Sök i Ratio Lex

Angående antagande af det metriska måttoch vigt-systemet

1876-01-04 · 65 sidor, varav 54 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 54 av 65 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1876:28, Angående antagande af det metriska måttoch vigt-systemet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. MaJ:ts Nåd. Prop. N:o 28.

1

N:0 28.

Kongl. Map.ts Nådiga Proposition till Riksdagen angående antagande

af det metriska mått- och vigt-systemet: Gifven

Stockholms Slott den 3 Mars 1876.

Sedan Riksdagen uti underdånig skrifvelse den 22 Maj 1875 anhållit,

att Kongl. Maj:t måtte taga i öfvervägande, hvilka åtgärder kunde

finnas. lämpliga i afseende å införande af det metriska systemet för mått

och vigt, vill Kongl. Majrt, som lika med Riksdagen ansett åtgärder böra

vidtagas för införande af nämnda mått- och vigt-system, härmed, under

åberopande af hvad närlagde utdrag af protokoll öfver civil-ärenden denna

dag innehåller, föreslå Riksdagen att antaga följande bestämmelser att införas

i den allmänna stadga om mått och vigt, hvilken för berörda ändamål

kan komma att af Kongl. Maj:t utfärdas.

l:o.

Rikets mått skall vara grundadt på metern med dess underafdelningar

och mångfalder. _ För rikets vigt fästställes såsom enhet kilogrammet

med dess underafdelningar och mångfalder.

2:o.

Indelningen af mått och vigt skall vara följande:

l:o för längdmått

1 meter delas i............. 10 decimeter,

1 decimeter „ ............. 10 centimeter,

1 centimeter „ ............. 10 millimeter,

1000 meter kallas en kilometer,

10,000 meter kallas en ny mil;

2:o för ytmått

a) i allmänhet: qvadraterna på längdmåtten utan andra särskilda

benämningar än dem, som följa af längdmåttens;

Bill. till Miksd. Prof. 1876. 1 Sami. 1 Afd. 11 Häft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kon[''1. M.aj:ts Nåd. Prop. N:o 38.

b) särskildt för uppmätning af jordområden:

100 qvadratrneter kallas en ar,

100 ar kallas en hektar;

3:o för rymdmått

a) i allmänhet: kuberne på längdmåtten utan andra särskilda benämningar

än dem, som följa af längdmåttens;

å) särskildt för uppmätning af varor medelst målkärl:

1 kubikdecimeter kallas en liter,

1 liter delas i............... Ib deciliter,

1 deciliter „ ............... 10 centiliter,

100 liter kallas en hektoliter;

4:o för vigt

1 kilogram delas i.....

1 hektogram „ .....

1 gram „ .....

1 decigram „ .....

1 centigram „ .....

1000 kilogram kallas en ton.

Utom ofvannämnda mått skola för uppmätning af träkol och ved

följande begagnas:

1 kolläst (ny) är lika med 20 hektoliter. _ t

1 vedfamn (ny) utan afseende å vedens längd, mätes af fyra qvadratmeter.

Der icke i afseende å vedmått särskild öfverenskommelse om vedens

längd är träffad, skall veden anses hafva en längd af 1 meter, så att vedfamnen

då innehåller 4 kubikmeter.

10 hektogram,

100 gram,

10 decigram,

10 centigram,

10 milligram,

3:o.

I afseende å meterns och kilogrammets storlek skola tva Rikslikare

tjena till yttersta efterrättelse. Närmare bestämmelser angående dessa likares

beskaffenhet, förvarande och begagnande meddelas af Kongl. Maj:t i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med hvad Vetenskaps-Akademien föreslagit.

4:o.

Vid handel eller eljest, då varor efter mått eller vigt skola aflemnas

eller mottagas, må endast begagnas mått eller vigter och vägningsredskap,

som undergått justering af vederbörligen förordnad justerare.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. t\1aj:ts Nåd. Prop. N-.o 38, 3

5:o.

De längdmått, målkärl och vigtlod, Indika kunna blifva föremål för

justering, äro följande:

l:o. Längdmått: a) mätkedjor på 10 meter och hela mångfalder af

10 meter; b) mätstockar och mätskal or på 2 och 1 meter samt 5, 2 och 1

decimeter, af hvilka de på 2 och 1 meter samt 5 decimeter skola vara in
delade

i decimeter, med minst en decimeter indelad i centimeter, och de

på 2 och 1 decimeter i centimeter med minst en centimeter i millimeter;

2:o. Målhärl:^ a) af trä för torra varor på 2 och 1 hektoliter, 50, 20,

10, 5, 2 och 1 liter samt 5 deciliter; b) af metall för våta och flytande

varor på 30, 20, 10, 5, 2 och 1 liter, 5, 2 och 1 deciliter samt 5 centi
liter;

c) af metall för mätning af stenkol och cokes på 2 och 1 hektoliter;

3:o. Vigtlod: a) af jern, brons eller messing på 100, 50, 20, 10, 5,

2 och 1 kilogram samt 5, 2 och 1 hektogram; b) åt silfver, nysilfver, messing,

brons eller annan tjenlig metall eller metallblandning på 200, 100, 50,

20, 10, 5, 2 och 1 gram, 5, 2 och 1 decigram, 5, 2 ocli 1 centigram samt

5 milligram.

6:o.

Mått och vigter, som begagnas i Kronans magasin, vid in- och utlastning

å fartyg, på offentliga salutorg eller i öppna bodar och magasin,

der handel och rörelse idkas, skola omjusteras, längdmåtten hvart femte år

samt målkärl och vigter hvart tredje år, och skola dervid godkännas, så vida

deras fel icke öfverstiga de gränser, som kunna föreskrifvas. Från sådan

omjustering vare dock frikallade de på apoteken brukade vigter, som understiga

en decigram; skolande dessa vigter i stället vid apoteks-visitationerna

pröfvas af vederbörande läkare samt, om de dervid eller eljest befinnas

oriktiga, efter omständigheterna omjusteras eller kasseras.

Likarmade vågar, decimal- och centesimal-vågar samt betsman och

pyndare skola, innan de i allmän handel och rörelse må begagnas, vederbörligen

justeras, men äro icke underkastade den omjustering, som för mått

och vigter är föreskrifven. Begagnandet af decimal- och centesimal-vågar

samt betsman ecb pyndare i allmän handel och rörelse skall vara underkastadt

de inskränkningar, Kongl. Maj:t bestämmer.

7 :o.

Förvaring^- och transportkärl, som efter olika varors beskaffenhet

erfordras af skiljaktigt innehåll, må, när så begäres, justeras, så vida deras

opaginerad Kontrollera mot PDF

i

Kongl. Maj:ts Nåd. Vrop. N:o 28.

uppmätning kan ske med tillräcklig noggranhet; och skall dervid innehållet,

uttryckt i liter, tydligt på kärlet angifvas. Om förvarings- och transportkärl

anses i afseende å vigten tillräckligt oföränderligt, må dess taravigt

af justerare eller krönare bestämmas och på kärlet angifvas. Vedmått må

justeras, då de hafva qvadratisk form med två meters grundlinie och två

meters höjd.

Hvad derefter angår öfvergången från det gamla systemet till det nya

vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att godkänna följande föreskrifter:

a) Intilldess förutnämnda Rikslikare hinna anskaffas, skola såsom

Rikslikare användas, för längdmåttet den messingsstång och för vigten den

kilogramvigt af platina, som på Svenska statens bekostnad år 1867 anskaffades

i Paris.

b) Från början af år 1883 må inga andra mått och vigter justeras

än de, som äro inrättade efter den blifvande nya stadgan om mått och vigt.

c) Hädanefter och intill början af år 1883 må det vara tillåtet att

justera efter metersystemet inrättade mätstockar och mätskalor, å hvilka indelningar

efter nu gällande fot och dess delar jemväl äro anbragta.

d) Innehafvare af nu gällande mått och vigter vare ej skyldig att

under år 1882 låta dessa omjusteras i annat fall än att anmärkning mot deras

riktighet förekommit.

e) Från början af år 1879 och intill början af år 1883 må hvar

och en enskild kunna i handel och rörelse använda, efter eget godtfinnande,

de hittills gällande eller de nya måtten och vigterna dock så att, då

antingen aflenmare eller mottagare af varor sådant fordrar, nu gällande mått

och vigter skola begagnas.

f) För åren 1881 och 1882 skola de årliga markegångstaxorna äfvensom

alla taxor och förordningar rörande varor och effekter samt afhandlingar

mellan enskilda och statens myndigheter upptaga både gamla och nya måttet

och vigten.

g) Från början af år 1881 eller tidigare, om så lämpligen ske kan,

skall det nya mått- och vigtsystemet uteslutande användas vid tull- och postverken

samt vid jern vägstrafiken i riket.

K) För landtmäteriförrättningar skall det nya längd- och ytmåttets

tillämpning taga sin början med 1881 ars ingång; dock åligge landtmätare

från nämnda tid och intilldess annorlunda varder förordnadt, att uti.egooch

delningsb eskrifningar införa i särskilda kolumner jordområdenas innehåll,

uttryckta icke allenast i det nya ytmåttet utan äfven i det gamla.

i) Med undantag för hvad under h sagdt är, må från den 1 Januari

1883 i Kronans räkenskaper och förhandlingar endast det nya mått- och

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kong'', Moj:ts Nåd, Prop. N:0 28. 5

■vigtsystemet användas; och vid nämnde års början skall den nya stadgan

jemväl i allt (ifrigt träda i full verkställighet.

De äiendet tillhörande handlingar skola tillhandahållas vederbörande

utskott, och Kong! Maj:t förblifver Riksdagen med all Kong!, nåd och

ynnest städse välbevågen.

0 S C A E,

C. J. T hy tellus.

Stockholm, tryckt hos K. L. Beckman, 1876.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 38.

L

Utdrag af Protokollet öfver Civilärenden, hållet inför Hans Makt

Konungen i Statsrådet på Stockholms Slott den 3 Mars

1876.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Boven,

Friherre von Offer och

Forssell.

Föredragande Departements-Chefen Statsrådet Thyselius yttrade i

underdånighet:

o “Uti underdånig skrifvelse den 22 Maj 1875 har Riksdagen anfört,

att då det metriska systemet för mått och vigt redan vore genom lag antaget

i de flesta Europeiska länder, då det måste lända till stor lättnad i

den internationela beröringen för det land, som anslöte sig till detta system,

då öfvergåendet till detsamma, hvilket icke saknade jemförelsepunkter med

vårt nu varande mått- och vigt-system, hvarken borde eller kunde blifva

allt för brådstörtad^ och genom utarbetandet och spridandet af lättfattliga

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:tb Nåd. Prop. N:o 28.

och upplysande skrifter, genom meddelande af undervisning i skolorna och

andra till bnds stående medel, allmänheten kunde göras förtrogen med det

nya systemet, hvilket borde medföra mindre svårigheter för en nation, som

i likhet med den Svenska begagnade tiotalsräkningen, samt då meranämnda

system redan vore hos oss genom lag infördt för medicinskt bruk

och i fråga om mynt, Riksdagen funnit dess införande i de Skandinaviska

rikena vara önskvärdt; på grund hvaraf och med anledning af ett i ämnet

väckt förslag Riksdagen hemställde, att Eders Kongl. Maj:t täcktes taga i

öfvervägande, hvilka åtgärder kunde finnas lämpliga för att, så fort ske

kunde, få infördt det metriska systemet för mått och vigt gemensamt för

brödrarikena och Konungariket Danmark.

o

Samma dag, som denna underdåniga skrifvelse afläts, eller den 22

Maj 1875, stadfästade Eders Kongl. Maj:t Norska Storthingets den 12 i

samma månad fattade beslut om antagande af en “Lov om metrisk maal

och vegt.“ Denna lag stadgar, att från den tid, Eders Kongl. Maj:t eger

bestämma, dock icke tidigare än tre år efter lagens utfärdande, de metriska

måtten och vigterna få användas i allmän handel och rörelse och uteslutande

skola begagnas vid alla beräkningar af tull- och andra allmänna

afgifter och taxor, samt att efter ytterligare tre år, räknade från nämnda

tidpunkt, inga andra mått och vigter än de metriska få begagnas vid handel

eller eljest, då varor skola efter mått eller vigt aflemnas eller emottagas.

Det metriska mått- och vigtsystemet är således redan genom lag i

Norge antaget.

Sedan Eders Kongl. Maj:t vid föredragning den 2 Juli 1875 af Riksdagens

förutnämnda underdåniga skrifvelse uppdragit åt Hans Excellens

Herr Statsministern för utrikes ärendena att genom vederbörande inhemta

upplysningar, på hvad ståndpunkt frågan om införande af det metriska

systemet för mått och vigt då i Danmark sig befunne, har genom Kongl.

Danska utrikesministern erhållits upplysning, att, efter det i Danmark blifvit

den 20 Augusti 1873 nedsatt en komité för afgifvande af betänkande och

förslag i ämnet, denna komité uti utlåtande den 21 påföljde December tillstyr

kt, att det metriska systemet måtte införas först såsom tillåtet jemte

det äldre och efter några få år såsom det enda lagliga; att enär uti flera

(ifver komiténs betänkande infordrade yttranden framstälts invändningar mot

antagande af komiténs förslag, Kongl. Danska Inrikes-ministeriet ansett

frågan om införande af det metriska systemet'' böra tillsvidare hvila, desto

hellre som, med hänsyn till dåvarande förhållanden inom grannrikena Sverige

och Norge, icke kunde förutsättas, att den ifrågavarande reformen, hvars

genomförande någorlunda samtidigt i de tre nordiska rikena ansåges önskvärdt,

i något af granrikena vore omedelbart förestående; samt att emeller
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 38. ■■■

tid Inrikes-ministeriet, efter erhållen kännedom derom att förslag om reformens

genomförande vore å bane såväl i Sverige som i Norge, ånyo tagit

saken under behandling samt delgifvit ordföranden i förutnämnda komité

de öfver dess betänkande afgifna yttranden med anmodan att inkomma med

det utlåtande, som af de mot komiténs förslag framställda anmärkningar

kunde föranledas.

Efter emottagandet af dessa upplysningar föredrogs ärendet ånyo

inför Eders Kongl. Maj:t den 22 Oktober; och fann Eders Kongl. Maj:t,

som lika med Riksdagen ansåg åtgärder böra vidtagas för införande af det

metriska mått- och vigtsystemet, skäligt anbefalla Vetenskaps-Akademien

att, så fort sig göra läte, afgifva underdånigt utlåtande och förslag till författningar

i ämnet.

Sedan i anledning häraf Vetenskaps-Akademien uppdragit åt eu

komité, bestående af Akademiens ledamöter, Generallöjtnanten m. in. Herr

Friherre F. J. Wrede, samt Professorerne m. m. E. Edlund och D. G.

Lindhagen, att utarbeta förslag till författning för metersystemets införande

till bruk i allmän handel och rörelse i riket, äfvensom att i öfrigt afgifva

det betänkande, hvartill den nådiga remissen kunde föranleda, och bemälda

komité fullgjort sitt uppdrag, har Akademien uti underdånigt memorial

den 5 sistlidne Januari öfveidemnat det af komitén utarbetade författningsförslag

och utlåtande i ämnet, hvilka Akademien för sin del gillat och såsom

uttryck af sina egna åsigter i ämnet antagit. Handlingar^ blefvo

härefter den 8 i sistnämnde månad remitterade till Landtmäteri-Styrelsen,

som den 2 påföljande Februari inkom med underdånigt utlåtande jemte

utdrag af det i ärendet hos Landtmäteri-Styrelsen förda protokoll. “

Departements-Chefen redogjorde nu för innnehållet af förutnämnde

handlingar samt hemstälde, att ej mindre Vetenskaps-Akademiens komités

författningsförslag och utlåtande än äfven Landtmäteri-Styrelsens utlåtande

jemte ofvannämnda protokollsutdrag måtte få såsom bilagor åtfölja detta

protokoll. Sedan Departements-Chefen derjemte tillkännagifvit, att Kongl.

Danska utrikesministern uti skrifvelse den 15 sistlidne Februari till Kongl.

Maj:ts minister i Köpenhamn meddelat, att Kongl. Danska Regeringen hade

för afsigt, så vidt möjligt vore, främja införandet i Danmark af det metriska

systemet för mått och vigt, hvarom öfverläggningar i vederbörande

ministerier påginge, men att lagförslag i ämnet icke kunde föreläggas den

då församlade Danska riksdagen, anförde Departements-Chefen vidare:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. 31aj:ts Nåd. Prop. N:o 28.

“Af Riksdagens uti förutnämnda skrifvelse uttalade önskan, att det

metriska systemet för mått och vigt må, så fort ske kan, införas i brödrarikena

och Danmark, torde måhända höra dragas den slutsats, att Riksdagen

är benägen för den sålunda ifrågasatta, vid det under sommaren 1872

i Köpenhamn hållna tredje Skandinaviska Nationalekonomiska möte förordade

reformens genomförande, endast under den förutsättning att sådant

eger rum någorlunda samtidigt i Norge och Danmark. Ehuru det metriska

systemet icke ännu är i sistnämnda land antaget för mått och vigt, såsom

i Norge egt rum, och det ej heller under innevarande år lärer komma att

der införas, synes dock, på grund af det från Kongl. Danska Regeringen

erhållna meddelande, som skulle öfvergången till samma system vara nära

förestående. Vid sådant förhållande och då ett i enahanda riktning å

Sveriges sida fattadt beslut åtminstone icke lärer kunna aflägsna tidpunkten

för Danmarks anslutande till ett system, som förut blifvit antaget jemväl

för Tyskland, dess stora gränsstat i söder, torde icke eller i Sverige böra

fördröjas med vidtagandet af erforderliga åtgärder för införande af det metriska

mått- och vigtsystemet, hvaraf gagnet och ändamålsenligheten redan

blifvit af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen sammanstämmande vitsordade,

och får jag alltså, på det en på detta system grundad stadga om mått och

vigt jemte nödiga föreskrifter rörande öfvergången från det nu gällande till

det. nya systemet må kunna så snart som möjligt varda utfärdad, i underdånighet

tillstyrka, att frågan härom i de delar, som böra underställas Riksdagens

pröfning, hänskjutes till det nu församlade Riksmötet.

Beträffande de stadganden, i afseende å hvilka Riksdagens yttrande

således bör inhemtas, biträder jag i allt hufvudsakligt Vetenskaps-Akademiens

förslag och utlåtande, hvilka jag för undvikande af vidlyftighet anhåller

få åberopa. Härvid torde det dock tillåtas mig erinra dels att, ehuru

jag finner de skal, Landtmäteri-Styrelsen anfört för bibehållande af benämningen

myriameter å multipel 10,000 meter, vara förtjenta af uppmärksamhet,

jag likväl, vid det förhållande att denna multipel enligt Norska

lagen benämnes mil (ny), äfven i denna del instämmer i VetenskapsAkademiens

förslag endast med den förändring att benämningen “mil (ny)“

utbytes mot “ny mil“, dels och att jag af samma skäl anser den i Norska

lagen antagna benämningen “Ton“ för 10,000 kilogram vara att föredraga

framför det af Vetenskaps-Akademien föreslagna “Tonn“. Hvad derefter

angår frågan om öfvergången från det gamla systemet till det nya, anser

jag väl lika med Vetenskaps-Akademien att en tid af fyra år bör medgifvas,

hvarunder begagnandet af båda systemen är i handel och rörelse tilllåtet;

men då alla nödiga anordningar för det nya systemets tillämpning

icke torde medhinnas före 1879 års ingång, synes mig öfvergångstiden höra bölja

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. May.ts Nåd. Trop. N:o SS.

först med sistnämnda år och följaktligen med det metriska systemets definitiva

införande i hela dess omfattning böra anstå till 1883 års ingång;

anhållande jag härvid få erinra, att enligt inhemtad upplysning if Norge

blifvit nedsatt en komité för att träffa nödiga anordningar i ochf för det

metriska systemets införande men att denna komité hittills icke afgifvit

något underdånigt utlåtande i ämnet.

