A.

Till Hans Excellens Herr Justitie-statsministern.

Sedan Eders Excellens förklarat sig önska inhemta de ordinarie och konstituerade

revisionssekreterarnes mening om och i hvad mån i Justitie-revisions-expeditionens

organisation kan göras sådan förändring, att tjenstemännens antal minskas, utan att

arbetets jemna gång derigenom äfventyras, hafva, efter hållen öfverläggning i ämnet,

undertecknade förenat sig i följande utlåtande.

Justitie-revisions-expeditionen kan anses med den nuvarande organisationen på

ett tillfredsställande sätt uppfylla sitt ändamål; och det är vår öfvertygelse, att de till

expeditionen hörande arbeten icke med någon annan organisation kunna utföras med

större skyndsamhet, såvidt man dermed vill hafva förenad den säkerhet, målens vigt krafvel''.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

Emellertid har, i fråga om embetsverkens ombildning, den mening blifvit alltmera

allmänt uttalad, att i hvarje verk icke bör finnas större antal tjensteman, än arbetet

oundgängligen erfordrar, samt att hvarje tjensteman f ör arbeta allenast inom ett verk

och der hafva full sysselsättning, hvarmed då skulle följa skyldighet för staten att för

hvarje tjenst anslå en aflöning, tillräcklig för tjenstemannens anständiga bergning.

Utan att inlåta oss på frågan, huruvida en förändring tif Justitie-revisions-expeditionen

i detta syfte är af vigt med afseende å sjelfva arbetet eller kan komma att för

staten medföra besparing, inskränka vi oss till det uttalande, att, derest omförmälda

grundsats kommer att blifva vid statens embetsverk i allmänhet tillämpad, det torde

vara nödvändigt att i enahanda rigtning förändra Justitie-revisions-expeditionen.

Den nuvarande organisationen af detta verk, hvilken uppenbarligen hvilar på den

förutsättning, att tjenstemännen i de två lägsta lönegraderna icke skola vara i sina

tjenstebefattningar inom expeditionen fullt sysselsatte, utan kunna inom andra embetsverk

förskaffa sig för sin utkomst nödig biförtjenst, skulle icke kunna med fördel bibehållas,

sedan andra embetsverk blifvit ombildade på ett sätt, som uteslöte möjligheten

för tjensteman att med anställning i sådant verk förena tjenstebefattning inom Justitierevisions-expeditionen.

Den som kunde halva utsigt att vinna anställning i annat verk,

der tjenstemännen åtnjöte tillräcklig aflöning, skulle säkerligen icke eftersträfva kopisteller

kanslisttjenst i Justitie-revisions-expeditionen med en aflöning, som icke ens förslår

till nödiga utgifter för hans egen person. Justitie-revisions-expeditionen skulle då i en

snar framtid antagligen i de flesta fåll blifva hänvisad att till tjensteman upptaga dem,

hvilka icke ansetts hafva de för anställning i statens tjenst inom de öfriga embetsverken

erforderliga egenskaper.

Det är således företrädesvis under förutsättning af andra embetsverks ombildning,

som vi anse, att man bör i tid vara betänkt på en förändrad organisation af Justitierevisions-expeditionen.

'' Vi hafva icke funnit några särskilda förhållanden inom Justitie-revisions-expeditionen,

som kunna anses utgöra hinder för detta verks ombildning på sådant sätt, att

tjenstemännens antal minskas; dock anse vi en inskränkning af det hittills varande

antalet tjensteman icke kunna ega rum, derest icke

dels sådane föreskrifter meddelas, att de ordinarie tjenstemännen icke komme att

dela sin arbetskraft på andra anställningar i statens tjenst, i följd hvaraf de borde erhålla

sådane löner, att de kunde uteslutande af dem hafva sin utkomst,

dels nödiga anslag ställas till expeditionens förfogande för att användas till arfvoden

åt extra ordinarie tjensteman och till bestridande af renskrifningskostnader, på det

att arbete, som är åt beskaffenhet att kunna af extra biträden och renskrifvare verkställas,

icke skulle komma att upptaga den tid, ordinarie tjenstemännen borde egna åt

den egentliga handläggningen af målen,

dels ock några förändringar och förenklingar i arbetssättet medgifvas.

CD O O

Under dessa förutsättningar skulle, enligt vår tanke, de ordinarie tjenstemännens

antal kunna minskas från 31 till 13, så att expeditionen skulle komma att bestå af 11

s. 81 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 81

protokollssekreterare, eller en sådan tjensteman för hvarje rotel, en registrator och en

kanslist till registrator^ biträde; och skulle derutöfver, till biträde på hvarje rotel vid

kollationering och andra göromål, förordnas eu extra ordinarie tjensteman (amanuens),

hvilken särskild! borde hafva till åliggande att föra protokoll i Nedre Revisionen.

För att en så stor inskränkning i tjenstemännens antal skall kunna ega rum,

borde den nya anordningen hafva till syfte att spara arbetskraft och koncentrera hvarje

tjenstemans verksamhet på ett så ringa antal mål som möjligt. På det att protokollssekreteraren,

hvilken skulle hafva till åliggande att lemna revisionssekreteraren det

biträde vid målens beredning och utslagens expedierande, som hittills kunnat påräknas

af kanslisten och kopisten, tillika skulle medhinna protokollsföringen i Högsta Domstolen,

borde hans tjenstgöring vid Högsta Domstolens protokoll ordnas på det sätt,

att lian, såvidt ske kunde, derifrån befriades under tiden mellan revisionssekreterarens

föredragningar, under hvilken tid han hade att egna sig åt målens beredning, och att

han följaktligen i allmänhet icke skulle behöfva att i Högsta Domstolen föra protokoll

öfver andra mål än dem, som tillhörde roteln och om hvilka han således under beredelsetiden

varit i tillfälle att taga närmare kännedom; och vore med denna anordning

öfverensstämmande, att protokoll öfver lagärendens behandling i Högsta Domstolen

fördes, icke af protokollssekreteraren, utan af kanslisekreteraren i Justitie-statsexpeditionen,

hvaremot skyldigheten att i Statsrådet föra protokoll i ärenden, som till föredragning

derstädes af revisionssekreteraren anmälas, kunde från kanslisekreteraren öfverflyttas

på den protokollssekreterare, som vore på revisionssekreterarens rotel indelad.

Ehuru det således borde uppställas såsom princip, att protokollssekreterarens

tjenstgöring vid Högsta Domstolens och Statsrådets protokoll skulle inträffa å de tider,

då föredragningen af de till hans rotel hörande mål egde rum, skulle man dock, ifall

det befarades, att protokollens uppsättning icke komme att inom hittills vanlig tid medhinnas,

kunna, vid indelningen af protokollssekreterarnes tjenstgöring, i någon mån

afvika från den allmänna regeln, exempelvis på det sätt, att protokollet vissa dagar

fördes af protokollssekreterare från annan rotel, än föredragandens, eller möjligen af

amanuensen på roteln. För vår del tro vi dock, att, derest det förslag i afseende å

protokollens uppställning, vi här nedan skola taga oss friheten framställa, vunne framgång,

det skulle högst sällan, om ens någonsin, inträffa, att protokollsföringen behöfde

öfverlemnas åt annan, än den på föredragandens rotel indelade protokollssekreteraren.

Enligt den hittills följda arbetsordningen skall hvarje mål vanligtvis behandlas i

första hand af kanslisten eller kopisten eller af dem begge, derefter af revisionssekreteraren,

sedermera i Högsta Domstolen af protokollssekreteraren och slutligen, om det

är konseljmål, af kanslisekreteraren i Justitie-statsexpeditionen, hvarefter expedierandet

af Kongl. Maj:ts utslag i målet handhafves af revisionssekreteraren med biträde af

kanslisten och kopisten. Genom den anordning, vi här ofvan föreslagit och hvarmed

åsyftas att hvarje mål skulle komma att gå igenom så få händer som möjligt, skulle

Bih. till Rihsd. Prof. 1876. 1 Samt. 1 Apel. H

s. 82 Kontrollera mot PDF

82 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

man vinna väsentlig besparing af tid och arbetskrafter, i ty att den egentliga handläggningen

af hvarje mål blefve öfverlemnad åt allenast revisionssekreteraren och den

på hans rotel anställde protokollssekreteraren.

För att underlätta möjligheten för protokollssekreterarne att, efter den föreslagna

arbetsordningens införande, medhinna uppsättande af protokollen för hvarje vecka inom

hittills vanlig tid, tillåta vi oss föreslå den förändring i afseende å protokollens uppställning,

att rubrikerna i besvärs- och ansökningsmål icke skulle behöfva i protokollet

inskrifvas.

Detta är redan fallet i de mål, der Nedre Revisionen afgifver betänkande (revisionssaker

och skiftesmål). I sådana mål inskrifves icke fullständig rubrik i protokollet

utan lemnas endast hänvisning till Nedre Revisionens betänkande, hvilket bilägges protokollet

och innefattar rubrik i målet. Rubrikens författande och renskrifning äro således

i dessa mål förarbeten, hvilka, redan innan saken föredrages, blifvit undangjorda
Kunde

en liknande anordning vidtagas i afseende å besvärs- och ansökningsmålen,

skulle detta medföra en betydlig förminskning af protokollen och tvifvelsutan lända

till en väsentlig lättnad i arbetet. Rubriken borde jemväl i dessa mål på förhand

uppsättas och, såvidt ske kunde, redan vid målets föredragning, men senast vid protokollets

justering framläggas i renskrifvet exemplar. Denna handling, hvilken kunde

benämnas »Berättelse», skulle vara underskrifven af revisionssekreteraren och kontrasignerad

af protokollssekreteraren. Sjelfva protokollet behöfde då icke innehålla mera

än parternas namn, med hänvisning till den bilagda berättelsen, samt Högsta Domstolens

omröstning och beslut. Konceptet till berättelsen, hvilket borde, innan målet föredroges,

vara af protokollssekreteraren uppsatt och af revisionssekreteraren justeradt, kunde

sedermera, likasom nu konceptet till berättelsen i revisionssaker och konceptet till betänkandet.

i skiftesmål, begagnas såsom rubrik till Kongl. Maj:ts utslag och, jemte tillskrifven

decision, i utslagsboken inbindas.

Man vunne härigenom icke blott den fördelen, att rubrikerna vore på förhand färdiga,

hvarigenom uppsättningen af protokollet underlättades och expedierandet af Kongl.

Maj:ts utslag kunde påskyndas, utan äfven att det exemplar af rubriken, som bilades

Högsta Domstolens protokoll, finge skrifvas af renskrifvaren, i stället för att rubriken

nu måste af protokollssekreteraren sjelf i protokollet inskrifvas.

Efter hittills vanlig ordning uppläses icke den i protokollet införda rubriken till

justering inför Högsta Domstolen, utan har revisionssekreteraren till åliggande att genomse

rubrikerna, hvarefter och sedan besluten blifvit inför Högsta Domstolen justerade,

protokollen framläggas till genomläsning af domstolens ledamöter. Det vore således

icke något nytt att göra revisionssekreteraren ansvarig för rubrikerna.

Uppsättandet af rubriken eller berättelsen i besvärs- och ansökningsmål skulle

icke förorsaka tillökning i Justitie-revisionsexpeditionens arbete. Förslaget medför

endast förändring i afseende å tidpunkten för rubrikens uppsättande och justering;

hvilken justering icke gerna kan af revisionssekreteraren företagas vid en lämpligare

tidpunkt, än då han nyss läst målet samt deri författat promemoria och således har

saken med alla dess enskildheter i friskt minne.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Bil, N:o 1 till Konyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 83

En annan förändring i enahanda läggning kunde möjligen utan olägenhet ega

rum, nemligen den, att förteckning å domar, som till justering uppläsas eller till utgifvande

anmälas, blefve på förhand uppsatt och underskrifven af tjensteman å den

rotel, hvarifrån dessa domar för nyssnämnda ändamål i Högsta Domstolen upplemnas,

hvarigenom den vid protokollet tjenstgörande protokollssekreteraren befriades från att

inskrifva sådana förteckningar i sjelfva protokollet, utan kunde hänvisa till de aflemnade

förteckningarne, som protokollet bilades.

För att åskådliggöra, huru Högsta Domstolens protokoll skulle efter detta förslag

blifva inrättade, bifoga vi ett på det antydda sättet uppsatt, fingeradt protokoll.

I en del mål, nemligen de så kallade veckomålen, hvilka till roteln inkomma

under den föredragningen närmast föregående tiden samt under sommaren till och med

under pågående föredragning, skulle det vara omöjligt att på förhand medhinna uppsättande

af berättelser, såvida icke den hittills vanliga tiden för mottagande af dylika

mål tillbakaflyttades.

Behofvet af längre beredelsetid för veckomålen har äfven under nu gällande arbetsordning

varit jnsedt. Skulle revisionssekreterarne, på sätt vi ofvan föreslagit, blifva

skyldiga att vid målens föredragning framlägga färdigskrifna rubriker eller berättelser,

tro vi, att tiden för veckomålens emottagande bör tillbakaflyttas eu vecka, hvarigenom

någon nämnvärd olägenhet icke torde uppkomma, helst det arbete, som genom rubrikernas

uppsättande på förhand vore undangjordt, skulle bereda möjlighet att skyndsammare

än hittills expediera Kongl. Maj:ts utslag.

I sammanhang härmed få vi anmäla, att redan innan Eders Excellens behagade

infordra vårt yttrande i nu förevarande ämne, förslag blifvit väckt inom Nedre Revisionen

att något inskränka antalet af de ärenden, som böra såsom veckomål behandlas.

Det anslag, som efter den förändrade organisationen skulle erfordras till arfvoden

åt extra ordinarie tjensteman och till renskrifningskostnader, hafva vi beräknat till

femtontusen kronor.

Stockholm den 20 November 1875.

Aug. Östergren. Hugo Fäbroms. F. Poignant.

(rast. Lagergren. Peter Ghmstedt. Carl v. Bahr.

P. ./. Bråkenhjelm. F. V. Abergsson. Ernst Herslow.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84 Bil. N:o 1 till Kong!» Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

Litt. B.

Förslag’ till stat för Justitie-revisions-expeditionen, att tillämpas från och

med år 1877.

Tjenstgö-

Arfvoden

och ren-

Lön.

ringspen-

skrif-

Summa.

ningar.

ningspen-

ningar.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

*

1 ordinarie revisionssekreterare..................

4,600

1,800

6,400

) Efter fem år kan lö-

7 clio d:o ................

3-2,200

12,600

—

44,800

J nen höjas med 600 kr.

1 konstituerad d:o .................

—

1,800

4,000

5,800

2 d:o d:o ..................

—

3,600

K,000

11,600

1 protokollssekreterare......... .............

2,500

1,200

300

4,000

10 d:o .............................

25,000

12,000

3,000

40,000

Efter 5 år kan lönen

\ höjas med 500 kr.

1 registrator.....................

3,000

500

_

3,500

C och efter tio år med

1 kanslist ...........................................

1,500

1,200

—

2,700

ytterligare 500 kr.

1 amanuens .........................................

—

1,000

—

1,000

10 d:o .....................................

10,000

—

10,000

1 vaktmästare ......................................

500

200

—

700

] Efter fem år kan lö-

4 d:o .....................................

. 2,000

800

—

2,800

| nen höjas med 100 kr.

Gratifikationer åt e. o. tjensteman och e. o.

vaktmästare ..........

—

700

700

Summa kronor

--j -

—

134,000

Öfvergång sstadgande: Nuvarande ordinarie protokollssekreterare, som icke vilja åtaga sig

den af nya organisationen liärflutna förökade tjenstgöring, äfvensom nuvarande ordinarie och

konstituerade kanslister och kopister bibehålla nuvarande aflöningsförmåuer sä länge de vid sina

befattningar qvarstå.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket ISIG. 85

4:o.

Herr Justitie-statsministern anmälde i underdånighet en af Häradshöfdingarne

Victor Alexander Sandström, Lars Norm, Axel Mauritz Rosenqvist, Fredrik Wilhelm

Åberg, Christian August Swalander, Nils Albrecht von Sydow, Johan Adalrik Hellberg,

Carl Hasselrot, Adolf Peter Westman, Johan Fredrik Ekeninan, Pehr Gustaf

Lilliecrona, Magnus Theodor Strömberg, Johan Anders Areskoug, Lars Fredrik

Holmqvist, Johan Christer Emil Richert, Carl August Anderberg, Johan Fredrik von

Sydow, Carl Stenberg och Nils Christian Claeson till Kongl. Maj:t ingifveu underdånig

ansökning, deruti de hufvudsakligen anfört : att den reglering af häradshöfdingarnes

löneförmåner, som vid 1874 års riksdag beslutats och genom Kongl. Maj:ts

nådiga cirkulär den 5 Juni samma år blifvit slutligen genomförd, djupt ingrepe i sökandernes

och flere deras einbetsbröders ekonomiska förhållanden; att enligt den tabell,

som läge till grund för regleringen och funnes bilagd komiterades betänkande

och förslag till densamma, den medförde för 41 af rikets häradshöfdingar en nedsättning

i inkomster, beräknade efter deras medeltal för tolf år, till olika belopp, uppgående

ända till (1,457 kronor, hvilken nedsättning sökanderne, efter den erfarenhet den

tillryggalägga delen af året lemna!, trodde sig hafva funnit ingalunda vara för högt,

utan snarare för lågt beräknad: att en så betydlig reduktion i de löneförmåner, som

sökanderne ansett sig kunna påräkna för deras och deras familjers underhåll, måste

vara mycket känbar, ja för mången af dem synnerligen bekymmersam, särdeles som

den drabbat dem utan all förberedelse och vid en tidpunkt, då prisen på bostadshyror

och alla slags lefnadsförnödenheter betydligt stigit, hvarföre Kongl. Maj:t äfven funnit

sig föranlåten att föreslå och Riksdagen att bevilja dyrtidstillägg för rikets flesta öfriga

embetsman; att sökanderne sökt sina embeten med beräkning på de inkomster, som

med desamma hittills varit förenade, och under flerårigt innehafvande af dessa inkomster

vant sig dervid; att de efter dem ordnat sin hushållning, lagt planen för sina

barns uppfostran och fördelat embetsgöromålen emellan sig och antagna biträden; att

sökanderne, redan äldre eller medelålders män, icke utan betänkliga följder för deras

själsspänstighet eller helsa — begge nödvändiga vilkor för en god förvaltning af embeten

sådana som deras — kunde alltför hastigt ombyta lefnadsvanor eller mera än till

en viss grad underkasta sig försakelser och ännu mindre på egna skuldror öfverflytta

större delen af den arbetstunga, som hittills burits af embetsbiträde!!, Indika sökanderne

sjelfve afiönat; att det icke heller torde billigtvis kunna af sökanderne begäras,

att de skulle afbryta den uppfostran, de med sina förra inkomster varit i tillfälle lemna

sina barn, för att inkasta dem på nya lefnadsbanor; att följaktligen de genom regleringen

sökanderne tillagda löneförmåner, om de ock kunde anses tillfyllest för dem,

som vid embetenas tillträdande vore i tillfälle att derefter inrätta sin hushållning, vore

för sökanderne under deras förhållanden otillräckliga, såsom de ock redan under de

förflutna månaderna af innevarande år visat sig, fastän utgifterna inskränkts så mycket

som möjligt; att sökanderne val blifvit utnämnde till sina tjenster med vilkor att vara

s. 86 Kontrollera mot PDF

86 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

underkastade den förändrade lönereglering, hvarom fråga uppstått; att de likväl aldrig

uppfattat detta vilkor så, som skulle de, med oförändrade embetsåligganden, behöfva

befara eu så beskaffad lönereglering som den ifrågavarande, hvars hufvudsyfte varit

att efter nya grunder emellan samtlige häradshöfdingar fördela de hela corpsen samfäldt

anvisade lönetillgångar, utan hade sökanderne ansett, att vilkoret, hvilket funnits

i alla efter 1840 utfärdade fullmakter, egentligen åsyftat, att desse ieke skulle utgöra

hinder för lösningen af de sedan lång tid tillbaka på dagordningen stående frågorna

om en förändrad domstolsorganisation och dermed följande förändrade bestämmelser

angående underdomarnes göromål, om sportelväsendets totala afskaffande och om eu

lämpligare fördelning af domsagornas territorier; till hvilken förmodan sökanderne

trott sig hafva desto större skäl, som Kong], Maj:t, efter det eu dylik territoriel reglering

af loma och Bara häraders domsaga blifvit genomförd, förklarat, att vilkoret i

den häradshöfdings fullmakt, som fått vidkännas denna reglering, derigenom blifvit

uppfyldt; att i sådan öfvertygelse eu och annan häradshöfding också sökt, och erhållit

transport från eu domsaga med mindre inkomster till eu annan med högre, men funnit

sina förhoppningar att derigenom kunna erhålla en mera betryggad ekonomisk ställ—

n‘ng gäckade, i det att efter löneregleringen den domsaga, han erhållit, blifvit vida

sämre än den han lemnat; att om än, efter hvad som nu inträffat, denna sökandernes

uppfattning af vilkoret i deras fullmakter visat sig hafva berott på ett misstag, det

dock ej skäligen torde böra tillräknas dem såsom ett alltför stort fel, att de icke genast

efter deras embetens tillträdande ordnat sina ekonomiska angelägenheter med afseende

på faran att framdeles mista en betydlig del af de en gång till dem anvisade

löneförmåner; att en af de väsentligaste bland dessa löneförmåner för flere af sökanderne

varit bostållsafkastningen, hvilken från och. med den 14 nästkommande Mars

komme att upphöra; att beträffande frågan, huruvida den sökanderne enligt lag tillkommande

fardag å deras boställen bort beräknas från dagen, då. det nådiga cirkuläret

angående löneregleringen utfärdades, eller från den, då regleringen trädde i verksamhet,

sökanderne funnit, att den senare åsigten antagits såsom riktigast vid genomförandet

af regleringen af lönerna för militärbefälet, som följaktligen vid afträdande! af

sina boställen berättigats till tvänne fardagsår eller full ersättning derför; att förlusten

åt ett års påräknad inkomst af boställe kändes under nuvarande förhållanden mycket

tung att bära, helst flertalet af sökanderne efter embetets tillträde nödgats till företrädaren

eller hans sterbhus afstå afkastningen af bostället och sålunda vara i afsaknad af den

för tjensten då afsedda löneförmån under längre tid än den sökanderne nu medgifva

besittningsrätt af endast ett år; att i den oro, hvarmed sökanderne såge framtiden till

mötes, de funne sig föranlåtne i underdånighet anhålla, att Kongl. Maj:t i nåder täcktes

bereda dem personligen för deras återstående tjenstetid från och med nästa år ett

lönetillägg, motsvarande åtminstone hälften af den förlust i påräknade inkomster, löneregleringen

efter den uppgjorda beräkningen för sökanderne medfört; att en sådan utgift

komme att snart sagdt med hvarje år minskas och inom icke synnerligen lång tid

alldeles upphöra samt säkerligen inom kort, möjligen redan detta år, skulle visa sig

s. 87 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 87

understiga det öfverskott i inkomster, som för statsverket uppstode derigenom, att de

till stämpladt papper förvandlade sportelsatser, beroende, såsom de till stor del vore,

på de i jemnt stigande varande faktorerna, jordvärdet och allmänna välmågan, öfversköte

den summa, hvartill de vid regleringen blifvit beräknade; samt att utgiften i allt

fäll icke torde kunna anses synnerligen hög, om derigenom aflägsnades det bekymmer

och missmod, som hotade att förlama energien hos ett stort antal af rikets landtdomare.

Med afseende å det behjertansvärda i sökandernes framställning och som vid ifrågavarande

lönereglering för häradshöfdingarne otvifvelaktigt förfarits strängare mot

dem, som förut innehaft högre aflöning, än som vanligen vid nya löneregleringar blifvit

ifrågasatt, hemställde Herr Justitie-statsministern, att nådig proposition måtte till

instundande Riksdag aflåtas derom, att de liäradshöfdingar, som på löneregleringen lidit

förlust, öfverstigande 500 kronor årligen, må tillerkännas från och med år 1876

och så länge de innehafva samma domsaga en personlig ersättning å allmänna indragningsstaten

för hälften af förlusten, sådan den finnes upptagen i den af sökanderne

åberopade tabell, dock så att ersättningen jemnas till närmaste tiotal under hälften

samt ej i något fall må uppgå till mera än 2,000 kronor årligen; och skulle efter denna

beräkning tillkomma:

Häradsliöfdingcn N. C. Claeson i Södertörns

» H. A. Helleday i Kungadömets

» C. F. Abenius i Lifgedingets

» A. L. von Strussenfelt i Gotlands norra

» C. Stenberg i Oster-Nerikes

w C. M. Schönmeyr i Södra Ångermanlands

» J. G. Hasselberg i Norra Jemtlands

» A. Reutercrona i Finsponga läns

» C. G. Östlund i Aska m. fl. häraders

» J. F. Ekenman i Östbo m. fl. häraders

» J. A. Hellberg i Tveta m. fl. häraders

» A. P. Westman i Östra Wärends

» C. Hasselrot i Westra Wärends

» J. P. Berg i Norra Möre och Stranda häraders

» J. M. Lindgren i Södra Möre

» N. A. von Sydow i Arstads m. fl. häraders

» C. A. Swalander i Åskhus m. fl. häraders

» F. W. Åberg: i Orousts m. fl. häraders

v L. Norm i Norrvikens

» A. M. Rosenqvast i Sunnervikens

» V. A. Sandström i Tössbo in. fl. häraders

>, H. B. Bursie i Ase m. fl. häraders

» J. F. von Sydow i Itigelstads in. fl. häraders

domsaga

1,300

350

510

950

840

340

400

330

1,050

590

590

780

1,330

270

1,490

1,100

430

530

1,330

1,550

710

280

2,000

kronor.

»

»

»

))

))

))

))

»

»

»

»

))

»

);

»

»

»

»

»

»

»

s. 88 Kontrollera mot PDF

88 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

Häradshöfdingen

M.

T. Strömberg i Willands in. fl. häraders

domsaga

470 kronor.

P.

G. Lilliecrona i Albo m. fl. häraders

»

460

»

F.

Hjort i Åsbo m. fl. häraders

»

2,000

))

L.

F. Holmqvist i Skytts och Oxie häraders

»

450 »

»

C.

A. Anderberg i Rönnebergs m. fl. häraders

»

1,100

»

J.

C. E. Richert i Luggude härads

»

1,640

»

P.

A. Wengberg i Herrestads in. fl. häraders

»

O

O

O

c<r

Summa Kronor 27,170

Denna af Statsrådets öfrige ledamöter biträdda hemställan

behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle detta beslut

genom utdrag af protokollet meddelas Finans-departementet, för

att vid regleringen af utgifterna under Riksstatens nionde hufvudtitel

iakttagas.

Ex protocollo

C. P. Hagbergh.

Utdrag af protokollet öfver Justitie-departements-äreiiden, hållet inför

Hans Maj:t Koniingeii i Statsrådet å Stockholms Slott Måndagen

den 10 Januari 1876,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alsteömer,

Weidenhielm,

Loyén,

Friherre von Ottek,

F ORSSELL.

Efter erhållet tillstånd att inför Kongl. Maj:t få anmäla hvad, vid aflåtande af

nådig proposition till nu instundande riksdag angående statsverkets tillstånd och behof,

i afseende på regleringen af utgifterne under riksstatens andra hufvudtitel vore att iakttaga,

erinrade Herr Justitie-statsministern till en början, att af honom redan förut den

10 och 17 nästlidne December framlagts förslag till nya stater för rikets Hofrätter,

Krigshofrätten och Justitie-revisions-expeditionen, hvilka förslag Kongl. Maj:t i nåder

täckts godkänna; och hänvisade Herr Justitie-statsministern till hvad i berörde ärenden

förekommit.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 89

Härefter yttrade Herr Justitie-statsministern:

»Beträffande utgifterne i (ifrigt, hemställer jag, att de å riksstatens andra hufvudt.

itel nu uppförda belopp måtte fortfarande komma att utgå endast med de förändringar,

som kunna föranledas af följande underdåniga framställningar:

l:o Justitiekanslers-expeditionen.

Den till justitiekanslern nu utgående lön utgör 7,000 kronor. Sedan Eders Kong!.

Maj:t beslutat, att för de äldste revisionssekreterarne och hofrättsråden föreslå en aflöning,

uppgående till lika stort belopp, torde hänsynen till förhållandet emellan desse

sistnämnde befattningar och Justitiekanslers-embetet göra cn förhöjning i justitiekanslerns

löneförmåner nödvändig, äfven om densamma icke eljest påkallades af de sedan

den nu utgående lönen bestämdes i hög grad stegrade lefnadskostnaderna. Jaghemställer

alltså, att hos Riksdagen framställning må göras om fastställande af justitiekanslerns

löneförmåner till följande belopp: lön 6,600 kronor; tjenstgöringspenningar

2,400 kronor; summa 9,000 kronor, att utgå under enahanda bestämmelser och vilkor,

som för Hofrätternas embetsman blifvit i tillämpliga delar antagne.

2:o Svea hofrätt ‘underlydande justitie-stat

Hos Eders Kongl. Maj:t har Norrbottens läns landsting gjort framställning derom,

att till länet hörande Norrbottens norra och Norrbottens södra domsagor samt Arjeplougs

tingslag och Arvidsjaurs socken måtte fördelas i fyra domsagor, omfattande hvardera

ett af länets fyra fögderier; och som häradshöfdinge-embetet i Norrbottens södra domsaga

nu är ledigt, Häradshöfdingen i Norrbottens norra domsaga C. E. Stenberg förklarat

sig icke hafva något deremot, att länet snart fördelades i flere domsagor, allenast

han finge behålla en af dem, samt giltiga skäl synas vara förhanden för den i fråga sätta

delningen, hvilken blifvit af samtliga vederbörande tillstyrkt, torde densammas genomförande

icke böra uppskjutas. Innan berörda ärende, deri Svea Hofrätts infordrade utlåtande

inkom den 21 nästlidne December, kan af mig inför Eders Kongl. Maj:t slutligen

anmälas, erfordras likväl upplysningar från vederbörande domhafvande om vissa

grunder för tjenstgöringspenningarnes fördelning emellan innehafvarne af de nya domsagorne,

hvilka upplysningar icke kunnat infordras förr än ärendet återkommit från

myndigheterne och antagligen, i anseende till den långsamma postkommunikationen med

Norrbottens län, icke, ehuru begärda i redan den 23 December afiåtne skrivelser, äro

att införvänta förr än i nästa månad. Någon proposition till Riksdagen om beviljande

af de för delningens genomförande erforderliga två nya häradshöfdingelöner, hvardera

å 4,500 kronor, torde följaktligen icke nu, förr än ärendet blifvit slutligen beredt, böra

afiåtas; men jag har, sådant oaktadt, velat vid detta tillfälle fästa uppmärksamheten derpå,

att ett dylikt anslag sannolikt kommer under riksdagens lopp att af mig ifrågasättas.

Bill. till Ilihsd. Prat. 1870. 1 Sami. 1 Afd. t j

opaginerad Kontrollera mot PDF

SO Bil. JS:o 1 till Kongl, ÅlajUs Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

3:o 11 of vatten öfver Skåne och Blekinge underlydande justitie-stat.

I följd af den utaf Eders Kongl. Maj:t den 29 sistlidnc Oktober beslutade framställning''

till Riksdagen angående delning åt Färs och Frosta häraders nuvarande domsaga,

bör i anslaget till häradshöfdingarnes löner begäras en tillökning af 4,500 kronor.

4:o Fångars vård och underhåll.

Beträffande straff-fängelset för qvinnor i Göteborg anförde Fångvårdsstyrelsen i underdånig

skrifvelse den 3 November 1874, att, då antalet qvinnofångar i gemensamhetsfängelserna

så nedgått, att samtlige i dessa fängelser förvarade fångar syntes kunna

utan olägenhet inrymmas i straff-fängelserne å Norrmalm och Norrköping, Styrelsen

uti underdånig skrifvelse den 11 och 18 November 1873 underdånigst anmält, att Styrelsen

vore betänkt att göra underdånig framställning om indragning af straff-fängelset

i Göteborg, att vid detta förhållande Styrelsen i förslagsstaten för år 1875 icke upptagit

några förändringar i aflöningsvilkoren för tjensteman och betjente vid detta fängelse,

samt att, ehuru fångantalet visserligen icke lade hinder i vägen för den ifrågasatta indragningen,

Styrelsen ansåg sig icke böra afgifva slutligt yttrande härutinnan, helst —

vid det förhållande, att, enligt nådiga förordningen den 30 Maj 1873, fångar, dömde

till längre tid än två års straffarbete, skola, der så ske kunde, första tiden förvaras i

enrum, men vid qvinnofängelserne tillräckligt antal celler för sådant ändamål saknades,

och den förbättring i fångbehandlingen, som genom ombyggnad af straff-fängelserne

för mankön vore afsedd, jemväl torde böra komma qvinnofängelserne till del — Styrelsen

trodde, att, innan frågan om indragning af straff-fängelset i Göteborg afgjordes,

under närmare ompröfning borde komma huruvida icke genom förändrade anordningar

inom nuvarande qvinnofängelserne ofvan antydda mål åtminstone till någon del skulle

kunna vinnas; med anledning hvaraf Styrelsen anhöll att, derest förhållanderne dertill

föranledde, framdeles få afgifva underdånig framställning om den förbättring i löneförmånerna

för tjenstemännen och betjeningen, som, med afseende å den lönereglering,

hvilken för åren 1874 och 1875 blifvit för alla öfriga fångvårdsanstalter faststäld, kunde

finnas påkallad.

Med åberopande häraf och då ordnandet af qvinnofängelserne icke torde böra företagas

förr än den pågående ombyggnaden af en del straff-fängelser för mankön hunnit

närmare sin fullbordan, samt indragningen af fängelset i Göteborg derförinnan icke

syntes böra gå i verkställighet, men, enligt Styrelsens förmenande, det icke vore med

billighet öfverensstämmande, att. sedan förbättrade löningsstater blifvit af Riksdagen

fastställde för åren 1875 och 1876 beträffande de tjensteman vid fångvården, som äro

i ordinarie staten uppförde, dessa tjenstemäns vederlikar vid straff-fängelset i Göteborg

skulle under tiden fortfarande qvarstå med de ringare löneförmåner, som dem enligt

förut gällande stat tillkomme, föreslog Styrelsen i en senare underdånig skrifvelse af

s. 91 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Konyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket IN b. 91

ilen 9 November 1875, att tjenstepersonalen vid straff-fängelset i Göteborg måtte af

/bVs/cu/s-anslaget till fångars vård och underhåll tillerkännas tillfälliga lönetillägg, så

att dess löneinkomster ko in me i ungefärlig öfverensstämmelse med hvad vid andra

fängelser för motsvarande tjenstegrader bestodes: och hemställde Styrelsen i sådant afseende,

att fängelsedirektören, hvars aflöning i den ordinarie staten nu upptages till

1,500 kronor såsom lön och 500 kronor såsom arfvode i egenskap af redogörare, hvarjemte

honom tillgodokommer högst fyra procent af fängelsets arbetsinkomst, hvilken

löneförmån för direktören år 1874 uppgått till 268 kronor 78 öre, måtte för hvartdera af

aren 1875 och 1876 tillerkännas ett lönetillägg af 1,000 kronor, med afdrag- af det belopp,

hvartill arbetsprovisionen för dessa år komme att uppgå, äfvensom det honom

enligt stat tillkommande anslag af ljus. Löneförmånerne för denne tjensteman, som

alltsedan 1867 innehaft sin befattning, skulle härigenom blifva lika med hvad som, enligt

nu gällande stat, bestodes direktören vid straff-fängelset i Norrköping, med undantag

af ålderstillägg och 300 kronor, som denne senare uppbure såsom skrifvarearfvode

och hvilket vid det mindre fängelset i Göteborg ansågs kunna undvaras. — k ör

predikanten, hvars aflöning jemväl är i ordinarie staten uppförd och utgår med 500

kronor, föreslog Styrelsen ett lönetillägg af 300 kronor årligen för nästlidet och innevarande

år, hvarigenom hans årliga löneinkomst komme att uppgå till 800 kronor, ett

belopp, som visserligen understege hvad hans vederlikar vid andra gemensamhetsfängelser

bestodes, men som ansågs skäligt med hänsyn till det mindre fångantalet vid

detta fängelse samt den omständigheten, att annan presterlig befattning med tjensten

förenades.

Vid min underdåniga föredragning den 3 nästlidne December af Fångvårdsstyrelsens

sistberörda skrifvelse, fann Eders Kongl. Maj:t, på min hemställan, att, enär aflöning

för direktören och predikanten vid straff-fängelset för qvinnor i Göteborg funnes uppförd

i den af Riksdagen fastställda ordinarie stat, samt vid detta förhållande förslagsanslaget

icke kunde användas till förbättring af deras lönevilkor, den härom gjorda

framställningen icke kunde i dess dåvarande skick bifallas; men Eders Kongl. Maj:t

förklarade sig vilja i stället låta densamma komma under öfvervägande vid aflåtan<let

af nådig proposition till nästinstundande Riksdag angående statsverkets tillstånd

och behof.

1 anledning häraf och då ett vidare uppskof med den definitiva regleringen af

ifrågavarande tjenstemäns lönevilkor icke synes vara med billighet öfverensstämmande,

hemställer jag, att framställning må göras till Riksdagen om uppförande i aflöningsstaten

för desse tjensteman af följande belopp, nemligen: för direktören lön 2,500 kronor

och arfvode såsom redogörare äfvensom för arbetens bokföring 500 kronor samt för predikanten

arfvode 800 kronor, att åtnjutas under samma vilkor och föreskrifter, soro äro

stadgade för tillämpningen af innevarande års aflöningsstat.

1 samma stat skulle alltså erfordras en förhöjning af 1,300 kronor, med hvilket belopp

jemte de af Riksdagen för tillämpning af ny aflöningsstat för eu del tjensteman och

opaginerad Kontrollera mot PDF

92 jBil. N:o L till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

betjente vid fångvårdsanstalterne anvisade, fortfarande beböfiige 60,812 kronor 50 öre

det bestämda anslaget för fångars vård och underhåll alltså bör ökas.

I sammanhang härmed och af skäl, som redan blifvit anförda, torde hos Riksdagen

böra begäras, att af innevarande års förslagsanslag till fångars vård och underhåll

måtte få utbetalas till Direktören vid straff-fängelset i Göteborg Carl Robert Wiberg

och Predikanten derstädes Carl Gustaf Grundell ett lönetillägg af 1,000 kronor för den förre

och 300 kronor för den senare, med iakttagande, hvad AV i berg beträffar, deraf, att den

honom hittills tillgodokomna provision af arbetsinkomsten och anslag af ljus upphör.

5:o Skrifmaterialier och expenser, ved, in. in.

Kostnaderne för Svensk Författningssamlings utgifvande hafva, hittills blifvit bestridda

med det å Ecklesiastik-departementets stat uppförda förslagsanslag till skrifmaterialier

och expenser, ved, in. in. Genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse

den 19 sistlidne N ovember är likväl numera förordnadt, att frågor angående författningssamlingen

hädanefter skola tillhöra Justitie-departementets handläggning. Häraf torde

följa, att ofvannämnde kostnader hädanefter böra från Justitie-departementet utgå; och

får jag alltså, med tillkännagifvande, att, enligt mig tillhandakommet meddelande, dessa

kostnader i medeltal för åren 1870—18T4 uppgått till 32,112 kronor 52 öre, hemställa, att

i expens-anslaget till Justitie-departementet måtte hos Riksdagen begäras eu motsvarande

förhöjning eller för jemnande tillika af hufvudtitelns slutsumma 32,219 kronor.

Beträffande sådane till föremål under andra hufvudtiteln hänförliga behof, som

böra anses tillhöra den extra statsreglering en, utbeder jag mig att få göra följande

framställningar, nemligen:

a) Af riksdagen torde Eders Kongl. AIaj:t äska, att för nedannämnde ändamål å

extra stat för år 1877 anvisas följande belopp:

för fortsatt tillämpning af nu gällande aflöniugsstat för Justitie-stats
-

expeditionen____________________________________________________________________________________ kr. 6,800: —

samt för beredande af dyrddstillägg för embets- och tjensteman i

Justitiekanslers-expeditionen________________________________________________ » 1,500: —

håll g vård s s t y r elsen _________________________________________________________ „ 7,460: —

Summa kr.

15,760

Dessa belopp äro desamma, som för innevarande år blifvit till enahanda ändamål

af Riksdagen anvisade, och följaktligen i öfverensstämmelse med det af Eders Kongl.

Maj:t den 22 nästlidne December, på anmälan af chefen för Finans-departementet, fattade

nådiga beslut.

b) På innevarande års stat är till bestridande af kostnaderne för Nya Lagberedningen

anvisadt ett anslag af 40,000 kronor; och hemställer jag, att samma belopp till enahanda

s. 93 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 93

ändamål äskas för år 1877. — Beredningen, hvilken i främsta rummet haft att handlägga

frågan om förbättring af lagstiftningen rörande utsökningsväsendet, började, enligt

afgifven redogörelse för sina arbeten under nästlidet år, i Januari månad arbetet med

nämnda lagfråga; och blef, sedan beredningen granskat de äldre lagförslagen i ämnet

och bestämt de grunder, som borde följas vid utarbetandet af ny utsökningslag, utkast

till sådan lag uppgjordt, under hvilket arbete förändring i beredningens sammansättning

inträffade derigenom, att vid min utnämning till justitie-statsminister t. f. Presidenten

i Svea Hofrätt K. J. Berg i mitt ställe inträdde såsom ordförande. Sedermera

har omförmälda utkast, efter omarbetning i vissa delar, företagits till slutlig granskning,

hvarvid lagförslaget i hvad det handlar om de myndigheter, som med utsökningmål

hafva befattning, samt om lagsökning och utmätning blifvit till sin lydelse faststäldt.

Under loppet af nästlidet år hafva hållits 122 pleni- och 77 afdelningssammanträden.

1 sex veckor, från den 12 Juli till den 22 Augusti, har Beredningen åtnjutit semester.

c) Vid 1874 års riksdag föreslog Eders Kongl. Maj:t, att till uppförande i Ystad

af ett nytt kronohäkte måtte beviljas 130,000 kronor samt deraf till en början för år 1875

på extra stat anvisas ett belopp af 50,000 kronor. Riksdagen biföll hvad Eders Kongl.

Maj:t sålunda behagat föreslå; och sedan för innevarande år anvisats i berörda hänseende

likaledes 50,000 kronor, torde, till kronohäktets fullbordan, återstående 30,000

kronor nu böra af Riksdagen äskas att under år 1877 utgå.

d) Af senaste Riksdagen anvisades medel för påbörjande af ett nytt kronohäkte i

Sundsvall. Enligt fastställd byggnadsplan erfordras under år 1877 till fortsättning af

denna fängelsebyggnad 80,000 kronor, hvilket belopp följaktligen måste äskas, att a 1877

års extra stat upptagas.

Hvad Herr Justitie-statsministern sålunda hemstält och föreslagit,

och deruti Statsrådets öfrige ledamöter instämde, behagade

Hans Maj:t Konungen till alla delar bifalla; och skulle utdrag af

detta protokoll till Finansdepartementet expedieras, för behörigt

iakttagande vid upprättandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition

angående statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo

Th. Wilh. Malm.

Bih. till Riksd. Prat. 18711. 1 Sami. 1 Afd.

13

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 2 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 1

Utdrag af protokollet öfver Utrikes-Departements-ärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i sammansatt Svenskt eoh Norskt

Statsråd å Stockholms Slott den 3 December 1875.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitiestatsministern Friherre De (ther,

Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärendena Björnstjerna,

Hans Excellens Norske Herr Statsministern Kieuulf,

Statsråden: Lagerstråle,

Tiiyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Weideniiielm,

Boven,

Friherre von Otter,

Forssell,

IIelliesen,

Volt.

H ans Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärendena föredrog i underdånighet;

I det förslag till de Förenade Rikenas utrikesbudget, jag får i underdånighet för

Eders Maj:t föredraga, har jag beräknat anslagen att oförändrade utgå till enahanda

belopp som för närvarande, såväl till diplomatiska utgifter som till konsulsstaten, med

samma fördelning som hittills de båda länderna emellan.

Under det förflutna året hafva inga tecken till återgång visat sig i de högt uppdrifna

lefnadskostnaderna inom de flesta länder der de Förenade Rikenas beskickningar

äro anställda, utan snarare synes dyrheten allt mer tilltaga, så att aflöningar, som sedan

eu följd af år förblifvit oförändrade, ej längre kunna fylla de behof, för Indika de varit

beräknade. Mest kännbart måste ett sådant förhållande blifva vid de lägst aflönade

beskickningar!)e, och jag har följaktligen sökt att, inom befintliga tillgångar, bereda

några bland dem en väl behöflig löneförbättring.

För Ministerresidenten i Bryssel och Haag, som, ehuru bosatt i den sistnämnda

hufvudstaden, vissa tider af året eget’ att uppehålla sig i Bryssel, är denna förflyttningförenad

med icke obetydliga utgifter. År 1869, då Ministerbefattningarne på båda

Bill. till Ritsd. Prut. 1870. 1 Sami 1 Afd. 1

/

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bil. N:o 2 a till Kong1. Maj:t* Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1870.

dessa platser förenades, bestämdes lönen till 5,000 Rdr Hamb. B:ko, men den nedsattes

kort derefter, så att den nuvarande Ministerresidenten icke • åtnjutit högre belopp än

18.000 kronor. Jag har ansett mig böra föreslå lönens förhöjande till det för tjensten

ursprungligen faststälda beloppet eller 20,000 kronor.

Madrid har alltid varit ansedd som en mycket dyr vistelseort, och inbördes

krig, som minskat produktionen och nödvändiggjort betydliga skatteförhöjningar, hafva

väsendtligen bidragit till lcfnadskostnadernas ytterligare förhöjande. Af dessa anledningar

har jag ansett Ministerresidentens lön derstädes likaledes böra höjas från 18,000

till 20,000 kronor.

Ministerresidenten i Lissabon åtnjuter å ministerstaten ett belopp af 4,000 kronor,

samt i egenskap af Generalkonsul 8,000 kronor från konsulsstaten jemte 2,000 kronor

till kontorshyra och expenser. De vid Generalkonsulatet inflytande inkomster af lästafgifter

och expeditionslösen torde på sin höjd förslå till aflönande af nödigt biträde

vid konsulatet, så att svårligen deraf något öfverskott lärer kunna påräknas till Ministerresidentens

förfogande. Jag har ansett nödigt att föreslå lönens förhöjande med

2.000 kronor från ministerstaten.

Genom dessa löneförbättringar ökas utgiften å ministerstaten med 6,000 kronor.

Denna utgift betäckes genom nedsättning å ministerstatens

pensionsstat med ett hufvudsakligast till följd af dödsfall

ledigt belopp af........................................................................ 3,100 kr.

samt å anslaget till skrifmaterialier och expenser med.... 2,900 » 6,000 »

Sedan konsulsstatens inkomster under en följd af för sjöfarten mer än vanligt

gynsamma år ökats, så att besparingar uppstått till större belopp, än som för betryggande

af densamme åliggande utbetalningar ansågs nödigt, har, på grund af Eders

Maj:ts beslut af den 12 Februari innevarande år, en summa motsvarande hälften af

det för året till fonden anvisade statsanslag blifvit till de båda Rikenas statsverk återburen

med 140,000 kronor eller med 80,000 till Sverige och 60,000 till Norge.

De ! consulsstaten tillfallande lästafgifter från Storbritannien och Irland uppgingo

år 1874 till högre belopp än någonsin tillförene. Under de sist förflutna fem åren

hafva de ökats på följande sätt:

år

1870...............

4,161.

17.

—

»

1871.........

............. »

4,485.

5.

6.

»

1872......

4,878.

12.

2,

»

1873..............

5,792.

4.

1.

»

1874.............

6,144.

14.

11.

Under innevarande år har deremot ett icke obetydligt tillbakagående visat sig,

så att, såvidt kändt var, deras belopp i början af November understeg förledet års vid

samma tid med omkring 1,000 i sterling.

Anledning synes således vara förhanden att ifrågavarande lästafgifter ej skola

för år 1875 uppgå till fullt den summa af 100,000 kronor, som blifvit i senaste budget
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 2 a till Kovijl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 3

förslag påräknad. Den beslutade nedsättningen i lästafgifter till halfva beloppet för

fartyg som under samma kalenderår tre gånger erlagt full afgift i samma hamn, hvilken

för Storbritannien och de Hosta öfriga konsulatdistrikter inträder från början afår 1876,

kommer äfven att förorsaka någon, om än ej betydlig, minskning i konsulsstatens inkomster.

Jag har följaktligen i förslaget för år 1877 beräknat inkomsten af lästafgifter

från Storbritannien och Irland något lägre än de tvenne föregående åren, eller till

90,000 kronor.

På grund af Eders Maj:ts beslut af den 29 sistliden Oktober, att ett afl Onåd t

Generalkousulat skall i Havre upprättas, innefattande IIåvre’s och Calais’ nuvarande

konsulatdistrikter, samt att der inflytande lästafgifter skola, i likhet med hvad för Londons

Generalkonsulatdistrikt är föreskrifvet, till konsulsstaten inbetalas, har inkomsten häraf

blifvit beräknad till 10,000 kronor, under antagande att distriktet kominer att besökas

af ett något mindre antal fartyg än under de tre senast förflutna särdeles gynsamma

åren.

Kostnaden för det. nya Generalkonsulatet i Havre har i öfverensstämmelse med

vederbörande myndigheters förslag blifvit af Eders Maj:t faststäld till 20,000 kronor,

eller något lägre än hvad komitén för konsulsväsondets ordnande tillstyrkt, att utgå

med

lön till Generalkonsuln............................................... 13,000 kr.

» » Vioekonsuln........................................................................ 4,000 »

anslag till kontorshyra, resekostnader in. in..................................................... 3,000 »

Summa 20,000 kr.

I

När härifrån afdrages det nuvarande anslaget till kontorshyra vid General
konsulatet

med............................................................................................. 2,000 kr.

återstår ökad kostnad................................................:.......................................... 18,000 »

De nya utgifter i öfrig!, som på grund af redan fattade nådiga beslut blifvit a

konsulsstaten upptagna, äro:

till Generalkonsuln i Triest, personligt anslag ................................................. 1,000 kr.

till Generalkonsuln i Alexandrin, förhöj dt kontorsbidrag ................................ 800 »

till Generalkonsuln i Buenos Ayres d:o d:o ............. 2,000 >,

Summa ökad utgift 21,800 kr.

Besparingar å den nuvarande staten hafva uppstått genom

Konsulns i Bostock frånfälle och det under honom lydande distrikts

förening med Lubecks konsulatdistrikt............................................. 3,400

indragning af ett extra kontorsskrifvare-arfvode vid Generalkonsulatet

i London..................................................................................... 500

Transport 3,900

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bil. N:o 2 a till Kouyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876

Transport 3,900

å expektansstaten till följd af dödsfall.................................................... 2,000

å pensionsstatcn d:o d:o ..................................................„,o()0

Summa minskad utgift 8,900 kr.

Förutom do medel som sålunda bli f v i t lediga, finnes att tillgå ett belopp som

i budgeten för år 1876, hufvudsakligast med afseende å förenämnde

aflönade konsulats upprättande i Havre, blifvit uppfördt såsom »reserveradt

till motsedda utgifter» ....................................................................... 10,350 »

Summa 19,250 kr.

Detta belopp, 19,250 kronor, som är tillgängligt för bestridande af den ökade

utgiften, understiger denna med 2,550 kronor, beräknade att betäckas af konsulsstatens

besparingar.

Någon del af dessa besparingar kan äfven komma att tagas i anspråk till fyllande

åt behofven för innevarande år, i den händelse inkomsten af lästafgifter skulle, på sätt

anledning är att befara, understiga det beräknade beloppet.

Häraf torde framgå att, såvida konsulsstaten ej skall utsättas för faran att blifva

ur stånd att fullgöra sina förbindelser i händelse af ogynsamma konjunkturer för sjöfarten,

är oundgängligen nödvändigt, att den endast med stor varsamhet afhändes öfverskotten

från goda år, på det den alltid måtte hafva cn betryggande reservfond till sitt

förfogande. Detta har äfven blifvit taget i betraktande vid beslutets fattande innevarande

år om återbärande till statsverken af de besparade medel som ansågos utan

olägenhet kunna undvaras. För närvarande, då inkomsten af lästafgifter är i nedgående

och då det ej kan förutses, huruvida eller till hvilket belopp ökade utgifter kunna påkallas,

i främsta rummet till följd af de förslag som äro att motse från Komitén för

konsulsväsendets ordnande, anser jag mer än någonsin nödvändigt, att befintliga besparingar

bibehållas till konsulsstatens förfogande.

Slutligen får jag föreslå att anslagen såväl till diplomatiska utgifter som till

konsulsstaten ställas till Eders Maj:ts disposition, med samma rätt till deras användande

och under samma vilkor som hittills.

I anledning af hvad sålunda blifvit anfördt, hemstälde Herr Statsministern, det

Kongl. Maj:t behagade inhemta Dess Norska Regerings utlåtande öfver det förslag

till utrikesbudget för de Förenade Rikena som med dertill hörande beräkningar finnes

detta protokoll bilagdt.

Till hvad Herr Statsministern sålunda hemstält, behagade Hans

Maj:t Konungen, jemlik! öfrige Statsrådsledamöters underdåniga

tillstyrkande, lemna bifall.

Ex protocollo

A. Cronhielm.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 2 b. till Kanyl. Maj-M Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 5

Utdrag af protokollet öfver Utrikes-Departemeiits-ärendeii, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i sa in inansatt Svenskt och Norskt

Statsråd å Stockholms Slott den 10 Januari 187(1

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitiestatsminister!) Friherre De (Jehu,

Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärendena Björnstjerna,

Hans Exellens Norske Herr Statsministern Kierule,

Statsråden: Lagerstråle,

Ti-iyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Loven,

Friherre von Otter,

Forssell,

Helliesen,

VOGT.

Hans Excellens Herr Statsministern

dänighet:

lör Utrikes Ärendena föredrog i

under
-

Kongl. Norska Regeringens betänkande af den 31 nästlidne December öfver det

i sammansatt Svenskt och Norskt Statsråd den 3 i samma månad af Ilerr Statsministern

framlagda förslag till de Förenade Rikenas utrikesbudget för 1871 med deltill

hörande beräkningar.

Från Kongl. Norska Regeringens sida hade ingen anmärkning mot de i förslaget

upptagna utgiftsposter blifvit framstäf, men hade under tiden följande förändringar

inom lconsulsstaten inträffat, hvilka borde i budgetförslaget intagas. Genom det af

Kongl. Maj:t denna dag beviljade anslag af 2,500 kronor till Konsuln i Marseille för

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bil. N:o 2 b. till Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o /, om Statsverket 1876.

bestridande af kontorskostnader m. m. hade en förhöjning i utgifter tillkommit, men ä

andra sidan hade en pension å 4,000 kronor genom innehafvare!^ död blifvit ledig,

och kunde följaktligen slutsumman i beräkningen öfver konsulsstUflfflTutgiftcr minskas

med skilnaden mellan dessa belopp eller 1,500 kronor.

I anledning häraf hemstälde Herr Statsministern, att Kongl. Maj:t täcktes godkänna

förslaget med dessa förändringar samt äska de uppförda summorna att utgå

emot nu gällande redovisningsskyldighet äfvensom med samma rätt till deras användande

och under enahanda vilkor som hittills.

Hans Maj:t Konungen behagade, med bifall härtill och jcmlikt

Statsrådets underdåniga tillstyrkande, i nåder besluta, att

härhos bilagda förslag till de Förenade Rikenas utrikcsbudget.

för år 1877 i vanlig ordning lägges till grund för de propositioner,

som skola för nästinstundande statsregleringsperiod till Svenska

Riksdagen och Norska Storthinget aflåtas.

Ex protocollo

A. Cronhielm.

Sveriges och Norges gemensamma Utrikesbudget för år Ib77.

I. Diplomatiska utgifter:

Sverige.

\nr-r.

Tillsammans.

1. Statsministern för Utrikes Ärendena .....................

24,000.

—

24,000.

2. Utrikes-Departementets Expedition.......................

28,565.

11,735.

40,300.

3. Ministerstaten........................................................

343,000.

153,100.

496,100.

4. Militär-Attachéer......................................................

8,400.

3,600.

12,000.

5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.........

39,400.

16.300.

55,700.

Summa kronor

443,365.

184,735.

628,100.

II. Konsuls staten:

1. Utrikes-Departcmcntets Expedition........................ 7,000. 4,450. 11,450.

2. Konsulernas aflöning, expektanslöner och pensioner 143,500. 108,400. 251,900.

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter...... '' 9,500. 7,150. 16,650.

Summa kronor 160,000. 120,000. 280,000.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 2 b. till Kongl. Maj:fs Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

7

Sveriges Utrifeesbudget (Svenska Riksstatens Tredje ITufvudtitel) för år 1877.

I. Diplomatiska utgifter:

1. Statsministern för Utrikes Ärendena ............................................. 24,000.

2. Utrikes-Departementets Expedition.......................... 28,565.

3. '' Ministerstaten ............................................................................................. 343,000.

4. Militär-Attachécr ..................................................................................... 8,400.

5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter......................................... 39,400.

Summa kronor 443,365.

II. K onsulsstateu:

1. Utrikes-Departementets Expedition ......................................................... 7,000.

2. Konsulernas aflöning, expektanslöner och pensioner........................... 143,500.

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.......................................... 9,500.

Summa kronor 160,000.

hvartill ytterligare komma utgifter, som bestridas af Svenska Statsverket allena:

Till underhåll af Svenska Kronans egendom i Konstantinopel: t

Ärliga brandförsii kringsafgifter ............................................................. 1,5.30.

Öfrig» underhållsutgifter i allmänhet .................................................. 2,670. 4,200.

Till underhåll af Svenska kyrkan i London £ st. 100 eller ä kr 18 ................. 1,800.

Summa kronor 6,000.

Norges Utrikesbudget för år 1877.

1. Diplomatiska utgifter:

1. Utrikes-Departementets Expedition...................................................... 11,735.

2. Ministerstaten......................................................................................... 153,100.

3. Militär-Attachécr.............................................. 3,600.

4. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter ........................................... 16,300.

Summa kronor 184,735.

11. Konsnlsstaten:

1. Utrikes-Departementets Expedition............... ...................................... 4,450.

2. Konsulernas aflöning, expektanslöner och pensioner.............................. 108,400.

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter......................................... 7,150.

Summa kronor 120,000.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bil. N:o 2 b. till Kong!-. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket. 1870.

Beräkning öfver Sveriges och Norges Diplomatiska utgifter för år 1877.

1. Statsministern för Utrikes Ärenderna

2. Utrikes-Departementets Expedition...

2. Ministerstaten:

a. Traktamenten:

Beskickningen i Athen:

Chargé d’Affaires ...........................................................

Beskickningen i Berlin:

Envoyé Extraordinnire noll Ministre Plénipotentinire

Legationssekreterare.......................................................

Beskickningen i Bryssel och Haag:

Ministerresident ............................................................

Beskickningen i Konstantinopel:

Ministerresident ..........................................................

Drognian ......*..............................................................

Beskickningen i Köpenhamn:

Envoyé Extraordinär: och Ministre Plénipotentinire

Legationssekreterare.......................................................

Beskickningen i Lissabon:

Ministerresident .............................................................

Beskickningen i London:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentinire

Legationssekreterare........ . ... ....

Beskickningen i Madrid:

Ministerresident ............................................................

Beskickningen i .Paris:

Envoyé Extraordinaire oeli Ministre Plénipotentinire

Legationssekreterare......................................................

Beskickningen i S:t Petersburg:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentinire,

Legationssekreterare ...................................................

Beskickningen i Horn :

Envoyé Extraordinär och Ministre Plénipotentinire

............... 2,000

45,000.

6,000. 51,000.

.............. 20,000.

.. 10,000.

.. 4,000. 14,000.

.. 36,000.

5.000. 4l,oo().

................. 6,000.

.. 64,000.

•• 8,000. 72,000.

. .............. 20,000.

.. 64,000.

8.000. 72,000.

.. 60,000.

8,000. 68,000.

............. 19,000.

Transport 385,000.

K ronor.

24,000.

40,300.

64,300.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 2 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 9

Transport

385,000,

64,300.

Beskickningen i Washington:

Envoyé Extraordinär och Ministre Plénipotentiaire

. 16,000.

Legationssekreterare .....................................................

6,000.

22,000.

Beskickningen i Wien:

Envoyé Extraordinär och Ministre Plénipotentiaire.

.. 36,000.

Legationssekreterare...................................................

6,000.

42,000.

b. Expektanslöner..........................................................

19,200.

c. Pensioner................................................................

27,900.

496,100.

4. Militär-Attachéer:

i Berlin ......................................................................

6,000.

i Paris..........................................................................

6,000.

12,000.

5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:

a. Skrifmaterialier, tryckningskostnader, ved och lyshållning

b. Möblers anskaffande och underhåll, inköp af böcker och

2,500.

kartor, frakt m. in...........................................

1,500.

c. Prenumeration å tidningar och journaler ..........

1,500.

d. Telegrafporto........................................................

5,100.

e. Postporto................................................................

5,000.

f. Ekiperingspenningar............................................

10,000.

g. V exelkostnader......................................................

.................

500.

h. Beskickningarnes extra utgifter...........................

5,000.

i. Rese- och kurir-kostnader ..................................

5,000.

k. Utomordentliga beskickningar och tillfälliga uppdrag......

5,000.

1. Hemliga utgifter...................................................

14,000.

m. Diverse utgifter ....................................................

600.

55,700.

Summa kronor 628,100.

Beräkning öfver Konsulsstatens inkomster och utgifter för år 1877.

Inkomster:

Svenska Statsverkets bidrag

Norska Statsverkets bidrag

Kronor.

160,000.

120,000.

280,000.

2

Bill. till Riksd. Prof. 1876 1 Sami. 1 Afd.

Transport

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bil. N:o 2 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

Transport 280,000.

Lästafgifter i Storbritannien

och Irland, hvilka

utgjort:

år 1872 af Svenska fartyg...............

......... £ U33; 16; 11.

af Norska fartyg...............

......... » 3,845; 1; 3.

4,878; 18; 2.

år 1873 af Svenska fartyg ..........

......... 1.315; 13; 11.

af Norska fartyg..............

........ » 4,476; 10; 2

5,792; 4; 1.

år 1871 af Svenska fartyg............

....... » 1,527; 19; 1.

af Norska fartyg...............

......... » 4.616; 15; 10.

6,144; 14; 11.

beräknas approximativt:

af Svenska fartyg till.....

............... 20,000.

af Norska fartyg till......

............... 70,000.

Lästafgifter i Håvre’s distrikt, approximativt.....

.............. 10,000.

Summa kronor 380,000.

Utgifter:

1. Departementets Expedition:

Bidrag till Utrikes-Departementets aflöning ..........

2. Konsulernas aflöning, expektanslöner och pensioner:

a) Traktamenten, anslag till kontorsh)?ra och skrif
-

varehjelp samt personliga ersättningsbelopp:

Konsuln i Archangel, traktamente..........................

...... 8,000.

anslag till kontorshyra, in. in........................

...... 2,000.

10,000.

Generalkonsuln i Helsingfors, traktamente.............

...... 8,000.

anslag till kontorshyra m. m.........................

..... 2,000.

10,000.

Generalkonsuln i Köpenhamn, traktamente............

...... 4,000.

personliga ersättningsbelopp..............................

..... 8,800.

12,800.

Vicekonsuln i Helsingör, traktamente.....................

2,000.

Generalkonsuln i Hamburg, traktamente................

...... 8,000.

anslag till kontorshyra m. m.............................

...... 2,000.

10,000.

Konsuln i Kiel, anslag till kontorshyra m. m.......

4,000.

Konsuln i Liibeck, personligt arvode.......................

..... 1,000.

anslag till kontorshyra m. m............................

...... 3,000.

personlig ersättning...........................................

300.

4,300.

Vicekonsuln i Nieuioediep, anslag till kontorskostnader.......

900.

Generalkonsuln i London, traktamente ...........

...... 24,000.

anslag till kontorshyra och expenser...............

...... 11,100.

Vicekonsuln i London............................................

...... 14,000.

öfriga kontorspersonalen....................................

...... 16,300.

65,400.

Kronor.

11,450.

Transport 119,400.

11,450.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 2 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

Vicekonsuln i Newcastle, traktamente

anslag till kontorshyra in. m.......

Kontoristen vid Vicekonsulatet i Cardiff, arfvode

Generalkonsuln i Gibraltar, anslag till kontorshyr

Generalkonsuln i Idåvre, traktamente.....................

anslag till kontorskostnader m. m..................

Vicekonsuln i Havre, traktamente..........................

Konsuln i Marseille, anslag till kontorskostnader i

Generalkonsuln i Alger, anslag till kontorshyra m

Generalkonsuln i Alicante, anslag till kontorshyra

Konsuln i Bilbao, anslag till kontorshyra m. m. ..

Konsuln i Barcelona, traktamente............................

anslag till kontorshyra in. m.............................

Generalkonsuln i Lissabon, traktamente..................

anslag till kontorshyra in. m............................

Generalkonsuln i Italien, traktamente......................

Konsuln i Rom, anslag till kontorshyra.................

T. f. Konsuln i Neapel, anslag till kontorshyra......

Generalkonsuln i Triest, personligt anslag..............

Generalkonsuln i Athen, traktamente.......................

Ministerresidenten i Konstantinopel (för konsulatären

denas handhafvande), traktamente .......................

Drogman, traktamente ....................................................

Konsulatsekreteraren, traktamente.................................

Legationspredikanten, traktamente .............................

Orgelnisten vid svensk-norska kapellet derstädes, arfvode.

.........................................................................

Hamnmästaren, aflöning .................................................

Vicekonsuln i Dardanellerna, personligt arfvode..........

Konsuln i Smyrna, personligt arfvode...........................

Generalkonsuln i Alexandria, traktamente....................

anslag till kontorshyra.............................................

Konsuln i Tunis, traktamente....................................................

Generalkonsuln i Tanger, anslag till kontorshyra och extra

utgifter....................................................................................

Generalkonsuln i Washington, traktamente ..............................

Transport

119,400

... 8,000.

.... 4,000.

12,000.

e................

4,000.

4,000.

t................

3,000.

..... 13,000.

..... 3,000.

..... 4,000.

20,000.

fi. m..........

2,500.

m............

2,000.

m. m.......

3,000.

2,000.

..... 6,000.

.... 2,000.

8,000.

..... 8,000.

.... 2,000,

10,000.

10,000.

2,000.

2,000.

1,000.

10,000.

10,000.

2,000.

6,000.

2,000.

400.

4,600.

12,000.

6,000.

25.000.

500.

1,000.

18.000.

6,000.

2,000.

16,000.

11

11,450.

Transport 283,400.

11,450

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bil. N:o 2 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

Transport 283,400.

Konsuln i New-York, anslag till kontorshyra in. in.

Generalkonsuln i Rio de Janeiro, traktamente............ 10,000.

anslag till kontorshyra m. m................................. 4,000.

Konsuln i Bahia, anslag till kontorshyra in. in.....................

Generalkonsuln i Buenos Ayres, traktamente............ 10,000.

anslag till kontorshyra m. m.................................. 4,000.

Generalkonsuln i Shanghai, anslag till extra utgifter

emot redovisningsskyldighet................................... 4,000.

Yicekonsuln, traktamente (hvari ingår ersättning för

resor inom distriktet).............................................. 12,000.

Generalkonsulatet i Japan, anslag till kontorshyra och expenser

.......................................................................

b) Expektanslöner..................................................................

c) Pensioner..............................

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:

a) Skrifmaterialier och tryckning af Konsulernas rapporter m. m.

b) Konsulernas embetsutgifter............................................................

e) Post- och telegraf-porto ..............................................................

d) Yexelkostnader.................................................................

e) Extra utgifter.....................................................................

11,450.

6,000.

14,000.

2,000.

14,000.

16,000.

4»0Q0- 339,400.

............ 1,600.

3.

11 »950. 352,950.

1.500.

6,000.

4.500.

250.

4,400.

_____________ ___ 16,650.

Summa kronor 381,050.

Det belopp af 1,050 kronor, hvarmed utgifterna öfverstiga inkomsterna, kommer

att betäckas af konsulsstatens besparingar.

Uppgift öfver de från Ministerstaten och Konsulsstaten för närvarande utgående

expektanslöner och pensioner.

Från Ministerstaten:

Expektanslöner:

Jemlik! Nådigt Beslut

af den Kronor

19 Febr. 1864. Förre Envoyén i Köpenhamn Herr Grefve Hamilton.............. 4,800.’

1 Dec. 1868. Förre Envoyén i Konstantinopel Friherre Palmstierna............ 4,800.

" » » Förre Ministerresidenten i Bryssel von Mansback.................... 4,000.

Transport 13,600.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 2 b till Kongl. Muj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 13

Jeralikt Nådigt beslut

af den

15 April 1869.

23 Sept. 1864.

Kronor.

Transport 13,600.

Förre Ministerresidenten i Haag Friherre Wrede..................... 4,000-

Förre Chargé d’Affaires i Rio de Janeiro Hyltén-Cava-llius .... 1,600.

Summa kronor 19,200.

Pensioner:

18 April 1848. Förre Statsministern för Utrikes Ärendena H. Exc. Herr Friherre

Ihre.................................................................................. 6,000.

29 Sept. 1870. Förre Envoyén Friherre af Wetterstedt....................................... 6,000.

7 » 1858. Förre Envoyén Lövenskiold......................................................... 4,000.

22 » 1855. Förre Ministerresidenten Grefve Wrangel.................................. 3,200.

^ Envoyén Friherre Hochschilds enka ........................................... 2,800.

4 Maj 1858./ J

23 April 1869. Förre Statsministern för Utrikes Ärendena H. Exc. Herr Frih.

Stjernelds enka........................................................................ 2,000.

3 Dec. 1869. Envoyén Sandströmers enka......................................................... 1,200.

4 » 1838. Förre Envoyén Friherre Taubes enka........................................ 1,000.

2 Juni 1837. Förre Chargé d’Affaires Hegardts enka..................................... 600.

30 Nov. 1855. Förre Registratorn i Kongl. Kabinettet för utrikes brefvexlin
gen

Friherre Rudbeck............................................................ 600.

22 » 1863. Förre Kabinettskuriren Ohmans enka......................................... 225.

17 Febr. 1858. Kabinettsvaktmästaren Englunds enka....................................... 100.

2 Jan. 1863. Aflidne Kabinettskuriren Cronlands dotter Erika...................... 75.

» » » Aflidne Kabinettskuriren Liljedabls dotter Klara..................... 75.

Summa kronor 27,875.

Från Konsulsstaten:

Expektanslöner:

23 Sept. 1864. Förre Generalkonsuln i Rio de Janeiro Hyltén-Cavallius......... 1,600.

Summa kronor 1,600.

Pensioner:

12 Sept. 1868. Förre Generalkonsuln i Alexandrin Testa................................... 4,000.

21 Juni 1872. Förre Konsuln i Archangel Fleischer.......................................... 3,600.

Transport 7,600.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bil. jV:o 2 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

Transport 7,600.

21 Juni 1872. Förre Generalkonsuln i Helsingfors Dahlfelt............................. 1,600.

13 » 1862. Förre Generalkonsuln i Tripoli Hahrs enka................................ 800.

8 April 1854. Konsuln i Archangel Bruenechs enka........................................ 400.

29 Maj 1874. Vicekonsuln i Newcastle Hambros enka........................ 400.

16 April 1869. Afl. f. Generalkonsuln i Alger Lagerheims dotter Fatima......... 400.

13 Mars 1860. Förre t. f. Generalkonsuln i Rio de Janeiro von Schantz’ enka 300.

Afl. Konsulatsekreteraren i Tanger Frumeries döttrar:

6 Juli 1825. Anna Carolina .................................................................. 225.

4 Febr. 1832. Sofia Helena ................................................ 225.

Summa kronor 11.950.

Stocka 137 tv

TV A. Norstedt & Söner.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Udd. Prop. N:o 1, om Statsverket ISIG.

1

Utdrag af Protokollet öfver Landtförsvars-ärenden, hållet

inför Hans Magt Konungen i Statsrådet ä Stockholms

Slott den 10 Januari 1876.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Jnstitie-statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Loven,

Friherre von Otter och

Forssell.

Departementschefen, Statsrådet Weidenhielm, anhöll i underdånighet

att, i sammanhang med uppgjordt förslag till regleringen af utgifterna

å Riksstatens fjerde hufvudtitel under år 1876, få föredraga följande till

Kongl. Maj:t inkomna framställningar:

Generalfälttygmästarens och Chefens för Arméförvaltningens Artilleridepartement.

underdåniga memorial den 13 November 1875 angående

nämnda departements medelsbehof för år 1877;

Chefens för Arméförvaltningens Fortifikations-departement underdåniga

memorial den 23 November 1875 med Chefens för Fortifikationen underdåniga

memorial af den 22 i samma månad angående departementets

och Fortifikationens medelsbehof för år 1S77;

Arméförvaltningens underdåniga skrifvelse den 13 November 1875

angående Intendents-departementets medelsbehof;

Bill. till Riksd. Prat. 1876. 1 Sami. 1 Å/d.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bil. N:o 3 a till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876.

Samma myndighets skrifvelse den 26 November 1875 om dess Civila

departements behof af anslag under år 1877;

Samma myndighets underdåniga skrifvelse den 12 November 1875

rörande förhöjning i den till Kommendanten i Stockholm och l:ste Adjutanten

vid Öfverkommendants-expeditionen derstädes utgående ersättningför

tjenstehästar;

Samma embetsverks underdåniga skrifvelse af sistnämnda dag om

förhöjdt arfvode åt Vaktmästaren vid nyssnämnda expedition;

Detsammas underdåniga skrifvelse den 13 November 1.875 angående

tillökning i Svea Artilleri-regementes anslag till remontering och skoning;

Detsammas underdåniga skrifvelse den 7 December 1875 om förhöjning

i underbefälets vid värfvade garnisonstrupperna beklädnadsersättning;
Samma

embetsverks underdåniga skrifvelse den 18 December 1875

rörande rekryteringens underlättande vid värfvade garnisonstrupperna;

Generalfälttygmästarens och Chefens för Artilleriet underdåniga memorial

den 26 Oktober 1875 angående anslag till ytterligare två resestipendier

vid Artilleriet;

Densammes underdåniga memorial den 4 December 1875 angående upplösning

af Fyrverkare-corpsen och bildande af Mariebergs Ammunitionsfabrik;

Chefens för Fortifikationen underdåniga framställning den 20 Oktober

1875 om ålderstillägg till Sekreteraren vid Fortifikationen, och

Arméförvaltningens underdåniga utlåtande deröfver af den 19 November

samma år;

Kavalleri-inspektörens underdåniga memorial den 10 November 1875

om förbättring i Sqvadrons-hästläkarnes aflöningsförmåner;

Två Regementsbefälhafvarens för Wermlands Fältjägareregemente, af

vederbörande Generalbefälhafvare insända, underdåniga memorial af den

8 November 1875, det ena rörande förbättring af manskapets vid regementet

aflöningsförmåner, det andra om anslag till musikens underhåll

vid regementet;

Sundhetskollegiets underdåniga skrifvelse den 10 December 1875

rörande inrättande af en årlig undervisningskurs för Arméens bataljonsläkare;
Samma

Kollegii underdåniga skrifvelse den 13 December 1875 med

utlåtande öfver Regementsläkarens vid Gotlands Nationalbeväring af Militärbefälet

insända underdåniga ansökning om löneförbättring;

Garnisonsläkarens å Carlsborg af Generalbefälhafvaren med förord

ingifna underdåniga ansökning den 26 September 1875 om ökade aflöningsförmåner;
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876.

Direktionens öfver Arméens pensionskassa underdåniga skrifvelse

den 15 December 1875 angående behöfliga anslag för upprätthållande af

pensionskassans egen pensionering och för fyllnadspensionerna.

Härefter anförde Departementschefen:

Till senast församlade Riksdag behagade Eders Kongl. Maj:t framlägga

förslag till ombildandet af vår arméorganisation, grundadt på den

allmänna värnepligtens tillämpning i den utsträckning, betryggandet af

vår sjelfständighet krafvel'', men ehuru detta förslag tycktes vinna erkännande

såsom innebärande ett tillfredsställande värn och såsom varande

i militäriskt afseende fullgodt, stannade dock Riksdagens båda Kamrar i

olika beslut rörande försvarets ordnande, hvadan denna landets vigtigaste

angelägenhet, ännu oafgjord, fortfarande bevarar sitt rum främst på vår

dagordning.

Riksdagens tvekan att pålägga nationen de offer, ett verkligt tillfredsställande

försvar krafvel'', syntes, att dämma ut de fleste talares anföranden

under den långa och genomgående diskussion, som detta utomordentligt

vigtiga ämne framkallade, visserligen icke hafva sin grund i

något tvifvel om nationens uppfattning af sin skyldighet att i farans

stund vara allmänt pligtig till försvar af hem och härd, utan härleda

sig dels från farhågan att behofvet, beskaffenheten och tidslängden af de

militära öfningar och offer i öfrigt, som under freden erfordras för att

vid kriget vara värnpligten vuxen, icke så inträngt i folkmedvetandet

att tiden för stegets fulla uttagande i denna rigtning ännu vore inne,

dels ock derifrån att det framställda förslaget endast omfattade försvarsorganisationen

sådan den för att betrygga vårt oberoende måste blifva,

icke fullständigt anvisade vare sig den vägledning till målet — det förslag

till öfvergång — som skulle bilda kedjan emellan det gamla och

det nya, eller eu finansplan, ådagaläggande möjligheten för svenska folket

att äfven i ekonomiskt afseende förmå draga de bördor den nya organisationen

betingar.

Då likväl dessa omständigheter i förra fallet endast synas åsyfta en

önskan om uppskof med ärendets afgörande och i det sednare icke kan

afhjelpas utan i sammanhang och öfverensstämmelse med frågans finansie]

a utredning i sin helhet, har jag hvarken häraf eller af Kamrarnes i

öfrigt skiljaktiga beslut funnit någon anledning att frångå de åsigter jagvid

senaste riksdag uttalat. Men då i följd af Riksdagens omförmälda

farhågor och ifrågaställda upplysningar ärendet i sitt nuvarande skick

icke eget’ någon utsigt att vid nästinstundande riksdag nå ett afgörande

och då Eders Kongl. Maj:t på grund af en föregående Riksdags framställda

underdåniga önskan redan öppet gifvit tillkänna de uppoffringar,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

med hvilka vår sjelfständighets betryggande måste eröfras, samt sålunda

beredt tillfälle åt nationen att i sig införlifva begreppet om utsträckningen

af den militära bildning nutidens taktik af den värnpligtige krafvel

anser jag mig, i den stora frågans sanna intresse, nödgad att för

närvarande inskränka min åtgärd till en underdånig hemställan, att, så

snart ä-rendets finansiela del hunnit noggrant utredas, Eders Kongl. Magt

täcktes tillåta mig få ånyo föredraga härordningsförslaget att jemte fullständig

plan för öfvergången till Riksdagens antagande framläggas.

Oaktadt detta af nu rådande förhållanden föranledda uppskof med

frågans afgörande, torde dock icke böra försummas att, jemte omsorgsfullt

upprätthållande af de försvarskrafter vi ega, åtminstone underlätta

öfvergången till en förbättrad härordning genom utbildande af tjenliga

ämnen till det ökade antal underbefäl, denna öfvergång genast kommer

att taga i anspråk, och det är på denna grund jag ämnar föreslå en

utsträckning af indelta infanteriets rekrytbildning. I samma syfte och

enär en praktisk tillämpning af det för den nya härordningen afsedda

kasernsystemet torde i mindre skala böra företagas för att vinna erfarenhet,

innan vi för våra militära byggnader öfvergå till detsamma, har jag

ansett mig i underdånighet böra föreslå dess användande i och för eu

behöflig förbättring af kavalleriets underbefälsskola.

Bevarandet af armébefälets tjensteduglighet, alltid ett vilkor för äfven

en fullt färdigbildad armés användbarhet, får om möjligt en ökad betydelse,

när detta befäl är afsedt att utgöra den stödjande kadern i en ny

härorganisation, byggd på allmän värnepligt. Ett af vilkoren för denna

tjensteduglighets upprätthållande är att bereda sådan omsättning inom

befälet, att dess fulla lifskraft städse vidmakthålles, och då jag med anledning

häraf anser det vara af högsta vigt, att arméen erhåller en förändrad

pensionering i öfverensstämmelse med och grundad på den af senaste

Riksdag fastställda löneregleringen, så kommer jag att i särskildt

underdånigt memorial härom göra framställning.

De af sist församlade Riksdag på extra stat beviljade löneförbättringar

samt de af samma Riksdag till förstärkande af åtskilliga ordinarie

anslag under hufvudtiteln å extra stat anvisade medel ämnar jag, då de

äro af natur att blifva för framtiden för sina ändamål behöfliga, i underdånighet

föreslå upptagna å sina vederbörande ordinarie anslag; dock

med undantag af löneförbättringen åt indelta arméen, för hvars öfverflyttande

på ordinarie stat Riksdagen fästat ett bestämdt vilkor, hvilket

först kån vid 1877 års riksdag uppfyllas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1. om Statsverket 1876.

Med iakttagande i öfrigt af den ordning, som i gällande riksstat

följes, går jag nu att i underdånighet framställa hufvudtitelns särskilda

anslagsbehof, hvarvid ingå andra förändringar i de ordinarie anslagen

åsyftas än de, hvarom jag nu kommer att göra framställning.

Landtförsvars-departementets Kansli-expedition.

Då Eders Kongl. Maj:t under den 22 sistlidne December besluta,

att medel till den för expeditionerna i Kongl. Maj:ts Kansli sedan 1875

års början utgående löneförbättring bör äfven under år 1877 sökas uppförda

å extra stat, får jag i underdånighet föreslå, att Eders Kongl. Maj:t

för tillämpning äfven under sistnämnda år af ny aftoningsstat för Landtförsvars-departementets

expedition åt Kansliet måtte af Riksdagen äska

6,900 Kronor att under år 1877 utgå såsom extra anslag; och torde,

vid bifall härtill, detta belopp få bland öfriga extra anslag antecknas.

Generalstaben.

I öfverensstämmelse med hvad jag ofvan angående de vid sistlidne

riksdag beviljade löneförbättringars med flera anslagsförhöjningars upptagande

å ordinarie stat anfört, hemställer jag i underdånighet, att Eders

Kongl. Maj:t behagade af Riksdagen äska, det Generalstabens nuvarande

ordinarie anslag måtte förhöjas med det belopp, 76,590 Kronor, som af

1875 års Riksdag beviljades för denna Stabs fortgående utveckling och

tillämpning af ny aflöningsstat.

Enligt den fastställda, af 1873 års Riksdag gillade, planen för Generalstabens

fortgående utveckling under åren 1874—1878 skall år 1877

tillkomma en. kapten, men afgå en löjtnant, hvarför skilnaden mellan

nuvarande kaptensaflöning........................................................... Kr. 5,42:>:

och löjtnantsaflöning........................................................................ » 3,460: -

bör med .......................................................................................... Kr. 1,965:

tilläggas Generalstabens nuvarande anslag.

De i anslaget till Generalstaben erforderliga förhöjningarne skulle

således utgöra

till allmän löneförbättring ............

för stabens fortgående utveckling

Kr.

tillsammans Kr.

76,590

1,965

78,555

159,970

hvilka, tillagda nuvarande anslaget....................................

skulle gifva eu ny slutsumma af ......................................... Kr. -238,525

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876.

Arméförvaltningen.

För dyrtidstillägg åt Arméförvaltningen, i öfverensstämmelse med

Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 22 sistlidne December, erfordras,

för år 1877, 19,240 Kronor, hvilket belopp torde få bland fordringarne

å extra anslag uppföras.

Da, i afvaktan på reglering af Arméförvaltningens göromål och aflöningsförhållanden,

de af Arméförvaltningens embets- och tjensteman,

hvilkas aflöningsförmåner ej öfverstiga 0,000 Kronor, d. v. s/alla utom

afdelningscheferne, komma i åtnjutande af dyrtidstillägg, och af de 4 afdelningscheferne

Generalfälttygmästaren och Chefen för Fortifikationen, hvilka

erhålla sin aflöning från Genera lite tets stat, vid arméens lönereglering

kommit i besittning af betydligt ökade aflöningsförmåner, synas mig de

bada återstående Cheferne, Generalintendenten och Generalkrigskommissarien,

synnerligen vanlottade. Åtnjutande i lön den förre 6,750 och den

senare 6,000 Kronor, synas de mig för sina högst maktpåliggande och, i

följd af den pa alla områden inom härväsendet årligen stegrade verksamheten,

ständigt ökade embetsgöromål, icke blott i och för sig utan

äfven vid sammanställning med öfrige med dem jomförlige embetsman,

vara alltför lågt aflönte. Att de emellertid skulle, ända till dess, efter

det lönereglerings-kommittéen hunnit öfver Arméförvaltningen afgifva betänkande.

en allmän reglering af arbetet och löneförhållandena inom detta

embetsverk kommit till stånd, nödgas umbära skälig löneförhöjning, torde

få anses så mycket mera obilligt, som, efter det att förra Krigskollegiet för

icke mer än tio år sedan ombildades till det embetsverk, som nu bär

namnet Arméförvaltning, någon synnerligen genomgripande förändring i

Arméförvaltningens organisation och arbetsordning ej lärer vara att förvänta,

så mycket mindre som Kong]. Maj:t redan vid 1874 års statsreglering

vidtog de indragningar i embets- och tjensternannapersonalen, hvilka

synas kunna komma i fråga. Under sådana förhållanden och då emellertid

någon förhöjning i bemälde båda embetsmäns aflöning icke lärer

höra å ordinarie stat äskas förr än i sammanhang med reglering af embetsverkets

aflöningsförhållanden i sin helhet, anser jag mig böra i underdånighet

hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska uppförd

å extra stat för år 1877 eu tillfällig löneförbättring åt ifrågavarande

båda embetsman, och synes mig denna, dä jag icke anser någon anledning

till olikhet i lön vara för handen, skäligen böra föreslås så, att hvardera

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1876.

erhåller en sammanlagd lön af 8,000 kronor. Det erforderliga anslagets

belopp skulle under sådan förutsättning blifva

för Generalintendenten ............................................................... Kr. 1,250:

fou Generalkrigskommissarien...................................................... » 2,000: —

tillsammans Kr. 3,250: —

Generalitetstaten.

Till detta ordinarie anslag ............................................. Kr. 76,7i>0: —

torde få läggas de vid sistlidne riksdag beviljade löne
förbättringarnes

belopp ........................................................ » 48,265: —

hvarigenom anslaget skulle till............................................... Kr. 125,015:

förhöjas.

Artilleristaben.

I detta anslag, som förut uppgick till .......................... Kr. 6,400: ■—

beviljade sistförsamlade Riksdag på extra stat eu förhöjning.

stor ......................................................................................... _>''■__5,800:

Indika belopp, tillsammans Kr. 12,200: —

skulle gifva det nya anslagets slutsumma, om Eders Kongl. Maj:t, såsom

jag förut i underdånighet hemställt, föreslår Riksdagen att å ordinarie

stat uppföra innevarande års extra tillskott.

Öfverkommendants-expeditionen i Stockholm.

Enligt den under den 26 Februari 1861 för denna Expedition i nåder

fastställda stat eger förste Adjutanten vid Expeditionen att för eu tjenstehäst

undfå rationsersättning in. m. med 270 kronor och stallhyra med

100 kronor, tillsammans 370 kronor årligen, och Kommendanten för två

tjenstehästar sistnämnda summas dubbla belopp: 740 kronor. Då emellertid

Riksdagen vid löneregleringen för arméen medgifvit, att det armébefäl,

som bör vara å egna tjenstehästar beridet, må undfå för hvarje

häst dels lönetillägg, 400 kronor, dels fourrage-ersättning, 365 kronor,

tillsammans 765 kronor, hemställer nu Öfverkommendanten i underdånigt

memorial af den 10 September 1875, huruvida icke samma förhöjda

hästersättning må få komma förbemälde Kommendant och l:ste Adjutant

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o ■> a. till Kong], Maj:ts Nåd. Prof/. N:o 1. om Statsverket 1876.

till del från innevarande års början; — och har denna hans framställning

bil f vi t af Arméförvaltningen uti underdånigt utlåtande den 12 November

sistlidet år tillstyrkt.

Anslaget till underhåll af 3 tjenstehästar skulle å

765 kronor utgöra...................................''............................ Kr. 2 295: _

hvilket utöfver nuvarande anslaget .......................................... » 1,110: _

skulle utgöra en tillökning af Kr. 1,185: —

Då denna framställning synes mig billig, hemställer jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Majer, som torde framdeles uppå vederbörlig

föredragning vilja fatta beslut om ifrågavarande båda Officerares ersättning

för tjenstehästar redan under innevarande år, täcktes föreslå Riksdagen

att, till beredande åt Kommendanten och förste Adjutanten vid

Ofverkommendants-expeditionen i Stockholm af lika ersättning för tjenstehästar

som den, hvilken öfrige officerare bestås, bevilja eu förhöjning

i förevarande anslag af 1,185 kronor.

Under förmälan, hurusom vaktmästaren vid Ofverkommendants-expeditionen

enligt 1861 års stat uppbure ett årligt arfvode af endast 600

kronor, har Ofverkommendanten i underdånigt memorial af den 10 sistlidne

September, på den grund att sedan år 1861 priset å alla lifsförnödenheter

betydligt stegrats och då senaste Riksdagar i anledning deraf

beviljat förhöjning i de till vaktmästarne i Statsdepartementens expeditioner

och andra embetsverk utgående arfvoden, i underdånighet hemställt,

att för vaktmästaren i Ofverkommendants-expeditionen det årliga arfvodet

matte blifva till 750 kronor förhöjdt; till hvilken underdåniga framställning

Arméförvaltningen den 12 November 1875 tillstyrkt nådigt bifall.

Då nu ifrågavarande vaktmästare, hvilken utom tjenstgöring i Ofverkommendants-expeditionen

äfven är skyldig bestrida vaktmästarebefattningen

vid högvaktens arrester, synes mig böra kunna göra skäliga

anspråk på åtnjutande af samma aflöningsförmåner, som af hans likar

härstädes innehafvas, hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl.

Maj:t behagade föreslå Riksdagen att förhöja vaktmästarens vid Ofverkommendants-expeditionen

arfvode med 150 kronor.

De föreslagna förhöjningarne

för tjenstehästar ............................................................................ Kr. 1,185: _

» tillökning i vaktmästarens arfvode .................................... 0 150: —

tillhopa Kr. 1,335: —

skulle komma att öka nuvarande anslaget.............................. » 6,015: _

till Kr. 7,350: —

Kom
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o

O

a. till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876.

9

K o m m en dantstaten.

Redan vid 1873 års riksdag har Eders Kongl. Maj:t, som funnit

garnisonsläkaren å Carlsborg böra, i anseende till hans trägna och maktpåliggande

tjenstgöring, ställas i jemnbredd med arméens regementsläkare

och derföre äfven tillerkänt honom regementsläkares grad, åt honom äskat

regementsläkares aflöning och blef denna framställning af Riksdagen bifallen.

Vigten af garnisonsläkarens befattning bär sedan dess ingalunda

minskats, utan måste fastmer garnisonsläkaren, hvilken har att gifva läkarevård

åt eu styrka, som . under fästningsbyggnadsarbetena uppgår till

liera tusen menniskor, men som, äfven efter dessas framtida upphörande,

aldrig kan komma att nedgå till ett värfvadt regementes numerär, fortfarande

anses i tjensteåligganden fullt jemngod med eu dagligen tjenstgörande

regementsläkare och böra såsom sådan aflöna», och således de

förbättrade aflöningsförmäner, som tillfallit regementsläkarne, äfven komma

bemälde garnisonsläkare till del.

En regementsläkare vid garnisoneradt regemente

uppbär enligt ny stat

lön .............................................................. Kr. 2,800: —

dagaflöning................................................... » 1,460: —

tillsammans Kr. 4,260: —

och hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl.

Maj:t täcktes af Riksdagen äska, att sådan aflöning

måtte få garnisonsläkaren å Carlsborg tilldelas och

att för sådant ändamål anslaget till Kommendantsstaten,

hvilket nu utgör................................................... Kronor 15,217: —,

måtte få med skilnaden mellan den nu

föreslagna aflöningen....................................... Kr. 4,260

och gamla lönen............................................... » 2,000 » 2.260: -—

förhöjas till........................................................................... Kronor 17,477:

Allmänna Garnisonssjukhuset.

Det till löneförbättring åt sjukhusets personal

af sist församlade Riksdag beviljade extra anslag Kronor 8,836: 25.

torde böra föreslås tillagd! ordinarie anslaget ............ » 62,650: —

hvarefter anslagets nya slutsumma kommer att blifva Kronor 71,486: 25.

Bih. till Riksd. Prut. 1816. i Sami. 1 Afd.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bil. N:o 3 a. till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o /, om Statsverket ISIG.

Militärläkares undervisning.

Uti underdånig skrifvelse af den 10 sistlidne December har Sundhetskollegium

väckt förslag om inrättande af en militärmedicinsk lärokurs

här i Stockholm och dervid anfört följande.

»Tillämpningen af de vetenskapsgrenar, som närmast stå i sammanhang

med den militära helsovården, har under de senare åren ganska

betydligt utvecklats, till stor del såsom eu följd af de stora krigen, och,

på samma gång erfarenheten deri vuxit och fackstudierna gått framåt,

ställas med skäl allt högre anspråk på de militäre läkarnes kunskaper

och praktiska färdighet. För vinnande af behörig kännedom af militär

hygien, medicin och kirurgi hafva de flesta europeiska stater redan sedan

lång tid tillbaka beredt de militäre läkarne tillfälle att, till fördel för de

härar de tillhöra., förskaffa sig nödig underbyggnad och insigt i nämnda

läroämnen. Friedrich-Wilhelms-Institutet i Preussen, militärläkareskolorna

vid Val de Grace i Frankrike, vid Nettey i England, i S:t Petersburg, i

Dresden m. fl. hafva visat och visa fortfarande i hvad mån sådana läroanstalter

bidraga till de militära läkarnes bildning och duglighet samt

till följd deraf till den militära helsovårdens främjande och tidsenliga

utveckling. Sådana skolor finnas för närvarande egentligen af tre

olika slag. Vid några af dessa skolor undervisas ett visst antal lärjungar

från sitt första inträde på den medicinska banan i alla dithörande

läroämnen och äro förpligtade att efter slutad lärotid tjena vissa år i

hären; i andra undervisas deremot endast utexaminerade läkare, som dels

pröfvas i de ämnen de förut genomgått, dels erhålla undervisning och

undergå prof i öfriga för militäre läkare nödvändiga ämnen; och slutligen

finnas under senaste tiden inrättade undervisningskurser, såsom t.

ex. militärläkarekursen i Dresden, der redan anstälde militäre läkare under

vintermånaderna genomgå sådana ämnen, som för dem äro af vigt,

men hvilka vid universiteten ej äro föremål för undervisning.

Inrättandet af eu fullständig militärlälcareshola efter utländskt mönster

synes i Sverige för närvarande obehöflig!, emedan fordringarne för genomgående

af de medicinska examina vid de svenska medicinska bildningsanstalterna

på det hela äro större än annorstädes, men deremot synes

en lärokurs i de ämnen, som speciel! tillhöra militärläkaren och hvari

han vid de medicinska skolorna ej erhåller för hans yrke erforderlig undervisning,

böra honom beredas, sedan han en gång bestämt sig för militärläkareyrket,

så framt han skall kunna motsvara de rättmätiga fordringar

staten eger på hans duglighet och sakkännedom i specialfacket.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1376. 11

En ändamålsenlig'' militärläkarekurs torde sålunda härstädes under nuvarande

förhållanden böra inskränkas till undervisning i följande läroämnen:

Militär helsovårdslära och hygien, med noggrant afseende på alla de

specialförhållanden, som tillhöra krigarens yrke, såsom marscher och transporter,

kaserner, läger och qvarter, födoämnenas och beklädnadens beskaffenhet,

fältsjukdomarnes förekommande, begrafning^ efter träffning,

desinfektion af slagfält o. s. v., äfvensom om sjukvården i fält, de olika

sjukliuslinierna, sjuktransport på jernväg och till sjös m. in.

I militär hygien torde samtidigt undervisning kunna meddelas åt de

officerare af arméen, hvilka sig dertill anmäla, och torde sådan undervisning

i lämpliga delar, i likhet med hvad i andra länder eger ruin,

äfven för dem vara af behofvet högeligen påkallad, helst tjenstgöringsreglementet

för arméen bestämmer, att befälet eger att sorgfälligt öfvervaka

truppens hygieniska vilkor, i hvilket afseende de hittills sakna behörig

underbyggnad och nödiga insigter.

Kirurgisk operationslara, innefattande eu fullständig operationskurs å

kadaver efter de methoder, som i fält äro mest lämpliga, och med de

instrument, som för förbinderiplatser och fältsjukhus äro fastställda, jemte

föredrag öfver de nyaste forskningarna inom krigskirurgien och kännedoms

inliemtande om de i fält använda utredningspersedlar, förbinderiocli

sjuktransportvagnar, packregulativ in. in. samt ögon- och öronundersökningar

med afseende fäst vid de nyare undersökningsmethodernas

tillämpning vid approbation och kassation af beväringsmanskap och rekryter;

Mi!Häi''-medicinal-fö) fattningar, innefattande de för militär-läkares tjenstutöfning

gällande instruktioner, reglementen, generalordres, in. in.,

hufvud dragen af krigs!agarne, den inilitärmedicinala statistikens method ik,

rapportskrifning in. in.

Vidare torde, då enligt gällande föreskrift i Kongl. förordningen den

13 Juni 1855 flertalet läkare vid alla vapen äro beridne — en föreskrift,

som med skäl återfinnes i bestämmelserna för de flesta utländska härar

och som vunnit tillämpning vid utlandets militärläkareskolor — eu liiclliura

med den öfriga undervisningen böra förenas, hvilken ridkurs torde

kunna erhållas vid Svea Artilleri-regementes eller Lifgardets till häst ridhus.

Den plats, som för närvarande synes lämpligast för den ifrågasatta

lärokursens genomgående, torde vara Allmänna Garnisonssjukhuset i Stockholm,

hvars utrymme lemnar tillgång såväl till undervisningslokaler som

till bostadslägenheter för de i kursen deltagande läkare, hvarigenom tillfälle

dem bereddes att vara närvarande å sjukhuset vid sjukronder, operationer,

obduktioner o. s. v. samt äfven att vara sjukhusläkarne behjelplige

vid sjukvårdsmanskapets undervisning in. in.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bil. N: o 3 a. till Kongl. Maj tis Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

Bestämdes årligen en lärokurs på fyra månader, nemligen under Januari,

Februari, Mars och April, den tid som för arméens bataljonsläkare

är den lämpligaste, emedan några vapenöfningar derunder ej annat än

undantagsvis ega rum, synes denna lärotid tillräcklig till utbildande för

arméen af läkare med vidgade kunskaper inom det för hären vigtig»

verksamhetsområde, för hvilket de ega att ansvara, och kommenderades,

enligt tjensteålder i graden suecessive, såväl af indelta som värfva de arméens

förste och andre bataljonsläkare, till en början fem i hvarje kurs,

förseddes hären derigenom småningom med militärläkare med utbildade

fackstudier. Faststäldes framdeles för bataljonsläkare genomgåendet af

denna korta lärokurs såsom koinpetensvilkor för erhållande af regementsläkare

befattning, i öfverensstämmelse med de likartade prof, som i detta

afseende i flera utländska härar ega rum, kunde arméen derigenom påräkna

att erhålla allt flere i specialfacket kunnige regementsläkare. För

de redan itu, före 1876 vid arméen anstälde ordinarie bataljonsläkare synes

deremot den ifrågasätta, kursen ej böra vara obligatorisk, men torde,

i tall omständigheterna det medgifva, och dessa läkare sjelfve, för vinnande

af eu ej ovigtig tjonstemerit, önska genomgå kursen, äfven för

desse tillfälle kunna beredas att densamma följa eller genomgå.

1 sammanhang härmed får Kollegium i underdånighet hos Eders

Kongl. Maj:t hemställa, att de två sjukhusläkarebefattningarna vid Allmänna

Garnisonssjukhuset, till hvilka, enligt nu gällande föreskrifter,

förordnanden stälda på tre år utfärdas, hädanefter ej må besättas på längre

tid än dJ år i sender, med skyldighet för innehafvarne att dervid

genomgå ofvannämnde lärokurs, samt att ordinarie bataljonsläkare vid

arméen, som under några års tjenstgöring vid trupp haft tillfälle att erhålla

insigt i de militär-medicinska förhållandena, företrädesvis må, med

afstående af lönen till den tillförordnade extra bataljonsläkare, som tjensten

under tiden bestrider, ega att söka och emottaga nämnde förordnanden,

andra legitimerade läkare dock obetaget att, då inga sådane bataljonsläkare

sig till tj existens erhållande anmält, densamma söka och

bestrida med tjenstårsberäkning såsom bataljonsläkare. Ett års tjenstgöring

såsom sjukhusläkare vid Allmänna Garnisonssjukhuset, i förening

med genomgåendet af ofvannämnde lärokurs, jemte meddelande af undervisning

åt sjuk vårdssoldater, i öfverensstämmelse med hvad under senare

år vid sjukhuset egt rum, skulle säkerligen vara tillräcklig tid för att

till fördel för arméen årligen utbilda ytterligare två militäre läkare

med vidgad erfarenhet.

Förslag till reglemente för ofvanberörda lärokurs för militärläkare

torde, i fall detta underdåniga förslag vinner bifall, Eders Kongl. Maj:t i

Nåder anbefalla Sundhetskollegium att utarbeta.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. No 3 a. till Kong!. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1373.

1.4

Hvad årliga kostnaderna för den ifrågasatta lärokursen

dessa af nedanstående kostnadsberäkningar:

Dagtraktamente för 5 kommenderade bataljonsläkare, efter

7 Kronor, (eller samma traktamente, som enligt Kongl.

Brefvet den 20 Maj 1868 tillkommer Medicine Licentiater och

Kandidater såsom extra läkare vid arméen) i sammanräknadt

120 dagar, under Januari, Februari, Mars och April månader

...................................................................................................

Arfvode för Undervisning i Militärhelsovårdslära.................

„ » » i Kirurgisk operationslära...........

,, ), » i Militär-Medicinal-författningar

>» » Ridkurs .....................................................................

Diverse utgifter, undervisningsmateriel, kadaver för

operationskursen, ved och ljus in. m......................................

Summa

angår, framgå

4,200 Kronor.

1,000 »

1,000

400 »

400

1.500 »

8.500 Kronor.

Kollegium i underdånighet

genom Nådig proposition till 1876 års

Med stöd af hvad ofvan blifvit anfördt får

hemställa, att Eders Kongl Maj:t

Riksdag behagade föreslå:

att vid Allmänna Garuisonssjukhuset i Stockholm med 1877 ars inänfr

inrättas en årligen återkommande fyra månaders militärmedicinsk lärokurs

för värfvade och indelta arméens bataljonsläkare; samt

att kostnaderna för denna lärokurs, 8,500 kronor årligen, på sätt ofvanstående

kostnadsberäkningar utvisa, må å fjerde hufvudtiteln upptagas.»

Då ingen åtgärd lärer böra försummas, som kan leda till förbättring af

sjukvården i fält," och hvad Sundhetskollegium i detta ärende nu föreslagit

8ynes mig synnerligen välbetänkt, hemställer jag i underdånighet, att Eders

Kongl Ht

t täcktes föreslå Riksdagen att, för upprättande af eu årligen

återkommande militärmedicinsk lärokurs, uppföra å Riksstatcn,

under titel

Militärläkares undervisning, näst efter anslaget till Allmänna Garnisonssjukhuset,

ett nytt ordinarie anslag till belopp af 8,500 kronor; lärande

Eders Kongl. Magt, sedan sig visat, om denna framställning af Riksdagen

bifalles, vilja fatta nådigt beslut rörande hvad Sundhetskollegiet angående

lärokursens anordnande och öfrigt föreslagit.

Pensioner och Stipendier åt Fältläkare-corpsen.

De i innevarande års riksstat till sådana understöd uppförda anslag,

opaginerad Kontrollera mot PDF

l‘i Bil. N:o 3 a. till Kon/jl. Maj tf» Nåd. Prof. N:o L om Statsverket ISIG.

ett ordinarie å........................................................................... Kr. 9,650: —

och ett extra å .................................................................... » 10,150: ■—

torde fa sammanföras till ett ordinarie anslag å................. Kr. 19,800: —

indelta Arméen,

Kavalleri- och infanteri-regementena.

Allmänna löneregleringen. 1 3:dje punkten af sin underdåniga skrifvelse

den 3 Maj 1875 angående regleringen af utgifterna under fjerde hufvudtiteln

har sist församlade Riksdag tillkännagifvit, att den för sin del

beslutit, att indelta arméens nuvarande aflöning stillt] ångar, med undantag

af hvad för den nya löneregleringen framgent eller för kortare öfvergångstid

tages i anspråk, skola, senast i sammanhang med den statsreglering,

som kommer att 1877 års Riksdag föreläggas, öfverlemnas till Statsverket,

emot det att ordinarie aflöning »anslag, i öfverensstämmelse med staterna,

varda för indelta arméen å ordinarie stat uppförda; men att Riksdagen

emellertid för löneregleringens tillämpning under år 1876 på extra stat uppfört

ett förslagsanslag af 700,000 kronor, samt medgifvit Arméförvaltningen att

af Statskontoret under sagda är för afföningens utbetalande till indelta

arméen utbekomma nödiga förskott mot ersättning af årets indelta lönetillgångar,

när dessa hunnit inflyta.

Under den 21 Maj sistlidet år har Eders Kong!. Magt anbefallt Arméförvaltningen,

Kammarkollegium och Statskontoret att uti gemensamt

underdånigt utlåtande före den 1 Oktober 1876 lemna den utredning, som

erfordras, för att indelta arméens aflöningstillgångar, i den mån de icke

för den nya löneregleringen framgent eller för kortare öfvergångstid tagas

i anspråk, må kunna i det förslag till statsreglering, som kommer att för

1877 års Riksdag framläggas, bland Statsverkets inkomster upptagas.

Under sådana omständigheter och då den för indelta arméen genomförda

löneregleringens fastställande på ordinarie stat icke kan förr än vid

1877 års riksdag ega rum, blifva samma anslag och bestämmelser, som

under år 1876 äro gällande, äfven för år 1877 behöfliga, hvarföre Eders

Kougl. Magt torde vilja i Nåder föreslå Riksdagen dels att för löneregleringens

tillämpning vid indelta arméen under år 1877 uppföres ett extra

förslagsanslag af 700,000 kronor dels ock att Arméförvaltningen medgifves

att från Statskontoret under sagda år för aflöningens utbetalande till indelta

arméen utbekomma nödiga förskott mot ersättning af årets indelta

lönetillgångar, när dessa hunnit inflyta.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil. N:<> 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876. 15

Sqvadronshästläkarenas aflöning. Uti underdånigt memorial af den 10

November 1875 bär Inspektören för kavalleriet ansett sig böra fasta Eders

Kong!. j\iaj:ts Nådiga uppmärksamhet på nödvändigheten deraf, att tillräcklig

aflöning bereddes de för kavalleri-regementenas tjenstbarhet så vigtiga

sqvadronshästläkarena. Enligt nu gällande ny stat uppburc dock eu indelt

sqvadronshästläkare endast 500 kronor i lön, 40 öre om dagen i dagaflöning

under vapenöfningarne beräknade till 60 dagar, samt vakansafgiften

för ett nummer; en värfvad 600 kronor i lön jemte beklädnad och

portion; följaktligen den indelte mindre, den värfvade föga mer än eu

sergeant; — eu aflöning, som, efter Kavalleri-inspektörens åsigt, vore för liten

för en veterinär, af hvilken numera fordrades vetenskaplig bildning. Da

dertill lades, att hästläkarenas hittills varande löneförmåner i allmänhet

varit större än de nu bestämda, samt att deras enskilda praktik, på hvilken

de vid lönens ringhet vore anvisade såsom hufvudsaklig inkomstkälla,

icke obetydligt lede af de nu tätare än förr återkommande kommenderingarne,

ansåge bemälde Inspektör fara vara för handen att, om ingen löneförbättring

kunde dem beredas, de nuvarande sqvadronhästläkarena snart

lemna tjensten, samt att beställningarna derefter icke kunna med lämpliga

personer återbesättas. — Under sådant förhållande hemställer nu Kavalleri-inspektören

i underdånighet, det Eders Kong!. Maja ville föreslå Riksdagen,

att sqvadronshästläkarenas lön måtte förhöjas till 800 kronor, hvarjemte

den värfvade borde erhålla rätt till portion och beklädnad, den indelte

behålla vakansafgiften för ett nummer samt uppbära 1 krona i dagaflöning

under vapenöfningarna. Vid bifall härtill skulle aflöningsförmanerna

ändock icke uppgå till Fanjunkares, och följaktligen icke kunna finnas

öfverdrifna.

Uti den af Eders Kongl. Maja för 1875 års Riksdag framlagda lönereglering

för arméen hade den förändring i hästvården blifvit föreslagen,

att bataljonshästläkare vid regementena skulle antagas, hvarefter sqvadronshästläkarena,

i mån af afgång, borde ersättas endast med hofslagare, för

livilka således ringare aflöning beräknades. Riksdagen, som emellertid ej

fann skäl i allmänhet bifalla hvad Eders Kongl. Maj:t rörande bataljonshästläkare

föreslagit, uppförde för sqvadronshästvården endast den af Eders

Kongl. Maj:t föreslagna hofslagareaflöningen. Då emellertid, vid saknad af

bataljonshästläkare, tillgång å veterinärkunskap måste vid sqvadronen förefinnas,

följaktligen hofslagare;! utbytas mot sqvadronshästläkare, men det icke

lärer vara att förvänta, det eu examinerad hästläkare skall åtnöja.? med de

för hofslagare afsedda lönerna på nya staten, sä mycket mindre som dessa

i allmänhet understiga hvad af sqvadronshästläkare vid indelta arméen förut

åtnjutits, får jag instämma i Kavalleri-inspektörens yrkande om eu förhöj
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

IG Bil. i\:o 3 a. till Kotnjl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Sfatiocrket JS''7lj.

ning i sqvadronshästläkareaflöningen. Och då det i sådant hänseende af

otta nämnde Inspektör afgifna förslag synes mig afpassadt efter omständigheterna,

dock att den indelte må behålla portion under vapenöfningarne,

hemställer jag i underdånighet, det Eders. Kongl. Maj:t behagade hos Riksdagen

göra framställning,

att sqvadronshä stia kåre vid indelt regemente eller corps

må få åtnjuta:

lön........................................................................................................ Kr. 800: —

dagaflöning under vapenöfningarna å 1 krona, beräknad förslagsvis

för 60 dagar......................................................................„ 60: _

portion under vapenöfningarna; samt dessutom bibehålla nummerlönen

;

att sqvadronshåstlåkare vid värfvadt regemente må, få

åtnjuta:

.............................................................................................. « 800: —

beklädnad och portion.

Da indelta arméens nya aflöning tills vidare i sista hand bestrides

från ett förslagsanslag, torde den nu ifrågasatta förhöjningen för de indelta

sqvadronhästläkarena, uppgående för hvardera, efter beräkningen i staten af

60 dagars vapenöfning, till 336 kronor, .således för sagda armées 37 sqvadronshåstlåkare

sammanlagdt till 12,432 kronor, icke behöfva föranleda någon

rubbning i riksstatens anslagssiffror, hvaremot förhöjningen 200 kronor,

för hvar af de 10 värfvade hästläkarena, tillsammans 2,000 kronor, torde

få längre fram vid förslag till regleringen af vederbörande anslag iakttagas.

•ndelta Arméens och WermSands Fäitjägare-corps’ vapenöfriingar.

Uti sin förut omnämnda underdåniga skrifvelse den 13 November 1875

erinrar Arméförvaltningens Intendents-departernent, hurusom Departementet

i sitt statsreglerings-betänkande af den 27 November 1874 hade med afseende

derå, dels att detta anslag under nästföregående tio åren icke vunnit

någon tillökning för de prisstegringar, som å proviant- och fourrageartiklar

småningom uppkommit, dels ock att den i anslaget beräknade summa

för gemensamma årliga fälttjenstöfningar med trupper af olika vapen

numera vore för ringa i förhållande till de verkliga kostnaderna för dessa

öfningar, hos Eders Kongl. Maj:t hemställt, att, i enlighet med uppgjord

kalkyl öfver anslagets verkliga ställning, ett belopp af 420,000 kronor måtte

såsom tillökning i anslaget hos Riksdagen äskas, hvilken underdåniga framställ
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bil. N:n a. till Kong!,. Ma.j:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 187b''.

ställning äfven blef af Eders Kongl. Maj:t bifallen. Da emellertid Riksdagen

ej fann skäligt bevilja den äskade förhöjningen, bär Departementet

sett sig föranlåtet att nu ånyo hos Eders Kongl. Maj:t anmäla behörigheten

af ifrågavarande anslags tillökning på förenämnda grunder, i hvilket

afseende Departementet underdånigst åberopar eu bilaga! kalkyl, utvisande

förhållandet mellan anslagets tillgångar, enligt senaste statsreglering,

och dess årliga utgifter under antagande af fullständiga vapenöfningar.

Med afseende å denna kalkyl har Departementet ansett sig

höra i underdånighet anmäla: att kostnadsbeloppet för de vanliga mötena

blifvit grundadt på vederbörande Provianterings-direktioners beräkningar

rörande upphandlingarna af proviant och fourrage för 1876 års möten;

att beloppet för de gemensamma fälttjenstöfningarna upptagits till 39,400

Kronor mer än hvad för sådana öfningar i Småland och Westergötland

år 1874 enligt den afslutade räkenskapen utgifvits, enär dessa öfningar

höllos under sommaren genast efter de deri deltagande truppernas vanliga

vapenöfningar å deras mötesplatser, hvilket föranledde mindre omkostnader

än om, såsom eljest åsyftas, de gemensamma öfningarne ega

rum på hösten; samt att de öfriga utgifterna i kalkylen grundats på

Departementets räkenskaper för de senare åren under iakttagande dervid,

att kostnaderna för underbefälsskolorna komma att något stegras dels

genom ökad munderingsslitningsersättning på grund af nådiga instruktionen

för Beklädnads-direktionerna den 22 Juli sistlidet år, dels ock derigenom,

att eu kontingent af Husarregementet Konung Carl XV kommer

att i Kavalleri-underbefålsskolorna i Stockholm för framtiden deltaga. —

Då af denna kalkyl framginge, att anslagets tillgångar understege de

årliga utgifterna med 427,100 Kronor, hemställde Departementet, undei

förutsättning att alla de i kalkylen omförmälda öfningarna borde hvarje

år återkomma, att anslaget måtte för ifrågavarande ändamål med åtminstone

425,000 Kronor förhöjas.

Den af Intendents-departementet uppgjorda kalkyl öfver vapenöfningsanslagets

ställning under år 1876 upptager

utgifterna till.................................................................... Kronor 1,762,100:

tillgångarne till............................................................. ®_______1,335,000:

hvarföre bristen, såsom ofvan uppgifvits, skulle

komma att uppgå till................................................... Kronor 427,100:

Då jag fortfarande anser det icke blott för arméens tjenstbarhet af yttersta

vigt, att stammens vanliga vapenöfningar upprätthållas till sin nuvarande,

ingalunda öfverflödiga, utsträckning, utan äfven för arméens fältduglighet

Bill. till PiLsd. Prat. ISIG. 1 Samt. 1 Afl. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 B,L N:o 3 a- m Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Stubin,-1,1 187(1.

oumbärligt, att fältöfningar för befälet och fälttjenstöfningar för trupper

åt olika vapen kunna i enlighet med derför uppgjord plan årligen försjggå,

och jag anser den ringare besparing i marschkostnader m. in.,

som genom de sistnämnda öfningarnas förläggande till tiden omedelbart

etter de vanliga mötena vinnes, icke höra tagas i betraktande gent emot

(ten förmånen, att dessa öfningar ega rum på eu årstid, då, efter grödans

inbergning, trupprörelserna kunna mera obehindradt försiggå och följaktligen

förmånligare anordnas, hemställer jag i underdånighet, att Eders

ongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska eu förhöjning i vapenöfnino-sanslaget

af 425,000 Kronor. 1 ö

Som de af Riksdagen sistlidet år för beredande åt underbefälet vid

indelta arméen och Wermlands Fältjägare-corps af portion under vapenöfningarne^

å extra stat beviljade 55,000 Kronor blifva äfven i framtiden

för ändamålet behöfliga, skulle deras öfverflyttande å ordinarie stat, såsom

äfven Armeförvaltningens Intendents-departement i förenämnda skrifvelse

föreslagit, vara med anslagets beskaffenhet öfverensstämmande. Då de emellertid

hufvudsakligen afse att bereda eu löneförmån vid indelta arméen,

men eu ordinarie reglering af denna armés aflöning först vid 1877 års

Riksdag'' i sammanhang med de indelta aflöningstillgångarnes öfverlemnande

till Statsverket kan ega ruin, hemställer jag i underdånighet, det

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, till bekostande af indelm

arméens och Wermlands Fältjägare-corps’ underofficerares portion

under vapenöfningarne, uppföra å extra stat för år 1877 ett belopp af

55,000 Kronor. 11

Om till detta anslags nuvarande slutsumma Kronor 1,270,000

lägges den nu föreslagna förhöjningen.................... » 425,000

skulle anslaget komma att utgöra...............

Kronor 1,095,000

Värfvade Arméen.

Lifgardet till häst.

Det af Riksdagen för genomförande af nya löneregleringen beviljade

extra anslag torde böra till det ordinarie anslaget öfverföras. Å den för

Lifgardet till häst fastställda nya stat finnas emellertid anslag till 2

mönsterskrifvare a 450, tillhopa 900 Kronor. Som emellertid Eders

vongl. Maj:t med Riksdagen beslutit, att mönsterskrifvaretjensterna skola

indragas, så fort sådant utan hinder af erhållna fullmakter kan ske, och

aessa fluster vid Lifgardet till häst icke längre äro besatta, får jao i

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kowjl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket ld>76. 19

underdånighet hemställa, att ofvannämnda 900 kronor må få från regementets

stat afföras. Som emellertid vid bifall till hvad jag förut halt

nåden föreslå, de vid regementet befintliga 4 sqvadronshästläkarenas aflöning

skulle höjas med 200 kronor för hvardera, eller sammanlagdt

800 kronor, blifver nedsättningcn i anslaget endast 100 kronor. Jag

föreslår derföre i underdånighet, att regementets nuvarande ordinarie

anslag ................................................................................. Kronor 82,444: 05

må förökas med nya aflöningsanslaget 56,415: 95

minskadt med............................................... 100: --

till..................

och anslaget

................................................ 56,315: 95 „ 56,315: 95

hädanefter komma att utgöra .............. Kronor 138,760: —-

Husar-regementet Konung Öar! XV.

Till förbättring i 6 Sqvadronshästläkares afiöningsförmåner hell öfver

anslaget eu förhöjning, ä 200 Kronor, med............... Kronor 1,200: -.......

När dertill lägges nya aflöningsanslaget .................... » 81,914: 06

kommer nuvarande ordinarie anslaget........................... » 101,389: 99

att förhöjas till............................................................... Kronor 184,504: 05.

Svea Lifgardet.

Detta regementes nuvarande ordinarie anslag... Kronor 99,493: 46

skulle efter tillägg af nya aflöningsanslaget............... » 62,668: 69

utgöra ................................................................................. Kronor 162,162: 15.

hvarifrån emellertid afgår aflöning för en icke mera

tillsatt mönsterskrifvaretjenst......................................... » 450: —

hvarefter ordinarie anslaget kommer att utgöra ...... Kronor 161,712: 15.

Andra Lifgardet.

Nuvarande anslaget utgör .............................

nya aflöningsanslaget ................................................

........ Kronor 98,908

46

69

tillhopa ....................................................

....... Kronor 161,577

15

hvarifrån afgår 2 mönsterskrifvarelöner å 450

........ » 900

.....

hvarför anslaget föreslås till ................................

........ Kronor 160,677

15.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof No 1, om Statsverk 1876.

Wermlands Fältjägare-corps.

Uti sitt ofvan omnämnda, af Generalbefälhafvare!! i 3:dje Militärdistriktet

tillstyrkta, underdåniga memorial den 8 sistlidne November har

dåvarande Rege in en tsbefäl ha fvaren, numera Corps-chefen, framhållit nödvändigheten

af en förbättring i manskapets aflöning, om eljest Corpsens

rekrytering skulle under nuvarande förhållanden låta sig verkställa. Till

följd af den förökning i rekryteringsanslaget med 2,425 Kronor, hvilken

blifvit af Eders Kongl. Maj:t genom nådiga beslut af den 20 Februari

1874 och 21 Maj 1875 anvisad, hade väl rekryteringen underlättats, men

otillräckligheten af manskapets löner qvarstodc fortfarande såsom ett så

stort missförhållande, att Corpschefen såge sig nödsakad att derpå fästa

Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet. — Enligt gällande stat utgör

lönen för jägare 31 Kronor, för hornblåsare 45 Kronor, för vice korpraler

60 Kronor och för korpraler 120 Kronor. Dessa lönebelopp anses nu

af Uorps-chefen, i betraktande af den under senare åren inträdda betydliga

stegring icke blott i priset för alla lifsförnödenheter utan ock i

arbetslön, alldeles för låga, hvarföre han hemställer, att jägarens lön höjes

till 65 Kronor, inqvarteringspenningarne till 10 Kronor, samt att den å

den nya staten för korpraler och vice korpraler uppförda aflöning måtte

-— i likhet med hvad vid indelta arméen eger rum — utgöra ett tilläggtill

nummerlönen. Till den sålunda föreslagna nya afiöningen skulle ertordras
för

500 spel och jägare, lön å 65 Kr................ Kr. 32,500: —

» » d:o , inqvarteringspenningar

å 10 Kr..................

....... »

5,000

—

» 24 korpralsbeställningar å 120 Kr.

....... »

2,880

—

» » vice d:o ä 60 »

....... ))

1,440

—

hvarifrån afdrages redan anslagna

för 552 spel och jägare, löner ........

....... Kr.

17,280

inqvarteringspenningar .........

3,000

—

för 24 korpralsbeställningar..................

2,880

—

» 24 vice d:o

...... »

1,440

—

41,820:

24,600: -

hvarigenom den behöfliga anslagstillökningen skulle komma

att utgöra ........................................................................

Kr. 17,220: —

Då det icke kan förnekas, att manskapet vid Wermlands Fältjägarecorps

är i jemförelse med den indelte soldaten, med hvilken han i tjenst—

göringsskyldighet är närmast att förlikna, temligen vanlottad i aflöning^-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket lS7b. *1

förmåner, och det ej kan vara att förvänta, det under de pris a förnödenheter

och arbete, till hvilka vi vid landets fortgående utveckling nu

hunnit, corpsens rekrytering skall kunna utan aflöningens höjande upprätthållas,

och då jag ej linne]'', hvad Corpschefen i detta hänseende föreslagit,

öfverdrifvet, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t

för höjande af afiöningen för korpraler, vice korpraler, spel och jägare

vid Wermlands Fältjägare-corps till de af Chefen för corpseu föreslagna

belopp täcktes af Riksdagen äska eu förhöjning i anslaget till corpseu åt

17,220 Kronor.

Uti ett annat likaledes af Generalbefälhafvare]! tillstyrkt underdånigt

memorial har Corpschefen, under förmälan hurusom de till underhåll af

corpsens musik från statsmedel utgående belopp utgjorde blott 1,638

Kronor, hvilket vore långt mindre än de med corpseu jemförliga corpsernas

vid indelta arméen äldre anslag till samma ändamål, samt att

derföre corpsens befäl fått till musikens underhåll bidraga med belopp,

som under de sista fem åren utgjort i medeltal 1,563 Kronor, i underdånighet

hemställt, att corpseu mätte med afseende ä anslag till musikens

underhåll blifva likställd med öfriga dermed jemförliga corpser inom

arméen.

Då Wermlands Fältjägare-corps blifvit vid den nya löneregleringen

i öfrigt likställd med den indelta arméen, synes det, vid nu upplysta

förhållanden, icke oskäligt, att densamma tilldelas lika understöd till musikens

underhåll, som å de nya staterna uppförts för indelta arméens

corpser. Om Eders Kongl. Maj:t delar denna min underdåniga åsigt,

torde Eders Kongl. Maj:t vilja af Riksdagen aska, att å Wermlands Fältjägare-corps’

stat må till musikens underhåll uppföras ett anslag af

1,000 Kronor.

Det af sistförsamlade Riksdag för tillämpning af ny lönereglering

vid corpseu beviljade extra anslag, 46,084 Kronor, torde, i likhet med

hvad om öfriga dylika anslag blifvit föreslaget, böra tilläggas corpsens

ordinarie anslag.

Vid bifall till hvad jag nu rörande detta ordinarie anslag i underdånighet

föreslagit, skulle detsamma, som nu utgör Kronor 69,490: 50

med tillägg af förhöjd aflöning...................................... » 17,220: —

musikens underhåll ........................................................... » 1,000: —

nya aflöningsanslagct ......................................................... » 46,084: —

komma att uppgå till......................................................... Kronor 133,794: 50.

Eå sistförsamlade Riksdag bifallit Eders Kongl. Maj:ts nådiga förslag

om Wermlands Fältjägareregementes förby trång till corps och hufvudfrågan

om denna trupps organisation torde få anses hafva blifvit, intill

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj.ts A ad. Prop. 22: o /, om Statsverket 1876.

eu allmän omorganisation af landtförsvaret eger ruin, afgjord, synes skäl

ej längre förefinnas, hvarföre det för densamma utgående ordinarie anslag

skulle än vidare endast för år beviljas. Eders Kongl. Maj:t torde derför

vilja föreslå Riksdagen, att detta ordinarie anslag må i likhet med öfrig»

få utan inskränkning till visst år utgå.

Svea, Göta och Wendes Artilleri-regementen.

Resestipendier åt artilleriofficerare. Uti underdånigt memorial den 26

Oktober 1875 bär Generalfälttygmästare!) och Chefen för artilleriet anfört,

hurusom Rikets Ständer vid 1865—1866 års riksdag anvisat ett årligt

anslag af 8,000 Riksdaler att såsom resestipendium åt artilleriofficerare

utgå, och att detta reseanslag sedermera, årligen kommit en sådan officer

Sill godo. Dä emellertid den ständigt pågående utveckling,>n af artilleriets

teknik och det ökade behofvet af personlig beröring med främmande

läriders artilleriofficerare, för att derigenom erhålla närmare kännedom

om nämnda utveckling i utlandet samt om herrskande åsigte!* med hänseende

till vapnets taktiska utbildande och användande, gjorde det. för

artilleriet allt mera eftersträfvansvärdt, sitt flere, af dess officerare blefvo

i tillfälle att i utlandet företaga studier i nämnda hänseende, föranleddes

Generalfälttygmästare!! deraf att göra underdånig framställning om tillökning

uti det till artilleriet, nu utgående anslag för resestipendier. —

Vid en jemförelse med Fortifikationen, till hvilken, med 55 officerare,

årligen utginge ett resestipendium, under det a it till artilleriet, med 234

officerare enligt den nya organisationen, likaledes utginge endast ett dylikt

stipendium, framginge, att artilleriet i förevarande hänseende befunne sig

i eu ogynnsam ställning, och syntes det Generalfälttygmästare!! särdeles

önskvärdt, om densamma kunde förbättras. Ehuru lian ej ansåge det

behöfligt att ifrågasätta- eu sådan förhöjning uti nämnda anslag, att Artilleriet

blefve likstäldt med Fortifikationen, tvekade han deremot ej att

underdånigst föreslå, det artilleriet i stället för ett måtte årligen erhålla

tre resestipendier, eller ett för hvarje arti 11 eri regemente, således ett för

<8 officerare; och anhöll Generalfälttygmästare!! att, i händelse af bifall

(ill denna haris hemställan, få framdeles inkomma med förslag till bestämmelser

för stipendiernas åtnjutande. — Den tillökning i anslag, som

vore för detta ändamål erforderlig, utgjorde 6,000 Kronor.

J)a jag i allo instämmer i hvad Generalfälttygmästare!» anfört, rörande

vigten af artilleriofficerares studieresor i främmande land, hemställer jag

i underdånighet, det Eders Kong]. Maj:t täcktes af Riksdagen för bere
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o

3 a. till Kong]. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket, 1870. 23

elände af reseunderstöd åt ytterligare två arti deri officern ro årligen åska

eu förhöjning i anslaget till Svea, Göta cell Wendes Artilleriregementen

med 6,000 Kronor.

Fyrverkare-corpsen. Enligt föreskrifter, meddelade genom Nådigt

Bref af den 28 December 1882, uppsattes eu särskild corps, hvilken, med

militärisk organisation och under benämning Raket-corpsen, förlädes till

den inom hufvudstaden belägna kronoegendomen Marieberg. Sedermera

och till följd af Kongl. Brefvct den 24 Oktober 1845 förändrades Raketcorpsen

till en s. k. Fyrverkare-corps om 25 man, afsedd att tillverka

för arméens dåvarande gevär erforderliga slagkrutshufvar samt att utföra,

andra pyrotekniska arbeten. Efter antagandet af 1867 års gevär med

den dertill hörande enhetspatron upphörde tillverkningen af slagkrutshufvar

och upprättades vid Marieberg för tillverkning af kopparpatroner

eu särskild fabrik, vid hvilken Fyrverkare-corpsens manskap blefanvändt;

men ehuru arbetet vid ifrågavarande fabrik till icke ringa del bedrifves

medelst maskiner, krafvel’ detsamma likväl eu vida större arbetsstyrka,

än den Fyrverkare-corpsen har att erbjuda, hvadan ock jemte denna

måste användas ett stort antal private arbetare, uppgående stundom till

nära 200 dagligen.

Efter erinran härom och enär sålunda Fyrverkare-corpsens manskapsstyrka,

hvilken under senare tiden endast med svårighet kunnat hållas

fulltalig, befunnits för patrontillverkningens behöriga bedrifvande icke på

långt när tillräcklig, och då i allmänhet svårigheter visade sig att af eu

militäriskt organiserad arbetaretrupp erhålla samma arbetsprodukt som

af private arbetare, indika aflönas efter beting och afskedas när helst man

vill, har Generalfälttygmästare!! uti underdånigt memorial af den 4 December

1875 uttryckt den åsigt, att ifrågavarande corps nu borde indragas,

i den mån sådant kunde ske, samt i stället ammunitionsarbetena

vid Marieberg bedrifvas genom private arbetare under tillsyn af kommenderadt

befäl från artilleriet, hvarjemte vid fabriken borde fortfarande

anställas en verkmästare och en förvaltare.

Till följd häraf borde, enligt Generalfälttygmästarens mening, all

värfning vid Fyrverkare-corpsen för framtiden upphöra och Oorpsen, i

den mån manskapets kapitulation utginge, förminskas och småningom

upplösas, samt i dess ställe organiseras Mariebergs ammunitions^fabrik i

öfverensstämmelse med ingifvet, memorialet bifogadt, förslag till stat för

en dylik inrättning. Uti detta förslag hade särskilda arfvoden beräknats

för styresman, arbetsofficer och underofficerare, afsedde att kommenderas

från artilleriregementena, äfvensom för en läkare; men deremot fasta

löner uppförts för eu verkmästare och eu förvaltare, hvarutom eu för
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. Nio 1, om Statsverket 1876.

slagsvis beräknad summa upptagits till kostnadernas bestridande dels för

underhåll af 3 handtverkare för arbeten vid fabriken samt 6 drängar till

a i n mi mitions transporter, renhållning, vedsågning, nattvakt, hästskötsel

in. tl. sysslor, som nu verkställdes af Fyrverkare-corpsens manskap, dels

ock slutligen för anskaffning och underhåll af en häst för mindre transporter.

Enligt hvad Generalfälttygmästare!! vidare anför, hafva de årliga

utgifterna för Fyrverkare-corpsen hittills utgjort

enligt stat af den 15 Oktober 1867, för aflöning in. in. åt nämnda

Corps, att utgå från anslaget till Svea, Göta och Wendes Artillerirege
-

menten...................................................................................... Kronor 8,191: 28.

beklädnadsslitnings-ersättning för manskap, som

varit afsedt att under eu del af året permitteras, men

under senare åren måst i tjenstgöring hela året qvar
hållas,

enligt Kongl. Brefvet den 31 Mars 1868......... » 334: 40.

för underhåll af Corpsens beklädnad, utredning

och sänghalm m. m., enligt passevolanskontrakt och

andra stadganden, från Arméförvaltningens Intendentsdepartements

andel i anslaget till försvarsverket till

lands i allmänhet................................................................ » 2,120: —•

samt för manskapets natura portion från anslaget

för mathållningen vid garnisonsregementena, i

medeltal............................................................................... » 2,350: —

Summa Kronor 12,995: 68

eller i rundt tal 13,000 Kronor. — Under de senare åren hafva emellertid,

till följd af den allmänna stegringen i prisen å lifsförnödenheter,

de i förberörda stat för Fyrverkare-corpsens personal beräknade arfvoden

visat sig alltför knappa, hvadan nödig förhöjning måst beredas dels i

form af dyrtidstillägg, dels genom tillfälliga anvisningar å andra för

Eders Kongl. Maj:t tillgängliga medel; men då ett dylikt förhållande

syntes Generalfälttygmästare!! möjligen icke böra allt framgent fortfara,

har han i det uppgjorda förslaget till stat för ammunitionsfabriken upptagit

der förekommande löner och arfvoden till de belopp, hvartill de

särskilda befattningarnes beskaffenhet och öfriga omständigheter för närvarande

syntes föranleda.

Med stöd af hvad han

mästaren nu i underdånighet,

sammanträdande Riksdag

sålunda anfört, hemställer Generalfälttygatt

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå näst

dels

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj tis Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket ISIG. 25

dels att Fyrverkare-corpsen, i den mån manskapet uttjenar sina kapitulationsår,

må till nummerstyrkan förminskas och slutligen upplösas,

samt i nämnda corps'' ställe bildas Mariebergs ammunitions fabrik, organiserad

på sätt ofvan blifvit föreslaget, och

dels att till anslaget för försvarsverket till lands i allmänhet måtte få

öfverföras de nu till Fyrverkare-corpsen från anslaget till artilleriregementena

samt till mathållning åt garnisonstrupperna utgående belopp samt att

det å Intendents-departementets andel i förstnämnda anslag för samma corps''

beklädnad m. m. beräknade anslagsbelopp måtte få till Artilleridepartementets

andel i merberörda anslag öfverflyttas.

Då vid det förändrade sätt för patrontillverkningen, hvilket af de nya

gevärens antagande blifvit en följd, Fyrverkare-corpsen icke i nämnvärd

mån kan bidraga till fyllande af arméens patronbehof, och dess ökande till

en sådan styrka, att hela patrontillverkningen kunde af den ombesörjas,

icke torde kunna anses ekonomiskt riktigt eller ens under nuvarande arbetsförhållanden

utförbart, har Generalfälttygmästarens förslag om corpsens

upplösning och bildande af en ammunitionsfabrik, hvars verksamhet hvilar

på private arbetare med aflöning från tillverkningsanslagen, synts mig innebära

en tidsenlig förbättring. Vid det uppgjorda förslag till stat för ammunitionsfabriken

har jag intet annat att anmärka, än att det Förvaltaren

tillagda ålderstillägg synes mig böra till siffran utsättas, och hans rätt

dertill, i likhet med hvad i öfriga nyare stater egt rum, uttryckas genom

en anmärkning: > ålderstillägg, å 300 Kronor, efter femte och tionde tjensteåret«.

Då vidare utaf de i Fyrverkare-corpsens stat anvisade 8,191 Kronor

28 öre 730 Kronor 08 öre, såsom utgörande värdet af den till manskapet

anslagna brödspanmål, redan vid sistliden riksdag blifvit från anslaget till

artilleriregementena öfverflyttade till mathållningsanslaget, så lära från

det förra anslaget kunna öfverflyttas, utom de genom Kongl. Brefvet den

31 Mars 1868 anvisade 334 Kronor 40 öre, endast 7,461 Kronor 60 öre,

hvaremot mathållningsanslaget kan med 3,080 kronor 08 öre nedsättas.

På grund af hvad jag nu anfört får jag i underdånighet hemställa,

det, under förutsättning att Riksdagen för upprättande al Mariebergs ammunitionsfabrik,

så organiserad som det vid protokollet fogade förslag till

stat närmare utvisar, å Arméförvaltningens Artilleri-departements andel i

anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet dels beviljar en förhöjning

af 10,880 Kronor, dels öfverflyttar från Intendents-departementets

andel i samma anslag 2,120 Kronor, Eders Kongl. Maj:t ville, med indragning

af Fyrverkare-corpsen i mån af manskapets afgång och under

Bill. till Piksd. Prof. 187G. 1 Sami. 1 Afd. I

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876.

vilkor, att kostnaden för Fyrverkare-corpsen under indragningstiden måtte

få från anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet bestridas, föreslå

Riksdagen, att minskning må ega rum i följande anslag, nemligen:

i anslaget till Svea, Göta och Wendes artilleriregementen

med................................................................... Kronor 7,795: 60

samt i anslaget till mathållning vid garnisonsregementena

3,080: 08, eller i jemnt tal ............................... » 3,000: —

Reservartilleriet. Enligt den för detta artilleris utveckling fastställda

plan erfordras för år 1877 den femte sjettedelen af anslaget, 31,275 Kronor,

hvilken Eders Kongl. Maj:t torde vilja föreslå Riksdagen att anvisa

med 5,212 Kronor 50 öre.

Nya löneregleringen. Det extra aflöningsanslaget, som lärer böra

tilläggas det äldre ordinarie reservationsanslaget, utgör 348,575 Kronor

40 öre.

Om till det å innevarande års riksstat uppförda ordinarie reservationsanslaget

till Svea, Göta och Wendes artilleriregementen Kr. 745,973: 19.

läggas nu föreslagna förhöjningar:

resestipendier............................................. Kr. 6,000: —

reservartilleriet......................................... » 5,212: 50

nya aflöningen » 348,5 75: 40

tillhopa............................... ,, 359,787: 90

med afdrag af den föreslagna nedsättningen

för Fyrverkare-corpsen ...... » 7,795: 60

blifver erforderliga tillökningen......... » 351,992: 30.

Lägges detta belopp...................................................... » 351,992: 30

till det äldre anslaget, blir slutsumman .......................... Kr. 1,097,965: 49.

Marinregementet.

Eders Kongl. Maj:t torde behaga föreslå Riksdagen, att detta anslag,

som äfven för år 1877 blifver behöflig!, måtte få under sagda år utgå

såsom »förslagsanslag högst», att, i den mån det genom Marinregementets

indragning redan kan vara eller blifva disponibelt, användas för underhåll

af garnison i Carlskrona.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876. 27

Fortifikationen.

Underhåll af lerigsbygge-ekipager. Sedan 1865 och 1870 årens Riksdagar

anvisat medel till tre nya krigsbygge-ekipager, och dessa, efter det

att modell för desamma blifvit fastställd, numera äro under arbete, har

Chefen för Fortifikationen i sitt underdåniga memorial af den 23 sistlidne

November hemställt, att Eders Kongl. Maj:t ville af Riksdagen äska medel

till den nya materielens årliga underhåll till samma belopp, som för redan

befintliga tre äldre ekipager utgå, eller 1,500 Kronor för hvarje, tillhopa

4,500 Kronor. Denna Chefens för Fortifikationen framställning torde af

Eders Kongl. Maj:t i nåder bifallas.

Fortifikationens expensmedel. I sitt nyss omnämnda underdåniga memorial

erinrar bemälde Chef vidare, hurusom å Fortifikationens stat vore

uppförda till skrifmaterialier för uppbördsmännen i fästningarne, äfvensom

till rit- och skrifmaterialier för Fortifikationen, Pontonierbataljonen och

Fältsignalkompaniet samt till kartors och böckers inköp en summa af 1,000

Kronor. Detta anslag, som före år 1873 utgjorde endast 79 1 Rdr 43 öre.

ökades sistnämnda år till 1,000 Rdr, men hade ändock varit sa otillräckligt,

att hvartdera af åren 1873 och 1S74 omkring 500 Kronors brist uppstått.

För år 1875 hade kostnaden vid memorialets afgifvande ej kunnat

fullt uppgifvas, men då numera det lista Sappörkompaniet vore skildt från

Pontonierbataljonen och förlagdt till Carlsborg och uppsättningen af det

2:dra Sappörkompaniet år 1876 skulle börjas, tillkomme kostnaderna för

skri!''- och ritmaterialier samt öfriga expenser för Sappörbataljonens expedition.

Äfven för inköp af nödiga kartor och böcker hade en årligen ökad

utgifts erfordrats. Under sådana omständigheter föreslår Chefen för Fortifikationen,

att ifrågavarande anslag måtte erhålla en förhöjning af l,000Kronor.

På grund af hvad Chefen för Fortifikationen anfört, torde Eders Kongl.

Maj:t vilja äska en förhöjning i Fortifikationens expensmedel med 1,000 Kronor.

Fortifikationens ordinarie anslag utgör enligt nu

Sällande riksstat................................................................... Kronor 199,656: 27.

Nu föreslagna förhöjningar:

till underhåll af krigsbygge-ekipager... Kr. 4,500: —

till expenser .................................,........... » 1,000: —

utgöra tillsammans.............................................................. » 5,500: —

Transport Kronor 205,156: 27.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. No 3 a. till Kon yl. Maj:ls Nåd. Frop. N:o 1, om Statsverket 1876.

Transport Kronor 205,156: 27.

hvartill torde fä läggas den af sistlidne Riksdag

ä extra stat beviljade tillökning.................................... » 48,055: 73

dä slutsumman kommer att utgöra................................ Kronor 253,212: —

Dä i den af sistförsamlade Riksdag beviljade förhöjning äfven ingår

3,000 Kronor till det under nu ifrågavarande hufvudanslag inbegripna reservationsanslaget

för Fortifikationens praktiska öfningar, torde den om

detta sistnämnda anslagsbelopp i riksstateu förekommande anmärkning böra

i öfverensstämmelse härmed rättas.

Värfvade garnisonstruppernas rekrytering.

Åt det till bestridande af rekryterings- och aflöningskostnaderna för

manskapet vid 2:dra Sappörkompaniet af 1875 års Riksdag beviljade extra

anslag, 10,314 Kronor, hvilket torde böra å ordinarie stat öfverfiyttas,

tillkommer, enligt hvad Arméförvaltningen i sitt utlåtande af den 26 November

1875 gifver tillkänna, 1,214 Kronor rekryteringsanslaget, hvilket

således torde få med detta belopp förhöjas.

Då det visat sig att, trots den af 1874 års Riksdag beviljade förbättring

i värfvade garnisonstruppernas vilkor, hvilken under innevarande

år vunnit tillämpning, vakanserna vid dessa trupper ännu stode i ett betänkligt

förhållande till truppernas nummerstyrka, hafva dels Chefen för

Fortifikationen, dels Chefen för Lifgardes-brigaden, Generalbefälhafvare!!

i lista Militärdistriktet och Generalfälttygmästaren och Chefen för artilleriet

af mig blifvit anmodade, att, hvar för sig och de tre sistnämnde efter vederbörande

Regements-chefers hörande, ej allenast afgifva yttrande, i hvad

mån de från innevarande års början tillämpade nya bestämmelserna rörande

manskapets vid värfvade garnisonsregementena aflöningsförmåner uppfyllt

det med dem afsedda ändamål att underlätta rekryteringen, utan äfven,

derest så ansåges nödigt, framställa förslag till de åtgärder, som ytterligare

kunde för upprätthållandet af värfvade arméen vara af behof påkallade;

och liar, efter det sålunda infordrade yttranden och förslag till Landtförsvarsdepartementet

inkommit, Arméförvaltningen fått genom remiss mottaga

Nådig befallning att med underdånigt utlåtande öfver de gjorda frainställningarne

samt förslag för egen del i ämnet till Eders Kongl. Maj:t

inkomma.

Uti sitt i ämnet den 28 sistlidne December afgifna utlåtande har

Arméförvaltningen förmält, hurusom, hvad först anginge frågan om det in
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Bil. No 3 a. till Kong!.. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1876.

flytande, som de nya aflöningsförmånerna inå hafva utöfvat å rekryteringen

vid garnisons-regementena, af ofvannämnda myndigheter den mening

nästan enhälligt uttalats, att tiden, hvarunder de nya aflöningsbestämmelserna

tillämpats, ännu vore alltför kort för att lemna grund till ett i någon

mån tillförlitligt omdöme i förevarande hänseende, hvarvid af någre Regements-chefer

tillagts, att åtminstone hittills någon förbättring i förhållandena,

till följd af de nya aflöningsbestämmelserna, icke kunnat förnimmas.

Från nyssnämnda allmänna mening utgjorde dock Chefens för Göta artilleriregemente

yttrande ett undantag på så sätt, att bemälde Chef ansåge de

nya bestämmelserna i viss mån hafva bidragit till ställningens förbättrande

och sålunda åtminstone till någon del uppfyllt sitt ändamål, men att ytterligare

åtgärder likväl för ändamålets fullständiga vinnande vore af behof

påkallade.

Beträffande åter frågan om särskilda åtgärder, som för upprätthållande

af värfvade arméen kunde vidare vara af nöden, syntes de hörda myndigheterna

vara ense om nödvändigheten af sådana åtgärders vidtagande, och

det vore blott om åtgärdernas beskaffenhet och omfattning som olika meningar

uttalats. Allmänt syntes man dock vara af den åsigten, att uppmärksamheten

i främsta rummet borde riktas på frågan om befrämjandet

af rekapitulation bland värfvade arméens manskap, likväl utan att man

dervid finge förbise nödvändigheten att understödja äfven sjelfva nyanvärfningen.

I sådant hänseende vore af de flesta myndigheterna såsom det

lämpligaste medlet föreslaget, att städjan måtte höjas såväl för den nyanvärfde

soldaten som för rekapitulanten. För närvarande vore städjans

eller legans belopp beräknad i medeltal till 5 Kronor för de tre första

åren och till 8 Kronor för hvarje påföljande tjensteår, det senare beloppet

vare sig att tjensteåren blifvit vid första anvärfningen eller vid rekapitulationen

bestämda. Den nu ifrågaställda förhöjda städjan vore deremot

af de olika myndigheterna föreslagen till olika belopp, nemligen: dels till

10 Kronor för hvart och ett af de tre första tjensteåren och 15 eller 20

Kronor för hvarje påföljande år, dels ock till 8 Kronor årligen från tjenstetidens

början utan förhöjning vid rekapitulation; hvarutom några myndigheter,

utan angifvande af bestämda belopp, endast yrkat förhöjd städja

såväl för de nyanvärfde som för rekapitulanterne.

Vidare och då det till arfvode åt värfvare och till andra med rekryteringen

förenade kostnader hittills beräknade belopp af 25 Kronor^för

hvarje antagen rekryt visat sig alldeles otillräckligt, vore af de flesta myndigheterna

föreslaget, att nämnda belopp måtte höjas åtminstone till 50

Kronor för hvarje rekryt.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 BiL N:0 3 «• till Kongl. MajUs Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

I öfrigt vore af olika myndigheter hufvudsakligen föreslaget:

att månadslönen för det permitterade manskapet måtte bestämmas

lika med hvad densamma för ständigt tjenstgörande manskap utgör;

att månadslönens belopp för så väl den ständigt tjenstgörande som den

permitterade soldaten måtte förhöjas;

att lämplig förhöjning måtte beredas i de för korporaler och förste

konstaplar utgående arfvoden;

att korporalernes antal måtte förökas;

att vaktgöring och handräckningskommenderingar måtte i möjlig måtto

inskränkas;

att undervisningen i regementenas skolor måtte komma att omfatta

äfven andra ämnen, än de militära, och alltså jemväl sådana, som efter

soldatens afgång från militärtjensten kunna för honom blifva af nytta; och

att de för batterihandtverkarne vid artilleriet i stat uppförda arfvoden

måtte från nuvarande beloppet, 36 Kronor, förhöjas till 120 Kronor, eller

lika belopp med det, som nu af andre konstaplar uppbäres.

I anledning af hvad sålunda förekommit, och ehuru visserligen, enligt

hvad allmänt erkändes, den hittills vunna erfarenheten icke vore tillräcklig,

för att derpå grunda ett tillförlitligt omdöme om de nya aflöningsbestämmelsernas

inflytande på värfvade arméens rekrytering, men det å andra

sidan icke heller kunde förnekas, att rekryteringsförhållandena vid värfvade

arméen efter de nya aflöningsbestämmelsernas införande icke blifvit

i någon väsendtlig mån förbättrade, ansåge Arméförvaltningen å Civila departementet

val angeläget att ytterligare åtgärder för värfvade arméens

upprätthållande varda skyndsamt vidtagna, men förestälde sig dock att

dessa åtgärder för närvarande lämpligen borde inskränkas till sådana, hvarom

alla eller åtminstone de flesta af de hörda myndigheterna sig förenat,

eller för hvilka eljest särdeles vigtiga skäl blifvit anförda.

De förra, eller de som af alla eller flertalet myndigheter framhållits,

utgjordes af förslagen om förhöjning dels i anslaget till arfvoden åt värfvare

in. fl. af värfningen föranledda kostnader och dels i de nu bestämda

städjebeloppen; - till de senare åter hörde företrädesvis förslaget om förhöjda

arfvoden åt batterihandtverkarne vid artilleriet.

I afseende å sistnämnda fråga hade Generalfälttygmästaren i sitt underdåniga

yttrande anmält, hurusom svårighet mött att med nuvarande

ringa aflöningsförmåner kunna erhålla fullt dugliga batteri handtverkare; och

då olägenheter häraf med hänseende till regementenas tjenstbarhet kunde

uppstå, ansåge sig Arméförvaltniugcn böra understödja förslaget om arfvodesförhöjning

för ifrågavarande handtverkspersonal.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Bil. N:o 3 a. till Kong!. M.aj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

På grund af hvad den sålunda anfört ville Arméförvaltningen i underdånighet

tillstyrka:

att det till arfvode åt värfvare och till andra med rekryteringen förenade

kostnader i staten för aflöning m. m. åt garnisonsregementenas manskap

beräknade belopp af 25 Kronor för hvarje antagen rekryt måtte, på

sätt flera bland de hörda myndigheterna föreslagit, förhöjas till dubbla beloppet,

eller 50 Kronor för hvarje rekryt;

att städjans belopp måtte på det sätt förhöjas, att densamma får beräknas

i medeltal till 8 Kronor för hvart och ett af de tre första tjensteåren

och till 16 Kronor för hvarje efterföljande tjensteår; samt

att batterihandtverkarnes vid artilleriet arfvoden måtte från nuvarande

beloppet, 36 Kronor årligen, få förhöjas till 120 Kronor eller samma belopp,

som för andre konstaplar nu finnes bestämdt.

Derest dessa af Arméförvaltningen nu förordade förslag vunne Nådigt

bifall, skulle sådant visserligen föranleda dertill, att det i riksstaten under

rubrik: »värfvade garnisonstruppernas rekrytering» nu uppförda anslag af

70,000 Kronor borde med i rundt tal beräknade 60,000 Kronor förhöjas

till 130,000 Kronor, men för den händelse Eders Kongl. Maj:t icke funne

lämpligt att redan nu af Riksdagen äska en sådan tillökning uti ifrågavarande

anslag, ville Arméförvaltningen underdånigst anmäla, det Förvaltningen

ansåge tillgång till de ökade utgifterna kunna beredas genom de

öfverskott, som till följd af det nuvarande betydliga antalet manskapsvakanser

vid värfvade arméen redan uppstått och än vidare under nästkommande

år och möjligen under år 1877 torde komma att uppstå å anslaget

till aflöning åt garnisonsregementenas manskap, så framt detta anslag jemväl

för sistnämnda år blefve vid sitt nuvarande belopp bibehållet; och har

Förvaltningen alltså i underdånighet hemställt, det Eders Kongl. Maj:t

täcktes i Nåder föreslå nästkommande Riksdag, att till bestridande af de

ökade utgifter, som af Arméförvaltningens förevarande förslag komma att

under åren 1876 och 1877 föranledas så väl för värfningskostnad och städja

vid garnisonsregementena i allmänhet som till arfvoden åt batterihandtverkare

vid artilleriet, måtte få användas ej allenast de under nyssnämnda

två år uppkommande besparingar å anslaget till aflöning åt värfvade garnisonstrupperna

utan äfven den behållning, som å samma anslag för innevarande

år möjligen kan uppstå, sedan de å anslaget redan anvisade utgifter

blifvit bestridda.

Vidkommande härefter öfriga omförmälda särskilda förslag, hvilka hvart

för sig blifvit endast af en del af de hörda myndigheterna framställda, så,

ehuru åtskilliga bland dem, och företrädesvis det om lika aflöning för permitteradt

och tjenstgörande manskap, icke, enligt Arméförvaltningens åsigt,

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Bil. No

O

a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

saknade betydelse med afseende å upprätthållandet åt värfvade arméen,

ansåge sig Arméförvaltningen likväl, i betraktande af hvad här förut blifvit

anfördt, böra i underdånighet hemställa, att berörda förslag, så vidt de

skulle medföra ökade utgifter, för närvarande eller innan ytterligare erfarenhet

hunnit samlas, icke måtte till åtgärd föranleda.

Enär den allmänna åsigten om otillräckligheten af de medel, genom

livilka man sökt uppbringa värfvade arméens nummerstyrka till fulltalighet,

nogsamt bevisar, att ytterligare åtgärder måste för vinnande af

detta ändamål vidtagas, och under nuvarande härordning värfvade arméen

spelar en allt för stor roll i landets försvarsstyrka, för att man skall kunna

utan oro se vakanserna i densamma, särskildt hvad beträffar specialvapnen,

stå ofyllda, så och då jag gillar hvad Arméförvaltningen i detta ämne föreslagit,

får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t behagade

föreslå Riksdagen att till bestridande af de ökade utgifter, som efter hvad

Arméförvaltningen i ämnet föreslagit, skulle uppstå så väl för värfningskostnader

och städja vid garnisonsregementena i allmänhet som till arfvoden

åt batterihandtverkare vid artilleriet, måtte få användas ej allenast de

under sistnämnda två år uppkommande besparingar å anslaget till aflöning

åt värfvade garnisonstrupperna, utan äfven den behållning, som å samma

anslag för innevarande år möjligen kan uppstå, sedan de å anslaget redan

anvisade utgifter blifvit bestridda.

Värfvade garnisonstruppernas aflöning.

Vid öfverflyttning å ordinarie stat af det till 2:dra

sappörkompaniets rekrytering och manskapsaflöning beviljade

extra anslaget ................................................. Kronor 10,314: —

hvaraf..................................................................................... « 1,214: —

blifvit påförda rekryteringsanslaget, lärer återstoden Kronor 9,100: —

få komma denna anslagstitel till godo. Detta belopp,

tillagdt nuvarande anslaget ................................ » 540,000: —

komme att höja detsamma till ..................................... Kronor 549,100: —.

Remontering och skoning m. m. för värfvade kavalleriets, artilleriets och

fortifikationstruppernas hästar.

Uti underdånigt memorial, som af Generalfälttygmästare!! och Chefen

för Artilleriet blifvit med tillstyrkan till Eders Kongl. Maja öfverlemnadt,

bär Chefsembetet vid Svea Artilleriregemente,

dels,

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bil. N-.o

3 a. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870. 33

dels, — under anförande, hurusom, i följd af stegrade pris på hästar

under sednare åren samt derigenom att de flesta hästköpen måste verkställas

aflägset från regementets förläggningsort, det för remonteringen vid

regementet hitintills anvisade belopp af 45 Kronor årligen för hvarje häst,

utgörande, efter beräkning af hästens brukningstid till 10 år, 450 Kronor

för inköp af hvarje remont, visat sig för ändamålet otillräckligt, i det att

anskaffningskostnaden i medeltal för hvar och en remont under åren 1873

—1875 uppgått till 956 Kronor eller, efter afräkning af inkomsten för

kasserade höstar, till 849 Kronor, öfverstigande med 39 Kronor 90 öre det

anvisade årliga beloppet, samt härtill komme att någon besparing å remonterings-anslaget

ej vore att tillgå, liksom ej heller hästarnes brukningstid

kunde utsträckas längre än 10 år, samt brist äfven funnes i regementets

hästantal enligt den äldre organisationen, — hos Eders Kongl. Maj:t i

underdånighet hemstält, att för remonteringens behöriga upprätthållande

tillökning i ofvanberörda anslag måtte beviljas efter sådan beräkningsgrund,

att inköpskostnaden för hvarje häst uppskattades till 850 Kronor och följaktligen

det årliga remonteringsvärdet till 85 Kronor;

dels ock, emedan kostnaden för hästarnes skoning, hvilket arbete,

i saknad af smedja vid regementet, ännu icke kunnat der verkställas, befunnits

genom den allmänna prisstegringen samt vissa andra ogynsamma

omständigheter — såsom den starka slitning af skobeslagen, som egt rum

såväl i följd af de långa stengator, hvilka måst passeras på vägen till och

ifrån exercisfältet och ridhuset, som ock deraf, att nästan alla körförsök för

artilleriets räkning och stundom äfven för de andra vapnens blifvit utförda

med regementets hästar, — hafva under eu längre tid öfverskridit det för

skoningen anvisade årliga anslaget af allenast 9 Kronor för hvarje häst och

att under innevarande år skoningskostnaden uppgått till icke mindre än

30 kronor, hvaraf det Överskjutande beloppet måst till större delen från

remonteringsmedlen bestridas, anhållit om beviljande af nödig tillökning

äfven i anslaget för hästarnes skoning, dervid likväl Chefsembetet, i betraktande

af de förändrade förhållanden, som i viss mån komme att uppstå

efter regementets inflyttning i dess nya, med smedja försedda kasernetablissement,

ansett tillökningsbeloppet kunna inskränkas till 11 Kronor

för hvarje häst årligen och i följd deraf skoningsanslaget bestämmas till 20

Kronor om året.

Uti häröfver infordradt underdånigt utlåtande har Arméförvaltningen

å Intendents-departementet anfört:

att enligt den af Eders Kongl. Maj:t under den 11 December sistlidna

år faststälda förnyade stat för remontering och hästarnes skoning vid arört.

till Riktat, Prut. 1870. 1 Sami. 1 A/d. "

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Bil. N:o

■j

a. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876.

tilleriet, värfvade kavalleriet och fortifikationstrupperna utginge nu till Svea

artilleriregemente för hithörande kostnaders bestridande ett under loppet

af många år till beräkningsgrunden väsendtligen oförändradt årligt anslag

af 10,935 Kronor, förslagsvis bestämdt sålunda:

remonteringspenningar för ISO hästar ä 45 Kr.......... Kronor 8,100: —

skonings- d:o för d:o ä 9 » ........ » 1,620: —

medikaments- d:o för d:o å 1,50 » ......... » 270: —

samt för lysning i stallen m. m. (stallinventariers underhåll)

ä Kr. 5,25 .................................................................. » 945: —

tillsammans Kronor 10,935: —,

hvilket anslag, jemlikt särskild bestämmelse, icke finge öfverskridas, hvaremot,

i händelse under något år öfverskott skulle derå uppkomma, detta

finge vid regementet besparas till gäldande af framdeles möjligen förekommande

högre utgifter å den ena eller andra af anslagets titlar.

Att nyssnämnda anslag numera, sedan priset på hästar inom riket,

enligt hvad allmänt vore kändt, redan för 3 å 4 år tillbaka stigit med

nära 100 procent, måste vara alldeles otillräckligt för sitt ändamål, ansåge

Departementet icke påkalla något dess vidare yttrande; och följden deraf,

om detta missförhållande mellan anslagets tillgång och behof icke snart

undanröjdes, måste, enligt Departementets åsigt, tydligen blifva, antingen

att kanske till och med hälften af hästarnes antal vid regementet komme

att stå vakant, eller ock att regementet nödgades ganska länge bibehålla

de flesta hästarne öfveråriga, i begge fallen till oberäknelig våda för regementets

tjenstbarhet.

Hvad anginge beloppet af den förhöjning i remonteringspenningarne,

som Chefsembetet nu föreslagit, hade Departementet, med hänseende till

gällande hästpriser samt de af Chefsembetet anförda serskilda omständigheter,

icke funnit något att erinra, helst äfven regementets påbörjade nya

organisation föranledde uppsättning af ett öka dt antal hästar, hvartill något

bidrag genom utmönstrade hästars försäljning tydligen icke vore att påräkna.

Vidkommande härefter den begärda tillökningen i skoningspenningarne,

så ansåge väl Departementet, med kännedom om den för hästars skoning

numera allmänt gängse betalning, nödvändigheten påkalla äfven en väsendtlig

förhöjning i dessa medel; men då, såsom Chefsembetet ock anmält,

betydligt förändrade förhållanden, ledande till minskad skoslitning bland

regementets hästar, komme att inträda genom regementets flyttning till dess

nya kasern-etablissement utom staden, torde tilläfventyrs, iunan erfarenhet

vunnits om verkliga skoningskostnaden efter denna tid, anslaget härför

kunna tillsvidare bestämmas något lägre, än det af Chefsembetet föreslagna

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876. 35

beloppet, i hvilket fall Departementet ansåge 15 kronor om året för hvarje

häst skäligen böra regementet tillkomma.

I enlighet härmed föreslår Departementet underdånigst att det ifrågavarande,

till regementet nu utgående anslaget för remontering m. in. måtte

höjas med följande belopp:

remonteringspenningar för 180 hästar ä 40 Kr............ Kronor 7,200: —

skonings- d:o för d:o a 6 »> .............. » 1,080: —

summa Kronor 8,280: —

Då följden af remonteringsanslagets otillräcklighet blifver den, att hästvakanserna

ej kunna fyllas, hvarigenom regementets tjenstbarhet naturligen

lider, anser jag ifrågavarande anslags förhöjning till ett belopp, som motsvarar

det dermed afsedda ändamål, oeftergiftligen nödvändig. Om jag än måste

finna den föreslagna förhöjningen, såsom utgörande nära nog eu fördubbling

af anslaget, synnerligen hög och om det än låter sig förutses, att eu dylik

förhöjning — såsom ock af Generalfälttygmästare!! antydts — blifver vid de

öfriga artilleri-regementena, då derstädes nu befintliga särskilda förhållanden

upphört, erforderlig och väl knappast lärer kunna vid kavalleriet undvikas,

så och då den grundar sig på vederbörande myndigheters beräkningar af

verkliga kostnaden för remonteringen, anser jag mig ej böra deri föreslå någon

nedsättning. Hvad förhöjningen i skoningsanslaget beträffar, finner jag ej

heller skäl att föreslå ändring i hvad Arméförvaltningen tillstyrkt. Jaghemställer

således i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t ville af Riksdagen

till förhöjning i remonterings- och skonings-anslaget för Svea Artilleriregemente

i Nåder äska ett belopp af 8,280 Kronor.

Redan i mitt underdåniga statsregleringsmemorial den 9 Januari sistlidet

år tillät jag mig fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet

deruppå, att, då de af Riksdagen med anledning af artilleriets omorganisation

beviljade förhöjningar i förevarande anslag varit grundade på beräkning

af, bland annat, 1 Krona 50 öre såsom medikamentspenningar för

hvarje till ny uppsättning afsedd häst vid samtliga artilleriregementena,

eller samma belopp som äfven förut vid Svea artilleriregemente beräknats,

under det att vid de båda andra regementena medikamentspeuningarne tillförene

utgjort allenast en krona för hvar häst, den oegentlighet uppstått,

att olikhet förefunnes mellan medikamentspenningarnes belopp för en del

af hästarne vid Göta och Wendes regementen jemförda med de öfriga;

och behagade Eders Kongl. Maj:t att för rättelse härå äska af Riksdagen

en förhöjning i anslaget med 121 Kronor. Ehuru Riksdagen icke då fann

skäl att till denna nådiga framställning lemna bifall, har jag dock, då den

likhet mellan regementena, som synes böra i ett sådant afseende förefinnas,

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prup. N:o 1, om Statsverket 1876.

kan genom eu så ringa anslagsförhöjning ernås, ansett mig böra i underdånighet

föreslå, att Eders Kongl. Maj:t täcktes, för beredande af likhet i

beloppet af medikamentspenningarne för kastanie vid de olika artilleriregementena,

af Riksdagen äska en förhöjning i anslaget till remontering

in. m. af 121 Kronor.

Om i anslagets nuvarande belopp............................. Kronor 90,242: 75

beviljas de föreslagna förhöjningarne

för remontering och skoning vid Svea

artilleriregemente ....................................... Kr. 8,280: —

till medikamentspenningar ........................ » 121: — » 8,401:

uppkommer en slutsumma af Kronor 98,643: 75.

Mathållning åt manskapet vid garnisonsregementena.

I detta förslagsanslag, som nu finnes uppfördt

med .................................................... Kronor 1,087,000: —

torde, i öfverensstämmelse med hvad ofvan vid fråga

om Fyrverkar-corpsens indragning blifvit anfördt, fä

ske en nedsättning med 3,080 Kronor, jemnade till , » 3,000: -—

hvarefter anslaget kommer att utgöra Kronor 1,084,000: —

Beväringen.

Gotlands Nationalbeväring.

Uti af Militärbefälet på Gotland insänd underdånig ansökning har regementsläkaren

vid Nationalbeväringen E. Leijer, på skäl, hemtade från

den honom åliggande tjenstgöringsskyldighet, yrkat likställighet i aflöningsförmåner

med Arméens regementsläkare eller att hans behof af löneförbättring

mätte på annat sätt ses till godo; och har Militärbefälhafvareu,

då en ny organisation af Gotlands Nationalbeväring och dermed följande

förändring af staten torde vara att förvänta, på det sätt tillstyrkt Leijers

ansökning, att han hemställt, det honom mätte beredas dagaflöning tillsvidare,

i likhet med hvad regementsläkare vid garnisonstrupper åtnjuta.

Uti underdånigt utlåtande den 13 December 1875 har Sundhetskollegium

förenat sig med den af Militärbefälhafvaren i ämnet uttryckta åsigt.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bil. No 3 a. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876. 37

Då regementsläkaren vid Gotlands Nationalbeväring, såsom bestridande

läkarevården för dennas värfvade artilleri-stamtrupp, måste anses såsom

dagligen tjenstgörande, torde dagaflöning böra honom tillkomma, hvarföre

jag i underdånighet hemställer, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå

Riksdagen att, för beredande af regementsläkares dagaflöning åt regementsläkaren

vid Gotlands Nationalbeväring med 4 Kronor, förhöja anslaget till

Nationalbeväringen med 1,460 Kronor.

Om till gamla anslaget ......................................... Kronor 142,864: 80.

lägges nu föreslagna tillökning......................................... >'' 1,460:

och det vid sistlidne riksdag beviljade extra aflö
ningsanslaget

.................................................................... ’’ 56,301: 50,

hvilket torde få hit öfverföras, uppkommer ny slut- _ ____

summa ...................................................................... Kronor 200,626: 30.

Hallands beväring.

Till nuvarande ordinarie anslag

lärer böra öfverflyttas extra aflöningsanslaget.......

hvarefter det ordinarie anslaget kommer att uppgå till Kronor 12,660

Kronor

7,500:

»

5,160:

till Kronor

12,660:

Wester-Norrlands beväring.

Vid likadan öfverflyttning af det nya aflöningsanslaget.

......................................................................................... Kronor 11,220:

till det å nu gällande stat under denna rubrik uppförda

ordinarie anslag........................................................... » 6,295:

förhöjes detsamma till Kronor 17,515:

Materielen.

Försvarsverket till lands i allmänhet eller Arméförvaltningens departement.

Artilleridepartementet. I sitt underdåniga memorial den 13 November

1875 har Generalfälttygmästaren anfört, hurusom den under de senare

åren vunna erfarenhet gifvit vid handen,

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876.

att. i följd af artilleriets utveckling och förändrade organisation, en

lifligare verksamhet uppstått inom artilleriförråden och de dem tillhörande

verkstäder, samt följaktligen ökade behof af medel för dermed förenade

kostnader uppstått;

att artillerivapnets ständigt fortgående utveckling nödvändiggjort en

ökad tillgång ä, medel till anskaffande af modeller, böcker och instrumenter,

samt till mindre experimenter och artilleriförsöks anställande;

att arméens och beväringsmanskapets förseende med gevär af 1867

års modell samt de utfärdade nya reglementena för skjutöfningarne vid

infanteriet och kavalleriet betingat förhöjda utgifter såväl för gevärspersedlarnes

underhåll samt skjutmaterielens anskaffning och iståndsättande som

ock till målskjutningspremier;

att de för såväl fästnings- som fältartilleriet antagna nya kanonmodeller

erfordrat förändrade och kraftigare krutsorter, hvilka dels, innan ännu

något reservupplag deraf förefunnes, borde förfärdigas i större qvantitet, än

under senare tiden af de gamla krutsorterna anskaffades, och dels betingade

en betydligt högre tillverkningskostnad; samt

att af nu anförda förhållanden jemväl stegrade rese- och traktamentskostnader

blifvit en följd.

På grund af hvad han sålunda anfört, hemställer Generalfälttygmästaren,

att en förhöjning af 75,000 Kronor måtte få komma detta anslag

till godo.

Då, såsom Generalfälttygmästaren anfört, den alltmer stegrade verksamheten

inom artillerivapnet, hvilken i alla länder förekommer, måste i

förening med förhöjning i arbets- och materialpris göra en tillökning i detta

anslag nödvändig, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t

ville af Riksdagen äska en tillökning med det af Generalfälttygmästaren

såsom nödigt ansedda belopp: 75,000 Kronor.

Vid bifall till hvad ofvan om upplösning af Fyrverkare-corpsen och

bildande af Mariebergs patronfabrik blifvit under anslaget till artilleriregementena

yttradt, torde detta anslag få förhöjas med 10,880 Kronor,

utom det att från Intendents-departementets andel i anslaget ställes till

Artilleri-departementets förfogande 2,120 Kronor.

Fortifikations-departementet. De af sistförsamlade Riksdag till förhöjning

af anslaget till nybyggnader och underhåll af fästningarne samt landtförsvaret

i allmänhet tillhörande hus och byggnader å extra stat beviljade

25,000 Kronor torde vara af beskaffenhet att böra å ordinarie stat utgå,

hvarföre detta anslag torde få med sistnämnda belopp förhöjas.

Intendents-departenientet. De belopp, som i innevarande års riksstat

äro uppförda såsom extra anslag:

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket lHTS. 39

för ökade munderings-underhållskostnader vid värfvade arméen 49,080

Kronor.

till ökad slitningsersättning åt beväringsmanskapet för s. k. småpersedlar

19,050 Kronor.

för underhåll af klädesbyxor och kalsonger åt beväringsmanskapet

16,000 Kronor.

och för underhåll af beklädnads-, remtygs- och utredningspersedlar vid

2:dra Sappörkompanirt 10,467 Kronor.

lära äfvenledes, till följd af sin natur, böra från ordinarie anslag utgå,

och torde en mot dem svarande förhöjning å nu förevarande anslagsrubrik

derföre blifva af Eders Kongl. Maj:t i nåder äskad.

Sedan Kongl. Maj:t med Riksdagen beslutit, att andra klassen af

beväringsmanskapet skulle undergå vapenöfning, har för betäckande af den

deraf uppkommande munderingsslitningskostnad varit årligen å extra stat

uppförda 189,000 Kronor. Då det icke finnes någon giltig grund, hvarföre

första beväringsklassens beklädnadsslitning skall ersättas från ordinarie anslaget

till försvarsverket till lands < i allmänhet, andra klassens deremot

från ett extra anslag, och då ifrågavarande utgift, såsom årligen återkommande,

synes ej böra belasta den extra-ordinarie statsregleringen, så mycket

mindre som från anslaget, hvilket till hela sitt belopp utbetalas till Beväringsbeklädnadsdirektionerna,

ej kan vara att påräkna några allmänna

besparingar, får jag, på sätt Intendents-departcmentet jemväl hemställt, i

underdånighet föreslå, att förbemälda 189,000 Kronor måtte få tilläggas

det anslag, om hvars reglerande nu är fråga.

Uti underdånig skrift hafva aderton underofficerare vid Svea Lifgarde,

med åberopande af en upprättad specifik räkning å anskaffnings- och underhållskostnaden

för de beklädnads- och remtygs-persedlar, hvilka tillhöra

en underofficers vid detta regemente mundering, hos Eders Kong!.

Maj:t i underdånighet anhållit att, på grund af numera stegrade pris å

persedlar och arbetslöner, någon förhöjning, från och med innevarande års

början, i de till sökandena utgående beklädnadsmedel måtte i nåder beviljas,

hvilken ansökan blifvit af Sekundchefs-embetet vid nämnda regemente

hos Eders Kongl. Maj:t förordad, under förklarande att Sekundchefs-embetet

funnit, såväl med afseende å prisstegringarne i senare tider

ansökningen ega befogenhet, som ock att den omförmälda uträkningen

å munderingskostnaden blifvit med måtta och billighet uppgjord.

Medelst nådig remiss har Eders Kongl. Maj:t behagat häröfver infordra

Arméförvaltningens underdåniga utlåtande, hvarjemte Arméförvaltningen

uti embetsskrifvelse blifvit af mig anmodad att i sammanhang dermed

taga i öfvervägande, huruvida en allmän förhöjning i den värfvade

arméens underbefäl med vederlikar bestådda beklädnadsersättning kunde

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

vara af behofvet påkallad, och att, i sådant fall, derom afgifva underdånigt

förslag.

I anledning häraf har Arméförvaltningen å Intendents-departementet

underdånigst anmält, att de för värfvade garnisonstruppernas underbefäl

med vederlikar i stat anvisade bidrag till muuderingsunderhållet, hvilka

medel senast blifvit bestämda, för underbefälet vid Lifgardesregementena

till fot och artilleriet år 1858, men vid kavalleriet för mer än dubbelt så

lång tid tillbaka, utgå med följande belopp, nemligen vid hvardera Lifgardesregementet

till fot 150 Kronor för anskaffning och underhåll af

beklädnads- och remtygspersedlar, vid Lifgardet till häst 240 Kronor

till underbefälet för beklädnads- och remtygs- samt sadelmunderingsoch

hästutredningspersedlarnes anskaffning och underhåll samt 135 Kronor

till hofslagarne, vid Husar-regementet Konung Carl XV 200 Kronor

till underbefälet, likaledes för nyssnämnda persedlars vidmakthållande

samt 86 Kronor 53 öre (motsvarande årsanslaget för en nummerkarls

beklädnad och remtyg) till hofslagarne, uti hvilka för underbefälet

vid kavalleriet nu anvisade belopp Intendents-departementet likväl,

enligt sitt underdåniga betänkande af den 29 sistlidne Oktober, angående

passevolansens upphörande in. m. vid åtskilliga regementen, föreslagit eu

af Eders Kongl. Maj:t sedermera under den 26 sistlidne November godkänd

nedsättning, vid Lifgardet till häst till 200 Kronor och vid Husar-regementet

Konung Carl XV till 175 Kronor, mot befrielse för underbefälet

från dess nuvarande skyldighet att anskaffa och underhålla liästutredningsoch

sadelmunderingspersedlarne, livilket bestyr borde af Kronan öfvertagas,

samt slutligen vid de tre Artilleriregementena och Gotlands Nationalbevärings

Artilleri-corps’ stamtrupp 150 Kronor till allt underbefäl för anskaffning

och underhållande af ej mindre beklädnads- och remtygs- än beväringspersedlarne,

äfvensom att Departementet i sitt nyss åberopade betänkande

och uti derefter afgifvet underdånigt förslag till anslagsreglering

vid nästkommande års riksdag upptagit beklädnadspenningar för det till

sådan förmån berättigade underbefäl vid Fortifikationen, enligt den af senaste

Riksdag fastställda nya aflöningsstat för detta vapens personal, med

150 Kronor för hvarje person, eller lika belopp, som vid Lifgardena till

fot nu utgår, livilket belopp sålunda skulle innefatta godtgörelse för beklädnads-

och remtygspersedlarnes anskaffning och underhållande.

Intendents-departementet, som, lika med Sekundchefs-embetet vid Svea

Lifgarde, funne dessa för längre tid sedan beviljade anslagsbelopp icke

vidare motsvara kostnaden för beklädnads- och öfriga persedlars ständiga

vidmakthållande i behörigt skick, kunde fördenskull ej annat än i underdånighet
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kanyl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1376. 41

dårlighet förorda någon billig tillökning i samma medel. Härvid ansåge

dock Departementet sig ej kunna lägga till grund den beklädnadsersåttning,

som för underbefälet vid indelta arméen och Wermlands Fältjägarecorps

blifvit vid senaste riksdag i de då fastställda nya aflöningsstaterna

uppförd, och hvilken utgör i fanjunkaregraden 150 och i sergeantgraden

120 Kronor om året, enär denna godtgörelse väl torde hafva till någon

del blifvit bestämd med afseende på förhållanden, Indika egt sammanhang

med aflöningssättets förändring vid indelta arméen och sålunda saknade

motsvarigheter inom värfvade garnisonsregementen och corpser.

I följd häraf hade Departementet trott sig ej för det närvarande böra

sätta i fråga någon större förhöjning i beklädnadspenningarne vid sistnämnda

trupper, än som, vid jemförelse mellan beklä dnadspenningarnes

nuvarande belopp och prisstegringen under senare tider å beklädnadsmaterialier

och arbetslöner, befunnits oundgänglig. Äfven bär Departementet

härvid ansett, att någon olikhet i beklådnadsbidraget för underofficerare

af olika grader e] borde, såsom vid den öiriga arméen hädanefter

blefve förhållande^ åtminstone ännu ifrågakomma, emedan nninderingsslitningen

vid garnisonstrupperua, på sått tjenstgöringen för underbefälet

der nu vore ordnad, icke kunde antagas vara större för den högre än lägre

underofficeren, utan måhända snarare i vissa fall tvärtom. Hvad åter anginge

de vid Lifgardet till häst och Husar-regementet Konung Carl XV

anställde hofslagare (sqvadronsliästläkare), som nu uppbure större beklädnadshjelp

vid det förra, än vid det senare regementet, så syntes denna

olikhet Departementet böra hädanefter upphöra, emedan hofslagare^ till

följd af hans tjensteåliggandens beskaffenhet, väl icke kunde påräkna mindre

beklädnadsslitning i tjensten vid det senare än vid det förra regementet,

samt härtill komme, enligt hvad Chefs-embetet vid Husar-regementet

Konung Carl XV nyligen hos Departementet anmält, svårigheten

att vid detta regemente hålla ifrågavarande sysslor med behörigen examinerade

personer väl besatta. Slutligen ansåge Departementet skål tala

för upphörande af den skiljaktighet, som i afseende å beklådnadshjelpcn

nu förefunnes deruti, att endast artilleriets underofficerare vore skyldige,

mot åtnjutande af berörda förmån, att sjelfve både anskaffa och underhålla

sidogevären, —såsom numera äfven är fallet vid hela indelta arméen; dä

deremot för underbefälet vid de öfriga värfvade garnisonstrupperna dessa

beväpningspersedlar på Kronans bekostnad anskaffades, hvilket val torde

för framtiden kunna utan olägenhet upphöra, liksom en dylik förändring

ej heller syntes leda till någon anmärkningsvärd uppoffring för underbefälet,

i anseende till den långa brukningstid, som för nyssnämnda perBih.

till Rilsd, Prof. ISIG. I Samt. I Afd. 0

opaginerad Kontrollera mot PDF

42 m- N:0 3 "■ till Korn//. Maj:tn Nåd Prof. N:<> t, om Statsverk-et 187G.

sedlar, i förhållande till deras anskaffnings- och underhållskostnad, kunde

beräknas.

I enlighet med hvad sålunda blifvit yttradt, ville Departementet hos

Eders Kongl. Maj:t på det sätt och i den män tillstyrka förhöjning i beklådnadspenningarne

för underofficerarne med vederlikar vid värfvade garnisonsregementen

och corpser, att Departementet i underdånighet föresloge:

att bemålda personal, såvidt densamma, enligt de af senaste Riksdag

fastställda nya aflöningsstater, blifvit berättigad till beklädningshjelp, måtte

tillerkännas sådan med följande årliga belopp, nemligen: vid Lifgardesregementena

till fot, Artilleriet och Fortifikationen 200 Kronor; vid Lifgardet

till häst 250 Kronor och vid Husar-regementet Konung Carl XV

225 Kronor, under iakttagande likväl att sqvadronshästläkarne vid sistnämnda

tvenne regementen ej egde uppbära mer än 150 Kronor hvardera;

att dessa bekläduadsmedel, såvidt de öfversköte beloppen af den beklädnadshjelp,

hvartill i allmänhet vederbörande redan nu vore berättigade,

ej måtte tillkomma någon före hans inträde på den nya aflöningsstaten;

hvaraf följde att vid Fortifikationen, der beklädnadshjelp enligt gammal

stat icke utginge, sådan förmån ej heller borde få åtnjutas af den, som

blefve qvarstående på gamla aflöningsstaten;

att, mot beklädnadspenningarnes uppbärande, vederbörande skulle vara

skyldige att sjelfve förse sig med föreskrifna beklädnads- och remtygspersedlar

samt sidogevär, de sistnämnda dock endast, så framt ej redan

nu underbefälet hade sig ålagdt att sidogevären på egen bekostnad anskaffa,

— vid tillträdandet al beklädnadspenningarnes här ofvan föreslagna

fulla belopp; samt

att, enär beklädnadspenningarne, sålunda bestämda, korame att utgöra:

vid Svea Lifgarde för 27 Underofficerare, 1 Regementstrumslagare och

8 Hautboist^-, ä 200 Kronor ...........................". .. Kronor 7.200:__

> Andra Lifgardet för enahanda personal ..................

» Lifgardet till häst för 21 Underofficerare och 8

Trumpetare, ä 250 Kronor.................... 7,250: —

samt för 4 Sqvadronshästläkare, ä 15O Kr. 600: —

» Husar-regementet Konung Carl XV för 30 Underofficerare,

1 Regementstrumpetare och (i sqva
dronstrumpetare

ä 225 Kronor............... <S,325: —

samt för 6 Sqvadronshästläkare å 150 Kr. 900: —

» Svea Artilleriregemente för 71 Underofficerare, 2

Stabs- och 10 Batteritrumpetare, å 200 Kronor...

Transport Kronor 48,075: —

» 7,200:

» 7,850: —

» 9,225: —

» 16.600: —

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bil. No 3

till Koiiyl. Maj:fn Nåd. Prof). No 1. om Statsverket 1876. 43

Transport Kronor 48,075: —

i» Göta Artilleriregemente för 70 Underofficerare, 2

Stabs- och 10 Batteritrumpetare, a 200 Kronor. . »> 16,400: —

» Wendes Artilleriregemente för 61 Underofficerare,

■2 Stabs- och 10 Batteritrumpetare, k 200 Kronor >> 14,600: —

>, Artilleristamtruppen på Gotland för 3 Underofficerare,

ä 200 Kronor ................................................ » 600:

och

>» Fortifikationen för 49 Underofficerare, å 200 Kr.__ 9,800: —

tillsammans Kronor 89.475: —

men för det närvarande funnes för ändamålet anvisade, under

statsanslaget för försvarsverket i allmänhet, endast följande be
-

lopp, nemligen:

för 29 personer, ä 200 Kronor.......................... 5,800: -

» 37 d:o å 175 » 6,475:

» 313 d:o å 150 - 46,950: —

» 4 d:o å 135 » 540:

och för 6 d:o å 86 Kronor 53 öre .................. 519: — 60,284: —

understigande behofvet med Kronor 29,191: —

hvilken summa redan nästkommande år, då den nya aflöningsreglcringen

far träda i verkställighet, kunde komma att erfordras, Eders Kongl. Maj:t

täcktes hos Riksdagen äska, dels ett häremot svarande extra anslag förär

1876, dels ock en lika stor årlig förhöjning i nyssnämnda statsanslag,

från och med år 1877.

l)å det, som blifvit anfördt om behofvet af ökad beklädnadsersättning

åt underbefälet vid de garnisonerade trupperna, synes mig riktigt och hvad

Arméförvaltningen i ämnet föreslaget är, efter min åsigt, lämpligt, hemställer

jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen,

för ökande af den till underbefälet vid förenämnda trupper utgående bcklädnadsersättning,

äska en förhöjning i anslaget till försvarsverket till lands

i allmänhet af 29,191 Kronor, hvaremot Eders Kongl. Maj:t, då jag icke anser

mig böra för ifrågavarande ändamål föreslå något tillägg i gällande riksstat,

torde framdeles vilja fatta beslut, huruvida och i hvad mån förhöjning i

beklädnadsersättning redan under innevarande år kan komma förberörd»

underbefäl till godo. — Vid bifall härtill kommer anspråket på en förhöjning

i anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet af 7,350

Kronor, för att dermed bereda underbefälet vid Fortifikationen den bcklädnadsersättmng,

hvilken blifvit detsamma i de nya aflöningsstatei na tillerkänd

men hvartill medel icke finnas anvisade, att förfalla.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof/. Nio 1. om Statsverket''1876.

Reservationsanslaget till försvarsverket till lands i allmänhet är i 1876

års riksstat uppfördt med............................................ Kronor 1,509,268: 07,

Om härtill kommer förhöjning i Artilleridepartementets

andel ......................... Kronor 75.000:

för Mariebergs ammunitions
fabrik.

........................................... »

de af sist församlade Riksdag

å extra stat beviljade:

till förhöjning af anslaget

till nybyggnader och underhåll

af fästningarne m. in................ »

för ökade munderingsunderhållskostnader

vid värfvade

armé en....................................... »

för ökad slitningsersättning

åt beväringsmanskapet för

s. k. småpersedlar..................... »

för underhåll af klädesbvxor

och kalsonger åt beväringsmanskapet

........................... »

för underhåll af beklädnads-,

remtygs-och utredningspersedlar

vid 2:dra Sappör
koinpaniet.

................... „

det förut likaledes å extra

stat uppförda anslaget till be
väringens

beklädnad.................. »

samt slutligen de för tillökning

i underofficerares beklädnadsersättning

nödiga medel ......... »

så kommer anslaget att uppgå till

10,880: —

25,000: —

49,080: —

19,050: —

16,000:

10,467: —

189,000: —

29’191: » 423,668: —

...................... Kronor 1,932,936: 07.

Salpeteruppköp.

Vidkommande detta anslag har Generalfälttygmästaren i sitt memorial

al den 13 November 1815 uttryckt den mening, att den i Norr- och

W esterbottens län betydligt minskade tillverkningen af salpeter samt den

i reservförrådet befintliga tillgång af mera än 12,000 centner kunna med
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bil. N:c 3 a. till Kongl,. Maj:t.s Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876. 45

gifva en icke obetydlig minskning i detta anslag, hvilket han anser hädanefter

böra upptagas endast till 60,000 Kronor.

Med anledning häraf hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl

Maja täcktes föreslå Riksdagen att vidtaga en minskning i detta anslag

med 50,000 Kronor.

Ved och ljus vid fästnings- och garnisonsorter

Uti sitt underdåniga memorial den 23 November 1875 angående

Fortifikationsdepartementets medelsbehof under år 1877 har Armeförvaltningen

anfört, hurusom förevarande anslag, hvilket från och med år 1858

utgått med ännu oförändradt belopp 33,000 Kronor, under flertalet af de

från nämnda tidpunkt förflutna sjutton åren visat sig vara för ändamålet

otillräckligt, ehuru den årliga bristen först från och med år 1871 varit i

oafbrutet stigande och under år 1874 uppgått ända till 15,297 Kronor

83 öre. Det sålunda, oaktadt vederbörligen iakttagen hushållning, efter

hand ökade missförhållandet emellan tillgång och utgift å ifrågavarande

anslag hade väl hufvudsakligen betingats af den under senare åren inträffade

betydliga stegring af prisen å eldnings- och lysningsämnen, men jemväl

deraf, att artilleriet genom dess år 1873 började omorganisation erhållit

större nummerstyrka och alltså efter hand påkallat ökade kostnader för

värme och lyshållning.

Då nu behofvet af tillökning i detta anslag, efter hvad af Arméförvaltningen

blifvit anfördt, synes påtagligt, hemställer jag, att Eders Kongl.

Maj:t måtte af Riksdagen äska dess förhöjning med det belopp, som jemväl

blifvit al Arméförvaltningen föreslaget, eller 10,000 Kronor, då anslaget

skulle komma att uppgå till 43,000 Kronor.

Diverse anslag.

Ålderstillägg.

Då arméens aflöningsstater för några befattningar medgifva eu dylik

löneförmån, men de för densammas utbetalande nödiga medel icke kunna

till sitt belopp en gång för alla å staterna bestämmas och det såväl synes

mindre lämpligt att, hvar gång behof af medel till ålderstillägg uppkommer

eller upphör, föreslå ändring i lönestatens slutsumma, som ock anslag för

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Bil. Nio 3 a. till Kong!. Maj ts Null. Prof). N:<> /, om Statsverket IS7h‘.

ålderstillägg icke synas egnade att öka de allmänna besparingarne å hufvud - titeln, bär jag, i likhet med hvad å andra departement jemväl eger rum, ansett

mig böra underdånigt hemställa, det Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen

att å riksstaten under fjerde hufvudtiteln näst efter anslaget till

durchinarchekostnader uppföra ett nytt förslagsanslag med titel: ålderstillägg,

och torde jag till ledning för beräkning af detta anslags storlek få anföra

det, som följer.

Enligt den af Eders Kongl. Maj:t med Riksdagen fastställda stat för

Generalstaben skall Professorn vid densamma åtnjuta på lönen, 5,000 Kronor,

ålderstillägg ä 500 Kronor efter femte och tionde tjenståret. — Nuvarande

Professorn vid Generalstaben utnämndes till Professor vid Topografiska

corpsen den 23 April 1869 och blef vid bildandet af Generalstaben

i öfverensstämmelse med den derför uppgjorda plan utan ansökning

Överflyttad på nämnda stabs stat. Dä till följd såväl häraf som af hans

tjenstgörings beskaffenhet hans befattning vid förra Topografiska corpsen

och Generalstaben måste betraktas såsom eu och samma, lärer han vara

berättigad att komma i åtnjutande af ett ålderstillägg.

Jemte anmälan att nuvarande innehafvare!! af sekreterarebefattningen

vid Fortifikationen samt Auditörsbeställniugen vid Pontonierbataljonen och

Fältsignalkompaniet, vice Häradshöfdingen G. Nordlindh, i sådan egenskap,

tjenstgjort alltsedan den 30 Januari 1866, då han erhöll Eders Kongl.

Maj:ts nådiga förordnande att desamma bestrida, hvarefter nådig fullmakt

derå blifvit den 28 December 1872 för honom utfärdad, har Chefen för

Fortifikationen uti underdånigt memorial den 20 sistlidne Oktober hos

Eders Kongl. Maj:t hemställt, att, som Sekreteraren Nordlindh, hvilken

på ett i allo tillfredsställande sätt fullgjort sina åligganden, vore berättigad

till ett ålderstillägg från början af år 1876 och ytterligare ett från

början af år 1877, Eders Kongl. Maj:t täcktes vidtaga de åtgärder, som

kunde finnas erforderliga, på det bemälde Sekreterare måtte komma i åtnjutande

af ofvanberörda ålderstillägg. Uti häröfver afgifvet underdånigt

utlåtande, har Arméförvaltningen å Civila Departementet anfört:

att uppå af Chefen för Ingeniör-corpsen väckt förslag om sådan reglering

af de då vakanta sekreterare- och kanslisttjensterna vid corpsen,

att årlig lön, som med inqvarteringsersättning uppginge till 3,000 Riksdaler,

blefve anvisad för en Sekreterare vid Ingeniör-corpsen och Auditör

vid Pontonier-bataljonen med skyldighet att tillika bestrida kanslistgöromålen

vid corpsen, Eders Kongl. Maj:t uti nådigt bref den 30 Januari 1866,

då en allmän lönereglering för arméen vore afsedd att ega rum, val ansett

icke lämpligt att en sådan då uppgjordes särskild! för ifrågavarande Sekreterare

, Kanslist- och Auditörstjenster, men deremot, vid det af Chefen

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Majtis Nåd. Prof). Nio 1, om Statsverket 1876. 47

för Ingeniör-corpseu uppgifna förhållande, att såväl sekreterare- som

kanslisttjensterna vid corpsen voro vakanta och den der förefallande

auditörstjenstgöring mot särskild ersättning bestredes, funnit dåvarande

tidpunkt särdeles lämplig för vidtagande af förberedande åtgärd till eu

blifvande lönereglering med dessa befattningar, samt af sådan anledning

förordnat dåvarande Kanslisten, vice Häradshöfding G. Nordlindh att,

under tiden till dess den ifrågaställda tjenste- och löneregleringen vid

corpsen kunde blifva genomförd, tills vidare tillika bestrida sekreteraretjensten,

äfvensom, då sådan tjensteåtgärd erfordrades, biträda med auditörstjenstgöringen;

och hade slutligen, efter det sådan reglering, hvarom här

ofvan nämnts, egt rum, Eders Kongl. Maj:t, enligt hemställan af Befälhafvaren

för Fortifikationen, under den 28 December 1872 utnämnt och

förordnat Nordlindh att vara Sekreterare vid Fortifikationen samt Auditör

vid Pontonierbataljonen och Fältsignalkompaniet.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och upplyst ansåge sig

Arméförvaltningen, som tillika inhemtat, att Nordlindh å ifrågavarande

Sekreterare- och Auditörsbeställning erhållit nådig fullmakt, utan att befattningen

dessförinnan förklarats till ansökan ledig, böra i underdånighet

tillstyrka, att Sekreteraren Nordlindh måtte i nåder förklaras berättigad

att i den af Chefen för Fortifikationen föreslagna ordning komma i åtnjutande

af de med sekreterarelönen förenade ålderstillägg; och hemställer

Arméförvaltningen, i händelse af nådigt bifall härtill, att Eders Kongl.

Maj:t, för såvidt anginge ålderstillägg för 1877 och påföljande år, af

Riksdagen ville äska dertill erforderliga medel, men att, beträffande

ålderstillägget för år 1876, eller 500 Kronor, detsamma måtte anvisas

att utgå från fjerde hufvudtitelns allmänna besparingar.

Då Sekreteraren Nordlindh sedan den 30 Januari 1866 varit i utöfning

af sekreteraretjensten vid Fortifikationen och anledningen, hvarföre

honom först senare å densamma meddelats nådig fullmakt, utgjorts endast

af en önskan att åvägabringa eu sedermera genomförd lönereglering

för densamma, anser jag ålderstillägg böra honom tillkomma, hvarför jag

i underdånighet hemställer, att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen

äska de dertill nödiga medel, 1,000 Kronor; lärande Eders Kongl. Maj:t

sedermera vilja fatta nådigt beslut angående det Nordlindh för år 1876

tillkommande ålderstillägg.

Då således för ålderstillägg erfordras år 1877 åt Professoren vid Generalstaben

500 Kronor och åt Sekreteraren vid Fortifikationen 1,000

Kronor, torde Eders Kongl. Maj:t vilja föreslå det nya anslagets belopp

till 1,500 Kronor.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Bil. N:i> 3 a. till Kong!. Maj:tu Nåd. Prof) N:o 1. om Statsverket. 1876

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för Departementets

Kansli-expedition.

För jemnande af de ordinarie anslagens slutsumma samt för någon

tillökning i detta förslagsanslag, som deraf är i behof torde detsamma

som nu utgör ........................................................................... Kronor 2,808: 42,

få med......................................................................................... » 204: 83

ökas till................................................................................... Kronor 3,013: 25.

Efter att sålunda hafva gjort reda för de förändringar i ordinarie

anslag under fjerde hufvudtiteln, hvilka jag anser böra vid nu förestående

statsreglering vidtagas, torde det tillåtas mig att få i underdånighet

göra framställning om de extra ordinarie anslag, som synas mig för landtförsvaret

af behofvet påkallade.

I öfverensstämmelse med hvad i det föregående vid behandlingen af

de ordinarie anslagen blifvit yttradt, torde Eders Kong!. Maj:t i nåder

föreslå Riksdagen att å extra stat för år 1877 bevilja:

åt Departementets Kansli-expedition, för tillämpning

af ny lönestat........................................................................ Kronor (i,900: —

åt Armé förvaltning en :

dyrtidstillägg............................................ Kr. 19,240: —

tillfällig löneförbättring........................... » 3,250: — „ 22,490:

för genomförande af löneregleringen vid indelta

arméen, förslagsanslag............................................................ » 700,000: —

till bekostande af underofficerares portion under

vapenöfningarne ................................................................. » 55,000: —

Vidare förekomma följande frågor.

Årtillsribehof.

Fältartilleri-materieh

Utaf 1871 års Riksdag beviljades för anskaffning af den artillerimateriel,

som utöfver då befintlig ansågs erfordras för mobilisering al

artil
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876. 49

artilleriet, 1,102,743 Riksdaler; och då denna komplettering, så vidt möjligt

var, borde verkställas samtidigt med personalens organisation, för hvars

fullständiga genomförande afsågs en tidrymd af sex år, räknadt från och

med år 1872, skulle nämnda summa på dessa år ungefärligen fördelas;

hvarföre ock Riksdagen för åren 1872—1876 anvisat ett sammanlagdt

belopp af 1,010,000 Kronor och följaktligen nu återstå oanvisade endast

92,743 Kronor.

Ehuru, såsom jag redan i fråga om 1874 och 1875 års statsregleringar

haft tillfälle i underdånighet anmärka, den afsedda kompletteringen i fältmaterielen,

på grund af de senare årens betydliga stegring i arbets- och

materialpris, icke kan fullbordas för ofvannämnda, år 1870 beräknade,

af 1871 års Riksdag beviljade summa, anser jag dock, i öfverensstämmelse

med den af Generalfälttygmästare!! i sitt underdåniga memorial

den 13 sistlidne November uttalade åsigt, någon tillökning uti densamma

icke böra sättas i fråga förr, än till fullo kunnat utrönas, huru mycken

materiel kunnat för det beviljade anslaget anskaffas, äfvensom det behof

af dylik, som efter anslagets förbrukande kan återstå, hvarför jag i likhet

med Generalfälttygmästare!! i underdånighet hemställer, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att under år 1877 anvisa återstoden af

det år 1871 beviljade extra anslag för ifrågavarande ändamål med 92,743

Kronor.

Fästnings- och positions-kanoner.

Uti memorial af den 29 November 1873 angående Artilleri departementets

medelsbehof för år 1875 har Generalfälttygmästare!! i underdånighet

anmält, att åtgärder borde utan dröjsmål vidtagas för åstadkommande

af fullständig bestyckning till de redan färdiga verken vid Carlsborgs

fästning, och blef, med uppgift om det antal refflade kanoner,

hvilka, utöfver de redan uti förråd befintliga, behöfdc för detta ändamål

anskaffas, kostnaden för detta antal, inberäknadt lavetter och projektiler,

anslagen till omkring 375,000 Kronor, af hvilket belopp Riksdagen uppå

Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition, för hvart och ettafåren 1875 och

1876 beviljat 125,000 Kronor.

Ehuru Generalfälttygmästare!! icke nu vore i tillfälle att med säkerhet

bedöma, huruvida de af Riksdagen redan beviljade medlen kunde

komma att i sin helhet användas före innevarande års utgång, enär de

svårigheter, som visat sig att vid Motala mekaniska verkstad tillverka

Bih. till Bil-sd. Prut. 187fi. i Sand. 1 Afd. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Bil. No ■! a. till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

smilband för kanoner af större kalibrar — hvilka svårigheter dock numera

vore öfvervunna — hittills menligt inverkat på ingångna kontrakters

fullgörande, äfvensom de större leveranser, hvilka det enda inom

landet befintliga styckebruket, det vid Finspång, under senaste åren åtagit

sig för sjöförsvarets räkning, syntes komma att fortfarande menligt inverka

pa eu skyndsam anskaffning af sjelfva kanonerna, anser sig dock

Generalfälttygmästare!! ega anledning antaga, att i alla händelser behof

af ytterligare medel för ifrågavarande ändamål kommer att under år

1877 uppstå, hvarföre han i underdånighet hemställer, det Eders Kongl.

Maj: t behagade föreslå Riksdagen att till bestyckning af Ca risborgs fästning

bevilja äfven år 1877 125,000 Kronor; och torde denna Generalfälttygmästarens

framställning vinna nådigt bifall.

Karbiner.

Af 1871 ars Riksdag beviljades till anskaffning af infanterigevär

4.500.000 Riksdaler, hvaraf blifvit anvisade att utgå redan samma år

198.000 Riksdaler, för åren 1872 — 1875 tillsammans 3,818,000 Riksdaler,

samt för år 1876 sista återstoden 481,000 Kronor.

Vid sistlidna års slut uppgick, enligt hvad Generalfälttygmästare!!

upplyser, tillgången af infanterigevär, enligt senast fastställda modeller,

till 197,660. Under innevarande år hafva intill den 1 November vid

Carl Gustafs Stads gevärsfaktori och Husqvarna vapenfabrik tillverkats

18,200stycken sådana, hvarjemte å reparationsverkstäderna cirka 2,200 äldre

gevär undergått förändring. Till årets slut anses ytterligare cirka 2,900

dels nya dels förändrade gevär komma att erhållas; och borde alltså vid

nämnda tidpunkt, efter afdrag af 44 stycken under året, jemlikt Eders Kongl.

