Sök i Ratio Lex

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878

853 sidor, varav 790 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 790 av 853 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1878:1, Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

1

KONG!, MAJ:TS

NÅDIGA

P R 0 P O S I T I O N

TILL

11 iksdagen

angående Statsverkets tillstånd och behof;

Gifven Stockholms Slott den 11 Januari 1878,

Jemlik!, grundlagens, bud afgifver Kongl. Maj:t, härmed nådig proposition

angående statsverkets tillstånd och behof.

Härvid förekommer först beräkningen af den behållning från föregående

statsreglering, som nu må anses till beloppet känd och kunna för

statsbehofven under nästa statsregleringsperiod användas, samt derefter beräkningen

af statsverkets inkomster för nämnda period.

Hvad först beträffar behållningen, föreslår Kongl. Maj:t, under åberopande

af det beslut, hvarom härvid bilagda utdrag af protokollet öfver

Bill. till Riksd. Prat. 1878. l:a Sami. l:a Afd. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

9.

Kongl. Majds nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

finansärenden för den 7 innevarande månad innehåller närmare upplysning,

att densamma måtte beräknas till (»,400,000 kronor.

Hvad åter angår statsverkets inkomster, äro dessa för nuvarande statsregleringsperiod

beräknade på följande sätt:

Ordinarie inkomster:

Ränta .................................................................................................... 4,502,000:

Tionde................................................................................................... 1,648,000:

Arrendemedel .......................................................................... 2,500,000:

Bergverkstionde ...................................................................... 10,000:

Mantalspenningar ................................................................ 620,000:

Bötesmedel..................................................................................... 250,000:

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål ............................... 345,000:

Tillfälliga rotevakansafgifter............................................................. 76,000: —

Vakansafgifter af nyroterad jord..................................................... 110,000:

Rotevakansafgifter af insockne frälsehemman i Halland......... - 20,000: —

Vakansafgifter af bergslag............................................................... 20,000:

Trosspassevolansafgift ............................................. 26,000:

Båtsmansvakansafgift .......................................................................... 75,000. -

Båtsmansbeklädnadsmedel.................................................................... 68,000:

Kontrollstämpelmedel ........................................................................ 20,000:

Fyr- och båkmedel........................................................................... 1,000,000:

Telegrafmedel........................................................................................ 1,400,000:

Jernvägstrafikmedel ............................................. 17,350,000:

Efter afdrag af utgifterna.............................. 11,641,000: 5,709,000: —

Skogsmedel............................................................................................... 1,000,000:

Extra uppbörd .................................................................................... 250,000:

Säger 19,649,000: —

Bevillning ar:

Tullmedel................................................................................................ 22,000,000: —

Postmedel...................................... 4,800,000:

Stämpelpappersmedel ............................................................ 2,400,000:

Bränvinstillverkningsafgift .................................................................. 13,470,000: —

Iivitbetssockertillverkningsafgift.............. 30,000:

Allmän bevillning................................................................................... 3,200,000:

Säger 45,900,000: —___

Summa kronor 65,549,000: —

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1 om statsverket 1878.

3

Enligt beslut, hvarom bilagda protokoll för den 4 och den 7 innevarande

månad lemna närmare upplysning, föreslår Kongl. Maj:t i berörda beräkning

följande ändringar:

då räntan utgjort i medeltal för åren 1874—1876 kronor 4,485,845,

samt, äfven om, med anledning af beslutet om skyldighet för de privilegierade

bergslagsorterna att i stället för tackjernstionde erlägga ränta, någon

förhöjning i förevarande inkomsttitel må vara att förvänta, en minskning,

å andra sidan, är att motse i mån som de till statsverket indragna

militieboställena varda på förnyade arrenden upplåtna, enär vid sådan upplåtelse

den boställena åsätta räntan blifver i jordebok och räkenskaper afskrifven,

anser Kongl. Maj:t denna inkomsttitel ej böra upptagas till högre

belopp än nyssberörda medeltal, eller i jemn summa 4,485,000 kronor;

då vid senaste riksmöte fattades beslut om bergverkstiondens upphörande

med undantag allenast för Sala silfververk och Höganäs stenkolsverk,

samt Höganäs på grund af kongl. brefvet den 9 mars 1833 hittills

åtnjutit befrielse från tionden, och tionden från Sala under åren 1874—76

uppgått i medeltal för år till 7,643 kronor, finner Kongl. Maj:t bergverkstionden

ej böra beräknas till högre belopp än 7,000 kronor;

då manialspenningarne under de senare åren visat sig vara i jemnt

stigande och för år 1876 uppgått till 624,310 kronor, anser Kongl. Maj:t

dem kunna för år 1879 beräknas till 630,000 kronor;

ehuru bötesmedlen visat sig vara i stigande samt för år 1876 uppgått

till 334,348 kronor, anser likväl Kongl. Maj:t, med hänsyn dertill att denna

inkomst är af temligen oviss beskaffenhet, någon väsentligen förhöjd beräkning

deraf icke böra ifrågakomma, utan densamma för år 1879 antagas

till 260,000 kronor;

då vakansafgifter na af nyr oterad jord uppgått för år 1876 till 128,207

kronor och i medeltal för åren 1874—76 till 122,945 kronor om året, finner

Kongl. Maj:t denna inkomsttitel böra beräknas till 120,000 kronor;

då fyr- och båkafgiften jemlikt nådiga kungörelsen den 26 januari

1877 blifvit från och'' med den 1 april samma år väsentligen höjd samt

fyr- och båkmedlen till följd häraf under nämnda år betydligt stigit och

för tiden från årets början till oktober månads slut utgjort 1,123,130 kronor,

anser Kongl. Maj:t, fyr- och båkmedlen för år 1879 kunna beräknas till

1,200,000 kronor;

då Kongl. Maj: t anser jernvägstrafikmedlen böra upptagas allenast med

det nettobelopp, som kan antagas blifva till statskontoret lemnadt för att

användas till andra statsutgifter än jernvägens egna, samt detta nettobelopp

— under förutsättning af Riksdagens bifall till hvad Kongl. Maj:t kommer

att föreslå derom, att å riksgäldskontoret anvisas ett anslag af 1,000,000

kronor, hvaraf efter afslutandet af jernvägstrafikstyrelsens hufvudbok må

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Majits nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

lyftas ersättning för de! belopp, hvarmed jernvägens materialförråd och

kassaförlag ökats under föregående år — kan antagas till 4,750,000 kronor,

anser Kongl. Maj:t jernvägstrafikmedlen böra beräknas till berörda

summa;

då i det belopp 250,000 kronor, hvartill extra uppbördsmedlen af Riksdagen

senast beräknats, ingår en summa af 147,090 kronor 34 öre kapitalafbetalningar

och räntor å de odlingslån, som utgå af den under statskontorets

förvaltning ställda fond för nämnda utlåning, samt af de sålunda

inflytande af betalningar hittills nya lån utgifvits till ett belopp af 100,000

kronor, som å motstående sida af riksstaten under sjette hufvudtiteln uppförts

som särskilt anslag, men det synes vara mindre egentligt, att under

hufvudtitlarne uppföras lån under anslagstitel, samt samma syfte vinnes

genom en bestämmelse, att af de till nämnda fond inflytande afbetalningar

ett belopp af 100,000 kronor får årligen af Kongl. Maj:t användas till nya

odlingslån, föreslår Kongl. Maj:t, som, på sätt längre fram i denna nådiga

proposition förmäles, af Riksdagen begär ett sådant medgifvande, att extra

uppbördsmedlen måtte beräknas till 100,000 kronor minskadt belopp, eller

till 150,000 kronor;

då med hänsyn till de belopp, hvartill tullmedlen under de senaste

åren uppgått, dessa medel kunna antagas under år 1879 utgöra 22,500,000

kronor, anser Kongl. Maj:t dem böra dertill beräknas;

med fästadt afseende å den årliga tillökningen i postmedlen, som hittills

egt rum, finner Kongl. Maj:t desamma böra upptagas till 5,000,000

kronor;

då stämpelpappersmedlen, så vidt uppbörden deraf grundar sig på hittills

gällande stadgande!!, kunna för år 1879 beräknas till 2,500,000 kronor,

samt Kongl. Maj:t beslutat att, i samband med sådan reglering af

landtstatens aflöningsförhållanden, att derigenom den till landtstat^enstemän

utgående lösen skall försvinna, föreslå Riksdagen en bestämd förhöjning

i stämpelpappersafgiften, hvilken förhöjning ansetts kunna medföra

inkomst af sammanlagdt 600,000 kronor, föreslår Kongl. Maj:t, under förutsättning

af Riksdagens bifall till nämnda lönereglering, att stämpelpappersmedlen

måtte för år 1879 beräknas till 3,100,000 kronor;

då under åren 1874—1876 bränvinstillverkningsafgiften uppgått i

medeltal till 14,702,318 kronor om året, samt under år 1877 tillverkats

16,433,414,3 beskattningsbara kannor, motsvarande en afgift af 13,146,731

kronor 44 öre, anser Kongl. Maj:t bränvinstillverkningsafgiften för år 1879

böra beräknas till 13,150,000 kronor;

då hvitbetssockertillverkningsafgiften under åren 1874—1876 utgjort i

medeltal 47,505 kronor om året, samt afgiften för är 1877 uppgått till

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

54,778 kronor 80 öre, finner Kongl. Maj:t berörde afgift för år 1879

kunna beräknas till 50,000 kronor;

Då allmänna bevillningen under åren 1874—1876 uppgått i medeltal

till 4,066,716 kronor, föreslår Kongl. Maj:t, att nämnda inkomsttitel må

upptagas till 4,000,000 kronor.

Med iakttagande af dessa ändringar i den vid senaste statsreglering

uppgjorda inkomstberäkning erhåller eu tablå öfver statsverkets för år 1879

beräknade inkomster följande utseende:

Ordinarie inkomster:

Ränta ......................................................

Tionde......................................................

Arrendemedel .......................................................

Bergverkst iondo......................................................

Mantalspenningar................................................

Bötesmedel...............................................................

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål......

Tillfälliga rotevakansafgifter .............................

Vakansafgifter af nyroterad jord .....................

Roteakansafgifter af insockne frälsehemman

i Halland............................................................

Vakansafgifter af bergslag....................................

Trosspassevolansafgift .........................................

Båtsm ansvakansafgift..............................................

Båtmansbeklädnadsmedel....................................

KontTullstämpel medel .........................................

Fyr- och båkmcdel .............................................

Telegrafmedel.....................................................

Jernvägstrafikmedel ................. 16,650,000: —

Efter afdrag af utgifter ... 11,872,750: —

Skogsmedel...........................................................

Extra uppbörd .........................................................

4,485,000

—

1,648,000

—

2,500,000

—

7,000

—

630,000

—

260,000

—

345,000

—

76,000

—

120,000

—

20,000

—

20,000

—

26,000

—

75,000

—

68,000

—

20,000

—

1,200,000

—

1,400,000:

—

4,750,000

-

1,000,000

—

150,000

—

18,800,000: —

Bevillning ar:

Tullmedel..............................

Postmedel ...........................

Stämpelpappersmedel ........

Bränvinstillverkningsafgift

Hvitbetssockertillverkningsafgift

Allmän bevillning .......................

22,500,000: —

5,000,000: —

3,100,000: —

13,150,000: —

50,000: —

POPP,000: — 47,800,000: —

tillsammans kronor 66,600,000: —

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. May.ts nåd. grop. n:o 1 om statsverket 1878.

Om till berörda inkomstbelopp............................ kronor 66,600,000:

lägges ofvan omförrnälda behållning.................................*__________6,400,000: ,

utvisar summan...................................................................... kronor 73,000,000:

det beräknade för nästa statsregleringsperiod disponibla beloppet af statsverkets

tillgångar. _____

Första In tf vildt! teln,

innefattande anslagen till Kongl. Imf- och slotts-staterna.

Nu gällande riksstat upptager:

för Kongl. hofstaten ............................................................. kronor 1,094,900: —

» Kongl. slottsstaten ........................................................... ”___123,100:

tillsammans kronor 1,218,000: —.

Häruti föreslår Kongl. Maj:t icke någon ändring.

Andra hnfyndtiteln,

innefattande anslag till Justitie-departementet.

Nu gällande riksstat upptager för detta departement:

penningar .................................................................................. kronor

indelt ränta och ersättning för indragna räntor, förslagsanslag

..................................................................... )}_

3,726,468: 46.

231: 54.

summa kronor 3,726,700:—.

I öfverensstämmelse med de beslut, som i bilagda utdrag af de inför

Kongl. Maj:t i statsrådet den 26 oktober samt den 7 och den 14 december

nästlid et år äfvensom den 7 innevarande januari förda protokoll öfver justitie-departementets-ärenden

omförmälas, föreslår Kongl. Maj:t beträffande

l:o. departementets expedition:

att, med de genom Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 7 nästlidne december

stadgade vilkor för åtnjutande af föreslagen ny aflöning inom kansliexpeditionerna,

det upprättade förslaget till ny stat för justitie-departementets

expedition måtte gillas och anslaget följaktligen ökas med 12,300

kronor till 35,800 kronor;

2:o. högsta domstolen:

att de hos högsta domstolen anställde vaktmästares löneförmåner måtte

bestämmas för förste vaktmästaren till 1,100 kronor, hvaraf lön 800 kronor

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

och tjenstgöringspenningar 300 kronor, samt för hvar och en af de begge

öfrige till 500 kronor i lön och 300 kronor i tjenstgöringspenningar, med

rätt för desse sistnämnde att derutöfver, efter fem års tjenstgöring, bekomma

ett ålderstillägg af 100 kronor, allt under enahanda bestämmelser

och vilkor, som för kansliets vaktmästare blifvit den 7 nästlidne december

af Kongl. Maj:t antagne, samt att följaktligen anslaget åt högsta domstolen

måtte höjas med 650 kronor till 162,700 kronor;

3:o. justitiekansler s-expeditionen:

att, med iakttagande i tillämpliga delar af de genom Kongl. Maj:ts nådiga

beslut den 7 nästlidne december stadgade bestämmelser och vilkor

för åtnjutande af föreslagen ny aflöning inom kansli-expeditionerna, det

upprättade förslaget till ny stat för justitiekanslers-expeditionen måtte gillas

och anslaget följaktligen ökas med 1,750 kronor till 19,300 kronor;

4:o. den Svea hofrätt underlydande justitie-stat:

att, för genomförande af delning utaf Kungadömets, Medelpads, Norra

Jemtlands och Södra Jemtlands nuvarande domsagor, anslaget till löner åt

häradshöfdingarne under Svea hofrätt måtte ökas med 18,000 kronor samt

tjenstgöringspenningar och förvaltningskostnadsbidrag fördelas på sätt statsrådsprotokollen

för den 26 oktober samt den 7 och den 14 december nästlidet

år beträffande de särskilda domsagorna upptaga; äfvensom att häradshöfdingen

Carl Fr. Abenius, derest Daga härad varder Lifgedingets domsaga frånskiljdt,

måtte berättigas att dels under sin återstående tjenstetid, utöfver

de på återstående delen af domsagan anslagna tjenstgöringspenningar, af

statsmedel, som Kongl. Maj:t särskilt anvisar, uppbära 200 kronor, dels

ock tillgodonjuta den af honom förbehållna boställsafkastning;

5:0. fängvärden:

att det bestämda anslaget för fångars vård och underhåll måtte, såsom

i statsrådsprotokollet för den 7 innevarande januari blifvit ifrågasatt, ökas

med 3,400 kronor till 186,800 kronor och följaktligen summan af de å ordinarie

stat uppförda fångvårdsanslagen, nu utgörande 1,782,900 kronor,

upptagas till 1,786,300 kronor;

samt att för predikanten vid straff-fängelset i Göteborg ett lönetillägg

af 300 kronor årligen må af förslags-anslaget till fångars vård och underhåll

fortfarande få utgå från och med innevarande år tills vidare intill dess

tjensten kan varda indragen eller annan löne-reglering blifvit faststäld;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

6:o. skrifmaterialier och expenser, ved, rrv. m.:

att anslaget härför måtte, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma,

ökas med 200 kronor till G2,510 kronor 71 öre.

Beträffande öfriga under denna hufvudtitel uppförda anslag föreslår

Kongl. Maj:t ingen ändring.

Genom bifall till de af Kongl. Maj:t här ofvan gjorda förslag skulle

således andra hufvudtitelns nuvarande ordinarie anslagssumma komma att

ökas genom förhöjning af anslagen till

departementets expedition med .......................................... kronor 12,300: —

högsta domstolen med ..................................................... >» 650: —

justitiekanslers-expeditionen med .................................... » 1,750:

den Svea hofrätt underlydande justitie-stat. med ........ » 18,000: —

fångvården med .................................................................... » 3,400: —

samt skrifmaterialier och expenser, ved, in. m. med...__>>_____200: —

eller sammanlagdt kronor 36,300: .

Om dertill lägges hufvudtitelns nuvarande ordinarie

anslagssumma ...............................................................kronor 3,726,700: —,

kommer hufvudtitelns slutsumma för nästa statsregle
ringsperiod

att utgöra................................................ kronor 3,763,000:—,

hvaraf förslagsanslagen, med inberäknande af beloppen

för indelt ränta och ersättning för indragna

räntor, utgöra................................................................... » 1,820,742: 25.

Dessutom äskar Kong]. Maj:t, under åberopande af förenämnda protokoll

öfver justitie-departements-ärenden för den 7 innevarande januari,

dels att såsom extra anslag för år 1879 måtte under denna hufvudtitel

beviljas:

a) till arvode åt krigshofrättens ordförande och trenne militäre leda
-

möter ................................................................................................. kronor 5,000: —

b) för nya lagberedningen.............................................. » 40,000: —

c) för fullbordan af fängelsebyggnaden å Långholmen »___50,000: —

Summa extra anslag kronor 95,000: —,

dels ock att det belopp af tillsammans 2,258 kronor 3 öre, som under nästlidet

år blifvit förskottsvis utbetaladt till komitéerne för utarbetande af förslag till

ny vexellag och till förändringar i sjölagen, måtte, få af 1877 års extra anslag

till nya lagberedningen gäldas, samt att de ytterligare kostnader, som för

ifrågavarande komitéer erfordras, få bestridas å besparingar ne å anslaget

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kong1. Ma,j:ts nåd. grop. n:o 1 om statsverket 1878.

till nya lagberedningen för åren 1878 och 1879, i den mån sådana besparingar

härtill må lemna tillgång.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1878 års

rikstat upptagen och sådan den nu hlifvit af Kong], Maj:t för år 1879 föreslagen

utfaller sålunda:

1878.

ordinarie anslag 3,726,700: —

1879.

3,763,000: —;

således

ökning

36,300: —

extra d:o 107,300: —

95,000: —;

))

minskning 12,300: —

summa kronor 3,834,000: —

3,858,000: —;

således

ökning

24,000: —

Tredje hufyudtiteln,

innefattande anslagen till Utrikesdepartementet.

Under denna hufvudtitel finnes eldigt nu gällande riksstat till årliga

eller ständiga utgifter anvisadt:

I. För diplomatiska

utgifter

Departementschefen, ministern för utrikes

ärendena...............................................

kronor

24,000: —-

Departementets expedition.............................

))

28,565: —

Ministerstaten....................

))

340,400: —

Militärattachéer ....................................

))

8,400: —

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter

))

41,935: —

443,300: —

II. Konsulsstaten:

Departementets expedition .................................

kronor

7,000: —

Konsulernes aflöning, expektanslöner och pen-

sioner......................................................

))

143,400: —

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter

))

9,600: —

160,000: —

in.

Till underhåll af svenska kronans egendom i Konstantinopel

och svenska kyrkan i London.................

...... kronor

6,000: —

summa kronor

609,300: —

Till extra utgifter finnes anvisadt ....................

...... kronor

9,000: —

tillsammans kronor 618,300:—.

2

Bill. ttll jRiksd. Prut 1878. 1:a Sami. l:a Afd.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kanal. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

Med afseende å de årliga eller ständiga utgifterna vill Kongl. Maj:t,

med hänvisning för närmare utredning till de beslut, som finnas antecknade

i här bilagda utdrag ur statsrådsprotokollen öfver utrikesdepartementsärenden

för den 14 december 1877 och 7 januari 1878, beträffande statsregleringen

för år 1879 föreslå:

att nedannämnda anslag måtte af Riksdagen anvisas att emot nu gällande

redovisningsskyldighet, äfvensom med samma rätt till deras användande

och under enahanda vilkor som hittills, utgå, nemligen:

I. Diplomatiska utgifter:

Departementschefen, ministern för utrikes

ärendena ......................................................... kronor 24,000: —

Departementets expedition .............................. » 32,190: —

Ministerstaten........................................................ » 345,950: —

Militärattachéer...................................... » 8,400: —

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter » 37,260: — 447,800: —

IT. Konsulsstaten:

Departementets expedition................................. kronor 7,000: —•

Ivonsulatembets- och tjenstemännens löner,

anslag till kontorskostnader in. in. samt

expektanslöner och pensioner................ » 145,500: —

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter » 7,500: — 160,000: —

in.

Till underhåll af svenska kronans egendom

i Konstantinopel samt till understöd åt

svenska kyrkan i Paris...................................................... kronor 6,000: —

tillsammans kronor 613,800: —.

Dessutom äskar Kongl. Maj:t, under åberopande af protokollet för den

7 innevarande januari, att såsom extra anslag för år 1879 måtte under

denna hufvudtitel beviljas:

för fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater»............ kronor 4,500: —.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1878 års

riksstat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1879

föreslagen, utfaller sålunda:

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:ts nåd. /trop. n:o 1 om statsverket 1878.

1878. 1879.

ordinarie anslag......... 609,300: — 613,800: — således ökning 4 500-—

extra-___». . ......... 9>Q00: ~_____4,500: - » minskning 4,500:

summa kronor 618,300: — 618,300: — således ingen skilnad.

Fjerde hufyudtiteln,

innefattande anslagen till Landtförsvarsdepartementet.

Under denna liufvudtitel finnas, enligt nu gällande riksstat, till årliga

eller ständiga utgifter anvisade:

penningar ........................................... kronor 15,337,558: 56.

mdelt ränta och ersättning för indragna räntor ......... » 1,485,554: 17.

indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag » ’ 57’()55- 11

omdelt spanmål, 28,888 kubikfot 4 kannor, å 2 kronor

40 öre kubikfoten ...................................................... )? gg 332- 16

summa kronor 16,949,500: —

till extra ordinarie utgifter finnas anvisade.................. » 2,545,400:_

tillsammans kronor 19,494,900:—.

Med afseende å de under 4;de hufvudtiteln förekommande anslag till

arliga eller ständiga utgifter vill Kongl. Maj:t, med hänvisning för närmare

utredning till de beslut, som finnas antecknade i här bilagda utdrag ur det

in ör Kongl. Maj:t i statsrådet den 7 dennes förda protokoll öfver landtförsvarsärenden,

beträffande regleringen af utgifterna för år 1879 afgifva

följande förslag: b

Departementets kansliexpedition.

Kongl. Maj:t föreslår, att för tillämpning af det i förenämnda

statsrådsprotokoll framlagda förslag till ny stat för

expeditionen, med de vilkor in. in. för aflöningens åtnjutande,

hvilka finnas angifna i protokollet öfver finansärenden af den

7 december 1877, Riksdagen måtte höja det nu för expeditionen

uppförda ordinarie

med............

''o''''

anslag

till

Förhöjning.

kronor

39,300: —

»

9,700: —

9,700:-

kronor

49,000:-.

transport

9,700: —

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konyl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

transport

Arméförvaltningen.

I afvaktan på nådig proposition till Riksdagen angående

lönereglering för detta embetsverk, upptages här ...................

såsom beräknad tillökning i detta anslag.

Arméens och flottans artilleribyrå.

Kongl. Maj:t föreslår, att Riksdagen måtte till aflöning

m. in. i enlighet med bilagda förslagsstat (bil. lit. A) åt eu

nyinrättad gemensam artilleribyrå för arméen och flottan uppföra,

näst efter anslaget till generalitetsstaten, ett nytt ordinarie

anslag å.............................................................................................

Artilleristaben.

Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen att, vid bifall till hvad

Kongl. Maj:t föreslagit med afseende på inrättande af arméens

och flottans artilleribyrå, anslaget till artilleristaben måtte,

med godkännande af den vidfogade förslagsstaten för denna

stab (bil. lit. B) minskas från........................... kronor 12,200: —-

med....................................................... »_______3,700:

till............................................................................... kronor 8,500: —>

Kommendantsstaten.

För inrättandet af en intendentur å Carlsborgs fästning i

öfverensstämmelse med förslaget till stat (bil. lit. C) föreslår

Kongl. Maj:t Riksdagen att, med godkännande af förslagsstaten,

höja anslaget till kommendantsstaten, som

nu utgör..................................................................... kronor 19,415: —

med....................................................................... » 16,160:

till .............................................................................. kronor 35,575:—.

Allmänna garnisonssjulchuset.

Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen att, för tillämpning af

förslaget till stat för garnisonssjukhuset å Carlsborg (bil. lit.

D) bevilja........................................................ kronor 10,000: —

att tilläggas anslaget till allmänna garnisonssjukhuset,

nu........................................................... _»__71,486: as,

hvarefter detta anslag med förändrad benämning:

garnisonssjukhusen i Stockholm

och å Carlsborg, torde få såsom reservationsanslag

utgå med ................................................... kronor 81,4 8 6 : 25.

transport

9,700: —

44,000: —

29,700: —

16,160: —

10,000: —

109,560: —

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1 om statsverket 1878.

13

transport

Indelta arméen.

Indelta arméens befälsaflöning.

Kong]. Maj:t föreslår Riksdagen, att för anställande af eu

löjtnant af andra klassen vid Jerntlands hästjägarecorps öka

detta anslag med ......................................................................................

Om till nuvarande anslaget ............... kronor 4,177,006: —

läggas nu föreslagna...................................... » 2,670: —

blifver den nya slutsumman ........................ kronor 4,179,676: —

Indelta arméens och Vermlands fältjägarecorps vapenöfning ar.

Kongl. Maj:t föreslår, att detta anslag måtte förhöjas med

ett mot det till dessa vapenöfningar under innevarande år utgående

extra anslag svarande belopp ......... kronor 388,000: —-

samt att hit, för anskaffning af åtskilliga

mindre förnödenheter under vapenöfningarne,

från anslaget till försvarsverket till

lands i allmänhet öfverföras........................... » 2,500: —

summa förhöjning

Anslaget, som nu är.............................. kronor 1,319,800: —,

kommer genom denna förhöjning.............. » 390,500: —

att uppgå till .................................................... kronor 1,710,300: —

Yärfvade arméen.

Lifgardet till häst.

Kongl. Maj:t föreslår, att till aflöning åt eu ryttmästare

åt andra klassen och en andre adjutant vid regementet må

beviljas................................................................... kronor 7,585: —

hvarigenom anslaget, nu.................................... » 138,760:—,

kommer att utgöra ............................................ kronor 146,345: —

Husarregementet Konung Carl XV.

För en ryttmästare af andra klassen vid detta regemente

föreslår Kongl. Maj:t, att anslaget ökas med .................................

109,560: —

2,670: —

390,500: —

7,585: —

4,425: —

transport 514,740: —

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1 om statsverket 1878.

transport

Om till dessa................................................ kronor 4,425: —

lägges nuvarande anslaget................................ » 184,504: 05,

uppkommer eu ny slutsumma af.................. kronor 188,929: os.

Marinregementet.

Kongl. Maj:t föreslår, att detta anslag må med oförändrad

natur fortfarande få, i den mån det genom marinregementets

indragning är eller varder disponibelt, användas till underhåll

af garnison i Carlskrona.

Fortifikationen.

Kongl. Maj:t föreslår,

att det under detta anslag inbegripna reservationsanslaget

till fortifikationens praktiska öfningar höjes

med................................................................................ kronor 7,000: —

samt

att till underhåll af

sappörbataljonens

skanstygspark beviljas.........

.................................. )» 1,500: —

summa förhöjning

genom hvilken förhöjning..

............................ kronor 8,500:

det nuvarande anslaget .....

............................. » 285,920: —

skulle stiga till.......................

............................... kronor 294,420: —

Beväringen.

Beväringsmanskapets vapenöfning.

Kongl. Maj:t föreslår, att till detta anslag, för bestridande

af vissa mötesförnödenheter, från anslaget till försvarsverket

till lands i allmänhet öfverflyttas.........................................................

Detta anslag, nu.......................................... kronor 651,000:—,

skulle genom tillägg af dessa ........................ » 1,500: —

komma att uppgå till ....................................... kronor 652,500: —

Volontär skolan på Carlsborg.

I detta förslagsanslag, nu........................ kronor 71,000:—,

föreslår Kongl. Maj:t en förhöjning af......... » 172,000: —

hvarefter detsamma skulle komma att utgöra

........................................................................ kronor 243,000: —

514,740: —

8,500: —,

1,500: —

172,000: —

transport 696,740:

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

15

transport

Underhall af filtar in. in. ä mötesplatserna.

Kongl. Maj:t föreslår, att detta anslag, med benämningen

förändrad till: underhäll af sängkläder in. m. på mötesplatserna,

insattes bland anslagen under rubriken materielen och får

plats näst efter anslaget till lif- och släpmunderingar vid rotehållsregementena

och Vermlaruls fältjägarecorps.

Materielen.

Försvarsverket till lands i allmänhet eller arméförvaltningens

departement.

Kongl. Maj:t äskar, på sätt statsregleringsprotokollet (bil.

3 a). närmare utvisar, följande förhöjningar i detta anslag,

nemligen:

i artilleridepartementets andel, för artilleri- och ingeniör
högskolan.

............................................................. kronor 1,323: —

» fortifikationsdepartementets andel, för byggnadsunderhåll

............................................... » 25,000:_

» intendentsdepartementets andel,

för inunderingsunderhållet vid de värf
vade

garnisonstrupperna........................ » 52,570: 57.

» underhåll af remtygs-, utrednings
och

trosspersedlar vid indelta arméen » 1,773: ci.

» fortifikationstruppernas musik............ » 2,000: —

summa förhöjning kronor 82,667: is;

men att från detsamma må öfverföras

till indelta arméens vapen
öfningsanslag.

................. kronor 2,500: —

» beväringsmanskapets

vapenöfningsanslag » 1,500: —

» anslaget för lif- och

släpmunderingar för rotehållsregementena

och

Vermlands fältjägare
corPs.

................................ » 5,981: 78. »___ 9,981: 78.

hvarefter verkliga anslagsförhöjningen blefve ................................

transport

696,740: —

72,685: 40.

769,425: 40.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1 om statsverket 1878.

transport

Då nuvarande anslaget utgör.............. kronor 2,087,728:07,

kointne det genom förenämnda tillökning »__72,6 8 5 : 40.

att uppgå till.................................................... kronor 2,110,413: 47.

Lif- och släpmunderingar vid. rotehdllsregementena och Verrnlands

fältjägarecorps.

På de skäl, statsregleringsprotokollet närmare angifver,

föreslår Kongl. Maj:t, Riksdagen att förhöja detta anslag, som

nu utgör................................................................. kronor 2 6 9,631: 45,

med.......................................................................... ”_34,431: 47.

till ..........................................................„................ kronor 304,062: 92.

Skrifmaterialier och expenser, ved in. in. för departementets

kansliexpedition.

Kongl. Maj:t föreslår, att detta förslagsanslag,

nu .................................................................. kronor 3,129 : 97,

må till jemnande af ordinarie anslagens slutsumma

erhålla nödig förhöjning, hvilken nu

äskas med .................................................................___343: 13. 343: 13.

hvarefter det skulle utgöra ................................ kronor 3,473: 10._________

Summan af den äskade tillökningen i ordinarie anslag

utgör således........................................................................ kronor 804,200: .

Om härifrån dragés den ofvan föreslagna nedsättningen i

anslaget till artilleristaben .......................................................................3,700: —,

kommer verkliga tillökningen å hufvudtitelns ordinarie

anslag att uppgå till ....... kronor 800,500: .

Om härtill läggas de nuvarande ordinarie anslagen,

tillhopa .............................................................................. » 16,949,500: ,

komma de ordinarie anslagens slutsumma att utgöra kronor 17,750,000: .

Beträffande derefter de landtförsvarets behof, för hvilka tillfälliga eller

extra anslag erfordras, finner Kongl. Maj:t, på grund af hvad enligt

åberopade statsrådsprotokoll öfver landtförsvarsärenden för den 7 dennes

blifvit rörande extra statsregleringen utredt och upplyst, Sig föranlåten att,

med hänvisning till förslagen i samma statsrådsprotokoll, af Riksdagen i

nåder äska för år 1879 följande anslag:

7 6 9,4 2 5 : 40.

34,431: 47.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om. statsverket 1878.

1. till disciplinkompaniet, aflöning

2. till artilleribehof:

positionsartilleri.......................................... kronor 100,000: —

bestyckning af Carlsborgs fästning......... » 300,000: —

Se.vär„................................................................. » 155*000: —

skjutförsök ................................................... >, 20,000: —

skjutfält för Svea artilleriregemente,

270,700 kronor, hvaraf år 1879........ » 100,000: —

3. till fortijikationsbehof:

Carlsborgs fästning 5,196,750 kronor,

hvaraf under år 1879............................ kronor 284,100: —

Carlskrona .................................................... „ 180,000: —

samt beviljande af nya 110,000 kronor__________

4. till intendenturbehof:

ersättning för underhåll åt garnisons
kommenderingar.

......................................... kronor 93,005: 35.

munderingskostnader.................................. „ 40,994: 65.

5. till generalstabens topografiska arbeten............................

6. till officerares anställning vid främmande arméer

7. till skarp skyttel- äsendets och skjutskicklighetens befrämjande

8. till arméens ackordsamortering

9. till byggnadsbehof:

volontärskolan å Carl sborg, kavallerietablissementet vid

Stockholm, byggnader för Svea lifgardet, exercishus i

Landskrona samt tvättinrättning med kök för allmänna

garnisonssjukhuset härstädes.........................................

jemte rätt att för ändamålet använda icke allenast tillgängliga

68,000 kronor, influtna för sålda vallotter i Landskrona,

utan äfven af 4:de hufvudtitelns allmänna besparingar

hvad erfordras till fyllande af det till 330,691 kronor

beräknade kostnadsbeloppet för dessa byggnadsarbeten under

år 1879, eller 132,000 kronor; och medgifvande att de

för ett kavallerietablissement vid Stockholm efter paviljonssystemet

beviljade medel må, utan förut bestämda inskränkningar,

för sådant etablissement användas; _

summa kronor 1

9,709: —

675,000: —

464,100: —

134,000: —

90,000: —

9,000: —

50,000: —

185,000: —

130,691:

,747,500: —.

Bill. till Riksd. Prof. 1878. ha Sami. l:a Afd.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj ds nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

Eu jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1878 års

riksstat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1879

föreslagen, utfaller sålunda:

1878: 1879:

ordinarie anslag 16,949,500: — 17,750,000

extra » 2,545,400:— 1,747,500

— således ökning 800,500

— således minskning 797,900

?

summa kronor 19,494,900: — 19,497,500

— således ökning 2,600

—

Femte hufvudtitelii,

innefattande anslagen till »Sjöförsvarsdepartementet.

Under denna hufvudtitel finnes, enligt nu gällande rikssal till årliga

eller ständiga utgifter anvisadt

i penningar ......................................................................... kronor 5,057,486: o?

i i ädelt ränta och ersättning för indragna räntor...........»_81.513: 98,

tillsammans kronor 5,139,000: —.

Med afseende ä de under femte hufvudtiteln förekommande årliga eller

ständiga utgifter vill Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med de beslut, som

finnas antecknade i här bilagda utdrag af det inför Kongl. Maj:t i statsrådet

förda protokoll den 7 innevarande månad, nu föreslå Riksdagen beträffande

:

Departementschefen,

1. att, på det den till chefen för sjöförsvarsdepartementet för närvarande

upplåtna boställsvåning i kronans hus å Skeppsholmen måtte kunna

användas för stationstjenstens behof, Riksdagen ville anvisa hyresersättning

åt bemälde departementschef och för sådant ändamål förhöja det under

ifrågavarande titel uppförda anslag af 15,000 kronor till 17,000 kronor,

eller med.................................................................................. kronor 2,000: —;

Kansli- och kommando-expeditionerna,

2. att Riksdagen, jemte godkännande af den i berörda

protokoll intagna stat för departementets kansli- och kommando-expeditioner

med de vilkor för åtnjutande af deri uppförda

aflöningsförmåner, som i nådiga beslutet angående reglering

af löneförhållandena inom statsdepartementens expeditioner

deri 7 december 1877 finnas bestämda, måtte förhöja

det nu för berörda expeditioner utgående anslag å ordinarie______________

transport 2,000: —

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

19

transport

stat, 19,800 kronor, till 26,800 kronor, eller med....................

hvaremot särskild! anslag å extra stat, hvilket för närvarande

utgår med 2,200 kronor, icke vidare komme att blifva erforderligt

;

Aflöning för flottans kårer och stader,

3. att utöfver de afgifter för vakanta rusthållsnummer

i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län,

hvilka enligt 1876 års riksdags beslut anvisats för genomförande

af löneregleringen för flottan, jemväl öfriga efter ingången

af år 1879 inflytande dylika afgifter må få för löneregleringens

behof under sistnämnda år användas;

4. att i öfrigt, för löneregleringens genomförande under

år 1879, ett anslag af 50,000 kronor måtte å extra stat för

samma ar anvisas att i man af behof användas;

5. att-, på det Kongl. Magt må komma i tillfälle att, i

dpn ordning som kan finnas lämplig, öka antalet officerare

vid kongl. flottan med 4 underlöjtnanter, 27 löjtnanter, 17

kaptener, 10 kommendörkaptener och 2 kommendörer, de under

anslaget till aflöning för flottans kårer och stater inbegripna

medel till reserv- och indragningsstaterna måtte, i den

män dessa medel blifva tillgängliga, få användas till aflöning

åt nämnda antal officerare;

6. att de inqvarteringsbidrag, som, i händelse förslag om

inrättande af en för arméen och flottan gemensam artilleribyrå

varder af Riksdagen godkändt, tillkomma de i nämnda byrå

tjenstgörande officerare af flottan, måtte, i likhet med inqvartenngsbidragen

till de för tjenstgöring å stationerna inkallade

offrcei are, få utgå af anslaget till aflöning för flottans kårer

och stater;

Lots- och fyrinrättningen med livräddning sanstalterna,

7. att det till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna

erforderliga penningeanslag måtte upptagas

till enahanda belopp, hvartill inkomsten af titeln fyr och

båkmedel» beräknats, eller till 1,000,000 kronor, och följaktligen

anslaget, med inberäknande af deri ingående ränta, utföras

med 1,000,460 kronor, hvarvid Kongl. Maj:t tillika förutsätter,

att de å inkomsttiteln '' fyr- och båkmedel» uppkom
transport
-

2,000: - 7,000: —

9,000: —

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

transport 9,000: —

mande öfverskott få användas för de med berörda anslag af
sedda

ändamål; _________________________________________

summa kronor 9,000: —.

Beträffande öfrige ordinarie anslag, som uti riksstateu för år 1878 finnas

under femte hufvudtiteln uppförda och icke här ofvan blifvit särskildt omförmälda,

har Kongl. Maj:t icke anledning föreslå någon ändring.

Om den sålunda äskade förhöjningen .....

tillägges nu gällande riksstats slutsumma.........

så erhålles det belopp ............................................

hvartill femte hnfvudtiteln skulle för år 1879

.............. kronor

9,000: —

))

5,139,000: —,

................ kronor

5,148,000: —

uppgå.

Förutom ofvan, under punkten 4 föreslagna extra anslag

för genomförande under år 1879 af lönereglering för kongl.

flottan......................................................;.................................... kronor

vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen, att

dels bevilja:

8. till fartygsmateriel 2,100,000 kronor samt deraf anvisa

att under år 1879 utgå ...................................... kronor

9. till artillerimateriel ............................................... ”

10. för minväsendet .....................................................

11. till spårvägar a flottans varf i Carlskrona

12. till spårvägar å flottans varf i Stockholm

13. till upprättande af optiska telegrafstationer

i Stockholms skärgård............................_..............

14. till anskaffning af ett fartyg för sjökarte
verkets

räkning ...............................................• •• ®

15. till ersättning för ett från utlandet anskaftadt

parti krut ........... "

dels anvisa:

16. af den till 262,000 kronor uppgående åter
stod

utaf redan beviljadt anslag till nybyggnad

för skeppsgosseinrättningen i Carlskrona,

att år 1879 utgå..................................... »_

transport

50,000: —

500,000: —

900,000:

247.000: —

53,000: —

23,000: -

20,911: (»s.

40,000: —

148,088:

33.

162,000: —

2,144,000: —

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kongl. MajUts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

21

transport 2,144,000:

äfvensom att

17. med afseende å den särskilda nådiga proposition,

som Kongl. Maj:t kommer att till Riksdagen aflåta,

angående understöd åt en vetenskaplig expedition

till Norra Ishafvet, måtte såsom extra anslag å hufvudtiteln

uppföras ett belopp af .................... kronor

25,000:

Eu

riksstat

på följande sätt:

. tillsammans kronor 2,169,000:—.

jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1878 års

upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller

1878:

ordinarie anslag kr. 5,139,000

extra » » 1,772,200

1879:

— kr. 5,148,000

- >. 2,169,000

— således ökning kr. 9,000

- 11 » » 396,800

—

summa kronor 6,911,200

~ kr. 7,317,000

— således ökning kr. 405,800

-

Sjette hufvudtiteln,

innefattande anslagen till Civildepartementet.

Nu gällande riksstat upptager för denna hufvudtitel:

penningar .........................•................................................................... 14,225,650: n.

luden ränta och ersättning för indragna räntor ....................... 174,155: o?.

indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag........... 12,407 : 64.

oindelt spannmål, 9,327,5 kubikfot, till värde förslagsvis å 2

kronor 40 öre kubikfoten........................................'' 22,386-__

summa kronor 14,434,600: —.

Enligt närlagda den 4 och 7 i denna månad öfver civildepartementsärenden-förda

protokoll föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen, beträffande:

l:o Departementets expedition,

_ Extra anslag. Ordinarie anslag,

att dels, med de genom nådigt beslut den

7 sistlidne december stadgade vilkor och förbehåll,

för genomförande af nu föreslagna lönereglering

för departementets expedition höja ordinarie

anslaget till samma expedition från

46,200 kronor till 76,700 kronor eller med......... 30 500-_

30,500- —

transport

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

transport

dels ock förklara, att möjligen ifrågakommande

utbetalning af befattningsinnehafvares lön

på expeditionens äldre ordinarie stat må bestridas

af det på nya staten uppförda anslag till

»amanuenser, vikariatsersättning och renskrifning

Extra anslag. Ordinarie anslag.

30,500: —

in. m.»;

2:o Kommers-kollegium,

dels medgifva, att de lönebelopp, som äro i

kommers-kollegiets stat anvisade ej mindre för

en advokatfiskalstjenst än äfven för andra ledigblifna

eller ledigblifvande befattningar inom

kollegium, i afseende å hvilka indragning synes

kunna ega rum eller förändring böra vidtagas,

må intill slutet af år 1879, i den mån de för

bestridande af göromålen inom kollegium kunna

finnas erforderliga, af Kongl. Maj:t för ändamålet

disponeras;

dels, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle

tilldela kommers-kollegiets ledamöter samt

dess i stat uppförda embets och tjensteman,

med undantag af tre kanslister, tillfällig löneförbättring

under år 1879 till samma belopp

som för innevarande år beviljats, på extra stat

för år 1879 anvisa .........................................................

dels ock likaledes på extra stat för år 1879

anvisa såsom tillfälligt lönetillägg för fyra bergmästare,

som sakna boställen, och tre tjensteman

vid Sala silfververk tjugo procent å de till

dem utgående löner, eller tillsammans....................

3:o Statistiska tabellkommissionen,

dels„ att minska anslaget »aflöningsmedel för

statistiska centralbyrån» från 16,400 kronor till

15,900 kronor, eller med 500 kronor;

dels att för tillfällig förbättring under år

1879 af chefens för statistiska centralbyrån och

öfriga tre dervid anstälde embetsmäns löner,

8,740:

2,420:

transport 11,160:

30,500:

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kongl, Maj:ts nåd. prof. n:o 1 om statsverket 1878.

23

, . , transport

hvarje lön med 20 procent, anvisa på extra

stat ....................................................

dals och, att, för utarbetande och utgifvande

af statistiska redogörelser öfver kommunernas

finanser och fattigvård, till Kongl. Maj:ts förfogande

för år 1879 på extra stat anvisa ett

förslagsanslag af...................................

Extra anslag.

11,160: —

2,900: —

10,000: —

4:o Landtmäteristaten,

dels'' att, med de i ofvannämnde protokoll

den 7„ 1 deima månad omförmälde vilkor och

förbehåll i afseende å förändrad organisation af

och lönereglering för landtmäteristyrelsen, godkänna

det i samma protokoll intagna försko- till

ny stat för detta embetsverk;

dels att aflöningen för förste landtmätarne

i riket må, med föreslagna vilkor och förbehåll,

bestämmas att från och med år 1879 utgå med

lön 1,500 kronor, tjenstgöringspenningar 1,000

kronor jemte ålderstillägg af 500 kronor, att

lönen tilläggas;

dels att, för tillämpning af berörda nya aflönmgsstat

äfvensom för beredande af tillgång

till de för förste landtmätarne föreslagna löner

och tjenstgöringspenningar, höja ordinarie anslaget

»landtmäteristaten» från 98,200 kronor till

116,500 kronor, eller med............................

dels ock att, med föreslagna vilkor och förbehåll

i afseende å inrättande af en justeringsstyrelse

och bestämmande af aflöningsförmåner

för dervid anstälde befattningsinnehafvare, gilla

den för samma styrelse föreslagna stat, samt för

densammas tillämpning bevilja och i riksstaten

eiter anslagstiteln »landtmäteristaten» uppföra

ett särskilt ordinarie anslag, benämndt »iuste
ringsstyrelsen»,

till belopp af...................................

utt, till bestridande af de kostnader för statsverket,

som omedelbart föranledas af införandet

transport 21,060: -

Ordinarie anslag.

30,500: —

18,300: —

9,300: —

58,100: ~

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

:o 1 om statsverket 1878.

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n

Extra anslag.

24,060: —

transport

af det metriska systemet för mått och vigt, på

extra stat för år 1879 bevilja och ställa till

Konod. Maj:ts förfogande ett anslag till belopp af 50,000:

Ordinarie anslag.

58,100: —

5:o Rikets ekonomiska kartverk,

att, utöfver det å sjette hufvudtiteln

ä sjette nutvuautetn för

närvarande för rikets ekonomiska kartverk uppförda

ordinarie anslag, 6,000 kronor, under samma

hufvudtitel på extra stat för år 1879 anvisa till

fortsättande af de ekonomiskt-geogratiska kartarbetena

i Norrbottens län 30,000 kronor och

för de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar

af riket 46,000 kronor, eller tillsammans..:..........

6:o öfver ståthållare-embetet,

att, för fortsatt utgifvande under år 1879

af »Polisunderrättelser» i enlighet med .de af

Kongl. Maj:t meddelade föreskrifter, anvisa på

extra stat för samma år ett anslag af

och att, på det Kongl. Maj:t må komma i

tillfälle att för år 1879 bevilja tillfällig löneförbättring

åt Konungens fogat, till belopp af 500

kronor, samt åt underståthallaren, sekreteraren

och kamereraren, aktuarie!), hvarje af de två

notarierna, kammarskrifvare)! och sekreterarens

kanslist med 20 procent af hvarderas lön. äfvensom

höja anslaget för aflönande af vakt- och

exekutionsbetjeningen likaledes med 20 procent,

på extra stat för år 1879 anvisa............................

7:o Landsstaterna i länen,

dels att, med godkännande af föreslagne

och närmare bestämmelser för lönevissa

tjensteman och betjente vid

..andsstaten, besluta,

att alla till landssekreterare, landskamererare

och kronofogdar anslagna boställen eller

grundei

reglering för

76,000:

10,000:

5,250:

transport 165,310:

58,100: —

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. nio 1 om statsverket 1878.

25

Extra anslag.

. . transport 165,310: —

lömngsjordar till statsverket indragas den 14

mars 1881; dock med iakttagande,

att sådan indelningshafvare eger att, om

han så önskar, under sin återstående tjenstetid

och med rätt till fardagsår för sig eller sterbhus,

fortfarande såsom löneförmån åtnjuta sitt

boställe mot det afdrag å den kontanta lönen,

som efter uppskattning kan blifva bestämdt; samt

att staten, då den från vederbörande indelningshafvare

eller hans sterbhus öfvertager boställe,

efter värdering vid syn jemväl öfvertager

sådane å bostället befintliga, indelningshafvaren

tillhöriga åbyggnader, som vid synen anses vara

för bostället nyttiga;

att i afseende på de bostadslägenheter, hvilka,

der lämpligen ske kan, böra, mot afdrag å lönerna,

åt länsmännen upplåtas, till Kongl. Maj:ts

pröfning i hvarje särskilt fall öfverlemna såväl

huruvida de nuvarande boställena må bibehållas,

som ock huruvida, i den mån gällande arrendekontrakt

eller andra i afseende på kronoegendoms

användande meddelade bestämmelser medgifva,

sådan egendom må till nytt boställe användas

;

att. med löneregleringens inträdande skall

för deri inbegripne tjensteman upphöra den nuvarande

rättigheten till expeditionslösen, uppbördsprocenter,

provisioner, arvoden af allmänna

bevillningen samt ersättning å allmänna

indragningsstaten och för mistade bötesandelar;

dock med det undantag, att följande sportler

komma att till samma tjensteman fortfarande

utgå, nemligen:

a) lösen för sådane expeditioner, som part

eller annan på egen begäran erhåller eller eljest

icke författningsenligt är pligtig att lösa;

b) andel i böter för försummelse att i

behörig tid erlägga påförde utskyld er;

transport 165,310: —

Bill. till Rissel, Prof. 1878. ha Sami. l:a Afd.

Ordinarie anslag.

58,100: -

58,100: - 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kong1. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

Extra anslag.

transport 165,310: —

c) åklagareandelar af sakören;

d) arvode af försäljningsmedel för i beslag

taget virke;

e) provisioner för uppbörd och redovisning

af kommuners eller enskilda inrättningars

afgifter eller utaf medel af än mera

enskild natur, och

f) den särskilda provision, som inom

Wester- och Norrbottens län tillkommer länsmännen

för deras befattning med mantalsskrifningarne

inom lappmarken, samt

tillsvidare och intilldess annorlunda kan

varda förordnadt:

g) arvode för försäljning af utmätt fast

egendom;

att, under detta förbehåll och med föreslagna

vilkor i öfrigt, godkänna följande aflöningsstater:

för landssekreterare och landskamererare:

i Malmöhus, Elfsborgs, Östergötlands, Skaraborgs,

Göteborgs och Bohus, Kalmar, Kristianstads

och Wermlands län:

Tjenstgörings
Lön.

penningar. Summa.

vid tillträdet ........................... 4,400. 3,000. 7,400.

med ålderstillägg efter fem år 5,000. 3,000. 8,000.

i Jönköpings, Kronobergs, Stockholms, Kopparbergs,

Örebro, Gefichorgs, Wester-Norrlands och

Södermanlands län:

Tjenstgörings
Lön.

penningar. Summa.

vid tillträdet ........................... 4,400. 2,500. 6,900,

med ålderstillägg efter fem år 5,000. 2,500. 7,500.

i Blekinge, Hallands, Westmanlands, Upsala,

Westerbottens, Norrbottens, Jemtlands

och Gotlands län:

Tjenstgörings
Lön.

penningar. Summa.

vid tillträdet .......................... 4,400. 2,000. 6,400.

med ålderstillägg efter fem år 5,000. 2,000. 7,000.__________

transport 165,310: —

Ordinarie anslag.

58,100: —

58,100: —

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

27

Extra anslag. Ordinarie anslag.

transport 165,310: — 58,100: —

för länsnotarie och länsbokhållare:

i Malmöhus, Elfsborgs, Östergötlands, Skaraborgs,

Göteborgs och Bohus, Kalmar, Kristianstads, Wermlands,

Jönköpings, Kronobergs, Stockholms, Kopparbergs,

Örebro, Gejleborgs, Wester-Norrlands

och Södermanlands län:

Tjenstgöringa
Lön.

penningar. Summa.

vid tillträdet .......................... 1,500. 1,000. 2,500.

med ålderstillägg efter tio år 2,000. L,000. 3,000.

i Blekinge, Hallands, Westmanlands, TJpsala, Westerbottens,

Norrbottens, Jemtlands och Gotlands län:

Tjenstgörings
Lön.

penningar. Summa.

vid tillträdet ........................... 1,200. 800. 2,000.

med ålderstillägg efter tio år 1,700. 800. 2,500.

för landskanslist och landskontorist:

Tjenstgörings
Lön.

penningar. Summa.

vid tillträdet ........................... 700. 500. 1,200.

med ålderstillägg efter tio år 1,000. 500. 1,500.

för kronofogde:

Tjenstgörings- ExpensLön.

penningar. medel. Summa.

vid tillträdet............ 3,000. 1,000. 300. 4,300.

med ålderstillägg efter

tio år.............. 3,500. 1,000. 300. 4,800.

för länsman:

Tjenstgörings- ExpensLön.

penningar. medel. Summa.

vid tillträdet............ 900. 600. 100. 1,600.

med ålderstillägg efter

tio år............... 1,200. 600. 100. 1,900.

transport 165,310: — 58,100: —

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1 om statsverket 1878.

Extra anslag. Ordinarie anslag.

transport 165,310: — • 58,100: —

för vaktmästare:

Tjenstgörings
Lön.

penningar. Summa.

vid tillträdet ........................... 500. 300. 800.

med ålderstillägg efter tio år 600. 300. 900.

att, för bestridande af dessa aflöningar, öka

det ordinarie anslaget till »landsstaterna i länen»

med 986,268 kronor;

att, för beredande af tillgångar till arvode

åt extra länsnotarie!’ och öfriga extra biträden

vid länsstyrelserna, samt till vikariatsersättning

under semester för dertill berättigade tjensteman,

på ordinarie stat anvisa ett reservationsanslag till

belopp af 95,000 kronor; samt

att, för beredande af tillgångar såväl till

den ersättning, hvilken efter stadgade grunder

med 489 kronor tillkommer en häradsskrifvare

för boställe, hvars indragning i nåder beslutits,

som ock till de ersättningar, hvilka, blifvit med

tillhopa 193 kronor tillerkända åtskillige länsmän

för afkomst af exproprierad jord, höja sagda

ordinarie anslag med dessa ersättningars sammanräknade

belopp, 682 kronor;

kommande, i händelse af bifall till dessa

framställningar, ordinarie anslaget i penningar

till landsstaterna i länen, hvilket för innevarande

år utgör 1,122,436 kronor 15 öre, att för år

1879 höjas till 2,204,386 kronor 15 öre — deraf

95,000 kronor reservationsanslag — eller med 1,081,950: —

dels ock att besluta,

att, på det Kongl. Magt må kunna lämpligen

förhöja lönerna för de svagast aflönade

landträntmästarne, till Kongl. Maj:ts förfogande

på extra stat för år 1879 anvisa............................. 10,200:

att, för beredande af tillfällig löneförhöjning

åt 117 häradsskrifvare under år 1879, anvisa ett

extra anslag för samma år af.................................... 34,367: 40.

transport 209,877: ;o. 1,140,050: —

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

29

Extra, anslag.

transport 209,877: 40

samt att till Kongl. Maj:ts förfogande för år

1879 ställa ett extra anslag af ................................ 40,000: —

att under samma år användas dels till aflöning

och underhåll åt särskild polisstyrka på landet,

der sådan kan af förhållandena påkallas, och dels

till belöningar för gröfre brotts upptäckande samt

förbrytares efterspanande eller gripande.

Vidare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen

8:o att, för beredande af tillgång till de för

embets- och tjensteman samt betjente inom departementets

expedition, landtmäteristaten, justcringsstyrelsen

samt landsstaterna i länen ifrågakommande

ålderstillägg, på ordinarie stat bevilja

samt i riksstaten under sjette hufvudtiteln efter

»särskilda förslagsanslag för landsstaterna i länen»

uppföra ett förslagsanslag under benämning »«7- derstillägg», beräknadt till belopp af..............

Beträffande

9:o Statens jernvägstrajik,

vill Kongl. Maj:t

dels, med förklarande att frågor om förändring

i gällande, af Kongl. Maj:t och Riksdagen

gemensamt antagna grunder för aflöning

åt embets- och tjensteinän samt betjente vid statens

jernvägstrafik komma att hädanefter som

hittills underställas Riksdagens pröfning, föreslå

Riksdagen att icke vidare bland anslagen under

sjette hufvudtiteln upptaga och beräkna det för

»statens jernvägstrafik» erforderliga belopp, hvilket

uti innevarande års riksstat är förslagsvis uppfördt

till 11,641,000 kronor;

dels ock hos Riksdagen äska medgifvande, att

generaldirektörens och chefens vid statens jernvägstrafik

årliga aflöning må bestämmas att från

och med år 1879 utgå till belopp af 10,000

kronor;

Ordinarie anslag.

1,140,050: —

170,000: —

transport 249,877: 40. 1,310,050:

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1 om statsverket 1878.

Extra anslag. Ordinarie anslag.

transport 249,877: to. 1,310,050: —

samt att dels utaf det, till fyllnad i förut

beräknade medel för anskaffande af rörlig materiel

till norra stambanan norr om Storvik, beviljade

särskilda anslag å 5,400,000 kronor ställa till

Kongl. Maj:ts förfogande för år 1879...... 1,500,000

kronor;

dels för utförande af de under samma år

erforderliga nya byggnader och anläggningar vid

statens redan trafikerade jernvägar äfvensom för

anskaffande af fasta maskiner till de mindre reparationsverkstäder,

hvilka för vården af nya

jernvägsliniers rörliga materiel komma att uppsättas,

anvisa ett särskildt anslag för år 1879 till

belopp af 800,000 kronor;

dels ock medgifva, att af de sålunda äskade

anslagen, tillsammans 2,300,000 kronor, Kongl.

Maj:t må redan under innevarande år för det

ena eller andra af ifrågavarande ändamål ställa

till styrelsens för statens jernvägstrafik förfogande

ett belopp af 100,000 kronor;

10:o Skiften och afvittringar,

dels, i likhet med hvad för flera år egt rum,

att för år 1879 bevilja förhöjning i årsarvodet

för de i Kopparbergs län anstälde 18 storskifteslandtmätare

med 400 kronor till hvarje samt i

styresmannens för storskiftesverket årsarvode

likaledes med 400 kronor;

att medgifva, det de belopp, hvarmed afvittringslandtmätarnes

i Westerbottens och Norrbottens

län inkomster af tjensten under år 1879

kunna komma att understiga 2,500 kronor för

yngre afvittringslandtmätare och 3,000 kronor

för de afvittringslandtmätare, som på grund af

ålder i tjensten enligt gällande taxa åtnjuta arvodesförhöjning,

må afvittringslandtmätarne godtgöras

och af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken

utgå;

transport 249,877:40. 1,310,050: —

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

31

Extra anslag.

transport 249,877: to.

att för år 1879 åt föredragandena af afvittringsärenden

i Westerbottens och Norrbottens län

samt till skrifbiträde åt dem bevilja en tillökning

af 400 kronor i det åt hvarje af dem anslagna

belopp;

samt att bevilja tillfällig tillökning i styresmannens

vid afvittringsverket i Westerbottens

län årsarvode för år 1879 med ett belopp af

200 kronor;

dels ock att, enär det belopp, som i händelse,

af bifall härtill erfordras ej mindre till betäckande

af beräknad brist i tillgängliga medel för storskiftes-

och afvittringsarbetenas bedrifvande år

1878, än äfven för samma arbetens fortsättande

år 1879, utgör 296,035 kronor, för sistnämnda år

utöfver ordinarie anslaget, 63,000 kronor, på extra

stat anvisa i jemn! tal................................................. 233,000:_

ll:o Undervisningsanstalter för jordbruk och

landtmannanäringar,

att, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle

anvisa ett årligt bidrag af 2,000 kronor till

underhållande af ytterligare en landtbruksskola

inom Wermlands län, emot förbindelse för länets

hushållningssällskap eller landsting att årligen

för samma ändamål tillskjuta ett lika belopp,

höja ordinarie anslaget »undervisningsanstalter

för jordbruk och landtmannanäringar», enligt nu

gällande stat utgörande 170,900 kronor, till 172,900

kronor eller med ............................................................

12:o Landtbruksingeniörer och deras biträden,

att, för beredande af tillgång till den från

och med nästkommande år för tre landtbruksingeniörer

ifrågakommande lönetillökning, höja

anslaget »landtbruksingeniörer och deras biträden»

från nuvarande belopp 46,350 kronor till 47,850

kronor, eller med..........................................................

transport 482,^77: 40.

Ordinarie anslag.

1,310,050: —

2,000: —

1,500: —

1,313,550: —

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1 om statsverket 1878.

Extra anslag. Ordinarie anslag.

transport 4 8 2,8 7 7 : 40. 1,313,550: —

13:o Befrämjande i allmänhet af jordbruk och

landtmannanäringar,

att på extra stat för år 1879 anvisa följande

för jordbruket och dess binäringar samt trädgårdsodlingen

behöfliga, för innevarande och föregående

år beviljade anslag, nemligen:

a) såsom bidrag till bestridande af kostnaderna

för allmänna landtbruksmöten........................

b) till prisbelöningar vid sådana möten för

husdjur, redskap, maskiner samt ladugårdsprodukter,

sädesslag och andra jordbruksalster.........

c) till prisbelöningar vid täflingsmöten för

gödboskap, smör, ost, fläsk och kött å de orter

inom landet, der det kan finnas tjenligast dem

anställa och der hushållningssällskapen vilja förena

sig om sammanskott af medel till dessa utställningar

..........................................................................

d) till understöd åt personer af mankönet

för genomgående af fullständig lärokurs i boskaps

uppfödande, skötsel och vård ...................................-

e) till svenska trädgårdsföreningen och dess

elevskola, under vilkor att föreningen, såvidt ske

kan, verkställer utdelning af fruktträd och plantor

företrädesvis till de folkskolestyrelser, som derom

göra framställning, och jemte redovisning

för det erhållna statsbidraget till landtbruksakademien

afgifver berättelse om antalet af de

elever, hvilka under året vid inrättningen njutit

undervisning, äfvensom rörande verkstälda utdelningen

af fruktträd samt om öfriga föremål

för föreningens verksamhet..........................................

f) till arvode åt en för mikroskopiska och

växtfysiologiska undersökningar vid landtbruksakademiens

agrikulturkemiska försöksanstalt, på

förordnande af landtbruks-akademiens förvaltningskomité,

antagen botanist ....................................

transport

5,000: —

10,000: -

5,000: —

2,000: —

4,500: —

1,000: —_

510,377: 40. 1,313,550: —

s. 33 Kontrollera mot PDF

Korujl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

33

Extra anslag. Ordinarie anslag.

transport 510,377:40. 1,313,550: —

g) såsom bidrag till underhåll af fyra kemiska

stationer för jordbrukets och näringarnes

behof, — inom de orter, der hushållningssällskapen

förbinda sig att upprätta laboratorium

och bekosta lokal för detta jemte bostad eller

hyresmedel för kemist och assistent samt bekosta

aflöningen till dessa och laboratorietjenaren äfvensom

årliga utgifterna för laboratoriets underhåll

samt till inköp af böcker och inventarier

för stationens behof —, 3,000 kronor för hvarje

station, eller tillsammans ............................................. 12,000: —

samt att, för fortsättande under år 1879 af

de geologiska undersökningarne och utgifvande

af derpå grundade kartor, bevilja ett extra anslag

för samma år till belopp af ..................................... 83,000: —

14:o Hästafvelns befrämjande,

att, till aflönande vid Flyinge af erforderlig

betjening samt förbättrande af betjeningens vid

alla tre stuterierna lönevilkor, för år 1879 på

extra stat bevilja ........................................................... 5,937:_

15:o Befrämjande 1 allmänhet af slöjderna,

att, i likhet med hvad för innevarande år

egt ruin, på extra stat för år 1879 bevilja:

för anställande af en ytterligare undervisare

i husslöjd och en elev, hvilken bör åtfölja eu af

undervisarne i husslöjd, för att af denne hand
-

ledas och utbildas till att kunna användas såsom

lärare i husslöjd, ett anslag å........................... 3,000: —

till befrämjande af husslöjder, utöfver derför

på ordinarie stat anvisade medel, ett till

Korigl. Maj:ts förfogande stäldt anslag å............... 10,000:_

till reseunderstöd åt fabriks- och handtverksarbetare,

utöfver hvad för samma ändamål finnes

på ordinarie stat anvisadt, ett anslag å................. 4,000: —

såsom bidrag till upprätthållande af väf
-

skolan i Borås, med vilkor att från Elfsborgs

transport 628,314:40. 1,313,550: —

Bill. till Rihsd. Prat. 1877. 1 Sami. 1 Afd.

O

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kongl. Maf.ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

Extra anslag. Ordinarie anslag.

transport 628,314: 40. 1,313,550: —

läns landsting eller eljest inom orten tillskjutes

ett belopp, motsvarande minst hälften af statsanslaget,

............................................................................ 3,800: —

att, i likhet med hvad för innevarande år

egt rum, såsom hyres- och inköpsbidrag åt svenska

slöjdföreningens museum för år 1879 bevilja

ett extra anslag af ....................................................... 4,000: —

16:o Befrämjande i allmänhet af bergsbruket,

att minska det under denna anslagstitel uppförda

ränteanslaget med ett belopp, motsvarande

värdet af de från Sala bergslag indragna jordeboks-

och mantalsdagsverken af vissa socknar,

eller 3,524 kronor 41 öre, såsom följd hvaraf

berörda ränteanslag kommer att från 3,586 kronor

39 öre nedgå till 61 kronor 98 öre;

att, under vilkor att bergsskolorna i Filipstad

och Falun med dertill hörande skolor för

bergsarbetare komma att jemväl under år 1879

fortsätta sin verksamhet i enahanda omfång och

utsträckning som hittills, hvarom Kong!. Maj:t

vill genom inspektion af sakkunnig person sig

förvissa, å extra stat för samma år anvisa ett

belopp af .........................................................................-

att till brukssocietetens fullmäktige i jernkontor

utbetalas;

17:o Fiskerinäring eris understöd,

att, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle

anvisa årliga bidrag till godtgörelse åt

fiskeritillsyningsmän och fiskodlings-instruktörer

vid de större och vigtigare vattendragen och

sjöarne å orter inom riket, för hvilka stadgar

om fiskets skydd och ändamålsenliga bedrifvande

blifvit faststälde, på ordinarie stat bevilja och

ställa till Kongl. Maj:ts förfogande...........................

samt förty höja ordinarie anslaget »fiskerinäringens

understöd» från 18,600 kronor till 58,600 kronor.

transport

14,000: —

650,114: 40.

40,000: —

1,353,550:

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1 om statsverket 1878.

35

Extra anslag.

transport.......................

Beträffande alla de ordinarie anslag, som uti

riksstaten för innevarande år finnas under sjette

hufvudtiteln uppförda och icke här ofvan blifvit

särskilt omnämnda, har Kongl. Maj:t icke anledning

föreslå annan förändring än att, för

jemnande af hufvudtitelns slutsumma, förslagsanslaget

»skrifmaterialier och expenser, ved in. in.»

höjes från 87,478 kronor 2!) öre till 87,672 kronor

17 öre, eller med ...................................................

De belopp, som Kongl. Maj:t här ofvan begärt

på ordinarie stat, utgöra alltså............................ kronor

Om härtill lägges sjette hufvudtitelns slutsumma

................................................................................. ,,

men från den genom berörda sammanläggning

erhållna summa ....................................... »

afdrages:

dels här ofvan föreslagen nedsättning i

anslagen

till statistiska tabellkommissionen........................ 500: —

och till befrämjande i allmänhet af bergsbruket 3,524: si,

dels ock förslagsanslaget till statens jernvägstrafik,

hvilket icke vidare skulle i riksstaten

upptagas och beräknas................................ 11,641,000:_

så erhålles det belopp .................................................... kronor

hvartill sjette hufvudtitelns ordinarie anslag enligt Komd.

skulle för år 1879 uppgå.

Ordinarie anslag.

1,353,550: —

193 : 88.

1,353,743: 88.

14,434,600: —

15,788,343: 88

11,645,024: 41,

4,143,319: 47,

Maj:ts förslag

Här ofvan på extra stat begärda anslag utgöra sammanräknade.

...................................................................................................... 650,114:iii.

Kongl. Maj:t föreslår vidare Riksdagen i fråga om:

18:o Aflöning åt styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader

samt dess tjänstebiträden in. m.,

att på extra stat för år 1879 anvisa:

till aflöning åt styrelsen för allmänna väg- och

vattenbyggnader samt dess tjenstebiträden jemte

tillfällig löneförbättring ............................................ 42,310: —

transport 42,310: —

650,114: 40.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1 om statsverket 1878.

transport 42,810: —

till undersökningar och expenser för allmänna

arbeten.............................................................................. 45,000:

samt till stipendier åt medlemmar af väg- och

vattcnbyggnadscorpsen för utrikes resor i ändamål

att studera andra länders allmänna arbeten__8,000: —

19:o Statens jernväg sbyggnader,

att dels till fortsättande af arbetena ej mindre å norra

stambanan genom Norrland än ock å tvärbanan mellan

Torpshammar och riksgränsen för år 1879 anvisa ett belopp

af........................................................................... kronor 6,000,000: —

dels ock medgifva, att af detta belopp må användas högst

200,000 kronor till uppförande af bostäder, utöfver de i kostnadsförslaget

för anläggningen beräknade, åt tjenstepersonalen

vid de delar af nämnda statsbanor, som härefter komma att

för allmän trafik upplåtas;

och föreslår derjemte Kong]. Maj:t Riksdagen:

att besluta, det för statens räkning skall, i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med den af styrelsen för statens jernvägstrafik

upprättade och förordade plan, anläggas en jernväg åt

4,83 fots spårvidd från norra stambanan vid Carlberg till

Lilla Värtan med station i närheten af nämnda sjö, hvilken

anläggning beräknats kosta kronor 1,250,000;

att, enär för samma jernvägsanläggning erfordras staten

tillhörig, under Kongl. Djurgården lydande mark, medgifva,

att ersättning för intrång och förluster, som genom järnvägsanläggningen

kunna tillskyndas antingen enskilda personer

under den tid, nu gällande jordupplåtelser ega bestånd, eller

innehafvare af der befintliga boställslägenheter under en tid

af högst femton år från och med år 1879, må till vederbörande,

efter behörigen verkstäld och godkänd uppskattning,

af statsmedel gäldas;

att vidare medgifva:

l:o att, i händelse det till följd af jernvägsanläggningen

skulle finnas nödigt att till annan af Kongl. Maj:t anvisad

plats förflytta den så kallade Hjortparken och de Svea Artilleriregemente

tillhöriga stallar, kostnaden för dessa flyttningar,

transport

6 50,114 : 40.

90,810: —

740,424: 40.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj:ts nåd. prof. n:o 1 om statsverket 1878.

transport

hvilka böra af styrelsen för statens jernvägstrafik ombesörjas,

må af statsmedel utså;

2:o att, såsom bidrag till bestridande af kostnaden för

hamnanläggning vid Lilla Värtan samt utförande af åtskilliga

dermed sammanhängande och i kostnadsförslagen närmare

angifna arbeten, hvilka äro till nytta för statens jernvägstrafik

och Stockholms kommun gemensamt, men skola genom

stadens försorg utföras, Stockholms stad må tillerkännas ett

belopp af..................................................................... kronor 100,000,

att utbetalas under loppet af år 1880, mot rättighet för statens

jernvägstrafik att för all framtid afgiftsfritt begagna de

å . upprättad planche II utmärkta stenkolsupplagsplatser,

hvilka skola till styrelsen för statens jernvägstrafik af Stockholms

stad öfverlemnas fullständigt planerade och enligt förslaget

försedda med kajer, vid hvilka 20 fot djupgående fartyg

kunna angöra; och

3:o att, under vilkor och förutsättning att Stockholms

stad, enligt åtagande, samtidigt med jernvägsbyggnaden förev

tagel- och på sin bekostnad fullbordar anläggandet å det

föreslagna stället vid Lilla Värtan af en hamn med tillhörande

upplagsplatser jemlikt plan, som, uppgjord efter hufvudgrunderna

i det af styrelsen för statens jernvägstrafik

upprättade förslag, kan blifva af Kongl. Maj:t faststäld, Stockholms

stad må, utan ersättning till statsverket, erhålla upplåtelse

af de å karta, litt. K, dels med grön, dels med brun

färg jemte bokstäfverna C. D. F. E. och I utmärkta områden

af Djurgården med vattnet derinvid, att tillträdas, de med

bokstäfverna C. och D. betecknade områden genast och det

öfriga i den män staden finnes deraf vara i behof för hamnen

eller för upplags- och byggnads-platser, mot skyldighet

för staden att dels åt lifregementets dragoncorps bereda ny

lämplig lägerplats för en kostnad, ej öfverstigande 5,000 kronor;

dels förvärfva eller till lämplig plats förflytta å denna

mark nu uppförda byggnader, hvaribland de lifregementets

dragoncorps tillhöriga byggnader och den i Lindarängen befintliga

skottvall af sten; dels i den ordning, som kan varda

af Kongl. Maj:t bestämd, utgifva ersättningar för intrång och

förlorade inkomster ej mindre till Djurgårdskassan, än äfven

till innehafvare af boställen och enskilda lägenheter enligt de

transport

37

740,424: «.

740,424: 40.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kongl. Maf.ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

transport 740,424: 40.

grunder, som ofvan föreslagits för dylika ersättningar af statsmedel

; dels ock kostnadsfritt upplåta den staden tillhöriga

mark, som kan blifva för jernvägsanläggningen enligt faststäld

plan erforderlig; samt

slutligen, i händelse af bifall till hvad Kongl. Maj:t sålunda

föreslår, att för ändamålet bevilja och ställa till

Kongl. Maj:ts förfogande ett särskildt anslag till belopp

af................................................................................ kronor 1,350,000,

att utgå med 750,000 kronor under år 1879 och 600,000

kronor under år 1880, med rättighet för Kongl. Maj-t att af

det för år 1879 anslagna belopp förskottsvis anvisa 100,000

kronor att utgå redan under innevarande år;

20:o. Allmänna arbeten af beskaffenhet, att deras utförande

i allmänhet kontrolleras af styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader,

alt af redan utaf Riksdagen beviljade anslag och lån anvisa

för år 1879,

till väganläggning emellan Lycksele och Stensele kyrkor i

West erbottens Vin .................................................................................... 25,000: -

till anläggning eif väg emellan Bredåker och Nedre Ede
forss

i Öfver Luleå socken af Norrbottens län................................. 20,000:

till väganläggning frän försele kyrka till Strycksele by jemte

sidoväg från Lycksele öfver Ulriksdal, Carlgård, Husbond liden

och Ruskträsk ........................................................................................... 80,000: -

till fullbordande af hamnen vid Trelleborg............................. 20,000:

till förbättrande af hamnen vid Oscarshamn,

lån ............................................................................... 40,000 kronor

till sänkning af sjöarne ffjelmaren och Qvismaren,

län ............................................................................... 300,000 »;

att till utförande, i enlighet med derför af majoren in. in.

A. Remmer afgifvet, förslag, alternativ n:o 2, af en mindre

hamnanläggning vid Skanör bevilja ett belopp af 50,000 kronor,

att såsom anslag utan återbetalningsskyldighet utgå under

år 1879 med ................................................................................... 25,000:

och med 25,000 kronor under år 1880;

att anslå och ställa till Kongl. Maj:ts förfogande följande

belopp, nemligen:

till bidrag för anläggning af nya. samt omläggning eller

förbättring af backiga eller eljest mindre goda vägar............... 200,000: -

transport 1,110,424: ro.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:t» nåd. prof. n:o 1 om statsverket 1878.

39

transport

till understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt

upprensning af tiar och farleder ..............................

till understöd för byggande vid större fiskelägen rf smärre

båthamnar .............................................................’...........''

till under stö dj mule, medelst anslag utan återbetalning sskyldighet,

af sådana, myrutdikningar och v alte nafta/gm ingår,

som företrädesvis afse att minska frostländigheten .''................

hvarjemte, i afseende å det till befrämjande, medelst lån, af

utdikninyar och aftappning av af sänka trakter och sjöar till beredande

af odling sjö retag erforderliga belopp, Kongl. Maj:t vill

härmed af Riksdagen begära medgifvande, att af de till den

så kallade odlingsfonden i statskontoret inflytande afbetalning

å äldre för nämnda ändamål utgifna lån under år 1879

anvisa nja lan till sammanräknadt belopp af 100,000 kronor;

och att äfven för år 1879 bibehålla nu gällande bestämmelser

angående vilkoren för erhållande och tillgodonjutande

af statsbidrag till allmänna arbeten äfvensom i fråga om kontrollen

derå, att sådana arbeten enligt faststälda planer utföras.

Slutligen föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen, att till ersättande

af åtskillige utaf statskontoret förskottsvis bestridda

utgifter anvisa ett extra anslag å

Ö ..................................... ...........

1,110,424: 4o.

20,000: —

30,000: —

80,000: -

23,256: 13;

summa extra anslag kronor 1,263,680: r,3.

Vidare an märkes här, att enligt det vid 1876 års riksdag fattade beslut

äro för år 1879 till understödjande medelst lån af enskilda jernvägsanläggningar

anslagna .................................................................. 2,000,000 kronor;

Samt att 1877 ais Riksdag, för genomförande af ny tomtreglerin°'' i

Söderhamn, beviljat staden ett lån till belopp af 200,000 kronor, hvaraf

senare hälften .skulle under år 1879 utgå med...................... 100,000 kronor.

Eu jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1878 års

riksstat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1879

föreslagen, utfaller sålunda:

1878: 1879:

ordinarie anslag 14,434,600:— 4,143,319:47 således minskning 10,291 280:53.

extra » 1,841,500:— 1,263,680:53 » » 577*819: 47;

summa 1 6,276,100: — 5,407,000: — således minskning 10,869,100:__

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kong!. Ma.j:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

Sjunde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till Finansdepartementet.

Nu gällande riksstat upptager för denna hufvudtitel:

penningar................................................................................... kronor 12,2 7 6,2 9 7 : 49.

indel t ränta och ersättning för indragna räntor......... » 22,2 2 4 : 53.

indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag » 7 5 4 : 95.

oindelt spanmål 509,0 kubikfot efter 2 kronor 40 öre

för kubikfoten....................................................................»___1,224: 04.

tillsammans kronor 12,300,500:—.

Enligt beslut, som innefattas i härvid bilagda protokoll öfver finansärenden

för den 7 december 1877 samt den 4 och den ( januari 18^8,

föreslår Kongl. Maj:t härmed:

l:o.

att Riksdagen, med godkännande ej mindre af det i protokollet för

den 7 januari intagna förslag till stat för finans-departementets expedition

än äfven af de vdkor för åtnjutande af aflöning från samma stat, som

finnas i statsrådsprotokollet för den 7 december 1877 intagna, måtte höja

det för nämnda expedition uppförda ordinarie anslag 39,500 kronor med

5,700 kronor till 45,200 kronor, i hvilket fall det nu å extra stat för expeditionen

uppförda anslag 9,700 kronor kan från nämnde stat afföras;

2:o.

att, under förutsättning af bifall till Kongl. Maj:ts förslag angående

lönereglering för landtstat^, förslagsanslaget till kostnader för kortMämpling

och allmänna, bevillningens uttaxering matte minskas med 15,000 kronor, ellei

från 117,500 kronor till 102,500 kronor;

3:o.

att Riksdagen, med godkännande af det förslag till stater för postverket,

som finnes bilagdt protokollet för den 4 januari, äfvensom af de i afseende

å den föreslagna nya aflöningen för generalpoststyrelsen ifrågasatta vilkor

och förbehåll, måtte bestämma det å hufvudtiteln uppförda anslag, förslagsvis

beräknadt att af postmedlen direkte utgå till postverket, till samma

belopp, 5,000,000 kronor, hvartill postverkets inkomster för nämnda år blifvit

här ofvan beräknade;

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1 om statsverket 1878.

4:o.

41

att Riksdagen, med godkännande af det förslag till stater för telegrafverke!,

som finnes bilagdt protokollet för den 4 januari, äfvensom af de i

afseende a den föreslagna nya aflöningen för telegrafstyrelsen ifrågasatta

vilkor ocli förbehåll, måtte såsom reservationsanslag för år 1879 åt telegrafverket

anvisa enahanda belopp, eller 1,400,000 kronor, hvartill verkets

inkomster för nämnda år blifvit här ofvan beräknade, samt förklara, att

det öfverskott derå, som kan uppstå, må stå till Kong]. Maj:ts förfogande,

i ändamål att användas för verkets tidsenliga utveckling och förbättrande;

varande de förändringar i afseende å de elektriska stationerna, som

under ar 1877 af Kongl. Majrt vidtagits, i nyssberörda protokoll närmare

omförmälda;

5:o.

att Riksdagen, med godkännande af det förslag till stater för tullverket,

som finnes bilagdt protokollet för den 4 januari, äfvensom af de i afseende

å den nya aflöningen för generaltullstyrelsen ifrågasatta vilkor och förbehåll,

måtte bestämma anslaget till tullverket till ett mot nämnde staters

slutsumma svarande belopp åt 2,490,000 kronor, att såsom förslagsanslag

direkte utgå af tullmedlen, dock med Kongl. Maj:t förbehållen rätt, att,

om sä vid genomförandet åt löneregleringen för generaltullstyrelsen erfordras,

å tullverkets öfvergångsaflöningsstat uppföra aflöningen för sådan

ordinarie tjensteman i styrelsen, för hvilken plats i den nya organisationen

<!j i<an beredas, äfvensom de öfriga belopp, som af regleringen föranledas,

och att i sammanhang härmed minska tullverkets omkostnadsstat med

motsvarande belopp, så att staternas slutsumma härigenom ej må förändras;

äfvensom att Riksdagen måtte för sin de! medgifva, att de besparingar,

som uppstå å tullverkets ordinarie aflöningsstat, må af generaltullstyrelsen

få disponeras för samma ändamål, hvartill de å aflöningsstaten uppförda

anslagen till vikariatsersättningar och extra biträden in. m. inom styrelsen

och inom lokalförvaltningen äro afsedda;

(bo.

ätt det a hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget till städerna, för mist ad

tolag måtte höjas med 360,000 kronor, eller från 1,040,000 kronor till

1,400,000 kronor;

7:o.

att anslaget till skogsväsendet, i 1878 års stat upptaget till 721,062

kronor 97 öre, matte genom tillägg af 550 kronor till skogsstyrelsens

Bill, till Riksd, Prot. 1878. Ua Sami. l:a Afd. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Konql. Maj:ts nåd. pyrop. n:o 1 om statsverket 1878.

expensanslag ökas till 721,612 kronor 97 öre. äfvensom att å ordinarie

stat måtte få uppföras en kronojägare, att anställas å Heda kronopark i

Kronobergs län, med aflöning af 375 kronor i lön och 125 kronor i tjenstgöringspenningar,

eller tillhopa 500 kronor, — till hvilket belopp tillgång

å anslaget till skogsväsendet förefinnes genom den för år 1879 uppkommande

minskning i utgiften till ålderstillägg, — under iakttagande, hvad

angår berörda aflöningsbelopp, att från detsamma framdeles bör afgå värdet

af afkastningen af kronojägarens boställe, då sådant hinner honom beredas;

8:o.

att anslaget till arvoden åt allmänna ombud vid enskilda banker och

kreditanstalter, nu i riksstat uppfördt såsom förslagsanslag, högst 10,000

kronor, måtte under benämning »för kontrollen vid enskilda banker och

kreditanstalter» upptagas såsom förslagsanslag, högst 16,000 kronor;

9:o.

att förslagsanslaget till ålderstillägg måtte ökas med 5,500 kronor, eller

från 8,500 kronor till 14,000 kronor;

10:o.

att förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar måtte förhöjas

med 14,000 kronor, eller från 6,000 kronor till 20,000 kronor, samt

11 :o.

att för vinnande af jemn slutsumma å hufvudtitelns ordinarie anslag

förslagsanslaget till skrifmaterialier cell■ expenser måtte minskas med 550

kronor, eller från 19,576 kronor 82 öre till 19,026 kronor 82 öre.

Sammanställes hufvudtitelns nuvarande ordinarie anslagssumma med de

af Kongl. Maj:t sålunda gjorda förslag, så visar sig att nämnda summa

skulle komma att ökas genom förhöjning i anslagen

till departementets expedition .......................... kronor

» postverket .......................... »

» ersättning till städerna för mistad tolag »

» skogsväsendet ................................................... »

» arvoden åt allmänna ombud vid enskilda

banker och kreditanstalter ..............

» ålderstillägg ............................................

» rese- och traktamentspenningar........

5,700

200,000

360,000

550

»

6,000:

))

5,500:

))

14,000:

591,750:

transport 591,750.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kongl. M.aj:ts nåd. prof. nio 1 om statsverket 1878.

43

transport 591,750:

men deremot minskas genom nedsättning

i anslagen

till kostnaden för kortstämpling och allmänna

bevillningens uttaxering.............................. kronor 15,000:

» tullverket............................................................ » 46,000:

» skrifmaterialier och expenser ..................... » 550: 61,550:,

hvadan således tillökningen i sin helhet

skulle utgöra ............................................................................... kronor 530,200:

och om härtill lägges summan af de nuvarande

ordinarie anslagen å hufvudtiteln ....................................... « 12,300,500:

skulle den nya summan af hufvudtitelns ordinarie

anslag blifva................................................................................... kronor 12,830,700.

Vidare föreslår Kongl. Maj:t, att såsom extra anslag för år 1879 måtte

under denna hufvudtitel beviljas:

till dyrtidstillägg åt kammarkollegium ............................. kronor 19,440: —

» » » kammarrätten ...................................... » 22,320: —

» » » öfverintendentsembetet ......... » 4,100: —

» » » skogsstyrelsen ....................................... » 3,380: —

» granskning af nya jordeböcker....................................... » 13,600: —

» genomförandet af statskontorets nya organisation » 10,700: —

» betäckande af statskontorets förskotter........................ » 57,027: 48

» ersättningar m. in. till följd af indelta arméens

aflöningstillgångars öfvertagande af statsverket:

till inlösen af dagsverksskyldighet från hästhemman

i Skåne (förslagsanslag) .............................. » 4,632: av

» militieboställskassan ............................................... » 17,000: —

» ersättning åt arrendatorer af militieboställen

och åt militära indelningshafvare på gammal

stat för dem förut från en del af boställskassornas

medel tillfallande ränteafkomst (förslagsanslag)

................................................................ » 4,800: —

» förvaltningen af statens domäner ................................. » 88,000: —

» bidrag till postverkets trafikutgifter.............................. » 350,000: —

eller tillsammans kronor 595,000: —

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1 om statsverket 1878.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den linnes i 1878 års

stat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1879 föreslagen,

utfaller sålunda:

1878: 1879:

ordinarie anslag.. 12,300,500

extra anslag....... 433,500

12,830,700

— 595,000

— således ökning 530,200

— således ökning 161,500

—

summa 12,734,000

— 13,425,700

— således ökning 691,700

—

Åttonde liufyucltiteln,

innefattande anslagen till Ecklesiastikdepartementet.

Nu gällande riksstat upptager under denna hufvudtitel:

penningar...................................................................................... kronor 7,656,268: 08.

indelt ränta och ersättning för indragna räntor............ » 244,007: os.

indelt tionde och ersättning för indelta tiondeanslag... » 795,879: 84.

oindelt spanmål 4,624 kubikfot 1 kanna, efter värde

af 2 kronor 40 öre kubikfoten, motsvarande............... » 11,097: 84.

tillhopa kronor 8,7 0 7,2 5 3 : 38.

I öfverensstämmelse med bilagda utdrag af det inför Hans Maj:t Konungen

i statsrådet den 7 innevarande januari förda protokoll öfver ecklesiastikärenden,

föreslår Kongl. Maj:t, beträffande anslagen till

l:o. Departementets expedition,

att, med godkännande af den i statsrådsprotokollet intagna stat för

ecklesiastikdepartementets expedition jemte de i protokollet för finansärenden

för den 7 december 1877 för de nya löneförmånernas åtnjutande föreslagna

vilkor, för statens tillämpning må beviljas- en tillökning i expeditionens

nu varande ordinarie anslag med.............................. kronor 22,350:—,

hvaremot de för expeditionen nu uppförda extra anslag, tillhopa

17,500 kronor, icke vidare skulle utgå;

2:o. Kleresistaten,

att såsom prostetunnor för Boda och Magneskogs församlingar

i Karlstads stift beviljas ett belopp af................................ .29x30.

transport 22,3 7 9 : 30.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1 om statsverket 1878.

transport

3:o. Universiteten,

att aflöning åt en ny ordinarie professor i teologiska fakulteten

vid universitetet i Upsala beviljas med................................

deraf 1,500 kronor såsom tjenstgöringspenningar;

att till arvode för biträde vid den praktiska afdelnin
gen

inom samma fakultet anvisas ....................................................

att anslaget till bokinköp vid universitetsbiblioteket i Upsala

höjes med..........................................................................................

att förhöjning i årsanslaget för den anatomiska institutionen

vid samma universitet beviljas med........................................

att för den meteorologiska institutionen vid universitetet

i Upsala beviljas:

aflöning åt en föreståndare, tillika extra ordinarie

professor i meteorologi ............................. kronor 4,000: —,

deraf 1,000 kronor såsom tjenstgöringspenningar

med rätt till ett ålderstillägg af 500 kronor

efter fem års väl vitsordad tjenstgöring;

arvode åt en amanuens .................................... 500: —

samt för institutionens materiel..................... 1,500: —

att för den zoologisk-zootomiska institutionen

vid samma universitet anslås:

aflöning åt en prosektor ................. kronor 3,000: —

deraf 750 kronor såsom tjenstgöringspenningar;

till institutionens laboratorium .................. 750: —

samt lön till en vaktmästare......................... 500: ■—

att anslaget till bokinköp vid universitetsbiblioteket i

Lund höjes med.......................................................................................

att för det medicinskt-kemiska laboratoriet vid samma

universitet beviljas ett årligt anslag af............................................

att arvoden anvisas åt en andre amanuens vid kemiska

institutionen i Lund med........................................................................

samt åt eu amanuens vid den kirurgiska kliniken derstädes

med ......................................................

4:o. Karolinska medico-kirurgiska institutet,

att å ordinarie stat uppföres ett anslag af ..........................

hvaraf tills vidare bör utgå löneförbättring till de vid institutet

anstälde adjunkter i öfverensstämmelse med 1877

45

22,3 7 9 : 30.

6,000:-,

3,000: —

5,000: —

1,500: —

6,000: -

4,250: —

5,000: —

3,000: - 500: —

500: —

11,000: —

transport 68,129; 30,

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kongl. Maj ds nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

transport 68,129: iso-’

års riksdags beslut, men hvilket anslag sedermera må, jemte

de nu varande adjunktslönerna, i den mån de blifva disponibla,

användas till upprättande af extra ordinarie professioner

enligt den i statsrådsprotokollet upptagna stat;

att aflöning åt en laborator i fysiologi anvisas

me(j............................................................................. kronor 3,000:

hvaraf 750 kronor såsom tjenstgöringspenningar; .

att förhöjning i arvodet åt amanuensen vid

fysiologiska anstalten beviljas med .............................. 500: —

samt tillökning i vaktmästarens arvode med ...__250: 3,750: —

5:o. Elementarläroverken,

att för lärares vid elementarläroverken uppflyttning i

högre lönegrad enligt gällande grunder anvisas...........................

att för beredande af löneförbättring samt. extra arvoden

åt teckningslärarne vid elementarläroverken, i öfverensstämmelse

med de i statsrådsprotokollet afgifna grunder, anslaget

till elementarläroverken ökas med......................................................

att ersättning för de i en kollegalön vid elementarläroverket

i Norrtelje hittills inräknade donationsmedel, hvilka

skulle till stadens disposition återgå, beviljas med......................

att för treklassiga elementarläroverkets i Filipstad utvidgning

till femklassigt realläroverk under de i statsrådsprotokollet

angifna vilkor beviljas ......................................................

att det må medgifvas lärare vid allmänt elementarläroverk,

att vid årsberäkning för uppflyttning i högre lönegrad

räkna sig tillgodo jemväl den tid före år 1864 han, efter att

hafva undergått filosofie kandidatexamen, varit såsom vikarie,

extra lärare eller duplikant vid dylikt läroverk anstäld, så

framt hans förenämnda tjenstgöring varit väl vitsordad och

Väsentligen lika med den, som åligger lektor, adjunkt eller

kollega vid i fråga varande läroverk; dock med undantag för

de tre första åren af hans så beskaffade verksamhet;

att till praktisk utbildning af blifvande elementarlärare

å det ordinarie anslaget till elementarläroverken uppföres

samma belopp, som vid senaste riksdagarne blifvit för detta

ändamål å extra stat anvisadt, eller...................................................

transport

30,000: —

17,600: —

406: —

4,750: —

15,000: —

139,635: so.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kong1. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

transport

att af de docenter, som vid nästkommande års början

äro eller derefter blifva anstälde vid universitetens teologiska

och filosofiska fakulteter, men icke innehafva docentstipendium,

ett antal af intill tjugu i Upsala och intill tio i Lund

må, i händelse de öfvergå i elementarläroverkets tjenst, för

bestämmande af lönegrad räkna sig till godo högst fem år

af den tid, de efter början af år 1879 deltagit i undervisningen

vid universitetet, under de vilkor och närmare bestämmelser,

som af Kong]. Maj:t för undfående och bibehållande

af dylik förmån för docent varda bestämda;

6:o. Högre skolor för qvinlig ungdom,

att det hittills å extra stat beviljade anslag till understöd

åt högre skolor för qvinlig ungdom måtte öfverflyttas på ordinarie

stat med ett belopp, förhöj dt till.......................................

7:o. Seminariet för bildande af lärarinnor,

att de vid det högre lärarinneseminariet anstälda lärarinnor

må åtnjuta rätt till uppflyttning i högre lönegrad efter

samma grund, som gäller för den vid seminariet anstälde adjunkt,

samt att de kostnader, som i fråga varande rätt till

uppflyttning i högre lönegrad kommer att medföra, må bestridas

af besparingarna å anslaget till elementarläroverken;

8:o. Folkundervisning en,

att för lärares vid seminarierna uppflyttning i högre lönegrad

enligt gällande grunder anslås............. kronor 2,500: —

att för seminariernas utvidgning med ännu en

årsklass anvisas, utöfver de för ändamålet förut beviljade

medel, ytterligare.................................................. 8,550: —

att för beredande af löneförbättring åt teck
ningslärare

anslaget till seminarierna ökas med...... 1,375: —

samt att desse lärare må efter fem års väl

vitsordad tjenstgöring uppbära ett ålderstillägg af

200 kronor och efter tio års dylik tjenstgöring ett

ytterligare lönetillägg af 200 kronor;

47

139,635: no.

50,000: —

transport 12,425:— 189,635:30.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

transport 12,425: —

att för inrättande af ett seminarium i Norrland

för q vinliga elever beviljas.................................... 8,900: —

att anslaget till stipendier för seminariielever ökas med

att anslaget till arvoden och resekostnadsersattning åt

folkskoleinspektörer ökas med .........................................................

att förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor ökas

med..............................................................................................................

samt att högsta beloppet af det understöd, som kan tillläggas

eu folkhögskola, må bestämmas i enlighet med de i

statsrådsprotokollet föreslagna grunder;

9:o. De tekniska Läroverken,

att, för tillämpning af den i statsrådsprotokollet omförmälda

organisation af slöjdskolan i Stockholm beviljas en tillökning

i skolans ordinarie anslag med........................................

hvaremot de för skolan å extra stat för 1878 beviljade anslag,

tillhopa 72,130 kronor, icke skulle vidare utgå;

10:o. Medicinalstyrelsen och, dit hörande stater, %

att till tjenstgöringspenningar åt rättskemisten, att till

vikarie afstå» i de fall, Kongl. Maj:t närmare bestämmer, beviljas

en tillökning i anslaget till medicinalstyrelsen med........

under vilkor att rättskemisten deraf använder 1,000 kronor

till aflöning åt ett biträde vid de rättskemiska undersökningarnas

utförande;

att provincialläkarelönerna må från och med år 1879 utgå

med 2,000 kronor, och derutöfver med ett åldcrstillägg af 500

kronor efter femton års tjenstgöring, samt att, för beredande

af tillgång till normallönernas utbetalande, anslaget till pro
vincialläkares

aflönande ökas med......................................................

hvaremot det på innevarande års extra stat uppförda anslag

till dyrtidstillägg åt provincialläkare, 44,400 kronor, icke

skulle vidare utgå;

att tillökning i anslaget till tjenstgöringspenningar åt pro
vincialläkare

beviljas med ................................................................

transport

189,635: so.

21,325: —

10,000: —

20,000: —

10,000: —

71,500:—,

1,500: —

55,000: —

7,500: —

386,460: so.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1 om statsverket 1878.

49

transport

11 ro. Barnmor skeunder visning en och barnbördshusen,

att anslaget till allmänna barnbördshuset i Stockholm

ökas med .............................................

att lönen för barnmorskeläraren vid Göteborgs undervisningsanstalt

för barnmorskor ökas med

12.o. Vetenskapsakademien och naturhistoriska riksmuseum,

att anslaget till expenser för naturhistoriska riksmuseum

höjes med ............................................

att för underhåll af den zoologiska stationen vid Christineberg

i Göteborgs och _ Bohus län och för främjande af

arbetena vid densamma anvisas ett reservationsanslag af.........

13:o. Akademien för de fria konsterna,

att, med godkännande af den i statsrådsprotokollet intagna

stat för nämnda akademi, för statens tillämpning beviljas

en tillökning i akademiens anslag af.............................

hvaremot det till dyrtidstillägg för akademien nu anvisade anslag,

4,500 kronor, icke skulle vidare utgå;

äfvensom att vilkoren för vederbörande löntagares skyldighet

att vid tjenstledighet afstå de i aflöningen ingående tjenstgöringspenningar

till vikarie må af Kongl. Maj:t bestämmas;

o .

14:o. Ålder stillägg,

att, under förutsättning af Riksdagens bifall tdl hvad ofvan

föreslagits angående ålderstillägg å lön för vissa embets- och

tjensteman, de för beredande af dylik förmån erforderliga belopp

må utgå af det å åttonde hufvudtiteln uppförda förslagsanslag

till ålderstillägg, samt att för detta ändamål

nämnda anslag höjes med ......................................

De här ofvan föreslagna tillökningar i anslag utgöra således

tillhopa........................................................

af hvilka 203,900 kronor tillförene utgått å extra stat.

. Om till nämnda belopp, hvarmed de ordinarie

anslagen å åttonde hufvudtiteln skulle ökas,

läggas de i nu gällande riksstat under hufvudtiteln

uppförda ordinarie anslag ............................. 8,707,253: as,

transport 8,707,253:3»;

386,460:30

5,500: —

1,500: —

4,530: —

2,000: —

12,800: —

22,000: —.

434,790: so,

434,790: so.

7

Bih. till Rilcsd. Prat. 1878. Pa Sami. Pa Afd.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

transport 8,707,2 5 3 : 38; 434,790:30.

hvilka Kongl. Maj:t anser böra bibehållas utan

vidare förändring än att, för jemnande af hufvudtitelns

slutsumma, anslaget till skrifmaterialier

och expenser, ved in. in. minskas med.....................814:08. 8,706,438:70.

komme denna hufvudtitels anslag för ständiga behof att utföra

........................................................................................... kronor 9,141,229:--

För nedan nämnda behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga till åttonde

hufvudtiteln, vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som i ofvan

berörda protokoll öfver •ecklesiastikärenden omförmälas, af Riksdagen äska

följande anslag:

l:o till dyrtidstillägg åt embets- och tjensteman under ecklesiastikdepartementet

........................................................................

2:o till seminariet i Upsala för språkvetenskap...........................

3:o till fortsättande af universitetsbyggnaden i Upsala ............

4:o till förändring och tillbyggnad vid den anatomiska institutionens

i Upsala hus 140,000 kronor, hvaraf anvisas

att utgå under år 1879..................................................................

5:o till seminariet i Lund för språkvetenskap..................•......

6:o till anskaffande af inventarier för det medicinskt-kemiska

laboratoriet i Lund ........................................................................

7:o till fullständigande af inventarierna i laboratoriet för

allmän kemi i Lund..............................................•.........................

8:o till fortsättning af universitetsbyggnaden i Lund...............

9:o till ny byggnad för den fysiska institutionen vid universitetet

i Lund 105,000 kronor, hvaraf anvisas att utgå

under år 1879 .........................................................................;......

10:o till uppförande af en ny byggnad för Karolinska medicokirurgiska

institutets anatomiska, histologiska och fysiologiska

institutioner samt farmakologiska samlingar 355,000

kronor, hvaraf anvisas att utgå under år 1879 ..................

ll:o till resestipendier åt lärare i främmande lefvande språk

vid elementarläroverken ..............................................................

15,446: —

3,000: —

100,000: —

50,000: —

2,950: —

25,000: —

6,000: —

100,000: —

40,000: —

120,000: —

6,000: —

transport 468,396:

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj-.ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

51

transport

12:o till uppförande af eu byggnad för seminariet i Falun för

bildande af folkskolelärarinnor 72,000 kronor, hvaraf

anvisas att utgå under år 1879 .............................................

13:o till understöd åt sådana församlingar, som ej förmå till

erforderligt belopp aflöna sina folkskolelärare.....................

14:o till utarbetande af geografiska kartor för folkundervisningens

behof..................................................................................

15:o till understöd åt tekniska afton- och söndagsskolor.........

16:o till uppehållande af undervisningen vid farmaceutiska

institutet under år 1879 ..............................................................

17:o för tillämpning af den i statsrådsprotokollet intagna stat

för veterinärinrättningen i Skara ............................................

hvarjemte Kongl. Maj:t föreslår, att hvad å de för åren

1876 och 1877 för veterinärinrättningen beviljade extra

anslag kan finnas besparadt må, på sätt i statsrådsprotokollet

förmäles, i mån af behof användas till fullbordande

af (m smedjebyggnad vid veterinärinrättningen;

18:o för vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademiens behof,

på sätt statsrådsprotokollet närmare utvisar, .....................

19:o till bestridande under år 1879 af kostnaderna för den å

Manilla nu befintliga blindafdelningens afskiljande från

döfstuin-institutet.......................................................................

20:o till uppehållande under år 1879 af undervisningen vid

två läroanstalter för öfveråriga döfstumma...........................

21 ro till hospitalsbyggnader .................................................................

22:o till understöd enligt de i statsrådsprotokollet angifna

grunder åt uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn ...

23:o till understöd åt det i Jerfsö inrättade sjukhem för spetälske

under de i statsrådsprotokollet omförmälda vilkor

24:o till restauration af domkyrkan i Linköping ...........

25:o till beredande af religionsvård åt svenske sjömän i utländska

hamnar samt åt andra derstädes sig uppehållande

landsmän..................................................................

26:o till svenska fornskriftssällskapet...............................................

27:o för tillsyn och vård af lifrustkammarens samlingar.........

28:o till fortsättande af arkeologiska undersökningar på Björk
ön

10,000 kronor, deraf anvisas .............................................

att utgå under år 1879 på de i statsrådsprotollet omförmälda

vilkor;

468,396: —

25,000: —

20,000: —

1,500: —

20,000: —

7,575: —

12,900: —

9,200: —

15,000: —

27,000: —

350,000: —

20,000: —

7,500: —

8,000: —

10,000: —

2,000: —

600: —

5,000: —-

transport 1,009,671: —

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

transport 1,009,671: —

29:o till förvarande och vårdande af den skandinaviskt etnografiska

samlingen i Stockholm................................................ 11 600: —

30:o till vetenskapsakademiens disposition för fortsättande af

zoologiska och fysikaliska undersökningar af de Sverige

o ingifvande haf...................................................................................5,000: —

tillhopa kronor 1,026,271:

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1878 års

stat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1879 föreslagen,

utfaller sålunda:

1878: 1879:

ordinarie anslag 8,707,253: 38 9,141,229

extra » 1,267,746: 62 1,026,271

— således tillökning 433,975

— således minskning 241,475

62

62

summa 9,975,000: — 10,167,500

— således tillökning 192,500

—

Nionde Imfyudtiteln,

innefattande anslagen till Pensions- och Indragningsstaterna.

Nu gällande riksstat upptager för den förra eller pensionstfaten 1,279,050

kronor.

I afseende å denna stat föreslår Kongl. Maj:t, enligt beslut, som innefattas

i bilagda protokoll öfver ecklesiastikärenden:

att bland de under rubriken civilstatens pensionskassa uppförda anslag

upptages ett särskildt anslag å 3,500 kronor för pensionering af föreståndare,

lärare och betjente vid tekniska högskolan jemte deras enkor och barn.

Beträffande allmänna indragning sstaten, hvarunder finnes i nu gällande

riksstat anvisadt:

penningar ........................................................................................ kronor 957,575: 33

indelt ränta och ersättning för indragna räntor............... » 803: 61

indelt tionde och ersättning för indragna tionde anslag » 50: 18

oindelt spanmål 8 kubikfot 7 kannor å 2 kronor 40

öre kubikfoten.............................................................................._ 20: 88

tillsammans kronor 958,450: —,

vill Kongl. Maj:t föreslå:

enligt bilagda prut okoll öfver justitie-ärenden:

att vaktqvinnan Anna Christina Björkman må berättigas att från och

med månaden näst efter den, då hon erhåller afsked från vaktqvinnebefatt
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kong!. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

ningen vid länsfängelset i Kalmar, å allmänna indragningsstaten uppbära

för sm återstående lifstid en årlig pension af 200 kronor;

att direktören vid läns fängelset i Linköping, f. d. underlöjtnanten Änders

Letter Ljungblom må berättigas att från och med månaden näst efter

den, da han erhåller afsked från direktörsbefattningen vid nämnda länsfängelse,

å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension af 1 800

kronor;

att häradshöfding må förklaras berättigad att från och med månaden

näst efter den, då han efter fylda 65 lefnads- och 35 tjenstår från emetet

afgått, under sin återstående lifstid uppbära å allmänna indra^ningsstaten

en årlig pension af 5,000 kronor; samt

att, derest denna framställning af Riksdagen bifalles, häradshöfdinosom

utnämnes efter det sådan pensionsrätt blifvit åt häradshöfding beviljad''

skall vara förpligtad att vid fylda 70 års ålder från embete t afgå;

enligt Inlagda protokoll öfver landtför svar särenden:

. . att ^en öfversten Gregorius Adolfsson Aminoffs numera aflidna enka beviljade

pension å allmänna indragningsstaten, 750 kronor, må på hans efterlemnade

ogifta döttrar Augusta Ulrika Lovisa, Hildegard Ebba Carolina och

Lugnd Wilhelmina Soja/ få öfverflyttas och utgå från 1878 års början så

länge någon af dem lefver; " ’

att för framlidne öfverstelöjtnant,eu Gustaf Törnebladhs enka Brita Joll,

ännu kled'' nbl''ad må ä allmänna indragningsstaten uppföras eu äril''o- pension

åt 400 kronor, att under hennes återstående lifstid från 1878 års början

utgå;

att for kaptenen i arméen, underlöjtnanten vid Wendes artilleriregemente

Magnus Ludvig Blomstedt må på allmänna indragningsstaten uppforas

en årlig pension af 400 kronor att, jemte de honom vid afskedstagande!

såsom pension från arméens pensionskassa och fyllnadspension tillkommande

600 kronor, under hans återstående lifstid utgå från och med

månaden näst efter den, i hvilken han erhåller afsked ur krigstjensten;

att den pension till belopp af 300 kronor å allmänna indragningsstaten

som utgått till numera aflidna fröken Constance Carolina Charlotta von

Hohenhausen, må öfverflyttas på hennes qvarlefvande syster fröken Hilda

wn Hohennausen, att från och med november månad sistlidne år under

hennes återstående lifstid åtnjutas;

att för intendenten vid utredningsförrådet, i Göteborg, f. d. öfverstelöjtnant,

eu Johan Fredrik Flack må å allmänna indragningsstaten uppföras

pension, stor 1,800 kronor, att från och med månaden näst efter den, i

hvilken han från mtendentsbefattningen entledigas, under hans återstående

lifstid utgå; samt

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

att till understöd åt ännu qvarlefvande, i behof stadde landtvärn smän

må för år 1879 å allmänna indragningsstaten anvisas 10,000 kronor, med

vilkor att undprstödsbeloppen icke öfverstiga 50 kronor för hvarje landtvärnsman

;

enligt bilagda protokoll öfver sj oför sv ar särenden:

att åt medicine licentiaten Wilhelm Uhrström må på allmänna indragningsstaten

uppföras eu årlig pension af 1,000 kronor, att från och med

innevarande år under hans återstående lifstid utgå; samt

att kammardrängen i förvaltningen af sjöärendena Wilhélm Lundgvist

må, när han från tjensten undfått afsked, från och med månaden näst derefter

såsom pension under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten

åtnjuta ett belopp af 450 kronor årligen.

enligt bilagda protokoll öfver civilärenden:

att kronofogden i Sunnerbo härads fögderi af Kronobergs län Claes

Ulrik Sällberg må från och med månaden näst efter den, hvari lian med

pension ur civilstatens pensionsinrättning från tjensten afgår, under sin

återstående lifstid åtnjuta understöd från allmänna indragningsstaten till

belopp, motsvarande skilnaden mellan nämnde pension och den för kronofogdar

i allmänhet å indragningsstat bestämda pension;

att Riksdagen må medgifva, ej mindre att kommissionslandtmätare eller

andre landtmätare, som vid afskedstagandet tjenat i minst 30 år och under

sammanräknade minst 25 år varit tjensteman vid generallandtmäterikontoret,

eller storskiftes- eller afvittringslandtmätare, vicekommissionslandtmätare,

kommissionslandtmätare eller andre landtmätare, må, om han tillika vid

afskedstagandet uppnått minst 60 lefnadsår, på allmänna indragningsstaten

undfå pension till ärligt belopp af 1,600 kronor, dock att sådan pension

icke må tillgodokomma kommissionslandtmätare, som fortfar att tjenstgöra

såsom storskiftes- eller afvittringslandtmätare eller i sådan egenskap redan

uppbär pension å allmänna indragningsstaten, än äfven att förste landtmätare,

som vid afskedstagandet tjenat i minst 30 år och under sammanlagdt

minst 25 år varit tjensteman vid generallandtmäterikontoret, eller storskiftes-

eller afvittringslandtmätare, eller vice kommissionslandtmätare, komissionslandtinätare,

andre eller förste landtmätare, må vid uppnådda 60 lefnadsår

berättigas att på allmänna indragningsstaten undfå pension till ärligt

belopp af 2,500 kronor;

att landtbruksakademi ens sekreterare, professoren, filosofie doktoren Johan

Peter Arrhenius må från och med månaden näst efter den, då. han

från sekreterarebefattningen hos akademien afgår, å allmänna indragningsstaten

uppbära årlig pension till belopp af 4,800 kronor;

att afvittrings- och kommissionslandtmätaren i Westerbottens län Johan

August Fagerström må, efter erhållet afsked från afvittringslandtmätare
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

och kommissionslandtmätarebefattningarna, få uppföras å allmänna indragningsstaten,

för att derifrån under sin återstående lifstid åtnjuta en årlig

pension af 1,200 kronor, att utgå från och med månaden näst efter den,

hvarunder afskedet kan blifva honom beviljadt;

att, i ersättning för jord, som från det bergmästaren i vestra bergmästaredistriktet

anslagna boställe1 inom Filipstads stads område för särskilda

ändamål exproprierats, må från allmänna indragningsstaten få, till

nuvarande bergmästaren i distriktet, filosofie doktoren Carl Anton Hjalmar

Sjögren eller hans rättsinnehafvare, sa länge han vid nämnda bergmästaretjenst

qvarstår, eller fardagsrätt, der sådan lagligen eger rum, af honom eller hans

rättsinnehafvare åtnjutes, årligen från och med år 1878 utbetalas ett belopp

af 102 kronor, motsvarande i jemnadt tal fem procent ränta å den till

statsverket för den exproprierade jorden öfverlemnade ersättningssumman;

att landträntmästare!! i Malmöhus län Samuel August Kindstrand må

från och med månaden näst efter den, hvari han med pension ur civilstatens

pensionsinrättning från tjensten afgår, under sin återstående lifstid

åtnjuta fyllnadspension från allmänna indragningsstaten till så stort belopp,

att detta tillsammans med pensionen från nämnda inrättning uppgår till

3.000 kronor årligen; °

att kommissions- och afvittringslandtmätaren i Westerbottens län Walfnd

Olof Widestedt må från och med månaden näst efter den, i hvilken

han från kommissions- och afvittringslandtmätarebefattningarna erhåller afsked,

åtnjuta årlig pension från allmänna indragningsstaten till belopp af

2.000 kronor; ~ 1 r

att kronofogden i Kinds och Redvägs härads fögderi af Elfsborgs län

August Victor hgursten må få, efter erhållet afsked från kronofogdetjensten,

öfverflyttas till allmänna indragningsstaten och derifrån under sin återstående

lifstid åtnjuta årlig pension till belopp af 2,200 kronor, att utgå

från och med månaden näst efter den, hvarunder afskedet honom beviljas;

att expeditionssekreteraren i civildepartementets expedition Bernhard

W ilhelm von Prinzencreutz må öfverflyttas å allmänna indragningsstaten med

rätt att derå från och med månaden näst efter den, då Kong]. Maj:t finner

godt förklara, att hans tjenstgöring inom expeditionen må upphöra, åtnjuta

sm. nu å expeditionens gamla ordinarie stat innehafvande lön, 4,500 kronor

årligen;

att öfveringeniören vid rikets generallandtmäterikontor Erik Gustaf

Liunggren må blifva å allmänna indragningsstaten Överflyttad med rätt att

derå från början af år 1879 uppbära sin nuvarande lön med dyrtidstillägo-,

3,600 kronor årligen; dock att, derest han varder befordrad till annan tjenst

å rikets stat, han skall vara pligtig att i allo frånträda afiöningen på indragningsstat,

om denna understiger eller är lika med den nya lönen, samt

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

att å den förra vidkännas motsvarande afdrag i den mån den öfverstiger

berörda nya lön; samt

att på allmänna indragningsstaten må från och med år 1879 uppföras:

för chefen för landtmäteri et, generaldirektören Ludvig B er dekan Falkman

2,300 kronor, motsvarande skilnaden emellan hans nuvarande löneförmåner

och dem, som för chefen för landtmäteriet å ny stat blifvit föreslagne;

för ingeniören Per Emanuel Bergstrand 2,662 kronor;

för amanuensen Lars Petter Agren 1,440 kronor; och

för amanuensen Gustaf Salomon Lindmark 1,440 kronor;

att utgå till hvar och en af dessa fyra för så lång tid, han i sin nuvarande

befattning inom landtmäteristyrelsen qvarstår och dermed hittills

förenade åligganden fortfarande fullgör;

enligt b ilagda protokoll öfver finans ärenden''.

att åt t. f. byråchefen i finansdepartementets expedition, expeditionssekreteraren

Lars Ludvig Fries må å allmänna indragningsstaten uppföras

en årlig pension af 2,100 kronor att, jemte den honom från civilstatens

pensionsinrättning tillkommande pension å 2,400 kronor, till honom utgå

från och med månaden näst efter den, hvarunder afsked från expeditionssekreteraretjensten

honom beviljas, så att summan af de pensionsbelopp,

han kommer att åtnjuta, motsvarar hela. hans nuvarande expeditionssekreterarelön,

4,500 kronor; och

att åt kanslisten i samma departements expedition, friherre Carl Gustaf

Ludvig von Plåten må, under förutsättning att Kongl. Maj:ts förslag

angående reglering af Dess kansli äfvensom af telegrafstyrelsen varder af

Riksdagen bifallet, å allmänna indragningsstaten uppföras ett belopp af 800

kronor, att från och med år 1879 årligen till friherre von Plåten utgå

såsom ersättning för honom genom nämnda kanslist^ensts indragning frångångna

inkomster;

enligt hilagda protokoll öfver ecklesiastikärenden:

att de två inom ecklesiastikdepartementets expedition nu anstälde kanslister,

Claes Erik Libell och protokollssekreteraren i Kongl. Maj:ts kansli

Carl Johan Edvard Heijkenskjöld, må från och med månaden näst efter den,

då nådigt afsked från kanslistbefattningen dem meddelas, under sin återstående

lifstid a allmänna indragningsstaten uppbära pension till belopp af

960 kronor hvardera, motsvarande skilnaden mellan deras nuvarande löneförmåner

och den pension, de ega att från Civilstatens pensionsinrättning

åtnjuta;

att notarien vid konsistorium i Kalmar, filosofie doktoren Carl Magnus

Lagerhamn må frän och med månaden näst efter den, då afsked honom

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kongl. Majds nåd. grop. n:o 1 om statsverket 1878.

meddelas, uppföras å allmänna Indragningsstaten till åtnjutande under sin

återstående lifstid af en årlig pension af 2,700 kronor;

att den vid 1877 års riksdag för extra ordinarie professorn vid karolinska

mediko-kirurgiska institutet Magnus Gustaf Retzius beviljade professors

lön, 4,500 kronor, må från och med år 1879 utgå från allmänna indragningsstaten,

intill dess Retzius kan varda till lön å ordinarie stat af motsvarande

eller högre belopp befordrad;

att adjunkten vid högre elementarläroverket i Linköping, filosofie doktorn

Johan Henrik Erdtman må undfå rätt till pension å allmänna indragningsstaten

till ett belopp af 2,250 kronor årligen, att åtnjutas från och

med månaden näst efter den, då afsked honom beviljas:

att gymnastikläraren vid elementarläroverket i Helsingborg Otto Fredrik

Widerström må från och med månaden näst efter den, då afsked honom

meddelas, å allmänna indragningsstaten för sin återstående lifstid uppbära

pension af 1,000 kronor årligen;

att professorn vid tekniska högskolan Viktor Eggertz må från och med

månaden näst efter den, då afsked varder honom beviljadt, under sin återstående

lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära pension till belopp af

4,000 kronor ärligen;

att provincialläkare må berättigas att vid fylda 60 år och efter 30 års

tjenstgöring i statens tjenst afgå derifrån med pension å allmänna indragningsstaten

till samma belopp som lönen;

att lärarne i akademiens för de fria konsterna elementarteckningsskola

Gall Oscar Cordon, Johan Gustaf Kötider och Gustaf Vilhelm Palm, samt

innehafvare af emeritilöner på akademiens stat Johan Julius Ringdahl och

Johan Adolf Haverman må från den 1 Januari 1879 öfverflyttas på allmänna

indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående lifstid af årlig

pension, uppgående till följande belopp nemligen för Cardon 1,100 kronor,

Köhler 1,600 kronor, Palm 1,600 kronor, Ringdahl 525 kronor och

Haverman 700 kronor;

att. lärarne vid samma akademis läroverk må, i likhet med hvad för

professorer vid universiteten och tekniska högskolan är medgifvet, ega rätt

att, då de uppnått 65 års ålder, efter afskedstagande!, från tjensten uppbära

pension å allmänna indragningsstaten med det belopp, hvartill lönen

uppgår;

att lektorn vid högre elementarläroverket i Örebro Johan Ivar Brodéns

enka, Katarina Brodda, född Tegnér, samt hans barn Johan. Robert Fabian

Brodda, och Anna Mathilda Carolina Brodd)!,, må, mot det att den Brodéns

efterlefvande tillkommande rätt till privilegii-nådår efter honom afträdes,

från den 1 maj innevarande år uppföras på allmänna, indragningsstaten till

Bill. till mull. Prat, 1878. Pa Sami. Pa Afd. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kongl. May.ts nåd. grop. n:o 1 om statsverket 1878.

åtnjutande af årlig pension, enkan till belopp af 600 kronor, så länge hon

förblifver enka, samt barnen till belopp af 200 kronor hvardera;

att lektorn vid samma läroverk Ernst Johan Frithiof Granells enka,

Götilda Antoinetta Granell, född Ger in, må från den 1 maj 1878 och så länge

hon förblifver enka få å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension

af 500 kronor, mot det att hon afträder den henne tillkommande rätt

till privilegii-nådår efter Granell;

att adjunkten vid högre elementarläroverket i Wexiö Carl Lundgrens

enka, Agnes Ande höta Olivia Lundgren, född Melan der, må berättigas att,

från ''den l maj 1878 och så länge hon förblifver enka, å allmänna indragningsstaten

uppbära eu pension af 600 kronor årligen, mot det att den

henne och hennes barn tillkommande rätt till privilegii-nådår efter Lundgren

afträdes; och

att professorn vid musikaliska akademien Carl VY il helna Baucks enka,

Fredrika Dorothea Bände, född Hansson, må ega att, från och med innevarande

år och så länge hon förblifver enka, å allmänna indragningsstaten

uppbära pension till belopp af 400 kronor årligen.

Då riksmarkegångspriset å spanmål åren 1875 1877 utgjort i medel
tal

2 kronor 53 öre för kubikfoten, motsvarande 15 kronor 96 öre för tunnan,

eller 5 kronor 46 öre utöfver det värde, 10 kronor 50 öre för tunnan,

hvartill spanmålen vid 1840—1841 års statsreglering beräknades, lärer den

lönefyllnad, hvarom, jemlikt då stadgade grunder, de embete- och tjensteman

m. IL, som före vidtagandet af berörda statsreglering tillträdt och

ännu bibehålla löner med derunder beräknad spanmål, äro försäkrade, höra

af Riksdagen efter nämnda prisskilnad, 5 kronor 46 öre, bestämmas till

utgående från allmänna indragningsstaten.

Vid det af statskontoret upplysta förhållande, att beloppet al den

spanmål, som inbegripes under lönerna för sådana äldre löntagare, för närvarande

utgör 118 tunnor, erfordras sålunda till bestridande af ifrågavarande

utgifter i jemnadt tal en summa af 600 kronor.

Då den föreslagna nya eller förhöjda pensioneringen af vissa klasser

af embets- och tjensteman icke synes för närvarande påkalla någon tillökning

i förslagsanslaget till allmänna indragningsstaten, samt de anvisningar

å samma anslag, hvilka Kongl. Maj:t i öfrigt af Riksdagen äskat, kunna

antagas blifva uppvägda af de besparingar, som uppkomma genom äldre

pensionstagares afgång, anser Kongl. Maj:t någon förändring i beloppet åt

det för allmänna indragningsstaten nu uppförda anslaget icke vara erforderlig.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kong!. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

Och som de å nionde hufvudtiteln

nu anvisade pensionsanslagen utgöra......... kronor

hvartill skulle komma det nu begärda anslaget

till pensionering af föreståndare,

lärare och betjente vid tekniska

högskolan jemte deras enkor

och barn...................................................... »

samt allmänna

skulle alltså summan af de ordinarie anslagen under

1,279,050:

3>5°Q: — 1,282,550:

958,450:

nionde hufvudtiteln blifva,

2,241,000: —

I fråga om extra anslag under denna hufvufvudtitel, föreslår Kongl.

Magt, med åberopande af bilagdt protokoll öfver landtförsvarsärenden för

den 7 innevarande månad, att Riksdagen måtte

så väl å extra stat för år 1879 anvisa ett kreditiv af 900,000 kronor,

att användas dels till upprätthållande af arméens pensionskassas egen pensionering

med nu faststälda pensionsbelopp — mot skyldighet för pensionskassan

att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda vederlag för

de till statsverket indragna rusthållsafgifterna; — dels till fyllnadspensioner

i enlighet med bestämmelserna i nådiga cirkuläret af den 22 juni 1877;

som ock medgifva, att hvad af det till pensioneringen under innevarande

år anvisade kreditiv kan blifva oanvändt må för det kommande årets

pensionering användas.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den blifvit i riksstaten

för år 1878 uppförd och sådan den nu af Kongl. Maj:t föreslagits, utfaller

sålunda:

1878. 1879.

ordinarie anslag ....... 2,237,500

extra » ......... 900,000

— 2,241,000

— 900,000

— således ökning 3,500: —

summa 3,137,500

— 3,141,000

— således ökning 3,500: —

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kongl Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

De under de särskilda hufvudtitlarne äskade anslag för år 1879 utgöra:

1.

hufvudtiteln

1,218,000: —

— 1,218,000

—

II.

))

3,763,000: —

95,000

— 3.858,000

--

III.

))

613,800: —

4,500

— 618,300

—

IV.

))

17,750,000: —

1,747,500

— 19,497,500

—

V.

))

5,148,000: —

2,169,000

_ 7,317,000

. —

VI.

))

4,143,319: «.

1,263,680

53. 5,407,000

—

VII.

))

12,830,700: —

595,000

13,425,700

—

VIII.

))

9,141,229: -

1,026,271

— 10,167,500

—•

IX.

))

2,241,000: —

900,000

— 3,141,000

—

summa kronor

56,8 49,04 8 : 47.

7,800,951

53. 64,650,000

—

Härtill komma de riksgäldskontorets utgifter,

Indika skola i riksstat uppföras, nemligen:

till riksdags- och revisionskostnader samt för justitieombudsmannens

expedition ................................. 532,500.

» riksgäldskontorets aflöning och pensioner ......... 90,500.

» annuiteter och räntor å statsskuld, ett belopp

af 9,426,406 kronor 59 öre, hvilket dock för

utlemnande af riksstatens slutsumma här ut
föres

med ....................................................................... 9,427,000._10,050,000.

Summan af dessa belopp ........................................................ kronor 74,700,000

utvisar således totalsiffran af de i riksstaten förekommande utgifter.

Statsverkets disponibla tillgångar för år 1879 hafva beräknats sålunda:

behållning från föregående statsregleringar ...................... kronor 6,400,000.

inkomster för år 1879: ordinarie ................................. 18,800,000.

bevillningar........................... 47,800,000. 66,600,000.

summa kronor 73,000,000.

Häri har inräknats allmän bevillning till belopp af 4,000,000

kronor, hvilken Kong! Maj:t således härigenom af Riksdagen

äskar att utgå efter de grunder, som Riksdagen kan finna för

ernående af berörda belopp erforderliga.

Till fyllande af de härutöfver för statsverkets utgifter erforderliga

medel föreslår Kongl. Maj:t, att Riksdagen måtte åt

riksbankens vinst för år 1877 anvisa till utbetalande efter ingången

af år 1879 ett belopp af ...................................................1,700,000,

hvarigenom samtliga tillgångarna koinme att- uppgå till kronor 74,700,000.

Under förutsättning häraf, erhåller riksstaten följande utseende:

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

KongI. Maj-.ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

R i k s s t a t

Kronor.

öre 1

Tillgångar

och inkomster.

Behållning från föregående statsreglering ar...........................

6,400,000

—

Inkomster för år 1879:

ordinarie ...................

.............................. 18,800,000: —

bevillningar .............

............................... 47,800,000: —

66,600,000

—

Af riksbankens vinst för

av 1877 .........................................

1,700,000

Summa kronor

I 74,700,000

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

(53

för a i» 1>.

Kronor.

öre.

Utgifter.

Anslag under hufvudtitlarne:

ordinarie ................................................

..... 56,849,048: n

extra ordinarie ...................................

..... 7,800,951: 53

64,650,000

—

Riksdags- och revisionskostnader in. in.

532,500

—

Statsskuldens förvaltning:

annuiteter och räntor ....................

.... 9,427,000: —

riksgäld,skontorets aflöning in. in.

90,500: —

9,517,500

Summa kronor

74,700,000

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

:o 1 om statsverket 1878.

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n

På sätt förut under sjette hufvudtiteln förmälts, föreslår Kongl. Magt

Riksdagen, att för år 1879 anvisa till utgående under samma år:

till fortsättande af statens jernvägsbyggnader .................. kronor 6,000,000.

» förstärkande af materiel en vid norra stambanan .....

» nybyggnader vid de äldre stambanorna 700,000

hvaraf dock finge under år 1878 lyftas 100,000

» jern vägsanläggning från Carlberg till Värtan 750,000

''hvaraf dock finge under år 1878 lyftas ...... 100,000

« försträckning åt bergslagernas jernvägsaktiebolag

tillhopa kronor 11,928,240.

1,600,000.

600,000.

650,000.

3,078,240.

Då samtliga dessa utgifter äro af natur att böra genom upptända medel

bestridas, föreslår Kongl. Magt, att ifrågavarande belopp må anvisas att

utgå från riksgäldskontoret.

Kongl. Maj:t föreslår vidare

att å riksgäldskontoret måtte anvisas ett anslag för betäckande

af den ökning i statens jernvägars materialförråd och kassaförlag, som

under åren 1878 och 1879 kan förekomma, förslagsvis bestämdt till ett

dels

belopp af högst 1,000,000 kronor för hvardera året, hvarå ersättning för

sålunda af jernvägsinkoinsterna nedlagda medel får lyftas sedan ökningens

belopp genom årets bokslut blifvit utrönt;

dels ock att till det låneunderstöd för sjön Hjelmarens sänkning, som

från odlingslånefonden skall utgå med 600,000 kronor för år 1878 och

300 000 kronor för år 1879 tillgång måtte på det sätt beredas, att riksgäldskontoret

under år 1879 till statskontoret öfverlemnar ett belopp åt

900,000 kronor.

Utöfver de sålunda äskade medel ..................................13,8^o,44U.

samt utöfver de riksgäldskontorets utgifter under ar 1879

för riksdags- och revisionskostnader och för statsskuldens förvaltning,

hvartill medel anvisats i rikstaten, har riksgäldskontoret

att under nämnda år bestrida följande på föregående

riksdagars beslut grundade utbetalningar, nemligen:

kapitalafbetalningar å 1869 års lån ................................. kronor

vid 1876 års riksdag anvisade lån till enskilda jernvägar »

vid 1877 års riksdag anvisadt lån till staden Söderhamn »

vid samma riksdag beviljadt lån till staden Oskarshamn

hvaraf summan

1,000,000

2,000,000

100,000

40,000

kronor 16,968,240

transport 16,968,240

s. 65 Kontrollera mot PDF

JCmgl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1878.

65

T''7d riks««^‘orets ~

".säde Sedel ■ * ** '' rikstetete" -

och då _ riksgäldskontorets tillgångar- vid 1879 års

början kunna beräknas till ........................ kronor 11 m fint.

återstår således ett belopp af .................... .........^0^1,123^00^

dlGr ‘ rUlldt tal 6’000’000 kronor’ hvilka böra genom upplåning anskaffa!’

regie^n™mL:!r: •«**med **-

forblif?er Eiksd^" »3

O S C A R.

Hans Forssell.

Bill. till Riksd. Prut. 1878.

l:n Sami. t:a Afd.

9

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1878.

1

Utdrag af protokollet öfver Justitiedepartements-ärenden,

hållet inför Hans Maj it Konungen i Statsrådet å

Stockholms Slott Fredagen den 26 Oktober 1877,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Lovén,

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvård.

6:o.

Lnder erinran, att Medelpads domsaga omfattade hela provinsen af samma

namn och utgjorde sju särskilda tingslag, nemligen: Torps, Tima, Selångers, Sköns,

Ljustorps, Indals och Njurunda, i hvilka, hvart för sig, årligen hölles två lagtima

ting, anmälde Herr Statsministern en i underdånighet gjord ansökning, att ifrågavarande

domsaga måtte varda delad i två domsagor, dervid Herr Statsministern redogjorde

för innehållet af de till ärendet hörande handlingar, hvaraf hufvudsakligen

inliemtades:

Sedan åtskilliga bolag och enskilde personer uti en i December månad 1874

till Kongl. Maj:t ingifven skrift anhållit, att åtgärder måtte vidtagas till befordrande

af en skyndsammare lagskipning inom Medelpad än den, som under nuvarande lagbestämda

förhållanden vore möjlig, samt att, till befrämjande af detta ändamål, stadganden

måtte meddelas, på grund hvaraf häradsrätterna derstädes komme att sammanträda

oltare än nu skedde; så och efter det Svea Hofrätt undfått nådig befallning

att efter vederbörandes hörande med underdånigt utlåtande häröfver inkomma,

hade domsagans invånare blifvit inför vederbörande häradsrätter i ämnet hörde;

hvarjemte yttranden afgifvits af ej mindre domhafvanden, Häradshöfdingen G. U.

Bill. till Riksd. Prof. 1878. 1 Sami. 1 Afd. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1878.

Bergmanson, än äfven Kongl. Majits Befallningshafvande i Vester-Norrlands län, som

förmält sig instämma i den af domhafvande!! uttalade åsigt, att en i afseende på

såväl skyndsamhet som lagtillämpning fullt ändamålsenlig lagskipning inom Medelpads

domsaga icke, med bibehållande af den nuvarande domstolsorganisationen, kunde

vinnas annorlunda än genom domsagans delning, men att, då en sådan icke under

den närmaste framtiden torde ifrågakomma, eu utväg till afhjelpande af den öfverklagade

långsamheten i lagskipningen kunde beredas derigenom, att Torps tingslag

förenades med Stöde socken till ett tingslag under benämning af Medelpads vestra

tingslag med tingställe i Hammar, der Torps tingslag nu hade eget tingshus, samt

Tuna och Attmars socknar jemte Selångers, Sköns, Ljustorps och Njurunda nuvarande

tingslag förenades till ett tingslag under namn af Medelpads östra tingslag

med tingställe i Sundsvall, samt att den i Kongl. Förordningen den 17 Maj 1872

stadgade ordning för tingens hållande blefve i dessa begge tingslag tillämpad, hvaremot

Indals tingslag fortfarande borde utgöra ett särskildt tingslag, utan rubbning

af nuvarande förhållandet.

För att höras öfver sistberörda förslag sammanträdde inför domhafvanden den

0 December 187G tingslagens invånare genom socknevis utsedde ombud, dervid de,

efter att hafva uttalat den mening, att en skyndsammare lagskipning inom domsagan

vore af behofvet påkallad, fingo del af ett utaf domhafvanden upprättadt och förut

1 ortens tidningar intaget förslag, att ifrågavarande domsaga skulle delas i två domsagor,

nemligen “Medelpads vestra" och “Medelpads östra" domsaga, omfattande, den

förra Torps, Tuna och Selångers, samt den senare Njurunda, Sköns, Ljustorps och

Indals nuvarande tingslag; hvarefter samtlige vid sammanträdet närvarande ombuden

förenade sig om en af domhafvanden uppsatt underdånig ansökning, att åtgärder

måtte i nåder vidtagas för domsagans delning i två domsagor, antingen i öfverensstämmelse

med domhafvande^ ofvanberörda förslag eller på sätt Kongl. Maj:t eljest

kunde finna lämpligast, hvilken ansökning jemväl vid tillfället underskrefs af samtlige

bemälde ombud samt åtskillige industriidkare inom orten; varande till stöd för

berörda ansökning, dervid fogats statistiska uppgifter angående folkmängd, rättegångsmålens

antal, antalet inteckningar och lagfarter inom hvarje tingslag in. m., anfördt:

att domsagan under de senare tiotalen år undergått så betydliga förändringar i afseende

på folkmängd och industriel verksamhet, att anspråken på domarens embetsverksamhet

och en skyndsammare lagskipning år från år stegrats; att den ordinarie

domaren till sitt biträde i tjensten under större delen af året behöft använda ända

till sju personer, dels examinerade och dels oexaminerade, hvilka alla af honom aflönats;

att, detta oaktadt, tingslagens och tjensteresornas mängd i förening med otta

återkommande ransakning^1 i brottmål under de lagtima tingen gjort det svårt, om

ej omöjligt, för domaren att så snart utsluta tingen, som af vederbörande rättssökande

och andra personer, hvilka hade ärenden vid tingen, kunde under eu väl ordnad

lagskipning skäligen jordras; att, om derjemte toges i betraktande den mycken
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om ■Statsverket 187S.

het åt olikartade göromål, som ej mindre under sjelfva tingen än äfven emellan desamma

ständigt upptoge domarens tid, det väl ej sällan torde inträffa, att tillfälliga

expeditioner, såsom gravationsbevis in. m., icke kunde erhållas så fort som för bevarande

af enskilde personers intressen mången gång vore af synnerlig vigt, hvartill

kommu den särdeles beaktansvärda svårigheten för domaren att erhålla dugliga cinbetsbiträden,

hvilken svårighet hotade att öfvergå till eu fullkomlig brist; att i domsagan,

som år 1839 hade 26,924 invånare, befolkningens antal vid 1874 års slut stigit

till 48,182 och nu torde kunna beräknas till omkring 49,000; att de derstädes

åtalade brotten, livilka år 1845 utgjorde 145, ökats år 1865 till 203 och år 1875 till

526; samt att tvistemålen under de tio sista åren uppgått till omkring 600 årligen,

hvaribland en myckenhet invecklade kontraktstvister; och har Häradsliöfdingen Bergmanson

skriftligen förklarat, att han åtnöjdes med den delning af domsagan, som i

följd af ifrågavarande ansökning kunde blifva beslutad, under förutsättning allenast

att det tillätes honom, såvida han då innehade domarcembetet i Medelpad, att få

öfvertaga domareembetet i den af de nya domsagorna, som för honom kunde synas

lämpligast.

Hofrätten, som från Kongl. Maj:ts Befallningshafvande fått sig tillsänd ofvanberörda

ansökning, har uti sitt den 5 Mars innevarande år afgifna underdåniga utlåtande

i ärendet yttrat: att Hofrätten, i anseende dertill att domhafvandens tid och

krafter redan nu torde vara väl mycket tagna i anspråk af de mångfaldiga göromålen

uti domsagan, ansåge att den åsyftade skyndsamheten i lagskipningen endast

i ringa man skulle vinnas genom att sammanslå flera af tingslagen till två, helst eu

sådan anordning uppenbarligen skulle i ytterligare grad påfordra ansträngning af

domarens krafter, men att Hofrätten deremot, under förutsättning att fullt tillräckliga

inkomster för två domare kunde beredas, på de af domsagans invånare i deras

underdåniga ansökning andragna skäl och med synnerligt afseende å den snabba utveckling,

hvari provinsen Medelpad vore stadd, samt då såväl Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

som domhafvande!! förordat domsagans delning, underdånigst tillstyrkte,

att Medelpads domsaga måtte varda delad på sätt tingslagsborna föreslagit i två,

den ena innefattande Torps, Tuna och Selångers tingslag och den andra återstående

delen af nuvarande domsagan, för hvilken händelse hos Kongl. Maj:t nu eller framdeles

torde komma i nådigt öfvervägande, huruvida två eller flera tingslag i de nya

domsagorna kunde förenas till ett tingslag, så att stadgandena i 2 eller 3 § af Kongl.

Förordningen den 17 Maj 1872 kunde blifva der tillämpliga.

Sedermera har, på dertill gifna anledningar, dels Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,

beträffande sättet för domsagans delning, biträdt hvad i sådant afseende

blifvit af domhafvande!! föreslaget och af Hofrätten förordadt, dels ock Häradsliöfdingen

Bergmanson förklarat, det han vore villig att för sin tjenstetid underkasta sig den

minskning i inkomst, som skulle föranledas deraf, att de tjenstgöringspenningar och

det förvaltningskostnadsbidrag, som nu utginge till domhafvande!! i Medelpads dom
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1878.

saga, blefve efter grunderna för senast verkstälda reglering af häradshöfdingarnes löneförmåner

delade mellan de föreslagna nya domsagorna.

Herr Statsministern yttrade härefter, att han i öfverensstämmelse med samtliga

i ärendet hörda myndigheter och på de skäl, som af dem och sökanderne blifvit

för domsagans delning anförda, ansåg sig böra densamma tillstyrka, så att med 1879

års ingång Torps, Tima och Selångers tingslag komme att utgöra en, samt Njurunda,

Sköns, Ljustorps och Indals tingslag en domsaga, derest Riksdagen efter nådig framställning

anvisade derför erforderliga medel.

På tillstyrkan af Statsrådets öfrige ledamöter behagade

Hans Maj:t Konungen gilla hvad Herr Statsministern sålunda

hemstält.

Beträffande härefter beloppet af det anslag, som för delningens genomförande

erfordras, yttrade Herr Statsministern:

“Från Häradshöfdingen Bergmanson hafva upplysningar infordrats angående de

påräkneliga sportelinkomsterna och de nödvändiga utgifterna i de nya domsagorne;

hvarjemte för bestämmande af tjenstgöringspenningarnes belopp ledning tagits af dels

Statistiska Centralbyråns uppgift öfver folkmängden den 31 December 1874 och dels

chefens för Justitiedepartementet embetsberättelse!-.

Hvad nu först angår tjenstgöringspenningarne böra dessa, enligt de grunder,

som följdes vid den senaste regleringen af häradshöfdingarnes löneförmåner, upptagas

till följande belopp:

för Medelpads vestra domsaga:

23,693 invånare å 10 kronor för hvarje tusental ..................... 230: —

6 gröfre brottmål å 10 kronor...................................................... 60: —

201 andra mål å 5 kronor ......................................................... 1,005: — 1,295: —

eller jemnadt till närmaste hundratal 1,300 kronor;

för Medelpads östra domsaga: -

24,489 invånare .............................................................................. 240: -—-

11 gröfre brottmål........................................................................... 110: —

176 andra mål................................................................................ 880: — 1,230: —

eller i jemnadt tal 1,200 kronor.

Af domhafvandens upplysningar framgår, att af den vid löneregleringen för

hela domsagan beräknade sportelinkomst 3,730 kronor kan antagas belöpa sig på

Torps, Tima och Selångers tingslag 1,922 kronor och på öfriga tingslagen 1,808 kronor,

samt att kostnaden för domsageförvaltningen bör blifva lika stor för en hvar

af de nya domsagorne; och då utgifterna för hela domsagan vid regleringen upp
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

0

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Fröja. N:o 1 om Statsverket 1878.

togos till 4,380 kronor, hvarå! således pa hvardera a! de nya domsagorne skulle

belöpa sig 2,165 kronor, men dessa belopp icke betäckas af doinsagornes ofvannämnda

sportelinkomster, erfordras, för ^jemnande af förhållandena härutinnan, förvaltningskostnadsbidrag

till jemnade belopp af 200 kronor för vestra domsagan och

400 kronor för den östra.

Jag hemställer alltså, att Fders Kongl. Maj:t täckes i nådiga propositionen angående

statsverkets tillstånd och behof föreslå Riksdagen att, i stället "för de åt domhafvanden

i Medelpads nuvarande domsaga från statsverket anvisade aflöningsbelopp af

tillsammans 7,600 kronor, å ordinarie stat bevilja:

för häradshöfdingen i Medelpads vestra domsaga:

Lön ....... 4,500: —

Tjenstgöringspenningar................................................ 1,300: _

Förvaltningskostnadsbidrag....................................... 200: c

för häradshöfdingen i Medelpads östra domsaga:

Lön .............................................................................. 4,500: —

Tjenstgöringspenningar................................................ 1,200: _

Förvaltningskostnadsbidrag ....................................... 400: _

Jemväl till denna, af Statsrådets öfrige ledamöter biträdda

hemställan fann Hans Maj:t Konungen godt i nåder lemna bifall;

och skulle protokollet i förevarande ärende såsom bilaga

åtfölja den nådiga propositionen till 1878 års Riksdag angående

statsverkets tillstånd och behof.

Herr Statsministern anmälde vidare i underdånighet:

7:o.

Fångvårdsstyrelsens underdåniga skrifvelse den 31 sistlidne Juli, hvarmedelst

till Kongl. Maj:t öfverlemnats en af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Kalmar län

till Styrelsen insänd och förordad framställning af direktören vid länsfängelset i

Kalmar derom, att vaktqvinnan Anna Christina Björkman måtte vid afskedstagande

beredas pension; utvisande de vid ansökningen fogade betyg, att Björkman, som är

född den 28 December 1811 och den 9 Januari 1855 blifvit anstäld såsom vaktqvinna

vid nämnda länsfängelse, städse bestridt sin tjenst troget och redbart, utan ringaste

anmärkning, samt gjort sig känd för en stilla och hedrande vandel; att hon

lider af kronisk lunginflammation och börjande ålders-starr på båda ögonen, samt

opaginerad Kontrollera mot PDF

fi

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1878.

att hon i följd häraf och af sin framskridna ålder med ytterligare dertill hörande

krämpor vore oförmögen såväl för närvarande, som ock för hela sin återstående lifstid,

att sköta sin tjenst vid fängelset; och har på grund häraf Fångvårdsstyrelsen

— med tillkännagifvande, att Björkman i egenskap af vaktqvinna skulle, derest hon

vant i tjenstgöring, egt uppbära i årlig lön 350 kronor och beklädnadsbidrag 30

kronor, två ålderstillägg med 100 kronor årligen, samt särskild gratifikation, men att

hon, som i anseende till sjukdom alltsedan den 19 April 1875 varit ledig, åtnjutit

endast tre fjerdedelar af lönen för den tid ledigheten varat utöfver två månader —

underdånigst hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen föreslå Björkman till

erhållande å allmänna indragningsstaten af en årlig pension, att utgå från och med

månaden näst efter den, då hon undfinge afsked, hvilken pension Styrelsen, med

afseende derå, att Björkman endast 23 år varit i fångvårdens tjenst, icke tilltrodde

sig kunna föreslå till högre belopp än 200 kronor.

Herr Statsministern hemstälde i underdånighet, att nådig proposition måtte

till instundande Riksdag aflåtas derom, att Anna Christina Björkman må berättigas

att, från och med månaden näst efter den, då hon erhåller afsked från vaktqvinnebefattningen

vid länsfängelset i Kalmar, å allmänna indragningsstaten uppbära för

sin återstående lifstid eu årlig pension af tvåhundra kronor.

Denna, af Statsrådets öfrige ledamöter biträdda hemställan

behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle beslutet

härom genom utdrag af protokollet meddelas finansdepartementet,

för att vid reglering af utgifterna under riksstateus nionde

liufvudtitel iakttagas.

Ex protocollo

Th. Wilh. Malm.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1878.

7

Utdrag af protokollet öfver Justitiedepartements-ärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet Fredagen

den 30 November 1877,

i närvaro af:

Mans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Loven,

Friherre von Otter,

Rosensvärd.

Herr Statsministern och Chefen för Justitie-departementet anmälde i underdånighet:
Fångvårdsstyrelsens

underdåniga skrifvelse den 9 innevarande månad, hvarmedelst

till Kongl. Maj:t öfverlemnats en af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Östergötlands

län till Styrelsen insänd och förordad ansökning af Direktören vid länsfängelset

i Linköping, f. d. underlöjtnanten, riddaren af Kongl. Wasa-orden Anders

Petter Ljungblom att, enär han, i anseende till iråkad sjukdom, icke kunde fullgöra

de befattningen tillhörande ansträngande och maktpåliggande göromål, varda, med

bibehållande af så stor del af löneförmånerna, som kunde honom i nåder beredas,

pa indragningsstat försatt; utvisande de till detta ärende hörande handlingar: att

sökanden, som är född den 3 September 1821 och sedan år 1836, då han antogs

till konstapelskadett vid Vendes Artilleriregemente, varit i statens tjenst, år 1847

tjenstgjort såsom^ befälhafvare för inre bevakningen vid straff- och arbetsfängelset i

Malmö samt erhållit Fångvårdsstyrelsens förordnande den 15 November 1853 såsom

bevakningsbefälhafvare vid kronohäktet i Karlshamn och den 23 November 1855 såsom

direktör vid länsfängelset i Linköping, i hvilken senare befattning, som han oafbrutet

under eu tid af mer än tjugu år innehaft, han, enligt Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes

vitsord, på ett i allo utmärkt sätt fullgjort sina tjensteåligganden; att han

numera lider af ofta återkommande blodkongestion åt hufvudet och försvagad synföl

tunga samt, enligt läkares intyg, icke kan så till helsan återställas, att han i ut
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1878.

öfningen af direktörsbefattningen, derifrån han under innevarande år åtnjutit tjenstledighet,

kan åter inträda; att han med hustru och åtta barn, deraf fem oförsörjda,

befinner sig i synnerligen knappa och medellösa vilkor; att han såsom direktör

åtnjutit, utom fria bostadsrum å fängelset med vedbrand, i årlig lön 1,800 kronor,

arfvode 800 kronor, skrifvarearfvode 300 kronor samt ålderstillägg 300 kronor ellei

tillsammans kontant 2,700 kronor, men att han under sin ofvanberörda tjenstledighet

afstått en fjerdedel utaf lönen, arfvodet och ålderstillägget, jemte hela skrifvarearfvodet

till vikarien, som å fångvårdens förslagsanslag uppburit ett fyllnadsarfvode af 1,500

kronor för år; och har Fångvårdsstyrelsen underdånigst hemstält, det Kongl. Maj:t

täcktes hos Riksdagen i nåder föreslå sökanden till erhållande af pension å allmänna

indragningsstaten, hvilken pension Styrelsen, oaktadt de ömmande omständigheter,

som vore för handen, likväl, med afseende å sökandens ålder af endast 56 ar, icke

ansåge sig kunna föreslå till högre belopp än 1,800 kronor årligen, att utgå från och

med månaden näst efter den, då han undfinge afsked.

Herr Statsministern hemstälde i underdånighet att, med afseende å hvad sålunda

förekommit, nådig proposition måtte till näst instundande Riksdag aflåtas derom,

att Ljungblom må berättigas att, från och med månaden näst efter den, da han erhåller

afsked från direktörsbefattningen vid länsfängelset i Linköping, å allmänna

indragningsstaten uppbära en årlig pension af ett tusen åttahundra kronor.

Denna af Statsrådets öfrige ledamöter biträdda hemställan

behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle detta beslut

genom utdrag af protokollet meddelas Finansdepartementet för

att vid regleringen af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel

iakttagas.

Ex protocollo

G. P. Hagbergh.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1878.

tf

Utdrag af protokollet öfver Justitiedepartements-ärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å

Stockholms Slott Fredagen den 7 December 1877,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Herr Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Lovén,

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvård.

Herr Statsministern och Chefen för Justitiedepartementet anmälde i underdånighet:
En

af samtlige landstingsmannen inom Kungadömets domsaga af Södermanlands

län i underdånighet gjord ansökning, att Kongl. Maj:t täcktes taga i nådigt

öfvervägande, huruvida icke eu delning af nämnda domsaga kunde befinnas lämplig

och af behofvet påkallad; till stöd för hvilken ansökning åberopats: att ifrågavarande

domsaga, som bestode af fem särskilda härad, nemligen Jönåkers, Rönö, Hölebo,

Oppunda och Villåttinge, hade vid 1874 års slut 78,806 invånare på eu yta af 11

mils längd och omkring 6 mils bredd samt alltså vore, med afseende å både folkmängd

och vidd, en af de största i rikets mellersta och sydliga delar; att häraf uppkomme

olägenheter för dem af befolkningen, som önskade rådgöra med domaren men

vore bosatte i ett från hans bostad aflägset beläget härad, likasom äfven tidsutdrägt

och kostnad för domaren, då han i och för hvarjehanda förrättningar måste företaga

embetsresor; att dennes göromål befunnits så trägna, att ingen domare kunnat eu

längre tid ensam bestrida desamma, utan måst för vissa ting eller andra, ofta lika

viStig<L förrättningar erhålla biträde af tillförordnade, hvilka endast undantagsvis

kunnat hinna att med ortens förhållanden göra den bekantskap eller der förvärfva

det förtroende, som vore att önska; samt att, ehuru såväl tvister, som brottmål till

Bill. till Riksd. Prof. 1878. 1 Sami. 1 Afd. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1878.

ett jemförelsevis ringa antal förekomme, denna omständighet likväl torde förlora sin

vigt vid betraktande af den ständiga tillväxten af domarens löpande göromål, livilka

vida mer npptoge hans tid än en eller annan rättegång eller ransakning, och hafva

sökanderne, i afseende å sättet för delningen, förestält sig, att Oppunda och Villåttinge

härad, innehållande 998 mantal och ungefärligen 43,000 invånare, skulle utgöra

den ena, samt Jönåkers, Rond och Hölebo härad, innefattande 1,046 mantal och

omkring 36,000 invånare, den andra nya domsagan.

Uti ofvanberörda ansökning hafva samtliga förenämnda härads invånare, livilka

genom socknevis utsedde ombud blifvit inför vederbörande häradsrätter i ämnet hörde,

förmält sig instämma; hvarjemte t. f. domhalvanden uti den ifrågavarande, genom

Häradshöfdingen H. A. Helledays död för närvarande lediga domsagan tillstyrkt, att

domsagan måtte delas på sätt i ansökningen blifvit föreslaget, och såsom ytterligare

skal derför andragit: att invånarnes antal i hvardera af de föreslagna domsagorna

blefve större än i mer än hälften af landets öfriga domsagor; att genom delningen

skulle, i ena domsagan genast och i den andra helt säkert efter en kort tid, föiordningen

angående ändring i vissa fall af gällande bestämmelser rörande häradsting,

den 17 Maj 1872, vinna tillämpning; att Villåttinge och Oppunda härads domsaga

otvifvelaktigt komme att lemna sysselsättning åt en domare med ett juridiskt biträde;

att, efter hvad t. f. domhafvande!! vore fullt förvissad, domaren i den andra föreslagna

domsagan finge så mycket arbete, som han, utan att anlita juridiskt biträde,

kunde medhinna; att det alltid vore till stor fördel för såväl domaren, som befolkningen,

att domaren sjelf kunde verkställa större delen af arbetet och lemna så litet

som möjligt åt biträden; samt att, om de för domaren nu anslagna tjenstgöringspenningar

och förvaltningskostnadsbidrag fördelades efter folkmängden pa två domsagor

och dertill lemnades något tillskott, hvar af de två domarena skulle erhålla en

tillräcklig inkomst. o .

Landshöfdingeembetet i Södermanlands län har deremot yttrat: att, för sa vidt

åt omfånget af domarens embetsgöromål finge tillmätas ett väsentligt inflytande på

förevarande frågas utgång, det förefölle Landshöfdingeembetet såsom skulle desses

hittills varande mängd och omfattning i Kungadömets domsaga icke nu påkalla företrädesvis

densammas delning; att nemligen, enligt hvad chefens för Justitiedepartementet

underdåniga embetsberättelse!- för aren 1865—1874 utvisade, det årliga medeltalet

af domareärenden, som under berörda tid uti ifrågavarande domsaga iöiekommit,

icke obetydligt understigit det medeltal dylika ärenden, som enligt sagde

berättelser årligen belöpt på hvarje af rikets vid 1874 ars slut förefintliga domsagor

och detta synnerligast beträffande tviste- och brottmålen eller just såaana ärenden,

som hufvudsakligen toge domarens arbete i anspråk och hvilkas jemförelsevis ringa

antal i Kungadömets domsaga säkerligen lemnade domaren mer än i flertalet andra

domsagor tid öfrig till besörjande af de domareembetet åliggande extra judiciela göromål;

att behofvet af juridiskt bildadt biträde inom domsagan ingalunda kunde, så

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1878.

länge domaren sjelf förmådde utöfva sitt embete, anses större än i många andra domsagor,

om hvilkas delning, Landshöfdingeembetet veterligt, fråga icke ännu uppstått; att,

beträffande den tidsutdrägt och kostnad, som enligt sökandernes förmenande skulle

af domsagans nuvarande utsträckning vållas befolkningen och domaren, dessa olägenheter

icke vidare torde vara af särdeles afsevärd beskaffenhet i följd af de snabba

och billiga samfärdsmedel, livilka numera, medelst de hvarandra korsande jernvägssträckningarna,

förbunde domsagans olika delar; att de längst bort ifrån domhafvandens

hittills vanliga boningsort Nyköping befintliga tingsställena i Stensjö och Malmköping

vore belägna, det fön ''a 7io mil från Katrineholms och det senare 11/2 mil

från Flens jernvägsstationer, emellan livilka och Nyköping jernvägsförbindelser "egde

rum flera gånger om dagen; hvarjemte alla ransakningar med häktade personer inom

domsagans fem härad bölles å länsfängelset i Nyköping; att, ehuru således Landshöfdingeembetet

ansåge den ifrågasatta omgestaltningen af Kungadömets domsaga icke

för det närvarande vara af trängande vigt, embetet likväl instämde i önskvärdheten

deraf, att denna fråga bringades till den af sökanderne äskade lösning så snart omständigheterna

lämpligen sådant medgåfve; att folkmängdens betydenhet, ojemförligt

större än i hvarje annan domsaga, befolkningens enhälligt uttalade önskan i detta

hänseende och den uppenbara fördelen för rättsskipningen af hvar domsagas inskränkning

till minsta möjliga omfång utgjorde de hufvudsakliga skäl, som påfordrade domsagans

delning; att denna likväl torde böra sammanställas med sådan anordning af

de föreslagna nya domsagorna, hvarigenom åt domaren i såväl den ena, som den

andra af dessa kunde beredas full sysselsättning, hvilket Landshöfdingeembetet ansåge

icke komma att ega rum åtminstone i den domsaga, som vore afsedd att bildas

åt Jönåkers, Rönö och IJölebo härad; att chefens för Justitiedepartementet embetsberättelser,

jemförde med den omständigheten, att rättsförhandlingarne vid lagtima

tingen med sistnämnda tre härad upptoge för hvarje tingstur allenast tre dagar och

således för hela året ej mera än sammanräknade nio rättegångsdagar, de s. k. sluttingsdagarne

dock oberäknade, syntes Landshöfdingeembetet ådagalägga rigtigheten

af nyssberörda åsigt; samt att Landsböfdingeembetet af sådan anledning tilläte sig

fästa uppmärksamheten derpå, huruvida ej, i händelse delning af domsagan blefve

bestämd, Daga härad, som gränsade intill Rönö härad och hvars folkmängd enligt

senast upprättade mantalslängd utgjorde 7,551 personer, lämpligen borde, då förhållandena

det medgåfve, afskiljas från Lifgedingets domsaga och tilläggas den ifrågastälda

Jönåkers, Rönö och Hölebo härads domsaga, genom hvilken anordning länets

befolkning skulle blifva temligen lika fördelad på de särskilda domsagorna.

Svea Hofrätt, som, på grund af erhållen nådig befallning, infordrat och öfverlemnat

ofvanberörda yttranden, bär såsom eget utlåtande förklarat, att då, oaktadt

den betydliga folkmängden inom domsagan, de med domareembetet derstädes förenade

göromål icke syntes uppgå till sådan myckenhet, att särskilda åtgärders vidtagande

i nu ifrågavarande afseende deraf påkallades, hvartill, med hänsyn till de

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Vrop. N:o 1 om Statsverket 1878.

inom domsagan befintliga kommunikationsanstalter, densammas utsträckning ej heller

torde gifva anledning, Hofrätten ansåge sig ej böra till den föreslagna delningen af

domsagan tillstyrka bifall. Dock hafva från Hofrättens berörda, af tio ledamöter,

deribland t. f. presidenten, biträdda beslut, åtta ledamöter varit skiljaktiga och, på

de af t. f. domhafvanden i det af honom afgifna utlåtande anförda skäl, tillstyrkt,

att ifrågavarande ansökning måtte vinna bifall.

