Angående förändring i tiden för utbetalning af det till åstadkommande af jernvägsförbindelse emellan landskapet Dalsland och Smaalenenes amt i Norge beviljade anslag
1876-03-24 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1876:37, Angående förändring i tiden för utbetalning af det till åstadkommande af jernvägsförbindelse emellan landskapet Dalsland och Smaalenenes amt i Norge beviljade anslag
Dokumentets text
Kongl. Maf.ts Nåd. Proposition N:o 37.
1
TV:o 37.
Ant. till Riksd. Kansli den 1 April ^876, kl. 1 e. m.
Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående förändring
i tiden för utbetalning af det till åstadkommande
af jernvägsförbindelse emellan landskapet Dalsland
och Smaalenenes amt i Norge beviljade anslag; Gifven
Stockholms Slott den 24 Mars 1876.
Under förutsättning och förbehåll, att Dalslands jernvägsaktiebolag
tillvägabringade dels genom aktieteckning minst en million riksdaler och
dels genom aktieteckning och frivilliga bidrag eller ock i mån af behof
genom upptagande af amorteringslån mot obligationer tre millioner riksdaler,
eller tillsammans Vs af den beräknade kostnaden för anläggning
af jernväg från Sunnanå hamn vid Venern öfver Mellerud till riksgränsen
$dd Högen, en norsk statsbana till mötes, föreslog Kongl. Maj:t —
medelst nådig proposition den 20 Februari 1874 — Riksdagen att bevilja
bolaget, såsom bidrag till nämnda jernvägsanläggning, ett anslag
utan återbetalningsskyldighet till belopp af en million riksdaler, att utgå
med eu tredjedel, eller 333,333 Vs kronor, under hvarje af åren 1875,
1876 och 1877, emot vilkor, bland andra, att bolaget skulle vara skyldigt
underkasta sig de bestämmelser, Kongl. Maj:t för bolagets rättighet
att tillgodonjuta anslaget, kunde till säkerhet för jernvägsanläggningens
fullbordande och framtida underhållande finna lämpligt meddela.
Till svar å denna framställning blef af Riksdagen uti underdånig skrifvelse
den 17 Maj 1874 meddeladt, att den funne den ifrågakomma jernvägsanläggningen
vara af så stor vigt för befrämjande af de förenade rikenas
gemensamma intressen, att svenska staten icke borde rygga tillbaka för den
uppoffring, hvilken för vinnande af detta mål kunde blifva erforderlig, och
Bill. till Riksd. Prof. 1876. 1 Sami. 1 Afd. 15 Hclft. 1
2
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.
att, som Riksdagen, lika med Kongl. Maj:t, ansåge att, då den enskilda företagsamheten
efter all sannolikhet icke förmådde att utan statens medverkan
utföra detta företag, staten icke borde undandraga sig en sådan medverkan.
Ehuru Riksdagen härutinnan delade de uti den nådiga propositionen
yttrade åsigter, kunde Riksdagen likväl icke under andra vilkor
bifalla en dylik medverkan, än så vida full visshet vunnes derom, att
den enskilda företagsamheten verkligen förmådde bringa företaget till
fullbordan. På i öfrigt anförda skäl och under förutsättning, att frågan,
innan den slutligen af Kongl. Maj:t pröfvades, erhölle all den utredning
i alla dess delar, som densammas vigt onekligen kräfde, samt att det
allmännas intresse dervid på allt sätt tillgodosåges, ville Riksdagen alltså
på det sätt bifalla den nådiga propositionen att, såsom bidrag för byggande
af eu jernväg från Sunnanå hamn vid Venern öfver Mellerud och
Vestra Ed vid sjön Stora Lee till lämplig anknytningspunkt vid riksgränsen,
en norsk statsbana till mötes, hvilken jernväg borde erhålla
samma spårvidd och byggnadssätt, som de dittills färdigbyggda stambanorna,
till Kongl. Maj:ts disposition stäldes ett belopp af eu million
kronor, hvilket statsbidrag, så snart sådan visshet, som af Kongl. Maj:t
pröfvades tillräcklig, förefunnes, att en jernväg med samma spårvidd
samtidigt anlades emellan anknytningspunkten vid riksgränsen och Kristiania,
finge af Kongl. Maj:t tillförsäkras det bolag, som förbunde sig
att anlägga och inom slutet af år 1879 fullborda samt för allmän trafik
upplåta samma jernväg, äfvensom att i öfrigt uppfylla alla de vilkor,
som Kongl. Maj:t för statsbidragets erhållande kunde finna för godt i
nåder föreskrifva; dock att det beviljade statsbidraget icke finge till
vederbörande utbetalas förr, än jernvägen blifvit inom föreskrifven tid
färdigbyggd och med allt hvad dertill hörde afsynad och godkänd^amt
till allmän trafik upplåten.
