Sök i Ratio Lex

Angående rotering af de s. k. frisocknarve i Örebro län

1876-02-21 · 6 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1876:20, Angående rotering af de s. k. frisocknarve i Örebro län

Dokumentets text

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj-ts Nåd. Proposition N:o 20.

19

t

N:o 20.

<%

Ank. till Riksd. Kansli den 21 Febr. 1876, kl. 3 e. m.

Kongl. Maj ds nådiga Proposition till Riksdagen, angående rotering af

de s. k. frisocknarve i Örebro län; Gifven Stockholms Slott

den £8 Januari 1876.

Sedan Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 31 Januari 1868, i öfverensstämmelse

med 1867 års Riksdags beslut, förklarat, att de tjenstbarheter. Indika dittills,

mot befrielse från rotering, ålegat Axbergs, Hofsta och Kihls socknar samt några hemman

i Glanshammars och Ringkarleby socknar af Örebro län att till Dylta svafvelbruk

utgöra, skulle från och med den 14 Mars 1869 upphöra; samt Kongl. Maj:t

derefter genom nådigt bref den 4 Juli 186 8 dels förordnat, att ifrågavarande frisocknehemman

skulle inroteras under Nerikes regemente i öfverensstämmelse med de grunder,

som för indelning till ordinarie rotering i allmänhet funnes stadgade, och roteringsskyldigheten

från den dag tjenstbarheterna upphörde utgöras medelst vakansafgift, intilldes

effektiv rotering kunde varda påbjuden, dels ock uppdragit roteringens verkställande åt

en särskild kommission, sammansatt i enlighet med Kongl. instruktionen den 20 December

182 5, hvars föreskrifter dervid skulle i tillämpliga delar lända till efterrättelse;

så har Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Örebro län, efter det den sålunda

beslutade roteringsindelningen blifvit verkstad, till Kong]. Maj:t öfverlemnat så väl ett

exemplar af roteringskommissionens protokoll och längder, som med bevis öfver uppläsandet

försedda kungörelser till socknarne angående de roteandelar, derinom belägna

hemman blifvit åsatte, och uti hvilka kungörelser hänvisning för besvärs anförande

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o SO.

blifvit meddelad; hvarjemte Kong]. Maj:ts Befallningshafvande bifogat det öfver de nya

rotarne hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande upprättade roteringsverk, tillika med de

af åtskillige hemmansegare till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande inom behörig tid ingifna

underdåniga besvär öfver roteringsförrättningarne samt roteringskommissionens

deröfver afgifna underdåniga yttrande.

Af dessa sålunda insända handlingar inhemtas:

att roteringskommissionen socknevis sammanträdt med egarne af de roteringsskyldiga

hemmanen i frisocknarne, hvarvid jordebok, taxeringslängder och kartehandlingar

öfver ifrågavarande hemman blifvit företedda samt upplysningar angående hemmannens

jordmån och beskaffenhet m. m. af hemmansegarne och kronofogden i orten

meddelade, jemte de fc de i öfrigt lemnats tillfälle andraga hvad de i afseende på grunderna

för roteringens verkställande kunde akta nödigt;

att kommissionen derefter, vid sammanträde ä Örebro slott den 7 December

1 868, företagit roteindelningen med afseende förnämligast å förhållandet med nuvarande

roteindelning i Nerike, der en soldatrote allmännast består af tvenne hela mantal

och gemenligen endast varierar emellan 1| och 21 mantal, utan åtskilnad emellan

hemmanens natur af skatte eller frälse;

att vidare vid rotarnes sammansättning i betraktande tagits hemmanens läge

inom samma socken och inbördes närbelägenhet samt deras areal, jordmån och taxeringsvärde,

å hvilket sistnämnda dock, enär deras föregående utskylder till svafvelbruket

varit grundade på hemmantalsberäkning, ej fästats öfvervägande afseende, helst taxeringsvärdet

icke alltid uttryckte hemmanens verkliga värde, hvaremot, enär rotering och

vakansafgift i orten utgjordes efter hemmantalet, komiterade sökt sammansätta hvarje

rote af möjligast lika goda hemman och låtit det större hemmantalet i vissa rotar ersätta

hvad i deras godhet bruste;

att härigenom de 101g- roteringsskyldiga hemmanen i frisocknarne blifvit indelade

i 50 soldatrotar, af hvilka 22 kommit att bestå af två mantal hvardera, 16 af

högre hemmantal, till och med 21 mantal, samt 12 af lägre, ned till 1;J mantal,

hvilket sistnämnda hemmantal tilldelats blott en rote, som dock i areal och värde öfverginge