Sedermera har, på derom framstäld förfrågan, Häradshöfdingen i Lifgedingets

domsaga Carl Fr. Abenius förklarat sig villig att, om och när sådant för omreglering

af domsagorne inom Södermanlands län aktades nödigt, afstå från befattningen såsom

domhafvande i Daga härad, dock under förutsättning och förbehåll af oförminskadt

tillgodonjutande af de till domsagan i dess helhet anslagna tjenstgöringspenningar

äfvensom af den förmån, som, enligt bestämmelsen i 1 punkten mom. b. uti

Kongl. Cirkulärbrefvet den 5 Juni 1874 angående ny reglering af häradshöfdingarnes

löneförmåner, tillkomme Abenius och hans efterträdare från förra häradshöfdingcbostället

Norrby i Åkers socken — hvilket boställe, då nya regleringen trädde

i verket, var med Kongl. Maj:ts tillstånd genom Kammarkollegii försorg utarrenderadt

från den 14 Mars 1856 till samma tid 1886 -— nemligen att under återstående

arrendetiden få använda den vid utarrenderingen undantagna, efter verkstäld indelning

till trakthuggning af skogen, utgörande omkring 250 tunnland, boställshafvaren

tillerkända afkastning af årshyggena utöfver boställets behof af skogsfång till byggnad,

hägnad och bränsle; hvarjemte Abenius fästat uppmärksamheten derpå, att, om

Daga härad skildes från Lifgedingets domsaga, de återstående fyra häraden kunde

utan några särskilda anordningar sammanföras till två tingslag, nemligen Vester

Rekarne och Öster Rekarne härad, som egde gemensamt tingshus i Eskilstuna, till

ett samt Åkers och Selebo härad, hvilket senare mot hyra begagnade Åkers härads

tingshus i Strengnäs, till ett tingslag.

Efter att hafva redogjort för hvad i ärendet förekommit yttrade Herr Statsministern

:

“En delning af Kungadömets domsaga påkallas visserligen icke för det närvarande

af de der handlagda rättegångarnes antal. Men då domsagans folkmängd,

som enligt uppgift från Statistiska Centralbyrån vid 1876 års slut utgjorde 80,679,

uppgår till betydligt mera än dubbelt af medeltalet för folkmängden i rikets samtliga

domsagor och med omkring 20,000 öfverstiger invånarnes antal i den, näst

efter Kungadömets, folkrikaste domsagan, samt det knappt är antagligt, att ett sådant

undantagsförhållande mellan folkmängden och målens antal, som nu eger rum,

länge skall kunna i samma grad fortfara, är en tillökning af rättegångarne i denna

domsaga att förutse såsom sannolikt icke aflägsen. Domarens tid tages dessutom i

anspråk af många andra göromål än rättegångar, t. ex. förmynderskapsärenden, förande

af fastighetsböcker o. s. v., och der utöfva under alla förhållanden domsagans

folkmängd och storlek sitt fulla inflytande. Men oberoende af domaregöro
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bil. JH:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. 1''rop. N:o 1 om Statsverket 1878.

målens mängd torde hänsyn böra jemväl tagas till billigheten deraf, att eu så talrik

befolkning icke mot, sin vilja qvarhålles vid en ogynsammare ställning i fråga om

rättsskipningen än som kommer rikets inbyggare i allmänhet till del. Den stora

territoriella utsträckningen af Kungadömets domsaga, de fem särskilda tingslagen,

som försvåra om icke förhindra all tillämpning af Förordningen den 17 Maj 1872

till vinnande af tätare tingssammanträden och befolkningens uttalade enhälliga önskan

tala i detta afseende till förmån för ansökningen.

Lika med Landshöfdingeembetet anser jag den ifrågasatta delningen väl icke vara

af trängande vigt, men önskvärd, så snart omständigheterna medgifva, och det nuvarande

tillfället, då domsagan är ledig, synes mig derföre icke böra lemnas obegagnadt.

Vid eu delning på föreslaget sätt, skulle äfven den minsta delen, bestående

af Jonåkers, Rönö och Hölebo härad till och med i afseende å domaregöromålen

blifva fullt jemförlig med andra förutvarande domsagor, t. ex. en eller annan

i Vestmanland. Men dessutom kan en af dessa härad nybildad domsaga utan tidsutdrägt

vinna tillökning med Daga härad, derest sådant i öfverensstämmelse med

Landshöfdingeembetets uttalade åsigt tinnes lämpligt, äfvensom från Trosa stad till

Eders Kongl. Maj:t inkommit underdånig ansökning om stadens förläggande under landsrätt

och Hölebo häradsrätts jurisdiktion, hvilken ansökning är på vederbörande ernbetsmyndigheters

utlåtande beroende.

Ehuru jag på dessa grunder anser en framställning till Riksdagen böra ske

om delning på föreslaget sätt af Kungadömets domsaga, oberoende af frågan om

Daga. härads förläggande till den ena af de sålunda nybildade domsagorna, synes

mig likväl denna framställning alternativt jemväl böra omfatta öfverflyttningen af sistnämnda

härad, så att, derest efter vederbörandes hörande hinder härför icke finnes

möta, domsagan kan redan till 1879 års början blifva fullständigt ordnad.

Beträffande beloppet af det anslag, som erfordras för delningens genomförande

på vare sig ena eller andra sättet, hafva från t. f. domhafvanden i Kungadömets

nuvarande domsaga äfvensom från Häradshöfdingen Abenius upplysningar

infordrats i afseende på de påräkneliga sportelinkomsterna och de nödvändiga utgifterna

i de nya domsagorne; hvarjemte för bestämmande af tjenstgöringspenningarnes

belopp ledning tagits af dels Statistiska Centralbyråns ofvan omförmälda uppgift

och dels chefens för Justitiedepartementet embetsberättelse!’.

Hvad nu först angå tjenstgöringspenningarne, böra dessa, enligt de grunder,

som följdes vid den senaste regleringen af häradshöfdingarnes löneförmåner, upptagas

till följande belopp:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bil. N:o 1 till Kongl. Moj:ts Nåd. 1‘rop. N:o 1 om Statsverket 1878.

Ä) Derest endast Kungadömets domsaga kommer att ingå i delningen:

1) för Jönåkers, Eönö och Hölebo härads domsaga:

35,959 invånare å 10 kronor pr 1,000 invånare ............... 350: —

7 gröfre brottmål å 10 kronor ............................................. 70:

103 andra mål å 5 kronor ................................................... 515: 935: —

livilket belopp, med afseende å den antagna grundsatsen om en minimiaflöning åt

5,500 kronor, följaktligen bör ökas till jemna 1,000 kronor;

2) för Oppunda och Villåttinge härads domsaga:

44,720 invånare ................................................................. 440: —

7 gröfre brottmål ............................................................... 70: —

156 andra mål .................................................................. 780: 1,290: —

eller jemnadt till närmaste hundratal 1,300 kronor.

Af ofvannämnda upplysningar framgår, att af den vid löneregleringen för hela

domsagan beräknade sportélinkomst, 2,909 kronor, belöpa sig på Jönåkers, Rönö

och Hölebo härad 1,313 kronor samt på Oppunda och Villåttinge härad 1,596 kronor;

men då utgifterna, hvilka vid regleringen uppskattades till något öfver 3,400 kronor

och genom domsagans delning borde, till följd af minskadt behof af juridiskt biträde,

till beloppet blifva lägre, likväl icke torde kunna uppskattas till mindre än 1,500

kronor för Jönåkers, Rönö och Hölebo samt 1,800 kronor för Oppunda och Villåttinge

härads domsaga, bör, för utjemnande af förhållandena härutinnan, till förvaltningskostnadsbidrag

för hvardera domsagan anvisas 200 kronor.

Således skulle tillkomma häradshöfdingen i Jönåkers, Rönö och Hölebo härads

domsaga:

Lön .................................................................................... 4,500:

Tjenstgöringspenningar ................................................... 1,000: —

Förvaltningskostnadsbidrag ............................................ 200: — 5,700: —

samt häradshöfdingen i Oppunda och Villåttinge härads domsaga:

Lön ................................................................................. 4,500:

Tjenstgöringspenningar................................................... 1,300:

Förvaltningskostnadsbidrag ......................................... 200: 6,000: —

Summa kronor 11,700: —

Den för häradshöfdingen i Kungadömets nuvarande domsaga bestämda

aflöning från statsverket utgör: ______________________

Transport 11,700:

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bil. N-.o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1878.

Lön......................................

Tjenstgöringspenningar

Förvaltningskostnadsbidrag

Domsagans delning skulle således för statsverket

ökad utgift af

motsvarande beloppet af en häradshöfdingelön.

Transport 11,700: —

..... 4,500: —

..... 2,200: —

..... 5QQ: ~ 7,200: —

medföra en

....... kronor 4,500: —

71) Derest jemväl Lifgedingets domsaga kommer att ingå i delningen:

1) för Jönakers, Eönö, Hölebo och Daga härads domsaga:

43,489 invånare ......................................... 43g.

9 gröfre brottmål ........................................ 90:

134 andra mål............................................. 979. _ ^ ^

eller i jemnadt tal 1,200 kronor;

2) för Oppuada och Villåttinge härads domsaga:

Lika med hvad redan förut nämnts;

3) för Vester och Öster Eekarne samt Åkers och Selebo härads domsaga:

38,738 invånare

10 gröfre brottmål

139 andra mål

eller jemnadt till närmaste hundratal 1,200 kronor.

Enligt hvad de af Häradshöfdingen Abenius meddelade upplysningar gifva vid

handen, uppväga sportelinkomsterna af Daga härad och de för förvaltningen af domareembetet

derstädes beräknade utgifter i det närmaste hvarandra; till följd hvaraf

Daga härads öfverflyttning från den ena domsagan till den andra icke kräfver anvisande

af förvaltningskostnadsbidrag utan endast föranleder till att 200 kronor af

tjeustgöringspenningarne öfverflyttas från Lifgedingets domsaga till Jönakers, Eönö,

Hölebo och Daga härads domsaga.

I nu afsedda fall skulle följaktligen tillkomma häradshöfdingen i:

Jönakers, Eönö, Hölebo och Daga härads domsaga:

Lön ................................................................................ 4,500: —

Tjenstgöringspenningar ............................................... 1,200:

Förvaltningskostnadsbidrag .......................................... 200: — 5 999. _

Transport 5,900: —

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1878.

Transport 5,900:

Oppunda och Villåttinge härads domsaga:

Lön ................................................................................. 4,500

Tjenstgöringspenningar................................................... 1,300

Förvaltningskostnadsbidrag .......................................... 200

0,000: —

Vester och Öster Rekarne samt Åkers och Selebo

härads domsaga:

Lön ................................................................................. 4,500:

Tjenstgöringspenningar................................................... 1,200: — 5,700:

Summa kronor 17,600:

Nu utgå till häradshöfdingen i

Kungadömets domsaga .................................................. 7,200: —

Lifgedingets domsaga ................................................... 5,900: — 13,100:

utgörande skilnaden

_.o________________ äfven här ....................................... kronor 4,500: —

eller det jemna beloppet af en häradshöfdingelön, hvartill likväl kommer godtgörelse

till Häradshöfdingen Abenius under hans tjenstetid för mistade tjenstgöringspenningar

200 kronor.

På grund af det ofvan anförda, tillåter jag mig i underdånighet hemställa,

att Eders Kongl. Maj:t täckes i nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd

och behof föreslå Riksdagen att i och för ifrågavarande domsagereglering på vare

sig det ena eller det andra af ofvannämnda sätt bevilja eu ny häradshöfdingelön

4,500 kronor äfvensom tillåta, att tienstgöringspenningarne och förvaltningskostnadsbidrag

få på föreslaget sätt fördelas, med rättighet derjemte för Häradshöfdingen

Abenius, derest Daga härad varder hans domsaga frånskildt, att dels under sin

återstående tjenstetid, utöfver de för återstående delen af domsagan anslagne tjenstgöringspenningar,

af statsmedel, som Eders Kongl. Maj:t torde särskildt anvisa, uppbära

200 kronor, dels ock tillgodonjuta den af honom förbehållna boställsafkastning;

och torde Eders Kongl. Maj:t emellertid genom nådig remiss anbefalla Svea Hofrätt

att infordra vederbörandes yttranden rörande den väckta frågan om Daga härads

skiljande från Lifgedingets domsaga och förenande i stället med Jönåkers, Rönö och

Ilölebo härad till eu domsaga samt att med berörda yttranden jemte eget underdånigt

utlåtande till Eders Kongl. Maj:t skyndsamt inkomma."

Hvad Herr Statsministern sålunda föreslagit och hemstält,

täcktes, på tillstyrkan af Statsrådets öfrige ledamöter, Hans

Maj:t Konungen i nåder bifalla; och skulle protokollet i förevarande

ärende såsom bilaga åtfölja den nådiga propositionen

till 1878 års Riksdag angående statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo

Th. Wilh. Malm.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bil N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N.-o 1 om Statsverket 1878.

17

Utdrag af protokollet öfver Justitiedepartements-ärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å

Stockholms Slott Fredagen den 14 December 1877,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Herr Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre AlströmER,

Loven,

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvärd.

Herr Statsministern ocli Chefen för Justitiedepartementet anmälde i underdånighet

:

En af Häradshöfdingen i Norra Jemtlands domsaga, riddaren af Nordstjerneorden,

Johan Gunno Hasselberg i underdånighet ingifven skrift, deruti framhållits

nödvändigheten af en omreglering utaf domsagorna inom Jemtlands län i syfte att

minska deras omfång; varande af Ilasselberg till stöd för denna framställning hufvudsakligen

åberopadt: att till följd af ökad affärsverksamhet i länet häradstingen

i begge domsagorna, såväl Hasselbergs egen, som södra Jemtlands domsaga, numera

vore ansenligt större, än för några årtionden tillbaka; att denna omständighet, i förening

med det förhållande, att domarens bestyr jemväl blifvit betydligt ökade genom

de på senare tiden tillkomna föreskrifter om skyldighet för honom att föra förmyndareförteckningar,

konkursdiarier samt intecknings- och lagfartsböcker, gjorde,

att göromålen inom en hvar af berörda domsagor vida öfverstege hvad en domare,

äfven med bästa vilja och förmåga, skäligen kunde medhinna; att, hvad särskildt

anginge Norra Jemtlands domsaga, de lagtima tingen derstädes numera vore af den

Bih. till Riksd. Prot. 1878. 1 Sami, 1 Afd. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1878.

beskaffenhet, att de i det närmaste ensamme sysselsatte tvenne domare under hela

året; samt att en tredje skulle, utan att hålla något lagtima ting, hafva tillräcklig

sysselsättning med skötande af öfriga göromål inom domsagan, såsom meddelande af

stämningar och afskrifter af äldre protokoll och handlingar, utfärdande af gravations-,

lagfarts- och förmynderskaps- jemte alla andra bevis, statistiska tabellers upprättande,

förande af egodelningsrätts dagbok jemte egodelningsrätters hållande, förande af förmynderskapsförteckningar

jemte hvad dermed stode i sammanhang, förande af konkursdiarier

samt hållande af förhör, sammanträden och urtima ting i konkurser, äfvensom

andra urtima ting, syner och extra förrättningar m. m.

I afseende å sättet för omregleringen har Häradshöfdingen Hasselberg framstält

tvenne alternativa förslag, afseende det ena länets fördelning i Henne domsagor,

bestående en, med benämning Jemtlands norra domsaga, af tingslagen Hammerdal,

Lit, Offerdal och Rödön, en, med benämning Jemtlands östra domsaga, af tingslagen

Ragunda, Refsund, Brunflo, Sunne samt Näs och Hackås och en, under benämning

Jemtlands södra domsaga, af tingslagen Undersåker, Hallen, Oviken, Berg, Hede och

Sveg, samt det andra länets fördelning i fyra domsagor, omfattande en, med be
nämning

Jemtlands norra domsaga, tingslagen Hammerdal, Lit och Rödön, en, med

benämning Jemtlands vestra domsaga, tingslagen Offerdal, Undersåker, Hallen och

Oviken, in, med benämning Jemtlands östra domsaga, tingslagen Ragunda, Refsund,

Brunflo och Sunne, och eu, med benämning Jemtlands södra domsaga, tingslagen Nas

och Hackås, Berg, Hede och Sveg: och har Häradshöfdingen Hasselberg vidare anfört:

att, ehuru för närvarande och så länge ännu blott ett ting om året hölies i

Hede och Svegs tingslag det kunde anses tillräckligt, att länet delades i blott Henne

domsagor och dessa, om de bildades i enlighet med det af Häradshöfdingen Hasselberg

uppgjorda förslag, visserligen kunde hvar för sig skötas af en domare, berörda töihållande

troligtvis icke länge kunde fortfara, då jordbruk, handel och andra näringsgrenar,

särdeles sedan den beslutade jernvägen genom länet blifvit färdig, komme

att få en hastigare utveckling, än hit till dags; att, enär således i en in}eket nära

framtid länet måste i fyra domsagor fördelas, lämpligast vore, att sådan åtgärd redan

nu vidtoges; att denna fördelning hade så mycket större skäl för sig, som derigenom

vunnes den förmån, att hvar och en af de sålunda uppkommande fyra domsagorna

framdeles, sedan kommunikationerna inom dem genom jernvägar och nya landsvägar

blifvit lättare, kunde ganska obehindradt delas i blott tvenne tingslag och sålunda,

enligt Förordningen den 17 Maj 1872, flera tingssammanträden i hvarje domsaga

kunde årligen hållas; samt att, i händelse en sådan reglering af domsagorna, som

den af honom föreslagna, komme till stånd, Hasselberg för egen del icke hade något

emot att utbyta sin nu innehafvande domsaga emot en af de föreslagna, hvari delar

af den förra inginge, dock att valet af den blilvande nya domsagan måtte lemnas

honom Öppet till dess äfven tjenstgöringspenningar och förvaltningkostnadsbidrag förde

särskilda domsagorna blifvit i sammanhang med omregleringen bestämda.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1878. 19

Öfver ofvanberörda framställning hafva samtliga tingslagens invånare blifvit

genom sockneombud inför vederbörande häradsrätter hörde, dervid samtlige ombuden

förklarat sig instämma i förslaget om länets fördelning i flera domsagor, än de nuvarande

två; men i fråga om det blifvande antalet tillkännagåfvo ombuden i Hammerdals,

Rödöns och Sunne tingslag samt ett ombud från Undersåkers tingslag och

de flesta ombuden från Brunflo tingslag, att, enligt deras åsigt, det för närvarande

erfordrades endast eu delning i tre domsagor, såsom Häradshöfdingen Hasselberg i

sitt ena förslag upptagit; hvaremot öfrige ombuden framhöllo, att det skulle blifva

till större gagn för vederbörande rättssökande genom deraf följaktig skyndsammare

expedition af vid häradsrätterna förekommande mål och ärenden, om länet delades i

fyra domsagor.

Nedannämnda myndigheter, hvilkas utlåtanden öfver framställningen infordrats,

hafva hufvudsakligen an dragit:

t. f. domhafvanden i Södra Jemtlands domsaga, hvilken genom förre innehafvare]],

Häradshöfdingen Carl Hesslings död numera vore ledig: att t. f. domhafvande]],

ehuru instämmande i hvad Häradshöfdingen Hasselberg uti sin underdåniga

framställning anfört och åberopat till stöd för det deri omförmälda behofvet af länets

nuvarande domsagors delning i flera sådana, likväl i fråga om sättet för verkställigheten

af den föreslagna delningen ansåge behofvet för närvarande ingalunda tillgodoses

genom en delning allenast i tre domsagor; samt att äfven i afseende å förslaget

till delning i fyra domsagor eu sådan jemkning borde ega rum för att de med delningen

åsyftade fördelar måtte någorlunda fullständigt vinnas, att Jemtlands föreslagna

södra domsaga, livilkens benämning möjligen torde kunna blifva “Herjedalens

domsaga", komme att bestå af Svegs, Hede och Bergs tingslag, af hvilka det sistnämnda

väl icke vore till folkmängden af särdeles storlek, men i afseende å mängden

och beskaffenheten af der till handläggning förekommande mål visat sig taga i anspråk

mycket arbete, att Hackås och Näs tingslag förenades med den föreslagna östra

Jemtlands domsaga och att Sunne tingslag öfverflyttades till den vestra domsagan,

hvarigenom icke allenast möjliggjordes förverkligandet i en framtid af det i Häradshöfdingen

Hasselbergs underdåniga framställning omförmälda ordnande af tingslagen

inom länet med hänsyn till oftare återkommande domstolssammanträden, utan äfven

bereddes eu möjlighet för domaren i sistnämnda domsaga att taga sin bostad i staden

Östersund, hvilket eu del af tingslagsborna ansåge innefatta en beaktansvärd

fördel för dem.

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Jemtlands län: att jemväl Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande obetingadt instämde i hvad Häradshöfdingen Hasselberg anfört

rörande behofvet af domsagornas delning; att beträffande frågan, huruvida länets

nuvarande två domsagor skulle delas i tre eller fyra, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

ansåge sig böra understödja fyrdelningen, som också förordades af den allmänna

meningen inom länet; att äfven om, såsom Häradshöfdingen Hasselberg i sin

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bil. N:0 l till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1878.

underdåniga framställning anfört, tredelningen under nuvarande förhållanden och för

den närmaste framtiden måhända kunde synas någorlunda tillfredsställande ur domarens

synpunkt, och rättsskipningen skulle kunna af tre domare nöjaktigt handhafvas,

så kunde eu sådan delning icke ens för närvarande anses nöjaktigt lösa frågan, från

de rättssökandes synpunkt betraktad; att detta inom ganska kort tid syntes ännu

mindre kunna blifva förhållandet i anseende till den stora och snabba utveckling,

hvari dessa på mångfaldiga näringskällor rika orter redan vore stadde och hvilken

utveckling otvifvelaktigt komme att i ojemförligt högre grad påskyndas efter fullbordandet

af den jernvägsanläggning, som nu derstädes påginge; att en tredelning

skulle icke mera, än den nuvarande, kunna möjliggöra en sådan sammanslagning af

flera tingslag och minskning af dessas antal inom hvarje domsaga, som i Förordningen

den 17 Maj 1872 förutsattes för deri åsyftad anordning till en snabbare rättsskipning;

att fyrdelningen deremot syntes kunna förbereda och medgifva en sådan

anordning; att i afseende på sättet för fyrdelningens genomförande Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande desto hellre instämde i det jemkningsförslag, t. f. domhafvanden

i Södra Jemtlands domsaga uti sitt i frågan afgifna underdåniga yttrande framstält,

som detta förslag alldeles öfverensstämde med Kongl. Maj:ts Befallningsliafvandes

förslag till fögderiindelning, hvilket blifvit uppgjordt med tanken på den enligt

Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes uppfattning lämpligaste indelningen af länets

tingslag uti fyra domsagor; samt att Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, på grund af

hvad sålunda blifvit anfördt och under åberopande af hvad i frågan för öfrigt förekommit,

i underdånighet förordade länets fördelning i fyra domsagor i enlighet med

förenämnda jemkningsförslag; samt slutligen:

Svea Hofrätt: att då med hänsyn till ifrågavarande domsagors vidsträckthet och

mängden af der förekommande rättsärenden en delning af dessa domsagor vore af behofvet

påkallad; då fördelen af oftare återkommande ting än som nu förrättades i berörda

domsagor, eller ett ting årligen i hvardera af Svegs och Hede tingslag samt två ting i

hvarje af öfriga tretton tingslag, icke torde i nämnvärd mån vinnas med mindre de nuvarande

domsagorna fördelades i fyra; då denna fördelning syntes böra lämpligast åvägabringas

i öfverensstämmelse med Häradshöfdingen Hasselbergs derom uppgjorda förslag

med iakttagande af de deri af t. f. domhafvanden i Södra Jemtlands domsaga och Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande hemstälda ändringar, hvilka jemväl blifvit af invånarne i

några tingslag förordade; och då i följd af det utaf Häradshöfdingen Hasselberg afgifna

förklarande den för honom å häradshöfdingeembetet i Norra Jemtlands domsaga

utfärdade fullmakt icke utgjorde hinder att när som helst verkställa ifrågasatta domsagereglering

samt häradshöfdingeembetet i Södra Jemtlands domsaga nu vore ledigt,

Hofrätten, under förutsättning att tillräckliga inkomster bereddes de särskilde domarena

och med det förbehåll Häradshöfdingen Hasselberg för egen del fästat vid

domsageregleringen, i underdånighet tillstyrkte, att Norra Jemtlands och Södra Jemtlands

domsagor måtte fördelas i fyra domsagor, omfattande en, med benämning Jemt
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1878.

lands norra domsaga, tingslagen Hammerdal, Lit och Rödön, en, med benämning

Jemtlands vestra domsaga, tingslagen Offerdal, Undersåker, Hallen, Oviken och Sanne,

en, med benämning Jemtlands östra domsaga, tingslagen Ragunda, Refsund, Brunflo

samt Hackås och Näs, och en, med benämning Herjedalens domsaga, tingslagen Sveg,

Hede och Berg.

Uti en derefter den 10 i denna månad till Kongl. Maj:t inkommen skrift har

Häradshöfdingen Hasselberg anhållit få fästa Kongl. Maj:ts synnerliga uppmärksamhet

på hans i den första underdåniga framställningen gjorda förklarande, att endast i

händelse en sådan delning af domsagorna inom länet, som blifvit af honom i underdånighet

föreslagen, komme att i vederbörlig ordning beslutas, han icke hade något

emot att utbyta sin nu innehafvande domsaga mot någon af de föreslagna; hvarjemte

Hasselberg förklarat, att han icke heller nu funne sig föranlåten frånträda detta vilkor,

dock att, derest Kongl. Maj:t, med godkännande af hans förslag i öfrigt, icke

skulle finna annan ändring eller jemkning deri nödig, än att Hackås och Näs tingslag

öfverflyttades från södra till östra domsagan, så att denna komme att bestå af

Ragunda, Refsund, Brunflo, Sunne samt Hackås och Näs tingslag, Hasselberg fortfarande

vore villig att underkasta sig det ifrågakomma domsageutbytet; men att, om

deremot Kongl. Maj:t ansåge sig icke böra frångå Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes

af Hofrätten gillade förslag att förlägga Sunne tingslag till Jemtlands vestra domsaga,

den ifrågasatta delningen af domsagorna i Jernband finge tills vidare förblifva endast

eu framtidsfråga, beroende till sin lösning af de förhållanden, hvilka kunde vara för

handen, då äfven Jemtlands nuvarande norra domsaga blefve ledig.

Med tillkännagifvande dels att enligt uppgift från Statistiska Centralbyrån den

31 December 1876 funnes i Hammerdals, Lits och Rödöns tingslag 20,522 invånare,

i Offerdals, Undersåkers, Hallens, Ovikens och Sunne tingslag 19,256 invånare, i

Ragunda, Refsunds, Brunflo samt Hackås och Näs 20,191 invånare och i Svegs, Hede

och Bergs tingslag 14,810 invånare, dels ock att sammanlagda antalet af de afgjorda

målen i nuvarande Norra Jemtlands och Södra Jemtlands domsagor efter medeltalet

under åren 1862—1871 uppgått till 677, yttrade Herr Statsministern, att han på de

skäl, som för ofvannämnda domsagors fördelning i fyra blifvit af vederbörande myndigheter

anförda, ansåg sig böra tillstyrka, att till Riksdagen i nådiga propositionen

angående statsverkets tillstånd och behof måtte göras nådig framställning om beviljande

af två nya häradshöfdingelöner för Jemtlands län, och att, under förutsättning, att

denna framställning blefve bifallen, de fyra nya domsagorne finge omfatta en, med

benämning Jemtlands norra domsaga, tingslagen Hammerdal, Lit och Rödön, en, med

benämning Jemtlands vestra domsaga, tingslagen Offerdal, Undersåker, Hallen, Oviken

och Sunne, en, med benämning Jemtlands östra domsaga, tingslagen Ragunda, Refsund,

Brunflo samt Hackås och Näs, och en, med benämning Herjedalens domsaga,

tingslagen Sveg, Hede och Berg; erinrande dock Herr Statsministern, att ehuru det

icke eljest syntes möta hinder, att denna reglering, derest den blefve beslutad, genast

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bil. N:o 1 till Kong!,. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1878.

vid 1879 års början trädde i verket och de fyra domsagorna tillsattes, det likväl torde

komma att bero af Häradshöfdingen Hasselbergs medgifvande, om icke den afvikelse

blefve nödig, att Sunne tingslag lades till den östra domsagan för den tid, Häradshöfdingen

Hasselberg vid domareembetet qvarstode.

På tillstyrkan af Statsrådets öfrige ledamöter behagade

Hans Maj:t Konungen gilla hvad Herr Statsministern sålunda

yttrat och hemstält.

Beträffande härefter fördelningen af de till länets nuvarande domsagor anslagne

tjenstgöringspenningar och förvaltningskostnadsbidrag, uppgående till ett sammanlagdt

belopp af 4,700 kronor, anförde Herr Statsministern, att enligt de grunder,

som följdes vid den senaste regleringen af häradshöfdingarnes löneförmåner, borde

tjenstgöringspenuingarne upptagas till följande belopp:

för Jemtlands norra domsaga:

20,522 invånare å 10 kronor för hvarje tusental......... 200: —

7 gröfre brottmål å 10 kronor ....................................... 70: —

151 andra mål å 5 kronor..............................................•• 755: — 1,025: —

eller i jemnadt tal 1,000 kronor;

för Jemtlands vestra domsaga:

19,256 invånare.............................................

4 gröfre brottmål..........................................

128 andra mål .............................................

hvilket belopp, med afseende å stadgandet om en

1,000 kronor;

.................... 190: —

................... 40: —

.................... 640: —

minimi-aflöning, borde

870: —

ökas till

för Jemtlands östra domsaga:

20,191 invånare.............................................

6 gröfre brottmål.........................................

239 andra mål .............................................

eller jemnadt till närmaste hundratal 1,500 kronor;

200: - 60: - 1,195: —

1,455: —

för Herjedalens domsaga:

14,810 invånare.................................................................. 140

6 gröfre brottmål............................................................... 00

136 andra mål .................................................................. 080

— 880:

hvilket belopp af ofvan anfördt skäl borde ökas till 1,000 kronor; hvarjemte, med

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bil. N:o 1 till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1878.

hänseende till förhållandet emellan sportelinkomster och utgifter i denna sistnämnda

domsaga, ett förvaltningskostnadsbidrag af 200 kronor borde till densamma anvisas;

och skullo följaktligen, i stället för de åt domhafvandena i Norra Jemtlands och Södra

Jemtlands domsagor från statsverket nu anvisade aflöningsbelopp af tillsammans 13,700

kronor, tillkomma häradshöfdingen i:

Jemtlands norra domsaga:

Lön ........................................

Tjenstgöringspenningar.................................

4,500: —

1,000: —

5,500: —

Jemtlands vestra domsaga:

Lön ..............................

Tjenstgöringspenningar

4,500: —

1,000: — 5,500: —

Jemtlands östra domsaga:

Lön ................................................................................. 4,500: -

Tjenstgöringspenningar................................................... 1,500: — g,000:

Herjedalens domsaga:

r-ön ................................................................................. 4,500: —

Tjenstgöringspenningar................................................... 1,000: —

Förvaltningskostnadsbidrag............................................. 200: — 5 700- _

Summa 22,700: —

hemställande Herr Statsministern, att jemväl fördelningen af ifrågavarande tjenstgöringspenningar

och förvaltningskostnadsbidrag måtte varda Riksdagens pröfning

understäld.

Äfven till denna, af Statsrådets öfrige ledamöter biträdda

hemställan fann Hans Maj:t Konungen godt i nåder lemna bifall;

och skulle protokollet i förevarande ärende såsom bilaga åtfölja

den nådiga propositionen till 1878 års Riksdag angående statsverkets

tillstånd och behof.

Ex protocollo

C. P. Högberg}».

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1878,

Utdrag af protokollet öfver Justitiedepartements-ärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms

Slott Fredagen den 4 Januari 1878,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Herr Laoerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer, %

Lovén,

Friherre VON Otter,

Forssell,

Rosensvård.

Herr Statsministern och Chefen för Justitie-departementet anmälde i underdånighet:
Eu

af nedannämnde häradshöfdingar, nemligen: under Svea Hofrätt: J. IN.

Fredag, B. W. Hernblom, L. E. Westblad, C. F. Abenius, C. P. Lagerberg, S.

Löwenhielm, C. G. Weinberg, A. J. Pihlgren, F. J. Ekman, A. F. G. L. Wetterström,

C. Stenberg, T. J. Wallin, E. M. Unger, G. C:son Wallgren, J. A. Hjärne,

C. D. Poppius, K. W. Björkenstam, O. H. L. Claeson, C. W. Hedenström, P. Staaff,

c! O. Granbom, G. Holm, G. U. Bergmanson, C. M. Schönmeyr, J. G. Hasselberg,

C. E. Lindberg, A. F. Ekevall, C. L. Löthner, H. J. Kramer, A. J. R. Krook, 0.

F. Appelberg och C. E. Stenberg; under Göta Hofrätt: A. E. von Hartmansdorff,

C. E. A. Landegren, J. 0. Söderliolm, C. G. Livijn, A. G. Rudling, A. Reutercrona,

K A J. Gyllenkrook. A. Lindgren, J. F. Ekenman, J. A. Hellberg, C. W. Carlson,

0. Lemchen, Grefve C. C:son Sparre, J. M. Lindgren, J. F. Caspersson, N. A.

von Sydow, V. M. Palm, C. A. Swalander, 0. F. Ursell, F. W. Aberg, L. Norm,

A. M. Rosenqvist, B. W. Hessle, A. L. Lewin, G. J. Stenberg, C. J. R. Stndbeck,

C. J. G. Richter, V. A. Sandström, H. B. Bursie, J. L. Bååth, H. T. Planck, 0.

E. Wijkmark, K. F. M. Lang och K. G. F. von Mentzer samt under Hofrätten öfver

Skåne och Blekinge: M. J. Svenander, J. Thorn, C. 0. L. Craaford, A. A. Lilienberg,

J. F. von Sydow, M. T. Strömberg, P. G. Lilljecrona, J. A. Areskoug, F.

Hjort, P. 0. Glimstedt, J. V. Anderberg, C. A. Anderberg och J. C. E. Richert

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1878.

i underdånighet gjord ansökning, att åt häradshöfdingarne i riket måtte beredas

rättighet till åtnjutande af ålderstillägg och pension i likhet med hvad som hlifvit

Hofrätternas jemte andra embets- och tjensteman förunnadt; till stöd för hvilken

ansökning hufvudsakligen anförts: att, sedan en vid sistlidet års riksdag af t. f.

Presidenten i Svea Hofrätt K. J. Berg väckt motion, innefattande förslag, bland

annat, att full pension för häradshöfding, då han vore dertill berättigad, skulle

utgå med hela beloppet af den lön, hvaraf han vid afskedstagandet vore i åtnjutande,

blifvit af Riksdagens Stats-Utskott af styrk t på den grund, att, då Kongl.

Majrts hos 1874 års Riksdag gjorda förslag till förändrad reglering af häradshöfdingarnes

löneförmåner blifvit af Riksdagen gilladt med det förbehåll, att häradshöfding

ej i följd af löneregleringen måtte erhålla större pensionsrätt än han förut

egt, anledning saknades att på, enskild motionärs förslag vidtaga förändringar i den

för häradshöfdingarne faststälda löneregleringen, Riksdagens Första Kammare i

väsentlig del bifallit motionärens ofvannämnda förslag; att ehuru Andra Kammaren

gillat Stats-Utskottets mening och den gemensamma omröstningen utfallit på det

sätt, att af 301 röstande 144 biträdt Första Kammarens beslut och 157 ansett

motionen icke höra till någon Riksdagens åtgärd föranleda, likväl under öfverläggningarne

i begge Kamrarne det berättigade uti yrkandet om pensionsrätt för

häradshöfdingarne efter enahanda grunder, som vore bestämda för andra civila

embets- och tjensteman, allmänt erkänts; att då sökanderne genom förenämnda allmänna

lönereglering blifvit tillförsäkrade, att, om de genom sjukdom eller ålder

icke kunde förvalta sitt embete, de i allt fall finge behålla hela lönen, det vore

mindre ur synpunkten af egen fördel, än med afseende å frågans vigt för rättsskipningen

i dess helhet och för den talrika klass af extra ordinarie tjensteman,

som hade billiga anspråk på befordran, sökanderne anluille om rätt till pension;

att något annat skäl emot en sådan anordning, än att den komme att medföra

ökad statsutgift, ej torde kunna anföras, då ingen väl kunde förneka, att det nuvarande

förhållandet, som föranledde dertill, att häradshöfding tvingades att bibehålla

sitt embete äfven då han af ålder och sjuklighet hindrades att sjelf utöfva

detsamma, vore synnerligen menligt för rättsskipningen, hvilken dymedelst uti en

stor del åt rikets domsagor måste uppehållas genom ofta ombytta vikarier under

det att den ordinarie tjenstinnehafvaren åtnjöte ständig ledighet; samt att, hvad

frågan om ålderstillägg anginge, ännu större skäl syntes tala för beviljandet af

ökad lön efter vissa års tjenstgöring för häradshöfdingar än för de fleste andre

embets- och tjensteman, enär, utom det för dem alla gällande skäl, att embetsed!

tjenstemannens behof ökades med åren i den mån hans familj tillväxte och

dess underhåll blefve kostsammare, hvarje häradshöfding hade att åberopa den

omständighet, att han för upprätthållandet af sin tjenst nödgades aflöna biträden,

hvilkas antal måste ökas i samma mån, som hans egna kropps- och själskrafter

aftoge, äfvensom att hans tjenstgöring vore för så väl kropp som själ ännu mera

Bill. till Bi/csd. Prof. 1878. 1 Sami. 1 Afd. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1878.

ansträngande än den tjenstgöring, som ålåge de flesta andra embets- och tjenstemän,

samt härtill komme att, vid senaste reglering af häradshöfdingarnes löneförmåner,

icke allenast häradshöfdingarnes egen lön, utan äfven den kostnad, de

måste vidkännas i och för aflöning af biträden, blifvit, på sätt de för afgifvande

af förslag i ämnet utsedde komiterades betänkande af den 5 December 1873 utvisade,

beräknade utan behörigt afseende å den då inträdda stegringen af priserna

å nästan alla förnödenheter, hvarigenom och da, efter hvad allmänt kunnigt vore,

priserna sedermera icke återgått till sin förra ståndpunkt, utan ytterligare stegiats,

häradshöfdingarne, hvilka icke, i likhet med andra embetsman, erhållit något

dyrtidstillägg och hade att vidkännas icke allenast den lefnadskostnad, som erfordrades

för dem sjelfva och deras familj, utan äfven underhållet af ett större eller

mindre antal biträden, finge mera än ändra embets- och tjensteman erfara följderna

af denna prisstegring.

Efter att hafva redogjort för innehållet af ofvanberörda ansökning yttrade

Herr Statsministern:

“Ehuru icke fullt fyra år hafva förflutit sedan häradshöfdingarnes löner

blefvo reglerade, kan likväl denna reglering sägas redan vara i vissa delar föråldrad.

Under fortgången af de löneregleringar, som derefter skett, hafva nemligen

allmänt tillämpats nya grunder, af hvilka en och annan sannolikt äfven

skulle blifvit iakttagen i fråga om härå dshöfdingarne, derest löneregleringen för

dem blifvit senare företagen. Dit hörer den nu af sökanderne väckta frågan om

ålderstillägg. Det vore visserligen en enkel åtgärd att genom beviljande af ett

sådant bringa regleringen i denna del till större likhet med de senare legleringarne,

men denna öfverensstämmelse blefve måhända blott ytlig, ty ålderstillläggen

få icke betraktas helt och hållet fristående från de öfriga lönevilkoren,

utan såsom en nödvändig fyllnad i desamma. Sålunda är det möjligt, att, om

häradshöfdingarnes löner hade blifvit reglerade efter eller i sammanhang med

hofrätternas, eu större likformighet blifvit dem emellan ifrågasatt, och att två

ålderstillägg blifvit häradshöfdingarne tillagde, men på det sätt, att den lön,

som först tillträddes, blifvit satt lägre än nu, sa att de bada alderstilläggen icke kraft

större statsanslag än nu för att bereda häradshöfdingarne en slutlig lön lika stor

med de äldsta hofrättsrådens. Men icke ens genom eu sådan förändring vore en

fullständig öfverensstämmelse med de senare regleringarne vunnen. Åt häradshöfdingarne

har nemligen bibehållits eu del sportler, bestående af lösen för expeditioner,

under det motsvarande sportler sedermera fråntagits hofrätterna; och

hvad som torde vara af ännu större betydelse är, att i den proposition angående

reglering af landsstaten, som Eders Kongl. Maj:t beslutit att till nästkommande

Riksdag framlägga, hafva äfven dylika sportler blifvit indragna för landssekreterarne,

ehuru för deras bibehållande dervid kunnat aberopas samma skäl, som

gjorde sig gällande vid regleringen af häradshöfdingarnes aflöning.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1878.

En fullständig revision häraf torde emellertid ännu desto hellre vara förtidig,

som vid den förestående behandlingen af vår rättegångsordning fråga möjligen

kan uppstå om eu domstolsorganisation, som krafvel- en helt annan lönereglering

för domare än som för de nuvarande vore lämplig.

Den nu väckta frågan om ålderstillägg för häradshöfdingar anser jag derföre

böla icke betraktas från synpunkten af det önskvärda i att vinna öfverensstämmelse

med andra embetsmäns aflöning, utan göras beroende deraf, huruvida

en sådan löneförbättring för häradshöfdingar är i och för sig af behofvet påkallad.

I detta afseende anföres, att de kostnader, som häradshöfding får vidkännas

för domsagans förvaltning, dels för åtskilliga domsagor blifvit vid regleringen

för lågt uppgiga och dels sedermera stigit samt sannolikt fortfarande

komma att stiga, så att de förr eller senare måhända komma att allmänt öfverskjuta

de belopp, som lades till grund för regleringen. Häruti förefunnes

tvifvelsutan ett talande skäl för en löneförbättring, så framt icke denna tillökning

i kostnader uppvägdes deraf, att äfven sportlerna uppginge till högre belopp än

hvartill de blifvit beräknade. Men detta måste vara förhållandet, såvida beräkningen

icke var för hög när den skedde, hvilket jag icke har någon anledning

att antaga.

Först och främst blef lösen för stämningar och vederhäftighetsbevis vid

sjelfva regleringen bestämd dubbelt högre än som varit förutsatt vid uppgörandet

af de tabeller, efter hvilka sportlernas belopp beräknades. Men hvad som vida

mera bidragit till sportlernas förökande är den lösen, som nu utgår för utdrag ur

de sedermera tillkomna fastighetsböckerna, Vidare skola jemlikt den nya lagfartslagen

alla fastighetsfång lagfaras, hvilket förut icke behöft ske och sällan

skett med ärfd och exproprierad jord; och ehuru detta stadgande ännu icke torde

hafva vunnit allmän tillämpning samt det derföre icke heller ännu kan beräknas,

huru mycket den förändrade lagstiftningen verkar till förhöjning af häradshöfdingarnes

sportler, är det likväl klart, att verkan deraf måste blifva rätt betydlig.

Efter all anledning har tillökningen i häradshöfdingarnes sportler till följd häraf

öfverstigit kostnadernas oundvikliga tillökning efter 1874, och skall sannolikt göra

det ännu någon tid, äfven om det icke tages i betraktande, att växande folkmängd

och rörelse, på samma gång som de öka kostnaderna för en domsagas

förvaltning, i de flesta fall äfven något öka sportlerna.

Det är sant, att denna tillökning i sportler endast vinnes genom en motsvarande

tillökning i arbete. Men arbetet är likväl icke af sådan art, att de af

detsamma härflytande sportler helt och hållet medtagas af betalning för ^skrifning

eller andra kostnader. Om deremot häradshöfdingen sjelf genom det ökade

arbetet blir alltför mycket betungad, så är rätta botemedlet derför icke ett ålderstillägg

utan en klyfning af den alltför stora domsagan. Det är också på denna

väg man med framgång börjat fortgå. Efter det 1874 års lönereglering framlades

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1878.

för Riksdagen hafva redan sex nya häradshöfdingelöner blifvit anvisade och de

för bestridande af domaregöromålen på landet anslagna medel således ökats med

27,000 kronor. Af nästinstundande Riksdag har Eders Kongl. Maj:t redan be slutit

äska ytterligare fyra nya häradshöfdingelöner och utan tvifvel komma under tidens

lopp allt flera att visa sig behöfliga. Derigenom vinnes icke blott en rättvisare

afvägning mellan göromål och lön för domaren samt flera utsigter till befordran

för obefordrade jurister utan ock för det allmänna en större beqvämlighet och

möjligheten af en snabbare rättsskipning.

Icke heller lärer afgörande vigt få tillerkännas den såsom särskild! skäl

för ålderstillägg åt häradshöfding åberopade omständigheten, att antalet af hans

biträden måste ökas i samma mån som hans egna kropps- och själskrafter aftaga,

samt att hans tjenstgöring är för såväl kropp som själ ännu mera ansträngande

än den tjenstgöring, som åligger de flesta andra embets- och tjenstemän. Om

icke en häradshöfding kan, utan ökadt antal biträden, förmå att, liksom andra

embetsman, sköta sin tjenst ända till den ålder, då han är berättigad till pension

eller tjenstledighet, så är domsagan för stor och bör delas.

Åt en äldre häradshöfding, som på grund af aftagande helsa och krafter

måste vara berättigad att emellanåt erhålla tjenstledighet, anvisar dessutom den

nuvarande löneregleringen en utväg att bereda en slags ersättning för ålderstillägg,

som icke står öppen för innehafvare af de i senaste tider reglerade

tjenster. En häradshöfding, som åtnjuter fullständig tjenstledighet, skall nemligen

väl i regeln till vikarien afstå tjenstgöringspenningar, sportler och förvaltningsbidrag,

eller allt utom sjelfva lönen, men dels gäller icke detta, om han söker

ledighet endast från en del af embetsgöromålen, och dels är det tillika stadgadt,

att, om ledigheten ej öfverstiger sex månader, häradshöfdingen, efter Hofrättens

medgifvande, må med vikarien träffa aftal om dennes aflöniugsvilkor. Han kan

således, hvarje gång tjenstledigheten är kortare, få öfverenskomma med vikarien

om något fördelaktigare vilkor än att afstå alla inkomster utom lönen, hvilket

under närvarande förhållanden sällan torde möta svårighet, enär hållandet af

ting utgör en så väsentlig del af den juridiska utbildningen, att yngre jurister äro

angelägna om dylika förordnanden, äfven om endast ringa inkomster äro dermed

förenade.

Men om jag på dessa grunder anser mig för närvarande icke böra tillstyrka

någon framställning om ålderstillägg för häradshöfdingar, så finner jag

desto större anledning att understödja förevarande ansökning i hvad den afser

pensionsrätt. De allmänt giltiga skälen för staten att bevilja pensioner åt sina

tjenstemän gälla icke i något afseende mindre i fråga om häradshöfdingar, än

om andra, och torde icke behöfva af mig upprepas. På sätt sökanderne anfört

är ett ordnande af denna angelägenhet af vida större vigt för det allmänna än

för häradshöfdingarne sjelfva, hvilka ty förutan måste qvarstanna vid sina embeten

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1878.

äfven efter det de förlorat all förmåga att dem förvalta, hvaraf följden oftast blir,

att domsagan lemnas i händerna på vikarier, som ofta ombytas och ej hinna att

blifva hemmastadda med förhållandena i orten. Vid sistlidne riksdag beviljades

ock pensionsrätt åt bäradshöfdingarne af Första Kammaren, på grund af derom

väckt motion, och ehuru Andra Kammaren afslog motionen, erkändes allmänt

under diskussionen befogenheten af motionens syftemål.

Det är naturligt, att då häradshöfdingarnes lönereglering icke hvilar på

samma grunder, som de senare rcgleringarne af centrala embetsverk, så kan en

afvikelse från samma grunder också påkallas i fråga om pensionsrätten, derest

icke orättvisor skola uppstå. Med afseende derå, att häradshöfdingeembetet är

af lika stor betydelse för lagskipningen som eu ledamotsplats i Hofrätt och att i

fråga om löneförmåner det förra visserligen icke kan anses vara stäldt lägre, om

ock sjelfva lönen understiger hvad de äldre hofrättsråden i lön uppbära, lärer

icke heller pensionen för häradshöfding böra sättas lägre än för hofrättsledamot;

och som det väl sällan kan komma att inträffa, det en hofrättsledamot uppnår

pensionsåldern utan att hafva såsom hofrättsråd kommit i åtnjutande af åldersti

1 lägg och således blir berättigad till pension af 5,000 kronor, torde pensionen

för häradshöfding böra sättas till samma belopp. Då bäradshöfdingarne i olika

domsagor åtnjuta ansenligt olika inkomster, kunde det visserligen sättas i fråga,

om icke äfven pensionerna borde delas i två grader, så att de bättre aflönade

äfven finge högre pension. Häremot talar dock, att alla häradshöfdingar bekläda

enahanda embete och att en följd af deras olika pensionering sannolikt skulle

blifva, att de flesta af dem, som erhållit eu domsaga med lägre pensionsrätt,

skulle, till föga fromma för domsagan, söka förflyttning till en med högre. Då

Eders Kongl. Maj:t också beslutit, att till nästa Riksdag framställa förslag om

pensioner af 5,000 kronor åt alla landssekreterare och landskamererare, utan afseende

på den olikhet både i fråga om göromål och aflöningsförmåner, som

emellan desses befattningar eger rum, ser jag äfven häruti ett stöd för att bestämma

häradshöfdingarnes pensioner till lika belopp.

I fråga om den lefnads- och tjensteålder, som bör berättiga till pension å

allmänna indragningsstaten, finnes icke någon anledning att för häradshöfdingar

meddela andra föreskrifter, än som i allmänhet gälla för civila embetsmän. Deremot

torde, utan skada för det allmänna och till någon minskning af statsutgifterna,

åldern för det tvungna afskedstagandet kunna för häradshöfdingar liksom

för hofrättsledamöter icke behöfva bestämmas tidigare än vid 70 år. Det härför

i fråga om Hofrätterna anförda skäl, att i eu kollegial domstol, der alltid yngre

krafter finnas att påräkna, jemväl de äldres omfattande erfarenhet och mogna

insigter äro af stort värde, är väl icke i sin helhet tillämpligt å häradshöfdingarne.

Men i stället kunna deras insigter och erfarenhet lända till gagn vid

handledning af de yngre jurister, som dels biträda vid utförandet af det domaren

opaginerad Kontrollera mot PDF

SO Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1878.

åliggande arbete, och dels sjelfva förestå domsagan under de tider ordinarie domaren

åtnjuter en tjenstledighet, som icke skäligen kan förvägras honom efter fylda 65 år.

I öfverensstämmelse med det nu anförda, hemställer jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t täckes föreslå Riksdagen, att häradshöfding må förklaras

berättigad att från och med månaden näst efter den, då han, efter fylda 65 lefnads- och

35 tjensteår, från embetet afgått, under sin återstående lifstid uppbära å allmänna

indragningsstaten en årlig pension af 5,000 kronor; samt att, derest denna framställning

af Riksdagen bifalles, häradshöfding, som utnämnes efter det sådan

pensionsrätt blifvit åt häradshöfding beviljad, skall vara förpligtad att vid fylda

70 års ålder från embetet afgå. I händelse Eders Kongl. Maj:t till denna framställning

lemnar nådigt bifall, torde note ur detta protokoll böra till Finansdepartementet

öfverlemnas till iakttagande vid nästa reglering af riksstatens

nionde hufvudtitel“.

Till hvad Herr Statsministern sålunda hemstält och deri

Statsrådets öfrige ledamöter instämde täcktes Hans Maj:t

Konungen lemna nådigt bifall.

Ex protocollo

Th. Wilh. Mahn.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1878. 31

Utdrag af protokollet öfver Justitiedepartements-ärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet a

Stockholms Slott Måndagen den 7 Januari 1878,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Herr Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Lotén,

Friherre von (Utter,

Forssell,

Rosensvärd.

Efter erhållet tillstånd att få inför Kongl. Maj:t anmäla hvad vid aflåtande af

nådig proposition till nu instundande riksdag angående statsverkets tillstånd och behof

i afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens andra hufvudtitel vore att

iakttaga, hemstälde Herr Statsministern, att de å samma hufvudtitel nu uppförda

belopp måtte fortfarande komma att utgå, endast med de förändringar, hvarom

här nedan förmäles; och yttrade Herr Statsministern dervid angående:

l:o) Departementets expedition.

Genom den med nästlidet års början vidtagna förändrade organisation af

Eders Kongl. Maj:ts Nedre Justitierevision har den protokollssekreterarne i samma

Revision dittills åliggande skyldighet att föra Högsta Domstolens protokoll i lagärenden

upphört. Redan i mitt anförande rörande förslaget till nämnda omorganisation,

intaget i protokollet öfver justitie-departements-ärenden för den 17

December 1875, erinrade jag i underdånighet, att förandet af förstberörda protokoll

icke lämpligen kunde förrättas af den redan förut öfver höfvan betungade

kanslisekreteraren i Justitie-departementets expedition, helst derigenom kunde uppstå

skyldighet för honom att å samma dag föra protokollet både i konseljen och

Högsta Domstolen, att för genomförande af omförmälda förslag erfordrades en

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1878.

ytterligare kanslisekreterare i nämnde expedition, hvilken i alla fall torde der

snart blifva behöflig, men att förslag derom icke torde böra framställas förr än

i sammanhang med frågan om en definitiv reglering af Eders Kongl. Maj:ts

kansli; och får jag till stöd härför ytterligare åberopa, att det visar sig vid jemförelse

åf antalet mål, som till de särskilda Stats-departementen under de senare

åren inkommit, hurusom på kanslisekreteraren i Justitie-departementets expedition

belöpa sig ej obetydligt flera mål än medeltalet för hvarje kanslisekreterare

i de andra departementen, hvartill kommer det betungande för den förstnämnde

att ensam föra alla protokoll öfver departementets ärenden i Statsrådet. . Så länge

i Justitierevisions-expeditionen finnes att tillgå en tjensteman, åt hvilken, till

följd af särskilda förhållanden vid sistnämnde expeditions reglering, förandet af

Högsta Domstolens protokoll i lagfrågor är uppdraget, kan deremot, om ytterligare

en kanslisekreterare tillsättes på expeditionens stat, mindre biträde af underordnade,

än som eljest vore nödigt, åt kanslisekreterarne anvisas.

Till departementschefens förfogande för befrämjande af göromålens gång

äro för närvarande anvisade 4,000 kronor. Af dessa hafva hittills 2,000 kronor fått af

byråchefen för statistiska ärenden användas till de å hans byrå arbetande biträden,

1,000 kronor utbetalts till den på expeditionens stat ännu qvarstående kopisten

och återstående 1,000 kronor dels utgått såsom betalning för rensknfmng och dels

fördelats emellan de i expeditionen arbetande extra ordinarie kanslister och dei

uppvaktande extra vaktbetjente. Såväl sistberörda belopp, som nämnde 2,000

kronor, hafva likväl visat sig otillräckliga, så att, till fyllande af de behof, som med

samma belopp bort bestridas, medel allt emellanåt måst anvisas af än extra utgiftsmedlen

och än hufvudtitelus besparingar. Om emellertid åt byråchefen föi

statistiska ärenden beredes lika aflöning som åt andre byråchefer, synes mig, med

afseende å beskaffenheten af hans göromål, icke obilligt, att, derest han icke

sjelf kan medhinna att verkställa en del af de beräkningar, som af underordnade

kunna fullgöras, det finge åligga honom att med någon del af sin egen aflöning

bekosta hvad som till biträden åtgår utöfver det åt honom af statsmedel hittills

årligen anvisade belopp. Återstående 2,000 kronor af nuvarande anslaget blefve

visserligen alldeles otillräckliga för de med dem afsedda behof, om dermed jemväl

skulle bestridas semesterarfvoden efter de af Eders Kongl. Maj:t faststälda grunder,

men då tjenstgöringen tills vidare torde kunna ordnas så att byråchefen för statistiska

ärenden och kanslisekreterarne erhålla sin semester, utan att någon särskild

vikarie för dem behöfver under tiden förordnas, samt hufvudtitelns besparingar

böra hädanefter såsom hittills lemna tillgång till de extra bidrag, som kunna

erfordras, anser jag, under förutsättning, att en ny kanslisekreterarelön beviljas,

för närvarande icke böra äskas förhöjning af det till departementschefens förfogande

stälda anslag.

I anledning häraf och med iakttagande för öfrigt af de grunder, som pa

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1878.

Finans-departementets föredragning blifvit af Eders Kongl. Maj:t den 7 nästlidne

December faststälda, skulle följaktligen expeditionens stat, oberäknadt ålderstilläggen,

upptaga till

Expeditionschefen................ 7,500: —

Byråchefen för lagärenden, arfvode......... 4.000: —

Byråchefen för statistiska ärenden......... 6,400: —

Två kanslisekreterare.............. 8,000: •—

Registratorn.................. 4,000: —

Två vaktmästare................ 1,900: —

Till departementschefens förfogande......... 4,000: —

Summa kronor 35,800

2:o) Högsta Domstolen.

Hos Högsta Domstolen finnas anstälde tre vaktmästare, hvaraf en med 750

kronor och de begge öfrige, hvar för sig, med 650 kronor i lön; och på det att

desse vaktmästare må, i afseende på aflöningsförmåner, blifva likstälde med de i

kansliet tjenstgörande, torde böra äskas för förste vaktmästaren i Högsta Domstolen

en förhöjd aflöning till belopp af 800 kronor i lön och 300 kronor i tjenstgöringspenningar

samt för hvar och en af de begge öfrige lön 500 kronor och tjenstgöringspenningar

300 kronor jemte rätt för de sistnämnda till ett ålderstillägg af

100 kronor efter fem års tjenstgöring, allt att utgå under enahanda bestämmelser

och vilkor, som för kansliets vaktmästare blifvit af Eders Kongl. Maj:t antagna.

3:o) Justitiekanslers-expeilitionen.

De af Eders Kongl. Maj:tför Statsdepartementens kansliexpeditioner faststälda

grunder äro endast till en del tillämpliga å Justitiekanslers-expeditioneu; och

någon annan förändring i dennas organisation synes icke kunna ifrågasättas, än

att de på dess stat uppförda två kopisttjenster indragas och ett anslag i stället

ställes till justitiekanslerns förfogande för befrämjande af göromålens gång;

hvarförutan en jemförlig löneförbättring med den, som begäres för departementsexpeditionernas

tjenstemän, lärer böra föreslås för justitiekanslerns sekreterare,

registrator och vaktmästare.

I öfverensstämmelse härmed anser jag att på ordinarie stat bör uppföras för:

sekreteraren i Justitiekanslers-expeditionen i lön 3,500 kronor och tjenstgöringspenningar

1,500 kronor;

registratorn derstädes lön 2,000 kronor och tjenstgöringspenningar 1,000 kronor,

med rättighet för hvardera till två särskilda ålderstillägg å 500 kronor;

vaktmästaren lön 500 kronor och tjenstgöringspenningar 300 kronor, med

rätt till ett ålderstillägg å 100 kronor; samt

till justitiekanslerns förfogande för ofvan uppgifna ändamål 2,500 kronor.

Bih. till Bifcsd. Prof. 1878. 1 Samt. 1 Afd. 5

opaginerad Kontrollera mot PDF

u

Bil. X:o 1 till Kong?,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1878.

4:o) Den Svea Hofrätt underlydande justitiestat.

I följd af de utaf Eders Kougl. Maj:t beslutade framställningar till Riksdagen

angående delning af Kungadömets, Medelpads, Norra Jemtlands och Södra Jemtlands

nuvarande domsagor, bör i anslaget till häradshöfdingarnes löner begäras

en tillökning af 18,000 kronor.

5:o) Ålderstillägg.

Genom antagande af de föreslagna nya lönestaterna för Justitie-departementets

och Justitiekanslerns expeditioner samt Högsta Domstolens vaktmästare uppkommer

ökadt behof af medel till ålderstillägg; men som, enligt hvad vederbörande

tjensteman i Statskontoret, på tillfrågan, upplyst, af det i riksstaten for

nästlidet år å andra hufvudtiteln till ålderstillägg uppförda förslagsanslag, 55,000

kronor, utgått endast 50,774 kronor 99 öre samt förhållandena i Nedre Justitierevisionen

och rikets hofrätter antagligen icke föranleda dertill, att sistnämnda

belopp under år 1879 öfverskrides, torde någon förhöjning i det ursprungliga

anslaget icke varda af omförmälda nya lönestater påkallad.

(ko) Fångvården.

A. Det bestämda anslaget för fångars vård och underhåll.

Med tillkännagifvande, att kronohäktena i Ystad och Sundsvall vore afsedda

att till begagnande upplåtas, det förra i slutet af nästlidet och det senare i slutet

af innevarande år, har Fångvårdsstyrelsen i underdånig skrifvelse den 17 sistlidne

September hemstält, att Eders Kougl. Majrt täcktes till Riksdagen gorå nådig

framställning om anvisande af löner och arfvoden till direktörer och predikanter

vid dessa fängelser, innehållande det förra 54 och det senare 53 celler och således

närmast jemförliga med det 54 celler inrymmande länsfängelseti Hernosand

De för direktör och predikant vid sistnämnda fängelse utgående löner och

arfvoden utgöra: för direktören, utom tvenne ålderstillägg, lön 1,300 kronor, arfvode

300 kronor och skrifvarearfvode 300 kronor eller tillsammans 1,900 kronor samt för

predikanten arfvode 800 kronor; och har Styrelsen ansett löneförmånerna for nämnde

tjensteman vid fängelserna i Ystad och Sundsvall skäligen höra bestämmas till enahanda

belopp, likväl med någon förhöjning i lönen för direktören vid fängelset i

Sundsvall. Såsom skäl för en sådan förhöjning har Styrelsen anfört dels att,

såsom kändt vore, lefnadskostnaderna i Sundsvall vore icke obetydligt högre an

på andra orter, och dels att direktörsbefattningen vid häktet derstädes blefve

synnerligen mödosam och besvärlig i följd af den större och lifhgare omsättning

i fångpersonalen, som komme att vid detta fängelse ega rum derigenom, att antalet

personer, som i brist af tillgång till ådömda böter der skola undergå förvandlingsstraff

vid vatten och bröd, enligt all sannolikhet blefve betydligt större, an

vid något annat fängelse af samma storlek, hvarjemte och då ifrågavarande s ags

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Ma,j:ls Nåd Prop. A;o 1 om Statsverket 1878.

35

fångar icke med arbeten inom fängelserna sysselsattes, nämnde tjensteman icke,

såsom direktörerne vid andra fängelser, torde kunna påräkna någon afsevärd förbättring

i lönevilkoren utaf den direktörerne tillkommande andel i fångarnes arbetsförtjenst.

På grund af hvad sålunda blifvit anmäldt och i öfverensstämmelse med

Fångvårdsstyrelsens förslag hemställer jag alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

hos näst sammanträdande Riksdag äska anvisandet af följande löneförmåner, jemte

rätt för direktörerne till ålderstillägg med 200 kronor efter fem år och med ytterligare

100 kronor efter tio år, nemligen:

vid kronohäktet i Ystad:

till eu direktör:

lön........... 1,300: —

arfvode.......... 300: —

skrifvare-arfvode....... 300: — 1,900: —

till eu predikant:

arfvode............. 800: — 2,700: _

samt vid kronohäktet i Sundsvall:

till eu direktör:

lön........... 1,500: —

arfvode.......... 300: —

skrifvare-arfvode....... 300: — 2,100: ■

till eu predikant:

arfvode............ 800: — 0,900: — 5t6Q(): _

varande de för innevarande år till direktören och predikanten vid kronohäktet i Ystad

erforderliga lönebelopp redan genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 30

sistlidne November anvisade å förslagsanslaget till fångars vård och underhåll.

Genom nådigt bref den 22 September 1876 förordnade Eders Kongl. Maj:t,

att de försvarslöse arbetsföre manspersoner, som jemlikt 8 § 2 mom. i Kongl.

stadgan den 29 Maj 1846, enligt samma moments lydelse i Kongl. Kungörelsen den

13 Juli 1853, dömdes till allmänt arbete och för undergående deraf dittills blifvit

försända till kronoarbetskompaniet å Vaxholms fästning, finge tillsvidare, i den mån

tillfälle till sysselsättning för samtlige desse personer icke funnes att tillgå, efter

Fångvårdsstyrelsens bestämmande, fullgöra det ådömda arbetet i enrum å läns- och

kronocellfängelserna. Sedan Fångvårdsstyrelsen, med stöd häraf, föreskrifvit, att

vid kronoarbetskompaniet å Vaxholm tills vidare skulle intagas allenast de, som

af Öfverståthållare-embetet till allmänt arbete dömdes, hvaremot de öfrige skulle

fullgöra det ådömda straffet i läns- eller krono-häkte, så har antalet af de vid

nämnda kompani förvarade försvarslöse icke obetydligt nedgått; hvarföre Styrelsen

nu tillkännagifvit, att af de på kompaniets stat anvisade arfvoden till en kompani
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Vrop. N:o 1 om Statsverket 187S.

chef och tre subalternofficerare med tillsammans 5,400 kronor endast chefsarivodet

eller 2,000 kronor för närvarande ntginge, samt att för åren 1876 och 1877 a essa

arfvoden uppstått en besparing af tillsammans 3,700 kronor, men att sa länge ännu

närmare erfarenhet saknades om det antal försvarslösa, som vid forafikationsarbeten

å Vaxholm kunde sysselsättas, det torde vara skäl att, utom arfvodet åt en kompanichef,

bibehålla ett af de å stat uppförda subalterns-arfvodena.

Med anledning häraf föreslår jag i underdånighet, att i nu gällande stat

uppförda arfvoden

till en subalternofficer.....kronor 1,200: —

„ en d:o ..... „ 1,000: 2,200:

måtte indragas. , , c ->

När ifrån ofvanupptagna adöningsbelopp vid kronohäktena i Ystad och Sundsvall,

tillsammans 5,600 kronor, afräknas förenämnda, till indragning föreslagna ar - voden 2,200 kronor, uppgår den erforderliga förhöjningen till belopp af 3,400 kronor,

och skulle alltså det bestämda anslaget, hvilket nu utgor 183,400 kronor, komma

för år 1879 att uppgå till 186,800 kronor och summan åt de ^ ^dmarie stat uppförda

fångvårdsanslagen, nu utgörande 1,782,900 kronor, okas till 1,786,300 kronor.

B. Förslagsanslaget för fångars vård och underhåll

Beträffande straffängelset för qvinno*- i Göteborg anförde Fångvårdsstyrelsen i

underdånig skrifvelse den 3 November 1874, att, då antalet qvinnofångar i geinensamhets-fängelserna

så nedgått, att samtliga i dessa fängelse!- forvarade fångar

syntes kunna utan olägenhet inrymmas i straffängelserna a Norrmalm och Nonköping,

Styrelsen uti underdånig skrifvelse den 11 och 18 November 1873 anmalt

att Styrelsen vore betänkt att göra underdånig framställning om indragning af

straffängelset i Göteborg, att vid detta förhållande Styrelsen i forslagsstaten för

år 1875 icke upptagit några förändringar i aflöningsvilkoren for tjensteman och

betjente vid detta fängelse, samt att, ehuru fångantalet visserligen icke lade hinder

i vägen för den ifrågasatta indragningen, Styrelsen ansåg sig icke hora afgi va

slutligt yttrande härutinnan, helst - vid det förhållande, att, enligt nådig» forordningen

den 30 Maj 1873, fångar, dömde till längre tid an tva ars straffarbete,

skola, der så ske kunde, första tiden förvaras i enrum, men vid qvinnofängelserna

tillräckligt antal celler för sådant ändamål saknades och den förbättring i fångbehandlingen,

som genom ombyggnad af straffängelserna för mankön vore afsedd

jemväl torde böra komma qvinnofängelserna till de! — Styrelsen trodde, att, urna

frågan om indragning af straffängelset i Göteborg afgjordes under närmare

ompröfning borde komma, huruvida icke genom forandrade anordningar inom nuvarande

qvinnofängelserna ofvan antydda mål åtminstone till någon del skulle

kunna vinnas; med anledning hvaraf Styrelsen anhöll att, derest forhallandena

dertill föranledde, framdeles få afgifva underdånig framställning om den förbättring

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1878. 37

i löneförmånerna för tjenstemännen och betjeningen, som med afseende å den

lönereglering, hvilken för åren 1874 och 1875 blifvit för alla öfriga fångvårdsanstalter

faststäld, kunde finnas påkallad.

Med åberopande häraf och då ordnandet af qvinnofängelserna icke torde

böra företagas förr än den pågående ombyggnaden af en del straffängelser för

mankön hunnit närmare sin fullbordan, samt indragningen af fängelset i Göteborg

d.erförinnan icke syntes böra gå i verkställighet, men, enligt Styrelsens förmenande,

det icke vore med billighet öfverensstämmande, att, sedan förbättrade löningsstat.

er blifvit af Riksdagen faststälde för åren 1875 och 1876 beträffande de

tjenstemän vid fångvården, som vore i ordinarie staten uppförde, desse tjenstemäns

vederlikar vid straffängelset i Göteborg skulle under tiden fortfarande qvarstå

med de ringare löneförmåner, som dem enligt förut gällande stat tillkomme, föreslog

Styrelsen i en senare underdånig skrifvelse den 9 November 1875, att tjenstepersonalen

vid straffängelset i Göteborg måtte af /öVsfe^sanslaget till fångars

vård och underhåll tillerkännas tillfälliga lönetillägg, så att dess löneinkomster

komme i ungefärlig öfverensstämmelse med hvad vid andra fängelser för motsvarande

tjenstegrader bestodes; och hemstälde Styrelsen i sådant afseende,

bland annat, att predikanten, hvars aflöning vore i ordinarie staten uppförd och

utginge med 500 kronor, måtte för hvärtdera af åren 1875 och 1876 tillerkännas ett

lönetillägg af 300 kronor, hvarigenom hans årliga löneinkomst komme att uppgå till

800 kronor, ett belopp, som visserligen understege hvad hans vederlikar vid andra

gemensamhetsfängelser bestodes, men som ansågs skäligt med hänsyn till det

mindre fångantalet vid detta fängelse samt den omständigheten, att annan presterlig

befattning med tjensten förenades.

Vid min underdåniga föredragning den 3 December 1875 af Fångvårdsstyrelsens

sistberörda skrifvelse fann Eders Kongl. Maj:t, på min hemställan, att, enär aflöning

för predikanten vid straffängelset för qvinnor i Göteborg funnes uppförd

i den af Riksdagen faststälda ordinarie stat, samt vid detta förhållande förslagsanslaget

icke kunde användas till förbättring af hans lönevilkor, den härom

gjorda framställningen icke kunde i dess dåvarande skick bifallas; men då ett

vidare uppskof med den definitiva regleringen af ifrågavarande tjenstemäns lönevilkor

icke syntes vara med billighet öfverensstämmande, gjordes till 1876 års

Riksdag framställning om uppförande i aflöningsstaten för honom af 800 kronors

arfvode, att åtnjutas under samma vilkor och föreskrifter, som vore stadgade för

tillämpningen af 1876 års aflöningsstat; hvarjemte hos Riksdagen begärdes, att af

samma års förslagsanslag till fångars vård och underhåll måtte få utbetalas till

predikanten vid straffängelset i Göteborg Carl Gustaf Grundel ett lönetillägg

af 300 kronor.

Riksdagen ansåg likväl, att, om än billigheten kunde kräfva, att ifrågavarande

tjensteman undfinge någon förbättring i aflöningen, sådan löneförbättring dock

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. 1‘rop. N:o 1 om Statsverket 1878.

för närvarande, innan frågan om fängelsets indragning blifvit afgjord, icke borde

å ordinarie stat upptagas; hvarföre Riksdagen endast medgaf, att ett lönetillägg

af 300 kronor finge af förslagsanslaget till fångars vård och underhåll för åren

1876 och 1877 till predikanten vid straffängelset i Göteborg utbetalas.

Då enahanda skäl, som ligga till grund för 1876 års Riksdags beslut i ämnet,

fortfarande äro gällande, får jag, i öfverensstämmelse med såväl nästlidet års

Riksdags beslut i fråga om direktören vid ifrågavarande straffängelse, som äfven

en af Fångvårdsstyrelsen den 2 sistlidne November i underdånighet gjord framställning,

till Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning hemställa, huruvida icke Eders

Kongl. Maj:t må täckas af näst sammanträdande Riksdag äska, att det af 1876

års Riksdag för predikanten vid straffängelset i Göteborg för åren 1876 och 1877

beviljade lönetillägg af 300 kronor årligen må af förslagsanslaget till fångars

vård och underhåll fortfarande få utgå från och med innevarande år tills vidare

intill dess tjensten kan varda indragen eller annan lönereglering blifvit faststald.

7:o) Skrifmaterialier ocli expenser, ved m. m.

För jemnande af hufvudtitelns slutsumma hemställer jag, att i detta anslag,

som nu finnes upptaget till 62,310 kronor 71 öre, må föreslås eu förhöjning med

200 kronor till 62,510 kronor 71 öre.

Beträffande sådana, till föremål under andra hufvudtiteln hänförliga behof,

som böra anses tillhöra den extra statsreglering en, utbeder jag mig att fa gorå

följande framställningar, nemligen:

a) I öfverensstämmelse med 1876 års Riksdags beslut hemställer jag, att arivoden

till Krig skofrättens ordförande och trenne militäre ledamöter må för år 1879

begäras på extra stat; hvarvid torde äskas enahanda belopp, som det, hvarmed

de nu äro uppförda, eller 5,000 kronor. ,

h) På innevarande års stat är till bestridande af kostnaderna för Nya Lagberedningen

anvisadt ett anslag af 40,000 kronor; och hemställer jag, att samma belopp

till enahanda ändamål begäres för år 1879. - Öfver sin verksamhet under ar

1877 har Beredningen den 31 nästlidne December afgifvit redogörelse, hvilken,

för att komma till Riksdagens kännedom, torde få biläggas protokollet för denna dag.

c) För fängelsebyggnaden å Långholmen, derför ursprungliga kostnadsforslaget

upptagit 635,000 kronor, äro af föregående Riksdagar anvisade 565,000 kronor,

och genom den af Eders Kongl. Maj:t enligt nådigt bref den 15 Oktober 187o

beslutade förändring i byggnaasplanen för detta fängelse antogs en besparing

uppkomma till ungefärligt belopp af återstående 70,000 kronor.

Sedan emellertid Fångvårdsstyrelsen uti underdånig skrifvelse den 2 sistlidne

Mars hos Eders Kongl. Maj:t gjort framställning om anbringande vid nya fängelse
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Bil. N:o 1 till Kongl. Mqj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket, 1878.

byggnaden å Långholmen dels af eu central-ångvärmeapparat för uppvärmning

af samtlige lokalerne derstädes, dels ock af en vattenledning, för hvilka arbeten

kostnaderna .beräknats komma att uppgå: för ångvärmeledningen till 38,600 kronor

och för vattenledningen till 11,500 kronor eller i jemnt tusental till 50,000 kronor

utöfver de för fängelsebyggnaden dittills anvisade medel, samt dervid tillika hemstält,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra nådig framställning att, till

fullbordande af berörde fängelsebyggnad, måtte för innevarande år anvisas ett belopp

af 50,000 kronor, har, efter det Öfverintendents-embetet i ärendet afgifvit utlåtande

och Fångvårdsstyrelsen, i anledning deraf, med förnyadt yttrande inkommit,

Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 8 Juni nästlidet år, med afseende

å de väsentliga fördelar, som vunnes genom det föreslagna sättet för uppvärmningen

samt genom vattenledningens utsträckning till byggnadens särskilda

delar, och då den för fängelsebyggnaden i sin helhet ursprungligen beräknade

kostnad icke genom vidtagande af dessa anordningar öfverskredes, väl funnit godt

i nåder bifalla hvad Fångvårdsstyrelsen tillstyrkt såväl i fråga om sättet för uppvärmningen,

som äfven beträffande vattenledningens utsträckning, dock att härtill

ej finge användas andra medel, än som blifvit af Riksdagen för ombyggnad af

straffängelset å Långholmen beviljade och ännu funnes odisponerade, men tillika

förklarat, att Eders Kongl. Maj:t ville uti proposition till nästkommande Riksdag,

efter anmälan af Fångvårdsstyrelsen, göra nådig framställning om anvisande af

det till den nya fängelsebyggnadens fullbordande erforderliga belopp.

I anledning häraf har Styrelsen nu underdånigst anmält, att, efter infordrande

af anbud å hufvudsakligaste delen af arbetena för varmapparaten, Styrelsen upprättat

kontrakt om densammas anbringande inom fängelset till ett pris, understigande

hvad derför varit beräknadt; till följd hvaraf Styrelsen ansåge sig ega

lull anledning antaga, att, äfven om kostnaderna för öfriga arbetena skulle komma

att i någon mån öfverskrida hvad derför blifvit beräknadt, den för arbetet i sin

helhet af Styrelsen i dess ofvan åberopade underdåniga skrifvelse uppgifna kostnadssumma

dock blefve för ändamålet tillräcklig; och har Styrelsen fördenskull

underdånigst hemstält, att de medel, som sålunda skulle för fängelsebyggnaden

å Långholmen ytterligare erfordras, eller 50,000 kronor, måtte varda anvisade, att

under innevarande år utgå.

På grund af hvad sålunda förekommit torde, till fullbordan af fängelsebyggnaden

å Långholmen, nu böra af Riksdagen äskas 50,000 kronor.

Slutligen har jag att anmäla, att, enligt den vid Statskontorets berättelse om

statsvei’kets tillstånd och förvaltning fogade förteckning å icke godtgjorda förskott,

hvilka borde hos Riksdagen till ersättande anmälas, Statskontoret under år 1877

förskjutit dels på grund af Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 26 Januari samma år

1,027 kronor 90 öre till komitén för utarbetande af förslag till ny vexellag, dels på grund

af Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 16 sistlidne Mars 97 kronor 50 öre såsom fyllnads
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bil. N:u 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o t om Statsverket 1878.

aflöning åt Krigshofrättens vaktbetjening, dels ock på grund af Kongl. bofven

den 24 Maj och 1 Juni 1877 tillsammans 1,230 kronor 13 ore till kommen for

afgifvande af förslag till förändringar i sjölagen. _ ,

Med anledning af en hos 1876 års Riksdag gjord framställning om vidtagande

af åtgärder för utfärdande af en han delslagbok för riket, förmalte Riksdagen i

underdånig skrifvelse den 9 Maj samma år, att Nya Lagberedningen, enligt iaststäld

arbetsplan, visserligen redan fått sig ålagdt att, sedan utsokningslagen, den

s. k. vattenrätten och rättegångsordningen först utgjort föremål för behandling,

till omarbetning företaga handelsbalken af 1734 års lag, men att, äfven om behofvet

af förstnämnda lagstiftningsåtgärd skulle genom berörda föreskrift komma

att framdeles, åtminstone i någon mån, afhjelpas, det dock torde vara uppenbart,

att såmedelst både behofvets afhjelpande skulle uppskjutas till en alltför aflägsen

framtid och lagstiftningsåtgärden sannolikt icke kunna erhålla den utsträckning,

som af nutidens förhållanden kräfdes; och då härtill komme, att genom fragans

undanskjutande det tillfälle till vinnande af likformighet i handelsrätten inom de

tre nordiska rikena ginge förloradt, som på grund af de lagstiftningsåtgärder,

hvilka i Norge och Danmark förbereddes, nu erbjöde sig, samt handelslagbokens

utarbetande torde, vare sig medelst tillsättande af en särskild komité e er

genom tillökning af antalet utaf Nya Lagberedningens ledamöter, kunna verkställas

utan att de öfriga, här ofvan omförmälda lagstiftningsåtgärderna derigenom

undanskötes, anhöll Riksdagen, att Eders Kongl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder

för utarbetande af en fullständig handelslag för Sverige, så skyndsamt, som möjligt,

utan att lagstiftningen angående utsökningsväsendet, vattenratten och rättegångsväsendet

derigenom tillbakasattes, äfvensom egna nådig omsorg deråt, att

öfverensstämmelse, så vidt ske kunde, med motsvarande norsk och dansk lagstiftning

dervid åstadkoms. ... , ni ■.

Då begge dessa komitéers verksamhet i viss man sammanfaller med der

omarbetning af handelsbalken, som ursprungligen Nya Lagberedningen fått sig

förelagd, torde icke olämpligt vara, att de till samma komiteer utbetalda förskott

återgäldas af Beredningens anslag så vidt detta dertill lemnar tillgång; och som

af vederbörande tjensteman i Statskontoret blifvit mig meddeladt, att af ex ra

anslaget till bestridande af kostnaderna för Nya Lagberedningen under ar 18/

åtgått endast 29,042 kronor 19 öre, hemställer jag, att hos Riksdagen ma as as

dels att omförmälda kostnader, utgörande tillhopa 2,258 kronor 3 ore, fa af

års extra anslag till Nya Lagberedningen bestridas, och dels att de ytterligare

kostnader, som för ifrågavarande komitéer erfordras, matte fa utgå af besparingarna

å anslaget till Nya Lagberedningen för åren 1878 och 1879 i den man

sådana besparingar härtill lemna tillgång. ,

Derest denna min hemställan bifall, skulle af ifrågavarande förskottsvis bestridda

utgifter till ersättande återstå endast de 97 kronor 50 öre, som enligt Kongl.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1878. 41

brefvet den 16 Mars 1877 blifvit till fyllnadsaflöning åt Krigshofrättens vaktbetjening

utbetalde. Da likväl detta belopp, med afseende å dess ringhet, icke

torde behöfva af Riksdagen äskas såsom ett särskild! extra anslag, hemställer jag,

att till dess återgäldande ett motsvarande belopp af andra hufvudtitelns anslag

till extra utgiftsmedel må varda anvisadt.“

Hvad Herr Statsministern sålunda hemstält och föreslagit,

och deruti Statsrådets öfrige ledamöter instämde, behagade

Hans Maj:t Konungen till alla delar bifalla; och skulle

utdrag af detta protokoll till Finansdepartementet expedieras,

för behörigt iakttagande vid upprättandet af Kongl. Maj:ts

nådiga proposition angående statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo

Th. WUh. Malm.

Bih. till Biksd. Prof. 1878. 1 Sami. 1 Afd.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1878.

Stormäktig ste. AUernåäigste Konung!

Nya Lagberedningen får härmed afgifva underdånig redogörelse för sina

arbeten under innevarande år.

På sätt arbetsredogörelsen för nästlidet år utvisar, var Beredningen vid samma

års slut sysselsatt med frågan om ordnande af de privaträttsliga förhållandena

emellan jord- och strandegare eller andre i afseende å vattens afledande och

begagnande. Vid den fortsatta behandlingen af berörda ämne har Beredningen

funnit frågan om jords befriande från skadligt och för dess odling hinderligt

vatten lämpligen kunna särskiljas från öfriga delar af ämnet. I anledning häraf

blef ett utkast till förordning angående torrläggning af jord inom Beredningen

utarbetadt innan Beredningen vid semesterns början den 1 Juli åtskildes. Sedan

sakkunnige personer lemnats tillfälle att under derpå följande månader taga kännedom

om berörda utkast samt desse på framstäld begäran afgifvit yttranden deröfver,

har Beredningen vid semesterns slut den 1 September företagit utkastet

till slutlig granskning, dervid jemväl nämnda yttranden kommit under behörigt

öfvervägande; och har Beredningen den 20 innevarande månad till Eders Kongl.

Maj:t öfveidemnat förslag till förordning angående torrläggning af jord.

Under året har den förändring i Beredningens sammansättning inträffat, att,

sedan tillförordnade Byråchefen J. O. Wedberg, hvilken den 2 sistlidne Mars

blifvit utnämnd till justitieråd, upphört att i Beredningens arbeten deltaga, undertecknad

von Krusenstjerna jemlikt förordnande den 18 påföljande April såsom

ledamot biträdt Beredningen på den särskilda afdelning, som har det egentliga

redaktionsbestyret sig uppdraget; och har undertecknad Annerstedt, hvilken sistnämnda

dag blifvit förordnad till byråchef i Eders Kongl. Maj:ts Justitiedepartements

expedition, derefter i sådan egenskap tagit del i Beredningens arbeten.

Jemväl under innevarande år har Landtbruksingeniören A. G. R. Kempff,

enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga förordnande, vid några tillfällen lemnat Beredningen

biträde i förekommande tekniska frågor.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1878.

Under året hafva hållits 102 plenisammanträden och 87 afdelningssammanträden.

Med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit framhärda

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste och tropligtigste

tjenare och undersåtar

K. J. Berg.

L. Annerstedt. Axel Örbom. C. W. Hedenström. E. von Krusenstjerna.

Wilh. Huss.

Stockholm den 81 December 1877.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 2 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1S78. 1

Protokoll öfver Utrikesdepartementsärende, hållet inför Hans Makt

Konungen i sammansatt svenskt och norskt Statsråd å Stockholms

Slott den 14 December 1877.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern och Chefen för Justitiedepartementet

Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnttjerna,

Hans Excellens Norske Herr Statsministern Kierulf,

Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Friherre Alströmer,

Lovén,

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvård,

Falsen och

Johansen.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena anförde i underdånighet:

Sedan . Eders Kongl. Maj:t uppå Herr Chefens för finansdepartementet underdåniga

föredragning i svenskt statsråd den 7 innevarande månad behagat, med gillande af de utaf

honom framlagda grunder för lönereglering för statsdepartementens — med undantag af

utrikesdepartementet _ kansliexpeditioner, besluta, att förslag till sådan reglering skall

for nästinstundande riksdag i Sverige framläggas, torde det nu tillåtas mig att vid föredragning

af förslaget till de förenade rikenas utrikesbudget för 1879 få beröra frågan om

samma reglerings tillämpning för utrikesdepartementets expedition.

Utgående från den förutsättning, att sa länge utrikesdepartementet utgör en integrerande

del af svenska kansliet, departementets tjensteman böra i afseende å aflönings- Departemen

förhallanden vara likstälde med tjenstemän i motsvarande grader inom kansliets öfriga tets ,ElPedi

expeditioner — en förutsättning som, enligt hvad ett yttrande af konstitutionskomitén vid

i874 ars Storthing gifver vid handen, torde hafva vunnit erkännande jemväl i Norge —

Sill. till Riksd. Prof. 1878. l:a Sami. ha Afd. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bil. N:o 2 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 1 om Statsverket 1878.

får jag i underdånighet tillstyrka, att omförmälda af Ilerr Chefen för finansdepartementet

föreslagna grunder måtte jemväl i fråga om utrikesdepartementet vinna tillämpning.

Enligt dessa grunder, hvilka för att komma till Rond. Norska Regeringens kännedom

torde få i afskrift biläggas dagens protokoll, skulle aflöningsbeloppen för departementets

tjensteman utgå med följande siffror:

för kabinettssekreteraren, som är expeditionschef, samma belopp, som han enligt nådiga

staten af den 24 September 1874 åtnjuter eller 7,500 kronor, hvaraf 5,100 torde böra

beräknas såsom lön och 2,400 såsom tjenstgöringspenningar; för afdelning scheferna, hvilka

motsvara byråcheferna i öfriga statsdepartement och som enligt den aberopade staten nu

upbära 6,000 kronor, ett belopp af 6,400 kronor, fördelade i lön 4,400 och tjenstgöringspenningar

2,000 kronor, med rätt till ett ålderstillägg till lönen af 600 kronor efter fem

års tjenstgöring; för förste sekreteraren, hvilken har samma befattning som kanslisekreterarne

inom öfriga statsdepartement, samt den med honom likstälde arkiv anen, hvilken tillika

bör vara registrator, i stället för den a 1874 ars stat för dem uppförda lön af 4,500 kronor,

ett belopp af 4,000 kronor, fördelade i lön 2,800 och tjenstgöringspenningar 1,200

kronor, med rätt till två ålderstillägg till lönen, hvardera å 500 kronor, att åtnjutas det

första efter fem års och det andra efter tio års tjenstgöring.

I olikhet med öfriga statsdepartement eger som bekant utrikesdepartementet ännu

ordinarie tjensteman af lägre grad, hvilka benämnas andre sekreterare, hvaremot icke något

anslag finnes stäldt till departementschefens förfogande för bestridande af arfvoden åt

amanuenser eller extra biträden. Andre sekreterarnes ersättande med extia ordinarie

tjensteman skulle äfven svårligen låta sig göra och vore i flera afseenden olämpligt, synnerligen

i betraktande af de ärendens önrtäliga beskaffenhet, som ofta inom utrikesdepartementet

behandlas.

Det fordras, enligt nu gällande ordning, af dem såväl en ganska utvecklad kännedom

af två eller tre främmande språk, hvilken ej gerna utan en längre vistelse i utlandet

kan inhemtas, som äfven att de genom tjenstgöring såsom attachéer vid någon af de större

beskickningarne, vanligen under loppet af flera år, skola hafva vunnit någon öfning i behandlingen

af de olikartade ärenden, som der förekomma, så att de genast från början af

sin tjenstgöring inom utrikesdepartementet kunna handlägga de löpande ärenden af enklare

beskaffenhet, hvilka icke lämpligen böra uptaga afdelningschefernas tid. De måste egna

hela förmiddagen till tjenstgöringen på embetsrummet och kunna icke med sina befattningar

förena annan allmän tjenst ej heller annan tjenstebefattning, så mycket mindre som de

måste halla sig beredde att när som helst afresa för att tjenstgöra vid någon beskickning.

Häraf framgår att deras uppdrag är af mycket olika natur mot amanuensernas inom

öfriga departement, liksom att det ställes helt andra fordringar på de förre än på de senare.

Tages slutligen i betraktande att attacliébefattningarne i regeln icke äro förenade

med arfvode, torde det ock ligga i öppen dag, att den som skall vinna befordran till andre

sekreterare måst redan för sin föregående utbildning vidkännas ganska dryga utgifter. Af

dessa skäl torde det vara billigt, att andre sekreterare, som nu upbära dels 2,000, dels

1,200 kronor, vinna någon förbättring i aflöning. Jag får derföre i underdånighet föreslå

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 2 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1878. 3

för den högre lönegraden 3,000 kronor, fördelade i lön 2,100 och tjenstgöringspenningar 900

kronor, samt för den lägre 2,000 kronor fördelade i lön 1,400 och tjenstgöringspenningar

600 kronor. För närvarande tillhöra af sex andre sekreterare fyra den högre och två den

lägre lönegraden. Någon minskning i antalet anser jag icke möjlig att åstadkomma, då

det stundom . visat sig svart att med detta antal kunna möta det årligen återkommande

behofvet af vikarier för de legationssekreterare, som åtnjuta tjenstledighet eller erhålla särskilda

updrag, och. saväl antalet som omfånget af de ärenden, utrikesdepartementet har

att handlägga, är i jemt stigande. Deremot torde det vara lämpligt, att andre sekreterarne

fördelas till lika antal pa bada lönegraderna med tre i hvardera.

Hvad slutligen angår vaktbetjeningen, hvars aflöning för närvarande utgår dels med

750 kronor för de äldre vaktmästarne — hvaraf den äldste dessutom åtnjuter förmånen

af fri bostad i kanslihuset _ och med 650 kronor till en yngre vaktmästare, får jag i underdånighet

föreslå följande aflöningshelopp:

för en förste vaktmästare, lön 650 kronor jemte fri bostad, uppskattad till 150 kronor,

och tjenstgöringspenningar 300 kronor, samt för fyra vaktmästare, lön 500 och tjenstgöringspenningar

300 kronor, med rätt för de sistnämnde till ett ålderstillägg af 100 kronor

efter fem års tjenstgöring.

De vilkor, som af Herr Chefen för finansdepartementet blifvit föreslagna för åtnjutande

af. den nya aflöningen, anser jag i allt väsendtligt kunna och böra tillämpas äfven

hvad utrikesdepartementet vidkommer. Den ställning, departementet intager till beskickningarne,

nödvändiggör likväl ett tillägg vid slutet af punkten 5 af följande lydelse: »eller

ock varit anstäld i motsvarande befattning vid någon af Kongl. Maj:ts beskickningar».

Derest Eders Kongl. Maj:t täckes i nåder gilla hvad jag nu i underdånighet föreslagit,

skulle aflöningsstaten för utrikesdepartementets expedition erhålla följande utseende:

Lön. Tjeastgörings-

Summa.

1 Kabinettssekreterare,

expedi-

ditionschef

......... 5,100

2,400

7,500

1 Afdelningschef

........... 4,400

2,000

6,400

2 Afdelningschefer

8,800

4,000

12,800

1 Arkivarie

............ 2,800

1,200

4,000

1 Förste sekreterare

............ 2,800

1,200

4,000

1 Andre sekreterare

........ 2,100

900

3,000

2 d:o d:o

........... 4,200

1,800

6,000

I d:o d:o

........... 1,400

600

2,000

O

©

rö

<N

........ 2,800

1,200

4,000

1 Förste vaktmästare

650

300

950

lönen kan efter fem års tjenstgöring

höjas med 600 kronor,

lönen kan efter fem års tjenstgöring

höjas med 500 kr. och efter

tio års tjenstgöring med ytterligare

500 kronor.

derjemte fri bostad.

Transport 50,650.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Ålderstillägg

Minister
staten.

4 Bil. N:o 2 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1878.

1 Vaktmästare

3 d:o

Transport

Lön.

Tjenstgöring»- Summa

penningar.

50,650.

500 300 800)

1,500 900 2,400j

till utrikesdepartementet hörande embets- och

tjensteman:

1 Introduktör för främmande sändebud, arvode 2,600

1 Skönskrifvare, d:o 600

Summa kronor 57,050.

lönen kan efter fem års tjenstgöring

höjas med 100 kronor.

Denna stat öfverstiger med 5,300 kronor den nu gällande.

Hvad nu vidkommer anslagsbehofvet för 1879, är att märka, att eu af afdelningscheferna,

som till sin befattning blifvit utnämnd 1862, skulle komma i åtnjutande af ålderstillägg

af 600 kronor.

Vidare förekommer, att arkivarie]!, som till befattningen utnämndes 1861, skulle

hafva rätt till två ålderstillägg, men enär han förklarat sig vilja åtgå under loppet af 1878,

då han uppnår pensionsålder enligt nu gällande grunder, behöfver härvid afseende å honom

icke fästas. Förste sekreteraren uppbär sedan sin utnämning 1876 enligt nu gällande stat

lön af 4.500 kronor. Som han innehar fullmakt på befattningen, torde intilldess han blifver

berättigad till ålderstillägg en fyllnad af 500 kronor årligen få af tillgängliga besparingar

åt honom utbetalas. Slutligen äro samtlige vaktmästare utom den blifvande förste

vaktmästaren vid ingången af 1879 berättigade till ålderstillägg, hvilket för fyra vaktmästare

skulle utgöra 400 kronor.

Jag får alltså föreslå, att såsom ålderstillägg för 1879 uppföres näst efter departementets

expedition ett belopp af 1,000 kronor.

Anslaget till departementets expedition har hittills varit fördeladt mellan de diplomatiska

utgifterna och utgifterna å konsulsstaten. Med bibehållande af denna fördelning

får jag föreslå, att hela den genom ordinarie lönestatens förhöjning äfvensom genom ålderstillägg

uppmålande ökning af tillsammans 6,300 kronor måtte upföras bland diplomatiska

utgifter. Hvad beträffar öfriga utgiftsposter under denna hufvudafdelning, som torde de

båda rikena emellan fördelas efter samma proportion som för närvarande, får jag föreslå

att de uppföras til sammanlagdt enahanda belopp som nu utgår.

De förenade rikenas gemensamma utrikesbudget skulle sålunda för diplomatiska utgifter

upptaga eu slutsumma af 634,300 kronor, hvaraf på Sveriges andel komma 447,800

kronor och på Norges 186,500 kronor.

I den beräkning öfver dessa utgifter, hvilken enligt nådiga beslutet den 5 November

1869 bör åtfölja Eders Kong!. Maj:ts proposition till Riksdagen och Storthinget, hafva

emellertid några mindre väsendtliga ändringar i de vid senaste Riksdag och Storting framlagda

siffror bort vidtagas, för hvilka ändringar jag nu går att redogöra.

Aflöningen för envoyén i London har jemlikt Eders Kongl. Maj:ts beslut vid nuvarande

innehafvare^ utnämning den 26 sistlidne April blifvit minskad med 4,000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. A :o 2 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 1 om Statsverket 1818. 5

. _ . llknando nedsättning finnes upptagen för den nu ledigvarande envoyébefattningen

! Pans> ^igenom envoyéerna i Frankrike, Storbritannien och Ryssland skulle komma att

i arseende a löneförmåner likställas.

Deremot har aflöningen för envoyén i Wien blifvit jemlikt Eders Kongl. Maj:ts beslut

vid den nuvarande innehafvarens utnämning den 26 sist]. Juni förhöjd med 4,00()’kronor.

för envoyen i Berlin uptager beräkningen likaledes eu förhöjning af 3,000 kronor

hvilken med afseende å denna befattnings stora vigt torde finna sitt fulla berättigande

Beräkningen öfver de diplomatiska utgifterna har under de senare åren varit åtföljd

a detaljerad upgift å expektanslöne- och pensionstagare. Det synes mig dock vara för

det. afsedda ändamålet fullt tillräckligt, om årligen i sammanhang med budgetförslaget redogörelse

lemnas för härutinnan efter framläggandet af näst föregående budget inträffade

förändringar.

«nnn J?"! Statsministern 11 • Exc. Herr friherre Ihres död har eu pension af

6,000 kronor blifvit ledig, men samma belopp, utgörande den i ministerreglementet faststalda

högsta envoyépensionen har enligt Eders Kongl. Maj:ts denna dag fattade beslut

tilldelats förre envoyen i Paris, friherre Adelsvärd, som afgått vid fyllda 67 år och efter

att i 42 ar hafva varit i statens tjenst anstäld.

Till följd af framlidne envoyén Sandströmers enkas inträde i nytt äktenskap har

den af henne atnjutna pension af 1,200 kronor upphört att utgå, med hvilket belopp pensionsstaten

derför i beräkningen minskats.

Genom dessa förändringar har åstadkommits eu minskning i utgifterna å ministerstaten

åt 2,200 kronor, hvilka finnas öfverförda till rubriken ”diverse utgifter” under afdelnmgen

”skrifmaterialier, expenser och extra utgifter”.

Hvad dernäst konsulsstaten vidkommer, får jag föreslå äskande af samma belopp,

som for detta ändamål från svenska och norska statsverken för närvarande utgå, och med

SamTild?mg Hkena emelkn S°m d"n nU anta§na- Sveri£es bidraS således ut
göra

160,000 och Norges 120,000 kronor.

Uti beräkningen af såväl inkomster som utgifter äro emellertid följande till en del

väsendthga förändringar införda.

. .. Konsulatet i Barcelona har, jemlikt nådigt beslut den 26 sistlidne Februari, blifV1V

öfverensstämmelse med konsulatkomitéus förslag, förändradt till generalkonsulat,’hvarunder

Ahcantes och Malagas hittillsvarande konsulsdistrikt blifvit förlagda, samt med

tilloknnig af 6,000 kronor i lönen för generalkonsuln utöfver den för platsen förut faststalda,

hvaremot det förut för konsulatet i Alicante anvisade kontorsanslaget af 3,000 kronor

blifvit indraget, sa att den skenbara förhöjning i kostnader, som genom den nya organisationen

upstar, utgör 3,000 kronor.

I verkligheten kommer likväl denna förhöjning antagligen att mer än upvägas af

den numera konsulsstaten tillflytande delen af konsulatafgifterna inom distriktet

Genom den jemlikt nådigt beslut af den 26 sistl. Oktober faststälda nya organisationen

af konsulatväsendet i Storbritannien kommer den beräknade kostnaden för generalkonsulatet

i London, efter tva derstädes nu anstälde tjenstemäns afgång, att minskas med 6,400

Expektansbref

och

pensioner.

Konsuls

staten.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Besparingarne

å kousnlsstaten.

6 Bil. N:o 2 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1878.

kronor, men till dess sådant sker, endast med 2,000 kronor, hvilken sistnämnda nedsättning

blifvit i nu ifrågavarande budgetförslag beräknad.

För det nya konsulatet i Leith är kostnaden uppförd med inalles 22,000 kronor årligen,

hvarförutom lönen för kontoristen vid vicekonsulatet i Liverpool är uppförd med

1,000 kronors förhöjning.

Hela kostnaden för konsulatväsendet i Storbritannien och Irland beräknas sålunda

till 106,400 kronor eller 21,000 kronor mera än i den senast faststälda staten.

För vicekonsuln i Helsingör har aflöningen, jemlikt nådigt beslut den 18 Maj innevarande

år, blifvit höjd med 1,900 kronor, och konsuln i Neapel har under samma dag

erhållit ökning i kontorsanslaget af 1,000 kronor.

Deremot har ett till vicekonsuln i Nieuwediep hittills utgående kontorsanslag af 900

kronor blifvit indraget.

Å pensionsstaten har förre generalkonsuln i London Willerding blifvit uppförd med

en pension af 4,000 kronor, hvaremot genom aflidne generalkonsul von Schantz’ enkas

död en pension af 300 kronor upphört att utgå, sa att tillökningen i det till pensioner

anvisade belopp utgör 3,700 kronor.

Den förhöjning i konsulsstatens utgifter, som genom dessa förändringar förorsakas

och i budgetförslaget intagits, uppgår sålunda:

för konsulatväsendet i Spanien ..........................................................

i Storbritannien...................................................

till kronor

))

» vicekonsuln i Helsingör

» konsuln i Neapel...........

å pensionsstaten

3,000

» 21,000

» 1,900

» 1,000

» 3,700

Summa 30,600.

Till betäckande af denna ökade utgift äro beräknade:

konsulatafgifter inom Barcelonas distrikt, hvilka icke förut ingått till kon
sulsstaten,

utan tillfallit vederbörande konsuler ........................................ kronor 5,000

ökade konsulatafgifter inom Storbritannien, beräknade efter de tre sistförflutna

årens medelbelopp, med tillägg af den vicekonsuln i Leith hittills

tillfallna hälften af konsulatafgiften i nämnda hamn omkring £ 100 ...... )) 11,000

besparadt kontorsanslag i Nieuwediep.............................................................. » 900

den i nuvarande budget uptagna post: ”till framtida behof reserverade medel” » 10,000

nedsättning i anslaget till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter...... » 3,700

Summa kronor 30,600.

I sammanhang med budgeten för konsulsstaten far jag anföra, att oaktadt den återbetalning

af 140,000 kronor till svenska och norska statsverken, som år 1875 blifvit verkstad

af besparade medel å denna stat, besparingarna derå vid 1876 års slut, till följd

af de förenade rikenas alltjemt hastigt tilltagande sjöfart på Storbritannien, genom inflytande

lästafgifter ånyo vuxit till ett belopp af omkring 120,000 kronor. Tillväxten har

äfven detta år fortfarit, om än, så vidt af tillgängliga uppgifter nu kan bedömas, något

mindre hastigt än år 1876.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 2 a) till Kongl. Majits Nåd. Proposition Nio 1 om Statsverket 187S. 7

Af den sålunda samlade behållningen har emellertid, på förslag af t. f. konsuln i

London och efter vederbörande myndigheters hörande, Eders Kongl. Maj:t den 16 nästlidne

November medgifvit, att ett belopp af högst £ 4,200 må användas för att tillförsäkra

generalkonsulatet i London orubbad besittning af en lämplig kontorslokal under en längre

följd af år och till sa billigt pris som möjligt, sedan generalkonsulatets nuvarande hyreskontrakt

tilländalupit.

I öfverensstämmelse härmed har äfven 68 års besittningsrätt till ett för ändamålet

fullt lämpligt och välbeläget hus blifvit förvärfvad genom öfvertagande af en s. k. ”kase”

till ett Pris af £ 3,775 eller omkring 68,000 kronor, hvartill kommer kostnaden för husets

iståndsättande. Enligt framlagda beräkningar skulle den årliga kostnaden för denna lokal

blifva:

ränta efter 5 % k omkring £ 4,000 jemte £ % till amortering af kapitalet omkring £ 210

grundränta ..................................................................................... B 150

utskylder.............................................................................Z’Z""”Z".!"Z"!!!ZZ » 120

underhåll........................................................ )} gn

£ 510.

För de öfre våningarne, som äro afsedda att uthyras, beräknas en inkomst af £ 150.

Hela kostnaden skulle sålunda utgöra £ 360 årligen, hvilket pris anses vara icke

obetydligt billigare än hvad i nuvarande ögonblick för en på kortare tid förhyrd, lika fördelaktig

embetslokal betalas.

Med de ständigt stigande hyrorna i denna del af London bör denna anordning efter

all anledning framdeles komma att leda till än större besparing.

__ Hya<i konsulsstatens besparingar, sedan ifrågavarande belopp blifvit utbetaldt,

återstår och som för närvarande utgör omkring £ 3,800, innestående mot ränta hos bankil

huset C. J. Hambro & Son i London, torde tills vidare böra reserveras, dels för att

vara att tillgå i händelse ogynsamma konjunkturer för sjöfarten skulle föranleda en brist i

den paräknade inkomsten af konsulatafgifter, dels till betäckande af de kostnader, som

ett vidare genomförande af åtskilliga konsulatkomiténs organisationsförslag kan komma att

under åren 1878 och 1879 medföra.

Slutligen får jag föreslå, att anslagen såväl till de diplomatiska utgifterna som till

konsulsstaten ställas till Eders Kongl. Maj:ts disposition, med samma rätt till deras användande

och under samma vilkor som hittills.

Öfver hvad jag nu i underdånighet föreslagit bör Kongl. Norska Regeringens betänkande

infordras, hvarom jag således får göra underdånig hemställan.

Till denna hemställan, uti hvilken svenska och norska statsrådets

öfriga ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen lemna nådigt

bifall.

In fidem

A. Cronhielm.

Embetslokal

för generalkonsulatet

i

London.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bil. No 2 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1878.

Utdrag af protokollet öfver Utrikesdepartemeiitsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i sammansatt svenskt och norskt

Statsråd å Stockholms Slott den 7 Januari 1878.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern och Chefen för Justitiedepartementet

Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena BJÖRNSTJERNA,

Hans Excellens Norske Herr Statsministern KlERULF,

Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

.Friherre Alströmer,

Lovén,

Friherre von otter,

Forssell,

Rosensvård,

Falsen,

Johansen.

Do.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog i underdånighet

Kongl. Norska Regeringens betänkande af den 2 innevarande månad öfver det i sammansatt

svenskt och norskt statsråd den 14 nästlidne December af Herr Ministern framlagda

förslag till de förenade rikenas utrikesbudget för år 1879 med dertill hörande beräkningar,

och yttrade Hans Excellens derefter:

Till bestridande af de åld er stillägg, jag föreslagit för visse bland utrikesdepartementets

tjensteman och vaktbetjente, upptager omförmälda förslag till den gemensamma

utrikesbudgeten näst efter anslaget till departementets expedition ett belopp af 1,000

kronor, hvaraf 700 skulle falla på Sveriges och 300 på Norges andel.

I betraktande af de ofta förekommande vexlingar, som denna föga betydande utgiftspost

måste vara underkastad och hvilka, antingen ålderstilläggen upptagas under särskild rubrik

eller sammanslås med anslaget till departementets expedition, som uteslutande innefattar

aflöningarne till departementets tjenstemän och vaktbetjening, skulle föranleda täta rubbningar

i budgeten af allt för ringa beskaffenhet att böra förorsaka ändringar i båda de

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 2 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1878. 9

förenade rikenas statsregleringar, skulle jag anse lämpligare, att det nu äskade ålderstilsammanfördes

med utgiftsposten »skrifmaterialier, expenser och extra utgifter», under

hvilken det i beräkningen torde böra särskilt upptaget under litt. I). Med den dispositionslätt,

som städse varit Kongl. Maj:t förbehållen öfver de diplomatiska anslagen, under hvilka

nämnda utgiftspost lyder, skulle i allmänhet och om ej mer betydande förändringar inträffa^

ålderstilläggens belopp, inga rubbningar i budgetens slutsumma från år till annat behöfva

genom vexlingarne i desamma vidtagas.

Då Norska Regeringen icke haft någon anmärkning att göra mot de ifrågasatta anslagen

eller dervid fogade beräkningar, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl.

MaJ:t täcktes godkänna förslaget till utrikesbudget för år 1879, sådant detsamma blifvit

af mig den 14 nästlidne December framlagdt, dock med iakttagande af ofvan omförmälda

ändring i fråga om rubriken »ålderstillägg», äfvensom att Eders Kongl. Maj:t täcktes äska

de uppförda beloppen att utgå emot nu gällande redovisningsskyldighet samt med samma

rätt till deras användande och under enahanda vilkor som hittills.

Uti denna hemställan instämde öfrige närvarande statsrådsledamöter

och behagade Hans Maj:t Konungen med bifall till densamma

i nader besluta, att härhos bilagda förslag till de förenade rikenas

utrikesbudget för år 1879 skall i vanlig ordning läggas till grund

för de propositioner, som för nästinstundande statsregleringsperioder

böra till svenska Riksdagen och norska Storthinget aflåtas.

ex protocollo

A. Cronhielm.

ha Afd.

Bih. till Rikad. Prof. 1878. l:a Sami.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bil. N:o 2 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1878.

Sveriges och Norges gemensamma ntrikesbndget för år 1879.

I. Diplomatiska utgifter:

Sverige.

Norge. Tillsammans.

1. Ministern för utrikes ärendena.................................

24,000.

24,000.

2. Utrikesdepartementets expedition ...........................

32,190.

13,410.

45,600.

3. Ministerstaten............................................................

345,950.

144,150.

490,100.

4. Militärattachéer .................................................

8,400.

3,600.

12,000.

5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter .........

37,260.

25,340.

62,600.

Summa kronor

447,800.

186,500.

634,300.

II. Kon stils staten:

1. Utrikesdepartementets expedition..............................

7,000.

4,450.

11,450.

2. Konsulatembets- och tjenstemännens aflöningar och

anslag till kontorskostnader m. m. samt expek-

tanslöner och pensioner .......................................

145,500.

109,950.

255,450.

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter .........

7,500.

5,600.

13,100.

Summa kronor

160,000.

120,000.

280,000.

Beräkning öfver Sveriges och Norges diplomatiska utgifter för

år 1879.

1. Ministern för utrikes ärendena ................................

Kronor.

24,000.

2. Utrikesdepartementets expedition .............................

45,600.

3. Ministerstaten:

a) Traktamenten:

Beskickningen i Atlién.

Chargé d’Affaires.......................................................................

2,000

Beskickningen i Berlin.

Envoyé Extraordinär och Ministre Plénipotentiaire..............

Legationssekreterare ......................................................

48,000.

6,000.

54,000.

Beskickningen i Brussel och Haag.

Ministerresident........................................................................

20,000.

Transport

76,000.

69,600.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 2 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1878. 11

Transport 76,000. 69,600.

Beskickningen i Konstantinopel.

Ministerresident................ 10,000.

Drogman................................................................................... 4,000. 14,000.

Beskickningen i Köpenhamn.

Envoyé Extraordinär och Ministre Plénipotentiaire ............ 36,000.

Legationssekreterare.................................................................. 5,000. 41,000.

Beskickningen i Lissabon.

Ministerresident....................................................... 6,000.

Beskickningen i Ijondon.

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire ............ 60,000.

Legationssekreterare.............................................................. 8,000. 68 QOO

Beskickningen i Madrid.

Ministerresident.............................................. 20,000.

Beskickningen i Paris.

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire ............ 60,000.

Legationssekreterare............................................................. 8,000. 68 000

Beskickningen i S:t Petersburg.

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire ........... 60,000.

Legationssekreterare................................................................. 8,000. 68,000.

Beskickningen i Rom.

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire ........................... 19,000.

Beskickningen i Washington.

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire ............ 16,000.

Legationssekreterare............................................................. 6,000. 22 000

Beskickningen i Wien.

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire ............ 40,000.

Legationssekreterare.................................................................. 6,000. 46 000.

b) Expektanslöner................................. 19,200.

c) Pensioner.................................... 22,900.

490,100.

6,000,

6>QQ0- 12,000.

4. Militärattachéer:

i Berlin

i Paris...

Transport

571,700.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bil. N:o 2 b~j till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1878.

5.

Transport 571,700.

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.

a) Skrifmaterialier, tryckningskostnader, ved och lyshållning...... 2,500,

b) Möblers anskaffande och underhåll, inköp af böcker och kar
tor,

frakt m. in..................................................................... 1,500.

c) Prenumeration å tidningar och tidskrifter ........ 1,500.

d) Telegrafporto.............................................................................. 6,000.

é) Postporto.................................................................................... 5,000.

f) Ekiperingspenningar .................................................................. 10,000.

g) Vexelkostnader.......................................................................... 500.

h) Beskickningarnes extra utgifter................................................ 6,000.

i) Rese- och kurirkostnader ........................ 6,000.

k) Utomordentliga beskickningar och tillfälliga uppdrag ............ 5,000.

l) Ålderstillägg ....................................... 1,000.

m) Hemliga utgifter............................................... 14,000.

n) Diverse utgifter ........................................................................ 3,600. 62,600.

Summa kronor 634,300.

Beräkning öfver konsnlsstatens inkomster och utgifter för år 1879.

Inkomster:

Kronor.

....................... 160,000.

....................... 120,000,

........................ 5,000.

...................... 10,000.

........................ 15,000.

....................... 96,000.

Summa kronor 406,000.

Utgifter:

Kronor.

1. Departementets expedition.

Bidrag till Utrikesdepartementets aflöning...................................................... 11,450.

2. a) Konsulatembets- och tjenstemånnens aflöningar.

Alexandria, Generalkonsuln, lön ......................................................... 12,000.

Archangel, Konsuln, d:o ......................................................... 8,000.

Transport 20,000. 11,450.

Svenska statsverkets bidrag..............................................................

Norska statsverkets bidrag ..............................................................

Konsulatafgifter, förslagsvis:

inom Barcelonas konsulsdistrikt.........................................................

Havres

d:o

d:o

Leiths

d:o

d:o

Londons

d:o

d:o

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. i\:o 2 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1878. 13

Transport

Athén,

Generalkonsuln,

lön

Barcelona,

d:o

d:o

d:o

Buenos Ayres, d:o

d:o

d:o

Hamburg,

d:o

d:o

d:o

Havre,

d:o

d:o

d:o

Vicekonsuln

d:o

Helsingfors,

Generalkonsuln,

d:o

Italien,

d:o

d:o

d:o

Konstantinopel: Ministerresidenten, lön

Drogmanen, d:o.............

Konsulatsekreteraren, d:o

Legationspredikanten, d:o....................................

Orgelnisten vid svensk-norska kapellet derstädes,

arfvode..............................

Hamnmästaren, aflöning

Köpenhamn, Generalkonsuln, lön...

Helsingör, Vicekonsuln, d:o...

Leith,

Lissabon,

London,

d:o..

d:o..

d:o.

d:o.

d:o.

d:o

Konsuln, d:o

Generalkonsuln, d:o

d:o d:o d:o

Vicekonsuln,

Kanslisten,

En kontorist,

En d:o

Cardiff, Kontoristen,

Liverpool, d:o

Newcastle, Vicekonsuln, d:o..........................

Liibeck, Konsuln, personligt arfvode och ersättning

Rio de Janeiro, Generalkonsuln, lön.........

Shanghai, Vicekonsuln, lön (innefattande ersättning för resor inom

Tunis, Konsuln, lön

Washington, Generalkonsuln, lön...........................

b) Anslag till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet.

Barcelona

Havre

Leith

London

Shanghai

13,000.

4,000.

10,000.

2,000.

6,000.

2,000.

400.

4,600.

24.000.

14.000.

6,400.

4.000.

4.000.

distriktet)

20.000. 11,450.

10.000.

12,000.

10,000.

8,000.

17.000.

8,000.

10.000.

25.000.

12,800.

3,900.

16.000,

8,000.

52,400.

4.000.

5.000.

8.000.

1,300.

10,000.

12,000.

6,000.

16,000. 275,400.

2,000.

3.000.

6.000.

11,000.

4,000.

26,000.

Transport

312,850.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bil. No 2 b) till Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1878.

Transport 312,850.

c) Anslag till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet.

Alexandria ......................................................................................... 6,000.

Algier.................................................................................................. 2,000.

Archangel...................................................... 2,000.

Bahia .................................................................................................. 2,000.

Bilbao................................................................................................... 2,000.

Buenos Ayres........................................................................ 4,000.

Dardanellerna....................................................................................... 500.

Gibraltar................................................................... 3,000.

Hamburg................................................................................................ 2,000.

Helsingfors............................................................................................. 2,000.

Japan .............. 4,000.

Kiel ..................................................................................................... 4,000.

Lissabon................................................................................................ 2,000.

Liibeck .............................................................................................. 3,000.

Marseille................................................................................................ 2,500.

Neapel.................................................................................................. 3,000.

Newcastle ............................................................................................. 4,000.

New-York........................................................................................... 6,000.

Rio de Janeiro .................................................................................... 4,000.

Rom..................................................................................................... 2,000.

Smyrr.a .............................................................................................. 1,000.

Tanger.................................................................................................. 2,000.

Triést ........ 1000. 64,000.

d) Expektanslöner......................................................................................................... 2,800.

e) Pensioner........................................................................ 13,250.

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.

a) Skrifmaterialier, tryckningskostnader m. m. ................................. 1,500.

b) Konsulernas embetsutgifter ............................................................. 10,000.

c) Vexelkostnader................................................................................. 250.

d) Extra utgifter ................................................................................ 4>650. 13,100.

Summa kronor 406,000.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil. No 2 c) till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 1 om Statsverket 1878. 15

Utdrag af protokollet öfver Utrikesdepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott

den 7 Januari 1878.

N ärvarande:

Hans Excellens nere Statsministern och Chefen för Justitiedepartementet

Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre ÄLSTRÖMER,

Lovén,

Friherre VON Otter,

Forssell,

Rosensvård.

l:o.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena anförde i underdånighet:

Sedan Eders Kongl. Maj:t, vid föredragning i sammansatt svenskt och norskt statsråd

denna dag, behagat i nåder godkänna förslaget till de förenade rikenas gemensamma

utrikesbudget för år 1879, torde jag nu få redogöra för öfriga anslagsbehof under tredje

hufvudtiteln, hvilka böra af svenska statsverket allena bestridas.

Hvad först de ordinarie utgifterna beträffar, hvilka för närvarande belöpa sig till

sammanlagdt 6,000 kr., får jag i underdånighet föreslå, att till underhåll och brandförsäkring

af svenska kronans egendom i Konstantinopel måtte uppföras det nu utgående anslaget af

4,200 kr. S

Återstoden eller 1,800 kr., motsvarande £ 100, har hittills varit anvisadt till

undeihåll af svenska kyrkan i London. Af denna kyrkas räkenskaper framgår emellertid,

att densammas inkomster, som under år 1876 uppgingo till £ 1,126, redan under en

följd af år icke obetydligt öfverstigit utgifterna,, så att med öfverskottet kunnat bildas ett

kapital, nedlagdt i svenska statsobligationer, med tillhjelp af hvars ränta kyrkans bestånd

och gudstjenstens upprätthållande numera synas vara betryggade äfven utan vidare bidrag

af statsmedel, dock under förutsättning att kyrkan fortfarande får påräkna samma inkomstkällor

i (ifrigt, som hittills tillflutit densamma och bland hvilka den betydligaste _ upp
gående

ar 1876 till £ 218 — består i utgifter utaf svenska fartyg, som besöka storbritanniska

hamnar.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bil. No 2 c) till Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition No 1 om Statsverket 1878.

Enär omförmälda belopp af 1,800 kr. sålunda synes icke längre vara behöfligt för

underhåll af kyrkan i London, men deremot torde vara pakalladt till understöd för den

svenska kyrka, som med tillhörande skolor för svenska barn väntas blifva under loppet af

innevarande år fullbordad i Paris, får jag föreslå,

att detsamma begäres för sistnämnde ändamål anvisadt.

Jag får nemligen erinra, att denna kyrka, hvars tillkomst möjliggjorts hufvudsakligen

genom frikostiga donationer af förre envoyén friherre Adelswärd och andra i Paris vistande

landsmän och landsmaninnor, icke för sitt bestånd och gudstjenstens upprätthållande kan

hafva att påräkna några fördelar liknande dem, som kyrkan i London under en längre

följd af år åtnjutit.

Om beloppet af nu omförmälda utgifter, 6,000 kr., lägges till summan af Sveriges

andel i den gemensamma utrikesbudgeten, skulle hufvudtitelns slutsumma för ordinarie

utgifter uppgå till 613,800 kr.

Nu gällande riksstat upptager ett extra anslag af 9,000 kr., som blifvit stäldt till

Eders Kongl. Maj:ts disposition för fortsatt utgifvande af »Sveriges Traktater». Detta anslag

beviljades med anledning af nådig proposition till nästlidna ars riksdag om anvisande

för åren 1877 och 1878 af ett årligt arfvode af 4,500 kronor åt Protokollssekreteraren O.

S. Rydberg för nämnda arbetes fortsatta utgifvande.

Sedan arbetets första del, omfattande åren 822—1335, i början af nästlidne år utkom,

har utgifvaren sammanfört, ordnat och pabörjat bearbetningen af materialet till den andra,

som är afsedd att omfatta tiden från 1335 till omkring 1520. Då utgifvandet på en gång

af delar af så betydligt omfång, som den första, af flera , skäl synts mindre lämpligt, har

öfverenskommelse blifvit träffad med förläggarne att hädanefter offentliggöra arbetet häftesvis.

Andra delens första häfte är för närvarande under tryckning.

För 1879 torde Eders Kongl. Maj:t finna skäl att till fortsättande af detta arbete

af stor fosterländsk betydelse äska samma belopp, som ursprungligen var ifrågasatt för

innevarande år eller 4,500 kr.

Hufvudtitelns slutsumma för ordinarie och extra utgifter skulle derigenom uppgå till

618,300 kronor eller samma slutsumma som riksstaten för 1878 upptager, i det förhöjningen

i de ordinarie utgifterna jemt motsvaras af minskningen å extra stat.

Hvad Herr Ministern för utrikes ärendena sålunda föreslagit och

hemstält och deri statsrådets öfrige ledamöter instämde, behagade

Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla, och skulle utdrag af

detta protokoll jemte dervid fogade tabell öfver riksstatens tredje

hufvudtitel till finansdepartementet öfverlemnas till ledning vid författandet

af Kongl. Maj:t nådiga proposition till riksdagen angående

statsverkets tillstånd och behof.

Ei protocollo

A. Cronhielm.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bd. N:o 2 c) till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1878. 17

Tabell öfver Riksstatens Tredje Hufvudtitel för år 1879.

Ordinarie anslag,

I. Diplomatiska utgifter:

Kronor.

1. Ministern för utrikes ärendena 24 000

2. Utrikesdepartementets expedition 32''l90

3. Ministerstaten ........................ ...... 345 950

4. Militärattachéer ..... Q’,M

i» ni ‘it . j, .......................................................... o,4UU

0. skrifmaterialier, expenser och extra utgifter ................... 37,260 447 800

II. Konsulsstaten:

1. Utrikesdepartementets expedition 7 000

2. Konsulatembets- och tjenstemännens aflöningar och anslag till

kontorskostnader in. m. samt expektanslöner och pensioner 145,500

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.......................... ^ÖOO 160 000

IIL Utgifter som bestridas aj svenska statsverket allena:

1. Undeihåll af svenska kronans egendom i Konstantinopel 4,200

2. Understöd åt svenska kyrkan i Paris i snn

.................................... 1;OUU 6,000

Summa kronor 613,800

Extra anslag.

För fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater» 4 50q

Summa Summarum kronor 618,300

liih. till Riksd. Prot. 1878. 1:a Sami. l:a Afd.

3

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverk 1878.

1

Utdrag af Protokollet öfver Landtfor svar s-ärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms

Slott den 7 Januari 1878.

Närvarande:

Haris Excellens, Herr Statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Ministern för Utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Herr Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Loven,

Friherre von Offer,

Forssell,

Rosensvärd.

Departements-chefen, Statsrådet Rosensvärd anhöll i underdånighet att i

sammanhang med uppgjordt förslag till regleringen af utgifterna å riksstatens

fjerde hufvudtitel under år 1879, få föredraga följande till Kongl. Makt inkomna

tramstallnmgar: J

Generalfälttygmästarens och Chefens för Arméförvaltningens Artilleridepartement

underdåniga memorial af den 15 November 1877 angående departementets

medelsbehof för år 1879;

Chefens för Arméförvaltningens Fortifikations-departement underdåniga memorial.

den 15 November 1877 med Chefens för Fortifikationen underdåniga

memorial af samma dag angående såväl departementets medelsbehof som anslå**

till fästmngsbygnader under år 1879; ö

Arméförvaltningens underdåniga skrifvelse den 29 Oktober 1877 angående

Intendents-departementets medelsbehof för år 1879;

Bih. till Rihd. Prof. 1878. 1 Sami. 1 Afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bil. Ko 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. Ko 1, om Statsverket 1878.

Samma embetsvcrks underdåniga skrifvelse den 30 Oktober 1877 om

behofven år 1879 å de anslag, som stå under dess Civila departements förvaltning;
Generalfälttygmästarens

och Chefens för artilleriet underdåniga memorial

den 27 Oktober 1877 angående upprättande af en för arméen oeli flottan gemensam

Artilleribyrå, jemte Arméförvaltningens och Förvaltningens af Sjöärendena

deröfver afgifna underdåniga utlåtanden;

Generalfälttygmästarens och Chefens för artilleriet underdåniga memorial

af den 14 November 1877 angående Artilleristabens ordnande;

Samma myndighets skrifvelse af den 31 December 1877 angående nuvarande

och föreslagna skjutfält för artilleriet;

Arméförvaltningens underdåniga förslag af den 2 Oktober 1877 om ordnande

af intcndenturväsendet å Carlsborgs fästning;

Samma embetsvcrks den 16 Oktober 1877 afgifna utlåtande i hvad rörer

de ekonomiska förhållandena vid garnisonssjukhuset å Carlsborg;

Chefens för Artilleri- och Ingeniörhögskolan underdåniga framställning af

den 12 Oktober 1877 om skolans anslagsbehof, med Arméförvaltningens den

9 påföljande November deröfver afgifna underdåniga utlåtande;

Befälhafvarens för Generalstaben underdåniga memorial den 21 November

1877 angående extra anslagsmedel för den topografiska afdelningens arbeten

under år 1879; samt

Öfverintendentsembetets underdåniga memorial af den 16 Juni 1877 med

förslag till inredning af en ångtvättinrättning m. m. vid allmänna garnisonssjukhuset

i Stockholm.

Den vigtiga frågan om härväsendets ordnande, till vinnande af ökad styrka

och ändamålsenligare användande åt våra försvarskrafter, har städse varit och

lärer fortfarande blifva föremål för Eders Kong!. Maj:ts omtanke. _ De förslag,

som i detta hänseende blifvit Riksdagen förelagda, hafva icke vunnit dess bifall.

Om än på olika grunder fotade, hafva dock dessa förslag öfverensstämt i fordran

på utsträckning af de värnpligtiges öfning. Nödvändigheten häraf erkännes

allmänt, men beträffande sättet och vilkoren derför har enighet icke ernatts.

Då det förslag Eders Kongl. Maj:t till sistförsamlade Riksdag aflat, ehuru inskränkt

till sådant, som kunde anses lemna de egentliga tvistepunkterna, sa vidt

möjligt, oberörda, delat de öfrigas öde, lärer det kunna antagas, att åsigterna

ännu icke kommit till den öfverensstämmelse, som fordras för frågans lösning.

Vid sådant förhållande har jag icke ansett mig böra i sammanhang med

nu förestående statsreglering föreslå Eders Kongl. Maj:t andra åtgärder, än

som påkallas af nu bestående organisation och befintliga militära inrättningars

utveckling.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bil. N:o 3 a till Konyl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o J, om Statsverket 1878.

Med iakttagande af den ordning, som i gällande riksstat följes, får jag nu

i underdånighet framställa hufvudtitelns särskilda anslagsbehof, hvarvid inga

andra förändringar i de ordinarie anslagen åsyftas, än dem jag nu kommer att

anmäla.

Departementets Kansli-expedition.

Efter det Eders Kongl. Maj:t under den 7 sistlidne December uppå föredragning

åt Chefen för Finans-departementet fattat beslut om grunderna för

reglering på ordinarie stat af de särskilda expeditionerna inom Eders Kongl.

Maj:ts Kansli, har jag nu, att, med tillämpning af dessa grunder, föreslå stat

för Landtförsvars-departementets Kansli-expedition.

Enligt nu gällande stat finnas vid denna expedition anstälde

en expeditionschef,

två byråchefer,

tre kanslisekreterare,

en registrator och

två vaktmästare,

förutom amanuenser och mera tillfälliga biträden.

Uti denna af Eders Kongl. Maj:t med Riksdagen år 1874 nödig befunna

personal kan jag så mycket mindre föreslå någon nedsättning, som, äfven om

någon minskning i expeditionens arbete skulle blifva en följd af arméens boställens

öfverlemnande till Statsverket, de ärenden, som utgöra föremål för

expeditionens handläggning under senare åren visat en stadig syftning att tillvexa,

hvilket bäst ådagalägges derigenom, att diariinumrens summa för inkomna

mål, hvilken från år 1872 till 1873 höjdes från 1,992 till 2,382, sedermera

ständigt stegrats och uppgått

år 1874 till..................................................................... 2,600,

» 1875 » ..................................................................... 2,626,

» 1876 )> .................................................................... 2,794,

och nu år 1877 utgjort................................................ 2,857.

Det anslag, hvaröfver Departementschefen egen förfoga för amanuenser,

skriibiträden och extra vaktbetjening m. m., torde böra höjas med 800 kronor,

Indika blifva erforderliga för den ersättning, som, i likhet med hvad för andra

omreglerade embetsverk blifvit bestämdt, bör utgå till de ordinarie tjensteman,

hvilka till följd af öfverordnades semester tå bestrida högre tjenstgöring än den,

som eljest åligger desamma.

Expeditionens nya atlöningsstat skulle således blifva följande:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bil. No 3 a till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

Lön.

Kronor.

Tjenst-

görings-

penningar.

Kronor.

Summa.

Kronor.

x p editionschefen, arfvode............

__

—

7,500

1 Byråchef ...................................

4,400

2,000

6,400

) Efter 5 år kan lönen

höjas

1 D:o ...................................

4,400

2,000

6,400

(“med 600 kronor.

1 Kanslisekreterare........................

2 D:o ........................

2,800

5,600

1,200

2,400

4.000

8.000

1 Efter 5 år kan lönen

Imed 500 kronor och

|10 år med ytterligar

höjas

efter

e 500

1 Registrator.................................

2,800

1,200

4,000

J kronor.

Till Departementschefens förfogan-

de för amanuenser, skrifbiträden,

vikariatsersättning, extra vakt-

betjening m. m.........................

—

—

10,800

1 förste vaktmästare .....................

800

300

1,100

f Ef ter 5 år kan lönen

höjas

1 vaktmästare................................

500

300

800

imed 100 kronor.

Summa

—

—

49,000

Då expeditionens anslag på ordinarie stat för närvarande är 39,300

kronor, blefve den erforderliga tillökningen 9,700 kronor, men då för tillämpning

af nu gällande aflöningsstat finnes uppfördt ett extra anslag af 6,900

kronor, kommer den verkliga förhöjningen att uppgå till blott 2,800 kronor.

Jag hemställer således i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen,

att, för tillämpning af det nu framlagda förslag till ny stat för Departementets

Kansli-expedition, med de vilkor m. m. för aflöningens åtnjutande,

hvilka finnas angifna i Finans-departementets protokoll öfver ofvan åberopade

nådiga beslut af den 7 sistlidne December, Riksdagen måtte höja det nu för

expeditionen uppförda ordinarie anslag.................................... kronor 39,300: —

med................................................................................................ » 9,700: -

till............................................................ kronor 49,000: -—

hvarefter det nu under några år för expeditionen utgående extra anslag å

6,900 kronor blefve öfverflödigt.

Arméförvaltningen.

Då jag hyser den förhoppning, att förslag till en af behofvet påkallad

lönereglering för detta embetsverk skall kunna, efter löneregleringskomitéens

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bil. No 3 a till Kong1. Maj-.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

hörande och vederbörlig granskning, blifva färdigt till föredragning så tidigt,

att detsamma, om det vinner Eders Kongl. Maj:ts nådiga bifall, kan föreläggas

instundande Riksdag, hemställer jag i underdånighet, att i propositionen

om Statsverkets tillstånd och behof måtte få för detta ändamål beräknas ett

belopp af............................................................................................. kronor 44,000,

hvilket torde utgöra den ungefärliga tillökningen i Arméförvaltningens

ordinarie anslag, hvilken för ny lönereglerings genomförande erfordras. De nu

på extra stat för Arméförvaltningens aflöning utgående 29,890 kronor blifva

efter regleringen icke vidare erforderliga.

Arméens och Flottans artilleribyrå.

Sedan Eders Kong], Maj:t den 22 September 1876 behagat i nåder

uppdraga åt en Komité, sammansatt af officerare från både arméen och flottan,

att afgifva utlåtande öfver, bland annat, huruvida konstruktion, anskaffning

samt försöks- och inskjutning af artilleri- och andra skjutvapen såväl för arméens

som flottans räkning lämpligen kunde genom eu och samma myndighet

åstadkommas, och denna Komité under den 15 Februari sistlidet år inkommit

med sitt underdåniga betänkande, har Eders Kongl. Maj:t den 10 Augusti

sistnämnda år anbefallt Generalfälttygmästare!! och Chefen för Artilleriet att

uppgöra förslag till en för arméen och flottan gemensam Artilleribyrå, ordnad

på sätt Komiteradc framställt.

Uti sitt till följd häraf afgifna underdåniga memorial af den 27 sistlidne

Oktober föreslår Generalfälttygmästaren, att Artilleribyråens verksamhet skulle

innefatta,

att konstruera all artilleriets materiel och flottans skjutvapen med tillhörande

ammunition, samt lavetter, hvilka användas å de befästningar, som det åligger

flottan att bestycka;

att öfvervaka tillverkning af krut och kanonjern;

att besigtiga alla artilleripjeser och i allmänhet äfven projektiler samt den

öfriga materiel, hvarmed, enligt ofvanstående, byråen komme att taga befattning;

att uppgöra förslag såväl till författningar och reglementen rörande materielens

tillverkning, besigtning och profning som till de tekniska bestämmelser,

hvilka böra uti leveranskontrakt inflyta;

att upprätta förslag till instruktioner för försök, samt att i allmänhet utföra

försöks- och inskjutningar samt upprätta skjuttabeller'';

att afgifva förslag till föreskrifter om materielens skötsel och vård;

att följa artilleriets utveckling i främmande land och underhålla noggrann

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bil. N-.o 3 a till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1878.

kännedom om livad sig i in- och utlandet tilldrager uti de ämnen, som beröra

byrå ens verksamhet; samt

att i öfrigt utföra alla arbeten, som röra tekniska frågor och till byråen

öfverlemnas.

Efter att sedermera hafva gjort reda för sina åsigter i fråga om den

personal, hvarmed byråens arbeten borde utföras, dess aflöning och sättet för

dess anställande, samt uttalat den mening, att lokal för byråen torde kunna

beredas i den del af artillerigården härstädes, som disponerats af Svea artilleriregemente,

sammanfattar han sina åsigter i följande förslag:

att byråens arbeten fördelas på tre afdelningar:

Konstruktionsafdelningen,

Kontrollafdelningen samt

Försöks- och Statistiska af delningen;

att byråens personal skall utgöras af officerare och underofficerare ur

artilleriet och flottan samt en Maskiningeniör;

att såsom Chef för byråen förordnas af Kongl. Maj:t, uppå Generalfälttygmästarens

underdåniga förslag, en regementsofficer af artilleriet;

att den fastare anställda officerspersonalen, skall, utom Chefen, bestå af

11 officerare, af Indika 7 eller 8 tagas ur artilleriet, 3 eller 4 ur flottan;

att till biträden uti byråen skall beordras behöflig! antal officerare och

underofficerare utur artilleriet och flottan;

att förordnande af inspektörer för krut- och kanontillverkningen i riket,

på grund af nådiga brefven den 24 Januari 1826 och den 31 December

1867, må upphöra och de befattningarne åtföljande arfvoden om 300 kronor

indragas;

att biträdande officerare och underofficerare måtte få tilldelas gratifikationer;
att

byråens militärpersonal måtte under sin anställning derstädes iå bibehålla

de vid artilleriet och flottan densamma tillkommande aflöningsförmåner

— såsom lön, dagaflöning — för regementsofficer af artilleriet dessutom lönetillägg

för hästar och fourragersättning — samt åtnjuta inqvarteringsersättning

efter grad (för flottans officerare inqvarteringsbidrag enligt författningarne)

med rätt att bibehålla denna förmån äfven under tjenstgöring utom

hufvudstationen, Stockholm, längre tid än sex månader;

att byråens ordinarie officerare måtte få uppbära rese- och traktamentsersättning

för förrättningsresor, traktamentsersättningen dock endast under de

första åtta dagarne å förrättningsorten;

att biträdande officerare och underofficerare måtte få uppbära rese- och

traktamentsersättning vid förrättningar utom hufvudstationen, men deras gratifikation

å byråens anslag under tiden upphöra;

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bil. No 3 a till Kong!. Maj-.ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1878.

att Maskiningeniören måtte få åtnjuta kapitens inqvartering samt för resor

ocli förrättningar utom liufvudstationen ega uppbära ersättning i 6:te klassen

af gällande resereglemente;

att de lokaler, belägna uti nordvestra flygeln vid artillerigården, som

disponerats af Svea artilleriregemente, innan dess förflyttning till det nya kaseruetablissementet,

måtte åt byråen upplåtas; samt

o att det memorialet bifogade underdåniga förslag till lönestat för Artilleribyråen

måtte vinna nådigt godkännande.

Uti infordi adt underdånigt utlåtande öfver Generalfälttygmästarens nu föredragna

memorial bär Förvaltningen af Sjöärendena ej käft annat att dervid

erinra, än att Förvaltningen ansett sig böra föreslå, det de flottans officerare,

som kommendör as till tjenstgöring i byråen, måtte erhålla samma inqvarteringsersattning

som officerare af motsvarande grad vid artilleriet, samt att gratifikationerna

för flottans underofficerare vid tjenstgöring i byråen måtte höjas utöfver

gratifikationerna åt underofficerare vid artilleriet med ett belopp, motsvarande

dessa senares inqvarteringsersättning.

Efter beredning af detta ärende gemensamt med Chefen för Sjöförsvarsdepartementet,

har jag funnit mig kunna i allmänhet instämma i de grunder,

efter hvilka Generalfälttygmästaren, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med förut

omnämnda Komité, ansett en för arméen och flottan gemensam Artilleribyrå

böra inrättas. Hvad angår de aflöningsförmåner, som böra tillkomma den vid

Artilleribyråen anställda personal, har jag dock ansett mig, — i öfverensstämmelse

med de äfven af Chefen för Sjöförsvars-departementet hysta åsigter, _

böra föreslå någon jemkning.

Generalfälttygmästaren har för byråens, utom Chefen, 11 officerare, upptagit

arfvoden: fem till ett belopp af 1,800 kronor, sex till 1,200 kronor.

Han har vidare föreslagit, att byråens fasta personal skall vid tjenstgöring

utom liufvudstationen åtnjuta rese- och traktamentsersättning, den senare dock

endast under de första åtta dagarne af förrättningstiden. — I betraktande af

de stola kompetensfordringar, som måste sättas på de vid byråen tjenstgörande

officerare, har det lägsta arfvodet, 1,200 kronor, visserligen icke synts mig

för högt. Deremot anser jag, att arfvodena å 1,800 kronor kunna inskränkas till

tre, ett . för hvar af de tre afdelningarne, men att till skälig uppmuntran för

längre tjenst eller större skicklighet böra upptagas tre arfvoden å 1,500 kronor

hvarefter arfvodena å 1,200 kronor blefve endast fem. — De rese- och

traktamentsersättningar, som af byråens personal åtnjutas, lära, derest resan

eller uppdraget afser befrämjandet af något ändamål, för hvilket särskildt anslag

finnes anvisadt, böra utgå från detta anslag eller de medel, som för sådant

ändamål kunna stå till Arméförvaltningens Artilleri-departements förfogande;

men i annat fall från allmänna rese- och traktaments-anslaget å vederbö
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

rande hufvudtitel. — Vaktmästaren tiar blifvit upptagen till samma förmåner,

som af vaktmästare i lägre lönegraden inom nu reglerade embetsverk åtnjutas.

— Pensionsåldern för Maskiningeniören, hvilken, lika som vaktmästaren, blifver

pensionsberättigad enligt nådiga Cirkuläret af den 22 Juni innevarande år angående

ny pensionsreglering för arméen, synes mig böra föreslås till 60 år.

— Hvad slutligen angår anslaget till expcnsmedel, har jag trott detta skäligen

kunna nedsättas till 3,000 kronor.

Med iakttagande af de förändringar i det ingifna förslaget, för hvilka

jag nu gjort reda, kommer den af mig, i förening med Chefen för Sjöförsvarsdepartementet,

uppgjorda förslagsstat att sluta på 29,700 kronor, i stället

för de 31,000 kronor, hvilka utgjorde slutsumman i Generalfålttygmästarens

förslagsstat.

Då Artilleribyråens inrättande kommer att, såsom jag längre fram skall i

underdånighet ådagalägga, medföra en nedsättning i anslaget till Artilleristaben

af 3,700 kronor, blifver emellertid den verkliga förhöjningen i fjerde hufvudtitelns

anslag genom byråens upprättande endast 26,000 kronor.

Hvad beträffar de vid Artilleribyråens inrättande öfverflödiga små arfvodena

om 300 kronor till hvardera af inspektörerne för krut- och kanontillverkningen,

hvilka dessutom uppburo reseersättning och dagtraktamente enligt gällande

bestämmelser, så och då de utgå det ena från reservationsanslaget till

artilleriregementena, hvars behållning skall användas uteslutande för artilleriets

utveckling, det andra åter från anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet,

från hvilket betydande anslag det hufvudsakliga underhållet af arméens

materiel bestrides, anser jag deras indragning ej böra förorsaka någon rubbning

i dessa anslags belopp.

Utbedjande mig att framdeles, sedan sig visat, om nödiga medel till

byråens upprättande och vidmakthållande blifva af Riksdagen beviljade, få, i

samråd med Chefen för Sjöförsvars-departementet, inför Eders Kongl. Maj:t

framlägga underdånigt förslag till byråens inre organisation, får jag nu i underdånighet

hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till

aflöning m. m. i enlighet med bilagda förslag till stat för arméens och flottans

Artilleribyrå (Bil. Lit. A), å fjerde hufvudtiteln, näst efter anslaget till

Generalitetsstaten, uppföra ett nytt ordinarie anslag å ............... 29,700 kronor.

Artilleristaben.

Under åberopande af sitt nu af mig föredragna underdåniga memorial af

den 27 Oktober 1877 angående organisationen af en för arméen och flottan

gemensam Artilleribyrå har Generalfälttygmästaren den 14 sistlidne November

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bil. N:o 3 a till Kong! Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1878.

uti annat underdånigt memorial framställt de förändringar i Artilleristabens

organisation, Indika, efter hans åsigt, blefve en följd af den nya Artilleribyråens

inrättande.

Generalfälttygmästare!! har dervid framhållit, hurusom, enligt den arbetsordning,

som för närvarande tillämpades inom Artilleristaben, å konstruktionskontoret

tjenstgjorde konstruktionsofficeren och en artilleristabsofficer, samt inom

den statistiska afdelningen två artilleristabsofficerare; men att, då alla de arbeten,

som nu utfördes å konstruktionskontoret och den statistiska afdelningen,

borde utföras af Artilleribyråen, i fall en dylik blefve inrättad, förenämnde

officerare borde, såsom icke vidare nödvändiga inom staben, öfverflyttas till

Artilleribyråen. —- Den personal, som sålunda, efter en Artilleribyrås inrättande,

skulle återstå för Artilleristaben, utgjorde:

en stabschef,

tre artilleristabsofficerare,

en sekreterare och

en vaktmästare;

och ansåge Generalfälttygmästare!! detta antal officerare vara tillräckligt för de

arbeten, som för staben återstode att utföra. — Angående sekreterarebefattningen

omnämner Generalfälttygmästare!!, att dertill lärer vid Artilleristabens

inrättande, år 1807, hafva användts sekreteraren vid chefsembetet för Artilleriet,

hvilken fick i uppdrag att föra protokollet vid de öfverläggningar rörande

planers och projekters uppgifvande, som förut tillhört den år 1796 inrättade

Artillerikomitéen, men som då ålades Artilleristaben. Intill år 1866 hade

samma plats innehafts af eu civil person, hvars befattning såsom sekreterare

åtminstone på senare tiden hufvudsakligen inskränkts till redogörandet för de

till Artilleristaben anslagna medel. Ifrån år 1866 både befattningen skötts af

en artilleriofficer, hvilken från samma tid tillagts inqvarteringsersättning och

hvilken officer tillika varit sekreterare i Artillerikomitéen, jemlik! föreskriften

i nådiga instruktionen för denna Komité af den 24 Februari 1868. Sedan

likväl genom nådiga generalordres den 27 Augusti 1875 blifvit medgifvet, att

annan officer vid Artilleristaben finge, om sådant ansåges för tillfället lämpligt,

tjenstgöra såsom sekreterare i Artilleristaben, hade sekreteraren, förutom sin befattning

som redogörare, gjort tjenst i likhet med artilleristabsofficerarne. På

grund häraf syntes det Generalfälttygmästare!! riktigast, att sekreterarebefattningen

i Artilleristaben upphörde och att staben i stället tillökades med en

officer, som tillika vore redogörare för Artilleristabens medel. — Utaf de i

staben anställde officerarne borde, enligt Generalfälttygmästarens åsigt, stabschefen

och två officerare tjenstgöra i Chefens för Artilleriet expedition, eu

officer uti Generalfälttygmästarens expedition, samt en officer vara tillgänglig

att användas såsom sekreterare i Artillerikomitéen, till biträde i expeditionerna

Bill. till RiJcsd. Prat. 1878. 1 Sand. 1 Afl/. -j

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bil. No 3 a till Kong!. Maj ds Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1878.

samt till särskilda uppdrag. Uti expeditionerna borde dessutom två underofficerare

fortfarande vara anställde såsom renskrifvare.

Beträffande derefter aflöningen, så och på det ej skilnaden måtte blifva

för stor emellan de arfvoden, som åtnjötes af Artilleribyråens och af Artilleristabens

officerare och svårighet derigenom uppstå att för Artilleristaben fortfarande

erhålla framstående officerare, ansåge Generalfälttygmästare!), att arfvodena

för de två äldste stabsofficerarna och den, som tillika vore redogörare,

borde bestämmas till 1,200 kronor, och arfvodet åt den fjerde stabsofficeren

fastställas till 1,000 kronor. Derjemte hyste Generalfålttygmästaren den åsigt,

att Artilleristabens officerare borde, i likhet med militärdistriktens stabsadjutanter,

vara beridne på egna tjenstehästar, och att derföre lönetillägg och fourrageersättning

för en häst borde tillkomma hvar och en af dem, likasom äfven

stabschefen, om denne ej vore major på stat vid något af artilleriregementena.

— Vaktmästarens lön borde sättas lika med vaktmästarens i Artilleribyråen,

och till de båda underofficerarne utgå inqvarteringsersättning, i likhet med hvad

föreslagits för Artilleribyråens underofficerare; hvarförutom, för gratifikationer

åt förstnämnde underofficerare, borde i staten uppföras ett visst belopp, på det

att Artilleri-departementets ordinarie anslag och stabens expensmedel ej måtte

behöfva för sådant ändamål i framtiden anlitas. Dessa expensmedel, oförändrade

sedan år 1858, hade nemligen visat sig otillräckliga, hvarföre en höjning

i desamma måste föreslås.

Till följd af hvad han sålunda anfört och under förutsättning att den

ifrågasatta Artilleribyråen kommer att inrättas, föreslår Generalfålttygmästaren,

att Artilleristabens personal från 1879 års ingång må utgöras åt:

en stabschef,

fyra artilleristabsofficerare, hvaraf den ene tillika är redogörare för de till

Artilleristaben anvisade medel, och

eu vaktmästare;

att Artilleristabens officerare må göras beridne på egna tjenstehästar;

att gratifikationer måtte få tilldelas två i Artilleristaben tjenstgörande underofficerare

;

att inqvarteringsersättning må på hittills öflig! sätt utgå till Artilleristabens

officerare och hädanefter äfven till de; derstädes biträdande underofficerare;

samt

att det memorialet bifogade förslaget till stat för Artilleristaben måtte från

och med år 1879 blifva gällande.

Vid denna Generalfälttygmästarens underdåniga framställning anser jag mig

ej böra göra annan anmärkning, än att arfvodena synts mig skäligen kunna

bestämmas till två på 1,200 och två på 1,000 kronor, samt att, ehuru jag anser

den af Generalfälttygmästare!) gjorda framställning derom, att Artillerista

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bil No 3 a till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

bens officerare böra vara beridne å egna tjenstehästar, icke sakna skäl, så och

då Mers Kongl. Maj:t den 10 Augusti sistlidet år medgifvit, att Artilleristabens

officerare må vid förefallande behof göras beridne å hästar från Svea

artilleriregemente, jag anser med äskande af anslag för tjenstehästar åt dessa

officerare kunna för närvarande anstå. Med iakttagande häraf har jag låtit

uppgöra bifogade förslag till stat för Artilleristaben (Bil. Litt. B), hvars slutsumma

understiger den af Generalfälttygmästare!! föreslagna med 3,260 kronor

eller, vid det tillfälle då, enligt hans förslag, hästersättning skulle äfven till stabschefen

utgå, 4,025 kronor. Om mitt underdåniga förslag vinner nådigt god
kännande,

skulle Artilleristabens nuvarande anslag............... kronor 12,200: _

kunna nedsättas med det belopp, hvarmed det öiverstiger

nu föreslagna stats slutsumma................................................ j> 3 5QQ. _

e^cr ''i''.......................................................................................... kronor 3,700: —

Jag hemställer således i underdånighet,

att Eders Kongl. Ma:jt täcktes föreslå Riksdagen att, vid bifall till hvad

Eders Kongl. Maj:t föreslagit angående inrättande af arméens och flottans Artilleribyrä,

anslaget till Artilleristaben måtte, med godkännande af den vidfogade

förslagsstaten för denna stab (Bil. Litt. B), minskas med 3,700 kronor

tlH......................................................................................................... 8,500 kronor.

feommendantstaten.

Uti underdånigt memorial af den 7 November sistlidet år har Chefen för

Fortifikationen gjort underdånig framställning derom, att det å Carlsborgs fästning

befintliga och ursprungligen endast för fästningsbygnadens personal afstäda

samt derföre under Fortifikationsbefälhafvarens inseende ställda proviantmagasinet

med dertill hörande kronobageri, såsom numera varande till gagn

för en annan, långt talrikare och för fästningsbygnadsarbetena helt och hållet

främmande personal, nemligen såväl fästningens ständiga garnison af artilleriooh

foi tifikationstrupper, som de derstädes årligen förlagda kommenderingar till

infanteriets underbefälsskola och andra militära öfningar m. m., måtte för framtiden

varda stäldt under närmaste tillsyn af en särskild intendent samt under

kommendantens å fästningen öfverinseende, med den förre åliggande redovisningsskyldighet

inför Arméförvaltningens Intendents-departement, som, jemte eftertagande

af den Fortifikationen nu tillhörande kontroll öfver magasinets förvaltning

in. in., borde tillhandahålla de för magasinets skötande erforderliga medlen

enligt de föreskrifter, Eders Kongl. Maj:t under nuvarande förhållanden

kunde finna lämpliga och behöfliga.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsverket 1878.

U/7. N:o 3 a till Kong!. Majds Nåd. Prop. No 1, om.

I anledning af hvad sålunda beträffande tillsättande af en särskild intendent

å fästningen blifvit föreslaget, har Arméförvaltningen, hvars utlåtande i

frågan blifvit af Eders Kong! Maj:t inhcmtadt, ansett sig böra lemna kommendants-embetet

å Carlsborg tillfälle att afgifva yttrande, och har uti sådant betänkande

kommcndants-embetet hufvudsakligen anfört, ^

att, om eu förändrad anordning med uppköp åt och vården om spanmal

och proviant för fästningen funnes nödig, omständigheterna syntes bjuda, att

en med affärer i allmänhet förtrogen person antoges att besörja fästningens

proviantering samt öfver kronomagasinet och bageriet derstädes handhafva vården

och derför vara ansvarig, hvilken person borde uteslutande åt dessa och

andra dylika bestyr, tillhörande fästningens ekonomi, egna sin tid;

att vidare i följd af den utveckling fästningen med stora steg gmge till

mötes genom det ökade antal af trupper, som dit förläggas och hvilkas behof

i många olika riktningar och på många olika sätt tillgodoses, det syntes för

Kongl. Maj:t och Kronan vara fördelaktigast, liksom äfven i administrativt hänseende

enklast, att alla de förnödenheter, som för fästningens rakning erfordrades,

undantagandes dock materialier för sjelfva fästmngsbygnaden anskaffades

genom eu särskild styrelse eller intendentur, mot redovisning inför Armeförvaltningen;

samt . e

att för den skull och då kommendanten på fästningen svårligen i följd åt

sin militära ställning kunde med tillräcklig sakkännedom och noggranhet egna

sig åt de till fästningens proviantering m. in. hörande göromål, nödvändigheten

fordrade, att i sammanhang med eu förändrad anordning af dessa bestyi eu

gemensam intendentur för fästningens angelägenheter blcfve inrattad med den

omfattning, kommendants-embetet här förut angifvit.

För egen del har Arméförvaltningen å Intendents-departementet icke kunnat

annat än instämma uti den af Chefen för Fortifikationen uttalade mening,

att befattningen med kronomagasinet och kronobageriet på Carlsborg numera

snarare borde tillhöra fästningens kommendant och Arméförvaltningens lntendentsdcpartement,

än fortifikationsbefälhafvaren på stället. Chefen för Fortifikationen

och Förvaltningens Fortifikations-departement. Likaså måste, enligt in

tendentsdepartementets åsigt, erkännas, att vidden af de bestyr, som fästningens

behöriga proviantering hädanefter kräfde, gjorde det till eu nödvändighet för

kommendanten att befrias från alla dithörande detaljgöromål, hvilka dessutom

mindre väl kunde stå tillsammans med hans militära ställning såsom högste

befälhafvare på platsen. Dylika göromål tillika med åtskilliga andra till fästningens

allmänna ekonomi hörande värf borde då lämpligen öfyerlåtas åt en

särskild, såsom biträde åt kommendanten i dessa hänseenden och under hans

närmaste chefskap ställd fästningsintendent. Fn sådan anordning skulle dock

med mindre kostnad för Kronan kunna ske, om den ställdes i samband med

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a till Körtel. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

13

inrättande på fästningen af en förrådsförvaltning, som der blefve behöflig för

det arméens gemensamma central- och lmfvndförråd af beklädnads-, remtygs-,

utrednings-, sjukvårds- och trosspersedlar, hvilket vore afsedt att i fästningen

upprättas och hvarför särskild lokal numera funnes i beredskap. Det syntes

nemligen Departementet, som skulle den blifvande intendenten för nyssnämnda

förråd kunna med denna sin befattning äfven förena den föreslagna fästningsintendentssysslan,

så framt han i sistberörda egenskap finge vid räkenskapsföring

och andra kontors- eller kansligöromål biträdas af en honom underordnad

tjensteman, hvilken lämpligen äfven kunde vara uppbördsman och redogörare

för sådana på fästningen befintliga persedelförråd, som icke tillhörde fästningsbygnaden

eller någon af de ständiga garnisonstrupperna derstädes, såsom t.

ex. kommendantsskapsförrådet, underbefälsskolans förråd, det blifvande förrådet

för volontärskolan in. fl., hvilka alla upplag borde fortfarande hvart för sig

bibehållas utan sammanblandning med det stora hufvudförrådet, helst innehållet

af de förra till större delen ginge i bruk antingen året om eller vissa tider

deraf, hvarunder uppbördsmannen hade att öfvervaka persedlarnes renhållning

och lämpliga iståndsättning eller utbyte mot nya, hvilket åter vållade tätare

in- och utlevereringar samt eu mer detaljerad och i öfrigt annorlunda ordnad

persedelvård, än den, som inom centralförrådet kunde ega rum eller med

dess uppbördsmans tjenstgörings förhålland en läte sig förena. —- Genom tillsättning

af en Fästningsintendenten biträdande tjensteman skulle äfven fästningsväbeln

på Carlsborg befrias från en mängd för honom främmande räkenskapsoch

förrådsgöromål, hvilka under senare åren måst åt honom uppdragas, men

som numera icke kunde annat än verka störande för eu noggrann utöfning af

hans egentliga befattning. I öfrigt skulle centralförrådets bildande på fästningen

göra det nuvarande utrednings förrådet i Göteborg öfverflödigt, hvarjemte

arméens förråd i Stockholm kunde inskränkas till allenast den storlek, som för

hufvudstadens garnisonstrupper samt 4:de och 5:te militärdistriktens regementen

och corpser funnes erforderlig.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och i öfrigt i detta ärende förekommit,

har Arméförvaltningen i underdånighet hemställt,

att, i sammanhang med bildandet på Carlsborg af ett central- och hufvudförråd

af beklädnads- m. fl. persedlar för arméen samt anställning af erforderlig

förvaltningspersonal vid detta förråd, befattningen med det nuvarande

kronomagasinet och kronobageriet på fästningen måtte få öfverflyttas från fortifikationsbefälhafvaren

till kommendanten derstädes och i följd häraf högsta inseendet

öfver fästningens proviantering af Arméförvaltningens Intendentsdepartement

öfvertagas;

att till biträde åt kommendanten vid fästningens proviantering och vid

skötandet af vissa andra ekonomiska bestyr på platsen, enligt de reglementa
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bil. N:o 3 a till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

riska bestämmelser, som Eders Kong''!. Maj:t uppå. Arméförvaltningens förslag

torde framdeles meddela, måtte få tillsättas, under kommendantens chefskap, en

Fästningsintendcnt, som torde böra tilläggas regementsofficers värdighet;

att Fästningsintendenten tillika skall vara intendent vid det nya centraloch

hufvudförrådet för beklädnads- in. fl. persedlar på Carlsborg;

att den öfriga förvaltningspersonalen vid nyssnämnda förråd skall utgöras

af en Förrådsförvalfare och eu Bokhållare, båda med aflöning på stat, hvarjemte

extra skrifbiträde må vid förefallande behof kunna mot särskild betalning

anställas;

att såsom uppbördsman och redogörare för andra på fästningen befintliga

persedelförråd, hvilka icke äro afsedda för fästningsbygnaden eller för de ständiga

garnisonstrupperna på platsen, måtte få anställas en särskild Förvaltare

under Fästningsintendentens närmaste förmanskap och inseende, med skyldighet

jemväl att tillhandagå bemälde intendent vid förekommande kontors- och expeditionsgöromål;
att

i följd häraf den åt fästningsväbeln på Carlsborg nu uppdragna befattning

med sistberörda persedelförråd liksom med vissa andra räkenskapsbestyr,

som icke åtfölja hans väbelsbeställning, skall upphöra;

att två vaktmästare måtte fa antagas till tjenstgöring, den ene hos Fästningsintendenten

och vid de mindre persedelförråden, den andre vid centralförrådet

;

att samtidigt med det senare förrådets inrättande arméens utredningsförråd

i Göteborg, såsom dåmera obeliöfligt, måtte upphöra och dervarande förrådssysslor

indragas;

att Intendenten vid detta utredningsförråd, f. d. Öfvcrstelöjtnanten, Riddaren

af Eders Kong! Maj:ts Svärdsorden Johan Fredrik Flach, som är född

år 1805 och år 1858 antogs till intendent, hvilken befattning han med särdeles

nit, trohet och skicklighet utöfvat, måtte vid förrådets upphörande öfverflyttas

på allmänna indragningsstaten med åtnjutande, från och med månaden

näst efter entledigandet, såsom pension under hans återstående lefnad, af ett

mot intendcntsarfvodet på Arméförvaltningens stat svarande belopp af 1,800

kronor årligen; hvaremot Intendents-departementet, hvad angår t. f. Förvaltaren

vid Göteborgs utredningsförråd, Kapitenen m. m. Y. A. Iledelius, som först år

1873 i denna befattning antogs, och tillika är Tygförvaltare i Göteborg, ansåge

någon allmän pensionsrätt i anledning af utredningsförrådets upphörande icke

kunna ifrågakomma;

att aflöningen för de nu föreslagna nya bestäilningarne på Carlsborg måtte,

med afseende å hvarderas beskaffenhet och ansvaret i uppbördssysslorna, sålunda

bestämmas;

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bil. N:o 3 a till Kong!. Majds Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverk 1878.

för en Fästningsintendent, tillika intendent vid centralförrådet

......................................................... lön kronor 4,000: —

dagaflöning ä 4 kronor................................... » 1,460: _

eller samma aflöning, som för fältintendenter i militärdistrikten

varit föreslagen;

för en Förvaltare vid de mindre persedelförråden, tillika

biträde åt Fästningsintendenten i kontors- och expe
ditionsgöromål,

lön .......................................................... kronor

med rätt till ålderstillägg af 300 kronor efter fem

års tjenstgöring — eller lika aflöning, som bestås

förrådsförvaltare på Artilleriets stat;

för en Förvaltare vid central- och hufvud förrådet, lön .. »

med ålderstillägg af 500 kronor efter femte och tionde

tjensteåret;

för eu Bokhållare vid centralförrådet, lön........................... »

med ålderstillägg af 300 kronor efter 5 år;

för en Vaktmästare vid centralförrådet, lön........................

för en d:o vid de mindre förråden, lön..............................

hvarjemte anvisas till extra skrifbiträde vid centralförrådet

årligen minst ............................................

börande innehafvarne af nyssnämnda befattningar äfven

åtnjuta fri inqvartering å fästningen, enligt hvad särskildt

kan varda bestämdt vid nådig pröfning af upprättadt förslag

till inqvarteringens ordnande derstädes under fred,

hvarom Arméförvaltningen afgifvit särskildt underdånigt

betänkande.