I sammanhang med afgifvandet af förslag till stadgar om rikets

mått och vigt efter metersystemet, har Vetenskaps-Akademien väckt fråga

om förändring i nu gällande bestämmelser angående öfverinseendet öfver

justeringen af mått och vigt med hvad dertill hörer, samt föreslagit, att

detta öfverinseende skulle utöfvas af eu Central-Justeringsbyrå; att GeneralDirektören

för landtmäteriet skulle vara chef för denna byrå, i hvilken eu

af Kongl. Maj:t förordnad vetenskapsman med fysikaliska och tekniska insigter

skulle såsom ledamot ega säte och stämma vid behandlingen af alla

sådana, mått och vigt rörande mål, för hvilkas utredning och bedömande

insigter af ifrågavarande art vore nödiga; samt att denne vetenskapsman

derjemte skulle leda och öfvervaka utförandet af alla sådana justeringar,

Indika borde ske med större noggranhet än den, som för mått och vigter

till bruk i allmän handel och rörelse blefve stadgad.

Beträffande detta förslag bar inom Landtmäteri-Styrelsen väsendtligen

olika meningar uttalats, i det Öfveringeniören ansett justerings verket

hädanefter såsom hittills böra lyda under Landtmäteri-Styrelsen samt afstyra

förslaget, i hvad detsamma afsåga inrättandet af en ny centraljusteringsbyrå,

men General-Direktören ansett justeringsväsendet med hvad'' dertill

hörer böra helt och hållet skiljas från Landtmäteri-Styrelsen och dess

chef; och har General-Direktören dels fästat uppmärksamheten å åtskilliga

omständigheter, i afseende å hvilka nödiga bestämmelser skulle saknas i

Vetenskaps-Akademiens förslag, dels ock, med antydan, huru enligt General-Direktöretis

åsigt öfverinseendet öfver justeringen borde anordnas,

tillika anfört, att, i händelse hans förslag vunne bifall, deraf borde föranledas

åtskilliga ändringar i General-Landtmäteri-Kontorets organisation,

hvarom General-Direktören anhölle att få i särskildt underdånigt memorial

sig vidare yttra.

Af hvad jag sålunda i största korthet erinrat torde framgå, att frågan

om inrättande af en särskild Centraljusteringsbyrå kan blifva ganska vidtomfattande.

Innan densamma till siutligt afgörande företages, erfordras

derföre fullständigare utredning än som hittills kunnat åstadkommas. Då

emellertid ordnandet af justeringsväsendet icke oskiljaktigt sammanhänger

med antagandet af nytt system för mått och vigt, torde ej vara af nöden

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 28.

nu ingå i vidare pröfning af berörda fråga, utan anhaller jag, att, sedan

denna fråga vunnit erforderlig beredning, få till densamma återkomma.

På grund af hvad jag sålunda anfört tillstyrker jag i underdånighet,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen att antaga följande

bestämmelser att införas i den allmänna stadga om mått och vigt efter

metersystemet, hvilken, i händelse detta system varder af Riksdagen antaget,

kommer att af Eders Kongl. Maj:t utfärdas.

1.

Rikets mått skall vara grundadt på metern med dess underafdelningar

och mångfalder. För rikets vigt fastställes såsom enhet kilogrammet

med dess underafdelningar och mångfalder.

2.

Indelningen af mått och vigt skall vara följande:

l:o) för längdmått

1 meter delas i.........10 decimeter;

1 decimeter „ .........10 centimeter;

1 centimeter „ .........10 millimeter;

1000 meter kallas en kilometer,

10000 meter kallas en ny mil;

2:o) för ytmått

a) i allmänhet: qvadraterna på längdmåtten utan andra särskilda

benämningar än dem, som följa af längdmåttens;

b) särskildt för uppmätning af jordområden:

100 qvadratmeter kallas en ar;

100 ar kallas en hektar.

3:o) för rymdmått:

a) i allmänhet kuberna på längdmåtten utan andra särskilda benämningar

än dem, som följa af längdmåttens,

b) särskildt för uppmätning af varor medelst målkärl;

1 kubikdecimeter kallas en liter,

1 liter delas i .............10 deciliter,

1 deciliter „ .............10 centiliter,

100 liter kallas en hektoliter,-

4:o) för vigt:

1 kilogram delas i

1 hektogram „

10 hektogram,

. 100 gram,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 28. 7

1 gram delas i............ 10 decigram,

1 decigram „ ............ 10 centigram,

1 centigram „ ............ 10 milligram,

1000 kilogram kallas en ton.

Utom ofvannämnda mått skola för uppmätning af träkol och ved

följande begagnas:

1 kolläst (ny) är lika med 20 hektoliter,

1 vedfamn (ny), utan afseende å vedens längd, mätes af 4 qvadratmeter.

Der icke i afseende å vedmått särskild öfverenskommelse om vedens

längd är träffad, skall veden anses hafva en längd af 1 meter, så att vedfamnen

då innehåller 4 kubikmeter.

3.

I afseende å meterns och kilogrammets storlek skola två Rikslikare

tjena till yttersta efterrättelse. Närmare bestämmelser angående dessa likares

beskaffenhet, förvarande och begagnande meddelas af Kongl. Maj:t i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med hvad Vetenskaps-Akademien föreslagit.

4

Vid handel eller eljest, då varor efter mått eller vigt skola aflemnas

eller emottagas, må endast begagnas mått eller vigter och vägningsredskap,

som undergått justering af vederbörligen förordnad justerare.

5.

De längdmått, målkärl och vigtlod, hvilka kunna blifva föremål för

justering, äro följande:

l:o. Längdmått: a) mätkedjor på 10 meter och hela mångfalder

af 10 meter, b) mätstockar och mätskalor på 2 och 1 meter samt 5, 2,

och 1 decimeter, af hvilka de på 2 och 1 meter samt 5 decimeter skola

vara indelade i decimeter med minst en decimeter indelad i centimeter

och de på 2 och 1 decimeter i centimeter med minst en centimeter i

millimeter;

2:o. Målkärl: a) af trä för torra varor på 2 och 1 hektoliter, 50,

20, 10, 5, 2 och 1 liter, samt 5 deciliter, b) af metall för våta och flytande

varor på 30, 20, 10, 5, 2 och 1 liter, 5, 2 och 1 deciliter samt 5

centiliter, c) af metall för mätning af stenkol och cokes på 2 och 1 hektoliter.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 38.

3:o. Vigtlod: a) af jern, brons eller messing på 100, 50, 20, 10,

5, 2 och 1 kilogram samt 5, 2 och 1 hektogram, b) af silfver, nysilfver,

messing, brons eller annan tjenlig metall eller metallblandning på 200, 100,

50, 20, 10, 5, 2 och 1 gram, 5, 2 och 1 decigram, 5, 2 och 1 centigram

samt 5 milligram.

6.

Mått och vigter, som begagnas i kronans magasin, vid in- och

utlastning å fartyg, på offentliga salutorg, eller i öppna bodar och magasin,

der handel och rörelse idkas, skola omjusteras, längdmåtten hvart femte år

samt målkärl och vigter hvart tredje år, och skola dervid godkännas, så

vida deras fel icke öfverstiga de gränser, som kunna föreskrifvas. Från

sådan omjustering vare dock frikallade de på apotheken brukade vigter,

som understiga en decigram; skolande dessa vigter i stället vid apotheksvisitationerna

pröfvas af vederbörande läkare samt, om de dervid eller eljest

befinnas oriktiga, efter omständigheterna omjusteras eller kasseras.

Likarmade vågar, decimal- och centesimal-vågar samt betsman och

pyndare skola, innan de i allmän handel och rörelse må begagnas, vederbörligen

justeras, men äro icke underkastade den omjustering, som för mått

och vigter är föreskrifven. Begagnandet af decimal- och centesimalvågar

samt betsman och pyndare i allmän handel och rörelse skall vara underkastadt

de inskränkningar, Kongl. Maj:t bestämmer.

7.

Förvarings- och transportkär], som efter olika varors beskaffenhet

erfordras af skiljaktigt innehåll, må, när så begäres, justeras, så vida deras

uppmätning kan ske med tillräcklig noggranhet; och skall dervid innehållet,

uttryckt i liter, tydligt på kärlet angifvas. Om förvarings- och transportkärl

anses i afseende å vigten tillräckligt oföränderligt, må dess taravigt af

justerare eller krönare bestämmas och på kärlet angifvas. Vedmått må

justeras, då de hafva qvadratisk form med två meters grundlinie och två

meters höjd.

Hvad derefter angår öfvergången från det gamla systemet till det

nya, torde Eders Kongl. Maj:t hos Riksdagen göra framställning om godkännande

af följande föreskrifter:

a. Intilldess förutnämnda rikslikare hinna anskaffas skola såsom

rikslikare användas, för längdmåttet den messingsstång och för vigten den

kilogramvigt

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kong}. Maj:ts Nåd. Prop. N:cSS. 9

kilogramvigt af platina, som på Svenska statens bekostnad år 1867 anskaffades

i Paris.

b. Från början af år 1883 må inga andra mått och vigter justeras

än de, som äro inrättade efter den blifvande nya stadgan om mått

och vigt.

c. Hädanefter och intill början af år 1883 må det vara tillåtet att

justera efter metersystemet inrättade mätstockar och mätskalor, å hvilka

indelningar efter nu gällande fot och dess delar jemväl äro anbragta.

d. Innnehafvare af nu gällande mått och vigter vare ej skyldig att

under år 1882 låta dessa omjusteras i annat fall än att anmärkning mot

deras riktighet förekommit.

e. Från början åt år 1879 och intill början af 1883 må hvar och

en enskild kunna i handel och rörelse använda, efter eget godtfinnande,

de hittills gällande eller de nya måtten och vigterna, dock så att, då

antingen aflemnare eller mottagare af varor sådant fordrar, nu gällande

mått och vigter skola begagnas.

f. För åren 1881 och 1882 skola de årliga markegångstaxorna

äfvensom alla taxor och förordningar rörande varor och effekter samt afhandlingar

mellan enskilde och statens myndigheter upptaga både gamla

och nya måttet och vigten.

g. Från början af år 1881, eller tidigare, om så lämpligen ske

kan, skall det nya mått- och vigt-systemet uteslutande användas vid tullocli

postverken samt vid jernvägs-trafiken i riket.

h. För landtmäteriförrättningar skall det nya längd- och ytmåttets

tillämpning taga sin början med 1881 års ingång; dock åligge landtmätare

från nämnda tid, och intill dess annorlunda varder förordnadt, att uti egooch

delningsbeskrifningar införa i särskilda kolumner jordområdenas innehåll,

uttryckta icke allenast i det nya ytmåttet utan äfven i det gamla.

i. Med undantag för hvad under It sagdt är, må från den 1 Januari

1883 i kronans räkenskaper och förhandlingar endast det nya måttoch

vigtsystemet användas; och vid nämnda års början skall den nya stadgan

jemväl i allt öfrigt träda i full verkställighet. “

Uti allt hvad föredragande Departements-Chefen sålunda anfört och

hemställt, instämde Statsrådets öfriga ledamöter;

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 38.

Och behagade Hans Maj:t Konungen härtill lemna bifall

samt befalde att Nådig Proposition i ämnet, så lydande

som bilagan B till detta protokoll utvisar, skulle i vanlig

ordning till Riksdagen aflåtas.

In fidem

Paul Strandberg.

Stockholm, K. L. Beckman, 187i>.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Underdånigt förslag

till

Stadga om Rikets mått ocli vigt efter metersystemet.

§ i
Mom.

1. Rikets mått skall vara grundad! pa metern, med dess

underafdelningar och mångfalder efter decimalsystemet.

Mom. 2. Rikets vigt skall vara grundad på Kilogrammet, med dess

underafdelningar och mångfalder efter decimalsystemet.

§2-

Indelningen af mått och vigt skall vara följande:

Ro) för längdmått:

1 meter........... delas i 10 decimeter,

1 decimeter......... „ 10 centimeter,

1 centimeter........ „ 10 millimeter,

1,000 meter kallas...........en kilometer,

10,000 meter „ ...........eu mil (ny).

2:o) för ytmått:

a) i allmänhet: qvadraterna på längdmåtten utan andra särskilda

benämningar än dem, som följa af längdmåttens; således:

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 qvadratmeter = 100 qvadratdecimeter,

1 qvadratdecimeter = 100 qvadratcentimeter,

1 qvadratcentimeter = 100 qvadratmiliirneter,

1 qvadratkilometer = 1,000,000 qvadratmeter.

b) särskilda för uppmätning af jordområden:

100 qvadratmeter kallas en ar,

100 ar...... „ en hektar.

3:o) för rymdmått:

a) i allmänhet: kuberna på längdmåtten utan andra särskilda benämningar

än dem, som följa af längdmåttens; således:

1 kubikmeter = 1,000 kubikdecimeter,

1 kubikdecimeter = 1,000 kubikcentimeter,

1 kubikcentimeter = 1,000 kubikmillimeter.

b) särskilt för uppmätning af varor medelst målkärl:

1 kubikdecimeter kallas eu liter,

1 liter delas i.....10 deciliter,

1 deciliter „ 10 centiliter,

100 liter kallas .... en hektoliter.

4:o) för vigt:

1 kilogram delas i 10 liektogram,

1 liektogram „ 100 gram,

1 gram „ 10 decigram,

1 decigram „ 10 centigram,

1 centigram „ 10 milligram,

1,000 kilogram kallas en tonn.

§ 3-

Mom. 1. Utom de i § 2 bestämda mått skola för uppmätning af

träkol och ved följande begagnas:

1 kolläst (ny), är lika med 20 hektoliter,

1 vedfamn (ny), utan afseende på vedens längd, mätes af 4 qvadratmeter.

Mom. 2. Der icke i afseende på vedmått särskild öfverenskom
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

melse om vedens längd är träffad, skall veden anses hafva en längd af 1

meter, så att en vedfamn då innehåller 4 kubikmeter.

§ 4-

Mom. 1. 1 afseende på meterns och kilogrammets storlek skola

följande två Rikslikare tjena till yttersta efterrättelse:

l:o) Rikslikare för längdmåttet skall vara ett metermått af platinairidium,

justeradt till likhet med det metermått, som, enligt den år 1872

i Paris församlade internationela meterkommissionens, af Oss och af öfriga

deltagande länders regeringar sedermera stadfästade beslut, skall gälla såsom

internationel prototyp för längdmåttet. Denna Rikslikare skall vid

temperaturen för smältande is angifva meterns rätta längd.

2:o) Rikslikare för vigten skall vara en kilogramvigt af platinairidium,

justerad till likhet med den kilogramvigt, som, enligt beslut af den

ofvan omförmälda internationela meterkommissionen, skall gälla såsom internationel

prototyp för vigten. Denna Rikslikare skall i lufttomt rum angifva

kilogrammets rätta vigt.

Mom. 2. Rikslikare skola, jemte dem tillhörande original-] ustcringsprotokoll,

vara nedlagda i Vår skattkammare under Vårt och Rikets

Kammar-kollegii vård, och få till jemförelse begagnas endast med Vårt,

på derom gjord underdånig ansökning, särskilt meddelade nådiga tillstånd,

och då endast af'' sådane män, livilka Vår Vetenskaps-akademi eller annan

af Oss utsedd vetenskaplig myndighet anser äga de insigter och den praktiska

färdighet, som härtill fordras, samt i närvaro af en utaf bemälda

kollegium och en af den vetenskapliga myndigheten utsedd person, hvilka

båda skola tillse, att ingen ändring eller skada dervid sker, och deröfver

till Kammar-kollegium afgifva intyg.

§ 5-

Mom. I. Ett metermått och en kilogramvigt, af samma material

och beskaffenhet som de i § 4 omförmälda Rikslikarne och justerade samtidigt

med dem, skola, såsom Reservrikshkare, förvaras hos Vår Vetenskapsakademi,

och de dertill hörande original-juste ringsprotokollen i Vår Skattkammare.

Mom. 2. I händelse någon af de i Vår Skattkammare förvarade

Rikslikare skulle förkomma eller blifva skadad, åligge Kammar-kollegium

att derom hos Oss göra underdånig anmälan; och skall i sådant fäll den

förkomna eller skadade ersättas med den hos Vetenskaps-Åkademien förvarade

motsvarande Reservrikslikaren.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jt

4

Mom. 3. Minst hvart tionde år skola Rikslikarne med Reservrikslikarnc

jemföras af två sakkunnige män, hvilka utses af Vår VetenskapsAlcademi;

och skola protokollen öfver dessa jemförelser förvaras i Vår Skattkammare.

§ 6-

Intilldess de i §§ 4 och 5 omförmälda Rikslikarne och Reservrikslikarne

hunnit anskaffas, skola såsom Rikslikare användas:

l:o) för längdmåttet: den messingsstång, som på svenska statens bekostnad

år 1867 anskaffades i Paris, och som, enligt officiel! justeringsprotokoll

af den 24 September samma år, vid temperaturen för smältande

is har mellan midtpunkterna af sina ändytor eu längd af

1 meter — 0,0133 millimeter.

2: o) för vigten: den kilogram vigt af platina, som på svenska statens

bekostnad år 1867 anskaffades i Paris, och som, enligt officiel! justeringsp’’otokoll

af den 24 September samma år, i lufttomt rum väger

1 kilogram + 1,55 milligram.

§ 7-

Vid handel eller eljest, då varor efter mått eller vigt skola aflemnas

eller emottagas, må endast begagnas mått eller vigter och vigtredskap, som

undergått justering af vederbörligen förordnad justerare.

§

Öfverinseende! öfver den i § 7 omförmälda justering skall utöfvas

af en Central-justering sbyrå, för hvilken Generaldirektören för landtmäteriet

skall vara chef, och i hvilken en af Oss dertill förordnad vetenskapsman,

med fysikaliska och tekniska insigter, skall såsom ledamot äga säte och

stämma i alla sådana, mått och vigt beträffande mål, för hvilkas utredning

och bedömmande insigter af ifrågavarande art äro nödiga. Denne vetenskapsman

skall derjemte leda och öfvervaka utförandet af alla sådana justeringar,

hvilka böra ske med större noggranhet än den, som för mått och

vigter till bruk i allmän handel och rörelse varder stadgad.

§ 9.

Mom. 1. Utom de i §§ 4 och 5 omförmälda Rikslikarne och Re
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

servrikslikarne skola anskaffas Hvfvudnormetter för justering eif mått och

vigt, två för längdmåttet och två för vigten.

Monn. 2. Hufvudnormalerne för längdmåttet skola vara så justerade

att de vid f 15 grader efter Celsii thermometer angifva meterns rätta

längd, och i öfrig! vara af den beskaffenhet Vi framdeles vilja bestämma.

Mom. 3. Hufvudnormalerne för vigten skola vara så justerade, att

de i lufttomt rum angifva kilogrammets rätta vigt och derjemte äga en

bestämd volum, hvilken, äfvensom deras öfriga beskaffenhet, Vi vilja framdeles

bestämma.

Mom, 4. Det ena exemplaret af hvardera Hufvudnormalen, för

längdmåttet och för vigten, skall förvaras hos Vår Vetenskaps-Akademi,

och det andra i Central-justeringsbyrån.

Mom. 5. Vid begagnandet af Hufvudnormalerne för längmåttet må,

likasom vid begagnandet af Rikslikarne och Reservrikslikarne, för jämförelser

endast användas mikroskop, anbragta å lämplig komparations-apparat.

Mom. 6. Öfver Hufvudnorma''ernes justering skola protokoll föras,

hvilka i original skola förvaras hos Vår Vetenskaps-Åkademi.