Majrts nådiga beslut, till utländska regeringar och Stockholms skarpskytteförening

utlemnade gevär, behållningen af gevär, enligt senaste

modeller, utgöra omkring 220,920. Under nästkommande år anses, för

da blifvande återstod af för gcvärstillverkningen beviljade medel, kunna

erhallas från Carl Gustafs Stad circa 10,000 gevär, från Husqvarna 2,000

samt från gevärsreparationsverkstäderna förändrade äldre gevär circa

4,000, eller tillsammans circa 16,000 gevär, hvadan vid 1876 års utgång

slutliga behållningen af ifrågavarande gevär skulle blifva circa 236,920

och således en brist uppstå af 9,080 gevär för fyllande af det antal

246.000 stycken, hvilket uti underdånigt; memorial af den 29 December 1870

af dåvarande Chefen för Landtförsvars-departementet beräknats såsom behöflig!

att anskaffa.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Ma.j:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876. 51

Redan uti föregående underdåniga memorial af den 14 Mars 1872

och den 29 November 1873 har af Generalfälttygmästare!! blifvit, antydd

den sannolika brist uti det af 1871 års Riksdag beviljade anslag, som nu

tydligt framstår, och anser han anledningen till densamma hufvudsakligast

böra sökas deruti, att till följd af de betydligt stegrade prisen a alla

materialier, det beräknade priset af 30 Riksdaler för gevär visat sig vara

för lågt, dels äfven deruti att — för möjliggörande af eu snar anskaffning

inom landet utaf återstoden i det såsom behöflig! beräknade gevärsantalet

— under åren 1871 och 1872 af ifrågavarande anslag blifvit

utbetaldt till utvidgning af Carl Gustafs Stads gevärsfaktori för eu årlig

tillverkning af 20,000 gevär:

för maskiner, ny- och ominredningar af verkstadslokaler med värme-,

vatten-, gas- och blästerledningar, nya fixtures och verktyg Kr. 89,787: 72

för byggnadsarbeten ..................................................................... » 113,176: 63

eller tillsammans ..........................................................................Ivr. 202,904: 35.

Genom denna senare åtgärd hade dock åstadkommits en nedsättning

i tillverkningspriset, hvarigenom behållningen af gevär uti Kronans förråd

för närvarande vore vida större än om berörda faktori icke blifvit utvidgadt

och således gevären måst från enskildt faktori anskaffas till större

antal än nu skett.

För tillverkning under år 1877 af ofvannämnda 9,0S0 gevär, och

under antagande af skyldighet för Kronan att af detta antal låta tillverka

2,000 st. vid Husqvarna torde kostnaden härför böra beräknas till

minst 276,000 Kronor. Då det emellertid torde kunna ifrågasättas, huruvida

det såsom befintligt vid 1876 års utgång uppgifna antalet af 236,920

gevär tillsvidare ej vore tillräckligt för den infanteristyrka, som under

närvarande förhållanden kunde ifrågakomma att mobilisera, eller — enligt

eu beräkning af tre gevär pr man — för circa 79,000 man, men

deremot flera och stora skäl tala för nödvändigheten att icke helt och

hållet afbryta all gevärstillverkning utan åtminstone vid Kronans gevärsfaktori

bibehålla en stam af uti detta yrke skicklige arbetare, äfvensom

på den grund att Kavalleri-inspektören, under förlidna år, gjort underdånig

anmälan om önskvärdheten af hela svenska kavalleriets beväpnande

med karbiner, hvartill, med nödig reserv, utom redan befintligen

1,000 karbiner borde beräknas ett ytterligare antal af minst 6,000,

för hvilka tillverkningskostnaden pr stycke ansåges komma att belöpa,

sig till 28 Kronor, anhölle Generalfälttygmästare!! underdånigst det Eders

Kongl. Maj:t behagade af Riksdagen äska ett extra anslag för år 1877

för tillverkning af 6,000 karbiner för kavalleriet af Kronor 168,000.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj tfa Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

Då äfven jag, lika med Generalfälttygmästare!!, hyser den åsigt, att

någon ytterligare tillverkning af infanterigevär icke för närvarande lärer

vara af tvingande behof påkallad, men jag anser det vara af hög vigt,

att tillverkningen vid Kronans gevärsfaktori icke alldeles nedlägges, cell

detta ändamål kan vinnas, på samma gång ett för kavalleriet högst källsalt

behof afhjelpes, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kong).

Maj;t behagade föreslå Riksdagen att för tillverkning af 6,000 karbiner

under år 1877 bevilja ett extra anslag af 168,000 Kronor.

Kavallerisablar.

Utaf sistlidna års Riksdag har Eders Kongl. Maj:t, efter derom

af Generalfälttygmästare!! uti memorial den 11 November 1874 gjord

underdånig anhållan, äskat ett extra anslag för år 1876 af 23,000 Kronor

till kavallerisablar, men hafva några medel för detta ändamål icke blifvit

af Riksdagen beviljade.

Då emellertid Kavalleri-inspektören, efter detta år verkstäld generalmönstring

med Lifgardet till häst, uti sin till Eders Kongl. Maj:t afgifna underdåniga

mönsti årsberättelse, under anmälan, hurusom regementets

sablaiy ehuru med omsorg vårdade och underhållne, dock voro förslitne

och såsom sådane icke kunde anses vara till krigsbruk tjenlig, samt

äfven för fredstjenstgöring mindre lämplige, hemställt, att regementet

måtte förses med nya sablar enligt senast fastställd modell; och då äfven

Generalbefälhafvare!! i 5:te Militärdistriktet, efter innevarande år verkståld

generalmönstring med Jemtlands Hästjägarecorps, uti sin underdåniga

mönstringsbei åttelse anmält, att corpsens sablar dels äro af föråldrad och

olämplig modell dels af långvarigt bruk förslitne, och således böra kasseras

och mot nya utbytas; samt då uti Kronans förråd icke finnes mmon

tillgång på sablar af den under den 23 November 1867 af Kongl. Maj:t i nåder

fastställda modell, hvarutom antalet af de derstädes befintliga, till krigsbruk

användbara kavallerisablar af 1854 och 1864 års modeller, utförande.

tillsammans 2,894 stycken, såsom hellöfliga vid eu möjligen blifvande

mobilisering, snarare torde böra ökas än förminskas, har Generalfälttyo-- mästaren ånyo i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t behagade

af Riksdagen begära ett extra anslag för år 1876, för tillverkning af

1,000 kavallerisablar med baljor af 1867 års modell, af Kronor 23,000.

Under de af förenämnda mönsterherrar och Generalfälttygmästare!!

upplysta förhållanden får jag, oaktadt sist församlade Riksdag afslog den

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kanyl. Maj tis Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 187 b. 53

då gjorda nådiga framställning i detta ämne, i underdånighet hemställa

det Eders Kong]. Maj:t villo af Riksdagen ånyo ilska lör tillverkning åt

kavallerisablar ett extra anslag af 23,000 Kronor att utgå under ar 1877.

Skjutförsök.

Härtill hafva af Riksdagen senast blifvit beviljade, för ar 1874,

30,000 Kronor och för år 187o 10,000 Kronor.

Generalfälttygmästare» anför nu i sitt underdåniga memorial åt den

13 November sistlidet år, hurusom för artillerimaterielens och handgevärets

förbättrande man under senaste år sökt att genom skjutförsök erhålla

uppgifter och erfarenhet, hufvudsakligast rörande: hållfastheten hos bandade

tackjernskanoner för fältartilleriet, lavetter och projektiler af ny

konstruktion till dylika kanoner, olikheten emellan en 3 s frainladdnings

bandad tackjernskanon och eu 8,7 Clm bakladdnings bandad gjutstålskanon

af Krupps konstruktion, lämpligheten af 5"63" projektiler försedda med

koppargördlar, grofkornig! krut för fältartilleriet från olika ki utbruk,

jemte kontroll af grofkornig! krut för grafva kanoner, samt rörande

gevär af mindre kaliber än 1867 års gevärs, in. in. — Men detta oaktadt

erfordrades under den närmaste framtiden flera omfattande skjutförsök,

såsom med eu 9"24s kanon af förändrad konstruktion, jemte dithörande

lavett; med 5"63s och 4"is bakladdningskanoner och till dessa hörande

lavetter; med refHade bakladdningsmörsare för fästningsartilleriet, foitsättning

af jemförelseförsöken mellan 3/A och 8,7 1 m kanonerna, samt med

gevär af olika modeller; afsittning af föregående försök med grofkoinigt

krut till fältartilleriet; samt. försök för erhållande af ett kraftigaie

krut för handgeväret; in. in.

Då utaf innevarande års anslag vid årets utgång icke torde återstå

iller än circa 7,000 Kronor, och då för nästkommande ar ingå medel

härtill blifvit afsedda, hemställer Generalfälttygmästare!! underdåingst, att

Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen äska beviljandet för ar 1877 af

ett extra anslag till skjutförsök af Kronor 30,000.

Till hvad Generalfälttygmästaren sålunda hemställt, tillstyrker jag i

underdånighet nådigt bifall.

Gevärsförrådsbyggnader och smedjor.

Uti sitt meranämnda memorial af den 13 November 187n anför

Generalfälttygmästaren vidare, att till uppförande af nya och förbättrande

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

af befintliga gevärsförrådshus a indelta arméens mötesplatser beräknades

år 1865, på grund af vederbörande C-hefs-einbetens då afgifna kostnadsförslag,

en summa af 74,262 Riksdaler 52 öre, och anvisades för sagda

ändamål af 1865—1866 års Riksdag 25,000 Riksdaler, för hvilket belopp

gevärsförrådshus uppfördes å 5 regementens mötesplatser. Ofvan beräknade

kostnadssumma visade sig dock snart vara alldeles otillräcklig,

hvarföre, sedan uti underdånigt memorial af den 14 November 187°2

blifvit redogjord t dels för ofvan omnämnda 25,000 Riksdaler dels äfven,

i enlighet med nya från Ohefsembetena infordrade kostnadsförslag, för de

medel, hvilka erfordrades för uppförande af då återstående 15 gevärsförrådsbyggnader

och 4 smedjor, belöpande sig denna kostnad till

103,575 Riksdaler, Riksdagen — efter afräkning af de för åren 1872 och

1873 beviljade för ändamålet disponibla anslag,'' hvartdera af 25,000 KroJl015_

på Eders Kongl. Maj:ts Nådiga framställning, för åren 1874 och

1875 anvisat återstoden med tillsammans 53,600 Riksdaler.

I förhoppning att den år 1872 beräknade kostnaden skulle vara tillräcklig

för ifrågavarande byggnaders uppförande, hade hos Eders Kongl.

Maj:t någon framställning om behof för innevarande år af ytterligare

medel till detta ändamål icke egt rum. Men sedan det visat si",

att sammanlagda kostnaderna för senast uppförda 12 gevärsförrådshus

och 2:ne smedjor uppgå till ett belopp af 100,266 Kronor 19 öre och

da fältförrådshus återstå att uppföra för Södra Skånska Infanteri-regementet,

Jemtlands Fältjägarecorps och Wester-Norrlands Beväringsbataljon,

äfvensom smedjor för YVesterbottens Fältjägarecorps och Hallands Infanteribataljon,

anhöll Generalfälttygmästare!! underdånigst, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes af Riksdagen i Nåder äska ett extra anslag för år 1877,

till uppförande af gevärsförrådshus och smedjor å indelta arméns mötesplatser,

af ...............................................................''............... Kronor 25,000: —

Då ifrågavarande byggnader åro för bevarande af den till inrymmande

deri afsedda, dyrbara materiel nödvändiga, får jag till detta

Heneralfälttygmästarens förslag likaledes tillstyrka nådigt bifall.

Byggnads- m. fl. arbeten i Christianstad.

Sedan 1874 års riksdag endast så tillvida bifallit Eders Kong!. Maj:ts

Nådiga framställning om beviljandet för år 1875 af 260,000 Kronor till

uppförande af åtskilliga byggnader för Wendes Artilleriregemente uti

Christianstad, att densamma härtill anvisat 200,000 Kronor, förutom hvad

som för åtskilliga till försäljning afsedda, af artilleriet begagnade, Kronan

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Bil. N:o 3 a. till Kong!. Mnj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

tillhörig;! tomter med derå befintliga byggnader uti nämnda stad kunde

komma att inflyta, har Eders Kong!. Maj:t genom Nådigt Bref af den 9

Oktober sistlidna år, anbefallt Arfnéförvaltningen att ofördröjligen gå i

författning om uppförandet af stallbyggnader, sjukstall och ridhus, äfvensom

rusthållsstallens sammanbyggning, hvarjemte Eders Kong!. Maj:t

funnit godt i Nåder förordna, att med uppförandet af nytt kokhus med

spislokal borde anstå till dess sig visat, i hvad mån medel dertill kunde

blifva tillgängliga.

Då emellertid utrymmet i det gamla kokhuset med tillhörande spislokal,

hvilket, ehuru ursprungligen afsedt för endast 4 batterier med

tillsammans 570 man, nu måste begagnas af 6 batterier med tillsammans

708 man, vore alldeles för inskränkt såväl i matrummet som ännu mer

i köket, och således den ordning och snygghet, som borde finnas i

kronans lokaler, särdeles vid eu matinrättning, är svår att vidmakthålla,

samt då denna i bristfälligt skick varande byggnad, med dithörande redan

utdömda uthus, vore belägen vid en af stadens smalaste och osundaste

gator, aflägse från alla andra af regementet numera begagnade byggnader,

ansåge Generalfälttygmästare!), såsom han i sitt underdåniga memorial

den 13 sistlidne November omförmäler, att ett snart uppförande af

nytt kokhus med spislokal för Wendes Artilleri-regemente vore af behofvet

högeligen påkalladt; så mycket mer, som det gamla kokhuset vore

beläget på samma tomt, som det numera utdömda s. k. instruktionsstallet

och ridhuset, hvarföre afsedd försäljning af tomten med derå varande

byggnader icke kunde cga rum, förrän ifrågavarande byggnad blifvit

uppförd.

Generalfälttygmästare!! hade derföre låtit uppgöra förnyadt kostnadsförslag,

lämpadt efter nuvarande förhållanden, och slutade detta på eu

summa af 81,260 Kronor 11 öre.

En s. k. skosmedja, afsedd att begagnas vid skoning af regementets

hästar och belägen inom dess etablissement, skulle, enligt Generalfälttygmästarens

åsigt, utom fördelen att kunna ständigt kontrolleras, medföra

den särskilda förmånen, att Kronan derigenom kunde tillgodogöra

sig de krafter, som finnas vid regementet att tillgå uti de artillerister,

hvilka genomgått kurs i skoning och smidesarbete för öfrigt; och hade

derföre ritning och kostnadsförslag blifvit uppgjorda till eu dylik skosmedja

för Wendes Artilleri-regemente, afsedd att förläggas på södra

artilleriplanen intill östra Boulevarden; och beräknas kostnaden för denna

byggnad uppgå till.............................................................. 13,387 Kr. 7(> öre.

Sedan ofvannämnda artilleri]»lan numera på de flesta ställen vore

kringbygd, ansåge Generalfälttygmästare!! nödigt, för upprätthållande af

opaginerad Kontrollera mot PDF

• ’(> Jill. No -i n. till Konr/I. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket- 1870.

ordning inom etablissementet, samt till underlättande af bevakningen af

å artilleriplanen uppstådd materiel, äfvensom för manskapets strängare qvarballande

inom kasernen, att de delar af tomtlinierna, som icke vore bebyggda

eller afsedda att bebyggas, blefve försedda med stängsel; och da

jernstaket i längden blefve billigare att underhålla än stängsel af trä

(ich derjemte vore prydligare, hade ritning och kostnadsförslag för uppförande

af ett jernstaket, med portar, grindar och öfriga tillbehör blif\

it upprätta.dt, lör hvithet allt kostnaden beräknade till 4,257 Ivr. 00 öre.

Da, ifrågavarande artilleriplan, som upptoge en areal af circa 242,000

(jvadratfot, till största delen läge under kringliggande gators nivå, hvaraf

liera olägenheter uppkomtne, hyste Generalfälttygmästare!! vidare den

åsigt att en planering af densamma vore ovilkorligen nödvändig. Med

anledning häraf hade eu afvägningskarta blifvit uppgjord jemte kostnadsförslag

för planering och delvis stensättning af artilleriplanen, hvilken

kostnad, i anseende till aflägsenheten af de ställen, hvarifrån fyllningsämnc

jemte sten för stensättningcn måste herntas, icke kunnat beräknas

till mindre än............................................................................... 22,983 Kronor.

Om förestående kostnader sammanställas, så erhålles:

för Kokhus med spislokal .............................................. Kronor 81,260: 11

» Skosmedja ..................................................................... » 13,387: 76

» Artilleriplanens inhägnad .......................................... » 4,257: 60

» samma plans planering in. in................................. » 22,983: —

eller ett sammanräknadt belopp af Kronor 121,888: 47.

Och hemställer Generalfälttygmästare!!, på grund af hvad här ofvan

blifvit anfördt, att Eders Kong!. Maj:t behagade hos Riksdagen göra framställning

om beviljandet för år 1877 af ett extra anslag, till byggnads-,

inhägnads- och planerings-arbeten vid Wendes Artilleriregementes etablissement

i Christianstad, af........................................ Kronor 121,888: 47.

Då genom de af Generalfälttygmästaren nu föreslagna arbeten Wendes

Artilleriregementes etablissement i Christianstad torde kunna anses äfven

i sanitärt afseende ordnadt, och då särskildt uppförande af kokhus med

spislokal synes vara oundgängligen nödigt, finner jag mig höra understödja

hvad Generalfälttygmästaren med afseende pa ordnandet af berörda

etablissement nu föreslagit, hvarföre äfven jag hemställer, att för

nu ängdun ändamål måtte af Riksdagen äskas att utgå under .är 1877

ett extra anslag af i jemnadt tal 122,000 Kronor.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bil. No 3 a. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876. 57

Uti sitt ofta nämnda underdåniga memorial liar Generalfälttygmästaren

vidare framhållit vigten af ett gemensamt skjutfält för artilleriet

och omnämnt de förberedande åtgärder för åvägabringande af förslag härom,

hvilka blifvit af honom vidtagna, men då något sådant förslag ännu icke

från honom framkommit, anser jag mig icke nu böra hos Eders Kongl.

Maj:t göra någon framställning i detta ämne.

De extra

anslag

till artilleribehof, hvilkas dels beviljande dels anunderdånighet

föreslagit, utgöra

visande af redan beviljade jag således

följaktligen:

till anskaffning af fältartilleri-materiel.......................... Kronor 92,743

» fästnings- och positionskanoner................................. » 125,000

» karbiner....................................................................... » 168,000

» kavallerisablar .............................................................. » 23,000

» skjutförsök ..................................................................... » 30,000

» gevärsförrådsbyggnader och smedjor ..................... » 25,000

» byggnads- m. fl. arbeten i Christianstad............... » 122,000

Summa Kronor 585,743

Fortifikationsbehof.

I afseende å behofvet af extra anslag för fästningsarbetenas bedrifvande

under år 1877 samt till materiel åt Fortifikationstrupperna har

Chefen för Fortifikationen i memorial af den 22 November sistlidne år i

underdånighet anfört följande.

Carlsborgs fästningsbyggnad.

Uti sitt underdåniga memorial af den 29 December 1870, sedermera

åberopadt uti Statsrådsprotokollet af den 9 Januari 1871, åtföljande Kongl.

Maj:ts Nådiga proposition till samma års riksdag angående Statsverkets

tillstånd och behof, framhöll dåvarande Chefen för Landtförsvarsdepartementet

angelägenheten af fullbordandet af < arhborg, såsom varande

landets hufvudfästning.

Bill. till Riksd. Prof. 1876. 1 Sami. 1 Afd.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

Då emellertid hvarje härför uppgjord plan vore beräknad för en

längre följd af år samt måste sluta på jemförelsevis högst betydliga belopp,

ansåg sig Departementschefen då, äfven i afseende på denna fästningsbyggnad,

endast höra upptaga det angelägnaste och det, som inom

eu beräknad kortare tidrymd kunde och borde anskaffas — äfven om

derefter mycket återstode, innan fästningen finge anses vara i försvarsbart

skick mot eu verklig belägring. De summor, som, på grund af

de från Befälhafvare!! för Fortifikationen ingifva beräkningar och Statsrådets

tillstyrkan, af Kongl. Maj:t äskades af 1871 års Riksdag, utgjorde

sammanlagdt 1,520,000 Rdr Pant, deraf 000,000 Rdr voro beräknade

till fullbordande af hufvudvallen mot landsidan, samt 920,000

Rdr till de då föreslagna förrådsbyggnaderna.

Dessa medel, som äfven af Riksdagen beviljades, hafva sedermera vid

1871 och följande årens riksdagar blifvit anvisade, hvarjemte år 1875

ytterligare beviljades 412,500 Kronor, behöfliga för betäckande af dels tillfölje

af inträffade prisstegringar uppkommen brist

å hufvudvallen...........................................................

dels för åtskilliga provisionel anläggningar

Inalles har således af Riksdagen beviljats:

för hufvudvallen...........................................................

» förrådsbyggnader.................................................

» provisionel anläggningar...................................

Kronor

263,000: —

B

40,000: —

in.

»

90,000: —

»

19,500: —

pa

Kronor

412,500: —

Kronor

882,500: —

))

960,000: —

»

90,000: —

Kronor

1,932,500: —

Häraf har för åren 1871 —1876 blifvit anvisadt:

för slutvärnets fullbordande med undantag

af terrassen ......................... Kr. 25,000

för Disciplinkasernen ................................... » 40,000

» Förrådshus............................................... » 855,000

» Hufvudvallen.......................................................................

såsom ersättning för provisionela anläggningar . ..........

hvadan för 1877 års behof återstå

af det 1875 af Riksdagen beviljade belopp,

till hufvudvallen ................................. Kr. 172,500:

till förrådsbyggnaden.................................... 40,000:

920.000

710.000

90,000

1,720,000

212,500:

Summa Kronor 1,932,500:

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bil. No 3 a. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1876. 59

Och hemställer nu Chefen för Fortifikationen i underdånighet, att

nämnda 212,500 kronor måtte föreslås anvisade för år 1877.

De arbeten, som dermed vid sistnämnda års slut skulle kunna vara

fulländade, vore följande:

Hela attackfrontens hufvudvall,

Arméens persedelförråd,

» proviantförråd,

Artillerietsgjkoppar-patronsförräd, hvarjemte de förrådshvalf, som bereddes

under landtfrontens hufvudvall, skulle, enligt från Arméförvaltningen

meddelade uppgifter, blifva tillräckliga för halfva fältmaterielens

fordon och gevärsförrådet.

Chefen för Fortifikationen hade visserligen önskat att redan nu kunna

till Eders Kongl. Maj:ts pröfning framlägga fullständiga förslag öfver allt,

som återstode för fästningens fulländande, så väl i afseende å fästningsverk

som öfriga erforderliga anläggningar, men ehuru arbetena dermed

fortgått med afl drift hela året, hafva de ej ännu hunnit afslutas, hvarföre

han i underdånighet anhåller att få, så snart ske kan, i ett serskildt

memorial anmäla samtliga dessa förslag.

Befästningsarbetena i Stockholms skärgård

Härtill erfordras, enligt hvad Chefen för Fortifikationen anmäler,

inga nya anslag för år 1877.

Befästningsarbetena vid Carlskrona,

I afseende på befästningsarbetena i Carlskrona skärgård åberopar

Chefen för Fortifikationen underdånigst den utredning Befälhafvare!) för

Fortifikationen gjorde i sitt underdåniga memorial af den 1 December

1874. Sedan dess år o försänkningarne i samtliga sunden kring Carlskrona

redd fulländade, med undantag af de obetydliga sunden å östra

sidan, hvaraf det större, emellan Sennoren och fasta landet, blir färdigt

nästkommande sommar, men det mindre endast 8 fot djupa och helt

smala Skellösund torde böra förblifva öppet under fredstid. Då de efter

försänkningsarbetet qvarvarande redskap, fartyg och inventarier ännu ej

hunnit realiseras, låter sig icke nu med noggranhet uppgifva den slutliga

kostnaden, som dock ej kommer att öfverstiga den uti det underdåniga

memorialet af den 28 Oktober 1871 uppgifva summa.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj-ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

kostnadsförslag^

af

tillräckliga

För ombyggnad af Kungsholms fästning uppto

den 16 Mars 1871 en summa af 1,424,000 Rdr.

Deraf äro anvisade:

för 1871-—74 ........................................................................... 450,000

» 1875....................................................................................... 350,000

» 1876.................................................................................... 248,000, hvadan

för 1877 återstå....................................................................... 376,000

Summa 1,424,000 Kronor,

kronor blifva ock, enligt Chefens för Fortifi
till

fästningens fulländande, om hela summan

men i annat fall ej, emedan då en del

komma att äfven följande år belasta arbetet. Som emellertid

af de ofvannämnda, till fästningsbyggnaden anvisade medlen ligger bunden

i sådana inventarier och instrumentalier, som äfven för de återstående arbetena

å Vestra Hästholmen och vid Hvita Krog blifva behöfliga, samt

15,000 Kronor deraf enligt Eders Kongl. Maj:ts beslut äro utgifna för arbetena

å landsidan, hemställer Chefen för Fortifikationen underdånigst, att eu

summa af jerant 400,000 Kronor måtte för 1877 anvisas af de till Carls
krona

befästningsarbeten beviljade medel .............. Kronor 3,750,000

hvaraf hitintills äro anvisade .......................................

Ofvanstående 376,000

kationen åsigt,

anvisas för 1877,

faux frais

någon del

och af hvilka, efter nu

och följaktligen oanvisade Kronor

2,960,000

begärda

anvisning.

skulle återstå Kronor

790.000

400.000

390.000

Krigsbryggematerielen.

På Eders Kongl. Maj:ts begäran anvisade 1865 och 1871 års Riksdagar

eu sammanräknad summa af 200,000 Rdr till Fortifikation,''^-materiel, hvaraf

1 80,000 voro afsedda till tre nya krigsbrygge-ekipager, till hvilka dessutom

förefunnes en särskild tillgång af 2 60 kronor. Som emellertid fråga uppstått

om åtskilliga förändringar uti de då gällande modeller, ansågs försök böra

verkställas till jemförelse mellan de föreslagna olika systemen, och förnämligast

härigenom uppsköts frågans afgörande till dess Eders Kongl.

Maj:t innevarande år fastställde ritningar till en ny modell, hufvudsakligen

i afseende på vagnarne och deras packning afvikande från den äldre

förut antagna. Omedelbart derefter afslöts kontrakt om tillverkningen

af dels vagnar och bromateriel, dels rid- och anspannspersedlar. Enligt

dessa kontrakt uppgår kostnaden för de tre krigsbrygge-ekipagen med

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 it. till Kong!.. Maj-.ts Nåd. Pr ap. N:o /, om Statsverket ISIG.

61

rid- och anspannspersedlar och tillhörande kokkärl

............................................................................................. 184,070 Kronor

men dertill kommer:

kostnaden för materielens transport från tillverkningsstället

till Stockholm å 1,850 Kr. pr ekipage .............. 5,550 »

Kostnad för de gjorda försöken med nya

modellvagnar utöfver hvad Kong!. Maj:t

dertill anvisat ............................................... Kr. 4,486: 84,

hvarifrån dock afgår värdet för redan anskaffad

materiel ......................................... » 986: 84 8,500 »

Summa 193,120 Kronor,

hvadan härvid uppstår eu brist af 12,860 Kronor.

För att de anvisade medlen således icke skulle öfverskridas, bär i

kontraktet om rid- och anspannspersedlar blifvit stadgadt, att leveransen

af dessa persedlar till det tredje ekipaget skulle bero af framdeles meddelade

bestämmelser.

Af de tre äldre krigsbrygge-ekipagen äro de, som tillverkades år

1855, försedda med pontonier af trä. Dessa träpontoner hafva, således

varit i begagnande uti nära 20 år, hvilket är vida mer ån i andra länder

påräknas. Redan för ett par år sedan voro de icke brukbara till

krigstjenst och de till krigsbrygge-ekipagens underhåll å stat anslagna

1,500 Kronor pr ekipage erfordras helt och hållet för de årliga reparationerna

och lemna ingen tillgång till ny anskaffning. Emellertid var det

ej lämpligt att företaga någon anskaffning af nya pontoner förr, än modellen

för krigsbryggematerielen var bestämd. Sedan denna fråga nu år

afgjord, och de gamla träpon ton erna vid verkställd besigtning betunna

alldeles otjenstbara, anhåller nu Chefen för Fortifikationen i underdånighet,

att Eders Kong! Maj:t täcktes äska medel till 30 nya jernpontoner, för

Indika kostnaden beräknas till 700 Kronor stycket eller tillsammans 21,0(»0

Kronor. Hela det till krigsbryggematerielen erforderliga extra anslag

utgör således:

brist vid de nya ekipagen................................................. Kronor 12,860

till 30 nya jernpontoner ............................................................» 21,000

Summa Kronor 33,860:

På grund af hvad Chefen för Fortifikationen sålunda anfört, hemställer

jag i underdånighet, att Eders Kong!. Maj:t täcktes af Riksdagen

i Nåder äska,

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

att. till Carlsborgs fästningsbyggnad anvisas för

ar 1877..................................................................................... Kronor 212,500: —

att till befästningsarbetena vid Carlskrona för

samma år anvisas.................................................................. » 400,000:

samt att till krigsbrygge-ekipager beviljas ......... o 33,867: —

i hvilket senare belopp jag, för jemnande af de extraordinarie

anslagens slutsumma, tillåtit mig eu obetydlig

böjning i de af Chefen för Fortifikationen föreslagna

33,860 Kronor.

Summa Kronor 646,367: —

Garnisons-kommenderingar ur indelta arméen.

Fastän vårt försvars hufvudfråga — härens ombildning — af skäl, dem

jag i mitt underdåniga yttrande till protokollet anfört, icke vid instundande

riksdag kan blifva afgjord, böra vi dock icke försumma att under detta

af omständigheterna föranledda uppskof vinna tid genom vidtagande af

sådana åtgärder, som sätta oss i stånd att genast efter beslutet om öfvergång

till ny härordning kunna bilda depoter och åt förlängda beväringsöfningar

erbjuda den undervisningskraft, hvaraf de äro i behof.

Fn tillökning af arméens underbefäl, — redan vid en mobilisering

under nuvarande förhållanden behöflig, — är för ofvannämnde ändamål

oeftergifligen nödvändig. Men för att vid inträffande behof kunna på ett

tillfredsställande sätt fylla de nya befälsplatserna erfordras en förberedande

utbildning af befälsämnen, lämpliga för det maktpåliggande värfvet

att närmast handleda landets ungdom och i besittning af den theoretiska

och praktiska militärbildning, som nutidens taktik förutsätter hos

äfven den lägsta befälsgraden.

O O

Underbefälsskolan vid Carlsborg har visserligen redan i detta afseende

varit till gagn för arméen, men frukterna af denna skolas verksamhet

kunna icke blifva fullt tillfredsställande, såvida eleverne vid deras

ankomst till skolan icke ega den underbyggnad och den ålder, hvilka

möjliggöra fullbordandet af deras skolbildning på den korta tiden af fyra

månader. Erfarenheten har också ådagalagt, att de fleste från l:sta och

2:dra militärdistrikten senast till Carlsborg kommenderade elever lättare

än andra förmått tillgodogöra sig den der meddelade undervisningen och

detta af det naturliga skäl, att rekryterne i ofvannämnda distrikt andra

året af deras tjenstetid undergå eu sex månaders skoltid jemte garni
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Majsts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1816. GB

sonstjenstgöring i Carlskrona och sålunda förberedde tredje året kommenderas

till Carlsborg.

Inom omförmälda distrikt kan man alltså med visshet emotse att

efter några få år hvarken sakna ämnen till sergeanter eller korporaler

och det är såväl för att vinna en dyrbar tid som för att bereda den

öfriga indelta arméen fördelen af en utsträckt rekrytbildning och deraf

härflytande ökad tillgång på underbefälsämnen, som jag anser att koinmenderingar

af företrädesvis andra årets rekryter till samma styrka som

garnisonskommenderingen i Carlskrona, eller 250 man med erforderligt

befäl, må blifva förlagda från 3:djc distriktet till Carlsborg och vexelvis

från 4:de och 5:te till Stockholm.

De härför beräknade kostnaderna, utgörande enligt af Intendentsdcpartementet

uppgjordt och här bilagdt förslag (Bil. B.) 236,000 Kronor,

äro dock icke helt och hållet en ny utgiftspost, emedan till följd af

vakanserna inom värfvade arméen det varit och fortfarande är behöflig!,

att genom särskilda koinmenderingar ur indelta arméen upprätthålla

garnisonstjensten vid Carlsborg.

Då eu utgift sådan som den ifrågavarande, om än af natur att blifva

under flera är behöflig, dock icke är afsedd att blifva ständig, anser jag

densamma böra från ett extra anslag bestridas. Jag tillåter mig derföre, på

grund af hvad jag nu anfört, att i underdånighet hemställa, det Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till garnisonskommenderingar

ur indelta arméen till Stockholm och Carlsborg bevilja för år 1877 ett

extra anslag af 236,000 Kronor.

Såsom jag nyss i underdånighet anfört, har det till följd af vakanserna

inom värfvade arméen varit af nöden att genom kommendering ur

indelta arméen förstärka garnisonen å Carlsborg och har detsamma äfven

egt rum med garnisonen i Waxholm. Genom nådigt bref den 2 September

1873 har Eders Kongl. Maj:t anbefallt Arméförvaltningen att för

en, enligt Generalordres af den 5 i samma månad, beslutad garnisonsförstärkningskommendering

af 116 man med befäl ur indelta arméen till

Carlsborgs fästning ej mindre anskaffa behöflig^ kaserninventariepersedlar,

än äfven från om händer hafvande medel förskjuta samtliga kostnaderna

mot den ersättning, som framdeles, efter anmälan, kunde varda anvisad;

och har denna kommendering äfven fortfarande hvarje följande år till

Carlsborg utgått jemlikt nådiga Generalordres af den 31 Augusti 1874,

den 13 Februari och den 4 September 1875. — I sin underdåniga skrifvelse

den 13 November 1875 anmäler nu Arméförvaltningen å Intendentsdepartementet,

att kostnaderna för dessa koinmenderingar uppgått till

64,336 Kronor 44 öre, hvilka af tillgängliga medel icke kunna fyllas,

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

hvarför Departementet hemställer, att denna summa måtte varda såsom

extra anslag af Riksdagen äskad.

Vidare, sedan Eders Kong! Maj:t jemväl behagat genom nådiga

Generalordres af den 15 Juli 1874 anbefalla, att en kommendering'' ur

indelta arméen skulle till garnisonstjenstgöring å Waxholms fästning förläggas,

hvilken kommendering derefter förnyats genom Generalordres den

28 December 1874, den 3 April och 23 Augusti 1875, hvarjemte Arméförvaltningen

genom nådigt bref af den 19 April sistnämnda år förständigats

att förskjuta de för kommenderingen erforderliga kostnader, anmäler

nu Intendents-departementet, att desamma utgjort 24,663 Kronor

26 öre, och föreslår, att medel till deras betäckande måtte såsom extra

anslag äskas.

Intendents-departementet hemställer vidare, att dessa för ■ garnisonsförstärkningar

ur indelta arméen utgifna medel, hvilka — jemte en post å

12,262 Kronor 4 öre, som af Arméförvaltningen, enligt nådig befallning,

förskjutits för de enligt Kongl. Brefvet den 19 Juli 1872 vid artilleriets

verkstäder å Carlsborg inrättade kurser för utbildning af gevärshandtverkare

vid indelta infanteriet, och för hvilka medel äfven, enligt Intendentsdepartementets

nu afgifna förslag, ersättning i form af extra anslag

borde af Riksdagen begäras — förskjutits från anslaget till försvarsverket

till lands i allmänhet och hvilka icke skulle kunna af Departementet längre

undvaras med bibehållande af arméens reservförråd i tillbörligt skick,

måtte föreslås att utgå redan under år 1876.

Hvad beträffar de för utbildande af gevärshandtverkarc utgifna

12,262 Kronor 4 öre, synes mig denna utgift icke vara af natur, att

densamma bör af Riksdagen sökas ersatt, hvarföre jag i underdånighet

hemställer, att ersättning för desamma må få utgå från fjerde hufvud titelns

allmänna besparingar.

Vidkommande deremot kostnaderna för ofvannämnda garnisonsförstärkningskommenderingar

ur indelta arméen, hvilka nödvändiggjorts genom

de i värfvade arméens nummerstyrka befintliga vakanser, anser jag

mig böra i underdånighet föreslå, att ersättning derför sökes genom Riksdagen

beredd, hvarvid jag, som antager, att understöd skall kunna, i händelse

af behof, under år 1876 beredas Intendents-departementet från medel,

hvilka kunna å andra Arméförvaltningens Departement vara för kortare

tid disponibla, och således ej anser mig böra för ifrågavarande ändamål

föreslå något tillägg till den för året gällande riksstat, hemställer att

med deras utgående må till År 1877 anstå.

På grund af hvad jag nu anfört får jag i underdånighet föreslå,

att Eders Kongl. Maj:t ville af Riksdagen för År 1877 äska ett extra

s. 65 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kong},. Maj-.ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876. 65

anslag af 89,000 Kronor att, såsom ersättning för ofvan uppgifna förskott

för garnisonsförstärkningskommenderirigar

a Carlsborg........................................................................... Kronor 64,336: 44,

ä Waxholin.............................................................................. >, 24,663: 26,

tillsammans Kronor 88,999: 70,

komma anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet till godo.

Inköp af hästar för Vendes artilleri-regemente.

Uti underdånigt memorial den 22 Augusti 1875 har Generalbefälhafvaren

i lista Militärdistriktet, enär sjukdomen rots, som alltsedan år

1812 varit gängse bland Vendes artilleriregementes hästar i Christianstad,

visade sig vara i tilltagande, oaktadt de åtgärder, som för dess hämmande

vidtagits, med framhållande af de olägenheter i militärt hänseende, som

af tillståndet inom regementets stam af hästar blifvit eu följd, hemställt,

att alla de regementets hästar i Christianstad, hvilka tillhörde regementet,

då sjukdomen utbröt, måtte få dödas; och blef liknande framställning

gjord af Kong!. Maj:ts Befallningshafvande i Christianstad uti underdånigt

memorial den 1 September samma år.

Sedan Sundhetskollegiet, efter Direktionens för Veterinärinstitutet

hörande, häröfver afgifvit underdånigt utlåtande och derefter Generalfälttygmästare]!

och Chefen för artilleriet sig i ärendet yttrat, har Eders

Kongl. Maj:t under den 26 sistlidne November befallt, att ifrågavarande

hästar, tillsammans 53 stycken, skulle ned slägtas.

Da den extra ordinära afgång af hästar vid Wendes artilleriregemente,

hvilken af rotssjukdomen förorsakats, icke kan genom det ordinarie remonteringsanslaget

ersättas, hvarföre ock sist församlade Riksdag till

fyllande af luckorna efter då för rots nedslagtade 50 hästar, på Eders

Kongl. Maj:ts framställning, anvisade 45,000 Kronor, lärer det vara nödigt

att af Riksdagen åska erforderliga medel till remontering af de genom

nedslagning uppkomma hästvakanserna, till hvilken extra ordinära remontering

Generalfälttygmästare]! i underdånigt memorial den 16 November

1875 ansett 47,000 Kronor åtgå.

Jag hemställer derför i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att till inköp af hästar för Wendes artilleriregemente

De vilja ett extra anslag’ af..................................................... 47,000 Krono]*,

hvilket anslag, då medel till hästarnes inköp lärer kunna af Armeförvaltningen

förskjutas, torde få utgå under år 1877.

Bih. till Rik sd. Prat. JS70. I Sund. I Afd.

y

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Bil. No 3 a. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876.

Generalstabens topografiska afdelnings arbeten.

Uti underdånigt memorial den 11 November 1874 hemställde Chefen

för Generalstaben, att anslaget till ifrågavarande arbeten, som då utginge

med 60,000 Kronor, måtte, på det att desamma kunde snarare afslutas,

vinna en förhöjning, hvilken han på anförda skäl föreslog till 15,000 Kronor,

och blef uppå Eders Kongl. Maj:ts framställning anslaget också af Riksdagen

förhöj dt till 75,000 Kronor.

Då det synes mig af största vigt att det topografiska kartverket,

så snart möjligtvis ske kan, vinner sin fullbordan, men något säkert

mått för de arbetskrafter och anslag, som dertill erfordras, först kan

efter särskild utredning vinnas, hemställer jag i underdånighet, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes anbefalla Chefen för Generalstaben att inom den 1

nästkommande Oktober

dels låta uppgöra och till Eders Kongl. Magt inkomma med såväl

beräkning af den tid, hvarunder den topografiska kartläggningen af landet

med undantag af Norrbottens län kan med användande af de krafter,

som dertill kunna blifva disponibla, fulländas som ock af det årliga anslag,

hvilket under arbetstiden erfordras,

dels äfven, enär samma mätnings- och utgifningsskalor, hvilka inom

mellersta och södra delarno af landet begagnas, icke synas vara för de

nordligare landskapen erforderliga, afgifva förslag, när en öfvergång bör

ega rum från de nu i allmänhet begagnade skalor;

dels slutligen i samband med nu anbefallda utrednings och förslags

afgifvande göra framställning, angående de förändringar i topografiska

arbetenas bedrifvande, hvilka kunna leda till påskyndande åt arbetets

gång.

Emellertid torde Eders Kongl. Maj:t, i afvaktan på denna utredning

vilja af Riksdagen för de topografiska arbetena under år 1877 äska samma

anslag, som innevarande år utgår, eller 75,000 Kronor.

Officerares anställning i utländsk krigstjenst,

Då det fortfarande är af vigt att, liksom hittills, tillfälle till tjenstgöring

inom främmande länders arméer varder svenska officerare berådt,

hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen, att ett extra anslag af 9,000 Kronor mätte fä äfven under år

O 7 ''

s. 67 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876. 67

1877 utgå och enligt Eders Kongl. Maj:ts disposition användas till understöd

åt officerare af annéens särskilda hutvudvapen, soin kunna vara hugade

att ingå i aktiv krigstjenst hos någon i vänskapligt förhållande till Sverige

stående makt, och med rättighet, såsom hitintills, för Eders Kongl Maj:t

att fa under ett följande år disponera hvad af anslaget kan inom året

komma att besparas.

Skarpskytteväsendets och skjutsksckhghetens befrämjande.

Ehuruväl Norrländska länens förseende med skjutbanor numera kunnat

taga sin början, i det eu första föreskrift om dylika banors anläggning derstädes

meddelats genom nådiga brefven af den 11 och 25 Juni sam den 2 Juli

sistlidet år, sa, och da behofvet af skjutbanor i Norrland genom den nu anbefallda

anordningen af sådana icke pa långt när kommer att fyllas, och ökandet

af banornas antal äfven i det öfriga landet är af nöden, anser jag mig ej kunna

tillstyrka någon nedsättning i detta nu sedan flera år utgående extra anslag.

dag hemställer derföre i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t behagade

föreslå Riksdagen att till skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens

befrämjande bevilja äfven för är 1877 ett extra anslag af 100,000

Kronor.

Nybyggnader åt Svea Lifgarde.

Sedan Sekundchefen för Svea Lifgarde redan den 12 November

1873 anmält regementets behof af eu matsal, nya arrest- och vakt-lokaler

samt ytterligare eu skolsal, hvilka samtliga lägenheter Sekundchefen föreslagit

att inrymmas i eu byggnad till en beräknad kostnad af 165,000

Kronor, samt Sekundchefen derefter, till följd af erhållen Nådig befallning,

inkommit med alternativa ritningar och förslag så väl för ifrågasatta lokalers

inrymmande i eu och samma byggnad som ock för deras fördelande i

två särskilda byggnader, äskade Eders Kongl. Maj:t af 1875 ars Riksdag,

på grund af den utredning i ämnet Arméförvaltningen lemnat och för hvilken

jag i mitt anförande till statsrådsprotokollet den 0 Januari sistlidna ar

redogjort, till uppförande af en vakt- och arrest-byggnad samt en matinrättningsbyggnad

för Svea Lifgardes behof, ett anslag af 134,000 Kronor;

men denna Nådiga framställning vann icke Riksdagens bifall.

Uti memorial den 17 sistlidne November tillkännagaf Chefen för Lifgardesbrigaden,

hurusom Sekundchefen för Svea Lifgarde, jemte anmälan om

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ed. N:u :j a. till Kanyl. Maj-M A ''ad. Froji. N:o 1, om Statsverket 187 ti.

det bristfälliga skick, hvari regementets häkte sig befunne, till honom i

styrkt afskrift öfverlemnat en från Riksdagens Justitieombudsman till bemälde

Sekundchef aflåten skrifvelse, angående ifrågavarande häktes beskaffenhet,

föranledd af ett Justitieombudsmannens besök i regementets arrestlokaler.

Justitieombudsmannen hade anmärkt, att den byggnad, i hvilken

dessa vore inrymda, befunne sig i ett sådant skick, att densamma icke

i någon man kunde uppfylla de anspråk, man på en sådan anstalt egde

ratt att ställa. Af de mångahanda bristfälligheter och olägenheter, som vidlådde

arrestlokalen i dess nuvarande skick, både följande synts Justitieombudsmannen

vara de mest i ögonen fallande: cellerna i bottenvåningen voro

från hvarandra afskiljda endast genom tunna väggar af plank, hvilka dessutom

utefter golfpanelningeu voro af röta så anstuckna, att de kunde bitvis

sönderplockas; britserna i de ljusa cellerna, voro belägna under fönstema,

så att, på sått jemväl lärer inträffat, arrestanterne kunna klättra

upp till desamma, samt fönstren och gallren så bristfälliga och ovårdsamt

fastsätta, att de utan svårighet kunde sönderbrytas; dörrarna till cellerna

voro till den grad otäta, att dagern genom dem trängde sig in uti de

mörka cellerna, hvarutom dörrarna ej slöto intill trösklarna, utan emellan

dein förefanns en icke obetydlig öppning, genom hvilken, såsom erfarenheten

jemväl skulle hafva ådagalagt, hvarjehanda saker kunde till fångarne

olofligen insmugglas; klosetterna voro så illa inrättade, att från dem utgick

eu stinkande lukt, som otvifvelaktigt menligt inverkade på fångarnes helsa;

och slutligen löpte under sjelfva byggningen en afloppstrumina, som i förening

med byggnadens bofälliga skick i öfrigt vållat, att under sistlidne vinter

varmen i cellerna någon gång icke kunnat uppdrifvas till mer än tre grader

öfver fryspunkten.

Derjemte hade för Justitieombudsmannen, vid hans berörda besök, uppgifvits,

att fångarne utan svårighet kunde meddela sig med hvarandra genom

de tunna skiljoväggarua, samt att vederbörande läkare i flera särskilda

fall förklarat, att i anseende till arrestrummens usla beskaffenhet ådömd

bestraffning icke finge derstädes verkställas, emedan de dömde deraf skulle

lida skada till helsan.

Då gällande lag för krigsmakten stadgade, att fel och förbrytelser, vare

sig af diciplinär eller kriminel natur, skola uteslutande med frihetsstraff''

försonas, ansåge Justitieombudsmannen krigstukten icke kunna behörigen

upprätthållas utan tillgång på tjenliga lokaler för verkställande af de ådömda

bestraffningarna. Vid sådant förhållande blefve det befälhafvarens vid

hvarje militärcorps embetspligt att tillse, det fängelse funnes i sådant skick,

att det dermed afsedda ändamål utan olägenhet kunde uppfyllas; och då

Justitieombudsmannen ej kunde förutsätta, att denna embetspligt blifvit af

s. 69 Kontrollera mot PDF

Bil. Nio 3 a. till Kanyl. Maj ils Nåd. Knop. N:o 1, om Statsverket 1876. 69

Sekundchefen för Svea Lifgarde åsidosatt, hade Justitieombudsmannen anhållit,

det honom måtte meddelas, hvilka åtgärder blifvit vidtagna för att

bereda regementet eu efter tidens fordringar lämpad fängelselokal.

Vid underdånig föredragning den 26 sistlidne November af Chefens

för Lifgardesbrigaden med anledning häraf gjorda framställning behagade

Eders Kongl. Maj:t, som förklarade Sig vara betänkt uppå att till näst sammanträdande

Riksdag förnya Sin till förra Riksdagen gjorda Nådiga Proposition

om uppförande af såväl ny arrestlokal som andra byggnader vid Svea

Lifgardes kasernetablissement, anbefalla Arméförvaltningen att, efter anställd

vederbörlig besigtning, ofördröjligen gå i författning om arrestlokalernas vid

regementet provisoriska förbättring, i den män sådant kunde ske, eller, i

annat fall, om anskaffande af tillfällig arrestlokal å lämpligt ställe.

De af Justitieombudsmannen mot regementets arrestlokaler gjorda anmärkningar

öfverensstämma hufvudsakligen med hvad i mitt anförande till

ofvannämnda statsrådsprotokoll derom finnes yttradt och, då genom handlingarna

bifogadt besigtningsinstrument styrkes, att den gamla vakt- och arrestbyggnaden

befinnes i så bristfälligt skick, att den icke vidare kan i ståndsättas,

synes behofvet af nya vakt- och arrestlokaler vara till fullo ådagalagdt.

Att äfven den föreslagna matinrättningsbyggnaden är af stor vigt

för truppens trefnad och välbefinnande, — omständigheter, hvilka aldrig

höra lemnas obeaktade och minst under en tid, då de största svårigheter

möta att hålla styrkan fulltalig, — torde ej kunna bestridas, då under nuvarande

förhållanden manskapet måste intaga sina måltider kompanivis i

de trånga sofrummen, i hvilka luftvexlingen deiigenom i hög grad försvåras.

På grund af hvad jag sålunda anfört får jag underdånigst hemställa,

det Eders Kongl. Magt täcktes, i enlighet med det af Arméförvaltningen

framställda förslag, som legat till grund för Eders Kongl. Maj:ts Proposition

i ämnet till förra Riksdagen, af näst sammanträdande Riksdag äska såsom

extra anslag till uppförande af en matinrättningsbyggnad för Svea Lifgarde

..................................................................................... Kronor 91,700: —

och till en vakt- och arrest-byggnad för samma regemente

.................................................................................. » 42,300: —

eller tillsammans Kronor 134,000: —

hvaraf dock torde för år 1877 behöfva anvisas endast 75,000 Kronor.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70 Bil. No 3 a. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Brop. No 1, om Statsverket 1876.

Byggnader för Kavalleriets underbefälsskola.

Såsom jag förut i underdånighet gifvit till känna, är det min afsigt

att föreslå Eders Kongl. Maj:t, det medel måtte af Riksdagen äskas till

byggnader åt Kavalleriets underbefälsskola, uppgjorda efter det för den

nya härordningen afsedda kasernsystem. De nödiga kostnadsförslagen hafva

emellertid, till följd af årstidens olämplighet, ännu icke blifvit färdiga; men

skola af mig snart inför Eders Kongl. Maja anmälas. Jag får derföre nu

blott i underdånighet hemställa, att till uppförande af byggnader åt Kavalleriets

underbefälsskola må för år 1877 beräknas 100,000 Kronor.

Årméens ackordsamortering.

För uppfyllande af ackordsamorteringsfbndens förbindelser, Indika af

Statsverket öfvertagits, erfordras äfven för ar 1877 ett extra anslag af

-85,000 kronor, hvilket Eders Kongl. Maj:t derföre torde vilja af Riksdagen

äska.

Arinéens pen sioneriner.

Uti underdånig skrifvelse den 15 sistlidna December har Direktionen

öfver Arméens Pensionskassa redogjort för nuvarande förhållandet med de

af Riksdagen beviljade anslag dels för upprätthållande af Pensionskassans

egen pensionering, dels till fyllnadspensioner i öfverensstämmelse med

Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 9 Februari 1858.

Hvad först beträffade det för pensioneringens upprätthållande för år

1874 beviljade anslag af 85,500 Kronor, deruti inberäknadt det Pensionskassan

med 8,820 Kronor tillkommande förhöjda vederlag för de uti

Vadstena Krigsmanshuskassas äldre inkomster ingående, men till Statsverket

indragna rusthållsafgifterna, så hade å detta anslag uppstått eu

brist af 5,119 Kronor 9 öre; men då under den senare tiden afgången

bland pensionärerne betydligt öfverstiga tillkomsten, ansåge Direktionen

enahanda belopp, som jemväl för år 1876 blifvit med 85,500 Kronor

beviljadt, möjligen blifva under år 1877 för ändamålet tillräckligt,

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Bil. No 3 a. till Kong/. Maj-.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873.

Vidkommande derefter det till fyllnadspensioner för sistlidna år beviljade

anslag af 290,000 Kronor, sfi kommer, enligt hvad nu vore känd t,

detta anslag” att, med betäckande af den för år 1874 uppkomna brist,

4,281 Kronor 9 öre, lemna ett öfverskott af omkring 2,000 Kronor;

hvadan Direktionen ansett det belopp af 15,000 Kronor, som vid föregående

riksdagar blifvit beräknadt såsom årlig förhöjning i detta anslag,

kunna nedsättas till 10,000 Kronor och således det för är 1876 beviljade

anslag af 305,000 Kronor böra för år 1877 höjas till 315,000 Kronor.

På o-rund häraf har Direktionen alltså i underdånighet anhållit, att anslaget

för upprätthållande af Pensionskassans egen pensionering måtte för år

1877 bestämmas till lika belopp med det för år 1876 anvisade, eller

S5,500 Kronor, samt att fyllnadspensionsanslaget måtte för år 1877 höjas

till'' 315,000 Kronor, äfvensom att den, enligt Arméens Pensionskassas

hufvudbok för år 1874, å förstnämnda anslag uppkomna brist måtte

varda Kassan ersatt.

Då ordnandet af Arméens pensionsväsende skall, såsom jag förut

antydt, blifva föremål för en särskild underdånig framställning, så snart de

nödiga förarbetena hunnit att afslutas, får jag, som antager att kostnaden

för pensioneringen icke kominer att öfverstiga, utom förut årligen bevil

jude vid pass 400,000 Kronor, omkring 550,000 Kronor, nu endast i underdånighet

hemställa,

dels att Eders Kongl. Maj:t täcktes i förslaget till statsreglering för

år 1877 till arméens pensionering beräkna ett extra förslagsanslag af

950,000 Kronor,

dels ock föreslå Riksdagen att, till ersättning af den enligt Arméens

pensionskassas hufvudbok år 1874 uppkomna brist, bevilja 5,119 Kronor

9 öre.

lärande, vid Nådigt bifall till denna min underdåniga hemställan, underrättelse

härom få Finansdepartementet meddelas till efterrättelse vid

uppgörande af förslag till reglering af Riksstatens nionde hufvudtitel.

Understöd åt f. d. Landtvärnsman.

Uppå Eder Kongl. Maj:ts Nådiga framställning har sist församlade

Riksdag, i likhet med hvad vid flera föregående riksdagar egt ruin, till understöd

åt de från 1808 och 1809 års krig ännu qvarlefvande, i behof

stadde landtvärnsman för år 1876 anvisat ett belopp af 20,000 Kronor

med vilkor, på sätt redan af 1873 års Riksdag blifvit bestämdt, att understöden

icke finge öfverstiga 50 Kronor för hvarje person. Vid den

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

utdelning af understödsmedlen, som de båda sista åren egt ram, har det

vant möjligt att låta hvarje understödstagare komma i åtnjutande af det

inlopp, som sålunda blifvit bestämdt såsom det högsta. Det är derföre

att antaga,o att ett fullt så stort anslag, som det nuvarande, icke kommer

att under ar 187 7 tagas i anspråk. Då emellertid det visat sig, att ännu

hvarje ar nya sökande sig anmäla, bland hvilka ett ej ringa antal finnas

berättigade till understöd af ifrågavarande anslag, har någon tillförlitlig

beräkningsgrund för nedsättning af anslaget ej kunnat vinnas, hvadan ja

ÖU eJ ^nser ,nig böra föreslå någon förändring i anslagets belopp under

lir ,7 JyS hemställer derföre i underdånighet, det Eders Kong!, Maj:t

tack tes i Nader föreslå Riksdagen att, för ifrågavarande ändamål och med

I,lk°/ »nderstödsbeloppen icke öfverstiga 50 Kronor åt hvarje person,

för av 877 bevilja ett extra anslag af 20,000 Kronor; lärande detta anslå
fn

vid regleringen af nionde hufvudtiteln iakttagas °

©

Uppå Statsrådets öfrige ledamöters underdånig tillstyrkan

täcktes Hans Maj:t Konungen till alla delar gilla

och bifalla hvad nu i afseende å regleringen af utgifterna

under riksstatens fjerde hnfvudtitel samt de för landtförsvarets

behof ifrågasatta nya så väl ordinarie som

extra anslag, äfvensom i öfrigt, blifvit af Departementscheten

föreslaget och hemstäldt; och skulle ano-ående

hvad Kong!. Maj:t sålunda i Nåder beslutit utdra" af

protokollet Finans-departementet meddelas, för att lägmis

tdl grund vid författandet af Kongl. Maj.-fs Proposition

om Statsverkets tillstånd och behof, i hvad den komme

att röra landtlig varet; hvarjemte de till detta statsregler

i n gsär e n d e hörande handlingar skulle vederbörlig

utskott tillhandahållas.

ex protoeollo

A7. C. Avfvidsson.

iso a
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

73

Bil. A.

Förslag

till stat för Mariebergs ammunitionsfabrik.

Kronor.

1 Styresman, arfvode.....................

1,200

1 Arbetsofficer, d:o ....................

600

_

1 Läkare d:o , .......

250

_

1 Underofficer, verkmästare på laboratorium, arfvode .........

200

—

3 Underofficerare, tjenstgörande vid fabriken, arfvoden ä 100 kr.

300

—

1 Verkmästare för patron tillverkningen, lön...........................

2,500

—

1 Förvaltare, lön ...............

1.800

—

Alderstillägg ä 300 kronor efter femte och tionde tjenstår^

Underhåll af 3 handtverkare, 6 drängar samt 1 draghäst

upptages till....................................

6,150

Summa

13,000

_

Bih, till Riksd. Prof. 1876. 1 Sami. 1 Afd.

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74 Bil, N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1876.

Bil. B.

Beräkning öfver kostnaden för ständiga garnisonsförstärkningskommenderingar

ur indelta arméen till Stockholm och Carlsborg af 250

man nivå nödigt befäl på hvardera stället, att ombytas

hvar 6de månad.

Marsch- och transportkostnader för 250 man fram

och tillbaka................................................................ Kronor 6,200: —

Aflöning, underhåll, sjukvård, munderingsslitning,

servis och undervisningsmateriel ......................... » 132,000: —

Summa Kronor 138,200: —

Åfgåv.

Besparad mötesaflöning och underhåll samt mun
-

deringsslitning i hemorterna.................................... » 20,000: —

Årlig kostnad på hvartdera stället................................. Kronor 118,200: —

eller tillhopa i rundt tal Kronor 236,000: —

Stockholm af Kongl. Arméförvaltningens Intendents-departements

Kammarkontor den 30 September 1875.

Carl Merténs.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876. 75

Utdrag af Protokoll öfver Landtförsvars-ärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms

Slott den 19 November 1875.

N är var ande:

Hans Excellens, Herr Justitie-statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Älströmer,

Weidenhielm,

Boven,

Friherre von Otter och

Forssell.

Chefen för Landtförsvars-departementet, Statsrådet Weidenhielm föredrog

i underdånighet:

3:o.

Sekundchefens för Lifgardet till häst, af Chefen för Lifgardes-brigaden

tillstyrkta underdåniga memorial den 8 innevarande månad, deruti hemställts,

att Sergeanten vid Regementet Fredrik Wilhelm Palmqvist, hvilken

s. 76 Kontrollera mot PDF

76 Bil. No 3 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1876.

till följd af sjukdom under nära två års tid varit oförmögen att sköta

sin tjenst och som ansåges obotlig, måtte, enär Regementet icke utan betänklig

olägenhet längre kunde vara i saknad af erforderligt antal underofficerare,

varda på allmänna indragningsstaten öfverförd till åtnjutande

af lönen, 500 Kronor, såsom pension; — varande vid memorialet fogade

så väl Palmqvists tjensteförteckning som för honom utfärdade prest- och

läkarebetyg, af hvilket sednare inhemtades, att Palmqvist lede af partiel

känslolöshet och förlamning af nedre extremiteterna, beroende på en

ryggmärgsaffektion, till hvars häfvande inga eller åtminstone högst ringa

utsigt funnes.

Då det för Regementets tjenstbarhet är af största vigt, att dess

underbefäl är fulltaligt och kan fullgöra sina åligganden, hemställde Statsrådet

i underdånighet, det Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta Nådig

proposition, att en pension till föreslaget belopp, 500 Kronor — hvilket

belopp, som motsvarade Palmqvists kontanta lön vid Regementet, icke

utgjorde mei'' än omkring hälften af en Sergeants vid Lifgardet till häst

aflöningsförmåner — måtte få till Palmqvist från och med månaden näst

efter den, honom meddelas afsked ur krigstjensten, under hans återstående

lifstid utgå från allmänna indragningsstaten; dock med vilkor att

Palmqvist ur tjensten afginge innan han blefve berättigad till pension

från Arméens Pensionskassa; skolande vid Nådigt bifall härtill utdrag af

protokollet härom meddelas Finans-departementet till behörigt iakttagande

vid uppgörande af förslag till reglering af riksstatens nionde hufvudtitel.

Hvad Statsrådet uti ofvan upptagna sju mai i underdånighet

hemställt, tillstyrkt och yttrat behagade

Kongl. Maj:t i Nåder till alla delar gilla, och bifalla.

Ex protocollo

O. E. Fa ull.

Stockholm, tryckt hos K. L. Beckman, 187G.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 a till Kong!.. MajUs Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

Utdrag af Protokollet öfver Sjöförsvars-Ärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen uti Statsrådet å, Stockholms

Slott den 10 December 187ö.

N arv a rande:

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern Friherre Da lön.

Hans Excellens, Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Lagerstråle,

TJiyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Loeéu,

Friherre von Utter, och

Forssell.

Departementschefen, Statsrådet Friherre von Otter anmälde det underdåniga

Memorial angående sjöförsvarets ordnande, som finnes detta protokollet bilagdt, samt

redogjorde härefter för det hufvudsakliga innehållet af detsamma;

Och täcktes Hans Magt Konungen, i öfverensstämmelse med Departementschefens,

af Statsrådets öfriga ledamöter biträdda, tillstyrkan, i Nåder föreskrifva, att de Statsverkets

behof under femte hufvudtiteln, som skulle Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning

underställas, för att näst sammanträdande Riksdag föreläggas, finge beräknas med

ledning af de i det underdåniga memorialet angifna grunder, samt att samma memorial

skulle såsom bilaga åtfölja den Nådiga propositionen angående Statsverkets tillstånd

och behof.

Ex protocollo;

L. Th. Ncijbcr.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 n till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1. om Statsverket 187b.

1

11 nderdånigt Memorial.

Innan jag går att intur Edurs Kongl. Maja anmäla de Statsverkets behof

under femte ''liutvudtiteln, som skola näst sammanträdande Riksdag föreläggas,

liar jag ansett mig böra i särskild framställning sammanfatta de giunder, pa

hvilka, ° enligt min åsigt, ett efter vara förhållanden lämpadt. sjöförsvar måste

hvila, ’ och de medel, genom Indika, med minsta uppoffring, det kan ernå den

styrka, som dess naturliga plats i rikets fbrsvarsväsende krafvel''. Det blir

visserligen alltid, såsom erfarenheten visat, eu vansklig uppgift att uppställa

en allmän plan för ordnandet åt vart sjöförsvar sådan, att den ma kunna

under eu längre framtid orubbad fullföljas, men det är icke mindre visst, att

utan full insigt af det mål som härvid eftersträfvas, man löper fara att ändamalslöst

spilla tid, arbete och penningar. För ett fruktbärande arbete å den

byggnad som skall uppföras, måste ändamålet med densamma vara bestämdt

och dess plan klart uppfattad såväl af dem, Indika hafva att bedöma föreslagna

åtgärders ändamålsenlighet, som af dem, åt Indika dessa åtgärder äro

anförtrodda att utföras. Och det år derjemte eu utan tvifvel berättigad fordran

att de årligen återkommande framställningarna till Riksdagen om anslagtill

Flottan äro grundade på eu sådan på förhand uppgjord och godkänd plan,

till sina lmfvuddrag känd af dem, Indika det tillkommer att först efter omsorgsfull

pröfning af de uppgillra behofven, anvisa för deras fyllande erforderliga

medel. .

Ur sådan synpunkt ansåg jag mig redan i mitt anförande till Statsrådsprotokollet

den 1) Januari innevarande år, vid fråga om anslag för anskaffning

af fartygsmateriel. höra yttra mig i afseende ä de fordringar landet bolde

ställa på sitt sjöförsvar, och det är, med fasthållande af då uttalade åsigter,

som jag nu torde få i ett sammanhang beröra frågan om den ställning flottan

bör intaga i Sveriges försvarssystem, samt vilkoren för hennes utveckling till

den kraft, att hon må kunna häfda den plats sålunda kan varda henne anvisad,

på det att, derest grunderna i min framställning godkännas, desamma må

kunna tjena till ledning vid bedömande af framtida förslag angående åtgärder

för utvecklingen af detta vapen. Det skall, såsom jag hoppas, af eu omsorgsfull

uppskattning utaf de pa dessa frågor inverkande förhållanden, visa sig.

att Flottan, först om hon erhåller den tillökning i styrka, som kraftigare mate
Bih.

till Riks cl. Prof. 1876. 1 Sami. 1 A/d. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bil. N:o 4 a till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

iifl skänkel. kan anses erbjuda ett värn för våra kuster, oeli att anvisande

åt härför erforderliga medel, långt ifrån att spilträ, deremot skall i icke oväsentlig

man öka kraften af det försvar, som omsorgen om vår sjelfbestämningsrätt

med nödvändighet bjuder att, inom omfånget af våra tillgångar, utan urmskof

förskaffa oss.

De uppgifter flottan enligt min åsigt har att uppfylla i händelse af ett

öivei Imf vet företaget fiendtligt anfall angåfvos i ofvanberörda Statsrådsprotokoll

vara:

»att utestänga fiendtliga flottor från våra vigtigaste hamnar;

att, försvåra om icke förhindra landsättande^ af öfverväldigande fiendtliga

härmassor å våra kuster hvar helst en landstigning försöktes; och

att om en fiende skulle lyckats landstiga, oroa och försvåra lians kommunikation

med eget land, samt genom operationer it våra insjöar och andra inlands

fai v atten understödja eget och motverka eu fiendtlig härs framträngande.»

Om dessa fordringar, uppstälda med afseende ä eu öfverlägsen fiende, hvarom

bär är fråga, uppfyldes, vore landet äfven i stånd att, så vidt på dess sjöförs\

åt berodde, häfda sin ställning gent emot jemnstarka eller svagare makter.

1 lågan är nu huruvida det mål. som innehalies i de af mig sålunda framsända

uppgifter, är allt för högt, för att vi skulle kunna med våra tillgångar

hysa grundade anspråk att nå det samma. Den som med öppen blick och

tillräcklig sakkännedom följt vetenskapens framsteg under det senaste årtiondet

P:l sjökrigsväsendets område, synes mig berättigad till välgrundade förhoppningar

i detta afseende. Den åsigt, enligt hvilken en inskränktare betydelse bör

gifvas åt ifrågavarande försvar, synes deremot hvila på ett oriktigt uppskattande af

de förhallanden, under Indika ett från sjön mot oss riktadt angrepp måste försiggå,

indika förhållanden alltid böra erbjuda försvararen ett, vidsträckt fält

för framgång, om lian rätt begagnar dem.

Utsträckningen af de fiendtliga företag, som v id förveckling med en främmande

sjömakt kunna från dess sida emot oss ifrågakomma, beror naturligtvis

afl det ändamål, som med de samma afses. Detta ändamål kan fienden möjligen

i första hand anse vara uppnådt genom att vid fientligheternas utbrott

medelst sin krigsflotta bemäktiga sig någon vid vattnet belägen, i strategiskt

hänseende vigtig punkt, hvarigenom han söker att genast tvinga oss att uppfylla

sina fordringar. lian kan derjemte genom blokad af våra kuster och

angrepp på en eller annan obefästad stad söka tillfoga vår handel och

sjöfart största möjliga skada. Men de fiendtliga operationerna kan också

gifvas en stöne utsträckning och fienden i så fall söka att med eu transportflotta

till fasta landet öfverföra och landsätta en krigsstyrka, nog talrik för att,

i förhållande till det motstånd vårt försvarsverk till lands kan erbjuda, gifva

honom skälig förhoppning om framgång.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. No 4 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876.

o

Derest ändamålet med vårt sjöförsvar uteslutande vore att förhindra en

fiende att bemäktiga sig vissa vigtiga positioner, så skulle ett lika betryggande

försvar af dessa säkerligen kunna åstadkommas genom fasta befästningar med

dertill hörande minmateriel för en kostnad, långt mindre än den, som

erfordras för en särskild! till detta ändamål afsedd flytande materiel, och landet

borde icke, enligt min åsigt, vid sådant förhållande betungas med utgifter

för något särskild! försvarsverk till sjös. Verkningarna af en blokad eller de

mot obefästade platser riktade angreppen kunna vi, äfven med en starkare flotta

än vi med yttersta ansträngning förmå åstadkomma, dock icke rimligen hoppas

att helt och hållet förekomma; men, ehuru svåra förluster härvid kunna uppstå,

böra dessa anfall icke vara af beskaffenhet att vår tillvaro derigenom hotas.

Då deremot svaret på frågan om och i hvad mån det bör kunna lyckas oss

att försvåra, om ej förhindra ett anfall af fienden, hvithet afser att med eu

krigsstyrka intränga i landet, enligt min åsigt bör blifva bestämmande för ordnandet,

af hela vårt försvarsverk till sjös, torde eu undersökning af de omständigheter,

under Indika ett sådant anfall kan ega rum, här vara på sin plats.

En fiende, som vill söka öfver vattnet intränga i värt land, kan dervid

välja antingen att öfverföra sina trupper i liera omgångar till någon af honom

på förhand utsedd, från vårt fastland afskild lämplig plats, — för hvilken händelse

transporten, ehuru fordrande längre tid, medgifver jemförelsevis mindre

förberedelser och transportmedel, — för att derstädes befästad, lugnt afvakta

den tidpunkt, då han känner sig stark nog att i skydd af sin flotta öfvergå till

fasta landet, eller ock att medföra en så stor truppmassa, att han genast med

öfverväldigande kraft vågar företaga landstigning på fastlandets kust, för att der

ifrån vidare utveckla sina företag.

1 den händelse vi icke ega någon flytande materiel, kan en fiende naturligtvis

begagna sig af hvilkendera af ofvan antydda utvägar honom för godt

synes. Antagligen skall han välja den förra, icke blott derför att den är mindre

kostsam och lättare utförd — han kan under denna förutsättning dertill

använda sin egen krigsflotta — utan äfven med afseende å det moraliska

nederlag han redan på afstånd tillfogar oss derigenom, att hans krigsstyrka

samlas under våra ögon, utan att vi äro i stånd, äfven om vi till lands äro

öfverlägsna, att ens oroa densamma. Angriparen kan utföra sin landstigning

utan den fara, som hafvet i ryggen eljest bör medföra. Han behöfver icke

frukta brist på förnödenheter för sin här, ty ingen hindrar honom att öfverföra

och upplägga huru stora förråd som helst på den för vår landthär oåtkomliga

landstigningsplatsen.

Vill fienden deremot underkasta sig de uppoffringar, som den andra utvägen

kraf ver, är han ock dertill oförhindrad, så vidt frågan gäller sjelfva landstigningsföretaget;

ty eu med nutidens hjelpmedel fullständigt utrustad transport
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bil. No 4 a till Kong!. Maj:ls Nåd. Pr ap. N:o /, om Statsverket 1876.

flotta är i stånd att hastigt och säkert förflytta hans här till hvilken punkt pa

vår kust. som passar för hans planer, och ehuru lian, val kommen i land, måste bereda

sig att möta en här, hvilken, om den är väl ordnad och talrik nog, skulle kunna

omintetgöra hans eröfringsplancr, är det icke osannolikt, att han genom en låtsad

landstigning i någon aflägsen trakt af värt vidsträckta land lyckats aflägsna försvarshärens

hufvud styrka. Efter en hastig återinskeppliing kan dä den fiendtlig;)

hären söka eu ny landstigningspunkt, långt aflägsen från den första, och der

med den bästa utsigt till framgång göra allvar af sitt farliga anfallsföretag.

Om vi åter ega endast eu sådan flytande materiel, som lämpar sig för

försvaret i skärgården, såsom våra nuvarande pansar- och minbåtar, är fienden

visserligen icke i alldeles samma lyckliga belägenhet som derest vi icke egde

någon materiel alls; lian måste helt visst vara vaksammare, men det finnes likväl

intet som hindrar honom att för sill landstigning begagna hvilken af de angifna

utvägarne lian sjelf finner för godt. lian kan samla sina trupper på den utsedda

platsen utan särskilda svårigheter, ty hans flotta kan odelad afses för

platsens försvar under det att transporten ostörd pågår. Under färden öfver

sjön kan lian lemna tra.nsportångarne utan bevakning, och hvad eu landstigning

å någon öppen del af kusten beträffar, finnes det för honom lika mycken

eller lika liten svårighet att verkställa en sådan, som -om vi vore utan allt slags

flytande försvar.

Men från den stund vi lyckats förse oss med eu materiel af sådan beskaffenhet,

att, den jemväl lämpar sig för det särskilda ändamålet att försvåra

eu fiendtlig landstigning, framträder frågan om ett angrepp i eu helt annan

dager. I sådant fall måste fienden, om lian vill till någon lämplig, från fastlandet

afskild plats samla sina stridskrafter för vidare företag, dela sin flotta.

En del åtgår att försvara samlingsplatsen åt alla sidor, eu annan del måste

eskortera transporterna fram och åter. Samlingsplatsen kan blifva hotad åt

hela vår flotta, såväl den del som må vara afsedd för endast skärgården, som

den hvilken jemväl kan uppträda ä mera öppen kust. Fienden torde derför

sannolikt anlita den andra utvägen — att medföra den vidlyftiga apparat som

eu stor transportflotta omfattar. Med denna transportflotta söker han säkerligen

icke att intränga, i våra skärgårdar, der han vet att vi, om någonstädes,

måste hafva öfverlägsenheten å vår sida, och der han icke heller sjelf kan utveckla

hela sin kraft, utan föredrager antagligen för landstigningen någon

mera öppen del af kusten. ()ch fin- att lyckas måste lian dit medföra eu

fullt stridsfärdig armé af alla vapen, i antal öfverlägsen den, livarmed vi kunna

möta honom, emedan han i annat fall blottställer sig för att, innan han

vunnit fast fot, bli kastad tillbaka i hatvet. Men äro vi i stånd att äfven från

sjösidan oroa honom på den för lians landstigning utsedda punkt, då blifva och

farorna af ett sådant hans företag först rätt i ögonen fallande. Ej allenast

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bil. N:o 4 a till Kong].. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 187(1.

åligger honom flå flen största varsamhet vid annalkandet till vår kust. hvarigenom

redan eu högst dyrbar tidsvinst tillfaller oss, utan för honom blifver

ook ett under sådana förhållanden mera sannolikt nederlag pa land dubbelt

förderfligt. Ankomsten på rätt tid och på rätt ort åt hans egna sä, nödvändiga

förstärkningar äfvcntyras, och ett återtåg öfver hålrot blir underkastadt

den största våda, om ens möjligt.

Lyckas vi förskaffa oss ett sjöförsvar, som kan tillföra oss sådana fördelar,

så hafva vi äfven med detsamma på ett nöjaktigt sätt tillgodosett försvaret

af våra vigtigaste inlopp, så att eu del åtminstone af de för dem eljest

oundgängligt nödvändiga fasta positionsförsvarsmedlen sannolikt kunna undvaras.

Fartyg, "särdeles om de äro bepansrade, kunna nämligen betraktas såsom rörliga

fästningsverk i skärgården samt der tjena så val till de hotade inloppens

försvar, som till afvärjande, eller åtminstone i högst betydlig grad försvårande

af landstigningen, i fall fienden verkligen skulle våga inom skärgårdsområdet

intränga med någon betydligare transportflotta.

Af det ofvan anförda anser jag framgå:

att i fall vi sakna sjöförsvar, eu öfverlägsen fiende, åtminstone tran var

till höst, skulle hafva större fördel emot oss än derest blott landgräns skilde

länderna åt, i det han i förra fallet kunde ostörd samla, inskeppa, öfverföra och

nästan hvar helst lian vill landsätta den betydligaste anfallshär, samt oafbrutet

bibehålla dess förbindelse med hemlandet; hvaremot natur och jernvägssystem

timligen tydligt skulle utvisa de ställen, der han med fördel kunde öfverskrida

eu landgräns, och möjliggöra beräkningen af den styrka man borde

bereda sig att möta;

att vår ställning vid eu mäktig fiendes anfall blott i ringa grad förstärktes

af eu endast för skärgårdsområdet beräknad materiel, som pa de flesta

ställen af vår kust ej kunde möta denne fiende och ej heller i någon man

försvåra hans förbindelser, samt att vid sådant förhållande de kostnader, hvilka

erfordrades för eu dylik materiel anskaffande och vidmakthållande och dess

ej tätaliga personals underhåll och öfning, skulle med långt större fördel

kunna användas på försvarsverket till lands;

att eu sjökrigsmateriel åter, som äfven förmår utveckla stridskraft utom

den egentliga skärgården, skulle genom att tvinga fienden till en ökad maktutveckling

och genom att oroa hans förbindelser göra hela hans företag så

kostsamt och betänkligt, att han måhända torde finna de ovissa fördelarue icke

uppväga de stora riskerna; men att, om han söker utföra detsamma, hans

rörelser genom vidlyftiga förberedelser skulle försenas, och att, om han slutligen

lyckats landsätta sin krigshär, densamma skulle, dä deri i ett så glest

befolkad! land som Sverige svårligen lärer kunna undvara tillförsel utifrån, se

sig omgifven af dagligen växande svårigheter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

li Bil. No 4 a till Kongl. Majds Nåd. prop. No 1, om Statsverket 1876.

Äro dessa åsigter riktiga, så måste vi ega ett sjöförsvar, afsedt icke blott

tdl skydd för våra vigtigaste inlopp.och farleder utan äfven emot landstigningar

af en fiendtlig bär, hvarlielst sådana å våra kuster försökas. Lika litet

som den starkaste flotta vi med de yttersta ansträngningar förmå åstadkomma,

skulle kunna ovilkorligen utestänga'' en öfvermäktig fiende från våra klister,

derest icke samtidigt försvarsverket till lands vore så ordnadt, att det kunde

utföra sm vigtiga bestämmelse, lika litet kan eu flotta undvaras vid fäderneslandets

försvar, som derför bör sökas hos dem båda, trofast räckande hvarandra

handen. Att sjöförsvaret, för att dervid kunna värdigt fylla sin bestämmelse,

icke behöfver i sådan grad anlita statens tillgångar, att den årliga kostnaden

derför skall i väsendtlig mån öfverskrida det belopp, som redan för

ändamålet finnes anvisadt, skall jag nedan söka visa.

för beskaffenheten af vår krigsmateriel, eller annorlunda uttryckt, de

olika egenskaper, som hvar för sig eller tillsammans böra finnas hos de sär

skilda fartygen, för att sjövapnet må kunna uppfylla sin ofvan angifna bestämmelse,

har redan i ofvan a beropade statsrådsprotokoll den 9 Januari innevarande

år blifvit, i allmänna drag redogjordt. I)å emellertid, vid behandlingen

af frågan om anslag till fartygs byggnader vid sistlidne riksdag, någon tvekan

yppats om lämpligheten för våra förhållanden af vissa fartygscorter, hvilkas

egenskaper . jag då angå! såsom synnerligt vigtiga med afseende å en af vapnets

uppgifter, torde jag bär få ånyo angifva de synpunkter, ur Indika, enligt

min åsigt, frågan om anskaffning af sjökrigsmaterielen bör bedömas.

lull försvaret i skärgården fordras förutom minmateriel framför allt groft

artilleri. Skall detta föras af bepansra de fartyg, måste anspråken på fart och

Hjärt luftighet sättas jemförelsevis lågt, och vill man åter att artilleriet skall

föras af snabbgående fartyg, måste bepansring åsidosättas, så vida ej i ena

som i andra fallet kostnaden skall ukas i en grad, som icke motsvaras af de

föidelar, som med sådan materiel äro afsedda. Då nu eu fiende inom skärgårdsområdet

måste antagas komma att röra sig endast varsamt, så kunna anspråken

på fart nedsättas hos den till försvaret derstädes afsedda materiel, och ehuru

stora olägenheter ofta måste uppstå deraf att ett fartyg icke får utsättas för

någon ens nämnvärd sjögång, så bör äfven egenskapen af sjöduglighet eftersättas,

desto hellre som eljest fördelen att kunna införa ett så beskaffadt fartyg

pa Mälarens vattenområde, till följd af de ökade dimensionerna, måste förloras.

Våra nyaste pansarbåtar, byggda med hufvudsakligt afseende it artilleristyrka

och bepansring, kosta omkring 350,000 kronor per kanon. Monitorerne besitta

sjödiiglig/iet, men densamma har i den senast byggda monitorn förvärfvats

med ungefär dubbelt så stor kostnad eller 700,000 kronor pr kanon.

Skulle man, med bibehållande af samma fordringar på artilleristyrka och sjöduglighet,

som monitorerna innehafva, eftersträfva 12 ä 13 knops fart (våra nu
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 a till, Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876. 7

varande monitorer, liksom pansarbåtarne kunna anses göra högst 7 a 8 knop),

för denna kostnad ökas med omkring 150 procent, eller till omkring 1,800,000

kronor per kanon, utan annan vinst derutöfver än någon ökning i pansarets

tjocklek. 1 betraktande häraf torde frågan om den lämpligaste materiel för

försvaret inom skärgården hafva vunnit en i det hela ganska tillfredsställande

lösning genom konstruktionen af de senast byggda pansarbåtarne, Indika, med

jemförelsevis billiga anskaffningskostnader, just innehafva de egenskaper, som

liera vara hufvudsakligt bestämmande för dylik materiel.

För försvaret vid den öppnare delen eif lat-sten lämpar sig icke något fartyg,

som icke besitter egenskapen fart och tillika är lätt munövreradt. Härtill

utsudda fartyg måste vara snabbgående på det att de så väl hastigt må

kunna förflytta sig dit, der deras tjenst erfordras, som för att undvika fiendtliga

krigsfartyg, hvilka de måste passera för att uppnå sin rätte fiende, transportflottan,

och för dessa ändamål torde 12 ä 13 knop anses tillfredsställande.

De måste åter vara lätt manövrerade, dels för att vid behof utan svårighet

kunna röra sig i våra skärgårdar eller nära kusterna, dels för att med fördel använda

ram eller mina. För att vara lätt munövreradt får ett fartyg icke hafva

allt för stora dimensioner, och farten för icke till den grad tillgodoses, att manöverfärdigheten

uppoffras. Dessa omständigheter gemensamt göra att ifrågavarande

fartyg icke böra hafva större längd än omkring 250 fot, för hvithet

mått dessutom tillkommer det skäl, att fartyg med större längd ej kunna intagas

i våra nuvarande dockor. Skulle nu till dessa, för ifrågavande ändamål

oeftergifliga vilkor af fart och manöverfärdighet, läggas båda de hvarandra

motverkande egenskaperna af artilleristyrka och passiv motståndsförmåga, måste

fartygets dimensioner betydligt ökas och i sammanhang dermed kostnaden för

detsamma väsendtligt stiga. Den ena af dessa sistnämnda egenskaper måste

sålunda underordnas den andra. Föredrages passiv motståndsförmåga, så kan

inom de angifna dimensionerna en pansartjocklek af 11 till 12 tum åstadkommas,

men inskränkt till ett bälte i och omkring vattenlinie!! och skyddet för artilleriet

måste då i viss grad eftersättas. Till man åter tillgodose artilleriets skyddande,

måste pansaret jemnare fördelas (8 ä 9 tum), och fartygets förmåga att mot

pansarbrytande kanoner hållas flytande blifver dä i strid på nära håll betänkligt

förminskad. Då nu i hastiga anfall och strid på nära håll stäfven kan

anses såsom det kraftigaste vapnet, och artilleriet, som å ett sådant fartyg ej

består af mer än två pansarbrytande kanoner med en skotthastighet tillsammans

af högst ett skott hvar 3:dje minut, sålunda bättre kan undvara skydd än

vattenlinie)!, så torde den senare böra företrädesvis tillgodoses vid fördelningen

af den pansarmassa fartyget kan bära. Fart, egenskapen att kunna lätt manövreras

och passiv motståndsförmåga tillsammans bilda ramfartyget, hvilket

jag derföre anser vara eu lika oumbärlig faktor i värt sjöförsvar, så vidt ett sä
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bil. N:o 4 a till Kongl. Maj As Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876

dant skall tänkas för andra delar än den af sluten skärgård omgifna kusten,

som den funnits vara i hvarje annat land så beläget, att det i större eller mindre

grad beliöfver anlita ett flytande försvar vid sina kuster.

Redan den indirekta betydelsen för landets försvar af en materiel, som

ej är af skärgårdsskydd nödvändigt beroende, utan kan uppträda till försvaret

af var kust hvari)cist det fordras, och derigenom tvinga fienden till långt större

kraftutveckling än hvartill han i annat fall vore tvungen, — redan denna betydelse

är, i mina ögon, stor nog för att nödvändiggöra anskaffandet af

dylik materiel. Men denna fördel är dock icke den enda man kan hoppas af

densamma vinna. I en strid till sjös lika väl som i en strid på land måste

vid sannolikhetsberäkningar öfvermakten antagas tillhöra den numeriska öfverlägsenheten;

men endast då striden egen ruin under i (ifrigt jemnlika vilkor.

Lyckligtvis tillåter oss dock försvaret af vår kust emot ett landstigningsförsök

att i de allra flesta fall få strida på egna vilkor, hvaremot för fienden ett

motsatt förhållande egen rum. För att ådagalägga de omständigheter af

svaghet, gent emot en till antalet af kraftiga stridsfartyg underlägsen motståndare,

för hvilka eu fiende måste utsätta sig vid ett dylikt försök må följande

anföras.

Den landstigningsarmé en fiende måste medföra för att hoppas vinna fast

fot i vårt land, torde ej böra antagas understiga 50,000 man.

lian beräknas komma att härtill medföra 12,500 hästar och artilleri in"

begripet 3,200 fordon.

Om transporten upptager en tid af 3 dygn från inskeppningens början

till dess landstigningen väntas vara verkstäld, lärer

för hvarje man böra beräknas 10 qv.-fot däcksyta

» » häst »

» » fordon »

således för 50,000 man

» 12,500 hästar

» 3,200 fordon

» 30 » »

» 84 » »

500.000 qv.-fot däcksyta

375.000

268.000

Summa 1,143,000 qv.-fot däcksyta.

För transporten använda fartyg torde i allmänhet väl kunna antagas blifva

mindre men icke större än de af våra ångare, som gå på aflägsna farvatten.

(»in f. ex. storleken af de rederi här i Stockholm tillhöriga »Nautilus» eller

»Atalanta» betraktas såsom medelstorleken för transportsfartygen, skulle, då

nämnda fartygs däcksyta utgör 3,708 qvadratrot, för transporten erfordras icke

mindre än 308 sådana fartyg, utan att dock proviant för längre tid än kanske

14 dagar dervid kunde medföras. Derest nu denna flotta, då den vore. sam
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bil. N:o 4 a till Kongl. Maj:t Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

lad. skulle kunna hållas i så god ordning att afståndet mellan stäf och stäf

på närmast hvarandra liggande fartyg vore 2 fartygslängder och under antagande

derjemte att densamma vore formerad på sätt för hennes ändamål synes

lämpligast för landstigningens utförande eller på tre kolonner, sa skulle, vid

det förhållande att hvardera af de häda nämnda fartygen hafva eu längd af

230 fot, transportflottan bilda en rektangel, hvars långsidor blefve 71,070

fot och kortsidorna 920 fot samt hela omkretsen 143,980 fot eller 23* engelska

mil motsvarande nära 4 svenska landmil.

Det torde vara uppenbart att ett starkt krigsfartyg, eu gång kommet

inom denna omkrets, skulle, om det vore skyddadt mot hvarje anfallsvapen,

som transportflottan kunde sätta emot detsamma, kunna i hög grad försvåra

framgången af företaget. ()m fienden äfven med eu talrik krigsflotta till skydd

skulle under hvarje ögonblick kunna bereda sin transportflotta full säkerhet

mot ett genomträngningsförsök må bannas derhän, men blotta möjligheten att

med skickligt begagnande af tid och omständigheter kunna vinna utsigt till

framgång dervid, äfven genom att sätta (åt eller annat krigsfartyg på spel, gör

det till eu pligt att förskaffa oss de medel, utan Indika tanken på att oroa

fienden i det farligaste ögonblicket af hans företag måste uppgifvas.

I kanonbåtar af »Blendas» cert (opansrad, 27 centimeters kanon, 11 a 12

knops fart) har man med fart och manöverfärdighet förenat artilleristyrka.

Dessa fartyg, utsedda för striden sä väl i skärgården, vid sidan af pansarbåtarne,

som utanför densamma, såsom ramfartygens sekundant^’, kunna särdeles i

betraktande af den ringa kostnaden för deras anskaffande, 400,000 kronor, anses

för sitt ändamål särdeles lämpliga.

Minfartygets hufvudsakliga egenskaper böra vara fart och lätthet att

manövreras för användande af antingen den sjelfgående minan eller bogserminan.

Det bör derjemte lämpligen kunna användas för den vigtiga rekognosceringstjensten.

Vår fartygsmateriel bör sålunda utgöras af artilleristarka, pansars!ct/ddade,

mindre fartyg för striden inom skärgården, af snabbgående, lätt manövrerade,

till eu dd ''bepansrade fartyg för att användas utanför skärgården eller vid

den öppna delen af kusten, af snabbgående, ar tiller is turka Bananbåtar, lämpliga

både inom och utom skärgården, samt åt vtmftfrigg. Härtill kommer slutligen

för förvärfvande och underhållande af det sjömanskap, som erfordras för att

med omdöme och sinnesnärvaro handhafva den egentliga krigsmaterielen, någre

öfningsfartyg, i afseende a hvilka jag hår endast vill anmärka, att de böra inhålla

sådana egenskaper att de under fredstid jemväl kunna fylla uppgiften

att på aflägsna^ farvatten upprätthålla aktningen för vår flagga och lemna

bistånd åt handels,sjöfarten. De böra äfven kunna vara af stor nytta vid ntbry
Bih.

till Bil ,1. Prof 1870. 1 Band. 1 Afä. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bil. N:o 4 a till Kong!.. Maj it* Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket, 1876.

laude krig och för dessa ändamål hafva fart och sjöduglighet i förening med

lämplig artilleristyrka.

Vid beräkningen af kostnaden för ett sjöförsvar på ofvan angifna grunder,

visar sig, hvad materiel™ beträffar, att. på sätt tall. 1 med tillhörande

bilagor närmare angifver, förnyelse- och underhållskostnaden med artilleri,

utredning m. m„ allt i komplett skick, skulle uppgå för:

ett ramfartyg.................................... till Kronor 220,000: —

eu pansarbåt..................................... >■> » 26,250:__

eu monitor....................................... » » 112,500:__

ett minfartyg..................................... » » 46,400:__

en opansrad kanonbåt........‘...,........ » » 32,000: _

ett öfningsfartyg.............................. » » 136.000: —

För ett riktigt bedömande af de olika certernas kostnader i förhållande

till hvarandra, bör emellertid tagas i betraktande icke blott kostnaden för sjelfva

fartygen, utan jemväl utgifterna för desammas bemanning, deri inberäkna^ aflöning

för befäl och besättning samt beklädnad och naturaunderhåll åt den

senare, i hvithet fall det visar sig att:

ett ramfartyg ............... kostar årligen Kronor 342,780: 90

eu pansarbåt.................. » »'' » 587)05: no

eu monitor..................... » » » 184,699: so

ett minfartyg..................■ » » » 89,860: 25

en opansrad kanonbåt.. » » » 86,458: 35

ett öfningsfartyg............ » » » 285,183: so

och framgår häraf bland annat, att under sådant förhållande ett ram fartyg motsvarar

kostnaden för:

5.8 pansarbåtar eller

1.9 monitorer eller

3,8 minfartyg eller

4.0 opansrade kanonbåtar eller

1,2 öfningsfartyg.

For att inom ett visst årligt anslagsbelopp bekomma den kraftigaste och

för våra. förhållanden tjenligaste materiel, anser jag de olika slags''fartygen

hora i flottans materiel ingå i ungefärligen följande förhållande, nemligen: 6

ramfartyg. 20 pansarbåtar, 20 opansrade kanonbåtar, 4 minfartyg, 5 öfningsfartyg,

förutom chefsfartyg, minbåtar, kranpråmar, transportbåtar m. m., dervid

naturligen benämningen ramfartyg, pansarbåtar o. s. v. endast afser att angifva

de hufvudsakliga egenskaper desse särskilda slags fartyg böra, i enlighet med

hvad ofvan är anfördt, innehafva.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil. N:u 4 a till Kong t. '' Maj:ts Nåd. Prof.. No 1, om Statsverket 1876. 11

Kostnaden för denna materiel, som, derest den bemannas med eu duglig och

va] öfvad personal, utan tvifvel skall pa ett tillfredsställande sätt fylla sitt ändamål,

skulle sålunda kunna i rundt tal beräknas erfordra eu årlig kostnad af

3,500,000 kronor, enligt hvad nedanstående tabell utvisar.

.

Arliga

förnyelse- konstnaden

beräknad till.

Ärliga

underhålls- kostnaden be- räknad till.

Materieleus

värde.

Komplett.

6 11 am fartyg.........................................

960,000

360.000

24,000,000

20 Pansarbåtar....................................

350,000

175,000

7,000,000

4 Minfartyg..........................................

116,000

69,600

2,320,000

20 0pansrade kanonbåtar..................

400,000

240,000

8,000,000

!

5 Ofningsfartyg...................................

. 425,000

255,000

8,500,000

i Chefsfartyg, minbåtar, kranpråmar,

! transportbåtar, minor m. m...........

49,000

100.400

5.000.000

Summa Kronor 2,300,000

j 1,200,000

54,820.000

Kronor 3,500,000.

Vidkommande personalen, skulle för Flottans öfverstyrelse och stationer.

till bemanning af nyss angifna materiel, till fästnings- och positionsförsvaret.

för sjuk- och ''transporttjensten, på sätt Talj. 2 närmare utvisar, erfordras, med

beräkning af 10 procent i reserv, för sjuke m. fl., ungefärligen följande antal

officerare, underofficerare och manskap:

Officerare af alla grader...................................... 453.

Underofficerare eko .................................... 608,

Gemenskap....................................................... 3,563,______

eller tillsammans...................................................... 0,624 man.

Då nu en del åligganden i tjensten icke fordra lika utvecklade specialkunskaper

och det skulle medföra för stora kostnader att i ständig tjenst och öfning

sysselsätta hela denna personal, bör endast eu del åt densamma tillhora

Flottans stam, och hvad af återstoden icke kan tagas ur de beväringsskyldig?*

led sökas i eu reserv. 1 Nådigt bref den 27 Augusti innevarande är har val,

i sammanhang med fastställande af l:a delen af reglemete för Flottan, angående

öfverstyrelsen och organisationen, eu reserv, sådan den under nu varande förhållande

kunnat bildas, blind upprättad, omfattande dels officerare och under
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bil. No 4 a till Ronyl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1876.

officerare a Flottans särskilda reservstater, dels officerare och underofficerare,

Indika efter erhållet afsked med pension, äro skyldige att, vid inträffande krig

och större rustningar, der så påfordras, vid Flottan tjenstgöra, dels ock af extra

roteringen af båtsmanshållet. Denna reserv, som endast kan betraktas såsom

en öfvergående inrättning, bör ombildas och utvecklas derhän, att den kommer

att utgöras af dels officerare, som tjenat vid Kongl. Flottan men erhållit

afsked derifrån, samt af l:a klassens sjökaptener vid handelsflottan, dels af f.

d. underofficerare vid Kongl. Flottan, samt styrmän och maskinister m. fl. vid

handelsflottan, dels ock al manskap som tjenat vid, men lemnat vapnet, pä sätt

jag här nedan skall söka utveckla.

Emellertid har jag uppgjort följande fördelning öfver det antal officerare,

underofficerare och gemenskap, som lämpligen borde vara att påräkna ur stammen,

reserven och sjöbeväringen, nemligen:

Officerare.

Underofficerare.

Gemenskap.

Summa.

Kongl. Flottan ........................

220.

264.

2,386.

2,870.

Kongl. Flottans reserv...............

125.

211.

355.

691.

Sjöbeväringen..............................

108.

133.

5,822.

6.062.

Summa

453.

608.

8,563.

9,624.

Kongl. blot fans stat upptager för närvarande:

Officerare ..................................................................... 440

Underofficerare: militäre .......................................... 190

maskinist-................... 26

liandtverks-.............. 8 294

Gemenskap: Matroskompanierna.................................... 600)

EJdare- och Ilandtverkskompanierna..... 220 > 5,506

Båtsmansbanpanierna.............................. 4,686J

utvisande sålunda vid jemförelse med det angifna behofvet af

Officerare eu brist af.............................. SO

Underofficerare en brist af..................... 40

(hvaraf maskinist-...................... 34

och liandtverks-.......................... 6)

Gemenskap ett öfverskott af.................. 2,120.

Kongl. Flottans rasera räknar för närvarande:

Officerare........................................................ 73

Underofficerare............................................. 27

Gemenskap................................................... 614.

utvisande sålunda vid jemförelse med det angifna behofvet af

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bil. N:o 4 a till Katigt. Maj ds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876.

Officerare en brist af................................ 52.

Underofficerare d:o ................................ 184.

Gemenskap ett öfverskott af..................... 259.

Då emellertid gemenskapen vid Kongl. Flottans reserv för närvarande utgöres

af endast extra rotering af båtsmanshåll och denna icke lärer, åtminstone

till lida antalet manskap, kunna påräknas, dels såsom mindre användbar

än sj Obe väring vid tjenstgöring, dels ock (‘medan extra rotehållare, om de

sa åstunda, ega rättighet att i stället för inunderad karl prestera en häst vid

infällande krig, torde hela antalet 614 höra vid beräkningen uteslutas och således

i gemenskapen vid Kongl. Flottans reserv beräknas en brist åt 355 man.

S-jöbecär ingen (den del som finnes inskrifven a sjömanshusen och i magistraternas

rullor) räknar för närvarande ungefärligen:

Officerare, Fartygsbefälhafvare af l:a klassen..................

Under.

... < Styrman

officerare. , • •

d:o

» 2:a

» l:a

»> 1 :a

296.

1901

441 683.

52)

579

551

163

1,182

7,856

1,790

14

12.262.

[Maskinister

Oexamineracle befälhafvare ................................

Styrmän af 2:a klassen ..................................

Maskinister » » .................................

Gemenskap. < Konstaplar och timmermän .................................

Matroser m. tl..................................................

Eldare och kockar...............................................

Skeppsgossar..........................................................

utvisande sålunda, vid jemförelse med det angifna behofvet,

af Officerare ett öfverskott af..................... 188

» Underofficerare » ».................... 550 och

» Gemenskap » ».................... 6,440

förutom omkring 29,000 man sjöbeväring, som för närvarande exerceras utaf

arméns befäl.

Derest för beräkningen af kostnaden för hela det till 2,870 man upptagna

personal-behofvet ur Kongl. Flottan läggas till grund de afiöningsförmaner, som

finnas angifna i den vid Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition N:o 19 till

senast församlade Riksdag fogade tabell N:ö 4, skulle denna kostnad utgöra-för

Officerskåren......................................................... omkring kronor 770,000: —

Underofficerskåren................................................ » _ » 432,000:

Sjömanskåren, beklädnad och underhåll inberäknade » » 1,551,305:

samt dessutom aflöning in. m. under repetitionsöf
ningar

för Kongl. Flottans reserv, förslagsvis » » 30,000: —

Med iakttagande så väl häraf, som af ofvan gjorda förslag öfver förnyelseoch

underhållskostnaden för materielen och derest för beräkningen af öfrige kostnader

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bil. No 4 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket LM6.

för sjöförsvaret hufvudsakligen läggas till grund uppgifterna i nyss omförmälda

tabell, skulle samtlig^ utgifterna för sjöförsvaret "uppgå till följande belopp,

nämligen för

Departementet, Styrelsen och personalen:

Departementschefen.............................................. 17,000:

Departementets Kansliexpedition ........................ 21,200: _

Förvaltningen af Sjöärendena.............................. 35,000: *

Offioerarnes aflöning............................................ 770.000: —

Underofficerarnes d:o............................................. 432.000: _

Sjömanskårens d:o, beklädnad och naturaun
,

derhän............................ 1,551,305: --

Skeppsgossekårens d:o d:o ..............,................. 111,875: so

Mariningeniörstatens aflöning.............................. 50.585: _

Civilstatens d:o " .............................. 128,200: _

Kleresistatens d:o 7,500: _

Läkarestaten d:o 80,500: _

Kasern- och inqvarteringsutgifter........................ 110.100:

Ålderstillägg..................."...................................... 48,500: —

Pensioneringen ...................................................... 130.000: _

Kongl. Flottans reserv, aflöning m. m. under

repetitionsöfningar........................................... 30,000: _

3,532,905:

20

Materieleii:

Förnyelsekostnad (nybyggnad)............................. 2,300,000: —

Underhållskostnad................................................... 1,200,000: — ,, r)00,000:

Diverse anslag:

Flottans öfningar......................................................

Sjömätningar och sjökartverkets verksamhet........

Stipendier för sjöofficerarne under anställning i

utländsk tjenst eller kommendei

Durchmarschkostnader......................

Sjukvård............................................

Undervisningsverken.........................

Diverse behof............

850,000:

60,000:

utrikes.... 25.000

—

................. 25.000

—

................ 40,000

—

................. 55.280

—

................. 25,000

Transport 1.080,280

— 7,032,905: 20

* Enär de militära ledamöternas aflöning är upptagen i anslaget till officerarnes aflöning, har kostnaden

ausetts kunna nedsättas till denna summa.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 a till Kong!. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

15

Transport 1.080.280: — 7,032,905: ?o

Rese- och traktamentspenningar ......................... 50.000: —

Skrifmaterialier och expenser, ved in. in. för

Sjöförsvarsdepartementets expeditioner, Förvaltningen

af Sjöärendena och Flottans stationer 50.000: —

Extra utgifter........................................................... 25.064: so p 205 944: so

Oförutsedda utgifter.......................................................................... 21,150: —

Summa kronor 8,200,000: —

Beloppet af de i Riksstaten för 1876 uppförda ordinarie och extra ordinarie

anslagen för Flottan utgöra med inberäkning af de för utgifvande åt

pensioner och fylnadspensioner åt flottans embets- och tjensteman samt gemenskap

anvisade kreditiv, sammanlagdt................................................ 7,008,425: ro

Om dertill läggas kostnaderne för Flottans indelningsverk, beräknad

för hvarje indelningsnummer till beloppet af vakansafgiften

enligt Kongl. Brefvet den 10 Maj 1872, och för

roteringsbåtsmännen efter 10 års medelmarkegångspris såsom

tab. 3, här Inlagd, närmare utvisar med .................................. 612.459: 21

så erhålles hela den kostnad, hvartill sjöförsvaret under 1876

kan beräknas uppgå, eller........................................................... 7,620,884: (il

< )ch skulle kostnaden för detta försvar, enligt ofvan angifna plan,

sålunda öfverskrida nu beräknade utgifter med....................... 639,115: 39

Summa kronor 8.260,000: —

Denna summa afser vidmakthållande af ett sjöförsvar, som redan uppnått

den beräknade styrkan i såväl personal som materiel. Väl vore önskligt om

densamma kunde utan tidsutdrägt ernås, enär ju längre dermed dröjcs, dess

längre uppskjutes också den tid, då Flottan kan lemna det biträde vid försvaret

af vårt land. som jag anser vara dess uppgift; men då jag icke vågar antaga

att så stora anslag omedelbart skulle anvisas, som erfordrades för byggande under

de närmast följande åren af hela flen ifrågasatta tillökningen i materielen,

under det personalen samtidigt ökades till det uppgifna antalet, har jag trött

mig böra uppgöra beräkning öfver fördelningen af dessa kostnader på en längre

tid; och utvisar denna beräkning att, derest ifrågavarande anslagsbelopp,

8,260,000 kronor, kan för flottan påräknas från och med 1877. densamma

år 1888 eller efter tolf år kan, utan särskilda anslag i (ifrigt, vara ordnad i

öfverensstämmelse med de angifna grunderna och följaktligen då vara i besittning af

hela den förutsatta materielen. Detta är hufvudsakligen beroende deraf, dels att

personalen endast småningom, i den man ny materiel tillkommer, behöfver ökas,

dels att af den till sammanlagdt 3* millioner beräknade underhålls- och nybyggnadskostnaden

under den första tiden endast en mindre del tagos i anspråk

opaginerad Kontrollera mot PDF

10 Bil. No 4 a till Kongl. Mnj-.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876.

för underhållet af den då jemförelsevis mindre talrika materielen, i följd hvaraf

till ny materiel kan under denna tid användas större belopp. Tab. 4 visar

sfi väl de belopp, som under denna öfvergångstid årligen skulle användas för

personal och materiel in. in., som ock Indika certer af fartyg borde under

hvartdera af dessa år byggas.

Sedan jag sålunda redogjort för de allmänna grunder, i öfverensstämmelse

med Indika Sveriges sjöförsvar, enligt min åsigt, bör ordnas samt de

kostnader, som härför erfordras, torde jag fä i korthet angifva de åtgärder i

afseende å flottans särskilda kårer och inrättningar jag anser vara dels i sammanhang

med, dels ock oberoende utaf dessa grunder af behofvet påkallade.

Hvad först härvid angår

(ifverstyrelsen,

så torde jag få erinra, att, på sätt inför Eders Kongl. Maj:t den 19 sistlidne

November anmälts, inom Departementet blifvit uppgjordt förslag till ombildning

af Förvaltningen af Sjöärendena, i syftemål dels att vinna närmare samband

mellan de särskilda grenar af öfverstyrelsen, som ega handlägga militärisk»,

tekniska och ekonomiska ärenden, dels att beslutande rätt i mindre vigtig»

militärisk» och tekniska frågor. Indika ej lämpligen synts böra dragas under

Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, skulle tillkomma särskilda, sakkunniga

myndigheter inom öfverstyrelsen, som jämväl borde handlägga en del stabsärenden,

Indika under nuvarande förhållanden endast på grund af tillfällig»

uppdrag bearbetades, dela. ock att vinna ytterligare förenkling och kontroll vid

medelsförvaltningen; men att berörda fråga om Förvaltningens af Sjöärendenas

ombildning ansetts icke böra blifva föremål för Eders Kongl. Maj:ts slutliga

afgörande förr än i sammanhang med det yttrande, den för reglering åt de

förvaltande embetsverkens och myndigheternas löneförhållanden tillsatta komité

komma att i afseende å Förvaltningen afgifva; och behagade Eders Kongl.

Magt endast förordna, att inom Sjöförsvarsdepartementet skulle med nästkommande

år bildas 3 byråar för handläggning, enligt faststäld instruktion, åt

militära och tekniska ärenden. Till den på nämd» komités utlåtande beroende

frågan om den lämpligaste organisationen af Förvaltningen af Sjöärendena torde

jag alltså framdeles få återkomma.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Hd. No 4 a till Kongl. May.ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1876.

17

Personalen.

Då det visat sig, att i flera fall de å ordinarie stat för Flottans kårer och

stater för närvarande uppförda aflöningsförmåner varit otillräckliga, hvarför ook

dyrtidstillägg under de senare åren beviljats, anser jag så val i betraktande

häraf som då en ny lönereglering från och med nästkommande år träder i

kraft vid Armén, med hvars lönestater Flottans böra ställas i öfverensstämmelse,

en allmännare lönereglering äfven för Flottans personal böra ega rum på de

grunder, som jag vid föredragningen af statsverkspropositionen till nästkommande

Riksdag torde närmare fä, utveckla.

Kongl. Fiolfans officerskår, hvilken, såsom redan är angifvet, är i stat

bestämd till 140, erfordrar en tillökning uti subalterngraderna, äfven med

hänsyn till officersbehofvet för den materiel, som nu finnes. Fn sådan tillökning

kan dock endast sko småningom och genom tillökning i sjökadettkåren.

För att hålla officerspersonalen i den tjenstduglighet, hvarpå vapnets

styrka i så väsendtlig man beror, vore eu förbättrad pensionering, för hvars

åvägabringande Eders Kongl. Maj: t redan för!idet år täcktes tillsätta en komité,

oförtöfvadt erforderlig, helst, innan en sådan åstadkommits, den utaf Eders Kongl.

JVI,aj:t med 1873 års Riksdag beslutade tvungna afgång icke billigtvis kan med

sträng följdriktighet tillämpas. Då så kan ske och under förutsättning att de

afskedade tillförbindas att under vissa förhållanden tjenstgöra ända till 65 ä

70 års ålder, — hvarigenom, på sätt här nedan vidare anföres, en officersreserv

erhålles, — kommer Kongl. Flottans permanenta reservstat att ej längre

blifva behöflig och sålunda de medel, som till densamma äro anslagna, att,

jemte tillgångarne å öfrige reserv- och indragningsstater, i mån af afgång tillgå

för officerskårens tillökning. I följd häraf skulle, med beräkning af de aflöningsbelopp,

som i Bil. B. till Tab. 1 finnas upptagna, den summa som för närvarande

finnes anslagen för Flottans officerskårer, dyrtidstilläggen inberäknade,

icke allenast blifva tillräcklig för erforderlig tillökning i officerskåren, utan

till och med lemna något öfverskott.

Den militära under of feer skår en kommer såsom ofvan är nämdt icke att erfordra

någon tillökning. Deremot anser jag, lika med den komité, som afgaf förslag

angående ordnandet af Flottans personal på grundvalen af utsträckt allmän värnplikt,

att antalet grader bör nedsättas från tre till trälsamt aflöningen ökas. Enligt

det den 19 sistlidne Februari fastställa nya reglementet, för sjötjenstgöringen användas^

redan nu under-officerskorporaler för sådana befattningar till Indika

3;dje gradens underofficerare varit afsedda, och samtlig?, underofficerarne komma sålunda

i allmänhet att användas såsom uppbördsman. På grund af de maktpåliggande

befattningar, som alltså äro åt Flottans underofficerare uppdragna,

Bih. till Riksd. Prat. 1876. 1 So,ml. 1 Afd.

6

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bil. No 4 a till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prof. N-.o 1, om Statsverket 1876.

måste ock tillses, att desse erhålla en befattningarnes vigt motsvarande aflöning.

Genom 1873 års lönestat höjdes visserligen lönerna med 50 å 100 kronologi

sedan officerarne erhållit dyrtidstillägg, tillerkändes underofficerarne naturaportion

eller ersättning derför i penningar, men] denna tillökning kan svårligen

anses uppbringa deras förmåner till det belopp, hvartill stegrade lefnadskostnader

och deras ansvarsfulla åligganden skäligen göra dem berättigade.

Då i öfrig! Arméns underofficerare erhållit förmåner betydligt öfverstigande hvad

som för närvarande bestås deras vederlikar vid Flottan, synes desses anspråk på löneförbättring

ej kunna tillbakavisas. — Förhöjda pensioner erfordras jemväl för underofficerarne

liksom för officerskåren, icke blott för att derigenom erhålla tillgång

pa reservunderofficerare utan äfven för att kunna förpligta underofficerarne vid

Kongl. Flottan till afgång vid uppnådd pensionsålder, hvilket åter är ett vilkor

för karens tjenstbarhet. Då för närvarande förhållandet emellan löneinkomsterna

och pensionerna är såsom 3 till 1 så har icke någon enda underofficer

på grund af sökt afsked med pension på senare tiden lemnat plats för yngre

kamrater, hvarför ock, af 211 underofficerare, 34 äro öfver pensionsåldern.

Sjömanskåren omfattar ett så stort antal att någon tillökning deri icke är erforderlig.

Med afseende å denna kårs sammansättning framstår dock eu förändring

såsom önskvärd. Kåren består af tre skilda delar: Matroskompanierna, Eldareoch

Handtverkskompanierna samt Båtsmanskompanierna. Matroskompanierna hafva

länge utgjort Flottans förnämsta stamtrupp och bättre stamtrupp kan icke erhållas.

Eldare- och Handtverkskompanierna, afsedda till tjenst vid maskinerna och till

handtverkarebefattningar vid kommendering till sjös samt till vaxarbete, då sjöko

nr r ne 11 cd e r i n g icke ifrågakomma, skola säkerligen å sin sida visa sig lika förträffliga

som matroskompanierna för sin uppgift. Men huru läraktig, lätt disciplinerad och

pålitlig båtsmannen än är, kan icke i allmänhet påräknas att han skall kunna erhålla,

den utbildning som för en furir andskarl är nödvändig. Medelåldern för de

under sistlidna år antagne båtsmansrekryter har varit 21,3 år. Rekryten undergår

ett års kurs vid stationen året efter antagningen och visar under denna

tid i allmänhet god mottaglighet för undervisningen samt skulle, derest han

iinge fortsätta i tjenstgöring under några påföljande år, säkert ganska väl fylla

sin plats. Men enligt gällande bestämmelser bör ett båtsmanskompani icke

vara uppfordradt till tjenstgöring längre än ett år af tre, hvarföre ock inträffar

att, när den såsom nyss approberad rekryt ganska kunnige och skicklige återkommer

till stationen, han, under den till allt utom sjömilitärtjenst använda

mellantiden, bortglömt en stor del af de kunskaper han innehade då han lemnade

densamma. Fyra till fem uppfordringar böra antagas i allmänhet åtgå innan

en båtsman kan anses duglig att uppflyttas till l:a klassens sjöman och då

har han i de flesta fall nått den ålder af 35 ä 40 år, som gör honom mindre

tjenlig för sjökrigstjensfen. Eu ytterligare vakanssättning inom båtsmans
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bil. No 4 a till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876. 19

hållet på sätt den redan finnes för Blekinge och Södra Möre härad af Kalmar

län medgifven skulle derföre, derest den i öfrigt funnes lämplig, enligt

min åsigt långt ifrån att vara för flottan menlig, befordra dess tjenstbarhet, under

förutsättning naturligtvis att de inflytande vakansafgifterna finge, på sätt eger

rum i afseende å afgifterna för vakanta båtsmansnummer inom nyss nämnda

provins och härad, användas för ökande af matros-, eldaro- och handtverkskompanierna

till den nummerstyrka som erfordras till bemanning af materielen

och öfriga behof i de delar, stamtrupp dertill bör användas.

I Skeppsgossekåren, hvarur matroskompanierna nu rekryteras, skulle, om

båtsman shållet sattes på vakans, hela sjömanskåren uppammas. Ehuru förstnämde

kår är nog talrik för att hålla matroskompanierna kompletta, så länge

dessa icke räkna flera än 600 nummer, blir detta tydligen ej fallet derest den

skulle äfven lemna ersättning för vakanta båtsmansnummer. Då i sådan händelse

den qvarvarande delen af sjömanskåren komme att till båtsmanshållets

ersättande ökas, torde det blifva riktigast att skeppsgossekåren i Carlskrona

afsåge rekryterandet af sjömanskåren der, och att någon utväg söktes att i

Stockholm finna tillgång till ynglingar för rekrytering af dervarande del af

samma kår. T sådant afseende synas tankarne i främsta rummet böra fästas

vid eu dervarande, anstalt för utbildande af unge sjömän, nemligen den Rydbergska

stiftelsen. Då Flottans sjömanskår i alla dem, hvilka lemna kåren för

att söka sin utkomst i handelsflottan, kommer att gifva åt henne väl disciplineradt

och dugligt sjöfolk, synes som skulle det vara till så väl Flottans

som handelssjöfartens gagn om åt denna stiftelse gåfves naturen af en skeppsgosseanstalt

vid Stockholms station.

Mariningeniörstatens personal torde motsvara det behof som i allmänhet

kominer att erfordras, äfven med en tillökning i materielen, i synnerhet som

extra ingeniörer böra kunna erhållas vid de tillfällen då mera omfattande arbeten

å varfven ifrågakomma.

Äfven Civilstatens personal kan anses motsvara hvad en större verksamhet

vid stationerna krafvel-, då det torde kunna vara att motse det ännu ytterligare

förenkling i redovisningen skall kunna åstadkommas.

Vid Klar e sistatens synes ingen annan ändring erforderlig, än att eu bataljonspredikantstjenst

vid Stockholms station torde kunna indragas.

Läkarestalen behöfver deremot en tillökning, Utöfver det ordinarie antalet.

fasta läkare måste Flottan för närvarande i allmänhet hela året om anlita

4 läkare, hvilket antal under sommaröfningarne ökas med 8 ä 10. Föröfrigt

torde skyldighet böra åläggas hvarje flottans läkare att tjenstgöra äfven

ä flottans fartyg då sådant anbefalles, på det att äldre läkare med större erfarenhet

om den militära sjukvården å fartyg må vara att vid sjöexpeditioner

tillgå.

opaginerad Kontrollera mot PDF

•20

Bil. N:o 4 a till Kongl. Maj-.ts Nåd .Prop. N:o 1, om Statsverket 1816.

Maskiniststaten bestämdes år 1861 till 7 öfvermaskinister, 19 maskinister

samt 20 maskinistlärlingar, tillsammans 46. och liar sedan dess icke erhållit någon

tillökning i antalet. Genom uppsättandet åt eldare- och handtverkskompanierna

har väl tillfälle beredts till ökning af den del af maskinistpersonalen,

som motsvarar de förr varande maskinistlärlingarne, men antalet ordinarie maskinister

är fortfarande endast 26 under det att maskinistbehofvet under sommaröfningarne

visat sig vara omkring 48 och i medeltal under den öfriga tiden omkring

40, afsedda dels för tjenst å utevarande fartyg, dels för vård om och reparationer

å de upplagda fartygens maskinerier och pannor vid båda stationerna. Det bristande

behotVet har måst fyllas genom antagning af extra maskinister dels

på 5 år, dels oek på ett år i sänder. Detta sätt att anskaffa maskinister till

fyllande af ett ständigt behof är både dyrare och mindre ändamålsenligt för

tjensten i allmänhet än om Flottans ordinarie maskinisters antal ökades. I

samma mån som de maskiniststaten tillhörande maskinistlärlingarne komma att

öfverflyttas till eldare- och handtvcrkskompanierna blifva de å förstnämnda stat

uppförda maskinistlärlingsaflöningar disponibla. Men äfven genom användande

åt dessa medel till ökande af den ordinarie maskiniststaten, hvarigenom denna

stat komme att upptaga 36 maskinistunderofficerare, blifver likväl icke ofvan

angifna behof af ständiga maskinister helt och hållet fyldt.

Kongl. Flottans Reserv.

Såsom ofvan är antydt skulle enligt min åsigt, eu tillfredsställande reserv för

Kongl. Flottan vinnas på så sätt att officer sper sonalen komme att utgöras dels

af officerare, hvilka förut tjenat vid Kongl. Flottan, dels af sådana l:a klassens

sjökaptener vid handelsflottan, som undergått examen i militära ämnen vid

Flottans undervisningsanstalter; under officer sper sonalen af f. cl. underofficerare

vid Kongl. Flottan och styrmän, maskinister in. fl. af handelsflottan, hvilka aflagt

dylika prof. och gemenskapen af manskap, som tjenat vid Flottan.

Under förutsättning att hvar och en officer, som kommer i åtnjutande åt

fylnadspension skall vara skyldig att, i händelse af krig eller större rustningar,

då så påfordras, tjenstgöra vid Flottan, i den grad han vid afgången innehade

in till 65 ä 70 års ålder, skulle erforderligt antal reservofficerare, af

flaggmans-, regementsofficers- och kaptensgraderna erhållas.

Den af Flottans manskap som jemte sjökaptensexamen aflade de prof i

militärämnen, som för vinnande af underofficersbefordran vid Flottan finnas

föreskrifna, borde erhålla reservlöjtnants konstitutorial; den som aflade sistnämnda

prof jemte styrmansexamen, reservunderofficers konstitutorial och den

som aflade maskinistexamen konstitutorial såsom maskinist i Kongl. Flottans

reserv i den stund de lemnade Flottans tjenst. Hvar och en som sålunda

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bil. No 4 a till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

blefve upptagen såsom officer eller underofficer i Kongl. Flottans reserv, skulle

vid den för deras vederlikar vid Kongl. Flottan stadgade pensionsålder vara

berättigad till pension af statsmedel, motsvarande den fylnadspension som vid

afskedet tilkommer innehafvare af motsvarande''grad i Kongl. Flottan. Derjemte

borde tillfälle beredas desse, hvilka till stor del kunna antagas under vintertiden

sakna sysselsättning i sitt yrke, att emot den dagaflöning samt det naturaunderhåll,

som tillkommer vederlikar vid Kongl. Flottan, genomgå repetitionskurs

vid någondera stationens exercisskolaj under minst 30 dagar inom loppet åt

f) år. — I öfrigt och om sjömanskårens matros-, eldare- och handtverkskompauier

skulle ökas genom ytterligare vakanssättning inom båtsmanshållet, så

komme, genom förökning af det manskap som eger rättighet till befordran till

underofficer utsigten till sådan befordran att minskas, ehuru kunskaper och

tjensteduglighet berättiga dertill. Till vinnande af bättre utkomst komma

de derföre säkerligen att i långt större antal än nu lemna Flottan och söka

sig anställning vid handelsflottan, Kan staten tillförsäkra sig dessa mäns tjenst

i händelse af krig, skulle, enligt mitt antagande, en duglig■ reserv så småningom

lätt åvägabringas. Detta torde äfven kunna ske utan särdeles stora kostnader.

Om en sådan karl tillförsäkras en måttlig pension vid senare ålder,

då hans krafter icke längre medgifva honom att fortsätta sitt mödosamma yrke,

föreställer jag mig målet dermed skulle vara vunnet. Det måste emellertid i

sammanhang med ordnandet af en reserv på dessa grunder tillses, att undervisningen

vid stationerna så ordnas, att allt det Flottans manskap, som det

önskar, ma på statens bekostnad åtnjuta den undervisning, som erfordras för

att vinna anställning vid handelsflottan.

Eu reserv, upprättad på de grunder jag här angifvit, skulle, enligt min

öfvertygelse, bereda Flottan tillgång» till en, i förhållande till kostnaden för

densamma, särdeles duglig fylnad i dess bemanning. Ensamt den fördel

som upprättandet af en dylik reserv skulle bringa handelsflottan synes mig

kunna anses värd den kostnad som med denna reservs upprättande blefve

förenad.

Sjöbeväringen.

Sjöbeväringen utgjordes enligt ingångna uppgifter innevarande år af:

Tjenstskyldige mellan 21 och 35 års ålder ............................................. 12,262

Öfrig sjöbeväring omkring.............................................................................. 29,000.

Då den förstnämnda delen af sjöbeväringen torde kunna anses tillfyllest

för Flottans behof, borde den andra delen till hela antalet kunna öfverflyttas

till Armén, af hvilkens befäl densamma äfven exerceras. Men då bland denna

senare del ingår en mängd kust- och öboar, hvilka utöfva sitt näringsyrke på

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bil. N:o 4 a till Kongl. Majts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876.

sjön och lämpligen, i händelse af krig, kunde användas i våra sjöfästningar och

vid positionsförsvaret i skärgården, bör åtminstone en del af dem fortfarande

tillhöra sjöbeväringen, och de öfriga öfverflyttas till armén i öfverensstämmelse

med de grunder för en sådan fördelning, som innehöllos i det förslag till värnpligtslag,

som förelädes sist församlade Riksdag.

Stationerna.

Flottans stationer hafva en tvåfaldig uppgift: dels såsom anstalter för personalens

utbildning och materielens vidmakthållande, och dels såsom replipunkter

för flottan vid krigstillfälle, för hvilket senare ändamål de äfven måste vara val

befästade och å lämpliga punkter förlagda. En sådan replipunkt anser jag

äfven å rikets vestkust behöflig. Det är utan tvifvel sant, att våra fartyg i

Dröbaks sund, sedan detsamma blifvit befästadt. kunna framdeles finna en sådan

plats, men den ligger för aflägsen från närmaste nu befintliga replipunkt i Östersjön.

Till ett fullständigt ordnande af rikets sjöförsvar hör sålunda befästande

af någon lämplig plats emellan Dröbaks sund och Öresund, exempelvis inloppen

till Uddevalla, af Indika det ena redan i viss må kan anses skyddas af (,''arlsten.

Af särskild vigt vore en så belägen befästad punkt äfven i ett annat hänseende,

nemligen såsom tillflyktsort för handelsfartyg under krigstid. För åstadkommandet

af verksamt försvar i Stockholms skärgård är utan tvifvel af vigt att

Baggensstäket upprensas eller farled öppnas vid Kummelnäs för åtminstone 12

fots djupgående fartyg.

livad särskild! beträffar (larlskrona och Stockholms stationer torde, i sammanhang

med ordnandet af försvarsverket till sjös efter här omförmälda grunder,

följande åtgärder behöfva vidtagas

I Carlslcrona. För militärdepötens behof erfordras en utvidgning af lokalen

för skeppsgosseinrättningen, som redan nu är för trång i förhållande till antalet

skeppsgossar, och en kasernbyggnad för sjömanskåren. Plan och förslag äro

uppgjorda för båda, slutande sig för skeppsgosseanstalten på 350,000 kronor,

då utrymme skulle vinnas för inalles 400 gossar, och för kasernen på 150,000

kronor, då ett utrymme skulle erhållas för ytterligare 150 man.

På det att antalet elever i underbefälsskolan må kunna ökas så, att denna

skola kan lemna icke blott underbefälsämnen till Flottan, utan utbilda subalternofficerare,

underofficerare och maskinister för reserven, bör samma skola erhålla

annan lokal, desto hellre, som den för ändamålet nu begagnade skulle tagas i

anspråk för skeppsgosseinrättningen. Det sålunda erforderliga större utrymmet

kan beredas genom tillbyggnad af det hus, som tillförne varit upplåtet till embetslokal

för befälhafvande amiralen på stationen, för hvilken tillbyggnad kostnaden

är beräknad till 100,000 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bil. No 4 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1876.

Vid Stockholms station är ökadt kasernutrymine högeligen af behofvet påkalladt.

Under en följd af år har en del af det manskap, som tillhört den

ordinarie uppfordringen, måst hemförlofvas till följd af bristande utrymme.

Om detta förhållande komme att fortfara skulle utbildningen af båtsmanshållets

manskap ännu ytterligare fördröjas och detta manskaps lämplighet såsom lbrhandsmän

äfventyras. Samma brist skulle äfven gorå sig gällande, derest båtsmännen

komme att ersättas med annat sjöfolk. Åtgärder för undanröjande

af denna brist torde derföre, sedan förberedelser under de två senaste åren i

i sådant afseende blifvit träffade, oförtöfvadt böra vidtagas.

Behofvet af ny lokal för sjökrigsskolan samt lämpligheten af denna vigtiga

anstalts förläggande i egen lokal å Skeppsholmen, har jag redan i mittanförande

till det Statsrådsprotokoll som åtföljde Statsverkspropositionen till senast

församlade Riksdag framhållit och Eders Ivongl. Maj:t behagade jemväl i nämnde

proposition framställa förslag om medels beviljande för ifrågavarande ändamål;

men Riksdagen fann sig icke böra anvisa det begärda anslaget. En annan,

mera tillräcklig lokal, än den nuvarande måste emellertid snart anskaffas, derest

icke sjökrigsskolan antingen skall förblifva otillräcklig att fylla officersvakanserna,

hvithet måste inträffa om elevernas antal skulle inskränkas i följd af

bristande utrymme, eller ock förlora sitt anseende såsom utmärkt uppfostringsanstalt

och alltså i begge fallen förfela sin bestämmelse.

Slutligen erfordras äfven en utvidgning af exercisskolan. Dess nuvarande

lokal fyller behofvet endast såsom militärgymnastisk anstalt, hvaremot tillfälle

för artilleriöfningar saknas.

Hvad varfnm beträffar äro desamma, genom de å senare tider för deras

iståndsättande nedlagda belopp, i det skick att några högre anslag icke för den

närmare framtiden synas för ändamålet erforderliga. De enda större arbeten, som

synas mig kunna böra ifrågakomma, äro dels fullbordandet af den vestra dockbyggnaden

i Carlskrona, dels utläggandet af jernvägsspår emellan varfvet och jernvägsstationen

derstädes, för underlättande af transport deremellan af tyngre föremål.

Härtill bör likväl läggas uppförande af bostäder åt varfsarbetare hvaraf behofvet,

särskildt i Stockholm redan visat sig känbart, då det möter stor svårighet

att i närheten af varfven erhålla rymliga och sunda bostäder. Fördelen

deraf att för arbetarne anskaffades hemvist i närheten af den plats, der arbetet

skall utföras, skulle, på sätt erfarenheten inom enskilda industrien gifvit

vid handen, snart visa sig.

Flottans tidningar.

Dessa äro numera så ordnade att jag icke tror någon hufvudsaklig anmärkning

mot desamma skall kunna göras hvarken i militäriskt eller ekonomiskt

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bil. No 4 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876.

hänseende. Den egentliga elementära undervisningen sker i land dels i exercisskolorna,

dels å de vid stationerna förlagda fartyg. Den personal, som under

vintern inhemtat undervisning, utgår på sommaren, rekryterna på särskilda för

ändamålet afsedda sjögående fartyg, till vinnande af sjömanskap, under det att

det äldre manskapet fördelas å den till krigsöfningarne afsedda, egentliga krigsmaterielen.

De expeditioner som företagas med denna materiel, räcka omkring

tre månader, hvaraf en användes till förvärfvande af sjömanskap och kännedom

om de respektive fartygens handterande, en till inhemtande af kännedom om

skargårdarne och en till de egentliga krigsöfningarne, för Indika olika kustområden

bestämmas hvarje år. Under tiden för sistnämnda öfningar uppgöras

och utföras anfalls- och försvarsplaner för de olika lokalerna inom det anvisade

området, och med ledning'' al de deröfver afgifna utförliga rapporterna uppgöras

sedermera under vintern fullständiga försvarsplaner för den sålunda studerade

delen af kusten. Efter hand skola således dylika planer komma att

finnas för hvarje del af kusten der ett fiendtligt anfall skäligen kan befaras,

hvarefter en befälhafvare vid krigsutbrott kan genast vidtaga erforderliga dispositioner

till kustens försvar. Slutligen utsändes efter dessa öfningars afstötande

fartyg till aflägsnare farvatten för att jemväl vintertiden möjliggöra ytterligare

tillämpning af hvad under föregående öfningar inhemtats. Eu ökning i

öfningsanslaget vore visserligen redan nu önskvärd för att kunna utsträcka öfningstiden,

men da nästlidne Riksdag beviljade någon tillökning deri, och det befintliga

anslaget torde blifva tillräckligare, derest genom en lönereglering all dagaflöning

framdeles komme att utgå af aflöningsanslaget, skulle anslaget till Flottans

öfningar sålunda komma att medgifva större öfningstid. 1 den mån personalen

kommer att ökas erfordras dock ytterligare förhöjning i detta anslag.

Då jag, efter omsorgsfull pröfning af de förhållanden, som böra komma i

betraktande vid bedömande af den vigtiga frågan om Flottans ställning till

landets öfnga försvarsanstalter, är fast öfvertygad att densamma, ordnad i

öfverensstämmelse med de åsigter, jag här uttalat, skall till detta försvar

lemna ett vigtigt bidrag, som icke kan på annat sätt, med samma kostnader

vinnas;

då det .samband mellan flottan och handelsmannen, som skulle uppstå

genom personalens ordnande på angifvet sätt och hvilket icke behöfver undergå

förändring, huru än försvarsverket i (ifrigt må komma att ordnas -.....

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 a till Kongl. Maj tis Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 187 (5.

25

måste utöfva en högst fördelaktig inverkan på den för vårt land så vigtiga

handelssjöfartens utveckling;

då de anslagsbehof; som ändamålets uppnående betingar, icke är större,

än att landet nu mera lärer vara i stånd att tillgodose dem utan åsidosättande

af andra vigtiga statsändamål;

då det vidare icke torde vara utan vigt för den inhemska jernindustrien

att den för att kunna tillgodose flottans behof af tidsenlig och fullgod materiel,

på förhand eget'' kännedom om den riktning i hvilken anskaffning af sådan

materiel kommer att gå; och

då det framför allt är ett oeftergifligt vilkor för ett ändamålsenligt utförande

af arbetet och för ett planmessigt användande af de medel, som till Flottan

anvisas, att de, Indika hafva sig anförtrodt vården och tillsynen om flottans

angelägenheter, må sättas i tillfälle att känna det mål som eftersträfvas:

så vågar jag underdånigst hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreskrifva.

att de anslagsbehof för femte hnfvudtiteln, som skola Eders Kongl.

Maj:ts pröfning underställas, för att näst sammanträdande Riksdag föreläggas,

måtte få beräknas med ledning af dessa hufvudgrunder samt att detta mitt

underdåniga memorial må såsom bilaga åtfölja den nådiga propositionen till

näst sammanträdande Riksdag angående Statsverkets tillstånd och behof.

Stockholm den 10 December 1875.

F. W von Offer.

Bill. till Riksd. Brnt. 187fi. 1 Sami. 1 A/d

4

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 a till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1876.

2 G

F ö r
-

utvisande ungefärliga kostnaden för nybyggnad och förnyelse samt underhåll

underhåll till

Bilaga.

Materielen.

Ram fartyg

fart 13 knop.

Pansarbåt

fart knop.

fart

Monitör

C å 7 knop.

J1 in fartyg

fart 12 a 13 knop.

A

Beräknad

kronor

kronor

kronor

kronor

1

Nyanskaffningskostnad

4,000,000

350,000

1,500,000

580,000

j

%

%

%

%

A.j

Årlig förnyelsekostnad .....

4

160,000

5

17,500

5

75,000

5

29,000

1

» underliållskostnad ...

1.5

60,000

2.5

8,750

2.5

37,500

3

17,400

i

i

S:a

220,000

S:a

26,250

S:a

112,500

S:a

46,400

Bemanning-.

Antal.

Kronor.

ii re.

Antal.

Kronor.

öre.

Antal.

Kronor.

öre.

Antal.

Kronor.

öre.

Chef, Kommendörkapten...

i

5,960

—

1

5,460

__

1

5,460

_

Chef, Kapten..................

1

3,095

—

Sekond, Kapten...............

i

4,095

—

1

3,095

_

1

3,095

_

Kommenderade Officerare

4

7,920

—

1

1,330

—

2

3,960

__

1

1,730

__

Läkare.............................

1

3,095

—

1

3,095

_

Und.-officcrare, Militära o.

Handtverkare

4

5,984

—

1

1,436

—

4

5,744

_

9

O

4,308

_

bJ

» Maskinist

4

7,444

—

1

1,801

—

3

5,643

_

2

3,602

_

Und.-officerskorp. Militära

11

9,366

50

4

3,406

50

5

4,257

50

Q

O

2,554

50

» af Eldareafdeln.

2

1,922

—

1

961

—

3

2,883

_

2

1,922

__

Korporaler, Militära........

29

21,213

50

9

G,583

50

18

13,167

_

9

6,583

SO

» af Eldareafdeln.

2

1,536

—

3

2,304

—

5

3,840

_

2

1,536

_

2:a kl. Sjömän.................

68

35,377

—

14

7,283

50

28

14,567

—

15

7,803

75

3:e » » .................

41

16,625

50

10

4,055

—

16

6,488

—

12

4,866

__

Skeppsgossar...................

8

2,242

40

Summa

176

122,780

90

45

32,255

50

87

72,199

50

51

43,460

25

Förnyelse och underhälls

kostnad........................

220,000

—

26,250

112,500

—

1

46,400

—

Summa summarum

|

ö

ce

c<r

T*

ce-

90

58,505’

50

184,699''

50

89,860

25

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bd, No 4 a till Komjl. Majtts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876.

27

Tab. 1

(med 2 bilagor.)

af fartyg af nedanstående center, äfvensom för aflöning, beklädnad och naturabemanningen.

I

j Opansrad Kanonbåt

fart 1I| knop.

MiulA

fort 12 knop.

Chefsfartyg

| fart 11 knop.

1

i

in. in

Ci

Miuliuier

för t. ex. Siarö—

iuda positioner.

1

Ofniugsfartyg

fart 13 knop.

kronor

kronor

kronor

1

kronor

kronor

400,000

30,000

220,000

1

340,000

1,700,000

%

%

%

%

%

5

20,000

6.07

2,000

5

11,000

1

3,400

5

85,000

3

12,000

3

900

3

6,600

1

3,400

3

51,000

S:a

32,000

S:a

2,900

S:a

17,600

S:a

6,800

S:a

136,000

Antal.

Kronor.

öre.

Autal.

Kronor

öre.

Antal.

Kronor.

öre.

Antal.

Kronor.

öre.

Antal.

Kronor.

öre.

3

16,880

_

i

5,960

__

i

4,095

—

i

4,095

—

9

27,855

—

i

3,095

—

2

3,060

—

2

3,060

—

12

21,260

—

4

7,920

—

i

3,095

—

i

3,095

—

2

5,325

—

1

3,095

—

4

5,744

__

i

1,436

—

3

4,308

_

20

28,720

6

8,616

_

2

3,602

—''

•2

3,602

—

7

12,607

—

4

7,444

—

3

2,554

50

2

1,703

—

20

17,030

—

8

6,812

—

2

1,922

—

i

961

—

2

1,922

—

10

960

—

2

1,922

—

14

10,241

—

i

731

50

12

8,778

—

32

30,752

—

35

33,685

—

2

1,536

—

i

768

—

2

1,536

—

30

23,040

—

5

3,840

—

23

11,965

75

2

1,040

50

20

10,405

—

126

65,551

50

70

36,417

50

15

6,082

50

2

411

—

16

6,488

—

390

158,145

—

68

27,574

—

2

560

60

4

1,121

20

10

2,803

—

71

54,458

35

8

5,348

—

67

50,113

20

661

408,125

50

215

149,183

50

32,000

2,900

—

17,600

6,800

—

136,000

S6,458

35

8,248

—

67,713

20

414,925

50

285,183

50

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bil. N:o 4 a till Komjl. Majils Nåd. Pr vp. N:o 1, vin Statsverket 1876.

Uppgift

ä ungefärliga

fartyg samt

nybyggnads- och årliga underhållskostnaden för följande

den tidslängd hvardera, om väl underhållet och vårdadt,

kan anses tjenstbar innan det utdömmes.

Om val

; under- hållet

tjenst- bar om- kring åi

Arliga

; Ungefärlig

! ^byggnads- kostnad i

| kronor

1 (komplett).

Till förnyelse

erfordras så- ledes årligen

omkring

ungef.

under- hållsk:n

i % Rf

avhygg- nads-

För underhållet:

erfordras så- ledes årligen j

omkring i

kronor !

kostn:n

1 Ramfartyg, afsedt för största möj-

i

liga fart i förening med största

möjliga passiva motståndsförmåga

och lätt manöverlighet, inom så- dana dimensioner, att fartyget kan

intagas i Carlskrona docka (13 knop)

4,000,000

25

100,000 ,

11

:

:

60,000 |

1 Pansarbåt (»Folkes» cert), försedd

med alla de förbättringar, som er- farenheten har vitsordat vara ända-

!

1

målsenliga (7,r> knop)..................

350,000

20

17,500

91

8,750

1 Minfartyg af mindre dimensioner,

opansradt, att kunna drifvas med

en fart af 12 till 13 knop...........

580,000

20

29,000 i

0

17,400 j

1 Opansrad större kanonbåt af »Blen-

das» cert och försedd med alla de

förbättringar, som erfarenheten har

visat vara ändamålsenliga (11,5knop)

400,000 !

20

20,000

3

12,000 i

1 Ofningsfartyg, korvett af Magici-)

j

mule klassen (13 knop)..................[

1 Chefsfartyg, bygdt för största möj-''

1,700,000 1

20 j

85,000 .

3

51,000 1

liga fart, inom de dimensioner, som

1

medgifva fartyget att passera Söder- telje sluss (11 knop)....................

220,000

20 i

11,000

3

6,600

Stockholm den 27 November 1875.

A. d’Ailly.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil.. N:o 4 a till Kanyl. Maj:ta Nåd. Prop. No 1, om SlaUverket 1876.

Förslag

Bil. 11.

till Tab. 1.

utvisande ärliga kostnaden för aflöning, beklädnad och natura underhåll

för eu person af nedannämnda grader, aflöningen beräknad i närmaste

öfverensstämmelse, hvad befäl och underbefäl beträffar, med deri föi

Armén faststälda löneregleringen, samt hvad gemenskapen angår med det

Kong!. Maj:ts proposition N:o 19 till 1875 års riksdag

afgift) a förslag.

Flaggman ............................

Kommendör .........................

Kommendör-Kapten l:a klass

„ « 2:a )>

Kapten

Löjtnant

Underlöjtnant......

Flaggunderoflicer.

l:a

''-’:a

1:8

2:8

1:8

Handtverks- »

Militära »

Maskinist- » » 2:a »

Handtverks- » » 2:a »

Und.-officerskorp , Militära.........

» af Eldareafdeln:

» af Handtverkare- »

Korporaler, Militära..................

» af Eldarea Idel ningen

» ji Handtverkare- »

2:a kl. Sjöman............................

3:e » » ...........................

Skeppsgosse. .............................

Fast lön. i

uag-

attöning.

Beklädnad.

underhåll.

Summa, i

kr.

8,000.oo

2,190.00

—

—

10,190. oo

»

6,OOO.oo

1.825.00

—

- —

7,825.oo

»

4,500.oo

1.46(*.oo

—

—

5,960.oo

))

4,000.oo

1,460.00

—

5,460.oo;

»

3,000.oo

l,095.oo

____

—

4,095.oo 1

))

2,000.oo

l,095.oo

—

—

3,095.oo

»

l,500.oo

730.00

—

—

2,230.oo

))

1,000.oo

730.oo

—

—

I,730.oo |

))

600.oo

730.oo

—

—

l,330,oo

»

9 60. oo

365.00

150.oo

2 Öl. oo

l,676,oo

»

960.oo

730.oo

150.DO

201.oo

2,041,00 :

»

960.oo

365.oo

150.oo

201.oo

l,676.oo

»

720.oo

365.oo

150.oo

201.oo

l,436.oo

»

720.oo

»j47.50

150.oo

20 l.oo

1,618.50

))

720.oo

365.oo

150.oo

201.oo

l,436.oo

))

360.oo

182.50

108.00

201.oo

851.50

))

360.oo

292.00

108.oo

2O1.00

961.00

»

360.oo

182.50

108.oo

201 .oo

851.50

))

240.oo

182.50

108.oo

201.oo

731.50

»

240.oo

219.00

108.oo

201.oo

768.oo

))

240. oo

182.50

108.oo

201.oo

731.50

»

120.oo

91.25

108.oo

201.oo

; 520.25

))

60.oo

36.50

108.oo

201.oo

405.50

))

—

7.30

72.oo

201.no

l 280.30

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bil. N:o 4 a. till Komjl. Maj:ts Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverket 1876.

För

utvisande Flottans ungefärliga

Officerare

3 i Regem.-

SO

Cfq (

Cfq

3 :

_ ! i-icgcin. ; j

£ officerare.! KaPtener'' ; Subaltern-,

CfQ

Under-officerare

.. Maskinist- och

Militära, j Handtverks_

.

B

iK.F.

K.F.R.

!

K.F.jK.F.R.

S.B.

K.F.

k.f.bJs.b.

i

K.F.

K.F.R.

S.B.

K.F.

K.F.R.

S.B

Flottans Öfverstyrelse, Stationer

2

|

| 19

4

16

ro

_

14

2

_

28

24

Flottans kadrer........................

1

I 21

—

61i -

00

11

Öl

124

51

5

75

24

25

Fästnings- och positionsförsvaret

—

; 5

i

28

9

20

22

10

36

Öl

33

1

3

27

Sjuk- och transporttjensten.......

—

—

5

—

6

6

—

—

22

—

15

15

—

16

Summa

3

45

15

78

44

15

94

35

83

188

141

53

76

27

68

Reserv 10 % ....................

6

12

O

13

8

33

5

10

7

Summa summarum

3

45

21

78

56

17

94

48

91

188

174

58

76

37

75

452

G08

K. F. -- Kongl. Flottan. K. F. K. = Kong], Flottans Reserv. S. Ii. - Sjölie vänligen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 a. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket. 1876.

81

Tab. 2.

slag,

personalbehof vid krigsutbrott.

l:a

klassens Sjömän

2:a klassens Sjömän

3:e kl.

Sjö- män.

Skeppsgossar.

Underofficers Korporaler j Korporaler

Förhandsmän

Militära.

Eldare och ,n-*s

Handtverks- j Militära.

Eldare och

Handtverks-

Militära ! Eldare ocl>

Militära. ; Handtverks-

K.F.

K.F.It.

S.B.

K.F.

K.F.It.

S.B.IK.F.(K.F.R.J S.B.

1 i

K.F.

K.F.It

; S.B.

K.F. IK.F.R.

1

S.B.IK.F.

K.F .11.

S. B.

K.F.i S.B.

10

2

— 10! _ | —

2

24: —

j

162

225

16

5

33

10

77| 591 44 ''248

100

.—

79

830 -

333 -

—

491

2721 918

14

71

18

—

~

~

61 — j — j 212

—

15

63

144j —

2791 —

4

147

20 2 014

7

13

-

15 —i 15 ! 15

—

—

15

101 -

201 —

—

60

— 150

* 313

47

5

41

10

153 601! 59.475

102

15

1157

1 oosj —

632! -

4

698

292 ! 8172

176 :

j -

36

1

—

5

15 — 66 j 48

12

16

1

— 101

63 -

70

29 i 317

! 313

83

6

41

15

168 601 125 523

102

27

, 173

1008 101

69ö! -

4

768

321 j 3 489

176

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Bil. N:o 4 a till Konr/l. Maj:ts Nådiga Pr ap. N:o J, om Statsverket 1876.

Uppgift Tab. 3.

å den beräknade kostnaden under år 1876 för vidmakthållande

af försvarsverket till sjös.

Kronor.

Öfver styrel sen och personalen:

I Riksstat!''» uppförda under rubrik »Aflöningsstater»......... 1,357,577: 98 ;

efter afdrag för titeln Sjökrigsskolan 24,720: — J i 332 857''98^

under titel »Båtsmäns beklädnad»....................... 138,200 ......

d:o »Beklädnad åt matroser oeli skepps- j

gossar» ................................... 1 55,164:0)0

d:o »Naturaundcrhåll» ........................... I 430,000 —''

d:o extra anslag: Dyrtidstillägg................. 52,200: —

Dep:ts Kansli expedition 2,200: —■ 1

Aflöningsstater............... 3,000: — !

Beklädnad................... 33,835:40

K r 0 n o r.

<1:0

<1:0

<I:o

(1:0

<1:0

(1:0

<l:o

(1:0

(1:0

(1:0

Värdet af hiitsmsmsindelningcn; beloppet utfördt med den summa, som

i skulle inflyta, derest vakansafgift erlades för samjdige indeluingsbåtsmän,

i ölVercnsstämmelse med Kong!. Brefvet don 10 Maj

_ 1872 ........................................................................... 239,122: os

; Värdet af båtsmansrote?’/»^^; beloppet utfördt med den

«, summa, som skulle inflyta, derest vakansafgift efter

i medelmarkegångspriset för åren 1865—74 erlades för

samtlige roteringsbåtsmän............................................ 373,337: 13

Kreditiv å 9:dc lmfvudtiteln för upprätthållande af Flottans pensionering

3Iatericlcii:

: I Riksstateu uppförda under titel »Flottans nybyggnad och underhåll»

(bo (bo d:o »Båtsmäns förseende med kojer och

täcken.........................................

(bo d:o extra anslag: Byggnader ......... 200,000: —

Flottans nybyggnad

och underhåll 112,850:

Vapen................. 600,000: —

Minväsendet........ 450,000: —

Fartygsmateriel ... 1,700,000: —

91,235 40

612,459 j21

11:!''°°n 1— 2,778,917

958,044 ;82j

13,500 -

3,002,850 ■ 4 034 394

Diverse anslag:

I Riksstatcn upptagna under denna rubrik.................... 1,218,852: eo ;

■ efter afdrag för ofvan uppförda titel »Naturaunderhåll» 436,000: — ■

782,852: co i

.............. 24,720: — i

och tillägg för titeln »Sjökrigsskolan»

— 807,572

19

82

00

Summa Kronor

7,620,884 161

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 a till Kong!. Maj:ts Nådiga Prop. N.o 1, om Statsverket 1876. 33

Förslag

Tab. 4.

till användande af de för sjöförsvaret beräknade tillgångar af 8,260,000

kronor årligen, under 12 år från och med 1877, jemte uppgift

å den sjökrigsmateriel, som under tiden skulle anskaffas.

Till Öfver-

År.

styrelsen och

personalen

Till Muterielen.

Diverse

i Summa.

Anmärkning.

jemte peri-

----------------!

anslag.

signering.

Underhall, j

Nybyggnad.

!

1876

1

2,778,91719

1

999,394 82''

4,920,000 —

807,572

60:9,505,884*) 61

*) Dåligt Tab. 3:

7,020,884: 61

1877

2,850,000] —

1,100,OOOi —

3,500,000 —

810,000,

—!8,260,000 !—

af 137 5 ars

an-

187.8

2,850 000!—

1,100,000'' —

3,500,000 —

810,000 i

— >8,260,000 ''-

slag........

400,000: —|

1879

2,850,OOOi —

1,100,000 -

3,500,000 —

810,000,

— 8,260,000 —

anvisade

för

1880

2,850,000!—

1,100,000''—''

3,460,000 ''

850,000

—18,260,000 —

korvetten

Sa-

;

1881

2,900,000 —

1,150,0001—1

3,360,000 —

850,000

— 8,260,000 !—

........

1,150,01)0: —!

1883

2,900,000! —

1,150,000 —

3,360,000 i —

850,000

—8,260,000 —

d:o för j

»in-

1883

2,950,OOOi—

i,i5o,ooot—!

3,260,000 i —

900,000

—‘8,260,000 —

försvaret

vid

!

1884

3.000,000] —

1,150,0001—j

3,160,000 i — :

950,000

—18.260,000

Carlakronu

335,000: —

3885

3,100,000 —

1,200,000—

2,960,000 ! —

1,000,000

— 8,260,000 —

t) sor» m i

1886

3,200,000 —

1,200,000 —

2,760,000 —

1,100.000

— 8,260,000 —

1887

3,300,OOOi—

1,200,OOOi—

2,560,000 —

1,200,000

— 8,260,000 —

1888

3,460,000!—

1,200,000 —

2,300,000 —

1,300,000

—18,260,000 ; —

43,600,000 -

Å r.

Kum- j fartyg.

Pansar

bätar

och Mo-1

nitorer.j

Min*

furiyg.

Opans-

rade

kanon-

båtar.

Öf-

nings-

fartyg.

Min- för- svars*

linier. i

NyunskuÖuin

kostnad.

gs-i

|

Anmärkningar.

1876 eger Flottan..

14

9

4'')

4

_

‘) Seg Jfartyg ej inberäkuade.

1877 tillkomma...

: _

1

1

3

l2)

2,465,000

—

2) Vid Carlskrona.

1878

1

1

—

1

1

5,900,000

—

1879

_

1

1

2

1,730,000

—

1880

1

l

—

i i

—

—

4,650,000

—

1881

i _

1

1

o

—

I2)

2,030,000

—

3) Vid Bråvikeu.

1882

1

—

—

i

! —

-.

4,400,000

—

1883

1 —

1

1

2

i “

—

3,430,000

—

1884

1

} -

—

2

1 i

1J)

5,200,000

—

■*) Vid Göleborg.

1885

—

; _

_

_2

—

l5)

900.000

—

5) Vid fiefle.

1886

1

i —

—

—

—

4,000,000;—

1887

1 -

| —

—

9

—

—

800,000

—

1888

; 1

1 —

—

| —

i —

—

4,000,000J—

6 i 20 j 4 i 30 0 I 8

Doctor, kaserner, chefsfartyg, kranpråmar, in. in. under deuna

tid, förutom hvad som erhålla genom slopning af äldre fartyg j 3,095,OOOi—

Summa Kronor 42,000,000; —

Bill. till Rik sd. 1 rot. ISIG. I Rand. L Ajd.

s. 1 Kontrollera mot PDF

No 1. om Statsverket 187b''

1

Bil. Ko 4 b till Körtel. Maj-ds Nåd. Prop

Protokoll Öfver Sjoför svar särenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen, uti Statsrådet, a Stockholms Slott den 10

Januari 1876.

N är va rande:

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministem Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Lagerstråle,

Thysdius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Weidenliielm,

Boven,

Friherre von Offer, och

Forssell.

Chefen för Sjöförsvars-Departementet, Statsrådet Friherre von Otter, föredrog i

underdånighet i ett sammanhang de frågor, som vid uppgörandet af föislag till reglering

af utgifterna under Riksstatens Femte Hufvudtitel för nästa Statsregleringspenod

herde tagas under öfvervägande och deribland följande till Kongl. Maj.t inkomna nndti

dåniga framställningar, nemligen: „

1 Förvaltningens af Sjöärendena underdåniga skrifvelse den ö sistlidne November,

med förslag till aflöningsstater för Flottans officers- och underofficerspersonal in. 11;

Samma embetsverk* skrifvelse den 30 sistlidne November angående förslag till

lokal för Sjökrigsskolan; ^

Samma emhetsverks underdåniga skrifvelse den 14 sistlidne December, med förslag

och uppgifter rörande behofvet af ökade eller nya anslag for Flottan under

är "l 877;

Bill. till Riksd. Prof. 1870. 1 Sami. 1 Afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bil. N-.o 4 b till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

Samma embetsverks underdåniga skrifvelse den 7 i denna månad, i fråga om öfverHyttning

af öfvertalige civile tjensteman vid Flottan till allmänna indraguingsstaten;

Chefens för Sjökrigsskolan skrifvelse den 1 sistlidne December i fråga om förhöjning

i arvodena för lärarne vid skolan; samt

Komitens för uppgörande af förslag till ordnande af undervisningen vid rikets

navigationsskolor den 31 December sistlidne år afgifna underdåniga utlåtande.

*

1. Departementschefen föredrog vidare det underdåniga memorial rörande lönereglering

för Kong! Flottans officers-, underofficers- och sjömanskåror samt kleresi-,

läkare-, maskinist- och handtverksstater, som jemte bifogade stater under Ditt. A—,T

finnes detta protokoll bilagdt, samt hemstälde derefter, att Kongl. Maj:t täcktes i

Nåder föreslå Riksdagen,

att den för dessa kårer och stater sålunda föreslagna lönereglering gillas och

antages; samt att dervid måtte beslutas:

att läkarestaten ökas med två förste bataljonsläkare;

att samtlige de löntagare vid ifrågavarande kårer och stater, som äro försedde

med ovilkorlig fullmakt, skola ega att vid sina nuvarande aflÖningsförmåncr qvarstå,

så vida de ej sjelfve önska att på ny stat ingå;

att hvarje officer och underofficer, som ingår på den nya staten, skall, då han

uppnått den lefnads- och tjenstålder, som berättigar honom till full pension jemte

fylnadspension, vara förpligtad att ur tjensten afgå, Kongl. Maja dock obetagen att

med den pensionsberättigades medgifvande, låta med nfskedet anstå, derest och sä

länge lian pröfvas kunna i tjensten gagna det allmänna; samt vidare

att för löneregleringens genomförande måtte

dels få användas hela det under titeln »Aflöningsstatorna vid Flottans stationer

i riksstaten uppförda anslag, hvilket nu utgör............... kronor 1,145,554:__

samt till samma anslag öfverföras

från anslaget till Departementets kommandoexpedition.

.................................................... kronor 3,500: —

från anslaget till Förvaltningen af Sjöärendena » 5,650: —

samt från anslaget till Flottans nybyggnad

och underhåll .............................................. » 39,900: —

Summa kronor 49,110: —

men derifrån afföras för att bland Diverse

anslag under särskild titel »Skeppsgosseskolan»

upptagas .......................................... u 5,280: --

hvarigenom förstnämda anslag komme att

ökas med ..............................

och således för år 1877 utgöra

»

»

43,830:

1,199,284:

43,83<):

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Bil, No 4 b till Kong!,. May.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876.

dels ett nytt anslag anvisas ä extra stat för år 1877, att i män åt behof an vändas,

livilket anslag, för jemnande af summan utaf de extra anslag, som komrne att föresläs,

borde upptagas med 66,340 kronor; samt slutligen

att anslaget till afiöningsstaterna måtte uppföras under förändrad titel »Aflöning

till Flottans kårer och stater».

Vidkommande regleringen af utgifterna i öfrig! under denna titel yttrade Departementschefen,

beträffande

Departementets Kansliexpedition.

2. Med åberopande af Eders Kong]. Maj:ts på föredragning af Clielen för Finansdepartementet

den 22 December sistlidne år fattade beslut i fråga om det okade anslagets

till kansliexpeditionen uppförande pa extra stat jemväl för ar 1877, får jag i underdånighet

hemställa att Eders Kong!. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att för tillämpning

under 1877 al'' här under Lätt. K bilagda stat för Kansliexpeditionen måtte

på extra stat för berörda år anvisas ett belopp af 2,200 kronor, deraf dock 1,600

kronor att utgå endast i den män hinder för den af Eders Kong!. Magt med Riksdagen

beslutade förändrade reglering af tjensterna inom expeditionen förefinnes.

Departementets Kommandoexpedition.

3, I händelse af bifall till ofvan i sammanhang med löneregleringsförslaget

gjorda framställning om öfverflyttning från detta anslag till anslaget för Aflöning till

Flottans kårer och stater af ett belopp utaf 3,500 kronor, skulle anslaget till Kommando-,

expeditionen nedsättas frän dess nuvarande belopp 4,250 till 750 kronor.

Förvaltningen af Sjöärendena.

4 Under enahanda förutsättning skulle, da. från detta anslag afföies till anslaget

för Aflöning till Flottans kårer och stater 5,650 kronor, anslaget till Förvaltningen

af Sjöärendena från dess nu varande belopp 34,050 kronor nedsättas till 28,400 kronoi.

5. I öfrigt och då frågan om Förvaltningens af Sjöärendena ombildning ar beroende

på pröfning åt det förslag, som af löneregleringskomitén kan i afseende a

detta embetsverk varda framstäldt, torde till Riksdagen böra hemställas att dyrtidstillägg

till enahanda belopp, som för innevarande år varit anvisadt till Förvaltningens

ai Sjöärendena embete- och tjensteman eller 5,060 kronor, jemväl föi ai 18 f 7 måtte

opaginerad Kontrollera mot PDF

1

Bil. N:o 4 b till Kongl. M(tj:tx Nåd. Prof'' N:o 1, om Statsverket H76.

uppföras på extra stat att utgå på enahanda sätt, som sistlidne år, eller i öfverensstämmelse

med den fördelning som i bilagan till detta protokoll Lutt. L angifves.

Sjökrigsskolan.

6. Uti eu af chefen för Sjökrigsskolan med förord ingifven skrift hafva samtlige

lärarne vid nämda skola, bland annat, anhållit:

att lärare vid Sjökrigsskolan måtte tillerkännas rätt att vid öfvergång till elementarläroverk

få, för uppflyttning i högre lönegrad vid sistn landa läroverk, räkna

sig tillgodo den tid lian vid Sjökrigsskolan tjenstgjort;

att, då hela sjökrigsskolan, med undantag af första klassen, till alla de delar,

der jemförelse kunde ifrågakomma, fullt motsvarade den afdelning af ett på reallinien

fullständigt elementarläroverk, uti hvilken undervisningen bestrides af lektorer, dem

måtte beviljas en ersättning för arbete i skolans tjenst, som i förhållande till undervisningstiden

motsvarade den, som nämde lärare åtnjöte i lägsta lönegraden; samt

att lärarne i de icke militära ämnena vid sjökrigsskolan måtte i likhet med

samtlige lärare vid rikets elementarläroverk, beviljas ett ålderstillägg för hvart femte

år i 20 års tid, utgående med 20 procent af det lönebelopp, som tillkomma hvarje

undervisningsämne, äfvensom att dylikt ålderstillägg måtte tillfalla hvarje sådan

lärare, som nu är anstäld vid skolan, räknadt från början af det kalenderår, som

följt på det år, då han tillträdt sin befattning såsom ordinarie lärare vid sjökrigsskolan.

Såsom skäl för sin begäran att vid öfvergång till elementarläroverk få räkna

sig till godo den tid de vid sjökrigsskolan tjenstgjort anföra lärarne, att eu sådan

rättighet redan medgifvits lärare, som tjenstgöra vid enskilda elementarläroverk; och

då sistuämdo lärare för vinnande af en sådan rättighet äro skyldige att underkasta

sig enahanda kompetensvilkor, som äro eller blifva faststälda för befordran till lektor

vid statens elementarläroverk, men sådana vilkor icke för närvarande äro anbefalla

för vinnande af anställning vid sjökrigsskolan, hemställa lärarne, att enahanda föreskrifter

jemväl måtte meddelas i afseende å kompetensfbrdringarne för anställning vid

sistnämd» skola såsom lärare i de icke militära ämnena. — Då, på sätt sålunda äfven

uti den ingifva skriften blifvit framhållet, den begärda förmånen måste blifva beroende

af strängare kompetensvilkor, men frågan härom torde böra pröfvas i sammanhang

med eu omarbetning af gällande stadgar för sjökrigsskolan, anser jag mig för närvarande

icke böra tillstyrka afseende å den gjorda framställningen i denna del.

Deremot synas mig giltiga skäl förefinnas för lärarnes ansökning i hvad den

angår sä väl löneförhöjning i allmänhet som rättighet till tillägg i aflöningen efter

vissa års anställning vid skolan. När sjökrigsskolan upprättades fanns der till en

början blott en klass, hvarför ock lärarnes aflöning kunde bestämmas till ganska ringa

belopp, men sedan skolan blifvit fullständigt utbildad till sina sex klasser, beviljades

vid 1874 års riksdag eu något förbättrad aflöning. Denna löneförhöjning var hufvud
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Bil. N.<> 4 b till Konijt. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Sint märket lH7b.

sakligen att betrakta såsom eu väl behöflig ersättning för ökad uudervisiiingsskyldighet-,

men deremot bär densamma icke varit tillräcklig att lemna sjökrigsskolans lärare

den godtgörelse, som i förhållande till använd tid och arbete bestås innehafvare af

motsvarande befattningar vid elementarläroverken. Det välförtjenta anseende sjökrigsskolan

åtnjuter beror naturligtvis i väsentlig mån på lärarnes nit och duglighet, och

omsorgen om skolans framtid synes mig derför fordra, att missförhållandena beträffande

deras aflöning så vidt möjligt afhjelpa*, i hvithet afseende billigheten lärer fordra,

att de blifva åtminstone likstälda med lektorer i lägsta lönegraden vid elementarläroverken.

Jag har fördenskull uppgjort förslag till aflöningsstat, grundadt derpå,

att lärarne i de icke militära ämnena skulle för en timmes undervisning under hvarje

vecka af hela läsåret från den 1 Oktober till den 1 Maj erhålla 120 kronor och lärarne

i de militära ämnena, hvilka redan åtnjuta lön af staten, 100 kronor för samma

tid samt ett mindre arvode för undervisningen under sjöexpeditionerna. Hvad

angår de ifrågasatta akterst!Raggen anser jag dessa icke böra utgå med vissa procent

af arvodet för hvarje läroämne utan med ett visst belopp för hvarje lärare, som

finnes dertill berättigad.

Jag hemställer alltså, att Eders Kong!. Maj:t behagade af Riksdagen begära:

att, för tillämpning åt'' det förslag till arvodesstat för sjökrigsskolans lärare, hvithet

finnes under litt. M detta protokoll bilagdt, anslaget till sjökrigsskolan måtte förhöjas

med 6,320 kronor eller till 31,040 kronor; samt

att lärare vid sjökrigsskolan i icke militära''ämnen måtte, i likhet med hvad som

är lektorer vid statens elementarläroverk förunnad!, erhålla rätt till arvodestillökning

hvart femte är i tjugu års tid, men endast tillbelopp af 250 kronor hvarje gång, såvida

arvodet för det eller de ämnen, i Indika lian är lärare, uppgår till 1000 kronor eller derutöfver.

Ålder sfi Hägg.

7. 1 de förnyade stater, som af Eders Kong! Maj:t med riksdagen år 1874

faststäldes för mariningeniör- och civilstaterna vid Kong! flottan, ingick äfven bestämmelse

om löntillökning efter vissa års tjenstgöring inom samma grad, utan att

likväl särskilda medel anvisades för sådan löntillökning, hvilken hittills blifvit bestridd

af femte liufvudtitelns allmänna besparingar.

Jemväl lärarne vid skeppsgosseskolan äro, enligt det för samma skola gällande

reglemente, berättigade till älderstillägg och i händelse min härofvau gjorda framställning

om ny stat för sjökrigsskolan bifalles, komma lärarne i de icke militära ämnena

vid samma skola i åtnjutande af enahanda förmån.

Då nu beloppet af dessa älderstillägg, hvilket, på grund af gjorda beräkningar,

kan antagas för 1877 uppgå till högst 21,650 kronor, men såsom vexlande och beroende

af timade förändringar bland personalen, icke kan till minimibeloppet bestämmas, *

tillstyrker jag att hos Riksdagen måtte göras framställning derom, att för beredande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bil. j\:u 4 b till hvHi/l. May. In Bäd. Prop. N:o !, om Statsverket lS7b\

af tillgång till ålderstillägg i enlighet med faststälda stater åt mariningeniörstaten, civilstaten

samt lärare vid sjökrigs- och skeppsgosseskolorna må under titeln »Alderstillägg»

uppföras ett anslag af förslagsanslags natur till belopp af “11,050 kronor.

Flottans nybyggnad och underhåll.

S. Af mistlidne ars riksdag begärde E. K. M:t en förhöjning i detta anslag af

221,955 kronor 18 öre, hvarmed åsyftades att erhålla medel till fyllande af sådana

mindre behof, till hvilka Riksdagen tid efter annan lemnat särskilda anslag, såsom till

maskininventarier, madrasser och möbler å fartygen, sprutor, pumpmaskiner in. m.;

men förklarade sig Riksdagen vilja framgent såsom dittills, särskild! pröfva sådana

behof, som varit medelst extra anslag tillgodosedda, samt beviljade endast på det sätt

Eders Kongl. Maj:ts begäran, att eu tillökning i anslaget af 112,850 kr. anvisades att

utgå för år 1870.

Under åberopande af varfsehefens i Carlskrona anmälan, att anslaget till flottans

nybyggnad och underhåll, äfven med den för innevarande är beviljade tillfälliga

förhöjning, ej lemnade tillgång till vederbörligt underhåll af stationen och dess fartyg

tillhörande ångmaskiner och ångpannor, har nu Förvaltningen af Sjöärenderna gjort framställning

om förhöjning i nämda anslag med tillhopa 162,850 kronor. Då det ligger

särdeles vigt uppå, att den för krigsbruk afsedda materielen, så vidt möjligt är, ständigt

befiunes i tjenstbar! skick, torde det ock vara nödvändigt, att erforderliga medel

för detta ändamåls vinnande varda anvisade, och då Eders Kong!. Maj:t under den

17 sistliden December, uppå Förvaltningens af Sjöärendena och vederbörande varfsmyndigheters

enstämmiga tillstyrkan, funnit sig icke längre böra vägra bifall till f. d. ordinarie

timmermans- och handtverksstaternas förnyade underdåniga ansökning om någon

förhöjning i deras i förhållande till lefnadskostnaderna ringa aftöningsförmåner

samt härigenom eu ökning af arbetskostnaderna å varfven af omkring 30,000 kronor

redan under innevarande år är att emotse, finner jag uti dessa omständigheter full

anledning tillstyrka Eders Kongl. Magt att af Riksdagen begära en tillökning uti i

fråga varande anslag, icke understigande hvad af Förvaltningen af Sjöärendena blifvit

förordadt.

Under åberopande i öfrigt af de på andra ställen framstälda förslag dels om öfverflyttning

till titeln Aflöning till Flottans kårer och stater af de medel, som erfordras

för maskinist- och handtverksstaternas lasta löner och beklädnadsbidrag, dels om uteslutande

ur riksstaten af hela anslaget till båtsmäns förseende med kojer och täcken

utgörande 13,500 kronor, hvars utgifter i sådant fall skulle bestridas af nybyggnadsoch

underhållsanslaget, hemställer jag i öfverensstämmelse med hvad nu blifvit

anfördt, att Eders Kongl. Maj:t behagade af Riksdagen begära en förhöjning i anslaget

till flottans nybyggnad och underhåll, sådant det finnes i riksstaten för år 1876

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bil. No 4 b till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876.

uppfördt, af 1(52,850 kronor, eller för slutsummans jemnande med 162,915,18; och komité

i händelse af bifall härtill och då det belopp, som skulle till titeln Aflöning till

Flottans kårer och stater öfverflyttas, uppgår till 39,960 kronor, det nuvarande ansla
-

get till nybyggnad och underhåll..................................................... kr. 958,044: 82

att höjas med.................................................................................. ,, 122,955: is

eller till ............ kr. 1,081,000: —

Båtsmäns förseende med kojer oeli täcken.

9. Vid 1840—1841 årens riksdag uppfördes å riksstatens 4:de hufvudtitel ett

ärligt anslag af 9.000 rdr b:ko till båtsmannens förseende med kojer och täcken, »från

skyldigheten hvaraf de som hålla båtsmän deremot skulle varda helt och hållet befriade-*,

hvarvid Rikets Ständer dock ansågo de kojer och täcken, som måste åtfölja

hvarje båtsman vid uppfordringen, böra vid den, efter berörda skyldighets öfvertagando

af staten först inträffade uppfordring till Kronans förråd öfverlomnas.

Fiir enahanda ändamål har alltsedan nämnde tidpunkt uppförts 9,000 rdr Icke

eller 13,500 kronor å 5:te hufvudtiteln. Uti Nådig Proposition till 1850--51 årens

riksdag förklarade Kongl. Maj:t väl, att detta anslag icke vidare erfordrades, enär

medel för äudamalet voro under rubriken -Förrådsförstärkning- inberäknade uti

det till Flottans materiel äskade extra statsanslag. Rikets Ständer ansågo likväl anslaget

böra dädanefter såsom dittills uppföras å riksstat såsom ordinarie anslag, »enär

de utgifter, som a extra statsreglering^! anvisas, icke kunna anses af permanent egenskap

samt följaktligen ii ro underkastade betydliga omvexlingar, hvaremot den bär

ifrågavarande utgiften måste utgå jemlik! med rotehållarne om passevolans^! upprättade

kontrakter, hvilkas uppfyllande icke får Äfventyra*, som dock skulle kunna inträffa

derest anslaget blefve af tillfällig natur.»

Då numera kojer och täcken för båtsmannens så väl som för de öfriga sjötruppernas

behof under sjökommendering tillhöra fartygens inventarier och det icke kan vara

lämpligt att ett visst antal kojer och filtar bekostas åt särskilda anslag, under det

att kostnaden för öfriga sådane persedlar bestridas af de medel för hvilka fartygsbyggnaden

utföre*; då underhållet af sängservisen ombord bekostas af anslaget'' till

h lottans nybyggnad och underhåll samt sängservisen / kasernerna dels af sistnämnda

anslag, dels af beklädnadsanslagen; då i följd häraf hufvudsakligen icke annan anvisning

på ifrågavarande anslag på senare tider skett, än för de jernsängar, hvarmed

båtsmaiiskasernerna under senare åren blifvit försedde i stället för de mindre .ändamålsenliga

knut använda kojerna, utan de utgifter, för hvilkas bestridande anslaget

till båtsmäns förseende med kojer och täcken varit afsedt, till största delen utgått af

anslaget till Flottans nybyggnad och underhåll, så torde skäl saknas att fortfarande

bibehålla detta anslag under särskild titel, utan hemställer jag, att framställning till

Riksdagen måtte ske derom, att. under förutsättning af bifall till det i näst föregående

opaginerad Kontrollera mot PDF

3

Bil. N:o 4 b till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. No 1, om. Statsverket 1876.

punkt framstälda förslag, anslaget till båtsmäns förseende med kojer ock täcken,

13,500 kronor, må ur riksstaten uteslutas.

Båtsmäns beklädnad.

10. Då Kronan öfvertog bestyret med båtsmännens beklädnad anvisades till en

början 28,000 rdr b:ko eller 42,000 kronor årligen till bestridande af kronans andel i

kostnaderna härför. Detta anslag höjdes vid 1850—51 årens riksdag till 63,000 kronor.

Vid 1856—58 årens riksdag tillökades anslaget ytterligare med 11,505 kronor,

hvilket belopp tillädes såsom vederlag för den minskning i heklädnadsafgiften, som,

med 5 rdr för hvarje rusthåll, beviljades båtsmansindelningen i Blekinge och södra

Möre härad i Kalmar län till bidrag i rustningsbestyret. Vid 1862—63 årens riksdag

höjdes anslaget till 88,200 kronor och vid 1865—66 årens riksdag, sedan Kronan

öfver tagit bestyret jemväl med anskaffningen af båtsmännens kappsäckar och de så

kallade småpersedlarne med ytterligare 50,000 kronor eller till 138,200 kronor, och

har sedermera bibehållits vid detta belopp såsom »förslagsanslag, högst», att i

mån af behof användas allt efter som rust- och rotehållare ingått på öfverenskommelse

om beklädnadsbestyrets öfvertagande af Kronan.

Då nu utgifterna å detta anslag komma att minskas genom den vakanssättning,

som i enlighet med Kongl. Brefvet den 10 Maj 1872 medgifvits rusthållare i Blekinge

och Södra Möre, under det att för den trupp som med riksdagens begifvande uppsattes

med ungefärligen 1 man för hvart tredje vakant båtsmansnummer äfvenledes erfordras

medel för beklädnad, för hvars anskaffande anslaget till beklädnad åt matroser

och skeppsgossar tills vidare anlitats, och detta åter kunnat ega rum endast så

länge en del nummer inom matroskompanierna varit vakanta, hvilket antagligen inom

innevarande års utgång kommer att upphöra, så synes mig beklädnaden för den trupp

som uppsattes i stället för ifrågavarande båtsmän äfvenledes böra utgå af de medel

som äro afsedda till båtsmännens beklädande.

Jag för på grund häraf hemställa, att Eders Kongl. Majå behagade begära Riksdagens

medgifvande att kostnaden för beklädnaden för det manskap, som uppsattes i

stället för de till följd af Nådiga brefvet den 10 Maj 1872 vakanta båtsmansnummer

i Blekinge och Södra Möre härad i Kalmar län, må få utgå af anslaget till båtsmäns

beklädnad, som dertill lemnar tillgång.

Beklädnad åt matroser oeli skeppsgossar.

11. Med afseende å inträffad stegring i kostnaden för beklädnadens anskaffning

och underhåll, äfvensom för beredande af tillfälle ej mindre att förhöja det till matroser

och jungmän utgående beklädnadsbidrag, än ock att öka antalet skeppsgossar, behagade

Eders Kongl. Maj:t till sistlidne års Riksdag göra framställning om förhöjning

i detta anslag med 33,835 kronor 40 öre, hvilket belopp jemväl al Riksdagen bevilja
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bil. N-.o 4 b till Kongl. Maj.ts Nåd. Vrop. No 1, om Statsverket 1876.

des, men anvisades å extra stat. Då enahanda skal, som föranledde denna framställning

fortfarande qvarstå, hemställer jag att Eders Kong!. Maja behagade jemväl till

denna Riksdag göra framställning om förhöjning nti ifrågavarande anslag med berörda

belopp, 33,835 kronor 40 öre, hvarigenom samma anslag, i gällande riksstat uppfördt

med 55,164 kronor 60 öre, skulle komma att uppgå till 89,000 kronor.

Skeppsgosseskolan.

12. I öfverensstämmelse med hvad här ofvan i sammanhang med löneregleringsförslaget

är vordet hemstäldt, tillstyrker jag att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå

Riksdagen, att det från anslaget till aflöning till Flottans kårer och stater alförda, för

tillämpning af den detta protokoll under litt. till N. bilagde förnyade lönestat för rektor

och lärare vid Skeppsgosseskolan till 5,280 kronor upptagna belopp, må under rubriken

Diverse anslag uppföras i Riksstaten såsom ett särskildt anslag, under titel »Skeppsgosseskolan».

Xatimiunderliåll.

13. Under åberopande af hvad här ofvan i sammanhang med löneregleringsförslaget

blifvit yttradt angående rättighet för Flottans maskinist- och handtverksstater till åtnjutande

af portion in natura, hemställer jag i underdånighet att af Riksdagen måtte

begäras eu förhöjning i anslaget till naturauuderhållet med ett belopp motsvarande

beräknad portionskostnad för:

37 maskinistunderofficerare cell 8 handtverksunderofficerare för 270 dagar, å 55 öre

pr dag, hvardera, eller............................... .................. kr. 6,682: so

hvarförutom och då ifrågavarande anslag, i anseende till stegrade pris

å proviantartiklar befunnits otillräkligt, eu förhöjning deri i

(ifrigt af............................................................................... » 9,767: so

torde böra äskas, så att, då anslagets nuvarande belopp är ................< 436,000: —

detsamma höjes till.........................................................................kr. 452,450: —

eller med 16,450 kronor.

Spainnålsupphandliiigs- och bagerikostnader.

14. Detta anslag är till hufvudsakligaste del afsedt för aflöning åt den vid

bageri- och qvarninrättningarna anstälde personal. Då emellertid såväl bröd som öfrig

proviant, som från magasinsinrättningen utlemnas, dels vid proviantering af fartyg

Bih. till Piksd. Prat. 1876. 1 Sami. 1 Afd. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bil. No 4 b till Kongl. Naj-.ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1876.

dels till naturauuderhållet vid stationerna, bör till dela värdet betalas af anslaget till

naturaunderhåll, som bekostar både brödet och provianten och således äfven kostnaden

lhi- målningen af spanmålen och mjölets förvandlande till bröd, så torde den aflöning,

hvilken f. n. bestrides af anslaget till spanmålsupphandlings- och bagerikostnader, höra

bekostas af magasins!örrådet såsom förhållandet nu är med t ex. aflöningen till de vid

magasinet anstälde mätare och drängar, och detta godtgöras af anslaget till naturaunderhåll.

Vid sådant förhållande hemställer jag, att derest, på sätt jag ofvan föreslagit’

anslaget till naturaunderhåll varder med förutsatt belopp förhöjdt, anslagstiteln »spanmålsupphandlings-

och bagerikostnader» må ur riksstaten uteslutas.

Skrifmaterialier oeli expenser, ved för eliefens för Flottans militärpersonal

expedition.

15. Uppå chefens för Flottan militärpersonal i underdånighet gjorda anhållan om

ärligt anslag till skrifmaterialier och expenser för hans expedition, liar Eders Kong:

Mnj:t behagat anvisa ett belopp af 2,000 kronor, att för 187(1 utgå af hufvudtitelns

allmänna besparingar. Dä emellertid för detta ändamål erforderliga, medel för framtiden

lärer böra i riksstat uppföras, hemställer jag i underdånighet, att af Riksdagen

måtte begäras ett .ärligt anslag, som torde upptagas till 2,500 kronor, till skrifmaterialier

och expenser, ved in. in. åt chefens för Flottans militärpersonal expedition,

samt att detta anslag, i likhet med andra dylika, måtte å hufvudtiteln uppföras såsom

förslagsanslag.

Lots- och fyriurättiiingen med lifräddiiiiigsaiistalterna.

1(1. i afseende a detta anslag torde jag få erinra derom, att sedan Lotsstyrelsen

i underdåniga skrivelser den 22 September och 22 December sistlidna år inkommit

med anmälan, att Styrelsen icke sago sig i stånd att med det belopp, som under 1870

vore anvisadt till Lots- och fyrinrättningen med lifriiddningsväsendet fortfarande vidmakthålla

dessa anstalter i det skick, som motsvarade på. en gång sjöfartens rättmätiga

fordringar samt lots- och fyrpersonalens billiga anspråk på ersättning för tid och

arbete under stigande leinadskostnader, föreslagit att till åstadkommande af jemnvigt

emellan de för samma anstalter afsedda inkomster och nödiga utgifter, fyr- och båkafgift

erna för den utrikes sjöfarten måtte förhöjas och dylika utgifter i viss män åläggas

den inrikes sjöfarten, så behagade Eders Kongl. Maja, vid föredragning häraf

den 31 samma månad, anbefalla Kongl. Kommers-Kollegium och (xeneral-tullstyrelsen

att, efter det handels- och sjöfartsnämnden i Stockholm samt handelsföreningarne i

vissa uppgifna städer blifvit börda, inom utsatt tid inkomma med gemensamt underdånigt

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bil. N:0 4 b till Kolt;//. Maj:te Nätt. Prof. N:<> 1. om Statsverket 1876.

utlåtande i fråga om det sålunda väckta förslaget angående förändring i föreskrifterna

om fyr- och båkafgiftens utgörande.

'' Ehuru sålunda, enligt hvad Lote-styrelsen anfört, utgifterna för Lots- och iyriurättningeu

icke kunna med vidmakthållande af dervid förenade sakerhetsanstalters

tidsenlighet inskränkas inom det belopp, hvartill inkomsttiteln Fyr- och Båkmedel beräknats.

men den grundsatsen val icke bör frånträda» att sjöfarten skall bekosta de

för densamma erforderliga säkerlietsanstalter, deruti inberåknad tillgång a pa-litliga

lotsar, och under sådana förhållanden flen erforderliga jemnvigteu mellan inkomster

och utgifter torde böra sökas dels i höjda fyr- och båkafgifter för den utrikes sjöfarten

och i sådan afgift» läggande i viss män på den inrikes sjöfarten, dels i minskade

direkta utgifter för iotsningens upprätthållande genom höjda Eltaxor, — på samma

gång dock lotspligtigheteu minskas, såsom enda utvägen att komma till insigt om

råtta hehofvet af aflönade lotsar — så saknar jag, i betraktande häraf, och då Eders

Kong!. Maj:t, för den händelse ändrade föreskrifter till fyr- och båkafgiftens höj ande prof vas

bära5 anbefallas, blir i tillfälle att till Lots- och Fyrinrättningens upprätthållande använda

derigenom inflytande medel utöfver de i stat uppförda, anledning till annan hemställan, än

att Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen föreslå att anslaget till lots- och fyrinrättmngavne

med lifräddningsanstalteraa matte upptagas till enahanda belopp, hvartill inkomsten

af iteln Fyr- och Båkmedel beräknats eller 800,000 kronor och följaktligen anslaget

med inberäknande af dold ingående ränta, utföras med 800,460 kronor, dervid jemväl

lärer böra förutsättas att de å inkomsttiteln Fyr- och Båkmedel uppkommande öfverskott

fortfarande må såsom hitintills få användas för de med berörda anslag afsedda

ändamål.

Undervisningsanstalter för sjöfart.

17. Sedan den af Eders Kongl. Maj:t i nåder förordande komité» för afgifvande

af förslag till ordnande af undervisningen vid rikets navigationsskolor den nl sistlidue

December inkommit med underdånigt betänkande i ämnet jemte förslag till reglemente

och stater för inlinda skolor, har Eders Kongl. Magt under den 7 dennes anbefall

Förvaltningen af Sjöärendena och Kommerskollegium att deröfver inkomma med

underdånigt utlåtande, i följd hvaraf detta ärende först sedan ifrågavarande vttian

den inkommit lärer höra blifva föremål för Eders Kongl. Majas slutliga pröfning.

])å emellertid komité» uppgift!t medelsbeholVen för en enligt dess förslag förbättrad

navigationsskoleundervisning till omkring IS.eOO kronor årligen utöfver hvad nu linnes

för sagda skolor anvisadt, och under antagande det en ny organisation hufvudsakligen

efter de föreslagna grunderna pröfvas höra tillämpas först från och med hostterminen

år 1877, hemställer jag underdånigst att, i afvaktan på pröfningen af komiterades

framställning, anslaget tiil undervisningsanstalter för sjöfart må i nästkommande

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bil. J\:<> 4 b till Ko it yl. Mc/:''? Ntbl Pr,.-/:. No- 1, om Stituverlet 187 S.

års statsregleringsförslag upptagas- förslagsvis till 10,000 kronor högre belopp än i

innevarande års stat, eller till 85,800 kronor.

18. I afseende å de i riksstat®!» för innevarande år under femte hufvudtiteln

uppförda anslag, i hvfika ändring icke hlifvit här ofvan föreslagen, finner jag, beträffande

anslagsbeioppen, ej skäl bill annat tillstyrkande, än att för ; en nia adr af hufvudtitelns

slutsumma, förslagsanslaget till skrifmaterialier oi h expenser, ved in. in. för

departementets expeditioner förhöjes från 2,227 kronor 00 öre, till 2,307 kr. 02 öre

eller med 79 kronor 42 öre.

I händelse af bifall till sålunda af mig gjorda framställningar skulle förhöjningen

i de ordinarie anslagen blifva .......................................................................... 253 750

Om härifrån dragas beloppet af de anslag, som föreslagits att ur riks-''

staien uteslutas, nemligen:

Båtsmäns förseende med kojer och täcken...................................... 13,500.

Spanmålsupphandlings- och bagerikostnader ............................10,450. vp 950

kommer verkliga tillökningen att utgöra ............................................... 223.800.

och då detta belopp tillägges nu gällande riksstat» slutsumma ....................4,017,600.

så erhålles det belopp............................................................................4,841 400

hvartill femte hufvudtitelns ordinarie anslag skulle för 1877 uppgå.

19. Uti nu gällande riksstat för femte hufvudtiteln finnes under rubriken »Aflöningsstater»

upptagna anslag till »Båtsmansindelningen» och »Tillskott 1. de till

Båtsmansindelningen i Blekinge län anslagna räntor», hvilka anslag, såsom ej utgående

för tillämpning af aflöningsstater, icke torde böra förekomma under ofvan

stående rubrik, liksom ej heller anslagen till beklädnad under rubriken »Materielen».

Äfven i öfrigt torde anslagstitlarne å hufvudtiteln kunna uppställas lämpligare än

för närvarande är förhållandet. Det synes mig nemligen önskvärd!- att desse anslag

ordnades under sådana rubriker, som genom sitt innehåll vore egnade att lätta öfversigten

åt hufvudtiteln i dess helhet, i hvilkct hänseende anslagen torde höra sammanföras

under följande rubriker: »Departementet och öfverstyrelsen», »Flottans

personal», »blottans materiel», »Diverse anslag» och »Handeln». Under först mumla

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. Nio 4 b till Konf/l. Maj:ta Nåd Prof. N:o J, om Statsverket 1876. 13

rubrik skulle upptagas aflöningsanslag för departementet och öfverstyrelsen; under

rubriken »Flottans personal» hänföras alla anslag till personalens aflöning, beklädnad,

uaturaunderhåll in. in.; under »Flottans materiel» de anslag, som härför blefve

anvisade, samt under rubriken »Diverse anslag» alla för Flottan beviljade anslag,

hvilka icke lämpligen funne sin plats under någon af förestående rubriker. Hvad

beträffar rubriken »Handeln» finnas redan under densamma upptagna de anslag, som

må anses dithörande, hvarför någon förändrad uppställning åt staten i denna del icke

synes mig erforderlig.

I händelse dessa åsigter vinna godkännande, torde nådig framställning göras till

Riksdagen att, vid uppgörande af ny riksstat för inte hufvudtiteln, de ordinarie anslagen

i densamma må upptagas under de rubriker och titlar samt i den ordning,

som finnas angå fila uti det enligt ofvanstående grunder upprättade förslag till uppställning

af hufvudtiteln, hvilket finnes under Lätt, O detta protokoll bifogadt och

hvaruti anslagsbeloppen blifvit utförda i enlighet med hvad jag i det föregående

underdånigst tillstyrkt.

Förutom de förslag i afseende å särskilda eller extra, anslag, som blifvit häi

ofvan framstiilda och hvilka anslag uppgå till 73,600 kronor, anser jag mig höra här

gorå följande förslag beträffande ytterligare erforderliga

Extra anslag.

20. Dockbyggnaden cl gtdcrvcirfvet i Stoclchohn. I öfverensstämmelse med Fdeis

Kor.gl. Maj:ts derom gjorda framställning medgaf sistlidna års Riksdag, att det för

samma år till påbörjande af en dockbyggnad vid galervarfvet i Stockholm anvisade belopp,

115,000 kronor, finge utan dervid förut fästadt vilkor för ändamålet utgå, hvarjemte

Riksdagen beviljade hela det för dockanläggningens vidare utförande erforderliga beloppet,

385,000 kronor, och anvisade deraf på extra stat tor år 1876 150,000 kronor.

Af återstående 235,000 kr. komma, enligt hvad varfsohefen vid Stockholms station

anmält, 135,000 kronor att under år 1877 blifva erforderliga, i följd hvaraf jag tillstyrker

att framställning måtto till instundande Riksdag ske om anvisande till fortsättande

af dockbyggnaden vid galervarfvet i Stockholm af berörde belopp 135,000

kronor att under 1877 utgå.

21. Sjöh-igssholan. Till uppförande å Skeppsholmen af en ny byggnad för

sjökrigsskolan begärde Eders Ivongl. Maj:t af nästlidna års Riksdag ett anslag af

177,550 kronor, deraf 30,000 att utgå under innevarande är, men denna nådiga framställning

vann icke Riksdagens bifall.

Kadett- och elevantalet vid skolan bär under innevarande år, med afseende å

angelägenheten att hålla officerskåren komplett, ökats till y4, och behofvet af eu

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bil. N:o 4 b till Komjl. Maj ds Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverket, 1876

rymligare lokal framstår numera såsom oafvislig!, derest å ena sidan flottans officerskår

skall kunna hållas fulltalig och å den andra skolan fortfarande åtnjuta det välförtjenta

anseende hon lyckats förvärfva sig så väl inom som utom landet. Att under

närvarande brist på lägenheter i Stockholm eu tjenligare lokal än flen nuvarande

icke skulle kunna förhyras utan särdeles höga hyreskostnader, lärer vara uppenbart,

och jag kan derför icke föreslå någon lämpligare utväg än att söka åvägabringa egen

lokal för skolan. Visserligen hafva undersökningar blifvit gjorda i ändamål att med mindre

kostnad än den sistlidna år uppgillra åstadkomma en lämplig lokal på Skeppsholmen,

hufvudsakligen genom ombyggnad af eu redan befintlig byggnad, i hvilket hänseende

jemväl kostnadsförslag blifvit uppgjordt; men då genom detta förslag, enligt Förvaltningens

af Sjöärendena åsigt, den afsedda fördelen icke skulle vinnas, har mumla

embetsverk tillstyrkt uppförandet af eu byggnad enligt den plan, som låg till grund

för Eders Kong!. Maj:ts ofvan omförmälda nådiga framställning och hemställt att för

ändamålet måtte af Riksdagen begäras ett extra anslag af 180,000 kronor.

Då jag lika med Förvaltningen anser i fråga varande behof höra ånyo bringas

under Riksdagens pröfning och detsamma sannolikt icke torde kunna fyllas med mindre

kostnad ån Förvaltningen beräknat, äfven i den händelse något nytt förslag till frågans

lösning skulle åt Eders Kong!. Maj:t pröfvas ändamålsenligare, hemställer jag

i underdånighet, med åberopande i öfrig! af hvad jag till Statsråds-protokollet den 9

Januari sistlidna år i ämnet yttrade, att Eders Kong!. Maj:t måtte af Riksdagen begära

ett extra anslag af 180,000 kronor att under år 1877 utgå till anskaffande af ny

lokal för sjökkrigsskolan.

22. Artillerimateriel. Under åberopande af Eders Kong!. Maj:ts till 1874 års

Riksdag affåtna förslag i afseende å anskaffning af kanoner och projektiler för Flottans

behof har Förvaltningen af Sjöärendena, för att kunna fortsätta sådan anskaffning

enligt förut antagen plan samt tillika bereda tillgång på handvapen, underdånigst

hemställt att för artillerimateriel och handvapen med tillbehör mätte för år 1877

begäras ett extra anslag af 1,000,000 kronor.

Såsom af nedanstående tabell visar sig erfordras för nu befintlig eller till byggnad

anbefald fartygsmateriel äfvensom för sjöfästningarna, utöfver redan tillgänglige,

ett antal af 0 stycken 9,24 tums kanoner till ett värde af 240,000 kronor samt

projektiler till ett värde af 510,196 kronor, med beräkning, i afseende å de sistnämda,

af 000 stycken för de större pjeserna ombord och 200 stycken för sådana å sjöfästningarne

samt 400 stycken för de lättare pjeserna om hord och 300 stycken för dem

ä fästningarne, allt per kanon — ett antal, som dock understiger hvad enligt gällande

bestämmelser bör finnas. Det vore visserligen ömkligt att anskaffningen af materiel

kunde fortgå i den skala Förvaltningen nu föreslagit, men i betraktande af de stora

anslag som behöfva» för fartygsmateriel anser jag mig icke böra göra framställning

om äskande af högre belopp för år 1877 till anskaffning af kanoner och projektiler

än 500,000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 b till Kong! Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876.

15

Tabell.

B

b o f v

e t

Sålunda

Kostnad

per

stycke.

Kronor.

i

För fartyg

färdiga el- ler anbe- falda att

byggas.

Föi-

sjö fäst- ningarna

vid Carls- krona.

Summa,

färdiga

eller be- stälda.

T reserv.

Brist.

Kostnad för }

bristens fyl- lande.

i Kanoner 9,24 tums......

5

15

20

14*)

6

40,000

240,000

» 8,08

))

15

9

24

35

ii

« Ö,G3

» ......

14

8

22

33

ii

» 4,1

))

20

10

30

40

10

Projektiler 9,24

kulör...

1,500

3,000

4,500

800

3,700

120

444,000

» 8,0 8

»

3,000

900

3,900

5,100

1,200

77

j

» 8,08

granater

1,500

900

2,400

2,500

100

67

1

» 5,0 3

kulor...

1,400

800

2,200

1,599

601

36

21,636

» 5, G 3

granater

2,800

800

3,600

3,580

20

28

560

" 4,1

»

8,000

3,000

11,000

6,000

5,000

10

50,000

Summa för bristens fyllande i£rojekliler kr- 516,196

'' /Kanoner » 240,000

Förtom ofvannämda 500,000 kronor till kanoner och projektiler anser jag 00,000

kronor erfordras till ytterligare anskaffning af kulsprutor. Den inhemska firman Palmcrantz

& Winhorg, hos hvilken 62 stycken kulsprutor blifvit för flottans behof tillverkade

med samma kaliber som Remingtongevären, har nu konstruerat en kulspruta

hvars kaliber är 1 verktum och kan med sina 4 pipor aflossa omkring 1,1)00 skott i

minuten. Projektilerna till denna kulspruta hafva vid anstälda försök visat sig med

lätthet genomborra 1verktums jernplåt och då de hafva den vigt, att de kunna

språngladdas, synes dessa vapen, under de förhållanden hvarunder flottan bör komma

att uppträda, blifva af stor betydelse. Om de anstälda profskjutningarna med denna

kulspruta bär rapport ännu icke inkommit, men af hvad derom erfarits finner jag mig

höra förorda detta vapens antagande för flottans behof.

1 följd af det sålunda anförda skulle för anskaffning af artillerimateriel för

flottan under år 1877 erfordras tillhopa 560,000 kronor; och hemställer jag för den

skull underdånigst att nådig framställning till Riksdagen om summans anvisande

måtte aflåtas.

* Två icke bestrida, men medel tiil desamma anvisade.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bil. N:o 4 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

v.). MintnaS, ici. beckui, med anledning ai uppställd Råga oui ausKaffande för

Sverige och Norge gemensamt af »torpedos» utaf Fabriksfirman Whiteheads & C:o i

Fiume uppfinning, Förvaltningen åt Sjöärendena, enligt den 21 Maj nastlidne år erhållen

Nådig föreskrift, med bemälde firma afslutat kontrakt om leverans för Svensk

åkning af eu normaltorpedo jemte 2:> torpedos af förbättrad konstruktion, så har,

på grund af samma kontrakt, den förra redan blifvit inköpt och betald med 5,000

pund sterling, hvaraf på Sveriges andel belöpt ................... pounds sterling 2,500:

äfvensom leverans af de öfriga 25 torpedos aftald att ega

rum inom viss utsatt tid, emot ett pris af 400 pounds sterling

för hvardera, hvilket pris dock skulle ökas med pund

sterling 50 för hvar och en af dom hvars hastighet kunde

uppbringas till 20 knop, hvarigenom kostnaden för dessa

25 torpedos, inberäknadt premien för ökad hastighet,

uppgår till......... ............................................._11,2;>0:

Summa pounds sterling 13,750: —

motsvarande, efter kurs af 18 kronor per pund sterling, kronor 247,500 hvartill komma

åtskilliga kostnader för aptering, tillbehör m. in., som enligt det upprättade kontraktet

skola särskild! ersättas, äfvensom hemforsling af den beställda miuma^eriolen, hvilka

kostnader sammanlagdt beräknas till omkring 42,500 kronor, då alltså hela kostnaden

uppgår till ungefärligen 290,000 kronor. Med anmälan härom, har förvaltningen af

Sjöärerdena hemställt att, alldenstund 90,000 kronor af det anslag, som sist församlade

Riksdag äskades och beviljades till minmateriel, kunde afses till förberörda ändmål,

skillnaden emellan nämnda belopp och ofvan beräknade kostnad 29o,000 kronor, eller

200,000 kronor, måtte af Riksdagen äskas för anskaffning af minmateriel.

Vid inköpet i förening med Norge af normaltorpedon har Sverige jemväl förvärfvat

rättighet att inom riket tillverka Whiteheads torpedos, och dä dessa

utan tvifvel komma att visa sig såsom synnerligen kraftiga vapen emot anfall på belastade

platser, hvarföre så vid Fredriksborg som Kungsholmen torde böra förses med

erforderliga apparater för afskjutande! af ifrågavarande torpedos, anser jag mig böra

föreslå, att ett belopp motsvarande kostnaden för ett fullständigt ställ al skjutningsapparater,

eller omkring 30,000 kronor, begäres utöfver förenämd:: utaf Förvaltningen

upptagna 200,000 kronor.

På grund af hvad sålunda anförts hemställer jag, att eu summa af 230,000

kronor måtte för år 1877 af Riksdagen begäras till minmateriel

24. Partygs-materiel. Sedan vid Motala mekaniska verkstads aidelning i Gliteborg

nybyggnad utförts af en obepansrad kanonbåt, Blenda, hvilken under nastlidne

Maj månad levererats och derefter blifvit under sommarens öfningar pröfvad, tillsattes

en kommission med uppdrag att, efter ytterligare anställda försök dermed, inkomma

med yttrande, huruvida fartyg, byggda i hufvudsaklig öfverensstämmelse med nämnde

kanonbåt, ansåges kunna motsvara flottans behof af fartyg utaf denna cert, hvilkas

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 b. till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. JV:o 1, om Statsverket 1876. 17

utmärkande egenskaper borde vara artilleristyrka, fart och sjoduglighet samt, om detta

befunnes vara händelsen, att föreslå de detaljförändringar, som lämpligen borde iakttagas

vid byggande framdeles af fartyg utaf detta slag.

Uti, med anledning häraf, den 14 sistlidne September afgifven rapport yttrade

kommissionen:

att de anställa försöken gifvit vid handen, att fartyg byggda i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med ifrågavarande kanonbåt kunna anses motsvara flottans behof af

fartyg utaf denna cert;

att, ehuru fartyget förer sina kanoner väl, tillräckliga försök icke kunnat verkställas

för att derpå grunda eu bestämd öfvertygelse om dess artilleristyrka, enär

rekyl-hämmaren till i),24 tums kanonen sprang under skjutningen med denna;

att, under gång med tartyget it uppmätt distans, dess fart varit i medeltal 11,47

knop, ehuru fartygets botten var ganska oren; och att kanonbåtens sjögående egenskaper

befunnits göda;

hvarjemte kommissionen föreslog vissa detaljförändringar vid maskineriet, luckorna

till tornet in. in

Med iakttagande al sålunda gjorda anmärkningar uppgjordes en ny konstruktionsritning

till fartyg af denna cert, hvarefter liders Kong!. Magt under deri 7 innevarande

manad behagat anbefalla infordrande af anbud å byggandet af tre kanonbåtar

i öfverensstämmelse med sistnämnda ritning.

