Sök i Ratio Lex

Angående eftergift af Kronofogden Oscar* Moosberg ådömd ersättningsskyldighet till statsverket

1877-03-07 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1877:34, Angående eftergift af Kronofogden Oscar* Moosberg ådömd ersättningsskyldighet till statsverket

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 34.

5

N;o 34.

Ank. till Riksd. Kansli den 7 Mars 1877, kl. 1 e. m.

Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående eftergift

af Kronofogden Oscar* Moosberg ådömd ersättningsskyldighet

till statsverket; Gifven Stockholms Slott den

16 Februari 1877.

Sedan vid föredragning den 28 November 1876 af de underdåniga

besvär, Kronofogden i Kalix fögderi Oscar Moosberg anfört öfver Kammarrättens

den 13 Mars samma år meddelade utslag, hvarigenom Moosberg

blifvit ålagd att, såsom vållande dertill att de för åren 1866 och

1867 Törefors bruksegare påförda kronoutskylder och stämmoböter icke

kunnat af vederbörande uttagas, ersätta statsverket med ett belopp af

1,840 kronor 16 öre, skäl förklarats icke vara anfördt, som kunde verka

ändring i Kammarrättens utslag, har Högsta Domstolen med note ur

sitt protokoll ofvan förstnämnda dag till Kong]. Maj:t i Dess Finansdepartement

öfverlemnat en af Moosberg, i sammanhang med de underdåniga

besvären, gjord ansökning att af gunst och nåd varda befriad från

den honom ådömda ersättningsskyldighet; och har Kongl. Maj:t af handlingarne

i detta mål inhemtat:

att på order af Moosberg, hvilken haft till åliggande att ifrågavarande

utskylder indrifva, utmätning blifvit den 23 Juli 1867 vid Törefors

bruk verkstäld för uttagande af 1866 års oguldna kronoutskylder

och stämmoböter jemte andra afgifter, hvarom nu icke är fråga, dervid i

mät antecknats och blifvit med exekutor märke försedda två hundra

femtiofyra tolfter plankor, tillhopa värderade till 2,275 kronor 50 öre;

att Törefors bruksegare öfver utmätningsåtgärden anfört besvär

hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Norrbottens län, som genom ut
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

I

6 Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 34.

slag den 31 December 1867 förklarat bruksegarnes talan ej föranleda

till någon åtgärd, men att Kongl. Maj:ts och Rikets Svea Hofrätt, hvarest

Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes omförmälda utslag blifvit af Grosshandlanden

Oscar Cassel öfverklagadt, genom utslag den 31 Juli 1868,

enär Cassel uppgifva och med företedda handlingar sökt styrka, att de

utmätta trävarorna vore Cassel tillhöriga och vid utmätningstillfället funnits

upplagda å eu af Cassel förhyrd brädgård vid Törefors, på det sätt

bifallit Cassels ändringssökande, att frågan om bättre rätt till omförmälda

trävaror förvisades till utförande vid vederbörlig domstol, hvaremellertid,

och intill dess saken blifvit genom laga kraft egande beslut

afgjord, det utmätta godset skulle under qvarstad förblifva, med åliggande

för Cassel att inom tre månader efter Hofrättens utslags datum

saken till domstol instämma, vid äfventyr att qvarstaden eljest förfölle;
att,

då qvarstaden skolat den 23 September 1868 verkställas, de

utmatta plankorna icke funnits qvar å platsen, hvarifrån desamma, enligt

uppgift, blifvit under sommaren samma år för Cassels räkning utskeppade

till utlandet;

att Neder-Kalix häradsrätt, hvarest Moosberg med anledning häraf

väckt talan mot Cassel, medelst utslag den 1 December 1871 ålagt Cassel

att till Moosberg utgifva det belopp, hvarför trävarorna varit utmätta,

jemte utmätningskostnad, efter afdrag af dels 163 kronor 82 öre, som

på 1867 års fattigafgifter, hvarom i detta mål icke är fråga, blifvit guldne,

och dels hvad som i egaren af Törefors bruk, Borgmästaren Melcher

Jakobssons under tiden inträffade konkurs kunde hafva erhållits; hvaremot

Svea Hofrätt, på häröfver af Cassel anförda besvär, genom utslag

den 13 Juni 1872, på den grund, att ofvanberörda trävaror icke blifvit

af utmätningsmannen tagna i förvar eller satta under försegling, utan

endast i mät antecknade, och desamma således icke kunde anses hafva

blifvit i laga ordning utmätta, befriat Cassel från ersättningsskyldighet i

målet, hvilket Hofrättens utslag, af Moosberg i underdånighet öfverklagadt,

blifvit af Kongl. Maj:t den 21 Januari 1873 faststäldt;