§ 10-

De i §§ 1, 5 och 9 omförmälda protokoll öfver justeringar och jemförelse!’

beträffande Rikslikarne, Reservrikslikarne och Hufvudnormalerne

skola, jemte det de i original förvaras dels i Vår Skattkammare och dels

hos Vår Vetenskaps-Akademi, offentliggöras i dennas handlingar.

§ 11-

De längdmått, målkärl och vigtlödjor, hvilka, så framt de för öfrigt

äro förfärdigade i öfverensstämmelse med de föreskrifter Vi framdeles komma

att derom gifva, kunna blifva föremål för justering, äro följande:

Ro) Längdmått:

a) Mätkedjor på 10 meter, och hela mångfalder af 10 meter.

b) Mätstockar och mätskalor på 2 och 1 meter, samt 5, 2 och 1

decimeter, af hvilka de på 2 och 1 meter samt 5 decimeter skola vara

indelade i decimeter med minst en decimeter indelad i centimeter, och de

på 2 och 1 decimeter i centimeter med minst en centimeter i millimeter.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

2:o) Målkärl:

a) Målkärl af trä för storrå varor på 2 och 1 hektoliter, 50, 20,

10, 5, 2 och 1 liter, samt 5 deciliter.

b) Målkärl af metall för våta och flytande varor på 30, 20, 10, 5,

2 och 1 liter, 5, 2 och 1 deciliter samt 5 centiliter.

c) Målkärl af metall för mätning af stenkol och cokes på 2 och 1

hektoliter.

3:o Yigtlödjor:

a) Vigtlödjor af jern, brons eller messing på 100, 50, 20, 10, 5, 2

och 1 kilogram, samt 5, 2 och 1 hektogram.

b) Vigtlödjor af silfver, nysilfver, messing, brons eller annan tjenlig

metall eller metallblandning på 200, 100, 50, 20, 10, 5, 2

och 1 gram, 5, 2 och 1 decigram, 5, 2 och 1 centigram,

samt 5 milligram.

§ 12-

Utom de i § 11 uppräknade skola äfven de vigtlödjor justeras,

hvilka, till kontroll å de i riket såsom lagligt betalningsmedel gällande

guldmynt, är o i Vår Kungörelse af den 16 Oktober 1874, angående normaloch

passervigter för guldmynt, föreskrifna.

§ 13.

Mom. /. För att vid första justering kunna godkännas skola mått

och vigtlödjor ega den noggrannhet, att deras fel, öfver eller under rätta

måttet eller vigten, ligga inom de gränser Vi framdeles vilja bestämma.

Mom. 2. Mått och vigtlödjor må, för att i allmän handel och rörelse

kunna begagnas, icke vara behäftade med fel som äro mer än dubbelt

så stora som de enligt mom. 1 af denna § för första justeringen

tillåtna.

§ 14-

Mått och vigter, som begagnas i kronans magasin, vid in- och utlastning

å fartyg, på offentliga salu torg, eller i öppna bodar och magasin,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

der handel och rörelse idkas, skola omjusteras, längdmåtten hvart femte år,

samt målkärl och vigter hvart tredje år, och skola dervid godkännas, så

vida deras fel icke öfverstiga de gränser, som i mom. 2 af § 13 blitvit

för bruk i allmän handel och rörelse bestämda. Från sådan omjustering

vare dock frikallade de på apotheken brukade vigter, som understiga 1

decigram, skolande dessa i stället vid apotheksvisitationerna pröfvas af vederbörande

läkare samt, om de dervid eller eljest befinnas oriktiga, efter

omständigheterna omjusteras eller kasseras.

§ 15-

Mom. 1. Likarmade vågar, decimal- och centesimalvågar samt betsman

och pyndare skola, innan de i allmän handel och rörelse må begagnas,

vederbörligen justeras, men äro icke underkastade den periodiska omjustering,

som i § 14 för mått och vigter är föreskrifven.

Mom. 2. Begagnandet af decimal- och centesimalvågar samt betsman

och pyndare i allmän handel och rörelse skall vara underkastadt de

inskränkningar Vi framdeles vilja bestämma.

§ 16.

Mom. 1. Förvarings- och transportkärl, som efter olika varors beskaffenhet

erfordras af skiljaktigt innehåll, må, när så begäres, justeras, så

vida deras uppmätning kan ske med tillräcklig noggranhet, och skall dervid

innehållet, uttryckt i liter, tydligt på kärlet angifvas.

Mom. 2. Om förvarings- eller transportkärl anses i afseende på

vigten tillräckligt oföränderligt, må dess taravigt af justerare eller krönare

bestämmas och på kärlet angifvas.

§ u.

Vedmått må justeras, då de hafva qvadratisk form med 2 meters

grundlinie och 2 meters höjd; och skola dessutom deras mot grundlinien

vinkelräta sidor vara indelade från 2 till 2 decimeter.

§ 18.

Då förvandling af hittills gällande mått eller vigt till mått eller vigt

efter det i denna stadga föreskrifna nya systemet, eller omvändt, erfordras,

skall sådan förvandling beräknas efter följande förhållanden:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

i:o) Längdmått:

1 fot...........lika med 0,29690 meter,

1 ref........... ,, 29,690 „

1 mil (gammal)..... „ 1,0689 mil (ny),

1 meter......... „ 3,3681 fot,

1 mil (ny). ....... „ 0,9356 mil (gammal).

2:o) Ytmått:

1 qvadratfot.......lika med 0,08815 qvadratmeter,

1 qvadratref....... „ 8,815 ar,

1 qvadratmeter..... „ 11,344 qvadratfot,

1 ar........... „ 11,344 qvadratstänger,

1 hektar......... „ 11,344 qvadratref (— 2,0257 tunnland).

3:o) Rymdmått:

1 kubikfot.......lika med 0,02617 kubikmeter = 26,17 liter,

1 kanna........ „ 2,617 liter,

1 kolläst (gammal) . . ,, 19,78 hektoliter = 0,989 kolläst (ny),

1 kubikmeter..... „ 38,21 kubikfot,

1 liter......... „ 0,3821 kanna,

1 kolläst (ny)..... „ 1,011 kolläst (gammal).

4:o) Yigt:

1 skålpund.......lika med 0,425076 kilogram,

1 centner........ „ 42,5076 „

1 nyläst........ „ 4,25076 tonn,

1 kilogram....... „ 2,35252 skålpund,

1 tonn......... „ 0,235252 nyläst.

5:o) Vedmalt:

1 gammal vedfamn af 8 fots grundlinie och 6 fots böjd, utan afseende på

vedens längd är lika med 1,058 famn (ny),

och tvärtom,

1 vedfamn (ny) är lika med 0,945 gammal famn.

§ 19-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

§19.

Mått och vigter af de slag och indelningar, som i denna stadga finnas

bestämda, må härefter, i den mån dertill erforderliga likare och modeller

blifva att tillgå, när som helst justeras.

§ 20.

Från början af år 1882 må ingå andra mått och vigter justeras än

de, som äro inrättade efter denna stadga och-de föreskrifter Vi för öfrigt

komma att derom gifva.

§ 21.

Det må hädanefter och intill början af är 1882 vara tillåtet att

justera efter metersystemet inrättade mätstockar och mätskalor, å hvilka

indelningar efter hittills gällande fot och dess delar jemväl äro anbragta.

§ 22.

Ingen innehafvare af hittills gällande mått och vigter vare skyldig

att under år 1881 låta dessa omjusteras i andra fall, än då anmärkning mot

deras riktighet blifvit från vederbörandes sida gjord.

§ 23.

Från början af år 1878 och intill början af år 1882 må hvar och

eu enskild kunna i handel och rörelse använda, efter eget godtfinnande,

det hittills gällande eller det nya mått- och vigtsystemet, dock så att, då

antingen aflemnare eller mottagare af varor sådant fordrar, hittills gällande

mått och vigter skola begagnas.

§ 24.

Vid kronans magasin och förråd skola efter denna stadga inrättade

mätstockar, målkärl och vigter vid 1880 års början vara anskaffade för att

vid påfordran kunna användas.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

§ 25‘

För åren 1880 och 1881 skola de årliga markegångstaxorna, äfvensom

alla taxor och förordningar rörande varor och effekter, samt afhandlingar

mellan enskilde och statens myndigheter upptaga både gamla och nya

måttet och vigten.

§ 26-

Senast från början af år 1880 skall det nya mått- och vigtsystemet

uteslutande användas vid tull- och postverken samt vid jernvägstrafiken i

riket.

§ 27-

För landtmäteriförrättningar skall det nya längd- och ytmåttets

tillämpning taga sin början med 1880 års ingång; dock åligge landtmätare,

ifrån nämnda tid och tilldess annorlunda varder förordnadt, att uti ägooch

delningsbeskrifningar införa, i särskilda kolumner, jordområdenas innehåll

uttryckta icke allenast i det nya ytmåttet, utan äfven i det gamla.

§ 28-

Med undantag för hvad i § 27 sagdt är, må, från den 1 Januari

1882, i kronans räkenskaper och förhandlingar endast det nya mått- och

vigtsystemet användas; och vid nämnda års början skall den nya stadgan

jemväl i allt öfrigt träda i full verkställighet.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Till Kong! Vetenskaps-Akademien.

Sedan Kong!. Maj:t genom nådig skrifvelse af den 22 sistlidne Oktober

behagat anbefalla Kongl. Vetenskaps-Akademien att afgifva underdånigt

utlåtande och förslag till författningar angående det metriska måttoch

vigtsystemets införande i Riket, och Akademien vid sin sammankomst

den 10 November till oss undertecknade remitterat samma nådiga skrifvelse

jemte åtföljande handlingar, få vi efter noggrant bepröfvande af detta vigtiga

ärende till Akademien aflemna följande yttrande, åtföljdt af förslag till

stadga om ifrågavarande systems införande i Riket.

Genom Kongl. Maj:ts nådiga stadga om mått och vigt af den 31

Januari 1855 afskaffades de många slag af mått och vigter som förut i Riket

begagnats och i stället infördes ett enda mått- och vigtsystem, grundadt

på decimalindelningens konseqventa och vetenskapliga tillämpning med begagnandet

af foten såsom enhet för längdmåttet och viktualie-skålpundet

såsom enhet för vigten. Denna stadga innehöll endast de allmänna bestämmelserna

rörande det nya mått- och vigtsysternet, hvaremot de stadganden,

som ansågos behöfliga för öfvergången till det nya, äfvensom de speciela

föreskrifter, som rörde justeringen och dermed sammanhängande ämnen,

upptogos i en särskild förordning och i en Instruktion för Justerare, livilka

författningar samma dag utgåfvos. Då nu fråga är om införandet i Riket

al det metriska mått- och vigtsystemet, anse vi, att de derför nödiga lagstadgandena

lämpligen kunna fördelas på ungefärligen samma sätt, och detta

så mycket mer som bestämmelserna för justeringen och hvad dertill hörer

svårligen kunna upprättas, innan ännu de allmänna grunderna för sjelfva

systemets införande blifvit behörigen gillade och godkände. Vi hafva derföre

i nedanstående förslag till stadga endast upptagit de allmänna grundbestämmelserna

jemte de få stadganden rörande öfvergången från det gamla

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

till det nya systemet, som vi ansett vara behöfliga, förutsättande dervid

att, om detta förslag blifver faststäldt, de speciela bestämmelserna komma

att upptagas i en särskild Kongl. Förordning.

Då det egentliga motivet för införandet af det metriska mått- och

vigtsystemet består deri, att detta system är antaget af många andra nationer

och derigenom erhållit en internationel karaktär, så hafva vi, på det

att detta företräde, som det metriska systemet har framför det nu i Riket

gällande, icke skulle i någon mån förringas, ansett det vara olämpligt eller

till och med skadligt att införa andra underafdelningar och mångfalder af

enheterna än dem, som finnas i det ursprungliga systemet.’

Af samma skäl hafva vi äfven ansett, att namnen på de särskilda

måtten och vigterna icke böra undergå någon väsentlig förändring. Erfarenheten

har dessutom flerstädes ådagalagt, att, der man på försök upptagit

inhemska namn bredvid de ursprungliga, de förra småningom helt och

hållet blifvit undanträngda af de senare. Vi hafva derföre bibehållit de ursprungliga,

från latinska och grekiska språken hemtade benämningarne och

endast till öfverensstämmelse med vårt språks fordringar förändrat deras

ändelse!-. Ett undantag från denna allmänna regel har emellertid blifvit

föreslaget, i det vi för uppmätning af större afstånd i stället för ordet myriameter

begagnat den gamla svenska benämningen mil. Vi hafva ansett

oss kunna föreslå denna namnförändring på den grund att, då fråga icke

är om stor noggranhet, en myriameter kan anses vara lika med en mil.

För uppmätning af ved och träkol hafva vi bibehållit benämningarne vedfamn

och kolläst dock med en ringa, i praktiskt hänseende nästan betydelselös

ändring af dessa måtts storlek, hvarigenom de ansluta sig till metersystemet.

Åtskilliga mått och vigter hafva, emedan de betraktas såsom enheter,

i det ursprungliga metriska systemet erhållit egna benämningar, Indika dock

sedermera mer eller mindre kommit ur bruk, äfven i Frankrike. I de

flesta länder, Indika infört det metriska systemet, hafva åtskilliga af dessa

benämningar icke blifvit upptagna. Sådana benämningar äro myriare som

betecknar 10,000 ares eller en qvadrat-kilometer, stére som betyder en kubikmeter

samt alla sammansättningar med déca och en sådan med hecto. Då det

icke kan vara ändamålsenligt att belasta minnet med benämningar, som nästan

alldeles kommit ur bruk, och som dessutom äro obehöfliga, hafva vi i det framstälda

lagförslaget icke upptagit myriare och stére och dessutom uteslutit alla

sammansättningar med déca, detta senare äfven af det skäl att déca så lätt förvexlas

med déci. Samma uteslutningar hafva äfven iakttagits i Norska lagen

äfvensom i den för Tyska Riket antagna. Af sammansättningar ne med

hecto hafva vi bibehållet hektar, hektoliter och hektogram. För uppmätning

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

af jordområden har man nemligen behof af hektaren såsom enhet; och

hektolitern är enheten vid uppmätning med målkärl af större mängder af

torra och flytande varor. Då grammet blott utgör JX}m af kilogrammet,

torde äfven upptagandet af hektogrammet såsom en särskild vigtsenhet emellan

dem anses vara af behofvet påkalla dt.

Enligt det ursprungliga metriska systemet skulle metern utgöra en

tiomilliondel af jordens norra qvadrant, räknad från eqvatorn till polen, och

grammet vara lika med vigten af en kubikcentimeter destilleradt vatten vid

dess största täthet och vägd i lufttomt ram, samt således ett kilogram i

vigt lika med en liter vatten under samma förhållanden. Emedan senare

undersökningar hafva ådagalagt, att bestämningen af dessa förhållanden mellan

de metriska enheterna och de anförda naturmåtten icke är fullt riktig

och dessutom tydligen måste komma att undergå förändring i den mån

under,sokningsmethoderna blifva förbättrade och mera noggranna, så har på

senare tider den åsigten mer och mer gjort sig gällande, att man And fastställandet

af enheterna för mått och vigt måste lemna naturmåtten helt

och hållet å sido och uteslutande hålla sig till de på ändamålsenligt och

sorgfälligt sätt förvarade prototyperna. Yi hafva derföre i det af oss utarbetade

lagförslaget, i motsats till hvad som äger rum t. ex. i den Tyska,

äfvensom i den Österrikiska lagen för mått och vigt, icke uppgifVit de

metriska enheternas förhållanden till de omnämnda naturmåtten, och detta

så mycket heldre som den internationela meterkommissionen af 1872 grundat

meterns och kilogrammets storlek uteslutande på de i Franska Riksarkivet

förvarade prototyperna.

I den ursprungliga Franska lagen om det metriska mått- och vigtsystemet

bestämdes grammet såsom enhet för vigten. Då emellertid grammet

är allt för litet för att lämpligen kunna tjena såsom vigtsenhet — det utgör

endast omkring af ett svenskt ort — så hafva de flesta nationer,

som antagit det metriska systemet, frångått denna bestämning och i stället

antagit kilogrammet såsom vigtsenhet, oaktadt det oegentliga som ligger i

benämningen, hvilken angifver att denna vigt i sjelfva verket är en mångfald

af en annan. Vi hafva ansett det vara lämpligast, att i det framstälda

lagförslaget i detta hänseende följa det föredöme, som andra nationer, och

bland dem äfven Norge, gifvit.

I afseende på de särskilda paragraferna i det framstälda lagförslaget

hafva vi följande att anföra:

§ 2. l:o) Efter ordet mil har ordet ny inom parenthes blifvit

tillagdt för att, der större noggranhet är af nöden, skilja detta milmått från

det äldre i landet brukliga. Den äldre milen är 36,000 fot, under det att

den nya utgör 33,681 fot.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

§ 2. 4:o) För 1,000 kilogram hafva vi föreslagit namnet tonn. I

Frankrike kallas samma vigtenhet tonneau, i Tyskland toime och i Norge

ton. Vi hafva trott att benämningen tonn härför lämpligen skulle kunna

användas, alldenstund 1,000 kilogram är lika med 2,352,5 svenska skålpund,

under det att den vigt, som hitintills betecknats med namnet tonn vanligen

beräknats till 6 gamla skeppund eller 2,400 skålpund; skilnaden är

således icke så stor, att något afseende derpå behöfver fästas i de fall, der

endast en mindre noggranhet är af nöden.

§ 3. Om vedfamnsmåttet och kollästen bibehållits oförändrade vid

den storlek dessa mått nu äga, hade vedmåttets dimensioner måst uttryckas

i bråkdelar af metern och kolmåttet i bråkdelar af hektolitern. För att

undvika denna olägenhet hafva för båda föreslagits en förändring, som för

vedmåttet ej uppgår till fullt 6 procent och för kolmåttet endast utgör omkring

1 procent. Då uppmätningen af ved och kol endast kan utföras med

mindre noggranhet, anse vi, att dessa förändringar af de ifrågavarande måttens

storlek är af ringa betydelse.

§§ 4 och 5. Hvad som i dessa paragrafer blifvit föreslaget rörande

Rikslikare och Reservrikslikarne öfverensstämmer i motsvarande delar med

hvad som finnes intaget i §§ 3, 4 och 5 i nu gällande Stadga.

§ 7. Denna paragraf är lika lydande med § 12 i nu gällande stadga,

endast med den skilnad att vi utsträckt justeringsskyldighet äfven till vigtredskap.

§ 8. Vi hafva här föreslagit, att öfverinseendet öfver justeringen

och hvad dertill hörer skall handhafvas af en Centraljusteringsbyrå, hvari

Generaldirektören för Landtmäteriet är chef. Då på några få undantag

när alla justerare i landet tillika äro landtmätare, och då enligt vår åsigt

desse framför andra tjensteman, som dertill skulle kunna ifrågakomma, genom

sin yrkesbildning i allmänhet äro särdeles passande att öfvertaga justerings

bestyret, så synes det oss vara ändamålsenligt, att, såsom hittills,

administrationen af justeringsverket anförtros åt samme man, som är chef

för Landtmäteriet, och således utgör ett af dennes embetsåligganden. Men

enär rör att rätt bedöma vissa frågor, som röra mått och vigt, samt för att

verkställa granlaga justeringar fysikaliska och tekniska kunskaper oundgängligen

etfordras, h vilka man i allmänhet icke kan vara berättigad förutsätta

hos personalen i ett embetsverk, som är inrättadt för helt annat ändamål,

så hafva vi ansett det vara nödigt, att en vetenskapsman med dylika kunskaper

äger säte och stämma i nämnde centralstyrelse, då frågor der förekomma,

för hvilkas utredande och bedömande hans insigter kunna tagas i

anspråk. Öfverallt i utlandet, hvarest justerings väsendet blifvit på ett tidsenligt

sätt ordnadt, har man, så vidt oss är bekant, sörjt derför, att Cen
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

tralstyrelsen för justeringen icke skulle blifva i saknad af nödigt vetenskapligt

biträde. Vi hafva trott, att ett sådant biträde billigast skulle

kunna anskaffas på det sätt vi föreslagit, enär den ifrågavarande vetenskapsmannen,

hvars tid blott till eu del komme att upptagas af justeringsangelä

genheter, skulle kunna aflönas med ett mot hans möda svarande arfvode,

hvilket dock under de första åren efter beslutet om metersystemets

införande bör sättas högre än för framtiden, emedan hans tid under de

första åren ofelbart ganska mycket kommer att tagas i anspråk i jemförelse

med hvad sedermera bör blifva fallet. Att nu ingå i någon närmare redogörelse

för anordningen i öfrigt af den föreslagna Centraljusteringsbyrån

anse vi icke lämpligt och hafva blott velat särskildt i afseende härpå framhålla

hvad som i paragrafen blifvit upptaget.