Under den 15 sistlidne Maj erhöll Ölverdirektören vid Mariningeniör,staten nådig

befallning att afresa till Lågland och Frankrike för att derstädes, bland annat, söka

anskaffa uppgifter och ritningar rörande sådana, för vårt sjöförsvarsbehof lämpliga

fartyg, hvilkas utmärkande egenskaper vore dels fart i förening med duglighet för

minstrid, dels passiv motstandsförmåga, i förening med fart och duglighet såsom ram;

och aflemnade Öfverdirektören, vid hemkomsten, två ställ ritningar med tillhörande

specifikationer a hvartdera slaget fartyg, hvilka sedermera underkastats sorgfällig

pröfning af sakkunniga personer, dervid, beträffande förslagen till minfartyy, de erhållna

ritningarna, i hvad angick fartygens fart, ansågos icke fullt tillfredsställande,

hvarföre kaptenen vid Kong!. Flottan Ekermann beordrades afresa till England, för

att. med den mekaniska verkstadsfirma, hvilken lemna t det såsom fördelaktigast befinna

förslaget, öfverenskomma om åtskilliga ändringar, hvarigenom fartygets luder

och maskinkraft och sålunda äfven dess fart kunde blifva lika med, om icke öfverträffa

kanonbåten Blendas. \ id hemkomsten aflemnade bemälde kapten,1 i följd häraf,

ny ritning med tillhörande specifikation, enligt hvilken fartyget komme att göra eu

fart af 13 knop och kunna färdigbyggas till ett beräknadt pris af omkring 530,000

kronor, tovpedo-utskjutuingsapparaten deruti ej inberäknad. Sedan denna ritning

biff v it al Öfverdirektören vid Mariningcniörstateu ytterligare granskad, liar Eders

Kong]. Maj:t den 22 uästlidue December anbefalt Förvaltningen af Sjöärendena att

infordra anbud a ett dylikt fartygs byggande.

Bill. till Riksd. Prof IS] ti. / Sami L A yl. ;j

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bil. No 4 b. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876.

Vidkommande åter de afgifna förslagen till ramfartyg, hafva dessa uppgjorts

del ena af firman Napier i Glasgow och det andra vid Forges et Chantiers i Havre,

och åro till de hufvudsakliga dimensionerna m. m., äfvensom i (ifrigt, hvarandra ternligen

lika, på sätt följande uppgifter utvisa:

det Engelska:

det Franska:

största längd..................

dito bredd .......................

medeldjupgående..............

deplacement ....................

sido- j midskepps .........

pansar iföl’ och akter

barbett-pansar..................

däckspansar .....................

bestyckning ....................

256,0 sv. fot.

49,28 »

19,50 »

3,890 tons

lipa dec.-tum

6,84 a

8,56 till 6,84 dec.-tum

2,4 till 1,4 »

|2 st. t» »/, inches

12 d:o 64 pounds

256,i sv. fot.

48,.r« »

18,::

3,735 tons

ll,i5 dec.-tum

6,74 »

6,74 »

2,5

|2 st. S,o8 dec. tums kan.

\6 d:o mindre af tillsam''

mans 4 tons vigt.

3,öi K)

133/4 knop

12

3 y, dygn

160 man.

indikerad hästkraft ............... 3,300

fart under proftur................ 12 V, knop

dito under vanliga förhållanden 11''., »

kolförråd .............................. 3 dygn

befäl och bemanning............ 172 man

Äfven dessa förslag hafva underkastats pröfning af sakkunniga personer, Indika

derom yttrat:

att, i afseende å passiv motståndsförmåga, ramfartyget efter, franska förslaget

måste anses öfverlägset det Napierska, emedan det har starkare sidopansar;

att, beträffande fartygets duglighet såsom ram, båda förslagen, Indika innefattade

fartyg af nära nog samma byggnadssätt, dimensioner och tyngd, kunde anses jemngöda;
-

att franska förslaget angifver större fart än det engelska och således häri är

detta senare öfverlägset;

att det Napierska fartyget, såsom hafvande (ifra däck högre öfver vattnet än

det franska, i detta afseende öfverträffär det senare;

att båda fartygen, i fråga om artilleristyrka, kunna anses jemngoda;

att intetdera af förslagen innefattar fartyg speciel! afsedt för minstrid, men att

båda erbjuda samma tillfälle att å fartygen använda så väl stångtorpedos sou) Harveys

torpedos;

att, enligt franska förslaget, fartygets bordläggningsplåt skulle blifva tjockare,

hästkraften och kolförrådet större, byggnadstiden kortare och tiden efter leveransen,

under hvilken leveranten ansvarar för maskineriet, längre än efter det engelska förslaget;
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 b. till Kongl. Maj:ls Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876. 19

åt! båda förslagen innefattade fartygets förseende med två propellrar:

att, ehuru önskvärd!, varit, att lärtyget erhållit större hastighet, än den utlefvad?,

sådant dock, med de föreskrift^ dimensionerna och vilkoren i (ifrigt, svårligen läte

sig gorå och att denna hastighet derföre i de flesta tall fiol anses ti llfi ods ställ a nd e, samt

all prisd för det franska ramfartyget 5,250,000 franc* (a 72 öre — 8,780,000 kronor)

val öfverst igel'' kostnaden för det engelska 206,000 pdst. (ä 18 kr. 8,708,000 kronor) med

omkring 72,000 kronor, men att uti detsamma deremot ingår kostnaden för lavettage

till harbe-ttkanonerna, hvilken icke innefattas i det engelska förslaget:

på grund af Indika förhållanden det slutomdöme uttalats, att det franska förslaget

till ram lintyg är öfverlägset det engelska och att ett fartyg byggdt i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med det förra, bör kunna anses motsvara flottans behof utaf

fartyg af donna cert.

Med anmälan härom och under åberopande i öfrig! af mitt underdåniga memorial

d<*n 10 nästlidne December, hemställer .jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till

Riksdagen göra Nådig fram ställning om beviljande för år 1877 af ett extra anslag åt

2,400,000 kronor till byggande af krigsfartyg.

25. Lokaler för -underbefäls- och förberedande skolorna i Carlskrona. - Tdllnjrftjnad af oxercishmt vid Stockholms stallon och anskaffning af ny pumpmaskin

till ,famla dorkan i Carlskrona. Sedan Eders Kongl. Magt under den 2 sistlidne

Juli behagat fastställa plan för ordnandet af den plats, vid hvilken kasernerna för

sjömanskären

ningen af Sjöärendena i sin underdåniga bär ofvan åberopade skrifvelse af den 14

sistlidne December inkommit med förslag å de kostnader, som vore förenade med ett.

fullständigt ordnande af denna plats.

1 don af byggmästaren vid Carlskrona station uppgjorda plan hörlur ingår en

tillbyggnad af f. d. Befälhafvande Amiralens kanslibyggnad, afsedd att innefatta i

nåd te! partiet af densamma, uppförd i två våningar, kommendant sboställe och expedition,

krigsrätts lokal ro. in. samt i flygelpartierna af byggnaden lektionssalar.

Milis!''reliefen vid stationen bär, vid det förhållande att i byggnaden jemväl ansågs höra

beredas enibetslokaler för chefen för underofticerskåren och chefen för matroser och

uppfordrade båtsmän, äfvensom lokal för eu navigationsskola, anmält, att ytterligare

tillökning deraf erfordrades. Kostnaden för tillbyggnaden enligt förstnämnda förslaget,

både upptagits till 50,000 kronor, men beräknades, med jemväl fästadt afseende å

prisstegring, enligt det senare förslaget till 100,000 kronor, hvartill komme, enligt

båda förslagen, kostnaden för planering, draineriug, staket ro. ro. 30,000 kronor.

Då tillbyggnad af förenämnda kanslihus enligt det senare förslaget syntes vara

behöflig, men arbetet icke torde kunna fullbordas under loppet af året 1877, har

Förvaltningen ansett endast halfva den beräknade summan böra upptagas för nämnda

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bil. N:o 4 b. till Kong!. Mai ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket LSI S.

år urh återstod».’» för det följande, samt fördenskull i underdånighet

paborjandc åt tillbyggnad till f. d.

Riksdagen begaras för ar 1877 ett anslag af 00,000 kronor.

Åberopande mitt den 10 sistlidna December afgifna underdåniga memorial, för

jag. med afseende a angelägenheteu att kunna pa (-tf tidsenligt sätt ordna undervisningen

vid stationerna hvarpå till så stor dol icke blott tjenstdngligheten inom Kong''!.

Hot!ans uiic,eroffieerspersomd utan äfven upprättandet af eu duglig reserv måste bero.

tu.st.yrka

sa måtto kanin''a modifieras att hela den undra våningen afse* till undervisningslokal

o, h den (ifra till endast lokal för krigsrätten samt expeditionsrum för cheferna för

uiideroffieerspersonalen och för sjötrupperna, hvarigenom det ursprungliga kostuadsförslaget

torde kunna, vidblifva» och sålunda hela kostnaden för tillbyggnaden upptagas

till DO,000 kronor samt för planering, distillering, staket m. in. HO,000 kronor eller

tillsammans HO,000 kronor, hvaraf 40,000 kronor komnic att erfordras under år 1X77.

I likhet med hvad under de senaste tvä kreti egt ruin, har Militär,bete» vid

l,1"ttans stat,on 1 Stockholm anmält behofvet af exereishusets på- och tillbyggnad,

!,an,<; <la <lottu. vu,imt °kad styrka genom föreskriften om uy;intagna rekryters

uppfordrande till genomgående af rekrytkurs, under åberopande, af sina förut, i ämnet

afiåtna skrivelser samt de dervid fogade, a nyo öfverlemnade ritningar och kostnadsförslag,

hemstål t. att det första af de utaf honom förordade alternativen, omfattande

tillbyggnaden i sin helhet, måtte godkännas och det enligt samma alternativ erforderlig^

beloppet, 100,100 kronor för ändamålet anvisas. Det af honom vid föregående

tillfällen framstålda andra alternativet upptog för den da erforderliga på- och tillbyggnaden,

denna senare atsedd att inrymma den för öfuingarne behöflig» artillerimaterielen,

ett belopp af 46,970 kronor.

Då exereishusets påbyggnad syntes Förvaltningen icke vara oundgängligen nödvändig,

men väl dess tillbyggnad, för beredande af utrymme för kanoners placering,

men militär chef ens förslag icke upptog huru stor del af nämnde 46,070 kronor afsåg

tillbyggnaden, anmodade, Förvaltningen under den 5 sistlidne Oktober militärchefen

att inkomma med uppgift pa kostnaden för husets tillbyggnad samt tillika hvilka

kanoner vore utsedda att der begagnas. Ehuru den sålunda begärda uppgiften ännu

icke inkommit, har dock Förvaltningen, som ansett sig icke kunna, i afvaktan derpå,

uppskjuta framställningen till Eders Kong]. Maj: t angående de för Flottan behof tiga

anslag, i underdånighet hemställt, att ett extra anslag af 25,000 kronor mätte hos

Riksdagen begäras för exereishusets tillbyggnad för beredande af utrymme till kanoners

placering.

Uti den berättelse, som det aligger chefen för flottans militärpersonal att utgifva

och hvarvid det äfven tillkommer honom att föreslå de åtgärder som lian anser erforderliga

till afhjelpande af brister i undervisningens och öfningarnes befrämjande bär

äfven nämnde chef framhållit det öafvisliga behofvet af ifrågavarande skollokals utvidgning

så att erforderlig artillerimateriel der kunde erhålla plats.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 i

Bil. N:o 4 b. till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

Enligt: livad Förvaltningen af Sjöärendena anmält är den nuvarande piini]»maskineri

uti varfvets vid Carlskrona mest begagnade reparationsdocka, kallad gamla

dockan, hvilken pumpmaskin blifvit nyin satt är 1848, dels af ålder och dels till följd

af dess konstruktion till hållbarheten särdeles opålitlig, Indika olägenheter, oaktadt

tunder senare åren vidtagna ganska dyrbara reparationer derå, icke kunnat afhjelpa».

1 anledning häraf har varf chefen vid stationen på framställning af ingeuiördepartementschefen

föreslagit att ett nytt pumpverk måtte för gamla dockan anskaffas och hos

nästsammau trädande Riksdag framställning göras om anvisande af 40,000 kronor för

ändamålet.

För 1877 skulle sålunda erfordras:

För ordnande af lokal till underbefäls- och förberedande skolorna in. m. i Carlskrona

.................................................................................. kr. 40,000: —

» tillbyggnad af exercislius i Stockholm................................... » 25,000: ■—

» ny pumpmaskin för gamla dockau i Carlskrona .................. » 40,000: —

Summa kronor 105,000: —

För bestridande af kostnader för dessa byggnadsarbeten in. in. skulle emellertid

något särskildt extra anslag ej erfordras, derest nedan omföruiälda på hufvudtiteln

befintliga behållning Unge dertill användas.

På titeln Båtsmäns förseende med kojer och täcken fanns vid 1874 års utgång

eu behållning af ................................................................ kr. 117,087: 29-

hvartill kommer 1875 års anslag............................................ 13,500: —

efter afdrag af utgifterna å samma titel t. o. m. November

1875 .........................................................................12,704: 97.

eller tillsammans kr. 130,692: 26.

A nämnda behållning är visserligen såsom redan bär ofvan är anfördt, auvisadt

till anskaffning af jernsäugar till båtsman skasernen) a ett belopp, som ännu icke är

till siffran kändt, men som icke torde öfverstiga 24,000 kronor, hvarföre behållningen

kan anses uppgå till fullt 105,000 kronor.

Vid det förhållande sålunda, att å ifrågavarande anslag, hvilket jag föreslagit

mätte ur riksstatcn uteslutas, behållningar uppstått till berörda belopp, så hemställer

jag att Eders Kong!. Maj:t ville, i stället för att för ofvan angifva ändamål begära

extra anslag, föreslå Riksdagen att dertill må användas ifrågavarande behållningar,

dock ej till högre belopp än 105,000 kronor.

Eu jemförelse emellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1876 års Riksstat

upptagen och sådan den sålunda af mig nu är föreslagen, utfaller på följande sätt:

1876. 1877.

Ordinarie anslag................. kr. 4,617.600: — 4,841,400: — eller ökning 223,800: —

Extra anslag....................... » 3,154,085: 40. 3,578,600: — » » 424,514: 60.

Summa kr. 7,771,685: 40. 8,420,000: — sålunda ökning 648,314: 60.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bil. N:o 4 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No t, om Statsverket 1876.

Derest hvad lm sålunda föreslagits skulle komma att af Eders Kong!. Magt bifallas

och af Riksdagen gillas, skulle beloppen af samtliga de för 1877 beräknade

anslag för Flottan, fördelade under de för hufvudtiteln föreslagna förändrade rubriker,

och med ^beräkning af det i mitt underdåniga memorial den It) sistlidne December

uppförda värde för båtsmanshåll et, komma att visa sig sålunda:

Departementet och Öfverstyrelse!!:

Ordinarie anslag

Extra d:o

kr. till,200: —

» 7,260: —

Flottans personal:

70,460:

Ordinarie anslag ...........................................«.........

Extra d:o ......................................................

Värdet af Båtsmaushållet enligt mitt underd. memo - rial den 10 December 1875 ......................*

Kreditiv för pensionering af Flottans embete- och tjensteman

samt gemenskap (uppfördt å 9:de H.T.)

» 2,005,637: 08.

» 66,340: -

» 612,459: 21.

* 2,797,437: 19.

Flottans materiel:

Ordinarie anslag ................................................. » 1,081,000: —

Extra d:0 ......................................... » ~. 4,586,000: —

Diverse, anslag- » 805,302: <12.

Summa kr. 8,259,199: 21.

Öfvertalige civile tjensteman öfverflyttande på alhnäima indragningsstaten.

Enär vid den reglering af Kong!. Flottans civilstat, som på Eders Kong!.

Maj:ts förslag godkändes af 1874 års Riksdag, icke kunde afgöras hvilka eller huru

många af då varande embete- och tjensteman komme att på den nya staten ingå och

hvilka som blefve öfvertalige, nredgaf Riksdagen att de belopp, som kunde erfordras

för aflöning- till desse sistnämnde, skulle från och med år 1875 få utgå af tillgängliga

medel å femte hufvudtiteln, intilldess, efter det sig visat, hvilka af tjensteman nen

komme att på den nya staten ingå, aunorlunda kunde vara af Kongl. Maj:t med Riksdagen

bestämdt. Sedan denna civilstats nya organisation med sistnämnda års ingång

blifvit genomförd, hemställer jag nu i underdånighet att nedan onrförmälda i den äldre

staten upptagne embete- och tjensteman, som dervid blefvo öfvertalige, måtte uppföras

å allmänna indragningsstaten till åtnjutande af de aflöningsförmåner, som enligt stat

och förordnanden varit dem tillförsäkrade, nemligen:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o

1, om Statsverket 1870

23

Nuvarande

Lön.

Inqvar-

terings-

Summa.

Öfverkommissarien Anders Kristian Gasslander ........

4,500: —

penningar.

3G0: -

4,8(50

—

Varfskommissarien Johan Otto Lennian......................

3,000:

96: —

a,096

—

Förvaltaren Jakob August Brusquini........................

2,00<>: —

74: —

2,072

—

Registrator!! Frans August Månsson ........................

1,500: —

74: —

1,572

—

Kammarskrifvaren Berndt Ho/mer..............................

SOU: —

36: —

836

Kanslisten Gustaf Adolf Möller sten..........................

800: —

45: —

845

mod skyldighet för eu hvar af dem att, derest han erhåller annan allmän tjenst hvarmed

lön å stat Er förenad, vidkännas ett emot samma lön svarande afdrag af det

aflöniugsbelopp, han uppbär å indragningsstaten.

Pensioneringar.

Beträffande pensioneringen af Flottans embets- och tjensteman samt betjente

äfvensom gemenskap, torde jag få i underdånighet erinra, hurusom Eders Kong!.

Maj:t under den 18 December 1874 anhefalde tillsättande af en komité med uppdrag

dels att tillse om och på hvad sätt pensioneringen af officerare in. fl. lämpligen

kunde skiljas från pensioneringen af Flottans och Lotsverkets gemenskap, samt, i händelse

sådan fördelning funnes ändamålsenlig, efter utredning af kassans tillgångar och

sättet för deras tillkomst särskild! hvad änginge pensionsfonden och särskild! gratial sfonden

framställa förslag till dessa fonders fördelning emellan de båda klasserna af

pensioustagare, dels oek yttra sig i hvad mån förbättrad pensionering af samtlig»!

pensionsberättigade lämpligen borde ifrågakomma.

Denna komité har, enligt hvad mig är bekant, utsluta! sina arbeten, ehuru dess

betänkande och förslag ännu icke inkommit. Det torde emellertid vara af vigt att, pa

sätt jag så väl i mitt underdåniga memorial den 10 December 1875 angående sjöförsvarets

ordnande, som här ofvan i förslaget till lönereglering antydt, frågan om

eu förbättrad pensionering af Flottans personal redan vid instundande Riksdag blir

föremål för pröfning; och ehuru denna fråga icke lärer på ett tillfredsställande sätt

kunna lösas, utan att de af Riksdagen hittills för ändamålet beviljade kreditiv framdeles

något ekas, hemställer jag likväl det Eders Kongl. Maja, — i afvaktan på

det förslag, som efter pröfning af förenämnde pensionskomités betänkande kan i detta

hänseende blifva för Riksdagen framlagt, — nu behagade göra framställning om anvisande

af nedan nämnda kreditiv att förslagsvis upptagas till enahanda belopp, som

under senare åren, nemligen:

för att fortfarande ej mindre sätta amiralitetskrigsmans-kassan i tillfälle att till

de Flottans embets- cell tjensteman samt betjente, som söka afsked, genast utgifva,

pensioner enligt de för kassan nu gällande pensioneringsgrunder, än äfven utgöra tillgång

för dem tillförsäkrade fyllnadspensioners utbetalande kronor 73,000;

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bil. N:o 4 b till Kongl. Maj tis Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

samt för upprätthållande af den Flottans afskedade gemenskap förunnade förbättrade

pensionering kronor 40,000;

med rättighet för direktionen (ifver nämnde kassa, att ;1 dessa, kreditiv under

loppet åt år 1877 lyfta hvad som för omförmälda behof bäfver erforderligt.

Uppå tillstyrkan af Statsrådets öfriga ledamöter, behagade

Kongl. Ma.j:t till alla delar i nåder bifalla, hvad nu i afseende ä

regleringen af utgifterna under riksstatens" femte hufvvidtitel och

i lifligt för sjöförsvarets behof blifvit af Departementschefen i

underdånighet hemstäldt; och skulle utdrag af protokollet öfver

hvad Kongl. Maj:t sålunda beslutat, Finansdepartementet meddelas

för att läggas till grund vid författandet af Kongl. Maj:ts

nådiga proposition om statsverkets tillstånd och behof, i hvad

den konnne att afse nämnde hufvudtitel och sjöförsvaret.

In fidem protocolli

L. Th. Neijbrr.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bil. N;o 4 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

25

Underdånie;t Memorial.

o

I öfverensstämmelse med den i mitt underderdåniga memorial den 10 December

nästlidna år uttalade åsigt i fråga om personalens vid Flottan löneförhållanden, anser

jag en af behofvet påkallad allmän lönereglering för Kongl. Flottans kårer och stater

med undantag af mariningeniör- och civilstaterna, som nyligen blifvit ordnade samt af

skeppsgossekåren, i hvars stat ändring icke erfordras, nu böra inför Eders Kongl. Maj:t

anmälas. Fn sådan lönereglering, påkallad redan af billighetsskäl i anseende till de

å ordinarie stat uppförda lönernas ojemnhet, hvarom de under senare åren beviljade

dyrtidstillägg för vissa kårer innebära vitsord, är äfvenledes af vigt för att

på bestämda, riktigt afvägda löner kunna grunda ett ordnadt pensionsväsende. För

att förbereda lösningen af den vigtiga frågan om förändrad pensionering af de under

Sjöförsvarsdepartementet hörande kårer och stater, har Eders Kongl. Maj:t, i nådigt

beslut den 18 December 1874, förordnat en komité. Denna komité har väl ännu ej

afgifvit yttrande i ämnet; men grundad anledning finnes till det antagande att komiténs

betänkande skall inkomma så tidigt, att frågan i de delar den bör underkastas

riksdagens pröfning kan, derest Eders Kongl. Maj:t så finner för godt, vid instundande

riksmöte komma under handläggning, hvarföre jemväl denna fråga nu torde vinna sin

lösning. Under sådant förhållande och då jemväl för Armén en lönereglering nyligen

blifvit genomförd, hvilken redan från början af innevarande år är tillämpad, anhåller

jag att i sammanhang med öfriga statsregleringsfrågor, få underställa Eders Kongl.

Maj.-ts pröfning det förslag till lönereglering för Flottan, för hvithet jag, med åberopande

af detta underdåniga memorial bilagde stater Ditt. A—I, här torde få redogöra.

Flottans personal är afsedd dels till bemanning af fartygsmaterielen dels till

tjenstgöring vid stationerna eller vid andra Flottans inrättningar. För en del af denna

personal tages följaktligen tiden emellan sommaröfningarna icke i anspråk i vidsträcktare

mån, än som kan anses vara en följd af denna personals skyldighet att genast

vara beredd till inställelse i tjenstgöring till sjös eller till lands, då den dertill beordras.

Vid sådant förhållande synes det vara icke blott med billighet och rättvisa utan

Bih. till Rilsd. Prof. 1876. 1 Sami. 1 Afä. 4

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. No 4 b till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876.

äfven med det allmännas fördel öfverensstämmande, att personalen, då den är i tjenstgöring,

åtnjuter sadana allöningsformåner, att den utan ekonomiskt betryck kan egna

sig uteslutande åt sina tjenstegöromål, hvaremot den del af samma personal, hvars

tjensteverksamhet icke för tillfället tages i anspråk, icke heller skäligen bör åtnjuta

större aflöning, än som betingas af behörigt afseende å hans skyldighet att hålla sig

ständigt beredd till den tjenstgöring, som af honom kan komma att fordras. Då nu

den fasta limon för samma grad synes mig böra blifva lika, utan afseende å huruvida^

löntagaren är i verklig tjenstgöring eller icke, har jag ansett den erforderliga

förhöjningen i den i tjenstgöring varande personalens vilkor böra beredas på det sätt,

att, i öfverensstämmelse med hvad inom Armén eger ruin, för Flottans militära kårer,

aflöningen delas i fast lön, som åtnjutes under alla förhållanden, och dagaflöning,

hvilken utgår endast under verklig tjenstgöring, i öfverensstämmelse med de närmare

föreskrifter derom, som kunna komma att af Eders Kongl. Maj:t meddelas. Deremot

äio alla för militära tjenstebefattningar för närvarande anvisade arvoden afsedda att

med den sålunda föreslagna aflöningsregleringens tillämpning indragas.

Ehuru jag sträfvat att bringa lönerna för Flottans militärpersonal i öfverensstämmelse

med de af Eders Kongl. Maj:t med Riksdagen redan godkända löner för

motsvarande grader inom Armén, har dock en fullständig likhet i detta afseende icke

inom alla grader låtit sig med bibehållande af full rättvisa genomföras. Dertill äro

förhållandena inom Armén och Flottan alltför olika. Det beredskap till tjenstgöring,

för hvilket den fasta lönen skall utgöra ersättning, medför nemligen inom

flottan förpligtelse!'' af större vidd än hvad förhållandet är inom Armén. Under

det att den verkliga tjenstgöring, som ålägges löntagarne vid Armén, oftast inskränker

sig till en mera regelmässigt återkommande verksamhet inom regementets eller kårens

förläggningsort, skall den som tillhör Flottan ständigt vara färdig till en tjenstgöring,

som kan pa lång tid aflägsna honom från hans hemvist. Den betydliga rubbning i

hans lefnadsförhallanden, som häraf förorsakas, måste naturligtvis försvåra användandet

på ett för honom enskildt fördelaktigt sätt af den tid, hans ledighet från

aktiv tjenst lemnär honom öfrig, och följaktligen betinga eu högre ersättning för den

tjenstfärdighet, honom är ålagd.

Den fasta lönen för Flottans officerare och underofficerare har jag på sådan

grund ansett böra bestämmas för:

Flaggmän lika med fasta lönen för generaler, eller med ....................... kr. 8,000: .

Kommendörer lika med fasta löner för öfverstar, eller med..................... » 6,000: —

Kommendörkaptener af första klassen 500 kr. högre än för öfverste
löjtnanter

eller med.......................................................................... » 4,500; _

Kommendörkaptener af andra klassen 500 kr. högre än majorer, eller med » 4,000: —

Kaptener af första klassen 200 kr. högre än kaptener af första klassen

vid Armén, eller med ....................................................................... „ gQOO- _

Kaptener af andra klassen 200 kr. högre än kaptener af andra klassen

vid Armén, eller med ..................... ............................................ „ 9 qoq. _

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876. 27

Löjtnanter af första klassen 300 kr. högre än löjtnanter af första klassen vid Armén,

eller med............................................................................................ kr. 1,500: —

Löjtnanter af andra klassen 100 kr. högre än löjtnanter af andra klassen

vid Armén.................................................................................. » 1,000: —

Underlöjtnanter lika med underlöjtnanter vid Armén, eller med.............. » 600: —

Flaggunderofficerare 240 kr. högre än fanjunkare, eller med ............ » 960: —

Andra gradens underofficerare lika med fanjunkare, eller.................... » 720: —

Underofficerskorporaler lika med sergeanter, eller med ...... » 360: —

Hvad dag aflöning en beträffar, är densamma föreslagen till enahanda belopp med

den, som tillkommer motsvarande grader vid Armén, endast med undantag för maskinistunderofficerare

för Indika, med afseende å de särskilda kunskaper deras befattning

erfordrar, denna aflöning ansetts böra förhöjas utöfver hvad för deras vederlikar vid

Armén är bestämdt. Då dagaflöningen hör utgå endast under verklig tjenstgöring och

alla för särskilda militära befattningar afsedda arvoden skulle komma att, i händelse

af bifall till detta löneregleringsförslag, indragas, komme officerare och underofficerare

vid Kongl. Flottans reserv, som blifva inkallade i verklig tjenstgöring, äfven att

få åtnjuta stadgad dagaflöning, hvaremot något dyrtidstillägg i likhet med hvad en

del af dem för närvarande uppbär, under samma förutsättning icke längre torde böra

ifrågasättas.

Befäl och underbefäl vid värfvade arméen bekomma inqvartering till olika belopp.

Eu del af flottans befäl åtnjuter i land likaledes inqvartering in natura under det att

sådan förmån saknas för andra dylika befattningar. För att vinna likhet i förmåner

så väl med hänseende till enahanda befattningar vid de särskilda stationerna, som

med i garnison förlagda officerare och underofficerare af Armén, med hvilka Flottans

vid stationerna och i öfrigt i land tjenstgörande officerare och underofficerare härutinnan

torde vara närmast att jemföra, har jag föreslagit att alla de ständiga befattningarne

i land skola vara förenade med boställe eller ersättning derför enligt den

stat som under Bil. H finnes detta memorial vidfogad.

Den rättighet som är tillerkänd underofficerarne vid Armén att erhålla beklädnad

eller ersättning derför i penningar är en förmån, hvaraf Flottans underofficerare äro i

stort behof. Jag har derföre i förslaget till stater för underofficerskåren samt för

maskinist- och handtverksunderofficerarne uppfört ifrågavarande personal till erhållande

af ett årligt belopp af 150 kronor för hvardera eller enahanda belopp som för sådant

ändamål är till Arméns underofficerare i 1876 års stat anslaget.

Med afseende å rättighet att tillgodonjuta portion in natura eller ersättning derför

i penningar, har jag icke ansett mig böra föreslå annan förändring i nu gällande

förhållanden, än att maskinist- och handtverksunderofficerare, på sätt staterna Ditt.

F och G innehålla, äfven i detta hänseende blifva likstälda med flottans öfriga underofficerare,

hvilka redan åtnjuta eu sådan förmån.

Någon ändring i afseende å organisationen af de särskilda kårer och stater,

som löneregleringen omfattar, bär jag ej ansett erforderlig i vidare män, än att, i

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Bil. N:o 4 b till Kanyl. Muj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket. 1S76.

öfverensstämmelse med hvad i mitt underd. memorial den 10 December sistlidne är

ar yttradt i afseende a hehofvet af ökad tillgång på ordinarie kikare för flottan, i;

läkarestaten upptagits två förste bataljonsläkare utöfver det antal sådana läkare, som i

nu gällandestat är uppfördt, hvarjemte vid Stockholms station en hataljonspredikantsheställning,

som nu uppriittlnilles på förordnande, skulle komma att indragas.

.lag hör här fästa uppmärksamhet derå, att Kong!. Flottans “permanenta reservstat

hvilken icke i likhet med flottans öfrige reservstater är en sluten stat, utan eu stat,

till hvilken officerare vid Kongl. Flottan af kaptens och högre grad öfverflyttas, då

tjenston det tordrar, kan utan olägenhet ställas på indragning under det vilkor att

pensionsväsendet så ordnas, att bestämmelserna om skyldigliet att från tjenston vid

viss ålder afgå kali med följdriktighet tillämpas och dymedelst full tjenstbarhet hos

Kongl. Flottans officerskår upprätthållas. Såsom redan är antydt torde pensioneringsi

rågan under innevarande riksmöte kunna föreläggas Riksdagen, men emellertid och

intilldes en pensionsreglering egt rum. måste rätten att till ifrågavarande stat öfverflytta

officerare i dess fulla utsträckning bibehållas.

för öfrigt liar jag med afseende a förslagen till lönestaterna här endast ansett

mig böra anmärka,

att chefen för flottans militärpersonal, om lian icke uppbär lön såsom flaggman,

är föreslagen att erhålla ett årligt tillägg till fasta lönen af 2,000 kronor, för är

räknadt;

att likaledes öfverkommendaiiten i Carlskrona eller, derest sådan icke'' är förordna(l,

militärchefen derstädes skall såsom bidrag till bestridande af representationskostnader

uppbära ett belopp af 2000 kronor för år räknadt, derest han icke uppbär

lön såsom flaggman;

att rättigheten till inqvarteringsersättning, som för kleresistaten ännu utgår enligt

l''sp>s f''rs inqvarteringsordning, kommer med den nya lönestatens tillämpning att upphöra ;

att regementspastorn i Carlskrona kommer att sjelf fä bekosta embetsrum för

pastorsexpeditionen, för hvars anskaffning han hitintills årligen erhållit godtgörelse.

Såsom vilkor för åtnjutande af den i den föreslagna nya staten upptagna löneförhöjning

bör derjemte iakttagas:

att samtliga flottans läkare skola vara underkastade skyldighet att då så påfördras

tjenstgöra å kronans fartyg; hvarjemte bör stadgas:

att de löntagare, som äro försedda med ovilkorlig fullmakt, skola ega att vid

nu varande aflöningsförmåuer qvarstå så vida de ej sjelfve önska att på ny stat ingå;

att, då det är ett oeftergiflig! vilkor icke blott för vidmakthållande af tjenstd

laglighet hos befäl et. utan äfven, derest med eu förbättrad pensionering den permanenta

reservstaten kommer att upphöra, för åstadkommande af eu duglig reserv

lor regementsofficers- och kaptensgraderna, att hvar och en af befälet vid uppnådd

pensionsålder lemnar plats för yngre kamrater, men denna skyldighet icke åligger

andra, officerare och underofficerare än dem, som efter den 2 September 1873, eller,

hvad maskinist- och handtverksunderoffleerare angår, efter den 27 Augusti 1875 blifvit

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Bil. N:o 4 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876.

utnämnde eller utnämnas till officerare eller underofficerare samt dem som efter förstnämnde

dag befordrats till regementsofficerare eller från lägre till högre regementsofficersgrad,

— hvarje officer och underofficer, som ingår å den nya staten, skall, då han

uppnått den lefnads- och tjenstålder, som berättigar honom till full pension jemte fyllnadspension,

vara förpligtad att ur tjensten afgå, Kongl. Maj:t dock obetaget, att med

den pensionsberättigades medgifvande låta med afskedet anstå, derest och så länge

han pröfvas kunna i tjensten gagna det allmänna.

Beträffande nu medlen för genomförande af den sålunda föreslagna löneregleringen

erfordras för densamma, i enlighet med hvad i den här Inlagde P. M. vidare

utförda beräkning visar, för Flottans samtliga kårer och stater 1,232,000 kronor.

Vid det förhållande att de i Departementets Kommandoexpedition tjenstgörande

officerare äfvensom chefen och de militära ledamöterna samt adjutanten i Förvaltningen

af Sjöärenderna skulle, enligt löneregleringsförslaget, komma att under sin

tjenstgöring uppbära dagaflöning, kunna af de för Kommandoexpeditionen och Förvaltningen

af Sjöärendena uppförda anslag påräknas beloppet af hittills för samtlige

dessa officerare utgående arvoden nemligen

från anslaget till Kommandoexpeditionen ............................................... kr. 3,500: —

från anslaget till Förvaltningen af Sjöärendena ................................. » 5,050: —

tillhopa kr. 9,150: —

Vidare och då maskinist- och handtverksstaterna till kommande fasta löner jemte

beklädnadspenningar ingå i beloppet af den för löneregleringen erforderliga summa,

hör af dessa staters nu varande å anslaget till Flottans nybyggnad och underhåll uppförda

löner, efterflytta» till aflöningsanslaget sä stort belopp, som motsvarar den föreslagna

fasta lönen jemte beklädnadspenningarne, nemligen för maskiniststaten kr. 33,000:

för handtverksstaten ......................................................................... * 6,960:

tillhopa kr. 39,960: —

1 i varemot den ifrågavarande personal tillkommande dagaflöning bör af underbållsanslaget

fortfarande utgå.

Sedan 1872 års Riksdag medgifvit, att de medel, som inflyta för vakanta indeluingsnummer

i Blekinge och Södra Möre härad af Kalmar län finge användas till

förökande af matroskåren eller varf vens arbetsstyrka, på sätt af Kongl. Maj:t kunde

varda bestämdt, så har Eders Kongl. Maj:t, jemlikt Nådigt beslut den 27 Augusti

sistlidne år, förordnat att aflöningen för de i följd af samma Nådiga bref uppsatta

el dåre- och handtvorkskompanierna skola af dessa medel bestridas. Då dessa kompanier

tillhöra Kongl. Flottans personal, hör det belopp af 15,000 kronor, hvartill berörde

vakansafgifter för närvarande uppgå, kunna för löneregleringens genomförande afses.

opaginerad Kontrollera mot PDF

•30 Bil. N:o 4 b. till Kong],. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

■Sålunda angifva tillgångar, sammanlagda med Imfvudanslaget för aflöningarne

till Flottans kårer eller »Aflöningsstaterna vid Flottans stationer», 1,155,454 kronor

utgör 1,279,564 kronor.

Vid det förhållande att rektor och lärare vid Skeppsgosseskolan icke egentligen

tillhöra Flottans kårer och stater, hör från anslaget till Aflöningsstaterna vid Flottans

stationer afföras beloppet af deras aflöning, för att under särskild titel i Riksstaten

upptagas. Detta belopp, hvilket med afseende å den lönereglering, jag för dem är betänkt

att föreslå, bör beräknas till 5,280 kronor, minskar sålunda ofvan angifna tillgångar
Ytterligare

minskas desamma med de för permanenta reservstaten, äfvensom för

öfnga reserv- och indragengsstater afsedda medel, tillsammans enligt hvad ofvan

aberopade P. M. utvisar 233,336 kronor 55 öre.

Om från ofvan angifna tillgångar ..................................... kronor 1,279,564: —

dragés sammanlagda beloppet af dessa båda summor................. » 238,616: 55

utvisar återstoden.......................................................................Tr^r 1,040,947: 45,

det belopp hvarmed dessa tillgångar rätteligen för närvarande böra upptagas.

pa emellertid arvoden till officerare och underofficerare, som tjenstgöra å varfven

vid sjökrigsskolan, vid sjökar teverket samt sjukhuset och magasinsinrättningen i Carlskrona

och vid exercisskolorna, för närvarande utgå af de för dessa inrättningar anvisade,

till Eders Kongl. Maj:ts förfogande stående anslag, samt vid löneregleringens

tillämpning ifrågavarande personal kommer att i stället för arvoden uppbära dagafloning,

lärer denna aflöning tills vidare och in till dess de af reserv- och indragningsstaterna

disponerade medel efter hand blifva tillgängliga, böra utgå af samma anslag,

från Indika dessa arvoden hittills blifvit bestridda.

Enahanda är förhållandet med sjömanskårens dagaflöning, hvilken, då denna

kars manskap tjenstår å varfven, bör bestridas af de anslag som bekosta de arbeten

samma manskap utfor. Anslaget till Flottans nybyggnad och underhåll kommer derigenom

icke att anlitas i vidsträcktare mån än hittills; ty med eldare- och handtverkskompanierna

har varfvet erhållit en arbetsstyrka, som den förut måst förskaffa sig

genom antagning af extra arbetare, hvilkas aflöning helt och hållet utgått af underhallsanslaget,

under det eldare- och handtverkskompaniernas fasta aflöning fortfarande

enligt förevarande löneregleringsförslag skulle utgå af aflöningsanslaget.

Dagaflöningen till det i exercisskolorna intagna manskap bör jemväl på enahanda

sätt tills vidare utgå af anslaget till Flottans öfningar såsom förhållandet för

närvarande är i afseende å arvodena för det vid dessa skolor tjenstgörande befäl och

underbefäl samt aflöningen för der intagne båtsmän.

Då beloppet af dessa dagaflöningar, beräknadt på sätt den åberopade P M

närmare utvisar till ................................................... kronor 124,355: -

tillägges förut angifna tillgångar................................................ » 1,040,947: 45

skulle för löneregleringens genomförande erfordras, att utgå i

den mån de af reserv- och indragningsstaterne disponerade medel

härtill ej lemna tillgång ................................................. » 06,697: 55.

kronor 1,232,000: 00.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Bil. N;o 4 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket ISIS.

Om från ofvannämnde för 1877 erforderlige ..................... kronor 66,697: 55

afdrages beloppet af de för 1876 anvisade dyrtidstillägg, samt

förhöjd aflöning åt extra läkare och stipendiater, hvilka belopp,

i händelse af löneregleringsförslagets antagande, ej erfordras..... » 50,160: —

skulle i sjelfva verket för ändamålet tills vidare erfordras, utöfver

de för 1876 anvisade medel, allenast ............................... » 16,537: 55.

Slutligen bör här anmärkas att i det i riksstaten uppförda anslaget till »Alloningsstaterna

vid Flottans stationer», hvilket här ofvan beräknats såsom tillgängligt för

löneregleringens genomförande, ingår det belopp af 39,807 kronor som anvisats att

under vissa vilkor användas till genomförande af 1873 års organisation.

Stockholm den 10 ''januari 1876.

F. W. von Otter.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 b till K orig]. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876. 33

P. M.

för beräknande af de för löneregleringen erforderliga medel.

Bil.

Litt.

Kronor.

För löneregleringens genomförande erfordras:

för

flottans officerskår: fast lön.............................

... 619,100: —

A

dagaflöning......................

..... 117,120: —

I

inqvartering.......................

..... 22,100: —

H

458,320

__

»

flottans underofficerskår: fast lön.....................

..... 141,600: —

B

beklädnadsersättning .

..... 28,500: -

B

dagaflöning................

14,330: —

I

inqvartering.............

800: —

H

185,230

_

n

flottans sjömanskår: matroskompanierna...........

..... 180,030: —

C

eldare och handtverkskompa-i 56,781: -—

C

nierna..........................

.. ..( 31,888: 50

c

båtsmanskompanierna......

20,784: —

c

289,483

50

»

mariningeniörstaten (oförändrad) .....................

—

62,780

0

civilstaten (d:o) ...............................................

—

123,000

»

kleresistaten.......................................................

D

8,550

»

läkarestaten ..................................................

E

39,550

))

maskiniststaten: fast lön...................................

....... 27,600: —

F

beklädnadspenningar...............

....... 5,400: —

F

dagaflöning..............................

........ 15,525: —

I

48,525

»

för handtverksstaten: fast lön..........................

....... 5,760: —

G

beklädnadspenningar.......

....... 1,200: --

G

dagaflöning...................

...... 2,160: —

I

9,120

_

»

skeppsgossekåren (oförändrad)... c.......................

—

2,248

40

n

för garnison å sjöfåstningarna Kungsholmen

och Drottning-

skär, förslagsvis.............................................

—

5,193

10

eller

tillsammans Kr.

—

1,232,000

—

Transport

—

1,232,000

—

Bih. till Riksd. Prof. 1876. 1 Sami. 1 Afd.

b

opaginerad Kontrollera mot PDF

M Bil. No 4 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876''.

«)

Såsom tillgång härtill uppföres:

af 5:te hufvudtitelns ordinarie anslag:

till departementets kommandoexpedition ..................

till Förvaltningen af Sjöärendena............................

till Flottans nybyggnad och underhåll:

af det för maskiniststatens aflöning anslagna

belopp...................................... od,000: -

af det för handtverksstatens d:o anslagna

belopp............................................... 0,960: —

nuvarande anslaget till aflöningsstaterna vid flottans

stationer................................................... ............

Transport 1,232,000: —

3,500: - 5,650: —

39,960: —

1,155,454: —

= 1,204,564: —

b) af inflytande utgifter för vakanta båtsmansnummer i

Blekinge och Södra Möre härad af Kalmar län,

för närvarande uppgående till.............................. 75,000: —

utgörande tillhopa......................................................... 1,279,564: —

Härifrån bör dock iakttagas afdrag för:

a) det belopp, hvilket föreslås att från anslaget till Af
löningsstaterna

vid Flottans stationer öfverföras till ett

särskildt anslag för skeppsgosseskolan..... 5,280: —

b) för närvarande till reserv- och indragningsstaterna

afsedda medel, livilka härtill

finnas afsätta å anslaget till aflöningsstaterna

vid flottans stationer, neml.:

för permanenta reservstaten 114,000: —

» öfriga reservstater jemte

indragningsstaterna . . 119,336: 55 o,.-» -jo,;, rf;

------------ Möjdb. oj 238.616: 55

i följd hvaraf ifrågavarande tillgångar här upptagas till... 1,040,947: 45

Till fyllande af det återstående medelsbehofvet beräknas

såsom tillgång följande belopp, att tills vidare utgå

från åtskilliga af Kongl. Maj:t disponerade anslag såsom,

hvad angår befäl och underbefäl, af Bil. Kitt. I utvisas,

nemligen:

l:o aflöning till tjenstgörande officerare:

å varfven..........................

......................... 22,265: —

vid exercisskolorna.........

.......................... 6,240: —

vid sjökrigsskolan...........

......................... 1,920: —

Transport 30,425: — 1,040,947: 45 1,232,000: —

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 b till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876. 35

Transport

30,425: — 1,040,947: 45

vid sjökarteverket.......................................

4,380: —

vid magasinet............................................

1,095: —

iio dagaflöning till tjenstgörande underoffi-

cerare:

vid exercisskolorna...................................

3,000: —

vid sjukhuset..............................................

365: —

ko dagaflöning till å varfvet tjenstgörande

maskinistunderofficerare.........................

15,525: —

d:o till d:o d:o handtverksunderofficerare

2,160: —

1,232,000: —

samt derjemte:

4:o aflöning till manskap af sjömanskåren:

tjenstgörande å varfvet ........................... 50,000: —•

d:o vid exereisskolorna............ 17,405: —

och erfordras sålunda för regleringens genomförande ytterligare

.........................................................................

124,355: -

66,697: 55 ^232,000: —

Enär det ä riksstat uppförda anslaget till aflöningsstaterna vid Flottans stationer

utgör................................................................................................... 1,155,454:

och enligt förestående beräkning härtill kommer:

från anslaget till departementets kommandoexpedition

................................................... 3,500: —

från anslaget till Förvaltningen af Sjöärendena 5,650: —

från anslaget till Flottans nybyggnad och underhåll

....................................................... 39,960: — 49,110:

efter afdrag för ett till ett särskildt anslag för skeppsgosseskolan

öfverflyttadt belopp................................................ 5,280: —

eller 43,830: —

så kommer det belopp, som för år 1877 bör uppföras å ordinarie stat

till aflöning åt lottans kårer och stater att utgöra............ Kronor 1,199,284: —

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Bil. No 4 b. till Kongl. Majas Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1876.

Förslag

till Stat för Kongl. Flottans Officerskår.

lätt. A.

Lön, tjenstgörings- penningar och dyrtids- tillägg enl. 1876

års stat.

An-

tal.

Kronor.

..

oro.

i

6,750

i

6,750

—

i

6,000

—

5

30,000

—

i

4,600

—

9

41,400

—

1

4,600

9

41,400

—

1

3,065

----

24

73,560

—

1

2,630

—

17

44,710

—

1

1,480

—

42

62,160

—

1

1,050

—

12

12,600

—

1

775

—

12

9,300

—

140

352,830 | — j

ånmärkningar:

l:o Chefen för

Flaggman..................

[):(. ..............................

Kommendör..................

I):o ..............................

Kommendörkapten af l:a klass

U:o d:o

Kommendörkapten af 2:a klass

It: o d:o

Kapten af l:a klass...................

1 >:o d.o .......

1

1

i

5

1

9

1

9

1

2-1

1 Kapten af 2:a klass...

17 l):o d:o

1 Löjtnant af l:a klass

24 X):o d:o

1 Löjtnant af 2:a klasa

17 D:o d:o

1 Underlöjtnant.............

25 D: o .............

140

Summa Kronor

Nu föreslagna stat.

Fast lön.

Kronor.

öre.

8,000

_

8,000

—

6,000

—

30,000

—

4,500

—

40,500

_

4,000

—

36,000

—

3,000

—

72,000

—

2,000

—

34,000

—

1,500

_

36,000

—

1,000

—

17,000

600

—

15,000

—

319,100

—

erhåller ett årligt tillägg till fasta lönen af 2,000 kronor.

2:o Öfverkommendanteu i Carlskrona eller, der sådan ej är förordnad, Militär-chefen

derstädes erhaller, om han icke uppbär lön såsom Flaggman, ett årligt tillägg

till fasta lönen af 2,000 kronor.

3:o Under verklig tjenstgöring erhålla Officerare vid Kongl.

lön, dagatlöning till följande belopp:

Flottan, förutom fast

Flaggman

6 kronor.

5

Kommendör..........................

Kommendörkapten...................... 4 »

Kapten....................................... 3 »

Subaltern-officer........................... 2 »

4:o Hvilka befattningar som åtföljas af inqvartering in natura eller ersättning der.

för i penningar finnas upptagna i särskild stat (Litt. H.).

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876''.

37

Litt. B.

Förslag

till

Stat för Kongl. Flottans Underofficerskår.

B

idig! 1870

Billigt

nn föreslagen stat.

års stat.

■

—

Beklädnad

Lön och

in natura

Summa.

tieastgörings-

eller ersätln.

tal.

penningar.

i kontant.

kr.

Ö.

i

1,000

—

1 Flagg-Underofficer, månadslön å 80 kr.

960

—

150

—

1,110

—

10

19,000

—

19 dito dito

18,240

—

2,850

—

21,090

—

i

900

1 Underofficer af 2:a graden, månadslön

720

__

150

_

870

—

74

66,600

—

169 dito dito ..............................

121,680

—

25,350

147,030

1 1

800

—

Underofficer af 3;e graden ................

—

—

—

--

—

—

94

75,200

—

Dito dito ..................

—

—

—

—

—

I _

163,500

—

Summa Kronor

141,600

28,500

—

170,100

—

Anmärkningar:

l:o Under verklig'' tjenstgöring erhålla Underofficerare vid Kongl. Flottan förutom

fast lön. dagaflöning af 1 kr. för hvarje dag tjenstgöringen varar.

2:o Hvarje Underofficer är berättigad till portion in natura enligt redan gällande

bestämmelser eller ersättning derför i penningar.

3:o Hvilka befattningar som åtföljas af inqvartering in natura eller ersättning derför

i penningar finnas upptagna i särskild stat (Litt. II.).

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bil. No 4 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876.

Förslag

till

Stat för Kongl, Flottans Sjömanskap.

Enl.

187G års

stat. j

—

Enlig

t nu föreslage

n stat.

... .

: Antal

Aflöning,

Månadslön

j Dagaflöning

Sumra

a

till hop

a.

Matroskompanierna:

per år.

per år.

per år.

!

;

1

i

K

i

j 401

5t

| 1. l:a

lönekl. (Ui.d,officor8korp.)/"ä,,“d.8l?n kr

1 |uaganoiiino-50örc

360

—

•| 182

50

j| 542

50

149

j 59,829

50

89. »

(1:0

(1:0

d:o

32,040

—

! 16,242

50

: 48,282

50

1

292

_

1 1. 2:a

d:o

(korporal)

( månadslön 20 kr

1 dagaflöning 50 öre

240

—

182

50

422

50

74

21,608

89. »

clio

d:o

d:0

21,360

—

- 16,242

50

37,602

50

; i

219

1. 3:e

(1:0

(2:a kl. Sjöman)

(månadslön 15 kr

fdagaflöning 40 öre

ISO

146

326

74

1 lti,20b

89. o

clio

(ko

(1:0

16,020

12,994

29,014

1 1

182

50

1. 4:c

(1:0

(ko

(månadslön 10 kr.

(dagaflöning 40 öre

120

| 146

—

266

—

| 149

27,192

50

149. ».

d:0

(ko

d:0

17,880

21,754

—

39,634

_

1

127

75

1. 5:C

(1:0

(3:e kl. Sjöman)

("månadslön 5 kr.

(dagaflöning 20 öre

60

—

73

133

—

149

19,034

75

179. »

(1:0

(ko

(1:0

10,740

_

| 13,067

1

23,807

__

587

45

Arvode åt 12 korporal^- å

45 kronor samt åt

1

en dräi

g 47 kr. 45 öre.

6001145,674

i f

95

600.

Summa Kronor

99,000

''

[ 81,030

—

!l 80,030

Eldare-

och ilandtverks kompanierna.

1

Eldarea/delningen:

I 1]

547

50

1. 1 :a lönekl.

(Und.-ofticerskorp.j

(månadslön 30 kr.

(dagaflöning 80 öiF

360

—

292

—

652

—

39

21,352

50

39. »

(1:0

(ko

d:0

14,040

__

11,388

-1

25,428

_

1

292

1

1. 2:a

(1:0

(korporal)

(månadslön 20 kr.!

(dagaflöning 50 öre

240

182

50

422

50

°9

17,228

!

29. »

(1:0

d:o

d:o

6,960

—

5,292

50

12,252

50

l

219

1

— 1

1. 3:e

(1:0

(2:a kl. Sjöman)

(månadslön 15 kr.

1 dagaflöning 40 öre

180

—

146

—

326

—

9

1,971

—

29. »

(1:0

d:0

d:0

,5,220

4,234

9,454

1

182

50

1. 4:e

(1:0

(1:0

(månadslön 10 kr.

[dagaflöning 40 öre

120

146

—

266

16

2,920

j

26. »

(1:0

d:o

d:o

3,120

3,796

6,916

1

127

75

1. 5:e

d:0

(3:e kl. Sjöman)

(månadslön 5 kr.

(dagaflöning 20 öre

60

73

133

7

894

25!

7. >,

d:0

(ko

d:0

420

511

931 j-

13ö|

45,734

5oJ

135.

Summa Kronor

30,720

_|

27,061

56,781 S-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876. 39

Bni. 1876 års stat.

Enligt

nu föreslagen stat.

j

Antal.

Aflöning

Månadslön

Dagafluniug

Summa

tillhopa

Handtverkareafdeluingen:

per år.

per ar.

per är

1

401

50

1. l:a

n ,rT j , .(månadslön 30 kr.

ionekl. (Uud.-officerskorp.YJ , a.. . r/...

v 1 ^IdaganomngoOore

360

182

50

542

50

15

6,022

50

15. »

d:0 (1:0 d:0

5,400

—

2,737

50

8,137

50

1

292

1. 2:a

. (månadslön 20 kr.

c.o ( orpora ) (dagaflöningSOöre

240

—

182

50

422

50

30

8,760

—

30.

(1:0 d:0 d:0

7,200

—

5,475

—

12,675

-1

1

219

—

1. 3:e

, , . 0... . (månadslön 15 kr.

d:o (2:a kl. Sjöman) \ , a.. . Ar...

J '' (daganonmg40ore

180

146

—

326

_j

19

4,161

-*

19. »

o

C

O

r6

3,420

—

2,774

—

6,194

-1

1

182

50

1. 4:e

, . (månadslön 10 kr.

1 0 ^dagaflöning40öre

120

—

146

—

266

8

1,460

—

8. »

d:0 (1:0 (1:0

960

—

1,168

—

2,128

_I

1

127

75

1. 5:e

. /0 ,, 0... . (månadslön 5 kr.

d:o (3:e kl. Sjöman) a.. . OA..

v J (daganoning 20 ore

60

—

73

—

133

—i

8

1,022

—

8. «

o

rä

o

480

—

584

—

1,064

—1

85

22,648

25

85.

Summa Kronor

18,420

—

13,468

50

ce

ce

ce

vd

ce

50

Båtsniaiiskoinpanieriia:

227

8,626

—

Arvode

till 200 korporaler å 5 kronor i månaden...

—

—

—

—

12,000

—

—

—

d:0

till 200 vice korporaler å 2 kr. i månaden

—

—

—

—

4,800

—

1216

12,160

—

(1:0

till 332 l:a och 2:a kl. Sjömän å 1 kr. i mån.

—

—

6,000

—

—

20,786

Summa Kronor

--j-

- -

J

CO

c*

Anmärkning:

Hvar och eu vid sjömanskåren erhåller derjemte beklädnad, natura underhåll och qvarter in natura

eller ersättning derför i penningar enligt redan gällande bestämmelser.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Antal.

40 Bil. No 4 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

Litt. D.

Förslag

till Stat för Kongl. Flottans Kleresistat.

Enligt

I 1876 års stat.

Lön, dyrtidstillägg

och

inqvartering.

Kronor.

öre.

1,896

—

1

1,440

— 1

1

1,170

—

1

1,080

—

2

2,544

—

1

507

—

1

240

—

1

120

—

8,997

—

Föreslagen

ny stat

per år.

Kronor.

öre.

1 Regementspastor vid Flottans station i Carlskrona, med

skyldighet att sjelf hålla pastorsexpedition ...............

2,000

—

1 Dito vid Flottans station i Stockholm (jemte bostad)...

1,600

— j

1 Bataljonspredikant vid dito dito ................................

1,200

— i

1 Dito vid dito dito ...................................................

—

—

2 Dito vid dito i Carlskrona ..........................................

2,400

—

1 Klockare vid Amiralitetsförsamlingen i dito.................

600

i

1 Dito vid Skeppsholms församling.................................

600

—

1 Kyrkovaktare vid Amiralitetsförsamlingen i Carlskrona..

150

i

Summa Kronor

8,550

—

s. 41 Kontrollera mot PDF

Antal.

ten. N:o 4 b. till Kong!,. Maj-.ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1876. 41

Litt, E,

Förslag

till Stat för Kong!. Flottans Läkarestat.

Enligt 1876 urs stat.

| Lön

tT I per år

p med dyr- | tidstillägg.

Arvode

per år.

1

Summa

per år.

lj 3,000 —

1,800

—

4,800 —

l1 2,260 —

500

_

2,760 —

1 2,0001—

1,200

—

3,200 —

1

O

o

CO

t—4

500

1,800 —

300

1,500

—

2,920

380

i : .

.

2,920

380

Enligt nu föreslagna stat.

Fast

årlig lön.

Dag-

; aflöning. ;

1 Summa.

: j

1 Fältläkare, dagaflöning å

j j

4 kronor........................j

4,000 —

1,460 i —

5,460

1 i

1 Regementsläkare ä dito.. !

2,800 —

1,460 —

4,260

--:

1 Dito ä dito............... 2,800!— 1,460!—: 4.260 j—

1 Förste Bataljonsläkare,!

dagaflöning ä 3 kr.......j 1,800!— 1,095.—

5 Dito ä dito....................! 9,000)—j 5,475 —

2,895

14,475

— i

[20,400!—[10,950!—

31,350

-!

Extra läkare å 4 kr. per dag j — 1-—! — |—

:

__i

Resekostnadsersättning till |

;

dessa.............................| — j—i -— j—

Stipendier.

, 7! —

— 4,200

—

4,200—

1 Läkarestipendiat........

.... 600

_i

— 600

—

i—j —

—; —

—

— —

6 Dito.....................

.... ! 3,600

— —

—[ 3,600

—

! 8 i —

—| 4,000

—

4,000 —

1 Dito.......................

500

—1 —

— 500

—

— j —

—: —

—

— j—

7 Dito.......................

.....i 3,500

—■ —

—i 3,500

—

j ii__ 8,200!— — ; 8,200 —

•—112,260— 16.600—[28,860-—j Summa Kronor 28,600 — 10,950 — 39,550''—

Sill. til! Sihstl. Prof. 1876''. 1 Samt. 1 A/d.

C

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Bil. Nto 4 b till Kongl. Maj:tf: Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket. 1870.

lätt. F.

Förslag

till

Stat för Kong]. Flottans Maskinist-stat.

Enligt

nu föreslagen stat.

Fast lön

per år.

Beklädnads-i

pengar.

Summa.

Enligt 1876 ars

stat.

Antal. A,iÖn‘nS

per ar.

1

18

1,9G2

5,886

1,800

3,600

1,404

9 i 12,636

1,260

22,680

U Maskinist-underofficer af lista graden!

a 80 kr. i månaden ......................... 960]—;

''6 dito dito dito.................................i 5,760 ——i

[1 Maskinist-underofficer af 2:dra graden)

60 kr. i månaden.............................| 720:—j

(28 dito dito dito................................... ) 20,160)—i

36 i 51,228]—I 36

Summa Kronor j 27,6001-

150

1,110

900

—

6,660

150

870

4,200

i

24,360

5,400

-''

33,000

Anmärkningar:

l:o. Under verklig tjenstgöring erhåller Maskinist-underofficer af l:a graden dagaflöning af

2 kr. och Maskinist-underofficer af 2:a graden dagaflöning af 1 krona 50 öre.

2:o. Hvarje Maskinist-underofficer är berättigad till portion in natura eller ersättning derför

i penningar i likhet med personalen vid Kongl. Flottans underofficerskår.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Antal.

Bil. No 4 b. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1876.

43

Litt. G.

Förslag

till Stat för Kongl. Flottans Handtverksstat.

Enligt

1876 års stat.

Årlig lön. !

i : 900

7 ! 6,300

1 Handtverksunderofficer af 2:dra

graden: månadslön 60 kronor....

7 Dito af dito dito ....................

— 8

Summa Kronor

Föreslagen ny stat.

Månadslön

per år.

Beklädnad

in natura

eller ersätt- ning derför

i penningar.

Summa.

720

5,040

—

150

1,050

_

870

6,090

j 5,760

1,200

—

6,960

—

Anmärkningar:

l:o Under verklig tjenstgöring erhåller Handtverksunderofficer dessutom en dagaflöning

af 1 krona om dagen.

2:o Hvarje Handtverksunderofficer är berättigad till portion in natura eller ersättning

derför i penningar, i likhet med personalen vid Kongl. Flottans uuderofficerskår.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Bil. N:o 4 b till Komjl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876.

Litt. H.

Förslag

till

Stat, upptagande de militära befattningar vid Flottan hvilkas innehafvare

åtnjuta boställe eller inqvarteringsbidrag i penningar.

A n

t a 1

■

-

Karlskrona

Stockholms

krona

hokus

station.

station.

station.

station.

A. För Officerspersonalen.

Departementet och Ofverstyrelsen.

i

Chefen för Departementets kommandoexpedition

—

1,000

—

2

Adjutanter för d:o ä 500 kr.

—

—

1,000

—

1

Chefen för Flottans Militärpersonal.....................

—

1,500

—

1

Stabschef hos d:o ....................

1,000

—

2

Adjutanter hos d:o å 500 kr.......

1,000

—

1

Chef i Förvaltningen af Sjöärendena....................

—

1,500

_

2

Ledamöter i d:o å 1000 kr....

-

2,000

i

Adjutant i d:o ..................

-

500

—

2

Officerare tjenstgörande i Varfsbyrån ä 500 kr.

1,000

—

1

Chef för Sjökrigsskolan .....................................

—

*) 1,000

-.

•2

Kadettofficerare å 500 kr.................................

—

1,000

i

1

Chef för Sjökarteverket ....................................

—

1,000

—

Flottans stationer.

i

1

Militärchefer....................................................

*) 1,000

—

*) 1,200

_

i

1

Chef för Underofticerspersonalen...........................

600

—

1,000

—!

i

1

Chef för Sjötrupperna ........................................

600

—;

*) 1,000

—

i

Chef för Skeppsgossekåren.................................

600 ,

—i

—

i

1

Varfsclief....................................................

■) 1,000

_i

*) 1,200

—

1

600

_

*) 3,000

3

3

Varls-departementsclieler............ ..... )

1

*) 1,200

—

2

i

Kompanichefer vid Sjömanskåren 2 å 400, 1 å500kr.

800

500

—j

2

—

D:o » Skeppsgossekåren å 400 kr......

SOU

—

—

Transport

7,200

—

21,400

—’

'') Innehar boställe eller bostad.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Bil.

N:o 4 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

Antal

Karls- i Stockkrona

| holma

station.! station.

1

1

1

2

2

Transport

1 ! Befälhafvare!! för uppfordrade båtsmän...............

1 ( Äldste instruktionsofticer vid Exercisskolan..........

Äldste Dep:ts-ofticer vid Ekipagedepartementet i

Karlskrona.......................................................

Informationsofficerare vid uuderbefälsskolan 2 å400,

2 ä 500 .....................................................

2 | Adjutanter hos Militär- och Varfschefer 2 å 300,

! 2 ä 400 .....................................................

Summa Kronor

Älgar för begagnade bostadslägenheter ...............

j Iuqvarteringsbidrag i penningar...........................

Karlskrona

station.

Stockholms j

station.

7,200 —

i |

21,400 j—|

400 —

) 500 !—

400 j—

500 —

400 —

800 —

1,000 —

600 —

800

9,800 —

24,200

4,000 —

7,900 —

5,800 j—

16,300 !—

15. Underofficerspersonalen.

3 ! Uppbördsman i kaserner och exercisskolor 4 a 100

3 ä 150......................................................

1 Adjutanter hos Cheferna för underoflicerspersonalen

4 Informationsunderofficerare..................................

— ’ Sjukhusunderofficer...............................................

I Summa Kronor

22,100

'') 300 I—*) 450

100 --

200 —:*) 150

400 — j‘) 600

100 —I--

Afgår för begagnade bostadslägenheter..

1,100

300

1,200

1,200

Iuqvarteringsbidrag i penningar.

*) Innehar boställe eller bostad.

800

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

ful. N:o 4 b till Kong}. Majtts nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

U p p -

]>;i ungefärliga beloppet, af den för Flottans Officers
-

Officerspersonnlen.

Flaggman.

Chef för Flottans militärpersonal............................

Varfsehef i Carlskrona ...........................................

Militärchef............................................................

Kommendörer.

Chef i Förvaltningen af Sjöärendena........................

Militärchef................................................

Varfsehef.......................................................

Chef för Underofficerspersonalen..............................

Kommendörkaptener.

Stabschel hos chefen för Flottans militärpersonal

Chef för Sjökrigsskolan.........................................

Chef för Sjökarteverket ........................................

Ledamöter i Förvaltningen af Sjöärendena................

Chef för Kommandoexpeditionen............................

Chef för Underofficerspersonalen.............................

Chef för Skeppsgossekåren ....................................

Chef för Sjötrupperna .......................................

Varfsdepartementschefer ........................................

Kaptener.

Kompanichefer vid Sjömanskåren..............................

Dito vid Skeppsgossekåren........................

Besigtningsman .........................................

Instruktionsofficerare...........................................

.Magasin sk om roll an t .........................................

Informationsofficerare.................................

Adjutant i Förvaltningen af Sjöärendena....................

Tjenstgörande i Varfsbyrån..................................

Tygofficerare å sjöfästningarna ..................................

Adjutanter ...........................................

Befälhafvare för uppfordrade båtsmanskompanierna.....

Äldste Officer vid Ekipagedepartementet i Carlskrona

aflöning

Antal.

! (lagar

Kronor

per dag

1 i 365 j 5

1 I 365 I 5

1 i 365 | 5

1 365 5

1 ! 365

1 1 240

1 365

2 | 365

1 ! 365

1 ! 365

1 I 240

2 240

6 | 365

............ 26

................: 2

................I 3

................[ 2

................j 1

..............; 2

.................J 1

................'' 2

.................I 2

................| 8

...............i 2

...............| 1

Transport j —

365

300

365

240

365

240

365

365

365

365

365

365

3

3

3

3

3

3

3

3

3

3

3

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 b till Kong!.. Maj:ts nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876

47

Litt. I.

gift

och Under-Oflicerspersonal erforderliga land-dagaflöning.

att utgå af anslaget till

Aflöning till |

Flottans

liv-

Flottans

öfningar.

Sjö-

krigsskolan.

: |

Spanmåls- !

, f , , ! och Magasins- I

karteverket. j .... o j

torraden.

Flottans kårer

och stater.

byggnad och

underhåll.

Sjukvård. |

Summa.

I

2,190

;

2,190

_

2,190

__

_

_

___ i — !

- — 1 — I — :

—

—

2,190

— |

j 2,190

—

—

—

—

—

i

—

2,190

“j

1,825

1,825

_j

1,825

—

—

—

—

—

— —

— 1 — 1 — ! —

—.

1,825

—

_

_

1,825

—

_

_

__i —

— j — | — —

—

—

1,825

— i

1,825

—

—

—

—

—

— | —

- i - | - | -

—

—

1,825

1,460

_

_

1,460

i

| _

_

_

—

__

—

960 ! —

- | — 1 - j -

960

_

_

_

__

_

__ _

1,460 — — ; —

—

1,460

— i

2,920

—

—

—

—

—

- --

— 1 — i — : —

—

—

2,920

—

1,460

-

—

—

—

—

- j -

— 1 — i — j —

—

—

1,460

—i

1,460

—

-.

—

.-

—

- -

— 1 — ! — 1 —

—

—

1,460

—''

960

__

_

—

—

—

_

— — | — i —

—

—

960

— i

1,920

_

__

—

—

—

- -

— — I — ; —

—

—

1,920

—

! —

—

8,760

—

—

—

—

■

8,760

1 28,470

_

28,470

_;

1,800

—

--

—

—

—

- -

— j — | — j —

—

—

1,800

—:

j -

—

3,285

—

—

—

-- -

— — i — i—

—

3,285

— i

i _.

_

—

1,440

—

- 1 -

— I — 1 .— —

—

—

1,440

— i

_

_

_

.—

—

—

- 1 -

— ! — ! 1,095 i —

—

1,095

1,440

—

1,440

—

_

—

—

—

— ; —

1,095

—

1 -

—

—

—

—

1,095

2,190

—

! -

—

—

—

- —

--1 - j - | -

—

2,190

; 2,190

—

—

_

—

—

— |-

- | - - j -

—

—

! 2,190

6,570

—

2,190

—

—

— —

1 — i — i — i —

—

—

8,760

, —

i 2,190

—

_

—

—

— j-

— i — i — • —

—

—

2,190

—

—

1,095

—

—

— —

, j ; ,

—

! —

1,095

; —

j 65,980

1 -

1 19,345

'' —

1,440

—

960 —

1,460 _ 1,095 —

—

; —

90,280

i —

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bil. N:o 4 b till Kong!.. Maj:ts nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876.

Antal.

Antal

dagar.

; Dag- | aflöning.

Kronor

per dag.

Transport

j

_

_

Löjtnanter och Underlöjtnanter.

Kadettoflicerare .....................................................................................

2

240

2

—

Instruktionsofficerare .....................................................................................

8

240

2

—

Kompaniofficerare vid Sjömanskåren .................................................................

4

365

2

•—

Dito vid Skeppsgossekåren ..........................................................

2

240

2

_

Sjökarteverket ..........................................................................................

4

365

2

Informationsofficerare.................................................................................

2

240

2

-

: Varfs-departementsoffieerare.........................................................................

4

365

2

_

j Tjenstgöring å sjöfästningarna ....................................................................

2

340

2

1

{ Tillfälliga uppdrag i Sjöförsvarets ärenden .....................................................

—

—

För Officerspersonalen summa

—

—

—

—

Underofficerspersonalen.

: Uppbördsman i Kasernerna ..........................................................................

5

365

1

—

J Adjutanter hos Chcferne för Underofficerspersonalen........................................

O

O

365

1

—

1 Uppbördsman i Exercisskolorna ................................................................

2

365

1

—

Informationsunderofficerare......................................................................

8

240

1

- 1

Kompaniunderofficerare vid Skeppsgossekåren....................................................

2

240

1

--j

Instruktionsunderofficerare ..............................................................................

10

300

1

—

Sjukhusunderofficer......................................................................................

1

365

1

—

Uppbördsman å sjöfästningarna ..................................................................i

Tjenstgöring å sjöfästningarna ..........................................................................|

2

365

1

—

4

365 j

1

—

Tillfälliga uppdrag i Sjöförsvarets ärenden......................................................|

—

—

För Underofficerspersonalen summa

—

—

—

Maskin! st staten.

Under tjenstgöring å Varfvet (l:a graden).......................................................|

7

270

2

—

Dito dito (2:a graden).........................................................i

29

270 j

1

50

För Maskiniststaten summa !

Handtverksstaten.

- i

i

j

Under tjenstgöring å Varfvet...........................................................................1

8 j

270 |

1

— i

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 b till Kongl. Maj:ts nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876. 49

a

t t utgå a

f

a n s 1

a

get

t i

11

Aflöning till

Flottans kårer

och stater.

Flottans ny- byggnad och

underhåll.

Flottans

öfningar.

Sjö-

krigsskolan.

Sjö-

kartcverket.

Spån måls- och Magasins- förråden.

Sjuk vår

1.

Summa.

65,980

19,345

—

1,440

—

960

—

1,460

—

1,095

—

|

90,280

—

960

__

_

_

___

_

960

_

_

_

__

_

3,840

—

_

—

—

—

—

—

—

—

3,840

—

2,920

__

_

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2,920

—

_

___

_

_

960

—

—

—

—

—

—

—

—

960

—

__

_

_

_

__

__

_

—

2,920

—

—

—

—

—

2,920

—

960

__

_

_

_

_

_

—

—

—

—

—

—

—

960

—

_

__

2,920

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2,920

—

1,360

__

—

.—.

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,360

—

j 10,000

—

—

—

—

—

—

-

—

- -

—

—

10,000

—

'' 81,220

—

22,265

—

6,240

—

1,920

—

4,380

1,095

—

—

—

117,120

—

1,825

—

1,825

1,095

_

_

___

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,095

—

730

_

_

_

__

_

—

—

---

—

—

—

—

—

730

—

1,920

_

_

_

___

_

—

—

—

—

—

-

—

—

1,920

—

480

_

__

_

_

__

_

__

—

—

—

—

—

—

480

—

__

__

_

3,000

_

_

_

—

—

—

—

—

—

3,000

—

_

_

_

__

_

_

__

—

—

365

,-

365

—

730

—

—

—

—

—

—

—

—

_

—

—

—

—

730

—

1,460

_

__

—

. -

—

. -

—

—

—

—

—

—

—

1,460

—

2,725

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2,725

—

10,965

—

—

—

3,000

—

—

—

—

—

—

365

14,330

—

3,780

__

_

__

—

—

—

3,780

—

—

—

11,745

—

—

—

—

—

—

—

—-

—

—

11,745

—

—

—

15,525

—

—

—

—

—

--

—

—

--

—

-

15,525

2,160

__

2,160

Bill. till Riksd. Prat. 1876. 1 Sand. 1 A/d.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Bil. N:o 4 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

lätt. K.

Förslag

tin

Stat för Sjöförsvarsdepartementets Kansliexpedition.

1 Expeditionschef.......................................................................................

1 Kanslisekreterare............................................................... 4,200: —

Arvode till densamme för handläggande af en del

sådana göromål, som i andra Statsdepartements

expeditioner tillhöra byråchef .............................. 1,000: —

1 Registrator, med skyldighet att biträda med andra göromål inom

expeditionen.......................................................................................

1 Vaktmästare ..........................................................................................

Till amanuenser, skrifbiträden och extra vaktbetjente........................

7,000: —

5,200:

4,200

750

2,500

Summa Kronor 19,650

Öfvergångsstat.

1 Expeditionschef...................................................................................... 7,000

1 Expeditionssekreterare........................................................................... 4,500

1 Protokollssekreterare.............................................................................. 3,500

1 Registrator, med skyldighet att biträda med andra göromål inom

expeditionen....................................................................................... 4,200

1 Vaktmästare ................................................ 750

Till amanuenser, skrifbiträden och extra vaktbetjente........................ 1,300

Summa Kronor 21,250

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 b till Kong!.. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876.

51

lätt. L.

Förslag

till

Stat för dyrtidstillägg för Förvaltningen af Sjöärendena.

Nuvarande

aflöning utom

dyrtidstillägg.

Dyrtids-

tillägg.

Summa.

1

4,500

900

5,400

1 Sekreterare som jemväl bestrider Advokat-

fiskalsgöromålen...........................................

3,500

—

700

—

4,200

—

1 Registrator ......................................................

1 Kanslist...........................................................

2,200

1,000

440

200

_

2,640

1,200

--

1 Kamererare......................................................

3,500

—

700

—

4,200

—

1 Kammarförvandt.............................................

2,200

—

440

2,640

—

1 Bokhållare .......................................................

2,200

440

2,640

—

1 Kammarskrifvare.............................................

1 Kassör; utom arvode 500 kronor å Lots-

1,000

—

200

■

1,200

verkets stat................................................

3,000

—

600

—

3,600

1 Notarie ............................................................

2,200

—

440

—

2,640

—

Summa

—

—

5,060

—

—

—

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Bil. N;o 4 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om /Statsverket 1876.

Litt. M.

Förslag

till

Arvodesstat för Lärarne vid Kongl. Sjökrigsskolan.

Arvoden.

Antal

under-

Arvoden.

Enl. 1867

Enl. 1874

nings-

Bni. nu

års stat.

års stat.

För Lärare uti

i vec-

föreslagen

l:o. Militära ämnen:

kan.

stat.

500

—

500

Artilleri, handgevärslära med tillhörande ritningar ...

8

800

400

—

200

—

Sjötaktik, signalbref, sjökrigshistoria och skärgårds-

krigskonst...............................................

2

200

_

1,200

1,550

(Navigation, plan- och sferisk trigonometri, sjökort-!

15

1,500

_

—

—

t ritning ..............................................................^

om b.

300

_

—

—

—

—

[Skeppsbyggeri och skeppsbyggeri-ritning ...

3

300

_

300

—

300

—

Ångmaskinlära .....................

3

300

300

—

300

—

Fältbefästningslära, fästningslära med ritningar.........

o

O

300

—

—

50

—

Krigs- och sjölagarne..................

1

100

_

200

—

200

—

Exercis- och tjenstgöringsreglementen................

2

200

_

600

—

600

—

Gymnastik och vapeuföring .................................

ii

700

—

—

—

250

__

Biträdande i navigation ............ /

3

300

—

...................1

omb.

300

—

2:o. Icke Militära ämnen;

*) 400

—

O

o

zo

—

Kristendom (katekesation, bibelläsning tros- och

sedelära) ............................................

8

960

_

600

—

900

—

Svenska språket, ämnesskrifning och litteraturhistoria

12

1,4.40

__

800

—

1,100

—

Engelska språket .......................

15

1,800

_

800

—

1,100

—

Franska d:o .............................

15

1,800

500

—

900

—

Tyska d:o ..........................

13

1,560

800

—

1,100

—

Historia och geografi......................................

16

1,920

_______

200

—

200

—

Svensk och allmän statskunskap ..........................

1

120

_

400

—

700

—

Geometri ..................

10

1,200

400

—

1,100

—

Aritmetik och algebra .............

15

1,800

150

—

150

-

Analytisk geometri ....

1

120

400

—

600

—

Fysik och mekanik .........

7

840

300

—

400

—

Kemi...........................

5

600

300

—

300

—

Frihandsteckning....................................

2

240

_

—

—

—

—

Handstil ..................

1

120

—

—

400

—

Logik och psykologi ..............................................

—

—

9,550

13,500

-

Summa Kronor

19,820

—

*) Med skyldighet att undervisa i handstilsöfning.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Antal.

Bil. No 4 b. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876.

53

Litt. N.

Förslag

till Stat för Skeppsgosseskolan i Carlskrona.

Enligt

1876 års stat.

Lön, dyrtidstillägg

och

inqvartering.

1 2,672

1 996

1 996

280

1 Rektor...............

1 Skollärare.....................

1 0:0 ...........................

7 Monitorer å 5 kronor hvardera

■

4,944

månader)...

i

månaden (under 8

Summa Kronor

Enligt

nu före- slagen stat.

Aflöning

per ar.

Kronor.

öre.

3,000

J 1,000

1,000

280

5,280

—

Anmärkning:

Rektor och Skollärarne erhålla efter 5, 10, 15 och 20 års tjenstetid lönetillökning,

Rektor med 250 kronor och Skollärarne med 100 kronor hvardera.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bil. No 4 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876.

Litt. 0.

Förslag

till uppställning åt''

Riksstatens Femte hufvudtitel år 1877.

Penningar.

J

i Indelt ränta

och ersätt- ning för in- dragna räntor

Förslagsanslag.

Summa.

Departementet och öfverstyrelsen.

Departementschefen ..........................................

15,U00

—

—

—

15,000

I

Departementets Kansliexpedition..........................

19,050

—

—

—

19,050

—

Departementets Kommandoexpedition..................

750

—

—

—

750

—

Förvaltningen af Sjöärendena..........................

28,400

—

—

—

28,400

—

S:gr

63,200

—

—

—

63,200

—!

!

Flottans personal.

I

Aflöning för Flottans kårer och stater...............

1,199,284

—

—

1,199,284

—

Alderstillägg, förslagsanslag ...........................

21,650

—-

—

—

21,650

—

Beklädnad åt matroser och skeppsgossar, reserva-

tionsanslag..................................................

89,000

—

—

—

89,000

Beklädnad åt båtsmans- samt eldare och handt-

verkskompanierna, förslagsanslag, högst.......

138,200

—

—

—

138,200

— •

Naturaunderhåll, förslagsanslag...........................

452,450

—

—

—

452,450

—

Båtsmansindelningen..........................................

Tillskott i de till båtsmansindelningen i Blekinge

—

—

81,053

98

81,053

98

län anslagna räntor, förslagsanslag ..............

24,000

—

—

•—

24,000

—:

S:gr

1,924,584

—

81,053

98

2,005,637

98

Flottans materiel.

Flottans nybyggnad och underhåll, reservations-

anslag..................................................

1,081,000

—

—

—

1,081,000

—

S:gr

1,081,000

—

—

—

1,081,000

—

Transport

3,068,784

-|

81,053 98

3,149,837

9»j

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 b till Kongl. Majtfs Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876.

55

Penningar.

Indelt ränta

och ersätt- ning för in- dragna räntor

Förslagsanslag.

Summa.

Transport

3,068,784

_

81,053

98

3,149,837

98

Diverse anslag.

Flottans öfningar, reservationsanslag....................

550,000

—

—

—

550,000

—

Undervisningsverken: Sjökrigsskolan.....................

31,040

—

—

—

31,040

—

Skeppsgosseskolan..............

5,280

—

—

—

5,280

—

För sjömätningar och sjökartekontorets verksamhet,

reserv ationsanslag.....................................

60,000

—

—

—

60,000

—

Till stipendier åt sjöofficerare under anställning i

utländsk tjenst eller kommendering utrikes...

15,000

—

—

—

15,000

—

Durchmarschkostuader, reservationsanslag.............

20,000

—

—

—

20,000

—

För sjukvård......................................................

39,000

—

—

—

39,000

—

För diverse behof................................................

19,175

—

—

—

19,175

—

Bese- och traktamentspenningar, förslagsanslag.....

15,000

—

—

—

15,000

—

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för Depar-

tementets expedition, förslagsanslag............

2,307

02

—

—

2,307

02

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för För-

valtningen af Sjöärendena...........................

4,000

—

—

—

4,000

—

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för Che- fens för Flottans Militärpersonal expedition,

förslagsanslag..............................................

2,500

—

'' —

—

2,500

—

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för Flot-

tans stationer, förslagsanslag.........................

27,000

—

—

—

27,000

—

Extra utgifter.....................................................

15,000

—

—

—

15,000

—

S:gr

805,302

02

—

—

805,302

02

Handeln.

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstal-

terna, reservationsanslag.. ..........................

800,000

„_

460

800,460

—

Undervisningsanstalter för sjöfart......................

85,800

____

—-

85,800

—

S;gr

885,800

_

460

886,260

_

Summa

4,759,886|02

81,513

|98

4,841,400

-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bil. N-.o 4 n. till Kongl. Maj tf a Nåd Prop. No 1, om Statsverket 187b.

57

Utdrag a/ Protokollet öfver Sjöforsvars-ärenden, hållet inför

Hans Majs Konungen uti Siats-Rådet å Stockholms

Slott den 1 Januari 1876.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Loren.,

Friherre von Offer,

Forssell.

Chefen för Sjöförsvarsdepartementet, Statsrådet Friherre von Offer föredrog i

underdånighet —- — — — — — — — — — — —

7:o.

En utaf aflidne föreståndaren för navigationsskolan i Hernösand Carl Gustaf

Bloms enka, Gustava Blom, gjord underdånig ansökning att då hennes bemälde man

i lifstiden uteslutande egnat sin tid åt det allmännas tjenst och derunder städse lyckats

förvärfva sig sina förmäns välvilja och det erkännande, att han med flit och

pligttrohet, efter måttet af sina krafter, verkat i sitt kall, men icke lyckats, oaktadt

träget arbete, betrygga sökandens ålderdom och sina många barns uppfostran, sökanden,

som vore i ytterst bekymmersam ställning, mätte tilläggas ett årligt understöd

af 500 kronor såsom bidrag till hennes uppehälle och hennes minderåriga barns

uppfostran.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Bil. N:o 4 e. till Kongl. Maj:t.s Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876.

Al ansökningshandlingarna och vid desamma lögade intyg inhemtades hufvudsakligen

:

att Carl Gustaf Blom, som var född den 2(i Juli 1822 och efter 27 års tjenstetid

vid Flottan, under hvilken tid han från skeppsgosse efter hand befordrades till

öfverstyrman, på egen begäran derifrån erhållit afsked år 18G1, hvarefter lian förordnats

till lärare vid navigationsskolan i Kalmar samt år 1808 blifvit utnämnd till

lärare och föreståndare för navigationsskolan i Hernösaud, hvilken sistnämnda befattning

han innehade till sill år 1874 timade död:

att bemälde Blom så val under sin tjenstetid vid flottan som i sina lärarebefattningar

vid oj mindre förenämnde tvenne skolor än ock Flottans navigationsskola i

Carlskrona, der han under fyra år biträdt vid undervisningen, städse utmärkt sig genom

framstående kunskaper, skicklighet och nit i förening med en hedrande vandel;

att tillgångarna efter Carl Gustaf Blom, efter afdrag af boets skulder, utgjort

endast 884 kronor DO öre till fördelning emellan enkan och 11 barn, af Indika

dG äldsta vid fadrens frånfälle var 21 ar gammalt och det yngsta blott 9 månader.

I betraktande åt hvad sålunda förekommit och med särskild! afseende å den

n,tiska och gagnande verksamhet som afliden Carl Gustaf Blom ådagalagt så vill

under sin tjenstetid vid flottan, som i egenskap åt lärare vid och föreståndare för

navigationsskolor, tillstyrkte Statsrådet i underdånighet, det Kong!. Maj:t täcktes föröda

nästinstundande Riksdag, att bemälde Bloms enka, Gustava Blom måtte uppföras

ä allmänna indragningsstaten till åtnjutande al'' en årlig pension af 400 kronor, så

länge hon i sitt nuvarande enkestånd förblifver, hvarjemte Statsrådet hemstälde att,

i händelse af nådigt bifall härtill, utdrag af protokollet finge expedieras till Finansdepartementet

för att iakttagas vid uppgörande af förslag till regleringen af utgifterna

under Nionde hufvudtitein.

Hvad Stats-Rådet vid förestående sju mål underdånigst tillstyrkt

och. hemstält täcktes Hans Maj:t Konungen i Nåder bifalla,

liv protocollo

L. Tit. Ne fiber.

Stockholm , K. lurtmon. 1876

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1876.

Utdrag af Protokollet öfver Civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den

10 Januari 1876.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Justie-Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Statsministern för utrikes ärenderna Björnstjerna,

Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Loven,

Friherre von Otter och

Forssell,

Departements-Chefen Statsrådet Thyselius föredrog frågan om reglerandet

af utgifterna under Riks statens Sjette Hufvudtitel samt yttrade

härvid beträffande

l:o. Departementets Expedition.

Ehuru deri erfarenhet, som, enligt hvad förutvarande Departementschefens

yttrande till Statsråds-Protokollen den 9 Januari 1875 gifver

vid handen, redan under år 1874 vunnits derom att det å Expeditionens

Bill. till Riksd. Prof. 1870‘. 1 Band. 1 Afd. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bil N:o 5 a till Koncjl. Mai ds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876.

nu gällande aflöningsstat uppförda anslag a 10,000 kronor för amanuensci,

skri f biträdeii och extra vaktbetjente vore med afseende a den

jiugst betydliga stegringen i renskrifningskostnader väl knappt tilltaget,

b Invit under sistlidet är ytterligare bekräftad, anser jag likväl ännu"ett

ais erfarenhet böra vinnas, innan förhöjning i detta anslag ifrågasättes.

Jag inskränker mig således nu till att under åberopande af Eders Kong].

Maj:ts uppå Finans-Departementets föredragning den 22 sistlidne December

1 åttatio beslut i underdånighet tillstyrka, det Eders Kong!. Magt

tacktes föreslå Riksdagen att för fortsatt'' tillämpning af den vid 1874

ai s liksmöte bestämda aflöningsstat för Civil-Departementets Expedition

utöfvei det för närvarande på ordinarie stat för Expeditionen uppförda

anslag 46,200 kronor på extra stat för år 1877 anvisa 20,800 kronor.

Hvad derefter angick anslagstiteln

2: o. Kommerse-Ko I legitim

yttrade Departements-Cliefen:

»Sedan, på sätt protokollet öfver Civilärenden den 16 nästlidne

Juni gifver vid handen, Eders Kong!. Maj:t, i sammanhang med förordnandet

tills vidare åt eu President i Kommerse-Kollegiet, behagat

meddela den befallning att han borde inkomma med underdånigt yttrande

och utredning a) huruvida en eller annan afdelning af de ärenden

som tillhöra Kollegiets upptagande, må ega det nära sammanhang

med ärenden, som af annan embetsmyndighet behandlas, att genom

deias sammanförande större reda och enkelhet kan vinnas, samt för

sådant ändamål eu öfverflyttning deraf från Kollegiet ega rum; b) huruvida

inom Kollegiet finnas befattningar, Indika äro af beskaffenhet att

mi kunna underkastas indragning och om dertill hörande göromål må

kunna på ett för det allmänna mindre kostsamt sätt varda bestridda;

c-l huruvida icke emellan Kollegiets t va kontor göromålen må kunna så

t Öl delas, att de för dem blifva någorlunda lika; d) huruvida genom förändring

i den för Kollegiet utfärdade instruktion större skyndsamhet

vid behandling en al eu del ärenden lämpligen kan åstadkommas samt e)

om och på hvad sätt Kollegiet må kunna bringas i närmare vexelverkan

med utöfvarne af de näringar, åt Indika Kollegiet har att egna sin uppmärksamhet;

sa. tillhör det mig att i underdånighet anmäla, att i detta

ämne yttranden blifvit af den tillförordnade Presidenten den 15 December

nästlidne år till Civil-Departementet inlemnadt.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bil. No 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. AT:o 1, om Statsverket 1876.

Efter anmälan, att en fullständig utredning af förenämnda frågor

fordrade vida större erfarenhet af Kollegiets göromål, än som dittills

kunnat af Presidenten förvärfvas, men att emedlertid och utan afvaktan

af den fullständigare utredning, honom i öfriga delar ålåge, han ansåg

sig böra göra till föremål för Eders Kongl. Maj.ts pröfning framställningar

om vissa åtgärder, Indika, oberoende af utredningen i öfrigt,

syntes kunna vidtagas till befrämjande af det honom lemnade uppdrag.

1 sådant hänseende är vordet dels föreslaget att åtskilliga ärenden måtte

skiljas från Kollegiet och till andra embetsverk öfverflyttas, för Indika

förslag, efter det vederbörande deröfver blifvit hörde och erforderlig

utredning åstadkommits, det torde blifva mig tillåtet att framdeles redogöra,

dels ock, beträffande ifrågasatt indragning af Advokatiiskalsbefattningen

anfördt, att ehuru, efter Presidentens åsigt, vigten för Kollegiet

att hafva en på stat anstäld tjensteman för utförandet af de bestyr

Indika åligga Advokatfiskal icke kunde mätas efter antalet af de ärenden,

som blifvit till hans serskilta handläggning remitterade och fastän,

så länge manufakturdiskontfonden stode under Kollegiets vård, torde

vara nödvändigt att kunna påräkna biträde af eu vid Verket anstäld

jurist, förhållanderna dock kunde medgifva att

indroges emot det att ett arfvode af Ett Tusen kronor lemnades till

Kollegiets disposition för anskaffande af juridiskt biträde.

Vidare är, i afseende på det under litt. e. lemnade uppdraget, på

utförligt upptagna skäl vordet hemstäldt, att för meddelande åt allmänheten

af Konsulsrapporter, lagar och författningar, statistiska uppgifter,

berättelser och annat af intresse för näringsidkare, det må tillåtas Kollegiets

president att besörja utgifvandet af en tidskrift under namn af

Svenskt handelsarkiv och att för bestridande af kostnaderna derför erforderliga

medel måtte varda af Eders Kongl. Maj:t anvisade.

T fråga om hvad för närvarande kan vara att åtgöra i ändamål att,

förbereda och befordra en reorganisation af Kommerse-Kollegiet har

min åsigt blifvit uttalad till ofvanberörda Statsrådsprotokoll, hvaraf ett

utdrag torde få den Kongl. propositionen biläggas, och då, enligt livad

Presidenten efter öfverläggning i Kollegiet nu jemväl vitsordat, indragning

kan ske af den utaf tillförordnad tjensteman nu bestridda Advokatfiskal

sbefattningen, hemställer jag att Eders Kong!. Maj:t, behagade föreslå,

riksdagen dels att såsom en, visserligen icke särdeles betydande begynnelse

till Kollegiets reorganisation denna tjenst måtte varda indragen, dels

ock att Riksdagen ville medgifva att de lönebelopp, som äro i stat

anvisade ej mindre för Advokatfiskalensten än äfven andra ledigblifvande

befattningar inom Kollegiet, i afseende hvarå indragning synes

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876.

kunna ega rum eller förändring böra vidtagas, måtte, intill slutet af

det år, för hvilket ny statsreglering nu förestår, fa i den mån de för

bestridande af göromålen inom Kollegiet kunna finnas erforderliga, af

Eders Kongl. Maj:t för ändamålet disponeras.

Beträffande åter det ifrågasätta, s. k. Handels-Arkivet, torde vid det

förhållande att Eders Kongl. Maj:t för utgifvandet deraf under innevarande

år redan anvisat erforderliga medel från särskilta fonder, Indika

äro stälda till Eders Kongl. Maj:ts disposition för ändamål af den beskaffenhet,

nämnde tidskrift al ser att befrämja, och utgifterna för samma

tidskrift, fortsatt under ett följande år, lära på enahanda sätt böra bestridas,

framställningen i denna del icke nu påkalla något Eders Kongl.

Maj:ts beslut.

Derest min framställning om Advokatfiskalstjenstens indragning bifalles,

kan dyrtidstillägg åt nämnda embetsman icke för instundande år

ifrågakomma, hvaremot sådan tillfällig löneförbättring för öfrige å Kollegiets

stat uppförde med statsmedel aflönade embete- och tjenstemän

bör af Riksdagen äskas.

Pa grund häraf och under åberopande af hvad förutvarande Departements-Chefen

beträffande »Bergsstaten); anfört till Statsråds-protokollet

den 9 Januari 1875, hvilket såsom bilaga åtföljde Nådiga propositionen

till samma års Riksdag angående statsverket, får jag i underdånighet

hemställa om Nådig framställning till Riksdagen, att dels, på

det Eders Kongl. Maj:t må komma i tillfälle tilldela Kommerse-Kollegiets

ledamöter och dess med statsmedel aflönade embets- och tjenstemän,

med undantag af Advokatfiskalen, tillfällig löneförbättring under år 1877

till samma belopp, som för innevarande år beviljats, anvisa på extra stat

9,400 kronor, dels ock likaledes på extra stat för år 1877 anvisa såsom

tillfälligt lönetillägg för fyra bergmästare, som sakna boställen,

och tre tjenstemän vid Sala silfververk tjugo procent å de till dem utgående

löner eller tillsammans 2,420 kronor.»

Hvad angick anslagstiteln

3:o. Statistiska Tabellkommissionen

yttrade Departements-Chefen:

»Under åberopande deraf, att 1873 års Riksdag, med bifall till Eders

Kongl. Maj:ts nådiga framställning, medgifvit, att de vid Statistiska

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bil. No 5 a. till Kong!.. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

Centralbyrån anställde två Aktuarie^ löner finge, efter innehafvare,s

val vitsordade tjenstgöring under en tid af fem år, räknad från och

med året näst efter det, då Aktuarie blifvit utnämnd eller framdeles utnämndes,

höjas med Femhundra kronor och således årligen utgå med

3,000 kronor, vidare efter 5 års sådan tjenstgöring höjas till 3,500

kronor samt slutligen efter ytterligare fem års enahanda tjenstgöring

höjas till 4,000 kronor, liar Chefen för sagde Byrå, uti underdånigt

memorial den 9 sistlidnc September, hos Eders Kongl. Maj:t anmält,

dels att Aktuarien vid Byrån, Filosofie Doktorn Johan August Constantin

Hellstenius, som erhållit nådig fullmagt å tjensten den 18 November

1870 och hvilken» tjenstgöring förtjenadc det utmärkt-aste vitsord, följaktligen

egde att, från och med inträdet af år 1876, sig tillgodoräkna det

första ålderstillägget af 500 kronor årligen, dels ock att Aktuarien vid

Byrån, Filosofie Doktorn Karl Sidenblad!i erhållit nådig fullmagt å tjensten

den 10 Mars 1871 samt följaktligen, enär hans tjenstgöring hitintills

likaledes förtjenadc det utmärktaste vitsord, från och med inträdet

af år 1877 blefve berättigad till det första ålderstillägget af 500 kronor

årligen; hemställande Chefen alltså det Eders Kongl. Maj:t täcktes

i nåder bereda den tillökning å Centralbyråns aflöningsmedel, som omförmälda

förhållanden påkallade.

Vidare har bemälde Chef uti underdånig skrifvelse den 18 nästlidne

September anfört följande:

Till bestridande af tryckningskostnader så väl lör de formulär, Indika

för de Statistiska uppgifternas insamlande och bearbetning i Statistiska

Centralbyrån erfordrades, som för det officiela tryck, hvithet af Byrån

skulle besörja», vore ett ärligt, reservationsanslag af 5,000 kronor stridt

till dess förfogande; och hade detta belopp oförändrad! upptagits i Byråns

Stat alltsedan dess inrättande år 1858. Emellertid hade sedermera

dels Byråns utvidgade verksamhet, dels de tryckta redogörelsernas

större fullständighet, dels det stegrade priset för tryekningsarbetet

samt för papperet vållat, att Byråns kostnader för det, officiela statistiska

trycket allt sedan år 1863 i allmänhet varit i stigande; och

hade dessa kostnader uppgått år 1870 till 10,393,92, år 1871 till 3,2 33,92,

år 1872 till 16,317,15, år 1873 till 11,324,58, år 1874 till 13,584,77 och

under den då förflutna delen af år 1875 till 7,40 7,03 kronor. I följd

häraf hade Byrån nödgats att för fyllande af bristerna årligen och ofta

nog flere gånger samma år hos Eclers Kongl. Maj:t utbedja sig särskilda

anslag, de der ock blifvit beviljade. Dessa särskild! anvisade

anslag för betäckande af bristerna i Byråns tryckningskostnader hade

opaginerad Kontrollera mot PDF

(’> Bil. No 6 a. till Kongl. Maj ds Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 187;:.

utgjort för femårsperioden 1870—1874 kronor 23,319,89 samt för perioden

1865—1869 kronor 20,792,49 och följaktligen i årligt medeltal

för sistförfluten fem år uppgått till mer än 4,600 "kronor eller till 500

kronor mera årligen, än hvad motsvarande belopp utgjort under de närmast

derförut gående fem åren. Den betydligaste delen af dessa anslag

hade visserligen erfordrats för tryckningen af Eders Kong], Maj:ts

Befallningshafvandes femårsberättelse!-, men i öfrig! vore tryckningskostnaderna

föranledda åt befolkningsstati stekel i, de årliga redogörelserna

för jordbruket och boskapsskötseln, redogörelser för riksdagsmannavalen

och den kommunala rösträtten, äfvensom till en del sparbanksstatistiken.

Då således eu mångårig erfarenhet tillräckligt ådagalagt, att det

al Statistiska Centralbyrån ten- det officiela trycket anvisade reservationsanslaget

af 5,000 kronor icke varit tillräckligt, då icke vore antagligt,

att för framtiden någon minskning uti i fråga varande kostnader

kunde förväntas, da det icke vore med god ordning öfverensstämmande

att medel saknades för årligen återkommande statsbehof

och då nu ifrågavarande kostnader visat sig vara till beloppet mycket

vexlande för olika år, hemställde Chefen att Eders Magt måtto vidtaga

sådan åtgärd, att det å Statistiska Centralbyråns Stat för det officiela

Statistiska trycket hitintills uppförda reservationsanslag a 5,000

kronor blefve höjdt och förändradt till ett årligt förslagsanslag å 10,000

kronor.

För sitt bibliotheks t måleri adla naiv och det literära, utbytet hade Statistiska

Centralbyrån halt sedan år 1861 sig anvisad! ett ärligt reservationsanslag

a 1,000 kronor, hvaraf för hvarje år i medeltal utbetalts

Under aren

1870—1874

1865—1869

1861—1864

för inköp af böcker:

557,59 kr.

473,21 »

455,05 ».

för bindning af

böcker:

279,82 kr.

438,69 »

28 5,69 »

för diverse: (hufvudsakligen

litterära

utbytet)

102,76 kr.

205,19 ),

112,69 n .

Under de närmast derförut gående tre åren 1858—1860 hade Byrån

kunnat årligen utbetala för inköp af böcker 747,17 kronor, för bindning

åt böcker 444,03 kronor samt lör diverse 86,29 kronor. Ehuru

sålunda för Centralbyråns bibliothek kunnat årligen användas omkring

500 kronor till inköp af böcker, vore likväl deirdiärigenom vunna tillökningen

i bokförrådet blott en ringa del i jemförelse med hvad som

erhölles genom utbyte af svenska statistiska publikationer mot utländska

sådana. Den ständiga tillväxten i förening med böckernas lämp
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

liga uppställning och katalogisering m. m. hade nu drägt det derhän, att

det statistiska bibliotheket temligen nära motsvarade sitt ändamål och

vore mycket anlitadt ej allenast af embetsverket sjelf! utan äfven af

förvaltande verk, Riksdagens medlemmar och enskilda vetenskapliga

forskare. Åtskilliga brister förekomma dock deri, enär hittills anvisade

medel ej tillåtit att anskaffa t. ex. flere större utländska tidskrifter af

statistiskt och national-ekonomiskt innehåll. Dessutom hade medlens

otillräcklighet nästan helt och hållet förbjudit att göra inköp af kartverk,

i följd hvaraf och då kartor endast undantagsvis förvärfvados genom

det internationela utbytet, bibliotheket i allmänhet vore i saknad

af andra kartverk än de svenska offlciela, Indika gratis erhölles. Om,

såsom önskvärd! vore, ökade medel kunde beredas för inköp af böcker,

kornrne detta i sin mån att öka hehofven af inbindning, och, om önskningarne

icke sträcktes högre i fråga om hela årliga bokinköpet än till

vid pass 800 kronor, syntes 400 kronor för böckernas bindning kunna

vara tillfyllestgörande. Do diverse utgifter, som hufvudsakligen föranledts

af det internationela utbytet, hade visserligen sällan öfverstigit

200 kronor om året, men med den förändring som i viss mån inträdt

härutinnan i kraft af nådiga brefvet den 31 December 1873 och i följd

deraf att den statistiska serien alltmer vunne i omfång, vore antagligt,

att utgifterna för sagda ändamål hädanefter skulle uppgå till omkring

300 kronor. Med anledning häraf hemställdes, att det för bibliothekets

underhållande och litterärt utbyte åt Centralbyrån anvisade reservationsanslag

å 1,000 kronor måtte höjas till 1,500 kronor.

Ehuru primäruppgifterna till den kommunala Finans-Statistiken för

aret 1874, för hvars fortgående bearbetning anslag å extra stat för åren

1875 och 1876 vore beviljade, på långt när ej fullständigt inkommit

och något sammandrag af dem alltså ej snart kunde motses offentliggjordt,

kunde dock antagas, att någon förändring af de rörande denna

gren af den offlciela statistiken grina föreskrifter ej borde ifrågakomma

åtminstone förr än resultaten af de redan beviljade årsäll slagen hunnit

fullständigt bekantgöras, hvadan alltså till Eders Kongl. Maj:ts nådiga

pröfning hemställdes att för den Kommunala Finans-Statistikens fortsatta

bearbetning måtte af Riksdagen för året 1877 äskas ett förslagsanslag

af 10,000 kronor.

Hvad nu angår den i förstomförmälda memorial gjorda framställning

tillåter jag mig erinra, att Eders Kongl. Maj:t vid föredragning

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bil. N:o o a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1876.

deraf den 10 sistlidne December funnit godt att för tiden från och

med innevarande år höja den till Aktuarien Hellstenius utgående lön

med 500 kronor årligen, eller till 3,000 kronor årligen, samt vid det

förhållande att härför erforderlig tillökning i Statistiska Centralbyråns

aflöninssmedel icke varit ifrågasatt och således ej heller kommit att af

Riksdagen anvisas, anbefallt Statskontoret att från allmänna besparingarna

a sjette hufvudtiteln för innevarande år till Hellstenius utanordna

och qvartalsvis utbetala det honom tillkommande ålderstillägg 500 kronor

jemte derå belöpande dyrtidstillägg 100 kronor. Deremot bör för

beredande af tillgång till ej mindre det ålderstillägg, som tillkommer

Hellstenius för år 1877, än äfven den för Aktuarien Sidenbladh ifrågakommande

enahanda lönetillökning anslagsförhöjning af Riksdagen begäras.

Under sistnämnda år skulle på grund af nu gällande bestämmelser

ordinarie lönerna till de vid Statistiska Centralbyrån anställde embetsmål!

komma att utgå med följande belopp, nemligen

till Chefen ................................................. 5,000 kronor

" Sekreteraren .................................... 4,000 »

» två Aktuarier, hvardera 3,000 kr. 6,000 »

Summa 15,000 kronor;

och bör i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts på Finansdepartementets

1 öredragning den 22 sistlidne December fattade beslut för beredande

af tillfällig löneförbättring åt bemälde embetsmål! under samma år af

riksdagen äskas medel motsvarande 20 procent af sistnämnda belopp

eller 3,000 kronor.

I anledning af framställningen om förhöjning i anslaget »till det

officiel a statistiska trycket» anhåller jag fa erinra, att de belopp, som

utöfver detta anslag varit erforderliga för bestridande af tryckningskostnaderna,

hutvudsakligen anvisats ä Sjette hufvudtitelns förslagsanslag

»till skrifmaterialier och expenser, ved in. in.» Enär sådana

kostnader otvifvelaktigt äro af beskaffenhet att fortfarande kunna utgå

af berörda förslagsanslag, möter visserligen ingen svårighet för dessa

kostnaders bestridande utan den nu ifrågasatta anslagsförliöjningen;

men då, såsom Chefen anmärkt, med god ordning synes öfverensstämma,

att erforderliga medel finnas särskild! anvisade för årligen

återkommande statsbehof, anser äfven jag tjenlig! att nu ifrågavarande

anslag höjes. A id det förhållande att tillräcklig erfarenhet redan vunnits

för beräknande af det belopp, hvartill tryckningskostnaderna hädanefter

komma att i medeltal årligen uppgå, synes mig deremot an
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil.. N:o 5 (t. till Kongl.. MajUs Nåd. Pr ap. N:o /, om Statsverket 1870. 9

slaget fortfarande höra bibehålla egenskapen af reservationsanslag, så

mycket hellre som, derest någon gång af tillfällig anledning samma

anslag skulle befinnas otillräckligt, utväg finnes att likasom hittills anvisa

erforderlig fyllnad af förrberörda förslagsanslag till skrifmaterialier

och expenser, ved m. in. Till följd af de upplysningar, Chefen

lemna!, och med hänsyn till den alltjemt fortgående utvecklingen af

Statistiska Centralbyråns verksamhet, torde med säkerhet kunna antagas,

att kostnaderna för det officiela statistiska trycket hädanefter icke

komma att understiga i medeltal 10,000 kronor årligen.

Hvad Chefen anfört i fråga om anslaget »till bibliothekets underhållande))

och de utgifter, som böra med detta anslag bestridas, gifver

mig anledning biträda Chefens hemställan om förhöjning i detta anslag.

Beträffande slutligen frågan om utarbetande och utgifvande af

statistiska redogörelser öfver kommunernas finanser och fattigvård, anser

jag mig böra upplysa att, enär arbetena härför pågått endast

under senare hälften af år 1875 och utgifvande af tryckta redogörelser

derunder icke kunnat ifrågakomma, icke mera än omkring 3,300

kronor blifvit använda af det för berörda ändamål beviljade extra anslag

för nämnda år å 10,000 kronor, hvaremot antagligt är att kostnaderna

för ändamålet under innevarande år komma att uppgå åtminstone

till sistnämnda belopp.

På grund af hvad sålunda förekommit tillstyrker jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t måtte i Nåder föreslå riksdagen att

dels för beredande af tillgång till de Aktuarierne vid Statistiska

Centralbyrån tillkommande ålderstillägg höja anslaget till »aflöningsmedel

för statistiska Centralbyrån» från 15,400 kronor till 16,400 kronor

eller med 1,000 kronor;

dels för tillfällig förbättring under år 1877 af Chefens för nämnda

byrå och öfriga tre dervid anställde embetsmäns löner, hvarje lön med

20 procent, anvisa på extra stat 3,000 kronor;

dels höja reservationsanslagen »till bibliothekets underhållande» och

»till det officiela statistiska trycket», del förra från 1,000 kronor till

1,500 kronor och det senare från 5,000 kronor till 10,000 kronor;

dels och för utarbetande och utgifvande af statistiska redogörelser

öfver kommunernas finanser och fattigvård till Eders Kongl. Maj:ts

förfogande för år 1877 på extra stat anvisa ett förslagsanslag af 10,000

kronor;

kommande i händelse af bifall till dessa framställningar ordinarie

anslaget till Statistiska, tabell kommissionen att höjas från 32,400 kronor

till 38,900 kronor eller med 6,500 kronor.

Bih. HB It it''ml. Prof. islå. / &ii,il. I A/d. 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 181b.

Beträffande an slagstiteln

4:o. Lamltmäteristaten

hemställde Departements-Chefen, att Kong!. Maj:t måtte, med afseende

å de vid 1.874 och 1875 årens riksdagar fattade beslut rörande tillfällig

löneförbättring för de till landtmäteristaten hörande embete- och tjensteman

samt i enlighet med Kongl. Maj:te den 22 sistlidne December

uppå Finans-Departementets föredragning fattade beslut, i nåder hos

Riksdagen på extra stat för år 1877 äska

dels såsom tillfällig löneförbättring åt Sekreteraren, Öfveringeniören,

Fiskalen, Aktuarie]), tre Ingeniörer och två Amanuenser vid Landtmäteri-Styrelsen

med 20 procent äfvensom till förhöjning med 50 procent

af anslagen för skrifvarcbiträden och gratifikationer, tillsammans

5,200 kronor;

dels och såsom tillfällig löneförbättring åt hvarje af de 24 förste

Landtmäfarne i länen med 20 procent tillsammans 8,040 kronor.

Hvad angick

5:o. Rikets ekonomiska kartverk

anförde Depari ements-Chefen:

»Enligt föreskrifterna i nådiga brefven den 1 November 1872 och

den 5 December 1873 har Afdelnings-Chefen för General-Stabens Topografiska

afdelning uti underdåniga memorial af den 29 sistlidne Oktober,

jemte afgifvande af förslag för innevarande år 1870 till inkomst- och

utgiftsstater för omförmälda kartverk i hvad det afser såväl Norrbottens

län som ock mellersta och södra delarno af riket, tillika gjort framställning

i fråga om de anslagsbelopp, kvilka för berörda kartarbetens

fortsättande år 1877 vore behöflig!) och borde hos Riksdagen äskas;

Och har Eders Kongl. Maj:t den 5 nästlidne November för 1876 års

ekonomiska kartarbeten fastställt utgiftsstater, slutande sig å eu summa

af 02,100 kronor för dem, som afse mellersta och södra delarne af

riket, samt å 30,300 kronor för arbetena inom Norrbottens län. Till

dessa utgifter är o åt t påräkna:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Katigt. MajUs Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876. 11

för mellersta och södra delas ne af riket: från år 1875 motsedd behållning-

2,000 kronor, anslag på ordinarie stat 6,000 kronor, anslag

på extra .stat 40,000 kronor, under anslaget till Landtmäteri-Stuteri i

besparade 15 Andre Landtmätarelöner å 13,500 kronor samt fordringar

för försålda kartor 600 kronor, eller sammanräknade 62,100 kronor, samt

för Norrbottens län anslag å extra stat 30,000 kronor och beräknad

behållning för försäljning af kartor 300 kronor, tillsammans 30,300

kronor.

De fastställda Staterna upptaga:

för mellersta och södra delarne af riket

till arfvode åt den Officer af General-Staben, som skall föredraga kart
-

verket rörande ärenden in. in.................................. kronor 666: 67.

i. särskild! arfvode till eu kartograf såsom biträde vid kartarbetenas

öfvervakande och kontroll ................................... 1,000:

» arfvode åt eu kartograf........................................................... 3,000:

>< » » tre kartografer, å 2,500.......................... 7,500:

» » » nio eko å 2,000.......................................18,000: -

ii » ''* eu d:o ......................................... 1,500: —

» » » två extra biträden.......................................... 2,400: —

), ), » åtta qvinliga ritbiträden, att dem emellan fördelas

på föreskrifvet sätt....................... 6,550: —

» » » en vaktmästare...................................................... 700:

" dagaflöning under fältmätningstid till omtörmälde Gene
ral-Stabs-Offieer

förslagsvis ................................... 200.

''■ eu kartograf å 4 kr. om dagen förslagsvis......... 600.

samt till 15 kartografer och extra biträden å 3 kronor

om dagen förslagsvis .................................... 6,750. 7 550:___

till resekostnadsersättningar till bemälde Generai
Stabs-Officer

förslagsvis............................................. 300.

v ofvan omförmälde biträde vid arbetenas öfvervakande

....................................................................... 500.

samt till 15 kartografer och extra biträden, tillsammans

.................................................................... 4,500. 5 tjoo

till hyra för arbetslokalen .............................................................. 2,250:

» dess städning, ved, olja och ljus, förslagsvis..................... 650: —

» rit- och skrifmaterialier............................................................. 500: -—

» inköp och underhåll af instrument och effekter.............. 700: —

» dagsverkskostnader ................................................................... 3,400: —

» diverse utgifter.......................................................................... 433: 33.

Summa kronor 62,100: —

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bil. N:o 5 a. till Komjl. Maj:ts Nåd. P/op. N:o 1, om Statsverket 1876.

samt

för Norrbottens lön

till dagaflöning och rese-er,sättning till den General-Stabs-Officer, hvilken

skall tjenstgöra såsom förman vid kartverket förslagsvis.

........................................................................... kronor

» arfvode åt den General-Stabs-Ofticer, som redogör för

kartverkets medel m. m...........................

» » )> eu kartograf ..........................................................

» » » eu d:o ..........................................................

» » » tre kartografer å 1.500 ....................

» dagaflöning å 3 kronor under fältmätning,stid till tre

» Chefens inspektionsresor förslagsvis ...................................

» re,sekostnadsersättning till tre kartografer å 300 kronor

» liandräckningskostrlader....................................... förslagsvis

» extra biträden, aflöning in. in........................... »

» en undervisnings-afdehnug å tre till fyra personer »

» gravering^-, trycknings och färgläggilingskostnader »

» hyra för arbetslokalen, lyshållning och uppassning »

r inköp och reparation af instrumenter ........... »

» inventariers uppköp och underhåll, ritmaterialier och

diverse utgifter förslagsvis .....................................................

2,400

333

33

2,500

—

2,000

—

4,500

—

1,100

__

300

—-

900

4,600

—

5,550

2,400

—-

2,200

—

600

—

600

316:

67.

Summa kronor 30,300: —

Beträffande de anslagsbelopp, som för kartarbetenas fortsättande

ar 1877 nu borde hos Riksdagen begäras, bär Afdelnings-Chefen, med

anmälan att någon förhöjning för nämnda år af arbetsanslaget för Norrbottens

län icke vore behöflig!, i underdånighet anfört i fråga om arbetena

inom öfriga delar af riket, att med tillämpning af de i nådiga

brefvet den 16 Juni 1875 enligt Riksdagens medgifvande fastställda

grunder angående aflöningsvilkoren för den vid det allmänna ekonomiska

kartverket anställde personal, det vore att emotse, att tre kartografer

från och med den 1 Januari 1877 skulle komma i åtnjutande af

eu arfvodesförhöjning af 500 kronor hvardera, äfvensom att de å

of vanberörde utgiftsstat upptagne två extra biträden från och med nyssnämnde

dag skulle komma i åtnjutande af kartografarfvode, eller tillsammans

600 kronor mera än hvad de under år 1876 såsom extra

biträden komme att uppbära, så att endast för arfvodesförhöjning erfordrades

eu förhöjning af det årliga anslaget till kartverket af 2,100

kronor; att enär under loppet af år 1876 och allt framgent tryckning

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o O a. till Kon yl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o /, om Statsverket 1876. 13

af häradsbeskrifningar till de ekonomiska kartorna måste ske i enlighet

med föreskriften i nådiga brefvet den 1 November 1872 och dessa

tryckningsomkostnader kunde årligen beräknas till omkring 1,400 kronor,

det årliga anslaget äfven borde ökas med detta belopp; samt att, då

från år 1875 uppkommit eu besparing af 2,000 kronor, men ett slikt

särdeles gynnsamt förhållande ej alltid vore att påräkna, en åt sådan

anledning motsedd brist för år 1877 vore att tylla med ett förhöjdt

anslag af 1,500 kronor; anhållande Afdelnings-Chelen alltså det Eders

Kong! Maj:t täcktes till näst sammanträdande Riksdag gorå den framställning,

att det på extra stat beviljade anslag i och lör de ekonomiska

kartarbetena inom södra och mellersta delarue åt riket matte

för år 1877 förhöjas från 40,000 till 45,000 kronor.

Enligt hvad Afdelnings-Chefen derjemte meddelat hafva under år

1875 följande arbeten blifvit af de ekonomiska kartverken utförda,

nemligen:

Inom Sotholms härad af Stockholms län hafva de år 1878 började

ekonomiska kartarbetena fortsatts och afslutats; utgörande den kartlagda

vtan 1,68 qvadratmil, hvaraf 1,5 endast rekognoserats och 0,13 qvadratmil

uppmätts. Kartbladen i skalan 1: 20,000 öfver denna trakt äro

hopsatta och till eu dol fullständigade samt arel-uträkningcn af häradet

påbörjad.

inom Östert/ötlands län hafva de sedan år 1868 der pågående ekonomiska

kartarbetena på så sätt blifvit fortsatta, att mätningarne alslutats

inom Kinda och påbörjats inom Ydre härad, allt öfver eu yta

af 11,18 qvadratmil, hvaraf 3,7 uppmätts och 7,48 qvadratmil rekognoscera

is. Kartbladen i skalan 1: 20,000, omfattande dessa trakter, äro

hopsätta och under fullständigande. Areal-uträkningarne äro afskräde

inom Skärkinds, Hammarkinds och Mennnings härad, fortsatta inom

Bankekiuds och Hanekinds härad samt påbörjade inom Kinda härad.

Beskrifningen öfver Skärkinds härad är upprättad och beskrifningarne

i det närmaste färdiga för Hammarkinds- och Memmings härad.

Inom \V er mit mds län är beskrifningen öfver Filipstads bergslag

eller Fernebo härad upprättad.

Inom de till Kinda och Ydre härad angränsande delar af Cahnttr

och Jönlcöpiv</s län hafva några för General-Stabens topografiska Aldelning

behöfiiga Stomkartarbeten blifvit af det Ekonomiska .kartverk»4

utförda.

Af Vite lappmarks fjelltrakter hafva 16 qvadratmil blifvit rekoguoserade

och höjdmätta.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:u 5 a. till Konyl. Maj:ls Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876.

Inom Luh'' lapp mark liar i skalan 1: 20,000 fullständigt uppmätts

ett område af nära 2 qvadratmil.

_ Inom Törne lappmark äro följande arbeten utförda: uppmätning

på isen åt Torne eif från Pajala sockens rågång till Jukkasjärvi, utgörande

eu läng af 8 mil; upphuggning och uppmätning af eu baslinie

(ill eu längd af 3,3 mil samt fullständig uppmätning i skalan 1: 20,000

af ett område, omfattande 5,5 qvadratmil.

Inom Kustlandet hafva inegomätningarne i Pite socken blifvit af~

s lutade.

Don år 1874 började triangelmätningen inom Törne och norra delen

al Lille lappmarker har fortsatts på så sätt, att mätningen utsträckts

.tran Jukkasjärvi i nordvestlig riktning inom Tromsö amf i Norge, der

förening vunnits med de Norska triangelmätningarne, hvarefter en triangelkedja,

utgående tran trakten af Jukkasjärvi i sydvestlig riktning

nod till Lule el t blifvit uppmätt. Genom denna triangelmätning

hafva 17 punkter inom Sverige blifvit till sitt geografiska läge bestämda.

Luder år 1875 hafva utgifvits kartorna öfver Östkinds, Björkekinds,

Neder-Torne och (Jarl Gustafs härad med tillhörande beskrifnintjar.

Utaf de kartor öfver 3 härad af Örebro län, livilkas utgifning bekostas

af länets hushållningssällskap och landsting in. fl., äro utgifna

under är 1875 de sedan föregående år återstående kartorna öfver G rimstens

och Sundbo härad.

Slutligen har Afdelnings-Chefen jemväl afgifvit en kortfattad redogörelse

för de arbeten, Indika det allmänna ekonomiska kartverket utfört

under de 16 år, detsamma varit i verksamhet, hvaraf framgår att kartverket

under åren 1860—1875 kartlagt:

O

hela lipsala län, omfattande med andelen af Mälaren eu yla af

hela Örebro län, omfattande med andelar af Wettern

och Hjelmaren ............... »

al Kopparbergs län Grangärdes och Norrbärkes

tingslag, omfattande................................................... »

al Stockholms län Svartlösa och Sotholms härad,

omfattande........................................................................ »

åt 11erm,lands län Filipstads bergslag, omfattande

af Östergötlands län eu yta af nära.............................. »

(jv.-mil.

40.3

83/.

12.3

13,i

16,4

80

och

Summa Qvadratmil » 254,7;

samt att kartor med beskritningar blifvit utgifna öfver hela Upsala och

Örebro län, öfver Grangärdes tingslag af Kopparbergs län, öfver Svart
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket .1870. 15

lösa härad af Stockholms län, samt öfver Lösings, Bräbo, Ostkinds och

''Björkekinds härad af Östergötlands län.

Med undantag af kartorna öfver Svartlösa härad och öfver tre

härad af Örebro län, Indika kartor äro utgifna på bekostnad åt vederbörande

hushållningssällskap eller landsting, har all öfrig utgifning sket t

med de till kartverkets bearbetande lemnade statsmedel.

Med afseende å hvad sålunda blifvit anfördt får jag i underdånighet

tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen

att utöfver det å Sjette Hufvud titeln för närvarande för Rikets ekonomiska

kartverk uppförda ordinarie anslag 6,000 kronor under samma

Hufvudtitel på extra stat för år 1877 anvisa till fortsättande åt de ekonomiskt-geografiska

kartarbetena i Norrbottens län 30,000 kronor och

af de ekonomiska kartarbetena i öfrig.-! delar af riket 45,000 kronor

eller tillsammans kronor 75,000.

I sammanhang härmed anhåller jag få i minnet återkalla, att Eders

Kongl. Maj:t genom förutnämnda nådiga bref den 1 November 1873

och den 5 December 1873 anbefallt Afdelnings-Chefen för Generalstabens

Topografiska Afdelning att efter någon tids förlopp på grund af

derunder vunnen erfarenhet till Eders Kong]. Magt inkomma med underdånig

framställning rörande de nya eller förändrade föreskrifter i

afseende å det ekonomiska kartverkets fortsatta bearbetande, som i

ett eller annat afseende kunde af omständigheterna påkallas; samt att

Eders Kongl. Maj:t uppå framställning af bemäldc Afdelnings-Chef

genom Nådigt bref den 21 Maj 1874 meddelat vissa nya och förändrade

föreskrifter rörande bearbetandet af det ekonomiskt-ge< »grafiska kartverket

i Norrbottens län. Beträffande de ekonomiska kartarbetena i

(ifrigt hafva deremot ännu icke på grund af förutnämnda nådiga befallning

några förändrade föreskrifter varit ifrågasatta. Hvad nu blifvit

meddeladt om fortgången af dessa kartarbeten under senast förflutna

sexton år synes mig emellertid gifva anledning till att, så fort

ske kan, taga i öfvervägande, huruvida de nu i berörda hänseende gällande

föreskrifter må finnas i allo lämplig;! och ändamål sonliga. Innan

beslut härom fattas torde likväl, såvidt sådant låter sig gorå, böra

åstadkommas utredning i fråga om den tid, som kan åtgå för samtliga

de ekonomiska kartarbetenas fullbordande i enlighet med nu gällande

bestämmelser och de sannolika kostnaderna härför.

opaginerad Kontrollera mot PDF

IG Bil. N:o 5 a, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1810.

På grund häraf får jag, efter att hafva i ämnet rådfört mig med

bomälde Af delnings-Chef, i underdånighet hemställa, att Eders Kongl.

Maj: t måtte i Nåder anbefalla Afdelnings-Cliefen att, så fort ske kan,

och före den 1 instundande Oktober till Eders Kong]. Magt inkomma

med dels utlåtande och utredning i fråga om den tid, som kan anses åtgå

för fullbordande af såväl det allmänna ekonomiska stomkartverket med

tillhörande beskrifningar, så vidt angår de till Svea land räknade och

söder derom belägna delarna af riket, som ock tle ekonomiskt-geografiska

kartarbetena i Norrbottens län, allt i enlighet med derom nu

gällande bestämmelser äfvensom angående de sannolika kostnaderna

härför, dels ock i sammanhang dermed förslag rörande de förändringar

i bestämmelserna angående det allmänna ekonomiska stomkartarbetet,

som möjligen kunna finnas erforderliga på det att fullbordandet af detta

arbete må kunna påskyndas.

1 fråga om anslagstiteln

(ko. Öfverståtliållare-Eiiibetet

föredrog Departements-Chefen Ofverståthållare-Embetets underdåniga

memorial den 4 sistlidne December innefattande framställning att, enär

de vid 1874 och 1875 årens Riksdagar beviljade dyrtidstillägg för Aktuarien,

de två Notarierne, Kammarskrifvaren och Sekreterarens Kanslist

vid Ofverståthållare-Embetets Kansli icke i någon män motsvarade bemälde

tjenstemäns behof af löneförbättring samt den And samma Riksdagar

beviljade förhöjning i anslaget för aflönande af vakt- och exseeutionsbetjeningen

med 20 procent ej heller på långt när motsvarade

beliofvet, Kongl. Maj:t måtte i nåder vidtaga erforderlig åtgärd, så att

bemälde tjensteman och betjente måtte, om möjligt för tiden från och

med innevarande år, och intill dess ny tjenste- och lönereglering för

Ofverståthållare-Embetets Kansli kunde blifva genomförd, komma i åtnjutande

af tillfällig löneförbättring i enlighet med ÖfverståthållareEmbetets

den 13 November 1873 afgifna underdåniga förslag och således

Aktuariens och en hvar af de två Notariernas löner höjas från

900 kronor till 1,500 kronor, Kammarskrifvarens lön höjas från (»00

kronor till 1,000 kronor, lönen för Sekreterarens Kanslist ökas från

1,000 kronor till 1,500 kronor samt anslaget till aflönande af vaktoch

exseeutionsbetjeningen höjas med 50 procent eller till 17,175 kronor;

Och anförde Departements-Chefen härefter följande:

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876. 17

»Hvad först angår frågan om tillfällig löneförbättring för Kammarskrifvaren

och Sekreterarens Kanslist, synes mig skäl icke hafva förekommit

att tillstyrka afvikelse från den af 1874 och 1875 årens riksdagar

i berörda hänseende antagna grundsats, hvilken Eders Kongl.

Maj:t enligt förut omförmälda, på Finans-Departementets föredragning

den 22 sistlidne December fattade, beslut ansett höra i allmänhet äfven

under nästkommande år vinna tillämpning. 1 afseende åter å Aktuarie!!

och Notarieme förekommer visserligen att desses aflöningsförmåner till

största delen bestå af sportelinkomst och att, då beloppet af denna

inkomst är beroende af de privata lagsökningsmålens antal samt detta

antal, hvilket år 1867 uppgick till 5,962, sedan nedgått så att detsamma

år 1874 utgjorde endast 1867 och under år 1875 endast obetydligt

ökats, bemälde tjensteman» sportelinkomst således undergått eu högst

betydlig minskning, hvilken icke i nämnvärd mån kunnat motväga^ af

det dem tillerkända ringa dyrtidstillägg, äfven om detta icke varit- behöflig!.

i följd af stegringen i lefnadskost-nader under de senare åren;

men enär de privata lagsökningsmålens antal under år 1875 något öfverskjuta

antalet under år 1874 och denna omständighet, sammanställd

med de nu rådande förhållandena inom penningemarknaden, gifver anledning

till den förutsättning, att antalet af nämnda lagsökning-små!

skall under innevarande år ytterligare stiga, hvilket åter skulle medföra

höjning i nämnde tre tjenstemäns sportelinkomst, anser jag mig icke

nu böra föreslå någon särskild undan tagsåtgärd för dessa tjensteman,

helst Eders Kongl. Maj:t är i tillfälle att, derest förutomförmälda förutsättning

icke skulle förverkligas och i följd deraf förbättring i oftanämnde

tjenstemäns aflöningsförmåner skulle finnas af behofvet oundgängligen

påkallad, af de till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ställda

medel tilldela dem någon lämplig gratifikation. Beträffande slutligen

Öfverståthållaro-Embetets hemställan om ytterligare förhöjning i det till

Ofverståthållare-Embetets förfogande ställda anslag till aflönande af

vakt- och exsecutionsbetjeningen, så enär de af detta anslag med derå

för sistlidet och innevarande år beviljad förhöjning aflönade betjente

icke kunna anses vara i väsendtligen sämre ställning än andra med

dem jemförlige statstjenare samt, hvad särskild! angår exsecutionsbetj

enterne, deras sportelinkomst torde kunna antagas under innevarande

år snarare stiga än minskas, anser jag icke heller berörda framställning''

böra till någon särskild åtgärd föranleda.

I fråga om nu förevarande anslagstitel får jag således, under åberopande

af förutvarande Departements-Chefens anförande till Statsrådsprotokollet

den 9 Januari 1874, hvilket finnes bilagdt Eders Kong!.

Bill, till Riksd. irot, 187 G. 1 Sami. 1 A/d.

■ >

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

Maj:ts nådiga proposition till samma års Riksdag om statsverket, i underd

ärlighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att, pa det Eders Kongl. Maj:t må komma i tillfälle att för ar 1877

bevilja tillfällig löneförbättring åt Konungens Fogat till belopp af 500

kronor samt åt Underståthållare!!, Sekreteraren och Kamrerare!!, Aktuarie^

hvarje af de två Xotarierne, Kammarskrifvaren och Sekreterarens

Kanslist med 20 procent af hvarderas lön äfvensom höja anslaget för

aflönande af vakt- och exsoeutionsbetj eni ngen likaledes med 20 procent,

på extra stat för år 1877 anvisa 5,250 kronor.

Vidkommande anslagstiteln

7:o. Landsstaterna i länen

yttrade Departements-Chefen:

»Sedan de af Eders Kongl. Maj:t förordnade komiterade med skrifvelse

den 13 sistlidne Oktober öfverlemnat underdånigt Betänkande

och förslag angående såväl allmän tjenste- och lönereglering för landsstaten

som ock uppbörds- och redovisningsväsendet för länen, jemte

vissa andra dermed sammanhängande frågor, har Eders Kongl. Maj:t

den 22 i nämnda månad behagat infordra underdåniga utlåtanden af

dels Rikets Hofrätter öfver komiterades förslag till Förordning

angående indrifning och redovisning af sakören, så vidt detsamma afsåge

förändrade föreskrifter om afgifvande af saköreslängder;

dels Fångvårdsstyrelsen, Arméförvaltningen, Förvaltningen af Sjöärendena,

Ofverintendents-Embetet, Skogsstyrelsen och Sundhets-Kollegium,

i hvad komiterades förslag afsåge förändrade bestämmelser angående

länsstyrelsernas bestyr för ett hvart af dessa embetsverk;

dels ock Kongl. Maj:ts samtlige Befallningshafvande i länen, öfver

komiterades förslag i sin helhet.

Icke något af dessa utlåtanden har ännu inkommit; och då

Eders Kongl. Maj:t, sedan sådant egt rum, torde vilja inhemta vederbörande

Kollegiers utlåtande i ämnet, lärer någon framställning rörande

slutlig lönereglering för Landsstaten icke kunna ifrågakomma att

till näst sammanträdande Riksdag aflåtas.

Med anledning häraf anser jag mig höra i underdånighet förorda,

att Eders Kongl. Maj:t ville hos Riksdagen äska medel för tillfällig

förbättring af landsstatstjenstemännens löner jemväl för år 1877.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N;o i, om Statsverket 1876.

I afseende å de grunder, enligt Indika dylik löneförbättring må

komma bemälde tjensteman till godo, hafva icke inträffat sådana''.''förändrade

förhållanden, som böra föranleda afvikelse från Eders Kongl. Maj:ts

till 1875 års Riksdag framställda och af Riksdagen godkända förslag

i ämnet.

Jag tillstyrker således att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen:

att, på det Eders Kongl. Maj:t måtte blifva i tillfälle att lämpligen

höja lönerna för de svagast aflönade Landssekreterarne, Lan ilska inre

ränn'' och Landtriintmästarne, till Eders Kongl. Majds förfogande på

extra stat för år 1877 anvisa enahanda belopp som för innevarande år,

eller för Landssekretcrarne 8,000 kronor, för Landskamrerarne likaledes

8,000 kronor och för Landträntmästarnc 9,G00 kronor;

att, för tillfällig löneförbättring åt Länsnotarier, Landskanslist^'',

Länsbokhållare, Lan (hkontor ister och Länsmän för år 1877, till Eders

Kongl. Maj ds förfogande för samma år bevilja ett extra anslag af 150,000

kronor; samt att, för höjande af den 319 länsmän tillkommande hyresersatinintj

med 50 kronor för hvarje, bevilja för sistnämnda är ett extra

anslag af 15,950 kronor.

Vidare'' och enär nästlidna års Riksdag för tillfällig löneförhöjning

innevarande år åt 117 Kronofogdar och i Stockholms län 1 Expcditionskronofogde

beviljat ett extra anslag af 53,149 kronor 40 öre, motsvarande

20 procent af de kontanta lönerna jemte forsellönsersättningar

för nämnde tjenstemän, tillsammans 265,747 kronor, men till följd

deraf, att under år 1875 dels kronofogdebostället t mantal K:o 1 Hagneryd

Norregården i Finsponga läns samt Bråbo och Memmings härads

fögderi af Östergötlands län och dels kronofogdebostället 1 mantal N:<>

1 Drättinge i Kinda och Ydre härads fögderi af nämnda län blifvit till

statsverket indragne samt beloppet af dessa boställens ränta och afkastning

godtgjorts med tillsammans 886 kronor, sammanräknade beloppet

af bemälde tjenstemäns kontanta löner och forsellönsersättningar nästkommande

år kommer att uppgå till 266,633 kronor, tillstyrker jag, att

Eders Kongl. Maj:t. täcktes såsom tillfällig löneförhöjning för 117 kronofogdar

och 1 Expedition,skronofogde äska ett extra anslag för år

1877 af 20 procent å sistnämnda belopp eller 53,326 kronor 60 öre.

Likaledes torde Eders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att, för beredande

under ar 1877 al tillfällig löneförhöjning åt Häradsskrifvarne,

till antalet 117, med 20 procent å de till dem utgående löner och forsellönsersättningar,

ä extra stat för nämnda år anvisa ett lika belopp

som för innevarande är eller 34,289 kronor 40 öre.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bil. N:o 5 a. till Kongl. Majits Nåd. Ptop. N:o 1, om Statsverket 1876.

Uti sin den 13 nästlidne December afgifna underdåniga berättelse

om Statsverkets tillstånd och behof bär Statskontoret anmält att, till

följd af Eders Kongl. Maj:ts särskilda nådiga beslut, följande landsstats-boställen

blifvit, mot årlig ersättning enligt stadgade grunder åt

vederbörande tjensteman, till statsverket indragne, nemligen

i Östergötlands län

kronofogdebostället i Finsponga läns samt Bråbo och Memmings härads

fögderi Ä mantal Hagneryd Norregården N:o 1 mot ersättning af 685

kronor, och

i Skaraborgs län

häradsskrifvarebostället \ mantal Torpa Måns Jönsgården N:o 4 och

\ mantal ibidem Anders Snickaregården N:o 4 mot ersättning af

451 kronor.

I öfverensstämmelse med hvad Statskontoret härvid hemstält, tillstyrker

jag. det Eders Kongl. Magt måtte föreslå Riksdagen att höja

det kontanta anslaget till Landsstaterna i länen med sammanräknade

beloppet af berörda ersättningar eller 1,136 kronor samt minska indelta

ränteanslaget med det belopp, hvartill räntorna för nämnda boställen

varit i stat beräknade, utgörande tillsammans 159 kronor;

och kommer, i händelse af nådigt bifall till denna min framställning,

ordinarie anslaget i penningar till landsstaterna i länen, lxvilket

för innevarande år utgör 1,114,400 kronor 15 öre, att för år 1877 höjas

till 1,115,536 kronor 15 öre, men deremot värdet af »indelt ränta och

ersättning för indragna räntor», 150,440 kronor 56 öre, att nedgå till

150,281 kronor 56 öre.

Enligt underdånig skrifvelse den 21 Maj 1875 har Riksdagen för

hvarje af åren 1875 och 1876 å extra stat uppfört och till Eders Kongl.

Maj:ts förfogande stält 20,000 kronor, att i mån af behof användas

dels till aflöning och underhåll åt särskild polisstyrhi, som till ordningens

och säkerhetens uppehållande kunde i följd af särskilda förhållanden

behöfva anställas ä en eller annan ort i landsbygden, dels ock

till belöningar åt krono- och polistjenstemän och betjente samt andra,

hvilka inlagt utmärktare förtjenst om gröfre brotts upptäckande samt

förbrytares efterspanande eller gripande. Detta Riksdagens beslut anmäldes

inför Eders Kongl. Maj:t den 16 påföljande Juni och blef, eu
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 a. till Kongl. Maj-ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 187b. 21

ligt Eders Kongl. Maj:t då gifna befallning, till behörig kännedom meddelad!

Öfver ståthållare-Embet et och samtlig^ Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i länen, hvarefter underdåniga framställningar inkommit

dels från Eders Kongl. Majds Befallningshafvande i Stockholms,

Jönköpings, Gotlands, Blekinge, Christianstads,^ Malmöhus, Skaraborgs,

Örebro, Kopparbergs, Gefleborgs, Jemtlands, A ester-Norrlands, \ esteibottens

och Norrbottens län om anslag till förstärkt polisbevakning på

uppgifna orter å landet inom nämnda län, och dels lian Edeis Kong..

Majds Befallningshafvande i Christianstads, Hallands, Skaraborgs och

AV erm lan ds län om anslag till ersättningar för resor och spaningar till

förbrytares ertappande eller belöningar för deras gripande.

Ehuru större delen af året 1875 var förfluten, innan något al förenämnda

behof blef anmäldt, och fastän framställningar i berörda hänseende

inkommit hvarken tran öfverståthallare-Embetet eller ifrån 8 bland

de 24 länen, återstår dock af anslaget för året ej mera odisponeradt

än 1,685 kronor 42 öre, hvilka medel komma att Statsverket bespaias.

Utaf innevarande års anslag äro till utgående redan beviljade 2,800

kronor för Wermlands och Westerbottens län, och intet tvifvel förefinnes

derom, att under det nyss började året äro att förvänta framställningar,

för tillfredsställande hvaraf hvad af årets anslag återstår

icke kommer att lemna lull tillgång.

I sammanhang härmed torde det tillätus mig anmäla utt, sedan

inom Malmöhus läns Landsting redan är 1874, med föranledande särskild!

af de ständigt tilltagande och till ett oroväckande antal, uppgående

häststölderna på åtskilliga orter inom länet, fråga blifvit vackt

om anordnande af särskild landtpolis för länet, och en af Landstinget

då tillsatt komité till 1875 års Landsting inkommit med betänkande

och förslag i ämnet, Landstinget, jemte det ett anslag af 3,000 kronor

stälts till Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i länet förfogande

för hindrandet och upptäckandet af kreatursstölder och andra brott,

uti en till Eders Kongl. Maj:t stäld skrift, som blifvit af Eders Kong].

Mapts Befallningshafvande under den 11 sistlidne November insänd, i

underdånighet anhållit att Eders Kongl. Maj:t måtte för ordnande åt

landtpolisen inom länet och afhjelpande af den osäkerhet, som under

nuvarande förhållanden derinom i vissa afseende!! funnes rådande, vidtaga

de åtgärder och förfoganden, Eders Kongl. Maj:t kunde finna, för

ändamålet gagneliga.

Denna underdåniga framställning synes mig visserligen nu icke

böra föranleda någon särskild åtgärd, hvarom Eders Kongl. Mapts Befallningshafvande

ej heller gjort hemställan, men innefattar dock ett

opaginerad Kontrollera mot PDF

92

Bil. No 5 a. till Kong],. Maj ds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876.

Jiytt bevis om det allmänt kända behofvet, att för upprätthållande af ordning

och säkerhet vidtaga kraftiga åtgärder. För sådant ändamål erfordias

medel, så att inom de särskilda länen må kunna i man af behof anställas

särskild polisstyrka å sådana orter, der den ordinarie polisbetjei

ungen _ icke är tillräcklig, hvilket förhållande i någon mån äfven härleder

sig derifrån att, så länge arbetet för Landsstatens reorganisation

ännu pågår, det synts mindre lämpligt föreslå inrättandet af nya länsmans

distrikt, hvaraf på ett och annat ställe hehofvet blifvit under seHare

åren framhållet och icke lärer kunna bestridas. Härtill torde på

grund, af deri erfarenhet, som hittills vunnits och de upplysningar ’ javarit

i tillfälle inhemta, böra beräknas ett belopp af åtminstone 36 000

kronor. . Dessutom böra, i enlighet med den af Riksdagen redan uttaaide

åsigt medel finnas tillgängliga för belöningar och ersättande af

kostnader för gröfre brotts upptäckande och förbrytares efterspanande

hvartill torde åtgå minst 4,000 kronor.

Jag hemställer således att Eders Kong], Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att till Eders Kong!. Maj ds förfogande för år 1877 ställa ett

extra anslag af 40,000 kronor, att under samma år användas dels till

aflöning och. underhåll af särskild polisstyrka å landet i de orter der

sådan kan al forhållandena påkallas, och dels till belöningar för gröfre

brotts upptäckande samt förbrytares efterspanande eller gripande!»

Angående anslagstiteIn

S o. Statens Jernvägstraflk

yttrade Departements-Chefen:

i Styrelsen för Statens Jernvägstrafik bär den 1 nästlidne December

afgifvit underdånigt förslag till specifik kostnadsstat för inimvarande

ar och. deri beräknat omkostnaderna vid denna trafik till följande

belopp, nemligen:

för Byråafdelningen till...................... Kronor 226,000.

w Banafdelningen till

» Maskinafdelningen till ................. >,

>'' Trafikaf delningen till...................... »

" Vya byggnader och anläggningar till *

v Nya inventarier till.......................

3.212.000.

4.010.000.

2.590.000.

Summa Kr

onor

10.038.000.

1,277,000.

250,000.

11.565.000.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876. 23

Jag utbeder mig härvid få erinra, att Styrelsen i den underdåniga

skrifvelse, hvarmed dessa förslag till Eders Kongl. Magt öfverlemnades,

bland annat anförde följande:

»Det approximativt beräknade kostnadsförslaget för 1876 afsåg,

såsom vanligt, endast de banor, som trafikerades vid tiden för förslagets

inrättande, enär med säkerhet då oj kunde sägas, när och till

hvilken utsträckning nya bandelar skulle för trafik varda öpnade, men

deremot med full säkerhet kunde antagas, att nya bandelar, om de

verkligen tillkomme, i alla händelser skulle framkalla en tillräckligt stor

trafik, för att inkomsterna deraf skulle betacka nödiga utgifter å samma

bandelar. Den approximativa beräkningen gällde sålunda endast de 135

mil, som vid 1874 års slut voro trafikerade. Emellertid har under innevarande

år äfven handel en Krylbo—Storvik blifvit för allmänna rörelsen

uplåten, hvilket, på sätt Eders Kongl. Maj ds nådiga bref af den

24 sistlidne September bestämmer, föranledt till anordningen af ett

nytt trafikdistrikt, det Öde; och nu föreliggande beräkningar måste

således sluta på större summor än de approximativa, såväl på grund

af den större banlängden, som derföre att stambanornas nuvarande utsträckning

nödvändiggjort anordningen af nytt trafikdistrikt. Den sålunda

förorsakade höjningen af utgifter för drift och underhåll kan

uppskattas till omkring 300,000 kronor.»

»Förlusten af lokomotiv och vagnar vid den beklagan svärda olyckshändelsen

å Östra stambanan under sistlidne månad drabbar rörliga

materielens underhåll med eu oförutsedd utgift af 150,000 kronor, hvilken

utgift först under år 1876 kan i fråga komma till liqvid och således

i det nu föreliggande förslaget uptagits.»

»Det under senare åren betydligt ökade antalet bantåg, eller rättare

sagd! lokomotiv- och vagnmil pr banmil, och isynnerhet det större

antal snälltåg, som dervid tillkommit, har i ^anmärkningsvärd grad ökat

slitningen af banans öfverbyggnad och nödgar till omläggning af denna

på åtskilliga äldre bansträckor, som vid besigtning år 1874 ännu ansågos

vara i sådant skick, att omläggning ej borde i fråga komma förr

än under året 1877 eller 1878. Å utgiftsposterna för utbyten af räler

och sliprar förefinnes sålunda eu oförutsedd höjning af icke mindre än

217,000 kronor.»

»Nyss antydda erfarenhet, i förening med den som vanns under

sistförflutne vinter, i afseende å denna årstids rubbande inverkan på

öfverbyggnadens läge, nödgar Styrelsen att höja den approximativt

beräknade kostnaden för öfverbyggnadens omriktning med det betydliga

beloppet af 88,000 kronor. Förhållandena under senaste vinter

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bil. N:o 6 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

hafva äfvenledes föranledt Styrelsen att höja förut beräknad utgift för

snöskottning med ett belopp af 45,000 kronor».

»Ofvan nämnda höjningar af utgiftsposter upgå sammanräknade

till 800,000 kronor.»

Då detta förslag den 31 December sistförflutna år inför Eders

Kongl. Maj:t anmäldes, yttrade jag i underdånighet, bland annat:

Mot förslagen till arfvodes- och kostnadsstater, i hvad de angå

Byrå-, lian-, Maskin- och Trafikafdelningarne samt anskaffningen af

Nya Inventarier har jag icke funnit något att erinra.

Utgiftsförslaget för nya byggnader och anläggningar visar väl

samma slutsumma, 1,277,000 kronor, som den för innevarande års riksdag

framlagda approximativa kostnadsstat för år 1876, men uptager

deremot till utförande med dessa medel arbeten, som till större delen

icke finnas omförmälda i den approximativa kostnadsstaten, ur hvilken

i stället uteslutits åtskilliga sådana, som Styrelsen ansett jemförelsevis

mindre angeläget att under 1876 verkställa. Bland dessa senare utgöras

de betydligaste af halfva beloppet utaf de till upförande af 52

banmästarebostäder beräknade 210,000 kr. eller................... 105,000 kr.

samt hela det till betäckande af skilnaden i pris mellan

Svenska stålskenor och Engelska jernskenor uptagna belopp kr. 320,000

hvartill komma åtskilliga mindre, för olika arbeten vid särskilda

stationer, upförda poster, tillsammans upgå ende till... » 201,000

eller tillsammans » 626,000

1 afseende åter å de betydligaste bland de nya poster, som i förevarande

förslag intagits i stället för de sålunda uteslutna, förekommer:

att Eders Kongl. Maj:t genom Nådigt Bref den 26 sistlidne Februari

medgifvit, att ett af Tratikstyrelsen begärd t extra anslag ä 245,000 kr.

för utvidgning af Stockholms norra bangård iinge utgå med 155,000

kr. åt innevarande års, och med 90,000 kr. af nästkommande års Irabbin

komster, under vilkor att dessa utgifter icke föranledde minskning

af den behållning, som enligt gällande riksstat vore eller klafve beräknad

skola för innevarande eller nästkommande år af trafikmedel tillflyta

statsverket, och med förklarande tillika att, derest trafikinkoms

tern a icke lemnade tillgång till berörde utgifters bestridande med iakttagande

af det gjorda förbehållet, Eders Kongl. Maj:t ville på anmälan

förordna om gäldande af bristen; att vidare Eders Kongl. Maj:t genom

Nådigt Bref den 31 Maj detta år bemyndigat Tratikstyrelsen att till

bestridande af kostnaden för upförande af 14 lokomotivstall, Indika icke

varit i 1876 års approximativa omkostnadsstat uptagna, använda af detta

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 a. till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1876. 25

års trafikinkomster ett belopp af 118,000 kronor under vilkor, att utgiften

icke föranledde minskning i den behållning, som enligt gällande

riksstat beräknats skola för innevarande år tillflyta Statsverket af trafikmedel;

samt att Trafikstyrelsen uti nu ifrågavarande underdåniga

skrifvelse anmält att, då vid beräkning Styrelsen funnit de i ofvan

nämnda nådiga bref bestämda vilkor för de beviljade beloppens gäldande

af trafikmedel icke kunna uppfyllas, men de arbeten, hvartill anslagen

beviljats, vore af den vigt, att de syntes ofördröjligen böra fullbordas,

Styrelsen ansett sig nödsakad att uti förslaget till den specifika

kostnadsstaten uptaga de nämnda anslagen, tillhopa utgörande

363,000 kronor; hvarförutom Styrelsen särskild! redogjort för de skäl,

som föranleclt intagande i samma förslag af öfriga till olika ändamål

snart nödvändiga anslagssummor, hvilka icke varit i det approximativa

förslaget för 1876 synliga, och för hvilka, utom de 263,000 kr., som

utgöra skilnaden emellan ofvannämnda 363,000 kronor och de ur den

approximativa kostnadsstaten uteslutna.................................... 626,000 kr.

skulle tagas i anspråk ett belopp af...................................... 170,000 »

utaf de i sistnämnde stat till diverse oförutsedda nya byggnader

och anläggningar uptagne 300,000 kronor,

så att till dylika byggnader och anläggningar återstodo... 130,000 »

hvartill komme för införande af 26 banmästarestugor...... 105,000 »

och till utförande af andra i det approximativa förslaget

jemväl uptagna byggnader ................................................... 246,000 »

tillsammans kr. 1,277,000.

»Det anförda visar, att i den del, hvarom nu är fråga, Trafikstyrelsens

till fastställelse anmälda specifika förslag innefattar väsendtligt

olikheter mot det för Riksdagen framlagda approximativa förslaget;

men dä, hvad beträffar den först ornförmälta posten 245,000 kronor,

densamma redan blifvit af Eders Kongl. Maj:t till behofvet pröfvad och

förklarats böra gäldas; rid, i afseende på de 14 lokomotivstallen uppenbart

torde vara, att desamma måste af nästa års tillgångar gäldas, helst

de lokomotiv, till hvilkas skyddande mot skada och förstörelse de äro

afsedda, blifvit för särskild! af Riksdagen dertill lemnadt anslag redan

anskaffade; då bland de uptagna beloppen flera härleda sig derifrån,

att kostnaderna för förut beslutade byggnader och anläggningar, och

sådant till eu del i ganska betydande mån, öfverstigit derför upgjorda

beräkningar; dä i öfrigt, jag icke tilltror mig jäfva riktigheten af det

utaf Styrelsen uttalade omdöme angående den större eller mindre nödvändigheten

att redan år 1876 företaga det ena eller andra af de ifrågasatta

bygnadsföretagen, och då, hvad särskild! angår den till 320,000

Bill. till R i kisel. Prof. 1876. I Samt. 1 A/d.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bil. No 5 a. till''Kongl. Maj:U Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876.

kronor beräknade skilnaden i pris mellan Svenska stålskenor och Engelska

jernskenor^ Trafikstyrelsen uplyst, att jernskenorna nu kunna

erhållas till pris af 5 kronor 50 öre Centnern, medan stålskenorna gälla

9 kronor Centnern, till följd hvaraf ock, enär, enligt hvad Styrelsen

likaledes gifvit tillkänna, det för år 1876 iipskattade behofvet af skenor

utgjorde 190,000 Centner, prisskilnaden konnne att upgå till mer än

dubla beloppet af hvad beräknats, eller till 645,000 kronor, och frågan

om användandet under nästa år af stålskenor vid inläggning af nya

skenor i förslitnas ställe således måste förfalla, anser jag mig föranlåten

i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Magt jemväl åt förslaget

i denna del lemna* Nådigt godkännande».

Med bifall till det anförda behagade Eders Kong!. Maj:t gilla Trafikstyrelsens

förutnämnda förslag, samt i enlighet dermed fastställa stater

för innevarande år.

Vidare tillåter jag mig i minnet återkalla att, sedan Eders Kongl.

Maj:t dels den 9 Januari 1875 anbefallt Styrelsen för statens jernvägstrafik

att efter föregående statistisk utredning inkomma med underdånigt

utlåtande, om och i hvilka delar samt till hvad belopp förhöjning

i trafiktaxan å statens jernvägar borde ega rum, dels ock den 16 påföljande

Juni ålagt Styrelsen att i sammanhang med afgifvande t af det

infordrade utlåtandet taga i öfvervägande hvad Riksdagen uti underdånig

skrifvelse den 21 Maj 1875 angående regleringen af utgifterna under

Riksstatens Sjette hufvudtitel anfört i fråga om revision af trafik- och

frakttaxorna vid statens jernvägar, har Styrelsen den 11 sistlidne December

afgifvit underdånigt utlåtande i ämnet, I detta utlåtande yttrar

sig Styrelsen äfven i fråga om de orsaker, som föranledt den

under de senare åren inträffade stegring af jernvägstrafikens omkostnader,

och anför i afseende härå hufvudsakligen, att byrånfdelningens

utgifter, fördelade på trafikerad banmil, under åren 1870 till och

med 1874 utgjort i det närmaste lika belopp hvarje år och snarare

minskats än ökats, men att deremot ban-, maskin- och tvafikafdelningarnas

omkostnader på banmil år efter år betydligt ökats; att, hvad anginge

. banaf delning ens utgifter, tillökningen af personalkostnaden, som

egentligen tillhörde aren 1873 och 1874, föranledts dels af den till

följd af lefnadskostnadens och arbetsprisens allmänna stegring medgifna

förhöjning i aflöningarna och dels af förstärkningen i banbevakningspersonalen

vid nattsnälltågens införande; att, den ökade kostnaden

för öfverbyggnadens underhåll och riktning berodde på bantågens

och i synnerhet snälltågens ökade antal, men att till stegringen i kostnaden

för utbytet af skenor och syl lar jemväl bi dr oge banornas högre

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bil. Ni" 5 a. till Katigt. Maj:ts Nåd. Prop. N:o t, om Statsverket 1876.

ålder; att de banclelar, Indika uppnått, den ålder af 12 till 15 år, som

under förhanden varande trafikförhållanden kunde antagas såsom medeltiden

för de ursprungligen derå nedlagda skenornas hållbarhet, utgjort

ar 1870 endast 15,7 mil, men år 1874 icke mindre än 65,2 mil, hvaraf

32 mil, som år 1862 på eu gång upplåtits för trafik; att det läge i

öppen dag, att denna störa tillökning i bansträcka, som behof! förses

med nya skenor, haft ett betydligt inflytande på ifrågavarande utgiftsposter,

'' hvartill kommu, att priset på syllar och skenor med tillbehör

under aren 1873 och 1874 varit betydligt högre, än under den närmast

föregående tiden, och att skenor af svenskt bessemerstål nedlagts på

eu ej ringa del af de lifiigast trafikerade bandelarna; — att för stegringen

af maskinafdelningens utgifter gällde i det närmaste enahanda orsaker,

som vållat förhöjningen af banafdelningens omkostnader, eller

högre aflöningar, bantågens förökade antal, högre pris pa material,

isynnerhet på stenkol, samt lokomotivs och vagnars med högre ålder

växande underhåll; — att vid trajikafclelnim/en såväl personal- som

öfrige omkostnader stigit mera i jemnbredd med den växande rörelsen,

ehuru äfven de rönt inflytandet af stegrade aflöningar; — samt att,

enligt Styrelsens åsigt, det egentligen vore utbytet af skenor och möjlio-en

stigande pris på syllar, som tillsvidare och intill dess utbytet af

syllar och skenor kommu att regelbundet omfatta en mot uthållighetstiden

svarande del eller eu tolftedel af banlängden, skulle föranleda

eu fortgående ökning Tif drift- och underhållskostnaderna i större proportion

än trafikinkomsterna, och som följaktligen jemte statens behof

af ökade inkomster gjorde till eu nödvändighet att söka uppdrifva inkomsterna

och behållningen af jernvägstrafiken. Vid underdånig föredragning

af detta utlåtande den 31 sistlidne December beslöt Eders

Kong!. Magt vissa förändringar uti de enligt nådiga taxan för trafiken

å Statens jernvägar den 4 April 1862 och nådiga bref Ven den 30 September

1862 och den 9 Juni 1871 gällande taxebestämmelser, hvilket

beslut kommer att genom Styrelsen för statens jernvägstrafik kungöras;

Och blef, utan afseende å hvad Styrelsen dels i fråga om uppskof

med omarbetning af tarifferna tilldess det metriska mått- och vigtsystemet

kunde varda infördt, dels i (ifrigt andraga!, Styrelsen anbefaldt att

utarbeta och före den 1 instundande Maj till Eders Kong! Maj:t inkomma

med förslag till förnyad taxa för transporter på statens jernvägar

samt för begagnande af dertill hörande platser, byggnader och inrättningar,

uppstå filt med tillämpning af såväl nu gällande som det

metrisk;! systemet för mått och vigt.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Bil. N:o 5 a. till Kong!. Maj:ts Ant/. Prop. N:o 1. om Statsverket 1876.

Uti underdånig skrifvelse den 11 December nästlidet år bär Styrelsen

för statens järnvägstrafik afgifvit utredning angående ej mindre

de inkomster, som under år 1877 kunde vara att förvänta från trafiken

å Rikets Stambanor, samt de under samma år sannolikt förestående utgifter

för trafikens drift jemte banors, byggnaders och materiels underhall,

än ock de åtskilliga nya byggnader och anläggningar, som blifva

en följd af trafikens tillväxt, hvarjemte Styrelsen tillkännagifvit sig

ämna göra särskild framställning om extra statsanslag för såväl vissa

nya byggnader och arbeten, som ny transport-materiel.

Styrelsen anför härvid till en början:

»Da, i slutet af förlidet år Styrelsen upprättade förslagsberäkning

öfver Statens jernvägstrafiks inkomster under 1876, utgick Styrelsen,

med anledning af 1874 års mindre göda skörd och andra förhållanden’

som ansågos komma att verka mer eller mindre återhållande på jernvägstrafiken

under närmast följande tider, från den synpunkten, att trafiken

under 1876 icke skulle'' i lifaktighet komma att mer än ganska

obetydligt öfverstiga 1874 års trafik, sådan donna vid i fråga varande

beräkningstillfälle kunde uppskattas, och att således till grund för beräkningen

borde läggas medelinkomsten af hvarje trafikerad banmil

under det löpande året och denna medelinkomst multipliceras med det

antal mil, som vid årets slut voro öppnade för rörelsen. Efter sådan

beräkningsgrund skulle inkomsten för 1877 komma att uppgå till

15,460,000 Kronor, enär medelinkomsten pr banmil under 1875 torde

blifva ungefär 110,000 Kronor och hela banlängden vid detta års slut

uppgår till 140,6 mil.»

»Men om man tager i betraktande, att den Östra stambanan, som

i sin helhet öppnades i slutet af år 1874, icke hunnit under sitt första

trafikår utveckla den rörelse, som derå bör kunna påräknas sedan industrien

inom den ort, banan genomgår, vunnit tid att ordna sig för och

draga fördel af den nya transportledens alla förmåner, äfvensom att

den borra stambanans under innevarande år fullbordade utsträckning

till och förbindelse med Gefle—Dala jernväg redan nu lofvar att åstadkomma

en ganska, betydande både person- och godsrörelse, så anser

sig Styrelsen befogad antaga, att bruttoinkomsten af Statens jernvägstrafik

ar 1877 ej bör komma att understiga 16,000,000 Kronor.»

1 0111 Utgifterna har Styrelsen hänvisat till följande två öf
verslag

:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maja» Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876.

Approximativt förslag

till arfvodesstat. vid Statens jernvägstrafik för år 1877.

årfvod

i

e n

EL

för-

Summa

fasta.

änderliga.

Kronor.

A) Byrå-afdelningen.

a) vid Styrelsen.

Generaldirektör............... •

1

9,000

Byråchef ......................................... ........

1

0,000

Inspektör .........................................................

1

0,000

Sekreterare ........................................................

1

4,000

!

Registrator och aktuarie ......................^......■_■■■■

Notarier ...................................... a 2,500

1

2

3,500

5,000

1

Kamrerare ..................................................

1

4,000

Revisor ...........................................................

1

3,000

i

Hufvudkassör...........................................................

1

3,000

Uppbördskassör....................................................

1

3,000

Föreståndare för statistiska kontoret .......................

1

4,000

_

50.500

Kammarförvandt

1

—

2,700

Milkontrollör ..................................................

1

—

4,200

Bokhållare ..................................................

2

—

4,800

Kammarskrifvare ........................ .....................

2

3,300

Kontorsskrifvare ...................................

33,300

Vaktmästare .......................................................

4

3,180

51,480

Förtjenst- och ålderstillägg ................................

—

9,000

___

9,000

Summa vid Styrelsen

40

59,500

51,480

110,980

b) vid Distrikten.

Byrå-assistenter. . ......................................

4

—

10,500

Kassörer ........................................................

•2

—

4,800

Vaktmästare ..........................................................

5

—

4,140

19,440

Summa vid Distrikten

ii

—

19,440

Summa för Byrå-afdelningen

51

59,500

70,920

130,420

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Bil. N:o O a. till Kongl. Moj:ta Nåd Pr ap. N:o 1, om Statsverket 1876.

>

A r f v o c

e n

B) B an-afdelningen,

fasta.

för-

Summa

änderliga.

Kronor, j

a) vid Styrelsen.

Öfverdirektör.....................................

i

6,000

6,000

Ofverdirektörs-assistent ...........................

i

b,900

Telegrafdirektör ..................................

i

_

3,900

Ritare....................................

i

_

2,100

Kontors vakt.................................

i

900

10,800

Förtjenst- och ålderstillägg ....................................

—

1,000

600

1,600

Summa vid Styrelsen

5

7,000

—

11,400

18,400

b) vid Distrikten.

Bandirektörcr.......................................

5

21,000

Baningeniörer.....................................

17

—

54,600

Bokhållare

1

—

2,100

Banbetjening.......................................

1,154

—

564,840

Förtjenst- och ålderstillägg .......................................

—

—

1,200

643,740

Summa vid Distrikten

1,177

—

643,740

Summa för Ban-afdelningen

1,182

7,000

655,140

662,140

C) Råskinn Idel ningen.

a) vid Styrelsen.

Öfverdirektör........................................

1

6,000

•

6,000

Ofverdirektörs-assistent

1

_

3,900

Ritare........................................................

1

—

2.400

6,300

Förtjenst- och ålderstillägg .....................................

—

500

—•

500

Summa vid Styrelsen

o

O

6,500

6,300

12,800

b) vid Distrikten.

Maskindirektörer och ingeniörer .

7

_

28,100

Verkmästare ......

10

__

30.000

j A'' erkstadskamrerare .............

5

_

15,900

Förrådsförvaltarc

5

_

15,600

Ritare, bokhållare och skrifvare ............ ...... )

Förråds- och kcntorsbetjening ....................... \

so

65,600

Lokomotiv- och vagnbetjening ................................

570

_

550,000

Förtjenst- och ålderstillägg .......................................

—

__

900

706,100

Summa vid Distrikten

647

706,100

Summa för Maskin-afdelningen

650

6,500

712,400

718,900

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876. 31

&

A r f v 0 d

1

c n

D) Trafik-afdeln ingen.

E

fasta.

för-

änderliga.

Summa j

Kronor. :

a) vid Storeisen.

t»

Öfverdirektör......................................................

Öfverkontrollör.........................................................

1

1

6.000

4.000

10,000

Öfverdirektörs-assistent ...........................................

1

—

3,900

Kontrollörer och biljettförvaltare .............................

7

21,600

Kontors skrifvare ....................................................

33

46,900

72,400

Förtjenst- och ålderstillägg .......................................

1,500

300

1,800

Summa vid Styrelsen

43

11,500

72,700

84,200

.

j

b) vid Distrikten.

Trafikdirektörer och assistenter...............................

14

54,300

Stations föreståndare ..............................................

152

—

248,280!

Stationskassörer, bokhållare och skrifvare ...............

265

—

285,600

!

Telegraf inspektörer och telegrafister ......................

136

—

139,760

Stationsbetjening......................................................

Tågbctjening............................................................

1,082

—

609,000

250

—

226,340

Förtjenst- och ålderstillägg .......................................

—

—

2,100

1,565,380

1

Summa vid Distrikten

1,899

—

1,565,380

Summa för Trafik-afdelningen

l,942|ll,500

1,(538,080 1,649,580

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bil. N;o 5 a. till Kongl,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

Sannolikt förestående utgifter vid Statens jernvägstrafik under

ar 1877.

K r o n o r.

A) Drift och underhåll.

''

I. Byrå-afdelningen.

Ordinarie arfvoden till embets- och tjensteman

samt betjente enligt särskildt försias: till arf-

vodesstat ............................................

130,420

Betings- och tim-arbeten vid statistiska och mil-

kontoren ........................................

29,000

Aflöningar till extra tjensteman och betjente samt

tillfälliga biträden .................................

15,000

Mi s sr äkni ngsp e nn i n gar .....................

10,000

Inqvarterings-ersättningar ................................

3,500

187,920

Reseersättningar och traktamenten ...............

3,000

Anslag till utländska resor ........................

5,000

''

Expeditions-kostnader .........................

7,000

Trycknings- d:o ..........- .........................

9,500

Hyra för tjenstelokaler samt dessas eldning, bo-

lysning och städning ....................................

4,000

Biblioteket ...................................................

1,500

Inventariers underhåll och förbrukning ............

500

Sjukvård och begrafningshjelp ....................

300

Rensioner till under byggnadstiden skadade per-

sonor, samt till enkor och barn efter till följd

af skada allidna ............................................

9,500

Rättegångskostnader, inberäknadt arfvoden till

juridiska biträden vid distrikten ..................

3,000

Diverse utgifter ............................................

780

44,080

Summa för Byrå-afdelningen

—

—

232,000

II. Ban-afdelningen.

1

!

Ordinarie arfvoden till embets- och tjensteman

samt betjening enligt särskilda arfvodesstaten

662,140

Extra tjensteman och betjente samt tillfälliga bi-

träden .....................................

106,800

Inqvartering, kontant och genom förhyrda lägen-

heter .....................................

21,591

Transport

790,531

—

232,000

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 a. till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876.

33

r o n o r.

Beklädnad ...........................

Bränsle till bostadslägenheter

Transport

Expeditionskostnader....................

Trycknings- d:o ..................

Tjenstelokaler ........................

Underhåll af banvallen ............

» » broar och kulvcrtar

» » aflopp strummor

>» vägar, vagöfvergångar in. in.

» öfverbyggnaden: riktning .....

>>

»

»

»

))

»

))

)>

»

»

utbyte af sliprar

» » räler .

spårvexlar.........

ballastning ......

stängsel ............

» stationer: husbyggnader................

» bangårdsmaskinerier ......................

» planteringar och stationsplan in. m.

» vaktstugor och kurar .....................

» telegrafledningar ............................

» signaleringsinrättningar ..................

Materialförbrukning för signalering .......

Inventariers underhåll och förbrukning

Expropriationsräntor och kontributioner

Snöskottning ....................................

Reseersättningar och traktamenten .......

Sjukvård och begrafningshjelp..............

Diverse utgifter

790,531

90,012

20.500

7.300

3.900

3,000

14.500

15.000

3.000

24.500

100.000

538.000

984.000

05.500

49.000

115.000

115,000

22.500

74.000

88.000

12.500

9.000

13.000

10,600

4,100

70.000

15,200

10.900

5,857

907,043

2,433,957

Summa för Bau-afdelningen

111. Maskinafdelningen.’

Gemensamma omkostnader.

Ordinarie arfvoden till cmbets- och tjcnstcmän j

samt betjening enligt särskilda

Extra tjensteman och betjente samt tillfälliga biträden

......................................................!

j Inqvartering ....................................................

Kontorskostnader, resor, sjukvård och begrafningshjelp

samt diverse utgifter ..........................|

Transport

Bill. till Piksd. Prof. 1876, / Sand. 1 A/d.

168,900

24,570

28,507

41,843

232,000

3,341.000 :

263,820

263,820

3,573,000

6

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1876.

K

r o ii o r.

Transport

Lo komedi otjenst.

Ordinarie arfvodcn till lokomotiv förare,

putsare, pumpare och kolvakter, enligt arfvodos
staten

..........................................

Extra betjening samt tillfälliga biträden m. m.

Inqvartering................ j

Kol- och oljepremicr samt milpenningar

inventariers underhåll och förbrukning

förbrukning af stenkol.....................j................

» » olja och talg ..........................

» » diverse materialier .................

Eldning, belysning och materialförbrukning för.

vattenstationer och lokomotivstall...................

Resor, sjukvård och begrafningshjelp .............

Beklädnad för lokomotivpersonalen ...................

Vagntjenst.

Ordinarie aflöning till vagnmästare, förmän, put^

sare och vagn smörj are enligt arfvodesstaten ...

.Extra betjening samt tillfälliga biträden m. m....

Inqvartering ........................ .......................... [

Beklädnad och premier samt milpengar till vagn
;

smörja ro...................................j

i Materialförbrukning för vagnars smörjning och

i renhållning .......................................................

'' Inventariers underhåll och förbrukning ...........

Resor, sjukvård och begrafningshjelp ...............|

Transportmedlens ‘underhåll.

Underhåll af verkstads- och förrådsbyggnader ...

» » verkstädernas ångmaskiner

Belysning, eldning och renhållning m. in.........

Transporter, lastningar och lossningar

Inventariers underhåll och förbrukning samt afskrifning

af förlust å försålda materialier

Resor, sjukvård och begrafningshjelp

Underhåll af lokomotiv och tendrar ................

» » person-, post-, fång- och packvagnar

» .» godsvagnar ..........................

>> y> vagnsaxlar och hjul......................

2(53,820

4(52,000

2(58,317

84,937

139,900

15,330

1,300,000

(55,230

93,940

12(5,500

27,100

8,000

88,000

42,084

1(5,559

27,535

35,220

49,940

1(5,800

1(5,000

37,700

21.300

11,(500

43.300

8,823

380.000

140.000

180.000

140,000

3,573,000

2,591,319

27(5,138

978,723

Summa för jVIasl dnafrlelningen |

Transport

4,110,000;

7,(583,000 j

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Konyl. Maj:ts Nåd. Fröja N:o 1, om Statsverk:et 1876.

35

K

r o n f> r;

Transport I

IV. T rafikafdelningen.

Ordinarie ariVoden till embete- och tjensteman I

samt betjening enligt arfvodesstatcn ..............

Tillfälliga biträden, missräkningspenningar, an-:

märkningsprocent...............................................j

Inqvartering ..................................................:

Beklädnad .....................................................i

I

7,683,000

Bränsle till bostadslägenheter ..........................

Milpenningar till tågbetjeningen ..................

Kontorskostnader ................................. :

Signalering och belysning inom stationerna ... .

Eldning inom stationerna...........................

Signalering, belysning och uppvärmning å bantågen

...................................................i

Diverse materialförbrukning för trafiken och tele-1

grafcringen .................................................

Inventariers underhåll och förbrukning ........

Renhållning vid stationerna...........................

Reseersättningar och traktamenten .................j

Sjukvård och begrafningshjelp .........................!

Ersättning för bortkommet och skadadt gods .....,

Diverse utgifter..................................................

1,649,580

207,000

209,508

118,436

58.000

32.000

90.000

68.000

40.000

35.000

49.000

54.000

24.000

40.000

15,500

8,000

1,976

2,242,524

457,476

Summa för Trafikafdelningen •

Summa utgifter för drift och underhåll

2,700,000

lV).3,i. i!i

Nya byggnader och anläggningar, Indika redan vant upptagna i det,

approximativt beräknade utgift,sförslagot för är 1876, men livilkas utförande

har måst juppskjutas till år 1877, hvadan härtill erforderliga |

medel ånyo upptagas och här utföras med .................................. “.. j

Oförutsedda nybyggnader joch anläggningar ................. ................j

Summa nya byggnader och anläggningar

Nya inventarier, oförutsedda behof af............................... •.........

Sammandrag.

Utgifter för drift och underhåll ....... .........................

Xva byggnader och anläggningar ......

Nya inventarier ..........................................................................

Su

mina summarum

271.000

300.000

571.000

100.000

10,383,000

571.000

100.000

It,054,ooo

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bil. N:o 5 a. till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. AT:o 1, om Statsverket 1876.

Efter att hafva, beträffande de sålunda förslagsvis beräknade utgifterna

för Statens järnvägstrafik under år 1877, upgifvit: att den

något höjda utgiftssumman för byräafdelning en betingades af behofvet

att med tillämpning af gällande bestämmelser öka de ordinarie arfvodena

och missräkningspenningarne samt ersättningarne för betings- och

tiinarbeten äfvensom godtgörelsen åt extra tjenstemän och betjente;

alt höjning!''ii^ i utgifterna under bana fdelning en härflöte uteslutande

från nödvändigheten att anskaffa nya skenor och syllar; att de ökade

utgifterna under maskmat''delning en, dera ett mindre belopp än för 1876

ansetts behöflig! för transportmedlens underhåll, vore beroende förnämligast

af eu ökad trafiks fordringar på talrikare och starkare bantåg

och deraf följande nödvändighet att höja aflöningsförmånerna och andra

utgifter vid såväl lokomotiv- som

delningen ökad personal och förbättring i aflöningsvilkoren för eu del

af denna, jemte någre smärre andra utgiftsposter, emot,sågos komma

att kräfva förhöjning i utgifterna, ä denna afdelning, yttrar »Styrelsen

slutligen:

»T fråga om nya byggnader och anläggningar samt ny materiel och

nya inventarier torde, såsom ofvan är sagd!, »Styrelsen fn ingifva särskild!

underdånigt förslag, bygd! på. extra, statsanslag för året 1877,

men under förutsättning att, i händelse af behof, eif visst belopp af

samma anslag finge lyftas redan under år 1876. I nu föreliggande

förslag har Styrelsen sålunda icke ansett sig böra upptaga andra nybyggnader

. än sådana, Indika redan varit, föremål för Eders Kongl.

Majds nådiga, pröfning och för Indika Riksdagen redan anvisat trafikmedel,

men Indika af anledningar, som nämnas i Styrelsens underdåniga

memorial af den 1 dennes, måst till utförande under 1877 uppskjutas,

hvarförutan Styrelsen upptagit dels för oförutsedda nybyggnader

samma belopp, som i föregående årens approximativt beräknade

utgift,storstag vant, intagna, eller kronor 300,000, samt, för oförutsedda

behof af nva inventarier ett belopp af 100,000 kronor.

De nybyggnader, hvilkas utförande måste uppskjutas till 1877 och

för Indika i nu föreliggande förslag sammanräknade utgiftssumman upptagits,

äro följande:

Uppförande af nytt stationshus, utläggning af nytt spår samt väg
-

om läggning vid Mölnbo...................................................... kr. 35,000.

Hamnanläggning vid Norsholm .......................................... » 25,000.

Tillbyggnad af lokomotivstallet i Linköping................. » 14,000.

Uppförande af nytt lokomotivstall i Falköping............ » 60,000.

Transport » 134,000.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1. om Statsverket 1876. 37

Transport.

Uppförande af restauration sims vid Läxa.......................

Tillbyggnad af reparationsverkstäderna i Malmö .........

Uppförande af 26 st. banmästarestugor......

kr.

134.000.

20,000.

12,000.

105.000.

Summa » 271,000.»

Emot hvad Styrelsen sålunda anfört och föreslagit finner jag icke

skal till anmärkning; men enär på innehafvare!! af betattningen såsom

Chef för statens jernvägstrafik otvifvelaktigt ställas flera, anspråk, som

föranleda utgifter, samt lefnadskostnaderna fortfarande äx*t» vida högre,

än dä bemälda Chefs löneförmåner bestämdes, anser jag mig icke kunna

underlåta att göra framställning om beredande åt Generaldirektören

och Chefen vid statens jern vägstrafik för år 1877 åt löneförbättring

till enahanda belopp af 1,000 kronor, som vid 1874 ars riksdag honom

för ar 1875 beviljades. I händelse al bifall härtill skulle arfvodesstatons

slutsumma samt i följd deraf äfven slutsumman al de för ar 1877 beräknade

utgifter komma att ökas med 1,000 kronor, -lag tillstyrker altså,

att Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå Riksdagen att för 1877

dels bevilja Generaldirektören, Chefen vid Statens järnvägstrafik tillfällig

löneförbättring att med 1,000 kronor utgå af trafikmedlen, dels

ock höja det till utgående från trafikmedlen förslagsvis beräknade anslaget

till Statens jernvägstrafik från det för innevarande år al Riksdagen

dertill upförda belopp af 10,000,000 kronor till 11,055,000 kronor

eller med 1,055,000 kronor.

1 enlighet med sitt förutnämnda tillkänn agb van de har slutligen

Styrelsen för Statens jernvägstrafik inkommit med underdånig skrifvelse

deri 23 sistlidne December angående behof vet af anslag för år 1877 till

nya byggnader och anläggningar samt ny materiel; och anför Styrelsen

häruti följande:

»Beträffande först Nya byggnader och anläggningar.

Sedan trafiken kommit i gång ä Norra stambanan mellan Upsala

och Storvik, bär det visat sig nödigt att vid vissa stationer a denna

handel utföra åtskilliga Komplettering sarbeten dels för afl kunna öppna

godsrörelse, dels för "att till hända hålla bantågens lokomotiv med vatten

till ångpannorna. Sålunda erfordras vid

opaginerad Kontrollera mot PDF

;!S Bil- N:o 5 "■ filt Komjl. Maj it* Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1876.

Forss station, inläggning'' af ett sidospår och uppsättning'' af ett

vattentorn, jemte .rörledning-, hvarför kostnaden är beräknad till kr. 10,000.

Jularbo station, utläggning af ett sidospår och up] isättning''

af ett godsmagasin med en kostnad af.......................... „ 12,000.

Kri/lbo, förlängning åt åtskilliga sidospår och uppsättning

«''d ett. vattentorn, jemte rörledning-.................................... „ 15 000.

Sala, uppsättning af eu fristående vattenkran jemte rör
-

, . Summa » 49,000.

1 följd '' "/ enskilda jernväg ars anslutning till Statsbanorna nödvändiggöras

följande arbeten och kostnader, nemligen vid

TJpsala station, et. t omlastningsspår utmed Ilpsala—hemta jern vägsstation

derstädes, hvarför kostnaden, motsvarande ungefär tredjedelen

åt samtliga de kostnader, som uppkomma för anordnandet af samband

Aristmenamn, dels a den sa kallade öfre stationen, eller

den vid hufvudbanan anlagda, dels å den'' sa kallade nedre,

vid Wenem anlagda, hamnstationen, hvarför kostnaderna,

under förutsättning att eu redan föreslagen öfverenskommelse

om samtrafik med Östra \\ ermlands jernväg kommer till

stånd, i hvilken öfverenskommelse denna jern vägs skyldigheter

i afseende å anläggningar för samtrafikens ändamål

finnas specificerade, här upptagas med................................... » 20,000;

Göteborg, halfva kostnaden för anläggning af eu töreningsstation

till förbindelse med Bergslagernas jernväg

strax vester om järnvägsbron öfver Gullbergsän,''hvilken

station blir för Statens järnvägstrafik nödvändig äfven derföre,

att vagnar, destinerade till eller från spåren utmed

Gullbergsvassens hamnkaj, framdeles måste å nyss omför1

»bilda förenings station afställa*, sedan Göteborgs stad åt,

Bergslagernas jernväg upplåtit den mark, hvarå Staten hittills

haft rättighet att halla föreningsspår med Gullbergsvasäens

hamnkaj; varande förut nämnda halfva kostnad lieräknad

till.......................................................................................... ), 40,000.

ledning

" 10,000.

2,000.

Wittinge, uppsättning af ett mindre godsmagasin

kr. 10 00(1;

Summa » 73,000.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bil. N:n 5 a. till Kong},. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

39

Årbeten, som omedelbarligen föranledas eif öJcad rörelse:

vid Ut>seisberg, utläggning af ett tredje spär jemte stickspår

.......................................................................................................

Katrineholm, Norrköping och Linköping, vattenledningsarbeten

för beredande af säkrare och större vattentillgång

än liittils för lokomotivens ångpanna .......................................

Jönköping, tillbyggnad af godsmagasinet ...........................

Kristinehamn, utvidgning af spårsystemet i flera rigt
ningar.

....................................................................................................

Göteborg, fortsättning af redan påbörjadt arbete med

dels utfyllning i Gullbergsvassen ä stationsområdets östra

sida för beredande af utrymme för nya spår, dels utläggningen

af dessa spår .....................................................................

Mellan/ Skofta och Slens torp. anordning af mötesplats

förmedelst utläggning af ett 2:dra spår jemte plattform ...

Mellan Göteborg och Nässjö, eu ytterligare telegraftråd

jemte apparater .......................................................................

kr.

10,000.

35.000.

20.000.

20,000.

100,000.

10,000.

28,000.

Summa kr.

För vården af de nya lokomotiv och vagnar, som förväntats

komma i brak, äfvensom för utvidgning af de för maleriden i

allmänhet afladda verkstads- och förrådsbyggnader blifva följande

nybygga nåd er behöflig^.: v id

Stockholms Centralstation, en förrådsbyggnad för 5:te

trafikdistriktet .................................................................................... »

Liljeholmen, tillbygga lad af lokom* »livré} nära ti on s-verkstaden

................................................................................................... »

Göteborg, eu målareverkstad, ett ångpannelms samt kol
ocli

materialbodar in. m................................................................ »

Malmö, tillbyggnad af reparationsverkstaden .................. »

Tillbyggnad af lokumolivstallen vid åtskilliga stationer, för beredande

af ytterligare 9 lokomotivrum .................................... kr.

Summa kr.

223,000.

20,000;

50,000;

.105,000;

25.000.

78.000.

278,000

Bostäder åt betjeningspersonalen. Genom de extra statsanslag för

aren 1874 och 1875, Indika utgått till uppförande af boötällslägenhetor

åt banvakter och stationsbetjelite, liar behofvet af dylika lägenheter,

lör så vidt detsamma rörer banvakterna, blifvit i det närmaste fyldt.

för fullständigandet af i detta senare afseende behölliga byggnadsföretag

har Styrelsen i nu föreliggande förslag beräknat återstoden af eranslag,

nemligen dels 30,000 kronor för 10 nya banvakts
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Bil. N:o 5 a. till Kong!.. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket. 1876.

stugor mellan Stockholm och Upsala, dels 159,000 kr. för uppförande

af källare och andra nödiga uthus till de 318 stugor, för Indika ofvan

omförmälda extra statsanslag varit afsedda, eller tillsammans 189,000 kr.

Näst efter frågan om banbevakningspersonalens bostäder står utan

tvifvel den om stationsbetjeningens. I underdånigt memorial af den

12 December 1873 har Styrelsen framhållit, huru svårt, ofta omöjligt,

det är för stationsbetjeningen att för den kontanta inqvarterings-ersättilingen

skaffa sig bostäder i stationernas närhet, eller huru dyrt det

faller sig för Statens järnvägstrafik att förhyra lägenheter åt denna

betjening, hvithet senare alternativ med hvarje år varder både nödvändigare

och mera betungande. Med underdånigt åberopande af de skäl

i öfrig! Styrelsen i ofvan berörda memorial redan föredrag!, tillåter sig

Styrelsen underdånigst anmärka, att frågan om stationsbetjeningens inqvartering

inom sjelfva stationerna, eller i dessas omedelbara närhet,

numera, sedan de s. k. nattågen kommit till stånd, icke längre är en

fråga af endast ekonomisk art, utan derjemte eu fråga, som mycket

nära rörer stationstjenstens säkerhet, hvilken bjuder, att, vederbörande

befäl måste kunna äfven nattetid och utan tidsödande budskickning påkalla

och vinna betjeningens biträde. Styrelsen anser sig derföre nu

böra återkomma till denna fråga och i sin. helhet framlägga planen för

lösningen deraf.

Enligt det underdåniga förslaget till personalstat för 1876 utgör

antalet egentliga stationsbetj ente 1,012. Häraf är o 54 stationskarlsförmän

och 179 stationskarlar inqvartera de i Staten tillhöriga byggnader;

ett mindre antal bor i af Statens järnvägstrafik förhyrda lägenheter,

men flertalet måste bo hvar de kunna, och den kontanta inqvarteringsersättningen,

dem bestås, räcker i de allra flesta fall icke till betäckande

af den nu så dryga hyreskostnaden. Af den nuvarande egentliga

stationsbetjeningspersonalen är det således ett antal af 779, som

icke har bostäder i staten tillhöriga byggnader, och om härtill lägges

det antal, som vid öppnandet för trafik al'' banan Sköfde-—Carlsborg

inträder i tjenstgöring, så kan hela det antal, för hvithet, bostäder nu

måste beräknas, i rundt tal uppskattas till 800. Under antagande, att

hvar och en af denna personal skulle bestås ett utrymme lika stort,

med det en banvakt åtnjuter, och under vidare antagande, att prisen å

arbetskostnad och materialier icke höjas utöfver de närvarande, skulle

kostnaden för hvarje bostadslägenhet kunna upptagas till omkring 3,000

kronor. Det är visserligen nödigt, att förmännen erhålla i någon män

rymligare bostäder, än dem underordnade stationskarlar, hvilket å ena

sidan förstorar kostnaden; men å andra sidan kan andragas, att {lera

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1. om ■Statsverket 1876. 41

stations karlar kunna bo i en och samma byggnad, h vilket icke ar förhållandet

med banvakterne, och att kostnaden för en dylik gemensam

byggnad faller sig billigare, än flera små för samma antal personer.

Byggnadskostnad©*! för hvarje lägenhet kan sålunda, enligt livad redan

är sagdt, uppskattas till omkring 3,000 kronor, eller för 800 personeltill

2,400,000 kronor.

I afseende å tiden, inom hvilken dessa byggnader borde vara fullbordade,

anser Styrelsen 5 år vara den längsta, som bör i frågasättas.

I detta fall skulle för hvarje ar höra utgå ett belopp af 180,000 kronor.

Men då dels nya stationer efter hand tillkomma, dels stationspersonalen

ökas i mån af rörelsens tillväxt, och dä åtminstone eu del

bland den af sist nämnda anledning ökade personalen torde böra aläggas

att bo inom eller vid stationernas områden, får Styrelsen i underdånighet

föreslå, att till uppförande af boställslägenheter för stationspersonal

måtte för år 1877 anvisas ett belopp af 500,000 kronor.

Slutligen får Styrelsen med hänsyn till nya anläggningar anmäla

behofvet af fmöxkli vinår utmed derå ställen af Östra stambanan, vid

Indika, enligt hvad erfarenheten under sistlidne vinter gal vid handen,

uppstå och hindra bantågens regelbundna

af jord till nämnda ändamål samt sjelf va

stora snösamlingar

För

Kunna

expropriation

skärmarnas anordning upptager Styrelsen i nu framlagda förslag ett

belopp af 30,000 kronor, hvithet innefattas i den summa, som förekom

mer under rubrik »Komp let terings a r 1 > otc m.

Beträffande derefter materiel ad lokomotiv och vagnar samt dertill

hörande reservdelar, äfvensom öfriga inventarier, liar Styrelsen icke

förutsatt större behof, än som ungefärligen motsvarar don tillökning

i rörelse, som nu anses kunna förväntas, allt under antagande likväl

att, om förhållandena under näst instundande år skulle dertill föranleda,

ta inkomma med ny anmälan om inköp af lokomotiv och

föreliggande förslag innefattar anskaffning af följande:

vagnar.

Nu

st. lokomotiv, å

50,000

å 30,000.

personvagnar,

»

»

postvagnar å 7,500

godsvagnar å 3,000

lista klassens,

2:dra »

>:dje »

10

4

10

20

40

8

100 .»

200 »

Axlar

reservdelar till lokomotiv och

Bill. till Rikad. Prut. 1876. 1 Sand.

kr.

10,000

8,000 ..

7,000 ..

"

a

och hjul..

2,000...

500.000.

» 120,000.

» 100,000.

160.000.

,, 280,000.

.. 60,000.

>. 300,000.

» 400,000.

,, 360,000.

» 220,000.

/ A/d.

opaginerad Kontrollera mot PDF

43 Bil. A 1:0 5 a. till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876.

verktygsmaskiner, ångpumpar, lyftkranar med flere inventarier

.......................;................................................................ » 100,000.

Summa kronor 2,600,000.

Styrelsen tiar uppstält sina beräkningar sä godt sig göra later, då

sådant skall ske tvä ar före den tid beräkningarna gälla; men Styrelsen

iår, af lätt insedda skäl, underdånigst anhålla, dels att vid afgifvandet

åt specifik kostnadsberäkning för 1877 närmare uppgifva, huruledes

utgift,sbeloppen böra å de särskilda titlarna fördelas, dels att i

händelse af behof redan under 1876 få förfoga öfver ett belopp af kr.

500,000 för nya byggnader och anläggningar samt ett belopp af kronor

1,000,000 för ny materiel, eller tillsammans kronor 1,500,000.

Va grund af hvad sålunda är vordet anfördt, får Styrelsen underdanigst

hemställa, att extra statsanslag nådigst måtte af Riksdagen äskas

under följande titlar och belopp, nemligen:

Komplettering sarbeten a nyare statsbanedelar........................

Arbeten, som föranledas af enskilda jernväg ars anslutning

tiII statsbanorna ............................................''........................''

Arbeten, som omedelbarligen föranledas af ökad rörelse

ä statsbanorna .........................................................................

Nybyggnader, behöflig^ för vården af materiel och förråd

Bostäder åt betjening sper sonalen ................

Lokomotiv och vagnar med dertill hörande axlar, hjul och

reservdelar, samt verktyg smaskiner, ångpumpar, lyftkranar

in. fl. inventarier...........

79,000.

73,000.

223.000.

278.000.

689.000.

» 2,600,000.

eller tillsammans kronor 3,942,000.

att utgå under 1877; dock med förbehåll att, derest omständigheterna

skulle till sådant föranleda, ett belopp af kr. 1,500,000 må redan under

aret. 1876 fa för de i fråga varande ändamålen uttagas och användas.

»

Da hvad sålunda blifvit af Styrelsen föreslaget till utförande under

år 1877 synes mig af verkligt behof påkallad t, och någon betänklighet

mot bifall härtill icke torde böra möta, så framt de för ändamålet erforderliga

kostnader icke komma att betunga trafikkostnaderna för samma

år, utan för desammas bestridande medel särskild! varda af Riksdagen

beviljade, tillstyrker jag, det Eders Kong! Maj:t behagade af Riksdagen

aska anvisande för ar 18 i i åt Ire Millioner Nio Hundra Fyratiofvå

Tusen kronor för utförande _ af föreslagna nybyggnader och af andra

arbeten, som dels erfordras till fullständigande af nyare stambanedelar,

dels ock föranledas af enskilda banors anslutning och ökad rörelse, äfven
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1876. 43

som för anskaffande af lokomotiv och vagnar samt delar deraf jemte

verktygsmaskiner, ångpumpar, lyftkranar och andra inventarier, med

rättighet för Eders Kongl. Magt att redan under innevarande år ställa

till Styrelsens förfogande för det ena eller andra af dessa ändamål tillsammans

Eu Million Fem Hundra Tusen kronor; och torde i afseende

a, sättet för dessa medels anvisande Eders Kongl. Maj:t fatta sitt nådiga

beslut uppå föredragning af Chefen för Finans-Departementet,

1 fråga om anslagstiteln

9:o. Skiften och afvittvmgar

anförde Departements-Chefen:

Innan jag för Eders Kongl. Magt framlägger förslag rörande de

anslagsbelopp, som för skiftes- och utvittring*verk*ms fortsatta bedrifvande

under är 1877 äro erforderliga och höra af Riksdagen äskas,

anhåller jag att få erinra om följande af Eders Kongl. Maj:t under

loppet af sistförflutna är fattade nådiga beslut, Indika med förevarande

anslagstitel ega sammanhang, nemligen:

a) Sedan 1875 års Riksdag, som icke beviljat den för år 1876

äskade förhöjning i årsarfvodet åt styresmannen för afvittringsverket

i Norrbottens län, medgifvit, att hvad under förevarande anslagstitel

såsom tillfälligt dyrtidstillägg för år 1875 beviljats finge äfven under

innevarande år 1876 utgå, samt utöfver ordinarie anslaget till Skiften

och Afvittringar, 63,000 kronor, för sistnämnda år anvisat ett extra anslag

å 191,020 kronor, uti hvilket belopp dock inberäkna!* eu summa af

12,406 kronor 63 öre för betäckande af motsedd brist ä tillgängliga

medel för storskiftes- och afvittringsarbetenas bedrifvande år 1875, bär

Eders Kongl. Maj:t den 16 Juni 1875, jemte det vederbörande förständigats

om hvad Riksdagen sålunda beslutit, funnit godt att, med anledning

af Riksdagens medgifvande, att de belopp, hvarmed afvittringslandtmätarnes

i Westerbottens och Norrbottens län inkomster af tjelision

kunde under innevarande år understiga storskifteslandtmätarnes

sammanräknade aflöningsförmåner, eller 2,500 kronor i första och 3,000

kronor i andra lönegraden, finge afvittringslandtmätarne godtgöras och

af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken utgå, i nåder förordna,

, att Eders Kongl. Maj ds Befallningshafvande i Westerbottens och

Norrbottens län skulle pröfva, huruvida den afvittrings-landtmätare,

hvilkens arfvode efter taxa icke under år 1876 uppgått till honom på

grund af omförmälda medgifvande tillkommande högsta belopp, må

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Bil. Nio b a. till Kongl. Maj As Nåd. Prof, N:o 1, om Statsverket 187 V.

anses hafva under året åstadkommit, så stor arbetsprodukt, som skäligen

kunnat af lionom J''ordras, samt, om förhållandet finnes vara sådant,

göra. underdånig framställning om anvisande af det för gäldande af

medgifva arfvodes-tillökningen erforderliga belopp.

b) Uti afgifvet underdånigt utlåtande i anledning af väckt- förslag

till åtskilliga förändrade föreskrifter rörande storskiftesverket inom

Kopparbergs län hade Eders Kong]. Majds BefaHningshafvande i länet,

vidkommande särskildt frågan om allöningen för de landtmätare, som

sysselsattes vid pågående storskiften inom Orsa och Elf dals socknar,

tillstyrkt den förändring, att bemälde landtmätare från och med början

af år 1875 måtte, utan hittills stadgad inskränkning i beloppet af hvad

de årligen må förtjena, undfå betalning för det arbete, som de verkställde

utöfver hvad dem för årsarfvodots tillgodonjutande åläge, efter de grunder,

som för ersättning af deras öfverarbete vore gällande; och har

Eders Kong!. Magt vid föredragning den 25 Juni samma år, enär i

fråga satta förändringen antagligen skulle föranleda eu vid uppgörande!,

af storskiftesverkets slät för ar 1875 ej afsedd tillökning i utgifterna

för pågående storskiften och utredning saknades angående det

belopp, hvartill en sådan tillökning kunde antagas komma att högst

uppgå, väl funnit förändring i storskifteslandtmätarnes aflöning för sagda

år icke böra ega rum, men förständiga! Sin Befallningshafvande att med

utredning i berörda hänseende till Eders Kong], Magt, inkomma. Denna

utredning inkom den 27 sistlidne December från Eders Kong!. Maj:ts

Befallningshafvande och har i anledning häraf genom Nådig remiss

påföljande dag infordrats Landtmä teri-st,yreisens underdåniga utlåtande,

hvithet ännu icke afgifvits.

c) Efter det Eders Kongl. Maj ds Befallningshafvande i Westerbottens

län gjort framställning derom, att afvittringsstyresmannen i länet

måtte komma i åtnjutande af förhöjning uti anslaget till resepenningar

med 200 kronor, att utgå från och med år 1875, eller ock berättigas

att erhålla, ersättning för sina resekostnader i enlighet mod föreskrifterna

i gällande landtmäteritaxa, till stöd för hvilken hemställan anförts,

bland annat, dels afl, sedan förslaget till stat för afvittring»verket inom

länet senast afg afs, det förändrade förhållande inträffat, att, i följd af

ingångna entrepr en ad -aftal, skjutslega]] vid flera gästgifvaregårdar inom

länet numera utginge med 1 krona 60 öre milen för hvarje häst och

att, dä a (Vittring,sarbeten komme att handläggas inom Lycksele, Fredrika

och Dorothea socknar, afvittringsstyresmannen under en tid af

omkring fyra månader af året 1875 ständigt måste vara på resande

fot emellan ställen, utbredda på en yta af flera hundra qvadratmil,

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kong!,. MajUs Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876. 45

dels oek att Styresmannens liåg och förmåga att, såsom i högsta

måtto nödigt vore, med yttersta uppmärksamhet följa alvittringens gång

samt på ort och ställe göra sig derom underrättad måste förlamas, om

han nödgades att på sina tjensteresor gorå enskilda uppoffringar; så

har Eders Kongl. Maj it vid föredragning den 30 Juni 1875 funnit

omförmälda framställning icke då höra i vidsträcktare mån bifallas än

att, med afseende a de långa resor, Indika Styresmannen hade att år

1875 verkställa, såsom godtgörelse derför honom beviljades ett belopp af

200 kronor, hvilket borde från besparingarne ä 6:te hufvudtitelns anslag

till jordbruket, handeln och näringarne utgå.

d) Sedan två afvittrings-landtmätare i Westerbottens län, Indika under

ar 1874 varit sysselsatta med skattläggnings-beredningar inom Lycksele

socken, anhållit om Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande* i nämnda

län medverkan till beviljande åt förökad aflöning åt sökandena och i

sådant hänseende uppgifvit, hurusom, efter det nådiga taxan på arfvode

åt afvittring,slandtinätaro i Westerbottens och Norrbottens län åt den

30 Maj 1873 tillämpats å 1874 års sommar-arbeten, det visat sig, afl

de landtmätare, som varit sysselsatte med skattläggnings- och tilldelningsarbeten,

erhölle så betydligt lägre urs-inkomster, än mätningslandtmätarne

genom använd flit kunde ernå, att de förres arfvoden

med all säkerhet kunde antagas öfver hufvud blifva omkring 1,500 å

1,800 kronor lägre än de sednares, samt Eders Kongl. Maj ds bemälde

Befallningshafvande, med öfverlemnande af afvittrings-styresmanneus

deröfver afgifna yttrande, gjort sagda ansökning till föremål för Eders

Kong]. Maj ds nådiga pröfning, afgaf Landtmäteri-styrelsen den 31 Maj

1875 underdånigt utlåtande i omförmälde ärende och yttrade dervid

hufvudsakligen följande:

Enligt hvad både Af vi ttr in gs-sty resmann eu och Eders Kongl. Maj ds

Befallningshafvande förmält, hade eu hvar af sökandena, efter 8 kronor

om dagen, halt uti inkomst 1,448 kronor från och med den 1 Juni

1874, då 1873 års afvittringstaxa började tillämpas, till 1874 års slut,

hvaremot flere af de landtmätare, som varit sysselsatta med egomätningar

och dylikt, under samma tid haft vida större inkomster. Desse

mätningslandtmätare hade således blifvit rikare af lönade än skattläggnings-laudtmätarne,

ändock att de förres göromål vore, så att såga,

handtverksmessiga, mekaniska, men de sednares fordrade flerårig vana

och erfarenhet samt noggrann pröfning och godt omdöme. Sökandena

önskade att från och med sommararbetenas början ar 1875 erhålla

godtgörelse för sina göromål såsom skattläggnings land tmätar e efter eif

förslag till taxa för dylika göromål, som Afvittrings-styresmannen i

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Bil. N:o -4 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1816.

länet författat redan den 13 Augusti 1872 och enligt hvithet förslag

samma godtgörelse skulle beräknas efter qvadratrot'' och icke efter dag

med 8 kronor för hvarje såsom i § 8 af 1873 ars taxa föreskrifvits.

Om detta ej kunde beviljas, önskade de ett högre dagarfvode under

sommararbetstiden, i hvilket afseende de anfört, att då taxeringsarbetena

i lappmarken ej lämpligen kunde börjas förr än omkring medlet

åt Juni och ej fortsättas efter medlet af September, sommararbetstiden

alltså kol inne att utgöra omkring 75 dagar; att, om för hvarje af dessa

dagar finge beräknas 15 kr., ifrågavarande landtmätares inkomst blefve:

för 75 dagar å 15 kronor......................................................kronor 1,125,

» 215 dagar å 8 » ........................................................... » 1,720,

eller 2,845

kronor för aret, enär omkring 10 dagar nog torde medtagas af tjensteresor

och andra tjenstegöromål, som ej i räkning kunde upptagas;

samt att i en tid, då priset på alla lefnadsförnödenheter så betydligt

förökats, detta belopp ej torde anses högre än afvittrings-landfmäfarnes

mödosamma verksamhet berättigade dem kunna lioppas ernå. Afvittrings-styresmannen

hade biträdt sökandenas först nämnda önskan.