5,460: —

1,S00: —

4,000: —

1,500: —

1,000: —

800: —

1,500: —

Summa kronor 16,060: —

Instämmande i hvad vederbörande myndigheter yttrat angående olämpligluden

deraf, att omsorgen för fästningen Oarlsborgs proviantering längre hvilar

på Fortifikationen, samt om tidpunkten för verkställande af öfverflyttningen till

Carlsborg af armeens hutvudutredningsförråd, har jag i hvad Arméförvaltningen

föreslagit ej funnit skäl till annan ändring, än att aflöningen åt Förvaltaren vid

centralförrådet, nu föreslagen till 4,000 kronors lön, måtte fördelas i

*ön ................................................................................................ 2.800 kronor,

tjenstgöringspenningar.......................................................................... 1,200 »

Summa 4,000 kronor.

Då förvaltaren vid de mindre förråden och bokhållaren blifvit föreslagna

till sådana aflöningsförmåner, som i arméens nya aflöningsstater förekomma för

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bil. No 3 a till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

deras likar, förrådsförvaltare å artilleriets stat ocli fortifikationskassörer, kar

jag ansett någon sådan fördelning af lönebeloppet ej böra med afseende på

dem sättas i fråga. Vidare liar jag ansett de bada vaktmästarnes aflöningsförmåner,

vid betraktande af lifsförnödenketernas kända dyrket å Carlsborg,

samt deras anställning vid betydliga ock värdefulla persedelförråd, böra skäligen

sättas lika med vaktmästares af lista ock 2:dra lönegraden i de nu reglerade

embetsverken kär i Stockkolm.

Med iakttagande karat kemställer jag i underdånigket, det Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, för inrättande af en intendentur å Carlsborgs

fästning i öfverensstämmelse med bilagda förslag till stat (bil. Lit. G)

höja anslaget till Kommendantsstaten, som nu utgör............ kronor 19,415: —

med....................................................................................................» 16,160.

pp ......................................................................... kronor 35,575: —

Vid bifall härtill kan genom indragning af Göteborgs utredningsförråd å

» en Förvaltare ...

» en Vaktmästare

.............. kronor

1,800: —

»

1,500: —

..... ))

400: —

............... kronor

3,700: —

kvilket skall af mig iakttagas vid afgifvande framdeles af förslag till nådig

proposition om lönereglering för detta embetsverk.

I likhet med livad Arméförvaltningen föreslagit, hemställer jag vidare, att

Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen äska uppförande å allmänna indragningsstaten

för Intendenten vid utredningsförrådet i Göteborg, f. d. Ofverstelöjtnanten

in. m. Johan Fredrik Flack af en pension, stor 1,800 kronor, att

från ock med månaden näst efter den, i hvilken kan från intendentsbefattningen

entledigas, under hans återstående lifstid utgå.

Garnisonssjukhuset å Carlsborg. (Allmänna Garnisonssjukhusets anslag.)

Sedan Eders Kongl. Maj:t den 24 September 1875, med anledning af dåvarande

Befälhafvarens för Fortifikationen underdåniga hemställan ock efter det

Gencralbefälhafvaren i 3:dje Militärdistriktet, Arméförvaltningen ock Sundhetskollegiet

fått afgifva underdåniga yttranden i ämnet, behagat förordna, att det öfverinseende

öfver sjukvården å Carlsborg, som ditintills ålegat fortifikationsbefälhafvaren

derstädes samt det förmanskap kan utöfvat öfver garnisonsläkaren

skulle uppköra samt denne ställas under kommendantens omedelbara förmanskap

och befäl samt garnisonssjukhuset å Carlsborg, som blefve gemensamt för

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bil. N:o 3 a till Kong!. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverk 1878.

hela den å fästningen förlagda militär- och civilpersonalen, skulle stå under

styrelse af en Direktion med kommendanten såsom ordförande, så och efter

det Sundhetskollegiet, på nådig befallning, upprättat och till Eders Kongl.

Maj:ts pröfning öfverlemnat förslag till reglemente för Garnisonssjukhuset å

Garlsborg, åtföljdt af särskilda instruktioner för sjukvårdspersonalen derstädes,

har Arméförvaltningen under den 27 sistlidne Oktober inkommit med så väl

utlåtande öfver sistnämnda förslag som underdånigt förslag till stat för ifrågavarande

garnisonssjukhus, så beskaffad, som Bil. Lit. D här vid protokollet

närmare utvisar. Uti sin underdåniga skrifvelse om statsregleringen den 29

Oktober 1877 har Arméförvaltningens Intendents-departemcnt vidare anhållit

om beredande af årsanslag för detta sjukhus till ett belopp af 10,000 kronor,

motsvarande förenämnda förslagsstats slutsumma, och anser Departementet detta

belopp böra af Riksdagen äskas såsom tillökning i nuvarande statsanslaget för

Allmänna Garnisonssjukhuset (i Stockholm), hvilket anslag sålunda skulle blifva

gemensamt för de båda sjukhusen, ehuru behörigen fördeladt dem emellan,

hvarvid anslaget lämpligen borde erhålla benämningen »Garnisonssjulcliusen i

Stoclcholm och å Carls/jorg». Då detta anslag till större delen vore afsedt för

anskaffning och underhåll af persedlar m. fl. förnödenheter af vexlande åtgång

och kostnad, allt efter den på sjukhusen vårdade personalens större eller

mindre antal, arten af de persedlar, som behöfde nyanskaffas eller repareras,

förändrade prisförhållanden m. m. dylikt, ansåge Intendents-departementet nödigt,

att hvad något år kunde på anslaget besparas, finge användas till ökade utgifter

under efterföljande år, hvarföre Departementet föreslår, att det samma

måtte erhålla naturen af reservationsanslag; och har Arméförvaltningens Civila

departement, under hvars förvaltning anslaget till Allmänna Garnisonssjukhuset

är stäldt, så mycket hellre instämt i sist omförmälda förslag, som Eders Kongl.

Maj:t redan tillförene, uppå gjorda underdåniga framställningar, flera gånger

funnit godt förordna, att de besparingar, som vid ett års slut förefunnits

å Allmänna Garnisonssjukhusets anslag, skulle för det följande årets utgifter

reserveras.

I den mån Carlsborgs fästning vunnit i betydenhet och garnisonen derstädes

ökats, hafva de anordningar för sjukvården, som vid fästningsarbetenas

början voro ändamålsenliga, visat sig allt mindre tillfredsställande. Redan för

mer än två år sedan har derföre Eders Kongl. Maj:t, såsom Arméförvaltningen

erinrat, enligt samtlige vederbörandes tillstyrkan'' fattat beslut i afseende å

ordnandet af ett för fästningens personal och Fortifikationens private arbetare

gemensamt garnisonssjukhus, men detta nådiga beslut har hittills, endast ofullständigt

kunnat genomföras, af bland annat brist på medel för sjukhusets utredning

och förvaltning. Tiden för denna frågas ändamålsenliga lösning är nu

Bih. till Riksd. Prot. 1878. 1 Kami. 1 Afl. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bil. N:o 3 a till Rongl. Maj:ts Råd. Prop. N:o 1, om Stativ erhet 1878.

inne och kan så mycket mindre uppskjutas, som med det 3:dje sappörkompaniets

nu pågående uppsättning och infanteri-volontärskolans förläggning till

Carlskorg behofvet af sjukvårdens ordnande derstädes blifver ännu mera känbart.

Då jag i hufvudsak instämmer i de förslag härtill, som från Sundhetskollegiet

och Arméförvaltningen nu blifvit framstälda, hemställer jag i underdånighet,

att Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, för tillämpning

af bilagda förslag till stat för Garnisonssjukhuset å Carlsborg (Bil. Lit. D.),

bevilja å ordinarie stat............................................................... kronor 10,000: —

att tilläggas anslaget till Allmänna Garnisonssjukhuset, nu » 71,486: 25,

hvarefter detta anslag, med förändrad benämning: Garnisonssjukhusen

i Stockholm och å Carlsborg, torde få såsom reservationsanslag

utgå med......................................................... kronor 81,486: 25.

Indelta Arméen.

Indelta Arméens befäl saf!ilning.

I detta anslag finner jag ej för närvarande skäl att föreslå annan ändring,

än att, då Jemtlands Hästjägarecorps ensam inom rytteriet är i saknad åt

Löjtnant af andra klassen, men för Corpsens tjenstbarhet vid flera tillfällen

och särskild! vid beväringens vapenöfning och mobilisering behofvet åt en tillökning

i subalternofficerarnes antal gör sig känbart, jag i underdånighet hemställer,

att Eders Kong!. Maj:t ville föreslå Riksdagen att åt en Löjtnant af

andra klassen vid Jemtlands Hästjägarecorps bevilja

lön ............................................................................. kronor 900: —

tjenstgöringspenningar................................................ » 120: —

dagaflöning under vapenöfningarne i förslagsvis

60 dagar ......................................................... f>

lönetillägg för 2 tjenstehästar................................. ))

fourrageersättning...................................................... »

Om till nuvarande anslaget för indelta arméens befäls
aflöning.

................................................................................... kronor 4,177,006

lägges nu föreslagna..................... » 2,670

blefve den nya slutsumman............................................... kronor 4,179,676

120

800

730

2,670: —

Indelta Arméens och Vermlands Fältjägarccorps’ vapenöfningar.

I anledning af Eders Kong!. Maj:ts nådiga proposition om en allmän förhöjning

uti här ifrågavarande vapenöfningsanslag med 388,000 kronor för att

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bil. N:o 3 a till Korn)!, Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1878.

möjliggöra öfningarnes behöriga utförande, har Riksdagen för detta ändamål

anvisat sagda belopp att å extra stat under är 1878 utgå. Enär detta belopp

vant grundadt på räkenskapen för senare tiders öfningar af sådant slag,

hvartill medlen till större delen varit afsedda, samt någon nedsättning i de i

beräkningen ingående pris desto mindre kunde antagas sannolik, som tvärtom

motsatsen redan vore för handen; hvartill komme svårigheten, om icke omöjligheten

att särskildt behörigen redovisa de båda för samma ändamål afsedda

anslagen af olika natur, — så har Arméförvaltningens Intendents-departement

funnit sig böra i underdånighet hemställa, att omförmälda extra anslag måtte

få till ordinarie statsanslaget för indelta arméens och Yermlands Fältjägarecorps’

vapenöfningar omtöras.

Ehuru senast församlade Riksdag vid beviljandet af förhöjning i anslaget

till indelta arméens vapenöfningar ansett, att densamma, för vinnande af någon

erfarenhet om hvilket belopp må för öfningarnes ordnande vara erforderligt,

då endast borde på extra stat uppföras, ett mål som på denna väg först efter

en längre följd af år kan vinnas, så finner jag mig dock på de af Arméförvaltningen

anförda skäl, Indika så väl i afseende å anslagets belopp, som

dess redovisande, synas mig talande, böra underdånigst hemställa, det Eders

Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen, att den ifrågavarande anslagsförhöjningen

måtte å ordinarie stat öfverflyttas, och således statsanslaget till indelta

arméens och Yermlands Fältjägarecorps’ vapenöfningar förhöjas med ett belopp

af 888,000 kronor.

Till anskaffning af granris samt åtskilligt virke för lägerbehofvet under

indelta arméens och beväringsmanskapets årliga möten finnas medel anvisade

under statsanslaget för försvarsverket till lands i allmänhet, medan åter

truppernes alla öfriga mötesförnödenheter, såsom proviant, fourrage, ved, lägerhalm

m. m. bekostas från de båda statsanslagen till arméens och beväringsmanskapets

vapenöfningar. I följd häraf och ehuru samtliga förnödenheterna

anskaffas genom vederbörande provianteringsdirektioners försorg få dock utgifterna

för förstnämnda artiklar icke uppföras i provianteringsdirektionernas redogörelser

för vapenöfningsmedlen, utan måste, efter särskilda kostnadsräkningar, af Arméförvaltningen

liqvideras från annan nyss uppgifven anslagstillgång. Då emellertid

detta förfaringssätt synts Intendents-departementet innefatta en i en dylik

underordnad sak nog onödig omgång, har Departementet funnit sig föranlåtet

hemställa, att eu summa af 4,000 kronor, hvartill årliga kostnaden för de

ifrågavarande lägcrartiklarne kunde anses uppgå, måtte få från anslaget till

försvarsverket till lands i allmänhet öfverflyttas, med 2,500 kronor till anslaget

till indelta arméens, och med 1,500 kronor till anslaget för beväringens vapenöfningar.

Om Eders Kongl. Maj:t gillar denna underdåniga framställning, som

synes mig befogad, torde Eders Kongl. Maj:t vilja föreslå Riksdagen, att för

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bil. No 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

*

ifrågavarande ändamål må till anslaget för indelta arméens oeli Vermlands Fältjägarecorps’

vapenöfningar från anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet

öfverflyttas kronor 2,500.

Om till anslagets nuvarande slutsumma..................... kronor 1,319,800: —

läggas nu föreslagna förhöjningar....................................... » 388,000: —

och .......................................................................................... » 2,500:

skulle den nya slutsumman uppgå till.............................. kronor 1,710,300: —

Värfvade Arméen.

Lifgardet till häst och Husarregementet Konung Carl XY.

Uti skrifvelse af den 22 sistlidne November har Inspektören för Kavalleriet

framhållit det ofördelaktiga förhållande, hvari de båda värfvade kavalleriregementena

befunno sig, i jemförelse med de indelta, derigenom att både Lifgardet

till häst och Husarregementet Konung Carl XY sakna ryttmästare af andra

klassen. De olägenheter, som häraf uppstode, har redan af Eders Kongl.

Maj:t varit erkända, då Eders Kongl. Maj:t föreslagit 1875 års Riksdag att

bevilja medel till aflöning åt en dylik ryttmästare vid hvardera regementet.

Denna nådiga framställning vann väl icke då Riksdagens bifall, i det Riksdagen

afslog så väl detta som öfriga förslag till ändring i organisationsförhållandena

vid" arméen, med undantag blott af reduktionen af Yermlands Fältjägareregemente

till Corps.

Då emellertid grundsatsen att icke utvidga den nu bestående styrkan af

indelta och värfvade arméen sedermera blifvit, såsom mig synes med allt skäl,

af Riksdagen öfvergifven, i det sist församlade Riksdag beviljade åtskillig tillökning

i arméens underbefäl, har jag, som anser en förstärkning i befälet vid

dessa, med beväringsmanskap försedda, kavalleriregementen i hög grad önskvärd,

ansett mig böra nu hemställa, det Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen

att å hvardera af ifrågavarande regementens stater uppföra till aflöning

m. in. åt en ryttmästare af andra klassen

lön............................................................................................... kronor 1,800:

dagaflöning........................................................................

lönetillägg för 2 tjenstehästar ................................................ »

fourrageersättning ...........................................................

tillsammans........................................................................

Yid Lifgardet till häst förefunnes dessutom den oegentlighet, att derstädes

vore anvisad aflöning endast åt eu regementsadjutant, då vid öfriga regementen

... kronor

1,800: —

))

1,095: —

))

800: —

))

730: —

... kronor

4,425: —

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bil. No 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

och corpser funnos två. Enär det med rätta antoges, att hvarje regementsofficer

borde hafva sin adjutant, och detta icke blott vid en blifvande mobilisering

utan äfven vid de vanliga öfningarne, har Kavalleriinspektören hemställt om

rättelse i detta missförhållande. Då det tvifvelsutan måste anses såsom en brist

i detta regementes organisation, att dervid tinnes anställd endast en regementsadjutant,

hvilken brist vid mobilisering komme att medföra den olägenhet, att

en af sqvadronsofficerarne ryckes från sin egentliga tjenstgöring, torde Eders

Kongl. Maj:t vilja föreslå Riksdagen att öka hästgardets anslag med aflöning

m. m. till en andre regementsadjutant, hvilket

för lön................................ kronor 900: —

x> dagaflöning ........................................................................... » 730: —

» lönetillägg för 2 tjenstehästar .......................................... j> 800: —

» fonrrageersättning............................................................ » 730: —

skulle göra eu tillökning af .................................................. kronor 3,160: —

Med förut omnämnda ............................................................... 4,425: —

blefve hela förhöjningen i anslaget för lifgardet till häst kronor 7,585: —

och detta anslag, som nu utgör ............................................. » 138,760: —

skulle komma att uppgå till.................................................. kronor 146,345: —

Anslaget till Husarregementet Konung Carl XY, nu......... » 184,504: 05,

skulle genom tillägg af............................................................ » 4,425:_

höjas till .................................................................................... kronor 188,929: 05.

Marinregemente!.

Detta anslag är fortfarande erforderligt för att, i den mån det genom

Marinregementets indragning är eller varder disponibelt, användas för underhåll

af garnisonen i Oarlskrona, och lärer Eders Kongl. Maj:t derföre vilja föreslå

Riksdagen, att detsamma må äfven under år 1879 för omförmälda ändamål

med oförändrad natur utgå.

Fortifikationen.

Anslaget till Fortifikationens praktiska öfningar. Med afseende härå har

Chefen för Fortifikationen i sitt underdåniga memorial af den 15 sistlidne

November anfört, hurusom detta anslag, som intill 187 G års början utgick med

10.000 kronor, nämnda år med anledning af den påbörjade uppsättningen af

sappörbataljonen ökades till 13,000 kronor. Sedan dess vore nu uppsättningen

af samma bataljons 2:dra kompani fullbordad och det 3:dje kompaniets

*

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bil. No 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

skulle under år 1878 ega rum. Så väl till bestridande åt kostnaderna för dessa

nya kompaniers fältöfningar som ock för att kunna bereda pontoniererne en

hittills saknad öfning i broslagning uti strömmande vatten erfordrades ett ökadt

anslag. Uti det underdåniga memorial angående Fortifikationens praktiska öfningar

år 1877, livilket Chefen för Fortifikationen ingaf den 31 Januari, hade

han haft tillfälle att framhålla den kännbara lucka uti pontonierernes öfning,

som uppstått derigenom, att de ej hade tillfälle öfva broslagning uti rinnande

vatten så väl med pontoner som med tillfälliga materialier, hvarförutom de icke

kunde motsvara de billigaste anspråk på en tekniskt utbildad broslagningstrupp.

I sammanhang dermed hade föreslagits, att pontoniererne, hvilkas årliga

öfningar utsträcktes till fulla tre månader, under en månads tid skulle förläggas

till något ställe, der strömmande vatten vore att tillgå för broslagningsöfningarne.

Eders Kongl. Maj:t hade täckts gilla denna framställning, men som

Fortifikationens öfningsmedel ej lemna! tillgång till planens utförande, hade

den tills vidare ej kunnat sättas i verket. Hvad som i väsentlig mån bidroge

att göra fortifikationstruppernas öfningar kostsamma vore dels de materialier,

i synnerhet trävirke, som dervid erfordrades och hvaraf en betydlig del årligen

förbrukades, så att stora nyanskaffningar alltjemt måste ega rum, dels, hvad

pontoniererne anginge, truppens förläggning på annan ort under den tid de

broslagningsöfningar skulle företagas, hvarom nyss förut blifvit nämndt.

De kostnader, truppens praktiska öfningar under de senare åren medfört,

kunde beräknas till 2,500 kronor för kompani, eller för tre kompanier pontonierer,

och från och med år 1879, likaledes tre kompanier sappörer till 15,000

kronor; med hvilken beräkning dock de förbemälda öfningarne för pontoniererne

uti broslagning i strömmande vatten ej kunde ske oftare än hvart annat år.

Dertill komme nu kostnaden för Fortifikationens stabsöfningar, som redan pågått

årligen alltsedan år 1869 till stor nytta för officerare och underofficerare

och för Indika öfningar kostnaden kunde beräknas till 5,000 kronor om året.

Hela det behöfliga anslaget till Fortifikationens praktiska öfningar skulle alltså

uppgå till 20,000 kronor.

På grund af hvad Chefen för Fortifikationen sålunda anfört, får jag i

underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att

anslaget till Fortifikationens praktiska öfningar, som nu uppgår till 13,000 kronor,

måtte med 7,000 kronor förhöjas; hvaremot jag anser mig icke böra

understödja hans framställning, att anslaget måtte vinna ytterligare tillökning

för bekostande af infanteriets timmermansofficerares deltagande i sappörerncs

öfningar, hvilken kostnad torde, liksom hittills, kunna utgå från indelta arméens

vapenöfningsanslag.

Underhåll af Sappörbataljonens skanstyg spark (verktyg och instrumentalier

med tillhörande åkdon). För detta ändamål har hittills anslag ej

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bil. No 3 a till Kongl. May.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878. 23

varit anvisadt, men då numera, sedan sappörtruppen och dess öfningar ökats,

slitningen å skanstygen blifvit betydlig, anser Chefen för Fortifikationen ett

årligt anslag härför erforderligt, beräknadt till samma belopp som för underhållet

af ett krigsbryggeekipage, eller 1,500 kronor, hvilka Eders Kongl. Mai-t

torde vilja af Riksdagen äska.

Om de nu föreslagna förhöjningarne

för fortifikationstruppernes praktiska öfningar kronor 7,000: _

och för underhåll af skanstygsparken............... » 1,500: _ $ F,nn.

tilläggas anslagets nuvarande summa................................................... 285*920'' _

blifver den nya slutsumman............................................ kronor 294 12Q
-

Beväringen.

Beväringens vapenöfning.

Vid bifall till hvad förut under anslaget till indelta arméens och Yermlands

Fältjägarecorps’ vapenöfningar blifvit föreslaget om förflyttning till vapenöfningsanslagen

från anslaget till försvarsverket i allmänhet af medel för bestridande

af viss lägerutredning, skulle detta anslag höjas med 1,500 kronor

hvilka Eders Kongl. Maj:t torde af Riksdagen äska.

Anslaget, nu..................................................................... kronor 651,000: —

komrne genom denna förhöjning............................................. » p 5qq. _

att uppgå till.............................................................................. kronor 652,500: —

Volontärsskolan på Carlsborg.

Enligt den beräkning, som blifvit af Eders Kongl. Maj:t för sistförsamlade

Riksdag framlagd, komma de årliga kostnaderna för denna skola att uppgå till

243,000 kronor, och då det i 1878 års riksstat anvisade anslag, 71,000 kronoi,

endast omfattar utgifterna för tiden från den 20 September till årets slut,

böi alltså, då skolan sedermera skall oafbrutet fortgå under hela året, anslaget

höjas med 172,000 kronor, hvilken förhöjning torde af Eders Kongl. Mai-t

blifva begärd.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bil. No 3 a till Kong!. Maj ds Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1878.

Underhåll af Altar in. m. å mötesplatserne.

Uti sin förenämnda underdåniga skrifvelse af den 29 sistlidne Oktober

liar Arméförvaltningen å Intendents-departementet anfört, att under denna benämning

sist församlade Riksdag bland anslagen för »Beväringen» anvisat medel

till underhåll af filtar, madrasser, putvar, handdukar och tvättställ å mötesplatserne

för stamtrupperne och beväringsmanskapet med ett sammanräknadt

belopp af 88,000 kronor. — Då detta anslag således icke vore inskränkt blott

till beväringen, har Årméförvaltningen ansett, att detsamma, till förekommande

af möjligen i framtiden uppstående missförstånd, borde öfverflyttas till de anslag,

som i riksstaten äro uppförda under rubriken »Materielen», i hvilket fall

anslaget torde få kallas: »Underhåll eif sängkläder m. m. pa mötesplatserne för

Arméens stam- och beväringstrupper (förslagsanslag).

Då af bilagorna till Eders Kongl. Maj:ts Nådiga proposition till sistlidne

Riksdag om Statsverkets tillstånd och behof framgår, att det då begärda och af

Riksdagen beviljade anslaget till första uppsättningen af filtar m. fl. persedlar å

mötesplatserna afsåg så väl stammens som beväringsmanskapets behof, och det

nu ifrågavarande anslaget skall bestrida det arliga underhållet af samma persedlar,

så synes mig Arméförvaltningens förslag vara väl grundadt, hvarföre jag

vågar detsamma i underdånighet tillstyrka, dock med någon förkortning i den

föreslagna nya benämningen af anslaget, hvilken torde kunna inskränkas till:

Underhåll af sängkläder m. m. på mötesplatserne.

I händelse af bifall härtill torde anslaget få sin plats näst efter anslaget

till lif- och släpmunderingar vid rotehållsregementena och Yermlands I ältjägarecorps.

Rytteriets volontärskola.

Då vid sistlidne riksdag beviljades medel för bygnader till inrymmande

af, bland annat, äfven en sådan skola, har Arméförvaltningen på Intendentsdepartementet

ifrågasatt, att anslag för skolans underhåll borde nu äskas, men

dä bygnadsarbetena icke torde, af skäl, för hvilka jag längre fram vid fråga

om extra anslag för dessa bygnaders fullbordande skall göra reda, kunna

under år 1879 afslutas, och då de förhållanden, som betinga denna skolas

inrättande, i viss mån undergått förändring genom Riksdagens utslag å en utsträckning

af beväringsmanskapets öfningar, har, i betraktande äfven af de

liera anslagsbehofven för försvarsverket och den mor än under de närmaste

åren begränsade medelstillgången för statsregleringen, jag icke ansett mig för

närvarande böra föreslå Eders Kongl. Maj:t att äska det åt Arméförvaltningen

sålunda ifrågasatta anslaget.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Btl. No 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1818.

25

Materielen.

Försvarsverket till lands i allmänhet eller Arméförvaltningens Departement.

Artilleridepartementet. Artilleri- och Ingeniör-högslcolan, (förut Krigshögskolan

å Marieberg). Sedan Eders Kong! Maj:t af sistförsamlade Riksdag äskat

förhöjning i dåvarande Krigshögskolans anslag, dels för en ny lärare i tillämpad

mekanik, dels för stallet och omkostnads- och underhållsstaten, med tillsammans

3,623 kronor, men Riksdagen uti sin underdåniga skrifvelse den 24 sistlidne Maj

angående regleringen af utgifterna under fjerde hufvudtiteln för år 1878 meddelat,

att — enär genom inrättandet af den nya Krigshögskolan här i hufvudstaden,

hvartill Riksdagen anvisat medel, staten för Krigshögskolan å Marieberg

komme att minskas med 2,300 kronor, räknadt från och med Maj

månad år 1879, då nuvarande elever af Generalstabslinien afskräde sin kurs,

och således sistnämnda belopp snart nog blefve för Eders Kongl Maj:t disponibelt,

— den ifrågasatta anslagstillökningen för läroverket å Marieberg synts

Riksdagen ej vara af oundgängligt behof påkallad; så har uti underdånigt memorial

af den 12 sistlidne Oktober Chefen för Krigshögskolan å Marieberg

underdånigst hemställt, att, då äfven under förutsättning att det belopp, som,

enligt hvad ofvan antydts, blefve disponibelt, finge fortfarande för läroverket

användas, en brist för ofvan uppgifna behof af 1,323 kronor komme att uppstå,

Eders Kongl. Maj:t täcktes af näst sammanträdande Riksdag äska en förhöjning

i läroverkets anslag med sistnämnda belopp; och har till denna hans

underdåniga hemställan Inspektören för Militärläroverken och Arméförvaltniimen

tillstyrkt nådigt bifall.

Den af Eders Kongl. Maj:t till sist församlade Riksdag afgifna framställning

om förhöjning i anslaget till dåvarande Krigshögskolan, numera Artillerioch

Ingeniörhögskolan, omfattade medel till eu lärare i tillämpad

mekanik .............................................. kronor 800: _

en dränglön....................................... „ 545- _

stallets underhåll........................................................................... » \ 277: _

förhöjning i omkostnads- och underhållsstaten........................ » 1,000: _

tillsammans kronor 3,623

och då dessa för skolan nödvändiga medel icke kunna täckas med den besparing

af 2,300 kronor, som på skolans stat kommer att uppstå, när den

nya Krigshögskolan träder i verksamhet, hemställer jag i underdånighet, att

Bih. till Riksd. Prot. 1878. 1 Sami. 1 A/d. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bil. No 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1878.

Eders Kongl. Maj:t ville af Riksdagen äska beviljandet af de felande 1,323

kronorna, att tilläggas anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet.

Fortifikations-departementet. Nybygnad och underhåll af Kronans hus i

fästnings- och garnisonsorter. Uti underdånigt memorial af den 18 Maj

1876 hade Arméförvaltningen å Artilleri- och Fortifikations-departementen,

under förutsättning af nådigt bifall till dess deri gjorda hemställan om öfverflyttande

till Fortifikationsdepartementet af vården och underhållet af Artilleriregementenas

samtliga, inom garnisonsorter belägna, men ej till förrådslokaler

afsedda, hus och bygnader, i underdånighet hemställt om en förhöjning

i nu ifrågavarande anslag af 50,000 kronor, hvarigenom detta anslag,

som då utgick med 125,000 kronor, hvaraf 25,000 kronor på extra stat,

skulle höjas till 175,000 kronor, förutom det belopp af i rundt tal 13,000

kronor, som under nämnda förutsättning kunde från Artilleri-departementets

andel i anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet till 1 ortifikationsdepartementets

öfverflyttas. Eders Kongl. Maj:t, som under den 8 December

1876 besluta, att förbemälda öfverflyttning af underhållsskyldighet skulle ega

rum och sedermera förordnat, att densamma skulle ske från böijan af år 1878,

fann emellertid de af Arméförvaltningen då anförda skäl icke med nödvändighet

-rifva vid handen, att en förhöjning i Fortifikations-departementets underhållsanslag

utöfver de 13.000 kronor, som från Artilleri-departementet öfverfördes,

blefve genom den beslutade öfverflyttningen af underhållsskyldighet

erforderlig, hvarföre ock blef af Eders Kongl. Maj it äskad och af Riksdagen

beviljad endast den förhöjning, 25,000 kronor, hvilken vore erforderlig för fullgörande

af Fortifikations-departementets äldre underhållsskyldighet.

Uti sitt underdåniga memorial af den 15 November sistlidet år angående

Departementets medelsbehof för år 1879 har nu Chefen för Fortifikationsdepartementet

ytterligare framhållit, att förberörda från Artilleri-departementet öfverförda

13,000 kronor icke kunna förslå till underhåll af samtliga de artilleriets

bygnader, hvilkas underhåll blifvit Fortifikations-departementet ålagdt.

Summan utgjorde visserligen ett medeltal al de underhållskostnader, som för

ifrågavarande bygnader utgått under loppet af åren 1870—1876, men åtskilliga

af dessa bygnader, som blifvit uppförda under senare åren, hade

under nämnda tid ej kraft något, eller åtminstone högst obetydligt underhåll,

hvaremot de för framtiden komme att i hög grad tynga på underhållsanslaget.

Dessa nyare bygnader voro

i Stockholm:

Svea artilleriregementes nya etablissement, uppfördt efter år 187

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a till Kongl. May.ts Nåd, Prof. N:o 1, om Statsverket 1818.

27

i Landskrona:

Stallbygnad med sjukstall och ridhus, uppförda år 1873;

i Christianstad:

Arrestbygnad, exercis- och gymnastikhus, uppförda år 1873;

två stall byggnader med sjukstall och ridhus, uppförda år 1876;

å Carlsborg:

Stallbygnad och sjukstall, uppförda år 1874; och

Ridhus, uppfördt år 1875.

De från Göta- och Yendes artilleriregementen inkomna reqvisitioner å underhållsmedel

för år 1878 utvisade äfven, att underhållet af endast dessa regementens

bygnader kräfde icke blott förberörda 13,000 kronor utan derutöfver

ett belopp af mer än 16,000 kronor, och då dertill lades reparationskostnader

för Svea artilleriregementes bygnader, hvaröfver förslag ännu icke

inkommit, kunde, enligt Chefens för Fortifikationens åsigt, behofvet af underhållsmedel

för samtliga de till Fortifikations-departementets vård öfverflyttade

artilleriets bygnader icke skattas lägre än till 25,000 kronor utöfver de af

Artilleri-departementet afstådda 13,000 kronor.

Sedan Chefen för Fortifikationen genom en detaljerad beräkning ådagalagt,

att af de medel, 150,000 kronor, som vore beviljade för underhållet af

de under Fortifikationens vård förut ställda bygnader, bidrag till artilleribygnadernas

underhåll icke blefve tillgängligt, har han i underdånighet hemställt,

att underhållsanslaget i sin helhet måtte varda förhöjdt åtminstone till

175,000 kronor.

Då jag ej kan jäfva de skäl, som af Chefen för Fortifikationen nu blifvit

för en förhöjning i underhållsanslaget anförda, och behofvet af en anslagsförhöjning

för bygnadsunderhåll, hvilken förhöjning har sin naturliga grund

i tillkomsten af nya bygnader, skulle gjort sig lika känbart, om underhållet

åt artilleribygnaderna förblifvit under Artilleri-departementet, hemställer jag i

underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att på nu anförda

skäl öka anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet med 25,000 Kronor.

Intendents-departementet. Munderingsanslagen. Uti anslaget till försvarsverket

till lands i allmänhet innefattas, bland annat, de hufvudsakligaste till
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bil. N:o 3 a till Kong!. Maj:ts Md. Prop. N:o 1, om Statmrlet 1878.

gångarne för underhåll och nyanskaffning af munderingspersedlar för manskapet

vid de värfvade garnisonsregementena, vid hvilka numera, efter passevolansens

allmänna upphörande, närmaste bestyret med dessa persedlars ständiga tillhandahållande

åligger de vid regementena inrättade förvaltningsdirektionerna enligt

de för dem utfärdade nådiga reglementen, livilka äfven innehålla grunderna för

bestämmande af de till direktionerne utgående årliga anslag lör munderingskostnadernes

bestridande.

I sammanhang med de underdåniga förslag till dessa grunder, som Arméförvaltningen.

i mån af passevolansens afskaffande vid det ena eller andra regementet,

till Eders Kong!. Maj:t ingifvit, hade Arméförvaltningen äfven framlagt

jemförelscberäkningar mellan de erforderliga nya munderingsunderhållsanslagen

och de tillgångar, som för motsvarande ändamål under passevolanstiden varit

anvisade, hvarvid Förvaltningen tillika framställt, huruledes genom fyrfaldiga

förhållanden, — såsom den med passevolansens upphörande inträdda förändringen

i den tjenstgörande styrkan, vissa af behofvet påkallade förbättringar i manskapets

beklädnadsvilkor, inträffade prisstegringar å de flesta rudimaterier till

soldatmunderingen och ökade arbetslöner för hithörande persedlars tillverkning

samt slutligen äfven nödvändigheten att bevilja särskild ersättning åt de blifvande

persedeluppbördsmänncn inom regementena m. m. dylikt, de sedan flera

år tillbaka oförändrade bibehållna ordinarie beklädnadsanslagen beliöfde förstärkas.

Enär likväl då ännu, i likhet med förhållandet under de senare passevolansåren,

svårighet syntes förekomma att hålla regementenas nummerstyrka

fulltalig, ansåg sig Förvaltningen icke böra genast ifrågaställa en eljes oundviklig

förhöjning i de gamla munderingsanslagen a stat uti vidsträcktai e man,

än den hvartill förberörda förändring i tjenstgörande styrkan vid tre särskilda regementen

föranledde, hvarefter ock ce motsvarande förhöjning i dessa regementens

munderingsanslag, uppå Eders Kongl. Majffs Nådiga förslag, af Riksdagen beviljades.

Då numera nummerstyrkan vid ifrågavarande regementen dels redan vore,

dels snarligen kunde förväntas blifva fulltalig, samt erfarenheten tillräckligt bekräftat

nödvändigheten af munderingsanslagens hållande vid de belopp, hvartill

desamma efter gällande beräkningsgrunder uppgå för regementenas fulla styrka,

har nu Intendents-departementet ansett tiden vara inne att hos Eders Kongl.

Maj:t gorå underdånig anmälan om erforderlig tillökning i de på stat för

munderingsunderhållet vid de värfvade garmsonstruppernc anvisade medel; och

har derföre Departementet, i sin underdåniga skrifvelse af den 29 sistlidne

Oktober, gifvit till känna, att vederbörande förvaltningsdirektioners munderingsanslag,

uträknade efter de bestämda grunderna och innefattande större delen

af förvaltningsbidragen äfvensom underbefälets beklädnadspenningar samt, eftei

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Bil. No 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

passevolansens upphörande, numera nödiga medel till expenser, 1000 kronor

för hvardera regementet, nu utgöra tillsammans.....................kronor 829,620:70.

samt, att, om härifrån drogos de nu å ordinarie

stat anvisade.................................................................................... » 777,050:13,

så utgjorde den behöfliga anslagstillökningcn...........................kronor 52,570:57.

Då, efter hvad Arméförvaltningen visat, dels till följd af omständigheter,

som ega sammanhang med passevolansens afskaffande, dels till följd af den allmänna

prisstegring, som egt rum sedan den tid, munderingsanslagen för värfvade

garnisonstrupperna bestämdes, en förhöjning i dessa anslag lärer vara oundviklig,

och de mindre belopp, som för sådant ändamål under någon tid utgått så val

från hufvudtitelns anslag till extra utgifter med 2,242 kronor 1 öre, som ook

från besparingarne å artilleriregementenas anslag med 3,550 kronor, icke längre,

helst sedan det senare anslaget vid sistlidne riksdag undergått reglering, synas

mig böra för dylika, för anslagen främmande ändamål tagas i anspråk, får jag

i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t villo föreslå Riksdagen att för

munderingsunderhållet vid värfvade garnisonstrupperne förhöja anslaget till försvarsverket

till lands i allmänhet med..........................................kronor 52,570:57.

Sedan dels, jeinlikt Eders Kongl. Maj:ts nådiga Bref af den 27 December

1873 samt den 26 Februari och den 1 Juni- 1877, några nummer af rusthållsinfanteriet,

der rusthållarne vägrat att ingå på hästvakanskontraktens förlängande,

blifvit, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts med Riksdagen fattade beslut,

från rusthåll till rotehåll förvandlade, hvarvid Statsverket öfvertagit f. d. rusthållarnes

skyldigheter i afseende å munderingsunderhållet, dels Eders Kongl.

Magt med Riksdagen boslutit tillökning af indelta arméen med 78 korpraler,

78 vice korpraler och 156 volontärer, för hvilka alla aflöning utginge ensamt

af Statsverket, hvaraf följde, att äfven hela munderingskostnaden för dem alla,

äfven om de till någon del skulle anställas vid rusthållstrupperne, borde uteslutande

af Kronan bestridas, så uppstode för både den förra och den senare

personalens förseende med utrednings-, remtygs- och trosspersedlar en årlig

kostnad, uppgående till 1,773 kronor 61 öre. som borde bestridas af nu ifrågavarande

statsanslag, i hvithet derföre Arméförvaltningen föreslår en förhöjning

af förenämnda belopp, att af nu sammanträdande Riksdag äskas.

Denna Arméförvaltningens framställning torde af Eders Kongl. Maj:t gillas.

Uti statsanslaget för försvarsverket till lands i allmänhet finnes innefatta^ ett

belopp af 5,981 kronor 78 öre, utgörande årligt anslag för underhåll af karl- och

hästmunderingar vid Jemt!ands hästjägarecorps. Arméförvaltningens Jntendentsdepartement,

som i särskild underdånig skrifvelse den 23 sistlidne Oktober hos

Eders Kongl. Maj:t framställt, bland annat, lämpligheten af detta anslags bestämmande

hädanefter genom årlig prisreglering, på sätt vid den öfriga roterade

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bil. No 3 a Ull Konyl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

arméen eger rum, har nu i anledning häraf och då beklädnadsunderhållet vid

rotehållet bekostas från det särskilda statsanslaget till »lif- och släpmunderingar

vid rotehållsregementena och Vermlands Fältjägare-Corps», i underdånighet

hemställt, att det för Jemtlands hästjägarecorps’ munderingspersedlar hitintills

anvisade förenämnda belopp måtte få från statsanslaget för försvarsverket

i allmänhet öfverföras till nyssnämnda anslag för »lif- och släpmunderingar etc.»; och

torde framställning härom till Riksdagen blifva af Eders Kong! Maj:t afgifven.

Musiken vid Fortifikationstrupperne. Uti skrifvelse till Arméförvaltningens

Intendents-departement har Chefen för Fortifikationen framställt angelägenheten

deraf, att ett årligt anslag af 1,000 kronor blefve anvisadt till underhåll af musikinstrumenter

och till musikundervisningens bekostande både vid pontonierbataljonen

och vid sappörbataljonen, på det att fortifikationstrupperne lika litet

som öfrige svenska trupper måtte blifva i saknad af någon, om än mindre rnusikcorps.

I anledning häraf och då icke annan tillgång för detta ändamål vore fortifikationstrupperne

anvisad än allenast medel för underhållet af de vid exercisöfningarne

behöfliga signalhorn, men lämpligheten och gagnet af någon verklig

musikcorps äfven inom dessa trupper visserligen icke kunde anses vara mindre

än inom de andra värfvade garnisonstrupperne, som numera alla hade särskilda

anslag från statsverket till musikinstrumenter och der likaledes musiken i öfrigt

af Kronan understöddes, så har Intendents-departementet funnit sig böra biträda

omförmälda framställning; och då de begärda beloppen uppenbarligen vore lågt

beräknade, i synnerhet vid det förhållande, att bataljonerna hade särskilda garnisonsorter,

hemställer Intendents-departementet att ett årligt anslag af 1,000

kronor för musiken vid hvardera af ifrågavarande bataljoner, eller tillsammans

2,000 kronor, måtte hos Riksdagen äskas såsom förhöjning i statsanslaget för

försvarsverket till lands i allmänhet, på sätt för Husarregementet Konung Carl

XV vid sistlidne riksdag egde rum.

Till denna Arméförvaltningens framställning tillstyrker jag i underdånighet

nådigt bifall.

De af mig i detta anslag på grund af Arméförvaltningens framställningar

nu föreslagna förhöjningar utgöra således:

i Artilleri-departementets andel, för Artilleri- och Ingeniör
högskolan.

.......................................................................... kronor 1,323: —

i Fortifikations-departementets d:o, för bygnadsunderhåll » 25,000: —

i Intendents-departementets d:o, för munderingsunderhållet

vid värfvade garnisonstrupperne............... kronor 52,570: 57

Transport 52,570: sr

26,323: —

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Bil. No 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd, Prop. No 1, om Statsverlcet 1878.

Transport 52,570: 57 26,323: —

för underhåll af remtygs-, utredningsoch

trosspersedlar åt den ökade personalen

vid indelta arméen.................... » 1,773: 61

Fortifikationstruppernes musik..................... » 2,000: — gg Jg

Summa förhöjningar kronor 82,667: 18;

hvarifrån dock afgå de belopp, hvilka blifvit föreslagna att öfver
föras

till andra anslag, nemligen

för granris och åtskilligt virke vid indelta arméens

vapenöfningar ................................................ kronor 4,000: —

för Jemtlands hästjägarecorps’ munderings
m.

fl. persedlar ............................................. j> 5,981: 78. g gg-^. 78

ai efta erkliöa anslagstillökningen blefve..................... kronor 72,685: 40.

Läggas dessa till nuvarande anslaget........................ » 2,037,728: 07.

kommer den nya slutsumman att blifva ........................... kronor 2,110,413: 47.

Lij- och släpmunderingar vid rotehällsregementena och Vermlands

Fältjägarecorps. Uti sin skrifvelse af den 29 Oktober 1877 om statsregleringen

har Arméförvaltningen anmärkt, att detta statsanslag, som allt sedan

år 1864 icke erhållit någon förhöjning annat än för effektiv rotering af en

del förut ständigt vakanta nummer samt för öfverflyttning å anslaget af munderingskostnaderne

vid Vermlands Fältjägarecorps, icke längre vore tillräckligt

för sina årliga utgifter, bestående hufvudsakligast uti de till vederbörande Beklädnadsdirektioner

enligt stadgade grunder utgående årliga anslag för underhållet

af de till soldatbeklädnaden hörande persedlar. Dessa utgifter blefve

hädanefter i viss mån ökade, dels genom tillkomsten af några, enligt hvad

förut omnämnts, från rusthåll till rotehåll förvandlade nummer, dels äfven genom

den af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen beslutade förstärkning af indelta

arméens korpraler, vice korpraler och volontärer, för hvilken nya personal aflöning

blifvit från och med innevarande år anvisad och hvilken bör af statsverket beklädas.

Anledningen till anslagets otillräcklighet vore, utom den nya personaltillökningen,

^ förnämligast att söka i de stegrade prisen å vissa för soldatbeklädnaden

erforderliga materialier, och har Arméförvaltningen uppskattat den förhöjning

i anslaget, som af prisstegringen gjordes erforderlig, till 24,407 kronor

och 91 öre.

Dessutom skulle, vid bifall till här förut väckta förslag om öfverförande

till detta statsanslag från anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet af

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Bil. N:o 3 a till Kong]. Majte Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1878.

munderingsunderhållet vid Jemtlands hästjägarecorps, 5,981 kronor 78 öre,

samt vidare genom detta underhålls bestämmande för framtiden medelst årlig

prisreglering, på sätt vid hela den öfriga både indelta och vårfvade armeen

numera eger rum, i hvilket fall, enligt nu gällande pris, beloppet beräknats

stiga med 4,041 kronor 78 öre, en ytterligare tillökning i lif- och släpmunderingsanslaget

erfordras af 10,023 kronor 56 öre, eller det belopp, hvartill

munderingskostnaden vid nyssnämnde corps beräknats tills vidare komma att

uppgå. Hela förhöjningen i sist omförmälda statsanslag, hvilken alltså borde

af Riksdagen äskas, skulle följaktligen, efter Armé förvaltningens åsigt, utgöra

34,431 kronor 47 öre, och hemställer Arméförvaltningen, att denna förhöjning,

hvaraf dock 5,981 kronor 78 öre endast vore en öfverflyttning, måtte af Riksdagen

äskas i förevarande anslag, hvars namn skulle förbytas till »Munderingsunderhållet

vid roterade arméen och Vermlands Fältjägarecorps.»

Då det lärer vara uppenbart, att de persedel pris, hvilka år 1864 fastställdes,

icke kunna vid innevarande tidpunkt anses motsvara anskaffningskostnaden,

så och då den af Arméförvaltningen beräknade stegringen i pris icke

synes öfverdrifven, finner jag mig böra understödja Arméförvaltningens framställning

i fråga om anslagets förhöjning, hvaremot jag, som anser icke obetydliga

praktiska olägenheter förbundna med ombyte af anslags benämning och

derföre hyser den mening, att dermed bör uppskjutas, intill dess benämningen

sjelf blir origtig, icke finner skäl tillstyrka, hvad Arméförvaltningen i sådant

hänseende föreslagit.

Jag hemställer således i underdånighet, att Eders Kong!. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att i detta anslag bevilja en förhöjning af kronor 34,431: 47,

hvilka, tillagda anslagets nuvarande slutsumma ................ » 269,631: 45,

skulle uppbringa anslaget till................................................... kronor 304,062: 92.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för Departementets Kansliexpedition.

Till jemnande af de ordinarie anslagens slutsumma torde detta

förslagsanslag ................................................................................. kronor 3,129: 97

få undergå nödig jemkning, och derföre nu föreslås förhöjdt

med .. ................... i............................................................... » 343: »

pH ................................................................................................. kronor 3,473: it).

Det torde nu tillåtas mig att få göra redo för de behof af extra ordinarie

anslag under år 1879, hvarom framställningar blifvit af vederbörande

myndigheter afgifna, och som synas mig oafvisliga.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Bil. No 3 a till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

Disciplinkompaniet.

Då den tillökning i befälet, för hvilken sistförsamlade Riksdag, uppå

Eders Kongl. Maj:ts förslag, uppfört ett extra anslag af 9,709 kronor, kan

antagas blifva erforderlig äfven under år 1879, torde Eders Kongl. Maj:t

vilja föreslå Riksdagen, att ett lika stort extra anslag får för ifrågavarande

ändamål utgå äfven under sistnämnda år.

Artilleribehof.

Positionsartilleri.

Sedan Generalfälttygmästaren i underdånigt memorial af den 1 November

1876 anmält, att kostnaderna för anskaffning af den materiel, som, utöfver

redan befintlig, erfordrades för åstadkommande af ett till förstärkande af landets

försvarsförmåga behöfligt positionsartilleri, beräknats uppgå till 696,150

kronor, samt sist församlade Riksdag, på derom af Eders Kongl. Maj:t gjord

framställning, för påbörjande af denna materiels anskaffning beviljat ett extra

anslag för innevarande år af 100.000 kronor, hemställer Generalfälttygmästaren

nu i sitt underdåniga memorial om statsregleringen af den 15 sistförflutne

November, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att

för 1879 bevilja för fortsatt anskaffning af positionsartilleri kronor 100,000: —

Denna Generalfälttygmästarens hemställan torde vinna Eders Rond Marts

bifall. ‘ b'' J''L

Bestyckning af Carlsborgs fästning.

Da byggnadsarbetena å slutvärnet och hufvudvallen med tillhörande kaponicrei

vid Carlsborgs fästning, för hvilka befästningsdelar bestyckningsplan

finnes fastställd, ansåges kunna inom några få år vara afskräde, har Generalfälttygmästaren

i sitt memorial af den 15 sistlidne November fäst uppmärksamheten

på behofvet att anskaffa nödig artillerimateriel till dessa fästningsverks

bestyckning.

Kostnaden för anskaffning af de för detta ändamål nödiga skjutpjeser

jemte tillhörande lavetter och projektiler har Generalfälttygmästaren beräknat

sålunda:

Bill. till Piksd. Prot. 1878. 1 Sami. 1 Afd.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bil. No 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1378.

52 st. 5/''63:s kanoner med lavetter a (12,000 + 8,000) 20,000

kronor.............................................................................. kronor

projektiler, 300 st, pr kanon ä 50 kronor........................ »

60 st. 4,"l:s kanoner med lavetter å (6,000 + 3,000)

9,000 kronor.................................................................. »

projektiler, 300 st. pr kanon ä 20 kronor........................ »

20 st. mörsare, 21 c/m:s med block a 16,000 kronor...... »

projektiler, 300 st. pr mörsare, ä SO kronor.................. »

20'' st. kulsprutor med lavetter, ä 3,600 kronor............... »

kopparpatroner, 20,000 pr pjes, a 65 kronor tusendel »

Summa kronor

1,040,000: —

780,000: —

540,000: —

360,000: —

320,000: —

480,000: —

72.000: —

26.000: —

3,618,000: —

hvarförutom 50 st. 3,"24:s kanoner med lavetter och tillhörande projektiler

ansåges blifva att tillgå, så snart ny fältartillerimateriel blifvit anskaffad.

Om från förenämnda kostnadssumma droges det belopp, 375,000 kronor,

som redan blifvit af Riksdagen för nu ifrågavarande ändamål beviljadt, utgjorde

återstående medelsbehofvet, 3,243,000 kronor, och då den återstående bestyckningens

anskaffning icke syntes Generalfälttygmästaren böra utsträckas på längre

tid än tio år, har han i underdånighet hemställt, att Eders Kongl. Maj:t täcktes af

Riksdagen till bestyckning af Carlsborgs fästning äska för år 1879 ett extra

anslag af.................................................................................... kronor 300,000: —

Då bestyckning af Carlsborgs fästning så hastigt, som med landets tillgångar

är förenligt, synes mig i högsta grad nödvändig, får jag i underdånighet

instämma i denna Generalfälttygmästarens framställning.

G evär stillverkningen.

Sedan Eders Kongl. Maj:t genom nådiga generalordres den 6 Mars och

11 Juni sistlidet år behagat föreskrifva, att fästningsartilleriets manskap och

fortifikationstrupperne skola beväpnas med förkortade gevär, har nu Generalfälttygmästaren,

som, under förutsättning af bifall till ingifvet underdånigt förslag

till fästningsartilleriets ordnande, funnit behofvet af sådana gevär för

nämnda ändamål uppgå till 8,400 stycken, i underdånighet hemställt, att för

tillverkning under år 1879 af 5,000 dylika gevär, efter en beräknad kostnad

af 31 kronor för hvarje, måtte al Riksdagen äskas ett extra anslag åt lo5,000

kronor.

Den af Eders Kongl. Maj:t under den 13 April 1877 förordnade, af

svenske och norske officerare bestående, komité för afgifvande af förslag till

eu efter tidens fordringar lämpad gevärsmodell för de förenade rikenas hårar,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bil. No 3 a till ICongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878. 35

har så långt framskridit i sina undersökningar, att dess arheten torde inom en

kortare tidrymd kunna afslutas. Under sådana förhållanden lärer icke nu

beslut böra fattas om vidare tillverkning af gevär efter nu gällande modell,

men då det å andra sidan är af synnerlig vigt, att medel vid innevarande

riksdag anvisas för gevärstillverkningen under 1879, på det att en stam af

skickliga arbetare må vid Carl Gustafs stads faktori kunna bibehållas och då,

i händelse en ny gevärsmodell för arméen varder af Eders Kongl. Maj:t under

innevarande år fastställd, de dermed förenade kostnader böra, enligt 1875 års

Kiksdags uttalade önskan, kunna meddelas den i Januari 1879 sammanträdande

Riksdagen, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t behagade för gevärstillverkning

äska, såsom extra anslag för år 1879, den af Generalfälttygmästaren

ifrågasatta summan..................................................................... kronor 155,000: —

utbedjande jag mig att framdeles fa afgifva förslag till medlens användande,

vare sig till förkortade, eller vanliga gevär efter nu gällande eller annan

modell, som kan blifva Riksdagen delgifven.

Skjutförsök.

Efter tillkännagifvande, att de skjutförsök, som under de senaste två åren

blifvit utförda och för Indika kostnaderne blifvit bestridda från de af Riksdagen

dertill anvisade medel, hufvudsakligen utgjordes af

inskjutning af 8,"o8:s pansarbrytande kanoner af två olika längder samt

af 5/''63:s bakladdningskanoner;

profskjutning af en 9,"24:s kanon äfvensom af en till denna kanon hörande

kasemattlavett och af lavett till 4,"lss kanoner för positionsartilleriet;

försöksskjutningar med två 4,"l:s kanoner af olika reffelsystem samt af

en sjelftänkande lavett för 5,"63:s kanon;

jemförelseskjutningar mellan 3" framladdnings- och 8,7 0/m:s bakladdningskanoner;
undersökning

af de ballistiska egenskaperna hos krut af 7,6, 6,1, 4,9 och

1,75 liniers kornstorlek; samt

försök med perkussionsrör och tidrör af ny konstruktion med s. k. enhetsrör

för fältartilleriet;

äfvensom att under den närmaste tiden förestode följande skjutförsök:

inskjutning af 9,"24:s kanoner såväl med massiva spetsprojektiler, som med

granater samt profning af dertill hörande lavettage;

fortsättning af försök med 4,"las bakladdningskanoner af olika reffelsystem,

samt inskjutning af den af dessa kanoner, hvilken antages såsom modell

för blifvande anskaffning;

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

fortsättning af försök med krut af olika kornstorlek och tillverkningsmetod’

samt med rör af ny konstruktion;

omfattande försök med sex stycken 8,3 °/m:s kanoner; samt

försök med lavett af ny konstruktion för 5,"63:s kanoner och med refflade

bakladdningsmörsare för fästningsartilleriet m. m.;

har Generalfälttygmåstaren, då utaf de 30,000 kronor, hvilka Riksdagen

för dylika försök beviljat under år 1877, vid årets slut endast återstode omkring

9.000 kronor, samt för innevarande år inga dylika medel blifvit begärda,

underdånigst hemställt, att för år 1879 ett extra anslag till skjutförsök måtte

beredas, stort 20,000 kronor.

På grund häraf hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen att till skjutförsök bevilja å extra stat för år

1879............................................................................................. kronor 20,000: —.

Yerkstadsbygnad vid Mariebergs amimmitionsfabrik.

Generalfälttygmästare!! har äfven föreslagit, att ytterligare en verkstadsbygnad

skulle uppföras vid ammunitionsfabriken å kronoegendomen Marieberg,

för hvilken bygnad kostnaden blifvit beräknad till 44,000 kronor.

Ehuru fabriken vid Marieberg icke under alla förhållanden är tillräcklig

för arméens behof, torde dock fråga om utvidgning deraf icke böra förekomma

utan i sammanhang med pröfning af såväl en fullständig plan för ammunilionstillverkningen

under krig och denna tillverknings ändamålsenliga fördelning

mellan Marieberg och Carlsborg, — hvarest redan åtgärder för anordnande af

en ammunitionsfabrik, ehuru i mindre skala, blifvit vidtagna — som ett förslag

öfver de bygnadsarbeten och de nya anläggningskostnader, som deraf kunna

föranledas. .Tåg anser mig derföre icke för det närvarande böra förorda någon

framställning till Riksdagen angående utvidgning af verkstaden å Marieberg.

Skjutfält för Svea artilleriregemente.

Vid sist församlade Riksdag äskade Eders Kongl. Maj:t, uppå Generalfälttygmästarens

hemställan, till ett skjutfält vid Karg för Svea artilleriregemente

270,700 kronor, samt att deraf måtte för år 1878 anvisas 150,000

kronor. Riksdagen, som ansåg att, äfven om det ifrågavarande skjutfältet blefve

anskaffadt, behofvet af ett gemensamt skjutfält för hela artilleriet, der inskjutning

af alla slags artilleripjeser kunde försiggå, skulle oförminskadt qvarstå, samt att,

då fråga var om ett för endast ett regementes öfningar afsedt skjutfält, kost
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bil. No 3 a Ull Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878. 37

nadsbeloppet vore allt för högt beräknadt, förklarade framställningen icke kunna

bifall .

Generalfälttygmästaren förmäler sig nu under sistlidne sommar hafva låtit

anställa ytterligare undersökningar för erhållande af ett för Svea artilleriregemente

passande och mindre dyrt skjutfält, hvilket dock, till undvikande af allt

för dryga årliga transportkostnader, icke finge vara allt för aflägset från Stockholm,

samt derjemte, om möjligt, borde kunna användas till ett för hela artilleriet

gemensamt öfnings- och skjutfält. Dessa undersökningar hafva, enligt

hvad Generalfälttygmästaren upplyser, egt rum dels i trakten omkring Vesteroch

Öster-Hanninge kyrkor uti Stockholms län, dels vid Yåppeby, ungefär

en mil nordost om Knifsta jernvägsstation, äfvensom i trakten af Eosshyttans

station, båda på norra stambanan. Af de inkomna rapporterna hade dock

framgått, att en till skjutfält lämplig plats icke stode att finna vid något af

dessa ställen, vare sig för Svea artilleriregemente eller för artilleriet i sin

helhet.

Då, om föreslagen framdragning af Stockholm—Yesterås—Bergslagens jernväg

från Carlberg förbi Bellevue till Yärtan, med hamn, upplagsplats och bostäder

vid den strand, som till eu del utgöres af Lindarängen, vunne Eders

Kongl. Majrts nådiga bifall, någon skarpskjutning med kanoner icke vidare

kunde å Ladugårdsgärdet förekomma, och då forskningar efter ett passande

skjutfält för Svea artilleriregemente redan under flera år pågått, utan att något

tjenligare än det vid sistlidne riksdag föreslagna kunnat uppletas, hvarföre ett

fortsatt sökande efter sådant skjutfält, enligt Generalfälttygmästarens åsigt, skulle

blifva fruktlöst, så och då det för regementet vore af högsta vigt, att snart

erhålla ett dylikt odlingsfält, har Generalfälttygmästaren i sitt underdåniga

memorial af den 15 sistlidne November anhållit, det Eders Kongl. Maj:t ville

till Riksdagen göra förnyad framställning, att för expropriation och ordnande

af ett skjutfält vid Bärg måtte beviljas 270,700 kronor, hvaraf under år 1879

finge utgå 150,000 kronor.

Uppå anmodan att inkomma med upplysningar angående de af Göta och

Ycndes artilleriregementen begagnade skjutfält samt om lämplig plats för inskjutning

af gröfre artilleripjeser och skjutförsök, har Generalfälttygmästaren

under den 31 sistlidne December ytterligare anfört,

att det af Göta artilleriregemente för närvarande begagnade skjut- och

exercisfältet, Tunga hed, hvilket tillika användfs för de tre artilleriregementenas

gemensamma befålsöfningar samt någon gång till utförande af skjutförsök, bestode

af en omkring 4,500 fot lång och 1,500 fot bred hed, hvarförutom uti

skottliniens förlängning bakåt funnes några uppställningsplatser för en ä två

kanoner på hvarje ställe, af Indika platser dock endast den närmast heden

belägne vore med fördel användbar, ehuru derifrån erhölles endast omkring

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bil. No 3 a till Kong!. Maj:is Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

7,000 fots skottvidd. Manöverskjutning kunde ej utsträckas öfver 3.000 fot,

hvarföre ock fältet blefve alldeles oanvändbart efter införande af ett nytt fältartilleri.

Då de kostnader, som en utvidgning af sjelfva fältet, oafsedt den

förstöring af dervarande etablissement, hvilken påkallades genom batteriantalets

ökning på regementet, beräknats uppgå ända till 120,000 kronor, utan att

derigenom något för ett artilleriregemente lämpligt eller för fullkraftiga fältkanoner

ens användbart skjutfält skulle vinnas, anser Generalfälttygmästaren,

att Tunga hed bör såsom skjutfält utdömas, och har han, då sålunda fråga om

nytt skjutfält för Göta artilleriregemente uppstått, låtit till ett afstånd från

Göteborg af 10 mil undersöka trakterna omkring jernbanorna. Dervid har

endast en lämplig plats för ett skjutfält kunnat upptäckas, nemligen å allmänningen

mild i Vestergötland.

Det vid Vendes artilleriregementes hufvudstation begagnade skjutfältet

Näst)// fält, hade deremot för nuvarande fältartilleri uppfyllt alla billiga fordringar,

i det detsamma med en icke obetydlig bredd medgåfve skjutning på

afstånd af ända till (‘>.700 fot, hvarefter projektilerne slagit ned i en föga trafikerad

sjö. De senaste årens skjutningar med ny försöksmateriel hafva dock

visat, att projektilerne för nya fältkanoner komma att gå öfver nyssnämnda sjö,

hvarföre det blefve nödvändigt att inköpa såväl en ny uppställningsplats som

ock för projektilernas uppfångande en mindre jordsträcka på andra sidan sjön;

för hvilket allt kostnaden beräknades till 24,300 kronor. Med sådan utvidgning

skulle fältet, om än behäftadt med vissa olägenheter, blifva fortfarande

användbart för truppens skjutöfningar.

Den för Vendes artilleridetachement i Landskrona begagnade öfningsplats

vore till skarpskjutning så oanvändbar, att Eders Kongl. Maj:t på Arméförvaltningens

förslag medgifvit, att årligen två af de i Landskrona förlagda batterierna

finge förflyttas till (''hristianstad för att derstädes utföra skarpskjutning;

en nödfallsutväg, som dock lemnade utan årlig öfning i skjutning såväl hälften

af batterierna som ock rekryt- och underbefälsskolor.

Då således två af artilleriregementenas skjutfält vore för skarpskjutning

alldeles otjenliga och det af det tredje regementets hufvudstyrka begagnade

öfningsfält lemnade åtskilligt öfrigt att önska, samt slutligen ett skjutfält

för grafva kanoner vore åt högsta behof pakalladt, hade Generalfälttygmästaren

under de senaste fyra åren sökt skaffa upplysningar om platser

för tjenliga skjutfält; och hade dervid anlitats såväl offentliga myndigheter,

såsom Landshöfdinge-embetena, Skogsstyrelsen, Styrelsen för Statens jernvägstrafik.

Generalstabens topografiska afdelning m. ti., som ock derom annonserats

i allmänna tidningarna. Härigenom hade uppmärksamheten blifvit fäst på

öfver femtio fält, belägna i olika delar af landet, bland hvilka dock endast tre

befunnits så lämpliga för ändamålet, att kartläggning af desamma och deras

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Bil. N:o 3 a till Kong! Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverlet 1878.

värdering ansetts böra vidtagas. Det enda fält. som pa grund af de gjorda

undersökningarne synts Generalfälttygmästare!! uppfylla fordringarne på ett

skjutfält för grafva artilleripjeser samt för försök och inskjutningar i allmänhet,

voie det vid Hörle bruk invid Lagaän, två mil norr om Yernamo, belägna.

Förutom sin förvånande jemnhet i en utsträckning af närmare 30,000 "fot,

jemte eu passande jordmån åt temligen härd sand, samt belägenheten invid en

bredspårig jernväg, om hvars snara framdragande till statens ''jernväg man icke

torde höra hysa tvifvel, erbjöde denna plats eu betydande fördel deruti, att

den läge vid ett jernbruk med vattenfall, som tilläte anläggandet af betydande

verkstäder. En skjutplats för försök borde nemligen, till förekommande af

höga transportkostnader och en betyglig tidsutdrägt, om möjligt vore, ligga

nära invid verkstäder, som medgifva reparationer och ändring på stället af

försöksmaterielen. Yid Hörle kunde enligt Generalfälttygmästarens åsigt,

med fördel för kronans räkning upprättas verkstäder, projektilgjuterier m. m.;

och skulle — anser Generalfälttygmästaren — om, på sätt komitéen för anskaffning

af artillerimateriel föreslagit, derstädes framdeles anlades ett kanongjuteri, samt

sedermera möjligtvis äfven ett krutbruk, detta skjutfält erbjuda högst betydliga

fördelar, enär pa stället tillverkad materiel kunde derstädes försökas och således

full nytta dragas af hvarje profskott.

Att begagna skjutfältet vid Hörle äfven för öfning af truppen vid Svea

och Göta artilleriregementen skulle dock, enligt Generalfälttygmästarens åsigt,

utom olägenheten af försvårad tillsyn öfver dessa vigtiga öfningar från regementsbefälets

sida, medföra högst betydande kostnader för transport fram och

åter af trupp och materiel. Enligt uppgjorda och skrifvelsen bifogade beräkningar

skulle. ett batteri om endast fyra kanoner jemte tillhörande fordon kosta

från Stockholm till Hörle och åter omkring 2,640 kronor, från Göteborg till

och från Hörle omkring 1,950 kronor, hvadan, då vid hvartdera regementet

funnes tio fältbatterier, som årligen borde öfvas i skjutning, samt dessutom

rekrytskolor och underbefälsskola, Indika senare motsvarade ungefär två batteliei,

lätt insågos, till Indika betydliga kostnader dylika transporter årligen skulle

stiga, äfven om vid flera tillfällen samma materiel och hästar kunde användas

af trupp från olika batterier, — och komma härtill kostnaden för den tillökning

i öfningstid, som åt skjutfältens aflägsenhet från regementenas förläggningsort

ovilkorligen blefve en följd. Med anledning af hvad han sålunda

anfört, har Generalfälttygmästaren förklarat sig vidhålla sin uttalade åsigt, att

Svea och Göta artilleriregementen böra hafva särskilda skjutfält, och icke

kunna begagna det fält, som ensamt ansetts lämpligt såsom skjutfält för det

grafva artilleriet.

Då, om Svea artilleriregemente skall bevara sin krigsduglighet, ett passande

skjutfält måste detsamma beredas, och det, efter de nu under flera år

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bil. No 3 a till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1878.

nitiskt företagna efterforskningar inom hela landet, icke låtit sig göra att finna

ett skjutfålt för de grafva artilleripjeserne, hvilket, utan allt för höga årliga

kostnader, kan äfven af sist nämnda regemente begagnas såsom manöver- och

skjutplats, anser jag mig böra förorda Generalfålttygmästarens framställning om

förvärfvande för detta regementes öfningar af det föreslagna, för ändamålet

synnerligen väl belägna fältet vid Karg, till och från hvilket batterierna kunna

med fördel marschera, då afståndet från Stockholm endast är fyra mil. Jag

hemställer derföre i underdånighet, att Eders Kong!. Maj:t ville föreslå Riksdagen

att till anskaffande af skjutfält för Svea artilleriregemente bevilja ett

belopp af 270,700 kronor, hvaraf dock, i betraktande af de öfriga anslagsfordringarne

under hufvud titeln, torde böra såsom extra anslag att utgå under

år 1879 anvisas blott............................................................... kronor 100,000: —

Fortifikationsbehof.

I afseende på behofvct af extra anslag under år 1879 för fästningsbygnaderna

har Chefen för Fortifikationen i sitt underdåniga memorial af den 15

sistlidne November hufvudsakligen anfört följande.

Öar! sborg-.

Sedan ett fullständigt förslag till fulländning af Carlsborgs hufvudfästning

blifvit, med iakttagande af sådana förenklingar i planen, som ansetts kunna

medgifvas, inom Fortifikationen utarbetadt och af Eders Kongl. Maj:t under den

8 Januari 1877 godkändt, behagade Eders Kongl. Maj:t i betraktande af de

stora fördelar, som vid ett så betydande arbete vunnes, om man vid arbetsplanernas

uppgörande kunde utsträcka dem öfver någon längre tid framåt,

uppå Chefens för Fortifikationen underdåniga framställning, af Riksdagen begära,

att hela den erforderliga summan, 5,500,000 kronor, på en gång måtte

beviljas. Som Riksdagen — utan att underkänna vigten af att i allmänhet

vid större arbeten och anskaffningar, hvilka under en följd af år kräfva anslag,

planen för hela arbetet eller anskaffningen på en gång pröfvades och fastställdes,

— till följd af ifrågavarande anslagsfrågas sena förekomst till behandling,

saknat rådrum att tillräckligt pröfva frågan, och derföre ansett sig för tillfället

ej böra vidtaga annan åtgärd än att anvisa de af Eders Kongl. Maj:t för år

1878 äskade 303,250 kronor till fästningsbygnadens fortsättande-, så har nu

Chefen för Fortifikationen hemställt, att Eders Kongl. Maj:t behagade till nästa

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a till Eongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878. 41

Riksdag förnya samma nådiga framställning. Hvad anginge de anslag, som för

år 1S7J erfordrades, ansåge Chefen för Fortifikationen böra i första rummet

förekomma de 86,100 kronor, som vore behöfliga för veriset vid anslutningen

till sjön å östra sidan. - Dernäst borde af de egentliga fästningsverken följa

den återseende hälften af hufvudgrafvens yttre beklädnadsmur, men behofvet

åt okadt bostadsutrymme för den årligen växande garnisonen, dess befäl och

cmlpersonal samt den blifvande intendenturen å fästningen vore så stort, att

bemälde Chef ansåge sig nödgad att för nästkommande statsreglering företrädesvis

begära anslag till sådana bvgnader, som fredsinqvarteringen å fästningen

erfordrade Främst bland dessa bygnader stode en befäl sby onåd

Jor artilleriet, alldeles lika med den för sappörbataljonens ''befäl, till hvilken

medel blifvit af 1877 års Riksdag anslagna, och som redan vore under uppförande.

Kostnaden derför uppginge till 98,000 kronor. — Dernäst fölide

det nya sjukhuset, behöfligt såväl emedan den för närvarande till sjukhus

använda bygnad, som aldrig vant till detta ändamål afsedd, vore dertill

ganska olämplig och föremål för ständiga anmärkningar från inspekterande

lakaremyndigheter, som ock emedan denna bygnad vore högst behöflig för

inrymmande af kommendanten in. fl. af fästningens stabspersonal. Bitningarne

!. . ^ sjukhuset, som skulle förläggas på fästningens norra udde, utanför

fästningsvallen, vore på nådigste befallning utarbetad af Öfverfältläkaren, med

biträde af eu arkitekt, efter paviljongssystemet och omfattade i sin helhet en

ekonomibyggnad, 8 sjukpaviljonger, hvaraf 4 af sten med två våningar, 2 likaledes

af sten med en våning och 2 envåningspaviljonger af trä, samt några

uthus. Häraf ansåges dock under vanliga förhållanden i fredstid erfordras

endast ekonomibygnaden, de 2 envånings stenpaviljongerne och några uthus.

uppförande a/ dessa bygnader blefve det nuvarande sjukhuset disponibelt

för sm egentliga bestämmelse. Kostnaden skulle uppgå till 100,000

ronor. Slutligen vore ett exercishus för artilleriet och sappörerne högst

behöfligt till rekrytskolans öfning och utbildning under vintren. Det borde

byggas enligt samma ritning som Lifgardets till häst ridhus, hvilket blifvit

uppfordt under åren 1876 ocli 1877 och upptages till samma kostnad som

detta, eller 45,500 kronor.

Hela det för Carlsborg erforderliga anslaget under år 1879 skulle således

uppgå till

för verket vid anslutningen till sjön å östra sidan............ kronor 86,100: _

» bygnad för artilleriets befäl ............................................. » 98''oQo'' _

» nya sjukhuset...................................................''.....ZZZ » 100000- —

» exercishuset............................................................. s 45500''. —

Bill. till Rihd. Prot. 1878. 1 Sami. 1 Åfd,

Summa kronor 329,600

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bil. No 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Pr ap. No 1, om Statsverket 1878.

Carlskrona.

Af de 3,750,000 kronor, som af Riksdagen år 1871 beviljades till befästningarne

vid’ Carlskrona, hade sedan dess blifvit anvisade 3,540,000 kronor,

hvadan deraf återstode 210,000 kronor. Härförutom erfordrades dock 110,000

kronor, hvarmed bepansringarnes kostnad öfverstigit det ursprungligen beräknade

beloppet, på sätt redan blifvit i underdånighet anmäldt och af Eders

Kongl. Makt Riksdagen redan år 1875 meddeladt. Arbetet hade fortgått med

raskhet och nalkades sin fullbordan; och hemställer nu Chefen för Fortifikationen,

att Eders Kongl. Maj:t behagade af Riksdagen begära dels beviljande

af nämnda 110,000 kronor till betäckande åt bepansringarnes okade kostnad,

dels anvisande för är 1879 till fästningsbygnaden af 180,000 kronor, eller

samma belopp, som blifvit för innevarande år anslaget.

Förenande mig i de af Chefen för Fortifikationen, med afseende å fästnings

bvgnadernas bedrifvande under år 1879, sålunda gjorda framställningar, endast

med den inskränkning att jag, i betraktande af de mera begränsade tillgångarne

för statsregleringen, anser beviljande af medel till det föreslagna exercishuset

å Carlsborg kunna till ett följande år anstå, hemställer jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att till Carlsborgs hufvudfåstnings fullbordande bevilja 5,196,/DO kronor,

samt deraf såsom extra anslag under år 1879 anvisa

för verket vid anslutningen till sjön ........................... kronor 86,100

» artilleriets befälsbygnad ..........................................

» nya sjukhuset............................................................ }

tillsammans kronor 284,100: samt

att för befästningarne i Carlskrona dels bevilja ytterligare 110,000 kronor,

dels anvisa såsom extra anslag under år 1879.................. kronor 180,000: —

98,000

100,000

Intendenturbehof.

Ersättning för garnisonskommenderingar nr indelta arméen.

För bestridande af kostnaden för dylika kommenderingar till Vaxholm

och Carlsborg har Arméförvaltningen, enligt hvad Intendents-departementet i

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bil. No 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Pr ap. No, 1 om Statsverlcet 1878.

43

sm underdåniga, skrifvelse deri 29 sistlidne Oktober upplyser, från tillgängliga

mede förskjutit sedan den tid under år 1876, då liknande anmälan till Eders

Kongl Maj it ingick, ett belopp af 93,005 kronor 35 öre, för hvilket Arméforvaltmngen

anhåller, att ersättning måtte beredas; och torde Eders Kongl

Maj:t i likhet med hvad vid föregående riksdagar egt rum, vilja för nu ifrågavarande

ändamål äska af Riksdagen eif extra anslag under år 1879 af 93 005

kronor 35 öre. c 1 ’ ''

Munderingskostnader.

Uti underdånig skrifvelse af den 27 November 1874 angående 1876 års

statsreglering hade Arméförvaltningen å Intendents-departementet, bland annat

begärt, att, då Eders Kongl. Majst genom nådigt bref af den 12 Juni samma

i förordna t . i fråga om permittenngen vid de vårsäde garnisonstrupperne

mellan exercistiderna att vid hvart af lifgardesregementena till fot, der permtternigen

ditintills utgjort nära hälften af soldatstyrkan, de permitterades

antal derefter icke finge öfverstiga en fjerdedel af hela nummerstyrkan och

att vid Husarregementet Konung Carl XY tjenstgörande styrkan skulle under

sex manader ai aret okas med 96 man i nummer, men dessa förhållanden

maste föranleda eu stegrad munderingsslitning mellan exercistiderna, eu häremot

svarande årlig förhöjning i anslagsmedlen för munderingsunderhållet måtte

],rId- ? ed 1)lfu tl]1 denna Intendents-departementets framställning

så vidt den rörde tiden från 1876 års ingång, hade Eders Kongl. Makt vid

1875 års riksdag begärt och Riksdagen bifallit en anslagstillökning för ifrågavarande

ändamål af 49,080 kronor, hvilken äfven sedan 1876 års början

utgått hvaremot Eders Kongl. Maj:t, som funnit den ökade munderingskostnaen

;ii et 1875 vara beroende på framgången af de åtgärder, som skulle

t " lV-fT f?r betydliga nummervakansernas

) de, icke fann skal att redan vid sistnämnda riksdag göra framställning

om anslagstillökning för löpande året 1875. h

A i. S11!, Ullderdäniga skrifvelse af den 29 sistlidne Oktober har emellertid

Al melon altiungens Intendents-departement, — då den omständighet, att nummervakanser

vid fotgardesregementena under år 1875 förekommit, icke, såsom erarenheten

sedan visat, lågt större hinder för nummerstyrkans upprätthållande

till anbefalld höjd mellan exercistidema, än att vederbörande passevolantörer

kunnat för det året hos Kronan erhålla eu kontraktsenlig fordran af 40 933

kronor 46 ore, hvilket belopp äfven vore af Arméförvaltningen till dem utbetaldt

och från tillgängliga medel förskjutet, _ förklarat sig nödgad att hos

Ldeis Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att till beloppets godtgörande ett

extra anslag måtte hos Riksdagen varda äskadt.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

Då efter hvad sålunda numera vore visadt, en brist i munderingsanslaget

för år 1875 verkligen uppstått till det af Arméförvaltningen uppgiga belopp,

och till denna brists täckande medel icke finnas utan anvisning af Riksdagen

tillgängliga, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj.t behagade

af Riksdagen härför begära ett extra anslag att under år 1879 utgå, och tillåter

iag mig föreslå, att anslaget, för jemnande af de extra anslagens slutsumma,

måtte få utgå med......................................................... kronor 40,994. 65.

Uti sin underdåniga skrifvelse af den 26 September 1876 angående statsregleringen

för år 1878 hade Arméförvaltningen, jemte framställning om behöflig

förhöjning för framtiden i de anslag, som voro till underhåll af beväringens

beklädnad anvisade, i underdånighet anhållit, att ett extra anslag för

sådan förhöjning redan under år 1877 måtte varda beredt, men blef denna

senare framställning, enär en sådan anslagsförhöjning skulle medföra rubbning

i då redan gällande riksstat, icke af Eders Kongl. Maj:t bifallen.

Denna sin framställning har Inteudents-departementet nu, uppå skål, som återfinnas

i dess föredragna underdåniga skrifvelse åt den 29 Oktober sistlidet

år, sålunda förnyat, att Departementet hemställer, det Eders Kongl. Maj:t

ville af Riksdagen för betäckande af den brist, som i beväringens beklädnadsanslag

uppstått under år 1877, äska ett extra anslag af 83,445 kronor 66

öre; men då beväringsbeklädnadsfondernas behållningar torde kunna vidkännas

denna brist, i sin helhet eller åtminstone till större delen, utan att deras verksamhet

derigenom äfventyras, anser jag mig icke nu böra för detta ändamål

tillstyrka någon framställning till Riksdagen.

Inventarier till rytteriets volontär skola och Iifregementets diagoncorps

etablissement å Ladugårdsgärdet.

Arméförvaltningen å Intendents-departementet har likaledes gjort underdånig

framställning, att för anskaffning af sängkläder, möbler och öfriga inventarier

till nämnda skola och till inventarier och kasernpersedlar af olika slag

i bemälda etablissement måtte äskas extra anslag, för det förra ändamålet till

belopp af 15,400 kronor och för det senare af 33,000 kronor; men då

de ifrågavarande bygnaderna icke lära under år 1879 blifva fulländade, så

och på grund af hvad jag ofvan i fråga om uppförande af årligt anslag till

volontärskolan anfört, torde med framställningen af dessa anslagsfordrmgar

kunna anstå.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bil. No 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

45

Beklädnads-, remtygs-, utrednings- och trosspersedlar åt de nya korpralerne,

vice korpralerne oeli volontärerne rid indelta arméen.

Kostnaden härför är af Arméförvaltningen beräknad till 35,416 kronor

40 öre under iakttagande likväl, att värdet af volontäremes beklädnadspersedlar

häruti icke innefattas, enär dessa persedlar antagits böra, på sätt hitintills

egt rum, anskaffas af volontärerne sjelfve, som då äfven blifva egare till denna

del af munderingen. Då medel för ifrågavarande behof icke funnes å riksstaten

anvisade samt den ökade personalen, med nyssnämnda undantag, borde

erhålla behörig materiel på kronans bekostnad, vore ett extra anslag af nyssnämnda

belopp för ändamålet erforderligt, hvadan, enligt Arméförvaltningens

åsigt, framställning derom borde till Riksdagen göras.

Då emellertid beklädnadens anskaffning för de nya korpralerne och vice

korpralerne i de flesta fall lämpligast torde, likasom för volontärerne, kunna

ske af dem sjelfva mot åtnjutande af det årliga beklädnadsanslaget för ett nummer,

och, äfven om beklädnaden till en del skulle utgå in natura, uppsättningen

deraf bör kunna vid rotehållsregementena bestridas af beklädnadsfonderna

samt till de öfriga af ifrågavarande utgifter tillgång torde kunna beredas från

tillgängliga medel, anser jag denna framställning ej nu påkalla nådig åtgärd.

Barackbygnaderna å mötesplatserne.

Till dylika bygnader, beräknade till en kostnad af 1,200,000 kronor och

hvartill i första rummet skulle användas behållningen på allmänna beväringsfonden,

omkring 400,000 kronor, beviljade sist församlade Riksdag återstående

800,000 kronor, hvaraf anvisades att under innevarande år utgå 400,000

kronor. Arméförvaltningen å Intendents-departementet erinrar visserligen nu om

beredande af anvisning af återstoden, 400,000 kronor, men då en så betydlig

summa som omkring 800,000 kronor redan finnes för ändamålet tillgänglig

att använda under innevarande och nästkommande år, och då barackbygnadernas

utförande inom möjligaste korta tid icke nu torde vara så maktpåliggande

som då fråga var om eu omedelbart inträdande betydlig utsträckning af de

värnpligtiges vapenöfningar, anser jag mig, i betraktande äfven af de betydliga

anslagsbehof som å andra hufvudtitlar förekomma, kunna tillstyrka att med

begäran om anvisning af återstående 400,000 kronor för barackbygnader må

till ett kommande år anstå.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bil. No 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Brop. No 1, om Statsverket 1878.

Flyttning af förrådspersedlar till Carlsborg.

Uti sitt underdåniga utlåtande af den 2 Oktober 1877 angående, bland

annat, inrättande på Carlsborgs fästning af ett central- ocli hufvudförråd af

materialier och persedlar till beklädnad, utredning och tross in. in. för arméen

i allmänhet, hade Arméförvaltningens Intendents-departement uttalat såsom sin

mening, att detta förråds första bildande borde ske genom sammanförande dit

af hela innehållet i arméens nuvarande förråd i Göteborg och en betydande

del af materielen i de härvarande förråden. Kostnaden för dessa transporter,

under antagande att de finge verkställas på sätt kunde pröfvas ändamålsenligast,

samt att betalningen för jernvägstransporterna åtminstone icke behöfde

utgå med högre belopp, än som för fortskaffning af trupper och persedlar vid

arméens större fälttjenstöfningar under senare tider, enligt Eders Kongl. Maj:ts

särskilda beslut, varit bestämdt, har af vederbörande förrådsförvaltning blifvit

beräknad till omkring 30,000 kronor, hvilket belopp, enär medel dertill eljes

icke torde finnas, Arméförvaltningen hemställer måtte såsom extra anslag af

Riksdagen äskas, att, då kostnaden nu på förhand kunde mindre säkert bestämmas,

utgå såsom förslagsanslag.

Då med intendenturväsendets och förrådsförvaltningens ordnande på Carlsborg

tiden för koncentrering derstädes af arméens hufvudförråd måste anses

kommen, lära medel till betäckande af kostnaden för persedlarnes öfverflyttning

till nämnda fästning blifva erforderliga; men då denna kostnad, såsom äfven

Arméförvaltningen medgifvit, icke kan med noggrannhet beräknas, synes mig

ändamålsenligast, att densamma får af tillgängliga medel förskjutas, hvarefter,

sedan dess belopp blifvit kändt, densammas betäckande, om tillgångar dertill ej

kan på annat sätt beredas, torde böra af Eders Kongl. Maj:t Riksdagen föreslås.

Jag hemställer således, att denna Arméförvaltningens hemställan icke

måtte föranleda en framställning till den snart sammanträdande Riksdagen.

Sängkläder m. in. vid vapenöfningarne och volontärskolorna.

Då det af sist församlade Riksdag för detta ändamål beviljade extra anslag,

834,000 kronor, uppenbarligen till följd af ett tryckfel i Bil. 3 a till

Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition till samma Riksdag angående Statsverkets

tillstånd och behof blifvit bestämdt till ett belopp, som vore 5,000 kronor

lägre än det, som beräknats erforderligt, har Arméförvaltningens Intendentsdeparteinent

nu hemställt, att fyllnad i anslaget måtte af Riksdagen äskas.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Bil. No 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

I betraktande emellertid af anslagets storlek i förhållande till den sålunda

genom en tillfällighet uppkomna minskningen, anser jag mig icke för det närvarande

och innan det visat sig, i hvad mån vid blifvande upphandlingar det

beviljade anslaget kan blifva otillräckligt för ändamålet, böra tillstyrka en framställning

om anslagets höjande.

Generalstabens topografiska afdelnings arbeten.

Af de 90,000 kronor, hvilka äro till dessa arbeten under innevarande år

anslagna, äro 85,000 kronor afsedda för de rent geodetiska arbetena, de återstående,

5,000 till omfattande försök att medelst heliogravyr kunna på ett billigare

sätt mångfaldiga de topografiska kartorna. — Uti underdånigt memorial

af den 21 November 1877 har Befälhafvare!! för Generalstaben framhållit

önskligheten deraf, att, äfven om förbemälda försök kunde genom de derför

nu anslagna medel fullbordas, hela anslagsbeloppet, 90,000 kronor, blefve äfven

under år 1879 tillgängligt för att kunna utvidga de topografiska fältarbetena;

och då en sådan arbetsutvidgning tvifvelsutan skulle bidraga till fortskyndande

af landets topografiska kartläggning, hemställer jag i underdånighet, att

Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen att till de topografiska arbetena

under år 1879 å extra stat anslå samma belopp, söm innevarande år utgår

eller 90,000 kronor. ’

Officerares anställning vid främmande arméer.

Äfven för år 1879 torde Eders Kongl. Magt vilja äska ett extra anslag,

stort 9,000 kronor, att på vanliga vilkor, enligt Eders Kongl. Maj:ts disposition,

användas till understöd åt officerare vid arméens särskilda hufvudvapen,

som kunna vara hugade att, vare sig ingå i aktiv krigstjenst, eller åtfölja en

större arméeorps’ rörelser hos någon i vänskapligt förhållande till riket stående

makt.

Sbarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande.

Äfven för dessa ändamål är under år 1879 erforderligt ett extra anslag,

hvilket torde af Eders Kongl. Maj:t äskas att utgå med samma belopp, hvartill

det vid senare riksdagar varit bestämdt, eller 50,000 kronor.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bil. No 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

Arméens ackordsamortering,

Till fullgörande af ackordsamorteringsfondens förbindelser, i enlighet med

1875 års Riksdags beslut, erfordras äfven för år 1879 ett extra anslag af

185,000 kronor, om hvars beviljande framställning torde blifva till Riksdagen

afgifven.

Bygnadsbehof.

Infanteriets volontärskola å Carlsborg.

Till bygnader för denna skola beviljades af sist församlade Riksdag

270,000 kronor, af hvilka från tillgängliga medel anvisades att under år 1878

utgå 200,000 kronor. Det ännu oanvisade anslagsbeloppet, som bör af Riksdagen

äskas, utgör således 70,000 kronor.

Kavallerietahlissementet vid Stockholm.

Till ett etablissement, gemensamt för Lifregementets Dragoncorps’ exercissqvadron,

befälsmöte och förberedande underbefälsskola samt för Kavalleriets

volontär- och underbefälsskolor, behagade Eders Kongl. Maj:t vid sist församlade

Riksdag äska ett belopp af 541,000 kronor.

Riksdagen, — som emellertid höll före, att underbefälsskolan kunde, såsom

dittills, öfvas vid något af de värfvade kavalleriregementena eller å Carlsborg,

hvartill kom, att den af Eders Kongl. Maj:t för rytteriets volontärskola

beräknade styrka föreföll Riksdagen högre, än hvartill den antagligen komme

att uppgå, samt då slutligen sådana anordningar synts Riksdagen kunna vidtagas,

att volontärskolan icke ovilkorligen behöfde vålm i kasernen samlad under

dragonernes befälsmöte, — förklarade sig vara af den mening, att det ifrågavarande

etablissementet, i hvad det afsåge stallar, ridhus och paviljonger, icke

för närmaste framtiden skulle erfordra mera än ett ridhus med omgifvande

stallar för omkring 200 hästar samt två manskapspaviljonger. Eders Kongl.

Maj:ts nådiga framställning blef derför af Riksdagen på det sätt bifallen, att

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Bill. No 3 a till Kongl. Mcy.ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1878.

Riksdagen medgaf, att för en kostnad af 440,000 kronor ett för Lifregementets

dragoncorps’ ock rytteriets volontärskola gemensamt etablissement efter paviljongssystemet

finge med ofvan angifna inskränkning i bygnadernas antal,

uppföras å Ladugårdsgärdet; hvarjemte Riksdagen af de sålunda beviljade medlen

anvisade 200,000 kronor att utgå under år 1878.

Att, med strängt fasthållande af Riksdagens beslut med afseende på antalet

och beskaffenheten af de bygnader, Indika borde för de beviljade medlen

uppföras, ordna etablissement^ så, att detsamma blefve tillräckligt för de dermed

afsedda ändamål, har mött svårighet, enär två stallar, omgifvande ett ridhus,

icke kunna inrymma det hästantal, som på en gång bör vara vid etablissementet

tillstädes. Under Lifregementets Dragoncorps’ befälsmöte, exercissqvadron

och förberedande underbefälsskola, Indika alla öfningar försiggå samtidigt,

utgjorde hästantalet år 1876 — officershästarne oberäknade — 226.

Sistlidet år måste befälsmötet, i anseende till sjuklighet bland hästarne, inställas,

men antalet hästar vid förberedande underbefälsskolan och exercissqvadronen

understeg antalet deraf vid samma möten föregående år endast med 3

hästar. Enligt ritningarne äro två sammanbygda stallar beräknadeför 168 hästar

och kunna svårligen lemna plats- för flera. Äfven om, hvilket till följd af lokala

förhållanden och tjenstgöringens mera tillfälliga beskaffenhet torde finnas svårt,

om icke omöjligt, officerarno få sjelfve anskaffa stallrum för sina tjenstehästar,

återstode dock ett spiltbehof, endast för Lifregementets Dragoncorps’ öfningar,

af mellan 50 och 60 spiltor. Då dertill kommer behofvet för rytteriets volontärskola,

när denna en gång blifver ordnad, lärer, med bibehållande af hufvudplanen,

som medgifver endast ringa förändring af de särskilda bygnadernas

anordning, nödigt utrymme för hästarne icke kunna beredas i de två stallarne.

Denna svårighet har varit ett hinder mot förberedande åtgärders vidtagande

för etablissementets uppförande under sistlidet år, och har jag föreställt mig,

att till Riksdagen borde göras hemställan om någon förändring i de för anslagets

användande bestämda vilkor, hvarigenom etablissementet kunde på ett ändamålsenligt.

sätt ordnas inom gränserne för de beviljade medlen, ehuru derigenom

bygnadernas påbörjande koinme att betydligt försenas och till följd

deraf äfven tiden för deras afstötande framskjutas längre än ursprungligen

varit afsedt. Under sådant förhållande och i betraktande af nödvändigheten

att, der så lämpligen ske kan, inskränka anslagsfordringarne vid den förestående

statsregleringen, har jag derjemte ansett, att af de för kavallerietablissementet

återstående 240,000 kronor endast hälften, eller 120,000 kronor, behöfde

för år 1879 anvisas.

Bill. till Riksd. Prot. 1878. 1 Sami, 1 Afd.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Bil. No 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

Bygnader för Svea Lifgarde.

Riksdagen år 1876 beviljade, uppå Eders Kongl. Maj:ts framställning,

134.000 kronor till uppförande af en matinrättningsbygnad och en vakt- och

arrestbygnad för Svea Lifgarde. Af sist nämnda belopp blefvo 75,000 kronor

anvisade att utgå såsom extra anslag under sistlidet år. De återstående

59.000 kronorna torde böra senast under nästkommande år blifva tillgängliga,

hvarföre deras anvisande torde nu böra Riksdagen föreslås.

Exercislms i Landskrona.

Redan i sitt angående statsregleringen vid sist församlade Riksdag ingifna

underdåniga memorial af den 1 November 1876 har Generalfälttygmästare!!

framställt, hurusom, utom de allmänt förekommande skäl föi befintligheten af

ett exercishus vid hvarje garnison för att under vintermånaderne, då väderleken

och de korta dagarne inskränka och oftast förhindra vapenöfningar å fria fältet,

kunna tillgodogöra sig den tid, som för praktiska öfningars utförande annars

vore förspild, funnes vid Vendes artilleriregementes detachement i Landskrona,

enligt Generalfälttygmästarens åsigt, flera särskilda för behofvet åt en

dylik bygnad talande omständigheter. — Provisionel gymnastik- och exercislokal

hade nemligen icke kunnat beredas annorlunda än genom sammanslående

af två manskapsrum i kasernen, hvarigenom plats erhållits för högst 25 man

att samtidigt öfvas. Då nu rekrytskolan, manskapsskolan och instruktionsskolan

för gymnastik och vapenföring skulle dagligen öfvas, alla på olika tider, hade

det synts Generalfälttygmästaren påtagligt, att lokalen på långt när ej vore tillräcklig,

oafsedt olämpligheten i alla afseenden att hafva gymnastiklokal i andra

våningen af en kasern, ett förhållande, som störde ordningen i densamma och

menligt inverkade på bygnaden; hvartill komme, att dessa rum redan vore

behöfiiga till utvidgning af detachementets informationslokal. Med anledning

häraf hade Generalfälttygmästaren hemställt om beredande för uppförande af

ett exercishus för detachementet i Landskrona af ett extra anslag om 59,000

kronor. Eders Kongl. Maj:t, som väl fann hvad Generalfälttygmästaren härom

anfört vara väl grundadt, behagade dock, enär hufvudtitelns anslagsfordringar

för år 1878, till följd af förslaget om utsträckning i värnpligtiges öfningar,

voro synnerligen höga, anse frågan om uppförande af ifrågavarande bygnad

kunna till ett följande år uppskjutas.

Sedan numera, efter förnyade undersökningar på stället och någon ändring

af ritningen, det befunnits, att kostnaden för ett lämpligt exercishus i Lands
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bil No 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878. 51

krona, af samma storlek som det för Lifgardet till häst nyligen uppförda, kan

nedbringas till 46,000 kronor, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes af Riksdagen för uppförande i Landskrona af ett exercishus åt

vendes artilleriregementes detachement derstädes äska sistnämnda belopp, att

under år 1879 utgå. ^

Tvättinrättning och kök vid Allmänna garnisonssjukhuset.

Sedan genom eu den 25 Oktober 1876 inträffad eldsvåda inredningen i

en å allmänna garnisonssjukhusets tomt belägen äldre bygnad, som hufvudsakligen

användts till tvätt- och torkinrättning, blifvit förstörd, inkom Direktionen

öfver nämnda sjukhus med underdånig framställning angående ifrågavarande

bygnads inredande till en fullständig ångtvättinrättning jemte kök för

garnisonssjukhusets behof; och behagade Eders Kongl. Maj:t under den 30

November samma år anbefalla Öfverintendcnts-embetet att, i samråd med Öfverfältläkaren

för Stockholms garnison, uppgöra ritningar och kostnadsförslag till

sådan inredning af förenämnda bygnad. Dessa ritningar och förslag, de senare

slutande å 35,650 kronor, hunno dock ej inkomma så tidigt, att frågan

kunde förekomma i sammanhang med förslaget till reglering af fjerde hufvudtitelns

utgifter under år 1878.

Det har synts mig uppenbart, att det för ett sjukhus så vigtiga behofvet

af en ordnad tvättinrättning icke kan vid allmänna garnisonssjukhuset i längden

ses tdl godo med hvad genom en ytterst nödtorftig reparation af det brandskadade

husets inre erbjudits. Då medelst en måttlig kostnad kan inom nämnda

bygnad vinnas icke blott eu tvättinrättning, som tillfredsställer sjukhusets behof,

utan äfven ett för detsamma, enligt hvad Direktionen upplyst, väl behöflig!

kök med nyare inredning, tvekar jag ej att i underdånighet tillstyrka, det

Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska, till ordnande af tvättinrättning

och kök vid allmänna garnisonssjukhuset härstädes, det derför erforderliga extra

anslag, att under år 1879 utgå med ett belopp, som, till jemnande af de

extra anslagsfordringarnes slutsumma, upptages till 35,691 kronor.

De anslag för bygnadsbehof, hvilka, enligt min åsigt, blifva under år 1879

erforderliga, äro följaktligen:

för volontärskolan å Carlsborg, anvisning......... kr.

j) kavallerietablissementet i Stockholm, d:o ..................... »

» Svea lifgardes bygnader d:o »

» exercishus i Landskrona, nytt anslag.................................... »

» tvättinrättning och kök vid allmänna garnisonssjukhuset

härstädes, d:o..................................................... B

tillsammans...............

70.000

120,000

59.000

46.000

35,691:

kronor 330,691:

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bil. No 3 a till Kongl. May.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

Hela denna byggnadskostnad torde emellertid icke behöfva genom extra

anslag betäckas. Sedan 1868 års Riksdag medgift, att vissa delar af det

Landskrona gamla fästningsverk tillhöriga område finge till staden Landskrona

för dess utvidgning upplåtas med samma rätt, Kronan innehaft desamma, och

emot betalning till Kronan med det pris, Kongl. Maj:t kunde finna skal att

efter viss norm bestämma, och detta pris af Eders Kongl. Maj:t blifvit den 5

November 1875 faststäldt till 68,000 kronor, har, enligt hvad Arméförvaltningens

Fortifikations-departement upplyst, med staden Landskrona den 27 April

sistlidet år afslutits köpekontrakt om ifrågavarande jordområde mot förenämnde

köpeskilling, att gäldas med en tredjedel den 1 Maj 1877, eu tredjedel den

1 Juni 1877 och återstoden den 1 Juni 1878. — Dessa medel synas mig

lämpligen kunna för nu föreslagna Kronans bygnandsarbeten tagas i anspråk.

Vidare kommer, såsom redan för sist församlade Riksdag tillkännagafs,

att, så länge en del af arméens boställen få disponeras till aflöning dels åt

underbefäl, "dels ock åt löntagare på gammal stat, en icke ringa besparing att

uppstå å anslaget till indelta arméens befälsaflöning, af hvilken besparing, biel,

uppå Eders Kongl. Maj:ts förslag, af sist församlade Riksdag till bygnaders

uppförande anvisade att under år 1878 utgå 200,000 kronor. Äfven för år

1879 torde en anvisning å förenämnda besparingar kunna ega rum, dock lärer

den, enär anledningen till besparingarne ständigt minskas genom afgången åt

löntagare på gammal stat samt underbefäls ingående på den nya, icke kunna

bestämmas till så högt belopp, som den under innevarande utgör. Jag bär

ansett mig kunna antaga densamma till 132,000 kronor; hvarigenom således

för ofvannämnda bygnadsföretag blefve, utan anlitande af extra anslag, tillgängliga

200,000 kronor. . .

På grund af hvad jag nu anfört, hemställer jag i underdånighet, det

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att för uppförande af volontärskolan å Carlsborg, kavallerietablissementet

vid Stockholm, bygnader för Svea lifgarde, exercishus i Landskrona samt

tvättinrättning och kök vid allmänna garnisonssjukhuset härstädes anvisa ett

extra anslag af 130,691 kronor, att under år 1879 utgå, samt medgifva dels

att såväl tillgängliga 68,000 kronor, influtna för sålda vallotter i Landskrona,

som ock 132,000 kronor af hufvudtitelns allmänna besparingar må under samma

år för dessa byggnadsarbeten användas, dels att de för ett kavallerietablissement

vid Stockholm efter paviljongssystemet beviljade medel må, utan de förut bestämda

inskränkningarne, för ändamålet användas.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bil. No 3 a till Kongl. Majds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

53

Arméens pensionering,

Enligt de beräkningar, som legat till grund för förslaget till den nya

pensioneringen af arméen, skulle det för denna pensionering beviljade kreditiv

vara i behof af en tillökning för år 1879. Dä man emellertid torde kunna

antaga, att åtskilliga löntagare, som redan inträdt i pensionsåldern, skola begagna

sig af den dem medgifna frist af ett år att besluta, huruvida de vilja

af den nya pensioneringen komma i åtnjutande mot fullgörande af de för sådant

fall stadgade skyldigheter, och följaktligen det för innevarande år beviljade

kreditiv ej kommer att till fullo anlitas, torde, under förutsättning att det belopp

deraf, som ej under året åtgår, får för pensioneringen under följande år

användas, någon förhöjning i kreditivsumman icke erfordras.

På grund häraf hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen att såväl anvisa å extra stat för år 1879 ett kreditiv

al 900,000 kronor att användas dels till upprätthållande af arméens pensionskassas

egen pensionering med nu fastställda pensionsbelopp — mot skyldighet

för pensionskassan att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda vederlag

för de till Statsverket indragna rusthållsafgifterna —; dels till fyllnadspensioner

i enlighet med bestämmelserna i nådiga cirkuläret af den 22 Juni

1877; som och medgifva att hvad af det till pensioneringen under innevarande

åi anvisade kreditiv kan blifva oanvändt må för det kommande årets pensionsbehof

användas.

Understöd åt f. d. landtvärnsman.

Eders Kongl. Maj:t torde vilja föreslå Riksdagen att för ifrågavarande

ändamål och med vilkor, att understödsbeloppen icke öfverstiga 50 kronor åt

hvarje person, för år 1879. anvisa å allmänna indragningsstaten 10,000 kronor;

lärande, vid nådigt bifall härtill, detta anslag lå vid regleringen af nionde

Imf vild ti teln iakttagas.

Uppå Statsrådets öfrige ledamöters underdåniga tillstyrkan

täcktes Hans Maj:t Konungen till alla delar gilla

och bifalla hvad nu i afseende å regleringen af utgifterna

under riksstatens fjerde hufvud ti tel samt de för landtförsvarets

behof ifrågasatta nya, så väl ordinarie som extra

anslag, äfvensom i öfrigt, blifvit af Departementschefen föreBih.

Ull Rihd. Prof. 1878. 1 Sami. 1 Åfd. g

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverk 1878.

slaget och liemstäldt; och skulle angående hvad Kongl.

Maj:t sålunda i nåder besluta utdrag af protokollet Finansdepartementet

meddelas, för att läggas till grund vid författandet

af Kongl. Maj.-tsJ Proposition om Statsverkets tillstånd

och behof, i hvad den kan komma att röra landtförsvaret;

hvarjemte de till detta statsregleringsärende hörande

handlingar skulle vederbörande utskott tillhandahållas.

Ex protooollo

Edv. Kolmodin.

Stockholm, K. L. Beckman, 1878.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. N;o 3 ci till Kongl, May.ts Nåd. Prop. N;o 1, om Statsverket 1878,

i

Bil. Lit. A,

Förslag till stat för arméens och flottans Artilleribyrå.

1 Chef ................

1 Officer .............

2 D:o .............

1 B:o .............

2 D:o .............

1 D:o ............

4 D:o .............

1 Maskiningeniör

arfvode kr.

» »

» »

» »

» »

» »

» »

... lön »

Anm. Efter 5 år kan lönen höjas med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare

500 kronor. J

1 Vaktmästare............................................................ lön kr. 500: _

tjenstgöringspenningar » 300: —

Anm. Efter 5 år kan lönen höjas med 100 kronor.

2,500: —

1,800: —

3,600: - 1,500: - 3.000: —

1,200: —

4,800: —

4,000: —

800: —

Grafifikationsmedel..................................................

Expensmedel till ljus och ved, skri!- och ritmaterialier, inköp af

böcker och tidskrifter in, in.........................

Summa kronor 29,700: —■

Anm. 1. Artilleribyråens arméen tillhörande personal åtnjuter, liksom Generalstabens

officerare, ersättning för inqvartering och servis, när de äro

i Stockholm eller Göteborg tjenstgörande efter de för dessa städer

fastställda särskilda tariffer, och vid tjenstgöring hvar som helst

annorstädes i stad eller på landet efter den tariff, som gäller för

inqvartering i rikets öfriga städer. Officer af flottan, som tillhör

Artilleribyråen, åtnjuter, liksom officer, hvilken är till tjenstgöring

vid flottans inilitärdepot eller varf kommenderad, inqvarteringsbidrag,

när de äro i Stockholm eller Göteborg tjenstgörande, till det belopp,

som finnes för Stockholms station bestämdt och vid tjenstgöring hvar

som helst annorstädes till det belopp, som finnes för Carlskrona station

fasts täldt.

Bill, till Biksd. Prof. 1878. 1 Sami. 1 Afd.

3,500: —

3,000: —

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bil. No 3 a till Jtongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

Alun. 2. Den af byråens med arfvode försedda personal, som förlägges till

varaktigare tjenstgöring vid kanongjuterier, krutbruk o. d. inrättningar,

erhåller, utom sin reseersättning, dagtraktamente endast under

sjelfva resedagarne.

Anm. 3. Bese- och traktamentsersättningar skola, derest resan eller uppdraget

afser befrämjandet af något ändamål, för hvilket särskild! anslag finnes

anvisadt, utgå antingen från detta anslag eller från de medel,

som för sådant ändamål stå till Arméförvaltningens Artilleridepartements

förfogande; men i annat fall från allmänna rese- och traktamentsanslaget

på vederbörande hufvudtitel.

Anm. 4. De af byråens personal, som innehafva arfvoden, äro med afseende

på dessas åtnjutande underkastade bestämmelsen i punkten 9 mom.

c af nådiga cirkuläret af den 26 November 1875 angående tillgodonjutande

af de i arméens nya lönestater upptagna särskilda aflöningsförmåner.

Amu. 5. Vakta ästaren,hvilkens aflöning utgår såsom lön och tjenstgöringspenningar,

är vid fråga om dessa förmåners åtnjutande underkastad,

utom i afseende på pensioneringen, de vilkor, som i sådant hänseende

blifvit vid nyreglerade centrala embetsverk allmänneligen stadgade.

Anm. 6. Maskiningeniören, som lika med vaktmästaren kommer att åtnjuta

pension i enlighet med nådiga cirkuläret af den 22 Juni 1877 angående

den nya pensioneringen för arméen, blifver pensionsberättigad

vid 60 års ålder.

opaginerad Kontrollera mot PDF

till. N:o 3 a till Kong!. Maj:ts Nåd. trop. N:o 1, om Statsverket 1878.

o

Bil. Lit. B.

Förslag till stat för Artilleristaben.

1 Statschef................................................................................... arfvode

1 Stabsofficer................................................................................

1 Dito (tillika redogörare)...............................................

1 Stabsofficer......................

1 D:o ...........................................................“"ZZ.’.’Z

1 Vaktmästare.................................................................... lön 500

tjenstgöringspenningar 300

Anm. Efter 5 år kan lönen höjas med 100 kronor.

»

»

»

»

1,800

1,200

1.200

1,000

1,000

800:

Gratifikationsmedel åt de vid staben tjenstgörande underofficerare ... 500: —

Expensmedel................................................................................................ 1.000: _

Summa kronor 8,500: —

Alun. 1. De vid Artilleristaben anställde officerare och underofficerare åtnjuta

inqvarteringsersättning efter författningarne.

Anm. 2. De af Artilleristabens personal, som åtnjuta arfvoden, äro med afseende

på dessa underkastade bestämmelsen i punkten 9 mom. c af

nådiga cirkuläret den 26 November 1875 angående tillgodonjutande!

af de i Arméens nya lönestater upptagna särskilda aflöningsförmåner.

Amu. 3. Vaktmästaren, hvars aflöning utgår såsom lön och tjenstgöringspen-ningar,

är i fråga om dessa’ förmåners åtnjutande underkastad, utom

i afseende på pensioneringen, de vilkor, som i sådant hänseende

blifvit vid nyreglerade centrala embetsverk allmänneligen stadgade.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bil, N:o 3 a till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878,

Bil. Lit, C.

Förslag till stat för Fästningsintendenturen å Carlsborg.

1 Fästningsintendent, tillika Intendent vid Centralförrådet.

............................................................... lön kr, 4,000: —

dagaflöning ä 4 kr. » 1,460: —

1 Förvaltare vid Central- och hufvudförrådet... lön » 2,800: -—

tjenstgöringspenningar » 1,200: —

Anm. Efter 5 år kan lönen liöjas med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare

500 kronor.

5,460: —

4,000: —

1 Dito vid de mindre persedelförråden, tillika biträde åt Fästnings
intendenten

i kontors- och expeditionsgöromål..................... lön 1,800: —

Anm. Efter 5 år kan lönen höjas med 300 kronor.

1 Bokhållare vid Centralförrådet................................................... lön 1,500: —

Anm. Efter 5 år kan lönen höjas med 300 kronor.

1 förste Vaktmästare........

....................................... lön kr.

800: —

tjenstgöringspenningar »

800: —

1,100: —

1 Vaktmästare ..................

........................................ lön »

500: —

tjenstgöringspenningar »

300: —

800: —

Anm. Efter 5 år kan lönen höjas med 100 kronor.

Till extra skråf biträde vid Centralförrådet

......................... 1,500: —

Summa kronor 16,160: —

Alun. 1. Inqvartering i natura å fästningen tillkommer förestående personalvid

Fästningsintendenturen.

Alun. 2. De vid Fästningsintendenturen anställde tjensteman, för Indika staten

upptager endast lön, eller lön och dagaflöning, äro med afseende

på dessa förmåners åtnjutande underkastade föreskrifterna i nådiga

Cirkuläret af den 26 November 1875.

Anm. 3. På dem åter, hvilkas aflöning utgår såsom lön och tjenstgöringspenningar,

skall vid fråga om dessa förmåners åtnjutande tillämpas,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bil. N:o 3 a Ull Kong! Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

utom i afseende på semester och pensionering, de bestämmelser, som

i sådant hänseende blifvit vid nyreglerade centrala embetsverk allmänneligen

stadgade.

Amu. 4. Fästnings-intendenten, Förvaltare och Bokhållaren, hvilka, liksom

Vaktmästare, komma att åtnjuta pension i enlighet med nådiga

cirkuläret åt den 22 Juni 1877, angående den nya pensioneringen

för arméen, blifva pensionsberättigade vid 60 års ålder.

Bill. till liHcsd. Prot. 1.877. 1 Sami. 1 jLfd.

2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverk 1878.

Bil. Lit. D.

Förslag till stat för Garnisonssjukhuset på Carlsborgs

fästning.

Aflöning:

1 Garnisonsläkare uppbär aflöning på Kommendantsstaten.

1 biträdande Sjukhusläkare uppbär aflöning å Fortifikationens stat.

1 Sjukhusväbel, arfvode; högst.................................... kr. 1,500:

att utgå efter Arméförvaltningens närmare bestämmande.

1 Kokerska eller föreståndarinna för köket, arfvode 200:

matpenningar 800: 500: —

1 Piga, arfvode.................................................................... 300: 2,300

Medicin och förbrukningsartiklar............................................................ 3,500

Sjukvårdsutredning..................................................................................

Reparation å byggnader.........................................

Diverse utgifter.........................................................

500

100

Summa kronor 10,000

Anm. Sjukhusväbeln är med afseende på arfvodets åtnjutande underkastad

bestämmelsen i punkten 9 inom. c af nådiga cirkuläret den 26 November

1875 angående tillgodonjutandet af de i Arméens nya lönestater upptagna

särskilda aflöningsförmåner.

Stockholm, K, L, Beckman, 1878.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. No 3 b till Kong!, Maj:k Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

i

Utdrag af Protokollet öfver Landtför svar s-ärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen uti Stats-Rådet å

Stockholms slott den 22 November 1877.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena, Björnstjerna,

Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Loven,

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvärd.

Chefen för Landtförsvarsdepartementet, Statsrådet Rosensvärd, föredrog i

underdånighet:

l:o.

Fn af aflidne Öfversten m. m. Gregorius Adolfsson AminofFs efterlemnade

ogifta döttrar Augusta Ulrika Lovisa, Hildegard Ebba Carolina och Sigrid

Wilhelmina Sofia under den 24 April innevarande år till Kongl. Maj:t ingifven

underdånig ansökning, hvaruti de anfört, att, sedan Öfversten Aminoff år

1847 aflidit och framställning blifvit hos Rikets Ständer gjord derom, hurusom

»Öfverste Aminoff under sin verksamma krigarebana med utmärkelse deltagit

så väl i ^ sista Finska kriget som fälttågen i Norge och Tyskland samt derunder

blifvit liera gånger blesserad», Rikets Ständer i anledning häraf i underdånig

skrifvelse till Kongl. Maj:t den 21 Oktober 1848 anmält sig hafva

B/It. till Riksd. Prat. 1878. 1 Sami. 1 Afd.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bil. No 3 b till Kong/. Majds Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1818.

»såsom eu gärd af nationens aktning för Öfverste Aminoffs minne samt med

afseende på det ekonomiska betryck, hvaruti hans enka och fem omyndiga

barn sig befunno, å allmänna indragningsstaten uppfört enkan till en årlig

pension af 500 R:dr banko», hvilken pensionsrätt, jendikt Kongl. Majds nådiga

resolution den 3 November samma år, Öfverstinnan AminofF åtnjutit, till dess

hon den 13 sistlidne April i Göteborg aflidit; anhållande sökandena, att de,

Indika städse sammanlefva! med modren och sålunda vant med henne i åtnjutande

af pensionsanslaget, samt, såsom medellösa, ålderstigna och sjukliga, skulle

för nöd blottställas genom anslagets upphörande, måtte fortfarande fa uppbära

detta eller motsvarande understöd.

Af ansökningen bifogade handlingar inhemtades, att tillgångarne i boet

efter Öfverstinnan Aminoif utgjort 1,106 kronor 70 öre, hvaremot skulderna

upgått till 1,307 kronor 48 öre, så att eu brist af 200 kronor 78 öre förefunnits;

att sökandena, af liv lika den äldsta vore född 1824 och den yngsta

1828, enligt företedt intyg af kyrkoherden i Gustavi församling, varit samboende

med sin nu aflidna moder och, utom en liten pension å 50 kronor

årligen, icke haft något annat att lefva af än den del af modrens pension, som

kunnat komma dem till godo; samt att, enligt vederbörligt läkarebetyg, sökandena

till följd af flerårig sjuklighet vore urståndsätta att sig med sitt arbete

försörja; varande dessutom deras stora behof af understöd vitsordadt af flera

trovärdige, i Göteborg bosatte personer.

Föredragande Departementschefen erinrade att, vid föredragning af detta

ärende den 4 sistlidne Maj, Kongl. Maj:t, vid det förhållande att då pågående

riksmöte redan långt framskridit, funnit någon framställning om öfverflyttning

å sökandena af den deras moder i lifstiden tillagda pension å allmänna indragningsstaten

då icke böra ifrågakomma, men deremot, i betraktande af de

för sökandena befintliga, med företedda intyg styrkta, ömmande omständigheter,

i nåder tilldelat dem en mot återstående delen af innevarande år, räknad från

den 1 Maj, svarande andel af pensionsbeloppet, att med 500 kronor utgå från

4:de hufvudtitelns anslag till extra utgifter.

Då sökandena fortfarande, efter hvad blifvit styrkt, måste anses vara i

behof af det understöd från statsmedel, som blifvit deras moder vid 1848—

1849 års riksdag beviljadt, så och i betraktande af framlidne Öfverste Aminoffs

af Konung och Riksdag redan erkända förtjenster om fäderneslandet,

hemstälde Statsrådet, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå näst sammanträdande

Riksdag att medgifva, det den Aminoffs nu aflidna enka beviljade pension å

allmänna indragningsstaten, 750 kronor, må på hans förbemälda döttrar fa

öfverflyttas och utgå från 1878 års början, så länge någon af dem lefver.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. No 3 b till Kongl. Maj-.ts Nåd. Pmp. No 1, om Statsverket 1878. 3

2:o.

Eu af framlidne Öfvorstelöjtnanten in. in. Gustaf Törnebladhs enka, Brita

Johanna Hedenblad till Kong! Maj:t ingifven skrift, hvaruti hon, under erinran,

att hennes aflidne man varit en af de sist qvarlefvande, som deltagit i Sveriges

alla under detta århundrade förda krig, och om de förtjenster han derunder

ådagalagt, i underdånighet anhållit, att, då hon vid 76 års ålder och beröfvad

synförmågan befunne sig i bekymmersamma ekonomiska omständigheter, Kong!.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att bevilja henne en årlig pension å allmänna

indragningsstaten till det belopp, Kongl. Maj:t kunde finna skäligt bestämma.

Af ansökningen bifogadt bouppteckningstranssumt inhemtades, att tillgångarne

i boet efter Öfverstelöjtnanten Törnebladh utgjort 2,419 kronor 75 öre

samt skulderna uppgått till 806 kronor 75 öre, hvadan en behållning af endast

1,613 kronor förefunnits.

Då således enkan Törnebladh, enligt hvad upplyst vore, befunne sig i

bekymmersamma ekonomiska omständigheter och hon, efter uppnådda 76 år och

iråkad blindhet, icke vore förmögen att genom arbete sig försörja, hemstälde

Statsrådet, det Kongl. Maj:t, i betraktande deraf, att mannen under våra senaste

krig deltagit i flera strider för fosterlandets försvar, täcktes föreslå Riksdagen

att å allmänna indragningsstaten för enkan Törnebladh uppföra eu årlig

pension af 400 kronor, att under hennes återstående lifstid från 1878 års

början utgå.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder bifalla hvad Statsrådet

i nästföregående två mål hemstält samt förordnade, att utdrag åt

detta protokoll skulle till Finans-departementet expedieras, för behörigt

iakttagande vid uppgörande af förslag till reglering af utgifterna under

Riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo

Edv. Kolmodin:

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 c till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

1

Utdrag af Protokollet öfver Landtför svar s-ärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen, uti Stats-Rådet å

Stockholms Slott den 21 December 1877.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena, Björnstjerna,

Statsråden: Herr Lagerstråle.

Thysélius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Lovén.

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvärd.

Chefen för Landtförsvars-departementet, Statsrådet Rosensvärd föredrog i

underdånighet:

l:o.

Generalfälttygmästarens och Chefens för Artilleriet underdåniga|memorial

den 5 Juli innevarande år, deri hemställes, att Underlöjtnanten vid Wendes

Artilleriregemente, Kapitenen i Arméen m. m. Magnus Ludvig Blomstedt, som

uppnått 59 års ålder och tjent såsom officer nära 40 år, men för bristande

examen vid Högre Artilleriläroverket ej kunnat föreslås till löjtnant vid regementet,

måtte, enär han med nit och skicklighet fullgjort sina tjensteåligganden,

till ett vedermäle af Kongl. Maj:ts nåd utnämnas till Löjtnant på stat vid berörda

regemente.

Bill. till Rike!. Prat. 1878. 1 Samt. 1 Afl.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bil. No 3 c till Kong!. Ma,j:ts Nåd. Prof. No l, om Statsverket 1878.

Statsrådet ansåg sig icke kunna tillstyrka bifall till Generalfälttygmästarens

ifrågavarande framställning, lrvarigenom Kapiten Blomstedt omkring tretio

år efter den tid, vid hvilken han, i händelse af undergången examen, i vanlig

ordning kunnat till löjtnant vid regementet uppflyttas, nu skulle, efter befrielse

från kompetensvilkor, erhålla sådan befordran; men enär, på sätt af Kapitenen

Blomstedts, omförmälda memorial vidfogande tjensteförteckning inhemtades

och enligt hvad i (ifrigt vore vitsordadt, Kapitenen Blomstedt, som uppnått en

ålder af 59 år och år 1837 utnämnts till sin ännu innehafvande underlöjtliantsbeställning

vid Wendes Artilleriregemente, sedan den 13 Oktober 1859

fortfarande bestridt ammunitionsförrådsoOicerstjensten i Christianstad, under

tiden flera gånger förvaltat Tygkapitensbefattningen och fört batteribefäl samt

städse med nit och omsorg uppfyllt sina åligganden, och Blomstedt, som den

19 Maj 1854 blifvit befordrad till Löjtnant och den 29 Maj 1860 till Kapiten,

allt i Arméen, sedermera i allmänhet förrättat högre och mera maktpåliggande

tjenst, än den, för hvilken han uppburit lön å stat, hemställde Statsrådet

i underdånighet, att nådig framställning måtte till Riksdagen aflåtas derom,

att för Kapitenen Blomstedt, på det att han kunde erhålla ett sammanräknad t

pensionsbelopp lika med det, som enligt de för arméen fastställda nya pensionsgrunder

kan tillkomma afskedade löjnanter, finge på allmänna indragningsstaten

uppföras en årlig pension af 400 kronor att, jemte de honom

vid afskedstagandet såsom pension från Arméens pensionskassa och fyllnadspension

tillkommande COO kronor, under hans återstående lifstid utgå från och

med månaden näst efter den, i hvilken han erhåller afsked ur krigstjenst^!.

2:o.

Underdånig ansökning af dottren tiil aflidne f. d. Statsrådet in. in. C. L.

Hohenhausen, Bilda von Hohenhausen, det Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen

aflåta nådig proposition om förhöjning med 300 kronor årligen, räknadt från

och med sistförfluten November månad, å den pension till enahanda belopp,

som sökanden enligt Kongl. Brefvet den 13 Juni 1866 uppbure från allmänna

indragningsstaten; till stöd för hvilken anhållan sökanden anfört, att 1866 års

riksdag tilldelat sökanden och hennes systrar Glam Hedvig Sofia och Constance

Carolina Charlotta von Hohenhausen eu årlig pension af 300 kronor till hvardera;

att den förra aflidit för några är sedan och den sistnämnda den 28

sistlidne Oktober; och att genom det sökanden och hennes systrar beviljade

understöd, användt i gemensamt hushåll, deras uppehälle varit någorlunda betrygg

aclt, men att det för sökanden återstående belopp af pensionen 300 kronor

vore på långt när icke tillräckligt för de nödvändigaste lefnadsbeliofvens fy 1-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bil. N:o 3 c till Kong!. Majds Nåd. Prop. No ], om Statsverket 1878.

lande; varande vid ansökningen fogade intyg: dels af Biskopen in. m. E. G.

Bang, att sökanden i följd af ringa tillgångar samt tilltagande ålder och sjuklighet

i förening med svag synförmåga vore i stort behof af understöd, det

hon i allo väl förtjenade; dels af Biskopen m. m. P. Sjökung, att sökanden

une född den 15 Mars 181b och, sedan hennes förmåga att med eget arbete

bidraga till sitt uppehälle blifvit genom tilltagande ålder och sjuklighet mycket

förminskad, i stort behof af det förökade understöd, hvarom hon "anhölle; dels

oek af Öfversten m. in. A. G. Örn och Löjnanten G. Segerhjelm, att enligt

dem förevisade bouppteckningen efter f. d. Statsrådet in. m.Öiohenhausen boets

behållning utgjorde 444 kronor 43 öre.

Enär af omförmälda intyg vitsordades, att sökanden vore nära 60 år

gammal och, vid förminskad arbetsförmåga, i stort behof af förökadt understöd

tillstyrkte Statsrådet i underdånighet, det Kongl. Majrt täcktes till näst sammanträdande

Riksdag aflåta nådig framställning derom, att den pension till

belopp af 300 kronor å allmänna indragningsstaten, som utgått till numera

aflidna Fröken Constance Carolina Charlotta von Hohenhausen, måtte

oi v erflyttas på hennes enda qvarlefvande syster, Fröken Bilda von Hohenhau
soji

att från och med nästlidna November månad under hennes återstående

lifstid åtnjutas.

Hvad Statsrådet uti ofvan upptagna två mål i underdånighet

yttrat och tillstyrkt behagade Hans Maj:t Konungen till alla delar i

nåder gilla och bifalla; skolande utdrag af protokollet härom meddelas

Finans-departementet till iakttagande vid uppgörande af det underdåniga

förslaget till reglering af utgifterna under Riksstatens 9:de

hufvudtitel.

Ex protocollo

M. J. Banddin.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

1

Protokoll öfver Sjoforsvarsdrenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen uti Statsrådet, å Stockholms Slott den 7

Januari 1878.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Ministern för Utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Herr Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Lovén,

Friherre von Otter,

Forssell och

Rosensvärd.

Departementschefen, Statsrådet Friherre von Otter, föredrog frågan

om reglering af utgifterna under Riksstatens femte hufvudtitel för år

1879, dervid Departementschefen anmälde:

l:o Förvaltningens af Sjöärendena underdåniga skrifvelse den 28

September 1877 med förslag öfver behofvet af extra anslag för Flottan

under år 1879;

2:o Samma embetsverks underdåniga skrifvelse den 21 December

1877, om anvisande af medel till betäckande af utgifter för inköp af

krut till kanoner af nyare konstruktion;

Bil. Ull Riksd. Prof. 1878. 1 Sami 1 Afl.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bil. No 4 a. till Kong! Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1878.

3: o Samma embetsverk^ embetsskrifvelser den 16 Oktober och 11

December 1877, angående tillverkning vid Stockholms station af Whitelieads

torpedos;

4:o Chefens för Sjökarteverket embetsskrifvelse den 5 December

1877, angående behofvet af ett nytt sjömätningsfartyg;

5:o Flottans militä,riska och tekniska byråars skrifvelse den 13 December

1877 i fråga om erforderlig krigsfartygs-materiel och kostnaden

derför; samt

6:o Flottans Militärbyrås skrifvelse den 15 December 1877, angående

upprättande af optiska signal- och telegraflinier i Stockholms skärgård

samt om kostnaden derför.

Departementschefen yttrade härvid, i afseende å de under nedanstående

titlar uppförda anslag, nemligen beträffande:

Departementschefen.

1. »I nådigt Bref den 29 Januari 1875 faststäldes reglering af

boställslägenheterna vid Flottans station i Stockholm att gälla tills vidare

och intill dess, efter pröfning af ingifvet förslag till reglemente för

styrelsen och förvaltningen vid stationerna, förnyad reglering af dessa

lägenheter kunde varda anbefald. Sedan derefter ej mindre ifrågavarande

reglemente vunnit fastställelse, än ock stat, upptagande de

militära befattningar vid flottan, hvilkas innehafvare ansåges böra åtnjuta

bostad eller ock inqvarteringsbidrag i penningar, blifvit uppgjord

och, i sammanhang med förslag till lönereglering för Flottan, Riksdagen

förelagd, anmodade jag Förvaltningen af Sjöärendena, i embetsskrifvelse

den 4 Maj 1876, att, efter vederbörandes hörande, inkomma med förslag

till reglering af bostadslägenheterna så väl vid Stockholms, som vid

Carlskrona station. Vid meddelande af detta uppdrag, tillkännagaf jag

derjemte att Förvaltningen egde, vid uppgörande af förslaget i hvad det

afsåg Stockholms station, såsom för den allmänna boställsregleringen tillgänglig

beräkna den i kronans hus å Skeppsholmen åt Chefen för Sjöförsvarsdepartementet

upplåtna bostadsvåning, derest densamma skulle finnas

för detta ändamål erforderlig. I det förslag, som på grund häraf

inkommit, har ock Förvaltningen af Sjöärendena, i likhet med stationsmyndigheterna,

upptagit ifrågavarande boställsvåning bland dem, som

borde för tjensteman vid stationen afses.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bil. No 4 a. till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 7, om Statsverket 1878.

Då frågan om fastställande af berörda förslag är, hvad Stockholms

station beträffar, i väsentlig mån beroende derpå, huruvida bland de

lägenheter, som böra vara för stationstjensten att påräkna, äfven må

ingå Departementschefens våning, har jag ansett mig nu böra underställa

denna del af förslaget Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning; och

då angeläget är att tillse, att åt de tjensteman, hvilkas befattningar

företrädesvis påkalla innehafvarnes dagliga tillstädesvaro vid stationen,

beredes bostad å stället, hvilket icke med nu befintlig tillgång på lägenheter

kan ske, utan att nämnde boställsvåning för ändamålet tagcs i

anspråk, samt å andra sidan det icke, enligt min åsigt, är af någon

som helst vigt för tjensten att Departementschefen eger bostad å

Skeppsholmen, så kan jag icke annat än tillstyrka att denna boställsvåning

må få användas för stationens behof; i hvilket fall likväl Departementschefen

lärer böra tillerkännas hyresersättning till lika belopp med

öfriga Departementschefer, eller 2000 kronor årligen.

I händelse af bifall härtill täcktes Eders Kongl. Maj:t till Riksdagen

göra framställning derom,

att, på det den till Chefen för Sjöförsvarsdepartementet nu upplåtna

boställsvåning i kronans hus å Skeppsholmen måtte kunna användas för

stationstj enstens behof, Riksdagen ville anvisa hyresersättning åt bemälde

Departementschef och för sådant ändamål förhöja det under ifrågavarande

titel uppförda anslag från dess nu varande belopp 15,000 kronor

till 17,000 kronor, eller med 2,000 kronor.

Kansli- och Kommando-expeditionerna.

2. I sammanhang med krigsärendenas fördelning på två departement

blef, den 1 Mars 1841, för Sjöförsvarsdepartementets Kansliexpedition

utfärdad stat, enligt hvilken tjenstemännen utgjordes, förutom af expeditionschef,

af 1 expeditionssekreterare, 1 protokollssekreterare, 1 kanslist,

tillika registrator och 1 kopist. Detta antal tjensteman bibehölls intilldess

genom nådiga beslutet den 28 Februari 1873 kopistbefattningen,

som genom då varande kopistens befordran till tjenst utom expeditionen

blifvit ledig, förklarades, i anseende till ifrågastäld omorganisation af

expeditionen, då icke böra återbesättas. Under tiden hade väl, i öfverensstämmelse

med 1871 års Riksdags på Kongl. Maj:ts framställning

fattade beslut, blifvit bestämdt, att expeditions- och protokollssekreteraretjensterna

skulle vid då varande innehafvarnes af dessa tjenster afgång,

förenas och bestridas af eu expeditionssekreterare, dock med löneför
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bil. No 4 a. till Kongl. Majds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

maner till något högre belopp än hans vederlikar inom öfriga afdelningar

af kansliet åtnjöto. Med anledning af Nådiga beslutet den 28 November

1873, angående grunder för kansliexpeditionernas ombildning, stadgades,

hvad Sjöförsvarsdepartementets kansliexpedition beträffar, endast den ändring

att innehafvaren af de båda förenade tjenstebefattningarna skulle

benämnas kanslisekreterare, med lön af 4,500 kronor och med åtnjutande

derjemte af ett särskilt arvode utaf 1,000 kronor för handläggande

af en del sådana göromål, som i andra statsdepartements expetioner

tillhörde byråchef. Då emellertid protokollssekreteraren fortfarande

qvarstår vid sin tjenstebefattning, och följaktligen de förhållanden, som

tillämpningen af berörde bestämmelser förutsatte, ännu ej inträffat, har annan

förändring, på grund af de samma, ej egt rum, än att, sedan expeditionssekreteraren

under loppet af år 1876 erhållit afsked, annan person

förordnats att tills vidare vara kanslisekreterare vid expeditionen, med

åliggande att bestrida de med expeditionssekreterarebefattningen derstädes

förenade göromål, mot åtnjutande såsom arvode af de för samma befattning

i stat uppförda löneförmåner.

Aren 1841—1850 utgjorde de registrerade ärendenas antal i medeltal

332 årligen och hafva derefter oupphörligt ökats — under de senare

åren med 50—60 årligen — så att de för år 1877 stego till 725.

Denna tillökning, som eger sin naturliga förklaringsgrund i tillkomsten

af nya verk och inrättningar under departementet och äldres särskiljande

i flere sjelfständigt verkande myndigheter, i den lifligare verksamhet

i flere riktningar, som rikligare anslag framkallat m. fl. förhållanden,

kommer med all sannolikhet att fortgå. Åtminstone finnes icke

grund för det antagande att ärendena skulle, vare sig i afseende

å antal eller omfattning, i någon afsevärd mån förminskas, och det

torde vid sådant förhållande vara uppenbart att de redan fåtalige ordinarie

tjenstemännen icke kunna, utan men för göromålens behöriga gång,

till antalet minskas under det som för närvarande är i expeditionen anstalt,

eller, förutom expeditionschefen, två tjensteman jemte registrator

Ordinarie tjenstebefattningarna skulle, om de bibehöllos vid nu

varande antal, i allt fall med en understiga det som 1841 ansågs nödigt

för mindre än hälften af det antal mål, som nu i expeditionen handlägges.

Det skulle visserligen medföra flere fördelar om, med tillämpning

af den för kansliet i allmänhet beslutade organisation, i staten för Sjöförsvarsdepartementets

kansliexpedition uppfördes en byråchef och en

kanslisekreterare; men då förekommande göromål kunna, för så vidt de

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bil. No 4 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

ej åligga expeditionschefen eller registratorn, för närvarande uppehållas

af två tjensteman af den lägre graden, har jag i staten upptagit allenast

2 kanslisekreterare. Som emellertid den ene af desse tjensteman, utöfver

de honom i berörde egenskap tillhörande göromål, tillika måste

vara att påräkna ej mindre för fullgörande af en del åligganden, hvilka

i öfriga statsdepartement tillkomma byråchef, utan ock såsom biträde åt

expeditionschefen och under semester eller tillfälligt förfall för denne

såsom hans ställföreträdare, har jag, med afseende härå, ansett för honom

böra uppföras ett särskildt arvode med enahanda belopp, som i normalstaten

för Departementet finnes uppfördt, eller 1,000 kronor; — Och

skulle, under förutsättning att tillräckliga medel för amanuenser och

skrifbiträden m. fl. dylika behof varda anvisade, annan förändring icke

erfordras i samma stat än den, som blifver en följd af uppförande utaf

ytterligare en kanslisekreterare och tillämpningen af Eders Kongl. Maj:ts,

på föredragning af Chefen för Finansdepartementet, den 7 December

1877 fattade beslut i afseende å reglering af löneförhållandena inom

kansliet; dock att bestämmelse tillagts derom att vaktmästaren vid

kommandoexpeditionen skall vara skyldig att jemväl uppassa i Chefens

för flottans militärpersonal expedition.

Hvad särskildt angår beloppet af erforderliga medel för amanuenser

m. m., torde jag få erinra, att Eders Kongl. Maj:t, på min anmälan om

otillräckligheten af den i stat för sådant ändamål uppförda summa, vid

särskilda tillfällen från allmänna besparingarne anvisat hvad derutöfver

funnits erforderligt; och har vid uppgjord beräkning öfver dessa medel,

— af hvilka böra bestridas utgifter för arvode åt en amanuens, renskrifning

af alla utgående expeditioner och registraturet, för hvilka

göromål ingen ordinarie tjensteman finnes att tillgå, semestervikariat,

äfvensom gratifikationer åt e. o. tjensteman samt åt en extra vaktmästare

— beloppet funnits uppgå till 4,100 kronor.

Staten för Sjöförsvarsdepartementets kansli- och kommando-expeditioner

skulle sålunda komma att upptaga:

Kansli-expeditionen:

1 Expeditions-Chef .................. arvode

1 Kansli sekreterare ...........................

Lön

Tjenstgö-

ringspen-

ningar.

Summa.

2,800

2,800

—

1,200

1,200

—

7,500

4,000

4,000

—

1 D:o ....................

Transport

—

—

—

—

15,500

—

Efter 5 års tjenstgöring

kan lönen

höjas med 500 kr.

och efter ytterligare

5 år med

500 kr.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bil. N:o 4 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o /, om Statsverket 1878.

Tjenstgö-

Lön.

ringspen-

Summa.

ningar

Transport

—

—

—

__

15,500

_

Arvode till en af dem för handläggande

af en del sådana göromål, som i an- dra Statsdepartements expeditioner

tillhöra byråchef ..............................

1,000

1 Registrator, med skyldighet att bi-

träda vid öfriga göromål i kansli- expeditionen ....................................

2,800

1,200

4,000

Efter 5 års tjenst- göring kan lönen

höjas med 500 kr.

| och efter ytter- I Jägare 5 år med

500 kr.

Till amanuenser, skrifbiträden och extra

vaktmästare.......................................

—

—

—

4,100

_

1 Vaktmästare .....................................

GO

O

O

—

300

—

1,100

—

Kommando-expeditionen:

1 Chef 1

Adjutanterj^^^^ra ^öning^å annan stat

1 Vaktmästare, med skyldighet att jern-

_ ''

väl uppassa i Chefens för Flottans

Militärpersonal expedition...............

O

O

CO

300

1,100

Summa kronor

—

—

—

—

26,800

—

De ålderstillägg, som på grund af denna stat kunna komma att utgå,

lära böra bestridas af det å hufvudtiteln uppförda anslag till ålderstillägg,

hvilket är af förslagsanslags natur.

I gällande riksstat är för dessa expeditioner uppfördt på ordinarie

stat 19,800 och på extra stat 2,200 kronor eller tillsammans 22,000 kronor.

Jag hemställer, i öfverensstämmelse med hvad sålunda blifvit anfördt,

att Eders Kongl. Maj:ts måtte hos Riksdagen göra framställning derom,

att Riksdagen, jemte godkännande af berörda förslag till stat för

Sjöförsvarsdepartementets kansli- och kommando-expeditioner med de

vilkor för åtnjutande af deri uppförde aflöningsförmåner, som i nådigt

beslut angående reglering af löneförhållanden inom Statsdepartementens

expeditioner den 7 December 1877 finnas bestämda, måtte höja för

berörda expeditioner nu utgående anslag å ordinarie stat med 7,000 kronor,

eller från 19,800 kronor till 26,800 kronor; hvaremot särskildt anslag

å extra stat ej vidare komine att blifva erforderligt.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. no 4 a. till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

7

Aflöning för Flottans kårer och stater.

3—4. Till genomförande under år 1877 af den år 1876 beslutade

lönereglering vid Flottan anvisade Riksdagen, utöfver det ordinarie anslaget

till Flottans kårer och stater, 1,201,484 kronor, ett extra anslag af 50,340

kronor, hvarjemte en summa af 75,000 kronor, eller det belopp hvartill

afgifterna för vakanta rusthallsnummer i Blekinge län och Södra Möre

härad. af Kalmar län då beräknades uppgå, upptogs bland de för löneregleringens

genomförande tillgängliga medel.

Enär, för tillämpande af löneregleringen under år 1878, en tillfällig

tillgång a aflöningsanslaget förefanns, som gjorde framställning om anvisande

af extra anslag för samma år obehöflig, fann Eders Kongl. Maj:t

sig endast föranlåten att, uti i fråga varande afseende, till sistlidne års

Riksdag äska att utöfver de afgifter från förenämnda vakanta rusthållsnummer

till ofvan upptagna belopp, hvilka enligt 1876 års riksdags beslut

anvisats för löneregleringen, öfriga efter ingången af 1878 inflytande dylika

afgifter jemväl finge användas för enahanda ändamål. Genom bifall

härtill skulle för följande åren endast behöft begäras ett extra anslag, motsvarande

skilnaden emellan hvad sålunda varit att disponera — det ordinarie

anslaget och vakansafgifterna — samt det belopp, som enligt den faststälda

löneregleringen erfordrades till aflöning åt Flottans kårer och stater.

Riksdagen biföll emellertid Eders Kong]. Majrts framställning endast på

det sätt, att de efter ingången af år 1878 inflytande afgifterna för de

vakanta rusthållsnumren finge för löneregleringens behof under samma är

användas. Vid sådant förhållande och då någon tillfällig tillgång å aflöningsanslaget

icke vidare finnes, lärer framställning till innevarande års

Riksdag böra göras så väl om anvisande af erforderliga medel på extra

stat, som ock att, i öfverensstämmelse med förra Riksdagens beslut, de vakansafgifter,

Överskjutande 75,000 kronor, som under år 1879 inflyta, må

få för löneregleringens genomförande under samma år användas.

Det belopp som Förvaltningen af Sjöärendena beräknat såsom erforderligt

för löneregleringen under år 1879, utöfver det i Riksstaten uppförda

ordinarie anslaget, utgör 179,506 kronor 55 öre, hvilket belopp jag

likväl efter granskning funnit kunna nedsättas till 170,000 kronor. Då

nu, under förutsättning att vakanssättningen af i fråga varande rusthållsntimmer

fortgår i samma förhållande som hitintills, vakansafgifterna för

år 1879 kunna beräknas till 120,000 kronor, i stället för 110,000 år 1878,

skulle alltså beloppet af den å extra stat erforderliga fylnadssumman blifva

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bil. N:o 4 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

50,000 kronor eller, i rundt tal, samma summa som af 1876 års Riksdag

för enahanda ändamål anvisades. — Orsakerna till det högre belopp, som

för löneregleringens genomförande erfordras under år 1879, än under år

1877, böra hufvudsakligen sökas i det vid sistnämnde års Riksdag beviljade

aflöningstillägg, men äfven deri dels att det funnits nödigt, för åstadkommande

af en mera utsträckt undervisning och öfning m. m., öka antalet

officerare och underofficerare vid militärdepoterna, dels att ett antal

officerare och underofficerare beredts tillfälle att, mot åtnjutande af full

dagaflöning enligt författningarne, genomgå de nya lärokurserna i minväsendet.

Jag hemställer derför, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen,

att utöfver de afgifter för vakanta rusthållsnummer i Blekinge län

och Södra Möre härad af Kalmar län, hvilka enligt 1876 års Riksdags

beslut anvisats till genomförande af löneregleringen för flottan, jemväl

öfriga efter ingången af år 1879 inflytande dylika afgifter må få för

löneregleringens behof under sistnämnda år användas; samt

att i öfrigt för löneregleringens genomförande under år 1879 ett

anslag af 50,000 kronor måtte å extra stat för samma år anvisas, att

i mån af behof användas.

5. Vid flere föregående tillfällen, då det ålegat mig att inför Eders

Kongl. Maj:t redogöra för Flottans tillstånd och behof, har jag fästat

uppmärksamheten å officerspersonalens fåtalighet i förhållande till de uppgifter

den har sig förelagda, samt å nödvändigheten att öka densamma,

särskildt hvad subalterngraderna beträffar, äfven med hänsyn till den

materiel vi egde, men att en sådan ökning endast kunde ske småningom

och genom sjökadettkårens tillväxt. Då nämnde kår, som från och med

1873 årligen utvidgats, under innevarande år antagligen kommer att fylla

ännu befintliga tre vakanser i officerskåren, torde tiden nu vara inne

att underställa denna vigtiga fråga Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning.

Den år 1871 tillsatta komité för handläggning af frågan om lämpligaste

organisationen af sjöförsvarets militärpersonal yttrade i sitt

den 27 Januari 1872 afgifna betänkande angående det antal officerare,

som för sjöförsvaret vore behöfligt, att flere förutsättningar om

en blifvande sjökrigsmateriel inom komitén blifvit lagda till grund för

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. No 4 a. till Kowjl, Maj:U Nåd. Prop. No /, om Statsverket J87S. ;)

beräkningen af befälshehofvet, deribland äfven den, som af Chefen för

Sjöförsvarsdepartementet i anförande till statsrådsprotokollet den 9 Januari

1871 blifvit omförmäld såsom, enligt hans åsigt, nödig till försvaret

endast af Stockholms skärgård och två eller tre andra vigtiga

punkter å vår kust; att emellertid hvarje förutsättning i detta afseende

haft till resultat att någon minskning i officerspersonalen icke kunde ega

ruin, äfven om sannolik tillgång från en reservstat toges med i beräkningen;

samt att då i allt fall eu möjlig öfvergång från bepansrad till

obepansrad materiel skulle erfordra än ytterligare tillökning, komitén

icke tilltrodde sig kunna förorda någon minskning i det antal officerare,

som vore å Kongl. Flottans och Skärgårdsartilleriets då varande stater

upptagna, eller 172. Bland de frågor som förelädes komiterade var emellertid

äfven den, huru stor bemanning, särskilt för krigstid och särskilt

för fredstid, erfordrades och kunde påräknas för sjöförsvarets olika behof;

och yttrade komiterade, vid besvarandet af denna fråga, att, enär behöfva

af befäl måste vara helt och hållet beroende af den materiels icke

allenast storlek utan äfven beskaffenhet som vid hvarje olika tidpunkt

funnes eller kunde komma att anskaffas, komiterade uppställt flera olika

beräkningar öfver detta behof, hvilket, enligt den betänkandet bifogade

tabellen A.o 1, utgjordes, för de fartyg, hvilJta dä junnos och voro under

nybygnad, samt till mindetaljen, stationerna in. m., af 210 officerare.

Den komité, som, i följd af 1873 års Riksdags skrifvelse angående

försvarsväsendets ordnande, jemlik! Nådiga brefvet den 19 December

1873, erhöll i uppdrag att utarbeta förslag till sjöförsvarets organisation

pa grund af utsträckt allmän värnpligt, utgick, enligt underdånigt betänkande

den 16 April 1874, från den förutsättningen att, — om flottans

stam beräknades till hvad flottans då varande materiel kräfde med tillägg

af det befäl, underbefäl och förhandsfolk, som erfordrades att, då

flottan sattes på krigsfot, vid stationerna inöfva ersättningstrupper in.

m., så stor tillgång skulle kunna påräknas ur de värnpligtiges led, att

användas såväl till reservbefäl i de lägsta befälsgraderna som till reservunderbefäl

samt lut och 2:a klassens sjömän, ätt stammen, tillika med

nämnda reserv-befäl, reserv-underbefäl och sjömän, skulle blifva tillräcklig

att bemanna eu dubbelt så stor sjökrigsmateriel som den vi då e<>''de,

äfvensom att fylla öfriga oafvisliga behof; och beräknade, i enlighet härmed,

. komitén den officersstam som erfordrades till 228. Detta antal

blot jemväl upptaget i det förslag till lag om grunder för ordnande af

Flottans personal in. m. som framställdes till 1875 års Riksdag.

I det af mig afgifna underdåniga memorial den 10 December 1875

Bill. till Bibel. Pro/, 1878. 1 So,P. 1 Åfä. • >

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bil. N:o 4 a. till Konyl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1878.

angående de hufvud grunder, på hvilka enligt min åsigt ett efter våra

förhållanden och tillgångar lämpadt sjöförsvar borde hvila, antog jag

flottans officersstam kunna beräknas något om än obetydligt lägre, men

detta likväl under förutsättning dels af eu starkare materiel, som kräfde

mindre bemanning, dels ock att ett jemförelsevis stort antal officerare

kunde hemtas från en väl ordnad reserv.

Såsom ofvan är antydt måste vid alla beräkningar öfver erforderlig

bemanning för Flottan, storleken och beskaffenheten af dess materiel

bilda utgångspunkten, för bestämmande af behofvet. Det är följaktligen

klart, att detta behof skall växa med hvarje tillökning i fartygsmaterielen,

för att ej taga i beräkning den utveckling vissa grenar åt tjensten såsom

t. ex. den, som afser minväsendet, oupphörligen vinna. Enligt uppgjorda

noggranna beräkningar öfver personalbehofvet för den materiel

vi i närvarande stund ega, deri inberäknade de fartyg, som äro under

byggnad, för öfverstyrelse!), stationerna, minförsvaret in. m. skulle, på

sätt*det sammandrag af beräkningarna hvad befälet beträffar, som torde

få dagens protokoll såsom bilaga vidfogas, utvisar, med 10 procent i

reserv” erfordra ett antal af 301 officerare; och då, hvilken plats i Sveriges

försvarssystem flottan än må komma att i en framtid anvisas, materielens

styrka icke lärer kunna beräknas lägre än den för närvarande

är, så torde under inga förhållanden officersbehofvet böra beräknas till

en lägre siffra än i rundt tal 300.

Gällande stat för Kongl. Flottan upptager 140 officerare. Kong!

Flottans reserv — bestående af reserv- och indragningsstaternas personal

_ räknade den 1 Oktober 1877 ett antal af 68 officerare, nemligen

23 regementsofficerare, 44 kaptener och 1 subalternofficer. Det

öfriga befälsbehofvet måste derföre i händelse af krig fyllas med beväringsskyldige

sjökaptener, med undantag af det fåtal äldre sjökadetter,

som möjligen kunna uttagas ur sjökrigsskolan.

Tillgången på befäl vid krigstillfälle måste följaktligen för närvarande

beräknas på. ungefärligen följande sätt:

från Kongl. Flottan ....................................................................................... 140,

» Kongl. Flottans reserv ......................................................................... 68,

» Sjöbeväringen...................................................•''.........................................92.

Summa 300.

I afseende å Kongl. Flottans reserv bör anmärkas, jemte det att

den nästan helt och hållet saknar subalternofficerare, att då de som till

densamma öfverflyttas icke kunna antagas komma att tillfullo ersätta

afgången å reserv- och indragningsstaterna, reserven alltjemt kommer

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

mi. No 4 a. till Kong/. Maj:ts Mai. Pop. No 1, om Statsverket 1878.

att till antalet minskas, på samma gång tjenstbarhet^], i följd af högre

lefnadsålder hvilken den 1 Oktober 1877 utgjorde i medeltal för

regementsofficerarne 61,4 och för kaptenerne 52 år — kommer att aftaga;

och hvad de beväringsskyldige beträffar, så kunna de, enär de

måste antagas vara fullkomligt främmande för sjökrigsyrket och tjensten

ombord i Flottans fartyg, uppenbarligen icke, huru dugliga de i

öfrigt må vara såsom sjömän, ingå i bemanningen af flottans fartyg

till mer än en viss procent af antalet officerare af Flottan, hvilken

procent jag anser icke, utan att ett förlamande inflytande på krigsmateriel

ens handhafvande skulle göra sig känbar!, kunna sättas högre

ån i förhållande af 1 till 2. Det ligger i sakens natur att det icke

annat än undantagsvis kan uppdragas åt beväringsskyldige sjökaptener

att vare sig inöfva ersättningstrupper vid depöterna eller deltaga i administrationen

i land eller tjenstgöra vid minförsvaret. Till dessa uppdrag

erfordras 130 officerare, hvilka alltså måste tagas från Kong!, flottan eller

dess reserv. De beväringsskyldige komma sålunda att användas endast å

fartygen. Da nu fartygen kräfva 170 officerare kommer, vid det förhållande

att de 92 beväringsskyldige vid handelsflottan der skulle användas,

officerspersonalen å fartygen att utgöras af 92 officerare från handelsflottan

och endast 78 officerare från Kongl. flottan. Med detta förhållande

mellan de båda befålskategorierna kan dock, såsom ofvan är sagdt, materielen

icke behörigen skötas, och man bör följaktligen icke tillsluta ögonen

för angelägenheten att med det snaraste vidtaga åtgärder för ökandet af

Flottans officersstam, vid äfventyr att i händelse af krigsutbrott icke

kunna fullt tillgodogöra den materiel vi redan anskaffat.

Storleken af denna tillökning, som hufvudsakligen skulle falla inom

subalternofficersgraderna, måste vara beroende af dels det antal officerare

Kongl. b lottans reserv kan påräknas lemna, dels huru många inom

det uppgift]a antalet af 300, som kan utan olägenhet tagas bland de beväringsskyldige.

Det förra är väl svårt att med full säkerhet beräkna,

men torde icke kunna, utan särskilda åtgärder för reservens förstärkning,

antagas framdeles komma att öfverstiga 40, och det senare kan

icke, med afseende a ofvan angifna proportion emellan officerare af flottan

och från de beväringsskyldige, sättas högre än 60. Officersstammen bör

derföre, för att en materiel af den styrka och storlek vi för närvarande

ega må kunna på ett fullt tillfredsställande sätt förses med nödigt befäl,

icke beräknas lägre ån till 200 eller 60 flere än gällande stat upptager,

och borde ökningen ske ungefärligen i följande förhållande nemligen:

31 Subalternofficerare, deraf 4 underlöjtnanter och 27 löjtnanter,

17 Kaptener och

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bil N:o 4 a. till Kanal, Majds Nåd. Proj>. N:n 1, om Statsverket 1878.

12 Regementsofficerare deraf 10 kommendörkaptener och 2 kommendörer.

_

Vid bestämmandet af den ordning'' hvari de särskilda beställningarna

höra tillsättas, lärer hänsyn hufvudsakligen höra tagas till behofvet inom

de särskilda graderna vid hvarje tillfälle då fråga om tillökning förekommer,

och detta bestämmande således öfverlemnas åt Eders Kongl. Maj:ts

pröfning.

Hvad slutligen angår de för den föreslagna tillökningens åstadkommande

erforderliga medel, vore det naturligtvis önskvärdt, att sådana

kunde beredas genom direkt an slagstillökning för hvarje år, beräknad så,

att ifrågavarande officersplatser kunde fyllas under loppet af t. ex. 10

år, eller med 6 årligen. Då emellertid de för reserv- och indragningsstaterna

anvisade medel kunna för ifrågavarande ändamål tagas i anspråk,

lärer särskildt anslag derför icke böra begäras, för dessa stater äro nu

utaf det för aflöning till flottans kårer och stater uppförda ordinarie anslag,

påräknade 238,422 kronor 5 öre, deraf för permanenta reservstaten

114,000 kronor. Enligt gällande bestämmelser skall skilnaden mellan

närnda belopp, eller i jemt tal 124,000 kronor, i den mån den blifver

tillgänglig, användas till" genomförande af löneregleringen för flottan och

således i främsta rummet ersätta det, enligt hvad ofvan är omförmäldt,

för denna reglering ännu erforderliga extra anslag, som för år 18/9 beräknats

till 50,000 kronor. Om emellertid, sedan en förbättrad pensionsreglering

numera blifvit genomförd, öfverflyttning till permanenta i eservstaten

upphör, hvilket kan ega rum, så snart skyldigheten att vid viss

ålder ur tjensten afgå blifvit på alla tillämplig och under vilkor att officerskåren

tillökas med nu föreslaget antal, så skulle jemväl de för denna

reservstat afsedda medel och följaktligen hela ofvan berörda belopp, 238,422

kr. 5 öre, småningom blifva disponibelt. Då nu den föreslagna tillökningen

af officerspersonalen, enligt hvad särskildt uppgjord promemoria

utvisar, erfordrar ett belopp af 154,647 kronor 50 öre, skulle föi löneregleringens

genomförande, i stället för 124,000 kronor, i allt fall åtel stå

omkring 84,000 kronor för att ersätta det tills vidare för ändamålet erforderliga

extra anslaget, hvilket visserligen skulle blifva behöflig! under

något längre tid än eljest varit händelsen; eu omständighet, som lärer

vara af jemförelsevis ringa betydelse med afseende å den tillväxt i styrka

sjöförsvaret skulle vinna genom den föreslagna tillökningen i officeisantalet.