Kongl. Norska regeringens Departement för det Inre — som redan
i skrifvelse den 15 September 1873 till Civildepartementet meddelat, att
Storthinget den 5 förutgående Juni genom ett af Kongl. Maj:t godkändt
beslut medgifvit, att för norska statskassans räkning finge anläggas en
bredspårig jernväg i två linier från Kristiania genom Agershuus och
Smaalenenes amter till riksgränsen öfver Fredrikshall, under vilkor, utom
andra, att till utförandet af dessa jernvägslinier tecknades aktier af kommuner
och enskilde till belopp af minst 1,260,000 specier, samt att anläggningen
af jernvägen från Fredrikshall till riksgränsen icke påbörjades
förr än sådan visshet, som regeringen ansåge tillräcklig, förefunnes,
att en tillstötande jernbana af samma spårvidd komine till stånd
på andra sidan riksgränsen — tillkännagaf derefter dels medelst skrif
-
3
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.
velse den 22 December 1874, att Storthinget den 4 Juni samma år bestämt,
att förutnämnde jernväg skulle från Kristiania dragas genom Ski
till Monsrud och derifrån i två särskilda linier till Sarpsborg, hvarifrån
den skulle fortsättas till Fredriksha-ll och vidare förbi Femsjön till riksgränsen
vid Högen; dels ock i skrifvelse den 5 Maj 1875, att Fredrikshalls
kommun den 12 förutgående Januari beslutit ej mindre att, under
förutsättning af Konungens och Storthingets bifall, den af kommunen
gjorda teckning af aktier i Smaalenenes-jernbanan för belopp af omkring
115,000 specier skulle öfverflyttas till Dalslands-banan, än äfven att, såvidt
statsstyrelsen medgåfve, att de i Fredrikshall af kommunen och
enskilde tecknade aktier i Sinaalenenes-jernvägen finge öfverflyttas till
Dalslands-banan, kommunen ville ej blott teckna ytterligare aktier i sistnämnda
bana för omkring 30,000 specier, utan tillika för en tid af 40
år ikläda sig garanti för amortering och räntebetalning med tillsammans
6 procent om året å ett med högst 5 procent årlig ränta löpande lån
till belopp af högst två millioner två hundra tusen kronor, som styrelsen
för Dalslands jernvägsaktiebolag skulle till jernvägens utförande
upptaga mot obligationer; sådant dock under vilkor, utom andra, att
innan lånet upptoges, stamaktier i Dalslandsbanan skulle vara tecknade
för minst 1,800,000 kronor utöfver statsbidraget af 1,000,000 kronor,
samt att arbetena å banan börjades under loppet af år 1875 och utan
afbrott fortsattes så, att jernvägen kunde vara fullbordad samtidigt med
Smaalenenes och Bergslagernas jernvägsaktiebolags banor; varande af
Departementet i samma skrifvelse äfven meddeladt, att Kongl. Maj:t den
26 April sistlidet år godkänt Storthingets den 9 i samma månad lemnade
bifall dertill, att den för eu jernvägsanläggning från Kristiania genom
Agershuus och Smaalenenes amter till riksgränsen gjorda aktieteckning
i Fredrikshall af enskilde personer, till belopp af 91,325 specier
samt af kommunen till belopp dels af 100,000 specier och dels af omkring
15,000 specier finge öfverflyttas på en anläggning i Sverige från
Högen öfver Vestra Ed till Mellerud och vidare till hamn vid Venern
af jernväg utaf samma spårvidd och med minst samma skenvigt som
den tillstötande norska, under förbehåll, att arbetet på samma jernväg
påbörjades under loppet af år 1875 och utan afbrott fortsattes.
