Med förslag till förordning rörande ändring i gällande bestämmelser om skyldighet att bygga och underhålla tiondelada
1877-02-19 · 11 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 8 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1877:24, Med förslag till förordning rörande ändring i gällande bestämmelser om skyldighet att bygga och underhålla tiondelada
Dokumentets text
Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.
1
N:o 24.
Ank. till Riksd. Kansli den 19 Febr. 1877, kl. 3 e. ra.
Kongl. Majds nådiga Proposition till Riksdagen, med förslag till
förordning rörande ändring i gällande bestämmelser om
skyldighet att bygga och underhålla tiondelada; Gifven
Stockholms Slott den 2 Februari 1877.
Uti underdånig skrifvelse den 21 Maj 1875 anmälde Riksdagen,
att enär i de församlingar, der reglering af presterskapets löner försiggått
och vunnit fastställelse, den för tertialtiondens förvarande afsedda
lada, som det ålåge församlingen att bygga och underhålla, vore för
berörda ändamål under den tid regleringen gäller obehöflig, men olika
åsigter om församlingens skyldighet att under berörda tid bygga och
underhålla dylik lada så väl hos domstolar som administrativa myndigheter
gjort sig gällande, Riksdagen ansett uttrycklig lagförklaring i omförmälda
syfte böra genom lag meddelas och derföre för sin del beslutat
en författning i ämnet af- innehåll Riksdagens skrifvelse utvisar, öfver
detta Riksdagens förslag infordrade Kongl. Maj:t vederbörande myndigheters
utlåtanden; men samtliga dessa hunno icke afgifvas så tidigt, att
Kongl. Maj:t kunde före öppnandet af 1876 års riksdag fatta och meddela
sitt beslut i ämnet, och Riksdagens förslag fick således förfalla. Då
emellertid Kongl. Maj:t ansett ett lagstadgande i sådan syftning, som
Riksdagen beslutat, vara lämpligt och af behofvet påkalladt, har Kongl.
Maj:t låtit uppgöra nytt förslag i hufvudsaklig öfverensstämmelse med
Riksdagens; och har Kongl. Maj:t, sedan detta förslag undergått grundBih.
till Riksd. Prot. 1877. 1 Sami. 1 Afd. 10 Höft. 1
2 Kongi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.
lagsenlig granskning, funnit godt att framlägga detsamma till Riksdagens
godkännande.
Med bifogande af de i Statsrådet och Högsta Domstolen i ämnet
hållna protokoll, vill alltså Kongl. Maj:t, jemlikt 87 § Regeringsformen,
föreslå Riksdagen att antaga följande förslag till:
»Förordning rörande ändring i gällande bestämmelser om
skyldighet att bygga och underhålla tiondelada.
Härigenom förordnas som följer: Församling å landet, der reglering
af presterskapets löner försiggått och vunnit Kongl. Maj:ts fastställelse,
skall, så’ framt å prestgården finnes sådan lada, som enligt 4 § i Kongl.
resolutionen på presterskapets besvär den 10 Augusti 1762 åligger presten
att sjelf bygga och underhålla, under den tid regleringen tillämpas vara
befriad från skyldigheten att bygga och underhålla den i 26 Kap. 2 §
Byggninga-balken och 12 § i Kongl. resolutionen på allmogens besvär
den 1 Augusti 1727 föreskrifna lada; dock skall, derest genom särskildt
stadgande eller skriftligt aftal annorledes är bestämdt, eller för särskilda
orter andra stadgande!) rörande byggnadsskyldigheten äro meddelade,
sådant lända till efterrättelse.»
Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest
städse välbevågen.
OSCAR.
Louis De Geer.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kongl. Majits Nåd. Proposition N:o 24.
S
Utdrog af protokollet öfver Justitiedeparternents-ärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen uti Statsrådet ä Stockholms Slott
den SO November 1876, ?
i närvaro af
Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Lagerstråle,
T hy selim.,
Carlson,
Friherre AIströmer,
Weidenhielm,
Loven och
Friherre von Otter.
Herr Statsministern och Chefen för Justitiedepartementet anmälde
i underdånighet:
Riksdagens underdåniga skrifvelse den 21 Maj 1875 med förslag
till författning rörande ändring i gällande bestämmelser om skyldighet
att bygga och underhålla tiondelada; öfver hvilket förslag Kammarkollegium,
efter Domkapitlens och Kongl. Maj:ts Befalla i ngshafvandes
hörande, den 26 Maj 1876 afgifvit underdånigt utlåtande.
