Sök i Ratio Lex

Angående pensionsrätt för statens landtbruksingeniörer, visse resande undervisare samt Jiskeritjensteniännen

1876-02-21 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1876:22, Angående pensionsrätt för statens landtbruksingeniörer, visse resande undervisare samt Jiskeritjensteniännen

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 22.

5

N:o 22.

Ant. till Kiksd. Kansli den 21 Febr. 1876, kl. 3 e. m.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående pensionsrätt

för statens landtbruksingeniörer, visse resande

undervisare samt Jiskeritjensteniännen; Gifven Stockholms

Slott den 28 Januari 1876.

Under åberopande af hvad bilagda utdrag af protokollet öfver civilärenden

denna dag innehåller, föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen,

att medgifva, det landtbruksingeniörerne, undervisarne i boskapsskötsel

och mejerihushållning, undervisaren i fårskötseln och ullkulturen samt fiskeriintendenten

och fiskeri-assistenterne må undfå pension å allmänna indragningsstaten

efter de grunder, som i sådant hänseende äro för civile embets- och tjensteman

i allmänhet gällande, med berättigande derjemte för landtbruksingeniör att redan

vid 60 års ålder kunna komma i åtnjutande af sådan pension, så vida han efter

minst 30 års anställning som landtbruksstipendiat eller landtbruksingeniör befinnes

vara till helsa och kroppskrafter så försvagad, att han icke längre kan sin

befattning på tillfredsställande sätt utöfva; allt dock under vilkor att samtlige

ifrågavarande tjensteman skola vara underkastade att, när de finnas berättigade

att komma i åtnjutande af pensionen, kunna utan ansökning om entledigande från

sin befattning öfverflyttas å indragningsstaten, vederbörande, hvilken det tillkominer

att entledigandet meddela, obetaget att låta med detsamma anstå, derest och

så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i befattningen på ett tillfredsställande

sätt gagna det allmänna och han finnes villig att i densamma qvarstå.

De ärendet tillhörande handlingar skola tillhandahållas vederbörande Utskott;

och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse

välbevågen.

OSCAR.

C. J. Thyselius.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 22.

Utdrag af Protokollet öfver civil-ärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet ä Stockholms Slott den 28 Januari

1876.

Närvarande;

Haris Excellens Herr Justitie-statsministern, Friherre De Geer;

Hans Excellens Herr statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna;

Statsråden Lagerstråle;

Thysélius;

Carlson;

Friherre Alströmer;

Weidenhielm;

Lovén;

Friherre von Ottcr och

Forssell.

37:o.

Föredragande Departements-chefen. Statsrådet Thysélius anförde:

Enligt Kongl. Maj:ts och Riksdagens tid efter annan fattade beslut äro för

närvarande i statens tjenst anstälde tolf landtbruksingeniörer, två undervisare i boskapsskötsel

och mejerihushållning, en undervisare i fårskötseln och ullkulturen, eu

fiskeriintendent och två fiskeriassistenter. Aflöningarne för desse tjensteman äro genom

Riksdagens underdåniga skrifvelse den 17 Maj 1874 och nådiga brefvet den 29

i samma månad bestämda sålunda, att landtbruksingeniörer och nämnde tre undervisare

vid anställning komma i åtnjutande af 2,000 kr. årligen, hvilken aflöning efter

innehafvares af sådan beställning väl vitsordade tjenstgöring under en tid af fem år,

räknad från och med året näst efter det, då han blifvit antagen, ökas med 500

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 22. 7

kr. och således årligen utgår med 2,500 kr., vidare efter fem års sådan tjenstgöring

höjes till 3,000 kr. och slutligen efter ytterligare fem års enahanda tjenstgöring höjes

till 3,500 kr.; fiskeriintendenten uppbär lön till belopp af 4,000 kr. årligen, hvilket

belopp efter nuvarande innehafvares väl vitsordade tjenstgöring under en tid af fem

år, räknad från och med år 1875 höjes med 500 kr. och således utgår med 4,500

kr. och vidare efter ytterligare fem års sådan tjenstgöring höjes till 5,000 kr. samt

fisJceriassistenternes aflöning utgår med 1,500 kr. årligen för hvardera, hvartill kommer

för samtlige desse tjensteman resekostnads- och traktamentsersättning.