§ 9, mom. 2. Då de ojemförligt flesta mätningarna med mätstock

i det praktiska lifvet äga rum vid en värmegrad, som betydligt öfverstiger

vattnets fryspunkt, så är den bestämningen otvifvelaktigt riktig, att hufvudnormalerne,

med hvilka alla justeringsnoimaler skola jemföras, skola hafva

sin rätta längd icke vid fryspunkten utan vid en högre temperatur. Om

hufvudnormalerne, hvilka icke gerna kunna tillverkas af annat material än

en metall, som betydligt utvidgas vid stigande temperatur, hade sin rätta

längd vid vattnets fryspunkt, skulle deraf blifva en följd, att alla mätstockar

som justerades till likhet med dem vid den temperatur, vid hvilken de vanligen

användas, vid samma temperatur blefve icke obetydligt längre än de

enligt lag borde vara. Vi hafva derför till normaltemperatur vält 15 grader,

vid hvilken temperatur längdmåtten enligt nu gällande stadga hafva

sin rätta längd och som ungefärligen motsvarar den medeltemperatur, vid

hvilken mätningar vanligen verkställas.

mom. Vi hafva här särskildt framhållit den berättigade fordran,

att hufvudnormalen för vigten skall äga en i lag bestämd volum. Om tvänne

hufvudnormaler för vigten, hvilka båda i lufttomt rum angifva kilogrammets

rätta vigt, hafva olika volum, så måste de, då de vägas i luften, få olika

vigt, emedan den af dem, som är större, lyftes mer af luften än den andra.

Då det är af den största betydelse, att alla hufvudnormaler för vigten,

de må vara förfärdigade i hvilket land som helst och justerade till

fullkomlig likhet med den gemensamma vigtprototypen i lufttomt rum, äfven

väga lika med hvarandra i luft af samma beskaffenhet, så blir det

nödigt att föreskrifva, att de alla skola hafva samma volum. Vi hafva

dock till siffran icke uppgifva denna volums storlek, enär vi äga grundadt

skal att antaga, att densamma inom kort kommer att blifva föremål för

internationel öfverenskommelse.

§§ 11 och 12. Utom de i dessa paragrafer såsom justerbara upp
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

gifna valörer på mått och vigter, torde möjligen vid något statens embetsverk,

t. ex. postverket, undantagsvis ännu andra, för vinnande af nödig beqvämlighet,

finnas behöfliga och i sådant fåll äfven böra justeras; men dylika

undantag, som i förekommande särskilda fall på underdånig hemställan

torde kunna medgifvas, hafva vi icke ansett kunna eller böra i den allmänna

lagen tagas i betraktande.

S 13. mom. 2. Detta moment innehåller eu ändamålsenlig förändring

af det lagstadgande, som i detta hänseende hitintills varit gällande.

Om felet hos en vigtlod]a vid den första justeringen ligger inpå den undre

remediigränsen, så får en sådan vigtlödja efter nu gällande stadga icke undergå

den minsta nötning, såvida den vid den derpå följande omjusteringen

skall kunna godkännas. Detta är ett obilligt påbud, som helt och hållet

undvikes genom det som nu blifvit föreslaget. Ett sådant lagstadgande är

ock redan antaget i Norge, Tyska riket, Österrike, Ungern o. s. v.

§ 14. Om moment 2 i § 13 fastställes till lag, blifver deraf, enligt

vårt förmenande, en omedelbar följd, att den periodiska omjusteringen af

vigtlödjor kan utan något äfventyr uppskjutas till hvart tredje år. Ägare

af vigtlödjor blifva derigenom i väsentlig mån befriade från ett besvärligt

åliggande, hvilket, enligt hvad vi hafva oss bekant, ganska ofta lärer hafva

blifvit försummadt. Det har dessutom hitintills visat sig rott, oaktadt det

ofvan antydda, för ägare af vigter särdeles ofördelaktiga påbudet i nu gällande

stadga, dock ett jemförelsevis ringa antal vigter blifvit vid omjusteringar

kasseradt.

§ 15. Vi hafva upptagit likarmade vågar bland de vågredskap, som

äro underkastade godkännande och justering, innan de få i handel och rörelse

begagnas. Såsom skäl härtill kan anföras, att dessa vågar torde

böra till sin konstruktion godkännas af justerare, innan de utlemnas till

praktiskt bruk. Deremot anse vi det icke medföra något gagn att vågar

periodiskt omjusteras, emedan de äro lätta att förfalska utan att justeringsmärkena

på något sätt skadas, till följd hvaraf dessa märken icke

gifva någon säkerhet för, att vågen fortfarande är i behörigt skick. Justeringsmärkena,

anbragta på ett vågredskap, bevisa således endast att

detsamma vid dess första utlemnande i allmänna rörelsen var af antaglig

konstruktion.

§ 16. Vi hafva här föreslagit, att äfven tara vigten å förvarings- och

transportkärl må af justerare eller krönare bestämmas och på kärlet anbringas,

hvilket utan tvifvel stundom kan blifva af gagn.

§ 18. Vid angifvandet af de äldre måttens och vigtemas förhållande

till de metriska eller tvärtom, hafva vi upptagit så många decimaler,

som

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

som kunna anses vara fullkomligt tillförlitliga och således oberoende af de

resultat, som framtida undersökningar kunna komma att lemna.

§§ 19—28. För att förbereda det definitiva införandet af det metriska

mått- och vigtsystemet hafva vi föreslagit, att begagnandet af båda

systemen skulle i handel och rörelse vara tillåtet under fyra år, eller från

början af år 1878 till ingången af år 1882. En dylik längre eller kortare

öfvergångstid har, så vidt oss är bekant, i alla de länder, som infört det

metriska systemet, varit medgifven. Man torde kunna hoppas, att åtskilliga

enskilda personer under denna öfvergångstid börja mäta och väga i enlighet

med det metriska systemet, så att allmänheten derigenom kan erhålla

ett önskvärdt tillfälle att på praktisk väg taga kännedom om de nya måtten

och vigterna. För att i någon mån än vidare utbreda denna kännedom

bland allmänheten hafva vi dessutom antagit, att det metriska systemet

sednast år 1880 skall införas vid tull- och postverken samt vid jernvägstrafiken,

äfvensom att från nämnda tid mått och vigter af det nya slaget

skola finnas att tillgå vid kronans magasin och förråd. Vi hafva ansett,

att, om beslut om det metriska systemets införande under innevarande år

blir utfärdadt, den ifrågavarande öfvergångstiden dock svårligen kan taga

sin början förr än med ingången af år 1878, emedan dessförinnan nödiga

anordningar måste vidtagas och nya mått och vigter hinna anskaffas; deremot

anse vi ingå hinder möta för justering af nya mått och vigter, så

snart vederbörande justerare hunnit blifvit försatta i tillfälle att utföra en

sådan. Metersystemets definitiva införande i hela dess omfattning torde

kunna fastställas till början af år 1882, hvilken tidpunkt, enligt den Norska

lagen af den 22 Maj 1875, blifvit eventuelt bestämd för det metriska systemets

definitiva införande i Norge.

Då på det föreslagna sättet båda mått- och vigtsystemen vid sidan

af hvarandra skulle komma att blifva gällande intill 1882 års ingång, blir

det nödvändigt, att mått och vigter efter gamla systemet fortfarande fä

justeras intill nämnda tidpunkt. Dock emedan det vore obilligt, att innehafvare

af mått och vigter efter gamla systemet förpligtades att under år

1881 låta dessa mått och vigter undergå föreskrifven omjustering, ehuru

desamma vid följande års början icke längre kunde lagligen begagnas, hafva

vi föreslagit, att denna skyldighet för år 1881 borde borttagas. Med tillåtelsen

att på mätstockar, inrättade efter metersystemet, fä anbringa indelningar

af foten och dess delar, hafva vi afsett, att för allmänheten underlätta

jemnförelsen mellan de båda längdmåtten.

I Kongl. Förordningen angående verkställigheten af den nya stadgan

om mått och vigt af den 31 Januari 1855 finnes föreskrifvet, att det skulle

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

åligga landtmätare att vid ägo- och delningsbeskrifhingar tillsvidare i särskilda

kolumner införa jordrymdernas innehåll, uttryckta icke allenast i det

nya utan äfven i det gamla ytmåttet. Inseende ändamålsenligheten och

nyttan af ett dylikt påbud, hafva vi upptagit ett motsvarande sådant i det

utarbetade lagförslaget. Detsamma gäller ock om hvad som rörande markegångs-

och andra taxor är föreslaget att stadgas.

Efter att hafva meddelat hvad som rörande motiverna till de särskilda

paragraferna i det framstälda förslaget till stadga kan anses hafva

bort omförmälas, få vi derefter ytterligare anföra följande:

Om förslaget rörande det metriska systemets införande i riket kommer

att vinna fastställelse, blir det naturligtvis af största vigt, att en, så

vidt möjligt är, fullständig kunskap om detta system och dess förhållande

till det gamla så fort som möjligt sprides till rikets innebyggare. Ett af

de verksammaste medlen att befordra detta mål, vore utan tvifvel att vid

samtliga undervisningsverk, såväl folkskolor som elementarläroverk, seminarier

och tekniska läroanstalter, fullständiga lärokurser rörande det metriska systemet,

med talrika öfningar i förvandling af uppgifter efter det ena systemet

till motsvarande efter det andra, anordnades. Härvid vore önskligt,

att upplysande undervisningsmateriel, bestående af mätstockar, målkärl och

vigter efter det nya systemet funnos att tillgå. Men då anskaffandet af

en sådan materiel, synnerligen om den skulle blifva något mera fullständig,

möjligen blefve alltför kostsam, torde man kunna åtnöja sig med väggtafior,

framställande de nya måtten och vigterna i naturlig storlek, af ungefär

samma beskaffenhet som de väggtafior öfver nu gällande mått och vigter,

hvilka till begagnande i folkskolorna redan blifvit anskaffade. Det torde

äfven befinnas vara lämpligt, att folkskolelärarne i riket anbefäldes, att,

möjligen mot skälig vedergällning, på lämpliga tider anordna undervisningskurser

rörande det nya systemet, för personer, som redan öfverskridit folkskoleåldern

och som till deltagande i en sådan undervisning sig anmälde.

I de små almanachorna bör en kortfattad redogörelse för det metriska systemet

och dess förhållande till det gamla under flera på hvarandra följande

år inflyta. Önskligt skulle dervid vara, om, jemte de i stadgan uppgifna

exakta förhållandena mellan de gamla och nya måtten och vigterna, äfven

sådana approximativa förhållanden emellan dem uppgåfvos, som voro egnade

att underlätta jemnförelsen mellan de båda systemen. Att genom statens

försorg låta utarbeta hjelpredor vid metersystemets begagnande anse vi vara

öfverflödigt, alldenstund behofvet af dylika utan tvifvel kommer att fyllas

genom enskilda personers företagsamhet.

Det torde äfven tillkomma oss att meddela en approximativ beräk
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

ning af de direkta kostnader för statsverket som föranledas af införandet af

det metriska systemet:

Det bär hitintills ålegat justerare af mått och vigter samt krönare

att af egna medel bekosta anskaffandet af mått, vigter och öfriga redskap

som äro nödvändiga för verkställande af deras justeringsarbeten. Dessa

kostnader nppgingo vid den tid, då det nu gällande mått- och vigtsystemet

infördes, til! omkring 1,000 kronor för hvarje justerare, som behöfde förse

sig med en fullständig sats af sådan justeringsmateriel. Då åtskilligt af

denna materiel, såsom t. ex. vågar, en del brännjern och stampar, skrufstäd

m. in., fortfarande kan begagnas, hafva vi efter anstäld beräkning funnit,

att det som hvarje justerare, i anledning af metersystemets införande,

nu skulle behöfva anskaffa, uppgår till ett ungefärligt värde af 500 kronor.

Deremot blir den motsvarande utgiftssumman för en krönare endast omkring

200 kronor. Då dessa tjensteman icke åtnjuta någon lön af statsmedel,

och då dessutom den årliga förtjensten af deras justeringsarbeten

är för många af dem mycket ringa, så synes det vara obilligt, att de af

egna medel skola förskaffa sig de justeringsinstrument som för dem blifva

behöfliga af det skäl, att ett nytt mått- och vigtsystem i landet införes.

Yi anse derföre, att kostnaden härför bör drabba statsverket. Dessutom

måste nya justeringsinstrument anskaffas för provinslandtmäterikontoren, hvilket

förorsakar en kostnad af 500 kronor för hvarje sådant kontor. År 1874

funnos i riket 94 justeraredistrikt, af hvilka dock 13 icke voro försedda

med justerare. Enligt erhållen uppgift var krönarnes antal vid samma tid

52. För att kunna förse provinslandtmäterikontoren samt justerare och

krönare med nya justeringsinstrument erfordras således på en gång en

summa af ungefär 69,400 kronor. För anskaffandet af de nya Rikslikarne,

Reservrikslikarne och Normaler m. m. torde en summa af 20,000 kronor

böra upptagas, så att det belopp, som på eu gång erfordras, tillsammans

uppgår till 89,400 kronor eller i rundt tal till 90,000 kronor.

Slutligen få vi fästa uppmärksamheten derpå, att inrättandet af den

af oss föreslagna Centraljusteringsbyrån kommer att förorsaka årliga kostnader,

hvilka dock efter några års förlopp torde kunna nedsättas.

De remitterade handlingar^ varda härmed återställda.

Stockholm den 4 Januari 1876.

Fal. Wrede. E. Edlund. D. G. Lindhagen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Utdrag af protokollet, hållet i Kongl. Landtmäteri-Styr

elsen uti Rikets General-Landtmäterikontor,

af lofvering eniören, år 1816.

Onsdagen den 19 Januari.

Närvarande: Herr General-Direktören och Kommendören

L. B. Falkman samt undertecknad Öfveringeniör.

§ I
S.

D. Föredrogs Kongl. Maj:ts nådiga remiss den 8 innevarande

månad uppå Kongl. Vetenskaps-Akademiens underdåniga utlåtande, angående

införande i riket åt'' det metriska mått- och vigtsystemet, dervid

undertecknad Öfveringeniör anförde följande:

Jag inskränker mitt yttrande till hvad jag i förslaget funnit vara vigtigast

bland sådant, hvarom meningsskiljaktighet torde vara att förvänta,

hvartill jag i främsta rummet räknar det, som i förslagets 8 § förekommer

i fråga om sjelfva ledningen af justerareverksamheten. Jag delar fullkomligt

Vetenskaps-Akademiens uti motiverna uttalade åsigt i fråga om landtmätarnes

lämplighet att fortfarande företrädesvis förrätta justering af

mått och vigter, och instämmer alltså äfven cti förslaget derutinnan,

att administrationen af justeringsverket anförtros, såsom hitintihs, åt chefen

för landtmäteriet, då jag nemligen antager att Akademiens förslag härom

innefattar detsamma som att detta verk bör lyda under Landtmäteri-Styrelsen,

hvilken senare benämning derföre synes mig böra i förslaget insättas

i stället för “General-Direktören för Landtmäteriet11, så att man må

hafva klart för sig, att här icke är fråga om att inrätta ett nytt emhets
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

verk med sin särskilda administration, som fordrar kanske dryga uppoffringar

af statsmedel. Deremot kan jag ej dela Akademiens mening, då i sammanhang

härmed föreslås inrättande af en “Centraljusteringsbyrå“. Det

bör val medgifvas, att vid vissa tillfällen det kunde vara nyttigt om en

vetenskapsman, på sätt som föreslås, finge anställning vid justeringsverket, men

då det vigtigaste skälet för en dylik anställning måste hafva förfallit i och

med detsamma, som metersystemet hunnit till full tillämpning, hvarefter

behofvet af vetenskapligt biträde sällan kommer att kännas, kan jag derföre

icke anse det vara skäl uti att för endast tillfälligt behof inrätta en

ny tjenst, då dermed måste följa dryg årlig kostnad, helst Akademien icke

lärer undandraga sig att fortfarande meddela nödiga upplysningar, som möjligen

någon gång kunde komma att påkallas.

För öfrigt existerar redan i General-Landtmäteri-kontoret en Centralbyrå

för justerings verket. Från detta kontor utöfvas nemligen ständig tillsyn

öfver justerare-verksamheten i orterna; derifrån hafva Postverket och

nästan alla rikets apotekare blifvit furnerade med sina behof af gramvigter

och metermått; derifrån tillhandahållas justerarne i landsorten likare-mått

och vigter, derifrån tillhandahållas allmänheten normal- och passervigter

för guldmynt och der har, under senare åren, till justering förekommit

mer än 13,000 justeringspjeser årligen, o. s. v. Jag kan derföre ej annat

än för min del afstyrka förslaget i hvad det afser inrättande af eu ny

central-justeringsbyrå; ehuru jag, å andra sidan, nogsamt inser, att åtskilliga

förändringar i nuvarande administrationen härstädes äro behöfliga, på

det att Öfveringeniören må kunna på ett mer ändamålsenligt sätt fullgöra

sina åligganden i afseende på justeringsviisendet; hvarom jag dock anser

mig obefogad att för närvarande i detalj ingå.

Hvad dernäst angår Akademiens förslag i § 2, att åt vissa indelningar

undantagsvis skulle gifvas andra benämningar än som tillhöra metersystemet,

så kan jag, ehuru dessa undantag äro ytterst få, ej annat än

afstyrka förslaget i denna del och tillstyrka bibehållandet af de ursprungliga

benämningarne, åtminstone hvad angår myriametern, emedan, enligt

min tanke, undantagen afgjordt skulle förringa systemets värde.

Slutligen får jag, på grund af en mångårig erfarenhet, aldeles afstyrka

förslaget derom, att trämått och vigter skulle omjusteras endast hvart

3:dje år. Jag är fullt förvissad om angelägenheten deraf att dessa mått och

vigter böra omjusteras årligen, hvaremot omjustering af metallmått icke kan

vara behöflig oftare än hvart tredje år.

Sedan Herr General-Direktören härefter dels yttrat olika åsigter

med undertecknad i fråga om Styrelsen för justerings verket och dettas utförande

samt beträffande omjustering endast hvart tredje år af de utaf

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

undertecknad sist nämnda slagg mått, eller de för flytande varor, och dels

framställt flera, af undertecknad Ofveringeniör icke gjorda anmärkningar

mot det förevarande utlåtandet och förslaget, samt öfverläggning i ämnet

egt rum; så beslöt Herr General-Direktören underdånigt utlåtande, att af

honom uppsättas, på sätt af Expeditionsboken kommc att synas; och skulle

detta protokoll, med samma utlåtande, till Kongl. Maj:t ingifvas.

Dag som ofvan.

Gustaf Liunggren,

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Underdånigt utlåtande.