Härefter yttrade Herr Statsministern:
»Uti berörda underdåniga skrifvelse har Riksdagen anmält, att enär
i de. församlingar, der reglering af presterskapets löner försiggått och
vunnit Eders Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse, den för tertialtiondes
förvarande afsedda lada, som det enligt 26 Kap. 2 § Byggninga-balken
och 12 § i Kongl. resolutionen på allmogens besvär den'' l''Augusti 1727
ålåge församlingen att bygga och underhålla, vore för berörda ändamål
under den tid regleringen gäller obehöflig, men olika åsigter om församlingens
skyldighet att under berörda tid bygga och underhålla dylik lada
så väl hos domstolar som administrativa myndigheter gjort sig gällande,
4
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.
Riksdagen ansett uttrycklig lagförklaring i omförrnälda syfte böra genom
lag meddelas och derföre för sin del beslutat eu författning, så lydande:
»De församlingar å landet, der reglering af presterskapets löner
försiggått och vunnit Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse, skola, så framt
å prestgård finnes sådan lada, som enligt 4 § i Kongl. resolutionen på
presterskapets besvär den 10 Augusti 1762 åligger presten att sjelf bygga
och underhålla, under den tid regleringen gäller, vara befriade från skyldigheten
att bygga och underhålla den i 2 § 26 Kap. Byggninga-balken
och 12 § i Kongl. resolutionen på allmogens besvär den 1 Augusti 1727
föreskrifna lada; dock skall, derest konvention eller skriftligt aftal annorledes
bestämmer, eller för särskilda orter inom riket andra stadgande!!
rörande byggnadsskyldigheten äro gällande, sadant fortfarande lända till
efterrättelse.»
Af Domkapitlen hafva de i Vesterås, Göteborg och Karlstad utan
vilkor tillstyrkt bifall till Riksdagens framställning och Domkapitlet i
Vexiö likaledes, så vidt intrång i presterskapets lagliga rättigheter derigenom
icke skedde. Domkapitlen i Hernösand och Skara hafva föreslagit
det tillägg, att tiondeladan måtte öfverlemnas till pastor att af honom
mot underhållsskyldighet begagnas, detta dock, enligt sistbemälda Domkapitels
utlåtande, endast i den händelse att denna lada, jemte den af
boställsinnehafvare!! underhållna, pröfvades vara för gårdens behof behöflig''.
Domkapitlen i Upsala, Linköping och Strengnäs hafva vid ett
bifall till Riksdagens förslag velat fästa det vilkor, att löneregleringen
icke allenast skulle vara faststäld, utan äfven hafva träd t i tillämpning.
Domkapitlet i Lund har, vid det förhållande att församlingarne inom
Lunds stift af ålder vore befriade från skyldigheten att bygga och underhålla
tiondelada, ansett Riksdagens förslag icke påkalla utlåtande från
Domkapitlet, och Domkapitlet i Visby, som funnit den föreslagna förändringen
vara billig och således böra i allmänhet genomföras, har
erinrat, att densamma icke kunde tillämpas ä Gotland, der allmogen
underhölle alla å prestgården nödiga hus. Endast ett domkapitel, det
i Kalmar, har, ehuru erkännande billigheten deraf, att, så länge sädestionde
icke utgöres, förvaringsrum derför icke heller behöfde vederbörande
tillhandahållas, likväl för närvarande afstyrkt bifall till förslaget,
hufvudsakligast på den grund, att särskildt förslag vore afgifvet till
allmänt ordnande af byggnadsskyldigheten vid prestgårdar, i sammanhang
hvarmed frågan om tiondelada borde till afgörande förekomma.
Bland Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande hafva de i Kristianstads
och Gotlands län, af samma skäl som Domkapitlen i Lund och
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.