hvar och en af de öfriga rotarne;

att egarne af 12“ mantal frälsehemman häröfver hos Kongl. M aj:t anfört underdånigt

besvär och dervid andragit, a*t då af frälsehemmanen i frisocknarne de flesta,

eller mantal, jemlikt Kongl. resolutionen den 5 September 18 15, haft att till

Dylta bruk årligen utgöra endast 32 dagsverken på mantalet, hvilka under de senaste

tolf åren fått lösas med en riksdaler riksmynt stycket, men vakansafgiften för en

soldatrote för år 1868 uppgått till 105 riksdaler 23 öre, komme, genom deras indelning

till rotering lika med skattehemmanen med två mantal eller deromkring på

opaginerad Kontrollera mot PDF

•21

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

hvarje rote, eu ökad beskattning af 46 a 60 riksdaler i stället för 32 riksdaler att

drabba hvarje mantal frälse, under det att skattehemmanen genom förändringen snarare

vunne lindring i sina skyldigheter, i det de utom dagsverkena haft åliggande att å

brukets allmänningar hugga och till bruket forsla sju stafrum ved för hvarje mantal;

hvarför klagandena i underdånighet anhållit om ändring häruti, antingen genom förändrad

sammansättning af de nybildade rotarne, eller genom skälig godtgörelse till de

genom roteringen lidande hemmansinnehafvarne, eller på annat sätt;

att roteringskornmissionen häremot anfört, att ehuru en del af frälsehemmanen

utgjort 32 dagsverken på mantalet, utan vedprestation, och de ofri ga 16 dagsverken,

jemte vedhuggning och forsling lika med skattehemmanen, skulle denna olika beskattning

haft sin grund i Bylta svafvelbruk^ behof af tjenstbarheter och ej i hemmanens

olika natur; att detta bruks privilegier dessutom blifvit utfärdade långt före indelningsverkets

införande och alltså icke kunde åberopas emot den dervid genom Kongl.

brefvet den .7 Mars 1683 meddelade föreskrift, att frälset skulle i knektehåll deltaga

lika med skattehemmanen, och att, då bruksprivilegierna nu upphört, dessa särskilda

slags hemman vore underkastade lika skyldigheter; att den af klagandena sökta

lindring derför med skäl skulle väcka missnöje hos egarne af andra frälsehemman i

orten: samt att egarne af öfriga 13 mantal frälse i frisocknarne ej deltagit i de

underdåniga besvären och således erkänt rättvisan i kommissionens åtgörande, hvilket

grundade sig på hemmanens areal, godhet och taxeringsvärden, hvarför kommissionen

ansåge besvären icke höra till ändring deri föranleda; uti hvilket roteringsknmmissionens

yttrande Kongl. Maj:ts Befallningshafvande instämt.

Uti afgifvet gemensam]; underdånigt utlåtande i detta mål hafva Arméförvaltningen

och Kammarkollegium anfört, hvad först angår frälsehemmansegarnes besvär,

att, enär skyldigheten att till Bylta utgöra dagsverkan vid grufve- och bruksdriften

egentligen utgjorde de besvär, hvarföre hemmansegarne i frisocknarne åtnjutit frihet från

knekteutskrifning, och den sedermera i dess ställe uppkomnaroteringen. och denna dagsverksskyldighet,

på sätt klagandena uppgifvit, att de flesta frälsehemmanen, nemligen

15mantal under Axbergshammars och Frösvidahls bruk äfven utgjorts till lika belopp,

eller 32 stycken af hvarje mantal, som af skattehemmanen, samt för de öfriga

frälsehemmanen den lindring till hälften, de deruti åtnjutil, fullt motsvarats af den

vedprestation dessa hemman lika med skattehemmanen fått vidkännas, funnes, på sätt

roteringskommissionen anfört, ingen laglig grund till lindring för. frälsehemmanen från

den enligt författningarne dem lika med krono- och skattehemman åliggande roteringsskyldighet,

hvilken, om den ock jemförelsevis med tjenstbarheterna kom me att något

högre drabba dem, dock endast återförde dessa hemman till en likställighet i lagliga

utskylder och besvär, hvari de hittills åtnjutit en blott af särskilda omständigheter här
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

rörande lindring; hvarföre ock Kollegierna, lika med kommissionen, icke kunde i underdånighet

tillstyrka, att på de af egarne af endast ungefär hälften af frälsehemmanen

i frisocknarne anförda underdåniga besvär fästes nådigt afseende.