Sedan under tiden styrelsen för Dalslands jernvägsaktiebolag, som
fått sig anbefaldt att inkomma med yttrande, huruvida styrelsen ville
tillförbinda bolaget att, mot tillgodonjutande af det utaf Riksdagen beviljade
ofvan omförmälda statsbidrag, fullgöra de utaf Riksdagen derför
stadgade vilkor, i underdånighet anmält, att bolaget med tacksamhet
emottoge ifrågavarande anslag med dervid fästade vilkor, samt med till
-
4
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 37.
kännagifvande att aktieteckningen för Dalslandsbanan, efter det norska
aktieteckningen för Smaalenenes-jernvägen öfverflyttats på Dalslandsbanan,
uppginge till omkring 1,900,000 kronor, förnyat sin redan tillförene
gjorda ansökan om koncession för banans anläggning i enlighet
med bifogade, af Löjtnanten vid Väg- och vattenbyggnads-corpsen P.
Laurell upprättade, nya plan-profil och detalj-ritningar med tillhörande
betänkande och kostnadsförslag, fann Kongl. Maj:t efter det noggrann
utredning af ärendet i hela dess vidd genom infordrade underdåniga utlåtanden
från samtlige vederbörande åstadkommits, godt, medelst nådig
resolution den 5 November 1875, att bland annat ej allenast bevilja
Dalslands jernvägsaktiebolag rättighet att anlägga och till allmänt begagnande
mot afgift upplåta jernväg af 4,83 fots" spårvidd från Sunnanå
hamn vid Venern öfver Melleruds station å Bergslagernas jernvägsaktiebolags
jernbana och vestra Ed till riksgränsen mot Norge vid Högen,
äfvensom fastställa ofvan omförmälda ritningar jemte tillhörande betänkande
och å 4,493,000 kronor slutande kostnadsförslag att lända till
efterrättelse vid anläggningen af banan, som, med en längd af 61/.! mil,
borde utföras med skenor af 22,5 skålpunds vigt på längdfot och största
lutningar af 1 : 100 samt minsta krökningsradie af 1,200 fot, utom vid
ingången till Melleruds station, der radien blefve allenast 1,000 fot, och
under iakttagande i öfrigt af sådant byggnadssätt, att banan komme att
erhålla samma trafikförmåga, som de dittills utförda stambanorna, utan
ock tillförsäkra bolaget att komma i åtnjutande af det utaf Riksdagen
beviljade statsbidrag å 1,000,000 kronor, så snart jernvägen blifvit inom
den af Riksdagen bestämda tid färdigbyggd och med allt hvad dertill
hörer afsynad och godkänd samt för allmän trafik upplåten, allt under
vilkor och förbehåll, utom andra: att arbetet å jernvägen skulle påbörjas
före utgången af år 1875 samt derefter fortgå så, att jernvägsanläggningen
jemte dertill hörande inrättningar och rullande materiel kunde inom
slutet af år 1879 afsynas och för trafik upplåtas; att bolaget skulle vara
underkastadt kontroll från statens sida. såväl hvad anginge banans byggande,
som i afseende å densammas underhåll för all framtid, samt skyldigt
verkställa de förbättringar, som för vinnande af nödig säkerhet
kunde föreskrifvas, äfvensom att vid banan begagna samma signaleringsoch
bevakningssystem, som det vid statens banor brukliga; att i bolagets
styrelse en af Kongl. Maj:t förordnad ledamot skulle ega säte och stämma,
likasom att i hvarje revision en af Kongl. Maj:t utsedd revisor skulle
deltaga, med åliggande för bolaget att arfvode till bemälde styrelseledamot
och revisor bekosta; att, om bolaget icke före utgången afår 1880
fullbordat den eller de delar af banan, som vid besigtning eller afsyning
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37. 5
kunde finnas ofulländade, eller icke rättat vid besigtningen eller afsyningen
anmärkta felaktigheter, Kongl. Maj:t skulle ega att för bolagets räkning
försälja jernvägen jemte allt dess tillbehör i befintligt skick, med
skyldighet för köparen att inom viss tid fullborda banan, samt att likaledes
svenska statsverket skulle vara berättigadt att, sedan 25 år tilländagått
efter det någon del af banan blifvit för allmän trafik öppnad, inlösa
densamma mot ett penningebelopp, i afseende å hvars bestämmande
nödiga föreskrifter jemväl meddelats.