5
Visby, erinrat, att frågans utgång icke utöfvade något inflytande på vederbörandes
rättigheter och skyldigheter inom dessa iän. Enahanda yttrande
har afgifvits af Eders Kongl. Ma.j:ts Befallningshafvande i Södermanlands
län, men af den anledning att inom detta län, der prestlöneregleringsnämnden
redan fullgjort sitt åliggande, vid de förslag till reglering,
som nämnden uppgjort, överenskommelser blifvit träffade, huru
med tiondelada!) skulle förhållas. Alla öfriga Befallningshafvande hafva
tillstyrkt bifall till Riksdagens förslag, Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Kalmar län dock med förändrad redaktion, enligt hvilken befrielsen
från tiondeladas underhållande skulle ega rum under den tid
löneregleringen tillämpades.
Slutligen har Kammarkollegium uti sitt ofvanberörda underdåniga
utlåtande anfört, att det af 12 § i Kongl. Resolutionen på allmogens
besvär den 1 Augusti 1727 frarriginge, att den i 26 kap. 2 § Byggningabalken
omförmälda lada med två golf och loge just vore tiondeladan
till förvaring af kyrkoherdarnes sädestionde af församlingarne, enär
nämnda resolution uppräknar de sju laga hus, hvilka allmogen i prestgårdarne
borde uppbygga och deribland, såsom det sjette, ladan med
tvenne golf och en loge midt uti, hvilken komme att proportioneras efter
tertialtiondens storlek i församlingen, samt tillägger: »dessa hus, men ingå
flera, hvarken källare eller lada för gårdens gröda, tillkommer allmogen
att å prestebolet bygga»; att när sedermera genom 4 § i Kongl. Resolutionen
på presterskapets besvär den 10 Augusti 1762, hvarigenom föreskrefs
hvilka hus och byggnader å prestgårdar ålågc innehafvarne sjelfva
att bygga och underhålla och deribland såsom det åttonde en sädeslada
med loge och tvenne golf, tillika medgafs befrielse från skyldigheten att
uppföra denna lada i de orter, der presten efter gammal praxis egde
frihet betjena sig af tiondeladan, detta stadgande väl innefattade ett till
presterskapets förmån beviljadt undantag från regeln på de ställen, der
tiondelada!) vore större än för inrymmande af tertialtionden erfordrades,
men ingalunda medförde för församlingarne någon förbindelse att bibehålla
denna lada vid större omfång än för dess egentliga ändamål vore
behöfligt; att det således vore uppenbart, att nu, inom de församlingar,
der sädestionde icke mera levererades i strå, tiondeladan vore öfverflödig;
att följaktligen skyldigheten att densamma bygga och underhålla skulle
kunna afskaffas för alla sådana församlingar, ehuru Riksdagen sjelf icke
velat sträcka denna förbindelse längre än så framt å prestgård funnes
sådan lada, som det enligt 1762 åro resolution ålåge presten att sjelf
bygga och underhålla, samt att förty, i händelse sädeslada funnes, om
än otillräcklig, det icke borde åligga församlingen att derjemte, på sät
opaginerad Kontrollera mot PDF
G
Kongl. Majtts Nåd. Proposition N:o 24.
Domkapitlet i Skara hemstält, till presten öfverlåta tiondeladan; Och har
Kammarkollegium, som, enär lagtolkningen redan länge skulle hafva gått
i samma rigtning som Riksdagen föreslagit, icke ansåge lämpligt att
uppskjuta med antagande af förslaget derföre att fråga blifvit väckt om
ny allmän författning rörande byggnadsskyldighet å prestgårdar, i underdånighet
tillstyrkt, att författning i den syftning Riksdagen hemstält
måtte utfärdas; dervid dock Kollegium föreslagit en redaktionsförändring
i hufvudsaklig enlighet med livad Domkapitlen i Upsala, Linköping
och Strengnäs samt Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i
Kalmar län ifrågasatt.
