Sök i Ratio Lex

Om anvisande af medel för Sveriges deltagande i 1878 års verldsutställning i Paris

1877-02-19 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1877:28, Om anvisande af medel för Sveriges deltagande i 1878 års verldsutställning i Paris

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.

1

TSio 38.

Ant. till Riksd. Kansli den 19 Febr. 1877, kl. 3 e. m.

Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, om anvisande af

medel för Sveriges deltagande i 1878 års verldsutställning

i Paris; Gifven Stockholms Slott den 16 Februari 1877.

Sedan härvarande franske minister å sin regerings vägnar genom

officiela skrivelser dels inbjudit de förenade rikena att deltaga i en allmän

utställning af åkerbrukets, industriens och de sköna konsternas alster,

som, enligt franska regeringens beslut, kommer att öppnas i Paris

den 1 Maj 1878 och afslutas den 31 Oktober samma år, dels anhållit

att specialkommissarier för de förenade rikena måtte, så snart som möjligt,

utses för att med de franske generalkommissarierne öfverenskomma

om alla frågor rörande utställningens ordnande, såväl med afseende å

det utrymme, hvilket i utställningsbyggnaden af hvarje land kunde

komma att kräfvas, som ock angående vilkoren för utställningsföremålens

afsändande, emottagande och ordnande m. m., samt derefter genom

Kongl. Maj:ts beskickning i Paris blifvit insända ej mindre det af franska

republikens president den 7 September 1876 godkända allmänna reglemente

för nämnda utställning, än äfven afskrift af en skrifvelse, hvari

franske ministern för handeln och åkerbruket meddelat beskickningen

den för utställningen stadgade plan jemte tillhörande ritningar; så har

Kongl. Maj:t, med öfverlemnande af berörda handlingar, genom remiss

den 3 Oktober samma år anbefalt Sitt och Rikets Kommerskollegium

att, efter vederbörandes hörande, skyndsamt i ärendet afgifva utlåtande.

Till följd af berörda nådiga befallning har Kommerskollegium den

11 sistlidne December till Kongl. Maj:t inkommit med särskildt infordrade

yttranden af fullmäktige i Jernkontoret, Landtbruksakademiens förvaltningskomité,

Svenska slöjdföreningen, Fabriks- och handtverksföreningarne

i Stockholm, Norrköping och Gefle, Handtverks- och industri
Bih.

till Riktd. Prot. 1877. 1 Sami. 1 Afd. 12 Haft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.

föreningen i Göteborg samt Handtverksföreningen i Malmö; af hvilka

yttranden hufvudsakligen inhemtas:

att fullmäktige i Jernkontoret funnit sig förhindrade att utan Brukssocietetens

föregående hörande, å dennas vägnar i frågan sig yttra, samt

att, då societetens ledamöter komme att i Maj eller Juni månad detta

år sammanträda till allmän ordinarie sammankomst i Jernkontoret, fullmäktige

skulle vid denna sammankomst framställa frågan till öfverläggningsämne

hos societeten;

att Landtbruksakademiens förvaltningskomité, ehuru den icke funne

det troligt att svenska landtbruket två år efter nyss afslutade internationela

utställning i Filadelfia kunde hafva några synnerliga framsteg

att uppvisa vid den blifvande utställningen i Paris, likväl, derest landets

industriidkare med intresse skulle omfatta ifrågavarande utställning och

i öfrigt nödiga medel kunde beredas till bestridande af dermed förenade

kostnader, ansåge att Sveriges landtbrukare ej heller borde uteblifva från

nämnda utställning;

att Svenska slöjdföreningen hänvisat frågan till förberedande behandling

af sina särskilda afdelningars utskott, hvilka vid sammanträden

den 4 och 5 nästlidne November yttrat, att, ehuru dels svårighet torde

möta att under den korta tid, som återstode till den ifrågavarande utställningens