Uti en den 2 sistlidne Januari till Kongl. Maj:t ingifven skrift har
styrelsen för Dalslands jernvägsaktiebolag redogjort för den ståndpunkt,
på hvilken jernvägsanläggningen då befann sig, och dervid anfört: att,
sedan Fredrikshalls kommun genom beslutet den 12 Januari 1875 lemnat
sin garanti för det lån å 2,200,000 kronor, som utöfver det tecknade
aktiekapitalet och det af Riksdagen beviljade anslag ansetts nödigt upptaga
för fyllande af den beräknade anläggningskostnaden med tillägg af
räntor under byggnadstiden, styrelsen, med stöd af erfarenheten från
flera andra jernvägsanläggningar här i landet, trott företagets framgång
betryggad; att likväl den stockning, som i affärsverlden inträffat inom
flere af Europas större stater, och det deraf orsakade betydliga prisfallet
på alla värdepapper lagt hinder i vägen för upptagande utom landet
af ofvanberörda lån, och i sin återverkan på förhållandena inom Sverige
ledt dertill, att upptagande härstädes af lån annorlunda än mot en ruinerande
kapitalrabatt af 15 till 20 procent icke vore för närvarande
möjligt; att eu ytterligare svårighet läge deruti att, då Fredrikshalls
kommunalstyrelse vid sitt ofvannämnda beslut den 12 Januari nästlidna
år förbehållit sig att bekomma inteckning eller på annat sätt efter svensk
lag betryggande säkerhet genom panträtt i jernbanan med dess materiel
för de utbetalningar, hvartill kommunen med anledning af räntegarantien
kunde blifva nödsakad, men jemlikt nådiga förordningen den 16 Juni
1875 jernväg icke må med inteckning enligt samma förordning belastas,
bolaget icke kunde uppfylla sagda förbehåll, hvarpå vid beslutets fattande
lagts synnerlig vigt; att, ehuru det således vore tvifvel underkastadt,
huruvida erforderliga medel för arbetets utförande kunde åstadkommas,
styrelsen likväl, jemlikt norska Storthingets förutnämnda beslut den 9
April 1875 samt innehållet af den bolaget beviljade koncession, påbörjat
arbetet å banan under sistlidna år, äfvensom i öfverensstämmelse med
bolagsordningen uttaxerat 15 procent af tecknade aktier, men att, om
den återstående delen af kostnadsbeloppet icke kunde åstadkommas,
styrelsen torde finna sig nödsakad inhemta delegarnes i bolaget beslut,
huruvida arbetet skulle upphöra eller fortsättas med det tecknade aktie
-
6
Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 37.