Sedan Riksdagen i underdånig skrifvelse af den 22 Maj 1875, på

deruti anförda skäl, dels funnit det vara önskvärdt, att det metriska systemet

för mått och vigt infördes i de skandinaviska länderna, samt dels hemställt,

det Eders Kongl. Maj:t måtte taga i öfvervägande, hvilka åtgärder

som kunde finnas lämpliga för att, sa fort ske kunde, få infördt nämnda

system, gemensamt för brödrarikena och konungariket Danmark;

och Eders Kongl. Maj:t den 22 Oktober 1875, jemte förklarande

att Eders Kongl Maj:t, lika med Riksdagen, ansåge åtgärder böra vidtagas

för införande af mera nämnda system, befallt Vetenskaps-Akademien att,

så fort. sig göra läte, afgifva underdånigt utlåtande och förslag till författningar

i ämnet;

samt bemälda Akademi, efter att hafva infordrat och den 4 uti innevarande

månad af en komité, bestående af Akademiens sakkunnige ledamöter

Generallöjtnanten F. J. Wrede samt Professorerne E. Edlund och

D. G. Lindhagen, fått utlåtande och förslag till en författning i ämnet, till

Eders Kongl. Maj:t öfverlemnat dessa handlingar med underdånig skrifvelse

af den 5 dennes, uti hvilken Akademien, bland annat, förmält sig hafva

för sin del gillat och såsom uttryck af sina egna åsigter i ämnet antagit

samma handlingar;

sa har Landtmäteristyrelsen den 11 dennes mottagit förenämnda alla

handlingar med. å dem den 8 dennes tecknad befallning, att skyndsamt afgifva

underdånigt utlåtande angående det i fråga varande vigtiga ärendet,

hvilken befallning Styrelsen härmed får i underdånighet fullgöra.

Emedan Eders Kongl. Maj:t redan i nåder förklarat sig, lika med

Riksdagen, anse åtgärder böra vidtagas för införande af det metriska måttoch

vigtsystemet, så förmenar Styrelsen den henne gifna nådiga befallningen

icke innebära, att hon skall yttra sig om behöfligheten eller lämpligheten

af samma systems införande, utan endast, att hon skall afgifva underdånigt

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

yttrande, i anledning af Vetenskaps Akademiens ofvan berörda utlåtande

och förslag.

Akademien liar visserligen förmält sig hafva för sin del gillat och

såsom uttryck af sina egna åsigter i ämnet antagit sine komiterades xnei

berörda utlåtande och förslag; men da dessa handlingar äro ganska vidlyftiga

och Akademien, såsom af det föregående kan synas, åt deras granskning

eguat endast några få timmar, så föreställer sig Styrelsen, att. Akademiens

gillande af förslaget afser endast dettas hufvudgrunder samt icke förslagets

uppställning och många detaljer, mot hvilka Styrelsen finner sig

föranlåten göra anmärkningar.

Hvad härvid först beträffar uppställningen, så anser sig Styrelsen

böra i underdånighet erinra följande.

Sedan det nu gällande systemet för rikets mått och vigt blifvit af

begge statsmagterna godkändt, så utfärdades under den 31 Januari 1855

dels nådig Stadga om mått och vigt, dels nådig Förordning, angående hvad

vid verkställigheten af den nya Stadgan, om mått och vigt, iakttagas borde

— jemväl innehållande eu “öfversigt af det nya mått- och vigtsystemet samt

“dess förhållande till det gamla“, uti hvilken öfversigt jemförelse-tabeller finnas

emellan så val de gamla och nya längdmåtten, ytmåtten och rymdmåtten,

som ock den gamla och nya vigten — samt dels nådig Instruktion

för justerare af mätt och vigter. Den första och tredje af dessa författningar

ändrades sedermera åtskilliga gånger. Den 25 Juli 1863 aflat©

Rikets Ständer en underdånig skrifvelse, uti hvilken de — med förmälan,

att hos dem på anförda skäl föreslagits, att de måtte hos Kong]. Maj:t anhålla

om utfärdande af en enda förordning, om mått och vigter samt dessas

justering och arfvodet derför, i hvilken författning, med upphäfvande af allt,

hvad dittills blifvit i dessa ämnen föreskrifvet, alla erforderliga stadgande!!

skulle meddelas — yttrade, dels att Rikets Ständer funnit detta förslag

förtjent af uppmärksamhet, enär det måste medgifvas, att vid ändring

af förhållanden, vid hvilka allmänna begreppet sedan längre tid vant sig

och då härvid tillämpades nya grunder för de sålunda ändrade bestämmelserna,

svårighet mötte och någon tid erfordrades för allmänheten att göra

sig förtrogen med dessa nya förhållanden; — att denna svårighet ökades

ännu mer, om de till efterrättelse ländande föreskrifterna, hvilka ofta behöfde

rådfrågas och tillämpas, måste sökas uti många olika författningar —

samt att i fråga varande stadgande!!, allt efter hvars och ens olika lefnadsstäIlning,

för allmänheten särdeles vigtiga, bolde ej heller lemna någon anledning

till tvetydighet, i afseende på de mer och mindre stränga bestämmelserna

om ansvar för öfverträdelse af föreskrifterna — och dels, att

Rikets

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Rikets Ständer för den skull, med anledning af det framstälda förslaget, funnit

sig böra i underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes lata uti en förordning

sammanfatta alla då gällande stadgande!! om mått och vigter samt

deras justering och arfvodet derför. Denna anhållan bifölls, och den 10

November 1865 blek med upphäfvande af ofvan nämnda Stadga och Instruktion,

förnyad och ännu gällande nådig Stadga, angående mått och vigt,

utfärdad. Sedermera hafva dels flera §§ i samma Stadga ändrats och dels

utfärdats, bland annat, nådig Kungörelse den 23 Juli 1869, angående ° det

franska mått- och vigtsystemets begagnande för medicinskt bruk; nådig

skrifvelse den 9 September 1873, angående justering af gram vigter för

Postverkets räkning, och nådig Kungörelse den 16 Oktober 1874, angående

normal- och passervigter för guldmynt.

Med afseende på detta allt, och fullt öfvertygad om, att de af Rikets

Ständer år 1863 anförda samt af Kongl. Maj:t år 1865 i nåder gillade

skäl och omständigheter nu förtjena minst lika mycket afseende, som

då, förmodar Styrelsen i underdånighet, att med Eders Kongl. Maj:ts ofvan

nämnda nådiga befallning till Vetenskaps-Akademien, att afgifva underdånigt

utlåtande och förslag till författningar, angående det metriska systemets

för mått och vigt införande i riket, alsågs, att Akademien skulle afgifva

förslag till dels eu förnyad stadga, om mått och vigt, enligt det metriska

systemet, hvilken stadga borde fullkomligt ersätta 1865 års ofvan nämnda

stadga och således innehålla alla erforderliga föreskrifter, beträffande metriska

mått och vigter samt deras justering och arfvodet derför, och dels en

förordning, angående hvad vid verkställigheten af samma förnyade stadga

borde iakttagas, jemväl innehållande eu öfversigt af det metriska mått- och

vigtsystemet samt dess förhållande till det nu gällande, äfvensom jemt örelsetabeller

emellan de metriska och de nu gällande längdmatten, ytmätten,

rymdmåtten och vigterna.

Alen om denna Styrelsens förmodan är rigtig, så innehåller det föreliggande

förslaget, benämndt ‘•underdånigt förslag till stadga om rikets

“mått och vigt efter metersystemet11, både för litet och för mycket:

för litet, bland annat, emedan dels i § 8, angående den s. k. Central-justeringsbyrån,

på sätt ock i utlåtandet antydes, endast ofullständigt

bestämmes denna byrås sammansättning och verksamhet; dels i §§ 9 mom. 2

och 3, 11 ingressen, 13 mom. 1 och 15 mom. 2 omnämnas bestämmelser,

h vilka ''framdeles skulle särskild! utfärdas; dels i § 12 endast nämnes nådiga

Kungörelsen den 16 Oktober 1874, angående normal- och passervigter för

guldmynt; dels ingenstädes nämnes nådiga Kungörelsen den 23 Juli 1869,

angående det franska mått- och vigtsystemets begagnande för medicinskt

opaginerad Kontrollera mot PDF

2G

brak, och än mindre återgifva s sådana delar af samma Kungörelse, som synas

hafva bort i förslaget inrymmas, i fall det icke skall finnas två författningar,

rörande nämnda systems begagnande i riket, hvilket väl vore orimligt,

samt dels i allmänhet föga eller intet förekommer om måtts och vikters

justering och alldeles intet om arfvodet derför; samt

för mycket, emedan dels i § 18 förekomma uppgifter, om förvandling

af hittills gällande matt och vigter till de metriska, samt tvertom, och

dels §§ 19 till och med 28 innehålla just sådana bestämmelser, som finnas

i. ofvan nämnda nådiga Förordning den 31 Januari 1855, angående hvad

vid verkställigheten al den då utfärdade nva Stadgan, om mått och vigt,

borde iakttagas, och nu lämpligen torde böra i eu särskild dylik förordning

desto hellre inrymmas, som de''i fråga varande bestämmelserna komma att

tillhöra kategorien öfvergångsstadganden och efter jemförelsevis få år hafva

endast ett historiskt värde.

Häi för utan förekommer, att den nu gällande Stadgans uppställning,

redan derigenom, att ämnena uti den samma följa i naturlig ordning,

mycket redig, är det än vidare derigenom, att samma ämnen fördelats i

vissa, med rubriker försedda artiklar. En sådan fördelning saknas i det

föreliggande förslaget, för hvars uppställning den norska lagen af den 22

Maj 1875, om metriskt mått och vigt, som det vill synas, i åtskilligt tjenat

till föresyn, ehuru denna lag är omständligare än förslaget.

Hvad härefter beträffar förslagets innehåll, så föranleder detta till

följande anmärkningar.

§ I
I

denna § såges, att rikets matt och vigt skola vara grundade, det

förra på metern och den senare på kilogrammet, med deras underafdelningar

och mångfalder efter decimalsystemet, alldeles så, som det säges i §§

1 och 3 af nyss nämnda norska lag. Det vill dock synas, som vore orden

efter decimalsystemet“ öfverflödiga, emedan meterns och kilogrammets underafdelningar

och mångfalder aldrig varit annat än decimala. Men detta

betyder föga. Och kanske finner Eders Kong!. Maj:t i nåder det äfven

vara af föga betydelse, hvad Styrelsen dock anser sig skyldig anmärka, att

deri i fråga varande § äfven måste — enär föreskriften i 8 Kap. 1 § Han
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

dels-Balken, att “enahanda mått och vigt skall vara i hela riket“ blifvit

upphäfd genom Kongl. Förordningen af den 7 September 1858 — i brist på

annan föreskrift i detta ämne, anses ersätta den första paragrafen i den nu

gällande Stadgan, om mått och vigt, så lydande: “Ett enda slag af mått

“och vigt skall i riket vara allmänt gällande, af sådan beskaffenhet och

“med den fördelning, som här nedan bestämmes. “

§ 2, l:o.

Såsom motiv för denna § förekommer i det föreliggande utlåtandet

följande: “Då det egentliga motivet för införandet af det metriska mått“och

vigtsystemet består deri, att detta system är antaget af många andra

“nationer och derigenom erhållit en internationel karaktär, så hafva vi, på

“det att detta företräde, som det metriska systemet har framför det nu i

“riket gällande, icke skulle i någon mån förringas, ansett det vara olåmp“ligt

eller till och med skadligt att införa andra underafdelningar och mångfalder

af enheterna, än dem, som finnas i det ursprungliga systemet. Af

“samma skäl hafva vi äfven ansett, att namnen på de särskilda måtten och

“vigterna icke böra undergå någon väsendtlig förändring. Erfarenheten

Aiar dessutom flerestädes å daga lågt, att, der man på försök upptagit

“inhemska namn bredvid de ursprungliga, de förra småningom helt och

“hållet blifvit undanträngda af de senare. Vi hafva derför bibehållit de

“ursprungliga, från latinska och grekiska språken hemtade benämningarna

“och endast till öfverensstämmelse med vårt språks fordringar förändrat

“deras ändelser.“ Men oaktadt dessa förträffliga motiv, har det dock, såsom

undantag från regeln, ansetts, att, “för uppmätning af större afstånd11,

skulle, “i stället för ordet myriameter, begagnas den gamla svenska benämningen

mil“, hvarföre äfven i den förevarande §:n, punkten l:o står:

“10,000 meter kallas en mil (ny)“; och till försvar för detta undantag har

blifvit anfördt, “att, då fråga icke vore om stor noggranhet, en myriameter

“kunde anses vara lika med en mil“, hvarjemte det blifvit anmärkt, att

“efter ordet mil har ordet ny inom parentes blifvit tillagdt för att, der

“större noggranhet vore af nöden, skilja detta milmått från det äldre i

“landet brukliga. Den äldre milen är 36,000 fot, under det att den nya

“utgör 33,681 föt.“

En liknande fråga har redan för omkring 2 års tid sedan varit föremål

för Eders Kongl. Maj:ts pröfning, hvarmed det förhåller sig på följande

sätt. Vid det under sommaren år 1872 i Köpenhamn hållna tredje

skandinaviska nationalekonomiska mötet hade uttalats den åsigt, “att det

“metriska mått- och vigtsystemet borde i de tre nordiska rikena, så fort

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

“ske kunde, antagas för alla slag af så val mått som vigter samt med de

“indelningar och benämningar, som dertill höra,“ I anledning häraf hade

Styrelsen för statens jernvägstrafik, ehuru delande före nämnda åsigt, dock,

på anförda skäl, hos Eders Kongl. Maj:t föreslagit antagande af vissa nya

benämningar, nemligen gramcentner, grampund samt metermil, den sist

nämnda, för att dermed beteckna 10 kilometer, eller 1 myriameter. Här

öfver hörda, yttrade först Landtmäteristyrelsen, att med det franska måttoch

vigtsystemet jemväl de dertill hörande benämningarna torde böra införas,

och sedan Vetenskaps-Akademien, enligt dess ofvan nämnda tre sakkunniga

ledamöters i sådant afseende yttrade mening, att, “hvad beträffade

“den franska myriametern såsom enhet för uppmätandet af trafikerad väg“längd,

Akademien icke kunde finna några giltiga skäl, som talade emot

“dess införande.“ Dessa åsigter blefvo, sä vidt Styrelsen kan finna af nådiga

propositionen till Riksdagen den 20 Februari 1874, angående införande

af det metriska mått- och vigtsystemet vid trafiken å statens och

enskilda jernvägar m. m., sannolikt af Eders Kongl. Maj:t gillade. I alla

händelser anser sig Styrelsen nu böra vidhålla sin ofvan omförmälda åsigt och

till stöd för den samma åberopa Vetenskaps-Akademiens, i det föregående

anförda både motiv för § 2 och särskilda yttrande om myriameterns införande

här i landet vid jernvägarne. dessutom torde Styrelsen få bemärka,

dels att det synes högst besynnerligt, att bland många, uteslutande

från främmande språk hemtade benämningar, finna en svensk, hvilken dessutom

länge haft en annan betydelse, än den nu skulle få; dels att en hvar

utländing, som hört, att det metriska mått- och vigtsystemet blifvit hos oss

antaget, sannolikt skulle betvifla detta och säkerligen ej skulle förstå, hvad

han läste, då han öfver dörren till hvarje stationshus vid statens jernvägar

saknade ordet myriameter och fann orden “mil (ny)“, om hvilka ords rätta

betydelse kanske icke ens de i närheten boende kunde upplysa, samt dels

att uteslutandet af benämningen myriameter och dess ersättande med en

annan benämning synes strida emot andemeningen uti den af Eders Kongl.

Maj:t den 12 Augusti 1875 ratificerade, i Paris den 20 Maj samma år

afslutade konventionen, angående upprättandet af en internationel byrå för

mått och vigt. Slutligen anmärkes, att förslaget icke innehåller något om

den nya milens indelning. 1 § 7 af den ofvan nämnda norska lagen heter

det, att “med en norsk mil (ny) skall förstås en längd af 10 kilometer

“= 10,000 meter. Milen delas i tiondedelar.“ Så hette det icke i det förslag

till nämnda lag, som afgafs af nedan nämnda kemiterade med Professor

O. J. Broch i spetsen; ty i detta förslags § 6 läses: “1,000 meter skall

“kallas en kilometer, 10 kilometer skall kallas en myriameter eller metrisk

mil.“

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

§ 2, 4:o.

Angående denna punkt innehåller utlåtandet följande: “För 1,000

“kilogram hafva vi föreslagit namnet tonn. I Frankrike kallas samma vigt“cnhet

tonneau, i Tyskland Tonne och i Norge Ton. Vi hafva trott, att

“benämningen tonn härför lämpligen skulle kunna användas, alldenstund

“1,000 kilogram äro lika med 2,352,5 svenska skålpund, under det att den

“vigt, som hitintills betecknats med namnet tonn, vanligen beräknats till

“6 gamla skeppund eller 2,400 skålpund. Skillnaden är således icke så

“stor, att något afseende derpå behöfver fästas i de fall, der endast en

“mindre noggranhet är af nöden.“

Med stöd af Akademiens ofvan anförda motiv för § 2 samt den nyss

åberopade konventionen, och då den föreslagna benämningen “tonn“ låter

lika med det engelska, öfver hela verlden bekanta vigtnamnet “ton“, med

hvilket dock utmärkes en annan tyngd, än den, som skulle utmärkas med

ordet “tonn“, samt då 1,000 kilogram i Frankrike gemenligen kallas tonneau,

anser Styrelsen i underdånighet, att benämningen tonnå är att föredraga

framför den af Akademien föreslagna.

§ 3.

Enligt § 11 i nu gällande Stadga, om mått och vigt, får, intill dess

annorlunda förordnas, fortfarande begagnas för mätning af träkol kolläst.

eller tolf tunnestig, innehållande 75,6 kubikfot, samt koltunna, innehållande

6,3 kubikfot. Med förevarande § afses att upphäfva den sålunda tills vidare

meddelade tillåtelsen. Styrelsen, som föreställer sig detta vara hvarken

nödigt eller nyttigt, har ansett sig böra särskildt fästa Eders Kongl.

Maj:ts nådiga uppmärksamhet å den förevarande delen af förslaget, öfver

hvilken måhända Kommers-kollegium borde höras.

§§ 4 och 5.

I utlåtandet säges: “Hvad som i dessa §§ blifvit föreslaget, rörande

“rikslikarne och reservlikarne, öfverensstämmer i motsvarande delar, med

“hvad som finnes intaget i §§ 3, 4 och 5 i nu gällande Stadga.“

Men i först berörda §§ finnes intet, som motsvarar föreskriften i sist

berörda § 4, angående kopior af rikslikarne hos Universitets-styrelsen i

Upsala, måhända derföre att den i fråga varande föreskriften, ehuru år

1854 föreslagen af Vetenskaps-Akademien, numera af henne icke anses

behöflig.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Enligt § 4 inom. 2 få rikslikarne “till jemförelse begagnas endast

“med Vårt, på derom gjord underdånig ansökning, särskilt meddelade nå“diga

tillstånd, och då endast af sådana män, Indika Yår Vetenskaps-Aka“demi

eller annan af Oss utsedd vetenskaplig myndighet anser ega de in“sigter

och den praktiska färdighet, som härtill fordras11; men i § 5 mom. 3

“heter det: “Minst hvart tionde år skola rikslikarne med reservlikarne

“jemföras af två sakkunnige män, hvilka utses af Vår Vetenskaps-Akademi.11

De motsägjplser, som, åtminstone skenbart, förefinnas mellan dessa

föreskrifter, skulle ''kunna mycket lätt undanrödjas, i fäll mom. 3 i § 5 uppflyttades

till ett mom 3 under § 4 och gåfves följande lydelse: ‘Sådan

“jemförelse, som i mom. 2 är omförmäld, skall emellan rikslikarne och de

“i näst följande § omnämnda reservlikare ega rum minst hvart tionde år;

“och skola protokollen derom förvaras i Vår Skattkammare.“

§ 6.