Jag vågar derföre tillstyrka framställning till Riksdagen,

att, på det Eders Kongl. Maj;t ma komma i tillfälle att, i den ordning

som kan finnas lämplig, "öka antalet officerare vid Kongl. Flottan med

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. No 4 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878. 13

4 underlöjtnanter, 27 löjtnanter, 17 kaptener, 10 kommendörkaptener

och 2 kommendörer, de under anslaget till aflöning för Flottans kårer

och stater inbegripna medel till reserv- och indragningsstaterna måtte, i

den mån dessa medel blifva tillgängliga, få användas till aflöning åt

nämnda antal officerare.

6. Eders Kongl. Maj:t har på Chefens för Landtförsvars-departementet.

föredragning beslutat föreslå Riksdagen upprättandet af en för

Armén oeh Flottan gemensam artilleribyrå, deri 3 å 4 officerare af sistnämnda

vapen skulle tjenstgöra, äfvensom att desse skulle erhålla inqvarteringsbidrag.

Enligt Förvaltningens af Sjöärendena ofvan åberopade förslag till

fördelning af boställslägenheterna å Skeppsholmen här i staden, skulle,

under antagande att den till Chefen för Sjöförsvarsdepartementet upplåtna

boställsvåning derstädes blefve tillgänglig för tillhandahållande af

bostäder åt officerare, som tjenstgöra vid stationerna, eu del af dem,

hvilka nu, jemlikt af Eders Kongl. Maj:t med Riksdagen faststäld stat, åtnjuta

inqvarteringsbidrag, förses med bostad, hvarigenom ett belopp af 2,300

kronor blefve å nämnde stat tillgängligt. Om antalet i artilleribyrån

tjenstgörande officerare af Flottan antages till 4, komrne inqvarteringsbidragen

till dem att utgå till sammanlagdt 1,600 kronor, hvilka sålunda

kunna betäckas af berörda behållning. Hvad återstående delen af denna

behållning eller 700 kronor angår, så enär det förslag till fullständigt

ordnande af undervisningen vid stationerna, hvars utarbetande under

året fortgått och nu nalkas sin fullbordan, förutsätter flere informationsofficerare

och underofficerare, än dem, till hvilka inqvarteringsbidrag finnas

i berörda stat uppförda, torde sistberörda belopp böra afses till sådana

bidrag åt det tillökade antalet officerare och underofficerare, som af

förslagets fastställande kan blifva en följd.

Jag tillstyrker följaktligen att hos Riksdagen måtte göras framställning,

att de inqvarteringsbidrag, som i händelse förslag om inrättande

af en för Armén och Flottan gemensam artilleribyrå varder af Riksdagen

godkändt, tillkomme i nämnde byrå tjenstgörande officerare af

Flottan, måtte, i likhet med inqvarteringsbidragen till de för tjenstgöring

å stationerne inkallade officerare, få utgå under anslaget till aflöning

för flottans kårer och stater.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bil. No å a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1878.

Lots- och Fyrinrättningen med Lifräddningsanstalterna.

7. Då inkomsttiteln »fyr- ocli båkmedel» för nu ifrågavarande

statsregleringsperiod, liksom för den närmast föregående, beräknats till

1,000,000 kronor, lärer penningeanslaget till Lots- och Fyrinrättningen

med Lifräddningsanstalterna böra i Riksstaten uppföras till enahanda belopp

och följaktligen anslaget, med ^beräkning af deri ingående ränta,

utföras med 1,000,460 kronor, under förutsättning derjemte att de å

nämnde inkomsttitel uppkommande öfverskott fortfarande må, såsom hittills,

få för de med anslaget afsedda ändamål användas.

Beträffande öfriga ordinarie anslag, som uti Riksstaten för år 1878

finnas under 5:te hufvudtiteln uppförda och icke ofvan blifvit särskild!

omförmälda, har jag icke anledning föreslå någon ändring.

Om de sålunda af mig gjorda framställningar bifallas, skulle förhöjningen

i de ordinarie anslagen blifva ................................. kr. 9,000

och då detta belopp tillägges nu gällande slutsumma för

Femte hufvudtiteln............................................................... » 5,139,000

så erhålles den summa ................................................................. kr. 5,148,000

hvartill femte hufvudtiteln, eldigt hvad närlagda förslag till Riksstat närmare

utvisar, skulle för år 1879 uppgå.

Extra anslag.

I ofvan anmälda underdåniga skrifvelse den 28 September 1877 har

Förvaltningen af Sjöärendena, efter pröfning af de från stationerna inkomna

uppgifter om de behof för år 1879, som ansågos icke kunna med

de ordinarie anslagen bestridas, hemstält att extra anslag för nämnda år

måtte af Riksdagen begäras till ett sammanlagdt belopp af 4,529,500

kronor. Då jag emellertid, på grund af den uppgjorda beräkningen af

statsverkets inkomster för sistnämnda år, som nu blifvit af Eders Kongl.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 a. till Kong!. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1878.

15

Maj:t gillad, antager att framställning icke bör till Riksdagen göras om

anvisande af medel till utförande af sådana arbeten och anskaffningar,

hvilka utan större olägenhet kunna till ett följande år anstå, så torde

jag till eu början här få redogöra för de i Förvaltningens ofvanberörde

skrifvelse upptagna behof, hvilkas fyllande för närvarande torde böra

uppskjutas».

Och hemstälde Departementschefen, efter att hafva afgifvit en sådan

redogörelse, att följande anslagsposter för närvarande icke måtte föranleda

framställning till Riksdagen, nemligen:

Till arbetsmaskiner i verkstäderna vid Carlskrona station... 20,000: —

» inköp af två Fortifikationen tillhöriga ångbåtar............... 55,000:

■> gjuteribyggnad å galérvarfvet i Stockholm....................... 46,000: —

» anskaffande af ett mudderverk............................................. 60,000: —

» arbetsmaskiner i verkstäderna i galérvarfvet .................. 45,000: —

» bostadsbyggnad för underbefäl och arbetare vid Stockholms

station ............................................................................. 191,000: —

Med erinran derjemte att Kong! Maj:t i Nådigt beslut den 7 December

1877 förklarat af Förvaltningen gjord hemställan om framställning

till Riksdagen angående beviljande å extra stat af 74,000 kronor till

fortsättning af strandskoningsarbetena å galérvarfvet i Stockholm icke

kunna bifallas, öfvergick Departementschefen derefter till framställning

om de behof för hvilkas tillgodoseende han ansåge beviljandet af extra

anslag för år 1879 vara af synnerlig vigt påkalladt, och anförde dervid

angående:

8. Fartyg smal er iel. »Sedan flottans militäriska och tekniska byråar

blifvit anmodade att inkomma med förslag å den fartygsmateriel, hvaraf

flottan så väl med afseende å sjökrigsvetenskapens nuvarande ståndpunkt,

som med hänsyn till den materiel, hvilken redan finnes eller är under

byggnad, ansågs böra under nästa statsregleringsperiod anskaffas, äfvensom

å kostnaderna derför, hafva byråarne, i öfverensstämmelse med

deras förut i denna fråga uttalade åsigt, förklarat sig anse sjöförsvaret

framför allt vara i behof af pansrade fartyg, så sjödugliga, att de kunde

efter omständigheterna förflytta sig från det ena stridsfältet till det andra

och derjemte, under icke allt för ogynsamma förhållanden, tillgodogöra

sitt artilleri i farvattnen vid inloppen till våra skärgårdar, samt att i

första rummet så stort anslag för ändamålet erfordrades, att derföre

kunde anskaffas åtminstone ett sådant fartyg af minsta cert, hvilket

fartyg byråarne antoge komma att kosta omkring två millioner kronor,

hvarefter i andra rummet komme behofvet af ett öfningsfartyg för att

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bil. No 4 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1878.

ersätta ångkorvetten Gefie, hvilket fartyg, bygdt 1847, snart upphörde

att vara tjenstbart. I afseende härå har dock Öfverdirektören vid Mariningeniörstaten

så till vida varit af skiljaktig mening, att han ansåge

lämpligast att medel nu anvisades för byggande af ett fartyg, som kunde

ersätta nämnde korvett, och hvilket beräknats kosta 2,100,000 kronor.

Då, i fråga om anskaffning af fartyg för Flottan, det under alla förhållanden

måste vara i främsta rummet angeläget att med ny ersätta

sådan otjenstbar blifven materiel, som icke kan undvaras, och den såsom

öfningsfartyg nu begagnade korvetten Gefie, som när den utdömes

oundgängligen måste, på det personalen må kunna hållas vid tjenstbarhet,

ersättas med en annan, icke, enligt hvad Öfverdirektören upplyst, är

fortfarande att för ändamålet påräkna längre än någon kortare tid, så

får jag i underdånighet tillstyrka, att för nämnda fartygs ersättande

med ett fullt tidsenligt, tillika för öfvande af Flottans personal lämpligt

fartyg, Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen begära ett extra anslag

till fartygsmateriel, motsvarande hvad ett dylikt fartyg beräknats kosta,

eller 2,100,000 kronor; dock torde, i betraktande af den tid som erfordras

för utförandet af en dylik fartygsbyggnad å Flottans varf, deri

del häraf, som för 1879 behöfver utgå, kunna inskränkas till 500,000

kronor.

I öfrigt delar jag visserligen den af byråarna uttalade åsigten om

behofvet af sådan materiel, som af dem i första rummet föreslagits, på

det att äldre, svagare och för stor bemanning i förhållande till dess

effektiva styrka fordrande fartyg, må kunna ersättas med kraftigare;

men finner mig med anledning af det antagande jag ofvan gjort i fråga

om angelägenheten af att uppskjuta sådana anskaffningar, hvilka kunna

till ett följande år anstå, icke böra föreslå framställning tilldenna Riksdag

om anvisande af medel för sådant ändamål.

9. Artillerimateriel. Vid underdånig föredragning den 7 Januari

1877 af ingifvet förslag å erforderliga medel till anskaffning af artillerimateriel

under år 1878, anmälde jag att för Flottans samtliga fartyg med

inberäkning af de under byggnad varande samt till sjöbefästningarne

vid Carlskrona, jemlikt fastställda bestyckningsplaner, erfordrades:

kanoner till en beräknad kostnad af................................. 237,900: —

projektiler ................................................................................. 509,378: —- och

lavetter ....................................................................................... 439,500: —

eller tillsammans 1,186,778 kronor;

och blef, på min underdåniga hemställan, af Riksdagen äskadt ett extra

anslag till artillerimateriel af 1,000,000 kronor. Riksdagen beviljade

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bil. N:o 4 a. till Kanyl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

dock endast 500,000 kronor, hvilken summa, med afdrag af 50,000

kronor, som fått användas till anskaffning af projektiler, blifvit, med

hänsyn till nödvändigheten att så fort ske kunde få befästningarne vid

Carlskrona försatta i försvarstillstånd, anvisad dels till bestridande af

kostnaderne för redan beställda lavetter till bestyckningen å nämnda

befästningar, dels till utförande i öfrigt af de för de samma fastställda

bestyckningsplaner.

Af de till 1877 års riksdag anmälda behof af artillerimateriel återstå

således ännu ouppfyllda sådana till en kostnad af ...... kronor 686,778

och har nu Förvaltningen af Sjöärendena, anmält att, förutom

ofvannämnda summa, erfordrades dels till anskaffning af

kanoner, lavetter, projektiler och kulsprutor för de nu under

byggnad varande kanonbåtarne ett belopp af.................. kronor 430,000

dels ock till åtskilliga andra uppgifna behof................................. 383,222

eller tillsammans kronor 1,500,000.

Ehuru önskligt det ur flere synpunkter skulle vara att kunna föreslå

Edei^s Kong!. Maj:t att af Riksdagen begära medel till alla de af

Förvaltningen sålunda uppgifna behof, anser jag mig nu icke böra

ifrågasätta anslag för anskaffningar, hvilka kunna till ett kommande år

uppskjutas, utan vid beräkningen öfver den artillerimateriel, för hvilken

medel bör af nu sammanträdande Riksdag äskas, endast upptaga

dels kanoner, projektiler in. m. till ofvannämnda kanonbåtar

kronor.....,..............................;........................................................................ 430,000

dels de för Flottan i öfrigt erforderlige projektiler till så stort

antal, att för hvarje kanon funnes 300 projektiler, för hvilket

ändamål fordrades, enligt af Förvaltningen lemnad uppgift:

granater till 9,24" kanoner 2400 k 105 kronor st.......... 252,000

» till 8,08" kanoner 100 å 67 » » 6,700

» till 5,63" kanoner 3100 å 28 » » 86,800

» till 4,l" kanoner 8100 å 10 » » 81,000

kulör till 5,63" kanoner 1200 å 36 » » 43,200 409700

tillhopa 899,700.

Och täcktes Eders Kongl. Maj:t i öfverensstämmelse härmed, till

Riksdagen göra framställning om anvisande för år 1879 af ett extra

anslag å 900,000 kronor till artillerimateriel.

10. Minväsendet. I min underdåniga framställning den 8 Januari

1877, angående behofvet af anslag för minväsendet under år 1878,

Bih. Ull lUhä. Prut. 1878. 1 Sam/. 1 Afa''. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bill. No 4 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1878.

hemställde jag att medel måtte hos Riksdagen begäras dels för anskaffning

af maskiner för tillverkning af sådana delar af sjelfgående

torpeder, hvilka vid flottans varf härstädes ansåges kunna med fördel

förfärdigas, dels ock för aptering af befintliga ångslupar och fartyg för

stångtorpeder» Det af Eders Kongl. Maj:t, med bifall till min framställning,

af Riksdagen äskade anslag för minväsendet af 100,000 kronor

blef jemväl af Riksdagen beviljadt. Emellertid hade eu mariningeniör

blifvit beordrad till Fiume för att hos firman Whitehead & C:o, af hvilken

Sverige gemensamt med Norge tillöst sig rättigheten att vid egna varf

tillverka torpeder af firmans uppfinning, studera torpedtillverkningen

samt uppgöra beräkning öfver ungefärliga kostnaden för de maskiner

in. in., som voro behöfliga för dylika tillverkning vid flottans varf i

Stockholm. Sedan derefter från Norska Regeringens Marin- och Postdepartement

till Sjöförsvarsdepartementet ingått förfrågan, huruvida tillverkning

här i landet af Whitehcadska torpeder för bada ländernas

rakning^ lämpligen kunde företagas, erhöll Förvaltningen af Sjöärendena

befallning att i ämnet sig yttra, och har den 16 sistlidnc Oktober afgifvit

underdånigt utlåtande samt dervid öfverlcmnat eu utredning af ärendet,

verkstäld af flottans varfsbyrå, för tillfället förstärkt med ofvan omförmälte

mariningeniör.

Byrån, som med anledning af hvad sålunda förekommit, tagit frågan

om tillverkning af torpeder i hela dess vidd under pröfning, yttrar i

utlåtandet att flen ansåge det obestridligt att, vare sig en inhemsk tillverkning

af Whitehcadska torpeder anordnades eller icke, åtskilliga

ganska dyrbara anläggningar blcfve af nöden endast för minornas förvaring,

underhåll och skötsel, i anledning hvaraf den funnit sig böra

uppställa och söka besvara följande frågor, nemligen

dels hvad som erfordrades för torpedernas förvaring, underhåll och

skötsel, äfven om ingen nytillverkning ifrågakomme,

dels ock hvad derutöfver för den egentliga nytillverkningen vore

af nöden.

l:o.

Utgående från den meningen, att ifrågavarande torpedkonstruktion

särskildt för Sverige med dess egendomliga kustbildning vore särdeles

användbar samt att densamma inom den närmaste framtiden vid vårt

sjöförsvar komme till ett vidsträckt användande, har byrån, vid besvarandet

af den första frågan, visserligen icke ansett sig kunna uppställa

någon bestämd grund för beräkningen af det antal torpeder, som för

opaginerad Kontrollera mot PDF

30

Bil. No i a. till Kong}. Maj:U Nåd. Prop. No J, om Statsverket 1878.

oss vore behöflig!, men likväl, enär någon förutsättning härutinnan vore

nödvändig för bestämmandet af behöfhgt magasinsutrymme samt erfor
erliga

profapparater, verktyg och personal, trott sig kunna antaga detta

antal till 200. ”

Med stöd af detta antagande anför byrån i fråga om magasin för

förr äring en af torpeder hufvudsakligen följande:

att torpedernas särdeles invecklade och ömtåliga mekanism gjorde det

nödvändigt att de rum, i Indika de förvaras, voro fuktfria och under den

kallare årstiden kunde någorlunda uppvärmas, såvida man icke ville

underkasta sig att oupphörligen söndertaga, rentorka och åter hopsätta

(em, hvilket skulle medföra icke blott eu betydlig arbetskostnad, utan

älven torpedmekanismernas snara utslitande;

att af alla flottans på härvarande varf nu befintliga byggnader icke

funnes någon, som kunde för sitt nuvarande bruk undvaras och som

lemnade tillräckligt utrymme för 200 Whiteheadska torpeder jemte nödiga

lägenheter för deras undersökning och profning, samt att derföre eu nv

magasinsbyggnad för torpeder borde uppföras; "

att förslagsritning till eu sådan byggnad, att förläggas å, den tomt,

som upptages af den nuvarande tyggården eller omedelbart invid mindepartementets

redan befintliga laboratorium och instrumentförråd och

helt nära det nuvarande sjöminförrådet, blifvit uppgjord;

att, enär elektriska kablar förlora i isoleringsmotstånd om de längre

tid förvaras i luften, men i detta hänseende icke i nämnvärd mån förändras,

då de förvaras i vatten, hvilken erfarenhet förardedt att de för

min örsvaret afseclcla elektriska kablarne inom andra mariner förvaras

under vatten byrån ansett ett sådant förvaringsrum med minsta

kostnad och äfven i öfrig! lämpligast kunna erhållas" genom att i undra

våningen af det föreslagna torpedmagasinshuset inrätta hvälfda rum

eller s, k. kabelkar, att delvis fyllas med vatten hvari kablarne skulle

nedsänkas;

att, då det kontrakt med M:r Whitehead, hvarigenom Svenska

och Norska regeringarne tillhandlade sig 50 torpeder (25 för hvardera

andet) jemte hemligheten af uppfinningen samt rättigheten att inom

landet tillverka torpeder eller delar deraf, iklädt regeringarne skyldigheten

att till M:r Whitehead eller hans rätts innehafvare utbetala skadestånd,

derest genom någon Svenska eller Norska regeringens eller dess

representanters åtgärd hemligheten af torpedernas konstruktion blifver

bekant för någon af de staters regeringar, som ännu icke af M:r Whitelead.

köpt hans uppfinning, — det blefve nödvändigt att inrätta en

hemlig verkstad, der torpederna kunde af edsvuret folk söndertagas,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bil. N:n 4 a, till Ko,tgl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1878.

regleras, hopsättas och pröfvas samt deri tillräckligt utrymme funnes föi

nödiga arbetsmaskiner och verktyg, hvarjemte i närheten af denna verkstad

borde beredas rum för en med vatten fyld cistern för torpedernas

profning samt eu ängpump för komprimerande af luft jemte luftaccumulator;
att

af dessa skäl magasinet borde innehålla: i den öfva vaningen,

i inbiten två rum, det ena afsedt för torpedernas reglering och undersökning,

niet andra till hemlig verkstad, samt på hvardera sidan en

större sal för färdiga torpeders förvaring, samt för inrymmande af profcisternen;

och i den undra, sju hvälfda rum, af hvilka fyra afseddes

till kabelkar att fyllas med vatten till 6 fots djup, ett hvalf för

inrymmande af ångpanna, luftkompressionspump och luftaccumulatoi

samt ångpump för vattenfyllning i kabelkaren .och den i nuvarande

min verkstaden befintliga ångmaskinen, med hvilken arbetsmaskinerna i

hemliga verkstnden skulle drifva», samt slutligen två hvalf för förvarande

af stångtorpeder och annan sjöminmateriel; samt

att kostnaden för denna byggnad, jemlikt upprättadt förslag, beräknats

till 226,743 kronor.

Beträffande erforderliga pr of apparater, verktyg in. m. anför byrån,

att förteckningar å de för torpedernas revidering nödiga maskiner, verktyg,

mallar och s. k. fixtures in. in. i den hemliga verkstaden, beräknade

att kosta 24,000 kronor, blifvit uppgjorda i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med eu af M:r Whitehead meddelad specifikation.

Vidkommande åter personalen har byrån uttalat följande åsigter:

att den personal, som erfordras dels för vårdandet i magasinet dels

för skötandet om bord af de Whiteheadska torpederna, företrädesvis borde

tagas ur mariningeniörstaten och bland maskinistunderofficerarne;

att då det icke vore lämpligt att upprätta en särskild stat, innefattande

det fåtal personel-, som härtill erfordrades, mariningeniör- och

maskiniststaterna borde ökas med det antal personer den Whiteheadska

torpeddetaljen kräfde, men att framdeles, sedan torpedfartygens antal

och med dem torpedpersonalen ökats, samt erfarenhet vunnits om de

fordringar personalen borde motsvara, frågan om dess organisation på

särskild stat syntes böra till förnyad pröfning upptagas;

att intet land, som skaffat sig den Whiteheadska torpedmaterielen,

ansett sig kunna undvara personer med teoretiska kunskaper för desammas

vård, underhåll och reglering, hvarföre eu teoretiskt och praktiskt

utbildad maskiningeniör i första rummet vore för ändamålet erforderlig;
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bil. N:o 4 a. till Konr/l. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

att dernäst framstode behofvet af eu lista gradens maskinistunderofficer,

för att handhafva uppbörden i torpedmagasinet och hvilken i

öfrigt skulle hafva till åliggande att under ingeniörens särskilda medverkan

revidera torpederna samt derjemte vara verkmästare i torpedmagasinet;
att

den slutliga hopsättningen och regleringen af torpederna borde

utföras uteslutande af dessa två personer, hvilka jemte ett fåtal officerare

borde vara de ende, som kände till hemligheten af torpedernas konstruktion

;

att på ett minfartyg åt Rams cert borde kommenderas två torpedmaskinister

och till biträde i torpedrummen derjemte 5 första klassens

sjömän af eldare- och handtverkskompaniet, för att biträda vid skötseln

af utskjutningsapparaten, luftkompressionspumpar och accumulatorn;

att alltså för den Whiteheadska torpeddetaljen borde uppsättas eu

personal af en mariningeniör, en maskinistunderofficer af lista graden,

fem maskinistunderofficerare af 2:dra graden samt fem första klassens

sjömän; börande ingeniören erhålla lika aflöning, pensionsrätt in. in. som

nu tillkommer mariningeniör, maskinisterne och manskapet lika aflöning,

som nu finnes för deras vederlikar i stat bestämd, men derjemte hvar

och en bland denna personal ett lämpligt arvode, dels på det att torpedtjensten

måtte blifva eftersträfvansvärd för dertill dugliga personer, dels

såsom ersättning ej mindre för den fara arbete af "denna beskaffenhet

medförde än ock för den trägnare tjenstgöring, dessa personer i förhållande

till sina kamrater erhölle.

2:o.

Med afseende å ny tillverkning vid flottans härvarande station af

Whiteheadska torpeder anför byrån hufvudsakligen att:

då den förut omnämnda personalen icke alltid upptogcs af arbeten

med vård och underhåll af samt öfning med torpedmaterielen och borde

ökas i samma mån som torpedfartygens antal, samt densamma icke kunde

på lämpligare sätt mellan sjökommenderingarne användas än med tillverkningen

af den materiel, den i krig skulle handhafva;

då uppfinnaren af dessa torpeder, tillika egare af den enda verkstad

i hela verlden, der sådana tillverkades, vore en gammal man, och hans

verkstad, för hemlighetens bevarande, vore så organiserad, att dess tillvaro

berodde af hans egen verksamhet, samt antagligen med hans bortgång

utsigten att erhålla detta slag af torpeder från utlandet blefve

ganska ringa;

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Vrop. No 1, om Statsverket 1878.

då kostnaden för de anordningar, som utöfver de förut specificerade

blefve nödvändiga för den egentliga nytillverkningen, inskränkte sig

hufvudsakligen till anskaffning af verktygsmaskiner, hvilka kunde och

herde uppsättas i den nuvarande mekaniska verkstaden och drifvas från

dess axelledning, och donna, kostnad, med eu beräknad tillverkning af

tretio stycken torpeder årligen, på sätt en bifogad förteckning utvisade,

utgjorde 105,000 kronor;

då ifrågavarande verktyg i alla händelser, äfven om torpedtillverkningen

af ett eller annat oförutsedt skäl framdeles skulle anses böra

upphöra, blefve af nytta för vanliga maskinarbeten, hvilka med visshet

kunde förutsättas allt framgent blifva erforderliga; samt

då för öfrig! af Norska Regeringens Marin- och Postdepartements

ofvan omförmälda skrifvelse framginge, att Departementet, derest torpedtillverkningen

härstädes komme till stånd, önskade här beställa sina torpeder,

och tillverkningen tydligen blefve ekonomiskt fördelaktigare ju

flera torpeder som för året tillverkades;

byrån på grund af dessa skäl ansett sig böra tillstyrka, att tillverkning

af Whiteheadska torpeder anordnades vid flottans varf i Stockholm.

Förvaltningen af Sjöärendena, som för sin del ansett önskvärd!, att

de torpeder, som äro behöfliga för vårt kustförsvar, måtte kunna tillverkas

på flottans egna varf, har emellertid — med afseende å såväl

förvarandet af de torpeder flottan redan eger, som tillverkning och skötsel

af nya sådana till den utsträckning, som med hänsyn till våra förhållanden

och det framtida behofvet, för så vidt detta nu kunde förutses, erfordras

— förmält sig hysa den åsigten att det åsyftade ändamålet skulle

kunna vinnas utan att så omfattande anordningar och uppförande af så

dyrbar bygnad, som blifvit föreslaget, behöfde genast företagas, och derföre

ansett den förråds- och vcrkstaclsbygnad för torpeders tillverkning

och vård, hvilken nu skulle ifrågakomma att uppföras, lämpligen kunna

inskränkas till en del af den bygnad, som den varfsbyråns förslag åtföljande

ritning upptoge. Första anläggningskostnaden skulle på sådant

sätt väsentligen minskas, och intet hinder mötte dessutom att framdeles,

i den mån behofvet växte, öka utrummet genom att fullfölja bygnadcn

enligt den ursprungliga ritningen.

Af en särskildt infordrad kostnadsberäkning för den del af den föreslagna

bygnaden, som ansåges för det närvarande kunna uppfylla ändamålet

framgår, att uppbyggandet af den hemliga verkstaden, som utgör

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bil. No 4 a, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

midtelpartiet, och den ena flygeln af bygnaden med plats för 100 torpeder

skulle kosta 145,200 kronor, och att midtelpartiet samt två tredjedelar

åt hvardera flygeln med plats för 133 torpeder skulle kosta 168 200

kronor och således midtelpartiet och tredjedelen af hvardera flygeln

med plats för 60 å 70 torpeder omkring 117,000 kronor

Da intet tvifvel kan förefinnas derom, att icke sjelfgående minor

tor eu lång. framtid komma att utgöra ett krigsredskap, som särdeles

val .lampar sig för vart kustförsvar och, ehvad de komma att utgöras af

Wfuteheads eller någon annans konstruktion, det måste förutsättas att de

lililva försedda med mekanismer, Indika erfordra en noggrann vård och

eftersyn, samt att deras handterande krafvel’ sådana speciella kunskaper

som kunna påräknas endast hos den, som häråt egnat sina studier; då

särskild personal för de sjelfgående minornas handterande sålunda måste

atses, samt då denna, på sätt varfsbyrån anmärkt, icke under tiden mellan

o Dungarna kan bättre användas än vid tillverkningen af dessa redskap,

innu jag mig ega giltiga skål att i alla hufvudsakliga delar tillstyrka bifall

till hvad byrån föreslagit. Enär emellertid i afseende på mindetaljens vidare

ordnande Riksdagens medverkan för närvarande icke torde vara erforderlig

\ anc. delar ä„n dels i fråga om åstadkommandet af en magasinsbygnad

för minornas förvarande, eftersyn och vård och dels i fråga om medel

till . anskaffning af de maskiner, verktyg m. in. som äro erforderliga för

^tillverkning och probering, så torde jag, med anhållan om att "framdeles

fa Eders Kongl. Maj:ts pröfning underställa förslaget i öfrig! nu

hora inskränka mig till. att. redogöra för i hvad mån medel under år

1879 synas mig nödvändiga till de begge uppgiga ändamålen.

l a sätt ofvan är anfördt erfordras till maskiner och verktyg:

för minornas vård och probering .......... pr sZoO’ _

» nytillverkning ...........................................ZZZZZ"! »'' 105,000:'' -

sr i , r . .. n , Summa kr. 129,000: —

Åt de utaf sistlidne riksdag anvisade medel finnas för

närvarande odisponerade omkring 51,000 kr. eller

efter afdrag af 12,000 kr. till försök, stångminor

in. m...............................

hvadan således för ändamalet erfordras ytterligare

» 39,000:

90,000:

väl

Hvad bygnaden beträffar synes mig det förslag ritningen utvisar

lampa sig för de fordringar, som minornas och elektriska kablarnes

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bil. N:o 4 a, till Kong!. Majds Md, Prop. Mo 1, om Statsverket 1878.

behöriga vårdande nödvändigtvis krafvel Emellertid torde, på satt Förvaltningen

af Sjöärendena anmärkt, bygnadens dimensioner kunna för

uppfyllande af de närmaste årens behof betydligt minskas och densamma

sedermera, i mån af behof tillökas. Om äfven tillverkningen kunde börja

år 1879 och 30 minor årligen förfärdigas, hvaraf 15 för Norge, skulle

plats för ett större antal än omkring 70, deruti inberäknade de 25 yi

nu ega, icke erfordrades förr än 1882, och således intill nämnda ar

midtelpartiet samt tredjedelen af den öfriga bygnaden vara tdlråck ig.

Dessa delar af bygnaden kunna beräknas kosta 117,000 kronor, och

således båda de anförda behofvcn tillsammans erfordra 207,000 kronor.

Härutöfver torde ett belopp af i rundt tal 40,000 kronor böra beräknas,

för de utgifter, som utveckligen af denna vigtiga del af sjökrigsväsendet

betingar; Och hemställer jag alltså det Eders Kong!. Maj:t villo af^Riksdagen

för år 1879 äska ett extra anslag för minväsendet åt 247,000

kronor.

11 Spårvägar ä flottans varf i Carlshrona. Sedan Eders Kong!.

Mai:t under den 4 November 1876, vid pröfning af inkomna kostnadsförslag

och ritningar till utläggning af jernvägsspår emellan den till

Carlskrona stad ledande jernväg och flottans varf derstädes,_ förklarat

fråo-an, i betraktande af de dryga kostnader en sådan anläggning skulle

medföra, för tillfället icke föranleda annan åtgärd än meddelande åt nådig

föreskrift derom att, då utläggning af jernvägsspår inom varfvet ifragakomme,

sådan borde ske i öfverensstämmelse med angifven plan, enligt

hvilken varfvet skulle sättas i förbindelse med jernvägen medelst jernvägsspår,

draget genom tunnel under stadens torg till porten vid artillerielden,

så har Förvaltningen af Sjöärendena i anledning af en åt Varfschefen

vid Carlskrona station gjord framställning om beredande åt ett

anslag utaf 53,000 kronor för utförande af den del af ifrågavarande

jern vägsanläggning som afsåga varfvets område, i underdånighet hemställt

att, då utläggning af jernvägsspår inom varfvet vore af synnerlig vigt,

det af Varfschefen för ändamålet begärda beloppet måtte hos Riksdagen

äskas.

Enär den ifrågavarande spårvägsanläggningen afser att sammanbinda

den s. k. artillerigården, der alla de tunga kanoner som ingå i fartygens

bestyckningar uppläggas och vårdas, med »Nya Varfvet», der icke blott

den kran är uppförd, som begagnas vid kanonernas in- och uttagning

ur fartygen, utan äfven de nya verkstäderna finnas belägna, och således

o-en om denna anläggning en stor lättnad skulle uppstå vid transporten

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bil. N:o å a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1818.

af tyngre effekter, som nu måste i de flesta fall ske sjövägen i förening

med in- och . urlastningar, Indika kräfva stort antal dagsverken och förorsaka

betydlig tidsförlust, anser jag, lika med Förvaltningen af Sjöärendena,

det vara af synnerlig vigt att denna spårväg med det snaraste

kommer till stånd, och hemställer alltså det Eders Kongl. Maj:t måtte

hos innevarande års Riksdag till spårvägar å flottans varf i Carlskrona

äska ett extra anslag för år 1879 af 53,000 kronor.

12. Spårvägar å flottans varf i Stockholm. Varfschefen vid Stockholms

station har gjort framställning om anvisande af ett belopp af

23,000 kronor till anbringande af vändskifvor och rälsspår vid verkstäderna

och stora kranen å galérvarfvet derstädes, för underlättande af

eu mängd transporter, hvilkas verkställande krafvel'' en högst betydlig

både tid och arbetsstyrka; och får jag, på det arbetet med ifrågavarande

anläggning må kunna utföras i sammanhang med den pågående dockbygnaden,

lika med Förvaltningen af Sjöärendena, i underdånighet tillstyrka

att lör ändamålet hos Riksdagen äskas ett extra anslag af 23,000

kronor att under 1879 utgå,

13. Optiska signalstationer i Stockholms skärgård. I betraktande

såväl af det vidsträckta kustområde, hvilket vid ett fredsbrott bör af vår

flytande kustförsvarsmateriel bevakas, som af denna senares otillräcklighet

för detta ändamål, har flottans militärbyrå, i embetsskrifvelse den 20

Juni 1877, under åberopande att icke någon åtgärd afsedd att på ett

eller annat sätt öka vår försvarskraft borde försummas, samt att härtill

hörde åstadkommandet af sådana medel, hvarigenom säkra underrättelser

om en fiendes förehafvande kunde skyndsamt och i god tid erhållas från

de yttre halsbanden, hemställt att undersökningar måtte verkställas för

upprättandet af optiska och elektriska telegraflinier å vissa delar af skärgården.

Med anledning häraf erhöll den afdelning af flottans fartyg, som

under 1877 års höst utfört rekognosceringstjenst, uppdrag att verkställa

en dylik undersökning i Stockholms yttre skärgård, hvarefter

kostnadsförslag öfver den materiel, som för ifrågavarande ändamål

erfordrades inom nämnda område, blifvit uppgjord, slutande, hvad

den optiska signalmaterielen beträffar, på ett belopp af 20,665 kronor.

Den elektriska, som erfordras för att sammanbinda det föreslagna

optiska nätet med statens telegrafnät, har ännu icke hunnit förtecknas

och således icke heller förslag öfver kostnaderna för densamma uppBih.

till Riksd. Prot. 1878. 1 Sami. 1 Afd. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bil. N:o 4 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

göras, mon dessa linieledningar äro icke särdeles långa och torde, i

händelse af behof, kunna med Telegrafverkets medverkan ganska hastigt

åstadkommas. Då deremot ''anskaffningen af den optiska tarfvar mera

tid, har jag ansett uppskof dermed icke böra ske utan, på det Eders

Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle att, i händelse af behof, låta

upprätta optiska telegrafstationer i Stockholms skärgård, hos Riksdagen

böra göras framställning om anvisande för ändamålet af ett

extra anslag för år 1879, som för jemnande af de extra anslagens

summa torde böra utföras med 20,911 kronor 68 öre.

14. Nytt fartyg för Sjökarteverkets räkning. Vid besigtning af

sj ömätningsfartyget »Lärkan» har utrönts att detta fartyg icke, utan

reparation till skrofvet och insättande af ny ångpanna, längre kan vid

sjömätningar bGgagnas. Vid sadant förhalland© och da detta fartyg^

som år 1862 anskaffades och derefter hvarje år varit använda vid Björn

ätningarne i Stockholms skärgård och sjön Mälaren, till följd af sin.

ålder icke syntes förtjena en så dyrbar reparation, som nu, enligt hvad

behörigt besigtningsinstrument utvisade, vore för dess fortfarande ^begagnande

erforderlig, bär Chefen för Sjökarteverket under åberopande

deriemte dels att, sedan sjömätningarne i sjön Mälaren innevarande

år blifvit afskräde, detta fartyg i allt fall vore mindre lämpligt

till begagnande på kuster och i skärgårdar, som derefter till uppmätning

ifrågakomme, dels ock att det till logementsfartyg vid sjömätningarne

i Stockholms skärgård och sjön Mälaren under de tio senäste

åren begagnade mörsarefartyget »Bolus» icke heller längie kunde

till samma ändamål användas — hemställt att ett nytt sjömätningsfartyg,

lämpligt att begagna i de trakter der sjömätningsaibeten under

de närmaste tjugu åren borde utföras, eller på Östgötakusten, i Södra

Q varken, i södra delen af Kattegat, i Öresund och i Bottniska viken,

måtte få anskaffas. Kostnaden för ett sadant fartyg, hvilket bolde vala

af ungefär samma storlek, som sjömätningsfartyget »Gustaf af Klint»

uppginge till omkring 66,000 kronor, men Sjökarteverkets till förnyande

och reparation af dess fartygsmateriel afsedda besparade medel

till allenast 36,438 kronor 74 öre, i följd hvaraf och då omkring

10.000 kronor borde besparas för reparationer, sålunda endast 26,000

kronor återstode att till nybyggnad användas; och bär på grund häraf

bemälde Chef gjort framställning derom att nådig proposition måtte

till nästkommande Riksdag aflåtas om anvisande af ett anslag af

40.000 kronor såsom bidrag till anskaffande af. nytt sjömätningsfartyg.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bil. No 4 a, till Kanyl. Majds Nåd, Prop. No 1, om Statsverket 1878.

.Med afseende, å sålunda anförda förhållanden och då det är af synnerlig

vigt att sjömätningsarbetena må kunna bedrifvas i samma utsträckning

som hittills varit fallet, men hvilket icke låter sig verkställas

derest ej nytt fartyg för Sjökarteverket anskaffas, får jag i

underdånighet hemställa, att hos Riksdagen måtte, för anskaffning af

sådant fartyg, begäras ett extra anslag för år 1879 å 40,000 kronor.

15. Ersättning för anskaffadt krut. Uti underdånig skrifvelse den

11 Maj 1877 anmälde Förvaltningen af Sjöärendena att under sommaren

samma år komrne att i flottans förråd och å dess fartyg finnas

fardiga 8 st. 9.24 tums, 25 st, 8.08 tums och 33 st. 5.63 tums bakladdmngskanoner,

för hvilka, med beräkning att för hvarje kanon afsåges

tre gånger 100 skott, erfordrades 10,200 centner krut af senare tiders

förbättrade tillverkning, men att tillgångarne i förråden uppginge till

endast omkring 1,200 centner; att antagligen icke mer än ett eller

annat hundratal centner kunde under året från Arméförvaltningen erhållas;

samt att kostnaden för anskaffning af 9,000 centner belgiskt

krut,, hvilken qvantitet utgjorde behofvet, beräknadt efter den för utledning

i allmänhet fastställa grund, eller tre utredningar, uppginge

till omkring 500,000 kronor; på grund hvaraf Förvaltningen hemstälde

att en tredjedel af nämnde qvantitet eller en utredning, såsom varande

i första hand behöflig, måtte få från utrikes ort upphandlas.

Arméförvaltningen, .häröfver hörd, upplyste, bland annat, dels att

den största qvantitet krigskrut af nyare slag, som med nuvarande arbetsmetoder

årligen kunde tillverkas vid de i gång varande krutverken

vid lorsebro och Åker, utgjorde omkring 1,000 centner för hvardera

stallet; dels ock att, sedan krut för artilleriets redan färdiga 9.24 tums

°c.k ,8-08 tums kanoner äfvensom till försök med fältartillerikanoner

blifvit af satt, den största qvantitet krut, som under loppet af år 1877

kunde af Arméförvaltningen tillhandahållas Flottan, utgjordes af omkring1

1,300 centner. 8

Vid anmälan härom den 18 Maj täcktes Eders Kong!. Maj:t anbefalla

Förvaltningen af Sjöärendena att gå i författning om anskaffning

lian utlandet af den nryckenhet belgiskt eller dermed jemförligt krut

som kunde erfordras för att flottans förråd deraf, utöfver redan tillgängliga

1,200 centner och den qvantitet, som under det då löpande

aret kunde från Arméförvaltningen erhållas, uppginge till den för en

utredning erforderliga, äfvensom att kostnaderna härför, beräknade att

ej öfverstiga 170,000 kronor, skulle af Förvaltningen af Sjöärendena

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Bil. N:o 4 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1878.

förskjutas och, sedan de blifvit till siffran kända, hos Eders Kongl.

Makt till ersättning anmälas. .

Uti skrifvelse den 21 sistlidne December har Förvaltningen anmält

att krut blifvit, i enlighet med den nådiga föreskriften, från

firman Pigou, Wilks & Laurence i London anskaffadt, samt att kostnaden

derför uppgår till 148,088 kronor 32 öre, med tillkännagifvande

derjemte att medel, som Förvaltningen kunde föreslå att användas till

bestridande af berörda utgifter, ej funnes att tillgå,

Med anledning af hvad sålunda blifvit anfördt och da ifrågavarande

af omsorgen för rikets försvar med nödvändighet påkallade

utgift ej bör längre än till år 1879 under förskottstitel balanseras, tilstyrker''jag

framställning till Riksdagen att, till godtgörande af samma

utgift, måtte anvisas ett extra anslag af 148,088 kronor 32 öre.

16. Skeppsgosseinrättningen i Carlskrona. Sedan sistlidne års Riksdag

beviljat 395,000 kronor till ny byggnad för skeppsgosseinrättningen

i Carlskrona och deraf för 1878 anvisat 133,000 kronor, sa har förvaltningen

af Sjöärendena hemställt, att för fortsättande och af slutande

af detta arbete'' återstoden af det beviljade beloppet eller 262,000 kronor

måtte få för år 1879 utgå. Då emellertid ifrågavarande byggnad

enligt Eders Kongl. Maj:ts under den 31 sistlidne December fattade

beslut är afsedd att först den 1 September 1880 upplåta till Degagnande

torde, vid det förhållande att sjelfva kasernbyggnaden icke lärer

förr än mot slutet af 1879 komma under tak, betydliga arbeten a

densamma återstå till 1880; på grund hvaraf jag ansett mig hora hemställa

att, af det beviljade anslagets återstående belopp, tor ar 187 J

måtte anvisas 162,000 kronor.

17. Understöd åt en tiilernad ishafsexpedition. Sedan Eders Kongl.

Maj:t, i anledning af gjord framställning angående understöd för en under

år '' 1878 tiilernad vetenskaplig expedition till Norra Ishafvet, i nådig

beslut den 31 December 1877 förklarat sig vilja till Riksdag-en hemställa

att Riksdagen, jemte medgifvande af vissa uppgiga formaner

för expeditionen, till godtgörande af kostnaderna for det för expeditionen

afsedda ångfartygets försättande i sjödughgt skick a flottans

varf i Carlskrona, måtte å extra stat för år 1879 anvisa ett belopp af

25 000 kronor, — så torde ifrågavarande belopp få bland extra anslagen

å liufvudtiteln i nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd

och behof upptagas.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Bil. No 4 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1878.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1878

års riksstat upptagen och sådan den af mig nu är föreslagen utfaller

på följande sätt:

1878. 1873.

Ordinarie anslag ......... 5,139,000.

Extra ordinarie anslag 1,772,200.

Summa 6,911,200.

5.148.000 således ökning kronor 9,000.

2.169.000 » » » 396,800.

7.317.000 405,800.

Uppå tillstyrkan af Statsrådets öfriga ledamöter

behagade Hans Majrts Konungen till alla delar i

nåder bifalla hvad nu i afseende å regleringen af

utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel blifvit

af Departementschefen i underdånighet hemstäldt; och

skulle utdrag af protokollet öfver hvad Kongl. Maj:t

sålunda beslutat Finansdepartementet meddelas, för

att läggas till grund vid författandet af Kongl.

Majrts nådiga proposition om statsverkets tillstånd

och behof, i hvad den komme att afse nämnde hufvudtitel.

In fidem protocolli

L. Th. Neijber.

Bih. Ull Rilcsd. Prof. 1878. 1 Sami. 1 Afd.

5

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 a. till BPongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

1

Sammandrag

af

uppgjorda beräkningar öfver beliofvet af befäl vid Flottan.

j

Flaggman. .

}

Kommendörer.

Korn.-kaptener.

Kaptener.

Löjtnanter och.

TTn derlö j tn anter.

Summa.

öfverstyrelsen ...................................

2

3

4

2

11 :

Sjökrigsskolan och Sjökarteverket ..

—

_

2

1

__

3

Yarfvcn ........................................

1

i

6

7

5

20

Depoterna .........................................

1

i

5

13

6

26

Kompanibefäl, Båtsmanshållet ......

—

—

—

12

_

12

Fartygen.........................................

1

4

18

43

104

170

Minförsvaret ......................................

—

—

—

12

12

24

Sjöbefästningarne vid Carlskrona.....

—

_

2

4

4

10

Reserv 10 % .....................................

—

—

2

10

13

25

Summa

5

6

38

106

146

301

Befintligt befäl af Flottan .............

4

4 !

20

43

65 !

136

i> » » Flottans reserv .

—

9 !

16

45

5

75

Summa

4 i

13 |

36

88

70

211

Brist ................................................

...............

1

- !

2 |

18

76 j

90 j

Bill. till Bihd. Prof. 1878. 1 Sami. 1 Afl.

opaginerad Kontrollera mot PDF

‘2

Bil. No 4 a. till Kongl. Maj:ts Nåd, Trop. No 1, om Statsverk 1878.

Förslag

till

Riksstat för Femte luifvufltiteln år 1879.

''"..IV , -1.. . ........... ......—=

-----

Indelt ränta

och ersättning

Penningar.

för indragna

Summa,

Sjöförsvars-Dcpartcmentet.

räntor.

Förslagsanslag.

Departementet och öfverstyrelsen.

Kronor

öre

Kronor

öre

Kronor

öre

Departementschefen:

nuvarande anslag.................................. 15,000: •

Tillkommer förkolning ......................... 2,000: —

17,000

—

—

—

17,000

—

Departementets Kansli- och Kommando-expeditioner:

nuvarande anslag................................... 19,800: • •

Tillkommer förhöjning .......................... 7,000: —

26,800

--

—

26,800

—

Marinförvaltningen ......................................................

38,600

—

—

—

38,600

--

Sgr

82,400

—

—

—

82,400

—

Flottans personal.

■Aflöning för flottans kårer och stater.....................

1,201,484

—

—

—

1,201,484

I

Ålders tillägg, förslagsanslag ...................................

25,000

—

—

—

25,000

—

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna, för-

slagsanslag, högst...................................................

282,000

—

—

282,000

—

Natura-underhåll, förslagsanslag ...............................

452,450

—

—

452,450

Båtsmansindelningen .................................................

—

; 81,053

98

81,053

98

Tillskott i de till båtsmansindelningen i Blekinge

län anslagna räntor, förslagsanslag ......................

24,000

i

; ------

24,000

i

Sgr

1,984,934

—

81,053

98 2,065,987

98

Flottans materiel.

''

Flottans nybydgnad och underhåll, reservationsanslag

1,078,800

1-

—

1,078,800

—

Sgr

1,078,800

|-

l--

1,078,800

—

Transport

3,146,134

-

81,053

98 3,227,187

98

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. No 4 a, till Kong!. Naf.ts Nåd, Prof. No 1, om Statsverket 1878.

3

Indelt ränta

och ersättning

Penningar.

för indragna

Summa.

räntor.

Förslagsanslag

Kronor

före

|

( Kronor

öre

Kronor

öre

Transport

3,146,134

L

81,053

98

3,227,187

98

Diverse anslag.

Flottans öfningar, reservationsanslag...........................

Undervisningsverken:

550,000

1__

—

—

550,000

—

Sjökrigsskolan ....................................... 31,040: —

Skeppsgosseskolan ................................. 8,780: —

39,820

39,820

För sjömätningar och sjökartekontorets verksamhet,

reservationsanslag ..............................................

Till stipendier åt sjöofficerare under anställning i

60,000

—

—

60,000

—

utländsk tjenst eller kommendering utrikes

15,000

—

—

_

15,000

_

Durchmarsclikostnader, reservationsanslaa .................

30,000

—

__

_

30,000

För sjukvård...........................................................

39,000

__

__

39,000

För diverse behof...........

19,175

—

__

_

19,175

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag........

15,000

—

__

_

15,000

__

Skrifmaterialier och expenser, ved in. va. förslagsanslag

35,607

02

—

_

35,607

02

Extra utgifter.............................................................

12,500

—

—

_|

12,500

—

Sgr

816,102

02

—

_

816,102

02

Handeln.

Lots och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna,

reservationsanslag ......................................................

1,000,000

460

—

1,000,460

_

Undervisningsanstalter för sjöfart ..............................

95,250

—

---''

—

95,250

_

Nautisk-meteorologiska byrån ....................................

9,000

-—

—

9,000

Sgr

1,104,250

i

i

460

_j

1,104,710

Summa

5,066 486 02

81,513 98

5,148,000 —

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 b. till Kong! Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

1

Utdrag af Protokollet öfver Sjöförscars-ärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i Stats-Rådet å

Stockholms Slott den 31 December 1877.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern, Friherre Be Geer,

Hans Excellens, Herr Ministern för Utrikes ärendena, Björnstjerna,

Statsråden: Herr Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alstramer,

Loven,

Friherre von Otter,

Forssell och

Rosensvärd.

Departementschefen, Stats-Rådet Friherre von Otter anmälde i underdånighet

följande ärenden:

ll:o.

En af medicine licentiaten Wilhelm Uhrström ingifven samt utaf

Förvaltningen af Sjöärendena uti infordradt utlåtande tillstyrkt underdånig

ansökning att, som han under tjenstgöring såsom uppbördsläkare

vid flottan ådragit sig en skada, åtföljd af, såsom det syntes,

Bih. till Riktd. Prut. 1878. 1 Sami. 1 Afl. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bil. No 4 b. till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1878.

obotlig sjukdom, hvarigenom lian blifvit urståndsätta att genom arbete

förtjena nödigt lefnadsuppehälle, honom måtte beviljas en årlig pension

af i,000 kronor; varande vid ansökningen fogadt ett utdrag al flottans

stations i Stockholm krigsrätts protokoll den 15 November 1877, af

hvilket framginge, . .

att då Uhrström, som under sommaren 1877 tjenstgjorde såsom

uppbördsläkare för flottans minfartyg _ i Stockholms skärgård, den 6 Juli

samma år skulle för tjenstgöring begifva sig till ett af fartygen, Uhrström,

som för att komma i den båt med hvilken han skulle till fartyget

afhemtas nödgades gå ut på ett par stenar, vid ombordstigandet

i båten halkade, föll baklänges och i fallet mot en sten svårt stötte

högra armbågen samt mot något hårdt föremål ryggraden midt emellan

skuldrorna; äfvensom

att Uhrström efter denna händelse visserligen några dagar maste

ligga stilla och emellanåt erfor smärta i ryggraden, men att häftigare

symptomer uppträdde först i slutet af nästföljande Oktober, då vid undersökning

befanns att redan ett par kotor voio så starkt inflamme

rade att de utbugtade, bildande en liten puckel, hvarefter Uhrström,

med mellantider af ringa förbättring, varit sjuk;

Och inhemtades af ansökningen bifogade läkarebetyg dels den 9

November 1877 af med. d:r M. Sondén, att Uhrström, som sedan den

28 September 1876 vårdats a Diakoniss-sjukhuset härstädes, under tiden

visserligen så till vida förbättrats, att han med hjelp af ett bandage

och med stöd af kryckor under några minuter i sänder kunde gå uppe,

men att med afseende på sjelfva sjukdomen och tillståndet i det hela

ingen märkbar förändring inträdt, som skulle kunna gifva grundadt

hopp om vederfående; dels den 12 November 1877 af f. d. professoren

P. H. Malmsten, som förut vårdat Uhrström å Serafimerlasarettet, att

dennes åkomma vore bestämdt obotlig.

Af handlingarna bilagda intyg upplystes derjemte _ att Uhrström

vore född den 7 Februari 1842, hade aflagdt medicine licentiatexamen

den 9 December 1874 och under fyra efter hvarandra följande år tjenstgjort

såsom uppbördsläkare ombord a flottans fartyg.

Då alltså medicine licentiaten Wilhelm Uhrström under tjensteutöfning

vid flottan ådragit sig obotlig kroppsskada, hvarigenom icke

blott hans nyss började bana såsom läkare blifvit afbruten, utan lian

derjemte blifvit urståndsätta att genom annat arbete förtjena sitt lefnadsuppehälle,

tillstyrkte Statsrådet att Kongl. Maj:t, med hänsyn till härvid

förkommande synnerligen behjertansvärda omständigheter, täcktes

föreslå Riksdagen att åt med. licentiaten Uhrström på allmänna indrag
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil No 4 b. till Kong! Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878. 3

mngs staten uppföra en årlig pension af 1,000 kronor att från och med

innevarande år under lians återstående lifstid utgå;

hvarjemte Statsrådet hemstälde att, i händelse af nådigt bifall härtill,

protokollsutdrag i ämnet finge meddelas Finansdepartementet till

efterrättelse vid uppgörande af förslag till reglering af utgifterna under

nies statens nionde liufvudtitel.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder gilla och bifalla

hvad Statsrådet uti de under n:ris 3—11 härofvan

mtagna mål underdånigst hemställt och förelagit.

In fidem protocolli

L. Th. Neijber.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil No de. till Kongl, Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1878.

Utdrag af Protokollet öfver Sjöförsvars-drenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott

den 31 December 1877.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern, Friherre De Geer

Hans Excellens, Herr Ministern för Utrikes ärendena, Björnstjerna,

Statsråden: Herr Lagerstråle, ’

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Loven,

Friherre von (Utter,

Forssell och

Rosensvärd.

Departements-Chefen, Statsrådet Friherre von Otter anmälde i underdånighet

följande ärenden:

13:o.

Förvaltningens af Sjöärendena underdåniga skrifvelse den 29 December

1876, hvari bemälda embetsverk,

med anmälan att kammardrängen Wilhelm Lundqvist, hvilken är

född den 27 December 1828 och den 15 Januari 1858 blifvit anställd

såsom extra ordinarie kammardräng hos Förvaltningen samt den 20

Juni 1862 förordnats att bestrida förenämnda tjenst hos detta embets

verk, alltsedan den 14 Februari 1874 i följd af styrkt sjuklighet icke

kunnat sin tjenst utöfva, &

_ anhållit att då kammardrängen Lundqvist, som enligt ett af medicine

doktor N. L. Klingvall den 27 December 1876 utfärdadt intyg

fortfarande vore sjuk och vårdades för obotlig sjukdom (Phtisis pulmoBih.

till Bibel. Prot. 1878. 1 Sami 1 Äfd. 1 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bil. N:o 4 c. till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 187 8.

xram) icke vidare kunde sköta samma tjenst, han måtte varda uppförd å

allmänna indragningsstaten, att från och med månaden näst. efter

den i hvilken afsked honom beviljas, under sin återstående lifstid åtnjuta

årlig pension till belopp af 600 kronor, motsvarande hans nuvarande

lön. o

Uti häröfver infordradt och den 30 Januari innevarande ar aigiigifvet

underdånigt utlåtande hade Statskontoret anfört att,

ehuru Lundqvist då väl endast uppnått en ålder af något öfver

48 år och under 18 år tjenat staten och således i afseende å lefnadsoch

tjensteår icke på långt när uppfyllt de i författningarna föreskrifna

vilkoren för den civile embets- och tjensteman tillkommande och, enligt

Statskontorets cirkulär af den 14 April 1808, äfven till vaktbetj eningen

utsträckta rättighet att vid afskedstagandet undfå pension å Allmänna

Indragningsstaten, .

Statskontoret likväl, i betraktande deraf, att Lundqvist, enligt hvad

upplyst blifvit, allt sedan Februari månad år 1874 i följd af styrkt sjuklighet

icke kunnat sin tjenst utöfva samt att på grund af ofvanberörda

läkarebetyg syntes kunna antagas, att någon tjensteutöfning af honom

icke vidare vore att påräkna, ansåge sig ega anledning på det sä,tt

tillstyrka nådigt bifall till den gjorda framställningen, att Kongl. Maj:t

täcktes i nåder föreslå Riksdagen, att kammardrängen Lundqvist, nar

han från tjensten undfått afsked, må från och med månaden näst derefter

såsom pension under sin återstående lifstid å .allmänna indragningsstaten

åtnjuta ett tre fjerdedelar af sin å ordinarie stat uppförda

aflöning motsvarande belopp af 450 kronor årligen.

På grund af sålunda anförda förhållanden tillstyrkte Statsrådet,

det täcktes Kongl. Maj:t föreslå näst sammanträdande Riksdag, att

kammardrängen Lundqvist må, när han från tjensten undfått afsked,

från och med månaden näst derefter såsom pension under sin återstående

lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta ett belopp af 450

kronor årligen.

Hvad Statsrådet i detta ärende underdånigst tillstyrkt

och hemställt behagade Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla.

In fidem protocolli

L. Th. Neijber.

Stockholm, K. L. Beckman, 1878-

s. 1 Kontrollera mot PDF

Till. No 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

1

Utdrag af Protokollet öfver Civil-drenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott

den 4 Januari 1878.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Ministern för Utrikes ärendena Björnstjerna.

Statsråden: Herr Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Loven,

Friherre von Otur,

Forssell och

Rosensvärd.

Med erinran, att Kongl. Maj:t den 24 sistlidne Maj, enligt hvad

då förda statsrådsprotokoll utvisar, i vissa dolar till pröfning företagit

utsedde komiterades den 13 Oktober 1875 angående tjenste- och lönereglering

föi landsstaten afgifna betänkande jemte deröfver inkomne

utlåtanden, anmälde Departementschefen, Statsrådet Thyselius, att kammarkollegium

och statskontoret — hvilka i sammanhang dermed erhålit

befallning dels att inkomma med förslag till lönereglering för de

vid landsstaten anstälde embets- och tjenstemän med undantag af

landshöfding, räntmästare och häradsskrifvare, dels ock att, gemensamt

med. Kammarrätten, afgifva yttrande rörande komiterades förslag om förändring

af räntmästarebefattningarne, indragning af liäradsskrifvaretjensterna

och bestridande af de med dessa befattningar förenade göromål

samt om aflöningen derför — den 10 sistlidne Oktober aflemnat

Bill. till Piksd. Prat. 1878. 1 Sarnl. 1 Afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bil N-.o 5 till Kom//. Magt* Nåd. Prop. Ko 1, om Statsverket 1878.

förstnämnda förslag; och anhöll Departementschefen, att beiöida förslag

och i sammanhang'' dermed öfriga frågor angående reglering af de

för »landsstaterna i länen» under år 1879 erforderliga utgifter nu måtte

få underställas Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, hvarvid Departementschefen,

med hemställan vidare att samma förslag matte få tryckas, föi

att med blifvande riksdagstryck utdelas, och att utdrag af åberopade

statsrådsprotokollet den 24 Maj 1877 finge såsom bilaga åtfölja detta

protokoll, anförde: _

Vid den underdåniga föredragningen af frågan om lönereglering för

de tjenstemän i landsstaten, hvilka kollegiernes omförmälda förslag afser,

synes mig lämpligt att hufvudsakligen följa samma ordning, som kolleo-ierne,

med den väsendtligt afvikelse allenast, att jag, för vinnande

af större reda vid framställningen i öfrigt, anser mig böra gorå början

med frågan om och i hvilken män de nuvarande tjenstemännen vid landsstaten

kunna anses skyldiga underkasta sig lönereglering, utan någon lät

tighet för dem att af staten bibehållas vid vissa löneförmåner eller

att för en del sådane, hvaraf de gå i mistning, erhålla godtgörelse.

Enär genom den utredning, som i detta ämne af kollegierne åstadkommits,

är upplyst, att de tjenstemän, hvilka blifvit före 1856 tillsatte,

äro, med endast två undantag, enligt sina fullmakter underkastade

lönereglering, som ännu icke blifvit definitift afslutad och faststäld,

samt, hvad angår öfrige tjenstemännen, den lönestat, som vid

deras tillsättande funnits gällande, vant endast provisorisk, torde, i

öfverensstämmelse med hvad jemväl kollegierne ansett, vara otvifvelaktigt,

att samtlige landsstatstjenstemännen äro pligtig^ att, utan någon

rätt till bibehållande af eller ersättning för vissa löneförmåner, ingå på

ny lönereglering, de två omförmälde tjenstemän, hvilkas fullmakter äro

uti ifrågakomma hänseendet ovilkorlig!!, dock med det undantag, hvartill

omständigheterna finnas föranleda. _ „

Dessa två tjenstemän, de nuvarande kronofogdarne i Oster-Nerikes

och Nora fögderier af Örebro län, hvilka blifvit tillsatte den förre 1837

och den senare 1844, synas nemligen vara berättigade eller åtminstone

ega billigt anspråk på att få åtnjuta de inkomster oafkortade, hvilka

enligt då gällande lönestat blifvit dem tillförsäkrade.

I afseende å dessa tjenstemän förekommer emellertid, att de enligt

den nya staten skulle komma i åtnjutande af förbättring i löneförmåner,

så att, då det till kronofogden i Nora fögderi anslagna boställe

blifvit till statsverket indraget, men kronofogden i Oster-Nerikes fögderi

ännu på stat innehar bostället Attersta med qvarn, äfven ifråga
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1878.

varande begge tjensteman synas böra i den nya löneregleringen upptagas,

med den inskränkning allenast, att den sistbemält torde vara

berättigad, att fortfarande, om lian så önskar, mot vederbörligt afdrag

å lönen, vid b o ställsrättigheten bibehållas.

Då jag härefter, följande den ordning, kollegierne i sitt utlåtande

iakttagit, öfvergår till frågan huruvida boställen dier letning sjor dar lämpligen

böra för tjenstemännen anslås, torde få erinras, hurusom Rikets

Ständer vid 1862—63 årens riksdag beslöto, dels att fem uppgifna

länsmansboställen skulle indragas samt dels att i sådane fall, der vederbörande

kronofogde, häradsskrifvare eller länsman förklarade sig villig

afträda innehafvande boställe och Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

tillstyrkte samt Eders Kongl. Maj:t, efter kollegiernas hörande,

pröfvade indragning af sådant boställe lämplig, sådan indelningshafvare

då, emot boställets afträdande till kronan, skulle berättigas att

efter det belopp, hvartill boställets afkastning och räntan i staten upptages,

åtnjuta ersättning i kontant till fyllnad i förut utgående aflöning

samt derjemte undfå särskild hyresersättning till belopp af 300 kronor

för kronofogde och häradsskrifvare samt 150 kronor för länsman.

I följd häraf hafva åtskilliga boställen sedermera blifvit till kronan

afträdde, hvarförutom vid inträffade ledigheter efter år 1873 flere kronofogdeboställen

blifvit, enligt särskilda nådiga bref, till statsverket indragna,

så att lön- närvarande boställen icke finnas anvisade flere af

nu ifrågavarande tjenstemän, än 36 kronofogdar och 201 länsmän;

hvarjemte 5 landssekreterare och 6 landskamrerare innehafva boställen

eller löningsjordar.

De skäl, som åberopats till stöd för den numera antagna grundsatsen,

att enligt regeln boställen icke böra åt statens tjenstemän anvisas,

hafva vid flere föregående tillfällen blifvit af Eders Kongl. Maj:t

godkände; hvarföre jag, under åberopande af samma skäl, torde kunna

inskränka mitt yttrande i detta ämne till angifvande huruvida, enligt

min uppfattning, berörda grundsats bör i afseende på ifrågavarande

tjensteman vinna allmän tillämpning eller huruvida icke någon inskränkning

deri må anses vara af särskilda förhållanden betingad.

Hvad dervid först angår de boställen, som innehafvas af landssekreterare,

landskamrerare och kronofogdar, är jag med komiterade

och kollegierne ense derom, att något skäl för dessa boställens bibehållande

icke förefinnes; och då jag således i underdånighet förordar,

att samma boställen måtte till kronan indragas, torde jag i sammanhang

dermed få uttala min mening såväl om den tidpunkt, då verkställigheten

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bil. No 5 till Kong! Majds Nådiga Trop. No 1, om Statsverket 1878.

häraf synes böra ega rum, som och om de vilkor, hvilka i afseende

derå torde böra bestämmas.

Beträffande tidpunkten för berörde boställens indragning, tillåter

jag mig i underdånighet erinra, att, på grund af livad blifvit bär ofvan

anfördt, af ifrågavarande tjensteman allenast kronofogden i Öster-Nerikes

fögderi kan anses berättigad, att få under sin tjenstetid behålla sitt

boställe. Men, om också en dylik rättighet icke obestridligen tillkommer

do öfrige tjenstemännen, så synes det likväl, som borde ej heller

för dem någon inskränkning härutinnan stadgas. För den händelse

nemligen, att tjensteman, som sjelf öfvertagit brukningen af sitt boställe,

finge sig ålagdt, att under sin tjenstetid derifrån afstå, komme

sådant att sannolikt verka en svår rubbning i hans ekonomiska anordningar

och beräkningar, som kunde förorsaka betydliga, af honom icke

förskyllade förluster. I sådana fall åter, der tjensteman icke bar

boställe under eget bruk, är detta merendels på hans tjenstetid utarrenderadt,

ofta med honom, utöfver arrendesumman, betingad rätt

till bostad och andra förmåner. Billigheten synes derföre bjuda, att

det lemnas ifrågavarande tjensteman öppet, att för sin tjenstetid

mot behörigt afdrag på den kontanta lönen behålla boställena; hvarföre

deras indragning torde icke böra under nuvarande indelningshafvares

tjenstetid ega rum i annan händelse, än att vederbörande sjeltve anmäla

sig till boställenas afträdande.

I fråga åter om vilkoren härvid, erfordras i främsta rummet bestämmelse

om sättet för fardagsårets beräknande. Enär, i händelse af

indelningshafvares afgång ur tjenst, boställe icke anses uppsagdt vid

någon tidpunkt, hvarunder denne på grund af tjenstgöring innehaft

bostället såsom en löneförmån, utan först den dag, då, genom hans

afgång ur tjensten, en ny sakernas ordning inträdt, så torde ej heller

i förevarande fall uppsägningen få beräknas från någon mer eller mindre

godtryckligt bestämd tidpunkt, hvarvid indelningshafvare!! på den gamla

staten innehaft bostället, utan först då detta förhållande med den nya

statens trädande i verkställighet vid 1879 års början upphör. Och

skulle sålunda, enligt denna, vid indragningen af militieboställena nyligen

följda beräkningsgrund, fardagsåret för de boställen, hvilka i sammanhang

med löneregleringens införande afstås, komma att sluta vid 1881

års midfasta.

Till. iförekom mande af förlust för sådan indelningshafvare, som på

boställe har honom enskildt tillhörig åbyggnad, synes vidare en likartad

förmån, som vid löneregleringen för häradshöfdingarne blifvit dem tillförsäkrad,

böra ifrågavarande tjenstemän medgifvas och för sådant

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N;o 1, om Statsverket 1878.

ändamål stadgas, att statsverket, då boställe afträdes, mot lösen öfvertager

så. kallade öfverloppshns, derest de befinnas för bostället, om ej

nödvändiga, dock nyttiga.

Hvad slutligen beträffar frågan om anvisande af boställen åt länsmännen,

så hafva komiterade, som föreslagit att länsmanstjensterne

måtte indragas, i följd deraf saknat anledning, att i detta ämne afgifva

något yttrande.

Sedan Eders Kongl. Magt emellertid ogillat den ifrågasatta organisativa.

förändring af landsstaten, som skulle hafva länsmanstjensternas

indragning till följd, har jag, med afseende på den flerestädes öfverklaga^

svårigheten för länsmannen att inom sitt tjensgöringsdistrikt förskaffa

sig tjenlig bostad, äfvensom att, utan allt för betungade kostnader,

bereda sig tillgång till de för tjensteresor erforderlige hästar, ansett

höra i sammanhang med löneregleringen komma under öfvervägande,

huruvida icke omförmälde svårigheter, der de förefinnas, kunna och

böra genom, statens mellankomst afhjelpas på det sätt, att åt länsmannen

anvisas någon lämpligt belägen jordlägenhet, försedd med

nödiga åbyggnader och omfattande så stor jordrymd, att derå kunna

födas eu eller två hästar. I anledning häraf och då antagligen redan

nu inom. flere länsmansdistrikt finnas kronan tillhörige fastigheter, som

kunna för nämnda ändamål användas, har jag anmodat Eders Kongl.

Maj:ts samtlige befallningshafvande att i frågan afgifva yttrande; och,

sedan sådana yttranden från de flesta af rikets län inkommit, har Eders

Kongl. Maj:t i ämnet infordrat jemväl kollcgiernes underdåniga utlåtande.

Under vitsordande, att den anmärkta svårigheten för länsmännen,

att anskaffa passande bostad och de för tjensteresorna behöfliga hästar,

mångenstädes, i hög grad förefunnes, hafva de flesta af Eders Kongl.

Maj:ts befallningshafvande, äfvensom kollegierna, tillstyrkt den af mig

sålunda ifrågasatta anordningen och såsom stöd härför vidare anfört

hufvudsakligen, att derigenom skulle beredas såväl det allmänna gagn,

att då bostället, hvarest länsmannen borde hafva sin bostad, der ej,

efter nådig pröfning i hvarje särskildt fall, undantag derifrån ansåges

kunna medgifvas, borde, om möjligt vore, erhålla centralt läge inom

distriktet, länsmannens polisuppsigt skulle genom boställens anvisande

betydligt underlättas på samma gång, som befolkningens beqvämlighet,

med. hänsyn till nödiga resor till länsmanskontoret, blefvo i största

möjliga måtto tillgodosedd, som ock den fördel, hvilken innefattades

deri, att länsmannen, som blefve, hvad som borde vara, en bofast man,

skulle härigenom lättare, än eljest, kunna bevara den sjelfständighet,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bil N:o 5 till Kongl Maj:ts Nådiga Trop. N:o /, om Statsverket 1X78.

hvaraf han, i följd af sin nästan dagliga beröring med befolkningen,

icke mindre, utan snarare mera, än andra tjensteman, vore i sin tjensteutöfning

beroende.

• Hvad sålunda förekommit har stadgat mbl _ öfvertygelse om nyttan

och behöfligheten deråt, att länsmännen, savidt ske kan, varda med

bostadslägenheter försedde, dermed ock den fördel vunnes, att länsmännen,

Indika vid husesyner och ekonomiska besigtningar otta skola

bevaka kronans rätt, egde tillfälle att sjelfve förvärfva någon erfarenhet

i afseende å åbyggnaders beskaffenhet och underhåll samt vid beräknandet

af kostnaderna för nybyggnader och reparationer; och vid

sådant förhållande har jag att afgifva underdånigt yttrande om de åtgärder,

som kunna anses för detta ändamals vinnande lämplige.

I afseende härå förekommer, att en del af de nuvarande länsmansboställena

dels äro olämpligt Inhägna antingen utom indelningshafvarens

tjensgoringsområde, eller vid yttersta gränsen deraf eller sa aflägset

från allmän väg, att de icke lämpligen kunna af indelning shafv ar en

bebos, dels sakna erforderliga åbyggnader och dels äro förenade med

jordbruk eller binäring af den omfattning, att deras skötande är för

tjenstens behöriga upprätthållande hinderlig!, Indika förhallanden, jemte

andra af vexlande beskaffenhet, kunna föranleda, att vissa af dessa

boställen icke böra vid tjensterna bibehållas. Det synes derföre lämpligt,

att, på sätt kollegierno förordat, frågan om de nuvarande boställenas

bibehållande i oförändradt skick, eller om deras indragning eller

utbytande mot andra mera passande lägenheter göres i hvarje särskilt

fall beroende på Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning.

I fråga åter om beredande af bostadslägenhet åt sådana länsmän,

som sakna eu dylik förmån, torde, på sätt anmärkt blifvit, staten icke

kunna, utan allt för dryga kostnader, till boställe åt länsmännen inköpa

enskilde tillhörige lägenheter, så att en dylik åtgärd synes icke böla

annat än i undantagsfall ifrågakomma. Enligt regeln torde derföre

endast sådane kronans jordegendomar, som, efter Eder Kongl. Maj:ts

nådiga bepröfvande i hvarje särskild! fall, befinnas vara till bostadslägenheter

åt länsmän tjenliga, böra dertill upplåtas; dock endast i den

män, gällande arrendekontrakt eller andra i afseende pa dylika egendomars

användande meddelade bestämmelser det medgifva.

Då sålunda länsman sboställenas bibehållande ansetts nödigt bland

annat af det hufvudsakliga skäl, att den öfverklagade svårigheten för

länsmännen att förskaffa sig tjenlig bostad derigenom komme att undanrödja^;

men härutinnan å ena sidan förekommer, att, derest det så

kaliade fardagsåret bibehölles, så att eu ny indelningshafvare körnare

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bil No ö till Kong!. Maj-Ja Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1S76.

af bostadslägenheter i besittning först inom en tidrymd af minst 1 år

och nära 3 månader samt högst 2 år och närmare 3 månader från företrädarens

afgång ur tjensten, berörda syftemål skulle i väsendtlig

man motverkas, under det att a andra sidan visar sig uppenbart, att

sa lång. tid, som den för jordbruksfastigheter i allmänhet föreskrift^

fardagstid, icke är nödig till förberedelse för afflyttning och frånträdande

al boställen af det mindre omfång och med det ringa jordbruk,

som länsmännens . skulle erhålla, finner jag mig böra i underdånighet

förorda, att, i enlighet med hvad kollegierne föreslagit, i afseende på

dessa boställen, det så kallade fardagsåret må upphöra, så att samma

boställen, efter afgång ur tjensten, skola, mot ersättning för verkstäldt

höstutsäde och dertill användt arbete samt den öfriga jordens beredning,

fianträdas ett år tidigare, än enligt hittills gällande bestämmelse!

skolat ske, äfvensom och enär likväl någon rubbning i nuvarande

mdelningshafvai es rätt till åtnjutande af fardagsår icke torde få af

nämnda stadgande föranledas, jag, jemväl i likhet med kollegierne,

anser . det undantag derifrån böra under öfvergången till den nya

i egt er ingen ega rum, att sådan indelningshafvare må sin berörda rätt

tillgodonjuta mot det efterträdaren under fardagsåret får uppbära

lönen .utan det afdrag derå för boställsafkastningen, som han eljest

bort vidkännas. ''

I följd deraf, afl en del af landsstatens tjensteman''2 äfven efter

löneregleringen skulle komma att innehafva boställen, torde erfordras

någon särskild anordning till bestämmande af den inkomst, som berörde

förmån derefter skall anses för vederbörande indelningshafvare

medföra, och får jag härutinnan till nådigt bifall i underdånighet anmäla,

det,

ning, här nedan förmäles, skulle fastställas sålunda, att den komme

att motsvara hvad staten af bostället kunde påräkna, derest detsamma

bletve för dess räkning utarrenderad!

Det bör i fråga härom erinras, att boställsafkomsten är i nu gällande

stater upptagen till samma belopp, hvartill den i sammanhang

med den for landsstaten beviljade löneförhöjning vid 1856 års riksdag

beräknades så att eu ny uppskattning af denna afkomst synes, med

hänsyn till de forändrade förhållanden, som sedan dess inträffat, böra

ega rum helst Rikets Ständer redan vid berörde riksdag ansett en

sådan behöflig och derom gjort underdånig framställning. Ett af Eders

Kong!. Magt i anledning häraf framlagdt förslag, enligt hvilket afkomsten

skulle upptagas till tre procent af det värde, hvartill boställena

val bevillningstaxenng af pröfningskomité uppskattades, har väl blifvit

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bil. No 5 till Kolli]!. Maj ds Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1878.

vid 1862—63 årens riksdag godkändt, men de stater, som med föranledande

häraf uppgjordes, hafva af förekommen anledning icke kunnat

vinna tillämpning.

Under anförande, hurusom flerestädes boställsafkomsten efter en

sådan beräkningsgrund icke skulle uppgå ens till det belopp, hvartill

den nu vore upptagen, hafva kollegierne såsom ytterligare stöd för

olämpligheten deraf, att grunda uppskattningen på taxeringsvärdena,

åberopat, att mot det sätt, hvarpå bevillningsstadgan på olika, orter

tillämpades, blifvit på senare tider framställda sådana anmärkningar,

att tillförlitligheten af de på denna väg vunna uppgifterne om fastigheters

värde kunde skäligen ifrågasättas.

Delande den åsigt, som sålunda blifvit af kollegierne uttalad, är

jag med kollegierne ense jemväl derutinnan, att uppskattningen af

boställena lämpligast synes böra ega rum i enlighet med de grunder,

som finnas i Kongl. Kungörelsen den 7 Augusti 1863 angifne för bestämmandet

af minimi- och maximi- arrendena för statens egendomar;

och föranlåtes jag på grund häraf i underdånighet hemställa, att boställsafkomsten

må uppskattas på enahanda sätt, som i fråga om uppskattning

gäller för de kronans hemman och lägenheter, som skola

till arrende utbjudas; samt att det sedermera skall åligga Eders Kungl.

Maj:ts befallningshafvande att insända det vid förrättningen förda protokoll

jemte eget utlåtande till domänförvaltningen, som må ega att

fastställa det belopp, hvartill boställsafkomsten, till skäligt arrende beräknad,

bör i stat upptagas.

Då det emellertid läge i sakens natur, att hvarje uppskattning åt

boställes afkomst i längden blefve mindre pålitlig, och att den derföre

borde, så framt öfriga aflöningsförmåner skulle efter boställsinkomsten

regleras, ofta förnyas, hafva kollegierne ifrågasatt, att det på ofvannämnda

sätt fastställda värdet af boställsförmånen skulle förklaras

blifva beståndande endast för så lång tid, som arrenden af kronans

egendomar numera omfattade, eller i tjugo år, så att derefter, till ändring

i aflöningsstaterne, en ny uppskattning skulle ega rum.

Om ock, på sätt kollegierne anmärkt, förändrade förhållanden

kunna efter någon tids förlopp föranleda behof af en förnyad uppskattning

af boställsafkomsten, så synes mig dock tvifvelaktigt huruvida

den lämpliga tidpunkten härför må kunna redan nu bestämmas. Utan

sammanhang med reglering af löneförmånerne i öfrigt, torde i allt fall

någon sådan uppskattning icke kunna utan olägenheter försiggå i annan

ordning, än successivt i den mån de fenster, som äro med boställen

förenade, ombyta innehafvare. Ett annat förfarande, hvarigenom denna

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 till Kong!. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1818. 9

uppskattning för alla boställena egde rum samtidigt vid någon på förhand

bestämd tidpunkt, skulle nemligen kunna antingen i sådane fall, der

indelningshafvare på sitt boställes förbättrande nedlagt kostnader och

arbete, leda derhän, att denne genom den nya uppskattningen beröfvados

frukterna deraf, eller ock lör indelningshafvare i allmänhet utgöra

en maning, att, då berörda tidpunkt tillstundade, söka snarare nedbringa,

än höja sina boställens kultur. I anseende härtill och då den förnyade

uppskattningen komme att afse uteslutande länsmännens boställslägenheter,

så att, med afseende på dessas mindre omfattning och de icke

obetydliga kostnader, som skulle af uppskattningen föranledas, den

vinst, som tilläfventyrs statsverket deraf komme att skörda, blefve

föga afsevärd och sannolikt skulle af ofvannämnde olägenheter fullt

motvagas, anser jag mig böra i underdånighet hemställa, att någon

öresknft om framtida förnyad uppskattning åt boställsafkomsten icke

må i edan nu och i sammanhang med löneregleringen meddelas.

Med frågan om boställsafkomsten sammanhänger ytterligare två

frågor, hvilka kollegierne gjort till föremål för yttrande.

Den första afser huruvida innehafvande af boställen skulle anses

utgöra eu så beskattad förmån, att de länsmän, hvilka icke deraf komma

i åtnjutande, böra derför tillerkännas något vederlag kontant i lönemedel.

Enligt nu gällande stat, utgår under benämning af hyresersättning

ett sådant vederlag för kronofogde till belopp af 300 kronor och för

länsman till belopp af 150 kronor med deri heviljadt tillägg 50 kronor

eller tillsammans 200 kronor.

Da emellertid, efter den uppskattning af boställena, som i sammanhang

med löneregleringen- skulle ega rum, bostadsförmånen måste anses

vala vid sjelfva afkastningsbeloppets fastställande beräknad och

endast utgöra en del af den afkastning, som för boställets brukning

tillfaller innehafvaren deraf, ehvad han besitter bostället under arrendeeller

boställsrätt, finner jag, i likhet med kollegierne, häraf vara eu

följd, att, utöfver den fastställda boställ saf kastningen, icke kan beräklnas

eller upptagas någon särskild inkomst, motsvarande den i nu gällande

stat upptagna hyresersättningen, så att följaktligen ej heller

något vederlag bör uti ifrågavarande hänseende tillerkännas de tjensteman,

som komma att sakna boställen.

Den andra frågan angår huruledes boställsafkomsten vid skeende

afdrag å. lönen bör beräknas från den dag, då den nya löneregleringen

vinner tillämpning, intilldess samma afkomst kan varda, enligt den

föreslagna värderingsmethoden, fastställd.

Bih. till Piksd. Prot. 1878. 1 Sami. 1 JLfd.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bil. N:o 5 till Kong!. Magris Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket ISIS.

Vid behandlingen af detta ämne torde böra i minnet återkallas,

hurusom, enligt nu gällande stat, vid beräkningen af boställsafkomsten

derifrån af dragits den ränta, som för bostället bort till statsverket utgöras.

Donna ränta, hvilken följaktligen indelningshafvare halt skyldighet

godtgöra statsverket, har blifvit af honom erlagd på det sätt,

att motsvarande afdrag å den kontanta lönen egt rum, sfi att de nuvarande

lönestaterne i allmänhet innehålla tre titlar, nemligen boställsafkastning,

boställsränta och lön, hvilken sistnämnda är den enda löneförmån,

indelningshafvare fått i kontant åtnjuta,

Nu hafva kollegierne hemställt, att boställsafkoinsten under ifrågavarande

tidrymd skulle beräknas, för kronofogde och länsman till

enahanda belopp, hvartill hittills de särskilda titlarne af ränta och afkastning

sammanlagdt upptagits, med tillägg af den för t jurister utan

boställe nu uppförda hyresersättning af 300 kronor för kronofogde

och 200 kronor för länsman, men för landssekreterare och landskamrerare

endast till det belopp, hvartill räntan och afkastningen enligt

staten uppgå.

Det torde till eu början böra anmärkas, att för de landssekreterare,

landskamrerare och kronofogdar, Indika obetingadt ingå på löneregleringen

och sålunda från och med dess införande innehafva sina

boställen endast, på grund af sin rätt till fardagsår, frågan saknar

annan betydelse, än att då dessa tjnestemän hafva eu dylik rätt endast

till sjelfva, afkastningen af boställena, hvilken de under sina företrädares

fardagsår måst afstå, men icke till boställsräntan, hvilken de

deremot, i följd deraf att den är på lön anordnad, fått under företrädarens

fardagsår åtnjuta, ett mot nämnda ränta svarande belopp för

tiden från lö79 års början till 1880 års slut bör af samme tjensteman

till statsverket erläggas genom afdrag å den kontanta aflöning,

som dem enligt nya staten tillkommer.

Beträffande sedermera de tjensteman, hvilka fortfarande skulle behålla

boställena såsom en löneförmån, synes mig förslagets rättsenlighet

kunna ifrågasättas. Olikheten af den föreslagna beräkningen af

boställsafkoinsten å ena sidan för landssekreterare och landskamrerare

och å den andra för kronofogdar och länsmän torde icke vara med

billighet förenlig. Under det nemligen antagligt vore, att förstnämnde

tjensteman i allmänhet finge under öfvergångstiden åtnjuta sina boställen

mot en lågt beräknad afkomst, så skulle åter, i öfverensstämmelse

med hvad kollegierne på annat ställe i sitt utlåtande angifvit, det afdrag,

de sistbemälde komme att i enahanda hänseende vidkännas, i

mänga fall öfverstiga verkliga värdet af den löneförmån, som genom

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bil. N:o 5 till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N~:o 1, om Statsverket 1878.

bostället dem bereddes. Deri omständigheten allena, att staten för

upphjelpandet af de tjenstemäns lönevilkor, som sakna boställen, tillerkänt

dem, under form af hyresersättning, ett lönetillskott, uppgående

för kronofogde till 300 kronor och för länsman till 200 kronor, synes

ej heller berättiga till det antagande, att de boställen, som finnas åt

dylika tjensteman anslagne, gifva en afkastning, som motsvarar den

uppskattning af samma boställen, hvilken tillförne egt rum, jemte räntan

och denna hyresersättning — ett antagande, som icke ens kan

hemta stöd deraf, att de af ifrågavarande tjensteman, livilka nu innehafva

boställen, underlåtit att begagna dem medgifven rätt, att mot

berörde vilkor boställena afträda, enär en indelningshafvare kan, vare

sig i följd deraf att han å bostället har sin bostad eller af andra förhållanden

af vexlande beskaffenhet, föranledas att heldre vidkännas

större afdrag å lönen för bostället, än som motsvarar skäligt arrende

derför, än att underkasta sig den rubbning i sin ekonomi, som boställets

afträdande skulle medföra. Vid bestämmandet af arrende för jordbruksfastighet

torde dessutom bostadsförmånen i allmänhet icke utöfva

något inflytande på arrende]mloppet, utan anses såsom en af de fördelar,

hvilka för fastighetens brukning tillfalla arrendator!», så att i alla

de fall, der boställen vore åt nuvarande indelningshafvare utarrenderade,

desse skulle under den ifrågavaranne tiden få vidkännas ett mot

hyresersättningen svarande afdrag å lönen för en förmån, hvaraf de

icke sjelfve vore i åtnjutande och hvarför de ej heller kunde anses

åt vederbörande arrendatorer erhålla någon godtgörelse. Då härtill

slutligen kommer, att som de ifrågasatta värderingsförrättningarne snart

nog torde kunna försiggå, det föreslagna stadgandet synes icke annat

än undantagsvis komma att ega tillämplighet för mera än ett år, anser

jag mig höra hemställa, att intill dess den afkomst, hvartill på grund

åt vederbörlig uppskattning boställe bör beräknas, blifvit fastställd, indelningshafvare

i allmänhet måtte tillerkännas rätt att innehafva boställe

mot afdrag a lönen åt allenast det belopp, som svarar mot boställets

afkastning och ränta enligt nu gällande stat.

. För åstadkommande af enkelhet i statens räkenskaper hafva kollegierne

slutligen förordat, att ränta och tionde, åsatte boställen, böra

för framtiden från jordebok och räkenskaper uteslutas, oberoende deraf

huruvida dessa grundskatter äro boställsinnchafvarae på lön anslagne

eller, jern likt Kongl. Förordningen den 23 Juli 1869, numera till statsverket

indragne; och då med föranledande af eu sådan anordning boställsafkomsten

vid derefter skeende uppskattning bör utan något afdrag

för nämnda grundskatter beräknas, så att dessa skatter komma

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bil. N:o 5 till Korn,!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

staten till godo genom sålunda föranledd högre beräkning af boställsafkomsten

och deraf beroende större afdrag å boställsinnehafyarnes

löner, har jag icke hunnit skäl till anmärkning mot kollegiernes ifrågavarande

förslag.

Jemväl synes såsom en följd af sistberörda anordning och enär,

på sätt ofvan blifvit anmärkt, nuvarande indelningshafvare har skyldighet

att under fardagstiden utgöra boställsränta, böra, äfvenledes i öfverensstämmelse

med kollegiernes förslag, föreskrifvas, att för boställe, hvarå

efter afskrifningens verkställande fardagsår åtnjutes, räntan bör till

statsverket erläggas för hela den tid, som förflyter emellan boställets

afträdande på stat och början af det kalenderår, hvarunder fardagsrätten

upphör.

Efter att sålunda hafva angifvit de anordningar, Indika jag anser

böra i afseende på boställena vidtagas, har jag att öfvergå till frågan

huruvida det hittills brukliga aflöningssättet genom sportler bör i större

eller mindre mån bibehållas; och torde jag dervid först böra erinra

om Riksdagens i underdånig skrifvelse den 13 Maj 1868 framstälda

begäran om undersökning och utredning huruvida och pa hvad sätt

det med vissa tjenstebefattningar förenade aflöningssättet medelst expeditionslösen

eller andra sportler skulle, till båtnad för det allmänna,

kunna helt och hållet eller till en del af skaffas.

De sportler, som landsstatstjenstemännen åtnjuta bestå dels i expeditionslösen

och arfvode för försäljning af utmätt fast egendom samt

dels i uppbördsproconter och provisioner.

Hvad nu först angår expeditionslösen, så har frågan om lämpligheten

af att dymedelst bereda aflöning åt tjensteman i sammanhang med

andra löneregleringar på senare tider förevarit och pröfvats på det sätt,

att sådan lösen blifvit dels helt och hållet afskaffad, samt dels i ett

fall, nemligen beträffande häradshöfdingarne, till någon del bibehållen.

Då bland ifrågavarande tjensteman företrädesvis landssekreterare,

hvilkas göromål till någon del äro med häradshöfdingarnes likartade,

hafva hittills åtnjutit sina inkomster hufvudsakligen medelst expeditionslösen,

kan ifrågasättas, huruvida icke med den lösen, landssekreterare

och de med dem likstol da landskam rerarne nu uppbära, bör förfaras

ungefärligen på enahanda sätt, som med häradshöfdingarnes, så att denna

lösen, i den man den erfordras såsom vederlag för de med tjensteförvaltningen

förenade kostnader, bibehålies, men i öfrigt indrages mot

det statsverket bekostar den egentliga aflöningen.

Mot en sådan anordning torde emellertid kunna anmärkas:

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bil. No''5 till Kont/l. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1818.

att till vissa sportelsatsers bibehållande för häradshöfdingarne sannelikt

betydligt medverkat, att,, då samme embetsman i allmänhet varit

bosatta på landet, så att deras arbetsbiträden måst hos dem hafva sitt

uppehälle och sin bostad, det visat sig — med hänsyn jemväl till den

fullkomliga frihet vid arbetets anordnande, som, både’ med afseende

härå och a andra för vårt domstolsväsen egendomliga förhållanden

måst häradshöfdingarne tillförsäkras — förenadt med stora svårigheter

att beräkna beloppet af de kostnader för domsageförvaltningen, som

boit af staten godtgöras; men att, beträffande landssekreterarne och

fandskamrerarne, något likartadt skäl för lösens bibehållande icke förefinnes;
att

den ifrågasätta, anordningen förutsätter särskilda beräkningar

å ena sidan öfver den inkomst, som af expeditionslösen är att förvänta,

derest den ena eller andra sportelsatsen fastställes, och å andra sidan

öfver de kostnader, som för nödiga arbetskrafter lör göromålens skötande

erfordras; men att dessa beräkningar skulle möta desto större

svårigheter, som, under det länsstyrelsernas arbeten, i motsats till häradshofdmgarncs

likartade göromål, äro både till mängd och beskaffenhet

af synnerligen vexlande natur, arbetsredogörelserna för olika län blifvit

1 ^ anseende till det olika sätt, hvarpå diarierna föras, uppställda efter

så olika grunder, . att af samme redogörelser icke kan hemtas någon

ledning för beräkningen ens af antalet utaf de vid länsstyrelserne handlagda

mål;

att som en betydlig del af ifrågavarande tjenstemäns göromål icke

äio förenade med någon inkomst åt lösen, och arbetsbiträde till dessa

göromål synes fortfarande, såsom hittills, bära bekostas af staten, det

vidare skulle befinnas vanskligt att bestämma å ena sidan det arbetsbiträde,

som borde af staten anskaffas, och å andra sidan de kostnader

Öl embetsförvaltningen, hvilka skulle anses tjenstemännen genom sportelsatser

ersatta; 1

att enär icke torde ifrågasättas, att landskamrerarne skulle fortfarande

åtnjuta någon del af nu utgående uppbördsprocenter och provisioner,

men dessa tjenstemäns inkomster af lösen uppgått sammanlagt

till allenast 15,000 kronor, så att denna inkomst, i medeltal för dem

hvardera utgörande endast vid pass 630 kronor, blefve, i synnerhet

som den skulle med nedsatt belopp utgå, ;för bekostande af arbetsbiträde

a landskontoren alldeles otillräcklig, häraf blefve en följd, att den väsendtligt

olikhet i anordningen af arbetet på länsstyrelsens begge afdelningar

skulle uppstå, att, under det nästan allt arbete på landskontoren

finge bekostas omedelbart af statsverket, en betydlig del af lands
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bil. No 5 till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No l, om Statsverk 1878.

kansliernes göromål komme att utföras af arbetsbiträden, hvilkas aflöning

landssekreterarne skulle hafva skyldighet att, mot åtnjutande af

den dem tillförsäkrade lösen, vidkännas; samt

att, om oek arbetsredogörelserne kunde finnas innehålla tillräckligt

material för bedömande af göromålens antal och oeskaffenhet vid länsstyrelserna

under den förflutna tiden, samma redogörelser dock svårligen

skulle lemna erforderlig ledning vid beräkningen för framtiden af göromålen

och deraf beroende sportelinkomster, enär på senare tiden blifva

just i afseende på sådana mål, som lemna den egentliga sportelinkomsten,

vidtagne lagstiftningsåtgärder, hvilkas verkningar väl ännu

icke framträda men hvilka likväl äro af beskaffenhet, att något tvifvel

icke torde förefinnas, det de komma att på göromålen utöfva ett väsendtligt

inflytande.

I sistnämnda hänseende får jag, med erinran om Kongl. Förordningen

den 17 Maj 1872 om häradsting, i följd hvaraf utsökningsmålens

antal i någon, ehuru ringa män förminskats, vidare i framstå

rummet omförmäla den nya utsökningslagen, hvarigenom dels. utsökningsmålen

i städerna öfverflyttas från länsstyrelsen till magistraten

eller någon dess ledamot, dels kronofogde medgifves att i vissa tall,

der tillförne för utmätning erfordrats öfverexsekutors ordres, utan sådana

ordres lemna omedelbar handräckning, och dels länsstyrelsens befogenhet

i utsökningsmål i allmänhet inskränkes till sådane kraf, hvilka

med skriftliga fordringsbevis styrkas.

Af nu anförda skäl anser jag frågan om ordnandet åt landssekreterarens

och landskamererarnes aflönande efter enahanda grunder, som

häradshöfdingarnes, böra förfalla; och då en någorlunda billig och jemn

lönereglering för landsstaten i allmänhet synes, företrädesvis hvad

förstnämnde tjensteman vidkommer, icke kunna, med expeditionslösens

bibehållande, åstadkommas, finner jag mig böra förorda komiterades,

af kollegierna biträdda förslag, att denna lösen måtte indragas och

med stämpelpapper ersättas; dock, i öfverensstämmelse med hvad .vid

löneregleringar på senare tider iakttagits, med det undantag, att tjensteman

vid landsstaten måtte fortfarande få åtnjuta lösen för sådane

expeditioner, som part eller annan på egen begäran erhåller eller eljest

icke författningsenligt är pligtig att hösa.

I fråga sedermera om arfvodet för utmätt fastighets försäljning,

hafva kollegierne erinrat, att detta arfvode, som icke öfverstege hvad

för frivilliga fastighets auktioner i allmänhet till enskilda auktionsförrättare

erlades, ej heller utgjorde mera, än en skälig godtgörelse för

det extra arbete och stora ansvar, som vore förenadt med utmätnings
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil N:o 5 till Kung/. Magt» Nåd. Knop. N:o 1, om /Statsverket 1878. 15

auktionerne samt köpeskillingens uppbärande och liqviderande emellan

vederbörande; hvarföre och då, såsom kollegierne vidare framhållit,

detta arfvodes ersättande med stämpelpapper skulle i vissa fall medföra

svårighet att utöfva vederbörlig kontroll på stämpelpappersafgiftens

i is. tiga beräknande, kollegierne hemställt, att denna extra inkomst, som

i Girigt vore af tillfällig natur, måtte bibehållas.

Förslag om berörda arfvodes afskaffande bär blifvit väckt och är

pa Köers Kong]. Maj:ts nådiga pröfning beroende; men, så länge

samma arfvode ännu qvarstå!-, torde det emellertid, på de af kollegierna

ant orda skal, hora liksom hittills såsom en extra inkomst till vederbörande

1 andsstatstj en stomän utgå.

i an<^ra ®lagei'' af de sportler, som tillfalla tjenstemännen vid

landsstaten, utgöres, såsom ofvan blifvit anfördt, af uppbördsprocenter

och provisioner.

Dessa åter äro dels sådana, hvilka, utgående genom afkortning

e ler anordning a allmänna medel, statverket får vidkännas, samt dels

åt den natur, att de, såsom innefattande godtgörelse för uppbörd och

redovisning för kommuner och vissa inrättningar, af deras medel gäldas.

Under anförande hurusom, hvad anginge ifrågavarande sportler af

ioistnämnde art, kontrollen derå icke obetydligt ökade besväret både

för redogörarne och .de myndigheter, som dermed hade befattning,

laiva kollegierne, i likhet med komiterade, uttalat den mening, att

dessa sportler borde statsverket besparas, och såsom skäl härför ytterlgme

åberopat, att. samma sportler, hvilka flerestädes uppgingo till

imgre belopp än sjelf va lönerne, icke kunde anses berättigas af det

arbete, hvarför de uppburos, samt i öfrig!, då de vore af vexlande

natur och genom förändringar i lagstiftningen kunde förminskas eller

helt och hållet upphöra, föranledde osäkerhet i tjenstemännens ekonomiska,

ställning; varande dock af Kollegierne förordadt, dels att, så

länge stämmoböter, såsom korrektiv mot försummelse att i behörig tid

erlägga påförde utskylder, bibehölles, den kronofogdarne tillkommande

tredjedelen af dessa böter, hvilka för öfrigt äro anslagna åt de fattige,

lort!arande måtte få af dem åtnjutas, samt dels att åklagareandelar af

sökaren, och arfvode af försäljningsmedel för i beslag tagit virke måtte

U1 l- a^männas intresse befordra ett verksamt och nitiskt sträfvande

för lagens upprätthållande, få äfven framdeles till landsstatens

tjensteman utgå.

I afseende derefter å. uppbördsprocenter och provisioner af senare

ai1f.n’ kafva komiterade ifrågasatt, att, med landsstatstjenstemännens

skiljande från befattningen med debeteringen och uppbörden af medel

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bil. N:o 5 till Kongl. Magt* Nåd. Prop. No i, om Statsverket 1878.

för kommuner och enskilda inrättningar, dessa sjelfve bolde deiom

besörja; hvaremot, under förmälan hurusom en d)dik anordning skulle

för nämnde vederbörande medföra stora kostnadei och olägenheter,

kollegierno ansett komiterades berörda förslag icke böi a bringas till

verkställighet.

Då billigheten emellertid syntes kräfva, att någon ersättning ior

uppbördsbesväret med ifrågavarande medel utginge, helst ett motsatt

förhållande skulle kunna gifva anledning till den oberättigade föreställning,

att kostnaderna derför borde af statsmedel bestridas, hafva kollegierna

— med hänsyn jemväl dertill, att ifrågakomma provisionerna

uppginge endast till en obetydlig del af de kostnader, hviska uppbörden,

0 på annat sätt verkstad, skulle medföra — förklarat sig anse, det

samma provisioner framdeles, såsom hittills, borde tilläggas landsstatstjenstemännen

utan afdrag på den aflöning, de för tjensten åtnjöte. .

Hvad kollegierna sålunda rörande uppbördsprocent^ och provisioner

hemstält, har jag icke funnit gifva anledning till anmäikning i

annat afseende, än i fråga om dess tillämplighet på dem från sjunde

hufvudtitelns anslag till mantalsskrifningsprovision utgående ersättning,

som länsmännen i Vester- och Norrbottens län, hvilka, jemnlikt Ivongl.

Brefvet den 9 November 1866, förrätta mantalsskrifning inom lappmarken,

för detta bestyr åtnjuta. _ . .

Kollegaernc hafva nemligen föreslagit denna ersättnings indragning

till statsverket på den grund, att länsmännen i allmänhet hafva skyldighet

att vara närvarande vid mantalsskrifningarne. Då emellertid

dessa förrättningar dessutom medföra en ganska vidlyftig, expedition,

i det förrättningsmannen har åliggande upprätta förslag till och göra

afskrift af mantalslängdrne med dertill hörande sammandrag, samt den

ersättning, hvilken med fyra kronor för hvarje hundi åtal af befolknin

gen härför utgår, icke synes utgöra mera, än eu skälig godtgörelse för

det extra skrifbiträde, som för berörda expedition torde vara för föirättningsmannen

behöfligt, anser jag mig desto heldre böra i underdånighet

förorda, att länsmännen i Vester- och Norrbottens län. måtte,

åtminstone så länge de öfriga länsmännen icke hafva några likartade

bestyr, få fortfarande uppbära ifrågavarande ersättning, som liäradsskrifvarne,

hvilka i rikets öfriga län förrätta mantalsskrifningarne, derför

från förenämnda anslag åtnjuta provision af mantalspenningarne.

Framställningen om de principer, hvilka synas vara att rörande

landsstatstjenstemännens sportelinkomster förorda, är härmed afslutad;

men, innan jag öfvergå!'' till detaljerna för löneregleringen, torde, för lät
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Till. N:o 5 till Kong!. llaj:ts Nätl. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

tare öfversigts skull, de öfrige allmänna grunderna derför och vilkoren

dervid böra i korthet angifvas.

I afseende härå får jag, under åberopande af kollegiernes förslag

och af hvad vid löneregleringar i allmänhet på senare tider iakttagits,

i underdånighet anföra:

att aflöningsbeloppen synas kunna bestämmas lika för hvarje tjenst

af samma grad, men af skäl, som framdeles skola anföras, undantag

härifrån göras för landssekreterare och landskamrerare, äfvensom för

länsnotarier och länsbokhållare;

att löneförmånerne torde höra fördelas i lön och tjenstgöringspenningar,

Indika sistnämnda, med undantag blott för det fall att semester

åtnjutes, tillfalla den, som tjensten förrättar;

att vid denna fördelning afseende bör fästas ej’ mindre derå, att

tjenstgöringspenningarne, så vidt sig göra låter, må blifva tillräckliga

för bestridande af vikariatsersättning under tjenstledighet, utan ock

hufvudsakligen derå, att lönen kommer att utgå med sådant belopp,

som, efter tjenstens beskaffenhet, skäligen må kunna, efter uppnående

af den i sådant hänseende stadgade lefnads- och tjensteålder, vid afskedstagandet

såsom pension å allmänna indragningsstaten bestås;

att ålderstillägg torde efter viss tids väl vitsordad tjenstgöring

böra utgå och tilläggas lönen för samtlige landsstatstjenstemännen,

under vilkor att löntagare under mera än fyra femtedelar af denna tid

sjelf bestridt sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens

tjenst; dock att härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit

semester, samt att i öfrigt iakttages, att löntagare tillgodoräknas

den tid, som före den nya statens utfärdande förflutit från det han till

tjensten utnämndes eller enligt Kongl. Cirkuläret den 7 Mars 1873 förordnades

att densamma förestå, men att den högre aflöningcn ej får

tillträdas förr, än vid början af kalenderåret näst efter det år, då den

stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd;

att, i följd af sportelinkomsternes indragning, de kostnader för

resor, arbetsbiträde, skrifmaterialier och andra expenser, som af tjensternes

skötande föranledas, enligt regeln böra af statsmedel bestridas;

att de tjensteman, som. äro viol länsstyrelserne anstälda, synas,

hufvudsakligen af den anledning att de äro af sin tjenstgöring bundne

vid tjensterummet, vara i behof af semester, som i'' följd deraf må åtnjutas

af landssekreterare och landskamrerare under högst en och en

half månad och af öfrige bemälde tjensteman under högst eu månad

årligen, men att deremot denna förmån icke torde för fögderitjensteBih.

Ull IUhil. Prof,. 1878. 1 Sami. 1 Afl. '' 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bil. No 5 till Eonrjl. Majds Nåd. Prof. N:e 1, om Statsverket 1878.

männen, h vilkas verksamhet genom resor och vistelse i fria luften är

mera helsobringande, vara oundgängligen behöflig; samt

att med tjenst vid landsstaten icke må förenas annan tjenst på

rikets eller riksdagens stat, ej heller annan tjenstebefattning med mindre

den finnes icke vara hinderlig för fullgörande af tjänstgöringen

vid landsstaten; men att dock tjensteman, som vid den nya löneregleringens

inträdande redan innehar tjenst utom landsstaten, må densamma

bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen vid landsstaten hinderlig.

I fråga om sistnämnde vilkor bör erinras, att det icke torde vara

lämpligt, att, såsom rörande andre tjensteman egt rum, lägga hinder i

vägen för tjensteman vid landsstaten att emottaga befattning pa kommuns

stat. Ett stadgande af detta innehåll skulle nemligen sannolikt

medföra olägenheter i det mångenstädes i landsorten skulle, utom landsstatstjenstemännen,

saknas personer, som vore lämpliga för vissa kommuners

tjenstebefattningar, hvilka dessutom i allmänhet icke torde vara

af den omfattning, att de kunna anses för tjenstgöringen vid landsstaten

hinderliga.

Då jag härefter öfvergå!'' till de särskilda aflöningsstaterna, förekomma:
-

l:o. Landssekreterare och l andskamrer are.

Landssekreterarnes nuvarande inkomster bestå, såsom förut är anmärkt,

hufvudsakligen i expeditionslösen och arfvode för exsekutiva

fastighet-sanktioner, hvilka sportler under de tio sistförflutna aren uppgått

årligen, de förra sammanlagd! till 277,000 kronor och de senare

inalles till 16,800 kronor. Derjemte åtnjuta de kontanta löner till belopp

af tillhopa 37,222 kronor, hvilka äro emellan de särskilda tjenst-erne

olika fördelade och utgå med minst 380 kronor och högst 3,000

kronor. Slutligen innehafva fem landssekreterare boställen eller löningsjordar;

hvarjemte lör nästlidna och innevarande ar ett extra anslag

för hvardera året af 8,000 kronor blindt beviljadt, att såsom dyrtidstillägg

tilläggas de svagast aflöuade landssekreterare.

Landskamrcrarne, hvilkas extra inkomster af uppbördsprocent^ och

provisionel'' äro i stat till vissa belopp beräknade, hafva, expeditionslösen

oberäknad, löner i allmänhet uppgående till 4,000 kronor, deii.

för de sex landskamrerare, som innehafva boställen eller löningsjordar,

inbegripne jemväl dessas afkastning; men då do extra inkomsterna ofta

uppgå till högre belopp, än hvartill de i staten beräknats, öfveistiga

landskamrerarnes löneförmåner mångenstädes förenämnda belopp. Dess
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bil. No 5 till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 187&.

utom är jemväl för de svagast aflönade bland desse tjensteman anvisadt

ett extra anslag af 8,000 kronor.

Lönen för ifrågavarande tjensteman, hvilken, enligt både komiterades

och kollegiernas förslag, skulle för dem alla utgå med lika belopp,

är föreslagen af de förre till 5,000 kronor utan ålderstillägg och

af de senare till 4,500 kronor med ålderstillägg efter fem år af 500

kronor.

Da emellertid landssekreterarne och landskamrerarne äro, med

hänsyn såväl till deras embetsställning som till vigten och mångfalden

af deras göromål, att anse såsom likstälda med byråclieferne vid de

förvaltande verken, synes förstnämnde tjenstemäns lön böra i likhet

med de sistnämndes bestämmas; i öfverensstämmelse hvarmed jag alltså

i underdånighet hemställer, att lönen måtte fastställas till 4,400 kronor,

men kunna efter förn års tjenstgöring höjas med 600 kronor.

Hvad derefter angår tjenstgöringspenningarne, så innefatta begge

omförmälde förslag, att dessa, med afseende på tjensternes större eller

mindre besvärlighet, skulle inom olika län utgå med olika belopp, men

för begge ifrågavarande tjensteman inom samma län lika bestämmas.

Som emellertid landskamrerarens verksamhet oftast torde vara mindre

omfattande, än landssekreterarens, kunde, ur den angifna synpunkten

äfven ifrågasättas, huruvida icke tjenstgöringspenningarne för den förre

borde i allmänhet sättas något lägre, än för den senare. Men enär,

på . sätt anmärkt blifvit, begge omförmälda tjenstemän alltid i öfrigt

varit med hvarandra likstälda samt landskamrerarens embetsbefattning,

såsom ansvarig kontrollant å all kronans uppbörd inom länet och kontrasignant

a alla anordningar af statsmedel, fordrar synnerlig vaksamhet

och. sjelfständighet, torde landskamrerarens löneinkomster icke höra

sättas ringare än landssekreterarens.

I anledning deraf, att, såsom ofvan förmäles, tjenstgöringspenningarnes

belopp skulle lämpas efter tjensternas besvärlighet, hafva både

komiterade och kollegierna för beräkningen häraf angifvit vissa grunder,

hvilka, hufvudsakligen med hvarandra öfverensstämmande, dock

förete nagra skiljaktigheter, för Indika jag torde få redogöra.

Komiterade hafva nemligen ansett länens storlek efter folkmängd

vara den enda säkra grunden för tjensternas klassifikation och såsom

stöd härför hufvudsakligen åberopat:

att, om än i ett eller annat län de hos länsstyrelserne förekommande

ärenden stode till länets folkmängd i ett annat förhållande, än

i andra län, det likväl ytterst voro folkmängden, som hos en sådan

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bil. No 5 till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

myndighet, som länsstyrelsen förorsakade tjenstgöromålens omfattning

och besvärlighet;

att det icke kunde vara lämpligt, att, om landssekreterare och

landskamrerare till sitt biträde crhölle kansli och kontor, hvilkas tjenstepersonal

aflönades af staten, lägga samtlige tjenstemännens arbetsprodukt

till grund för kansli- och kontorschefernes aflöning, helst, såsom

med skuldfordringsmålen vore förhållandet, en stor del af de hos

länsstyrelsen förekommande ärenden icke i någon väsendtlig män inverkade

på dessa chefers arbetsskyldighet;

att arbetsredogörelserna, hvarpå beräkningen af tjensternas besvärlighet

skulle grundas, vore uppgjorda efter så olika grunder, att deraf

icke kunde hemtas ledning för beräknandet af de handlagda målens

verkliga antal;

att för öfrigt tjensternas besvärlighet icke berodde endast af ärendenas

antal, utan i vida väsendtligare mån af deras mer eller mindre

vidlyftiga beskaffenhet, i hvithet afseende de största olikheter förekomme;
att

all grund saknades för en riktig jemförelse emellan gör omålen

å kansli och kontor, å hvilken sistnämnda afdelning ärendena visserligen

i allmänhet voro till antalet färre än å kansliet, men deremot

delvis mera besvärliga och medtagande längre tid för handläggningen,

att göromålen, i synnerhet å landskanslierne, vore hos samma ^länsstyrelse

under olika år mera vexlande, än under ett och samma år de

särskilda länen emellan; samt

att den tid icke syntes vara aflägsen, då skuldfordringsmålen, hvilka,

efter den med år 1873 inträdda förändring i ordningen för häradsrätternas

sammanträden, inom flera län redan till betydlig del hade öfvcrgått

från länsstyrelserna till häradsrätterna, skulle komma att behandlas

i annan ordning, än den nu bestämda, hvaraf följde, att det icke

vore lämpligt låta dessa mål blifva bestämmande vid eu definitiv reglering

af landssekreterarnes löner.

Under erinran i sistnämnde hänseende om det betydliga inflytande

på skuldfordringsmålens antal, som vore att af den nya utsökningslagen

förvänta, hafva jemväl kollegierna uttalat den mening, att folkmängden

inom de olika länen borde uti ifrågavarande hänseende vara företrädesvis

bestämmande, men ansett, att vid frågans bedömande jemväl bol de

tagas hänsyn dels till antalet af de inom hvarje län befintliga fögderier

och städer, hvaraf betingades en mer eller mindre besvärlig skriftvexling

med kronofogdar och magistrater, och dels till lefnadskostnaderne

å den ort, hvarest tjenstemännen voro anstälda.

\

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bil. No 5 till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

För tillgodoseende af det billiga anspråket på högre ersättning för

större och mera ansträngande arbete synes äfven mig, att tjenstgöringspenningarne

böra efter tjensternas besvärlighet lämpas, och att för sådant

ändamål en indelning af länen är behöflig. Efter den granskning,

jag af sådan anledning egnat de ifrågasatta olika grunderna för denna

indelning, anser jag väl, att de af kollegierna uppgjorda böra förordas,

men förbiser ingalunda derföre, att hvarje sådan indelning är svår att

verkställa och måste, hvilka grunder än dervid må följas, blifva mer

eller mindre godtycklig. Då denna godtycklighet naturligtvis måste

mest framträda i sjelfva öfvergångspunkterna emellan de olika klasserna

af länen, synes vara förmånligare ju färre dessa klasser kunna blifva.

I detta afseende förekommer mot det af kollegierne uppgjorda förslag

till länsindelning, hvilken, liksom komiterades, innehåller fyra klasser,

att till den sista eller fjerde klassen blifvit hänförde endast två län,

Jemtlands. och Gotlands, det förra med ett innevånareantal, som endast

med omkring 6,750 understiger folkmängden uti det i tredje klassen

upptagna Norrbottens län. Då dessutom lefnadskostnaderna i Östersund

och Visby, företrädesvis hvad förstnämnde stad angår, lära vara ganska

dryga, synes mig allt skäl förefinnas, att i tredje klassen uppflytta

Jemtlands och Gotlands län, så att indelningen kommer att omfatta tre

i stället för fyra klasser; och, under tillstyrkande i öfrigt af kollegiernes

förslag i ämnet, hemställer jag alltså i underdånighet, att länsindelningen

måtte blifva följande:

lista hlassen: Malmöhus, Elfsborgs, Östergötlands, Skaraborgs, Göteborgs

och Bohus, Kalmar, Kristianstads och Vermlands län;

2:dra Mässen: Jönköpings, Kronobergs, Stockholms, Kopparbergs,

Örebro, Gefleborgs, Vesternorrlands och Södermanlands län; samt

3:dje klassen: Blekinge, Hallands, Vestmanlands, Upsala, Vesterbottens,

Norrbottens, Jemtlands och Gotlands län.

I fråga vidare om tjcnstgöringspenningarnes belopp, hafva komiterade

och kollegierna i sådan måtto öfverensstämt, att beggedera förordat,

att en skilnad deri af 500 kronor skulle göras emellan hvarje

af de fyra af dem föreslagna länsklasserna, men varit så tillvida skiijaktige,

att, under det komiterade föreslagit tjenstgöringspenningarnes

minimum till 1,500 kronor och maximum till 3,000 kronor, kollegierna

ansett 1,000 kronor i förra och 2,500 kronor i senare hänseendet vara

tillfyllestgörande.

Jag anser mig, i afseende härå, böra framhålla mina betänkligheter

mot den kollegiernes åsigt, enligt hvilken tjenstgöringspennin
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bil. No 5 till Kanal. Maj-.ts Nåd. Tror). No 1, om Statsverket 1878.

o-arne skulle under något förhållande för landssekreterare och landskamrerare

bestämmas så lågt, som till 1,000 kronor, ett belopp, hvilken

kollegierna funnit böra i enahanda hänseende anslås jemväl åt samtlige

kronofogdarne och länsnotarierne i de större länen. Olämpligheten

häraf framträder uppenbar, om man besinnar, att i de län,, der tjenstgöringspenningarne

med nämnde belopp utginge, länsnotarie^ hvilken

under vikariat för landssekreteraren finge afstå sina till 800 kronor

beräknade tj enstgö ringspennin gar, skulle för det större ansvar och arbete,

han i följd af vikariatet vore underkastad, komma att, utöfver

sina löneförmåner såsom länsnotarie, åtnjuta ett tillskott af allenast 200

kronor årligen. Af den förändring af kollegiernas förslag om länsindelningen,

att denna kommer att omfatta endast tre klasser, kunde

emellertid anses följa den jemkning äfven i förslaget om tjenstgöringspenningarne,

att dessa borde i lägsta klassens län utgå med 1,500

kronor; men det öfverskott af 700 kronor, som vid sådant förhållande

skulle länsnotarie!!, utöfver hans lön såsom sådan, för vikariat tillfalla,

är äfven påtagligen för ringa. Det synes nemligen, som 1,200 kronor

vore det minsta, hvartill vikariatsarfvode, på omförmälde sätt beräknadt,

borde uppgå; och 2,000 kronor, hvartill efter sådan beräkningsgrund

tjenstgöringspenningarne skulle minst sättas, kan desto mindre vara

för högt arfvode för landssekreterares vikarie, hvilken i undantagsfall

Unge utom landsstaten sökas, som i län, der en andre länsnotarie skulle

tillfälligtvis anställas, dennes aflöning ansetts i allmänhet icke kunna

till lägre belopp bestämmas. Då dessutom för denna min uppfattning

torde kunna hemtas ytterligare stöd åt det förhållande, att vid de löneregleringar,

som på senare tider egt ruin i afseende på ledamöterna i

hofrätterne och byråcheferne i de förvaltande verken, dessas .tjenstgöringspenningar

blifvit bestämda till 2,000 kronor, finner jag mig böra

''i underdånighet hemställa, att tjenstgöringspenningar för landssekreterare

och landskamrerare måtte anslås att utgå i län af tredje klassen

med 2,000 kronor, af andra klassen med 2,500 kronor och af första

klassen med 3,000 kronor.

Utom de mindre betydande sportelinkomster, som ifrågavarande

tjensteman fortfarande finge åtnjuta, skulle, enligt mitt nu framstälda

underdåniga förslag, deras löneförmåner, ålderstillägget inberäknadt,

komma att utgöra i län af tredje klassen 7,000 kronor, af andra klassen

7,500 kronor och af första klassen 8,000 kronor.

Mot de sålunda förordade totalbeloppen af löneinkomsterna torde

någon skälig anmärkning icke kunna göras. Då aflöningsbeloppen för

byråcheferna vid de förvaltande verken uppgå till sammanlagd! 7,000

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bil. No 5 till Kong1. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

kronor, synes nemligen, i följd af dessa embetsmål^ likställighet med

ifrågavarande tjensteman, de senares löneförmåner icke böra i något

fall bestämmas lägre; och den omständigheten, att i de större länen

löneförmånerna komma att uppgå till 7,500 eller 8,000 kronor, torde

dess mindre böra gifva anledning till gensägelse, som flere häradshöfdingar

i de större domsagorna, Indika embetsman icke hafva mera ansträngande

göromål, än ifrågavarande tjensteman i de större länen,

blifvit tillförsäkrade enahanda lönevilkor och derjemte utan tvifvel åtnjuta

någon behållning af sportelinkomster.

2:o. Länsstyrelsernas kansli och kontor.

I det föregående är anmärkt, hurusom, i följd af sportelinkomsternas

indragning, staten bör hafva skyldighet vidkännas alla kostnader,

som erfordras för tjensteman upprätthållande; och får jag, i nära

öfverensstämmelse med hvad kollegierna föreslagit, i underdånighet

hemställa, att i detta ämne, såvidt det länsstyrelserna angår, måtto förfaras

sålunda:

att alla utgifter för skrifmaterialier och expenser, måtte, fortfarande

liksom hittills, enligt nådiga brefvet den 29 Maj 1874, af statsmedel

ersättas och utgå af det för dylika utgifter på sjette hufvudtiteln uppförda

förslagsanslag;

att, likaledes i enlighet med hvad nu oger rum, kostnaderna för

tryckning af länskungörelserna måtte af statsmedel godtgöras och af

nämnde anslag anordnas enligt de bestämmelser, som härom finnas i

nådiga cirkuläret den 30 November 1876 meddelade; samt

att, för beredande af erforderligt arbets- och skrifbiträde, måtte

vidtagas sådana anordningar, dels att vid länsstyrelserna tillsättas så

manga ordinarie tjenstemän, som under alla förhållanden äro för göromålens

bestridande oundgängligen nödige, dels att, der vidare arbetskrafter

erfordras, måtte, efter Eders Kong! Maj.ds nådiga bepröfvande

i. hvarje särskilt fall, ställas till länsstyrelsernas förfogande erforderliga

anslag, att användas till arfvoden åt tillfälliga biträden, samt dels

att, hvad angår renskrifning och tryckning af blanketter till utslag med

mera sådant, kostnaden derför af statsverket ersättes och af ofvanberörda

förslagsanslag, enligt behörigen attestera^ räkningar, anordnas.

Bland de ordinarie tjenstemän, som äro hos länsstyrelsen anställda,

förekomma först

Länsnotarier och länsbokhållare.

Dessa tjenstemän åtnjuta i lön, länsnotarierne 750 kronor och

länsbokhållarne 1,000 kronor; hvarjemte, för innevarande år, dem till
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bil. N:o 5 till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 187S.

erkänts dyrtidstillägg, hvilket med ett'' enda undantag utgår med 780

kronor, så att aflöningen för närvarande utgör, för de förre 1,530 kronor

och för de senare 1,780 kronor.

Dessutom har handsekreterare skyldighet att af inflytande lösen

till länsnotarics aflöning lemna något bidrag, uppgående till åtminstone

så stort belopp, att denne erhåller samma lön, som länsbokhållare.

_ ,

Komiterade hafva ifrågasatt, att i sådane län, der de åt gjorda malens

antal å kanslierne, enligt arbetsredogörelserne, uppginge till 8,000,

två länsnotarier borde anställas; hvarjemte komiterades förslag vidare

innefattar, att i samtlige länen skulle på ordinarie stat tillsättas tva

länsbokhållare.

Då emellertid, hvad först länsnotarierne angår, förekommer, att,

på sätt ofvan blifvit anmärkt, de åberopade redogörelserne blifvit uppgjorda

efter så olika grunder, att de icke lemna erforderlig ledning

för beräkningen af de handlagda målens antal, så att icke synes lämpligt

att uteslutande på samma redogörelser grunda något beslut om

anställande af två länsnotarier i vissa län, synes mig med hänsyn

jemväl dertill, att just å den länsstyrelsernas afdelning, der nämnde

tjensteman skulle erfordras, en betydlig, men ännu ej beräknelig minskning

i ärendenas mängd torde af den förrändrade utsökningslagstiftningen

föranledas — vara att framför kommiterades förslag föredraga,

att såsom kollegierne tillstyrkt, på ordinarie stat tillsätta endast en

länsnotarie i hvarje län, men att emellertid, med öfverlemnande till

Eders Kongl. Maj:ts pröfning i hvarje särskilt fall af frågan om och

för huru lång tid anställandet af ännu en länsnotarie må vara i vissa

län nödigt, bereda, för sådane extra länsnotarie^ aflöning, tillgång till

arfvoden, att till belopp af högst 2,000 kronor, efter Eders Kongl.

Maj:ts bepröfvande, ställas till Eders Kongl. Maj:ts befallnmgshaivandes

förfogande i de län, der extra länsnotarier anses behöflig!!,

Hvad sedermera beträffar komiterades förslag om tillsättande al

mera än en länsbokhållare i hvarje län, så torde detsamma, såsom

beroende på den ännu icke pröfvade frågan om häradsslmfvaretjensternas

indragning, böra för närvarande förfalla,

Under förutsättning således, att endast en länsnotarie och eu

länsbokhållare komma att i hvarje län på ordinarie stat anställas, har

jag att, i afseende på aflöningen för berörde tjensteman, till en början

erinra, att komiterade ansett densamma _ böra för dem alla utgå med

2,700 kronor, deraf en tredjedel såsom tjenstgöringspennmgar.

Kollegierne åter, hvilka ansett enahanda grunder, som föranledt

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bil. N:o o till Kong!. Majt:u Nåd. Prof. N:o 1, om StaUverket .1876''.

förslaget om olika aflöning för landsekreterare och iandskamrerare

inom olika län, vara, fastän i någon mindre grad, tillämplige äfven på

ifrågavarande tjensteman, hafva ur sådan synpunkt föreslagit löneförmånerne

sålunda:

för första och andra klassens län:

vid tillträdet.........

med ålderstillägg

efter

lön:

........................... 1,500:

5 år.................. 2,000:

tjenstgörings- penningar:

1,000: —

1,000: —

summa:

2,500: —

3,000: —

för tredje klassens län:

vid tillträdet..........

med ålderstillägg

efter

lön:

5 år.................. 1,700: —

tjenstgörings- penningar:

800: —

800: —

summa:

2,000: —

2,500: —

Hufvudsakligen gillande de aflöningsstater, som sålunda blifvit af

kollegierna förordade, anser jag dock deri skäligen kunna göras den

ändring, att som till ifrågavarande tjenster torde befordras personer vid

unga år, ålderstillägget må kunna bestämmas att utgå först efter

tio år.

Den andra klassen af de tjensteman, hvilka skulle hos länsstyrelserne

tillsättas, utgöres af:

Landskanslister och landskontor ister.

Dessa tjensteman åtnjuta nu på stat 500 kronor, hvarjemte ett

dyrtid stillägg till enahanda belopp blifvit dem tillerkändt, så att i det

hela aflöningen för närvarande utgör 1,000 kronor.

Utom en för länsstyrelsens begge afdelningar gemensam registrator,

hafva komiterade ansett, att, för göromålens upprätthållande i öfligt,

skulle i allmänhet erfordras de nu i hvarje län på ordinarie stat

uppförda tjensterne af en landskanslist och en landskontorist, men att

i, hvarje af de åtta största länen borde anställas ytterligare en kanslist

och en kontorist; börande, enligt komiterades förslag, aflöningen

för desse tjenstemän bestämmas till 1,200 kronor med två ålderstillägg,

att hvartdera med 300 kronor utgå, det första efter fem och det andra

efter tio års tjenstgöring.

Bill. till Rikad. Prov 1878. 1 Sami. 1 A/d.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bil. N:o 5. till Konrjl Maj:t» Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1878.

Sedan Eders Kong]. Maj:t emellertid genom åberopade nådiga beslutet

den 24 sistlidne Maj ogillat förslaget om gemensam diariiföring

för länsstyrelsernes begge afdelningar, hafva kollegierne förordat, att,

såväl för bestyret härmed som för sådane göromål i öfrigt, som icke

vore att hänföra till renskrifning, måtte på stat anställas två landskanslister

och två landskontorister i samtlige länen med undantag af

de två minsta, nemligen Jemtlands och Gotlands län, hvarest någon

tillökning i nuvarande tjenstemännens antal icke skulle erfordras.

Med förmälan likväl, att sannolikt vore, att inom vissa af de

större länen, äfvensom möjligen i sistnämnde två län, ständigt arbetsbiträde,

utöfver berörde tjenstemannapersonal, vore behöflig!, hafva

kollegierne vidare — under åberopande af sin mening derom, att de

ordinarie tjenstemännen borde inskränkas till det antal, som under

alla förhållanden vore för göromålen oundgängligen nödigt — uttalat

den årigt, att, för anskaffande af sådant ständigt biträde äfvensom af

extra arbetsbiträde, vore att, framför fast aflöning, föredraga, att bereda

medel till arfvoden, för att, efter Eders Kongl. Maj:ts nådiga bepröfvande

i hvarje särskildt fall, ställas till Eders Kongl. Majrts vederbörande

befallningshafvandes förfogande, med iakttagande såsom regel

dervid, att dylikt arvode icke finge öfverstiga 1,000 kronor, samt att

i de län, der mera än ett ständigt biträde å hvardera af delningen erfordrades,

arfvode till de öfriga icke borde beviljas till högre belopp än

600 å 800 kronor.

Enligt kollegiernes förslag skulle ifrågavarande tjenstemäns lönestat

utgöra:

lön:

tjenstgöringspenningar:
-

summa:

vid tillträdet..................................................... 600: — 600: — 1,200:

med ålderstillägg efter 5 år...................... 900: — 600: — 1,500: —

I allt hufvudsakligt af de anordningar, hvilka kollegierne sålunda

för beredande af erforderligt arbetsbiträde hos länsstyrelserne förordat,

är jag med kollegierne ense, men anser dock någon jemkning i

den föreslagna lönestaten böra ega rum.

I sådant afseende finner jag mig nemligen böra i underdånighet

hemställa, dels att, för tillgodoseende af ifrågavarande tjenstemäns behof

vid sjukdomsförfall och deras skäliga anspråk på pension till belopp

af 1,000 kronor, aflöningsstaten måtte ändras sålunda, att lönen

bestämmes till 700 kronor och tjenstgöringspenningarne till 500 kronor,

samt dels att af det skäl, som i fråga om länsnotarie!- och läns
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bil N:o 5 till Kongl. Mops Nåd, Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

bokhållare blifvit här ofvan åberopadt, ålderstillägget måtte komma att

att utgå först efter tio års tjenstgöring.

3: o. Fögderi-tjenstemännen.

Med^ tillämpning af den allmänna grundsatsen derom, att kostnaderna

i och för tjensten borde af statsverket bestridas, hafva komiterade,

hvilka föreslagit länsmanstjensternas indragning, i afseende på

kronofogdarne — de ende fögderitjenstemän, hvilka sålunda enligt konriterades

förslag skulle bibehållas — förordat, att dem skulle tilldelas

ett bestämdt belopp under benämning af kontorshåll, hvarigenom skulle

beredas godtgörelse såväl för skrif biträde, skrifmaterialier och expenser,

som för resor i allmänna ärenden.

Häremot hafva kollegierne, likasom de flesta af Eders Kong], Maj:ts

befallningshafvande, som i ämnet sig yttrat, erinrat, att för utgifter af

så vexlande och obestämd beskaffenhet, som fögderitjenstemännens

resekostnader, läte det knappast tänka sig att, med iakttagande af

billighet, fastställa vissa oföränderliga belopp.

Då. kollegierna på sådan grund förklarat hvarje försök i ornförmälda

riktning böra öfvergifvas, hafva kollegierne haft att ordna saken

på annat sätt.

I afseende dervid först på utgifterne för skrifbiträde, skrifmaterialier

och expenser, hafva kollegierne dock ansett det svårligen kunna

ifrågakomma, att dessa utgifter skulle direkt af statsmedel bestridas,

enär den kontroll mot missbruk, som af sådan inledning blefve nödig,

vore omöjlig att åstadkomma; hvarföre och då samma utgifter syntes

icke kunna vara synnerligen vexlande, kollegierna hemställt, att, mot

skyldighet för fögderitjenstemännen att sjelfve vidkänna ifrågavarande

kostnader,. för ändamålet borde för hvarje tjenst anvisas ett bestämdt

anslag, hvilket för alla tjenster af samma grad kunde lika bestämmas.

Hvad derefter angår resekostnaderna, så föranledas dessa dels af

tjensteförrättningar för det allmänna och dels af sådane förrättningar

i enskilda mål.

h ör resekostnader i allmänna ärenden åtnjuta fögderitjenstemännen

icke någon godtgörelse i andra fall, än sådan blifvit dem uttryckligen

tillerkänd i särskilda författningar, enligt hvilka ersättningen beräknas

efter derå olika grunder, om hvilka torde böra allenast erinras, att

dagtraktamente i allmänhet icke åtnjutes, samt att den skjutsersättning,

som utgår, icke motsvarar den verkliga kostnaden.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bil. No 5 till Kong/. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

De resor i allmänna tjensteförrättningar, för hvilka i följd häraf

någon ersättning icke åtnjutes, äro af så vexlande natur, att de ej

kunna här angifvas, men bland de årligen återkommande dylika resor,

som äro företrädesvis besvärliga, torde dock böra omnämnas dem, som

föranledas af polisuppsigten, åklagarekallet och deraf beroende uppvaktning

vid tingen, vägsynerne, uppbördsstämmorne, mantalsskrifningarne

och indrifningen af kronorestantierne.

Under förmenande, att i de ofvannämnde författningar, enligt hvilka

ersättning uti ifrågavarande hänseende i vissa fall utgöres, någon annan

ändring icke vore erforderlig, än att skjutsersättningen borde höjas till

ett mot skjutslegan svarande belopp, hafva kollegierne, beträffande de

resor i allmänna förrättningar, för hvilka någon godtgörelse nu icke

utgår, erinrat, att som dessa resor vore af den beskaffenhet, att deras

ändamål och nödvändighet i allmänhet icke kunde på sådant sätt styrkas,

att ersättning för dem borde medgifvas, samma resor skulle fortfarande

betraktas såsom en del af de åligganden, för hvilka sjelfva lönen åtnjötes.

Ersättning för resekostnader i enskilda mål åter utgår för närvarande

med skjutslega efter eu häst och 1 krona 50 öre i dagtraktamente,

med skyldighet dock för förrättningsmannen, att, der flera förrättningar

verkställas under samma resa eller å samma dag, dem emellan

fördela såväl skjuts ersättningen som dagstraktamentet.

Komiterade hafva förordat, att denna ersättning måtte bestämmas

att utgöras med skjutslega jemte en krona för hvarje förrättning med

ett särskildt tillägg dock af två kronor för sådan förrättning, dervid

fastighetsvärdering förekomme, men med det enahanda förbehåll om

skjutslegans fördelning på flere samtidiga förrättningar, som nu oger

rum; och kollegierne hafva ansett förevarande fråga icke ega med

löneregleringen i öfrigt det omedelbara sammanhang, att kollegiernas

yttrande derom erfordrades.

Då af anförda skäl ersättning för en del af fögderitjenstemännens

resor i allmänna ärenden icke lämpligen kan af statsmedel utgå, är,

såsom kollegierne antydt, häraf en följd, att utgifterna för sådana resor

komma att förorsaka ett icke obetydligt intrång på den. aflöning, som

åt bemälde tjenstemän anslås. Men när sålunda å ena sidan är nödigt,

att särskildt för ifrågavarande tjenstemän göra ett undantag från den

allmänna regeln om skyldighet för staten att bekosta utgifterna för

tjenst eu, synes billigheten å andra sidan kräfva, att detta undantag

icke erhåller större utsträckning, än af de skäl, hvarpå undantaget

grundas, är betingadt. I fråga härom förekommer, att som den godt
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

görelse för resor, hvilken enligt ofvan åberopade särskilda författningar

i vissa fall utgår, icke motsvarar verkliga kostnaden, en förändring i

detta hänseende är nödig och för öfrigt torde desto heldre böra eg a

rum, som, enligt hvad ofvan blifvit anmärkt, de nuvarande reseersättningarne

beräknas efter olika grunder och detta förhållande, utan att

vara i ärendenas natur grundadt, leder till de olägenheter, som alltid

i större eller mindre mån äro med en invecklad lagstiftning förenade.

Under förutsättning derföre, att Eders Kongl. Maj:t särskild! täcktes

meddela sådana nådiga bestämmelser, hvarigenom fögderitjenstemännens

reseersättning, der sådan anses böra dem tillkomma, varder efter den

verkliga kostnaden lämpad, anhåller jag få öfvergå till aflöningsstaterne

för nämnde tjensteman, dervid jag gör början med

Kronofogdar ne.

Ifrågavarande tjenstemän, 117 till antalet, hafva, extra inkomster

inberäknade, en aflöning, hvilken för de kronofogdar, som hafva boställen,

är i stat beräknad till 2,500 kronor och för dem, som sakna

sådane, till 2,800 kronor; hvarjemte de för närvarande åtnjuta ett på

extra stat anvisadt, mot 20 procent af den kontanta lönen svarande

belopp, som uppgår sammanlagdt till 53,374 kronor; varande dock

några kronofogdars aflöning bestämd något högre, likväl så att löneförmånerne,

dyrtidstillägget oberäknad!, icke i något fall öfverstiga

2,907 kronor.

Komiterade, hvilkas förslag dock afser en betydlig förändring

i kronofogdarnes tjensteverksamhet, hafva hemstält, att deras aflöning

måtte, lika för alla, fastställas till 4,000 kronor, deraf 1,000 kronor

skulle utgöra tjenstgöringspenningar; äfvensom att till hvarje kronofogde^’enst

skulle under namn af kontorshåll, anslås särskilda medel,

vexlande emellan 400 och 900 kronor och afsedda till bestridande af

kostnaderne för kontorshyra, skrifmaterialier och resor i allmänna ärenden

inom fögderiet m. m.

Under det att kollegierne åter af ofvan angifne skäl ansett, att

ett kontorshåll, innefattande jemväl ersättning för resor i tjenstår, icke

borde för kronofogdarne anvisas, utan att för dem skulle anslås endast

så kallade cxpensmedel till belopp af 300 kronor för godtgörande af

kostnaderne för skrifbiträde och skrifmaterialier, hafva kollegierne vidare,

under åberopande af sin med åtskillige Eders Kongl Maj:ts befallningshafvande

s öfverensstämmande mening, att 4,000 kronor vore

en med hänsyn till kronofogdarnes lefnadskostnader, tjensteställning

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Bil. N:o 5. till Kong!. MaJ:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 187S.

och uppbördsmannaansvar för dem lämplig aflöning, hemställt, att, i

enlighet med komiterades förslag, kronofogdarnes löneförmåner i öfrigt

måtte fastställas att utgå med 3,000 kronor i lön och 1,000 kronor

i tjenstgöringspenningar.

Kollegiernes, likasom komiterades uppfattning om tillräckligheten

af 4,000 kronor såsom aflöning åt kronofogdarne hvilar dock synbarligen

på den förutsättning, att detta belopp finge oafkortad! för deras

lefnadsbehof användas, men sådant torde likväl icke förhållandet blifva.

Väl skulle kronofogdarne för vissa resor i allmänna förrättningar åtnjuta

godtgörelse, men de enahanda resor, för hvilka någon ersättning

ej utgår, äro af den omfattning, att kostnaderne derför icke skulle genom

de obetydliga sportelinkomster, som kronofogdarne få behålla, i

afsevärd mån ersättas, utan leda till förknappning af deras löner. I

anseende härtill anser jag billigheten desto heldre fordra, att någon

förhöjning i kronofogdarnes lönevilkor medgifves, som dessa äro, förutom

länsmännen, de ende af nu ifrågavarande tjenstemän inom landsstaten,

hvilka icke komma i åtnjutande af kostnadsfri semester, och

följaktligen, der ledighet för dem erfordras, måste, genom tjonstgöringspenningarnes

afstående, sjelfve vidkännas utgifterne för vikariers

aflönande.

I fråga åter om den form, hvarunder denna löneförökning skulle

utgå, hafva kollegierne, under anförande hurusom ålderstillägg icke

syntes vara af lika stort behof för de tjenstemän, som äro anställda

till tjenstgöring å landet, som för dem, hvilka i följd af sin tjenst äro

hänvisade till uppehälle i städerna, ansett att på grund häraf en dylik

förmån icke borde kronofogdarne förunnas. Äfven om giltigheten af

berörda skäl icke kunde ifrågasättas, torde emellertid i allt fall deremot

böra erinras, att af kronofogdarne en stor del, om ej de flesta,

redan äro bosatte i städerne, och att detta förhållande, efter boställenas

indragning, torde blifva än mera allmänt. Då ej heller i öfrigt

något skäl förefinnes att för kronofogdarne göra undantag från den

allmänna regeln om ålderstillägg, anser jag mig böra i underdånighet

hemställa, att ett dylikt tillägg dem tilldelas, att efter tio års tjenstgöring

utgå med 500 kronor.

Enligt mitt förslag skulle alltså kronofogdarnes lönestat blifva

följande:

tienstgöriners- , ,

lon: . ° expensmedel: summa,

penningar: r

vid tillträdet:........................... 3,000: — 1,000: — 300: - ■ 4,300: —

med ålderstillägg efter tio år 3,500: — 1,000: — 300: — 4,800: —

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 till Kong!. Majds Nåd. Prop. No 1, om Statsverk* 1878.

Den andra klassen af fögderitjenstemännen utgöres af:

31

Länsmännen.

Dessa tjensteman, hvilka uppgå till ett antal af 520, hafva lön på

stat beräknad till 700 kronor, hvartill för dem, som sakna boställen,

kommei hyresersättning af 150 kronor. Dessutom äro för närvarande

pa extra stat. anvisade dels dyrtidstillägg, som för de flesta länsmän

utgåi med .minst 175 och högst 225 kronor, dels ock förhöjning i den

pa ordinarie stat för länsmän utan boställe uppförda hyresersättninomed

50 kronor, så att, oberäknadt två länsmän, hvilkas boställen äro

till högre belopp uppskattade, högsta länsmanslönen, hyresersättningen

inberäknad, utgör 1,125 kronor.

Komiterade, hvilka ifrågasatt länsmanstjensternes indragning, hafva

derföre saknat anledning att framställa något förslag till aflöningsstat

för dessa tjenstår; varande länsmännens aflöning af kollegierne föreslagen

att fastställas till 900 kronor i lön, 600 kronor i tjenstgöringspenningar

och 100 kronor i expensmedel eller tillhopa till 1,600 kronor.

Hufvudsakligen af enahanda skäl, som i fråga om kronofogdarnes

aflöning blifvit anförde, anser jag, att äfven länsmännen böra tillerkännas

ålderstillägg, hvilket, med hänsyn jemväl till deras skäliga anspråk

pa en pension åt .1,200 kronor, torde höra bestämmas till 300 kronor,

att efter tioårig tjenstgöring utgå.

Enligt detta förslag skulle sålunda länsmännens löneförmåner

blifva:

lön:

tjenstgörings- n ,

penningar: expensmedel: summa:

vid tillträdet .......................... 900: — 600: — 100: — 1,600: —

med ålderstillägg efter tio år 1,200: — 600: — 100: _ 1,900: _

I sammanhang med ifrågavarande lönestat, hafva kollegierne hemställt,

att för det fall, att länsmansboställe skulle uppskattas till högre

belopp, än lönen, så att länsmannen af statsverket icke uppbure kontant

så mycket, som motsvarade tjenstgöringspenningarne och expensmedlen,

borde vid löneregleringen föreskrifvas, att sådan länsman under

ledighet skulle hafva skyldighet till vikarierne utgifva hvad utöfver

den kontanta aflöningen erfordrades till fyllnad i det belopp, hvartill

tjenstgöringspenningarne och expensmedlen borde uppgå.

Ehuru länsmännens boställen icke äro afsedda att erhålla det omfång,

att deras afkomst må förutsättas kunna uppskattas till högre belopp,

än den för länsmännen anslagna lön, så torde dock i afseende

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Bil. No ,% till Kongl. Majts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1878.

på de nuvarande boställena förekomma förhållanden, som. göra den

sålunda ifrågasatta föreskriften behöflig under öfvergångstiden innan

ett fullständigt ordnande af boställena kan ega ruin; och af sådan.anledning

har jag icke någon erinran att mot samma föreskrift framställa.

4: o Vaktmästarne.

Dessa utgöra i Upsala län tre, i Jönköpings län tre och i hvarje

af de tjugotvå öfriga länen två eller tillsammans femtio.

Enligt Riksdagens vid 1873 års riksmöte fattade beslut, åtnjuta

vaktmästarne en aflöning af 600. kronor; men då dem skäligen bör

förunnas ungefärligen samma lönevilkor, som. blifvit så kallade holrättsposter

beviljade, hemställer jag i underdånighet att, i nära öfverensstämmelse

härmed, vaktmästarnes lönestat måtte blifva följande.

lön:

tjenstgöringsDenninsrar:
-

summa:

vid tillträdet ......................_•........

med ålderstillägg efter tio år

..... 500

. .. 600

300 800.

300 900.

För genomförande af den utaf mig sålunda föreslagna löneregleringen

skulle kostnaderna blifva följande:

48 landssekreterare eller landskamererare:

löner å 4,400 kr................................................ 211,200:

tjenstgöringspenningar för

16 Fenster å 3,000 kr............. 48,000:

16 <( å 2,500 kr........... 40,000: —

16 « å 2,000 kr............ 32,000: — 120,000: — 331 200: —

48 länsnotarier eller länsbokhållare:

deraf 32 med löner å 1,500 kr. 48,000: —

tjenstgöringspenningar å 1,000 kr. 32,000:

16 med löner å, 1,200 kr............ 19,200: -

tjenstgöringspenningar å 800 kr. 12,800:

46 landskanslister, nemligen en i hvardera,

af Jemtlands och Gotlands län samt två i

hvarje af de öfriga länen:

löner å 700 kr....................................................-

tjenstgöringspenningar å 500 kr.....................

80,000: —

32,000: —

32,200: —

23,000: —

Transport

112,000:

55,200: —

498,400: —

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Hd. N:o 5 till Jiongl. Mapts Nåd. Prop. No 1, om, Statsverket 1878.

Transport

46 landskontorister likaledes...............................................

Reservationsanslag till arfvoden åt extra länsnotarie!- och öfriga extra biträden vid länsstyrelserna samt till vikariats

ersättning under semester lör dertill berättigade

tjensteman..............................................................................

117 kronofogdar: löner å 3,000 kr.........

tjenstgöringspenningar å 1,000 kr...............

expensmedels anslag å 300 kr.....................

520 länsman: löner å 900 kr...................... 468,000

tjenstgöringspenningar å 600 kr.................

expensmedels anslag å 100 kr.....................

50 vaktmästare: löner å 500 kr...............

tjentgöringspenningar å 300 kr..................

351.000

117.000

35,100

—

468,000

—

312,000

—

52,000

—

25,000

—

15,000

—

498,400:

55,200:

95,000:

503,100:

832,000:

40,000:

Summa kronor 2,023,700: —

Härtill kommer ålderstillägg för samtlige förenämnde tjensteman

och betjente, för hvars bestridande under nästkommande år skulle,

enligt deras uti statskalendern angifna tjensteålder, erfordras omkring

155,000 kronor. ö

De tillgångar, hvilka för bestridande af ofvanbemälde tjenstemäns

förde,

utgöra:

löner för landssekreterarne........

....... 37,222: -

)>

» landskamrerarne.......

75 404-

»

» länsnotarierna .....................

....... 18.O0O; _

»

» länsbokhållarne .........

....... 24,000: —

»

» landskanslisterne ...............

....... 12,000: —

» landskontoristerne.........................

....... 12,000: —

»

»

ning................................................... 292,802: —

länsmännen, jemte hyresersättning 349,273: 59

30,000:

vaktmästarne ....

Härtill kommer i stat beräknade värdet af boställsförmåner

för landssekreterare

)) landskamrerare

» kronofogdar ......

» länsmän ..............

850,701:

1,835: —

2,155: —

18,694: —

64,896: 41

87,580: 4!

Hili. till Itiksd. Prat. 1878. 1 Sami. 1 Afd.

Transport 938,282: —

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bil. No 5 till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, em Statsverket 1878.

Transport 938,282: —

Slutligen bör såsom tillgång upptagas ett å landsstatens

anslag qvarstående odisponeradt belopp, som förr varit

anvisadt till en kronofogde och en häradsskrifvaretjenst i

Westmanlands län, Indika numera in dragits ........................ 4,150:

Summa kronor 942,432: —

Utom det för ålderstilläggen behöfliga anslag, hvartill jag anhåller

att framdeles i sammanhang med frågan om beredande af medel till

öfriga likartade utgifter inom hufvudtiteln få återkomma, skulle alltså,

för löneregleringens genomförande en förhöjning af 1,081,268 kronor erfordras

ä landsstatens ordinarie anslag.

Det bör, i fråga om dessa beräkningar, erinras, att å ena sidan

minskning i berörda anslag torde framdeles föranledas dels af den högre

beräkning af boställsafkomsten, som den nya uppskattningen deraf

sannolikt medför, samt dels deraf, att, i den mån åt länsmännen upplåtas

nya boställen, de belopp, hvartill dessas afkastning uppskattas,

böra från anslaget afräkna^; men att å andra sidan förhöjning af anslaget

blifver nu en följd af vissa boställens indragning, under det

dock statsverket dervid, genom dispositionsrätten öfver sådane boställen,

erhåller en motsvarande inkomst.

Dessa förhållanden, ledande derhän, att, intilldess frågan om boställena

blifvit i sin helhet ordnad, det anslag, som för ifrågavarande

tjenstemäns aflöning erfordras, icke kan till oföränderligt belopp uppgifvas,

utan måste, år efter annat, vara underkastadt smärre förändringar,

torde dock, enligt min uppfattning, icke böra förorsaka, att,

sedan aflöningsstaterna blifvit fastställde, samma anslag vid hvarje

riksmöte under öfvergångstiden göres till föremål för Riksdagens förnyade

pröfning i vidare mån, än en sådan pröfning är af de förändrade

omständigheter, hvilka föranleda någon ändring i anslagsbeloppet, betingad.

Då jag derföre anser ligga i sakens natur, att ifrågavarande

anslag bör på ordinarie stat anvisas, hemtar jag för denna min uppfattning

ytterligare stöd deraf, att det nuvarande ordinarie anslaget

för landsstaten är, just i följd af nu gällande öfvergångsstadganden

om boställena, underkastadt enahanda jemkningar till beloppet, som af

likartad anledning skulle i afseende på det nu ifrågasatta ordinarie anslaget

tillsvidare ega rum.

Ehuru således en förhöjning af ordinarie anslaget för landsstaten

till belopp af 1,081,268 kronor för löneregleringen erfordras, är dermed

dock icke angifven den verkliga kostnad, som genom löneregleringen skulle

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878. 35

uppstå, utan måste för en sådan beräkning från nämnda belopp af~

dragas:

dels de anslag till löneförbättring m. m., som nu äro å extra stat

uppförda, men genom löneregleringen blifva obehöfliga, nemligen:

tillfällig löneförhöjning för vissa landssekreterare.................. 8,000: —

» » )) » landskamrerare .................. 8,000: —

» » » länsnotarierne................................. 18,205: —

» )) » länsbokhållarne............................. 18,720: —

» » » landskanslister och landskon
torister.

...................................... 24,000: —

» » )) kronofogdar.................................... 53,374: —

» )) » länsmän .......................................... 89,075: —

förhöjd hyresersättning åt länsmän............................................. 15,950: —

dels do öfriga utgifter, hvilka genom regleringen blifva

statsverket besparade och hvilka kunna beräknas sålunda:

ersättning till kronofogdar och länsmän för mistade bötes
andelar.

.......................................................................................... 23,409: —

arfvoden af allmänna bevillningen, omkring ......................... 16,000: —

provisioner å bränvinstillverkningsmedel, omkring .............. 18,600: —

» » båtsmäns och rotevakansafgifterna, omkring 340: —

)) » liästvakansafgifterna, omkring ........................... 2,150: —

)) » spanmålspenningarne, omkring.......................... 1,100: —

» » möteskostnadsmedlen, omkring........................... 3,400: —

» )) salpetermedlen, omkring....................................... 400: —

» » stämpelpappersmedlen, omkring........................ 25,000: —

» » testamentsbevillningen, omkring...................... 600: —

)) )) biskops- och presterskapets löningsreglerings
fonders

medel, omkring................................. 200: —

ersättningsanslag å allmänna indragningsstaten ..................... 209: —

sammanlagda beloppet af den boställs- och hyresersättning,

som för indragna kronofogdeboställena Eke i

Stockholms län och Kärra i Örebro län belöper, hvilken

ersättning, der löneregleringen icke kommer till stånd,

bör å landsstatsanslaget uppföras med .............................. 1,493: —

dels och slutligen den inkomst, hvilken, dock med den

för närvarande icke beräkneliga inskränkning, som må af

den förändrade lagstiftningen om utsökningsväsendet för
Transport

328,225: —

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Bil, N:n 5 till Kongl. Majds Md, Trop. N:o 1, om Statsverket 1878.

Transport 328,225: ■ —

anledas, genom expeditionslösens utbytande mot stämpelpapper

tillfaller statsverket, hvilken inkomst under närvarande

förhållanden skulle kunna beräknas till omkring...... 300,000: —

Summa kronor 628,225: —

Då denna summa dragés från beloppet af den behöfliga förhöjningen

i det ordinarie anslaget för landsstaten, visar sig statsverkets

verkliga kostnad för löneregleringen, ålder stilläggen oberäknade, uppgå till

453,043 kronor.

När emellertid stämpelpapperssatserna, i följd af expeditionslösens

indragning till statsverket, i allt fall böra i sammanhang med löneregleringen

förändras, torde, i ändamål att, så vidt lämpligen sko kan,

bereda ersättning för de af löneregleringen föranledda förökade kostnader,

med desto större skäl kunna ifrågasättas, huruvida icke stämpelpapperssatserna,

åtminstone hvad länsstyrelsernes protokoll och utslag

beträffar, lämpligen må, utöfver det nuvarande beloppet med tillägg af

nu utgående lösen, höjas med något ytterligare belopp, som de genom

1855-års nådiga förordning angående expeditionslösen fastställda sportelsatserna

icke längre kunna anses motsvara samma värden, hvilka de

egt vid den berörda tid, då de bestämdes. Och då dessutom, beträffande

de så kallade ekonomi- och politimålen, något på beskaffenheten

af dessa mål grunda dt skäl icke synes 1 örefinnas för det nu i afseende

på dem gällande undantagsstadgande om deras befriande från stämpelpapper,

torde vidare i förenämnda ändamål den ändring i gifna föreskrifter

lämpligen kunna göras, att som länsstyrelsernes protokoll och

utslag i omförmälde mål i allt fall i följd af löneregleringen böra beläggas

med stämpelpapper motsvarande den nu utgående lösen, i sammanhang

med stadgandet derom förenämnda undantag upphäfves, så

att stämpelpapperssatserna blifva för dessa och andra mål lika.

I fråga om en sådan anordning förekommer likväl, att magistraterna,

enligt den nya utsökningslagen, i städerna intaga samma ställning

såsom öfverexsekutorer, som länsstyrelserne på landet, och dessutom

hafva att, likasom de sistnämnde, handlägga äfven ekonomi- och

politimål, så att, då icke kan vara lämpligt, att allmänhetens algifter

för olika, men med hvarandra likställda myndigheters expeditioner

komma att i mål af samma beskaffenhet utgå med olika belopp, häraf

bör föranledas, att stämpelpapperssatserna för magistraternas expeditioner

i utsöknings-, ekonomi- och politimål sålunda höjas, att nämnda

afgifter blifva för begge ifrågavarande myndighcterne lika. Men häraf

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Bil. N:o 5 till Kong!. Ma/:ts Nåd. Prof). N:o 1, om Statsverket 1878.

är åter en följd, att som likformighet i sådant hänseende bör ega rum

äfven med afseende på magistraternes öfrige och rådhusrätternes samtlig6

expeditioner, enahanda förhöjning beträffande stämpelpapperssatserna

för dessa måste vidtagas. Och af den omständigheten, att häradsrätterna

hafva att på landet handlägga mål och ärenden af alldeles

enahanda natur, som rådhusrätterna i städerna, betingas vidare i sin

ordning, att en förhöjning i afgifterne för de senares expeditioner bör

leda till enahanda åtgärd i afseende på de förres.

Enär följaktligen den ifrågasatta anordningen icke torde, hvad

angår länsstyrelserne, lämpligen kunna ega rum, utan att den samtidigt

företages jemväl för magistraterne samt rådhus- och häradsrätterna;

men bland de myndigheter, som enligt 5 § i nu gällande stämpelpappersförordning

finnas hänförda till första och andra afdelningarne, de

sålunda nämnde äro, med hänsyn till mängden af de från dem utgående

expeditioner, de ojemförligt mest väsendtligt, synes förhöjningen

åt stämpelpapperssatserna tjenligast kunna försiggå i sådan ordning,

att derigenom åvägabringas likformighet i de utgifter, hvilka, vare sig

de bestå af endast stämpelpapperssatser eller lösen eller af beggedera,

utgå för samtliga de uti nämnde afdelningar upptagne myndigheters

expeditioner.

Häremot skulle kunna anmärkas, hurusom genom ett sådant förfaringssätt

stämpelpapperssatserna komma att med ojemna belopp utgå

olika åtminstone för eu del af ifrågavarande myndigheter; men detta

förhållande, som förorsakas af de olika grunder, på hvilka löneregleringar

för särskilda tjenstemannaklasser blifvit på senare tider genomförda,

torde dess mindre böra tillmätas någon afgörande vigt, som för

den allmänhet, af hvilken embetsmyndigheternas åtgärder påkallas, väl

kan vara af betydenhet, att de utgifter, hvilka för likställda sådana

myndigheters protokoll eller beslut erläggas, icke äro till beloppet

skiljaktige, men deremot synes vara alldeles likgiltigt om och i hvilken

män dessa utgifter genom stämpelpapperssatser omedelbart komma

statsverket till godo eller utgöra för aflöning af statens tjensteman

afsedda sportelsatser.

Enligt närvarande bestämmelser utgå omförmälde utgifter för protokoll,

ehvad det innefattar beslut eller icke, äfvensom för domar, utslag

eller resolutioner med rubrik, på följande sätt:

Inom första af delningen, omfattande, bland andra myndigheter, länsstyrelserne,

magistraterne och rådhusrätter ne:

för första arket: lösen ............................................................ 2 oo

stämpladt papper .......................................... 0,50 ^ 50

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bil. N:o 5 till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

för andra arket: lösen ................................................................

stämpladt papper .....................................

för hvart och ett af de öfriga arken: lösen ......................

stämpladt papper

1,00

0,50

Ö/5

0,50

1,50.

1,25.

Inom andra afdelning en, hvilken af ser allenast under domstolar ne på landet:

för första arket: lösen ...................................".............................. I?00

stämpladt papper ........................................- l,00 2,oo.

för hvart och ett af de öfriga arken: lösen........................... 0,50

stämpladt papper... l,oo ^ 50.

Om nu dessa utgifter, såsom jag föreställer mig, lämpligen kunde

bestämmas att utgå med 3 kronor för första arket och med 2 kronor

för hvart och ett af de följande arken, så skulle de, om vidare iakttoges,

att den hittills till landsstatens ifrågavarande tjensteman utgående

lösen med stämpelpapper ersattes, men att sportelsatserna för

öfriga hithörande tjensteman lemnades orubbade, komma att utgöras på

nedannämnda förändrade sätt:

Inom första afdelningen, hvad anginge de tjensteman, som i förevarande

lönereglering inbegripas:

för första arket med stämpladt papper ..................

för hvart och ett af de följande arken med dito

3.00.

2.00.

Inom första afdelningen, så vidt den omfattade öfrige deri upptagna

myndigheter:

för första arket: lösen .................................................................. 2,oo

stämpladt papper ......................................M° 3,oo.

för andra arket: lösen .................................................................

stämpladt papper ........................................■■ M° 2,00.

för hvart och ett af de följande arken: lösen ..................... 0,75

stämpladt papper 1,25 2?0o.

Inom andra afdelningen:

för första arket: lösen ................................................................

stämpladt papper .......................................^

för hvart och ett af de följande arken: lösen....................

stämpladt papper

1,00

2,oo

0,50

1,50

3.00.