kapitalet; att, på grund af det anförda, befaras kunde att, oaktadt de
stora uppoffringar, som af Elfsborgs läns landsting och samtliga de i
allmänhet fattiga kommuner, genom hvilkas område jernvägen framginge,
äfvensom af Fredrikshalls kommun och enskilde personer, gjorts för befrämjande
af det vigtiga företaget, det dock möjligen måste uppgifvas;
att enda utvägen således torde vara, att svenska eller norska staten eller
begge i förening beredde bolaget tillgång till det erforderliga lånet; att
i sådant afseende styrelser), som ansåge öfverflödigt att nu framhålla
den ofta uttalade stora betydelsen af Dalslandsbanan både för orten och
de förenade rikena, trodde sig böra fästa uppmärksamheten dels derå,
att staten icke kunde på något annat sätt med så ringa uppoffring tillvägabringa
en förbindelse mellan det svenska jernvägsnätet och det
norska genom Smaalenene, dels derå, att ingen utsigt vore för handen
att så snart som medelst denna jernväg, hvilken skulle fullbordas samtidigt
med Smaalenenes och Bergslagernas jernvägsaktiebolags banor,
åstadkomma den länge önskade förbindelsen med Norge; samt att styrelsen,
som funne det icke tillkomma sig att föreslå, på hvad sätt eller
i hvad mån den svenska eller norska staten skulle i detta afseende mellankomma,
blott ville upplysa att —- derest genom endera eller begge
staternas mellankomst ett lån kunde erhållas, samt svenska staten eftergåfve
det vilkor, som blifvit fästadt vid den beviljade gåfvan af 1,000,000
kronor derom, att jernvägen skulle, innan anslaget finge till bolaget
utbetalas, vara fullbordad och för trafik öppnad, och bolaget genom erhållande
af beloppet redan derförinnan befriades dels från den rabatt
af 15 till 20 procent, som måste erläggas om bolaget skulle annorstädes
upptaga lån, dels ock från utgifvande under tre år af ränta å ifrågavarande
1,000,000 kronor, som eljest måste för arbetenas fullbordande
upplånas i afbidan på anslagets utbekommande — bolaget skulle dymedelst
besparas så stora utgifter, att det erforderliga lånebeloppet kunde
inskränkas till två millioner kronor.
Hos Kongl. Maj:ts norska regering har blifvit anmäldt, att Fredrikshalls
kommun af förekommen anledning den 13 i denna månad beslutit:
att, såvida svenska eller norska staten åtoge sig att. försträcka jernvägsaktiebolaget
1,500,000 kronor, kommunen ville i stället för den under
den 12 Januari 1875 beslutade räntegaranti försträcka bolaget 500,000
kronor emot vilkor, bland andra, att försträckningsbeloppet icke utbetaltes
förr, än aktiekapitalet blifvit användt för jernvägsarbetet, dock
med bemyndigande för stadens Magistrat och »Formandskab» att utbetala
försträckningsbeloppet tidigare för att, om bolagets styrelse så skulle
önska, användas till inköp af jern vägsskenor; att arbetet å jernvägsan
-
7
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.
läggningen skulle utan afbrott fortsättas, så att jernvägen kunde vara
färdig samtidigt med Smaalenenes-banan och Bergslagernas jernvägsaktiebolags
bana; samt att jernvägen, intill dess försträckningen blefve
återbetald, icke finge utan kommunens samtycke öfverlåtas till någon
annan. Inom norska regeringen har jemväl kommit under öfvervägande,
att, om än den af Fredrikshalls kommun förut beslutade garanti skulle
kunna göras gällande, bolaget likväl icke med afseende å förhanden varande
förhållanden kunde för det närvarande, och antagligen icke heller
i den närmaste framtiden, erhålla det för anläggningen erforderliga lån
på enskild väg annorledes, än på så ofördelaktiga vilkor, att derigenom
eu icke obetydlig del af det beräknade anläggningskapitalet ginge förlorad.