öppnande, för vårt land åstadkomma ett värdigt deltagande

i denna utställning, dels det kunde ifrågasättas, huruvida Sveriges deltagande

i eu ny verldsutställning redan år 1878 — den tredje under

loppet af sex år — skulle komma att för vårt land medföra sådana fördelar,

som motsvarade dermed förenade uppoffringar, utskotten likväl

och med hänsyn till den nära förbindelse, hvari vårt land alltid stått

och fortfarande befunne sig med Frankrike, icke kunde annat än tillstyrka

Sveriges deltagande i denna utställning, hvilka åsigter föreningens

styrelse, vid sammanträde den 6 i nyssnämnda månad, förklarat

sig hufvudsakligen dela, äfvensom att föreningen, efter öfvervägande af

angifna skälen för och emot ett sådant deltagande, bland annat, yttrat,

att det ville synas, som om ett mindre och uti industriel hänseende

ännu underlägset land, som Sverige, lämpligen kunde vara det enda och

ännu mindre det första, som undandroge sig att deltaga för den händelse,

att verldsutställningen i Paris blefve en verklighet, och att, då

föreningen dessutom gjorde sig förvissad, att statsmakterna, hvilka så

beredvilligt offrat betydliga summor för den amerikanska utställningen,

som utan tvifvel var af långt mindre praktisk vigt för vår industri än

den ifrågavarande kunde blifva, icke skulle undandraga sig att offra ännu

mera för en verldsutställning i Paris, en uppoffring, hvarigenom endast

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28. 3

Sveriges deltagande kunde möjliggöras, Slöjdföreningen ville uttala den

öfvertygelse, att, om Kongl. Maj:t i nåder funne landets sanna fördel

betinga Sveriges deltagande uti denna verldsutstäl lning, den svenska

industrien lika litet nu, som hittills, skulle rygga tillbaka för de uppoffringar,

som deraf blefve en följd, och sträfva att med heder för

fosterlandet och för sig sjelf fortfarande göra sig förtjent af den uppmärksamhet,

som den vid flera föregående tillfällen lyckats att förvärfva

; samt

att öfrige ofvan omförmälde vederbörande likaledes under förutsättning,

att erforderliga anslag af allmänna medel för ändamålet beviljades,

antoge att Sverige borde i utställningen deltaga.

För egen del har Kommerskollegium yttrat följande:

»Då Kollegium nu har att för egen del afgifva underdånigt utlåtande

i detta ärende, torde icke vara nödigt att ånyo framhålla hvad Kollegium

vid föregående likartade tillfällen anfört i fråga om den stora vigt

och betydelse, som utur allmänna synpunkter måste tillerkännas de så

kallade internationela utställningarna. Att likväl sådana, för att medföra

all den båtnad, man af dem har att vänta till utveckling af industri

och skön konst, icke böra alltför ofta förekomma, torde dock vara

eu sanning, som allt mera börjar göra sig gällande och som äfven funnit

uttryck i de flesta af de här ofvan till sitt hufvudsakliga innehåll angifna

yttrandena. Detta lärer väl ock ega full tillämplighet på den nu

ifrågasatta utställningen, som, derest den kommer till stånd, skulle blifva

den sjunde i ordningen af detta slag från år 1851 räknadt, och den

tredje under den korta tidrymden af föga mer än fem år — för att nu

icke tala om de många, mer eller mindre omfattande eller för särskilda

ändamål anordnade utställningar, som under en följd af år egt rum.

Huruvida inom andra länder industrien i allmänhet under de senaste

åren gått framåt i den mån, att en internationel utställning af densammas

alster redan år 1878 kan i den allmänna odlingens tjenst vara

påkallad, tillåter sig Kollegium icke att bedöma, men att, hvad Sverige

beträffar, ett sådant industrielt framåtskridande finnes för handen, att derpå

skulle kunna grundas förhoppning, att vårt land skulle vid sist nämnda

tidpunkt vara i stånd att framställa annat eller mera, än som vid närmast

föregående allmänna expositioner i sådant afseende åstadkommits,

och således kunna intaga någon mera framstående plats i täflan med

andra länder, lärer väl svårligen kunna tänkas, och af de nyss vidrörda

yttrandena framgår äfven temligen oförtydbart, att vederbörande, äfven

med afseende derå, hysa tvekan om lämpligheten af Sveriges deltagande

i utställningen, ehuru de förutsätta att landets industriidkare skola finnas

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.