Sedan Eders Kongl. Maj:t till 1875 års Riksdag gjort framställning om anställande

af en resande undervisare i landtbrukets kemiskt tekniska binäringar med enahanda

löneförmåner, som blifvit landtbruksingeniörerne tillförsäkrade, har Riksdagen

enligt underdånig skrifvelse den 21 Maj samma år i så måtto bifallit denna framställning,

att Riksdagen för anställande af en sådan undervisare på extra stat för

innevarande år beviljat erforderligt aflöningsanslag till 2,000 kr. samt medgifvit, att

aflöningen Unge gradvis höjas enligt de för landtbruksingeniörerne stadgade grunder.

Derjemte har Eders Kongl. Maj:t enligt nådigt bref den 29 Maj 1874 funnit godt

att af det anslag å 10,000 kr., som för sistnämnda och derpå följande år anvisats

till befordrande af husslöjder, ställa till Landtbruksakademiens förvaltningskomités

förfogande ett årligt belopp af två tusen kronor att användas till arfvode åt lämplig

person, som genom kontrakt förbinder sig att, uppå reqvisition af hushållningssällskap

eller kommuner, meddela undervisning rörande husslöjd.

Vidare har Eders Kongl. Maj:t uti sin till Riksdagen den 14 i denna månad

aflåta a nådiga proposition angående statsverkets tillstånd och behof föreslagit Riksdagen

att dels till aflöning åt ytterligare två laudtbruksingeniörer med enahanda aflöningsförmåner,

som äro nuvarande landtbruksingeniörer beviljade, på ordinarie stat

anvisa erforderligt belopp, dels ock att till aflöning åt eu undervisare i landtbrukets

kemiskt-tekniska binäringar på extra stat för år 1877 anvisa enahanda belopp, som

för innevarande år blifvit för ändamålet beviljadt.

Fråga har nu blifvit väckt derom, att samtliga förutnämnda befattningar måtte

förklaras medföra rätt till pension å allmänna indragningsstaten. Uti en till Landtbruksakademiens

förvaltningskomité ingifven underdånig ansökning hafva nemligen

statens landtbruksingeniörer samt eu af undervisarne i boskapsskötsel och mejerihushållning

andragit, bland annat, att den verksamhet, statens landtbruksingeniörer

och agronomer utöfva, vore ytterst ansträngande och icke kunde med försvagade

kroppskrafter till jordbrukets gagn fullgöras; att, då denna verksamhet toges i anspråk

årligen från vårens tidigaste början intill senaste hösten, derunder förefallande

arbeten ofta måste verkställas under omständigheter, missgynnande för helsan, i följd

hvaraf arbetsförmåga och kroppskrafter blefve tidigare än vanligt medtagna; samt

att sökandena således icke kunde vid framskriden ålder fortsätta dem åliggande arbeten

och förrättningar; under åberopande hvaraf sökandena i underdånighet hem
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kong]. Mnj.is Nåd. Proposition N:o 22.

ställt att, vid afskedstagande efter uppnådda femtiofem lefnadsår samt tjugufem års

anställning i statens tjenst såsom landtbruksingeniör, agronom eller deras af Landtbruksakademiens

förvaltningskomité vederbörligen antagna biträde undfå pension

å allmänna indragningsstaten efter de för sådan pensionsrätt i allmänhet, utom i

afseende på pensionsåldern, gällande grunder. Sedan derjemte fiskeriintendenten uti

en till förvaltningskomitén stöld skrift, med erinran, att fiskeritjenstemännen borde

anses hafva lika ansträngande och helsan undergräfvande tjenstegöromål som landtbruksingeniörerne,

liemstält, att komitén hos Kongl. Maj:t måtte utverka, attfiskeiitjenstemännen

tillerkändes samma pensionsrätt, som möjligen kunde blifva förunnad

de i statens tjenst anstälde landtbruksingeniörer, har förvaltningskomitén i underdånigt

memorial den 13 December 1875 anfört, att komitén ansåge sig böra vitsorda

uppgiften derom, att landtbruksingeniörernes tjenstgöring vore ytterst mödosam

och ansträngande, då den samma årligen toges i anspråk ifrån vårens tidigaste början

intill senaste hösten och dervid förefallande agronomiska arbeten icke sällan måste

verkställas under för helsan missgynnande omständigheter. Det vore derföre att befara,