Då således, huru än utgången blefve af den inom svenska Riksdagen
väckta fråga om åstadkommande af en lag, enligt hvilken jernvägsanläggning
med tillbehör kunde med laga verkan pantsättas, bolaget vore
i behof af understöd, på det jernvägsanläggningen måtte komma till utförande,
ansåges framställning om beviljande af lånebidrag böra göras
hos det nu församlade Storthinget utan afvaktan å utgången af berörda
lagstiftningsfråga. Hvad anginge lånebidragets belopp, vore detta beroende
af det understöd, som kunde komma att lemnas från svenska
statens sida. I afseende härå förutsattes medgifvande, att det af Riksdagen
beviljade anslag till belopp af 1,000,000 kronor kunde ställas till
bolagets förfogande att användas under det arbetet påginge. I sådan
händelse skulle det för bolaget erforderliga försträckningsbelopp kunna
inskränkas till 2,000,000 kronor, hvaraf under vissa vilkor och förutsättningar
Fredrikshalls kommun redan beviljat en fjerdedel, eller 500,000
kronor. Norska regeringen har med afseende härå och på grund af
öfriga anförda skäl hos Kongl. Maj:t gjort underdånig framställning i
ämnet; och har Kongl. Maj:t i enlighet dermed den 18 i denna månad
till Norska Storthinget aflåtit nådig proposition om bemyndigande för
regeringen att af statskassans medel bevilja Dalslands jernvägsaktiebolag
ett lån, stort 375,000 specier, eller 1,500,000 kronor, att användas till
fullbordande af jernvägsanläggningen från Högen öfver Vestra Ed till
Mellerud och vidare till en hamn vid Venern, under vilkor att lånet
förräntas med 5 för hundra och återbetalas under loppet af högst 40
år samt i öfrigt under de närmare bestämmelser, som af regeringen
meddelas.
Då af anledning, som ofvan är anförd, all fråga, åtminstone för det
närvarande, förfallit om den garanti Fredrikshalls kommun skolat lemna
8
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.
för clet lån, till belopp af 2,200,000 kronor, hvaraf bolaget för jernvägsanläggningens
utförande haft behof, äro utsigterna för ett snart tillvägabringande
af denna nya kommunikationsled emellan de förenade rikena
i en icke oväsentlig mån förändrade. Väl har förenämnda kommun
under vissa förbehåll, deribland att svenska och norska statsverken, antingen
ettdera eller ock begge gemensamt, skulle bispringa bolaget med
ett lån af 1,500,000 kronor, förklarat sig beredvillig att, i stället för
lånegarantien, lemna bolaget en försträckning af 500,000 kronor, och väl
har Kongl. Maj:t till norska Storthinget aflåtit framställning derom, att
Storthinget måtte bevilja bolaget detta lån. Men äfven härmed vore
icke till fullo afhjelpt den brist i beräknade och erforderliga medel,
hvilken uppkomme genom den med anledning af inträffade oförutsedda
omständigheter skedda återkallelse!! af omförmälda garanti. Vid sådant
förhållande, och då Riksdagen i sin underdåniga skrifvelse den 17 Maj
1874 förklarat den samfärdsel emellan de begge rikena, som genom nu
ifrågavarande jernbana skulle beredas, vara af så stor vigt för befrämjande
af dessa rikens gemensamma intressen, att svenska staten icke
borde rygga tillbaka för den uppoffring, hvilken för vinnande af detta
mål kunde blifva erforderlig och att, då den enskilda företagsamheten
efter all sannolikhet icke förmådde utan statens medverkan utföra arbetet,
staten icke borde undandraga sig en sådan medverkan, tvekar
Kongl. Maj:t icke att, ehuru Riksdagen såsom bidrag till byggande af
denna jernväg från Sunuanå hamn vid Venern öfver Mellerud till riksgränsen,
en norsk statsbana till mötes, redan åt det för banans’ byggande
bildade bolag beviljat ett anslag utan återbetalningsskyldighet till belopp
af eu million kronor, nu till Riksdagen göra framställning om dess ytterligare
medverkan, i ändamål att jernvägsarbetet må kunna utan afbrott
fortgå och inom den beräknade tiden, utgången af året 1879'', fullbordas.