vara villige att underkasta sig de ganska väsentliga uppoffringar af tid

och arbete, som fordras för dess uppträdande å densamma. Härvid

torde dock böra framhållas den synnerligen vigtiga omständighet, att

representanterne för en af landets hufvudnäringar, eller bergsnäringen,

hvars produkter å föregående utställningar ådragit sig den största uppmärksamheten,

ännu icke varit i tillfälle att yttra sig i ämnet och att

något allmännare uttalande af deras mening deri af anledning, som här

ofvan uppgifvits, icke är att förvänta på ännu någon tid. Vid sådant

förhållande och i betraktande jemväl af den ganska betydliga statsutgift

som af landets deltagande i en internationel utställning uppkommer,

finner Kollegium i sakens närvarande skick och utur synpunkten af den

svenska industriens allmänna fördelar, sig icke ega fullt giltiga skäl för

att tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att, hvad Sverige vidkommer, antaga

nu ifrågavarande, af franska regeringen gjorda inbjudning; — hemställande

dock Kollegium i underdånighet, huruvida Eders Kongl. Maj:t vid

nyss berörda förhållande må pröfva lämpligt att åt särskilda komiterade

uppdraga att sätta sig i beröring med bergsbrukets idkare och i allmänhet

mera framstående industriidkare för utrönande af, om desse må

finnas benägne att lemna bidrag till den ofta nämnda utställningen,

hvarigenom någon sannolikhet för landets värdiga uppträdande å densamma

skulle kunna vinnas, samt frågan sålunda med all den skyndsamhet

omständigheterna medgifva, ernå en slutlig lösning».

Sedan Kongl. Maj:t redan den 13 sistlidne September beslutit låta

vidtaga förberedande åtgärder för Norges deltagande i verldsutställningen

i Paris och Kongl. Maj:ts beskickning derstädes, på norska regeringens

derom framstälda begäran, hos Generalkommissariatet för utställningen

anhållit att minst 800 qvadratmeter af det för de förenade rikenas utställning

gemensamt afsedda utrymme måtte beräknas uteslutande för

Norges utställning, har franska generalkommissarien väl i sitt svar till

beskickningen förklarat sig villig att tillmötesgå Norska Regeringens omförmälda

önskan, men för att kunna beräkna tillräckligheten af det för

båda de förenade rikena afsedda utrymme begärt uppgift jemväl på den

plats, Sverige ansåge sig för sin utställning behöfva.

I sammanhang med den anmälan härom, som från Kongl. Maj:ts

beskickning inkommit, har beskickningen framhållit, hurusom det skulle

väcka ett mindre behagligt uppseende, derest Sverige med sin, i jemförelse

med Norges, betydande industri icke skulle ifrågasätta behofvet

af ett utrymme, som motsvarade hvad Norge för sin del begärt, samt

derefter fästat uppmärksamheten å de af Kommerskollegium och vederbörande

handelsföreningar vid afgifvandet af förberörda utlåtanden i

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.

ämnet, enligt beskickningens åsigt, till en del förbisedda skäl, hvilka i

handelspolitiskt, kommersielt och finansielt hänseende gjorde det önsk''värdt,

att Sveriges deltagande i just denna verldsutställning inåtte ske

i så stor omfattning, som våra förhållanden kunde medgifva.

Ur handelspolitisk synpunkt vore det nemligen af vigt för Sverige

att just nu, då underhandlingar snart skulle begynna om afslutande af

en ny handelstraktat med Frankrike genom ett möjligast storartadt deltagande

i den förestående utställningen, såväl ådagalägga vårt intresse

af att utvidga våra handelsförbindelser med Frankrike, som ock lemna

en fullständig öfversigt af de produkter och tillverkningar, vårt land

hade att erbjuda.

