Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående eganderätt till skrift

7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1876:7, Med förslag till lag angående eganderätt till skrift

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 7,

N:o 7.

Ank. till Riksd. Kansli den 2(> Jan. J87G, kl, 6 e, in.

Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, med förslag till

lag angående eganderätt till skrift; Gifven Stockholms

Slott den 31 December 1373.

I nådig proposition till 1873 års Riksdag framstälde Kongl. Maj:t förslag

till en förändrad lydelse af Tryckfrihetsförordningens § 1 mom. 1, 3 och

9, enligt hvilken de stadganden angående eganderätt till skrift, som förekomma

i den nuvarande lydelsen af 9 mom. i nämnde §, borde derifrån uteslutas och

i stället intagas en föreskrift, att angående sådan eganderätt skulle gälla hvad

som stadgas i särskild lag, stiftad i den ordning, 87 § Regeringsformen föreskrifver;

hvarjemte Kongl. Maj:t förklarade det vara Dess afsigt att till den

Riksdag, då förslaget, derest det förklarades hvilande, kunde slutligen antagas,

framlägga förslag till lag angående den litterära eganderätten.

Med anledning häraf och då förstberörda förslag af Riksdagen antagits

att hvila till vidare grundlagsenlig behandling, har ett lagförslag i ämnet blifvit

inom Justitiedepartementet utarbetadt. Då detsamma likväl ännu icke blifvit

slutligen granskadt, och det hvilande grundlagsändringsförslaget dessförinnan

torde förekomma till Riksdagens pröfning, har Kongl. Maj:t, på det ingen

lucka i lagstiftningen genom nämnda grundlagsändringsförslags antagande må

uppstå, ansett lämpligt, att genom en lag, stiftad i den ordning 87 § Regeringsformen

föreskrifver, de stadganden om eganderätt till skrift, som ''äro af
sedda
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kont fl. Maj:ts Nåd. .Proposition N:o 7.

sedda att uteslutas ur Tryckfrihetsförordningen, bibehållas vid gällande kraft

till dess en fullständigare lag hinner komma till stånd.

Under förutsättning således, att ifrågavarande, af Kongl. Maj:t framstälda

grundlagsändringsförslag varder af Riksdagen antaget, vill Kongl. Ma.j:t,

med öfverlemnande af de i Högsta Domstolen och Statsrådet angående denna

fråga hållna protokoll, härmed, enligt 87 g Regeringsformen, föreslå Riksdagen

att antaga följande

“Förordning angående egauderätt till skrift.

Enär, jemlikt den förändrade ordalydelsen af 3 mom. 1 § Tryckfrihets

förordningen, angående eganderätt till skrift skall gälla hvad som stadgas i

särskild lag, stiftad i den ordning 87 § Regeringsformen föreskrifver, varder

härigenom förordnadt, att intill dess annan lag i detta ämne kan varda antagen,

skola fortfarande lända till efterrättelse följande ur Tryckfrihetsförordningen

numera uteslutna stadganden:

Hvarje skrift vare författarens eller hans rätts lagliga innehafvares

egendom. Men så framt författarens arfvingar eller rättsiunebafvare icke inom

tjugu år från hans död utgifningsrättigheten begagnat, äfvensom i händelse

ett sådant begagnande icke af dem inom hvart tjugonde är förnyas, stånde

hvar och en öppet att författarens efterlemnade skrifter af trycket utgifva.

Hvilken som eljest skrift trycker eller eftertrycker, utan författarens eller hans

rättsinnehafvares skriftliga tillstånd, miste upplagan, eller böte dess fulla värde,

egarens ensak.

Lag samma vare, om någon trycker eller eftertrycker den öfversättning

af utländsk skrift, som annan man utarbetat, eller låter sin öfversättning lör

annans anses; men ej må öfversättares eganderätt till sitt arbete förhindra

någon att en annan öfversättning af samma skrift utgifva.

Utgifvare af dagblad och periodiska skrifter häfver ej brutit emot författarens

eganderätt, då han i dem insända anonyma skrifter utgifver. Uppsatser,

hemtade ur dagblad, anses icke såsom eftertryckta, då de i andra dagblad

införas, så vida det tillika uppgifves, ifrån hvithet dagblad uppsatsen är

hemtad.“

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med al) Kong!- nåd och ynnest städse

välbevågen.

OSCÅ R,

Louis De Geer.

Bill till Rissel. Prof. 1876. 1 Sami. 1 Afä. 3 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kong i Maj.ts Nåd Proposition N:o 7.

Utdrag ur Protokollet öfver Justitie-departements-ärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen uti Statsrådet å Stockholms

Slott Fredagen den 11 December 1815

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Justitie-statsmiuistern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden : Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm

Lovén,

Friherre von etter.