2.00.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bil N:o 5 till Kong1. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket ISIS. 39

Då genom en sådan förhöjning af stämpelbeloppen skulle, utan att

c 011 rättsökande allmänheten derigenom oskäligen betungades, för statsv(:rk(it

beredas en betydlig inkomst, får jag, under åberopande i »ifrigt

v i dJ''är °fVoan blifyit anfördt, i underdånighet hemställa, att Eders

vongl. Maj.t måtte föreslå Riksdagen, att, derest den föreslagna löneregleringen

antages, vidtaga sådane förändringar i gällande föreskrifter

angående stämpladt papper, att, på samma gång den expeditionslösen,

som i följd af regleringen bör indragas, varder med stämpelpapper

ersatt, stämpelbeloppen å sådane protokoll och utslag, som utgå från

myndigheter och tjensteman, livilka, enligt 5 § i stämpelpappers''

öiordningen, finnas under första och andra afdelningen inbegripne,

matte sålunda höjas, att det sammanlagda beloppet af lösen och stämpe

papper eller, der lösen indrages, stämpelbeloppet kommer att uppgå,

för första arket till tre kronor och för hvart och ett af de öfriga

arken till två kronor; äfvensom att det i afseende på ekonomi- och

poutimalen gällande undantagsstadgande om deras befriande från stämpelpappe1

matte upphäfvas; och torde, i händelse Eders Kongl. Mai:t

till denna framställning lemnar bifall, proposition i ämnet till Riksdagen

genom Finans-departementet höra, aflåta^.

När jag till ofvanberörda förslag hemtat särskild anledning af det

utaf löneregleringen föranledda behofvet att söka bereda statsverket

okade tillgångar, bör jag äfven yttra, mig om beloppet af den inkomst,

som „ j e ifrågasätta förändringarne i stämpelpapperssatserna må vara

att förvänta; men hvarje sådan beräkning blifver dock, i anseende till

bristen af derför erforderligt material, ganska osäker. I följd af den

stora mängden utaf de expeditioner, på Indika den föreslagna förhöjningen

i stampelbelöppen skulle tillämpas, måste likväl inkomsten deraf

blifva ansenlig; och jag föreställer mig derföre, att, äfven under förutsättning

att den till 300,000 kronor upptagna inkomsten af indragen

lösen är något högt beräknad, vidtagandet af de utaf mig förordade

forandrmgarne i stämpelpappersafgifterna likväl i sin helhet skola medföra

en inkomst af sammanlagdt omkring 600,000 kronor, så att, om

häraf de 300,000 kronor, livilka icke tagits i beräkning då den verkliga,

kostnaden for löneregleringen blifvit till 453,043 kronor uppskattad

(hågas från sistnämnda belopp, skulle de ökade utgifter, hvilka staten

i följd af löneregleringen finge vidkännas, uppgå till allenast 153,043 kronor,

deri likväl icke. inbegripne de för nästkommande år till 155,000 kronor beräknade

ålder stillägg en.

Under erinran, att, enligt, hvad förut blifvit antydt, kronofogdeboställena

Eke n:o 1, ett mantal i Stockholms län, och Kärra n:o 1

ett mantal i Örebro län, blifvit till statsverket indragne mot årlig er
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bil. N:o 5 till Kanal. linda Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1878.

sättning till vederbörande tjensteman af sammanlagdt 1,493 kronor,

men att, under förutsättning att den nya löneregleringen antagen, någon

särskild förböjning af det ordinarie anslaget för landtstaten i följd deraf

icke erfordras, får jag deremot, med föranledande af det förhållande,

att äfven häradsskrifvarebostället Ökne N:o 1, ett hälft mantal i Vermlands

län, indragits, i underdånighdt anmäla behofvet deraf, att sagde

anslag ökas med det belopp, 489 kronor, hvartill den årliga ersättningen

för sistnämnda boställe blifvit efter stadgade grunder bestämd.

Någon minskning af dot å landstatsanslaget uppförda beloppet af

indelt ränta och ersättning för indragna räntor, synes likväl, på satt

statskontoret anmärkt, icke åt nu omförmälda förhållanden påkallas,

enär berörda belopp är uppföre!! såsom förslagsanslag, hvarå undoi år

1876 uppstått brist, Överskjutande de uti staterna för nämnde bostallen

beräknade räntor.

Vidare torde den kotanta delen af landstatsanslaget höra ökas med

följande belopp, hvilka, jemlikt särskilda nådiga, beslut, blifvit, såsom

årlig ersättning för minskad afkastning till följd af expropriation åt

jord, tillhörande landsstatsboställen, tillagda innehafvarne af nedannämnda

lärismansboställen, nemligen:

| mantal Eskil storp Norrgården i Jönköpings län kronor:............ 12

1 mantal Thensmyre i Upsala län ........................................................ "j
1

mantal Nedersylta N:o 2 i samma län............................................. —

1 mantal Grillby N:o 3, likalndes inom Upsala län........................ 83 —-

Tillsammans kronor: 193 —

Efter att härofvan hafva angifvit det sätt, hvarpå jag funnit frågan

om lönereglering för landsstaten i de delar, den för närvarande van

ega rum, böra erhålla sin lösning, har jag att äfven meddela yttrande

rörande löneförmånerne för de tjenstemän inom landsstaten • landräntmästarne

och häradsskrifvarne — för hvilka, i anseende till det

ännu icke pröfvade förslaget om organisativ förändring åt deras tjenstebefattningar,

någon definitiv lönereglering icke kunnat for närvarande

föreslås

Då'' en tillfällig löneförhöjning, i enlighet med de vid sistlidna års

Riksdag tillämpade grunder, synes äfven för nästkommande ar hora

dessa tjenstemän beredas, torde för detta ändamål, hvad törst angar

landträntmästarne, för samma år erfordras ett extra anslag a ,

Beträffande derefter häradskrifvarne, så beviljade nästlidna års

Riksdag för tillfällig löneförbättring åt dessa till ett antal af 117 upp
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Bil N:o ö till Kong!. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1878.

gående tjensteman ett belopp af 34,329 kronor, motsvarande 20 procent

å de till dem utgående, löner och forsellönsersättningar, tillsammfLnA

\71,618 kyonor; men i följd deraf, att, såsom ofvan blifvit anmärka

harads sknfvareb o stället. Okne N:o 1, i Vermlands län, blifvit

under, år 1877 till statsverket indraget samt dess ränta och afkastning

godtgjorts med 189 kronor, så att summan af kontanta löner och

1 or sellons ersättningar ökats till 171,837 kronor, erfordras under nästkommande

ar för enahanda ändamål ett förhöjdt extra anslag af

34,367 kronor 40 öre. ''

I sammanhang med det ofvan anförda torde slutligen böra erinras

hurusom nästlidna års Riksdag, med bifall till Eders Kongl Maj:ts förslag

i ämnet, beviljat ett extra anslag för innevarande år af 40 000

kronor, att af. Eders Kongl Maj it användas dels till aflöning och underJ.

al!01f särskild polisstyrka å landet i de orter, der sådan kunde af

iorhallandena påkallas, och dels till belöningar för gröfre brotts upptäckande

samt förbrytares efterspanande eller gripande. 1

Det för. nästlidna ar för ändamålet till enahanda belopp beviljade

anslag har till fullo tagits i anspråk; och utaf anslaget för innevarande

ar aro intill denna dag redan anvisade 12,175 kronor m

Någon förändring i de förhållanden, på grund af hvilka berörda

anslag ansetts erforderligt, har icke inträffat; och anslagets behöflighet

ar ej heller af löneregleringen beroende.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer jag, att Eders

Kongl. Magt tacktes i nåder föreslå Riksdagen,

dels att, med godkännande af nu föreslagne grunder och

närmare bestämmelser för löneregleringen, besluta:

att alla till landsekreterare, landskamrerare och kronofogdar

anslagna boställen eller löningsjordar till statsverket indragas

den 14 Mars 1881; dock med iakttagande,

att sådan indelningshafvare eger att, om han så

önskar, under sin återstående tjenstetid och med rätt

till fardagsar för sig eller sterbhus, fortfarande såsom

löneförmån åtnjuta sitt boställe mot det afdrag å den

kontanta lonen, som efter uppskattning kan blifva

bestämdt; samt

att staten, då den från vederbörande indelningshatvare

eller hans .sterbhus öfvertager boställe, efter

värdering vid syn jemvälföfvertager sådane å bostäl
let

befintliga, mdelningshafvaren tillhöriga åbyggnaBih.

till B.ited. Prof. 1878. 1 Samt. 1 Afd. & Jöö

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bil. No 5 till Kanyl. May.ts Nåd. Pr ap. No 1, om Statsverket 1878.

der, som vid synen anses vara för bostället nyttiga;

att i afseende på de bostadslägenheter, hvilka, der lämpligen

ske kan, böra, mot afdrag a lönerne, åt länsmännen upp

låtas, till Eders Kongl. Maj ds nådiga pröfning i hvarje särskild!

fall öfverlemna såväl huruvida de nuvarande boställena

må bibehållas, som ock huruvida, i den mån gällande arrendekontrakt

eller andra i afseende på kronoegendoms användande

meddelade bestämmelser medgifva, sådan egendom må

till nytt boställe användas; _

att med löneregleringens inträdande skall för deri inbegripne

tjenstemän upphöra den nuvarande rättigheten till expeditionslösen,

uppbördsprocent^'', provisioner, arfvoden af allmänna

bevillningen samt ersättning å allmänna mdragningsstaten

och för mistade bötesandelar; dock med det undantag,

att följande sportler komma att till samme tjenstemän fortfarande

utgå, nemligen:

a) lösen för sådane expeditioner, som part eller annan pa

egen begäran erhåller eller eljest icke författningsenligt är

pligtig att lösa, .

b) andel i böter för försummelse att i behörig tid erlägga

påförde utskylder,

c) åklagareandelar af sakören,

d) arfvode af försäljningsmedel för i beslag taget virke,

e) provisioner för uppbörd och redovisning af kommuners

eller enskilda inrättningars afgifter eller utaf medel af än

mera enskild natur, och

f) den särskilda provision, som inom Vester- och .Norrbottens

län tillkommer länsmännen för deras befattning med

mantalsskrifningarne inom lappmarken, samt

tillsvidare och intilldess annorlunda kan varda förordnadt:

o-) arfvode för försäljning af utmätt fast egendom,

att, under detta förbehåll och med nu föreslagne vilkor

i öfrigt godkänna följande aflöningsstater:

för landsekreterare och landskamrerare:

i Malmöhus, Elfsborgs, Östergötlands, Skaraborgs, Göteborgs och

Bohus Kalmar, Kristianstads och Vermlands län:

lön:

tjenstgörings■neiminErar:
-

summa:

vid tillträdet.............................. 4,400: 3,000: 7,400.

med ålderstillägg efter fem år 5,000: — 3,000: — 8,000:

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1878.

i Jönköpings, Kronobergs, Stockholms, Kopparbergs, Örebro,

Gefleborgs, Vester- Norrlands och Södermanlands län:

lön:

vid tillträdet.............................. 4,400: —

med ålderstillägg efter fem år 5,000: —

tjenstgöringspenningar:
-

2,500: —

2,500: -

summa.

6,900: —

7,500: —

i Blekinge, Hallands, Vestmanlands,

Norrbottens, Jemtlands och Gotlands län:

lön:

vid tillträdet.............................. 4,400: —

med ålderstillägg efter fem år 5,000: —

Upsala, Vesterbottens,

tjenstgörings
penningar:
-

2,000: —

2,000: —

summa:

6,400: —

7,000: —

för länsnotarie och länsbokhållare:

i Malmöhus, Elfsborgs, Östergötlands, Skaraborgs, Göteborgs,

och Bohus, Kalmar, Kristianstads, Vermlands, Jönköpings, Kronobergs,

Stockholms, Kopparbergs, Örebro, Gefleborgs, Vester-Norrlands,

och Södermanlands lån:

lön:

vid tillträdet.............................. 1,500;

med ålderstillägg efter tio år 2,000:

tjenstgörings
penningar:

6umma:

1,000: — 2,500: —

1,000: — 3,000: —

i Blekinge, Hallands, Vestermanlands, Upsala, Vesterbottens, Norrbottens,

Jemtlands och Gotlands län:

lön:

vid tillträdet............................. 1,200: —

med ålderstillägg efter tio år 1,700: —

tjenstgörings
penningar:
800:

—

800: —

summa:

2,000: —

2,500: —

för landskanslist och landskontorist:

lön:

vid tillträdet.............................. 700: —

med ålderstillägg efter tio år 1,000: —

tjenstgörings
penningar:
500:

—

500: —

summa:

1,200: —

1,500: —

för kronofogde:

lön:

vid tillträdet ...... 3,000: —

med ålderstillägg

efter tio år......... 3,500: —

tjenstgöringspenningar:
-

1,000: —

1,000: —

expensmedel:

300: —

summa:

4,300: —

300: — 4,800: —

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bil. No f) till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1878.

för länsman:

tjenstgörings-

expensmedel: summa:

vid tillträdet .........

.... 900: —

penningar:

600: —

100: — 1,600: —

med ålderstillägg

efter tio år............

... 1,200: —

600: —

100: — 1,900: —

vid tillträdet .........

för vaktmästare:

lön:

.............. 500: -

tjenstgörings- summa:

penningar:

- 300: — 800: —

med ålderstillägg efter tio år....

... 600: -

- 300: — 900: —

att för bestridande af dessa aflöningar öka det ordinarie

anslaget till »landsstaterna i länen» med 986,268 kronor;

att för beredande af tillgångar till arfvoden åt extra länsnotarier

och öfriga extra biträden vid länsstyrelserna samt till

vikariatsersättning under semester för dertill berättigade tjensteman

på ordinarie stat anvisa ett reservationsanslag till belopp

af 95,000 kronor; samt

att för beredande af tillgångar såväl till den ersättning,

hvilken efter stadgade grunder med 489 kronor _ tillkommer

en häradsskrifvare för boställe, hvars indragning y nåder bebeslutits,

som ock till de ersättningar, hvilka blifvit med tillhopa

193 kronor tillerkände åtskillige länsmän för afkomst af

exproprierad jord, höja sagda ordinarie anslag med dessa ersättningars

sammanräknade belopp 682 kronor;

kommande, i händelse af bifall till dessa framställningar,

det ordinarie anslaget i penningar till landsstaterna i länen,

hvithet för närvarande utgör 1,122,436 kronor 15 öre, att för

år 1879 höjas till 2,204,386 kronor 15 öre — deraf 95,000

kronor reservationsanslag — eller med 1,081,950 kronor;

dels ock att besluta:

att, på det Eders Kongl Maj:t må kunna lämpligen förhöja

lönerna för de svagast aflönade ländträntmästarne, till

Eders Kongl. Maj:ts förfogande pa extra stat för ar 1879 anvisa

10,200 kronor;

att för beredande af tillfällig löneförhöjning åt 117 häradsskrifvare

under år 1879 anvisa ett extra anslag för samma

år af 34,367 kronor 40 öre; samt

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Bil, No 5 till Kong!. Maj:ts Nåd, Prop. No 1, om Statsverket 1878.

att till Eders Kongl. Maj:ts förfogande för år 1879 ställa

ett extra anslag af 40,000 kronor, att under samma år användas

dels till aflöning och underhåll åt särskild polisstyrka på

landet, der sådan kan af förhållandena påkallas, och dels till

belöningar för gröfre brotts upptäckande samt förbrytares

efterspanande eller gripande.

Uti allt hvad föredragande Departementschefen sålunda yttrat och

hemställt instämde Statsrådets öfrige ledamöter;

Och behagade Hans Maj:t Konungen dertill lemna bifall

med befallning, att utdrag af detta protokoll skulle till FinansDepartementet

öfverlemnas.

In fidem

Paul Strandberg.

Bih. till Biksd. Prot. 1878. 1 Sami, 1 Afl.

7

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil N;o 5 till Kongl. Maj:h Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

I

Utdrag af Protokollet öfver Civil-ärendcn, hållet inför Hans

Näjd Körningen i Statsrådet å Stockholms Slott den

24 Maj 1877.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna

Statsråden: .Lagerstråle, ’

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alslrömer,

Weidenhielm,

Boven,

Friherre von Offer och

Forssell.

Slutligen anförde föredragande Departements-Chefen:

»Uppå derom gjord framställning behagade Eders Kongl. Makt

den 22 Februari 1873 uppdraga åt Landskamreraren m. m. O. R. Hammar,

Landssekreteraren in. m. C. F. Varenius och Kronofogden N. A

Wimarson att vara ledamöter i en komité, som borde sammanträda i

hufvudstaden för att i afseende å slutlig lönereglering för landsstaten

etter behörig utredning; af alla dithörande frågor, afgifva underdånigt

betänkande och förslag. Da med anledning häraf ansågs ano-eläget

att i den man sådant skäligen läte sig göra, förekomma* att gällande

fullmakter å befattningar skulle fördröja den slutliga tjenste-och

löneregleringens genomförande, fann Eders Kong!. Maj:t skäligt genom

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bil. No 5 till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1878.

nådigt Cirkulär den 7 påföljde Mars, beträffande de landsstatstjenster,

som då vore eller blefve lediga, förständiga Sine Befallningshafvande

i rikets samtliga län att endast på förordnande tillsvidare

tillsätta dem, till Indika utnämningsrätt eljest Eders Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande tillkomme, samt att, när någon af dessa befattningar

eller af dem, till Indika utnämningsrätt vore Eders Kongl.

Magt förbehållen, kungjordes till ansökning ledig, derjemte tillkännagifva,

att befattningen endast på förordnande tillsvidare komme att

återbesättas; Och har Eders Kongl. Maj:t genom Cirkulär till Befallningshafvandena

i samtliga länen den li December 1874 i nåder förklarat,

att, då landsstatstjenst vore eller blefve ledig i följd af innehafvaren

eller tjenstförrättaren, i enlighet med Cirkuläret den 7 Mars 1873

meddeladt förordnande att tillsvidare bestrida annan sådan tjenst, den

sålunda ledigblifna befattningen skulle tillsättas i enahanda ordning,

som på grund af gällande bestämmelser skolat iakttagas, derest befattningen

blifvit ledig genom befordran, dödsfall eller afgång ur tjenst, med

rättighet för den till tjenstens bestridande förordnade att åtnjuta de

enligt gällande stat och föreskrifter med tjenstår förenade löneförmåner.

Sedan emellertid Eders Kongl. Maj:t dels, till följd af bemälde

komiterades underdåniga framställning om förstärkning af komitén i och

för utarbetandet af de förslag till förändringar i uppbörds- och redogörelseväsendet,

som blefve erforderliga till följd åt komiterades förslag

till ny tjensteorganisation inom landsstaten, förordnat KammarRättsrådet

m. m. B. A. Ekström och numera Departements-chefen i

Fångvårdsstyrelsen in. m. C. Gerle att gemensamt med förutnämnde

komiterade afgifva betänkande och förslag till reglemente för debitering,

uppbörd och redovisning af de allmänna utskylder, som vid de

årliga uppbördsstämmorna böra erläggas, till författning angående indrifning

och redovisning af böter samt till sådana föreskrifter, som i

öfrigt kunde anses erforderliga för ett ändamålsenligt ordnande af uppbörds-

och redovisningsväsendet, dels ock genom särskilda nadiga remisser

och skrifvelser anbefalt komitén ej mindre att i anledning af

särskilde komiterades förslag till förordning om mantalsskrifningars förrättande

m. m. samt Kammar-Rättens den 11 December 1873 deröfver

afgifna underdåniga utlåtande inkomma med underdånigt yttrande rörande

de delar af omförmälda förslag m. m., som tillhörde omfanget

af det redan åt komitén nådigst lemnade uppdrag, än äfven att öfver

åtskilliga till Kongl. Maj:t inkomna, med tjenste- och löneregleringen

för landsstaten sammanhängande framställningar afgifva underdånigt utlåtande;

så har komitén under den 13 Oktober 1875 afgifvit under
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bil. No 5 till Kongl. Maj:U Nåd. Prop. No 1. om Statsverket 1878.

dårligt betänkande och förslag angående dels allmän tjenste- och lönereglering

lör landsstaten och dels uppbörds- och redovisningsväsendet

för länen.

Då detta betänkande och förslag, som enligt nådig föreskrift blifva

till tryck befordradt, den 22 i sistnämnde månad inför Eders Kongl.

Maj:t anmäldes, behagade Eders Kongl. Magt anbefalla dels Rikets HofRätter

att öfver komiténs förslag till förordning angående indrifning

och redovisning af Sakören, så vidt detsamma afsåge förändrade föreskrifter

om afgifvande af saköreslängder, dels Fångvårdsstyrelsen, Arméförvaltningen,

Förvaltningen af Sjöärendena, Öfver-Intendents-Embetet,

Skogsstyrelsen och Sundhets-Kollegium att öfver komiténs förslag,

så vidt dermed afsåges förändrade bestämmelser angående länsstyrelsernas

bestyr för hvarje af dessa embetsverk, dels Statskontoret att

öfver komiténs förslag angående skatternas upptagande i riksstaten och

räkenskaperna ett år senare än nu egde rum, dels ock Eders Kongl.

Maj:ts samtlige Befallningshafvande i länen att öfver komiténs betänkande

och förslag i sin helhet afgifva underdånigt utlåtande.

Samtliga dessa utlåtanden äro nu inkomna, det sist afgifna under

gårdagen.

Derjemte har nionde allmänna landsstatsmötet uti en den 28 Augusti

1874 ingifven skrift anfört, att, då en länge önskad reglering

och behöflig förbättring af landsstatstjenstemännens löner syntes vara

beroende af en ny organisation af sjelfva tjensterna och det för landsstaten

framför allt vore af vigt att komma ur det tillstånd af ovisshet,

som för närvarande vore rådande, mötet ansåge sig böra ej mindre

inför Eders Kongl. Magt framföra uttrycken af tjenstemännens

villighet att, i hvad på dem berodde, söka medverka till det ändamål,

som med organisationen åsyftades, än ock i underdånighet anhålla, att

den reglering, som i vederbörlig ordning kunde varda bestämd, måtte

snart och skonsamt tillämpas, så att tjenstemännens ställning, redan nu

behjertansvärd, icke måtte än vidare försvåras; — hvarefter tionde allmänna

landsstatsmötet uti särskilda, den 9 sistlidne April ingifna skrifter

på anförda skäl i underdånighet anhållit, att, intilldess eu i mer

eller mindre mån förändrad organisation af landsstaten kunde blifva af

Eders Kongl. Maj:t i nåder beslutad, behöflig löneförbättring utöfver

nu utgående dyrtidstillägg måtte landsstaten tillgodokomma, om möjligt

redan från och med år 1878; att Eders Kongl. Maj:t täcktes i

nåder bereda de landsstatstjenstemän, hvilka ej hafva boställe, bostadslägenheter

försedda med nödig, på statens bekostnad uppförd åbyggnad;

att landstatstjenstemännen måtte, vid afträdande af dem anslagna

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bil. No 5 till JOrngl. Maj:ls Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1878.

boställen, få åtnjuta enahanda rättighet i afseende ä dem tillhöriga enskilda

hus, som blifvit häradshöfdingarne tillagd; att ökad godtgörelse

finge utgå till landsstatstjenstemännen för tjensteresor; samt att landsstatstjenstemännen

måtte berättigas till ersättning äfven för sådana

tjensteresor, för hvilka godtgörelse nu oj utgår.

De af komitén framstälda förslag till ändringar uti nu gällande

bestämmelser rörande landsstaten och densammas verksamhet äro så

vidtomfattande och ingripa så djupt å flera särskilda förvaltningsområden,

att det torde vara, om icke omöjligt, åtminstone med stor svårighet

förenad!, att på eu gång till pröfning företaga alla dessa förslag,

af hvilka flera icke torde stå i oskiljaktigt sammanhang med de

öfriga, Dessutom skulle genom en samtidig pröfning af dem alla afgörande!

af de frågor, som företrädesvis påkalla en skyndsam lösning,

i väsentlig mån fördröjas. Jag har derföre ansett nödigt att, innan

yttrande infordras från Kammar-Kollegium, Statskontoret och Kammar-Rätten,

hvilka embetsverk torde böra i ärendet höras, ingå i undersökning,

huruvida icke vissa af komiténs förslag kunna och böra

redan nu till pröfning företagas, hvarigenom de vidare arbetena i ärendet

skulle i icke obetydlig mån underlättas och påskyndas.

I afseende härå förekommer, att komitén — jemte det han, företrädesvis

beträffande uppbörds- och redovisningsväsendet, hemstält om

flera genomgripande förändringar i de landsstatstjenstemännen åliggande

göromål äfvensom afgifvit förslag till lönereglering och bestämmelser

rörande dermed sammanhängande ämnen, hvarom allt Eders Kongl.

Maj:t icke torde vilja fatta beslut, innan bemälda centrala embetsverk,

i hvad på en hvar af dem kan ankomma, sig yttrat — tillika framstält

åtskilliga förslag, som dels utan att åsyfta någon ändring af göromålen

endast afse förändring i sättet för desammas bestridande, dels gå

ut på att förändra vissa befattningsinnehafvares embetsställning.

Dessa förslag, hvilka såsom varande uteslutande organisativa, torde

kunna utan vidare utredning än den, som innefattas i de af Eders

Kongl. Maj:ts samtlige Befallningshafvande afgifna yttranden, till pröfning

företagas, afse

l:o förändring i landssekreterares och landskamrerares embetsställning;
2:o

anställande vid länsstyrelserna af en särskild, för båda afdelningarna

gemensam registrator; samt

3:o kronofogde- och länsmanstjensternas sammanslagning till

en tjenstemaimaklass, kronofogdarnes, hvilka tjenstemän skulle med

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil N:0 r> Ml Kwjl- M<<j:t» Nåd. Prop. N:n 1, om Statsverket 1878. 5

biträde af så kallade fogdefullmäktige bestrida de kronofogdar och länsmän

nu hufvudsakligen åliggande göromål.

lull de uteslutande organisativa förslagen kunna derjemte hänföras

komitens fram ställningar,

att i stället för räntmästare skulle anställas af länsstyrelsen antagen

länsfcassör, hvilken borde inflyttas å landskontoret med skyldighet att

biträda vid derstädes förefallande göromål;

.att häradsskrifvaretjensterna skulle indragas och deras göromål

delvis öfverflyttas å kronofogdarne; samt

att debiteringen skulle verkställas genom en för sådant ändamål

å landskontoret anstäld andre länsbokhållare. Enär emellertid möjligheten

och lämpligheten af att genomföra de med sistberörda framställningar

afsedda anordningar synes vara beroende af hvad komitén föreslagit

rörande uppbörds- och redovisningsväsendet, torde dessa framställningar

nu icke kunna till pröfning företagas.

Hvad först angår frågan om förändrin<j i landssekreterare^ och landskanii

erares embetsställning och hvad dermed sammanhänger, har komiten

hufvudsakligen anfört, att enligt gällande instruktion — åtminstone

med den tillämpning deraf som i allmänhet egde rum — desse embetsmål!

vore, hvar a sin. afdelning, ansvarige icke blott för göromålens

skyndsamma och behöriga handhafvande, utan äfven för riktigheten af

den minsta detalj dervid, likasom dem ålåge en mängd granskningsarbeten,

hvilka lika väl kunde af underordnade tjensteman verkställas

men nu för föredragandena borttoge eu dyrbar tid, som väl behöfdes

, vlSbgare göromål. Bland de tjensteåiigganden, som enligt komikus

förslag skulle öfverflyttas på de förre, förekomme kontrasignationen

och det dermed förenade ansvar för utgående expeditionens öfverensstämmelse

med inneliggande koncept. Denna förändring vore

emellertid icke blott förestafvad af behofvet att befria föredragandena

fiån eu detalj, som uti andra embetsverk i allmänhet ombesörjdes af

underordnade tjensteman, utan vore derjemte och hufvudsakligen eu

följd af den ställning, komitén ansett ifrågavarande embetsman böra i

styrelsen innehafva. Efter utfärdande af nådiga instruktionen den 10

November 1855 för landshöfdingarne i rikets län samt de vid länsstyrelserna

anstälde tjensteman, uti hvilken instruktion uttryckligen stadgades,

att vid landshöfdingevakans äfvensom vid landshöfdingens frånvaro

eller laga förfall, länsstyrelsen skulle utöfvas af landssekreteraren

och land s kamrerar eu gemensamt, förekomme en sådan embetsutöfning

ganska ofta och stundom under längre tid. Vid dylika tillfällen vore

ifrågavarande embetsman faktiskt ledamöter i styrelsen, och deras åter
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bil, No 5 till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om SiatsverM 1878.

gång till endast kontrasignanter, då landshöfding återinträdde i embetsutöfning,

vore en förändring, som från betydelsen af deras embetsställning

icke kunde hemta något giltigt motiv. På dessa och flera

anförda grunder har komitén ansett landssekreteraren och landskamreraren

böra såsom ledamöter i styrelsen ingå, dock med bibehållande af

nuvarande rättighet för landshöfdingen att, då han vore i styrelsen

tillstädes, ensam besluta; Och har komitén, i öfverensstämmelse med

denna åsigt, uti sitt förslag till instruktion för länsstyrelserna i riket

intagit åtskilliga från nu gällande bestämmelser afvikande stadgande^

bland hvilka jag anser mig böra fästa uppmärksamhet å följande:

§ 1. Styrelsen och förvaltningen af hvarje höfdingedöme eller

län inom riket utöfvas af en myndighet, som under benämning länsstyrelse

utgöres af en landshöfding, såsom ordförande, samt en landssekreterare

och en landskamrerare, såsom ledamöter och tillika föredragande

af de ärenden, som hos länsstyrelsen förekomma.

§ 54 mom. 1. Hos länsstyrelse förekommande ärenden handläggas

dels i plenum och dels på afdelningarna; i afseende å hvilket stadgande

jag anhåller få erinra, att komitén enligt § 55 af sitt förslag

till frågor, som skola handläggas i plenum, hänfört icke allenast do

mål, som enligt § 44 af nu gällande instruktion skola af landssekreteraren

och landskamreraren gemensamt handläggas, utan derutöfver

ett stort antal ärenden eller i allmänhet alla sådana, som anses vara

af större vigt och betydelse.

§ 54 mom. 2. Under landshöfdingevakans, äfvensom. i allmänhet

då landshöfding icke är i embotsutöfning, handhafvas pleniärendena af

landssekreteraren och landskamreraren gemensamt med samfäld ansvarighet

för besluten, men i öfriga ärenden af aldelningarnas chefer

hvar för sig.

§ 57 inom. 1. I pleni-ärende skall inneliggande exemplaret af expeditionen

underskrifvas af landshöfdingen och begge ledamöterne eller,

i landsliöfdingens frånvaro, af ledamöterna, i begge fallen med kontrasignation,

efter målens beskaffenhet, åt länsnotarie eller länsbokhållare.

Utgående expedition underskrifves endast af landshöfding eller i hans

frånvaro af vederbörande föredragande, efter kontrasignation af länsnotarie

eller länsbokhållare. Mom, 2. I de ärenden, som. ledamöterne

handlägga hvar för sig, men med föredragningsskyldighet, då

landshöfding iir i embetsutöfning, skola inneliggande exemplaren af expeditionerna

underskrifvas af landshöfdingen och föredraganden eller,

då landshöfdingen är frånvarande, endast af vederbörande ledamot

samt i begge fallen kontrasigneras af länsnotarie eller länsbokhållare,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bil N:o 5 till Kong!: Maj:U frid. Prof. N:o 1, om Statsverket 1878.

efter _ målens beskaffenhet. I afseende på underskrift å utgående expedition

förhålles såsom i mom. 1 är föreskrifvet. Mom. 3. Utgiftsorder

och anvisning å bankinrättning undertecknas af landshöfdingen

(»ch landskamreraren; men då landshöfding icke är i embetsutöfning

.skall bankanvisning undertecknas af landssekreterare och landskamrerare

samt utgiftsorder af landskamreraren med kontrasignation af

Öl ste länsbokhållare!!. Omförings- samt upp- och afföringsorder undertecknas

pa enahanda sätt af landskamreraren och nämnde länsbokhållare.

Dessa jemte flere andra af komitén föreslagna förändrade bestämmelser

i afseende å länsstyrelsernas organisation och sättet för utöfvande

af desammas verksamhet torde, såvidt de icke omedelbart afse

eller aro en ovilkorlig följd af komiténs åsigt rörande landssekreterarens

och landskamrerarens embetsställning, böra komma under öfvervagande

vid pröfning framdeles af frågan om utfärdande af ny instruktion

föi länsstyrelserna. Beträffande åter don nu ifrågavarande förändringen,

inhemtas af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,s utlåtanden5.

att «et öfvervägande flertalet bland dem i allo afstyrkt bifall till

komiténs i berörda hänseende framstälda förslag, hvilka icke af någon

bland Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande vunnit fullständigt eller

obetingadt understöd; varande såsom skäl för afstyrkande!, hufvudsakligen

anförd!, att emot den sedan sekler bestående och genom 8 46

i Regeringsformen bekräftade landtregeringen befogade klagomål icke

någonsin försports, men att deremot länsstyrelserna med sin nuvarande

synnerligen enkla organisation visat sig kunna på ett fullt tillfredsställande

sätt fullgöra alla sina åligganden; att, om landshöfding skulle

bhtva endast ordförande i länsstyrelsen, han i följd deraf skulle, till

stor skada för framgången af den honom anförtrodda maktpåliggande

verksamhet, vara förhindrad att utöfva sitt embete annorledes än på

embetsrummet tillsammans med afdelningscheferne; att de menliga

verkningarna af denna förändring företrädesvis skulle göra sig gälande

vid behandlingen af frågor, som rörde menigheter inom flera

lan och hvilka af länsstyrelserna i dessa län borde gemensamt handmggas

och pröfvas, enär sådan a ärenden, hvilka nu med minsta möjlga

tidsutdrägt utreddes och afgjordos vid sammanträde i orten mellan

vederbörande landshöfdingar och dem åtföljande föredragande, skulle

o ter den föreslagna förändringens genomförande, såsom i allmänhet

varande af plemärendes natur, erfordra samtlige styrelsoledamöternes

närvaro och således dylika frågors behandling och afgörande blifva

döende af de omgångar, som en uteslutande skriftlig samverkan måste

medföra; att det af komitén åsyftgde mål, att bereda minskning i

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bil. No 5 till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1878.

föredragandenas arbete och ansvarighet, ingalunda vunnes genom de

af komitén föreslagna förändringar, enär skyldigheten för dem att, äfven

då landshöfdingen vore i embetsutöfning, deltaga i behandlingen

af sådana pleniärenden, som ej tillhörde deras föredragning, skulle

högst betydligt öka föredragandenas arbete och ansvar utan motsvarande

minskning genom andra förändringar, hvarförutom berörda skyldighet.

skulle vålla onödig omgång och tidsutdrägt vid ärendenas behandling;

att undantagandet, vid landshöfdings frånvaro, af en de!

ärenden från samfäld behandling och dessas öfverlemnande till allenast

vederbörande afdelningschefs handläggning, skulle gifva upphof åt en

tredje, helt ny och skiljaktig form för länsstyrelsens utöfning, men att

denna förändring, för hvars införande tvingande skäl icke syntes förefinnas,

desto hellre borde undvikas, som, äfven om åtskilliga enkla

handräckningsfrågor skulle kunna utan olägenhet pa det af komitén

föreslagna sätt expedieras, en stor mängd ärenden af ifrågavarande art

i allt fall återstode, hvilkas lagenliga afgörande säkrast befordrades,

på sätt nu gällande instruktion föreskrefvc, genom begge afdelmngschefernes

deltagande i deras behandling; att föredragandenas fn - görande af dem nu åliggande kontrasignationsskyldighet för dem medförde

den vigtiga fördelen, att de med lätthet och utan tidsspillan

kunde oafbrutet öfvervaka att öfrige vid länsstyrelsen anstälde tjenstemän,

som biträdde vid ärendenas expedierande, med behörig skyndsamhet

fullgjorde sina skyldigheter derutinnan och att kontrasignationsskyldigheten

i allt fall icke vore för föredragandena synnerligen tidsödande;

att denna skyldighets fullgörande af länsnotarie!! och lansbokhållaren

med deraf föranledd förbindelse för dem att öfvervara

ärendenas föredragning deremot skulle i icke oväsentlig mån upptaga

bemälde tjenstemäns tid och derigenom taga i anspråk för mycket åt

de arbetskrafter, som stode till länsstyrelsernas förfogande och hvilka

endast genom eu omsorgsfullt afvägd arbetsfördelning kunde göras

tillräckliga för ombesörjande på tillfredsställande sätt af alla de göromål,

som hos länsstyrelserna förekomme; samt att den af komitén

föreslagna organisat on af länsstyrelsen följdriktigt medfört uteslutande

ur komiténs förslag till instruktion af det i § 38 af nu gällande instruktion

intagna stadgande om skyldighet för landshöfding att årligen

genom embetsresor i olika delar af länet söka inhemta närmare kännedom

af hvad, som kunde lända till detsammas bästa, sa att, om komiténs

förslag i detta hänseende vunne tillämpning, _ landshöfdingen

för sådana resors företagande blefve hänvisad till de tillfällen, då han

åtnjöte ledighet från embetets utöfning och således saknade befogen
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bil. No 5 till Kong!. May.U Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

het att befatta sig med länets styrelse, en inskränkning i landshöfdingens

tjenstebefogenhet, som saknade hvarje giltig anledning.

Med afseende å hvad Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

sålunda och. i öfrig! anfört och då dessutom hvad komitén till stöd

för de uti ifrågavarande hänseende föreslagna förändringar åberopat

icke synes mig ådagalägga, att behof af sådana förändringar i någon

män gjort sig gällande, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl.

Maj:t måtte finna hvad komitén föreslagit i fråga om förändring i landssekreterares

och landskamrerares embetsställning icke förtjena afseende.

Komitén har vidare uti sitt förslag till instruktion §§ 2 och 66

inför! stadgande derom, att å landskansliet skulle vara anstäld en Registrator,

hvilken skulle hafva till åliggande

1:°) att emottaga ansökningar, besvärsskrift^ och andra handlingar,

. som till länsstyrelsen ingifvas, ombesörja och ansvara för alla

diariernas ordentliga förande, dervid han, då göromålen det fordra,

eger att genom länsstyrelsens försorg erhålla behöfligt biträde, samt

om händer hafva och vårda arkivet, allt i öfverensstämmelse med de

närmare föreskrifter, som i berörda hänseenden af länsstyrelsen meddelas;
2:o)

att i län snotariens frånvaro eller då han förrättar landssekreterare-embetet,

fullgöra dennes skyldighet att föra protokoll, granska exsekutionsdiarier

och kontrasignera från kansliet utgående expeditioner;

3:o) att upprätta länsstyrelsens arbetsredogörelser och föreskrift^

uppgifter angående utsökningsmål; och

4:o) att, i den mån dessa åligganden dertill lemna tillfälle, efter

länsstyrelsens anvisning deltaga äfven i andra göromål å landskansliet.

Rörande det sålunda af komitén framstälda förslag har komitén

anfört, att, enär första vilkoret för en god ordning jemte skyndsamhet

vid ärendenas behandling vore att diarierna fördes med erforderlig

noggranhet, samt dessas betydelse jemväl framginge deraf, att de läge

till grund för de årliga arbetsredogörelserna och således utgjorde den

egentliga kontrollen öfver det sätt, hvarpå expeditionen blifvit af vederbörande

tjensteman ombesörjd, vigten af eu noggrann diariiföring

redan i och för sig utgjorde ett tillräckligt skäl för anställandet af en

Bill. till Rihd. Prot. 1878. 1 Sami. 1 Afd. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bil No ,5 till Kong!. Majds Nåd. Prof. No 1, om Statsverket. 1878.

registrator hos länsstyrelsen. Men fördelen deraf visade sig jemväl,

då man toge i betraktande, att gränserna emellan kansliets och kontorets

verksamhet vore högst obestämda, och att ärenden ofta förekomme

å den ena avdelningen, som stode i det närmaste sammanhang med

dem, som tillhörde den andra, hvaraf följde, att många ärenden icke

kunde med tillbörlig fullständighet handläggas, med mindre föredraganden

äfven egde sig bekant hvad å andra af delningen i sådant ärende

förekommit. I § 54 af instruktionen hade komitén föreslagit, att under

landshöfdingens frånvaro alla ärenden, med undantag af dem, som

borde i plenum behandlas, skulle endast å vederbörande afdelning

handläggas. Med införandet af denna ordning blefve det af stort

gagn, att registreringen skedde gemensamt för begge afdelningarna,

enär sambandet dem emellan derigenom komme att ytterligare befrämjas.

Komitén hade emellertid med anställandet af en examinerad registrator

vid länsstyrelsen äfven åsyftat att fylla en annan lucka i den

närvarande organisationen. I de län, der göromålens mängd icke påkallat

behofvet af en extra länsnotarie, hade nemligen vid de tillfällen,

då landssekreteraren eller länsnotarien af någon anledning varit hindrad

från tjenstgöring, expeditionens jemna och oafbrutna gång varit beroende

på endast en behörig tjensteman^ arbetskraft. Blefve emellertid

den af komitén föreslagna arbetsordning antagen, måsto både landssekreteraren,

såsom föredragande, och länsnotarien, såsom protokollförare

och kontrasignant, dagligen vara tillstädes å kansliet, och det

blefve derföre angeläget att inom embetsverket funnes att tillgå en

tjensteman, som, då länsnotarien inträdde i landssekreterarens tjensteutöfning

eller af annan orsak vore förhindrad att utöfva sin befattning,

kunde fullgöra hans berörda tjensteåligganden.

Komiténs ifrågavarande förslag om gemensam diariiföring för länsstyrelsernas

båda afdelningar genom en å landskansliet anstäld, men

för båda afdelningarne gemensam registrator har endast af en bland

Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande blifvit till bifall förordadt,

hvaremot samtlige öfrige, som härom yttrat sig, afstyrkt samma förslags

godkännande. De skäl, som härför hufvudsakligen anförts, aro,

att en person omöjligen kan, åtminstone i de större länen, medhinna

att emottaga och i diarium vederbörligen anteckna alla till länsstyrelsens

båda afdelningar ingifna handlingar samt ansvara för diariernas

ordentliga förande; att gemensam diariiföring skulle icke allenast försvåra

tillgången till diarierna för de tjensteman, synnerligast å landskontoret,

som af desamma behöfdo ''hemta upplysningar, utan äfven

föranleda dertill, att inkomna handlingar icke kunde, efter anteckning i

opaginerad Kontrollera mot PDF

II

Bil. N:o 5 till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

vederbörande diarium, för vidare behandling aflemnas så skyndsamt,

som nu skedde; att genom ett sådant dröjsmål med handlingarnas aflemnande

skulle i de flesta fall omöjliggöras att medhinna vissa expeditionsåtgärder

så skyndsamt, att den, som inlemnat en handling,

kunde redan samma däg fa uttaga densamma med åtecknad resolution

eller utbekomma deraf föranledd expedition; att sambandet mellan länsstyrelsens

båda afdelningar icke kunde befrämjas genom en gemensam

registrator, utan bäst vunnes genom landshöfdingen och i hans frånvaro

derigenom, att afdelningscheferne med hvarandra samråda; samt

att länsstyrelsernas embetslokaler i allmänhet icke vore så inrättade, att

lämpligt registratorskontor med tillhörande arkivrum för båda afdelningarna

kunde på ett ställe anordnas.

Hvad Eders Kongl. Maj ds Befallningshafvande sålunda anfört och

åberopat synes mig till fullo ådagalägga, att gemensam diariiföring för

länsstyrelsernas båda afdelningar genom en registrator icke är lämplig.

Komiténs förslag i denna del berör emellertid en annan vigtig

fråga, om hvilken olika åsigter bland Eders Kongl. Majds Befallningshafvande

gjort sig gällande.

Instruktionen för länsstyrelserna af den 10 November 1855 innehåller,

att årliga diarier skola, särskildt å landskansliet och särskild! å

landskontoret, i hvad de till hvardera hörande ärenden angår, föras

dels öfver alla skrifvelse!'' från Kongl. Majd, embetsmyndigheter samt

cmbets- och tjensteman och dels öfver de i öfrigt till Kongl. Majds

Befallningshafvande inkommande mål, men föreskrifver icke,C af hvem

dessa diarier skola föras.- Det ankommer således på landssekreteraren

och landskamreraren att en hvar för sin afdelning ombesörja dessa

såväl som alla andra afdelningen åliggande göromål, på sätt för ärendenas

gång finnes lämpligast och ändamålsenligast, hvaraf åter följer,

att nämnde afdelningschefer äro ansvarige för att diariiföringen ordentligt

verkställes. Savidt af de afgulna utlåtandena kan inhemtas, synas

de fleste bland Eders Kongl. Maj ds Befallningshafvande förorda bibehållandet

af denna anordning, enär de hemstält, att de för eu tillfredsställande

diariiföring erforderliga arbetskrafter måtte beredas sålunda,

att utöfver det af komitén föreslagna antal anställas å hvarje landskansli

en landskanslist och å hvarje landskontor en landskontorist.

Komitén har åter ansett diariiföringen med dertill hörande göromål

böra, i likhet med hvad vid de flesta andra embetsverk eger ruin, anförtros

åt särskild, derför ansvarig tjensteman, å hvilken borde ställas

högre kompetensfordringar än som gälla för landskanslister och landskontorister.

Denna åsigt synes hafva vunnit understöd af åtskillig^

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bil. N:o 5 till Kongl. Maj;ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

bland Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i det de, vitsordande

vigten och betydelsen af en noggrann diariiföring, hemstält, att k en

hvar af länsstyrelsernas afdelningar måtte få anställas särskild registrator.

Huruvida, i afseende å ansvarigheten för diariiföringen, den ena

eller andra grundsatsen bör hädanefter vinna tillämpning torde emellertid

böra tagas i öfvervägande först i sammanhang med pröfning af

frågan om utfärdande af ny instruktion för länsstyrelserna. .Hvad åter

angår anvisandet af de i hvarje fall för en noggrann diariiföring erforderliga

arbetskrafter, lärer frågan härom icke lämpligen kunna afgöra

annorledes än i sammanhang med bestämmandet af aflöningsstater

för de särskilda länsstyrelserna.

Jag hemställer således, att Eders Kongl. Maj:t icke måtte bifalla

komiténs förslag om gemensam diariiföring för landskansli och landskontor,

men förklara sig vilja framdeles i sammanhang med frågan om

lönereglering för de vid länsstyrelserna anstälde tjensteman och utfärdande

af ny instruktion för dem taga i öfvervägande, huruvida, i

anledning af hvad komitén anfört, förändrade bestämmelser rörande

diariiföringen å länsstyrelsernas särskilda afdelningar må vara af behofvet

påkallade.

Beträffande landsstatstjenstemännen i fögderierna, har komitén,

såsom förut blifvit* antydt,’ ansett icke blott möjligt utan äfven önskvärdt,

att häradsskrifvare-befattningarna indragas samt att kronofogdeoch

länsmanstjensterna sammanslås till en tjenstemannaklass, dock under

vilkor att å landskontoren varda anstälde särskilde tjenstemän för

debiteringen af de allmänna utskylderna för landet; att de kronofogdar

och häradsskrifvare nu åliggande bestyr med indrifning och redovisning

af berörda utskylder delvis varda till landskontoren öfverflyttade;

att mantalsskrifningarna på landet äfvensom häradsskrifvarnes

befattning med bevillningstaxeringarna åläggas kronofogdarne; att fögderiernas

områden varda minskade; att hos kronofogdarne anställas

särskild! aflönade tjenstebiträden med ungefär enahanda tjensteställning

till kronofogdarne som nuvarande länsmännens; samt att polisväsendet

å landet, redan nu i första hand en kommunalangelägenhet,

utvecklas genom eu ändamålsenlig och af behofvet i allt fall högt pakallad

förbättring af fjerdingsmansinstitutionen, med iakttagande der
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bil. N:o f) till Kong!. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om StaUverlet 1878.

vid, att fjerdingsmännen jemväl få till åliggande att verkställa utmätning

eller pantning för indrifvande af rester å såväl krono- som kommunalutskylder.

Vid afgifvande af detta förslag, såvidt dermed afses kronofogdeoch

länsmanstjensternas sammanslagning till eu tjenstemannaJäass, kronofogdar

hes, kvitta tjensteman skulle med'' biträde af sä kallade fogdefullmäktige

bestrida de kronofogdar och länsmän nu hufvud''sakligen åliggande

göromål, har komitén till en början utgått från den förutsättning, att

kronofogdarne och länsmännen i allmänhet icke äro af sina tjenstegöromål

fullt sysselsatte, utan hafva tillfälle att egna en icke obetydlig

tid åt utförandet af enskilda uppdrag, hvartill de dessutom äro nödsakade

för att bereda sig erforderliga tillgångar till de oundgängligaste

lefnadskostnadernas bestridande, då deras löneförmåner äro, särdeles

hvad länsmännen angår, dertill alldeles otillräckliga. Den föreslagna

förändringen betingade med nödvändighet en betydlig minskning i de

nuvarande fögderiernas områden. Enligt det af komitén i sådant afseende

uppgjorda förslag, skulle kronofogdarnes antal ökas från 118,

en expeditionskronofogde inberäknad, till 256 och således mer än fördubblas,

men med en sådan fögderiindelning borde, enligt komiténs

åsigt, kronofogdarne kunna med biträde al en eller, der större folkmängd

eller andra förhållanden sådant undantagsvis kräfde, två fullmäktige

ordentligen fullgöra de åligganden, som den för dessa tjensteman

föreslagna nya instruktionen bestämde. Vid jemförelse emellan

sammanräknade antalet af nuvarande kronofogdar och länsmän å ena

samt antalet kronofogdar och fullmäktige å andra sidan, visade sig

visserligen, att, då de förre utgjorde 638, de senare uppginge till endast

546. Dervid vore likväl att erinra, dels att de särskilda kronofogdeoch

länsmansexpeditionerna komme att sammanslås till en, dels att

genom den af komitén föreslagna förenkling i flera af kronofogdens

tjenstegöromål en väsentlig tidsbesparing vunnes och dels slutligen

att, genom sammanföringen af fögderitjenstemännens krafter på ett

ställe, kronofogden, såsom ansvarig för tjenstens behöriga utöfvande,

blefve i tillfälle att genom en ändamålsenlig anordning af arbetet underlätta

dess utförande. Men, utom fördelarna af en fåtaligare tjenstepersonal

och deraf följande besparing i aflöningskostnaden, af säkrare

kontroll öfver redovisningen i allmänhet, af förenklad! arbetssätt och

skyndsammare expedition, både komitén med den nya anordningen jemväl

åsyftat att söka undanrödja anledningarna till de befogade anmärkningar,

som redan länge låtit förnimma sig i afseende å sättet, hvarpå

exsekutionsväsendet vore ordnadt och det vigtiga åklagarekallet utöf
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bil. No 5 till Konc/l. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1878.

vades. Det tillhörde visserligen kronofogden att verkställa utslag i

civila mål, men med rättighet likväl för honom att dervid anlita länsmännens

biträde; och så snart utmätningarna inom fögderiet uppginge

till ett större antal, hvilket med den utsträckning, fögderierna nu egde,

ofta inträffade, blefve kronofogden nödsakad att begagna nämnda utväg.

Emellertid ålåge kronofogden, vid eget betalningsansvar, att vaka

deröfver, att länsmannen inom behörig tid verkstälde hvarje honom

uppdragen utmätning och derför behörigen redovisade. Denna ansvarighet

vore dock lika orättvis till sin natur som för det allmännas säkerhet

och den enskildes rätt vådlig. Ty då länsmännen vore boende

afskildt och ofta på ett betydligt afstånd från kronofogden, vore det

för denne icke möjligt att å länsmännens åtgöranden utöfva nödig tillsyn,

så mycket mera behöflig, som länsmännen icke vore skyldige

ställa uppbördsborgen. En förändring i detta hänseende vore således

af verkligt behof påkallad och syntes komitén lämpligen kunna vinnas

derigenom, att den tjensteman, som i kronofogdens ställe verkstälde

utmätningar, vore boende hos kronofogden, då denne blefve i tillfälle

att städse med erforderlig uppmärksamhet följa utmätningsförrättaren

och omedelbart efter hvarje förrättning affordra honom redovisning för

influtna medel. Beträffande sedermera åklagaremakten, som vid häradsrätterna

nästan uteslutande utöfvades af länsmännen, så torde vårt

land vara det enda civiliserade samhälle, der det grannlaga och vigtiga

åklagarekallet vore anförtrodt åt tjensteman, som stode på tjenstemannabildningens

lägsta trappsteg. Utan tvifvel vore det lämpligast,

att åklagarekallet hos oss, såsom i de flesta andra civiliserade länder,

utöfvades af särskilde tjensteman, som hade till åliggande ej blott att

utföra allmänna åtal utan äfven att tillhandagå enskilde personer med

biträde i rättegångar; men då frågan, sålunda betraktad, läge utom

gränsen för den organisation, hvartill komitén hade att uppgöra förslag,

nödgades komitén inom denna organisation fortfarande inordna

åklagarebestyret. Med den uppfattning af frågan, som sålunda blifvit

angifven, skulle således komitén, äfven om länsmännen för andra ändamål

ansåges behöflige, likväl icke kunnat föreslå deras bibehållande

såsom allmänne åklagare, med mindre fordringarna på desse tj ens temäns

bildning betydligt stegrades, deraf berättigade anspråk pa ökade

löneförmåner för dem skulle blifva en oundviklig följd. Men då komitén

funnit länsmännen för andra till landsstaten hörande göromål icke

erforderlige, hade komitén destomindre haft anledning ifrågasätta deras

bibehållande för åklagarekallets utöfvande, som detta åliggande efter

fögderiernas minskning borde kunna uppehållas af kronofogdarne och

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bil. No r> till Kongl. Maj:ts NK. Pvop. No 1, om Statsverket 1878.

deras fullmäktige, pa hvilka senare komitén ansåge böra ställas enahanda

kompetensfordringar som på kronofogdarne.

Då kronofogden, enligt komiténs förslag, skulle jemte bibehållande

al de göromål, som för närvarande tillhörde denne tjensteman, jemväl

komma att öfvertaga ej blott en del af de förrättningar, som nu verkstäldes

af häradsskrifvarne, utan äfven länsmännens inom fogderiet

göromål, blefve hans tjensteställning väsentligen förändrad och hans

verksamhetsfält betydligt utvidgadt, På samma gång anledningarna

till beröring med kronofogdekontoret för befolkningen derigenom ökades,

föranledde de nya göromålen kronofogden till tätare resor inom

fogderiet. Det vore derföre af synnerlig vigt, att hos kr..nofogden

anstald.es

eller sjukdomsförfall kunde expediera kontorsgöromålen och dels efter

kronofogdens order verkstälde utmätningar och vissa andra förrättniiigai

i fogderiet. Då detta biträde, fogdefullmäktigen, vid sådana tilltallen

borde handla på eget ansvar dock utan minskning i kronofogdens

ansvarighet för dervid ifrågakommande uppbörd, hade komitén

ansett fullmäktigen böra intaga en tjenstemans ställning och derföre af

länsstyrelsen antagas, dock efter förslag af kronofogden. För att underlätta

tillsynen öfver den allmänna ordningens upprätthållande inom

fogderiet foresloges, att fogdefullmäktigen skulle ega lika befogenhet

som kronofogden att förordna om häktning och anställa åtal samt derjemte

hafva åliggande att utöfva enahanda tillsyn, som tillhörde kronofogden

i afseende på allmänna ekonomi- och politi-förhållanden inom

fogderiet Någon fördelning i öfrigt af göromålen emellan kronofogden

och hans fullmäktig hade komitén icke ansett lämplig, utan funnit

( en s.eaares verksamhet hufvudsakligen böra af kronofogden efter omständigheterna

bestämmas, dock att vigtigarc förrättningar, såsom uppbordsstämmor,

taxeringar, mantalsskrifningar m. fl., hvilka på bestämda

tider aforkommo,. endast efter länsstyrelsens särskilda förordnande

kunde af fullmäktigen förrättas. Komitén, som härefter lemnat eu utredning

^angående de nuvarande anstalterna för ordningens upprätthållande

pa landet, har vidare uttalat den åsigt, att dessa anstalter ingalunda

vore tillfredsställande. Någon verklig förbättring i detta hänseende

kunde dock, äfven med betydliga kostnader, svårligen åstadkommas,

med mindre att varmare intresse för och närmare deltagande uti

den allmänna ordningens bevarande gjorde sig gällande hos folket och

framfor allt hos kommunernas styrelser. Lyckligtvis hade flerestädes

;J.(.)Dat vlsa Slg'' tecken ett vaknande lif i detta hänseende, och det

tillhörde utan tvifvel lagstiftningen att härtill taga hänsyn vid de polis
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bil. No 5 till Kong!. Maj ds Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1878.

anordningar, som från statens sida vidtoges. Endast med iakttagande

häraf kunde polismyndigheten påräkna det stöd och den medverkan

hos folket för ordningens upprätthållande, hvarförutan ingen polisorganisation

skulle förmå att fullständigt fylla sitt ändamål. I detta sylte

och för uppnående af do vilkor, som komitén ansett oundgängliga för

en tillfredsställande polisorganisation på landet, syntes ingen lämpligare

och på samma gång billigare åtgärd kunna vidtagas, än att gifva

den befogenhet, som i polishänseende nu tillkomme fjerdingsman, all

don utsträckning, förhållandena medgafve. Till sin natur ett menighetsbestyr

utgjorde fjerdingsmansbefattningen ett vigtigt samband emellan

den allmänna ordningsmakten och kommunen, men det sätt, hvarpå

donna befattning i enlighet med stadgan af den 1 Juni 1850 inom flera

län utöfvades eller så, att sysslandet gånge i tur emellan dem, som

dertill vore skyldige, föranledde dertill att det biträde, kronobetjeningen

erhölle af fjerdingsmännen, icke kunde blifva annat än ytterst

otillfredsställande. Då således fjerdingsmans-inrättningen måste, äfven

om länsmans-institutionen lemnades orubbad, icke blott bibehållas utan

derjemte på ett mera tillfredsställande sätt ordnas, syntes det komitén

utgöra en af förhållandena tydligt anvisad riktning för en ändamålsenlig

polisorganisation, att åt fjerdingsmans-institutionen bereddes en

sådan utveckling, att fjerdingsmännen kunde anförtros en mera sjelfständig

polisverksamhet'', och länsmansbefattningarna såmedelst äfven i

förevarande hänseende göras ■ obehöfliga. Genom en sådan anordning

af den närmaste polisuppsigten på landet skulle de med skäl anmärkta

olägenheter, som af de nuvarande polis- och länsmansdistriktens störa

utsträckning vore en följd, i betydlig mån förringas och institutionen

kunna utan rubbning i ''sina grunder beredas en fortgående tidsenlig

utveckling. I öfverensstämmelse med denna uppfattning om lämpligaste

sättet att ordna polisväsendet på landet hade komitén uppgjort

förslag till stadga för fjerdingsmän och dervid, med afseende a vigten

deraf, att till fjerdingsmän erhölles lämplige personer, ansett, dels att

för kompetens till fjerdingsmansbefattning borde fordras kännedom om

de delar af allmänna lagen och dithörande författningar, som anginge

ärenden, tillhörande fjärdingsmannens tjensteåligganden, dels att fjerdingsman

skulle efter föregående ansökningstid, uppå förslag af kronofogden

och sedan vederbörande kommunalnämnd blifvit hörd, af länsstyrelsen

antagas, och dels att kommunalstämmas beslut om de löneförmåner,

som stämman ville fjerdingsmännen bevilja, skulle, sedan

landstinget sig deröfver yttrat, af länsstyrelsen pröfvas och länsstyrelsens

beslut, derest detsamma afveke från landstingets mening, under
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

ställas Kongl. Maj:ts nådiga pröfning. I öfrigt hade uti förslaget dels

uttryckligen blifvit stadgadt, att fjerdingsman, i enlighet med den allmänna

tillämpningen af nu gällande föreskrifter, skulle vara berättigad

och pligtig att för indrifvande af sådana allmänna eller kommunen tillhörande

medel, som skulle handräckningsvis uttagas, verkställa utmätning

och instrument deröfver eller vanlig pantlista till kronofogden

för vidare åtgärd aflemna, dels ock blifvit fjerdingsman ålagdt, bland

annat, att utöfva noggrann tillsyn derå, att allmän ordning och säkerhet

inom hans tjensteområde upprätthölles, samt, i händelse anslag

eller förbrytelse deremot förekommo, insända berättelse derom till kronofogden,

men, derest sådana öfverträdelser af lag och allmänna stadganden

blifvit upptäckta, som utgjorde föremål för allmän åklagares beifran,

derom anställa undersökning och insända det dervid förda protokollet

till kronofogden, äfvensom att, derest någon på sannolika skäl

misstänktes att hafva föröfvat brott, derå häktning följa kunde eller

borde, taga den misstänkte i förvar och genast inställa honom hos

vederbörande allmänna åklagare, som om den anhållnes häktande egde

förordna. Med en sådan maktbefogenhet komme fjerdingsmannen icke

att sakna medel eller utväg att på ett tillfredsställande sätt uppehålla

den allmänna ordningen. Genom rättigheten att anhålla misstänkt

person erhölle fjerdingsman icke större myndighet än den, som i stad

nu tillkommo poliskonstapel, och den omständighet att afståndet till

den polistjensteman, som egde att i afseende å häktningen besluta, i

allmänhet blefve större på landet och således kunde föranleda ett

längre afbrott i den anhållnes frihet, derest det skulle befinnas, att häktning

icke bort ega rum, vore en olägenhet, som hade sin grund i förhållanden,

hvilka icke kunde undanrödjas.

Hänvisande i öfrigt till komiténs tryckta betänkande och förslag,

som jag nu uti ifrågakomna hänseende i största korthet återgifvit, anhåller

jag ondast få erinra, att, enligt det af komitén uppgjorda aflöningsförslag,

medelbeloppet af kronofogdarnes aflöning skulle, inberäknadt

kontorshåll, uppgå till 4,512 kronor 50 öro samt fogdefullmäktig,

utom kost och bostad, som lian borde utan afgift hos kronofogden

åtnjuta, i aflöning erhålla 400 kronor; och att komitén, som fästat

uppmärksamheten å billigheten deraf att staten lemnade kommunerna

bidrag till fjerdingsmännens aflönande, ansett sådant bidrag böra utgå

i ett visst procentförhållande till den lön, som af distriktet ansloges,

men med ett bestämdt maximum t. ex. af 250 kronor.

Endast en bland Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande har understöd!

komiténs nu ifrågavarande förslag rörande kronofogde- och

Bill. till Itiksd. Prof.. 1878. 1 Sami. 1 Afl. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bil. N:o f) till Kongl. Maj ds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverk et 1878.

länsmanstjensternas sammanslagning till en tjenstemannaklass, hvaremot

samma förslags antagande blifvit af samtlige öfrige på det bestämdaste

afstyrka.

Härvid bär i främsta rummet erinrats, att den nuvarande, länge

pröfvade organisationen ingalunda gifvit anledning till befogade klagomål,

utan deremot af den allmänna meningen uppbures såsom ändamålsenlig

och lämpad efter vårt lands förhållanden.

Den förutsättning, från hvilken komitén vid afgifvande af sitt förslag

utgått, att kronofogdarne och länsmännen i allmänhet icke vore

af sina tjenstegöromål fullt sysselsatte, saknade giltig grund. Om det

än med någon sanning kunde sägas, att innehafvare af kronofogde- och

länsmanstjenster inom mindre distrikt i mera välmående trakter af riket

icke vore af sina tjenster fullt upptagne, så egde dock detta förhållande

icke rum i de större distrikten. Deremot vore det ganska

vanligt att icke allenast kronofogdarne utan äfven länsmännen anlitade

biträden för sina göromåls ombesörjande; och då aflöningen till biträdena

måste tagas af tjenstemännens egna knappa tillgångar, torde berörda

omständighet utgöra tillräckligt bevis att de icke ensamme förmådde

medhinna sina tjenstegöromål. Det läge dessutom i dessa tjenstebefattningars

natur, att göromålen dervid icke kunde lemna innehafvaren

en på hvarje dag af året någorlunda jemnt fördelad sysselsättning,

utan att göromålen vissa tider måste vara mera ansträngande,

då biträde måste anlitas, och andra tider åter mera lindriga; och, om

de till följd af en sådan arbetsfördelning erhållna lediga stunder användes

till nyttig verksamhet, vare sig utan eller mot särskild godtgörelse,

kunde sådant så mycket mindre anses olämpligt, som tjenstemannen

oftast genom en sådan verksamhet komme i närmare beröring

med folket och vidgade sin erfarenhet.

Emot förslaget att i så väsentlig mån, som komitén föreslagit,

öka kronofogdarnes antal, förekomme den allmänna anmärkning, att

tillsättandet af ett så betydligt ökadt antal uppbördsmän innefattade

en afvikelse från den i all statsförvaltning antagna och äfven i Sverige

tillämpade grundsatsen, att uppbördsmännens antal borde vara så inskränkt

som möjligt i förhållande till de statsinkomster, som skulle

uppbäras och redovisas. Handhafvande^ af kontrollen öfver alla dessa

uppbördsmän skulle också medföra ett betydligt förökadt arbete för

landskontoren, på samma gång tryggheten för uppbördens behöriga

verkställande och redovisande förringades.

Att belasta kronofogdarne, som redan enligt nu gällande instruktion

vore af sina göromål mycket upptagne, med icke allenast en del

af häradsskrifvarnes utan äfven länsmännens samtliga åligganden, kun
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bil N:o 5 till Kanyl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1878. 19

ej'' ^1^as’ granskning af den utaf komitén föreslagna instruktion

för kronofogdarne och erfarenhetens vittnesbörd om det mått af

tid och arbete, som fullgörandet af alla deri antydda, mångskiftande

göromål med nödvändighet betingade, ådagalade till fullo, att kronoiogdarnes

tjensteverksamhet skulle utvidgas betydligt mera, än som uppvägdes

af den föreslagna minskningen i fögderiernas områden och med

ett ordentligt handhafvande af göromålen läte sig förenas. Till denna

förökning af göromålen komme icke minst att bidraga en vidlyftig och

besvärlig skriftvexling med de många fjerdingsmännen i fögderiet. Det

vore således all anledning befara att de nya kronofogdarne icke skulle

kunna äfven med biträde af fogdefullmäktige medhinna dem åliggande

göromål. I många fögderier blefve till och med förhållandet sådant,

att de åiliga tjensteresorna för kronofogden skulle upptaga flera dagar,

än som funnes på ett år.

Den af komitén föreslagna anordning, att den för verkställande af

de fögdentjenstemännen åliggande göromål erforderliga arbetskraft

skulle till väsentlig del vinnas genom anställande af''eu ny tjenstemannaklass,

fogdefullmäktige, kunde ingalunda förordas. Till följd af

de sväfvande bestämmelserna angående fogdefullmäktigens tjensteåligganden

. kunde emellan honom och kronofogden lätt uppstå förvecklingar,

Indika blefve menliga för göromålens behöriga handhafvande; och

om det å ena sidan kunde i flera hänseenden blifva för kronofogdarne

obehagligt och betungande att nödgas såsom medlemmar af sin familj

emottaga biträden, . som de ej finge sjelfve välja, så vore det å andra

sidan mindre förenligt med fogdefullmäktigens egenskap af tjensteman

med icke. ringa befogenhet att hållas i en så beroende ställning, som

den han i förhållande till kronofogden skulle intaga. Men, äfven om

berörda anordning kunde, oansedt dessa och flera andra betänkligheter

godkännas, voro dock densammas genomförande på ett tillfredsställando

sätt knappast möjligt. De anspråk, som skulle ställas å eu fogdefullmäktig,

blefve nemligen så stora i förhållande till de med befattningen

förenade förmåner och utsigten till vidare befordran, att du°-- lige personer antagligen icke skulle kunna förmås att taga anställning

som fogdefullmäktige, äfven om det af komitén föreslagna aflöningsbelopp,

hvilket icke vore högre än den årslön, som mångenstädes bestodes

en duglig dräng, fördubblades eller ännu mera förhöjdes.

De klagomål, som låtit förnimma sig i afseende å det sätt, hvarpå

exsecutionsväsendet vore ordnadt, hade icke, åtminstone ej i någon

afsevärd mån, sin anledning i den omständighet att kronofogdarne

egde för exsecutionsförrättningar använda vederbörande länsmans biträ
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bil N:o 5 till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

de, när utmätningsmål i större antal förekomme. Genom den af komitén

i berörda hänseende föreslagna förändring skulle i öfrigt icke

annat ändamål vinnas, än att kronofogden med större lätthet kunde öfvervaka

den honom biträdande utmätningsförrättaren; men det allmännas

säkerhet eller den enskildes rätt, som ytterst hvilade pa kionofogdens

redbarhet och vederhäftighet, blefve icke genom denna förändring

mera betryggad. Dessutom mötte intet hinder att föreskrifva,

det länsmännen skulle, såsom flerestädes egde rum, ställa borgen för

dem anförtrodda medel.

Derest komiténs förslag genomfördes, vore all anledning antaga,

att, då kronofogdarne, oaktadt fögderiernas minskning till omfånget,

finge full sysselsättning , dels å kontoret och dels ute i fögderiet med

de kamerala och administrativa göromålen, åklagarekallet och handhafvande!

af polisväsendet lomme att hvila å fogdefullmäktige. Huruvida

åter desse skulle i omförmälda hänseenden göra samma gagn som

länsmännen, vore minst sagd! tvifvelaktigt. Länsmännen vore för längre

tid, oftast för lifstiden fästade vid det tjenstgöringsområde, som eu

gång dem anvisades. De vore till följd deraf vida mera i stånd att

lära känna donna- orts förhållanden jemte dess innevånare, deias plagseder

och egenskaper samt derigenom förvärfva aktning och inflytande

hos befolkningen, än fogdefullmäktige, hvilka till följd af sin beroende,

vanskliga och mindre behagliga ställning helt visst skulle komma

att ofta ombytas och redan af sådan anledning sakna tillfälle att

med ortens angelägenheter göra sig förtrogne. Visserligen borde fogdefullmäktige

förutsättas ega genom studier förvärfvade insigter i lagfarenheten,

såvidt sådant kan genom aflagd examen utrönas, i högre

mått än en nyantagen länsman; men utom det att de nu stadgade vilkoren

för kompetens till länsmanstjenster kunde, om de allvarligt tilllämpades,

innebära i någon mån tillräckliga fordringar pa insigter äfven

såsom grundval för utölningen af aklagarokallet, så länge det ännu

brukliga rättegångssät-tet i brottmål fortfore, borde tillika besinnas,

att åklagarekallet sjelft tvingade till studium af gällande lag oeh författningar,

från hvilket länsmännen icke kunde frigöra sig, och att

länsmännen under det ständiga ofvervarandet af häradsrätternas sammanträden

vore i tillfälle att i allmänhet förvärfva större erfarenhet

och öfning uti ifrågavarande hänseende än fogdefullmäktige. . Länsmännen

ådagalade ock numera i allmänhet en ganska oklanderlig kännedom

om lagstiftningen i de delar, som bestämde deras tjensteverksamhet,

samt först-ode derjemte att med nit, omtanke och pligttrolietgöra

sina insigter vid tillämpningen gällande, hvithet förhållande, i för
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1878.

ening med länsmännens humanitet och redbarhet, grundlagt och vidmakthölle

det stora förtroende, hvarmed länsmännen af befolkningen

omfattades. Dessutom egnade sig länsmännen särdeles väl till att utgöra

sista länken i den kedja af cmbets- och tjenstemän, hvarigenom

förvaltningen ombesörjdes samt ordning och säkerhet upprätthölles;

och hinder borde ej möta att, om så funnes nödigt, i någon man höja

kompetensfordringarna för länsmansbefattning.

Såsom ofvan förmäles,'' utgjorde antalet af polismännen på landet,

kronofogdar och länsmän, för närvarande tillsammans 638. Då detta

antal måste anses väl ringa, hvilket bäst visades deraf att, sedan Riksdagen

anvisat dertill erfordcliga medel, extra polistjenstemän blifvit på

flera ställen å landet anstälde, kunde en nedsättning i berörda antal,

såsom komitgn föreslagit, till endast 546 icke vara annat än i hög grad

betänklig; men vådan häraf blefve ännu större derigenom att fogdefullmäktige

skulle vara bosatte hos fogdarne, hvaraf följde att polismän

funnes å endast 256 ställen. Under sådana förhållanden vore det,

åtminstone i flera län, knappast möjligt för Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

att, derest den föreslagna organisationen genomfördes,

åtaga sig ansvarighet för upprätthållandet af ordning och säkerhet.

Då, såsom komitén vitsordat, fjerdingsmans-inrättningen måste, äfven

om länsmansbefattningarna qvarstode, icke allenast bibehållas utan

derjemte på ett mera tillfredsställande sätt ordnas, vore det uppenbart

att genomförandet af den föreslagna nya organisationen, hvarigenom

polistjenstemännens antal skulle inskränkas, icke kunde ens ifrågasättas

utan att fjerdingsmans-inrättningen utbildades åtminstone till den omfattning,

som komitén föreslagit. Men härför mötte stora, om icke oöfvervinnerliga

svårigheter; ty, om än kommunerna skulle vilja underkasta

sig eller kunna genom lagstiftning tvingas till de icke obetydliga

uppoffringar, som af dom fordrades för fjerdingsmansinrättningens

utbildande på omförmälda sätt, gåfve dock erfarenheten vid handen,

att tillgången på personer af allmoge-klassen, hvilka skulle vara tjenligc

att förestå fjerdingsmansbefattning med den utvidgade befogenhet,

som komitén afsett, för närvarande vore och med säkerhet under en

lång följd af år skulle blifva otillräcklig i förhållande till den mängd

dylika befattningar, hvilka måste besättas och hvilka enligt komiténs förslag

icke komme att i annan mån fortfarande vara »ett menighetsbestyr»,

än att menigheterna finge betala aflöningen, dock med bidrag dertill

af statsmedel. I öfrigt kunde med skäl ifrågasättas, huruvida fjerdingsmännen,

äfven med de af komitén uppstäda kompetensvilkor, borde an
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bil. No i) till Kanyl. Majds Nåd. Prof. No t, om Statsverket 1878.

förtros det granlaga uppdraget att angående gröfre brott hålla förhör

samt taga derför misstänkta personer i förvar. Slutligen borde icke

lemnas oanmärkt, att, om afiöningen för fogdefullmäktige bestämdes

till rimligt belopp och derjemte toges i beräkning statens bidrag till

fjerdingsmännens aflönande, årliga kostnaden för den 113m organisationen

komme att icke obetydligt öfverstiga det belopp, som erfordrades för

att förse de nuvarande kronofogdarne och länsmännen med en efter

tidsförhållandena lämpad aflöning.

I allt hufvudsakligt delar jag de sålunda af Eders Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande enhälligt, på allenast ett undantag när, uttalade

åsigter. Jag anser således kronofogde- och länsmansbefattningarna

böra oförändrade bibehållas. I afseende härå tillåter jag mig likväl

erinra, dels att eu eller annan af Eders Kongl. Maj ds befallningshafvande

antydt att, genom förändring af tjenstgöringsområdena, kronofogdarnes

eller åtminstone länsmännens antal skulle kunna i någon

mån inskränkas, dels och att deremot andre Befallningshafvande gjort

framställning om minskning af länsmansdistrikten inom länet, äfvensom

att inom flera län extra länsmän redan äro med Eders Kongl.

Maj ds nådiga tillstånd anstälde. Det torde derföre äfven vara att

tillse, huruvida den nuvarande fördelningen af kronofogdarnes och länsmännens

tjenstgöringsområden kan bibehållas.

På grund häraf tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl.

Majd måtte finna komiténs förslag, att kronofogde- och länsmanstjensterna

skola sammanslås till eu tjenstemannaklass, kronofogdarnes, Indika

tjenstemän skulle med biträde af så kallade fogde fullmäktige bestrida

de kronofogdar och länsmän nu hufvudsakligen åliggande göromål,

icke böra bifallas, samt, med förklarande att kronofogde- och länsmansbefattningarna

böra bibehållas med hufvudsakligen enahanda åliggande

som hittills, ej mindre anbefalla Eders Kongl. Majds Befallningshafvande

i samtliga länen att hvar för sig, så fort ske kan och före

den 1 instundande Augusti, inkomma med underdånigt yttrande, huruvida

inom det enhvar anförtrodda län antalet af kronofogde- och länsmanstjensterna

kan genom förändring af nu bestämda tjenstgöringsområden

minskas eller tillökning i detta antal eller förändring i öfrigt

af tjenstgörings områdena kan finnas vara af omständigheterna oundgängligen

påkallad, än äfven i nåder förordna att, derest kronofogdeoller

länsmanstjenst är eller blifver ledig, med åtgärd för densammas

återbesättande skall anstå och tjensten genom vikarie uppehållas, intilldess

Eders Kongl. Maj:t, efter det omförmälda yttranden inkommit,

meddelat vidare föreskrift.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bil No ft till Kong!. Maj:ts Nåd Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

I sammanhang med nu behandlade frågor tillåter jag mig anmäla

att de fleste af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande uti de afgifva

utlåtandena gjort framställning om tjenste- och lönereglerin«-sfrågans.

snara afgörande, så att det nu inom landsstaten rådande ovisshetstillstånd

måtte upphöra. Otillräckligheten af löneförmånerna vore

redan i och for sig menlig, derigenom att dugliga personer afskräcktcs

tran att ingå vid landsstaten. Men detta förhållande förvärrades i betydlig

män genom ovissheten huruvida tjensterna komme att bibehållas

i ofo , , Tlllämpningen af förut nämnda nådiga cirkulär den 7 Mars

1873 och den 11 December 1874 borde derför, så fort ske kunde, upp
-

Sasom ofvan förmäles, har nionde allmänna landsstatsmötefc gjort

trarfställning»n enahanda syfte; och då jag anser denna framställning

särdeles hell]ertansvärd, får jag, under förutsättning att Eders Kong?

Maj :t. bifaller hvad jag förut i detta ärende hemstält nu i underdåniges

.Bestyrka, att Eders Kongl. Maj:t måtte ej mindre förklara, att hvad

nadiga cirkulären den 7 Mars 1873 och den 11 December 1874 i frå^a

om tillsättande af landsstatstjenster innehålla icke vidare skall eo-a tillämpning

beträffande landssekreterare-, landskamrerare-, länsnotarielansbokhallare-,

landskanslist- och landskontorist-tjenster, men förständiga

bme Befallningshafvande att, när någon af dessa befattningar

-tX utsökning ledig, derjemte tillkännagifva, att innehafvare

.. befattningen skall vara underkastad såväl den vidsträcktare tjenstgormgsskyldighet

och jemkning i åligganden som ock den reglering

åt löneförmåner, som kan varda föreskrifven, äfvensom att vid tillsäff

tandet af de utaf nämnda befattningar, till hvilka utnämningsrätt Eders

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande tillkommer, iakttaga nämnda förbehåll,

an äfven anbefalla Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande att i

sammanhang med förutnämnda yttrande meddela uppgift å de landssekreterare,

landskamrerare. eller kronofogdar inom hvarje län som

pa grund af ofvanberorda cirkulär erhållit förordnande att endast tillsvidare

bestrida innehafvande befattningar, samt huruvida något hinder

meter att for sådan befattnings innehafvare utfärda fullmakt eller konstitutorial

med intagande af omförmälda förbehåll och för kronofogde

jemväl, der. så finnes nödigt, att han skall vara underkastad reglering

af tjenstgoringsområde; Och torde Eders Kongl. Maj:t, efter det ofta*

namnda yttranden inkommit, vilja taga i öfvervägande, om och i hvad

man tillämpningen af förberörda cirkulär må kunna jemväl i afseende

a kronofogde- och länsmansbefattningar upphöra.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bil. No 5 till Kongl Majds Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1878.

Slutligen hemställer jag, som i de delar, der sådant bort ega rum,

beredt detta ärende gemensamt med Chefen för Finans-departementet,

att Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder anbefalla

dels Kammarkollegium och Statskontoret att, så fort ske kan och

före den 1 instundande Oktober, inkomma med underdånigt utlåtande

och förslag i fråga om löneregleringen för de vid landsstaten anstälde

embets- och tjenstemän, med undantag af landshöfding, räntmästare

och häradsskrifvare;

dels Kammarkollegium, Statskontoret oeh Kammar-Rätten att åtgifva

underdånigt utlåtande öfver komiténs förslag angående uppbördsoch

redovisningsväsendet jemte dermed sammanhängande frågor, såsom

om förändring af räntmästarebefattningarna, indragning af häradsskrifvaretjensterna

och bestridande af de med dessa befattningar förenade

göromål och aflöningen derför;

dels och Kammar-Rätten att särskilt afgifva yttrande i anledning

af komiténs förslag till förändrade bestämmelser angående mantalsskrifningen

i riket och hvad dermed sammanhänger.»

Uti allt hvad föredragande Departements-Chefen sålunda tillstyrkt

och hemstält instämde Statsrådets samtlige öfrige ledamöter;

Och behagade Hans Maj:t Konungen i nåder dertill

lemna bifall.

Ex officio

Paul Strandberg.

Stockholm, K. L. Beckman, 1877.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil No 5 a. till Kanyl Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

i

Utdrag af Protokollet öfver Civilairvriden, hållet inför

Hans Maj.-l Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott

den 1 Januari 1878.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Ministern för Utrikes ärendena Björnstjerna,

otatsraden: Herr Lageusträle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Boven,

Friherre von Otter,

Forssell och

Rosensvärd.

Departementschefen, Statsrådet Thyselius föred ron frågan

reglerandet af utgifterna under Riksstatens sjette hufvudtitel

yttrade härvid beträffande

om

samt

Do Departementets Expedition.

Enligt Eders Kongl. Maj:ts uppå föredragning af Chefen för FinansDepartementet

den 7 sistlidne December fattade beslut åligger det min

nu afgifva förslag till den förändrade stat för Civil-Departementets

Expedition, som med tillämpning af då antagna aflöningsgrunder bör

blifva gällande från och med nästkommande år.

Den nu gällande uti protokollet öfver Finans-ärenden förutnämnde

dag omformälda organisation för vissa af Kansli-Expeditionerna har,

Bih. till Iliksd. Prot. 1878. 1 Sami. 1 Afd. ^

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bil. N:n 5 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1878.

i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts den 12 Juni 1874 meddelade nådiga

beslut varit tillämpad inom Civil-Departementets Expedition alltsedan

den 1 påföljande Juli och derunder, såsom vid föregående tillfällen

jemväl blifvit vitsordadt, visat sig fullt ändamålsenlig samt mäktig

af den efter tidsförhållandena lämpade utveckling, utan hvilken

ingen organisation kan motsvara sitt ändamål. Då härtill kommer, att

göromålen inom Expeditionen varit i ständigt tilltagande, hvilket fiamgår

deraf att antalet inkomna mål och ärenden i medeltalet årligen

utgjort:

under åren 1860—1864.................................................................... 1,344,

» » 1865—1869........... M47 och

» » 1870—1874.................... !5763 men

under åren 1875—1877 uppgått till.................... 1^38,

torde någon nedsättning i de för göromålens bestridande atsedde ordinarie

erabetsmännens antal icke kunna ifrågasättas; men, med afseende

å det biträde, som kan påräknas af Amanuenser och andra extra oidinarie

tjensteman, anser jag berörda antal fortfarande vara tillräckligt.

I afseende åter å Expeditionens betjening anhåller jag få erinra, att

då genom nådigt bref den 15 November 1867 förordnades, att KonvojKommissariatet

skulle med samma ars utgång upphöra, i sammanhang

dermed blef föreskrifvet, bland annat, att vaktmästaren vid nämnda

embetsverk J. E. Höglund, hvilken i 27 år innehaft sin befattning,

finge emot skyldighet till tjenstgöring inom Civil-Departementets Expedition

framgent från Handels- och Sjöfartsfonden upphöra innehafvande

lön jemte öfriga förmåner, de senare beräknade efter sistiöiflutna

fem årens medelvärde, eller tillsammans i jemnt tal 680 riksdaler

årligen. På grund häraf har bemälde Höglund från och .med. år 1868

sjelf eller genom annan af honom aliönad person tjenstgjort i Expeditionen;

och har således Expeditionens betjening, oaktadt staten upptager

endast två vaktmästare, i sjelfva verket under berörda tid bestått

af tre sådana.

Att detta antal icke skäligen kan minskas torde vara uppenbart,

då i betraktande tages, att tillökningen i embetsgöromålen och arbetets

fördelning å särskilda afdclningar eller byråer i icke oväsendtlig .man

föranleder dertill att betjeningen måste mera än tillförene tagas i anspråk

såväl för uppvaktningen å embetsrummen, der arbetena ofta.

pågå till kl. 4 eftermiddagen och än senare, som för uträttande af

öfriga densamma åliggande sysslor; att för möjliggörande af ornförmälda

byråindelning och beredande af lämpligt utrymme föi Expeditionens

arkiv embetslokalen blifvit under år 1874 icke obetydligt ut
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts .Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1878.

vidgad; samt att vid Ecldesiastik-Depärtementets Expedition, som icke

räknar flera ernbets- och tjensteman än Civil-Departementets, finnas

anställde tre vaktmästare. Da emellertid förutnämnde Höglund under

sistlidne December månad aflidit och i anledning deraf Handels- och

Sjöfartsfondens medel icke vidare böra anlitas för bestridande af aflöning

åt den för Expeditionen behöflig^ vaktbetjening, lärer åtgärd nu

böra vidtagas, så att aflöningen för den erforderlige tredje vaktmästaren

må blifva å stat uppförd.

Beträffande derefter de behof, som skola fyllas med det å Expeditionens

stat uppförda anslag till Amanuenser och renskrifning m. m.,

tillåter jag mig åberopa hvad derom finnes anfördt till det protokoll

öfver Civil-ärenden den 9 Januari 1874, hvilket åtföljde Eders Kongl.

Maj ds Nådiga Proposition till samma års Riksdag om statsverket.

Nämnda protokoll gifver vid handen, att, då anslagets belopp bestämdes

till 10,000 kronor, dervid tagits i beräkning att kostnaden för

den renskrifning, som bestrides af personer utom Expeditionen, skulle

uppgå till omkring 1,500 kronor årligen. Beloppet af denna kostnad,

lör hvars bestridande måst under åren 1876 och 1877 anvisas särskilda

bidrag från Sjette liufvudtitelns anslag till extra utgifter, har

utgjort under år 1874 något mer än 2,400 kronor, år 1875 vid pass

2,200 kronor, år 1876 minst 2,300 kronor och år 1877 omkring 2,800

kronor. Med afseende härå torde ensamt för beredande af tillgång

till de för renskrifningskostnadernas bestridande erforderliga medel

ifrågavarande anslag böra förhöjas med 1,000 kronor. Af samma anslag

lära jemväl böra utgå de tjenstgöringspenningar, som för vikariatstjenstgöring

under semester skola af statsmedel bekostas och hvilka

enligt ofvanberörda aflöningsgrunder sammanräknade uppgå till högst

2,200 kronor, hvaraf, vid det förhållande att denna utgift icke tagits

i beräkning vid bestämmande af anslagets belopp, föranledes en ytterligare

förhöjning deri med omkring 2,200 kronor. Enär härtill “kommer,

att oftanämnda anslag synes vara äfven för fyllande af öfriga

behof väl. knappt tilltaget, i hvilket afseende jag tillåter mig anmäla,

att det årliga amanuens-arfvodet i medeltal uppgått till endast omkring

1,000 kronor, att tillgångarna icke medgifva utdelning af gratifikationer

till de extra ordinarie tjensteman, som icke äro amanuenser, med

högre belopp än i medeltal 250 kronor årligen, samt att anslaget icke

lemna* någon tillgång till godtgörande af tillfälligt biträde, då sådant

vant för Departements-Chefen behöflig!, så anser jag mig, då nu ifrågakomma''

att definitivt uppföra detta anslag på ordinarie stat, icke böra

föreslå detsammas bestämmande till lägre belopp än 15,000 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bil. N:o 5 a. till Kowjl. Majd* Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

Staten för Civil-Departementets Expedition skulle således blifva

följande:

Tjenstj

göringsLön.

! penningar.

Kronor.

Kronor.

Summa.

Kronor.

Eipeditions-Chefen, arfvode......

1 Byrå-Chef ..............................

3 dito ..............................

1 Kansli-Sekreterare..................

1 dito .................

1 Registrator............................

1 Förste Vaktmästare ...............

1 Förste Statsråds-vaktmästare

1 Vaktmästare ..........................

1 dito ...........................

1 Statsråds-vaktmästare ...........

*) Om vaktmästare i sådan egenskap

åtnjuter fri bostad, skall,

så länge denna förmån qvarstår,

den kontanta lönen minskas

med 150 kronor.

Till Departements-Chefens för-;

j fogande för Amanuenser, vika-\

I riatsersättning och renskrifningj

in. m........................................!

4,400

13.200

2,800

11.200

28,00

800*)

800*)

500*)

500*)

500*)

2,000

6,000

1.200

4,800

1,200

300

300

300

300

300

7,500

6,400

19,200

4,000

16,000

4,000

1,100

1,100

800

800

800

Summa! —

15,000

"76,700

} Efter fem år kan lönen

höjas med 600 kronor.

1 Efter fem år kan lönen

höjas med 500 kronor och

efter tio år med ytterligare

500 kronor.

[Efter fem år kan lönen

[höjas med 100 kronor.

Som nuvarande ordinarie anslaget uppgår till!

endast...........................................''........................I 46>200

utgör således skilnaden .......................

Men, om härifrån af räknas det för innevarande

och föregående år på extra stat anvisade be
loPP.

..............................................;.......

utgör den nu ifrågasatta förhöjningen egentligen

endast ............................................

30,500

20,800

9,700

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bd. N:n f) a. till Jion:t!. Mq>:ts Ä&f. Frop. N:o 1, om StataverJ-ci, 1878.

Härtill komma ålderstiiläggen, h vilka derest samtlige enligt ofvans

tåen do förslag till stat dertill berättigade befattningsinnehafvare på en

gång vore i åtnjutande åt sådan förmån, Kauslisekreterarne och Registratorn

till högst medgifna belopp, skulle kunna uppgå till 8,700 kronor

men för instundande ar icke komma att öfverstiga 2,300 kronor; anhållande

jag, att efter behandlingen af anslagstitlarna »Landtmäteristaten»

och »landsstaterna i länen» få gorå framställning i fråga om anvisande

af de för nu omförmälda utgift erforderliga medel.

Hvad härefter angar frågan om slutliga genomförandet, af den

redan ar 1874 antagna nja organisationen för Departementets Expedition

oen den dermed sammanhängande nu föreslagna definitiva löneregleringen,

anhaller jagefå.£erinra, att den äldre, före nämnda organisation gällande

ordinarie staten upptager utom Expeditions-Chefen, Registrator!! och

vaktbet-jeningen, hvilkas befattningar icke undergått någon förändring,

3 Expeditionssekreterare, 3 Protokollssekreterare, 3'' Kanslister och 2

Kopister. . Samtlige dessa elfva sistnämnde befattningar, med undantag

åt eu ledig protokollssekreteraretjenst, voro vid den tidpunkt, då den

nu gällande nya aflöningsstaten började tillämpas, och äro fortfarande

försedde. med ordinarie innehafvare, hvilkas fullmakter icke innehålla

annat vilkorj än gatt icke ^tillika innehafva eller emottaga annan tjenst

med lön å rikets stat, derest sådant framdeles blefvc föreskrifvet.

Af dessa befattningsinnehafvare hafva på grund af Eders Kongl.

Maj:ts den 12 Juni 1874, den 11 påföljande December och den 10

December 1875 meddelade Nådiga förordnanden vant och äro fortfarande

2 Expeditionssekreterare och 2 Protokollsekreterare tjenstgörande

byråchefer samt 2 Kanslister och de två Kopisterne tjenstgörande

Kanslisekreterare. Den tredje Kanslisten C. A. Grandinson

har sedan ar 1863 innehaft och innehar fortfarande Nådigt förordnande

såsom byråchef i Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader; och den

tredje Expeditionssekreteraren B. W. von Prinzencreutz, hvilken är född

den 11 Maj 1813, i Juni månad 1832 inträdde i statens tjenst och allt

sedan den 26 September 1855 innehaft sitt ExpeditionssekreterareEmbete,

biel icke till den nya staten Överflyttad. Han har emellertid

fortfarande. varit i tjenstgöring, i det han inom Expeditionschefens

afdelning bestridt alla de göromål, som kunnat honom såsom Expeditionssekreterare

åläggas. Den .Expeditions-Chefens Kanslisekreterare åliggande

protokoll!öring har deremot hittills måst turvis fullgöras af

amanuenserne. lill bestridande åt den von Prinzencreutz på grund

af fullmakt tillkommande aflöning, 4,500 kronor, hafva varit använde

dels den för femte Kanslisekreteraren afsedda lön 4,200 kronor dels

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Bil. N:o ö a, till Emu/!. Majds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1878.

ock 300 kronor af det belopp, som tjenstgörande Kansli sekreteraren,

Kanslisten vid Expeditionen Axel Hegardt förklarats böla af kanslisekreterarelönen

afstå i anledning deråt att ban på grund af säl skilda

förhållanden ansetts böra under öfvergångstiden få fortfarande utöfva

innehafvande kanslisttjenst i Kommers-Kollegium.

Nu antydda, af öfvergången till eu ny organisation betingade anordningar

torde icke, då löneregleringen blifver definitiv, och med

iakttagande af derför stadgade vilkor lämpligen kunna eller böra fortfara,

äfven om desamma icke i längden blefve menliga för arbetets

gång; och då Expeditionssekreteraren von Prinzencreutz, som ^icke är

skyldig att utan bibehållande af hela sin lön från tj ensten afgå, redan

hunnit så hög ålder, att han den 11 instundande Maj fyller 65 ai, synes

mig tiden nu vara inne, att han må å allmänna indragningsstaten öfverflyttas

med rätt att derå från och med månaden näst efter den, då

Eders Kongl. Maj:t kan finna godt förklara, att hans tjenstgöring inom

Expeditionen må upphöra, åtnjuta sin nu å Expeditionens gamla ordinarie

stat innehafvande lön 4,5u0 kronor årligen; anhållande jag härvid få

fästa uppmärksamhet derå, att, om von Prinzencreutz blifvit till nya

aflönings staten Överflyttad såsom byråchef samt de af Eders Kongl.

Magt antagna aflöningsgrunder, såsom jag vågar förutsätta, af Riksdagen

godkännas, von Prinzencreutz kunnat efter 1879 års ingång afgå från

tjensten med pension från indragningsstaten till belopp af 5,000 kronor

eller 500 kronor mer än den lön, som nu skulle för honom till

samma stat öfverföras. .

Beträffande organisationens och löneregleringens genomförande i

öfrigt anser jag, med hänsyn till för handen varande förhallanden och

då den kanslist eller kopist, som tilläfventyrs skulle komma att uppbära

honom enligt äldre staten tillkommande lön, måste enligt gällande

instruktion vara pligtig bestrida de Amanuens nu åliggande göromål,

annan bestämmelse för närvarande icke vara erforderlig, än att ifrågakommande

utbetalning af befattningsinneliafvares lön på den äldre

ordinarie staten må bestridas af anslaget till »Amanuenser, vikanats
ersättning

och renskrifning in. in.»

På grund af hvad jag sålunda anfört och under åberopande af Eders

Kongl. Maj:ts förut, nämnda den 7 sistlidne December fattade beslut

får jag i underdånighet tillstyrka nådig framställning till Riksdagen, att

'' dels, med de genom samma Nådiga beslut stadgade vilkor och

förbehåll, för genomförande af nu föreslagen lönereglering för Departementets

Expedition höja ordinarie anslaget till samma Expedition från

46,200 kronor till 76,700 eller med 30,500 kronor;

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bil No 5 a. till Kong1, Maj:ts Nåd, Prof. No 1, om Statsverket 1878.

dels medgifva alt Expeditions-Sekreteraren m. m. Bernhard Wilhelm

von Prinzencreutz må öfverflyttas å allmänna indragningsstaten med

rätt att derå från och med månaden näst efter den, då Eders Kongl.

Maj:t finner godt förklara, att hans tjenstgöring inom Expeditionen må

upphöra, åtnjuta sin nu å Expeditionens gamla ordinarie stat innehafvande

lön 4,500 kronor årligen;

dels och förklara, att möjligen ifrågakommande utbetalning af befattningsinnehafvares

lön på Expeditionens äldre ordinarie stat må

bestridas af det pa nya staten uppförda anslag till )) Amanuens er,

vikariatsersättning och renskrifning m. m.»

2:o Kommers-Kollegium.

Ibland de frågor, som länge utgjort föremål för öfverläggning,

men sådant oaktadt icke ännu lyckats finna sin lösning, är den om

indragning eller förändrad organisation af Kommerskollegiet kanske

den äldsta och säkerligen en af dem, som mest tagit den allmänna

uppmärksamheten i anspråk, och Eders Kongl. Maj:t har jemväl, sedan

en för utredande af denna angelägenhet nedsatt komité med betänkande

och förslag i ämnet inkommit, till den år 1875 församlade Riksdagen

aflåtit proposition angående indragning af nämnda kollegium och

inrättande i dess ställe af ett nytt embetsverk, under benämning af

Kongl. Styrelsen för handeln och näringarna. Då de anmärkningar,

hvilka såsom skäl för utslag på denna kongl. proposition blefvo af

Riksdagen angifna, syntes af beskaffenhet att åtminstone till en vigtig

del icke kunna undvikas, huru ett nytt förslag än kunnat blifva affattadt,

har Eders Kongl. Maj:t med bifall till derom gjorda underdåniga

framställningar hvarken år 1876 eller sistlidne år ‘ti Riksdagen

afgifvit något förslag i dylikt syfte, utan ansett åtgärderna för det

dåvarande lämpligen böra inskränkas till att förmedelst efter hand

skeende förändringar i kollegiets åligganden och i tjenstepersonalens

sammansättning förbereda och befrämja kollegiets ombildning på ett

sätt att deri, när tid blefve. kunde tillvägabringas utan svårare brytningar

och utan de särskilda kostnader, Riksdagen genom sitt utslag

å den kong! propositionen velat undvika. Såsom eu anledning dertill

att frågan vid Riksdagens senaste sammanträde icke af Eders Kongl.

Maj:t gjordes till föremål för behandling tillkom ytterligare, hvad

Riksdagen äfven erhöll sig meddeladt, att dels redan förelåge förslag,

åsyftande förändrad lagstiftning och dels med det snaraste förväntades

framställning om behofvet deraf uti vissa till kollegiets befattning

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bil. N:o 5 a. till Kong!. Maj:U Md. Prop. Mo 1, om Statsverket 7676''.

hörande ämnen af vidsträckt omfattning och djupt ingripande art, till

följd hvaraf det syntes ligga utom möjlighetens gräns att då noggrant

angifva och bestämma omfånget af den verksamhet och de åligganden,

som vid en förestående reglering borde tillkomma det ombildade eller

nyinrättade embetsverket.

Då emellertid sa vill Eders Kong!. Maj:t i nåder anbefallt, att med

utarbetande af förslag till indragning eller ombildning af Kommerskollegium

icke må längre anstå, än omständigheterna oafvisligen fordra,

som ock Riksdagen i sin underdåniga skrifvelse den 22 Maj 18/7 vid

det förhållande att, då vigton och behofvet af förevarande frågas slutliga

lösning sålunda blifvit insedd och erkänd, några oöfvervinnerliga

hinder icke syntes böra möta för att förslag derom måtte kunna åtminstone

för innevarande års Riksdag blifva framlagdt, i underdånighet

anhållit att Eders Kong], Maj:t _ täcktes, så vidt möjligt till samma

Riksdag aflåta proposition om indragning, eller, derest sådant icke

kunde ske, ombildning af ifrågavarande kollegium, tillhör det mig att

vid detta tillfälle till Eders Kong! Maj:ts nådiga pröfning anmäla

detta ärende.

Till en början förekommer härvid till besvarande den åt Riksdagen

i främsta rummet uppställda fråga, huruvida nämnda kollegium må

kunna indragas, hvarmed utan tvifvel afsetts, att de ärenden, som nu

tillhöra kollegiets upptagande, borde mellan flere eller färre redan bestående

embetsverk fördelas, så att i utbyte mot kollegiet icke ett eller

flera nya embetsverk kommu att inrättas. Hvad eu del ärenden angår

kan denna fråga utan tvifvel jakande besvaras, och ett så beskaffad!

svar har ock redan blifvit lemnadt af förenämnde, komité, för så

vidt beträffar manufakturlånefondens förvaltning, ärenden rörande fiskerinäringen,

samt bestyr, föranledda af kortstämplingen, och till följd af

erhållet uppdrag att i detta ämne sig yttra har kollegiets t f. President

uti underdånigt utlåtande den 13 December 1875 jemväl hemstält,

att från kollegiet måtte skiljas icke allenast allt bestyr med

kortstämplingen, utan äfven dels do mål, som angå pröfning af besvär

öfver beslut meddelade af Direktionen för handelsflottans ponsionsanstalt,

dels den enligt gällande föreskrifter kollegiet åliggande befattning

med navigationsskolorna i riket, dels inseendet öfver lägre

tekniska skolor och skolor för slöjd, samt dels handläggningen af

frågor om vissa slag af förlagsinteekning. Genom särskilda af Eders

Kongl. Maj:t meddelade beslut hafva ock af dessa ärenden de, som

angå kortstämplingen blifvit öfverflyttade till Statskontoret, de, som

röra pensioneringen af handelsflottans personal till i inansdepaitemeritet

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bil. No 5 a. till Krngl. Majd» Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1878.

och de, som hafva afseende på navigationsskolorna till Förvaltningen

af Sjöärendena eller nu mera Marinförvaltningen. Deremot har för

förlagsinteckningsärendenas hänskjutande till allmän domstol och kollegiets

befriande från inseendet öfver de lägre tekniska undervisningsanstalterna

och slöjdskolorna, det hinder mött att framställningen i

förra hänseendet blifvit afstyrka af Högsta Domstolen på skäl, hvilkas

vigt under nu varande förhållanden icke torde kunna förbises, samt

att den senare frågan icke lämpligen lärer höra förekomma annorlunda

än i sammanhang med det af komitén för den lägre tekniska

undervisningens ordnande uppgjorda förslag att för utöfvande af denna

tillsyn måtte inrättas en särskild öfverstyrelse, för hvilken kostnaden

beräknats uppgå till 9,000 kronor årligen. Uti ett senare den 23

Juni nästlidne år till Civildepartementet ingafvel, memorial har den

t. f. Presidenten ytterligare hemstält att från Kommerskoll eg! et måtte

skiljas, för att i annan ordning vinna behandling, förvaltningen af

manufaktur fr» rlagslåu (don deri, af tull- och beslagsmedlen, af Eskilstuna

fristadsmedel och af do besparingar, som uppkommit på de till manufakturernas

befrämjande anvisade medel, på anslagen till rese understöd

åt fabriks- och handtverksarbetaro och åt dem, soja studera bergshan

dt<''ringen äfvensom på anslaget till bibliotek och tidskrifter i bergsvetenskapen,

vidare frågor om anläggning af och reglementarisk;! stadganden

för städer, köpingar och andra lastageplatser, befattningen

med svenska kyrkans i London räkenskaper och med tillsättandet af

borgmästaretjensten i Eskilstuna, skyldigheten att hålla hand öfver

efterlefnaden af vissa föreskrifter, som finnas meddelade i förordningen

angående behörigheten att föra befäl på svenskt handelsfartyg den 7

Maj 1842, förordningen angående pass- och nationalitetshandlingar försvenska

till orter utom Sverige gående fartyg den 4 Juni 1868 och

förordningen af samma dag angående sättet och ordningen för sjöfolks

på- och afmönstring samt utfärdandet af sjömansrulla, befattningen

med tillsättande af vägare vid städernas metallvåg-ar och bestämmandet

af deras åligganden, granskning af hållna värderingar å bruk, som i

vissa kassor belånas, anmälandon af dem, som önska drifva masugn,

stångjernsbruk eller annan inrättning, hvilken afser tillgodogörande

eller förädling af mineralrikets alster och ej är att anse såsom handtverk,

samt ändtligen ansökningar af utländingar att drifva inrättningar

af förenämnda beskaffenhet.

Uti det af omförmälte komité rade afgifna betänkande finnes antalet

af de mål, Indika under året 1873, det sista nyfiket redogörelsen

Bih. Ull infall. Prot. 1878. 1 Sami. 1 Afä. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bil. No 5 a. till Kongl. Magda Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1878.

omfattar, till kollegiet inkommo, upptaget till 4,538, hvaraf de, som

angingo navigationsskolorna, uppgänga till 104, besvär, anförda mot

beslut, som Styrelsen öfver pensionsanstalten för handelsflottans personal

meddelat, till 3, och do, som uppkommit till följd af kollegiets bestyr

med kortstämplingen till 4, inalles således till ill af 4,538. Väl har

Eders Kongl. Maj:t med bifall till derom gjord framställning, beslut!!

att förvaltningen af de under Kommers-Kollegiets, vård stälda, här

ofvan omförmälda fonder och medel skall från början af innevarande klaf

annan myndighet öfvertagas, äfvensom att Kollegiets befattning''med

de vid metallvågarne anstälde vägare skall från samma tid upphöra,

men då hvarken de; ärenden, som härigenom blifvit Kollegiet frånskilda

eller de, som i Presidentens senare skrifvelse för öfrig! är o till frånskiljande

föreslagna, finnas under egna rubriker upptagna, utan blifvit

med andra sammanförda uti den af komiterade uppgjorda klassifikation

af de inkomna målen, är jag icke i tillfälle att om antalet af de ärenden,

förslaget afser, lemna upplysning, men detta antal måste dock

vara ytterst ringa, dä i betraktandet tages att handläggningen af alla

uppkommande frågor om användandet till näringarnas befrämjande af

ofvan uppräknade fonder, och anslag, fastän bokföringen och redovisningen

annorstädes eger rum, skulle bibehållas hos Kollegiet eller

annat i dess ställe inrättadt embetsverk, att de i vissa fall föreskrifna

anmäla!Klen, enligt hvad memorialet gifver vid handen, allmänneligen

åsidosättas, all, helst sedan Advokatfikalstjensten blifvit indragen, föga

tillsyn kan utöfvas i afseende på efterlefnadcn af de i uppgifna förordningar

meddelade stadgande!), och att öfriga ärenden efter hvad af

de särskilda rubriker, hvarunder de blifvit hänförda, äfven framgår,

sällan förekomma.

Det torde nu tillåtas mig att uppräkna de ärenden, som i händelse

Presidentens underdåniga hemställanden vunne bifall skulle på grund

af dels återstående icke upphäkta delar af de för Kommers- och BergsKollegierna

utfärdade instruktioner, dels särskilda. Nådiga författning;)!-,

dels stadgande!!, som af Presidenten blifvit föreslagna, hufvudsakligen

komma att tillhöra Kommers-Kollegium eller annat i dess ställe inrättadt

Embetsverk.

Dessa af Presidenten uppgifna ärenden äro

afgifvande årligen till Eders Kongl. Maj:t af underdåniga berättelser

om förhållande! med Rikets handel och sjöfart, fabriker och handtverkerier

för nästföregående år;

årliga regleringen af marknadsterminerna, hvartill enligt Kongl.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bil. Wto 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd Prop. N:o 1 om Statsverket 1878.

Brefvet den 7 Juli 1841 kommer afgörande! af förslag om nya marknaders

beviljande eller äldres indragning,

frågor om afgifter för varor och fartyg till staten, städer och

kanalbolag;

frågor, som röra utrikes handeln;

konsulatärenden, jemte hvilka torde böra nämnas dispositionen af

de båda anslag, som enligt Kongl. Brefven den 30 Januari 1830 och

den 14 September 1843 blifvit lemnade för att bereda konsuler ersättning

för utgifter för svenskt sjöfolk;

och i öfrig! alla anstalter, som hafva till föremål handelns säkerhet,

beqvämlighet, utveckling och förkofran; samt

statistik öfver rikets handel;

hit torde och böra hänföras Kollegiets åliggande, enligt Kong].

Brefven den 1 Oktober 1851 och den 26 Januari 1872. att upprätta

sammandrag af de uppgifter om tolagsersättningsmedlen, som det

åligger stapelstäderne att afgifva och intagande deraf i årlig underdånig

berättelse;

uppsigten öfver sjömanshusen, med flere deraf följande göromål;

till hvilka närmast torde sluta sig de åligganden, som genom Kongl.

Förordningen angående sättet och ordningen för sjöfolks på- och

afmönstring samt utfärdandet af sjömansrulla den 4 Juni 1868 blifvit

för Kollegiet föreskrifna;

anstalter till säkerhet och beqvämlighet för sjöfarten, med undantag

af lots- och fyrinrättningen jemte lifräddningsanstalterna;

till sådane anstalter, i afseende å hvilka åligganden för KommersKollegium

blifvit genom särskilde utkomna författningar bestämde,

böra räknas de som uppkommit i följd af Kongl. Förodningen angående

svenskt sjöfolks hemförande från utrikes ort den 6 Augusti 1864,

Kongl. Brefvet angående ett internationellt signalsystem för fartyg

(upprättande af s. k. Code List), den 3 Maj 1867; samt

Kongl. Brefvet angående särskilda åtgärder för befordrande af

svenska sjömäns penningeförsändningar från utrikes ort, den 21 November

1868;

vidare

förekommande af smittosamma sjukdomars införande i riket, hvartill

sluter sig

förekommande af boskapspests och andra smittosamma husdjursjukdomars

införande i riket, derom föreskrifter senast meddelats i Kongl.

Kungörelsen den 30 Maj 1873;

utfärdandet af fribref och dermed gemenskap egande frågor i af
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bil. N:o 5 a. till Komjl. Maj-.tn Nåd. Prof. No 1 om Statsverkd 1878.

seende å hvilka nu gällande bestämmelser äro intagne i Kongl. Förordningen

angående pass- och nationalitetshandlingar för svenska, till orter

utom Sverige gående fartyg, den 4 Juni 1868;

statistik öfver rikets sjöfart;

ärligt kungörande af de förmåner, som äro beviljade främmande

länders fartyg i svenska hamnar, enligt Kongl. Blefven den 6 Juli 1833

och den 10 December 1844, samt

åtgärder med afseende på utvandrares fortskaffande till främmande

verldsdel, enligt Kongl. förordningen den 5 Februari 1869;

frågor angående stämpling af svenska fabriksvaror;

åtgärder, som hafva till föremål befrämjande af fabriks-industri och

husslöjd, med undantag af befattning med de tekniska skolorna;

användning af manufakturförlagslånefonden och af de till manufakturernas

befrämjande an slagne medel;

afgörande af frågor om användning af f. d. hallkassornas medel,

då olika meningar derom uppstå mellan magistrat och fabriksidkare,

enligt Kongl. Brefvet den 15 Januari 1856;

statistik öfver fabriker, till hvilka äfven böra räknas sågverk och

qvarnar;

hvartill etter framtida Nådigt afgörande af Eders Kongl. Ma.j:t

skulle kunna komma;

inregistrering och utfärdande af patenter;

än vidare:

anstalter till handtverkeriernas befrämjande, bland hvilka

reseunderstöd åt fabriks och handtverksarbetare, derom föreskrifter

lemna ta genom Kongl. Blefven den 22 September 1848 och 4 Maj 1877;

statistik öfver hand!verkerierne;

anstalter till fiskeriernas befrämjande, egentligen i Nordsjön och

Östersjön;

och i egenskap af bergsöfverstyrelse:

inseende öfver och handläggning af ärenden rörande bergsstaten i

orterna;

pröfning af besvär som i administrativ väg kunna öfver bergstjenstemäns

åtgöranden förekomma;

anställande al inspektionsresor till bergmästardistrikten och grufvefälten;
göromål

i afseende å grufvehandteringen, för närvarande väsentligen

bestämde genom Nådiga Grufvestadgan den 12 Januari 1855;

tillsyn öfver grufkartekontoret;

meddelande i den ordning, Kongl. Förordningen den 5 Juni 1850

bestämmer, al de upplysningar, hvilka, sedan bergsdomstolarnes doms
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bil. N:o 5 a. till Kanyl, Majds KM. Prof. N:o 1, om Statsverket 1878.

rätt upphört, kunna af underrätter vid handläggning af frågor rörande

grufvebrytningen begäras;

meddelande af beslut angående de stämplar, med indika vissa jernoch

ståltillverkningar böra märkas, enligt Kongl. Förordningen den 12

Januari 1855; ,

meddelande af tillståndsbevis för anläggning af masugnar och

stång)ernsbruk m. fl. inrättningar, som afse tillgodogörande eller förädling

af mineralrikets alster, enligt Kongl. Förordningen den 20

September 1859;

frågor, som så länge bergverkstionde ej blifvit af skaffad, förekomma

om frihetsår och om tiondesättning; hvad sistnämnde angår,

gemensamt med Kammarkollegium;

bestämmande gemensamt med Kammarkollegium af rekognitionsafgifter

för grufveskogar;

förordnande, — i fall de grufvor, till hvilkas betjening skogar

blifvit anslagne, skulle utgå eller ödeläggas — om sådane skogars

upplåtande till andre i orten varande grufvor, hvilka deraf kunna vara

i behof;

tillsyn att de ädlare verken vid Sala med flere ställen på ändamålsenligt

sätt och efter rätt bergsvis drifvas, samt dertill hörande

kassör ordentligen förvaltas och medlen redovisas;

tillsyn öfver och användning af armbösse-medlen;

upprättande af statistik och afgifvande årligen af underdånig berättelse

om rikets bergshandtering;

frågor om reseunderstöd åt personer, som önska förvärfva ökad

insigt och skicklighet i hvad till bergshandteringen hörer, enligt Kongl.

Brefven den 20 Maj 1873 och 4 Maj 1877; samt

afgifvande årligen af förslag till inspektörer öfver de lägre bergsskolorna.

Ibland de i denna förteckning upptagna ärenden finnas visserligen

åtskilliga af beskaffenhet att erbjuda föga sysselsättning åt den myndighet,

till hvars behandling de äro eller kunna blifva hänvisade, men

af de öfriga taga åtskilliga för sitt utredande i anspråk både stor

insigt och mycket arbete, och andra uppgå till ett ganska betydande

antal. Så t. ex. inkommo under året 1873 af konsulatärenden 1,343

och af patentärenden 246, oberäknade de mål, som endast hade afseende

på utöfning af redan patentcrad uppfinning. På fråga hvilken

eller hvilka af nu bestående myndigheter det skulle vara, som kunde

öfvertaga de åligganden, som nu äro Kommerskollegiets, utfaller utan

tvifvel svaret sålunda att, om ock, hvad beträffar eu eller annan mindre

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bil. N:o 5 a. till Konsjl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

afdelning, en öfverflyttning möjligen kunde utan synnerlig olägenhet

ega rum till någon med kollegiet likstäld eller underordnad myndighet,

så finnes dock för att befria embete verket, från de talrikare och

vigtigare icke annan utväg, än att förlägga dem till ett eller flere

bland Stat,sdepartementen. Men mot vidtagande i större omfattning

af en dylik åtgärd förekommer, såsom komiterade redan, enligt mitt

omdöme välgrundadt, anfört, att hvarken Departementscheferne eller

Statsdepartementens kansliexpeditioner äro utrustade med rättighet att

besluta i mål och ärenden, som till departementen inkomma, att följden

af ärendenas hänvisande till något af departementen således blefve

den att den stora massa af ärenden, som förut afgjorts af kollegiet

komme att föredragas inför Kongl. Magt i Statsrådet; att det imellertid

vore temligen allmänt erkändt, att antalet af de mål och ärenden, som

utgöra föremål för Statsrådets samfälda öfverläggning och Kongl.

Maj:ts beslut är så stort, att Kongl. Maj:ts rådgifvare och särskild! de

bland dem, som äro Departementschefer, äro öfver höfvan betungade

af löpande ärenden. För att undanrödja de sålunda anmärkta hindren

för indragning af Kommerskollegiet och för att bereda eu möjlighet

att de dit hörande mål måtte till större eller mindre de! komma att

mera omedelbart hänskjuta® till vederbörande Statsdepartement, samt

då flere bland departementen, namneligen Civildepartementet, voro betungade

med handläggning af ärenden, hvilka, så väl i anseende till

det stora antalet som den olikartade beskaffenheten icke utan stor

svårighet kunnat behörigen af dem medhinnas, har Kongl. Maj:t uti

särskilda nådiga propositioner redan den 10 Januari 1868 föreslagit

Riksdagen icke allenast inrättandet af ett nytt Statsdepartement, utan

ock att åt Konungen måtte lernnas rättighet att uppdraga afgörandet

af vissa ärenden åt Departementschef. Dessa af Kongl. Magt frainstälda

förslag till ändring i rikets grundlag blcfvo imellertid, utan att

ens förklaras böra hvila till eu kommande Riksdag för att då ånyo

pröfvas af Riksdagen förkastade, och då härtill kommer att Riksdagen

så nyligen som år ISIG, ehuru med förändrad organisation, bibehållit

ett embetsverk, hvars åligganden med icke större svårigheter än de

som i afseende på Kommerskollegiet skulle göra sig gällande, torde

kunnat öfverflyttas på ett af Statsdepartementen, har jag icke vågat

antaga att Eders Kong]. Maj:t skulle vara sinnad att nu förnya ett

förslag i den riktning, som att döma af det anförda, synes hafva att

inom Riksdagen påräkna så ringa sympatier.

Då de ärenden, hvilka äro föremål för kollegiets upptagande, på

sätt nyss blifvit ådagalagdt, icke kunna åtminstone icke i sin helhet

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bil. No 5 a. till Konijl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

eller till större delen till något bland Statsdepartementen omedelbarligen

hänvisas, och de ej heller äro af beskaffenhet att kunna mellan

andra redan befintliga embetsverk fördelas, hvilket vid granskning af

förteckningen deröfver (»tvetydigt framgår, men de imellertid alla fordra

sin behandling, tror jag mig redan härmed hafva bjudit tillräckliga

skal för min vid flera föregående tillfällen uttalade mening att Kommerskollegiet

icke kan och bör indragas, utan att af annat nyupprättadt

embetsverk varda ersatt. Men jag anhåller ändock att få tillägga några

ord i fråga om nödvändigheten deraf att i riket finnes ett embetsverk,

som har att sysselsätta sig med handelns, sjöfartens, industriens och

näringarnas för hela landet vigtiga angelägenheter. Det är väl sannt

och Presidenten Warrn har i sitt senare memorial, deri han punkt

för punkt genomgått stadgan den a i de för Kommerskollegiet och f. d.

Bergskollegiet utfärdade instruktioner äfven visat, att en stor del,

att ej säga flertalet af de kollegierna genom dessa instruktioner till

handläggning tilldelade mål och ärenden nu mera icke till behandling

i Kommerskollegiet förekomma, och att förhållandet blifvit ett sådant

bör ej heller förekomma oväntadt. Vid de tidpunkter, dessa instruktioner

sammanskrefvos, eller åren 1831 och 1832, var näringstvånget''

i sin stränghet ännu bibehållet, de mer än hundraåriga skråförfattningarna

egde ännu sin tillämpning och bergshandteringen hölls med

starka band ijettrad. Efter denna tid hafva friare åsigter i handel och

näringar gjort sig gällande äfven i vårt land och utfärdade författningar

hafva för industrien, till dess fromma, brutit hindren för en

sjelfständig, oberoende verksamhet och utveckling. Hufvudsakligen

härigenom, men till någon del äfven till följd af inrättandet af nya

embetsverk, som fått öfvertaga sysslanden, som förut ålegat kollegiet,

har en mängd af de i instruktionerna intagna bestämmelser, ehuru

icke formligen upphäkta, likväl förlorat vidare tillämplighet. Men

om såmedelst den del af kollegiets åligganden fallit bort, Indika egentligen

afsett tillsynen och kontrollen öfver iakttagandet af en mängd

stadgande!!, Indika erfarenheten visat vara otjenligt och på utvecklingen

af de näringar, till livilkas skydd de varit afsedda, utöfvat

en tillbakahållande inverkan, så har dock icke fältet för

kollegiets verksamhet försvunnit, utan endast en mindre fruktbringande

del deraf blifvit afskild, så att embetsverket blifvit desto mera

satt i tillfälle att mer odeladt egna sina omsorger åt hvad som enligt

1 § i de bägge instruktionerna är det främsta föremålet för dess verksamhet,

nemligen att hvad handel, sjöfart och öfriga näringar angår

uppmärksamma om och hvilka hinder, må ligga i vägen för deras för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Bil. No 5 a Ull Kong!. Maj:ts Nåd. Prof). N:o 1, om Statsverket 1878.

kofran och utbildning, samt Indika medel kunna vidtagas för hindrens

undanrödjande, i hvithet afseende kollegiet äfven bör inhemta kännedom

om näringarnas tillstånd och fortgång i andra länder och de anstalter

som till deras befrämjande derstädes kunna vara vidtagna eller

vidtagas. Uti ett land, som Sverige, der industriidkarne, med undantag

af dem, som drifva bergshandtering, icke slutit sig tillsammans i

stora föreningar, de der med samlade krafter kunna fullständigt sjelfva

tillgodose de behof och fördelar, som kollegiet nu har att taga i akt,

blefve det utan tvifvel icke väl stäldt, om det biträde och det understöd

som handeln, sjöfarten och näringarna i berörde hänseende för

det närvarande hafva att påräkna, blefve desamma undandraget och

hvaraf ett behof gjort sig gällande icke “ allenast i vårt land, utan äfven

för nationer, som uti industri äro vida mera framskridna. Men icke

allenast industriidkarne, utan äfven den stora allmänheten göres behof

deraf, att en statsinstitution finnes, hvilken uppmärksamt följer riktningen

inom den utländska industrien och kan verka till skydd mot

den handelns, sjöfartens och näringarnas frihet, som på medborgares

lif, helsa och egendom kan verka förstörande.- Behofvet af ett sådant

skydd har uppenbarat sig äfven i vårt land och vid sådana tillfällen

bär det varit det embetsverk som nu är i fråga, hvilket funnits mest

egnadt att utarbeta eller deltaga i utarbetandet'' af eller granska de

förslag till stadgande!!, som blifvit till Eders Kong!. Maj:ts pröfning

framlagda, hvarpå såsom nära liggande exempel kunna åberopas de vid

slutet af år 1875 och början af år 1876 utkomna författningarna angående

eldfarliga oljor samt om vård och försäljning af arsenik m. m.

Ehuru jag således är fullt öfvertygad derom att ett embetsverk

för handelns, sjöfartens och näringarnas angelägenheter icke bör i

Sverige saknas, och fastän jag fortfarande hyser den mening, att organisationen

af det verk, som nu har att desamma handlägga, icke i

allo väl lämpar sig efter nuvarande tids förhållanden, är jag likväl icke

heller nu i tillfälle att förelägga Eders Kong!. Maj:t något förslag till

frågans lösning. Anledningen dertill är densamma, som hindrade mig

att till senaste riksdagen afgifva ett sådant förslag och ligger i svårigheten

eller rättare kanske sagd t omöjligheten att i närvarande stund

angifva och bestämma omfånget och beskaffenheten af den verksamhet

och de åligganden, som vid eu förestående reglering må tillkomma det

ombildade eller nyinrättade ombets verket; men mig tillhör nu att något

utförligare, än förut skett, söka ådagalägga denna till omöjlighet åtminstone

nära gränsande svårighet.

Uti det förslag till förordning angående svenska och norska kon
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bil. N:o 5 a till Kongl. Mnj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1878.

sulatväsendet, som af en dertill förordnad svensk-norsk komité nästlidna

år blifvit afgifvet, lyder § 2 i 1 Kapitlet sålunda: »Särskild!

svenska konsulatärenden behandlas af Kommers-Kollegium och särskilt

norska konsulatärenden af Norska Regeringens departement för det

Inre», och rätta tillfället att meddela bestämmelse rörande den myndighet,

som bör handlägga de konsulatärenden, som röra Sverige enbart,

och hvarom meningarna kunna vara delade, inställer sig således

utan tvifvel först då, när nämnda författningsförslag till afgörande

förekommer; men för ett dylikt afgörande möter, efter hvad Hans Excellens

Herr Ministern för Utrikes ärendena, hvilken föredragningen af

detta författningsförslag tillkommer, mig meddelat, ännu hinder deraf,

att det utlåtande, som i ämnet blifvit från vederbörande norska myndighet

infordradt, ännu icke inkommit.

En annan grupp af ärenden, visserligen icke så talrik som konsulatärendena,

men ändock, såsom förut nämndt är, ganska betydande

och derjemte tagande mycken tid i anspråk, är den som utgöres af

ansökningar om patent eller öfverlåtelse deraf. Vid ett föregående

tillfälle har mig i nåder tillåtits omförmäla, hurusom i flera länder

missbelåtenhet yttrats med der gällande patentlagstiftning och hurusom

i detta hänseende belåtenheten icke varit större i Sverige. Icke allenast

det embetsverk, hvithet har att handlägga dessa ärenden, utan

äfven föreningar af näringsidkare och värderade tekniska tidskrifter

hafva framhållit bristerna i den svenska patentförordningen och påpekat

angelägenheten deraf att densamma blefve utbytt mot en ny,

som stode i närmare öfverensstämmelse med de åsigter, som i närvarande

tid sträfva att göra sig gällande, och Eders Kongl. Maj it har

äfven med bifall till derom gjord framställning, för ändamålet nedsatt

en komité, hvilken tillika fått i uppdrag att utarbeta förslag till författning

om skydd för varumärken och mönster. Denna komité, hvilken

under det förflutna året varit här i Stockholm församlad och i

dessa dagar för fortsättande af sina arbeten åter sammanträder, har

väl ännu endast provisoriskt fattat sina beslut, hvilka således kunna,

vara förändring underkastade, men enligt hvad mig blifvit meddeladt

kan med temmelig säkerhet antagas att i de förslag som från komitén

komma att utgå, Kommers-Kollegiet eller en deremot svarande myndighet

varder tagen i anspråk för handhafvande ej allenast, såsom

hittills, af patentlagstiftningen, utan äfven af bestämmelserna till skydd

för mönster och varumärken.

Den numera mest vigtiga delen af bergslagstiftningen eller den,

Bill. till Itiksd. Prof. 1878. 1 Barn/. 1 Afd. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bil. No 5 a till Kongl. Majds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

som afser rättigheten till grufvors upptagande och sättet för deras försvarande

och bearbetning, är för det närvarande äfven under behandling.

Ett af särskilde komiterade uppgjordt förslag till författning angående

minderåriges antagande och användande i arbete vid fabrik,

handtverk eller annan handtering, är likaledes hänvisadt till vederbörande

för afgifvande af yttranden deröfver, och en af Eders Kongl.

Maj:t tillförordnad komité är för närvarande sysselsatt med utarbetande

af betänkande och förslag till stadganden angående bland annat i hvilken

utsträckning åtgärder, likartade dem som nyligen blifvit i England

vidtagna i ändamål att genom skärpta kontroller i fråga om fartygs

sjöduglighet, däckslast m. m. förekomma förlust af menniskolif och

gods, kunna äfven i fråga om svenska fartyg eller främmande fart}^g i

svensk hamn vara af nöden.

Af det nu anförda täcktes Eders Kongl. Maj:t finna, att uti alla

de industriens grenar, till hvilka Kollegiets verksamhet sträcker sig,

handel, sjöfart, bergsbruk och näringar, fråga blifvit väckt om ny eller

förändrad lagstiftning, samt att förslag till författningar i dessa ämnen

äro dels redan upprättade och utstälda till vederbörandes utlåtande,

dels ock under utarbetning. Att under sådana förhållanden och innan

åtminstone de vigtigare bland dessa författningsförslag undergått slutlig

beredning, hvarmed antagligen icke kommer att länge dröja och innan

dervid blifvit bestämdt, om och till hvad utsträckning för de ärenden,

som enligt dessa författningar skola handläggas och bedömas, biträde

måste anlitas af en Styrelse eller Förvaltning för handel och näringar,

företaga organisationen af en sådan Förvaltning eller Styrelse, skulle

föga öfverensstämma med den ordning, som vid så beskaffade organisationer

hittills blifvit följd och synes mig ingalunda tillrådligt.

Derest Eders Kongl. Maj:t täcktes godkänna denna åsigt, torde

detta godkännande lemnas med den ytterligare meddelade befallning

att med framläggande af förslag till lösning af nu ifrågavarande organisationsärende

icke må anstå längre än af ofvan berörde förhållande

derför möter ett oafvisligt hinder.

Emellertid torde åtgärd böra vidtagas, så att de Kommers-Kollegium

åliggande göromål må kunna jemväl under nästkommande år behörigen

uppehållas. För sådant ändamål erfordras att hos Riksdagen

utverka enahanda medgifvande i afseende å användandet af lönerna

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bil. No 5 a till Kong!. Mag:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

för indragna eller ledigblifvande befattningar, som för innevarande år

biff vi t lemnadt, hvarjemte, i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts den 14

sistlidne December uppå Finans-Deparmentets föredragning fattade beslut

Kollegiets ledamöter samt dess embete- och tjensteman, hvilka

efter manufakturdiskontkontorets indragning alla äro med statsmedel

aflönade, böra beredas tillfällig löneförbättring. I afseende härå får

jag, under åberopande af hvad jag anfört till Statsrådsprotokollet den

8 Januari 1877 angående regleringen af utgifterna under sjette hufvudtiteln,

nu erinra, att, sedan genom innehafvarens frånfälle en kanslisttjenst

i Kollegiet blifvit ledig, genom Nådigt bref den 5 sistlidne Oktober

förordnats, att denna kanslisttjenst icke finge tillsättas men att

den samma tjenst anslagna lön, 1,000 kronor årligen, tills vidare ställdes

till Kollegiets förfogande att i mån af behof användas för bestridande

af göromålen inom Kollegiet.

Det. för tillfällig löneförbättring under innevarande år för nämnda

kanslisttjenst anvisade belopp 200 kronor kommer således att Statsverket

besparas; och sådan löneförbättring blifver icke under nästkommande

år. erforderlig. I öfrigt förekommer intet skäl till afvikelse från

den vid sistlidne Riksdag gjorda framställning i fråga om dyrtidstillägg

för Kommers-Kollegium och Bergsstaten.

Jag tillstyrker således i underdånighet, det Eders Kongl. Magt

måtte i Nåder föreslå Riksdagen, att

dels. medgifva att de lönebelopp, som äro i Kommers-Kollegiets

stat anvisade, ej mindre för en advokatfiskal stjenst än äfven för andra

ledigblifna eller ledigblifvande befattningar inom Kollegium, i afseende

å hvilka indragning synes kunna ega rum eller förändring böra vidtagas,

må .intill slutet, af år 1879, i den mån de för bestridande af

göromålen inom Kollegium kunna finnas erforderliga, af Eders Kongl.

Maj:t för ändamålet disponeras;

dels, på det Eders Kongl. Maj:t må komma i tillfälle tilldela Kommers-Kollegiets

ledamöter samt dess i stat uppförde embete- och tjensteman,

med undantag af tre kanslister, tillfällig löneförbättring under

år 1879 till samma belopp, som för innevarande år beviljats, på extra

stat för år 1879 anvisa 8,740 kronor;

dels ock likaledes på extra stat för år 1879 anvisa såsom tillfälligt

lönetillägg för fyra Bergmästare, som sakna boställen, och tre tjensteman

vid Sala silfververk tjugo procent å de till dem utgående löner

eller tillsammans 2,420 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bil. No 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1878.

3:o Statistiska TakelIkomiuissioneu.

Uti underdånigt memorial den 20 September 1877 har Chefen för

Statistiska Centralbyrån anfört, att, ehuru önskligt vore, att byråns

embetsman blefve i afseende å sina löneförmåner likställde med innehafvare

af motsvariga befattningar i de embetsverk, som redan erhållit

förbättrade aflöningsvilkor, Chefen likväl, vid det förhållande att

frågan om lönereglering för byrån ännu ej vunnit behandling, ansåge

sig i afseende å fjällande af byråns behof under nästa statsregleringsperiod

endast böra hemställa, att dyrtidstillägg å de nu till Chefen

och öfrige embetsman utgående löner, utgörande sammanräknade 14,500

kronor årligen, måtte, såsom under flera föregående år egt rum, anvisas;

samt att jemväl för år 1879 måtte beviljas ett förslagsanslag å

10,000 kronor för utarbetande och utgifvande af statistiska redogörelser

öfver kommunernas finanser och fattigvård.

Härefter har Eders Kongl. Maj:t den 20 sistlidne Oktober anbefallt

den för afgifvande af utlåtande och förslag rörande reglering af

de förvaltande embetsverkens och myndigheternas löneförhållanden tillsatta

komité att öfvergå till regleringen af statistiska Centralbyrån

samt i nåder förordnat Chefen för detta embetsverk att vara ordförande

i komitén, under den tid frågan om samma verks reglering af

komitén handlägges.

Enligt hvad mig blifvit meddeladt, lärer komiténs betänkande i

ämnet vara att med det snaraste införvänta; men då detsamma emellertid

hittills icke inkommit, måste jag för närvarande inskränka mig

till att rörande regleringen af utgifterna under nästkommandr år för

ifrågavarande embetsverk framlägga förslag, grundadt på de nu angående

samma embetsverk gällande bestämmelser.

I afseende härå anhåller jag få erinra, att, sedan enligt Eders

Kongl. Maj:ts nådiga framställning 1876 års Riksdag för beredande af

tillgång till den dåvarande båda Aktuarierne poå grund af ålder i tjenstår

tillkommande förhöjning i lön med 500 kronor för hvarje höjt

anslaget »aflöningsmedel för statistiska Centralbyrån» med 1,000 kronor,

en af bemälde Aktuarier under sistlidet år sökt och erhållit nådigt

afsked från befattningen, hvilken blifvit med ny innehafvare försedd;

och då denne nye innehafvare icke är under nästkommande år

berättigad till aflöningsförhöjning på grund af ålder i tjensten, bör

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bil. No 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket .1878.

således berörda anslag för nästa statsregleringsperiod minskas med

500 kronor.

Ordinarie lönerna till de vid Statistiska Centralbyrån anställde

embetsmän utgå för närvarande och komma, såvidt nu kan bestämmas,

att under år 1879 utgå med följande belopp, nemligen

till Chefen......................... 5,000 Kronor

» Sekreteraren ...................................... 4,000 »

» 1 Aktuarie........................................... 3,000 »

» 1 dito ...................... 2,500 »

Summa 14,500 Kronor.

I enlighet med Eders Kongl. Maj:ts den 14 sistlidne December

nppå Finans-Departementets föredragning fattade beslut bör för beredande

af tillfällig löneförbättring åt bemälde embetsmän under nämnde

år af Riksdagen äskas medel motsvarande 20 procent å sistnämnda belopp

eller 2,900 kronor.

Hvad slutligen angår Chefens framställning om beredande af anslag

för år 1879 för utarbetande och utgifvande af statistiska redogörelser

öfver kommunernas finanser och fattigvård, anser jag mig,

under åberopande af hvad i fråga härom finnes anfördt till det protokoll

öfver Civil-ärenden den 8 Januari 1877, som åtföljde Eders Kongl.

Maj:ts Nådiga Proposition till samma års Riksdag angående statsverket,

icke hafva något att emot berörda framställning erinra.

Jag tillstyrker alltså i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

i Nåder föreslå Riksdagen,

dels att minska anslaget »atlöningsmedel för statistiska Centralbyrån»

från 16,400 kronor till 15,900 kronor eller med 500 kronor,

dels att för tillfällig förbättring under år 1879 af Chefens för

Statistiska Centralbyrån och öfriga tre dervid anställde embetsmäns

löner, hvarje lön med 20 procent, anvisa på extra stat 2,900 kronor,

dels ock att för utarbetande och utgifvande af statistiska redogörelser

öfver kommunernas finanser och fattigvård till Eders Kongl.

Maj:ts förfogande för år 1879 på extra stat anvisa ett förslagsanslag

af 10,000 kronor.

4:o Landtmäteristaten.

Redan i de utlåtanden, som åtföljde Eders Kongl. Maj:ts nådiga

proposition till 1876 års riksdag, angående antagande af det metriska

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bil. No 5 a till Kong!. Majds Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1878.

mått- och vigtsystemet väckte så väl af Kongl. Vetenskaps-Akademien

som af Kongl. Landtmäteri-Styrelsen förslag till förändring i nu gällande

bestämmelser angående öfverinseendet å justeringen af mått och

vigt med hvad dertill hörer, hvarvid af Vetenskaps-Akademien blef

hemstäldt att detta öfverinseende skulle uppdragas åt eu Centraljusteringsbyrå,

för hvilken Generaldirektören vid landtmäteriet skulle

vara Chef men hvaruti äfven en af Kongl. Maj:ts förordnad vetenskapsman

med fysikaliska och tekniska insigter borde såsom ledamot eg a

säte och stämma vid behandlingen af alla sådana ärenden, för hvilkas

utredning och bedömande insigter af ifrågavarande art vore nödiga,

hvarförutom denne ledamot skulle hafva till åliggande att leda och

Öfvervaka utförandet af alla justeringar, som borde ske med större

noggrannhet än den, som för mått och vigter i allmän handel och

rörelse blefve stadgad. Landtmäteri-Styrelsen ansåg deremot att justeringsväsendet

borde helt och hållet från Styrelsen skiljas och antydde

tillika det sätt, hvarpå detsamma efter dess åsigt borde ordnas.

Då emellertid i fråga härom en fullständigare utredning än den då

åstadkomna syntes vara af nöden, och ärendet icke heller stod i oskiljaktigt

samband med fattande af beslut huruvida ett nytt mått- och

vigtsystem borde till antagande förordas eller icke, blef något förslag

till förändring i sättet för justeringsärendenas behandling icke i den

Kongl. propositionen intaget.

Uti det förslag till lönereglering för Landtmäteri-Styrelsen hvilket

på nådig befallning nu blifvit af löneregleringskomitén afgifvet, är,

såsom det varit att förutse, till besvarande framstäld den fråga, huruvida

justeringsverket fortfarande bör vara med nämnda Styrelse förenadt,

eller om icke detsamma må frånskiljas denna Styrelse för att

ordnas på ett sätt, som bättre än det nuvarande tillfredsställer berättigade

fordringar. Efter omförmälande af de förhållanden, hvilka föranledt

justeringsärendenas förläggande under Landtmäteri-Styrelsen

och efter ett utförligt återgifvande af de yttranden, som i frågan blifvit

afgifna och sedan äfven en redogörelse blifvit lemnad för justeringsväsendets

ordnande i brödrariket, har komitén, såsom sin enhälliga

åsigt uttalat att öfverinseendet å justeringen icke vidare bör stå under

ledning af landtmäteriets Chef. Beträffande frågan huruvida detta

öfverinseende bör uppdragas åt en särskild för ändamålet organiserad

styrelse eller åläggas Chefen för det nyligen inrättade kontrollverket

hafva meningarna varit i så måtto delade, att komiténs Ordförande,

Chefen och Generaldirektören för landtmäteriet Falkman, och med

honom sedermera Landtmäteri-Styrelsen, representerad af Landtmäteri
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bil. No 5 a till Kong!. Maj:U Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1878.

Sekreteraren och Öfver-Ingeniören yttrat sig till förmån för det senare

alternativet, hvaremot Komiténs samtlige ledamöter funnit justeringsväsendet

böra stå under en särskild Styrelse, hvars Chef med

benämning af justeringsdirektör borde innehafva de fysikaliska och

tekniska insigter, hvarom i Vetenskaps-Akademiens utlåtande förmäles

såsom oundgängliga för ett riktigt bedömande af flera bland de frågor,

som röra mått och vigt och för verkställande af mera granlaga justeringar.

Justeringsdirektören, hvilken skulle tillkomma beslutanderätt i

alla på Styrelsens afgörande beroende frågor, borde ej blott öfvertaga

allt hvad Gereraldirektören och Öfveringeniören nu åligger i fråga om

mått och vigtväsendet, utan ock vara skyldig meddela de upplysningar

och vetenskapliga utredningar i dithörande ämnen, som nu måste

från Vetenskaps-Akademien infordras och att dessutom ombesörja anskaffandet

af do nya rikslikare, hufvud- och arbetslikare som blifva

erforderliga.

De skäl, som af Komitén blifvit anförda och återfinnas å sidd.

44 4G i det tryckta betänkandet synes mig fullständigt ådagalägga

dels att öfverinseendet å justeringsväsendet icke fortfarande bör stå

under ledning af Landtmäteri-Styrelsen eller dess Chef, utan i stället

blifva af en Chef med de qvalifikationer som ofvan äro angifna, öfvertaget

åtminstone samtidigt dermed att åtgärder för tillämpning af det

nya mått- och vigtsystemet vidtagas, dels ock att om än detta öfverinseende

framdeles på sätt komiterade äfven ifrågasatt, må kunna uppdragas

åt innehafvaren af annat embete, likväl derom icke redan nu

kan förordnas, ehvad hänsyn tages till de kompetensvilkor, som varit

gällande vid tillsättandet af kontrolldirektörstjensten hvilken lärer vara

den, hvarmed chefskapet för justeringsverket lämpligast kan förenas,

eller till vigten och trägenheten af de göromål, som för det närvarande

taga i anspråk kontrolldirektörens och åtminstone under de

första åren en justeringsdirektörs tid och verksamhet.

Komiterade, hvilka funnit af oafvisligt behof påkalladt, att vid

tillfällen af sjukdem eller annat förfall för justeringsdirektören eller

ock då denne af inspektionsresor eller andra tjänsteåligganden hindras

att sin befattning utöfva, finnes tillgång på tjenlig person, som kan

fylla dennes plats, hafva ansett detta behof kunna tillgodoses på det

sätt att med indragning af de två justerarebefattningar, som finnas

här i hufvudstaden, inrättas och med justeringsstyrelsen förenas en

justeringskammare, hvars föreståndare, justeringsmästare benämnd, skulle

hafva till åliggande ej allenast all den justering af mått och vigt, som

för Stockolms stad och de delar af Stockholms län, hvilka icke komma

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bil. No .5 a till Kong!. Maj ds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

att utgöra egna justeringsdistrikt, äskades, utan ock att så väl i allmänhet

biträda justeringsdirektören vid hans göromål, som äfven vid

dennes frånvaro eller förfall intaga platsen.

Emot lämpligheten af denna anordning hafva anmärkningar blifvit

framstälda ej mindre af komiténs Ordförande, än ock af LandtmäteriStyrelsen,

hvars utlåtande i detta ärende, såsom förut blifvit nämndt,

icke är af Generaldirektören afgifvet, och af dessa anmärkningar torde

tillåtas mig här återgifva följande: att det icke kunde vara lämpligt

organisera den nya Justerings-Styrelsen på sådant sätt, att den skulle

i sig innesluta icke allenast en öfverordnad myndighet beträffande allt,

som angår öfverinseendet å matt och vigt, utan äfven eu underordnad

myndighet, med åliggande att verkställa alldaglig justering af mått och

vigt, i hvithet, afseende Landtmäteri-Styrelsen särskilt omförmält, bland

manat, att Styrelsen egde mångårig erfarenhet om de, af både justerare

och justeringssökande äfven ofta öfverklagade olägenheter, som uppstodo

deraf att Öfveringeniören, hvilken närmast Styrelsens Chef har

öfverinseende å mått och vigt, tillika åligger förrätta all den vid generallandtmäterikontoren

förekommande justering, görande Styrelsen

sig deraf den föreställning att dessa olägenheter, i stället för att afhjelpas,

skulle blifva af än större betydenhet, om den af komitén föreslagna

anordningen blefve genomförd; att det år 1838 funnits nödvändigt att

för justering af mått och vigter, oberäknadt den justering, som tjenstenaän

i generallandtmäterikontoret hade att verkställa, två särskilda justerare,

voro i Stockholm bosatte; att svårligen kunde antagas att detta

redan för 40 år tillbaka befunna och sedermera alltjemt fortfarande

behof skulle blifva mindre nnder den närmast kommande tiden, då

jemte justering och omjustering af äldre mått och vigter, en mängd

dylika lämpade efter metersystemet komma att till justering anmälas;

att om en enda af Staten aflönad person, pa sätt förslaget afsei, skulle

verkställa allt det justeringsarbete för Stockholms. stad och angränsande

socknar som af de två dertill nu anstälde justerarne utföres,

hvilket, såsom ofvan blifvit nämndt, svårligen kunde medhinnas, och

han derutöfver skulle vara justeringsdirektören till påräknadt biträde,

hvilket än mindre torde låta sig göra, så måste för justeringsverket

en stor byggnad vara att tillgå, äfvensom för upplag af de många

stundom mycket stora förvarings- och transportkärl, som till justering

aflemnas, en stor tomt, hvilken byggnad och hvilken tomt borde_ vara

belägna vid sjö, på det att den betydliga mängd vatten som vid en

dylik anstalt erfordrades, icke måtte behöfva dag för dag och i alla

tider köpas; att den derför möjligen tillgängliga tomten emellan Mynt
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bil. No 5 a till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1878.

verket och sjön Mälaren vore för de justeringssökande obeqvämt belägen,

hvartill skulle kunna läggas att uppförande å denna tomt af erforderlig

nybyggnad toge i anspråk en icke obetydlig kostnad och icke

kunde fullbordas inom den tid, vid hvilken justeringsverket af densamma

hade behof, men att för det närvarande voro befintliga två justeringslokaler

med för allmänheten beqvämt läge, den ena å Norrmalm

och den andra å Södermalm, It vilka anskaffats och underhölles

på bekostnad af de bägge justerarne. Härförutom är af LandtmäteriStyrelsens

Chef upplyst och anfördt att de två justerare, som i Stockholm

finnas, väl biff vit af Styrelsen försedda endast med konstitutorial

å sina befattningar, och, enligt ordalagen i konstitutorialen endast »tills

vidare», men att med begagnandet af dessa ordalag visserligen icke

varit afsedt att bereda åt det allmänna tillfälle att framdeles komma i

åtnjutande af några inkomster eller fördel af annan beskaffenhet än

att justerarne skulle utan omgång kunna skiljas från sina befattningar,

om de dertill genom fel eller försummelse i tjenstens utöfning gjorde

sig förfallno, samt att i de utfärdade konstitutorialen äfven stadgats skyldighet

för justerarne att hafva ständig bostad i Stockholm, hvilken

skyldighet blifvit af dem fullgjord i det de bägge, förut anstälde såsom

kommissionslandtmätare, redan långt för detta till hufvudstaden afflytta!

den ene från Örebro och den andre från Vesternorrlands län.

Med åberopande af dessa, af Landtmäteri-Styrelsens Chef omförmälda

förhållanden, hafva justerarne äfven framstält det af nämnde Chef, såsom

af billighet påkalladt förklarade anspråk att, derest deras befattningar

indragas, de för återstående lifstiden måtte få sig tillerkänd eu

årlig ersättning, motsvarande den inkomst, som efter afdrag för omkostnader

befattningarna indrägt, och hvilken behållna inkomst komitén anser

kunna uppskattas för dem bägge tillsammans till 10,000 å 12,000 kronor.

Utan att nu inlåta mig i något yttrande, huruvida det i principielt

hänseende må anses mindre riktigt att på sätt af komitén blifvit hemstäldt,

med Justerings-Styrelsen förenas en justeringskammare för de

mått och vigter, som i Stockholms stad och om kringliggande nejd för

den alldagliga handeln och rörelsen finnas erforderliga, synas dock de

skäl som blifvit anförda mot att ett beslut derom redan nu varder

fattadt, synnerligast då dertill lägges, att en framdeles lämplig befunnen

förändring i afseende på Justeringsdirektörens embetsställning, möjligen

kan föranleda förändring äfven i sättet för verkställande af justeringen

inom Stockholms stad, vara af den vigt och betydelse, att jag

icke anser mig kunna biträda förslaget om inrättande i sammanhang

Bih. ii/i Ttiksd. Prat. 1878. 1 Sami. 1 Afl. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bil. N:o 5 a till Kong! Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1878.

med Justerings-Styrelsen af en särskild Justeringskammare med af

Staten aflönad föreståndare.

Då emellertid icke kan förnekas behofvet deraf att vid nämnda

Styrelse finnes att tillgå en person med de qvalifikationer, att han kan

öfvertaga den del af den föreslagna Justeringsmästarens funktioner,

som skulle bestå uti att i allmänhet biträda Direktören vid justeringsgöromålen

och i dennes frånvaro eller vid hans förfall honom företräda,

men denne persons tid deraf icke bör blifva mera upptagen än att

han, jemte tjenstgöringen i Justeringsverket, kan finna annan sysselsättning

för sin utkomst, hvilket med hänseende till befattningens beskaffenhet

icke bör vara honom betaget, anser jag lämpligt att vid

Justerings-Styrelsen anställes en Assistent.

Under förutsättning att handläggningen af justeringsärendena varder

från Landtmäteri-Styrelsen afskild och i betraktande deraf att göromålen

i detta ämbetsverk under de senare åren visat sig vara i aftagande,

har komitén ansett dels att i spetsen för Styrelsen icke erfordras

en Chef med den höga embetsställning, den nuvarande Chefen

innehafver, dels att jemte öfveringeniörssysslan, hvilken genom justeringsväsendets

afskiljande göres öfverflödig, en ingeniörstjenst och de

två amanuensbefattningarne kunna varda indragna, så att LandtmäteriStyrelsens

tjenstemannapersonal skulle komma att bestå endast af en

Chef, eu Sekreterare, en Fiskal, en Aktuarie och Registrator och två

Ingeniörer.

Emot detta förslag har blifvit anmärkt dels, hvad angår den hos

Fiskalen anstälde Amanuens, af Generaldirektören och Fiskalen, att

bibehållandet af denna befattning, men med förhöjd aflöning vore af

fortfarande behof påkalladt, och dels beträffande den tredje Ingeniörstjensten,

af Landtmäteri-Styrelsen, att indragning deraf icke kunde

utan skada för det allmänna ega rum.

Det kan visserligen icke bestridas att göromålen inom Fiskalskontoret

för det närvarande äro flera och mera trägna, än att do kunna,

på sätt som vederbör, handläggas af Fiskalen ensam, och det kan ej

heller förnekas, att till följd af den för tjenstemännen vid LandtmäteriStyrelsen

föreslagna semester, skall inträffa att Ingeniörerne, om deras

antal nedsättes till två, icke blifva i tillfälle att under större del af

året än 4Vs månader bägge samtidigt förrätta sina egna tjenster, hvar
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Till. N:n ,5 a till Kong!. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

förutom det torde vara att förutse, att antalet laga skiften, hvilket

under de senare åren varit i märkbart aftagande, åter kan komma att

tilltaga dels på Gotland, till följd af år 1875 meddeladt stadgande om

Skiftesstadgans fullständiga tillämpning på denna ö, och dels i Kopparbergs,

Vesterbottens och Norrbottens län, efter der fullbordade storskiftes-

och afvittringsförrättningar, hvarigenom äfven en tillökning i

Styrelsens göromål utan tvifvel uppkommer, men då, hvad beträffar

Fiskalskontoret, den der förekommande granskning af landtmätarnes

arfvodesräkningar numera synes utan äfventyr kunna, på sätt Styrelsen

an ty dt, inskränkas till sådana, der densamma påkallas till följd af särskild

anmodan åt Styrelsen eller annan myndighet eller ock efter hemställan

af vederbörande jordegare bör ega rum, och komiterade dessutom

i sitt förslag afsett beredande af tillgång till godtgörelse åt ett

extra biträde i Fiskalskontoret, samt hvad Ingeniörernc angår, de synas

böra befrias ifrån och förste Landtmätarne öfvertaga bestyret med

granskningen af de renoverade kartor och beskrifningar, som Landtmätarne

i länen hafva att till Styrelsen ingifva, och detta desto heldre,

som icke allenast efter nu gällande stadganden det tillkommer de senare

att bestämma Indika kartor och beskrifningar äro af beskaffenhet

att böra renoveras, utan äfven granskningen af dessa renovationer icke

kan på fullständigt och nöjaktigt sätt i Styrelsen verkställas vid det

förhållande att koncepten ingifvas till länens landtmäterikontor men icke

insändas, till Styrelsen, så finner jag mig, utan afseende på de gjorda

anmärkningarna, kunna tillstyrka bifall till komiterades hemställan om

indragning jemväl af en Ingeniörsbeställning och Amanuensbefattningen

i Fiskalskontoret.

Huru göromålen i Landtmäteri-Styrelsen böra emellan der anstälde

tjenstemän fördelas, lärer väl böra blifva föremål för bestämmande i

den instruktion, som efter verkets reorganisation kommer att utfärdas,

hvarvid de hufvudgrunder derför, som af komiterade föreslagits, i allmänhet

synas förtjenta att tagas till efterföljd. Uti ett eller annat

hänseende torde likväl någon tvekan om lämpligheten deraf kunna

uppstå. Så t. ex. kan en uti instruktionen införd föreskrift derom att

Landtmäteridirektören skall hafva till skyldighet att uppsätta expeditioner

uti åtminstone alla svårare och vigtigare mål, ett sysslande som

eu nitisk och erfaren Chef väl sjelfvilligt så vidt ske kan lärer åtaga

sig, möjligen föranleda meningsskiljaktigheter och tvister emellan Chefen

och hans Sekreterare, tvister, hvilka om de uppkomma, svårligen kunna

af annan än regeringen slitas. Vidare äro såväl af Landtmäteri-Styrelsen

som af de två Ingeniörernc skäl väl värda att tagas i närmare

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bil. No 5 a till Kongl. Maj ds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1878.

betraktande anförda derför att Ingeniörerne, men icke Aktuarien skola

verkställa de arkivundersökningar som af centralmyndigheter och embetsverk

begäras, hvarförutom äfven torde böra komma under öfvervägande

den i komiterades betänkande och de i anledning deraf afgifna yttranden

icke till särskild utredning upptagna frågan, huruvida lämpligt

må vara, att vid tillfällen då Chefen icke är i utöfning af sitt embete,

detsamma förvaltas af Sekreteraren ensam, eller på sätt i LandtmäteriStyrelsen

för närvarande eger rum och i likhet med hvad för andra

Styrelser är stadgadt af tvä tjenstemän inom Styrelsen, i hvilket senare

fall Fiskalen, hvilken fortfarande synes böra af Eders Kongl. Maj:t

utnämnas, lärer vara den, som med Sekreteraren skulle deltaga i

Styrelsens öfverläggningar och beslut.

Vid öfvergående härefter till frågan om aflöningsbeloppen för

tjenstemännen jemte vaktbetjeningen vid de bägge Styrelserna, är af

mig icke annan anmärkning vid, eller tillägg till komiterades förslag

att göra, än att för den Assistent, hvilken i stället för den af komiterade

föreslagna Justeringsmästaren jag anser böra vid JusteringsStyrelsen

anställas, lönen skulle bestämmas till 2,000 kronor, samt att

för såväl Landtmäteri-Sekreteraren • som Aktuarien vid LandtmäteriStyrelsen,

tjenstgöringspenningarna, på de synnerligen behjertansvärda

skäl Styrelsen anfört, måtte såsom Styrelsen föreslagit ökas för dem

hvardera med 500 kronor eller för den förre till 2,000 och för den

senare till 1,700 kronor.

Komiterade hafva hemstält, att oberäknad! 3,000 kronor till arfvode

åt lärare för landtmäterielevers undervisning, måtte till Landtmäteri-Styrelsens

förfogande ställas för bestridande af vikariatsersättningar,

arfvoden åt extra biträden och renskrifningskostnad ett årligt

anslag af 5,000 kronor, men då såväl de bägge Amanuenserne som den

tredje Ingeni ören, hvilkas befattningar skulle komma att med sina nuvarande

löneförmåner på indragningsstat uppföras, hafva förpligtelse

att mot åtnjutande af dessa förmåner, utgörande för de två förstnämnda

med dyrtidstillägg 1,440 kronor för hvarje och för den sistnämnda

med inberäkning af dyrtidstillägg och sportler 2,662 kronor

fortfarande bestrida de göromål, som dem nu åligga, så synes det

ifrågavarande anslaget, deri vikariatsarfvoden ingå med 1,404 kronor

17 öre för det närvarande och så länge ofvannämnda förhållande fortfar

kunna från 5,000 kronor nedsättas till 3,500 kronor, och sålunda

minskats med 1,500 kronor.