I kommersielt hänseende vore att taga i betraktande, huruvida vårt

deltagande uti pariserutställningen kunde komma att medföra en förökad

afsättning af svenska produkter på Frankrike. Härvid ansåge beskickningen

den omständighet icke böra förbises, att Sveriges direkta export

till Frankrike, betydligt öfverstege den till de två länder, Österrike och

Nord-Amerika, för deltagande i hvilkas verldsutställningar senast anvisats

bidrag af statsmedel. År 1874 exporterades nemligen, enligt Kommerskollegiets

berättelse, från Sverige till Frankrike för ett värde af

19,805,772 kronor (mot 9,405,000 kronor år 1864), till Nord-Amerika

af 2,076,448 kronor och till Österrike af endast 63,075 kronor. I sammanhang

härmed borde dessutom erinras, att genom Pariserutställningen

1867 franska allmänheten först gjordes bekant med tvenne af våra inhemska

fabrikater — trämassa och tändstickor — hvilka numera tillhörde

våra vigtigare exportartiklar.

Beträffande rent Jinansiela fördelar, som Sverige kunde skörda af

deltagande i utställningen, hyste beskickningen den åsigt, att bristande

kännedom om Sveriges under de sista åren vunna stora utveckling utgjorde

det enda hindret för att på fördelaktiga vilkor i Frankrike upptaga

lån samt göra våra statspapper begärliga på den af kapital öfverflödande

parisermarknaden, men att ett vidsträckt deltagande från Sveriges

sida skulle blifva det bästa medlet att öppna fransmännens ögon för

de rika naturliga hjelpkällor, öfver hvilka vårt land förfogade, och den

redan betydande industri det kunde uppvisa.

Beskickningen har slutligen upptagit till vederläggning de två hufvudskål,

på hvilka Kommerskollegium stödt sitt afstyrkande af Sveriges

deltagande i utställningen. Mot det första af dessa, eller att svenska

industrien icke gjort några nämnvärda framsteg efter de tvenne i Wien

och Filadelfia bållna utställningarne, har beskickningen anfört, att ett

ganska ringa antal fransmän besökt sistnämnda utställningar och att så
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 28.

lunda den äldre utställning, som sjelfmant komme att erbjuda sig såsom

utgångspunkt för jemförelse med den nu ifrågavarande, blefve utställningen

i Paris år 1867, sedan hvilken tid vår industri otvifvelaktigt gått

högst ansenligt framåt. Det andra skälet, eller våra industriidkares förmodade

obenägenhet att för ändamålet göra några betydligare uppoffringar,

har beskickningen sökt bemöta genom att erinra derom att allmänhetens

intresse för deltagande i sådana utställningar alltid i början visat sig

svagt — särskilt, vore utställningen i Wien ett exempel —; men att,

ju mera man nalkats ansökningstidens utgång, i desto större antal hade

utställare tillströmmat. Så hade ock, under förberedelserna till nu instundande

utställning, intill den 10 Januari detta år icke inkommit mera

än några hundra ansökningar, men derefter under blott fyra dagar icke

mindre ån 10,000 utställare sig anmält, allt inom den franska afdelningen.