Forssell.

Herr Justitie-statsmiuistern yttrade:

“I nådig proposition till 1873 års Riksdag frarnstälde Eders Kong!. Majd

förslag till en förändrad lydelse af Tryckfrihetsförordningens § 1 mom. 1,3 och

9, enligt hvilken de stadgande!) angående eganderätt till skrift, som förekomma

i den nuvarande lydelsen af 9 mom. i nämnda borde derifrån uteslutas och i

stället intagas en föreskrift att angående sådan eganderätt skulle gälla, hvad

som stadgas i särskild lag, stiftad i den ordning 87 § Regeringsformen föreskräfvel’,

hvarjemte Eders Kongl. Maj:t förklarade det vara Dess afsigt att till

den riksdag, då förslaget, derest det förklarades hvilande, kunde slutligen antagas,

framlägga förslag till lag angående den litterära eganderätten. Detta

förslag, som af Riksdagen antogs att hvila till grundlagsenlig behandling, kommer

att vid nu tillstundande riksdag slutligen pröfvas.

Med anledning häraf har det ålegat mig, sedan jag blifvit chef för Justitie-departementet,

att vara betänkt på utarbetandet af ett lagförslag i ämnet,

och sedan jag lyckats härtill erhålla erforderligt biträde har ock ett sådant

förslag blifvit uppsatt. Då jag likväl anser det lämpligt att före dess anmälande

dels jemföra detsamma med det förslag i samma ämne, som redan länge

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition Nio 7.

varit under utarbetning i Norge och för närvarande lärer bero på Norska Regeringens

pröfning och dels lemna sakkunniga personer i Sverige tillfälle att

yttra sig öfver den ifrågasatta nya lagstiftningen, som är med många svårigheter

förenad, samt förslagets granskning derefter af Högsta Domstolen måste

medtaga någon tid, är jag oviss huruvida nådig proposition angående en

ny lag om egauderätt till skrift kan hinna framställas till den tid, då det hyllande

grundlagsändringsförslaget förekommer till Riksdagens pröfning, på hvars

utgång det antagligen kan inverka, om Riksdagen icke vid samma tid eget1

visshet, att ingen lucka i lagstiftningen genom grundlagsändringsförslagets antagande

kan uppstå. Vid sådant förhållande torde den utväg böra beredas,

att genom eu lag, stiftad i den ordning 87 § Regeringsformen föreskrifver, de

stadgande» om eganderätt till skrift, som äro afsedda att uteslutas ur Tryckfrihetsförordningen,

bibehållas vid gällande kraft till dess en fullständigare lag

hinner komma till stånd; och jag hemställer derföre, att Eders Kongl. Majtl,

under förutsättning, att ifrågavarande af Eders Kongl. Maj:t framstälda grundlagsändriugsförslag

af Riksdagen varder antaget, måtte förklara sig hafva för afsigt

att jemiikt 87 § Regeringsformen till Riksdagen framställa förslag till lag

angående eganderätt till skrift, samt för detta ändamål infordra Högsta Domstolens

yttrande öfver följande förslag:

Enär, jemiikt den förändrade ordalydelsen af 3 mom. 1 § Tryckfrihetsförordningen,

angående eganderätt till skrift skall gälla hvad som stadgas i

särskild lag, stiftad i den ordning 87 § Regeringsformen föreskrifver, varder härigenom

förordnadt, att, intill dess annan lag i detta ämne kan varda antagen,

skola fortfarande lända till efterrättelse följande ur Tryckfrihetsförordningen numera

uteslutna stadgande!):

Hvarje skrift vare författarens eller hans rätts lagliga innehafvare*

egendom. Men så framt författarens arfvingar eller rättsinnehafvare icke inom

tjugu år från hans död utgifningsrättigheten Degagnat, äfvensom i händelse ett

sådant begagnande icke af dem inom hvart tjugonde år förnyas, ståndo hvar

och eu öppet att författarens efterlemnade skrifter af trycket utgifva. Hvilken

som eljest skrift trycker eller eftertrycker, utan författarens eller hans rätt;- iunehafvares skriftliga tillstånd, miste upplagan, eller höta dess fulla värde,

egarens ensak.

Lag samma vare, om någon trycker eller eftertrycker den öfversättning

af utländsk skrift, som annan man utarbetat, eller låter sin öfversättning

för annans anses; men cj må öfversättarens eganderätt till sitt arbete förhindra

någon att en annan öfversättning af samma skrift utgifva.

