Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning rörande ändring i gällande bestämmelser om skyldighet att bygga och underhålla tiondelada

1877-02-19 · 11 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 8 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1877:24, Med förslag till förordning rörande ändring i gällande bestämmelser om skyldighet att bygga och underhålla tiondelada

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

1

N:o 24.

Ank. till Riksd. Kansli den 19 Febr. 1877, kl. 3 e. ra.

Kongl. Majds nådiga Proposition till Riksdagen, med förslag till

förordning rörande ändring i gällande bestämmelser om

skyldighet att bygga och underhålla tiondelada; Gifven

Stockholms Slott den 2 Februari 1877.

Uti underdånig skrifvelse den 21 Maj 1875 anmälde Riksdagen,

att enär i de församlingar, der reglering af presterskapets löner försiggått

och vunnit fastställelse, den för tertialtiondens förvarande afsedda

lada, som det ålåge församlingen att bygga och underhålla, vore för

berörda ändamål under den tid regleringen gäller obehöflig, men olika

åsigter om församlingens skyldighet att under berörda tid bygga och

underhålla dylik lada så väl hos domstolar som administrativa myndigheter

gjort sig gällande, Riksdagen ansett uttrycklig lagförklaring i omförmälda

syfte böra genom lag meddelas och derföre för sin del beslutat

en författning i ämnet af- innehåll Riksdagens skrifvelse utvisar, öfver

detta Riksdagens förslag infordrade Kongl. Maj:t vederbörande myndigheters

utlåtanden; men samtliga dessa hunno icke afgifvas så tidigt, att

Kongl. Maj:t kunde före öppnandet af 1876 års riksdag fatta och meddela

sitt beslut i ämnet, och Riksdagens förslag fick således förfalla. Då

emellertid Kongl. Maj:t ansett ett lagstadgande i sådan syftning, som

Riksdagen beslutat, vara lämpligt och af behofvet påkalladt, har Kongl.

Maj:t låtit uppgöra nytt förslag i hufvudsaklig öfverensstämmelse med

Riksdagens; och har Kongl. Maj:t, sedan detta förslag undergått grundBih.

till Riksd. Prot. 1877. 1 Sami. 1 Afd. 10 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kongi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

lagsenlig granskning, funnit godt att framlägga detsamma till Riksdagens

godkännande.

Med bifogande af de i Statsrådet och Högsta Domstolen i ämnet

hållna protokoll, vill alltså Kongl. Maj:t, jemlikt 87 § Regeringsformen,

föreslå Riksdagen att antaga följande förslag till:

»Förordning rörande ändring i gällande bestämmelser om

skyldighet att bygga och underhålla tiondelada.

Härigenom förordnas som följer: Församling å landet, der reglering

af presterskapets löner försiggått och vunnit Kongl. Maj:ts fastställelse,

skall, så’ framt å prestgården finnes sådan lada, som enligt 4 § i Kongl.

resolutionen på presterskapets besvär den 10 Augusti 1762 åligger presten

att sjelf bygga och underhålla, under den tid regleringen tillämpas vara

befriad från skyldigheten att bygga och underhålla den i 26 Kap. 2 §

Byggninga-balken och 12 § i Kongl. resolutionen på allmogens besvär

den 1 Augusti 1727 föreskrifna lada; dock skall, derest genom särskildt

stadgande eller skriftligt aftal annorledes är bestämdt, eller för särskilda

orter andra stadgande!) rörande byggnadsskyldigheten äro meddelade,

sådant lända till efterrättelse.»

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

OSCAR.

Louis De Geer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Majits Nåd. Proposition N:o 24.

S

Utdrog af protokollet öfver Justitiedeparternents-ärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen uti Statsrådet ä Stockholms Slott

den SO November 1876, ?

i närvaro af

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Lagerstråle,

T hy selim.,

Carlson,

Friherre AIströmer,

Weidenhielm,

Loven och

Friherre von Otter.

Herr Statsministern och Chefen för Justitiedepartementet anmälde

i underdånighet:

Riksdagens underdåniga skrifvelse den 21 Maj 1875 med förslag

till författning rörande ändring i gällande bestämmelser om skyldighet

att bygga och underhålla tiondelada; öfver hvilket förslag Kammarkollegium,

efter Domkapitlens och Kongl. Maj:ts Befalla i ngshafvandes

hörande, den 26 Maj 1876 afgifvit underdånigt utlåtande.