I denna § meddelas föreskrifter, angående ett metermått och en

kilogramvigt, hvilka skulle användas såsom rikslikare, intill dess de i §§ 4

och 5 omförmälda rätta rikslikarne och reservlikarne hunnit anskaffas.

Men dessa föreskrifter af endast temporär beskaffenhet synas böra

inrymmas icke i den blifvande nya stadgan, utan i den särskilda förordning,

hvilken antagligen kommer att utfärdas och innehålla alla erforderliga

föreskrifter, angående hvad vid verkställigheten af samma stadga bör iakttagas.

§ 7.

1 utlåtandet säges: “Denna § är lika lydande med § 12 i nu gäldande

Stadga, endast med den skillnad, att vi utsträckt justeringsskyldig“heten

äfven till vigtredskap.“

Men så förhåller det sig icke; ty

§ 12 lyder sålunda:

“Vid handel eller eljest, då varor

“efter mått eller vigt skola aflemnas

“eller emottagas, må endast begagnas

“mått eller vigt, som undergått justering.

Den justering, som af behörig

“person å en ort i riket blifvit verk“ställd,

gälla äfven å alla andra.“

§ 7 lyder sålunda:

“Vid handel eller eljest, då varor

“efter mått eller vigt skola aflemnas

“eller emottagas, må endast begagnas

“mått eller vigter och vigtredskap,

“som undergått justering af vederlör“ligen

för ordnad justerare

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

, * § / tillagda orden “af vederbörligen förordnad justerare*1

äro öfverflödiga, om § 15 i nu gällande Stadga intages i den tillämnade

nya - Stadgan, eller i annan ny författning om justeringsväsendet, hvilket

omöjligen .kan underlåtas. Deremot är den sista meningen i ^ 12, som,

utan uppgifvet skid, icke intagits i § 7, oundgängligen nödig. “

Styrelsen, som i öfver 20 års tid, vid alla lägliga tillfällen sökt

ådagalägga nödvändigheten af äfven sådana likarmade vågars justering, som

begagnas i handel och rörelse, men alltid förgäfves, emedan hon mott motstånd

. från samma håll, hvarifrån nu utgått förslag till en dylik justering,

kan ej underlåta att här yttra sin stora glädje deröfver, att detta motstånd

ändtligen, åtminstone till eu del, upphört.

Innan Styrelsen gar vidare, anser Styrelsen sig böra anmärka, att i

det föreliggande förslaget intet finnes, som motsvarar föreskrifterna uti den

nu gällande Stadgan § 7, 2:o samt §§ 8 och 9 äfvensom att något skid för

dessa föreskrifters uteslutande icke uppgifvits.

§ 8.

Denna § lyder sålunda: “Öfverinseendet öfver den i § 7 omförmälda

“justering skall utöfvas af en Central-justeringslyrå, för hvilken Generaldirektören

för Landtmäteriet skall vara Chef och i hvilken en af (lss

“dertill förordnad vetenskapsman, med fysikaliska och tekniska inslgter,

“skall såsom ledamot ega säte och stämma i alla sådana, mått och vifftbct

ti ä flande mål, för hvilkas utredning och bedömande insigter af i fråoa

“varande art äro nödiga. Denne vetenskapsman skall derjemte leda och

“öfvervaka utförandet af alla sådana justeringar, hvilka böra ske med större

“noggrannhet, än den, som för mått och vigter till bruk i allmän handel

“och rörelse varder stadgad.» - Och i utlåtandet motiveras förevarande S

sålunda: “Vi hafva här föreslagit, att öfverinseendet öfver justeringen och

“hvad dertill hörer, skall handhafvas af en Central-justeringsbyrå, hvari General-Direktören

för Landtmäteriet är Chef. Dä, på några få undantag

nar, alla justerare i landet tillika äro landtmätare och då, enligt vår äsigtj

“desse framför andre tjensteman, som dertill skulle kunna i fråga komma,’

“genom sin yrkesbildning i allmänhet äro särdeles passande att öfvertaga

justenngsbestyret, så synes det oss vara ändamålsenligt, att, såsom hittills,

administrationen af justeringsverket anförtros åt samme man, som är Chef

“för Landtmäteriet, och således utgör ett af dennes embetsåligganden. Men

“emir, för att rätt bedöma vissa frågor, som röra mått och vigt, samt för

“att verkställa grannlaga justeringar, fysikaliska och tekniska kunskaper

“oundgängligen erfordras, hvilka man i allmänhet icke kan vara berättigad

O

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

“förutsätta hos personalen i ett embetsverk, som år inrättadt för helt annat

“ändamål, så hafva vi ansett det vara nödigt, att en vetenskapsman med

“dylika kunskaper eger säte och stämma i nämnde Centralstyrelse, då frågor

der förekomma, för hvilkas utredande och bedömande hans insigter

“kunna tagas i anspråk. Öfver allt i utlandet, hvarest justeringsväsendet

“blifvit på ett tidsenligt sätt ordnadt, har man, så vidt oss är bekant, sörjt

“derför, att Centralstyrelsen för justeringen icke skulle blifva i saknad åt

“nödigt vetenskapligt biträde. Vi hafva trött, att ett sådant biträde billigast

skulle kunna anskaffas på det sätt, vi föreslagit, enär den i fråga

“varande vetenskapsmannen, hvars tid blott till eu del komme att upptagas

“af justerino sangelägenheter, skulle kunna aflönas med ett mot hans möda

“svarande arfvode, hvilket dock under de första åren efter beslutet om metersystemets

införande bör sättas högre, än för framtiden, emedan hans

“tid under de första åren ofelbart ganska mycket kommer att tagas i anspråk,

i jemförelse med hvad sedermera bör blifva fallet. Att nu ingå i

“någon närmare redogörelse för anordningen i öfrigt af den föreslagna Cen“tral-justeringsbyrån,

anse vi icke lämpligt, och hafva vi blott velat sär“skildt

i afseende härpå framhålla, hvad som i paragrafen blifvit upptaget.

“

Det hade dock varit väl, om nyss nämnda närmare redogörelse icke

underlåtits och sålunda den tillämnade anordningen af den föreslagna Central-justeringsbyrån

blifvit klar äfven för andra, än förslagsstållarne: Au är

det, åtminstone för Landtmäteristyrelsen, oklart:

j:o Om byrån skall, för behandling af alla frågor, angående mått

och vigt, inrättas i stället för Landtmäteristyrelsen och vid sulan om denna

utgöra ett särskildt verk, ehuru begge skola hafva en och samma Chef;

2:o Om byrån skall bestå af endast General-Direktören för Landtmäteriet

och vetenskapsmannen eller äfven af Öfveringeniören härstädes;

3:o Om denne tjensteman, hvilken, enligt 4 § i nådiga Landtmäteriinstruktionen

den 6 Aug. 1864, skall i Landtmäteristyrelsen föredraga alla

de mål och ärenden, som angå öfverinseendet å samt justering af mått,

vinter, vägnings- och bränvinsprofningsinstrument, fortfarande skall göra

detta, eller om sådant skall åligga vetenskapsmannen och denne således

jemväl vara protokollsförande och expeditionshafvande, eller om dessa bestyr

skola nämnde personer emellan fördelas;

4:o Om Öfveringeniören, som, enligt nyss åberopade författningsrum,

äfven har till åliggande att förrätta den vid Generallandtmäterikontoret

förefallande justering af landtmäteri-, vägnings- och bränvinsprofningsinstrument

samt af mått och vigter, skall fortfara med detta åliggande, eller icke;

ö:o Om

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

5:o Om vetenskapsmannen, hvilken skulle, “såsom ledamot ega säte

“och stämma" i byrån, skall ega denna stämma med endast rådgifvandeoch

reservationsrätt — af samma slag, som t. ex. i Landtmätenstyrelsen,

Ofveringeniören, eller med beslutanderätt — af samma slag, som t. ex. i

Statskontoret, Öfverdirektören för Mynt- och Kontrollverken •—, eller, i rent

vetenskapliga frågor, med af göranderätt, hvilket för sjelfva saken säkerligen

blefve det fördelaktigaste;

6:o Om — då vetenskapsmannen endast skall “leda och öfvervaka

“utförandet af alla sådana justeringar, hvilka böra ske med större noggran“het,

än den, som för mått och vigter till bruk i allmän handel och rökelse

varder stadgad11 — hvem, som skall verkställa nämnda noggrannare

justeringar, t. ex. af Landtmäteri kontorens och justerarnes i länen likaremått

och vigter, antingen, såsom hittills, Ofveringeniören, hvilken i sådant

fäll komrne att std under vetenskapsmannens ledning och lydnad, eller ock

någon annan, särskilt aflönad person, utrustad med de fysikaliska och tekniska

kunskaper, som i utlåtandet anses oundgängligen erforderliga för att

verkställa grannlaga justeringar; samt

7:o Om byrån skall besörja förfärdigandet af dels nya rikslikare,

kopior och komparatorer, i den händelse redan anskaffade skulle skadas

eller förkomma — hvilket åliggande nu tillhör Vetenskaps-Akademien, enligt

§ 9 i den nu gällande nådiga Stadgan om mått och vigt, men, såsom

redan blifvit anmärkt, utan uppgifvet skäl, icke ens är vordet omnämndt i

de föreliggande handlingarna — samt dels modeller till målkärl med tillbehör

och till vigter — hvilket åliggande hittills tillhört Vetenskaps-Akademien,

bland annat, enligt nådigt bref af den 31 Januari 1855.

Det är visserligen sannt att, “på några fä undantag när, alla justerare

i landet tillika äro landtmätare"; men detta kommer sig deraf, dels att

de båda statsmagterna redan vid 1734 års riksdag beslutat, “att, till landt“mätarnes

vilkors förbättrande, dem måtte anförtros mått- och vigtjusterin“gen“,

hvarvid sedermera förblifvit; dels att justerareexamen alltid utgjort

och utgör en del af landtmäteriexamen, och dels att utan för landtmäteristaten

varande män, som, genom att aflägga först nämnda examen särskildt,

förvärfvat sig kompetens till justerarebefattning, gemenligen, då de sökt

sådan befattning, haft mera meriterade landtmätare till medsökande.

För öfrigt kan Styrelsen ej dela den meningen, att landtmätarne

skulle “framför andre tjensteman, som dertill skulle kunna i fråga komma,

“genom sin yrkesbildning i allmänhet vara särdeles passande att öfvertaga

“justeringsbestyret. “ Detta är mycket enkelt, snart sagdt, handtverksmessigt,

och har föga gemensamt med en landtmätares yrkesbildning, såsom

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

sådan. De teoretiska insigter, som en justerare behöfver och landtmätaren

i sin examen inhemtar, innehafvas i minst lika hög grad af t. ex. lärare vid

elementarläroverk, vid teknologiska och landtbruksinstitut samt vid tekniska

och navigationsskolor äfvensom af statens landtbruksingeniörer, af länsagronomer

samt af tjenstemännen vid skogs- och jägeristaten, för att icke tala

om yngre officerare vid både värfvade och indelta armeen samt eu och

hvar, som vid Teknologiska Institutet eller Cnalmersska Slöjdskolan aflagt

godkänd afgångsexamen, — allt med undantag endast för kännedomen af gällande

författningar angående mått och vigt, men hvilken kännedom kan

ganska snart inhemtas. Och den praktiska tillämpningen af nämnda författningar,

eller sjelfva verkställigheten af mått och vigters justering, som, ej.

ingår i landtmäteriexamen, kan iuom mycket kort tid inhemtas å någon af

de många justeringsverkstäder, som öfver allt i riket finnas. Nar nu härtill

kommer, att — jemlikt 22 § 1 mom. i nådiga Stadgan, angående mått

och vigt, och nådiga Kungörelsen den 5 Juni 1874 — justerares åliggande,

i afseende å tiden för justerings företagande, i allmänhet är inskränkt till

början af Mars och Juli månader hvarje år, så lärer det vara oemotsägligt,

att landtmätare icke äro företrädesvis passande till justerings utöfvande.

Också innehåller 21 § 1 mom. i nådiga Landtmäteri-instruktionen att “till

“justerare af mått och vigter eger Landtmäteristyrelsen konstituera landt“mäteri-auskultanter

och landtmätare, äfvensom andra sökande, hvilka om

“allt hvad till justering af mått och vigter hörer ega fullständig kännedom,

“derom Styrelsen, när den finner skäl dertill förekomma, eger att förskaffa

“sig visshet genom med sökanden anstäldt förhör. “ Sådana, till justerare

konstituerade, sökande hafva under det sista qvinqvenniet varit eller äro

ännu en f. d. Fanjunkare vid ett värfvadt regemente, en Häradsskrifvare,

en Postkontrollör, två Underlärare vid Navigationsskolor, en Löjtnant i

Flottans mekaniska kår, en Filosofie-doktor och en Stadsingeniör, oberäknadt

officerare vid indelta arméen, hvilka väl aflagt landtmäteriexamen, men

sedermera endast såsom auskultanter tillhört Landtmäteristaten. Af dessa

har Fanjunkaren, konstituerad redan år 1846, varit klen och Filosofie-doktorn,

begge nu afgångna, i anseende till ständiga resor inom och utom landet,

varit försumlig i utöfningen af justerarebestyren, men alla de andra

gjort sig i allt särdeles väl kända. Men äfven om alla justeraresysslor nödvändigt

skulle besättas med landtmätare, så kunde deruti lika litet boga

något hinder för de senares lydande under en annan myndighet än General-Direktören

för Landtmäteriet eller Landtmäteristyrelsen, som dels under

dessa lyda många indelta arméens officerare i deras egenskap af jemväl

landtmätare, äfvensom de nyss omförmälda justera me, ehuru de äfven innehafva

sysslor, lydande under andra myndigheter, och dels många kon
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

trollörer vid bränvinsbrännerierna tjena under minst tvä olika myndigheter.

Styrelsen, som således icke kan i nu omförmälda afseende dela de

i utlåtandet yttrade åsigterna, biträder deremot fullkomligt den deruti jemväl

yttrade meningen, att, “för att rätt bedöma vissa frågor, som röra matt

“och vigt, samt för att verkställla grannlaga justeringar, fysikaliska och tekniska

kunskaper oundgängligen erfordras, hvilka man i allmänhet icke kan

“vara berättigad förutsätta hos personalen i ett embetsverk,. som år mrat“tadt

för helt annat ändamål. “ Men i fråga om tillämpningen af denna

mening, skiljer sig Styrelsen helt och hållet från hvad förslaget deiom innehåller,

samt anser samma förslags bestämmelse om inrättandet af en

Central-justeringsbyrå under en Chef, som, i anseende^ till bristande kunskaper,

ej skulle '' kunna på sjelfständig grund och på bästa sätt fullgöra

sina åligganden, innefatta endast ett slags half åtgärd, ingalunda motsvarande

vår tids fordringar, och likväl tillskyndande det allmänna en årlig

utoift, för att icke tala derom, att anställandet af en vetenskapsman allenast

såsom biträde vid byrån och således, ehuru den kunnigaste i ämnet

af byråns embets- och tjenstemän, likväl i underordnad ställning, möjligen

skulle vålla konflikter till skada för saken.

Eders Kongl. Maj:t har — såsom det heter uti ingressen till den

ofvan omförmälde, i Paris den 20 Maj 1875 afslutade konventionen, angående

upprättandet af eu internationel byrå för mått och vigt — “lifvad

“af önskan att betrygga det metriska systemets internationela likformighet

“och fullkomnande“, med många främmande staters regeringar afslutat samma

konvention, hvilken innehåller, bland annat, att “den internationela byran

“skall arbeta under uteslutande ledning och inseende af en internationel

“komité för mått och vigt, hvilken sjelf är underordnad en allmän konferens

för mått och vigt, bestående af ombud för alla de kontraherande legeringarna.

» Detta oaktadt, skulle nu hos oss grundläggas en Centraljusteringsbyrå

under styrelse af Chefen för ett embetsverk, som inrattats

för helt annat ändamål och hos hvilken det icke ens vore berättigad^ att

förutsätta de fysikaliska och tekniska kunskaper, som dock oundgängligen

erfordras för att rätt bedöma vissa frågor, hvilka röra mått och vigt, samt

för att verkställa grannlaga justeringar, hvadan samme man naturligtvis ej

skulle kunna med heder för sitt land deltaga i ofvan nämnda internationela

komité och konferens. o o

I Norge har, till och med sistlidet år, öfvermseendet a matt och

vio-t varit uppdraget åt en kommission, under hvilken lydde en justeringsmästare.

Denna kommission bestod af ordinarie . universitetslärare i fysik

och astronomi, för hvilka justeringsväsendet naturligtvis utgjorde endast en

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

bisak, likasom här i landet för Landtrnäteriets styresman. För den skull

och ehuru kommissionens ledamöter voro vetenskapsmän, lärde erfarenheten’

att den bestående anordningen icke var tillfredsställande. Härom och oni

ändring _ i samma anordning hafva de komiterade - Professorerne vid

Kristiama universitet i Matematik O. J. Broch, i Fysik H. C, Christie och

i använd Matematik C. M. Guldberg samt Köpmannen Ii. Friele — hvilka

den 11 September 1873 afgifvit underdånigt utlåtande och förslag till Lov

om metrisk Maal og Vsegt i Norge, yttrat följande: “Styrelsen af vårt iusteringsväsende

har hittills såsom bigöromål (Bipost) tillhört två bestämda

lai are befattningar vid. universitetet och för (ifrigt varit anförtrodd åt iustc“nngsmästaren

. i Kristiania. Fn sådan anordning innefattar naturligtvis icke

“säkerhet för justenngsväsendets upprätthållande med den nöjaktighet, som

“nu med råtta fordras i handeln. Att det hittills hos oss har gatt temligen

la, utgör visserligen de särskilda, dugtiga universitets-lärares förtjenst,

‘‘som hafva tagit sig af denna saken, och den dugtiga justeringsmästare, som

man haft anda från den första grundläggningen af vårt nuvarande mått- och

vigtsystem. Men på sådana tillfälligheter kan man icke bygga styrelsen

“af ett ordnadt justeringsväsende. Härtill kommer, att det icke allenast är

“med hänsyn till matt och vigt, som en sakkunnig styresman erfordras,

utan äfven i manga andra liknande rigtningar, uti hvilka administrationen

nu, nar den är i behof af råd, hvilket i synnerhet ofta är fallet med tullväsendet,

vander sig^ än till en, än till en annan af universitetslärarne eller

apotekarne. Vt må derföre högeligen tillråda inrättandet af en särskild

direktors sys sia för justering sväsendet, hvars innehafvare lufver sålunda

“af lönad, att hem uteslutande kan befatta sig med styrelsen häraf och tillika

“Lemna administrationen i andra analoga rigtningar det bistånd, som den

“kan behöfva. Eu sådan man måste vara fullständigt utbildad såsom

“praktisk fysiker och kemiker, hafva öfriga nödiga tekniska kunskaper och

‘jemväl hafva administrativ förmåga. Vid sidan af honom kunde då mmra

“t. ex., såsom hittills, två styrelseledamöter (Medlemmer) ställas, hvilla

“borde valjas bland universitetets lärare eller bland apotekarne, utan att

likväl förut dessa bigöromål sammanknötos med bestämda embeten. Direktören

blef då förman i styrelsen och den, för hvilken detta blefve hufvud“sak,

hvarföre han äfven borde hafva rätt, att till vederbörande regerinas“departements

pröfning hänskjuta hvarje beslut af hela styrelsen, i hvilket

“hans. mening blef öfverröstad.“ - Häremot hade den ofvan nämnda norska

justeringskommissionen, uti den 17 November 1874 afgifvet utlåtande icke

det ringaste att erinra och ej heller Eders Kong! Maj:t i nådig proposition

af den 25 Januari 1875 till Norges Storting, angående utfärdandet af en lag

om metriskt mått och vigt. Förslaget till denna lag innehåller äfven i

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

förevarande ämne följande: “§ 45. Jnsteringsväsendets styrelse skall utgö“ras

af en justeringsdirektör och två tillförordnade ledamöter. Direktören

“är styrelsens förman och kan som sådan, i fäll han vid fattandet af något

“beslut har eu från de två andra ledamöterna afvikande mening, yrka,

“att saken hänskjutes till vederbörande regeringsdepartements pröfning.