Skulle framställningen i denna de! icke vinna bifall, ansågo han, att

dagarfvodet borde utgå med 12 kronor för tiden från Juni månads

början till September månads slut, utan att dock för olikheten emellan

denna och sökandenas framställning uppgifva något skäl. Eders Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande hade biträdt Styresmannens förslag om ersättning

efter taxa, med alternativ hemställan om förhöjning af skattläggniiigs-landtmätarnes

dagarfvode, under tiden från den 1 Juni till

(len 1 Oktober, till 12 kronor. Deras inkomster antoges blifva i förra

fallet 3,049 kronor, i det sednare 2,864, allt oberäknad! ålderstillägg

enligt § 10 i 1873 års taxa, eller 500 kronor för år efter tio års väl

vitsordad tjenstgöring. För egen del fann Landtmäteri-styrelson, som

ansag framställningen derom, att godtgörelsen åt de med skattläggningsberedning

sysselsatte landtmätarne skulle beräknas efter taxa, icke

böra vinna nådigt bifall, sökandenas begäran om erhållande af ett till

15 kronor förhöjdt arfvode under »sommararbetstiden» vara billig.

Nämnde tid ansågs af dem inträffa mellan den 15 Juni och den 15

September samt innefattade noga räknadt 78 söknedagar, för Indika

de skulle godtgöras med .......................................................... "Kronor 1 170.

De återstående söcknedagarne under ett år utgjorde

högst 226, hvarifrån torde böra afdragas åtminstone 10,

för hvilka dagarfvode icke kunde beräknas, hvarefter

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876. 47

återstode 216 å 8 kronor för hvarje .................................... » 1,728.

hvadan skattläggnings-landtmätames väsentliga årsinkomst

af tjensten skulle komma att utgöra....................... Kronor 2,898.

Med afseende härå och emedan Eders Kong]. Majds Befallningshafvande

enligt Landtmäteri-styrelsens tanke med allt skäl yttrat, att

det icke torde vara obilligt, att skattläggningslandtmätarne kunde sättas

i tillfälle att bereda sig äfven eu något högre inkomst, än mätningslandtmätarne,

an Båge Landtmäteri-styrelsen att Eders Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande icke bort föreslå nämnde landtmätares dagarfvode

till allenast 12 kronor under liden från den 1 Juni till den 1 Oktober,

detta så mycket mindre, som de sannolikt icke alla år kunde under

hela den nämnda tiden sysselsättas med egobesigtningar och dylikt.

För Styrelsen ville det synas som - om skattläggnings-landtmätames

rätt till ersättning för deras grannlaga och vigtiga göromål blefve bäst

till godo sedd, om det i nåder föreskrefves, att, derest de använd t lika

flit i tjensten, som den mätnings-landtmätare, hvilken förvärfva! sig

den högsta årsinkomsten, de äfven skulle erhålla minst lika stor inkomst,

allt oberäknadt ålders-tillägg.

Derefter har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Norrbottens

län jemväl i nyssnämnda fråga sig utlåtit och dervid insändt en

af afvittringslandtmätarne i länet gjord ansökning om utverkande deraf,

att det enligt 8 § i 1873 års taxa dem tillkommande dagarvode blefve

förhöj dt till 10 kronor; och hemställde Eders Kongl. Majds Befallningshafvande

att berörde § måtte ändras så, att dagarfvodet till afvittringslandtmätarne

komme att utgå för utarbeten och för den tid,

de voro på arbetsstationerna, med 12 kronor och för den återstående

delen af året med 9 kronor; hvaremot Eders Kongl. Majds Befallningshafvande

ansåge sig icke kunna biträda Eders Kongl. Majds Befallningshafvandes

i Westerbottens län förslag om godtgörelse efter taxa

åt de med skattläggningsberedningar sysselsatte landtmätare.

Då detta ärende den 30 Juni 1875 i underdånighet föredrogs, behagade

Eders Kongl. Maj:t i nåder förklara, att, enär den i fråga

satta förändringen uti aflöningsvilkoren för de afvittringslandtmätare

inom Westerbottens och Norrbottens län, som sysselsättas med skattläggningsberedning,

skulle föranleda en tillökning i utgifterna för afvittringsverken,

som vid dessa utgifters beräknande för åren 1875 och

1876 icke varit afsedd, framställningen derom då icke borde bifallas,

men att Eders Kongl. Maj:t ville taga frågan härom i förnyad! öfvervägande

i sammanhang med frågan om reglerande af utgifterna under

Riksstatens Sjette Hufvudtitel för år 1877.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Bil. No 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876.

e) Uti underdåningt memorial den 29 sistlidne November bär Landtmäteri-styrelsen

afgifvit förslag till stat för storskiftes och afvittringsverken

för innevarande år samt dei''vid tillika öfverlemnat och med yttrande

beledsagat ett af Afvittrings-styresmannen i Norrbottens län, Förste

Landtmätaren J. E. Nyström upprättadt förslag i enahanda afseende

för åren 1870 och 1877, hvari, bland annat, upptagits förhöjning i hans

årsarfvode med 500 kronor. Vid föredragning den It) sistlidne December

fann Eders Kongl. Magt, vid det förhållande att sistlidet års Riksdag

af slagit gjord framställning om förhöjning i Nyströms årsarfvode,

hans anhållan om sådan förhöjning för innevarande år icke böra bifallas,

och fastställdes stat, deri samtliga utgifterna äro upptagna till

sammanlagd! 240,935 kronor. Häraf belöpa sig på

Kopparbergs län:

Arfvode åt Styresmannen..................... 2,500: —

förhöjning deruti enligt nådigt bref

den i6 Juni 1875 ........................... 400: —

Dito åt tre landtmätare i första lönegraden

å 1,500 kr. till hvarje......... 4,500: —-

förhöjning deruti, enligt ofvan åberopade

nådiga bref, å 400 kronor

till hvarje............................................. 1,200: —

D:o åt femton landtmätare i andra

lönegraden å 2,000 kr. till hvarje 30,000: —

förhöjning deruti, enligt ofvan åberopade

nådiga bref, å 400 kronor till

hvarje ..................................................... 6,000: —

Resepenningar åt Styresmannen .........

D:o åt aderton Storskiftes-landtmä
tare,

å 200 kronor till hvarje ......

(Ifver arbetesersättningar, beräknade

till högst 400 kronor årligen för

hvarje landtmätare förslagsvis ......

Till papper och beskrifningsblanketter

förslagsvis ................................

2,900: —

5,700:

36,000: —

600: -

3,600: —

7,200: —

150: —

Westerbottens län:

56,150:

Arfvode åt föredraganden samt för

skrifbiträde ............................................ 1,200: —

Transport 1,200: — 56,150: —

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

49

Transport 1,200:

förhöjning deruti enligt nådiga bref den

29 Maj 1874 och den 16 Juni 1875 400:

Arfvode åt Styresmannen ..................... 3,500:

förhöjning deruti, enligt nyss åberopade

nådiga bref................................. 200:

Till betalning af arfvoden dels jemlik!

§§ 1 till och med 8 samt 12 i

nådiga taxan på arfvode åt afvittrings-landtmätare

af den 30 Maj

1873, och dels för upprättande al''

linienät enligt nådiga brefvet den

1 Maj 1874 förslagsvis ....................

Till arfvodes-förhöjning, enligt § 10

i nyss åberopade taxa, åt 12 landtmätare

i andra lönegraden, å 500

kronor till hvarje...............................

Till godtgörelse, enligt nådigt bref

den 16 .Juni 1875, åt vissa landtmätare,

hvilkas inkomster af tjensten

understiga 2,500 kronor i första

och 3,000 kronor i andra lönegraden,

förslagsvis..............................

Ersättning åt Styresmannen för tjen
steresor

...................................................

D:o åt aderton landtmätare för d:o

å 250 kronor till hvarje ..................

D:o åt aderton landtmätare för husrum

under sommarmånaderna, å 50

kronor till hvarje.................................

Godtgörelse till Gode Män och ersättning

för handtlangning, förslagsvis

............................................................

Till inköp af papper, inbindning af

handlingar och tryckning af blanketter,

förslagsvis.................................

Til] ersättningar åt allmänna ombud

förslagsvis................................................

Transport

56,150: —

~ 1,600: —

700: —

49,300: —

6,000: —-

500: —

800: —

4,500: —

900: —

37,000: —

500: —

500: —

105,300: — 56,150: —

Bill. till Biksd. Prof. 1876. 1 Sami. 1 Afil.

opaginerad Kontrollera mot PDF

SO Bil. N:o 5 a. till Kong!. May.ts Nåd. Prof. N-.o 1, om Statsverket 1876.

Transport

Till ersättning åt vaktbetjeningen vid

Läns-styrelsen för afträde! boställslägenhet

och ved, som disponeras

af Afvittrings-styresmaimen...............

Jemlik^ nådiga brefven den 24 April

och den 23 December 1874, fölarbetsrum

åt i Umeå bosatte af
-

vittrings-landtmätare, till

dels hyra för rummen........................ 400:

dels deras uppvärmning ........................ 170:

dels rummens belysning ........................ 75:

och deras städning.................................. 100:

105,300:

140;

— 745:

56,150

100,185:

Norrbotten* lön.

Arfvode åt Föredraganden samt för

skrifbiträde............................................

förhöjning deruti, enligt nådiga bref

den 29 Maj 1874 och den 16 Juni

1875 ...........''..............................................

Arfvode åt Styresmannen.....................

Till betalning af arfvoden, jemlik! §§

1 till och med 8 samt 12 i nådiga

taxan på arfvode åt afvittringslandtmätare

af den 30 Maj 1873,

förslagsvis .....................................

Till arfvodes-förhöjning, enligt § 10

i nyss åberopade taxa, åt nio afvittriugs-landtmätare

i andra lönegraden,

å 500 kronor till hvarje

Till godtgörelse, enligt nådigt bref

den 16 Juni 1875, åt visse landtmätare,

hvilkas inkomster af tjensten

understiga 2,500 kronor i första

och 3,000 kronor i andra lönegraden,

förslagsvis ..............................

Ersättning åt Styresmannen för t.jen
Transport
-

1,200: —

400: —

1,600: —

1,700: —

45,000: —

4,500: —

500: —

53,300: — 162,335:

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 a. till Kong! Maj lfa Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876. 51

Transport

ste-resor, enligt gällande landtmä
teri-taxa,

förslagsvis ...........................

Dito åt femton landtmätare för tjenste-resor,

å 250 kronor till hvarje

Dito dito för husrum under sommarmånaderna,

å 50 kronor till hvarje

Godtgörelse till Gode Män och ersättning

för handtlangning, förslagsvis

............................................................

Till inköp af papper 300 kronor och

arfvode åt tolkar vid sammanträden,

500 kronor, allt förslagsvis ...

Till inbindning af handlingar och

tryckning af blanketter, m. m. förslagsvis

..................................................

Till inköp af 8 tält och 7 kåtor, förslagsvis

.................................................

Dito af 2 distanstuber med allt tillbehör,

förslagsvis.................................

Dito af 1 kartetransportör, förslagsvis

53,300: — 162,335: —

1,500: —

3,750: —

750: —

16,700: —

800: —

100: —

1,000: —

400: —

300: — 78i6qq: _

Summa kronor 240,935: —

Hvad anginge det belopp af allmänna medel, som kunde erfordras

till storskiftes- och afvittringsverken under år 1877, har Landtmäteristyrelsen

uti sistberörda memorial anmält, att Styrelsen, med ledning

af sitt förslag till utgiftsstat för nämnda verk under innevarande år

och med den omsorg, som varit möjlig, innan ytterligare erfarenhet

vunnits om verkan af de till förhöjda kostnader för kronan ledande föreskrifter,

hvilka funnes i såväl Afvittrings-stadgan som ock Afvittringstaxan

af den 30 Maj 1873, förslagsvis beräknat, att år 1877 erfordrades till:

Storskiftesverket i Kopparbergs län.............................. kronor 56,150.

Afvittringsverket i Westerbottens län.......................... 108,685.

och derutöfver till en landtmätare, hvilken sannolikt

komme att från 1877 års början tilldelas arfvodesförhöjning

enligt § 10 i Afvittrings-taxan ............. 500. jpg jgg

Afvittringsverket i Norrbottens län lika mycket som år 1876,

med undantag för de till 1,700 kronor beräknade kostnaderna

för inköp af tält, kåtor, distanstuber och kartetransportör,

eller.................................................................................. 76,900.

Summa kronor 242,235.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Bil. N:o 5 a. till Kontjl. Maj-.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876.

Detta allt under förutsättning att för år 1877, likasom det för åren

1875 och 1876 skett enligt nådiga bref den 29 Maj 1874 och den 16

Juni 1875, icke allenast beviljades dels åt såväl Styresmannen för storskiftesverket

som ock eu hvar af de dervid anställde 18 landtmätare

400 kronors förhöjning i deras årsarfvoden, och dels åt eu hvar af

1''öredragaiidene för afvittringsärendena i Westerbottens och Norrbottens

län 400 kronor, samt åt Afvittriiigs-styresmaimen i Westerbottens län

200 kronors förhöjning uti deras årsarfvoden, utan äfven medgåfves,

att de belopp, hvarmed afvittrings-landtmätarnes i Westerbottens och

Norrbottens län inkomster af tj en sten kunde under år 1877 komma att

understiga storskittes-landtmätarnes sammanräknade atlönings förmå ner

eller 2,500 kronor i första och 3,000 kronor i andra lönegraden, finge

de förre godtgöras och af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken

utgå.

Beträffande förutnämnda fråga om förändring uti aflöningsvilkoren

för de afvittrings-landtmätare inom Westerbottens och Norrbottens

län, hvilka sysselsättas med skattläggningsberedning, har Landtmäteristyrelsen,

dels under åberopande af sitt här ofvan omförmälda utlutande

i samma ämne och dels under antagande, att tills vidare högst

fyra afvittrings-landtmätare i hvarje län årligen komma att sysselsättas

med skattläggnings-beredningar och områdes-tilldelningar, beräknat

för en hvar af dessa landtmätare och för högst 80 söcknedagar under

sommar-arbetstiden 7 kronor utöfver de 8 kronor om dagen, som redan

äro bestämda i 8 § af 1873 års Afvittrings-taxa och i Landtmäteristyrelsens

beräkningar af sedda, samt således 560 kronor för hvarje

eller 2,240 för fyra landtmätare. Derest detta vunne nådigt bifall, sä

skulle under år 1877 erfordras:

till Storskiftesverket ....................................................................... kr. 56,150

till Afvittrings''verket i Westerbottens län högst.................. » 111,425

och )> i Norrbottens län högst ........................ » 79,140

Summa kronor 246,715.

Enär till betäckande af det utaf Landtmäteri-styrelsen för år 1876

beräknade utgiftsbelopp, 243,435 kronor, funnes

ordinarie anslaget .......................................................................... kr. 63,000

»och ett extra anslag å............................................................. » 191,000»

tillsammans ....................................................................................... » 254,000

öfverstege denna summa visserligen utgiftsbeloppet med » 10,565;

men detta öfverskott och dessutom........................................ » 27,370

eller tillsammans.......................................................................... » 37,935

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Bil. JV:o, <5 u. till Kongl. Åfujits JVcul. Prop. N\o /, om btutsverket 1S76.

erfordrades för att gälda det belopp, som för år 1875 blifvit utanordna

dt för storskiftes- och afvittringsverken utöfver slutsumman af den

för samma- år fastställda stat, på sätt inliemtades af eu i Statskontorets

Fond- och Revisions-kontor den 23 November 1875 uppgjord beräkning''.

Med anledning häraf och da till betäckande af förberörde dels ut
giftsbelopp

antingen.......................................... 242,235 eller 246,715 kr.

dels brist.............................................................. 27,370 » 27,370 »

tillsammans 269,605 » 274,085 »

funnes endast ett ä Riksstatens Sjette Hutvudtitel

uppfördt ordinarie anslag till »skiften

och. afviitringan1 å .................................. 63,000 » 63,000 »

skulle således fyllnadsanslag på extra stat

erfordras till belopp af antingen .................. 206,605 » 211,085 »

Och har Landtmäteri-styrelsen hemställt att sistnämnda belopp,

alrundadt till 211,000 kronor, måtte blifva af 1876 års Riksdag i nåder

äskadt i och för storskiftes- och afvittringsverkens fortsättning'' under

år 1877.

Derjemte har Eders Kongl. Majds Befallningshafvande i Kopparbergs

län i underdånighet anmält och förordat eu af Styresmannen för

storskiftesverket gjord hemställan om fortvaron under år 1877 af de

U''»ne- och arfvodestiflagg som enligt nådiga brefvet. den 16 Juni 1875

blifvit tjenstemännen vid storskiftesverket för ar 1876 tillförsäkrade.

Hvad först angår det förhållande att, oaktadt 1874 och 1875 ars

Riksdagar, med bifall till Eders Kongl. Majits derom gjorda nådiga

framställningar, anvisat till betäckande af uppkomne brister a tillgängliga

medel för storskiftes- och afvittringsverkens bedrifvande förstnämnda

år 32,555 kronor och sistlidna år 12,406 kronor 63 öre, Indika

belopp ingått i de till Skiften och Afvittringar på extra stat anslagna

summor, en ytterligare brist likväl skulle, enligt hvad Statskontorets

Fond- och Revisionskontor beräknat, vid 1875 års slut förefinnas a

dessa medel, får jag i underdånighet erinra, dels att i November månad

1872, då beräkning uppgjordes öfver det anslag, som borde af Riksdagen

äskas för storskiftes- och afvittringsarbetenas bedrifvande under

ar 1874, det icke med säkerhet kunde bestämmas, huruvida afvittringsarbet-ena

sagde år komme att förläggas till lappmarkerna eller icke,

hvadan och enär nådiga stadgan om afvittring i Westerbottens och Norrbottens

läns lappmarker då icke ens blifvit utfärdad, ej tagits i beräk
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Bil. N:o å a. till Kontjl. Maj:ts Bild. Prop. N:o 1, om Statsverket 187b.

ning-, att kostnaderna till landtmätare och gode män samt all erforderlig

handtlangning, i Indika kostnader de enskilde jordegarne i nämnda

läns kustland med kronan deltagit, hvad samma läns lappmarker anginge,

skulle allenast med allmänna medel bestridas, och således utöfver

ordinarie anslaget till skiften och afvittringar endast 108,000 kronor

för ändamålet begärdes, (iris och att, då beräkning för år 1875 i

November 1873 uppgjordes, den sistnämnda år utfärdade nya taxa pa

arfvode åt afvittrings-landtmätarne ännu icke börjat tillämpas och att

således all erfarenhet dä saknades om den inverkan, hvilken så väl

berörda taxa som förutnämnda nådiga stadga om afvittring i Westerbottens

och Norrbottens läns lappmarker kunde komma att utöfva på

aflöningarnas belopp. Emellertid synes nu vunnen erfarenhet gifva vid

hunden att det i slutet åt år 1874 för 1876 års arbeten beräknade

belopp, eller 241,618 kronor, skulle vara tillräckligt; och hafva såsom

ofvan anmärkts utgifterna för sistnämnda år i den fastställda Staten

ansetts kunna inskränkas till 240,935 kronor. Då nu för 1876 års

arbeten förefinnas dels det ordinarie anslaget........................ kr. 63,000.

dels ett extra anslag a............................................................... » 191,020.

tillsammans » 254,020.

men utgiftsstaten uppgår till endast.......................... „ 240,935.

skulle alltså, derest de förslagsvis upptagna utgiftsposterna icke behöfva

öfverskridas, ett belopp af 13,085 kronor eller 678 kronor 37 öre mera

än för ändamalet sistlidet år beräknades, vara att använda såsom bidrag

till fyllande af bristen uti det för år 1875 anvisade anslag; och kan

således det extra anslag som återstår att af Riksdagen för samma ändarna!

begäras, nedsättas till 24,850 kronor.

Beträffande derefter frågan om förändring i aflöningsvilkoren för

de afvittrings-landtmätare i Westerbottens och Norrbottens län, som

sysselsättas med skattläggningsberedningar, så enär den omständighet

att visse af de sa kallade mätningslandtmätarne kunnat genom ansträngd!

arbete åstadkomma eu ovanligt stor arbetsprodukt och derigenom komma

i åtnjutande af högre aflöning, icke i och för sig innefatta]''giltigt skäl

till förhöjning af de sä kallade skatt!äggningslandtmätarnes aflöningsvilkor,

samt årsarfvodet för eu afvittringslandtmätare, äfven om lian

hela aret sysse Isättos uteslutande med arbeten för skattläggningsberedning,

likväl efter 8 kronor om dagen uppgår till omkring 2,400 kronor,

oberäknad arfvodesförhöjningen till äldre landtmätare, hvartill kommer

att enligt Riksdagens medgifvande afvittringsland lmätarne undfå godtgörelse

för de belopp, hvarmed deras inkomster af tjensten understiga

storskifteslandtmätarnes sammanräknade afiönings förmåner eller 2,500

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o ''"> tf. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876. 55

kronor i forsta och 3,000 kronor i andra lönegraden, anser jag, under

förutsättning- att enahanda medgifvande äfven framdeles, så länge sådant

af behofvet påkallas, af Riksdagen lemnas, skattläggningslandtmätarnes

anspråk på förbättring i deras aflönings vilkor utan någon motsvarande

förbindelse å deras sida icke böra vinna afseende. Dä emellertid

tillämpningen af 1873 års taxa på arfvode åt afvittringslandtmätarne

i Westerbottens och Norrbottens läns lappmarker ytterligare

bekräftat redan förn! vunnen erfarenhet derom att utsigten till vinnande

af högre inkomst sporrar afvittringslandtmätarne till åstadkommande af

största möjliga arbetsprodukt; då sådant, till följd af den kontroll afvitringslandtmätarne

äro underkastade, bör kunna ega rum utan åsidosättande

af erforderlig noggrannhet; då af flera skål, som här ej behöfva

upprepas, staten genom den större arbetsprodukt, som af högre

årsaflöning betingas, bereder sig eu högst betydlig besparing i utgifter

jemte förmånen af afvittringsverkets fortskyndande; och dä till de vigtiga

och granlaga arbetena för skattläggningsberedning böra användas

de skickligaste och mest erfarne afVittringslandtmätarne, hvilkas arbetsprodukt

företrädesvis bör uppbringas, anser jag grundsatsen om inkomstens

höjande i förhållande till arbetsprodukten höra, så vid t möjligt

är, vinna tillämpning jemväl i afseende å skattläggningslandtmätarne

under »sommararbetstiden)). Men enär såväl Landtmäteri-styrelsen som

Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Norrbottens län ansett taxa

för skattläggningslandtmätarne icke kunna eller böra utfärdas och jag delar

denna åsigt, synes mig det åsyftade målet kunna bäst vinnas, om Eders

Kongl. Maj:t sattes i tillfälle att uppå framställning af Eders Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande och efter Landtmäteri-styrelsens hörande

bevilja de skattlägga ingslandtmätare, som under sommararbetstiden

ådagalagt synnerlig flit och tillika åstadkommit en mer än vanligt stor

arbetsprodukt ett tilläggsarfvode för hvarje dag, livilket i mån af arbetsproduktens

storlek kunde få uppgå till högst 7 kronor. För sådant

ändamål skulle enligt . Landtmäteri-styrelsens förutnämnda beräkning

åtgå högst 2,240 kronor för hvarje län eller tillsammans 4,480 kronor,

11 vilket belopp således torde för nästkommande år böra beräknas.

Enär, såsom jag förut omnämnt, det från Landtmäteri-styrelsen infordrade

underdåniga utlåtande i ämnet ännu icke kunnat afgifvas, är

jag nu icke i tillfälle att till slutligt afgörande föredraga den väckta

frågan om förändring i aflöningsvilkoren för storskifteslandtmätarne.

•lag måste således, lika med Landtmäteri-styrelsen vid beräknande af

det för dessas aflönande under nästkommande år erforderliga belopp

utgå från den förutsättning att hufvudsakligen enahanda bestämmelser

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Bil. N:o 5 a. till Kong].. Maj ds Nåd. Prop. N:o ], om Statsverket 1876.

som hittills blifva gillande. På grund af hvad jag förut anfört beträffande

skatfläggningslandtmätarne inom Westorbottens och Norrbottens

län, anser jag emellertid med statens sanna fördel öfverensstämmande,

att storskifteslandtmätarne genom utsigt till ökade inkomster

manas till åstadkommande» af största möjliga arbetsprodukt, vare

sig nu detta bör ske genom att, såsom föreslaget blifvit, alldeles borttaga.

bestämmelsen om maximum för öfverarbetesersättning eller derigenom

att detta maximum liöjes exempelvis till 800 kronor. 1 hvarje

fall torde, så länge storskifteslandtmätarne är o i åtnjutande af dyrtidstillågg,

vilkoren för erhållande af öfverarbetesersättning böra bestämmas

sä, att denna ersättning icke gerna må kunna öfverstiga sistnämnda

belopp eller 800 kronor; och som Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

uti förutnämnda den 27 sistlidne December inkomna utredning förklarat

sig anse borttagandet af bestämmelsen om maximum icke i medeltal

skola medföra större förhöjning i öfverarbetesersättningen än med 200

kronor för hvarje storskifteslandtmätare, hemställer jag att för beredande

af möjlighet att kunna tillägga storskifteslandtmätarne, 18 till

antalet, ökad ersättning för öfverarbete, om sådant finnes ändamålsenligt,

måtte beräknas i medeltal 200 kronor för hvarje eller tillsammans

3,600 kronor.

Hvad slutligen angår Afvittrings-styresmannens i Norrbottens län

underdåniga framställning om förhöjning i hans årsarfvode för nästkommande

år, finner jag mig med afseende å det af Riksdagen till

stöd för beslutet om vägran att bifalla förslag i enahanda hänseende

för innevarande år anförda skäl sakna anledning att denna framställning

understödja.

På grund af hvad sålunda förekommit erfordras, enligt min åsigt,

för fortsättande under år 1877 af storskiftes- och afvittringsarbetena

följande belopp nemligen:

till Storskiftesverket i Ko])parbergs län ......................................... 56,150.

och derutöfver för ökad öfverarbetesersättning åt storskifteslandtmätarne

........................................................................ 3,600.

till Afvittringsverket i Westorbottens län samma belopp, som

innevarande års stat upptager, med tillägg af 500 kronor

till arfvodesförliöjnhig åt eu äldre landtmätare................... 106,685.

till Afvittringsverket i Norrbottens län......................................... 76,000.

för tilläggs-arfvoden åt de landtmätare inom sistnämnda två

län, Indika sysselsättas med skattläggningsberedning......... 4,480.

samt till betäckande af ofvan omförmälda brist......................... 24,850.

Summa kronor 272,665.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876. 57

och om härifrån afräkna» ordinarie anslaget ................................. 63,000.

behöfver således på extra stat för nästkommande år anvisas... 209,665.

eller i jemnadt tal ................................................................... kronor 209,700.

Jag tillstyrker alltså i underdånighet nådig framställning till Riksdagen
dels,

i likhet med hvad för sistlidet och innevarande år egt rum,

att för år 1877 bevilja förhöjning i årsarfvodet för de i Kopparbergs

län anställde 1.8 storskifteslandtmätare med 400 kronor till hvarje samt

i styresmannens för storskiftesverket årsarfvode likaledes med 400 kronor;

att medgifva, det de belopp, hvarmed afvittringslandtmätarnes i

Westerbottens och Norrbottens län inkomster af tjensten under år 1877

kunna komma att understiga 2,500 kronor för yngre afvittringslandtmätare

och 3,000 kronor för de afvittringslandtmätare, som på grund

af ålder i tj ensten enligt gällande taxa åtnjuta arfvodesförhöjning, må

afvittringslandtmätarne godtgöra» och af anslagen till storskiftes- och

afvittringsverken utgå; att för år 1877 åt föredragandena af afvittringsärenden

i Westerbottens och Norrbottens län samt till skrifbiträde åt

dem bevilja eu tillökning af 400 kronor i det åt hvarje af dem anslagna

belopp; och att bevilja tillfällig tillökning i Styresmannens vid afvittringsverket

i Westerbottens län årsarfvode för år 1877 med ett belopp

af 200 kronor;

dels ock att, enär det belopp, som i händelse af bifall härtill erfordras

oj mindre till betäckande af uppkommen brist i tillgängliga medel

för storskiftes- och afvittrings-arbetenas bedrifvande år 1875, än äfven

för samma arbetens fortsättande år 1877, utgör 272,665 kronor, för

sistnämnda år utöfver ordinarie anslaget, 63,000 kronor, på extra stat

anvisa i jemn! tal 209,700 kronor.

Hvad angick anslagstiteln

10:o. Undervisningsanstalter för jordbruk ocli

laiidtmannanäringar

anförde Departements-Chefen:

»Uti underdånig skrifvelse af den 4 November sistlidet år har Eders

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Malmöhus län gjort framställning

i fråga om beredande af statsanslag till uppförande af ny byggnad för

hofbeslagsskola vid Alnarps landtbruksinstitut, och i sådant afseende

Bill. till Riksd. Prof. 1876. 1 Sand. 1 Å/d. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Bil. N:o 5 a, till Kongl. Maj tfa Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1876.

anfört, att sedan det stora inflytande, hofbeslaget utöfvade på hästens

brukbarhet, på senare tider rätt blifvit insedt, särskilda läroanstalter

eller hofbeslagsskolor för smeders undervisning i skoning, blifvit inrättade

i det ena landet efter det andra; att Malmöhus läns Hushållningssällskap

den 27 .Januari 1863 beviljat medel för inrättande af eu

liknande läroanstalt vid Alnarps landtbruksinstitut; att sedermera hofbeslagsskolor

blifvit grundade såväl på flere ställen i Tyskland som i

Österrike, Belgien m. fl. länder, och att sedan år 1868, på LandtbruksAkademiens

föranstaltande, smeder erhållit undervisning i skoning vid

Veterinärinstitutet i Stockholm samt vid Veterinärinrättningen i Skara.

Enligt medgifvande af Styrelsen för Alnarps landtbruksinstitut hade

under de första åren hofslagarelärlingarne fått begagna smedjan vid

institutet, som äfven lemnat dem fri bostad. Att låta hofslagarelärlingarne

arbeta i samma smedja som institutets smeder hade emellertid

befunnits olämpligt, enär deraf utöfvades ett störande inflytande på

undervisningen samt orsakades tidspillan å ömse håll. En annan olägenhet

för undervisningen hade varit, att vid skolan saknats täckt plats,

der hästarne kunde skos. Dessa olägenheter hade år 1869 blifvit afhulpna

på det sätt, att institutets Styrelse åt liofbeslagsskolan upplåtit

en intill smedjan belägen slöjdbod, hvilken på Hushållningssällskapets

bekostnad blifvit inredd till smedja och skostall. Då emellertid detta

hus, hvilket förut i flera år användts till bränneri, vore mycket gammalt,

hade det icke ansetts lönande att derå vidtaga några större reparationer,

utan hade boden endast blifvit afdelad genom en skiljevägg på

längden; hvarefter den ena hälften användts till smedja och den andra

till skostall. I denna smedja funnes likväl plats endast för 8 smeder,

hvarför minst två sådane fortfarande måste arbeta i Institutets smedja.

Sedan den 2 Januari 1875 hade enligt nådig föreskrift vid hofbeslagsskolan

meddelats undervisning åt 4 man af de Skånska kavalleriregementena;

och hade derjemte under samma år pågått den vanliga

undervisningen, hvari deltagit 12 smeder från Malmöhus län samt 12

från de andra länen. Från skolans öppnande den 8 April 1863 hade

ej mindre än 272 smeder erhållit undervisning vid densamma. Af dessa

hade tillhört

Malmöhus län............................................................................................. 141.

Kristianstads, Blekinge, Hallands, Göteborgs och Bohus, Jönköpings,

Kalmar och Kronobergs, tillsammans..................... 107.

samt arméen................................................................................................ 24.

Summa 272; tick

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876. 59

skulle äfven för år 1876 manskap , från de Skånska kavalleriregementena

vid skolan njuta undervisning. Den omständighet., att skolan melodi

mer anlitades till och. med af smeder från långt aflägse län, visade,

att den tillvunnit sig allmänhetens förtroende. Hvad särskild! anginge

Malmöhus län, hade till de 10 platser som bekostades af länets Hushållningssällskap,

vanligen ej mindre än 30 till 40 sökande brukat anmäla

sig.

Behofvet af en mera rymlig och ändamålsenlig lokal hade också

år efter år gjort sig allt mera gällande. Den nuvarande smedjan vore

nemligen endast 191 alnar lång och 7 alnar bred och skostallet, hvilket,

såsom nämndt vore, upptoge hälften af byggnaden, rymde endast 4 å 6

hästar. Att så beskaffade lägenheter vore alldeles otillräckliga och föga

lämpliga för sitt ändamål vore lätt att inse. Den byggnad, som nu begagnades,

vore dessutom så gammal och bristfällig, att den snart icke

längre kunde underhållas. Sa vida icke hofbeslagsskolan inom kort skulle

upphöra, måste således eu ny, ändamålsenlig lägenhet oundgängligen

anskaffas. Dessutom behöfdes eu annan hostad för smedslärlingarne,

då den nuvarande vore för ändamålet otillräcklig.

För ny byggnad, inrymmande hofbeslagssmedja med skostall jemte

bostad för instruktiv »låssmed och hofslagarelärlingar, hade blifvit uppgjord

eu bifogad ritning; och uppginge kostnaden för uppförandet af denna

byggnad jemte nödiga uthus, enligt kostnads-förslag, till 40,000 kronor,

deraf dock Malmöhus läns Hushållningssällskap redan anslagit 5,000

under förutsättning, att återstoden eller 35,000 kronor beviljades af

statsmedel.

Styrelsen för Alnarps landtbruksinstitut vore villig att anvisa

lämplig plats för den nya byggnaden; och ansåge Eders Kong!. Majds

Befallningshafvande lämpligast, att bemälda Styrelse (inge sig uppdraget

ombesörja byggnadens uppförande.

På grund af hvad sålunda anfördt hlifvit, har Eders Kongl. Majds

Befallningshafvande i underdånighet hemställt, att hos Riksdagen måtte

äskas beviljande af 35,000 kronor, att jemte de af Malmöhus läns Hushållningssällskap

anslagna 5,000 kronor användas till uppförande vid

Alnarps landtbruksinstitut af ny byggnad för hofbeslagssmedja med

skostall jemte bostad för Instruktionssmed och hofslagarelärlingar samt

nödiga uthus; anmälande Eders Kongl. Majds Befallningshafvande att,

derest ifrågasatta anslaget beviljades, byggnadsarbetet skulle kunna utföras

redan under innevarande år. Landtbruks-Akademiens Förvaltnings-Komité

har, uti häröfver infordradt underdånigt utlåtande af don

13 November, på de grunder, Eders Kongl. Maj ds Befallningshafvande

opaginerad Kontrollera mot PDF

60 jBil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

anfört och med hänseende till den stora vigt, som en allmännare utbredd

skicklighet i hofbeslagskonsten onekligen hade för såväl landtbrnket

som landets Kavalleriregementen, funnit sig böra förorda, att

medel måtte anvisas till åstadkommande af fullt ändamålsenlig'' lokal för

hofbeslagsskolan vid Alnarp, men framställt åtskilliga anmärkningar

emot den ingifna ritningen.

Härefter har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Malmöhus

län, uti infordradt underdånigt utlåtande den 11 sistlidne December,

medgifvit riktigheten af berörda anmärkningar samt öfverlemnat en af

Arkitekten in. in. H. Zettervall uppgjord ny ritning till ifrågasatta byggnader,

dervid Eders Kongl. Maj ds Befallningshafvande framhållit, att

byggnaden enligt sistnämnda ritning syntes blifva prydligare, varaktigare

och rymligare; varande kostnaderna derför, enligt bifogadt förslag,

beräknade till 40,075 kronor 10 öre, för hvilket belopp Byggmästaren

P. ,J. Sörensen i Lund enligt jemväl bifogad förbindelse erbjudit

sig att under innevarande år byggnaden uppföra.

Till åtlydande af nådig befallning i remiss den 20 sistlidne December,

har slutligen Öfver-Intendents Embete! den 28 i samma månad

afgifvit underdånigt utlåtande i ärendet, dervid bemälde Embete funnit

sist omförmälda ritning eg a obestridliga företräden framför den äldre

förslagsritningen med hänsyn ej mindre till byggnadens fastare konstruktion

och prydlighet, än äfven föreslagen större höjd i logementen a

för smederna; och då den härför beräknade kostnaden af 40,075 kronor

10 öre ej syntes vara för hög, förordade Embete!, antagandet af

den utaf Arkitekten Zettervall uppgjorda ritningen, endast med den erinran,

att eu under huset föreslagen kolbod borde förses med hvalf af

tegel samt jerndörr i stenomfaktning.

Med afseende å hvad sålunda förekommit torde Eders Kongl.

Magt finna skäligt föreslå Riksdagen att såsom bidrag till uppförande

vid Alnarps landtbruksinstitut al'' eu ny byggnad för hofbeslagssmedja

med skostall jemte bostad för instruktionssmed och hofslagarelärlingar

samt nödiga uthus bevilja ett extra anslag till belopp af 35,000

kronor att under de vilkor, Eders Kongl. Magt kan finna skäligt bestämma,

för berörda ändamål ställas till Styrelsens för nämnda Institut

förfogande.

I fråga om förevarande anslagstitel anhåller jag få fästa Eders

Kongl. Maj ds uppmärksamhet ä följande förhållande:

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Konyl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om

Statsverket 1876. 61

De i statens tjenst anställde två undervisare i boskapsskötsel och

mejerihushållning är o enligt Nådiga brefvet den 8 December 1865 lika.

med Landtbruis-lngeniörerve berättigade att för sina förråttningsresoi

åtnjuta resekostnads- ooh traktamentsersåttning etter sjunde klassen i

Nådiga resereglemente! den 10 November samma ar. för gäldande åt

sådan ersättning är under denna anslagstitel, hvartill aflöuingsmedlen

för dessa undervisare höra, uppfördt ett belopp åt 1,000 kronor föi

hvarje undervisare eller tillsammans 2,000 kronor. Ehuru den klass,

hvarefter nämnde statens tjenare undfå resekostnads- och traktamentsersättning,

visserligen icke kan anses vara för hög, har likväl, enligt

mig från Statskontoret meddelad uppgift, denna ersättning under hvarje

af åren 1874 och 1875 i medeltal uppgått för eu hvar af nu ifrågavarande

undervisare till 1,627 kronor 74 öre och för båda i medeltal årligen

till 3,255 kronor 48 öre eller 1,255 kronor 48 öre mer än som

linnes för ändamålet anvisadt. Till följd häraf och då nedsättning uti

det oftanämndc undervisare för deras förrättningsresor tillkommande

ersättningsbelopp desto mindre torde kunna emotses, som enligt Eders

Kong!. Maj:ts den 31 sistlidne December fattade, under anslagstiteln

»statens jemvägstrafik» omförmälda beslut algiften för passagerare a

statens jomvägar blifvit höjd samt antagligt torde vara att,_ sedan den

genom Nåcliga Kungörelsen den 18 September 1874 medgift a högsta

entreprenad-skjutslega blifvit mera allmänt införd, den enligt resereglemente!

utgående skjutskostnadsersättning måste i hvarje särskild klass

höjas, borde erforderlig tillökning uti nu ifrågavarande anslag beredas,

såvida resekostnads- och traktamentsersättningarna fortfarande skola

från samma anslag utgå, Det synes mig likväl lämpligast att sådana

ersättningar utbetalas från det under Sjette hufvudtiteln uppförda förslagsanslag

till »rese- och traktamentspenningar», hvilken åsigt redan

blifvit af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen i flera likartade fall antagen

och godkänd, såsom beträffande undervisarne i husslöjd samt i

sprit-, Öl- och jäst-tillverkning, enligt hvad Riksdagens underdåniga

skrifvelse den 21 Maj 1875 angående regleringen af utgifterna under

Riksstatens Sjette hufvudtitel och Nådiga brefveu don 16 påföljande

Juni gifva vid handen.

På grund häraf får jag, med erinran att ifrågavarande undervisa!es

såväl som landtbruksingeniörernes årliga förrättningsresor företagas enligt

en af Landtbruks-Akademiens Förvaltningskomite fastställd reseplan,

i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t. matte föreslå

Riksdagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

fi2 Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876.

att medgifva, att resekostnads- och traktamentsersättning för förrättningsresor

må i enlighet med de bestämmelser, som äro eller framdeles

kunna varda meddelade, från och med år 1877 utgå till undervisarne

i boskapsskötsel och mejerihushållning från Sjette hufvudtitelns

förslagsanslag till »rese- och traktamentspenningar», samt, i händelse

al bifall härtill, minska anslaget y>undervimingnanstalUr för jordbruk och.

hmdtiitnimauöringar,y> livilket för innevarande år utgör 172,400 kronor,

med det for gäldande af sådan ersättning afsedda belopp 2,000 kronor

och således nedsätta samma anslag till 170,400 kronor.»

Beträffande anslagstiteln

lim. Laiidtbruks-iiigeiiiörer och deras biträden

anförde Departements-Chefen:

»Med tillkännagifvande att reqvisitionerna a biträde af statens

Landtbruksingeniörer, särdeles under de sistförflutna åren, ansenligen

«">kats, hvartill i väsentlig män bidragit såväl att större omsorg nu mera

allmänt än förr ögnades åt den odlade jordens fullständigare afdikning

och indelning med lämpligare växtföljder, som ock att hågen för odlingar

och jordförbättringar i allmänhet stegrats, bär Landtbruks-Akademieu

uti underdånigt memorial den 18 sistlidne Oktober hemställt,

att, enär till följd åt berörda förhållande de nu i statens tjenst anställde

toij Landtbruksingeniörer ej kunde medhinna att betjena samtliga reqvir

eu ter, utan Landtbruksstipendiaterne äfven härtill mast använ das, till

näst sammanträdande Riksdag matte aflåtas nådig pj''oposition om anvisande

å ordinarie stat af anslag till ytterligare två Landtbruksingeniörer,

hvartill erfordrades aflöning, 2,000 kronor för

hvarje eller tillhopa ....... 4,000 kr.

samt till rese- och traktamentsersättning åt

dem båda, tillsammans ................................ 2,000 »

Summa 6,000 »

Derjemte har Landtbruks-Akademiens Förvaltnings-Komité, under

åberopande af den, enligt nådiga trefven den 13 Juli 1866 och den 29

Maj 1874, statens Landtbraks-ingeniörer medgifna rätt till gradvis fortgående

förbättring i deras löneförmåner, uti skrifvelse den 18 sistlidne

November hemställt, att Landtbruksingeniören August Lagberg, livil
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bil. N-.o 5 a. till Konr/l. Maj-.ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876. 63

ken, enligt nådigt bref den 9 Juni 1871, från och med år 18 72 uppflyttats

till 3:dje lönegraden samt städse med nit och skicklighet fullgjort

sina tjensteåligganden, måtte från och med år 1877 komma i

åtnjutande af aflöning i fjerde eller högsta lönegraden med ett belopp

af 3,500 kronor.

Enär, hvad angår sistnämnda framställning, Förvaltnings-Komitén

vitsordat att förrbemälde Landtbruksingeniör allt hittills med nit och

skicklighet tjenstgjort och således omfönnälda uppflyttning i högre

lönegrad synes kunna ifrågakomma för tiden från och med år 1877,

torde deri för sådant ändamål erforderliga anslagsförhöjning böra beredas.

Med '' afeende å hvad Landtbruks-Akademien anfört och upplyst

anser jag mig likaledes böra understödja framställningen om beredande

af erforderligt anslag för anställande af ytterligare två LandtbruksIngoniörer.

I sammanhang härmed tillåter jag mig erinra, att för gäldande af

den Landtbuksingeniörerne och Landtbruks stöp endiaterne tillkommande

resekostnads- och traktamentsersättning finnes under förevarande auslagstitel

uppfördt ett belopp af 1,000 kronor för hvarje Landtbruksingeniör

och 400 kronor för hvarje Landtbruksstipendiat eller tillsammans

13,200 kronor, samt att, sedan sig visat att det till ersättningar

för Landtbruksingeniörernes förrättningsresor afsedda anslag under år

1864 icke varit för hehofvet tillräckligt, Landtbruks-Akademiens Förvaltnings-Komité

genom förutnämnda Nådiga bref den 8 December 1865

undfått befallning att uppgöra de årliga reseplanerna för dem med iakttagande

af all möjlig beräkning på minskade kostnader. Enligt meddelad

uppgift från Statskontoret hafva sammanräknade beloppen af Landtbruksingeniörernes

och

traktatnents-ersättniiigår uppgått för år 1873 till endast 12,702 kronor

12 öre och för år 1874 till endast 12.116 kronor 3 öre. Då, af anledning,

jag vid nästföregående anslagstitel uppgifvit, det kan med skäl

befaras att reseplanerna hädanefter icke skola, utan en menlig inskränkning

af Landtbruksingeniörernes och Landtbruksstipendiaternes verksamhet,

kunna ordnas så att de nu anvisade medlen blifva för ändamålet tillräckliga,

anser jag mig föranlåten hemställa om vidtagande af erforderlig

åtgärd, så att icke allenast nuvarande tolf landtbruksingeniörers

och tre landtbruks stipendiaters, utan äfven de ifrågasatte två nya landtbruksingeniörernes

resekostnads- och traktamentsersättningar må få utgå

af Sjette hufvudtitelns förslagsanslag till »rese- och traktan!entspenningar.

» Bifall härtill skulle föranleda minskning uti nu ifrågavarande

anslag till belopp af 13,200 kronor.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

På grund af livad sålunda förekommit och nu anfördt blifvit torde

Eders Kongl. Maj:t i nåder föreslå Riksdagen att

dels, för beredande af tillgång till den från och med nästkommande

år för eu Landtbruksingeniör ifrågakommande lönetillökning, på ordinarie

stat bevilja 500 kronor,

dels, till aflöning åt ytterligare två Landtbruksingeniörer med enahanda

aflöningsförmåner, som äro nuvarande Landtbruksingeniörer beviljade,

likaledes på ordinarie stat anvisa tillsammans 4,000 kronor,

dels ock medgifva, att resekostnads- och traktamentsersättning för

förrättningsresor må i enlighet med de bestämmelser, som äro eller

framdeles kunna varda meddelade, från och med år 1877 utgå till samtlige

statens Landtbruksingeniörer och Landtbruksstipendiater från Sjette

liufvudtitelns förslagsanslag till »rese- och traktamentspenningar», samt

i så fall minska ifrågavarande anslag med det för gäldande af dylik

ersättning afsedda belopp 13,200 kronor;

Kommande i händelse af bifall härtill ordinarie anslaget »Landthruksingeniörer

och deras Inträden,» hvilket för innevarande år ntgör

54,050 kronor, att ökas med 4,500 kronor, men minskas med 13,200

kronor samt således i det hela minskas med 8,700 kronor och nedgå

till 45,350 kronor.

Hvad angick anslagstiteln

12:o. Befrämjande i allmänhet af jordbruk ocli

landtmannanäringar

anförde Departements-Chefen i underdånighet:

»Landtbruks-Akademien har uti underdånigt memorial den 18 sistlidne

Oktober gjort framställning i fråga om anslag dels för ordnande

af Akademiens agrikulturkemiska försöks-anstalt, dels till fyra agrikulturkemiska

stationer; anmälande Akademien härvid att, sedan Hushållnings-Sällskapens

år 1874 i hufvudstaden församlade ombud i skrifvelse

till Akademiens Förvaltningskomité den 27 Februari samma år

dels hemställt, att komitén ville upprätta förslag till en för Sveriges

förhållanden lämplig, fullständig agrikulturkemisk och fysiologisk för
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Bil. N-.o 5 a. till Kong!,. Maj:ts Nåd Prop. N:o 1, om Statsverket 1R76. 65

söksanstalt medelst omorganisation af den på Akademiens experimentalfält

”befintliga, och derefter till Eders Kongl. Magt med underdånig

framställning i ämnet inkomma, dels ock uttryckt den önskan »att agrikulturkemister

till biträde åt jordbruket och näringarna borde anställas,

der Hushållnings-Sällskapen bidroge med hälften af beloppet för kemisternas

aflöning samt bekostade åt dessa laboratorium och, der så erfordras,

bostad» så, och efter det Akademiens Agrikulturkemist lätt

tillfälle att inkomma med yttrande i ämnet äfvensom Intendenten vid

Experimentalfältet jemte Föredraganden på Akademiens Vetenskapsafdelning

öfver de väckta frågorna afgifvit utlåtande, hade Komitén

tagit dessa ärenden under ompröfning samt till Akademien afgifvit

följande af Akademien såsom dess eget antagna yttrande:

»Hvad Akademiens experimentalfält och dess agrikidturkemiska Försöksanstalt

beträffar böra dessa hädanefter såsom hittills fortgå med

hufvudsakligt ändamål att, med de hjelpmedel, vetenskapen kan lemna,

och genom försök, anställda efter vetenskaplig method, (d. v. s. under

iakttagande af alla de omständigheter, som på resultaten kunna ega

inflytande), verka i det praktiska jordbrukets och dess binäringars intressen,

sådana dessa af vårt lands förhållanden bestämmas. Icke endast

kemiska och fysiologiska, utan äfven andra för agrikulturen och landtbruksekonomien

vigtiga försök böra sålunda utgöra föremål för experimentalfältets

och försöksanstaltens verksamhet, såsom »acklimatisatious»-försök,

jemförande odlingsförsök med afseende på härdighet,

mognadstid och afkastning, försök med husdjurens utfodring och tillgodogörandet

af deras alster med mera dylikt, som kan främja landthushållningens

framsteg och förkofran.»

»Den agrikulturkemiska Försöksanstalten har i sin vetenskapliga

verksamhet hittills varit betydligen inskränkt förnämligast derigenom,

att anstaltens Föreståndare enligt det med honom i öfverensstämmelse

med Kongl. brefvet den 9 April 1856 uppgjorda kontrakt, bland annat,

haft sig ålagdt att »utföra kemiska analyser å jordarter, gödselslag och

fodermedel m. in., som af enskilde personer insändts, samt att under

resor i landsorterna tillhandagå de landtmän, hvilka äskat hans biträde

för sådana råd och praktiska undersökningar, som till utförandet vore

beroende af kemiska kunskaper.» Huru dessa förrättningar åt enskilde

jordbrukare och gödselfabrikanter upptagit agrikulturkemistens tid, framgår

tydligen af nedanstående förteckning på de å Försöksanstaltens

laboratorium utförda undersökningar under de år nuvarande Föreståndaren

för anstalten vid densamma v arit anställd. Så utfördes

Bill. till Biksd. i rot. 1870. 1 Samt. 1 Afd.

9

opaginerad Kontrollera mot PDF

6fi Bil. N:o 5 a. till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1878.

för anstaltens

egna ändamål

för enskilde personer

år 1869....

...........68................

..............287

undersökningar

» 1870...

............64...............

...............190

»

» 1871...

............40...............

...............279

»

» 1872...

............72................

..............217

»

» 1873...

............44................

...............205

»

» 1874...

...........48...............

...............179

»

eller i medeltal 56 undersökningar för anstaltens egna ändamål mot

226 för enskilda personer. Då härtill kommit besvarandet i medeltal

af inemot 300 skrifvelse!- årligen, så finner man klarligen huru mycket

agrikulturkemisten varit upptagen af undersökningar åt enskilde personer

samt af den brefvexling, som häraf varit eu följd. Genom dessa

talrika arbeten och undersökningar åt enskilde, som å akademiens agrikulturkemiska

försöksanstalt utförts, liar denna ovedersägligen uti icke

ringa män gagnat Sveriges landtbrukare, men anstalten bär ock härigenom

väsendtligen förhindradts att utveckla eu mera omfattande vetenskaplig-

verksamhet i det praktiska landtbrakets allmänna intresse;

och så länge förbemälda åligganden för densamma fortfara, kan af anstalten

oj förväntas den »planmossiga och vidsträckta verksamhet», som Hushållnings-Sällskapens

ombud ansett densamma böra ega, och hvilken

Akademien äfven för sin del — med den utveckling landtbruket numera

vunnit — anser vara nödig och oneklig. Genom anställande i

Hushållnings-Sällskapens tjenst af Agrikulturkemister, på sätt nedanföre

i underdånighet föreslås, bör dock Akademiens Försöksanstalt kunna!,

befrias från sådana analyser och andra undersökningar, som för enskildes

räkning hittills vid densamma blifvit utförda och varit föremål

för större delen af anstaltens arbeten. Anstalten skulle, med sålunda

vunnen friare verksamhet, i vidsträcktare omfång och mera direkt än

hittills kunna gagna modernäringen samt medverka till hennes utveckling;

och anstalten eger uti redan anvisade anslag samt. uti dess fruändamålet

fullständiga laboratorium det. mesta af hvad som erfordras

för eu mera ut.vidgacl verksamhet, i förbemälda syfte, så som numera

af densamma kan erfordras. Hvad som i detta fall ännu brister, är

ett växthus för anställande af åtskilliga kulturförsök, samt arfvode till

eu Botanist för mikroskopiska och växtfysiologiska undersökningar, som

i sammanhang med de agrikultur kemi ska arbetena böra. bringas till utförande.

De öfriga omkostnaderna för de omförmälda kulturförsökon

samt för anstaltens komp lotering i öfrig!, anser Akademien sig kunna

åt egna medel bestrida, men saknar deremot tillgångar att bekosta alloningen

åt Botauisteu samt uppbyggandet och underhållandet, af växt
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o ö a. till Kon<fl. Maj:ts Nöd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1X16. bl

huset. Akademien bifogar derföre ritningar och kostnadsförslag till

ett växthus, sådant det i ofvan bemälda syfte är för dess agrikulturk(-miska

försöksanstalt behöfligt, samt anhåller i underdånighet att Eders

Kongl. Maja behagade till näst sammanträdande Riksdag aflåta nådig

proposition _ . ,

dels om anvisande för eu gång åt 10,500 kronor till uppförande åt

ett växthus vid Akademiens agrikulturkemiska försöksanstalt,

dels om ett ärligt (lysing af 1,500 kronor, deråt 1,000 kronor till

arfvode åt eu för mikroskopiska cell växtfysiologiska undersökningar

vid agrikulturkemiska Försöksanstalten anställd Botanist, hvilken

Akademiens Förvaltningskomité skulle ega att pa förordnande antaga,

samt 500 kronor till växthusets underhåll, skötsel och uppvärmning

vintertiden.»

I anledning af förslaget att uppföra ett växthus har utlåtande

Olif vit infordrad! från Öfver-Intendeuts-Embetet, som den 2 sistlidne

November sådant utlåtande afgifvit och deri förklarat, att vid granskning

af ritningarna och kostnadsförslag©! något skäl till anmärkning

icke förekommit.

Vidkommande derefter den af Hushallnings-Sällskapens ombud

väckta andra frågan, eller om agrikultur kemisters anställande till biträde

åt jordbruket ''och näringarna torde det tillåtas mig erinra, att, sedan

Landshöfdingen Grefve E. Sparre, Grefve It. A. tiamilton, Kaptenen

C. It il fläng och Friherre John Ericson, enligt dom vid landtbruksmötet

i Mariestad år 1874 lemnadt uppdrag, uti en den 8 Mars 1875 ingå

fven underdånig ansökning'' anhållit att Eders Kongl. Maj:t täcktes

till Riksdagen göra nådig framställning om ett årligt anslag af 4,000

kronor för ordnande och uppehållande al en agrikulturkemisk försöksanstalt

för vestra Sverige, äfvensom att Eders Kongl. Maj.t behagade

af tillgängliga medel lemna ifrågasätta arliga bidraget intill dess

anslaget kunde blifva af Riksdagen beviljad!, så har Eders Kongl. Maj:!

vid underdånig föredragning den 11 påföljande Juni åt denna, ansökning

jemte Landtbruks-Akademiens Förvalningskonntes deröfver algifna

underdåniga utlåtande, förklarat, att ansökningen, sa vidt den afsage

anvisande af bidrag för år 1875, icke kunde bifallas, men att framdeles,

skulle tagas i öfvervägande Indika åtgärder borde i anledning al ansökningen

i öfrig! vidtagas.

Efter åberopande af hvad uti nyssnämnda utlåtande åt b urvaltningskomitéu

anförts liar Akademien nu med anledning af deri utaf

Hushallnings-Sällskapens ombud väckta frugal! om agrikulturkemistels

anställande ä flera orter i riket, yttrat följande:

opaginerad Kontrollera mot PDF

08 Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverked 1876.

»Det är otvifvelaktigt att genom agrikulturkemisters anställande

mänga och värderika upplysningar kunna åt jordbrukets och näringarnas

kikare beredas, och en sådan åtgärd är äfven af behofvet påkallad

för att, såsom ofvan i underdånighet föreslagits, kunna åt Akademiens

agrikulturkemiska försöksanstalt bereda tillfälle till eu mera utsträckt,

för jordbruket direkt gagnade verksamhet. Akademien har sålunda

funnit sig böra, i öfverensstämmelse med Hushållnings-Sällskapens ombuds

uttalade önskan,. i underdånighet tillstyrka, att Agrikulturkemiska

stationer må med tillhjelp af statsmedel och bidrag från Hushållningssällskapen

inrättas, tills vidare till ett antal af fyra, nemligen i södra,

vestra, (iströ, och mellersta delame åt landet. Akademien anser att sådan

station bör helst förläggas i någon större stad med liflig» kommunikationer

inom området af de Hushållnings-Sällskap, som deltaga i hvarje

stations bekostande. Den erinran, som det af ombuden tillsatta utskott

i frågan om dylika agrikulturkemiska stationer afgifvit, att en sådan

stations förläggande till ett landtbruksinstitut ej vore lämpligt, lika litet

som eu der anställd lärares användande såsom stationens föreståndare,

kan Akademien ej jäfva, dä i förra fallet obehörigt intrång skulle göras

i läroanstaltens laboratorium och i senare fallet i undervisningen.

»Någon särskild station för Norrland torde ännu icke vara behöflig,

om stationen för mellersta Sverige förlägges till Upsala, Falun eller

dello.

_ »Såsom vilkor för erhållande af bidrag från Staten till en dylik

stations inrättande far Akademien, i närmaste öfverensstämmelse med

Hushållnings-Sällskapens ombuds härom uttalade åsigter, i underdånighet

föreslå., att statsanslag till sådan station må lenmas, då ett eller

liera Hushållnings-Sällskap i stationens granskap förbinda sig att bekosta

upprättande af laboratorium med nödiga inventarier, äfvensom

bostad invid laboratoriet åt Agrikulturkemisten och åt hans Assistent

samt hälften åt dessas och en laboratoriidrängs årliga aflöning. Staten

betalar då andra hälften af dessa personers löner från den dag Agrikulturkemisten

tillträd t sin befattning med ett på tillfredsställande sätt

inrättadt laboratorium.

»Hvarje station ställes under uppgift af en af de uti stationens

underhall bidragande Hushållnings-Sällskapen utsedd Styrelse, som oger

att under uppsägningsrätt antaga Agrikulturkemist, Assistent och laboratoriitjemare,

sedan Akademiens Förvaltningskomité yttrat sig öfver de

till den förstnämnda tjensten ifrågasätta personers lämplighet.

»Det bör åligga Agrikulturkemisten att mot en efter fastställd

taxa utgående betalning, som tillfaller honom mot skyldighet att sjelf

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket, 1876. RO

bekosta reagentier, uppå anmodan verkställa undersökningar ä jordarter,

gödselämnen, fodermedel och ladugårdsprodukter m. in.; att

äfven sjelfmant anställa dylika undersökningar å ämnen, som komma

honom under ögonen och kunna blifva för jordbruket gagneligt, samt

att efter anmodan och mot särskild ersättning företaga resor inom sitt

distrikt för meddelande af råd och upplysningar; börande han dervid

icke försumma de tillfällen, som kunna erbjuda sig, att taga kännedom

om ortens geologi, jordlager och jordbruksförhållanden. Då Agrikulturkemisten

för dylika resor är frånvarande från stationen förestås densamma

af Assistenten.

»Resultaten af de å stationens laboratorium utförda undersökningar

böra ofördröjligen införas i eu journal, som för Styrelsens medlemmar

hålles när som helst tillgänglig. Efter hvarje års slut skall

eu förteckning på de under föregående året verkställda undersökningar

och andra förrättningar öfverlemnas till Styrelsen, som efter derom

tagen kännedom insänder densamma till Akademiens Förvaltningskomité.

»Hvarje eller åtminstone hvart annat år torde stationerna böra inspekteras

af någon sakkunnig person, som, på förslag af Akademiens

Förvaltuings-Komité, dertill förordnas af Chefen för Kongl. Civil-Departementet

och öfver förrättningen aflemna!- berättelse.

»Kostnaderna för dessa anstalter anser Akademien kunna beräknas

sålunda:

»Uppsättning af laboratorium med instrumenter och apparater bör

kunna verkställas för 3,000, högst 4,000 kronor och bekostas åt Hushållnings-Sällskapen,

äfvensom hyra för laboratoriilokalen och lör bostad

åt anstaltens Agrikulturkemist och hans Assistent. Hyra för laboratorium

och rum åt Agrikulturkemisten samt eldning i laboratoriet torde

kunna bestridas med 1,500 kronor, samt hyresmedel och ved åt Assistenten

beräknas till 500 kronor.

»De årliga lönebeloppen och ö fråga utgifter för hvarje Agrikulturkemisk

station har Akademien ansett kunna beräknas sålunda:

»Aflöning till Agrikulturkemisten, förutom bostad och ersättning för

verkställda undersökningar ............................................................ 3,000 kr.

Aflöning till Assistenten...................................................................... 1,500 »

» » Laboratoriitjenaren ......................................................... 500 »

årligt anslag till inköp af böcker och inventarier samt underhåll

af laboratoriet............................................._ ........................ 1,000 »

Summa 6,000 »

Hälften a,f dessa årliga utgifter, eller 3,000 kronor, skulle för

hvarje station bekostas af Hushållnings-Sällskap en, andra hälften skulle

s. 70 Kontrollera mot PDF

70 Bil, N:o 5 a. till Kong!. Maj ds Nåd. Prov. N:o 1, om Statsverket 1876.

utgå af statsmedel, och för fyra stationer skulle sålunda erfordras ett

årligt statsanslag af 12,000 kronor. Akademien får, på grund häraf,

underdånigst anhålla, att Eders Kong!. Maj:t till nästsammanträdande

Riksdag behagade aflåta nådig proposition om ett årligt anslag af 12,000

kronor såsom bidrag till underhåll af fyra agrikulturkemiska stationer,

med 3,000 kronor till hvardera stationen, i de orter, der Hushållningssällskapen

förbinda sig:

a) att upprätta laboratorium och bekosta lokal för detta jemte bostad

eller hyresmedel för Agrikuiturkemisten och Assistenten; samt

b) att deltaga till halfva beloppet uti aflöningen till agrikuiturkemisten,

Assistenten och Laboratoriitjenaren, äfvensom uti halfva årliga

utgiftssumman till laboratoriets underhåll samt till inköp af böcker och

inventarier för stationens behof.

»Om Akademiens här framställda förslag bifallas, torde för samtliga

Agrikulturkemiska anstalterna i riket böra utfärdas nådigt Reglemente,

enligt hvilket dessa anstalters verksamhet närmare anordnas

och bestämmes».

Uti alla hufvudsakliga delar instämmer jag i Landtbruks-Akademiens

förslag, genom bifall hvartill ett af landets uplyste jordbrukare

länge anmärkt behof synes böra blifva på tillfredsställande sätt afhuipet.

Jag tillstyrker således i underdånighet att Eders Kongl. Maj:t måtte

föreslå Riksdagen:

att, till uppförande af ett växthus vid Landtbruks-Akademiens agrikulturkemiska

försöksanstalt, på extra stat för år 1877 anvisa 10,500

kronor;

att på ordinarie stat bevilja till arfvode åt en för mikroskopiska

och växtfyBiologiska undersökningar vid agrikulturkemiska försöksanstalten

anställd, på förordnande af Akademiens Förvaltningskomité antagen

botanist, 1,000 kronor och till växthusets underhåll, skötsel och

uppvärmning vintertiden 500. kronor eller tillsammans 1,500 kronor;

samt att, på det Eders Kongl. Maj:t må komma i tillfälle att såsom

bidrag till underhåll af fyra Agrikulturkemiska stationer, inom de orter,

der Hushållningssällskapen förbinda sig att upprätta laboratorium och

bekosta lokal för detta jemte bostad eller hyresmedel för agrikulturkemist

och assistent, samt bekosta aflöningen till dessa och Labo
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Bil. N:o 5 a. till Kong!. Maj:ts Nåd Prop. N:o 1. om Statsverket 1876.

ratoriitjenaren, äfvensom årliga utgifterna till laboratoriets underhåll

samt till inköp af böcker och inventarier för stationens behof, anvisa

3,000 kronor årligen för hvarje station, likaledes på ordinarie stat bevilja.

tillsammans 12,000 kronor; kommande i händelse af bifall härtill

ordinarie anslaget »till befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar»

att höjas från 44,450 kronor till 57,950 kronor eller

med 13,500 kronor.

Uti särskild! underdånigt memorial af den 18 sistlidne Oktober har

Landtbruks-Akademien erinrat att, enligt nådigt bref till Akademien af

den 10 Juni förlid et. år, Riksdagen endast på extra stat för innevarande

år beviljat de af Eders Kongl. Maj:t, i enlighet med Akademiens

förslag, äskade årliga anslag af dels 2,000 kronor såsom aflöning åt

en kringresande undervisare uti sprit-, Öl-, jäst- och ättiketillvcrkning

samt andra till förädling af jordbrukets alster ''syftande binäringar, livilkas

rätta bedrifvande förutsatte insigter i den kemiska teknologien, dels

ock 300 kronor såsom bidrag till bekostande af de kemiska och fysikaliska

undersökningar, som påkallades i och för hans tjenstebefattning.

Da en sådan undervisare vore icke blott för innevarande år, utan

allt framgent behöflig till biträde åt dem af landets jordbrukare, som

sysselsatte sig med tekniska binäringar, samt eu till tjensten fullt lämplig

person knappast kunde påräknas, derest denne endast på förordnande''

för ett år kunde vinna anställning, ansåge Akademien sig böra

förnya sin underdåniga anhållan, att förutnämnda två anslag måtte från

och med nästa statsregieringsperiod blifva på ordinarie stat uppförda.

Med afseende å det af sistlidet ars Riksdag i ämnet fattade beslut

anser jag mig i anledning af hvad sålunda förekommit nu endast

hörn tillstyrka framställning till Riksdagen, att ej mindre till aflöning

åt eu kringresande undervisare uti sprit-, Öl-, jäst- och ättiketillverkning

samt andra till förädling af jordbrukets alster syftande binäringar,

livilkas rätta bedrifvande förutsätta insigter i den kemiska teknologien,

på extra stat för år 1877 anvisa 2,000 kronor än ock likaledes

på extra stat för samma år bevilja 300 kronor, att till bemälde

undervisare utgå såsom bidrag till bekostande af de kemiska och fysikaliska

undersökningar, som i och för hans tjenstebefattning blifva er
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

7.i Bil. N:o 5 a. till Kong].. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

Under denna anslagstitel lian jag vidare att anmäla, hurusom Landtbruks-Akademien

uti särskilt It underdånigt memorial den 18 sistlidne

Oktober aanhållit, att hos Riksdagen måtte för år 1877 äskas följande

för jordbruket och dess binäringar samt trädgårdsskötseln behöflig^,

vid i omgående Riksdagar beviljade extra anslag, nemligen:

a) till prisbelöningar vid allmänna landtkruksmöten för husdjur,

redskap, maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster

6,000 kronor,

b) till prisbelöningar vid täflingsmöten för gödboskap, smör, ost,

bäsk och kött å de orter inom landet, der det, kan finnas tjenligast

dem anställa och der Hushållnings-Sällskapen vilja förena sig om sammanskott

af medel till dessa utställningar 5,000 kronor,

c) till understöd åt personer af mankönet för genomgående af fullständig

lärokurs i boskaps uppfödande, skötsel och vård 2,000 kronor,

d) till Svenska Trädgårdsföreningen och dess Elevskola mot enahanda

vilkor, som vid föregående Riksdagar varit bestämda, nemligen,

att b öreningen, så vidt ske kan, verkställer utdelning af fruktträd och

plantor, företrädesvis till de fo 1 k sk o 1 e s tyre! ser, som derom göra framställning

och, jemte redovisning för det erhållna statsbidraget-, till Landtbruk»

Akademien afgifver berättelse om antalet af de elever, Indika

under året vid inrättningen njutit undervisning, äfvensom rörande verkstol

da utdelningen af fruktträd samt om öfriga föremål för föreningens

verksamhet, 4,500 kronor.

Då Landtbruks-Akademien ansett ofvanberörda fyra särskilda anslagsbelopp

vara behöfliga och desamma antagligen komma att främja

jordbrukets, boskapsskötselns och mejerihushållningens samt trädgårdsodlingens

utveckling, hemställer jag att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos

Riksdagen begära, att dessa belopp måtte under denna anslagstitel på

extra stat för år 1877 anvisas.

Slutligen bör under denna anslagstitel behandlas frågan om anskaffande

af medel för fortsättande af de geologiska undersökningarne.

Med hänsyn till gällande föreskrifter har Eders Kong!. Maja den

3 sistlidne December, etter förslag åt Oheten för Sveriges Geologiska

undersökning, fastställt höljande aflöning»- och utgiftsstat för undersökningen

under är 1876.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Sötigt. Maj-.ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876. 73

Aflöning ar:

Chefen för undersökningen ....................................................................

2 Geologer å 4,000 kronor .....................................................................

1 Geolog........................................................................................................

1 Geolog ..................................................................................................

1 biträdande Geolog .................................................................................

2 biträdande Geologer ä 1,800 kronor...............................................

2 j> >■■ å 1,500 kronor..............................................

1 Aktuarie och Geolog.........................................................................

1 Kemist och Mineralog..........................................................................

1 Vaktmästare ............................................................................................

Särskildt arfvode till Chefens biträde, enligt nådiga bred vet

den 5 Juni 1874 ................................................................................

Särskildt arfvode till Amanuensen, enligt, samma nådiga bref..

Extra ersättning för öfverarbete, jemlikt nådiga bref ved, den 11

November 1870, förslagsvis ............................................................

Godtgörelse till tillfälliga biträden under vintern, jeml. nådiga

brefvet den 16 April 1870, samt arfvoden utöfver reseoch

traktamentsersättning till de mera öfvade af extra

geologerna, jemlikt nådiga brefvet den 12 Maj 1871, förslagsvis

.................................................................................................

Utgifter för arbetena pa fältet:

Rese- och traktamentsersättning till Chefen efter 5:te klassen

i gällande resereglemente, Chefens biträde efter 6de klassen,

5 tjensteman efter 7:de klassen, 5 biträdande tjensteman

samt 10 extra geologer efter 8:de klassen............... 18,500.

Inköp och reparationer af undersökningsverktyg, kartor

in. in., förslagsvis............................................................... 500.

7.000.

8.000.

3,500.

3.000.

2.000.

3,600.

3,000.

3.500.

2.500.

750.

500.

500.

1.500.

3,000.

42,350.

19,000.

Byra-Afdelning eu :

Inköp och reparationer af inventarier, rit- och skrifmateriel,

öfriga förbrukningsartiklar in. nu, förslagsvis............... 800. goo.

Laboratorium:

Inköp och reparationer af inventarier, kemikalier, gasförbrukning

m. in., förslagsvis ....................................... 600. 600.

Transport 62,750.

Bill. till Riksd. Prof. 1876. 1 Sand. 1 Afd.

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74 Bil. N-.o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1K76.

Transport 62,750.

Museum:

Inköp noll reparationer af inventarier, frakt för samlingar in. m.,

förslagsvis.................................................................. 1,200. x 200

Biblioteket:

Inköp och bindning af böcker, omkostnader för byte med utlandet

in. in., förslagsvis .........................................’............ 700. 7()()

Kart- och boktrycket:

Tryckning af geologiska kartor med beskrifningar, monografier

in. in., förslagsvis................................................................ 10,000. ,() ()()()

Värmledningen, c ed och vatten:

Omkostnader, förslagsvis........................................................... 1,400. j j()()

Diverse och oförutsedda, utgifter:

Lokalens rengöring in. m., förslagsvis....................................... 950. 95q

Summa kronor 77,000.

För bestridande af dessa utgifter äro att tillgå:

l:o) det för innevarande år anvisade extra ordinarie anslag- 70,300

kronor;

2:o) inflytande medel för försålda kartor, uppgående enligt gjord

beräkning till 2,000 kronor; "

3:o) behållning från år 1875, beräknad till 1,700 kronor; samt

Lo) från Jernkontoret utgående anslag, för geognostiska undersökningar

i bergslagen för år 1876, 3,000 kronor, eller tillhopa 77,000

kronor, motsvarande, utgifterna för det geologiska undersökningsverkct

under samma år enligt förenämnda stat.

Uti underdånig skrifvelse den 30 November nästlidna år bär Chelen

lör Sveriges Geologiska undersökning, med bifogande af en öfversigtskarta,

utvisande undersökningens och karttryckets nuvarande ståndpunkt,

dels lemna! redogörelse för hvad under ar 1875 åtgjorts äfvensom

för den vid de geologiska arbetena anställda personal, dels oek

afgifvit ett summariskt förslag till utgiftsstat för Sveriges Geologiska

undersökning under år 1877; hvarvid Chefen anfört:

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Bil. No o a. till Kotujl. Muj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876

att undersökningar i skalan 1 : 50,000 fortgått i Stockholms, Södermanlands,

Östergötlands, Örebro och Christianstads län, inom hvilka

25 qvadratmil blifvit undersökta, så att hela området af de i denna

skala dels kartlagda och dels endast undersökta delar af landet utgjorde

för närvarande omkring 400 qvadratmil;

att undersökningarne i skalan 1 : 100,000 under samma år omfattat

det topografiska, kartbladet Olmestads område, upptagande en areal af

23 qvadratmil, sfi att numera omkring 91 qvadratmil vore i denna skala

undersökte;

flit med det från Jernkontoret. utgående anslag, för geognostiska

undersökningar i bergslagen, 3,000 kronor, sådana undersökningar under

sagde år blifvit bekostade inom Nora och Hjulsjö, Lindes och Ramsbergs,

G rythy tf e och Hellefors samt Nya Kopparbergs bergslag;

att Chefen för undersökningen, hvilken varit förordnad att vara

kommissarie vid den internationela geografiska utställningen i Paris,

enligt nådigt tillstånd företagit eu vetenskaplig resa i England, Frankrike,

Schweiz, Italien och Tyskland i och för geologiska frågor, som

stode i samband med vårt eget lands undersökning; hvarjemte en af

undersökningens tjensteman med understöd af allmänna medel utfört eu

geologisk resa i England, Tyskland och Schweiz;

att geologiska och paheontologiska öfversigtsresor inom riket företagits

i Dalame, Upland, Södermanland, Östergötland och Småland, pa

Öland och Gotland samt i Skåne, hvarförutom en af undersökningens

tjensteman tagit del uti den af Eders Kong!. Maj:t beslutade undersökningen

af malmfyndighet er inom Gellivare och Jukkasjärvi socknar

af Norrbottens län;

att höjdmätningar till en sammanlagd längd af något mer än 30

mil utförts inom Örebro län;

att från Geologiska undersökningen utgifvits tre kartor i skalan.

1 : 50,000 med åtföljande beskrifniugar; att ytterligare en karta i samma

skala vore nära sin fullbordan; att tre monografier utgifvits och att i

skalan 1 : 200,000 vore tryckta två blad, hvilka jemte tillhörande bergartskartor

och beskrifniugar snart komrne att offentliggöras; samt

att flen vid Sveriges Geologiska undersökning anställda personal

för närvarande utgjordes af Chefen, 6 tjensteman och 3 biträdande

tjenstemän.

Förutnämnda förslagsberäkning öfver de för Geologiska undersökningen

under År 1877 erforderliga medel upptager utgifterna till 79,000

kronor. Häraf beräknas för ålloningar, hvilka enligt de af Eders Kong!.

Maj:t och Riksdagen fastställda aflöningsgrunder komma att för vissa

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Bil. N:o 5 a till Kon yl. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876.

bland tjenstemäimen utgå med högre belopp än under

innevarande år........................................................

..................... 45,100

—

för arbeten å fältet ....................................................

...................... 18,500

-—

» bvrå-af delningen....................................................

....................... 800

—

» laboratorium .......................................................

....................... 600

—

» museum ..............................................................

....................... 1,200

—

» biblioteket.............................................................

..................... 700

—

>■ Kart- och boktrycket..........................................

....................... 10,000

—

» Värmledning, ved och vatten .........................

...................... 1,400

700

—

.*• diverse utgifter ..................•..............................

—

Summa kronor 79,000

Da. emellertid i detta belopp äfven inginge utgifter för de undersökningar

i bergslagerna, som bekostades af Jernkontoret, med ett belopp

af 3,000 kronor, och då vid pass 2,000 kronor antagligen komme

att genom försäljning af kartor och beskrifningar under år 1877 till

uridersökningsverket inflyta, har Chefen ansett ett anslag till belopp af

74,000 kronor tillräckligt för bestridande af utgifterna under samma

år, för sa vidt tryckning af kartor, monografier och öfriga afhandlingar

begränsades till ungefär samma antal som under de senaste åren.

Chefen har likväl anmält, att utöfver de geologiska kartblad, som vid

upprättande åt kostnadsberäkningen antagits skola utkomma under ar

1877, omkring 10 sådana blad kunde under samma år blifva färdiga

till gravyr och tryckning; och då det syntes högeligen önskvärd!, att

tryckningen af dessa, bland Indika flertalet tillhörde Skåne, der de geologiska

undersökningarne i flera år pågått, men särskilda, hufvudsakligen

vetenskapliga och först nyligen öfvervunna svårigheter mött vid

rekognoskeringarne, så påskyndades, att under år 1877 tre kartblad

utöfver det vanliga antalet kunde utgifvas, har Chefen hemställt, att

anslaget för år 1877 måtte för detta ändamål ökas med 7,000 kronor,

i hvilket fall hela det för sagde år erforderliga belopp skulle uppgå

till 81,000 kronor.

De af Chefen gjorda beräkningar gifva icke anledning till någon

anmärkning; och då af lätt insedda skäl det måste vara ändamålsenligt,

och med statens fördel öfverensstämmande, att de geologiska kartblad,

som blifva färdiga till gravyr och tryckning, så skyndsamt som

möjligt utgifvas, tvekar jag icke att instämma i Chefens åsigt derom,

att erforderligt anslag för sådant ändamål bör beredas.

Jag får således, — med anmälan, att af det vid 1874 års Riksbeviljade

anslag 5,970 kronor för dyrtidstillägg under sistlidet år

åt den vid geologiska undersökningen anställda personal blifvit bespa
-

dag

s. 77 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Konyl. Maj ds Nåd. Prof. No 1, om Statsverket. 1876. 77

rade 1,478 kronor 33 öre, hvilket belopp enligt förut meddelad nådig

föreskrift kommer statsverket tillgodo, — i underdånighet tillstyrka, att

Eders Kong].. Maj:t måtte i Nåder föreslå Riksdagen,

att för fortsättande under år 1877 af de geologiska undersökningarna

och utgifvande af derpå grundade kartor bevilja ett extra anslag

för samma år till belopp af 81,000 kronor.

Vidare anförde Departements-Chefen:

13:o. »Sedan Eders Kongl. Maj:t genom Nådig Kungörelse den

19 November 1875 om ändring af Nådiga Stadgan angående fördelning

af ärendena mellan statsdepartement^ förordnat, bland annat, att ärenden

rörande veterinärväsendet böra, med undantag åt sådana som hafva

afseende å veterinärläroverken, från och med år 1877 handläggas af

Civil-Departementet, samt i sammanhang dermed föreskrifvit, att de

veterinärväsendet, med förutnämnda undantag, rörande frågor, Indika

blefve föremål för Nådiga propositionen om statsverket innevarande år,

skulle af Chefen för Civil-Departementet föredragas, så lärer af berörda

nådiga beslut följa, att de anslag, som äro af sedda för den sålunda

åt Civil-Departementet öfverlemnade del af statsförvaltningen,

böra från och med är 1877 till Sjette hufvudtiteln öfverflyttas.

Hvad dervid angår det under åttonde hufvudtitelns anslagstitel

»Sundliets Kollegium med Medicinalstaten» uppförda särskilda anslag ä

48,000 kronor till »läns-veterinärers aflönande», utbeder jag mig få erinra,

att såsom skäl för det af mig framställda och af Eders Kongl.

Maj:t på tillstyrkan af statsrådets öfrige ledamöter godkända förslag om

förutnämnda ärendens öfverflyttande till Civil-Departementet anförts,

att dessa ärenden hufvudsakligen afsåge ordnande af djurläkare vården

inom länen och vidtagande af åtgärder till förekommande och hämmande

af smittosamma sjukdomar bland husdjuren; att Civil-Departementet

redan ålåge att tillse hvad som kunde vara att åtgöra till hindrande

af så beskaffade sjukdomars införande i riket; och att i öfrig!

samtlige dessa ärenden stode i det nära samband med landtmannanäringen,

att det departement, hvarunder de denna näring rörande frågor

i öfrig t vore förlagda, borde i sin helhet öfvertaga de frågor, som anginge

husdjurens vård. Med afseende härå anser jag nu ifrågavarande

aflöningsanslag lämpligen böra hänföras till de anslag, som äro af sedda

för befrämjande af jordbruk och landtmannanäringen: Och hemställer

jag således, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen, att bland

Sjette hufvudtitelns Reservationsanslag till »jordbruket, handeln och nä
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

tfi &:o ''5 tf. 07/ Konijl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket JS 76.

ringarna» uppföra ett särskildt anslag’ af enahanda natur, beuämndt

»Länsveterinärer-», till belopp af 48,000 kronor».

Vidkommande anslagstiteln

Mai. Häst afvel ns befrämjande

anmäl te Departements-Chofen, att Stu fceri-(.)f vers t yrel sen uti underdånigt

memorial den 21 Oktober 1875 hemställt, att enär det extra anslag,

som för hvarje åt åren 1875 och 1876 anvisats till förbättrande

åt .betjeningens vid alla tre stuterierna lönevilkor och aflönande vid

Jlyinge af en kusk, eu nattvakt och. fyra stalldrängar, fortfarande vore

behöflig!, erforderliga medel för berörda ändamål måtte anvisas jemväl

lör nästkommande är; Och tillstyrkte Departcments-Chefen, under åberopande

af hvad i ämnet anförts till Statsrådsprotokollet den 9 Januari

187o, hvilket såsom bilaga åtföljde nådiga propositionen om statsverket

samma år, att Kong!. Maj it måtte i nåder föreslå Riksdagen,

att till förbättrande af betjeningens vid alla tre stuterierna lönevilkor

och aflönande vid blyinge af eu kusk, eu nattvakt och fyra

stalldrängar för år 1877 pa extra stat bevilja 5,937 kronor.

V idkommande anslagstiteln

15:o.

Undervisning^!! i stader för bergsbri i k

Helt slöjder

yttrade Departements-Cliefen:

»Genom Nådig Kungörelse den 19 November 1875 har Eders Kong!.

Maj:t förordna!, bland annat, att alla frågor beträffande högre och lägre

tekniska bildnings- och undervisnings-anstalter skola med början af är

1877 (ifvertagas åt Ecklesiastik-Departemontet; i sammanhang hvarmed

Eders Kong!. Maj:t. föreskrifvit, att de frågor rörande den tekniska, undervisningen,

hvilka blefve föremål för den Nådiga propositionen angående

statsverket innevarande år, borde af Chefen för Ecklesiastikdepartementet

föredragas. Vid sådant förhållande och enär för Väfs

ko lan i Borås samt de lägre bergsskolorna i Filip stad och Falun med

dertill hörande afdelning sskolor för arbetsförmän inom bergshandterinqerg

hvilka undervisningsanstalter fortfarande komma att lyda under Civil
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876. 79

Departementet, icke finnas anvisade medel på ordinarie stat, lärer Eders

Kongl. Maj:t nu vilja föreslå Riksdagen att från Sjette hufvudtiteln afföra

hela det för närvarande under anslagstiteln »undervisningsanstalter

för bergsbruk och slöjder» i riksstaten upptagna belopp 186,000 kronor.

Hvad åter angår förutnämnda fortfarande under Civil-Departementet

lydande undervisningsanstalter, torde Eders Kongl. Maj:t, i likhet med

hvad under föregående år egt rum, föreslå Riksdagen dels att såsom

bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås bevilja ett extra anslag

till belopp af 3,800 kronor med vilkor, att från Elfsborg,s läns landsting

eller eljest inom orten tillskjutes ett belopp, motsvarande minst

hälften af statsanslaget; dels ock att, under vilkor att bergsskolorna i

Filipstad och Falun med dertill börande skolor för bergsarbetare komma

att jemväl under år 1877 fortsätta sin verksamhet i enahanda omfång

och utsträckning som hittills, hvarom Eders Kongl. Maj:t lärer vilja

genom inspektion af sakkunnig person sig förvissa, å extra stat för

samma år anvisa ett belopp af 14,000 kronor att till Bruks-Bocietetens

Fullmäktige i Jernkontoret utbetalas».

T fråga om

it; o. Befrämjande i allmänhet af slöjderna

anförde Departements-Chefen:

»Sedan Riksdagen enligt underdånig skrifvelse den 21 Maj 1875

angående regleringen af utgifterna under riksstatens Sjette hufvudtitel,

till befrämjande af husslöjder för innevarande år ställt till Eders Kongl.

Maj:ts förfogande, utöfver det för samma ändamål på ordinarie stat

anvisade belopp 10,000 kronor, ett extra anslag å samma belopp eller

10,000 kronor; samt Landtbruks-Akademiens Förvaltningskomité ej

mindre öfverlemnat de från Hushållnings-sällskapen inkomna berättelser

angående do under sistlidet år inom hvarje sällskaps område vidtagna

åtgärder för befordrande af husslöjder samt framställningar om understöd

för ifrågavarande ändamål, än arven afgifvit förslag till fördelning

af de för innevarande år härför tillgängliga medel, bär Eders Kongl.

Maj:t vid föredragning den 3 sistlidne December funnit godt att, med

afseende å dels de särskilda länens större eller mindre behof att i följd

al bris''! på andra för ändamålet afsedda tillgångar undfå understöd af

s. 80 Kontrollera mot PDF

80 Bil. No 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 187(1.

statsmedel, dels folkmängden inom hvarje län och de hittills för husslöjdens

befrämjande gjorda uppoffringar, dels ock beskaffenheten af de

anordningar, som inom olika län äro för berörda ändamål vidtagna,

bevilja Hushållnings-sällskapet i Stockholms län 1,500 kronor, Hushållnings-sällskapet

i Christianstads län 1,200 kronor, Calmar läns norra

och södra Hushållnings-Sällskap hvardera 1,000 kronor, Elfsborgs läns

norra och södra Hushållnings-sällskap hvardera 2,000 kronor, Hushållnings-sällskapet

i W ermlands län 800 kronor och i Vesternorrlands

län 500 kronor, samt hvarje af Hushållnings-sällskapen i Jönköpings,

Kronobergs, Gotlands, Hallands, Skaraborgs, Jemtlands, Vesterbottens

och Norrbottens län 1,000 kronor att användas för anordnande af undervisning

i slöjd antingen genom resande undervisare eller vid särskild!

för ändamålet inrättade skolor eller ock vid folkskolorna äfvensom

för anskaffande åt tidsenliga modeller för lmsslöjdsalster, allt mot

skyldighet för nämnda Hushållnings-sällskap att före den 1 Mars 1877

till Förvaltningskomitén afgifva redogörelse för det sätt, hvarpå de beviljade

statsmedlen bli hvit använda.

Med erinran härom och under åberopande af hvad beträffande

denna anslagstitel blifvit anfördt till det Statsrådsprotokoll den 9 Januari

1875, hvilket såsom bilaga åtföljde Nådiga Propositionen om statsverket

samma år, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kong!.

Maj:t måtte föreslå Riksdagen, att till befrämjande af husslöjder för år

1877 ställa till Eders Kong!. Maj:ts förfogande, utöfver det försumma

ändamål på ordinarie stat anvisade belopp 10,000 kronor, ett extraanslag

å samma belopp eller 10,000 kronor.

Derjemte torde Eders Kong!. Magt, finna skäligt föreslå Riksdagen

att, i enlighet med hvad sistlidet år egde rum, utöfver det på ordinarie

stat uppförda belopp af 8,000 kronor till reseurulersUid dl ful,riks- och

handtvevksarbctare till enahanda ändamål på extra stat för år 1877 anvisa

4,000 kronor.»

Härefter anförde Departements-Chefen:

17:o. »Under åttonde hufvudtiteln finnes för närvarande uppförd t

ett jorslät)samlag för »farsoters och smittosama sjukdomars botande».

Af skål, som jag förut under mom. 13:o uppgifvit, bör till Sjette hufvudtiteln

öfverflyttas så stor del af detta förslagsanslag, som kan anses

motsvara sammanräknade beloppen af statens årliga utgifter för förekommande

och hämmande af smittosamma sjukdomar bland husdjur.

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Bil. No 5 a. till Kongl. Maj:t$ Nåd. Prop. N:o L om Statsverket 1876.

Dessa utgifter lära enligt meddelad uppgift böra beräknas till omkring

30,000 kronor. Jag tillstyrker alltså nådig framställning till

Riksdagen,

att bland Sjette hufvud titelns diverse anslag efter »jordförluster genom

kanal- och väganläggningar» uppföra ett förslagsanslag under benämning

Dförekommande och hämmande af smittosamma sjukdomar bland,

husdjur», till belopp af 30,000 kronor».

1 fråga om

l8:o. Förslagsanslaget till aflösning af Öresundska tullen

erinrade Departements-Cliefen, att enligt traktat den 14 Mars 1857 och

derpå grundad specialkonvention med Kongl. Danska Regeringen den

21 påföljande April det belopp, som Sverige skulle utbetala för afskaffande

af Öresundska tullen, borde gäldas medelst fyratio särskilda den

1 April och den 1 Oktober hvarje är skeende af betalningar å 46,762

Riksdaler danskt riksmynt; att från och med 1 Oktober 1857 till och

med den 1 Oktober 1869 utgifterna för dessa afbetalningar blifvit bestridda

från Handels- och Sjöfartsfonden; men att, enligt. Riksdagens

underdåniga skrifvelse den i3 Maj 1869, från och med år 1870 varit

för berörda ändamål å Sjette hufvudtiteln uppfördt ett förslagsanslag ä

188,000 kronor; Och enär sista af betalningen skulle ega rum den 1

April 1877 samt för densamma jemte omkostnader icke erfordrades

mera än omkring hälften af sistnämnda belopp, tillstyrkte Departementschefen,

att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen, att nedsätta ifrågavarande

förslagsanslag till 94,000 kronor eller med 94,000 kronor.

Vidare anförde Departements-Chefen:

19:o. »Sjette hufvudtitelns förslagsanslag »Rese- och traktamentsp

såning ar» har från och med år 1871 varit och är för innevarande år

i Riks staten uppfördt till belopp af 23,000 kronor. Enligt meddelad

uppgift från Statskontoret hafva under åren 1870—1874 från detta anslag

utbetalts ersättningar uppgående i medeltal till 26,151 kronor 50

öre årligen. Då sistnämnda belopp med 3,151 kronor 50 öre öfverstiger

den summa, hvartill anslaget är beräknadt, torde redan af denna

anledning förhöjning i anslaget böra ifrågasättas; Och som, derest mina

under momenten 10:o och ll:o gjorda framställningar beträffande resekostnads-

och traktaments-ersättning till deri omförmälde statstjenare

Bill. till Riksd. Prot. 1876, 1 Sand. 1 A/d.

11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82 Bil. N:o 5 a. till Körtel. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket ISIG.

vinna bifall, utbetalningarna från detta anslag skulle ökas med omkring

16,000 kronor årligen, samt härtill kommer icke allenast att genom

nådiga kungörelsen den 26 November 1875, om verkställande af undersökning

i afseende ä oljors och vissa dermed jemförliga. vätskors eldfarligliet,

deri omförmälde kontrollanter berättigats att i visst fall från

detta anslag undfå resekostnads- och traktamentsersättning, utan äfven

att, till följd af höjning i af gif terna för resandes fortskaffande, ersättningarna

i allmänhet kunna komma att utgå med ökade belopp, torde

hders Kong!. Magt föreslå Riksdagen att höja iörslagsanslaget. till »rexeoch

traktamentspenningan) till 43,000 kronor eller med 20,000 kronor.»

Hvad angick anslaget till

20:o. Skrifmaterialier och expenser, ved in. in.

anförde Departements-Chefen:

»Under denna anslagstitel beviljade Rikets Ständer vid 1828—1830

årens riksdag till bestridande af kostnaden för tryckning af La tid skof din/./eEmbetenas

kungörelser 100 Rdr Banko för hvarje län med tillhopa 2,400

Rdr nämnda mynt, att utgå intill den derpå näst följande Riksdagen,

då mera bestämda uppgifter på verkliga beliofvet ansåges kunna erhållas;

hvarjemte Rikets Ständer, som inhemta!., att i de flesta flin kronofogdarne

och i åtskilliga andra jemväl häradsskrifvare, magistrater och

kyrkor deltogo i bestridandet af kostnaden för omförmälda tryckning,

förklarade sig anse den sålunda beviljade tryekornlgsersättningen höra.

i främsta rummet komma sistbemälde tjensteman och auktoriteter tillgodo

samt den kostnad, som öfversköte nämnde tryckningsersättning,

åt Länsstyrelsernas egne tjenstemän bestridas.

Otillräckligheten af detta anslag, som emellertid utgick med oförändrad!

belopp, samt olämpligheten af det dervid på visst sätt. fä stad e

förbehåll framhöllos likväl inom några år uti åtskilliga Länsstyrelsers

hos Kong!. Maj:t gjorda framställningar, och redan uti sin till 1856—1858

ars Riksdag afl ätna nådiga Proposition angående Statsverkets tillstånd

och behof äskade Kong!. Magt att, »till beredande af anslag för bestridande

till fullo af kostnaderna för de i länen utgående allmänna kungörelsers

och påbuds tryckning, så att skillnaden emellan de i stat anslagna 100

Rdr Banko och den verkliga kostnaden icke måtte behöfva anskaffas

genom bidrag af Landsstatens tjenstemän,» förenämnde årliga anslag

måtte förhöjas till 300 Rdr Riksmynt för hvarje län.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876. 83

Denna nådiga framställning bl ef jemväl af Rikets Ständer bifallen

och i följd deraf ifrågavarande särskilda anslag förhöjdt med ett mot

sammanlagda tillökningen för samtliga länen svarande belopp af 3,600

Rdr Em t eller till 7,200 kronor.

Från Länsstyrelserna i Hallands, Örebro och Kopparbergs Jan hafva

nn ingått särskilda underdåniga framställningar om förhöjning af ifrågavarande

ersättningsbelopp, livilket visat sig för ändamålet alldeles otillräckligt

till följe! deraf, att dels tryckningskostnaden stigit, dels ock

chefsembeten, boställs-, beklädnads- och andra direktioner, magistrater

in. fl. fått sina tillkännagifvanden utan afgift införda bland Länsstyrelsernas

kungörelser.

Sedan nemligen eu af föreståndaren för C. Börjcsons boktryckeri

i Halmstad gjord och af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet förordad

ansökning om förhöjd ersättning för ifrågavarande tryckningsarbete

blifvit af Kongl. Maj:t afslagen af skäl, bland annat, att upgift

icke lemnafs a beloppet af den inkomst, som för utmätningsauktions

och enskildes kungörelser kommit boktryckeriet till del, har Kongl.

Maj:ts bemälde Befallningshafvande med skrifvelse den 22 September

1874 till Civil-Departementet insänclt en till Länsstyrelsen ingifven

skrift, deruti Boktryckaren Börjeson dels anhållit om förhöjning till

700 kronor i den för berörda arbete utgående ersättning, dels, i händelse

eu dylik förhöjning ej medgåfves, afsagd, sig bestyret med samma

arbete, livilket åter andre boktryckaren i staden Halmstad J. A. Svensson

uti infordradt anbud åtagit sig att verkställa emot erhållande af

650 kronor och särskild godtgörelse för enskildes kungörelser; och

har Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, som förordat boktryckaren Svenssons

anbud, tillika insändt vederbörande Landssekreterares uppgift å

det belopp, hvarmed ersättning för tryckning af utmätningsauktions och

enskildes kungörelser blifvit af honom utbetald under åren 1869—1873,

utgörande tillsammans 1,032 kronor 25 öre eller i medeltal för hvarje

af nämnda år 206 kronor 45 öre.

Läns-Styrelsen i Örebro län åter har uti sitt den 23 November

1873 afgifna underdåniga Memorial i ämnet hemstält, att anslaget till

bestridande af kostnaden för Länsstyrelsens embetsknngörelser måtte

förhöjas till åtminstone 900 kronor, eller och tryckningskostnaden efter

räkning godtgöras af staten; hvarjemte Länsstyrelsen, i händelse denna

hemställan ej kunde bifallas, anhållit att alla enskilde och myndigheter,

som begärde eller föranledde införande af tillkännagifvanden bland

Länsstyrelsens kungörelser, måtte förklaras pligtige att gälda derför

belöpande tryckningskostnad.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84 Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

Slutligen har Länsstyrelsen i Kopparbergs län uti skrifvelse don

21 December 1874. med anmälan att tryckningskostnaderna under åren

1870—1873 uppgått i medeltal till 612 kronor, men för år 1874 komme

att utgöra öfver 800 kronor, liemstält, att antingen kostnaden för länskungörelsetrycket-

måtte, med indragning af nuvarande anslag, få godtgöras

af allmänna medel efter vederbörande boktryckares granskade

och godkända räkning enligt aftal, som, derest lämpligt pris icke annorledes

kunde betingas, borde genom entreprenadauktion bestämmas,

eller ock anslaget till 900 kronor förhöjas.

T öfverensstämmelse med hvad Statskontoret uti algi fila utlåtanden

öfver berörda underdåniga framställningar hemstält, blefvo desamma,

jemte sagda utlåtanden, genom nådig remiss af den 15 Januari nästlidna

år öfverlemnade till den al'' Eders Kongl. Magt i nåder förordnade

komitén för afgifvande af underdånigt betänkande och förslag i fråga

om förändrad reglering-af de till Landstaten hörande tjenster och aflöningen

för desamma, med nådig befallning att inkomma med särskild!

utlåtande i detta ärende.

Uti sitt, till följd häraf, den 30 i nyssnämnda månad afgifna underdåniga

utlåtande har bemälda komité yttrat, att ifrågavarande ersättnings bestämmande

till lika belopp för hvarje län kunde förklaras deraf, afl, vid tiden för

anslagets första beviljande, i allmänhet inom förvaltningens olika grenar

den uppfattning gjort sig gällande, att det vore icke blott enklast med

hänsyn till kontrollen, utan äfven för statsverket billigast, att likasom

på entreprenad åt vederbörande embete- och tj ens temän emot viss g-odtgörelse

öfverlemna ombesörjandet af arbeten, hvaröfver de i allt fall,

å tjena tens vägnar, hade att utöfva ett omedelbart inseende; att detta

i allmänhet förkastliga entreprenadsystem med tjenstemännen såsom

entreprenörer på senare tiden alltmera öfvcrgifvits, och att det, enligt

komiterades åsigt, vore synnerligen önskvärd! att den qvarlefva deraf,

som i fråga om tryckningen af länskungörelserna ännu förefunnes, måtte

sä snart som möjligt borttagas.

Det läge nemligen i naturen af hvarje entreprenad, att densamma

efter vissa mellantider måste förnyas och till sina vilkor förändras, för

att icke, till följd af vexlande konjunkturer, blifva för den ena eller

andra parten obillig och tryckande. Med afseende å de betydliga prisstegringar,

som, särdeles under de senare åren, egt rum i alla riktningar,

kunde det icke vara ovändadt, att den ersättning, som genom Nådiga

Drefva t den 28 Februari 1858 bestämdes för tryckningen af länskungörelserna,

numera, efter så lång tids förlopp, befunnes för behofvet

otillräcklig. Komitén ansåge således anspråket på rättelse i detta

s. 85 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o å a. till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876. 85

missförhållande vara fullt berättigad!, och tiden inne att öfvergå, till ett

lämpligare sätt för godtgörande!, af omförmälda och likartade kostnader;

hvarjemte i förevarande fråga särskild! icke borde förbises olämpligheten

deraf, att ersättningen vore bestämd till lika belopp för hvarje

län, dä det vore uppenbart att den verkliga kostnaden icke kunde vala

lika stor inom alla länen, utan måste''betydligt vexla, allt efter boktryckarnos

olika pris på skilj da orter och kungörelsernas större eller

mindre omfattning i de olika länen.

Beträffande verkliga kostnaderna för tryckningen åt de kungörelser,

som från Länsstyrelserna utginge och icke vore åt beskaffenhet,

att särskild ersättning derför erlagts eller bort erläggas, bär komitén,

som ansett, den af Länsstyrelsen i Kopparbergs län meddelade uppgift

uppenbarligen afse jemväl de utgifter, som belöpte sig pa, sadana kungörelser,

som blifvit eller bort blifva särskild! godtgjorda, funnit sig,

med ledning af den erfarenhet komitén i detta hänseende egde, kunna

antaga, att Länsstyrelsens egna kungörelser i allmänhet utgjorde något

mer än hälften af hela samlingen; hvadan således, enligt de af Länsstyrelsen

i Kopparbergs län meddelade upplysningar, vederbörande

tjenst,emän hos hemåt da Länsstyrelse finge vidkämms eu icke obetydlig

uppoffring för tryckningen af läuskungörelserna, ett förhållande, som

komitén ansågo otvifvelaktigt ega rum i hvarje af de större och medelstora

länen.

I fråga åter huruvida kungörelser, som Länsstyrelserna antingen

pa begäran af beklädnads- och boställsdirektioner in. fl. låta utgå eller

ock hafva att utfärda jemlikt vissa allmänna författningar såsom Ivongl.

Förordningen den 29 Juni 1866, angående hushållningen med de allmänna

skogarna i riket, (frdningsstadgan för Rikets städer den 24 Mars

1868 och andra, eller enligt särskilda, i sammanhang med fastställelse

af taxor och reglementen,-meddelade nådiga föreskrifter, höra af vederbörande

direktioner, kommuner, bolag eller enskilda personer godtgöras,

har komitén anfört, att, enär, hvad angår beklädnads-, boställs- och

provianteringsdirektioner, dessa egde under sin förvaltning icke obetydliga

fonder och anslag, hvarmed otvifvelaktigt borde gäldas de kostnader,

som af dem åliggande förvaltningsbestyr påkallades, samt, komitén

veterlig!, någon föreskrift icke funnes, som berättigade dessa direktioner

till kostnadsfritt, intagande i länskungörelserna af deras upphandlings-

och auktion skungörelser med flera tillkännagifvanden, komi - tén ansåge eu slik förmån icke lagligen dem tillkomma; samt att, vidkommande

det, andra slaget, af ofvan omförmälda kungörelser, den omständighet,

att genom särskilda nådiga beslut eller utfärdade nådiga

s. 86 Kontrollera mot PDF

86 Bil. N:o 5 a. till Konjl. Mcij:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

specialförfattningar Länsstyrelserna fatt sig ålagdt att utfärda kmigörelser

^ i hvarjehanda kommunala och enskilda ämnen, lika litet syntes

komiten innebära någon skyldighet för Länsstyrelserna eller deras tjensteman

att bekosta ett sådant kungörande, som likartade, i allmän lag

och särskilda författningar förekommande föreskrifter för domare, att

i vissa fall låta i allmänna tidningarna kungöra sina beslut, någonsin

ansets medföra skyldighet för domrarne att sjelf ve vidkännas

derne derför; och när derjemte toges i betraktande, att kungörelser af

omförmälda art uteslutande af sago kommuners, bolags eller enskilda

personers angelägenheter eller ekonomiska fördelar, funne komiten icke

heller uti sjelfva, sakförhållandet någon giltig grund för deras befrielse

från dermed förenade kostnader.

Med afseende a hvad komiten sålunda anfört och då komiten i

sina förslag till lönereglering för Landsstaten utgått från det antagande,

att de med landsstatstjensternas utöfvande förenade expencer skulle af

statsverket till sitt fulla belopp bestridas och icke vidare komma att

drabba tjenstemännen sjelfve, har komiten föreslagit att, utan afbidan

pa antagandet af löneregleringen i sin helhet, utgifterna för ifrågavarande

kungörelsetryÄk, under närmaste framtiden sannolikt ej öfverstigande

10,000 kronor årligen, måtte, efter indragning af det derför i

stat serskild! uppförda anslag, bestridas af nu ifrågavarande förslagsanslag;.

hvarjemte komiten hemstält, att i sammanhang med eu sådan

anordning'', matte för lättare särskiljande åt de kungörelser, statsverket

bolde bekosta, föresknfvas att dessa skulle tryckas i eu nummerföljd,

och de, som af myndigheter, kommuner, bolag och enskilda personer

borde betalas, intagas under eu annan sådan fortlöpande följd; att tryck-,

ningspriset skulle beräknas efter ark och lika för båda serierna samt

bestämmas genom entreprenadauktion, der sådan lämpligen kunde ega

rum, hvarefter kostnaden, för så vidt den skulle bestridas af statsverket,

borde gäldas efter behörigen granskad räkning; samt slutligen att

särs kil dt måtte förordnas att, utom Länsstyrelsernas egna meddelanden,

icke Unge i länskungörelserna intagas andra tillkännagifvande!! än de

t-mm .antingen, till följd al särskilda nådiga beslut eller i gällande författningar

meddelade t öres kittel'', borde i kungörelserna införas eller

ock Olif vit, af embete- och tjenstemän eller myndigheter för allmänt

ändamål till intagande anmälda.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Bil. N-.o 5 a. till Kong!.. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876. 87

Lika med komitén anser äfven jag önskvärdt och rättvist, att tjänstemännen

vid länsstyrelserna frikallas från skyldighet att vidkännas

utgifter af nu ifrågavarande slag i och för sina tjänsters skötande; och

jag delar komiténs åsigt om olämpligheten deraf att det för ersättande

af sådana utgifter beviljade anslag utgår med lika belopp för hvarje

län utan hänsyn till den verkliga kostnaden.

I fråga om sättet för godtgörande hädanefter af dylika utgifter,

synes mig, med afseende å hvad komitén i ämnet anfört, böra föreskrifvas,

att kostnaden för de kungörelser, som afse utarrendering af boställen eller

allmänna inrättningars hemman och lägenheter, skattelösen, åboantagningar,

upphandlingsauktioner, skogsförsäljningar, träfiktaxor och dertill

hörande ordningsföreskrifter, utsökningsärenden, utmätnings- och konkurs-auktioner,

kommunala angelägenheter och dylikt äfvensom för

meddelanden, hvilka på begäran af bolagsstyrelser, hushållningssällskap

eller enskilde införas, böra gäldas af den, som föranledt införandet eller

hvars angelägenhet kungörelsen eller meddelandet afser; samt att tryckningen

af öfriga läns kungörelser, som Eders Kong]. Maj:ts Befallningshafvande

i denna sin egenskap eller i allmänna ärenden på begäran af

embets- och tjensteman eller myndigheter utfärdar, skall bekostas af

statsmedel. Om denna åsigt godkännes, skola statens utgifter för länskungörelserna,

hvilka utgifter böra gäldas från nu ifrågavarande förslagsanslag,

sannolikt icke i väsendtlig mån öfverstiga det af komitén

beräknade belopp 10,000 kronor; och som för ändamålet redan finnes

å detta anslag uppfördt ett sammanräknadt belopp af 7,200 kronor,

skulle således den erforderliga förhöjningen uppgå till endast 2,800

kronor.

I sammanhang härmed torde det tillåtas mig meddela, att, enlig!

inhemtad upplysning från Statskontoret, sammanräknade utbetalningarna

från oftanämnda förslagsanslag, livilket uti innevarande års riksstat är

uppfördt till belopp af 67,310 kronor 95 öre, uppgått år 1870 till

66,063 kronor 38 öre, år 1871 till 60,633 kronor 21 öre, år 1872 till

82,895 kronor 85 öre, år 1873 till 94,275 kronor 72 öre samt år 1874,

från och med hvilket år de till 7,200 kronor beräknade kostnaderna

för inköp åt länsstyrelserna af papper, pennor, bläck, lack, segelgarn

m. in. sådant, äfvensom för lys- och renhållning i

enligt Riksdagens medgifvande gäldas från samma anslag, till 96,261

kronor 90 öre. På grund häraf och med afseende å den under de

senare åren inträffade betydliga stegring i alla de kostnader, som skola

från detta anslag bestridas, torde med säkerhet kunna antagas att utgifterna

härför, inberäknade de tillkommande kostnaderna för länskun
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88 Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1816.

görelserna, skola med minst 20,000 kronor öfverstiga det belopp, hvartill

anslaget finnes i riksstaten beräknadt, till följd hvaraf och på det

hufvudtitelns slutsumma måtte jemnas, ifrågavarande förslagsanslag torde

höra, höjas till 87,438 kronor 95 öre.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att

dels medgifva att, emot det nuvarande under Sjette hufvudtitelns

förslagsanslag »till skrifmaterialier'' och expenser, ved in. m.» uppförda

särskilda belopp af 300 kronor för hvarje Länsstyrelse till bestridande

af kostnaderna för tryckning af kungörelser indrages, de kostnader för

tryckning af länsstyrelsernas kungörelser, hvilka icke skola annorledes

godtgöras, må, med iakttagande af de föreskrifter härom, Eders Kongl.

Maj:t kan finna nödigt meddela, utgå al'' nämnda förslagsanslag,

dels och höja samma förslagsanslag från 07,310 kronor 95 öre till

87,433 kronor 95 öre. eller med 20,123 kronor.»

Härefter anmälde Departements-Chefen, att beträffande alla de ordinarie

anslag, som uti riksstaten för innevarande är funnes under Sjette

hufvudtiteln uppförda och icke här ofvan blifvit särskild! nämnda, anledning

saknades att föreslå någon förändring, sä att, om hvad Departements-Chefen

hemställt blefve godkändt, hufvudtitelns slutsumma skulle

komma att ökas från 13,091,200 kronor till 13,994,000 kronor eller

med 902,800 kronor.

Vidare yttrade Departements-Chefen:

»1 fråga om anslag

21:o.

till aflöning åt Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader

samt dess tjenstehiträden, in. in.

har bemälde Styrelse uti underdånig skrifvelse den 14 nästliden December

hemställt,

dels att Eders Kongl. Maj:t måtte för år 1877 hos Riksdagen äska

beviljande till aflöning åt Styrelsen och dess tjenstehiträden af enahanda

belopp, 39,910 kronor, som af Riksdagen blifvit för år 187(1 till

samma ändamål anvisa dt, att fördelas på sätt Eders Kongl. Majd; den

16 Juni 1875, med gillande af hvad Riksdagen i ämnet besluta, bestämt

skola ega rum för år 1876;

s. 89 Kontrollera mot PDF

Bil N:o 5 a. till Kong!,. Maj:ts Nåd Prop. N:o 1, om Statsverket 1876. 89

dels att, då någon tonhöjning i det af 1875 års Riksdag beviljade

anslag för år 1876 till undersökningar och expenser för allmänna arbeten,

hvarom Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Vester-Norrlands,

. Vesterbottens och Norrbottens län gjort särskilda underdåniga framställningar,

icke syntes Styrelsen erforderlig, Eders Kongl. Maj:t måtte

föreslå Riksdagen att för år 1877 bibehålla detta anslag vid samma

belopp, som för år 1876 bestämts, eller 35,000 kronor;

dels ock att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen begära anvisande

för år 1877 af enahanda anslag, 2,000 kronor, som för innevarande

år beviljats till stipendier för medlemmar af Väg- och Vattenbyggnadscorpsen

i ändamål att under utrikes resor inhemta kännedom

om andra länders allmänna arbeten samt derom till Styrelse]) afgifva

berättelse.

Med anledning häraf och jemte erinran att Eders Kongl. Maj:t vid

föredragning den 31 December nästlidet ar af Eders Kongl. Maj:ts förbemälde

Befallningshafvandes underdåniga framställningar om förhöjning

i anslaget för år 1877 till undersökningar och expenser för allmänna

arbeten förklarat samma framställningar icke till någon åtgärd

föranleda, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att å extra stat för år 1877 anvisa

till aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader samt

hennes tjenstebiträden, enahanda belopp, 33,400 kronor, jemte förhöjning

6,510 kronor, som af sistlidet års Riksdag beviljats eller

tillsammans

» undersökningar och expenser för allmänna arbeten.........

och till stipendier åt medlemmar af Väg- och Vattenbyggnadscorpsen

för utrikes resor i ändamål att studera

andra länders allmänna arbeten.............................

kr.

»

eller tillsammans »

39,910.

35,000.

2,000.

76,910.’

i fråga om

22 o. Statens jmivägsb.Yhälläder

föredrog Departements-Chefen:

_ dels en af Hammerdals socknemän den 14 December nästlidna år

ingifven skrift, deruti de, med uttalande af den åsigt, att de två i Norrland

under byggnad varande jernband'', den vestra och den norra, borde

Bill. till Pilsd. Prof. 1876. 1 Sami. 1 Afd.

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90 Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876.

hvardera tillmätas sin hufvudsakliga uppgift och sitt område, yttrat den

önskan, att frågan om den förra eller den Jemtländska banan måtte behandlas

skild från alla varande och blifvande förslag i afseende på

norra stambanan eller annan jernväg, samt denna bana anläggas i öfverensstämmelse

med det i Kongl. Majds proposition till 1875 års Riksdag

förekommande förra alternativ, hvarigenom jernvägen val skulle

komma att framdragas eu eller annan mil mer aflägset ifrån Hammerdals

socken, men deremot bättre uppfylla sin störa och vigtiga bestämmelse

såsom föreningsbandet emellan två haf, dels ock särskilda den 28 sistlidne

December inkomna underdåniga skrifter, hvari genom utsedda ombud,

Ahlanäs, Brunflo, Refsunds, Rödöns, Alsens, Offerdals, Mattmars, Undersåkers,

Mörsills, Are, Hallens, Marby, Sunne, _ Norderö, Frösö, Ovikens,

Hackås, Myssjö, Näs, Lockne, Bergs och Östersunds stads samt

Ås kommuner likaledes anhållit, att förutnämnda alternativ måtte antagas

och tvärbanan således anläggas genom Refsunds och Brunflo socknar

med direkt beröring af Östersund och Storsjöns östra strand.

Departements-Chefen anförde härefter:

»Då arbetet på den statsbana, som är under anläggning emellan

Sköfde station på den vestra stambanan och Carlsborgs fästning, numera

så fortskridit, att densamma sannolikt inom förra hälften af innevarande

år kan varda fullbordad och blifva till trafik upplåten, och dermed

torde få anses fyldt antalet af de järnvägsförbindelser, som inom

södra och mellersta Sverige böra på statens bekostnad tillvägabringa»,

desto heldre, som ett icke obetydligt jern vägsnät derstädes af enskifta

bolag redan blifvit till kommunikationernas underlättande åstadkommet

och än vidare med oförminskadt intresse sammanknytes, lära de medel,

som vid den stundande Riksdagen kunna blifva till byggande af statsbanor

anslagna, uteslutande få användas för att bereda de Norrländska

länen delaktighet af de förmåner, dylika vägbyggnader medföra och

hvaraf dessa orter hitintills endast i ringa mån kommit i åtnjutande.

Med godkännande af den åsigt-, at-t äfven dessa läns behof i nämnda

hänseende bör under den kommande tiden tillgodoses, bär Riksdagen,

med bifall till Eders Kongl. Maj ds derom framstälda proposition, år

1873 besluta anläggandet ej mindre af en bredspårig bana med lätt

öfverbyggnad till fortsättning af norra Stambanan från Storvik till

Hybo i Helsingland och vidare derifrån antingen till Torpshammar i

Medelpad eller till annan lämplig punkt pa sträckningen emellan Sundsvall

och riksgränsen mot Norge, än ock af eu smalspårig tvärbana med

lika öfverbyggnad att utgå från Torpshammar eller annan punkt på

berörda sträckning och vidare fortlöpa, vare sig i sydligare eller nord
-

s. 91 Kontrollera mot PDF

Bil. N:<'' 5 tf. till Kunijl. Majtts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket /87fi. 91

ligare läge, med direkt eller indirekt beröring af Östersund till Aspäsnäset

eller’ Krokom, samt derifrån utdragas till riksgränsen, en Norsk

stambana till mötes; uti hvilken beslut sedermera, uppå framställning

af Eders Kongl. Maj:t, den förändring år 1874 blifvit åt Riksdagen

medgifven, att jemväl sistnämnda bana skulle byggas bi eds pang..

Utom den'' fördel, som med den sålunda antagna förändring af

spårvidden varit åsyftad, eller att. då utsigt var. för handen att icke

allenast Sundsvall—Torpshammars-banan, utan äfven jernvägen från

Throndhjem till riksgränsen komme, den förra att förändras till och den

sednare '' att byggas bredspårig, all omlastning kunde undvikas så väl

vid öfverförandet af gods från eu till annan åt Statens jern vågar, som

ock vid tillfällen, då godset både att vidare framgå på någondera af

berörda i samband med tvärbanan strida banor, sa bär derjemte genom

den beslutade lika spårvidden en möjlighet blifvit beredd att när, såsom

utan allt tvifvel inträffar, den söderifrån kommande, i tvärbanan utmynnande,

jernvägen blifver mot norr än mera utdragen, någon del af dessa

baner kan till minskning i anläggnings- och driftkostnaderna blifva gemensam.

Med beaktande på ena sidan, att de störa samfärdselintressen,

som vid bestämmandet af jernvägarnas sträckning inom Norrland äro

att tillgodose, bestå uti dels att sätta Jernband och de öster och söder

derom belägna landskap, b vilka komme att af jernvägen genomskäras,

i förbindelse med Throndhjems alltid isfria hamn, dels. att åstadkomma

utsigt och möjlighet till enahanda förbindelse mellan Rikets nordligaste

län ''”och Throndhjem, dels oek att tillgodose förbindelsen emellan de

Norrländska landskapen och rikets sydligare delar, af Indika tre intressen,

alla vigtiga och behjertansvärda, det i andra rummet anförda dock torde

kunna anses i någon mån böra stå tillbaka lör de ohägn, men å andra

sidan med fästadt afseende på det tillfälle, Riksdagens år 1874 fattade

beslut lemnacle att genom sammanbyggande al vissa delar utåt de bägge

banorna vinna någon nedsättning af den i allt tall höga anläggningskostnaden,

har Eders Kongl. Maj:t föreslagit den sednast församlade

Riksdagen medgifva, antingen att den ar 1873 beslutade tvärbanan matte,

hvad angick den dittills och ännu stridiga sträckningen, dragas ifrån

Torpshammar vester ut till Inge och derifrån i nordvestlig riktning

öfver Gällösundet och Östersund till Näskott (Krokom); att den uppåt

gående Innan måtte sträckas från Hybo öfver Wälje till Ange, samt

att derjemte matte byggas en jernväg ifrån Gällösundet i ...nordostlig

riktning till Håssjö, eller ock, i händelse framställningen i förenämnda

hänseenden icke i allo af Riksdagen bifölles, att den uppåt gående

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Bil. l\:o 5 a. till Kanyl. Maj.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876.

stambanan måtte blifva dragen från Hybo öfver Wälje till Torpshammar

sanif tvär banan från I orpshammar öfver Håssjö, Dusuäs viken och

Östersund till Nä,skott.

^en utredning, hvilken lemnades i det Statsrådsprotokoll, som

medföljde den Kong], propositionen, framgår, att våglängden emellan

Hybo och Nä skott bl ef vo, om det förra alternativet valdes'' 21 mil 3,800

b''t, och, om det sednare alternativet tillerkändes företräde, 28 mil 10,900

fot men i händelse en ifrågasatt östligare riktning af jernvägen ifrån

Hybo öfver Johannesforss till Torpshammar blot ve antagen, 31 mil,

. _ ’ Deremot skulle de, hvilka kommande norrifrån afsågo att

ifrån Håssjö färdas till Hybo, få att tillryggalägga enligt förra alternatiyct

20 mil 15,000 fot, under det att, om det sednare alternativet godkandes,

våglängden för dem inskränktes till 17 mil 10,800 fot, Skulle

''itei banan ifrån I orpshammar till Hybo beröra Johannesforss, blefve

vägen 20 mil 19,300 fot, således något längre än det första alternativet

fordrade.

Att stom från hvarandra vidt skilda samfärdselsintressen icke kunna

genom hvilket förmedlingsförslag som helst till fullo tillfredsställas,

i 1 sakens natur; och a) dessa alternativförslag, bägge afseende

att sä vidt görligt syntes sammanjemka de olika fordringar, hvilka

sa val tvärbanan som den uppåt gående banan hade att uppfylla, lyckades

intetdera tillvinna sig odeladt bifall af Riksdagens bägge kamrar,

hvi ka vid behandlingen af den Kong], propositionen stadnade i olika

beslag tal! följd hvaraf frågan för samma Riksdag förföll. Denna olikhet

i åsigter synes icke hafva varit föranledd af skilnaden i de kostnader

som banan för si tf utförande efter ena eller andra alternativet

kräfde, hvilken skilnad, med hänseende till företagets storlek, icke eller

arer kunna tillmätas synnerlig betydelse, hvaremot, att döma efter de

förhandlingar, som i Kamrarna egde rum, skälet torde vara att finna

(. eruti dels att en afvikning af tvärbanan åt öster för att mera närmas

nitid kusten och beröra punkten Håssjö, hvilken var af vigt för den

uppåt gående banans fortsättning norr ut, men hvarigenom eu förlängd

yäg al o mil 8,700 fot uppkomma för trafiken ifrån Näskott öfver

Östersund till Sundsvall och af icke mindre än 7 mil och närmare

7,000 tot för den emellan Näskott och Hybo, ingalunda motsvarande

Jemtiands och den vestra delens af Norrland intressen, dels att, hvad

beträffade det öfre Norrland och den mer befolkade kuststräckan norr

om Ljungaelfvens dålgång, hvilkas vigtigaste förbindelse ansågs vara

don med det medlerst^ och södra Sverige, dessa landsändars fördel

mke blefve fullt tillgodosedd genom det förra alternativet, hvilket vållade

eu förökad våglängd af 3 mil 4,200 fot.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kouyl. MujUs Nåd. Prof. N:o 1, om BtatsverLet 1876. 95

Något än vidare framstäldt förmedlingsförslag torde icke halva utsigt

att framdeles inom Riksdagen vinna afseende, och ovedersägligt är

att, för så vidt Riksdagen må finnas benägen att i vidsträcktare mån än

förut varit ifrågasatt befrämja de särskilta orternas olika intressen, det

är mest ändamålsenligt att för Statens jernvägsbyggnader i Norrland

två hufvud riktningar, den ena vestlig och den andra nordlig, varda bestämda,

utan att de bägge banorna med hvarandra hallas tillsammans

längre, än som med h varde ras egentliga bestämmelse kan vara förenligt.

Erfarenheten har ock till fullo ä daga lågt, att dylika förniedlingslinier,

huru stora än de fördelar varit, som vid första anläggningen

kommit de orter till godo, hvilka dertill kunnat bereda sig eu utfart,

likväl sedermera, i mån som befolkningen och industrien vunnit i ti 11- vext och bchofVet af lättnad i kommunikationerna låtit sig kännas, alt

mindre förmått tillfredsställa de skilda intressena, utan i stället framkallat

åstundan att åstadkomma nya jernvägslinier och manat att, för

ändamålets vinnande samla och till det yttersta anstränga alla tillbuds

stående krafter. Så unga jernvägsanläggningarna än i Sverige äro,

finnas dock banor, som af sådan anledning och på detta sätt tillkommit

och nu äro inbegripna i liflig täflan med Statens. Om det än bor villigt

modgifvas, att samfärdseln och industrien häraf hafva att skörda

högst väsentliga fördelar, så är dock, hvad Norrland beträffar, föga

anledning till det antagande, att synnerligast inom de mera nordliga

delarna deraf med dess på vidsträckta marker spridda glesa befolkning

företag i sådan t syfte ännu på långliga tider skola komma till stånd,

och desto mera angeläget synes det vara, att redan vid jernvägarnas

första anläggande derstädes åt desamma varder gifven en sådan riktning,

att de, hvar för sig'', motsvara och tillfredsställa förenämnda tvä

stora samfärdsel sintressen, det vestra och det norra.

1 betraktande deraf, att det förra alternativet i den nådiga Propositionen

icke syntes lemna någon billig önskan oupfyld eller kunna

vinna någon väsentlig förbättring, hvad beträffar den vestra hufvudlinien

eller tvärbanan emellan Torpshammar och Riksgränsen, har Eders

Kongl. Magt ock förklarat att, för underlättande af förbindelsen emellan

landet norr om Ångermanelfven samt södra och mellersta Sverige, det

borde tillses, huruvida icke en jernvägslinia, som vore på eu gång fullt

tjenlig och mera gen än någon af de dittills ifrågasätta, kunde till vägabringas

från Hybo i riktning vester om Stock'' sjön (ill förenämnda eif

antingen vid Sollefteå eller vid det öster derom belägna Björkå. I följd

häraf, och enär det möjligen vore att befara, att betydande lokala svårigheter

mötte för framdragande af en sådan linea, och eu noggrann

opaginerad Kontrollera mot PDF

O-i Bil. No 5 a. till Kotujl Maj:t.i Nåd. Prop. N-.o 7, om Statsverket 1876.

rekognoscering altså borde föregå blifvande detaljundersökningar och

utstakning, liar Eders Kongl. Maj: t funnit godt i nåder anbefalla Styrelsen

(ifver Statens jernväg,sbyggnader att till en början låta verkställa

en sa beskaffad rekognoscering och okulär undersökning, hvarigenom

bl et ve möjligt med säkerhet bedöma, huruvida en i bägge förenämnda

hänseenden antaglig järnvägsförbindelse emellan de angifva- punkterna

kunde erhållas, eller om derför upstode svårigheter af den art, att det

blefve utan ändamål, att anställa mera kostsamma och tidsödande detaljundersökningar,

hvarjemte den nådiga föreskrift blifvit lemmel, att

undersökningen äfvenledes borde hafva till mål att utröna, huruvida för

den från Hybo utgående banan eu lämpligare öfvergång, än den förut

undersökta vid Torpsliammar, kunde utletas emellan Stöde sjön och

Ange.

Genom en aflemnad promemoria med åtföljande handlingar har af

Chefen för Statens jemvägsbyggnader blifvit mig meddeladt, att genom

de verkstälda undersökningarna visat sig, att hvarken emellan Stöde

sjön och Torpshammar eller emellan Torpshammar och Ange någon

punkt, mera tjenlig för öfvergång af Ljungan än de förut undersökta,

vore till finnandes, samt att öfvergå,ngen vid Torpshammar ej eller

kunde i väsentlig män förbättras; men afl deremot de preliminära undersökningarna

lemnade skäl till det antagande, att ifrån Ange eller

någon i närheten deraf belägen nordligare punkt skulle kunna utletas

eu tjenlig och sä gen lin ia till Håssjö, att derigenom inbesparades omkring

3 mil af den förut beräknade våglängden emellan Ange och Håssjö,

hvadan don med antagandet af det förra alternativet i den Kong],

propositionen förenade olägenheten, att för det öfre Norrland skulle i

afseende på dess förbindelser söderut förorsakas en vägförlängning af

3 mil 4,200 fot, kunde i det närmaste förfalla.

Då genom den sålunda ifrågasatta linien utsigt yppat sig att emellan

Hy bo och Ange erhålla eu j om vägsförbin del so, hvilken, på samma gång

den är för de vestra orterna den mest fördelaktiga, tillika för de nordöstra

bereder en gen kommunikation med rikets hufvudstad och sydligare,

provinser, under det, linien Wäljc—Torpshannnar, hvilken bland

alla de ifrågasätta företer den mest brutna profil och de största svårigheter

vid trafikerandet, icke vidare behöfde komma i betraktande,

anser jag mig böra i underdånighet hemställa, att Bvggnads-Styrelsen

måtte erhålla nådig befallning att sä snart årstiden medgifver låta anställa

fullständiga och detaljerade undersökningar för dragande af jernväg

ifrån Ange eller någon i granskapet deraf nordligare belägen t jon
-

s. 95 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o ,7 a. till Kong!,. May.ts Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1876. 95

lig punkt fram emot Ångermanelfven vid Sollefteå eller Björkå eller

någon punkt emellan dessa bägge platser.

Först efter det resultatet af denna förrättning, hvilken, efter hvad

mig bli i Vit meddeladt, icke lärer kräfva längre tid än tre till fyra månader,

blifvit kändt, och de vidare undersökningar, Indika för utfinnande

af andra tilläfventyrs lämpligare luder må anses böra ega rum, blifvit

verkstälda nedi ärendet i öfrigt vunnit den fullständiga utredning som

dess stora vigt fordrar, lärer tiden vara inne att inhemta Riksdagens

yttrande i afseende på sträckningen af den bana, hvilken i 1ortsättning

af den från Storvik utgående bör från den ostridiga punkten Hybo

mot norr utdragas. Med bestämmandet deraf kan ock, enligt hvad

Byggnads-Styrelsens Chef gifvit tillkänna, utan all olägenhet anstå åtminstone

till år 1877. I jemförelse med tvärbanan är nemligen luden

från Storvik till nämnda bana både kortare och fordrar mindre arbeten,

hvarförutan arbetena derå kunna samtidigt börjas från flera ställen

och hastigare fullbordas af den anledning, att banans slutpunkter stå i

förbindelse den ena sa väl med de öfriga stambanorna som med Gefle—

Dala-banan, och den andra med tvärbanan, och banan derjemte i närheten

af Bollnäs träffar den kombinerade vatten- och jernvägsförbindelsen

med Söderhamn.

Beträffande åter den bana, hvilken skall förena staden Sundsvall

med Näskott, lärer, för såvidt afseende framför alt må fästas derå, att

banan erhåller den för denna sin bestämmelse mest lämpliga sträckning

och vid bestämmandet af densamma icke ingår eu beräkning, att den

skall utgöra kommunikationsled äfven emellan det öfre Norrland och

rikets sydliga och mellersta provinser, tvekan icke kunna uppstå derom,

att den ifrån Torpshannnar bör ledas öfver Ange, Gällösunclet och

Östersund. Det är redan visadt, att föreningsbanan, på detta sätt till

läget bestämd, blifver sa gen som sig göra låter, och den utredning,

som förlidet år meddelades och till hvilken jag anhåller att nu få hänföra

mig, lägger å daga att, ibland alla de ifragastälda, denna äfven är

till anläggningen den minst kostsamma, företer di- mest gynsamma

hitningsförhålla!iden, berör betydande sjöar och vattendrag samt till ej

obetydlig del genomgår odlade och odlingsbara trakter. Då den invändning

emot fastställandet redan nu af nämnda linea möjligen kunde

göras, att det anslag, som af Riksdagen biff vit för byggnad af jernband-

inom de Norrländska länen anvisadt, äfven sammanlagd t med

det ytterligare af Sex millioner, hvilket i öfverensstämmelse med uppgjord

plan för utförandet af hallbyggnaderna skulle komma att begäras

till utgående under årot 1877. understiger med 3,208,600 kronor den

s. 96 Kontrollera mot PDF

96 Bil. A:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om /Statsverket 1876.

beräknade kostnaden för de redan fäststälda linierna emellan Storvik

°eh Hybo samt emellan Nä skott och riksgränsen, anhåller jag att få i

afseende derpå i underdånighet, erinra, hurusom Chefen för Statens

jern vägsbyggnader uti ett den 15 April nästlidna år afgifvet memorial,

med omtörmälande åt den tillökning i kostnader och de olägenheter i

öfrig!, som skulle blifva följder åt ett upskof, framhållit önskliglieten

deraf, att linion emellan Storvik och riksgränsen blefve af den då församlade

Riksdagen bestämd, och uti förenämnda till mig aflemnade

promemoria bär angelägenheten af ett snart beslut i detta hänseende

blilvit ytterligare utvecklad, under anförande bland annat, att i motsatt

lall blefve icke allenast anläggningskostnaden i ansenlig män ökad,

utan omöjliggjordes äfven utförandet af den utaf Riksdagen antagna

planen för banans fullbordande inom derför bestämd tid, på samma

gång som åtminstone i hög grad försvårades uppfyllandet af det vilkor

Jemtlands läns landsting fästat vid och Riksdagen antagit för det ut1

öfvade bidraget af 900,000 kronor till ifrågavarande bana, det vilkor

nemligen att byggnadsarbetet å jern vägen från Storvik norrut och å

tvärbanan blefve så ordnadt, att sistnämnda banas delar öster och vester

om Storsjön dit framhinna ungefärligen samtidigt och icke väsentligen

sednare, än den uppåt gående jernvägen från Storvik hinner tvärbanan

mellan Sundsvall och Throndhjem.

Pa grund af hvad jag nu anfört, far jag i underdånighet tillstyrka,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes

pj _ mindre till Riksdagen förnya sin förlidet år afla In a nådiga

proposition, för så vidt deruti blifvit föreslaget, att Riksdagen måtte

medgifva, att den är 1873 beslutade tvärbana, hvilken afser att tillsammans

med Sundsvall—Torpshammarbanan och eu norsk jernväg

emellan Throndhjem och riksgränsen sammanbinda Botte!biafvel, och

Vesterhafvet, må dragas från Torpshammar vester ut till Ange och

derifrån i nordvestlig riktning öfver Gällösundet och Östersund till

Näskott, än ock för år 1877 äska ett belopp af Sex millioner kronor

för fortsättande under nämnda år af arbetena å så väl nämnda bana,

som banan emellan Storvik och Hybo, med rätt för Kongl. Maj:t att

lör jernväg^ arbetenas utförande i ostridiga sträckningar närmare bestämma

de orter, som samma sträckningar skola genomgå, och de ställen

de brun anlöpa; och torde i afseende å sättet för dessa medels anvisande

Eders Kongl. Maj:t fatta sitt nådiga beslut uppå föredragning’

af Chefen för Finans-Departementet».

s. 97 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. No I, om Statsverket 1876. 97

Vidare anförde Departements-Chefen:

»Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader har på vanligt

sätt den 18 December nästlidet år afgifvit generalförslag öfver de bidrag,

som ansetts erforderliga för

23:o. Allmänna arbeten af beskaffenhet att deras utförande i

allmänhet kontrolleras af bemähla Styrelse.

Bland dessa förekomma främst följande arbeten, för Indika Riksdagen

redan beviljat statsbidrag, af Indika dock endast vissa belopp

hittills blifvit till utgående anvisade, nemligen:

a) Väg anläggning emellan Lycksele och Wilhelmina kyrhohyar t Vesierbottens

Lin, till hvars utförande Riksdagen år 1870 beviljat ett understöd

af 100,700 kronor, hvaraf sedermera till lyftning under åren

1871—1876 anvisats sammanlagdt 97,000 kronor. .Tåg hemställer nu,

lika med Styrelsen, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att

för år 1877 anvisa hvad af berörda statsbidrag återstår eller 9,700

kronor;

b) Anläggning af ny väg emellan

Vittangi kyrkoby i Jukkasjårvi socken af Norrbottens lön. Sedan 1874

års Riksdag till denna anläggning beviljat ett statsbidrag af 49,440

kronor, och deraf till utgående under åren 1875 och 1876 anvisats

tillsammans 33,440 kronor, hemställer jag i underdånighet, enligt Styrelsens

förslag, att återstoden af nämnda bidrag må af Eders Kongl.

Maj:t äskas till utgående under 1877 med 16,000 kronor;

c) Åstadkom mande af ny farled från Uddevalla, studs hamn till Kattegat.

Härtill beviljade 1873 års Riksdag ett extra af 123,/93 kronor

50 öre, utaf hvithet belopp anvisats till utgående under åren

1874—1876 sammanlagdt 100,000 kronor; och då Styrelsen nu muuält,

att arbetet under år 1875 med kraft bedrifvits, tillstyrker jag, i enlighet

med hvad Styrelsen hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos

Riksdagen äska medgifvande till lyftning under år 1877 al'' återstoden

utaf det beviljade bidraget med 23,793 kronor 50 öre.

Vidare och då Riksdagen år 1875 beviljat

d) Till fullbordande af hamnanläggningen vid Trelleborg ett anslag

utan äterbetalningsskyldighet af Ett Hundra Tusen kronor, att utbetalas

med eu femtedel under hvarje åt ar enl876—1880, torde här böra uppfö
Bih.

till Bila/ Prat. 1876. 1 Sund. 1 Afd. t.t

s. 98 Kontrollera mot PDF

98 Bil. N;o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1876.

ras det till utgående under år 1877 bestämda belopp af detta anslag

eller 20,000 kronor.

Dernäst utbeder jag- mig i underdånighet. Ja fästa upmärksamhet

pa inkomna underdåniga ansökningar om statsbidrag för nedannämnda

arbeten, som äro af den omfattning, att de icke lämpligen kunna hänföras

till sådana, för Indika understöd böra meddelas från de medel,

Riksdagen vanligen plägar till sådana ändamål särskild!, bevilja.

e) Redan i December månad år 1871 upprättades af t. f. Cliefen

i norra väg- och vattenbyggnadsdistrik!et, Kaptenen R. Schougli, betänkande

och kostnadsförslag med dertill hörande plan- och profilritningar

för anläggning af vät/ emellan Lycksele och Sten*,de kyrkor i IVaterbotters

lön, utgörande eu sträcka af 9 mil 17,000 fot, hvarför anläggningskostnaden

då beräknades till 99,700 kronor. Öfver ifrågavarande

förslag har sedermera Eders Kong]. Majds Befallningshafvande

i Västerbottens län hört Lycksele och Stensele socknemän, som vid utlysta

kommunalstämmor den 23 och 10 Juni 1874 förklarat sig vilja hvarinom

sin socken bygga och för framtiden underhålla omförmälda väg,

dervid dock af Lycksele kommunalstämma fästats det vilkor, att socknen

erliölle ett anslag, motsvarande hela den jemlik! Kaptenen Schoughs

ofvanberörda förslag beräknade kostnadssumman för vägbyggnaden inom

sistnämnda socken, eller 57,800 kronor, och kommunalstämman i Sieusele

uttryckt önskvärdheten att komma i åtnjutande af större statsbidrag

än tvål tredjedelar af den för väganläggningen inom socknen beräknade

kostnadssumman, äfvensom att särskild! statsbidrag måtte anvisas

för vägens utsträckning till Stor Urnan, en sträcka af 13,000 fot;

och har Kaptenen Schougli uti ett den 11 Juni 1874 på anmodan af

Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande afgifvet bevis meddelat, det

lian, i anledning af den efter ar 1871 inträffade betydliga prisstegring

a sa väl dagsverken som materialier och »Unga förnödenheter, ansåge

kostnadssumman för ifrågavarande väganläggning böra förhöjas till

140,200 kronor i stället för beräknade 99,700 kronor.

Eders Kongl. Maj ds Befallningshafvande i länet har derefter uti

eu till Eders Kongl. Majd stöld, af Styrelsen för allmänna väg- och

vattenbyggnader med underdånigt memorial den 29 Augusti 1874 insänd

skrift öfverlemna! förrberörda utaf Kaptenen Schougli upprättade

betänkande och kostnadsförslag med tillhörande plan- och profilritningar,

jemte de vid ofvannämnda kommunalstämmor hållna protokoll,

samt omförmälda, af Kaptenen Schougli utfärdade bevis med flera

handlingar, och dervid andragit: att Lycksele och Stensele socknar,

inom hvilka den ifrågasätta vägen skulle komma att sträcka sig, hade

s. 99 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876. 99

en folkmängd, den förra eller Lycksele af mer än 4,500 personer, och

den senare eller Sten sele af mer än 1,600 personer, samt omfattade

störa för uppodling tjenliga jordvidder; att, ehuru folkmängden varit i

tilltagande, odlingen likväl icke fortgått i den omfattning, som med

hänsigt till den betydliga tillgången å dertill dugliga lägenheter, kunnat

förväntas; att orsaken härtill till stor del torde vara att söka i saknaden

af sommarvägar, till följd hvaraf möjligheten att till nedre landet

framforsla och derstädes afyttra lappmarkssocknarnes produkter,

äfvensom att från den nedanom liggande landsorten afhemta sådana

förnödenhetsvaror, hvilka icke kunde i lappmarken åstadkommas, vore

inskränkt till vintertiden, då vattendragen vore isbelagda och slädföre

i öfrig!, kunde begagnas; samt att härtill komme, att Tärna till Stensele

socken hörande kapellförsamling, med eu folkmängd af omkring

750 personer, skulle hafva stort gagn af en väganläggning emellan

Sten sele och Lycksele, till li vil ket sistnämnda ställe väg från Umeå

stad för lång tid sedan vore anlagd; hemställande Eders Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande, att Eders Kongl. Magt täcktes till Riksdagen aflåta

nådig proposition om anvisande för ifragakomna vigtiga och af behofvet

länge påkallade väganläggning af ett anslag till belopp af 105,000

kronor, ungefärligen motsvarande tre fjerdedelar af den summa, vederbörande

JDistriktschef senast ansett vara erforderlig för vägbyggnadens

utförande.

För egen del har Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader

förklarat, att, enär det begärda statsanslaget syntes Styrelsen alltför

högt i jemförelse med de till andra dylika arbeten inom Lappmarkerna

förut beviljade bidrag, Styrelsen icke kunde förorda högre anslagsbelopp

än 95,000 kronor, och detta endast under förutsättning att

samma höga arbetspris, som vid afgifvande! af Kaptenen Schouglis berörda

intyg gälde, fortfore, då bidraget komme att beviljas.

Sedan Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader genom

nådig remiss den 11 September 1874 fått sig anbefaldt ej mindre att

inhemta vederbörande socknemenigheters yttranden, huruvida de vore

benägna att, i händelse ett anslag af 95,000 kronor blefve för ändamålet

beviljadt, verkställa den ifrågakomna väganläggningen i enlighet

med den af Kaptenen Scliough derför uppgjorda plan, än ock att med

dessa yttranden och det utlåtande, som deraf kunde föranledas, till

Eders Kongl. Maj:t inkomma, så har nämnda Styrelse uti underdånigt

memorial den 24 Februari 1875, anmält, att, enligt bifogade protokoll,

hållna vid kommunalstämmor med Lycksele och Si ensele socknar, socknemännen,

mot åtnjutande af den på hvardera socknen belöpande andel

s. 100 Kontrollera mot PDF

100 Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

af det föreslagna bidraget af 95,000 kronor, åtagit sig att bygga och

för framtiden underhålla omförmälda vägsträcka, samt att, jemlikt. hvad

Eders Kong], Maj:ts Befallningshafvande tillkännagifvit, kommun alstämmornas

i berörda protokoll intagna beslut icke inom besvärstideus utgång

öf verk lagats; hvarjemte Styrelsen hemstält, att nådig framställning

till Riksdagen måtte a flatas om beviljande af ett bidrag till företaget

af 95,000 kronor.

Slutligen har, sedan jag hos Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i Vesterbottens län begärt uplysning, huruvida, efter det Kaptenen

Schough den 11 Juli 1874 afgaf förnyadt kostnadsförslag för ifrågavarande

väganläggning, arbetsprisen i orten nedgått eller icke, Eders

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande uti skrifvelse den 1 December nästlidna

år meddelat, att ett mansdagsverke inom den ort, nämnde väg

komme att genomgå, varit under sistlidne sommar i fullt lika högt pris

som under år 1874 och att detta pris troligen icke så snart komme

att nedgå; att ett kördagsverke innevarande års höst något nedgått i

pris, men att denna nedsättning endast vore tillfällig och härledde sig

deraf, att skogsutdrifningen inom

mindre betydande än vanligt; att de af Kaptenen Schough i lians kostnadsförslag

beräknade pris å mans- och kördagsverken upptagits lägre

än de pris, som gälde vid tiden för den sista kostnadsberäkningens

upprättande; samt att endast en inskränkning under flera år i skogsutdrifning

och samtidigt inträffande missväxter skulle kunna leda derhän,

att dagsverksprisen i någon nämnvärd mån komme att nedgå.

Då med understöd af statsmedel under anläggning varande vägen

mellan Lycksele och Wilhelmina nu nalkas sin fullbordan och tiden

alltså torde vara inne att bereda äfven de vidsträckta, till odling dugliga

. nejder emellan Lycksele och Stensele den lättade landtkommunikation,

som är ett oundgängligt vilkor för odlingsföretagens framgång,

anser jag mig höra tillråda Eders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen

att till utförande, i enlighet med den af Kaptenen Schoug upprättade

plan, af väganläggning emellan Lycksele och Stensele kyrkor bevilja

ett anslag till belopp af 95,000 kronor samt deraf till utgående

under år 1877 anvisa 15,000 kronor.

f) J anledning af väckt fråga, om anläggande af häradsväg mellan

Matarengi och Turtula byar i Öfver-Torneå socken inom Norrbottens

län upprättade Byggmästaren L. A. Wallmark i början af nästlidna

ar plan- och profilritningar för en sådan vägan]äggning med dertill hörande

kostnadsförslag, slutande å en summa af 61,200 kronor. Denna

plan, enligt hvilken vägens längd skulle uppgå till 3 mil 8,376 fot, blef

s. 101 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Majtia Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 187b. 101

på updrag af Eders Kongl. Majds Befallningshafvande i länet granskad

af t. f. Chefen i Norra Väg- och Vattenby ggnadsdistriktet, Kaptenen

in. in. R. Scliough, som i afgifvet yttrande deröfver förklarade,

det han ansåge de uti kostnadsförslaget upptagna pris å dagsverken

vara för höga, och att, till följd deraf samt under antagande att mansdagsverken

betingade ett pris af 1 krona 75 öre och kördagsverken o

kronor 50 öre, förenämnda för väganläggningen beräknade slutsumma

kunde nedsättas med 12,600 kronor.

Efter det ärendet vidare behandlats inför Ofver-Torneå häradsrätt,

dervid de väghållningsskvldige vrkat, att vägen emellan Matarengi och

Svansteiu måtte varda förlagd i annan riktning än den uti planen upptagna,

samt Häradsrätten i frågan afgifvit yttrande, har Kaptenen Scliough,

i anledning af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes förordnande,

anställt besigtning ä berörda del af den föreslagna väglinien och i utlåtande

deröfver af den 9 Juli 1875 på ängdun skäl förordat eu sådan

afvikelse från planen, hvarigenom vägen mellan punkterne IX + 575

och XIII f 754 å planritningen komrne att förläggas på sätt a, samma

ritning blifvit med eu afbruten röd linie utmärkt.

Genom utslag den 15 Juli 1875 förklarade derefter Eders Kongl.

Majds Befallningshafvande, att väg mellan Matarengi och Tur tu In byar

skulle byggas i enlighet med ofvanberörda. al Byggmästaren M allmark

upprättade plan, dock med iakttagande af den ändring deri, som af

Kaptenen Scliough med eu afbruten röd linie betecknats; och lorpligtade

Eders Kongl. Majds Befallningshafvande Ofver-Torneå och Hietaniemi

socknars väghållniugsskyldige invånare att anlägga och för

framtiden underhålla ifrågavarande väg.

Sedan detta utslag vunnit laga kraft, hafva Ofver-Torneå och

Hietaniemi socknemän genom befullnjäktigadt ombud uti eu till Eders

Kongl. Majd stöld, af Eders Kongl. Majds Befallningshafvande i

Norrbottens län med underdånig skrifvelse den 6 November 1875 insänd

ansökning, öfverlemnat omförmäld a plan och kostnadsförslag med

tillhörande ritningar och öfriga ärendet rörande handlingar, och i underdånighet

anhållit om statsbidrag till ifrågavarande väganläggning.

För egen del har Eders Kongl. Majds Befallningshafvande i länd

an dragit: att Torneå eif icke allenast omgåfves af eu ovanligt bördig

mark, hvilken sträckte sig långt upp efter floddalen och intoge eu betydlig

bredd, särdeles på svenska sidan, utan äfven med säkerhet vore

den fiskrikaste af alla Norrlands elfvar; att eu ganska stor befolkning

till följd häraf slagit sig ned på båda sidor om elfven, deromkring årligen

såväl folkmängd som odling tilltoge; att pa eu sträcka af 7 mil

s. 102 Kontrollera mot PDF

102 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:tå Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1H76.

från kusten till Matarcngi funnes häradsväg'', hvilken löpte genom de

störa byarne invid elfven, men att från sistnämnda ställe nämnde väg-,

som anlades pa 1860-talet, böjde från elfven och sträckte sig långt in

i landet, utan att beröra några större byar förr än den framkomme till

Pajala; att nyttan af häradsvägen emellan Matarcngi och Pa jula för de

nybyggare, som bodde i det inre landet samt för Korpilombolo och eu

dol af Pajala befolkning vore ovedersäglig'', hvaremot den befolkning,

som bodde ofvanför Matarcngi invid och i närheten af Törne» eif, vore

i saknad af annan kommunikationsled på svenska sidan, än sjelf va oliven,

hvilken dels besvärades af flera strömdrag och eu fors, »Kattila

Ko sk i», dels under längre eller kortare tider höst och vår vore of ärbar;

att de stora folkrika byar, som i synnerhet emellan Matarengi och Turfula

läge i närheten af Torneåelf, hade stort behof af vägen, hvilken

jemväl för alla ofvanför Turtula liggande voro både nyttig och nödvändig;

att i de byar, som omedelbart berördes af den nu föreslagna

vägen, befolkningen, enligt vederbörande Pläradsskrifvares uppgift, utgjorde

594 personer, samt att den folkmängd, som omedelbart af vägen

hade gagn, uppgänga* inom Ofver-Torneå socken till minst lika stort

antal och inom Pajala socken vore ganska betydlig; att dessutom den

i gränsorter vanliga och i denna trakt särdeles liflig;) samfärdseln skulle

genom vägen underlättas och än vidare utvecklas; att, om under sommartiden

samt höst och var, då rörelsen inom orten vore lifligast, varor

skulle forslas med häst, befolkningen först måste öfvergå elfven och

derefter tillita den häradsväg, som funnes efter Torneå eif på finska

sidan,, och hvilken numera vore utsträckt till den 1,7 mil ofvanför Turtula

liggande Pell») by; att det allmännas intresse fordrade, att eu fördel?

som befolkningen på den ena sidan af riksgränsen åtnjöte, äfven

tillkomme den andra sidans befolkning, hvarjemte erfarenheten visat,

att inbyggarne pa Finska sidan i allmänhet sökte afsättningsorter för

.-dna produkter inom det Svenska området, så att med visshet kunde

förutses, att, i samma mån, som kommunikationerne på den Svenska

sidan om riksgränsen utvecklades, Svenska handelsområdet. skulle tillväxa

; att, beträffande kostnaden för ifrågavarande väg, hvilken af Byggmästaren

\\ allmark beräknats till 61,200 kronor, men af Kaptenen

Schough ansetts kunna nedsättas med 12,600 kronor och sålunda höra

upptagas till endast 48,600 kronor, ''Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

ftinne den förutsättning, hvarunder ifrågavarande nedsättning

ansetts kunna åvägabringas, eller att prisen på mans- och ökedagsverke]!

beräknats för högt, icke berättiga till så stor minskning i anläggningskostnaden,

som Kaptenen Schough antagit vara möjlig, enär

s. 103 Kontrollera mot PDF

Bil. N;o 5 a. till Kong!,. Maj ds Nåd. Prof. N;o 1, om Statsverket 1870. 103

dessa pris, om än något lägre än då förslaget uppgjordes, svårligen torde

sjunka till det belopp, Kaptenen Schough förestält sig, så vida icke

missväxt inträffade eller brist på arbetsförtjenst uppstode, Indika båda

orsaker till prisfall nu ej förefunnes; att alltså, då, enligt Eders Kongl.

Maj:ts Befällningsliafvandes förmenande, mansdagsverkena borde upptagas

till 2 kronor och ökedagsverke^, till 4 kronor för hvarje, kostnadsförslagets

slutsumma borde utföras i jemn! tal till 54,900 kronor;

samt att, på grund af hvad sålunda anfördt blifvit och då de vägbyggnadsskyldige

icke af egna medel kunde bringa detta företag till utförande,

Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i underdånighet hemstälde,

att Eders Kongl. Magt täcktes, för anläggning af häradsväg

emellan Matarengi och Turtula byar i Ofver-Torneå socken bereda ett

bidrag af allmänna medel till två tredjedelar af den utaf Eders Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande beräknade anläggningskostnaden af 54,900

kronor eller 36,600 kronor.

Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, som under den

11 sistlidne December afgifvit särskild! infordradt underdånigt utlåtande

häröfver, och deri vitsordat anläggningens behöflighet, men hemställt,

huruvida icke med arbetets utförande kunde anstå ett eller annat år,

har emellertid funnit den upprättade planen vara af beskaffenhet att

kunna godkännas, samt uti ofvanomförmälda generalförslag antecknat

detta arbete till ett anslagsbidrag af 32,400 kronor, eller två tredjedelar

af det kostnadsbelopp, Kaptenen Schough beräknat.

Af hvad Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Norrbottens

län anfört framgår otvetydigt, att ifrågavarande väganläggning mellan

Matarengi och Turtula byar är särdeles behöflig för den ort, hvarigenom

vägen skall framgå och att fördelame af väganläggningen äro af

den beskaffenhet, att det måste ligga i statens intresse medverka till

desammas vinnande så fort ske kan. Jag anser mig således böra redan

nu förorda åtgärd för beredande af erforderligt statsbidrag till berörda

väganläggning. Beträffande åter beloppet af detta bidrag, så synes mig

anläggningskostnaden kunna antagas icke öfverstiga det af Kaptenen

It. Schough beräknade belopp 48,600 kronor, hvaraf, enligt hvad Styrelsen

för allmänna väg- och vattenbyggnader föreslagit, två tredjedelar

eller 32,400 kronor torde böra af statsmedel utgå. Med anmälan

att, derest bidrag till sistnämnda belopp beviljades, häraf skulle enligt

kostnadsförslaget belöpa å nedre delen från Matarengi till Niska omkring

17,683 kronor 50 öre, får jag således i underdånighet hemställa,

att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen, att, såsom understöd

för anläggning af väg emellan Matarengi och Turtula byar inom Öfver
-

s. 104 Kontrollera mot PDF

104 Bil. N\o 5 a. till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876.

Torneå socken, i enlighet med den af Byggmästaren L. A. Wallmark

upprättade plan med den deri af Kaptenen Schough föreslagna ändring,

bevilja ett anslag till belopp af 32,400 kronor, samt häraf till utgående

under år 1877 på extra stat anvisa 17,683 kronor 50 öre.

<]) Sedan bland den fiskeidkande befolkningen inom Morups socken

och Faurås härad af Hallands län bildats ett bolag, i ändamål att vid

det straxt norr om Morups fyr i nordvestlig riktning i Kattegat utskjutande

näs, benämndt Glommen, anlägga eu båthamn, afsedd att bereda

skydd åt större än de vid fiske å kusten nu använda farkoster; så hafva

A. Wetterman, Johannes Tobiasson, Lars Johan Persson, Gustaf Johansson

och Börje Andersson, i egenskap af utsedd styrelse för nämnda

bolag, uti eu till Eders Kong]. Maj:t stäld, till Eders Kong]. Majds

Befallningshafvande i nämnda län insänd skrift, öfverlemnat en af

Chefen i Södra Väg- och Vattenbyggnadsdistriktet, Majoren in. in. A.

Remmer upprättad plan för arbetets utförande med dertill hörande karta,

betänkande och kostnadsförslag, samt i underdånighet anhållit, att, enär

berörda hamnanläggning skulle blifva till gagn ej allenast för den närboende

fiskeidkande befolkningen derigenom, att vid fisket skulle kunna

användas större båtar än för närvarande, utan äfven såsom hamnplats

för mindre fartyg vid svårt väder i Kattegat, Eders Kongl; Maj:t måtte

bereda bolaget ett, mot t\rå tredjedelar af den utaf Majoren Remmer

för hamnanläggningens utförande beräknade kostnadssumma af 50,000

kronor svarande, statsbidrag utan återbetalningsskyldighet af 33,333

kronor 33 öre, mot åliggande för bolagets ledamöter, en för alla

och alla för en, att, jemlikt en ansökningen jemväl bilagd förbindelse,

ansvara ej mindre för eu tredjedel af kostnaden för ifrågavarande hamnanläggning

på det sätt, att bolagsmännen, om det begärda statsbidraget

erhölles, skulle verkställa stenfyllning, motsvarande ett värde af

16,666 kronor 67 öre, än ock för framtida underhållet af hamnen.

Uti häröfver, på updrag af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i länet, afgifvet yttrande har Fiskeritillsyningsmannen i länet

Gerhard von Yhlen hufvudsakligen andragit: att det icke vore möjligt

att med fördel bedrifva hafsfiske i egentlig mening, derest icke så stora

och. sjödugliga farkoster dervid begagnades, att desse kunde sysselsättas

med fiske äfven vid hårdt väder; att de utaf så väl enskilde som

Hushållnings-Sällskapet i länet under senare åren väckta förslag till

upphjelpande af hafsfiske! utanför den Halländska kusten ej kunnat

genomföras af brist på hamnar, nog djupa och säkra att bereda skydd

för dylika större dac ka de farkoster; att större båtar än de nu vid fisket

begagnade, Indika hvarken kunde användas på aflägsna™ fiskeplatser

s. 105 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket ISIG. 105

eller hålla sjön annat än vid vackert väder, dock icke skulle anskaffas

så länge båtarne vid hemkomsten efter hvarje resa måste, af brist på

lämpliga båthamnar, uppdragas på land för att icke sönderslås af strandsvallet

å den öppna kusten, hvadan ock vore nödigt att, så vida den

Halländska fiskeidkande kustbefolkningen skulle kunna, till gagn för

sig och landet, tillgodogöra den rika tillgången på fisk, som Kattegatt

egde, anordna tillräckligt djupa och säkra båthamnar; att länets Husliållnings-Sällskap

jemväl redan år 1872 uttalat sig härför samt beviljat

anslag för bekostande af undersökningar och upprättande af förslag

till dylika hamnars anläggande å lämpliga ställen och bland dem i

främsta rummet å den nu ifrågasatta platsen; att vid och i närheten af

(Kommen vore bosatte icke mindre än 80 fiskare, egande tillsammans

22 smärre båtar, hvarmed fiske bedrefves i öppna sjön; samt att anläggningen

af hamn på nu ifrågasatta ställe med så mycket större skäl

kunde förordas, som Morups fyr, hvilken läge på ett afstånd af endast

vid pass 2,000 alnar derifrån, betydligt underlättade inseglingen i hamnen

under den mörka årstiden.

Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Hallands län har uti

memorial den 13 Augusti nästlidna år öfverlemnat ansökningen jemte

berörda af Fiskeritillsyningsmannen von Yhlen deröfver afgifna yttrande

och öfriga ärendet rörande handlingar, dervid Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,

då den ifrågasatta hamnbyggnaden vore af största

vigt för ett ordnadt bedrifvande af hafsfiske!, för egen del, under åberopande

derjemte af hvad bemälde fiskeritillsyningsman anfört, tillstyrkt

bifall till ansökningen.

Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, i ämnet hörd,

tiar uti utgifvet yttrande den 28 sistnämnde månad anmält, att Styrelsen

icke funnit skäl till anmärkning mot den upprättade planen och

de för hamnbyggnaden föreslagna åtgärder, samt med erkännande utaf

bohofvet och vigten af den ifrågasatta hamnanläggningen hemstält, att,

så vida, särskilda medel icke funnes för ändamålet att tillgå, Eders

Kongl. Maj: t måtte till Riksdagen aflåta nådig framställning om beviljande

af ett anslag utan återbetalnings skyldighet af, i jemnadt tal, 33,300

kronor såsom bidrag till den ifrågasatta hamnanläggningen.

Då denna hamnanläggning måste vara af stor vigt för vidare utveckling

af storsjöfisket å den Halländska kusten, men anläggningen

icke torde komma till stånd utan kraftig medverkan från statens sida,

tillråder jag Eders Kongl. Maj:ts att föreslå Riksdagen att såsom bidrag

till utförande, i enlighet med den af Majoren A. Remmer derför upprättade

plan, af hamnbyggnad vid Glommen bevilja ett anslag till be
Bih.

till Rikml. Prat. ISIG. 1 Sami. 1 A/d.

14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106 Bil. Nio 5 a. till Kongl. Maj:ts Adel. Prop. A:o 1, om Statsverket 1816.

lopp af 33,300 kronor, att utgå under åren 1877 och 1878, samt i afräkning

ä samma anslag på extra stat för är 1877 anvisa 17,300 kronor.

h) Redan genom nådigt bref den 26 Mars 1859 anvisades till utgående

från de af Rikets Ständer till Eders Kongl. Majds disposition

för mindre hamnbyggnaders och årensningars understödjande beviljade

medel ed anslag utan återbetalningsskyldighet af 23,000 riksdaler för

anläggning, enligt dä jemväl faststäld, af numera, Öfversten m. in. O.

O. Beijer upprättad plan, af en mindre hamn vid fiskläget Råå inom

Kaus socken af Malmöhus län; och detta arbete, som, sedan kontrakt

om detsamma» utförande blifvit i vanlig ordning afslutadt, verkstäldes

under kontroll af Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader,

Idel vid derå den 2 Oktober 1861 förrättad afsyning godkändt såsom

till alla delar berömvärd! utfördi. Hamnen, vid hvilken utgifter fått,

på grund af Nådiga Bref ven den 11 Oktober 1864 och 5 Maj 1871

uppbäras, och hvilken sedermera utaf fiskeläget vederbörligen underhållits,

befinnes ännu i ganska godt stånd, men det vid planens upprättande

gjorda antagande, att sjelfva den framflytande vattenmassan

i Rall» a, hvilken vid fiskeläget utfaller i Öresund, skulle kunna icke

blott rensa och vidmakthålla segeldjupet i hamnrännan, utan derutöfver

medelst skärning i bottnen af hamnen fördjupa densamma, tiar icke

förverkligats. På grund deraf, och då segelfarten från och till Råå

under den tid af 14 år, som förflutit efter hamnens fullbordande, betydligt

tilltagit samt vid tillfällen, då storm vore rådande, eu sä stark

brytning uppstode i gatt et. mellan hamnarmarne, att båtar af större

djupgående än fem fot ej då kunde angöra hamnen, bär hamndirektionen

i Råå låtit genom Majoren Å. Rommel- upprätta plan till utvidgning

och förbättring af hamnen medelst norra hamnarmens utsträckning

och kräkning i eu båge mot söder, hvilket arbete enligt det af

bemälde Major upprättade kostnadsförslag skulle erfordra eu utgift af

75,000 kronor.

Efter det fiskeläget Råäs invånare, af hamndirektionen kallade att

öfver detta förslag sig yttra, vid allmän bystämma beslutit att, i händelse

ett statsbidrag utan återbetalningsskyldighet af 50,000 kronor

kunde till ifrågavarande arbete erhållas, utföra samma arbete och tillskjuta

hvad derutöfver ytterligare kunde erfordras, äfven om kostnaden

skulle öfverstiga det i kostnadsförslaget beräknade belopp, samt Kaus

socken å kommunalstämma förklarat hvad Hamndirektionen och Bystämman

i ärendet beslutit böra befordras till verkställighet; tiar uti

eu till Eders Kongl. Maj:t stäld, af Eders Kongl. Maj:ts Befallnings

hafvande i länet med underdånigt memorial den 5 April 1875 insänd

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:u 5 a. till Kvuijl. Majtts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876. 10/

och af omförmälda plan med dertill hörande karta och kostnadsförslag,

jemte det vid berörda kommunalstämma förda protokoll och afskrift af

hamnens räkenskaper för är 1873 samt uppgift a antalet fartyg, som

med hamnen under aren 1871—1874 halt beröring, åtföljd skrift Hamndirektionen

i Rån i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t. måtte

till Riksdagen aflåta Nådig framställning om beviljande al ett statsbidrag

för ifrågavarande arbetes utförande till belopp al 50,000 kronor.

För egen del har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet

anfört: att Rall fiskeläges invånare för anläggning af hamnen derstädes

redan vidkänts ganska betydliga uppoffringar; att hamnkassan vid 1873

års slut, enligt räkenskaperna, häftade för eu skuld af 19,000 kronor;

att jemlik t eu af Kronofogden i orten, efter räkenskapernas granskning,

hunnad utredning'' hamnkassans inkomster, efter afdrag för räntor,

köpeskilling för kasserade eller öfverblifna effekter samt andra dylika

tillfälliga intägter, uppgått under år 1873 till 4,240 kronor 29 öre och

under är 1874 till 4,585 kronor 38 öre; afl sedan från dessa belopp

a (räknats hvad som för in- och utgående gods samt för fremmande

och egna farkoster influtit, återstående delen af inkomsterna, eller 2,009

kronor för år 1873 och 2,649 kronor 50 öre för år 1874, bestått uteslutande

i personliga bidrag, hvilka utgjorts af hvarje manlig medlem i

samhället från 14 till 16 års ålder med 3 kronor, från 16 till 18 års

ålder med 6 kronor samt från 18 till 60 ars ålder med 10 kronor; att

under sådana förhållanden, och då samhällets invånare för sin utkomst

vore hänvisade hufvudsakligen till fiske och sjöfart, det för dem klofve

omöjligt att ensamme vidkännas kostnaden lör det nu ifrågavarande

företaget, hvaremot de borde antagas vara i tillfälle att bära den skuld,

som hamnen nu ål ägo, äfvensom att- derutöfver åstadkomma en tredjedel

af den beräknade kostnaden för hamnens utvidgning; att fiskelägets

befolkning, när dertill räknades de i fiskets idkande från hamnen deltagande

invänarne å de sa kallade Rams och Pålstorps grundar, kunde

antagas utgöra 1,740 personer; att under år 1874 vant för af gifter till

hamnen debiterade 67 större och 54 mindre fiskebåtar, utsudda de förre,

af en till tvä nylästers storlek, uteslutande lör det sa kallade stordier

sillfisket, och de senare, under eu nyläst, för mindre fiske i närliden

af kusten, bada med hufvudsakligen samma personal af tillhopa

omkring 250 man eller något derutöfver; att från Paus jernvägsstation,

belägen inom g'' mila afstånd från fiskeläget, blifvit under år 1874, enligt

derstädes lem nåd upplysning, försända, utaf lägets invånare öfver

4,000 centner färsk fisk; att sådan försändning, hvilken först för fä

är tillbaka börjats, antagligen komme att betydligt ökas, när nya utsatt
-

s. 108 Kontrollera mot PDF

108 Bil N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876.

ningsplatser uppstode genom den nyligen fullbordade jernvägen från

Ramlösa till Hessleholm; att den fisk, som på jernväg afsattes, dock

utgjorde endast en obetydlig del af hvad under året fångades, enär,

utom det att, medan sillfisket påginge, en stor del af fångsten försåldes

af fiskrarne i städerna Köpenhamn, Helsingör, Malmö, Landskrona,

Helsingborg och Halmstad, minst lika mycket sill afyttrades till kringliggande

och äfven mera aflägsna orters befolkning, hvilken dagligen

infunne sig vid lägets hamn för att köpa deraf, hvarjemte läget försäge

ortens befolkning med annan fisk under nästan alla årstider; att

af den från Råå tullstation meddelade, handlingarne bifogade, uppgift

fi umgänge, ej mindre hurusom rörelsen i hamnen egde benägenhet till

årlig stigning, än äfven att lägets invånare, Indika egnade sig åt en

trägen och vidsträckt sjöfart, alltmera utvidgade gränserna för sin verksamhet

å detta område; att bland de 54, Råå fiskläge tillhörande, farkoster

af mer än 3 nylästers drägtighet med en besättning af 290 man

och en drägtighet af tillhopa 1,514 nyläster, funnes 27, Indika vore

öfver 16 nyläster och icke kunde till följd af sin storlek inlöpa i

hamnen, utan måste söka vinterhamn på annan plats;, att, utom de

hinder och svårigheter, som härigenom för den sjöfarande befolkningen

uppstode, eu följd af hamnens närvarande skick äfven vore att, ehuru

lägets invånare af ålder gjort, sig kända såsom do der genom raskhet

och sj oduglighet- ofta räddat i sjönöd stadda fartyg eller deras besättningar,

hamnen dock icke kunde såsom nödhamn användas; samt att,

pa grund häraf, och enär Råå fiskläge i afseende å så val fiskeri-näringen,

som den ännu hufvud sakligare sjöfarten, vore olägligt af utveckling,

och samhället vore beredvilligt att för ändamålet bidraga, så långt

dess krafter kunde räcka, Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande hemstälde,

att Eders Kongl. Maj it täcktes bereda Råå fiskläge det begärda

statsbidraget för förändring och utvidgning af dess hamn.

Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, i ämnet hörd, har

anmält, att Styrelsen, vid granskning af det upprättade förslaget till

ifrågavarande hamns förändring jemte dertill hörande ritningar, funnit

undersökningsförrättaren, Majoren Remmer hafva derå tillämpat den erfarenhet,

som vunnits vid de nyligen verkstälda hamnutvidgningsarbetena.

vid Helsingborg och Ystad; samt att den upprättade planen

kunde gillas att vid arbetets utförande gälla till efterrättelse.

I betraktande åt hvad sålunda förekommit, tillstyrker jag, att Eders

Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att för förändring och utvidgning

af hamnen vid Råå fiskläge, i enlighet med den af Chefen i södra

väg- och vattenbyggnadsdistriktet, Majoren in. in. A. Remmer derför

s. 109 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 a. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1X76. 109

upprättade plan, bevilja ett anslag af 50,000 kronor att utgå med hälften

under år 1877 och med återstoden under år 1878, samt förty på

extra stat för år 1877 anvisa 25,000 kronor.

i) Uti en genom Eders Kongl. Majffs Befallningshafvande i Blekinge

län med underdånigt utlåtande den 25 November 1875 insänd

skrift hafva Stadsfullmäktige i Carlskrona i underdånighet anhållit, att

Eders Kongl. Magt mätte bereda staden ett anslag utan återbetalningsskyldighet

af 200,000 kronor såsom bidrag till utförande af ytterligare

kajbyggnads- och muddringsarbeten vid den för handelsrörelsen i staden

upplåtna hamn, under vilkor, att staden förbunde sig att inom fem

är hafva till ett djup af 18 fot uppmuddrat hamnen till de delar, bifogad

plan och ritning närmare utvisade; till stöd för hvilken ansökning

Stadsfullmäktige bland annat anfört: att, sedan staden med eu summa

af 500,000 kronor, motsvarande en tiondedel af dåvarande taxeringsvärdet

af hus och fastigheter inom Carlskrona, bidragit till anläggninge

n af den numera öppnade jernvägen emellan Wexiö och Carlskrona i

afsigt att bereda stadens näringar den lättnad, utan hvilken de icke kunde

bestå i täflan med orter, sedan länge gynnade af jern vägsförbindelse,

staden, enär trafikens behof icke vore uppfyldt ensamt genom jomvägens

anläggning, måst vara betänkt att bereda ökadt utrymme och

större beqvämligheter vid sin hamn; att, ehuru hamnen till storlek och

säkerhet vore eu af de yppersta i riket, den åt handelssjöfarten upplåtna

del deraf, eller den nordvest om Stum- och Mjbinäreholmarne

befintliga, Kofferdihamnen benämnda vik, likväl vore alltför grund och

dessutom saknade kajer och bryggor, hvadan den utan att genomgripande

förändringar vidtoges icke motsvarade sitt ändamål; att redan

år 1873 beslut fattats om utförande af kajbyggnader vid hamnen utmed

f. d. Kofferdivarfvets norra strand och muddring derstädes, för

hvilka arbetens utförande ett lån af 150,000 riksdaler, efter erhållet

nådigt tillstånd, uptagits; att under dessa arbetens utförande stadens

gamla mudderverk visat sig odugligt, så att ett nytt mudderverk, beräknadt

att jemte behöfliga afföringspråmar kosta 69,200 kronor, måst

anskaffas; att, då de år 1873 beslutade hamnbyggnadsarbetena, hvilka

redan då ansetts alltför knappt tilltagna, numera efter jernvägens

öppnande och deraf förväntade tillökning af rörelsen i stadens handelshamn

funnes ännu otillräckligare, Stadsfullmäktige fattat beslut

om ytterligare kajbyggnad och muddring att, i den mån tillgångar dertill

kunde beredas, utföras på sätt och i det omfång, ansökningen bifogade,

af Kaptenen vid Väg- och Vattenbyggnadscorpsen in. in. C. J.

Knös uprättade, betänkande med dertill hörande ritningar och kostnads
-

s. 110 Kontrollera mot PDF

110 Bil. N:o 5 a. Ull Kong!,. MttjUs Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1876.

förslag närmare utvisade; att utförandet af samtliga arbetena enligt berörda

kostnadsförslag, hvaruti inginge kostnaden ej mindre för fullbordandet

af förenämnda kajlinie utmed Kofferdivarfvets norra strand,

hvilken antagits redan under nästlidna år blifva färdig, än äfven för det

nya mudderverket, skulle medföra en utgift af 645,000 kronor; att för

hamnarbetena och räntor å lån dertill hade under åren 1873 och 1874

af hamnkassans medel utbetalts 181,215 kronor och, utom hamnkassans

inkomster, åtgått hela förenämnda, år 1873 upptagna, lån och något derutöfver,

så att hamnkassans skuld vid 1874 års slut, efter afdrag af

befintliga tillgångar, utgjorde 151,238 kronor; att för fullbordande af

arbetena å hamnen samt slutbetalning af det nya mudderverket antagligen

komme att under ar 1875 utgå ytterligare 120,000 kronor i rundt

tal, till betäckande hvaraf stadsfullmäktige beslutat upptaga ett tillfälligt

lån, stäldt på kortare återbetalningstid; att, om från kostnadsförslagets

slutsumma, 645,000 kronor, afdroges kostnaden för de arbeten,

som redan år 1874 blifvit verkstälda för ett belopp af 69,000 kronor,

576.000 kronor behöfde anskaffas för hela arbetets fullbordande; att staden

sålunda för underlättande af lanclt- och sjötrafiken dels under aren

1873 och 1874 utgifvit, utöfver hvad denna trafik inbragt, för Carlskrona—Wexiö

jernväg......................................... kr. 500,000.

och för hamnbyggnaden in. in. till 1874 års

slut ...............■■.................................................... » . 151,238. 651.238; —

dels under loppet af år 1875 komme att för muddring

och kajbyggnad utgifva ....................................................... 120,000: —

dels ock under den närmaste framtiden, så snart förhållandena

sådant medgåfve, behöfde använda ytterligare 456,000: —

eller tillhopa kr. 1,227,238: —

deraf för hamn- och muddringsarbeten ensamt kronor 727,238; att,

enär hamnkassans skuld, vid 1875 års slut uppgående till vid pass

270.000 kronor, för hela hamnarbetets utförande efter den bifogade

planen måste än vidare ökas, men nämnda kassas ordinarie inkomster

under år 1874 endast uppgått till 16,127 kronor 92 öre, kassans inkomster,

äfven om de, hvilket med visshet kunde antagas komma att ske, så

småningom stege, likväl icke skulle förslå till förräntande och afbetalning

af den skuld, staden för hamnarbetena dels redan iklädt sig,

dels ock måste vara beredd att ytterligare ikläda sig; att, då hela den

af staden för år 1874 erlagda bevillning efter andra artikeln utgjort

22,112 kronor 46 öre, hvaraf dock på handeln och rörelsen belöpte endast

8,773 kronor 43 öre, stadens skattdragande invånare skulle blifva

allt för hardt betungade, om icke bidrag af allmänna medel kunde er
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Konql. Maj;is Nåd. Prov. N:o i, om Statsverket 1876. Ill

hallas för de förestående muddring»- och hamnarbetenas fullbordande;

att de ökade bekvämligheter, Indika, de ifrågasatta arbetena afsåge att

bereda, icke skulle, enligt Stadsfullmägtiges förmenande, uteslutande

tillgodokomma Carlskrona utan äfven andra orter, som med denna stad

vore genom jemvägsförbindelse förenade; att Stadsfullmägtige derjemte

beslutit att för merberörda hamnarbeten anskaffa ett amorteringslån

å 400,000 kronor, och om rätt till ett sådant låns upptagande jemväl

gjort underdånig framställning; samt att, utom de uppoffringar, staden

redan gjort och än vidare komme att göra för upphjelpande af trafiken

till lands och sjöss, åtskilliga andra större arbeten under den närmaste

framtiden vore af behofvet oundgängligen påkallade, bland hvilka arbeten

borde nämnas uppbyggandet af ett nytt elementarläroverkshus;

Och tiar ej mindre stadens Magistrat med sitt förord beledsagat

Stadsfullmägtiges förevarande underdåniga ansökning, än äfven Eders

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande tillstyrkt att, då staden redan nu

för sin jernväg^- och hamnanläggning hade en sammanräknad skuld af

minst 650j)00 kronor och staden, under förutsättning af nådigt bifall

dertill, komme att för sin hamnanläggning ytterligare skuldsätta sig

till ett belopp af 400,000 kronor, Eders Kongl. Magt måtte behjerta

dessa förhållanden och förty bereda staden det statsbidrag, hvarom

Stadsfullmägtige i underdånighet anhållit; varande af Eders Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande jemväl bifogade uppgifter om stadens och hamnens

financiela ställning.

Till följd af härå erhållen nådig remiss bär Styrelsen för allmänna

väg- och vattenbyggnader under den 9 nästlidne December afgifvit in*

fordradt underdånigt utlåtande i ämnet, dervid Styrelsen, under förklarande

det den för sin del till alla delar gillade den upprättade planen,

hvilken inneliölle fullständig anvisning i hvilken ordning arbetet borde

bedrifvas, tillika, på grund af de skäl, Stadsfullmägtige i Carlskrona

anfört till bestyrkande af behofvet att utvidga liandelshamnen derstädes

och hvilka skal synts Styrelsen obestridliga, samt med hänsyn till ej

mindre stadens och hamnens gynsamma läge och stora betydelse för

landet, än ock den fullständiga utredning, frågan vunnit, hemställt, att

det sökta statsbidraget måtte, i likhet med hvad som förunnats andra

hamnanläggningar å rikets södra kust, i nåder beviljas, helst detta bidragknappt

uppgiuge till en tredjedel af den beräknade kostnadssumman.

Då det utan tvifvel är af vigt, att understödja utvidgandet och

förbättrandet af den för handelsrörelsen i Carlskrona upplåtna hamn,

hvilken, icke allenast såsom ändpunkten för eu med statens jernbanor

förbunden enskild jernväg, är till fördel för vidsträckta nejder i det

s. 112 Kontrollera mot PDF

112 Bil. N:o 5 a. till Kontjl. Maj:ts Nåd. Prof). N:o 1, om. Statsverket 187b.

inre landet, utan äfven måste i åtskilliga hänseenden vara till gagn för

staten sjelf, hvars intressen icke kunna annat än vara nära förenade

med befrämjande af affärsverksamheten i den stad, som är förnämsta

stationen för Rikets flotta, anser jag mig, i betraktande jemväl af de

stora uppoffringar, Carlskrona samhälle redan gjort och kommer att

göra för kommunikationernas befrämjande, ega allt skäl tillstyrka Eders

Kongl. Maj:t att föreslå Riksdagen att såsom bidrag till utförande af

de utaf Kaptenen C. J. Knös, jemlikt upprättad plan, föreslagna kajbyggnads-

och muddringsarbeten vid omförmälda hamn, bevilja ett anslag

af 200,000 kronor att utgå med eu femtedel årligen under fem

år, samt derå afräkningsvis för år 1877 å extra stat anvisa 40,000 kronor,

under vilkor, utom hvad i öfrigt kan varda stadgadt för åtnjutande - af statsbidrag för allmänna arbeten, att Stadsfullmägtige i Carlskrona

tillförbinda staden att inom tid, Eders Kongl. Maj:t kan finna lämpligt

bestämma, hafva hela berörda hamnarbete färdigt.

Beträffande dernäst de för vissa bestämda ändamål afsedda fonder,

Indika under eu längre följd af år Riksdagen plägat ställa till Eders

Kongl. *Maj:ts förfogande, har Styrelsen i underdånighet hemstält, att

Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen begära, dels att anslaget för

understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt ^rensning af

åar och farleder måtte för 1877 få utgå med 20,000 kronor; dels att,

då det belopp af 200,000 kronor, hvartill anslaget till understöd för

anläggning af nya samt omläggning eller förbättring af backiga eller

eljest mindre göda vägar blifvit för innevarande år liksom för år 1875

bestämdt, visat sig väl behöflig!, enahanda belopp må äfven för 1877

anvisas; dels att, enär sträf vandel att genom myrutdikningar och vattenaftappningar

förbättra landets klimatiska förhållanden och derigenom

öka jordens produktionsförmåga ingalunda syntes vara i aftagande, utan

tvertom, och bidrag så väl till understödjande medelst anslag utan återbetalnings

skyldighet af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar, som

företrädesvis afse att minska frostländigheten, som och till befrämjande,

medelst lån, af utdikningar till beredande af odlingsföretag alltjemt

ifrågasattes, enahanda summor, som för innevarande år anvisats, jemväl

för 1877 beviljas, eller 80,000 kronor för det hirra och 100,000

kronor för det sednare ändamålet.

Med stöd häraf, och jemte erinran att Eders Kongl. Maj:t vid föredragning

den 31 December sistlidet år af särskilda underdåniga fram
-

s. 113 Kontrollera mot PDF

Bil. N-.o it a. till Kongl. MajUs Nåd. Prop. No 1. om SfriUverHl 1876. 113

ställningar från Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Vester-Norrlands,

Vester!»ottons och Norrbottens län om förhöjning för 1877, bland

annat, i anslaget till understöd för väganläggningar m. in., funnit dessa

framställningar icke till någon åtgärd föranleda, hemställer jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj täcktes hos Riksdagen aska, att för år

1877" nedannämnda belopp må ställas till Eders Kongl. Maj:ts förfogande,

nemligen:

1) för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt

upprensning af tiar och farleder 20,000 kronor;

2) till bidrag för anläggning af nya samt omläggning eller förbättring

af backiga eller eljest mindre goda vägar 200,000 kronor;

3) till understödjande, medelst anslag utan återbetalningsskyldighet,

af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar, som företrädesvis

afse att minska frostländigheten, 80,000 kronor; samt

4) till befrämjande, medelst lån, af utdikningar och aftappningar

af sänka trakter och sjöar till beredande af odlingsföretag, 100,000

kronor.

Slutligen hemställer jag, lika med Styrelsen för Allmänna Väg- och

Vattenbyggnader, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen

att bibehålla äfven för är 1877 nu gällande bestämmelser angående

vil koren för erhållande och tillgodonjutande af statsbidrag till allmänna

arbeten, äfvensom beträffande kontrollen a säd ana arbetens utförande

enligt faststälele planer.

Uti December månad nästlidna är, äfvensom under loppet af denna

manad, hafva till Oivil-Departemeutet blifvit ingå fn a underdåniga ansökningar,

det Eders Kong!. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta n adi ga

propositioner om understöd dels genom anslag och dels genom lan tor

nedan npräknacle, till anläggning mcdgifna eller ifrågasätta, enskilda jernvägar,

nemligen:

1) emellan Verkebäck och Hultsfred i C alm ar län;

2) ifrån Göteborg genom Hallands län mot Skåne;

3) emellan städerna Varbcrg och Borås;

4) emellan Krylbo och Borlänge i Kopparbergs län, och

5) ifrån Visby till Hemse.

Då emellertid i flertalet af dessa ärenden de för desammas beredande

erforderliga och infordrade utlåtanden och upplysningar ännu

Bill. till Riksä. Prof. 1876. 1 Sami. 1 Afl. 15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114 Bil. N:o 5 a. till Ronyl. Maj:ts Nåd. Prnp. N:o I, om Statsverket 1876.

icke hunnit inkomma, och det torde vara mest ändamålsenligt, att alla

dessa ansökningar varda i ett sammanhang af Eders Ivongl. Maj: t pröfvade,

anhåller jag- att framdeles, och så snart de ännu saknade utlåtanden

och upplysningar till departementet, ingått, få dessa ärenden, för

lättande af nådigt beslut deröfver, inför Eders Kong!. Maja i underdånighet

anmäla.

Slutligen yttrade Departements-Chefen:

»Vid fördelningen af det reservationsanslag, som af Riksdagen blifva!,

anvisad t till lättnad i skjutnings tungan, der den genom entreprenad

bestrida och befinnes särdeles tryckande, har det visa!: sig, att då af

det tillskott, som måst på landet för hvart helt förmedlad! mantal utöfver

Sexton kronor, och i stad för hvarje hundratal innevånare utöfver

Tjugufyra kronor af skjutslaget utgöras, aren 1872 och 1873 kunnat

lemnas ett bidrag till Jpdelar, så har detta bidrag år 1874 nedgått

till Alpdelar och år 1875 till endast ffpdelar. Väl är numera förenämnda

anslag ökadt ifrån 125,000 till 175,000 kronor, äfvensom genom Kong!.

Kungörelsen den 18 September 1874 en icke oväsentlig förhöjning i

logan för entreprenadskjuts blifvit medgifven, men då förhöjningen i

legan endast inträder i man som nya entreprenadauktioner varda förrättade

och, att döma af den erfarenhet som vunnits i Jönköpings,

Kronobergs och Örebro län, de enda hvarifrån uppgift blifvit meddelad,

förhöjningen, der den redan kunnat tillämpas, icke i allmänet haft

till följd nedsättning i skjutslagens utgifter till entreprenören, samt,

hvad åter beträffar tillökningen i statsanslaget, densamma icke kan på

långt när återställa förhållandet emellan skjutslagens förenämnda utgifter

och det understöd, de af allmänna medel hafva att erhålla, till

hvad det var år 1873, hade skäl tilläfventyrs varit för handen till den

underdåniga hemställan, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen

aflåta nådig proposition om ytterligare tillökning uti ifrågavarande

reservationsanslag, så framt icke, i afseende på skjutsbestyrets framtida

ordnande, af Riksdagen blifvit ingilVet och nu föreläge ett förslag, som

afser eu genomgripande förändring deruti samt uphäfvande af de stadgande].

», som nu gälla. Beträffande denna framställning anhåller jag att

få i minnet återkalla, att densamma redan två gånger, den 11 Juni och

den 26 November nästlidna år, blifvit i underdånighet anmäld, och att

s. 115 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 187ii. 115

Eders Kongl. Maj:t behagade vid förra tillfället i ärendet infordra

Landstingens och Länsstyrelsernas underdåniga utlåtanden och vid det

sednare anbefalla samma styrelser att inkomma med åtskilliga för frågans

vidare utredande nödig ansedda uplysningar. De sålunda infordrade

utlåtandena äro ej fullständigt inkomna och af de den 26 November

äskade uplysningar, hafva sådana endast ifrån 3 län ännu

ingått men ehuru af sådan anledning jag icke hittills varit eller ännu

är i tillfälle att ärendet inför Eders Kongl. Magt ånyo föredraga; har

jag dock all anledning antaga, att endast eu kortare tid skall förflyta,

innan detta hinder varder undanröjdt och jag kan till fortsatt handläggning

anmäla Riksdagens förenämnda förslag, af hvars hufvudgrunder

så väl den att jordbrukets idkare skola befrias från skyldigheten att

ensamme vidkännas de med skjutsningsbesyäret förenade kostnader,

smil ock den, att den resande bör för sitt fortskaffande ersätta verkliga

värdet af den tjenstbarhet, honom lenmas, blifvit i de inkomna

utlåtandena till riktigheten allmänneligen erkända, ehuru i afseende på

den sednare af dessa satser modifikationer ansetts från synpunkten

af samfärdselns underlättande böra ega rum, hvaraf behof vet äfven

blifvit af Riksdagen i dess skrifvelse förutsedt.»

Hans Maj:t Konungen behagade i Nåder gilla och

bifalla hvad föredragande Departements-Chefen sålunda

yttrat och hemställt och hvari Statsrådets öfrige ledamöter

instämde, samt befalla, att utdrag af detta Protokoll skulle

till Finans-Departementet öfverlemnas till ledning vid uppsättande

af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till Riksdagen

angående Statsverkets tillstånd och behof.

In fidem

A. L. van der Hagen.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 b till Kong1. Ma):ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

1

Utdrag af Protokollet ''öfver Civilärenden, hållet inför Hans

Magt Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den

16 Jun i 1875.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Lösen,

Friherre von Otter och

Forssell.

Chefen för Civil-Departementet Statsrådet Thyselius föredrog- i

underdånighet: — — — — -— — — — — — — — — — ■

40:o.

Vidare föredrog Departements-Chefen:

Riksdagens detta protokoll bilagda underdåniga skrifvelse den 21 sistlidne

Maj, angående regleringen af utgifterna under Riksstadens Sjette

Departements-Chefen anförde:

»Då Riksdagen, hvilken i sin underdåniga skrifvelse den 17 Maj

nästlidna år anhöll, att Eders Kongl. Maj:t täcktes åter taga frågan

Bill. till Biksd. Prof. 1876. 1 Sami. 1 Afd. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bil. N:o 5 b till Kongl. Majtta Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

om Kommers-Kollegiets indragning eller förändrade organisationunder

ompröfning och till den Riksdag, som i förra månaden blef afslutad,

framlägga de förslag i ämnet, hvartill omständigheterna kunde föranleda.

, nu gifvit tillkänna, att han icke ansett sig kunna bifalla det nådiga

förslaget om indragning af nämnda Kollegium och inrättandet af

ett nytt embetsverk, hvithet skulle öfvertaga de Kollegiet åliggande

göromål, med undantag af sådana, Indika enligt redan verkstäld och

än vidare skeende utredning kunde öfverflyttas å andra redan befintliga

embetsmyndigheter, men denna fråga utan tvifvel är för näringslifvet

åt den störa vigt och betydelse, att densamma icke torde böra betraktas

såsom genom detta Riksdagens beslut förfallen, ens för den närmaste

framtiden, lärer Eders Kongl. Magt ock åt densamma fortfarande

vilja egna Sin nådiga uppmärksamhet i ändamål att alltmera

närma den till eu tillfredsställande lösning.

Härvid torde till en början vara att taga i betraktande på hvilkendera

af de tvänne vägar, Indika Riksdagen i underdåniga skrifvelsen

den 17 Maj nästlidna år omförmält, nämligen antingen en indragning

eller ock eu förändrad organisation af Kollegiet, denna lösning numera

är att sökas. Väl torde Riksdagen vid uppställandet af det förra alternativet

hafva åsyftat, att alla de ärenden, som nu af Kommers-Kollegiet

handläggas, skulle af andra redan bestående embetsmyndigheter

öfyertagas; men genom den utredning, som af särskilde komiterade

blifvit åstadkommen, lärer det få anses till fullo ådagalagdt, att så icke

kan ske, utan att, om Kollegiet indrages, oundvikligt är att, på sätt

den Kongl. Propositionen af ser, ett nytt embetsverk, fastän med vida

mindre omfattning, varder i stället upprättadt. Innan likväl beslut

fattas huruvida detta sätt för frågans lösande må vidhållas, lärer mig

åligga, att redogöra för de skäl, Indika föranledt Riksdagen att vägra

sitt bifall till det af Eders Kongl. Maj:t aflåtna nådiga förslaget, af

hvilken redogörelse skall framgå, huruvida de emot förslaget framstälda

anmärkningar egentligen äro riktade mot vissa deri intagna detaljbestämmelser,

eller om de icke fastmer äro af beskaffenhet att träffa

ett hvart förslag, hvithet, gående ut på indragning af detta Embetsverk,

nu skulle kunna ånyo utarbetas och göras till föremål för Riksdagens

handläggning.

De af Riksdagen framstälda anmärkningar äro, att flera än de i

den Kongl. Propositionen angifna ärenden torde efter en närmare undersökning

finnas böra öfvertagas af andra redan befintliga embetsmyndigheter,

att anledning icke syntes saknas att betrakta det ifrågasatta

nya embetsverket, livilket skulle benämnas Styrelse]! för handel

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bil. N:o 5 b till Kong!.. Maj:ts NådJProp. N:o 1, om Statsverket 1876.

och näringar, såsom eu öfvergångsinstitution och att genom Kollegiets

indragning och dess ersättande på föreslaget sätt med den omförmälta

Styrelsen jemte deraf föranledt uppförande å allmänna indragningsstaten

af de embete- och tjensteman i Kollegiet, hvilka dertill voro

berättigade, Statsverket skulle få vidkännas en betydande tillökning

i utgifter.

Af dessa tre anmärkningar tyder visserligen den första derpå, att

Riksdagen, efter erhållande af eu utredning, mera fullständig. än det

varit möjligt åstadkomma inom den knappt afmätta tidpunkt, vid hvilken

1874 års Riksdag önskat få emotse Eders Kong! Maj:ts Nådiga förslag

i ämnet, icke skulle finnas obenägen taga i förnyadt öfvervägande ett

förslag om indragning af Kommers-Kollegiet och inrättande i stället af

ett styrelseverk för handel och näringar, men då dels med det i Riksdagens

skrifvelse förekommande yttrande, att ett sa beskaffadt nytt embetsverk

syntes vara att betrakta såsom eu öfvergångsinstitution, sammanställes,

att Riksdagen, som vid flera tillfällen uttryckt sin åsigt om

lämpligheten deraf att ett nytt Stats-Departement blefve inrättadt, hufvudsakligen

med hänseende till det störa antalet och den mångartade

beskaffenheten af de ärenden, hvilka nu äro förlagda under Civil-Departementet,

äfven ifrågasatt, att, derest indragning af Kommers-Kollegiet

blefve beslutad, "de mål, som af detta Kollegium handläggas,

skulle till större eller mindre del komma att mera omedelbart hån skjutas

till vederbörande Stats-Departement, dels ock det icke kan bestridas

att, på sätt Riksdagen anfört, Kollegiets indragning sannolikt skulle

leda dertill, att ett större antal embete- och tjensteman måste på Indragningsstaten

med sina löner uppföras, och att såmedelst och ehuru

statens utgifter för det nya embetsverk^ visserligen skulle blifva lägre

än de, som för Kollegiet, när dertill läggas de medel, som från dels

manufaktur- och dels handels- och sjöfarts-fonden utgå, nu tagas i anspråk,

dessa utgifter dock till en början skulle komma att i ej ringa

mån förökas, finner jag, i betraktande deraf, att dylika anmärkningar

ej kunna undvikas, huru än ett förslag till indragning, af KommersKollegiet

varder upstäldt, mig icke böra i underdånighet tillstyrka Eders

Kong!. Magt att om utarbetande af ett dylikt förslag nu meddela befallning,

och detta destomindre, som Riksdagen i den senast »flatna

skrifvelsen förklarat sig icke finna den ifrågasatta Styrelsen vara af beskaffenhet,

att i någon betydande mån ega företräde framför Kommers-Kollegiet.

I händelse Eders Kongl. Maj:t täckes godkänna denna åsigt, jag

haft nåden uttala, skulle uppgiften blifva att med bibehållande tills
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bil. N:o o b. till Kongl. MajUs Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876.

vidare af Kommers-Kollegiet tillse, om och i livad män förändringar

i dess åligganden hvari beträffar rikets handel och sjöfart och ofri ganäringar,

likasom i tjenstemannapersonaleus sammansättning under den

närmaste framtiden ma, såsom åt tidsförhållandena och särskilda omständigheter

påkallade, böra eller lämpligen kunna vidtagas, hvarvid

lör förändringarna den utgångspunkt torde böra antagas, att desamma

komma att förbereda och befordra Kollegiets ombildning i den riktning,

Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition den 2 Mars detta år angifver

och så att Kollegiet framdeles, när tid blifver, må utan svåra brytningar

och betydande kostnader kunna antingen förvandlas till en särskild

Styrelse för handel och näringar, eller och ingå, såsom en integrerande

del i något af Stats-Departementen.

Hvad beträffar frågan om förändring i de åligganden, som tillhöra,

Kollegiet, hafva uti det yttrande af dåvarande Departements-Chefen,

hvithet åtföljt, omförmälta nådiga Proposition, bliI vit uppräknade åtskilliga

ärenden, livilkas handläggning skulle kunna öfvertagas af andra

embetsmyndighet^. Ehuru äfven jag håller före, att sådant skulle

kunna låta sig göra, likväl och då förslaget derom icke allenast blifvit

upprättad!,, under förutsättning att, Kollegiet skulle blifva indraget, utan

och till ej . oväsentlig del torde haft till syftemål, att åstadkomma eu

minskning i personalen uti och i kostnaderna för det ifrågasätta, nya

embetsverket,. men frågan om Kollegiets indragning åtminstone tills

vidare förfallit, och. deri der anstälda personal är fullt tillräcklig för

besörjande! af de dit hörande mål och ärenden, så att åtminstone för

det närvarande någon besparing i kostnader icke genom afskiljande!

al vissa mål skulle komma att uppstå, anser jag mig icke ega fullt

skäl att redan nu tillstyrka någon föreskrift i sådant hänseende. Då

likväl en eller annan afdelning af de ärenden, som tillhöra Kollegiet,

kan antingen finnas ega det nära sammanhang med ärenden, som af

andra, embetsmyndigheter behandlas, att större reda och enkelhet genom

deras sammanförande skulle vinnas eller ock med större fördel

för sj elfva ärendena kunna af annat embetsverk handläggas, livilket

tilläfventyrs är förhållandet med frågor, som angå navigationsskolorna

och sjömanshusen, .torde för sådant fall Eders Kongl. Maj:t i nåder

tillåta, att, fastän i Kollegiet kunde saknas hvarken krafter eller tillfälle

att dermed fortfarande taga befattning, frågan om öfverflyttning

deraf till annat embetsverk må efter föregången utredning få till Eders

Kongl.. Maj:ts nådiga hopropande framläggas. Såsom jag redan i underdånighet

anfört, är den inom Kollegiet anstälda personal fullt svarande

mot behofvet, och det vill äfven synas, som skulle deri, åtmin
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bil. N:o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

stolle i eu eller annan afdelning- vara större och på ett mera kostsamt

sätt afiönad, än som skäligen påkallas med hänseende till omfånget af

de göromål, som dessa afdelningar hafva att taga om hand. I sådant

hänseende synes anmärkningsvärdt att hos Kollegiet finnas anstälde en

Advokatfiskal och eu honom biträdande Kanslist, hvilka uppbära en

aflöning, den förre af 3,841 kronor och den sednare af 1,560 kronor,

dyrtidstilläggen inberäknade, under det de åtal, Advokatfiskal under

de 9 åren 1864—1872 väckt, i medeltal utgjort ungefärligen 15 och

den föreslagna nya Styrelsen för handel och näringar för handläggningen

af dylika mål, enligt den Kongl. Propositionen, skulle hafva nog

med antagande af ett juridiskt biträde, försedt med arfvode af 1000

kronor. Vidare förekommer att i Manufakturdiskontkontoret, för hvithet,

sedan diskontlånerörelsen med utgången af innevarande månad upphör, ej

andra göromål återstå, än de som föranledas af befattningen med förlagslånen,

omkring 40 till antalet, linnes anstäld en personal af fyra

tjensteman, med aflöning, dyrtid stilläggen äfven inberäknade, af tillsammans

12,240 kronor. Dä Advokatfiskals-befattningen för det närvarande

är ledig och densamma bestrides på förordnande, torde det

kunna ifrågasättas, huruvida icke skäl vore att, i afseende på utförande

af de nämnda befattning åliggande göromål, vara betänkt på en reglering

i det syfte, den nådiga Propositionen angifver; hvarjemte, vid det

förhållande att samtlige tjenstemännen i Manufakturdiskontkontoret äro

med fullmakt försedde och någon inskränkning i kostnaderna för detta

kontor således ej kan för det närvarande ske, det tilläfventyrs kan vara

att tillse om ej till detta kontor kunde ifrån Kammarkontoret öfverflyttas

de egentliga räkenskapsgöromålen, antingen helt och hållet, eller

till någon större del, och Kammarkontoret derigenom beredas tillfälle

att, hvad önskligt och behöfiigt torde vara, mera uteslutande egna sin

tid åt granskningen och sammanställandet af de statistiska uppgifter,

som skola ingå i Kollegiets årliga berättelser. Det nu anförda torde

tillfyllest ådagalägga att i Kollegiets organisation, jemväl hvad beträffar

embeten och tjenstår, förändringar kunna vara påkallade, oberoende af

embetsverkets reorganisation i öfrig!. För underlättandet deraf synes

vara af nöden att Kollegiet, som enligt Kongl. brefvet den 5 juli 1867

ej må tillsätta ledigblifvande tjena ter annorlunda än på förordnande och

tills vidare, erhåller nådig föreskrift, att, när dylik ledighet inträffar,

innehålla med alla åtgärder för tillsättningen intill dess underdånig

anmälan blifvit gjord, huruvida indragning af tj ensten kan ega rum,

antingen utan eller i sammanhang med öfverflyttning till annat embets
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bil. N:o 5 b. till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

verk af ärenden, som lämpligen kunna Kollegiet frånskiljas, och Eders

Kongl. Maj:t i ämnet meddelat beslut.

T öfrigt och då eu del af do ärenden, som tillhöra Kollegiet, torde

vara af beskaffenhet, att vid handläggningen påkalla en skyndsamhet,

för hvilken iakttagandet af de Kollegiala formerna kan vara till hinder,

torde böra tillses, huruvida icke i den för Kollegiet utfärdade instruktion

ändringar kunna vara behöfliga; hvarjemte det synes ändamålsenligt

att den myndighet, som bär till uppgift att tillgodose näringarnas

intressen — denna myndighet må. nu vara Kommers-Kollegiet eller

någon annan — sättes i vexelverkan med utöfvarne af dessa näringar.