att Moosberg emellertid i Borgmästaren Jakobssons vid Simtuna

häradsrätt i Westmanland anhängiga konkurs genom särskilda inlagor,

hvilka, på Moosbergs begäran, blifvit genom Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes

i Norrbottens län försorg vederbörande domhafvande tillstälda,

dels å inställelsedagen den 14 Februari 1868 bevakat, under yrkande om

förmånsrätt, 1866 års oguldna kronoutskylder för Törefors bruk med underlydande

till belopp af 1,130 kronor 6 öre, dels sedermera genom efterbevakning

i konkursen yrkat betalning med förmånsrätt för 1867 års

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

7

oguldna enahanda utskylder och stämmoböter m. m. till belopp af 741

kronor 54 öre, men att dessa bevakningar af den anledning att Moosberg

underlåtit att, på sätt i konkursen blifvit yrkadt, fordringarnes rigtighet

med ed fästa, af konkursdomstolen lemnats utan afseende;

att derefter landskontoret i Norrbottens län den 31 Oktober 1873

hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande derstädes anmält, att vid granskning

af Kalix fögderis uppbördsberättelse för år 1872 förekommit, att

ifrågavarande kronoutskylder, då beräknade tillhopa till 1,845 kronor 31

öre, balanserades såsom beroende på afkortning, samt, enär icke visadt

vore, att dessa rester på giltiga skal balanserades, yrkat åläggande för

Moosberg att medlen till landtränteri skyndsamt inleverera;

att sedan Moosberg fått förklara sig öfver detta yrkande och dervid

anhållit, att berörda oguldna utskylder måtte ur kronans räkenskaper

afskrifvas, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande genom utslag den 14

Mars 1874 sig utlåtit, att Kongl. Maj:ts Befallningshafvande väl funne

den uraktlåtenhet ligga Moosberg till last, dels att han vid den under

den 23 Juli 1867 verkstälda utmätning underlåtit att taga det utmätta

godset i förvar eller sätta detsamma under försegling* dels ock att han

vid de af honom gjorda bevakningarne i Borgmästaren Jakobssons konkurs

icke på förhand beedigat beloppet af de å Kongl. Maj:ts och Kronans

vägnar anmälda fordringar, hvilket. haft till följd, att då edgångsyrkande

under konkursmålets handläggning framstälts, men Moosberg

alltjemt derom saknat kännedom, någon edgång icke blifvit af honom

fullgjord, samt hans bevakningar af konkursdomstolen förty lemnats utan

afseende; men då i betraktande toges dels det utmätta godsets beskaffenhet,

dels ock att Moosberg saknat skälig anledning antaga, det Kong].

Maj:ts och Kronans ifrågavarande fordringar, grundande sig på behörigen

verificerade och från länsstyrelsens faststälda uppbördsbok utskrifna

debetsedlar, skulle till rigtigheten bestridas och behöfva med ed styrkas,

samt den omständighet, att icke någon person, å Kong]. Majrts och

Kronans vägnar, varit vid konkursdomstolen tillstädes för att meddela

underrättelser om hvad derstädes förelupit samt i öfrigt Kronans rätt

och bästa iakttaga och bevaka, icke kunde anses vara uteslutande föranledd

af någon underlåtenhet å Moosbergs sida, funne Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

Moosbergs ofvan omförmälda uraktlåtenhet ej vara af

beskaffenhet att lagligen kunna till ersättningsskyldighet för honom föranleda,

hvadan landskontorets framställning icke kunde bifallas; och

skulle Moosberg ega att, derest utslaget, som komme att underställas

Kammarrättens pröfning, godkändes eller eljest vunne laga kraft, få ofta

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

berörda belopp, 1,845 kronor 31 öre, i vederbörlig ordning i räkenskaperna

afskrifvet;