“Styrelsen har att draga försorg om införandet af det i denna lag före“skrifna

metriska mått- och vigtsystemet samt att tillse, att lagstiftningens

“bestämmelser rörande mått och vigt iakttagas, allt efter närmare,

“för styrelsens verksamhet af Konungen meddelad instruktion. § 46. Ju“steringsdirektören

har i synnerhet att vaka öfver nöjaktigheten af juste“ringsväsendets

hufvudnormaler och kontrollnormaler samt af de derefter

“inrättade justeringsnormaler och att, så ofta han dertill har tillfälle, kontrollera

det de sist nämnda öro oförändradt nöjaktiga. lian har likaledes

“att vägleda och kontrollera samtliga justeringsmästare och justerare med

“hänsigt till det tekniska utöfvandet af det dem åliggande värf och vaka

“öfver, att de hålla sina arbetsnormaler i tillbörlig öfverensstämmelse med

“justeringsnormalerna. Justeringsdirektör en skall vidare vara skyldig att,

“på anfordran af vederbörande regeringsdepartement, biträda administratio“nen

i alla frågor, hvilka påkalla metronomiska undersökningar, såsom anskaffande

och begagnande af normaler till bestämmande af ljusstyrka, af

“normaler för gasmätare, af normaltermometrar, af normaltryckmätare för

“ångmaskiner, af redskap till bestämmande af alkohols styrka, af sachari“metrar

m. m. Han har i anledning häraf att uppå anfordran öfvertaga

“kontrollen med förfärdigandet af de för sådana ändamål nödiga redskap

“och instrument samt att revidera de samma eller kontrollera deras revision.

“ Huru vida Stortinget hade något att erinra härvid, känner Styrelsen

icke. Säkert är, att det helt och hållet öfverlät åt Eders Kongl.

Maj:t att ordna justeringsväsendet; ty 10 § i Lagen om metriskt mått och

vigt af den 22 Maj 1875 innehåller: “Justeringsväsendet inrättas och sty“res

på det sätt, som af Konungen närmare bestämmes med iakttagande

“af de i denna lag särskilt gifna föreskrifter. “ Detta bestämmande lärer

hafva egt rum, ty uti innevarande års norska statskalender står, under rubriken

Justeringsväsendet: Justerings-Direktör A. F. O. Arndtsen, konstituerad

1875; kommissionen för uppsigt öfver mått och vigt: Universitetsläraren

i astronomi och Justcrings-Direktören; Justeringsmästare Henrik

Clausen.

Landtmäteristyrelsen har så utförligt redogjort för förestående norska

förhållanden, emedan de gifva, såsom Styrelsen föreställer sig, säkert stöd

åt hennes, under årens lopp allt mer och mer rotfästade mening, att i

spetsen för öfverinseendet å mått och vigt samt justeringsväsendet här i

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

landet bör stå en med sådaua insigter och egenskaper utrustad man, som

ofvan nämnda komiterade Broek m. (I. uppgifvit och Eders Kongl. Maj:t

synes hafva i nåder gillat, samt att det för den skull är Styrelsens ovilkorliga

skyldighet att, utan afseende på något annat, än det allmännas val

förstådda intresse, bjuda till att få nyss nämnda öfverinseende in. m. öfverflyttadt

från Landtmäteristyrelsen till en sakkunnigare och lämpligare

myndighet.

Af Landtmäteristyrelsen har aldrig fordrats och hon har äfven, åtminstone

under de sist förflutna 100 åren, alltid saknat sådana insigter i

fysik in. in., som äro nödvändiga för att kunna på fullt sjelfständig grund

både yttra sig i alla, rörande mått och vigt förekommande frågor samt förskaffa

rikslikare till mått, vigter o. d. äfvensom de två slags kopior af

dessa likare, som föreskrifvas i 4 § samt 7 § l:o af nu gällande Stadga,

angående mått och vigt. Intill Juni månad år 1849 fanns visserligen eu

Öfveringeniör härstädes, A. Alreik, hvilken var Filosofie-doktor samt utgå!

s. k. teoretiskt-praktiska läroböcker i landtmäteri, geometri och stereometri

in. in. Men ehuru, enligt 4 § 2 mom. 5 punkten uti den i hans tid gällande

Landtmäteri-instruktionen af den 4 Maj 1827, Öfveringeniören rätteligen

borde “förrätta den vid Generallandtmäteri-kontoret förefallande

“justeringen af landtmäteri-instrument samt af mått, mål och vigtcr“, så

skedde detta likväl aldrig under Alreiks tjenstetid, utan först nämnda instrument

justerades af Aktuarien i kontoret samt de andra af justerare!! i

Stockholms stads norra justeringsdistrikt. Ofvan berörda bristande insigter

hafva alltid måst fyllas af Vetenskaps-Akademien. Hon föreslog år 185 1

det nu gällande systemet för rikets allmänna mått och vigt, och deröfver

fick ej ens den tidens Landtmäteristyrelse tillfälle att yttra sig. Hon höres

gemenligen öfver väckta förslag till nya och till ändring af gällande författningar

angående mått, vigter och vågar af alla slag samt bränvinsprofvare

och termometrar, hvarvid ofta, likasom nu, förekomma mycket skiljaktiga

meningar emellan henne och Landtmäteristyrelsen, hvithet föranleder,

bland annat, till infordrande af ytterligare utlåtanden och förseuadt afgörande

af föreliggande frågor. Hon har måst draga försorg om anskaffandet

af icke allenast rikslikare för mått och vigter, utan äfven deras ofvanberörda

två slags kopior samt af modeller till alla slags mått och vigter

äfvensom till betsman och spanmålsvåg in. m. d. Henne åligger jemväl

att besörja förfärdigandet af de likare-profvare och likare-termometrar, som

skola finnas härstädes samt i länens Landtmäteri-kontor, äfvensom att omjustera

dessa likare, när sådant behöfves, och anskaffa nya, då redan varande

skadas eller förkomma. Men om eljest åtskilliga tecken ej bedraga,

sä skulle icke allenast — som ock vore billigt — Akademien eller åtmin
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

stolle hennes nu varande utmärkte Fysiker, hvilken troligen författat föreliggande

utlåtande och förslag, gerna mottaga befrielse från ofvan omförmälda,

i förslaget ej ens nämnda sysselsättningar och skyldigheter, utan

äfven den vigtiga saken göra en vinst, om den icke mera komme att behandlas,

såsom ''hittills skett, utaf två, af hvarandra oberoende myndigheter,

utan af en enda, derför i alla afseenden val utrustad myndighet.

Landtmäteristyrelsen föreställer sig i underdånighet, att denna myndighet

alldeles icke behof de eller borde byggas på ny grund och således med

störa kostnader för det allmänna, utan att den kunde vara, antingen Öfverdirektören

för Mynt- och Kontrollverken, eller Ofverdirektören för Teknologiska

Institutet, eller ock, och helst det, Chefen uti Eders Kong!. Maj:ts

Finans-departements Byrå för kontrollen å tillverkningsafgifter — i hvilket

senare fall justeringsväsendet skulle, likasom nämda Byrå blifvit det, flyttas

från Eders Kongl. Maj:ts Civil-departement till Finans-departementet —

och Styrelsen har grundat sin mening i förevarande afseende på följande

skäl och omständigheter, nemligen:

att nämnde Byråchef skall dels, enligt nådigt bref den 1 Juni 1855,

“icke allenast öfver de för kontrollen å bränvinstillverkning särskildt för“ordnade

personer utöfva tillsyn och befäl, så att gällande föreskrifter öfver

“allt blifva med enhet, kraft och följ dugtighet handhafva, utan ock att,

“när vid bränvinslagstiftningens tillämpning i en eller annan måtto bemär“kas

sådana brister eller hinder, som fordra att genom särskilda åtgärder

“afhjelpas, derom göra anmälan till Departements-chefens vidare handläggning"

m. m., samt dels, enligt nådigt bref den 9 Juni 1865, bereda och

biträda vid expeditionen af Eders Kongl. Maj:ts beslut i alla de till Departementet

ingående besvärsmål eller ansökningar, som beröra bränvinslagstiftningen

och dess tillämpning, jemväl i sådana delar, som icke afse

blott kontrollen öfver tillverkningen, äfvensom “biträda vid behandlingen af

“sådana mål och ärenden inom Departementet, för hvilkas handläggning

“teknisk insigt erfordras, såsom frågor omgående mått och vigt, justering

“m. m. d.“;

att den i fråga varande Byråchefen, för att kunna fullgöra före

nämnda åligganden, ovilkorligen måste ega alla de insigter och egenskaper,

som Vetenskaps-Akademien samt, utförligare och bättre, ofvan omförmälda

norske komiterade uppgifvit såsom oundgängligen erforderliga för en justeringsdirektör

;

att berörda insigter och egenskaper — hvilket är af mycket stor

vigt för den förevarande frågans lösning på bästa sätt redan i den närmaste

framtiden — finnas i sällsynt hög grad förenade hos den nu tillförordnade

Byråchefen, Friherre A. H. E Fock;

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

att'' han — som till biträde vid sin byråchefsbefattning har en särskilt

tillförordnad och aflönad kanslist — är till den grad litet upptagen

af samma befattning, att han kunnat samtidigt dermed i flera år utöfva

åtminstone fyra andra befattningar, nemligen såsom ledamot af Riksdagens

Andra Kammare — för att icke tala om, att han sistlidet år var och innevarande

år är ordförande i Riksdagens Bevillnings-Utskott, — Fullmägtig

först i Riksgäldskontor! och nu i Riksbanken, Föredragande i LandtbruksAkademiens

Hushållnings- och Slöjdafdelning samt Ledamot af Direktionen

för Folkskolelärarnes Pensionsinrättning, från hvilken sist nämnda befattning

han dock lärer sistlidet år afgått;

att han således skulle kunna, utan nämnvärdt hinder af de till

byråchefsbefattningen hörande göromål, utbilda och sköta sin kontrollbyrå i

den af Styrelsen afsedda rigtningen;

att detta jemväl torde kunna ske, utan att det allmänna derigenom

tillskyndades, åtminstone stora, nya utgifter; emedan dels, då Landtmäteristyrelsen,

genom nådigt bref af den 14 December 1869, ålades att utöfva

öfverinseende och ledning af Rikets Ekonomiska Karteverk, i hvad det afsåga

mellersta och södra delarne af riket, Styrelsens Chef, ehuru ett

dylikt åliggande ej var nämndt i gällande nådiga Landtmäteri-instruktion,

dock, enär. han förut var vid aflönad, icke erhöll ringaste särskild ersättning

för sitt berörda nya åliggande, och dels innehafvare af de ofvan

nämnda byråchefs- och kanslistbefattningarna redan aflönas, den förre, med

5,500 kronor och, den senare, med 2,880 kronor, eller den förre med 1,900

kronor mera och den senare med endast 720 kronor mindre, än här varande

Öfveringeniör åtnjuter i lön på stat och i dyrtidstillägg, hvarjemte

förekommer, att Byråchefen eller hans underlydande naturligtvis skulle

uppbära det ingalunda obetydliga justeringsarfvode, som nu tillkommer nyss

nämnda Öfveringeniör; samt slutligen,

att, då en noggran och sakkunnig tillsyn öfver justerarnes i länen

verksamhet är af stor vigt, men omöjligen kan utöfvas af Landtmäteristyielsen

och ej heller tillhör henne, utan, jemlikt 55 ^ 2 mom. i nådiga

Stadgan, angående mått och vigt, Eders Kong! Maj:ts vederbörande Befallningshafvande,

som dock dertill äro föga passande, en dylik tillsyn skulle

kunna, med ringa särskild kostnad för det allmänna, utöfvas af den ofta

nämnda Byråchefen, emedan han i alla fäll måste göra resor i länen, så

vida han skall kunna noggrant fullgöra sin skyldighet, enligt ofvan anförda

nådiga bref den 1 Juni 1855.

Det skulle måhända kunna sägas, att, likasom de norska komiterade

föreslagit, det Justerings-direktören i Norge borde tillsammans med ett par

vetenskapsmän

opaginerad Kontrollera mot PDF

41

vetenskapsmän bilda en styrelse för behandling af alla frisör som snes

den ofvatnämnde Bvrl11! T ''T ™te"skaPsmim borde ställas''vid sidan om

,l,n 0 Byråchefen i dess egenskap af styresman för justeringsväsen

let. Om hvtlket ar att betvifla, detta verkligen skulle vari nötUgt lå So

. sadant afseende att t,liga Vetcnskaps-Akademiens Astronom Fy=s Le, „ili

5Tf P[rat''0kt5ren Mynt- och Kontrollverken, öSireSöken to

Teknolog,ska nsntutet m. fl„ och do bland desse män utsädeTtmd" dl

o ligen anstallas pa samma sätt och för liknande ändamål som åtskillig

ordförandeskap af Statsrådet och Chtfe" för'' EdSäwi Mål

departement, den Statistiska Beredningen S “J:lS Cml"

Ä8&T5E&J:

i* ¥£

inses. Vattnings ringa omfång torde kunna

som nuDv1rkstlt TtoT- |if™ llmM sägaa. «*t don justering,

koller? atfS fri.

de,, 2k hd? S* AP°.tek? l,,0rde <»"•* ‘»I följd af nådigå22

ilande för medicinskt 3? *„i

sr.-EÄ K s-åä, tpfsarji

ink?m??Sferdggesfebligtjusteraretaxan> h™''“

i

6

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 5Ö3 R:dr år 1871, 1,618 R:dr år 1872, 2,232 R:dr av 1873. 2,038 B* b

1874 ÄÄwV*. »»»»/«. mm ng Styrelse, bära

1Y? ■ , ''ff aiin hennes och Öfveringeniörens härstädes alig

i underdånighet föreslå, att. alla hennes oo j y justerinq af matt,

ganden beträffande $mmm£ yZvbuprofnfqsirutrummt måtte, på afl

vigur, vågar epanmatojgr »Å tra™ ZtLmLds tidpunkt, öfverflytta,,

å Ullverbxmgmfgfer och hane ”"^ff“"*Gencral.D;rektörens för Landt
s&

& sr®-

riket — hvilket, enligt nådig 1 anfltm;iteristyrelsen, med åliggande folder

öfverinseende och ledning a föredraga alla samma karteverk

Öfveringeniören härstädes, ej vtmiåie ^ wbefcagnde utöfva den närmare

rörande ärenden, an och åt arbetsdistrikten un
tillsynen

samt för sådant ändamål äfven ö * _ __ genom nådigt bref af

der fältmätningsarbetenas verkställighet och hedning af Chefen för

den 15 December 1871 funde framdeles

Topografiska karen. Att Ulveiing J . redan [ underdånigt

komma att förminskas, antog yr® s® Inledning af Riksdagens underutlåtande

af den 21 September 1868, anl^Se‘"indragnilfg af Öfverdåniga

skrifvelse den 15 Maj samma ar, :^isättning

ingeniörstjensten m. m., äfvensom a ’ , hvilket antagande måhända

i ^.jensten borde ''rffnVJanuari .850, en
vållade,

att, enligt nådigt bref till S>tyi elsen (jfveringeniör härstä
Hiii
taSgffim"omPltJe«

“sluta Dessa

minskas och ökas .. d den härvarande Aktuarie^

Pa samma satt tornanex uci s , 91 ti*- „ dgg4 m_

sysselsättning i tjenstår; ty hans fuU“a|t,,^''föiio-^f de i nådiga Cirkunehåller,

att han skall vara underkastad 0ct således^en vid
laret

den 9 Novem er & . åhgganden, som kan varda

sträckare tjenstgonngsskyldighet eller jern* ö Sö

rit s ^Ä.rr=ii £“=■«£

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

*

med flera, andra härvarande tjensteman nu tillhörande göromål och, i följd

dels deraf, dels andra under de senaste åren härstädes fö.ekomna förhållanden,

samt så vida Styrelsen framdeles finge biträde af ännu en Amanuens,

bestämdt två och sannolikt tre tjenster härstädes, till hvilka höra

högre löner, än till amanuens^ enst, efter hand indragas.

Härom och om ytterligare förändring af Generallandtmäteri-kontorets

nu varande organisation, anhåller Styrelsen att, så vida hennes nu i underdånighet

framställda förslag gillas, få i särskildt underdånigt memorial sig

vidare yttra.

§ n.

Utom tvifvel torde det vara både rigtigt och nödvändigt, att i en

allmän författning begagnas dels öfver allt ett och samma ord för att beteckna

en och samma sak samt dels ord, som af samtiden brukas och förstas.

Men intetdera är iakttaget i föreliggande förslag. Detsamma som i

§ § 8, § 14, § 15 mom. 1, § 19, § 20, § 22 och § 24 kallas vigter,

kallas uti ingressen till § 11 och dess tredje" punkt samt § 13 vigtlödjor,

och detta ord användes till och med för ätt beteckna det, som i nådiga

Kungörelsen den 16 Oktober 1874, angående normal- och passer-i^ter för

guldmynt, benämnes vigtlod. På samma sätt har Vetenskaps-Akademien

vid flera föregående tillfällen förfarit. Det lyckades äfven för henne, att i

§ 10 af 1855 års nådiga Stadga om mått och vigt få in orden “vigter,

“eller så kallade vigtlödjorDeremot lyckades Landtmäteristyrelsen att få

bort dessa senare ord ur den nu gällande Stadgan, angående mått och vigt.

I de gamla författningarna om mått och vigt begagnas allmännast ordet

vigter, endast undantagsvis lödjor eller lod. Ordet vigtlödja, eller den plurala

formen deraf, finnes icke i någon gammal författ7iing. Detta ord finnes

ej heller hvarken i Rietz Dialekt-lexikon eller i den af Svenska Akademien

utgifna ordlistan öfver svenska språket. Enligt det förra finnes

ordet lödja i Södermanland, och dess betydelse förklaras i dessa ordalag:

“Halfvuxen flicka, i bestraffande tilltal: “Di stora lödja». Enligt den senare

betyder ordet lödja “kort fårull. “ Och som i det nu varande allmänna

både tal- och skriftspråket icke begagnas hvarken ordet vigtlod eller ordet

vigtlödja, utan allenast ordet vigter, så torde detta ord böra i den blifvande

nya Stadgan uteslutande begagnas.

Af ingj-essen till förevarande § framgår, att nyss berörda Stadga icke

skulle komma att innehålla någon föreskrift om förfärdigande af längdmått,

målkärl och vigter på ett sådant sätt, att de måtte kunna blifva föremål

för justering, utan att föreskrifter i detta afseende skulle meddelas i en

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

särskild författning. Annorlunda tänkte Vetenskaps-Akademien år 1854, ty

i dess då afgifna förslag till stadga om mått och vigt finnes en särskild

afdelning med rubrik “Om förfärdigande, justering och kröning af mått och

“vigter". Art. 2 i 1855 års stadga innehåller äfven, under rubriken “Angående

vilkoren och sättet för måtts och vigters förfärdigande och använ“dande“

sådana vilkor, och de finnas jemväl i den nu gällande Stadgan.