att denna tjenstgöring kunde föranleda sjuklighet och bruten arbetsförmåga, så

att desse tjensteman äfven vid yngre år stundom kunde blifva otjenstbara; hvadan

och då för den fortgående utvecklingen af landets modernäring vore af största vigt,

att iandtbruksingeniörerne voro fullt tjenstbar, icke allenast rättvisa och billighet

utan äfven omsorgen för landets ekonomiska utveckling fordrade att desse tjenstemän

tillgodosåges med pension, då de befunnos otjenstbara. Komitén ansåge således fördelaktigt

om landtbruksingeniörernes underdåniga framställning kunde i nåder bifallas,

dock så att pension finge åtnjutas, endast så vida de vid förutnämnda lefnadsoch

tjensteålder skulle befinnas till helsa och kroppskrafter så försvagade, att de ej

kunde fortsätta sin tjenstgöring. Derest emellertid den af Iandtbruksingeniörerne

ifrågasatta pensionsåldern ansåges för tidig, och nådigt bifall således icke kunde

lemnas till deras underdåniga framställning, liemstälde komitén i underdånighet, att

Iandtbruksingeniörerne måtte beviljas rättighet att vid sextio lefnadsår och efter tillryggalägga

tretio tjensteår, från den tid de såsom landtbruksstipendiatei och landtbruksingeniörer

inträdt i statens tjenst, å allmänna indragningsstaten uppföias, om

de i anseende till sjuklighet och brutna arbetskrafter befunnes urståndsätta att vidare

tjenstgöra. Som en sådan förmån redan blifvit förunnad andra statens tjenstemän,

hvilkas befattningar voro af den art, att deras innehafvare efter kortare tjenstgöring

vanligen blefve otjenstbara, såsom kustbevakningen och öfveruppsyningsmännen

med flere till den stationära bevakningen hörande personer af tullverkets tjenstemän,

lärarne vid Gymnastiska centralinstitutet och gymnastiklärarne vid elementarläroverken,

jemte storskiftes- och afvittringslandtmätarne; samt landtbruksingeniörernes

tjenstgöring obestridligen vore mer ansträngande än förenämnda tjenstemäns, funne

komité!) sig desto hellre böra hemställa om en lika förmån äfven för dem, som eu

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 22.

sådan pensionering vore enda vilkoret att ständigt kunna hafva landtbruksingeniörsbefattningarne

besatta med fullt tjenstbara personer.

Beträffande de öfriga agronomerne eller undervisarne i boskapsskötsel och

mejerihushållning, i fårskötseln och ullkulturen, i husslöjden och landtbrukets kemiskt

tekniska binäringar samt fiskeriintendenten och dennes assistenter, ansåge komitén

deras tjenstgöring icke vara så ansträngande och de förstnämndes icke heller så för

helsan äfventyrlig som landtbruksingeniörernes, till följd hvaraf komitén icke funne

skäl vara för handen att tillstyrka beviljande af lika tidig pensionsrätt för bemälde

tjensteman som för landtbruksingeniörerne; men som det äfven för desse tjensteman

vore af stor vigt samt med billighet och rättvisa öfverensstämmande, att dem bereddes

utväg till uppehälle på gamla dagar efter berömligen vitsordad tjenstgöring, hemstälde

komitén i underdånighet, att agronomerne och öfriga under Landtbruksakademiens

förvaltningskomité stälde undervisare måtte förunnas rätt att vid afskedstagande

uppföras på allmänna indragningsstaten med pensionsrätt efter de grunder,

som för rikets andra civile tjensteman i allmänhet vore gällande. Komitén ansåge

slutligen, att, derest bifall lemnades till de underdåniga framställningarne, särskild

föreskrift borde meddelas, att pensionsberättigad landtbruksingeniör samt öfrige under

Landtbruksakademiens förvaltningskomité stälde undervisare kunde, äfven

utan derom gjord ansökning, uppå anmälan af förvaltningskomitén öfverflyttas på

indragningsstat, när sjukdom eller annan oförmögenhet hindrade dem att sina tjenstebefattningar

fullt tillfredsställande bestrida.