Härefter yttrade Herr Statsministern:

»Uti berörda underdåniga skrifvelse har Riksdagen anmält, att enär

i de. församlingar, der reglering af presterskapets löner försiggått och

vunnit Eders Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse, den för tertialtiondes

förvarande afsedda lada, som det enligt 26 Kap. 2 § Byggninga-balken

och 12 § i Kongl. resolutionen på allmogens besvär den'' l''Augusti 1727

ålåge församlingen att bygga och underhålla, vore för berörda ändamål

under den tid regleringen gäller obehöflig, men olika åsigter om församlingens

skyldighet att under berörda tid bygga och underhålla dylik lada

så väl hos domstolar som administrativa myndigheter gjort sig gällande,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

Riksdagen ansett uttrycklig lagförklaring i omförrnälda syfte böra genom

lag meddelas och derföre för sin del beslutat eu författning, så lydande:

»De församlingar å landet, der reglering af presterskapets löner

försiggått och vunnit Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse, skola, så framt

å prestgård finnes sådan lada, som enligt 4 § i Kongl. resolutionen på

presterskapets besvär den 10 Augusti 1762 åligger presten att sjelf bygga

och underhålla, under den tid regleringen gäller, vara befriade från skyldigheten

att bygga och underhålla den i 2 § 26 Kap. Byggninga-balken

och 12 § i Kongl. resolutionen på allmogens besvär den 1 Augusti 1727

föreskrifna lada; dock skall, derest konvention eller skriftligt aftal annorledes

bestämmer, eller för särskilda orter inom riket andra stadgande!!

rörande byggnadsskyldigheten äro gällande, sadant fortfarande lända till

efterrättelse.»

Af Domkapitlen hafva de i Vesterås, Göteborg och Karlstad utan

vilkor tillstyrkt bifall till Riksdagens framställning och Domkapitlet i

Vexiö likaledes, så vidt intrång i presterskapets lagliga rättigheter derigenom

icke skedde. Domkapitlen i Hernösand och Skara hafva föreslagit

det tillägg, att tiondeladan måtte öfverlemnas till pastor att af honom

mot underhållsskyldighet begagnas, detta dock, enligt sistbemälda Domkapitels

utlåtande, endast i den händelse att denna lada, jemte den af

boställsinnehafvare!! underhållna, pröfvades vara för gårdens behof behöflig''.

Domkapitlen i Upsala, Linköping och Strengnäs hafva vid ett

bifall till Riksdagens förslag velat fästa det vilkor, att löneregleringen

icke allenast skulle vara faststäld, utan äfven hafva träd t i tillämpning.

Domkapitlet i Lund har, vid det förhållande att församlingarne inom

Lunds stift af ålder vore befriade från skyldigheten att bygga och underhålla

tiondelada, ansett Riksdagens förslag icke påkalla utlåtande från

Domkapitlet, och Domkapitlet i Visby, som funnit den föreslagna förändringen

vara billig och således böra i allmänhet genomföras, har

erinrat, att densamma icke kunde tillämpas ä Gotland, der allmogen

underhölle alla å prestgården nödiga hus. Endast ett domkapitel, det

i Kalmar, har, ehuru erkännande billigheten deraf, att, så länge sädestionde

icke utgöres, förvaringsrum derför icke heller behöfde vederbörande

tillhandahållas, likväl för närvarande afstyrkt bifall till förslaget,

hufvudsakligast på den grund, att särskildt förslag vore afgifvet till

allmänt ordnande af byggnadsskyldigheten vid prestgårdar, i sammanhang

hvarmed frågan om tiondelada borde till afgörande förekomma.