Det mål, hvartill det förestående reorganisationsarbetet efter min

öfvertygelse skall syfta, är redan angifvet och de åtgärder och bestämmelser,

som under den närmaste framtiden äro att vidtaga och meddela

blifva icke väsentligen olika, ehvad den institution, som kan komma

att öfvertaga den betydligaste delen af de göromål, som nu tillhöra

Kollegiet, blifver ett särskild!. Styrelseverk eller ingår såsom eu del i

något bland Stats-Departementen. Då detta reorganisationsarbete endast

kan och bör successivt utföras och icke gerna någon utom embetsverket

kan med tillbörlig lätthet och säkerhet iakttaga när och i hvad

mån tillfälle yppas att närma sig det föresätta målet, lärer det få anses

såsom gafvel, att medverkan från Kollegiets sida dervid är af yttersta

vigt. Emedlertid lärer don fordran icke vara fullt berättigad, att Kollegie-ledamötema

skola deruti taga eu mera verksam del.

De äro, hvar för sig, egentligen sysselsatte med handläggningen

af de maktpåliggande och mångartade ärenden, Indika tillhöra deras

departement, och äfven om tid för dem funnes öfrig att med särskild

uppmärksamhet följa frågan om embete verkets reorganisation, torde de

måhända, vane som de från lång tid äro vid den nuvarande organisationen,

mera inse dess fördelar än uppfatta dess brister. Den för

Kollegiet utfärdade Instruktion stadgar ock att i detta embetsverk lika

väl som i öfriga Kollegier skall finnas ett Presidentsembete, hvars innehafvare

har till särskild! åliggande att med oafbruten uppmärksamhet

följa ärendena och för deras ändamålsenliga gång vara Kongl. Magt

ansvarig. Fri från egen föredragning och oförhindrad att deltaga uti

handläggningen af alla de olika slag af ärenden, som i Kollegiet förekomma,

kan han äfven lättare än hvarje annan sätta sig in i ömhet,sverkets

alla förhållanden, bilda sig en öfversigt af det hela och verka

för införandet af nödiga förbättringar i alla riktningar.

Vid betraktande af allt detta kan jag ej annat finna än att för

framgången af den reorganisation, hvarför, i öfverensstämmelse med

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bil. N:o 5 b. till Konql. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

Riksdagens uttalade åsigt, Kollegiet bör blifva föremål, det är nödvändigt

att det icke längre lemnas utan eu Chef, och när jag således just

af samma skäl, hvithet Riksdagen angifvit såsom enda grunden för sin

förlidna året uttalade åsigt, att Presidentsembetet borde hållas obesatt,

nämligen »för att bringa till en lycklig lösning frågan om embetsverkets

förändrade organisation» — nu tillstyrker återbesättandet af detta

embete, torde dessa stridiga åsigter kunna åtminstone i viss mån förlikas,

derigenom att embetet icke återbesättes på annat sätt, än i afseende

på andra embeten och tjenster i Kollegiet redan är stadgadt, eller på

förordnande och tills vidare, så länge beliofvet krafvel-; och under förutsättning

att Eders Kong!. Magt med bifall härtill skulle finna för godt

i nåder besluta att detta embete icke skall medelst fullmakt tillsättas,

har jag att i underdånighet anmäla att, ehuru Riksdagen icke detta år

ånyo å Kollegiets stat uppfört det belopp, som erfordras för full aflöning

åt innehafvare!! af det Presidentsembete, som eu gång med representationens

samtycke blef i Konnners-Kollegiet inrättadt, Eders

Kong!. Magt ändock icke är i saknad af medel att fylla den uppstående

bristen.

Till följd af hvad nu blifvit anfördt, får jag i underdånighet hemställa,

att, i ändamål att förbereda och befordra en reorganisation af

Kommers-Kollegiet, Eders Kongl. Maj:t täcktes dels förordna, att, när

tjenst inom Kollegiet varder ledig, med alla åtgärder för densammas

återbesättande skall innehållas, intill dess underdånig anmälan blifvit

gjord, huruvida indragning deraf kan ega rum, antingen utan eller ock

i sammanhang med öfverflyttande till annan embetsmyndighet af ärenden

utaf beskaffenhet att lämpligen kunna Kollegiet frånskiljas, samt

Eders Kongl. Magt sitt beslut i ämnet meddelat; dels besluta, det Presidentsembetet

i Kollegiet nu skall återbesättas, men endast på förordnande

och tillsvidare och den tillförordnade Presidenten komma i åtnjutande

af årlig aflöning till lika belopp, som är Presidenter i öfriga

Kollegier anvisad eller 9,000 kronor samt för innevarande år derutöfver

1000 kronor såsom dyrtidstillägg, att utgå på följande sätt, nämligen

1500 kronor af Manufaktur-förlagslånefonden, 1500 kronor af ordinarie

anslaget till Kollegiet samt återstoden tillsvidare af Sjette liufvudtitelns

anslag till extra utgifter; samt dels anbefalla det den tilförordnade

Presidenten, hvilken enligt den för Kollegiet utfärdade instruktion

är Kongl. Magt ansvarig för ärendenas jemna och ändamålsenliga gång,

skall efter föregången öfverläggning i Kollegiet inkomma med underdånigt

yttrande och utredning

a) huruvida en eller annan afdelning af de ärenden, som nu till
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bil. N:o ~)''b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876.

höra Kollegiets.fupptagande, må ega det nära sammanhang’ med ärenden,

som af annan embetsmyndighet behandlas, att genom deras sammanförande

större reda och enkelhet kan vinnas, samt för sådant ändamål

en öfverflyttning deraf ifrån Kollegiet ega ruin;

b) huruvida inom Kollegiet finnas befattningar, hvilka äro af beskaffenhet

att nu kunna underkastas indragning, och om dertill hörande

göromål må kunna på ett för det allmänna mindre kostsamt sätt varda

bestridda;

c) huruvida ej emellan Kollegiets två kontor göromålen må kunna

så fördelas, att de för dem blifva någorlunda lika;

d) huruvida genom förändring i den för Kollegiet utfärdade instruktion

större skyndsamhet vid behandlingen af en del ärenden lämpligen

kan åstadkommas; samt

e) om och på hvad sätt Kollegiet må kunna bringas i närmare

vexelverkan med utöfvarne af de näringar, åt hvilka Kollegiet har att

egna sin uppmärksamhet.))

Uti allt hvad föredragande Departements-Chefen sålunda yttrat och

hemstält instämde Statsrådets öfrige ledamöter; och behagade Hans

Maj:t Konungen dertill lemna bifall.

Ex protocollo

Carl G. Edman.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 c. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

9

Utdrag eif Protokollet öfver Civilärenden, hållet inför Hans

Mufti Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den

26 November 1875.

Närvar ande:

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Weidenhiebn,

Lavin,

Friherre von Offer och

Forssell.

Departements-Chefen, Statsrådet Thyselius föredrog i underdånighet

l:o.

Kongl. Maj ds Befallningshafvandes i Upsala län memorial af den

30 sistlidne September, inne hittande underdånig hemställan att, sedan

Länsmannen i Walcsala härad Johan Jochmann uti eu till Kongl. Maj ds

Befallningshafvande ingifven, af läkare- och prestbetyg samt tjensteförteckning

och andra handlingar åtföljd skrift anliallit, att sökanden,

som i slutet åt förutgående Mars manad träffats af ett slaganfall och

i följd deraf för återstående lifstiden vore oförmögen att sköta sin

innehafvande länsmanstjenst, måtte undfå afsked från samma tjenst

med åtnjutande af fulla länsmanslönen såsom pension på allmänna in
Bih.

till Riksd. Prat. 1876. 1 Sand. 1 Afä. ~

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bil, N:o 5 c till Kong!. Ma jäs Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

dragningsstaten, Kongl. Maj:t täcktes, vid det förhållande att sökanden,

som under sin tjenstetid ådagalagt nit och skicklighet, icke uppnått

det antal lefnads- och tjenstenit som erfordras för att berättiga honom

till erhållande af den sökta pensionen, hos Riksdagen göra nådig framställning

om densammas beviljande.

Enligt hvad omförmälda, vid det underdåniga memorialet fogade

handlingar utvisade, hade sökanden, som vore född den 19 September

1812, efter fyra års tjenstgöring såsom biträde å kronofogde- och häradsskrifvarekontor

blifvit den 26 September 1834 första gången förordnad

att bestrida eu Länsmansbefattning samt den 6 September 1836

konstituerats till sin nu innehafvande tjenst; och hade Statskontoret,

efter erhållen nådig remiss, i underdånigt utlåtande den 12 i denna

månad, med erinran att sökanden, ehuru han endast vore något öfver

63 år gammal, redan tjena! staten i mer än 41 år och således längre

tid än som genom nådiga brefvet den 12 November 1823 föreskrifvits

för rätt till pension å allmänna indragnings staten, hemstält, att, i betraktande

häraf samt då det företedda läkarebetyget innehölle, att sökanden

till följd af blodslag i hjernan vore förlamad i venstra sidan

och derigenom oförmögen att sköta sin tjenst för sin återstående lifstid,

Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition derom,

att sökanden måtte förklaras berättigad att, efter erhållet afsked från

länsmanstjensten, ä allmänna indragningsstaten undfå pension till belopp,

motsvarande den å stat uppförda länsmansaflöningen, 700 kronor

årligen.

På grund af hvad i ärendet förekommit tillstyrkte Statsrådet, det

Kongl. Maj:t täcktes i Nådig proposition föreslå Riksdagen att medgifva,

det Länsmannen Jochmann finge, efter erhållet afsked från Länsmanstj

ensten, öfverflyttas till allmänna indragningsstaten, för att derifrån

under sin återstående lifstid från och med månaden näst efter den,

hvarunder afskedet honom beviljades, åtnjuta en årlig pension till belopp

af Sjuhundra kronor, motsvarande hans nu innehafvande länsmanslön,

dock att denna pension, på sätt i allmänhet om pensioner åt landstatstjenstemän

vore stadgadt, kunde blifva föremål för ny reglering,

derest sådan af Riksdagen pröfvades lämplig.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 c till Kongl. Majits Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876. 11

2:o.

Eu af kommissionslandtmätaren i Södermanlands län RnutTheodor

Hierta gjord, af Landtmäteristyrelsen med underdånigt memorial af den

9 sistlidne Augusti öfverlemnad och till Nådigt bifall förordad, underdånig

ansökning att, då sökanden under sin tjenstetid såsom Landtmätare

ådragit sig en nästan fullständig döfhet, hvilken, enligt bifogadt

läkarebetyg, numera vore obotlig, och sökanden i följd häraf blifvit urståndsatt

att såsom kommissionslandtmätare förtjena, sitt lifsuppehälle

samt det svåra missöde, som sålunda träffat honom, vore helt och hållet

oförvålladt och han tillika saknade egna tillgångar för sin bergning,

Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen föreslå sökanden till erhållande af

pension vid afskedstagande! med ett belopp af 900 kronor årligen;

varande ansökningen åtföljd af tjensteförtecknmg samt prest- och läkarebetyg,

hvarjemte Landtmäteristyrelsen vitsordat, att sökanden såsom

Landtmätare sig alltid väl förhållit och fullständigt redovisat för alla

de landtmäterigöromål, som blifvit åt honom anförtrodda.

Af handlingarne inliemtades i öfrigt, att sökanden, som vore född

den 21 Juli 1825, antagits till Underofficer vid Södermanlands regemente

den 14 September 1846 och till Lancltmäteriauskultant 1849, befordrats

vid nämnda regemente till Underlöjtnant år 1847 och till Löjtnant

1854 samt erhållit afsked från regementet år 1859 och sedermera

jemväl ur arméen, dervid honom tillagts kapitens namn, heder och värdighet,

och att sökanden år 1862 utnämnts till sin nu innehafvande

kommissionslandtmätarebefattning.

Till följd af Nådig remiss hade Statskontoret under den 17 i denna

månad häröfver afgifvit underdånigt utlåtande och dervid anfört, att såsom

vilkor för pensionsrätt å allmänna indragningsstaten för Civile embetsed!

tjenstomäu i allmänhet vore genom Nådiga Brefvet den 12 November

1823 stadgadt, att den pensionssökande skulle hafva uppnått

65 års ålder, tillbragt vid pass 40 år i statens tjenst och styrkt sig

vara till helsan försvagad; att, jemlikt Nådiga Brefvet den 16 Mars

1856, pensionsbeloppet för kommissionslandtmätare vore bestämdt till

900 kronor; att, då den tid, sökanden tillbragt i statens tjenst, uppginge

till endast något öfver 29 år, de för pensionsrätt å indragningsstat

föreskrift^ vilkor altså icke på långt när blifvit åt sökanden uppfylda;

att Riksdagen vid flere föregående tillfällen, uppå Kongl. Majrts

framstälda Nådiga förslag, medgifvit uppförande på indragningsstaten

af pension för kommissionslandtmätare, Indika ännu ej uppnått den för

deras pensionering stadgade lefnads- och tjensteålder, på sätt exem
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bil. N:o 5 c till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

Pelvis Riksdagens underdåniga skrifvelser af den 8 Maj 1867 och den

13 Maj 1868 närmare utvisade; att billigheten syntes fordra, att, då

dylika tjensteman, hvilka, ehuru de egnade sig åt det allmännas tjenst,

dock ej njöte fast lön, blefve genom obotlig sjukdom urståndsätta att

sig försörja, de icke från Statens sida lemnades utan allt understöd;

samt att, enär utaf Landtmäteristyrelsen vore vitsordadt, att sökanden,

som, enligt tillkännagifvande i Post- och Inrikes tidningar, den 1 December

1874 blifvit i konkurstillstånd försatt, saknade egna tillgångar

till. sitt uppehälle, och ett det underdåniga utlåtandet bifogadt intyg

utvisade, att sökanden icke från arméens pensionskassa åtnjöte eller

kunde komma i åtnjutande af pension, Statskontoret med afseende jemväl

a det insända läkarebetygets innehåll, funne sig böra i underdånighet

tillstyrka, det Kongl. Maj:t täcktes till näst sammanträdande

Riksdag göra nådig framställning om berättigande för sökanden att,

etter erhållet afsked, få uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande

af årlig pension, hvars belopp Statskontoret likväl, med afseende

a sökandens lägre lefnads- och tjensteålder, ansåge skäligen

kunna till 600 kronor bestämmas.

Statsrådet tillstyrkte, att Kongl. Magt, med afseende å härvid förekommande

särskilda omständigheter och då det företedda läkarebetyget

adagalade, att Hierta, till följd af allmän sjuklighet och obotlig döfhet,

vore oförmögen till vidare tjenstgöring såsom Landtmätare, täcktes, i

öfverensstämmelse med hvad Statskontoret hemstält, i Nåder föreslå

Riksdagen att Hierta finge, efter erhållet afsked, uppföras å allmänna

indragningsstaten, för att derifrån under sin återstående lifstid åtnjuta

en årlig pension af Sexhundra kronor, att utgå från och med månaden

näst efter den, hvarunder afskedet blefve honom beviljadt.

Hvad Statsrådet i dessa två mål hemstält behagade Hans

Maj:t Konungen i Nåder bifalla samt förordnade, att utdrag

af detta protokoll skulle meddelas Finans-Departementet till

iakttagande vid uppgörande af förslaget till reglering af

utgifterna under Riksstatens Nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

TV. J. Mko digh.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876. 13

Utdrag af Protokollet, hållet inför Hans Maj:t Konungen i

Statsrådet å Stockholms Slott den 3 December 1875.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie-Satsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Ålströmer,

Weidenhielm,

Lavin,

Friherre von Otter och

Forssell.

Chefen för Civil-Departementet, Statsrådet Thyselius föredrog i

underdånighet:

l:o.

En af Chefen för Statistiska Centralbyrån, Medicinalrådet och Kommendören

m. m. Doctor Fredrik Theodor Berg den 9 sistlidne September

ingifven underdånig ansökning, deruti Sökanden, jemte förmälan att han

den 5 i samma månad inträdt i sitt 70:de lefnadsår, i underdånighet anfört,

att, då det icke kunde dröja länge, innan Sökanden måste frånträda

den offentliga embetsmannabanan, det torde vara lofligt för honom att

egna omtanka åt frågan om öfverflyttning på allmänna indragningsstaten

af den aflöningsförmån, hvarmed Sökanden derefter kunde varda

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bil. N:o 5 d, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876.

hugnad; och hade Sökanden i sådant afseende, med bifogande af styrkt

tjensteförteckning, utvisande, bland annat, att Sökanden, som är född

den 5 September 1806, den 18 April 1831 inträdt i statens tjenst såsom

extra läkare vid Wermlands regimente, hvarefter han utnämnts

eller förordnats den 19 Maj samma år till Stipendiat i Fältläkarecorpsen,

den 12 Februari 1836 till Docent i Anatomi vid Lunds universitet,

den 21 September 1842 till öfverläkare vid allmänna Barnhuset i Stockholm,

den 20 April 1849 till Medicinalråd i Sundhets-Collegiiun, å hvilket

embete häri den 23 April 1858 erhållit nådig fullmagt, samt den 5

Maj sistnämnda år att tills vidare öfvertaga chefskapet för den nyinrättade

Statistiska Centralbyrån, hvilken befattning Sökanden ännu innehade,

— i underdånighet andragit, att ehuru den ordinarie tjenst såsom

Medicinalråd i Sundhets-Collegium, Sökanden innehade men oj utöfvade

och för hvilken han ej heller uppbure någon lön men väl erlagt stadgad

afgift till Oivil-Statens pensionsinrättning, visserligen erbjödo eu beräkningsgrund

för det belopp, som å indragnings strit efter afskedstagande

skulle kunna Sökanden tillerkännas, Sökanden likväl, med hänsyn till

beskaffenheten af den tjenst, han på förordnande eu längre tid bestridt

och ännu bestrede, anhölle att få fästa Kongl. Maj:t,s uppmärksamhet

derpå, att årliga lönen för denna tjenst, de första 6 åren utgått med

4,500 riksdaler eller kronor, att den från och med år 1864 höjts till

ännu utgående belopp af 5,000 kronor samt att från och mod år 1874

tillkommit dyrtidstillägg af 1,000 kronor; hvaremot Sökandens kostnader

för ett enkelt och tarfligt lefnadssätt med familj under tiden öfverstigit

lönebeloppet med minst en tredjedel af detsamma.

Uti häröfver infordrad!, den 20 nästlidne November afgifvet lind.

utlåtande hade Statskontoret, med erinran att Sökanden, som vore öfver

69 år gammal och varit i statens tjenst mer än 44 år, således, derest

hans helsotillstånd befunnes försvagadt, redan nu var berättigad att vid

afskedstagande undfå pension å allmänna indragningsstaten och att han,

äfven utan läkare!)otyg, hade rätt till en sådan förmån, om han först

efter fyllda 70 lefnadsår erhölle afsked ur statens tjenst, i underdånighet

yttrat, att beloppet af den. pension, som sålunda skulle sökanden

tillkomma, borde författningsenligt beräknas efter lönen vid den befattning,

liv arå han innehade nådig fullmagt eller Modicinalrådsembctet i

Sundhets-Collegium; att, då ordinarie lönen för äldre ledamot i nämnda

Collegium, hvilken grad Sökanden innehade, utgjorde 5,000 kronor,

pensionen skulle utgå med 80 procent af detta belopp eller 4,000 kronor

årligen; att de omständigheter, Sökanden i afseende på bestämmandet

af pensionsbeloppet åberopat, icke enligt Statskontorets åsigt vore

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 d. till Koncjl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1876. 15

af beskaffenhet, att böra i och för sig påkalla förhöjning i det pensionsbelopp,

som författningsenligt skulle Sökanden tillkomma ; men att deremot

den förtjenstfulla verksamhet, Sökanden under en lång följd af

år till den Svenska statistikens fromma utvecklat, syntes göra honom

väl förtjent att vid afskedstagande få behålla åtminstone den på fast

stat uppförda lön, som han under det sista decenniet uppburit; med anledning

hvaraf Statskontoret i underdånighet tillstyrkt aflåtande till Riksdagen

af nådig proposition derom, att Sökanden måtte berättigas att efter

erhållet afsked från såväl Chefskapet vid Statistiska Centralbyrån som

Medicinalrådsembetet i Sundhets-C ollegium undfå pension a allmänna

indragningsstaten till det belopp, Kongl. Maj:t kunde pröfva skäligt i

sådant hänseende föreslå.

På grund af hvad sålunda förekommit och med afseende ä det

outtröttliga nit samt den utmärkta skicklighet, som Medicinalrådet Berg

ådagalagt såsom Chef för Statistiska Centralbyrån, hvithet embetsverk

under hans ledning utvecklat en så förtjenstfull altmera omfattande

verksamhet, att densamma ådragit sig uppmärksamhet jemväl i främmande

länder, tillstyrkte Statsrådet, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen att medgifva, det Medicinalrådet Berg, hvilken uppnatt eu

ålder af 69 år och vore berättigad att efter uppnådd pensionsålder vid

afskedstagande såsom pension å allmänna indragningsstaten åtnjuta

åttatio procent af den hans Medicinalrådsembete åtföljande lön, eller

4,000 kronor, må, från och med månaden näst efter den, då han med

pension å allmänna indragningsstaten erhållit entledigande från såväl

befattningen såsom chef för nämnda Centralbyrå som Medicinalrådsembetet

i Sundhets-Collegium, under sin återstående lifstid få från allmänna

indragningsstaten uppbära en årlig fyllnadspension af 1,000

kronor, så att hans hela pension må komma att uppgå till 5,000 kronor.

2:o.

Konungens Befallningshafvandes i Upsala län Memorial den 8 sistlidne

November, hvaruti, med förmälan att kronofogden i Lagund a,

Hagunda och Ulleråkers härads fögderi af nämnda län (Jarl Wilhelm

Berglund i December 1868 träffats af ett slaganfall och sedermera,

oaktadt använda brunns- och badkurer, lidit af en hjernsjukdom, som

angripit talförmågan, samt att, enligt hvad bifogadt läkarebetyg utvisade,

någon förbättring härutinnan icke vore att emotse, Kong!. Maj:ts

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Ma,j:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

Befallningshafvande, jemte bifogande af åberopade läkarebetyget, äfvensom

för Berglund utfärdadt prestbetyg, lians tjensteförteckning och ett

al Härad »skrifva ren i togderiet och länsmannen i orten meddeladt. intyg,

i underdånighet hemställ, det Kong!. Maj:t täcktes till näst sammanträdande

Riksdag aflåta nådig proposition alt Berglund, hvilken under sin

tjon sten t öfning'' ådagalagt utmärkt skicklighet och ordentlighet, finge

förflyttas på indragnings stat med åtnjutande af den Kronofogdar tillförsäkrade

pension eller något mindre belopp, dock icke alt för mycket

understigande hans nu egande behållna inkomst af tjenstfri.

Af kandlingarne inhemtades att Berglund, som vore född don 20

Augusti 1821 och således nu emellan 54 och 55 år gammal, inträdt i

statens tjenst den 17 Juni 1843; att han, efter att hafva dels t jons tgjort

inom flora, embetsverk i hufvudstaden och hos Länsstyrelsen i

Upsala län, dels äfven innehaft domareförordnanden, blifvit år 1852

utnämnd till länsbokhållare i nämnda län, samt att han år 1859 konstituerats

till sin innehafvande kronofogde!jenst; utgörande alltså den

tid, Berglund tillbragt i statens tjenst, omkring 32 \ år.

Statskontoret, hvars utlåtande i anledning af den gjorda framställningen

infordrats, hade i skrifvelse den 20 i förstberörda månad anmärkt,

att Berglund icke i afseende å lefnad»- eller tjenstenit uppfyll,

de i Kongl. Brofvet den 12 November 1823 föreskrifna vilkor för civile

embets- och tjenstemäns rättighet att vid afskedstagande å allmänna

indragningsstaten erhålla pension, hvilken, jemlikt Kongl. Brefvet den

11 December 1863, blifvit för kronofogdar bestämd att utgå med ett

löneinkomsterna, med undantag af liyresersättningen, motsvarande belopp.

Enär likväl vid flera föregående tillfälle]! landtstatstjenstemän,

enligt Kongl. Maj ds och Riksdagens beslut, äfven före uppnåendet af

den i författningarna föreskrifna lefnad»- och tjensteålder hugnats med

pension, då de varit af obotlig sjukdom urståndsätta^ att tjenstgöra, och

uti förevarande ärende i sådant afseende förekomma, att kronofogden

Berglund, enligt hvad det företedda läkarebetyget gåfve vid handen,

liera år lidit och fortfarande ledo af en hjernsjukdom, hvilken lian efter

all sannolikhet ådragit sig genom öfveransträngning vid hjon stuf örrättningar,

och hvilken sjukdom vore obotlig och koinme att göra honom

för återstående lits tiden oduglig till kronofogdetjenstens skötande, samt,

enligt hvad Kong] . Maj ds Befallningshafvande upplyst, den pension från

Civilstatens pensionsinrättning, hvartill Berglund om ett år skulle vara

berättigad, vore alldeles otillräcklig för hans nödtorftiga uppehälle,

synnerligast som han i följd af sin sjukdom vore urståndsatt att förskaffa

sig någon extra inkomst och för lefnadskostnadernas bestridande

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876. 17

vore helt och hållet hänvisad till den pension, honom kunde beviljas,

funne Statskontoret, på grund häraf och då, derest utväg icke bereddes

Berglund att före pensionsålderns uppnående frånträda sin tjenstebefattning,

denna vigtiga tjenst följaktligen måste under många år, på

sätt redan länge egt rum, till stort men för det allmänna uppehållas

genom vikarie, sig böra i underdånighet hemställa att Kongl. Magt

täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition att Berglund, som vid

uppnådda 55 lefnadsår egde att, mot erläggande af retroaktivafgift, från

Civilstatens pensionsinrättning uppbära pension af 1,000 kronor, måtte,

efter det han med pension ur nämnda pensionskassa afgått från tjensten,

undfå fyllnadspension af statsmedel till belopp af 1,400 kronor,

då hela hans pensionsinkomst, 2,400 kronor, komme att något understiga

såväl hans nu under tjenstledigheten behållna inkomst, som det

pensionsbelopp af 2,500 kronor, hvilket han vid uppnådd pensionsålder

skulle vara berättigad att från allmänna indragningsstaten uppbära.

Med afseende å hvad i ärendet förekommit och af Statskontoret

blifvit anfördt, tillstyrkte Statsrådet att Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen medgifva att Kronofogden Berglund finge från och med

månaden näst efter den, hvari han med pension ur Civilstatens pensionsinrättning

från tjensten af ginge, under sin återstående lifstid åtnjuta

fyllnadspension från allmänna indragningsstaten till belopp af Ett

tusen fyra hundra kronor årligen.

3:o.

En af Länsmannen i Umeå södra distrikt af Westerbottens län

Wilhelm Lindahl till Kongl. Maj:t stäld, af Konungens Befallningshafvandes

i nämnda län med skrifvelse den 1 nästlidne November öfverlemnad,

af läkare- och prestbetyg samt tjenstförteckning åtföljd underdånig

ansökning, att som sökanden under nära tre års tid, i följd

af ögonsjukdom, måst tid efter annan begära tjenstledighet, och nämnda

sjukdom, oaktadt undergången operation, syntes fortfarande göra honom

oförmögen att på egen hand sköta sin befattning, samt hans ekonomiska

ställning vore sådan, att han icke kunde undvara de tj ensten åtföljande

löneförmåner, Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning

om rättighet får sökanden att vid afskedstagande få såsom

pension å allmänna indragningsstaten åtnjuta ett länsmanslönen motsvarande

belopp; och hade Kongl. Maj:ts Befallningshafvande denna

Bill. till Riksd. Prat. 1876. 1 Sami. 1 Afd. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj As ''Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876.

ansökning till nådigt bifall förordat, med vitsordande att Sökanden i

sin tjenstentöfning ådagalagt nit och skicklighet samt att han, som haft

flera barn att uppfostra och underhålla, befunne sig i ekonomiskt betryck.

Af de insända handlingarna inliemtades att Sökanden vore född

den 30 Maj 1821, att lian den 18 April 1842, efter att de fyra nästföregående

åren hafva tjenstgjort å expeditionskronofogdekontor och

en kort tid såsom volontär vid Westerbottens Fältjägarekorps, blifvit

antagen till e. o. landskontorist och sedan år 1848 varit ordinarie länsman;

att, enligt ordalydelsen i det företedda läkarebetyget, »Lindahl,

hvilken sedan flera år lidit af eu sig allt mer förvärrande ögonsjukdom,

nu så förlorat synförmågan, att lian icke mera förmådde som'' sig bör

sköta sin tjenst, samt att, sedan operation förgäfves blifvit försökt,

utsigt icke förefunnes till någon väsentlig förbättring i hans sorgliga

tillstånd;» och slutligen att, enligt hvad det företedda pre stbetyget utvisade,

Sökanden uti sitt äktenskap haft 12 barn, af hvilka 11 ännu lefde.

Uti häröfver den 20 nästlidne månad afgifvet utlåtande hade Statskontoret,

enär Sökanden, som uppnått en ålder af 54f år och i statens

tjenst tillbragt 331 år, således icke på långt när uppfylt de i afseende

på ålder och tjensteår stadgade vilkor för erhållande af pension från

allmänna indragnings staten, och då läkarebetygets innehåll hvarken

ådagalade att Sökanden vore af sjuklighet till vidare tjenstgöring alldeles

oförmögen eller uteslöte möjlighet af någon förbättring i synförmågan,

funnit sig icke ega tillräcklig anledning att understödja hans

anhållan om erhållande af pension till ett länsmanslönen motsvarande

belopp.

Enär, enligt hvad det företedda läkarebetyget gåfve vid handen,

Lindahl vore. förmögen att så som sig borde sköta sin länsmans befattning

och utsigt icke heller förefunnes till någon väsendtlig förbättring

i detta tillstånd, hvaraf således antagligen blefve en följd, att derest

pension icke blefve Lindahl beredd, hans innehafvande tjenst framgent

under många år måste skötas genom vikarie, samt, vid sådant förhållande,

Lindahls vidare bibehållande i statens tjenst icke vore för det

allmänna gagneligt, tillstyrkte Statsrådet att Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen att medgifva, det Lindahl, som, vid uppnådd ålder af

55 år egde att efter erhållet afsked, mot erläggande af retroaktivafgift,

från Civilstatens pensionsinrättning uppbära pension af 400 kronor,

finge från och med månaden näst efter den, uti hvilken han med pen
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bil. N:o 5 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

sj oji ur Civilstatens pensionsinrättning afginge från tjensten, under sin

återstående lifstid, å allmänna indragningsstaten åtnjuta fyllnadspension

till belopp af Trehundra kronor årligen, hvarigenom hans pensionsinkomst

komme att uppgå till det belopp, han vid uppnådd pensionsålder

skulle vara berättigad att från allmänna indragningsstaten uppbära eller

700 kronor årligen.

Hvad Statsrådet uti dessa tre mål hemstält behagade

Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla samt förordnade att

utdrag af detta protokoll skulle meddelas Finans-Departementet

till iakttagande vid uppgörande af förslaget till

reglering af utgifterna länder Riksstatens Nionde Hufvudtitel.

Ex protocollo

J. Meijer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 e. till Kongl. Mujds Nåd. Prof. N:o 1, uny

Statsverket 187b.

Utdrar/ af Protokollet öfver Civilärenden, kallet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet d Stockholms Slott den 31 December

1873.

Närvar ande:

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Loven,

Friherre von Otter och

Forssell.

Chefen för Civil-Departementet, Statsrådet Thyselius, föredrog i

underdånighet:

l:o.

En utaf Afvittrings-landtmätaren i Norrbottens län, Kommissionslandtmätaren

Carl Gustaf Tyko Hollström gjord, af Kongl. Maj.ts e

fallningshafvande i nämnda län insänd underdånig ansökning att, ehuru

Bill. till Bilcsd. Prof. 1876. 1 Sami. 1 Afd. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bil. N:o ö c. till Kanyl. Maj:ts Nåd. Knop. N:u 1, awj. Statsverket 1876.

sökanden, som vore född deri 24 September 1808, efter tre års tjenstgöring''

såsom elev vid landtmäteriet den 21 Juni 1830 antagits till

Landtmäteri-auskultant, den 30 Januari 1834 befordrats till vice Kommissionslandtmätare

samt den 26 November 1842 blifvit utnämnd till

Kommissionslandtmätare, först den 23 September 1867 konstituerats till

Afvittrings-landtmätare och således endast omkring åtta ar varit vid

A fvittra 11 gs ver ket i länet anställd, Kongl. Maj: t likväl täcktes i Nåder bereda

sökanden enahanda pension af 2,000 kronor, som i enlighet med Riksdagens

skrifvelse den 19 Maj innevarande är och Nådiga Brefvet den 2

påföljande Juli tillkomme landtmätare, hvilken vid Afvittringsverket

tjenstgjort minst tjugofem är och uppnått sextio års ålder, eller, derest

sagda belopp icke kunde erhållas, åtminstone 1,800 kronor, hvilken

summa skulle motsvara den för Kommissionslandtmätare bestämda pension

sammanlagd med den hittills Afvittrings-landtmätare medgifna; varande

vid ansökningen fogadt yttrande af Styresmannen vid Afvittringsverket

i länet, förste Landtmätaren J. E. Nyström, hvari anföres bland

annat, att sökanden med särdeles skicklighet, nit och rättskaffenhet

samt med den största noggrannhet utfört sina tj ei is te åligganden så väl

vid skiftes verke t som vid afvittringen samt i sitt offentliga och enskilda

lif ådagalagt eu hedrande vandel; att under detta och föregående år

väl kunnat beredas sökanden göromål lämpliga för hans höga ålder,

men att svårighet mötte att vidare sysselsätta honom på samma sätt,

sedan afvittringen blifvit förlagd till Lappmarkerna och. andra aflägsna

trakter; att det syntes vara mera fördelaktigt för Staten, att den ifrågasatta.

pensionsförhöjningen beviljades, än att sökanden tvingades qvarstå,

när häri, efter nära ett hälft sekels mödosam tjenstgöring, antagligen ej

kunde komma att förtjena fulla årsarfvoden eller sysselsätta, som sig

borde, erforderligt handtlangningsmanskap, och att Nyström följaktligen

an Båge sig böra på det högsta, icke blott för sökandens utan

äfven för Statens bästa, tillstyrka bifall till hans underdåniga framställning.

För egen del hade Kongl. Maj:ts Befallningshafvande yttrat, att

ehuru sökanden, som städse med synnerlig flit och sällspord noggrannhet

fullgjort sina åliggande]! såsom landtmätare i Norrbottens län och

derjemte fort eu i allo hedrande vandel, varit ordentlig och sparsam,

lian det oaktadt befunne sig i bekymmersam ekonomisk ställning, hvilket

antagligen vore beroende uteslutande deraf, att sökandens inkomster

under ungdomens och mannaålderns dagar varit alltför ringa för

honom likasom för öfrige landtmätare i berörda län; med afseende

hvarå och då sökanden nu käncle sig oförmögen att uthärda de mödor,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. No ö e. till Konyl. AJuj:ts Nåd. Prop. No 7, om •Statsverket 1876. 3

hvilka afvittrings-landtmätaren måste underkasta sig, samt den pension

af 900 kronor, hvartill sökanden vid afskedstagande! vore berättigad,

vore långt ifrån tillräcklig att bereda honom, som hade hustru

och fem små barn, en någorlunda sorgfri ålderdom, Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande funne sig höra ansökningen till nådigt afseend °

förorda.

Sedan Landtmäteri-styrelsen blifvit i ämnet hörd och, med vitsordande

att sökanden under sin mångåriga verksamhet vid allmänna

skiftesverket med utmärkt drift, skicklighet och ordningssinne handlagt

flera laga skiften och andra landtmäteriförrättningar samt såsom Afvittringslandtmätare

med synnerlig flit och sällspord noggrannhet fullgjort

sina åligganden, förordat bifall till den underdåniga ansökningen,

hade Statskontoret, i afgifvet utlåtande af den 21 innevarande månad,

med hänseende till sökandens höga ålder, samt hans långvariga och

synnerligen väl vitsordade verksamhet i landtmäteriets tjenst, ansett

sig böra i underdånighet tillstyrka, det täcktes Kongl. Maj:t den underdåniga

ansökningen på det sätt bifalla, att till Riksdagen aflätes Nådig

proposition om berättigande för sökanden att, vid afskedstagande! från

Afvittringslandtmätare- och Kommissionslandtmätarebefattningarne, undfå

för sin återstående lifstid eu årlig pension af Ett Tusen Åtta Hundra

kronor.

Med afseende å hvad ej mindre Afvittrings-Styresmannen och

Kongl. Maj ds Befallningshafvande i Norrbottens län än äfven Landtmäteri-styrelsen

och Statskontoret anfört, hemställde Stats-Rådet att

Kongl. Majd täcktes i anledning af i fråga varande ansökning föreslå

Riksdagen, att medgifva, det Afvittrings- och Kommissionslandtmätarcn

Carl Gustaf Tyko Hellström Ange från och med månaden näst efter

den, hvarunder han erhölle afsked från Afvittringslandtmätare- och

Kommissionslandtmätare-befattningarna, under sin återstående lifstid å

allmänna indragningsstaten åtnjuta pension till belopp af 1,800 kronor

årligen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I Bil. i''

J:o 3 e. till Kongl. Alaj:ts Nåd, Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

2:o.

Hvad Statsrådet — — hemställt behagade Hans Maj:t

Konungen i nåder bifalla samt förordnade, att utdrag af

detta Protokoll skulle meddelas Finans-Departementet till

iakttagande vid uppgörande af förslaget till reglering af

utgifterna under Riksstatens Nionde Hufvudtitel.

Ex protocollo:

TV. J. Modigh.

Stockholm, K. L. Beckman, 1876.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 /, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1811).

1

TJtdrar/ af Protokollet öfver Civilärenden, hållet inför Hans

Muff Konungen i Statsrådet ä Stockholms Slott den

7 Januari 187(i.

Närvarande:

/

Hans Excellens, Herr Justitie-statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Lovén,

F riherre von Offer och

Forssell.

Slutligen anmälde Departements-Chefen i underdånighet:

Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Östergötlands län memorial

af den 15 nästlidne månad, hvaruti, med tillkännagifvande att Länsmannen

i Hanekinds härad af nämnda län Anders Ekholm de sednare

aren varit af ålder och hufvudsakligen sjuklighet urståndsatt att på ett

nöjaktigt sätt fullgöra sina tjensteåligganden, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i underdånighet liemstält, att Ekholm måtte, i enlighet med

en af honom till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ingifven, det under
Bili.

till Riksd. Prof ISIG 1 Sami 1 Afd. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

''i Bil. N:o 5 a. till Konijl. Maj:ts Nåd. Prop. No I, om Stat,‘tvärhet ISIS.

dåniga memorialet bifogad ansökning, blifva på indragningsstat Överflyttad;

Och både Kong!. Maj:ts Befallningshafvande i öfrig! meddelat,

att den person, som hittills bestridt Elda »lins tjenst, svårligen kunde

ännu längre med ett sådant förordnande 1 örtlära, om lian ej komma i

åtnjutande af högre arfvode derför, än hvad Ekholm af sina inkomster

måste afstå.

Af de vid ansökningen fogade handlingar’ inhemtades, att Ekholm,

som vore född den 2G Juli 1810 och således öfver 65 år gammal, med

hustru och åtta barn, af indika en gosse vore mindre vetande, befunne

sig i torftiga omständigheter; att han, som den 30 September 1850

antagits till förste polisbetjent i Motala polisdistrikt, blifvit af Kong],

Maj:ts bemälde Befallningshafvande förordnad till polisfiskal i nämnda

distrikt den 20 December 1851, till länsman i Motala distrikt den 1

Maj 1858 och till länsman i Hanekinds härad den 10 Februari 1862;

samt att Ekholm, hvilken vore fullkomligt blind på ena ögat och lede

af allt mera tilltagande svaghet i synen på det andra ögat samt derjemte

vore vanför i högra armen till följd af skada, som han ådragit

sig vid fortskaffande, enligt Kong!. Maj:ts Befallningshafvandes ordres,

af eu ammunitionstransport, vore oförmögen att sin tjenst vidare förrätta.

Uti häröfver infordradt, den 31 nästlidno December afgifvet utlåtande

både Statskontoret, jemte anmärkning att Ekholm, oaktadt han

uppnått den i Kong], Blad Ve t den 12 November 1823 föreskrifna pensionsålder

af 65 år, icke på långt när tillbragt i statens tjenst den tid

af vid pass 40 år, som, tillika med intyg om försvagad helsa, vore

enligt samma nådiga B ref? för ponsionsrätt erforderlig, anfört att, enär

Ekholm, enligt hvad vederbörande läkare intygat, vore till vidare tjenstgöring

oförmögen samt hans löneinkomster, i gällande stat upptagne

till 859 kronor, utgörande ränta och beräknad afkastning af bostället

Anestad, hvilket för år 1874 taxerats till 27,800 kronor, torde ej obetydligt

öfverstiga det belopp af 700 kronor, hvartill länsmanslön i allmänhet

vippgalge, Statskontoret vid sådant förhållande och med afseende

a den meddellösa ställning, hvari Ekholm med stor familj sig befunne,

ansåge sig höra hemställa, att Kong], Maj:t ville till Riksdagen aflåta

nådig proposition om berättigande för Ekholm att efter erhållet afsked

undfå pension till lulla beloppet af vanlig länsmanslön eller 700 kronor

årligen.

•i

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bil. N:o 5 f. till Katigt. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om. Statsverket 1876.

Med afseende å livad^Statskontoret anfört tillstyrkte Statsrådetfdet

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att Ekholm finge å

allmänna ii idragnings staten uppföras för att derifrån under sin återstående

lifstid från och med månaden näst efter den, uti hvilken afsked

från länsmanstjensten honom beviljades, åtnjuta en årlig pension af

sjuhundra kronor; dock att denna pension kunde, på sätt i afseende å

landsstatspensioner i allmänhet vore förhållandet, blifva föremål för ny

reglering, derest sådan framdeles af Riksdagen pröfvades lämplig.

Hans Maj:t Konungen behagade i Nåder lemna Infall

härtill samt befallde, att utdrag af detta protokoll skulle

meddelas Finans-Departementet till iakttagande vid uppgörande

af förslaget till reglering af utgifterna under Riksstatens

Nionde Iiufvudtitel.

Ex protocollo

A. L. rån der Tingen.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1 om Statsverket 1876. 1

Utdrag af protokollet öfver Finansärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i Statsrådet ä Stockholms

Slott den 22 December 1875.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitiestatsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna, samt

Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Friherre von Otter, och

Forssell.

9:o.

Föredragande Departementschefen Statsrådet Forssell anförde slutligen

:

De medel, hvilka af senaste Riksdag blifvit beviljade ej mindre såsom

dyrtidstillägg till de å rikets stat uppförda löner och arfvoden, än äfven för

omorganiserande af och lönereglering för Eders Kongl. Maj:ts kansli, med

undantag af kabinettet för utrikes brefvexlingen, hafva blifvit beviljade endast

för år 1876 och fördenskull äfven uppförda endast å extra stat.

Af sådan anledning och då Eders Kongl. Maj:ts framställningar till

Riksdagen i berörda ärenden blifvit gjorda efter anmälan af Chefen för

Finansdepartementet får jag, då tiden för en ny statsreglering nu tillstundar,

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bil. N:o 6 a) till Kong1. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1816.

härmed i underdånighet ånyo underställa dessa frågor Eders Kong!. Maj:ts

Nådiga pröfning.

Hvad först angår dyrtidstillägget torde väl å ena sidan det vara ovedersägligt,

att de ökade lefnadskostnader och öfriga omständigheter, hvilka

först föranledt dyrtidstilläggets äskande, fortfararande oförändrade qvarstå.

Men a andra sidan äro äfven förhallandena så till vida förändrade, att eu

efter dessa ökade lefnadskostnader afpassad reglering af löneförhållandena

inom vissa _ embetsverk torde snart kunna genomföras. Jag vågar i sådant

afseende erinra om Eders Kongl. Maj:ts nyligen fattade beslut om framställning

till Riksdagen rörande reglering af löneförhållandena för rikets

hofrätter och krigshofrätten, och tillåter mig äfven att i underdånighet nämna,

hurusom det är min afsigt att inom kort fä för Eders Kongl Maj:t framlägga

förslag, till reglering af Statskontoret och Mynt- och Kontrollverken, hvilka

förslag om de vinna Eders Kongl. Maj:ts nådiga bifall, torde få till den

snart sammanträdande Riksdagen öfverlemnas. Dessutom har från Generalpoststyrelsen

inkommit ett förslag om förändrade lönebestämmelser, hvarigenom

dyrtidstillägget för postverket skulle upphöra; ett förslag hvilket i

livad det afser personalen vid de fullständiga postanstalterna och postinspektionerna

synes mig förtjent af synnerlig uppmärksamhet.

Till följd häraf och da således dyrtidstillägg torde böra vid instundande

Riksdag äskas, om än ej till den utsträckning, som vid förliden Riksdag,

får jag, med afseende jemväl derå, att nämnda Riksdag antagit vissa från

de af Eders Kongl. Maj:t föreslagna afvikande grunder för dyrtidstilläggs

utgående, i underdånighet hemställa, att, der vid reglerandet af de särskilda

hufvudtitlarne dyrtidstillägg kommer att äskas, den af Riksdagen för 1876

års dyrtidstillägg ^ följda grund måtte, med de jemkningar i någon särskild

detalj, hvartill någon af Departementscheferna tilläfventyrs torde finna anledning

vara för handen, få i hufvudsak tillämpas.

Beträffande Eders Kongl. Maj:ts kansli erinrar jag i underdånighet hurusom

Eders Kongl. Maj:t vid det förhållande, att reglering i allmänhet inom

de civila embetsverken ej vore att inom den närmaste tiden förvänta, genom

beslut den 18 Dec. 18/4 ansett, att det ökade anslaget till kansli expeditionerna

borde för år 1876 uppföras å extra stat. Då detta förhållande

måste anses fortfarande hufvudsakligen eg a rum, hemställer jag, att något

förslag till ändring i afseende å samma anslag ej må af Eders Kongl. Maj:t

för nästkommande Riksdag framläggas.

Hvad föredragande Departementschefen sålunda hemställt, deri Statsrådets

öfriga ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen i nåder

bifalla; och skulle utdrag af detta protokoll tillställas öfriga departementen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1876. 3

för att tjena till ledning så väl vid uppgörandet af aflöningsstaterna för

vederbörande kansliexpeditioner, som ock vid beräknandet af de summor,

hvilka såsom dyrtidstillägg å de till hvarje departement hörande embets- och

tjenstemäns löner eller arfvoden, der ej särskilda förhållanden till afvikelse

föranledde, borde i den nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd

och behof upptagas.

Ex protokollo

Axel Ädelgren.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876. 1

Utdrag af protokollet Öfver Finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott

den 10 Januari 1876.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitiestatsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstierna,

Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Lovén,

Friherre von Otter,

Forssell.

Föredragande Departementschefen Statsrådet Forssell anförde:

De delar af statsregleringen vid nästkommande Riksdag, hvilka tillhöra

Finansdepartementets föredragning, anhåller jag härmed att få underställa

Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning.

Enligt den berättelse om statsverkets tillstånd och förvaltning, hvilken

Statskontoret afgifvit den 13 December 1875 och hvilken, i hvad den angår

fjerde, sjette och åttonde hufvudtitlarne, särskildt delgifvits vederbörande

departementschefer, hafva statsverkets inkomster för år 1877 och intill dess

ny statsreglering'' vidtager blifvit, med bibehållande af det i riksstaten upptagna

förslagspris å kronans spanmål till enahanda belopp, två kronor 10

öre för kubikfoten, hvartill detsamma vid de åtta senaste Riksdagarne varit

bestämdt, beräknats till följande belopp, nemligen:

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Kronor.

öre.

Ordinarie inkomster.

Ränta ...........................................................................................

4,501,500

—

Tionde ............................................................................................

1,637,800

Arrendemedel.................................................................................

Penningar............................................................ 197^700: -—

Spannmål 214,500 kubikfot å 2 kronor

10 öre ............................................................ 450,450: —

705,600

—!

Bergverkstionde.............................................................................

50,000

—

Mantalspenningar...........................................................................

600,000

—

Bötesmedel.....................................................................................

240,000

—

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål 139,658 kubik-

fot 4 kannor å 2 kronor 10 öre ....................................

293,282

64

Tillfälliga rotevakansafgifter .....................................................

15,000

—

Vakansafgifter af nyroterad jord................................................

110,000

—

Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman i Halland......

20,000

—

Yakansafgifter af bergslag .........................................................

20,000

—

Trosspassevolansafgift ..................................................................

26,500

—

Båtsmansvakansafgift.....................................................................

65,000

—

Kontrollstämpelmedel................................................

20,000

—

Fyr- och båkmedel........................................................................

800,000

Telegrafmedel.................................................................................

1,330,000

—

Jernvägstrafikmedel ....................................................................

16,000,000

—

Skogsmedel ...................................................................................

800,000

—

Extra uppbörd ............................................................................

243,317

36

Säger 27,420,550: —

Bevillning»!*.

Tullmedel ..................................................................................

20,000,000

Postmedel .......................................................................................

4,300,000

—

Stämpelpappersmedel.....................................................................

2,000,000

—

Bränvinstillverkningsafgift...........................................................

13,500,000

—

Hvitbetssockertillverkningsafgift...................................................

30,000

—

Allmän bevillning ......................................................................

3,500,000

—

Säger 43,330,000: —

Summa

70,750,550

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o ti b) till Kanal. Majds Nåd. Prof. Nio 1 om Siafsrtriet 1876. ö

På sätt ådagalägges af en vid Statskontorets underdåniga skrifvelse

fogad tabell, hvilken jag anhåller måtte få biläggas detta protokoll (Bil. A.),

hafva medeltalen af de senaste tre årens inkomstbelopp i allmänhet lagts

till grund för denna beräkning. För att få detta belopp för år 1874 utrönt

har särskild utredning i berörda hänseende mast verkställas, emedan rikshufvudboken

för nämnda år icke blifvit afslutad. Ehuru vid denna utredning

inkomsterna för år 1874 icke kunnat till siffran fullt bestämmas, hvadan

beloppen enligt den blifvande rikshufvudboken måhända komme att från

de nu angifna något afvika, har Statskontoret dock ansett sa väsentliga

skiljaktigheter ej komma att uppstå, att dessa, om de nu kunnat utredas,

skolat i° någon '' afsevärd mån inverka på förevarande inkomstberäkning.

Vid uppgörandet deraf har Statskontoret till följd af nådig remiss den 7

sistlidne December tagit i öfvervägande de förändringar, som i afseende å

statsverkets inkomster och utgifter skulle uppstå genom bifallande af hvad

Eders Ivongl. Maj:t på föredragning af Statsrådet och Chefen för Ecklesiastikdepartementet

den 12 sistlidne November beslutat i Nader föreslå riksdagen

angående hospitalsväsendets omorganisation; hvarjemte, enligt hvad

Statskontoret anmält, afseende jemväl blifvit fästadt dels å den omständigheten,

att inkomsterna varit i jemn! stigande eller fallande, dels ock å de

vid vissa inkomsttitlar förekommande särskilda förhallanden, för h\ilka Statskontoret

afgifvit följande redogörelse:

Räntan. Enligt landsböckerna för ar 1874 utgjorde den kronan behållna

andelen af denna inkomst.................................... kronor 3,178,89o:

samt den indelta anparten deraf....................................... » 1,313,610:

eller tillhopa kronor 4,492,505: —

Förstnämnda andel borde dock ökas med hälften af det belopp, som

de privilegierade bergslagsorternas frihet i afseende å ränta kunde antagas

motsvara eller medlen af 1871 års riksdag beräknad summa af 15,000

kronor. Vid nyssnämnda Riksdag hade nemligen medgifvits, att skyldigheten

inom sådan bergslagsort att utgöra taekjernstionde- äfvensom skattejern

och. hyttegälsjern, der någondera af dessa afgifter blifvit åsatt och qvarstode,

finge för framtiden upphöra emot det, bland annat, att hvarje hemman och

lägenhet i dylik bergslagsort, som i sin egenskap att tillhöra berörda ort

åtnjöte någon frihet i afseende å ränta, skulle till hälften åsättas de skyldigheter

härutinnan, som med författningarne öfverensstämde; men ehuru de

nya rättsförhållanden, som af omförmälda, af Eders Kongl. Maj:t gillade

förändring kunde varda en följd, borde från och med år 1872 inträda, hade

likväl, enligt hvad Statskontoret inhemtat, de för bestämmande af den tillökade

räntans belopp erforderliga åtgärder icke för mer än Gefleborgs och

.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

Jönköpings län hunnit fulländas och detta ej så tidigt, att afgifterna för

dessa län ännu börjat ingå.

Deremot borde den indelta anparten af räntan minskas

a) med sammanlagda beloppet af räntan af två landsstatsboställen,

hvilka blifvit till statsverket indragna och för dess räkning utarrenderade.

Efter utarrendering inginge nemligen räntan uti arrendeafgiften och komme

följaktligen icke att i räkenskaperna särskildt upptagas; uppgående ifrågavarande

räntebelopp till.................................................... ........ kronor 159: _

b) med den ränta, som varit åsatt trettioen till bo
ställen

åt häradshöfdingar upplåtna, i mantal satta lägenheter,

hvilka till följd af häradshöfdinge-löneregleringen

dels redan blifvit, dels skulle från den 14 Mars 1876

för statsverkets räkning utarrenderas, hvarvid liksom för

landstatsboställena räntan inginge i arrendeafgiften; utgörande

räntan för dessa boställen tillhopa.............................. „ 5,724: _

tillsammans kronor 5,883: —

Under iakttagande häraf och för erhållande af jemna belopp har Statskontoret

ansett räntan böra på följande sätt beräknas, nemligen:

kronan behållen .......................................... kronor 3,194,000: —

»ädelt..................................................................... „ 1,307,500: —

tillhopa kronor 4,501,500: —

Tionden. För år 1874 utgjorde enligt landsböckerna den kronan behållna

andelen af berörda inkomst 1,366,038 kronor och den indelta delen

deraf 271,751 kronor. Tionden kunde derföre i jemna tal upptagas sålunda

:

kronan behållen................................................. kronor 1,366,000: —

i »deli .................................................................. „ 271,800: —

tillsammans kronor 1,637,800: —

Arrendemedel af kungsgårdar och andra kronolägenheter.

Denna inkomst SOm för år penningar. spanmål.

1874 utgjorde................................ kronor 112,163: 82. kubikf. 161,237: —

borde ökas

dels med den förhöjning, som

vid hemmans och lägenheters förnyade

utarrendering från midfastan

innevarande år uppkommit, dels med

arrendena för åtskilliga från samma

tid för första gången utarrenderade

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Bil. N:o 6 b) till Kongl. Mqj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

indragna landsstatsboställen utgörande

tillsammans..............................

dels med arrendet för redan

utarrenderade indragna häradshöf
dingeboställen

...................................

dels med det bestämda minimiarrendet

för de sistnämnda slags boställen,

hvilka från den 14 Mars

1876 skulle för statsverkets räkning

utarrenderas .......................................

dels ock under förutsättning

att Riksdagen komme att bifalla

hvad Eders Kongl. Maj:t i afseende

å hospitalsväsendets förändrade organisation

beslutat föreslå, med de

arrendeafgifter, hvilka till SerafimerOrdensgillet

influtit för åtskilliga för

hospitalsväsendets räkning utarrenderade

hemman och lägenheter, uppgående

enligt erhållen uppgift för

år 1874 till........................................

tillsammans

men deremot minskas med den nedsättning

i spannmålsarrenden, kubikfot

6,614: 8, som uppkommit derigenom,

att vid hemmans och lägenheters

förnyade utarrendering afgiften

blifvit i endast penningar bestämd.

Med iakttagande häraf och för

erhållande af jemnare tal borde ifrågavarande

inkomst beräknas sålunda

penningar.................................... kronor 197,700: —

spanmål 214,500 kubikfot å

2 kronor 10 öre.................. „ 450,450: —

tillsammans kronor 648,150: —

Bergverkstionden beräknades vid sistlidne Riksdag till 47,500 kronor

och hade i medeltal för åren 1872—1874 influtit med 75,012 kronor. Då

emellertid den väsentligaste delen af berörda tionde utgjordes af koppar, och

34,51)6: 75.

25,765: 35. 10734: 6.

22,010: —

3,251: 40. 49,250: 2.

197,757: 32. 221,221: 8.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

tillverkningen deraf visat sig vara i nedgående, borde ifrågavarande inkomst,

ehuru den på sista året något ökats, nu icke upptagas högre än till 50,000

kronor.

Mantalspmningarne, som vid senaste Riksdag beräknades till 580,000

kronor, hade i följd af folkmängdens tillväxt för de senare åren visat sig

vara i stigande. Med afseende härå och då denna inkomst för år 1874

uppgått till 602,996 kronor, borde densamma nu kunna beräknas till 600,000

kronor.

Bötesmedlen, vid sistlidne Riksdag beräknade till 200,000 kronor, hade

ganska betydligt stigit för åren 1872—1874, men i anseende till ovissheten

af denna inkomst, hvilken för år 1874 uppgått till ej mindre än 298,651

kronor, borde densamma nu icke upptagas till högre belopp är 240,000

kronor.

Fyr- och bakmedlen. Denna inkomst, som vid senaste Riksdag beräknades

till 800,000 kronor, hade för åren 1872 —1874 i medeltal uppgått

till 922,940 kronor. Då emellertid inkomsterna för nämnda år influtit på

grund af de i Kongl. förordningen den 9 Juli 1862 och Kongl. kungörelsen

den 11 April 1867 meddelade föreskrifter i ämnet, men, sedan förändrade

bestämmelser för ifrågavarande afgift blifvit fastställda genom Kongl. kungörelsen

den 5 Juni 1874, hvilken från och med den 1 April innevarande

år trädt i gällande kraft, denna afgift för de tio första månaderna af år

1875, enligt erhållen uppgift, influtit med 133,408 kronor 70 öre mindre

än för lika tid under år 1874, syntes nämnda inkomst nu icke böra beräknas

högre än till förut kalkylerade belopp eller 800,000 kronor.

Telegraf medlen upptogos vid senaste inkomstberäkningen till 1,330,000

kronor, men kunde för år 1875, enligt erhållen uppgift, approximativt beräknas

till endast 1,240,000 kronor. Då likväl under vanliga förhållanden en årlig

tillökning uti ifrågavarande inkomst borde vara att motse, syntes inkomsten

nu kunna upptagas till samma belopp, som vid senaste Riksdag beräknats,

eller 1,330,000 kronor.

Jernvägstrafikmedlen beräknades vid senaste Riksdag till 14,600,000

kronor, motsvarande en bruttoinkomst af nära 108,000 kronor milen för då

trafikerade 135,9 banmil. Enligt uppgift från Styrelsen för Statens järnvägstrafik

kunde emellertid denna inkomst under år 1877 för de 140,6 mil

stambanor, som nu vore för trafik öppnade, beräknas till 16,000,000 kronor,

och ansåg Statskontoret densamma i öfverensstämmelse härmed böra upptagas

till nämnda belopp 16,000,000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876. 7

Skog smedlen hade utgjort för

>i

samt „

eller i medeltal...................................

år 1872.

„ 1873.

« 1874.

kronor 767,834,

„ 1,345,572,

„ 843,396,

„ 985,601.

Enligt de uppgifter, som från de särskilda länsstyrelserna kommit

skogsstyrelsen till banda, skulle, på sätt uti den till 1875 års Riksdag aflåtna

nådiga proposition angående statsverkets tillstånd och behof omförmäldes,

de under år 1874 till statsverket influtna skogsmedel utgjort tillhopa

1,174,452 kronor 77 öre. På grund häraf ocli ehuru redan då ogynsammare

konjunkturer för trävarurörelsen inträdt, beräknades ifrågavarande inkomst

för år 1876 till 1,000,000 kronor. Då emellertid, enligt hvad räkenskaperna

utvisade, berörda inkomst för år 1874 på sätt ofvan nämnts, endast

uppgått till 843,396 kronor och jemförd med 1873 års enahanda inkomst

minskats med något mer än en half million kronor, samt den ogynnsamma

konjunkturen för trävarurörelsen, hvaraf berörda inkomst i väsentlig mån

vore beroende, snarare ökats än aftagit, syntes skogsmedlen nu icke böra

beräknas högre än till 800,000 kronor.

Extra upphörd. Denna inkomst hade vid förra Riksdagen blifvit beräknad

på följande sätt:

i 1874 års riksstat upptagna belopp ................................. kronor 62,832: 50,

skatterätts- och observationsmedel...................................... „ 8,000: —

inbetalning å vattenaftappnings- och odlingslån ............ ,, 156,000: —

från landshöfdinge-lönereglerings-fonden ........................... „ 1,350: —

tillsammans kronor 228,182: 50

hvilket belopp för jemnande af ordinarie inkomsternas slutsumma utfördes

med 228,117 kronor 36 öre.

För år 1874, i hvilket års riksstat inbetalningar å vattenaftappningslån

samt å lånet för landshöfdingeackordernas amortering såsom särskilda extra

ordinarie inkomster upptagits, hade de öfriga inkomsterna, hvilka såsom

extra uppbörd influtit, deruti inbegripne skatterätts- och observationsmedel,

utgjort ett sammanräknadt belopp af 130,544 kronor; men i betraktande

af de tillfälliga omständigheter, hvaraf en del af ifrågavarande inkomst vore

beroende, ansåg Statskontoret densamma icke böra räknas högre än sålunda:

inbetalning å vattenaftappnings och odlingslån, utgörande, enligt upprättad

uträkning............................................................ kronor 142,000: —

„ från landsköfdinge-lönereglerings-fonden ...... „ 1,350: —

öfrig extra uppbörd ............................................................... » 100,000: —-

tillsammans kronor 243,350: —

hvilket belopp, för jemnande af ordinarie inkomsternas slutsumma borde utföras

med........................................................................... kronor 243,317: 36.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bil. N:o B b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1878.

Tullmedlen beräknades vid 1875 års riksdag till 20,000,000 kronor

och hade utgjort:

för 1872.................................................................... kronor 19,805,448: —

„ 1873................................................................... * 23,941,202: —

och „ 1874.................................................................. 29,442,252: —

eller i medeltal för dessa 3 år .................................... „ 24,229,634: —

För 1875 års 10 första månader hade, enligt från Generaltullstyrelsen

erhållen uppgift, de debiterade tullmedlen uppgått till

ett belopp af .................................................................... kronor 20,433,645: —

Under antagande att berörda inkomst under den

återstående delen af året komme att utgöra lika stort

belopp, som för November och December månader

1874, eller........................................................... .. 4,101,579: —

skulle tulluppbörden för år 1875 väl belöpa sig till „ 24,535,224: —

och således något öfverstiga medeltalet för de 3:ne förutgångne åren; men

då årets tulluppbörd, såsom det syntes, komme att understiga 1874 års

enahanda uppbörd med omkring 5,000,000 kronor, och de orsaker, som förut

framkallat en ovanlig stegring i berörda inkomst, således icke kunde antagas

vara af stadigvarande natur, utan snarare eu ytterligare minskning deri vore

att befara, borde ifrågavarande inkomst nu icke beräknas högre än vid förra

riksdagen, eller till ett belopp af............................................ 20,000,000: —

Postmedlen, hvilka vid senaste Riksdag upptogos till 3,850,000 kronor,

kunde, enligt en från Generalpoststyrelsen meddelad uppgift, för år

1877 beräknas till 4,300,000 kronor.

Stämpelpappersmedlen, beräknade vid sistlidne Riksdag till 1,750,(''00

kronor, hade för åren 1872 — 1874 visat sig vara i stigande och utgjorde

för det sistnämnda året 2,219,471 kronor. Då emedlertid vid senaste Riksdag

beslötos några förändringar i förordningarne angående stämpelpappersafgiften

samt rörande lagfart af fast egendom, hvilka måste antagas hafva

till följd en minskning i berörda inkomst, syntes densamma nu icke böra

beräknas högre än till 2,000,000 kronor.

Bränvinstillverkningsafgiften beräknades vid sista Riksdagen till

13,130,000 kronor och hade för åren 1872—1874 i medeltal uppgått till

13,639,369 kronor. Enligt erhållen uppgift från Finansdepartementets byrå

för kontrollen å tillverkningsafgifter, både ifrågavarande inkomst för år 1875

till den 1 December bestigit sig till ........................... kronor 12,389,425: —

hvadan, om dertill lades beloppet af samma afgift

för December månad år 1874 utgörande.................... „ 2,500,928: —

berörda inkomst för hela år 1875 skulle komma att

uppgå till ................................................................. „ 14,890,353: —

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. No 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1876. 9

Då emellertid denna inkomst voro beroende af sådana omständigheter, Indika

på förhand icke kunde vara kända, samt visat sig för den föregående tiden

vara underkastad -vexlingar, ansåg Statskontoret densamma icke böra upptagas

till högre belopp än ............................................... kronor 13,500,000: —

IJvitbetssockertittverkningsafgiften, vid senaste Riksdag beräknad till

00,000 kronor, hade enligt erhållen uppgift från nämnda byrå, från 1875 års

början till den 1 December influtit med .............................. kronor 24,500: —

och skulle, under antagande, att för den återstående delen

af året enahanda belopp komme att inflyta, som under

December månad 1874 ingått eller................................ „ 11,350: —

för innevarande år utgöra......................................................... kronor 35,850: —

Visserligen skulle jemlikt nådiga kungörelsen den 15 Oktober 1869,

på grund hvaraf ifrågavarande slags afgift utgjordes, densamma från och

med den 1 Juli 1876 höjas till dubbelt mot hvad den förut varit; men då,

enligt meddelande i den nådiga propositionen till sistlidne Riksdag angående

statsverkets tillstånd och behof, af de fem fabriker för hvitbetssocker, som

funnits inom riket, två redan blifvit nedlagda och tvifvelaktigt vore, huruvida

den ökade beskattningen på berörda industri, hvilken redan nu ej

syntes gå framåt, skulle medföra någon högre statsinkomst, samt då afgiften,

som för år 1874 utgjorde 63,593 kronor, redan visat sig vara i betydligt

nedgående, borde densamma nu icke upptagas till högre belopp än 30,000

kronor.

Allmän bevillning. Då denna inkomst, som vid förra Riksdagen beräknades

till 2,800,000 kronor, för de senare åren visat sig vara i stigande,

hade, under förutsättning att den allmänna bevillning, näst sammanträdande

Riksdag sig åtager, komme att utgå efter enahanda grunder, som för berörda

bevillnings utgörande vid nästlidne Riksdag bestämdes, Statskontoret,

med hänsyn dertill, att bevillningen för 1874 uppgick till ett belopp af

3,995,255 kronor, ansett densamma nu kunna beräknas åtminstone till

3,500,000 kronor.

Med anledning af den af Statskontoret sålunda gjorda beräkning anhåller

jag i underdånighet att få anföra följande:

I afseende å Jernvägstrafikmedlen har Styrelsen öfver statens jernvägstrafik

i sitt den 11 sistlidna December afgifna underdåniga memorial med

förslag till beräkning af inkomster och utgifter för år 1877 anfört, att, då

Styrelsen i slutet af år 1874 upprättade förslagsberäkning öfver statens jern
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1876.

vägstrafiks inkomster under år 1876, hade Styrelsen, med anledning af 1874

års mindre goda skörd och andra förhållanden, som ansågos komma att verka

mer eller mindre återhållande på jernvägstrafiken under närmast följande

tider, utgått från den synpunkten, att trafiken under år 1876 icke skulle i

lifaktighet komma att mer än ganska obetydligt‘öfverstiga 1874 års trafik,

sådan denna vid ifrågavarande beräkningstillfälle kunde uppskattas, och att

således till grund för beräkningen borde läggas medelinkomsten af hvarje

trafikerad banmil under det löpande aret, och denna medelinkomst multipliceras

med det antal mil, som vid årets slut vore öppnade för rörelsen. Efter

sådan beräkningsgrund skulle inkomsten för år 1877 komma att uppgå

till 15,460,000 kronor, enär medelinkomsten per banmil under år 1875 torde

blifva ungefär 110,000 kronor och hela banlängden vid 1875 års slut uppginge

till 140,6 mil.

Men om man toge i betraktande, att den östra stambanan, som i sin

helhet öppnades i slutet af år 1874, icke hunnit under sitt första trafikår

utveckla den rörelse, som derå borde kunna påräknas, sedan industrien inom

den ort, banan genomginge, vunnit tid att ordna sig för och draga fördel

af den nya transportledens alla förmåner, äfvensom att den norra stambanans

under år 1875 fullbordade utsträckning till och förbindelse med Gefle

—Dala jernväg redan nu lofvade att åstadkomma en ganska betydande både

person- och gods-rörelse, så ansåge sig Styrelsen befogad antaga, att bruttoinkomsten

af statens jernvägstrafik år 1877 ej borde komma att understiga

16,000,000 kronor.

Då jag anser den af Trafikstyrelsen sålunda gjorda beräkningen fullt

antaglig, hemställer jag i underdånighet, att jernvägstrafikmedlen måtte, på sätt

äfven Statskontoret föreslagit, för år 1877 beräknas till 16,000,000 kronor.

De Skogsmedel, hvilka under år 1875 till statsverket influtit, hafva,

enligt en från skogsstyrelsen öfverlemnad promemoria, grundad på uppgifter,

som skogsstyrelsen i sådant afseende infordrat från Eders Kongl. Maj:ts

vederbörande befallningshafvande, utgjort:

Kronor öre.

i Norrbottens

„ Yesterbottens

„ Vesternorrlands

„ Jemtlands

„ Gefleborgs

„ Kopparbergs

„ Yestmanlands

„ Örebro

„ Upsala

län 667,736: 73.

42,192: 15.

„ 167,474: 08.

„ 5,811: 33.

„ 6,165: 25.

4,017: 75.

„ 1,555: 94.

„ 4,843: 56.

„ 12,108: 57.

Transport 911,905: 36.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop.

N:o 1 om

Statsverket 1876.

Kronor.

öre.

Transport 911,905:

36.

Gotlands

län

342:

75.

Södermanlands

V)

3,131:

90.

Östergötlands

Y)

30,761:

26.

Skaraborgs

Y)

45,523:

04.

Elfsborgs

Y>

24,296:

24.

Göteborgs

M

36:

10.

Hallands

«

98:

57.

Kalmar

W

12,045:

90.

Jönköpings

M

6,967:

55.

Kronobergs

W

122:

05.

Kristianstads

Y)

15,001:

42.

Malmöhus

1,453:

75.

Summa

kronor

1,051,685:

89.

---- 7--->

varande dock af Skogsstyrelsen vid öfverlemnande af denna promemoria anmärkt,

att, enär Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i ^s mnstads lan

förklarat sig ej nu kunna lemna uppgifter a influtna skogsmedel för ,

Skogsstyrelsen varit nödsakad att för nämnda° län upp aga i pp

15,001,42 kronor, hvartill skogsmedlen i länet för år 1874 uppgi vits.

I det förhållandet att denna inkomst af trävaruförsäljning i ej ringa

grad är beroende å konjunkturer, som under de Hanne senaste åren vis

fecken till nedgående, och att skogsmedlen för 1874 hufvudsakligen ^

grund uppgått allenast till 843,000 kronor kan val finnas skal för^deri åt

Statskontoret föreslagna beräkning till allenast 800, i million kro
1875

likväl dessa medel ingått med ett belopp fullt utgorandJ * ™

nor, och då den fortgående elfrensningsundersokningen med * Hhorande skog

uppskattning för hvarje är bmeder

afverkningsrätt å kronans vidsträckta otve pp hetvdlma

samt genom sådan upplåtelse från och med 1874 kontraherats om betydliga

inkomster, som äfven under 1877 äro att sa er p i’qoo 000 kronor

skogsmedlen för detta är man äfventyr kanna beraknas till 1,000,TO) kronor.

V,d Statskontorets beräkning -

mWe “allenast 1111

nor, e er i det nar maste enahanda bl pp, b Statskontoret anmärkt, medel
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

till denna inkomsttitel blifvit vid de senaste Riksdagarna beräknad, tror jag

mig dock, med aktgifvande på de omständigheter, hvilka Statskontoret vid

sin beräkning framhållit, ej böra i någon större mån frångå samma beräkning,

utan hemställer att tullmedlen måtte upptagas till 21,000,000 kronor.

Beträffande beräkningen af postmedlen under år 1877 har Generalpoststyrelsen

i sitt den 29 November 1875 afgifna underdåniga memorial

med förslag till postverkets stater för år 1877 anfört: att, då under den tid

af 2\ år, som förflutit mellan den 1 Januari 1872 och den 30 Juni 1874,

postverkets uppbörd å förutvarande inkomsttitlar ökats från 2,443,000 till

3.100.000 kronor, eller med i det närmaste 27 procent, hade vid uppgörandet

af senaste underdåniga förslag till statsreglering, postverkets inkomster

antagits kunna komma att, med en tillökning af omkring 13| procent,

ar 1876 uppgå till 3,850,000 kronor; hvilket beräkningssätt äfven sedermera

blifvit af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen godkändt.

Redan nu hade detta belopp öfverskjutits i det att under senast förflutna

tvänne halfår, eller under tiden från och med den 1 Juli 1874 till

och med den 30 nästlidne Juni, postverkets inkomster uppgått till omkring

3.940.000 kronor.

Sammanställdes inkomsterna under denna period med intägterne,

2.750.000 kronor, under det år, 1872, mellan hvilket och början af nämnda

period, den 1 Juli 1874, afståndet vore lika stort som mellan den 30 nästlidne

Juni — slutet af omförmälda tidsrymd — och det år, 1877, för hvilket

förslag till postverkets inkomst- och utgiftsstater nu skulle i underdånighet

afgifvas,

så visade sig att tillökningen i inkomst uppgått till omkring 43 proc.

Från den förenämnda inkomsten under tidsrymden 1 Juli 1874—30

Juni 1875.............................................................................. kronor 3,940,000: —

borde likväl, för erhållande af en riktig jemförelse, afdragas

de intägter

för tidningarnes postbefordran......kronor 170,000: —

och för tjenstebrefvens fortskaffande „ 250,000: — 420,000: —

af hvilka postkassan först efter 1872 års utgång kommit

i åtnjutande,

då, vid en jemförelse mellan de sålunda till kronor 3,520,000: —

nedsatta inkomsterna under senast förflutna två halfår

och postverkets intägter år 1872....................................... 2 750 000: _

det visade sig, att under den tid af år, som förflutit

mellan den 1 Januari 1873 och den 30 Juni 1875,

postverkets uppbörd å förut varande inkomsttitlar ökats med 28 procent.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1 om Statsverket 1876. 18

Då under de närmast följande två åren icke vore att emotse någon

synnerlig utvidgning af postförbindelserna och än mindre borde i fråga

komma någon nämnvärd tillökning i postanstalternas antal, kunde — äfven

oaktadt hvad här ofvan blifvit underdånigst anfördt rörande den tid, som

vanligen förflöte innan nya postlinier och postanstalter blefve mera allmänt

anlitade, — icke med skäl påräknas att under tiden 1 Juli 1875—31 December

1877 beloppet af postverkets inkomster skulle ökas i enahanda mån

som fallet varit under perioden 1 Januari 1873—30 Juni innevarande år.

Äfven borde härvid tagas någon hänsyn till de betydliga nedsättningar

i portot för den internationela brefvexlingen, som blifvit en följd af den

i Bern den 9 Oktober 1874 afslutade allmänna posttraktat. Visserligen

hade, i sammanhang härmed, blifvit ännu mer minskade transitafgifterne för

denna samma korrespondens, hvilket äfven gjort det möjligt att i senast

faststälda utgiftsstat från 80,000 till 40,000 kronor nedsätta anslaget ‘‘för

utrikes brefvexlingen11. Utan tvifvel skulle emellertid, åtminstone till en

början, följden af de förändrade taxeringsbestämmelserna blifva en, om också

icke synnerligen stor, minskning i postverkets bruttoinkomst af den internationela

brefvexlingen.

En annan, ehuru antagligen icke heller betydlig, minskning i uppbörd

komme att härflyta dels af de genom nådiga förordningen den 5 dennes

kungjorda bestämmelserna rörande taxering af assurerade försändelser af

myntadt guld och silfver, dels ock af en nedsättning i afgifterna för försändelser

under band, derest, med anledning af Generalpoststyrelsens underdåniga

framställning den 29 nästlidne Oktober, komme att vidtagas en förändring

i vilkoren för tidningars och tidskrifters postbefordran.

Oaktadt här ofvan anförda omständigheter ansåge Generalpoststyrelsen

någon tvekan icke böra möta att till 9V3 procent utöfver uppbörden under

tiden 1 Juli 1874 — 30 Juni 1875 beräkna Postverkets inkomster år 1877;

hvilken tillökning motsvarade en tredjedel af det procenttal, 28, hvarmed

under sistnämnda två halfår uppbörden öfverstigit den för år 1872.

Då nu, på sätt här ofvan blifvit omförmäldt, postverkets inkomster

under tiden från den 1 Juli 1874 till den 30 Juni innevarande år utgjort.

...................................................................................... kronor 3,940,000: —

skulle sålunda, med tillägg dertill af 94 procent af

samma summa..................................................................... „ 3 6 7,7 3 3 : 33.

uppbörden för år 1877 kunna beräknas till .............. „ 4,307,733: 33.

men borde, i rundt tal, upptagas till.............................. „ 4,300,000: —

Mot denna beräkning har jag ej funnit skäl till någon anmärkning,

och hemställer derföre i underdånighet, att postmedlen måtte för år 1877

upptagas till samma belopp som Statskontoret och Generalpoststyrelsen föreslagit,

eller 4,300,000 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

I fråga om stämpelpapper medlen tillåter jag mig erinra, hurusom Eders

Kongl. Maj:t den 10 sistlidne December beslutat att genom nådig proposition

ej mindre föreslå Riksdagen en bestämd förhöjning i det belopp stämpelpapper,

hvarmed utgående handlingar vid Hofrätterna och JustitierevisionsExpeditionen

skola beläggas, än äfven till Riksdagens öfvervägande hemställa,

huruvida icke i sammanhang härmed kunde finnas lämpligt att jemväl

höja stämpelbeloppen å några af de frän underdomstolarne utgående

handlingar och deribland lagfartsbevis samt alla de handlingar, Indika för

närvarande beläggas med ett belopp af endast 25 öre. Då den minskning

i stämpelpappersmedlen, som förväntades såsom en följd af den vid senaste

Riksdag antagna nya lagstiftningen om lagfart af fast egendom, af samma

Riksdag beräknades till 130,000 kronor, samt stämpelpappersmedlen, enligt

hvad Statskontoret upplyst, under år 1874 uppgått till mer än 2,200,000

kronor, skulle det otvifvelaktigt vara rättast att, om någon förhöjning i

stämpelpappersafgiften ej ifrågakomme, beräkna stämpelpappersmedlen till

ungefär det belopp 2,000,000 kronor, som Statskontoret antagit. Men då

af den utredning, som i sammanhang med förslaget om en lönereglering för

Hofrätterna blifvit i förevarande fråga åvägabringad, framgår, att den af

Eders Kongl. Maj:t föreslagna förhöjningen • i stämpelafgiften för utgående

expeditioner i Hofrätterna kan med skäl antagas inbringa 120,000 kronor,

samt härtill kommer, att en ej obetydligt ökad inkomst torde vara att förvänta

ej mindre af förhöjningen i stämpelafgiften för expeditionerna i Justitie-revisionen,

än äfven af de åtgärder i öfrigt, som af Eders Kongl.

Maj:t blifvit i nyssnämnda nådiga proposition föreslagna, får jag, under antagande

att Riksdagen bifaller samma proposition, i underdånighet föreslå,

att stämpelpappersmedlen måtte beräknas till 2,200,000 kronor.

Beträffande Bränvinstillverhiing saf giften, hvilken uppgick

år 1873 till .................................................................... kronor 14,069,596: —

och år 1874 till............................................................... „ 13,889,468: —

bär från kontrollbyrån blifvit mig meddelad den uppgift, att under år 1875

blifvit tillverkade 18,749,585:8 beskattningsbara kannor, motsvarande en tillverkniugsafgift

af 14,999,668 kronor 64 öre, hvaraf under året influtit

14,692,129 kronor 68 öre. Medeltalet af afgiften för berörda tre år kan

således antagas till 14,300,000 kronor. Vid sådant förhållande och då denna

inkomst för år 1876 blifvit beräknad till allenast 13,130,000 kronor, synes

mig en förhöjning i beräkningen för år 1877 böra egarum. Den nya siffran

torde dock ej böra uppgå till falla medeltalet för de tre senaste åren, utan,

med afseende å de vexlingar, som ifrågavarande inkomsttitel är underkastad,

samt i afsigt att få slutsumman för samtliga inkomsterna afrundad till fullt

100,000-tal bestämmas till 13,470,000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876. 15

Hvitbetssockertillverknings-af''giften, år för 1875 beräknad till 60,000

kronor, har, enligt mig från kontrollbyrån meddelad uppgift, under året inbringat

blott 30,598 kronor. Den uppgick år 1873 till 35,361 kronor och år

1874 till 63,593 kronor. Medeltalet af dessa tre siffror är väl 43,184

kronor, och härtill kommer, att ifrågavarande afgift skall från och med den 1

Juli 1876 fördubblas. Ehuru i dessa två omständigheter kunde anses ligga

en anledning att frångå den af Statskontoret gjorda beräkning af ifrågavarande

medel för år 1877, tror jag dock det vara försigtigast att stanna vid

den af Statskontoret föreslagna'' siffran och får jag fördenskull i underdånighet

hemställa, att ifrågavarande afgift ej måtte beräknas högre än till

30,000 kronor.

Om de ändringar i afseende å Statskontorets beräkning af skogsmedlen,

tullmedlen, stämpelpappersmedlen och bränvinstillverkningsafgiften, äfvensom i

inkomsttiteln extra uppbörd, Indika jag sålunda i underdånighet föreslagit,

vinna nådigt bifall, men nämnda beräkning i öfrigt, i de delar jag här anser

böra upptagas, blifver, på sätt jag nu vågar hemställa, af Eders Kongl.

Maj:t godkänd, skulle en tablå öfver statsverkets följande inkomster för år

1876 komma att hafva detta utseende:

Ordinarie inkomster.

Ränta...............................................................................................

Tionde ...........................................................................................

Arrendemedel:

Penningar......................................................... 197,700

Spanmål 214,500 kubikfot å 2 kronor 10 öre 450,450

Bergverkstionde..............................................................................

Mantalspenningar.......................................................................

Bötesmedel.....................................................................................

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål 139,658

kubikfot 4 kannor å 2 kronor 10 öre

Tillfälliga rotevakansafgifter ......................................................

Vakansafgifter af nyroterad jord..............................................

Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman i Halland

Yakansafgifter af bergslag .......................................................

Trosspassevolansafgift ................................................................

Båtsmansvakansafgift....................................................................

Kontrollstämpelmedel................................................................

Fyr- och båkmedel................................................................

Telegrafmedel .....................................................................

4,501,500: - 1,637,800: —

648,150: - 50,000: —

600,000: —

240,000: —

293,282: 64.

15,000: —

110,000: —

20,000: - 20,000: - 26,500: —

65,000: —

20,000: —

800,000: —

1,330,000: -

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1876.

Jernvägstrafikmedel........................................................

Skogsmedel.......................................................................

Extra uppbörd.................................................................

Säger kronor: 27,600,000.

16,000,000: —

1,000,000: —

2 2 2,7 6 7 : 36.

Bevillningar.

Tullmedel

Postmedel.................................„........................................

Stämpelpappersmedel ...................................

Bränvinstillverkningsafgift ..........................................

Uvitbetssockert ill verk ningsalgilt ....................................

Säger kronor: 41,000,000.

21,000,000: —

4,300,000: —

2,200,000: —

13,470,000: —

30,000: —

De af föredragande Departementschefen sålunda beträffande

beräkningen af statsverkets ofvanomförmälda inkomster och

dermed sammanhängande ämnen gjorda underdåniga hemställanden

och förslag, behagade, sedan Statsrådets öfriga ledamöter

deri instämt, Tians Maj:t Konungen i Nåder gilla

och bifalla.

Föredragande Departementschefen • anförde vidare:

Då beträffande regleringen af

Första Hnfvudtitelp

nu icke på nådig pröfning är beroende någon fråga, som kan för år 1877

föranleda vare sig till förändring af de under denna hufvudtitel för närvarande

uppförda ordinarie anslag eller till framställning om nya sådana eller

om extra anslag, hemställer jag, vid sådant förhållande, att i den nådiga

propositionen angående statsverkets tillstånd och behof måtte för första hufvudtiteln

beräknas enahanda belopp, som nu tinnes till denna hufvudtitel

anvisadt, eller 1,266,000 kronor.

Hvad föredragande Departementschefen sålunda i underdånighet

föreslagit täcktes, enligt det öfriga Statsrådets tillstyrkande,

Plans Maj:t Konungen i nåder gilla.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 0 b) till Kongl. Mcijits Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876. 17

Yicl beräkning’ härefter af utgifterna å riksstatens

Sjunde Hufyudtitel,

innefattande anslagen till Finansdepartementet, anförde föredragande Departementschefen:
-

Beträffande

i:o. Finansdepartementets Expedition

anhåller jag nu endast att i underdånighet få åberopa Eders Kong]. Majrts

den 22 December 1875 i fråga om kanslidepartementenas expeditioner fattade

beslut; och hemställer således, att för tillämpningen af den nya aflöningsstaten

för expeditionen måtte för år 1877 äskas enahanda anslag a extra

stat, som blifvit af Riksdagen för år 1876 be viljad t eller 9,700

kronor.

2:o. Kammarkollegium.

I afseende å bemälda embetsverk tillåter jag mig i underdånighet erinra.

, hurusom, efter det den af Eders Kongl. Maj:t den 12 Juni 1874 tillförordnade

komitén för reglering af de förvaltande embetsverkens och myndigheternas

löneförhållanden m. m. den 9 Juni 187.) afgåfvit sitt betänkande

öfver regleringen af kammarkollegium, samt kollegium den 11 si stlid ne Oktober

häröfver i underdånighet sig utlåtit, så har Eders Kongl. Maj:t till

följd af Riksdagens i underdånig skrifvelse den 3 Maj 1875 framställda anhållan,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes efter skedd utredning låta upprätta och

förRiksdagen framlägga förslag till de förändrade bestämmelser med^ afseende

å utarrendering och förvaltning af statens egendomar, som af förhållandena

påkallades, den 5 sistlidne November åt en särskild komité uppdragit, att

med ledning af de upplysningar, som kunna inhemtas så väl om Sveriges

egna förhållanden som om andra länders erfarenhet i dessa hänseenden, till

Eders Kongl. Maj:t afgifva underdånigt utlåtande i fråga om dels Indika

ändringar i nu gällande bestämmelser beträffande utarrendering af egendomar

fik-statsverkets räkning må af förhållandena påkallan, dels huru förvaltningen

af dessa egendomar må lämpligast kunna anordnas, och dels på Indika

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:t.s Nåd. Prop. N:o 1 om Sto,t sverbet 187 fi.

vilkor hädanefter må till enskilde upplåtas för odling tjenlig, kronan tillhörig

mark i de Norrländska länen.

Då det åt sistnämnda komité meddelade uppdrag är sådant, att densammas

blifvande förslag'' utan tvifvel kan komma att i hög grad inverka på

Kammar kollega organisation och verksamhet, har jag ej ansett det lämpligt

att redan nu, innan samma komité haft tillfälle att afgifva sitt yttrande, för

Eders Kong!. Majå framlägga löneregleringskomitöns förslag, utan torde

Eders Kong!. Maj:t tillåta att dermed får tills vidare anstå.

Om än jag således nu oj har att föreslå någon reglering af bemäld a

embetsverks stat, lärer det dock böra iakttagas, att enligt Eders Kongl. Majds

den 12 November 1875 fattade beslut nådig proposition kommer att till

Riksdagen aflåtas derom, att de hospitalen tillhöriga fastigheter, frälseränta!’

och andra afgälder af fast egendom äfvensom öfriga tillgångar af hvad beskaffenhet

de vara må, skola, med vissa undantag, till statsverket indragas.

Enligt hvad Eders Kongl. Maj:t dervid tillika täckts i nåder förklara skall,

derest denna nådiga framställning af Riksdagen bifalles, vården af hospitalens

fasta egendomar uppdragas åt kammarkollegium. Då dessa egendomar

uppgå till ett, antal af 431 med eu afkastning, som af Serafimer Ordensgillet

beräknats till 121,641 kronor 1)7 öre, hafva så väl de för utredning af

förevarande fråga tillsatte komiterade som ock Kammarkollegium i sitt

jemte Statskontoret öfver komiterades förslag den 2 Juni 1874 afgifna utlåtande

ansett kollega personal otillräcklig att jemte nuvarande bestyr äfven

ombesörja förvaltningen af berörda fastigheter och hemställt, att ett belopp,

motsvarande aflöningen för eu kammarförvandt, måtte för ersättande af det

ökade arbetet inom kollegium ställas till kollega disposition.

För jordeboksarbetet inom Kammarkollegium under år 1875 har redogörelse

blifvit af kollegium lemnad i underdånigt memorial den 17 sistliden

December.

Kollegium inberätta!'' i sådant afseende: att de anmärkningar, som

uppkommit vid granskning af de till följd af Kongl. kungörelsen den 5 Oktober

1871 upprättade förteckningar öfver till statsverket indragna ränteoch

kronotionde- anslag i Skaraborgs, Gefleborgs, Malmöhus, Yestmanlands

och Kopparbergs län blifvit af Kollegium pröfvade med undantag af

sådana, som Kollegium funnit fordra närmare utredning; och att de ytterligare

undersökningar, som i anledning af dessa och andra anmärkningar vid

förteckningarna öfver indragna ränta- och kronotionde-anslag funnits nödiga,

under hela året upptagit jordeboksföreståndarnes tid, men deras biträden varit

sysselsatta med förberedande granskning af Vermlands och Elfsborgs

läns samt fullbordande af Skaraborgs och Christianstads läns nya jordeböcker.

Den synnerliga oreda, som i liera läns kronoräkenskaper varit rådande

hvad kronotionde-anslagen beträffade, gjorde berörda undersökningar i helg

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 b) till Kouyl. Maj:ts Nåd. Pvop. N:o 1 om Statsverket 187b. 19

grad mödosamma; och ansåg kollegium desamma först efter flora månaders

förlopp kunna afslutas.

Kammarkollegium anför vidare, att, då kollegium af skäl, som i dess

redogörelse den 18 December 1874 för jordeboksarbetet under samma är

blifvit anförda, icke kunde tillstyrka någon förökning af jordeboksafdelningarnas

antal under år 1877, och senaste riksdag till detta arbetes bedrifvande

under år 187G anslagit 18,600 kronor, ansåg kollegium sig

böra hemställa, att till arbetets fortsättande under år 1877 enahanda anslag,

med afdrag af 1000 kronor expensmedel, sinn icke blefve under året

erforderliga, eller 12,600 kronor måtte af nästsammanträdandc Riksdag

äskas.

Då, på sätt jag redan varit i tillfälle i underdånighet erinra, frågan

om den framtida förvaltningen af statens egendomar för närvarande år beroende

på utredning samt det sålunda kan anses ovisst huruvida berörda förvaltning

fortfarande kommer att åt Kammarkollegium uppdragas, anser jag

den tillökning i kollegii arbetskrafter, som otvifvelaktigt blifver erforderlig,

derest kollegium skall öfvertaga förvaltningen af de för närvarande hospitalerna

tillhöriga egendomar, icke böra på ordinarie stat uppföras. Och dä

mot det belopp, som blifvit föreslaget såsom ersättning för kollegii genom

berörda förvaltning ökade arbete, någon anmärkning ej skäligen torde kunna

göras, hemställer jag alltså, att, under förutsättning af riksdagens bifall till

Eders Kong! Maj:ts nådiga proposition angående hospitalsväsendets förändrade

organisation, å extra stat för år 1877 matte såsom tillfällig förstärkning i

Kammarkollegii arbetskrafter uppföras ett belopp af 3,000 kronor.

Det vid senaste Riksdag för Kammarkollegii embets- och tjensteman

beviljade dyrtidstillägg uppgår till sammanlagdt 19,440 kronor. Häri är

dock ej inberäknadt något dyrtidstillägg åt presidenten, hvilken sålunda för

är 1876 eger att uppbära allenast lönen 9000 kronor. Enligt Eders Kong!

Maj:ts beslut den 22 sistlidne December torde dyrtidstillägg åt kammarkollegium

böra äskas jemväl för år 187 7. Och då i fråga om beloppet åt

samma tillägg förekommer, att i det förslag till lönereglering för Rikets

Hofrätter, som enligt Eders Kongl. Maj:ts beslut kommer att för Riksdagen

framläggas, lönerna för Hofrätternas presidenter blifvit föreslagna till 10,000

kronor, samt enahanda belopp torde böra, äfven under afvaktan å en lönereglering,

tillkomma bemälde presidenters vederlikar i andra med Hofrätterna

likställda embetsverk, hemställer jag i underdånighet, att, jemte det vid so
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bil. iV;o 6 b) till Kanyl. Maj:is Nåd. Prop. .Y:o 1 om Statscerket 1876.

näste Riksdag lör Kammarkollegium beviljade dyrtidstillägg, ett dylikt tillägg

åt 1,000 kronor måtte äskas för presidenten i Kammarkollegium, och att

således å extra stat för år 1877 måtte såsom dyrtidstillägg åt embets- och

tjensteman i Kammarkollegium uppföras ett belopp af 20,410 kronor.

Slutligen och under åberopande af hvad Kammarkollegium i sitt nyssomförmälda

memorial anfört om behofvet af anslag under år 1877 för den

fortfarande granskningen af de nya jordeböckerna föreslår jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen begära till granskning af

nya jordeböcker ett anslag af 12,600 kronor att uppföras likaledes å extra

stat för år 1877.

3:o. Statskontoret.

Med anledning åt det betänkande angående omorganisation af Statskontoret,

som blifvit åt löneregleringskomitén afgifvetoch Statskontorets häröfver

afgifna underdåniga utlåtande, torde Eders Kongl. Maj:t tillåta mig att

inom kort lå framlägga underdånigt förslag till proposition till Riksdagen

om ny lönestat för bemälda embetsverk, hvilket förslag redan är till största

delen inför Eders Kongl. Maj:t beredt. På grund häraf och under förutsättning

att hvad jag i berörda hänseende kommer att tillstyrka vinner Eders

Kongl. Maj:ts nådiga bifall, får jag nu i underdånighet hemställa, att i den

nådiga propositionen angående Statsverkets tillstånd och behof måtte i fråga

om anslagen till bemälda embetsverk beräknas följande förändringar, nemligen:

att i det ordinarie anslaget 92,600 kronor måtte beräknas eu tillökning

af 2,100 kronor så att anslaget blefve 94,700 kronor, deraf 7,000

kronor, afsedda att utgöra ålderstillägg, skulle vara förslagsanslag; samt

att för genomförande åt den nya organisationen måtte å extra stat

beräknas ett belopp af 21,600 kronor, men deremot de hittills å sammastat

uppförda anslag till förstärkning af Statskontorets personal 7,400 kronor och

till dyrtidstillägg 16,300 kronor beräknas utgå.

Härjemte och da Statskontoret vid sin förut omlörmälda berättelse om

statsverkets tillstånd och förvaltning fogat en förteckning å icke godtgjorda

förskotter till belopp af 30,868 kronor 91 öre, Indika borde i vanlig ordning

till godtgörande hos Riksdagen anmälas, hemställer jag i underdånighet

att Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen äska nämnda belopp att, på

sätt vid senaste riksmöte egde ruin, såsom extra anslag under Statskontoret

för år 1877 uppföras.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 187b. 21

4:o. Mynt- och Kontroll-verken.

Då det förslag till omreglering af nämnda verk, hvilket blifvit aflöneregleringskomitén

utarbetadt, ännu ej blifvit för Eders Kongl. Maj:t föredraget,

torde någon förändring i verkens ordinarie aflöningsstat för närvarande

ej böra af mig föreslås, helst, enligt hvad jag efter en preliminär granskning

af komiterades förslag trott mig finna, samma förslag ej torde komma

att föranleda någon väsentlig förändring af slutsumman af verkens nuvarande

aflöningsstat. Ej heller torde vid sådant förhållande och under förutsättning

att den nya lönestaten blir af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen bifallen

något dyrtidstillägg åt mynt- och kontrollverken nu böra äskas.

Deremot och enär å det till 12,000 kronor uppförda anslaget till myntverkets

drift och underhåll uppkommit betydliga reservationer samt den vinst,

som myntverket drager från tillverkningen af skiljemynt, bör, åtminstone under

den närmaste framtiden, blifva tillräcklig för bestridandet af verkets driftoch

underhållskostnader, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl.

Maj:t måtte föreslå Riksdagen, att berörda anslag må ur riksstaten uteslutas.

5:o. Kammarrätten.

Åt personalen vid bemälda embetsverk bar af senaste Riksdag blifvit

beviljad t dyrtidstillägg till belopp af 22,320 kronor, deri likväl ej ingår något

sådant tillägg åt kollega president. Då jemlikt Eders Kongl. Maj:ts

beslut den 22 sistlidne December dyrtidstillägg för bemälda embetsverk bör

äskas jemväl för år 1877, får jag, under åberopande af hvad jag anfört i

fråga om dyrtidstillägg åt presidenten i Kammarkollegium, i underdånighet

hemställa, att, utom det af Riksdagen för är 1876 beviljade dyrtidstillägg åt

Kammarrätten, sådant tillägg till belopp af 1,000 kronor måtte äskas jemväl

för kotlegii president och att således såsom dyrtidstillägg åt embets- och tjenstemän

inom Kammarrätten måtte å extra stat för år 1877 uppföras ett belopp

af 23,320 kronor.

(ko. Öfverinteiuleutsembetet.

Beloppet af det åt bemälda embetsverk af senaste Riksdag för år 187(5

beviljade dyrtidstillägg uppgår till 3,980 kronor. I afseende å denna summa

tillåter jag mig i underdånighet anmärka, att det i densamma ingående

dyrtidstillägget till Öfverintendentsembetets sekreterare blifvit beräknadt allenast

å det belopp, 2,400 kronor, hvartill lönen för nämnde befattning tillförene

varit bestämd. Vid Riksdagen 1865—1866 höjdes emellertid lönen

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. 1‘rop. No 1 om Stats perkel 1816.

till o,000 kronor; men då sekreteraren i Öfverintendentsembetet Fredrik

August Ekmarck år 1869 af Eders Kongl. Maj:t förordnades att med bibehållande

af berörda sekreterarebefattning tillika vara kanslist i Finansdepartementets

expedition, gjordes härvid det vilkor, att han skulle afstå från

lönetillökningen. Så länge Ekmarck förenade dessa båda tjenster, och sekreterarelönen

således utgick med blott 2,400 kronor, var det äfven otvifvelaktigt

riktigt, att dyrtidstillägget beräknades allenast å sistnämnda belopp.

Men sedan Ekmarck den 29 Oktober 187 5 erhållit nådigt afsked från kanslistbefattningen

samt till följd häraf tillträdt sekreterarelönen sådan den blifvit

af nyssnämnda Riksdag bestämd, torde äfven dyrtidstillägget böra derå

beräknas, och följaktligen höjas med 120 kronor.

Jag får derföre under åberopande af Eders Kongl. Maj:ts beslut den

22 sistl. December i underdånighet hemställa, att dyrtidstillägg till embetsed!

tjenstemännen vid Öfverintendentsembetet måtte äskas jemväl för år

1877 att uppföras å extra stat och utgå med 4,100 kronor.

7:o. Postverket.

Etter att halva föredragit Generalpoststyrelsens underdåniga memorial

den 29 November 1875, angående stater för postverket för år 1877, hvilket

memorial finnes detta protokoll bilagdt (Ditt. C) anförde föredragande

Departements Chefen;

Den hufvudsakligaste och mest betydande förändring i nuvarande utgiftsstater

för postverket, som Generalpoststyrelsen i sitt nu af mig föredragna

memorial föreslagit, är otvifvelaktigt den om borttagandet af dyrtidstidstillägg

så väl för styrelsens egen personal som ock för lokalpostförvaltningarnes,

och införandet i dess ställe af ökade uppbörds- och frimärkesprovisioner

för den senare och af en bestämd provision å hela den egentliga

postuppbörden för styrelsens personal med undantag af Generalpostdirektören.

Hvad nu först angår frågan om ökandet af provisionerna till personalen

vid de fullständiga postanstalterna och postinspektionerna synes mig

Generalpoststyrelsens förslag härutinnan vara synnerligen väl grundadt. Genom

detsammas bifallande blefve, hvad poststaten beträffar, frågan om löneförbättring

på ett för Statsverket fördelaktigt sätt löst i det att i stället

för det nuvarande till bestämda belopp fastställda dyrtidstillägget komme eu

endast obetydligt högre tillökning i aflöningen, hvilken tillökning dock

vore proportionerad efter det större eller mindre besvär, som vore med tjensten

förenadt, och tilläfventyrs också i någon mån efter det större eller mindre

nit, med hvilket tjensten sköttes. För tjenstemännen vore det visserli
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 l>) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876. 23

gen fördelaktigare, om denna tillökning i deras inkomster komme dem till

godo i form af bestämd tillökning i deras lön; ty en förhöjning i de nu till

dem utgående provisionerna kan naturligtvis lika litet som ett dyrtidstillägg

grundlägga anspråk på högre pension. Men denna olägenhet torde för dem

kunna anses motvägd af sannolikheten, att genom postuppbördens successiva

tillväxt äfven inkomsterna i någon mån förhöjas. Och då härtill

kommer att, till följd af den af Generalpoststyrelsen föreslagna beräkningsgrund,

enligt hvilken provisionerna blifva relativt mindre ju större uppbörden

är, någon fara ej synes vara derför, att dessa provisioner skulle komma

att på något ställe växa till allt för höga belopp, helst i allt fall desamma

vid do större postanstalterna måste delas mellan flera tjensteman, anser jag

mig ega fullt skäl att tillstyrka General poststyrelsens ifrågavarande förslag

i denna del.

Beträffande åter förslaget att jemväl Generalpoststyrelsens personal, med

undantag af Generalpostdirektören, skulle i stället för dyrtidstillägg undfå

viss provision på hela den egentliga postuppbörden för riket, finner jag oj

fövdelarne af en sådan förändring fullt ådagalagda. Yäl måste det anses

såsom önskvärd!, att det nuvarande provisoriska sättet för aflöning i allmänhet,

som ligger i det år efter år beviljade d yr ti d st ill ägget, måtte så snart

ske kan lemna plats för bestämda stater. Men å andra sidan torde det

också vara eftersträfvansvärdt, att en viss likformighet i aflöningssättet må

blifva gällande för samtliga de centrala embetsverken. Tjenstgöringen inom

Generalpoststyrelsen synes mig äfven ej vara till sin art så olik tjenstgöringen

inom andra embetsverk, att på grund deraf någon särskild princip

för a flen ingen derstädes borde fastställas. Och den omständigheten, att en

aflöning, som till eu del är grundad på uppbördsprovision, vid postanstalterna

är både rättvis och billig, torde ej med nödvändighet föranleda der
till,

att en sådan aflöning skall vara lämplig äfven vid den dem öfverordnade

centrala förvaltningen. Ty under det att vid postanstalterna uppbörden

måste anses vara den säkraste mätaren på arbetet, kan detta ej sägas vara

i samma män förhållandet inom generalpoststyrelsen, hvarest säkerligen ofta

betydliga arbeten förekomma, hvilka hvarken betingas af eller hafva inflytande

på uppbörden. Yäl framgår det af generalpoststyrelsens redogörelse

för antalet af de till styrelsen under de senare åren inkomna ärenden, att

arbetet hos styrelsen i högst betydlig mån tilltagit under samma tid. Men

denna omständighet torde snarare höra föranleda en tillökning i styrelsens

personal än en förändring i grunderna för samma personals aflöning. -Tåg

anser mig derföre ej ega skäl att tillstyrka antagandet af hvad generalpoststyrelsen

föreslagit i afseende å införandet af provisioner såsom eu del af

aflöningen för berörda personal.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bil. No S b) till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1876.

Mot hvad generalpoststyrelsen i öfrigt hemställt har jag ej funnit något

att anmärka. Hvad särskilt beträffar de föreslagna nya lönerna åt tolf

kontorsskrifvare och åt tio postiljoner, torde desamma fullt motiveras af

postverkets beständiga utveckling, liksom äfven af samma skäl det torde vara

nödvändigt att höja summorna af /örsZa^sanslagen till aflönande af poststationsföreståndare

och af extra biträden. Och hvad slutligen angår den

af generalpoststyrelsen föreslagna pensionen för postdirektören i Göteborg

G. Ämnen, anser jag mig ega fullt skäl tillstyrka densamma, då genom

nämnde tjenstemans afgång en redan beslutad omorganisation af Göteborgs

postkontor kan åvägabringas och dessutom, oaktadt pensionens jemförelsevis

höga belopp, en, om än ej stor, besparing kommer postverket till godo.

På grund derföre dels af hvad generalpoststyrelsen i sitt berörda memorial

föreslagit, dels ock af hvad jag nu anfört får jag under anhållan,

att ett af generalpoststyrelsen utarbetadt förslag till stater för postverket för

år 1877, måtte sedan de ändringar blifvit deri införda, som Eders Kongl.

Maj:t kan komma att besluta, få detta protokoll biläggas, (Bil. Litt. B) i

underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Magt täcktes i afseende på samma

stater föreslå Riksdagen:

att — under förutsättning af bifall till förslaget om pension åt postdirektören

G. Améen och deraf härflytande indragning af den å öfvergångsstat

uppförda aflöningen åt en postdirektör — å aflöning sstaten måtte uppföras

lön till en kontrollör i tredje lönegraden.................... kronor 2,400: —

att ifrågavarande stats anslag i öfrigt måtte höjas:

dels med följande nya löner:

till fyra kontorsskrifvare å 1,600............................................ „

„ åtta _ „ „ 1,200............................................

„ fem postiljon^'' å 600 ....................................................... „

» fem » »225 ............................................... „

dels ock med följande tillägg i nedanstående förslagsanslag

nemligen:

till aflöning af poststationsföreståndare ............ ,,

„ „ „ extra biträden................................................ ,,

eller tillhopa med kronor

att deremot samma stat måtte minskas genom nedsättning

af anslaget till ålderstillägg från 48,000 kronor

till 40,000 kronor eller med ................................................... „

6,400: —

9,600: —- 1,500: —

1,125: -

85,000: -- 50,000: - 156,025: —

8,000: —

samt att, — under förutsättning af bifall till förslaget

om höjande af uppbörds- och frimärkesprovisionen vid

Transport kronor 8,000: —

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 b) till Kong!-. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876. 25

Transport kronor 8,000: —

de fullständiga postanstalterna och postinspektionerna, —

det nu å aflöningsstaten uppförda dyrtidstillägg till personalen

derstädes måtte ur staten utgå .................................. „ 66,640: —

tillhopa kronor 74,640: —

hvadan således den verkliga tillökningen i aflöningsstaten skulle uppgå

till 81,385 kronor, och nämnda stats slutsumma, hvilken för år 1876 utgör

1,576,710 kronor, för år 1877 blifva 1,658,095 kronor;

att Öfvergwngsstaten måtte minskas

dels med aflöningen till postexpeditörerne i Jemshög, Ramsberg och

Åhus, af hvilka två blifvit till andra befattningar i postverket befordrade

och eu med döden afgått, uppgående i sin helhet till....... kronor 3,300: —

dels och, — under förutsättning af bifall till nyss

omförmälda förslag om pension åt postdirektören Améen

och om förhöjande af uppbörds- och frimärkesprovisionerna

— med aflöningen till en postdirektör i Göteborg, uppgående

med dyrtidstillägg till ................................................ 4,400:

samt med de till de tio nu å öfvergångsstat qvar
stående

postexpeditörer uppförda dyrtidstillägg ................ „ 1,000: —

tillhopa kronor 8,700: —

i följd hvaraf öfvergångsstatens slutsumma, för år 1876 bestämd till

18,700 kronor, skulle för år 1877 blifva 10,000 kronor;

att Indragningsstaten måtte minskas med den sportelersättning, 900

kronor, som utgått till numera ur postverkets tjenst afgågne postdirektören

G. Gjers, men deremot ökas med 500 kronor å anslaget till aflöning åt

postiljoner, som icke vidare äro tjenstbar^ men ännu ej blifvit berättigade

till pension från civilstatens pensionsinrättning; blifvande således statens slutsumma,

nu utgörande 12,275 kronor, nedsatt till 11,87o kronor;

att Pensionsstaten måtte ökas

dels med de belopp, som sedan senaste statsreglering blifvit genom

redan meddelade nådiga beslut tillagda följande i postverket anstälda personer,

som undfått afsked, nemligen:

postdirektören i Göteborg G. Gjers ...................................... kronor 3,000: —

postexpeditören i Mariefred L. A. af Don ner ..................... „ 1,500: —

postmästaren i Nyköping J. J. Montell............................... „ 2,250:

och postexpeditören i Ljungby G. M. Adlerstam ,, 400: —

dels och med pension åt postdirektören i Göteborg G. F.

Améen .............................................................................. v 5,000: —-

och åt postiljonen Ola Jeppson Sjöbloms enka, Elisabeth__________

Transport kronor 12,150: —

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Majds Nåd. Prof. No 1 om Statsverket 1816.

Transport kronor 12,150: —

Sjöblom, så länge hon lefver ogift, och son Alfred Ölof

Sjöblom, till dess han uppnått en ålder af 15 år, hvardera

50 kronor .................................................................................... ,, 100: —

tillhopa kronor 12,250: —

men att samma stat måtte minskas med följande till numera afgångna

pensionärer uppförda belopp, nemligen

till förre postexpeditören i Grenna G. L. von Warnstedt kronor

,, „ „ Ronneby J. G. Lindstedt ...... „

„ „ postmästaren i Örebro P. G. Hjelm .................. „

„ aHidne styrmannen Lundblads son David Albin ......... „

1,500

1,500

2,700

50

tillhopa kronor 5,750: —

hvadan således pensionstatens slutsumma, för år 1876 utförd med 52,695

kronor, skulle för år 1877 upptagas till 59,195 kronor;

att de hittills gällande bestämmelserna om uppbörds- och frimärkesprovision

måtte så till vida förändras, att berörda provision skall utgå vid

de fullständiga postanstalterna och postexpeditionerna med

10 procent af uppbörd, som ej för år öfverstiger 3,000 kronor;

6 procent af uppbörd Överskjutande 3,000 men ej 15,000 kronor; och

3 procent af uppbörd, som öfverstiger 15,000 kronor;

samt att i följd häraf det å omkostnadsstat till uppbörds- och frimärkesprovision

uppförda anslag måtte höjas från 127,000 kronor till 200,000 kronor

eller med ........................................................................... kronor 73,000: •—

samt att omkostnadsstaten i ölrigt måtte ökas med nedanstående

belopp å följande titlar, nemligen:

till rese- och traktamentsersättning till resepostexpeditörer

v „ _ v v » postiJjoner ............

,, postbetjentes beklädnad och beväring...........................

„ postföringskostnad vid befordran å jernväg ...............

>, „ „ „ „ „ landsväg och inom

postanstalternas områden ..................................

„ postbefordran sjöledes mellan inrikes orter...........

„ diverse utgifter ...........................................................

45.000

20.000

5,000

100,000

5?

100,000: —

5J

10,000: —

V

10,000: —

kronor

363,000: —

i följd hvaraf omkostnadsstatens slutsumma, för år 1876 upptagen till 2,096,000

kronor, för år 1877 skulle blifva 2,459,000 kronor.

I följd häraf och derest det nuvarande anslaget till oförutsedda utgifter

enligt Generalpoststyrelsens förslag höjes med 10,000 kronor eller

Irån 70,000 till 80,000 kronor, samt det nu till afkortningar och restitutioner

uppförda belopp 21,120 kronor för vinnande af jemn slutsumma ökas

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. No 6 b) till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1876 27

med 715 kronor till 21,835 kronor, skulle slutsumman af postverket samtliga

stater för år 1877 uppgå till 4,300,000 kronor eller 450,000 kronor utöfver

slutsumman för år 1876.

Jag hemställer således, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att det å sjunde hufvudtiteln uppförda anslag, förslagsvis beräknadt att af

postmedel utgå till postverket, bestämmes till samma belopp, 4,300,000

kronor, hvartill postmedlen blifvit här förut beräknade.

I sammanhang härmed och då, enligt hvad Generalpoststyrelsen i dess

ofvan omförmälda memorial anfört, det torde vara otvifvelaktigt, att under

de närmast följande åren postverkets vanliga inkomstmedel icke skola befinnas

tillräckliga till betäckande af den ökade utgift, som blir en följd af

fortfarande inskränkning i rättigheten att för postbefordringen anlita gästgifveri--

håll- eller reservskjuts, får jag, som anser, att de gästgifveri- hålloch

reser vskjutssk yld ige fortfarande icke böra i andra än de för närvarande

bestämda undantagsfall med posternas fortskaffande betungas, i underdånighet

hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå, Riksdagen, att i afseende

å ersättandet af det belopp, hvarmed, i sammanhang med fortfarande inskränkning

i rättigheten till gästgifveri-, håll- och reservskjutsens anlitande

för posternas fortskaffande, utgifterna å anslaget till postbefordran å landsväg

och inom postanstalternas områden kunna komma att öfverstiga anslagssumman

900,000 kronor, må äfven under år 1877 förfaras i enlighet med

hvad i sådant hänseende blifvit, vid fastställandet af postverkets stater för

år 1875 och år 1876 föreskrifvet.

8:o) Telegrafverket.

Innan jag öfvergår till frågan om telegrafverkets stater för år 1877

torde Eders Kongl. Maj:t först tillåta mig att erinra om de förändringar i afseende

å de elektriska telegrafstationerna, hvilka blindt vidtagna under år

1875. Vid framläggandet för Riksdagen af telegrafverkets stater för år

1874, hvilka sedermera blefvo af Riksdagen hufvudsakligen godkända, föreslog

nemligen Eders Kongl. Maj:t i afseende å nämnda stationer, att i staten

endast skulle bestämmas de särskilda tjenstegrader, som vid dessa stationer

borde finnas, och de löneförmåner, som borde åtfölja hvarje grad, med

Kongl. Maj:t förbehållen rätt att efter sig företeende omständigheter icke

allenast vidtaga nödiga förändringar i stationernas indelning efter deras större

eller mindre betydenhet och i antalet af der anställde tjensteman, utan äfven

inrätta nya stationer, der sådant af affärsrörelsens behof erfordrades; hvarjemte

Eders Kongl. Maj:t förklarade Sig Vilja årligen meddela Riksdagen

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Bil. N:o 6 b) till Konyl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

de åtgärder i omförmälda hänseenden, som blifvit under det nästföregående

året vidtagna.

Ifrågavarande, under år 1875 vidtagna förändringar, hvilka nu torde

böra för den snart sammanträdande Riksdagen tillkännagifvas, äro följande:

att nya statstelegrafstationer blifvit inrättade vid Bergqvara, Borensberg,

Kopparberg, Ljusdal, Ludvika, Onsala, Sjötorp, Torekow och Trosa,

hvardera med en telegratist af andra klassen till föreståndare;

att följande privattelegrafstationer från och med den 1 innevarande

Januari förvandlats till statstelegrafstationer nemligen: Ankarsrum, Berg,

Bjästa, Finspong, (iunnebo, Hjo, Holmsund, Hvetlanda, Höganäs, Kunna,

Ljusne, Mein, Munkedal, Seffle, Skenninge, Skutskär, Wernamo och Wifstavarf,

af hvilka de vid Höganäs, Ljusne och Skutskär hafva till föreståndare

telegrafister af första klassen, men de öfriga telegrahster af andra klassen;

att personalen blifvit ökad vid Stockholms centralstation med tolf, vid

Göteborgs station med sex och vid Malmö station med sex telegrafister af

andra klassen;

att privattelegrafstationen Ursvik blifvit från och med den 1 Januari

innevarande år förvandlad till statstelegrafstation dock med förklarande, att

densamma skulle hållas öppen blott under en del af året och att till följd

häraf till föreståndare för densamma skulle utses antingen ordinarie tjensteman

från annan station eller ock extra ordinarie stationstjensteman; samt

att den i telegrafverkets stater för år 1875 upptagna stationen Öfverrum,

hvars inrättande medgifvits men sedermera icke kommit till stånd, blifvit

utesluten ur staten för år 1876.

I afseende å telegrafverkets stater för år 1877 har telegrafstyrelsen

don 16 sistlidne December afgifvit underdånigt förslag. Styrelsen anför deri

till en början, att Styrelsen ansåge det hafva varit önskligt, att Styrelsen

fått göra underdånig framställning om fastställande af en normalaflöningsstat

för verket, hvilken vore afsedd att till sina hufvudsakliga grunder under eu

längre tid tillämpas; men då Eders Kong! Maj:t i nåder förklarat, att aflöningsförhållandena

för Styrelsens egen personal icke borde undergå någon

väsentlig förändring förr än densamma behandlats af den särskilta löneregleringskomité,

som af Eders Kong!. Maj:t blifvit i nåder tillförordnad,

och då komitén ännu icke varit i tillfälle att handlägga denna fråga, sago

Styrelsen sig förhindrad att nu föreslå en väl behöflig förändring i Styrelsens

organisation m. m. samt föranlåten, att i sitt förevarande Statsanslag

för år 1877 upptaga endast sådana tillägg till eller förändringar i den redan

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 b) till Kong!. Maj ds Nåd. Fröja. N:o 1 om Statsverket, 1876. 29

faststälda utgiftsstaten för år 1876, hvilka Styrelsen ansett vara afbehofvet

oundgängligen påkallade.

Styrelsen öfvergår härefter till Aflöningsstaten och förnyar, i fråga

om aflöningen för Styrelsens egen personal, sitt förut framställda förslag om

löneförhöjning åt Styrelsens Notarie och Statistiker. Styrelsens framställning

härom är af följande lydelse:

“Uti sitt underdåniga memorial den 14 December 1874, rörande telegrafverkets

utgiftsstater för år 1876, hemstälde Styrelsen i underdånighet, att aHöningen

för Notarian, som tillika är protokollsförande, äfvensom för Statistikern

måtte ökas från 2,000 kr. för den förre och 1,800. kr. för den senare till 2,500

kronor för hvardera af dem, men Eders Kongl. Maj:t ansåg då, att, ehuruväl de

nämnde två tjenstemännens löner vore i synnerhet vid jemförelse med den aflöning,

som blifvit tillagd registratorn och aktuarien, knappt tilltagne, sådana omständigheter

likväl icke vore för handen, att Eders Kongl. Maj:t på grund af

dem borde, utan att afbida löneregleringskomiténs betänkande, vidtaga åtgärder

för höjandet af lönerna åt bemälde tjenstemän.

Då emellertid den lönereglering för Styrelsens personal, som af Koinitén

skall behandlas, icke lärer kunna blifva föremål för Eders Kongl. Maj:ts nådiga

pröfning förrän efter slutet af nästkommande års Riksdag, och då btyrelsen anser,

att särdeles talande skäl verkligen förefinnas för en förbättrad aflöning åt

ifrågavarande två tjenstemän, hvilkas befattningar inom Styrelsen äro af den beskaffenhet,

att de, huru än en förändrad reglering af göromålen och aflöningsbeloppen

må utfalla, icke kunna indragas eller aflönas lägre än Styrelsen nu i

underdånighet föreslår och, såsom ofvan är nämndt, redan en gång tillförene

föreslagit, vågar Styrelsen ånyo hos Eders Kongl. Maj:t göra underdånig framställning

i förevarande ämne.

Nötarietjensten inrättades år 1859 och den Statistiska befattningen år

1865. Sedan dess har, till följd af telegrafverkets ständiga utveckling, de med

nämnda tjenster förenade göromål i högst betydlig grad tillväxt, utan att tjensternas

innehafvare kommit i åtnjutande af en mot det ökade arbetet svarande

löneförbättring.

Notarien hos Styrelsen åligger att, jemte protokollsföring och vanliga

kansligöromål, dervid någon ordinarie kanslist icke finnes till hjelp, biträda vid

uppsättningen af Styrelsens beslut i revisionsmål och s. k. löpande ärenden, hvarförutan

han äfven har sig uppdraget att föra matrikeln öfver hela telegrafpersonalen

samt att upprätta ett särskilt register öfver protokollsmålen, hvilka

så betydligt tilltagit, att deras antal, som år 1860 utgjorde allenast omkring

1,800 och år 1870 hade ökats till 2,500, innevarande år uppgå till omkring 3,500.

I andra embetsverk, så väl juridiska som administrativa, räknas notarierne

till andra lönegraden och äro således likstälda med aktuarier och registrator^-,

kammarförvandter, revisorer, kassörer, bokhållare och förvaltare, då deremot notarien

hos telegrafstyrelsen i afseende på aflöningen bildar en mellangrad mellan

nyss uppräknade tjenstemän och de till första lönegraden hörande kanslisterne

och kammarskrifvarne. Denna olikhet skulle enligt btyrelsens förslag utjemnas

genom ifrågavarande notaries uppflyttning i samma lönegrad som aktuarien och

registratorn hos Styrelsen.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd, Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

Enahanda är förhållandet med den hos Styrelsen anstälde statistiker, hvars

aflöning dock är ännu lägre än notariens.

I deri mån telegrafväsendet i nästan alla länder utvecklats och förbättrats,

har detsamma, likasom hvarje annat fält för iakttagelser, gjorts »till föremål för

eu mer och mer noggrann statistisk behandling. Äfven svenska telegrafverket

har härutinnan sökt att efter förmåga följa med sin tid. Men i brist af tillräcklig-:

personal och penningeanslag för utarbetande af den svenska telegrafstatistiken

har denna icke kunnat vinna den fulländning, som numera är behöflig.

Den är i sin nuvarande omfattning icke vidare fullt tillräcklig såsom bidrag

hvarken till Sveriges officiela statistik eller till den allmänna internatiouela telegrafstatistik,

som af telegrafförvaltningarnas gemensamma byrå i Bern utarbetas,

likasom icke heller för Styrelsens eget behof vid bedömandet af åtskilliga vigtiga

föihållanden i telegrafiskt afseende. Telegrafstyrelsen har derföre funnit nödigt

vidtaga åtgärder, på det att de statistiska redogörelserna måtte från och med

nästkommande år blifva fullständigare. De från stationerna ingående uppgifterna

komma hädanefter att blifva mer omfattande och skola till Styrelsen insändas

hvarje månad i stallet för qvartalsvis, såsom hittills skett. Härigenom ökas naturligtvis

i väsendtlig mån göromälen för den tjensteman hus Styrelsen, hvilken

det åligger att ordna och sammanställa de olikartade statistiska uppgifterna. Det

vore fördenskull högligen önskvärd!, om denne tjensteman kunde erhålla icke

blott en sådan tillökning i sin egen aflöning, att han blefve i tillfälle att uteslutande

egna. sin tid åt detta arbete, utan äfven nödigt biträde dervid; men

alldenstund, af ofvan antydda skäl, ett förslag till fullständigt ordnande af denna

angelägenhet för närvarande icke har någon utsigt att vinna framgång, återstår

för Styrelsen intet annat än att för tillfället söka åt ifrågavarande tjensteman

utverka en löneförbättring, som åtminstone i någon mån kunde ersätta hans

ökade arbete.

Såsom exempel på svenska telegrafväsendets utveckling torde Styrelsen

bär endast få anföra, hurusom statstelegrafstationernas antal, hvilket år 1865

utgjorde 87 och år 1870 ökats till 117, för närvarande uppgår till 170, samt

att de i förbindelse med dem stående jern vägstelegrafstationer ökats från 110

år 1865 och 168 år 1870 till icke mindre än 351 i närvarande stund, då hela

antalet af stats- och jernvägstelegrafstationer alltså utgör 521.

Den tillväxt i göromälen inom Styrelsen, som blifvit en följd af denna

betydliga utveckling af telegrafverket, har naturligtvis i mer eller mindre mån

ökat arbetet för hvar och eu af Styrelsens personal, men nekas kan ej, att, ehuruväl

Styrelsen genom anställande af extra biträden sökt förekomma göromålens

hopande, de bägge ifrågavarande tjenstemänneu fått vidkännas en i förhållande

till aflöningsvilkoren högst betydlig tillökning i sitt arbete.

På grund al hvad sålunda blifvit anfördt får Styrelsen underdånigst hemställa,

. att, på sätt i statsförslaget blifvit upptaget, den ordinarie aflöningen för

Notarien och Statistikern måtte förhöjas till 2,500 kronor för hvardera, hvarigenom

slutsumman å staten för Styrelsen ökas med 1,200 kronor eller från 57,800

till 59,000 kronor, äfvensom att dyrtidstillägg med 20 procent af nämnda förhöjning

må för de ifrågavarande två tjenstemännen få beräknas. “

Beträffande personalen vid de elektriska stationerna anmärker Telegrafstyrelsen,

att ehuruväl en något förbättrad aflöning för vissa klasser af per
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876. 31

sonalen vid dessa stationer vore önskvärd, hade Styrelsen likväl icke ansett sig

böra derom göra underdånig framställning förrän i sammanhang med en något

förändrad reglering af nämnda personal, hvarigenom löneförbättringen skulle

kunna beredas, utan att utgiftsstaten derigenom i sin helhet behöfde i någon

nämnvärd mån ökas. Styrelsen har derföre i sitt förslag till 1877 års stat

för personalen vid de elektriska stationerna upptagit samma aflöningsbelopp,

som, på grund af de af mig förut omförmälda förändringarna i afseende å

berörda stationer, blifvit af Eders Kongl. Maj:t vid fastställandet af Telegrafverkets

stater för år 1876 bestämda, eller sammanlagdt (i 17,000 kronor.

Jemte det att Styrelsen vidare utfört aflöningsstaten för personalen vid de

optiska stationerna til! samma belopp, 10,100 kronor, hvartill den förut

upptagits, har Styrelsen beträffande de å aflöningsstaten uppförda särskilda

anslag, dels, under förutsättning af nådigt bifall till den underdåniga framställningen

om tillökning i den ordinarie aflöningen åt notarien och statistikern,

upptagit det nuvarande anslaget till dyrtidstillägg, 29,930 kronor,

till ett med 240 kronor ökadt belopp af 30,170 kronor; dels ansett anslaget

till ålderstiHägg- kunna, i följd af äldre tjenstemäns befordran eller afgång

upptagas till endast 32,800 kronor; och dels uppfört förslagsanslaget till

arfvoden åt telegrambärare och. uppassare vid stationerna till 70,000 kronor

i stället för det för år 1876 upptagna belopp af 65,000 kronor, hvilken

förhöjning föra nied ts såväl deraf att de många till statstelegrafstationer förändrade

privatstationerna ej ingått i beräkningen af anslaget för år 1876,

som ock af den förbättring i aflöningsvilkoren, hvilken Styrelsen funnit sig

nödsakad bevilja åt flera af ifrågavarande personal vid de äldre stationerna.

Med bibehållande af öfriga under titeln “särskilda anslag11 upptagna belopp

oförändrade, komme således slutsumman af berörda titel att blifva 229,070

kronor. Slutsumman af samtliga titlar under aflöningsstaten blefve i följd

häraf 915,170 kronor.

Öfvergangs-aflöningsstaten, hvilken vid senaste Riksdag beräknades till

3,200 kronor, men af Eders Kongl. Maj:t vid fastställandet af Telegrafverkets

stater för år 1876 till följd af inträffade förändringar bestämdes till

allenast 2,200 kronor, har nu till följd af ett inträffadt dödsfall af Styrelsen

kunnat beräknas till allenast 1200 kronor.

Telegrafstyrelsens förslag till pensions- och under stödsstat för år 1877

slutar å 81,502 kronor mot 83,252 kronor, hvartill samma stat blifvit för

år 1876 af Eders Kongl. Maj:t faststäld. Denna nedsättning bär, enligt

Styrelsens härför lemnade redogörelse, uppkommit derigenom, att å ena sidan

uteslutits dels det såsom pension åt numera aflidne förre kassören Gr. A.

messling uppförda belopp 2,200 kronor, dels ock de summor, tillhopa 720

kronor, hvilka förre telegrafisterna E. O. Ahlman, A. E. Österman och A.

Nordberg vid afskedstagande berättigats att såsom understöd uppbära för

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1876.

åren 1872—1876, men å andra sidan uppförts fyra nya pensioner å tillhopa

1,170 kronor åt enkorna och barnen efter assistenten J. P. K. Lönngren

samt kommissarierna C. A. Wiholm, J. F. Björklund och E. A. Appelholm.

För sitt förslag'' i sistberörda afseende redogör Telegrafstyrelsen på

följande sätt:

“Hos de i sistlidne September församlade Fullmäktige för delegarne i

telegrafverkets pensionsinrättning hade förslag blifvit väckt om beredande af

pensioner eller understöd åt de efterlefvande enkorna och barnen efter fyra

telegraftjenstemän, nämligen assistenten J. P. K. Lönngren samt kommissarierne

C. A. Wiholm, J. F. Björklund och E. A. Appelholm, Indika aflidit under tiden

mellan uppgörandet af förslaget till telegrafverkets enke- och pupillkassa och

densammas öppnande den 1 Juli innevarande år, hvarjemte ifrågavarande enkor

hvar för sig hos Fullmäktige skriftligen anhållit om deras medverkan till vinnande

af berörda förmån.

I anledning häraf hafva Fullmäktige medelst skrifvelse af den 11 sistlidne

September öfverlemnat denna angelägenhet till Telegrafstyrelsens behjertande och

dervid till en början lemnat följande upplysningar:

att Lönngren, som afled den 26 Juni 1874, efterlemnat enkan Fanny

Grell, 45 år gammal, och två oförsörjda barn, af hvilka det äldre är 13 år och

det yngre 6 år gammalt;

att Wiholm, som afled den 18 September 1874, efterlemnat enkan Anna

Pbung, 36 år gammal, och ett barn i en ålder af 9 år;

att Björklund, som afled den 23 April 1875, efterlemnat enkan Laura

Johanna Hellström, i en ålder af 48 år, och sju barn, af hvilka det äldsta är

15 år och det yngsta 3 år gammalt;

att Appelholm, som afled den 26 Juni 1875, efterlemnat enkan, Marie

Louise Westerlund, 36 år gammal, och fyra barn, det äldsta i en ålder af 14

år och det yngsta 6 år;

att samtliga ifrågavarande familjer befinna sig, enligt uppgifter från fullt

trovärdiga personer, i små omständigheter;

att åtminstone tre af de etterlemnade enkorna äro i följd af sjuklighet

oförmögna till något som helst ansträngande arbete; samt

att, enligt verkstäld uträkning, det matematiska värdet för enke- och

pupillkassans öfvertagande af dessa enkors pensionering till två tredjedelar af

vanlig pension, hvilket i förevarande undantagsfall ansetts skäligt, uppginge till

ett sammanlagdt belopp af 17,560 kronor 11 öre, hvaraf belöpte sig på

enkan Wiholm, med en till 300 kronor jemkad pension 4,645: 64,

Björklund

d:o

d:o

d:o

4,301: 02,

Appelholm

d:o

d:o .

d:o

4,718: 41,

Lönngren

d:o

267

d:o

3,895: 04,

allt beräknadt från och med den 1 Januari 1876.

I afseende på sättet för uppnående af det härutinnan åsyftade ändamål

hafva Fullmäktige icke funnit annan utväg än att påkalla Riksdagens understöd

genom anvisande af telegrafmedel, vare sig för en gång till visst belopp, som

vore tillräckligt för att enke- och pupillkassan skulle kunna öfvertaga pensioneringen

af de fyra enkorna och deras barn, eller ock genom uppförande på

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o fi b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1876. 33

telegrafverkets pensions- och understödsstat af dessa enkor till åtnjutande af omkring

300 kronor för hvardera.

Om hvilkendera af dessa utvägar må vara att föredraga hafva Fullmäktige

icke tilltrott sig att kunna uttala någon bestämd mening, utan hafva de allenast

upplyst, att enke- och pupillkassans egna tillgångar ännu äro så obetydliga, att

fråga icke ens bör kunna uppstå om att i kassan intaga bemälda enkor, med

mindre än att densamma erhölle motsvarande full ersättning.

Såsom ett ömmande förhållande, hvilket talar till förmån för dessa behöfvande

enkor och barn, har särskild! blifvit anfördt, hurusom de, å ena sidan,

visserligen sakna rättsligt anspråk på delaktighet i den fördel, enke- och pupillkassan

är afsedd att bereda, men deremot, å andra sidan, antagligen genom kassans

tillkomst gått miste om hjelp från telegrafverkets till en de! genom bidrag

af telegrafpersonalen bildade s. k. understödsfond, hvarur de skulle kunna hafva

erhållit något bidrag till sitt uppehälle, derest icke nämnda fond upphört såsom

sådan och ingått såsom en väsentlig beståndsdel i enke- och pupillkassans tillgångar.

På grund af hvad sålunda förekommit hafva Fullmäktige alternativt hemstält,

antingen att ett belopp af 17,560 kronor 11 öre, jemte derå från 1870

års ingång upplöpande ränta efter fyra för hundradet, måtte, vare sig på en

gång under nämnda år eller fördeladt på tre till fem år, få af telegrafverkets

medel utbetalas till verkets enke- och pupillkassa, mot åtagande för denna att

ansvara för och verkställa pensioneringen med 300 kronor årligen till hvardera

af enkorna jemte barnen efter afiidne kommissarierne Wiholm, Björklund och

Appelholm samt med 267 kronor årligen åt enkan jemte barnen efter afiidne

assistenten Lönngren, allt med iakttagande i öfrigt af det för enke- och pupillkassan

faststälda nådiga reglemente,

eller ock att förbemälda enkor och barn finge med de sålunda föreslagna

pensionsbeloppen uppföras å telegrafverkets pensions- och understödsstat för så

lång tid, räknadt från början af år 1876, som de, jemlikt bestämmelserna för

verkets enke- och pupillkassa, skulle fortfara att uppbära pension, derest sådan

vore dem från denna kassa beviljad.

För sin del kan Telegrafstyrelsen icke annat än instämma i hvad Fullmäktige

för delegarne i verkets pensionsinrättning anfört rörande förenämnda

enkors och barns pensionering af telegrafmedel, och då, beträffande sättet härför,

Styrelsen af dera skäl, bland hvilka här endast må anföras, att utbetalandet af

det till 17,560 kronor beräknade värdet af ifrågavarande pensioner kunde för

telegrafverket blifva känbart, äfven om detta belopp fördelades på 3 till 5 år,

anser Fullmäktiges senare alternativ vara att föredraga, får Styrelsen, jemte öfverlemnande

af de till Fullmäktige ingifna fyra ansökningar i ämnet samt dervid

fogade intyg, underdånigst hemställa,

huruvida det icke skulle täckas Eders Kongl. Maj:t att till Riksdagen göra

nådig framställning derom, att meranämnda, i behof stadda familjer efter telegraftjenstemän,

som aliidit under tiden mellan uppgörandet af förslag till enke- och

pupillkassan för telegrafverket och kassans öppnande, må, räknadt från början

af år 1876 och så länge de, i fäll pension från sagda kassa vore dem beviljad,

skulle fortfara att åtnjuta en dylik förmån, få direkte af telegrafmedlen uppbära

pensioner till belopp af 300 kronor årligen för hvardera af enkorna jemte barnen

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj ds Nåd. Pvc vp. N:o 1 om Statsverket 1876.

efter kommissarierne Wiholm, Björklund ock Appelholm och 270 kronor årligen

för enkan jemte barnen efter assistenten Lönngren.11

Hvad slutligen beträffar Underhållsstaten har Telegrafstyrelsen ansett,

att några af de å denna stat uppförda förslagsanslag borde ökas, nemligen

för ved, lyshållning och fraktkostnader samt för hyror, hvilka måste beräknas

till högre belopp än hittills, dels i följd af stegrade priser för några äldre

stationslokaler, och dels på grund deraf, att lokalerna för en del af de stationer,

som förändrats från privat- till stats-stationer, komme att bekostas af

telegrafverket. Slutsumman af berörda stat har derföre i Styrelsens förslag

blifvit utförd med 308,128 kronor eller 11,000 kronor utöfver det belopp

297,128 kronor, som i enahanda afseende upptagits i staten för år 1870.

Samtliga staternas slutsumma för år 1877 skulle således enligt Telegrafstyrelsens

förslag uppgå till 1,306,000 kronor.

Hvad nu först angår den af Telegrafstyrelsen vidrörda frågan om eu

omreglering af Styrelsen sjelf och, i sammanhang dermed, om en normalstat

för Telegrafverket, torde berörda fråga, såsom ej egande samband med förevarande

statsreglering, nu få lemnas å sido, och mig tillåtas att framdeles

vid bestämmandet af gången af löneregleringskomiténs arbeten få dertill

återkomma.

Beträffande härefter Telegrafstyrelsens statsförslag, så har jag mot

detsamma ej funnit något att anmärka. Den af Styrelsen gjorda framställningen

att Styrelsens notarie och statistiker skulle uppflyttas i högre

lönegrad synes mig så billig, att jag anser densamma böra åvägabringas

äfven oberoende af en reglering af löneförhållandena inom Styrelsen i öfrig!,

helst, enligt hvad Styrelsen framhållit, göromålen för dessa två tjensteman

redan nu äro och, hvad statistikern beträffar, i ändå högre grad blifva af

den mängd och beskaffenhet, att de ej skäligen kunna anses godtgjorda

med den nuvarande lönen; samt dessutom någon anledning ej torde finnas,

hvarföre dessa tjensteman skulle vara sämre aflönade än deras vederlike inom

embetsverket, registrator^.

Hvad angår Styrelsens förslag om pensionering af enkorna och barnen

efter de förut omförnrälda fyra telegraftjenstemän, hvilka aflidit under tiden

mellan det att förslag om bildandet af telegrafverkets enke- och pupillkassa

först af Eders Kongl. Maj:t hos Riksdagen framstäldes och samma kassa

trädde i verksamhet, torde jag få i underdånighet anföra, att, äfven om

icke de af Telegrafstyrelsen såsom skäl för pensioneringen anförda omstän
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 b) till Kougl. Maj:k Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876. 35

digheter förefunnes, nemligen att dessa tjensteman aflidit kort tid innan den

kassa trädde i verket, från hvilken deras efterlefvande eljest skulle kunnat

erhålla understöd, i allt fall förhållandet med ifrågavarande enkor och barn

är så behjertansvärdt, att detsamma torde påkalla statens mellankomst. Enligt

företedda utdrag ur bouppteckningarne utgjorde behållningen efter assistenten

Lönngren endast 1,702 kronor 35 öre och etter kommissarien Appelholm

807 kronor 86 öre, hvaremot i boet efter kommissarien Björklund

förefanns en brist å 2,536 kronor 49 öre samt skulderna i boet efter kommissarien

Wiholm med 2,292 kronor 59 öre öfverstego tillgangarna. Åt de

vid handlingarna i ärendet fogade läkarebetyg inhemtas: att enkan Wiholm

lider af fortfarande sjuklighet samt att inga utsigter förefinnas, att hon skulle

kunna genom arbete sig försörja; att enkan Björklunds helsa är synnerligen

svag och vacklande jemte det'' hon till sin kroppsbyggnad är ofärdig, hvarjemte

hon är till själskrafter och lynne så nedsatt, att hon föga kan till

sitt uppehälle med eget arbete bidraga; samt att enkan Appelholm är kontrakt

i båda höftlederna och oförmögen att annorlunda än med största svårighet

röra sig samt för öfrigt lidande åt försvagad syn och sjuklighet. Da

härtill kommer att enligt mig från Telegrafstyrelsen meddelad upplysning

icke några andra telegraftjenstemän under ifrågavarande tid aflidit, tör^hvilkas

enkor och barn understöd af statsmedel kunde påkallas, hvadan således

genom beviljandet af ifrågavarande pensioner något prejudikat icke^kan anses

gifvet, hvilket tilläfventyrs skulle kunna framdeles i andra fall åberopas,

finner jag mig böra biträda Telegrafstyrelsens förslag om anvisande af pensioner

åt bemälde tjenstemäns enkor och barn. Hvad de föreslagna pensionsbeloppen

angår, så äro de nära öfverensstämmande med den pension, som åt

Riksdagen år 1874 på förslag af enskild motionär beviljades åt enkan efter

telegrafkommissarien R. T. Jönsson. De lönebelopp, som senast utgingo till

ifrågavarande tjensteman voro;

till kommissarien Wiholm kronor 2,500,

„ Björklund „ 2,500,

„ Appelholm „ 2,400,

assistenten Lönngren „ 1,200;

och skulle följaktligen, derest desse lefvat tillräckligt länge för att blifva

delegare af enke- och pupillkassan, deras efterlefvande ur densamma haft

att uppbära i pensioner resp. 450, 450, 440 och 320 kronor. De nu föreslagna

beloppen resp. 300 och 270 kronor kunna derföre ej anses för höga.

Till hvad Telegrafstyrelsen i fråga om förevarande belopp i underdånighet

anfört anser jag mig blott böra tillägga en underdånig erinran om de vilkor,

som äro gällande för pensionering från ifrågavarande enke- och pupillkassa

och under hvilka de ifrågavarande pensionerna skulle atnjutas. Enligt kassans

reglemente äro pensionsberättigade: enka, så länge hon lefver ogift och

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj.is Nåd. Frop. N:o 1 om Statsverket 1876.

är i besittning'' af medborgerligt förtroende, samt hvarje den aflidnes barn,

som är yngre än aderton år och som icke dömts förlustig medborgerligt

förtroende. Och är vidare stadgadt, dels att pensionsbelopp utgår efter delägares

död oförminskadt till och med det qvartal, under hvilket hans efterlelvandes

pensionsrätt helt och hållet upphör, dels ock att, der både pensionsberättigad

enka och pensionsberättigade barn finnas, enkan åtnjuter den ena

och barnen den andra hälften af pensionsbeloppet.

Enligt det af Telegrafstyrelsen framlagda, af mig sålunda biträdda

underdåniga statsförslaget, skulle således, på sätt ett vid Styrelsens underdåniga

memorial togadt detaljerad! förslag, hvilket torde få biläggas detta

protokoll (Litt. D), närmare utvisar, slutsummorna af telegrafverkets stater

för är 1877 blifva följande:

A) Atiöningsstaten:

1 ro. Styrelsen...................................................

2;o. Personalen vid de elektriska stationerna.

•ko. Personalen vid de optiska stationerna. ..

ko. Särskilda anslag...........................................

B) Ofvergångsaflöningsstaten ............................................

C) Pensions- och understödsstaten...................................

D) Underhållsstaten

59,000.

617,000.

10,100.

229,070.

915,170.

i ,200.

81,502.

308,128.

Summa Kronor 1,306,000.

På sätt vid beräknandet af statsverkets inkomster redan anmärkt

biitvit, kan ett fortgående åt den tillökning af telegraf korrespondensen, som

under de närmast föregående åren egt rum, icke för närvarande påräknas,

hvadan älven telegrafverkets inkomster för år 1877 beräknats till samma

belopp, hvartill de upptagits för år 1876, eller 1,330,000 kronor. Enligt

denna beräkning skulle således inkomsterna med 24,000 kronor öfverskjuta

de för år 1877 föreslagna utgiftsstaterna.

Med anledning åt hvad jag nu i förevarande ärende anfört får jag i

underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes göra nådig framställning

deiom, att Kiksdagen, med godkännande för dess del af telegrafverkets

stater för år 1877, sådana desamma blifvit af mig föreslagna, måtte

såsom reservationsanslag för samma år åt telegrafverket anvisa enahanda

belopp eller 1,330,000 kronor, hvartill inkomsterna blifvit beräknade, samt

att det öfverskott derå, som kan uppstå, måtte ställas till Eders Kong!.

Majrts förfogande i ändamål att användas för verkets tidsenliga utveckling

och förbättrande.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 b) till Kong/,. Maj:ts Nåd. Vrop. N:o 1 om Statsverket 1876. 37

9:o. Tullverket.

1 sitt den 14 December 1875 afgifna förslag'' till stater för Tullverket

år DS77 har Generaltullstyrelsen anfört hufvudsakligen följande:

Hvad först anginge staten för centralverket eller för Styrelsen och de densamma

omedelbart underlydande kontor, ansåg Styrelsen ett upprepande af det

förslag till en definitiv lönereglering för centralverket, hvilket Styrelsen förut i

underdånighet framlagt, icke kunna ifrågakomma, sedan Eders Kongl. Maj:t uppdragit

åt en särskild komité att beträffande alla de centrala embetsverken uppgöra

förslag till reglering af aflöningsförhållandena och till de organisationsförändringar,

bvilka komitén i sammanhang dermed kunde anse erforderliga. Då

emellertid denna komités omfattande uppdrag ännu icke medgifva komitén att

taga någon befattning med löneregleringen för Generaltullstyrelsen, och någon

definitiv stat för detta embetsverk således icke kunde för 1876 års Riksdag

framläggas, hade Styrelsen ansett det behof af en förhöjning i de nuvarande

ordinarie lönerna, som under de senare åren gjort sig oafvisligen gällande, och

som äfven af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen behjertats genom anvisande af

dyrtidstillägg i afvaktan på den definitiva löneregleringen, i lika om ej högre

grad påkalla en dylik tillfällig löneförbättring jemväl för år 1877. Generaltullstyrelsen

hemställde derföre i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till

Riksdagen göra framställning om anvisande åt Styrelsen och dess kontor för år

1877 af en tillfällig löneförbättring efter enahanda grunder, som för öfriga med

Generaltullstyrelsen likstälda embetsverk af Eders Kongl. Maj:t kunde finnas

lämpliga.

Beträffande lokalförvaltningarna har Generaltullstyrelsen erinrat, att eu

ny lönestat för dessa blifvit under år 1875 faststäld att från början af innevarande

år vinna tillämpning. Då förslag till denna stat uppgjordes, hade Generaltullstyrelsen

sökt att tillgodose såväl de behof af arbetskrafter, som för tillfredsställande

af den under senare tider mycket stegrade trafikens fordringar på hvarje

särskild plats kunde göra sig gällande, som och tjensteinnehafvarnes anspråk att

erhålla en efter arbetets trägenhet och nuvarande lefnadskostnader afpassad ersättning;

och då den uppfattning af dessa frågor, Styrelsen uttalade och i enlighet

hvarmed dess förslag till lönestat uppgjordes, vunnit godkännande såväl af

Eders Kongl. Maj:t som af Riksdagen, vore deraf en gifven följd, att någon rubbning

i berörda, ännu icke ens tillämpade stat, hvarken kunde vara behöflig eller

önskvärd. Yttranden i sådan syftning hade ock inkommit från nästan alla tullförvaltningar

i riket; och der någon ändring blifvit ifrågasatt, hade den varit af

ganska obetydlig ärt. Styrelsen anhöll derföre i underdånighet, att den normalstat,

som gäller från och med ingången af innevarande år, måtte få oförändrad

tillämpas jemväl under år 1877.

Hvad Generaltullstyrelsen sålunda yttrat om önskvärdheten af att någon

ändring icke skulle vidtagas i den för lokalförvaltningen nu senast faststälda

stat gälde likaledes till alla delar om den lönereglering, som enligt 1876 års

normalstat blifvit uppgjord för kustbevakning spersonalen. Såsom kändt vore

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Pr ap. N:o 1 om Statsverket 1876.

hade under år 1875 en ganska betydlig förminskning i denna personals antal

inom södra distriktet egt rum; och jemväl på andra ställen i riket komme, enligt

redan fattade beslut, åtskilliga tjensteindragningar att försiggå i mån af vissa

tjensteinnehafvares afgång. Huruvida någon ytterligare minskning kunde ega

rum, ansåge Styrelsen dock kunna afgöras först efter det någon längre tids erfarenhet

vunnits om den redan reducerade personalens förmåga att uppfylla det

med kustbevakningen afsedda ändamål.

Beträdande slutligen de jemte aflöningsstaterna för tullverket erforderliga

öfriga utgiftsstater, så hade icke heller under den korta tid, som förflutit sedan

dessa stater för år 1876 faststäldes, några så väsentligt förändrade förhållanden

förekommit, att anledning deraf kunde vara för handen att nu tillstyrka vare

sig förhöjning eller nedsättning i de då beviljade anslagsbeloppen; hvadan Styrelsen

underdånigst hemstält, att jemväl de utöfver aflöningsstaterna för år 1876

för tullverket beviljade särskilda anslag måtte för år 1877 bibehållas oförändrade.

Af 1875 års Riksdag blefvo tullverkets utgiftsstater för år 1876 på

följande sätt beräknade, nemligen;

Ordinarie aflöningsstaten .................................................... Kronor 1,648,100.

Dyrtidstilläggsstaten ..............................................................

Öfvergångsaflöningsstaten, till uppbördsprovision och öfrig

aflöning, förslagsanslag ......................................................

Ålderstilläggsstaten, förslagsanslag..........................................

Indragningsstaten, förslagsanslag............................................

Pensionsstaten för afskedade tjenstemän och betjente, förslagsanslag

............................................................................

Pensionsstaten för aflidne tjenstemäns och betjentes i fattigdom

efterlemnade enkor och barn, förslagsanslag

Omkostnadsstaten.....................................................................

11,180.

50,000.

270.000.

100.000.

197,000.

31,800.

200,920.

Summa Kronor 2,509,000.

Då Generaltullstyrelsen ansett någon rubbning i berörda stater ej böra

ega rum för år 1877 samt jag ej heller finner någon förändring i dem för

närvarande böra ifrågasättas, hemställer jag, under åberopande jemväl af

Eders Kongl. Maj ds den 22 sistlidne December i fråga om dyrtidstillägg

fattade beslut, att Eders Kongl. Maj;t täcktes i nåder föreslå Riksdagen,

att de för år 1876 faststälda stater för tullverket måtte äfven för år 1877

tillämpas, samt att Riksdagen fördenskull måtte bestämma det å sjunde

hufvudtiteln uppförda anslaget för tullverket till ett mot staternas slutsumma

svarande belopp af 2,509,000 kronor att såsom förslagsanslag direkte utgå

af tullmedlen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

89

10:o. Skogsväsendet.

Uti underdånigt memorial den 22 November 1875 har Skogsstyrelsen

afgifvit förslag rörande de särskilda anslagen till Skogsväsendet för år 1877.

Skogsstyrelsen anför deri först: att Styrelsens egna alltjemnt ökade

embetsgöromål visserligen kunde gifva styrelsen anledning att i underdånighet

begära förstärkning i hennes arbetskrafter medelst anställande af ordinarie

tjensteman, som efter en lämplig arbetsfördelning, hvar i sin stad, blefve

ansvariga för dem tillhöriga göromål, i stället för de ofta vexlande, extra

ordinarie biträden, som nu anlitades; men som komitén för regleringen af

löneinkomsterna m. m. vid de centrala embetsverken, till hvilken komité en

af skogsstyrelsen förut gjord underdånig framställning om förstärkning af

tjenstepersonalen i nåder öfverlemnats, ej hittills förehaft Skogsstyrelsen, hade

styrelsen ansett sig icke böra hemställa om nådig proposition till Riksdagen

för erhållande af anslag till anställande af ordinarie tjensteman.

Deremot ansåge Styrelsen sig böra i underdånighet anmäla, att hennes

anslag till expenser och ved, af hvilket anslag äfven extra kanslibiträden

skulle aflöna», och hvarå jemväl år 1874 uppstått brist, som af andra tillgängliga

medel måste fyllas, vid de fortfarande höga priserna å materialier

och arbete vore otillräckligt. Detta anslag uppginge till 6,000 kronor, hvaraf,

sedan arfvoden åt två extra tjensteman å 1,600 kronor eller tillhopa 3,200

kronor afräknats, 2,800 kronor återstode till expenser och ved, för hvilka

titlar utgifterna emellertid redan år 1875 enligt öfverslag komme att uppgå

till omkring 5,000 kronor, i det ersättningen för renskrifning belöpte sig

till inemot 1,000 kronor, tryckningen af Styrelsens årsberättelse till mer än

1,000 kronor, öfrig trycknings- och annonskostnad samt bokinbindning till

inemot 900 kronor, skrifmaterialer till närmare 700 kronor samt telegramkostnad,

ved, städning och rengöring af embetsrummen m. m. till omkring

1,400 kronor. Och som i följd af tillämnad utvidgning af Styrelsens årsberättelse

samt dennas tillökning med karta jemte bilagor, omkostnaderna för

berättelsen komme att väsentligen ökas, erfordrades här ifrågavarande anslag

af 6,000 kronor ensamt för expenser och ved, hvarigenom ett särskilt anslag

af 3,200 kronor för extra kanslibiträden blefve behöfligt.

Hvad Skogsstyrelsen sålunda i fråga om ökande af dess anslag med

ett belopp af 3,200 kronor till extra kanslibiträden hemställt, anser jag mig,

med kännedom om de trägna göromål, som hopat sig i detta embetsverk,

hafva fullt skäl att hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet förorda. Dessutom

anser jag mig böra fästa Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet derpå,

att, då lönen för Skogsstyrelsens förre chef utgick med 7,000 kronor, så är

i enlighet med Riksdagens beslut år 1869 vid denne tjensteman» afgång

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Majds Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1876.

chefslönen bestämd att utgå med 6,000 kronor, hvartill för år 1876 icke

heller kommer något dyrtidstillägg. Utom att sedan 1869 lefnadskostnaderna

förändrats derhän, att det, som då kunde anses tillräckligt för en chefslön

i ett mindre betydande verk, numera knappt förslår till aflöning för verkens

afdelningschefer, har äfven sedan den tiden Skogsstyrelsen såsom embetsverk

ansenligt växt i betydenhet. Statens skogar inbragte år 1870 icke

mer än omkring 317,000 kronor men år 1873 mer är fyra gånger så mycket

(iller 1,361,062 kronor och 1874 omkring 827,000 kronor; kronoparkerna utgjorde

1870 endast omkring 5 millioner qvadratref, men vid 1874 års slut mer än

17 millioner qvadratref, och den verksamhet skogsstaten och dess styrelse har

att utveckla för uppsigt och kontroll äfven öfver enskildes skogar och skogshushållning

har under de senare åren blifvit väsentligen förökad. För hvarje

år kommer statskogarnes betydelse för statsverket att ökas, och ehuru skogsstyrelsen

icke är ett penningeförvaltande verk, är det dock väsentligen på

dess åtgärder för befrämjande af förmånliga uppgörelser om skogsafverkning,

soin numera dessa inkomsters stigande kommer att bero. Den nu bestämda

chefslönen synes mig derför icke på något sätt vara afpassad efter embetets

nuvarande betydelse, och ehuru i öfrigt torde vara skäl att i fråga om

Skogsstyrelsen såsom flera andra embetsverk afvakta löneregleringskomiténs

yttrande, innan något förslag framställes om fastställande af en tidsenlig lönestat

för verket, anser jag dock en bättre aflöning för denna ansvarsfulla

särdeles betungande chefsplats så af behof påkallad, att jag icke tvekar föreslå

Eders Kongl. Maj:t att redan nu af Riksdagen begära en förhöjning i

densamma, åtminstone sa stor som vid en blifvande lönereglering kan anses

minst ifrågakomma, att med 2,000 kronor under namn af tjenstgöringspenningar

utgå på samma vilkor, som i öfrigt för tjenstgöringspenningars åtnjutande

äro gällande. Med iakttagande af hvad i ofvanberörda afseenden

sålunda förekommit skulle således anslaget till Skogsstyrelsen, nu utgörande

27,550 kronor, komma att höjas till 32,750 kronor.

Hvad beträffar Skogsstaten har Skogsstyrelsen ansett en icke oväsentlig

tillökning nödig i såväl den kontrollerande som den förvaltande och den

bevakande personalen, i det att Styrelsen föreslagit inrättandet af två nya

skogsinspektörs-befattningar samt fyra nya jägmästare- och elfva nya kronojägaretjenster.

Hvad nu först angår Skogsinspektörerne anför Skogsstyrelsen

i sitt ofvanberörda memorial i afseende å dem följande:

“Den inspekterande personalen inom skogsstaten utgöres för närvarande

åt 7 skogsinspektörer samt, på öfvergångsstat, 3 öfverjägmästare eller tillsammans

tio inspektörer, livilka, hvar inom sitt distrikt, skola utöfva chefskap öfver den

der anstälda öfriga skogspersonalen. Men som, i följd af det ringa'' antalet inspektörsbefattningar,

distrikten måst tillmätas allt för vidlyftigt omfång, kunna ej

inspektörerna hinna att så som sig borde ingripa uti och leda förvaltningen af

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj.B Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876. 41

de vidsträckta allmänna skogarne, likasom dessa tjensteman af samma skäl icke

heller äro i tillfälle att lemna Skogsstyrelsen det biträde i och för utredande af

de särskilda distrikten tillhörande ärenden, som borde kunna påräknas, derest

tjenstgöringsområdena vore måttliga. Det till aflöning och resepeuningar åt inspektörerna

utgående beloppet af mer än 37,000 kronor är sålunda med anledning

af de alltför stora distrikten ej så fruktbringande, som det skulle blifva med

tillägg af erforderliga medel för inrättande af flera inspektörsbefattningar jemte

deraf följande minskning i distrikten; och är det särdeles numera, sedan militieboställena

till statsverket öfverlemnats, i följd hvaraf talrika frågor uppstå om

dispositionen af dem tillhörande utmarker, af synnerlig vigt, att distrikten ej äro

vidsträcktare än att berörda, för skogsväsendet maktpåliggande ärenden kunna

genom erforderliga undersökningar behörigen utredas.

I anledning häraf, och då det med säkerhet kan förutses, att kostnaden

för anställandet af flera skogsinspektorer omedelbart skall komma att ersättas

genom den noggrannare tillsyn, som dessa tjensteman då kunna egna deråt,

att statens skogstillgångar blifva behörigen tillgodogjorda, innan virket hinner

taga skada, så synes en fördelning nu böra ega rum af de tvänne deraf mest i

behof varande distrikten, nemligen: det sydligare norrlandsdistriktet och södra

distriktet.

Södra Norrlands distrikt innefattar Vesternorrlands län, 215 qvadratmil,

Gefleborgs län, 169 qvadratmil, och Jemtlands län, 444 qvadratmil, af hvilka län

Vesternorrlands innehåller omkring 1,000,000 qvadratref allmänna skogar, Gefleborgs

län omkring 700,000 qvadratref samt Jemtlands län närmare 2,000,000

qvadratref dylika skogar, eller tillhopa 828 qvadratmil med 3,700,000 qvadratref

allmänna skogar; och som redan af berörde betydliga arealer framgår, att det ej

är möjligt för en inspektör att i detta vidlyftiga distrikt med framgång utöfva

ledningen af kronans skogsförvaltning, h vilket äfven styrkes af den jemförelsevis

ringa inkomst, som kronoskogarne i det mera aflägsna Jemtland lemnat, hvilken

inkomst år 1873 uppgått till endast 30,529 kronor 61 öre, då skogsmedlen i

Vesternorrlands och Gefleborgs län stigit till 238,567 kronor 74 öre och 161,249

kronor 8 öre, synes detta distrikt böra delas så, att Jemtland, der nu regleringen

af ett betydligt antal vidsträckta och värderika militieboställsskogar förestår,

erhåller särskild skogsinspektör med enahanda aflöning och resepenningar,

som enligt nådigt bref den 5 Juni 1874 bestämts för skogsinspektorer i Vesterbottens

och Bergslagsdistrikten eller 3,800 kronor lön och tjenstgöringspenningar

samt 750 kronor resepenningar.

Södra distriktet innefattar Småland jemte Öland, 285 qvadratmil. samt

Skåne, 99 qvadratmil, och Blekinge, 26 qvadratmil, eller Kalmar, Kronobergs,

Jönköpings, Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län.

Detta vidsträckta distrikt med eu ytvidd af 410 qvadratmil, der Småland

jemte Öland innehåller mer än 1,300,000 qvadratref och Skåne jemte Blekinge

omkring 333,000 qvadratref allmänna skogar, erfordrar äfven delning, i anseende

till de särdeles talrika skogarnes spridda läge och den intensivare skogshushållning,

som å ett stort antal af dessa skogar blifvit genom faststälda hushållningsplaner

föreskrifna. Denna delning borde då ske sålunda, att för de småländska

länen, hvarinom många betydande militieboställen förefinnas, särskild

skogsinspektör anställes med enahanda aflöning och resepenningar, son enligt ofnämnde

nådiga bref bestämts för skogsinspektörerna i Östra och Vestra distrikten

eller 3,800 kronor lön och tjenstgöringspenningar samt 600 kronor resepenningar.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

hvarefter till södra distriktet, Skåne och Blekinge, skulle från Vestra distriktet

läggas Halland, innefattande omkring 43 qvadratmil, så att erforderlig minskning

kunde åstadkommas i sistnämnda nu allt för stora distrikt, och på samma gång

ledningen af skogsodlingen å flygsandsfälten, hvilka nästan uteslutande förefinnas

inom Skåne, Halland och Blekinge, komma att utöfvas af en för dessa provinser

gemensam skogsinspektör.“

ÖfVergående härefter till frågan om anslag till nya jägmästaretjenster

samt den deraf föranledda omreglering af vissa revier fortfar

Skogsstyrelsen:

"Pajala och Tärendö revier innefatta för närvarande Juckasjärvi, Enontekis,

Pajala samt delar af Korpilombolo och Gellivara socknar med en areal af

tillhopa omkring 236 qvadratmil, hvars skogbeväxta del hufvudsakligast består af

krouomarker. Hittills har afverkningen inom Juckasjärvi varit jemförelsevis ringa,

hvarför skogsförvaltningen i denna socken kunnat fördelas emellan de bägge jäginästarne

i förenämnda tvänne revier; men sedan nu ej allenast utverkning för

kronans räkning inom berörde socken tagit en större utsträckning, utan äfven

nybygges- och kronohemmans-åboer derstädes, hvilka hittills ej allmänt begagnat

sin utsyningsrätt, göra anspråk på utsyning, är det ej vidare möjligt för endast

två jägmästare att handhafva förvaltningen å berörda vidsträckta område, hvarför

behofvet påkallar de tvänne reverens fördelning i Henne, så att för Juckasjärvi

och Enontekis socknar anställes en särskild jägmästare med lön och tjenstgöringspenningar

till belopp af 1,500 kronor samt 600 kronor resepenningar, i öfverensstämmelse

med hvad som rörande aflöning för jägmästare i Norrbottens och Vesterbottens

län är genom Eders Kongl. Maj:ts förberörda nådiga bref bestämdt.

Jemtlauds län, som enligt hvad ofvan är anfördt omfattar 444 qvadratmil,

är för närvarande deladt i 3 revier, det Östra, Vestra samt Herjeådalens, och

innehåller närmare 2,000,000 qvadratref allmänna skogar, hvilka, dels i och för

sin egen ytvidd, dels ock med hänsyn till deras spridda läge inom det på hvarje

revier i medeltal belöpande omfång af 148 qvadratmil, numera, sedan flerårig

afverkningsrätt å en del kronoparker blifrit försåld och afverkningen såväl

härigenom som äfven genom årlig virkesförsäljning ökats, svårligen kunna af tre

jägmästare vederbörligen förvaltas, helst de vidsträckta till statsverket öfverlemnade

militieboställsskogarnes till en del redan öfveråriga virkestillgångar nu

böla tillgodogöras och afverkningen således ytterligare i väsentlig mån ökas.

Dessa tre revier böra fördenskull ombildas till fyra, så att Rödöns och Liths

tingslag från Vestra revieret och Hammardals tingslag från östra revieret erhålla

särskild jägmästare med enligt ofvan åberopade nådiga bref till 1,500 kronor lön

och tjenstgöringspenningar samt 500 kronor resepenningar bestämd aflöning, hvarefter,

för att minska Herjeådalens revier, derifrån borde afskiljas Ovikens och

Bergs tingslag, som jemte Brunflo tingslag från Vestra revieret skulle öfverflyttas

till Östra revieret.

Uti Ångermanland, som nu är fördeladt i två revier, Norra och Södra,

förefinnas redan kronoparker med en areal af 376,000 qvadratref. Å 92,000

qvadratref häraf har flerårig afverkningsrätt blifvit försåld, och är fråga om att utaf

kronoöfverloppsmarker ytterligare afsätta omkring 280,000 qvadratref kronoparker

för närvarande beroende på Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning. Då härtill lägges,

att jägmästarne hafva att verkställa utsyning å 206,000 qvadratref boställsskogar

samt omkring 400,000 qvadratref stockfångstskogar äfvensom å nybyggen och kro
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1876. 43

nohemman, så framgår deraf, att revieren behöfva förminskas, för att skogsförvaltningen

skall kunna ordentligen handhafvas, i hvilket afseende de nuvarande

tvänne revieren, Norra och Södra, torde böra fördelas i trenne, så att med anställande

af särskild jägmästare, hvars aflöning, enligt hvad ofvan rörande Jemtlands

län anförts, skulle uppgå till 1,500 kronor lön och tjenstgöringspenningar

samt 500 kronor resepenningar, ett mellersta revier må bildas, hvartill skulle

läggas från norra revieret nordvestra delen af Anundsjö socken och från södra

revieret Junsele, Lidens, Resele, Eds, Multrå, Sånga, Öfverlännäs, Boteå, Styrnäs,

Bjertrå, Skogs och Nora socknar.

Jemväl i Vermlands län, der nu tre jägmästare äro anstälda, synes i anledning

af det betydliga antalet och vidden af de allmänna skogarna och sedan

numera å de större bland dessa intensivare hushållning införts, uppdelning af

revieren i fyra blifva nödig. Med ett antal af närmare 200 stycken uppgår

nemligen arealen af nämnde skogar till 509,000 qvadratref, hvaraf en väsentlig

del eller omkring 109,000 qvadratref, ofta hvar för sig vidsträckta militieboställsskogar,

af hvilka inkomsterna hädanefter skola ingå till statsverket. För en jägmästare

i ett således erforderligt fjerde revier skulle, enligt ofta nämnde nådiga

bref, lön och tjenstgöringspenningar utgöra 1,500 kronor och resepenningar 200

kronor; och borde det nya revieret från de nuvarande Carlstads, Arvika och

Elfdals revier erhålla: från Carlstads revier Kihls härad, från Arvika revier

Brunskogs, Manskogs och Boda socknar samt från Elfdals revier öfre och nedre

Fryksdals härader, inom hvilket område de allmänna skogarne till ett antal af

35 innehålla 110,000 qvadratref.*

Om behofvet af nya /crono/ä^are-tjenster yttrar sig slutligen

Skogsstyrelsen:

“I följd af den ökade afverkningen å kronoskogarne äfvensom å öfriga

skogar, der skogsstaten har att verkställa utsyning, erfordras i de orter inom

Norrland, der inrättande af nya jägmästarebefattningar här ofvan underdånigst

föreslagits, jemväl förstärkning i bevakningen vid afverkning och virkesutdrifning

Och äro för sådant ändamål behöfliga 2 kronojägare i Juckasjärvi af Norrbottens

län, der kronojägares bevakniDgsområde utgör i medeltal 16 qvadratmil; 3 kronojägare

i Jemtlands län, hvarest, efter sådan tillökning, länets bevakningsområden i medeltal

skulle komma att omfatta 37 qvadratmil med 166,666 qvadratref allmänna

skogar; 1 kronojägare i Ångermanland, der bevakningsområdena skulle komma att

omfatta 110,000 qvadratref allmänna skogar. Med en aflöning af 700 kronor,

utaf hvilket belopp, enligt ofvannämnda nådiga bref, 450 kronor utgöra lön inbegripet

50 kronor hyresersättning, 150 kronor tjenstgöring^- och 100 kronor resepenningar,

skulle således för de 6 kronojägarne tillsammans erfordras

lön och hyresersättning........................ 2,700 kronor.

tjenstgöringspenningar......................... 900 „

resepenningar............................ • • 600 „_

4,200 kronor.

Men äfven å de till kronoparker nu dels från enskilda inlösta dels från

publika hemman afsätta skogarne i mellersta och södra .delarne af landet behöfves

bevakningspersonal ej mindre för skogarnes bevarande från åverkan än

äfven i och för utförande af den skogsodling och öfriga förvaltningsåtgärder, som

böra vidtagas. Dessa skogar äro Lofö kronopark i Stockholms län, afsatt enligt

nådigt bref den 2 sistlidne Mars, Malmö f. d. häradshöfdingeboställe i Kalmar

län, afsatt till kronopark enligt enligt nådigt bref den 2 sistlidne Juli; Ollestads

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Bil. No 6 b) till Koncjl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1876.

säteri i Elfsborgs län och Redstadstegen samt Östra och Vestra Fjellet eller

Kynnefjell i Bohuslän, inlöste enligt nådiga brefvet den 11 December 1874,

samt Förarp i Kronobergs län, inlöst enligt nådiga brefven af sistnämnde dag

och den 2 nästlidne Juli, eller tillsammans 5 skogar, å hvar och en af hvilka

särskild kronojägare, med aflöning af 375 kronor lön och 125 kronor tjenstgöringspenningar

eller tillhopa 500 kronor, skulle anställas under förbehåll att afkastningen

af boställe, då sådant kan hinna beredas, å lönen afdrages. För bemälde

5 kronojägarebefattningar erfordras således:

'' lön ................................................................................................... 1,875 Kronor.

tjenstgöringspenningar ..................................................................... 625 „

2,500 Kronor.“

Genom de sifferuppgifter, på hvilka Skogsstyrelsen stöd! sina nyssberörda

förslag om tillökning i skogsstatens personal, torde behofvet af

den ifrågasatta tillökningen vara ovedersägligen ådagalagdt. Redan vid

införandet af den nuvarande organisationen af skogsstaten uttalade Riksdagen

i sin underdåniga skrifvelse den 13 Maj 1869 den åsigten, att

någon tids erfarenhet sannolikt vore erforderlig för bedömande af skogsinspektionsdistriktens

lämpliga indelning och antal; och det är tydligt,

att, ju större vidder skogsstaten får att bevaka och förvalta, desto större

personal blir äfven härför erforderlig. Det torde äfven vara klart, att

den inkomst staten kan påräkna af sina skogar beror i väsentlig män

på det sätt, hvarpå dessa skötas och öfvervakas, och att en tillfredsställande

bevakning och skötsel ej är i de ofvan omförmälda trakterna

med den nuvarande personalen möjlig. Jag tvekar derföre ej att i

underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte, på sätt Skogsstyrelsen

föreslagit, hos Riksdagen äska följande anslag, nemligen:

till två skogsinspektörer ................................................... Kronor 8,950: —

n fyra jägmästare............................................................... „ 7,800: —

„ elfva kronojägare ............................................ „ 6,700: —

tillhopa Kronor 23,450: —

till den fördelning i löner, tjenstgöringspenningar och resepenningar,

som blifvit af Skogsstyrelsen angifven.

Då härtill kommer, att, enligt hvad Skogsstyrelsen i underdånighet

anmält, ålderstillägg jemlikt stadgandena i nådiga brefvet den 5 Juni

1874 skulle under år 1877 tillkomma sammanlagdt fjorton jägmästare

med 500 kronor hvardera, nemligen fyra för intjenta tjugu år, sex för

intjenta femton år och fyra för intjenta tio år, hvadan således på grund

häraf en tillökning i anslaget till skogsstaten erfordrades af 7,000 kronor,

skulle således, under förutsättning af nådigt bifall till hvad jag i

afseende å berörda stat förut i underdånighet föreslagit, hela den äskade

tillökningen i anslaget till skogsstaten uppgå till 30,450 kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Md. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876. 45

Vidkommande det å staten för skogsväsendet uppförda reservationsanslaget

till belopp af 450,000 kronor har Skogsstyrelsen, under erinran

att å berörda anslag för år 1875 blifvit genom nådigt bref den 11 December

1874 anvisade till inköp af mark till bildande af nya eller utvidgning

af äldre kronoparker 242,254 kronor 62 öre och att åt anslaget

för år 1876 blifvit i Skogsstyrelsens till Eders Kongl. Maj:t afgifna

generalkostnadsförslag för skogsväsendet för nämnda ändamål afsedda

212,000 kronor, i underdånighet hemställt, att, då, enligt hvad

generalkostnadsförslaget gåfve vid handen, det deri för sjelfva skogsförvaltningen

föreslagna belopp vore för densamma nödvändigt samt inköpen

af mark till skogsplantering, enligt hvad skogsstyrelsen antoge,

borde fortgå, reservationsanslaget syntes böra fortfarande utgå med

samma belopp som hittills eller 450,000 kronor.

1 anledning häraf tillåter jag mig i underdånighet erinra, att af

de till inköp af kronan hembudna skogbärande eller till skogsodling

lämpliga marker hittills ej kunnat inköpas flera än

egendomen Ollestad i Elfsborgs län för Kronor 50,000: —

„ Förarp i Kronobergs län........................... „ 36,000: —

samt utmarken Kynnefjell i Göteborgs län.............. „ 15,634: —

eller tillhopa för Kronor 101,634: —

Af 1875 års anslag finnas således fortfarande 140,620 kronor 62

öre att för dylika inköp användas, hvartill komma de af Skogsstyrelsen

omförmälda för nämnda ändamål afsedda 212,000 kronor. Anledningen

dertill, att hittills endast ett jemförelsevis mindre belopp af de till inköp

af mark afsedda medlen blifvit dertill begagnadt, torde hufvudsakligen

vara att söka dels i svårigheten att, der dylik egendom eges af

flera personer gemensamt, åvägabringa enighet i afseende å försäljningsvilkoren

dem emellan, dels i de höga priser, som säljarne under de i

senaste tider rådande trävarukonjunkturer ansett sig kunna fordra, dels

kanske hufvudsakligen i de tunga och föga affarsmessiga formel-, hvarunder

dylika köp för kronans räkning måste verkställas. Men utom

dessa svårigheter finnas äfven andra, Indika, enligt mitt förmenande,

verka derhän, att af dylika inköp ej kan för närvarande påräknas all

deri fördel för staten, som under andra förhållanden kunde densamma

deraf tillskyndas. Någon bestämd plan för dylika uppköp kan för närvarande

svårligen upprättas och följas. För upprättandet af eu sådan

erfordras nemligen eu noggrann kännedom om hittills befintliga boställsoch

ofri ga kronoskogars läge, utan hvilken det ej är möjligt att afgöra

vare sig hvilka provinser böra företrädesvis tillgodoses eller Indika

till skogsbörd tjenliga marker inom provinserna böra till följd af sitt

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1876.

läge i förhållande till kronan tillhöriga skogsmarker framför andra vid

inköp väljas. Väl har Eders Kongl. Maj:t genom nådigt beslut den 2

Juli 1875 vidtagit åtgärd för att denna noggrannare öfversigt öfver statens

skogar må snart vinnas, i det att Eders Kongl. Magt på skogsstyrelsens

hemställan anvisat medel icke blott för komplettering af den

genom den s. k. Norrländska skogskoiuitöns försorg utarbetade kartan

öfver ^ Norrlands skogar, utan äfven för åstadkommande af eu allmän

situationskarta öfver kronoparker och allmänningar i Kopparbergs län

samt de mellersta och södra delarne af landet, och dels för införandet

a de topografiska samt ekonomiska kartbladen af de allmänna skogarne

och till eu början af dem, som blifvit af skogstjensteman indelade till

ordnad hushållning. Men detta vidlyftiga arbete är dock ännu långt

från fullbordadt; och intill dess att så skett, synes det mig vara nödigt

att vid inköp af mark för statens räkning mycken varsamhet iakttages.

först derefter blir det möjligt att afgöra, hvarest inköp af mark till

arrondering af förut befintliga kronoskogar eller till anläggande af nya

kronoparker kan med största fördel ega rum, och då kan äfven kronan

låta under hand inleda underhandlingar om de för staten förmånligast

belägna markers inköpande i stället för att, såsom nu i de flesta fall,

nöja sig med de marker, som tillfälligtvis erbjudas, hvarvid tillika det

betänkliga förhållandet framträder, att skogsköpet för statens räkning

lätteligen kommer att gagna och belönar just sådane skogsegare, som

genom vanvård eller öfverafverkning förstört sill växande skog. Af alla

dessa skäl anser jag det ej vara lämpligt, att Eders Kongl. Maj:t för

närvarande skulle af Riksdagen Siska reservationsanslagets bibehållande

vid dess hela nuvarande belopp. Men då redan nu kan med någon

sannolikhet förutsättas, att inom vissa län, der endast ett fåtal allmänna

skogar finnas, underhandlingar kunna med framgång föras om till åkerodling

otjenliga nejders förvärfvande till skogssådd för billigt pris, och

inköp åt mark fördenskull ej behöfver i afbidan på de förut omförmälda

situationsplanernas fullbordan alldeles afstanna, anser jag mig böra i

underdånighet föreslå ett afdrag å anslaget motsvarande endast eu del

åt det belopp, som hittills kunnat till skogsköp användas; och hemställer

jag fördenskull i underdånighet, att reservationsanslaget till skogsväsendet

måtte af Eders Kongl. Maj:t äskas endast till belopp af 275,000

kronor.

1 fråga om det å extra stat uppförda anslaget till Skogsinstitutet

har Skogsstyrelsen i sitt underdåniga memorial förmält, att de åtgärder,

hvilka Styrelsen till följd af den genom nådiga brefvet den 2 Juli 1875

erhållna befallning vidtagit för att å någon allmän skog finna lämpliglokal

att ditflytta skogsinstitutet, hittills ej medfört åsyftadt resultat, i

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876. 47

det att de ifrågakomna skogarna af en eller annan anledning befunnits mindre

tjenliga. Och då de betydliga byggnads- med flera kostnader, som vid

läroverkets förflyttning blefve oundgängliga, ej borde nedläggas på annan

lokal än en som fullt motsvarade anstaltens syfte, ansåg sig styrelsen icke

böra hemställa om nytt anslag eller anslagstillökning för nämnda läroverk.

Vid hvad skogsstyrelsen sålunda anfört har jag ej funnit något att erinra,

och hemställer fördenskull, att anslaget till skogsinstitutet, hvilket anslag vid

sistlidne Riksdag uppfördes å extra stat till ett förhöjdt belopp af 20,400

kronor, måtte för år 1877 af Eders lvongl. Maj:t hos riksdagen äskas till

enahanda belopp och fördelning, som vid berörda riksdag fastställdes.

Beträffande det likaledes å extra stat uppförda anslaget, 7,600 kronor,

till inrättande af två nya skoysskulor i län, der sådan skola ej funnes, hvilket

belopp skulle, enligt Eders Kongl. Maj:ts disposition, utgå med 3,800

kronor för hvarje skola under vilkor att hvad derutöfver erfordrades för en

sådan skolas inrättande af ett eller flera landsting bekostades, anhåller jag att

i underdånighet få erinra, hurusom, sedan föreslaget blifvit, att den ena af

dessa skolor skulle förläggas inom Jönköpings län med bidrag från nämnda

läns och Kronobergs läns landsting, och den andra inom Vermlands län med

bidrag från landstingen i detta och Örebro län, Jönköpings läns landstingförklarat

sig villigt att gemensamt med Kronobergs läns landsting bidraga

till anläggandet och underhållandet af en för båda länen gemensam skogsskola,

men Kronobergs läns landsting ansett sig ej böra bevilja de för en

dylik skola erforderliga belopp. Frågan om inrättandet af en skogsskola

för dessa län har således för närvarande förfallit. Men då, på sätt Eders

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Jönköpings län i sitt i ärendet den 4

November 1875 afgifna utlåtande förmält, frågan om åvägabringandet af en

skogsskola inom nämnda län vore af väsentlig vigt för ett allmännare spridande

af kunskaper i skogsskötsel och befrämjandet af en högeligen afbehofvet

påkallad förbättrad skogsvård, samt Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

eg-de giltiga skäl för det antagande, att intresset för sakens framgång

inom landstinget vore tillräckligt stort, för att landstinget vid en förnyad

handläggning af ärendet skulle finnas villigt att ensamt lemna de för

ändamålets vinnande nödiga bidrag; och då härtill kommer, att jemväl skogsstyrelsen

vitsordat önskvärdheten af den ifrågasatta skolan inom Jönköpings

län, tvekar jag ej att tillstyrka, att äfven för år 4877 ett så stort belopp,

som för denna skola varit afsedt, eller 3.800 kronor, måtte hos Riksdagen

begäras för att finnas till Eders Kongl. Maj:ts disposition för den händelse

att berörda skola skulle under året komma till stånd.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

Hvad åter angår skogsskolan inom Yermlands län hafva, på sätt jag

förut i underdånighet haft tillfälle inför Eders Kongl. Maj:t meddela, Yermlands

läns och Örebro läns landsting tillförsäkrat densamma erforderliga medel

för tre år, räknade från den 1 November 1876, samt gått i författning

om skolans öppnande sistnämnda dag å egendomen Presterud invid Kristinehamn.

Och bär jemväl Eders Kongl. Maj:t genom beslut den 10 December

1875 tillförsäkrat skolan det erforderliga bidraget af statsmedel, 3,800

kronor om året, för enahanda tid. Yid sådant förhållande torde nämnda

belopp böra för år 1877 af Riksdagen begäras.

Uti sitt underdåniga memorial om staterna för skogsväsendet har Skogsstyrelsen,

i fråga om de enskilda skogsskolorna erinrat, hurusom redan år

1856 en dylik skola blifvit inrättad vid Skogshåll i Södermanlands län,

hvilken dels medelst anslag af länets hushållningssällskap, dels med ett till

eu början från skogsplanteringskassan utgående, efterhand till 2,500 kronor

förhöjdt och nu å reservationsanslaget för skogsväsendet anvisadt bidrag allt

sedan nyssnämda år fortgått fullt jemförlig med statens skogsskolor. På sätt

jag vid underdånig föredragning af skogsstyrelsens generalutgiftsförslag för

år 1876 anmärkt, har detta bidrag senast blifvit den 20 Januari 1871 beviljadt

för en tid af fem år, hvilka tilländagå den 1 November 1876; och

har hushållningssällskapet i underdånig skrifvelse den 12 November 1875, under

förmälan att det icke allenast vore för hushållningssällskapet omöjligt,

att med de penningemedel, hvilka stode sällskapet till buds, ensamt vidkännas

alla de med skolans bibehållande förenade utgifter, utan att fastheldre

väsentliga svårigheter uppstode för sällskapet att fortfarande kunna med enahanda

årsanslag som för närvarande bidraga till skolans uppehållande, anhållit,

att, då undervisningen om skogens vård och skötsel torde vara lika

mycket en statens som provinsens angelägenhet, och skogvaktareskolan vid

Skogshåll säkerligen visat sig vara af icke mindre gagn än öfriga af staten

understödda skogsskolor, ett årligt anslag af 3,800 kronor, motsvarande hvad

som numera vore i statsunderstöd anvisadt åt hvarje annan skogsskola i riket,

måtte i nåder beviljas för skogvaktareskolan vid Skogshåll,'' att utgå

under fem år räknade från och med den 1 November 1876, med förbindelse

för hushållningssällskapet att ansvara för de kostnadsbelopp, som utöfver

statsanslaget erfordrades för skolans behöriga verksamhet under nämnda tid.

Denna framställning har blifvit af Skogsstyrelsen understödd. Och då skogshålls

skogsskola är af samma art som de skolor, för hvilkas inrättande

Riksdagen beviljat medel; då skolans långvariga verksamhet städse varit

synnerligen väl vitsordad, då behofvet af understöd för en skogsskola inom

Södermanlands län ej kan antagas vara mindre än för eu skola inom Yermlands

eller Jönköpings län, och då det leder till ordning och reda, att samtliga

bidragen till enskilda skogsskolor sammanföras till ett anslag, hemstäl
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1870. 49

ler jag, att jemväl för Skogshålls skogsskola måtte äskas ett anslag åt 3,800

kronor att ställas till Eders Kongl. Maj:ts disposition och till skolan utgå

under vilkor, att Södermanlands läns hushållningssällskap bekostar hvad derutöfver

för skolans vidmakthållande erfordras. Och skulle således, derest

hvad jag sålunda i underdånighet föreslagit vinner Eders Kongl. Maj:ts

nådiga bifall, å extra stat för år 1877 äskas ett anslag till enskilda skogsskolor

af 11,400 kronor.

Skogsstyrelsen har vidare i sitt underdåniga memorial anfört, att af

det vid riksdagarne åren 1874 och 1875 å extra stat uppförda förslagsanslaget,

15,000 kronor, för anställande af högst sex skogsingeniörer i enskilde

skogsegares tjenst, under år 1875 användts omkring 8,000 kronor till de tre

skogsingeniörer,1 Indika under året varit anställda och hvilka för denna sin

anställning egde uppbära ett arfvode af 2,000 kronor hvardera jemte reseersättning.

Angående dessa ingeniörers verksamhet meddelar Skogsstyrelsen,

att de hafva å tillhopa 58 förrättningsställen användt 242 förrättningsdagar

till skogsodling, anvisning för fröträdsställning och hjelpgallring, upprättande

af skogshushållningsplaner med mera; äfvensom att, enligt hvad som kommit

till Skogsstyrelsens kunskap, skogsegarne i allmänhet varit belåtna med

ingeniörernas biträde, hvilket haft till följd, att dessa under sina föriättningsresor

mottagit talrika reqvisitioner a biträde för ar 1876, hvartill sedermera

komma de req visi tioner, som vore att förvänta, sedan kunggörelse om tillfälle

att erhålla ingeniörsbiträde i vanlig ordning utgått. Skogsstyrelsen ansåge

sig sålunda ega förhoppning, att dessa tjensteman skulle komma att

till skogsväsendets fromma allt mera anlitas, hvadan och da möjligen anställandet

af flera ingeniörer erfordrades, Skogsstyrelsen ansåge nyssnämnda föi - slagsanslag äfven för år 1877 behöflig!.

På grund af hvad Skogsstyrelsen sålunda anfört, hemställer jag i underdånighet,

att ifrågavarande förslagsanslag 15,000 kronor fåll högst sex

skogsingeniörer till enskilde skogsegares tjenst måtte äfven för år 1877 äskas.

1 afseende å anslaget till undersökning af vattendrag inom Norrbottens

län, hvilket anslag beviljades vid Riksdagen 1872 och vid senaste Riksdag

bestämdes till 6,000 kronor, anför Skogsstyrelsen i sitt memorial följande:

‘•Från och med vattendragen i sydligare delen af länet tillika med dessa vattendrags

lopp inom Vesterbottens län hafva undersökningame nu sträckt sig till och med

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Bil. N:o 6 h) till Komjl. Maj:ls Nåd. Prop. N:o 1 om Stats oer ket 1876.

Råueå eif med dess bivatten. Men som jemte talrika smärre vattendrag den betydliga

Kalix eif med dess tillflöden äfvensom gränselfvarne ännu återstå, lära ifrågavarande

för skogsprodukternas fördelaktiga tillgodogörande särdeles vigtiga förrättningar ej

hinna i Norrbottens län afslutas förr än om två å tre år. Med anledning häraf, och

då, såsom Eders Kongl. Maj:t af Skogsstyrelsens generalkostnadsförslag i Nåder täckts

inhemta, Styrelsen der underdånigst hemställt om betydligt ökadt anslag för skogsuppskattniugar

i ändamål att genom förstärkt förrättningspersonal så fort ske kan

fullborda den hittills endast i mindre utsträckning företagna uppskattningen af virkestillgången

omkring vattendragen i länet, för att derefter afgifva underdånigt förslagom

det på berörde tillgång i väsentlig mån beroende lämpligaste sättet för åstadkommande

af vattendragens upprensning, så är anslag till fortsatta undersökningar

äfven för år 1877 erforderligt; men som omkring 1,000 kronor instundande år komma

att åtgå för den enligt nådigt bemyndigande af den 20 sistlidne Augusti utaf Skogsstyrelsen

förordnade besigtning genom sakkunnig väg- och vattenbyggnads-officer, rörande

beskaffenheten af de elfrensningar och strömbyggnader, som af enskildt bolag

blifvit verkställda i Luleå eif med några af dess genom kronomärke!'' flytande bivatten,

så minskas härigenom tillgången för bestridande af kostnaderna vid här ifrågavarande

undersökningar, hvarför och då, oafsedt förberörde ej beräknade men nödvändiga utgift,

de för nästa år anvisade medlen jemväl i öfrigt torde blifva otillräckliga, anslaget

till undersökningar af vattendragen i Norrbotten synes böra höjas till 7,000 kronor.,.

Jemte det att jag i utseende å ifrågavarande anslags uppkomst, ändamål

och suttet för detsammas användande under föregående år i underdånighet

liänför mig till hvad som vid beslutandet af den nådiga propositionen till

1875 års Riksdag angående statsverkets tillstånd och behof blifvit af dåvarande

statsrådet och chefen för Finansdepartementet yttradt, anhåller jag

afl beträffande den af Skogsstyrelsen omförmälda, på Eders Kongl. Majds

beslut den 20 Augusti 1875 grundade utgiften å 1,000 kronor från förevarande

anslag fa i minnet återkalla, att, sedan Luleå ångsnickeri-aktiebolag,

vid afskalande den 24 November 1873 af i nåder godkändt köp af flerårig

afverkningsrätt å kronoskogstrakter inom Joc-kmocks socken, medelst kontrakt

förbundit sig att ombesörja och bekosta samtliga för virkesflottningen från

samma skogstrakter erforderliga elfrensningar samt ström-, damm- och rännbyggnader,

beräknade att uppgå till en kostnad af 325,000 kronor, så har,

Eders Kongl. Maj: t med fästad t afseende å den vigt, som läge derå, att

ifrågavarande dyrbara arbeten, hvilka efter skogsafverkningstidens slut skulle

i ill kronan öfverlemnas, verkställdes på ett i allo nöjaktigt sätt, förordna!

eu officer vid väg- och vattenbyggnads-corpsen att företaga besigtning å de

redan utförda elfrensnings-arbetena och granskning af uppgjorda förslag till

deras vidare utförande, äfvensom i nåder å ifrågavarande anslag anvisat den

för berörda besigtning och granskning beräknade kostnad, 1,000 kronor.

Beträffande sjelfva anslaget, torde det utan tvifvel vara af stor vigt, afl

arbetet med undersökningen af Norrbottens vattendrag måtte blifva påskyndad!

och så snart som möjligt al slutad t, på det att derefter förslag om lämpligaste

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 b) till Kol tgl. Maj ds Aad. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1876. 51

sättet att åstadkomma vattendragens upprensning och dess förseende med

erforderliga strömbyggnader må kunna upprättas och ett vidare tillgodogörande

för kronans räkning af skogstillgångarne i Norrbotten blifva möjligt.

Jag hemställer derföre i underdånighet att Eders Kong!. Maj:t täcktes,

på sätt Skogsstyrelsen föreslagit, för undersökningar af vattendrag i Norrbotten

å extra stat för år 1877 äska ett anslag till Eders Kongl. Maj:ts

disposition af 7,000 kronor.

Slutligen och under åberopande af Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut

den 22 sistlidne December angående dyrtidstillägg åt vissa tjensteman, hemställer

jag i underdånighet att Eders Kongl. Maj:ts täcktes föreslå Riksdagen,

att det lör Skogsstyrelsen å extra stat uppförda anslag till dyrtidstillägg

måtte jemväl under är 1877 utgå med samma belopp, som för år 187G blifvit

bestämdt, eller 2,380 kronor.

Sammanfattas nu de förändringar i anslagen å ordinarie stat till skogsväsendet,

hvilka jag i underdånighet föreslagit, och de af mig framstälda

förslag till anslag å extra stat för enahanda ändamål, så visar sig, att de

nuvarande ordinarie anslagen, hvilka, med iakttagande deraf, att lönen för

chefen för Skogsstyrelsen'', på grund af 1869 års Riksdags beslut, efter dåvarande

innehafvares afgång skall utgå med allenast 6,000 kronor i stället

för förut 7,000 kronor, utgöra tillhopa ........................... kronor 851,412: 97

skulle komma att minskas med den föreslagna nedsätt
ningen

i reservationsanslaget till skogsväsendet ............ ,, 175,000: —

återstod kronor 676,412: 97

men deremot ökas med:

anslag till extra kanslibiträde inom

Skogsstyrelsen.............................. kronor 3,200: —

„ tjenstgöringspenningar åt chefen

77

för samma Styrelse ........

77

2,000: —

77

V

två nya skogsinspektörer

)>

8,950: —

V

77

fyra nya jägmästare .........

77

7,800: -

77

77

elfva nva kronoj ägare ......

V

6,700: —

7’

77

ålderstillägg åt dertill be-

rättigade jägmästare.........

77

7,000: —

35,650:

hvadan således de ordinarie anslagens belopp skulle

uppgå till ...................................... ..................

7)

712,062: 97.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Bil. N:o 6 b) till Kanyl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

De extra anslagen äter skulle vara

Till Skogsinstitutet ................................................................. kronor 20,400:

„ anställande af högst 6 skogsingeniörer (förslagsanslag) „ 15,000: —

„ underhåll af tro enskilda skogsskolor........................ „ 11,400: —-

„ undersökningar af vattendrag i Norrbotten............... „ 7,000: —

Summa 53,800: —

hvartill komme dyrtidstillägg åt Skogsstyrelsens personal kronor 2,380: —

ll:o) Anslaget till byggnader och reparationer.

1 underdånigt memorial den 16 November 1875 har Öfver-Intendentsembetet

föreslagit, att Eders Kongl. Maj:t skulle hos Riksdagen göra framställning

om förhöjning i anslaget till byggnader och reparationer, hvilket

för närvarande utgår med 120,900 kronor.

Innan jag öfvergår till föredragning af berörda underdåniga memorial,

torde det tillåtas mig att förutskicka några ord om de förändringar, som

förut vidtagits med förevarande anslag.

Före år 1873 voro å sjunde hufvudtiteln uppförda två särskilda anslag

för underhåll och reparationer af publika byggnader, det ena afseende sådana

i hufvudstaden, det andra byggnader i landsorten. Anslaget till byggnaderna

i hufvudstaden hade år 1844 bestämts till 32,000 riksdaler banco eller

48,000 riksdaler riksgäld samt hade vid denna summa bibehållits ofärändradt

till år 1869, då det för bekostande af erforderliga reparationer å nationalmuseibvggnaden

samt för underhållandet af dess tak höjdes med 2,600 riksdaler

till 50,600 riksdaler. Anslaget till byggnaderna i landsorten, hvilket år

1812 blifvit bestämdt till 35,000 riksdaler banko eller 52,500 riksdaler riksgäld

hade derefter blifvit tid efter annan förhöjdt, senast vid riksdagen 1866

till 70,000 och vid riksdagen 1867 ytterligare till 70,300 riksdaler.

Emellertid hade under tiden 1844—1871 i Stockholm byggnader till

ett värde af omkring 3V2 millioner riksdaler, deri inbegripet värdet åt nationalmuseum,

tillkommit, hvilka borde med anslaget till byggnader i hufvudstaden

underhållas, under det att, å andra sidan, samma anslag befriats från underhållet

af byggnader, värderade till endast 200,000 riksdaler. Under anförande

af detta förhållande, samt med förmälan derjemte, att värdet af påsynade

arbeten vid kronans hus i Stockholm, hvilka blifvit i följd af bristande tillgångar

uppskjutna, utgjort

år 1868

„ 1869

24,092 riksdaler

17,512

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1876. 53

ingick Öfver-Intendentsembetet den 21 Februari 1871 till Eders Kongl.

Maj:t med ett underdånigt memorial, deri embetet hemställde, att Eders Kongl.

Maj,-t täcktes i nåder föreslå Riksdagen antingen att förhöja dåvarande statsanslag

till byggnader och reparationer i Stockholm eller, enär behållningar

ä anslaget för kronans hus i landsorten under de senare åren uppkommit,

att till ett anslag sammanföra ifrågavarande två anslag att utgå efter den

fördelning, som af Eders Kongl. Maj:t kunde för hvarje år pröfvas ega rum.

Sedan Eders Kongl. Maj:t till Riksdagen framställt nådig proposition i enlighet

med det senare alternativet, blef denna Eders Kongl. Maj:ts framställning

af Riksdagen bifallen, och anslaget till byggnader och reparationer har sedan

dess utgått med de båda förra anslagens sammanlagda belopp 120,900 kronor.

Uti sitt nu ifrågavarande underdåniga memorial af den 16 November

1875 anför Öfver-Intendentsembetet, att, sedan de båda anslagen blifvit förenade,

hade embetet, med anlitande af då befintlig behållning å landsortsanslaget,

uppgående till 58,547 kronor 20 öre, kunnat låta verkställa åtskilliga mera

betydande förändrings- och tillbyggnadsarbeten vid kronans egendomar i

Stockholm, hvartill medel annars saknats. Sådana arbeten hade varit: inredning

af statistiska Centralbyråns hus för dess nuvarande ändamål, uppförande

af en oundgängligen behöflig klädlogebyggnad samt en ny trappa

i Dramatiska Theaterhuset; större förändrings- och reparations-arbeten inom

kanslihuset o. s. v.

Då det likväl varit nödigt att under åren 1873 och 1874 verkställa

omfattande reparationsarbeten jemväl vid kronans hus i landsorten, der arbeten

för iordningsställande af länsresidensen i Kalmar, Hernösand och Luleå egt

rum för eii kostnad af tillsammans 29,906 kronor, kunde något öfverskott

å landsortsmedlen numera så mycket mindre vara för byggnaderna i

hufvudstaden att påräkna, som, i stället för behållningar, värdet af påsynade,

men i brist af model ej verkstälda arbeten i orterna, utgörande år 1872,

571 kronor, sedermera stigit, synnerligast i följd af ökade priser å materialer

och arbetslöner, år 1873 till 8,000 kronor, år 1874 till 21,722 kronor 85

öre och år 1875 till 10,716 kronor. De arbeten åter vid kronans hus i

Stockholm, hvilkas utförande till följd af bristande tillgångar ej kunnat ega

rum, hade samtidigt uppgått till följande belopp, nemligen

Med anledning häraf har Öfver-Intendentsembetet i underdånighet hem
-

är 1870

., 1871

13,790 riksdaler

21,406: oo „

är 1872

kronor 15,612: 85

14,835: —

45,213: 50

Q A \ Z 1 • _

opaginerad Kontrollera mot PDF

-54 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1876.

Stillt om tillökning i förevarande anslag med 34,580 kronor efter följande

grunder:

a) för Nationalmuseibyggnaden, tillökning i redan anvisade underhållsmedel,

2,600 kronor, med ............................................................ kronor 2,400: —

hvilka båda belopp tillsammans motsvarade V4 procent

af byggnadens till 2,000,000 kronor beräknade värde;

b) för öfriga hus i hufvudstaden, hvilka, enligt eu me
morialet

bilagd förteckning, tillkommit efter bestämmandet

af underhållsmedlen för kronans byggnader i

Stockholm, 1/2 procent af de tillkomna byggnadernas

värde ...................................................................................

c) samt slutligen, på grund af stegrade priser å byggnads
materialer

och arbetsbiträden, 20 procent af det nuvarande

statsanslagets till byggnader och reparationer

belopp, 120,900 kronor, ...................................................

8,000:

24,180

tillsammans kronor 34,580: —

Till närmare upplysning af förhållandena har Öfver-Intendentsembetet

vid sitt berörda memorial fogat en så lydande handling:

“Förteckning å Kongl. Maj:t och kronan tillhöriga egendomar i hufvudstaden,

förutom Nationalmuseibyggnaden, hvilka tillkommit efter bestämmandet år 1844 af

statsanslaget till byggnader och reparationer i Stockholm.

Approxim allo t

vävde.

....................... 500,000: —

........................ 500,000: —

....................... 300,000: —

..................... 100,000: —

..................... 70,000: —

........................ 50,000: —

........................ 50,000: —

........................ 30,000: —

Slöjdskolans hus ......................................................................................

Teknologiska Institutet och Bergsskolan ...............................................

f. d. Frimurarehuset å Riddarholmen..................................................

En nybyggnad vid Carolinska Institutet ..............................................

„ „ „ Gymnastiska Central Institutet .............................

„ „ „ Arméförvaltningens hus ............................................

„ „ „ Operahuset.................................................................

„ „ „ kronans hus n:o 36 Drottninggatan..........................

kronor 1,600,000

Visserligen hafva sedan år 1844 blifvit uteslutna från de hus, som på bekostnad

af byggnadsanslaget underhållas:

Lifgardets till häst stallar,

Teknologiska Institutets förra hus vid Mästersamuelsgatan,

f. d. Hof bageribyggnaden vid Regeringsgatan.

Arsenals- och Orangerihusen vid Carl XIILs torg,

samt en hofstallbyggnad å Riddarholmen värderade till...... kronor 200,000: —-

äfvensom kronans magasinshus, hvilkas värde beräknas till „ 566,000: —

men den besparade underhållskostnaden för dessa byggnader torde få anses mera än

uppvägd af blifvande underhållet för de såsom ännu ofullbordade, i ofvanstående förteckning

ej intagna nybyggnaderna för Kongl. Bibliotheket och Kongl. Musikaliska

Akademien, hvilkas sammanlagda värde angifves, på grund af för dem anvisade statsanslag,

till 1,038,600 kronor.“

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6'' b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876. 55

Då af flen i detta ärende förebragta utredning framgår, att ifrågavarande

anslag i den del, som afser byggnader i Stockholm, under tiden efter år 1844

icke blifvit med mera än ett jemförelsevis obetydligt belopp förhöjdt, ehuru

under samma tid priserna å såväl dagsverken som byggnadsmaterialer torde

hafva nära nog fördubblats; och då, på sätt Öfver-Intendentsembetet framhållit,

följden häraf blifvit, att en stor mängd reparationer å statens byggnader

i Stockholm måste af brist på medel åsidosättas, torde det vara uppenbart,

att en förhöjning i anslaget till byggnader och reparationer måste ega

rum, såvida berörda byggnader ej skola småningom af vanvård förfalla.