Styrelsen anser äfven i underdånighet, att dylika vilkor böra intagas i den

tillämnade nya Stadgan samt åberopar till stöd härför Rikets Ständers underdåniga

skrifvelse den 25 Juli 1863 och det i anledning deraf fattade

nådiga beslutet, begge bär ofvan omförmälda.

I punkten 2:o litt. c af förevarande § omtalas “målkärl af metall

“för mätning af stenkol och kåx“; men sådana målkärl hafva hittills icke

funnits och behofvet af dem är ej motiveradt.

§ 12.

I denna § hänvisas till nådiga Kungörelsen den 16 Oktober 1874,

angående normal- och passervigter för guldmynt, men ingenstädes nämnes nådiga

Kungörelsen den 23 Juli 1869, angående det franska mått- och vigtsystemets

begagnande för medicinskt bruk, och ej heller nådiga skrifvelserna

den 9 September 1873 och den 5 Maj 1875, angående justering af

gramvigter för Postverkets räkning. Dessa författningar innehålla eu del

föreskrifter, hvilka sannolikt b l ofve stridande mot dem, som skulle intagas

i den nya Stadgan samt borde, enligt Styrelsens tanke, upphäfvas och ersättas

med nya föreskrifter i samma Stadga.

§13.

Enligt mom. 1 i denna § skulle gränserna för mått och vigters noggranhet

i särskild författning bestämmas; men likväl innehåller mom. 2 i

samma § och § 14 ett par bestämmelser i detta ämne.

§ u.

I denna § föreslås, att målkärl och vigter skola justeras endast

hvart tredje år.

En föreskrift i sådan rigtning vore stridande emot hvad man i vårt

land i öfver 100 års tid funnit vara nödvändigt, emedan det föreskrifvits,

dels i slutet af'' 1733, 1737 och 1739 års förordningar om matt och vigt,

opaginerad Kontrollera mot PDF

årlig eftersyn å mått och vigter: dels i de General-landtmäterikontorets

cirkulär deri 26 Januari 1795, “i anledning af Kongl. direktionens öfver

“spanmålsmagasinen i riket anmodan", att justerarne borde “unde rde årliga

“justeringsmötena, tillika infinna sig vid kronospanmålsmagasinen i distrik“tet,

för att jemväl efterse de der varande mått, mål och vigters rigtighet

“och dem behörigen justera14; dels i 16 § af 1855 års och 14 § af 1865 års

stadga angående mått och vigt, att målkärl och vigter, som begagnas i kronans

magasin, eller vid in- och utlastning å fartyg, eller i öppna bodar eller

magasin, der handel och rörelse idkas, skola årligen omjusteras. En sådan

föreskrift, som den af Akademien föreslagna, blefve äfven, enligt Styrelsens

tanke, i hög grad skadlig, så vida man eljest bör genom författning söka

förekomma origtighet vid mätande och vägande. Sannt är visserligen, att

små mått för flytande varor, hvilka äro förfärdigade af koppar eller af annan

styf metall, då de varsamt behandlas, kunna bibehålla sin rätta rymd

i mer än ett år; men som dylika mått äro dyrare, än samma slags, af förtent

jernbleck förfärdigade mått, hvilkas innehåll jemförelsevis lätt förändras,

så begagnas de förra måtten så sällan, att för deras skull intet undantag

från regeln synes böra göras. Sannt är äfven, att det är lättare att

komma ihåg och således äfven att söka efterkomma en föreskrift angående

omjustering hvart år, än hvart tredje år, men att likväl iakttagandet af den

nu gällande föreskriften i detta ämne i mycket hög grad försummas, som

åter kommer sig deraf, att sådant kan ske, snart sagdt, utan något slags påföljd

för den försumlige, hvilket allt Styrelsen ådagalagt i underdånigt memorial

af den 18 Maj 1874, med förslag till åtskilliga ändringar i nådiga

stadgan angående mått och vigt.

Styrelsen känner icke, hvarifrån den i utlåtandet förekommande uppgiften,

att “ett jemförelsevis ringa antal vigter blifvit vid omjusteringar kas“serade44,

är vorden hemtad; men deremot vet Styrelsen icke allenast, att dels

nästan alla slags jernvigter och dels jemväl alla messingsvigter, hvilka ej åro

för lätta, kunna vid omjustering rättas, godkännas och omstämplas, utan äfven,

enligt de af undertecknad Ofveringeniör förda justerings-journalerna,

att till honom inkommit i och för omjustering

år 1873 4,037 begagnade medicinalgramvigter, af hvilka 1,002 kasserats

år 1874 3,386 „ „ „ „ 1,045

år 1875 3,281 „ „ „ „ 842

hvilka fakta föga egna sig till bestyrkande af ofvananförde uppgifts rigtighet.

Dessutom torde följande förhållande icke böra lemnas utan uppmärksamhet.

Enligt 16 § 1 mom. i nådiga Landtmäteri-instruktionen, bör

“hvarje län, med hänsigt till innevånames beqvämlighet, vara indeladt i vissa

“justeraredistrikt, hvilka, så vidt sig göra låter, med egna justerare förses44.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Det förra har, efter Eders Kong]. Maj:ts samtlige Befallningshafvandes, hörande

sorgfälligt skett, men det senare har icke låtit sig göra och i utlåtandet säges

äfven rätteligen att 13 justeraredistrikt icke blifvit med egna justerare försedda.

Det hade jemväl kunnat sägas, att det icke lyckats Styrelsen att tillsätta

mer än en justerare i hela Jemtlands lån och en i hela Hallands län. Orsakerna

till dessa, mot innevånarnes beqvämlighet stridande och i öfrigt för

säkerhet i mätande och vägande högst menliga förhållanden äro, å ena sidan,

att de justeringsinstrument, som en justerare behöfver och för egna

medel måste anskaffa, kosta omkring 1,000 kronor, och, å den andra sidan,

att, såsom det med allt skäl säges i det föreliggande utlåtandet, “desse tjen“stemän

icke åtnjuta någon lön af statsmedel och dessutom den årliga för“tjensten

af deras justeringsarbeten är för många af dem mycket ringa41, t.

ex. för justeraren i hela Jemtlands län under åren 1869 -1873 i medeltal

156 R:dr 18 öre årligen, hvarifrån måste afdragas ränta å och amortering

af kostnaden för inköp af instrument, dessas underhåll och omjustering,

brändsle och handtlangning. Den ringa förtjensten är åter hufvudsakligen’ en

följd deraf, att nu påbudna omjustering hvarje år mycket allmänt underlåtes.

Skulle nu omjusteringen af målkärl och vigter enligt lag icke fordras

mer än hvart tredje år, så blefvo justerare^ inkomster förminskade med

omkring två tredjedelar, hvaraf åter följden säkerligen skulle blifva, att de

lieste justeraredistrikten icke kunde förses med egna justerare, med mindre

deras innehafvare försågos med årliga arvoden af statsmedlen, och att,

som sådant väl icke läte sig göra, flera läns innevånare blefvo lika vanlottade

på biträde af justerare som Jemtlands och Hallands län redan i många

år varit. I sammanhang härmed må det nämnas, att det fans 3 justerare

af brännvins-profningsinstrument, innan 1861 års stränga författningar angående

dylika instrument utfärdades, men att det sedermera icke varit möjligt

att få mer än en sådan justerare och icke en gång denna ende, utan

emot ett särskildt årligt arvode af bränvinstillverkningsmedlen på 200 kronor.

Ifrån 14 § 1 mom. i nu gällande Stadga, angående mått och vigt,

är i slutet af förevarande § intagen den i nämnda moment sist förekommande

föreskriften; men denna föreskrift är upphäfd genom 14 § i nådiga

kungörelsen den 23 juli 1869, angående det franska mått-och vigtsystemets

begagnande för medicinskt bruk, och ersatt genom ny föreskrift i 3 mom.

uti 6 § af samma kungörelse. Mot donna föreskrift är åter den nu föreslagna

stridande och jemväl sämre i ett afseende, men bättre i ett annat,

nemligen hvad angår de i förslaget sist förekommande fem orden.

Hvarken i den förevarande §. eller annorstädes i det föreliggande

förslaget finnes något, som motsvarar de vigtiga föreskrifter, livilka finnas i

2 och 3 mom. af 14 §. i nyss nämnda Stadga

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

§. 15 mom. 1

lyder sålunda: “Likarmade vågar, decimal-och centesimalvågar samt bets
“man

ocli pyndare skola, innan de i allmän handel och rörelse må begagnas,

“vederbörligen justeras, men äro icke underkastade den periodisk: omjuste“ring,

som i 8 14 för mått och vigter är föreskrifven.11

Den 12 Juni 1861 gillade Vetenskaps-Akademien ett så lydande

yttrande af sina sakkunniga ledamöter: “En vanlig likarmad väg, som att

“börja med i hvarje hänseende är tillförlitlig, kan blifva mer eller mindre

“ovigtig derigenom, att eggarna, på hvilka skålarna upphängas, eller den egg,

“som uppbär balansen, blifva afnötta, rostade eller på något annat sätt felaktiga.

På samma sätt kan det inträffa, att vågen blir o tillförlitlig derigenom,

att de pannor och lager, som med dessa eggar äro i beröring, undergå

“någon ofördelaktig förändring. För bibehållande af vägens vigtighet erfordnas

äfven, att balansens båda hälfter icke genom böjning, förskjutning åt

“de nämnda eggarna eller på annat sätt upphöra att vara fullkomligt lika

“långa. En likarmad våg har 3 dylika eggar med sina pannor samt 2 ha“lansarmar,

som måste bibehålla oförändrad längd. En brovåg “(decimal

“eller centesimalvåg)“ af det ofvan nämnda slaget “(det här i landet vanliga;

“har deremot ej mindre än 10 eggar med deras pannor samt O afstånd

“mellan dessa eggar, hvilka icke få till längden förändras, om vagen skall

“bibehålla sin vigtighet. Redan häraf ser man, att en brovåg, under för öfrigt

“lika i örhållanden, lättare kan komma i olag och blifva ovigtig, an en likarmad

våg af det vanliga slaget. Hos en likarmad våg äro alla delar fria

“och åtkomliga, hvarigenom man är i tillfälle att lätt öfvertyga sig, huruvida

“allting vid vägningen blifvit uppfyldt, som erfordras för ett noggrant och

“tillförlitligt vägningsresultat. Hos brovågen deremot ligga häfstänger och

“pannor, som uppbära vagbroen under denna senare och äro der dolda föi

“ögat. Het är derföre betydligt lättare med en brovåg, än med eu vanlig

“likarmad våg, att afsigtligt åstadkomma bedrägeri och svek vid vågning ar

Nu hafva de sakkunnige ledamöterna, såsom motiv för den förevarande

8, afgifvit följande, af Akademien gillade utlåtande: “Vi hafva upp
“tagit

likarmade vågar biand de vågredskap, som åro underkastade godkännande

och justering, innan de få i handel och rörelse begagnas. Såsom

“skäl härtill kan anföras, att dessa vågar torde böra till sin konstruktion

“godkännas af justerare, innan de utlemnas till praktiskt bruk. Deremot

“anse vi det icke medföra något gagn, att vågar periodiskt omjusteras, eme“dan

de äro lätta att förfalska, utan att justeringsmärkena på något sätt

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

skadas, till följd hvaraf dessa märken icke gifva någon säkerhet för, att vågen

fortrarande ar behörigt skick. Justeringsmärkena, anbragta på ett

jagredskap, bevfa saledes endast, att detsamma vid dess första utlemnande

i allmänna rörelsen var af antaglig konstruktion. “

Det senare är oemotsägligt under förutsättning att med antaglig konstruktion

äfven menas vägmngredskapets rörighet, men jemväl vigter kunna

t. ex. genom filning, lätt förfalskas — göras lättare än de voro, då de

justerades - utan att justenngmärkena på något sätt skadas, så vida man

•I\°Jver ant betackte vigterna med sådana märken, hvilket aldrig föreskrifjts

och vore orimligt att föreskrifva. Allt hvad de sakkunnige ledamöterna

o lig an oi , synes innehålla giltiga och talande skäl för nödvändigheten

åt vagars omjustering, sa vida eljest någon säkerhet skall finnas för, att vid

af varor _ ratt tillgår, det, so ra är lättast att förf älska, torde behöfva

att oftare till rigtigheten undersökas, än det, som är svårare att förfalska,

och, likväl innehaller förslaget, att det förra icke skulle mer än en enda

gång justeras, eller innan vägmngsredskap må i allmän handel och rörelse

begagnas icke sedan de under begagnandet blifvit origtiga, hvilket lätt sker.

0 r5St anser S1§ Styrelsen höra i underdånighet anföra följande:

hedan Jernkontor et klagat öfver många vagbalansers vid upp- och

stapelstadernas vagar daliga beskaffenhet, så lät Kammar-kollegium, som då

både högsta inseendet öfver mått och vigt, genom bref till samtlige Landshofdingarne

i riket af den 17 Maj 1760, förständiga alla justerare, att -hvarje

a, inom Januari manads slut, behörigen justera städernas vigter, vagbalkar,

'') a a}'')f °C\1|‘ i/01’ eke många år derefter gjorde Magasins-direktionen

hos Öfverdirektören vid Landtmäteriet framställning om de vågbalansers

osäkerhet, som funnos i kronomagasinen, hvilket föranlät Öfverdirektören att

olen .g April 1/88 förständiga justerarne om dessa balansers undersökning,

i Kungörelse af den 21 December 1798 föreskref Öfverstållareembetet, att

Stockholms städs justerare skulle hvarje av i December månad uti bodar

och magasin pröfva vagbalansers. rigtighet. Genom nådigt bref af den 13

ugusti 1801 foreskrets,_ att, vid bergsmanshyttorna, pyndare borde, sist

<? i q 2 xai’’ a skaffaS 0ch } dcras stalle j^terade vagbalanser begagnas. I

, af naxhga instruktionen för Myntverket stadgas:. “Vågar och vigter

((?>°.a '' 1 januari månad, justeras i närvaro af Öfverdirektören samt

- ugsvo egn Advokatfiskal11, och i första punken af underrättelserna till medicmal-taxan

af den 30 November 1846 föreskrifves, “att några andra, än

behörigen justerade, sa väl medicinal- som viktualievigter och vågbalanser,

“icke pa apothek få nyttjas11.

Dessa föreskrifter hafva naturligtvis blifvit gifna derföre att vunnen

erfarenhet adag olag t deras nödvändighet. Så ock i Frankrike, hvars system

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

för mått och vigt det nu är meningen att här i landet införa. Der blef

genom Kongl. Förordning af den 17 April 1839 föreskrifvet: dels i 22 artikeln:

“balanser, pyndare “(eller betsman, romaines)“ eller andra vägnings“instrument

äro underkastade primitiv justering och stämpling, innan de ut“lemnas

i handel eller åt allmänheten; de skola dessutom undersökas på den

“ort, der de begagnas, och äro der underkastade periodisk justering"; samt

dels i 27 artikeln: “Det är förbjudet för handlande, entreprenörer och industri
idkare

att använda eller ega vigter, mått och vågning s-instrument, som icke un“dergått

periodisk justering och blifvit försedda med ärsstämpel“, dock att,

“enligt 14 artikeln, de “som äro ämnade att säljas, behöfva ej vara försedda

“med annat, än den primitiva stämpeln. “

Det är också oem,otsägligt, att, om äfven de vigter som vid vågning

begagnas, innehafva just den tyngd, som de böra innehafva, men det oundgängliga

medlet för deras begagnande, vågen, är ovigtig, så måste äfven

vågning sresultatet blifva origtigt.

Styrelsen vidhåller, med afseende på hvad hon nu i underdånighet

anfört, sin alltid tillförene hysta och ofta yttrade, visserligen städse motsagda,

men aldrig vederlagda, mening, att alla slags vigter och vågar samt betsman,

Indika finnas å sådana ställen, der varor, vid handel eller eljest, efter

vigt allmänneligen aflemnas eller emottagas, såsom torg-, marknads-, hamneller

lossnings- och lastningsplatser; kronans, kommuners eller bolags förrådshus;

öppna bodar eller packhus; qvarnar, å livilka förmalning mot betalning

eger rum; fabriker; bruk; bergverk och hyttor m. in. d. skola både

justeras och omjusteras, det senare minst en gång hvarje år.

Styrelsen anser sig slutligen böra i underdånighet erinra, att det

blifvit genom nådiga bref af den 3 November 1870, den 14 Juni 1871,

den 1 April 1874 samt den 5 Februari och den 22 Juli 1875 föreskrifvet,

att vissa bro- och decimalvågar, som få begagnas vid Göteborgs jern- och

metallvåg, vid samma stads skjuts- och åkeri-inrättning samt vid stationerna

å dels Halsbergs—Motala -Mjölby jernväg, dels Nora—Carlskoga jernväg

och dels Upsala—Margretehills jernväg skola både justeras och omjusteras

med iakttagande af de föreskrifter, som finnas meddelade i, bland annat,

14 § af gällande nådiga stadgan, angående mått och vigt, samt således dessa

vågar omjusteras hvarje år.

Det är redan i början af detta underdåniga memorial och på några

ställen längre fram uti detsamma anmärkt, att det föreliggande förslaget,

enligt Styrelsens tanke, innehåller för litet, till stöd för hvilken mening äf
7
*
-

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

ven åtskilligt redan blifvit anfördt. Här må det ytterligare och särskildt

anmärkas, att samma förslag icke innehåller något, som motsvarar eller är

egnadt att ersätta §§ 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 27, 28,

29, 30, 31, 32 mom.'' 2 och 3, 33, 34, 35, 36, 37, 39, 40 mom. 2,41, 42

mom. 3, 43, 44, 45, 46, 47, 48, 49, 50, 61, 52, 53, 54, 55, 56, 57, 58, 59

och 60 i den nu gällande stadgan angående mått och vigt.

Mot slutet af det föreliggande utlåtandet har blifvit dels uppgifvet,

att justerare hittills skolat med egna medel bekosta inköp af alla för dem

erforderliga justeringsinstrument, att dessa ursprungligen kostat omkring

1,000 kronor och att det, som hvarje justerare skulle, i anledning af det

metriska systemets införande, behöfva ytterligare anskaffa, uppginge till ett

ungefärligt värde af 500 kronor, samt dels — då dessa tjensteman icke åtnjuta

någon lön af statsmedel, då den årliga förtjensten af deras justeringsarbeten

är för många af dem mycket ringa och då det vore obilligt, att

de af egna medel skulle förskaffa sig nya, behöfliga justeringsinstrument

af den anledning, att ett nytt mått- och vigtsystem i landet infördes —

ansett, att kostnaden för sist berörda instrument bör drabba statsverket.

Häruti instämmer Styrelsen, hvarjemte Styrelsen på nu anförda skäl underdånigst

hemställer, att, så vida gällande föreskrift, angående årlig omjustering

af målkärl och vigter ändras, hvaraf följden säkerligen blifver,

såsom Styrelsen i det föregående upplyst, att de flesta justerare afgå från

sina befattningar, deras alla redan anskaffade justeringsinstrument då måtte

blifva till skäligt värde med statsmedel inlösta.

Slutligen anser sig Styrelsen böra i underdånighet erinra att en följd

af det metriska mått- och vigtsystemets införande blifver, utom de i utlåtandet

uppgifna kostnaderna, högst betydliga utgifter af statsmedlen för anskaffande

af metriska mått och vigter till kronans förrådshus samt många

andra verk och inrättningar, inom hvilka mätning och vågning ega rum.

Den nådiga remissakten och protokoll öfver ärendets behandling

härstädes, innehållande undertecknad Öfveringeniörs åsigter i ämnet, äro

härvid bilagda.

Stockholm i Rikets General-Landtmäterikontor den 19 Januari 1876.

LUDVIG B. FALKMAN.

Gustaf Lmnggren.

Stockholm, K. L. Beckman, 1870.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.