Utgifvare af dagblad och periodiska skrifter häfver ej brutit emot författarens

eganderätt, då han i dem insända anonyma skrifter utgifver. Uppsatser,

hemtade ur dagblad, anses icke såsom eftertryckta, då de i andra dag
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 7.

blad införas, sä vidu det tillika uppgifves, ifrån hvilket dagblad uppsatsen är

hemtad.“

Hvad Herr Justitie-statsministeru, på sätt ofvan

förmäles, hemstält behagade, på tillstyrkan af Statsrådets

öfrige ledamöter, Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ex proloeollo

C. P. Hagbergh.

Utdrag af Protokollet öfver ett Lag-ärende, hållet uti Kongl.

Maj:ts Högsta Domstol Måndagen den 20 December 1875.

Första Rummet.

Närvarande:

Justitieråden, Friherre Leuhusen,

Garleson,

Bolin,

Olivccrona,

Huss,

von Scgebuden,

Hcrnmarclc.

Expeditions-chefen Ryding föredrog ett genom note ur Statsrådsprotokollet

den 17 innevarande månad till Högsta Domstolens utlåtande öfverlerrmadt

förslag till lag angående eganderätt till skrift; hvilket förslag var af

följande lydelse:

“Enär, jemlikt den förändrade ordalydelsen af 3 mom. 1 § Tryckfrihetsförordningen,

angående eganderätt till skrift skall gälla hvad som stadgas i

särskild lag, stiftad i den ordning 87 § Regeringsformen föreskrifver, varder

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 7.

härigenom förordnailt, att, intill dess annan lag i detta ämne kan varda antagen,

skola fortfarande lända till efterrättelse följande ur Tryckfrihetsförordningen

numera uteslutna stadganden:

Hvarje skrift vare författarens eller hans rätts lagliga innehafvares egendom.

Men så framt författarens arfvingar eller rättsinnehafvare icke inom tjugo

år från hans död utgifningsrättigheten begagnat, äfvensom i händelse ett sådant

begagnande icke af dem inom hvart tjugonde år förnyas, stånde hvar och en

öppet att författarens efterlemnade skrifter af trycket utgifva. Hvilken som

eljest skrift trycker eller eftertrycker, utan författarens eller hans rättsinnehafvares

skriftliga tillstånd, miste upplagan, eller böte dess fulla värde, egarens

ensak.

Lag samma vare, om någon trycker eller eftertrycker den öfversättning

af utländsk skrift, som annan man utarbetat, eller låter sin öfversättning för

annans anses; men ej må öfversättarens eganderätt till sitt arbete förhindra

någon att eu annan öfversättning af samma skrift utgifva.

Utgifvare af dagblad och periodiska skrifter häfver ej brutit emot författarens

eganderätt, då han i dem insända anonyma skrifter utgifver. Uppsatser,

heintade ur dagblad, anses icke såsom eftertrycka, då de i andra dagblad

införas, sä vida det tillika uppgifves, ifrån hvilket dagblad uppsatsen är

hemtad.u

Högsta Domstolen faun ej någon anledning till anmärkning

emot ifrågavarande lagförslag; hvilket utlåtande

genast justerades och skulle genom utdrag af protokollet

ofördröjligen expedieras.

Elx Protocollo

O. J. Björkman.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 7.

Utdrag af Protokollet öfver Justitie-departements-ärenden, hållet

inför Hans Magt Konungen i Statsrådet å Stockholms

Slott Fredagen den 31 .December 1873,

i närvaro af:

Haris Excellens Herr Justitie-statsniinistern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna.

Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Fri h e rre AIströmer.

Weidcnhielm,

Boven,

Friherre von Otter,

Forssell,

Justitieråden: Friherre Leuhusen,

Hernmarc k.

Herr Justitie-statsministern anmälde i underdånighet:

Att sedan, på sätt protokollet öfver Justitie-departements-ärenden för

den 17 innevarande December utvisar, Kongl. Mnj:t i nåder förordnat, att,

jemlikt 87 § Regeringsformen, Högsta Domstolens utlåtande skulle infordras

öfver ett inom Justitie-departcraentct ufarbetadt förslag till lag angående eganderätt

till skrift, så både Högsta Domstolen, enligt dess vid ärendets föredragning

derstädes den 20 i nämnda månad förda protokoll, ej funnit någon anledning

till anmärkning emot ifrågavarande lagförslag.

Uppå hemställan af Herr Justitie-statsministern och

Statsrådets öfrige ledamöter, fann Hans Maj:t Konungen

godt i nåder förordna, att proposition i ämnet, sådan den

under litt, A finnes detta protokoll bilagd, skulle till Riksdagen

afl åtas.

Ex protocollo

C. P. Hagbergh.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.