Statskontoret har uti häröfver afgifvet underdånigt yttrande af den 31 December

1875, hvilket inkom den 18 innevarande månad, anfört, att de af Landtbruksakademiens

förvaltningskomité åberopade skäl syntes Statskontoret fullt giltiga, hvadan

och då dertill komme, att de för ofvan uppräknade tjenstemän faststälda aflöningsstater

vore af Riksdagen pröfvade och godkända, samt att sist församlade Riksdag

medgifvit pensionsrätt för storskiftes- och afvittringslandtmätare vid 60 lefnadsoch

30 tjensteår, Statskontoret ansåge sig böra i underdånighet tillstyrka aflåtande

till Riksdagen af nådig framställning derom, att landtbruksingeniör, som vid uppnådda

60 lefnadsår och 30 års anställning såsom landtbruksstipendiat eller landtbruksingeniör

befunnes till helsa och kroppskrafter oförmögen att fortsätta sin tjenstgöring,

måtte berättigas till pension å allmänna indragningsstaten efter de för erhållande

af en sådan förmån å denna stat i öfrigt gällande vilkor, samt att statens agronomer

och öfriga under Landtbruksakademiens förvaltningskomité stälde undervisare

måtte tilläggas pensionsrätt å nämnda indragningsstat enligt de för civile

tjenstemän i allmänhet gällande grunder, med rättighet för förvaltningskomitén att

utan afvaktande af afskedsansökning göra underdånig framställning om dessa tjenstemäns

förflyttning på indragningsstat, då de vid uppnådd pensionsålder funnes vara

af sjukdom eller annan oförmögenhet urståndsätta att sina tjenstebefattningar fullt

tillfredsställande utöfva.

Bill. till Riksd. Prof. 1870. 1 Sand. 1 A få. ''7 lläff,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 22.

Vid det förhållande att anslag för aflönande af undervisaren i landtbrukets

kemiskt-tekniska binäringar endast på extra stat beviljats, och då arfvode för undervisaren

i husslöjd icke är anvisadt annorledes, än att Eders Kongl. Maj:t af tillgängliga

medel stält till Landtbruksakademiens förvaltningskomités förfogande visst

belopp årligen för ändamålet, synes mig icke skäligen böra ifrågasättas, att dessa

befattningar nu skulle förklaras medföra rätt till pension å allmänna indragningsstaten;

och hemställer jag således, att framställningen derom icke måtte till vidare

åtgärd föranleda. Hvad deremot angår öfrige undervisarne, landtbruksingeniörerne,

och fiskeritjenstemännen, anser jag, lika med förvaltningskomitén och Statskontoret,

önskvärdt och billigt, att desse tjensteman beredas förmåner af den ifrågasatta pensionsrätten.

På grund häraf och med afseende å hvad i ärendet anfördt och upplyst

blifvit tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå

Riksdagen att medgifva, det landtbruksingeniörerne, undervisarne i boskapsskötsel

och mejerihushållning, undervisaren i fårskötseln och ullkulturen samt fiskeriintendenten

och fiskeriassistenterne må undfå pension å allmänna indragningsstaten efter

de grunder, som i sådant hänseende äro för civile embets- och tjensteman i allmänhet

gällande, med berättigande derjemte för landtbruksingeniör att redan vid 60 års

ålder kunna komma i åtnjutande af sådan pension, såvida han efter minst 30 års

anställning som landtbruksstipendiat eller landtbruksingeniör befinnes vara till helsa

och kroppskrafter så försvagad, att han icke längre kan sin befattning på tillfredsställande

sätt utöfva; allt dock under vilkor, att samtlige ifrågavarande tjenstemän

skola vara underkastade att, när de finnas berättigade att komma i åtnjutande af

pensionen, kunna utan ansökning om entledigande från sin befattning öfverflyttas å

indragningsstaten, vederbörande, hvilken det tillkomme att entledigandet meddela,

obetaget att låta med det samma anstå, derest och så länge den pensionsberättigade

pröfvas kunna i befattningen på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och

han finnes villig att i densamma qvarstå.

Hvad föredragande departementschefen sålunda yttrat och

hemstält täcktes, uppå tillstyrkan af Statsrådets öfrige ledamöter,

Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla med befallning,

att nådig proposition i ämnet, så lydande som bilagan

Kitt. C till detta protokoll utvisar, skulle i vanlig ordning till

Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo

Färd Strandberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1876:67 Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående pensionsrätt för statens landtbruksingeniörer, visse resande undervisare samt Jiskeritjenste s. 7 i texten