Då Karnmarkollegii underdåniga utlåtande öfver Riksdagens ifrågavarande
lagförslag af den 21 Maj 1875 icke hunnit afgifvas före öppnandet
af näst derefter följande riksdag och Eders Kongl. Maj:t således
varit förhindrad att derförinnan fatta och meddela sitt beslut i ämnet,
torde visserligen, jemlikt 87 § Regeringsformen, Riksdagens berörda förslag
hafva förfallit; men då jag, i likhet med öfvervägande flertalet af
de myndigheter, som i ärendet sig yttrat, anser ett lagstadgande i sådan
syftning, som Rikdagen beslutat, vara lämpligt och af behofvet påkalladt,
samt vid sådant förhållande anledning icke torde förefinnas att uppskjuta
lagförändringens genomförande derföre att fråga blifvit väckt om ordnande
af byggnadsskyldigheten å prestgård, har jag låtit inom Justitiedepartementet
upprätta nytt förslag till förordning i ämnet. Att deri
intaga föreskrift om åliggande för församlingen att, i händelse sädesladan
vore för boställets behof otillräcklig, till presten afstå tiondeladan, har
jag, af enahanda skäl som Kammarkollegium, icke ansett vara med rättvisa
öfverensstämmande. Förslaget är derföre, med undantag endast af
någon skilnad i ordställningen, nästan alldeles öfverenstämmande med det
af Riksdagen afgifna. Enda olikheten eller kanske rättare förtydligandet
är, att, då uppenbart torde vara att församlingens befrielse från skyldigheten
att bygga och underhålla tiondelada icke bör inträda förr än löneregleringen
trädt i verkställighet, lagbudets lydelse blifvit i öfverensstämmelse
härmed affattad.
Jag hemställer i underdånighet att, för aflåtande till Riksdagen af
nådig proposition i ämnet, Eders Kongl. Maj:t täcktes förordna, att Högsta
Domstolens yttrande öfver lagförslaget skall jemlikt 87 § Regeringsformen
infordras.
Herr Statsministern uppläste härefter berörda inom Justitiedepartementet
upprättade förslag, hvilket var af följande lydelse:
»Förslag till Förordning rörande ändring i gällande bestämmelser
om skyldighet att bygga och underhålla tiondelada.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24. 7
»Härigenom förordnas som följer: Församling å landet, der reglering
åt presterskapets löner försiggått och vunnit Kong!. Maj:ts fastställelse,
skall, så framt å prestgården linnes sådan lada, som enligt 4 § i
Kongl. Resolutionen på presterskapets besvär den 10 Augusti 1762 åligger
piesten att sjelf bygga och underhålla, under deri tid regleringen
tillämpas vara befriad från skyldigheten att bygga och underhålla den i
26 kap. 2 § Byggningabalk^ och 12 § i Kongl. Resolutionen på allmogens
besvär den 1 Augusti 1727 föreskrift^ lada; dock skall, derest genom
särskild^ stadgande eller skriftligt aftal annorledes är bestämdt,
eller för särskilda orter andra stadganden rörande byggnadsskyldigheten
äro meddelade, sådant fortfarande lända till efterrättelse».
Hvad Herr Statsministern, på sätt ofvan förmärs,
hemstält, behagade, på tillstyrkan af Statsrådets öfrig^
ledamöter, Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ex protocollo
C. P. Hagbergli.
8
Kongl. Maj\ts Nåd. Proposition N:o 24.
Sär skil dt protokoll öfver ett justitieärender hållet uti Kongl. May.ts
Högsta Domstol Onsdagen den 13 December 1876.
Å Första Rummet.
N ärvarande:
Justitieråden: Almqvist,
Carleson,
Rabe,
Olivecrona,
Svedelius,
Hernmarck,
Östergren.
Tillförordnade Byråchefen von Krusenstjerna föredrog i underdå
Note
ur statsrådsprotokollet öfver Justitiedepartements-ärenden den
30 sistlidne November, deraf inhemtades att Kongl. Maj:t behagat, för
det ändamål 87 § Regeringsformen omförmäler, infordra Högsta Domstolens
utlåtande öfver följande, inom Justitiedepartementet upprättade förslag
till »Förordning rörande ändring i gällande bestämmelser om skyldighet
att bygga och underhålla tiondelada.
Härigenom förordnas som följer: Församling å landet, der regiering
af presterskapets löner försiggått och vunnit Kongl. Mäj:ts. fastställelse,
skall, så framt å prestgården finnes sådan lada, som enligt 4 § i
Kon<d. resolutionen på presterskapets besvär den 10 Augusti 1762 ålig
o-er Vesten att sjelf bygga och underhålla, under den tid regleringen
tillämpas vara befriad från skyldigheten att bygga underhålla den i 26
Kap 2 § Byggningabalken och 12 § i Kongl. Resolutionen på allmogens
besvär den 1 Augusti 1727 föreskrifna lada; dock skall, derest genom
särskildt stadgande eller skriftligt aftal annorledes är bestämdt, eller för
särskilda orter andra stadganden rörande byggnadsskyldigheten äro meddelade,
sådant lända till efterrättelse.»