På grund af hvad nu blifvit yttradt och under åberopande af hvad

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Bil. No 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof). N:o 1, om Statsverket 1878.

komitén anfört till stöd för sitt förslag i de delar, hvilka jag ej särskild!

berört, hemställer jag:

i fråga om organisationen af justering snäsandet i riket:

att öfverinseendet deröfver må uppdragas åt en särskild styrelse,

hvars chef, under benämning af Just er ing sdirektör, bör ega de qvalifikationer

och den myndighet, som blifvit antydde; dock att, derest

denna styrelses verksamhet skulle, sedan det nya justeringsväsendet

blifvit i alla afseenden ordnadt, visa sig icke blifva af tillräcklig omfattning

för att lemna dess chef full sysselsättning, i förnyadt öfvervägande

bör tagas om ej med chefskapet för justeringsverket kunde

förenas andra lämpliga åligganden;

att i egenskap af biträde åt Justeringsdirektören i styrelsen anställes

en Assistent med skyldighet att, då Justeringsdirektören af sjukdom

eller annat förfall är hindrad att sin tjenst utöfva, företräda

hans plats;

att hos styrelsen må anställas en vaktmästare, äfvensom af Justeringsdirektören,

då för göromålens jemna gång sådant erfordras,

antagas tillfälligt arbetsbiträde;

att Justeringsdirektören må utnämnas af Eders Kongl. Maj:t, men

Assistenten af Justeringsdirektören;

att, om Justeringsdirektören är utöfver fjorton dagar hindrad att

sitt embete utöfva, derom skall hos Eders Kongl. Maj:t göras underdånig

anmälan; men att eljest, derest ej för hvarje särskild! fall annorlunda

förordnas, Justeringsdirektörens embete skall förvaltas af Assistenten

:

beträffande Landtmäteri-Styrelsens organisation:

att öfveringeniörstjensten vid generallandtmäterikontoret må indragas

;

att Landtmäteri-Styrelsen må utgöras af en Chef för landtmäteriet,

hvilken, efter nuvarande innehafvarens afgång från embetet, skall hafva

benämning af Landtmäteridirektör och en Landtmäterisekreterare; hvarjemte

vid Styrelsen skola vara anstälde en Fiskal, eu Aktuarie och

Registrator samt två Ingeniörer;

att Landtmäteridirektören, Landtmäterisekreteraren och Landtmäterifiskalen

må utnämnas af Eders Kongl. Maj:t, de senare efter förslag

af Landtmäteri-Styrelsen;

att, om Landtmäteridirektören är utöfver fjorton dagar hindrad att

sitt embete utöfva, derom skall hos Eders Kongl. Maj:t göras underdånig

anmälan;

att, om Landtmäterisekreteraren eller Landtmäteriiiskalen af en

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bil. JV:o 5 a. till Kongl. Matris Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1878.

eller annan anledning är förhindrad att sin tjenst utöfva, Landtmäteri - direktören eger att som vikarie för honom under högst en och en

half månad förordna annan ordinarie tjensteman inom verket; men att,

om dylikt vikariat blifver för längre tid behöfligt eller fråga är om

sådant förordnande för tjensteman utom verket, Landtmäteridirektören

skall derom hos Eders Kongl. Maj:t göra underdånig framställning.

att Aktuarie- och Registrator]ensten, likasom Ingeniörsbefattningarne,

hvilka alla tillhöra första gradens tjänster, må af Styrelsen tillsättas

genom fullmakt, utfärdad å befattning inom denna grad, med

Styrelsen förbehållen rätt att anställa fullmaktsinnehafvaren tills vidare

såsom Aktuarie och Registrator eller Ingeniör;

att enahanda rätt må tillkomma Landtmäteristyrelsen, hvad angår

de nuvarande tjensteman af motsvarande grad, hvilka öfvergå på den

nya aflöningsstaten; och

att vaktbetjeningen bestämmes till en förste vaktmästare och en

vaktmästare;

rörande vilkor eu för åtnjutande af aflöning enligt ny stat och allmänna

grunderna för lönereglering för Justerings- och LandtmäteriStyrelsernas

embete- och tjensteman:

l:o) att. embets- och tjensteman vid Landtmäteristyrelsen skall vara

underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i

åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation af

styrelsen eller dess särskilda afdelningar eller eljest i allmänhet kan

varda stadgad, äfvensom att, derest i en framtid verkets ställning inom

förvaltningen så förändras, att detsamma ej längre kan såsom sjelfständigt

embetsverk anses, vara förpligtad att, med bibehållande af den

tjenstegrad och aflöning han innehar, efter den nya arbetordningen

sköta de med tjensten förenade göromål;

2:o) att med embete eller tjenst i Landtmäteristyrelsen icke må förenas

annan tjenst å Rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan

tjenstebefattning, med mindre den finnes icke vara hinderlig för

fullgörande af tjcnstgöringen i styrelsen; dock att tjensteman, som

vid den nya löneregleringens inträdande redan innehar tjenst utom

styrelsen, må densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen

i styrelsen hinderlig;

3:o) att aflöningarne för LandtmMeristyrelsens embets- och tjensteman

samt betjente fördelas i lön och tjenstgöringspenningar, hvilka

senare få uppbäras endast för den tid, tjenst ens innehafvare verkligen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 a. till Kong!. M«j:lx Nåd, Prop. No 1 om ,Statsverk 1878. 81

tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid lian

eljest vant från tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten förrattatj
4:o)

att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger

uppbara hela lonen, men att den, som eljest undfår ledighet för

svag hetsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag,

an förphgta.s att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar

afstå sa mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller

eljest pröfvas skäligt;

5:o) att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras i följd af

embetsresor eller för beredande af semester, tjensteman af lägre grad

skall vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning inom

Lcmdtmaterisiyrelsen, densamma, emot åtnjutande, i förstnämnda fall, af

de for befattningen anslagne tjenstgöringspenningar, men eljest af

deremot svarande belopp i stället för egna tjenstgöringspenningar, bestrida,

dock ej längre än tre månader under ett år;

6:o) att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af samma tjenst anses böra medgifvas, tidpunkten för första förhöjningen

bestämmes ^att inträda efter fem år, under vilkor att innehafvaren

mera an fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen eller, på grund

af förordnande, annan statens tjenst, dock att härvid icke må föras

honom till last den tid han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen,

om sådan eger rum, efter ytterligare fem år, på samma vilkor,

under iakttagande, hvad så väl den ena som den andra förhöjningen

angar deraf att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början

af kalenderåret näst efter det den stadgade tjensteåldern blifvit

uppnådd; börande löntagaren dervid tillgodoräknas den tid, som före

den nya statens utfärdande förflutit från hans tillträde till tjensten

grund af fullmakt eller konstitutorial, eller förordnande i

toljd åt frågan om verkets omorganisation;

. 7:°) att embete- eller tjensteman skall, då han uppnått 65 lefnads- och

minst 35 tjenstår, vara förpligta! att med oafkortad lön såsom pension

från tjensten afgå, Eders Kongl. Maj:t eller Landtmäteristyrelsen, der det

tillkommer denna att afskedet utfärda, dock obetaget att låta med detsamma

. anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas

kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och

kan finnas villig att i densamma qvarstå; samt

8:o) att semester må åtnjutas af verkets chef och andra gradens

tjensteman under en och en half månad samt af första gradens tjensteman

under en månad årligen;

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bil. No 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1878.

9:o) att hvad, beträffande landtmäteristyrelsens embete- och tjensteman

samt betjente nu föreslagits, må — utom förmån af semester

och, hvad Assistenten angår, utom förbudet att innehafva annan tjenst

eller befattning, — i tillämpliga delar blifva gällande jemväl för Justering

sstyrelsens personal, dock med skyldighet för denna senare att

framdeles emottaga jemväl andra göromål, som anses lämpligen hora

till samma styrelse öfverlemnas; äfvensom .

10:o) att den inkomst af lösen och bötesandelar, som för närvarande

tillfaller tjenstemännen i generallandtmäterikontoret, äfvensom

den inkomst af lösen och justeringsafgifter, som kommer att inflyta

hos Justeringsstyrelsen, må ingå och redovisas till statsverket;

Vidare hemställer jag att aflöniningen för Justeringsdirektören,

Assistenten och Justéringsstyrelsens vaktmästare, må utgå enligt följande:
-

Förslag till stat för Justeringsstyrelsen

att tillämpas från och med år 1879.

Lön.

Kronor.

Tjenst-

görings-

penningar.

Kronor.

Summa.

Kronor.

Justeringsdirektören.....................

4,700

1,800

6,500

1 Assistent ...............................

2,000

—

2,000

1 Vaktmästare ............................

500

300

800

Summa

! —

9,300

Efter fem år kan lönen

höjas med 100 Kronor.

och att Justeringsstyrelsen må till vikariatsersättning och. för bekostande

af nödigt arbetsbiträde hos styrelsen, mot redovisningsskyldighet

få använda erforderligt belopp af de medel, som till styrelsen

inflyta; .

att aflöningen åt Landtmäteristyrelsens embets- och tjensteman,

må utgå i öfverensstämmelse med följande:

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 a. till Kong!. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om StatsverTeet 1878.

33

Förslag till stat för Landtmäteristyrelsen att tillämpas från och med år 1879.

Tjenst-

Lön.

görings-

penningar.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Landtmäteridirektören.................

5,000

2,500

7,500

1 Landtmäterisekreterare ............

3,000

2,000

5,000

1 Landtmäterifiskal .....................

3,000

1,500

4,500

Efter fem år kan lönen

1 Aktuarie och Registrator .........

1,800

1,700

3,500

(liöjas med 500 kronor och

1 Ingeniör ....................................

1,800

1,200

3,000

efter 10 år med ytterligare

500 kronor.

1 dito ................................

Till arfvode åt lärare för landt-

1,800

1,200

3,000

mäterielevernes undervisning...

Till Landtmäteristyrelsens förfo-

■--

—

3,000

gande för vikariatsersättning,

arfvoden åt extra biträden och

renskrifningskostnad.................

—

3,500

1 Förste vaktmästare .................

800

300

1,100*)

1 Vaktmästare ..............................

500

300

800*)

(Efter fem år kan lönen

*) Om vaktmästare åtnjuter bostad

\höjas med 100 kronor.

inom generallandtmäterikonto- rets hus jemte vedbrand, böra,

såvida icke dessa förmåner till-

komma honom såsom portvakt

eller för andra åligganden ut- öfver tjensten, desamma till ett

värde af 150 kronor inberäknas

under lönen, hvilken i sådant

fall bör utgå för förste vakt- mästaren med 650 kronor och

för vaktmästaren med 350 kro- nor kontant.

''

1

Summa

—

34,900

1

1

Bih. till RiJcsd. Prot. 1878. 1 Sami. 1 Afd.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Bil. No 5 a. till Kong!. Maj;ts Nåd. P-rop. N:o 1, om Statsverket 1878.

att då vid Landtmäteri-Styrelsens nya organisation de göromål, som

Ofver-Ingeniörsbefattningen tillhöra, komma att till största delen embetsverket

frångå _ och till återstående delen böra på andra tjensteman

öfverflyttas, Öfver-Ingeniören Erik Gustaf Liunggren må blifva å allmänna

indragnings staten Överflyttad med rätt att derå från början af

år 1879 uppbära sin nuvarande lön med dyrtidstillägg kronor 3,600;

dock att, derest han varder befordrad till annan tjenst på rikets stat, han

skall vara pligtig att i allo frånträda aflöningen på indragningsstat, om

denna understiger eller är lika med den nya lönen samt att å den

förra vidkännas motsvarande afdrag, i den mån den öfverstiger berörda

nya lön,

att på samma stat må från och med nämnda år uppföras:

för General-Direktören Ludvig Berckhan Falkman kronor 2,300, årligen

motsvarande skilnaden emellan hans nuvarande löneförmåner och dem,

som för Chefen för Landtmäteriet å ny stat blifvit föreslagne;

för Ingeniören Per Emanuel Bergstrand ................................. kronor 2,662,

för Amanuensen Lars Petter A gren ......................................... )) 1,440,

och för Amanuensen Gustaf Salomon Lindmark, likaledes )) 1,440,

hvar af dessa fyra för så lång tid han i sin nuvarande befattning inom

Landtmäteri-Styrelsen qvarstår och dermed hittills förenade; åligganden

fortfarande fullgör.

Härjemte anhåller jag att i underdånighet få inför Eders Kong!

Maj:t anmäla en af Landtmäteri-Styrelsen med memorial den 15 sistlidne

November öfverlemnad och till nådigt bifall förordad ansökning,

deruti samtlig!'' vid Landtmäteri-Styrelsen anstälde ernbets- och tjensteman

i underdånighet anhållit, att Eders Kong! Magt täcktes hos

Riksdagen göra nådig framställning derom att från och med år 1878

och intill dess ny lönestat för Generallandtmäterikontorets tjensteman

träd! i verkställighet det nu till bemälde tjensteman utgående dyrtidstillägg

måtte höjas med minst femton procent af sökandenas i stat nu

upptagna löner; varande jemväl af Landtmäteri-Styrelsen hemstäldt,

huruvida icke de hos Syreisen anstälde vaktmästare, Indika, ehuru ringa

aflönade, ej åtnjöte något dyrtidstillägg, jemväl borde sådant tilldelas

från och med 1878 års början och intilldess ny lönestat blefve för

Generallandtmäterikontoret faststäld samt tillämpad.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Bil. No 5 a. till Kongl. Maj;ts Nåd. Prop. N:o /, om Statsverket 1878.

Då jag icke anser mig böra ifrågasätta någon förändring för innevarande

år uti omförmälda befattningsinnehafvares aflöningsförmåner,

finner jag, under förutsättning af bifall till hvad jag hemstält beträffande

tjenste- och lönereglering för Landtmäteri-Styrelsen, förevarande framställning

icke böra till vidare åtgärd föranleda.

Uti en till Eders Kongl. Maj:t stäld, af Landtmäteri-Styrelsen med

memorial den 5 sistlidne November insänd ansökning hafva Förste

Landtmätarne i Gefleborgs län C. Björkmansson, i Blekinge län C.

Slöör och i Elfsborgs län J. E. Gyllenspetz i underdånighet anfört att,

sedan sökandena jemte numera aflidne Förste Landtmätaren i Stockholms

län P. Sunde qvist, såväl å egna vägnar som i egenskap af ombud

för sexton Förste Landtmätare i andra län, uti underdånig ansökning,

af den 15 September 1873, som af Landtmäteri-Styrelsen med underdånigt

memorial af den 10 November samma år till Eders Kongl. Magt

öfverlemnades och förordades, gjort framställning om förbättring i Förste

Landtmätarnes lönevilkor, i hvilket afseende de, med åberopande af åtskilliga

omständigheter och förhållanden, som enligt sökandenas förmenande

ådagalade befogenheten af samma framställning, i underdånighet

hemstält det Eders Kongl. Maj:t antingen täcktes bereda Förste Landtmätarne

en tillökning i deras löner af femtio procent utaf deras nuvarande

belopp, 1,800 kronor, eller ock att, derest denna förhöjning ansåges icke

böra såsom lönetillökning beviljas, densamma måtte medgifvas såsom dyrtidstillägg

för den tid, sådant påkallades af de redan då stegrade lefnadskostnaderna,

så hade Eders Kongl. Maj:t Nådigst beviljat Förste Landtmätarne

icke blott för de då förflutna två åren, utan äfven för sistlidne och innevarande

år en tillfällig förbättring i deras nuvarande löner af 20 procent; —

att under tiden emellertid nästan alla lefnadskostnader ytterligare stegrats,

hvadan ock åtskilliga embets- och tjensteman under de sista åren

kommit i åtnjutande af förbättrade fasta löneförmåner; att sökandena

förestält sig, att den af Eders Kongl. Maj:t förordnade löneregleringskomitén,

vid afgifvande af förslag till lönereglering för Generallandtmäterikontorets

embets- och tjensteman skulle gjort framställning

om löneförbättring för Förste Landtmätarne; men att, då detta icke skett,

sökandena funne sig af skyldig omtanke för sina familjer uppmanade att

förnya ofvanberörda underdåniga ansökning om tillökning i Förste

Landtmätarnes fasta löner; hvarvid sökandena jemväl uttalat den förhoppning,

att Eders Kongl. Magt täcktes taga under öfvervägande,

huruvida Förste Landtmätarne i likhet med andra civila embets- och

tjensteman kunde komma i åtnjutande af ålderstillägg å sina löner;

Och har Landtmäteri-Styrelsen för egen del åberopat sitt yttrande i

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Bil. No 5 a. till Kongl. Majds Nåd. Trop. No 1. om Statsverket 1878.

förevarande ämne den 10 November 1873, hvilket yttrande finnes återgifvet

i Statsrådsprotokollet den 9 Januari 1874 angående regleringen

af utgifterna under sjette bufvudtiteln.

Statskontoret bar uti underdånigt utlåtande öfver denna ansökning

yttrat: att då den så kallade löneregleringskomitén endast hade i uppdrag

afgifva utlåtande och förslag rörande reglering af de förvaltande

embetsverkens och myndigheternas löneförhållanden frågan om Landtmäteristatens

aflöning alltså icke torde ligga inom omfånget af Komiténs

verksamhet; att enär för en mängd embetsverk aflöningen dels vid de

två sista Riksdagarne blifvit, dels inom kort torde blifva väsentligen

förhöjd, anledning ej förefunnes att på provisorisk stat bibehålla de nu

ifrågavarande tjenstemännen, Indika för den lön, de af staten uppbure,

ej allenast hade ganska talrika åligganden, utan att derför åtnjuta särskild

ersättning, utan äfven vore skyldige att verkställa landmäteriförrättningar

för kronans räkning emot tre fjerdedelar af det arfvode,

som öfriga landtmätare enligt taxan bestodes, hvarförutan de såsom

föreståndare för Landtmäterikontoren måste vara boende i länsresidensstäderna

eller i deras omedelbara grannskap och således å de dyraste

orterna inom länen; att Förste Landtmätarnes löner, hvilka förut utgått

med olika belopp, vexlande mellan 384 Riksdaler 34 skillingar 8 runstycken

med derunder inbegripna 33 tunnor spanmål, och 987 Riksdaler

14 skillingar 11 runstycken, allt banko, blifvit vid 1856—1858

årens Riksdag, jemlikt Kongl. Brefvet den 23 Februari sistnämnda år,

till 1,800 kronor förhöjde, att Eders Kongl. Magt och Riksdagen genom

beviljande af dyrtidstillägg å denna aflöning redan medgifvit att densamma

numera vore för ringa; att, i betraktande af den stegring,

lefnadskostnaderna i allmänhet under senare åren undergått, den af

sökandena begärda löneförhöjningen ingalunda kunde anses vara för

högt beräknad; att den icke heller vore högre än som vid de på senare

tiden vidtagna löneregleringar i allmänhet medgifvits; att, om en reglering

af Förste Landtmätarnes löner skulle vidtagas, densamma torde

böra, i enlighet med de grunder, som numera vore af Eders Kongl.

Maj:t och Riksdagen antagna, så anordnas att vid inträffande förfall

för tjensteinnehafvaren anspråk på statens mellankomst för bestridande

af kostnaden för tjenstens uppehållande icke blefve af nöden, samt att

en sådan anordning påkallade någon förhöjning i aflöningen, hvilken

helst syntes böra utgå i form af ålderstillägg, ett sätt för aflöningens

beräknande, som syntes särdeles lämpligt för desse tjenstemän, enär

de för sin hufvudsakliga utkomst vore hänvisade till landtmäteriförrättningar,

för hvilkas fullgörande de vid mera framskriden ålder i

s. 37 Kontrollera mot PDF

Jill. No 5. a. till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878. 37

allmänhet mindre väl egnade sig; hemställande Statskontoret på grund

häraf, att aflöningen för Förste Landtmätarne i riket måtte bestämmas

att från och med år 1879 utgå med lön 1,500 kronor, tjenstgöringspenningar

1,000 kronor jemte ett efter fem års tjenstgöring inträdande

ålderstillägg af 500 kronor, att lönen tilläggas.

Redan vid behandling den 10 Januari 1873 af frågan om regleriugen

af utgifterna under sjette hufvudtiteln fann Eders Kongl. Maj:t med

anledning af gjord framställning i ämnet och enär det syntes obestridligt,

att den betydliga stegringen i lefnadskostnader och minskningen

i tillfällen för Förste Landtmätarne att genom enskilda landtmäteriförrättningar

bereda sig tillskott i inkomster gjorde en förbättring i

löneförmånerna nödig för att bereda dem en tarflig utkomst, skäligt

besluta framställning till nämnda års Riksdag att bevilja de i riket anstälde

24 Förste Landtmätare lönetillökning till belopp af 700 kronor

för hvardera dock med skyldighet för dem att, på sätt Eders Kongl.

Maj:t kunde finnas godt föreskrifva, biträda hushållningssällskapen i de

län, der de vore anstälde, med insamlande af jordbruksstatistiska uppgifter.

Uti underdånig skrifvelse den 21 Maj samma år svarade Riksdagen,

att denna framställning synts väl förtjent af uppmärksamhet

med afseende å vigten och betydelsen af tillförlitliga uppgifter i omförmälda

hänseende, men då utredning icke förelegat i afseende å sättet

för bearbetande af nämnda gren åt den officiela statistiken, ännu mindre

i fråga om beskaffenheten af det biträde, som skulle af Förste Landtmätarne

lemnas, hade Riksdagen för det närvarande icke kunnat berörda

framställning bifalla.

Sedan har emellertid Riksdagen i anledning af Eders Kongl. Maj:ts

derom gjorda framställningar för hvarje af åren 1875—1878 beviljat

Förste Landtmätarne tillfällig löneförbättring med 360 kronor årligen

för hvardera utan något förbehåll om ökad tjenstgöringsskyldighet.

Derigenom har, såsom Statskontoret erinrat, behofvet af lönetillökning

för ifrågavarande embetsmän blifvit erkändt, äfven om detsamma med

hänsyn till den alltjemt fortgående stegringen i lefnadskostnaderna ingalunda

kan anses på ett tillfredsställande sätt fyldt; och då numera

förslag kunnat framläggas rörande ordnande af Landtmäteri-Styrelsens

samt dervid anstälde embets- och tjenstemäns aflöningsförhållanden,

synes mig frågan om en definitiv och på billiga grunder hyflande lönereglering

för Förste*Landtmätarne icke längre böra undanskjutas. I sådant

hänseende anser jag mig, med erinran att Eders Kongl. Maj:t den 9

sistlidne November beslutit framställning till Riksdagen i fråga om

Förste Landtmätarnes rätt till pension å allmänna indragningsstaten,

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Bil. No 5 a. till Konrjl Maj ds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

hvarvid pensionsbeloppet föreslagits till 2,500 kronor, böra understödja

det af Statskontoret framstälda förslag dock med den förändring att,

enligt den beträffande de fleste befattningsinnehafvare vid landsstaten

följda grundsats, åldertillägget torde böra erhållas först efter tio år.

Visserligen skulle häremot kunna göras den anmärkning, att i strid

emot den vid alla senare löneregleringar antagna grundsats, pensionens

belopp komme att öfverstiga den fasta lönen, äfven med inberäkning

af ålder stillägg; men en sådan anmärkning torde dock böra, såsom

Statskontoret jemväl påpekat, förfalla, om i betraktande tages, att sättet

för godtgörande af Landtmätares arbete i det allmännas tjenst ansetts

böra föranleda dertill, att Kommisionslandtmätare, ehuru ej af staten

aflönade, likväl undfå pension å allmänna indragningsstaten.

Såsom vilkor för denna lönereglering, hvilken likasom den nu

gällande uppenbarligen icke kan afse, att ifrågavarande embetsmän

skola för bestridande af sina lefnadskostnader vara hänvisade uteslutande

till de aflöningsförmåner, som af statsmedel komma dem till godo, synes

mig böra stadgas,

att Förste Landtmätare skall vara underkastad den vidsträcktare

tjenstgöringsskyldig]!et eller jemkning i åligganden, som kan varda

stadgad;

att med Förste Landtmätaretjenst icke må förenas annan tjenst å

Rikets, Riksdagens eller kommuns stat eller annan tjenstebefattning, med

mindre den finnes icke vara hinderlig för tjenstgöringen;

att tjenstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, tjenstens

innehafvare verkligen tjenstgjort, men skola för den tid, han varit från

tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;

att för att komma i åtnjutande af ålderstillägg efter tio år Förste

Landtmätare skall mera än åtta är af nämnda tid hafva sjelf bestridt

sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjenst, under

iakttagande att den högre aflöningen icke får tillträdas förrän vid

början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjensteåldern

blifvit uppnådd.

Om med dessa vilkor Förste Landtmätarnes aflöning förbättrades,

skulle dem kunna åläggas icke allenast, såsom jag ifrågasatt, att verkställa

den Generallandtmäterikontoret nu åliggande granskning af de

renoverade kartor och handlingar, som böra af landtmäteri i länen

till nämnda kontor ingifvas, utan äfven, derest sådant finnes lämpligt,

att biträda hushållningssällskapen med insamlande af j ordbruksstatistiska

uppgifter.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5. a. till Kongl. Map.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878. 39

Enligt de af mig nu framstälda förslag skulle från och med år

1879 Landtmäteri-Styrelsens stat sluta på en summa af...... 34,900: —

samt till lön, 1,500 kronor och tjenstgöringspenningar, 1,000

kronor åt en hvar af 24 Förste Landtmätare åtgå samman
räknade.

.............................................................................................. 60,000: —

Summa Kronor 94,9007”^

Nu gällande Riksstat upptager för Generallandtmäteri
-

kontoret ............................................................. 33 4QQ. _

löner till 24 Förste Landtmätare .......................... 43’200: —

Således skilnad Kronor 18,300:”--

Dessutom erfordras för justeringsstyrelsen

Ökningen i årlig utgift skulle således uppgå till

Men om härifrån afräknas de för innevarande år beviljade

dyrtidstillägg. för Generallandtmäterikontor et och landtmäteristaten

i landsorten, tillsammans

9,300: —

27,600: —

13,840: —

Blifver den verkliga tillökningen endast 13,760: _

Härtill^ komma dels de belopp, som enligt mitt förslag böra tillsvidare

utgå från allmänna mdragmngsstaten, dels ock ålderstilläggen

vilka under nästkommande år icke komma att sammanräknade öfver
lfSL

Ll’1 +kr-°,f0r'' Deremot. erhåller staten bidrag till bestridande

åt de okade utgifterna genom inkomst af dels lösen och bötesandelar

som för närvarande tillfalla tjenstemännen i Generallandtmäterikontoret

JusteringsstyreLil.01 ifter- «“ inflyta ho8

Enär slutligen Justeringsstyrelsen enligt mitt förslag skulle blifva

ett fristående embetsverk, torde de för densamma erforderliga medel

hora under särskild anslagstitel i Riksstaten uppföras.

la grund af livad jag nu anfört får jag, som anhåller att efter behandling

af anslagstiteln »landsstaterna i länen» få afgifva förslag i fråga om

anvisande af de för bestridande af föreslagna ålderstilläggen erforder
lgNåderdep-

nU -1 rderdärlg?et tills:tyrka’ att Eder8 Ko4k Maj:t måtte

i Nader ej mindre i enlighet med hvad jag förut hemstält hos Riks
dagen

gorå framställning om öfverförande på allmänna indragnings
staten

af aflöning för Öfvenngeniören Liunggren, Ingeniören Bergstrand

SctömrSerne Agret °CVjind1ma"k jemte lönefyllnad för Generalftirektoien

lalkman, an äfven föreslå Riksdagen

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bil. No 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1878.

dels att, med nu föreslagna vilkor och. förbehåll i afseende å förändrad

organisation af och lönereglering för Landtmäteri-Styrelsen,

godkänna ofvan intagna förslag till ny stat för detta embetsverk,

dels att aflöningen för Förste Landtmätarne i riket må, med föreslagna

vilkor och förbehåll, bestämmas att från och med ar 1879 utgå

med lön 1,500 kronor, tjenstgöringspenningar 1,000 kronor jemte ett

ålderstillägg af 500 kronor att lönen tilläggas,

dels att för tillämpning af berörda nya aflöningsstat äfvensom för

beredande af tillgång till de för förste landtmätare föreslagna löner

och tjenstgöringspenningar höja ordinarie anslaget »Landtmäteristaten»

från 98,200 kronor till 116,500 kronor eller med 18,300 kronor;

dels ock att, med föreslagna vilkor och förbehåll i afseende å inrättande

af en justeringsstyrelse och bestämmande af aflöningsförmåner

för dervid anställde befattningsinnehafvare, gilla den för samma

styrelse föreslagna stat, samt för densammas tillämpning bevilja och

i Riksstaten efter anslagstiteln »Landtmäteristaten» uppföra ett särskildt

ordinarie anslag benämndt »Justeringsstyrelsen;)) till belopp af

9,300 kronor. I

I sammanhang härmed torde det tillåtas mig i minnet återkalla,

att enligt Eders Kongl. Maj:ts den 3 Mars 1876 till Rikdagen aflåtna

nådiga proposition och Riksdagens underdåniga skrifvelse den 14 påföljande

Maj det metriska mått- och vigtsystemet blifvet antaget till

införande sålunda att från början af år 1889 inga andra mått och vigter

må justeras än de, som äro inrättade efter den blifvande nya stadgan

om mått och vigt, men att från början af nästkommande år hvar

och en enskild må kunna i handel och rörelse använda de nya måtten

och vigterna och att från början af år 1881 eller tidigare, om sa lämpligen

ske kan, det nya mått- och vigtsystemet skall uteslutande, användas

vid tull- och post-verken samt vid jernvägstrafiken i riket.

En af Eders Kongl. Maj:t tillsatt komité är för närvarande sysselsatt

med granskning af upprättande förslag till författningar angående mått

och vigt efter det metriska systemet; och sedan denna komité afgifvit

sitt utlåtande, torde sådana författningar komma att redan under innevarande

år utfärdas.

Härefter lära åtskilliga kostnader för statsverket ifrågakomma,

för hvilka kostnaders bestridande medel nu böra af Riksdagen äskas.

I afseende härå hafva de af Vetenskaps-Akademien utsedde komiterade

uti sitt af Vetenskaps-Akademien såsom uttryckande dess

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Bil. No 5 a. till Kontjl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1878.

åsigter antagna utlåtande, hvilket åtföljde förutnämnda nådiga proposition,

anfört, att det hittills ålegat justerare af mått och vigter

samt krönare att af egna medel bekosta anskaffandet af mått, vigter

och öfriga redskap, som vore nödvändiga för verkställande af deras

justeringsarbeten.

Dessa kostnader hade vid den tid, då det nu gällande mått- och

vigt-systemet infördes, uppgått till omkring 1,000 kronor för hvarje

justerare, som beliöfde förse sig med en fullständig sats af sådan

justeringsmateriel. Då åtskilligt af donna materiel, såsom t. ex. vågar,

en del brännjern och stampar, skrufstäd in. m. fortfarande kunde begagnas,

hade komiterade efter anstäld beräkning funnit, att det, som

hvarje justerare i anledning af metersystemets införande, nu skulle

behöfva anskaffa, uppginge till ett ungefärligt värde af 500 kronor,

men deremot den motsvarande utgiftssumman för en krönare ondast

till omkring 200 kronor. Då dessa tjensteman icke åtnjöte någon lön

af statsmedel och då dessutom den årliga förtjensten af deras justeringsarbeten

vore för många af dem mycket ringa, ansåge komiterade det

vara obilligt, att de af egna medel skulle förskaffa sig de justerings''

instrument, som för dem blefve behöfliga af det skäl att ett nytt måttoch

vigtsystem i landet infördes, i följd hvaraf kostnaden härför borde

drabba statsverket. Dessutom borde nya justeringsinstrument anskaffas

för provinslandtmäterikontoren, hvilket skulle förorsaka en kostnad af

500 kronor för hvarje sådant kontor. Under år 1874 funnes i riket

94 justeraredistrikt, af hvilka dock tretton icke vore försedda med

justerare, och krönarnes antal vid samma tid utgjorde 52; hvadan

komiterade beräknat att för att kunna förse provinslandtmäterikontoren

samt justerare och krönare med nya justeringsinstrument erfordrades

en summa på en gång af ungefär 69,400 kronor. För anskaffandet

af de nya Rikslikarne, Reservlikarne och Normaler m. m. åtginge

20,000 kronor, så att det belopp, som på en gång erfordrades,

tillsammans uppginge till 89,400 kronor eller i rundt tal till 90,000 kronor.

Uti det af Landtmäteristyrelsen afgifna yttrande i ämnet förklarade

Styrelsen sig instämma i den af Vetenskaps-Akademiens komiterade

uttalade åsigt, att den justeringsmateriel, som i anledning af det

nya systemets införande måste af justerare och krönare anskaffas, bordo

af statsverket bekostas. Billigheten och rättvisan häri lärer icke heller

med skäl kunna bestridas.

Hvad angår beloppet af kostnader härför äfvensom för anskaffande

af nya justeringsinstrument för provinslandtmäterikontoren och af riksBtli.

till Riksd. Idiot. 1878. 1 Sand. 1 Afl. (i

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Bil. No 5 a. till Kongl. Majds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

likare, reservlikare, normaler m. m., säger det sig sjelft att detta belopp

icke kan på förhand med noggranhet beräknas. Emellertid finnes

ingen anledning antaga, att ju icke det af bemälde komiterade förslagsvis

beräknade belopp skulle blifva åtminstone i det närmaste tillräckligt;

men då samtlige de ifrågasatta utgifterna icke torde ifrågakomma

redan under år 1879, synes mig det för samma år erforderliga

anslag ej behöfva beräknas högre än till 50,000 kronor.

Jag hemställer således om nådig framställning till Riksdagen,

att till bestridande af de kostnader för statsverket, som omedelbart

föranledes af införandet af det metriska systemet för mått och

vigt, på extra stat för år 1879 bevilja och ställa till Eders Kongl.

Maj:ts förfogande ett anslag till belopp af 50,000 kronor.

5:o Rikets Ekonomiska kartverk.

Sedan Afdelningschefen för Generalstabens topografiska afdelning

uti särskilda underdåniga memorial af den 2 November 1877 afgifvit

förslag för år 1878 till inkomt- och utgiftsstat för ej mindre Norrbottens

läns ekonomiska kartverk än äfven det kartverk, som bearbetar

mellersta och södra delarne af riket, med hemställan dervid att en

vid 1877 års slut motsedd behållning å anslaget till allmänna ekonomiska

kartverket till belopp af 2,000 kronor finge till statsverket

öfverlemnas, på sätt Eders Kongl. Maj:t kunde finna godt att derom

besluta,behagade Edes Kongl Maj:t vid föredragning häraf den 9 nästlidne

November, jemte förklarande att berörda framställning om öfverlemnande

till statsverket af nyssnämnda belopp borde tagas i öfvervägande i

sammanhang med frågan om beredande af erforderliga medel för kartarbetenas

fortsättande under år 1879, i nåder fastställa utgiftsstater

för 1878 års ekonomiska kartarbeten, slutande sig å en summa af

69,900 kronor för dem, som afse mellersta och södra delarne i riket,

samt å 34,500 kronor för arbetena inom Norrbottens län; varande till

dessa utgifter att påräkna:

för mellersta och södra delarne af riket:

motsedd behållning från år 1877 2,800 kronor, anslag på ordinarie

stat 6,000 kronor, anslag på extra stat 47,500 kronor, under anslaget

till landtmäteristaten besparade 17 andre landtmätarelöner 15,300

kronor och fordringar för under år 1877 försålda kartor, förslagsvis

300 kronor, eller sammanräknade 71,900 kronor samt

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Bil. No 5 a. till Kongl. Maj;ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

för Norrbottens län: motsedd behållning från år 1877 4,200 kronor,

anslag på extra stat 30,000 kronor och beräknad inkomst af kartförsäljning

300 kronor eller tillsammans 34,500 kronor.

De faststälda staterna upptaga:

till

)>

»

»

»

»

)>

»

»

»

»

))

»

för mellersta och södra delarne af riket:

arfvode åt den officer af Generalstaben, hvilken skall

föredraga kartverket rörande ärenden...............................

särskildt arfvode åt en Kartograf, såsom biträde vid

kartarbetets öfvervakande och kontroll..............................

arfvode åt en kartograf............................................................

dito åt 8 kartografer å 2,500 kronor...........................

dito åt 4 kartografer å 2,000 » ...........................

dito åt 3 kartografer å 1,500 » ..........................

dito åt 7 qvinliga ritbiträden, att dem emellan fördelas

på föreskrifvet sätt .......................................

dito åt en vaktmästare......................................................

dagaflöning under fältmätningstid

till omförmälde Generalstabsofficer förslagsvis

............................................................ 300: —

» åt en kartograf å 4 kronor om dagen ... 600: —

» åt 15 kartografer å 3 kronor om dagen... 6,750: —

resekostnadsersättningar

till bemälde Generalstabsofficer, förslagsvis 400: —

» till ofvanomförmälde biträde vid arbetets

öfvervakande................................................ 500: —

» till 15 kartografer............................................ 4,500: —

)> hyra för arbetslokalen ............................................................

» dess städning, ved, olja och ljus, förslagsvis..................

» rit- och skrifmaterialier...........................................................

» uppköp och underhåll af instrument och effekter............

» dagsverkskostnader.....................................................................

» tryckning af häradsbeskrifningar..........................................

» diverse utgifter ...........................................................................

börande en kartverket redan tillfallen andre landtmätarelön

besparas från och med den 1 Januari 1878 och tills vidare

för att, i den mån tillgängliga medel dertill lemna

tillgång, kunna öka kartografernas antal..............................

666: 67.

1,000: —

3,000: —

20,000: —

8,000: —

4,500: —

5,900: —

700: —

7,650: —

5,400: —

2,250: —

650: —

500: —

1,200:

4,600: —

2,000: —

983: 33.

900:

Summa kronor 69,900: —

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bil. N:o 5 a. till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

samt

för Norrbottens län:

till dagaflöning och reseersättning åt den Generalstabsofficer,

hvilken tjenstgör såsom arbetschef vid kartarbetet

...................................................................................... 2,400: —

» arfvode åt den Generalstabsofficer, som redogör för

kartverkets medel m. in................................................... 333: 33.

)) arfvode åt 2 kartografer å 2,500 kronor.......................... 5,000: —

» dito åt 4 kartografer å 1,500 » 6,000: —

» dagaflöning under fältmätningstid för fyra af ofvan
stående

kartografer, förslagsvis....................................... 1,600: —

» Chefens inspektionsresor......................................................... 300: —

» resekostnadsersättning för fyra kartografer å 300 kronor 1,200: —

» aflöning och resekostnadsersättning för fyra tillfällige

biträden, förslagsvis ......................................................... 3,200: —

)) handräckningskostnader under fältarbeten, förslagsvis 6,800: —

)> graverings- och tryckningskostnad....................................... 5,600: —

» hyra för arbetslokalen, lyshållning in. in........................ 700: —

» inköp och reparation af instrument, förslagsvis ............ 850: —

)> inventariers uppköp och underhåll, rit- och skrifmaterialier

m. m.................................................................. 516: 67.

Summa kronor 34,500: —

I fråga om de belopp, som för kartarbetenas fortsättande under år

1879 borde hos Riksdagen äskas, har Afdelningschefen uti ofvan omförmälda

memorial den 2 sistlidne November i underdånighet anfört, att

beloppet af det anslag, som erfordrades för kartarbetena under nyss

nämnda år, blefve beroende af de beslut, Eders Kongl. Maj:t kunde komma

att fatta, efter det den komité, hvilken i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts

beslut den 8 Januari 1877 blifvit den 18 påföljande Maj nedsatt, afgifvit

sitt betänkande i fråga om ordnandet af de allmänna kartarbetena;

att vid sådant förhållande och då berörda betänkande ännu

ej afgifvits, Afdelningschefen ansåge sig endast böra tillse, att kartarbetena

kunde under år 1879 fortgå efter hitintills stadgad plan och

gällande bestämmelser; samt att med tillämpning af de i nådiga brefvet

den 16 Juni 1875 faststälda grunder angående aflöningsvilkoren

för den vid det allmänna ekonomiska kartverket anstälda personal, det

vore att emotse, att kartografen L. A. Kjebon från och med den 1

Januari 1879 skulle komma i åtnjutande af 500 kronor arfvodesförhöjning;

och har med anledning häraf Afdelningschefen i underdånighet

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Mag:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes till snart sammanträdande

Riksdag göra framställning, att det på extra stat beviljade anslag i

och för de ekonomiska kartarbetena inom södra och mellersta delarne

af landet måtte för år 1879 höjas från 47,500 kronor till 48,000 kronor;

hvaremot och då Norrbottens läns ekonomiska kartverk, för att

under sagda år fortgå efter nu gällande bestämmelser, icke hade behof

af anslagsförhöjning, samma belopp, som för år 1878 vore anvisadt,

eller 30,000 kronor borde såsom extra anslag äskas.

Jemte anmälan att, enligt hvad ordföranden i den af Eders Kongl.

Maj:t i nåder förordnade komitén för afgifvande af förslag rörande

ordnandet af landets allmänna kartverk tillkännagifvit, bemälde komité

under sistlidne sommar sammanträdt så ofta som ledamöternes öfrige

tjenstegöromål sådant medgifvit och äfven låtit verkställa åtskilliga af

komitén såsom nödvändige ansedde mätnings- och karttrycksförsök,

samt att, ehuru komiténs arbeten, som under höstmånaderne måst inställas

till följd af eu ledamots insjuknande och andra anledningar,

åter börjats den 12 December 1877, komitén likväl funne sig urståndsatt

att före instundande Riksdag aflemna sitt underdåniga betänkande,

får jag, som vid sådant förhållande anser någon förändring i planen

för de ekonomiska kartarbetenas fortsättande under år 1879 nu icke

böra eller kunna ifrågasättas, i underdånighet tillstyrka att, då den

del af behållningen å anslaget till det allmänna ekonomiska kartverket,

som icke ansetts vara behöflig för bestridande af utgifter under år 1878

för sagda kartverk, lämpligen torde kunna tagas i beräkning såsom

tillgång för 1879 års enahanda utgifter, Eders Kongl. Maj:t täcktes i

nåder föreslå Riksdagen att, utöfver det å Sjette Hufvudtiteln för närvarande

för Rikets ekonomiska kartverk uppförda ordinarie anslag

6,000 kronor, under samma hufvudtitel på extra stat för år 1879 anvisa

till fortsättande af de ekonomiskt-geografiska kartarbetena i Norrbottens

län 30,000 kronor och för de ekonomiska kartarbetena i öfriga

delar af riket 46,000 kronor eller tillsammans 76,000 kronor.

6:o Öfverståtliållare-Embetet.

Med anledning af en utaf Öfverståthållare-Embetet under den 27

Februari 1875 gjord underdånig framställning om utgifvande af tryckta

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Bil N:o 5 a. till Kont]!. Maj:U Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

s. k. »Polisunderrättelser», afsedde att utkomma tre gånger i veckan

och från alla delar af landet upptaga och till vederbörande med möjligaste

skyndsamhet sprida meddelanden i polisärenden, samt åtföljas af

ett bihang, innehållande beskrifning på förlorade effekter, hvilket särskilt

skulle utdelas bland pantlånare, äfvensom tid etter annan af ett

register, behagade Eders Kongl. Maj:t; efter det Fångvårds-Styrelsen

och samtlige Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länen blifvit

hörde och sig yttrat, uti sin till Riksdagen nästlidna ar aflåtna Nådiga

proposition angående statsverkets tillstånd och behof, föreslå Riksdagen

att, för utgifvande i hufvudstaden under dess polisstyrelses inseende af

tryckta »Polisunderrättelser» enligt de bestämmelser derom Eders Kongl.

Maj:t kunde finna godt meddela, anvisa på extra stat för innevarande

år ett anslag af 6,000, motsvarande den af Öfverståthållare-Embetet för

tidningens utgifvande under ett år beräknade kostnad.

Sedan Riksdagen bifallit denna framställning meddelades den 1

sistlidne Juni genom Nådiga skrivelser och cirkulär, hvilket sistnämnda

blifvit i Svensk Författnings-Samling infördt, nödiga bestämmelser i

ämnet, hvarjemte det beviljade anslaget stäldes till ÖfverståthållareEmbetets

förfogande att, i man åt behof, användas för utgifvande år

1878 af omförmälda polisunderrättelser.

Härefter har i anledning åt särskilda, dels i Memorial den 12

December 1876 af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Christianstads

län, dels uti deröfver afgifna underdåniga utlåtanden af Eders

Kongl. Maj ds Befallningshafvande i öfriga länen framställa förslag till

åtgärders vidtagande för samlande samt spridande till vederbörande af

fullständiga och noggranna uppgifter rörande Kronofogdars, Landsfiskalers

och Länsmäns post- och telegrafadresser, de till hvarje fögderi

och distrikt hörande socknar med flera dithörande underrättelser i syfte

att underlätta direkta meddelanden emellan Länsstyrelserna och polistjenstemännen

i särskilda län samt emellan de sistnämnde inbördes,

Eders Kongl. Maj:t, sedan ej mindre Vetenskaps-Akademien blifvit hörd

beträffande ett härvid ifrågakommet förslag om berörda underrättelsers

intagande i Statskalendern, än ock Chefen för Statistiska Centralbyrån

och Öfverståthållare-Embetet afgifvit infordrade underdåniga yttranden

i ämnet genom Nådigt Bref den 22 sistlidne November, i hufvudsaklig

öfverensstämmelse ined hvad sistnämnda båda embetsmyndigheter hemstält,

i Nåder förordnat bland annat att genom Statistiska Centralbyråns

försorg skulle utarbetas och till trycket befordras en fullständig förteckning

öfver samtliga fögderier samt Landsfikals -och Länsmans distrikt

i riket, upptagande för fögderi de särskilda länsmansdistrikt eller delar

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1878. 47

deraf som falla inom fögderiet, för Landsfiskal det honom af vederbörande

myndighet anvisade område och för Länsmansdistrikt de socknar

eller delar af socknar, hvaraf distriktet bestode äfvensom för sådan

sockendel de dertill hörande hemman; att denna förteckning skalle

såsom bilaga till »Polisunderrättelser» utdelas till samtliga de myndigheter

och tjensteman, som enligt Eders Kongl. Maj:ts ofvanberörda

Nådiga Bref den 1 Juni 1877 böra erhålla exemplar af nämnde tidning;

samt att Öfverståthållare-Embetet skulle, med ledning af inhemtade

upplysningar i ämnet, om hvilkas införskaffande bemälda Embetet egde

gå i författning låta utarbeta, trycka och likaledes såsom bilaga till

»Polisunderrättelser» utdela en förteckning å samtliga Kronofogdars,

Landsfiskalers och Länsmäns post- och telegrafadresser tillika med

uppgift på afståndet emellan tjenstemannens bostad och telegrafstationen,

äfvensom sedermera årligen en gång under loppet af April månad eller

oftare, om så funnes nödigt, låta på nyssnämnda sätt utdela en dylik

förteckning, så inrättad, att deri kunde utan svårighet anmärkas de förändringar,

som under tiden efter senaste förtecknings utgifvande i nu

ifrågavarande hänseende timat, hvarom, så fort anmälan från vederbörande

ingått, underrättelse ofördröjligen skulle i »Polisunderrättelser»

införas.

Öfverståthållare-Embetet har nu i skrifvelse den 21 sistlidne November

anmält, att vid de förberedande arbeten, som i anledning af

merberörda Nådiga Bref den 1 Juni 1877 och det ÖfverståthållareEmbetet

deri meddelade bemyndigande pågått, sig visat att det för

innevarande år beviljade anslaget till utgifvande af »Polisunderrättelser»,

derest tidningen skulle, såsom ämnadt varit, utkomma tre gånger i

veckan, blofve alldeles otillräckligt och knappast betäckte kostnaderna

för papper och tryckning; att dessa kostnader visserligen uti den af

Öfverståthållare-Embetet förut gjorda underdåniga framställning i ämnet

upptagits till 4,000 kronor, men att denna beräkning som grundade

sig på uppgifter, inhemtade under år 1874 efter hvilken tid arbetslöner

och pris i allmänhet betydligt stegrats befunnits allt för låg; att nemligen

af de fyra inom utsatt tid till Öfverståthållare-Embetet inkomna

anbud å tryckning af tidningen och tillhandahållande af derför erforderligt

papper, efter beräkning af densammas utgifvande tre gånger i

veckan och i en upplaga af 1,200 exemplar, det högsta anbudet uppginge

till 8,580 kronor och det lägsta till 5,538 kronor; att härtill

kornme ytterligare utgifter för papper och tryckning, som icke beräknats

i de gjorda anbuden, såsom för de register, hvilka vore afsedda,

att tid efter annan såsom bihang åtfölja tidningen och för extra num
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Bil. No 5. a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

mer äfvensom i följd af ofvanberörda förslag om kungörande genom

»Polisunderrättelser» af Kronofogdars, Landsfiskalers och Länsmäns

post- och telegrafadresser m. m.; att Öfverståthållare-Embetet vid

sådant förhållande och då utöfver det anvisade anslaget till dess förfogande

ej funnes några medel att använda för tidningens utgifvande

nödgats för innevarande år vidtaga den inskränkning deri, att densamma

i regeln utkomme blott två gånger i veckan hvarjemte redaktörens

arfvode, som beräknats till 2,000 kronor, måst betydligt nedsättas,

hvilket haft till följd att redaktionsbestyret endast med svårighet och

ej utan känbar olägenhet för Öfverståthållare-Embetet kunnat på ett

tillfredsställande sätt ordnas; att då emellertid, af skäl som närmare

utvecklats i Skrifvelsen den 27 Februari 1875, det vore af vigt att tidningen

utkomme i regeln tre gånger i veckan, samt fullt lämplig person

för redaktörsbefattningen icke torde för framtiden kunna erhållas

mot lägre arfvode än minst 2,000 kronor, Öfverståthållare-Embetet såge

sig föranlåtet att hemställa om förhöjning för år 1879 i anslaget till

utgifvande af »Polisunderrättelser», hvarför, enligt numera uppgjord beräkning,

erfordrades

till papper och tryckning, enligt ingifna lägsta anbud 5,600: —

» arfvode åt redaktören .................................................. 2,000: —

» korsomslag och tryckta adresser till de myndigheter

och tjenstemän, som skola erhålla exemplar

af tidningen, beräknade efter det belopp hvartill

enahanda kostnader visat sig för innevarande år

enligt gjorda beställningar uppgå .............................. 600: —

» papper och tryckning af extra nummer, förslagsvis 400: —

y. papper och tryckning af register samt andra bihang

till tidningen, d:o .................................................. 600: —

)> skrifpapper och nödiga böcker (statskalendern,

ecklesiastikmatrikeln, ortlexica in. m.) transportkostnader

och dylikt, d:o................................................ 300: —

samt

» biträde vid korrekturläsning och expedition med

flera dylika diverse utgifter, d:o ................................. 500: —-

Summa Kronor 10,000: —

Och har Öfverståthållare-Embetet, under åberopande af hvad sålunda

blifvit anfördt, i underdånighet hemstält att för tidningens utgifvande

under år 1879 ett förhöjdt anslag af 10,000 kronor måtte för samma

år af allmänna medel anvisas.

I sammanhang härmed tillåter jag mig erinra att en Riksdagens

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Bil. No 5 a. till Kolig). Maj:ts Nåd Prop. No 1, om Statsverket 1878.

Justitie-Ombudsman uti skrifvelse den 30 November 1875 gjort underdånig.

framställning i fråga om afhjelpande af den tidsödande omgång

i skriftvexling^! myndigheter och tjensteman emellan, som för närvarande

egde rum till följd deraf att i flera angifna fall den ena myndigheten

eller tjenstemannen icke kunde uti ett handräckningsärende,

detta, ord taget i dess vidsträcktaste bemärkelse, omedelbart hänvända

sig till den andra myndighet eller tjensteman, på hvilken verkställandet

af en erforderlig åtgärd ankomme. I anledning af denna framställning

hafva yttranden infordrats och jemväl inkommit från Eders Kongl.

Maj.ts samtlige Befallningshafvande; Och sedan Justitie-Ombudsmannen

nu afgifvit påminnelser, äro handlingarna öfverlemnade till KammarRätten

för afgifvande af underdånigt utlåtande i ämnet.

Da detta utlåtande ännu icke inkommit, är jag icke nu i tillfälle

att i underdånighet anmäla Justitie-Ombudsmannens berörda framställning

till nådig pröfning, utan anhåller endast få fästa uppmärksamhet derpå, att

ett oundgängligt vilkor för möjligheten att vinna det önskningsmål,

som Justitie-Ombudsmannen uppstäda är att eg a tillgång till fullständiga

och tillförlitliga uppgifter beträffande vederbörande tjenstemäns adresser

samt omfattningen af deras tjenstgöringsområden. Detta vilkor uppfylles

genom ofvan omförmälda, af Eders Kongl. Maj:t under den 22

sistlidne November anbefalda åtgärder för upprättande och spridande

medelst polisunderrättelserna af förteckningar öfver dels fögderierna

samt landsfiskals- och länsmansdistrikten och dels kronofogdars, landsfiskalers

och länsmäns post- och telegrafadresser; och då häraf ioranledes

en icke oväsentlig tillökning i kostnaderna för utgifvande af

ifrågavarande »Polisunderrättelser», hvilka kostnader i öfrigt synas mig

hafva varit uti Öfverståthållare-Embetets förstnämnda memorial för

innevarande ar särdeles lågt beräknade, finner jag i nu anförda förhållande.

ett ytterligare skal, utöfver de af Öfverståthållare-Embetet

omförmälda, att tillstyrka bifall till den ifrågasatta anslagsförl löjningen.

Under åberopande i öfrigt af hvad jag i ämnet anfört till Statsrådsprotokollet.

den 8 Januari 1877, hvilket såsom bilaga åtföljde Eders

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till samma års Riksdag '' angående

statsverket, tillstyrker jag alltså, att Eders Kongl. Magt måtte i Nåder

föreslå Riksdagen, att för fortsatt utgifvande under 1879 af »Polisunderrättelser»

i enlighet med de af Eders Kongl. Maj:t meddelade föreskrifter,

anvisa pa extra stat för samma ar ett anslag af 10,000 kronor.

Tillika far jag, med åberopande af Eders Kongl. Maj:ts på FinansDepartementets

föredragning den 14 sistlidne December fattade beslut, i

llih. till Jiiksd. Prut. 1878. 1 Kam), 1 Ajdl. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Bil. N:o 5 a. till ''Ronyl. Majds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1878.

underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj :t måtte föreslå Riksdagen

att, på det Eders Kongl. Maj:t må komma i tillfälle att för år 1879 bevilja

tillfällig löneförbättring åt Konungens Fogat till belopp af 500 kronor

samt Underståthållaren, Sekreteraren och Kamreraren, Aktuarien, hvarje

af de två Notarierne, Kammarskrifvaren och Sekreterarens Kanslist med

20 procent af hvarderas lön äfvensom höja anslaget för aflönande af

vakt- och exsekutionsbetjeningen likaledes med 20 procent, på extra

stat för år 1879 anvisa 5,250 kronor.

Hvad angick anslagstiteln

7:o Landsstaterna i länen,

åberopade Departements-Chefen de af Kongl. Maj:t redan den 4 i

denna månad i enlighet med Departements-Chefens underdåniga framställningar

fattade beslut.

Härefter anförde Departementets-Chefen:

8:o Sedan Eders Kongl. Maj:t ej mindre den 4 i denna månad

be slutit framställning till Riksdagen i fråga om slutlig lönereglering för

åtskillige befattningsinnehafvare vid landstaten än äfven tillåtit mig nu

framlägga förslag till lönereglering för Departementets Expedition och

Landtmäteristaten äfvensom till inrättande af en Justeringsstyrelse,

utbeder jag mig att i denna ordning få göra hemställan beträffande

anvisandet af de medel, som äro erforderliga för bestridande af de

enligt sålunda föreslagna nya aflönmgsstater åtskillige embets- och

tjensteman samt betjente tillkommande ålders tillägg. För detta ändamål

torde, i enlighet med hvad. redan å andra hufvudtitlar iakttagits i

sammanhang med verkställa löneregleringar, böra i Riks staten å sjette

hufvudtiteln uppföras ett gemensamt anslag, hvila et, vid det förhållande

att älderstilläggens sammanlagda belopp måste ständigt vexla och icke

kan på förhand noggrant bestämmas, bör hafva egenskapen af förslagsanslag.

Det belopp, hvartill detta anslag bör beräknas, synes mig lämpligen

kunna bestämmas med hänseende till de behof, som, såvidt nu kan

beräknas, skola under år 1879 med anslaget fyllas. 1 truga härom

tillåter jag mig, med anmärkning att för den nyinrättade Justeringsstyrelsen

något behof i berörda afseende icke kan under nästa år ifråga
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Bil. No 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1878.

komma, erinra, att ålderstilläggen beräknats under samma år kunna

uppgå för

Departementets Expedition till .......................................................... 2,300,

Landtmäteristaten » 13,100,

Landsstaterna i länen » 155,000,

tillsammans Kronor 170,400,

eller i rundt tal 170,000 kronor.

Således hemställer jag i underdånghet om nådig framställning

till Riksdagen

att, för beredande af tillgång .till de för embets- och tjensteman

samt betjente inom Departementets Expedition, Landtmäteristaten,

Justeringsstyrelsen samt Landsstaterna i länen ifrågakommande ålderstillägg,

på ordinarie stat bevilja samt i Riksstaten under Sjette Hufvudtiteln

efter »särskilda förslagsanslag för landsstaterna i länen» uppföra

ett förslagsanslag under benämning d Åld er stillägg», beräknadt till

belopp af 170,000 kronor.

Vidkommande

9:o Statens jeriiYägstrafik

anförde Departementschefen:

TJti underdånig skrifvelse den 22 Maj 1877 angående regleringen

af utgifterna under Riksstatens Sjette Hufvudtitel har Riksdagen i

fråga om statens jern vägtrafik anhållit, bland annat, att Eders Kongl.

Magt måtte låta tillse, huruvida icke uti eu blifvande Riksstat må kunna

af jernvägstrafikmedlen allenast upptagas den behållning, staten kan för

året af samma trafik påräkna, hvarvid Riksdagen uttalat den åsigt, att

arfvodesstaten för trafikpersonalen borde hädanefter som hittills af Eders

Kongl. Maj:t och Riksdagen regleras; och har Eders Kongl. Magt den

1 påföljande Juni, jemte det berörda framställning delgafs Styrelsen

för statens järnvägstrafik, i nåder förklarat sig vilja, vid behandling af

frågan om aflåtande till detta års Riksdag af nådig proposition angående

statsverkets tillstånd och behof, taga nämnda framställning i öfvervägande.

Sedan härefter bemälda Styrelse den 28 November 1877 afgifvit

underdånigt förslag till specifik kostnadsstat för innevarande år, slutande

å den år 1876 förslagsvis beräknade summa, hvilket förslag blifva

den 14 sislidne December af Eders Kongl. Maj:t faststäldt, har

samma Styrelse inkommit med underdånigt utlåtande i fråga om de

inkomster, hvilka af jernväg^ trafiken under år 1879 kunde vara att

förvänta, samt öfver de under samma år sannolikt förestående utgifter

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Bil. N:o o a. till Konrjl. Majds Nåd, Prop. N:o 1, om Statsverket ISIS.

för trafikens drift, banors, byggnaders och materiels underhåll. Härvid

yttrar Styrelsen till eu början följande:

»Innan Styrelsen går att behandla frågan om inkomsterna och den

om utgifterna, hvar för sig, får Styrelsen rörande förhållandet dem

emellan underdånigst andraga följande:

I de förslag till inkomster och utgifter, hvilka Styrelsen hittills i

slutet af hvarje år upprättat, och hvilka sedermera lagts till grund för

beräkningar i statsregleringen för det andra derpå följande året, hafva

icke bland utgifter upptagits de belopp, hvarmed materialförrådets

värde till följd af nya banors tillkomst och trafikens tillväxt å de äldre

banorna skulle komma att ökas för det år beräkningarna omfattat, enär

det antagits att, i fråga om den ökning, som kunde föranledas af

nya banor, dessa skulle lemna ett så pass stort öfverskott, som vore

nödigt att betäclca den af dem föranledda, icke beräknade kostnaden

för nya förrådseffekters anskaffande, och att, i fråga om den ökning,

som kunde föranledas af större trafik å de äldre banorna, än den som

tagits till utgångspunkt vid uppställningen af inkomstförslaget, kostnaden

för dylik ökning blefve betäckt af den opåräknade större inkomsten.

Ännu mindre har man tillförene haft skäl förmoda, att den

tillökning af förrådsvärdet, som komme att föranledas af kasserade

rälers återlemnande, skulle behöfva i utgiftsberäkningen särskildt uppmärksammas.

Så länge de nya banor, som tillkommo, voro anlagda i

trakter med en större folkmängd och en jemförelsevis upparbetad rörelse

i handel och näringar, och så länge företagsamheten i industrielt

hänseende erbjöd en marknad för de obrukbara effekter, i synnerhet

kasserade räler, som efterhand återlemnades till förrådet, verkade icke

nya banors tillkomst, ej heller de återlemnade effekterna, till sådan

ökning af materialförrådets värde, att nämnda rubbningar uppkommo

i de beräknade skilnaderna mellan inkomster och utgifter. Men då

statsbanorna numera utsträckas öfver områden, som äro mindre folkrika

och hafva en mindre utvecklad rörelse än de, hvarå de äldre

stambanorna anlades, och då en längre tid än eljest kommer att åtgå,

innan de nya banorna hinna tillgodogöra sig de anledningar till trafik,

som förefinnas, och då deras anspråk på förlag af materialier under

tiden icke motsvaras af intägter, Rom ställa kostnaden för ett dylikt

förlag i skuggan, och då verksamheten på det industriela fältet intager

en afvaktande hållning och ej lika villigt som förr bjuder penninningar

för kasserade räler, oeh då allt detta är för handen under ett

tidskifte, då statens jern vägstrafik nödgas utföra sina första rälsutbyten

i större skala, så är tillväxten af materialförrådets värde icke längre

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Majds Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1878.

af den underordnade betydelse i fråga om skilnaden emellan inkomster

och utgifter, som förr, och det varder i den närmaste framtiden

nödvändigt att bland utgifterna särskilt medtaga den kostnad, hvartill

den i fråga varande värdetillökningen sannolikt kommer att uppgå.

Hvad nu särskildt angår de sannolika inkomsterna af 1879 års

trafik, får Styrelsen, med hänsyn till sådana omständigheter, hvilka

kunna tjena till ledning för omdömet, underdånigst framhålla,

att ingendera af de under förlidet år öppnade nya bandelarna,

Sköfde - Carlsborg och Storvik—Ockelbo, gaf så pass stora inkomster

under sitt första trafikår, som förmådde betacka driftkostnaderna,

att under året 1879 sannolikt komma att trafikeras nya delar af

de Norrländska statsbanorna till en sammanräknad längd af 9,6 mil,

nemligen dels från Holmsveden norr ut till Bollnäs, dels från Torpshammar

till Bräcke i Jernband, hvilka banor under det första året af

sin tillvaro förmodligen icke gifva större inkomster, än att driftkostnaden

ungefärligen varder betäckt, men icke förmå lemna något öfverskott

till bestridande af de utgifter för materialförrådets värdetillökning,

som af deras öppnande för trafik måste blifva en följd;

att inkomsterna under innevarande år (1877) visa en anmärkningsvärd

minskning, jemförda med fjorårets, och, så vidt nu kan bedömas,

icke komma att uppgå till mer än omkring 110,000 kronor för hvarje mil

af medellängden trafikerad bana, emot mer än 115,000 kronor under 1876;

och att de närvarande trafikförhållandena ingalunda gifva stöd åt

förhoppningar om ett fördelaktigare sakernas tillstånd, men snarare

hänvisa på ett ytterligare försvagande af do krafter, som hålla jernvägstrafiken

vid lif.

Nu framhållna omständigheter mana utan tvifvel till stor försigtighet

vid uppställandet af 1879 års inkomstförslag. Om man också

vågar antaga, att de ogynsamma förhållanden, som nu trycka ner statsbanetrafiken,

komma att under loppet af 1878 efterträdas af bättre

konjunkturer, så synes man likväl ej böra sträcka sina förhoppningar

längre mrd hänsyn till året 1879, än att inkomsterna då igen uppgå

till samma belopp, efter tbanmil räknadt, som under innevarande år,

d. v. s. till omkring 110,000 kronor per banmil. Utgående härifrån

och från den banlängd, soja vid 1877 års slut är trafikerad, 151,4 mil,

kommer man till det resultat, att inkomsten under 1879 blifver

16,654,000 kronor, livilket tal Styrelsen tilläter sig att i det nu föreliggande

förslaget afrunda till 16,650,000 kronor».

Beträffande utgifterna för drift och underhåll åberopar Styrelsen

följande två förslag:

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bil. No 5 a. till Kong!. Maj;U Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

Underdånigt förslag

till arfvodesstat vid statens jernvägstrafik för år 1879.

A) Byråafdelningen.

a) vid Styrelsen.

År fvoden

Antal.

fasta.

föränderliga. 1

Summa.

Kronor.

Generaldirektör.............................................

i

9,000

Byråchef ..................................................

i

6,000

Inspektör ..............................................

i

6,000

Sekreterare ............................................

i

4,000

Registrator och Aktuarie ..........................

i

3,500

-

Notarier ....................................................

2

5,000

1

Kamrerare ..................................................

1

4,000

Revisor....................................... ..............

1

3,000

Hufvudkassör.............................................

1

3.000

Uppbördskassör ........................................

1

3,000

Föreståndare för statistiska kontoret........

1

4,000

50,500

Milkontrollör ...........................................

1

4,200

j Kammarförvandt .......................................

1

---

2,400

| Bokhållare ............................................

2

—

5,400

| Kammarskrifvare........................................

3

—

■ 5,400

j Kontorsskrifvare .........................................

19

—

40.200

Vaktmästare och Kontorsvakt.....................

5

—

4,080

61,680

Förtjenst- och ålderstillägg .......................

—

9,500

—

9,500

Summa vid Styrelsen

43

—

—

121,680

b) vid Distrikten.

I

Byrå-assistenter .....................................

4

—

11,400

;

Kassörer ......................................................

2

■--

4,800

I

Vaktmästare ...............................................

5

4,380

Summa vid Distrikten

11

—

—

20,580

Summa för Byråafdelningen

54

—

---

142,260

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bil. No ö a. Ull Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1878.

55

B) Banafdelningen.

a) vid Styrelsen.

Öfverdirektör.............................................

Öfverdirektörs-assistent ............................

Telegrafdirektör .........................................

Ritare............................................................

Vaktmästare ................................................

Förtjenst- och ålderstillägg .......................

Summa vid Styrelsen

b) vid Distrikten.

Bandirektörer .............................................

Baningeniörer ......................................

Bokhållare .................................................

Banbetjening...............................................

Förtjenst- och ålderstillägg .......................

Summa vid Distrikten

Summa för Banafdelningen

Antal.

Arfvoden

fasta.

föränderliga.

Summa

Kronor.

i

i

i

i

i

6,000

3,900

3,900

2,400

900

6,000

11,100

1,900

1,000

900

5

—

19,000

5

19

1

1,215

---

21,000

62,400

2,400

619,860

2,100

707,760

1,240

—

1,245

—

—

726,760

C) Maskinafdelningen,

a) vid Styrelsen.

Öfverdirektör................................................

1

6,000

6,000

ÖfverdirektöTs-assistent ............................

1

—

3,900

—

Ritare...........................................................

1

—

2,400

6,300

Förtjenst- och ålderstillägg........................

—

1,000

---

1,000

Summa vid Styrelsen

3

—

—

13,300

b) vid Distrikten.

Maskindirektörer och Ingeniörer ..............

8

—

30,600

Verkmästare ...............................................

10

—

25,500

Verkstad skamrerare ....................................

5

—

16,800

Förrådsförvaltare.........................................

5

---

16,800

Transport

28

— 1

89,700 |

13,300

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

Transport

Ritare, bokhållare, vaktbetjening m. fl. ...|

Lokomotiv-betjening....................................j

Y agn-betj ening............................................

Förtjenst- och ålderstillägg.......................

Summa vid Distrikten

Summa för Maskinafdelningen

Antal.

Arfvoden

fasta.

II

föränderliga, j

Summa

Kronor.

28

(15

470

124

___

i!

89,700

95,100 I

500,000

82,000 !

900

13,300

767,700

687

—

—

690 |

—

—

781,000

D) Trafikafdelningen.

i

a) vid Styrelsen.

Öfverdirektör.............................................

1

6,000

Öfverkontrollör............................................

1

4,000

10,000

Öfverdirektörs-assistent ..............................

1

—

3,900

Kontrollörer och biljettförvaltare ...............

6

—

20,100

Kontors skrifvare ........................................

35

—

55,320

79,320

Förtjenst- och ålderstillägg........................

—

2,000

300

2,300

Summa vid Styrelsen

44

---

—

91,620

b) vid Distrikten.

Trafikdirektörer och Assistenter ..............

14

56,700

Stationsföreståndare ...................................

165

—

271,260

i

Stationskassörer, Bokhållare, Skrifvare

Telegrafi ster........................................

423

473,858

i ^

Telegraflnspektorer ...........................

1 ''

12,300

Stationsbetjening........................................

11,161

___._

684,880

Tågbetj ening.............................................

27(

) --

252,600

j Förtjenst- och ålderstillägg ......................

—

—

1,800

Summa vid Distrikter

2,04]

—

----

1,753,398

Summa för Trafikafdelninger

2,08.

—

1,845,018

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 5 a. till Iiongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

57

Sannolikt förestående utgifter vid Statens

jernvägstraflk under år 1870.

i

I. Ryråafdolnmgen.

Kronor.

|

Ordinarie arfvoden till embets- och tjensteman

samt betjente, enligt särskilt förslag till arf- vodesstat............................................................

142,260

Betings- och timarbeten vid Statistiska och Mil-

kontoren.............................................................

36,000

Aflöningar till extra tjensteman och betjente samt

tillfälliga biträden................................................

15,000

Missräkningspenningar ..........................................

9,000

Inqvarteringsersättningar .......................................

3,760

206,020

Beseersättningar och traktamenten........................

3,000

Anslag till utländska resor....................

5,000

Expeditions-kostnader.........................................

9,000

Trycknings- d:o ...........................................

Hyra för tjenstelokaler samt dessas eldning, be-

10,000

lysning och städning........................................

3,500

Biblioteket...........................................

1,500

Inventariers underhåll och förbrukning: ...............

400

Sjukvård och begrafningshjelp ..............................

Pensioner till under byggnadstiden skadade per-

300

soner samt till enkor och barn efter till följd

af skada aflidna ...................................................

10,700

Rättegångskostnader, inberäknadt arfvoden till

juridiska biträden vid distrikten........................

5,200

Diverse utgifter.....................................................

380

48,980

Summa för Byråafdelningcn

—

—

255,000

Transport)

Bih. till Riksd. Prat. 1878. 1 Sami. 1 Afd.

—

— i

255,000

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bil. N:o 5 a. till Étmgl Maj:ts Nåd. Trop. Nio 1, om Statsverket 1878.

Kronor.

Transport

—

255,000

II. Baiiafdelningen.

Ordinarie arfvoden till embets- och tjensteman

samt betjening, enligt särskilda arfvodesstaten

726,760

Extra tjensteman och betjente samt tillfälliga

biträden .............................................................

140,800

Inqvartering, kontant och genom förhyrda lägen-

heter..................................................................

21,055

Beklädnad ................................................................

94,770

Bränsle till boställslägenheter .............................

35,000

1,018,385

Expeditions-kostnader.............................................

8,100

Trycknings- d:o .............................................

4,900

Tjenstelokaler .........................................................

4,600

Underhåll af banvallen ..........................................

24,500

» b broar och kulvertar..........................

17,500

» » afloppstrummor.................................

3,600

b b vägar, vägöfvergångar in. m..........

26,000

b b öfverbyggnad en: riktning ...............

202,000

» » b utbyte af sliprar...

530,000

» b b b b räler.....

950,000

b b b spårvexlar............

61,000

» b b ballastning............

39,000

b B b stängsel ..............

125,000

b b stationer: husbyggnader..................

192,000

b b b bangårdsmaskinerier.........

33,000

b b b planteringar och stations-

plan m. m.................

77,000

b b vaktstugor och kurar........................

127,000

b b telegrafledningar ..............................

22,000

b b signaleringsinrättningar .................

15,000

Materialförbrukning för signalering .....................

18,500

Inventariers underhåll och förbrukning ...............

14,000

Transport

j 2,494,700

1,018,385

255,000

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kong!. Maj:h Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878. 59

Kronor.

Transport

2,494,700

1,018,385

255,000

Expropriationsräntor och kontributioner...............

2,500

Snöskottning............................................................

77,000

Reseersättningar och traktamenten.......................

17,500

Sjukvård och begrafningshjelp.............................

19,000

Diverse utgifter......................................................

6,915

2,617,615

Summa för Banafdelnineen

o

—

—

3,636,000

IIT. Maskiuafdeliiingen.

Gemensamma kostnader.

Ordinarie arfvoden till embets- och tjensteman

samt betjening, enligt särskilda arfvodesstaten

199,000

Extra tjensteman och betjente samt tillfälliga

biträden .......................................................

23,000

Inqvartering, kontant och genom hyrda lägenheter

39,000

Kontorskostnader, resor, sjukvård och begrafnings-

hjelp samt diverse utgifter.................................

54,000

315,000

Lokomotivtjenst.

Ordinarie arfvoden till lokomotivförare, eldare,

putsare och kolvakter, enligt arfvodesstaten ...

500,000

Extra betjening samt tillfälliga biträden in. m.

311,000

Inqvartering, kontant och genom hyrda lägenheter

97,000

Kol- och oljepremier samt milpenningar ............

206,000

Beklädnad för lokomotivpersonalen .....................

16,000

Inventariers underhåll och förbrukning ...............

27,000

Förbrukning af: stenkol och cokes........................

1,166,000

» » olja och talg ..............................

88,000

» » diverse materialier .....................

110,000

Transport

| 2,521,000

315,000

3,891,000

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bil. No 5 a. till Kongl. Majds Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1878.

Kronor.

Transport

2,521,000

315,000

3,891,000

Eldning, belysning och materialförbrukning för

vattenstationer och lokomotivstall ...................

126,000

Resor, sjukvård och begrafningshjelp .................

26,000

2,673,000

Vagntjensten.

Ordinarie aflöning till vagnmästare, förmän, put-

sare och vagnsmörjare, enligt arfvodesstaten ...

82,000

Extra betjening samt tillfälliga biträden in. m.

74,000

Inqvartering, kontant och genom hyrda lägenheter

17,000

Beklädnad för vagnpersonalen ...........................

10,000

Premier samt milpenningar..................................

28,000

Materialförbrukning för vagnsmörjning och ren-

hållning .............................................................

36,000

Inventariers underhåll och förbrukning .............

62,000

Resor, sjukvård och begrafningshjelp ................

13,000

322,000

Transportmedlens underhåll.

Underhåll af: verkstads- och förrådsbyggnader ...

37,000

» » verkstädernas ångmaskiner ............

46,000

Belysning, eldning och renhållning m. m..........

35,000

Transporter, lastningar och lossningar..................

21,000

Inventariers underhåll och förbrukning samt af-

skrifning af förlust å försålda materialier.........

59,000

Resor, sjukvård och begrafningshjelp ..................

10,000

Underhåll af: lokomotiv och tendrar.....................

563,000

» » person-, post-, fång- och packvagnar

242,000

i

» » godsvagnar ....................................

316,000

» b vagnsaxlar och hjul .......................

114,000

1,443,000

Summa för Maskinafdelningen

—

—

4,753,000

Transport

—

8,644,000

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

61

.

Kronor.

Transport

8,644,000

IV. Trafikafdelningen,

Ordinarie arfvoden till embets- och tjensteman

samt betjening, enligt arfvodesstaten ...............

1,845,018

Tillfälliga biträden, missräkningspenningar, an-

märkningsprocent..............................

256,580

Inqvartering, kontant och genom hyrda lägenheter

229,103

Beklädnad ..............................................................

136,152

Bränsle till bostadslägenheter .............................

77,200

Milpenningar till tågbetjeningen.........................

38,800

2,582,853

I Kontorskostnader ................................................

124,650

Signalering och belysning inom stationerna ........

100,500

Eldning inom stationerna.......................................

43,200

Signalering, belysning och uppvärmning å ban-

tågen.................................................................

78,000

Diverse materialförbrukning för trafiken och te-

legraferingen ......................................................

39,400

Inventariers underhåll och förbrukning ...............

71,200

Renhållning vid stationerna ................................

28,000

Reseersättningar och traktamenten......................

51,000

Sjukvård och begrafningshjelp.............................

21,100

Ersättningar för bortkommet och skadadt gods...

7,500

Diverse utgifter ..................................................

2,597

567,147

Summa för Trafikafdelningen

______ G

3,150,000

Summa utgifter för drift och underhåll

—

j 11,794,000

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

Och anför Styrelsen vidare:

»Af det senare förslaget framgår, att utgifterna för drift och underhåll

iiro upptagne till en summa af kronor 11,794,000, hvilken summa

med kronor 454,000 öfverstiger den, som specifikt beräknats för 1878.

De hufvudposter, hvarå höjningar från det ena året till det andra

ansetts böra upptagas, äro följande, nemligen

utbyte af räler och sliprar, med eu höjning af..................... Kr. 77,000.

lokomotiv^’ ensten............................................................................ » 126,000.

vagntjensten....................................................................................... » 16,000.

transportmedlens underhåll........................................................... » 104,000.

hvartill kommer den för trafiktjensten upptagna höjning,

till hufvudsaklig del afseende kostnaden för den vid

denna tjenst talrika personal................................................... » 100,000.

Hvad derefter angår den sannolikt förestående kostnaden för mäter''tolf

ör rådets tillökning, har Styrelsen redan omförmält de anledningar

till en sådan ökning, hvilka för året 1879 äro att uppmärksamma,

nemligen de nya Norrländska banorna och den ännu oundvikliga tillväxten

af kasserade räler, i hvilkas värden ansenliga belopp under

nuvarande förhållanden årligen bindas. Med afseende å de nya banorna

är det visserligen antagligt, att en del af det materialförråd

dessa betinga kommer att redan under 1878 anskaffas, nemligen om

dessa banor redan under det året skulle blifva för trafik tillgängliga;

men då detta ej kan af Styrelsen med full visshet antagas, och då i

alla fall en icke oväsentlig del af den af dessa banor betingade förrådstillökning

kommer på året 1879 samt då, hvad beträffar bandelen

Torpshammar —Bräcke, ett sjelfständigt förråd måste uppsättas, hvilket

naturligtvis förorsakar jemförelsevis större kostnader, än då behofven

af materialier kunna fyllas ur redan befintliga förråd, så torde försigtigheten

bjuda, att man i nu omförmälda hänseende beräknar en

utgift af 50- å 100,000 kronor. Med afseende åter å det belopp, som

kommer att bindas genom till förrådet återlemnade obrukbara räler,

får Styrelsen underdånigst framhålla, huruledes rälsutbytet för 1879

ingalunda kommer att understiga de föregående årens, och att den

höjning af materialförrådets värde, som härigenom förorsakas, icke

gerna kan uppskattas till mindre än omkring 600,000 kronor. Läggas

härtill andra sannolikt uppkommande anledningar till ökning af förrådet

i öfrigt, så anser Styrelsen, att man med hänsyn till nu i fråga

varande utgiftspost i sin helhet bör vara beredd på en kapitalisering

af 700 å 800,000 kronor. Styrelsen har i det föreliggande förslaget

upptagit denna utgiftspost till kronor 777,250.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878. 63

Under antagande att de nja banor, som under åren 1878 och

1879 varda för trafik öppnade, gifva så pass stora inkomster, att deras

utgifter för drift och underhåll dermed varda betäckta, och med

afrundande af den utgiftssumma för drift och underhåll, vidlagda specificerade

kostnadsberäkning utvisar, får Styrelsen alltså i underdånighet

framlägga följande summariska beräkning af Statens jern vägstrafiks

inkomster och utgifter för 1879: -

Bruttoinkomst .............................................................................Kr. 16,650,000.

Utgifter för drift och underhåll........... Kr. 11,800,000.

Af skilnaden mellan bruttoinkomst och

drifkostnad, 4,850,000 kronor beräknas

1,5 procent såsom bidrag till

Statens jern vägstrafiks pensionsinrättning,

hvilket bidrag alltså här

utföres med ............................................. » 72,750.

Tillökning af materialförrådet ............... » 777,250.

Inbetalningar till Statskontoret............... » 4,000,000.

Hvad nu först angår Riksdagens förutnämnda framställning rörande

jernvägstrafikmedlens upptagande i Riksstaten, får jag, som icke haft

något att erinra emot Styrelsens beräkningar öfver slutsumman af utgifterna

för jernvägstrafiken under år 1879, åberopa Eders Kong!

Maj:ts redan denna dag, vid behandling af frågan om beräkning af

Statsverkets inkomster under nämnda år, i ämnet fattade beslut.

Af detta beslut lärer följa, att anslag till Statens jernvägstrafik

icke vidare bör under Sjette Hufvudtiteln uppföras och beräknas. Detta

oaktadt torde, på sätt Riksdagen antydt, frågor om förändring i nu

gällande, af Eders Kongl. Magt och Riksdagen gemensamt antagna,

grunder för aflöningen åt embets- och tjensteman samt betjente vid

Statens jernvägstrafik böra fortfarande som hittills underställas Riksdagens

pröfning.

I afseende härå anhåller jag få erinra att, sedan, med anledning

af den inträffade stegringen i alla lefnadskostnader, redan vid 1874

års Riksdag fattats beslut om reglering af aflöningsförmånerna för

personalen vid Statens jernvägstrafik i öfrigt, frågan om den förändring

i bestämmelserna angående aflöningen för Generaldirektören och Chefen

vid Statens jernvägstrafik, som af samma anledning kunde finnas

erforderlig, ännu icke blifvit slutligen afgjord. Numera torde dock

intet skäl förefinnas att uppskjuta donna frågas afgörande. Härvid

synes mig, med afseende å de af mig till Statsrådsprotokollet den 10

Januari 1876 angående regleringen af utgifterna under Sjette Hufvud
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1878.

titeln anförda skäl och då Riksdagen, enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag,

för såväl 1877 som innevarande år beviljat ifrågavarande embetsman

tillfällig löneförbättring, så att hans lön uppgått till sammanräknade

10,000 kronor, icke kunna ifrågasättas, att aflöningen skulle sättas

lägre. Vid det förhållande, att det af Eders Kongl. Maj:t den 23 Oktober

1874 utfärdade aflöningsreglemente för embets- och tjensteman

samt betjente vid Statens jernvägstrafik innehåller vilkor och bestämmelser

för tillgodonjutande af aflöning å jernvägstrafikens stat, torde

särskilda vilkor och förbehåll i afseende å nu ifrågavarande aflöning

icke behöfva stadgas; anhållande jag härvid få erinra, dels att, enligt

§ 2 af nämnda reglemente, en femtedel af hvarje arfvodesbelopp, som

uppgår till eller öfverstiger 1,200 kronor, utgör tjenstgöringspenningar,

hvilka indragas i de fall §§ 8 och 9 bestämma, dels ock att embets-

och tjenstemän vid jernvägstrafiken icke, såvida ej för särskildt

fall annorlunda beslutas, äro berättigade att komma i åtnjutande af

pension från allmänna indragnings staten.

På grund af hvad jag sålunda i underdånighet anfört tillråder jag

Eders Kongl. Maj:t, att c/e/s, med förklarande att frågor om förändring

i gällande, af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen gemensamt antagna,

grunder för aflöning åt embets- och tjenstemän samt betjente vid Statens

jernvägstrafik komma att hädanefter som hittills underställas Riksdagens

pröfning, föreslå Riksdagen att icke vidare bland anslagen under

Sjette hufvudtiteln upptaga och beräkna det för Statens jernvägstrafik

erforderliga belopp, hvithet uti innevarande års riksstat är förslagsvis

uppfördt till 11,641,000 kronor; dels och hos Riksdagen äska medgifvande,

att General-Direktörens och Chefens vid Statens jernvägstrafik

årliga aflöning må bestämmas att från och med år 1879 utgå till

belopp af 10,000 kronor.

Styrelsen för Statens jernvägstrafik har vidare uti underdånigt

memorial den 22 sistlidne December afgifvit förslag rörande de för år

1879 erforderliga anslagsbelopp för nybyggnader och ny materiel,

hvilket förslag är så lydande:

s. 65 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 a. till Kongl. Maj ds Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1878.

65

Kronor.

Summa.

14,000

7,000

t

20,000

15,000

75.000

25.000

11,000

12,000

40.000

20.000

17,000

7.000

5.000

7.000

275,000

—

A) Nybyggnader.

Vid Storvik,, tillb}rggnad af dervarande lokomotivstall

för beredande af utrymme åt ytterligare

två lokomotiv..............................................................

)> Aland, utvidgning af stationens spårsystem ...

» Upsala, tillbyggnad af dervarande lokomotivstall

för beredande af utrymme åt ytterligare

två lokomotiv ............................................................

)) Stockholms norra station, uppförande af en mindre

reparationsverkstad för V trafikdistriktets

behof.............................................................................

)) Stockholms södra station, utvidgning af stationens

spårsystem och inlösen af ett dertill erforderligt

jordområde i stationens sydvestra

del, i ändamål att bereda ökadt utrymme för

godsrörelsen och för denna tillgodogöra det

Staten tillhöriga område, som beredts genom

utfyllning af Fatbursjön, hvithet område för

närvarande icke kan med närmast liggande

spårområde lämpligen sammanbindas, utan att

nytt område särskilt för denna sammanbindning

inlöses..................................................................

Liljeholmen, uppförande af en förrådsbyggnad

Åby, utläggning af ett tredje spår med dertill

erforderlig jordinlösen.............................................

Vislanda, utvidgning af spårsystemet ...............

Elmhult, tillbyggnad af det nya lokomotivstallet

för beredande af utrymme åt ytterligare 4 lokomotiv

........................................................................

Malmö, tillbyggnad af godsmagasinet ...............

Örebro, tillbyggnad af stationshuset för beredande

af ökadt utrymme i expeditionslokalerne

Finnerödja, uppförande af en vattenstationsbyggnad

........................................................................

Sörby, utvidgning af stationens spårsystem......

Herrljunga, utläggning af ett omlastningsspår

Bill. till lliksd. Prot. 1878. 1 Sami. 1 Ajd.

Transport

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Bil. No 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverht 1878.

Kronor.

Summa.

Transport

275,000

Vid Göteborg, fullbordande af ett förrådshus i när- heten af det nya lokomotivstallet vid Skansen

Lejonet, till hvilken byggnads påbörjande un- der 1878 anslag blifvit begärdt i underdånig

skrifvelse af den 28 sistlidne November .........

20,000

Anläggning af en mötesplats vid Kettilstorp emel- lan Wartofta och Sandhems stationer, hvilken

mötesplats är af behofvet påkallad, dels eme- dan afståndet emellan nämnda stationer upp- går till 1,4 mil och dels derför, att Sandhems

station är olämplig för tågmöten och, i följd

af banans lutningsförhållanden, ej kan utvidgas

'' så, att mötesspåren erhålla nödig längd............

15,000

Anläggning af en mindre station i närheten af

Brännkyrka emellan Liljeholmens och Hud- dinge stationer, hufvudsakligen afsedd för in- lastning i jernvägsvagnarne af sprängämnen,

hvilket arbete nu verkställes vid Liljeholmen

med stor risk för de många vid denna station

bosatta eller tjenstgörande personer, samt der- varande dyrbara byggnader och förråd m. m.,

och derföre bör förläggas till en plats, der

en vid inlastningen möjligen inträffande ex- plosion blott kan vålla skador af jemförelsevis

mindre omfång ..........................................................

30,000

340,000

Uppförande af bostäder för betjening sper sonalen ......

’ —

60,000

Diverse oförutsedda nya byggnader och anlägg- ningar ...........................................................................

300,000

Summa

—

700,000

På grund af ofvanstående och med föranledande af hvad Eders

Kongl. Maj:ts nådiga bref af den 1 Juni detta år innehåller, angående

medels beredande till utgifter af ifrågavarande slag, får Styrelsen underdånigst

föreslå:

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Bil. N:o 5 a. till KongJ. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

att för nybyggnader vid Statens järnvägstrafik under 1879 en

summa af 700,000 kronor måtte anvisas att utgå såsom extra statsanslag.

B) Rörlig materiel.

14 lokomotiv med tendrar och reservdelar dertill............ kr. 714,000.

31 person-, post- och fångvagnar.......................................... )) 244,000.

10 packvagnar .............................................................................. » 52,000.

80 täckta godsvagnar.................................................................. » 210,000.

60 öppna d:o ................................................................. » 119,700.

300 axlar och hjul, ångpannor och öfriga delar till vag
narnes

uppvärmning samt snöplogar............................. » 160,300.

Summa kr. 1,500,000.

I det underdåniga memorial, hvari Styrelsen framstälde behof af

ny materiel för norra stambanan utöfver den mängd, som i förslaget

till denna stambanas byggnadskostnad fanns upptagen, hade Styrelsen

beräknat ett belopp af 1,800,000 kronor för hvartdera af åren 1878—

1880, under förutsättning, att banan skulle varda fullbordad under sistnämnda

år. Då emellertid denna fullbordan icke lärer komma att inträffa

förrän år 1881, kan hela den af Riksdagen redan beviljade summan,

5,400,000 kronor, fördelas på 4 år i stället för på 3, och då för

1878 redan är anvisadt ett belopp af 1,000,000 kronor, faller det sig

lämpligast, med hänsyn till fördelning af återstoden 4,400,000 kronor,

att beräkna 1,500,000 kronor under hvartdera af åren 1879 och 1880

samt 1,400,000 kronor under året 1881.

På grund häraf och med hänvisning till ofvanstående specifikation

får Styrelsen underdånigst föreslå, att af det af 1877 års Riksdag beviljade

extra anslag, 5,400,000 kronor, till rörlig materiel å norra stambanan

ett belopp af 1,500,000 kronor måtte ansvaras att utgå under 1879.

I sammanhang härmed får Styrelsen underdånigst anmäla behofvet

af fasta maskiner till de mindre reparationsverkstäder, hvilka för vården

af de nya liniernas rörliga materiel komma att uppsättas, den ena,

provisoriskt, i Torpshammar, den andra i antingen Bollnäs eller Storvik,

samt underdånigst föreslå, att ett extra anslag för 1879 af 100,000

kronor måtte beviljas till anskaffande af följande:

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Bil. No 5 a. till Kong!. Maj;ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

G) Fasta maskiner

till provisorisk verkstad i Torpshammar:

verktygsmaskiner och smideshärdar ......................................... kr. 26,000,

ångmaskiner och värmapparater................................................... » 6,000.

Till verkstad i Bollnäs eller Storvik:

verktygsmaskiner och smideshärdar samt ångmaskiner och

värmapparater .......................................................................... j> 32,000,

samt diverse maskiner, hvilka ej nu kunna närmare specificeras.

.......................................................................................... » 36,000.

Sumnra kr. 100,000.

Slutligen får Styrelsen, med fästadt afseende derå, att af hela den

nu för 1879 underdånigst föreslagna extra anslagssumma, kr. 2,300,000,

en mindre del kan komma att behöfvas redan före ingången af nämnda

år, underdånigst anhålla, att Styrelsen måtto nådigst bemyndigas, att

af de för 1879 anvisade extra statsanslag till Statens jern vägstrafik få,

om behof deraf yppas, redan under år 1878 lyfta ett belopp af 100,000

kronor.»

Då detta förslag icke gifver mig anledning till någon anmärkning,

hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen, att

dels utaf det till fyllnad i förut beräknade medel för anskaffande

af rörlig materiel till norra stambanan norr om Storvik beviljade särskilda

anslag å 5,400,000 kronor ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande

för år 1879 1,500,000 kronor;

dels för utförande af de under samma år erforderliga nya byggnader

och anläggningar vid statens redan trafikerade jernvägar, äfvensom

för anskaffande af fasta maskiner till de mindre reparationsverkstäder,

hvilka för vården af nya jernvägsliniers rörliga materiel komma

att uppsättas, anvisa ett särskildt anslag för år 1879 till belopp af

800.000 kronor;

dels ock medgifva att af de sålunda äskade anslagen, tillsammans

2.300.000 kronor, Eders Kongl. Maj:t må redan under innevarande år

för det ena eller andra af ifrågavarande ändamål ställa till Styrelsens

för statens jernvägstrafik förfogande ett belopp af 100,000 kronor;

och torde Eders Kongl. Maj:t, uppå föredragning af Chefen för

Finans-Departementet, fatta sitt nådiga beslut angående sättet för nu

ifrågavarande medels anskaffande.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kong!.. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

69

Hvad angick

10:o Skiften och afvittrmgar

anförde Departements-Chefen:

Beträffande denna anslagstitel får jag till en början erinra att,

sedan 1877 års Riksdag, uppå Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning,

för år 1878:

Ro beviljat en förhöjning i årsarfvodet för de i Kopparbergs län

anstälde 18 Storskifteslandtmätare med 400 kronor till hvarje samt

i Styresmannens för storskiftesverket årsarfvode likaledes med 400

kronor;

2:o medgifvit att de belopp, hvarmed afvittringslandtmätarnes i

Västerbottens och Norrbottens län inkomster af tj eu sten under år 1878

kunde komma att understiga 2,500 kronor för yngre afvittringslandtmätare

och 3,000 kronor för afvittringslandtmätare, som på grund af

ålder i tjensten enligt gällande taxa åtnjöte arfvodesförhöjning, finge

afvittringslandtmätarne godtgöras och af anslagen till storskiftes- och

afvittringsverken utgå;

3:o åt föredragandena af afvittringsärendena i Vesterbottens och

Norrbottens län samt till skrifbiträde åt dem beviljat en tillökning af

400 kronor i det åt hvarje af dem anslagna belopp, och

4:o beviljat tillfällig tillökning i styresmannens vid afvittringsverket

i Vesterbottens län årsarfvode med ett belopp af 200 kronor;

så har Eders Kongl. Maj:t, uti nådigt bref den 1 Juni 1877, med

anledning af Riksdagens i förenämnda 2:dra punkt omförmälda medgifvande

förordnat, att Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Vesterbottens

och Norrbottens län skulle pröfva, huruvida den Afvittringslandtmätare,

hvilkens arfvode efter taxa icke under år 1878 uppginge

till honom på grund af berörda medgifvande tillkommande högsta belopp,

må anses hafva under året åstadkommit så stor arbetsprodukt,

som skäligen kunnat af honom fordras, samt, om förhållandet funnes

vara sådant, göra underdånig framställning om anvisande af det för

gäldande af medgifna arfvodestillökningar erforderliga belopp; och har

Eders Kongl. Maj:t i samma nådiga bref förklarat, det Eders Kongl.

Maj:R efter utgången af sommararbetstiden år 1878, ville uppå framställning

af Eders Kongl. Majrts vederbörande Befallningshafvande taga

i öfvervägande huruvida de Åfvittringslandtmätare i Vesterbottens och

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Bil. No 5 a. till Konyl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

Norrbottens län, hvilka under nämnda arbetstid varit sysselsatta med

sådana förberedande arbeten för skattläggning och områdestilldelning,

som betaltes allenast enligt 8 § i nådiga taxan på arfvode åt Afvittringslandtmätare

af den 30 Maj 1873, samt under samma arbetstid

ådagalagt synnerlig flit och tillika åstadkommit en mer än vanligt stor

arbetsprodukt, kunde utöfver stadgadt dagarfvode komma i åtnjutande

af ett tilläggsarfvode för hvarje dag, hvilket i mån af arbetsproduktens

storlek finge uppgå till högst sju kronor.

Sedan derefter Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Kopparbergs,

Vesterbottens och Norrbottens län jemlikt föreskrift i nådiga

brefvet den 30 Juni 1876, angående upprättande af de årliga förslagen

till utgiftsstater för storskiftes- och afvittringsverken, inkommit med

dylika förslag för år 1878 samt Landtmäteri-Styrelsen i memorial den

26 sistlidne November understält Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning

af Styrelsen uppgjordt förslag till utgiftsstat för storskiftes- och afvittringsverken

under berörda år 1878, blef sådan stat den 7 nästlidne

December af Eders Kongl. Maj:t i nåder faststäld, deri samtliga utgifterna

äro upptagna till ett sammanlagdt belopp af 265,610 kronor.

Häraf belöpa sig på

Kopparbergs län.

Arfvode åt Styresmannen.................. 2,500: —

Förhöjning deruti enligt nådiga brefvet

den 1 Juni 1877 .................... 400: —

Arfvode åt tre landtmätare i första

lönegraden, å 1,500 kr. till hvarje 4,500: —

Förhöjning deruti enligt åberopade

nådiga bref, å 400 kr. till hvarje 1,200: —

Arfvode åt femton landtmätare i

andra lönegraden, å 2,000 kr. till

hvarje................................................... 30,000: —

Förhöjning deruti enligt åberopade

nådiga bref, å 400 kr. till hvarje 6,000: —

Resepenningar åt Styresmannen ..........................

Dito åt 18 storskifteslandtmätare, å

200 kr. till hvarje...................................................

Transport

2,900: —

5,700: —

36,000: —

600: —

3,600: —

48,800: --

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

Transport 48,800: —

Ofverarbetesersättning, beräknad enligt nådigt

bref den 19 Maj 1876 till högst 600 kr. årligen

till hvarje landtmätare, förslagsvis......... 10,800: —

Till papper och beskrifningsblanketter,förslagsvis 150: — 59 750

1,600:

3,700:

Vesterbottens län.

Arfvode åt Föredraganden samt för

skrifbiträdo......................................... 1,200: —

Förhöjning deruti, enligt nådigt bref

den 1 Juni 1877 ............................ 400: —

Arfvode åt Styresmannen.................. 3,500: —

Förhöjning deruti, enligt nyss åberopade

nådiga bref........................... 200: —

Till betalning af arfvoden, jemlikt §§ 1 till

och med 8 samt 12 i nådiga taxan på arfvode

åt afvittringslandtmätare af den 30 Maj

1873 och för upprättande af linienät, enligt

nådiga brefvet den 1 Maj 1874, förslagsvis...

Till arfvodesförhöjning enligt § 10 i nyss åberopade

taxa, åt tio landtmätare i andra lönegraden,

å 500 kr. till hvarje.............................

Till godtgörelse, enligt nådiga brefvet den 1

Juni 1877, åt de landtmätare, hvilkas inkomster

af tjensten understiga 2,500 kronor i

första och 3,000 kronor i andra lönegraden,

förslagsvis ..................................................................

Till tilläggsarfvoden, jemlikt nådiga brefvet

den 1 Juni 1877, åt de landtmätare, hvilka

under sommararbetstiden varit sysselsatte

med sådana förberedande arbeten för skattläggning

och områdestilldelning, som betalas

allenast enligt § 8 i ofvannämnda nådiga

taxa, förslagsvis ......................................................

Ersättning åt Styresmannen för tjensteresor ...

Dito åt 18 landtmätare för tjensteresor,

å 250 kr. till hvarje........................

Transport 82,600:

65,000:

5,000:

500:

1,500:

800:

4,500:

59,750:

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket

Transport 82,600: —

Dito åt 18 landtmätare för husrum under

sommarmånaderna, å 50 kronor

till hvarje............................................ 900: —

Godtgörelse till gode män och för handtlangning,

förslagsvis ...................................................... 37,000: —

Till inköp af papper, inbindning af handlingar,

tryckning af blanketter och kungörelser samt

anskaffande och underhåll af kartonger, förslagsvis

....................................................................... 500: —

Till ersättning åt allmänna ombud, förslagsvis 500: —

Till ersättning åt vaktbetjeningen vid Länsstyrelsen

för afstådd b o ställslägenhet och

ved, att disponeras af Föredraganden............ 140: —

Jemlikt nådiga brefven den 24 April och den

24 December 1874, för arbetsrum åt i Umeå

bosatta afvittringslandtmätare, till dels hyra

för rummen ...................... 400: —

dels deras uppvärmning .............. 170: —

dels rummens belysning ............... 75: —

och dels deras städning ............... 100: — 745. _

Till anskaffande af sju stycken markiser till

sistnämnda rum ..................................................... 175: —

Norrbottens län.

Arfvode åt Föredraganden samt för

skrifbiträde ....................................... 1,200: —

Förhöjning deruti enligt nådigt bref

den 1 Juni 1877 ....... 400: — 1,600: _

Arfvode åt Styresmannen J. E. Nyström ......... 1,700: —

Dito åt Styresmannen H. W. Boström......... 1,000: —

Till betalning af arfvoden jemlikt §§ 1 till och

med 8 samt 12 i nådiga taxan på arfvode åt

afvittringslandtmätare af den 30 Maj 1873,

förslagsvis .................... 52,000: —

Till arfvodesförhöjning enligt § 10 i nyss åberopade

taxa, åt nio afvittringslandtmätare i

andra lönegraden, å 500 kronor till hvarje... 4,500:

Transport 60,800:

1878.

59,750: —

122,560: —

182,310: —

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1878.

Transport 60,800: — 182,310: —

Till godtgörelse, enligt nådiga brefvet den 1

Juni 1877, åt de landtmätare, hvilkas inkomster

af tjensten understiga 2,500 kronor i

första och 3,000 kronor i andra lönegraden,

förslagsvis ................................................................. 500: —

Till tilläggsarfvoden, jemlikt nådiga brefvet

den 1 Juni 1877, åt de landtmätare, hvilka

under sommararbetstiden varit sysselsatte

med sådana förberedande arbeten för skattläggning

och områdestilldelning som betalas

allenast enligt § 8 i ofvannämnda nådiga

taxa, förslagsvis .................................................... 1,800: —

Ersättning åt Styresmannen J. E. Nyström för

tjensteresor, enligt gällande nådiga landt
mäteritaxa,

förslagsvis............................................. 1,300: —

Ersättning åt femton landtmätare för tjensteresor,

å 250 kronor till hvarje ........................ 3,750: —

Ersättning åt femton landtmätare för husrum

under sommarmånaderna, å 50 kr. till hvarje 750: ■—

Godtgörelse till gode män och ersättning för

handtlangning, förslagsvis.................................... 13,000: —

Till inköp af papper, inbindning af handlingar,

tryckning af blanketter och kungörelser samt

anskaffande och underhåll af kartonger, förslagsvis.

....................................................................... 400: —

Till arfvoden åt tolkar vid sammanträden, förslagsvis

........................................................................ 500: —

Till hyra af arbetslokal för i Lappmarken ar
-

betande landtmätare och förvaringsrum för

afvittringen derstädes rörande kartor och

handlingar samt till samma lokals städning,

uppvärmning'' m. m. d., förslagsvis, att i mån

af behof användas ................................................... 500: — gg gQQ. _

Summa kronor 265,610: —

Vid fastställande af denna stat behagade Eders Kongl. Maj:t förklara

sig vilja framdeles i nåder förordna, huru bristen i tillgångar för

de i staten upptagna utgifters bestridande skulle fyllas.

Bih. till Rihd. Prof. 1878. 1 Sami. 1 Afl.

10

opaginerad Kontrollera mot PDF

n

Bil. No 6 a. till Kongl. Majds Nåd. Traf. No 1, om. Statsverket 1878.

I fråga om de belopp, som kunde erfordras till storskiftes- och

afvittringsarbetenas fortsättande år 1879, bar Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i Kopparbergs län anmält att, derest Eders Kongl.

Maj:t i nåder föresloge och Riksdagen beviljade den nu för Styresmannen

och Storskifteslandtmätarne utgående förhöjning i årsarfvodet

af 400 kronor för hvarje, Eders Kong!. Maj:ts Befallningshafvande ansåge,

att vid upprättande af statsreglering för nyssnämnda år någon

förändring'' icke borde ifrågakomma uti den af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

för 1878 föreslagna och af Eders Kongl. Maj:t faststälda

utgiftsstaten.

Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Vesterbottens län, som,

vid insändandet af Styresmannens vid afvittringsverket i länet, P. A.

Kjellerstedts underdåniga ansökning om förhöjning af hans arfvode

utöfver den vid sistlidna och flera föregående Riksdagar beviljade årliga

tillökning, till denna anhållan i så måtto tillstyrkt nådigt bifall,

att Styresmannaarfvodet finge från och med år 1879 förhöjas till 4,200

kronor eller med 500 kronor, har, under förutsättning af bifall härtill

och efter afdrag af kostnaden för anskaffande af sju stycken markiser

till arbetsrummen i Umeå, beräknat utgifterna för afvittringsarbetena i

länet sistnämnda år till 122,885 kronor eller till 325 kronor mer, än

den af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande föreslagna och af Eders

Kongl. Maj:t faststälda staten för innevarande år upptager.

Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Norrbottens län, som

för år 1878 förslagsvis beräknat det för godtgörelse till gode män och

ersättning för handtlangning erforderliga belopp till 15,000 kronor,

hvilket dock i den faststälda staten upptagits till endast 13,000 kronor

på den grund, att utgifterna för detta ändamål under åren 1874, 1875,

1876 och 1877 i medeltal årligen uppgått till endast 12,347 kronor,

har anmält att för afvittringsarbetenas fortsättande under år 1879 enahanda

belopp som blifvit för år 1878 föreslagna och med sagda ''afvikelse

af Eders Kongl. Magt i öfrig!, faststälda, af Eders Kongl. Maj :ts

Befallningshafvande ansåges erforderliga, med undantag deraf att, enär,

enligt hvad förutses kunde, flere landtmätare då konime att sysselsättas

med förberedande arbeten för skattläggningen och områdestilldelningen,

härför afsedda utgiftspost torde böra beräknas till 2,800 kronor eller

1,000 kronor högre än för år 1878, samt att då skjutslegan öfverallt blifvit

höjd och till följd häraf vore med rättvisa och billighet öfverensstämmande,

att ersättningen åt hvarje afivittringslandtmätare för tjensteresor

förhöjdes från 250 till 350 kronor, denna utgiftspost torde böra ökas

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj ds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1878.

med 1,500 kronor, så att statens slutsumma för år 1879 komme att

uppgå till 87,800 kronor.

För egen del liar Landtmäteri-Styrelsen, hvad angår framställningen

om förhöjdt arfvode från och med 1879 års ingång till Afvittrings-Styresmannen

i Westerbottens län, i underdånighet anfört, att,

enär denne Styresmans inkomster af tjensten nu utgjorde 3,700 kronor

i arfvode och 800 kronor i resepenningar, men Styresmannens för

Storskiftesverket i Kopparbergs län inkomster utgjorde 2,900 kronor i

arfvode och 600 kronor i resepenningar, samt bägge Styresmännen

hade hvardera aderton landtmätare under sin tillsyn, utan att någon

framställning skett om förhöjning af Storskiftes-Styresmannens inkomster,

Landtmäteri-Styrelsen icke vågade tillstyrka bifall till förenämnda

hemställan.

Beträffande derefter Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i

Norrbottens län framställning derom, att hvarje dervarande afvittringslandtmätares

ersättning för tjensteresor måtte höjas till 350 kronor, har

Landtmäteri-Styrelsen yttrat, att det visserligen för det närvarande

ville synas dels att den nu bestådda reseersättningen, 250 kronor, skulle

såsom sådan vara tillräcklig åtminstone för de landtmätare, tvifvelsutan

de flesta, hvilka ej årligen hade att i och för tjensten göra mer än

egentligen två resor, nemligen en från deras hemvist till arbetsstationen

för året och en från denna till hemvistet åter, samt dels att, om

detta ej vore förhållandet och skjutslegan blifvit öfverallt höjd, liknande

anspråk, som det förevarande, hvilka dock icke afhörts, skulle blifvit

framstälda af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Westerbottens

och Kopparbergs län; men emedan egendomliga, med icke obetydliga

kostnader förknippade, förhållanden vore rådande i fråga om resor å

elfvar samt obanade vägar och stigar uti de nämnda länens ytterst

glest befolkade och till arealen högst betydliga nästan vildmarker, der

de återstående storskiftes- och afvittringsarbetena verkstäldes, ansåge

Landtmäteri-Styrelsen dock försigtigheten bjuda, att bland blifvande

utgifter för sådana arbeten under år 1879 beräknades, såsom förhöjning

i landtmätarnes resekostnader, 100 kronor för hvarje eller för

51 Storskiftes-5'' och Afvittringslandtmätare tillsammans 5,100 kronor att

för nämnda ändamål disponeras i den blifvande utgiftsstaten för år

1879, derest efter närmare utredning af förevarande fråga sådant verkligen

funnes vara af behofvet påkalladt.

Enär vidare dels anspråk på ersättning utaf afvittringsmedlen för

laga skifteskostnader blifvit framstälda på den grund att vederbörande

hemmansinnehafvare vid föregången afvittring gått miste om dem lag
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Bil. No 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

ligen tillkommande förmån att få sina egor i sammanhang med allmän

afvittring på kronans bekostnad utbrutna och rörlagda, hvilka anspråk

blifvit i viss mån godkända, dels sannolikt flera liknande anspråk tid

efter annan komme att framställas, dels enligt § 13 i nådiga taxan på

arfvode åt afvittringslandtmätarne i Westerbottcns och Norrbottens län

af den 30 Maj 1873, sådan landtmätare, som på grund af styrkt sjukdomsförfall

är tjenstledig, eger åtnjuta såsom arfvode för de två första

månaderna det belopp oafkortad!, som han, vid oafbruten tjenstgöring,

skulle, jemlikt § 12 mom. 1 i berörda taxa, egt att för samma tid

uppbära, och för den derefter följande tiden tre fjerdedelar af nämnda

belopp, samt dels en eller flera af de förslagsvis upptagna utgiftsposterna

möjligen kunde komma att öfverskridas, har LandtmäteriStyrelsen

ansett försigtigheten bjuda, att för utgifter under år 1879,

som nu icke kunde med något slags säkerhet förutses, beräknades

10,000 kronor.

Med stöd af hvad sålunda anförts har Styrelsen ansett under år

1879 erfordras:

För Storskiftesverket i Kopparbergs län lika mycket

som år 1878 eller .................................... Kr. 59,750: •—-

och derutöfver till en Storskifteslandtmätare,

som torde komma att från 1879 års början

uppflyttas i andra lönegraden............. 500: — 60,250- _

För afvittringsverket i Westerbottens län lika mycket som

år 1878 eller ...................................................... 122,560: —

minskadt med deruti inbegripna kostnader

för markisers anskaffande eller.................... 175: — 385-

För afvittringsverket i Norrbottens län lika mycket som

år 1878 eller ...................................................... 83,300: —

och derutöfver till tilläggsarfvoden åt de

landtmätare, hvilka under sommararbetstiden

sysselsättas med sådana förberedande

arbeten för skattläggning och områdestilldelning,

som betalas allenast enligt § 8

i nådiga afvittringstaxan ................................. 1,000: — 84,300:

Till förhöjning af 51 Storskiftes- och Afvittringslandtmätares

resepenningar med 100 kronor till hvarje, derest

sådant framdeles finnes af verkligt behof påkalladt...... 5,100: —

Transport 272,035: —

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Bil. N:o 5 a. till Kong! Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

Transport 272,035: —

Till bestridande af utgifter, som nu icke kunna med något

slags säkerhet förutses, förslagsvis .............................. 10,000: —

Till betäckande af den brist i anslagen för år 1878, som

Landtmäteri-Styrelsen förmenat skola uppkomma ......... 14,610: —

Summa kronor 296,645: —

detta allt under förutsättning att för år 1879, likasom för åren 1877

och 1878 skett enligt nådiga brefven den 19 Maj 1876 och den 1 Juni

1877, icke allenast beviljades dels åt både Styresmannen vid Storskiftesverket

och en hvar af dervid anstälde 18 landtmätare 400 kronors

förhöjning i deras årsarfvoden, dels åt en hvar af föredragandena af

afvittringsärendena i Westerbottens och Norrbottens län 400 kronors

tillökning i deras arfvode!! in. in., samt dels åt Styresmannen vid Afvittringsverket

i Westerbottens län 200 kronors tillökning i hans arfvode,

utan äfven medgåfves, dels att de belopp, hvarmed afvittringslandtmätares

i Westerbottens och Norrbottens län inkomster af tjensten

kunde komma att understiga 2,500 kronor för yngre landtmätare och

3,000 kronor för de landtmätare, som på grund af ålder i tjensten

enligt gällande taxa åtnjöte arfvodesförhöjning, finge sådana landtmätare

godtgöras och af anslagen till Storskiftes- och Afvittringsverken

utgå, dels att de afvittringslandtmätare i Westerbottens och Norrbottens

län, hvilka under sommararbetstiden varit sysselsatte med sådana

förberedande arbeten för skattläggning och områdestilldelning, som betaltes

allenast enligt § 8 i nådiga afvittringstaxan, samt under samma

arbetstid ådagalagt synnerlig flit och tillika åstadkommit en mer än

vanligt stor arbetsprodukt, finge utöfver stadgadt dagarfvode komma i

åtnjutande af ett tilläggsarfvode för hvarje dag af högst sju kronor,

och dels att högsta öfverarbetesersättningen till hvarje Storskifteslandtmätare

finge fortfarande utgå med ett belopp af 600 kronor; om hvilket

allt Landtmäteri-Styrelsen gjort underdånig hemställan.

Enär till betäckande af omförmälda i det föregående beräknade

utgiftsbelopp för år 1879 å .......................................... Kronor 296,645: —

funnes endast ett å Riksstatens sjette liufvudtitel

uppfördt ordinarie anslag »till skiften och afvitt
ringar»

å ...........................................................................»_ 63,000: —

och således ett fyllnadsanslag på extra stat anså
ges

erforderligt till belopp af ................................ Kronor 233,645: —

bär Landtmäteri-Styrelsen i underdånighet hemstält, att sistnämnda belopp

måtte blifva af 1878 års Riksdag i nåder äskadt för att, jemte

s. 78 Kontrollera mot PDF

78 Bil. N:o 5 a. till Kongl. Majfcs Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1878.

nyssnämnda ordinarie anslag, användas till Storskiftes- och Afvittringsverkens

fortsättning under år 1879.

Beträffande slutligen det redan antydda förhållande, att de för

innevarande år till bestridande af kostnaden för Storskiftes- och Afvittringsverken

tillgängliga medel befarades icke blifva för ändamålet

tillräckliga, har Landtmäteri-Styrelsen yttrat:

att till betäckande af det i 1878 års utgifts
stat

upptagna belopp........................................................ Kronor 265,610: —

funnes på Riksstatens sjette hufvudtitel ett ordinarie

anslag å ........................ Kronor 63,000: —

och ett extra anslag å......... )) 188,000: •—- )} 251,000-

eller........................................................................................ Kronor 14,610: —

mindre än som, enligt Styrelsens förslag, syntes behöfligt, hvilket hufvudsakligen

vore en följd deraf, att Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i Westerbottens län, enligt skrifvelse till Landtmäteri-Styrelsen

den 24 Oktober 1876, antagit utgifterna under år 1878 till arfvoden

åt landtmätare enligt §§ 1 till och med 8 samt 12 i nådiga afvittringstaxan

och för upprättande af linienät äfvensom till gode män och

handtlangare skola uppgå sammanräknade till endast 78,000 kronor,

men deremot i skrifvelse den 25 Oktober 1877 för år 1878 beräknat

dessa utgifter till 102,000 kronor, emot hvilken senare beräkning någon

skälig anmärkning icke kunnat göras vid det förhållande, att afvittringslandtmätarnes

inom länet arfvoden enligt taxa under år 1876 uppgått

till 64,933 kronor 84 öre, eller omkring 15,600 kronor mera än staten

för året anvisade, samt kostnaden för handtlangning och gode män

under år 1877 utgjort 37,362 kronor 71 öre eller omkring 4,300 kronor

mera än i samma års stat vore för ändamålet beräknadt; att enligt en

i Statskontorets utgiftsbyrå den 19 November 1877 uppgjord beräkning

öfver tillgången å anslagen till skiften och afvittringar skulle, sedan

utgifterna under år 1877 blifvit bestridda, en behållning uppkomma till

belopp af 18,212 kronor 99 öre, hvarmed ofvannämnda brist således

borde kunna betäckas; att detta likväl icke torde blifva händelsen, enär

sagda beräkning vore grundad på det förhållande att för år 1877 vore

intill den 1 November utgifne tillsammans 181,537 kronor 66 öre och

att den af Eders Kongl. Maj:t den 8 December 1876 faststälda staten

ansloge derutöfver endast 69,847 kronor 34 öre, men till sistnämnda

belopp syntes böra läggas åtminstone följande två i staten icke upptagna

utgiftsposter, nemligen:

dels ersättning för åtskilliga på föranstaltande af Afvittrings-Styres
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Bil. No å a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

mannen i Norrbottens läns kustsocknar J. E. Nyström verkstälda renovationsarbeton,

hvilken ersättning-, sedan upplyst blifvit att berörda arbeten

bort af afvittringslandtmätarne på statens bekostnad utföras och

att genom desammas verkställande på sätt, som skett, afvittrings- och

laga-skiftesgöromålens fortgång inom Öfver-Torneå och Pajala socknar

väsendtligen befrämjats, Eders Kongl. Maj:t, enligt vederbörandes tillstyrkande,

genom nådigt bref den 27 April 1877 medgifvit finge utgå

med.......................................................................................... Kronor 6,565: 95,

dels ock det genom nådigt bref den 2 November

1877 till utgående af afvittringsmedlen anvisade

fyllnadsanslag till bestridande af sistlidet års kostnader

för afvittringen i Westerbottens län ............... » 10,000: —

eller tillsammans................................................................ Kronor 16,565: 95,

hvadan behållningens belopp skulle nedsättas till 1,647 kronor 4 öre;

samt att det emellertid af anfördt skäl knappt vore troligt, att ens

sistnämnda summa kunde beräknas såsom behållning från år 1877 till

år 1878.

Enligt hvad jag i Statskontoret inhemtat, är det belopp 6,565

kronor 95 öre, som genom nådiga brefvet den 27 April 1877 anvisats

såsom ersättning för omförmälda renovationsarbeten, inberäknadt i den

summa å 181,537 kronor 66 öre, som intill den 1 November 1877 utbetalts.

Med anledning häraf bör, såvidt nu kan beräknas, från ofvan
-

nämnda behållning å............................................................ Kronor 18,212: 99

afdragas endast berörda fyllnadsanslag å................... » 10,000: —

hvadan således återstå........................................................ Kronor 8,212: 99

till betäckande af den befarade bristen i 1878 års tillgångar, hvilken

brist derigenom skulle från 14,610 kronor nedgå till 6,397 kronor 1

öre. Derjemte bör dock tagas i beräkning, att Eders Kongl. Maj:t

genom särskilda nådiga bref den 16 November 1877 i viss mån godkänt

framstälda anspråk att af afvittringsmedlen undfå ersättning för

laga skifteskostnader i anledning deraf, att vederbörande hemmansinnehafvare

vid föjegående afvittring gått miste om dem lagligen tillkommande

förmån att få sina egor i sammanhang med allmän afvittring

på Kronans bekostnad utbrutne och rörlagde, hvaraf torde föranledas

en utgift under innevarande år till belopp af omkring 4,000 kronor.

Med ledning af nu vunnen erfarenhet lärer dessutom kunna antagas,

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Bil. N;o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverlcet 1878.

att, sedan afvittringslandtmätarnes i Westerbottens län räkningar på

arfvoden för arbetena under år 1877 hunnit granskas, dessa arfvoden,

för hvilkas bestridande i nämnda års stat äro uppförde 50,000 kronor,

befinnas sammanräknade icke obetydligt öfverstiga detta belopp. Rörande

den brist i tillgängliga medel, som härigenom skulle uppkomma,

är det mig icke möjligt nu framlägga någon beräkning, då derför erforderliga

uppgifter saknas.

Emellertid torde, på grund af ofvan antydda förhållanden, det belopp,

som utöfver redan tillgängliga medel under innevarande år erfordras

till skiften och afvittringar, böra beräknas åtminstone till 12,000

kronor.

Anledningen dertill, att det för berörda ändamål utöfver ordinarie

anslaget af Riksdagen i enlighet med Eders Kong! Maj:ts framställning

beviljade extra anslag befunnits otillräckligt, är, såsom redan i

det föregående blifvit antydt, egentligen att söka deri, att inom Westerbottens

län under år ^1876 utgifterna för arfvoden åt afvittringslandtmätarne

samt under såväl år 1876 som år 1877 kostnaderna för

handtlangning och gode män betydligt öfverskridit de af Eders Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande i nämnda län på förhand för dessa utgifter

beräknade belopp, likasom att på grund häraf ansetts böra i staten

för innevarande år till enahanda utgifter uppföras vida högre belopp,

än Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande förut beräknat. Om i afseende

härå å ena sidan må anses önskligt, att de till Eders Kongl.

Magt inkomna och Riksdagen meddelade beräkningar varit mera tillförlitliga,

så bör å andra sidan icke lemnas oanmärkt, att, enär afvittringslandtmätarne

undfå arfvode efter taxa och handtlangningskostnaden

åtminstone i viss män höjes till följd deraf, att afvittringslandtmätarnes

arbetsprodukt ökas, staten således måste antagas i verkstäldt

arbete hafva erhållit och erhålla fullt vederlag för de Överskjutande

ej på förhand beräknade kostnadsbeloppen, äfvensom att, såsom vid

föregående tillfällen under behandling af förevarande anslagstitel blifvit

erinradt, staten genom den högre arbetsprodukt, som af högre årsafiöning

betingas, bereder sig förmånen af afvittringsverkets fortskyndande

och derigenom en betydlig besparing i utgifter.

Hvad härefter angår framställningen om förhöjning, utöfver det

sedan flera år tillbaka utgående dyrtidstillägg, i årsaflöningen för Afvittrings-Styresmannen

i Westerbottens län från och med år 1879, anser

jag mig, på grund af hvad Landtmäteri-Styrelsen härom anfört,

icke böra samma framställning till bifall förorda,

Icke heller kan jag understödja Eders Kongl. Maj:ts Befallnings
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

hafvandes i Norrbottens län framställning om ovilkorlig förböjning i

den till afvittringslandtmätarne i nämnda län utgående ersättning för

tjensteresor; hvaremot jag, med afseende å hvad Landtmäteri-Styrelsen

härom anfört, lika med Styrelsen anser särdeles önskvärd!, att Eders

Kongl. Maj:t sättes i tillfälle bevilja de storskiftes- och afvittringslandtmätare,

hvilkas kostnad för tjensteresor visas hafva i afsevärd

man öfverstigit derför anslaget ersättningsbelopp, godtgörelse för den

Överskjutande kostnaden; och torde för sådant ändamål böra för nästkommande

år, såsom Landtmäteri-Styrelsen föreslagit, beräknas 5,100

kronor. Jemväl i öfriga delar instämmer jag i hvad Landtmäteri-Styrelsen

yttrat, utom deri att, då möjligen under år 1879 inom Norrbottens

län flera landtmätare än under innevarande år komma att sysselsättas

i Lappmarken, der kostnaderna för handtlangning bestridas

allenast af staten, jag anser kostnaden för handtlangning och gode

män inom Norrbottens län böra, såsom Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

föreslagit, beräknas till 15,000 kronor.

Enligt min åsigt erfordras således för skiften och afvittringar under

år 1879 följande belopp:

Till Storskiftesverket i Kopparbergs län ................................. 00,250: _

» Afvittringsverlcet i Westerbottens län.

»

»

»

»

122,385

Afvittringsverket i Norrbottens län.................................... 86,300

förhöjning i mån af behof af Storskiftes- och Afvitt
ringslandtmätarnes

resepenningar.................................. 5,100

bestridande af oförutsedda utgifter .................................... 10,000

betäckande af brist i anslagen för innevarande år ...... 12,000

Summa kronor 296,035

....... 63,000

och om härifrån afräknas ordinarie anslaget

behöfver således på extra stat för år 1879 anvisas ............ 233,035

eller i jemnadt tal 233,000 kronor.

Jag tillstyrker alltså i underdånighet nådig framställning till Riksdagen
-

dels, i. likhet. med hvad för flere år egt rum, att för år 1879 bevilja

förhöjning i årsarfvodet för de i Kopparbergs län anstälde 18

Storskifteslandtmätare med 400 kronor till hvarje samt i Styresmannens

för Storskiftesverket årsarfvode likaledes med 400 kronor; att medgifva,

det de belopp, hvarmed afvittringslandtmätarnes i Westerbottens

och Norrbottens län inkomster af tjensten under år 1879 kunna komma

att understiga 2,500 kronor för yngre afvittringslandtmätare och 3,000

Bill. till Piksd. Prof. 1878. 1 Sami. 1 Afl.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82 Bil. N;o 5 a till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1878.

kronor för de afvittringslandtmätare, som på grund af ålder i tjensten

enligt gällande taxa åtnjuta arfvodesförhöjning, må afvittringslandtmätarne

godtgöras och af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken

utgå; att för år 1879 åt Föredragandena af afvittringsärenden i Westerbottens

och Norrbottens län samt till skrifbiträde åt dem bevilja en

tillökning af 400 kronor i det åt hvarje af dem anslagna belopp, samt

att bevilja tillfällig tillökning i Styresmannens vid Afvittringsverket i

Westerbottens län årsarfvode för år 1879 med ett belopp af 200 kronor.

dels ock att, enär det belopp, som i händelse af bifall härtill erfordras

ej mindre till betäckande af beräknad brist i tillgängliga medel

för storskiftes- och afvittringsarbetenas bedrifvande år 1878 än äfven

för samma arbetens fortsättande år 1879 utgör 296,035 kronor, för

sistnämnda år utöfver ordinarie anslaget, 63,000 kronor, på extra stat

anvisa i jemnt tal 233,000 kronor.

I fråga om anslagstiteln

ll:o Undervisningsanstalter för jordbruk och lancltmannanäringar

anförde Departements-Chefen:

Inom de särskilda delarna af riket hafva tid efter annan blifvit

inrättade lägre landtbruksskolor, till hvilkas underhållande bidrag af

statsmedel utgå. Dessa skolors antal uppgår för närvarande till 27,

hvaraf 3 i Kalmar län, 2 i Elfsborgs och 2 i Skaraborgs län salut 1 i

hvarje af samtliga öfriga länen med undantag af Upsala län, inom

hvilket ingen sådan skola finnes inrättad. Statsbidragets belopp utgör

för en skola inom hvarje län 4,000 kronor. För öfriga skolorna eller

2 inom Kalmar samt i inom hvarje af Elfsborgs och Skaraborgs län

utgår årligt understöd endast till belopp af 2,000 kronor emot förbindelse

för hushållningssällskapet eller landstinget inom den ort, der

skola är upprättad, att till densammas underhåll tillskjuta ett lika belopp.

Nu är fråga väckt om inrättande af ytterligare en lägre landtbruksskola

inom Wermlands län. Detta läns hushållningssällskap har

uti en af Landshöfdinge-Embetet insänd och till bifall förordad ansökning

anfört, att länets landtbruksskola vid Gårdsjö, hvilken under en

lång följd af år utöfvat eu nyttig verksamhet, icke kunde emottaga och

gifva undervisning åt alla dom, som årligen önskade vinna inträde i

skolan. Det antal elever, som årligen från skolan utexaminerades för

att utgå såsom rättare och fördrängar, vore också alltför ringa för att

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Bil. No 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1878.

kunna tillfredsställa behofvet inom en så vidsträckt provins som Wermland,

livilket behof länge varit insedt och alltmer gjort sig känbart, i

den mån jordens odling och hågen för jordbrukets ordnande efter vetenskapliga

grunder tilltagit. Hushållningssällskapet hade på grund

häraf vid sammanträde den 18 sistlidne September beslutit ej mindre

att för inrättande af ytterligare eu landtbruksskola inom länet bevilja

ett ärligt anslag till belopp af 2,000 kronor äfvensom anvisa medel

till inköp af den vid skolan tilläfventyrs erforderliga undervisningsmateriel,

inventarier och dylikt, än äfven att uppdraga åt sitt förvaltningsutskott

att i sinom tid vidtaga de för skolans ordnande erforderliga

åtgärder; anhållande sällskapet att af statsmedel måtte beviljas ett

årligt anslag till belopp af 2,000 kronor för inrättande och underhåll

af den ifrågasatta nya landtbruksskolan inom Wermland.

Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande har Landtbruksakademiens

förvaltningskomité vitsordat, att ansökningar om vinnande af

inträde vid landtbruksskolan å Gårdsjö i Wermland, hvarest årligen

omkring 18 lärjungar undervisades, varit flera än de lediga platser,

som skolat fyllas, samt att på grund häraf och med afseende å länets

vidsträckthet en ytterligare landtbruksskola vore erforderlig för att kunna

fylla behofvet af kunnige och skicklige arbetare vid landtbruket, hvithet

allt mer och mer inom länet tillvunnit sig uppmärksamhet; och har

vid sådant förhållande Förvaltningskomitén understöd! den af hushållningssällskapet

gjorda framställning.

Genom hvad sålunda anfördt och upplyst blifvit torde behofvet af

den ifrågasatta nya landtbruksskolan få anses ådagalagdt. Billigheten

synes ock fordra, att hushållningssällskapet för densammas underhållande

får åtnjuta samma förmån, som kommit andra hushållningssällskap

tillgodo. Jag hemställer derföre, att Eders Kongl. Maj:t måtte i

nåder föreslå Riksdagen, att på det Eders Kongl. Maj:t må komma i

tillfälle anvisa ett årligt bidrag af 2,000 kronor till underhållande af

ytterligare en landtbruksskola inom Wermlands län emot förbindelse

för länets hushållningssällskap eller landsting att årligen för samma

ändamål tillskjuta ett lika belopp höja ordinarie anslaget »undervisningsanstalter

för jordbruk och landtmannanäringar», enligt nu gällande

stat utgörande 170,900 kronor, till 172,900 kronor eller med 2,000

kronor.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Bil. N:o 5 a. till Kund. Maj:U Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 11878.

Beträffande anslagstiteln

12:o Landtbruks-ingeinörer och deras biträden

anmälte Departements-Chefen, att Landtbruksakademiens Förvaltningskomité

uti särskilda underdåniga memorial den 24 September, den 23

November och den 11 December 1877, under åberopande af den statens

landtbruksingeniörer mcdgifna rätt till gradvis fortgående förbättring

i deras löneförmåner, hemstält dels att landtbrnksingeniören Gustaf

Westin, som den 12 Februari 1863 antagits till landtbruksingeniör ech

från och med år 1874 åtnjutit aflöning i tredje lönegraden, måtte beredas

förmånen att från och med år 1879 kunna uppflyttas i fjerde lönegraden

med aflöning till belopp af 3,500 kronor, dels ock att åtgärd måtte

vidtagas, så att landtbruksingeniörerne Axel Carlqvist och Herman

Steinmetz, livilka båda den. 31 Januari 1868 vunnit anställning i berörda

egenskap samt från och med år 1874 varit uppflyttade i andra

lönegraden, måtte från och med nästa år komma i åtnjutande af aflöning

i tredje graden till belopp af 3,000 kronor; och enär Förvaltningskomitén

vitsordat, att bemälde tre landtbruksingeniörer allt hittills

med nit och skicklighet fullgjort sina tjensteåligganden, samt således

omförmälda uppflyt tningar i högre lönegrad syntes kunna ifrågakomma,

tillstyrkte Departements-Chefen nådig framställning till Riksdagen, att

för beredande af tillgång till den från och med nästkommande år för

tre landtbruksingeniörer ifrågakommande lönetillökning höja anslaget

»Landtbruksingeniörer och deras biträden» från nuvarande belopp 46,350

kronor till 47,850 kronor eller med 1,500 kronor.

Vidkommande anslagstiteln

13:o Befrämjande i allmänhet af jordbruk ech landtmaimanäringar

anförde Departements-Chefen:

I likhet med hvad Landtbruks-Akademien, i underdånigt memorial

den 24 September sistlidet år, hemstält, tillstyrker jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå Riksdagen att på extra

stat för år 1879 anvisa följande för jordbruket och dess binäringar samt

trädgårdsodlingen behöfliga, för innevarande och föregående år beviljade

anslag, nemligen:

a) såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landtbruksmöten

5,000 kronor,

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Bi''. N:o 5 a. till Kong!. Maj:U Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1878.

b) till prisbelöningar vid sådana möten för husdjur, redskap, maskiner,

samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster

10.000 kronor,

c) till prisbelöningar vid täflingsmöten för gödboskap, smör, ost,

fläsk och kött å do orter inom landet, der det kan finnas tjenligast

dem anställa och der hushållningssällskapen vilja förena sig om

sammanskott af medel till dessa utställningar 5,000 kronor,

d) till understöd åt personer af mankönet för genomgående af

fullständig lärokurs i boskaps uppfödande, skötsel och värd 2,000 kronor,

c) till Svenska trädgårdsföreningen och dess elevskola, 4,500 kronor

att utgå under vilkor, alt föreningen, så vidt ske kan, verkställer utdelning

af fruktträd och plantor företrädesvis till de folkskolestyrelser,

som derom göra framställning och jemte redovisning för det erhållna

statsbidraget till Landtbruks Akademien afgifver berättelse om antalet

af de elever, Indika under året vid inrättningen njutit undervisning

äfvensom rörande verkstälda utdelningen af fruktträd samt om öfriga

föremål för föreningens verksamhet;

f) till arfvode åt eu för mikroskopiska och växtfysiologiska undervisningar

vid Landtbruks Akademiens agrikulturkemiska försöksanstalt,

på förordnande af Landtbruks-Akademiens förvaltningskomité, antagna

botanist 1,000 kronor; samt

g) såsom bidrag till underhåll af fyra kemiska stationer för jordbrukets

och näringarnas behof, — inom de orter, der hushållningssällskapen

förbinda sig att upprätta laboratorium och bekosta lokal för

detta jemte bostad eller hyresmedel för kemist och assistent samt bekosta

aflöningen till dessa och laboratorietjenaren äfvensom årliga utgifterna

för laboratoriets underhåll samt till inköp af böcker och inventarier

för stationens behof — 3,000 kronor för hvarje station, eller tillsammans

12.000 kronor.

Under denna anslagstitel torde jemväl böra behandlas frågan om

anskaffande af medel för fortsättande af de geologiska undersökningarne.

^ I afseende härå anhåller jag till en början få erinra, att sedan

Chefen för Sveriges geologiska undersökning i underdånigt Memorial

den 28 Maj sistlidet år hemstält att, enär såväl den efter utfärdandet

af nu gällande Nadiga resereglemente inträdda förhöjningen i skjutslegan

som tillökningen i lefnadskostnaderna under rekognoskeringstiden för

personalen vid nämnda undersökning ofta medförde större oundgängliga

s. 86 Kontrollera mot PDF

86 Bil. N:o 5 a. till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverk 1878.

utgifter, än som betäcktes af den enligt gällande bestämmelser utgående

rese- och traktamentsersättningen, förändrade stadganden rörande

ersättning för resor i och för de geologiska undersökningarne måtte

meddelas, i hvilket afseende fästats uppmärksamhet derå att Cheferne

i Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader och för Generalstabens

Topografiska afdelning, med Indika undersökningens Chef vore

närmast jemförlig, åtnjute ersättning för tjensteresor i 4:de, Lektorer,

med hvilka undersökningens tjenstemän vore likstälde i öfrige aflöningsförmåner,

i 6:te, samt »lärare vid elementarläroverken ej särskild! nämnde»,

med hvilka undersökningens biträdande tjenstemän syntes höra jemföra^,

i 7:de klassen af berörda resereglemente; Så har Eders Kongl. Magt

genom Nådigt Bref den 8 Juni 1877, medgifva, att för ifrågavarande

tjensteresor under åren 1877 och 1878 finge beräknas skjutsersättning

och traktamente af Chefen för Sveriges geologiska undersökning enligt

4:de klassen, af Chefens biträde äfvensom öfriga tjenstemän vid geologiska

undersökningen enligt 6:te samt af biträdande tjenstemän enligt

7:de klassen i Nådiga resereglemente! af den 10 November 1865, dock

att detta medgifvande icke finge föranleda dertill, att de till geologiska

undersökningens fortsättande för samma år beviljade anslag öfverskredes,

samt att, derest berörde anslag icke lemnade full tillgång till gäldande

af de förhöjda ersättningarne, förhöjningen borde tillgodokomma i

första rummet de biträdande och derefter de ordinarie tjenstemännen

samt i sista rummet Chefen.

Härefter har Eders Kongl. Maj:t uppå förslag af Chefen den 21

sistlidne December faststält följande aflönings- och utgiftstat för Sveriges

geologiska undersökning under år 1878:

Aflöning ar:

Chefen för undersökningen .................................................

4 tjenstemän å 4,000 kronor, af hvilka en i följd af

tjenstledighet uppbär under 6 månader blott tre
fjerdedelar

af lönen ...........................................................

1 tjensteman ...............................................................................

4 d:o å 2,500 kronor ...................................................

1 biträdande tjensteman å 1,800 kronor från 1 Juni till

årets slut....................................................................................

1 biträdande tjensteman.........................................................

7,000.

15,500.

3,000.

10,000.

1,050.

1,800.

Transport 38,350.

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Bil. No 5 a. till Kong! Maj ds Nåd. Prop. No 1, om Statsvwlcet 1878.

Transport 38,350.

1 förste vaktmästare.......................... 750.

1 andre d:o .................................................................. 600.

Särskildt arfvode till Chefens biträde enligt Nådiga

Brefvet den 5 Juni 1874 .................................................. 500.

Särskildt arfvode till Amanuensen enligt samma Nådiga

Bref ............................................................................................ 500.

Extra ersättning för öfverarbete jemlikt Nådiga Brefvet

den 11 November 1870 förslagsvis ........................ 1,800.

Godtgörelse till tillfälliga biträden under vintern jemlikt

Nådiga Brefvet den 16 April 1870, samt arfvoden

utöfver rese- och traktamentsersättning till de mera

öfvade af extra geologerna jemlikt Nådiga Brefvet

den 12 Maj 1871 förslagsvis ........................................... 3,000.

45,500.

Fältarbetena:

Rese- och traktamentsersätttning till Chefen, 9 tjcnstemän,

2 biträdande och omkring 12 extra geologer

förslagsvis ................................................................................ 19,500.

Inköp och reparationer af undersökningsverktyg in- in.,

förslagsvis ................................................................................ 500. 2q 000

By rå-afdelning en:

Inköp och reparationer af inventarier, rit- och skrifmateriel,

öfrige förbrukningsartiklar in. in., förslagsvis.............................. 900.

Laboratorium:

Inköp och reparationer af inventarier, kemikalier, gasförbrukning

in. in., förslagsvis ..................................................................... 700.

1 Museum:

Inköp och reparationer af inventarier, frakt för samlingar
m.

in., förslagsvis ............................................................................... 1,500.

Transport 68,600.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Bil. No 5 a. till Kongl. Maj:U Nåd. Prof). No 1, om Statsverket IBIS.

Transport 68,600.

Biblioteket:

Inköp ocli bindning af böcker, kostnader för byte med

utlandet, förslagsvis .......................................................................... 800.

Kart- och boktrycket:

Tryckning af geologiska kartor med beskrifning, monografier

m. m., förslagsvis................................................................................. 16,000.

Värmledningen, Ved och Vatten:

Omkostnader, förslagsvis........................................................................ 1,400.

Diverse och oförutsedda utgifter;

Lokalers renhållning m. m., förslagsvis ............................................. 700.

Kronor 87,500.

För bestridande af dessa utgifter äro att tillgå:

l:o det för innevarande år anvisade extra anslag af 83,000 kronor ;

2:o inflytande medel för försålda kartor, uppgående enligt gjord

beräkning till 1,000 kronor;

3:o af Kalmar läns norra hushållningssällskap beviljadt anslag för

geognostiska undersökningar inom samma läns norra del, 1,500 kronor;

4:o behållning från år 1877, enligt beräkning 2,000 kronor eller

tillhopa 87,500 kronor, motsvarande utgifterna för det geologiska undersöknings

verket under 1878 enligt förenämnda stat.

Uti underdånig skrifvelse den 13 December sistlidet år har Chefen

för Sveriges geologiska undersökning, med bifogande af en öfversigtskarta,

utvisande undersökningens och karttryckets nuvarande ståndpunkt,

dels lemnat redogörelse för hvad under 1877 åtgjorts, äfvensom för

den vid geologiska arbetena anstälde personal, dels ock afgifvit ett

summariskt förslag till utgiftsstat för Sveriges geologiska undersökningunder

år 1879; hvarvid Chefen anfört:

att undersökningar i skalan 1: 50,000 fortgått i Stockholms, Södermanlands,

Örebro, Wermlands, Östergötlands och Christianstads län,

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

M. No ,r) a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No J, om Statsverket 1878.

inom livilka något mer än 11 qvadratmil blifvit undersökta, så att hela

området af de i denna skala dels kartlagda och dels endast undersökta

delarne af landet utgjorde för närvarande omkring 430 qvadratmil;

ad undersökningar i skalan 1: 100,000 under samma år omfattat

en areal af omkring 15 qvadratmil af det topografiska kartbladet

Lenhofdels område, sa att numera omkring 129 qvadratmil vore i denna

skala undersökta;

eitt härjemte omfattande öfversigtsresor företagits inom södra och

mellersta delarne af landet samt arbeten utföris för öfversigtskartan

äfven i Dalarne, Vesternorrlands och Vesterbottens län;

att i Skalle betydande paheontologiska samlingar förvärfvats;

att, på föranstaltande af komitén för afgifvarde af betänkade rörande

kartverken detaljundersökningar blifvit i förbindelse med de

öfriga fältarbetena utförda inom Stockholms län;

att geognostiska undersökningar under samma år blifvit med det

från Jernkontoret utgående anslag utförda inom Linde och Nora, Grythytte

och Hellefors samt Nya Kopparbergs bergslag;

att ekonomiskt geologiska undersökningar verkställts inom Kalmar

län och på Gotland, bekostade de förra af nämnda läns norra

hushållningssällskap och de senare af vederbörande landsting;

att höjdmätningar xinder året utförts till en sammanräknad längd

af 7,3 mil;

att från geologiska undersökningen utgifvits kartbladen Stafsjö,

Sandhamn / Tärnskär, Båstad, Hessleholm och Claestorp i skalan

1 : 50,000 samt Husehy, Ljunghy och Vexiö i skalan 1 : 200,000, äfvensom

flera afhandlingar och uppsatser;

att den vid Sveriges geologiska undersökning anställda personal

för närvarande utgjordes af chefen och elfva tjenstemän eller biträdande

tjenstemän.

Förutnämnde förslagsberäkning öfver de för geologiska undersökningen

under år 1879 erforderliga medel upptager utgifterna till 86,000

kronor. Häraf beräknas för aflöningar, hvill?a med tillämpning af de

utaf Eders Kong!. Magt och Riksdagen fastställda grunder torde

komma att för de biträdande tjenstemännen utgå med något högre belopp

än under innevarande år,............ ................................................ 47 550.

arbeten å fältet ...................................................................................... 20 500

byråafdelningen ...................................................................................... 800.

laboratorium.................................................................................... 600

Transport 69,450.

12

Bill. Ull Riksd. Prat. 1878. 1 Samt. 1 Afd.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverld 1878.

Transport 69,450.

...................... 1,600.

.......................... 800.

....................... 12,000.

........................ 1,400.

..................... 750.

Summa kronor 86,000.

Då emellertid i detta belopp äfven inginge utgifter för de undersökningar

af Kalmar län, som bekostades af nämnda läns nona hushållningssällskap,

med ett belopp af 1,500 kronor och då vid pass

1,500 kronor antagligen komme att genom försäljning af kartor och

beskrifningar under år 1879 till undersökningsverket inflyta, ansågo

Chefen endast 83,000 kronor eller samma belopp som för innevarande

år behöfva till ifrågavarande ändamål af Riksdagen anvisas.

På grund af hvad Chefen sålunda anfört, hvaremot jag icke har

något att erinra, hemställer jag i underdånighet att Eders Kongl. Magt

måtte föreslå Riksdagen

att för fortsättande under år 1879 af de geologiska undersökningarne

och utgifvande af derpå grundade kartor bevilja ett extra anslag

för samma år till belopp af 83,000 kronor.

museum .........................................

biblioteket ....................................

kart- och boktrycket ................

värmeledning, ved och vatten

diverse utgifter.............................

Beträffan de anslagstiteln

14:o lliistafvelns befrämjande

hemställde Departements-Chefen, att, enär, enligt hvad Stuteri-Öfverstyrelsen

uti underdånigt memorial den 18 September 1877 anmält,

det till aflönande af erforderlig betjening vid Flyinge samt förbättrande

af betjeningens vid alla tre stuterierna lönevilkor för innevarande och

föregående år beviljade anslag vore för samma ändamål behöflig^ jemväl

under nästkommande år, Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå Riksdagen,

att till aflönande vid Flyinge af erforderlig betjening samt förbättrande

af betjeningens vid alla tre stuterierna lönevilkor för år

1879 på extra stat bevilja 5,937 kronor.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878. 91

I fråga om anslagstiteln

15:o Befrämjande i allmänhet af slöjderna

anförde Departements-Chefen:

Under åberopande af hvad ej mindre Statsrådsprotokollet den 8

Januari 1877 och Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition don 12 i

samma månad än äfven Riksdagens underdåniga skrifvelse den 22 Maj

nämnda år angående regleringen af utgifterna under Riksstatens sjette

hufvudtitel innehålla beträffande förevarande anslagstitel, tillstyrker jag

i underdånighet, att Eders Kongl. Majt täcktes i nåder föreslå Riksdagen

att, i likhet med hvad för innevarande år egt rum, på extra

stat för år 1879 bevilja

för anställande af en ytterligare undervisare i husslöjd och en elev,

hvilken bör åtfölja en af undervisarne i husslöjd för att af denne

handledas och utbildas till att kunna användas såsom lärare i husslöjd,

ett anslag å 3,000 kronor;

till befrämjande af husslöjder, utöfver derför på ordinarie stat anvisade

medel, ett till Eders Kongl. Maj:ts förfogande stäldt anslag å

10.000 kronor;

till reseunderstöd åt fabriks- och handtverksarbetare, utöfver hvad

för samma ändamål finnes på ordinarie stat anvisadt, ett anslag å

4.000 kronor; och

såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan i Boras ett anslag

å 3,800 kronor med vilkor att från Elfsborgs läns landsting eller eljest

inom orten tillskjutes ett belopp motsvarande minst hälften af statsanslaget.

Vidare får jag, med erinran att, enligt hvad förutnämnda protokoll

och riksdagsskrifvelso gifva vid handen, för hvarje af sistlidet

och innevarande år anvisats 4,000 kronor till liyres- och inköpsbidrag

åt Svenska slöjdföreningens museum, i underdånighet anmäla, att Styrelsen

för nämnda förening uti underdånigt memorial, som den 8 sistlidne

November inkommit, anfört, att, sedan Eders Kongl. Maj:t i enlighet

med föreningens uti underdånigt memorial den 14 September

1875 gjorda framställning nedsatt en komité för utredning af frågan

om inrättande och underhållande i liufvudstaden af ett museum för

konstindustri och slöjd, utan tvifvel den tidpunkt nalkades, då föreningen

finge enligt dess erbjudande uti sistnämnda memorial till det

ifrågasatta museum såsom gåfva öfverlemna hvad föreningen för

ändamålet mäktat samla och sedan år 1875 förvarat, vårdat och hållit

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Bil. No 5 a. till Konyl. Maj:U Nåd. Prof. Ad o 1, om Statsverket 1878.

tillgängligt uti en välbelägen lokal, för hvilken årlig hyresafgift erlades

till belopp af 6,000 kronor; att föreningen, som enligt dess stadgar

borde jemväl i flera andra riktningar söka att kraftigt verka för

den svenska slöjdens förkofran, fortfarande såge sig i väsendtlig mån

förhindrad att träffa härför nödiga aftal och anordningar, enär dess

enskilda tillgångar till nära två tredjedelar måste användas till bestridande

af omkostnaderna för föreningens museum, hvilka kostnader

under år 1876 uppgått till 13,600 kronor utöfver det för samma år

beviljade bidrag till belopp af 2,000 kronor; att föreningen enligt stadgade

vilkor för tillgodonjutande af det för innevarande år beviljade

anslag å 4,000 kronor vore pligtig att till hyra och inköp af museiföremål

tillskjuta minst ett lika stort belopp, hvarförutom föreningen

hade att bekosta arfvoden till tjensteman och betjening vid museet,

lokalens uppvärmning m. m.; samt att på grund häraf föreningens

styrelse ansåge sig höra i underdånighet anhålla, att, på det föreningen

måtte sättas i tillfälle med egna medel äfven på andra områden

och på annat sätt gagna landets näringar, såsom genom afsedd teknisk

literär verksamhet, hos Riksdagen måtte äskas, att statsanslaget

för år 1879 till föreningens museum finge utgå med förhöjdt belopp

6,000 kronor, motsvarande hyresafgiften för museilokalen, med förbindelse

för föreningen att af egna medel under samma år till inköp

för museet använda minst 2,000 kronor och att derjemte bestrida alla

öfriga omkostnader för detsamma,

I sammanhang härmed anhåller jag få i minnet återkalla, att förutnämnda

komité den 3 sistlidne December afgifvit underdånigt betänkande

och förslag angående inrättande och underhållande i hufvudstaden

af ett museum för konstindustri och slöjd, och att sedan detta

betänkande och förslag, hvilket blifvit till tryck befordradt, den 15 i

nämnde månad inlemnats till Civil-Departementets Expedition, Eders

Kong!. Maj:t den 21 i samma månad, bland annat, anbefallt Nationalmusei

nämnd att deröfver afgifva utlåtande. Detta utlåtande är ännu ej

inkommet; och då ärendet således hittills icke vunnit erforderlig beredning,

kan jag nu icke underställa Eders Kongl. Majds pröfning frågan

om de åtgärder, som med anledning af hvad komitén yttrat och föreslagit,

böra vidtagas. Emellertid torde Svenska slöjdföreningens sträfvande

för bildande och underhållande af ett museum fortfarande

böra understödjas; men då icke heller nu synes vara ådagalagdt, att

sådana förändrade förhållanden inträffat, hvilka böra föranleda till förhöjning

af det ifrågasatta understödets belopp, anser jag mig endast

böra tillstyrka framställning till Riksdagen

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Bil. N:o f) a. till Kowjl Maj:is Nåd. Prop. No 1, om tSlalsverhel 1878.

att, i likhet med hvad för innevarande år egt ruin, såsom hyresoch

inköpsbidrag åt Svenska slöjdföreningens museum för år 1879 bevilja

ett extra anslag af 4,000 kronor.

Vidkommande derefter anslagstiteln

16:o Befrämjande i allmänhet af hergshruket

anförde Departements-Ghefen:

Under vilkor att Sala bergslag från och med räkenskapsåret 1878

icke vidare Unge åtnjuta de i bergslagets så kallade konststatsmedel

ingående jordeboks- och mantalsdagsverkena af Sala, Möklinta, Kila,

Rumla, .Norrby och Tärna socknar, utan dessa räntepersedlar till statsverket

indroges och af Kronans uppbördsman i sammanhang med öfriga

räntor af nämnda socknar uppburos, beviljade, med bifall till Eders

Kongl. Maj:ts derom gjorda nådiga framställning, sist-lidne års Riksdag

uti det redan förut å Riksstatens sjette hufvudtitel uppförda och med

1,165 kubikfot 5 kannor spanmål utgående anslaget »Ersättning till

Sala bergslag för förlust genom vissa räntors förvandling» en tillökning

af 8,524 kronor 41 öre, motsvarande det belopp, hvarmed på

grund af nådiga kungörelsen den 11 Maj 1855 och nådiga brefvet den

24 Augusti 1860 lösen för dagsverkena efter medelmarkegången för

de 20 aren 1834 1853 till bergslaget utgått, hvarjemte anslagets be
nämning

i följd häraf förändrades till »Ersättning till Sala bergslag för

förlust genom vissa räntors indragning eller förvandling».

Da, enligt hvad Statskontoret uti underdånig skrifvelse den 13

sistlidne December upplyst, de räntor, för hvilken indragning ersättning

sålunda blitvit Sala bergslag beviljad, finnas inbegripna uti det belopp

åt. 3,586 kronor 39 öre, hvilket är under nu förevarande anslagstitel

uti kolumnen för indelt ränta och ersättning för indragna räntor uti

innevarande års riksstat uppfördt, torde sistberörcla belopp böra i motsvarande

mån minskas; och hemställer jag således om nådig framställning

till Riksdagen

att minska det under denna anslagstitel uppförda ränteanslaget

med ett belopp, motsvarande värdet af de från Sala bergslag indragna

jordeboks- och mantalsdagsverken af vissa socknar, eller 3,524 kronor

41 öre, såsom följd hvaraf berörda räuteanslag skulle från 3,586 kronor

39 öre nedgå till 61 kronor 98 öre.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Bil. N:o 5 a. till Kowjl. Majds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverk# 1878.i

Vidare tillstyrker jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte i enlighet med

hvad under sistlidne och flera föregående år egt rum föreslå Riksdagen

att under vilkor att bergsskolorna i Filipstad och Falun med dertill

hörande skolor för bergsarbetare komma att jemväl under år 1879

fortsätta sin verksamhet i enahanda omfång och utsträckning som hittills,

hvarom Eders Kongl. Maj:t torde vilja genom inspektion af sakkunnig

person sig förvissa, å extra stat för samma ar anvisa ett belopp

af 14,000 kronor att till Brukssocietetens Fullmäktige i Jernkontoret

utbetalas.

I fråga om anslaget till

17:o Fiskerinäringens understöd

yttrade Departements-Chefen:

Sedan, af anledning protokollet öfver Civilärenden för den 8 Januari

1877 närmare utvisar, Eders Kongl. Maj:t i nåder föreslagit senast

församlade Riksdag att, på det Eders Kongl. Maj:t matte komma

i tillfälle anvisa årliga bidrag till aflöning åt fiskeritillsyningsmän och

fiskodlingsinstruktörer vid de större och vigtigare vattendragen och

sjöarne å orter inom riket, för hvilka stadgar om fiskets skydd och

ändamålsenliga bedrifvande blifvit faststälda, bevilja och ställa till Eders

Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af 20,000 kronor, har Riksdagen

enligt underdånig skrifvelse den 22 Maj 1877 väl icke beviljat det

ifrågasatta anslaget, men tillkännagifvit att, enär ärendet ansages kräfva

ytterligare utredning, det synts Riksdagen mest ändamålsenligt, om

Eders Kongl. Maj:t, efter det vederbörande landsting och hushållningssällskap

fått tillfälle att sig yttra, huruvida de ansåge åtgärder i angifna

hänseenden vara af behofvet påkallade samt vore villiga att dertill

lemna bidrag, i nåder täcktes, derest i följd af sålunda inkommande

yttranden anledning dertill förefunnes, till en blifvande Riksdag göra

förnyad framställning i ämnet.

Vid underdånig föredragning den 1 Juni 1877 af Riksdagens berörda

skrifvelse behagade Eders Kongl. Maj:t i nåder förordna, att

Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i rikets samtlige län skulle

infordra vederbörande landstings och hushållningssällskaps yttranden,

om och i hvad mån de vore villige att till aflöning åt fiskeritillsyningsmän

och fiskodlingsinstruktörer inom dess område lemna bidrag samt

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Bil. No 5 a. till Kongl. Majds Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1878.

med dessa Yttranden jemte eget underdådigt utlåtande före den 1 November

samma år till Eders Kong]. Maj:t inkomma, Och sedan samtlige

dessa yttranden och utlåtanden inkommit, hafva de varit öfverlemnade

till Fiskeriintendenten, som i anledning deraf den 24 sistlidne

December afgifvit infordrad! yttrande.

Innan jag öfvergår till en redogörelse för hvad af bemälde Intendent

blifvit anfördt och hemstäldt, torde först böra i korthet anmärkas

hurusom af de från orterna inkomna handlingar hufvudsakligen

inh emfas:

att 20 landsting dels bestämdt uttalat sig för nyttan och nödvändigheten

af fiskeritillsyningsmäns eller fiskodlingsinstruktörers anställande

samt behofvet af statsanslags anvisande derför, dels för ändamålet

anslagit årliga penningebidrag och derigenom visat sig inse och

behjerta vigten och behofvet af de i berörda hänseende föreslagna åtgärder

till fiskerinäringens fromma;

att, af öfriga landsting, Malmöhus, Hallands samt Göteborgs och

Bohus läns ansett sig icke behöfva för ändamålet bevilja penningemedel,

då dessa läns hushållningssällskap egde tillgångar och redan

vidtagit anordningar i den angifna riktningen;

att 14 landsting beviljat penningebidrag för det ifrågasatta ändamålet,

till följande belopp, nemligen:

Stockholms läns » årligen ........................................... kronor

Södermanlands läns » »

Kalmar läns Södra » »

Gotlands läns för hvarje af åren 1879, 1880 o. 1881 »

Blekinge läns för år 1878 ................................................ »

Elfsbords läns årligen........................................................ »

Skaraborgs läns » »

Wermlands läns » »

Orehro läns för 5 år ......................................................... »

Westmanlands läns för hvarje af åren 1877, 1878

och 1879 ....................................................................... »

Gefleborgs läns årligen................................................ »

Westernorrlands läns » »

Jemtlands läns » »

Westerbottens läns för hvarje af åren 1876, 1877

och 1878 ............................1........................................... >,

500

2,000

500

750

1,000

1,333

2,000

3.000

1.000

4,000

750

300

300

400:

tillsammans kronor 17,833: 33;

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Bil. No 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1878.

att 22 hushålningssällskap ansett anställandet af fiskeritillsyningsmän

och fiskodlingsinstruktörer vara af den betydande vigt, att sällskapen

för detta ändamåls vinnande anvisat penningebidrag till nedannämnda

belopp, nemligen:

Stockholms läns årligen ............................................ kronor

Upsala läns

Södermanlands läns

Östergötlands läns

Jönköpings läns för år 1878............................................. »

Kronobergs läns

Kalmar läns Södra

Gotlands läns » »

Blekinge läns » »

Kristianstads läns » »

Malmöhus läns » »

årligen

»

»

årligen

Elfsborgs läns Norra » »

» » Södra » »

Skaraborgs läns » »

Wermlands läns » »

Örebro läns » »

Westmanlands läns » »

Kopparbergs läns för år 1878......................................... »

Gefleborgs läns årligen .................. »

Westernorrlands läns )> »

Jemtlands läns för 5 år» ............................................. »

Westerbottens läns för år 1878.

300

500

1,000

300

500

1,000

500

400

1,000

800

1,200

1,000

500

3,000

3.000

1.000

1,000

1,500

750

500

300

500

tillsammans kronor 20,550

att af öfrige hushållningssällskap, hvillca ej anvisat särskilda anslag

för ändamålet, Hallands samt Göteborgs och Bolms läns sett sig

i stånd att genom hittills årligen erhållna statsbidrag, egna tillgångar

och enskilde personers tillskott, nöjaktigt ordna förevarande angelägenhet

inom sina områden hvaremot Norrbottens läns hushållningssällskap

förklarat sig af brist på medel A’ara urståndsätta att derför

lemna bidrag;

att 19 af rikets läns styrelser vitsordat behofvet af fiskeritillsyningsmän

tillsättande eller framhållit nödvändigheten af statsanslags

anvisande för ändamålet samt att åtskillige bland dessa länsstyrelser

genom att skildra det tillstånd, hvari fiskerinäringen inom länen sig

befunne, och de omständigheter, som hämmande inverkade på den
-

s. 97 Kontrollera mot PDF

Hd. No o a. till Kong!. Maj-.ts Nåd. Prop. No 7, om Statsverket, 1878. 97

sammas föikofran, gifvit kraftiga skäl för de ifrågasatta anordningarnes

införande; ö

att för närvarande genom uppgjorda kontrakt vid vissa kronofiskens

utarrendering sammanlagdt 3,600 kronor årligen erhållits för

aflöning af tillsyningsman vid vissa laxfisken och att dessutom för

samma ändamål nu utginge 10,560 kronor, utgifna af enskilde fiskeegare,

samt

att de penningebelopp, som för de ifrågasatta åtgärdernas genomförande

inom de särskilda länen begärts såsom statsbidrag, belöpte sig

till en summa af 28,350 kronor; börande dock härvid märkas att vissa

läns myndigheter, som förklarat sig önska slikt bidrag, inskränkt sig

dertill utan att angifva något visst belopp.

Under förutsättning att på grund af hvad sålunda förekommit förnyad

nådig framställning i ämnet blefve gjord hos innevarande års

Riksdag, desto heldre, ^ som, i fall icke statsbidrag från och med år

1879 kunde för ändamålet påräknas, vissa af de inom länen beviljade

anslag antingen konime att indragas eller ock icke kunde göras fruktbärande,

har Fiskeriintendenten ansett sig böra, med ledning af de

från länen inkomna yttranden, uppgöra beräkning öfver de belopp

som af statsmedel blefve behöfliga för de nu ifrågasatta åtgärdernas

genomförande inom riket i sin helhet, samt i sammanhang dermed

närmare angifva arten och beskaffenheten af den verksamhet, som borde

vara förenad med de af honom föreslagna befattningar, äfvensom graaen

af det kunskapsmått, som de särskilda befattningarnes innehafvare

borde besitta samt den aflöning, som till följd deraf skäligen torde

hora för dylika befattningar afses.