att vid den handläggning af målet, som derefter egt rum i Kammarrätten,

advokatfiskalsembetet i afgifna memorial, under erinran att i

förutnämnda 1,845 kronor 31 öre inginge medel till belopp af 5 kronor

15 öre, som ej vore af beskaffenhet att böra i Kronans räkenskaper redovisas,

beträffande återstående beloppet, 1,840 kronor 16 öre, anfört, att

den Kronan tillskyndade förlust af dessa medel närmast förorsakats dels

deraf att, sedan för uttagande af 1866 års utskylder utmätning den 23

Juli 1867 verkstälts, det dervid i mät förklarade godset blifvit af annan

person taget i besittning och förskingradt, utan att denne, enär godset

icke varit att anse såsom i laga ordning utmätt, kunnat för sitt berörda

förfarande af domstol åläggas någon ersättningskyldighet, dels deraf att,

sedan så väl 1866 som 1867 årens utskylder blifvit i egaren af Törefors

bruk, Borgmästaren Jakobssons konkurs bevakade, någon utdelning ur

konkursmassans tillgångar likväl icke kunnat denna fordran tillerkännas

i följd deraf, att densamma icke blifvit med ed fästad; och enär Moosberg,

hvilken det ålegat såsom tjenstepligt att gå i författning om ifrågavarande

utskylders indrifning samt Kronans rätt i afseende å dem

iakttaga och bevaka, dervid icke förfarit med den omtanke som vederbort,

utan genom de försummelser han, på sätt blifvit nämndt, vid utförande

af detta sitt åliggande låtit komma sig till last, varit vållande

dertill, att berörda kronomedel gått för Kongl. Maj:t och Kronan förlorade,

yrkade advokatfiskalsembetet, att Moosberg måtte förpligtas ersätta

Kongl. Maj:t och Kronan medlens belopp, 1,840 kronor 16 öre; samt

att Kammarrätten genom sitt omförmälda utslag den 13 Mars 1876,

jemte det mot Moosberg tillika framstäldt påstående om ansvar förklarades

icke kunna bifallas, i öfrigt sig utlåtit, att emedan i målet förekotnme,

dels att i följd af felaktighet vid den utmätningsåtgärd, som för

indrifvande af 1866 års utskylder blifvit af Moosberg den 23 Juli 1867

vidtagen, Kongl. Maj:t genom utslag den 21 Januari 1873 förklarat

samma åtgärd icke kunna såsom i laga ordning verkstäld utmätninganses,

dels ock att Moosberg, genom försummelse att med borgenärsed

fästa Kronans af honom åren 1868 och 1869 i Borgmästaren Jakobssons

konkurs anmälda och bevakade fordringar för 1866 och 1867 årens omförmälda

kronoutskylder, vållat, att dessa bevakningar blifvit af konkursdomstolen

lemnade utan afseende; ty och som Moosberg, hvilken ej

visat, att han i öfrigt vidtagit på honom beroende åtgärder för utbekommande

af berörda utskylder, icke ens invända än mindre styrkt, att

Kronans

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

Kronans ifrågavarande fordringar, äfven om utmätningen och bevakningarne

uti konkursen skett i behörig ordning, skulle i allt fall till större

eller mindre del gått förlorade, ansåge Kammarrätten Moosberg, ehuru

han till sitt urskuldande anfört mildrande omständigheter, icke kunna

undgå att i målet vidkännas ersättningsskyldighet; och förpligtades fördenskull,

jemlikt 11 och 12 §§ i instruktionen för kronofogdarne den

10 November 1855 samt 6 kapitlet 1 § strafflagen, Moosberg att, på sätt

advokatfiskalsembetet yrkat, ersätta Kongl. Maj:t och Kronan förlusten af

förutnämnda medel med ett sammanlagdt belopp åt 1,840 kronor 16 öre;

honom dock öppet lemnadt att efter befogenhet sitt hos vederbörande

återsöka.

Till stöd för den underdåniga nådeansökningen har Moosberg hufvudsakligen

andragit: att för tagande i förvar af det vid Törefors den

23 Juli 1867 utmätta godset erfordrats, att utmätningsförrättaren haft

tillgång till lämplig plats för de i mät antecknade plankornas uppläggande,

men att då dylik plats icke funnits att tillgå närmare än vid

Moosbergs mer än 2 mil frän förrättningsstället belägna hem, och Moosberg

icke heller haft medel till sitt förfogande vare sig för plankornas

bortförande eller för anskaffande af upplagsplats på närmare håll, vid

utmätningen icke kunnat annorlunda förfaras, än som skett, eller att

plankorna blifvit i tillkallade personers närvaro räknade, märkta och såsom

utmätta förklarade; att Moosberg icke kunnat föreställa sig, att eu

•råd, dragen omkring de i staplar upplagda plankorna, och försedd med

några insegel, skulle utgjort ett verksammare skydd för utmätningens

bestånd än de ä plankorna af exsekutor anbragta märkena; att Moosberg,

som icke mottagit officiel underrättelse om Jakobssons iråkade

konkurs, på enskild väg derom erhållit kännedom så kort tid före inställelsedagen