Vid granskning af roteringskommissionens åtgärder i öfrigt hade det visserligen

icke undfallit Kollegierna, att kommissionen fästat nog stort afseende å hemmantalet

och nog litet å taxeringsvärdet vid sammansättningen af rotarne, hvadan ock det

sistnämnda dem emellan så varierade, att en rote funnes, N:o 43, om 21 mantal

med blott 33,100, under det en annan, N:o 21, bestodo af 1§ mantal med 87,100

riksdaler taxeringsvärde, hvilket kunnat undvikas om, på sätt som skett vid den af

Kongl. Maj:t den 8 Oktober 1851 i nåder faststälda roteringsförrättning för samma

län, hvarje hemman först blifvit efter dess godhet och värde, jemförelsevis med de

öfriga, uppskattad! till viss. af mantalet oberoende roteandel, och hemmanen derefter

i rotar sammansatta, hvarigenom ock den fördel hade vunnits, att rotarne kunnat sammansättas

med större afseende på närbelägenheten, än nu kunnat ske, då hemmanens

ömsesidiga godhet måst bestämma sammansättningen, på det att vid roteringsskyldighetens

utgörande efter hemmantalet det ena icke måtte mera betungas än det andra.

Men då kommissionens förfarande funne sin förklaringsgrund deruti, att den gamla roteringen

i orten utgöres efter hemmantalet, hvarefter ock tjenstbarheterna till Bylta

bruk blifvit utgjorda, och att de roteringsskyldige i Kihls socken bestridt taxeringsvärdets

läggande till grund för roteindelningen, hvilket ock kommissionen icke funnit

uttrycka hemmanens verkliga värde, samt några andra besvär icke heller blifvit öfver

förrättningen anförda än af frälsehemmansegarne, hvilka ej på denna grund yrkat ändring

deri, så funne äfven Kollegierna sig höra i underdånighet hemställa, att vid roteringskommissionens

förslag måtte få bero, dock med den rättelse, att hemmanen

Falla X:is 1 och 2 om ett mantal hvardera och X:o 3 om } mantal i Kihls socken,

hvilka i roteringslängden upptagas såsom skatte, men enligt jordeboken och den vid

protokollet bifogade uppgift äro frälse och kallas X:is 1 och 2 Södra Falla samt X:o

3 Lilla Falla, upptagas med deras rätta namn och natur: och Kollegierna tillstyrka

alltså, att kommissionens förslag på detta sätt måtte af Kongl. Maj:t, för dess del,

i nåder gillas och till Riksdagen öfverlemnas.

Kongl. Maj:t liar handlingarne i detta mål i nåder låtit sig föredragas, hvarvid

Kongl. Maj:t, som. lika med Arméförvaltningen och Kammarkollegium, ansett

afseende å de af en del frälsehemmansegare anförda underdåniga besvär öfver den af

roteringskommissionen verkstälda roteindelnmg icke böra fästas, funnit godt att, för

sin del, i nåder gilla ifrågavarande indelningsförslag, dock med den här ofvan omföriciilda

rättelse i afseende på namnet och naturen af hemmanen Falla Kas 1, 2 och

opaginerad Kontrollera mot PDF

•23

Kongl. Mnj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

3 i Kihls socken; och vill Kongl. Maj:t alltså detta förslag till Riksdagens granskning

och godkännande, jemväl för dess del, härmed öfverlemna.

Det upprättade roteringsverket och samtliga dithörande handlingar skola till

vederbörligt Utskott blifva öfverlemnade, och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

O. Weidenhielm.

opaginerad Kontrollera mot PDF

94

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o SO.

Utdrag af potokolet öfver landtförsvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen uti Statsrådet å Stockholms Slott den 28

Januari 1876.

Närvarande:

Hans Excellens ( Herr Justitie-statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsr åden: La qer stråle,

V

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Weidenhielrn,

Lovån,

Friherre von Otter,»

Forssell.

15:o.

Departementschefen anmälde härefter, att, i öfverensstämmelse med Kongl.

Maj:ts uppå Statsrådets enhälliga tillstyrkan redan fattade beslut, förslag blifvit uppsatta

till följande Kongl. Maj:ts nådiga propositioner till Riksdagen, nemligen:

6:o) angående rotering af de s. k. frisocknarne i Örebro län;

hvilka förslag till justering nu upplästes.

Kongl. Maj:t täcktes, uppå Statsrådets underdåniga tillstyrkan,

i nåder gilla berörda sju förslag, sådana de finnas detta

protokoll bilagda, samt förordna, att, i enlighet med desamma,

nådiga propositioner skulle till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo

Edv. Kolmodin.

Stockholm, Aktiebolaget Forsete, 1876.

!

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.