Och då, med fristad t afseende ej allenast å de byggnader, hvilka för närvarande

medelst detta anslag underhållas, utan äfven å dem, som för statens

räkning nu äro under byggnad, det af Öfver-Intendentsembetet föreslagna

belopp, hvarmed anslaget skulle höjas, ej synes mig för högt, får jag härmed

i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen

äska eu förhöjning af 34,580 kronor i reservationsanslaget till byggnader

och reparationer, hvarigenom berörda anslag således skulle komma att utföras

med 155,480 kronor att på enahanda sätt, som förut blifvit bestämdt, af

Eders Kongl. Maj:t disponeras.

12:o) Anslag till bestridande af eu del af kostnaderna för skeppsmätning.

Uti underdånigt utlåtande den 24 Januari 1874 angående då ifrågasatta

förändrade stadgande!! för mätning af handelsfartyg yttrade Generaltullstyrelsen,

bland annat, att då, utom de på fartygs drägtighet beroende

utgifter, som erlades till kommuner, umgälder på denna grund utgjordes till

Statsverket endast såsom lastpenningar samt fyr- och båk-afgifter, af hvilka

de förra voro afsedda för fyllande af statens allmänna behof, men de senare

för underhåll specielt af behöfliga sjömärken, samt något deltagande å kommunernas

sida i godtgörandet af de med fartygs mätning förenadej kostnader

ej borde, eller, för svårigheten att utröna den andel deri, som skulle på

dem belöpa, ens kunde ifrågasättas, samma kostnader syntes lämpligen böra

på de för det allmännas räkning inflytande lastpenningarna samt fyr- och

båk-medlen i mån af hvarderas belopp fördelas; i öfverensstämmelse hvarmed

och då det af räkenskaperna för tullverket visat sig, att dessa senare förhållit

sig till lastpenningarna ungefär såsom 3 till 2 efter medeltalet af de

fem åren 1868—1872, Styrelsen hemstälde, att berörda omkostnader måtte

få genom Styrelsen bestridas till tre femtedelar af fyr- och båk-medlen och

två femtedelar af lastpenningarna, intilldess, efter inträdande af någon väsentligare

förändring i nuvarande proportion dem emellan eller möjligen i sjelfva

grunden för skeppsafgifters utgörande, annorlunda kunde blifva bestämdt.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Frop. N:o 1 om Statsverket 1876.

I sammanhang med fastställande af förnyad förordning angående mätning

af handelsfartyg m. m. fann emellertid Eders Kong]. M.aj:t den 15 Maj

1874 godt bestämma, att de för skeppsmätningskontrollörers aflönande erforderliga

medel äfvensom kostnaderna för kontrollörers och skeppsmätares

tjensteresor vid de tillfällen, då dessa skola af allmänna medel godtgöras,

för deras brefporto, i tjensten, för blanketter och andra dylika utgifter skola

genom General tullstyrelsens försorg bestridas emot godtgörelse, som, tills

vidare och intilldess annorlunda kunde varda i Nåder bestämdt, borde utgå

af femte hufvudtitelns anslag till lots- och fyr-inrättningen med dertill hörande

personal.

Vid det förhållande, att skeppsmätningen afser att vinna en grund för

bestämmandet icke blott af de fyr- och båk-afgifcer, som för fartyg böra erläggas,

utan äfven af andra utgifter af allmän natur, och det alltså kan anses

mindre lämpligt att lotsverket vidkännes alla med samma mätning förenade

omkostnader, har framställning från sjöförsvarsdepartementet blifvit till mig

gjord om vidtagande af åtgärder för att berörda kostnader måtte till större

eller mindre del utgå af något bland de till riksstatens sjunde hufvudtitel

hörande anslag; Och har, i sammanhang härmed den upplysning meddelats,

att enligt Kongl. brefvet den 15 Maj 1874 för närvarande från lots- och

fyrmedlen årligen utginge arfvoden till en öfverkontrollör i Stockholm med

4,000 kronor och till fyra skeppsmätningskontrollörer i landsorten med 3,500

kronor hvardera, äfvensom på grund af Kongl. brefvet den 16 Juli 1875,

till ytterligare en kontrollör i hufvudstnden 3,500 kronor, alltså i årliga

arfvoden tillsammans 21,500 kronor, äfvensom att utgifterna under år 1875

till dessa arfvoden samt för tjensteresor m. m. förslagsvis beräknats till eu

summa af 27,000 kronor.

Ehuru det för statsregleringen i sin helhet torde vara mindre väsentligt

om eu nödig befunnen utgift utgår från anslagen till den ena eller den

andra hufvudtiteln, anser jag dock eu bestämd plan härutinnan vara nödvändig.

Och då, på sätt Generaltullstyrelsen i sitt nyss omförmälda utlåtande

den 24 Januari 1874 anmärkt, de umgälder, som staten får vidkännas för

mätningen af handelsfartyg, återgäldas i form af lastpenningar och fyr- och båkafgifter,

synes det mig äfven naturligt, att samma umgälder skola bestridas

med anslag från antingen femte eller sjunde hufvudtiteln. Ty att, såsom

Generaltullstyrelsen föreslagit, dela dessa utgifter mellan båda hufvudtitlarne

anser jag endast leda till onödig omgång och förorsaka ett till följd af medlens

bokföring på två ställen oundgängligt mångskrifveri, hvilket synnerligast

i afseende å eu utgift af jemförelsevis mindre belopp torde höra undvikas.

Då således det gäller att afgöra från hvilkendera hufvudtiteln medlen böra

bestridas, kan jag ej undgå att instämma i den från sjöförsvarsdepartementet

uttalade åsigt, att det oj kan anses fullt lämpligt, att de kostnader, som

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1876. 57

staten får vidkännas för skeppsmätningen, bestridas med lotsverkets medel,

hvilka äro för annat, bestämdt ändamål afsedda. Det synes mig mera lämpligt,

att berörda utgifter utgå af lastpenningar^, hvilka icke äro anvisade

till något visst ändamål, utan ingå bland statsverkets allmänna inkomster.

Och då härtill kommer, att såväl aflöningarne till skeppsmätningskontrollörerne

och till öfverkontrollören som öfriga nu ifrågavarande utgifter i första hand

måste bestridas af tullverket; att så väl skeppsmätare som skeppsmätningskontrollörer

antagas af och lyda under Generaltullstyrelsen, samt att jemväl

i öfrigt åt bemälda styrelse blifvit uppdraget att vaka öfver iakttagandet af

hvad i Kongl. Förordningen om mätning af handelsfartyg finnes stadgadt;

tvekar jag ej att tillstyrka, att ifrågavarande utgifter måtte från femte till

sjunde hufvudtiteln öfverflyttas.

Då emellertid å sistberörda hufvudtitel ej finnes något anslag, under

hvilket dessa utgifter kunna inrymmas, torde uppförandet af ett särskildt

anslag för berörda ändamål blifva behöfligt. .lag får derföre i underdånighet

hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen att å

sjunde hufvudtiteln till aflönande af skeppsmätningskontrollörer och till gäldande

af de öfriga för skeppsmätningen erforderliga kostnader, hvilka skola af allmänna

medel bestridas, anvisa ett förslagsanslag af 27,000 kronor att af

lastpenningarna utgå.

13:o) Skrifmaterialer och expenser.

För vinnande af jemn slutsumma å hufvudtitelns ordinarie anslag får

jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att förslagsanslaget till skrifmaterialer och expenser, nu upptaget till

18,606 kronor 82 öre, måtte förhöjas med 970 kronor till 19,576 kronor 82 öre.

14:o) Anslag till ombyggnad af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande» i Malmöhus

läns embetslokaler.

Vid den årsbesigtning, som af en magistratsperson med biträde af

vederbörande stadsarkitekt och andra sakkunnige män den 6 Juni 1874

hållits å Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Malmöhus län embetslokaler,

hafva besigtningsmännen anmärkt, att samtliga embetsrummen och

arkivlokalerna, hvilka vore högst olämpligt inrättade och förlagda, befunnos

i så ruskigt, fuktigt och förfallande skick, att desamma icke förtj enade att

påkostas de högst betydliga summor, som för deras ordentliga iståndsättande

skulle erfordras, enär hvarken nödigt utrymme eller för embetspersonalen

sunda och ljusa arbetslokaler derigenom kunde vinnas. Besigtningsmännen

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj.ls Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

ansåge sig derföre icke böra tillstyrka någon som helst vidare reparation å

nämnda lägenheter, utan förordade dessas skyndsamma förflyttande till annat

för det folkrika länet och den i stark utveckling stadda gränsstaden mera

passande residenshus.

Under åberopande af besigtningsmännens berörda yttrande har Eders

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i underdånigt memorial den 30 November

1874 föreslagit åtgärder för de påpekade olägenheternas afhjelpande. Eders

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande anför deri, hurusom enhvar, som tagit ifrågavarande

embetslokaler i betraktande, måste instämma uti omförmälda angående

deras nuvarande beskaffenhet afgifna omdöme. Under det att Malmöhus

län vore det folkrikaste af alla rikets län samt i ekonomisk utveckling och

affärslifligbet icke stode efter något af de öfriga länen, vore näppeligen

någonstädes länsstyrelsens lokaler så inskränkta och i alla afseenden otillfredsställande

som just i Malmö. Genom utrymmets otillräcklighet försvårades

äfven sjelfva arbetet; och arkiverna, af dyrbar och rikhaltig beskaffenhet,

kunde icke så, som sig borde, vårdas, utom det att de för eldfara funnes

mer än nödigt blottställda. Vid sådant förhållande kunde det, på sätt äfven

besigtningsmännen anmärkt, icke vara skäl att nedlägga stora kostnader på

eljest högst nödiga reparationer och förbättringar derå utan torde den enda

rätta och för framtiden äfven billigaste utvägen vara, att med allra första

nybyggnad af lokalerna företoges.

I sådant afseende anför Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande vidare,

att de ifrågavarande lokalerna bildade tillsammans med de åt landshöfdingen

i länet upplåtna bostadslägenheter en fyrkant med öppen gård, samt upptoge

uteslutande den nordliga längan deraf, belägen intill stadens största

gata Adelgatan. Uti den södra längan, liggande intill stora torget, samt

den vestra längan, båda så smala, att bredden oftast upptoges af ett enda

rum, funnes endast boställslägenheter för landshöfdingen, under det att uti

östra längan, belägen vid Kansligatan, funnes dels sådana lägenheter, dels

en större sessionssal jemte lokaler för landtmäterikontoret och för en vaktmästare.

Af dessa huslängor vore synnerligen den vestra men äfven den

södra mycket gamla och bristfälliga. För att åt embetslokalerna med arkiv

bereda erforderligt utrymme, blefve nödigt att dertill använda område, som

nu begagnades för bostadslägenheterna, och dessa, hvilka icke tålde någon

minskning, måste följaktligen få sin ersättning på annat håll. För de sålunda

erforderliga nybyggnads- och förändringsarbetena hade Eders Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande låtit uppgöra förslagsritningar af arkitekten H. Zettervall,

hvarjemte af byggmästaren C. Mortensen upprättats kostnadsförslag,

hvilket jemväl omfattande vid syn å bostadslägenheterna, nödiga funna förbättringar

å sådana lägenheter, hvilka ej skulle i öfrigt undergå förändring,

slutade å 127,429 kronor 76 öre.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1876. 59

Under erinran att till berörda kostnader borde för hyrande af embetslokaler

under ombyggnadstiden, antagen till två år, samt flyttningskostnader

läggas ett belopp af omkring tiotusen kronor, har Eders Kongl. Mapts befallningshafvande

anhållit, att Eders Kongl. Maj:t måtte dels hos Riksdagen

för ombyggande åt Malmöhus länsstyrelses embetslokaler i Malmo jemte dermed

sammanhängande byggnads- och reparationsarbeten samt betäckande åt

dermed eljest förenade kostnader äska ett belopp af 137,500 kronor, dels

ock, sedan medlen blifvit beviljade, om byggnadsarbetenas företagande meddela

förordnade och dervid i nåder medgifva, att under arbetenas utförande

de mindre förändringar i planen finge vidtagas, som af omständigheterna

kunde påkallas, utan att kostnaderna deraf ökades.

Uti ett öfver Eders Kongl. Majits Befallningshafvandes ifrågavarande

hemställan afgifvet underdånigt utlåtande har Öfverintendentsembetet äfven

för sin del vitsordat hvad af vederbörande myndigheter i orten biitvit beträffande

det nu ifrågavarande länsresidensets embetslokaler upplyst och erinradt.

Vid besök å stället under sommaren år 1874 hade Ofverintendenten tunmt

nämnda lokaler trånga, sambandet mellan dem obeqvämt samt arkivrummen

i ett högst otillfredsställande skick. Sjelfva residenset, som saknade monumental

prägel, vore, sedan dess omgifningar numera angåfve en större framåtskridande

stad, till sitt yttre alltför oansenligt. Vid granskning bos Ofverintendentsembetet

af de öfver förevarande byggnadsarbeten genom Eders

Kongl. Majits Befallningshafvandes försorg uppgjorda ritnings- och kostnadsförslagen

''hade anledning till anmärkning ej förekommit, helst Eders Kong].

Majits Befallningshafvande i sin underdåniga ansökning redan framställt flen

begäran, att vid arbetenas utförande måtte få vidtagas sådana mindre förändringar

i byggnadsplanen, som då kunde visa sig vara af behofvet pakallade.

Öfverintendentsembetet har likväl hemställt, att, i sammanhang

med de sålunda föreslagna arbetena, hvilka afsåge uppförande af ett nytt

embetstid vid Adelgatan samt förändring eller reparation af residensets

flyglar mellan detta hus och det vid stadens stora torg belägna landshotdmgebostället,

fasaden å detta senare måtte gifvas en den sistnämnda platsen samt

den restaurerade residensbyggnaden motsvarande prägel. Och ansåg för den

skull Öfverintendentsembetet, att anslagssumman, hvilken vore beräknad för

de omförmälda nybyggnads-och förändringsåtgärderna till kronor 127,429. 7b

samt för hyres- och flyttningskostnader till ................. » 10,070. 2

borde i sådant afseende ökas med .................................... r___''2,500. —

hvadan den således skulle i sin helhet uppgå till „ 140,000:

Jemte det att Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande framställt ifrågavarande

förslag till ombyggnad af en del af det nuvarande landshöfdingeesidenshuset

i Malmö, har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande tillika

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:t$ Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

framkastat ett alternativt förslag om byggande af ett helt och hållet nytt

residenshus samt äfven öfverlemnat ritningar och kostnadsförslag öfver en

dylik byggnad. Den plats, hvarå sistnämnda byggnad blifvit afsedd att uppföras,

vore den förra sa kallade bastionen Nyköping, utgörande en del af de

enligt nådigt beslut år 1805 raserade fästningsverken, och belägen vid vestra

ändan af den staden i öster och vester genomlöpande stora gatan, norr om

den väg, som i gatans fortsättning förde till länsfängelset och vidare till

Malmö citadell. Enligt det kostnadsförslag, som för residensets uppförande å

berörda ställe blifvit upprättadt, skulle kostnaden för hufvudbyggnaden jemte

en dertdl hörande mindre uthusbyggnad uppgå till ett belopp af 359,299

kronor 49 öre eller, om dertill lades kostnaden för flyttning af arkiv med

mera, i rundt tal 560,000 kronor. En skilnad i kostnad mellan ombyggnaden

och förbättringen på den gamla tomten och en nybyggnad å bastionen

Nyköping vore alltså att antaga till belopp af 222,500 kronor, hvilken summa

dock borde minskas med den köpeskilling, hvarföre det nuvarande residenset

skulle kunna försäljas. Med temlig säkerhet kunde antagas, att ett pris af

150,000 kronor derför skulle kunna betingas, och ingalunda omöjligt vore,

att ännu mera derför erhölles. Genom köpeskillingens användande för nybyggnaden

skulle med ett pris af allenast 150,000 kronor den ökade kostnaden

för residensets förflyttning och uppförande på den nya platsen nedgå till

72,500 kronor.

Denna ökning i kostnaden, ehuru i och för sig ganska betydlig, har

itders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande dock ansett skola fullt motsvaras af

de förmåner, som derigenom vunnes. För det första vore en väsentlig minskning

i underhållskostnad att motse, då allt vore nytt och i godt skick samt

lokalerna mera centralt ordnade än hvad vid ombyggnad å gamla platsen

blefvo fallet. Vidare vore att taga i betraktande den ganska vigtiga omständigheten,

att inom en antagligen icke mycket aflägsen framtid det skulle

blifva nödigt att från grunden ombygga den åt Stortorget belägna hufvuddelen

åt landshöfdingens embetsvåning. Den reparation, som nu å denna

del af byggnaden vore i kostnadsförslag^ inberäknad, afsåge nemligen icke

någon genomgående grundlig förbättring af murar eller annat uti denna del

af huset, utan endast att göra den för tillfället för sitt ändamål användbar

genom inläggande af nya golf, uppsättande af nya kakelugnar, målning o. s. v.

Genom att residenset byggdes på bastionen Nyköping och de gamla lokalerna

under tiden användes, bereddes äfven en större trygghet för det betydliga

och värdefulla, men i följd af papperets murkenhet redan icke obetydligt

skadade arkivet, hvilket vid ett sådant tillvägagående finge med ens inflyttas

i derför särskilt anordnade förvaringsrum i stället för att eljest underkastas

tva flyttningar samt tillfällig inhysning under ett par år i sannolikt derför

föga lämpliga lokaler. Tillfället att, genom försäljning af den hittills an
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1876. 61

vända tomten och begagnandet af en annan lämplig, för staten utan kostnad

tillgänglig plats för nybyggnad, i betydlig mån nedsätta nybyggnadskostnaden

vore slutligen utan tvifvel så alldeles särskilt och enstaka, att det

visserligen icke mera än just nu erbjödes.

Jemväl öfver denna framställning af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

bar Öfverintendentsembetet blifvit hördt. Hvad först kostnaderna

för den ifrågasatta nybyggnaden beträffar, så har Öfverintendentsembetet

deröfver gjort följande öfverslag:

Uti kostnadsförslaget hade byggnaden beräknats

till .......................................................................................... kronor

Härtill borde dock enligt Öfverintendentsembetets åsigt

läggas:

för erforderlig inredning i handkammare, kök

och arkivrum ............................................................

för åtskilliga allt för lågt beräknade utgiftsposter „

samt såsom tillägg i posten ”oförutsedda utgifter*

........................................................................... »

då hela kostnadssumman blefve.............................. kronor 368,500: —

Om härifrån afdroges det af Eders Kongl. Maj ds Befallningshafvande

uppgifna saluvärdet för nuvarande

residenset......................................................... „ 150,000: —

Aterstode såsom för nybyggnaden behöfligt statsanslag.

............................................................................. „ 218,500: —

Kostnaden för nuvarande residensets ombyggnad vore

emellertid beräknad till.......................................... „ 140,000: —

Och understeg följaktligen nybyggnadsförslaget med... ,, 78,500: —

Öfverintendentsembetet fortfar härefter: att embetet visserligen funne

de af Eders Kongl. Majds Befallningshafvande såsom skäl för uppförandet af

ett helt och hållet nytt residenshus anförda omständigheter väl värda att

tagas i betraktande vid jemförelsen mellan de af Eders Kongl. Majds Befallningshafvande

framställda alternativa förslagen till residensets i Malmö

ordnande. Men då det icke vore omöjligt, att under ännu en längre tid

begagna nuvarande landshöfdingeresidenset, sedan detsamma blifvit på före- *

slaget sätt ändradt för en kostnad, som väsentligen understege nybyggnadens,

samt mot denna senare förekomme, att läget derför straxt öster om Malmöhus

citadell dels för allmänna samfärdseln med residenset icke motsvarande

dettas nuvarande plats vid stadens stora torg, dels medförde olägenheten af

byggnadens utsättande för skarpa vestliga vindar samt allt för nära grannskap

med cellfängelset och den derinvid belägna fabriksinrättning, ansåge

360,000: -

1,500: —

3,000: —

4,000: —■

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj.t.s Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

Öfverintendentsembetet sig härutinnan ega skäl att ej förorda den ifrågasatta

nybyggnaden, mot hvars ändamålsenliga anordning, enligt deröfver upprättade

planer och fasader embetet dock ej funnit någon hufvudsaklig anmärkning

att gorå.

Af hvad besigtningsmännen vid omförmälda årsbesigtning, Eders Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande och Öfverintendentsembetet sammanstämmande

anfört torde vara uppenbarligen ådagalagdt, att någon åtgärd måste vidtagas

för att bereda bättre embetslokaler åt Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i Malmöhus län. Jag anser mig så mycket mera pligtig att tillstyrka

en sådan åtgärd, som jag sjelf genom besök på stället varit i tillfälle att

öfvertyga mig om de nuvarande lokalernas dåliga och olämpliga beskaffenhet.

Frågan synes mig derföre i detta fall gälla hvilketdera af de af Eders

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande framlagda förslag vore att föredraga. Yäl

torde erfarenheten ofta visa, att det i längden är billigare att bygga ett helt

och hållet nytt hus, än att ombygga och reparera ett som är gammalt och

förfallet; och om denna regel vore tillämplig i förevarande fall, skulle jag

ej tveka att tillstyrka förslaget om uppförandet af ett nytt residenshus å

bastionen Nyköping. Men då Öfverintendentsembetet såsom landets förnämsta

officiella auktoritet i byggnadsfrågor ansett det icke vara omöjligt, att

ännu under en längre tid begagna det nuvarande landshöfdinge-residenset,

sedan detsamma blifvit på föreslaget sätt förändradt, samt skilnaden i kostnaderna

för de båda föreslagna byggnadsföretagen uppgår till en jemförelsevis

så betydlig summa som 78,500 kronor, finner jag mig böra biträda förslaget

om det nuvarande residensets ombyggnad.

Vid sådant förhållande och då Öfverintendentsembetet förklarat, att

mot de i sistberörda hänseende upprättade ritnings- och kostnadsförslag någon

anledning till anmärkning icke förekommit, får jag i underdånighet hemställa,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes för ombyggnad af Eders Kongl. Majits

Befallningshafvande» i Malmöhus län embetslokaler i Malmö jemte dermed

samband egande byggnads- och reparations-arbeten å den öfriga delen af

landshöfdingeresidenshuset i nämnda stad äfvensom för betäckande af öfriga

härmed eljest förenade kostnader af Riksdagen äska ett belopp af 140,000

kronor att å extra stat uppföras och utgå med 80,000 kronor under år 1877

och 60,000 kronor under år 1878.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876. 63

15:0.

Slutligen hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen

äska att det förslagsanslag å 25,000 kronor, som för år 1876 finnes å extra

stat uppförd t såsom bidrag till bestridande af kolonien S:t Barthélemys förvaltningskostnader,

må äfven för år 1877 på enahanda sätt anvisas, men

för vinnande af jemn slutsumma å de extra anslagen utföras med 25,191

kronor 09 öre.

Departemenschefen fortfor härefter:

Utöfver de af mig redan gjorda hemställanden rörande ordinarie anslag

under sjunde hufvudtiteln har jag icke anledning att i nu uppförda

sådana anslag föreslå någon ändring. Då under förutsättning af bifall till

hvad jag i detta afseende i underdånighet hemställt de ordinarie anslagen sålunda

komme att ökas:

dels genom förhöjning i anslaget

till statskontoret med ......................

„ postverket med.............................

„ byggnader och reparationer.........

,, skrifmaterialier och expenser......

dels ock genom det nya anslaget till

skeppsmätningskontrollörer m. m. .. 27.000: — 514,650:

kronor

2,100: —

5?

450,000: —

j:)

34,580: —

??

970: —

27,000: —

men deremot skulle minskas

genom indragningar i anslaget

till mynt- och kontrollverken......... kronor 12,000: —

„ skogsväsendet.............................. ,, 140,350: —_152,350:

komme tillökningen i sin helhet å hufvudtiteln att blifva kronor 362,300: —

och om härtill lägges summan af de nuvarande ordinarie

anslagen å hufvudtiteln ................................................ „ 11,357,700: —

så skulle den nya summan af hufvudtiteln s ordinarie

anslag blifva................................................................ kronor 11,720,000: —

Vidare får jag i underdånighet erinra, hurusom de af mig för år 1877

föreslagna extra anslagen äro följande, nemligen:

För tillämpning af den nya aflöningsstaten för Finansdepartementets expedition.

................................................................................ kronor 9,700: —

„ tillfällig förstärkning af Kammarkollegii arbetskrafter.

.............................................:............................... „ 3,000: —

„ dyrtidstillägg åt Kammarkollegium ........................... „ 20,440: —

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

För

>7

V

11

??

n

U

-B7Z. Ako 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Vrop. N:o 1 om Statsverket 1876.

granskning af nya jordeböcker .................................

genomförandet af ny organisation af Statskontoret...

betäckandet af de af Statskontoret gjorda för
skotter

.......................................................................

dyrtidstillagg åt Kammarrätten .................................

„ „ Ofverintendentsembetet ..................

„ „ Skogsstyrelsen..............................

Skogsinstitutet ...........................................................

anställande af skogsingeniörer förslagsanslag.........

skogsskolor ..................................................................

undersökningar af vattendrag i Norrbotten ........

ombyggande af Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes

i Malmöhus län embetslokaler............................

bestridande af förvaltningskostnaden för kolonien

S:t Barthelemy, förslagsanslag .............................

kronor

12,600: —

??

21,600: —

n

30,868: 91.

??

23,320: —

v

4,100: —

n

2,380: —

ii

20,400: —

?? *

15,000: —

11

11,400: —

11

7,000: —

11

80,000: —

P)

25,191: 09.

eller tillsammans kronor 287,000: —

Statsrådets öfriga ledamöter instämde i hvad föredragande

Departementschefen, på sätt här ofvan förmärs,

hemställt och föreslagit beträffande anslag under sjunde

hufvudtiteln och i sammanhang dermed anmälda ämnen;

och behagade Hans Maj:t Konungen dertill i alla delar

lemna nådigt bifall.

Sedan de till Andra, Tredje, Fjerde, Femte, Sjette och Åttonde hufvud

titlarna hörande frågor blifvit på föredragning af vederbörande Departementschefer

pröfvade, anhöll chefen för Finansdepartementet Statsrådet Forssell

att få i underdånighet anmäla de frågor, som tillhörde regleringen af

Nionde Hufvudtiteln,

omfattande pensions- och indragningsstaterna.

.Härvid anmälde föredragande Departementschefen först, att någon fråga

om förändring af de å Pensionsstaten uppförda anslag icke förekommit.

Beträffande derefter

Indragningsstaten

erinrade Departementschefen om Kongl, Maj:ts på nedannämnda departementers

föredragning dels innevarande dag och dels enligt Finansdepartementet

tillhandakomna protokolls-utdrag förut fattade nådiga beslut om aflåtande till

Riksdagen af följande framställningar, nemligen :

s. 65 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 b) till Kong!.. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876. 65

på Justitiedepartementets föredragning:

att de häradsliöfdingar, som på den vid riksdagen 1874 beslutade löneregleringen

lidit förlust, öfverstigande 500 kronor, måtte tillerkännas från

och med år 1876 och så länge de innehade samma domsaga en personlig

ersättning å allmänna indragningsstaten för hälften af förlusten sådan den

funnes i en till Justitiedepartementet ingifven tabell upptagen, dock så att

ersättningen jemnades till närmaste tiotal under hälften samt ej i något fall

(inge uppgå till mera än 2,000 kronor årligen; enligt hvilken beräkning

följande belopp skulle nedannämnde Häradsliöfdingar tillkomma, nemligen:

Häradshöfdingen N. C. Claeson i Södertörns domsaga kronor 1,300

„ H. A. Helleday i Kungadömets „ „

„ C. F. Abenius i Lifgedingets „ „

„ A. L. von Strussenfelt i Gotlands norra „ „

„ C. Stenberg i Öster-Nerikeso „ „

„ C. M. Schönmeyr i Södra Ångermanlands

„

„ J. G. Hasselberg i Norra Jemtlands „ „

„ A. Reutercrona i Finsponga läns „ „

„ C. G. Östlund i Aska m. fl. häraders

„ „

„ J. F. Ekenman i Östbo m. tf.

häraders „

„ J. A.Hellberg i

„ A. P. Yestman i Östra Värends „ „

„ C. Hasselrot i Vestra Värends „ „

„ J. P. Berg i Norra Möre och

Stranda häraders „ „

„ J. M. Lindgren i Södra Möre „

„ N. A. von Sydow i Arstads m.

fl. hiiraders „ »

„ O. A. Svalander i Askims m. fl.

häraders „ ,»

„ F. V. Aberg i Orust'' m. fl. hä- «

raders „ «

L. Norm i Norrvikens

„ A. M. Rosenqvist i Sunnervikens

„ V. A. Sandström i Tössbo in. fl.

häraders „ „

„ H. B. Bursie i Åse in. fl. häraders „

„ J. F. von Sydow i Ingelstads in.

fl. häraders „ „

350

510

950

840

340

400

330

1,050

590

590

780

1,330

270

1,490

1,100

430

530

1,330

1,550

710

280

2,000

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Bil. N:o 6 b) till Kongl, Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 187(1.

Iläradshöfdingen M.

T. Strömberg i Yillands m. fl.

P.

häraders domsaga

kronor

470

G. Lilliecrona i Albo m. fl.

häraders

460

•»

F.

Hjort i Åsbo m. fl. häraders

2,000

L.

F. Ilolmqvisti Skytts och Oxie

häraders

450

C.

A. Anderberg i Rönnebergs m.

fl. häraders

1,100

J.

P.

C. E. Richert i Luggude härads

y>

1,640

A. Wengberg i Herrestads m.

11. häraders

tf

2,000

Summa kronor 27,170

att Vaktkonstapeln vid länsfängelset i Malmö Jöns Landgren måtto

berättiga» att tran och med månaden näst efter den, då han erhölle afsked

från berörda vaktkonstapelsbefattning, å allmänna indragningsstaten för sin

återstående lifstid uppbära en årlig pension till belopp af fyrahundra kronor;

att, — under förutsättning af bifall till Kongl. Maj:ts förslag om lönereglering

för Rikets Hofrätter, Krigshofrätten Justitierevisions-expeditionen

och Justitiekansleren samt om aflöningens fördelning i lön- och tjenstgöringspenningar

— för embets- eller tjenste-man, som kommit i åtnjutande af de

nya löneförmånerna, full pension, när han dertill varder berättigad, skall utgå

med lönens hela belopp; samt

att, oberoende af den föreslagna löneregleringen för Krigshofrätten, de

tva vid bemälda Hofrätt nu anställde kanslister, af hvilka den ene Justus

Christoffer von Linclecreuts är född 1802 och blef 1827 utnämnd till kanslist,

samt den andre Axel Fredrik Liljenstolpe, som är född 1810, inträdde i

statens tjenst 1830, utnämndes till kanslist 1846 och enligt läkarebetyg är

till helsan försvagad, må på allmänna indragningsstaten öfverflyttas med

pensioner motsvarande deras nuvarande löneförmåner eller 793 kronor 70 öre

för hvardera.

på LandtfÖrsvarsdepartementets föredragning:

att en pension till belopp af 500 kronor måtte få till sergeanten vid

Lilgardet till häst Fredrik Wilhelm Palmqvist från och med månaden näst

efter °den, hvarunder afsked ur krigstjensten honom meddelas, under hans

återstående lifstid utgå från allmänna indragningsstaten, dock med vilkor

att Palmqvist tran tjensten afginge innan han blefve berättigad till pension

från Arméens pensionskassa; samt

att till understöd åt ännu qvarlefvande, i behof stadde landtvärnsman

s. 67 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 b) till

Kong!. Majds Nåd. Trop. J\:o 1 om Statsverket'' 1876,

67

måtte för år 1877 på allmänna indragningsstaten anvisas samma belopp

som för år 1876 beviljats, eller 20,000 kronor;

på Sjöförsvar sdepartementets föredragning:

att aflidne föreståndaren för navigationsskolan i Hernösand Carl Gustaf

Bloms enka Gustafva Blom, född Lindberg, måtte uppföras å allmänna indragningsstaten

till åtnjutande af en årlig pension af 400 kronor, så länge

hon i sitt nuvarande enkestånd förblifver, samt

att nedan nämnde embcts- och tjensteman, som vid reglering af Flottans

civilstat blifvit öfvertalige, måtte uppföras å allmänna indragningsstaten till

åtnjutande af de aflöningsförmåner, som enligt stat och förordnanden varit

dem tillförsäkrade, nemligen:

Nuvarande

lön.

Inqvartc
ringspennin
gar.

Summa.

4,500: —

560: —

4,860

3,000: —

96: —

3,096

2,000: —

72: —

2,072

1,500: —

72: —

1,572

800: —

36: —

836

800: —

45: —

845

Öfverkommissarien Anders Kristian Gasslander 4,500:

Varfskommissarien Johan Otto Lennmann

Förvaltaren Jakob August Brusquini

Registratorn Frans August Månsson

Kammarskrifvaren Berndt Holmer

och Kanslisten Gustaf Adolf Möller sten

med skyldighet för en hvar åt dem att, derest han erhåller annan allmän

tjenst, hvarmed lön å stat är förenad, vidkännas ettemot samma lön svarande

afdrag af det aflöningsbelopp han uppbär å Indragningsstaten.

på Civildepartementets föredragning:

att Länsmannen i Vaksala Härad af Upsala Län Johan Jochman måtte,

efter erhållet afsked från Länsmanstjensten, f‘å öfverflyttas till allmänna indragningsstaten

för att derifrån under sin återstående lifstid från och med

månaden näst efter den, hvarunder afskedet honom beviljades, åtnjuta en årlig

pension till belopp af sjuhundra kronor, motsvarande hans nu innehafvande

länsmanslön; dock att denna pension, på sätt i allmänhet om pensioner

åt landsstatstjenstemän vore stadgadt, kunde blifva föremål för ny reglering,

derest sådan af Riksdagen pröfvades lämplig;

att kommissionslandtmätaren i Södermanlands län Knut Theodor Hjerta

måtte få efter erhållet afsked, uppföras å allmänna indragningsstaten för att

derifrån under sin återstående lifstid åtnjuta en årlig pension af sexhundra

kronor, att utgå från och med månaden näst efter den, hvarunder afskedet

blefve honom beviljadt;

att chefen för statistiska centralbyrån, medicinalrådet in. m. doktor

Fredrik Theodor Berg, hvilken uppnått en ålder af 69 år och vore berättigad

att efter uppnådd pensionsålder vid afskedstagande såsom pension å allmänna

indragningsstaten åtnjuta åttatio procent af den hans innehafvande medicinalrådsembete

åtföljande lön, eller 4,000 kronor, måtte från och med månaden

s. 68 Kontrollera mot PDF

68 Bil. N:o 6 b) till Kanyl. Maj:ts Nåd. Pr ap. N:o 1 om Statsverket 1876.

näst efter deri, då han med pension å allmänna indragningsstaten erhållit

entledigande från såväl befattningen som chef för nämnda centralbyrå som

från medicinalråd,sembetet i Sundhetskollegium, under sin återstående lifstid

få från allmänna indragsstaten uppbära en årlig fyllnadspension af 1,000

kronor, så att hela hans pension komme att uppgå till 5,000 kronor;

att kronofogden i Lagunda, Hagunda och Ulleråkers häraders fögderi

åt Upsala län Carl Wilhelm Berglund måtte få från och med månaden näst

efter den, hvari han med pension ur civilstatens pensionsinrättning från tjensten

aflinge, under sin återstående lifstid åtnjuta fyllnadspension från allmänna

indragningsstaten till belopp af 1,400 kronor årligen;

att länsmannen i Umeå södra distrikt af Westerbottens län [Vilhelm

Lindahl, som vid uppnådd ålder af 55 år egde att efter erhållet afsked

mot erläggande af retroaktivafgift från civilstatens pensionsinrättning uppbära

pension af 400 kronor, måtte få från och med månaden näst efter den, uti

hvilken han med pension ur civilstatens pensionsinrättning aflinge från

tjensten, under sin återstående lifstid, å allmänna indragningsstaten åtnjuta,

fyllnadspension till belopp af 300 kronor årligen, hvarigenom hans pensionsinkomst

komme att uppgå till det belopp, han vid uppnådd pensionsålder

skulle vara berättigad att från allmänna indragningsstaten uppbära eller 700

kronor årligen;

att afvittringslandtmätaren i Norrbottens län, kommissionslandtmätaren

Carl Gustaf Tyko Hollström måtte få från och med månaden näst efter den,

hvarunder han erhölle afsked från afvittringslandtmätare- och kominissionslandtmätarebefattningarna,

under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten

åtnjuta pension till belopp af 1,800 kronor årligen; samt

att länsmannen i Hanekinds härad af Östergötlands län Anders Ekhohn

måtte få it allmänna indragningsstaten uppföras för att derifrån under

sin återstående lifstid från och med månaden näst efter den, uti hvilken

afsked från länsmanstjensten komme att honom beviljas, åtnjuta en årlig pension

af 700 kronor; dock att denna pension kunde, på sätt i afseende å landsstatspensioner

i allmänhet vore förhållandet, blifva föremål för ny reglering,

derest sådan framdeles af Riksdagen pröfvades lämplig.

Pa Ecklesiastikdepartementets föredragning:

att professorer, extra ordinarie professorer noll adjunkter vid Karolinska

medico-kirurgiska Institutet samt vice bibliotekarier vid ''universiteten må tillerkännas

rätt att efter uppnådda 65 lefnadsår vid afskedstagande ur tjensten

å allmänna indragningsstaten åtnjuta pension till belopp af 4,500 kronor

för de ordinarie professorerne samt af 2,500 kronor för extra ordinarie

professorer, adjunkter och vice bibliotekarier;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o tf b) till Konyl. Mwj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1876. BO

att universitetens sekreterare och kamrerare må förklaras berättigade

till pension ä allmänna indragningsstaten efter de grunder, som i sådant

hänseende äro för civile tjensteman i allmänhet gällande;

att, till fyllande af en professor slem vid Lunds universitet till G, 000

kronor, ett belopp af 1,009 kronor må från allmänna indragningsstaten utgå

tran och med nästkommande år, sä länge professor emeritus Öven Nilsson

eller, efter hans frånfälle, hans sterbhus uppbär en professorslön vid samma

universitet;

att gymnastikläraren vid Nya Elementarskolan i Stockholm Anton

Benet Santesson må från och med månaden näst efter den, då afsked honom

meddelas, öfverflyttas på allmänna indragningsstaten till åtnjutande‘under

sin återstående lifstid af pension till belopp af 1,125 kronor årligen;

att läraren vid Cimbrishamns pedagogi Andreas Grönvall må från och

med månaden näst efter den, då afsked honom beviljas, uppföras å allmänna

indragningsstaten till åtnjutande för sin återstående lifstid af en årlig pension

till belopp af 1,500 kronor;

att kollegan vid Grenna pedagogi Henrik Gabriel kilen må från och

med månaden näst efter deri, då afsked varder honom beviljadt, å allmänna

indragningsstaten uppbära en pension af 1,125 kronor årligen;

att ''professorerne vid Teknologiska institutet, samt de lektorer, som komma

att vid institutet anställas, må tillerkännas rätt ätt vid afsked stagandet uppbära

pension ä allmänna indragningsstaten, de förre efter samma grunder,

små gälla för professorer vid universiteten, och de senare efter uppnådd G5

ars ålder och 20 års tjenstgöring vid institutet, med det belopp, hvartill

deras egentliga lön uppgår;

att lektorerna vid de tekniska elementarskolorna må erhålla rätt till

pension å allmänna indragningsstaten enligt de grunder, som för sådan rättighets

åtnjutande gälla i afseende på lektorerna vid rikets elementarläroverk;

att öfverläkaren vid Wadstena hospital Ludvig Magnus Hjertstcdt må

uppföras å allmänna indragningstaten till åtnjutande från och med månaden

näst efter den, då afsked honom beviljas, af årlig pension till belopp åt

4.000 kronor;

att å allmänna indragningsstaten uppföras de åt nuvarande generaldirektören

öfver hospitalen samt SerafimerordensgiUets nu varande sekreterare,

kamrerare och förste vaktmästare anslagna löner eller arfvoden, att från och

med år 1877 under deras lifstid utgå med följande belopp, nemligen för

generaldirektören 1,000 kronor, för sekreteraren 2,000 kronor, för kamreraren

2.000 kronor och för vaktmästaren 560 kronor, med skyldighet för de tre

sistnämnde att i deras befattningar biträda sundhetskollegium såsom blifvande

öfverstyrelse för hospitalen;

s. 70 Kontrollera mot PDF

70 Bil. N:o 0 b) till Konyl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1876.

att medicinalrådet Carl Ulrik Sondera enka Concurdia Sanden, född

Åkerman, må från och med innevarande år å allmänna indragningsstaten

uppbära pension af 600 kronor årligen; samt

att åt docenten Axel Gabriel Theorells enka Hanna Margareta Theorell.

fadd Ilultman, må beviljas pension å allmänna indragningsstaten till belopp

af 600 kronor årligen, att utgå från och med innevarande år.

Föredragande departementschefen anmälde härefter, att i en till Finansdepartementet

ingifven underdånig ansökning Anna Magdalena Erika Åkerman

sökt att efter sin nyligen allidna moder, medicin® doktoren J. E. Åkermans

enka Maria Lovisa Åkerman blifva delaktig af den pension 375 kronor,

som modern i lifstiden af Rikets Ständer erhållit; varande såsom stöd för

ansökningen åberopad ej mindre medicin® doktoren Åkermans framgångsrika

och oegennyttiga verksamhet än äfven sökandens fullkomliga meddellöshet

och hennes sjuklighet, hvilken tidtals gjorde henne sängliggande af

förlamning i de nedra extremiteterna. Och erinrade departementschefen, att

Rikets Ständer vid Riksdagen 1853—54, med fästadt afseende dels derå, att

Åkerman i lifstiden, under försakande af egen lönande praktik, med ovanligt

nit städse sträfvat att gagna företrädesvis de fattigare samhällsklasserna särdeles

genom vården om sinnessjuka och användande af den s. k. Schreyberska

fyllerikuren, dels ock derå, att de dryga kostnader, Åkerman för beredande

af erforderliga lokaler för dessa ändamål sig ådrog, i väsentlig mån torde

hafva bidragit till den ytterliga fattigdom, hvari han efterlemna! enka och barn,

beviljat hans enka en pension för hennes återstående lifstid af 250 riksdaler

banco. Hemställande departementschefen i betraktande ej mindre af hvad

sålunda förekommit än äfven deraf, att sökanden, hvilken vore [född år 1836,

enligt vid ansökningen fogade läkarebetyg, sedan flera år lede kfsvårunderlifssjukdom

och häraf beroende nervösa åkommor, för hvilkas stillande hon

varit nödsakad använda döfvande medel i stor mängd, och till följd häraf

nu mera vore oförmögen att genom någon ansträngande sysselsättning sig

försörja, att Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att sökanden måtte

från och med år 1876 under sin återstående lifstid få från allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension af tvåhundra kronor.

Vidare förmälde departementschefen, att i eu till Finansdepartementets

expedition ingifven underdånig ansökning expeditionssekreteraren i Kongl.

Maj:ts kansli, protokollssekreteraren i bemälda expedition Helmélit Milhog Lundgren

— under anförande att han, på sätt bilagdt läkarebetyg utvisade, numera lede

af en i allmänhet försvagad helsa, så att han icke vore i stånd att på ett

för honom sjelf eller för clet allmänna tillfredsställande sätt fullgöra sina tjenståligganden

såsom protokollssekreterare, men hans ekonomiska ställning ej

tilläte honom att lemna denna tjenst med den ringa pension af 1,200 kronor

årligen från civilstatens pensionsinrättning, hvartill han vid numera

s. 71 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 l>) till Kongl. Maj:Is Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876. 71

öfverskriden ålder af 55 år vore efter 1876 års ingång berättigad i händelse

afsked från protokollssekreteraretjensten af honom söktes och af Kong]. Maj:t

i nåder beviljades — i underdånighet anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes hos

Riksdagen gorå framställning derom, att en pension af 2,300 kronor, eller

hvad som motsvarade skilnaden mellan nuvarande protokollssekreterarelönen

och det belopp, han i pension från civilstatens pensionsinrättning erhölle, måtte

åt honom på allmänna indragningsstaten anvisas att från och med månaden

näst efter den, då Kongl. Maj:t i nåder beviljade honom afsked från ofvannämnda

befattning, årligen under hans återstående lifstid uppbäras. Varande

vid berörda ■ ansökning fogade dels prestbetyg och bestyrkt tjensteförteckning

utvisande, att Lundgren vore född den 2 Augusti 1820 samt blifvit den 12

Februari 1842 antagen till e. o. kanslist vid Finansdepartementets expedition

samt derefter befordrats år 1854 till kopist, år 1858 till kanslist och år 1861

till protokollssekreterare vid nämnda expedition samt år 1867 blifvit utnämnd

till expeditionssekreterare i Kongl. Maj:ts Kansli; dels ock läkarebetyg af innehåll,

att Lundgren sedan flera år lidit af eu till följd af chronisk mag- och

tarmcatarrh i förening med blödning från ändtarmen i allmänhet försvagad

helsa jemte svaghet och slapphet i högra armens muskulatur, som gjorde

honom oförmögen att verkställa sådan skrifning, som fordrade längre stunds

oafbrutet arbete. Och hemställde Departementschefen i underdånighet, att,

då till följd af den sjuklighet, hvaraf Expeditionssekreteraren Lundgren leda,

på honom numera icke kunde ställas de anspråk, hvilkas uppfyllande den nya

kansliorganisationen kräfde, samt han genom långvarigt och redbart arbete

i statens tjenst gjort sig väl förtjent af det erkännande, som kunde anses

ligga i den ifrågavarande pensionens beviljande, Kongl. Maj:t måtte, på sätt

Lundgren begärt, hos Riksdagen hemställa, att en pension af 2,300 kronor,

eller hvad som motsvarade skilnaden mellan Lundgrens nuvarande protokollssekreternrelön

och det belopp, han i pension från civilstatens pensionsinrättning

erhölle, måtte åt Lundgren på allmänna indragningsstaten anvisas, att

från och med månaden näst efter den, då nådigt afsked från protokollssekreterare

befattningen konnne att honom beviljas, årligen under hans återstående

lifstid af honom uppbäras.

Departementschefen anmälde härefter, hurusom i fråga om bestämmandet

af medelpriset under nästa statsregleringsperiod å spanmålen under

sådana löner, som innehafvarne tillträdt före statsrcgloringen vid 1840—41

årens Riksdag och för hvilken spanmål om och i den mån medelpriset öfverste#

7 riksdaler banco eller 10 kronor 50 öre tunnan, särskild ersättning

jemlik! Kongl. brefvet den 3 Februari 1841 borde från allmänna indrag
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 Bil. N:o 6 b) till Kongi. Majds Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 187(J.

ningsstaten löneinnehafvare tillkomma, Statskontoret i sin berättelse om statsverkets

tillstånd och behof upplyst, att riksmarkegångspriset å spanmålen

under åren 1873—75 i medeltal utgjort 2 kronor 61 öre kubikfoten eller

16 kronor 42 öre tunna,n; och tillstyrkte Departementschefen med anledning

häraf, att ofvanberörda ersättning nu måtte föreslås att utgå efter nämnda

medelpris 16 kronor 42 öre tunnan: i följd hvaraf och då, enligt hvad

Statskontoret jemväl upplyst, beloppet af den spanmål, som inbegrepes under

lönerna för äldre, innan vidtagande af 1841 års statsreglering utnämnde

embets- och tjensteman m. fl. för närvarande utgjorde 181 tunnor, samt således

den utöfver 7 riksdaler banco eller 10 kronor 50 öre för tunnan uppkommande

tillökningen af 5 kronor 92 öre för tunnan uppgänga till 1,071 kronor

52 öre, Departementschefen, i likhet med Statskontoret, ansåg det till bestridande

af berörda utgift å allmänna indragningsstaten erforderliga anslag

lämpligen kunna för år 1877 i rundt tal bestämmas till 1,000 kronor.

Då till betäckande af de utgifter, hvilka sålunda föreslagits till utgående

från allmänna indragningsstaten en tillökning i förslagsanslaget till

densamma af Departementschefen ansågs lämplig, hemställde Departementschefen,

att för sådant ändamål äfvensom för vinnande af jemn slutsumma å

samtliga hufvudtitlarna, en förhöjning i förslagsanslaget till allmänna indragningsstaten

måtte äskas till belopp af...... kronor 40,180: 91.

och då nuvarande anslaget till samma

stat utgör.............................................. „ 892,785: — 932,965: <ti.

samt nuvarande anslaget till pensionsstaten uppgår till............ 847,550: —

skulle slutsumman af nionde hufvudtitelns ordinarie anslag

således blifva.............................................................. kronor 1,780,515: oi.

I fråga vidare om extra anslag under''denna hufvudtitel erinrade Departementschefen,

hurusom Kongi. Maj:t vid regleringen af fjerde och femte

hufvudtitlarna beslutat föreslå:

dels att då ordnandet af arméens pensionering komme att blifva föremål

för särskild nådig proposition, samt kostnaden för pensioneringen antoges

icke komma att öfverstiga — utom förut årligen beviljade vid pass 400,000

s. 73 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6b) till Kong!. Maj ds Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876. 73

kronor — omkring 550,000 kronor, ett extra förslagsanslag till arméens

pensionering mätte för år 1877 uppföras till belopp af kronor 950,000: —

dels att till ersättande af den enligt arméens

pensionskassas hufvudbok för år 1874 uppkomna brist

måtte beviljas ett bristen motsvarande belopp af......... „ 5,119: oo.

dels att i likhet med föregående år nedannämnda

kreditiv måtte anvisas, nemligen:

för att fortfarande ej mindre sätta amiralitetskrigsmanskassan

i tillfälle att till de flottans embetsoch

tjensteman samt betjente, som sökte afsked, genast

utgifva pensioner enligt de för kassan nu gällande

pensioneringsgrunder, än äfven utgöra tillgång för dem

tillförsäkrade fyllnadspensioners utbetalande ..................

samt för upprätthållande af den flottans afskedade

gemenskap förunnade förbättrade pensionering ...

73,000: - 40,000: —

med rättighet för direktionen öfver nämnda

kassa att å dessa kreditiv under loppet af år 1877

lyfta hvad som för omförmälda behof blefve erforderligt

Summan af de extra anslagen under nionde

hufvudtiteln skulle alltså blifva ....................................... kronor 1,068,119: oo.

Hvad Departementschefen sålunda rörande reglering af

anslagen under nionde hufvudtiteln och dermed sammanhang

egande ämnen i underdånighet anfört och hemställt

biträddes af Statsrådets öfriga ledamöter och blef af Hans

Maj:t Konungen i nåder gilladt och godkändt; och behagade,

uppå Statsrådets tillstyrkande, Hans Maj:t Konungen

härjemte förordna, att de nu anmälda för statsregleringen

erforderliga handlingar skulle tillställas Riksdagens

statsutskott.

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

Härefter yttrade Departementschefen Statsrådet Forssell:

Eders Kongl. Maj:t har på de särskilda Departementschefernas föredragning''

beslutat af Riksdagen under de särskilda hufvudtitlarne begära

följande anslag för år 1877:

Ordinarie.

Extra Ordinarie.

Summa.

å

l:a

Hufvudtiteln

kronor

1,266,000:

—

—

—

1,266,000

51

2:a

55

55

3,721,240:

—

165,760:

—

3,887,000

T)

3:e

55

55

609,365:

—

—

—

609,365

55

4:e

55

55

13,569,500:

—

2,932,500:

—

16,502,000

55

5:e

55

55

4,841,400:

—

3,578,600:

—

8,420,000

55

6:e

55

55

13,994,000:

—

1,514,000:

—

15,508,000

15

7:e

55

55

11,720,000:

—

287,000:

—

12,007,000

15

8:e

55

55

8,379,678:

—

1,072,322:

—

9,452,000

55

9:e

55

55

1,780,515:

91.

1,068,119:

09.

2,848,635

Summa

kronor

59,881,698:

91.

10,618,301:

09.

70,500,000

hvilken Summa med 14,600 kronor 46 öre understiger de för år 1876 anvisade

anslag under samma hufvudtitlar.

De såsom Statsverkets ordinarie inkomster och bevillningar af Eders

Kong!. Maj:t redan beräknade tillgångar uppgå till

Ordinarie inkomster .............................. kronor 27,600.000: —

Tullmedel...................................

Postmedel-......................................

Stämpelpappersmedel ................

Bränvinstillverkningsafgift ........

Hvitbetssockertillverkningsaferift

o o

21,000,000: —

4,300,000: —

2,200,000: —

13,470,000: —

30,000: — 41,000,000: —

Summa kronor 68,600,000: —

Häraf framgår, att utöfver dessa Statsverkets tillgångar fordras för bestridande

af de under hufvudtitlarne begärda anslag ett tillskott, som Eders

Kongl. Maj:t torde af riksdagen begära att såsom Allmän bevillning för år

1877 uttagas.

Enär denna inkomst, som vid förra Riksdagen beräknades till 2,800,000

kronor, för de senare åren visat sig vara i stigande, har Statskontoret, som

i sitt utlåtande yttrat sig äfven öfver denna numera till detsamma inflytande

bevillning, under förutsättning, att den äfven af nu instundande Riksdag

fastställes att utgå efter samma grunder, som för berörda bevillnings utgörande

vid nästlidne Riksdag bestämdes, samt med hänsyn dertill, att dess

belopp för 1874 uppgått till 3,995,255 kronor, ansett detsamma nu kunna

beräknas åtminstone till 3,500,000 kronor.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1876. 75

Då nämnda inkomst för de senaste tre åren uppgått till

år 1872..................... kronor 3,283,979

„ 1878.

„ 1874.

hvaraf medeltalet är .............

och ingen anledning linnes till antagande,

3,574,153

3,995,255

3,617,795;

att någon väsentlig förändring

i grunderna för dess bestämmande nu skall komma i fråga, och icke heller

i landets ekonomiska ställning kan förmodas någon så genomgripande förändring,

att vid taxering af så väl fastighetsvärde som inkomst af kapital

och arbete skall förekomma någon återgång till de värden, hvilka gällde för

en förfluten period, anser jag, i likhet med Statskontoret, att den allmänna

bevillningen för år 1877 kan beräknas gifva en inkomst af 3,500,000 kronor,

så att samtliga bevillningar skulle utgöra 44,500,000 kronor.

En sammanställning af Statsverkets beräknade ordinarie inkomster och

samtliga bevillningar med de under hufvudtitlarne begärda anslag utvisar

alltså

Inkomster:

Ordinarie inkomster kr. 27,600,000: —

Bevillningar............ „ 44,500,000: —

Summa kronor 72,100,000: —

Utgifter:

Ordinarie .........

..... kr.

59,881,698: 91.

Extra ordinarie

..... »5

10,618,301: 09.

Öfverskott..........

.... „

1,600,000: —

Summa

kronor

72,100,000: —

Utom de under hufvudtitlarne uppförda anslag har Eders Kongl.

Maj:t beslutat föreslå Riksdagen att för fortsättande under år 1877 af statens

jernvägsbyggnad måtte ställas till Eders Kongl.

Maj:ts förfogande .................................................................. kronor 6,000,000: —

samt för nya byggnader och tillökning af inventarier

och materiel vid statens redan färdigbygda jern vägar ... „ 3,942,000: —

Summa kronor 9,942,000: —

I afseende å statens jernvägsbyggnader är länge sedan erkändt, att de

för desamma erforderliga medel, der de ej kunna af öfverskott å statsinkomsterna

fyllas, böra genom upplåning- anskaffas; och med hänsyn till behofvet

af nya byggnader och för den ökade trafiken erforderlig materiel anser jag

väsentligen samma grundsats böra iakttagas, i synnerhet derför att statens

jernvägar redan mer än tillräckligt af sina trafikinkomster tillgodosett behof
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76 Bil. N:o 6 b) till Körtel. Maj:ts Nåd. Prof. No 1 om Statsverket 1876.

vet af rörelsens utveckling. Af mig till hända komna uppgifter framgår, att

under tiden från den 1 Januari 1857 till den 31 September 1875 hafva i

runda tal

trafikinkomsterna utgjort........................................ kronor 99,850,000: —

Deraf har användts

a) till trafikens drift och för tjenstepersonalen 41,880,000: —

b) till banans och materielens underhåll............ 17,130,000: —

c) till nya byggnaders anläggningar och materiel 12,120,000: —

d) och fanns vid slutet af September 1875 som

behållning i form af åtskilligt förlag............ 6,255,000: —

så att till Stats- och Riksgäldsverken kunnat

inbetalas................................ 22,465,000: — 99,850,000: —

Sålunda hafva af samtagna trafikinkomsterna under dessa 19 år användts

till ersättande af den ursprungliga byggnadens och materielens slitning omkring

17 procent, och derutöfver under samma tid omkring 12 procent kapitaliserats

i form af nya byggnader och ny materiel, Indika ökat jernvägarnes

värde och framtida afkastning, samt 0,26 procent nedlagts i förlag för

rörelsen. Ytterligare hafva för år 1870 af den beräknade inkomsten, 14,600,000

kronor, af Eders Kong!. Maj:t anslagits: 6,720,220 kronor eller 46 procent

till trafikens drift och 3,317,780 kronor eller 22,7 procent till banans och

materielens underhåll, samt 1,527,000 kronor eller 10,5 procent till nya byggnader,

inventarier och materiel. Det synes mig då vara fullt befogad!, att, sedan

af den för år 1877 till 16,000,000 kronor beräknade inkomst för trafikens

drift 7,079,930 kronor eller 44,25 procent och för banans och materielens

underhåll 3,303,070 kronor eller 20,6 procent samt derutöfver 671,000 kronor

till nya byggnader och inventarier, som ej kunnat med 1876 års anslagutföras,

eller tillsammans 11,054,000 kronor, d. v. s. 69 procent blifvit afräknade,

hvad som återstår af detta års trafikinkomst må oafkortad! få beräknas

som bidrag till statens utgift för de å jernvägarne utgående annuiteter,

och att sålunda äfven de medel, som Eders Kongl. Maj:t ansett böra

användas till nya byggnader och anläggningar samt ökad materiel vid de

redan färdigbyggda stambanorna, måtte varda för detta år genom lån anskaffade.

Med anledning häraf har jag från Riksgäldskontorets Herrar Fullmäktige

begärt upplysning om Riksgäldskontorets inkomster och utgifter från

den 15 December 1875 till 1877 års slut, så vidt desamma äro för Fullmäktige

kända och beräkneliga hvilken uppgift torde få detta protokoll

bifogas (Litt. E).

s. 77 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket- 1876. 77

Till de af Fullmäktige för året 1876 beräknade inkomster torde

få läggas det öfverskott å statsregleringen för år 1874, som ännu icke är

till Riksgäldskontoret levereradt. 1 afseende härå har Statskontoret i ^utlåtande

af den 13 December 1875 upplyst, att vid den sammanställning

af statsregl eringens öfverskott och brister för år 1874, som redan nu

kunnat med ledning af räkenskaperna vinnas, och hvars siffror torde

komma verkliga förhållandet särdeles nära, öfverskotten a inkomsterna

och förslagsanslagen för detta år funnits uppgå till 23,334,976 kronor

och bristerna till 6,630,690 kronor, så att nettoöfverskottet skulle utgöra

16,698,286 kronor. Häraf voro vid den tid, då Fullmäktige afgåfvo

nämnda upplysningar, till Riksgäldskontoret öfverlemnade 14,500,000

kronor, så att Riksgäldskontoret till godo för år 1874 torde vara att

beräkna i rundt tal allra minst 2,150,000 kronor.

Med iakttagande häraf och tillika under förutsättning, att Riksdagen

medgifver Kongl. Maj:t att i afräkning å det belopp, som bestämmes

att utgå till nya anläggningar, byggnader och materiel vid de

färdiga stambanorna för år 1877, eu summa af 1,500,000 kronor må få i

Riksgäldskontoret lyftas redan under år 18 76, skulle Riksgäldskontorets

kassaräkning för detta år erhålla följande utseende:

Riksgäldskontorets kassaräkning för år 1876.

Tillgångar:

Behållning från 1875 ...... 7,358,713: 45.

Inkomster, af Fullmäktige

beräknade..................... 15,863,868: 02.

Tillkommer :

Öfverskott å 1874 års statsreglering

beräknad minst 2,150,000: —

Summa Kronor 25,372,581: 47.

Utgifter:

Beräknade af Fullmäktige 23,450,974: 77.

I afräkning å jernvägarnes

behof för 1877 ............ 1,500,000: —

Behållning till 1877 ......... 421,606: 70.

Summa Kronor 25,372,581: 47.

Innan jag härefter öfvergår till en beräkning af Riksgäldskontorets

lånebehof för år 1877, sådan den låter sig med ledning af Fullmäktiges

uppgifter och med hänsyn till de för jernvägssystemets utvidgning och

utveckling begärda belopp verkställa, beder jag få fästa Eders Kongl.

Maj:ts uppmärksamhet å några förhållanden, som för budgeteits öfverskådliga

och riktiga uppställning ega eu icke oväsentlig betydelse.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1 om Statsverket 1876.

De summor, som begärts och beviljats för fortsättande och utveckling

af jernvägsbyggnaderna, hafva hittills uppförts i riksstat, först

under sjette hufvudtiteln, sedermera under eu särskild rubrik “utom

liufvudtitlarna“. Anledningen härtill har utan tvifvel varit, att, då dessa

summor ställts till Kongl. Majrts disposition, det ansetts skäligt att intaga

desamma i den stat, som innefattar samtliga till Kongl. Majt:s disposition

ställda anslag. Då af grundlagens bud i § 62 Regeringsformen emellertid

icke någon annan slutsats kan dragas, än att de summor, som skola

af den mot statsverkets behof svarande åtagna bevillning användas,

måste i riksstaten anslås, men nu i fråga varande summor icke böra

utgå af bevillning utan af lånade medel, föreligger i grundlagens bud

intet hinder att i afseende å dessa summor förfära så, som lämpligast

synes för vinnande af en klar öfversigt af statens inkomster och utgifter.

Efter min uppfattning är det icke fullt ändamålsenligt att i

riksstaten, som endast bör gifva en öfversigt af statens årsutgifter, de der

måste med verkliga inkomster bestridas, inrymma siffror, som angifva

icke en verklig utgift, utan ett kapitalutlägg, hvilket också efter regeln

icke skall utgå af inkomsterna. Dessa medels upptagande i riksstaten

vållar, att denna erhåller ett för omdömet om vår finansiela ställning

mindre gynsamt utseende, enär i den mån dessa medel ej kunna af inkomsterna

beredas, i riksstaten måste å motstående sida uppföras en

“statsfyllnadssumma", om hvars beskaffenhet och ursprung vinnes upplysning-

allenast genom en annan räkenskap, och som derför lätt gifver

föreställningen om en årligen återkommande brist i vår statshushållning.

För min del anser jag derför, att de medel, som nu af Eders Kongl. Maj:t

begäras till fortsättande af stambanebyggnaderna och till nya byggnader,

anläggningar och materiel vid de färdiga statsbanorna, tillsammans

9,942,000 kronor, enär de icke kunna tagas af statens inkomster utan

böra betäckas genom lån, icke må i Riksstat bland extra ordinarie utgifter

upptagas, utan endast begäras till Kongl. Maj.-ts disposition, att

utgå från Riksgäldskontoret.

Deremot hafva hittills i riksstaten saknats och allenast i Riksgäldskontorets

kassaräkning förekommit några poster, hvilka obestridligen

äro verkliga årsutgifter, och hvilka i hvarje väl ordnad statshushållning

ovilkorligen måste bestridas med de verkliga inkomsterna, vare sig

skatter eller andra intägter. Dessa äro: dels de å Riksgäldskontoret anvisade

kostnader för riksdagar och revisioner samt löner, arfvoden och

pensioner åt kontorets tjensteman, dels de från samma kontor hvarje år

utgående räntor och stadgade kapitalafbetalniugar å åtskilliga statens

skulder. De förstnämda äro alldeles likartade med alla andra årliga

s. 79 Kontrollera mot PDF

Bil. No G b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1876. 79

löneutgifter, och hvad de senare beträffar, är det naturligtvis för en

stat, hvilken till höjande af landets produktionskraft årligen behöfver

söka lån, vigtigast af allt att för räntans gäldande finna medel i verkliga

statsinkomster, så att ej för sådant ändamål gäld må hopas på gäld.

Hvad kapitalafbetalningarna beträffar kan ur principiel synpunkt visserligen

anmärkas, atr, de icke äro statsutgifter utan innebära förvärf af

produktiv egendom; men då redan från första anläggningen af jernvägar som

grundsats uttalats, att så vidt möjligt amorteringen af den för dem ådragna

skuld borde genom skattebidrag successivt verkställas, och då ett sådant

förvärf af för staten inkomstgifvande egendom onekligen, der det låter

sig verkställa, innebär eu för framtiden förmånlig finansiel åtgärd,

tvekar jag icke att för närvarande tillstyrka inräknandet af dessa belopp

i den summa, hvars motsvarighet bör sökas i statens verkliga inkomster,

förr än dessa till andra mindre nödiga ändamål disponeras.

Det är visserligen sannt, att nu antydda grundsats för finansplanens

uppgörande kan följas alldeles oberoende af formen för de särskilda

posternas sammanställning i riksstat eller i annan räkning; och att densamma

verkligen varit följd äfven under den tid, då jernvägsbyggnadsmedlen

varit upptagna i riksstat men nämnda verkliga statsutgifter endast

i Riksgäldskontorets kassaräkning, bevisas bäst deraf, att under den senaste

tjugo-årsperioden, såsom ett helt betraktad, icke blott räntan utan äfven

den stadgade amorteringen å samtliga skulder betäckts åt de löpande

statsinkomsterna, hvilka derutöfver förslagit äfven till ett ganska betydande

kapitalutlägg i våra järnvägsbyggnader. Men detta bevisar ej,

att den begagnade formen för öfversigten af inkomster och utgifter är

den rätta; och att frågan om denna form icke är alldeles likgiltig synes

mig intygadt af de vid flera förflutna riksdagar förekommande tvister

och spörsmål, huruvida de uppgjorda beräkningarna innebure, att alla

statsutgifter verkligen bestredes med statsinkomster, eller om utgifterna

delvis täcktes med nya län. Anledning dertill har kunnat hemtas af

den omständigheten, att, under det å ena sidan i riksstaten varit upptagna

utläggen för jernvägsbyggnader, som icke äro verkliga statsutgifter,

med eu dem mer eller mindre motsvarande hänvisning för “statsfyllnåden*

till Riksgäldskontor!;t, hafva å andra sidan i Riksgäldskontorets

räkenskap allena uppförts de verkliga och oundgängliga statsutgifterna

för vissa löner och arfvoden samt för räntor och andra annuiteter, tillhopa

med nämnda statsfyllnadssumma, alltsammans motsvaradt af dels

vissa verkliga statsinkomster (såsom bankovinst och öfverskott å föregående

års statsreglering) dels kapital- och räntebetalningar å utgifna

lån, hvilka icke kunna betraktas som verkliga inkomster, dels den behållning,

som för Riksgäldskontor kunnat beräknas och om hvars upp
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80 Bil. No 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1 om Statsverket 1876.

komst oftast ingen säker föreställning kunnat vinnas, dels slutligen nya

lån. Med alla dessa olikartade, delvis till sin verkliga beskaffenhet

obestämbara och i två särskilda räkningar uppförda poster, bär man

kunnat gorå många från hvarandra vidt skilda omslut, och öfversigten

af den finansiela ställningen har sålunda icke alltid kunnat ega den

reda och klarhet, som varit önsklig. Men om denna olägenhet varit

märkbar för dem, som haft att efter detaljgranskning fastställa budgeten,

måste den framträda ännu tydligare för den, som utan djupare

kännedom om vår statsreglering» teknik, skall för .sig sammanfatta eu

bild af vår finansiela ställning. Att riksstaten icke är för detta ändamål

tillräcklig, ser nämligen genast eu hvar, som vet, att Sverige eger

skulder, och derför måste begära den uppgift om utvägarne för räntornas

godtgörande, hvilken han icke i riksstaten återfinner; men vid den

sammanställning, som han då på egen hand skall gorå af tvenne särskilda

och dessutom till sin karakter fullkomligt olikartade öfverslag,

riksstaten och riksgäldskontorets kassaberäkning, måste ovilkorligen hos

honom stor tvekan uppstå om de olika posternas verkliga betydelse. Eu

sådan tvekan bör emellertid, efter min uppfattning, icke få förekomma i

fråga om öfversigten al eu stats finansiela ställning: det är för ett land,

som gång efter annan framträder såsom lånesökande, af vigt icke blott

att alla utgifter, i främsta rummet annuiteterna, verkligen — såsom

hittills lyckligtvis skett — betäckas med inkomster, utan äfven, och icke

mindre, att detta förhållande ådagalägges uti eu öfversigt af samtliga

statens inkomster och utgifter, hvilken eger officiel karakter och icke

lemnar utrymme för någon tvekan eller ovisshet.

Det är derför, efter min åsigt, önskvärdt, att Riksstaten utgör eu

sammanställning af alla statens verkliga utgifter med alla statens verkliga

inkomster, likasom att der icke upptagas hvarken å utgiftssidan

kapitalutlägg, som skola tagas af lånade medel, eller å inkomstsidan

tillgångar, om hvilkas bildande man ej af riksstaten sjelf får upplysning.

1 Riksstaten böra efter denna uppfattning intagas dels statsverkets

ordinarie och extra-ordinarie utgifter, Indika numera alla bestridas från

Statskontoret, dels de utgifter till löner och arfvoden, som utbetalas af

Riksgäldskontoret, dels ock de annuiteter å fonderade lånen samt öfriga

räntor, till Hans Maj:t Konungen, å Carl XIII:s hemgiftskapital, å Göta

och Södertelje kanalers reparationsfonder och å skulden till borgerskapets

enkhus, samt å 1869 års lån, som äfven skola erläggas af Riksgäldskontoret.

Då likväl dessa utgifter för skuldernas gäldande till någon

del motsvaras af säkert beräkneliga rånte- och kapitalbetalningar å

de lån, som staten, såsom mellanhand mellan långifvare och låntagare,

af sina upplånade medel till enskilda utgifvit, hvilka intägter till Riks
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ta Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876. 81

gäldskontoret ingå, synes det icke vara nödigt att i Riksstaten upptaga

siffran för det belopp annuiteter, som af dessa intägter betäckes.

Intagandet i Riksstaten af dessa summor innebär naturligtvis icke

i någon mån underkännande af den bos oss häfdvunna grundsatsen, att

Riksdagen ensam handhafver vården om rikets gäld och minskar icke

Riksgäldskontorets sjelfständiga ställning såsom eu af Riksdagen utsedd

lånedeputation. Den är blott eu gifven följd af det förhållandet, att

Riksgäldskontoret numera, sedan allmänna bevillningens uppbörd blifvit

hänvisad till Statskontoret, icke såsom förut har till sin disposition

någon hvarje år visst påräknelig statsinkomst, under det i dess

räkning ingår en af statens allra oundgängligaste utgifter. Det är då

en naturlig sak, att genom riksstaten, som bör vara den ofticiela budgeten,

uttryckes, huru ansvaret för denna utgifts bestridande ligger å

statsverket, som under tidernas lopp fått till sig hänvisade de löpande

statsinkomsterna.

Men klart är, att då summor motsvarande samtliga de verkliga utgifter,

som af riksgäldskontoret bestridas, varda i riksstaten upptagna, måste å motstående

sida också i riksstaten upptagas samtliga statens inkomster. Dertill

hör i främsta rummet behållning å föregående statsreglering, så vidt den

är känd eller beräknelig, hvilken således hädanefter skall för hvarje år bokföras

såsom tillgång för följande statsreglering. Genom en sådan anordning

sker icke ^ något som helst ingrepp i den grundsatsen, att den behållning,

som uppstår vid jemförelse mellan å ena sidan öfverskotten å statsverkets

inkomster samt besparingarna i förslagsanslagen och å andra sidan bristerna

i förslagsanslagen, äfvensom de besparingar, hvilka göras å extra anslag,

äro till riksdagens disposition. Hela förändringen innebär blott, att samma

öfverskott och besparingar, i stället för att såsom förut omedelbart öfverlemnas

till Riksgäldskontoret, för att i dess kassaräkning upptagas, hädanefter

skola såsom en behållen tillgång för statsregleringen i Riksstaten upptagas,

för att derstädes uti motstående utgiftsposter af Riksdagen sjelf disponeras

till utgående vare sig från Statskontoret eller Riksgäldskontoret.

Icke heller behöfver genom denna nya uppställning af siffrorna

någon rubbning ske i det förhållande, som hittills egt rum mellan Statskontoret

och Riksgäldskontoret i afseende å behandlingen af kassatillgangen.

Likasom hittills behöfver Statskontoret rätt, att, om kassabrist

genom statsinkomsternas felslående uppstår, hos Riksgäldskontoret begära^

nödiga medel för statsutgifternas bestridande; likasom hittills bör

också Statskontoret vara anvisadt att, om plötsligt stegrade statsinkomster

skulle öfver höfvan fylla dess kassa,då till Riksgäldskontorets förfogande

ställa dessa medel, i den mån de ej för Statskontorets egna utgifter äro

11

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 b) till Kong}. Maj:U Nåd. Prof. No 1 om Statsverket 1876.

behöfliga, äfven om de skulle mer eller mindre öfverskjuta den summa, som

enligt riksstat skall till Riksgäldskontoret utgå. Detta innebär allenast,

att dylik öfverflödig kassatillgång lemnas som förskott å ett kommande

års anslag och för tillfället användes i Riksgäldskontorets lånerörelse,

så länge en sådan drifves, i stället för att vara å Statskontorets bankoräkning

ofruktbar innestående.

upptagas såsom tillgång

för statsregleringen

För 1877 böra sålunda

den säkert beräkneliga behållningen för år 1875. I afseende å denna får jaganföra

följande:

Tullmedlen hafva år 1875 gifvit omkring kronor 24,390,000:

19,500,000

4,890,000

4,890,000:

15.000. 000: —

12.000. 000: —

5,000,000: — 3,000,000:

y>

15,100,000

14,000,000

1,100,000

1,100,000:

och hafva sålunda, då de beräknats till

gifvit ett öfverskott af .........................

Bränvinstillverkning saf giften har, då

under året tillverkats tillsamman

19,329,469 kannor, gifvit omkring...

och har sålunda, då den beräknats till

gifvit ett öfverskott af omkring .........

Jernvägstrafikmedlen hafva under året

uppgått till omkring ............................

och hafva sålunda, då de beräknats till

gifvit ett öfverskott af omkring............

Från således med visshet kända öfverskott af omkring kronor 8,990,00*

bör dragas en likaså med visshet känd brist i förslagsanslaget

till jernvägarnes drift, underhåll och nybyggnad,

hvilken, då enligt trafikstyrelsens uppgift till Statskontoret

af trafikmedlen kunnat levereras under år

1 87 5 allenast 3,100,000 kronor och således af uppburna

15,100,000 kronor användts för jern vägens egna behof

12,000,000 kronor istället för beräknade 8,400,000

kronor, bör upptagas till hela det skilnaden motsvarande

beloppet ......................................................

Då af öfriga statsinkomsterna allmän bevillning

ensam torde lemna ett öfverskott minst 700,000 kronor,

synes icke möta någon betänklighet vid att antaga

att öfriga brister i förslagsanslag fullt uppvägas af de

här ej upptagna inkomstöfverskott, och således ej heller

emot att uppskatta nettoöfverskottet för år 1875 till

omkring...............................................................................

och behöfver beloppet i riksstaten ej utföras med större

siffra än...............................................................

5,(>00,000:

kronor 5,390,000:

>,358,000:

s. 83 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876. 83

Då, enligt mig af Ordföranden för riksbankens Herrar Fullmäktige benäget

meddelad upplysning, Riksbankens behållna vinst för år 1875 lärer

utgöra minst 2,500,000 kronor, och det numera, sedan Riksbankens reservfond

vunnit en så betydlig tillökning, icke synes vara nödigt att för Riksbankens

egna behof bespara hela denna summa, torde Eders Kongl. Maj:t

äfven för år 1877, i likhet med hvad under föregående år skett, föreslå

rikdagen att af densamma en andel, hvilken lämpligen torde böra uppgå till

1,600,000 kronor, måtte afses för fyllande af statens behof. Och bör, om

detta förslag af Riksdagen godkännes, äfven denna post såsom en verklig

årsinkomst för staten, fullt jemförlig med den, som kan beredas af annan

dess industriela verksamhet, i Riksstat uppföras.

Med iakttagande af hvad här ofvan är anfördt erhåller Riksstaten för

år 1877 följande utseende:

s. 84 Kontrollera mot PDF

84 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1 om Statsverket 1876.

Riksstat

}

Tillgångar och inkomster:

i

Behållning å 1875 års statsreglering beräknad ..............................

5,358,000

Ordinarie inkomster

27,000,000

Bevillniugar

44,500,000

—

Af Riksbankens vinst för 1875

1

1,600,000

tjura ma kronor

70,058,000

—

s. 85 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof). N:o 1 om Statsverket 1876.

85

för år 1Ö7''7;.

Utgifter:

Ordinarie

Kxtra ordinarie

59,881,698: 9i

10,618,301: 09

ltiksdags och Kevisionskostnader, samt löner ni. m. att utgå från

Riksgäldskontoret .............................................................................

Aimiiiteter å de fonderade lånen samt öfriga räntor att utgå från

Riksgäldskontoret, utgörande enligt Full mäktiges beräkning

9,3 1 7,0 54: 37, som till slutsiffrornas jemnande här utföras

med......................................9,317,545: —

hvarifrån afdragas de till Riksgäldskontoret

ingående

rånte- och kapital-afbetal
ningar

.......................... 1,336,320: —

så att i Riksstat ut föres ................................................

70,500,000

576,775 ■

7,981,225

Summa kronor | 79,058,000j — i

s. 86 Kontrollera mot PDF

86 jBil. N:o 6 b) till Konyl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

Enligt den af mig förut omförmälda, af Fullmäktige i Riksgäldskontor^

afgifna beräkning öfver Riksgäldskontorets inkomster och utgifter för år 1877

skulle dessa senare bestå i dels riksdags- och revisionskostnader samt löner,

dels åtskilliga annuiteter och räntor äfvensom ett belopp af 150,000 kronor

i kuponer för 1869 års lån. Då dessa äro att anse såsom verkliga årsutgifter,

betäckas de af de i den nu föreslagna inkasta ten upptagna summor

tillsamman med de af Fullmäktige beräknade inkomster af kapitaloch

ränte-afbetalningar, på sätt följande öfversigt närmare utvisar:

1

j

! Tillgångar och

inkomster.

~

Utgifter:

I Eiksstaten utförda

belopp:

Eiksdags-och revisions- kostnader, löner m. in.

576,775

_;

till riksdags-och revi- sionskostnader in. m.

576,775

Annuitet åt Hans Maj:t

Konungen ......

300,000

I

till annuiteter m. in.

7,981,225

—

8,558,000

_

Eäntor å gamla 5 pro-

Inflytande rånte- och

kapital-af beta! ningar

enligt Fullmäktiges

beräkning......

1,336,320

centlånet, å Konung

CarlXIILs hemgifts- kapital, å Göta och

Södertelje kanalers

reparationsfonder och

å skulden till Stock- holms borger skaps

enkehus .......

18,083

150,000

70

Till inlösen af kupo- ner å 1869 års lån

Annuiteter å de fon- derade lånen, af

Fullmäktige beräk- nade till 8,848,871:

6 7 men här till slut- siffrornas jemnande

utförda med . . . .

8,849,461

30

9,317,545

!

Summa kronor

—

—

9,894,320

-

Summa kronor

----

—

9,894,320j—

s. 87 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 b) till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1876. 87

Uti denna beräkning ingår icke betalningen af obligationerna till 1869

års lån. Denna torde nemligen icke kunna betraktas såsom stadgad amortering

utan endast som en omsättning af ett på kortare tid upptaget lån uti

lån på längre tids återbetalningar. Med iakttagande häraf och med hänsyn

till det kapitalbelopp, som erfordras för fortsättande och utveckling af statens

jernvägsbyggnader för år 1877, skulle då Riksgäldskontorets lånekalkyl

erhålla följande utseende:

Riksgäldskontorets låneräkning

“7 ''

1

Tillgångar och

inkomster:

Utgifter:

Behållning i Riksgälds- ''

kontoret från av

1876 ........i 121,606

! Saldo lånebelopp . . . 9,020,393

i

7 0

30

För fortsättande un- der år 1877 af sta- tens jernvägsbygg- nader samt för nya

byggnader och till- ökning af materie- len vid redan fär- digbyggda jernvä- srar .........

9.942.000

1.500.000

|

i

efter afdrag af hvad

derå lyftats under

år 1876 .......

_

8,442,000

Till konvertering af

1869 års lån ....

_

1,000,000

Summa kronor |9,442,000

—

Summa kronor

—

—

9,442,000

—

i rundt tal skulle således lånesumman komma att uppgå till nio millioner

kronor.

Uppå Statsrådets tillstyrkande behagade Hans Maj:t

Konungon i nåder bifalla hvad chefen för Finansdepartementet

sålunda hemställt och åt honom uppdraga att, se
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

dan han erhållit protokollsutdrag'' om hvad som efter de

öfriga departementenas föredragning blifvit beslutadt i

afseende å statsregleringen, uppsätta och till justering inför

Kong]. Maj:t i Statsrådet anmäla förslag till nådig

proposition angående statsverkets tillstånd och behof i enlighet

med Kong]. Maj:ts nu i ämnet fattade beslut.

Ex protocollo

Claes Westman.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Bil. No 6 c) till Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876. 89

Utdrag af protokollet öfver Finansårenden, hullet inför Hane

Maj:i Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott

dm 14 Januari 1876.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justi (^statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Lovén,

Friherre von Utter och

Forssell.

Föredragande Departementschefen Statsrådet Forsell uppläste till justering

ett, i öfverensstämmelse med Kongl. Majrts förut fattade, af Statsrådet

enhälligt tillstyrkta beslut, uppsatt förslag till Kongl. Maj:ts nådiga proposition

till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof;

och täcktes Hans Maj:t Konungen, enligt. Statsrådets

underdåniga tillstyrkande, i nåder gilla berörda förslag

och befalla att i enlighet dermed omförmälda nådiga

proposition skulle till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo

Claes Westman.

12

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. litt. A.

Tabell öfver statsverkets inkomster.

Ordinarie inkomster.

Ränta ...................................................

Tionde...................................................

Arrendemedel:

Penningar .......................................

Spanmål..........................................

Bergverkstionde....................................

Mantalspenningar .................................

Bötesmedel.............................................

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål.....

Tillfälliga rotevakansafgifter...........................

Vakansafgifter af nyroterad jord..................

Rotevakansafgifter af utsoekne frälsehemman i Halland

Vakansafgifter af bergslag

Trosspassevolansafgift........

Båtsmansvakansafgift ........

Kontrollstämpelmedel ...

Fyr- och båkmedel .......

Telegrafmedel ................

Jernvägstrafikmedel .......

Skogsmedel ...................

Extra uppbörd .............

Säger 25,917,000.

Bevillningar

Beräknade inkomster enligt 187(1 års

riksstat.

161,000 kub.-fot å 2 kr. 10

ore

139,658 kub.-fot 4 kr. å 2 10 ö

Tullmedel .........................................

Postmedel.........................................

Stämpelpapperstnedel .......................

Bränvinstillverkningsafgift.................

Hvitbetssockertillverkningsafgift........

Allmän bevillning .............................

Säger 41,590,000.

64

4,505,300

1,625,900

123,800

338,100

47.500

580.000

200.000

293,282

7,500

98.000

20.000

18,000

26.500

60,000

15,0001—

800.0001—

1,330,000

14.600,000

1,000,000

228,117 36

20,000,000

3.850.000

1.750.000

13,130,000

60,000

2,800,000''

inkomster enligt räkenskaperna för åren

1872.

1873.

1874.

Medium.

4,487,659

4,490,379

4,492,505

4,490,181

1,620,527

1,623,850

1,637,789

1,627,389

—

83,815

110,570

112,164

102,183

386,609

394,439

394,831

391,960

109,707

47,566

67,764

75,012

_

577,674

593,605

602,996

591,425

_

222,091

256,089

298,651

258,944

_

331.208! 339,689

355,499

342,132

9,876

14,829

20.390

15,032

—

96,722

112,379

124,223

111,108

18,148

20,416

24,068

20,877

—

17,582

20,823

22,680

20,362

—

26,530

26,518

26,482

26,510

—

62,474

65,606

77,286

68,455

—

21,252

25,196

31,236]

25,895

—

913,859

920,912

934,050

922,940

—

1,007,507

1,157.284

1,268,945

1.144,579

—

9,211,190]

12,054,620

14,108,558

11,791,456

—

767,834

1,345,572

831,180''

981,529

—

144,387

105,024

142,220

1

130,544

19,305,448|

2,796,309)

1,527,521|

12,959,044

23,941,202

3,169.318

1,988,047

14,069,596

Summa j 67,507,000!

Kong], Statskontorets beräkning för år 1877.

ungar ............................................. 197,700:

spanmål 214,500 kub.-fot å 2 kr. 10 öre 450,450:

spanmål 139,658 kub.-fot 4 kr. å 2 kr. 10

29.442.252

3,682,063

2,219,471

13,889,468

63,593

3.995.252

24,229,634

3,215,897

1,911,680

13.639,369

ore

4,501,500

—

1,637,800

—

z

648,150

50,000

—

600,000

—

240,000

—

293,282

64

15,000

—

110,000

-

20,000

1

20,000

_!

26,500

—

65,000

—

20,000

—

800,000

—

1,330,000

—

16,000,000

—

800,000

—

243,317

86

20,000,000

4,800,000

_

2,000,000

—j

13,500,000

—

1

30,000

—

3,500,000-

i

“1

Summa : 70,750,550

opaginerad Kontrollera mot PDF

i

Lift. B.

F omslag
till
Utgiftsstatcr

för postverket,

att tillämpas från och med den 1 Januari 1877.

K r o

n o r.

T„ | Tienät- i Dyrtids
Lon.

gorings- J

penningar. 00

A. Aflöningsstat.

Generalpoststyrelsen.

Generalpostdirektören..........|'' 6,7501— 2,250

3 Byråchefer,

hvardera lön . . 4,125: —

tjenstgöringspen
ningar

. . . . 1,375: —

dyrtidstillägg. .____500: — 6,000: - 12.575 - 4,125

1,500;—

Kanslibyrån:

1 Sekreterare .............. 5,000;—: 1,000! -

1 Registrator ..............! 2,1001—! 7001

|2 Aktuarier,

| hvardera lön. . 1,800: — . j i

! tjenstgöringspen
ningar

.... 600; —

| dyrtidstillägg.. 480: — 2,880: — i 3,600 — 1,200

|1 Notarie.................. 1,300 —| 600 — 180;

2 Kanslister,

hvardera lön . . 900: —

i tjenstgöringspen
ningar.

.... 500: —

| dyrtidstillägg . . 240: — 1,440: — l.SOOj — 600. — 180

jl Ombudsman (arvode)......... 900!— 300;-

80 o:

560;

960,

i Trafikbyrån:

il Sekreterare...............; 3,000!

Il Aktuarie................ 1,800;

i Transport ! — |-

1,000;— 8001 - 600;— 480-

9,000 —

18.000

4,800

3,360

5,760)

2,880

2.880;

1.200b

4,800)-

2.880-

S5.560

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Mäj:ts förslag till utgiftsstaier för postverket.

Transport

2 Kanslister,

i hvardera lön. . 1,200: —

tj enstgöringspen
ningar.

.... 400: —

dyrtidstillägg . . 320: — 1,920: _

. Kameralbyrån:

Kammarkontoret:

!

1 Kamererare..............

2 Bokhållare,

hvardera lön. . 1,800: —

tjenstgöringspen
ningar.

.... 600: —

dyrtidstillägg . . 480: — 2,880: - -

2 Aktuarier,

hvardera lön. . 1,800: —

tjenstgöringspen
ningar

.... 600: —

dyridstillägg . . 480:— 2,880: -

1 Kammarskrifvare...........

3 Dito,

hvardera lön . . 900: —

tjenstgöringspen
ningar.

.... 300: —

dyrtidstillägg . . 240: — 1,440: —

Kronor.

Lön.

2,400

Tjenstgöringspenningar.

3,000

3,600

3,600

1,200

2,700

800-

1.000 —

Dyrtids
tillägg.

Summa.

1.200

400 —

900

640

800

1,200— 960

960

320

55,56o

3,840/

1.800,-

5,760

5,760

1,920

—! 720—1 4,320

Re visionsko 11 toret:

1 Revisor.................

-I Dito,

hvardera lön. . 1,800:-- tjenstgöriugspen
ningar

.... 600: —

dyrtidstillägg. . 480: — 2,880: —

Transport j

2,100

7,200

700

2,400

560:—

1,920 -

3,360

11,520

96,840 —

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts förslag till utgiftsstater för postverket.

3

K

r

o n o

r.

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Dyrtids-

tillägg.

Summa.

Transport

—

—

—

—

-

96,840

—

3 Kammarskrifvare,

hvardera lön . . 900: —

tjenstgöringspen-

ningar .... 300: —

dyrtidstillägg. . 240: — 1,440: _

2,700

900

720

4,320

Postverkets hufvudkassa:

1 Förvaltare...............

3,37 5

__

1,125

900

5,400

1 Kammarskrifvare...........

1,200

400

—

320

—

1,920

—

Postverkets fri märkesförråd:

1 Förvaltare...............

3,375

1,125

900

5,400

Postverkets persedelförråd:

1 Förrådsintendent ...........

1 Kammarskrifvare...........

2,700

1,200

900

400

—

720

320

4,320

1,920

—

4 Vaktmästare,

hvardera lön . . 525: —

tjenstgöringspen-

ningar .... 175:-— 700: —

3 Vaktmästare,

hvardera lön . . 450: —

tjenstgöringspen-

ningar .... ISO:— 600: —

2,100

1,350

_

700

450

—

1

2,800

1,800

124,720

De fullständiga fasta post- anstalterna:

a) Postförvaltare:

1 klassen:

1 Postdirektör vid hvartdera af post- kontoren i Stockholm, Göteborg

och Malmö (tillsammans 3):

lön....... 3,000: —

j tjenstgöringspen-

ningar .... 1,000: — 4,000: —

9,000

3,000

12,000

Transport

—

—

—

—

—

12,000

—

124,720

-i 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:fn förslag till utgiftsstater för postverket.

Transport

Krön

o r.

Lön.

Tjenst
görings
penningar.

klassen:

1 Postmästare vid hvartdera af postkontoren

i Falun, Gefle, Helsingborg,

Jönköping, Kalmar, Karlskrona,

Karlstad, Kristianstad, Linköping,

Norrköping, Sundsvall,!

Upsala, Wexiö och Örebro, (till-''

sammans 14):

lön........ 2,700: —

• • ^ I

tjenstgörmgspen
niugar.

.... 000:- 3,600: — j

8 klassen:

! |

1 Postmästare vid hvartdera af post-1

kontoren i Halmstad, Hernösand, j

Luleå, Lund, Mariestad, Nyköping,I

Uddevalla, Umeå, Wenersborg, i

Westerås, Wisby, Ystad och Öster- i

sund (tillsammans 13):

j lön........ 2,250: —

i tjenstgöringspen
ningar

. . . . 750:- 3,000: _''

4 klassen:

j t Postmästare vid hvartdera af post!

kontoren i Arboga, Arvika, Borås,

Eksjö, Engelholm, Enköping, Eskilstuna,

Eslöf, Falkenberg, Falköping,

Filipstad, Halsberg. Haparanda,

Herrljunga, Hessleholm,

Hudiksvall, Karlshamn, Kristinehamn,

Köping, Landskrona, Lidköping,

Motala, Nora, Norrtelje,

Nässjö, Oskarshamn, Skara, Sköfve,

Smedjebacken, Sunne, Söderhamn,

Söderköping, Södertelje, Wadstena,

Transport

37,800

12,600

29,250-

9.750- -

Summa.

12,000

121,720

50,400

39,000

101,400]—| 124,720]-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konal Maj:ts förslag till utgiftsstater för postverket.

o

Krön o r.

Lön.

Tjenst
görings
penningar.

Transport

Warberg, Westervik, Wimmerby

och Åmål, (tillsamman 38):

lön........ 1,800: —

tj enstgörin gspen
-

S u m m a.

ningar..... 600: — o

,400:

5 klassen: 16 Postexpeditörer, hvar
dera

lön . . . 1,350: —

tjenstgörings
penningar

. ■ 450: — i?800: —

6 klassen: 48 Postexpeditörer, hvardera

lön . . . 1,200: —

tjenstgörings
penningar.

.____400: — 1,600:—

!7 klassen: 64 Postexpeditörer, hvarderas

lön . . . 900: —

tjenstgörings
penningar

. . 300: — 1,200:_

J b) Biträdande tjensteman:

j4 Kontrollörer af l:a lönegraden, hvardera

lön . . . 2,700: —

tjenstgörings
penningar

. . 900: — 3,600: — ! 10,800

14 Kontrollörer af 2:a lönegraden, hvar- !

dera lön . . . 2,250: —

tjenstgörings
penningar

. . 750: — 3i000: ___ j 31,500

68,400

21,600

57,600

57,600

101,400

I

19.200

19,200

ilo Kontrollörer af 3:e lönegraden hvar- ;

dera lön . . . 1,800: —

tjenstgöringspenningar.

. 600: — 2,4Q0: — j 27,000}—j 9,000|

3,600

10,500

22,800— 91,200

- j 7,200''—! 28,800

124,720

76,800

—; 76,800

14,400

-'' 42,000

- dt

Transport j

6,000

— —| 467,400]—1 124,720!

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kontjl. Maj:ts förslag till utgiftsstater för postverket.

Krono r.

Lön.

Transport

i

i37 Kontorsskrifvare af l:a lönegraden,

hvardera lön 1,200: —

tjenstgörings
penningar.

. 400:— 1,600: — | 44,400

58 Kontorsskrifvare af 2:a lönegraden,

hvardera lön . 900: —

tjenstgörings
penningar

. . 300: — 1,200:_

Tjenst- !

görings- , Summa,

penningar. !

52,200

14,800

— 17,400

c) Vaktbetjente:

5 Vaktmästare af l:a lönegraden, hvardera

lön ... 600: —

tjenstgörings
penningar

. . 200: — 800:_

|6 Vaktmästare åt 2:a lönegraden, hvardera

lön . . . 525: —

tjenstgörings
penningar

. . 175: — 7qq._

It5 Vaktmästare af 3:e lönegraden, hvar-J

dera lön . . . 450: —

tjenstgörings
penningar

. . 150: — gOO: _

3,000

3,150

6,7501—

Postanstalterna å jernväg:

il Postinspektor för hvartdera af 3:e

postinspektionsdistrikt:

arfvode .... 3,000: —

tjenstgöringspenningar

. . 1,000:— 4,000: — i 9,000i—j 3,000

467,400

59,200

69,600

124,720

1,000

1,050

2,250

4,000

4,200

9,0001-

613,400

Transport,

i2,oooj—i

~ 12,000|—| 738,T20j-— I

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts förslag till utgiftsstater för postverket.

Transport

3 Kontrollörer af 3:e lönegraden, hvardera

lön . . . 1,800: —

tjenstgörings
penningar

. . 600: — 2,400:____

K r o n o r.

Lön.

Tjenst-

görings-

Summa.

penningar.

5,400

1,800

2 Resepostexpeditörer af l:a lönegraden, j

hvardera lön . 1,175: —

tjenstgörings
penningar

. 325:— 1,500: — ! 2,350

24 Resepostexpeditörer af 2:a lönegraden, i

hvardera lön . 750: —

tjenstgörings
penningar

. • 250:— 1,000: — j 18,000

— 650

— i 6,000

(33 Resepostexpeditörer af 3:e lönegraden, j

hvardera arf- I

vode..... 600: —

tjenstgöringspenningar

. . 200: -

800: — | 31,800!—! 10,600;

Postil joner:

115 af l:a lönegraden. . . . a 300: —! 34,500 —

115 „ 2:a „ . . . . ä 225: — | 25,875 —

Anslag till aflönande af poststations-1

föreståndare förslagsvis.......

Dito till aflönande af extra hiträden, dito

Dito „ ,, „ brefbärare, dito j —

!

12,000!-

7,200-

738,120

3,000!

24,000

42,400

34,500;

25,875!-

88,600 j

Transport

60,375 —

-i |

360,000 —

-; 300,000 —

-; 65,000 —j

1,612,095 -

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kong!,. Maj:ts förslag till utgiftsstater för postverket.

Transport

Anslag till ålderstillägg, förslagsvis . .

Dito till arfvoden åt extra jernvägspostiljoner

och till hushyresbidrag för

en del postiljoner, dito.......

Dito till gratifikationer åt tjensteman och

betjente vid postanstalterna ....

Krono r.

Lön.

Tjenst-

görings-

Summa.

penningar.

1,612,095

40,000

3,000

3,000j

1,658,095

1?. Öfvergångsstat.

1 Postexpeditör vid hvardera af post- j

anstalterna i Borensberg, Boxholm,:

Drottningholm, E kolsund, Gysinge,

Klintehamn, Misterhult, Sigtuna,

Äs och Östra Husby (till- i

sammans 10):

hvardera lön . 750: —

tjenstgörings
penningar.

. 250:— 1,000: — j

C. Indragniugsstat.

Kontrollören vid Stockholms postkon- j

tor C. P. Billmansson, så länge j

han vid tj ensten med oförändrad j

aflöning qvarstår..........I

Kontorsskrifvaren vid dito dito ,T. A. j

Drangel dito............j

|Kontorsskrifvaren vid dito dito S. W. j

Sundius dito.............]

Till lönefyllnad åt kontorsskrifvare, |

hvilka äro berättigade till högre ]

aflöning'' än som finnes i normal- I

staten uppförd, så länge de vid |

tjensten med oförändrad aflöning j

qvarstå............ i

7,5 0 0 j —

I

10,000

I

10,000

1,495

1,793

2,287

1,000

"I

6,575’—11,668,095!

Transport

i

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kont/l. Maj:ts förslag till utgiftsstater för postverket.

9

K r

0

HOT.

Transport

6,575

—

1,668,095

—

F. d. Postexpeditören i Ljugare, J. F. Tiljander.....

400

_

Dito Postexpeditören i Slite, J. W. Ekman .......

400

Till aflöning åt postiljoner, som icke vidare äro tjenst-

bara, men ännu ej blifvit berättigade till pension

från civilstatens pensionsinrättning, förslagsvis . . .

4,500

—

11,875

—''

I). Pensionsstat.

a) Embete- och tjensteman samt betjente, som erhållit

afsked ur postverkets tjenst:

F. d. Generalpostdirektören in. in. Friherre 0. W. Stael

von Holstein, enligt Kongl. brefvet den 26 No-

vember 1867 .......................

6,400

—

„ Postjaktskepparen P. IT. Fagerström enligt Kongl.

bretvet den 5 Juni 1874................

200

—

Postiljonen L. Ekblad i Jönköping, enligt Kongl.

Trefven den 18 April 1844 och den 9 Juli

1847...........................

150

„ Postmästaren i Waxholm, Postdirektören G. Ljung,

i

enligt Kongl. brefvet den 15 Mars 1858 ......

450

—

,, Postföraredrängen Olaus Andersson, enligt Kongl.

brefvet den 14 November 1854 ............

50

—

„ Postkommissarien i Hamburg Grefve A. R. Wran-

gel, enligt Kong!, brefvet den 3 April 1856 ....

2,600

—

,, I^ostiljonen J. Nilsson, enligt Kongl. brefvet den

25 April 1862 ....................

225

.. Öfvermaskinisten A. C. Pahl, enligt Kongl. brefvet

den 2 December 1864 ................

600

—

„ Kontorsskrifvaren vid Stockholms postkontor C.

G. Orling, enligt Kongl. brefvet den 15 Juni

1865 ..........................

1,000

__.

„ Kanslivaktmästaren H. Sundqvist, enligt Kongl.

1

brefvet den 9 Mars 1866 ..........• . . . .

320

_

„ Postinspektoren i Kristianstad J. R. af Klerker, en-

ligt Kongl. brefvet den 14 Juni 1871........

2,000

—

,, Båtföraren i Grislehamn A. Bylund, enligt dito . .

300

—

„ Kontorsskrifvaren vid Stockholms postkontor J.

1 Transport

| 14,295

1-

\ 1,679,970

_

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. MajUs förslag till utgifts stater för postverket.

K r o

n o r.

Transport

14,295

—

1,679,970

—

H. Dahlgren, enligt Kongl. brefvet den 24 Maj

1872 ...........................

1,800

—

|

f. d. Postmästaren i Sundsvall G. A. Göhle, enligt Kong!.

brefvet den 9 December 1871.............

,, Postmästaren i Uddevalla N. Zetterberg, enligt Kongl.

brefvet den 19 Augusti 1873.............

1,000

—

—

j j

1,600

,, Föreståndaren för brefbärarexpeditionen i Stockholm

A. Lindholm, enligt Kongl. brefvet den 6 Juni

1873............................

i 1,351

„ Brefbäraren i Stockholm 0. Mårtensson, enligt

dito dito ........................

280

,, Postmästaren i Engelholm S. Franke, enligt Kongl.

bvpfvpf, <]pn V] Dpppmlipr 1873..........

1,800

„ Postmästaren i Hedemora J. Lindstedt, enligt dito

dito . . . .....................

1,250

,, Postmästaren i Hernösand, postinspektoren 0. Ulf-

sparre, enligt Kongl. brefvet den 27 Februari

1874 ...................

2,250

i ,, Postexpeditören i Strömstad, postmästaren C. G. Ny-

berg, enligt Kongl. brefvet den 17 April 1874 . . .

,, Postmästaren i Jönköping, postinspektoren C. J.

1,650

—

Munck, enligt dito....................

„ Postmästaren i Wenersborg, postinspektoren E. Eriks-

2,700

—

:

son, enligt Kongl. brefvet den 1 Maj 1874 .....

., Resepostexpeditören G. F. E. Bågenholm, enligt

2,250

Kongl. brefvet den 5 Juni 1874 ...........

,, Postmästaren i Karlskrona, postinspektoren Fri- herre F. Bennet, enligt Kongl. brefvet den 29 Maj;

1,000

i

i

1874 ............................

1,900

Postexpeditören i Gamleby, postmästaren J. M. j

Adlerstam. enligt Kongl. brefvet den 14 Augusti j

1

1,500}

1874 ............................

„ Postexpeditören i Gislaved, postmästaren A. Kellmo- i

|

din, enligt dito dito...................i

,, Postmästaren i Karlshamn M. Giertz, enligt Kongl.

1,500

brefvet den 21 Augusti 1874 .............

1,400

_|

., Postmästaren i Köping H. A. Nauckhoff, enligt

Kongl. brefvet den 18 September 1874 .......

Postmästaren i Åmål A. E. Lilliestjerna, enligt Kongl.

-1

i

1,800

brefvet den 2 Oktober 1874 ..............

1,400

-1

„ Kontorsskrifvaren vid Malmö postkontor P. E. An-

dersson, enligt Kongl. brefvet den 2 Juli 1875. . .

1,000''

-1

i

Transport j

43,725]

_|

1,679,970)-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts förslag till utgiftsstater för postverket.

11

Transport

|F. d. Postdirektören i Göteborg G. Gjers, enligt Kongl.

brefvet den 26 Februari .1875 .............

., Postexpeditören i Mariefred, postmästaren L. A. af

Donner, enligt dito dito.................

,, Postmästaren i Nyköping, postinspektoren J. J.

Montell, enligt Kongl. brefvet den 30 April 1875 .

,. Postexpeditören i Ljungby Postmästaren G. M. Adlerstam,

enligt Kongl. brefvet den 22 Juli 1875. . .

| ,, Postdirektören i Göteborg G. Ameén, efter erhållande

afsked ........................

(Anslag till pensionsfyllnad åt postiljoner, förslagsvis. . .

b) Afiulne embete- och tjenstemäns samt hetgentes

enkor och barn:

K r o n o r.

43,725—1 1,679,970!

3.000

1,500

2,250

400

5.000

2.000

Aflidne postmästaren i Ekolsund Westlunds enka, enligt

Kongl. brefven den 27 Januari 1825 och den 2

December 1864 .....................

! ,, Postinspektoren i Malmö Rydbergs dotter Anna

Maria, enligt Kongl. brefven den 7 Maj 1836 och

den 29 September 1865.................

j „ Postdirektören i Helsingborg Weilanders barn,

Nils och Lovisa, enligt Kongl. brefvet den 2 Au- i

gusti 1842 .......................

,, extra postiljonen J. Anderssons enka, enligt Kongl.

brefvet den 12 November 1846............i

i ,, Postmästaren i Borås Luths dotter, Anna Elisa- J

beth, enligt Kongl. brefvet den 26 Januari 1847. .!

., Postinspektoren i Malmö Troili’s två döttrar, 75!

kronor hvardera, enligt Kongl. brefvet den 28 Mars i

i 1852 ............................!

to

100 —i

i

150 —

;

i?

Postmästaren i Motala och Medevi Wästfelts enka, I

enligt Kongl. brefvet den 22 Mars 1862.......;

Postiljonen C. J. Sundboms enka, enligt Kongl. i

brefvet den 24 Januari 1862 .............1

Postmästaren i Landskrona Weibulls enka och en

dotter, enligt Kongl. brefvet den 16 Mars 1866 . . \

Postinspektoren i Jönköping Neigliclcs dotter, Au-;

gusta Sophia, enligt Kongl brefvet den 3 Maj j

1867...........................|

Transport I

40—!

1501—

58,845!- |

:

i

1

:

i

j j

i

1,679.970-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts förslag till utgiftsstater för postverket.

Kronor.

Transport

Aflidne Styrmannen å postångfartyget “Polhem “ David

Lundblads enka, Selma Sophia Pettersson, så länge

hon lefver ogift, 150 kronor, samt hvardera af hennes

barn Erik Wiking och Sture Helge, till dess do

uppnått en ålder af 15 år, 50 kronor, tillsamman,

j „ postiljonen Ola Jeppson Sjöbloms enka, Elisabeth

Sjöblom, så länge hon lefver ogift, 50 kronor, och

sonen Alfred Olof, till dess han uppnått en ålder

af 15 år, 50 kronor, tillsamman...........

58,845

250

100

1,679,970

59,195

E. Omkostnadsstat.

(Förslagsanslag.)

Anslag till uppbörds- och frimärkes-provision att utgå

vid de fullständiga postanstalterna och postinspektionerna

med

10 procent af uppbörd, som ej för år öfverstiger

3.000 kronor,

6 procent af uppbörd, Överskjutande 3,000 men

ej 15,000 kronor

och med 3 procent af uppbörd, som öfverstiger

15.000 kronor......................

Anslag till förhyrande af de för postverket erforderliga

lägenheter samt till bestridande af utgifter

för posthusens underhåll m. m. . . .

,, „ expen sutgifter................

„ „ rese- och traktainentsersättning:

till resor i embets- och tjensteärenden i allmänhet''

............ 5,000: —

resepostexpeditörer..... 125,000: —

postiljoner ......... 180,000: —

,, „ postbetjentes beklädnad och beväring.....

„ „ poståkdons anskaffande och underhåll.....

,, „ postföringskostnad:

1 ,, vid befordran å jernväg....... 400,000: —

| „ „ „ å landsväg och inom post
anstalternas

områden. 900,000: —

I Transport 1,300,000: —

200,000

75,000

250,000

310,000

50.000

45.000

930,000! — , 1,739,165

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts förslag till utgiftsstater för postverket.

13

Transport 1,300,000:

Anslag vid befordran sjöledes:

mellan Gotland och fasta

landet........ 45,000

mellan öfriga inrikes orter 35,000

„ Sverige och Finland 15,000

„ Sverige och Danmark 12,000

„ Sverige och Tyskland 15,000

,, Sverige och England 12,000

Anslag för utrikes brefvexlingen...........

„ „ tillverkning åt frimärken, frankokuvert

brefkort ..................

„ „ diverse utgifter...............

134,000: —

och

F. Oförutsedda utgifter.5............

G. Affeortningar och restitutioner, in. in.

Summa kronor

K r

0

n o r.

930,000

—

1,739,165

—

1,434,000

40.000

15.000

40.000

—

2,459,000

—

—

80,000

—

—

—

21,835

—

—

—

4,300,000

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. litt. C.

Stormägtigste, Allernådigste Konung!

Vid afgifvandet, den 10 December nästlidet år, af underdånigt förslag

till postverkets stater för år 1876, hade Generalpoststyrelsen tillfälle fästa

uppmärksamheten å de svårigheter som — medan ännu, till följd af den

ordinarie kronobref bäringens upphörande, postverket är stadt i en större utveckling

än som någonsin förut egt rum — mer än ett år i förväg uppgöra

sannolikhetsberäkningar öfver inkomster och utgifter vid postverket.

Yisserligen har sedermera inom hela riket den ordinarie kronobrefbäringen

blifvit med nya postgångar ersatt, med undantag tills vidare för

endast några få orter, inom hvilka en dylik förändrings genomförande hittills

förhindrats af den omständigheten att kontrakt om kronobrefbäringens besörjande

blifvit, innan ännu beslut fattats om denna tungas aflyftande, för

flera år afslutade och icke kunnat, mot entrepenörernas bestridande, häfvas.

Då emellertid en stor del af i fråga varande postgångar först under

loppet af innevarande år blifvit inrättade, och då en lång tids erfarenhet

ådagalagt att nya postgångar och postanstalter först efter ett eller annat års

förlopp blifva af allmänheten anlitade i en mån, som gör det möjligt att

bedöma deras betydelse för postutvexlingen och den tillväxt i korrespondens,

som de kunna vara egnade att framkalla,

1

Inkomstberäk
ning.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Generalpoststyrelsens Stats för stag för år 1811.

kan äfven nu endast tillnärmelsevis beräknas beloppet af postverkets

ordinarie inkomster år 1877.

Då under den tid af 21/2 år, som förflutit mellan den 1 Januari 1872

och den 30 Juni 1874, postverkets uppbörd å förutvarande inkomsttitlar

ökats från 2,443,000 till 3,100,000 kronor, eller med i det närmaste 27

procent, antogos, vid uppgörandet af senaste underdåniga förslag till statsreglering,

postverkets inkomster kunna komma att, med eu tillökning af omkring

13V2 procent, år 1876 uppgå till 3,850,000 kronor, hvilket beräkningssätt

äfven sedermera blifvit af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen godkändt.

Redan nu har detta belopp öfverskjutits i det att under senast

förflutna tvänne halfår, eller under tiden från och med den 1 Juli 1874

till och med den 30 nästlidne Juni, postverkets inkomster uppgått till omkring

3,940,000 kronor.

Sammanställas inkomsterna under denna period med intägterne,

2,750,000 kronor, under det år, 1872, mellan hvilket och början af nämnda

period, den 1 Juli 1874, afståndet är lika stort som mellan den 30 nästlidne

Juni — slutet af omförmälda tidsrymd — och det år, 1877, för hvilket

förslag till postverkets inkomst- och utgiftsstater nu skall i underdånighet

afgifvas,

så visar sig, att tillökningen i inkomst uppgått till omkring 43

procent.

Från den förenämnda inkomsten under tidsrymden 1 Juli 1874— 30

Juni 1875 ........................................................................... kronor 3,940,000: —

böra likväl, för erhållande af en riktig jemnförelse,

afdragas de intägter

för tidningarnes postbefordran kr. 170,000: —

och för tjenstebrefvens fortskaffande

............................................ „ 250,000: —

af hvilka postkassan först efter 1872 års utgång

kommit i åtnjutande,

då, vid en jemförelse mellan de sålunda till

nedsatte inkomsterne under senast förflutne två

halfår och postverkets intägter år 1872 ........................

det visar sig att under den tid af 2 V2 år, som förflutit mellan

den 1 Januari 1873 och den 30 Juni 1875, postverkets

uppbörd å förut varande inkomsttitlar ökats med ............ 28 procent.

Då under de närmast följande två åren icke lärer vara att emotse

någon synnerlig utvidgning af postförbindelserna och än mindre torde höra

i fråga komma någon nämnvärd tillökning i postanstalternas antal, kan —

420,000: -

3,520,000: —

2,750,000: _

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Generalpoststyrelsens Statsförslay för år 1877.

äfven oaktadt hvad bär ofvan blifvit uuderdånigst anfördt rörande den tid,

som vanligen förflyter innan nya postlinier och postanstalter blifva mera allmänt

anlitade, — icke med skäl påräknas, att under tiden 1 Juli 1875—31

December 1877 beloppet af postverkets inkomster skulle ökas i enahanda

män, som fallet varit under perioden 1 Januari 1873—30 Juni innevarande år.

Äfven bör härvid tagas någon hänsyn till de betydliga ned sättningar

i portot för den internationela brefvexlingen, som blifvit en följd af den i

Bern den 9 Oktober 1874 afslutade allmänna posttraktat. Visserligen hafva,

i sammanhang härmed, blifvit ännu mer minskade transitafgifterne för denna

samma korrespondens, hvilket äfven gjort det möjligt att i senast faststälda

utgiftsstat från 80,000 till 40,000 kronor nedsätta anslaget “för utrikes

brefvexlingen". Utan tvifvel skall emellertid, åtminstone till en början, följden

af de förändrade taxeringsbestämmelserna blifva en, om också icke synnerligen

stor, minskning i postverkets bruttoinkomst af den internationela

brefvexlingen.

Eu annan, ehuru antagligen icke heller betydlig, minskning i uppbörd

torde komma att härflyta dels af de genom nådiga förordningen den 5

dennes kungjorda bestämmelserna rörande taxering af assurerade försändelser

af myntadt guld och silfver, dels ock af en nedsättning i afgifterna för

försändelser under band, derest, med anledning af Generalpoststyrelsens underdåniga

framställning den 29 nästlidne oktober, kommer att vidtagas en förändring

i vilkoren för tidningars och tidskrifters postbefordran.

Oaktadt här ofvan underdånigst anförda omständigheter anser Generalpoststyrelsen

någon tvekan icke böra möta att till 9Y3 procent utöfver

uppbörden under tiden 1 Juli 1874 — 30 Juni 1875 beräkna postverkets inkomster

år 1877; hvilken tillökning motsvarar en tredjedel af det procenttal,

28, hvarmed under sistnämnda två hallår uppbörden öfverstigit den för

är 1872.

Då nu, på sätt här ofvan blifvit i underdånighet omförmäldt, postverkets

inkomster under tiden från den 1 Juli 1874 till den 30 Juni innevarande

år utgjort .............................................................. kronor 3,940,000: —

skulle sålunda, med tillägg dertill af 9 Vs procent af

samma summa ..................................................................... „ 3 6 7,7 3 3 : 33,

uppbörden för år 1877 kunna beräknas till ............... „ 4,307,733: 33,

men torde böra, i rundt tal, upptagas till ..................... „ 4,300,000: —

Generalpoststyrelsen hemställer derför ock i underdånighet,

att i den proposition angående Statsverkets tillstånd

och behof, som skall till näst sammanträdande Riksdag

aflåtas, postverkets inkomster år 1877 måtte beräknas

till 4,300,000 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Anslag till 12

tiga kontorsskrifvave.

Generalpoststyrelsens Statsfördrag för• är 1877.

En sä betydlig tillökning i uppbörd, hvilken förutsätter eu motsvarande

tillökning i göromål å postanstalterna, kan icke annat än kräfva,

att älven den personal, som skall till postutvexlingens besörjande användas,

varder i väsentlig mån förstärkt.

På sätt omförmäldt blifvit i åberopade underdåniga skrifvelsen den

10 .December nästlidet år, förrättas en mycket stor del af det å postanstal törne

förekommande arbete af personer, Indika, utan fast anställning som tjensteman

i verket, betalas med månadsarvode eller dagtraktamente. Såsom sådana

extra biträden användas jemväl personer af qvinkön och öfver hufvud taget

sådana, som icke aflagt de kunskapsprof, hvilka för inträde i statens tjenst

erfordras.

Då vid tiderna för posternas ankomst och afgång flerstädes göromälen

kräfva eu mångdubbelt större arbetsstyrka än som under dagens öfriga timmar

behöfver anlitas, är det också tydligt, att icke efter omfattningen af sålunda

på få timmar hopade göromål bör bestämmas antalet af do ordinarie

tjensteman, som skola vid postanstalterne användas.

Det härför nödiga biträde kan nämligen i många fall — särdeles dii

arbetet skall verkställas pa eftermiddagarna — till ett jemförelsevis billigare

pris erhållas af personer, som under den återstående delen af dagen äro af

andra göromål upptagne. Synnerligen har detta visat sig vara fallet å orter,

der flere telegraftjenstemän finnas anstälde.

Om sålunda svårligen kan anses med god hushållning öfverensstämmande,

att för sådant arbete, som här ofvan underdånigst omförmälts, förstärka

den ordinarie postkontorspersonalen, är förhållandet väsentligen annorlunda

vid postanstalter, der antingen den längre tid, hvarunder desamma

hallas öppna, eller i öfrigt mängden af göromål, som — oberoende af tiderna

för postornes expedierande — dagligen förekomma, göra det nödigt att under

hela eller största delen af dagen, förutom föreståndaren, använda eu

eller flere biträdande tjenstemän.

I sådana fall har understundom erfarenheten ådagalagt, att till eif

biträde, som icke kunnat tillförsäkras förmånen af fast anställning, måst utbetalas

en ersättning, större än lägsta gradens kontorsskrifvareaflöning.

Utom det att sålunda i några, ehuru få, fall en besparing kan beredas

postkassan genom uppförande å stat af ytterligare några kontorsskrifvare,

måste det anses som en vigtig fördel att å postanstalt, der göromålen äro sä

omfattande, att icke städse kontorschefen kan, så fullständigt som önskligt

vore, kontrollera innehållet af hvar särskild post, som afsändes, eller sjelf

utlemna alla ankommande värdeförsändelser, de personer, som härvid biträda

och åt hvilka sålunda måste anförtros försändelser af ofta mycket stort penningevärde,

må äfven af omtankan att icke förlora en fast anställning med

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Generalpoststi/relsens Statsförnlaf för är 1877.

säker, om också ej rik, årlig inkomst utkallas från sådana tillgrepp, som under

den senaste tiden vid en och annan postanstalt förekommit.

Sedan hos Riksdagen fråga blifvit väckt om utsträckning äfven till

poststationrne af penningeförsändningen medelst postanvisning, hade Generalpoststyrelsen

tillfälle att, i skrifvelse till Riksdagens Bankoutskott, den 23

nästlidne februari, uttala sig rörande de omständigheter, som, enligt styrelsens

uppfattning, borde på afgörandet af denna fråga utöfva inflytande, dervid

särskilt uppmärksamheten fästes derå, hurusom en dylik, högst betydlig utvidgning

af postanvisningsrörolsen måste föranleda,

dels anspråk på ökad aflöning till poststationsföreståndare för den utvidgning

af deras verksamhet, som af den föreslagna förändringen blefve en följd,

dels oek ytterligare tillökning i de redan mycket ansträngande göromålen

så väl för flertalet af postkontorens och postexpeditionernes föreståndare,

som för Generalpoststyrelsens personal, hvilken senare det skulle tillhöra att

reglera och öfvervaka utvexlingen af postanvisningar genom poststationerne;

hvilka olägenheter emellertid icke ansetts större, än att de kunde i

väsendtlig mån öfvervinnas dels genom förhöjning i anslaget till poststationsföreståndares

aflönande, dels genom anställande af ytterligare extra biträden.

Härefter har, i skrifvelse den 20 nästlidne maj, Riksdagen anhållit,

bland annat, det täcktes Eders Kongl. Maj:t låta utreda om och i hvad mån,

till lättnad för allmänheten, nu gällande stadganden rörande postanvisning

kunna erhålla den utsträckning, att tillfälle beredes att jemväl genom mindre

postanstalter medelst dylik anvisning afsända smärre penningebelopp, samt

att Eders Kongl. Maj:t sedermera ville, der Riksdagens medverkan för genomförande

af eu sådan förändring funnes erforderlig, till Riksdagen göra den

framställning, som af nämnda utredning kunde föranledas.

På sätt anmäldt blifvit i Generalpoststyrelsens underdåniga skrifvelse

den 29 sistförflutne oktober möter icke någon synnerlig svårighet att redan

med ingången af nästinstundande år åstadkomma den utvidgning af postanvisningsrörelsen,

som blifvit af Riksdagen i fråga stöld. Tydligt är det

emellertid, att, om och när tillfället till penningeförsändning genom postanvisning,

som nu icke förefinnes vid flere än 196 postanstalter, varder till ytterligare mer

än 1,600 postanstalter utsträckt, äfven den härigenom uppkommande tillökning

i göromål måste i hög grad påkalla en förstärkning af personalen vid postanstalterna.

Och då, till följd af rörelsens starka tillväxt, utgifterne å förslagsanslaget

till extra biträden, senast upptagne till 250,000 kronor, under sistlidna

qvartal uppgått till belopp, motsvarande för helt år omkring 288,000

kronor, anser Generalpoststyrelsen, att — oaktadt den minskning, som i en

del af dessa utgifter måste blifva följden af en sådan förändring i vi!koren

för tidningarnes postbefordran, som blifvit af Generalpoststyrelsen i skrifvelse

Extra biträden.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Poststalionsföreståndare.

Provision r.

6

Generalpoststyrelsens Stats förslag för år 1877.

den 29 nästlidne oktober föreslagen — samma utgifter icke för 1877 hora

beräknas till mindre än 300,000 kronor.

Äfvenså synes anslaget till poststationsföreståndares aflönande, senast

bestämdt till 275,000 kronor, men derå utbetalningarne för närvarande belöpa

sig till omkring 328,000 kronor, för år räknadt, icke böra upptagas

till belopp, understigande 360,000 kronor.

Den förstärkning af den ordinarie tjenstemannapersonalen, som ät bar

ofvan underdånigst omförmälda omständigheter påkallas, anser Generalpoststyrelsen

— sedan tjenstemännens antal inom styrelsens kameralbyrå nyligen

blifvit väsentligt tillökadt — kunna inskränkas till anställande vid postanstalterna

af ytterligare tolf kontorsskrifvare, 4 af första och 8 af andra

lönegraden.

Om äfven den tillökning i göromål, som blir eu följd af postutvexlingens

dagliga tillväxt, i många fall måste gifva anledning till anställande

af ökadt antal extra biträden samt sålunda blott i ringare mån blir för den

förutvarande personalen betungande, förekomma dock äfven andra och flere

fall, då tillökningen i göromål, ehuru mycket kännbar, dock icke är af den

betydenhet, att oundgängligt kan anses, med anledning deraf, förstärka den

personal, som till postutvexlingens besörjande användes, utan, till följd häraf,

den ökade tungan af posttjenstgöringen odelad drabbar den förutvarande

tjenstemannapersonalen. Detta gäller isynnerhet de mindre postanstalterne.

Äfven i afseende å den personal, som tjenstgör inom styrelsen, eger detsamma

i viss män tillämpning, utom det att eu del af de denna personal

åliggande göromål icke är af beskaffenhet att lämpligen kunna åt extra biträden

uppdragas. I hvad mån åter göromålen för Generalpoststyrelsens

personal under de senaste åren ökats, lärer tillräckligt framgå af den omständigheten,

att antalet till styrelsen inkomna mål — deri ej inbegripna

redogörelser af olika slag från postanstalterna, uppgifter, som å bestämda

tider insändas, rapporter m. m. — hvilket antal

år 1863, då särskilda föredragande för kansli- och kameralärenden

hos Generalpoststyrelsen anstäldes, utgjorde .......................................... 3,542,

sedermera uppgått år 1866 till .............................................................. 3,952,

är 1869 till.................................................................................................. 4,271,

år 1872 till................................................................................................... 5,520,

och sistlidet år till....................................................................................... 11,397,

samt innevarande år, till och med denna dag, belöpt sig till

10,453, motsvarande för helt år mer än ............................................. 11,400,

så att tillökningen i antalet mål under de tolf åren 1863—1875 utgör

omkring 222 procent, medan tillökningen i personal icke varit större än

att — det tillfälliga dyrtidstillägget oräknadt — anslagen å aflöningsstat

för nästinstundande år med omkring 80 procent öfverstiger beloppet af den

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Generalpoststyrelsens Statsförslag för år 1877.

aflöning, som till styrelsens personal utgick vid slutet af år 1863; hvaremot,

om samma lönetillägg inberäknas, förhöjningen uppgår till icke fullt

109 procent.

Också hafva icke saknats framställningar om beredande åt tjenstemännen

vid postverket af någon förhöjning i aflöningen, såsom godtgörelse

för de under senaste tiden så betydligt ökade göromålen, och särskild!

har af en del postförvaltare blifvit begärdt, att de postanstalter, som af dem

förestås, måtte varda i högre aflöningsklass uppflyttade.

Sedan emellertid, vid fastställandet år 1873 af en normalstat för

postverket, de fullständiga postanstalternas klassindelning blifvit bestämd

med hufvudsaklig! afseende å orternas beskaffenhet och den portouppbörd,

som under en föregående tid vid postanstalterna förekommit, anser Generalpoststyrelsen,

att de förändringar i afseende å rörelse och uppbörd, som utan

tvifvel, vid särskilda postanstaltei-, skola efter hand göra sig gällande, icke,

åtminstone under en närmare framtid, annat än undantagsvis böra verka

till en förändring i den förenämnda, en gång faststälda klassindelningen, utan

att en genom växande rörelse framkallad tillökning i arbete lämpligen bör

ersättas genom en större inkomst i uppbördsprovision.

Rörande betydelsen för posttjenstgöringen af ett dylikt aflöningssätt

har Generalpoststyrelsen haft tillfälle uttala sig i underdåniga skrifvelsen den

d8 Januari 1873 med förslag till normalstat för postverket; hvarvid äfven

uppmärksamheten blifvit fästad derå, hurusom, — om det måste anses i hög

grad ensidigt att postpersonalens intresse manar densamma att, äfven utöfver

hvad pligtkänslan kräfver, tillhandagå allmänheten på ett sätt, som är egnadt

att verka till postinrättningens anlitande i allt vidsträcktare mån — också icke

något tvifvel kan förefinnas om det lämpliga deruti, att någon del af posttjenstemännens

inkomster göres beroende af den större eller mindre trafik,

som vid de särskilda postanstalterna förekommer, utom det att med billighet

öfverensstämmer, att af ökade göromål äfven i en viss grad ökad inkomst

kan påräknas.

För närvarande utgår uppbörds- och frimärkesprovisioneu med 4 procent

å ett redovisadt, belopp för år af till och med 15,000 kronor och med

2 procent af hvad för året derutöfver redovisas.

Då emedlertid posttjenstemännen åligger att, vid försäljning på en

gång af minst 300 frimärken, 100 brefkort eller 100 frankokuvert, lemna

köparen en rabatt af 2 procent utaf inköpsumman, och då numera, särdeles

i städerne, eu stor del frimärken på dylika vilkor afsättes, är det tydligt att,

äfven der uppbörden understiger 15,000 kronor, posttjenstemannens inkomst

af provisionen blir i liera fall till hälften nedsatt, under det att för uppbörd,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Generalpoststyrelsens Statsförslag för år 1877.

som öfverskjuter nyssnämnda belopp, alldeles icke någon frimärkesprovision

tillgodokommer posttjenstemännen.

För att hufvudsakligen åt tjenstemännen vid de mindre postanstalterna

bereda en inkomst, som mer än det nuvarande d yrtid stil lägget står i förhållande

till deras arbete, anser Generalpoststyrelsen provisionen böra utgå

med 10 procent å uppbörd, som ej öfverstiger 3,000 kronor,

„ 6 procent å uppbörd, Överskjutande 3,000, men ej 15,000 kro
nor,

och

„ 3 procent å uppbörd af mer än 15,000 kronor, allt för år

räknadt.

En härhos underdånigst bifogad, inom Generalpoststyrelsens kameralbyrå

åstadkommen utredning angifver för hvar särskild postanstalt dels beloppet

af den provision, som, med tillämpning af här ofvan underdånigst

föreslagna stadgande^ skulle vederbörande tillkomma af den de! utaf senast

redovisade uppbörd, å hvilken provision utgår, hvil ket icke är förhållandet

med, bland annat, medel, som på grund af afräkning med framilande postverk

tillgodokomma postkassan, dels ock beloppet af nu utgående provision

med tillägg dertill af det dyrtidstillägg, som för närvarande utbetalas till

vederbörande tjensteman.

Summan af den provision, som, med tillämpning af nu underdånigst i

fråga stälda bestämmelser, skulle komma att utgå, beräknas

sålunda till................................................................. kronor 184,539: —

och om derifrån dragés dels nu stadgad provision,

dels det dyrtidstillägg, som för tjensteman vid postanstalterna

linnés å senast faststälda stat uppfördt, „ 174,343: —

uppkommer en tillökning i utgift af ............................... „ 10,196: —

Om den vid en postanstalt förekommande uppbörd kan anses såsom

en god mätare på det arbete, som fordras af de vid densamma anstälde

tjensteman, så vittnar i icke ringare mån ett stigande eller fallande af postuppbörden

i dess helhet om en tillökning eller minskning i de göromål,

som åligga de vid postverkets styrelse anstälde embets- och tjensteman.

Om fördenskull till dessa provisionen bör utgå af all den egentliga,

postuppbörden -— den af afsatte postmärken samt hvad i ölrigt vid inrikes

postanstalter till postkassan inflyter för befordran af olika slag af postförsändelser,

äfvensom för fortskaffande med diligenser eller ångfartyg af

resande och fraktgods — så måste för densamma ifrågakomma eu helt annan

procentberäkning än den för postanstalterna föreslagna.

På det att — med undantag för hvad angår Generalpostdirektören,

hvilken åtnjuter förmånen af boställsvåning ocli hvilken, på grund deraf,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Generalpoststyrelsens Statsförslag för år 1877.

någon ersättning för ökade göromål icke anses böra tillerkännas — må

kunna samtlig^ öfrige embete- och tjenstemän vid Generalpoststyrelsen beredas

en emot senare tidens tillökning i arbete något så när svarande godtgörelse,

anser Generalpoststyrelsen behöfligt, att af bär ofvan underdånigst

omförmälda uppbörd 0,55 procent anslås till provision åt nämnde embetsoeh

tjenstemän, att emellan dem fördelas i enlighet med de föreskrifter,

Eders Kongl. Maj:t kan finna skäligt i nåder meddela.

Då någon provision icke kornrne att beräknas å hvad på grund af

afräkning med främmande postverk till postkassan inflyter, likasom också

icke å intägterna af expeditionslösen, böter och anmärkningsmedel in. m.

lärer den summa, hvarå provision kunde komma att för år 1877 utbetalas,

icke böra förslagsvis beräknas till mer än 4,150,000 kronor.

Och om då från 0,55 procent deraf........................... kronor 22,825: —

dragés beloppet af det senast beviljade dyrtidstillägget ... „ 16,820: —

visar sig eu tillökning i utgift af.......................................... kronor 6,005: —

Hvad slutligen beträffar resepostexpeditörerne, Indika till väsendtlig

del aflönas med dagtraktamente, som — då detsamma utgår efter den tid,

hvilken användes i postverkets tjenst — nära motsvarar den öfrige posttjenstemän

tillkommande provision, anser Generalpoststyrelsen, att ersättning

för förut åtnjutet dyrtidstillägg lämpligast dem beredes genom någon förhöjning

i dagtraktamentet; hvarom det torde tillåtas styrelsen att framdeles

hos Eders Kongl. Maj:t göra särskild underdånig framställning.

Den provision, som inflyter vid de särskilda jernvägspostinspektionerna

och som, enligt förut underdånigst åberopade utredning, uppgått för centraldistriktet

till 2,246 kronor, för södra distriktet till 1,894 kronor och för

vestra distriktet till 1,950 kronor, kan icke annat än blifva ringa, då de

ambulanta postkupéerna icke hafva någon kontant uppbörd, utan provisionen

beräknas ensamt å hvad som inflyter vid underlydande poststationer, hvilkas

föreståndare emellertid af denna provision åtnjuta 2 procent, eller, enligt nu

gällande bestämmelser, hela provisionen å belopp öfver 15,000 kronor.

Återstoden anser Generalpoststyrelsen böra tillkomma vederbörande

postinspektörer och de vid deras expeditioner anstälda tjenstemän.

Den senast faststälda Aflöniiigsstaten slutar på

eu summa af....................................................................... kronor 1,576,710: —

Om nu dertill lägges

dels aflöningen till en kontrollör af

tredje lönegraden ......................................... kronor 2,400: —

Transport kronor 2,400: — 1,576,710: —

Sammandrag

af afl aningsstaten.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Pension åt

Postdirektören

Amém.

10

(} ener alpo sistyreisens Statsförslag för år 1877.

Transport

hvars anställande blefve nödigt, derest,

på sätt här nedan i underdånighet föreslås,

den å öfvergångsstat uppförda aflöningen

till en postdirektör komme att indragas,

dels aflöningen till de kontorsskrifvare,

4 af första och 8 af andra lönegraden,

hvilkas uppförande å stat blifvit här ofvan

föreslaget, tillsamman ....................................

dels ock slutligen aflöningen till tio

postiljoner, 5 af första och 5 af andra

lönegraden, hvilka för nyinrättade posters

bevakande erfordras, tillsamman..................

samt om, på sätt här ofvan blifvit i

underdånighet hemstäldt, en förhöjning vidtages

i anslagen till aflönande af post
stationsföreståndare

med.................................

och extra biträden med.................................

kronor 2,400: —

„ 16,000: —

2,625: —

„ 85,000: —

„ 50,000: —

1,576,710: —

156,025: —

men deremot den sålunda uppkommande summan kronor 1,732,735: —

minskas med

dels............................................................ kronor 8,000: —

af det nuvarande anslaget till ålderstillägg,

48,000 kronor, derå, med afseende å förhållandena,

utgifterna år 1877 icke kunna

beräknas komma att öfverstiga 40,000

kronor,

dels samtliga å aflöningsstat uppförda

anslag till dyrtidstillägg................................. „ 83,460: — gj _

skulle således Aflöningsstaten för år 1877 komma att

sluta på eu summa af..................................................................... 1,641,275: —

Vid afgifvandet, den 28 Januari 1873, af underdånigt förslag till

normalstat för postverket hade Generalpoststyrelsen tillfälle uttala sig rörande

de omständigheter, hvilka påkalla att — i öfverensstämmelse med hvad, på

styrelsens framställning, blifvit genom nådiga bref vet den 8 April 1871 i

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Generalpoststyrelsens Stats för slag för är 1877.

fråga om Stockholms postkontor föreskrifvet — de båda befattningarne

såsom föreståndare för Göteborgs postkontors särskilda afdelningar för afgående

och ankommande poster hos en och samma person förenas; en förändring,

som icke ensamt ur synpunkten af ensidig besparing i afföningskostnad

erfordras, utan äfven måste anses för sjelfva posttjenstgöringen medföra

väsentliga fördelar, då bibehållandet af två kontorschefer vid ett och

samma postkontor icke kan verka till enhet och snabbhet i postbehandlingen,

utom det att derigenom i betydlig mon försvåras användandet, vid behof, å

den ena afdelningen af arbetsstyrka, som å den andra afdelningen vid tillfället

kan utan olägenhet undvaras.

Också blef, vid normalstatens fastställande, den ena postdirektörsbefattningen

i Göteborg uppförd å ÖlYcrgångsstat med en aflöning af 4,000

kronor; hvilken aflöning sedermera blifvit genom dyrtidstillägg förhöjd till

4,400 kronor.

Sedermera har, på gjord underdånig ansökning, afsked med pension

blifvit den 2G nästlidne Februari i nåder beviljadt postdirektören vid nämnda

postkontors afdelning för afgående poster G. Gjers,

Då en väsentlig besparing i utgift å Öfvergångsstat kunde beredas

postkassan derest, vid sålunda inträffad ledighet af den ena postdirektörsbefattningen

i Göteborg, chefsskapet för kontoret i dess helhet öfvertoges af

den andra, i tjenst qvarstående postdirektören, Georg Fredrik Améen, afläts

den 5 nästlidne Mars till nämnde tjensteman en skrifvelse med förfrågan,

huruvida han, — hvilken, såsom utnämnd och förordnad att vara postmästare

vid Göteborgs postkontors afdelning för ankommande poster, icke lagligen

kan tillförbindas åtaga sig förvaltningen äfven af afdelningen för afgående

poster — ansåge sig vara i tillfälle och funnes hugad att, der sådant i

nåder pröfvades lämpligt, öfvertaga föreståndare- och redogörelsebefattningen för

meranämnda postkontor i dess helhet.

Sedan för ett dylikt åtagande blifvit af Améen uppstälde vilkor och

förbehåll, som måste anses oantagliga, hade i underdånig skrifvelse den 19

sistförflutne Mars, General poststyrelsen hemstält dels att till ansökning i

vanlig ordning måtte anslås en postdi rektorsbefattning vid postkontoret i

Göteborg med åliggande för den blifvande innehafvaren af tjensten att öfvertaga

förvaltningen af samma postkontor i dess helhet från och med den tid

nuvarande postdirektören för kontorets afdelning för ankommande poster

från denna befattning afgår, dels ock att, vid sådan afgång eller om och

när sistnämda tjensteman kunde komma att tillträda befattningen såsom

föreståndare för Göteborgs postkontor i dess helhet, måtte till postverket indragas

och redovisas de afgift er för s. k. brefafläggning, som vid kontoret

inflyta.

Innan ännu denna underdåniga framställning hunnit Eders Kongl.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Generalpoststyrelsens Statsförslag för år 1877.

Maj:ts nådiga pröfning underställas, hade, uti en till Eders Kongl. Maj:t i

underdånighet ingifven skrift, postdirektören Amcen, under åberopande af

det betänkliga uti att, vid eu mera framskriden ålder, åtaga sig eu så maktpåliggande

befattning som den af föreståndare för Göteborgs postkontor i

dess helhet, anhållit att honom måtte beredas tillfälle att, med eu årligpension

al 5,000 kronor, från innehafvande befattning afgå under loppet af

instundande år, då Améen uppnår en ålder af 65 år.

Sedan Generalpoststyrelsen lemnats tillfälle att i ämnet den 7 nästlidne

Maj afgifva underdånigt utlåtande, har, den 17 innevarande månad,

Eders Kongl. Maj:t behagat låta till Styrelsen öfverlemna samtliga till detta

mål hörande handlingar för frågans behandling i sammanhang med afgifvande

af underdånigt förslag till postverkets stater för år 1877.

Så snart hos en person kunna förenas de nu särskilda befattningarne

såsom föreståndare för Göteborgs postkontors olika afdelningar, bör — i

öfverensstämmelse med hvad rörande Stockholms postkontor blifvit genom

nådiga brefvet den 15 Oktober 1869 föreskrifvet — till postkassan indragas

den afgift, som af afdelningsföreståndaren för närvarande uppbäres för

s. k. fackafläggningen, och hvaraf inkomsten för år uppgifves belöpa sig

till................................................................................................... kronor 3,500: —

Lägges nu härtill det anslag å öfvergångsstat till aflönande

af en postdirektör i Göteborg ................................... kronor 4,400: —

som, i händelse af Åméens afgång kunde indragas,

och summan af den sålunda uppkommande tillgång kronor 7,900: —

minskas med

dels den pension .......................................... kronor 5,000: —

som blifvit af A.mécn begärd,

o 7

dels aflöning till en kontrollör af tredje

lönegraden ............................................................___ 2,400: — ? 4Q0; __

hvars anställande påkallas för att ersätta den minskning i arbetsstyrka

vid Göteborgs postkontor, som blir en följd af den ena

postdirektörsbefattningens indragande,

så skulle, genom den ifrågastälda förändringen, postkassan

beredas en årlig behållning af ............................................. kronor 500: _

eller, om icke dyrtidstillägget till en postdirektör inberäknas, 100 kronor.

En årlig pension af 5,000 kronor kan icke annat än''anses jemförelsevis

hög för en befattning, sådan som den postdirektören Ameen innehar.

Också har icke hittills för dylik befattning i något fall pension utgått

med högre belopp än det, 4,480 kronor, som, för åstadkommande af en

förening af de bägge föreståndarebefattningarne vid Stockholms postkontor,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Generalpoststyrelsens Statsförslag för år 1877. 13

blef den 11 och 25 Juni 1869 numera aflidne postdirektören S. A. Broman

tillerkändt.

Då emellertid, enligt den här ofvan underdånigst meddelade utredning,

någon förlust icke skulle drabba postkassan genom postdirektören Améens

pensionerande på de vilkor, som af honom blifvit begärda,

men för posttjenstgöringen det måste anses synnerligen förmånligt att

ej till en obestämd framtid uppskjutes den omorganisation af Göteborgs

postkontor, som bör ega rum i sammanhang dermed, att af en person öfver - tages chefskapet för kontoret i dess helhet,

finner Generalpoststyrelsen postverkets fördel bäst främjas derigenom,

att postdirektören Améen beredes tillfälle att från nu innehafvande befattning

afgå, med åtnjutande af den pension, som blifvit af honom i underdånighet

begärd.

Härigenom skulle postverkets öfvergångsstat, som senast blifvit fast- sammandrag

stöld till..............................................................''........................ kronor 18,700: —

staten.

komma att minskas med aflöningen till en postdirektör i Göteborg,

uppgående med dyrtidstillägg till............ kronor 4,400: —

hvarförutan af anslagen å denna stat

kunna afföras:

dels aflöningen till postexpeditörerne i

Jemshög, Ramsberg och Ahus, af Indika två

blifvit till andra befattningar i postverket befordrade

och en med döden afgått, uppgående

i sin helhet till..................................................... „ 3,300: —

dels ock — under förutsättning af en

sådan förändring i sättet för uppbörds- och

frimärkesprovisionens beräknande, som blifvit

här ofvan underdånigst i fråga stöld — de

till återstående tio expeditioner å Ofvergångs
stat

nu utgående dyrtidstillägg, tillsamman...... „ 1,000: — 8,700:

så att anslagen å Öfvergångsstat skulle komma att sluta

sig på........................................................................................ kronor 10,000: —

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

In dr ärjning sstaten.

Pensionsstaten.

Generalpoststyrelsens Statsförslag för år 1877.

Anslagen å hidragiiiugsstat, senast fastställa till ... kronor 12,275: —

böra minskas med den sportclersättning .............................. „ 900: —

som utgått till numera ur Postverkets tjenst afgångne

postdirektören G. Gjers.

Återstoden af anslag å Indragningsstat.................... „ 11,375: —

lärer emellertid böra med ..................................................... „ 500: —

eller till............................................................-......................... ~ 11,875: —

förhöjas, sedan utgifterna till aflöning åt postiljoner, som icke vidare äro

tjenstbar, men ännu ej blifvit berättigade till pension från Civilstatens

pensiousinrättning, under tiden 1 Juli 1874—30 Juni 1875 uppgått till

omkring 4,500 kronor, hvadan hithörande förslagsanslag, senast upptaget

till 4,000 kronor, anses böra i motsvarande mån höjas.

De å senast faststälda IVnsionsstat uppförda anslag uppgå

till................

........................ kronor

Af dessa anslag hafva, till följd af

utgå de till

dödsfall, upphört att

f. d.

postexpeditiören i Grenna

G. L. von Wseru-

stedt,...........

..... kronor 1,500: —

f. d.

postexpeditören i Ronneby J.

G.

Lindstedt.....

1,500: —

och f. d. postmästaren i Örebro P. G.

Hjelm ..................................................................... » 2,700:

hvarförutan utgifterna å denna stat

komma att år 1877 minskas med anslaget ... ___50: —

till aflidne styrmannen å postångfartyget Polhem

David Lundblads son, David Albin, hvilken

i September månad nästinstundande år

uppnår 15 års ålder.

Under det att sålunda utgifterna å

denna titel blifva med............................................................ kronor 5,750: —

eller till .................................................................................... kronor 46,945: —

nedsatte,

har deremot en tillökning i utgift uppkommit genom utbetalande

af pensionerne till nedannämnde tjensteman, hvilka ^ __

Transport kronor 46,945: —

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Qeneralpoststyrelsens Statsförslag för år 1877.

Transport kronor 40,945: —

under loppet af innevarande år, på begäran, erhållit nådigt afsked

ur postverkets tjenst, nemligen:

postdirektören i Göteborg G. Gjers........ kronor 3,000: —

och postexpeditören i Mariefred L. A.

af 1 honnör............................................................... * lpoOO: —

bägge jemlikt nådiga bref den 26 nästlidne

Februari;

postmästaren i Nyköping J. J. Montell „ 2,250: —

enligt nådigt bref den 30 sistförfluten April,

samt postexpeditören i Ljungby G. M.

Adlerstam.............................................................. «___400: — 7,150: —

på grund af nådigt bref den 22 nästlidne .Juli;

så att, oberoende af de nya anslag, som kunna böra ifrågakomma,

utgifterna å denna stat kunna beräknas till ...... kronor 54,095: —

Enligt hvad här ofvan blifvit underdånigst föreslaget,

skulle för postdirektören vid Göteborgs postkontor

Georg Fr. Améen uppföras en pension af ........................ * 5,000: —

Vid en nästförflutna vinter verkstäld resa med post

emellan Kalmar och Ilvetlanda hade, under då rådande

starka köld, postiljonen Ola Jeppson Sjöblom ådragit sig

en svår sjukdom, deraf han den 9 sistlidne Mars aflidit

i en ålder af 50 år, efterlemnande i ytterst torftiga omständigheter

enka och flere barn, af Indika dock endast

ett under femton års ålder.

Med afseende å härvid förekomne omständigheter

och då Sjöblom, hvilken år 1857 antogs till extra och

år 1861 befordrades till ordinarie postiljon, städse under

sin tjensteutöfning ådagalagt ett nyktert och pålitligt

uppförande, behagade den 11 sistförflutne Juni Eders

Kongl. Maj:t i nåder tilldela enkan Sjöblom en nådegåfva

af 75 kronor.

Dä emellertid så väl för henne som för hennes

minderåriga son Alfred Olof, född år 1868, ett årligt

understöd lärer vara högeligen behöfligt, och billigheten

påkallar att, i detta som förut i likartade fall, postverket,

i hvars tjenst Sjöblom ådragit sig den sjukdom,

som ändat hans lif, i någon mån bidrager till enkans

och det minderåriga barnets underhåll,

Transport kronor 59,095: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Generalpoststyrelsens Statsförslag för år 1877.

Transport kronor 59,095: —

har Generalpoststyrelsen ansett sig böra å förslaget

till pensionsstat för postverket uppföra årsunderhåll, 50

kronor för hvardera, eller tillsamman ................................. „ 100: —

till postiljonen Ola Jeppson Sjöbloms enka, Elisabeth

Sjöblom, så länge hon lefver ogift, och sonen Alfred

Olof, till dess han uppnått en ålder af 15 år.

I händelse af bifall till hvad sålunda så i ett som

annat afseende blifvit föreslaget skulle slutsumman af

Postverkets pensionsstat komma att uppgå till.................. „ 59,195: —

Omkostnadiistaten.

Hvad Oinkostiiadsstatcii angår hafva utgifterna

å anslaget till uppbörds- och frimärhespr ovision, senast faststäldt till

127.000 kronor, under tiden från och med den 1 Juli 1874 till och med

den 30 Juni 1875 uppgått till omkring 113,000 kronor. Dels med afseende

å korrespondensens motsedda tillväxt, dels ock för det nu varande dyrtidstilläggets

ersättande med en ökad provision, antages detta anslag böra

med ......................................................................................... kronor 93,000: —

eller till 220,000 kronor förhöjas.

Af anslagen till rese- och tv alctamentser sättning för

resepostexpeditörer och postil joner, har i 187 G års stat

det förra blifvit upptaget till 80,000 och det senare till

160.000 kronor.

Under senast förflutne två halfår hafva utgifterne

å dessa anslag uppgått

för resepostexpeditörer till omkring kr. 97,000: —

och för postiljoner till omkring „ 175,000: —

Med afseende hufvudsakligen å den betydliga utvidgning

af jernvägsförbindelserna inom riket, som dels

nyligen egt rum, dels är att under de närmast följande

åren emotse, äfvensom å det stora antalet nyinrättade

postgångar, samt med hänsyn jemväl till den förändring

i en del bestämmelser rörande traktamentes beräknande,

som kan finnas vara af behof påkallad, anses af förenämnda

anslag

det förra böra med .............

eller till 125,000

och det senare med .............

eller till 180,000 kronor förhöjas.

45,000: —

20,000: -

Transport kronor 158,000: —

3

ti

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Generalpoststyrelsens Stats för slag för år 1877.

Transport kronor 158,000: —

Det ökade antal postiljoner, som numera måste

till posternas bevakande användas, påkallar äfven en

förhöjning af ........................................................................ „ 5,000: —

eller från 45,000 till 50,000 kronor, i anslaget till

poslbetjenf.es

Under det att den betydliga utvidgning af postförbindelserna,

som äfven under loppet af innevarande

år egt rum, måste föranleda väsentligen ökade utgifter

å anslaget till postförningskostnad vid befordran ä

landsväg och inom postanstalternas områden, komma, å

andra sidan, dessa utgifter att i icke ringa mon minskas

genom den förut underdånigst omförmälda utvidgningen

af jern vägsförbindelserna.

Medan de utgifter å förenämnda anslag, som skolat

ensamt af postverkets vanliga inkomstmedel betäckas,

under senast förflutna två halfår uppgått till fulla beloppet

af hvad å stat funnits uppfördt, hvilket utgjort

för år 1874 .................................... kronor 680,000: —

och för innevarande år .................. ,, 750,000: —

under det att för år 1876

anslaget upptagits till ..................... ,, 800,000: —

hafva å anslaget till postföring skostnad vid befordran

ä jernväg, faststäldt i staten

för år 1874 till ................. kronor 230,000: —

„ „ 1875 „ .................. „ 255,000: —

„ „ 1876 „ .................. „ 300,000: —

utbetalningarne under tiden 1 Juli 1874—30 Juni

1875 belöpt sig till omkring 338,000 kronor.

Den motsedda tillökningen i utgift år 1877 å

bägge de sist omförmälda anslagen, anser Generalpoststyrelsen

påkalla en förhöjning i hvardera af 100,000

kronor eller tillsammans ................................................... „ 200,000: —

så att det förra anslaget, det för postbefordran

å landsväg m. in., komme att uppgå till 900,000 kronor,

och det senare, för posttransport å jernväg, till 400,000

kronor.

Äfven anslaget till postbefordran sjöledes mellan

inrikes orter i allmänhet, derå under senast förflutna

Transport kronor 363,000: —

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Generalpoststyrelsens Statsförslag för år 1877.

Transport kronor 363,000: —

två halfår utgifterne uppgått till omkring 34,000 kronor,

lärer böra från senast faststälda belopp 25,000

kronor med .......................................................................... „ 10,000: —

eller till 35,000 kronor förhöjas.

Slutligen påkallas af rörelsens tillväxt en förhöjning

af .................................................................................... „ 10,000: —

i det senast till 30,000 kronor upptagna anslaget till

diverse utgifter, derå under tiden från och med den 1

Juli 1874 till och med den 30 Juni 1875 utbetalningarne

uppgått till omkring 53,000 kronor.

Hvad beträffar öfriga anslag å omkostnadsstat:

till förhyrande af de för postverket erforderliga

lägenheter m. m. .............................. kronor 75,000: —

till expensutgifter ..................

till rese- och traktaments-

11

250,000: —

ersättning vid resor i embets- och

tjensteärenden i allmänhet ............

11

5,000: —

till poståkdons anskaffande och

underhåll ..........................................

11

45,000: —

till postföring

mellan Gotland och fasta landet

11

45,000: —

„ Sverige och Finland .........

11

15,000: —

,, Sverige och Danmark ......

11

12,000: —

„ Sverige och Tyskland ......

11

15,000: —•

samt mellan Sverige och England

11

12,000: —

för utrikes brefvexlingen ...............

11

40,000: -

och för tillverkning af frimärken,

frankokuvert och brefkort ............

11

15,000: -

förekomma icke sådana omständigheter, som synas

medgifva någon nedsättning eller påkalla någon förhöjning

i de belopp, hvartill dessa förslagsanslag senast

blifvit upptagne.

Om då till den sålunda uppkommande tillökningen

i anslag å Omkostnadsstat .......................................... „ 383,000: —

lägges beloppet af de nu å denna stat uppförda anslag „ 2,096,000: —

skulle omkostnadsstatens slutsumma komma att uppgå till „ 2,479,000: —-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Generalpoststyrelsens Statsförslag för år 1877.

Enligt den här ofvan underdånigst meddelade

utredning hafva postverkets inkomster år 1877 antagits

komma att uppgå till .......................................... „

Om då derifrån dragas de belopp, hvartill upptagits

anslagen

å Aflöningsstat........................... kronor 1,641,275:

V

7?

10,000

11,875

„ Öfvergångsstat ........................

„ Indragningsstat .....................

,, Pensionsstat ...........................

och å Omkostnadsstat...............

samt utgifterne till Af kortningar

och Restitution er för

vinnande af jemn slutsumma,

beräknas till..............................

så skulle till Oförutsedda utgifter, senast beräknade

till 70,000 kronor, återstå .............................

59,195:

2,479,000:

18,655:

4,300,000:

4,220,000:

80,000:

Till häfvande af de öfverklagade olägenheterna deraf att, sedan längre

tid tillbaka, för posternas fortskaffande påkallades gästgifveri-, håll- och

reservskjuts,

hade — under vilkor att, från och med början af innevarande år,

dylik skjuts icke vidare finge för postbefordran anlitas i andra än sådana

undantagsfall, då rättigheten att för posternas fortskaffande använda dylik

skjuts måste anses nödvändig till förekommande af tillfälliga afbrott i postutvexlingen

— Riksdagen, jemlikt skrifvelser den 18 maj 1874 och den 19

nästlidne maj, i öfverensstämmelse med hvad af Eders Kongl. Maj:t blifvit

i nåder föreslaget, medgifvit, att de ökade utgifter, som af en sådan förändring

kunde under åren 1875 och 1876 föranledas, och hvartill det för

postbefordran å landsväg och inom postanstalternas områden å postverkets

omkostnadsstat uppförda anslag, — 750,000 kronor för innevarande och

800,000 kronor för nästinstundande år — icke lemnade tillgång, må få af

Statskontoret med under hand egande medel bestridas, mot ersättning af

postverkets blifvande öfverskottsmedel, så långt dessa dertill förslå.

Naturligtvis hafva de under senare åren vidtagne betydliga utvidgningar

af postförbindelserna i väsendtlig mån bidraget, till ökande af utgifterna

för posternas fortskaffande. Vida mer har emellertid en dylik förhöjning

Postverkets

kreditiv hos

Statskontoret.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Generalpoststyrelsens Statsförslag för år 1817.

i utgift framkallats dels af den genom nådiga brefvet den 19 Augusti 1871)

påbjudna och före samma års utgång verkstälda indragningen af samtliga

posthemman i riket, dels ock af den underdånigst omförmälda inskränkningen

i rättigheten till gästgifveri-, håll- och reservskjutsens anlitande för posterncs

fortskaffande.

^ Af eu härhos underdanigst bifogad inom Gfeneralpoststyrelsens trafikbyrå

upprättad tablå öfver nu varande postskjutslegobelopp visar sig också att,

medan för posthemmansskjuts betalades i allmänhet 40, och endast

undantagsvis 80 öre milen,

uppgår till mindre än 4 procent af samtliga omkring 689,000 s. k.

postförda mil det antal mil, för hvilka ej för närvarande legan utgår med

mer än 80 öre,

under det att för mer än 60 procent legan öfverstiger 1 krona 50

öre milen samt i vissa fall uppgår till mer än 4 kronor 50 öre pr mil.

Visserligen saknas icke anledning antaga, att, sedan personer, från

hvilka anbud å posternas fortskaffande kunna i fråga komma, haft tillfälle

göra sig närmare bekanta med fördelarne af att, mot skälig ersättning, kunna

använda sina dragare till en så regelbundet återkommande skjuts som den

postföringen erbjuder, också aftal om postbefordringens besörjande skola

kunna träffas på vilkor, som äro för postverket mindre betungande än hvad

hittills understundom varit fallet. Särskilt har med verksamt biträde af

posttjenstemän i orterne, under senaste tiden, en nedsättning åvägabragts i

postskjutslegan å eu del linier, å hvilka förut postbefordringen betalats med

synnerligen höga belopp. Och under det att för ett och annat år sedan

postföringslegan för vissa håll utgick med ända till 4 kronor 98 öre och 5

kronor milen, är den högsta lega, som, jemlikt underdånigst åberopade tablå,

för närvarande utgöres, 4 kronor 53 öre milen.

Hvilken nedsättning i postföringskostnad å särskilda linier, som än,

genom ändamålsenliga åtgärders vidtagande, må kunna åstadkommas, är det

dock utom allt tvifvel, att under de närmast följande åren postverkets vanliga

inkomstmedel icke skola befinnas tillräckliga till betäckande af den ökade

utgift, som blir eu följd af fortfarande inskränkning i rättigheten att för

postbefordringen anlita gästgifveri- håll- eller reservskjuts. För innevarande

ai komma, sa vidt hittills kunnat beräknas, utgifterna för posternas fortskaffande

å landsväg att med omkring 600,000 kronor öfverskjuta beloppet

af det å omkostnadsstat för ändamålet uppförda förslagsanslag, 750,000 kronor.

Under antagande att äfven under år 1877 icke i andra än förut underdånigst

omförmälda undantagsfall de gästgifveri- håll- och reservskjutsskyldige

böra med posternes fortskaffande betungas,

får fördenskull, med öfverlemnande af ett på ofvan anförda grunder

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Generalpoststyrelsens Stats förslag för år 1877.

upprättadt förslag till postverkets utgifts stater för år 1877, Generalpoststyrelsen

i underdånighet hemställa,

det täcktes Eders Kong!. Maj:t dels i öfverensstämmelse

dermed till Riksdagen aflåta nådig proposition

i ämnet,

dels ock föreslå Riksdagen att, i afseende å ersättandet

af det belopp, hvarmed — i sammanhang med

fortfarande inskränkning i rättigheten till gästgifveri- hålloeh

reservskjutsens anlitande för posternas fortskaffande —

utgifterne å anslaget till postbefordran å landsväg och

inom postanstalternas områden kunna komma att öfverstiga

anslagssumman, 900,000 kronor, må äfven under

år 1877 förfaras i enlighet med hvad i sådant hänseende

blifvit, vid fastställandet af postverkets stater för innevarande

och nästinstundande år, föreskrifvet.

De i nåder remitterade och de hos Generalpoststyrelsen i detta mål

pröfvade handlingarne bifogas härjemte; och Generalpoststyrelsen framhärdar,

med djupaste vördnad, trohet och nit,

Stormägtigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste

tjenare och undersåtar

WILHELM ROOS.

L. HUBNER. FRANS BROBERG. C. H. WESTMAN.

e. f.

J. Ofverström.

Stockholm den 29 November 1875.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

TABL Å,

utvisande beloppen af det postförvaltare för närvarande tillfallande dyrtidstillägg

och den vid postanstalterna, enligt nu gällande bestämmelser, utgående

uppbördsprovisiou sammanräknade, jemförd med den uppbördsprovision,

som skulle vederbörande tillkomma med tillämpning af underdånigst föreslagna

bestämmelser för uppbördsprovisionens beräknande, upprättad efter

förhållandet under tiden 1 Juli 1874—30 Juni 1875.

Dyrtidstillägg.

Nu utgående

uppbörds-

provision.

Summa.

Beräknad

uppbörds-

provision.

Alfvesta...............

160

180

340

390

_

Alingsås...............

180

—

337

—

517

—

624

—

Anderslöf..............

120

—

116

—

236

—

289

—

Arboga ...............

240

—

484

—

724

—

845

_

Arvika................

240

—

449

—

689

—

794

Askersund..............

180

—

379

—

559

—

688

—

Avesta................

160

-

478

_

638

—

836

_

Backe ................

120

89

_

209

—

222

---1

Billingsfors.............

120

—

172

_

292

378

1

Boden ................

120

—

102

—

222

_

254

Bollnäs...............

160

528

—

688

_

912

-''

Borensberg.............

100

—

85

—

185

—

212

—

Borgholm..............

160

—

251

—

411

—

496

Borås................

360

—

806

—

1,166!—

1,331

Boxholm ..............

100

—

135

—

235

—

322

—

Båstad................

120

—

123

—

243

305

—

Cimbrishamn............

180

—

472

—

652

—

828

—

Dalarö................

120

—

84

—

204

—

210

_

Degerfors..............

160

—

273

—

433

—

530:—

Drottningholm...........

100

—

60

—

160

—

150

—

Ekolsund..............

100

—

39

—

139

—

98

—

Eksjö................

240

—

617

—

857

—

1,068

—

Elmhult...............

160

—

167

—

327

—

374

—

Ennnaboda .............

120

—

132

—

252

—

318

—

Engelholm..............

210

—

513

—

753

—

890

Enköping..............

240

—

540

—

780

—

930

Eskilstuna..............

240

_

679

—

919

—

1,140

—

Eslöf................

240

—

274

—

514

—

528

Transport

4,780

—

8,564

—

13,344

~

15,962

—

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

''

Dyrtidstillägg.

Nu utgående

uppbörds-

provision.

S u m m a.

Beräknad

uppbörds-

pro vision.

Transport

4,780

_

8,564

13,344

_

15,962

_

1 Falkenberg.............

240

342

—

582

—

640

—

[Falköping..............

360

479

—

839

—

840

—

i Falun................

600

—

1,270

—

1,870

—

2,123

—

1 Filipstad..............

240

—

678

—

918

—

1,140

—

Finspong ..............

120

182

_

302

—

390

—

! Fjellbacka.............

1201—

115

—

235

—

286

—

! Frö vi................

120

206

—

326

—

426

—

Gagnef...............

160

289

—

4491—

550

—

Gamleby...............

160

—

400

560

—

720

—

Gefie.................

720

—

1,790

—

2,510

—

2,800

—

Gillberga...............

160

—

408

—

568

—

732

—

Gislaved...............

160

—

298

—

458

—

564

—

Gnesta...............

160

—

247

—

407

—

486

—

Grenna ...............

160

—

196

—

356

—

410

—

Grislehamn.............

160

—

53

—

213

—

135

—

Grythyttehed............

120

—

295

—

415

—

560

—

Gysinge...............

100

—

74

—

174

—

185

—

Göteborg..............

3,140

—

6,800

—

9,940

—

10,579

—

Halmstad..............

460

—

978

—

1,438

—

1,600

—

Halsberg..............

240

—

228

—

468

—

636

—

1 Haparanda.............

240

—

290

530

—

552

—

[ Hedemora..............

180

373

553

—

678

—

Helsingborg.............

600

—

1,235

—

1,835

—

1,969

—

Hemse................

120

—

162

—

282

—

360

—

Hernösand..............

420

—

1,052

—

1,472

—

1,700

—

Herr ljunga.............

240

—

246

—

486

—

486

—

Hessleholm.............

240

—

491

—

731

—

852

—

Hjo.................

160

—

264

—

424

—

516

—

Hudiksvall.............

360

—

843

—

1,203

—

1,380

—

Hvetlanda..............

160

—

306

—

466

—

576

—

Höganäs...............

160

—

239

—

399

—

474

—

Hörby................

120

—

140

—

260

—

330

~1

Höör.................

160

—

296

—

456

—

564

—1

Jönköping..............

600

—

1,635

—

2,235

2,565

|

1

Kalmar...............

600

—

1,194

—

1,794

1,905

_I

! Karlsborg..............

120

—

287

—

407

—

546

—

i Karlshamn .............

360

—

749

—

1,109

—

1,240

—i

Karlskoga..............

120

—

130

-

250

—

312

—;

Karlskrona.............

480

—

1,222

—

1,702

1,950

—i

Karlstad...............

600

—

1,473

—

2,073

_

2,330

—i

Katrineholm.............

160

—

328

—

488

—

612

—

Transport

18,680

—

36,847

-

55,527

—

63,661!

—

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

1

.

Dyrtidstillägg.

Utgående

uppbörds-

provision.

Summa

Beräknad

uppbörds-

provision.

Transport

18,680

36,847

55.527

63,661

|_

Kisa.................

120

—

221| —

341

—

450

.-

Klintehamn.............

100

—

91

—

191

—

227

—

Kristianstad.............

520

—

1,145 —

1,665

—

1,840

—

1 Kristinehamn............

360

—

730

—

1,090

—

1,216

! Kongelf......''........

160

—

122

—

282

—

304

—

Kongsbacka .............

180

—

308

—

488

—

582

—

i Köping...............

360

—

654

—

1,014

—

1,100

—

Laholm...............

180

—

293

—

473

—

558

---

Landskrona.............

360

—

734

—

1,094

—

1,220

—

Leksand ...............

98

-

126

—

224

—

306

—

Lidköping..............

360

663

—

1,023

--

1,113

—

Lilla Edet..............

120

136

—

256

—

324

—

Lindesberg .............

180

283

—

463

—

540

—

Linköping..............

640

—

1,153

—

1,793

—

1,850

—

Ljungby ...............

160

—

394

—

554

—

710

—

Liusdal...............

160

—

500

—

660

—

870

—

Ludvika...............

160

260

—

420

—

510

—

i Luleå................

300

—

542

—

842

930

—

Lund.................

460

—

1,069

—

1,529

—

1,720

—

Lycksele...............

120

—

128

—

248

—

312

—

i Lysekil................

160

—

264

_

424

—

516

—

Malmköping.............

120

—

114

—

234

—

286

---i

Malmö................

1,620

—

2,410

_

4,030

—

3,730

-1

Malung...............

120

—

214

—

334

—

438

|

Mariefred........•......

160

—

172

—

332

—

378

—!

Mariestad..............

420

—

823

—

1,243

—

1,354

_

Marstrand..............

160

—

184

—

344

—

396

—

Misterhult..............

100

—

52

—

152

—

131

1

Mobolm...............

160

—

408

—

568

—

732

— i

Molkom...............

120

—

237

—

357

—

474

1 Mora.................

160

—

430

—

590

—

745

—!

Motala................

240

—

457

—

697

—

804

—

Målilla................

120

—

141

—

261

—

333

—

Mönsterås..............

120

_

180

—

300

—

390

—

1 Neder kalix.............

120

—

182

—

302

—

390

—

Nora.................

240

—

582

—

822

990

—.

Norberg...............

160

—

308

—

468

—

582

—

Nordmaling.............

120

—

161

—

281

—

360

—

Norrköping.............

720

—

1,799

—

2,519

—

2,820

—

Norrtelje ..............

240

—

481

—

721

-

840

—

Nya Kopparberget.........

160

—

414

—

574

—

738

—

Transport

29,318;

—

56,412

—|

85,730

—

97,770!—

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Nu utgående

Beräknad

Dyrtids tillägg.

uppbörds

provision

S u in in a.

uppbörds

provision

Transport

29,318

56,412

85,730

97,770

_

Nyköping..............

420

—

753

—

1,173

—

1,251

—

Nyland ...............

120

—

222

—

342

—

450

—

Nås.................

120

—

188

—

308

—

402

Nässjö................

240

—

244

—

484

—

486

Onsala................

120

—

81

—

201

—

202

—

Oroust................

160

—

240

—

400

—

480

—

Ousby................

160

—

170

—

330

—

372

—

Oskarshamn.............

360

—

651

—

1,011

—

1,095

—

Piteå.................

180

—

277

—

457

—

534

—

Qvistrum ..............

160

—

325

—

485

—

606

—

Ragunda ...............

120

—

412

532

—

738

—

Ronneby ...............

160

—

392

552

—

708

—

Råda.................

160

—

399

—

559

—

714

Råneå ................

120

—

172

—

292

—

378

—

Sala.................

180

—

452

—

632

—

792

—

Sigtuna...............

100

—

63

—

163

—

157

—

Skara................

240

—

628

—

868

—

1,062

—

Skellefteå..............

180

—

354

— •

534

—

648

—

Skene ..... ...........

120

—

134

—

254

—

318

—

Skeninge... 7...........

180

—

271

—

451

—

525

—

Sköfde................

400

—

774

—

1,174

—

1,280

—

Smedjebacken............

240

__

482

—

722

—

840

i

Sollefteå...............

160

—

466

—

626

—

816

Sparreholm..............

120

—

133

—

253

—

318

Staby.................

120

_

176

_

296

_

384

Stjernvik...............

120

—

77

—

197

—

191

—i

Stockholm.............

10,320

120

12,074

187

22,394

307

_

18,230

___

Stora Rör..............

—

__

—

400

—|

Storvik ....... ........

120

—

220

—

340

—

450

—j

Strengnäs...............

180

—

357

—

537

—

654

—

Ström.................

120

—

BO

—

200

—

200

—

Strömsholm..............

120

_

197

—

317

—

414

....

Strömstad...............

180

—

300

—

480

—

570

—

Sundsvall..............

820

—

1,582

—

2,402

—

2,492

Sunne .................

240

—

536

—

776

—

918

—

Svenljunga..............

Säfsjö.................

120

—

230

—

350

—

462

....

160

—

357

—

517

—

654

—

Säter.................

120

—

in

—

231

—

277

—

Söderhamn , . . . ........

360

—

922

1,282

—

1,500

__

Söderköping........ ....

240

—

510

—

780

......

930

—

Södertelje..............

240

—

485

—

725

—

846

—

Transport

47,538

83,126

—

130,664

_

142,514

—

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Dyrtidstillägg,

Nu utgående

uppbörds-

provision.

Summa.

Beräknad

uppbörds-

pro vision.

Transport

47,538

83,126

_ j

130,664

142,514

Sölvesborg..............

180,

—

272

452

—

528

—

Tidaholm...............

120

—

143

-1

263

330

—

Tierp.................

120

—

212

—

332

458

Tjellmo................

Torpshammar............

Torshälla...............

120

—

138

—

258

325

160

—

296

-i

456

560

—

160

—

103

-1

263

—

257

—

Trelleborg..............

180

—

286

466

546

—

Trollhättan..............

120

—

205

-!

325

426

—

Trosa.................

160

_

78

—

238,

195

—

Uddevalla...............

420

__

887

—

1,307

1,450

—

Ullånger...............

120

—

172

—

292

—

372

-

Ulricehamn..............

180

—

308

—

488

—

576

—

Umeå.................

420

_

643

_

1,063

—

1,086

—

Upsala................

780

—

1,660

—

2,440

—

2,610

—

Wadstena...............

240

—

467

—

707

—

816

—

Waldemars vik............

120

196

—

316

—

410

—

1 Wara.................

160

187

—

347

—

400

—

''Warberg...............

240

—

574

—

814

—

980

—

Waxliolm...............

160

—

83

—

243

—

207

—

Wemdalen..............

120

—

168

—

288

—

336

—

Wenersborg.............

420

—

949

—

1,369

—

1,540

—

Wernamo...............

160

—

349

—

509

—

642

—

Westervik...............

360

—

747

—

1,107

■ —

1,238

—

Westerås...............

460

—

919

—

1,379

—

1,500

—

Wexiö ................

520

—

1,025

—

1,545

—

1,650

—

Wimmerby ..............

240

—

433

—

673

—

768

—

Wingåker...............

160

—

301

—

461

—

570

—

Wisby.................

420

—

811

—

1,231

—

1,335

—

Wretstorp...............

160

192

—

352

—

410

—

Ystad.................

420

788

—

1,208

—

1,301

—

Åby..................

160

—

344

—

504

—

630

—

Åmål.................

240

477

—

717

—

834

—

Ånäset ................

120

138

—

258

—

325

—

Åre..................

120

67

—

187

—

167

—

Åtvidaberg..............

120

159

—

279

—

360

—

Äs...................

100

154

—

254

—

350

—

Ödeshög ...............

120

_

140

—

260

—

330

—

Öfvertorneå .............

120

80

—

200

—

200

—

Örebro................

600

—

1,381

—

1,981

—

2,190

—

Öregrund...............

160

—

G8

—

228

—

170

—

Örnsköldsvik.............

160

-

494

—

654

—

858

—

Transport

57,158

—

100,220

—

157,378

—

172,750

--

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Dyrtidstillägg.

Nu utgående

uppbörds-

pro vision.

Summa.

Beräknad

uppbörds-

provision.

Transport

57,158

120

—

100,220

158

-

157,378

278

—

172,750

357

—

420

_

817

—

1,237

-—

1,344

—

160

_

150

—

310

—

345

—

lioo

—

90

—

190

—

226

—

Jernvägspostinspektionerna:

2,850

2,246

5,096

3,522

—

2,930

3,080

___

1,894

—

4,824

—

2,957

—

Vestra distriktet...........

•-

1,950

—

5,030

—

3,038

—

Summa

] 66,818

|-

| 107,525

—

| 174,343

| 184,539

—

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

U p p
rtels

å de olika belopp, som, på grund af nu gällande kontrakt, i skjutsersättning utgå för

räknadt, med i fråga varande Iegobelopp

Lega

per häst

och post-

förd mil.

Kronor.

A

åtal

et postförda

m i 1

e f t e

r å r

r ä k

n a d t

in

ce

O

_ O

p: ^

3 &

'' o

B

■m

d

g! w

D so

P

in

o:

Oi

cd

H

£3

s g

p

e

eu

CD

O*

CD

ce

CD

3

Fl

i»

3

Cu

in

o:

gÉ

5*

flQ

in

w

*-<

O

3

p: o

O er

• CD

ej

eg

w

SS £.

? s

p

*1

O

O

*—• ce

2= P

r 3

eu

CO

g

p: &

P 5''

oq

CD

K

e*

ce*

p:

a p

in

ce

P

Oi

80

g

»-< EL

p: tf

? o:

ty

c

00

w

EL

p: P

ö Ö

• Dj

in

4,53

__ __

__

4,50

4 37

— —

- -■

- -

— —

—

—

—

—

—

—

—

4,25

1 oo

— —

—

— —

—

—

— —

—

— —

— —

—

— —

! 3,90

3,75

— —

- -

- -

---

- -

.

3,60

3,53

— —

- -

- -

- -

- -

— —

___

_ _

_ _

__

3,50

— —

- —

---

- -

- -

— —

- -

_ _

_ _

___

___

3,25

— —

—

------

967,2

— —

3,13

— —

- -

- -

- -

---- -

— —

- -

— _

_ _

___

_ _

3,03

342,8

- -

- -

— -

3,00

210,0

2,98

- -

176,8

2,85

- -

- -

- -

- -

- -

2,83

123,2

— —

- —

_ _

2,80

- -

---

- -

---

- -

— —

- -

— —

_ _

_ _

2,78

- -

---

- ----

---

- -

2,75

135,2

—

---

- -

- -

700,2

2,67

48,0

—

- -

- -

312,0

_ _

2,63

— —

—

— —

- -

---

- -

- -

_ _

- -

_ _

312,0

_ __

2,60

180,0

- -

---

- -

- -

- -

- -

_ _

_ __

2,58

- -

----

- -

_ _

_ ._

_ _

2,53

586,8

395,2

—

Trpt

| 1626,0

| 572,0

— —

—

967,2

1012,2

__ _

---

— -

— —

312, oj

—

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

gift

postföring mod häst och åkdon, dels oek å det antal s. k. postförda mil, som, för helt år

hetalas inom de olika länen.

för p

ostförin

g m e

d h ä

sto

ck åkdon ino

m

in 1

Summa

O

wf

tel

C73

c

<

CD

3

SJ i

Q

<1

CD

CD

<1

CD

O

postförda

&S-

£ J

t»

p: ~

p g

3*

P o

H

era

>—• >-i

pa: p

3 er- • o

era

CD

CD

p: B

? sr

3

eu

CD

>—* *-!

p: cd

? Z

O

ct-

- B

P

p B.

p*

3

eu

CO

KO 1

3 s

• *3 1

8»

er*

CD

*-i

<ra

CO

pj; CD

? ?

era

CD

p: 3

3 °

. hi

hi

p*

3

eu

CO

- 3

pa:

3 p

* 3

eu

CD

t— CD

p:

? §"

c*- ert- CD

3

CD

Sfi"

r ct-

Ch

CD

3

CD

mil.

384,8

384,8

1494,0

312,0

1806,0

166,8

166,8

_ _

— —

----

- -

— _

- —

— —

1140,0

264,0

- -

- -

- -

1404,0

249,6

— —

-- -

270,0

_ —

— —

— —

8502,0

744,0

1513,6

— —

- -

11279,2

252,0

- -

2956,8

— —

— —

3208,8

_ _

___

_ _

_. _

_

_ _

_ _

690,0

- -

- -

- -

- -

690,0

52,0

___

_ _

___

_ _

_ —

— —

99,0

301,4

- -

- -

- -

400,4

_ _

156,0

3474,0

72,8

- -

- -

- -

1040,o:

346,4

- -

- -

- -

346,4j

_ _

218,4

- -

405,6

— —

— —

— —

3689,2

5193,4

9849,4

__ _

_ _

---

952,4

_ —

_ —

3317,6

1557,3

465,2

6502,5

176,8

628,5

628,5

123,2

__ _

328,2

- ---

328,2

_ _

- -

_ _

- -

_ _

- -

9918,6

---

- -

- —

9918,6

_ _

_ _

_ _

114,4

_ _

2371,2

3130,0

---

---

---

- -

- -

6451,0

360,0

416,0

____

239,2

419,2

___

---

- -

166,4

166,4

— —

946,4

—

13489,4

— —

— —

3783,0

3342,4

8610,5

4145,2

6439,6

236,8

41975,3

416,4

1888,2

1 — —

1

15502,2

| 2423,2

|l0230,6

34631,o{ 16309,7

9000,4

| 6439,6

236,8|101567,5

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Lega

per häst

och post-

förd mil.

Kronor.

A

. n t a 1

e t p

0 s t f

orda

m i 1

efter år

r ä k

n a d t

in

o

o

• o

B

CO

cj

p: 155

p SL.

p1

in

o:

Oj

CD

H

K B

? 1

p1

o

Oj

CD

C*

CD

c-*-

ep

gå

p £1

P*

O

Oj

CD

o:

O

p

5’

CTQ

CD

w

►i

O

— O

p: o

O er

* ep

era

CD

w

_ p

• p

►-i

O

o

p: a

3 P

• 3

Oj

CD

cd

oT

p: f*r*

P B‘

i era

ep

M

•-<

cd’

et-

p: p’

! 3 Ö

• CD

et- sa

Oj

CD

8

P

p: B

Ö o:

• er

o

CD

w

p,

i? ^

P 3

Oj

CE

Trpt

1626,0

572,0

967,2

1012,2

__

_ _

!

_

312,0

2,50

737,2

---

- -

- -

748,8

270,4

624,0

-

540,8

2823,8

2,48

- -

353,6

- -

_ _

2,45

_ _

2,43

2,41

_ _

2,40

— —

83,2

2,37

___

2,35

353,6

2,33

- -

- -

- -

----

- -

560,6

- -

---

- -

- -

- -

_ _

2,28

- -

184,0

54,0

- -

- -

- -

- -

---

- -

- -

_ _

308,0

2,25

518,4

1232,4

- -

- -

1778,4

780,0

- -

-- -

- -

- -

_ _

3162,0

2,23

2,20

- -

- -

1535,2

312,0

_ _

2,19

9 18

584,0

—

2,15

2,12

2,10

510,4

2,05

2,03

- -

- -

211,2

— —

—

- -

— —

312,0

790,4

- -

_ _

2,01

2,00

2291,7

343,2

1944,0

2215,2

2652,0

1 A 07 £

104,0

4026,3

603,2

—

—

572,0

4302,8

1,96

----

- -

- -

- -

_ _

___

_ _

2184,0

_ _

1092,0

1,95

_ _

1,94

197,6

___

1,93

_ _

1,92

- -

- -

- -

- -

---

- -

156,0

- -

---

- -

_ _

___

1,91

1,90

1060,8

1,88

249,6

_ _

1,85

---

___

1,83

- -

- -

- -

686,4

270,4

1872,0

---

- -

- --

332,8

___

_ _

1,80

- -

- -

520,0

- -

530,4

655,2

580,8

- -

915,2

52,0

---- -

- -

1,78

— —

1779,2

—

114,4

— —

- —

930,8

—

—

811,2|

270,4

—

Trpt

5370,9

4547,6

4264,4

3016,0

9505,6

5254,4

6317,9

603,2

3411,2

1986,4,

3932,8j

11460,6

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bl

för p

0 s t f

örin

g in e

d h ä

st 0

cli åkdon ino

m

Summa

postförda

mil.

Göteborgs och

Bohus län.

g

§= C-

p 2

aq

CD

CG

PT

P

p: p

P b4

'' s

Oq

CO

<<

CD

p: B

P EP

eu

03

O

p: cd

P o*

6

<1

CD

CO

_ g

p: p

P P

P*

P

eu

03

CO

O

P

^ w

P nd

p

3“

CD

öq

CD

Q

CD

— ^

a er

P o

oq

03

<1

CD

03

CD

. a

p: P

P °

r a

t-i

P*

P

eu

CD

Ch

CD

- B

p: El

P EP

• P

eu

03

CD

erf- _ CD

ö: ^

P O

ct-

CD

P

03

O

p: S4

pg.

CD

P

416,4

1888,2

15502,2

1

2423,2 10230,6

34631,0

16309,7

9000,4

6439,6

236,8

101567,5

208,0

1248,0

_ _

5772,6

_ _

- -

6362,2

9851,2

11027,6

3359,2

1105,2

— —

44679,0

.

- -

---

- -

304,0

395,2

---

1052,8

__

364,0

967,2

_ _

_ _

1060,8

- -

- -

353,6

332,8

- -

3078,4

_ _

___

374,4

717,6

1092,0

_ _

_ _

___

832,0

_ _

832,0

_ _

_ _

- -

811,2

894,4

_ _

_ _

___

___

- -

- -

- -

- -

644,8

- -

---

644,8

_ _

_ _

_ _

_ _

___

- -

234,0

---

- -

- -

- -

- -

234,0

_ _

_ _

_ _

_ _

____

353,6

_ _

___

___

_ _

135,2

- -

- -

---

- -

- -

- -

696,8

_ _

72,8

__

156,0

884,0

---

-. _

- -

945,0

---

3567,2

1476,1

7647,1

_ __

665,6

_ _

_ _

_ _

- -

3166,8

246,4

977,0

3469,2

425,7

- -

16421,9

281,4

_ _

390,0

_ _

---

156,0

- -

312,5

- -

87,0

- -

1226,9

104,0

_ _

826,8

2778,0

- -

584,0

__

_ _

_ _

291,2

291,2

_ _

665,6

665,6

_ _

_ _

_ _

291,2

291,2

_ _

_ _

_ _

_ _

_ _

- -

343,2

- -

- --

- -

- -

853,6

_ _

___

_ -

_ _

___

---

- -

915,2

- -

- -

- -

— —

915,2

1199,8

3863,6

582,4

3004,6

2318,8

- -

2210,0

795,2

3570,8

714,6

4523,5

14036,2

38133,1

_ _

_ _

_ _

_ _

_ _

- -

582,4

- -

- -

- -

- -

- -

582,4

1792,2

1992,0

_ _

1814,2

728,0

156,0

572,0

686,4

595,9

104,0

225,0

— —

27720,1

_ _

728,0

_ _

_ _

478,4

- —

__ _

- -

---

- -

- -

- -

2704,0

3276,0

_ _

_ _ _

_ _

_ _

_ _

1497,6

_ _

135,2

613,2

- -

---

- --

2246,0

197,6

294,8

208,0

__

1144,0

_ __

; - —

- -

----

933,0

397,8

204,0

- -

3181,6

156,0

___

_ _

; _ _____

520,0

_ _

- -

- -

- -

- -

---

520,0

1060,8

---

447,2

_ _

208,0

- -

- -

- -

- -

— —

—

904,8

| - -

__ _

_ _

_ _

- -

- —

1060,8

- -

- -

- -

- -

—

1060,8

374,4

187,2

___

_ _

--—

_ _

1185,6

- -

---

1205,6

- -

6114,4

_ _

624.0

____ _

- -

- -

- -

- -

- -

39,0

- -

3916,6

561,C

894,4

—

| 1216,8! 312,0

j 374,4

—

— —

117,o

1372,8

1176,8

2309,1

12240,9

5128,6! 13328,6| 582,4

34018,4

j 6166,8

4586,4 25635,648789,4 35401,7

19720,4 19726,6

18058,21290815,1

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Lega

per häst

[Och post-

förd mil.

Kronor.

A

n t a 1

et p

) s t f

3 r d a

m i 1

efter år

r ä k

n a d t

m

rt-

o

o

pi tv

Fr

g

d

gsl»

p p

p1

a>

o:

P-.

eu

H

5 B

P g

p

o

CL.

CO

O*

CO

c-t-

(D

p:*o:

p g

p*

P

CL.

CD

o:

P

gg;

p ''p.

p*

Crq

CD

«

>-i

O

£§

P a*

• CD

►i

aq

CO

w

p

Fb

p

•-1

O

^ o

p: d

B P

• P

O*

CD

g

>— CD*

2: tv

P p

oq

CD

w

H

sr

p: p’

P P

• CO

P

Od

CD

g

p: B

P o:

* tv

P

CO

M

t— P

p: d

B P

Od

CD

Trpt

5370,9

4547,6

4264,4

3016,0

9505,6

5254,4

6317,9

603,2

3414,2

1986,4

3932,8

11460,6

1,76

- -

- -

- -

- -

- -

- -

468,0

- -

_ _

_ _

__ _

_ ,

1 1,75

395,2

624,0

614,4

- -

1549,6

811,2

6536,4

- -

_ _

___

_ _

_ _

1,73

- -

- -

810,0

1,72

1,70

1434,4

811,2

_ _

489,8

_ __

204,0

1,69

52,0

1,68

r _

1,67

— —

- -

— —

- -

-

- -

249,6

— —

2184,0

- -

_ _

_ _

1,65

1242,8

1,63

1914,4

998,4

2112,0

551,2

- -

904,8

1705,6

— —

_ _

_ _

811,0

_ _

! 1,60

624,0

- -

3026,4

- -

---

478,4

1653,6

— —

1164,8

166,4

624,0

858,0

1,58

- -

- -

- -

561,6

- -

- -

156,0

— —

_ _

873,6

_ _

__1

1,57

- -

- -

- -

395,2

___

1,56

1144,0

| 1,55

1684,8

1,53

270,4

1185,6

1812,8

6162,0

1045,2

4118,4

808,4

663,6

166,4

769,6

1,52

1,51

233,2

-

1,50

1 4Q

1596,4

2371,6

2590,4

6104,8

4974,4

—

3675,7

1135,6

3556,2

156,0

—

6427,0

1,48

- -

_ _

- -

208,0

_ _

_ __

_ _

_ _

___

447,2

1,47

— —

—

— —

- -

- -

- -

- -

156,0

749,3

- -

----

- -

i,4 5

580,4

— —

—

374,4

3806,4

---

- -

- -

1123,2

- -

- -

592,8

1,44

- -

---

- -

- -

239,2

- -

---

- -

_ _

_ _

___ _

_ _

1,43

832,0

_ _

624,0

421,2

_ _

_ _

135,2

_ _

_ _

1,42

— —

- -

---

- -

- -

---

- -

- -

- -

_ _

___

___

1,40

— —

- -

---

- -

530,4

145,2

2163,2

- -

_ _

_ _

_ _

3776,0

1,39

1,38

1,37

93,6

1,36

561,6

1,35

208,0

811,2

- -

322,4

312,0

8344,4

1,33

—

148,0

416,0

145,6

1591,2

145,6

1,31

520,0

114,4

---

---

_ _

- -

- -

---

___

1,30

1357,6

— —

- -

---

291,2

- -

- -

- -

665,6

_ _

728,0

852,8

1,28

— —

405,6

4140,8

1830,4

—

280,8

150,8

—

— —

— —

— —

— —

Trpt!

12369,3

10944,0

19519,2

24460,8

22202,0 14208,4)28991,6;

3681,6)13023,7

5024,2)

6095,8)32515,6

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

f ö r p

0 s t f

6 r i n

g m e

d h ä

sto

c h åkdon

i n o

in

W !

1

Summa

Göteborgs oc

Bohus län.

g

v-* 05*

S: ^

3 o

oq

“

ce

9T

V

•—11 H

P1 p

s er

• O

<i

O

p: B

P t*

3

Pj

00

O*

1—> H

p: <t>

3 g

o

<J

ro

w

£ 1

3 £

P* |

3 !

Oj

O |

p

_ W 1

p: ©

B S

P

n

er i

5 1

Q

ro

_ Cfc

P; %

P o

era

02

<i

ro |

%

ro

p: g i

3 O

r

p*

3

Oj

ro

_ B

p:

3 p

• 3

CL,

02

<1

ro

W

et

ro

o*

p O

c*-

ro

3

02

tz{

O

n

p: er

3 O

et-

ro

3

00

postförda

mil.

tT |

aq i

03

5128,6

13328,6

582,4

34018,4

6166,8

1 1

4586,4 25635,6

48789,4

35401,7

19720,4

19726,6

18058,2

290815,1

468,0

426,4

__

__ _

312,0

_ _

_ _

- -

582,4

158,8

—

12010,4

239,2

228,8

78,0

395,2

—

2340,0

— —

—

1350,4

506,6

---

979,6

—

3023.6

2340,0

4503.6

52,0

239,2

208,0

312,0

301,6

— —

- --

1759.2

3047.2

67,6

- -

1310,4

1466,0

588,0

478,4

1040,0

405,6

624,0

509,6

591,2

1294,4

1560,0

462,8

137,8

—

17567,2

1371,8

197,6

166,4

520,0

- -

—

416,0

— .—

878,8

49,5

- -

12783,7

1861,6

_ _

- -

270,4

_ _

- -

- -

- -

- -

- -

- -

395,2

__

_ _

- -

31,2

- -

- -

1175,2

___ _

__

___

338,0

- -

- -

— —

- _

— —

2022,8

572,0

1412,4

4342,0

208,0

4820,4

2371,6

197.6

873.6

4820,4

1981,2

114,4

936,0

135,2

1851,2

135,2

1372,8

—

811,2

416,0

2417,6

1082,6

712,2

130,0

29785.4

197,6

1314,8

50239.5

156,0

2901,6

905,3

- -

156,0

582,4

1664,0

---

_ _

- -

- -

- -

—

— —

—

—

_ _

o- -

_ _

- -

---

- —

- -

---

- -

—

270,4

114,4

655,2

7517,2

239,2

2184,0

_ _

582,4

_ _

___

- -

— —

- -

114,4

—

4893,2

176,8

1258,4

_ _

_ _

_ _

- -

208,0

384,8

260,0

197,6

582,4

447.2

135.2

_ _

_ _

166,4

- -

140,4

— —

166,4

624,0

8252,8

197,6

2142,4

93,6

___

_ _

_ _

- -

561,6

156,0

644,8

780,0

842,4

—

—

12421,2

5198,4

967,2

214,4

1518,4

353,6

332,8

166,4

499,2

—. —

- -

792,0

83*2

_ _

_ _

- -

- -

—

65,0

— .—

4835,4

_ _

1477,2

1664,0

374.4

—

613,6

— —

—

—

1053,6

- -

11991,2

10473,4

] 32366,8

18548,8)38766,0

11938,8

| 7394,4

[28852,8

[50707,8

39770,3 25351,6 24314,1

j 18812,2)500331,2

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Lega

per häst

och post-

förd mil.

Kronor.

A

n t a 1

et p o s t f

i r d a

in i 1

e f t e

r å r

r ä k

n a d t

in

et-

O

0

Pr

1 l

i

cj

g* w

P P

p"

in

o:

Oj

CD

H

£ B

P g

p*

p

Oj

CD

O

CD

CD

H

ro

p: o:

P g

P*

P

0>

cd

CH

o:

P

*— t*4

p: o:

? *2.

p''

OQ

CD

1

W

l-J

O

— p

p: o

P o4

• CD

tfa

CD

w

_ p

p B

• p

(-i

O

^ o

p: Si

5 p

. p

g-

cd

CD

p:

P 3’

OQ

CD

w

CD*

p: p’

P P

• CD

et- sa

Oj

CD

g

P,

p: B

P c:

• P4

P

CD

W

P,

W sr

p p

Oj

CD

Trpt

12369,3

10944,0

19519,2

24460,8

22202,0

14208,4

28991,6

3681,6

13020,7

5024,2

6095,8

32515,6

1,27

1,26

__

__

239,2

___

_ _

_ _

- -

- -

- -

4368,0

- -

j

1,25

1532,0

---

1236,4

3109,6

1297,6

832,0

1956,8

— —

811,2

416,0

— —

1,24

249,6

- -

— —

956,8

— —

- -

- -

— — !

1,23

_ _

1008,8

187,2

- -

416,0

2612,8

1154,4

- -

— —

270,4

584,0

— ---

1,21

450,0

---

- -

1653,6

468,0

—

553,2

520,0

1,20

603,2

- -

624,0

374,4

- -

2922,4

634,4

— —

—

202,8

— —

312,0

1,19

- -

665,6

---

- -

—

----

---

- -

1,18

, -

520,0

- -

- -

- -

520,0

1799,2

- -

— —

- -

249,6

---

1,17

---

- -

- -

499,2

- -

— —

135,2

— _

— —

— —

— —

— —

1,1-6

936,0

468,0

—

1,15

197,6

---

- -

- -

790,4

83,2

295,6

— —

— —

551,2

156,0

— —

1,14

- -

- -

- -

- -

- -

156,0

— —

— —

540,8

— —

—

— —

1,13

- -

- -

564,0

- -

- -

- -

176,8

—

— —

— —

—

— —

1,12

_ _

332,8

- -

478,4

---

1,10

- -

- -

---

- -

---

228,4

568,2

_ —

— —

202,8

— —

—

1,09

- -

270,4

1,08

1,03

2776,8

894,4

1861,6

2163,2

- -

795,6

— —

— —

603,2

— —

—

1,00

2288,8

624,0

- -

1591,2

208,0

1633,2

3310,0

2028,0

— —

—

717,6

— —

0,98

u,yo

0,95

TT

_ _

436,8

187,2

___

_ _

- -

- -

---

- -

- -

0,94

332,8

166,4

0,93

291,2

0,92

—

270,4

— —

0,90

- -

— —

1019,2

— __

— —

- -

1289,6

166,4

I---

0,88

— —

---

- -

- -

- -

280,8

- -

---

- -

- -

---

0,87

— —

---

---

800,8

- -

0,83

854,0

- --

- -

156,0

---

- -

— _

— —

— —

— —

— —

0,80

- -

52,0

---

— -

---

- --

202,8

U, /1

0,78

__ _

457,6

1019,2

41,b

0,77

644,8

1 0,71

- -

- -

- -

- -

| _ _

582,0

- -

■ — —

1310,4

- -

j 0,72

312,0

1 — —

1---

— —

| Trpt/ 21153,7

| 15448,4

25708,4

32604,(

31029,2 23904,6(42326,2

| 8101,2|14372,7)11638,6|l0028,6|33030,4

opaginerad Kontrollera mot PDF

So

ö r p

0 s t f

i r i n

g m e

d h ä

st 0

c h åkdon

i n o

in

Summa

"

1

ce

©

W °:

|S-

tf o i

CD H

Oq

g

l ■ >-+>

£

ö O

ce

t*r

p: p

ö er1

<

CD

p: 3

3 P

>_■ y-i

P= CD

? & !

<i

2

- B

p: p

p tf 1

O

P

Q

CD

_ th

? O

<3

CD

03

CD

p: S

P 8

CD

- B

p: c+

tf &

<H

CD

CD

et-

CD

i s-

p o

tz{

O

►■1

■ ■

»: o*

p O

postförda

mil.

S« 05

P o

&

* »-<

oq

03

* o

K

oq

03

a

Oj

03

O !

3

Oj

CD

I

S 1

a'' ;

CD

y-i i

crq

03

aq

CD

p

tf

Oj

CD

Oj

CD

cr-

eti

tf

CD

tf

CD

10473,4

32366,8''

18548,8

1

38766,0

11938,8

j !

7394,4 28852,8

50707,8

39770,3

2 5351,6

24314,1

18812,2

500331,2

478,4

478,4

i

- -

- -

- -

- -

- -

- -

748,8

__

_

---

- -

- -

— —

— —

—

5709,6

551,6

364,0

2693,6

—

343,21

374,4

- -

- -

686,4

93,6

275,6

16574,0

1206,4

312,0

1539,2

114,4

1144,0

- -

478,4

- -

- -

— _

75,4

— —

9897,0

_ _

- -

1378,0

- -

- -

5022,8

577,2

208,0

—

— —

1528,8

187,2

2319,2

915,2

105,0

- -

140,4

- -

11654,2

665,6

1341,6

218,4

- -

—

4648,8

_ _

_ ___

_ _

- -

1081,6

1716,0

800,8

552,0

166,4

. _

—

—

- -

—

—

—

1956,0

3041,2

696,8

572,0

_ _

_ _

_ _

_ _

---

- -

1312^8

_

_ _

_ _

- -

-

811,2

291,2

_ _

728,0

_ _

- -

- -

171,6

265,2

2455,4

_ ___

_ _

270,4

1289,6

520,0

416,0

2204,8

301,6

143,0

416,0

13553,8

402^0

2001,0

156,0

2719,6

1352,0

—. —

- -

208,0

468,0

1108,0

208,0

1409,6

442,0

5192,2

26559,2

1508,0

_ _

208,0

- -

- -

- -

- -

- -

---

äUo^O

686,4

—

1310,4

___

___

_ _

- -

- -

499,2

—

182,0

473,2

270,4

—

83,2

i

2558,4

280,8

___

_ __

_ _

_ __

---

800,8

____

___

__

_ _

- -

- -

- -

- -

—

1010,0

946,4

—

416,0

—

—

—

782,0

748,8

1123,2

322,4

1076,4

- -

5670,0

41,6

- -

78,0

1554,8

1

_ _

____

_ _

_ _

- -

- -

644,8

_ _

343,2

- -

|___

- -

- -

2235,6

__ _

---

| - -

j - -

- -

---

— —

— —

—

1---

—

—

312,0

15519,4

38996,6 30794,8|39920,4jl4611,6

| 8340,8134002,8'' 53823,oj41206,5]29449,6 26573,5

| 25769,8

628354,8

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Lega

per häst

och post-

förd mil.

Kronor.

A

stål

et postförda

m i 1

e f t e

r å r

r ä k

n a d t

o

v-i O

p:

p tf*

o

B

cd

cl

p p

p4

ce

o:

CL-

(D

£ B

B §

8

Di

CD

O3

m

ct>

8* g

§

D-

“

o:

e

Eg;

p •ö>

S*

CT5

CD

w

N

O

— Ö

p: o

P er*

• <x>

09

CD

w

& E.

? B

P

fj

O

o

p:r

Di

CD

w

—i

E

•e Ö

09

O

w

rf

CD

P

Di

CD

&

_i P,

g: 3

. o:

D*

D

CD

w

p

p: p4

p 5

• Di

CD

Trpt

21153,7

15448,4

25708,4

32604,0

31029,2

23904,6

42326,2

8101,2

14372,7

11638,6

10028,6

33030,4

0,69

- -

- -

- -

- -

832,0

- -

- -

- -

- —

- -

- -

- -

0,67

374,4

---

— —

0,66

717,6

---

0,65

1966,0

436,8

0,61

- -

- -

— -

- -

— —

-— —

- —

332,8

0,57

208,0

0,50

416,0

416,0

- -

- -

- -

---

---

—

- -

— -

---

0,46

208,0

0,45

0,44

- -

- -

780,0

0,32

- -

- -

- -

- -

- -

— —

- -

_ —

— -

— —

1095,0

— —

0,16

624,0

0,09

936,0 --

Summaj 25678,1

| 15864,4

26488,4

| 33321,6

31861,2

23904,6

42534,2

8434,0|14372,7|12075,4|11123,6

33030,4

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

f ö r p

0 s t f

örin

g m e

cl b ä

sto

c h å k d o

n inom

Göteborgs ocl

'' Bohus län.

s

I-H

g: o- r o

OS

CD

ce

fr

»3

i—'' i-i

p: p

ts er

* o

0Q

cd

p: B

e t-

. jo

P

P-i

CO

O

1—

p: cd

B o- 6

<

CD

gf

P B.

tf

&

U1

O

P

_ M

p:2

b 2

P

i-i

er

CD

©

CD

_ P3

p: ro

? r

i-i

ro?

"

<1

CD

CD

ct-

CD

P: P

C O

* M

p

t!

c-i

CD

H- B

p p1

• B

CD

CD

CD

Ct-

1— CD

p:

?

ct-

CD

B

O

t-4

p: ?r

■e 1

CD

ti

CD

Summa

postförda

mil.

ro?

CD

CD

15519,4

38996,6

30794,8

39920,4

14611,6

8340,8

34002,8

53823,0

41206,5

29449,6

26573,5

25769,8

628354,8

—

- -

665,6

—

— —

- __

---

---

- -

- -

- -

- -

1497,6

374,4

—

—

---

—

—

—

—

—

— —

— —

—

—

717,6

2402,8

332,8

— —

—

—

—

—

—

—

— —

— —

—

—

— —

208,0

832.0

208.0

,

—

622,4

_ _

_ _

- -

- -

---

- -

-. -

- -

- -

622,4

780,0

—

—

— —

—

—

—

—

--—

—

—

—

— —

1095,0

624.0

936.0

15519,4

38996,6)32082,8(39920,4| 14611,6

8340,8

34002,8

53823,0

41206,5

29449,6

26573,5

25769,8

638985,4

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslag:

till

Utgiftsstater för Telegrafverket,

att tillämpas Huller år 1877.

Krön

Tjenst-

Lön.

gö rings-

S u m m a.