Visserligen kan det icke förnekas, att, på sätt i flera bland de afgifna

utlåtandena blifvit framhållet, de stora internationela utställningar,

som under senast förflutna åren egt rum, följt den ena allt för hastigt

i spåren på den andra, för att ett icke företrädesvis industriidkande

land, såsom Sverige, skulle under mellantiderna kunnat i synnerlig mån

utveckla sin konstskicklighet, och att det således icke kan vara att förvänta,

att vid den utställning nästkommande år, till deltagande hvaruti

äfven vårt land blifvit af franska regeringen inbjudet, några nya, mera

bemärkansvärda föremål skola i betydande antal blifva att förete. Men

äfven om, till följd häraf, de artiklar, hvilka från Sverige till expositionen

i Paris utsändas, icke komma att till beskaffenheten väsentligen

skilja sig ifrån dem, hvilka varit att beskåda vid den nyligen afslutade

utställningen i Filadelfia, torde i allt fall för det stora flertalet, som

icke besökt den amerikanska expositionen, men önska att i Frankrikes

hufvudstad vinna kännedom om de olika ländernas nuvarande ståndpunkt

i industriel hänseende, en svensk utställning, om än till omfånget

mera inskränkt, men till beskaffenheten likartad med den, som i Filadelfia

ådrog sig eu för vårt fädernesland hedrande uppmärksamhet, lägga

å daga, att under de år, som förflutit efter den förra pariserexpositionen,

konstskickligheten icke varit i Sverige stillastående, utan gjort ansenliga

framsteg, och att äfven Sverige har att erbjuda det öfriga

Europa artiklar af stort inre och yttre värde; och vigten deraf, att en

sådan kännedom blifver mera allmänt spridd, bör allra minst förbises i

den stund, fråga är om afsilande af nya handels- och sjöfarts-traktater

med Frankrike, dit införseln af svenska produkter blifvit under åren

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.

1864—1874 mer än fördubblad. Då nu Frankrike, ett land med hvilket

Sverige sedan långliga tider underhållit nära förbindelser, gifvit sin

önskan lifligt tillkänna att se Sverige uppträda vid det i fråga varande

fredliga täfiingsmötet, har Kongl. Maj:t, under förutsättning att Riksdagen

finnes benägen anvisa de af sådan anledning erforderliga medel,

ansett den gjorda inbjudningen böra för Sverige, likasom för Norge

redan skett, antagas.

Hvad angår beloppet af de för deltagandet i utställningen erforderliga

kostnader, föreligger visserligen icke i fråga härom någon närmare

utredning, hvilken icke heller, med afseende å nödvändigheten af

ett skyndsamt afgörande, kunnat åstadkommas, innan frågan bort göras

till föremål för Riksdagens pröfning. Om likväl i betraktande tagas de

betydliga belopp, som åtgått för deltagande i verldsutställningarne i

Wien och Filadelfia äfvensom att af svenska utställarne skäligen icke

böra fordras större uppoffringar, än som ifrågakomma för utställningsföremålens

tillvågabringande, kan med full visshet antagas, att de nödvändigaste

utgifterna för ett i någon mån värdigt deltagande icke komma

att understiga 200,000 kronor. Till detta belopp torde deremot statens

utgifter åtminstone i det närmaste kunna inskränkas, derest erforderliga

lättnader i transportkostnaderna beredas samt ej mindre den svenska

afdelningen kommer att omfatta endast sådana föremål, som böra anses

vara af största betydelse för bibringande af kännedom om landets industriela

ståndpunkt, än äfven, i enlighet med de för utställningen antagna

grunder, antalet exemplar af hvarje utstäldt föremål blifver, i motsats

till hvad vid föregående utställningar egt rum, så mycket som möjligt

inskränkt.

På grund häraf och då kostnader för ändamålet ifrågakomma redan

under innevarande år, föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen, att till Kongl.

Maj:ts förfogande ställa ett belopp af 200,000 kronor, att, derest så erfordras,

äfven genom förskottsanvisning under loppet af innevarande år

användas till bestridande af kostnaderna för Sveriges deltagande uti 1878

års internationela utställning i Paris.

De ärendet tillhörande handlingar skola tillhandahållas vederbörande

Utskott, och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och

ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

C. J. Thyselius.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.

Utdrag’ af protokollet öfver Civil-ärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott

den 16 Februari 1877.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Lovén,

Friherre von Otter och

Forssell.

Departementschefen, Statsrådet Thyselius, anmälde härefter, att, i

öfvensstämmelse med Kongl. Maj:ts den 2 innevarande månad, uppå Statsrådets

enhälliga tillstyrkande, fattade beslut, förslag blifvit uppsatt till

proposition till Riksdagen angående anvisande af medel för Sveriges deltagande

i 1878 års verldsutställning i Paris; hvilket förslag till justering

upplästes.

Hans Maj:t Konungen täcktes, uppå Statsrådets

underdåniga tillstyrkan, i nåder gilla berörda förslag,

sådant det finnes detta protokoll bilagdt, samt befalde,

att nådig proposition skulle, i enlighet dermed, till

Riksdagen aflåtas.

Ex protoeollo

TF. J. Modigh.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.