i konkursen, att han icke före bevakningens verkställande

hunnit betänka sig på vidtagande af sådana försigtighetsmått, som fordringens

beedigande, derom lian icke heller haft skål vänta att yrkande

skulle i konkursen blifva framstäldt; att dä i öfrigt bevakningsinlagorna

blifvit genom Kongl. Maj:ts Befallningshafvande till vederbörande domhafvande

befordrade, Moosberg, som icke kunnat vara pligtig att vid

konkursdomstolen med stora omkostnader för sig ställa ombud, trött sig

hafva anledning antaga, att, derest anmärkningar mot bevakningarne i

konkursen framstäldes, underrättelse derom skulle genom Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande komma honom tillhanda; att dä Kalix fögderi omfattade

fyra socknar, på 6 till 18 mils afstånd från hvarandra och med

eu folkmängd af nära 23,000 personer, stora svårigheter voro förenade

med utöfningen af Moosbergs tjensteverksamhet; samt att det honom

Bill. till Rikscl. Prot. 1877. 1 Sami. 1 Afd. 15 Iläft. *

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. MajAs Nåd. Proposition N:o 34.

ådöinda ersättningsbeloppets utgifvande skulle, i anseende till de med

kronofogdetjensten i Kalix fögderi förenade små inkomster, på ett synnerligen

känbart sätt inverka på Moosbergs ekonomiska ställning.

Detta med hvad mera handlingar^ innehålla har Kong]. Maj:t

tagit i öfvervägande; och som de omständigheter, hvilka föranledt ogillande

af den vid Törefors den 28 Juli 1867 verkstälda utmätning, uppenbarligen

berott, icke af bristande omtanke eller nit hos Moosberg i bevakandet

af Kronans rätt, utan af den utaf Moosberg så väl som af dem,

hvilka på hans ansvar förrättat utmätningen, hysta, men af vederbörande

domstolar icke godkända föreställning, att anbringandet af exsekutors

märke å de vid tillfället utmätta plankorna vore en för utmätningens

bestånd ej mindre laggiltig och med afseende å beskaffenheten af det i

mät tagna godset lämpligare åtgärd, än plankornas sättande under försegling,

samt, på sätt Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i sitt omförmälda

utslag den 14 Mars 1874 erinrat, Moosberg, vid det förhållande att

Kronans ifrågavarande i Borgmästaren Jakobssons konkurs bevakade fordringar

grundade sig på behörigen veriffcerade, från länsstyrelsens faststälda

uppbördsbok utskrifna debetsedlar, saknat skälig anledning antaga,

att påstående om fordringarnes fästande med ed skulle i konkursen väckas,

och orsaken dertill att, då sådant yrkande likväl blifvit framstäldt,

Moosberg under konkursens fortgång blifvit derom i okunnighet, åtminstone

till någon del torde få tillskrifvas saknaden i då gällande konkurslagstiftning

af den sedermera genom förordningen den 12 maj 1870

stadgade skyldighet för konkursdomare att om dylikt yrkande meddela

borgenär underrättelse, vill Kongl. Maj:t, som vid berörda förhållanden

finner den, med hänsyn till beloppet af de med kronofogdebeställningen

förenade inkomster högst känbara påföljd, hvilken enligt domstolarnes

beslut komme att drabba Moosberg, icke stå i rimligt förhållande till

hvad i målet blifvit fördt honom till last, härmed föreslå Riksdagen, att

af det Moosberg till utgifvande ådömda belopp, 1,840 kronor 16 öre,

må honom eftergifvas 1,500 kronor.

Handlingarne i detta ärende skola vederbörande Utskott tillhandahållas;

och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och

ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

Hans Forssell.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

11

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i Statsrådet d Stockholms slott den 16

Februari 1877.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för Utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Loven,

Friherre von Offer och

Forssell.

Föredragande Departementschefen Statsrådet Forssell uppläste härefter

till justering följande, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts

på Statsrådets enhälliga tillstyrkande, den 26 nästlidne Januari fattade

beslut, uppsatta förslag till Kongl. Maj:ts nådiga propositioner till Riksdagen,

nemligen:

b) angående eftergift af Kronofogden Oscar Moosberg ådömd ersättningsskyldighet

till statsverket.

Hans Maj:t Konungen täcktes, enligt Statsrådets underdåniga

tillstyrkande, i nåder gilla berörda förslag,

sådana de finnas detta protokoll bilagda, och befalde,

att i enlighet dermed nådiga propositioner skulle till

Riksdagen aflåjtas.

Ex protocollo

L. Äkerhielm.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.