•

|

penningar. |

A. Åflöningsstat.

l:o. Styrelsen.

Chefen.

1 Generaldirektör...............

6,000

—

2,000

—j 8,000

Tekniska Afdelningen.

i

!

2 Intendenter, hvardera med:

lön....... 3,750: —

tjenstgöringspen-

j

rungar..... 1,250: — 5,000:

7,500

2.500

—i 10,000!

1 Fysiker, arfvode...... 1,200: —

—

—

.— 1,200!

4 Linieingeniörer, arfvode ä . . 1,200: —

—

•—

4,800

Kansli- och Statistiska. Afdelningen.

1 Sekreterare.................

3.000

__

1,000

— 4,000

1 Registrator och Aktuarie.........

1,875

—

025

2,500

1 Notarie...................

1,875

—

625

2.500

1 Statistiker..................

1,875

—

625

2,500

Ka i nei rd- Afdelningen.

1 Kamererare.................

3,000

—

1,000

—i 4,000''

1 Kassör och Bokhållare...........

1,875

—

625

_ 2,500

1 Förrådsförvaltare..............

1,875

.-

625

i_.i 2,500

1 Förste Revisor...............

1,875

—

625

L-| 2,500

1 Andre Revisor................

1,350

--

450! — | l,80o

1 Förrådsassistent...............

1,350

-

j 450

j_j 1,800

Transport i

50,600 i —

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Ilagts förslag till utgiftsstaier för telegraf verket.

Krono

Lön.

Tjenst-

görings-

Summa.

penningar.

Transport

5 Kammarskrifvare, hvardera med:

lön...... 900: —

tjenstgöringspen
ningar.

.... 300: — i,200: —

Väkthetj eningen.

1 Förrådsvaktare, arfvode .... 800: —

1 Förste vaktmästare, dito . . . 600: —

2 Andre dito arfvoden å . . . 500: —

Anm. Nuvarande Intendent för södra telegrafdistriktet,

Sekreterare och Kamererare

ega att uppbära sina löner enligt

aflöningsstaten för är 1873 och öfriga

då gällande bestämmelser.....

2:o. Personalen vid de elektriska

stationerna.

4 Direktörer af lista klassen, af Indika

en vid hvardera af stationerna i Göteborg,

Malmö, Stockholm (Central) och

Sundsvall:

löner å . . . 3,000: —

tjenstgöringspen
ningar.

.... 1,000: — 4000: —

3 Direktörer af 2:a klassen, af Indika en

vid hvardera af stationerna i Gejie, Jönköping

och Norrköping :

löner å .... 2,700: —

tj enstgöringspen
ningar.

..... 900: - 3,600: —

16 Kommissarier af lista klassen, af Indika

en vid hvardera af stationerna i Haparanda,

Helsingborg, Hernösand, Kalmar,

Karlshamn, Karlskrona, Karlstad,

4,500

1,500

12,000

8,100

2,700-

50.600

6,000

800

600

1,000

59,000

4,000 —1 16,000

10,800

Transport

|—| 26,800j -

59,000

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj:ts förslag till utgiftsstater för telegrafverket.

3

32

119

15

Transport

Skellefteå, Söderhamn, Upsala, Venersborg,

Vestervik, Vesterås, Ystad, Örebro

och Östersund:

löner ä..... 2,250: —

tjenstgöringspen
ningar

.... ■ 750: — 3,000: —

Kommissarier af 2:a klassen eller kassörer,

af Indika 11 i Stockholm (centralstationen),

5 i Göteborg, 3 i Malmö,

2 i Sundsvall, samt 1 vid hvardera af

stationerna i Falun, Halmstad, Hu- j

diksvall, Kristianstad, Landskrona, Lin- \

köping, .Luleå, Tamd, Motala, Oskars- ]

hamn, Piteå, Uddevalla, Umeå, Vadstena,

Visby och Örnsköldsvik:

löner ä . . . . 2,025: —

tjenstgöringspen
ningar

h . . . . . 675: — 2,700: — !

Kommissarier af 3:e klassen, af Indika

en vid hvardera af stationerna i Borås,

Dalarö, Eskilstuna, Gefle, Jönköping,

Kristinehamn, Köping, Lidköping, Lysekil,

Mariestad, Nederfalla;, Norrköping,

Nyköping, Strömstad, Söderköping, Södertelje,

Trelleborg, Vurberg och Vexla:

löner ä .... 1,800: —

tjenstgöringspen
ningar

.... . 600: — 2,400: —

Assistenter af l:a klassen, af Indika en

vid hvardera af stationerna i Arboga,

Engelholm, Furusund,, Karlsborg, Marstrand,

Norberg, Nordmaling, Norrtelje,

Nyland, Råneå, Sandhamn, Stockholm,

.(byrån vid Brunkebergstorg), Åmål,

Åtvidaberg och Oljegrund:

löner å ... 1,500: —

tjenstgöringspen
ningar

.... 500: — 2,000: —

K

o n o r.

Lön.

Tjenst
görings
penningar
-

S u m m a.

36,000

64,800

12,000

26,800

21,600

34,200]

22,500

48,000

59,000

86,400}

11,400

7,500

45,600 ~

Transport | —

30,000 —1

236,80o |—] 59,000|-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Komjl. May.t,s /»>•«% «*/Z utgiftsslatex för telegraf verket.

Transport

lön Assistenter af 2 klassen, af hvilka 36 i

Stockholm (35 å centralstationen och 1

A byrån vid Brunkebergstorg), 20 i Göteborg,

15 i Malmö, 8 i Sunclscall, 4 i

G ef le, 4 i Jönköping, 4 i Helsingborg,

4» * Hernösand, 4 i Norrköping, 4 i

Venersborg, 4 i Vestervik, 4 i Örebro,

0 i Kalmar, 3 i Karlshamn, 3 i Östersand,

2 i Karlskrona, 2 i Karlstad, 2

1 Skellefteå, 2 t Söderhamn, 2 i Ugsada,

2 i Vesterås, 2 i Ystad samt en vid

hval derå åt stationerna i JO orås, llskils - tuna, it alun, Halmstad, Haparanda,

Hudiksvall, Kristianstad, Kristinehamn,

Köping, Landskrona, Lidköping, Linköping,

Luleå, Lund, Lysekil, Mariestad,

Motala, Nyköping, Oskarshamn,

Piteå, Strömstad, Söderköping, Södertelje,

''Irelleborg, Uddevalla, Umeå, Vadstena,

Var berg, Vexla, Visby och Örnsköldsvik

:

löner å. . . 1,200: —

tjenstgöringspen
ningar

..... 400: - 1?60u. _

32 Telegraf ster af J:a klassen, af hvilka en

vid hvardera af stationerna i Arholma,

Askersund, Bollnäs, Borgholm, Cimbrishamn,

Ekesjö, Enköping, Falkenberg,

Filipstad'', Fjellbaeka,'' Gamleby,

Grangärde, Hedemora, Höganäs, Ijjusne,

Mönsterås, Kora, Nya Varfvet,

Ratan, Romhamn, Ronneby, Skara,

Skutskär, Smedjebacken, ‘ Sollefteå,

Strengnäs, Strömsholrn, Surahammar,

Sölvesborg, Trollhättan, Valdemarsvik

och Vimmerby:

löner å .... 750: —

Transport

Krön

Lön.

i

j Tjenst- *

j görings- | penningar.

!

Summa.

236,800

198,000

66,000

264,000

500,8ÖÖ|-

o r.

59,000 —

59,000}—|

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts förslag till utgiftsstater för telegrafverket.

5

tjenstgöringspenningar

.... 250:

Transport

1,000:

77 Telegrafister af andra klassen, af hvilka

12 i''Stockholm (centralstationen), 6 i \

Göteborg, 6 i Malmö, samt en vid hvar- j

dera af stationerna i Ankarsrum, Ave- i

sta, Berg, Bergtjära, B jästa, Borens- j

berg, Burgsvik, By ske, Delsbo, Fin-j

spång, Grenna, (xrisslehamn, Gunnebo, i

Ilattstahammar, Hjo, Holmsund, Horn, j

jHvetlanda. Hästholmen, Rinna, Kisa,

Klintehanm, Kong eif, Kungsbacka, Kopparberg,

Leksand, Lilla Edet, Lindesberg,

Ljusdal, Ludvika, Imf ånger, Mariefred,

Hem, Mora, Munkedal, Onseda,

Sala, Seffle, Sjötorp, Skeninge,

Sköfde, Slite, Storvik, Torekow, Torpshammar,

Trosa, Törefors, Ulricehamn,

Vaxholm, Vernamo, Vifstuvarf, Viken

och Åker sberg:

löner a..... 600: —

tj enstgöringspen
ningar.

..... 200: — 800: —

2 Förste kontrollörer, en i Kristiania och

en i Köpenhamn, arfvodeu ä 2,700: —

2 Andre kontrollörer, eu i Kristiania och

en i Köpenhamn, arfvoden a 2,000; —

kontrollör i Nystad, arfvode 2,400: —

arvfoden åt personalen vid telegraminlernningsbyr&erna

i Grand Hotel, samt a

Börsen, Kungsholmen, Ladugårdslandet,

Kiddarholmen och Södermalm i

Stockholm, högst:

föreståndare för Båckaskogs, Drottningholms,

Herrevadskloster, Sofiero, Sårö,

Tidig anis, Ulriksdals, och Ursviks, stationer,

hvilka antingen under endast en

1

Till

Till

K

o n o r.

1

Tjenst-

Lön. j görings-

i penningar.

S u m m a.

| 1

t r

_

500,800 —

24,000 — i 8,000

59,000

32,000;-

46,200; — 15,400

61,600

5.400

4,000

2.400

10,800

617,000

Transport | — j—| —

676,0001-

opaginerad Kontrollera mot PDF

t)

Konyl Maf.ts förslag till utgiftsstater för telegrafverket.

Transport

del af året eller ock blott tillfälligtvis

hållas öppna, utses ordinarie tjensteman

från andra stationer eller ock extra

ordinarie stationstjenstemän.

3:o Personalen vid de optiska

stationerna.

Kronor.

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Summa.

676,000

1

2 Befälhafvare, en för Dalarö och en för j

Nya '' Varf vete Station, hvilka åtnjuta

särskild aflöning såsom tillika föreståndare

för der varande elektriska stationer,

arfvoden å........ 200:__

1 Sergeant'' vid Landsorts station ....

4 Korporal^-, af hvilka eu vid hvardera;

af stationerna Brännö, Dalarö, El<j- j

snabben och Vinga:

löner å..... 525: —

tjenstgöringspenningar

..... 175: —

10 Telegralster, af hvilka 2 vid Nynäs,

2 på Omb samt 1 vid hvardera af stationerna

Brännö, Dalarö, Elgsnabben,

Landsort, Nya Varf vet och Vinga:

löner å...... 450: —

tjenstgöringspen
ningar.

.... ISO: — 600: —

2,100

4,500

Transport -|

225

700

1.500

400

900

,800

6,0 0 0 J ■

10,100

686,100]—[

opaginerad Kontrollera mot PDF

Körtel. Maj:ts förslag till utgiftsstater för telegrafverket.

Transport

Anm. 1) Hvar och eu af de här ofvan å staten för »Stjrrelsen» upptagna

tjensteman, med undantag af generaldirektören, fysikern och

linieingeniörerne, eget att såsom dyrtidstillågg för året uppbära

tjugo procent å det honom enligt staten tillkommande aflöningsbelopp.

2) De här ofvan å staten för »Personalen vid de elektriska sta
tionerna»

upptagna direktörer och kommissarier äfvensom

sergeanten, korporalerne och telegrafisterne vid optiska stationera,

ega likaledes att såsom dyrtidstillågg för året uppbära

tio procent af de dem tillkommande ordinarie aflöningsbelopp.

3) Kammarskrifvare hos Styrelsen samt assistenter och telegrafister

vid de elektriska stationerna, hvilkas tjenstgöring i samma

grad under 10 år varit väl vitsordad, ega under året åtnjuta

ålderstillägg med 200 kronor för kammarskrifvarne och assistenterne

samt med 100 kronor för telegrafisterne; och de,

hvilkas tjenstgöring i samma grad uppgått till 15 år och

varit väl vitsordad, åtnjuta under året dubbelt förenämnda

belopp.

4) De kommissarier, som till följd af tid efter annan skedda om
regleringar

af personalen vid elektriska stationer, för närvarande

bestrida allenast assistent- eller telegrafist-befattningar, ega

under året åtnjuta ålderstillägg lika som assistenter, med rätt

för hvarje sådan kommissarie att i afseende derå räkna sig

till godo hela den tid, han vant ordinarie tjensteman i verket. j

f>) Förenämnda ålderstillägg anses till tre fjerdedelar tillhöra lönen j

och till en fjerdedel tjenstgöringspenningarne.

3) Förrådsvaktaren och de hos Styrelsen anstälde vaktmästare

ega jemväl rätt att å sina arfvoden åtnjuta ålderstillägg, att

för hvardera under året utgå med 100 kronor efter 10 års

och med 200 kronor efter 15 års väl vitsordad tjenstgöring.

7) Tiden för uppnående af rätt till ålderstillägg beräknas i hvarje

fall från och med kalenderåret näst efter det, hvarunder befordringen

egde rum till den tjenstegrad, för hvilken ålderstillägget

skall utgå.

8) Tjenstgöringspenningarne afstås för den tid tjenstledighet åt
njutes.

4;o. Särskilda Anslag.

Dyrtidstillågg åt dertill berättigade................ 30,170: —

Ålderstillägg åt dertill berättigade................ 32,800: —

Transport 62,970 j

Kronor.

686,1 OOj —

686,1001,—!

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kong!. Majds förslag till utgiftsstater för telegrafverket.

Transport 62,970

Arfvoden för extra biträden och vikariater, förslagsvis..... 70.000: —

„ åt telegrambärare och uppassare vid stationerna.

förslagsvis........................... 70,000: —

„ för meteorologiska observationers anställande, enligt

Kongl. brefvet den 6 Juni 1873 .............. 5,300: —

„ åt intendenternas skrifbiträden............. 2.000: —

,, för taxering och kontrollering å Göteborgs och Malmö

kontrollstationer................"........ 800: —

„ för vården af verkets särskilda materialförråd i Göteborg

............................. 400: -

Hushyreersättning åt föreståndaren för Stockholms centralstation,

att, jemlikt Kongl. brefvet den 6 Juni 1873,

tills vidare utgå med..................... 600: —

,, åt de 5 kontrollörerna i Kristiania, Köpenhamn och

Nystad, å 400 kronor................ 2,000: —

För telegrafverkets undervisningsanstalter högst......... 15,000: —

B. Öfvergångs-Aflöningsstat.

K r o n o r.

686.100

229,070

915,170

Nedannämnde personer, hvilka enligt normala aflöningsstaten Lit. A, 2:o

och 3:e erhålla lägre löneinkomst, än de tillförene åtnjutit, äro berättigade

att med här nedan upptagna belopp undfå ersättning; börande

denna personliga ersättning likväl minskas eller helt och hållet

upphöra i den mån dessa personer erhålla högre löneinkomst inom

telegrafverket.

Tjenstförrättande kommissarien vid Yenersborgs station, Direktören II. II.

Rhen, skilnaden mellan kommissarieaflöningen, 3,000 kronor, och

hans förutvarande direktörsaflöning, 3,200 kronor............

D:o Assistenten vid Karlshamns station. Kommissarien G. Th. C. Feuk,

skilnaden mellan 2:a klassens assistentaflöning 1,600 kronor, och l:a

klassens assistentaflöning, 2,000 kronor..................

D:o d:o vid Helsingborgs station, Kommissarien C. F. Askemtedt,

d:o d:o

Föreståndaren för den gemensamma elektriska och optiska stationen å Nya

Varfvet C. A. Forssandev, skilnaden mellan hans löneförmåner enligt

normalstaten och hans förut varande inkomst vid stationen......

i

200 —

4001—

I

400| —

I

200''—

1,200 —

Transport j ’--j—| 916,370}—

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts förslag till utgiftsstater för telegrafverket.

9

Transport

O. Pensions- och Understödsstat.

F. d. Kameralintendenten och Liniechefen in. in. 7. F. von Heland, enligt

Kongl. brefvet den 14 Juni 1871.....................

„ Direktören vid Stockholms norra telegrafstation m. in. A. H. Öller,

enligt Kongl. brefvet den 2 Februari 1866 ...............

„ Kassören vid Stockholms centralstation F. N. Berg, enligt Kongl.

brefvet den 5 Juni 1874..........................

Direktören G. Bångs enka, Johanna Bång, född Lake, enligt Kongl. blefven

den 23 November 1838 och den 13 Juli 1866 ..........

Förre Befälhafvare!! ä Otterhällans indragna station M. Stalp her, enligt

Kongl. brefvet den 30 December 1863 ..................

„ Befälhafvaren å Furusunds indragna optiska station Fanjunkaren

C. F. Hyhineth, enligt Kongl. brefvet den 13 Juli 1866 .......

,, Telegrafisten vid Yxlaö indragna station A. Österberg, enligt Kongl.

brefven den 13 Juli 1866 och den 16 September 1870 ........

„ Telegrafisten vid Skäismara indragna station A. G. Andersson, att

utgå så länge hans nuvarande sinnessjukdom fortfar, enligt Kongl.

brefvet den 13 December 1861......................

„ Befälhafvaren å Sandhamns indragna optiska station Fanjunkaren

C. M. Berg, enligt Kongl. brefvet den 17 September .1869 .....

„ Telegrafisten å samma station A. T Af gr en, enligt samma Kong], bref.

„ Telegralisten å Nynäs station L. O. Westman, enligt samma Kongl.

bref......................................

„ Befälhafvaren å Arholma indragna optiska station, Fanjunkaren

L. E. Österberg, enligt Kongl. brefvet den 25 November 1870 . . .

,, Korporalen å Vinga station J. A. Andersson, enligt samma Kongl.

bref..................................... .

Kommissarien (J. A. Wiholms enka, Anna Wiholm, född Kung......

D:o J. F. Björklunds enka L^aura Johanna Björklund,, född

Hull ström..............................

D:o E. A. Appelholms enka Marie Louise Appelholm, född

Wester............................ . . .

Assistenten J. P. K. Lönngrens enka Famn/ Lönngren, lödd Groll . . . .

Bidrag till telegrafverkets pensionsinrättning, 5 procent å den för året till

1,330,000 kronor beräknade portoinkomst, enligt Kongl. brefvet den

5 Juni 1874, förslagsvis..........................

„ till telegrafverkets enke- och pupillkassa enligt Kongl. brefvet den

2 Juli 1875 .................................

K r o n o r.

Transport

—

2,770

_

1,000

—

1,860

—

500

—

150

—

680

—

15(1

—

72

—

500

—

240

—

240

—

-100

—

270

—

300

—

300

300

—

270

—

66,500

1

5,000

—

—

—

1)16,370 —

81,502

997,872)—

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts förslag till utgiftsstater för telegrafverket
-

K r

0

n o r.

Transport

— —

—

997,872

—

D. Underhållsstat.

Förslagsanslag.

Telegrafiiniernas öfvervakande, besigtning och underhåll...........

100,000

—

Underhåll af optiska telegraferna och telegrafverkets öfriga byggnader. . .

2,000

—

Rese och- traktamentskostnader.........................

10,000

—

Inköp och underhåll af inventarier, såsom apparater, verktyg, arbetsredskap,

möbler och husgeråd............................

40,000

—

Böcker, kartor, tryckningskostnad, blanketter, kuverter, pappersremsor, in. in.

50,000

—

Skrifmaterialier...................................

8,000

—

Batteriförnödenheter................................

15,000

—

15,000

Ved..........................................

20,000

—

Lyshållning......................................

20,000

—

.

Postporto.......................................

6,000

—

Prakt- och transportkostnader ...........................

10,000

—

Sveriges bidrag till underhållet åf internationela telegrafbyrån i Bern. . .

1,500

—

Diverse utgifter..................................

10,628

—

308,128

—

Summa

—

1,306,000

—

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG; 1876.

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Lätt. E.

Till Herr Statsrådet och Chefen för Finansdepartementet.

Enligt Eder genom skrifvelse af den 19 nästlidne November för

fullmäktige i Riksgäldskontoret tillkännagifna. önskan hafva fullmäktige

låtit upprätta och få härmed äran öfverlemna förslagsberäkningar öfver

Riksgäldskontorets under återstående delen af innevarande år samt nästkommande

två år påräkneliga inkomster och redan kända utgifter,

hvilka beräkningar tillika utvisa Kontorets nu beräkneliga kassaställning

vid slutet af hvart och ett af dessa år.

Beträffande en och annan af de uppgifna betydligare inkomsterna

och utgifterna anse sig fullmäktige böra tillägga,

att den uppgifna behållningen samt fordringarne för tills vidare

förräntade medel icke innefatta den kontanta behållning samt de fordringar

och obligationer, som tillhöra de fonderade lånens liqvidationsoch

amortissementsfonder, hvilka särskildt förvaltas;

alt den bland utgifterna under återstående delen al innevarande

år upptagna kursskilnad härrör deraf, att den kurs, enligt hvilken annuitetsanslagen

för de i pounds sterling förskrifna lånen till samma

låns liqvidations-och amortissementsfonder utbetalts, under innevarande

år varit lägre än den, efter hvilken vexlar och invisningar för de

samma lån åliggande liqvider måst inköpas; i följd hvaraf fullmäktige,

i sammanhang med beslut om ofvanberörda anslags framtida utbetalning

efter parikurs, förklarat sig ämna vid årets slut godtgöra

nämnda fonder för skilnaden, dem till godo, mellan hvad de måst för

under året verkställda annuitetsliqvider utgifva och hvad under året

till dem utbetalts;

att det belopp, 13,139,400 kronor, som antagits komma att genom

ytterligare försäljning af obligationer under år 187G inflyta, utgör

i jemnadt hundratal skilnaden mellan det belopp af 20,000,000 kronor,

som fullmäktige utaf innevarande års Riksdag bemyndigats upplåna,

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

och den i följd af försäljning utaf obligationer till 1875 års lån redan

influtna summa; samt

att. de bland 1876 års utgifter upptagna 2,000,000 kronor, lån

till enskilda jernvägsanläggningar, utgör oguldna återstoden af det

lån å 5,000,000 kronor, som Rongl. Maj:t den 1 November 1872 anslagit

åt Bergslagernas jernvägsaktiebolag, att utgå af det utaf 1871

års Riksdag till Kongl. Maj:ts disposition ställda extra anslag af

10,000,000 kronor till låneunderstöd för enskilda jernvägar.

Vid en jemförelse mellan slutsummorna i de nu afgifna förslagsberäkningarne

och den utaf innevarande års Riksdag uppgjorda, i

Statsutskottets memorial N:o 90 intagna förslagsberäkning öfver

Riksgäldskontorets inkomster och utgifter till 1876 års slut visa sig

några skiljaktigheter, till hvilkas förklaring fullmäktige få anföra följande.

_ Under det behållningen vid 1875 års slut i Statsutskottets beräkning

upptagits till 3,993,689 kronor 8 öre, har densamma i den nu

af fullmäktige afgifna förslagsberäkning kunnat antagas till ej mindre

än 7,358,713 kronor 45 öre. Skilnaden uppkommer hufvudsakligen

deraf, att Riksgäldskontoret under år 1875 haft följande inkomster,

hvilka i Statsutskottets beräkning ej antagits komma att inflyta,

nemligen dels indragna lånemedel, hvilka af Statsutskottet beräknats

först under år 1876 komma att ingå .................. kronor 6,860,629: 27,

och dels i afräkning å innevarande års öfverskott

å statsverkets inkomster ett af Statsutskottet

ej beräknadt belopp af ............................ „ 500,000: —

Summa kronor 7,360,629: 27.

Då härifrån afdragas de ............................................. „ 4,000,000: —

hvilka, till jernvägsanläggningar samt anskaffning

af lokomotiv och vagnar och delar deraf,

Statskontoret egt att under år 1875 utbekomma

och hvaraf 3,000,000 kronor redan

utbetalts samt återstående 1,000,000 kronor

af fullmäktige upptagits bland utgifterna för

år 1875,

så uppkommer ett belopp af .................................... kronor 3,360,629: 27.

som i det aldra närmaste motsvarar skilnaden, 3,365,024 kronor 37 öre,

mellan ofvannämnda af Statsutskottet och af fullmäktige beräknade

behållning vid 1875 års slut.

opaginerad Kontrollera mot PDF

B

Ofvanomförmälda af Statsutskottet icke beräknade inkomst af

500,000 kronor i afräkning å statsverkets öfverskott för år 1875 föranleder

ock hufvudsakligen, jemte några mindre samverkande omständigheter,

att Riksgäldskontorets behof utöfver de redan kända och

åt kontoret anvisade inkomster, som af Statsutskottet beräknats vid

1876 års slut komma att uppgå till 844,403 kronor 69 öre, af fullmäktige

nu kunnat antagas vid samma tid utgöra endast 228,393 kronor

30 öre.

Stockholm den 15 December 1875.

G. S. ÅKERHIELM.

C. v. STOCKENSTRÖM. C. G. H1ERTA. SAM. WARBURG.

Herman Wikblad.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Förslagsberäkning öfver Riksgiildskoutorets Inkomster

Behållning å Riksgäldskontorets räkning N:o 1 i Riksbanken den 15 December

1875 samt fordringar för tills vidare förräntade medel..........

Inkomster:

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål anvisade låneunderstöd.

............................. 718 700: _

Öfverskott å Statsverkets inkomster för åren 1873 och 1874, enligt

Statsutskottets förslagsberäkning af den

21 Maj 1875 ................... 3,640,000 —

efter afdrag af sedermera för år 1873 samt

i afräkning för år 1874 godtgjorda .... 2^936,097: 78. 703 9Q2. 22,

Genom förräntande af innestående behållningar.......... 18,000: — j

6,957,298

06

1,440,602

22

Summa kronor] 8,397,900 |28

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

och Utgifter från den 15 December 1875 till samma års slut.

Utgifter:

Till Amortissementsfonderna, kursskilnad

Inlösen af kuponger för 1869 års lån

, vexlar i Pound Sterl.

Ränta å gamla 5-procent-lånet, å Konung Carl XIII:s hemgiftskapital,

å Göta- och Södertelje kanalers reparationsfonder

samt å skulden till Stockholms Borgerskaps enkehus . . . .

Återstoden af det vid 1875 års riksdag till bestridande af

Kongl. Statskontorets utgifter för jernvägsanläggningar samt

för anskaffning af lokomotiv och vagnar m. m. till utgående

under år 1875 anvisadt belopp af 4,000,000 kronor . . . .

Löner, arfvoden och expenser vid Riksgäldskontoret.......

Beräknad behållning vid 1875 års utgång...........

20,000:

5,000:

12,186: 83,

1,000,000:

2,000:

Summa kronorj

1,039,186

7,358,713

8,397,900

83

45

28

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Förslagsberäkning öfver Riksgäldskontorets

Beräknad behållning å Riksgäldskontorets räkning N:o 1 i Riksbanken den 1

Januari 1876 samt fordringar för tills vidare förräntade medel......

Inkomster:

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål anvisade låneunderstöd

............................. 1,156,000: —

Äldre depositionsmedel........................ 1,200: —

Skogsplanteringkassans återstående behållning........... 1,716: 58.

Fonden för boställsskogars indelning till regelbunden hushållning,

återstoden............................ 14,431: 49.

Af betalningar å lån till undsättningar inom de genom 1868 års

missväxt nödlidande länen (rest å undsättningar till de nödlidande

inom Kalmar och Kronobergs län)......... 1,120

Utaf Riksbankens behållna vinst för år 1874 .......... 1,250,000

Genom förräntande af innestående behållningar......... 800,000

Af Riksdagen medgifven upplåning genom ytterligare försäljning

af obligationer......................... 13,139,400:

7,358,713

Summa kronor

15,863,868

45

228,393

Då ofvanstående summa 23,222,581 kronor 47 öre fråndrages beloppet af motstående

utgifter 23,450,974 kronor 77 öre, så uppkommer ett saldo af .

som utvisar Riksgäldskontorets beräknade behof utöfver de redan kända

och åt Riksgäldskontoret anvisade inkomster. _

Summa kronor) 23,450,974

23,222,i>81

30

77

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomster och Utgifter under år 1876.

Utgifter:

Arliga anslaget till H. M. Konungen......

Rånte- ock amorteringsanslag för de fonderade lånen:

300,000:

för 1855 års lån

1858

1860

1861

1864

1866

1868

1870

1872

1875

13,655: —

1,166,666: 67.

1,466,000-: —

165,000: —

504,000: —

1,380,000: —

1,086,750: —

990,000: —

1,060,344: —

516,100: —

Inlösen af obligationer och kuponer för 1869 års lån.....

Ränta å gamla femprocentlånet, å Konung Carl XIII:s hemgiftskapital

å Göta och Södertelje kanalers reparationsfonder

och å skulden till Stockholms borgerskaps enkhus

Vid 1871 års riksdag anvisade lån till enskilda jernvägsbygg
nader,

återstoden........................

Vid 1875 års riksdag för bestridande af Kongl. Statskontorets

utgifter för jernvägsanläggningar samt för anskaffning af

lokomotiv och vagnar m. m. till utgående under år 1876

anvisat belopp af........................

Statsfyllnadssumman för år 1876 ..................

Riksdags- och revisionskostnader..................

Kostnad för Riksdagens hus....................

Kostnader för Riksdagens bibliotek................

Aflöning, resekostnad och expenser för Justitie-ombudsmannen

och hans expedition.......................

Löner, arfvoden och expenser vid Riksgäldskontoret......

Löner på indragningsstat och pensionsstat vid Dito......

8,348,515: 67.

1,200,000:

18,083: 70.

2,000,000: —

8,000,000

3,007,600

455,000

12,000

2,000

17,500: - 67,882: 50.

22,392: 50.

Summa kronor 23,450,974

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Förslagsberäkning öfver Riksgäldskontorets

Inkomster:

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål anvisade låne- understöd ............................. 1,334,000: —

Äldre depositionsmedel........................ 1,200: —

Afbetalningar å lån till undsättningar inom de genom 1868

års missväxt nödlidande länen................. 1,120: —

1,336,320

Summa kronor

1,336,320

Då nämnde inkomstsumma 1,336,320 kronor fråndrages beloppet af motstående

saldo från år 1876 samt utgifter under nämnda år, sammanlagdt 11,122,123

kronor 67 öre, så uppkommer ett saldo af...................

som utvisar Riksgäldskontorets beräknade behof utöfver de redan kända

och åt Riksgäldskontoret anvisade inkomster. i

9,785,803

67

Summa kronor

11,122,123 |67

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Inkomster och Utgifter under år 1877.

Saldo enligt förslagsberäkning för år 1876 ........

228,393

30

Utgifter.

Årliga anslaget till H. M. Konungen.............

300,000: —

Rånte- och amorteringsanslag för de fonderade lånen:

för 1855 års lån............... 13,655

—

„ 1858 ................... 1,166,666

67.

„ 1860 ................... 1,466,000

—

„ 1861 „ „............... 165,000

—

„ 1864 ................... 504,000

—

„ 1866 „ ................ 1,380,000

—

„ 1868 ................... 1,086,750

—

„ 1870 „ „............... 990,000

—

„ 1872 „ „............... 1,206,700

—

„ 1875 „ ................. 870,100

” 8,848.871: 67.

Inlösen af obligationer och kuponer för 1869 års lån . .

. . . 1,150,000: —

Ränta å gamla femprocentlånet, å Konung Carl XIILs hem-

giftskapital, å Göta och Södertelje kanalers reparations-

fonder och å skulden till Stockholms borgerskaps enkhus 18,083: 70.

Riksdags- och revisionkostnader..............

455,000: —

Kostnader för Riksdagens hus................

12,000: —

Kostnader för Riksdagens bibliotek.............

2,000: —

Aflöning, resekostnader och expenser för Justitie-Ombudmannen

och hans expedition....................

17,500: —

Löner, arfvoden och expenser vid Riksgäldskontoret. . . .

67,882: 50.

Löner på indragningsningsstat och pensionsionsstat vid D:o . - 22,392: 50.

10,893,730

37

Summa kronor

11,122123

67

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

1

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott

den 10 Januari 1876.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministeni Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Lovén,

Friherre von Otter och

Forssell.

Departementschefen Statsrådet Carlson föredrog följande ärenden rörande dels

regleringen af åttonde hufvudtitelns ordinarie stat och de till samma hufvudtitel

hänförliga extra ordinarie anslagsbehof, dels och frågor om anslag under nionde

hufvudtiteln, hvarvid Departementschefen i underdånighet yttrade:

•l:o.

Sedan Riksdagen år 1874 i anledning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning

anvisat till Eders Kongl. Maj:ts disposition ett anslag å extra stat för år teten.

1875 att, efter pröfning af förhållandena i hvarje särskild! fall, användas till lönetillägg

åt universitetens lärare och tjensteman, med vilkor att icke någon i lönetillägg

undfinge mer än 20 procent af lönen, beräknad för professor till 4,500 kr.,

för adjunkt till 2,000 kr. eller 2,500 kr., allt efter som lönen i universitetens stater

vore upptagen till det ena eller andra af dessa belopp, samt för öfrige tjensteman

till det belopp staterna utvisade, aflat Eders Kongl. Maj:t till följande Riksdag nådig

proposition om beviljande äfven för år 1876 af dyrtidstillägg till lika belopp med

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kong! Maj ds Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

det för år 1875 anslagna. I Riksdagens den 19 maj 1875 till svar härå meddelade

underdåniga skrifvelse anfördes, att Riksdagen i sammanhang med det kongl. förslaget,

till hvithet Riksdagen leinnade sitt bifall, till behandling förehaft en inom Riksdagen

gjord framställning, deri framhållits, hurusom, efter det lärarne vid folkskolorna,

vid elementarläroverken och vid seminarierna genom statsanslag fått löneförbättringar

fast stål da, universiteten vore de enda allmänna undervisningsanstalter, som icke

erhållit samma förmån, att professorslönen billigtvis ej bordes sättas lägre än till

G,000 kr. och således, dä normallönen utgjorde 4,500 kr., lönetiilskottet bestämmas

till 1,500 kr., samt att äfven adjunkter och öfrige tjensteman vid universiteten vore

i behof af löneförbättring till särskild! angifna belopp. Ehuru Riksdagen funnit

det vara för universitetens utveckling af stor vigd. om deras aflöningsförbållanderi

kunde på fast stat ordnas, och dervid lönerna bestämmas till sådana belopp, att genom

öppnande för lärarne af utsigt till eu någorlunda betryggad ställning universiteten

sattes i tillfälle att vid sig fästa framstående förmågor. Indika eljest tvnnges

att vända sig till banor, som i ekonomiskt hänseende vore mer fördelaktiga, hade

Riksdagen likväl icke ansett sig kunna på enskild motionärs förslag vidtaga eu så

omfattande definitiv lönereglering, hvarföre Riksdagen under för handen varande förhållanden

och då fråga vore a bane om förändrad reglering af lärarebeställningarna

vid universiteten, ansett dess åtgärd böra inskränkas dertill att. med bibehållande

af det för år 1875 beviljade dyrtid stillägg, i öfrig''! endast tillgodose vetenskapens

främste målsmän, professorerne, samt de med dem likstälde bibliotekarier och räntmästare.

I afseende å deras aflöning hade jemförelsen med ledamöterna i rikets

kollegier synts Riksdagen ingalunda obillig, och då för de sistnämnda medgifvits

dyrtidstillägg, hvarigenom aflöningen kolumn att uppgå till 6,000 kr., borde enahanda

belopp tillkomma professorerna och deras vederlikar. Dä för detta ändamål

öfverhufvud kräfdes, utom dyrtid stillägget, ett tillskott af 600 kr. för hvarje lön,

men dels den några professorer tillkommande bostad]sförmån, hvilken i staterna

beräknades till endast 300 kr., syntes höra till 600 kr. uppskattas, dels åtskilliga

andra ojemnheter i aflöningen förekomma, .Indika inverkade på förevarande fråga,

stälde Riksdagen till Eders Kongl. Maj:ts disposition, förutom de för dyrtidstilläggen

erforderliga medel, ett förslagsanslag för år 1876, att enligt ofvan angifna grunder

under benämning tjenstgöringspenningar användas för att till ett belopp af 6,000

kr. höja aflöningen för de vid universiteten anstälde professorer, hvilkas inkomster

af tjenstår icke redan uppginge till detta belopp, äfvensom för bibliotekarierne och

räntmästarne.

Sedan Riksdagen sålunda erkänt behofvet af löneförbättring på fast stat för

universitetens lärare och tjensteman, äfvensom bestämt det lönebelopp som borde

tillkomma: professorerne, hafva vederbörande akademiska konsistorier i fråga om eu

definitiv lönereglering för universiteten gjort underdåniga framställningar, hvarefter

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 Ull Kong!. Maj.ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

kanslersembetet för universiteten den 29 sist!. November i ärendet afg-if vit underdånigt

utlåtande.^ ^ afl0njngen åt professorer, bibliotekarier och räntmästare

bär akademiska konsistoriet i Upsala föreslagit, att det nu utgående dyrtidstillagg

jemte senast beviljade tjenstgöringspenningar matte såsom förhöjning i nuvarande

löneförmåner för dessa lärare och tjensteman uppföras pa ordinarie stat. Lh. .naiken

dyrtidstillägg eller tjenstgöringspenningar tilldelats föste teologie piofessom

eller professor skvtteanus. 1)vilkas löneförmåner ansetts redan nu uppgå till eifoiderligt

belopp, innefattar således detta förslag, att lönerna lör samt liga omge professorer

och deras vederlikar måtte höjas till 0,000 kr Dessa- löner utgå in, antingen

med ett kontant belopp af 4.500 kr. eller ock til eu deOi spanna, . men med tillägg

af ett kontant anslag, afsedt att fylla lönen till normalbeloppet, för hvari, al

dessa löner skulle således erfordras eu tillökning af 1 oOO kr. Men da tern af ifrågavarande

professorer, nemligen en i den medicinska fakulteten och fyra i den filoso;

fiska innehafva boställsvåning, hvilken förmån enligt nu gällande stat upptaga till

300 kr., men torde böra, såsom ock Riksdagen anmarkt, uppskattas till 600 ki..

skulle tillägget för dessa fem löner kunna sättas 300 kr. lägre elloi till f .-00 ki.

Äfven konsistorium i hund har hemstält, att normallönen för professorer, bibliotekarie

och räntmästare matte bestämmas till 6,000 kr Någon hmeforhojning

har konsistorium icke i fråga satt för professorerna inom teologiska

de öfriga professorerna åtnjuta 18 spanmalslön med 1,890 kubikfot, ladi o in a* o .

hälften korn, jemte 900 kr. i kontanta penningar och afkastning™ al eu angsbdt,

beräknad till 200 kr. årligen. Om spanmålens värde upptages eltei tint \ nhssU

ten fastställa pris af 2 kr. 10 öre för kubikfoten, uppgår eu dylik proiessorsföi til.

5.069 kr., och följaktligen erfordras ett tillskott af 931 kr. för iDtföia u,n .i.

6000 kr De öfriga sex professorslönerna, i staten upptagna med 4,o00 ki. anslag i

penningar, skulle höjas hvardera med 1,500 kr. För räntmästare!öueu, som utgar pa

samma "sätt och till samma belopp som professors spanmalslön eitoidiades miahai «

tillä''»''1»’ som för denna. Bibliotekarielönen, som utgar med J4» kub.-fot. spanmal, titel

nämnda grund värderade till 1.984 kr. 50 öre. jemte 2.850 kr. i penningar, borde

följaktligen höjas med 1,165 kr. 50 öre. ... , , f;,r ......

Kanslersembetet har mot det föreslagna lönebeloppet åt 6.000 ki för •

fessorer, bibliotekarier och räntmästare lika litet som mot det för uppnående åt detta

belopp i fråga satta tillskottet för hvarje lön haft något att erinra I afseende pa

lönebeloppets fördelning i lön och tjenstgörmg^ennmgar förtal’ kansfersemhe et

att den förra må bestämmas till 4,500 kr. och de senare ti l RoOO ki., och delta icke

blott med afseende derå, att det af Riksdagen åt särskild anledning endast för 4

år såsom tjenstgöringspenningar beviljade belopp 600 kr. synts icke motsvan < .

ersättning, hvarpå den. som under professors tjenstledighet _ forrattar hans tjenst,

har billiga, anspråk, utan ock i betraktande deraf, att da pensionen för professor och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket, 1876.

f

hans vederlike utgör 4,500 kr., de löneinkomster han vid längre tids tjenstledighet

tillätes behålla icke höra bestämmas till så högt belopp, att han, sedan han uppnått

pensionsåldern, föranledes bibehålla tjensten längre än han är i stånd att sjelf

förrätta densamma.

Af de vid universiteten anstälde adjunkter uppbära de, som tillhöra de teologiska

fakulteterna, sina hufvudsaldiga löneinkomster af prebendepastorat. Dessa

inkomster kunna för teologie adjunkterna i Upsala beräknas till 3,000 kr. och i

Lund till ännu högre belopp. Öfrige adjunkter åtnjuta löner, uppgående för sexton

adjunkter vid universitetet i Upsala och tolf adjunkter vid universitetet i Lund till

2.500 kr., samt för sex adjunkter vid Upsala universitet och nio adjunkter vid

Lunds universitet till 2,000 kr. och således, med dyrtidstillägg, för de förrå till 3,000

kr. och för de senare till 2,400 kr. Konsistorium i Upsala har föreslagit de’nya

lönerna till 3,500 kr. för åtta adjunkter samt 3,000 kr. för de öfrig». Konsistorium

i Lund föieslår ett tillägg af 500 kr. till hvarje af de nuvarande lönerna inom

de verldsligt fakulteterna, samt ytterligare 500 kr. såsom tjenstgöringspenningar

dels åt adjunkten i latinska språket för den honom åliggande särskilda examensskyldighet,

dels åt sex adjunkter, Indika äro anstälde vid universitetets vetenskapliga

institutioner och derigenom hafva ökad och mera ständig tjenstgöring. Kanslersembetet

tillstyrker för.teologie adjunkterna i Upsala 500 kr.''och för samtlige öfrige

adjunkter, utom de vid teologiska fakulteten i Lund anstälde, 1,000 kr. i lönetillägg,

således dels 500, dels 600 kr. utöfver nuvarande lön med dyrtidstillägg; börande

600 kr. af lönen anses såsom tjenstgöringspenningar.

Läraren i psykiatri vid universitetet i Upsala. som nu åtnjuter ett arfvode af

1.500 kr., skulle enligt konsistoriets förslag bekomma en tillökning deri af 1,000 kr.,

hvarigenom det komme att uppgå till det belopp, som utgår för läraren I

psykiatri vid karolinska institutet. Detta förslag har kanslersenrbetet biträdt.

För vice bibliotekarien i Upsala, som för närvarande åtnjuter i lön 3,000 kr.,

juu konsistorium föreslagit en lön åt 4,000 kr. Motsvarande tjensteman vid universitetet

i Lund, uppbär 2,500 kr. och har konsistorium derstädes hemstält, att åt honom

matte såsom tjenstgöringspenningar beredas ett tillägg af 500 kr., hvarigenom hans

löneinkomster skulle uppgå till 3,000 kr. Kanslersembetet har föreslagit lönen

för begge vice bibliotekarierna till 3,500 kr., deraf 1,000 kr. skulle utgöra tjenstgöringspenningar,

hvarigenom lönen efter afdrag af tjenstgöringspenningarna skulle

motsvara den pension, som, pa satt jag torde framdeles få omförmäla, blifvit af

kanslersembetet för vice bibliotekarie föreslagen.

Idka med konsistorierna har kanslersembetet hemstält, att förste bibliotéksamanuensens

lön bestämmes till 2,500 kr., och andre biblioteksamanuensens till

2,000 ki., i stället för de nu varande beloppen: för förste amanuensen 1.500 kr.,

samt för . andre. amanuensen i Upsala 1,200 kr. och i Lund 1,000 kr., äfvensom

att den vid biblioteket i Upsala ytterligare anstälde tredje amanuensens lön måtte

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga, Prop. om Statsverket 1876.

höjas från 800 till 1,500 kr. Af de sålunda höjda lönerna skulle enligt kanslersembetets

förslag en femtedel utgöra tjenstgöringspenningar.

Örtegårdsmästaren vid Botaniska institutionen och trädgården i Upsala åtnjuter

i kontant lön 1,800 kr. jemte boställsrum, och trädgårdsmästaren vid samma

institution i Lund 1,500 kr. Af vederbörande konsistorier hafva lönerna blifvit föreslagna,

för den förre till 2.200 kr. och för den senare till 1,800 kr., vid Indika

belopp kanslersembetet icke haft något att anmärka.

För konservatorn vid zoologiska museum föreslås lönens höjande i Upsala från

1,500 till 2,000 kr., förutom eu lmshyresersättning å 200 kr. som fortfarande skulle

utgå, samt i Lund från 1,200 till 1,800 kr. Härtill har kanslersembetet tillstyrkt

bifall, under erinran att nödig löneförhöjning åt konservatorn i Lund under de senaste

åren måst beredas från reservfonden, hvartill denna likväl ej vidare lemnade

tillgång.

Konsistorium i Upsala har för musikdirektören, hvars lön enligt staten utgör

472 kub.-fot 5 kannor spanmål och 750 kr. i penningar, (iller tillhopa 1,803 kr.

07 öre jemte boställsrum, föreslagit lönens höjande till 2,500 kr., hvartill kanslersembetet

tillstyrkt bifall.

I Lund har för kapellmästaren begärts löneförhöjning från 1,000 kr. till

1,500 kr. Under erinran, att äfven detta förhöjda belopp svårligen kan motsvara

ens de mest anspråkslösa fordringar, föreslår kanslersembetet lönens bestämmande

till 2,000 kr.

Vid de särskilda vetenskapliga institutionerna i Upsala. utom biblioteket äro

anställde 18 amanuenser, af Indika den som är anståId vid botaniska institutionen och

trädgården uppbär i arfvode 150 kr., amanuensen vid myntkabinettet och museum för

nordiska förn saker 120 kr., den som tjenstgör vid anatomiska institutionen, enligt senaste

Riksdags beslut, 950 kr., samt de 15 öfriga 350 kr. hvar. Med afseende å omfånget

af de göromål, som åligga dessa amanuenser, har konsistorium hemstält, att

arfvode! måtte höjas: för amanuensen vid botaniska institutionen till 300 kr., för

amanuensen vid myntkabinettet och fornnordiska museum till 200 kr., för två amanuenser

vid akademiska sjukhuset, af Indika den ene tjenstgör såsom underläkare och

den andre såsom underkirurg, från 350 till 700 kr., och för öfrig© amanuenser,

utom den vid anatomiska institutionen, till antalet 13, till 500 kr.

I Lund, der amanuensernas antal enligt staten är nio, med arfvode af 350 kr.

för hvar, föreslås arfvodets ökande till 500 kr. Kanslersembetet tillstyrker bifall

till hvad konsistorierna i afseende på amanuenserna sålunda hemstält.

Beträffande tjeiistemännen vid universitetens kansli och kontor föreslår konsistorium

i Upsala, att sekreterarens och notariens löner, som nu utgå med 3,500

kr. för den förre och 2,000 kr. för den senare, måtte ökas med så stort belopp, att

aflöningen blifver lika med den som bestås tjensteman af samma grad i andra med

universitetets kansli jemförliga embetsverk; att kanslistens lön, som nu är 1,050

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bil. N:o 7 till Kanal. Maj:ts Kådiga Prop. om Statsverket, 1876.

kr., måtte bestämmas till 1,200 kr.; att ombudsmannens lön, 220 kub.-fot 5 kannor

spanmål eller 45(5 kr. 43 öre, måtte böjas till 1,000 kr. eller med 543 kr.

57 öre; att kamererarens lön måtte ökas från 3,000 till 4,000 kr. och amanuensens

vid loiniererarekontoret från 800 till 1.000 kr.

Konsistorium i Lund föreslår för sekreteraren, som uppbär 1,575 kub:fot

spanmål, värderad efter ett pris af 2 kr. 10 öre kubdbten till 3,307 kr. 50 öre

samt afkastning^]! af eu ängslott 200 kr., eller tillhopa 3,507 kr. 50 öre, ett lönetillägg

af 992 kr. 50 öre, på det att lönen måtte uppgå, till 4,500 kr., deraf 500

skulle utgöra tjenstgöringspenningar; hemställande konsistorium dervid, att nuvarande

sekreteraren skulle förpligtas afstå från den honom å universitetets indragningsstat

nu tillkommande ersättning af 250 kr. för minskad sportelinkomst; för kamererare!!,

hvilkens lön utgår med 1.050 kub:fot spanmål, efter nämnda grund värderade till

2,205 kr. jemte afkastning^! af en ängslott 200 kr., ett lönetillägg af 595 k]-.,

deraf 500 kr. såsom tjenstgöringspenningar, hvarigenom lönen skulle blifva 3,000

kr., samt för amanuensen vid kansliet och räntekammaren, som uppbär ett arfvode

af 500 kr., eu tillökning i detta arfvode af 500 kr.

Vid de sålunda föreslagna förhöjningar för tjenstemännen vid kansliet och kontoret

har kanslersembetet icke haft något att erinra, under hemställan att, derest den

för sekreteraren vid Lunds universitet föreslagna förhöjning bifalles, och lönen för

honom alltså komme att uppgå till 4,500 kr., sådant tillskott måtte beviljas sekreteraren

vid Upsala universitet att jemväl hans löneinkomst komme att uppgå till

enahanda belopp.

Till förhöjning af valdbetjenwrjens löner medgaf Eders Kong!. Maj:t genom

nåd. bref den 31 December 1873, att ur Upsala universitets reservfond finge utgå.

ett belopp af 2,237 kr. 50 öre, motsvarande eu löneförhöjning af 25 proc. för 23

vaktmästare vid de akademiska institutionerna, orangerigesäller, eldvaktare och drängar.

Enär reservfonden icke vidare lemnado tillgång för detta ändamål och i öfrig!

ej borde sålunda användas, har konsistorium begärt att ifrågavarande belopp måtte

uppföras å universitetets ordinarie stat.

Konsistorium i Lund har hemstält, att vaktmästarne vid biblioteket, kemiska

laboratorium, fysiska kabinettet, astronomiska observatorium och anatomisalen, som

hvardera åtnjuta 500 kronors arfvode jemte fria husrum, samt akademi vaktmästaren,

hvilken utom fri bostad har i arfvode 800 kr., måtte erhålla eu tillökning al'' 100

kr. hvar; att kursorn, hvars arfvode utgör 850 kr., men som ej har fria husrum,

måtte få en tillökning af 200 kr., samt att vaktmästarne vid musikkapellet och

gymnastikinrättningen, Indika i arfvode uppbära, den förre 100 och den senare 50

kr., måtte undfå förhöjning af 50 kr. hvar; utgörande alltså den för vaktbetjeningen

vid detta universitet föreslagna tillökning tillsammans 900 kr.

Kanslersembetet erinrar, att jemväl den nu för Lunds universitet begärda löneförhöjning

åt vaktbetjeningen enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga medgifvande för

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverk 1876.

närvarande utgår af universitetets reservfond, men då ett dylikt förhållande icke hör

fortfara, har kanslersembetet tillstyrkt bifall till hvad konsistorierna i detta hänseende

begärt. —

I likhet med så väl konsistorierna som kanslersembetet anser jag det i hog

grad önskvärdt, att den osäkerhet i afseende på blifvande löner för lärare och tjensteman

vid universiteten, som under senare åren egt ram, måtte upphöra och samtliga

dessa löner uppföras på ordinarie stat. Mot det aflöningsbelopp som, på sätt

ofvan förmäles, i sådant hänseende blifvit af samtlige vederbörande _ föreslaget för

■professorer och deras vederlikar, har jag desto mindre något att erinra, som detsamma

redan blifvit af Riksdagen genom beviljande af dyrtidstillligg och tjenstgöringspenningar

för innevarande år godkändt. I afseende pa beloppets fördelning i

lön och tjenstgöringspenningar instämmer jag på de af kanslersembetet anförda skäl

i dess mening.

Innan jag öfvergå,r till löneförhållandena vid de lärarebeställningar, som näst

efter professorsembetena varit på universitetens stat uppförda, eller adjunktur erna,

torde det, enär den förändrade reglering af lärarepersonalen vid universiteten, som

blifvit satt i fråga och jemväl af Riksdagen i dess ofvan åberopa,de lind. skrifvelse

omförmälts, hufvudsakligen afsett dessa lärarebefattningar, tillatas mig att först

underställa Eders Ivongl. Maj:t hvad i afseende på ifrågavarande tjänsters ombildning

blifvit föreslaget.

Jag bör dervid först erinra, hurusom det enligt de af Kongl. Maj:t den 2

April 1852 gifna statuter för universiteten i Upsala och Lund åligger universitetsadjunkt,

hvilkens befattning är en ordinarie tjenst, att då professorsembete

är ledigt, eller dess innehafvare genom laga förfall hindrad . att hålla föreläsningar,

mottaga förordnande att samma föreläsningar bestrida, och vidare

att i den vetenskap, för hvilken han är anställd, utan vedergällning offentligen

föreläsa en timme två dagar i verkan, dervid han dock har att om val åt ämne öfverlägga

med ordinarie professorn och rätta sig efter dennes rad i afseende på föreläsningarnas

samband. Dessutom är han lika med hvarje annan akademisk lärare

skyldig att mot skälig ersättning med privata föreläsningar eller annorledes inrättad

enskild undervisning inom området af sin vetenskap till banda ga de studerande,

som sig dertill anmäla.

I examinationen deltager adjunkten i allmänhet icke annorlunda ån såsom vikarie

för professor, ehuru icke ens denna skyldighet uttryckligen föreskrifves i statuterna,

. Adjunkt är icke behörig till säte och stämma inom fakulteten annat ån

i de fall, då han enligt § 60 i statuterna såsom vikarie för professor år berättigad

att deltaga i fakultetens öfverläggningar och beslut om bedömande åt examina och

dit hörande lärdomsprof.

Dessa äro i allmänhet de åligganden, som tillhöra akademiadjunkterna. Dervid

bör likväl märkas, att en del adjunkter, såsom de, hvilka äro anstälde vid de

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj.is Nådiga Trop. om Statsverket 1876.

vetenskapliga institutionerna, samt de Indika, såsom t. ex. adjunkterna i latinska

språket och i några af de teologiska läroämnena, äro förordnade till examinatorer i

vissa examina, derigenom hafva en särskild verkningskrets sig anvisad.

Den af Eders Kong], Maj:t den 13 Mars 1874 för granskning i vissa delar

af universitetens statuter tillsatta komité har bland annat upptagit till behandling

frågan om förändring i den ställning och de åligganden. Indika tillhöra adjunkterna

vid universiteten. I denna fråga hafva meningarne inom komitén varit delade. De

fleste af dess ledamöter hafva tillstyrkt adjunktbeställningarnas bibehållande såsom

ordinarie platser, och icke i afseende å de förpligtelse!-, som åligga deras innehafvare,

föreslagit några andra ändringar, än att eu större eller mindre de! af professors

examensskyldighet skulle kunna genom särskilda beslut på adjunkten öfverflyttas;

att adjunkt, när han bestrider professorsembete, må ega säte i vederbörande fakultetvid

behandlingen af de frågor, som omedelbart beröra den af honom företrädda vetenskapens

intresse, samt att, när adjunkt är förhindrad att sin befattning fullgöra

eller hans tjenst ledig, vikarie må, när särskild anledning dertill förekommer, förordnas.

Häremot hafva två af komiténs ledamöter anfört reservationer, i hvilka de,

med anmärkande af de väsentliga brister, k vilka i deras tanke vidlåda den nuvarande

inrättningen af adjunkturerna, hafva förordat deras indragning och föreslagit, den ene,

att de skulle ersättas af ett visst antal för bestämd kort tid antagna stipendiater,

den andre att i stället för adjunkturerna måtte dels inrättas docentstipendier, dels

verkliga professioner, Jivilkas innehafvare skulle,, jemte sate och stämma i fakultet,

hafva full undervisningsskyldighet i ett bestämdt läroämne sig ålagd.

Bland de akademiska myndigheter, som yttrat sig i frågan, har den teologiska

fakulteten i Lund afstyrkt hvarje förändring i nu i fråga varande afseende. De inom

nämnda fakultet anstälde adjunkter äro ock, enligt hvad det akademiska konsistoriet

i Lund anfört, dels fullt tillräckligt aflönade, dels hafva de i följd af Kongl. brefvet

den 17 September 1831 sig tillförsäkrad en vidsträcktare undervisningsskyldighet

än Ofri ge adjunkter. Den teologiska fakulteten i Upsala åter har föreslagit, att de

tre till den samma hörande adjunkturerna måtte indragas och lönerna, ökade med

1,000 kr. hvar, användas till bildande af lika många extraordinarie professioner;

att dessas innehafvare skola tillsättas i samma ordning som ordinarie professorer;

att dem måtte åläggas undervisningsskyldighet i bestämda läroämnen och förpligtelse

att deltaga i examinationen när sådant vore behöflig!; att de, vid inträffande

ledighet i ordinarie professorsbeställning, måtte till den samma uppflyttas, samt att

vid fakulteten måtte fästas ett docentstipendium om 1,500 kr., hvars innehafvare

skulle hafva att undervisa i ett läroämne, som icke eljest hade egen målsman.

Inom de medicinska fakulteterna i Upsala och Lund tillhöra adjunkturerna,

nästan utan undantag, den klass af sådana beställningar, som äro fastade vid vetenskapliga

institutioner, och äro för praktisk verksamhet vid de samma tagne i anspråk.

I Upsala hafva adjnnkterne derutöfver frivilligt åtagit sig att i offentliga föreläsningar

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bil. N:o 7 till Kong1. Maj ds Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

behandla ett särskild! läroämne, för hvithet de ansvara. De utöfva sålunda hufvud-,

sak biroll redan den verksamhet, som skulle tillhöra extraordinarie professorer. De

häda fakulteterna öfverensstämma jemväl med hvarandra deri. att de önska denna

ställning i det väsentliga bibehållen, dock att fakulteten i Upsala föreslår eu förändring

i desse lärares lön, genom dennas förhöjning till 4,500 kr., i deras titel, sä

att de skulle benämnas extraordinarie professorer, samt så till vida i deras åligganden.

att behandlingen af ett visst bestämdt läroämne skulle från ett frivilligt åtagande

förvandlas till en deras befattning tillhörande skyldighet. Fakulteten i Lund

tillstyrker blott eu särskild ersättning såsom lönetillägg för dem som hafva en särskild

praktisk undervisniiigsskyldighet sig ålagd, samt att desse lärare må ega såte

och stämma i fakulteten i frågor som angå undervisningen och den vetenskapliga

verksamheten. Båda fakulteterna afstyrka bestämdt adjunkturernas ersättande genom

stipendier, bortgifta för en kort tid. men föreslå, att jemte de fasta platserna

måtte inrättas docentstipendier.

Fullständigt genomgripande är den juridiska fakultetens i Lund förslag, som

åsyftar de två adjunkturernas inom fakulteten upphäfvande och ersättande med två

professioner, af Indika den enas innehafvare skulle åtnjuta lägre lön än de öfriga, och

icke ega att deltaga i det akademiska konsistoriets öfverläggningar, men vara berättigad

att vid högre aflönad professors afgång inträda i dennes löner artighet er med

bibehållande af sina förra läroämnen. Adjunkternas skyldighet att bestrida professorsvikariat

skulle öfverflyttas på docenter, aflönade genom tillräckliga stipendier,

hvilka under viss kortare tid finge uppbäras.

Samma ståndpunkt synes juridiska fakulteten i Upsala hafva i allo intagit,

ehuru dess förslag icke innehåller någon bestämd föreskrift angående vikariat. Men

dä de extraordinarie professorer. Indika enligt detta förslag skulle ersätta adjunkterna.

borde hafva hvar sin särskilda undervisniiigsskyldighet i något vigtigare ämne.

som nu vore med andra förenad! under samma lärare, hvilken undervisningsskyldighet

skulle på fakultetens förslag bestämmas vid hvarje ny ledighet, samt fakulteten

tillika förordat inrättandet af stipendiatplatser med skyldighet för dessas innehafvare

att deltaga i undervisningen, synes härvid något undervisningsvikariat för de extraordinarie

professorerna icke vara förutsatt i vidsträcktare mån, än samma skyldighet

enligt statuternas 118 § kan åligga jemväl eu ordinarie professor, för den händelse

undervisningen i de fakulteten tillhörande läroämnen icke annorledes skulle kunna

vederbörligen uppehållas.

Den filosof ska fakulteten i Lund har likaledes ansett eu väsentlig ombildning

af adjunktsinstitutionen vara behöflig och såsom grund för den samma föreslagit:

att adjunktslönerna måtte användas dels till fasta docentstipendier, dels till bildande

af extraordinarie professioner. Stipendiaterne. öfver hufvud eu för hvarje professor

och tillsatte på viss tid. borde ega skyldighet att biträda professorn vid de till

läroämnena hörande öfningar. Extraordinarie professorsbeställningarne borde till
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bil. N:o 7 till Kongl. Majds Nådiga Prop. om Statsverket 187(1.

sättas, då fakulteten cgde tillfälle att vid sia; fästa personer, Indika» verksamhet kunde

för hennes ändamål blifva af väsentligt, gagn. Innehafvare af dessa platser skulle

efter fakultetens anvisning deltaga så. väl i undervisning som vid förefallande behof

i examination, samt ega säte och stämma i fakulteten.

Slutligen har den filosofiska fakulteten i TTpsala sökt don hufvudsak!iga ersättningen

för adjunkturerna, Indika den ansett höra vid nuvarande innehafvare» afgång

indraga.», dels i inrättandet af nya professioner tio till antalet, dels i antagandet

af assistenter och stipendiater, de förra för de praktiskt vetenskapliga institutionernas

behof, de senare för fullgörande af vissa med adjunktsbefattningarne nu

förenade åligganden.

Ilo akademiska konsistorierna öfverensstämma deri, att de båda tillstyrka de

nuvarande adjunkturernas indragning och deras ersättande dels med extraordinarie

professorer, dels med stipendiater, men de skilja sig från hvarandra i fråga om de

nya professorernas ställning och åligganden. Konsistoriet i Upsala bibehåller nemligen

för dem väsentligen samma skyldigheter, som tillhöra adjunkterna, således vikariatsskyldigheten

för professorerna samt två timmars föreläsningsskyldighet i veckan,

och inrymmer åt dem säte i fakulteten endast i de frågor, som röra. deras egen

vetenskap, men det liar utvidgat deras verksamhetskrets genom skyldigheten att deltaga

i ledandet af vetenskapliga öfningar. Lunds akademiska konsistorium åter anser,

att det med adjunktsinstitutionen afsedda ändamål, utan de med den samma för

närvarande oskiljaktigt förenade olägenheter, kan vinnas på de! sätt, att dels för de

ämnen, hvilkas beskaffenhet sådant krafvel'', inrättades fasta, professorsplatser med

full undervisa »^skyldighet och säte i vederbörande fakultet, men med ringare lön

än den som för de ordinarie professorerna bestämdes, dels att tillgång bereddes för

anställande af extraordinarie professorer, då tillfälle vore att vid universitetet fästa,

yngre, ovanliga förmågor, dels ock att docentstipendier inrättades, att under eu viss

begränsad tid åtnjutas, med rättighet för dessas innehafvare, att om de öfverginge

till elementarläroverket, vid det samma beräkna lönetur för deri tick de såsom docenter

tjenstgjort. intill högst förn år.

Kanslersembetet förordar adjunkturernas bibehållande vid de teologiska, och medicinska

fakulteterna, och erinrar, att dessa befattningar inom de juridiska, och filosofiska

fakulteterna icke bore indragas, med mindre än att, professorernas nuvarande

antal ökas och att stipendiater tillsättas med bättre aflöning än den nuvarande. Det

föreslår derjemte, att adjunkterna skola befria,s från åliggandet att, vid förfall för

professorn, inträda i hans föreläsningsskyldighet, men deremot bestämdt förpligta,s

att, när behof göres. i hans ställe examinera. Adjunkt borde derjemte, der så påfordras,

med professorn deltaga i examinationen och i ledningen af de studerandes vetenskapliga

öfningar samt erhålla säte och stämma i, fakultet en vid behandlingen af

sådana frågor, som röra hans vetenskap.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Konyl. Maj.ts Nådiga Pro/j. om SI af sverket 1876.

11

Oaktadt de skiljaktigheter, som yppat sig i fråga om sättet att ersätta de nu

varande akademiska adjunktnrerna, hafva likväl i afseende på sjelf va hufvudsaken

eller fnigan om dessa, lärarebefattningars beskaffenhet och de nu varande bestämmelserna

för deras innehafva ms verksamhet mänga åt de anmärkningar, som anfall ts, synts

mig val grundade. Redan den omständigheten, att dessa befattningar äro ständiga

tjenst er. men att för deras innehafvare det väsentliga åliggandet, är att vikariera vid andra

tjenstemäns förfall och sålunda fylla endast ett tillfälligt behof, äi egnad att vacka,

betänkligheter. I sammanhang dermed står det anmärkta förhållande!, att ad junktörne

äro ordinarie lärare, men ändock sakna en sjelfständig verkningskrets. Dom

är väl tilldelad eu föreläsningsskyldighet, af två timmar i veckan; men i följd deraf,

alt deras förnämsta åliggande är att vikariera, är deras ställning behäftad med en

svårlöst inre motsägelse. Det. afbrott som, når ett vikariat inträder, maste uppkomma i

deras egen undervisning eller deras eljest fortgående vetenskapliga, verksamhet,

kan icke annat än verka hämmande. 1 afseende på valet åt föreläsaingsämno äro

de beroende af vederbörande professor, och endast ett fåtal undervisningstimmar är

dem anvisadt. Lönerna äro för stora, för att kunna anses som stipendier, men föi

små för åt,t kunna uppfylla, de billiga fordringar eu vetenskapsman måste ega, om

lian med familj skall håfva eu tarflig bergning. Ehuru dyrbart det är. att kunna

vid universitetet fästa yngre män af framstående vetenskapliga anlag, så motverkas

detta, ändamål icke litet deraf att adjunktnrerna äro ständiga tjenstår,..i följd

hvaraf deras innehafvare ofta qvarstå till en ålder, da hvarken den för dem

bestämda verksamheten kan vara tillfredsställande, dä den icke är riktad på ett bestämdt,

klart ut steka,dt mål, ej heller de med tjensten förenade löneförmåner motsvara,

anspråket på en någorlunda sorgfri utkomst,

Men frågan måste betraktas äfven från eu annan sida, . De svenska universitet,

ut äro, om man jemför dem med andra länders, ingalunda rikt utrustade med ordinarie

professorsbestäilningar, och vetenskapernas i vara dagar pågående stärka, utveckling

i deras särskilda grenar påkallar eu betydlig förstärkning al lärarekrafter.

Såsom ett bevis derpå må anföras, att endast den filosofiska fakulteten i

Upsala ansett tio nya professioner inom dess läroområde behöflig;!, och filosofiska

fakulteten i Lund åtta — utom alla de nya lärostolar, Indika funnits nödiga inom

andra fakulteter. Vid ett sä starkt för banden varande behof af en utvidgad undervisning

kan det icke vara en god hushållning med redan befintliga krafter, om de

hufvudsakligen afse» för upprätthållandet i eu underordnad mattstock af sådana läroämnen.

som redan ega sina målsmän, och icke tagas i anspråk för en verksamhet,

ansedd'' att vidga kretsen af den undervisning, för hvilken målsmän höra finnas. Det

dröjer troligen ännu länge, innan för alla de nya vetenskapsgrenar, som oupphörlig!

framväxa, nya ordinarie professioner kunna stiftas, och det torde då vara fullt skäl att,

anlita yngre krafter och tillse, om icke ändamålet kan vinnas med mindre uppoffring

af allmänna medel.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bil. N:o 7 till Komjl. Maj:ts Nådiga l*rop. om Statsverket 1876.

Tillser man adjunktsinrättningens ursprung och utveckling, synes den icke

heller hafva från början varit ansedd för de ändamål, man nu i allmänhet tillskrifver

den. Adjunkter hafva funnits från universitetens äldst a tider. 1 ett förslag

till konstitutioner för Upsala akademi, upprättad! under Gustaf IT Adolfs regering'',

finnas de redan omtalade, ehuru blott i filosofiska fakulteten. 1 denna skulle fyra

extra ordinarie]- tillkomma (adjungentur) med skyldighet att meddela enskild undervisning

och öfva ungdomen i disputerande, samt sjelfve offentligen disputera vissa

gånger om året. Akademikanslern Axel Oxenstierna beviljade tvä adjunkter åt den

teologiska fakulteten och åt den juridiska två. Indika Likaledes skulle meddela enskild

undervisning. Enahanda föreskrifter finnas i de af Öar! X 1655 ntfårdade

konstitutioner för Upsala, äfvensom i Lunds konstitutioner af är 1666. Adjunkterna

aflönades med tillfälliga arfvoden, ofta med de af staten stiftade stipendier. Desse

lärare hade således egentligen till åliggande att enskild! handleda de studenter,

som deraf ville begagna sig, ungefärligen motsvarande hvad som nu gäller i afseende

pa docenterna. Om något vikariat för professorerna är ej fråga, och adjunkterna

synas i allmänhet icke ens hafva varit fästa vid vissa läroämnen. För Lunds universitet

finnas först i utgiftsstaten den 2 Maj 1749 adjunkt urer med fäst lön upptagna.

Ännu i ett kanslersbref af den 20 Juni 1774 anbefallas vederbörande att,

då eu professor under längre tid ej kan med sysslan sjelf sig befatta, hos kanslern

föreslå den som syntes lämpligast. Men i en fem år senare utfärdad skrifvelse ålägger

kanslern adjunkterna att utan ersättning vikariera för professor, dock endast vid

ledighet som räcker eu hel termin, men ej för kortare tid. på det de ej må hindras

från de enskilda lektioner de ma hafva åtagit sig afl meddela. Senare föreskrifter

hafva gjort vikariatsskyldigheten ovilkorlig, och i 1852 års statuter framstår den

såsom adjunkternas hufvud sakliga åliggande.

För att föra adjunktsinrättningen vidare framåt, föreskrefs i nämnda stål iller

jemväl, att adjunkter ne skulle hålla två offentliga föreläsningar i veckan. Denna

föreskrift har ock otvifvelaktigt utöfvat en nyttig inverkan. Men afsigten med den

samma har endast ofullständigt kunnat vinnas, dels till följd af osjelfständigheten

vid val af ämne, dels genom det otillfredsställande i den osäkerhet, som måste ega

rum, om dessa föreläsningar icke kolumn att afbrytas för fullgörande af ett vikariat.

Det ringa timantalet innebär ock eu anledning att antingen företaga endast ämnen

af ett ganska inskränkt omfång, eller, om ett mera omfattande ämne skall behandlas,

deraf meddela endast de allmännaste grunddragen. Den väsentliga bristen har

dock varit, att dessa föreläsningar ansetts ligga inom kretsen af det läro-område,

som redan hade sin egen målsman, icke vant afsedda afl efter bestämda grunder

gå utöfver detta och således intaga en sjelfständig plats i universitetets verksamhet.

Följdriktigt kunde då icke heller adjunkten deltaga i de öfverläggningar. som afse

undervisningens anordning i det hela, och på sådant sätt känna sig uppbära någon

del af det ansvar som är fäst vid rättigheten att intaga såte i fakulteten.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bil. N:o 7 till Kongl. Majds Nådiga Prop. om Statsverket, 1870.

De förbättringar i adjunkternas lönevilkor, som efter hand vidtagits, allt Kran

den tid, då desse aflönades med stipendier eller, såsom ännu för trettio år sedan var

fallet, åtnjöto i lön 65 tunnor spanmål. otta mindre, hafva varit både behöflig;!,

och gagneligt. Men dessa'' förbättring'';!t hafva likväl icke kunnat ga derhän, att

innehafvarne af i fråga varande lärarebefattningar erhållit en tryggad yttre ställning,

i synnerhet då många af dem till äldre år förbi i tv it i denna ställning och således

ofta haft eu talrik familj att försörja,.

Vid sådana förhållanden liar det val kunnat sågas, att förändringarna åi

1 sö 2 visserligen gagnat i flera riktningar, men att tillika, såsom ock vid öh er läggningen

i detta ämne inom de akademiska myndigheterna blitvit sagd!, bristerna derigenom

först rätt klart trädt, i dagen. Det har "befunnits icke vara väl förenligt att

pa eu gång vara pligtig bestrida eu egen föreläsningsskyldighet och tillika hafva

till hufvudsakligt åliggande att. vid påfordran inträda i en annans undervisningskrets.

Från att betraktas som öfvergångsplatser, hvitket adjunkturerna, förut voro. loa de till

följd af aflöningsvilkorens ringhet och genom lättheten att från de samma inträda i

kyrkans tjenst, hafva de bl hvit ständiga befattningar, men utan att ändock tillförsäkra

innehafvare!! eu tillräcklig bergning. Sedan denna erfarenhet, vunnits, synes

uppgiften vara, den, att föra utvecklingen ännu ett steg framåt, sa, att adjunkturerna ombildas

till lära,rebeställniiig;!,r. Invirka verkligen utgöra eu alltid påräknad, integrerande

del af den sjelfständig;! undervisningen vid universitetet, på samma gång som

desse lärares ställning blir I ekonomiskt hänseende betryggad. Då kali dem ock tillerkännas

det, deltagande i ansvaret för undervisningen och dess anordning i det hela,

som innebarns i rättigheten till sate och stämma i vederbörande ta,kultet.

Men vid denna utveckling, och om de i adjuukternes ställe anståide ordinarie

lärare inträda i kretsen af sjelfständigt verksamme undervisare, sa måste på samma

•rang de olika, elementer, som inom adjunkt,sinrättningen funnits förenade med hvarandra,

. undergå eu söndring. Om å ena sidan den egna lärareverksamheten stärka*

och blifver lika oberoende som ständig, så hör a andra sulan den uppgitt, adjuokturerna

af ålder haft, att vid universitetet qvarhålla, yngre, framstående förmågor,

tillfalla eu annan institution — jag menar den med stipendier försedda docent
institutionen.

. '' .

Donna, yngre klass af lärare skulle genom dem tillagda understöd saltas i

tillfälle att utan tryckande näringsomsorger fortsätta sina vetenskapliga, studier och

tillika vara att tillgå, i fall deras krafter behöfde för offentlig undervisningsverksamhet

tagas i anspråk. Men de skulle icke anses som innehafvare al eu ständig

tjenstebefattning, utan endast för vissa år kunna påräkna detta understöd iöi att,

i händelse icke "före denna tids förlopp utsigt öppnar sig för dem att blifva, närmare

fästa vid universitetet, det icke må för dem va,ra, för sent att öfvergå, antingen till

en lärareverksamhet, af annat slag eller till den praktiske embet,smannens värf.

Genom en sådan anordning synes det, som både eu krets af sjelfständigt

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bil. j\:o 7 till Kong!. Maj:ts Nåcliya Trop. om Statsverket .1876.

verksamme. uni versitetslärare kunde tillkomma, genom hrilka behofvet af eu utvidgad

undervisning skulle tillgodoses, och tillika eu plantskola bildas af hoppgifvande unge

man, Indika utbildade sig för en fortsatt lärareverksamhet.

De betänkligheter, som ansetts möta eu förändring af donna, beskaffenhet,

Imf va hufvudsakligen varit tvenne. Dels kan det befaras, att vid inträffande förfall

för eu ordinarie professor det icke skulle kunna påräknas, att för upprätthållandet

ai undervisning och prutningar kompetent person alltid skulle vara att tillgå. Dels

vore. om adjunktsinråttningen förändrades, ingen visshet för handen, att om en

professorsbeställning blefve ledig, man kunde finna eu värdig efterträdare.

Hvad det. förra beträffar, kan det väl sättas i fråga, om på ett sa högt. stadium

åt undervisning som den akademiska, det kan anses fullt lämpligt, att eu lärare

afl)ryter sin egen undervisning, för att inträda i en annans. Vid förfall för en kortare

tid vin nes val icke någon väsentlig fördel vid att erhålla en följd af föredrag, som

snart masto af brytas. År fråga om en längre tid, torde man böra taga. i betraktande

(len förändrade ställning, som skulle inträda, då. genom tillkomna extra ordinarie

professorer, tillträdet till undervisning i ett närheslägtadt ämne blefve vida

säkrare än förr; och om. vid pröfning för särskilda fall, behof ändå an sågos vara

for handen att anlita eu ny föreläsare, finge väl dervid förfaras såsom nu skor

vid förfall i alla de professioner, för Indika ingen adjunkt finnes. Då docenter för

ett sådant behof redan förut ej sällan anlitats, bör sådant vida. lättare kunna ske

hädanefter, om tjenstgöringspenningar för professorerna komma att enligt nu i fråga

varande förslag utgå, med 1 .»OO kr., hvilket belopp, sammanlagdt med ett störta'',

docentstipendium, uppgår ungefär till likhet med eu nu varande adjunktslön.

f1 er examinationen åter, som utan afbrott måste fortgå på de för den samma

bestämda tider, bör, vid den anordning, som blindt, i fråga satt. icke saknas tillfälle

att använda personer, lämpliga att fullgöra dertill hörande åligganden.

Hvad angar svårigheten, att om eu adjunkt ej finnes, kunna påräkna

efterträdare till en afgående professor, kan det icke förloras ur sigte, att just i

denna punkt a,djunktsinrätt,ningen icke heller funnits lemna erforderliga garantier.

I vårt om har det under öfverläggningarne om denna fråga anförts, att just i den

egenskapen hos »lossa befattningar att de äro ordinarie tjenstår och tillika svagt aflönade,

läge dels eu anledning dertill att adjunkten någon gång vore jemnåldrig med

professorn, dels ock eu frestelse för den förre att icke alltid med full friskhet och

odelad kraft fullfölja sina vetenskapliga arbeten. Om de svårigheter, som i detta

afseende uppstå, kunnat öfvervinnas vid tillsättningen hittills af sådana professioner,

för Indika adjunktur saknats, och Indika icke äro fä till antalet,, så, höra, de väl

kunna antagas medföra ännu mindre betänklighet om dels extra ordinarie professorer,

dels bättre afiönade stipendiater ständigt vore att tillgå.

Slutligen torde det tillåtas mig nämna, afl adjunkturer icke, så vidt jag

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bil. N:o 7 till Kong1, Maj.in Nådiga Prof. om Statsverket 1S7C.

känner. finnas vid något annat lands universitet, samt att der do tillförene funnits,

nemligen vid universitetet i Helsingfors, de nu mera försvunnit,

Då jag sålunda delar de betänkligheter, Indika i afseende pa den nu varande

adjunktsinrättningen blifvit uttalade, följer deraf, att jag icke kan. sedan tvaga om

dess ombildning blifvit väckt, tillstyrka Eders ivongl. Maj:t att bibehålla institutionen

i det skick, hvari den nu förefinnes. Beträffande sättet, för tili\äga-bringande åt

eu förändring synas de afgifna yttrandena- i allmänhet sammanstämma i eu punkt,

nemligen derutinnan, att- adjunkterna icke kunna- ersättas endast med tillfälliga,

för kort, tid utsedda stipendiater. Det har med skäl anmärkts, afl ordinarie lärareplatser

icke flora indraga,s utan att- ersättas med andra, som i lika, eller högre grad

erbjuda- utsigter för lofvande vetenskapsidkare att vid universiteten finna sin utkomst.

Da. såsom jag redan antydt. eu de! vetenskaper, i Indika adjunkt urer nu

finnas, äro af så stort omfång, eller fordra för ett ändamålsenligt ordnande af undervisningen

sådana särskilda anstalter, att läroämnet och dermed förenade vetenskapliga

öfningar icke kunna uppehållas af eu ordinarie professor med hjelp åt tillfälliga.

icke alltid påräkneliga biträdon, borde, der icke de för undervisningens behof

inrättade vetenskapliga institutionernas kraf gjorde eu annan anordning mera, lämplig,

i dessa- ämnen upprättas extra ordinarie professorsbeställningar, derutinnan lika med

adjunkturerna, att de vore fasta platser, men sä till vida- skiljaktiga derifrån, att

deras innehafvare skulle intaga eu fullt sjelfständig stimning, med skyldighet att

ansvara för undervisningen i någon viss vetenskapsgren och att deråt ver föreläsa

fyra timmar i veckan, med skyldighet vidare att. när behof göres, deltaga i examinationen.

samt med rättighet till säte och stämma i fakultet. Artoningen kunde

sättas något lägre än de ordinarie professorernas, nemligen dels till 4,000, dels till

4,500 kr., emedan tillfälle alltid stode Öppet för extra ordinarie professor att vid

ordinarie professors afgång i behörig ordning söka befordran till den högre aflönade

tjensten. Den på förhand bestämda uppflyttningen maste jagbult och hållet afstyrka.

Utom dessa vid vissa ämnen fästade extra ordinarie professioner vore det

(hiskligt, att nödiga tillgångar kunde beredas att-, då tillfälle dertill yppades, vid universitetet

såsom extra ordinarie professorer, med skyldighet- att i undervisningen deltaga,

. bibehålla män af synnerligt framstående vetenskaplig förtjenst utan afseende

på läroämne; men för sådant ändamål lära åtminstone för närvarande erforderliga

medel icke finnas att tillgå.

Om docentstipendierna utdelades till något större antal och belopp ån hittills,

skulle dessa understöd för unge män med framstående anlag erbjuda icke ringa

lockelse att, ostörda af ekonomiska omsorger, egna de första åren efter fullbordandet

af sin akademiska kurs åt universitetets tjenst. Dock borde dervid noga iakttagas,

att stipendierna hvarken blefve så stora eller finge åtnjutas under så läng tid, att

de närmade sig karakteren af ständiga löner, och derigenom motverkade stipendiatbefattningarnas

uppgift afl vara ftfvergångsplatser. 1 gengäld för stipendiets åtnju
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj ds Kådiga Prop. om Statsverket 1876.

laude skulle man af stipendiaterna fordra deltagande i undervisningen och de vetenskapliga

öfningarna. samt vid inträffande behof vikariat för ordinarie lärare. Beloppet

af dessa större doeeutstipendier torde, i överensstämmelse med hvad kanal ersembetet

föreslagit, lämpligen kunna bestämmas till 1,500 kr. Oen tid, under hvilken stipendiaten

egde uppbära stipendiet, synes mig höra utsträckas till tre år. En förlängning i

denna, tid af högst två år herde äfven kunna medgifvas, likväl icke annat än under

den förutsättning, att stipendiaten under den tid, han åtnjutit stipendiet, genom

vetenskaplig verksamhet och särskild! genom utgifter skrifter visat sig vara värdig

fortfarande understöd. För innehafvare af sådant docentstipendium synes mig. för

den händelse att han öfvcrgär i elementar!iiroverkets tjenst, lönotur vid det samma,

höra få beräknas för högst fem år.

Denna plan kan i sin helhet, endast småningom genomföras medelst eu efter

hand skeende indragning af adjunkturerna, i män af deras innehafva res afgång. 1

vissa delar kan den likväl genast, komma till utförande genom de vid sistlidne riksdag

beviljade anslag till lärarekrafternas förstärkning inom de teologiska, juridiska

och medicinska fakulteterna.

Af dessa medel hafva 121.500 kr. i följd af nåd. brefvet den 5 November

1875 användts sålunda, att 8 adjunkter i teologiska fakulteten i hopsala tilldelats

ett arfvode af 1.000 kr. hvardera, samt 2 adjunkter i juridiska fakulteten derstädes

och en adjunkt vid juridiska fakulteten i Lund arfvode af 1.500 kr. hvardera mot

skyldighet att deltaga i undervisning och examination i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med ofvan anförda grunder, ehuru utnämning till extraordinarie professorsplatser,

i följd af anslagets mellertidiga natur, icke kunnat ega ruin. Derjemte

hafva, för anställande af eu stipendiat vid teologiska fakulteten i ITpsala, en vid den

juridiska, fakulteten i Upsala och fn1 vid den juridiska fakulteten i Lund, med arfvoden

af 1,500 kr. för hvarje, anvisats tillsammans 6,000 kr. Dessa fakulteters

behof skulle derföre vara åtminstone i det hufvudsak!iga till godo sedda, under förutsättning

att omförmälda belopp 18,500 kr. finge fortfarande utgå och såsom tillgång

för det ändamål, hvartill det för innevarande år blifvit disponerad!, uppföras

på ordinarie stat. hvarvid likväl den förändring torde höra ske, att för juridiska, fakulteten

i Lund uppfördes anslag lör två extraordinarie professorer, hvaremot af de

för densamma utsedda medel endast ett docentstipendium kunde utgå.

Återstoden, 5,000 kr., af det utaf Riksdagen för år 1876 beviljade anslag

anvisades genom berörda nåd. bref till arfvoden å 2,500 kr. åt två laboratorer inom

den medicinska fakulteten i Upsala, den ene vid den patologiska och den andre vid

den fysiologiska institutionen. Då fakulteten ansett, det vara af synnerlig vigt för

undervisningens och de vetenskapliga öfningarnas ordnande, att begge dessa laboratorstjenster

fortfarande bibehållas, likväl med lön ökad till 8,000 kr., hemställer jag,

att till afhjelpande af de mest framstående behofven för denna fakultet, å ordinarie

stat måtte uppföras två löner å 8,000 kr. hvardera, den ena till eu laborator i ex
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bil. No 7 till Kong!. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

17

periinentel patologi och patologisk anatomi och den andra till eu laborator i experimental

fysiologi och medicinsk fysik.

Vid teologiska fakulteten i Lund äro löneförhållandena sådana, att adjuukturernas

förändring till extra ordinarie professioner hör kunna ske utan ökadt statsanslag.

Beträffande åter filosofiska fakulteterna samt medicinska fakulteten i Lund kan

en dylik ombildning ej genast verkställas. I mån al nuvarande adjunkters afgång

bör likväl den nya organisationen kunna i hufvudsakliga delar efter hand komma

till stånd.

Den filosofiska fakulteten i Upsala har angifvit de vetenskapsgrenar, i Indika

den ansett att nya lärarebefattningar, vid adjunkturernas indragning, skulle inrättas.

Lunds filosofiska fakultet åter har endast uppgifvit antalet af dessa nya

lärarebefattningar och önskat, att de skulle blifva, för den humanistiska afdelningen

af fakulteten fyra, och för den lnatematiskt-naturvetenskapliga äfven fyra. Vid

den osäkerhet som eget- ruin, huru snart och i hvilken ordning ledigheter i adjunkturerna

kunna komma att inträffa, och vid den föränderlighet, hvilken ett sådant

verk måste vara underkastad!, som är beroende af vetenskapernas oupphörligt fortgående

utveckling, synes det mig rådligare att låta den efter hand skeende ombildningen

blifva föremål för pröfning i särskilda fall. än att nu för framtiden utstaka

en bestämd ordning, hvilken ändock, till följd af förändrade förhållandens

makt, sannolikt icke skulle kunna följas. Pa det Eders Kongl. Maj:t måtte, komma

i tillfälle att vid afgång af adjunkter inom de särskilda fakulteterna förordna om

sådana förändringar med de lediga adjunktstjensterna, som kunna finnas nödiga för

tillämpning af den nya organisationen, torde derföre, när sådan afgång inträffar, den

lediga adjunktslönen böra stå till Eders Kongl. Maj:ts disposition för att i öfverensstämmelse

med förenämnda grunder användas.

Ehuru adjunktstjensterna, i händelse af bifall till hvad jag nu föreslagit,

skulle efter hand indragas, torde det likväl, på sätt Riksdagen ock medgifvit, vara

billigt, att de nuvarande innehafvarne af dessa tjenstår förses med tillräckliga löner;

och jag finner så mycket mindre betänklighet vid att föreslå jemväl denna tillöknings

uppförande på ordinarie stat, som tillökningen skulle jemte de nuvarande adjunktslönerna

tagas i anspråk vid adjunktstjensternas omreglering, och sålunda höra

äfven framgent af statsmedel utgå.

Då adjunkterna vid Lunds teologiska fakultet ej tarfva löneförhöjning, skulle

sådan behöfva beräknas för 25 adjunkter vid Upsala universitet och för 21 adjunkter

inom de verldsliga fakulteterna vid universitetet i Lund. Hvad kanslersembetet, på

sätt jag förut anfört, för desse lärare föreslagit angående lönetillökningens belopp

synes mig förtjent af Eders Kongl. Maj:ts godkännande. Deremot torde tjenstgöringspenningarua

för.adjunkter med 3,500 kr. lön, till Indika ock teologie adjunkterne

vid universitetet i Upsala kunna räknas, böra bestämmas till 1.000 kr., af skäl som

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bil. No 7 till Kong!. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

kanslersembetet åberopat i fråga om vice bibliotekarierna. I afseende på tjenstgöringspenningarna

för öfrige adjunkter äfvensom vid det föreslagna lönetillägget

till läraren i psykiatri vid Upsala universitet har jag intet att erinra.

Då de af kanslersembetet för universitetens öfrige tjensteman och betjente föreslagna

aflöningsbelopp synas mig väl afpassade sä väl efter tjensteman vigt som

ock efter rådande prisförhållanden, tillstyrker jag, att Eders Kong!. Maj:t täcktes

godkänna kanslersembetets förslag i dessa delar, äfven i hvad det afviker från vederbörande

konsistoriers, med undantag endast i fråga om vice bibliotekarien i Upsala.

Då de göromål, som åligga denne tjensteman, hvilken det tillkommer att besörja utlåningen

från biblioteket, med skäl kunna anses mera omfattande i den män biblioteket

och deras antal som anlita detsamma är större, synes mig hans aflöning böra,

på sätt ock hittills egt rum, bestämmas något högre än för vice bibliotekarien i Lund;

och jag vågar följaktligen förorda det af konsistorium i Upsala föreslagna belopp

4,000 kr. Då något bestämdt belopp för akademienotariens i Upsala aflöning icke

blifvit vare sig af kanslersembetet eller konsistorium föreslaget, hemställer jag, att

det måtte af Eders Kongl. Maj:t beräknas till 2,500 kr., hvarigenom det förhållande,

hvari denna löns storlek för närvarande står å ena sidan till sekreterarens och å den

andra till kanslistens, blifver i det närmaste orubbadt.

I afseende på aflöningsbeloppens fördelning i löner och tjenstgöringspenningar .

har kanslersembetet, beträffande tjenstemännen vid biblioteket, afgifvit förslag, till

hvilka jag tillstyrker nådigt bifall, endast med det undantag, att tjenstgöringspenningarna

för vice bibliotekarien i Upsala, i följd af hvad jag föreslagit i afseende

på hans lön, synas böra bestämmas till 1,500 kr. Äfven för akademisekreterarne,

notarien vid kansliet i Upsala och kamrerarne synes mig en dylik fördelning

af lönebeloppen böra ega rum och lämpligen kunna bestämmas så, att fyra femtedelar

af dessa betraktas såsom lön och eu femtedel såsom tjenstgöringspenningar.

I öfverensstämmelse med hvad jag nu anfört skulle för ofvan berörde lärare

och tjensteman samt vaktbetjente vid universiteten lönetillägg utgå med de belopp,

som finnas upptagna i sista kolumnerna af nedan införda tablåer:

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj ds Nådiga Trop. om Statsverket 1876. 19

Universitetet i Upsala.

! Föreslagen

''I^jenstgörings-

S u in m a.

Nuvarande

Tillökning

lön.

penningar

1 professor..... 4,-500

__

1,500

-1

6,000

—

4,500

—

1,500

—

25 professorer. . . .1112,500

—

37.500

150,000

—

112,500

—

37,500

—

1 professor (med bo-

ställsrum)...... 3,900

—

1.500

—

5,400

—

4,200

—

1,200

—

4 professorer (med d:o) 15,600

—

6,000

—1

21,600

—

16,800

—

4,800

—

1 adjunkt (i teologiska

fakulteten).....j 2,500

—

1.000

—;

3,500

—

3,000

—

500

—

2 adjunkter (i d:o d:o) 5,000

—

2,000

—;

7,000

—

6,000

—

1,000

—

1 adjunkt......; 2,500

—

1,000

—

3,500

—

2,500

—

1,000

—

15 adjunkter ... .1 37,500

—

15,000

—

52,500

—

37,500

—

15,000

—

1 adjunkt......! 2,400

—

600

—

3,000

—

2,000

—

1,000

—

5 adjunkter.....i 12,000

—

3,000

—

15,000

—

10,000

—

5,000

—

läraren i psykiatri. . i

2,500

—

1,500

—

1,000

—

bibliotekarien . . . . | 4,500

—

1,500

—

6.000

—

4,500

—

1,500

—

vice bibliotekarien . .: 2,500

—

1.500

—

4.000

—

3,000

—

1,000

—

1 biblioteksamanuens 2,000

—

500

—

2,500

—

1,500

—

1,000

—

1 d:o 1,600

—

400

—

2,000

—

1,200

—

800

—

1 d:o ! 1.200

—

300

—

'' 1.500

—

800

—

700

—

sekreteraren.....S 3,600

—

900

—

4,500

—

3,500

—

1,000

—

notarien.......! 2,000

—

500

—

2,500

—

2,000

—

500

—

kanslisten......

1.200

—

1,050

—

150

—

ombudsmannen. . . .

1.000

—

456

43

543

57

räntmästaren..... 4,500

—

1.500

—

6.000

—

4,500

—

1,500

—

kamereraren.....i 3,200

—

800

—

4,000

—

3,000

—

1,000

—

amanuensen.....

1,000

—

800

—

200

—

örtegårdsmästaren . .

2,200

—

1,800

—

400

—

konservatorn vid zoo-1

logiska museum. . . i

2,200

—

1,700

—

500

—

musikdirektören ... i

2.500

—

1,803

67

696

33

1 amanuens.....

300

—

150

—

150

—

1 d:o .....i

200

—

120

—

80

—

2 d:o å 700 . . . j

1,400

—

700

—

700

—

13 d:o å 500 . . .

6,500

—

4,550

—

1,950

—

23 vaktmästare . . .

2,237

50

86,107

40

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverlcet 1876. .

Universitetet i Lund.

Föreslagen

Tjenstgörings-

S u in m a.

Nuvarande

Tillökning

lön.

penningar

lull.

1 professor (med spån-

målslön)......

4,500

—

1,500

—

6,000

—

5,069

—

931

—

17 professorer (med

d:o).........

76,500

—

O

O

> ''T

<M

—1

102,000

—

86,173

—

15,827

—

1 professor (med pen-

ningelön)......

4,500

—

1,500

—

6,000

—

4,500

—

1,500

—

5 professorer (med

d:o).........

22,500

—

7,500

—i

30,000

—

22,500

—

7,500

—

1 adjunkt......

2,500

—

1.000

—

3,500

—

2,500

—

1,000

—

11 adjunkter ....

27,500

—

11,000

—

38,500

—

27,500

—

11,000

—

1 adjunkt......

2,400

—

600

—

3,000

—

2,000

—

1,000

—

8 adjunkter.....

19,200

—

4,800

—

24,000

—

16,000

—

8,000

bibliotekarien ....

4,500

—

1,500

—

6,000

—

4,834

50

''1.165

50

vice bibliotekarien . .

2,500

—

1.000

—

8,500

—

2,500

—

1.000

—

1 biblioteksamanuens

2,000

—

500

—

2,500

—

1,500

—

1,000

—

1 eko

1,600

—

400

_

2,000

—

1,000

—

1,000

—

sekreteraren.....

3,600

—

900

—

4,500

—

3,507

50

992

50

räntmästare]].....

4,500

—

1.500

_

6,000

—

5,069

—

931

—

kamreraren......

2,400

—

600

—

i 3,000

—

2,405

—

595

—

amanuensen.....

1,000

—

500

—

500

—

trädgårdsmästaren. .

1,800

—

1,500

—

300

—

konservatorn vid zoo-

logiska museum . .

1,800

—

1,200

—

600

—

kapellmästaren . . .

2,000

—

1,000

—

1,000

—

9 amanuenser å 500

4,500

—

3,150

—

1,350

—

1 vaktmästare ....

600

—

500

—

100

—

4 d:o ....

2,400

—

2,000

—

400

—

1 d:o . . . .

900

—

800

—

100

—

1 d:o . . . .

1,050

—

850

—

200

—

1 d:o ....

150

—

100

—

50

—

1 d:o . . . .

100

—

50

—

50

—

58,092

—

Tillökningen a ordinarie stat skulle således blifva för universitetet i Upsala

86,107 kr. 40 öre och för universitetet i Lund 58,092 kr. Men då härjemte

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bil. N:o 7 till Konyl. Majds Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

tages i betraktande, att genom den föreslagna löneregleringens tillämpning de nu

från extra stat utgående anslag till dyrtidstillägg och tjenstgöringspennmgar, utgörande

för Upsala universitet 63,920 kr. och för Lunds 35,502 kr. 96 öre, icke

vidare blefve erforderliga, skulle den verkliga tillökningen i anslag utgöra för Upsala

22,167 kr. 40 öre och för Lund 22,589 kr. 4 öre.

På grund af hvad nu blifvit anfördt, hemställer jag att Eders Kong!. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen att, med godkännande af ofvan intagna aflöningsstater för

lärare och tjensteman samt vaktbetjente vid universiteten, äfvensom af lönebeloppens

fördelning i lön och tjenstgöringspennmgar, de sistnämnda afsedda att vid förefallande

behof användas till bestridande af vikariatstjenstgöring under de vilkor Eders

Kong!. Maj:t kan komma att närmare bestämma, för beredande af medel till lönestaternas

tillämpning bevilja:

a) eu förhöjning af ordinarie anslaget till universitetet i Upsala med 86,107

kr. 40 öre, och

b) en förhöjning af anslaget till universitetet i Lund med 58,092 kr.

Tillika och då, enligt hvad handlingarna upplysa, en af de aderton för professorer

vid Lunds universitet bestämda spanmålslöner innehafves af en emeritus,

professorn Sven Nilsson, under det emeritilönen, som endast uppgår till 4,000 kr.,

uppbäres af yngste tjenstgörande professorn, för hvilken följaktligen, äfven med

iakttagande deraf, att ofvan oinförmälda lönetillägg, 931 kr., kommer honom och

icke professor emeritus till godo, likväl en brist af 1,069 kr., i den föreslagna professorslönen

å 6,000 kr. kommer att uppstå, intill dess han. efter det professor

emeritus afgått, kan tillträda eu ordinarie professorska, hemställer jag, i enlighet

med akademiska konsistoriets, af kanslersembetet förordade förslag, att Eders Kongl.

Matt täcktes föreslå Riksdagen att, till fyllande af en professorslön vid universitetet

i Lund till 6,000 kr., ett belopp af 1,069 kr. må från allmänna indragnmgsstaten

utgå från och med nästkommande ar. sä länge professor Nilsson eller, efter hans

frånfälle, hans sterbhus uppbär professorslön vid samma universitet.

Slutligen och med afseende å hvad jag angående förändringen af adjunktsinrättningen

anfört, får jag hemställa, att Eders Kong]. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att bevilja följande anslag:

a) för universitetet i Upsala:

för ombildning af adjunkturerna till extra ordinarie professioner och förstärkning

af lärarekrafterna inom de teologiska och juridiska fakulteterna ett belopp

af 9,000 kr.;

för en laborator i experimentel patologi och patologisk anatomi, årlig lön af

8,000 kr.;

för en laborator i experimentel fysiologi och medicinsk fysik 3,000 kr.;

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bil. N:o 7 till Kongl. Muj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

b) för universitetet i Lund:

för ombildning af adjunkturerna till extra ordinarie professioner och förstärkning

af lärarekrafterna i juridiska fakulteten 4,500 kr.;

äfvensom att medgifva, det adjunktslönerna vid universiteten må vid nuvarande

innehafvares afgång ställas till Eders Kongl. Maj:ts disposition för att användas

i öfverensstämmelse med ofvan angifna grunder,

samt att innehafvare af högre docentstipendium må, derest han öfvergår i

elementarläroverkets tjenst, vid fråga om bestämmandet af lönegrad räkna sig till

godo den tid han såsom stipendiat deltagit i undervisningen vid universitetet, dock

icke mera än fem år.

Lo.

/^■''ZiveTJc- . \ underdånig skrifvelse den 29 sistl. November har Kanslers-embetet för univer
tai.

sitetet i Upsala anmält en af medicinska fakulteten väckt fråga om någon förhöjning i

årsanslaget för den fysiologiska institutionen vid nämnda universitet. Beträffande

denna angelägenhet. har fakulteten anfört: att man för ifrågavarande institution,

som vore jemförelsevis ny, ansett riktigast att icke sätta i fråga en full utrustning

trän första början, utan låta institutionen i mån af undervisningens kraf småningom

utveckla sig samt under tiden samla erfarenhet i afseende på dess behof och ändamålsenliga

inrättning. Häraf hade hlifvit eu naturlig följd, att fakulteten redan

förut måst begära och äfven erhållit förhöjning af det jemförelsevis obetydliga anslag,

som vid institutionens första inrättning beviljades. Det nuvarande anslaggt

hade emellertid under de senare aren visat sig vara otillräckligt för institutionens

''behof, hvartill orsakerna vore att finna dels i en utvidgad verksamhet vill institutionen,

hvilken varit en följd af ökade anspråk på undervisningen, och dels, oberoende

häraf, i den dyra tiden, hvarigenom priset på nödiga instrument och annan

materiel samt kostnaden för experimentdjurens underhåll ej obetydligt ökats. Till

dessa skäl komme ytterligare, att genom de studerandes under hela läsåret pågående

laborationer materielen starkt förbrukades och större tillgång än förut på erforderliga

instrument vore nödvändig. Sedan genom stadgan för de medicinska examina af den

13 November 1874 samt den i följd deraf fastställa studieplanen den fysiologiska

institutionens verksamhet i och för undervisningen hlifvit utvidgad och bestämd,

vore det sä mycket mera af behof påkalladt, att institutionen försåges med do hjelpmedel,

som oundgängligt erfordrades för att den skulle kunna motsvara sin bestämmelse.

Den tillökning i årsanslaget till fysiologiska institutionen, som för detta ändamål

vore af nöden, har fakulteten beräknat till 1,000 kr.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

Till detta af akademiska konsistoriet förordade förslag liar kanslersembetet

tillstyrkt nådigt bifall.

Då de skäl, som anförts för behofvet af ifrågavarande anslags förhöjning,

synas mig vara väl grundade, anser jag mig böra i underdånighet tillstyrka nådig

framställning till Riksdagen derom, att det årliga anslaget till materielen för den

fysiologiska institutionen vid Upsala universitet måtte från 1,500 kronor höjas till

2,500 kronor.

I enlighet med vederbörandes underdåniga framställningar föreslog Eders Kongl.

Majtt i nådig proposition den 15 Januari 1875 Riksdagen att bevilja följande

anslag å ordinarie stat för åtskilliga materiela behof vid universiteten, nemligen

a) för Upsala universitet:

förhöjning'' i anslaget till institutionen för allmän och åkerbrukskemi kr. 550: —

b) för Lunds universitet:

förhöjning i årsanslaget till astronomiska institutionen.....

Dito i dito till kemiska dito .....

Dito i dito till patologiskt anatomiska institutionen . .

Dito i dito till zoologiska dito . .

400

500

600

200

De begärda anslagen beviljades åt Riksdagen att utgå under innevarande är,

men då de behof, hvilka de afse att fylla, utan tvifvel komma att allt framgent

förefinnas i lika hög grad, hemställer jag att, i enlighet med hvad kanslersembetet

på vederbörande akademiska konsistoriers anhållan tillstyrkt, Eders Kongl. Maj:t

täcktes hos Riksdagen göra nådig framställning om anslagens uppförande på ordinarie

stat; börande anslaget till allmän och åkerbrukskemi vid Upsala universitet, sedan

Eders Kongl. Maj:t under den 5 sistl. November medgifvit att de båda i utgiftsstaten

särskildt upptagna kemiska institutionerna vid detta universitet, nemligen institutionen

föl- allmän och åkerbrukskemi samt laboratorium för analytisk kemi må

förenas till eu enda under benämning: institutionen för allmän och analytisk kemi,

upptagas såsom eu tillökning i anslaget till denna institution.

För de språkliga studiernas främjande inrättades vid universitetet i Lund för

omkring tio år sedan ett så kalladt filologiskt seminarium. Planen dertill utgick

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverhet. 1876.

först från universitetets lärare, i de klassiska språken, Indika dermed åsyftade att,

då. vid begagnandet af det enda undervisningsmedel universitetet af ålder tillhandahållit,

nemligen åhörandet af föreläsningar, lärjungarne icke konime i tillfälle att

lära känna sina produktiva anlag, än mindre att uppöfva dem, uppmuntra till större

sjelfständighet i studierna. Universitetets kansler niedgaf den 26 September 1865, att

seminariet Ange under det då nyss började läsåret på försök utöfva- sin verksamhet

enligt de föreslagna och af kanslern tills vidare faststälda'' stadgarne, samt beviljade

dertill nödiga medel ur universitetets reservfond. Sedan dess har seminariet oafbrutet

fortsatt sin verksamhet, hvilken under de tre första åren omfattade endast klassiska

språk, men från och med vårterminen 1869 utsträckts jemväl till de nordiska språken,

för Indika eu särskild afdelning blifvit bildad. Under denna tid bär öfvertygelsen

om dessa öfningars nytta för studierna vunnit allt större styrka. Det välgörande

inflytande de utöfvat på den grundliga insigten i språkvetenskapens olika

grenar har upprepade gånger blifvit af konsistorium vitsordad!.

Enligt stadgarne har denna lär oinrättning till uppgift att genom praktiska

öfningar inom området för de särskilda språkens studium vägleda och befordra de

studerandes sjelfverksamhet och dymedelst grundlägga så val lärår oduglighet som

vetenskaplig sjelfständighet, öfningarna, som bestå dels i kritisk förklaring af de

bästa skriftställarne, dels i författande och försvarande af uppsatser öfver något, till

denna studiekrets hörande ämne, ledas af föreståndare, i regeln de ordinarie professorerna

i de särskilda språken. Hvarje medlem är skyldig att under visst antal

terminer deltaga i öfningarna och erhåller, om han med flit och ordentlighet fullgör

sina åligganden, tenninligen ett premium, såsom understöd till arbetets lättande och

fullföljande.

Möjligheten, i ekonomiskt afseende, af seminariets tillvaro har ansetts icke

längre böra vara beroende af tillfälliga, för ett eller två år i sender beviljade anslag

från universitetets reservfond, hvars tillgångar dessutom tagas i anspråk för

en mängd andra behof, och akademiska konsistoriet har derföre lios Eders Kong!.

Maj:t i underdånighet anhållit, att anslag af allmänna medel måtte för ändamålet

beredas.

Härtill kommer, att ordföranden för det under sistförflutne sommar församlade

åttonde allmänna svenska läraremötet å mötets vägnar anhållit, att sådana åtgärder

måtte vidtagas, genom Indika vid universiteten seminarier i främmande lefvande

språk kunde blifva anordnade, i likhet med dem som i Lund finnas för de

klassiska och nordiska språken.

Under åberopande af läraremötets yttrande såsom stöd för seminariets utvidgning

har konsistorium i ofvanberörda framställning upptagit de för seminariet nödiga

anslagsposter sålunda: till afdelningen för klassisk filologi: till premier 1,000 kronor,

till bokinköp 200 kronor, till afdelningen för nordiska språk: till premier

450 kronor, till bokinköp 100 kronor, till afdelningen för nyeuropeisk linguistik

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Trop. om Statsverket 1876.

25

till premier 1,000 kr. och till bokinköp 200 kr. — I underdånigt memorial den 10

sistl. November har kanslersembetet för universiteten, i anledning af hvad sålunda

förekommit, icke blott tillstyrkt bifall till konsistoriets förslag, utan ock framhållit

fördelarne af seminariers inrättande för främjande jemväl af vetenskapliga

studier i andra grenar, äfvensom förordat seminariers bildande vid universitetet i

Upsala. Hvad kanslersembetet anfört har gifvit anledning att i ärendet infordra

konsistoriets i Upsala yttrande, livilket dock ännu ej inkommit. —

De vetenskapliga öfningarna intaga i universitetens utveckling på senare tider

ett utmärkt rum. Vid utländska högskolor hafva nästan i alla vetenskapsgrenar

seminarier inrättats, och den nära beröring mellan lärare och lärjungar, den vaknande

sjelfverksamhet hos desse senare, och de grundliga studier, som af dem främjats,

hafva med skal tillvunnit sig allmänna loford. Nu i fråga varande seminariers

fördelaktiga inflytande på språkstudierna vid universiteten synes numera äfven hos

oss vara allmänt erkändt, såväl af högskolornas målsmän som af elementarläroverkens

lärare.

För de merendels obemedlade deltagarne i dessa öfningar vore det emellertid

vigtigt att man kunde bereda något understöd, på det att de måtte kunna med odelade

krafter egna sig åt det trägna arbete, öfningarna kräfva. Ofta kan man genom en sådan

uppmuntran med en ringa summa främja utvecklingen af ovanliga och snart nog

för bildningen fruktbärande anlag. Det vore äfven af nöden, att dessa unga inrättningar

kunde besitta ett eget bokförråd, innehållande det nyaste af hvad den vetenskapliga

litteraturen inom dessa områden har att erbjuda.

På dessa skäl anser jag mig höra i underdånighet förorda den framställning

kanslersembetet i detta hänseende gjort. Mot de föreslagna ganska måttliga beloppen

är intet att erinra, enär den något mindre summa som beräknats till afdelningen

för nordisk språkkunskap synes grunda sig derpå, att denna afdelning haft ett

mindre antal lärjungar, och anslaget, gifvet som ett helt, kan ett annat år annorlunda

fördelas. Jag hemställer således, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen

göra nådig framställning derom, att för det språkliga seminariet i Lund,

som redan i en följd af år haft tillfälle att visa sin gagnande verksamhet, och hvars

utvidgning med en afdelning för de moderna språken synes mig med skäl vara af

det allmänna läraremötet önskad, måtte å universitetets stat uppföras ett årligt anslag

af 2,950 kr.

8:o.

Karolinska medico-kirurgiska institutets stat upptager tre professorslöner till

4,500 kr., två till 4,200 kr, hvilkas innehafvare åtnjuta boställsförmån, och tre till

4

Lönereglering

för Karolin*

ska institutet.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

4,000 kr., fyra extra ordinarie professorslöner till 2,500 kr., fyra adjmiktslöner till

2.500 kr. och tre till 2,000 kr., tre amanuensarfvoden till 600 kr. och tre till 400 kr.;

anslag till aflöning af bibliotekarie, sekreterare och kamererare 1,500 kr., samt tre

vaktmästarelöner, en till 750 kr. och två till 650 kr. hvardera.

Sedan 1874 års riksdag, i anledning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning

angående d yrti d sfi Hägg åt lärare och tjensteman vid institutet, beviljat dylikt

lönetillägg att utgå under är 1875 med 20 procent å samtliga dessa löner och arfvode^

utom arfvodena till amanuenser och vaktmästare, samt Eders Kongl. Maj:t till

följande riksdag aflåtit nådig proposition om anvisande af samma dyrtidstillägg jemväl

för år 1876, anmälde Riksdagen i underdånig skrifvelse den i.9 Maj 1875, att

Riksdagen af skäl, som gjort sig gällande i afseende på lärarne vid universiteten, och

för hvilka här ofvan under l:o blifvit redogjordt, anslagit, förutom det begärda dyr - tidstillägget, ett belopp af 4,200 kr. att såsom tjenstgöringspenningar tilldelas de

ordinarie professorat vid institutet med 600 kr. till hvar och eu, dock att de två

professorer, hvilka åtnjöte bostadsförmån, som i deras aflöning vore beräknad blott

till 300 kr., skulle, då nämnda förmån borde uppskattas till minst 600 kr., såsom

tjenstgöringspenningar erhålla endast 300 kr.

I eu till kanslersembetet stöld skrift har institutets lärarekollegium gjort

framställning om löneförhöjning på fast stat för lärare, tjensteman och vaktbetjente

från och med är 1877 och i sådant afseende föreslagit: att för fem professorer

den fasta lönen bestämmes till 4,500 kr. och tjenstgöringspenningarna till

1.500 kr., dock att från de två professorers löner, som innehafva bostadsvåningar,

300 kr. afdragas i vederlag för bostadslägenheten; att för de öfriga tre professorerna

fast lön bestämmes tid 4,000 kr. och tjenstgöringspenningar till 1,500 kr; att för

de extra ordinarie professorerna och fyra adjunkter fast lön bestämmes tid 2,500

kr. och tjenstgöringspenningar till 1,000 kr., tillsammans 3,500 kr.; att för de tre

öfriga adjunkterna den fasta lönen bestämmes till 2,000 kr. och tjenstgöringspenningarna

till 1,000 kr., tillsammans 3,000 kr.; att amanuensarfvodena höjas, för

amanuensen i rätts- och stats-medicin från 400 till 600 kr. samt för de'' öfriga,

hvilkas tjensteåligganden vore af ungefär lika omfattande beskaffenhet för dem alla,

till 900 kr.; att anslaget till aflönande af bibliotekarie, sekreterare och kamererare

höjes till 2,500 kr., samt att de två lägre vaktmästarelönerna hvar för sig höjas till

750 kr., enär de vaktmästaretjensterna tillhörande göromål beskaffenhet icke gåfve

anledning att sätta ett af de för dem bestämda arfvoden högre än de öfriga.

Till denna framställning har kanslersembetet i underdåniga skrifvelse!- den 29

November och den 10 December 1875 tillstyrkt nådigt bifall, dock att tjenstgöringspenningarna

för adjunkter borde, på sätt kanslersembetet föreslagit för universiteten,

bestämmas till 600 kr.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bil. N:o 7 till Kong!. Maj:Is Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

Derjemte liar lärarekollegiet, hvad särskildt beträffar de vid institutet inrättade

adjunkturer, med anledning af de framställningar, som från universiteten

gjorts angående förändring af de vid dem befintliga adjunktsbefattningar så val i

afseende på adjunkternas lärareverksamhet som på deras löne vilkor, i särskild skrifvelse

anhållit, att enär denna fråga jemväl för institutet vore af den största, vigt,

eu förändring i samma syftning måtte vidtagas med adjunktsbeställningarna vid institutet.

Lärarekollegium har i detta hänseende anfört, att under de senaste åren

svårigheter yppats icke blott att få adjuukturerna i de teoretiska ämnena besatta

med ordinarie innehafvare, utan ock att erhålla kompetenta personer, hugade att

under eu kortare tid på förordnande bestrida dessa befattningar. Orsakerna till

detta för läroverket menliga förhållande vore etter lärarekollegiets öfvertygelse tvenne.

För det första vore de för ifrågavarande tjänsters innehafvare bestämda aflöning^- belopp allt för ringa för att förmå personer, af Indika fordrades samma kompetensvilkor

som af professorer, att söka en adjunktur, enär de, med den vetenskapliga

bildning och praktiska duglighet, man hos dem måste förutsätta, inom kort tid

och med stor lätthet kunde såsom praktiserande läkare förskaffa sig en ganska god

ekonomisk ställning. För det andra kunde män, af hvilka fordrades den kompetens

som för erhållandet af en adjunktur vid läroverket funnes stadgad, med skäl göia

anspråk på eu mera sjelfständig lärareverksamhet än den, som nu i allmänhet tillkomme

dessa befattningars innehafvare. I afseende pa detta sistnämnda skäl yttiai

lärarekollegiet, att ehuru väl det vid första anblicken kunde synas icke ega så stor

betydelse, hade erfarenheten tydligen visat, att det vägde tungt i vågskålen, och att

institutets samtlige adjunkter lifligt önskade, för att ej såga fordrade eu förändring

af sin ställning i detta hänseende.

Det förslag lärarekollegium framstält innehåller, att samtliga adjuukturerna

vid institutet måtte förändras till extra ordinarie professioner med sjelfständig undervisningsverksamhet

för deras innehafvare, men med skyldighet för desse att vid förfall

för professorn i ämnet hans tjenst uppehålla; samt att extra ordinarie piofessoiemas

löner måtte bestämmas till ofvannämnda, dels för de redan befintliga extra oidinaiie

professorerna, dels för adjunkterna föreslagna belopp, med undantag deraf att lönerna

för de redan austälde extra ordinarie professorerna i rätts- och stats-medicin och i

materia medica, äfvensom för vissa af de blifvande extra ordinarie professo].ernå

höjdes till 4,500 kr. _ - . . .

De skäl, som blifvit anförda för löneförhöjning på ordinarie stat. åt univeisitetens

lärare och tjensteman samt vaktbetjente, synas mig ega lull giltighet jemväl i

afseende på Karolinska institutets. Mot det för professorerna föreslagna, löneförhöjningsbelopp

har jag ej annat att erinra, an att för professor], hvilka åtnjuta

boställsförmån, lönen borde, på sätt för universiteten föreslagits, bestämmas till

5,400 kr., deraf 1,500 kr. i tjenstgöringspenningar.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Trop. om Statsverket 1876.

Adjunkternas ställning vid Karolinska institutet är i sjelfva verket ännu mera

obestämd och osjelfstäudig än vid universiteten, enär det om dem endast i allmänhet

är föieskrifvet, att en hvar af dem åligger att vederbörande professor vid undervis*

ningen och examina biträda på sätt lärarekollegium närmare bestämmer, äfvensom

att, när så påfordras, professionen efter förordnande bestrida. Under åberopande af

hvad jag redan anfört i frågan om lönereglering för universiteten finner jag det derföre

_ i hög grad önskvärdt, att den ombildning af adjunktsinstitutionen, som för universiteten

blifvit föreslagen, jemväl vid detta läroverk må, i den män sådant

kan ske, vinna tillämpning. En sådan tillämpning kan, hvad angår de å institutets

stat upptagna extra ordinarie professorsbeställningar, enligt mitt förmenande genast

intiäda, om lönerna för två af dessa tjensteman, hvilka icke kunna genom annan

veiksamhet ellei enskild praktik förvärfva nödig'' utkomst, nemligen extra ordinarie

professorerna i rätts- och stats-medicin samt i materia medica, ökas till 4,500 kr.,

samt för de två öfriga till 3,500 kr., på sätt lärarekollegium föreslagit. I de fall

att icke desse lärare redan hafva sig ålagd sådan undervisnings- och examinationsskyldighet,

som enligt mitt förslag skulle tillkomma extra ordinarie professor, synes

mig något hinder ej möta att ålägga dem sådan skyldighet såsom vilkor för löneförhöjningens

. åtnjutande, helst en sådan förändring i tjenstgöring blifvit af lärarekollegium

förordad. I afseende på adjunkturerna finner jag deremot af skäl, dem jagutvecklat

vid behandling af frågan om universitetens lönereglering, icke anledning

att nu föreslå, annat än eu efter hand inträdande omgestaltning af dessa tjenster till

extra ordinarie professioner. På samma gång som jag derföre hemställer om nådig

framställning derom, att adjunktslönerna vid institutet "ställas till Eders Kongl. Maj:ts

disposition, att vid. nuvarande innehafvares afgång användas till adjunktsinstitutionens

ombildning i likhet med hvad som blifvit afsedt för universiteten, anser jag

dessa löner, i likhet med hvad för universiteten föreslagits, böra höjas till de af

kanslersembetet förordade belopp.

Tjenstgöringspenningarna för extra ordinarie professorer torde böra bestämmas

till 1,000 kr., och för adjunkter, i likhet med hvad för universitetsadjunkter föreslagits,

till 1,000 kr. när lönen är 3,500 kr., och till 600 kr., när lönen ed är högre

än 3,000 kr. J b

Med tillämpning af hvad jag nu anfört och hvad i afseende på öfriga aflöningsbelopp

blifvit, såsom mig synes på goda grunder, af vederbörande föreslaget, skulle

Karolinska institutets aflöningsstat blifva följande:

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bil. No 7 till Kongl. Majcts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

29

Föreslagen

lön.

Tjenstgörings-!

penningar.

Summa.

Nuvarande

lön.

Tillökning.

1 professor..........

4,500

_

1,500

6,000

_

4,500

_

1,500

I

2 professorer.........

9,000

—

3,000

—

12,000

—

9,000

—

3,000

—-

1 professor..........

4,000

—

1,500

—i

5,500

—

4,000

—

1,500

—

2 professorer.........

8,000

—

3,000

—

11,000

—

8,000

—

3,000

—

1 professor (med boställsrum)

3,900

—

1,500

—

5,400

—

4,200

—

1,200

—

1 d:o d:o d:o

3,900

—

1,500

—

5,400

—

4.200

—

1,200

—

1 extra ordinarie professor .

3,500

—

1,000

—

4,500

—

2,500

—

2,000

—

1 d:o d:o d:o

3,500

—

1,000

—,

4,500

—

2,500

—

2,000

—

1 d:o d:o d:o

2,500

—

1,000

—

3,500

—

2,500

—

1,000

—

1 d:o d:o d:o

2,500

—

1,000

—

3,500

—

2,500

—

1,000

—

1 adjunkt...........

2,500

—

1,000

—''

3,500

—

2,500

—

1,000

—

3 adjunkter..........

7,500

—

3,000

10,500

—

7,500

—

3,000

—

1 adjunkt...........

2,400

—

600

—

3,000

—

2,000

—

1,000

—

2 adjunkter..........

4,800

—

1,200

—

6,000

—

4,000

—

2,000

—

1 amanuens..........

—•—

—

---

—

900

—

600

—

300

—

2 amanuenser ........

—

—

—

—

1,800

—

1,200

—

600

—

1 amanuens..........

—

—•

—

—

900

_

400

—

500

—

1 d:o ..........

—

—

—

—

900

—

400

—

500

—

1 d:o ..........

bibliotekarie, sekreterare och

—

—

—

—

600

400

—

200

—

kamererare.........

—

2,500

—

1,500

—

1,000

—

1 vaktmästare ........

—

—

—

—

750

—

750

—

—

—

1 d:o ........

—

—

—

—

750 —

650

—

100

—

1 d:o ........

750 —

650

100

27,700

l)en tillökning- i institutets ordinarie anslag, dennalönestatutvisar: 27,700 kr.,

korume dock att i väsentlig mån motsvaras af den minskning i extra anslag, som

uppkommer derigenom, att de till dyrtidstillägg och tjenstgöringspenningar för innevarande

är anvisade medel, tillhopa 16,480 kr., icke vidare behöfva utgå, i följd

hvaraf den egentliga förhöjningen i institutets anslag inskränker sig till 11,220 kr.

På grund af hvad nu blifvit anfördt hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen dels att, med godkännande af ofvan intagna aflöningsstat

för Karolinska medico-kirurgiska institutet, äfvensom af lönebeloppens fördelning i

lön och tjenstgöringspenningar, de sistnämnda afsedda att vid förefallande behof användas

till bestridande af vikariatstjenstgöring under de vilkor, som af Eders Kongl.

opaginerad Kontrollera mot PDF

so

Profession i

allmän helso - vårdslära vid

Karolinsk a

institutet.

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

Maj:t komma att närmare bestämmas, för beredande af medel till lönestatens tillämpning

bevilja en förhöjning i institutets ordinarie anslag af 27,700 kr.,

dels att adjunktslönerna vid institutet må vid nuvarande innehafvare» afgång

ställas till Eders Kongl. Maj:ts disposition för att användas till inrättande af extraordinarie

professorsbeställningar eller stipendiatbefattningar i öfverensstämmelse

med de för universiteten föreslagna grunder.

4:o.

I en till kanslersembetet ståld skrifvelse har lärarekollegium vid Karolinska

medico-kirurgiska institutet framhållit behofvet af en ny professorsbeställning

i allmän helsovårdslära. Kollegium har dervid anfört, hurusom bland

den praktiska medicinens olika grenar knappt någon vore för samhället vigtigare än

den allmänna helsovården, för hvilken också stora ansträngningar och uppoffringar

gjordes i nästan alla civiliserade länder. Äfven hos oss hade densamma nu blifvit

en af dagens brännande frågor, och genom den år 1874 utfärdade helsovårdsstadgan

både den på lagstiftningens område tagit ett betydande steg framåt. Men detta vore

ej nog. Vid tillämpningen af den nyss nämnda lagen måste, för att denna ej skall

blifva blott eu död bokstaf, vid sidan af de kommunala myndigheterna stå en i den

allmänna helsovården väl hemmastadd läkarecorps. För detta ändamål vore det dock

nödvändigt, att eu tidsenlig undervisning i allmän helsovård meddelades vid våra

medicinska undervisningsverk. Ännu vore detta likväl ej händelsen. Visserligen

funnes vid Upsala universitet en profession, som bland andra ämnen omfattade afvel!

allmän helsovård, men till samma lärostol hörde ock allmän patologi och patologisk

anatomi, hvilka ämnen, i följd af den ställning de intoge i den medicinska

kursen, naturligtvis måste i främsta rummet blifva föremål för den af nämnda lärostols

innehafvare meddelade undervisning. Dessa ämnen, i synnerhet den patologiska

anatomien, vore för (ifrigt af den vigt och omfattning, att ovisst vore, huru mycken

tid kunde användas för den allmänna helsovårdsläran, hvilken numera vuxit ut till

en disciplin, som onekligen fordrade sin egen man. Redan år 1862 hade lärarekollegium

i skrifvelse till kanslersembetet väckt fråga om eu tidsenlig undervisning

uti allmän helsovård för blifvande läkare och för detta ändamål föreslagit, att extraordinarie

professorsbeställningen i rätts- och stats-medicin vid Karolinska institutet

måtte förändras till eu ordinarie profession, med skyldighet för innehafvare!! att meddela

undervisning äfven i allmän helsovårdslära; men på grund af hvad nyss blifvit

nämndt ansåge sig lärarekollegium nu mera ej kunna vidhålla förslaget om eu förening

af detta läroämne med andra under eu och samma profession. Upprättandet

af särskilda lärostolar för allmän helsovårdslära vid våra medicinska undervisningsverk

vore således onekligen ett tidens kraf; och en sådan lärostol vid Karolinska

institutet borde kunna synnerligen gagna den medicinska undervisningen och det allmänna,

dels emedan enligt gällande stadgar alla medicine studerande under större

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

delen af sin praktiska studiekurs måste vistas vid detta läroverk, dels ock derför att

det samma vore beläget i landets största stad, hvarest i rikt mått erbjödes tillfälle

att se den allmänna helso vårdsläran i vidsträcktare omfång tillämpad.

I underdånigt utlåtande den 29 November 1875 har kanslersembetet förklarat

sig anse att. då ifrågavarande profession vore af behof påkallad och borde komma att

medföra omfattande gagn, lärarekollegiets framställning vore förtjent af Eders Kongl.

Maj:ts nådiga uppmärksamhet.

Länge har läkarekonstens enda uppgift ansetts vara att bota uppkomna sjukdomar,

att mildra eller afhjelpa redan ådragna skador. Först i senare tider har uppmärksamheten

riktats på angelägenheten att så vidt möjligt förekomma sjukdomen, att söka

utforska dess orsaker och undanrödja dessa, att genom iakttagelser lära känna de allmänna

lagar, som öfva sin inflytelse på helso- och sjukdomstillståndet inom olika orter

och under gifna olika förhållanden, samt att deraf draga slutsatser för lindrandet af

nöd och hämmandet af sjukdomsfrön, hvilka eljest, utvecklade, kunde i stort anställa

sina härjningar. Sådan är den allmänna helsovårdslärans uppgift. Dess betydelse

icke blott för det medicinska studiet utan för samhällets välbefinnande i det

hela är oberäkneligt stor. En omfattande tillämpning af dess lärdomar har i andra

länder redan egt rum och visat sina följder i en märkbar minskning af sjuklighet

och dödlighet. Undervisning i denna vetenskap har ock derför blifvit införd vid

universiteten. Att alla våra medicinska läroverk ännu äro i saknad af särskild

målsman för denna vigtiga vetenskap, är en brist, som synes mig böra utan uppskof

afhjelpas, och det så mycket mer som behofvet af åtgärder till sundhetens främjande

redan genom utfärdande af Eders Kongl. Maj:ts helsovårdsstadga för riket vunnit

erkännande inom lagstiftningens område. En sådan lagstiftning fordrar icke

blott för sin behöriga tillämpning medverkan af eu med lagstiftningens grundsatser

fullt förtrogen läkarecorps, utan ock för sin framtida utveckling allt det stöd vetenskapen

kan lemna. Jag anser mig derföre ega fullt skäl att tillstyrka Eders Kongl.

Maj:t att till Riksdagen aflåta nådig proposition om uppförande på Karolinska institutets

stat af ett anslag å 6,000 kr. till lön åt eu professor i allmän helsovårdslära;

börande i afseende på anslagets fördelning i lön och tjenstgöringspenningar iakttagas

hvad här ofvan blifvit beträffande professioner vid institutet föreslaget.

5:o.

I nådig proposition den 15 Januari 1875 äskade Eders Kongl. Maj:t af Riksdagen

följande anslag för Karolinska medico-kirurgiska institutet nemligen till arf- institutet.

vode åt eu amanuens vid institutets anstalt för normal anatomi ett årligt belopp af

1,000 kr., samt för institutets fysiologiska anstalt dels 400 kr. till aflöning åt en

amanuens och 500 kr. till aflöning åt en vaktmästare, dels 1,500 kr. till anstaltens

underhåll och drift.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj ds Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

Riksdagen, som erkände behofvet af de äskade anslagen, beviljade dem på extra

stat, att utgå under år 1876. Då dessa anslag emellertid äro af beskaffenhet att

böra för de med dem afsedda ändamål fortfarande utgå, hemställer jag, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska deras uppförande å ordinarie stat från och

med år 1877, hvarigenom anslaget till Karolinska institutet skulle ökas med tillhopa

3,400 kr.

Med anledning deraf, att adjunkten i patologisk anatomi vid Karolinska institutet

sedan början af höstterminen 1874 fått sig uppdragen den hufvudsakligaste

delen af undervisningen i allmän patologi för de studerande, som bereda sig till

medicine kandidatexamen, och derigenom blifvit ur stånd satt att såsom förut verkställer

liköppningarna vid den pediatriska kliniken å allmänna barnhuset, har det

funnits af behofvet påkalladt, att förordna en kompetent person att verkställa och

för de studerande demonstrera nämnda liköppningar, hvilka erbjuda ett allt för rikt

och egendomligt material, för att detsamma skulle utan skada för undervisningen finnas

obegagnadi Genom nådigt bref den 19 Mars sistlidet år har Eders Kongl.

Maj:t täckts i nåder medgifva, att för detta ändamål ett arfvodesbelopp af 250 kr.

i qvartalet finge utgå af den vid institutet besparade anatomi adjunktslönen från

den 1 April intill dess nämnda adjunktsbefattning blefve tillsatt, dock ej för längre

tid än till samma års slut. Då behofvet af ett arfvode för ifrågavarande ändamål

komme att fortfara, har institutets lärarekollegium hemställt, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition om beviljande af 1,000 kr. att uppföras

å institutets ordinarie stat till lärarekollegiets disposition, att användas till arfvode

åt en kompetent person, som skulle verkställa och demonstrera liköppningarna

vid i fråga varande klinik.

Jemte meddelande af den upplysning, att anatomi adjunktsbefattningen vid

institutet är kungjord till ansökning ledig, och att sålunda den dermed förenade lön

icke vidare kan användas för andra ändamål, har kanslersembetet i underdånigt

memorial tillstyrkt bifall till lärarekollegiets begäran på det sätt, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen att bevilja en tillökning i institutets anslag med 1,000

ki., att af lärarekollegium användas till arfvode åt en docent eller amanuens, med

skyldighet för denne att verkställa och demonstrera liköppningarna vid den pediatriska

kliniken å allmänna barnhuset.

Till denna framställning får jag, under åberopande af ofvan anförda skäl,

tillstyrka nådigt bifall.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. May.ts Nådiga Prop. om Statserket 1876. 33

0:0.

Inom Ecklesiastikdepartementets afdelning för ärenden rörande den högre undervisningen

har beräkning blifvit uppgjord ä de belopp, som för hvarje å stat

uppförd ämneslärare vid dessa läroverk äfvensom för öfningslärarne vid de fullständiga

elementarläroverken böra, enligt de för lärares uppflyttning i högre lönegrad

faststälda grunder, från och med år 1877 utgå utöfver de för innevarande år anvisade

lönebelopp. Deraf visar sig, att för detta behof erfordras, utöfver det nu utgående

läroverksanslaget, 40,000 kr.; och får jag för den skull i underdånighet tillstyrka,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes för ofvanberörda ändamål af Riksdagen äska

ett anslag till nämnda belopp, att uppföras å staten för elementarläroverken.

Derjemte och enär det anslag af 40,000jkr., som af Riksdagen beviljats för

år 1876 till bestridande af kostnaderna för elementarlärares uppflyttning i högre

lönegrad enligt faststälda grunder, fortfarande är för samma ändamål behöflig!, men

detta belopp, som anvisats på extra stat för ett år, följaktligen med detta års slut

skulle upphöra att utgå, derest det ej ånyo beviljades, hvarigenom skulle uppstå eu

motsvarande brist i de tillgångar, af hvilka lönerna för elementarläroverkens lärare

skola bestridas, får jag underdånigst hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen, att jemväl detta belopp, 40,000 kr., måtte å elementarläroverkens stat

uppföras.

7:o.

Sedan Eders Kongl. Maj:t i nådig proposition till nästlidne års riksdag äskat

en förhöjning af de för elementarläroverken beviljade anslag dels till extra lärare, dels

till vikarier och oförutsedda behof, det förra med 30,000 kr. och det sednare med

15,000 kr., så har Riksdagen i underdånig skrifvelse den 19 Maj 1875 tillkännagifvit,

att Riksdagen för år 1876 å extra stat anvisat förenämda belopp. Då för bestridande

af nödiga arfvoden till extra lärare och vikarier vid nämnda läroverk dessa

anslagsförhöjningar fortfarande aro behöfliga, enär i anseende till det starka tilloppet

af lärjungar vid dessa läroverk någon väsentlig inskränkning i det behöfliga antalet

af dylika lärare icke är att förvänta, ej heller någon minskning i arfvodesbeloppen

billigtvis synes kunna i fråga sättas, får jag hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen, att de ordinarie anslagen till extra lärare, samt till vikarier

och oförutsedda behof måtte från och med år 1877 höjas med samma belopp, som

för år 1876 äro å extra stat uppförda.

8:o.

Sedan Eders Kongl. Maj:t till sistlidne års riksdag aflåtit nådig proposition

om anvisande af o,600 kr. från och med år 1876 för utvidgning af hvart och ett

Elementarlärares

uppflyttning

i högre lönegrad

enligt gällande

grunder.

Extra lärare

och vikarier

vid elementarläroverken.

Elementarläroverken

t Söderhamn,

Vadstena

och Slätfde.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Högre skolor

för qvinlig ungdom.

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

utaf elementarläroverken i Söderhamn, Vadstena och Sköfde från tre- till femklassiga,

under vilkor att vederbörande kommuner för de utvidgade läroverken bekostade

fullt ändamålsenliga lokaler, samt Riksdagen i underdånig skrifvelse den 19 sistlidne

Maj angående regleringen af utgifterna under riks,statens åttonde hufvudtitel anmält,

att Riksdagen, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning om de i fråga

varande läroverkens förändring till femklassiga, på extra stat för år 18/6 dertill

anvisat 16,800 kr.; så har Eders Kongl. Maj:t, med godkännande af Riksdagens

beslut, och sedan kommunerna förbundit sig att förenämnda vilkor uppfylla, förordna!,

bland annat, att för dessa läroverks utvidgning till femklassiga under år 1876

nödigt antal extra lärare vid dem må af vederbörande eforer anställas. Då läroverkens

utvidgade verksamhet äfven framdeles lärer böra fortgå, såvidt. något väsentligt

gagn med den för år 1876 vidtagna förändringen skall vinnas, och då det erforderliga

anslagets anvisande för ytterligare ett år eller annan kort tid medför den

väsentliga olägenheten, att för den utvidgade undervisning, som i följd af anslagets

beviljande bör vid nämnda skolor meddelas, inga ordinarie lärare kunna anställas,

utan hela denna undervisning måste bestridas af extra lärare, hvilka stundom med

hvarje termin ombytas, hvaraf åter blir eu följd, att önskvärd jemnhet och planmessighet

i undervisningen icke kunna ernås, får jag i underdånighet hemställa, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för ifrågavarande läroverks utvidgning till

femklassiga bevilja samma belopp, som för år 1876 är å extra stat uppfördt, eller tillhopa

16,800 kr., att från och med år 1877 tilläggas anslaget till elementarläroverken.

9:o.

Sedan Riksdagen för år 1875 på extra stat anvisat ett belopp af 80,000 kr.

att användas till understöd, med högst 3,000 kr. till hvarje, åt sådana högre skolor

för qvinlig ungdom, hvilka efter vederbörande,s hörande pröfvades vara deraf i

behof, under vilkor att elevernas årsafgifter icke bestämdes till högre belopp än 50

kr., att frielever till det antal, som af"Eders Kongl. Maj:t bestämdes, vid skolan antoges,

att årlig berättelse afgåfves öfver skolans verksamhet, och att skolan skulle

vara underkastad den kontroll och de vilkor i öfrigt, som Eders Kongl. Maj:t kunde

finna godt bestämma, så beviljade Eders Kongl. Maj:t af detta anslag 10,900 kr. åt

tern skolor för hela året 1875, och 6,750 kr. åt sex skolor för senare hälften af nämnda

år; och efter det att jemväl för år 1876 till högre skolor för qvinlig ungdom anvisats

å extra stat 30,000 kr. under de vilkor för understödets åtnjutande, som vid beviljande

af föregående års anslag för samma ändamål blifvit bestämda, så hafva vid pröfning

af inkomna ansökningar understöd till ett sammanlagdt belopp af 25,400 kr. för

innevarande år tilldelats elfva flickskolor, hvarjemte ytterligare ansökningar inkommit

om understöd till ett belopp af omkring 14,000 kr. åt fem skolor, hvilka sist
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Bil.

N:o 7 till Kong!. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

nämnda ansökningar dock, emedan vederbörande myndigheter först bordt öfver dem

yttra sig, ännu icke kunnat af Eders Kong!. Maj it till slutlig pröfning företagas

Nyttan och behofvet af fortfarande anslag för samma ändamål lära icke inför

Eders Kongl. Maj:t behöfva ådagaläggas; upprättandet af nya högre flickskola eller

utvecklingen af redan befintliga finnes ock på särskilda orter utgöia föremål töi ett

allt mer stigande intresse. På liera ställen hafva kommunerna föibundit sig till arliga

bidrag för dylika skolors underhåll och på några orter derjemte enskilda personer.

Det vid anslagets beviljande fastade vilkoret af en maximiafgift för ar åt

50 kr. för skolans samtliga lärjungar synes dock medföra vissa olägenheter, hvilka

jemväl redan varit föremål för Riksdagens uppmärksamhet. . .

Det är uppenbart, att flera af de skolor, som meddela undervisning i ett

vidsträcktare omfång och äro väl försedda med lärarekrafter och undervisningsmateriel

samt i följd deraf måste af sina lärjungar fordra en jemförelsevis hog arsafgift,

icke kunna af detta anslag söka och mottaga statsunderstöd ens till det högsta belopp

som tär medgifvas, emedan sådant skulle för skolan medföra ekonomisk förlust.

Uti eu god flickskola, med undervisning ungefärligen motsvarande normalskolans

för flickor i Stockholm, torde elevafgiften, derest skolans underhall uteslutande

b vilar på inkomst utaf dylika afgifter, i medeltal kunna antagas utgöra omkring

100 kr. Af 100 elever har skolan enligt denna beräkning 10,000 kr. artig inkomst.

Deremot skull»'', om ett statsbidrag erhölles till belopp af 3,000 kr med nu gällande

vilkor, så att 10 frielever antoges och blott 50 kr. årlig afgift .enades åt alla

de öfrig;»., inkomsten af elevafgifterna sjunka till 4,500 kr. och, med ^beräkning af

statsbidraget, hela årsinkomsten uppgå endast till 7,o00kr. Ännu oformanligare stabler

sill'' förhållandet för en sådan skola, i bill elevantalet är .större. Om deremot eu

skola har att påräkna andra inkomster än af lärjungarnas afgifter, t. ex. genom vanför

af donationer, genom årliga bidrag af kommuner eller af enskilda personel-, eller om

hon, vare sig med afseende på undervisningens beskaffenhet eller i anseende till lärjuiigeantalet

är af jemförelsevis mindre omfång, så kan det vill vara för henne en fordel att

erhålla statsbidrag under nu gällande vilkor, men i de flesta fall medföra dock dessa

vilkor eu stor minskning i skolans inkomst åt elevafgifterna, hvarför endast ett be

tydligare understöd kan för densamma utgöra någon ekonomisk fordel, under det

att mottagandet af ett mindre belopp med dessa vilkor leder till förlust, Häraf

måste åter blifva en följd, att endast ett mindre antal skolor kan komma i åtnjutande

af statsanslaget, under det att de öfnga maste både ga i mistning om allt

understöd och tillika förblifva oberörda af det inflytande, man genom anslaget velat

utöfva på dessa lär oinrättningar, till åstadkommande åt en för alla samliallsklassei lätt

tillgänglig undervisning. Det anslag, Riksdagen anvisat till understöd åt skolor för

qvinlig ungdom, har nemligen otvifvelaktigt till sitt fornamsta ändamål att hemta till

fälle äfven för mindre bemedlade föräldrars barn att njuta undervisningens fördela!.

Men för uppnåendet af detta, mål hafva, just hvad angår de bästa Högre flickskolor,

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

som på särskilda orter i landet finnas att tillgå, hinder uppstått genom de vilkor

som vid anslagets beviljande blifvit fastade.

Då detta år den slutsats, till hvilken den hittills vunna erfarenhet af i fråga

varande anslags verkningar fört, synes mig giltig anledning förefinnas att föreslå en

förändring åt de nämnda vilkoren. Yidtoges en sådan i den syftning, att skolan, om

komma i åtnjutande af understödet, måste förbinda sig att, jemte antagande

åt ett visst antal frielever, meddela undervisning, icke nödvändigt åt alla, men åt

eftcr af understöd sbclop>pet lämpadt antal lärjungar mot eu maximi
afgift

för år af SO kr., så skulle dermed förutnämnda olägenheter blifva undanröjda.

Om man, i öfverensstämmelse med nu stadgade vilkor för understödens beviljande,

antager att en skola, derest den erhåller ett an slagsbelopp af 300 kr., skall vara

skyldig att undervisa en frielev, sa kan äfven en sådan läroanstalt, som i allmänhet

bestämt arsafgiften att vara 100 kr. och som i följd deraf är i tillfälle att aflöna ganska

göda läiare, iöi samma understödssumma derjemte undervisa fyra lärjungar mot en

afgift af 50 kr., utan att derigenom någon förlust uppkomme förskolan. Hennes inkomst

bletve nemligen för fem elever, - avgifter och statsbidrag sammanräknade —,

0<;;J y-’ samma belopp, som skulle uppkomma, om dessa fem elever betalade en afY

, kr. hvar. För ett understödsbelopp af 3,000 kr. kunde således en skola

åt detta slag meddela undervisning åt 10 frielever och ej mindre än 40 elever å 50

kr. Skolans inkomst blefve lika stor, men för de barn, hvilkas föräldrar sakna tillgångar

att Bilägga den högre årsafgiften, ehuru de vill kunna åstadkomma en

lägre, vore tillträde öppnadt till en undervisning, af hvilken förmåner de eljest

icke skulle kunna blifva delaktigt;. Härvid bör dock anmärkas, att det antal lärjungar,

som en sådan skola skulle förpligta att undervisa, antingen utan all ersättning

eller mot nedsatt afgift, icke borde alltid bestämmas så högt som i detta fall

beräknats, utan med afseende på särskilda förhållanden vid olika skolor jemväl

kunna sättas något lägre. Meddelas bestämmelser i den nu antydda riktningen och

silfver. antal elever, som skolan förpligtas att kostnadsfritt eller mot en viss

maximiafgift undervisa, satt i ett billigt förhållande till understödssumman, bör ingen

skola af fruktan för ekonomisk förlust förhindras att emottaga äfven ett mindre

understödsbelopp. Derigenom öppnas, i den män anslaget dertill förslår, öfverallt

der en god högre flickskola finnes, ett tillfälle för obemedlade eller mindre bemedlade

barn att till större eller mindre antal erhålla en god undervisning, antingen kostnadsfritt

eller mot en billig årsafgift. Den krets, inom hvilken anslaget verkar för

det dermed afsedda ändamål, blifver sålunda vida större.

, sifferuppgifter, jag i det föregående lemnat, visar sig, att anslaget, sedan

dess tillvaro hunnit blifva mera känd, redan befinnes otillräckligt. Skulle nu i fråga

sätta förändring af vilkoren för understödens beviljande af Eders Kongl. Maj:t gillas och

jemväl af Riksdagen för dess del bifallas, komrne sannolikt ändå flera skolor än förut, att

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

37

söka delaktighet i anslaget, och ehuru under denna förutsättning jemväl mindre

understödshelopp än de, som nu i allmänhet blifvit beviljade, kunde lända en skola

till gagn, synes dock den nu disponibla anslagssumman blifva allt för knapp. En förhöjning

af densamma med 10,000 kr. lärer således vara erforderlig, om icke alltför

många orter skola för sina läroanstalter gå miste om allt understöd. Tillika torde,

då den redan vunna erfarenheten afgifver ett tillförlitligt vittnesbörd derom, att anslaget

fortfarande blifver behöfligt, tiden nu vara inne att uppföra det samma såsom

ett ordinarie anslag.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får jag i underdånighet hemställa,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att på ordinarie stat anvisa ett

anslag af 10.000 kr., att användas till understöd åt högre skolor för qvinlig ungdom

med högst 3,000 kr. åt hvarje, under vilkor att elever till det antal, som af

Eders Kongl. Maj:t bestämmes, i skolan erhålla undervisning, dels kostnadsfritt och

dels mot en årsafgift, som icke får öfverstiga 50 kr., att årlig berättelse afgifves

om skolans verksamhet, samt att skolan skall vara underkastad den kontroll och

de bestämmelser i öfrigt, som Eders Kongl. Maj:t kan finna för godt att meddela.

10:o.

Då genom Eders Kongl. Maj:ts och Riksdagens beslut de vid folkskolelärareseminarierna

anstälde rektorer och adjunkter tillförsäkrats rätt att, i likhet med lärarne

vid elementarläroverken, för hvart femte tjensteår intill en viss gräns erhålla förhöjning

i lönen med 500 kr., har i Ecklesiastikdepartementets byrå för folkskoleärenden

beräkning blifvit gjord å de lönebelopp, som för hvarje å stat uppförd lärarebefattning

vid dessa seminarier höra år 1877 utgå, hvaraf inliemtas, att för beredande

af tillgångar till vederbörande lärares aflöning i enlighet med förenämnda grunder,

erfordras utöfver det nuvarande ordinarie anslaget och det af Riksdagen för år 1876

å extra stat anvisade belopp, 2,000 kr., ytterligare 7,000 kr.; i följd hvaraf och

då anslag till ordinarie lärares aflönande torde höra, såsom hittills i allmänhet egt

rum, å ordinarie stat uppföras, jag underdånigst tillstyrker, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes till Riksdagen göra framställning, att till löneförhöjning enligt gällande grunder

för lärare vid omförmälda seminarier det ordinarie anslaget till folkskolelärareseminarierna

måtte ökas med 9,000 kr.

ll:o.

Enär åtskilliga anordningar vid folkskolelärareseminarierna måst vidtagas, dels

för bildande af parallela afdelningar vid de seminarier, der elevernas antal i en

eller annan klass blifvit för stort för att kunna af en lärare med framgång undervisas,

dels för utvidgning af öfningsskolorna vid åtskilliga seminarier, dels ock för

Lärares vid

folkskolelärareseminarierna

uppflyttning

i högre

lönegrad.

Extra lärare

vid folkskolelärareseminarierna

m. m.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Trop. om Statsverket 1876.

U luder visnings

materiel.

Högre folkskolor.

beredande af tillfälle till undervisning för äldre folkskolelärare samt för lärare och

lärarinnor vid småskolorna, aflat Eders Kongl. Maj:t nådig framställning till 1875

års riksdag angående behofvet att till aflöning af de extra lärare, som för nämnda

ändamål måst anställas, äfvensom till bekostande af öfriga med samma anordningar

förenade utgifter bereda tillgång medelst förhöjning i anslaget till seminarierna; och

då vid en sådan förhöjning jemväl borde tagas i betraktande, att anslagen till inköp

af ved och ljus samt öfriga årliga utgifter vid seminarierna nu mera visat sig

för behofvet otillräckliga, blef den summa, hvarmed tillökning i anslaget af Eders

Kongl. Maj:t äskades, bestämd till 20,000 kr. Detta belopp blef ock af Riksdagen

beviljadt, men endast på extra stat för år 1876. Då emellertid de behof, som föranledde

berörda nådiga framställning, icke kunna antagas komma att för framtiden

minskas, och dertill kommer önskvärdheten att kunna, åtminstone i någon mån, till

godo se det af vederbörande seminariirektorer upprepade gånger anmälda behofvet af

läkaretillsyn vid seminarierna, hemställer jag underdånigst, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes för nu omförmälda ändamål af Riksdagen äska en förhöjning af det på stat

uppförda anslaget till folkskolelärareseminarierna med 20,000 kr.

12:o.

1 nådig proposition till Riksdagen sistlidne år begärde Eders Kongl-Maj:t, att,

enär anskaffandet af undervisningsmateriel för folkskolorna blifvit betydligt dyrare till

följd af den allmänna prisstegringen, och den genom departementets försorg anskaffade

materielen för hvarje år i ökadt antal exemplar af skolråden reqvirerats, det

för sådant ändamål beviljade anslag måtte ökas med 5.000 kr. om året.

Riksdagen beviljade den begärda tillökningen, dock endast för innevarande år.

Att en sådan tillökning fortfarande är behöflig, har erfarenheten under år 1875 ytterligare

bekräftat, och då nu i flera delar af landet bildats folkhögskolor, hvilka äfven

äro i behof af undervisningsmateriel, men hitintills ej kunnat, efter de vid ifrågavarande

anslag fogade bestämmelser, erhålla den samma till nedsatt pris, får jag i underdånighet

hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes göra framställning till Riksdagen,

dels att en tillökning i det ifrågavarande anslaget till lika belopp med den för ett

år beviljade summan, eller 5,000 kr., måtte å ordinarie stat uppföras, dels ock att den

materiel, som af departementet anskaffas, äfven måtte få på reqvisition af vederbörande

styrelser till nedsatt pris tillhandahållas folkhögskolorna.

18:o.

Till understöd åt högre folkskolor är på ordinarie stat uppfördt ett anslag af

13,200 kr., hvaraf enligt Eders Kongl. Maj:ts den 16 Juni 1875 utfärdade nådiga

kungörelse sådan skola kan erhålla ett bidrag till högst dubbla beloppet af

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:fs Nådiga Trop. om Statsverket 1870.

hvart till skolan inom distriktet sammanskjutes, dock ej öfver 1,200 kr. årligen. Då

antalet högre folkskolor för närvarande är elfva, kommer efter all sannolikhet hela det

nämnda anslaget att utgå endast för dessa, redan befintliga skolor, och medel skola således

saknas att understöda de nya undervisningsanstalter af detta slag, som kunde

komma, att upprättas. Det ökade intresse för folkbildningen, som under de senare

åren visat sig, gafvel anledning till det antagande, att ännu flera orter skola

omfatta det gillra tillfället att genom eu i förhållande till statens bidrag unga upp

offring bereda sig förmånen af sådana bildningsanstalter för sina barn. Ofvan omförmälda,

af Eders Kongl. Maj:t utfärdade nådiga kungörelse, hvarigenom särskilda,

i vissa delar förändrade föreskrifter rörande dessa skolors anoiilning meddelats,

torde gifva eu ny väckelse och uppmuntran härtill. På dessa gi andel fåi jag

i underdånighet föreslå, att Eders Kongl. Maj:t ville af Riksdagen äska, att det till

understöd för högre folkskolor å riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda anslag.

13.200 kr., måtte ökas med (>,800 kr., således till 20.000 kr.

14:o.

Under flera föregående år har Riksdagen till Eders Kongl. Maj:ts disposition Vom»g»k<.u,,

anvisat å extra stat ett förslagsanslag att användas till understöd för sådana i verksamhet

varande folkhögskolor, som visat sig gagneliga och af Eders Kongl. Majitpröfvades

vara i behof af dylikt understöd, under vilkor att landsting, kommuner eller enskilde,

hvar för sig eller gemensamt, dertill lemnade bidrag, som stode i ett visst förhållande

till statsbidraget, hvithet, sistnämnda dock ej finge öfverstiga 2,000 kr. årligen

för hvarje skola, samt att berättelse om skolans verksamhet årligen skulle af dess

styrelse så väl till Eders Kongl. Maj:t, som till vederbörande landsting mgifvas

Af detta anslag*, hvilket för år 1875 var uppfördt till ett belopp af 10,000

kr., hafva nämnda år understöd med ett sammanlagdt belopp af 17,410kr. beviljats

till tretton sådana skolor, vid Indika, enligt styrelsernas uppgifter, tillsammans o04

lärjungar under läseåret 1874—75 åtnjutit undervisning. Från skolornas styrelser

hafva berättelser blifvit afgifna, af Indika i allmänhet framgår, att dessa läroanstalter

blifvit ändamålsenligt ordnade, och att undervisningen meddelats af skicklige lärare

på ett. efter skolornas uppgift lämpadt sätt. De anvisade understöden måste likväl

i anseende till anslagets ringa belopp i flere fall utgå med en mindre summa än

skolornas styrelser ansett behöflig.

Från och med innevarande ar komma understöd af statsmedel till folkhögskolorna

att utgå under vilkor, som i viss mån äro olika mot de under närmast föiegående

år bestämda, i det att understödet numera kan uppgå icke blott, såsom förut,

till halfva beloppet af de bidrag, som af landsting, kommuner eller enskilde, finnas,

utan till hela detta belopp. Då dertill kommer, att under det sist förflutna året dels

för lärjungars emottagande öppnats, dels för första gången med anslag af landsting

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Teknologiska

institutet.

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

försetts, dels af vederbörande landsting’ blifvit förberedda icke mindre än tio nya

folkhögskolor, visar sig klart, att det för ändamålet anvisade anslag, äfven med den

förhöjning deri, som vid sistlidne års riksdag beslöts, ingalunda kan blifva, tillräckligt.

för behofvet år 1877. Jag får derför i underdånighet hemställa, att Eders Kongl.

on^nn m^e ^res^ Riksdagen, att till detta ändamål anvisa ett förslagsanslag af

30,000 kr., att utgå under de i Riksdagens skrifvelse den 19 Maj 1875 bestämda

vilkor, samt att uppföra detta anslag, hvilket utan tvifvel kommer att fortfarande

blifva för ändamålet behöfligt, på ordinarie stat.

15:o.

I följd af Eders Kongl. Maj:ts den 19 December 1875 fattade beslut, att frågor

beträffande högre och lägre tekniska bildnings- och undervisningsanstalter skola

från början af år 1877 behandlas af Ecklesiastikdepartementet, böra å riksstatens

åttonde hufvudtitel, näst efter anslagen till folkundervisningen, under rubriken: “De

tekniska läroverken" upptagas de anslag, som nu äro å sjette hufvudtiteln uppförda

föi teknologiska institutet, Chalmerska slöjdskolan i Göteborg, de tekniska elementarskolorna,

slöjdskolan i Stockholm, samt söndags- och aftonskolan i Eskilstuna.

Dessa anslag utgöra enligt riksstaten för 1876:

För teknologiska institutet............... 86 000 kr.

„ Chalmerska slöjdskolan..............’ 32450

„ tekniska elementarskolan i Norrköping..........12 000

» ” » » Malmö ...........12D00 ”

’ - » » Örebro........... 12,000 „

» » * „ Borås............12,000

„ slöjdskolan i Stockholm...............15,000

„ söndags- och aftonskolan i Eskilstuna..........5,000

Det åligger mig jemväl, på grund af ofvannämnda nådiga beslut, att i underdånighet

föreslå de förändringar i dessa anslag, som kunna komma i fråga vid

uppgörande af statsreglering^ för år 1877.

Jag tillåtei mig att i sådant hänseende, hvad först beträffar teknologiska institutet,

erinra hurusom Eders Kongl. Maj:t genom nådigt beslut af den 13 November

1874 täckts anbefalla styrelsen för detta institut att inkomma med underdånigt

utlåtande och förslag i fråga om den förstärkning af lärarekrafter och den förhöjning

af institutets år sanslag, som utsträckningen af lärokurserna i de vid läroverket varande

fackskolorna för väg- och vattenbyggnadskonst, för mekanisk teknologi och för

bergsvetenskap från tre- till fyraårig kurs, och den fortgående tillökningen i elevernas

antal kunde anses påkalla. Sedan styrelsen genom underdåniga skrivelser af den 8

Januari och 29 Oktober sistlidne år fullgjort detta åliggande, anser jag mig böra

inför Eders Kongl. Maj:t göra de lind. framställningar, som denna för landets inge
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876''.

niörväsende och industriella utveckling- maktpåliggande angelägenhet för närvarande

erfordrar.

Frågan om teknologiska institutets utvidgning i den antydda riktningen är

icke ny. Redan år 1869 hlef detta läroverk genom den med nämnda år gjorda indragningen

af den vid det högre artilleriläroverket å Hälleberg meddelade undervisningen

för civilingeniörselever det högsta, om icke det enda läroverket i riket för

civilingenjörers vetenskapligt tekniska utbildning. På grund deraf föreslog Eders

Kongl. Maj:t, efter underdånig hemställan från institutets styrelse, 1870 års riksdag

att bevilja medel för utsträckning af undervisningen vid läroverket och i sammanhang

dermed förlängning af lärotiden från tre till fyra år. Riksdagen biföll

till eu del denna nådiga framställning, i det att den, utan att ingå i något bedömande

af behofvet af lärotidens förlängning, för ändamålet anvisade ett anslag,

hvilket likväl var mindre än det begärda. Någon förlängning af lärotiden och någon

väsentlig utsträckning af undervisningen har derför icke kunnat ega rum.

Vid den tid, då detta Riksdagens beslut fattades, hade knappast bland fackmännen

i vårt land en tydlig föreställning om frågans stora vigt vunnit insteg.

Under de år, som sedermera förflutit, har så väl i Sverige som i främmande länder

behofvet af en grundlig och omfattande vetenskapligt-teknisk bildning hos ingeniörerne

blifvit allt allmännare erkändt. Man har kommit till en allt klarare insigt deraf, att

eu klok hushållning med statens tillgångar bjuder att omsorgsfullt sörja för, att de

personer, Indika komma att utöfva den högre ledningen vid jernvägsanläggningar,

vid byggandet af broar, kanaler och hamnar, vid konstruktionen af ångmaskiner och

ångfartyg, vid malmernas tillgodogörande och metallernas förädling, ega icke endast

den nödvändiga, genom erfarenhet förvärfvade praktiska vanan, utan äfven en sådan

bildning, att de sättas i stånd att för sina arbeten med säkerhet tillämpa vetenskapens

resultat och att följa teknikens i alla riktningar hastiga framsteg. Tager man i

betraktande, hvilka högst betydliga summor som för ingeniörarbeten af olika slag användas,

och huru äfven mindre misstag i dessa arbetens plan och utförande kunna förorsaka

staten, så väl som kommunerna och de enskilde, stora förluster, finner man

lätt huru vigtig en väl ordnad ingeniörsundervisning är för ett land. .Okunnigheten

är för det allmänna i detta fall långt kostsammare, än äfven de frikostigast

utrustade läroverk. Insigten i dessa förhållanden har ock i olika länder fört till

upprättandet af många storartade högre tekniska läroanstalter, och en allt talrikare

skara af lärjungar söker der undervisning. Äfven de länder, i hvilka man på grund

af gynsamma yttre förhållanden länge ansett obehöflig^ att staten befattade sig med

åtgärder för ingeniörsbildningens höjande, hafva af omständigheternas makt nödgats

att beträda denna väg.

Att äfven i Sverige de nu anförda förhållandena blifvit mera uppmärksammade,

visar sig bland annat af det hastigt växande antalet lärjungar vid teknologiska

institutet. Under det att detta antal höstterminen 1870 uppgick till 116, har

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

det nästlidna års hösttermin stigit till 279. Säkerligen hafva flera omständigheter

samverkat för att åstadkomma denna tillväxt, men det torde likväl vara otvifvelaktigt,

att en riktigare uppfattning af den teoretiska kunskapens betydelse för den

praktiska verksamheten dervid varit af väsentligt inflytande. Teknologiska institutets

styrelse och lärarekollegium hafva icke heller förbisett detta tidens kraf, utan

sedan längre tid sökt förbereda undervisningens utsträckning. Slutligen torde få

anmärkas, att den komité, Eders Kongl. Maj:t tillsatt för utredning af väckt förslag

om åtskilliga läroverks förening med teknologiska institutet till en teknisk högskola,

särskild! framhållit behofvet af eu utvidgning af den för närvarande vid institutet

meddelade undervisningen. Det är på grund af den utredning af ärendet, denna

komité lemnat och i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de af densamma gjorda

underdåniga framställningar, som styrelsens i fråga varande förslag är affattadt.

Att verkligen en fyraårig studiekurs är af behofvet påkallad för flertalet

fackskolor, framgår bland annat deraf, att vid utlandets högre tekniska läroverk

studiekursen för ingeniörerne nästan alltid är fyra- eller femårig. Sålunda är den

vid polytekniska skolan i Munchen fyraårig för studerande med realbildning och femårig

för studerande med humanistisk bildning, vid polytekniska skolan i Stuttgart

femårig, med inberäkning af den tvååriga kursen vid den förberedande matematiska

afdelningen, vid de polytekniska skolorna i Aachen och Hannover fyraårig o. s. v.

Det synes mig till fullo ädagalagdt, att med afseende på de liera vigtiga och

omfattande kunskapsgrenar och praktiska öfningar, som måste ingå i eu tidsenlig

undervisningsplan för väg- och vattenbyggnads- äfvensom maskin-ingeniörer samt för

bergsmekaniker och grufingeniörer, en kortare tid än fyra år svårligen kan vara tillfyllestgörande.

Någon allvarlig olägenhet för de mindre bemedlade lärjungarne torde

icke genom en sådan utsträckning af studiekursen uppstå, så framt undervisningen

vid institutet ordnas, i likhet med hvad komiterade föreslagit, på det sätt, att, när

sådant är möjligt, de lärjungar, som önska från läroverket afgå redan efter tre års

kurs, kunna göra detta med en i viss mån afslutad bildning. Dessutom har, genom

den under de senare åren vid institutet vidtagna anordning, åt s. k. specialelever,

hvilka egna sig åt blott enskilda läroämnens studium, tillfälle lemnats att på

kortare tid, än den eu fullständig kurs erfordrar, inhemta de för dem vigtigaste

kunskaper.

I ändamål att kunna verkställa den nu i fråga satta utvidgningen af undervisningen,

föreslår styrelsen: att utom den vid institutet nu varande professionen

i tillämpad mekanik eller maskinlära, ännu en profession i de till denna vetenskapsgren

hörande, mångartade ämnen måtte upprättas, derigenom att lärarebefattningen i läran om

ångmaskiner, lokomotiv m. in. förvandlas till en profession; att den nu vid institutet

befintliga adjunkturen i allmän kemi och kemisk teknologi förändras till profession

med undervisningsskyldighet i allmän kemi, mineralogi och geognosi; att den nu vid

institutet befintliga lärarebefattningen i väg- och vattenbyggnadskonst förvandlas till

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

cn profession i samma ämne, samt att särskild undervisning vid institutet måtte meddelas

i elementar-mekanik jemte beskrifvande maskinlära, byggnadsstatik, läran om

ångfartygs konstruktion, frihandsteckning, byggnadskonstens historia och ornamentik,

samt slutligen nationalekonomi.

Till följd af det under de senare åren så väsentligt ökade antalet elever vid

institutet hafva göromålen för läraren i ångmaskinslära m. in. i icke ringa grad tillvuxit,

och då genom kursens utsträckning från tre- till fyraårig detta ännu mer

skulle blifva förhållandet, samt dessutom svårighet visat sig att kunna med den

aflöning som nu erbjudes qvarhålla en skicklig lärare i detta synnerligen vigtiga

läroämne, för hvilket omfattande sä. väl vetenskapliga som praktiska insigter hos

läraren tagas i anspråk, synes det mig, att den af styrelsen föreslagna förändringen

är af behofvet påkallad.

Hvad åter beträffar den i fråga satta nya professionen i allmän kemi, mineralogi

och geognosi sä, enär den allmänna kemien är ett af de vigtig?ste grundläggande

läroämnena vid eu teknisk läroanstalt, och det af denna orsak synes ''lämpligast

att, likasom den rena matematiken, den allmänna fysiken och den teoretiska

mekaniken föredraga,s af professorer, sådant ock må blifva förhållandet med den allmänna

kemien, samt detta lämpligen kan ske derigenom, att adjunkturen i allmän

kemi och kemisk teknologi, hvars innehafvare det likväl för närvarande endast

åligger att undervisa i allmän kemi och leda dertill hörande laborationer, förenad

med extra lärarebefattningen i mineralogi och geognosi, i hvilka läroämnen en

mera omfattande undervisning än hittills är behöflig, förändras till profession,

anser jag äfven detta styrelsens förslag vara förtjent af bifall. Likväl måste jag dervid

förorda den af institutets föreståndare tillstyrkta modifikation, att undervisningen i mineralogi

och geognosi icke ovilkorligen förena,s med professionen i allmän kemi,

enär man icke alltid torde kunna vid läroverket, fästa en lärare, som är skicklig

att, lemna undervisning i alla dessa ämnen med den utsträckning denna nu mera

bör erhålla, utan att undervisningen i mineralogi och geognosi må, i händelse detta

visar sig behöflig!,, anförtros åt en särskild lektor, och lönen för professorn i allmän

kemi i sådant fall utgå med ett i förhållande minskadt belopp, ungefär så som undervisningen

i de läroämnen, hvilka tillhöra professionen i mekanisk teknologi, med

Eders Kongl. Maj:ts tillstånd under någon tid varit fördelad på två lärare.

Den af styrelsen föreslagna förändring af lärarebefattningen i väg- och vattenbyggnadskonst,

till en profession i samma ämne synes mig vara af ett framstående

behof påkallad, äfven oberoende af den i fråga satta utvidgningen. Otvifvelaktigt

torde vara, att vid en läroanstalt, afsedd för bildande af ingeniörer, undervisningen

i läran om jern vägar, kanaler, broar, hamnanläggningar samt andra grenar af vägocli

vattenbyggnadskonsten är af synnerlig vigt, och det torde knappast gifvas exempel

på något, annat högre tekniskt läroverk, som icke för denna kunskapsgren har

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

en eller flera professorer. Jag kan derföre icke annat än i denna punkt instämma

i styrelsens förslag.

I fråga om de läroämnen, som teknologiska institutets styrelse föreslår att vid

läroverket nu införa, får jag för en närmare utveckling af deras betydelse för den

tekniska undervisningen i underdånighet hänvisa till komiterades betänkande och

förslag om den tekniska högskolan, och torde jag här kunna inskränka mig till att

i största korthet anföra de förnämsta skäl, som synas mig tala för dessa ämnens

upptagande i undervisningsplanen.

Beträffande elementar-mekaniken och den beskrifvande maskinläran betingas

deras införande vid läroanstalten deraf, att eleverna i den kemiskt tekniska fackskolan

under nu varande förhållanden och derför att en särskild undervisning i dessa

ämnen icke är att tillgå, nödgas att, på bekostnad af sina egentliga fackstudier,

genomgå lika vidlyftiga kurser i teoretisk mekanik som de elever, hvilka egna sig åt

maskinbyggnadsfacket, utan att likväl först nämnde elever erhålla någon undervis

ning Ons i de enklaste grunderna af maskinläran, hvilken utgör den teoretiska mekanikens

. tillämpning och hvilkens kännedom är för deras framtida verksamhet af

stor och ingripande vigt. En särskildt anordnad, kortare kurs i mekanik, äfvensom

en dermed förenad, hufvudsakligen på åskådning stödd undervisning i maskinläran

skulle för dem vara vida mer gagnande.

Undervisning i byggnadsstatik samt i byggnadskonstens historia och ornamentik

erfordras så väl för de lärjungar, hvilka egna sig åt det allmänna byggnadsfacket,

som särskildt för dem, hvilka omfatta väg- och vattenbyggnadsfacket, och är

för båda af synnerligt stor betydelse.

Läran om ångfartygs konstruktion utgör, i sammanhang med ångmaskinläran,

vanligen ett föremål för undervisning vid högre tekniska läroverk äfven i sådana

länder, der ångfartygskonstruktionen är af långt mindre vigt än i Sverige. Hos oss

bör denna undervisning icke saknas. De kostnader, den tager i anspråk äro för

öfrigt jemförelsevis ringa.

Någon undervisning i frihandsteckning ingår för närvarande icke i läroplanen

vid teknologiska institutet, och det synes mig i hög grad af behofvet påkalladt,

att i den samma införes ett för den tekniska undervisningen så synnerligen

vigtigt läroämne.

Hvad slutligen angår nationalekonomien anför institutets styrelse, att enär

detta läroämne är för hvarje industriidkare af vigt samt derför vid flertalet af utlandets

polytekniska skolor föredrages, institutets elever icke borde sakna tillfälle till

undervisning deri, och har det derföre i planen upptagits. Denna kunskapsgren,

som nu mera kan sägas hafva ingått i den allmänna bildningen, bör allra minst

saknas vid en läroanstalt, som afser att bibringa de allmänna grunderna för industriens

utöfning, och hvars lärjungar icke böra vara okunnige om lagarno för

arbetet och varubytet.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

På grund af hvad nu blifvit anfördt, anser jag det af styrelsen framstälda

förslag till utvidgning af undervisningen vid institutet förtjena Eders Kongl. Maj:ts

nådiga bifall. —

I en särskild skrifvelse af den 29 Oktober 1875 har teknologiska institutets

styrelse framhållit önskligheten af att, i sammanhang med den nu nämnda plan för

institutets verksamhet, undervisningen i allmän byggnadslära och husbyggnadskonst

derstädes måtte utvidgas, sä att en afdelning för byggnadskonst, afsedd för bildande

af arkitekter, skulle kunna upprättas. Eders Kongl. Maj:t bär anbefallt den för den

tekniska undervisningens ordnande tillsatta komitén att, sedan den blifvit förstärkt

med teknologiska institutets föreståndare och sekreteraren vid Akademien för de fria

konsterna, i denna fråga afgifva underdånigt yttrande. Vid fullgörandet af detta

uppdrag har komitén anfört: att under den tid af något öfver två ar, som förflutit

sedan den komité Eders Kongl. Maj:t tillsatt för utredning af väckt fråga om åtskilliga

läroverks förening till en teknisk högskola i sitt underdåniga betänkande

föreslog upprättandet af en fackskola för praktisk arkitektur vid teknologiska

institutet, bland landets fackmän en allt klarare insigt gjort sig gällande, att

arkitekten har behof af en så väl vetenskapligt-teknisk som konstnärlig utbildning;

att det förslag, hvarom komiterade nu hade att yttra sig, torde vara ett uttryck

för denna allt mera mognade öfvertygelse; att akademien för de fria, konsterna,

vid fyllandet af sin uppgift att bilda arkitekter, svårligen kan, utan

att frångå sin egentliga bestämmelse att vårda de rent konstnärliga intressena, i

sin läroplan upptaga, de matematiska, naturvetenskapliga och tekniska kunskapsgrenar,

som tillsammans med de konstnärliga ingå i en efter nutidens fordringar

afpassad arkitektonisk undervisning; samt att komiterade icke kunde för sin del

finna någon annan, på samma gång mera ändamålsenlig och mindre kostsam lösning

af frågan, än att en fackskola för praktisk arkitektur vid teknologiska institutet

upprättades, från hvilken de elever, som sådant önskade, egde att öfvergå till den

högre konstnärliga undervisningen vid fria konsternas akademi.

De hafva till stöd derför anfört, att på samma gång som efter denna plan

det blefve möjligt och verkställbart, att lärjungar, hvilka under någon tids vistande

vid institutet inhemtat de förberedande matematiska, naturvetenskapliga och tekniska

insigterna och färdigheterna, derefter kunde ingå i den högre arkitekturskolan

vid akademien för de fria konsterna, för att der erhålla den konstnärliga bildning,

som för flera af dem är behöflig, så skulle tillika genom införandet af arkitektur

och modellering i institutets läroplan, undervisningen vid det samma riktas genom

dessa i tekniskt hänseende synnerligt vigtiga läroämnen, hvilket för flera andra dess

lärjungar, än arkitektelever, vore af framstående vigt. De hafva slutligen anmärkt,

att vid det stora flertalet af utlandets högre tekniska läroverk särskilda afdelningar

för arkitekters bildande äro upprättade, äfven der i samma stad finnes en konstakademi

som meddelar konstnärlig arkitektonisk undervisning, äfvensom att dylika

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

afdelningar upprättats vid samtliga de högre tekniska läroverk, som under de senare

åren tillkommit eller reorganiserats, såsom t. ex. de polytekniska skolorna i Miinchen,

Aachen och Dresden, vid hvilken sist nämnda, som år 1874 ombildats, en alldeles

likartad anordning med den nyss antydda egde rum, i afseende på elevernas

öfvergång från den polytekniska skolans undervisning till konstakademiens.

De ökade lärarekrafter, som för upprättandet af eu sådan fackskola vid institutet

erfordras, skulle, under förutsättning att undervisningen för öfrig! utvidgas i

enlighet med styrelsens förslag, endast vara: en professor i arkitektur med undervisningsskyldighet

i arkitektonisk formlära, läran om enskilda och offentliga byggnaders

anordning och inredning, byggnadskonstens historia och arkitektonisk ritning, samt

en lärare i modellering.

Derjemte hafva komiterade i underdånighet hemställt, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes taga i öfvervägande, huruvida icke, så framt i fråga varande förslag skulle

komma till verkställighet, den lägre byggnadsundervisningen vid akademien för de

fria konsterna skulle kunna indragas, sä att vid detta läroverk undervisningen i

byggnadskonst blefve inskränkt till den högre arkitekturskolan, — eu framställning,

hvilken komiterade med så mycket mera skäl ansett sig kunna göra, som dels redan

för närvarande lägre byggnadsundervisning vid slöjdskolan i Stockholm meddelas och

dels i det underdåniga betänkande och förslag rörande denna skola, som nyligen till.

Eders Kongl. Maj:t öfverleinnats, ifråga sättes att vid skolan och i samband dermed

upprätta eu särskild, för byggnadsarbetare och förmän afsedd byggnadsyrkesskola.

Akademien för de fria konsterna, som blifvit anbefald att i detta ärende yttra

sig, anser likaledes, att om eu afdelning för arkitekter inrättas vid teknologiska institutet,

de elever, som under två högst tre år der åtnjutit undervisning, med fördel

kunna derifrån öfvergå till akademiens högre byggnadsskola, så mycket mera som en

vid akademien upprätta»!, fullständig lärokurs för inhemtande af den oundgängliga

praktiskt vetenskapliga underbyggnaden, ehuru vill behöflig, skulle vara främmande för

den akademiska undervisningens egentligen estetiska bestämmelse. Akademiens förberedande

skolor för deskriptiv geometri och allmän byggnadslära. Indika på 1840-talet

tillkommit, kunde, äfvensom den äldre skolan för lägre byggnadsritning, om ett fullständigare

tillfälle till inhemtande af nödiga matematiska och naturvetenskapliga insigter

bereddes, utan olägenhet indragas. Då likväl en ny uppsättning af lärjungar

för _ icke längesedan blifvit i nämnda skolor intagen och desse billigt vis borde ega

tillfälle . att der fullborda sin påbegynta kurs, kunde likväl indragningen icke verkställas

förr än efter de flere års förlopp, som till kursens fulländande erfordrades.

Enär det synes vara en nu mera allmänt erkänd sanning att, enligt vår tids

fordringar, arkitektens bildning bör vara grundad så väl på vetenskapliga som på

konstnärliga _ studier, med öfvervägande syftning åt det ena eller andra hållet allt

efter beskaffenheten af de arbeten, åt hvilka den enskilde arkitektens verksamhet

hufvudsakligen egnas, och då en sådan bildning synes lämpligast kunna, på sätt

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bil. No 7 till Kongl. Maj ds Nådiga Prop. om Statsverket 1876. 47

af styrelsen för teknologiska institutet blifvit föreslaget samt af komiterade och af

akademien för de fria konsterna tillstyrkt, vid nämnda båda läroverk meddelas samt

genom den samverkan, som skulle dem emellan ega rum, de olägenheter synas

undanröjda, med afseende på Indika Eders Kongl. Magt hittills ansett sig icke höra

godkänna det förslag, som förut varit i denna syftning framstå!dt, får jag i underdånighet

hemställa att Eders Kongl. Maj:t täcktes, med bifall till den af styrelsen för teknologiska

institutet gjorda hemställan, i det nådiga förslag, som komme att till Riksdagen

aflåtas, äfven upptaga de häda lärarebefattningar, för Indika jag här senast

redogjort. —

Oberoende af frågan om undervisningens utsträckning har styrelsen för teknologiska

institutet framhållit behofvet af eu löneförbättring för den vid läroverket anstälda

personalen. Styrelsen lägger vigt vid den omständigheten, att utom de i senare

tider högt uppdrifna lefnadskostnader, som framkallat behofvet af en allmän

löneförbättring för statens embets- och tjensteman, dertill i fråga om de vid institutet

anstälde lärare ett särskilt skäl finnes i den betydliga utvidgning läroverket erhållit,

sedan de nuvarande lönebeloppen för flertalet af dess lärare- och tjenstemannapersonal

vid 1856—58 årens riksdag bestämdes, och hvarigenom göromålen fölen

stor del af donna personal blifvit i hög grad ökade. Styrelsen har vidare anfört,

hurusom män med grundliga teoretiska kunskaper och praktisk duglighet antingen

såsom industriidkare för egen räkning eller i andras tjenst, eller såsom rådgifvande

eller praktiserande ingeniör»!!-, i synnerhet i närvarande tid, ofta kunna bereda sig

vida större inkomster, än styrelsen för någon af institutets personal vågat föreslå,

samt att eu af tidsförhållandena påkallad löneförbättring för denna personal derför

vore alldeles nödvändig, om det skall blifva möjligt att vid institutet fästa och bibehålla

män af bepröfvad skicklighet. Exempelvis har dervid upplysts, att hvad särskilt

läraren i allmän byggnadskonst beträffar, läroverket, som länge erfarit olägenheten

deraf att denne lärare varit allt för svagt aflönad, i följd af det nämnda missförhållandet

lidit deraf, att sedan år 1870 ej mindre än fyra lärare efter hvarandra

blifvit i ifrågavarande ämne vid institutet anstälde och åter derifrån afgått, samt

att styrelsen icke vågade hoppas att få behålla den femte, nu antagne läraren, derest

icke hans aflöning snart blefve väsentligen förbättrad. Uppenbarligen måste

det vara för undervisningen vid läroverket ganska menligt, att styrelsen nödgas så

ofta ombyta lärare, i synnerhet om, såsom fallet understundom varit, dertill måste

antagas sådana personer, som icke förut sysselsatt sig med undervisning.

Med anledning deraf, att senast församlade riksdag på enskild motionärs förslag,

utöfver ordinarie lön och dyrtidstillägg, tilldelat icke blott professorerna vid

rikets universitet och vid Karolinska institutet, utan äfven intendenterna vid naturhistoriska

riksmuseum och föreståndaren för statens meteorologiska centralanstalt ett

lönetillskott under namn af tjenstgöringspenningar, har styrelsen i underdånighet

anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes bereda eu dylik förmån jemväl åt teknologi
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

ska institutets lärare och tjensteman, att åtnjutas under samma vilkor, som för universitetens

lärare och tjensteman nu äro eller framdeles varda stadgade, så att aflöningen

för eu professor vid teknologiska institutet, likasom hittills, uppginge till

samma belopp som för en professor vid universitetet. Styrelsen har likväl icke ansett

billigt att göra framställning om förmånen af eu löneförbättring endast för

institutets professorer, enär läroverkets öfrige lärare och tjensteman med samma

skäl syntes böra komma i åtnjutande af den samma.

Dervid är tillika anfördt, att det vore så mycket lämpligare, att en del af af1

ilningen åt teknologiska institutets lärare utginge såsom tjenstgöringspenningar, som

institutet icke, i likhet med universiteten, eger sådana yngre lärare, som vid inträffande

förfall för de äldre kunna påräknas för bestridandet af dessas tjensteåligganden,

utan vikarier, när sådana erfordras, i allmänhet måste sökas utom läroverkets

krets, i hvilket fäll desse i regeln fordra en ersättning, som fullt motsvarar deras

arbete, hvarvid, i händelse något afdrag på den tjenstlediges lön ej kan ega rum,

det för statsverket är en fördel, om åtminstone tjenstgöringspenningarna kunna disponeras

såsom bidrag till vikariers aflöning.

Styrelsen har för teknologiska institutets föreståndare och de professorer, som

hafva en ordinarie lön af 4,500 kr., förutom nu utgående dyrtidstillägg, föreslagit

tjenstgöringspenningar till belopp af 600 kr., eller lika med hvad Riksdagen tillerkänt

professorer vid universiteten. För de två professorer vid institutet, som innehafva

boställen, Indika i staten icke äro beräknade till högre värde än 500 kr.,

hafva likväl tjenstgöringspenningarne endast blifvit beräknade till 500 kr. För

läroverkets öfrige lärare och tjensteman hafva tjenstgöringspenningarne af styrelsen

föreslagits till samma procentantal af den ordinarie aflöningen, som för de med normallön

försedda professorerna blifvit begärdt.

Af skäl, som jag haft tillfälle att anföra vid behandling af frågan om lönereglering

för universiteten och Karolinska institutet, synes mig jemväl för teknologiska

institutet en reglering på fast stat af lärarepersonalens aflöning vara i hög grad

behöflig. Mot de af teknologiska institutets styrelse föreslagna lönebelopp har jag

i allmänhet intet att erinra, helst, hvad professorerne beträffar, desse hittills varit i

afseende på aflöning likstälda med professorer vid universiteten. Endast det bör

anmärkas, att lönen jemväl för de professorer, som hafva fri bostad, bör bestämmas i

full enlighet med hvad som föreslagits för professorer vid universiteten och Karolinska

institutet, hvilka åtnjuta enahanda förmån. Vidare synes det mig, att i regeln

tre fjerdedelar af lärarnes aflöning bör utgå såsom fast lön och en fjerdedel

såsom tjenstgöringspenningar, utan att något vidare dyrtidstillägg dertill beräknas,

samt att tjenstgöringspenningar ej böra beräknas å de jemförelsevis ringa arfvoden,

som utgå till bergsskolans föreståndare, till extra lärarne samt till institutets sekreterare,

bibliotekarie och kamererare.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Pr ap.''om Statsverket 1876.

49

I afseende å öfriga poster i utgiftsstaten anser jag mig böra anföra följande.

Eu förhöjning i det nu med 2,400 kr., inberäknadt dyrtidstillägg, utgående

anslaget för tillfälliga lärarebiträden och assistenter betingas förnämligast af det

starkt växande antalet lärjungar vid institutet. Styrelsen har upplyst, att utgifterna

för sådana lärares aflöning under år 1875 utgått med ett belopp af 5.681 kr. och

att de under nu ingångna år sannolikt komma att blifva ännu större. För betäckande

af bristen i det för detta ändamål afladda anslag har styrelsen måst använda

nästan hela den inkomst, som till institutet ingått af extra elever för året;

men denna inkomst måste förminskas i den män antalet ordinarie elever tillväxer,

emedan allt färre platser i samma män återstå att använda för extra eleverna.

Anslaget, som. af styrelsen beräknats till 4,500 kr. jemte dyrtidstillägg, torde lämpligen

kunna, med dyrtidstillägg!ds uteslutande, föreslås till 5.000 kr.

I fråga om betjäningen anför styrelsen, att till följd af de under de senaste

åren genom lärjungeantalets tillväxt ökade göromål med städning af läroverkets lokaler

in. in. det nu varande anslaget 2,000 kr. blifvit för knappt. Styrelsen anser

B,200 kr. jemte dyrtidstillägg vara för ändamålet erforderliga. Ett belopp af 3,500

kr. är, med uteslutande af dyrtidstillägget, för detta behof i den föreslagna utgiftsstaten

upptaget.

De för närvarande med 2,500 kr. till biblioteket och med 4,000 kr. till samlingarnes

underhåll och tillökning utgående anslag hafva äfven visat sig otillräckliga,

och detta måste ännu mera blifva förhållandet när nya läroämnen införas i kretsen

af institutets undervisning. Uppenbart är äfven att, vid en läroanstalt af

nu i fråga varande slag, modeller af maskiner, byggnadsdelar in. in., prof å tekniska

alster och å de för deras frambringande erforderliga råämnen, samt en någorlunda

rikhaltig samling af fysikaliska apparater måste vara af framstående betydelse

för att understödja den muntliga undervisningen, äfvensom att de förhöjda prisen

på de utländska tekniska tidskrifterna och andra böcker, Indika icke få saknas i

ett högre läroverks bibliotek, och Indika äfven komma landets industriidkare i icke

ringa mån till godo, påkalla ett förhöjdt anslag för institutets bibliotek. Nämnda

två poster synas mig, då för eu högre teknisk läroanstalt väl försedda samlingar äro

af högst väsentlig vigt, och då biblioteket måste följa den ständigt växande, genom

planschverken särskild! dyrbara tekniska litteraturen i andra länder, kräfva en tillökning

af 1,000 kr. hvardera.

I de för närvarande utgående anslagsbeloppen för de kemiska laborationerna,

för den mekaniska verkstaden, för stipendier till eleverna och lokalernas uppvärmning,

belysning in. m. är icke någon förändring föreslagen.

Det torde i sammanhang med lönestaten böra märkas, att i en framtid, vid

den nu varande föreståndarens afgång, hans göromål kunna, på sätt af komitén för

den tekniska undervisningen blifvit föreslaget och af styrelsen för teknologiska insti
-

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Pr ap. om Statsverket 1876.

tutet tillstyrkt, af en bland institutets professorer emot ett honom tillagd! arfvode

öfvertagas, i synnerhet om i sammanhang dermed någon inskränkning sker i den

institutet nu åliggande skyldighet att besvara remisser. I detta fall kan föreståndarens

lön, 5,000 kr., till statsverket indragas, hvarjemte den till föreståndaren upplåtna

bostadslägenhet kan för undervisningens behof användas.

Slutligen har styrelsen föreslagit, att institutets lärare, tjensteman och betjente

måtte erhålla den rätt till pension å allmänna indragningsstaten, som tillkommer

universitetens lärare och tjensteman, en framställning som synes mig böra föranleda

nådig proposition till Riksdagen derom, att de vid institutet anstälde professorer

samt de lektorer, som komma att der anställas, måtte berättigas att å allmänna indragningsstaten

uppbära pension, de förre efter samma grunder som professorer vid

universiteten och de senare närmast i öfverensstämmelse med hvad för universitetsadjunkter

stadgats, med bibehållande af lönen, om de afgå vid uppnådd 65 års ålder

och efter tjugu års tjenstgöring vid institutet.

Med tillämpning af hvad nu föreslagits skulle institutets stat blifva följande:

Löner och

arfvoden.

Tjenstgö-

ringspen-

ningar.

Summa.

Föreståndaren, utom fri bostad............

5,000

1,600

6,600.

En professor i ren matematik.............

4,500

1,500

6,000.

„ i matematik och teoretisk mekanik. . .

4,500

1,500

6,000.

„ ., i maskinlära, med undervisningsskyldig-

het i bergsmekanik, läran om vatten-

kraftsmaskiner och uppfordringsverk

m. in....................

4,500

1,500

6,000.

„ ., i maskinlära, med undervisningsskyl-

dighet i läran om ångmaskiner och In-

komotiv, arbetsmaskiner in. in......

4,500

1,500

6,000.

i mekanisk teknologi..........

4,500

1,500

6,000.

i allmän och tillämpad fysik......

4,500

1,500

6,000.

„ ,, i allmän kemi, mineralogi och geognosi

4,500

1,500

6,000.

„ „ i kemisk teknologi, utom fri bostad . .

3,900

1,500

5,400.

„ „ i väg- och vattenbygnadskonst.....

4,500

1,500

6,000.

„ „ i arkitektur................

4,500

1,500

6,000.

„ „ i metallurgi och hyttkonst, utom fri bo-

stad....................

3,900

1,500

5,400.

„ „ grufvetenskap...............

3,500

1,200

4,700.

Transport

56,800

19,300

76,100.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Trop. om Statsverket 1876.

51

Löner och

arfvoden.

Tjenstgö-

ringspen-

ningar.

Summa.

Transport

56,800

19,300

76,100.

En lektor i beskrifvande geometri och ritkonst. . . .

2,500

850

3,350.

i geodesi och topografi...........

1,500

500

2,000.

i konstruktion af enkla maskindelar. . . .

2,000

700

2,700.

„ i elementarmekanik och beskrifvande ma-

skinlära...................

1,500

500

2,000.

,, i allmän byggnadslära, husbyggnadskonst

samt byggnadsstatik............

3,000

1,000

4,000.

i metallurgi och liyttkonst.........

3,000

1,000

4,000.

En extra lärare i ångfartygskonstruktion.......

—

—

800.

i frihandsteckning..........

—

—

1,350.

,, i ornamentik.............

—

—

1,350.

„ i modellering.........• • •

—

—

1,000.

„ „ i nationalekonomi...........

—

—

1,350.

Anslag till tillfälliga lärarebiträden och assistenter .

—

—

5,000.

Arfvode till bergsskolans föreståndare.........

—

—

600.

„ sekreteraren ................

—

—

1,000.

„ bibliotekarien...............

—

—

1,000.

,, kamereraren................

—

---

600.

Anslag till betjeningens aflöning...........

—

—

3,o00.

„ „ biblioteket .................

—

—

3,500.

samlingar och fysikaliska laborationer. .

—

—

5,000.

kemiska laborationer...........

—

—

5,000.

„ verkstaden ................

---

2,500.

diverse utgifter för bränsle, belysning m. in.

---

8,500.

stinendier.................

—

3,000.

!* Tillsammans j

| 139,200.

Den tillökning i de för teknologiska institutet nu utgående anslag, som skulle

uppkomma dels genom institutets utvidgade organisation, dels genom den ^föreslagna

löneregleringen, skulle således, då dessa anslag för år 1876 upptagas å ordinarie

stat med 86,000 kr. och å extra stat med 12,100 kr., anvisade till dyrtidstillägg,

eller tillsamman 98,100 kr., utgöra 41,100 kr. På ordinarie stat 1)1 eif e tillökningen

53,200 kr. Men då den föreslagna utvidgningen af undervisningen icke kan

tråda i verkställighet förr än med höstterminens början i September 1877, erfordras

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

för detta ändamål under nämnda år endast en tredjedel af sist anföra summa eller

17,733 kr. 33 öre.

Härtill komme da det belopp, som enligt hvad jag'' redan anfört, torde böra,

oberoende af institutets utvidgade organisation, från början afår 1877 och intill

dess den nya staten begynner tillämpas, utgå till löneförbättringar åt institutets lärare

samt för en del materiel behof. Den provisoriska anordning, som sålunda skulle

lör någon tid inträda, borde sa vidt möjligt öfverensstämma med den definitivt

föreslagna staten och endast afvika derifrån i sådana delar, der poster i den sistnämnda

förän]edts af den i fråga satta utvidgningen af institutets undervisning.

Då, enligt anstäld beräkning, denna provisoriska stat skulle öfverskjuta den för

institutet nu gällande ordinarie stat med 30,550 kr. för helt år, eller för den tid af

> :ll5 under hvilken den provisoriska staten skulle tillämpas, med 20,366 kr. 67

öre, kommer, om detta belopp sammanlägges med den tillökning, som för återstående

delen af året enligt hvad ofvan är nänmdt blifvit beräknad, den summa, hvarmed

’ ">Vy ordinarie anslaget till teknologiska institutet under år 1877 skulle ökas, att utgöra

38,100 kr., hvaremot det för dyrtidstilläggen nu uppförda belopp 12,100 kr.

/jh i skulle upphöra att utgå. —

I betraktande af den mäktiga inverkan, en fullständig polyteknisk läroanstalt

u tö tvär på näringslifvet, likasom på utförandet af statens allmänna företag, och den

idka gengäld, dess undervisning för de på den samma använda kostnader gifver genom

utvecklingen, i olika riktningar, af landets hjelpkällor, tvekar jag icke att tillstyrka,

. det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att med godkännande af

ofvan intagna stat för teknologiska institutet, äfvensom af lönebeloppens fördelning

i löner och tjenstgöringspenningar, de senare afsedda att vid förefallande behof användas

till bestridande af vikariatstjenstgöring under, de vilkor Eders Kongl. Maj:t

kan komma att bestämma, för. beredande af medel till lönestatens tillämpning pa

sätt ofvan blifvit föreslaget, bevilja en tillökning i anslaget till teknologiska institutet

med 38,100 kr., i följd hvaraf detta anslag skulle under åttonde hufvudtiteln

upptagas med ett belopp af 124,100 kr., äfvensom medgifva, att professorer vid

teknologiska institutet samt de lektorer, som komma att vid institutet anställas, må

berättigas att vid afskedstagande! uppbära pension å allmänna indragningsstaten,

de förre efter samma grunder som professorer vid universiteten och de senare efter

uppnådd 65 års ålder och tjugu års tjenstgöring vid institutet, med det belopp,

hvartill deras egentliga lön uppgår.

lö:o.

De tekniska,/,- Den komité, som blifvit tillsatt för att afgifva förslag angående åtskilliga läro
.

....’nnMori''’''- verks förening med teknologiska institutet, erhöll genom Eders Kongl. Ma j:ts beslut af

den 28 December 1872 nådigt uppdrag, att jemväl beträffande dels de tekniska elemen
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Vrop. om Statsverket 1876. 53

tiirskoloma samt de med dem förenade söndags- och aftonskolor, dels åtskilliga andra

af de tekniska läroverken, verkställa utredning i ändamål att söka bestämma så väl

l ätta omfånget för undervisningen vid hvarje af nämnda läroanstalter och deras ställning

till de allmänna elementarläroverken, som ock sättet, huru samma läroanstalter

måtte kunna, i den mån uppgiften för dem vore gemensam, verka med den enhet,

hvartill gemensamheten i uppgift föranledde. Till åtlydnad häraf hafva komiterade

den 21 November 1871 afgifvit underdånigt betänkande och förslag angående den

lägre tekniska undervisningen i riket, och har Eders Kong!. Maj:t anbefallt Kommersekollegium

att efter inhemtande af teknologiska institutets, styrelsens för Chalmerska

slöjdskolan, samtliga styrelsernas för de tekniska elementarskolorna, styrelsens

för tekniska söndags- och aftonskolan i Eskilstuna och fullmäktiges i jernkontoret

yttranden, sig deröfver utlåta. Sedan komiterade leinnats tillfälle att om

dessa till Kommersekollegium afgifna yttranden taga kännedom och i anledning af

dem närmare belysa åtskilliga punkter i sitt förslag, har Kommersekollegium den

29 Maj sistlidna år ingifvit sitt underdåniga utlåtande i ämnet och dervid i allt väsentligt

tillstyrkt bifall till komiterade» förslag. Då frågan således nu mera torde

vara behörigen utredd, anhåller jag att få underställa ärendet, till eu början så vidt

det rörer de tekniska elementarskolorna, Eders Kongl. Maj:ts pröfning i de delar,

som kunna gifva anledning till nådig proposition vid nu instundande Riksdag.

Den betydelse, som den tekniska undervisningen eger för ett lands industriela

lif och den verksamhet, som den samma utvecklar icke blott för främjande af näringarnes

förkofran och höjande af det materiela välståndet, utan ock för arbetets förädlande

samt upplysnings och sedlighets höjande hos de talrika klasser af samhället,

Indika egna sig åt industriens tjenst, har länge varit af statsmakterna erkänd.

Derom vittnar bland annat det deltagande, hvarmed de tekniska elementarskolorna

sä väl af regering som representation städse omfattats. Också hafva dessa skolor,

af indika den första inrättades i Malmö 1853 och de tre öfriga: i Norrköping, Örebro

och Borås, erhöllo sina: stadgar år 1856, intagit en allt betydelsefullare ställning

bland våra läroverk. Under det att de läseåret 1857—1858 tillsammans

icke räknade mera än 73 lärjungar, har detta antal sedermera så stigit, att det läseäret

1867—1868 utgjorde 218, 1873—1874 292 och vid sistförflutna läseårs början

340. Att lärjungeantalet i dessa skolor sålunda på denna korta tid nära femdubblats,

bevisar, i huru starkt tilltagande behofvet af en sådan undervisning befinner

sig. Icke endast de städer, i Indika de tekniska elementarskolorna finnas, hafva af

dem dragit nytta; en stor del af de lärjungar, som begagnat deras undervisning, har

varit från landet och från andra städer. Många af de från dessa skolor utgångna

lärjuugarne hafva öfvat en gagnande verksamhet inom tekniken, såsom kikare af fabriksrörelse,

handtverk och bergshandtering, såsom verkmästare vid fabrikerna, tjensteman

vid jernvägarue, ritare och arbetsförmän vid fabriker och byggnadsföretag,

såsom maskinarbetare in. m. Andra hafva såsom idkare af landtbruk eller handel

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Trop. om Statsverket 1876.

gjort de kunskaper fruktbärande, sou! de i dessa skolor inhemta! Några hafva genom

framstående praktisk duglighet kunnat så tillgodogöra sina förvärfvade kunskaper,

att de vunnit eu högre ställning inom industrien.

Den osäkerhet i åsigterna om de tekniska elementarskolornas egentliga syfte,

som till en början var rådande, i det man sökte på en gång låta dem motsvara

realskolans och det tekniska läroverkets bestämmelse, bär småningom gifvit rum för

eu klarare uppfattning af de väsentligt skilda mål, till hvilka dessa båda olika slag

af läroanstalter, hvart efter sin art, böra sträfva. Utvecklingen har alltjemt fortskridit

i den riktning, att man från de tekniska elementarskolorna uteslutit eller

åtminstone inskränkt undervisningen i de läroämnen som egentligen tillhöra den

allmänna bildningen och i stället, i det man grundat dessa skolors läroplan på

den förberedande bildning, de allmänna läroverken meddela, mer och mer sökt inskränka

sig till fackstudierna, hvilka härigenom kunnat erhålla en allvarligare och

mera bestämd karakter. Att ytterligare främja en sådan utveckling synes vara det

mål, som närmast påkallar uppmärksamheten.

Da behofvet af dessa skolor under deras tjuguåriga tillvaro blifvit till fullo

bestyrkt, och sedan de efter hand allt mera närmat sig sin rätta verkningskrets,

torde tiden vara inne att gifva dem en fastare organisation, att vid dem införa eller

utvidga undervisningen i de tekniskt vigtiga läroämnen, som, ehuru i kraft af sin

natur tillhörande en elementär teknisk undervisning, ännu saknas i deras undervisningsplan

eller der intaga en allt för ringa plats, samt att gifva de i dessa skolor

anställda lärare en mera betryggad och mot deras verksamhet bättre svarande

ställning.

De läroämnen, hvilka nu utgöra föremål för undervisningen vid samtliga de

tekniska elementarskolorna, äro: matematik, fysik, mekanik, kemi, språk, bokföring,

linearritning, frihandsteckning, modellering och verkstadsarbete. Härtill komma vid

skolan i Norrköping: mekanisk och kemisk teknologi, handelsvetenskap, botanik'' och

zoologi; vid skolan i Örebro: mekanisk och kemisk teknologi, mineralogi och geognosi,

samt sång; vid skolan i Malmö: botanik och zoologi, äfvensom historia och geografi;

samt vid skolan i Borås: mekanisk och kemisk teknologi, handelsvetenskap, mineralogi

och geologi. Den olikhet, som i detta hänseende förekommer vid de olika skolorna,

synes i allmänhet icke betingad af lokala förhållanden, och den omfattning,

som undervisningen i de egentligt tekniska läroämnena erhållit, är ingalunda tilltyll

estgörande för eu teknisk, om ock elementär läroanstalt. Någon verklig fackdelning,

motsvarande de tre förnämsta grenarne af tekniken — de mekaniskt tekniska,

de kemiskt tekniska samt byggnads-facken — hvilken är i så hög grad påkallad,

om undervisningen skall kunna blifva rätt grundlig och omedelbart tillämplig för det

praktiska lifvet, har derför icke heller kunnat ega rum.

Komiterade hafva framhållit behofvet af en fackdelning, och vederbörande

skolstyrelser samt Kommersekollegium tillstyrkt densamma. Enligt komiterades för
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Bil. N:o 7 Ull Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

slag skulle vid samtliga skolorna undervisningen grena sig i de mekaniska och kemiska

facken, hvaremot en särskild, för byggnadsfacket afsedd undervisning skulle

anordnas endast vid skolorna i Malmö och Norrköping, ehuru äfven vid de båda Övriga

skolorna undervisning i byggnadskonstens första grunder skulle komma att

meddelas.