Verkstalda undersökningar och meddelade upplysningar i ämnet

både ovedersägligen ådagalagt, dels att laxfiskeriernas aftagande förnämligast

berott på oloflig fångst af lekande lax under höstetiden, då

fiskarten uppeholle sig i elfvarnes bussar för att derstädes lägga sin

afvel, äfvensom . på _ obehörig fångst af laxyngel och unglax, dels att

sådan numera vid rikets. vigtigaste laxförande elfvar förbjuden fångst

under hösten nära nog vid alla elfvar utöfvades nattetid medelst s. k.

justrmg och hvarjehanda andra dermed likartade fångstsätt; ochTdet

gafves icke något annat medel att hindra omförmälda för laxfiskeriernas

beställd och tillväxt förderfliga förhållanden än genom anställande af

särskilda vakter for jemförelsevis mindre elfsträckor. Dessa vakter

b?rre. fornam%ast hafva till åliggande att under en till två månader

pa hosten patrullera långs laxens lekplatser, derigenom förhindra oloflig

Bill. Ull Riks cl. Prof. 1878. 1 Sami. 1 Afd.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98 Bil. N:o 5 a till Kong!. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket IBIS. 1

och skadlig fångst samt derjemte genom bruklig fiskredskaps besigtning

förvissa sig om att under tillåten fisketid fångst endast utöfvades

med laglig redskap. Då de Hosta af dessa tillsyningsman eller vakter,

som icke behöfde tillse och sköta särskilda laxodlingsanstalter, ej finge

sig anförtrodd någon särskild öfveruppsigt öfver de andres verksamhet,

ej heller behöfde vidkännas några resekostnader eller vara i besittning

af särskilda yrkeskunskaper, och skulle tjenstgöra endast under en

jemförelsevis kort tid, kunde härför pålitligt och dugligt folk otvifvelaktigt

erhållas, der de vore af behofvet påkallade, för jemförelsevis

mindre arfvodesbelopp. Andra åter, hvilka borde åläggas att, jemte

de förtroendemän, som af laxfiskeegarne vid de särskilda elfvarne torde

böra utses, vaka öfver öfrige vakters tjenstgöring och tillika sköta

fiskodlingsanstalter, måste erhålla eu något högre aflöning. Med afseende

härå och af i öfrigt uppgifna anledningar ansåge Fiskeriintendenten

sig icke kunna eller böra föreslå att, lör åvägabringande af en

verksam och fruktbärande tillsyn vid rikets vigtigaste laxförande elfvor,

anvisades synnerligen mindre belopp af statsmedel, än han, enligt hvad

åberopade protokoll öfver Civilärenden för den 8 Januari 1877 utvisar,

redan då angifvit, hvadan i beräkningen häröfver upptagits hufvudsakligen

enahanda belopp, som i .samma protokoll angifvits och hvilka

endast i ringa mån blifvit förändrade med anledning af dels do nu

afgifna yttrandena och dels under år 1877 uppdagade förhållanden.

Hvad åter beträffade den verksamhet, som kunde och borde bestämmas

för de föreslagna fiskeri-tillsyningsmännen eller instruktörerne

vid insjö- och skår gård,afskena, skulle, så vida vid rikets samtliga in sjöoch

skärgård sfisken borde anställas eu så talrik, af allmänna medel

aflönad tillsyningsmannakorps, att denna ensam blefvc tillräcklig att

fullt nöjaktigt hålla uppsigt deröfver, att inga olagligheter beginges

eller skadliga fiskesätt någon gång brukades, härför otvifvelaktigt i

ett på sjöar och vidsträckta skärgårdar så rikt land, som vårt, fordras

vida större anslagsbelopp, än för sådant ändamål skäligen kunde i

fråga sättas vare sig af Staten eller länsmyndigheter; men hvad som

från det allmännas sida kunde och borde fordras vore, att sa väl Staten

som bemälda myndigheter mera än som hittills skett toge vård

om eu för landet så vigtig näringsgren. Sådant kunde icke lämpligare

åstadkommas, än genom att för vissa distrikt, der behofvet sa påkallade,

anställa fiskeri-tillsyningsmän eller fiskodlingsinstruktörer. Dessa

skulle hafva till hufvudsyfte dels att samverka med do icke aflönade

tillsyningsmän, som af kommunerna jemlikt nådiga kungörelsen den 8

November 1867 borde utses, dels ock verka såsom instruktörer i fiskodling,

fiskfångst in. in.

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Bil. No 5 a. till Kong!. Majrts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

Med kännedom derom att ej heller i fråga om skärgårds- och insjöfisket

det vore möjligt åvägabringa någon högre afkastning, så

framt ej genom lämpliga fredningsstadgar fiskarternas lek behörigen

skyddades och det späda ynglet sparades, samt med afseende derpå,

att någon nytta af fiskodlingsföretag icke kunde väntas vid vattendrag,

som egdes af flera personer, när den ene grannen vore i tillfälle att

fritt uppfånga till och med det fiskyngel, som den andre genom sparsamhetsåtgärder

eller konstmessig afvel framalstrade, vore lätt insedt

att åvägabringandet af en behörig tillämpning af lämpliga fredningsstadgar

utgjorde ett oeftergiflig^ vilkor äfven för insjö- och skärgårdsfiskenas

upphjelpande. Enär likväl förenämnda fisken mestadels utöfvades

af en befolkning, som hade jordbruk eller annat näringsfång

till hufvudsaklig sysselsättning och derföre icke hade tid eller funne

lönande att idka fiske annat än vid lektiderna, då detsamma med minsta

arbete gafvc största tillfälliga inkomsten, ehuruväl den framtida afkastning^!

derigenom undergräfdes, samt flertalet af den jordbrukande befolkningen

vanligen saknade behörig kunskap om sätten att tillgodogöra

sig fisktillgångarne mellan lektiderna äfvensom i sätten att genom

konstmessig afvel framkalla ökade fisktillgångar, så hade å ena sidan

hos den okunnigaste delen af befolkningen uppkommit en viss obenägenhet

för iakttagandet af de sparsamhetsregler, som genom särskilda

förordningar blifvit påbjudna, och å andra sidan någon konstmessig

odling af vanlig insjöfisk ej heller i någon nämnvärd mån inom

landet kommit till stånd. Den förra omständigheten åstadkomme emellertid,

att det icke voro möjligt att få behöflig!! fredningsstadgar behörigen

tillämpade, så framt icke från det allmännas sida särskilda

åtgärder derför vidtoges, desto heldre som mera tänkande och upplysta

fiskevattensegare ofta klagade deröfver, att genom deras sparsamhet

intet kunde åstadkommas, när andra fritt finge sköfla yngeltillgångarne,

i följd hvaraf äfven de förra nödgades, för att få någon

afkastning af sitt fiskevatten, tillgripa förödande fiskemetoder till dess

en bättre ordning blefvo allmänneligen införd! En sådan kunde dock

lätt nog och med jemförelsevis ringa kostnad åstadkommas genom tillsättande

för vissa vattensystem, landskapsdelar eller skärgårdsdistrikt

af ett måttligt antal tillsyningsmän eller fiskodlingsinstruktörer; varande

af Fiskeri-Intendenten uppgifvet hvad desse borde genom att under 2

till 6 månader, allt eftersom olika förhållanden med fisket i skilda

landsdelar kräfde, vara i verksamhet, kunna medhinna.

I fråga om graden af det kunskapsmått, som skäligen torde böra

fordras af de tillsyningsmän, som för insjö- och skärgårdsfisket an
-

s. 100 Kontrollera mot PDF

100 Bil. No 5 a. till Kong! Maj;ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1878.

toges, ansåge Fiskeri-Intenten fullt tillräckligt, om desse vore i besittning

af den allmänna bildning, som fordrades af dugliga rättare

eller skogvaktare och derjemte innehade nöjaktiga insigter i fiskodling

och fiskets praktiska utöfning; då deremot de personer, som skulle

verka såsom inspektörer öfver de andras tjenstgöring, borde vara i

besittning af något högre yrkesinsigter. Till sådana platser borde

följaktligen väljas endast de personer, som jemte det de vore kända

för ordning och pålitlighet i sina åligganden, äfven någon längre tid

sysselsatt sig med fiskeriväsendet och vore nöjaktigt hemmastadda i

hvad dertill hörde.

Om emellertid i betraktande toges den inskränkta tjenstgöringstid,

som borde kräfvas af vanlige fiskeritillsyningsmän, dels den omständigheten

att till dugliga sådana kunde antagas pålitliga personer

af allmogeklassen, helst fiskare, som erhållit eller under år 1878 kunde

förvärfva den yrkeskunnighet, som för i fråga varande sysslors fullgörande

måste erfordras, vore antagligt, att man skulle kunna erhålla personer,

som vore villige att fullgöra dessa befattningar mot erhållande i allmänhet

af ett årligt arfvode af 600 kronor, resekostnadsersättning inberäknad.

För dem, som finge sig anförtrodda vare sig en mera ansträngande

sysselsättning inom vidsträcktare distrikt eller en öfverordnad

verksamhet, torde detta arfvode böra efter omständigheterna höjas.

Med fasthållande af ofvan uttalade åsigter rörande de i fråga satta

fiskeritillsyningsmännens verksamhet, aflöning m. m. och med behörig

hänsyn dels till vigten och beskaffenheten af de fiskerier, som inom de

särskilda länen bedrefves och för hvilkas befordran särskilda åtgärder

af angifven art vore af behofvet påkallade, dels ock till de anslag, som inom

de särskilda länen^ blifvit för i fråga varande ändamål anvisade, hade

Fiskeri-Intendenten nppgjort följande beräkning af det bidrag utaf

statsmedel, som kunde blifva erforderligt för ifrågavarande angelägenhets

ordnande inom riket utöfver de af landsting, hushållningssällskap

eller enskilde personer anvisade anslag:

Arfvoden till

Fiskeritillsy-

ningsmän och

Statsbidrag

fiskodlingsin-

dertill.

s traktorer

m. m.

................. 600: —

.................. 600: —

Transport 1,200: —

i Stockholms län; för

Insjöfisket i Mälaren, 1 distrikt

Dito i Roslagens härad 1 d:o ...

s. 101 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj;ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878. 101

Transport 1,200: —

Fisket i länets inre skärgård ................................. 700: —

1,900: —

hvarifrån afgå landstingets och hushållningssällskapets

anslag .................. 800: —

i Upsala län för

a) Laxfisket i Dalelfven, Elfkarleby område, 2

distrikt............................. 1,500: —

Hyttö-Gysinge 1 distrikt ................................... 150: —

b) Insjöfisket i Mälaren, .......................................... 600: —

2,250: —

hvarifrån afgå anslag af Hushållningssällskap och

af kronofiske .......................................................... 2,000: —

i Södermanlands län för

Skärgårdsfisket, 1 distrikt ....... 600: —

Insjöfisket inom länet, 2 d:o.................................... 1,200: —

D:o i Hjelmaren med Eskilstuna å, 1 distrikt......... 600: —

D:o i Mälaren ............................................................. 600: —

En öfvertillsyningsman för länet samt hela

Mälaren och Hjelmaren .................................... 2,000: —

5,000: —

hvarifrån afgå Landstings och Hushållningssällskaps

anslag ........................................................... 3,000: —

i Östergötlands län för

Skärgårdsfisket, 1 distrikt ....................................... 600: —

a) Laxfisket i Motalaström, Norrköpings distrikt 1,000: —

Glan till Roxen, 1 distrikt ................................. 50: —

Roxen till Boren, 1 distrikt................................. 50: —

Motala—Vettern, d:o................................................ 150: —

b) Insjöfisket, 1 distrikt........................................... 600: —

2,450: —

hvarifrån afgå anslag af Hushållningssällskap

och enskild person ............................................... 1,300: —

1,100: —

250: —

2,000: —

1,150: —

4,500: —

Transport

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Bil. N:o 5 a. till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o /, om Statsverket 1878.

Transport

i Jönköpings län för

Insjöfisket, 2 distrikt................................................... 1,200: —

hvarifrån afgår Hushållningssällskapets anslag 500: —

4,500:

700:

i Kronobergs län för

Insjöfisket, 3 distrikt ............................................. 1,800: —

särskildt arfvode för en af distriktstillsyningsmännen,

som borde tjentgöra såsom öfvertillsyningsman

inom Kronobergs och Jönköpings

län .............................................................. 600: —

2,400: —

hvarifrån afgår Hushållningssällskapets anslag 1,000: —

i Kalmar län för

Skärgårdsfisket, 2 distrikt ....................................... 1,200: —

Insjöfisket, 2 d:o ......................................................... 1,200: —

Laxfisket i Emån: Emån—Ilyngen, 3 distrikt... 150: —■

2,550: —

hvarifrån afgå Landstings och Hushållningssällskaps

bidrag ......................................................... 1,000: —

i Gotlands län för

en tillsyningsman för hela länet, som tillika

borde undervisa i förbättrade fiskemetoder,

fiskberedning, fiskodling m. m............................... 2,000: --

hvarifrån afgå Landstings och Hushållningssällskaps

anslag .................................................... 1,150: —

1,400:

1,550:

850:

i Blekinge län

öfvervakas skärgårdsfisket för närvarande af 9

tillsyningsman, till hvilka lön utgår med ...... 2,000: —

Till löneförbättring åt dessa samt till arfvode

åt en öfvertillsyningsman för länet, som tilllika

borde tjenstgöra vid insjöfisket .............. 1,000: —

Transport 3,000: —

9,000:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Konrjl. Mqj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

Transport 3,000: — 9,000:

Laxfisket i Mörrums-elfven, tillsyn........................ 1,500: —

För odlingsanstaltens vård...................................... 500: —

hvarifrån afgå anslag af Landsting, Hushållningssällskap

och Kronofiske.............................. 3,500: —

i Kristianstads län

öfvervakas skärgårdsfisket för närvarande af

8 tillsyningsman, aflönade med .......................

Arfvode åt en instruktör för insjöfisket, tillika

öfvertillsyningsman för länet ...........................

Laxfisket i Rönne å, 2 distrikt ..............................

hvarifrån afgår Hushållningssällskapets anslag.,.

i Malmöhus län

öfvervakas skärgårdsfisket för närvarande af

10 tillsyningsman, hvilkas lön utgår med ...

Arfvode åt en öfver-tillsyningsman, tillika instruktör

för insjöfisket.......................................

hvarifrån afgår Hushållningssällskapets anslag

i Hallands län

öfvervakas laxfisket i länets 3:ne elfvar, Viskan,

Ätran och Lagan af tillsyningsmän, aflönade

af enskildte personer under år 1876 med tillsammans

7,940 kronor, men då desse förklarat

sig icke dermed vilja fortfara, så framt ej

tillika bidrag af statsmedel erhölles, upptoges

här:

Laxfisket i Laga-ån:

4 tillsyningsmän .............................................

JD:o i Åtra-ån:

Från utloppet till Yngersfors 4 distrikt......

D:o i Wiskaån:

800: —

1,000: —

400: —

2,200: —

800: —

1,400:

1,200: —

1,000: —

2,200:^—

1,200: —

1:000:

1,500: —

1,500: —

- 12,900:

Transport 3,000:

s. 104 Kontrollera mot PDF

104 Bil. No 5 a. till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

Transport

Utloppet Kungsforsen, 4 distrikt..................

D:o i Nissa-ån:

Utloppet — gränsen mot Jönköpings län, 6

distrikt..............................................................

hvarifrån afgår utlofvadt bidrag af enskild person

för Nissa-ån.....................................................

i Elfsborgs län för

Fisket i Wenern, 2 distrikt.......................................

Insjöfisket, 3 d:o .......................................

Arfvode till en af de sistnämnde såsom tillika

öfvertillsyningsman ..............................................

Laxfisket i Gröta eif vid och ofvan Trollhättan,

2 distrikt ...............................................................

hvarifrån afgå anslag af Landsting och Hushållningssällskap

.....................................................

i Skaraborgs län för

Fisket i Wenern, 5 distrikt ....................................

Insjöfisket i länet, 1 d:o ...................................

Laxfisket i Gullspångs-elfven, 1 d:o.....................

En öfvertillsyningsman för länet, inberälmadt

båtlega m. m............................................................

hvarifrån afgå anslag af Landsting och Hushållningssällskap

....................................................

i Wermlands län för

Insjöfisket, 7 distrikt ...................................

Fisket i Wenern, 3 d:o ...................................

En öfvertillsyningsman .............................................

Laxfisket i Klarelfven:

Utloppet till Carlstad, 1 distrikt...............

Carlstad—Dejefors, 2 d:o ...............

Transport

3,000:

—

1,000:

—

1,000:

_

5,000:

—

500:

—

1,200:

1,800:

—

600:

—

600:

—

4,200

—

2,833

33

3,000

600

—

600

—

2,000

—

6,200

—

5,000

—

3,600

1,800

—

1,500

—

400

_

400

—

7,700

—

12,900: —

4,500: —

1,366: 67.

1,200: —

19,966: 67.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

105

Transport

Munkfors, 1 distrikt ..............

Munkfors—Riksgränsen, 4 eko ...............

hvarifrån afgå anslag af Landsting och Hushållningssällskap

......................................................

i Örebro län för

Fisket i Hjelmaren, 1 distrikt..............................

Insjöfisket, 5 d:o ..............................

Laxfisket i Letelfven, 3 d:o ........................:.....

hvarifrån afgå anslag af Landsting och Hushållningssällskap

....................................................

i Westmanlands län

kommer fiskevården från och med år 1878 att

liandhafvas af 4 fiskodlingsinstruktörer, Indika

tillika skola tjenstgöra såsom fiskeri-tillsy
ningsmän

vid. insjöfisket.......................................

För fisket i Mälaren äro sedan år 1872 tillsatte

4 tillsyningsmän, hvilkas aflöning nu utgår

med..............................................................................

Förhöjning i arfvodena åt desse .......................

öfvertillsyn för länet jemte Örebro län...............

hvarifrån afgå. anslag i af Landsting och Hushållningssällskap

.....................................................

i Kopparbergs län för

Insjöfisket, 4 distrikt ................................................

Laxfisket i Dalelfven ...............................................

hvarifrån afgår Håshållningssällskapets anslag...

i Gejleborgs län för

Skärgårdsfisket, 1 distrikt .......................................

Insjöfisket, 2 d:o .......................................

Transport

Bill. till Biksd. Prat. 1878. 1 Samt. 1 Ajd.

7,700

— 19,966: 67

100

—

800

—

8,600

—

6,000: — 2.600: —-

1,000

3,000

—

900

—

4,900

—-

2,000

— 2,900: —

4,000: —

200

800

—

1,000

—

6,000

—

5,000: — ! .000: —

2,400

1,500

—

3,900

—

1,500

~ 2,400: —

1,000

_

1,200

—

2,200

: -- 28,866: 67

14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106 Bil. No 5 a. till Rongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1878.

Transport 2,200: —

Laxfisket i Ljusne eif:

Utloppet till Bergviken,

3 distrikt ...........

300

—

Bollnäs,

1 d:o ............

100

—

Arbråströmmen,

1 d:o ...........

100

—-

Eda och Edinge,

1 d:o ...........

50

—

Ljusdal,

1 d:o ............

100

—

Färila,

1 d:o ............

100

—

Loforsen,

Woxnagrenen,

1 d:o ..........

50

—

4 d:o ............

200

—

arifrån afgå anslag af Landsting och Hus- hållningssällskap ....................................................

3,200

1,500

28,866: 67.

1,700: —

i Westernorrlands län för

Skärgårdsfisket, 1 tillsyningsman, tillika tjenst
-

görande som. öfvertillsyningsman .....................

1,000

—

Insjöfisket, 3 distrikt ......

1,800

—

Laxfisket i Njurunda eif:

Uingersjöfors,

1

distrikt.....................

50

_

Dingersjö —Marmen,

2

d:o ....................

200

—

Matfors—Stödesj ön,

2

d:o .....................

200

—

Hammerforsen,

]

'' d:o .....................

50

—

Edsforsen,

1

d:o ....................

50

—

Fliströmmen,

1

d:o .....................

100

—

Narströmmen,

1

d:o ....................

100

—

Odeströmmen,

1

d:o .....................

100

—

D:o i Indalselfven ............

550

—

ȁngermanelfven.........

800

—

hvarifrån afgå anslag af

hållningssällskap...........

Landsting och Hus-

5,000

800

4,200: —

i Jemtlands län för

Insjöfisket........................................................................ 1,200: —

En öfvertillsyningsman ........................................... 1,000: —

2,200: —

Transport 2,200:

34,766: 67.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kong! Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

107

Transport 2,200: —

hvarifrån afgå anslag af Landsting och Hushållningssällskap

...................................................... 600: —

i Westerbotlens län för

Skärgårdsfisket, 1 distrikt

600

—

Insjöfisket, 2 d:o

1,200: —

Laxfisket i Umeå eif:

Holmsunds distrikt.......

100

_

Baggböle—Norrfors, 2

distrikt....................

200

—

Windelelfven, 2

d:o ....................

200

—

Norrfors—Fällforsen, 2

d:o .....................

200

_

D:o i Skellefteå eif:

Qvistforsen, 1

d:o .....................

100

—

Medlet, 1

d:o .....................

100

—

Krångforsen, 1

d:o .....................

100

—

D:o i Byske eif......................

200

—

D:o i Åby eif.........................

hvarifrån afgå anslag af

Landsting, Hushåll-

100

3,100

-—

ningssällskap och kronofiske!! .......................... 1,200: —

i Norrbottens län för

Skärgårdsfisket, 2

distrikt ..............

1,200: —

Laxfisket i Piteå eif:

Arnemarksforsen, 1

d:o ...............

50

—

Sikforsen, 1

d:o ...............

100

—

Sikforsen—Fällforsen, 4

d:o ...............

400

—

D:o i Luleå eif:

Gäddvik, 1

d:o ..............

50

—

Hedensfors, 1

d:o ...............

100

—

Edefors, 1

d:o ..............

100

—

Svartlå, 1

d:o ...............

50

—

Edefors—Storbacken, 4

d:o ...............

200

_

Storbacken--Jockmock, 4

d:o ...............

250

_

D:o i Roneå eif:

Ronforsen...........................

100

_

Prestholmsforsen .............

50

—

Osby—Korpforsen ..........

Transport

100

2,750:

—

34,766: 67.

1,600: —''

1,900: —

38,266: 67.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108 Bil. N:o 5 a. till Kong!. Majfa Nåd. Prop. N:o 1, om Stafcverket 1878.

Transport

Laxfisket i Roneå eif:

Hvalfträsk—Hällforsen, 2 distrikt ..............

Hällforsen—Mordselby, 2 d:o ..............

D:o i Kalix eif:

Utloppet till Månsbyn......................................

Långforsen—Kamlungeforsen, 3 distrikt......

Forsby.............................................,......................

Öfver-Möjan ........................................................

Wannäs ..............................................................

Bränna—Rödupp ..............................................

Rödupp —Jockfatlet..........................................

Laxfisket i Torneå eif.............................................

Fn öfvertillsyningsman för Wester- och Norrbottens

län, som med hänsigt till vidsträckta

och kostsamma resor skulle erhålla

hvarifrån afgå anslag af kronofisken och enskilda

fiskeegare ................................................

2,750: — 38,266: 67.

200: —

200: —

150

300

100

100

100

300

150

1,500

2,500:

8,350:

1,780:

6,570: —

Summa kronor 44,836: 67.

Af detta belopp utgjorde 18,320 kronor behöflig! tillskott för laxfiskeriernas

behof, sedan derför från kronofisken och enskilde personer

anvisade medel, tillhopa 6,580 kronor, blifvit fråndragna.

De aflöningsförmåner in. m., som Fiskeriintendenten i beräkningen

af erforderliga medel upptagit för en del tillsyningsmän och instruktörer

för insjö- och skärgårdsfisket, vore vida mindre, än en del länsmyndigheter

syntes hafva antagit blifva derför nödiga. Dessa myndigheter

hade vid sina beräkningar utgått från den synpunkten, att till

ifrågavarande sysslors bestridande erfordrades män med jemförelsevis

högre bildning; men då Fiskeriintendenten ansett pålitlige män af den

egentliga fiskareklassen, som erhållit nödiga specialkunskaper och sjelfva

kunde praktiskt utföra och leda de företag, hvilkas åvägabringande

borde vara deras hufvudarbete, i allmänhet kunna fördelaktigast, åtminstone

der någon öfverordnad verksamhet icke komine i fråga, såsom

fiskeritillsyningsmän användas, så hade Fiskeriintendenten, med

afseende jemväl derå att tillsyningsmännen kunde vara lediga en stor

del af året och då skaffa sig andra inkomster, antagit, att fullt dugliga

personer borde kunna anskaffas till de ifrågasatta sysslornas bestridande

mot erhållande af de löneförmåner, som Fiskeriintendenten be
-

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Bil. No 5 a. till Konjl. MaJ:k Nåd. Trop. No 1, om Statsverkd 1878.

räknat. Med kännedom derjemte om det intresse för denna angelägenhet,

som vore inom landet rådande, och hvilken otvetydigt gifvit

sig tillkänna i de från orterna ingångna utlåtanden och yttranden, och

då häraf antagas kunde, att ytterligare bidrag, om så för någon ort

skulle erfordras, otvifvelaktigt kunde från länsmyndigheterna erhållas,

synnerligast från de Landsting, som vidgått ärendets vigt, men för

närvarande ej ansett sig kunna derför anvisa medel, vore Fiskeriintendenten

förvissad derom att, så framt ett årligt anslag af 45,000 kronor

för det ifrågavarande ändamålet stäldes till Eders Kongl. Maj:ts förfogande,

detta anslag också blefve fullt tillräckligt, samt att någon förhöjning

i detsamma, åtminstone icke i den närmaste framtiden, torde

behöfva komma i fråga.

Slutligen har liskeriintendenten, jemte förmälan, att i landet för

närvarande redan funnes flera personer, som förut egde kännedom om

fiskodling och fiske och Indika otvifvelaktigt dels redan vore, dels efter

genomgående af ytterligare en undervisningskurs torde befinnas fullt

lämplige att öfvertaga de ifrågasatta befattningarne, gifvit tillkänna, att

f iskeriintendenten varit betänkt på att för de senares ytterligare utbildning

samt för att kunna bibringa eu del fiskodlare och fiskare, Indika

inom de särskilda länen kunde blifva utsedde till fiskeritillsyningsmän

och fiskodlingsinstruktörer, nödig kännedom om fiskfångst och hvad

dertill hörer, under år 1878 anordna två undervisningsanstalter i förenämnda

ämnen, hvaraf en skulle förläggas i Norrland och en i mellersta

Sverige. ■

Statens pligt att, då andra näringar i mer eller mindre mån från

det allmännas sida medelbart eller omedelbart befrämjas, icke lemna

den för hela landet vigtiga fiskerinäringen utan understöd har länge

vant af såväl Konung som Riksdag erkänd, hvarom de under de senare

årtiondena för ändamålet beviljade anslag och vidtagna förfoganden

bära vittne, äfven om medgifvas måste, att, då hela det för »fiskerinäringens

understöd)) beviljade anslag uppgår till endast 18,600 kronor,

dermed ingalunda kan uträttas allt hvad af staten skäligen må fordras.

Visserligen biföll Riksdagen icke Eders Kongl. Maj:ts sistlidna år gjorda

framställning att, på. det Eders Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle

anvisa årliga bidrag till aflöning åt fiskeritillsyningsmän och fiskodlingsinstruktörer

vid de större och vigtigare vattendragen och sjöarna å

orter inom riket, för Indika stadgar om fiskets skydd och ändamåls
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

ilo

Bil. N:o <5 a. till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

enliga bedrifvande blifvit faststälda, höja omförmälda anslag med 20,000

kronor; men Riksdagens skrifvelse i ämnet gifver tydligt vid handen,

att Riksdagen icke ansett staten böra undandraga sig att understödja

sådana åtgärder, genom hvilka verkligt gagn för fiskerinäringen kunde - vinnas, och icke heller obetingadt förkastat det förslag, som i sådant

hänseende blifvit framstäldt, utan endast önskat, att, innan beslut derom

fattades, fullständigare utredning måtte genom Landstingens och

Hushållningssällskapens hörande åstadkommas.

Då nu icke allenast landstingen och hushållningssällskapen, utan

äfven Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande nästan enhälligt uttalat

sig för vidtagande af åtgärder i antydda hänseenden, tvekar jag icke

att, under åberopande i öfrigt af mitt anförande i ämnet till Statsrådsprotokollet

den 8 Januari 1877, ånyo derå påkalla Eders Kongl. Maj:ts

nådiga uppmärksamhet. Jag anser mig hafva desto större skäl härtill,

som ej mindre förutnämnda utlåtanden samt deri lemnade upplysningar

om fiskeväsendets tillstånd inom de olika orterna och de för fiskets

förkofran vidtagna anordningar, än äfven den fullständigare utredning,

som nu af Fiskeriintendenten åstadkommits, stärkt min öfvertygelse om

beliofvet att från statens sida vidtaga ytterligare åtgärder för ifrågavarande

näringsgrens understödjande och möjligheten att, så fullständigt

som under för handen varande förhållanden låter sig göra, vinna

det åsyftade målet på den väg, som förut blifvit föreslagen.

Att tillsyn eller vakthållning vid de vigtigare laxförande vattendragen

inom riket är behöflig torde ingen vilja förneka; och att staten,

då dess fåtalig^ polistjänstemän omöjligen kunna förekomma eller beifra

alla de ingrepp i statens eller enskildes eganderätt, som i saknad af

tillsyn eller vakthållning ständigt förekomma genom olofligt eller otillbörligt

fiskande, skäligen bör i någon mån bidraga till bestridandet af

kostnaden för sådan tillsyn eller vakthållning, lärer ej heller kunna med

fog bestridas. Af samma skäl skulle kunna ifrågasättas, att staten

jemväl borde deltaga i kostnaden för uppsigt vid de vigtigare insjöoch

skärgårdsfiskena. Då en fullständig uppsigt emellertid icke skulle

kunna utan alltför betydande kostnader anordnas, har man i afseende

å dessa fisken måst inskränka sig till förslaget om anställande af ett

mindre antal tillsyningsmän, af hvilka åtminstone en stor del borde

verka jemväl i egenskap af fiskodlingsinstruktörer. Emot detta förslag,

såvidt dermed afses anordnande af tillsyn, har af ett landsting blifvit

anmärkt, att, då de särskilda fiskesstadgandena icke alla vore lämpliga

och affattade med behörig kännedom om hvarje orts egendomliga förhållanden,

skäl skulle saknas aft antaga tillsyningsmän för öfverva
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Bi ad. Prop. N:n 1, om Statsverket 1878.

kande af sådana stadgars efterlefnad. Visserligen kan det vara en

möjlighet, att undantagsvis någon gång mindre lämpliga bestämmelser

kommit att, till följd af brist på kännedom om en orts egendomliga

förhållanden, inflyta uti faststälda fiskes stadgar; men jag tillåter mig

härvid fästa uppmärksamhet derå, att just genom tillsyningsmäns anställande

sådana ofrivilliga misstag borde kunna i väsendtlig mån förekommas

och afhjelpas. Dessa tillsyningsman, hvilka enhvar inom sin

ort skulle vara i ständig beröring med den fiskeidkande befolkningen,

höra nemligen kunna förvärfva noggrann kännedom om fiskarternas

lek i denna orts olika vattendrag och andra förhållanden, som vid fiskesstadgars

utfärdande böra tagas i betraktande, samt kunna således tillhandagå

Fiskeriintendenten och hans båda Assistenter med värderika

och på sakkännedom grundade upplysningar i afseende å de förslag

till fiskesstadgar, som af dem utarbetas och oftast tjena till ledning för

Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes beslut i dylika frågor.

Nyttan och behofvet af undervisning rörande fiskodling lärer vara

allmänt erkänd, hvaremot i afseende å förslaget om anställande af fl skodlingsinstruktörer

den farhåga uttalats, att tillgång å härtill lämplige

personer skulle komma att saknas. De af Fiskeriintendenten meddelade

upplysningar torde dock undanrödja denna farhåga; och det lärer

dessutom icke kunna betviflas, att, om medel anvisas till aflöning för

undervisning i fiskodling, personer, som hafva håg och fallenhet för

sådan sysselsättning, också skola egna sig deråt, hvilket deremot ej

kan förutsättas så länge ingen utsigt finnes att genom dylik verksamhet

kunna bereda sig någon fördel.

De åsigter, Fiskeriintendenten uttalat angående sättet för genomförande

af de utaf honom föreslagna anordningar äfvensom beträffande

fordringarna å personer, hvilka anställas som tillsyningsmän och fiskodlingsinstrulctörer,

samt godtgörelson till dem, gifva mig icke skäl till

någon hufvudsaklig anmärkning. Deremot kan jag icke i allo understödja

hans förslag i fråga om de belopp, hvarmed staten borde inom

hvarje län deltaga, och den på detta förslag grundade beräkningen af

den summa, som af statsmedel borde beviljas. Visserligen torde statens

bidrag icke böra bestämmas uteslutande med afseende å och i

förhållande till det belopp, som inom orten tillskjutes, men att å andra

sidan, såsom Fiskeriintendenten, utgå från den förutsättning, att staten

skulle, oansedt de större eller mindre uppoffringar, som landsting eller

hushållningssällskap velat för ändamålet underkasta sig, tillskjuta hvad

som brister i erforderligt belopp, synes ej vara lämpligt. För min del

håller jag före att, i öfverensstämmelse med de grundsatser, som

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Bil. No 5 a, till Kongl. Maj:ts Nåd, Prop. No 1, om Statsverket 1878.

tillämpats vid fördelningen af de till befrämjande af husslöjder anvisade

medel, uti nu ifrågakomna hänseende bör tagas i betraktande dels

de särskilda länens större eller mindre behof att i följd af brist på

andra för ändamålet afsedda tillgångar undfå understöd af statsmedel,

dels fiskevattnens mängd och betydenhet samt de för fiskerinäringens

befrämjande gjorda uppoffringar, dels och beskaffenheten af de anordningar,

som inom olika län blifvit för berörda ändamål vidtagna.

Det möter naturligtvis stora svårigheter att noggrant beräkna det

belopp, hvartill det för ifrågavarande ändamål erforderliga statsanslag

bör bestämmas. Med ledning af de utaf Fiskeriintendenten lemnade

uppgifter anser jag emellertid ett belopp af 40,000 kronor böra blifva

tillräckligt; och hyser jag den säkra tillförsigt, att, om detta belopp

ställes till Eders Kongl. Maj:ts förfogande samt omsorgsfullt fördelas,

med iakttagande af de grundsatser, jag förordat, verkligt gagn för

fiskerinäringen derigenom skall kunna vinnas. För mitt förslag om

anslagets bestämmande till 40,000 kronor hemtar jag i öfrigt stöd af

den omständigheten att, enligt hvad förut blifvit omförmäldt, summan

af de belopp, som årligen för ifrågavarande ändamål tillskjutas af landsting

och hushållningssällskap inom län, från hvilka inkommit framställning

om statsbidrag, uppgår till 38,383 kronor 33 öre.

På grund af hvad sålunda anfördt blifvit tillstyrker jag, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att, på det Eders Kongl. Maj:t

må komma i tillfälle anvisa årliga bidrag till godtgörelse åt fiskeritillsyningsmän

och fiskodlingsinstruktörer vid de större och vigtigare

vattendragen och sjöarna å orter inom riket, för hvilka stadgar om

fiskets skydd och ändamålsenliga bedrifvande blifvit faststälde, på ordinarie

stat bevilja och ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande 40,000

kronor samt förty höja ordinarie anslaget »fiskerinäringens understöd))

från 18,600 kronor till 58,600 kronor.

Härefter anmälde Departements-Chefen, att beträffande alla de

ordinarie anslag, som uti Riksstaten för innevarande år funnes under

Sjette hufvudtiteln uppförda och icke här ofvan blifvit särskild!: nämnda,

anledning saknades att föreslå annan förändring, än att för jemnande

af hufvudtitelns slutsumma förslagsanslaget »skrifmaterialer och expenser,

ved m. m.)) måtte höjas från 87,478 kronor 29 öre till 87,672 kronor

17 öre eller med 193 kronor 88 öre, så att, om hvad Departements-Chefen

hemstält blefve godkändt, slutsumman af ordinarie anslagen

å hufvudtiteln skulle komma att uppgå till 4,143,319 kronor 47 öre.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Majds. Nåd. Fröja. N:o 1, om Statsverket 1878. 113

Departements-Chefen yttrade härefter beträffande anslag:

18:o till aflöning åt Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader

samt dess tjenstebiträden m. in.

»Uti Underdånig skrifvelse den 8 December nästlidet år har Styrelsen

för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader hemstält:

a) att till aflöning åt Styrelsen och dess tjenstebiträden måtte för år 1879

anvisas enahanda belopp, som af Riksdagen blifvit för innevarande år,

i enlighet med Eders Kong!. Maj:ts framställning i ämnet, bestämda,

eller för:

Chefen.............................................................. Kr.

Byrå-Chefen............................................................

Kamreraren ............................................................

1 tekniskt biträde med benämning Förste

adjutant............................................................

1 tekniskt biträde med benämning Andre

adjutant............................................................

Registratorn ..........................................................

Kanslisten ..............................................................

Vaktmästaren .........................................................

1 Distriktschef .....................................................

4 Distriktschefer .................................................

1 Distriktsadjutant...............................................

5 Distriktsadjutanter...........................................

Tillsammans Kr.

Aflöning.

Dytids-

tillägg.

Summa.

6,000.

1,000.

7,000.

4,500.

900.

5,400.

3,000.

600.

3,600.

3,000.

600.

3,600.

2,000.

400.

2,400.

1,800.

360.

2,160.

1,000.

200.

1,200.

600.

150.

750.

1,800.

360.

2,160.

7,200.

1,440.

8,640.

750.

150.

900.

3,750.

750.

4,500.

35,400.

6,910.

42,310.

b) att, med anledning af den jemna och hastiga tillvexten i antalet

af allmänna arbeten, som det ålåge Styrelsen att årligen inspektera

och kontrollera, hvaribland särskild! förtjente nämnas de enskilda jernvägsanläggningar,

hvartill understöd anvisats från det af 1876 års

Riksdag beviljade anslag å 10,000,000 kronor, äfven som arbetet försänkning

af sjöarne Hjelmaren och Qvismaren, Eders Kongl. Maj:t

Bih. till Eilcsd. Prot. 1878. 1 Samt. 1 Afd. 15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114 Bil. No 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

täcktes äska förhöjning för år 1879 i anslaget till undersökningar och

expenser för allmänna arbeten med 5,000 kronor, så att detsamma, för

innevarande år upptaget till belopp af 40,000 kronor, komme att

utgå med 45,000 kronor, hvarigenom utväg äfven kunde beredas för en

väl behöflig höjning af traktamentsersättning åt Styrelsen underlydande

tjenstemän vid förrättningar; samt

c) att till stipendier åt medlemmar af Väg- och Vattenbyggnadscorpsen

i ändamål att under utrikes resor taga kännedom om andra länders

allmänna arbeten måtte hos Riksdagen äskas beviljande för 1879 af

enahanda anslagsbelopp, som för detta år anvisats, eller 3,000 kronor.

Det verksamhetsfält, som biff vit Styrelsen för Allmänna Vägoch

Vattenbyggnader anvisadt, har efter denna Styrelses inrättande år

1841 alltjemt utvidgats så, att detsammas bearbetande numera tager

och allt framgent kommer att taga i anspråk icke obetydliga arbetskrafter.

En förbättrad organisation och fullständig lönereglering för

detta embetsverk med underlydande har derför, såsom jag redan i mitt

anförande till Statsrådsprotokollet den 8 Januari 1877 erinrat, länge

varit af behofvet påkallad; och önskligt vore, att den af Eders Kong].

Maj:t tillsatta komité för afgifvande af betänkande och förslag rörande

lönereglering för de centrala embetsverken ju förr desto hellre erhölle

uppdrag att öfvergå till behandlingen af det nu ifrågavarande, så att

derefter förslag i ämnet kunde framläggas, i sammanhang hvarmed

borde komma i öfvervägande, huruvida icke åt de vid embetsverket,

som otvifvelaktigt måste blifva ständigt, använde jemte detsamma

underlydande embets- och tjenstemän kunde beredas samma förmån,

som öfrige Statens tjenare åtnjuta genom fast anställning, och det för

ändamålet erforderliga anslag således å ordinarie stat uppföras. Hittills

har likväl åtgärd i berörda hänseende icke kunnat vidtagas. I sammanhang

med löneregleringen torde nemligen, såsom jag förut antydt, böra

förekomma frågor om en eller annan förändring i embetsverkets organisation

och bland dem i främsta rummet den, huruvida icke Styrelsen

öfver Statens jernvägsbyggnader numera kan och bör sammanslås med

eller åtminstone närmare ansluta sig till Styrelsen för Allmänna Vägoch

Vattenbyggnader. Ett vigtig!, steg till lösningen af denna fråga

är redan taget derigenom, att Eders Kongl. Magt under sistlidne Augusti

månad uppdragit åt Chefen i Styrelsen öfver Statens jernvägsbyggnader

s. 115 Kontrollera mot PDF

Bil. Nio 5 a. till Kon''/!. Maj-.ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1878. 115

att jemväl tillsvidare öfvertaga chefskapet i Styrelsen för Allmänna

Väg- och Vattenbyggnader. Under den jemförelsevis korta tid, som

derefter förflutit, har icke kunnat vinnas sådan erfarenhet, att derpå

bör grundas förslag i ett så vigtig! och omfattande ämne som det förevarande.

Jag är således icke nu i tillfälle framlägga förslag till ny organisation

och lönereglering för Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader

samt dess tjenstebiträden.

Sådant torde dock ej utgöra hinder för meddelande af do förändrade

bestämmelser, Indika finnas vara af behofvet högt påkallade och kunna

tillämpas utan att i någon man störande inverka på behandlingen af

organisations- och löneregleringsfrågan.

I afseende härå anhåller jag nu få endast anmäla, att Styrelsen

för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader uti underdånigt memorial den

17 sistlidne December erinrat, dels att genom nådigt bref den 30 November

1866 medgifvits ej mindre, att såvål de å Styrelsens stat uppförde

adjutanter i Väg- och Vattenbyggnadsdistrikten, som ock de vid

Styrelsens byrå anstälde adjutanter eller tekniska biträden skulle från

och med år 1867 ega att vid de resor, undersökningar och besigtningar,

som af dem för Statens räkning enligt behöriga ordres verkstäldes,

eller på bekostnad af enskilde eller kommuner utfördes med dertill af

allmänna medel lemnade bidrag, beräkna i dagtraktamente 5 kronor,

än äfven att lönlöso officerare vid Väg- och Vattenbyggnadscorpsen

finge, då de erhölle uppdrag att verkställa undersökningar angående

företag, som Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande eller myndigheter

önskade utförda, tillgodonjuta för sådana extra förrättningar, utom reseoch

traktan! eu iso r s åt kling enligt resereglemente!, äfven tjenstgöringspenningar

till belopp af o kronor att för hvarje dag, som för förrättningen

tillsattes, utgå af anslaget till undersökningar och expenser för

allmänna arbeten; dels ock att till Styrelsens ombets- och tjenstemän

i öfrigt rese- och dagtraktamentsersättning utginge i enlighet med

gällande nådiga resereglemente; och har Styrelsen vidare anfört att,

enär de sålunda bestämda dagtraktamentena icke i någon jemförlig

män motsvarande de ersättningar, hvarmed enskildagbolag och personer

godtgjorde de ingeniörer, som för deras räkning” utförde yrket tillhörande

uppdrag, samt dessutom lefnadskostnaderna på senare åren

betydligt stegrats och angeläget vore att bereda Styrelsens tjenstemän

sådana inkomster, att de kunde finna med sin fördel förenligt emottaga

och utföra uppdrag för det allmänna, hvarförutan det icke blefve möjligt

för Styrelsen att vid tjensten binda personer med framstående tekniska

opaginerad Kontrollera mot PDF

316

Bil. No 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

insigter, Styrelsen funne sig föranlåten i underdånighet hemställa,

huruvida icke Eders Kongl. Maj:t skulle finna skäl att, med ändring af

nu gällande bestämmelser i ämnet, medgifva, att Styrelsens tekniske

tjensteman samt officerarne vid Väg- och Wattenbyggnadskorpsen finge

från och med innevarande år, utan afseende derå om de innehade lön

på stat eller icke, tillgodonjuta, utöfver ersättningen enligt gällande

resereglemente, såsom tjenstgöringspenningar fem kronor för hvarje

dag vid tillfällen, då de erhölle uppdrag att verkställa inspektioner å

eller undersökningar för allmänna arbeten, vare sig de dertill blefve

beordrade af Styrelsen eller Distriktscheferne, eller förrättningarna med

bidrag af allmänna medel utfördes på anmodan af Eders Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande eller menighet; varande af Styrelsen uppgifvet, att

bifall till denna hemställan skulle föranleda en tillökning i utgifterna

för ifrågavarande ändamål af inemot 5,000 kronor.

Då det beslut, Eders Kongl. Maj:t kan komma att fatta i anledning

af denna hemställan, måste i väsendtlig mån vara beroende deraf,

att medel finnas tillgängliga för ändamålet, hvithet för närvarande icke

torde vara förhållandet, kan jag nu icke påkalla nådig pröfning af berörda

hemställan. Emellertid synes mig hvad Styrelsen anfört särdeles

behjertansvärdt; och då Styrelsen jemväl i öfrigt bjudit giltigt skäl för

sitt förslag om ytterligare förhöjning i anslaget till undersökningar och

expenser för allmänna arbeten, anser jag mig böra på det kraftigaste

förorda bifall till samma förslag.

På grund af hvad sålunda förekommit och under åberopande i

öfrigt af Styrelsens förstnämnda framställning, tillstyrker jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att på

extra stat för år 1879 anvisa:

till aflöning åt Styrelsen för allmänna Väg- och Wattenbyggnader samt

dess tjenstebiträden jemte tillfällig löneförbättring ...... kr. 42,310;

till undersökningar och expenser för allmänna arbeten......... )) 45,000,

samt till stipendier åt medlemmar af Väg- och Wattenbyggnadscorpsen

för utrikes resor i ändamål att studera

andra länders allmänna arbeten............................................ )) 3,000,

eller tillsammans kr. 90,310.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a. Ull Ko",tgl. Maj-.ts JScul Prof. N:o 1, om Statsverket 187ti
-

ll!

Beträffande derefter

19:o Statens jcrnvägsbyggnader

anförde Departements-Chefen:

»Sedan Eders Kongl. Maj:t tillförene tid efter annan faststält arbetsplaner

för bandelarne Storvik—Bollnäs å den uppåtgående norra stambanan

samt för bandelarne Torpshammar—Bräcke och Ytterån—Riksgränsen

å tvärbanan emellan Torpshammar och Riksgränsen, så, och

efter det uti underdånig skrifvelse den 21 December nästlidet år Styrelsen

öfver Statens jern vägsbyggnader, som låtit verkställa noggranna undersökningar

för utfinnande af de fördelaktigaste sträckningarne för de

ännu icke slutligt bestämda linierim emellan Bollnäs och Ange å den

förra samt emellan Bräcke och Ytterån å den senare stambanan, framlagt

förslag till bestämmande af jernvägens sträckning emellan nyssnämnda

punkter, har Eders Kongl. Maj:t vid föredragning den 31 sistlidne

December godkänt berörda från den äldre planen i viss mån afvikande

förslag; anhållande jag nu få erinra, att Styrelsen till stöd för

samma förslag åberopat: att genom de förbättringar i den äldre år

1870 uppgjorda planen för Norra stambanan norr om Storvik och för

tvärbanan Torpshammar—Riksgränsen, som ej mindre blifvit ifrågasatta

i afseende å bandelarne Bollnäs—Ange och Bräcke—Ytterån, än äfven

förut å de färdiga eller under arbete varande sträckorna af nämnda

banor emellan Storvik och Bollnäs och emellan Torpshammar och

Bräcke blifvit vidtagna, komme att å båda stambanedelarne Storvik —

Ange och Torpshammar—Ytterån, tillsammans hållande i längd 41 mil

22,250 fot, undvikas starkare lutningar än 1 : 100 samt, med få undantag,

krökningar med mindre radie än 1,500 fot; att trafikförmågan hos

dessa bandelar härigenom blefve 30 procent större, än enligt de äldre

planerna, samt lutnings- och krökningsförhållandena lika gynsamma,

som å landets öfriga stambanor söder om Gefle—Dala-banan; samt att

alltså af hela den 53 mil 20,110 fot långa stambanan genom Norrland

endast å den 11 mil 33,860 fot långa bandelen Ytterån—Riksgränsen

skulle förekomma brantare lutningar än 1 : 100, de der icke utan högst

betydlig tillökning i anläggningskostnaden kunnat undvikas; och hade Styrelsen

för lättare uppskattning till deras fulla värde af de sålunda

vunna förbättringarne å linierna Storvik—Ange och Torpshammar—

Ytterån framhållit: att alla de svåra lutningarne å äldre linien af 1 : 60

till och med 1 : 79, i längd 11 mil 18,520 fot, och af 1 : 80 till och

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Bil. No 5 a. till Kong!. Majits Nåd. Prop. Nio 1, om Statsverket 1878.

med 1 : 99, i längd 2 mil 22,740 fot, eller tillsammans 14 mil 5,260

fot, kunnat å den nya linien undvikas; att stigningarnas sammanlagda

höjd blifvit å den nya linien minskad från 10,898,r> fot till 8,015,8 fot

eller med 2,882,7 fot; att sammanlagda längden horizontalbana enligt

den nya linien ökats med 1 mil 1,538 fot; att sammanlagda längden

af kurvor med mindre radie än 1,500 fot blifvit å den nya linien minskad

med 3 mil; samt att dessa betydliga, på ökandet af banans blifvande

trafikförmåga och minskning af drift- och underhållskostnaderna

vid densamma väsendtligen inverkande, förbättringar kunde åstadkommas,

utan att den beräknade anläggningskostnaden ökades med mer

än 1,134,000 kronor och hela våglängden med mera än 1 mil.

Det åligger mig nu att afgifva förslag om anvisande af de under

år 1879 erforderliga medel för fortsättande af ifrågavarande jernvägsbyggnader.

Dessförinnan anhåller jag likväl få i underdånighet anmäla,

att Styrelsen för Statens jernvägstrafik den 4 i denna månad inkommit

med en underdånig framställning i ämnet. Styrelsen yttrar

deri följande:

»Så väl på den resa längs den under anläggning varande delen

af Norra Stambanan genom Helsingland, Medelpad och Jemtland, hvilken

förliden sommar företogs gemensamt af Cheferna och en ledamot

från hvardera af Styrelserna för Statens jernvägsbyggnader och Statens

jernvägstrafik, som af sedermera genom befälet på byggnadsdistrikten

under hand meddelade upplysningar, har erfarenhet vunnits

om svårigheten, eller rättare sagd! omöjligheten, att åtminstone på

vissa sträckor och stationer få förhyra enskilda lägenheter af lämpligt

läge och beskaffenhet till bostäder för den jernvägspersonal, som

måste vara bosatt i liniens och stationernas närmaste granskap, och

för hvilken personals herbergerande särskilda husbyggnader lika litet

vid den Norra som vid de öfriga stambanorna blifvit uti kostnadsförslag^

för sjelfva jernvägsanläggningen afsedda att med de till jernvägsbyggnadsstyrelsens

förfogande af Eders Kong. Maj:t och Riksdagen

ställda medel bekostas.

Det är emellertid eu ännu mera bjudande nödvändighet att åt

ifrågavarande personal bereda lämpliga bostäder vid den, genom glest

bebyggda trakter under ett hardt klimat framgående, norra stambanan

än vid de sydligare banorna, samt att så snart som möjligt få begynna

med dessa bostäders uppförande, så vida det skall blifva möjligt,

att vid trafiken kunna anställa och bibehålla en duglig och stadigblifvande

tjenstepersonai.

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Bil N:o 5 a. till Kon;:/. Mtj:h Nåd Prop. N:o 1, om Statsverlcet 1878.

Uti kostnadsförslagen för norra stambanans anläggning äro medel

_ endast beräknade för bostäder åt stationsföreståndaren på hvarje

station och delvis för en stationskarl samt det behöfliga antalet banvaktare

på linien, men saknas för baningeniörer, banmästare, lokomotivförare,

konduktörer och öfrig tågpersonal samt största delen af stationsbetjemngen,

äfvensom för den personal, hvilken tillhör den allmänna

förvaltningen.

Då nu enligt byggnadsplan en tvänne särskilda bandelar blifva färdigel

att föi g slutet åt innevarande ar öfverlemnas till Trafikstyrelsens

förvaltning, nemligen emellan stationerna Holmsveden och Bollnäs, 3

mil, i försättning af senast fullbordade limen Storvik—Holmsveden

samt emellan Torpshammar och Bräcke, 6,5 mil, på tvärbanan i Medelpad

och Jernband, är det utan tvifvel nödvändigt att senast under år

1879 vid dessa bandelar få uppföra bostäder åt den personal, som

oundgängligen derstädes måste anställas för banornas bevakning och

underhall samt lörelsens handhafvande och den rörliga materielens

vidmakthållande.

Ehuru Trafikstyrelsen icke förr än efter närmare granskning af

de lokala förhållandena vid den tid, då Styrelsen får emottaga bandelarne

till förvaltning, är i tillfälle att i detalj uppgifva behofvet af

bostäder på hvarje plats, visar dock eu ungefärlig beräkning, att kostnaden

för nödiga bostäder och uthus vid ifrågavarande bandelar torde

komma att uppgå till ett belopp af inalles omkring 200,000 kronor;

och Styrelsen vågar derföre i underdånighet hemställa, att Eders Kong!

Maj:t täcktes genom nådig proposition föreslå Riksdagen att ställa ett

anslag om högst 200,000 kronor till Eders Kongl. Maj:ts disposition

under år 1879 för att, efter nådig pröfning af derom från Styrelsen

föi Statens jernvägstrafik ingående underdånigt förslag med kostnadsberäkning,

användas till uppförande af bostäder för behöflig tjenstepersonal

vid de delar af norra stambanan, som under tiden komma

att för allmän trafik öppnas».

Hvad Trafikstyrelsen sålunda anfört synes mig vara så belijertansvärdt,

att jag, ehuru fullständig utredning om de byggnader, som för

fyllande af omförmälda behof erfordras, ännu icke kunnat åstadkommas,

anser mig icke kunna underlåta att föreslå vidtagande af åtgärd,

så att do för ändamålet nödiga medel må vara i behörig tid tillgängliga.

Deii för uppförande af de ifrågasatta byggnaderna erforderliga utgift,

hvilken otvifvelaktigt är af beskaffenhet att böra utgå af de för

omförmälda bandelars anläggning afsedda medel, har icke tagits i be
-

s. 120 Kontrollera mot PDF

120 Bil No 5 a, till Kong!. Maj:U Nåd, Prop. No 1, om Statsverket 1878.

rakning vid uppgörande af kostnadsförslaget för denna anläggning.

Då således bör befaras, att denna utgift icke kan bestridas utan öfverskridande

af kostnadsförslagéts slutsumma, skulle ett särskild! anslag

blifva för ändamålet erforderligt. Jag anser mig emellertid nu icke

böra föreslå afvikelse från den vid 1874 års riksdag antagna plan i

afseende å de belopp, som årligen till och med år 1880 höra användas

för anläggning af ifrågavarande statsbanor, enligt hvilken plan

skulle under nästkommande år få utgå högst 6,000,000 kronor; och

då förutnämnda utgift torde kunna af detta anslagsbelopp bestridas

utan synnerligt men för öfriga arbetens utförande, tillstyrker jag i

underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att dels till fortsättande af arbetena ej mindre å norra stambanan

genom Norrland, än ock å tvärbanan mellan Torpshammar och Riksgränsen,

för år 1879 anvisa ett belopp af 6,000,000 kronor, dels och

medgifva, att af detta belopp må användas högst 200,000 kronor till

uppförande af bostäder, utöfver de i kostnadsförslaget iöi anläggningen

beräknade, åt tjenstepersonalen vid de delar af nämnda statsbanor,

som härefter komma att för allmän trafik upplåtas.

Uti en den 25 Juni 1875 till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift

fastade Styrelsen för Statens jernvägstrafik uppmärksamheten på angelägenheten

att söka åstadkomma en sådan förbindelse emellan de

till hufvudstaden ledande jernvägar och hamn vid Saltsjön, hvarigenom

ett till följd af rörelsens opåräknadt hastiga tillväxt välbehöfligt utrymme

för upplag af gröfre gods, såsom trä, stenkol, jern och malm,

kunde beredas, sedan det visat sig, att Stadsgårdshamnen, äfven efter

den utvidgning deraf, som af Stockholms Stadsfullmäktige beslutits,

icke skulle blifva härför tillräcklig. Styrelsen anförde härvid bland

annat: att af de förslag, som för detta ändamåls vinnande fram stälts,

nemligen: att anlägga jernväg från Garlberg till Lilla Wärtan och i

förening dermed hamn vid detta vatten; eller att likaledes från trakten

af Garlberg framdraga en jernbana utmed stadens norra och östra

utkanter till Ladugårdslandsviken emellan Nybron och Djurgården; eller

att leda jernväg till trakten af Barnängen med sidospår förbi Danviks

qvarnar ut till Saltsjön; endast det förstnämnda syntes erbjuda de

önskade fördelarne, då deremot de båda andra icke kunde uppfylla. de

nödiga anspråken på hamnutrymme; att emellertid en snar utredning

s. 121 Kontrollera mot PDF

Bil. No o a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878. 121

af de förhållanden, hvarpå lösningen af denna fråga berodde, vore

särdeles önskvärd och syntes böra åstadkommas genom förvaltningens

för de trafikerade stambanorna försorg; att, enär stambanorna då

ännu vore de enda jernvägar, som direkt ledde till hufvudstaden, och

de enda inom denna stad, hvarå besörjdes det särskilda slag af trafik,

som vore nödigt för öfverflyttande af gods emellan jernväg och sjöled,

det således vore endast trafikens å stambanorna intressen, som fordrade

den nya utfarten till Saltsjön; att nyssberörda intressen i förevarande

fall otvifvelaktigt komme att för all framtid hafva ett vida

högre berättigande än hvarje enskild, direkt till hufvudstaden inledd,

banas, hvadan en anordning, som skulle tjena så väl Statsbanornas

som den enskilda banans ändamål, borde åstadkommas under sådana

vilkor, att stambanornas fördelar ej i ringaste mån blefve beroende af

de åsigter, som styrde den enskilda jernvägen, eller så att stambanorna

vid sina långväga transporter ej kunde hindras af den enskilda jernvägen

att bereda de lättnader för trafikant, hvilka kunde blifva nödvändiga

för utvecklingen af de förras trafik; att det derför syntes

Styrelsen ligga i öppen dag, att den ifrågavarande utfarten till Saltsjön

borde tillvägabringas och med afseende å trafiken ordnas genom

den jernvägsegare, som härvid gjorde största insatsen i trafikrörelsen,

eller Staten; att dessutom med fog torde kunna sägas, att

stambanetrafikens intressen, jemförda med andra jernvägars, i allmänhet

vore de minst ensidiga, och att således, i händelse af olika jernvägars

konflikt i fråga om begagnandet af den gemensamma utfarten,

största oveld vore att påräkna hos stambanetrafikens målsmän; att till

den ifrågastälda utredningen hörde, bland annat, att från Stockholms

stad söka erhålla besked, i hvad mån staden för sin handelsrörelse

villo bereda hamn vid den strand, dit jernväg kunde komma att ledas,

samt sjelf ordna och bekosta anläggningen deraf; men att, då i

detta fall hamnanläggning och jernväg betingade hvarandra och i ett

sammanhang måste utföras, det vore nödigt, att Styrelsen, om utredningen

åt henne anförtroddes, tillika bemyndigades att med Stockholms

stad träda i underhandling om fastställande af sådana grunder

för eu möjligen blifvande öfverenskommelse med staden i fråga om

hamnanläggningen, hvarigenom det blefve möjligt uppgöra plan och

beräkning för utförandet af jernvägen; samt att, på grund häraf och

af öfriga anförda skäl, Styrelsen hemstälde om nådigt bemyndigande

att vidtaga de åtgärder, som i uppgifna hänseenden blefve nödiga och

att för sådant ändamål jemväl sätta sig i förbindelse med Stockholms

stadsfullmäktige.

Bih. till Riksd. Prat. 1878. 1 Sami. 1 Afd.

16

s. 122 Kontrollera mot PDF

122 Bil. No 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

I anledning af denna framställning behagade Eders Kongl. Maj:t

genom Nådigt Bref den 2 Juli 1875 bemyndiga nämnde Styrelse dels

att verkställa undersökningar för en järnvägsförbindelse emellan Statens

stambanor och lämplig hamnplats vid Saltsjön inom Stockholms

stads område eller i dess närmaste granskap; dels ock att inleda underhandling

med Stockholms stadsfullmäktige om fastställande af sådana

grunder för stadens åtaganden med hänsyn till en hamnanläggning

vid den blifvande jernvägcns slutpunkt vid Saltsjön, att plan och kostnadsberäkning

för en jernvägs framdragande till denna punkt kunde

uppgöras och Styrelsen derefter inkomma med do underdåniga förslag,

som, efter sålunda vunnen utredning, kunde anses nödiga.

På grund af detta bemyndigande har Styrelsen för Statens jernvägstrafik

låtit verkställa såväl undersökning för eu jernvägs framdragande

från Norra stambanan vid Carlberg förbi Norrtull, Bellevue, Albano

och Söderbrunn öfver Uggelviken och Storängen till stranden af

Lilla Wärtan, som ock pejlingar och andra undersökningar för en hamnanläggning

utmed samma strand från Ropsten förbi Storäng-sviken och

Tegeludden fram till Lindarängsviken, eller på en sträcka af omkring

6,000 fot; hvarefter, och då utom dessa undersökningar förefunnos

äldre dylika angående anläggning af jernväg från närheten af Carlberg

söder om Norrtull och Bellevue förbi Ingemarshof, Lill-Jans och Laboratoriet

å Ladugårdsgärdet till och utmed Saltsjöns strand emellan

Kaknäs och Stora Hundudden jemte bibana från närheten af Laboratoriet

ut till Ladugårdslandsviken, Styrelsen under den 23 Maj 1876

föreslagit Stockholms stadsfullmäktige att utse en eller flere förtroendemän,

med hvilka Styrelsen kunde förbereda ett fullständigt förslag i

ämnet att stadsfullmäktige föreläggas; och har sedermera, efter ytterligare

undersökningar och beräkningar samt gemensamma öfverläggningar

med de tre förtroendemän, som i följd af Styrelsens begäran

stadsfullmäktige utsett, förslag blifvit uppgjorda, hvilka, sedan stadsfullmäktige

deraf erhållit del, Styrelsen med underdånig skrifvelse den

17 Februari 1877 till Kongl. Maj:t inlemna!.

Detta af kartor, plan- och profilritningar samt kostnadsberäkning

och andra handlingar åtföljda, förslag innefattar hufvudsakligen:

l:o att, för att dels icke behöfva onödigtvis framdraga vagnar, som på

Norra stambanan eller Stockholm-—Westerås—Bergslagens jernväg anlända

med bestämmelse till den nya hamnen vid Wärtan eller som

tvärtom från hamnen afsändas med bestämmelse till station vid någondera

af de nämnda banorna, först från Carlberg till Stockholms Norra

bangård och sedermera större delen af samma väg tillbaka, dels icke

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1878.

med dylika vagnar belamra det ingalunda öfverflödiga spårutrymmet på

Norra bangården, straxt norr om Carlberg borde anordnas en afställnings-

och rang er ing sstation, hvarifrån det nya hufvudspåret skulle utgå

förbi Norrtull, Albano, Söderbrunn och Uggelviken till hamnen vid

Lilla Wärtan;

2:o att, för åstadkommande af nödig direkt förbindelse emellan

Stockholms Central- och Norra bangårdar samt hamnplatsen vid Wärtan,

ett särskild spår från Norra stambanans hufvudspår skulle utläggas

vid nuvarande södra vägporten midt för Carlbergs slott till förening, på

norra sidan om den så kallade Bomsjön, med den nya hufvudlinien;

3:o inrättande, för upptagande och aflemnande af resande med

möjligen blifvande lokaltåg emellan Centralstationen och Wärtan, af

häll/platser vid Carlberg, Norrtull och Albano;

4:o anläggning vid, Lilla Wärtan af slutstation å den med röd färg

på kartan utmärkta plats emellan den från Ladugårdslandstull till Ropsten

ledande väg och Ladbacken vid Lindarängen;

5:o utförande, likaledes vid Lilla Wärtan, af hamnanläggning med

tillhörande upplagsplatser; varande för dessa anläggningar två särskilda

förslag uppgjorda, det ena, af inskränktare omfång och utmärkt å

planchen II och ritningen A samt afsedt att till en början sättas i verket,

och det andra vidlyftigare, upptaget å ritningen B, att först framdeles

komma till verkställighet, när deraf gjordes behof; och skulle den

nämnda mindre hamnanläggningen innefatta kajer om 7,760 fots sammanräknad

längd vid 20 fots vattendjup och 580 fots långa, stenklädda

jorddoseringar samt upplagsplatser till en ytvidd af vid pass 144

qvadratref; och

6:o att dels, på det hamnen måtte utan hinder och uppehåll blifva

tillgänglig för fartyg, kommande från eller afgående till Saltsjön eller

hufvudstaden, den enskild person nu tillhöriga flottbron emellan Lidingöbro

värdshus och Larsberg på Lidingön skulle inlösas och borttagas samt

ersättas medelst ny bro från Ropsten till Thor svik på Lidingön, dels i

sammanhang härmed ej mindre omläggas från den gamla väg, som nu

förbigår Ropsten, ny väg till den nya bron, än äfven den nuvarande

mycket branta uppfartsvägen vid Thorsvik omläggas; och utvisa kostnadsberäkningarna

att, efter den inskränktare planen, jemn äg sbyggnaden,

hvaraf hufvudspåret hölle i längd från rangeringsstationen vid Carlberg

till inloppsvexeln å hamnstationen vid Lilla Wärtan 17,100 fot, och

föreningsspåret emellan stambanan vid södra vägporten invid Carlberg

och hufvudspåret 1,570 fot, eller tillhopa 18,670 fot, skulle uppgå till

1,250,000 kronor, och utförandet af hamnanläggningen med upplags
-

s. 124 Kontrollera mot PDF

124 Bil. No 5 a. till Kongl. Maj:is Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1878.

platser, af bro flyttning en och afl de flera härmed sammanhängande arbeten,

som i kostnadsförslaget blifvit uppförda, medtaga 2,350,000 kronor eller

sammanlagdt 3,600,000 kronor, oberäknad! ett bidrag från Statens sida

till hamnanläggningen af 100,000 kronor, hvarom här nedan vidare

förmäles; härvid dock förutsatt, att lösen icke skulle erläggas för den

mindre rymd af Stockholms stad tillhörig mark, som för jernvägsanläggningen

möjligen behöfde tagas i anspråk, eller för den betydligare

vidd af Eders Kongl. Maj:t och Kronan tillhörande jord dels vid

Bellevue och dels inom Djurgårdens område, som för bägge anläggningarne

blefve af nöden.

I afseende å fördelningen emellan Staten och Stockholms stad af arbetena

och kostnaderna för dessa anläggningar föreslogs bland annat, att

Staten skulle utföra jernvägsanläggningen med allt hvad dertill hörer

samt bidraga till hamnanläggningen, som verkställes af Stockholms

kommun, med 100,000 kronor, hvaraf 40,200 kronor beräknades för

670 fot hamnkaj vid 20 fots vatten utmed 2 sidor af de på ritningen

Ditt. A med röd färg och bokstäfverna A och B utmärkta upplagsplatser

om 92,800 qvadratfots Andel, livilka under all framtid skulle af

Statens jernvägstrafik afgiftsfritt disponeras; 11,500 kronor för särskild

gräfning och sprängning för utläggning af jernvägsspår samt 48,300

kronor såsom andel i kostnaden för inlösen af den gamla och utläggning

af den nya flottbron till Lidingön samt för de på staden ankommande

vägomläggningar; och hade stadsfullmäktige, med biträdande af

detta förslag i hufvudsak, hemstält, att till staden måtto af Eders

Kongl. Maj:t och Kronan kostnadsfritt upplåtas all den mark å Djurgården,

tillsammans 730 qvadratref, som erfordras ej allenast för hamnen

och upplagsplatser derinvid, utan äfven för uppförande af behöfliga bostäder

åt hamnpersonal in. fl., samt tillika förklarat, att all staden tillhörig

mark, som jernvägen vid dess slutliga utstakning tilläfventyrs

kunde komma att öfvergå, skulle utan ersättning upplåtas till Staten.

Öfver denna plan, vid hvars aflemnande Styrelsen för Statens

jernvägstrafik jemväl hemstält om aflåtande till Riksdagen af nådig

proposition i ämnet, erhöll Riksmarskalks-Embetet under den 22 Februari

nästlidet år nådig befallning att sig utlåta; och sedan Riksmarskalks-Embetet

inhemta! yttranden i frågan från Ståthållaren på Haga

slott, äfvensom af Intendenten och Öfver-Intendenten vid Djurgården,

har Riksmarskalks-Embetet med dessa yttranden till Eders Kongl. Maj:t

inkommit den 31 påföljande Mars och dervid för egen del anfört, bland

annat, följande: att störa och betydliga olägenheter vore med den ifrågasatta

jernvägs- och hamnanläggningen förenade, isynnerhet för Djur
-

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. JProp. N:o 1, om Statsverket 1878.

gården, hvaribland: att smärre jordstycken skulle frångå lägenheterna

Albano och Kräftriket, hvitkål arrendatorer alltså borde njuta skälig godtgörelse

för sin förlust; att betydligare skada genom förlust af både

hus och mark träffade såväl innehafvare!! af Hofjägarebostället Söderbrunn,

som äfven i viss män Djurgården; att vidare genom jern vägens

framdragande genom den så kallade Kallrumpedalen och Storängen och

station sanläggningen vid Lilla Wärtan skulle uppoffras en af Djurgårdens

vackraste trakter och derjemte till större delen förstöras ej mindre

nämnde äng och det åt Djurgårds-intendenten till höslätter anvisade

område å den så kallade Storängsbotten, än äfven den åt innehafvare

af Hofjägareboställena Träskporten och Tegeludden i denna trakt på

lön anvisade slåttermark, hvarför allt ersättning måste dem beredas;

att fiskevattnet i Stor äng sviken, anslaget åt Djurgårds-intendenten, och

dels genast, dels framdeles eu större del af lägenheten Ropstens södra

område skulle frångå nuvarande innehafvare!!, hvilken för hela Ropstens

område nu erlade en årlig tomtöresafgift af 546 kronor 50 öre till

Djurgårdskassan, hvarförutom nämnda kassa årligen uppbure 291 kronor

såsom ersättning för en åt Lifregimentets Dragoncorps till exercisplats

upplåten del af Storängen, samt Arméförvaltningen till innehafvaren

af Hofjägarebostället Lilla Blåporten årligen erlade 75 kronor i

ersättning för en till detta boställe förr anslagen, numera till lägerplats

för Dragoncorpsen upplåten, annan del af Storängen; att dessutom

en betydlig jordrymd utefter Lilla Wärtans strand emellan Ropsten

och Tegeludden skulle, jemte åtskilliga derå varande byggnader

äfvensom ängsmark och eu del af sjelfva exercisfältet, afträdas till

Stockholms stad för hamn- och upplagsplatser samt bostäder för den befolkning,

som måste bo på stället, likasom i en framtid för gräfning af

kanal från den nya hamnen söder om Hjorthagen genom Storängen till

Hussarviken med upplagsplatser invid kanalen; att det jemväl syntes

antagligt, att Hjorthagen, åtminstone då hamnanläggningen komme att

utvidgas närmare åt Ropsten, måste förflyttas till annan mera fredad

plats; samt att till enskilde personer och Djurgården, dess tjensteman

samt betjente måste för den förlust i jord, afkastning deraf eller andra

förmåner dem drabbade, utgifvas ersättning; att emellertid Riksmarskalks-Embetet,

i betraktande af den tillämnade jomvägs- och hamnanläggningens

störa vigt och betydelse ej mindre för Stockholms kommun,

än äfven för hela det mellersta Sverige, trodde ofvanomförmälda

förluster och olägenheter såväl som den af dessa anläggningar följande

inskränkning i Eders Kongl. Maj:ts dispositionsrätt öfver Djurgården

icke böra utgöra skäl för afstyrkande af förslaget, men dock förmenade,

s. 126 Kontrollera mot PDF

126 Bil. No 5 a. till Kong!. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1878.

att eu ej ringa del af samma förluster och olägenheter kunde undvikas,

om jernvägen till den tillämnade hamnen framdroges i angifven förändrad

sträckning; att, om ock en sådan förändring af jernvägen icke

skulle låta sig utan alltför stora kostnader verkställa, RiksmarskalksEmbetct

likväl i alla händelser icke kunde under något vilkor tillstyrka,

att vissa uppgifna områden Djurgården afhändes, och sålunda icke heller

att till Stockholms stad för hamnanläggningen vid Wärtan afträddes mer

än viss del; sådant dock under vilkor, att skälig ersättning erlades för

den mark, som nu begagnades under Ropsten, äfvensom för flyttningen

af de Lifregimentets Dragoncorps tillhöriga byggnader; samt slutligen

att, om staden nu genast skulle derutöfver behöfva bostads-byggnadsplatser,

Riksmarskalks-Embetet hemstälde, att sådana kunde, utan särskild

afgift till Djurgården, få lemnas å de närmast sjön invid Lindarängen

och Loudden belägna Lad- och Kruthusbackarne.

Uti yttrande, som Styrelsen för Statens jernvägstrakfik, på nådig

befallning, häröfver afgifvit den 29 Juni nästlidet år, an dragés: att

Styrelsen låtit å marken undersöka, afväga och kostnadsberäkna den

sträckning för jernvägsanläggningen, som Riksmarskalks-Embetet förordat,

samt för rigtningen och profilen deraf redogöra med blå färg å kartan

K och plancherna I och II; att häraf framginge: att enligt det nya förslaget

jernvägens längd ökades med 2,700 fot eller 15,8 procent af

den direkta sträckan emellan Carlberg och hamnstationen, och med 30

procent af den äldre raka luden från Söderbrunn till hamnstationen;

att anläggningskostnaden skulle ökas med 15,000 kronor, oberäknad!

den i detta fall otvifvelaktigt erforderliga större ersättningssumman till

innnehafvaren af Ropsten; att tjenlig^ läge med nödigt utrymme för

station med spår och byggnader saknades på den nya luden, så att

samma stationsplats vid Wärtan måste bibehållas i bägge fallen; att

nödiga upplagsplatser antagligen icke kunde beredas emellan jernvägen

enligt nya förslaget och hamnen, äfvensom att spårförbindelsen

emellan jernvägens hufvudlinier samt hamnen och upplagsplatserna

måste, huru än hamnen anordnades, blifva högeligen obeqväm och

hinderlig för rörelsen; samt att erforderliga beqväma upplagsplatser

med tillräckligt antal förbindelsespår icke efter det nya förslaget syntes

kunna åstadkommas, utan att hamnkajen, som då måste inskränkas

till en enda rak sträckning, förlädes långt utanför den nuvarande stranden,

hvartill åter nödiga fyllnadsämnon icke utan högst betydliga kostnader

kunde åstadkommas; att deremot Styrelsens förslag erbjöde så

sällsynta fördelar för både jern vägs- och hamnanläggning, att detsammas

hufvudsakliga vidhållande syntes i det allmännas intresse väl värdt

s. 127 Kontrollera mot PDF

127

Bil. No 5 a. till Kongl. Maj:U Nåd. Trop. No 1, om Stat-sve-rJcet t/878.

någon uppoffring från Djurgårdens sida; att dessa företräden hufvudsakligen

bestode deri: att genom utgräfningen i Storängsviken för den

inre hamnens bildande nödiga fyllnadsämnen erhölles för de yttre

kajsträekniugarne; att genom anläggningen af den inre liamnen 4,000

fot långa, för vågsqvalpet skyddade, kajsträckor med 20 fots vattendjup

vunnes, och att jernvägshnfvudliniens rigtning medgåfve eu så jemn

fördelning af förbindelse- och lastspår genom det till upplagsplatser

utsudda området nedtill hamnkajerna och vinkelrätt mot dessa, att nästan

hela rörelsen vid hamnen kunde skötas med lokomotiv; att med vissa,

af Riksmarskalks-Embetets yttrande föranledda, afvikelse!- från det förra

förslaget Styrelsen ansåge följande delar af Djurgården behöfva för de

ifrågavarande anläggningarne tagas i anspråk, nemligen: för statsbanans

räkning—utom sjelfva jernvägslinien från Albano till hamnstationen, i

längd 9,000 fot med högst 60 fots medelbredd, eller 59,:sö qvadratref, — det

å situationskartan med röd färg och bokstäfverna A och B utmärkta område

för hamnstationen jemte jernvägens egna upplagsplatser; och för Stockholms

stad räkning: de å samma karta med C och D jemte grön färg

samt E och J jemte brun färg utmärkta områden samt framdeles, om

behofvet så fordrade, den med F och brun färg betecknade strandremsa

emellan landsvägen till Ropsten och sjön; att fullt befogadt syntes

vara, att ersättningar till vederbörande för skada och förluster genom

anläggningarne utginge enligt Riksmarskalks-Embetets yrkande; att erfarenheten

inom kort skulle gifva vid handen, huruvida Hjorthagen,

som ingenstädes läge jern vägen närmare än 400 fot, kunde bibehållas

eller behöfde flyttas; att1 i afseende på ersättning till Djurgårdskassan

för förlorad mark och inkomst deraf, det måste bero på Eders Kongl.

Maj :t att bestämma vilkoren för markens upplåtelse, men att i kostnad sförslaget

för hamnanläggningen inginge en summa af 15,000 kronor för flyttning

af Dragoncorpsens stall och byggnader till annan plats, för hvilken,

om denna plats blefve på Djurgården, samma afgift torde kunna tillfalla

Djurgårdskassan, som för den nu begagnade erlagts; samt att Styrelsen,

under åberopande af sitt förra memorial och af hvad ofvan anförts,

hemstälde, att Nådig proposition i ämnet af jemväl föreslagen lydelse

måtte till Riksdagen aflåtas.

Stockholms stadsfullmäktige hafva uti infordradt underdånigt utlåtande

häröfver af den 1 Augusti 1877 anmält: alt de funne den af Riksmarskalks-Embetet

ifrågasatta ändring i banans sträckning icke böra ega

rum; att, i fråga om den mark, som från Djurgården skulle till staden

afträdas, stadsfullmäktige icke hade annat att erinra, än att det torde

böra tydligt uttryckas, att det till marken hörande vatten inbegrepes i

s. 128 Kontrollera mot PDF

128 Bil. No 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

hvad till staden upplätes; samt att i öfveränsstämmelse härmed stadsfullmäktige

beslutit: att, derest från norra stambanan söder om den

punkt, der Stockholm-Vesterås-Bergslagens jernväg börjar, en jernväg

blefve med Statsmedel anlagd förbi Norrtull, Bellevue, Albano och

Söderbrunn öfver Uggelviken till eu slutstation vid foten af höjdsträckningen

sydvest om Storängsviken och förmedelst ett norr om Bomsjön

lagdt krökt spår sattes i direkt förbindelse med centralstationen, allt

på sätt Styrelsen för Statens järnvägstrafik föreslagit, Stockholms stad

under vissa uppgifna vilkor förbunde sig att samtidigt med denna jernvägsbyggnads

utförande företaga på sin bekostnad anläggandet å det

föreslagna stället vid Lilla Wärtan af en hamn med tillhörande upplagsplatser

enligt hufvudgrunderna i det till en sammanlagd kostnad af

2,350,000 kronor beräknade förslag.

Härefter har Arméförvaltningen under den 29 September 1877

afgifvit infordradt underdånigt utlåtande i frågan och deri dels erinrat,

att den för nu ifrågavarande anläggningar afsedda plats omfattade ej

blott den trakt af Djurgården, der Lifregimentets Dragoncorps under

sina årliga regimentsmöten vore i läger förlagdt och der fördenskull

åtskilliga Kronan, corpsens befäl och de rustande tillhöriga byggnader

funnes uppförda, utan äfven den del af Lindarängen, der Artilleriets

stora skottvall, numera äfven begagnad för utsträckta skjutöfningar med

handgevär, vore belägen, äfvensom att i grannskapet af denna plats

funnes Kronans stallar för inrymmande under exercistiden af en del

utaf Svea Artilleriregimentes hästar; dels ock, enär det, om merberörde

jernvägs- och hamnanläggning komrne till utförande, icke kunde undvikas,

att nyssnämnda lägerplats och alla byggnader vid Tegeludden

måste förflyttas till annan del af Ladugårdsgärdet, der obehindrad tillgång

till vatten för hästarne funnes, samt ny skottlinie anskaffas, hemstält,

att bland vilkoren för upplåtelse till Stockholms stad af den för

hamnanläggningen och öfriga ändamål nu afsedda jord måtte intagas

förbindelse för staden så väl att vidkännas alla de kostnader, som för

flyttning af Svea Artilleriregimentes stallar och af de för Lifregimentets

Dragoncorps uppförda byggnader vid Tegeludden, likasom för nödigt

ordnande i öfrigt af ny lämplig lägerplats åt denna corps, kunde ifrågakomma,

som ock att ersätta värdet af den i Lindarängen befintliga

skottvall af sten.

Slutligen hafva stadsfullmäktige den 1 December nästlidet år inkommit

med infordradt utlåtande i anledning af hvad Arméförvaltningen

föreslagit och deri förklarat: att från stadens sida icke vore något

att erinra mot de af Arméförvaltningen uppstå!da vilkor om flyttning

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

Bil. N:o 5 a. till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverkt 1878.

af Lifregim entets Dragoncorps’ byggnader och af skottvallen från det

område, som skulle till staden af stås; att staden åtoge sig att bereda

ny lämplig lägerplats åt Lifregimentets Dragoncorps under förutsättning,

att kostnaderna derför ej komme att öfverstiga 5,000 kronor;

men att, då flyttningen af Svea Artilleriregimentes stallar, efter hvad

Arméförvaltningen upplyst, kunde blifva nödvändig endast på grund af

deras närbelägenhet till jernvägen, hvilken tillhörde Staten, staden icke

kunde åtaga sig att flytta dessa stallar.

Beredandet af ej mindre en omedelbar spårförbindelse mellan

det vidsträckta järnvägsnät, som redan förenar hnfvudstaden med närmare

och fjermare delar af riket och som år efter år vinner ytterligare

utsträckning, än äfven en för lastning, lossning och upplag af gröfre

och större utrymme kräfvande varor ändamålsenligt inrättad hamnplats

vid Saltsjön i närheten af hufvudstaden skall otvifvelaktigt lända icke

blott hufvudstaden, utan äfven Statens järnvägstrafik och Rikets mellersta

delar till oberäkneligt gagn; och Stockolms kommun har, med

insende af den för ändamålet erforderliga jernvägs- och hamnanläggningens

stora vigt och betydelse, förklarat sig villig till uppoffringar,

hvilkas belopp betydligt öfverstiger summan af den ifrågasatta Statsutgiften.

Visserligen har icke någon sannolikhets-beräkning öfver trafiken

å den nya banan kunnat upprättas, men med kännedom om näringslifvet

inom hufvudstaden och dess handelsområde torde icke kunna

betviflas, att den ifrågavarande jernvägen skall såväl genom trafiken å

densamma, som genom den deraf åstadkomna ökade rörelsen å öfrige

statsbanor, gifva god afkastning af samt äfven i sinom tid återgälda

anläggningskostnaden.

På grund häraf och under åberopande af hvad vederbörande anfört

samt i öfrigt förekommit, anser jag mig ega fullt skäl tillstyrka,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med

Styrelsens för Statens jernvägstrafik, af Stockholms stadsfullmäktige

biträdda, framställning i ämnet, föreslå Riksdagen:

att besluta, det för Statens räkning skall, i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med den af Styrelsen för Statens jernvägstrafik upprättade och förordade

plan, anläggas en jernväg af 4,83 fots spårviddjfrån norra stambanan

vid Carlberg till Lilla Wärtan med station i närheten af nämnda sjö, hvilken

anläggning beräknats kosta en million två hundra femtio tusenkronor;

Bill. till ''J{Hind. Prat. 1878. 1 Samt. 1 Afl. p-j

s. 130 Kontrollera mot PDF

130 Bil. Nio 5 a. till Kongl. Maj:U Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

att, enär för samma jernvägsanläggning erfordras Staten tillhörig, under

Kongl. Djurgården lydande mark, medgifva, att ersättning för intrång

och förluster, som genom jern vägsanläggningen kunna tillskyndas antingen

enskilde personer under den tid, nu gällande jordupplåtelser

ega bestånd, eller innehafvare af der befintliga boställslägenheter under

en tid af högst femton år från och med år 1879, må till vederbörande,

efter behörigen verkstäld och godkänd uppskattning, af Statsmedel

gäldas;

att vidare medgifva:

l:o att, i händelse det till följd af jernvägsanläggningen skulle

finnas nödigt att till annan af Kongl. Magt anvisad plats förflytta den

s. k. Hjortparken och de Svea Artilleriregimente tillhöriga stallar, kostnaden

för dessa flyttningar, hvilka böra af Styrelsen för Statens jernvägstrafik

ombesörjas, må af statsmedel utgå;

2:o att, såsom bidrag till bestridande af kostnaden för hamnanläggning

vid Lilla Wärtan samt utförande af åstkilliga dermed sammanhängande

och i kostnadsförslag^! närmare angifna arbeten, hvilka äro

till nytta för Statens jernvägstrafik och Stockholms kommun gemensamt,

men skola genom stadens försorg utföras, Stockholms stad må

tillerkännas till belopp af ett hundra tusen kronor att utbetalas under loppet

af år 1880, mot rättighet för Statens jernvägstrafik att för all framtid

afgiftsfritt begagna de å förutnämnda planche II utmärkta stenkolsupplagsplatser,

hvilka skola till Styrelsen för Statens jernvägstrafik af

Stockholms stad öfverlemnas fullständigt planerade och enligt förslaget

försedda med kajer, vid hvilka 20 fot djupgående fartyg kunna angöra;

och

3:o att, under vilkor och förutsättning att Stockholms stad, enligt åtagande,

samtidigt med jernvägsbyggnaden företager och på sin bekostnad

fullbordar anläggandet å det föreslagna stället vid Lilla Wärtan af en

hamn med tillhörande upplagsplatser jemlikt plan, som, uppgjord efter

hufvudgrunderna i det af Styrelsen för Statens jernvägstrafik upprättade

förslag, kan blifva af Kongl. Maj:t faststäld, Stockholms stad må, utan

ersättning till Statsverket, erhålla upplåtelse af de å kartan Lit. K. dels

med grön, dels med brun färg jemte bokstäfverna C. D. F. E. och I.

utmärkta områden af Djurgården med vattnet derinvid, att tillträdas, de

med bokstäfverna C. och D. betecknade områden genast och det öfriga

i den mån staden finnes deraf vara i behof för hamnen eller för

upplags- eller byggnadsplatser, mot skyldighet för staden att dels åt

Lifregimentets Dragoncorps bereda ny lämplig lägerplats för en kostnad,

ej öfverstigande 5,000 kronor, dels förvärfva eller tillämplig

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 a. till Kong1. Maj;ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878. 101

Transport 1,200: —

Fisket i länets inre skärgård ................................. 700: —

1,900: —

hvarifrån afgå landstingets och hushållningssällskapets

anslag ................................................ 800: —

i Upsala län för

a) Laxfisket i Dalelfven, Elfkarleby område, 2

distrikt ............................................................... 1,500: —

Hyttö-Gysinge 1 distrikt ................................... 150: —

b) Insjöfisket i Mälaren, .......................................... 600: —

2,250: —

hvarifrån afgå anslag af Hushållningssällskap och

af kronofiske ........................................................... 2,000: —

i Södermanlands län för

Skärgårdsfisket, 1 distinkt ....................................... 600: —

Insjöfisket inom länet, 2 d:o.................................... 1,200: —

D:o i Hjelmaren med Eskilstuna å, 1 distrikt......... 600: —

D:o i Mälaren ............................................................. 600: —

En öfvertillsyningsman för länet samt hela

Mälaren och Hjelmaren .................................... 2,000: —-

5,000: —

hvarifrån afgå Landstings och Hushållningssällskaps

anslag ............................................................ 3,000: —

i Östergötlands län för

Skärgårdsfisket, 1 distrikt ....................................... 600: —

a) Laxfisket i Motalaström, Norrköpings distrikt 1,000: —

Glan till Roxen, 1 distrikt ................................. 50: —

Roxen till Boren, 1 distrikt................................. 50: —

Motala—Vettern, d:o................................................ 150: —

b) Insjöfisket, 1 distrikt........................................... 600: —

2,450: —

hvarifrån afgå anslag af Hushållningssällskap

och enskild person ............................................... 1,300: —

1,100: —

250: —

2,000: —

1,150: —

4,500: --

Transport

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:is Nåd. Trop. N:o 1, om Btakverket 1878.

att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att af ifrågavarande

anslag bevilja till utgående under år 1879 ett belopp af

25.000 kronor;

b) Anläggning af väg emellan Bredåker och Nedre Edeforss i OfverLuleä

socken af Norrbottens län, till hvilken 1877 års Riksdag beviljat

ett anslag af 42,000 kronor och deraf till utgående under år 1878 anvisat

12,000 kronor; hemställande jag, lika med Styrelsen,

att härtill måtte hos Riksdagen äskas ett belopp af 20,000 kronor

för år 1879;

c) Väganläggning från Sorsele kyrka till Strycksele by jemte sidoväg

frän Lycksele öfver Ulriksdal, Carlgärd, fHusb ondlid en och Ruskträsk.

Sedan i afräkning å det härtill vid 1877 års Riksdag beviljade anslag

af 343,780 kronor ett belopp af 24,093 kronor 86 öre anvisats att utgå

under innevarande år, tillstyrker jag, i enlighet med hvad Styrelsen

hemstält,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att i ytterligare

afräkning å förutnämnde anslagssumma anvisa till utgående under år

1879 ett belopp af 80,000 kronor;

d) Fullbordande af hamnen vid Trelleborg, hvartill af 1875 års Riksdag

anvisats ett anslag af 100,000 kronor att utgå med en femtedel

under hvarje af åren 1876—1880;

lärande .alltså här böra upptagas det belopp, som enligt denna bestämmelse

skall under år 1879 utbetalas, eller 20,000 kronor;

e) Förbättrande af hamnen vid Oscarshamn, till hvilket ändamål

1877 års Riksdag beviljade ett lånebidrag af 80,000 kronor, derutaf

under innevarande år finge lyftas hälften eller 40,000 kronor; hemställande

jag, lika med hvad Styrelsen ansett sig böra föreslå,

att hos Riksdagen måtte göras nådig framställning derom, att återstoden

af sagda lånebidrag anvisas till lyftning under år 1879 med

40.000 kronor; och

f) Sänkning af sjöarne Hjelm ar en och Qvismaren. 1877 års Riksdag,

som till detta arbetes verkställande beviljat ett lånebidrag af

2,000,000 kronor, har derjemte bestämt, ■ att härutaf skulle under år

1878 få lyftas 600,000 kronor och under år 1879 ytterligare 300,000

kronor, hvadan

sistnämnda belopp 300,000 kronor här bör upptagas såsom utgående

under 1879)).

s. 133 Kontrollera mot PDF

133

Bil. N:o 5 a. till Kong/. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

I sammanhang härmed torde det tillåtas mig här erinra, att —- sedan

1876 års Riksdag beviljat ett låneunderstöd af 200,000 kronor att

till utförande af föreslagna kajbyggnads- och muddringsarbeten vid den

så kallade kofferdihamnen i Carlskrona utbetalas med en femtedel årligen

under fem år, räknade från och med år 1877, och Eders Kongl.

Maj:t under den 12 Maj 1876 anbefall Sin Befallningshafvande i Blekinge

län att infordra stadsfullmäktiges yttrande, huruvida de, mot

lånebidragets åtnjutande, ville ikläda Carlskrona stad dermed förenade

skyldigheter, samt stadsfullmäktige endast under vissa vilkor förklarat

sig härtill villige, hvarefter Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader

sig i ämnet utlåtit, — Eders Kongl. Maj:t den 10 September

1877, på grund af hvad i ämnet förekommit, förklarat frågan om

utbetalande af samma låneunderstöd hafva förfallit och såsom följd

deraf beslutit, att de till utgående under åren 1877 och 1878 redan

anvisade belopp deraf skulle till Riksdagens förfogande reserveras.

Till nådig pröfning utbeder jag mig dernäst få anmäla nedanupptagna

underdåniga ansökningar om Statsbidrag till företag ef den omfattning,

att de synas mig icke kunna upptagas bland sådana, hvilka

böra understödjas med de särskilda medel, som Riksdagen plägar ställa

till Eders Kongl. Maj:ts förfogande för dylika ändamål, nemligen:

dels de i Statsrådsprotokollet den 8 Januari 1877 angående regleringen

af utgifterna under Sjette hufvudtiteln redan omförmälda ansökningar

om statsbidrag: Ro) af 24,450 kronor till anläggning af en lastbrygga

i Borgholms hamn; 2:o) af 200,000 kronor såsom anslag utan

återbetalningsskyldighet och 100,000 kronor såsom lån till iståndsättande

och utvidgning af Cimbrishamns studs hamn; utvisande generalförslaget,

att förnyad framställning om bidrag till nyssnämnda belopp för denna

hamnbyggnad inkommit till Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader,

som tillstyrkt framställning i ämnet till Riksdagen; och

3:o) af 30,000 kronor såsom anslag för anläggning af hamn vid Malle

fiskläge i Malmöhus län; dels ock 4:o) en af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i Gefleborgs och Westernorrlands Län gemensamt gjord

hemställan om statsbidrag till anläggning, enligt åtföljande ritningar

och kostnadsförslag, af väg frän Ramsjö kyrkolag i Gefleborgs län till

gränsen af Medelpad och vidare till allmänna landsvägen vid Nybron i

Torps socken af Westernorrlands län; uti hvilket ärende Styrelsen för

s. 134 Kontrollera mot PDF

134 Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj,ds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1878.

Allmänna Väg- och Vvattenbyggnader flen 17 Februari 1876 afgifvitinfordradt

underdånigt utlåtande; 5:o) en af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i Westernorrlands län gjord, af ritningar, betänkande och

kostnadsförslag åtföljd, underdånig framställning, att till utförande af

den omläggning och förbättring af allmänna landsvägen inom Helgums och

Edsele socknar, som Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande genom

laga kraftvunnet utslag den 30 December 1876 förpligta! Ramsele tingslags

vägbyggnadsskyldige att utföra, derest bidrag af allmänna medel

för ändamålet erhölles, Eders Kongl. Maj:t täcktes anvisa två tredjedelar

af den till 80,500 kronor beräknade kostnaden härför; i anledning

af hvilken framställning Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader

den 26 juli nästlidet år afgifvit infordradt utlåtande och deri

hemstält, att hos Riksdagen måtte till detta vägförbättringsföretag äskas

ett anslag af 53,600 kronor; 6:o) en af Tärändö, Jerijärvi, Nuoksujärvi

och Korpilombolo byamän gjord, af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i Norrbottens län insänd och förordad, ansökning, att hos

Riksdagen måtte äskas ett anslag af 45,000 kronor till anläggning af

häradsväg från Tärändö by i Pajala socken förbi Korpilombolo kyrkoby i

Korpilombolo sokken till det ställe, der landsvägen emellan Pajala och Haparanda

mötte, allt i enlighet med bifogad ritning och å 60,500 kronor

slutande kostnadsförslag; varande i häröfver af Styrelsen för Allmänna

Väg- och Vattenbyggnader den 20 Oktober sistlidet år afgifvet underdånigt

utlåtande hemstäldt, huruvida icke Eders Kongl. Maj:t skulle

täckas aflåta nådig proposition till Riksdagen om beviljande af ett anslag

å 45,000 kronor till denna väganläggning; 7:o) till nyssbemälda

Styrelse af Eders Kongl. Maj:s Befallningshafvande i Jönköpings län

ingifne, af planer med kostnadsförslag åtföljda, framställningar om Statsbidrag

till 2 3 af beräknad kostnad dels för anläggning af ny väg genom

Unnaryds, Femsjö och Färgaryds socknar i Westbo härad från hemmanet

Sjö vid. sjön linnen till Nissastigen, dels för omläggning och förbättring

af åtskilliga i samband med den nya vägen kommande äldre vägar; i anledning

hvaraf Styrelsen i nu föreliggande generalförslag hemstält, att

Eders Kongl. Magt måtte föreslå Riksdagen att bevilja för väganläggningen

54,000 kronor och för vägförbättringarne 10,000 kronor eller

tillhopa 64,000 kronor; och 8:o) en af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i Wermlands län gjord underdånig hemställan om beviljande

af ett anslag till belopp af 168,840 kronor till utförande, enligt åtföljande

plan och kostnadsförslag, af omläggningar på allmänna landsvägen

emellan Carlstad och Christiania från Gillbergs härads vestra gräns

genom Sillbodals med flere socknar till gränsen mot Norge vid Hånstull;

s. 135 Kontrollera mot PDF

135

Thl. N:o 5 a. till Juni;//. Mnj:tn Nml. Prop. JY:o 1, om Statsverket 1878.

deröfver Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader uti förevarande

generalförslag afgifvit infordradt yttrande och på anförda skäl

tillstyrkt, att till dessa anläggningars verkställande måtte hos Riksdagen

begäras ett anslag af 168,000 kronor.

Delande de myndigheters, som uti dessa frågor sig yttrat, åsigter

om Önskvärdheten och angelägenheten att ju förr desto heldre måtte

beredas nödigt _ understöd af allmänna medel till utförandet af förutnämnda

åtta vigtiga arbetsföretag, anser jag likväl, — i betraktande

deraf, att de anslags- och lånebelopp, som enligt hvad jag här ofvan

föreslagit eller Riksdagen redan bestämt skulle komma att under år

1879 utgå, sammanlagda icke obetydligt öfverstiga de summor, som

hittills plägat årligen för ändamål af den art, hvarom här är fråga,

äskas,.— att Statsbidrag icke för närvarande bör af Eders Kong! Maj:t

hos Riksdagen begäras för något af dessa företag, utan dermed kunna

ännu anstå.

Annat synes mig deremot förhållandet vara med den underdåniga

ansökning, som af Borgmästaren Emil von Miihlenfels, Handlanden

J. Åberg, Lotsåldermannen F. Stjernberg, förre Sjökaptenen J. P.

Mattsson och Fiskaren Ch. Pehrsson, i egenskap af ledamöter uti

Skanörs och Falsterbo hamndirektion, till Eders Kong! Maj:t, på

grund af dem vid allmän Rådstuga den 18 September 1876 lemnadt

uppdrag, ingifvit derom, att hos Riksdagen måtte för byggandet af

en . båthamn vid Skanör, i enlighet med derför af Distriktschefen,

Majoren m. m. A. Rommel- uppgjord plan, utverkas ett anslag utan

återbetalningsskyldighet, motsvarande minst två tredjedelar af den beräknade

kostnaden, och till stöd för hvilken ansökan hufvudsakligen

andragits: att invanarne i Skanör och Falsterbo, som genom städernas

läge på en i hafvet långt från bebodda trakter utskjutande landtunga

vore hänvisade att genom fiske och lotsning af fartyg söka sin utkomst,

hade att vid utöfvandet af dessa näringar kämpa med störa

svårigheter, då hamn derstädes helt och hållet saknades, och de små

båtar om 3 fots djupgående, med hvilka förbindelsen emellan sjön och

land uppehölles, måste i följd af kustens långgrunda beskaffenhet förankras

på 800 å 1,000 fots afstånd från stranden; att behofvet af en

hamn också sedan lång tid tillbaka varit af städernas inbyggare insedt,

men att detta behof, hvars afhjelpande icke saknade vigt äfven

för städernas handel, blifvit i hög grad känbart, sedan den på grund

af nådig befallning tillkomna sa kallade Övesunds lotsinrättning, hvars

ena i Skanör förlagda station sysselsatte 20 ständigt tjenstgörande

och 4 reservlotsar, från 1874 års ingång börjat sin verksamhet; att

s. 136 Kontrollera mot PDF

136 Bil. N:o 5 a. till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1878.

Asket, som nu endast med små odäckade båtar kunde bedrifvas, otvifvelaktigt

skulle kunna blifva en hufvudnäring för städerna, om det genom

inrättandet af en hamn blefve fiskrarne möjligt att hålla större däckade

båtar; men att samhällena, som genom de svåra öfversvämningarne

den 13 November 1872 och 10 Februari 1874. äfvensom genom en

betydlig eldsvåda i Skanör den 2 Juli sistnämnda år, lidit en förlust

af mer än 75,000 kronor, icke förmådde att utan understöd af allmänna

medel åstadkomma den angelägna anläggningen.

Sedan Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader öfver

denna ansökning afgifvit infordradt underdånigt utlåtande den 20 December

1876 och deri framstält åtskilliga anmärkningar mot den ingifna

planen för hamnbyggnaden, blef ärendet öfverlemnadt till Eders

Kong!. Maj:ts Befallningshafvande i Malmöhus län med befallning att

infordra sökandenas yttrande öfver Styrelsens berörde anmärkningar

samt att dermed och med eget utlåtande inkomma.

I anledning häraf har Eders Kongl. Maj;ts bemälde Befallningshafvande

insändt jemte eget utlåtande ett underdånigt yttrande i frågan

af sökandena, tillika med två af Majoren Remmer omarbetade alternativa

kostnadsförslag för hamnanläggningens utförande, slutande det

första eller n:o 1 å 76,000 kronor och det andra eller n:o 2 å 75,000

kronor; och inhemtas af dessa handlingar hufvudsakligen: att, beträffande

den af Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader uttalade

farhåga angående möjligheten att underhålla hamnen, erfarenheten

skulle ådagalagt, att vid 9 eller 10 fots djup, som förefunnes

vid inloppet till den blifvande hamnen, sanden icke vore rörlig, och

att, då sålunda ingen större muddringskostnad torde under de första

5 eller 10 åren ifrågakomma, likasom icke heller något väsendtligt

underhåll af brygga, vågbrytare och kajer, en fond borde kunna under

tiden bildas af inflytande hamnafgifter till mötande af de för ifrågavarande

ändamål erforderliga utgifter; att, enär det på hela den 36 Engelska

mil långa kuststräckan emellan Malmö och Trelleborg icke funnes

något skydd för de båtar, som från närmare eller fjermare fisklägen

idkade fiske i södra delen af Öresund, antagligt vore, att fiskare

gerna skulle anlöpa en hamn vid Skanör, hvilken äfven för det fiske,

som af de båda ifrågavarande städernas invånare bedrefves, komme

att blifva af stort gagn och jemväl kraftigt medverka till uppkomsten

af en lönande kustfart med mindre, däckade fartyg samt dymedelst

och genom den lyftning, Öresunds lotsinrättning skulle erhålla, åstadkomma

en ändring till det bättre i städernas nuvarande tvinande till
-

s. 137 Kontrollera mot PDF

Bil. No f> a. till Kong!-. Majrls Nåd. Prof). No 7, om Statsverket 1878. 137

stånd; att inkomsten af lotsningen, beräknad till och med Augusti

månad hvarje år, inbragt år 1874 för 425 fartyg Kr. 13,936: 96;

» 1875 » 343 » » 11,421: 21;

» 1876 » 473 » » 16,050: 20;

och )» 1877 » 542 » » 19,162: 74,

hvaraf ådagalades, att ett ej oväsendtligt framåtskridande egt rum; att

sökandene derför anhölle om aflåtande till Riksdagen af nådig proposition

om beviljandet åt Skanör med Falsterbo af ett anslag å

50.000 kronor för byggande af en båthamn, då endast" på sådant sätt,

sedan Länets Hushållningssällskap utfäst ett bidrag för ändamålet af

6.000 kronor, det blefve möjligt genomföra det för de båda samhällenas

framtid så vigtiga företaget; samt att Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,

— vid det förhållande, att hamnen, oafsedd de ofvannämnda

fördelarne för städerna, syntes efter Flintrännans utprickning

ooh inrättandet af större lotsstationer i Skanör och vid norra ändan

af Öresund samt öppnandet af telegrafstation i Skanör, höra till följd

af sitt läge blifva af stor betydelse för de fartyg’, som till uppgifvet

antal af. 100 i medeltal dagligen passerade derförbi och finge ett beqvämt

tillfälle att med post eller telegraf emottaga och afsända meddelanden,

hvilket under närvarande förhallanden vore blott med stol’

svårighet och tidsutdrägt möjligt, — i underdånighet tillstyrkt bifall till

ansökningen.

Härefter har Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader

med förnyadt utlåtande i frågan den 31 Oktober 1877 inkommit och,

under anförande, att mot det sednast uppgjorda förslaget, hvars alternativ

n:o 2 torde böra få företräde, intet annat vore att erinra, än att

underhållet af nu ifrågavarande hamnanläggning, likasom af hvarje

mindre hamnbyggnad på samma del af Skånska kusten, antagligen

komrne att blifva svårt och dyrt och möjligen i längden öfverstigande

städernas förmåga, ansett sig kunna ined sitt förord understödja ansökningen;

varande med detta utlåtande öfverlemnad en af vederbörande

upprättad tabell, utvisande, bland annat, att städernas folkmängd

ar 1876; utgjort 1,046; att bevillningen efter 2:draartikeln Bevillningsstadgan

samma år uppått till 1,226 kronor 23 öre, samt att de under

hvarje af åren 1872—1876 å kommunens medlemmar uttaxerade afgifter

sammanräknade uppgått till mera än fem gånger bevillningen

efter nämnda artikel.

Slutligen har Lots-Styrelsen i afgifvet utlåtande af den 21 sistlidne

November pa det varmaste tillstyrkt nådigt bifall till ansökningen, derBih.

till liiksd. Prot. 1878. 1 Sami. 1 Aj''d. Ig

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Bil. N:o 5 a. till Kong!. Maj ds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1878.

vid hänvisande till den stora nytta icke blott lotspersonalen, hvilken

utgjorde en vigtig del af städernas befolkning, utan äfven de talrika

sjöfarande i denna del af Östersjön, der strandens långgrunda beskaffenhet

gjorde det omöjligt att med båt närma sig kusten på mindre än

flere hundra alnars afstånd, skulle hemta af hamnanläggningen.

Då otvifvelaktigt saknaden af hamn varit en väsendtlig orsak till

ifrågavarande fordom blomstrande städers tillbakagående i handel och

rörelse samt alltjemt hindrar dem att följa med i den starka utveckling,

hvaråt landet i öfrigt under senare tider haft att glädja sig; men, på grund

af hvad Sökandena och de i ärendet hörde myndigheter andragit, med

allt skäl kan antagas, att en hamnanläggning äfven i den inskränkta omfattning,

som nu ifrågasättes, ej mindre skall åt städerna bereda stora

fördelar med tilltagande välmåga, hvarigenom ock utväg torde beredas

dem att utan för stor svårighet bestrida kostnaden för hamnens underhåll,

än äfven kommer att för lotsningen i Öresund likasom för sjöfarten

i allmänhet blifva af väsendtligt gagn, tvekar jag icke, med afseende

derjemte å nämnda städers medellöshet, att i underdånighet

tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att till utförande, i enlighet med det af Distriktschefen, Majoren

in. m. A. Remmer den 5 September 1877 afgifna omarbetade alternativa

förslag n:o 2, af eu mindre hamnanläggning vid Skanör bevilja

ett belopp af 50,000 kronor att såsom anslag utan återbetalningsskyldigliet

utgå med 25,000 kronor under år 1879 och med 25,000 kronor

år 1880.

Hvad dernäst angår de för vissa bestämda ändamål afsedda särskilda

fonder, som Riksdagen plägar ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande,

har Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader hemstält:

att, då i jemnbredd med landets fortgående utveckling och jernvägsanläggningarnes

utsträckning behofvet af nya landsvägsförbindelser

betydligt tilltagit och dertill komme, att i flere trakter af Riket nödiga

utfartsvägar saknades jemte det att äldre vägar tarfvade förbättring, anslaget

till bidrag för anläggning af nya samt omläggning eller förbättring

af backiga eller eljest mindre goda vägar måtte, desto heldre som hos

Styrelsen innelåge planer för 43 särskilda väganläggnings- eller förbättringsarbeten

af den omfattning, att deras understödjande med vanliga

belopp skulle medtaga omkring 600,000 Kronor, föreslås att för

år 1879 utgå med ett från 200,000 Kronor till 300,000 Kronor ökadt,

s. 139 Kontrollera mot PDF

139

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1878.

belopp; att anslaget för understödjande af smärre hamn- och brobyggnader

samt utrensning af åar och farleder, för innevarande år bestämdt

till 20,000 Kronor, måtte, aldenstund ansökningar inkommit om understöd

till flera smärre hamnbyggnader, Indika, om bidrag till vanlig andel

af anläggningskostnaden skulle kunna för dem beredas, erfordrade

en tillgång af omkring 100,000 Kronor, måtte hos Riksdagen föreslås att

för 1879 höjas till 60,000 Kronor; att anslaget till understöd för byggande

vid större fisklägen af smärre båthamnar måtte, såsom fortfarande behöflig!

enligt hvad fiskeriintendenten vitsordat, varda föreslaget att under

1879 upföras till utgående med oförändradt belopp af 30,000 Kronor;

att, ehuru, uti särskilda, af Eders Kongl. Maj:ts vederbörande Befallningshafvande

med förord ingifna och till Styrelsen remitterade, underdåniga

skrifvelser, sistlidet års Landsting dels i Vester-Norrlands och Norrbottens

län anhållit, att för hvarje af nästkommande tre år måtte till

understödjande af frostafledande myrutdikningsföretag anvisas 400,000

Kronor, och dels i Westerbottens län begärt detta anslags bestämmande

till ett belopp, som medgåfve att tilldela länet en summa, som närmare

än hvad hit,tils varit förhållandet motsvarade behofvet, anslaget

till understödjande, medelst anslag utan återbetalning sskyldighet, af sådana

myrutdikningav och v attenaftappning ar, som företrädesvis afsåge att minska

frostländigheten likväl, enär Styrelsen på grund af vunnen erfarenhet

kommit till den öfvertygelse, att det i allmänhet vore lämpligare

och för vissheten att understödsmedlen rätt användes mer betryggande,

om vattenaftappningsföretag i vidsträktare mån än hittils, synnerligast

inom de norra länen, varit fallet understöddes medelst lån i stället för

med anslag, måtte äskas att för år 1879 utgå med oförändradt belopp

''af 80,000 Kronor; men att deremot, på grund af det nyss anförda och

med hänsigt till det stora behofvet att medelst vattenaftappningars

verkställande förbättra åkerjorden och ängsmarken i Rikets norra provinser

och andra delar af landet, Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att från 100,000 Kronor till 200,000 Kronor höja anslaget för

1879 till befrämjande, medelst lån, af utdikningar och aftappningar af

samka trakter och sjöar till beredande af odling sföretag, äfvensom att för

tillgodonjutandet af dessa, lånebidrag bestämma sådana billigare vilkor,

hvarigenom, på samma gång intressenterna i dylika företag vunne lättnad

vid utförandet, hågen för deras åstadkommande kunde lifvas; samt

slutligen att i öfrigt samma vilkor som hittils måtte stadgas för åtnjutandet

af understöd från nu ifrågavarande särskilda anslagssummor.

Lika med Styrelsen för Allmänna - Väg- och Vattenbyggnader håller

jag visserligen före, att det skulle vara både önskvärd! och väl be
-

s. 140 Kontrollera mot PDF

140 Bil. No ö a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1878.

höfligt, att anslagen till anläggning af nya samt förbättring eller omläggning

af backiga eller eljest mindre goda vägar; till understödjande

af mindre hamn- och brobyggnader samt uprensning af åar och farleder,

samt till understödjande af sådana vattenaftappningar, som företrädesvis

afse vinst af odlingsbar mark, kunde varda förhöjda till de

af Styrelsen ifrågasatta belopp, men anser mig dock, under åberopande

af hvad jag ofvan yttrat derom, att sammanlagda summan af de anslags-

och lånebidrag, som af mig föreslagits eller af Riksdagen redan

bestämts att under år 1879 utgå till understödjande af vissa upräknade

allmänna arbetsföretag, öfverskjuter hvad för sådana ändamål hittils

plägat äskas, och med afseende derjemte å angelägenheten att i möjligaste

mån inskränka do anspråk på anslag, som nu skola till Riksdagen

framställas, icke böra för närvarande tillstyrka begäran om tillökning

för år 1879 i de belopp, som äro anvisade att för innevarande

år af Eders Kongl. Maj:t disponeras för understödjande af omförmälda

slags arbeten; och jag hemställer derför i underdånighet, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen föreslå, att endast nedannämnda

belopp må för år 1879 ställas till Eders Kongl. Maj:ts förfogande,

nemligen:

a) till bidrag för anläggning af nya samt omläggning eller förbättring

af backiga eller eljest mindre goda vägar 200,000 kronor;

b) till understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning

af dar och farleder 20,000 kronor;

c) till understöd för byggande vid större fisklägen af smärre båthamnar

30,000 kronor;

d) till understödjande, medelst anslag utan återbetalning sskyldighet, af

sådana myr utdikning ar och vattenaftappningar, som företrädesvis afse att

minska frostländig heten, 80,000 kronor; hvarjemte jag, hänförande mig

till den af Chefen för Finans-Departementet vid beräkning af statsverkets

inkomster under titeln extra uppbörd gjorda framställning, får,

i afseende å det till befrämjande, medelst lån, af utdikningar och aftappningar

af sänka trakter och sjöar till beredande af odling sföretag erforderliga

belopp, i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Magt ville

af Riksdagen begära medgifvande att, af de till den så kallade odlingsfonden

i Statskontoret inflytande afbetalningar å äldre för nämnda

ändamål utgifna lån, under år 1879 anvisa nya lån till sammanräknadt

belopp af 100,000 kronor;

och torde vid sådant förhållande Eders Kongl. Maj:t, utan afseende

å hvad Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader föreslagit

derom, att vilkoren för tillgodonjutandet af låneunderstöd för

s. 141 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 a. till Kongl. Maj tf» Nid. Prof. Nio /, om Statsverket 1878.

141

befrämjande af aftappningar till beredande af. odlingsföretag^ måtte

varda i visst, icke närmare angifvet, hänseende jemkade, föreslå Riksdagen

att äfven för år 1879 bibehålla nu gällande bestämmelse!^ angående

vilkoren för erhållande och tillgodjutande af statsbidrag till allmänna

arbeten, äfvensom i fråga om kontrollen derå, att sådana arbeten

enligt faststälda planer utföras.

Slutligen hemstälde Departements-Okefen, att, enär enligt den vid

Stats-Kontorets berättelse om Statsverkets tillstånd och förvaltning foo-ade

förteckning å icke godtgjorda förskott, livilka borde hos Riksdagen

till ersättande anmälas, Statskontoret under åren 1875, 1876 och

?877 förskjutit dels ränta å inbetalt lösen för expropierad mark 215

kronor 33 öre, dels ersättningar för indragna landsstatsboställen 2,250

kronor 25 öre, dels till Komitén för förberedande granskning af Styrelsens

för Statens jernvägstrafik förvaltning 1,971 kronor 45 öre, dels

till Komitén för afgifvande af förslag till författning angående barns

och yn^re personers användande i fabriks- och handtverksarbete samt

för tryckning och häftning af dess betänkande 11,300 kronor 25 öre,

dels till Komitén för verkställande af undersökning rörande förvaltningen

och hushållningen vid Ultuna landtbruksinstitut 4,518 kronor 85

öre dels till Komitén för afgifvande af utlåtande i fråga om ordnandet

af ?de allmänna kartearbetena 2,000 kronor, dels ock för utarbetande

af förslag till författningar om mått och vigt efter det metriska systemet

1,000 kronor eller sammanräknade 23,256 kronor 13 öre, Kongl.

Maj:t måtte, .

till ersättande af ifrågavarande, af Statskontoret förskottsvis bestridda,

utgifter hos Riksdagen äska ett extra anslag å nämnda belopp

23,256 kronor 13 öre; _

hvarjemte Departementschefen erinrade,, att enligt det vid 187b

års Riksdag fattade beslut vore för år 1879 till understödjande medelst

lån af enskilda jernvägsanläggningar anslagne 2,000,000 kronor,

samt att 1877 års Riksdag för genomförande af ny tomtreglermg

i Söderhamn beviljat staden ett lån till belopp af 200,000 kronor,

hvaraf senare hälften skulle under ar 1879 utgå med 100,000 kronor.

Bih. till Riksd. Prot. 1878. 1 Sami. 1 Afd.

19

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Bil No 5 a. till Kong!. Maj:U Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1878.

, ™aUt +hvaf föredragande Departementschefen sålunda yttrat och

hemställt instämde Statsrådets öfrige ledamöter; ^

, 110ch ^hågade Hans Maj:t Konungen dertill lemna

bifall samt hefallde, att utdrag af detta Protokoll skulle

till h inans-Departementet öfverlemnas till ledning vid

upprättande af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till

-Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof.

In fidcm

Paul Strandberg.

Stockholm, K. L. Beckman, 1878.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. N;o 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

1

v

Utdrag af Protokollet öfver Civil-ärenden, hållet infor

Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott

den 2 November 1877.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för Utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Lovén,

Friherre von Otter,

Forssell och

Rosensvärd.

Departements-Chefen, Statsrådet Thyselius, föredrog i underdånighet:

l:o.

Fn af Kronofogden i Sunnerbo härads fögderi af Kronobergs län

Claes Ulrik Sällberg till Kongl. Maj:t stäld, af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i nämnda län med memorial den 29 sistlidne September

öfverlemnad samt af läkare- och prestbetyg jemte tjensteförteckning

åtföljd underdånig ansökning att, då sökanden till följd af öfveransträngning

i tjensten år 1874 träffats af ett svårare slaganfall, hvilket alltsedan

gjort honom oförmögen att sköta kronofogdetjensten eller att

på annat sätt förtjena nödigt uppehälle för sig och familj, Kongl. Maj:t

täcktes bereda sökanden förmånen att, efter erhållet afsked från kronoB/h.

till Itilcsd. Prat. 1878. 1 Sami. 1 Afd. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bil N:o 5 b. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

fogdetjensten, undfå pension å allmänna indragningsstaten till så stort

belopp, som utgjorde skilnaden mellan den pension, han vore berättigad

att vid afskedstagande! erhålla från Civilstatens pensionskassa,

och den pension å allmänna indragningsstaten, som då kunde vara för

kronofogde i allmänhet stadgad.

Af handlingarna inhemtades, att Sällberg, som vore född den 7

Juli 1820 och således uppnått en ålder af mer än 57 år, i Januari

månad 1844 inträdt i Statens tjenst, der han alltså tillbragt nära 34 år,

hvaraf såsom ordinarie länsman tiden från den 30 December 1848 till

den 24 Mars 1865, under hvilken dag han erhållit nådigt konstitutional

å sin nu innehafvande kronofogd et jenst; och hade Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,

med vitsordande att sökanden städse med utmärkt

nit, skicklighet och redbarhet utöfvat sina ansträngande tjenstebefattningar,

förordat bifall till ansökningen.

Statskontoret hade uti afgifvet utlåtande erinrat, att sökanden

hvarken i afseende å ålder eller tjenstetid uppfyllt de i Kongl. Brefvet

den 12 November 1823 föreskrifna vilkor för civile embets- och tjestemäns

rättighet att vid afskedstagande å allmänna indragningsstaten

undfå pension, hvilken, jemlikt Kongl. Brefvet den 11 December 1863,

för Kronofogdar blifvit bestämd att utgå med ett löneinkomsterna å

stat, med undantag af hyresersättningen, motsvarande belopp, och således

skulle för sökanden, hvars aflöning enligt stat utgjorde 2,426

kronor lön, 300 kronor liyresersättning och 74 kronor extra inkomster,

eller tillhopa 2,800 kronor, förutom dyrtidstillägg 485 kronor 20 öre,

komma att uppgå till 2,500 kronor, när berörda vilkor blifvit uppfylda.

Enär emellertid vid flera tillfällen tjenstemän äfven derförinnan blifvit,

enligt Kong!. Maj:ts och Riksdagens beslut, hugnade med pension å

allmänna indragningsstaten, då de af obotlig sjukdom varit urståndsätta

att vidare tjenstgöra, och uti förevarande fall i‘sådant hänseende förekomma,

dels att sökanden, enligt hvad det företedda läkarebetyget gåfve

vid handen, alltsedan Oktober månad 1874, då han träffats af ett slaganfall,

lidit af försvårad talförmåga och eu så betydlig lamhet i högra

kroppshalfvan, att han endast med tillhjelp af käpp och krycka förmådde

flytta sig i sin egen bostad, dels ock att denna sjukdom antagligen

föranledts af stillasittande lefnadssätt och alltför trägna ansträngningar

i tjensten samt att numera icke någon utsigt förefunnes om

sökandens återställande så, att han ånyo skulle kunna blifva i tillfälle

återtaga och sjelf sköta sin tjenst; enär vidare, enligt hvad Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande vitsordat, sökanden offrat sina krafter i särdeles

ansträngande tjenstebefattningar, som af honom städse utöfvats

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bil. N:o 5 b. till Kongl. Majits Nåd. Prop. om Statsverlcet 1878.

med utmärkt nit, skicklighet och redbarhet; enär svårighet syntes möta

att under längre tid genom vikarie uppehålla kronofogdetjensten uti

ifrågavarande fögderi, hvilket, enligt hvad Kongl. Maj ds Befallningshafvande

upplyst, innefattade så stor ytvidd och folkmängd, att underdånig

framställning nyligen blifvit gjord om detsammas fördelning i

två fögderier; och enär af hvad Kongl. Majds Befallningshafvande vidare

meddelat framginge, att sökandens ekonomiska ställning vore sådan,

att den pension af 1,000 kronor årligen från Civilstatens pensionsinrättning,

hvartill han torde vara berättigad, icke på långt när försloge

till nödigt uppehälle för sökanden och hans familj, ansåge Statskontoret

sig böra i så måtto tillstyrka bifall till ansökningen, att Kongl.

Majd täcktes till Riksdagen aflåta nådig Proposition derom, att sökanden

måtte berättigas att från och med månaden näst efter den, då han

med pension ur Civilstatens pensionskassa från kronofogdetjensten afginge,

å allmänna indragningsstaten för sin återstående lifstid. erhålla

en fyllnadspension af 1,500 kronor, då hela hans sammanräknade pensionsinkomst,

2,500 kronor, komme att obetydligt eller med endast 36

kronor 10 öre öfverstiga trefjerdedelar af sökandens samtliga aflöningsförmåner

på ordinarie och extra stat, utgörande, enligt hvad ofvan förmärs,

tillhopa 3,285 kronor 20 öre.

Med afseende å hvad i ärendet förekommit tillstyrkte Statsrådet,

att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att Kronofogden

Sällberg finge från och med månaden näst efter den, hvari han med

pension ur Civilstatens pensionsinrättning från tjensten afginge, under

sin återstående lifstid åtnjuta understöd från allmänna indragningsstaten

till belopp motsvarande skilnaden mellan nämnda pension och den för

Kronofogdar i allmänhet å indragnings stat bestämda pension.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder lemna

bifall härtill samt befalde, att utdrag af detta protokoll

skulle meddelas Finans-Departementet till iakttagande

vid uppgörande af förslaget till reglering af

utgifterna under Riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex prot.ocollo

W. J. Modigh.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bil. N:o 5 b. till Kong!. Maj:ts Nåd. Trop. om Statsverket 1878.

Utdrag aj Protokollet öfver Civil-drenden, hållet inför

Hans Mufti Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott

den 9 November 1877.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Ministern för Utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Lagerstråle,

Tliyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Loven,

Friherre von Otter,

Forssell och

Rosensvärd.

Departementschefen, Statsrådet Thyselius föredrog härefter

17:o.

En af Kommissionslandtmätaren i Stockholms län J. A. Wallqvist

jemte Sjutton Kommissionslandtmätare i andra län till Kongl. Maj:t i

underdånighet ingifven ansökning, deruti de, under åberopande af dem

utaf tjenstekamraterna i de särskilda orterna lemnadt uppdrag, anfört,

att, ehuru, för åtnjutande af pension från allmänna indragningsstaten, i

allmänhet vore stadgade sådana vilkor, att vid fylda 65 år och efter

40 års tjenstetid de tjenstemän, som innehade en lön af 3,000 kronor

och derunder, bibehölles vid densamma såsom pension och att vid be
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:Is Nåd. Prof), om Statsverket 1878. 5

rakning af lönebeloppet äfven toges i betraktande med tjensten förenade

sportler, Kommissionslandtmätarne likväl icke kommit i åtnjutande af

samma rätt, utan allenast blifvit bibehållna vid det gamla pensionsbeloppet

900 kronor, som ej allenast vida understege hvad deras tjänster

inbringade, utan äfven vore i allo otillräckligt för ett nödtorftigt

uppehälle på gamla dagar; anhållande sökandena, det Kongl. Maj:t

täcktes bereda rätt för Kommissionslandtmätare, på sätt bestämdt vore

för Afvittrings- och Storskifteslandtmätare, till 2,000 kronors pension

å allmänna indragningsstaten, samt att, enär skiftesgöromålen kräfde

den fullaste kroppskraft, hvilken sällan kunde vara att påräkna hos

den 60:årige tjensteman, som från ynglingaåren varit nödgad till helsopröfvande

kroppsansträngningar, utan att kunna iakttaga de försigtighetsmått

och den beqvämlighet i afseende på. husrum och föda, som

bevarade helsan, och skiftesverkets fromma kräfde, att göromålen dervid

handlades med obrutna krafter, den föreslagna pensionen måtte

tillgodokomma Kommissionslandtmätare i allmänhet vid G0 års lefnadsålder

och 30 års tjenstetid, men vid 55 års ålder, om oförmåga att i

tjensten vidare arbeta med läkarebetyg styrktes.

Till följd af härå erhållen nådig remiss hade Landtmäteri-Styrelsen

under den 1 Juni innevarande år afgifvit infordradt underdånigt utlåtande

och dervid tillika öfverlemnat eu af Kommissionslandtmätarne i

Wester-Norrlanxls län A. Brandell, P. J. Moritz, J. D. Forsseen, E.

Nmslund och T. A. Bäfverfeldt undertecknad, till Kongl. Maj:t stäld

skrift, deruti bemälde Kommissionslandtmätare af uppgifna skäl och

deribland att eu del af sökandena sjelfve erfarit hurusom tjenstgöringen

vid afvittringsverket icke vore svårare, än vid det allmänna skiftesverket,

anhållit det Kongl. Maj:t måtte bereda dem enahanda pension

och enahanda vilkor för dennas ernående, som redan tillerkänts

Afvittrings- och Storskifteslandtmätarne; varande härvid af Landtmäteri-Styrelsen

för egen del anfördt bland annat:

att Landtmätarne vore, i och för utöfvande af sina tjenstegöromål,

dels betungade med publik renovation af icke allenast beskrifningar,

utan äfven -kartor öfver verkstälda laga skiften m. in., samt dels mera

än de flesta andre tjensteman utsatta för helsoförstörande mödor och

flera slag försakelser, hvarigenom de flestas förmåga att vara åtminstone

fullt verksamme jemförelsevis ganska tidigt aftoge eller alldeles

upphörde;

att i alla händelser möjligheten för dem att erhålla så mycket lönande

arbete, som fordrades för att de på derigenom förtjenade arfvoden

skulle kunna nödtorftligen berga sig och de sina, vore osäker

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Bil. N:o 5 b. till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

samt att de högst sällan kunde af sina inkomster under den tid, de

förmådde att vara verksamme och dertill jemväl erhölle tillfälle, bespara

något för de dagar, då sjuklighet och ålderdom gjorde sig gällande

;

att de genom 1864 års Landtmäteriinstruktion mistat den förut

genom § 25 mom. 2 i Landtmäteriinstruktionen den 4 Maj 1827 dem

tillförsäkrade rätt att vara kompetente sökande till alla de tjenster vid

Landsstaten, hvartill den, som kameral-examen undergått, efter författningarne

egde befordringsrätt;

att den komité, som på nådig befallning den 27 September 1862

afgaf underdånigt betänkande och förslag till Förordning angående

Civilstatens pensionsväsende, med fullt skäl yttrat, dels att angelägenheten,

att icke lemna den åldrige och sjuke tjenaren utan nödtorftigt

underhåll, redan länge varit erkänd, dels att eu sådan statens omvårdnad

för sina tjenare hade sin grund icke ensamt uti billigheten, utan

äfven i det allmännas egen fördel, samt dels att, hvarest ej funnes så

anordnad!, att den åldrige försvagade tjensteinnehafvaren vid tjenstens

frånträdande egde att för sig och de sina påräkna nödtorftigt uppehälle,

det vore naturligt att denne, äfven emot sin vilja, tvingades i

det längsta qvarstanna vid en befattning, hvilken, ehuru den ej kunde

handhafvas såsom sig borde, likväl lemnade oumbärligt underhåll;

att de fleste tjenstemäns pensioner å allmänna indragnings staten

blifvit i de senare åren förhöjda, deribland Storskiftes- och Afvittringslandtmätarnes;
att

desse landtmätares pensioner, livilka enligt nådigt bref af den

5 September 1854 bestämdes till 900 kronor, under förutsättning att

samma tjenstemän vid afskedstagande! uppfylt de i afseende på åldersoch

tjensteår m. m. för statens embets- och tjenstemän i allmänhet då

gällande pensionsvilkor, nemligen att de varit i rikets tjenst omkring

40 år och uppnått 70 års ålder eller åtminstone 65 års ålder och då

tillika med behörigt läkarebetyg styrkte, att do lede af sjuklighet eller

försvagad helsa, blifvit den 7 Juli 1875 sålunda väsendtligen förhöjda,

att Storskiftes- och Afvittringslandtmätare, som tjenat 30 år, deraf

minst 25 år vid Storskiftes- och Afvittringsverken, må vid uppnådda

60 lefnadsår på allmänna indragningsstaten undfå pension till årligt

belopp af 2,000 kronor; dock att Storskiftes- eller Afvittringslandtmätare,

hvilken tillika vore Kommissi on sl an dt mätare och i sist nämnda

egenskap efter afskedstagande från Storskiftes- eller Afvittringslandt■mätarebefattningen

qvarstode så länge, att han jemväl såsom Kommissionslandtmätare

fullgjort de för pension på allmänna indragningsstaten

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bil. No 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

stadgade vilkor, finge från denna stat åtnjuta pension endast för den

af tjensterna, som berättigade till högsta pensionsbeloppet;

att Kommissionslandtmätarnes pensioner å mera nämnda stat blifvit

genom nådigt bref den 16 Mars 1858 och under ofvan omförmälda

förutsättning bestämda till 900 kronor;

att alla lefnadskostnader och kommunalskatter m. in. under de

derefter förflutna nitton åren högst betydligt ökats;

att enligt nyss åberopade nådiga bref gymnastiklärare, som antingen

vid Gymnastiska Centralinstitutet eller vid elementarläroverk

oförvitligen tjenstgjort i 30 år och uppnått 60 års ålder, vore berät,

tigad att uppföras på allmänna indragningsstaten med sin fulla lön

såsom pension; samt

att Kommissionslandtmätarcs tjenstgöring vore vida mödosammare

och mera helsoförstörande än gymnastiklärares samt närmast jemförlig

med Storskiftes- och Afvittringslandtmätarnes;

hemställande Landtmäteri-Styrelsen alltså om nådigt bifall till

ifrågavarande ansökningar på det sätt, att Kommissionslandtmätare,

som vid afskedstagandet tjenat i minst 30 år och under sammanräknade

minst 25 år varit tjensteman vid General-landtmäterikontoret, eller

Storskiftes- eller Afvittringslandtmätare, eller vice Kommissionslandtmätare

och Kommissionslandtmätare må, om han tillika vid afskedstagandet

uppnått minst 60 lefnadsår, på allmänna indragningsstaten

undfå pension till årligt belopp af 2,000 kronor.

I sammanhang härmed hade Landtmäteri-Styrelsen, ehuru för det

närvarande någon ansökning af Förste- och Andre-Landtmätare om förhöjning

af deras pension icke förelåge, ansett sig böra erinra derom,

att en sådan inkommit till bemälda Styrelse den 21 Juli 1865 och öfverlemnats

till Kongl. Maj:t med underdånigt memorial af den 31 i

samma månad, uti h vilket Styrelsen, beträffande nämnde tjenstemän,

dels åberopat icke allenast de i det föregående anförda yttrandena af

1862 års Pensions-komité, utan äfven dess uppgift, att Sekreterarne i

Svea och Göta Hofrätt samt Advokatfiskalen i först nämnda Hofrätt

och i Kommerskollegiet, hvilka med afseende på sportelinkomster upptagits

till erhållande af lägre löner, än deras vederlikar i rikets öfriga

kollegier, detta oaktadt skulle undfå i pension 3,000 kronor äfvensom

Aktuarien i Göta Hofrätt af enahanda skäl 2,500 kronor, dels yttrat,

att Förste och Andre Landtmätarnes löner, utgörande 1,800 kronor för

de förre och 900 kronor för de senare, vore alldeles otillräckliga för

deras bergning samt att bristen härvid måste fyllas af hvad de kunde

arfvodesvis förtjena på landItmäterigöromål för enskilde och att, om

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bil. N:o 5 b. till Kongl. Majt:s Nåd. Prop. om Statsverlcet 1878.

deras pensioner ej med hänsigt härtill och utöfver nyss nämnda belopp

förhöjdes, följden deraf blefve, att de i fråga varande tjenstemännen

skulle, i strid med det allmännas fördel och äfven mot sin vilja, tvingas

att qvarstanna vid sina befattningar, jemväl sedan de icke mera

förmådde att väl handhafva de samma, enär gifvet vore, att befattningarne

i de flesta fall alltid vore åtföljda af någon extra inkomst, dels

och slutligen, till undvikande af berörda skada för det allmänna och

på det att billighet och rättvisa måtte vederfaras äfven Förste och Andre

Landtmätare samt med kännedom jemväl deraf, att icke blott de i det

föregående omförmälde Sekreterarno och Advokatfiskalerne, utan äfven

Landssekreterare och Landskamrerare hade 3,000 kronor i pension

samt Aktuarien i Göta Hofrätt med flere dylika tjenstemän 2,500 kronor,

ehuru deras tjenstår icke vore i kroppsligt hänseende på långt när

så ansträngande som Landtmätarnes, i underdånighet hemställt, att

Kongl. Maj:t måtte bereda förhöjda pensioner åt Förste och Andre

Landtmätare, åt de senare med 2,500 kronor och åt de förre med

3,000 kronor.

Med stöd af hvad sålunda anförts samt i det föregående andragits

såsom skäl för nya föreskrifter angående Kommissions-landtmätarnes

pensionering ansåge sig Landtmäteri-Styrelsen böra i underdånighet

hemställa, det i nåder måtte varda bestämdt, att Andre och Förste

Landtmätare, som vid afskedstagande! tjenat i minst 30 år och under

sammanräknadt minst 25 år varit tjensteman vid General-landtmäterikontoret,

eller Storskiftes- eller Afvittrings-landtmätare, eller vice Kommissions-landtmätare,

Kommissions-landtmätare. Andre eller Förste landtmätare,

må, om han tillika vid afskedstagande! uppnått minst 60 lefnadsår

på allmänna indragningsstaten undfå pension till årligt belopp af 2,500

kronor, för Andre Landtmätare och 3,000 kronor för FörsteLandtmätare.

Uti här öfver infordradt, den 25 sistlidne Oktober afgifvit underdånigt

utlåtande hade Statskontoret yttrat, att hvad Landtmäteri Styrelsen

uti sitt ofvan berörde utlåtande anfört synts Statskontoret till

fullo ådagalägga, så väl att eu väsendtlig förhöjning i de för i fråga

varande tjenstemän bestämda pensioner vore af verkligt behof påkallad,

som äfven att pensionsrättens inträdande vid tidigare ålder, än

för statens tjenstemän i allmänhet egde rum, vore af tjenstgöringens

ansträngande beskaffenhet med nödvändighet betingadt, hvadan Stats

kontoret i dessa hänseenden åberopade Landtmäteri-Styrelsens yttrande;

att, beträffande antalet lefnads- och tjensteår, Statskontoret ej funnit

anledning att frånträda berörde Styrelses förslag, men att, i afseende

å pensionsbeloppen, vid jemförelse emellan de hittills medgifna pensio
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bil. No 5 b. till Kongl. Majt:s Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

nerna med hvad numera blifvit Afvittringslandtmätarne i sådant hänseende

tillagdt, Statskontoret, i betraktande jemväl deraf att landtmäteristaten

i allmänhet icke vore med fast lön försedd, ansett sig böra

föreslå någon nedsättning i de af Landtmäteri Styrelsen i fråga satta

belopp; samt att, hvad särskildt anginge Andre Landtmätarne, Stats

kontoret skolat erinra, hurusom Kongl. Maj:t jemlikt nådigt bref den

3 Juni 1870 beslutit, att dessa tjenster skulle i mån af innehafvarnes

afgång indragas och derigenom uppkommande besparingar för ekonomiska

kartverket disponeras, i följd af hvilket beslut sjutton dylika

tjenster indragits, så att endast sju sådana ännu vore med innehafvare

försedda; hemställande på grund häraf Statskontoret, det täcktes Kongl.

Maj:t till Riksdagen aflåta nådig Proposition derom, att Förste och

Andre Landtmätare samt Kommissions-landtmätare måtte berättigas att,

då de uppfyllt de af Landtmäteri Styrelsen föreslagna vilkor i afseende

å lefnads- och tjenstbar, undfå från allmänna indragningsstaten pensioner

till belopp för Förste Landtmätare af 2500 kronor samt för

Andre Landtmätare och Kommissions-landtmätare af 1600 kronor.

Med afseende å hvad Landtmäteri Styrelsen och Statskontoret anfört

fann Statsrådet sig böra i underdånighet tillstyrka, det Kongl. Maj:t

täcktes i nåder föreslå Riksdagen att medgifva, ej mindre att Kommisions-landtmätare

eller Andre landtmätare, som vid afskedstagande!

tjenat i minst trctio år och under sammanräknade minst tjugofem år

varit tjensteman vid General-landtmäteri-kontoret eller Storskiftes- eller

Afvittrings-landtmätare, vice Kommissions-landtmätare, Kommissionslandtmätare,

eller Andre landtmätare må, om han tillika vid afskedstagandet

uppnått minst sextio lefnadsår, på allmänna indragningsstaten

undfå pension till årligt belopp af Ett tusen sex hundra kronor, dock

att sådan pension icke må tillgodokomma Kommissions-landtmätare, som

fortfar att tjenstgöra såsom Storskiftes- eller Afvittrings-landtmätare

eller i sådan egenskap redan uppbär pension å allmänna indragningsstaten,

än äfven att Förste landtmätare, som vid afskedstagande! tjenat

i minst tretio år och under sammanlagdt minst tjugofem år varit tjensteman

vid General-landtmäteri-kontoret eller Storskiftes- eller Afvittrings-landtmätare

eller vice Kommissions-landtmätare, Kommissionslandtmätare,

Andre eller Förste landtmätare, må vid uppnådda sextio

lefnadsår berättigas att på allmänna indragningsstaten undfå pension

til årligt belopp af Två tusen fem hundra kronor.

Bih. till Riksd. Prat. 1878. 1 Samt. 1 Afl.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bil. No 5 b. till Kong! Majt:s Nåd. Trop. om Statsverket 1878.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder bifalla

livad Statsrådet i detta ärende tillstyrkt samt förordnade

att utdrag af detta protokoll skulle meddelas

Finans departementet till iakttagande vid uppgörande

af förslag till reglering af utgifterna under Riksstatens

Nionde hufvudtitel.

Slutligen föredrog Departements-Chefen i underdånighet;

27:o

Landtbruks Akademiens uti memorial den 24 sistlidne September

gjorda underdåniga framställning om beredande af rätt till pension på

Rikets allmänna Indragnings stat för Akademiens sekreterare, Professoren

och kommendören in. in. Fil. Doktorn Johan Peter Arrhenius;

till stöd för hvilken framställning blifvit anfördt, att Arrhenius, hvilken

åren 1840—1847 tjenstgjorde såsom Docent och Adjunkt i Botanik

och praktisk ekonomi vid Upsala universitet och under åren 1848—

1862 varit Föreståndare för Ultuna landtbruksinstitut, redan under

denna tid ådragit sig uppmärksamhet ej mindre lör vidsträckta kunskaper

i alla de grenar af vetande, som omfattas af agronomien, än

äfven för praktisk duglighet och nit i det kall, som var honom anförtrodt;

att, sedan Arrhenius år 1862 blifvit utnämnd till LandtbruksAkademiens

sekreterare, han kommit i tillfälle att utveckla samt mera

odeladt och utan hinder af andra bestyr meddela allmänheten sina

vidsträckta, på djupa studior och erfarenhet grundade åsigter om jordbruket

och boskapsskötseln, i hvithet hänseende han verkat på ett särdeles

förtjänstfullt sätt, hvarom omdömet vore enhälligt ej mindre i

Sverige, än äfven i dess grannländer; samt slutligen att Arrhenius genom

sin verksamhet såsom Författare inom jordbruksliteraturens område,

sina mångfaldiga föredrag och meddelanden i jordbruksfrågor

icke allenast inom Landtbruks-Akademien, utan jemväl vid offentliga

möten och sammankomster för landtbruksändamål i snart sagdt rikets

alla delar, på ett högst utmärkt sätt bidragit till lösningen af åtskilliga

för Sveriges modernäring vigtiga frågor, hvadan han genom sin mångåriga,

nitiska och fruktbringende verksamhet i det allmännas tjenst till

väsentlig del bidragit till den lyftning af Svenska jordbruket och boskapsskötseln,

som dessa under de senaste decennierna vunnit, och

derigenom gjort sig förtjent af samtidens erkänsla och tacksamhet; —

Och har Akademien på grund häraf och då Arrhenius uppnått en ålder

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bil. No Öb. till Kongl. Majds Nåd. Prof. om Statsverket 1878. ,

af 66 år, samt till följd häraf tilläfventyrs kunde inträffa att helsa och

krafter icke tilläte honom att längre fortfara med sin befattning och

Rikets Ständer på Kongl. Maj:ts derom aflåtna nådiga proposition vid

1860 års riksdag medgifvit, att Akademiens dåvarande Sekreterare J.

Th. Nathorst, i anseende till hans stora förtjenster om svenska jordbruket,

finge efter afgång från denna befattning på allmänna indragningsstaten

under sin återstående lifstid uppbära en årlig pension, motsvarande

åttio procent af hans aflöning, i underdånighet anhållit att

enahanda förmån måtte beredas Sekreteraren Arrlienius, och att således,

då han utom boställs våning och vedanslag åtnjöto 6,000 kronor i årlig

lön, 80 procent deraf eller 4,800 kronor måtte honom beviljas i pension,

att utgå från månaden näst efter den, då han från sekreterarebefattningen

hos Akademien afginge.

Uti häröfver den 20 nästlidne Oktober afgifvet underdånigt utlåtande

hade Statskontoret anfört, att Arrlienius, hvilken enligt infordradt

prestbetyg, vore född den 29 September 1811, således redan uppnått

66 års ålder, och enligt de af Landtbruks-Akademien lemnade upplysningar

inemot 38 år varit i allmän tjenst och alltså, i afseende å såväl

lefnads- som tjensteår, uppfyllt do i Kongl. Brefvet den 12 November

1823 stadgade vilkor för civile ombets- och tjenstemäns berättigande

till pension å allmänna indragningsstaten; samt att med hänsyn derjemte

till de särdeles fördelaktiga vitsord, Landtbruks-Akademien meddelat

angående Arrhenii nitiska och fruktbärande verksamhet i det allmännas

tjenst, och då hans företrädare i tjensten J. T. Nathorst, hvars

sekreterarelön utgjort 4,500 Riksdaler, på framställning hos Rikets

Ständer, fått sig å allmänna indragningsstaten tillagd en pension af

3,600 Riksdaler, beräknad efter enahanda grunder, som i allmänhet

vore för civile tjenstemän gällande, Statskontoret i underdånighet tillstyrkte,

att, på sätt Landtbruks-Akademien hemställt, nådig proposition

måtte till näst sammanträdande riksdag aflåtas derom, att Arrhenius

måtte berättigas att, efter erhållet afsked från Sekreterarebefattningen

hos Akademien, å allmänna indragningsstaten undfå en årlig pension

af 4,800 kronor.

På grund af hvad sålunda förekommit och med särskildt afseende

å den särdeles nitiska och förtjenstfulla verksamhet, Landtbruks-Akademiens

Sekreterare Johan Peter Arrhenius ådagalagt för svenska jordbrukets

och boskapsskötselns förkofran, tillstyrkte Stats-Rådet, att Kongl.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bil. N:o 5 5. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att medgifva, det Sekreteraren Arrhenius

finge från och. .med månaden näst efter den, då han från Sekreterarebefattningen

hos Akademien afginge, å allmänna indragningsstaten

uppbära årlig pension till belopp af 4,800 kronor.

Hvad Stats-Rådet i detta ärende tillstyrkt behagade

Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla samt

förordnade, att utdrag af detta protokoll skulle meddelas

Finans-Departementet till iakttagande vid uppgörande

af förslaget till reglering af utgifterna under

Riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo

J. Meijer.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 b. till Kongl. Mag:ts Nåd. Prop. om Statsverket 11818.

13

Utdrag af Protokollet öfver Civil-ärenden, hållet inför Hans

Magt Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den

22 November 1877.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Ge er,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena .Björnstjerna,

Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Loven,

Friherre von Offer,

Forssell och

Rosensvärd.

Departements-Chefen, Statsrådet Thyselius föredrog ånyo i underdånighet

Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Westerbottens län

underdåniga skrifvelse af den 6 Februari innevarande år, hvarmed öfverlemnats

en af Afvittringslandtmätaren Johan August Fagenström hos

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande gjord ansökning att, som han enligt

företedt. läkarebetyg i Juni månad 1875 drabbats utaf anfall af blodkongestion

till hjernan, samt sådana anfall sedermera flera gånger återkommit

och haft till följd förslöad syn, allmän svaghet i nervsystemet

jemte förlusten af förmågan att reglera muskelrörelserna så att sökanden

ej kunde sköta sin tjenst, Kongl. Maj ds Befallningshafvande måtte,

med afseende å sökandens ekonomiska ställning och framskridna ålder,

utverka pension åt honom från allmänna indragningsstaten; varande

härvid af Kongl. Maj ds Befallningshafvande i underdånighet anfördt,

att som af det vid ansökningen fogade läkarebetyg framginge, det Fagenström

sannolikt aldrig kunde blifva så till lielsan återstäld, att han

förmådde i tjenstgöring åter inträda, samt Fagenström, som under den

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bil. N:o 51>. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. om Statsverkd 1878.

tid lian vid länets afvittringsverk tjenstgjort, med skicklighet ocli^ ordning

fullgjort de honom anförtrodda arbeten, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

veterligt icke egde andra inkomster än dem, som voro förenade

med hans tjenst, och det syntes olämpligt att år ifrån ar belasta

den stat, som för afvittringsverk et faststäldes, med arfvode åt

landtmätare under sjukdom, som icke lemnade hopp om förbättring,

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ansåge sig böra i underdånighet

hemställa, att Kongl. Maj:t täcktes, med afseende a ofvan omförmälda

särskilda och ömmande omständigheter, till Riksdagen . aflata Nådig

proposition om anvisande åt Fagenström af pension till belopp af

1,200 kronor.

Uti häröfver infordradt, den 16 sistlidne Mars afgifvet underdånigt

utlåtande hade Statskontoret yttrat, bland annat, att Storskiftes- och

Afvittringslandtmätare, som tjenstgjort 30 år, deraf minst 25 år vid

Storskiftes- och Afvittringsverken, vore vid uppnådda. 60 lefnadsår berättigade

att å allmänna indragningsstaten undfå pension till ärligt belopp

af 2,000 kronor samt att, enär enligt hvad handlingarne utvisade,

Fagenström vore född den 24 Juni 1821 samt, efter att år 1846 hafva

vunnit inträde vid landtmäteristaten såsom elev, den 3 Juni 1856 antagits

till landtmäteri-auskultant, derefter blifvit konstituerad år 1861

till vice kommissionslandtmätare i Elfsborgs län och den 7 Oktober

1867 till afvittringslandtmätare i Westerbottens län och år 1869 erhållit

nådig fullmakt att vara kommissionslandtmätare, Fagenström alltså

ännu icke vare sig i afseende å lefnadsåren eller tjenstetiden uppfyllt

nyssberörda för afvittringslandtmätares rätt till pension gifna bestämmelser;

men att Statskontoret, i betraktande deraf, att, på sätt det

åberopade läkarebetyget jemväl innehölle, hopp ej funnes att Fagenströms

helsa skulle förbättras, likväl funne sig, med afseende å hvad

vitsordadt blifvit rörande Fägen ströms tjenstgöring och hans ekonomiska

ställning, ega anledning understödja Länsstyrelsens förslag om aflåtande

af nådig framställning till Riksdagen angående Fagenströms öfverflyttande

på Rikets allmänna indragnings stat; hvarjemte beträffande

beloppet af den pension, som må kunna honom tillerkännas, Statskontoret,

som inhemtat att Fagenström under den tjenstledighet han

åtnjöte enligt nådigt medgifvande egde uppbära arfvode efter 1,200

kronor för år räknadt, ansåge sig böra i underdånighet tillstyrka, att

pensionen för honom blefve bestämd till detta, jemväl af Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande föreslagna belopp.

Jemte erinran att vid underdånig föredragning af detta ärende

den 13 sistlidne April Kongl. Maj:t vid det förhållande att då pågå
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bil. N:o o b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

ende Riksmötet redan långt framskridit, icke ansett lämpligt att då till

Riksdagen aflåta nådig proposition i ämnet, anmälte Departementschefen,

dels, att Kongl. Majds Befallningshafvande i Westerbottens län

uti underdånig skrifvelse den 19 påföljande Maj, med öfverlemnande af

Fagerströms förnyade, till Kongl. Magt stälda ansökning om beredande

af rätt för honom till pension å allmänna indragnings staten till årligt

belopp af 1,200 kronor, jemte ett den 11 i nyssnämnda månad af Provincialläkaren

Alfred Westman meddoladt intyg af innehåll att hopp ej

funnes om förbättring i sökandens helsa, så att han någonsin kunde i

tjenstgöring åter inträda, för egen del i underdånighet anfört, att som

Fagenström fortfarande vore sjuk och oförmögen till tjenstgöring, hvithet

ock nödgat honom att hos Landtmäteri-Styrelsen anhålla om tjenstledighet

intill den 1 Juli 1878, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande vågade,

under åberopande af sin ofvan berörda underdåniga skrifvelse,

hemställa, det Kongl. Maj:t till nästkommande års Riksdag täcktes aflåta

nådig Proposition derom att ett årligt belopp af 1,200 kronor måtte

anvisas, att såsom pension till Fagenström utgå från början af månaden

näst efter den, under hvilken afsked blefve honom beviljadt, dels oek

att enligt Departements-Chefen meddelad upplysning Fagenström ännu

lefde, men att hans sjuklighet ingalunda förbättrats.

Statsrådet tillstyrkte, att Kongl. Majd-, med afseende å härvid

förekommande särskilda omständigheter, täcktes i nåder föreslå Riksdagen

medgifva, att Fagenström finge, efter erhållet afsked från afvittringslandtmätare

och kommissionslandtmätare-befattningarna, uppuppföras

å allmänna indragningsstaten, för att derifrån under sin återstående

lifstid åtnjuta en årlig pension af 1,200 kronor, att utgå från

och med månaden näst efter den, hvarunder afskedet blefve honom

beviljadt.

Hvad Stats-Rådet sålunda tillstyrkt behagade Hans

Majd Konungen bifalla samt förordnade, att utdrag af

detta protokoll skulle meddelas Finans-Departementet

till iakttagande vid uppgörande af förslaget till reglering

af utgifterna under Riksstatens nionde hufvudtitel.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bil. No <5 b. till Kong!. Miij:ts Nåd. Trop. om Statsverket 1878.

6:o.

Föredragande Departements-Chefen anförde derefter:

Uti underdånigt memorial den 24 Februari innevarande år hade

Eders Kong!. Maj:ts Befallningshafvande i Wermlands län anmält: att

i följd af expropriation utaf jord från det Bergmästaren i ^Vestra bergmästaredistriktet

A. Sjögren anslagna boställe inom Filipstads städs

område såväl för Filipstads norra bergslags som Bergslagernas jernväg^

aktiebolags jornvägar, bostället tillerkänts ersättning, dels för den

till förstnämnda jernväg afstådda kronoegan Löflunden, om 1 qvadratfot

70 qvadratstänger, under N:o 99 å stadens karta, med 1,360 kronor

jemte 6 procent ränta derå från Februari 1874 tills betalning skedde,

dels för den kronan tillhöriga egan Billockängen om 3 qvadratref 88

qvadratstänger under N:is 206 och 207 å nämnda karta, hvilken lägenhet

afståtts till Bergslagernas jernväg emellan Filipstads och Daglösens

stationer, med 466 kronor 75 öre, dels ock för särskilda genom expropriationen

af denna jord uppkomna olägenheter, 307 kronor jemte

6 procent ränta från den 1 Januari 1875 till den 11 December 1876,

90 kronor 41 öro, hvilka tro sistnämnda belopp blifvit med tillsammans

864 kronor 16 öre i Wermlands läns ränteri insatte, samt att Bergmästaren

Sjögren med anledning deraf hos Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

framställt begäran att, då han, såsom boställsinnehafvare

åtnjöte af kastningen af do till bergmästarebostället anslagna

jordegor, få uppbära icke allenast räntan från Februari månad 1874 å

de 1,360 kronor, som Filipstads norra bergslags jernvägsbolag hade att

utgifva, utan äfven den ränta, 90 kronor 41 öre, som Bergslagernas jernvägs

bolag uti Landtränteri! insatt i sammanhang med jordersättningen

godtgörelsen för ofvannämnda olägenheter, äfvensom utaf det belop och

307 kronor, som i ersättning för de senare anslagits, utfå en gång för

alla 90 kronor såsom godtgörelse för eu genom jernvägens framdragande

nödvändiggjord åkeromläggning med dertill hörande dikning,

hvilket arbete varit af tillfällig beskaffenhet och måst ofördröjligen

verkställas för jordens försättande i fullt bärande skick, samt att vidare

för framtiden och så länge boställsegorna af honom författningsenligt

innehades, få årligen åtnjuta räntan af ofvannämnda ersättningsbelopp

1,360 kronor och 466 kronor 75 öre samt å de 217 kronor,

som återstode af ersättningen för olägenheterna, sedan begärda 90 kronor

för åkeromläggningen derifrån afgått.

För egen del hade Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, vid

öfverlemnande! af ärendet till Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning,

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bil. No 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. om Statsverk,et 1878.

hemstält, att, då genom! nådiga brefvet den 9 Januari 1874 vore bestämdt,

att Sjögren skulle, så länge han innehade Bergmästare^ensten

i distriktet, äfven innehafva dertill nu anslagna boställsjord, som derefter

skulle till statsverket indragas, de af honom fordrade ersättningar

för den från hans boställe tagna mark till ofvannämnda två jomvägar

måtte få, på sätt han begärt, till honom utbetalas.

Vid underdånig föredragning den 11 sistlidne Maj af detta ärende,

deruti Kommerskollegium och Statskontoret afgifvit underdåniga utlåtanden,

behagade Eders Kongl. Magt, på grund af hvad i ämnet anför dt

och upplyst blifvit, dels berättiga Bergmästaren Sjögren att uppbära ej

mindre den ränta, som Filipstads norra bergslags jernvägsaktiebolag

hade att utgifva å ersättningen för exproprierad jord, än äfven den

ränta 90 kronor 41 öre, som Bergslagernas jernvägsaktiebolag nedsatt

i Wermlands läns ränteri, äfvensom, såsom ersättning för åkeromläggning

90 kronor af den utaf sistnämnda bolag erlagda godtgörelse för

uppkomna olägenheter genom expropriation en, dels förordna, att till

Statskontoret skulle öfverlemnas, för att såsom »extra uppbörd» bland

statsverkets inkomster ingå, såväl de för den exproprierade jorden belöpande

ersättningarne, utgörande 1,826 kronor 75 öre, som återstoden

af sagda godtgörelse för olägenheter 217 kronor, eller tillhopa 2,043

kronor 75 öre, dels ock medgifva, att ett mot fem procent ränta å sistnämnda

ersättningssumma i jemnt tal svarande belopp af 102 kronor

finge från den tid, då ofvanberörda ersättningsbelopp till statsverket

öfverlemnats, till Bergmästaren Sjögren eller hans rättsinnehafvare utgå,

så länge han vid nu innehafvande Bergmästare^enst qvarstode eller

fardagsrätt, der sådan lagligen egde rum, af honom eller hans rättsinnehafvare

åtnjötes, samt, intilldess ersättningen kunde blifva å statuppförd,

utbetalas under titel: »Förskott att hos Riksdagen till ersättande

anmälas», och behagade Eders Kong], Maj:t tillika förklara, det

Eders Kongl. Magt ville taga framdeles under öfvervägande frågan om

vidtagande af erforderlig åtgärd, så att sistnämnda ersättningsbelopp

kunde blifva å stat uppfördt.

»Med afseende å hvad sålunda förekommit får jag nu i underdånighet

hemställa, det Eders Kongl. Maj:t behagade till näst sammanträdande

Riksdag göra framställning derom, att från allmänna indragningsstaten

måtte få till Bergmästare]! Sjögren (iller hans rättsinnehafvare,

så länge lian vid nu innehafvande Bergmästaretjenst qvar står

eller fardagsrätt, der sådan lagligen eger rum, af honom eller hans

rättsinnehafvare åtnjutes, årligen från och med år 1878 utbetalas ett

Bil. till llikstl. Vrot. 1818. 1 Salut. 1 Afd. o

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bil. N;o 5 b. till Kong!. Mqj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

belopp af 102 Kronor, motsvarande i jemnadt tal 5 procent ränta å den

till statsverket öfverlemnade ersättningssumman.

Till denna af Statsrådets öfrige ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lemna nådigt bifall och befalde, att utdrag af detta

protokoll skulle meddelas Finans-departementet till

iakttagande vid uppgörande af förslaget till reglering

af utgifterna under Riksdagens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo

Axel Hegardt.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o Öb till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

19

Utdrag af Protokollet öfver Civil-arenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i Statsrådet d Stockholms Slott

den 30 November 1877.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Ministern för Utrikes ärendena, Björnstjerna,

Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Loven,

Friherre von Offer,

Forssell och

Rosensvärd.

Departements-Ohefen, Statsrådet Thyselius föredrog i underdånighet:

l:o.

Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Malmöhus län memorial den 9

innevarande månad, hvaruti, med förmälan att Landträntmästare!! i länet

Samuel August Kindstrand, enligt hvad företedt läkarebetyg utvisade,

vore till följd af förlamning, som ej lemnade något hopp om hans återställande

till helsan, oförmögen att sköta sin tjenst, hvilken nu på

fjerde året uppehölles af vikarie, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,

jemte bifogande af åberopade läkarebetyget äfvensom Kindstrands

tjensteförteckning och utdrag ur staten för Malmöhus län för innevarande

år, samt under uttalande af det vitsord, att Kindstrand under sin

tjenstgöring ådagalagt utmärkt skicklighet och nit i förening med en

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bil. No 5 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. om Statsverket 1878.

hedrande vandel, i underdånighet hemstält, det Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen, att Kindstrand finge vid erhållande af nådigt afsked

öfverflyttas å allmänna indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående

lifstid af pension till årligt belopp af 3,000 kronor, hvilken

summa med 257 kronor understege det belopp, hvartill de med landträntmästare^''ensten

förenade lön och extra inkomster enligt ofvanberörda

utdrag funnes beräknade.