Högsta
Kongl. Maj: Is Nåd. Proposition N:o 24.
9
Högsta Domstolens fleste ledamöter lemnade förslaget utan anmärkning.
Justitierådet Carleson anmärkte endast, att förslaget syntes honom
kunna något förtydligas, t. ex. genom följande affattning: »Förslag till
förordning angående ändring i stadgandet om socknemän skyldighet att
bygga lada å prestgård.
I socken, der den uti Förordningen den 11 Juli 1862 afsedda reglering
af presterskapets inkomster egt rum, skola socknemännen, under
den tid regleringen tillämpas, vara från dem enligt 26 Kap. 2 § Byggningabalken
åliggande skyldighet att å prestgård bygga lada befriade,
så framt å prestgården finnes sådan lada, som, jemlikt § 4 i Kongl. resolutionen
på presterskapets besvär den IQ Augusti 1762, bör afpresten
sjelf byggas och underhållas; dock sker ej härigenom någon ändring i
hvad om byggnadsskyldigheten är för särskilda orter stadgadt eller bestämdt».
Justitierådet Rabe yttrade: »Enär, om förslaget blir lag, tvekan
synes kunna uppstå, huruvida hvad som stridande deremot i fråga om
byggande och underhållande af tiondelada blifvit emellan nuvarande innehafvare
af prestgårdar och vederbörande församlingar genom dom eller
eljest lagligen under annan form än skriftligt aftal bestämdt skall gälla
eller ej, får jag, som anser den nya lagen icke böra härå hafva retroaktiv
verkan, hemställa, att, till förekommande af all villrådighet i förberörda
hänseende, förslaget måtte i syftning, som nämnd är, ändras eller förtydligas.
I öfrigt lemnar jag förslaget utan anmärkning».
In fidein
N. Becker.
Bill. till Riksd. Prot. 1877. 1 Samt. 1 Afd. 10 Höft.
opaginerad Kontrollera mot PDF
JO
Körtel. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.
Utdrag af Protokollet öfver Juslitiedepartements-ärenden, hållet inför
Hans May.t Konungen i Statsrådet ä Stockholms Slott
den 2 Februari 1877,
i närvaro af:
Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Lagerstråle,
Thyselius,
Carlson,
Friherre Alströmer,
Weidenhielm,
Loven,
Friherre von Otter,
Forssell. (
Justitieråden: Rabe och
Lindhagen.
Herr Statsministern och Chefen för Justitiedepartementet anmälde
i underdånighet:
att sedan, på sätt protokollet öfver Justitiedepartements-ärenden
för den 30 sistlidne November utvisar, Kong]. Maj:t i nåder förordnat
att, för det ändamål 87 § Regeringsformen omfönnäler, Högsta Domstolens
utlåtande skulle infordras öfver ett inom Justitie-departementet utarbetadt,
i samma protokoll intaget förslag till Förordning rörande ändring
i gällande bestämmelser om skyldighet att bygga och underhålla
tiondelada, så hade Högsta Domstolen den 13 sistlidne December sådant
utlåtande afgifvit.
Efter att hafva uppläst Högsta Domstolens i ärendet hållna protokoll,
yttrade Herr Statsministern, att, då ifrågavarande lagförslag, hvilket
blifvit affattadt i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det af Riksdagen
afgifna, af Högsta Domstolens fleste ledamöter lemnats utan anmärkning
samt Herr Statsministern ansåg förtydliganden af förslaget i den syftning,
som blifvit inom Högsta Domstolen ifrågasatt, icke vara erforder
-
11
.A 011 f/l Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 24.
liga, så finge Herr Statsministern hemställa, att Kongl. Maj:t täcktes till
Kiksdagens antagande framlägga förevarande förslag.
Justitierådet Rabe åberopade hvad han vid ärendets föredragning''
i Högsta Domstolen yttrat.
ra tillstyrkan af Statsrådets öfrige ledamöter behagade
Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla Herr Statsministerns
ofvan berörda hemställan samt förordna, att
nådig proposition af den lydelse, bilagan till detta protokoll
utvisar, skulle till Riksdagen aflåtas.
Ex protocollo
T/i. Wil/t. Malm.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.