Bland Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande hafva de i Kristianstads

och Gotlands län, af samma skäl som Domkapitlen i Lund och

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

5

Visby, erinrat, att frågans utgång icke utöfvade något inflytande på vederbörandes

rättigheter och skyldigheter inom dessa iän. Enahanda yttrande

har afgifvits af Eders Kongl. Ma.j:ts Befallningshafvande i Södermanlands

län, men af den anledning att inom detta län, der prestlöneregleringsnämnden

redan fullgjort sitt åliggande, vid de förslag till reglering,

som nämnden uppgjort, överenskommelser blifvit träffade, huru

med tiondelada!) skulle förhållas. Alla öfriga Befallningshafvande hafva

tillstyrkt bifall till Riksdagens förslag, Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i Kalmar län dock med förändrad redaktion, enligt hvilken befrielsen

från tiondeladas underhållande skulle ega rum under den tid

löneregleringen tillämpades.

Slutligen har Kammarkollegium uti sitt ofvanberörda underdåniga

utlåtande anfört, att det af 12 § i Kongl. Resolutionen på allmogens

besvär den 1 Augusti 1727 frarriginge, att den i 26 kap. 2 § Byggningabalken

omförmälda lada med två golf och loge just vore tiondeladan

till förvaring af kyrkoherdarnes sädestionde af församlingarne, enär

nämnda resolution uppräknar de sju laga hus, hvilka allmogen i prestgårdarne

borde uppbygga och deribland, såsom det sjette, ladan med

tvenne golf och en loge midt uti, hvilken komme att proportioneras efter

tertialtiondens storlek i församlingen, samt tillägger: »dessa hus, men ingå

flera, hvarken källare eller lada för gårdens gröda, tillkommer allmogen

att å prestebolet bygga»; att när sedermera genom 4 § i Kongl. Resolutionen

på presterskapets besvär den 10 Augusti 1762, hvarigenom föreskrefs

hvilka hus och byggnader å prestgårdar ålågc innehafvarne sjelfva

att bygga och underhålla och deribland såsom det åttonde en sädeslada

med loge och tvenne golf, tillika medgafs befrielse från skyldigheten att

uppföra denna lada i de orter, der presten efter gammal praxis egde

frihet betjena sig af tiondeladan, detta stadgande väl innefattade ett till

presterskapets förmån beviljadt undantag från regeln på de ställen, der

tiondelada!) vore större än för inrymmande af tertialtionden erfordrades,

men ingalunda medförde för församlingarne någon förbindelse att bibehålla

denna lada vid större omfång än för dess egentliga ändamål vore

behöfligt; att det således vore uppenbart, att nu, inom de församlingar,

der sädestionde icke mera levererades i strå, tiondeladan vore öfverflödig;

att följaktligen skyldigheten att densamma bygga och underhålla skulle

kunna afskaffas för alla sådana församlingar, ehuru Riksdagen sjelf icke

velat sträcka denna förbindelse längre än så framt å prestgård funnes

sådan lada, som det enligt 1762 åro resolution ålåge presten att sjelf

bygga och underhålla, samt att förty, i händelse sädeslada funnes, om

än otillräcklig, det icke borde åligga församlingen att derjemte, på sät

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Kongl. Majtts Nåd. Proposition N:o 24.

Domkapitlet i Skara hemstält, till presten öfverlåta tiondeladan; Och har

Kammarkollegium, som, enär lagtolkningen redan länge skulle hafva gått

i samma rigtning som Riksdagen föreslagit, icke ansåge lämpligt att

uppskjuta med antagande af förslaget derföre att fråga blifvit väckt om

ny allmän författning rörande byggnadsskyldighet å prestgårdar, i underdånighet

tillstyrkt, att författning i den syftning Riksdagen hemstält

måtte utfärdas; dervid dock Kollegium föreslagit en redaktionsförändring

i hufvudsaklig enlighet med livad Domkapitlen i Upsala, Linköping

och Strengnäs samt Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i

Kalmar län ifrågasatt.