I sådant hänseende vill och kan Kongl. Maj:t emellertid icke ifrågasätta,
att Riksdagen må bevilja, vare sig något nytt anslag eller något lån,
utan anser sig Kongl. Maj:t endast hafva att föreslå Riksdagen, att, i
hvad som blifvit stadgadt beträffande den tid, då det medgifna anslaget
skulle till bolaget utbetalas, bevilja en förändring. Enär detta anslag,
enligt nu gällande bestämmelse, icke må till bolaget utlemnas förr, än
jernvägen blifvit inom föreskrifven tid färdigbyggd och med allt hvad
dertill hörer afsynad och godkänd samt till allmän trafik äfven upplåten,
blifver det, så framt denna föreskrift skall oförändrad tillämpas,
för bolaget oundgängligt att, för arbetets utförande, under byggnadsåren
söka bereda sig lån till ett motsvarande belopp. Vid den i afseende
på anskaffande af medel för företag af ifrågavarande beskaffen
-
Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.
9
het nu tryckta ställning inom penningemarknaden, är det dock att emotse,
att bolaget icke skall kunna erhålla ett sådant lån utan att underkasta
sig en ganska betydlig, för bolaget betungande, kapitalrabatt, hvilken i
förening med den minskning i de för byggnadsföretaget beräknade tillgångar,
hvilken uppkommer deraf, att lånet från norska statsverket, om
det varder medgifvet, sammanräknad t med det lån, Fredrikshalls kommun
utlofvat, understiger med 200,000 kronor det lån, för hvilket
nämnda kommun skolat ikläda sig garanti, alltså skulle försvaga bolagets
förmåga att till lycklig och snar fullbordan bringa sitt stora,
allmännyttiga företag. Deremot, och då af anslagets utbetalning under
byggnadstiden följden skulle blifva, icke allenast att kapitalrabatten
undvekes, utan äfven att för bolaget en icke oväsentlig räntebesparing
egde rum, skulle bolaget, under förutsättning deraf att
Kongl. Maj:ts till norska Storthinget aflåtna nådiga proposition varder
antagen, komma att förfoga öfver belopp, som fullt motsvara de beräknade
kostnaderna för jernvägsbyggnaden och inköpet af erforderlig
materiel, och således varda befriadt från alla vidare omsorger i afseende
på den för jernvägens fullbordande behöfliga penningetillgång. Visserligen
kan genom den nu ifrågasatta tidigare utbetalningen af det beviljade
anslaget staten få vidkännas någon ytterligare utgift, i det fall
nemligen, att för medlens tillhandahållande en upplåning möjligen kunde
finnas böra ega ruin, men det är dock icke på någon sådan grund, som
Riksdagen år 1874 vägrade sitt samtycke dertill, att det anslag, som
till bolaget beviljades, skulle utgå med en tredjedel under hvardera af
åren 1875, 1876 och 1877. Såsom anledning till detta beslut har deremot
i Riksdagens här ofvan omförmälda skrifvelse blifvit angifvet, att
ärendet då ännu syntes i vissa delar vara i det skick, att det torde
tarfva ytterligare undersökningar och utredningar, så väl om banans
blifvande sträckning, som angående anläggningskostnaden, samt om lämpligaste
sättet att åstadkomma det för dess byggande erforderliga kapital.
Sedermera har efter fullständigt utredande af alla på ärendets afgörande
inverkande omständigheter frågan om denna jernvägsanläggning blifvit
genom beslut den 5 November nästlidna år af Kongl. Maj:t pröfvad, dervid
sträckningen af banan är vorden bestämd, samt plan-, profil- och
detaljritningar jemte kostnadsförslag för jernvägsanläggningen faststälda,
så att företagets framgång numera endast är beroende deraf, att tillgång
varder bolaget beredd på de till detsammas utförande behöfliga
medel.