Läroämnena skulle enligt komiterades förslag vara: matematik — nemligen

aritmetik, planimetri, stereometri, två grader algebra jemte serier och logaritmer,

plan trigonometri, den analytiska geometriens första grunder samt beskrifvande och

praktisk geometri — vidare allmän mekanik, maskinlära med ritning samt mekanisk

teknologi, fysik, allmän kemi och kemisk teknologi jemte laborationer, mineralogi

och geognosi, språk, bokföring och handelslära, byggnadskonst med ritning,

lineal''- och croquis-ritning, frihandsteckning och modellering, samt verkstadsarbeteH

vad särskild! språkundervisningen beträffar, hafva komiterade endast upptagit det

svenska språket bland de obligatoriska läroämnena, men deremot, under erkännande

af de främmande språkens vigt för en teknisk skola, vid för handen varande förhållanden

ansett det vara riktigast, att skolstyrelsen Ange med dertill skicklig person

träffa aftal om meddelande af undervisning i åtminstone ett af dessa språk, för de

elever, som önskade deruti deltaga, och på de tider af dagen, då icke någon annan

undervisning vid skolan meddelades, hvarjemte eleverne sjelfve skulle till en del bekosta

denna undervisning. Hvad åter beträffar undervisningen i modellering och

vissa delar af frihandsteckningen, hafva komiterade ansett denna lämpligast kunna

sättas i sammanhang med den undervisning i dessa ämnen, som meddelas vid de med

de tekniska elementarskolorna förenade söndags- och aftonskolor, och såsom skäl

dertill anfört, att eu efter behofvet afpassad indelning i klasser och grupper derigenom

skulle underlättas, så, att de särskilda lärjungarnes olika anlag och förut förvärfvade

skicklighet kunde mera afses, än som låter sig göra med det jemförelsevis mindre antal

elever, hvilka åtnjuta undervisning i elementarskolan, samt att tillika den fördel

dervid skulle vinnas, att lärarekrafter och lokaler bättre tillgodogjordes. Direktionerna

för skolorna i Malmö och Borås hafva deremot hemstält, att äfven frihandsteckningen

måtte blifva ett sjelfständigt läroämne vid skolan och erhålla sin egen

lärare, och direktionen för skolan i Örebro gör en dylik hemställan i fråga om undervisningen

i modellering.

Ehuru jag anser, att framdeles, i den män de tekniska afton- och söndagsskolorna

i vårt land vinna erforderlig utveckling och undervisningen i frihandsteckning

och modellering vid dem intager den ställning dem med rätta tillkommer, en

anordning, sådan komiterade föreslagit, bör kunna med fördel genomföras, synes

det mig likväl, enär vid början af den nya organisationens tillämpning svårigheter

skulle kunna uppstå för denna åtgärds vidtagande, och i betraktande af nämnda

läroämnens störa, vigt för en teknisk läroanstalt, lämpligast att. på sätt Kommerse
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

kollegium äfven hemställt, de för närvarande vid den tekniska elementarskolan upptagas

som sjelfständigt, af den tekniska afton- och söndagsskolans undervisningsplan

oberoende läroämnen.

Direktionen för skolan i Örebro har vidare framställt den önskan, att undervisning

i gymnastik och sång måtte meddelas vid den tekniska elementarskolan.

Kommersekollegium föreslår med anledning deraf, att, enär undervisning i gymnastik

äfven för lärjungar vid en dylik skola måste vara af allmän vigt, för densamma

måtte, i likhet med hvad som skett för krigsbildningen vid skolorna, med

hvilken denna undervisning stode i nära sammanhang, anvisas anslag af allmänna

medel. Undervisning i sång anser Kommersekollegium kunna bekostas genom utgifter

af de lärjungar, som deri deltaga. Mot hvad Kommersekollegium i dessa hänseenden

tillstyrkt, har jag icke något att erinra.

Med dessa jemkningar anser jag mig höra i underdånighet tillstyrka det förslag

till undervisningens ordnande vid de tekniska, elementarskolorna, som af komiterade

blifvit framstäldt och af vederbörande myndigheter i hufvudsak gilladt.

Lärarepersonalens ställning vid dessa skolor är för närvarande ganska osäker,

och fördelningen af de olika läroämnena mellan de särskilda lärarne snarare beroende

på tillfälliga förhållanden än grundad i det inre sammanhang, läroämnena sins emellan

ega. Komiterade hade föreslagit, att de för undervisningen vigtigaste vetenskapligt-tekniska

läroämnena må vid hvardera af skolorna i Malmö och Norrköping, der

särskilda afdelningar för byggnadskonst skulle inrättas, fördelas emellan fem fast

anstälda lektorer, nemligen eu lektor i ren matematik och fysik, eu i kemi och kemisk

teknologi med dit hörande laborationer, eu i allmän mekanik, maskinlära med

ritning samt mekanisk teknologi, eu i byggnadskonst med dertill hörande ritning,

samt en i beskrifvande och praktisk geometri jemte lineal’- och croquis-teckning, de

tvenne sist nämnde lektorerne med ringare aflöning. Vid hvardera af skolorna i Borås

och Örebro skulle, enär vid dessa icke något lektorat i byggnadskonst erfordrades,

fyra lektorer anställas. En af lektorerne skulle tillika vara skolans föreståndare.

För bestridande af undervisningen i öfrig;! läroämnen skulle antagas extra lärare.

Dessutom skulle eu eller flere assistenter eller repetitörer anställas till biträde åt

de lärare, hvilkas undervisningsskyldighet vore synnerligt betungande.

I sitt yttrande öfver detta förslag har direktionen för skolan i Norrköping

föreslagit, att af de fem lektorat, hvilkas innehafvare skulle vara hufvud]ärare vid eu

teknisk elementarskola med särskild afdelning för byggnadskonst, de tre af komiterade

först nämnde skulle bibehållas, men att de två återstående, nemligen det för

byggnadskonst med dertill hörande ritning och det för beskrifvande och praktisk geometri

med lineal- och croquisritning, Indika två lektorats innehafvare enligt komiterades

förslag skulle åtnjuta eu aflöning, uppgående i lägsta lönegraden blott till

hälften af de öfriga lektorernas, måtte förenas till ett gemensamt fjerde lektorat, lika

aflönadt med de öfriga, sa att följaktligen lektoratens antal äfven vid skolorna i

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Trop. om Statsverket 1876.

Malmö och Norrköping skulle blifva fyra i stället för fem. Kommersekollegium har

förordat den sålunda i fråga satta förändringen.

Enär det är af otvifvelaktigt gagn, att lektorerne vid de tekniska elementarskolorna

erhålla både sådan verksamhet och sådan aflöning, att de må kunna odeladt

egna sig åt sitt vigtiga lärarekall, synes mig den af direktionen för skolan i Norrköping

ifrågasatta modifikationen af komiterades förslag lämplig. Men på samma

grund torde det vara ändamålsenligt, att vid skolorna i Örebro och Boras den mindre

lärarebefattning i byggnadskonst, som der skulle finnas, förenas. med lektoratet

i beskrifvande och praktisk geometri, jemte lineal-- och croquis-ritning. Genom

denna förening blifva göromålen för detta lektorats innehafvare så ökade, att han

skäligen hör erhålla en aflöning, icke mycket understigande de öfrige lektorernas.

Med dessa förändringar och under förutsättning, att vid början af den nya

organisationens genomförande de smärre afvikelse!- från den normala fördelningen

af läroämnena mellan särskilda lärare, hvilka möjligen kunna blifva erforderliga

på grund af den redan befintliga tillgången på lärarekrafter vid de olika skolorna,

måtte få vidtagas, får jag i underdånighet tillstyrka den af komiterade föreslagna

och af vederbörande myndigheter till det väsentligaste gillade organisationen

af lärarepersonalen vid de tekniska elementarskolorna.

De utgiftsbelopp, som för genomförandet af denna organisation hlefve erforderliga,

skulle enligt komiténs förslag vara följande:

Vid skolorna i Vid skolorna i

Malmö och Örebro och

Norrköping'': Borås:

Lön åt föreståndaren, som tillika är lektor.....kr.

Två lektorer, hvardera 3,000 kr............

Eu lektor...................

En ......................

Arfvode till extra lärare

i mineralogi och geognosi...........

„ bokföring och handelslära...........

„ svenska språket ..............

„ byggnadskonst......••••••••

Statens bidrag till kostnaderna för undervisningen i främmande

språk...................

Anslag till assistenter eller repetitörer .........

Anslag till verkstaden, för undervisning och materiel . . .

Transport kr.

3.500.

6,000.

1.500.

1,500.

200.

300.

400.

400.

800.

3,000.

17,600.

3.500.

6,000.

1.500.

200.

300.

400.

500.

400.

800.

3,000.

16,600.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

Skolorna i Skolorna i

Malmö och Örebro och

Norrköping: Borås:

Transport kr. 17,600. 16,600.

Kemiska och fysiska lahorationer........... 800. 800.

Bibliotek och öfriga samlingar ........... 1,000. 1,000.

För bestridande af sekreterare- och bibliotekarie-göromålen . . 300. 300.

Betjeningens. aflöning............... 500. 500.

Lyshållning, uppvärmning m. in............ 900. 900.

Summa kr. 21,100. 20,100.

Derjemte hafva komiterade föreslagit, att lektorerne skulle efter fem års väl

vitsordad tjenstgöring erhålla ett lönetillägg af 500 kr. och efter tio års ännu ett,

lika stort.

Hvad först angår de föreslagna aflöningsbeloppen, synes det mig, att sedan

rektorerne vid rikets femklassiga läroverk erhållit eu årlig lön af 4,000 ler., ett

mindre belopp icke skäligen kan ifrågasättas för föreståndaren vid eu teknisk elementarskola.

Om vid skolorna i Malmö och Norrköping lektoraten i byggnadskonst med

dertill hörande ritning samt i beskrifvande och praktisk geometri m. in. förenas till

ett lektorat, torde den dermed förenade aflöning höra bestämmas till enahanda belopp

som de öfrige lektorernas eller 3,000 kr. Den lägsta lönegraden för lektorn i

beskrifvande och praktisk geometri in. in. vid skolorna i Örebro och Borås kan icke

heller, då vid hans befattning fästes skyldigheten att undervisa jemväl i byggnadskonst,

med skäl sättas lägre än för lektorer vid elementarläroverken, eller till 2,500

kr. Genom denna anordning af läraretjensterna komma vid de två förstnämnda skolorna

val fördelningen af anslaget, men icke dess slutsumma att undergå förändring

i annan man än att, då antalet lektorer minskas, en besparing vinnos i de eu

lektor efter fem eller tio års tjenstgöring tillförsäkrade lönetillägg. Deremot skulle

tillökningen i eu lektors lön vid hvarje af skolorna i Örebro och Borås, hvilken ondast

har sin motsvarighet i indragningen af ett arfvode å 500 kr. till extra läraren

i byggnadskonst, medföra en förhöjning af 500 kr. i dessa skolors anslag. Likaledes

komme upptagandet i läroplanen af frihandsteclming och modellering, oberoende

åt undervisningen i afton- och söndagsskolan, samt af gymnastik att föranleda

i någon man ökade kostnader för aflöning åt extra lärare i dessa ämnen.

Arfvodet för . undervisningen i frihandsteckning torde lämpligen kunna bestämmas

till 500 kr., i modellering till 300 kr. och i gymnastik till 200 kr.

Hvad åter. beträffar öfriga anslagsposter, hafva i olika riktning anmärkningar

gjorts af direktionerna för skolorna i Malmö, Örebro och Borås, dels angående

medlens fördelning, dels angående de olika beloppen. Komiterade hafva

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

med afseende å dessa anmärkningar i skrifvelse till Kommersekollegium anfört, hurusom

det synts vara för hehofvens fyllande lämpligt, om arfvoden för extra lärare och

repetitörer, anslag till verkstaden, till laborationer och samlingar samt diverse utgifter,

till Invirka komiterade räknat anslagen för bestridande af sekreterare- och bibliotekarie-göromålen,

betjeningens aflöning, kostnaderna för belysning och uppvärmning

in. in., kunde af öfver styrel sen för den tekniska undervisningen pa vederbörande

skoldirektioners förslag efter sig företeende omständigheter jemkas, likväl sa,

att det för en skola beviljade anslaget i sin helhet icke finge, öfverskrida^, hvarjemte

det förutsatts, att någon inkomst skulle tillflyta skolan genom lärjungarnes afgifter.

Kommersekollegium, som anser ifrågavarande anslagsposter vara för lågt beräknade,

tillstyrka att för hvardera af skolorna i Malmö och Norrköping anslagets slutsumma

måtte höjas till 22.000 kr. och för skolorna i Örebro och Boras till 21 ,»00

kr., utan att likväl närmare angifva huru denna sålunda ökade slutsumma skulle

fördelas.

Enär det svårligen låter sig göra att, innan någon tids erfarenhet efter den

nya organisationens genomförande vunnits, med säkerhet beräkna de kostnader, som

extra lärare och repetitörer, verkstaden, laborationer och samlingar, samt diverse utgifter

vid de särskilda läroverken taga i anspråk, och dessa kostnader för öfrig! på grund

af lokala förhållanden kunna blifva i ett eller annat hänseende olika fördelade, kan

jag icke finna skäl vara för handen att föreslå någon annan förändring i de af

komiterade för dessa utgiftsposter antagna belopp, än som blifver eu följd af de

i fråga satta tilläggen i afseende på arfvoden åt extra lärare. Deremot finner

jag, lika med komiterade, lämpligt att eu öfverflyttning från den ena till den andra

af de utgiftstitlar, som icke innefatta föreståndarens och lektorernas löner, ma kunna

ega rum.

Om dessa åsigter af Eders Kongl. Maj:t godkännas, komme för de tekniska

elementarskolorna att erfordras följande utgiftsbelopp:

Vid skolorna i Vid skolorna i

Malmö och Örebro och

Norrköping: Borås:

Lön åt föreståndaren, som tillika är lektor ..... kr. 4,000. 4,000.

Två lektorer, hvardera 3,000 kr........... 6,000. 6,000.

En lektor................... 3,000. 2,»OO.

Arfvoden för extra, lärare och repetitörer, anslag till verkstaden,

laborationer och samlingar, diverse öfriga utgifter . . . 9.600, 9,600.

Summa kr. 22,600. 22,100.

De till de tekniska elementarskolorna nu utgående anslag äro dels å ordinarie

stat uppförda med 12,000 kr. för hvarje skola, dels med 4,500 kr. å extra stat för

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

hvardera af skolorna i Norrköping, Örebro och Borås. Dertill kommer anslaget förberedande

af dyrtidstillägg åt lärarne, utgörande för skolan i Norrköping 2,810, i

Malmö 2,100, i Örebro 2,575 och i Borås 2,840 kr. I händelse af bifall till det

nu framstälda förslaget skulle visserligen de ordinarie anslagen till skolorna i Norrköping

och Malmö höjas med 10,600 kr. för hvar, och anslagen till skolorna i

Öiobro och Borås med 10,100 kr. lör hvar, men deremot de extra anslagen upphöra

att utgå, i följd hvaraf den verkliga tillökningen för skolan i Norrköping utgör

3,290 kr., för skolan i Örebro 3,525 kr. och för skolan i Borås 2,750 kr. För

den tekniska, elementarskolan i Malmö skulle, emedan hon ännu icke blifvit delaktig

af den förhöjning, som redan i flere år varit medgifven i afseende på de öfriga, men

af hvilken hon är i högsta behof för åstadkommandet af en förbättrad läseordning,

hvarom hennes direktion jemväl gjort en särskild underdånig framställning, tillökningen

utgöra S,000 kr. . Det sammanlagda beloppet för alla skolorna skulle således,

om den nu utgående tillfälliga förhöjningen vid de särskilda skolorna derifrån

afdrages, medföra eu tillökning i kostnad för statsverket af tillsammans 17,575 kr.

för alla skolorna.

Ehuru don nya ordningen i undervisningen vid de tekniska skolorna först under

senare hälften af år 1877 kan träda i verkställighet, torde det likväl, med afseende

på billigheten deraf, att vid de alderstillägg för lärarne, som äro i fråga satta,

i likhet med hvad för lärarne vid elementarläroverken egt rum, jemväl tillförene

fullgjord tjenstgöiing må fa tagas i beräkning, för beredande af tillgång för

detta ändamål, blifva erforderligt, att de nya anslagen finge utgå från 1877

åis början. Flan dessa anslag skulle då jemväl kunna utgå de dyrtidstillägg åt

lärarne, hvaraf dessa under ar 1877, intill dess den nya lönestaten vinner tillämpning,

höra,.likasom under åren 1875 och 1S76, komma i åtnjutande.

. Slutligen synes det mig särdeles önskvärd!, att i öfverensstämmelse med

komiterades af Kommersekollegium tillstyrkta förslag lektorer^ vid de tekniska elementarskolorna

måtte erhålla pensionsrätt å allmänna indragningsstaten i enlighet

med de grunder, som i detta hänseende gälla för lektorerna vid de allmänna elementarläroverken

i riket.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer jag underdånigst, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att för genomförande af ofvan omförmälda organisation af de tekniska elementarskolorna

och för tillämpning af ofvan intagna stater bevilja en tillökning i

ordinarie anslaget

a) till skolan i Norrköping

1>) „ „ „ Malmö . .

c) „ „ „ Örebro .

d) „ „ „ Borås . .

med 10,600 kr.

„ 10,600 .,

„ 10,100 „

„ 10,100 „

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Bil. No 7 till Kongl. Majds Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

att medgifva, det de vid dessa skolor anstälde lektorer må efter fem års väl

vitsordad tjenstgöring undfå ett lönetillägg med 500 kr. och. efter ytterligare fem

års väl vitsordad tjenstgöring ännu ett ålderstillägg af 500 kr. årligen;

att nödiga medel till beredande af dyrtidstillägg under år 1877 åt lärarne

efter 20 proc. å deras nuvarande löner, intill dess den nya lönestaten kan komma

att lända till efterrättelse, måtte få utgå af skolornas anslag för år 1877; samt

att lektorerne vid ifrågavarande skolor må erhålla rätt till pension å allmänna

indragningsstaten enligt de grunder, som i sådant hänseende gälla för lektorerne vid

rikets elementarläroverk.

De förändringar komiterade föreslagit i den Chalmerska slöjdskolans organisation,

äfvensom den plan komiterade uppgjort för statens medverkan till främjande

af den tekniska afton- och söndags-undervisningen utbeder jag mig att framdeles få

underställa Eders Kongl. Maj:ts pröfning.

Angående slöjdskolan i Stockholm hafva komiterade afgifvit särskildt utlåtande,

som bl hvit på Eders Kongl. Maj:ts befallning till trycket befordra^ och hvaröfver

vederbörandes yttranden blifvit infordrade, men ännu icke inkommit. Jag saknar

derföre anledning att i afseende på denna skola nu föreslå andra ändringar i

anslagen än som äro nödvändiga för bestridande af de löpande utgifterna under

år 1877.

Sedan Riksdagen, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts framställning i ämnet,

utöfver det på ordinarie stat för slöjdskolan definitivt uppförda belopp 15,000 kr.

för år 1876 anvisat ytterligare 59,600 kr., samt Eders Kongl. Maj:t den 16 Juni

1875 faststält stat för skolan, att gälla under innevarande år, har skolans styrelse

i skrifvelse till Kommersekollegium afgifvit förslag till stat för skolan under år

1877. Styrelsen beräknar dervid inkomsterna på följande sätt:

Ordinarie statsanslag............... 15,000: —

Lärjungarnes skolafgifter............. 6,010:

Hyresmedel och räntor............ • • 1,600:

Ersättning från geologiska byrån och landtbruksakademien för

uppvärmning och vattenförbrukning ........ 1,325:

23,935: —

Den minskning i inkomster af 590 kr., som visar sig vid jemförelse mellan

denna beräkning och den som lagts till grund för framställningen om anslag till bestridande

af utgifterna för år 1876, härrör, enligt hvad styrelsen upplyst, deraf att skolan

icke nu, såsom då var fallet, eger att förfoga öfver någon behållning från föregående år.

Slöjdskolan

Stockholm.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Sundhets-kollegium

med medicina

Istaten.

Bil. No 7 till Kongl. Maj.is Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

Hvad beträffar de särskilda utgiftsposterna bär styrelsen ansett tillökning erforderlig''

i anslaget till aflönande af ordningsmän med 110 kr. och i anslaget till bestridande

af kostnaden för uppvärmning med 700 kr. eller tillsammans 810 kr. Angående det

förstnämnda anslaget har styrelsen förmält, att det ökade lärjungeantalet utan tvifvel

framgent, likasom under sistförflntna skolår, komme att påfordra en oafbruten tjenstgöring

under hela skolåret åt tio ordningsmän, i hvithet fall för deras aflönande enligt

fastståldagrunder med 11 kr. 50 öre i veckan eller ungefär 35 öre i timman, hvithet

arfvode ej gerna kunde vidare nedsättas, den begärda tillökningen vore erforderlig.

Kostnaden för uppvärmning, som i staten för 1876 upptagits till 5,000 kr., hade

för tiden från 1 Juli 1874 till 1 Juli 1875 uppgått till 5,671 kr. 93 öre, hvari

någon nedsättning för framtiden ej vore att motse, helst lärjungeantalets tillökning

torde föranleda uppvärmande af ett ökadt antal undervisningslokaler. Deremot ansåg

sig styrelsen med ledning af senare årens erfarenhet kunna nedsätta anslaget

för lyshållning från 7,000 kr. till 6,400 kr. eller med 600 kr., hvadan tillökningen

i utgifterna på det hela skulle inskränka sig till 210 kr.

Summan af innevarande års utgiftsstat, deri ej inberäknadt dyrtidstillägg till

lärare och tjensteman, uppgår till............''. 84,125: —

hvarutöfver för nästkommande år skulle erfordras....... 210: —

i följd hvaraf utgifterna för år 1877 skulle uppgå till..... 84,335: —

Då till betäckande af dessa utgifter finnas tillgångar till belopp af 23,935: —

skulle således för år 1877 för skolan erfordras ett extra statsanslag

af........_............. 60,400 kr.

eller S00 kr. mer än det för innevarande år på extra stat för samma ändamål

beviljade.

I anledning af denna framställning, som af Kommersekollegium i underdånig

skrifvelse den 26 November 1875 förordats, får jag hemställa, att Eders Kongl.

Maj:t behagade hos Riksdagen göra framställning om beviljande af ett extra anslagför

år 1877 å 60,400 kr. till de för uppehållande af undervisningen i slöjdskolan

nödiga utgifter.

17:o.

Med iakttagande af hvad Eders Kongl. Maj:t i nådig proposition den 17 December

1875 föreslagit Riksdagen angående förändrad organisation af öfverstyrelsen

för hospitalen m. m., torde i den nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd

och behof äskas förhöjning af anslaget till Sundhetskollegium med 2,200 kr., att

utgå med 1,000 kr. till arfvode åt en revisor och med i,200 kr. till amanuensbiträde

i nämnda kollegium.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

63

I följd af Eders Kongl. Maj:ts den 19 November 1875 fattade beslut, att

ärenden rörande veterinärväsendet böra, med undantag’ af sådana, som hafva afseende

på veterinärläroverken, från början af år 1877 handläggas af civildepartementet,

torde från åttonde liufvudtiteln böra afföras dels det under rubriken: Sundhetskollegium

med medicinal staten upptagna anslag till aflönande af länsveterinärer 48,000

kr., dels af förslagsanslaget till farsoters och smittosamma sjukdomars botande så

stor andel som enligt af vederbörande meddelade upplysningar plägar utgå för veterinärväsendets

behof, eller 80,000 kr.

lS:o.

Uti skrifvelse den 10 November nästlidet år har Vetenskaps-akademien underdånigst

hemställt, det Eders Kongl. Maj:t täcktes genom nådig proposition till Riksdagen

utverka erforderliga nya anslag för den under akademiens inseende stälda

meteorologiska centralanstalten, hvars hittills varande anordning endast kunnat betraktas

såsom provisorisk. Detta framginge af det sätt, hvarpå anslaget för densamma

blifvit beviljadt, i det att eu rund summa varit anvisad gemensamt för tjenstemännens

aflönande, anstaltens underhåll och de meteorologiska observationernas

anställande, hvaremot någon särskild lönestat icke funnits för anstalten fastställd.

Samtliga årsutgifterna för anstalten hade till eu början, eller så länge akademiens

fysiker hade att öfver anstalten utöfva en närmare tillsyn, kunnat inskrän
-

kas till följande poster:

aflöning åt föreståndaren......... .......kr. 3,000,

d:o åt amanuensen................„ 1,500,

för tillfälliga arbetsbiträden, synoptiska kartors förfärdigande, underhåll

af en telegrafledning mellan Stockholms telegrafstation och

akademiens hus in. m................„ 1,500,

kr. 6,000,

hvilket belopp, af 1872 års riksdag beviljadt och sammanlagdt med det förut anvisade

belopp för meteorologiska observationers anställande inom riket, utgjorde det

anslag af 12,000 kr., som allt sedan anstaltens första inrättande varit på ordinarie

stat uppfördt för det afsedda ändamålet, hvartill vidare koirnne för år 1876

beviljade:

dyrtidstillägg och tjenstgöringspenningar åt föreståndaren .... kr. 1,200,

dyrtidstillägg åt amanuensen . ........... „ 800.

kr. 1,500.

Då emellertid den meteorologiska centralanstalten med hvarje år mera vidgat

sin verksamhet, kräfde ej mindre billigheten mot dess tjensteman, än äfven den ställ
-

Anslaget för

farsoters och

smittosamma

sjukdomars

botande.

Meteor o l o giska

centralanstalten.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Trop. om Statsverket 1876.

ning-, som anstalten borde intaga, att dess provisoriska tillstånd upphörde och

utbyttes mot eu definitiv anordning. Akademien har i sådant hänseende, hvad först

angår tjenstemännen, i underdånighet åberopat sin redan tillförene uttalade åsigt, att

föreståndarens befattning, både i anseende till göromålens vigt och deras mängd,

vore fullt jemförlig med eu intendentsbefattning vid naturhistoriska riksmuseum,

äfvensom att, då amanuensen måste vid förfall för föreståndaren samtidigt sköta

både dennes och sin egen tjenst, amanuensbefattningen närmast borde jemföras med

eu adjunktur vid universiteten. Och då härtill korume, att Riksdagen för år 1876

tilldelat meteorologiska anstaltens föreståndare tjenstgöringspenningar till ett belopp af

600 kr., hemtade akademien deraf ett ytterligare skäl för sin underdåniga hemställan,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för ifrågavarande anstalts

föreståndare uppföra på ordinarie stat eu lön af 6,000 kr., eller samma lönebelopp

som akademien föreslagit för riksmusei intendenter; hvarjemte akademien, med stöd

af ofvan anförda skäl, likaledes hemstält, att amanuensen måtte benämnas adjunkt,

och hans lön bestämmas till 3,000 kr.

De ärliga arfvoden, som af ifrågavarande anslag utginge till observatörerna

vid statens stationer och hvilka ej undergått någon förändring allt sedan stationernas

första inrättande, måste under nuvarande, i allmänhet förändrade prisförhållanden

enligt akademiens åsigt anses otillräckliga, särdeles då man toge i betraktande de anspråk

på noggranhet och påpasslighet, som med rätta borde ställas på dessa observatörer;

hvarföre akademien hemstält, att, till höjande af hvarje observatörs arfvode från

150 till 200 kr. årligen, ett anslagstillskott af 1,500 kr. måtte i staten uppföras.

I sammanhang härmed har akademien anmält att, enligt den erfarenhet, som

redan vunnits af de meteorologiska observationerna inom riket, stationernas antal icke

vore tillräckligt för ett någorlunda fullständigt utrönande af landets klimatiska förhållanden,

utan förefunnes i det nuvarande observationsnätet liera luckor, såsom i

synnerhet för Skåne, inom landområdet mellan stationerna Göteborg, Halmstad och

Jönköping, i de mot norska gränsen belägna provinserna, i Lappland, och på kuststräckan

mellan Gelle och Hernösand. Det minsta antal nya stationer, som sålunda

erfordrades, vore fem, för hvilka akademien begärt observatorsarfvoden, till ett belopp

af 200 kr. för hvarje, eller tillsammans 1,000 kr.

Genom tillkomsten af nyssnämnda fem nya stationer äfvensom af de privatstationer,

som genom anstaltens försorg dels redan blifvit inrättade och dels till

ännu större antal borde inrättas, blefve det räknearbete, som anstalten hade att besörja,

i betydlig mån ökadt; hvadan ock det för räknebiträden förut utsudda anslaget

behöfde, enligt låg beräkning, förhöjas med 1,300 kr. årligen.

Till aflönande af en vaktmästare, åt hvilken, om han egde någon färdighet i

skrifning och telegrafering, utom annat, äfven förrättandet af en mängd rent mekaniska

göromål vid anstalten borde kunna under tjenstemännens kontroll öfverlåtas,

erfordrades ett årligt arfvodesbelopp af 700 kr.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

Slutligen har akademien anfört, hurusom det vore med stor olägenhet förknippadt,

att det statsanslag, som anstalten hade till sitt förfogande, icke vore

ett reservationsanslag, och att således hvad af detsamma under ett år icke utginge

måste till statsverket återbära^. Anstaltens behof kunde nemligen under olika år

gestalta sig mycket olika, så att, under det anslaget något år lemnade ett öfverskott,

detsamma ett annat år befunnes otillräckligt, såsom t. ex. då på eu gång ett förråd

af instrumenter måste anskaffas eller då en bearbetning af det samlade observationsmaterialet

tillfälligtvis kräfde förstärkta arbetskrafter. Det skulle derföre för anstaltens

jemna verksamhet vara fördelaktigt, om genom uppkomna besparingar kunde

beredas tillgångar till afhjelpande af understundom inträffande större behof.

De tillökningar i det för anställande af meteorologiska observationer beviljade

anslag, Indika akademien ansett erforderliga, vore sålunda:

till höjande af föreståndarens för centralanstalten lön . . kr. 3,000,

., d:o af amanuensens............ l.oOO, 4,500,

„ höjande af arfvodena åt observatörerna vid de gamla

stationerna................ 1,500,

„ observatörsarfvoden vid fem nya stationer...... 1,000,

„ ytterligare erforderliga räknebiträden........ 1,300,

„ aflöning åt eu vaktmästare........... 700* 4,500.

tillsammans kr. 9,000.

Då den meteorologiska anstalten intager ett allt mer betydande rum bland

landets vetenskapliga inrättningar och äfven i praktiskt hänseende börjar blifva af

vigt, anser jag tiden vara inne att nu gifva densamma en mera betryggad ställning.

Att föreståndaren erhåller enahanda lönevilkor som intendenterne vid riksmuseum

finner jag, lika med akademien, skäligt. Hvad angår hans biträde, hvars benämning.

då en adjunkts befattning alltid ansetts innefatta lärareverksamhet och denna

befattning för öfrigt är i fråga satt att vid universiteten upphöra, fortfarande torde

böra förblifva oförändrad, anser jag, då vid bestridande af föreståndarens tjenst dennes

tjenstgöringspenningar tillfalla honom, arfvodet lämpligen kunna bestämmas till 2,500

kr. Enär för åstadkommandet af eu fullständig öfversigt öfver landets meteorologiska

förhållanden, observationsstäl lenas antal otvifvelaktigt bör ökas, och iakttagelsernas

noggranhet, hvilken tager observatörernes flit och uppmärksamhet starkt i anspråk, är

af väsentlig vigt. anser jag mig böra förorda den i dessa hänseenden föreslagna förhöjning,

och finner de medel, som skulle användas till ökadt antal biträden vid observationernas

bearbetning äfvensom till antagandet afen vaktmästare jemväl behöfliga.

På grund häraf tillstyrker jag, att "Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att med godkännande af följande stat för den meteorologiska centralanstalten:

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Of viga anslag

till Vetenskapsakademien.

Bil. No 7 till Kong1. Maj:ts Nådiga Trop. om Statsverket 1876.

loa åt föreståndaren 4,000 kr. jemte tjenstgöringspenningar 1.000

kr., eller tillhopa . . . . . . . \ . . . kr. 5,000,

med rättighet derjemte för honom att efter fem års val vitsordad tjenstgöring,

räkna.dt. från och med kalenderåret näst efter det, då han

till tjensten utnämndes, åtnjuta ett ålderstillägg af 500 kr. och efta*

ytterligare fem års dylik tjenstgöring ett lika tillägg af 500 kr.;

arfvode åt amanuensen................. 2,500,

kr. 7,500,

till arfvoden åt observatörerna vid rikets meteorologiska stationer, samt

för räknebiträden, eu vaktmästare, anskaffande och underhåll af instrumenter,

underhåll af anstaltens telegraf och materiel äfvensom

för andra behof vid anstalten, såsom reservationsanslag .... kr. 12.000.

Summa kr. 19,500,

bevilja eu förhöjning af 7,500 kr. i det till anställande af meteorologiska observationer

å vetenskapsakademiens stat nu uppförda anslag.

Denna summa öfverstiger det nuvarande ordinarie anslaget, 12,000 kr., med

ett belopp af 7.500 kr. Men om ifrån sistberörda belopp afräknas, såsom icke vidare

erforderliga, de för år 1876 åt föreståndaren beviljade tjenstgöringspenningar

och dyrtid stillägg 1.200 kr. samt dyrtidstillägget åt amanuensen 300 kr., tillhopa

1,500 kr., så utgör den nu begärda anslagstillökningen egentligen endast 6,000 kr.

19:o.

I enlighet med Vetenskapsakademiens underdåniga anhållan föreslog Eders

Enlig]. Maj:t senast församlade Riksdag, att å ordinarie stat till akademiens förfogande

uppföra ett reservationsanslag af 6.000 kr. till bekostande af planscher till de

af A etenskapsakademien utgitna skrifter, med vilkor att det dittills för samma ändamål

årligen beviljade extra anslag af 1,200 kr. skulle upphöra. Riksdagen biföll Eders

Kong]. Maj:ts nådiga framställning på det sätt, att ett extra anslag af 6,000 kr.

blot för år 1876 för ändamålet anvisadt.

Då emellertid de behof, som ifrågavarande statsanslag är afsedt att fylla, icke

vore att anse såsom öfvergående, utan fastmer visat sig vara. i följd så väl af den

inom landet växande vetenskapliga verksamheten som af den fortgående allmänna

prisstegringen, i oafbrutet stigande, har Vetenskapsakademien uti skrifvelse den 13

Oktober 1875 underdånigst anhållit, det Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att det till bekostande af planscher för AVtenskapsakademiens skrifter för år

1876 .anvisade extra anslag måtte fortfarande varda beviljadt och på ordinarie stat

uppfördt; och får jag till denna akademiens anhållan tillstyrka nådigt bifall.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

67

Sedan Eders Kongl. Maj:t, med anledning af Vetenskapsakademiens underdåniga

framställning'', föreslagit 1S75 års Riksdag att bevilja förhöjning med 2,720

kr. i det anslag af 4.750 kr., som är å akademiens stat uppfördt till expenser vid

det under akademiens värd strida naturhistoriska riksmuseum, och Riksdagen anvisat

det äskade beloppet, dock ond;:,st såsom extra anslag för är 1876, har Vetenskapsakademien

uti skrifvelse den 13 Oktober 1875, enär de utgifter, sura skola med

anslagsförhöjningen betäckas, äro af samma natur som öfriga expenser och måste antagas

ständigt återkomma, underdånigst anhållit, att Eders Kong], Maj:t täcktes till

Riksdagen aflåta nådig proposition derom, att det till förhöjning af riksmuseets expensmcdel

för år 1876 beviljade anslag af 2.720 kr. måtto fortfarande varda beviljad!

och således det å ordinarie stat uppförda expensanslaget med nämnda belopp

förhöjas; och tillstyrker jag till akademiens berörda framställning nådigt bifall.

20:o.

Vetenskapsakademien har uti skrifvelse den 10 November nästlidet år gjort

underdånig framställning om beredande af erforderliga tillökningar i anslagen för

det under akademiens inseende stälda naturhistoriska riksmuseum och i sådant afseende

främst anfört, hurusom akademien, redan då hon i underdånig skrifvelse den

12 November 1873 anmälde behofvet af löneförbättringar för tjensteman nen vid

nämnda museum, i afseende på de derstädes anstälde intendenterna uttalat såsom

sin mening, att desse tjensteman med hänsyn ej mindre till de anspråk på hög vetenskaplig

bildning och torvärfvadt vetenskapligt anseende, som på dem måste ställas,

än och till arten och vigten af deras Infattningar borde i afseende på löneinkomster

vara likstälde med professorerna vid rikets universitet, helst mnsei-intendenterne,

bosatta i hufvudstaden, hade att vidkännas högre lefnadskostnader. I anledning

af Eders Kongl. Maj:ts derefter hos Riksdagen gjorda framställning blot ett

dyrtidstillägg af 20 proc. å lönen beviljadt musei intendenter för år 1875 och vidare

förnyadt jemväl för år 1876.

I sammanhang med frågan om berörda dyrtidstillägg för sistnämnda år förehade

Riksdagen till behandling ett inom Riksdagen väckt förslag, att lönerna för

riksmusei sex intendenter måtte höjas till lika belopp med dem, som hornlim att bestämmas

för universitetens professorer; och har Riksdagen, med yttrande att, da de

ifrågavarande tjenstemännen onekligen borde vara likstälde med professorerna vid

universiteten och Karolinska medico-kirurgiska institutet, ansett billigheten fordra,

att äfven för dem uppfördes någon löneförbättring utöfver dyrtidstillägget, och i sådant

hänseende för år 1876 anvisat enahanda belopp, 600 kr., som i allmänhet blifva

bemälde professorer såsom tjenstgörilöspenningar tillagd!, i följd hvaraf de två

äldste intendenterne erhöllo:

Naturhistoriska

riksmuseum.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

i lön......

i dyrtid,stillägg- . . .

i tjenstgöringspenningar

kr. 4,000,

„ 800,

„ 600,

de fyra yngre deremot:

i lön......

i dyrtidstillägg . . .

i tjenstgöringspenningar

sammanlagdt kr. 5,400.

kr. 3,500,

„ 700,

, 600,

sammanlagdt kr. 4,800.

,1 anledning karat bär Vetenskapsakademien i underdånighet anhållit,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning derom, att

riksmöte: intendenters löner måtte, i likhet med universitetsprofessorernes, bestämma®

till 6,000 k. ailigen lör hvar och en al dem, och att dessa löner måtte till

hela beloppet blifva på ordinarie stat uppförda.

Vidare har. akademien, med förnyande af sin redan år 1873 gjorda underdåniga

framställning angående . aflöningen för riksmusei konservator, underdånigst

hemstält, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att denne tjensteman

~,n>2,5''00 ki •> hvilken, genom det för åren 1875 och 1876 beviljade dyrtid stillägg

af oOO kr. årligen, under dessa år uppgått till 3,000 kr., måtte med sistnämnda

belopp på ordinarie stat uppföras; anhållande akademien tillika, att anslaget till

vid konservatorns verkstad, utgörande 1,200 kr., måtte varda förhöjdt till

.4,000 kr., enär behofvet af dugliga och kunniga arbetare vid det zoologiska museum

nurneia vore betydligt ökadt och de höga lefnadskostnaderna knappast gjorde det

möjligt att erhålla sådana mot den låga betalning, som under nuvarande förhållanden

kunde erbjudas.

Hos akademien hade vidare intendenterne för riksmusei mineralogiska och botaniska

utdelningar framhållit behofvet af medels anvisande för anställande af ett vetenskapligt

bitiäde vid hvardera af dessa utdelningar mot ett årligt arfvode af minst

1,200 kr.:.Indika framställningar bl.ifvit förordade af vederbörande inspektores öfver

nämnda utdelningar. . Den starka tillväxt, i hvilken do mineralogiska samlingarne,

särdeles på senare tider, varit och fortfarande vore stadda, hade nemligen haft till

följd, att en mängd analytiska arbeten på det till denna afdelning hörande laboratoriet

nästan oafbrutet fortginge, och att intendenten för dessa arbetens noggranna

öfvervakande behöfde ständigt biträde. Ett sådant hade han under eu följd af år

haft att. påräkna mot eu betalning af 500 kr. årligen, hvilket belopp dock endast

med svårighet , kunnat utgå af afdelningens årsanslag. Likaså hade det varit oundgängligt

att, för det ordnande arbetets någorlunda tillfredsställande gång vid den botaniska

utdelningen, anlita biträde af eu vetenskapligt bildad person mot enahanda

godtgörelse, som emellertid nu mera vore alldeles otillräcklig.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverlcet, 1876.

69

Med afseende härå har akademien, som för sin del förordat dessa framställningar

till nådigt afseende, men, i likhet med hvad akademien redan vid ett föregående

tillfälle uttalat, ansett det vara mindre ändamålsenligt att inrätta assistenteller

amanuensplatser med fast lön, i underdånighet hemstält, det Eders Kongl.

Maj:t behagade föreslå Riksdagen, att det statsanslag, som för närvarande är åt

museum anvisadt till materielen, till inköp af sällsynta föremål samt till vetenskapligt

biträde vid samlingarnes ordnande, måtte förhöjas med 3,000 kr. i ändamål att

bereda riksmusei mineralogiska och botaniska afdelningar utväg att med 1,500 kr.

hvardera använda vetenskapliga biträden åt intendenterna. —

Då en på stat uppförd löneförhöjning för intendenterne vid riksmuseum, hvilkas

löner städse varit något lägre än professorernes vid universitetet, utan tvifvel

på den grund, att deras tjenstgöring ansetts mindre tung, synes mig af behofvet påkallad.

och dä anslaget till ’ materielen och samlingarnes ordnande äfven kräfver en

tillökning, ehuru den lämpligen torde kunna bestämmas till något mindre belopp än

det föreslagna, får jag tillstyrka,

att lönen för hvar och en af riksmusei sex intendenter må bestämmas till

5,000 kr., deraf 1,000 kr. såsom tjenstgöringspenningar, de senare afsedda att,

vid förefallande behof, användas till bestridande af vikariatstjenstgöring under de

vilkor Eders Kongl. Maj:t kan komma att närmare bestämma, med rättighet derjemte

för intendenterna att efter fem års tjenstgöring, räknadt från och med kalenderåret

näst efter det, då utnämning till tjensten egt ruin, åtnjuta ett ålderstillägg af

500 kr. och efter ytterligare fem års dylik tjenstgöring ett lika tillägg af 500

kr.; hvarigenom lönen i denna lönegrad blefve 6,000 kr.,

att konservatorns lön må bestämmas till 3,000 kr..

att anslaget till kouservatorseleverna må förhöjas från 1,200 til! 2,000 kr.,

eller med 800 kr., samt

att anslaget till materielen, till inköp af sällsynta föremål samt till vetenskapligt

biträde vid samlingarnas ordnande må ökas med 2,000 kr. att användas

till arfvoden för vetenskapligt bildade biträden åt intendenterna vid riksmusei mineralogiska

och botaniska afdelningar.

I enlighet härmed och med tillämpning af ofvanberörda bestämmelser i fråga

om lönerna för intendenterna, af Indika vid 1877 års början fyra komma att hafva

tjenstgjort öfver tio år och två utöfver fem år, skulle den i ordinarie staten för naturhistoriska

riksmuseum begärda tillökning blifva följande:

för sex intendenter .............. kr. 13,000,

„ konservatorn...................„ 500,

„ konservators-elever................... 800,

i anslaget till materielen m. m............ . , „ 2,000.

Summa kr. 1 G,300.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

Vitterhets-, Historie-

och Ant

iqvitets-akade

mien.

Den andel i berörda tillökning, som belöper på intendenternas och konservatorns

aflöning eller 13,500 kr., konnne dock att motsvaras af den minskning i

extra anslag, som uppstår derigenom, att de till dyrtidstillägg och tjenstgöringspenningar

för innevarande år anvisade medel, tillhopa 8,500 kr., icke vidare skulle utgå,

i följd hvaraf den verkliga tillökningen i aflöningsanslaget blefve inskränkt till

5,000 kr.

Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, får jag underdånigst hemställa,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, med godkännande af

ofvan anförda grunder för löneförhöjnings bestämmande åt intendenterna och konservatorn

vid naturhistoriska riksmuseum, för beredande af tillgångar så väl dertill

som till öfriga här omförmälda behof bevilja en tillökning i riksmusei anslag med

16,300 kr.

21:o.

Nu gällande stat för Vitterhets- Historie- och Antiqvitets-akademien upptager

följande anslag:

A. På ordinarie stat.

Riksantiqvarien, lön..................kr. 5,000.

1 förste amanuens, lön.................., 1,500.

1 andre „ lön.................., 1,000.

2 vaktmästare å 600 kr.............. ., 1,200.

Till akademiens disposition:

För samlingarnas ökande i statens historiska museum och Kongl. myntkabinettet

....................kr. 5,000.

För biblioteket ...................... 750.

Till tryckningskostnader.................1,000.

Till rese- och transportkostnader, fornlemningars vård, lyshållning in. in. ,, 1,300.

Till underhåll och fortsättning af inredningen i statens historiska museum

och Kongl. myntkabinettet............... 300.

Tillsammans ordinarie anslag kr. 17,050.

B. På extra stat för 1876.

Do. Till vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och vården af statens

under akademiens inseende stälda samlingar samt till aflöning

åt vaktbetjening vid samlingarnas offentliga förevisning . kr. 4,000,

hvilket anslag Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 16 Juni 1875 bestämt

att utgå sålunda:

s. 71 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

71

a) till förste amanuensen arfvode.......kr. 700,

b) till förstärkning af årsanslaget till tryckningskostnader

................„ 1,000.

e) till extra ordinarie vaktbetjening vid samlingarnas

offentliga förevisande och eu förman för dem . . „ 1,700,

cl) till gratifikationer åt vetenskapligt bildade extra biträden

och till aflöning åt vaktbetjening vid särskilda

förevisningar af samlingarne.....„ 600,

Kr 4,000.

2:o. Till undersökning och beskrifning af fäderneslandets fornlemnin
gar

in. in................... kr. 5,000.

Detta anslag är af Eders Kong!. Maj:t sålunda disponerad!:

a) till förste amanuensen, arfvode.......kr. 300,

b) till andre amanuensen, „ .......„ 1,500,

c) till bekostande af dessa amanuensers resor och till

undersökning af fornlemningar.......„ 1,200,

ti) till särskilda biträden för uppsökande af fornlemnin
gar

och upprättande af förteckningar öfver dem . „ 2,000,

Er. 5,000.

3:o. Till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra märkvärdiga

föremål i statens historiska museum och öfver svenska sigill

från medeltiden...............kr. 2,000.

■l:o. Till förstärkning af anslaget till samlingarnas ökande .... „ 1,000. .

5:o. Till förstärkning af anslaget till biblioteket........„ 750.

6:o. Det af Riksdagen för innevarande år beviljade dyrt!dstillägg åt akademiens

tjensteman.......... . . ... „ 1,500.

Tillsammans extra anslag kr. 14,250.

Akademien bär i skrifvelse den 16 November nästlidet år framlagt förslag

till ny stat för akademien, enligt.hvithet förslag det på ordinarie stat uppförda anslaget,

17,050 kr. skulle höjas med 10,250 kr. eller till 27,300 kr., men deremot

de för innevarande år beviljade extra anslag, tillsammans 14,250 kr., för år 1S77

nedsättas till 8,500 kr.

Genom den sålunda föreslagna regleringen af den ordinarie staten afse», hvad

först beträffar tjensteman!] ens löner : att riksantiqvariens lön, som nu utgår med

5,000 kr., hvartill kommer dyrtidstillägg af 1,000 kr., eller tillhopa 6,000 kr.,

skulle med hela detta belopp uppföras å ordinarie stat, att förste amanuensen, som

utom sin lön, 1,500 kr. och dyrtidstillägg 300 kr., uppbär 1,000 kr. af akademiens

extra anslag eller tillhopa, 2,800 kr., skulle bekomma lön på ordinarie stat af 4,000

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Bil. N:o 7 till Kong!. Maj:ts Nådiga Prof. om Statsverket 1876.

kr., samt att andre amanuensens lön, 1,000 kr. jemte dyrtidstillägg 200 kr. och från

extra anslaget utgående arfvode 1,500 kr., tillsammans 2,700 kr., skulle höjas likaledes

till 4,000 kr.

Akademien föreslår vidare, att anslagen för samlingarnas ökande och för akademiens

bibliotek måtte höjas med de belopp, som hittills varit för dessa ändamål

uppförda å extra stat, så att det förra komme att utgöra 6,000 kr. och det senare

1,500 kr., samt att anslaget till tryckningskostnader måtte ökas från 1,000 till

3,000 kr., hvaremot det belopp, 1.000 kr., som för innevarande år till förstärkning

af detta anslag utgår från extra staten, icke vidare skulle tagas i anspråk.

Hvad särskilt angår de föreslagna lönebeloppen för de båda amanuenserna,

har akademien underdånigst anfört: att de aflöningar, som desse tjensteman nu uppbära,

måste under närvarande förhållanden anses otillräckliga; att Riksdagen behjertat

detta genom anvisande af dyrtidstillägg för ifrågavarande tjensteman, Indika

dock endast i ringa grad lätt tillgodonjuta denna löneförbättring, alldenstund dyrtidstilläggen

beräknats blott för de belopp af amanuensernas löner, som vore uppförda

på ordinarie stat; att akademien, som redan år 1870, vid afgifvande af förslag

till ny stat, framhöll nödvändigheten att vid sidan af sin sekreterare, som tillika

är riksantiqvarie och garde des médailles, erhålla två biträden, med benämning intendenter,

så aflönade att de, utan att söka andra fenster, måtte kunna odeladt egna

sig åt sina befattningar, ansåg desse tjensteman böra aflönas lika med en protokoll

ssekreterare i Eders Kong!. Maj:ts kansli, en aktuarie i riksarkivet eller vice

bibliotekarien i Kong!, biblioteket, af hvilka den förstnämnde nu åtnjuter lön af 4,200

kr. och de öfrige lön och dyrtidstillägg till samma belopp; att, då akademiens

amanuenser hade eu både trägen och ansvarsfull daglig tjenstgöring och derjemte

borde åt vetenskapliga arbeten egna den tid, de icke vore förbundne att tillbringa

på embetsrummet eller i samlingslokalerna, den anförda likställigheten med nämnda

tjensteman icke kunde anses obillig; hvadan akademien ansett sig böra i underdånighet

föreslå för hvardera amanuensen ett belopp af 4,000 kr.

Beträffande tillökningarna i anslagen för samlingarna och biblioteket, förefunnes

för dem fortfarande samma skäl, som föranled! Riksdagen att till dessa behofs

fyllande anvisa extra anslag till enahanda belopp för innevarande år, och här vore

således blott fråga om dessa extra anslagsbelopps öfverförande till den ordinarie staten.

Hvad åter anginge behofvet att förhöja anslaget till tryckningskostnader, har

akademien hufvudsakligen anfört: att under femårsperioden 1869—1873 ä detta

anslag utbetalts 14,588 kr. 64 öre, således i medeltal 2,917 kr. 12 öre, eller nära

tre gånger mer än årsanslaget; att å detta anslag vid 1873 års slut visat sig eu

brist af 2,001 kr. 87 öre samt vid 1874 års slut eu brist af 1,620 kr. 76 öre,

oaktadt akademien under sistnämnda år inskränkt sin på tryckning beroende litterära

verksamhet; att, oaktadt Eders Kongl. Maj:t till afhjelpande af denna brist för hvartdera

af åren 1875 och 1876 till anslagets förstärkande anvisat ett belopp af 1,000

s. 73 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1856.

73

kr., vid 1875 års slut dock måste uppstå en mycket betydlig brist, då akademien

under samma år redan betalt tre boktryckareräkningar med 3,610 kr., och dertill

komme godtgörelse för den nära färdigtryckta tjugusjunde delen af akademiens

handlingar samt några nummer af akademiens månadsblad; att otillräckligheten af

ifrågavarande anslag berodde icke blott på ökad författareverksamhet, utan företrädesvis

på boktryckares och pappershandlares under senare åren högst betydligt stegrade

pris; att det emellertid skulle vara beklagligt, om bristande tillgångar skulle hindra

akademien att genom utgrina skrifter fortfarande deltaga i den litterära verksamhet,

som inom de vetenskaper. Indika tillhörde akademiens område, i utlandet vunnit stor

utsträckning och betydelse samt äfven inom landet omfattades med ständigt stigande

intresse.

Derest akademiens ordinarie stat blefve sålunda reglerad, skulle å extra staten

icke vidare erfordras de derunder nu uppförda fyllnadsarfvoden åt amanuenserna,

dyrtidstilläggen samt tillökningarna i anslagen till samlingarna, till biblioteket och

till tryckningskostnader. I öfrig! har akademien icke för 1S77 föreslagit annan

ändring i extra staten, än att det nu med 600 kr. utgående beloppet till gratifikationer

åt vetenskapligt bildade extra biträden och till aflöning åt vaktbetjening vid

särskilda förevisningar af samlingarna måtte höjas till 1,600 kr., enär behofvet af

omförmälda vetenskapligt bildade biträden med hvarje år tilltoge, i den mån samlingarna

ökades och genom anstå!da forskningar i landsorten inkomme nya materialier

till bearbetning, samt för bevakning af samlingarna behöfdes extra vaktbetjening

icke blott vid särskilda förevisningar, utan äfven för verkställande af rengöringsarbeten

m. in.

De skäl, som föranledt mig att för Eders Kong!. Maj:t föreslå definitiv lönereglering

för universiteten och för Karolinska medico-kirurgiska institutet, synas mig

tala för eu reglering på fast stat jemväl af lönerna för Vitterhets-, Historie- och

Antiqvitets-akademiens tjensteman. Mot de af akademien föreslagna belopp, af Indika

det som blifvit ifrågasatt för riksantiqvarien motsvarar en professorska, vid universiteten,

tiar jag endast att erinra, att aflöningsbeloppen torde böra fördelas i lön

och tjenstgöringspenningar, Indika sistnämnda lämpligen kunna bestämmas för riksantiqvarien

till 1,500 kr. och för amanuenserna till 1,000 kr.

Då de förändringar, akademien i (ifrigt föreslagit i den ordinarie staten, afse

dels en öfverflyttning från extra till ordinarie stat af vissa anslagsbelopp, hvilkas

fortfarande behöflighet icke torde kunna förnekas, dels eu erforderlig förstärkning af

anslaget till tryckningskostnader, lrvilket anslag särskild! åsyftar att göra akademiens

arbeten fruktbringande för eu större allmänhet, och hvars otillräcklighet synes mig

vara till fullo ådagalagd, anser jag det af akademien nu framlagda förslag till ordinarie

stat vara förtjent af Eders Kong!. Maj:ts nådiga bifall.

Beträffande de extra anslagen saknar jag skäl till annan anmärkning, än att,

då några väsentligen förändrade förhållanden i afseende på behofvet af vetenskapligt

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

bildade biträden icke torde hafva inträdt på senaste åren, och eu amanuenstjenst

hos akademien, efter dåvarande innehafvarens afgång, på akademiens förslag år 1873

indrogs, samt akademiens vid 1874- års riksdag anmälda behof af anslag till extra

vaktbetjening då blef fullt tillgodosedt, jag finner akademiens begäran om förhöjning

i det för dessa ändamål bestämda extra anslag icke böra vinna afseende.

I öfverensstämmelse härmed skulle Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademiens

ordinarie stat erhålla följande utseende:

a) Löner,

Akademiens sekreterare, som tillika är riksantiqvarie

och garde des medailles, lön......kr.

tjenstgöringspenningar.........„

1 förste amanuens, lön....... .,

tjenstgöringspenningar.........„

1 andre amanuens, lön...........„

tjenstgöringspenningar ........„

2 vaktmästare å 600 kr. hvardera ........

b) Till Akademiens disposition:

För samlingarna i statens historiska museum och Kongl. mynt
-

kabinettet ...............kr. 6,000,

„ biblioteket.................. 1,500,

,, tryckningskostnader.............., 3,000,

„ rese- och transportkostnader, fornlemningars vård, belysning

in. in....... „ 1,300,

„ underhåll och fortsättning af inredningen i statens historiska

museum och Kongl. myntkabinettet . . . „ 300, 12.100.

S:a kr. 27,300.

Extra anslag för år 1877 skulle erfordras till följande belopp:

l:o till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och

vården af de under akademiens inseende stälda samlingar samt

till aflöning åt vaktbetjening vid samlingarnas offentliga förevisning

...................kr. 2,300.

2:o till undersökning och beskrifning af fäderneslandets fornlemnin
gar

m. in...................•„ 3,200.

3:o till utgifvande af planschverk öfver formsaker och andra märkvärdiga

föremål i statens historiska museum och öfver svenska

sigill från medeltiden..............„ 2,000.

S:a kr. 7,500.

4.500,

1.500. 6,000.

3.000,

1.000, 4,000.

3,000,

K000, 4,000.

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

Tillökningen i samtliga för akademien utgående anslag skulle sålunda blifva

3,500 kr. .

Jag hemställer, på grund af hvad nu blifvit anfördt, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, dels att med godkännande af ofvan intagna stat

för Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademien äfvensom af deri upptagna lönebelopps

fördelning, på sätt föreslaget blifvit, i lön och tjenstgöringspenningar, de

senare afbedja att vid förefallande behof användas till bestridande af vikanatstjcnsto-öring

under de vilkor Eders Ivongl. Maj it kan komma att näimaie bestämma, föi bele

dande af medel till statens tillämpning bevilja en förhöjning af akademiens ordinarie

anslag med 10,250 kr.;

"dels att anvisa ofvan omförmälda extra anslag till belopp af 7,500 kr. att

utgå under år 1S 7 7.

22:o.

Vid 1844—45 årens riksdag beslöto Rikets Ständer, att 300 exemplar af de

skrifter, som komme att utgifvas af det ar 1843 stiftade Svenska fomskiiftsållska skåpet.

pet, skulle årligen, så länge sällskapet fortfort? i sin verksamhet, för statens räkning

inlösas för att Utdela s till in- och utländska offentliga lärda inrättningar, inhemska

gymnast och skolbibliotek in. m. InlösningshelÖppet, som bestämdes till 8 kr. 50

öre för hvarje exemplar, har allt sedermera med 1,050 kr. årligen utgått och under en

följd af är utan vidare framställning från Kongl. Magt blifvit af Riksdagen upptaget

bland de i reglementet för riksgäld skontoret, föreskrift! a utgifter. Under de senare

åren, sedan jemväl extra anslagen begynt utbetalas af statskontoret, bär Kongl.

Majrt till hvarje Riksdag gjort nådig framställning om beloppets anvisande.

Af sällskapets skrifter har nu mera utkommit eu följd af <55 häften, oberäknad!

ett antal smärre urkunder såsom bilagor till sällskapets årsberättelser. För

fortsättande af denna verksamhet med samma framgång som hittills har, enligt hvad

sällskapet i underdånig skrifvelse den 30 sistlidne September anmält, det hittills utgående

anslaget visat sig otillräckligt. Kostnaderna för tryckning, papper, bindning m. in.

hade, sedan anslaget första gången beviljades, stigit till dubbla beloppet eller mera;

hvartill komme att, oaktadt eu stegrad lefnadskostnad, det särdeles svaga utgifning sarfvodet

icke blifvit ökadt, ett förhållande, som i längden icke kunde fortgå, utan

att framkalla nödtvånget att anlita mindre förfarne och skicklige bearbeta^. Emellertid

förelåge ännu eu betydlig samling af strödda urkunder, väntande pa eu kunnig

och samvetsgrann utgifvare* handläggning, hvarförutan förestode utgifningen af en

öfversigt öfver innehållet af sällskapets tryckta skrifter eller en omfattande ordbok

öfver det senare medeltidsspråket, hvarmed redan vore hunnet sa långt, att endast

slutredaktionen återstodo. Sällskapet har på grund häraf hemställa att Eders Kongl.

Maj:t måtte täckas föreslå Riksdagen att bevilja en förhöjning af ifrågavarande anslag

från 1,050 till 2,000 kr. årligen.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

I betraktande deraf att Svenska fornskriftsällskapet onekligen utvecklat en

särdeles nitisk och förtjenstfull verksamhet, hvarom det betydande antalet af de utgift

handskrifterna och den erkändt berömliga omsorg, som vid deras allmängörande

blifvit använd, äfven bära vittne, samt med fäst afseende i synnerhet på det vigtiga

inflytande, som denna verksamhet utöfva t till befordran af den svenska språkforskningen,

och dessutom med hänvisning på de omständigheter, som sällskapet

anfört till stöd för sin framställning, Indika synas mig nogsamt ådagalägga, bebo!vet

af ökadt understöd för dess gagneligt företag, tillstyrker jag i underdånighet, det

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, dels att till 2,000 kr. höja det anslag

af 1,050 kr., som blifvit beviljadt att till sällskapet årligen utgå, så binge

dess verksamhet fortfar, med vilkor att sällskapet hädanefter, såsom hittills, aflemna

för statens räkning 300 exemplar af sina under hvarje år utgifna arbeten, dels

att beloppet matte, stridt till Eders Kongl. Maj:ts disposition, på ordinarie stat uppföras,

hvarigenom det icke blefve behöflig! att, under sällskapets fortgående tillvaro,

vid hvarje särskild riksdag göra förnyad nådig framställning om beloppets anvisande.

23:o.

Understöd åt Vid 1873 års riksdag blef det ordinarie anslaget till understöd och uppmuntran

/”S ”rn ir åt mindre uppfostringsanstalter för medellösa dötstmnma barn förhöjdt från 30,000

ier för medel- till 40,000 kr. Af dessa medel hafva för sistlidet år understöd beviljats med

38,800 kr. åt tolf sådana uppfostringsanstalter. Vid dem hafva tillbam.

sammans 393 barn erhållit undervisning och af dessa 383 tillika njutit underhåll

och vård. Då erfarenheten visat, att antalet af de vid dessa anstalter intagna döfstumma

barn, livilket år 1874 utgjorde 365, fortfarande ökats och åtgärder redan

vidtagits- för inrättande i åtskilliga landsorter af ännu flera uppfostringsanstalter af

detta slag, synes det nu å stat uppförda anslaget, 40,000 kr., ej blifva tillräckligt

för behof vet under år 1877.

Ett nytt skäl för anslagets höjande till detta belopp förefinnes i behofvet att

tillgodose jemväl en annan del af landets vanlottade ungdom. De olyckliga, som

sakna synförmåga, äro icke mindre i behof deraf att åtgärder vidtagas för deras undervisning

och vård, än de, som äro i mistning af förmågan att höra och tala. Om

ett tillfälle funnes att från statens sida lemna ett understöd vid de åtgärder, som i

landsorterna vidtoges för blinda barns undervisning och uppfostran, skulle sådant

utan tvifvel verka lifvande på enskildes och kommuners bemödanden för detta ändamål,

likasom fallet visat sig vara i fråga om anstalter för dö Istumma barn. Enligt

befolkningsstatistiken för 1870 funnos nämnda är i hela riket 409 blinda, yngre

än 20 år, af hvilka 85 voro under 10, och 324 mellan 10 och 20 år. Väl finnes

för meddelande af undervisning åt blinda en offentlig anstalt, nemligen den vid Manilla.

Men denna anstalt, vid hvilken under sistlidna år 58 blinda elever varit intagna,

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj ds Nådiga Prop. om Statsverket 187 G.

kan icke på långt när fylla behofvet, och de försök, som på några orter af enskilda

gjorts för detta ändamål, hafva hittills visat sig otillräckliga. Det skulle då vara

ändamålsenligt, om i fråga om blinda samma grundsatser gjordes gällande, som i

fråga om döfstumma, för Indika eu mängd af uppfostringsanstalter i skilda orter framlockats

genom det bidrag, som lemnats dem af allmänna medel, utan att dessa bidrag,

i förhållande till de resultat som åstadkommits, för staten medfört någon meia

kännbar uppoffring.

Af dessa skäl får jag, på det att understöd må kunna lemna» åt bada dessa,

slån'' af uppfostringsanstalter, i underdånighet hemställa, att Edeis Kongl. Maj.t

tacklös föreslå Riksdagen att dels bevilja en förhöjning af 10,000 kr. i det ifrågavarande

anslaget, dels medgifva att detta anslag, hvilket sålunda komme att utgöra

50,000 kr., matte få användas till understöd och uppmuntran åt mindre uppfostringsanstalter

sfi vill för medellösa döfstumma som för medellösa blinda barn.

24:o.

Jemlikt Eders Kongl. Maj:ts den 17 sistlidne December beslutade nådiga proposition

till Riksdagen angående förändrad organisation af öfverstyrelsen för hospitalen in. in.,

torde i den nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd och behof hora iakttagas,

att i stället för de å åttonde hufvudtiteln upptagna anslagen till serafimerlasarettets

underhåll 25,500 kr., samt hospitals och lasaretts underhåll 116,897

kr. 17 öro uppföra»: till lasaretts underhåll ett anslag af 49,689 kr. 97 öre samt

till hospitals underhåll ett förslagsanslag af 450,000 kr.; hörande anslaget till lasaretts

underhåll på riksstatens särskilda kolumner sålunda fördelas:

penningar....................^r

indel t ränta och ersättning för indragna räntor.........

indolt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag .... ,,

oindelt spanmål 70 kubikfot 9 kannor med ett förslagsvärde af

35,125:

8,208:

6,208:

148:

6

2

89

Tillsammans kr. 49,689: 97.

25:o.

Sedan genom Eders Kong!. Maj:ts beslut den 19 November 1875 frågor

rörande svensk författningssamling förklarats tillhöra chefens för justitie-depai törne!

tint handläggning och kostnaderna för denna samlings utgifning och utdelande

följaktligen böra upptagas under riksstatens andra hufvudtitel, torde någon nedsättning

kunna ega rum å det anslag under åttonde hufvudtiteln, hvarifrån dessa kostnader

hittills utgått, nemligen förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved in. in.

Enligt mig meddelade uppgifter från statskontoret hafva under de senast förflutna

fem åren, för Indika bokslut skett, eller 1869 1873, tran detta anslag utgått;

Hospitals

underhåll

m. in.

Skrifmaterialier

och expenser,

ved

in. in.

s. 78 Kontrollera mot PDF

Departement ets

Expedition.

78

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket

För författningssamlingen. För andra ändamål.

1876.

Summa.

1869.

37.052: 51

17,460: 58

54,513: 09

1870.

29,295: 56

17,844:

47,139: 56

1871.

26,720: 51

19,901: 61

46,622: 12

1872.

25.460: 16

16,561: 77

42,021: 93

1873.

32,186: 02

28,079: 75

60.265: 77.

De utgifter, för hvilkas betäckande tillgångar böra finnas å anslaget till skrifmaterialer

och expenser, oafsedt kostnaderna för författningssamlingen, hafva följaktligen

under ifrågavarande fem år uppgått i medeltal till 20,000 kr. Då anslaget

är i nu gällande riksstat upptaget till 45,199 kr. 32 öre, skulle det i

följd häraf kunna minskas med 25,000 kr., eller, för jemnande af luifvudtitelns slutsumma,

med 24,534 kr. 20 öre, och således för år 1877 upptagas till 20,665

kr. 12 öre.

26:o.

För tillämpning af ny aflöningsstat för ecklesiastikdepartementets expedition

har Riksdagen anvisat ett extra anslag af 11,500 kr. att utgå under år 1876.

Med åberopande af Eders Kong!. Maj:ts den 22 sistlidne December på föredragning

af chefen för finansdepartementet fattade beslut hemställer jag underdånigst, att

Eders Kong!. Maj:t täcktes för samma ändamål af Riksdagen ilska enahanda, belopp

att utgå jemväl under år 1877.

På sätt sistlidne Riksdag medgifvit för åren 1875 och 1876, torde jemväl för

år 1877 böra från allmänna besparingarna å riksstatens åttonde hufvudtitel utgå dyr - tidstillägg med 20 procent af lönen till de två tjensteman inom förra kanslistgraden,

Indika såsom öfvertaliga icke kunnat uppföras till erhållande af lön på expeditionens

nya stat; hvarom jag alltså anhåller att Eders Kong!. Maj:t täcktes till

Riksdagen göra nådig framställning.

I anledning af Eders Kong!. Maj:ts nådiga proposition har Riksdagen för år

1876 för tillfällig förstärkning af arbetskrafterna inom departementets byråer för undervisningsväsendet

anvisat ett extra anslag af 6,000 la-, att användas för bearbetning

af undervisningsstatistiken. Under erinran derom att förändrade föreskrifter

angående de uppgifter från vederbörande skolråd, folkskoleinspektörer och domkapitel,

hvilka böra inom departementet bearbetas, den 31 sistlidne December blifvit af Eders

Kongl. Maj:t meddelade, och då ytterligare arbeten erfordras äfven för bearbetande

af det till undervisningsbyråerna under år 1875 inkomna, äfvensom under år 1876

inkommande statistiska material, får jag underdånigst hemställa, att då ifrågavarande

anslag följaktligen blifver erforderligt jemväl under år 1877, Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen, att anslaget måtte för samma ändamål anvisas att med

oförändradt belopp utgå under sistnämnda år.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj.is Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

79

27:o.

Under åberopande af det beslut, Eders Kongl. Majrt den.22 sistlidne Decem-J>yrUdsMaä9.

ber fattat angående dyrtidstillägg åt embete- och tjensteman, tår jag hemställa, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen gorå nådig framställning derom, att såsom

dylikt lönetillägg för år 1S77 åt de under ecklesiastikdepartementet lydande embetsoch

tjensteman måtte beviljas enahanda belopp, som för innevarande år blifvit af

Riksdagen för detta ändamål anvisade, med de förändringar allenast, som föranledas åt

förhållanden, på hvilka jag nu går att fästa Eders Kongl. Maj.ts nådiga upp

märksamhet. , . . ... „ , ,

Derest Eders Kongl. Maj:t täckes bifalla hvad jag i eu föregående punkt

föreslagit beträffande reglering af lönerna för lärare och tjensteman vid universiteten,

Karolinska institutet, vetenskapsakademien, naturhistoriska riksmuseum, samt vitterhets-,

historie- och antiqvitets-akademien, blir deraf eu följd, att dyrtidstillägg föi

dessa lärare och tjensteman icke komma att erfordras.

Deremot och då enligt Eders Kongl. Maj:ts den 19 November 1875 fattade beslut

de högre och lägre tekniska undervisningsanstalterna, hvilka hittills hört under

civildepartementet, komma att från början af år 1877 förläggas under ecklesiastikdepartementet,

torde för dem bland berörda anstalter, för hvilka definitiv löneregleung

nu icke föreslås, dyrtidstillägg böra å denna liufvudtitel beredas. För den händelse

det framsida förslaget i fråga om dylik reglering för teknologiska institutet. och

de tekniska elementarskolorna vinner bifall, skulle följaktligen å denna liufvudtitel

upptagas dyrtidstillägg för Chalmerska slöjdskolan i Göteborg med 4,760 kr., för

slöjdskolan i Stockholm med 9,730 kr-, och för söndags- och aftonskolan i Eskilstuna

med 911 kr., eller samma belopp, med hvilka dyrtidstillägg för lärare och betjente

vid dessa läroverk utgå under år 1876.

På skal, som jag vid en senare punkt torde få närmare utveckla, anser jag

mig höra föreslå Eders Kongl. Maj:t att hos Riksdagen begåia etc säl skridt anslag

för beredande af tjenstgöringsponningar åt ledamöterne i Sundhetskollegium, och

kommer, derest denna hemställan af Eders Kongl. Maj:t godkännes, anledning att

saknas till förnyad framställning om dyrtidstillägg för dessa embetsman.

Då den på Sundhetskollegii stat uppförda lön för en råttskemist, hvilken billvit

bestämd att utgå med endast 4,500 kr., otvifvelaktigt bör, i likhet med andra

tjensteman löner erhålla dyrtidstillägg, lärer för detta ändamål ett belopp åt

900 kr. höra upptagas vid dyrk Istillaggen under titeln Sundhetskollegium.

Med iakttagande häraf skulle för dyrtidstillägg under år 1877 åt de under

ecklesiastikdepartementet hörande embete- och tjensteman nedan nämnda belopp blifva

erforderliga:

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Bil, till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

Kongl.

biblioteket.

för Riksarkivet............

„ Kongl. Biblioteket..........

„ Nationalmuseum...........

„ Domkapitlens expeditioner.......

„ Chalmerska slöjdskolan i Göteborg ....

„ Slöjdskolan i Stockholm........

„ Tekniska söndags- och aftonskolan i Eskilstuna

„ Gymnastiska centralinstitutet.......

„ Sundhetskollegium..........

„ Provincialläkarne..........

„ Farmaceutiska institutet........

,, Undervisningsanstalterna för barnmorskor. .

„ Veterinärinstitutet i Stockholm.....

„ Akademien för de fria konsterna.....

„ Musikaliska akademien........

.....kr. 3,520

..... „ 2,720

.... „ 1,100

.... „ 3,716

.... „ 4,760

. . . . „ 9,730

• • • • „ 911

... „ 3,910

....., M40

...... 44,400

380

.... „ 1,620

.... „ 4,800

. . . . ,, 4,500

.... „ 3,940

Tillsammans kr. 94,447

2S:o.

I skrifvelse den 11 Oktober nästlidet år har Kongl. bibliotekarien anfört att,

då enligt anmälan af arbetschefen för Kongl. bibliotekets nybyggnad i Humlegården

denna byggnads fasta inredning blefve färdig under loppet af innevarande år, tiden

nu vore inne att vidtaga åtgärder för anskaffande af den lösa inredning och möblering,

med hvilken byggnaden borde förses och hvartill byggnadsanslaget hvarken

vore afsedt eller lemnade tillgång. Enligt en af arbetschefen upprättad specifik förteckning

skulle kostnaden för denna inredning uppgå till 30,000 kr.

Då jemväl för bibliotekets flyttning till den nya lokalen erfordrades ett särskildt

anslag, men kostnaden för detta vidlyftiga och svåra arbete, hvilken icke på

förhand kunde med någon tillförlitlighet beräknas, dock antagligen komme att uppgå

till 5,000 å 10,000 kr., har Kongl. bibliotekarien i underdånighet hemstält, att ett

förslagsanslag af 40,000 kr. måtte beredas, att för ifrågavarande båda ändamål utgå.

I anledning af denna Kongl. bibliotekariens hemställan, får jag i underdånighet

tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för anskaffande

af möbler och annan lös inredning till den nya biblioteksbyggnaden samt för

bibliotekets flyttning anvisa ett extra anslag för år 1877 af 40,000 kr., att i mån

af behof utgå.

Vidare har Kongl. bibliotekarien, med anledning af bibliotekets snart förestående

flyttning till deu nya lokalen, och då eu tidsenlig utveckling af denna anstalt

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

syntes icke längre kunna uppskjutas, i skrifvelse den 30 September nästlidet år

framlagt underdånigt förslag till förnyad och i vissa delar förändrad stat för ifrågavarande

institution.

Under erinran, att biblioteket för närvarande eger endast fem ordinarie tjensteman

jemte ett obetydligt anslag, 1,150 kr., till aflönande af extra biträden, anför

Kongl. bibliotekarien, att eu arbetsfördelning, som vore nödvändig, der många

detaljer förenades, hittills icke kunnat genomföras i Kongl. biblioteket i anseende

till tjenstepersonalens fåtalighet, hvilken borde anses tillräckligt ådagalagd redan af

det förhållandet, att bibliotekets personal sedan år 1810 endast blifvit förökad med

eu tjensteman, under det att boksamlingen sedan århundradets början växt från

omkring 40,000 till omkring 200,000 band. Bland de många olägenheter, som

följt af denna arbetskrafternas otillräcklighet, vore äfven den, att biblioteket

icke egde någon fullständig och tillförlitlig katalog. Härtill komrne, att icke

heller något genomfördt uppställnings- och signeringssystem vidtagits och kunnat

fortsättas. För att nu möjliggöra eu ordnad arbetsfördelning och i öfrig!

vinna de förbättringar, till Indika eu ny, rymlig och planmässigt anlagd lokal gåfve

tillfälle, har Kongl. bibliotekarien föreslagit personalens ökande med fem ordinarie

tjensteman och dess fördelning på fem särskilda afdelningar inom biblioteket, hvarjemte

lian hemstält om tillökning i antalet vaktbetjente, som för närvarande uppgår

endast till två på ordinarie stat, äfvensom förböjning i samtliga personalens aflöning

och ökade anslag till anställande af extra biträden samt för inbindning och inköp

af böcker, i följd hvaraf staten för Kongl. biblioteket komrne att upptaga eu öfverbibliotekarie

med 7,000 kr. lön, tre bibliotekarier med 5,500 kr. hvardera, tre förste

amanuenser med 4,000 kr. hvar, och tre andre amanuenser, hvardera med 2,500 kr.,

äfvensom åtta vaktmästare, af Indika fyra med 1,200 och fyra med 1,000 kr. lön.

Del ett af Kongl. bibliotekarien förut ingifvet underdånigt förslag till ny organisation

och stat för Kongl. biblioteket blifvit öfverlemnadt till den komité, som

af Eders Kongl. Maj:t den 12 Juni 1874 i nåder förordnats fin- afgifvande af förslag

till reglering af de förvaltande verkens aflöningsförhållanden, hvilken komité,

i anseende till andra pågående arbeten, ännu icke med något yttrande i förevarande

ämne inkommit, och vid sådant förhållande jemväl nu ifrågavarande underdåniga

framställning lärer böra, innan densamma till slutlig pröfning företages, hänvisas till

behandling af samma komité, får jag först hemställa, att komitén må erhålla nådig befallning

att företaga till behandling frågan om reglering af Kongl bibliotekets stat

närmast efter frågan om Sundhets-kollegii stat. När således frågan om eu ny lönestat

för biblioteket icke nu omedelbart kan företagas, men otvifvelaktigt är, att det

arbete, som erfordras för bibliotekets ordnande i dess nya lokal, krafvel- ökade arbetskrafter,

äfvensom ökadt antal tjensteman och biträden i (irrigt behöfves för betjenande

att af den allmänhet, hvars flitigare anlitande af bibliotekets skatter man velat framkalla

genom bibliotekets förläggande till den nya lokalen, hemställer jag vidare, då

11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

frågan om förhöjande af anslaget till böckers inköp för biblioteket synes lämpligast

böra företagas sedan de med bibliotekets förestående flyttning förenade anordningsarbeten

lniunit verkställas och stat för ökadt antal tjensteman blifvit faststäld, det Eders

Kong!. Maj:t täcktes, med anledning af Kongl. bibliotekariens nu gjorda framställning,

föreslå Riksdagen att anvisa för år 1S77 till Eders Kong!. Maj:ts disposition

för Kongl. bibliotekets räkning till ersättning för den ökade tjenstgöring, som efter bibliotekets

flyttning till dess nya lokal blifver erforderlig, ett anslag af 10,000 kr.

29:o.

ÄT?- Sedan Riksdagen i enlighet med Eders Kong!. Maj:ts nådiga framställning fö]1

mun i utland- beredande i vidsträcktare mån än hittills af själavård åt svenske sjömän i utländska

s,,''“ hamnar- hamnar samt åt andra derstädes sig uppehållande landsmän beviljat ett extra anslag

för år 1876 af 8,000 kr., har Eders Kongl. Maj:t för anställande af svenske

prestman i Kiel och i Hartlepool af dessa medel anvisat 6,000 kr., hvarjemte på Eders

Kongl. Maj:ts befallning framställning skett till Norska Regeringens departement

för kyrko- och undervisnings-väsendet rörande gemensamt ordnande af religionsvården

för svenske och norske sjömän i hamnarna på Frankrikes norra kust samt i

Belgien och Nederländerna. Ehuru, innan svar härå ingått, de för ifrågavarande ändamål

erforderliga belopp icke kunna för ett kommande år med säkerhet till siffran

beräknas, synes dock till de sammanlagda kostnadernas bestridande en tillgång af

8,000 kr., efter hvad äfven tillförene antagits, vara tillräcklig, hvarföre jag i underdånighet

hemställer, att äfven för år 1877 ett extra anslag till nämnda belopp

måtte af Riksdagen i nåder äskas att för ifrågavarande ändamål i mån af behof utgå.

30:o.

Restauration Enär den restauration af Linköpings domkyrka, som medelst anslag af all
medel

nyligen blifvit verkstad, icke kunde anses fullt afslutad, förr än det

vid kyrkan under sistförflutna århundrade uppförda torn, hvilket i sitt nuvarande

skick utgjorde en svår vanprydnad, äfvensom kyrkans tak blifvit förändrade till öfverensstämmelse

med kyrkans byggnadsstil, samt åtskilliga enskilda personer af nit

för vinnande af detta mål tecknat frivilliga bidrag till ett belopp af 94,135 kr.,

har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Östergötlands län och Domkapitlet i

Linköping åt den vid Lunds domkyrkas restauration anstälde arkitekten Helgo Zettervall

uppdragit att utarbeta plan för domkyrkans förändring i omförmälda delar.

Enligt den i anledning häraf uppgjorda plan skulle dels tornet med dess sidotillbyggnader

förses med sträfpelare samt med en enkel hög spira mellan gafvelrösten

och små hörntorn, dels det nuvarande provisoriska taket å kyrkan förändras

i öfverensstämmelse med byggnadens stil, och i sammanhang dermed norra och södra

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Bil. No 7 till Kong!. Maj.-ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

sidoutsprången å kyrkan förvandlas till korsgaflar med ett korstöm eller s. k. takryttare

i skärningen mellan taket å korsgaflarne och långtaket, dels de tornartade

anläggningarne i vinklarne mellan de östra kapellen genom tillbyggnad fulländas

till små torn, och dels sträfpelarne, med undantag af kapellens, upptill afslutas genom

eu enkel låg påbyggnad; varande enligt upprättade ritnings- och kostnadsförslag

kostnaden för dessa arbeten beräknad till ett belopp af 320,000 kr., deraf

217,500 kr. för förändring af tornet med dess sidobyggnader och 102,500 kr. för

de öfriga arbetena.

f skrifvelse den 20 sistlidne Oktober hafva Eders Kong]. Maj:ts Befallningshafvande

och Domkapitlet, med öfverlemnande af berörda ritnings- och kostnadsförslag,

och under anförande att, förutom ofvannämnda enskilda bidrag, af hvilka, efter

afdrag af kostnaden för ritningarnes anskaffande, återstode ett belopp af 92,881 kr.

20 öre, Linköpings domkyrkoförsamling utfåst sig att erlägga 30,000 kr., äfvensom

att domkyrkan, ehuru skuldsatt och med eu inkomst af allenast 3,500 kr., af hvilken

tillgång jemväl biskops- och sysslomansboställena skola underhållas, syntes kunna

genom upptagande af ytterligare lån ansvara för 30,000 kr., men icke derutöfver,

underdånigst anhållit att, då ifrågavarande kyrka, hvilken vore icke blott stadskyrka

utan äfven stiftskyrka, utgjorde en dyrbar prydnad för hela landet, och det

således kunde antagas att, sedan denna angelägenhet från allmänhetens sida rönt

ett så stort deltagande, icke heller staten, till hvilken kyrkans forna betydliga

egendom blifvit indragen, skulle undandraga sig att medverka till restaurationsarbetets

fullständiga afsittande. Eders Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen göra nådig

framställning om beviljande af det belopp, som utöfver redan befintliga och päräkneliga

tillgångar för ändamålet erfordrades, eller 170,000 kr., fördelade på

tio år, hvilken tid ansetts åtgå för byggnadsarbetets utförande.

Öfver-intendents-embetet har i infordradt utlåtande förmält sig anse i hög

grad önskvärd!, att de föreslagna arbetena måtte kunna bringas till verkställighet i

enlighet med de upprättade ritningar ne, mot hvilka embetet icke funnit något att

erinra, men hemstält att då, med afseende å arbetenas åsyftade fördelande på

många år, förslagskostnaden ej kunde med visshet beräknas, hufvudtornet med dess

vestra tillbehör, korsgaflarna och taket å kyrkan måtte först restaureras och de öfriga

mindre tornen först sedan sig visat, om anslagsmedlen dertill lemnade tillgång.

Då Linköpings domkyrka intager ett så framstående ruin bland rikets minnesmärken

af forntida byggnadskonst, att för hennes restauration betydliga anslag

af allmänna medel redan funnits böra utgå. och hennes nu ifrågasatta ordnande i

enlighet med den ursprungliga byggnadsplan eu, så vidt densamma af kyrkans nuvarande

skick kan utrönas, desto mera synes vara förtjent af uppmärksamhet, som

för sådant ändamål frivilliga bidrag tecknats till det betydliga beloppet af mer än

94,000 kr., men statens understöd för närvarande torde böra inskränkas till utförande

af de utaf öfvermtendents-embetet såsom angelägnast ansedda arbetena för

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Biblioteksbyggnaden

i

Upsala.

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket, 1876.

tornets restauration, tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att för verkställande af detta restaurationsarbete bevilja ett anslag

af 68,500 kr., samt då dessa arbeten i följd af sin natur kunna och böra

fördelas på ett större antal år, deraf anvisa 8,000 kr. att utgå under 1877.

31:o.

Den byggnad, i hvilken Upsala universitets bibliotek är inrymd, grundlädes

är 1819 och blef slutligen fullbordad år 1841. Den består af tre våningar, de två

nedre afsedda att inrymma boksamlingen och den öfverstå att vara universitetets

festlokal.^ Ritningarna till byggnaden utvisa, att till planen hörde jemväl uppförandet

af två flygelbyggnader å husets baksida, men af brist på tillgångar måste arbetet

tills vidare stadna med fullbordandet af sjelfva lmfvudbyggnaden.

Så väl af denna anledning som genom den störa tillväxt biblioteket vunnit

sedan byggnadsarbetet började — antalet band har under denna tid stigit från

75,000 till mer än 175,000 — befinnes den del af huset, som är inredd till

bibliotekslokaler, numera för trång. Att ett så stort antal böcker verkligen kunnat

der inrymmas, kan endast förklaras deraf, att böckerna, der formatens storlek det

medgifvit, blifvit uppställa i två, stundom i tre rader bakom hvarandra, ett förfaringssätt

som naturligtvis i högsta grad försvårar böckernas öfverskådliga ordnande

och deras framskaffande med den skyndsamhet, hvaraf göres behof.

En annan kännbar brist är saknaden af tjenliga arbetsrum. De för närvarande

dertill begagnade lokaler, hörnrummen på södra gafveln, äro endast 14

och 18 fot i fyrkant, hafva yttermurar eller kallrum på alla sidor, samt äro i öfrigt

sa belägna, att de måste begagnas såsom genomgångsrum till boksalarna. För utlåningen

och katalogiseringsarbetet måste derföre användas rum i mellanvåningen, men

dessa hafva en högst otillräcklig belysning, emedan fönstren blott bestå af två rutor

i bredd, och då rummens höjd endast utgör 10 fot, är äfven utrymmet likasom lufttillgången

för knapp, när under utlåningstimmarna ett större antal personer måste

der samtidigt uppehålla sig. Lämplig lokal till läsesal saknas likaledes.

En väsentlig olägenhet, hvarmed biblioteksbyggnaden är behäftad, är slutligen

saknaden af värmeledning. Kölden uppgår i följd häraf under vintern, synnerligen

i boksalarna, till sådan höjd, att tjenstemännen endast med svårighet och icke utan

stort men för helsan kunna der uppehålla sig. Flere bland dem hafva derigenom

ådragit sig fortfarande sjuklighet.

Det första förslag att afhjelpa dessa brister uppgjordes år 1865 af arkitekten

Stenhammar och afsåg uppförande vid husets södra gafvel af en af de från början

tillåmnade flyglarna, äfvensom anbringande af värmeledning inom hela den för biblioteket

bestämda lokal. Flygeln, 112 fot lång, 38 fot bred och 50 fot hög. skulle i

källarvåningen innehålla lokaler för inrymmande af värmeapparat och bränsleförråd,

s. 85 Kontrollera mot PDF

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876. 85

i nedre hal fvåni ngen en större läsesal med två mindre rum, i mellanvåningen utlåningslokal

och två mindre rum, samt i återstoden af de begge nedre våningarna äfvensom

i hela öfre våningen bokrum. Kostnaden skulle, beräknad efter då gällande

pris, stiga till 80,000 kr. för byggnaden och 34,000 kr. för värmeapparaten, tillsammans

114,000 kr.

Sedan detta förslag, godkändt af akademiska konsistoriet, blifvit till Eders Kongl.

Majd; öfverlemnadt jemte underdånig ansökning att medel för planens utförande måtte

beredas, lät Eders Kongl. Maj:t, för åstadkommande af ytterligare utredning i ämnet,

anbefalla öfverintendentsembetet att afgifva förslag till förändrad anordning af bibliotekshusets

tredje våning, i ändamål att der måtte inredas förvaringsrum för böcker

samt läse- och arbetsrum. Ett sådant förslag, heräknadt jemte värmeledning till en

kostnad af 95,080 kr., blef ock uppgjordt, men såväl af konsistorium somkanslersembetet

afstyrka emedan arbetsrummens förläggande till öfverstå våningen skulle medföra

allt för stor obeqvämlighet för besökande och vid böckers upphemtande, samt

svårigheter i afseende på tillsynen öfver bibliotekets samlingar, hvarjemte arbetsrummen

skulle sakna nödig belysning. Härtill kom den olägenheten, att universitetet,

derest tredje våningen af bibliotekshuset toges i anspråk för bibliotekets räkning,

komme att sakna ett rum, der hela dess personal vid högtidliga tillfällen kunde

samlas.

Till undvikande af de svårigheter, hvilka mötte för utförande af sistnämnda

plan, uppgjorde arkitekten Stenhammar ett nytt förslag, att med borttagande af den

stora trappuppgång af sten till husets öfre våningar, som nu är förlagd i en särskild

utbyggnad på husets baksida, inreda nedersta våningarna af denna utbyggnad

till arbetslokaler och utlåningsrum och de öfre till boksalar, för hvilket ändamål i

en framtid, sedan dessa salar blifvit fyllda, hela den tredje våningen ock skulle

användas. I stället för den nuvarande festtrappan skulle eu mindre, sex fot bred

trappa af jern anbringas i nämnda utbyggnad. I källare under trapphuset borde

värmeledni ngsapparaten förläggas.

Mot detta förslag, för hvilket kostnaden år 1873 beräknades till 120,000 kr.,

deraf 55,100 kr. för värmeapparaten, har anmärkts, att bibliotekshusets tredje våning

måste, så länge någon annan samlingssal icke funnes, begagnas vid"akademiska

högtidligheter, men att med hänsyn till det stora antal menniskor, som vid sådana

tillfällen der samlades, den föreslagna smala trappan vore olämplig oehjrent af

vådlig. Icke ens trapphusets inredning till bokrum kunde derföre sättas i fråga,

förr än universitetet erhållit en ny samlingssal. Härjemte har för den nu varande

trappans bibehållande åberopats dess monumentala karakter och angelägenheten för

biblioteket att inom lokalen funnes en rymlig brandfri trappa.

Konsistorium har. ehuru endast med en rösts öfvervigt, antagit det sist omförmälda

förslaget, hvaremot så väl bibliotekarien som kanslersembetet fortfarande

gifvit företräde åt det först upprättade.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

I underdåniga utlåtanden den 24 Februari 1874 och den 14 December 1875

har öfVerintendentsembetet val förklarat förslaget om trapphusets inredande böra förordas,

under uttryckligt vilkor att festsalen ej må för sitt nuvarande ändamål användas;

men skulle denna vara för universitetet nödvändig, tillstyrker öfverintendentsembetet,

jemväl med afseende derå, att nämnda förslag afstyrka så väl af bibliotekarien

som af kanslersembetet, den af arkitekten Stenhammar år 1865 uppgjorda plan

till uppförande af eu flygelbyggnad.

Anbefaldt att inkomma med yttrande på hvad sätt, i den händelse att festsalen

i biblioteksbyggnaden genom förändrad inredning af denna byggnad blefve till

sollennitetslokal oanvändbar, akademiens behof af en större samlingssal för lärare och

lärjungar vid högtidligare tillfällen kunde fyllas, har kanslersembetet, med öfverlemnande

af konsistoriets utlåtande, anfört, att i fråga varande behof endast kunde tillgodoses

derigenom, att statsanslag erhölles till uppförande afen ny universitetsbyggnad, vid

hvithet förhållande och då hvarken ritning eller kostnadsförslag till sådan byggnad

funnes uppgjorda, samt, äfven om statsanslag derför skulle anvisas, eu dylik byggnad

icke snart kunde blifva fullbordad, men under tiden behofvet af en större samlingssal

vore oundgängligt, kanslersembetet afgifvit det underdåniga yttrande, att den

förändring af biblioteksbyggnaden, som kunde komma att vinna nådig fastställelse

syntes böra anordnas så, att festsalen tills vidare lemnades orubbad.

Ingen af de myndigheter, som yttrat sig i detta ärende, har satt i fråga det

verkligen trängande behofvet af utvidgad och förbättrad lokal för biblioteket, derest

dess samlingar skola blifva fullt tillgängliga för universitetets lärare och lärjungar,

samt kunna ändamålsenligt ordnas och vårdas. Endast i afseende på sättet för förändringens

åstadkommande hafva meningarna varit delade. De planer, som uppgjorts

föi- att inom den nuvarande lokalen söka bereda tillräckligt utrymme för den

växande boksamlingen, hafva icke kunnat vinna afseende. Vid sådant förhållande

synes den lämpligaste utvägen, då trapphuset icke ansetts kunna till bokrum användas,

vara att omfatta det af arkitekten Stenhammar först framstälda förslaget, hvithet

öfverintendentsembetet ock, i sitt den 20 December 1875 afgifna utlåtande,

under nu nämnda förutsättning, anser vara det enda återstående sättet för en möjlig

lösning af denna byggnadsfråga. Embetet upplyser, att den för tio år sedan beräknade

kostnaden derför, med afseende på de förändrade prisförhållandena, numera bör upptagas

till 10S.000 kr. för byggnadsarbetena och 54,000 för värmeapparaten. Då

en bokskatt af så sällsynt värde icke kan, så som den borde, för bildningen tillgodogöras,

om den icke blir jemväl under den kalla årstiden lättare tillgänglig, och då

bibliotekets behof så väl af ökadt utrymme som af förbättrade arbetslokaler blifvit

till fullo ådagalagdt, finner jag mig föranlåten hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att för tillbyggnad af bibliotekshuset vid Upsala universitet i enlighet

med nämnda plan bevilja ett anslag af 162,000 kr., deraf 50,000 skulle anvisas

att utgå under år 1877.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Bil. No 7 till Kongl. Mcijtis Nådiga Prop. om Statsverket 1876. 87

82:o.

Hos akademiska konsistoriet i Lund hafva professorerne i kemi och mineralogi

samt i medicinsk och fysiologisk kemi anmält hehofvet af ökadt utrymme för de med

undervisningen i dessa ämnen förenade laborationer.

Det kemiska laboratoriet, hvithet, då detsamma uppfördes, kunde anses efter

då varande förhållanden ändamålsenligt, hade nu mera, så väl genom den betydliga

tillväxten i antalet af studerande, som önskade undervisning i allmän kemi, som

ock derigenom att, sedan en ny profession i medicinsk och fysiologisk kemi blifvit vid

universitetet inrättad, jemväl de som studerade medicinsk kemi måst i samma laboratorium

inrymmas, visat sig till utrymmet allt för otillräckligt. Der saknades så

väl erforderliga arbetsrum för lärarne som tillräckligt antal arbetsplatser för de

studerande, i hvithet sistnämnda hänseende åberopats, att det antal studerande, som

under de sist förflutna åren anmält sig till deltagande i laborationerna, varit dubbelt

större än antalet arbetsplatser vid laboratoriet. Jemväl i öfrigt kunde laboratoriet

i afseende å nödiga undervisningslokaler icke anses motsvara tidens fordringar och

vetenskapens nuvarande ståndpunkt. I följd häraf hade undervisningen derstädes

endast med stora svårigheter kunnat på ett någorlunda tillfredsställande sätt uppehållas.

Dessa olägenheter, Indika med hvarje år gjorde sig mera känbara, kunde

icke på annat sätt afhjelpas, än att det nuvarande laboratoriet blefve utvidgadt och

användt uteslutande för undervisningen i allmän kemi, och ett nytt laboratorium

uppfördt för de praktiska öfningarna i medicinsk kemi. Dessa byggnadsarbeten

skulle enligt uppgjord plan och i öfverensstämmelse dermed upprättade ritningsoch

kostnadsförslag omfatta, dels för den allmänna kemiska institutionen en utvidgning

af den vid laboratoriet befintliga mindre flygeln till samma längd och bredd

som den större, äfvensom påbyggnad af midteldelen och den mindre flygeln med öfvervåning,

motsvarande den på den större flygeln redan befintliga, dels för den medicinskt

kemiska institutionen förlängning af flyglarne och uppförande af en dem

sammanbindande midtelbyggnad, allt till två våningars höjd. Härigenom skulle dels

de gemensamma laborationssalarne utvidgas, dels för sådana laborationer, som icke

lämpligen kunde der verkställas, beredas särskilda arbetsrum, dels ock erhållas bostäder

åt vaktmästare vid de kemiska institutionerna samt åt eu amanuens, med

ständig tjenstgöring vid det medicinska laboratoriet. Kostnaden för dessa byggnader

beräknas sålunda:

för utvidgningen af nuvarande laboratoriet........kr. 22,407: 85.

för uppförandet af den nya laboratorii-byggnaden...... 58,300: 61^

samt för inredningsarbeten i det äldre laboratoriet.....,, 4,593: 05,

och i det nya................... 10,000: —,

eller tillsammans kr. 95,301: Öl.

Utvidgning och

tillbyggnad af

kemiska laboratorier

vid,

universitetet i

Lund.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Jieseetip endier

för lärare i

lefvande språk.

Praktisk utbildning

af

blifvande elementarlärare,

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

Kanslersembetet för universitetet i Lund har med skrifvelse den 29 sistlidne

November till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnat så väl ofvannämnda framställningar

som ock konsistoriets deröfver afgifna utlåtande och dervid, med förmälan att kanslern

genom besök på stället varit i tillfälle att förvissa sig om svårigheten, att icke

såga omöjligheten, att i den nuvarande trånga lokalen på ett tillfredsställande sätt

ordna undervisningen för det ständigt växande antalet af dem, som vid Lunds universitet

studera kemi, lika med konsistorium, hemställt, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

af Riksdagen äska nödiga medel till den föreslagna utvidgningen och tillbyggnaden

af universitetets laboratorium; hvarefter öfverintendents-embetet uti infordradt

utlåtande förmält sig icke hafva något mot de upprättade ritningarne att anmärka.

Då genom hvad i ärendet blifvit anfördt synes mig ådagalagdt, att i följd

af laboratoriets inskränkta utrymme ett ej ringa antal studerande nödgats sakna

den undervisning, hvaraf de velat sig begagna, samt att den undervisning, som

meddelas, icke kan blifva af den tillfredsställande beskaffenhet, som ett fruktbärande

studium af dessa vigtiga läroämnen kräfver, tillstyrker jag i underdånighet, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för berörda byggnadsarbeten bevilja ett

anslag af 95,300 kr., deraf 22,000 kr. till utvidgning och förändring af den nu

befintliga laboratorii-byggnaden och 20,000 kr. till påbörjande af nybyggnaden af

det medicinskt kemiska laboratoriet skulle anvisas att utgå under år 1877.

33:o.

I den till senaste riksdag aflåtna nådiga proposition om statsverkets tillstånd

och behof behagade Eders Kongl. Maj:t äska ett årligt anslag af 6,000 kr. att användas

till resestipendier åt lärare i främmande lefvande språk vid elementarläroverken.

Denna nådiga framställning blef på det sätt af Riksdagen bifallen, att för

ändamålet anvisades ett extra anslag för år 1876 å nämnda belopp. Att det för

undervisningen vid elementarläroverken måste vara en stor fördel, om ett sådant

anslag fortfarande finnes att tillgå, är otvifvelaktigt. Jag får derföre, under åberopande

af de skäl, som i statsrådsprotokollet för den 9 Januari 1875 finnas anförda

i fråga om nämnda anslag, i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att äfven för år 1877 bevilja ett extra anslag af 6,000 kr.,

att af Eders Kongl. Maj:t disponeras till resestipendier åt lärare vid elementarläroverken

för att i utlandet studera franska, tyska eller engelska språken.

34:o.

Sedan vid de två senaste riksdagarne blifvit för hvardera af åren 1875 och

1876 beviljadt ett extra anslag af 15,000 kr. för praktisk utbildning af blifvande

elementarlärare, har Eders Kongl. Maj:t under den 16 Juni 1875 utfärdat nådig

s. 89 Kontrollera mot PDF

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

89

kungörelse angående anordningen af det i gällande stadga för rikets elementarläroverk

föreskrifna profår. Ehuru i afseende på kostnaderna för denna bildningsanstalt,

hvilken hittills visat sig vara i eu lofvande utveckling, någon säker erfarenhet icke

kunnat vinnas, hafva dock utgifterna för den samma hittills visat sig kunna bestridas

med de beviljade beloppen, och jag tillstyrker derföre i underdånighet, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen göra framställning derom, att jemväl för år

1877 måtte för ifrågavarande ändamål till Eders Kongl. Maj:ts disposition ställas

ett extra anslag af 15,000 kr.

35:o.

I underdånig skrifvelse den 1 Juli 1875 har statskontoret, med öfverlemnande

af en, på grund af 1873 års då afslutade rikshufvudbok, i statskontoret upprättad

liqvid mellan statsverket och riksgäldskontoret angående öfverskott, besparingar och

brister för samma år, anmält, att utgifterna under året å anslaget till elementarläroverken

öfverstigit tillgångarne med 87,640 kr. 8 öre, hvartill orsaken syntes

hufvudsakligen vara att söka deri, att för behofvet icke fullt tillräckliga anslag anvisats

för lärares uppflyttning i högre lönegrad.

Vid hvarje riksdag plägar, för att möta den tillökning i lärames vid elementarläroverken

löner, som blifver behöflig i följd af deras det följande året, efter bestämda

grunder, skeende uppflyttning i lönegrad, ett visst, större eller mindre belopp anslås.

Detta belopp, sammanlagd! med det förut på elementarläroverkens stat uppförda anslag,

bildar den tillgång, af hvilken samtliga lönerna utbetalas, hvithet fortgår ända

till dess att så lång tid efter antagandet af detta lönesystem förflutit, att anslaget

uppnåttositt maximibelopp, hvarefter det blifver stående eller åter nedgår.

A anslaget till elementarläroverken, som har egenskapen af reservationsanslag,

hade till följd af det stora antalet inrättade nya läroverk, för hvilka vid då varande

förhållanden lärare icke kunde genast tillsättas, år 1869 samlat sig betydliga besparingar.

Då anslaget således, utan att tillskott beviljades, kunde bära utgifterna,

begärdes och anvisades vid 1870 års riksdag intet nytt anslag för lärares uppflyttning

i högre lönegrad. Det samma var förhållandet vid 1871 års riksdag.

Emedan vid sist nämnda års början besparingarna å elementarläroverkens anslag

uppgingo till mera än 226,000 kr., öfverlemnades genom nådigt beslut af den

9 Januari 1S71 af dessa besparingar 100,000 kr. till riksgäldskontoret. Ännu

vid 1871 års slut ansågos besparingarna å elementarläroverkens anslag vara så betydliga,

att icke heller vid följande årets Riksdag något särskilt anslag uppfördes

för lärames uppflyttning i lönegrad. Som likväl det belopp, hvarmed i fråga varande

löneutgift för ett visst gifvet år ökats, fortfarande måste äfven under de derpå följande

åren utgå, och således, om intet nytt anslag tillkommer, behofvet af eu sär
12
-

Betäckande «/

en brist i anslaget

till elementarläroverken.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

skildt beviljad fyllnadssumma bäfver allt större, sjönk hastigt den tillgång, besparingarne

lemnade, och vid 1873 års utgång hade, sedan dessa besparingar aldeles

medtagits, i stället en brist uppkommit.

Denna brist har likväl, då rikshufvudboken för 1873 icke förr än under

loppet af år 1875 afslutats, icke kunnat vara till sitt bestämda belopp känd förr

än under nästlidne år, då Statskontoret, på sätt ofvan nämnts, derom gjorde anmälan.

Då likväl det belopp, hvartill bristen uppgår, understiger beloppet af den summa,

som år 1871 till riksgäldskontoret öfverlemnades, visar det sig, att anslaget, utan

denna öfverföring, hade burit sig åtminstone till 1873 års slut. Vid detta förhållande

och då eu af statskontoret verkstäld utredning visat, att efter år 1873 inga nya

öfverskott bildats, utan anledning förefinnes, att äfven för dessa år en brist

uppstår, ehuru dess belopp ännu icke kan med bestämdhet utredas, får jag, jemväl

med afseende derå, att den nu anmälda bristen i läroverksanslaget uppkommit genom

utbetalningar för ändamål, som varit af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen på förhand

bestämda, och att följaktligen anvisande af nödiga medel till utbetalningarnas

bestridande endast varit eu tillämpning af Kongl. Maj:ts och Riksdagens eu

gång fattade beslut, hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska

ett extra anslag af S7,000 kr. till betäckande af omforma]da brist i läroverksanslaget.

36:o.

Sömma™-'' Sedan Riksdagen, i anledning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning,

carhtadZch till uppförande af byggnader för folkskolelärareseminarium i Carl stad beviljat ett

oateborg. anslag af 49,200 kr., deraf 40,000 kr. anvisats att för år 1876 utgå, under vilkor

att staden Carl stad kostnadsfritt uppläte nödig tomtplats för ifrågavarande läroverksbyggnad,

samt Eders Kongl. Maj:t, efter det berörda vilkor blifvit fullgjordt, i nåder

ställt det af Riksdagen för år 1876 anvisade beloppet till domkapitlets disposition

för byggnadsarbetets påbörjande, får jag hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte

föreslå Riksdagen att anvisa återstoden af det beviljade anslaget eller 9,200 kr.

att under år 1877 för det i fråga varande ändamålet utgå.

Till seminarii-byggnad i Göteborg beviljade sistlidne års Riksdag, i enlighet

med Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda nådiga proposition, ett belopp af 77,200

kr., hvaraf 50,000 kr. anvisades att för år 1876 utgå, dock under vilkor att Göteborgs

stad, som kostnadsfritt under vissa bestämmelser upplåtit tomt för den ifrågavarande

byggnaden, frikallade seminarium från skyldigheten att bekosta lyshållningen

vid de tomten angränsande gator eller vägar. Sedan stadsfullmäktige i Göteborg

förklarat sig vilja ingå på omförmälda af Riksdagen vid anslagets beviljande

fastade vilkor, samt Eders Kongl. Maj:t i nåder ställt det af Riksdagen för år 1876

anvisade anslagsbeloppet till domkapitlets disposition för påbörjande af det i fråga

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådicja Prop. om Statsverket 1876.

varande byggnadsföretaget-, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes till Riksdagen göra nådig framställning derom, att återstoden af det beviljade

anslaget, eller"27,200 kr., måtte anvisas att utgå under år 1877.

. 37:o.

I underdånig skrifvelse den 6 Oktober 1874 har Stockholms stads konsistorium

förmält, att den åt Stockholms folkskolelärarinne-seminarium i egendomen n:o

10 Björngårdsgatan upplåtna lokal, som för omkring hundra år sedan uppfördes

för att inrymma ett kronobränneri, men år 1829 upplåtits till begagnande för den

af sällskapet för vexelundervisningens befrämjande upprättade normalskola samt den

dermed förenade lärarebildningsanstalt, och derefter år 1865 blifvit afsedd för

det af staten detta år inrättade lärarinne-seminarium, i sitt nuvarande skick _ icke

motsvarade de fordringar, som måste ställas på lokalen för en sådan undervisningsanstalt.

De tid efter annan derstädes anställa reparationer hade endast kunnat afhjelpa

de svåraste missförhållandena, hvarföre en fullständig ombyggnad af de å

tomten uppförda hus eller åtminstone deras förändring, på sätt en skrifvelse!! bifogad

ritning a-ngåfve, syntes af oundgängligt behof påkallad. Sedan öfverintendentsembetet,

som på nådig befallning i ärendet afgifvit underdånigt utlåtande, dervid anfört, att

den ifrågavarande lokalen ej kunde på ett tillfredställande sätt ordnas med mindre

åtskilliga af dess lägenheter ombygdes och en del af gårdsplanen utlades till trädgård,

har Eders Kongl. Maj:t den 9 April 1875 anbefallt konsistorium att efter verkstad!

närmare undersökning å nyo inkomma med underdånig framställning i detta

ärende.

I anledning häraf har konsistorium den 21 Oktober 1875 dels öfverlemnat ett

af seminariets rektor afgifvet yttrande i ärendet jemte ritning och kostnadsförslag till

ombyggnad i vissa delar af den till läroanstalten upplåtna lägenhet äfvensom utlåtande

deröfver af öfverintendentsembetet, samt för egen del anfört, att- ny byggnad för

seminariet på annan tomt icke skulle kunna uppföras utan betydligt större kostnader

än dem ordnandet på ett ändamålsenligt sätt af den nu begagnade lokalen kräfde;

att, såvida icke dessa kostnader skulle blifva allt för stora, det blefve nödigt att

förlägga seminarium någorstädes i stadens yttre kanter, hvilket- komme att medföra

svårigheter för de i allmänhet mindre bemedlade eleverna att skaffa sig bostäder;

att beskaffenheten af de nuvarande lokalerna, som vore i hög grad menliga för elevernas

helsa, kräfde en snarare förändring, än som genom ny byggnad på annat

ställe blefve möjlig, samt att en ombyggnad af dessa lokaler i enlighet med omförmälda

af öfverintendentsembetet gillade ritning och kostnadsförslag, slutande på

68,000 kr., skulle göra desamma för en längre tid fullt ändamålsenliga för seminariets

behof.

Sedermera hafva jemväl Riksdagens revisorer uti sin berättelse om statsverkets

Seminariibyggnad

i

Stockholm.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Understöd åt sådana

församling

fjär 8 om ejförmå

bekosta folkskolelärares

afsining.

Utarbetande af

geograf ska ka >•- tor för undervisningens

behof.

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1873, med förmälan att vid deras

besök i seminarium blifvit upplyst, att sjukligheten bland eleverna vore i hög grad

oroande, att förnämligaste orsaken dertill vore lokalens bristfälliga skick och att

undervisningssalarna, hvilka under den kallare årstiden icke kunde hållas tillräckligt

varma, hela året om vore fuktiga och osunda, tillstyrkt, att skyndsamma och kraftiga

åtgärder måtte vidtagas för de nämnda olägenheternas afhjelpande.

Då behofvet af ny lokal för seminarium sålunda torde få anses till fullo ådagalagdt,

samt mot omförmälda, af öfverintendentsembetet granskade och godkända

förslag till lokalens ombyggande och reparation icke något synes vara att erinra, får

jag underdånigst tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska ett

anslag för berörda ändamål af 68,000 kr., deraf 50,000 kr. torde anvisas att utgå

under år 1877.

38:o.

Vid flera föregående riksdagar har, i enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda

framställningar, ett anslag på extra ordinarie stat af 20,000 kr. beviljats till understöd

åt sådana församlingar, hvilka i följd af medellöshet ej kunna till erforderligt

belopp bekosta aflöning åt sina folkskolelärare. De senare årens stegrade fordringar

på folkundervisningen hafva medfört ökade kostnader för församlingarna, hvarför ock

för hvarje år hela det beviljade beloppet utdelats. Vid den senast verkställda fördelningen

af detta anslag utgjorde antalet af församlingar, som erhöllo understöd,

435. Sedan statens tillskott till aflönande af lärare och lärarinnor vid folkskolor

från och med innevarande år blifvit höjdt från hälften till två tredjedelar af det för

aflöningon erforderliga belopp, torde visserligen flera församlingar, hvilka hitintills

såsom medellösa erhållit särskildt understöd för folkskolelärares aflönande, hädanefter

ej vara i behof af dylikt understöd. Hvad som derigenom blifver besparadt af

ifrågavarande anslag, kommer likväl utan tvifvel att till fullo tagas i anspråk för

att åt andra, synnerligen vanlottade församlingar, hvilka hittills endast kunnat erhålla

ett mindre understöd, meddela ett sådant till något högre belopp och

derigenom sätta dem i tillfälle att bättre motsvara de allt jemt stigande krafven

på (åt utveekladt skolväsen. Jag får derför i underdånighet hemställa, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att ett belopp af 20,000 kr. måtte äfven

för år 1877 på extra stat anvisas för ifrågavarande ändamål.

39:o.

Till utarbetande af landskaps- och länskartor hufvudsakligen för folkskolornas

behof har vid hvarje af de två senast förflutna riksdagarna, enligt Eders Kongl.

Maj:ts derom gjorda framställning, anvisats ett extra anslag af 1,500 kr. Det

opaginerad Kontrollera mot PDF

98

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

för 1S75 anvisade beloppet har redan blifvit för det i fråga varande ändamålet till fullo

utbetaldt, och de för innevarande är tillgängliga medlen komma att under året blifva

härtill behöfliga.

Utom de i statsrådsprotokollet för den 9 Januari 1875 omnämnda landskapskartorna

öfver Upland och Östergötland, äro ytterligare under arbete väggkartor öfver

Westmanland och Nerike. I kartornas utgifning har ett hinder inträffat derigenom,

att flera stenar med derå uppritade kartor samt hela upplagan af eu redan tryckt

karta blifvit förstörda genom den nyligen timade branden i centraltryckeriet i Stockholm.

Men oaktadt detta hinder fortsattes sjelfva arbetet med kartornas uppritning

oafbrutet; och då för dess bedrifvande ytterligare anslag erfordras, får jag i underdånighet

hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning

derom, att till detta kartarbete måtte för år 1877 anvisas ett extra anslag af

1,500 kr.

40:o.

I underdånigt memorial den 27 sisttidne November har sundhetskollegii ordförande,

med afseende på aflöningen för ledamöterna i detta embetsverk, underdånigst

anfört: att, om redan missförhållandet mellan löneförmånerna och lefnadskostnaden

måste bereda svårighet att erhålla kunnige och skicklige män till dessa embeten,

svårigheten blefve än större till följd så väl af göromålens trägenhet och deras beskaffenhet

i jemförelse med den egentliga läkare verksamheten, som äfven af de många tillfällen,

hvarje skicklig läkare egde att genom medicinsk praktik förvärfva icke allenast en

lika stor, utan lätteligen äfven en vida större inkomst; vidare att ledamöter i sundhetskollegium

endast undantagsvis kunde bildas inom embetsverket sjelft, såsom fallet

vore inom andra verk, utan måste vid inträffad ledighet uppsökas bland landets

läkare, hvarvid erfarenheten ådagalagt, hurusom anbud att öfvertaga ett medicinalrådsembete

ofta blifvit för den otillräckliga lönens skull afböjda; och vore det lått

förklarligt, om kunnige och skicklige läkare endast under sällan inträffande och helt

tillfälliga förhållanden kunde vara villige att, med afstående af lika goda eller bättre

inkomster, utbyta en friare verksamhet mot de i många afseenden för dem främmande

göromål, som tillhörde en ledamot i sundhetskollegium; att, om under sådana omständigheter

i fråga varande embeten komme att, bestridas af ofta ombytta och endast

för kort tid förordnade ledamöter, eller af personer, som i brist på kunnigare och

skickligare blifvit dertill utnämnda, kollegii ordförande icke kunde ansvara för ärendenas

behöriga och skyndsamma handläggning; samt att ändamålet med sundhetskollegiets

verksamhet syntes vara af så stor vigt och betydelse, att giltiga grunder

kunde finnas för anvisande af de ökade utgifter, som vore nödvändiga för detta ändamåls

vinnande. På ofvan anförda skäl har ordföranden föreslagit, att lönerna för

Sundhets-kolle
gium.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

embetsverkets ledamöter måtte liöjas till ett belopp, som icke för någon af dem

understege 7,000 kr.

Derjemte har sundhetskollegium i underdånig skrifvelse den 24 sistlidne November

anfört: att, då bland de i kollegium anstälde tre kanslister, med lön på stat

af 1,000 kr. för hvardera, en vore tjenstgörande såsom biträde åt kollegiets kamrerare,

följaktligen endast två kunde biträda sekreteraren med uppsättning, utskrifning,

kollationering, registrering och afsändande af de expeditioner, omkring 3,600 till antalet,

som årligen från kollegium utginge; att otillräckligheten af detta biträde visserligen

i någon mån och tidtals kunnat afhjelpas genom extra kanslisters medverkan,

men att, då kollegium till godtgörande af det biträde, som desse lemnat, egde ett

statsanslag af endast 150 kr., någon jemnare och, när så fordrades, mera ansträngande

tjenstgöring icke kunde af extra kanslisterna påräknas, samt att genom brist på

erforderligt biträde äfven kollegiets ledamöter nödgades använda sin tid för det mekaniska

arbetet vid utförande af de vidlyftiga tabellerna för kollegiets årsberättelser,

på korrekturläsning och åtskilliga andra så beskaffade arbeten, som lika väl skulle

kunna af extra biträden utföras, om kollegium egde medel, hvaraf för sådant ändamål

arfvoden kunde, allt efter arbetets omfång, utbetalas. Kollegium hav fördenskull

och emedan till följd af helsovårdsstadgan samt nådiga förordningen den 19

April 1875 angående hvad iakttagas bör till förekommande och hämmande af smittosamma

sjukdomar bland husdjuren, antalet af de till kollegiets handläggning hörande

ärenden nu ytterligare ökats, funnit sig föranlåtet till den underdåniga hemställan,

att Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen göra framställning om ett årligt anslag

af 1,800 kr., som skulle af sundhetskollegium få användas till arfvoden "åt extra

tjensteman och amanuenser för af dem lemnadt biträde.

I betraktande af hvad sålunda blifvit yttradt, anser jag en förhöjning i de

till sundhetskollegiets ledamöter nu utgående löner vara af stort behof påkallad, äfvensom

jag, beträffande arfvoden för extra tjenstgöring i kollegium, finner det lämpligast,

att för det arbete, hvarvid i ett embetsverk med denna omfattande verksamhet

biträden måste tagas i anspråk, anlita extra ordinarie tjensteman, Indika af eu

dertill anvisad summa erhålla ersättning i mån af det arbete de utfört. Då förslagtill

ny organisation af medicinalstyrelsen visserligen redan inkommit från sundhetskollegium,

men detta förslag bort, före dess slutliga handläggning, öfverlemnas till

behandling af den komité, hvilken har sig uppdraget arbetet med embetsverkens lönereglering,

och denna fråga således först till nästkommande riksdag kan blifva slutligen

beredd, anser jag för närvarande endast eu mellertidig åtgärd kunna vidtagas,

och tillstyrker, med afseende a hvad som blifvit beträffande lönebeloppen för bofrätternas

ledamöter af Eders Kong]. Majrt godkändt, att Eders Kong].. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att på extra stat för år 1S77 anvisa dels ett belopp af 6,600

kr. för höjande af medicinalrådens löner, hvilka nu utgå: två med 5,000 och två med

4,500 kr., till 6,400 kr. för hvardera, hvaremot de för desse embetsman nu anvisade

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Bil. No 7 till Kongl. Maj ds Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

dyrtidstillägg, tillsammans utgörande 3,800 kr., skulle upphöra att utgå, dels ock såsom

tillökning i anslaget för extra tjenstebiträde inom kollegiet en summa af

1,800 kr.

dl:o.

I underdånig skrifvelse den 9 sistlidne November har sundhets-kollegium

tillkännagifvit, hurusom apotekare-societetens direktion hos kollegium anmält, att

societeten vid årssammankomst den 7 föregående Augusti förklarat sig icke kunna

efter 1876 års slut vidare bidraga till underhåll af farmaceutiska institutet, och i

sammanhang dermed anhållit om kollegiets underdåniga framställning hos Eders Kong!.

Maj:t, att staten måtte för framtiden ensam ombesörja och bekosta undervisningen

vid nämnda institut.

Angående denna inrättnings uppkomst och fortgång har kollegium förmält:

att, sedan de privilegierade apotekare i riket, med anledning af svårigheten för

farmaceuter att erhålla den för dem nödiga undervisning, år 1836 bildat apotekaresocieteten

i hufvudsakligt syftemål att för ynglingar, som egnat sig åt apotekareyrket,

stifta och underhålla eu läroanstalt till sådan undervisnings meddelande, aflönades

genom societetsmedlemmarnes årsafgifter tvenne lärare, hvardera med 300

riksdaler banko, för att undervisa i kemi och farmaci samt i naturalhistoria och materia

medica; att det sålunda grundlagda farmaceutiska institutets verksamhet i

denna inskränkta omfattning fortfor intill år 1815, då Rikets Ständer på nådig proposition

bevil jade för anstaltens ändamål ett årligt anslag af 1,000 riksdaler banko,

mot vilkor att apotekare-societetens bidrag dertill skulle utgå med lika belopp, hvarefter

sundhetskollegium den 12 Februari 1816 utfärdade stadgar för institutet.

Dess utgiftsstat hade sedermera, med tillhjelp af lärjungarnes utgifter, utgjort 2,200

riksdaler banko årligen, intill dess Rikets Ständer år 1858 höjde statsanslaget till

3,750 riksdaler riksmynt, hvilken förhöjning slutligen vid 1865—1866 årens riksdag

ökades till 4,875 riksdaler, hvartdera beloppet under samma vilkor som tillförne,

att apotekare-societeten skulle med lika stor summa bidraga till läroanstaltens

underhåll; och beviljades vid sistnämnda riksdag jemväl 2,000 riksdaler såsom

arfvode åt farmaceutiska institutets lärare för öfvertagandet af den skyldighet att

anställa provisor- och apotekare-examen, hvilken förut ålegat Karolinska medicokirurgiska

institutets professorer. Som emellertid farmaceutiska institutet saknat

laboratorium och man sökt afhjelpa denna brist genom. utverkad tillåtelse att för

lärjungarnes praktiska undervisning begagna Karolinska institutets laboratorium på

de mellantider, då detta icke var för institutets eget behof upptaget, men en sådan

nödfallsutväg medfört mångfaldiga olägenheter, hade apotekare-societeten funnit sig

föranlåten att för medel, som varit till annat ändamål donerade, inköpa en lokal och

der inrätta ett provisoriskt laboratorium, hvartill kostnaden blef af societeten förskjuten.

Men sedan detta laboratorium snart visat sig otillräckligt för lärjungarnes allt

Farma ce ut tulta

Institutet.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

mer ökade antal, och Rikets Ständer vid 1859—18G0 årens riksdag beviljat societeten

ett amorteringslån å 50,000 riksdaler till beredande af tjenlig lokal för farmaceutiska

institutet, uppfördes en sådan byggnad, innehållande ett auditorium, ruin

för samlingar och böcker, sex laboratoriinun samt bostäder för laboratorn, amanuensen

och en vaktmästare. Denna byggnad har sedan år 1863 varit åt institutet upplåten

mot en årlig hyra af 2,600 kr., som från dess anslag utgått till apotekare-societeten.

Såväl för inredning af nämnda lokaler och anskaffande af nödiga apparater,

som äfven för utgörande af de bidrag, hviska blifvit bestämda såsom vilkor

för statsanslagets åtnjutande, hade apotekarne i riket åtagit sig betydande årliga afgift®-,

hvarförutom många bland dem, af nitälskan för den farmaceutiska undervisningen,

vid laboratoriets ordnande biträdt med gåfvor till ansenliga belopp.

I lön-berörda hos sundhets-kollegium gjorda anmälan har apotekare-societeten

hufvudsakligen anfört: att den förbindelse till ofvan omförmälda årliga afgifter,

soin apotekarne för sig sjelfve och blifvande innehafvare af deras säljbara privilegier

afgifvit, numera förlorat sin bindande kraft, sedan till följd af nådiga kungörelsen

den 9 September 1873 de säljbara apoteksprivilegierna åro stål da på amortering

och deras nuvarande innehafvare derigenom blifvit personligen privilegierade och såsom

sådane hvarken kunde åläggas att fortfarande utgöra eu afgift, som de förut

kunnat åtaga sig för den fria dispositionen af sina privilegier, eller ålägga sina efterträdare

att utgöra samma afgift; att apotekarne under senare åren visat eu allt

större obenägenhet att lemna bidrag till farmaceutiska institutets underhåll, så att, enligt

1874 års revisionsberättelse, societeten egde en fordran af resterande årsafgifter, uppgående

till nära 8,000 kr.; samt att under sådana omständigheter vid det

möte, hvartill rikets samtlige apotekare varit kallade för att i ärendet öfverlägga,

det beslut blifvit fattadt, att societeten skulle under år 1876 såsom förr utbetala

4,875 kr. till nämnda institut, på det ej dess verksamhet måtte afstadna, och

att, sa snart undervisningens ombesörjande derstädes öfvertagits af staten, till densamma

skulle utan ersättning öfverlemnas all vid läroanstalten befintlig lösegendom,

hvarjemte den del af societetens fasta egendom, som för farmaceutiska undervisningen

begagnades, skulle, om så påfordrades, mot nuvarande hyra upplåtas åt staten,

som i sådant fäll borde bekosta samtliga lokalernas underhåll.

Sedan sundhetskollegium i ämnet inhemtat utlåtande från farmaceutiska

institutets styrelse, som, med vitsordande af den erbjudna lösegendomens dyrbarhet,

instämt i apotekaresocietetens direktions framställning angående institutets fortfarande

underhåll genom statens försorg, har kollegium för egen del hemstält, att,

då den skyldighet till underhållande af en farmaceutisk läroanstalt, hvilken skulle

åligga apotekaresocieteten enligt de för densamma fastställa stadgar, numera icke

kunde göras gällande, och således den farmaceutiska undervisningen komme att alldeles

afstadna, derest staten icke åtoge sig att ensam draga försorg om den för sådan

undervisning afsedda anstalten, hvilket, i anseende till de växande fordringarna

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

pa kunskaper och skicklighet hos farmaciens idkare, herde ske på ett sätt, hvarigenom

denna anstalt kunde fullständigare än hittills uppfylla sitt ändamål, Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att farmaceutiska institutet måtte efter

1876 års utgång helt och hållet bekostas af staten, samt för dess underhåll och ändamålsenligt

ordnade verksamhet beviljas ett anslag, som enligt en af kollegium

föreslagen ny utgiftsstat skulle uppgå till 19,850 kr. årligen. —

Oneklig! är. att sedan innehafvande! af apotek icke längre år grundad!

på privilegier, och idkandet af denna rörelse således står Öppet för hvar och eu, som

på grund af ådagalagd skicklighet dertill kan erhålla nådigt tillstånd, de nu

varande apotekare icke kunna vara förpligtade att underhålla eu läroanstalt

för bildande af dem som en gång skola inträda i bedrifvandet åt deras yrke.

Dermed kan likväl den frågan icke anses afgjord, huruvida staten bör endast för

dem upprätta ett eget, på last stat stridt läroverk. Innan en sådan, xöi ett enda

yrke beräknad, särskild undervisningsanstalt med betydlig kostnad inrättas, torde det

först höra undersökas, huru vida icke, med mindre utgift för det allmänna, ett tillfälle

kan beredas dem, som vilja egna sig åt apotekareyrket, att genom begagnande af

undervisning vid något redan bestående läroverk förvärfva nödiga kunskaper. På

denna grund har, i anledning af den väckta frågan, från komiterade för den tekniska

undervisningens ordnande infordrats yttrande, huruvida den farmaceutiska undervisningen

lämpligen skulle kunna förläggas till teknologiska institutet, och hvilka

kostnader kunde beräknas derigenom uppkomma. Som detta utlåtande ännu icke

inkommit, och ett slutligt förslag således icke kan, i ärendets nu varande skick,

framläggas, men det är angeläget, att undervisningen vid farmaceutiska institutet under

tiden icke afbrytes, hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t ville hos Riksdagen

aska, att för uppehållande under år 1877 af denna undervisning inätte af statsmedel

anvisas ett belopp, motsvarande det årsbidrag, som apotekaresocieteten dertill för

närvarande utgifver, eller 4,875 kr.

42:o.

Sedan Riksdagen i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition beviljat

ett anslag af 498,324 kr. till uppförande af nya byggnader för veterinärinstitutet

i Stockholm, samt deraf anvisat ett belopp af 200,000 kr. att utgå under

år 1876, hemställer jag att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för

byggnadsarbetenas fortsättning under år 187 7 anvisa så stor andel af först nämnda

anslagssumma, som enligt vederbörande arkitekts beräkning för ändamålet eifoidtas,

eller 160,000 kr.

48:o.

Sedan den af Eders Kongl. Maj:t år 1874 nedsatta komité för v-eterinår
13
-

Veterinärinstitutet

i

Stockholm.

]retcrinärinrättningen

i

Skara.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98 Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

väsendets ordnande afgifvit underdånigt förslag, bland annat, till förändrad organisation

af veterinärinrättningen i Skara, och till den för genomförande deraf erforderliga

förhöjning i detta läroverks utgiftsstat, hvilken af komiterade beräknats till

ett sammanlagdt belopp af 21,565 kr., hvartill, då läroanstaltens inkomst af fastigheter,

arrenden och utlånade medel antagits utgöra 4,565 kr. och det förutvarande

statsanslaget till densamma utgjorde 4,100 kr., erfordrades ett ytterligare anslag af

12,900 kr., så och efter det Eders Kongl. Maj:t till Riksdagen gjort nådig framställning

derom, att den föreslagna utgiftsstaten måtte godkänna# och för dess tillämpning

beviljas den erforderliga anslags förhöjningen af 12,900 kr. årligen, samt Riksdagen,

med godkännande af berörda stat, anvisat det äskade beloppet såsom extra anslag

för år 1876, har Eders Kongl. Maj:t inhemtat sundhetskollegii utlåtande dels öfver

komiterades förslag till nytt reglemente för veterinärinrättningen, dels angående

de åtgärder, som kunde anses böra under år 1876 vidtagas för ordnande af undervisningen

vid denna läroanstalt, med hvithet utlåtande sundhetskollegium den 27 sistlidne

Oktober inkommit; och har vid dess föredragning Eders Kongl. Maj:t, som

vid det förhållande, att den till genomförande af de föreslagna nya anordningarna

vid veterinärinrättningen i Skara äskade anslagsförhöjning blifvit af Riksdagen beviljad

endast för är 1876, ansett definitiv; reglemente för inrättningen icke kunna

nu utfärdas, funnit godt tills vidare förordna, att de i nådiga brefvet den 11 Oktober

1872 gifna föreskrifter i afseende derpå att, med vilkor af skärpta fordringar

för inträde vid veterinärinrättningen, afgångsexamen från densamma finge omfatta

alla derstädes inhemtade kunskapsämnen, äfvensom i afseende på de för elever, som

sålunda blifvit utexaminerade med godkända betyg, bestämda rättigheter i fråga om

utöfning af privat veterinär verksamhet, skola fortfarande vara gällande; att elev, i

afseende på hvilken omförmälda bestämmelser må ega tillämpning, skall, i enlighet

med hvad veterinärinrättningens direktion till följd af åberopade nådiga bref redan

för sin del besluta, för inträde vid läroanstalten hafva företett behörigt''intyg om

kunskaper motsvarande dem, som fordras för uppflyttning till sjette klassen af statens

elementarläroverk; att beträffande elev, som icke fullgjort nyssnämnda inträdesfordringar,

skola fortfarande lända till efterrättelse de i nådiga reglementet för veterinärinrättningen

den 20 Juli 1855 gifna föreskrifter; att af det anslag, som

Riksdagen, enligt den godkända utgiftsstaten, beviljat för år 1876, må från detta

års början utgå de belopp, hvilka äro afsedda för att förbättra föreståndarens och

de vid lär oinrättningen anstälde lärares löner, äfvensom vidare anslagen till löner

åt betjening, arfvoden åt kassör, sekreterare och bibliotekarie, premier åt elever

vid examen, undervisningsmateriel, skatter och onera, byggnaders underhåll, diverse

utgifter och, i mån af behof, anslaget till tio stipendier; samt att Eders Kong].

Magt, när sig visat i hvad mån antalet af de med stadgade inträdeskunskaper

försedde elever, som blifvit vid läroverket antagne, påkallar tillsättning af nya

lärare, Eders Kongl. Maj:t ville derom i nåder besluta.

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Bil. N:o 7 till Kongl. Majds Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

Till fullföljande af nödiga åtgärder för den utvidgning af ifrågavarande

läroanstalts verksamhet, som med nu i fråga varande anslag är afsedd, erfordras

att detta anslag må än vidare vara att tillgå, och jag hemställer derföre undeidånigst,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till sådant ändamål anvisa äfven

för år 1877 ett belopp af 12,900 kr.

44:o.

Sedan Akademien för de fria konsterna i skrifvelse den 14 Oktober 1874 hos *»*°o™''*

Eders Kongl. Maj:t gjort underdånig framställning angående det bristfälliga och för

undervisningen olämpliga skick, hvari lokalerna för den under akademiens inseende

strida konstskola befunnes, samt Eders Kongl. Maj:t i följd deraf behagat anbefalla

akademien att uppgöra och inkomma med förslag till ny byggnad för läroverket a

dertill lämplig plats, har akademien med underdånig skrifvelse den 27 Oktober nästlidet

år ingifva sådant förslag, åtföljdt af ritningar och kostnadsberäkning.

Dervid bär akademien, såsom i den först åberopade skrifvelsen bland annat

blifvit anfördt, i underdånighet erinrat: att hufvudorsaken hvarföre akademiens egendom

n:o 32 vid Fredsgatan, hvilken varit till statens ritskolor upplåten, på senare

tid blifvit för detta ändamål mer oanvändbar än förut och omöjlig att genom ombyggnad

väsentligen förbättra, vore den, att på två sidor om egendomen och nära

derintill uppförts höga hus, hvarigenom dagern försämrats, så att rummen åt norr

och öster gjorts lika olämpliga, om ej sämre än de å södra eller solsidan; att huvudbyggnadens

inredning, vid husets anläggning ordnad för vänliga boningsrum, icke

läte ändra sig till stora, väl belysta och ventilerade salar och atelierer, sådana som

ovilkorligen fordrades för ett läroverk af ifrågavarande beskaffenhet; samt att

behofvet af utrymme icke på långt när motsvarades genom den på 1840-talet verkstälda

påbyggnad. Lärorummen vore sålunda icke allenast osunda, utan äfven lör

sin bestämmelse högeligen otjenliga, och äfven om utrymmet på tomten medgåfve en

ny byggnad å den samma, skulle i följd af sjelfva läget i närheten af höga hus en

sådan åtgärd förfela sitt ändamål. o . ,

Då det gälde ett offentligt läroverk, hvars upprätthållande sa mycket mindre

borde hos en bildad nation anses likgiltigt, som konstnärsverksamheten måste öfva

betydligt inflytande både på allmänhetens själsodling och på många grenar af industrien,

hvarjemte den i ej ringa mån bidroge att göra svenska namnet kåndt och aktadt,

hade akademien trött sig böra öppet framlägga de ofördelaktiga förhållanden, under

hvilka hennes läroverk för närvarande arbetar. . .

Akademien har dervid meddelat en kort redogörelse för sm ställning alltsedan

inrättningens början den 21 Mars 1735. Akademien bestod då — heter det — åt

byggnad för

akademiens för

de fria konsternas

läroverk.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Proj). om Statsverket 1876.

de vid slottsbyggnaden i Stockholm arbetande konstnärerne, hvilka fått ett af slottsrummen

upplåtet till modellskola. Kostnaderna bestriddos af de i ritöfningarna deltagande.

På grund af Rikets Ständers skrifvelse till Kongl. Maj:t den 13 April

1739 anvisades, från 1740 ars början, 500 daler silfvermynt i ärligt anslag till

“målareakademiens" underhåll. År 1753 anslogs den första professor!önen, 200

daler silfvermynt. Anslaget ökades sedermera småningom till 4,150 daler, men det

akademiska samfundet var ännu icke vederbörligen konstituerad!, hvilket skedde först

den 5 Januari 1773. Under tiden hade lärjungeantalet ökats och fråga uppstått

om att låta byggnaderna vid Rännarebanan tillfalla akademien; men denna plan förföll

och akademien flyttades till hyrda rum i enskilt hus. der den i sju år förblef.

Den 18 December 1775 skänkte eu af akademiens ledamöter, öfverdirektören

för styckgjuterierna i riket, Gerhard Meyer, åt “Kongl. målare- och bildhuggareakademien,

att till sin inrättning vid behof i altan framtid nyttja", egendomen n:o

29 qvarteret Uttern vid Röda bodarne, hvarest skolorna blefvo ordnade, hvarjemte

det årliga anslaget ökades till 2,000 riksdaler banko, deruti dock inbegripet 666Va

rdr såsom lifränta åt Meyer, efter hvilkens död 1785 Kongl. Maj:t under sex års tid

tillåt akademien att behålla sistnämnda summa till bildande af en fond för eu redan då

nödvändig ombyggnad af flyglarna. Efter de sex årens förlopp indrogs byggnadshjelpen

till statsverket, och anslaget nedgick åter till 1,833 Va rdr. År 1866

anvisades af statsmedel 2,500 kr. till hyra för målareskolorna i atelier!)yggnadén

vid Carl XIII:s torg, enär utrymme för dessa klasser ej vidare fanns i akademiens

hus. Då detta på 1840-talet utvidgades och, så vidt sig göra lät, ordnades, hade

visserligen för detta ändamål vid 1835 års riksdag erhållits ett statsanslag af 30,000

riksdaler banko; men detta var så långt ifrån tillräckligt, att akademien på byggnaden

använde alla sina disponibla medel och derjemte nödgades sätta sig i skuld;

slutligen måste till och med lärarne medgifva afdrag med eu tredjedel af sina små

arfvoden för att bidraga till arbetets afstigande.

Då lydelsen af Meyers donationsbref tydligen medgåfve akademien att begagna

egendomen, samt det på annat ställe i dokumentet hette, “att detta hus alltid skall

till akademiens tjenst och boning blifva orubbadt", sä hade akademien icke fått sig

föreskrifvet något åliggande att fritt upplåta egendomen till ett af staten bekostad!

undervisningsverk. För egen del hade akademien allt sedan år 1775 af egendomen

endast disponerat så mycket, som behöfts till bostad åt direktören, sekreteraren och

vaktmästarne, i hvilkas af staten bestridda aflöning denna förmån inräknats; hvarjemte

åtskilliga åt Rödbodtorget belägna bodlägenheter vant undantagna till uthyrning,

på det att egendomens utskylder måtte kunna derigenom bestridas, ehuruväl

derigenom ej influtit tillräckliga medel till dess nödtorftiga underhåll.

Vid för handen varande förhållanden, dä hvarken tomtens storlek vore tillräcklig

för utvidgning af lokalerna, ej heller dessas läge med hänsyn till sa, väl

grannskap som väderstreck passande, och det således vore uppenbart, att det vid aka
-

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

clemien inrättade läroverket, som af allmänna medel underhölles, icke kunde på den

nuvarande platsen uppfylla sin bestämmelse, åtérstode således ingen annan utväg,

för att sätta läroverket i stånd att motsvara sin uppgift, än att läroverket

erhölle en ny byggnad.

Jemlik det* af akademien i sådant hänseende nu framlagda förslag med dervid

fogade ritningar är denna byggnad afsedd att omfatta endast lärosalar för de

manliga och qvinligt utdelningarnas olika klasser och studieämnen, tre mindre arbetsrum

för skolkomitén, direktören och lärarne, bibliotekslokal samt boning för vaktmästare

och portvakt.

Utrymmena äro beräknade efter följande elevantal, hvilket ansetts böra antagas

något högre än det nu varande:

Manliga afdelningen :

Lägre antikskola, för elever...........35.

Högre antik- och modellskola..........35.

Målareskola för modellstudier..........35.

Anatomisal................ . 20.

Perspektivsal................20.

Draperiskola................15.

Landskapsskola...............15.

Kompositionsskola, med täflingsatelier.......20.

Högre byggnadsskola...........12 å 20.

Qvinlig a afdelningen:

Lägre antikskola, för elever...........10.

Högre antik- och modellskola..........15.

Målareskola.................15.

Anatomiklass, samma sal som begagnas för den manliga afdelningen.

Perspektivskola likaså,

Draperiskola likaså,

Landskapsskola, för elever...........12.

Kompositionsskola, d:o ...........10.

I ofvanstående beräkning har ej inbegripits någon förberedande teckningsskola,

enär denna ansetts stå utom akademiens högre eller tillämpningsläroverk,

i hvilket elev antages först efter atlagda prof på fulländad elementarkurs i teckning.

Att den nya byggnaden, enligt akademiens förslag, skulle utföras blott i två

våningar ofvan jord jemte en stor sal i tredje våningen, föranleddes af nödvändig
-

s. 102 Kontrollera mot PDF

102 Bil. No 7 till Kongl. Måj:ts Nådiga Prop. om Statserket 1876.

heten att erhålla fri nordlig- dager i alla för de gemensamma målare- och bildhuggarestudiernas

idkande erforderliga rummen, Indika, till lättnad i undervisningen,

derjemte måste förläggas i eu viss ordning; och blefve det enligt herörde byggnadsplan

möjligt att i framtiden, derest så behöfdes, vinna ökadt utrymme medelst en tredje

vånings framdragande öfver hela huset.

Såsom ofvan blifvit erinradt, vore samtliga de i den nya byggnaden föreslagna

lokaler, — fördelade och anordnade inom de olika våningarna, på sätt ritningarna

utvisade — afsedda blott för undervisningsverket. De för akademiens verksamhet i

öfrigt behöfliga utrymmen, nemligen sessionssal, högtidssal, äfven tjenande vid offentliga

föreläsningars hållande, expositionslokal, samt bostäder för direktören, sekreteraren

och vaktmästaren, skulle fortfarande vara att tillgå i akademiens fastighet,

äfvensom i vestra flygeln derstädes skulle förblifva elementarteckningsskolan, hvilken

dock, i fall hon skulle bibehållas, i afseende på undervisningen måste i betydlig

män ändras.

Till plats för den nya byggnaden har akademien i underdånighet föreslagit

en staten tillhörig jordrymd, för hvilken således någon särskild utgift icke behöfde

i fråga komma, och hvilken i öfrigt vore för ändamålet särdeles lämplig, nemligen

nordvestra delen af Kongl. Humlegården, hvarest funnes öppen mark med

berggrund och utan träd, så att parken ej behöfde rubbas, och der minst vore

att befara, att dagern i skollokalerna skulle försämras genom granntomters bebyggande.

Det för ändamålet erforderliga kostnadsbeloppet, beräknadt enligt nu gällande

pris å materialier och dagsverken, uppginge till 392,000 kr., med följande huf
-

vudposter:

Byggnadsarbeten.............kr. 320,000.

Värmnings- och ventilationsapparat.......„ 30,000.

Gas- och vattenledning...........„ 20,000.

Planering och inhägnad...........„ S,000.

För byggnadsritningar och tillsyn vid utförandet . . ., 9,000. gg^ qqq

Nödiga inventarier, bord, stolar in. m. utöfver de förut

befintliga och användbara............ . . 5,000.

Summa kr. 392,000.

Sedan akademien sålunda anmält det oafvisliga behofvet af nya lokaler för

dess läroverk, hvilka lokaler redan förut måst för bristande utrymme i akademiens hus

fördelas på två skilda ställen i staden, finner jag, enär det behof, nämnda läroverk är

afsedt att fylla, nemligen behofvet att tillgodose konstodlingens framtida utveckling, är

af väsentlig vigt för den allmänna bildningen i landet, mig föranlåten hemställa, det

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till uppförande af ny byggnad för

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

ifrågavarande undervisningsverk i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de upprättade

ritningarna samt på den af akademien föreslagna plats i Humlegården bevilja ett

anslag af 392,000 kr. och deraf för år 1877 anvisa ett belopp af 60,000 kr., att i

mån af behof utgå till byggnadens grundläggning och andra förberedande arbeten.

45:o.

I fråga om hospitalsbyggnadernas fortsättning under år 1877 har serafimerordensgillet

i skrifvelse den 12 sistlidne November förmält att, till fullföljande af

den arbetsplan för innevarande år, som genom samma skrifvelse blifvit Eders Kongl.

Maj:ts pröfning understäld och hvilken numera är i nåder godkänd, nedannämnda

arbeten skulle under nästkommande år utföras, nemligen

vid liospitalsanläggningen vid Lund: fullbordandet af de å

ritningarna dertill med VII och VHI betecknade paviljongerna, äfvensom

af cellbyggnaderna och boställshusen, uppförandet af administrations-

och ekonomihusen, så att de komme under tak, samt

grundläggning för de båda lasarettsbyggnaderna, — allt beräknadt

till en kostnad af..................kr. 268,780,

vid Hernösands hospital: fullbordandet af de båda flyglarne,

så att de komme under tak, för hvilket arbete kostnaden anslagits till „ 124,000,

och vid Upsala hospital: den nya hufvudbyggnadens uppförande

under tak samt påbörjande af grunden för cellafdelningarna,

hvartill erfordrades ett belopp af....... „ 250,000,

tillsammans kr. 642,780.

Då Eders Kongl. Maj:t af det till sammanlagdt 1,600,000 kr. uppgående belopp,

som Riksdagen hittills anvisat för hospital sbyggnadsarbeten, stält till serafi
merordensgillets

disposition för år 1874..........kr. 145,000,

för 1875 ...................... 614,000,

och för 1876 ...................* 400,000,

skulle af berörda anslagssumma återstå vid sistnämnda års slut . „ 441,000,

kr. 1,600,000,

till följd hvaraf, utom denna återstod............ 441,000,

erfordras för ofvan uppgifna byggnadsföretag under år 1877 . . „ 201,780,

kr. 642,780;

och hemställer jag i underdånighet, det Eders Kong]. Maj:t täcktes af Riksdagen

äska, att nämnda fyllnadsbelopp, jemnadt till 200,000 kr., måtte för år 1877 anvisas

till Eders Kongl. Maj:ts disposition för fortsättning af beslutade hospitalsbyggnader,

med rätt att för ett följande års arbeten använda hvad som å anslaget kan

vid 1877 års utgång finnas besparadt.

Hospitahbygg
nader.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Trop. om Statsverket 1876.

Vårdanstalten

för 8innc88löa

barn inom Skaraborgs

län.

Föreningen för

sinnesslöa barns

vård.

46:o.

Hos Eders Kong-!. Maj:t liar föreståndarinnan för den inom Skaraborgs län

inrättade vårdanstalt för sinnesslöa barn Emanuela Carlbeck underdånigst anhållit,

att för år 1877 ett statsanslag till enahanda belopp, som af Riksdagen blifvit för

innevarande år anvisadt, eller 5,000 kr., måtte nämnda anstalt beredas, mot förbindelse,

att fyra frielever skola der fortfarande vårdas; och har serafimerorden sgillet

i häröfver infordrad!, den 6 sistlidne December afgifvit utlåtande anfört: att, sedan

ifrågavarande anstalt under år 1874 blifvit från staden Sköfde, der den först inrättats,

förflyttad till en af föreståndarinnan inköpt, i närheten af Mariestad och vid

stranden af sjön Yenern befintlig lägenhet, kallad Johannesberg, derstädes vid medlet

af November månad nästlidot år vårdades trettiosju sinnesslöa barn, af hvilka

sex afgiftsfritt; att omförmälda förflyttning från staden till landsbygden befunnits särdeles

ändamålsenlig såsom jemväl lemnande oleverne tillfälle till sysselsättning med jordbruk

och trädgårdsskötsel ; att i öfrigt verksamheten inom anstalten fortgått på samma

förtjenstfulla sätt, som förut vid flere tillfällen blifvit vitsordat; samt att under loppet

af sistnämnda år inträde i detta idiothem sökts för 50 barn, af hvilka

dock, i anseende till bristande utrymme, endast 9 lämnat derstädes till vård emottagas;

på grund hvaraf och då föreståndarinnan med oförtröttadt nit egnade

sig åt den af henne stiftade, af behofvet högt påkallade inrättningens ändamålsenliga

vidmakthållande och utveckling, ordensgillet den gjorda ansökningen till nådigt

bifall förordat.

Med afseende å hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer jag i underdånighet,

det Eders Ivongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning derom, att till understöd

åt ifrågavarande anstalt måtte för år 1877 beviljas ett extra anslag af 5,000

kr., mot vilkor att fyra obemedlade sinnesslöa barn der afgiftsfritt åtnjuta vård och

undervisning.

47:o.

Föreningen för sinnesslöa barns vård, som på Eders Kong!. Maj:ts hos Riksdagen

gjorda framställning fått sig beviljad! för år 1876 ett statsanslag af 5,000

kr. såsom, understöd åt den af föreningen i Stockholm inrättade skola, med vilkor,

att minst tjugu sådana barn och bland dem sex afgiftsfritt blefve vid anstalten vårdade

och undervisade, har i underdånighet anhållit, att då, enligt hvad erfarenheten

visat, de flesta föräldrar, som för sina vanlottade barn sökte inträde i nämnda skola,

befunne sig i så knappa omständigheter, att de ej förmådde lemna något bidrag till

barnens underhåll, Eders Kong! Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att äfven för 1877

bevilja föreningen ett understöd till samma belopp och mot samma vilkor, som för

innevarande år blifvit bestämda; och har serafimerordensgillet uti häröfver infordrad!

s. 105 Kontrollera mot PDF

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nåcliga Trop. om Statsverket 1876.

105

utlåtande anfört att, enär föreningen genom oaflåtlig omsorg om sin skola och dess

ändamålsenliga utveckling fortfarande gjort sig förtjent af det erkännande i afseende

på dess verksamhet, som hittills från det allmännas sida kommit föreningen till del,

samt då hehofvet af friplatser vid anstalten vore stort, och föreningen, för att kunna

i skolan emottaga flere elever, låtit under innevarande år genom tillbyggnad utvidga

sill för denna inrättning upplåtna egendom, ordensgillet ansåge sig ega skäl att den

gjorda ansökningen förorda.

Med anledning häraf hemställer jag underdånigst, det Eders Kong! Maj:t ville

af Riksdagen åska, att såsom understöd åt ifrågavarande anstalt måtte för år 1877

anvisas ett extra anslag af 5,000 kr., under förr berörda vilkor, eller att minst tjugu

elever och bland dem sex afgiftsfritt vid anstalten vårdas och undervisas.

*

48:o.

På begäran af Gefleborgs läns landsting har Eders Kong!. Maj:ts Befallningshafvande

i länet underdånigst liemstält, det Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, på sätt för innevarande år skett, jemväl för år 1877 bevilja ett anslag

af 7,500 kr. till sjukvårdens ändamålsenliga handhafvande vid det inom Jerfsö socken

i Helsingland befintliga sjukhem för spetälske, med vilkor att landstinget skulle

för samma år till ändamålet anvisa 4,000 kr. och tillåta, att spetälske äfven från

orter utom länet erhölle vård vid anstalten, så långt utrymmet sådant medgåfve.

Till stöd för denna framställning har blifvit anfördt att, enligt ett af sjukhemmets

styrelse uppgjordt förslag till utgiftsstat för år 1876, anstaltens underhåll erfordrade

sammanlagdt 11,500 kr.; att kostnaden syntes böra för framtiden beräknas snarare

högre än lägre, så framt sjukhemmet skulle fortfarande kunna uppfylla berättigade

fordringar; samt att det icke skäligen kunde ifrågasättas, att landstinget borde för

underhållet af denna sjukvårdsinrättning göra större uppoffringar än det årliga bidrag

af 4,000 kr., som dertill beviljats.

I häröfver afgifvet underdånigt utlåtande har sundhetskollegium förmält att,

enligt till kollegium ingångna rapporter, de spetälske sjukes antal inom Helsingland

vid slutet af år 1873 uppgick till 104, nemligen 56 män och 48 qvinnor, samt att

år 1S74 tillkommit ytterligare 17, nemligen 9 män och 8 qvinnor, hvadan hela antalet

spetälske under sistnämnda år belöpte sig till 121, nemligen 65 män och 56

qvinnor; att under året 13 män och 12 qvinnor afledo, så att vid dess slut 52 män

och 44 qvinnor eller tillsammans 96 personer qvarstodo såsom antecknade sjuke;

att af de under år 1874 upptagne sjuke 97 angåfvos såsom mer eller mindre arbetsföre,

hvaremot 24 voro till arbete helt och hållet oförmögne; att under samma

år 46 sjukdomsfall förekommit bland hemmansegare, deras hustrur och barn, 51

bland husmän, torpare, tjenste- och fattighjon, samt 24 bland soldater, båtsmän,

handtverkare och deras familjer; att af ofvannämnda antal spetälske blefvo i sjuk
14
-

Sjukhemmet för

spetälske i

Jerfsö.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Trop. om Statsverket IS7G.

hemmet vårdade 34, bland Indika eu utgick såsom förbättrad och en såsom obotad,

11 afledo och 21 voro vid årets slut qvarliggande; att un derhän sdagarne för de vårdade

uppgmgo till 6,880 och således i medeltal för hvar och en af dem till 202-att

medelkostnaden för hvarje underhållsdag utgjorde 1 kr. 55,s öre; samt att utom

Helsingland hade ar 1874 inträffat 9 sjukdomsfall i Kopparbergs län och 11 i Vesternoirlands.

Då alltså af dessa uppgifter framginge, att sjukdomen spetälska fortfarande

eg de stol spridning i Helsingland och äfven förekomme inom närgränsande

lian, har kollegium, med afseende på vigten af berörda sjukvårdsinrättnings vidmakthållande

i tillräcklig omfattning, underdånigst tillstyrkt, att i fråga varande framställning

matte vinna nådigt bifall.

Med anledning häraf hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl. Makt

täcktes föreslå Riksdagen, att jemväl för år 1877 bevilja ett extra anslag af 7.5Ö0

kr. till upprätthållande af sjukhemmet i Jerfsö socken, under vilkor att 4,000 kr

dessutom för ändamålet af landstinget anvisas för samma år, och att spetälske sjuke

äfven lian andra lan än Gefleborgs varda till vård å anstalten emottagne så långt

utrymmet derstädes sådant kan medgifva.

49:o.

gar pa Björkön Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning beviljade den sist

i Mälaren, församlade Riksdagen till fortsättande under åren 1S76, 1877 och 1878 af de utaf

filosofie doktorn Hjalmar Stolpe påbörjade naturhistoriska och arkeologiska undersökningar

på Björkön i Mälaren 15,000 kr. samt anvisade deraf 5,000 kr., att under

åi 1876 utgå med 2,500 kr. till bestridande af kostnaderna för undersökningsarbetet

samt 2,500 kr. såsom årsarfvode åt Stolpe, mot skyldighet för honom att till

statens vederbörande museer aflemna anträffade fynd.

Med anledning häraf hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen att för ifrågavarande ändamål anvisa jemväl för år 1877 ett belopp af

•j,000 ki., att utgå på sätt och under vilkor som för innevarande år blifvit bestämdt.

50:o.

Lifmarcnm'' För. tillsyn och vård af den i nationalmuseum inrymda och under museiin
tendentens

inseende stålda lifrustkammaren erfordras, liksom under de föregående

åi en, äfven för 1877 ett anslag af 600 kr.; och hemställer jag i underdånighet, det

Edeis Kongl. Maj .t täcktes föreslå Riksdagen att för samma ändamål anvisa nämnda

belopp, att jemväl för år 1877 utbetalas.

5 Do.

mnTl/arbc- d- KongL bibliotekarien J. E. Rydquist, som under en följd afår åtnjutit

språketzi^ statsanslag för utglfvande af arbetet “Svenska språkets lagar", hvaraf hittills ut
-

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

kommit fem band, har, under förmälan att lian vore sysselsatt med utarbetandet af

ett sjette band, innehållande fortsättning af den förut meddelade ordboken och utgörande.

i främsta rummet en alfabetisk uppteckning af de i fjerde och femte banden

innefattade ämnen, men derjemte en vald större samling af hvarjehanda kritiskt

belysta ord särdeles ur formspråket, hvilka vore för språkhistorien af vigt i vetenskapligt

hänseende, i underdånighet anhållit, det Eders Kongl. Maj:t måtte täckas

till Riksdagen aflåta framställning om fortsatt beviljande af det statsanslag, som för

utgifvande af nämnda språkverk nu är anvisadt; och får jag, med åberopande af de

skäl, som vid föregående framställningar i ämnet blifvit anförda, underdånigst tillstyrka,

det Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att för ifrågavarande ändamål

anvisa på extra stat för år 1877 ett lika anslag, som förut beviljats, eller

1,500 kr.

52:o.

Filosofie doktorn Artur Hazelius, som grundlagt den Skandinavisk-etnografiska

samlingen i hufvudstaden, har uti en till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift samlingen.

underdånigst anhållit om nådig framställning till Riksdagen, att enahanda anslag,

7,500 ki\, som af Riksdagen blifvit för innevarande år beviljadt till nämnda samlings

förvarande och vårdande, måtte anvisas jemväl för år 18/7, helst samlingen

nu mera så betydligt ökats, att redan från den 1 Oktober nästlidet år det erforderliga

beloppet till'' förhyrande af nödiga lokaler för samlingen uppginge till 8,600

kr. för år räknadt.

Med åberopande af hvad beträffande understöd af allmänna medel för i fråga

varande samling finnes anfördt uti det till senast församlade Riksdag öfverlemnade

utdrag åt statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 9 Januari 1875,

hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för år 1877

anvisa ett extra anslag af 7,500 kr., att användas såsom bidrag till bestridande af

kostnaderna för berörda samlings förvarande och vårdande.

53:o.

Hos Eders Kongl. Maj:t har nationalmusei-nämnden, uti underdånig skrif-^/^

velse den 8 November nästlidet år anmält, att öfversten m. in. friherre E. von m. m. för naYegesack,

i egenskap af ombud för bildhuggaren Johan Tobias Sergels slägtingar,

till nationalmuseum hembjudit ett större antal handteckningar, gravyrer och a

etsningar, nemligen:

handteckningar af äldre mästare till ett pris af......kr. 2,000:

egenhändiga handteckningar af Sergel____________.___•_•_* 1,000: —

Transport kr. 3,000: —

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Bil. No 7 till Kongl. Majds Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

Transport kr. 3,000: —

handteckningar af Ehrensvärd............kr. 1 000: —

teckningar af Desprez, Masreliez, m. fl. (241 blad)......, ’:-500: —

gravyrer (120 st.)...............” 500:’ —

handteckningar äfvensom etsningar (114 blad) af Per Hörberg . . „ 500: —

tillsammans kr. 5,300: —

hemställande nämnden i underdånighet, att, dä i fråga varande värdefulla konstföremål,

hvilka, enligt hvad intygadt blifvit, vore af Sergels egen hand eller ock af honom

sjelf samlade, lämpligen borde med nationalmusei samlingar införlifvas, men musei

disponibla tillgångar icke medgåfve deras inköpande, Eders Kongl. Maj:t måtte täckas

anvisa det för sådant ändamål erforderliga beloppet 5,300 kr.

I)å det i nationalmusei stat uppförda årsanslag till kompletterande af äldre

mästares arbeten endast utgör ett belopp af 3,500 kr., samt detta anslag, afsedt

för alla de till museum hörande olika konstsamlingarna, icke. enligt hvad jag inhemtat,

lemnat tillgång till inköp af de konstsaker, om hvilka här är fråga och

hvilkas förvärfvande för nationalmuseum synes mig vara önskvärd!, så för jag

hemställa, det Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att till inlösen för nationalmusei

räkning af ofvan omförmälda konstföremål anvisa ett extra anslag af

K O A A 1,,. °

54:o.

Bearbetning af

de under sena- ..... 1 en . E(l°rs Kongl. ^aj:t ingifven skrift lin f professoren A. E. Nordenute

arktiska löhl underdånigst anhållit, att för bearbetande af de iakttagelser och samlingar,

biltog gjorda under den senaste, under Nordenskiölds ledning företagna eipejeiser

och sam- cDtioii till No\ aja Zemlja och Jenissej ett anslag af 10,000 kr. må mot redovisningsUngnr.

skyldighet ställas till hans förfogande att utgå under år 1876 eller 1877. Till

stöd för denna sin anhållan har professoren Nordenskiöld anfört, att de hemförda

samlingarna, af hvilka hälften enligt önskan af expeditionens redare grosshandlanden

Oscar Dickson komma att öfverleinnas till riksmuseum i Stockholm, skulle, om de

icke inom kort tid behörigen bearbetades och beskrefves, förlora en stor del af det

betydliga pekuniär^ och vetenskapliga värde, som de eljest egde, samt att det äfven

för den störa nautiskt-merkantila fråga, som genom undersökningen af dessa, nu för

första gången af en vetenskaplig expedition besökta trakter blifvit å bane bragd,

\ore af vigt, ej allenast att de fysikaliska, geografiskt astronomiska och hydrografiska

iakttagelserna så snart som möjligt beräknades och bearbetades, utan ‘äfven en så

vidt möjligt fullständig kännedom erhölles om den djur- och växtverk!, som i nämnda

trakter uppehälle sig: och har Nordenskiöld, efter samråd med åtskillig!.! yngre ve
-

s. 109 Kontrollera mot PDF

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

109

tenskapsmän, hvilka förklarat sig villige att deltaga i det i fråga varande arbetet,

på följande sätt beräknat de för detsamma erforderliga kostnader:

Bearbetning af det matematiskt-geografiska materialet...... 700 kr.

„ „ pal ornitologi ska „ ...... 1,500 „

., „ botaniska ...... 2,500 „

„ zoologiska , ...... 5,000 „

Oförutsedda utgifter............... . . 300 „

* 10,000 kr.

I häröfver afgifvet yttrande hafva ledamöterne af Vetenskapsakademien, professorerne

S. Loven, E. Edlund och N. J. Andersson, under vitsordande af det stora

gagn för vetenskapen, som vore att vänta deraf, att samtliga under nämnda resa gjorda

iakttagelser och samlingar blefve inom kort tid behörigen bearbetade och beskrifna,

samt med framhållande af det önskvärda deri att den ifrågasatta bearbetningen blefve

anförtrodd åt svenske vetenskapsidkare, på det sätt till den underdåniga ansökningen

tillstyrkt bifall, att en summa af 10.000 kr. måtte ställas till Vetenskapsakademiens

disposition, att professoren Nordenskiöld i mån af behof tillhandahållas

för bekostande af bearbetningen, genom svenska vetenskapsidkare, af de under

den sistlidet år utförda arktiska expedition gjorda iakttagelser och hemförda samlingar,

med skyldighet för Nordenskiöld att redovisa medlen i sammanhang med

akademiens egna räkenskaper.

Då den af professoren Nordenskiöld under sistlidna års sommar verkställda

arktiska expedition medfört vigtiga och allmänt erkända resultat såväl i vetenskapligt

hänseende som genom de stora utsigter den öppnat för en lifligare och lättare

förbindelse med de för handeln ganska vigtiga trakter som den besökt, och då dessa

resultat icke torde kunna fullt tillgodogöras utan de gjorda samlingarnas och iakttagelsernas

behöriga bearbetande, hvithet arbete, derest nödiga medel derför funnes

tillgängliga, borde kunna utföras af svenske vetenskapsmän, anser jag mig böra

tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition

om anvisande för detta ändamål af ett extra anslag å 10,000 kr. att utgå under

år 1877, hvilket anslag torde böra ställas till Vetenskapsakademiens disposition att

professoren Nordenskiöld i mån af behof tillhandahållas, samt af honom redovisas

i sammanhang med akademiens egna räkenskaper.

55:o.

Hos Vetenskapsakademien hafva dess ledamöter professorerne S. Loven och F. zoologi»^ och

L. Ekman hvar för sig gjort framställningar, den förre om vidtagande af åtgtirderj/^.''j^“(“”j.

för undersökning af de Sverige omgifvande haf i zoologiskt och biologiskt hänseende, * sverige om
gifvande

haf,

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Inlösen

Docenten S.

Berggrens

växtsamlingar

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Trop. om Statsverket 1876.

den senare om undersökning dels af samma Imf i fysikaliskt hänseende, eller med afseende

på vattnets temperatur, salthalt och strömmar så väl på ytan som i olika djup, dels

af den vattenmängd som åtskilliga af landets floder utgjuta, och hvaraf åtskilliga

hydrografiska förhållanden hos de angränsande hafven torde finna sin förklaring.

Enär hafsfaunan på de mindre djupen inomskärs längs svenska kusterna under

senare tider varit föremål för trägna forskningar från svenska zoologers sida

och således redan vore jemförelsevis väl känd, borde de zoologiska undersökningarna

hufvudsakligen afse de större djupen utomskärs och derföre uteslutande utföras under

egentliga sjöexpeditioner. Hafvens fysikaliska förhållanden deremot skulle kräfva

undersökningar sä väl vid kusterna, och detta lämpligast å fasta stationer, som ock

på öppna hafvet.

Under förutsättning att två af flottans fartyg skulle få användas för de expeditioner,

som för vinnande af begge dessa ändamål vore erforderliga, utan annan

utgift än för bränsle, hafva kostnaderna för dessa expeditioner, hvilka ansetts höra

fortgå under tre år, beräknats under första året till 10,000 kr., och under de följande

till 5,000 kr. årligen. De årliga utgifterna äro beräknade till arfvode och

underhållskostnad för fyra personer som verkstälde undersökningarna, tillsammans

2,000 kr., till bränsle 2,000 kr. samt för underhåll af instrument 1,000 kr. Härtill

skulle under det. första året komma kostnader för inköp af de för undersökningarna

nödiga instrument 5,000 kr.; varande tillika hemställan gjord derom att

hvad som af ett årsanslag till äfventyra blefve bespara^ måtte få användas för ett

följande års undersökningar.

Vetenskapsakademien, som till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnat de sålunda

gjorda framställningarna har, med vitsordande af den stora betydelsen af de undersökningar,

som blifvit i fråga satta, förordat de åtgärder som af professorerna Loven

och Ekman föreslagits.

Dessa åtgärder, för så vidt framställning om anslag för deras verkställande

blifvit gjord, inskränka sig för närvarande till utförande af sådana observationer,

som under expeditioner på öppna hafvet kunna tillvägabringas; och tillstyrker jag

med afseende å hvad Vetenskapsakademien anfört, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

af Riksdagen äska ett extra anslag af 10,000 kr. att för i fråga varande ändamål

till Vetenskapsakademiens disposition utgå under år 1877.

56:o.

Uti en till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift har docenten vid universitetet

i Lund Sven Berggren, hvilken såsom innehafvare af Letterstedtska stipendiet under

tiden från Augusti månad 1873 till November månad sistlidne år företagit en ve
-

s. 111 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

111

tenskaplig resa till Nya Zeeland och derifrån hemsändt en betydlig samling växter,

innefattande fanerogamer, ormbunkar, mossor, hafsalger, lafvar och svampar, i underdånighet

anhållit, att tre af de särskilda samlingar, i Indika det hemsända materialet

skulle komma att fördelas, måtte till ett pris af sammanlagdt 6,000 kr. för

statens räkning inlösas för att tilldelas universiteten i Upsala och Lund samt naturhistoriska

riksmuseum i Stockholm. Professoren vid universitetet i Lund J. G.

Agardh och adjunkten vid samma universitet F. W. C. Areschoug hafva uti eu den

underdåniga ansökningen bifogad skrift intygat, att berörda samlingar vore värdefulla

och rikhaltiga, de befintliga exemplaren i godt skick, samt att i synnerhet samlingen

af mossor och alger, af Indika de förra utgjort föremål för Berggrens specialstudier,

torde vara att räkna bland de största, som hittills från Nya Zeeland kommit

till Europa, och innehålla nya och vigtiga bidrag till kännedomen om nämnda

ös rika och egendomliga växtverld; på grund hvaraf de ansåge det i hög grad ömkligt,

att de gjorda samlingarna kunde qvarstadna inom landet och icke behöfde

öfvergå till något utländskt museum.

Uti infordradt utlåtande hafva ledamöterne af Vetenskapsakademien, professorerne

P. F. Wahlberg och N. J. Andersson samt akademiadjunkten T. M. Fries

anfört, att docenten Berggrens samlingar skulle för riksmuseum vara af synnerligen

stort värde, då nämnda samlingar vore företrädesvis rika på de kryptogama växtformerna,

medan deremot de delar af den antarktiska floran, som museet redan förut

egde, till största delen bestode af fanerogamer eller högre växter; att den i fråga satta

inlösningen jemväl syntes vara en väl förtjent ersättning och belöning åt en vetenskapsman,

som med ovanlig skicklighet, nit och ihärdighet användt tvänne år till att

samla ett värdefullt vetenskapligt material och sjelf bidragit att på ett utmärkt sätt

tillgodogöra detsamma, samt att de fördenskull ansågo sig böra på det lifligaste

tillstyrka bifall till den underdåniga ansökningen; hvarjemte professoren Andersson,

i egenskap af intendent för riksmusei botaniska afdelning, upplyst, att denna afdelning,

som både ett årligt anslag af 3,000 kr., hvilket knappt vore tillräckligt

till bestridande af de vanliga årliga utgifterna för samlingarnas tillökning, vård och

underhåll, saknade tillgångar att af egna medel bekosta inlösandet af den för riksmusei

räkning afsedda samlingen, till följd hvaraf ett särskildt anslag vore för sådant

ändamål behöflig!.

Med afseende å hvad upplyst blifvit angående de af docenten Berggren gjorda

samlingars vetenskapliga värde och då deras rikhaltighet lärer medgifva, att flera

ungefär jemngoda samlingar af dem kunna bildas, tillåter jag mig underdånigst

hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition om

beviljande för år 1877 af ett extra anslag å 6,000 kr. att användas till inlösen

för universiteten och för naturhistoriska riksmuseum af i fråga varande växtsamlingar.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112 Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

57:o.

inViten af g. Naturforskaren Gustaf de Yylder tiar uti eu till Eders Kongl. Maj:t ingifven

da

ZatMtZkka samlade och derifrån hemförda naturhistoriska och etnografiska föremål måtte för

samling av. naturhistoriska riksmusei räkning inlösas, öfver hvilken ansökning Vetenskapsakademien

den 8 nästlidne December afgifvit infordradt utlåtande och dervid åberopat ett

af särskilda bland akademiens ledamöter utsedde komiterade i ämnet inhemtadt yttrande

af hufvudsakligen följande innehåll.

Den etnografiska samlingen, omfattande omkring 200 föremål af olika slag,

vapen, klädedrägter, husgeråd, prydnader, musikaliska instrument in. in., kunde

uppskattas till ett pris af 2000 kronor och egde ett så mycket större värde, som med

hvarje år, och allt efter det europeiska vapen och husgeråd genom ett liggare handelsbyte

blefve spridda bland Syd-Afrikas infödingar, de af dessa sjelfva förfärdigade

effekter mer och mer försvunne, så att inom eu nära framtid sammanbringandet af

eu dylik samling af så rikhaltig och mångsidig beskaffenhet troligen icke skall blifva

möjligt.

Samlingarna af ryggradsdjur funne komiterade så vidt deras värdering kunnat

summariskt verkställas utan de dithörande föremålens noggrannare bestämning,

med ledning af de i naturaliehandeln gällande pris för dylika föremål motsvara eu

summa af 4,500 kronor.

De hemförda entomologiska samlingarna åter ansågos med skäl kunna uppskattas

till ett värde af 2,000 kronor. Dessutom hade de Vylder i Gap-staden qvarlemnat

dels en samling af fjärilmetamorfoser, upptagande omkring 300 arter, och

dels en samling preparerade spindlar till ett antal af omkring" 3000 individer.

Dessa sistnämnda samlingar, Indika icke kunde uppskattas till lägre pris än 8,000

kronor, vore säkerligen de enda i sitt slag, som blifvit i eu främmande verldsdel

sammanbragta; och då föremålen utan tvifvel skulle befinnas preparerade med de Vylders

i detta hänseende väl kända skicklighet samt framför allt samlingen af fjärilmetamorfoser

borde vara af största vetenskapliga vigt och interesse, ausåge komiterade

dessa samlingar i högsta grad förtjenta att för riksmuseum förvärfvas.

Härtill komme vidare samlingarna af lägre evertebrater, som utgjordes af i

sprit förvarade föremål till en del från hafveri men mest från landet och sötvattnen,

och hvilka i ett helt borde antagas till ett värde af 500 kronor.

Med anledning häraf hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen att till Eders Kongl. Majits disposition för inlösen af de Vylders i fråga

varande samlingar till det af förr bemälde komiterade uppskattade värde bevilja

ett extra anslag af 17,000 kronor; dock att enär af berörda summa det för

samlingarna af fjärilsmetamorfoser och preparerade spindlar beräknade belopp,

8,000 kronor, icke bör utbetalas förrän styrkt blifvit, att dessa samlingar

s. 113 Kontrollera mot PDF

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

113

till naturhistoriska riksmuseum allemnats, af den ofvan nämnda summan endast

9,000 kronor torde anvisas att år 1877 utgå.

58:o.

Sedan enligt beslut vid 1870 års riksdag professorer, adjunkter, bibliotekarier

och räntmästare vid universiteten förklarats berättigade att vid 65 års ålder

komma i åtnjutande af pension å allmänna indragningsstaten med 4,500 kr.

för professor, bibliotekarie och räntmästare, samt 2,500 kr. för adjunkt, har ej

mindre lärarekollegium vid karolinska medico-kirurgiska institutet gjort framställning

om enahanda förmån för de vid institutet anstähla professorer, extra ordinarie professorer

och adjunkter, än ock akademiska konsistoriet i Lund uti underdånig skrifvelse

den 7 September 1874 hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen

göra nådig framställning derom, att vice bibliotekarien, sekreteraren och

kamreraren vid universitetet i Lund måtte beredas rätt att vid fyldå 65 år erhålla

pension, sekreteraren af 4,000 kr. och de båda öfrig! af 2,500 kr.

Akademiska konsistoriet i Upsala, som i anledning af sistberörda underdåniga

framställning anbefalls att inkomma med yttrande i fråga om de vilkor och bestämmelser,

som för tillerkännande af pensiomsrätt åt innehafvarne af motsvarande tjenstebefattningar

vid universitetet i Upsala kunde anses lämpliga, har uti underdånigt

utlåtande den 10 Februari 1875 anfört, att konsistorium, som funne den ifrågasatta

pensioneringen vara såväl af billigheten påkallad, som ländande till universitetets

nytta, lika med konsistorium i Lund ansåge pensionsrätter! för de nämnda tjenstemännen

höra inträda efter lykta 65 år, utan afseende å viss tillryggalagd tjenstetid.

Beträffande beloppet af pensionerna vore konsistorium af den åsigt, att pensionen för

sekreteraren borde, i likhet med hvad för akademi-sekreteraren i Lund blifvit föreslaget,

bestämmas till 4,000 kr., samt att vice bibliotekarien och kamrerare]! borde

i pension fä uppbära det belopp, hvartill hvardera.? lön nu uppginge, eller, derest

deras löner framdeles blefve förhöjda, SO procent af den blifvande lönen, dock att

pensionerne ej konnne att understiga 3,000 kr. för dem hvardera.

I afgifna underdåniga yttranden har kanslersembetet för universiteten framhållit

billigheten af att i fråga varande lärare- och tjensteman vid karolinska institutet

och universiteten bereddes tillfälle att vid uppnådd högre ålder och oförmåga att med

nödiga krafter sköta sina åligganden kunna erhålla afsked med pension, likasom

deraf att lärarne vid karolinska institutet blefve i detta hänseende lika berättigade

med jemförl ige lärare vid universiteten, samt att vice bibliotekarierne, kvilka i allmänhet

varit likstälde med universitetens adjunkter, Lomme i åtnjutande af enahanda

rätt till pension som desse. Hvad deremot afl ginge sekreteraren och kamrer aren,

funne kanslersembetet hvarken i beskaffenheten af deras tjenstebefattning!!1 eller i

15

Pensioner ätt

för lärarne vid

Karolinska institutet

rn. fl.

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj ds Nådiga Trop. om Statsverket 1876.

Angående pension

för gymnastikläraren

A. B. Santesson.

kompetensvilkoren för desamma någon anledning till afvikelse från de grunder,

som i allmänhet vore gällande för civile tjensteman pensionering. Vid sådant förhållande

hemstälde kanslersembetet, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen,

att professorer, extra ordinarie professorer och adjunkter vid karolinska institutet

samt vice bibliotekarier vid universiteten måtte berättigas att, efter uppnådda 65 års

ålder, vid afskedstagande! å allmänna indragningsstaten uppföras till åtnjutande af

pension, de ordinarie professorerne af 4,500 kr. och de öfriga af 2,500 kr., samt att

universitetens sekreterare och kamrerare måtte förklaras ega å samma stat åtnjuta

pension efter de grunder, som för civile tjensteman vore gällande.

Under åberopande af hvad redan blifvit anfördt angående i fråga varande lärares

och tjenstemäns löneförmåner får jag. som ur synpunkten så val af det allmännas

fördel som åt ett billigt afseende å desse tjenstemäns bästa finner ensidigt,

att tillfälle dem beredes att vid afskedstagande ur tjensten erhålla pension, i underdånighet

hemställa att, i enlighet med det af kanslersembetet i ämnet afgifna

förslag, mot hvilket jag icke funnit något att erinra, nådig proposition må till Riksdagen

aflåta^ derom

att professorer, extra ordinarie professorer och adjunkter vid karolinska institutet,

samt vice bibliotekarier vid universiteten må tillerkännas rätt att efter uppnådda

65 lefnadsår vid afskedstagande ur tjensten å allmänna indragningsstaten åtnjuta

pension til! belopp af 4,500 kr. för de ordinarie professorerne samt 2.500 kr. för extra

ordinarie professorer, adjunkter och vice bibliotekarier; samt

att universitetens sekreterare och kamrerare må förklaras berättigade till pension

å samma stat efter de grunder som i sådant hänseende åro för civile tjensteman

i allmänhet gällande.

5 (ko.

Hos Eders Kongl. Maj:t har gymnastikläraren vid nya elementarskolan i Stockholm

Anton Bernt Santesson, med förmälan att han år 1871 träffats af ett slaganfall

med åtföljande förlamning, som under de senaste åren satt honom ur stånd att

bestrida sin tjenst, underdånigst anhållit att, då han, sjelf medellös, icke kunnat

af sin ringa lön bespara något för sin framtida bergning. Eders Kongl. Maj:t täcktes

aflåta nådig proposition till Riksdagen om anvisande åt honom efter afskedstagande!

af en årlig pension å allmänna indragningsstaten till lönens lulla belopp,

1,500 kr.

Af handlingarna inhemtas, bland annat, att Santesson är född den 12 Juni

1825 och började sin tjenstgöring såsom vikarierande lärare vid gymnastiska centralinstitutet

år 1850; att han derefter under åren 1852—1863 tjenstgjort såsom

gymnastiklärare vid do högre elementarläroverken i Göteborg, Karlstad" Strengnäs

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Bil. N:o 7 Ull Kong1. Maj:ts Nådiga Krog), om Statsverket 1876.

och Malmö, till dess han år 1863 anstiildes såsom gymnastiklärare vid nya elementarskolan

i Stockholm, hvilken tjenst han oafbrutet uppehållit till slutet af Oktober

iir 1871, dä han på grund af styrkt sjuklighet från sin befattning erhöll tjenstledighet,

hvilken allt sedan fortfarit; samt att sökanden från trycket utgifvit åtskilliga skrifter

i pedagogisk gymnastik, och äfven på utländska orter verkat för införande

af svensk gymnastik vid dervarande anstalter.

Sedan direktionen öfver nya elementarskolan uti infordrad! underdånigt utlåtande.

, med vitsordande af sökandens städse visade nit och skicklighet i sitt kall samt

under åberopande af de olägenheter för gymnastikundervisningen vid skolan, Indika

blefve eu följd af nödvändigheten att uppehålla gymnastiklärarebefattningen med

vikarier, som vanligen ofta måste ombyta,s, till den gjorda underdåniga ansökningen

tillstyrkt bifall, bär jemväl statskontoret i ämnet afgifvit underdånigt yttrande och

deruti anfört, att enligt rikets ständers vid 1856—1S58 årens riksdag fattade och

genom nådigt bref den 16 Mars sistnämnda ar till efterrättelse meddelade beslut

gymnastiklärare, hvilken antingen vid gymnastiska centralinstitutet eller vid elementarläroverk

oförvitligen tjenstgjort under 30 ar och uppnatt 60 års ålder, egde rättighet

att vid afskedstagande! varda uppförd a allmänna indragningsstaten till åtnjutande

af hela lönen såsom pension; att dessa vilkor således ännu icke blifvit upplysa

af sökanden, hvilken endast vore omkring SO1/* år gammal samt i egenskap

af gymnastiklärare icke räknade mera än sammanlagdt 21 tjensteår; men att statskontoret

likväl, såväl på de af direktionen anförda grunder som med läst afseende

på det ansökningen bifogade läkarebetyg, som innehölle, att sökanden icke vore återstäld

efter det honom träffade slaganfallet, samt att utsigter icke förefunnes för helsa

ns återvinnande så fullständigt, att han kunde utan fara att försämras fullgöra

do ansträngande göromål, som vore förenade med eu gymnastiklärarebefattning, ansag

sig ega anledning i underdånighet hemställa, att Eders Kong!. Majtt täcktes

aflåta framställning till näst sammanträdande Riksdag om rättighet för Santesson

att från och med månaden näst efter den, hvarunder afsked kunde varda honom beviljadt,

å allmänna indragningsstaten uppbära pension till ett belopp, motsvarande

tre fjerdedelar af hans nuvarande aflöning.

På grund af hvad sålunda blifvit i ärendet upplyst, och då Santesson, enligt

meddelade intyg, icke allenast med skicklighet och omsorg uppfylt sina åligganden,

utan jemväl genom utgifna skrifter på gymnastikundervisningen utöfva! ett väckande

och lifvande inflytande och förskaffat den svenska gymnastiken erkännande både inom

och utom fäderneslandet, anser jag mig böra tillstyrka, att Eders Kong!. Maj:t täcktes

till Riksdagen aflåta nådig framställning, att Santesson må från och med månaden

näst efter den, då afsked honom meddelas, öfverflyttas på allmänna indragningsstaten

till åtnjutande under sin återstående lifstid af pension till belopp åt 1,125

kr. årligen.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Pr ap. om Statsverket 1876.

Pension för läraren

vid, Cimbriehamns

pedagogi

A. Grönvall.

60:o.

Hos Eders Kongl. Maj.t har läraren vid Cimbrishamns enklassiga pedagogi

Andreas Grönvall i underdånighet anhållit att, på grund af sin höga ålder och försvagade

helsa, vid afskedstagande! varda hugnad med sin nuvarande lön 1,500 kr.

oafkortad såsom pension; och har domkapitlet i Lund. som berörda ansökning till

Eders Kongl. Maj:t insändt, i underdånig skrifvelse densamma till bifall förordat,

under vitsordande att sökanden med nit och skicklighet förestått sin tjenstebefattning.

_ Af handlingarna inhemtas, att sökanden är född den 24 Maj 1807, börjat

sin tjenstgöring ar 1833 såsom tillförordnad lärare under tvänne terminer vid Cimbrishamns

dåvarande apologistskola, sedermera vikarierat vid flere särskilda läroverk

under tillsammans något öfver sju år, samt år 1851 erhållit sin nu innehafvande

ordinarie lärarebefattning vid nyss nämnda pedagogi, så att hans tjenstetid samma.nlagdt

uppgår till nära 33 år.

Uti infordrad! utlåtande har statskontoret anfört att, ehuruväl jemlik! nådiga

skrifvelsen den 16 Mars 1858 lärare vid elementarläroverken, såvida de ej innehade

prebende eller annan presterlig lägenhet, egde enahanda rättighet till pension å allmänna

indragningsstaten, som enligt gällande författningar tiflkonune civile embetsed1

tjensteman, sådan rättighet likväl icke genom något allmänt stadgande blifvit

utsträckt till lärare vid pedagogierna, hvarförutom sökanden, äfven om så skett, ännu

icke till fullo uppfylt de i sådant hänseende föreskrift^ vilkor, men att statskontoret

likväl, enär vid flere tillfällen lärare vid statens elementarläroverk, oaktadt de

icke fullgjort stadgade pensionsvilkor, dock blifvit hugnade med pension, när de befunnits

oförmögne att vidare tjenstgöra, samt då genom läkarebetyg blifvit styrkt,

att Grön vall i anseende till försvagade krafter, framskriden ålder och ett envist bronchiallidande

icke längre kunde med sitt embetes utöfning fortfara, ansett sig böra i

underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till näst sammanträdande

Riksdag aflåta nådig proposition om rättighet för Grönvall, hvilkens lön enligt gällande

stat utgjorde 1,500 kr., att från och med månaden näst efter den, uti hvilken

afsked från lärarebefattningen kunde varda honom heviljadt, å allmänna indragningsstaten

uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid af pension, som med hänseende

till sökandens höga ålder och långvariga tjenstgöring torde böra bestämmas

till ett lönen motsvarande belopp eller 1,500 kr. årligen.

På grund af hvad sålunda i ärendet förekommit och med hänsyn till vigten

deraf att undervisningen vid i fråga varande pedagogi, der endast en lärare är anstäld,

varder anförtrodd åt eu fullt tjenstbar person, anser jag mig böra tillstyrka,

att Eders Kong!. Maj:t behagade gorå framställning till Riksdagen derom, att Grönvall

må, från och med månaden näst efter den, då afsked honom beviljas, uppföras

s. 117 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Majds Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

117

å allmänna indragningsstaten till åtnjutande för sin återstående lifstid af en årlig

pension till belopp af 1,500 kr.

61 :o.

I en till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift har kollegan vid pedagogien i

Grenna Henrik Gabriel Filén i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

till Riksdagen gorå nådig framställning derom, att sökanden, som genom öfveransträngning

och begagnandet af en'' osund bostad ådragit sig ett kroniskt bröstlidande

och från vårterminen 1871 nästan oafbrutet åtnjutit tjenstledighet, utan att

lians helsotillstånd blifvit i ringaste män förbättradt, måtte varda Överflyttad på

indragningsstat med hela den nuvarande lönen, 1,500 kr., såsom pension.

Af handlingarna inhemtas: att Filén är född den 28 Mars 1826 och år 1851

blifvit utnämnd till lärare vid den dä enklassiga pedagogien i Grenna; att hans lön

under de första sex åren endast uppgått till 169 kr. BO öre jemte bostad, bestående

af två förfallna rum och kök i skolhuset, hvilken lön år 1858, då pedagogien

utvidgades till tvåklassig, ökades till 800 kr. och 1862, efter det sökanden aflagt

föreskrifvet adjunktsprof, till 1,000 kr., utan att sökanden kommit i åtnjutande af

den successiva lönetillökning, som i allmänhet tillkommer elementarläroverkens lärare;

att nämnda, först under de två senaste åren till 1,500 kr. förhöjda aflöning

varit för sökanden såsom gift otillräcklig till hans bergning, hvarför lian, så länge

krafterna det tillåtit, måst genom särskild! arbete på lediga stunder skaffa sig någon

biförtjenst, samt att enligt det vid ansökningen fogade läkarebetyg ingen förhoppning

finnes, att sökanden, som lider af obotlig kronisk bröstsjukdom, vidare kan komma

att sköta sin tjenstebefattning.

Öfver berörda ansökning, till hvilken pedagogiens rektor och inspektor samt

domkapitlet i Wexiö, med afseende så väl på sökandens behjerta nsvärda ställning

som på vigten deraf, att skolan må erhålla en ordinarie lärare i stället för de ofta

nog terminligen ombytta vikarierna, tillstyrkt nådigt bifall, har jemväl statskontoret

afgifvit infordradt utlåtande och deruti yttrat, att äfven om den lärarne vid elementarläroverken

tillförsäkrade pensionsrätt å indragningsstat vore genom något allmänt

stadgande utsträckt jemväl till lärare vid pedagogierna, sökanden likväl icke kunde

anses hafva uppfyllt de vilkor i afseende på lefnads- och tjensteålder, som för sådan

rätt blifvit i författningarna stadgade; men statskontoret har likväl, under åberopande

deraf att, Rikets Ständer i underdånig skrifvelse af den 1 December 1854 i

fråga om pension för obotligt sjuk tjensteman bland annat anfört, hurusom Rikets

Ständer voro öfvertygade, att derest Kongl. Maj:t vid tillfälle då tjensteman, som

såge sig för något slags sjuklighet urståndsatt att sin tjenst bestrida och funnes

beredvillig att sjelf begära sitt entledigande, kunde finna skäl att göra nådig framställning

om understöd, sådant icke skulle förvägras der ömmande omständigheter

Angående pension

på allmänna

indra,gningsstaten

för

kollega H. G.

Filén.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj ds Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

sig företedde, ansett sig höra i underdånighet hemställa, det Eders Kong]. Maj:t

måtto föreslå Riksdagen att bevilja Filén pension vid afskedstagande! till det belopp,

som i flere likartade fall blifvit bestämdt, eller tre fjerdedelar åt lönen.

Pa grund af hvad sålunda förekommit tillstyrker jag, att Eders Kongl. Maj:t

behagade till Riksdagen göra nådig framställning derom, att kollega Filén måtte

varda uppförd å allmänna indragningsstaten, att från och med månaden näst efter

den, i hvilken afsked från lärarebefattningen kan varda honom beviljad!, under sin

återstående lifstid åtnjuta en mot tre fjerdedelar allians nuvarande lön, 1,500 kr.,

svarande pension af 1,125 kr. årligen.

nar, eller o,uuu Kr. årligen.

Af handlingarna inhemta,s, att sökanden är född den 28 Mars 1810, inträdde

i statens tjenst år 1836 såsom stipendiat i fältläkarekorpsen, bl ef år 1840 anställd

såsom biträdande läkare vid centralhospitalet i Wadstena och år 1849 utnämndes

till öfverläkare derstädes; utvisande det för sökanden utfärdade läkarebetyg, att hans

helsa och krafter till följd af en mångårig och själsansträngande hospital »tjenstgöring

blifvit mycket medtagne. och att hans helsotillstånd under de senare åren visat

sig-vacklande, hvadan den tid icke syntes vara långt aflägsen, då han ej vidare förmådde

sköta sina embetsåligganden.

Vid handlingarnes öfverlemnande har serafimer-ordens-gillet till den underdåniga

ansökningen tillstyrkt nådigt bifall, dervid erinrande hurusom, då doktor

Hjertstedt först tillträdde läkarebefattning vid sinnessjukvården, denna inom riket

befann sig på en mycket outvecklad ståndpunkt; att Hjertstedt, lifligt inseende beholvet

af förbättring i detta tillstånd, sökte att vid de förnämsta utländska anstalter

för sinnessjuka inhemta de bästa metoderna för behandlingen af sådana sjuka

och deraf beroende anordningar; samt att de insigter och den erfarenhet han härutinnan

förvärfvade sig under särskilda för detta ändamål företagna resor, jemväl pa

egen bekostnad, i rikt mått kommit fäderneslandet till godo. då, till större delen

efter hans förslag och under hans omedelbara ledning, Wadstena hospital helt och

hållet ombildats och tillika utvidgats, så att denna sjukvårdsinrättning, till patientantal

den största i riket, under sökanden såsom öfverläkare, allt sedan varit och,

oaktadt senare tids stegrade anspråk, kunde sägas fortfarande vara en mönsteranstalt

inom detta område för sjukvård, på samma gång härtill erforderliga arbeten

utförts för eu kostnad, som äfven efter då varande pris måste anses synnerligen billig.

Pension o, aU
r
n
-

Öfverläkaren vid Wadstena hospital medicine doktorn Ludvig Magnus Hjert
-

• stod! bär underdänigst anhållit att, då hans helsa och krafter icke längre tilläte ho
nom

bestrida sina ansträngande tjenståligganden Aid hospitalet, varda berättigad

l. m. Hjon- till pension för sin återstående lifstid till belopp, motsvarande den lön han nu inne
-

s. 119 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kong!. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

119

Statskontoret, som erhållit nådig befallning att i ärendet afgifva utlåtande, har

underdånigst anfört att, ehuru sökanden i afseende å lefnadsålder och tjenstår kunde

anses hafva uppfylt de allmänna vil koren för erhållande af pension från allmänna

indragningsstaten, vore han likväl, utan Riksdagens medgifvande, icke dertill berättigad,

enär den lön af 5.000 kr. lian nu innehar af medel, som af serafimer-ordensgillet

för hospitalsväsendet i riket disponeras, icke är å riksstat®!! uppförd. Då

emellertid den gagnande och förtjänstfulla verksamhet i afseende å hospitalsväsendet,

som sökanden under eu långvarig tjenstgöring'' ådagalagt, kommit det allmänna till

godo, och åt hans företrädare i tjensten, läkaren vid Wadstena central!lospital doktor

Gustaf Engström, sedan Rikets Ständer sig derom yttrat, .jemlik! Kongl. bref vid den

:! November 1848. i nåder beviljats en årlig pension a allmänna indragningsstaten

af 1,500 kronor, svarande mot bida den lön. han vid hospitalet åtnjutit, ansåg

statskontoret sig böra den underdåniga ansökningen på det sätt till nådigt bifall

förorda, att Eders Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta proposition derom, att

sökanden må berättigas att, efter erhållet afsked från sin nu innehafvande

öfverläkarebefattning, å allmänna indragningsstaten erhålla pension till det i Kongl.

bref vet den lb Mars 185S stadgade belopp af SO procent utaf lönen med 4,000

kr. årligen, att utgå från och med månaden näst efter den, uti hvilken afskeda!

varder honom beviljad!.

På grund af hvad sålunda blifvit i ärendet upplyst, och då den omständigheten

att Hjertstedts lön icke varit å riksstaten uppförd, ej synes böra betaga honom,

som i (''ifrigt uppfyllt de för åtnjutande af pension på allmänna indragningsstaten

föreskrifna vilkor, rättigheten att efter eu för synnerligt nit och skicklighet

utmärkt verksamhet i det allmännas tjenst uppbära den pension, som för embetsed)

tjensteman i allmänhet blifvit bestämd, anser jag mig, lika med statskontoret,

böra i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra

nådig framställning om doktor Hjertstedts uppförande å allmänna indragningsstaten

till åtnjutande från och med månaden näst efter den, då afsked honom beviljas, under

hans återstående lefnad af årlig pension till ett belopp af 4,000 kr. eller SO

procent af hans nuvarande lön.

63:o.

I öfverensstämmelse med nådiga propositionen den 17 December 1875 angående

förändrad öfverstyrelse för hospitalen in. in. torde jemväl i den nådiga propositionen

angående statsverkets tillstånd och behof böra föreslås, åtta allmänna indragning,

sstaten uppföras de åt nuvarande generaldirektören öfver hospitalen samt serafimerordensgillets

sekreterare, kamererare och förste vaktmästare anslagna löner

eller arfvode!! att från och med 1877 under deras lifstid utgå med följande belopp,

nemligen: för generaldirektören 1,000 kr., för sekreteraren 2,000 kr., för kamere
-

Generaldirektörens

öfver

hospitalens m.

fl. öfverflyttning

till indragningsstaten.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Pension för

medicinalrådet

C. U. Sondins

enka.

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

rören 2,000 kr. och för vaktmästaren 560 kr., med skyldighet för de tre sistnämnda

att i deras befattningar biträda sundhetskollegium såsom blifvande öfverstyrelse

för hospitalen.

64:o.

I underdånigst ingifven skrift har framlidne medicinalrådet Carl Ulrik Sondéns

enka Concordia Sondén, född Åkerman, anhållit, det Eders Kong! Maj:t täcktes hos

Riksdagen gorå nådig framställning derom, att för hennes återstående lifstid måtte

henne beviljas eu årlig pension till det belopp Eders Kongl. Maj:t kunde finna

skäligt föreslå.

Af de vid ansökningen fogade handlingar inhemtas, att behållningen i boet

efter medicinalrådet Sondén, som allod den 6 Maj 1875, uppgick till 12,377 kr.

60 öre; och har sökanden förmält, att hon. som är född den 24 November 1817 och

således uppnått en ålder af 58 år, eger att i civilstatens pensionsinrättning uppbära

eu pension af 533 kr. 33 öre årligen.

Uti infordradt yttrande öfver detta ärende har sundhetskollegium underdånigst

anfört: att Sondén under de kraftfullaste 30 åren af sin lefnad vant läkare vid

Danviks hospital; att han dessutom under denna tid dels såsom svenska läkaresällskapets

sekreterare i mer än 12 år, dels såsom författare, särdeles inom psykiatriens

område, utvecklat en betydande vetenskaplig verksamhet, erkänd genom det

ruin Vetenskaps-akademien tilldelat honom bland sina medlemmar och att han i 16 års

tid varit eu trägen och aktad ledamot af sundhetskollegium. Hvad som företrädesvis

syntes böra försäkra hans efterlemnade enka om bifall till den gjorda ansökningen,

såsom ett uttryck af fäderneslandets erkännande af hennes framlidne

mans förtjenster, vore den osparda möda och det oförtröttad!'' intresse, hvarmed han

verkat för en förbättrad sinnessjukvård, i ty att han såsom hospitalsläkare var den

förste i vårt land, som vid behandlingen af sinnessjuke helt och hållet bröt med

den gamla metoden, enligt hvilken tvångsmedel utgjorde väsentliga beståndsdelar af

sjukvården, och konseqvent tillämpade en nyare tids menniskovän]iga grundsatser.

Härigenom, äfvensom genom en mångårig nitisk verksamhet i tal och skrift för

samma syftemål, hade han väsentligen bidragit till inrättandet af de förbättrade vårdanstalter

för sinnessjuke, som Sverige nu eger. I detta hänseende hade han jemväl såsom

ledamot af fyra för hospitalsväsendets ordnande tillsatte komitéer haft tillfälle att

göra sina åsigter och sin erfarenhet gällande, hvartill komme, att hufvudsakligen

genom hans föranledande bildats en skyddsförening för sinnessjuka konvalescenter,

hvars fond han i mer än 20 års tid utan ersättning förvaltat och hvilken fond nu

egde en kapitalbehållning af omkring 25,000 kr. Pa grund af hvad sålunda

förekommit och, då behållningen i boet efter den aflidne till eu ej obetydlig del utgjordes

af bohags- och andra artiklar, som icke kunde lemna någon kontant af
-

s. 121 Kontrollera mot PDF

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876. 121

kastning till fyllande af enkans lefnadsbehof, samt den pension hon hade att i allmänna

enke- och pupillkassan uppbära, tillsammans med räntan å den del af

boet, hvilken kunde i penningar realiseras, icke syntes vara tillräcklig att, med nu

högt upp drif na lefnadskostnader, betrygga hennes utkomst, har kollegium ansett sig

höra på det varmaste förorda ansökningen till nådigt bifall.

Instämmande i hvad Sundhetskollegium sålunda anfört, hemställer jag i

underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att på allmänna

indragningsstaten bevilja medicinalrådet Söndras enka Concordia Sondén, född Åkerman,

en lifstidspension af 600 kr. årligen, att uppbäras från och med innevarande

år.

65:o.

Uti en till Eders Kongl. Maj:ts ecklesiastikdepartement den 18 sistlidne De- Pension åt *>- cember ingifven skrifvelse har Vetenskapsakademien gjort underdånig framställning

om pension åt docenten Axel Gabriel Theorells enka, Hanna Margareta Theorell,

född Hultman.

Efter att hafva erinrat om utmärktheten af de vetenskapliga maskinkonstruktioner,

hvilka den i sådant hänseende rikt begåfvade Theorell uppfunnit, och som

äfven i utlandet ådragit sig stor uppmärksamhet, samt hvilka bland annat föranledt

Riksdagen att på Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition bevilja honom ett

personligt, årligt anslag af 2,500 kr., på det han måtte komma i tillfälle att

ostörd af ekonomiska omsorger fortsätta sin förtjenstfulla verksamhet, förmäler

akademien, hurusom plan till eu ny och ännu fullkomligare konstruktion af hans

berömda meteorograf hlifvit före hans död af honom fullständigt utarbetad och till

utförande befordrad, så att det exemplar, som efter nämnda konstruktion för närvarande

vore under arbete, med visshet kunde blifva påräkneligt för innevarande

års verldsutställning i Filadelfia. Theorell, som endast för ett hälft år hunnit uppbära

det af Riksdagen honom beviljade anslag, när döden den 2 Juli nästlidet år

bortryckte honom från hans gagnande och för fäderneslandet hedrande verksamhet,

hade, långt ifrån att skörda någon materiel vinst af sina sinnrika uppfinningar,

tvärtom på dem gjort betydliga uppoffringar, till följd hvaraf hans ekonomiska ställning

var allt annat än god, och hvarigenom inträffat, att vid hans frånfälle boets

skulder icke obetydligt öfverstege tillgångarna, och hans enka, nu något öfver 42

år gammal, befunne sig i de torftigaste omständigheter.

Då staten icke sällan plägat räcka eu hjelpsam hand åt familjer, hvilkas aflena

fäder gjort sig mer än vanligt förtjenta af det allmänna, har Vetenskapsakademien,

på det att Theorells uppoffringar för allmännyttiga ändamål icke måtte allt

för tungt träffa den efterlemnade makan, i underdånighet hemstält, det Eders Kong],

16

s. 122 Kontrollera mot PDF

122 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. om Statsverket 1876.

Maj:t täcktes hos Riksdagen göra nådig framställning om beviljande åt Theorells

enka af en årlig pension af 600 kr.

Lika med Vetenskapsakademien uppskattande den störa'' vigten och betydelsen

af hvad den alltför tidigt bortryckte vetenskapsmannen till heder för sitt land verkat

i vetenskapens tjenst, tillstyrker jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t

måtte föreslå Riksdagen att bevilja å allmänna indragningsstaten en lifstidspension

åt docenten Theorells enka Hanna Margareta Theorell, född Hultman, till ett belopp

af 600 kr., att utgå från och med innevarande år.

Hvad föredragande departementschefen i ofvanberörda afseenden

hemställt och föreslagit täcktes Hans Maj:t Konungen

på tillstyrkande af Statsrådets öfriga ledamöter i nåder gilla,

med befallning tillika, att utdrag af detta protokoll skulle till

finansdepartementet öfverlemnas till ledning vid författandet af

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets

tillstånd och behof.

Ex protocollo

N. Fredr. Sander.

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag-, 1876.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.