Då Karnmarkollegii underdåniga utlåtande öfver Riksdagens ifrågavarande

lagförslag af den 21 Maj 1875 icke hunnit afgifvas före öppnandet

af näst derefter följande riksdag och Eders Kongl. Maj:t således

varit förhindrad att derförinnan fatta och meddela sitt beslut i ämnet,

torde visserligen, jemlikt 87 § Regeringsformen, Riksdagens berörda förslag

hafva förfallit; men då jag, i likhet med öfvervägande flertalet af

de myndigheter, som i ärendet sig yttrat, anser ett lagstadgande i sådan

syftning, som Rikdagen beslutat, vara lämpligt och af behofvet påkalladt,

samt vid sådant förhållande anledning icke torde förefinnas att uppskjuta

lagförändringens genomförande derföre att fråga blifvit väckt om ordnande

af byggnadsskyldigheten å prestgård, har jag låtit inom Justitiedepartementet

upprätta nytt förslag till förordning i ämnet. Att deri

intaga föreskrift om åliggande för församlingen att, i händelse sädesladan

vore för boställets behof otillräcklig, till presten afstå tiondeladan, har

jag, af enahanda skäl som Kammarkollegium, icke ansett vara med rättvisa

öfverensstämmande. Förslaget är derföre, med undantag endast af

någon skilnad i ordställningen, nästan alldeles öfverenstämmande med det

af Riksdagen afgifna. Enda olikheten eller kanske rättare förtydligandet

är, att, då uppenbart torde vara att församlingens befrielse från skyldigheten

att bygga och underhålla tiondelada icke bör inträda förr än löneregleringen

trädt i verkställighet, lagbudets lydelse blifvit i öfverensstämmelse

härmed affattad.

Jag hemställer i underdånighet att, för aflåtande till Riksdagen af

nådig proposition i ämnet, Eders Kongl. Maj:t täcktes förordna, att Högsta

Domstolens yttrande öfver lagförslaget skall jemlikt 87 § Regeringsformen

infordras.

Herr Statsministern uppläste härefter berörda inom Justitiedepartementet

upprättade förslag, hvilket var af följande lydelse:

»Förslag till Förordning rörande ändring i gällande bestämmelser

om skyldighet att bygga och underhålla tiondelada.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24. 7

»Härigenom förordnas som följer: Församling å landet, der reglering

åt presterskapets löner försiggått och vunnit Kong!. Maj:ts fastställelse,

skall, så framt å prestgården linnes sådan lada, som enligt 4 § i

Kongl. Resolutionen på presterskapets besvär den 10 Augusti 1762 åligger

piesten att sjelf bygga och underhålla, under deri tid regleringen

tillämpas vara befriad från skyldigheten att bygga och underhålla den i

26 kap. 2 § Byggningabalk^ och 12 § i Kongl. Resolutionen på allmogens

besvär den 1 Augusti 1727 föreskrift^ lada; dock skall, derest genom

särskild^ stadgande eller skriftligt aftal annorledes är bestämdt,

eller för särskilda orter andra stadganden rörande byggnadsskyldigheten

äro meddelade, sådant fortfarande lända till efterrättelse».

Hvad Herr Statsministern, på sätt ofvan förmärs,

hemstält, behagade, på tillstyrkan af Statsrådets öfrig^

ledamöter, Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ex protocollo

C. P. Hagbergli.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj\ts Nåd. Proposition N:o 24.

Sär skil dt protokoll öfver ett justitieärender hållet uti Kongl. May.ts

Högsta Domstol Onsdagen den 13 December 1876.

Å Första Rummet.

N ärvarande:

Justitieråden: Almqvist,

Carleson,

Rabe,

Olivecrona,

Svedelius,

Hernmarck,

Östergren.

Tillförordnade Byråchefen von Krusenstjerna föredrog i underdå
Note

ur statsrådsprotokollet öfver Justitiedepartements-ärenden den

30 sistlidne November, deraf inhemtades att Kongl. Maj:t behagat, för

det ändamål 87 § Regeringsformen omförmäler, infordra Högsta Domstolens

utlåtande öfver följande, inom Justitiedepartementet upprättade förslag

till »Förordning rörande ändring i gällande bestämmelser om skyldighet

att bygga och underhålla tiondelada.

Härigenom förordnas som följer: Församling å landet, der regiering

af presterskapets löner försiggått och vunnit Kongl. Mäj:ts. fastställelse,

skall, så framt å prestgården finnes sådan lada, som enligt 4 § i

Kon<d. resolutionen på presterskapets besvär den 10 Augusti 1762 ålig

o-er Vesten att sjelf bygga och underhålla, under den tid regleringen

tillämpas vara befriad från skyldigheten att bygga underhålla den i 26

Kap 2 § Byggningabalken och 12 § i Kongl. Resolutionen på allmogens

besvär den 1 Augusti 1727 föreskrifna lada; dock skall, derest genom

särskildt stadgande eller skriftligt aftal annorledes är bestämdt, eller för

särskilda orter andra stadganden rörande byggnadsskyldigheten äro meddelade,

sådant lända till efterrättelse.»