Då tiden för Riksdagens sammanvaro är så långt framskriden, att
en afbidan på det beslut, hvari norska Storthinget kan komma att stanna
Bih. till Rikscl. Prut. 1376. I Sami. L Afd. 15 Höft. 2
10
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.
i anledning af Ivongl. Maj:ts till detsamma gjorda nådiga framställning
i ämnet, sannolikt skulle hafva till följd, att frågan icke under innevarande
år kunde hos Riksdagen förekomma, och då utan allt tvifvel en
ytterligare medverkan å Riksdagens sida är af nöden, så framt den
nu ifrågavarande nya föreningsbanan emellan de förenade rikena, för
hvilken äfven inom brödralandet ett varmt och verksamt deltagande
gifvit sig tillkänna, skall kunna komma till stånd, så vill Köngl. Maj:t
— efter att hafva förordnat så väl i bolagets direktion en ledamot, hvilken
har att iakttaga statens och det allmännas rätt, som äfven en ingeniör
för tillsynen öfver det sätt, hvarpå arbetet verkställes — härmed
föreslå,
att Riksdagen må medgifva, att det anslag af En
million kronor, hvilket Riksdagen år 1874 beviljat såsom
bidrag för byggande af en jernväg från Sunnanå
hamn vid Venern öfver Mellerud och Vestra Ed vid
sjön Stora Lee till lämplig anknytningspunkt vid riksgränsen,
en norsk statsbana till mötes, må redan under
år 1877 varda utbetaldt till det för anläggning af denna
jernväg bildade bolag, så framt, på sätt som Kongl.
Maj:t godkänner, bolaget ådagalägger, att detsamma
med inberäkning af förenämnda anslag har att förfoga
öfver de för banans fullbordande på föreskrifvet sätt
och för anskaffande af behöflig materiel erforderliga
medel.
Handlingarne i målet skola vederbörande Utskott tillhandahållas, och
Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse
välbevågen.
OSCAR.
C. J. Thyselius.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.
11
Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans
Maj it Konungen i Statsrådet å Stockholms slott
den 24 Mars 1876.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Friherre de Geer,
Hans Excellens Ministern för utrikes ärendena, Herr Statsministern
Björnstjerna,
Statsråden: Lagerstråle,
Thyselius,
Carlson,
Weidenhielm,
Lovén,
Friherre von Otter,
Forssell.
Statsrådet Friherre Alströmer var af sjukdom hindrad tillstädeskomma.
Chefen för Civildepartementet, Statsrådet Thyselius, föredrog i underdånighet
-
33.
Styrelsens för Dalslands jernvägsaktiebolag underdåniga framställning
i fråga om ytterligare medverkan för utförande af bolagets jernvägsanläggning;
i sammanhang hvarmed anmältes norska Departementets
för det Inre skrifvelse i ämnet den 16 i denna månad.
Statsrådet tillstyrkte i underdånighet, att Kongl. Maj:t måtte föreslå
Riksdagen medgifva, att det anslag af eu million kronor, hvilket Riks
-
12
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
dager! år 1874 beviljat såsom bidrag för byggande af eu jernväg från
Sunnanå hamn vid Venern öfver Mellerud och Vestra Ed vid sjön Stora
Lee till lämplig anknytningspunkt vid riksgränsen en norsk statsbana
till mötes, finge redan under år 1877 utbetalas till det för anläggning
af denna jernväg bildade bolag, så framt, på sätt som Kongl. Maj:t godkände,
bolaget ådagalade, att detsamma, med inberäkning af förenämnda
anslag, hade att förfoga öfver de för banans fullbordande på föreskrifvet
sätt och för anskaffande af behöflig materiel erforderliga medel.
Hvad Statsrådet sålunda tillstyrkt, behagade Hans
Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla, samt befalde,
att nådig proposition i ämnet, så lydande, som bilagan
till detta protokoll utvisar, skulle i vanlig ordning till
Riksdagen aflåtas.
Ex protocollo
A. Wennberg.
STOCKHOLM, IVAR H^EGGSTRÖMS BOKTRYCKERI, 1 87 6.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.