Högsta

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj: Is Nåd. Proposition N:o 24.

9

Högsta Domstolens fleste ledamöter lemnade förslaget utan anmärkning.

Justitierådet Carleson anmärkte endast, att förslaget syntes honom

kunna något förtydligas, t. ex. genom följande affattning: »Förslag till

förordning angående ändring i stadgandet om socknemän skyldighet att

bygga lada å prestgård.

I socken, der den uti Förordningen den 11 Juli 1862 afsedda reglering

af presterskapets inkomster egt rum, skola socknemännen, under

den tid regleringen tillämpas, vara från dem enligt 26 Kap. 2 § Byggningabalken

åliggande skyldighet att å prestgård bygga lada befriade,

så framt å prestgården finnes sådan lada, som, jemlikt § 4 i Kongl. resolutionen

på presterskapets besvär den IQ Augusti 1762, bör afpresten

sjelf byggas och underhållas; dock sker ej härigenom någon ändring i

hvad om byggnadsskyldigheten är för särskilda orter stadgadt eller bestämdt».

Justitierådet Rabe yttrade: »Enär, om förslaget blir lag, tvekan

synes kunna uppstå, huruvida hvad som stridande deremot i fråga om

byggande och underhållande af tiondelada blifvit emellan nuvarande innehafvare

af prestgårdar och vederbörande församlingar genom dom eller

eljest lagligen under annan form än skriftligt aftal bestämdt skall gälla

eller ej, får jag, som anser den nya lagen icke böra härå hafva retroaktiv

verkan, hemställa, att, till förekommande af all villrådighet i förberörda

hänseende, förslaget måtte i syftning, som nämnd är, ändras eller förtydligas.

I öfrigt lemnar jag förslaget utan anmärkning».

In fidein

N. Becker.

Bill. till Riksd. Prot. 1877. 1 Samt. 1 Afd. 10 Höft.

opaginerad Kontrollera mot PDF

JO

Körtel. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

Utdrag af Protokollet öfver Juslitiedepartements-ärenden, hållet inför

Hans May.t Konungen i Statsrådet ä Stockholms Slott

den 2 Februari 1877,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Loven,

Friherre von Otter,

Forssell. (

Justitieråden: Rabe och

Lindhagen.

Herr Statsministern och Chefen för Justitiedepartementet anmälde

i underdånighet:

att sedan, på sätt protokollet öfver Justitiedepartements-ärenden

för den 30 sistlidne November utvisar, Kong]. Maj:t i nåder förordnat

att, för det ändamål 87 § Regeringsformen omfönnäler, Högsta Domstolens

utlåtande skulle infordras öfver ett inom Justitie-departementet utarbetadt,

i samma protokoll intaget förslag till Förordning rörande ändring

i gällande bestämmelser om skyldighet att bygga och underhålla

tiondelada, så hade Högsta Domstolen den 13 sistlidne December sådant

utlåtande afgifvit.

Efter att hafva uppläst Högsta Domstolens i ärendet hållna protokoll,

yttrade Herr Statsministern, att, då ifrågavarande lagförslag, hvilket

blifvit affattadt i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det af Riksdagen

afgifna, af Högsta Domstolens fleste ledamöter lemnats utan anmärkning

samt Herr Statsministern ansåg förtydliganden af förslaget i den syftning,

som blifvit inom Högsta Domstolen ifrågasatt, icke vara erforder
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

.A 011 f/l Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 24.

liga, så finge Herr Statsministern hemställa, att Kongl. Maj:t täcktes till

Kiksdagens antagande framlägga förevarande förslag.

Justitierådet Rabe åberopade hvad han vid ärendets föredragning''

i Högsta Domstolen yttrat.

ra tillstyrkan af Statsrådets öfrige ledamöter behagade

Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla Herr Statsministerns

ofvan berörda hemställan samt förordna, att

nådig proposition af den lydelse, bilagan till detta protokoll

utvisar, skulle till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo

T/i. Wil/t. Malm.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.