Af handlingarne inhemtades i öfrigt, att Kindstrand, som vore född

den 17 Oktober 1818, inträdt i statens tjenst den 22 Juni 1840 och

den 24 November 1857 erhållit konstitutorial å sin nu innehafvande

landträntmästarebefattning.

Statskontoret, hvars utlåtande i anledning af den gjorda framställningen

infordrats, både uti skrifvelse den 22 i denna månad anfört,

att Kindstrand, ehuru endast något öfver 59 år gammal, i det närmaste

uppfyllt det, jemlik! Kongl. Brefvet den 12 November 1823, för pension

srätt å allmänna indragningsstaten stadgade vilkor om vid pass 40

års tjensteålder; i följd hvaraf och med hänseende till läkarebetygets

innehåll Statskontoret i underdånighet hemstälde, det Kongl. Maj:t

täcktes den i fråga varande framställningen på det sätt bifalla, att till

Riksdagen aflätes Nådig proposition derom, att Landträntmästare» Kindstrand,

som redan nu egde rätt att från Civilstatens pensionsinrättning

erhålla pension till belopp af 750 kronor, måtte berättigas att från och

med månaden näst efter den, då nådigt afsked kunde varda honom

meddeladt, undfå från allmänna indragningsstaten en årlig fyllnadspension

af 2,250 kronor, hvarigenom han alltså komme i åtnjutande

af enahanda belopp, 3,000 kronor, hvartill han vid uppnådd ålder af

65 år författningsenligt vore berättigad.

Med afseende å hvad i ärendet förekommit och af Statskontoret

blifvit anfördt, tillstyrkte Statsrådet, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen medgifva, att Landträntmästare!! Kindstrand finge från och

med månaden näst efter den, hvari han med pension ur Civilstatens

pensionsinrättning från tjena ten afginge, under sin återstående lifstid

åtnjuta fyllnadspension från allmänna indragningsstaten till så stort

belopp att detta tillsammans med pensionen från nämnda inrättning

uppginge till 3,000 kronor årligen.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder lemna

bifall härtill samt befalde, att utdrag af detta proto
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bil. N:o 5 l. till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

koll skulle meddelas Finans-departementet till iakttagande

vid uppgörande af förslaget till reglering af

utgifterna under Riksstatens nionde liufvudtitel.

Vidare föredrog Departements-Chefen, Statsrådet Thyselius:

29:o.

En af Kommissions- ock Afvittringslandtmätaren i Vesterbottens

län Walfrid Olof Widestedt gjord underdånig ansökning, att enär,

enligt hvad bifogadt läkarebetyg gåfve vid handen, sökanden till följd

af njursjukdom icke vidare kunde utan skada till lif eller helsa bestrida

sina tjensteåligganden såsom afvittringslandtmätare samt, enligt

hvad Afvittringsstyresmannen m. m. P. A. Kjellerstedt intygat, sökanden

ådragit sig berörda sjukdom under utöfning af sin tjenst vid afvittringsverket,

Kongl. Maj:t täcktes bereda honom pension från allmänna

indragnings staten, ehuru han icke uppnått för sådan pensions erhållande

föreskrifven ålder.

I anledning af denna ansökan hade Kongl. Maj:ts .Befallningshafvande

i nämnda län uti underdånig skrifvelse den 24 sistlidne Oktober

anfört, att då Widestedt uti April månad 1876 hemreste från ett landtmäterisammanträde

i Lycksele och färdades utefter den allmänt befarna

vinterväg, som leder derifrån till Skellefteå, samt går öfver flera

stora sjöar, han råkat ut för det missödet att i följd af snöblandadt

regn vattnet stigit ovanligt högt på isarna; att sökanden uti den släde,

å hvilken han färdades, medhåll de afvittringskartor, som för sammanträdet

erfordrats; att dessa kartor, hvilkas värde enligt Styresmannen

Kjellerstedts uppgift kunde uppskattas till minst 27,000 kronor, blifvit

genom Widestedts pligttrohet bevarade, men att han sjelf ådragit sig

svår förkylning och derigenom sjukdom, som gjorde honom oförmögen

att fortfarande vid afvittringsverket tjenstgöra; att Widestedt,

som städse med all omsorg och flit fullgjort sina tjensteåligganden

samt ådagalagt redbarhet både i sitt enskilda och offentliga lif, under

de senare åren varit utsatt för mycket hårda pröfningar, bland hvilka

förekomme, att hans äldste son för några år sedan träffats af slaganfall,

hvilket gjort honom förlamad och till allt arbete oförmögen;

samt att på grund af alla dessa ömmande omständigheter Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande hemstälde, att proposition måtte till Riksdagen

aflåtas derom, att sökanden måtte erhålla årlig pension af 2,000 kronor

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bil. N:o 5 b. till Kong!. Magt:» Nåd. Trop. om Statsverket 1878.

från allmänna indragningsstaten, att utgå från och med månaden näst

efter den, under hvilken afsked blefve honom beviljadt.

Landtmäteristyrelsen, som insändt handlingarna, hade för egen del

yttrat: att Widestedt, som vore född den 2 Oktober 1827, blifvit konstituerad

till landtmäteriauskultant den 8 Juni 1847, till vice kommissionslandtmätare

den 18 November 1850, till afvittringslandtmätare den

20 Augusti 1855 och till kommissionslandtmätare den 20 Maj 1859;

att han således icke förr än år 1887 uppnådde 60 lefnadsår, vid hvilken

ålder afvittringslandtmätare, som tjenat 30 år, deraf minst 25 år

vid storskiftes- och afvittringsverken, vore berättigad att på allmänna

indragningsstaten undfå pension till ofvan berörda, af Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande för Widestedt föreslagna belopp; att, då Widestedt

städse med nit och skicklighet tjenat det allmänna mera än 30 år,

deraf öfver 22 år såsom afvittringslandtmätare, samt det med intyg af

läkare blifvit styrkt, att han i följd af sjukdom, ådragen under tjensteutöfning,

vore oförmögen att vidare sköta sin afvittringslandtmätaretjenst,

hvartill kommc att lian vore skuldsatt och befunne sig med fem

barn i små ekonomiska omständigheter, billigheten syntes fordra, att

hans ansökning bifölles, samt att Landtmäteristyrelsen derför an sago

sig böra i Kongl. Majds Befallningshafvandes ofvan berörda underdåniga

hemställan instämma, dock med den anmärkning, att den i fråga

satta pensionen icke borde få åtnjutas af Widestedt, förr än han erhållit

afsked från både kommissions- och afvittringslandtmätarebefattningarna.

Uti infordradt underdånigt utlåtande hade Statskontoret, med åberopande

af innehållet af Landtmäteristyrelsens underdåniga memorial,

för egen del anfört, att, då Widestedt, som tjenstgjort vid landtmäteristaten

mer än 30 år och deraf öfver 22 år som afvittringslandtmätare,

under en tjensteresa, dervid afvittringskartor till ej ringa värde genom

hans pligttrohet blifvit bevarade från förstöring, ådragit sig en svår

och obotlig sjukdom, samt med 5 barn, utaf hvilka det äldsta, en 25- årig son, vore i följd af slaganfall till allt arbete oförmögen, befunne

sig i knappa ekonomiska omständigheter, Statskontoret, vid det förhållande,

att Widestedt ännu ej vore till pension från civilstatens pensionsinrättning

berättigad, ansåge billigheten kräfva, att han, oaktadt

lian hvarken uppnått den lefnadsålder eller vid afvitt-ringsverket tjenstgjort

den tid af 25 år, som författningsenligt skulle berättiga honom

till pension från allmänna indragningsstaten, dock blefve med sådan

pension hugnad till belopp af 2,000 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bil. No 5 b. till Kongl. Mag:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

Med afseende å ej mindre Afvittrings- och Kommissionslandtmätaren

Widestedts väl vitsordade, nitiska och pligttrogna verksamhet i det

allmännas tjenst, derunder han ådragit sig den sjukdom, som gjorde

honom oförmögen att för framtiden sköta sin tjenstebefattning, än äfven

öfriga härvid förekomna omständigheter, tillstyrkte Statsrådet, att Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att Widestedt finge från och

med. månaden näst efter den, i hvilken han från kommissions- och afvittringslandtmätarebefattningarna

erhölle afsked, åtnjuta årlig pension

från allmänna indragningsstaten till belopp af 2,000 kronor.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder lemna

bifall härtill samt befalde, att utdrag af detta protokoll

skulle meddelas Finans-departementet till iakttagande

vid uppgörande af förslaget till reglering af

utgifterna under Riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo

Paul Strandberg.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bil. No 5 b. till Kongl. Mgj:ts Nåd, Prop. om Statsverket 1878.

Utdrag af Protokollet öfver Civil-ärenden, hållet inför Hans

May.t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den

21 December 1877.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena, Björnstjerna,

Statsråden: Herr Lagerstråle,

Thyselius,

Friherre Alströmer,

Loven,

Friherre von Otter,

Forssell och

Rosensvärd.

Departements-Chefen, Statsrådet Thyselius föredrog i underdånighet:

l:o.

En af Apotekaren A. de Verdier och Löjtnanten S. Örtendal, i

egenskap af förmyndare för Kronofogden i Kinds och Redvägs härads

fögderi af Elfsborgs län August Victor njursten, gjord, af Kongl. Maj :ts

Befallningshafvande i nämnda län med underdånigt memorial den 29

nästlidne November insänd och till nådigt bifall förordad underdånig

ansökning att, då hopp ej förefunnes, att limsten, som lede åt sinnessjukdom,

någonsin kunde blifva till helsa och. arbetskraft återstäld,

Kongl Mai-t täcktes till näst sammanträdande Riksdag gorå framställning0

om hans öfverförande till allmänna indragningsstaten med pension,

motsvarande de löneförmåner, han å ordinarie stat åtnjöte; varande åt

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande upplyst, att Bjursten till följd J*t

sinnessjukdom varit från tjenstgöring afstängd sedan den 12 Mars 1874.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Hd. N:o 5 b. till Kongl. Majt:s Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

25

• i Vid af ökmngen voro fogade dels ett af Rådstufvu-Rätten i Ulricehamn

den 31 Augusti 1874 utfärdadt förordnande för sökandena

% •» bebo
-

läkare utfärdadt intyg, att Bjursten sedan sommaren 1874" lidit, af

sinnessjukdom (melancholia), hvarför han kortare tider vårdats först å

Groteborgs och sedan å Wadstena hospital samt derefter 2''/., år njutit

vard i enskildt hem, äfvensom att sjukdomen, som antoges vara framkallad

genom öfveransträngning i tjensten, icke gåfve hopp om för
alltid^ucRi

^ JU1’8ten kunde anses för skötandet af sin tjenst för

• Statskontoret, hvars utlåtande i anledning af den gjorda ansökningen

infordrats, hade uti underdånigt, den 12 innevarande månad afgifvet,

utlåtande mediat dels att, enligt inhemtade upplysningar, Kronofogden

Bjursten, hvilken den 31 December 1869 erhållit nådigt konstio9°nial

f !m kronofogdetjenst, vore född den 4 Mars

• j8- °ch ar„ 18,4'', mtfadt 1 sentens tjenst, der han alltså nu tillbragt

omkring 28 ar dels ock att enligt gällande stat aflöningen för ifrågfvarande

kronofogdetjenst uppginge till 2,927 kronor 60 öre, deri mberaknadt

dyr tids till agg 427 kronor 60 öre; och hade Statskontoret i

olngt anfört, att Bjursten hvarken i afseende på lefnads- eller tjensteår

pa långt nar uppfyllt vilkoren för erhållande af pension vare sig på

allmänna mdragmngsstaten eller från Civilstatens pensionsinrättningmen

att da genom lakarebetyget blifvit styrkt, det han vore för skötandet

af sm tjenst tor alltid oduglig, Statskontoret, med hemtadt stöd

af Rikets Ständers vid 1853—1854 års Riksdag meddelade förklarande

] \aga '',m botlig ansedd sinnessvag, lam eller blind tjensteman sldljande

från ordinarie beställning i rikets tjenst, i underdånighet hemde,

det Kongl Maj:t_ tacktes föreslå Riksdagen, att Kronofogden

jure ten, nar han från sm tjenst erhölle afsked, mätte från och med

manaden näst derefter få öfverflyttas å rikets allmänna indragningsstat

til åtnjutande. under sm återstående lifstid af eu årlig pension hvars

belopp dock ej syntes hora sättas högre än till 2,200 kronor eller ungefärligen

tre fjerde delar af hans nu i stat beräknade löneförmåner.

att Knntl »lhVrad i1äT1det1 förekommit tillstyrkte Statsrådet,

att Kongl. Maj. t matte föreslå Riksdagen att medgifva det Krön of o o
d^

fursten finge, efter erhållet afsked från krmiofogdetjensten iABih.

till Riksd. Prof. 1878. 1 Samt. 1 A/d. ° ’

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bil N:0 5b. till Kongl. Maj:U Nåd. Prop. om Statsverk 1878.

verflvttas till allmänna indragningsstaten och derifrån under sin återÄ

lifstid åtnjuta årlig pension till belopp af “n‘™huuc r a

kronor, att utgå från och med manaden nast efter den, hvarunder

skedet honom beviljade^ hejnstslt behagade Hans

Makt Konungen i nåder bifalla samt för ordnade, att

utdrag af detta protokoll skulle meddelas Finansdepartementet

till iakttagande vid uppgörande åt förslaget

till reglering af utgifterna under Riksstatens

nionde kufvudtitel.

Ex protocollo

A. Wennberg.

Stockholm, tryckt hos K. L. Beckman, 187/

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o G a) till Konrjl. Majds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1878. 1

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å. Stockholms

slott den 7 december 1877.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Friherre De Geer;

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna;

Statsråden: Herr Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre AlstSömer,

Lovén,

Friherre von Otter,

Forssell och

Rosensvärd.

17:o.

Departementschefen, statsrådet Forssell anförde härefter:

“Sedan, i anledning af ej mindre ett af statsrådet och chefen

för civildepartementet framstäldt förslag till förändrad organisation af

de särskilda statsdepartementens kansliexpeditioner — med undantag

af det efter andra bestämmelser ordnade kabinettet för utrikes brefvexlingen

— än äfven en af statsrådet och chefen för finansdepartementet

gjord underdånig framställning i fråga om grunderna för aflöningen

inom de olika tjenstegraderna inom Eders Kongl. Maj:ts kansli,

Bill. till liiksd. Prot. 1878. 1 Sami. 1 Afd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2. Bil n:o 0 a) till Kowjl. Maj-.tn nåd. prop. n:o 1, om statevcrftet 1878.

Eders Kongl. Maj:t uti den nådiga propositionen till 1874 års riksdag

angående statsverkets tillstånd och behof hos riksdagen äskat anslag

å ordinarie stat för genomförandet af berörda nya organisation, förklarade

riksdagen sig väl anse det framlagda organisationsförslaget gå i

en riktning, som otvifvelaktigt vore den rätta, men ansåg sig då ej

böra ingå i definitiv pröfning af do för den nya organisationen uppgjorda

aflöningsstater. Riksdagen antog nemligen, att vid 1875 års

riksmöte skulle till behandling förekomma frågan om reglering af de

centrala embetsverkens samt öfriga civile embets- och tjenstemäns

afiöningsförhållanden, och det var enligt riksdagens åsigt ej lämpligt,

att redan vid riksmötet 1874 undantagsvis för några särskilda embetsverk

definitivt fastställa aflöningsbeloppen, helst derigenom lätteligen

kunde uppstå svårigheter vid den allmänna regleringen, i händelse

den mera omfattande utredning, som då kunde komma att föreligga,

skulle gifva anledning till afvikelse från de grunder, efter hvilka aflöning

sbeloppen vid de ifrågastälda regleringarna blefve beräknade.

Riksdagen beviljade fördenskull allenast å extra stat de medel, som

då syntes nödiga för den nya organisationens tillämpning under år

1875, ehuru till nedsatt belopp mot hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit.

Skälen för denna nedsättning vore dels det, att riksdagen ansåg sig

höra taga hänsyn till beloppet af de vid samma riksmöte åt andra

embetsverk medgifva dyrtidstillägg, dels ock det, att i förslaget saknades

ett bestämdt uttaladt förbud mot samtidigt uppbärande af lön

för flera tjenster, På särskilda af Eders Kongl. Maj:t år efter annat

gjorda framställningar bär riksdagen sedan dess fortfarande å extra

stat beviljat anslag för samma nya organisation till enahanda belopp.

Det hinder, som riksdagen, på sätt jag nu omförmäla år 1874

ansåg förefinnas mot eu bestämd lönereglering för kanslidepartementens

expeditioner, torde numera hafva försvunnit. Ty under den

tid, som sedan dess förflutit, hafva ej blott en del af Eders Kongl.

Maj:ts kansli, nemligen justitie-revisions-expeditionen, utan äfven åtskilliga

af de centrala verken undergått den reglering, hvarå riksdagen

i sitt nyssberörda yttrande syftade. Och genom dessa regleringar

har äfven en stadgad norm åstadkommits både för lönebeloppen

i de särskilda tjenstegraderna och i afseende å välboren för åtnjutandet

af de nya löneförmånerna. Vid sådant förhållande, och då några omständigheter

i öfrigt ej synas vara för handen, verkande derhän, att

en definitiv reglering af löneförhållandena inom kanslidepartementens

expeditioner borde längre uppskjutas, samt då det torde tillkomma

mig såsom chef för finansdepartementet att i första hand uttala min

åsigt om den ekonomiska sidan af nämnda reglering, har jag ansett.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 a) till Körtel. Maj:''.s nåd. prov. n:o 1, om statsmrket 1878. 3

det vara min pligt att nu härå påkalla Eders Kong! Maj:ts nådiga

uppmärksamhet.

Enligt den vid 1874 års riksdag godkända organisationer), hvilken

under en treårig tillämpning visat sig vara fullt ändamålsenlig,

skulle expeditionernas ordinarie tjensteman utgöras af kanslisekreterare

och de med dem i afseende å tjenste- och lönegrad likställda registratorerna,

byråchefer och expeditionschefer.

Aflöningen till kanslisekreterarne utgår nu med 4,200 kronor till

dem hvar. Med ledning af detta belopp och med tillämpning af den

för de fleste tjensteman inom ny organiserade embetsverk antagna

principen om ålderstillägg, torde aflöningen för nämnda tjensteman böra

i den definitiva staten bestämmas till 4,000 kronor med rätt till två

ålderstillägg, hvardera å 500 kronor, att åtnjutas, det första efter fem

års och det andra efter tio års tjenstgöring.

Den nedsättning i den nuvarande aflöningen, som således skulle

stadgas, kan väl anses motsvarad af rättigheten till ålderstillägg; och

om än kanslisekreteraren, hvilken under byråchefs semester eller vid

annat förfall för honom har till åliggande att sköta dennes befattning,

till följd af denna omständighet och sin ställning i öfrigt såsom protokollsförare

i Konungens konselj kan anses nära jemförlig med sekreteraren

i ett kollegium eller centralt embetsverk, för hvilken aflöningen

i allmänhet ansetts böra utgå med 4,500 kronor jemte två ålderstillägg

å 500 kronor hvartdera, lärer dock med afseende å den ringare ansvarighet

och mindre fristående ställning, som med kanslisekreterarens

befattning förenas, ofvanberörda af mig nu i fråga satta aflöning ej

kunna anses allt för ringa. Genom denna aflöning skulle visserligen

de bland de nuvarande kanslisekreterarne, hvilka ej tjenstgjort så länge,

att de vore berättigade till ålderstillägg, under någon kortare tid lida

minskning i sina löneförmåner; men ersättning härför torde af tillgängliga

medel kunna dem beredas. Hvad beträffar aflöningens fördelning

i lön och tjenstgöringspenningar, torde lämpligast och med

hänsyn jemväl till proportionen i den af löneregleringskomitén föreslagna

fördelningen af aflöningen till sekreterarne i generaltull-, generalpost-

och telegrafstyrelserna äfvensom af arvodena till de i förslaget

till stat för telegrafstyrelsen upptagna ingeniörerna lönen bestämmas

till 2,800 kronor och tjenstgöringspenningarna till 1,200

kronor. Då vidare, hvad beträffar registratorerna i kansliexpeditionerna,

dessa allt hittills åtnjutit enahanda aflöning som kanslisekreterarne,

och någon anledning att ändra detta förhållande ej torde förefinnas,

anser jag deras aflöning äfven fortfarande böra bestämmas till samma

belopp, som kommer kanslisekreterare till del.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bil. n:o 6 a) till Kong.I. Maj ds nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1878.

I likhet med hvad vid senast verkstälda löneregleringar blifvit

stadgadt i afseende å statskommissarier samt byråchefer i fångvårdsstyrelsen

och hvad som blifvit af löneregleringskomitén föreslaget angående

byråchefer i post-, telegraf- och tullstyrelserna hemställer jag,

då den bearbetning af förekommande ärenden, som åligger byråcheferna

i departementens expeditioner, otvifvelaktigt är af lika stor vigt som

den, hvilken tillhör ofvannämnde tjensteman, att aflöningen jemväl för

byråcheferna inom kanslidepartementens expeditioner måtte bestämmas

till lön 4,400 kronor och tjenstgöringspenningar 2,000 kronor jemte

rätt till ett åldcrstillägg till lönen å 600 kronor efter förn års tjenstgöring.

Expeditionscheferna åtnjuta för närvarande ett arvode af 7,000

kronor. Då emellertid alla de byråchefer, som tjenstgjort i fem år

eller derutöfver, skulle åtnjuta aflöning till nämnde belopp, vågar jag

föreslå, att arvodet till expeditionscheferna bestämmes till 7,500 kronor,

hvilket är detsamma, som Eders Kong]. Maj:t vid 1874 års riksmöte

i sådant afseende föreslog, och som Riksdagen då beviljade åt

kabinettssekreteraren såsom expeditionschef i utrikesdepartementet.

Af berörda arvodesbelopp torde 2,400 kronor böra anses motsvara

tjenstgöringspenningar.

Hvad härefter angår vaktbetjeningen, hvars aflöning hittills utgått

med 750 kronor till eu vaktmästare inom hvarje expedition och med

650 kronor till eu hvar af de öfriga, så torde nämnda betjening, med

afseende derå att den dagliga tjenstgöringen å embetsrummet ej understiger

5 — 6 timmar, böra undfå aflöning till enahanda belopp, som vid

1876 års riksdag bestämdes för vaktbetjeningen inom statskontoret,

der arbetstiden antogs till lika längd. Jag föreslår derföre en aflöning

för hvarje expeditions förste vaktmästare af lön 800 kronor och

tjenstgöringspenningar 300 kronor, tillhopa 1,100 kronor, samt för

öfrige vaktmästare af lön 500 kronor och tjenstgöringspenningar 300

kronor, tillhopa 800 kronor, jemte rätt för de sistnämnde till ett ålderstillägg

af 100 kronor efter fem års tjenstgöring. För dem af vaktbetjeningen,

som i egenskap af departementsvaktmästare åtnjuta fri

bostad, torde dock, så länge denna förmån qvarstår, den kontanta

lönen böra minskas med 150 kronor.

Slutligen komma i betraktande vilkoren för åtnjutande af den

föreslagna nya aflöningen. Dessa böra naturligtvis bestämmas med

ledning af hvad i sådant afseende blifvit stadgadt i andra redan reglerade

verk. I afseende å vilkoren för åtnjutande af åldcrstillägg inom

kansliexpeditionerna synes mig dock höra gälla i viss män olika stadgande]!

mot hvad i sådant hänseende eljest blifvit bestämdt. Då det

är nödvändigt, att departementscheferne vid utseende af lämpliga per
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil n:o 6 a) till Kong!, Maj:ts nåd, prop. n:o 1, om statsverket 1878. 5

soner för eftertagande af de vigtiga byråehofsbefatt.n ingarne i Eders

Kongl. Maj:ts kansli hafva sig öppet att välja inom en vidsträcktare

krets än bland de i hans egen expedition anstälda tjensteman, och då

det äfven är billigt att befattningarna såsom kanslisekreterare och registrator,

hvilka tillhöra samma lönegrad, vid beräknandet af ålderstillägg

anses såsom samma tjenst, synas skäl förefinnas, att person,

som till tjenstebefattning inom kansliet förflyttas, må vid bestämmande

af alderstillägg räkna sig till godo den tid, han i samma lönegrad

tjenst gjort inom samma .expedition eller inom annat departement eller

verk. Jag får således rörande vilkoren för åtnjutande af den nya aflöningen

inom kansliexpeditionerna i underdånighet föreslå:

l:o att tjensteman i berörda expeditioner skall vara underkastad

den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden,

som vid en möjligen inträdande förändrad organisation af kansliet eller

eljest kan varda stadgad;

-;o att tjenstgöringspenningar, der sådana i aflöningen ingå, få

uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort

eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från

tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;

3ro att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger

uppbära hela lönen; men att den, som eljest undfår ledighet för svag

helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan

förpligtas att under ledigheten, utöfver sina tjenstgöringspenningar, afstå

så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller eljest

pröfvas skäligt;

4:o att vid sjukdomsförfall eller när det erfordras för beredande

af semester tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han

förordnas _ till högre befattning inom expeditionen, densamma, mot åtnjutande

i förstnämnda fall af de för befattningen anslagna tjenstgöringspenningar,

men eljest af deremot svarande belopp, i stället för

egna tjenstgöringspenningar, bestrida, dock ej längre än tre månader

under ett år;

5:o att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af samma tjenst anses böra medgifvas, tidpunkten för första

förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under vilkor att innehafvare^

af denna tid, mera än fyra år sjelf bestridt sin egen eller,

på grund af förordnande, annan statens tjenst, dock att härvid icke

må föras honom till last den tid, han åtnjutit semester; och för andra

förhöjningen, om sådan eger rum, efter ytterligare fem år under samma

vilkor, på det sätt likväl, att den högre aflöningen ej i någotdera fallet

får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det, dä den

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bil. n:o ö a) till Kongl. Maj ds nåd. prop. n:o. 1: om statsverket 1878.

stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd; börande löntagaren dervid tillgodoräknas

ej mindre den tid, han före den nya statens utfärdande bestridt

innehafvande tjenst eller motsvarande tjenst å den gamla staten

vare sig på grund af fullmakt eller till följd af förordnande, som i afvaktan

på afgörande af frågan om kansliets reglering för tjenstens

uppehållande under tiden meddelats, än äfven den tid han inom samma

lönegrad tjenstgjort inom samma eller annan expedition af kansliet

eller i annat statens embetsverk;

6:o att tjensteman skall, då han uppnått 65 lefnads- och minst

35 tjensteår, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension å

allmänna indragningsstaten från tjensten afgå; Kongl. Maj:t dock obetaget

att låta med afskedet anstå, derest och så länge den pensionsberättigacle

pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna

det allmänna och kan finnas villig att i densamma qvarstå;

7:o att med ordinarie befattning inom kansliexpeditionerna ej må

förenas annan tjenst å rikets, riksdagens eller kommuns stat ej heller

annan tjenstebefattning med mindre den finnes icke vara hinderlig för

fullgörande af tjenstgöringen inom expeditionen; dock att tjensteman,

som vid den nya löneregleringens inträdande redan innehar tjenst

utom expeditionen, må densamma bibehålla så länge den icke är för

tjenstgöring i expeditionen hinderlig; samt

8:o att semester må af embete- och tjenstemännen åtnjutas under

eu och en half månad årligen.

De af nuvarande embets- och tjenstemän inom förevarande expeditioner,

som inom förelagd tid förklara sig icke vilja ingå på den nya

aflöningsstaten med nu föreslagna vilkor, torde böra bibehållas vid de

aflöningsform ån er de på ordinarie stat förut innehafva.

Derest de af mig nu i underdånighet framlagda grunder för lönereglering

för justitie-, landtförsvars-, civil-, finans- och ecklesiastikoch

i tillämpliga delar äfven för sjöförsvars-departementens kansliexpeditioner

vinna Eders Kongl. Maj:ts nådiga bifall, torde förslag till

samma reglering höra för nästinstundande riksdag framläggas. Men

då detta förslag i sig innebär eu pröfning ej blott af aflöningsbeloppen

utan äfven af antalet i hvar expedition erforderliga tjenstemän,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 a) till Kong!. Maj:ts nåd. prop. n:o 1. om statsverket 1878. 7

och denna sistnämnda fråga lärer böra inför Eders Kongl. Maj:t föredragas

för hvarje särskildt departement af dess chef, hvilken ock ensam

är i tillfälle att yttra sig angående det behof, som för departementet

må förefinnas af särskildt anslag till amanuenser, skrifbiträde

och extra vaktbetjente, vågar jag i underdånighet hemställa, att utdrag

af detta protokoll måtte få tillställas vederbörande departement,

för att tjena till ledning vid uppgörandet af de särskilda nya aflöningsstaterna

för kansliexpeditionerna.”

Uti föredragande departementschefens sålunda gjorda underdåniga

hemställan instämde statsrådets öfriga ledamöter.

Hvad statsrådet uti förestående 1 7 mål i underdånighet

hemställt och tillstyrkt behagade Hans

Magt, Konungen i nåder gilla och bifalla.

Ex protocollo:

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 b) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:0 1, om statsverket, 1878. 1

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott dm 14 december 1877.

N ärvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Friherre De Geer;

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna;

Statsråden: Herr Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Loyén,

Friherre von Otter,

Forssell och

Rosensvård.

11:0.

föredragande departementschefen, statsrådet Forssell anförde slutligen

:

“I sammanhang med öfriga förberedelser för afgifvande af den

nådiga statsverkspropositionen till nästkommande års riksdag, lärer

äfven böra komma under öfvervägande, huruvida och i hvad mån dyrtidstillägg

åt embets- och tjensteman böra begäras; och då det vid föregående

statsreglering^’ ansetts tillhöra chefen för finansdepartementet

att i första hand inför Eders Kongl. Maj:t anmäla detta ärende, tillåter

jag mig nu att derför påkalla Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning.

Bill. till Biksd. Prat. 1878. 1 Sami. 1 Afd.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bil. n:o 6 b) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket, 1878.

Ehuru under sistlidne och innevarande år nya stater blifvit för

åtskilliga embetsverk faststälda, och ytterligare en del löneregleringar

torde under år 1878 kunna genomföras, kommer dock äfven efter sistnämnda

års utgång ett ej ringa antal embets- och tjenstemän att

qvarstå vid sina å gammal stat innehafvande löner. Någon anledning

att antaga, det behofvet för dessa att fortfarande få åtnjuta dyrtidstillägg

skulle för år 1879 blifva mindre än under närmast föregående

år, lärer icke förefinnas, och jag torde alltså få hemställa, att vid reglerandet

af de särskilda hufvudtitlarna dyrtidstillägg måtte komma att

äskas att fortfarande utgå till de verk och inrättningar, som för år

1878 fått dylikt tillägg sig anvisadt. och hvilkas löneförhållanden ej

vid instundande riksdag blifva definitivt oestämda, äfvensom att härvid

den af Riksdagen för 1878 års dyrtidstillägg följda grund, med

de jemkningar, hvartill omständigheterna möjligen kunna gifva anledning,

måtte få i hufvudsak tillämpas.

Hvad föredragande departementschefen sålunda

hemstält, deri statsrådets öfriga ledamöter instämde,

behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla;

och skulle utdrag af detta protokoll tillställas

öfriga statsdepartement, för att, der ej särskilda förhållanden

föranledde till afvikelse, tjena till ledning

vid beräknandet af de belopp, hvilka borde såsom

dyrtidstillägg å de till hvarje departement hörande

embets- och tjenstemäns löner eller arvoden i den

nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd

och behof upptagas.

In fidem protocolli:

A. L. Fris.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1878.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nådiga grop. n:o 1, om statsverket 1878. 1

Utdrag a.f protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t. Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 4

januari 1878.

N ärva vande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Herr Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Lovén,

Friherre von Otter,

Forssell och

Rosensvärd.

Departementschefen, statsrådet Forssell föredrog i underdånighet:

Do.

Gen oval poststyrelsens den 13 december 1877 afgifna, detta protokoll

under litt. C bilagda underdåniga skrifvelse angående postverkets

stater för år 1879, jemte samma styrelses underdåniga memorial den

2 maj 1877 angående minskning i postverkets trafikutgifter, bil. litt. D,

äfvensom löneregleringskomiténs den 5 mars 1877 afgifna underdåniga

betänkande och förslag angående lönereglering m. in. för generalpoststyrelsen

och bemälda styrelses underdåniga utlåtande deröfver, daterad

t den 12 mars 1877.

Bill. till Rilcsd. Vrot. 1878. 1 Samt. 1 Afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bil. N:o 6 c) till Kongl. Maj-.ts nådiga prop. n:o 1, om statsverket 1878.

Härefter anförde departementschefen:

“I sedvanlig ordning har generalpoststyrelsen främst uti sitt förslag

till postverkets stater för nästa år intagit en beräkning af postverkets

inkomster för samma år. Generalpoststyrelsen har härvid iakttagit.

samma förfarande som förr, att nemligen al tillökningen i postverkets

inkomster under en viss känd tidrymd sluta sig till inkomsten

under en lika stor tidrymd i framtiden. På detta sätt har styrelsen

kommit till den slutsats, att postverkets inkomster för år 1879 skulle

uppgå till 5,000,000 kronor. Då sjelfva principen för denna sannolikhetsberäkning

synes mig riktig; då vid beräkningens utförande skälig

noggrannhet och försigtighet blifvit iakttagna, hemställer jag i underdånighet:
-

att förevarande beräkning af postverkets inkomster

måtte af Eders Kongl. Maj:t i nåder godkännas.

Jag öfvergå!- nu till frågan om postverkets utgifter, och dervid

främst till den om staten lör generalpoststyrelsen samt hvad löneregleringskomiténs

betänkande innehåller i afseende härå och om styrelsens

organisation.

Efter en redogörelse för hvad som förekommit i fråga om föreningen

af post- och telegrafstyrelserna, hafva komiterade, som ansett

den ytterligare pröfningen af denna fråga böra föregås af en fullständig

utredning af flerahanda förhållanden, som på en i fråga kommande

allmännare sammanslagning af de lokala post- och telegrafanstalterna

kunna komma att utöfva något inflytande, för närvarande endast

funnit sig böra, vid förslag till uppgörande af styrelseverkens organisation,

taga hänsyn äfven till möjligheten af en dylik framtida förening

af bägge styrelserna, och i sådant syfte dels sökt åstadkomma

största möjliga öfverensstämmelse i afseende å ärendenas handläggning

inom hvardera styrelseverket, dels förordat införandet i fullmakter

och konstitutorial å tjänster inom styrelserna äfvensom intagande

bland vilkoren för de nya löneförmånernas åtnjutande af ett förbehåll

om skyldighet att underkasta sig den förändring i tjenstgöring, hvilken

af styrelsernas framdeles möjligen i fråga kommande förening

kan varda en följd.

Hvad komiterade sålunda föreslagit synes mig i sjelfva verket

innebära allt hvad som i ärendets nuvarande skick är behöfligt för

att möjliggöra och förbereda den förening af de bägge styrelseverken,

hvilken framgent må kunna anses lämplig, helst som hvardera verkets

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 c) till Konyl. Maj:ts nådiga pr ap. n:o 1, om statsverket 1878. 3

inre organisation — så vida livad komiterade beträffande så väl postsom

telegrafstyrelsen nu föreslagit vinner Eders Kongl. Maj:ts nådiga

bifall — i och för en framtida förening icke torde behöfva undergå

någon väsentlig ombildning, utan föreningen kunna verkställas hufvudsakligen

genom förläggandet af beslutanderätten i vissa mål till den

gemensamme chefen; och anser jag mig derför icke behöfva för närvarande

i detta ämne göra någon särskild hemställan.

Hvad som för öfrigt uti komiterades förslag ej omedelbart rör

generalpoststyrelsens organisation och lönestat, anser jag likaledes böra

för närvarande från behandling undantagas; först sedan den nya staten

blifvit faststäld, torde det vara tid att taga under öfvervägande de

ändringar i styrelsens instruktion, hvartill berörda stat och komiterades

förslag i öfrigt kunna föranleda.

Då generalpoststyrelsen så nyligen som år 1873 erhållit förändrad

instruktion, samt komiterade vid afgifvandet af förslag till reglering af

andra embetsverk ofta synas hafva haft detta verks nuvarande organisation

för ögonen, är det naturligt, att något förslag till hufvudsaklig

ändring deri ej blifvit af dem framlagdt. Den enda ändring, som i

berörda hänseende blifvit ifrågasatt, är indragningen af samtliga tjenster

af den nuvarande första lönegraden, eller kanslist- och kammarskrifvarebefattningarna.

Mot denna åtgärd liksom öfverhufvud allt hvad komitén

föreslagit har generalpoststyrelsen ej funnit något att anmärka.

Under antagande, att löneförmånerna för generalpoststyrelsens

personal i allo borde bestämmas till enahanda belopp, som för motsvarande

befattningar i andra verk blifvit föreslagne, hafva komiterade

bland annat äfven upptagit generalpostdirektörens aflöning till samma

belopp, 9,000 kronor, som af Eders Kongl. Maj:t föreslagits och af

riksdagen beviljats för statskontorets och fångvårdsstyrelsens chefer.

Emellertid och då generalpostdirektörens verksamhet vore af beskaffenhet,

att icke kunna uteslutande till vissa bestämda tider af dagen förläggas,

utan ofta påkallade embetsåtgärder äfven å annan än den för

embetsverken i allmänhet vanliga arbetstiden, så att embetsvåning i

postverkets hus vore för generalpostdirektören behöflig, hafva komiterade

ansett, att denna omständighet icke borde föranleda någon nedsättning

i nämnda, af dem för chefen föreslagna lönebelopp. För min

del kan jag obetingadt ansluta mig till den af komiterade uttalade

mening, att den särskilda beskaffenheten af det generalpostdirektören

tillkommande chefskap fordrar hans närvaro i embetslokalen äfven

å andra än de vanliga arbetstiderna, hvadan staten ock har skyldighet

att medelst embetsvåning i postverkets hus sätta honom i tillfälle härtill;

äfvensom att under sådant förhållande boställsförmånen icke bör

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bil. N:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nådiga grop. n:o 1, om statsverket 1878.

vid bestämmandet af hans aflöning särskilt tagas i betraktande. Deremot

kåta jag icke dela komiterades mening, att cheferna för alla statens

embetsverk böra med lika belopp aflönas. Komiterade hafva sjelfva

tillämpat en annan grundsats, då de för mindre verk, sådana som riksarkivet,

kongl. biblioteket och öfverintendentsembetet, föreslagit chefsaflöniug

med allenast 7,500 kronor, och lär väl härutinnan hänsynen

till verkets storlek och chefsverksamhetens omfattning hafva varit bestämmande.

Likaså synes mig vid aflöningens fastställande böra tagas

i betraktande vidden af de uppgifter, hvart och ett af dessa verk

har att fylla, samt det ansvar och det personliga arbete, som till följd

deraf tillkommer deras chefer. Och ur hvilken synpunkt jemförelse!!

härutinnan än må anställas, vare sig man afser antalet af de ärenden,

som på chefens afgörande ankomma, eller storleken af den personal,

som är stäld under hans chefskap, eller vigten af de beslut, häri eger

att på eget ansvar fatta, lär icke kunna förnekas, att chefskapet för

postverket bör betinga en större aflöning än det med generaldirektörstitel

förenade chefskapet för öfriga, nyss nämnda verk. Icke heller lär

kunna förbises, att postverket är en inrättning af rent industriel art

och att detsamma såsom sådan ej kan, i fråga om erforderlig personlig

arbetskraft, undgå all konkurrens med den privata industrien. Tagerman

vid chefsaflöningens bestämmande blott någon hänsyn till hvad

den enskilda industriel verksamheten kan erbjuda åt sådan personlig

duglighet, som staten bör söka att för dylika platser vinna, — en synpunkt,

som t. ex. i fråga om aflöningen för riksbankens chefer af riksdagen

iakttagits — torde också en förhöjning af nu i fråga varande

lönebelopp kunna i fråga sättas, och för min del anser jag mig ej

kunna underlåta att för honom föreslå ett aflöningsbelopp af tillsammanlagdt

10,000 kronor, hvilket, för att ej skilnaden mellan aflöningsförmåner

och pensionsbelopp måtte blifva allt för stor, lämpligen torde

kunna fördelas i lön 7,000 kronor och tjenstgöringspenningar 3,000

kronor.

För öfrigt finner jag för närvarande intet att anmärka mot komiterades

förslag rörande styrelsepersonalens antal och löneförmåner

eller mot den till vikariatsersättningar samt arvoden åt extra biträden

m. in. förslagsvis beräknade summa 35,000 kronor. Jag hemställer

derför,

att Eders Kongl. Maj:t ville föreslå följande aflöningsstat

att gälla för generalpoststyrelsen:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nådiga prop. n:o 1, om statsverket 1878. 5

Lön.

Tjenst-

göring-

Summa.

Kronor.

penningar.

Kronor.

| Kronor.

Generalpostdirektören .......................

7,000

3,000

10,000

1 byråchef .......................................

4,400

8,800

2,000

6,400

2 byråchefer ....................................

4,000

12,800

Kanslibyrån:

1 sekreterare .................................

3,000

1,500

4,500

1 registrator ....................................

1,800

1,800

1,200

3.000

1 notarie och ombudsman ..................

1,200

3,000

1 notarie .......................................

1,800

1,200

3,000

1 d:o .......................................

1,800

1,200

3,000

1 aktuarie .......................................

1,800

1,200

3,000

1 d:0 .......................................

1,800

1,200

3,000

Trafikbyrån:

1 sekreterare....................................

3,000

1,500

4,500

1 notarie .......................................

1,800

1,200

3,000

1 aktuarie .......................................

1,800

1,200

3,000

Kameralbyrån:

1 kamererare och sekreterare ............

3,000

1,500

4,500

1 bokhållare ....................................

1,800

1,200

3,000

2 d:o ....................................

3,600

2,400

6.000

1 notarie .......................................

1,800

1,200

3,000

1 d:o ......................................

1,800

1,200

3,000

1 aktuarie .......................................

1,800

1,200

3,000

1 d:0 .......................................

1,800

1,200

3,000

1 revisor .......................................

1,800

1,200

3,000

4 revisorer ....................................

7.200

4,800

12.000

1 förvaltare af postverkets hufvudkassa

3,000

1,500

4,500

1 d:o af postverkets frimärkes-

förråd .......................................

3.000

1.500

4,500

l’förrådsintendent ...........................

3,000

1,500

4,500

Till vikariatsersättning samt arvoden

åt extra biträden m. m., förslagsvis ...

—

—

35,000

1 förste vaktmästare ........................

800

300

1.100

1 vaktmästare .................................

500

300

800

5 d:o .................................

2,500

1,500

4,000

summa

___.

_

157,100

I Efter 5 år kan lönen

/ höjas med 600 kronor.

Efter 5 år kan lönen

höjas med 500 kronor

och efter 10 år med ytterligare

500 kronor.

\ Efter 5 år kan lönen

/ höjas med 100 kronor.

i

Vid verkstad granskning af ifrågavarande förslag har det val

ej kunnat undgå min uppmärksamhet, att arbetskrafterna inom generalpoststyrelsen

äro i allmänhet knappt tilltagna; isynnerhet inom tvänne

af byråerna synes ärendenas ständigt tillväxande mängd snart nog

kunna medföra, att byråcheferna, äfven med yttersta ansträngning, icke

opaginerad Kontrollera mot PDF

G Bil. N:o 6 c) till Kontjl. Maj.in nåd i g a grop. n:o 1, om statsverket 1878.

förmå egna dem vederbörlig handläggning. Denna farhåga synes mig

och bekräftad deraf, att generalpoststyrelsen, på sätt jag redan den

21 sistlidno december i underdånighet anmält, sett sig föranlåten att

med anledning af de tilltagande göromålen å styrelsens kameralbyrå

begära anställandet af en särskild föredragande för anmärkningsmål,

af Indika, för år 1877 uppgående till omkring 1,250, återstode oafgjorda

omkring 540, och hvaraf 700 ansågos under förra hälften af år

1878 ytterligare inkomma. Men om än sålunda kan antagas, att inrättandet

af en fjerde byrå inom styrelsen förr eller senare varder

oundgängligt, torde dock behofvet tills vidare kunna afhjelpas på det

sätt, att särskilda extra föredragande förordnas för sådana ärenden,

som inom en eller annan byrå ej kunna vederbörligen handläggas.

Under förutsättning häraf, anser jag mig för närvarande kunna underlåta

att yrka ändring uti hvad komiterade föreslagit och generalpoststyrelsen

tillstyrkt beträffande byråchefernas antal.

Hvad beträffar de allmänna vilkoren för åtnjutande af de nya

lönerna, så äro dessa hufvudsakligen lika lydande med hvad förut förandra

embetsverk i samma afseende godkänts. De innehålla härjemte

särskilda förbehåll för den händelse, att en förening af postverkets och

telegrafverkets styrelse skulle komma att ega rum. Som dessa allmänna

bestämmelser för den förhöjda afiöningens åtnjutande redan

blifvit i sammanhang med lönereglering för andra embetsverk af Eders

Kong!. Maj:t och Riksdagen pröfvade, har generalpoststyrelsen ansett

något särskilt yttrande deröfver icke af styrelsen påkallas; men styrelsen,

som i likhet med generaltullstyrelsen antagit, att med det i

bestämmelserna rörande ålderstillägg förekommande stadgande om viss

tids fortsatt innehafvande af samma tjenst afsetts en bestämmelse om

innehafvande under viss tid af tjenst i samma grad, helst enligt komiterades

förslag första gradens tjenstår skulle tillsättas på det sätt, att

endast fullmakt i donna tjenstegrad utfärdades, med generalpoststyrelsen

förbehållen rätt att anställa fullmaktsinuehafvaren till tjenstgöring tills

vidare vid hvilken befattning som helst inom denna grad, har ansett

sig böra å detta förhållande fasta Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet,

Jemte det jag anser denna anmärkning fullt befogad, tillåter

jag mig att framställa eu annan rörande den bland vilkoren stadgade

skvldigheten för tjensteman, att taga afsked mot erhållande af pension,

då han uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjensteår. A id senaste riksdag

blef nemligen på Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda nådiga hemställan

beslut a dt, att, oberoende af hvad gällande stadganden innehölle om

rätt till pension å allmänna indragningsstaten, skulle civile embets- och

tjensteman samt betjente, hvilkas aflöning på grund af reglering, som

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o (i c) till Kongl. Majds nåd i (ja prop. n:o 1, om statsverket 1878. 7

skett vid riksdagarne 1876 eller 1877, eller vid följande riksdagar

kunde ega rum, vore fördelad i lön- och tjenstgöringspenningar, vara

berättigade — der ej för särskildt fall andra bestämmelser vore eller

blefve meddelade — att, då de uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjensteår

vid afskedstagandet från tjensten, å allmänna indragningsstaten undfå

pension till lönens hela belopp. Sammanställes nu detta allmänna

stadgande om rättighet till pension från allmänna indragningsstaten

med den af komitén föreslagna bestämmelsen om skyldighet för tjensteman

att från tj ensten afgå, synes deraf följa, att poststyrelsens tjensteman

skulle efter den nya löneregleringens genomförande vara berättigade

till pension å allmänna indragningsstaten. Då emellertid detta

ej kan vara åsyftadt, och ej heller synes mig böra stadgas, helst postverket

bland sina stater har en särskild pensionsstat, från hvilken utgå

dels fyllnadspensioner åt de postverkets pensionerade tjensteman,

som åtnjuta pensioner från civilstatens pensionsinrättning, dels ock

hela pensioner åt de tjensteman, hvilka ej äro berättigade till pensioner

från nämnda inrättning, anser jag, att till förekommande af missförstånd

bör uttryckligen tillkännagifvas, att pension till tjensteman inom

generalpoststyrelsen bör hädanefter utgå af samma medel som hittills.

Med iakttagande af de redaktionsändringar, som blifva en följd derest

de båda nu omförmälda anmärkningarna godkännas, skulle således

ifrågavarande vilkor blifva följande:

att embete- och tjensteman vid generalpoststyrelsen

skall dels vara underkastad den vidsträcktare

tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden,

som vid en möjligen inträdande förändrad organisation

af styrelsen eller dess särskilda afdelningar eller

eljest i allmänhet kan varda stadgad, dels ock vara

förpligtad att — derest i en framtid verkets ställning

inom förvaltningen så förändras, att detsamma antingen

med styrelsen för telegrafverket förenas eller eljest

ej längre kan såsom sjelfständigt embetsverk anses —

med bibehållande af den tjenstegrad och aflöning, han

innehar efter förändrad arbetsordning, sköta de med

tjensten förenade göromål;

att med embete eller tjenst i generalpoststyrelsen

icke må förenas annan tjenst å rikets, riksdagens eller

kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning, med

mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande

af tjenstgöringen i styrelsen; dock att tjensteman,

som vid den nya löneregleringens inträdande redan

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bil. N:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nådiga prop. n:o 1, om statsverket 1878.

innehar tjenst utom styrelsen, må densamma bibehålla,

så länge den icke är förftjenstgöringen i styrelsen

hinderlig;

att aflöningarne för generalpoststyrelsens fembetsoch

tjenstemän samt betjente fördelas i lön och tjenstgöringspenningar,

hvilka senare få uppbäras endast

för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort

eller åtnjutit semester, men skola för den tid,

lian eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå till

den, som tjensten förrättat;

att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst

förrätta, eger uppbära hela lönen, men att den, som

eljest undfår ledighet för svag helsas vårdande, enskilda

angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan

förpligtas att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar

afstå så mycket af lönen, som för

tjenstens förrättande erfordras eller eljest pröfvas

skäligt;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras i

följd af embetsresor eller för beredande af semester,

tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om

han förordnas till högre befattning inom generalpoststyrelsen,

densamma, emot åtnjutande, i förstnämnda

fall, af de för befattningen anslagne tjenstgöringspenningar,

men eljest af deremot svarande belopp i

stället för egna tjenstgöringspenningar, bestrida, dock

ej längre än tre månader under ett år;

att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt

innehafvande af tjenst i samma lönegrad anses böra

medgifvas, tidpunkten för första förhöjningen bestämmes

att inträda efter fem år, under vilkor att innehafvaren

mera än fyra år af denna tid sjelf bestridt

sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens

tjenst, dock att härvid icke må föras honom till last

den tid han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen,

om sådan eger rum, efter ytterligare fem

år, på samma vilkor, under iakttagande, hvad såväl

den ena som den andra förhöjningen angår, deraf

att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid

början af kalenderåret näst efter det den stadgade

tjensteåldern blifvit uppnådd; börande löntagaren der
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj-.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1878.

vid tillgodoräknas den tid, som före den nya statens

utfärdande förflutit från hans tillträde till tjensten, vare

sig på grund af fullmakt eller konstitutorial, eller förordnande

i följd af frågan om verkets omorganisation ;

att tjensteman skall, då han uppnått 65 lefnadsoch

minst 35 tjensteår, vara förpligtad att med oafkortad

lön såsom pension från tjensten afgå, Eders

Kongl. Maj:t eller generalpoststyrelsen, der det tillkommer

denna att afskedet utfärda, dock obetaget.

att låta med detsamma anstå, derest och så länge

den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten på

ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan

finnas villig att i den samma qvarstå; börande dylik

pension utgå af samma medel, hvarifrån pensioner

till postverkets tjenstemän hittills utbetalats; samt

att semester må åtnjutas af verkets chef äfvensom

af tredje af och andra gradens tjenstemän under

en och en half månad samt af första gradens tjenstemän

under en månad årligen.

Då den i postverkets aflöningsstat för år 1878 för general poststyrelsen

upptagna summa uppgår till 124,720 kronor, skulle, om den af''

mig nu i underdånighet förordade staten för generalpoststyrelsen, hvilken

stat slutar å 157,100 kronor, blir antagen, en förhöjning i denna

del af aflöningsstaten således uppkomma af 32,380 kronor. Denna förhöjning

är dock mera skenbar än verklig; ty om i betraktande tages,

att arvodena till vikariater och extra biträden in. m. inom styrelsen,

hvilka förut bestridts från det för hela postverket gemensamma anslaget

till extra biträden, i det nya statsförslaget upptagits å styrelsens stat

med 35,000 kronor, finner man att anslaget till egentlig aflöning åt

styrelsen i sjelfva verket minskats med 2,620 kronor.

1 fråga om aflöningsstaten i öfrigt har generalpoststyrelsen på de

skäl, som blifvit i dess underdåniga skrifvelse närmare utvecklade, föreslagit

endast följande förändringar, nemligen: att anslaget till poststationsföreståndare

måtte minskas med 20,000 kronor, eller från 400,000 kronor

till 380,000 kronor; att, med anledning af den nyss omförmälda öfverflyttningen

af 35,000 kronor från anslaget till extra biträden till

staten för generalpoststyrelsen, sistnämnda anslag, nu upptaget till 325,000

kronor, måtte uppföras med allenast 290,000 kronor; samt att anslaget

till ålderstillägg, nu uppgående till 40,000 kronor, måtte, med anledning

af bestämmelsen derom, att ålderstillägg skulle tillkomma jemväl generalBih.

till Tliks. Prot. 1878. 1 Sami 1 Åfd. '' 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1878.

poststyrelsens personal, höjas med 5,500 kronor till 45,500 kronor. Hvad

generalpoststyrelsen härutinnan föreslagit anser jag mig böra till alla

delar biträda. Då således aflöningsstaten skulle komma att å ena sidan

ökas med 32,380 kronor å anslaget till generalpoststyrelsen och med

5,500 kronor å anslaget till ålderstillägg, eller tillhopa 37,880 krono)-,

men å andra sidan minskas med 20,000 kronor å anslaget till poststationsföreståndare

och med 35,000 kronor å anslaget till extra biträden,

eller tillhopa 55,000 kronor, uppkommer en öfvervägande minskning af

17,120 kronor. Aflöningsstaten, för år 1878 upptagen i sin helhet till

1,804,895 kronor, skulle således för år 1879 uppföras till 1,787,775 kronor.

Å öfvergångsstaten uppkommer väl en besparing af 1,000 kronor

derigenom, att den derå uppförda postexpeditionen i Ekolsund numera

blifvit efter förre postexpeditörens afgång indragen. Men nämnda stat

måste deremot ökas med beloppet af aflöningen till de tjenstehefattningar

i generalpoststyrelsen, Indika enligt löneregleringskomiténs förslag

skola indragas, nemligen samtliga kanslister och kammarskrifvare. Då

dessa afton lagar uppgå till 17,600 kronor, uppkommer således en tillökning

af 16,600 kronor; och öfvergångsstatens slutsumma, nu 4,000

kronor, skulle således enligt generalpoststyrelsens förslag för år 1879 utföras

med 20,600 kronor.

I afseende å indragningsstaten har generalpoststyrelsen föreslagit

allenast: att anslagen till kontorsskrifvarne J. A. Drangel och 8. W.

Småhus för mistad sportelinkomst, utgörande för den förre 1,793 kronor

och för den senare 2,287 kronor, måtte, med anledning af nämnde

tjenstemän tillkommande ålderstillägg å 200 kronor för dem hvardera,

minskas med motsvarande belopp eller tillhopa 400 kronor; samt att

det å indragningsstaten åt f. d. postexpéditören J. F. Tiljander uppförda

belopp 400 kronor måtte, sedan Tiljander numera aflidit, derifrån

afföras. Denna stat skulle således minskas med tillhopa 800 kronor eller

från 11,075 kronor till 10,275 kronor.

Beträffande pensionsstaten har generalpoststyrelsen anmält, att derifrån

skola afgå följande derå uppförda belopp, nemligen dels

till förre postjaktskepparen P. U. Fagerström ...............

„ „ postmästaren G. A. Göhle .................................

,, „ postexpeditören P. C. Fagerström ..................

„ postmästareenkan Vestlund ..........................................

„ postdirektören Vejlanders son Nils............................

hvilka personer samtliga numera aflidit; dels ock

,, postiljonen N. A. Olofssons enka Amalia Charlotta

Elisabeth Hallman, .....................................................

enär hon ingått nytt gifte,

cronor

200

1,000

1,050

75

75

100:

tillhopa kronor

2,500 —.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:t.s nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1878.

I sammanhang härmed har generalpoststyrelsen gjort framställning

derom, att åt kontorsskrifvaren vid postkontoret i Karlskrona Bror Alfred

Andersson samt åt brefbäraren vid postkontoret i Stockholm Kristian

Vilhelm Nylund, hvilka båda vore af obotlig sjukdom oförmögna att

sköta sina tjenster, måtte beredas pensioner till belopp af 1,000 kronor

för Andersson och 200 kronor åt Nylund. Under förutsättning af bifall

härtill och då i sådan händelse pensionsstatens för år 1878 upptagna

slutsumma, 69,715 kronor, skulle å ena sidan minskas med 2,500 kronor

och å den andra ökas med 1,200 kronor, har generalpoststyrelsen i sitt

förslag utfört den med 68,415 kronor, eller 1,300 kronor mindre än dess

nuvarande belopp.

I omkostnadsstaten har slutligen generalpoststyrelsen föreslagit följande

af omständigheterna påkallade förändringar, nemligen: dels tillökning

i anslagen till uppbörds- och frimärkesprovision med 10,000 kronor

eller från 225,000 kronor till 235,000 kronor, till rese- och traktamentsersättning

åt resepostexpeditörer med 10,000 kronor eller från

145,000 kronor till 155,000 kronor, till rese- och traktaments-ersättning

åt postiljoner med 20,000 kronor eller från 225,000 kronor till 245,000

kronor samt till postföringskostnad vid befordran å jernväg med 100,000

kronor eller från 525,000 kronor till 625,000 kronor; dels ock minskning i

anslagen till förhyrande af erforderliga lägenheter och till posthusens underhåll

med 10,000 kronor, eller från 90,000 kronor till 80,000 kronor,

samt till poståkdons anskaffande och underhåll med 20,000 kronor, eller

från 60,000 kronor till 40,000 kronor. Hela tillökningen i denna stat

skulle således blifva 140,000 kronor, hela minskningen 30,000 kronor;

och skilnaden häremellan, 110,000 kronor, lagd till omkostnadsstatens

nuvarande summa 2,787,000 kronor, gifver 2,897,000 kronor, som utgör

den af generalpoststyrelsen för år 1879 föreslagna omkostnadsstatens

slutsiffra. 1 öfrigt har generalpoststyrelsen i afseende å denna stat anmärkt,

att då från anslaget till postföringskostnad å landsväg och inom

postanstalternes områden skulle bestridas jemväl kostnaden för landtbrefbäringen,

borde detta förhållande utmärkas genom anslagets benämning,

hvilken således skulle blifva “anslag till postföringskostnad vid befordran

å landsväg och inom postanstalternas områden samt till landtbrefbäring".

Slutligen har generalpoststyrelsen hemställt, att staterna för oförutsedda

utgifter och för afkortningar och restitutioner, m. m., upptagna för

år 1878: den förra till 100,000 kronor och den senare till 23,315 kronor,

måtte för år 1879 utföras med 195,000 kronor för den förra och

21,935 kronor för den senare.

Mot hvad generalpoststyrelsen föreslagit i afseende å öfvergångs
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1878.

staten, indragningsstaten, pensionsstaten och oinkostnadsstaten samt staterna

till oförutsedda utgifter och till afkortningar och restitutioner in.

in,, finner jag ej annat att anmärka än att, med anledning af den af

mig ifrågasatta förhöjningen i generalpostdirektörens aflöning och deraf

följande tillökning i slutsumman för aflöningsstaten, sådan den blifvit af

generalpoststyrelsen föreslagen, eu motsvarande minskning bör ega rum

i anslaget till oförutsedda utgifter och staten härför följaktligen utföras

med allenast 194,000 kronor. Godkännes denna min underdåniga hemställan,

komma postverkets stater för år 1879 att förete följande slutsummor:
A)

aflöningsstat ....................................................... kronor

B) öfvergångsstat ........................................................

C) indragningsstat ......................................................

D) pension sstat .............................................................

E) omkostnadsstat .......................................................

F) oförutsedda utgifter ...............................................

G) afkortningar och restitutioner in. in..................

v

v

>7

n

?7

1,787,775

20,600

10,275

68,415

2,897,000

194,000

21,9ö5

tillhopa kronor 5,000,000

eller samma belopp, hvartill, enligt hvad jag förut i underdånighet föreslagit,

postverkets inkomster för år 1879 borde beräknas.

På grund af hvad jag nu anfört, tillstyrker jag, — som, under

förutsättning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga bifall till hvad jag hemställt

i fråga om förändringar i postverkets nuvarande stater, låtit i

öfverensstämmelse dermed upprätta förslag till utgiftsstater för postverket,

hvilket förslag torde fä biläggas dagens protokoll, — att Eders

Kongl. Maj:t täcktes i den nådiga proposition, som kommer att till

Riksdagen aflåtas angående statsverkets tillstånd och behof, föreslå:

att Riksdagen, med godkännande af ifrågavarande

utgiftsstater för postverket för år 1879 äfvensom af de

i afseende å den föreslagna nya aflöningen för generalpoststyrelsen

ifrågasatta vilkor och förbehåll, måtte

bestämma det å riksstatens sjunde hufvudtitel uppförda

anslag, förslagsvis beräknadt att af postmedlen direkte

utgå till postverket, till samma belopp, 5,000,000 kronor,

hvartill postverkets inkomster för nämnda år antagits

komma att uppgå.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1878. 13

Såsom generalpoststyrelsen så väl i nu föredragna statsanslag som i

särskildt utlåtande af den 2 maj detta år har anmärkt, eger det missförhållande

mellan postverkets inkomster och utgifter, somför åren 1875,

1870 och 1877 trädt i dagen, sin närmaste anledning uti de, Eders Kongl.

Maj:ts och riksdagens gemensamma beslut, genom hvilka dels postverket

förlorat rättigheten att, annat än i vissa undantagsfall, för postbefordringen

anlita gästgifveri-, håll- eller reservskjuts, dels de till postföring

mot eu ringa ersättning anslagna posthemman blifvit indragna, dels

ock till den upphäfda kronobrefbäringsskyldighetens ersättande nya

postlinier och poststationer inrättats.

Såsom generalpoststyrelsen likaledes riktigt anmärkt, är dock denna

företeelse i sjelfva verket icke ny, ithy att åtminstone eu del af de

postverkets utgifter, som nu visat sig öfverstiga dess inkomster, äfven

förut icke burits af postverket allena, utan i ej ringa mån af de kronobrefbärings-

eller skjutsskyldiga hemmanen; hvadan den brist, som nu

uppkommit i postverkets stat, med rätta kan betraktas som eu följd

deraf, att på statsverket öfverflyttats ett onus, hvilket förut hvilat å

vissa slag af jordegendom.

Icke destomindre är det i fråga varande missförhållandet nog stort,

att påkalla särskild uppmärksamhet och den allvarligaste sträfvan att

återställa den jemnvigt mellan inkomster och utgifter, som för postinstitutionens

sunda utveckling är af största vigt. Ty om det ock må

vara eu sanning, att lättade tillfällen till brefkommunikation äro ett

hufvudvilkor för postinkomsternas höjande, får man ej förbise, att en

sådan lättnad endast långsamt verkar till nya vanors införande och dermed

till inkomsternas stegring. Ett financielt gynsamt resultat åt

reformer i postkommunikationerna vinnes derför endast genom eu successiv

och betänksam utvidgning af förbindelseleder, hvilka nästan alltid i

sin början och ofta under eu rätt lång utvecklingstid medföra betydligt

större utgifter än inkomster; likasom också å andra sidan en inskränkning

af sådana postförbindelser, som icke bära sina omkostnader, visserligen

kan ''”orsaka minskning i portoinkomst, men likväl bör betraktas

som financielt fördelaktig, om den på samma gång borttager en

ännu större utgift. Om det vidare också är en sanning, att postkommunikationen

är ett vigtigt kulturmedel, för hvars åstadkommande staterna

alltid gjort och i vissa fall ännu göra uppoffringar, får det ej förbises,

kitt rätt stor våda är förenad med att åt denna synpunkt gifva en

afgörande vigt. De fördelar, som äro med beqväma postkommunikationer

förenade, skulle nämligen, från enskildes och kommuners sida, vålla

anspråk utan gräns på statens uppoffringar, och särskildt i länder, der

förhållandet mellan ytvidd och folkmängd är mindre fördelaktigt, skulle

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bil. wo 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1878.

statskassans utgifter för nämnda ändamål varda oberäkneliga, om man

ej emot anspråken på kulturmedlets utveckling finge göra gällande den

synpunkten, att postverket är en industriel anstalt, hvars utgifter i regeln

böra af inkomsterna betäckas.

Vill man särskild! i vårt land undgå alltför stora skattebidrag

till postverket, måste man taga hänsyn till de naturförhållanden, hvarunder

vi lefva, och derefter lämpa anspråken på beqväma och billiga postförbindelser.

Det kan ej rimligtvis begäras, att i ett land med 442,751

qvadrat-kilometers vidd och en befolkning af ej fullt 4 | millioner, eller

med 10 innevånare på qvadratkilometern, postförbindelsen skall kunna

åstadkommas på en gång lika beqvämt och lika billigt för innevånarne,

som i länder med 2, 5 eller 10 gånger tätare befolkning. Antingen

måste posttrafikanterna här åtnöjas med mindre tät och mindre snabb

postkommunikation, eller måste de för densamma erlägga en högre betalning

—- eller måste statskassan, det vill säga de skattdragande, fylla

kostnaden för en anstalt, som ej kan bära sig sjelf.

Godkännes den grundsatsen, att postverket i vårt land skall sjelf!

bära sina omkostnader, torde visserligen förr eller senare kunna i fråga

komma åtskilliga förändringar i nu gällande ordning, Vill man i sådant

fäll icke vidtaga den i hvarje händelse verksammaste åtgärden, eller att i

samband med unification af vigtsatserna och borttagande af brefbäringsafgiften

förhöja det enkla brefportot, eller vill man icke till minskning

i statskassans utgifter återställa till postverket den rätt till anlitande af

gästgifveri-, håll- och reservskjuts, som år 1874 upphäfdes emot anvisning

af postföringskostnaderna å statskontorets kassatillgångar, är den

närmaste utvägen att i större eller mindre mån inskränka de för postverket

mest betungande utgifterna — för befordringen å jernväg och

med kärrpost. Att döma af nu föreliggande utlåtande, synes generalpoststyrelsen

vid bestämmandet af postturerna å jernvägslinier hafva utgått

från den grundsats, att hvarje vid jern vägar eller i deras närhet

belägen postort bort sättas i snabbaste förbindelse med så väl upp- som

nedgående nattsnälltåg å hufvudjernvägen, och att åt korrespondenterna

i allmänhet bort beredas utväg, att samma dag besvara ankommande

bref samt att erhålla sina bref så tidigt, att penningeremisser samma

dag kunna i ortens bank insättas. Så vidt man af styrelsens berättelse

för år 1875 kan se, har också vid anordnandet af de nya landsvägspostlinierna

med kärrpost såsom regel antagits, att å hvarje linie skulle

post befordras minst två gånger i veckan fram och två gånger tillbaka.

Bägge dessa grundsatser, egnade som de äro att i mån af kommunikationsledernas

utveckling och af skjutskostnadernas stegring högst betydligt

inverka å postverkets utgiftsstat, innebära onekligen en stor våda

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1878. 15

för jemnvigten i dess budget, och skulle det nu rådande missförhållandet

icke snarligen förbättras, torde väl kunna i fråga komma att tillse,

huruvida ej — med undantag allenast för handelns och industriens

hufvudorter — såsom regel endast ett jern vägståg fram och ett tåg

tillbaka om dagen borde med fullständig postexpedition förses och

huruvida å landsvägslinierna kärrpostbefordringen kunde i något större

mån inskränkas. De olägenheter, som af en dylik anordning kunde

uppstå för den administrativa brefvexlingen, skulle i sådant fall afhjelpas

genom särskilda anslag för extra budbäring — hvarför kostnaderna på

långt när icke kunde uppgå till samma belopp som för kärrposterna.

Det skulle måhända icke heller kunna anses obefogadt att fordra, det

de kommuner, som utan särskilt gällande skäl ville påkalla en tätare

och snabbare postförbindelse än som af deras trafikinkomst betäcktes,

åtoge sig att med visst belopp garantera vare sig en tillräcklig portoinkomst

eller en maximiutgift för postföringen, i likhet med hvad för

närvarande är anordnadt med telegrafverkets stationer i flere kommuner.

Då emellertid i enlighet med de beräkningar, generalpoststyrelsen

uppgjort, ännu torde finnas utsigt, att den hittills raskt stigande portoinkomsten

skall inom icke allt för aflägsen framtid återställa den nu störda

jemnvigten i verkets stat, och då det alltid måste möta betänklighet, att

i vidsträcktare mån rubba kommunikationsleder, med hvilka orternas

befolkning redan gjort sig förtrogen, torde man för närvarande kunna

inskränka sig till att afvakta verkningarne af de till minskning i postutgifterna

ledande åtgärder, som af Eders Kongl. Maj:t, efter riksdagens

hörande, redan äro anbefalda och hvarom generalpoststyrelsen under förlidet

år gått i författning med en framgång, som, såsom Eders Kongl.

Maj:t af nu föredragna statsförslag torde finna, gifver förhoppning om ej

ringa förändringar i verkets ställning.

Till yttrande af generalpoststyrelsen har Eders Kongl. Maj:t redan

hänvisat frågan om någon förhöjning i portosatserna för vissa af de

posttjänster! och posttrafiken mest betungande försändelserna, och torde

densamma snart kunna göras till föremål för Eders Kongl. Maj:ts nådiga

pröfning.

1,1 lider en sådan afvaktan å förbättring i postförbindelsernas vilkor

lär dock icke vara Renligt, att låta den af postverkets trafikkostnader

vållade nya utgiften för statsverket dölja sig under formen af ett

kassaförskott. I enlighet med hvad generalpoststyrelsen hemstält, tillstyrker

jag derför,

att Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen äska

ett förslagsanslag å extra stat för år 1879 af 350,000

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1878.

kronor, att — under vilkor att gästgifveri-, håll- och

reservskjuts icke vidare anlitas för postbefordran i andra

än de undantagsfall, då dylik skjuts måste till

förekommande af postutvexlingens afbrytande påkallas,

— utgå till bestridande af de ökade utgifter, som under

år 1879 af en sådan anordning kunna uppstå, och

hvartill det för postbefordran å landsväg eller inom

postanstalternas områden å postverkets omkostnadsstat

uppförda anslag icke lemnar tillgång.

Hvad beträffar de förskott, som statskontoret för åren 1875, 1870

och 1877 för postverket utbetalat och som, enligt generalpoststyrelsens

öfverslag, redan torde uppgå till minst 1,400,000 kronor, utgöra de för

närvarande en statskontorets såsom tillgång bokförda och balanserade

fordran hos postverket. Då öfverskotten å statsinkomsterna under nu

förflutna år på långt när icke varit så stora, som under de föregående,

har häraf blifvit eu följd, att statskontorets kassa, som haft att i öfrigt

bestrida en ej ringa del af 1877 års statsutgifter, eller omkring 15 millioner,

i förskott å de statsinkomster, som först under mars månad 1878 inflyta,

icke kunnat derutöfver bära ett förskott, till hvars godtgörande inga

medel i riksstat upptagits, och att statskontoret sålunda måst hos Eders

Kongl. Maj:t begära den anvisning å kassaförstärkning af riksgäldskontoret,

hvartill det enligt riksgäldskontorets reglemente är berättigadt.

Statskontorets fordran hos postverket kommer derför snart nog att, åtminstone

för någon tid, motsvaras af en skuld till riksgäldskontoret. Med

hänsyn till hvad generalpoststyrelsen anfört derom, att postverket för en

ganska kort tid sedan så väl till riksgäldskontoret som till statskontoret

aflemnat sina förut intjenade behållningar, uppgående tillsammans till

öfver 1,500,000 kronor, skulle väl kunna i fråga sättas eu definitiv uppgörelse

af denna kassapost, som vid de tillfällen, då statskontoret i öfrigt

måste ligga ute med stora förskott är för dess rörelse oläglig. Men innan

ännu beloppet är kändt af den utgift, som kan ifråga komma för 1878,

och innan ännu någon visshet vunnits om utsigterna för hela skuldens

återgäldande, torde densamma tills vidare kunna såsom kassapost föras i

räkning emellan statskontoret och riksgäldskontoret, hvadan någon vidare

framställning derom till nu instundande riksmöte icke lärer vara behöflig".

2:0.

Departementschefen yttrade härefter:

“I sammanhang med framläggandet för Riksdagen af förslag till

stater för telegrafverket böra, enligt det vid 1874 års riksdag fattade

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 7, om statsverket 1878. 17

beslut, för Riksdagen anmälas de sedan senaste riksmöte af Eders Kongl.

Maj:t vidtagna förändringar i samma stater. Jag tillåter mig således

att först erinra om dessa förändringar, hvilka äro följande:

att telegrafstationen i Strömsholm och med den en telegrafisttjenst

af första klassen blifvit indragen;

att i staten uppförts sex nya telegrafisttjenster af andra klassen,

nemligen en vid hvardera af de nyinrättade stationerna Fårösund, Lycksele,

Mörbylånga, Norra Degerforss, Ottenby och Skanör;

att kommissarien å telegrafstationen i Falun uppflyttats från den

mellersta till deri högsta lönegraden samt att personalen derstädes tillökats

med eu telegrafist af första klassen;

att föreståndaren för Grisslehamns station uppflyttats från telegrafist

af andra klassen till assistent, af första klassen och att i sammanhang

dermed föreståndaren för Oregrunds station nedflyttats från

assistent af första klassen till telegrafist af första klassen; samt

att en assistenttjenst af andra klassen blifvit indragen vid hvardera

af stationerna i Hernösand och Upsala och dessa tjenster ersatts med

telegrafister af första klassen “.

Departementschefen föredrog härefter ej mindre löneregleringskomiténs

den 24 april 1877 afgifna underdåniga betänkande och förslag

rörande lönereglering m. m. för telegrafstyrelsen jemte bemälda styrelses

underdåniga utlåtande häröfver af den 6 juli samma år, än äfven telegrafstyrelsens

underdåniga memorial den 29 november 1877 angående

telegrafverkets utgiftsstater för år 1879.

Departementschefen anförde sedermera:

“På sätt jag redan i fråga om generalpoststyrelsen hemställt, torde

allt hvad löueregleringskomitén i fråga om telegrafstyrelsen hemställt,

som ej rörer styrelsens organisation eller stat, böra för närvarande lemnas

å sido för att pröfvas först i sammanhang med utfärdandet af ny

instruktion för styrelsen.

Jag öfvergår således till sjelfva organisationen; finnande dervid

att, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad löueregleringskomitén

föreslagit och telegrafstyrelsen gillat, följande grunddrag för styrelsens

nya organisation kunna godkännas:

att styrelsen skall utgöras af en chef och två ledamöter, hvilka

äro chefer hvar för sin byrå;

Bill. till Riksd. Prof. 1878. 1 Sand. 1 Afä.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1878.

att på dessa byråer, hvilka benämnas, den ena tekniska och den

andra administrativa byrån, må fördelas de göromål, bvilka böra af

telegrafstyrelsen handläggas;

att i de mål, i hvilkas pröfning verkets chef deltager, beslutanderätten

må honom ensam tillkomma;

att emellertid byråchef må ega att i protokollet låta anteckna sin

uttalade mening i mål, der densamma icke öfverensstämmer med det af

verkets chef fattade beslut, hvilket, der sådant icke blifvit iakttaget,

byråchef anses hafva biträdt;

att byråchef må vara berättigad att, utan föregående föredragninginför

styrelsen, dels genom remiss eller särskild skrifvelse infordra förklaringar

och yttranden i mål, som höra till byråns föredragning, dels

ock handlägga sådana ärenden, hvilka ej äro af beskaffenhet att påkalla

styrelsens pröfning;

att styrelsens kansli skall utgöra en särskild afdelning, utan att

till någondera af de bägge byråarna hänföras i annan mån, än att frågor

rörande den till kansliet hörande personal böra af chefen för den

administrativa byrån föredragas; samt

att kansliets personal må bestå af en sekreterare, en notarie och

ombudsman samt en registrator och aktuarie.

Enligt löneregleringskomiténs, likaledes af telegrafstyrelsen biträdda

mening skulle personalen å den administrativa byrån bestå al

byråchefen samt en kamererare, en kassör och bokhållare, en statistiker

och tre revisorer. I afseende å kamererarebefattningen har komitén

särskildt anfört, att ehuru en mycket väsentlig del af de med nämnda

befattning nu förenade göromål, i främsta rummet föredragningen inför

styrelsen af alla kamerala ärenden, skulle komma att af chefen för

den administrativa byrån öfvertagas, ansåg dock komitén — med särskildt

afseende derå, att byråchefen komme att föredraga äfven en del

af de nuvarande kanslimålen och sålunda hindras från att öfvertaga

flera af de göromål, som förut kamereraren ålegat — biträde af en andra

gradens tjensteman icke kunna å denna byrå undvaras. Då emellertid,

utom föredragningen och kontrollen öfver hufvudkassan, hvilka

af byråchefen i hvarje fall skola öfvertagas, de göromål, som nu tillkomma

kamereraren, hufvudsakligen bestå uti granskning af månadskassaförslagen,

bokföringen af beställningar och levereringar samt af

stationsredogörares borgenssäkerheter, och ingen af dessa uppgifter

är mera ansträngande eller maktpåliggande än afslutandet af verkets

hufvudböcker samt kassaföringen, hvilka nu äro åt bokhållaren anförtrodda,

kan jag icke finna, att för deras utförande kräfves annat än

eu första gradens tjenst. Dä hittills i telegrafstyrelsen samtliga de

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om. statsverket 1878. 19

mål, som af kamererare!! föredragits, äfven af honom handlagts, finnes

det icke heller skäl, att vid kamererarebefattningens utvidgning till

byråchefstjenst i denna riktiga anordning göra någon ändring, så att

under byråchefen skulle ställas eu andra gradens tjensteman med ansvar

för ärendenas utredning, helst, äfven med tillskottet af de kanslimål,

som förut af sekreteraren föredragits, den högre aflönade byråchefstjensten

icke varder mera betungad än motsvarande tjenster i

andra verk. Jag får af sådan anledning, och då jag mot hvad komitén

i öfrigt föreslagit beträffande denna byrå ej har något att erinra,

i underdånighet hemställa:

att personalen å den administrativa byrån måtte

bestämmas att utgöra, utom byråchefen, en kassör

och bokhållare, en bokhållare, en statistiker och tre

revisorer.

Frågan om den tekniska byråns sammansättning har blifvit af

löneregleringskomitén och telegrafstyrelsen olika bedömd. Den personal

i den nuvarande styrelsen, som motsvarar den föreslagna nya tekniska

byrån, utgöres af två linieintendenter, en fysiker och fyra linieingeniörer.

Af dessa äro fysikern (hvars tjenst för närvarande är

vakant) och linieingeniörerna aflönade med arvoden, och till fyllande

af dessa sistnämnda platser beordras telegrafassistenter, hvilka, under

det de göra ingeniörstjenst, behålla assistentlönen. Enligt komiténs

förslag skulle intendenternas befattningar upphöra och ersättas af byråchefen,

tysikerns befattning indragas och hans göromål öfvertagas af

föreståndaren för telegrafverkets undervisningsanstalt, samt i stället

för de fyra ingeniörsarvodena, hvardera å 1,200 kronor, i staten uppföras

_ två ingeniörsarvoden, hvartdera å 4,000 kronor, mot erhållande

af hvilket arvode assistent, hvilken tjenstgjorde såsom ingeniör, skulle

afstå assistentaflöningen. En af komiténs ledamöter, chefen för telegrafverket,

generaldirektören Nordlander har häremot reserverat sig,

och telegrafstyrelsen har förenat sig uti de af honom uttalade åsigterna.

Dessa äro: att såsom tekniskt biträde borde å byrån anställas en

tjensteman af andra graden, öfveringeniör, åt hvilken äfven kunde

uppdragas föreståndarebefattningen för telegrafverkets undervisningsanstalt;

att det nuvarande afiöningssättet för linieingeniörerna borde

bibehållas, helst dessa ej hade full sysselsättning såsom ingeniörer

hela året om, utan tidtals återinträdde i tjenstgöring på sina stationer;

samt att ingeniörsarvodena ej borde bestämmas till visst antal eller

visst belopp, utan den ifrågasatta summan 8,000 kronor ställas till

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1878.

telegrafstyrelsens förfogande, för att af styrelsen användas till aflöning

åt de flera eller färre ingeniörer, styrelsen kunde komma att anställa,

och mellan dessa fördelas efter ingeniörernas skicklighet och de med

det verkstälda arbetet förenade svårigheter.

I fråga om behofvet af biträde i tekniska frågor å den tekniska

byrån skilja sig, på sätt jag nyss anfört, komiténs förslag och telegrafstyrelsens

uttalade mening endast så till vida, att enligt det förra

sådant biträde skulle lemnas af föreståndaren för telegrafverkets undervisningsanstalt,

hvilken nu af särskildt. anslag åtnjuter 4,400 kronor

i arvode, enligt den senare åter å byråns stat skulle uppföras en tjensteman

af andra graden med 4,500 kronor i aflöning, hvilken skulle

ega skyldighet att utöfver sin tjenstgöring å byrån utan särskild ersättning

förestå telegrafverkets undervisningsanstalt. Om vidden af

denne tjensteman» åligganden är man således ense; skilnaden mellan

de bägge förslagen i afseende å löneutgifter är icke nämnvärd, och

frågan är således egentligen blott, å hvilken anslagspost befattningens

aflöning bör uppföras. Till de af telegrafstyrelsen anförda skäl för

det nödiga beloppets intagande i styrelsens aflöningsstat synes mig

kunna läggas ännu ett, nemligen att någon särskild tekniskt bildad

tjensteman af lägre grad bör finnas tillgänglig inom denna byrå, dels

för att kunna å tider, då annan tjenstgöring det medgifver, verkställa

inspektionsresor, dels ock för att vid tillfällen, då byråchefen kan höra

företaga sådan resa eller vid annat förfall för honom, i hans tjenstgöring

inträda. Men då, såsom från bägge sidor erkännes, eu förening

af befattningen hos styrelsen med föreståndarebefattningen vid undervisningsanstalten

är möjlig och önskvärd, bör väl denna förening äfven

finna sitt uttryck i aflöningsvilkoren, så att aflöningen för hvarje tjenst

återfinnes på sitt rätta anslag. Den fördelning af aflöningen, som närmast

motsvarar telegrafstyrelsens uppfattning af denne tjenstemans åligganden,

synes mig derföre träffas, om å styrelsens stat uppföres ett anslag

af 3,000 kronor för eu första gradens tjensteman å tekniska byrån och

åt denne såsom föreståndare för undervisningsanstalten afses ett arvode

af omkring 1,500 kronor, lämpadt efter den undervisningsskyldighet

som kan varda honom ålagd.

Hvad telegrafstyrelsen anfört i fråga om formen för distrikts- eller

linieingeniörers aflöning synes mig vara bättre grundadt än komiténs

förslag derutinnan, men deremot kan jag ej finna, att om Eders Kongl.

Maj:t anser telegrafstyrelsens förslag förtjena afseende, så att å styrelsens

stat borde uppföras allenast ett arvodesbelopp till fyllnad i de stationstjenstemäns

aflöning, hvilka blefve till ingeniörstjenstgöring beordrade,

detta arvodesbelopp behöfde sättas lika högt, som komité!) föreslagit,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 c) til1 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1878. 21

under förutsättning att dermed hela ingeniörsaflöningen skulle bestridas.

Jag föreställer mig nemligen i likhet med komitén, att den å styrelsens

stat uppförda ingeniörsaflöningen endast bör afse den normala linieinspektionen,

och för denna torde, under nyss nämnda förutsättning, ett

arvodesbelopp af 4,000 kronor vara fullt tillräckligt, helst om det iakttages,

att utom den inspektion, som kan turvis besörjas af den tekniska

byråns ordinarie tjensteman, ett sådant åliggande äfven bör tillkomma

telegrafverkets chef i likhet med post-, tull- och skogsstyrelsernas chefer.

Hvad åter beträffar arvoden för större reparations- och nybyggnadsarbeten,

synes mig, att dessa, såsom komitén föreslagit, böra få af styrelsen

anordnas från anslaget till telegrafliniernas öfvervakande, besigtning och

underhåll i samband med öfriga kostnader för hvarje särskild linie.

På grund af hvad jag sålunda anfört vågar jag i underdånighet

hemställa:

att personalen på den tekniska byrån måtte bestämmas

att utgöra, jemte byråchefen, en öfveringeniör

och eu förrådsförvaltare: samt

att å staten för samma byrå måtte uppföras ett

anslag åt 4,000 kronor till arvoden åt ingeniörer.

Mot komikus förslag i fråga om vaktbetjeningen, att nemligen förrådsvaktaretjensten

skulle indragas och såsom biträde vid förrådsförvaltningen

användas hvilken som helst af styrelsens betjente, som dertill

funnes mest lämplig, har telegrafstyrelsen anmärkt, att på förrådets vaktmästare

måste ställas väsentligen större anspråk än på andra vaktbetjente,

i det att nemligen denne, jemte duglighet och pålitlighet i allmänhet,

måste besitta fysisk styrka och vara skicklig i slöjd samt

dessutom finnas att tillgå för förrådets räkning från bittida om morgonen

till sent på qvällen, hvarigenom honom vore betagen möjligheten

att hafva annan uppassning till biförtjenst. Då dessa skäl synas vara

ganska öfvertygande, anser jag mig härutinnan böra biträda telegrafstyrelsens

mening, i följd hvaraf, och då jag ej har något att anmärka

mot förslaget i öfrigt rörande vaktbetjeningen, jag i underdånighet föreslår:

att telegrafstyrelsens vaktbetjening måtte bestämmas

till en förrådsvaktare, eu förste vaktmästare

och två vaktmästare.

De af komitén föreslagna allmänna grunderna för åtnjutande af

den ifrågasatta löneregleringen äro i hufvudsak likartade med dem, som

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj ds nåd. prop. n:o 1, ont statsverket 1878.

Eders Kongl. Maj:t redan för andra verk gillat. Den punkt, som

angår förpligtelse för tjensteman att, då lian uppnått 65 lefnads- och 35

tjensteår, afgå med oafkortad lön såsom pension, torde dock för närvarande

ej böra komma under pröfning. Telegrafstyrelsen hör nemligen

ej till de embetsverk, hvilka hittills haft rätt till pension från allmänna

indragningsstaten; deremot har telegrafverket en egen, af telegrafmedel

understödd pensionsinrättning. De bestämmelser, som gälla för pensionering

från denna inrättning, äro väsentligen olika de motsvarande stadgandena

för pensionering från allmänna indragningsstaten, samt erbjuda

i allmänhet vida ringare förmåner för tjenstemannen än de sistnämnda.

Det torde emellertid ej finnas något skäl, hvarföre telegrafstyrelsens tjenstemän

skulle i afseende å pensionering sättas i sämre ställning än tjeustemännen

vid andra centrala embetsverk, och det synes mig derföre

vara af billighet påkalladt, att åtgärder vidtagas för att bereda dessa

tjensteman samma pensionsrätt som deras vederlikar i andra verk. För

åstadkommande häraf är det dock nödvändigt, att utreda hvad inflytande

eu sålunda förbättrad pensionering skulle ega på telegrafverkets pensionsinrättning

samt derefter taga i öfvervägande, hvilket medel må vara det

lämpligaste för den nämnda pensioneringens verkställande. Eu sådan

utredning har blifvit af mig hos telegrafstyrelsen påkallad, men ännu

ej hunnit verkställas. Emellertid förefinnes ej något hinder att bestämma

öfriga vilkor för aflöningens åtnjutande, helst frågan om pensioneringen

torde kunna anses så pass fristående, att den kan blifva föremål

för särskilda beslut, oberoende af löneregleringen i öfrigt, samt i

allt fall de nu för telegrafstyrelsen gällande bestämmelser om åtnjutande

af pension fortfarande eg a tillämpning. Jag får derföre i underdånighet

föreslå, att, med uteslutande af nämnda punkt i komiterades

förslag och med iakttagande af ett par mindre redaktionsändringar,

hvilkas behöflighet telegrafstyrelsen påvisat, komiténs förslag

i öfrigt måtte gillas och således följande bestämmelser i berörda hänseende

stadgas:

att embets- och tjensteman vid telegrafstyrelsen

skall dels vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet

eller jemkning i åligganden, som

vid en möjligen inträdande förändrad organisation

af styrelsen eller dess särskilda afdelningar eller eljest

i allmänhet kan varda stadgad, dels ock vara förpligtad

att — derest i en framtid verkets ställning

inom förvaltningen så förändras, att detsamma antingen

med styrelsen för postverket förenas eller eljest

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1878. 23

ej längre kan såsom sjelfständig!, embetsverk anses —

med bibehållande af den tjenstegrad och aflöning

han innehar, etter förändrad arbetsordning sköta de

med tjensten förenade göromål;

att med embete eller tjenst i telegrafstyrelsen

icke må förenas annan tjenst å rikets, riksdagens eller

kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning, med

mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande

af tjenstgöring^! i styrelsen; dock att tjensteman,

som vid den nya löneregleringens inträdande redan

innehar tjenst utom styrelsen, må densamma bibehålla,

så länge den icke är för tjenstgöringen i styrelsen

hinderlig;

att aflöningarne för telegrafstyrelsens embetsoch

tjensteman samt betjente fördelas i lön och tjenstgöringspenningar,

hvilka senare få uppbäras endast

för den tid tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort

eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han

eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå till den,

som tjensten förrättat;

att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst

förrätta, eger uppbära hela lönen, men att den, som

eljest undfår ledighet för svag helsas vårdande,

enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan

förpligtas att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar

afstå så mycket af lönen, som för

tj enstens förrättande erfordras eller eljest pröfvas

skäligt;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras i

följd af embetsresor eller för beredande af semester,

tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om

han förordnas till högre befattning inom telegrafstyrelsen,

densamma, emot åtnjutande, i förstnämnda

fall, af de för befattningen anslagne tjenstgöringspenningar,

men eljest af deremot svarande belopp, i

stället för egna tjenstgöringspenningar, bestrida, dock

ej längre än tre månader under ett år;

att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt

innehafvande af tjenst i samma lönegrad anses

böra medgifvas, tidpunkten för första förhöjningen

bestämmes att inträda efter fem år, under vilkor att

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bil. n:o G c) till Kongl. Maj ds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1878.

innehafvare]! mera än fyra år af denna tid sjelf bestridt

sin egen eller, på grund af förordnande, annan

statens tjenst, dock att härvid icke må föras honom

till last den tid han åtnjutit semester, och för andra

förhöjningen, om sådan eger rum, efter ytterligare

fem år, på samma vilkor, under iakttagande, hvad

såväl den ena som den andra förhöjningen angår,

deraf att den högre aflöningen ej får tillträdas förrän

vid början af kalenderåret näst efter det, den stadgade

tjensteåldern blifvit uppnådd; börande löntagaren

dervid tillgodoräknas den tid, som före den nya

statens utfärdande förflutit från hans tillträde till

tjensten, vare sig på grund af fullmakt eller konstitutorial,

eller förordnande i följd af frågan om verkets

omorganisation; samt

att semester må åtnjutas af verkets chef äfvensom

af tredje och af andra gradens tjenstemän under

en och en half månad samt af första gradens tjenstemän

under en månad årligen.

Hvad slutligen beträffar sjelfva staten för telegrafstyrelsen hai

komitén, jemte det att den till vikariatsersättning, arvoden till extra

biträden och renskrifningskostnad uppfört ett förslagsanslag af 12,000

kronor, för de olika lönegraderna föreslagit enahanda belopp, som vid

de under de senare åren verkstälda löneregleringar i allmänhet ansetts

böra fastställas. Då härvid ej torde vara något att anmärka, skulle

således, under förutsättning att Eders Kongl. Maj:t godkänner hvad

jag i fråga om telegrafstyrelsens organisation i underdånighet föreslagit,

samt med iakttagande, i likhet med hvad jag i fråga om generalpoststyrelsen

föreslagit, att de ordinarie tjenstemän i styrelsen,

hvilkas tjeuster skola indragas eller för hvilkas nu innehafvande befattningar

motsvarande tjenster ej finnas i den nya staten uppförda,

må, så länge de vid sina tjenster qvarstå, få af Eders Kongl. Maj:t,

om så erfordras, å öfvergångsstat uppföras med den för-dem i 1878

års stat bestämda aflöning och med den tjenstgöringsskyldighet, som

fortfarande kan anses dem tillkomna, staten för samma styrelse blifva

följande:

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1878. 25

Lön.

Tjenstgö-

ringspen-

ningar.

Summa.

1 chef .............................................

6,200

4,400

2,800

9,000

1 tredje gradens tjensteman ...............

2,000

6,400

\ Efter 5 år kan lönen

1 d:o d:0 d:o ...............

4,400

2,000

6,400

/ höjas med 600 kronor.

1 andra gradens tjensteman ...............

3,000

1,500

4.500

3,000

| Efter 5 är kan lönen

1 första gradens tjensteman ...............

1,800

1.200

1 höjas med 500 kronor

J och efter 10 år med yt-

9 d:o d:o tjensteman ...............

16,200

10,800

27,000

Till arvoden åt ingeniörer................

Vikariatsersättning, arvoden till extra

biträden och renskrifningskostnad (för-

4,000

terligare 500 kronor.

slagsanslag) .................................

•-- -

—

12.000

1 förrådsvaktare ..............................

800

300

1,100

1 förste vaktmästare ........................

800

300

1,100

1 vaktmästare .................................

500

300

800

i Efter 5 år kan lönen

I höjas med 100 kronor.

1 d:o .................................

500

300

800

summa

—

— —

76,100

I fråga om öfriga stater för telegrafverket har telegrafstyrelsen

uti sitt ofvan omförmälda underdåniga memorial af den 29 november

1877 föreslagit:

• att de 26 telegrafister af andra klassen med 800 kronor i aflöning,

hvilka vore anställda 12 i Stockholm, 6 i Göteborg, 6 i Malmö samt

1 å hvardera af stationerna i Kalmar och Oscarshamn, måtte från och

med år 1879 uppflyttas till telegrafister af första klassen med aflöning

af 1,000 kronor; såsom skäl för hvilken åtgärd telegrafstyrelsen åberopat

hufvudsakligen, att aflöningsbeloppet 800 kronor vore allt för

knappt i förhållande till de på senare tider högt stegrade lefnadsomlcostnaderna

och ej tillräckligt för bestridande af kostnaderna för husrum,

mat, ljus, vedbrand och kläder, jemte pensionsafgift och allmänna

utskylder. hvadan ifrågavarande telegrafisttjenster ej kunde eftersträfvas

af de extra telegrafister, som vore helt och hållet obemedlade och

icke heller hade anhöriga, som på ett eller annat sätt kunde bidraga

till deras underhåll, hvaraf åter vore en följd, att telegrafverket icke

kunde i hvarje fall påräkna att erhålla den dugligaste personalen på

de platser, der skicklighet, noggranhet och snabbhet vid tjenstgöringen

vore af så stor vigt som på de telegrafstationer, hvarom nu vore

fråga;

att, i sammanhang med löneregleringen för telegrafstyrelsen och

under förutsättning af bifall till hvad styrelsen i afseende å densamma

Bill. till Jlilcsd. Prot. 1878. 1 Sami. 1 Afd. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bil. n:o 6 c) till Kong!,. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1878.

föreslagit, anslaget till intendenternes skrifbiträden, i 1878 års stat uppfördt

till 2,000 kronor, måtte nr staten utgå, samt följande anslag minskas,

nemligen det till dyrtidstillägg med det belopp, 8,560 kronor, som varit

afsedt för styrelsens personal, eller från 30,240 kronor till 21,680 kronor,

och det till telegrafverkets undervisningsanstalt med det belopp, 4,000

kronor, som kunde undvaras, om anstaltens föreståndare såsom öfveringeniör

uppfördes å styrelsens stat, eller från 15,000 kronor till 11,000

kronor;

att, med afseende å de bestämmelser, hvilka i nådigt bref den 21

september 1877 meddelats, i fråga om ersättande från meteorologiska

centralanstalten af kostnaderna för meteorologiska observationers anställande

äfvensom för underhållet af vetenskapsakademiens särskilda

telegrafledning mellan Stockholms observatorium och centraltelegrafstationen

i samma stad, anslaget för meteorologiska observationers anställande,

5,300 kronor, måtte ur staten utgå;

att, enär kontrollgöromålen vid Malmö station, efter indragningen

af den tyska kontrollafdelningen derstädes, blifvit i väsentlig grad ökade,

och den tillvext, som sedan medlet af år 1877 uppkommit i transitkorrespondensen

via Göteborg, äfven ökat den der varande kontrolltjenstemannens

göromål, anslaget för taxering och kontrollering å Göteborgs

och Malmö kontrollstationer måtte ökas med 400 kronor, eller från

800 till 1,200 kronor; samt

att, då i följd af den betydliga stegring, som på senare tider egt

rum i hyrorna för bostadslägenheter inom hufvudstaden, det åt föreståndaren

för Stockholms centralstation, tillsvidare och intill dess bostad

kunde åt honom beredas i telegrafhuset vid skeppsbron, såsom byresersättning

anslagna särskilda belopp, 600 kronor, icke längre vore för

ändamålet tillräckligt, och bemälde tjenstemans aflöning såsom direktör,

4,000 kronor jemte tio procent dyrtidstillägg, redan i och för sig vore

väl knapp i förhållande till hans ansvarsfulla och mödosamma befattning

och hans ställning såsom föreståndare för rikets förnämsta telegrafstation

med en talrik under hans inseende stöld personal, äfvensom i

jemförelse med den aflöning, som åtnjötes af tjensteman med motsvarande

ställning inom andra embetsverk, berörda anslag till hyresersätt,- ning åt föreståndaren för Stockholms centralstation måtte höjas med

400 kronor, eller från 600 kronor till 1,000 kronor.

Med anledning af hvad telegrafstyrelsen föreslagit om uppflyttning

af 26 telegrafister från andra till första klassen tillåter jag mig erinra,

att styrelsen i sitt den 14 december 1876 afgifna förslag till telegrafverkets

stater för år 1878 hemstälde, bland annat, att de nuvarande

två aflöningsklasserna för telegrafister måtte sammanslås till en enda på

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 c) till Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1878. 27

det sätt, att den normala afl ölringen för samtliga telegrafisterna vid de

elektriska stationerna bestämdes till 900 kronor. Vid föredragning den

10 mars 1877 af berörda förslag fann Eders Kongl. Maj:t, att tillsvidare

och intill dess samtliga i förslaget omförmälda organisationsfrågor kunde

på eu gång förekomma till pröfning, och eu öfverblick såmedelst vinnas

öfver deras inbördes sammanhang och antagliga verkningar, borde de

nu gällande bestämmelserna i fråga om aflöningsvilkoren för personalen

vid de elektriska stationerna bibehållas väsentligen oförändrade och

endast i det fall rubbas, att någon mindre betydande, på organisationen

af det hela ej inverkande jemkning skulle pröfvas skälig. Då således

telegrafstyrelsen helt nyligen ansett, att hela den högre aflönade telegrafistklassen

skulle försvinna, och detta förslag ej blifvit af Eders Kongl.

Magt afslaget, utan pröfningen deraf endast blifvit af Eders Kongl. Haj:t

till lägligare tid uppskjuten, synes det mig ej vara lämpligt att nu vidtaga

åtgärder, hvarigenom genomförandet af samma förslag skulle, derest

det kommer att af Eders Kong]. Maj:t gillas, i väsentlig mån försvåras.

Det är nemligen klart, att ju större personalen är inom den högre

aflöningsklassen, livilkens löneförmåner skulle minskas, desto kostsammare

skulle förändringen blifva, då ju samtliga telegrafister i denna

klass skäligen kunde fordra att bibehållas vid sina gamla löneförmåner,

så länge de vid samma tjenst qvarstode. A andra sidan torde emellertid

det ej kunna förnekas, att de af telegrafstyrelsen anförda skälen för

tillökning i de nu ifrågavarande telegrafisternas aflöning äro afsevärda,

och att någon förhöjning i samma aflöning må anses billig.

Med afseende på hvad telegrafstyrelsen i förslaget af den 14 december

1876 anfört, synes mig denna förhöjning lämpligen kunna bestämmas

till 100 kronor, så att de nu ifrågavarande 26 telegrafisterna skulle

komma i åtnjutande hvardera af det aflöningsbelopp, 900 kronor, som

telegrafstyrelsen ansett vara för alla telegrafister skäligt. Jag får derföre

föreslå,

att bland särskilda anslag å telegrafverkets aflöningsstat

måtte uppföras ett anslag af 2,600 kronor

för lönetillägg åt 26 telegrafister af 2:a klassen, nemligen

12 i Stockholm, 6 i Göteborg, 6 i Malmö, 1 i

Kalmar och 1 i Oskarshamn.

Vidare och under förutsättning af nådigt bifall till hvad jag i

underdånighet föreslagit derom, att den första gradens tjensteman, som

skulle uppföras såsom tekniskt biträde å telegrafstyrelsens tekniska afdelning,

tillika borde vara föreståndare för telegrafverkets undervisnings
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1878.

anstalt och i sådant afseende godtgöras med särskildt arvode från berörda

anstalts stat, torde anslaget till denna anstalt, bvilket telegrafstyrelsen,

med antagande att något sådant arvode ej skulle utgå, beräknat

till 11,000 kronor, böra böjas med 1,500 kronor till 12,500 kronor.

Mot öfriga ofvan omförmälda af telegrafstyrelsen väckta förslag

till ändringar i telegrafverkets stater finner jag ej något att erinra, utan

hemställer att de måtte vinna Eders Kongl. Maj:ts bifall. I sådant fall,

och derest hvad jag i öfrigt i underdånighet föreslagit angående samma

verks stater i nåder godkännes, skulle samma stater få det utseende ett

upprättadt förslag, hvilket torde få biläggas statsrådsprotokollet, närmare

utvisar. Slutsummorna af staterna äro enligt detta förslag följande:

A) aflöningsstaten:

l:o styrelsen ................................................ 76,100: —

2:0 personalen vid de elektriska stationerna

........................................................... 624,120: —

3:o personalen vid de optiska stationerna 3,400: —

4:0 särskilda anslag ....................................... 215,480: — 919,100: —

B) öfvergångsaflöningsstaten ........................................................ 1,200: —

C) pensions- och understödsstaten ............................................ 89,082: _

D) underhållsstaten ....................................................................... 308,128: —

summa kronor 1,317,510: —.

I fråga om telegrafverkets inkomster har telegrafstyrelsen erinrat,

att desamma under år 1876 utgjort 1,304,432 kronor 60 öre samt att

de för år 1878 äro beräknade till 1,400,000 kronor. Då under den närmaste

framtiden någon betydande tillökning i telegraftrafiken, hvilken i

väsentlig mån vore beroende af affärsverksamheten, icke med säkerhet

kunde påräknas, har telegrafstyrelsen ansett, att verkets inkomster för

år 1879 icke borde beräknas till högre belopp än det sistnämnda. Mot

hvad styrelsen sålunda anfört finner jag ej något att erinra, utan tillstyrker

att denna inkomstberäkning måtte af Eders Kongl. Maj:t godkännas;

och komma, i händelse af nådigt bifall härtill, de beräknade

inkomsterna för år 1879 således att med 82,490 kronor öfverskjuta de

föreslagna utgiftsstaterna för samma år.

Jag hemställer nu att Eders Kongl. Maj:t täcktes göra nådig

framställning derom,

att Riksdagen, med godkännande af telegrafverkets

stater för år 1879, sådana de finnas i nyss

omförmälda förslag upptagna, äfvensom af de i afseende

den föreslagna nya aflöningen för telegrafstyrelsen

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 e) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 11 om statsverket 1878. 29

ifrågasatta vilkor ocli förbehåll, måtte såsom reservationsanslag

för år 1879 åt telegrafverket anvisa

enahanda belopp, eller 1,400,000 kronor, hvartill inkomsterna

blifvit beräknade, samt förklara att det

öfverskott derå, som kan uppstå, må stå till Eders

Kongl. Maj:ts förfogande, i ändamål att användas för

verkets tidsenliga utveckling och förbättrande.

3:o.

Löneregleringskomiténs den 12 oktober 1876 afgifna underdåniga utlåtande

och förslag, angående lönereglering för generaltullstyrelsen, samt bemälda

styrelses underdåniga skrifvelse den 23 oktober samma år, i hvad densamma

innefattade infordradt utlåtande öfver löneregleringskomiténs berörda

förslag, äfvensom generaltullstyrelsens den 19 november 1877 aflåtna, detta

protokoll (litt. E) bilagda underdåniga skrifvelse angående tullverkets aflönings-

och utgiftsstater för år 1879.

Härefter anförde departementschefen:

“Jag tillåter mig att i detta ärende först påkalla Eders Kongl. Maj:ts

nådiga uppmärksamhet å de frågor, som röra generaltullstyrelsen.

Likasom i fråga om generalpoststyrelsen och telegrafstyrelsen, så har

ock löneregleringskomitén med afseende å generaltullstyrelsen framstält

åtskilliga förslag, hvilka, såsom icke omedelbart inverkande på styrelsens

organisation och lönereglering, synas mig böra upptagas först när frågan om

en ny instruktion för verket skall underställas Eders Kongl. Maj:ts pröfning. I

viss mån torde till dem kunna hänföras det förslag, som komiterade framstält

om ändrad form för beslutanderättens utöfvande, enär detsamma, om

ock af rätt stor betydenhet för förvaltningsordningen, dock icke väsentligen

inverkar å frågan om styrelsens sammansättning eller personalens lönevilkor.

Ehuru jag i denna fråga helt och hållet delar de af generaltullstyrelsen

uttalade åsigter om olämpligheten af att i ett styrelseverk af denna art

införa, ens i någon mån, en kollegial form för beslutanderätten och icke

kan finna att densamma här påkallas af sådana grunder, som talade för dess

bibehållande för vissa ärenden i statskontoret, anser jag mig dock icke behöfva

vid detta tillfälle med anledning af nämnda förslag göra någon särskild

hemställan.

Om jag i denna del väsentligen afviker från de af komiterade uttalade

åsigter, gillar jag så mycket hellre det förslag de framstält derom, att den

kollegiala öfverläggning, som nu uti samtliga tullstyrelsens ärenden skall

ega rum mellan den allena beslutande generaltulldirektören och de bägge

föredragande departementscheferna, måtte inskränkas till ett fåtal af ärenden.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Bil n:o 6 c) till Kongl. Ma/j ds nåd. prop. n:o 1. om statsverket 1878.

Generaltullstyrelsen har ock medgifvit att, i likhet med hvad komiterade

föreslagit, eu förenklad form för handläggningen af vissa ärenden kan med

fördel tillämpas, så att endast en ledamot, nämligen föredraganden, behöfver

tillstädesvara vid deras afgörande af chefen, och om äfven, såsom generaltullstyrelsen

''antyda i fråga om de särskilda grupper af mål, hvilkas behandling

sålunda kan förenklas, någon afvikelse från komiterades förslag

må vid pröfningen af nytt instruktionsförslag ifrågakomma, lider dock intet

tvifvel, att en rätt väsentlig förändring i denna riktning bör kunna åstadkommas,

ledande till lättnad i styrelsens arbetssätt och målens behandling.

Likaså kan jag ej annat än gilla den af komiterade förordade byråindelningen

inom verket; den synes mig ega väsentliga företräden framför

den nu bestående kontorsindelningen, hvars bibehållande af generaltullstyrelsen

tilistyrkes. Om förändringen också icke inom generaltullstyrelsen är af

lika påfallande fördel som i statskontoret, inom hvilket de flesta göromål

äro af expeditionsnatur och således föredragningen är af mindre betydelse,

kan det dock ej nekas, att äfven här kontoren med sina särskilda chefer

utgöra en instans inom verket, hvars olämplighet generaltullstyrelsen just

synes mig hafva ådagalagt, då den framhållit, att nyare tiders behof af en

enklare arbetsordning redan framtvungit betydlig minskning i den omgång

och de tyngre former, hvilka höra till kontorsorganisationens väsen och

som dock först med dess upphäfvande kunna fullkomligt försvinna. Genom

att uttaga steger med kontorens förvandling till byråer, eller chefskapets

öfverflyttande å de föredragande ledamöterne, vinnes vidare den fördelen,

att desse komma i en personlig och omedelbar beröring med hela den

underlydande personalen, hvilken för så väl de förres som den senares

arbete måste hafva stor betydelse. Slutligen får ej förbises, att det för

närvarande dock väsentligen beror på den föredragande departementschefens

personliga intresse för ärendena, huruvida han sjelf förskaffar sig fullständiga

insigter i målen eller stöder sin föredragning uteslutande på

den underordnade kontorschefens utredning och dennes ansvar för kontorspersonalens

arbete. Isynnerhet för de rent administrativa ärendenas

handläggning måste det vara särdeles betryggande, om i sjelfva organisationen

kan läggas eu garanti för att den föredragande på egen fullständig

detaljkännedom grundar sin hemställan; jag finner denna garanti

vara af vida större betydelse, än den motvigt mot den afgörande chefens

förhastade beslut, hvilken generaltullstyrelsen ansett böra sökas uti tväune

rådgifvande, men i förhållande till kontorsarbetet allenast kontrollerande, ledamöters

omfattande erfarenhet och allmänna mogenhet i omdömet, ty likasom

det synes mig klart, att ej blott den allmänna öfverblicken öfver styrelsens

hela verksamhet utan äfven kontrollen öfver vare sig kontors- eller byråehefernes

fullgörande af sina skyldigheter bör vara generaldirektörens vig
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bil n:o 6 c) till Kong!, Mqj:ts nåd. prop. n:n l. om statsverket 1878. 31

tigaste uppgift, vågar jag äfven förutsätta, att motvigten mot förhastade beslut

bör sökas i hans eget mogna omdöme vid den på säker detaljkännedom

grundade föredragningen. Den af komiterade förordade organisation eger

också icke minst sin betydelse deruti, att den så väl åt verkets chef som

åt de föredragande ledamöterna gifver en större och mera maktpåliggande

verksamhet.

Hvad åter beträffar möjligheten af att, med borttagande af departementschefsbefattningarne,

— hvithet, såsom generaltullstyrelsen på ett ställe mycket

riktigt antyder, just är förändringens egentliga karakter — åt kontorscheferna,

under förutsättning af högre aflöning för högre qvalifieeradt arbete,

jemte deras öfriga göromål anförtro äfven föredragningen, kan jag ej finna’

att t. <''x. kamererare!) för kammarkontoret, hvilken, såsom generaltullstyrelsen

upplyst och jag sjelf varit i tillfälle bevittna, redan under den nuvarande

organisationen skall vara vid sessionerna närvarande, för att meddela

de upplysningar, som kunna erfordras, skulle varda öfvermåttan betungad

genom att få till åliggande att sjelf föredraga de mål, han ju sålunda antages

känna åtminstone lika väl som den nu föredragande departementschefen.

Det är ju också, hvad denne kontorschef beträffar, egentligen detta som förändringen

innebär, enär den öfriga nu å kameraldepartementschefen hvilande

föredragningen skulle öfvergå till en byråchef, hvilken derjemte öfvertoge

chefskapet för revisionskontoret, eu befattning, för hvilken nu finnes en

särskild kamererare, den der dock visst icke torde kunna anses deraf ega

tillräcklig sysselsättning. — Hvad slutligen beträffar de af generaltullstyrelsen

antydda olägenheter deraf att eu föredragande skulle, såsom tillika

byråchef, öfvertaga åtskilliga verkställighets-'' och kontrollåtgärder, behöfver

jag blott hänvisa derå, att hvad generaltullstyrelsen derutinnan ansett oegentligt,

visat sig kunna verkställas t. ex. inom generalpoststyrelsen, der byråindelningen

är genomförd så, att byråcheferne, utan hinder för sin föredragning,

ega eu ännu mera vidsträckt myndighet att vidtaga verkställighets-och

kontrollåtgärder.

Den väsentligaste anmärkning, som kan mot komiterades förslag framställas,

torde vara, hvad generaltullstyrelsen dock endast i förbigående antyda

att eu ändamålsenlig fördelning af ärendena mellan byråcheferne måhända

skulle bereda kanslibyråchefen eu, i jemförelse med de öfrige bvråohefernes,

för ringa verksamhet. Att utjemna förhållandet genom att å

kanslibyråchefen tillika lägga de nu sekreteraren tillkommande göromål vid

expeditionen, hvarom för öfrigt ingen väckt fråga, lär ej böra i fråga

komma af det skäl, att sekreteraregöromålen omfatta eu del af de bägge

andra byråernas expedition, cell att härutinnan åtminstone icke för närvarande

torde kunna göras förändring. Deremot förekommer att, enligt så väl

löneregleringskomiténs som generaltullstyrelsens förslag, skulle i stat bibehållas

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Bil. n:o 6 c) till Kongl. ,Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1878.

en tjenst, om hvilken dock af komiterade yttras, att den icke fullt upptager

sin innehafvares tid, nämligen advokatfiskalsbefattningen, och genom hvars

sålunda äfven i öfrigt påkallade indragning synes mig kunna åt kanslibyråchefen

beredas tillräckligt vidsträckt verksamhetsområde och betydelse inom

styrelsen.

Enligt komiterades af generaltullstyrelsen biträdda förslag skulle advokatfiskal^

nuvarande skyldighet, att besörja vissa ekonomiska angelägenheter

beträffande tullverkets fastigheter i Stockholm, öfverflyttas å kameralbyråchefen.

Enligt komiterades förslag skulle advokatfiskal deremot öfvertaga

den till indragning föreslagna tullfiskalstjenstens åliggande att utföra åtal vid

underrätter inom centraldistriktet; men som generaltullstyrelsen upplyst att

detta åliggande, likaväl som i andra distrikt i riket, kan handhafvas af

tullförvaltaren å hvarje plats, skulle ej denna ökning i advokatfiskal^ skyldigheter

behöfva tagas i beräkning. Men till advokatfiskal^ nuvarande åligganden

hör äfven en annan rent lokal befattning, nämligen utförandet inför

Stockholms rådhusrätt af de vid Stockholms inspektion uppkommande tullrättsmål,

och det torde ej kunna anses olämpligt att för ett tjensteåliggande,

som är af rent lokal natur, aflöningen äfven uppföres å lokalförvaltningarnas

stat; lärande för öfrigt en tullfiskalstjenst kunna anses lika behöflig för

Stockholms som för Göteborgs och Malmö tullkammare. Den rätta anordningen

synes mig derför vara, att den nu å styrelsens stat uppförda tullfiskalstjensten,

i stället för att indragas, uppföres å lokalförvaltningarnes

stat. Om sålunda från advokatfiskal^ tjenst utsöndras de aktoratsåligganden,

som tillhöra lokalförvaltningen, återstår af denne embetsmans funktioner,

å ena sidan, den för styrelsen vigtigaste, hans uppgift att i alla förefallande

ärenden vara dess juridiska rådgifvare och såsom sådan afgifva utlåtanden,

å andra sidan hans befattning såväl som aktor i de vid högre rätt anhängiggjorda

tullrättegångsmål och emot tullverkets tjensteman, som med befordrandet

till verkställighet af utslag i tullrättegångsmål; hvartill slutligen kommer

inventeringen i uppbörds-, kassörs- och konfiskationskontoren, samt

granskningen af konfiskationsjournalerna. Om detta sista åliggande, såsom

naturligt synes, öfvertages af revisionsbyråchefen, fordras för att kanslibyråchefen

skall kunna fylla advokatfiskal^ plats i de delar, som för styrelsens

verksamhet äro af vigt, endast att juridisk bildning uppställes som kompetensvilkor

för denna plats, eu anordning som synes mig icke innebära någon

oegentlighet. Hvad åter beträffar de nämnda, icke till någon viss lokalförvaltning

hänförliga aktoratsgöromålen, som dock icke kunna anses tillhöra

styrelsen som sådan, och derför väl icke böra uti kanslibyråchefens befattning

ingå, torde deras besörjande i detta som i andra verk kunna af styrelsen

öfverlemnas åt någon tjensteman inom eller utom styrelsen mot skäligt

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nådiga prop. n:o 1, om statsverket 1878. 33

arvode, hvartill det å styrelsens stat uppförda ganska rikliga arvode synes

mig böra lemna tillgång. Det synes antagligt, att den vid Stockholms lokalförvaltning

anstälde tullfiskal i främsta rummet skall i fråga komma för ett

sådant förordnande, som i hvarje fall ej är särdeles betungande.

Under förutsättning af en sådan anordning hemställer jag, dels att

tullfiskalstjensten må från styrelsens till Stockholms tullkammares stat öfverflyttas,

dels att advokatfiskalstjensten i styrelsen må vid nuvarande innehafvares

afgång indragas och sålunda vid förestående reglering icke å styrelsens

aflöningsstat uppföras.

I afseende å de för de olika tjenstegraderna föreslagna lönebelopp

har jag ingen annan erinran att göra, än att den tjenstebefattning, hvilken

skulle tillkomma statistikern, synes mig vara af den säregna beskaffenhet, att

den ock bör betinga en något högre aflöning än komiterade föreslagit.

Ärendenas egen natur medför, att detta arbete måste växa ut till en mera

sjelfständig verksamhet och innebära ett större eget ansvar än i allmänhet

kan tillkomma en första gradens tjensteman; det klöfver också en särskild

fallenhet och en ej ofta förekommande färdighet, som betingar en högre

ersättning. Jag tillåter mig derför att, i likhet med hvad generaltullstyrelsen

hemstält, tillstyrka, att för statistikern måtte begäras en aflöning af 4,000

kronor, men fördelad i lön 2,800 och tjenstgöringspenningar 1,200 kronor.

Den lönestat för generaltullstyrelsen, om hvars godkännande af Eders

Kong]. Maj:t jag hemställer, har således följande innehåll:

Bih. till Riksd. Prot. 1878. 1 Sami. 1 Af i.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Bil. N:o 6 c) till Kongl. Maj.is nådiga prop. n:o 1, om statsverket 1878.

Tjenst-

i

Lön.

görings-

penningar.

Summa.

Styrelsen:

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Generaltulldirektören...................

6,200

2,800

9,000

1 byråchef ..................................

4,400

2,000

6,400

\ Efter 5 år kan lönen

2 byråchefer ..............................

8,800

4,000

12,800

| höjas med 600 kronor.

Kanslibyrån:

1 sekreterare................................

3,000

1,500

4,500

1 registrator och aktuarie ........

1,800

1,200

3,000

1 notarie...................................

1,800

1,200

3,000

1 dito .................................

1,800

1,200

3,000

!

Kaineralbyrån:

1 kammarförvandt......................

1,800

1,200

3,000

Efter 5 år kan lönen

1 bokhållare .................................

2 dito ...............................

1,800

3,600

1,200

2,400

3.000

6.000

höjas med 500 kronor

och efter 10 &r med

ytterligare 500 kronor.

Revisions- och statistiska

byrån:

1 revisor .................................

1,800

1,200

3,000

5 revisorer .................................

9,000

6,000

15,000

1 revisor (statistiker) .................

2,800

1,200

4,000

Till vikariatsersättuing samt arvö- ls; den och!flitpenningar åt extra

biträden m. m............................

- -

- -

15,000

1 förste vaktmästare ...............

800

300

1,100

1 vaktmästare ............................

500

300

800

\ Efter 5 år kan lönen

3 dito ..............................

1,500

900

2,400

f höjas med 100 kronor.

summa

— —

— —

95,000

Beträffande de af komitén föreslagna vilkoren för åtnjutande af aflöning

å den nya staten, äro dessa hufvudsakligen lika dem, som blifvit af

Eders Kongl. Maj:t för andra embetsverk faststälda. I afseende å punkten

angående vilkoren för ålderstillägg torde dock, på sätt i fråga om generalpoststyrelsen

och telegrafstyrelsen redan blifvit anmärkt, uttrycket “samma

tjenst" böra utbytas mot “tjenst i samma lönegrad". Hvad beträffar skyldigheten

att från innehafvande tjenst afgå med åtnjutande af pension, torde

böra uttryckligen erinras derom, att denna pension bör utgå af tullmedlen,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 c) t,ill Kongl. Maj:ts nådiga prop. n:o 1, om statsverket 1878. 35

derifrån för närvarande all statens pensionering af tullverkets tjensteman och

betjente bestrides. Med iakttagande häraf samt af ett par små ändringar i

redaktionen i öfrigt komma således förevarande vilkor att undfå följande lydelse:

att einbets- och tjensteman vid generaltullstyrelsen

skall vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet

eller jemkning i åligganden, som vid en möjligen

inträdande förändrad organisation af styrelsen eller

dess särskilda afdelningar eller eljest i allmänhet kan

varda stadgad, äfvensom, derest i en framtid verkets

ställning inom förvaltningen så förändras, att detsamma

ej längre kan såsom sjelfständigt embetsverk anses, vara

förpligtad att, med bibehållande af den tjenstegrad och

aflöning han innehar, efter den nya arbetsordningen sköta

de med tjensten förenade göromål;

att med embete eller tjenst i generaltullstyrelsen

icke må förenas annan tjenst å rikets, riksdagens eller

kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning, med mindre

den finnes icke vara hinderlig för fullgörande af

tjenstgöringen i styrelsen; dock att tjensteman, som vid

den nya löneregleringens inträdande redan innehar tjenst

utom styrelsen, må densamma bibehålla, så länge den icke

är för tjenstgöringen i styrelsen hinderlig;

att aflöningarna för generaltullstyrelsens embetsed]

tjensteman samt betjente fördelas i lön och tjenstgöringspenningar,

hvilka senare få uppbäras endast för

den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller

åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit

från tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten förrättat

;

att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst

förrätta, eger uppbära hela lönen; men att den, som

eljest undfår ledighet för svag helsas vårdande, enskilda

angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpligtas att

under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå

så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras

eller eljest pröfvas skäligt;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras i

följd af embetsresor eller för beredande af semester, tjensteman

af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas

till högre befattning inom generaltullstyrelsen, den
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Bil. N:o (i e) till Kongl. Maj:ts nådiga prop. n:o 1, om statsverket 1878.

samma, emot åtnjutande, i förstnämnda fall, af de för befattningen

anslagna tjenstgöringspenningar, men eljest af deremot

svarande belopp i stället för egna tjenstgöringspenningar,

bestrida, dock ej längre än tre månader under ett år;

att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt

innehafvande af tjenst i samma lönegrad anses böra medgifvas,

tidpunkten för första förhöjningen bestämmes att inträda

efter fem år, under vilkor, att innehafvaren mera än fyra

år af denna tid sjelf bestridt sin egen eller, på grand af

förordnande, annan statens tjenst, dock att härvid icke

må föras honom till last den tid han åtnjutit semester,

och för andra förhöjningen, om sådan eger rum, efter

ytterligare fem år, på samma vilkor, under iakttagande,

hvad så väl den ena som den andra förhöjningen angår,

deraf att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid

början af kalenderåret näst efter det den stadgade tjenståldern

blifvit uppnådd; börande löntagaren dervid tillgodoräknas

den tid, som före den nya statens utfärdande

förflutit från hans tillträde till tjensten, vare sig på grund

af fullmakt eller konstitutorial, eller förordnande i följd

af frågan om verkets omorganisation;

att tjensteman skall, då han uppnått 65 lefnadsoch

minst 35 tjensteår, vara förpligtad att med oafkortad

lön såsom pension från tjensten afgå, Eders Kongl. Maj:t

eller generaltullstyrelsen, der det tillkommer denna att

afskedet utfärda, dock obetaget att låta med detsamma

anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas

kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det

allmänna och kan finnas villig att i densamma qvarstå;

skolande nämnda pension af tullmedlen utgå; samt

att semester må åtnjutas af verkets chef samt af

tredje och af andra gradens tjenstemän under en och en

half månad samt af första gradens tjenstemän under en

månad årligen.

Det torde nu tillåtas mig att öfvergå till frågan om tullverkets aflöningsstat

,]för lokaltullförvaltningen samt kust- och gränsbevakningen äfvensom

till i tullverkets öfriga stater.

På sätt af generaltullstyrelsens af mig föredragna underdånigaBskrifvelse

af den 19 sistlidne november angående tullverkets aflönings- och utgifts
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 e) till Kongl. Maj ds nådiga -prof,. n:o 1, om statsverket 1878. 37

stater för ar 1879 framgar, har generaltullstyrelsen föreslagit en förändring

i uppställningen af tullverkets stater. Dessas nuvarande uppställning har

nemligen varit en följd deraf, att tjensteman och betjening vid lokaltullförvaltningen

samt kust- och gränsbevakningen genom erhållen fullmakt eller

konstitutorial varit försäkrade om viss tjenstgöringsort och ej kunnat derifrån

utan egen ansökning förflyttas i annat fall, än att sådan åtgärd varit en följd

af begången förseelse eller visad olämplighet för tjensten; och berörda uppställning

har härjemte förorsakat, att den ersättning för lega af jakt eller båt eller

häst eller för resekostnad, som tillkommer vissa tjensteman, varit i aflöningen

inräknad, och således ej kunnat minskas eller borttagas, äfven om det

behof, hvartill den varit bestämd, minskats eller upphört, och ej heller ökas,

om anledning dertill förefunnits, utan att Riksdagen blifvit deröfver hörd

och Eders Kongl. Maj:t gifvit sitt bifall; samt att anslag till skrifvarebiträde,

som vid åtskilliga tullförvaltningar erfordras, ej kunnat ändras eller

beviljas utan den tidsutdrägt och omgång, som föranledes deraf, att denna

detalj varit en riksdagsangelägenhet. Det synes mig ej finnas något skäl,

hvarföre generaltullstyrelsen skulle i afseende å rätt att förflytta tjenstemän

och betjening ega hufvudsakligen mindre befogenhet än generalpoststyrelsen,

telegrafstyrelsen eller styrelsen för statens jern vägstrafik; och det torde kunna

med full visshet påstås, att om generaltullstyrelsen förr egt denna befogenhet,

skulle tullverkets öfvergångsaflöningsstat ej visa en så betydlig slutsiffra,

som den nu gör. Det anmärkta missförhållandet kan visserligen häfvas endast

i den mån den nuvarande personalen afgår, men kommer dock, om den

förändrade uppställningen af staten godkännes, att för hvarje år aftaga. Vid

de skäl, som i öfrigt tala för denna förändring, behöfver jag nu ej uppehålla

mig, då generaltullstyrelsen i sin underdåniga skrifvelse vidlyftigt redogjort

för desamma.

Jag hemställer således, att Eders Kongl. Maj:t täcktes för sin del godkänna:
-

att i aflöningsstaten för tullverket må upptagas icke

såsom hittills specifikationer å tjensterna vid hvarje lokalförvaltning,

utan allenast antalet tjenster inom hvarje

tjenste- och lönegrad och slutsumman af de sammanlagda

aflöningsbeloppen inom graden, med angifvande tillika af

tjenstgöringsorterna för innehafvare af de beställningar,

hvilka komma att fortfarande vara bundna vid viss ort;

att anslaget till “jakt- och båtlega“ samt till “hästlega

och resekostnader“ må sammanslås till ett anslag

och utföras med allenast ett belopp, med rätt för generaltullstyrelsen

att disponera detsamma för det dermed af
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Bil. N:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nådiga prop. n:o 1, om statsverket 1878.

sedda ändamål, i den mån sådant utan hinder af redan

meddelade fullmakter låter sig göra; och

att anslagen till “biträdande e. o. kammarskrifvare“

och till “skrifbiträden“ likaledes må sammanslås till ett

anslag och såsom sådant sammanföras med det redan i

staten under titel “extra medelsfonden“ befintliga anslag,

hvilket, för närvarande utgående till enahanda ändamål

som nyssnämnda anslag, torde böra hädanefter benämnas:

“till vikariatsersättningar, extra biträden, m. m.“, med

rätt för generaltullstyrelsen att, på sätt hittills varit förhållandet

med extra medelsfonden, disponera berörda anslag.

Generaltullstyrelsen har vidare hemstält, att i samband med den nya

uppställningen af aflöningsstaten måtte stadgas, dels att vid tillsättning framdeles

af tjenster vid lokaltullförvaltningen samt vid kust- och gränsbevakningen

konstitutorial lydande å viss tjenstgöringsort må utfärdas — utom för

de tjenstemän, hvilka utnämnas af Eders Kongl. Maj:t — endast för tullförvaltare,

konfiskationsinspektorer och kassörer, tullbevakningsinspektoren i

Malmö samt de kontrollörer, hvilka äro föreståndare för inspektion, tullkammare

eller nederlagskontor, och med öfverinspektor eller tullförvaltare dela

ansvaret för göromålen; dels att för öfriga befattningar vid lokalförvaltningen

samt vid kust- och gränsbevakningen konstitutorial må utfärdas endast

å viss beställning vid tullverket, med skyldighet för den utnämnde att tjenstgöra

å den ort, som af styrelsen vid utnämningen anvisas, och att sedermera

vara underkastad den förändring i tjenstgöringsort, som kan af styrelsen

bestämmas, i händelse beslut fattats om indragning eller förändring af hans

förut innehafda tjenst, dock att, i sådant fall, förflyttningen icke må medföra

minskning i de löneförmåner, tjensteinnehafvaren dittills enligt stat åtnjutit,

och skälig ersättning för flyttningar honom medgifves; och dels att

genom hvad sålunda föreslagits någon ändring ej må göras i de bestämmelser,

hvilka uti nådiga instruktionen för generaltullstyrelsen den 15 juli

1825 finnas meddelade om tjenstemans vid tullverket förflyttning till annan

tjenstgöringsort.

Hvad nu först beträffar den af generaltullstyrelsen uppdragna gränsen

mellan de tjenstemän, hvilka skulle framgent utnämnas till tjenst å

viss ort, och dem, som skulle undfå konstitutorial endast på viss befattning

vid tullverket, synes mig densamma vara riktigt funnen och således,

på sätt generaltullstyrelsen ifrågasatt, böra tillämpas i det statsförslag, som

nu skall för riksdagen framläggas. Frågorna åter derom, i hvad mån

dessa senare tjenstemän skola vara underkastade förflyttning, likasom äfven

om den af generaltullstyrelsen omförmälda, i hennes instruktion medgifna

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nådiga pr ap. n:o 1, om statsverket 1878. 39

rätten till s. k. strafftransport skall oförändrad bibehållas, inverka ej på tullverkets

stat och dess uppställning och böra derföre för närvarande och innan

den förändrade uppställningen blifvit af Riksdagen godkänd ej utgöra

föremål för Eders Kongl. Maj:ts pröfning, helst dessa frågor på det närmaste

sammanhänga med frågan om den nya instruktion för styrelsen, hvilken,

om ny lönestat varder för styrelsen faststäld, måste, såsom en följd af densamma,

utfärdas.

Hvad de särskilda staterna för tullverket beträffar och bland dem

främst ordinarie aflöning sstaten, utgör densammas belopp för innevarande år

1,648,100 kronor, hvaraf 75,850 kronor belöpa på generaltullstyrelsen och

1,572,250 kronor på lokalmyndigheterna samt kust- och gränsbevakningen.

De förslag till förändringar i sistnämnda belopp, som af generaltullstyrelsen

framlagts, äro följande:

från beloppet ................................................ kronor 1,572,250: —

skulle afgå anslagen

ej mindre till jakt- och båtlega samt

till hästlega och resekostnader........

till e. o. kammarskrifvare och till

skritbiträden..................................

„ aflöning åt föreståndaren för tullstationen

i Strand ........................

„ läkare i Stockholm, Göteborg och

Dalarö, skollärare i Sandhamn

och Dalarö samt prest i Sandhamn

hvilka anslag samtliga skulle

öfverflyttas till omkostnadsstaten;
än

äfven till åtskilliga tjenster vid

kustbevakningen, hvilka dels vore

eller före år 1879 blefve lediga

och borde indragas ..........................

dels ock skulle å öfvergångsstat

uppföras....................................

74,150: —

24,300: —

1,600: —

1,500: —

4,500: —

5,000: —

111,050: —

rest kronor 1,461,200: —,

hvaremot skulle å aflöningsstaten uppföras nya anslag till åtskilliga

tjenster .......................................................................... 9,900: —,

så att, om härtill lades det belopp, som generaltullstyrelsen

beräknat såsom styrelsens egen aflöningsstat,....................... 85,100: —-,

komme aflöningsstatens nya summa att blifva ............ kronor 1,556,200: —.

Hvad nu beträffar styrelsens förslag i fråga om de anslag, som skulle

från aflöningsstaten afgå, har jag ej något att erinra deremot, att de till

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Bil. N:o 6 e) till Kong!. Maj-.ts nådiga prop. n:o I, om statsverket 1878.

ett anslag sammanförda anslagen till jakt- och båtlega samt till hästlega

och resekostnader öfverflyttas till omkostnadsstaten. Till följd af den sedan

några år fortgående indragningen af öfverflödiga befattningar vid kustbevakningen

böra äfven de af generaltullstyrelsen i sådant afseende omförmälda

tjenster, hvilka nu äro eller före ingången af år 1879 genom innehafvarnes

ingående å pensionsstat blifva lediga, nemligen i Göteborgs distrikt en kustsergeant

till häst med aflöning (lön och tjenstgöringspenningar) 1,200 kronor,

och två kustroddare med aflöning sammanlagdt 1,400 kronor, i Yesterviks

distrikt en kustroddare med aflöning 700 kronor och i Varbergs distrikt en

kustsergeant till häst med aflöning 1,200 kronor, tillhopa aflöning 4,500 kronor,

ur staten uteslutas. Deremot och då någon olägenhet icke torde kunna uppkomma

deraf, att de tjenster, hvilka generaltullstyrelsen nu ansett böra öfverflyttas

till öfvergångsaflöningsstaten, tills vidare och intill dess de blifva lediga,

qvarstå på aflöningsstaten och först i mån af innehafvarnes afgång från sistnämnda

stat uteslutas, samt härtill kommer, att öfvergångsaflöningsstatens

nuvarande höga slutsumma synes mig ej böra ökas i annat fall, än att någon

af oundgängligt behof påkallad omständighet dertill föranleder, hemställer

jag, att hvad generaltullstyrelsen föreslagit om vissa tjensters öfverflyttning

från aflöningsstaten till öfvergångsaflöningsstaten ej måtte till någon åtgärd

föranleda. Likaledes kan jag ej biträda generaltullstyrelsens förslag att de

till ett anslag sammanförda anslagen till e. o. kammarskrifvare och till

skrifbiträden skulle jemte arvodet åt föreståndaren för tullstationen i Strand

öfverflyttas till omkostnadsstaten. De utgifter, som med dessa anslag skola

bestridas, höra nemligen vida mera till “aflöningar“ än till “omkostnader41,

och anslagen till extra biträden och dylikt äro derföre i andra verks stater,

exempelvis postverkets och telegrafverkets, upptagna å aflöningsstaten. Långt

ifrån således att vilja förorda nu ifrågavarande anslags omförande till omkostnadsstaten,

anser jag i stället, att den för närvarande å berörda stat

upptagna så kallade extra medelsfonden, från hvilken hittills vikariatsersättningar

samt arvoden åt extra biträden vid lokaltullförvaltningarna jemte

andra sådana utgifter utgått, bör till aflöningsstaten öfverföras samt der, under

ett gemensamt namn “till vikariatsersättningar, extra biträden m. m.“, sammanföras

med berörda anslag till e. o. kammarskrifvare och till skrifbiträden

samt till arvode åt föreståndaren för tullstationen i Strand. Anslagen

åter till arvoden åt läkare, skollärare och prest synas mig väl böra till omkostnadsstaten

öfverföras, men der ingå i det redan nu å samma stat befintliga

anslaget till arvoden åt personer, hvilka ej tillhöra tullverket.

Hvad generaltullstyrelsen föreslagit i fråga om uppförande å aflöningsstaten

af nya tjenster, synes mig ej vara af beskaffenhet att böra i allo af

Eders Kongl. Maj:t gillas. Ty om än den under de senare åren stegrade

rörelsen för någon tid påkallat ökade arbetskrafter vid åtskilliga tullförvalt
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1878. 41

ningar, lärer det dock ej kunna med visshet antagas, att detta förhållande

skall fortfara, helst de senaste åren utvisat en åtminstone ej tillväxande tulluppbörd.

Dessutom blir, om den nya uppställningen af staterna för tullverket

godkännes, generaltullstyrelsen allt mera i tillfälle att genom förflyttningar

af tjensteman och betjente lämpa behofvet af arbetskrafter efter hvarje orts

fordringar; och tillökning i antalet fenster vid tullverket synes mig derföre

framgent böra endast undantagsvis ifrågakomma. På grund häraf finner jag

endast en af generaltullstyrelsens ifrågavarande framställningar böra för närvarande

vinna afseende, nemligen den om tillökande af personalen vid Stockholms

packhusexpedition med en kammarskrifvare och en vaktmästare, hvilka

platser blifvit nödvändiga till följd af den nyligen vid centralbangården i

Stockholm inrättade afdelningen för tullbehandling af resandes å jernvägen

medförda effekter samt det utländska postpaketgodset. Kamtnarskrifvarens

aflöning skulle enligt generaltullstyrelsens förslag blifva: lön 1,500 kronor,

tjenstgöringspenningar 500 kronor, jemte rätt till ålderstillägg 1,000 kronor;

vaktmästarens: lön 800 kronor, tjenstgöringspenningar 400 kronor, jemte

rätt till ålderstillägg 300 kronor.

Härutöfver får jag, på grund af hvad jag förut anfört, hemställa, att

å afiöningsstaten för lokalförvaltningarna må uppföras en tullfiskal med

lön 2,000 kronor och tjenstgöringspenningar 700 kronor, jemte rätt till

ålderstillägg 800 kronor, eller enahanda aflöning, som nu tillkommer tullfiskalerna

i Göteborg och Malmö.

Derest hvad jag sålunda i underdånighet föreslagit vinner Eders Ivongl.

Maj:ts nådiga bifall, skulle således afiöningsstaten för lokaltullförvaltningen

samt kust- och gränsebevakningen komma att förete följande förändringar:

1878 års

stat.

1879 års

stat.

Ökning.

Minsk-

ning.

Till omkostnadsstaten öfverföras:

anslagen till jakt- och båtlega samt till

hästlega och resekostnader .....................

74,150

74,150

Ur staten uteslutas:

afiöningarna till 1 kustsergeant till häst

(Göteborg.).....................

1,200

1,200

„ 2 kustroddare (Göteborg.)

1,400

---

- -

1,400

„ 1 kustroddare (Westervik.)

700

- -

- -

700

„ 1 kustsergeant till häst.

(Warberg!).....................

1,200

_ _

_ _

1,200

transport

78,650

- -

- -

78,650

Bill. till Riksd. Brot. 1878. 1 Sami. 1 Afd.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1878.

1878 års

1879 års

Ökning.

Minsk-

stat.

stat.

ning.

transport ''

Till ett anslag under benämning “till vikariatsersättningar,

extra biträden m. m.“ samman- j

föras:

anslagen till e. o. kammarskrifvare och skrif
biträden

.................... 24,300 i

„ arvode åt föreståndaren

för tullstationen i Strand 1,600 ;

den för närvarande å omkostnadssta- f

ten uppförda så kallade extra medelsfonden

................................. 88,000 !

Till det å omkostnadsstaten upptagna anslaget

till arvoden lägges:

arvoden åt läkare i Stockholm ...... 600 j

prest i Sandhamn ......... 250

skollärare „ „ ......... 100 (|

läkare i Dalarö ............ 1506

skollärare ,, „ ............ 100 i

läkare i Göteborg ...... 300

I staten uppföres:

aflöning åt 1 tulltiskal ............................. i

1 kammarskrifvare ..................

„ 1 vaktmästare ........................

summa kronor

Om till de sålunda erhållna summorna af de

förändrade beloppen i staterna läggas de för

båda årens stater gemensamma, oförändrade

belopp ..................................................

106,050

1,466,200

O O

O O

OO

cf zd

v* ZO

T-*

T—1

93,9001 80,150.

erhållas staternas slutsummor .....................

Skilnaden mellan tillökningen kronor 93,900

och minskningen .................... „ 80,150

1,572,250

1,586,000.

utgör .......................................kronor 13,750,

hvilket belopp sammanlagdt med

1878 års stat .................... 1,572,250

gifver slutsumman af 1869 års

stat ...............................kronor 1,586,000.

Om till afiöningsstaten för lokaltullförvaltningen

samt kust- och gränsbevakningen lägges

afiöningsstaten för generaltullstyrelsen ......

75,850

95,000

erhålles summan af tullverkets aflöningsstat i

sin helhet .................................................. ; 1,648,100]

utvisande en tillökning i hela afiöningsstaten af j 32,900

O

O

O

T—1

i ao

CD

vH

1

summa kronor

1,681,000;i,681,000.1

78,650

--1 78,650

25,900

1,500

113,900

88,000

2,700; 2,700

2,000 2,000

1,200; 1,200

1,500

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o (1 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1878. 43

På sätt generaltullstyrelsen anmärkt, kommer till följd af löneregle

ringen för styrelsen dyr ti de ti 11 äggss / atm, för år 1878 upptagen till 11,180

kronor, att försvinna.

Öfvergångsaflöningsstaten är för år 1878 upptagen såsom förslagsanslag

med 50,000 kronor, deraf, enligt hvad handlingarna utvisa, 42,310

kronor varit afsedda att under nämnda år i verkligheten utgå. Enligt den

ifrågasatta förändringen af staten skulle egenskapen af förslagsanslag upphöra

och beloppet utföras såsom fast anslag. Generaltullstyrelsen har föreslagit,

att till denna stat skulle öfverföras från aftoningsstaten aflöningen åt

en af styrelsens tjensteman, tullfiskalen, (2,160 kronor), för hvilken plats ej

skulle finnas i den nya staten för styrelsen, äfvensom aflöningen, deri inberäknad

häst eller båtlega, för 1 kustvakt till häst i Göteborgs distrikt,

1,250 kronor, och för 2 kustvakter till häst i Warbergs distrikt 2,500 kronor

samt skilnaden mellan aflöningen till 1 jaktuppsyningsman och 2 jaktbåtsmän

i Hernösands distrikt, hvilkas tjenster generaltullstyrelsen föreslagit

till indragning, å ena sidan, och å den andra sidan den i aflöningsstaten

uppförda aflöningen till 1 kustuppsyningsman och 1 roddare i samma distrikt;

utgörande denna skilnad 1,100 kronor. — Hvad nu först beträffar ofvanomförmälde

tjenstemans, eller tullfiskalens aflöning, så kommer densamma,

under förutsättning att mitt derom framstälda förslag varder af Eders

Kongl. Maj:t bifallet, att i stället, med något förhöjdt belopp, uppföras å aflöningsstaten.

Ehuru jag i stället föreslagit indragning af advokatfiskalstjensten

vid nu varande innehafvares afgång, synes mig dock ej skäl förekomma

att redan nu ä öfvergångsaflöningsstaten definitift uppföra denna tjenst, enär

först vid regleringens genomförande kommer att visa sig, huruvida åtgärden

varder behöflig eller om nu varande innehafvare!! till annan tjenst befordras.

— Vidkommande styrelsens förslag i öfrigt, har jag redan redogjort för de

skäl, hvarföre jag anser detsamma ej böra bifallas. Ej heller kan jag biträda

generaltullstyrelsens framställning derom, att den, tullförvaltaren i

Westervik tillkommande hästlega skulle efter nuvarande tjensteinnehafvarens

afgång minskas med 400 kronor och detta belopp fördenskull nu å öfvergångsaflöningsstaten

uppföras. Så länge nämnde tjensteman qvarstår vid

sin befattning, måste nemligen, på sätt styrelsen sjelf förmält, beloppet till

honom utgå, och när han afgått blifva, så vida den nya uppställningen af

staterna godkännes, icke allenast nu nämnda 400 kronor utan äfven återstoden

af hans hästlega för generaltullstyrelsen disponibel, och det synes mig

derföre böra först då tagas i öfvervägande, huruvida berörda lega bör utgå

med högre eller lägre belopp, eller till större eller mindre del användas på

annat håll, eller från det nya anslaget till båt- och hästlega uteslutas. Jag

hemställer alltså, att öfvergångsaflöningsstaten måtte upptagas med det belopp,

hvartill den varit afsedd att under år 1878 utgå, eller 42,310 kronor, hvil
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. grop. nto 1, om statsverket 1878.

ken summa med 7,690 kronor understiger samma stats nuvarande slutsiffra.

Dock anser jag det nödvändigt, att härvid förbehålles Eders Kongl. Maj:t

rätt att, om så skulle vid genomförandet af den blifvande löneregleringen

för generaltullstyrelsen erfordras, å öfvergångsstaten uppföra aflöningen för

sådan ordinarie tjensteman i styrelsen, för hvilken plats i den nya organisationen

ej kan beredas, äfvensom de öfriga belopp, som af regleringen föranledas.

Det kan naturligtvis ej på förhand afgöras, huruvida begagnandet af

en dylik rätt verkligen skall ifrågakomma eller ej. Om det emellertid ifrågakommer,

lärer något af de å omkostnadsstaten uppförda förslagsanslag böra

minskas med motsvarande belopp, på det att ej staternas slutsumma härigenom

må förändras.

Enligt hvad generaltullstyrelsen anmält, kan ålderstilVåggsstaten, för år

1878 upptagen såsom förslagsanslag 270,000 kronor, äfven fastän från densamma

skall utgå de ålderstillägg, som under år 1879 må tillkomma styrelsens

personal, nedsättas med 20,000 kronor till 250,000 kronor, utan fara

att förslagsanslaget öfverskrides. Jag tillstyrker derföre, att denna stat må

såsom förslagsanslag till sistnämnda belopp uppföras.

Indragning sstaten, för år 1878 upptagen såsom förslagsanslag med

100,000 kronor, skulle enligt den nya uppställningen af staterna utföras

såsom fast anslag. Då, enligt hvad generaltullstyrelsen anmält, de medel,

som skola från denna stat utgå, bestiga sig till 78,401 kronor, hemställer

jag, att denna stat måtte såsom fast anslag upptagas till nämnda belopp,

hvilket utvisar en minskning i nuvarande stats slutsumma af 21,599 kronor.

Generaltullstyrelsen har vidare hemstält, att pensionsstaten för afskedade

tjensteman och betjente, förslagsanslag 197,000 kronor, och pensionsstaterna

för aflidne tjenstemäns och betfentes i fattigdom efterlemnade enkor

och barn, förslagsanslag 31,800 kronor, måtte bibehållas oförändrade. Härtill

tillstyrker jag nådigt bifall.

I det främst å omkostnadsstaten stående förslagsanslaget till arvoden

har generaltullstyrelsen föreslagit en nedsättning med 3,250 kronor, eller

från 9,250 kronor till 6000 kronor. Då emellertid, på sätt jag förut hemstält,

till detta anslag skulle läggas de nu å aflöningsstaten uppförda arvodena

för läkarevård m. m. åt tullbetjeningen å vissa platser, 1,500 kronor,

föreslår jag att anslaget uppföres med 7,500 kronor. Beträffande vidare

följande å omkostnadsstaten upptagna anslag har generaltullstyrelsen föreslagit:

att förslagsanslaget till rese- och traktamentskostnader skulle minskas

från 23,000 kronor till 20,000 kronor; att förslagsanslaget till tullhusbyggnader

och reparationer samt hushyror och tomtören måtte bibehållas vid sitt

nuvarande belopp, 20,000 kronor; att förslagsanslaget till ved, ljus och lyktors

underhåll måtte höjas från 8,000 kronor till 12,000 kronor; att förslagsanslaget

till skrifmaterialier samt boktrycknings- och bokbindniugskost
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1678. 45

nader måtte höjas från 11,000 till 15,000 kronor; att förslagsanslaget till

postporto måtte minskas från 13,000 till 10,000 kronor; att förslagsanslaget

till utbetalande af aftjenad begrafningshjelp och begrafningsgratialer, enligt

kongl. brefvet den 14 maj 1831, måtte bibehållas oförändradt vid

3,000 kronor; att förslagsanslaget till skeppsmätningskostnad likaledes må

bibehållas vid 27,000 kronor; att anslaget till gratifikationer åt krono-, lotsoch

kanal-betjente, som utmärka sig genom nitisk tillsyn och kontroll mot

öfverträdelse af tullförfattningarna, äfven bibehålies vid 750 kronor; att anslaget

till hemliga utgifter likaledes må förblifva 9,000 kronor och att anslaget

åt extra biträden i generaltullstyrelsen, 4,500 kronor, måtte, såsom

ersatt med annat anslag, från denna plats utgå. Mot dessa förslag har jag

ej något att erinra, utan tillstyrker att de må bifallas.

Af de i generaltullstyrelsens förslag till stater för tullverket i omkostnadsstaten

upptagna anslag återstå nu till pröfning de till jakt- och båtlega

samt hästlega och resekostnader, till extra medelsfonden samt till diverse utgifter.

Förstnämnda anslag är, såsom redan blifvit nämndt, i 1878 års af
löningsstat

upptaget till ................................................................ kronor 74,150.

Enligt generaltullstyrelsens förslag skulle anslaget minskas

dels med legoanslagen åt nedannämnda tjenster, hvilka skulle

ur aflöningsstaten uteslutas, nemligen:

1 kustsergeant till häst (Göteborgs distrikt) . kronor 600

1 kustsergeant till häst (Yarbergs distrikt) . ,, 600

dels med legoanslagen till följande tjenster, hvilka

skulle öfverflyttas å öfvergångsaflöningsstaten,

nemligen:

1 kustvakt till häst (Göteborgs distrikt)......... „ 450

2 kustvakter till häst (Yarbergs distrikt)...... ,, 900

1 jaktuppsyningsman (Hernösands distrikt) ... „ 300

dels ock genom ofvan omförmälda indragning af

en del af legoanslaget åt tullförvaltaren i Yestervik

............................................................................ „ 400

rest kronor .......

3,250

70,900;

hvaremot anslaget skulle ökas genom anvisningar

åt två af generaltullstyrelsen föreslagna nya

tjenster........................................................................ kronor 300

och genom tillökning i tullförvaltarens i Luleå

nuvarande anslag med .......................................... „ 150

så att anslagets slutsumma skulle blifva

450,

71,350.

kronor

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Bil. n:o. 6 e) till Kong!,. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1878.

Härvid får jag i underdånighet anmärka, att då jag redan afstyrkt

hvad generaltullstyrelsen föreslagit om nyssnämnda tjensters öfverflyttning

på öfvergångsaflöningsstat, om förändring i tullförvaltarens i Vestervik legoanslag

och om inrättandet af de nu ifrågavarande två nya tjensterna, torde

hvad generaltullstyrelsen, under förutsättning af bifall till dessa förslag, här

hemstält böra förfalla. Och då, enligt hvad af generaltullstyrelsens förslag

framgår, af de legobelopp, tillhopa 1,200 kronor, hvilka blifva lediga till

följd deraf, att ofvan berörda 2 kustsergeantsbefattningar indragas, för närvarande

ej behöfver å annat håll använda mera än 150 kronor, som erfordras

till förstärkning af legoanslaget åt tullförvaltaren i Luleå, synes mig

således annan ändring ej böra ifrågakomma i legoanslaget i sin helhet, än

att detsamma minskas med skilnaden mellan sistnämnda båda summor, eller

1,050 kronor. Jag hemställer derföre, att anslaget till jakt- och båtlega samt

hästlega och resekostnader å omkostnadsstaten uppföres med 73,100 kronor.

Såsom jag redan till en del i underdånighet nämnt har generaltullstyrelsen

ansett, att extra medelsfonden skulle å omkostnadsstaten qvarstå samt

till densamma läggas dels anslagen till e. o. kammarskrifvare och skrifbiträden,

dels anslag till nya skrifbiträden å särskilda orter, tillhopa 2,400 kronor,

dels anslagen till arvoden åt föreståndaren för tullstationen i Strand

och åt läkare in. m., och dels slutligen anslaget till vikariatsersättningar m. m.

vid generaltullstyrelsen. Samtliga dessa förslag torde emellertid böra förfalla.

Jag har redan i underdånighet hemstält, att extra medelsfonden, anslagen

till e. o. kammarskrifvare och skrifbiträden, samt anslaget till arvode

åt föreståndaren för tullstationen i Strand måtte sammanföras till ett anslag

på aflöningsstaten; att arvodena till läkare m. m. måtte läggas till öfriga å

tullverkets omkostnadsstat uppförda arvoden, och att anslaget till vikariatsersättningar

u m. m. vid tullstyrelsen måtte uppföras under styrelsens aflöningsstat.

Återstår således blott frågan om de nya skrifbiträdena. Men då

generaltullstyrelsen, enligt hvad som blifvit i fråga stäldt, får dispositionsrätt

öfver det nya anslaget till vikariatsersättningar, extra biträden in. in.,

hvilket kommer att uppföras å aflöningsstaten, synes det mig, med hänsyn

jämväl till hvad jag ämnar i underdånighet föreslå i afseende å rätt för

generaltullstyrelsen att förfoga öfver besparingar å aflöningsanslag, ej vara att

befara, att ju styrelsen skall finna utväg, att från detta anslag fylla de nu

omförmälda behofven af skrifbiträden. Äfven denna del af framställningen

torde således böra förfalla och extra medelsfonden, på sätt jag redan hemstält,

ur omkostnadsstaten utgå.

Hvad slutligen beträffar förslagsanslaget till diverse utgifter, är detsamma

i 1878 års stat upptaget till 11,420 kronor. För vinnande af jemn

slutsumma å tullverkets stater i sin helhet, föreslår jag i underdånighet, att

detta anslag måtte utföras med 12,139 kronor.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 c.) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1878. 47

Sammanfattas nu de förändringar i omkostnadsstaten, hvilka jag- i

underdånighet föreslagit, så visa de följande resultat:

Arvoden; förslagsanslag .......................

Rese- och traktamentskostnader; förslagsanslag.

.......................................

Tullhusbyggnader och reparationer samt

hushyror och tomtören; förslagsanslag

..................................................

Ved, ljus och lyktors underhåll; förslagsanslag

..........................................

Skrifmaterialier samt boktrycknings-och

hokbindningskostnader; förslagsanslag.

........................................................

Postporto; förslagsanslag........................

Begrafningshjelp; förslagsanslag............

Skeppsmätningskostnad; förslagsanslag

Gratifikationer åt krono-, lots- och kanal

betjente ........................................

.Jakt- och båtlega samt hästlega och

resekostnader ....................................

Extra medelsfonden .................................

Hemliga utgiftsfonden ..........................

Arvoden åt extra biträden vid generaltullstyrelsens

kansli och kontor ...

Diverse utgifter; förslagsanslag ............

summa

1878 års

stat.

1879 års

stat.

Ökning.

Minskning.

9,250

7,500

1,750

23 000

''

20,000

3,000

20,000

20,000

—

8,000

12,000

4,000

—

11,000

13.000

3,000

27.000

15.000

10.000

3,000

27,000

4,000

3,000

750

750

—

__ —

88,000

9,000

73,100

9,000

73,100

88,000

4,500

11,420

12,139

719

4,500*

227,920

209,489

81,819

100,250.

Skilnaden mellan minskningen

och tillökningen .............................................

utgör ......................................................

hvilket belopp, saminanlagdt med 1879 års stat

gifver slutsumman af 1878 års stat...................

kronor 100,250

„ _ 81,819

kronor 18,431,

„ 209,489,

kronor 227,920.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Bil. n:o 6 c) till Kong!. Maj:ts nåd. prop■ n:o 1, om statsverket 1878.

Sammanställas §amtliga staterna, sådana de nu äro, och sådana de

blifvit af mig föreslagna för år 1879, får en sådan öfverblick följande utseende:
-

1878 åra

stat.

1879 års

stat.

Ökning.

Minskning.

Ordinarie aflöningsstaten........................

1,648,100

1,681,000

32,900

—

Dyrtidstilläggsstaten................................

11,180

— —

— -

11,180

Öfvergångsaflöningsstaten........................

50,000

42,310

—

7,690

Ålderstilläggsstaten (förslagsanslag)......

270,000

250,000

—

20,000

Indragningsstaten ....................................

100,000

78,401

—

21,599

Pensionsstaten för afskedade tjenste-

män och betjente (förslagsanslag) ...

197,000

197,000

—

—

Pensionsstaten för aflidne tjenstemäns

och betjentes i fattigdom efterlem-

nade enkor och barn (förslagsanslag)

31,800

31,800

— —

—

Omkostnadsstaten ...................................

227,920

209,489

— —

18,431

deraf 1878 förslagsanslag 125,670 kr.

„ 1879 „ 126,339 „ .

!

summa kronor

|2,536,000j2,490,000

32,900

| 78,900

Skilnaden mellan minskningen.................................

och tillökningen............................................................

utgör ...........................................................................

hvilket belopp, sammanlagdt med 1879 års stater

gifver slutsumman af 1878 års stater...................

kronor 78,900

„ 32,900

kronor 46,000,

„ 2,490,000,

kronor 2,536,000.

Det återstår för mig nu att till Eders Kongl. Maj:ts pröfning framlägga

ett af generaltullstyrelsen väckt förslag om sättet för beredande af ökad

tillgång till extra utgifter. Styrelsen hemställer, att de besparingar, som

uppstå å den ordinarie aflöningsstaten, måtte af styrelsen få disponeras för

samma ändamål, för hvilka den extra medelsfonden vore afsedd, och att,

då redan under år 1876 det nuvarande extra medelsanslaget visat sig

otillräckligt, så att en del utgifter för samma år måste anvisas att utgå af

1877 års anslag, det nu ifrågasatta medgifvandet måtte få tillämpas redan

med de besparingar, som under år 1878 kunde uppkomma å det försumma

s. 49 Kontrollera mot PDF

h/l. n:o G <■) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1878. 49

ar beräknade anslag till ordinarie aflöningsstaten. Såsom skäl för denna

framställning har generaltullstyrelsen åberopat den omständigheten, att den

Migare varutrafiken föranledde ett i betydlig grad ökadt arbete för tullpersonalen

och en deraf följande nödvändighet att anlita extra biträden,

hvarjemte styrelsen förmält, att genom henne medgifven rätt att disponera

ifrågavarande besparingar, hvilka för år 1876 uppgingo till b,350 kronor,

skulle eu tillökning i anslaget till extra medelsfonden kunna, åtminstone för

den närmaste framtiden, undvikas. Då behofvet af ökade medel för extra biträden,

enligt hvad generaltullstyrelsen anmält, äroundgänligt, och här således föreligger

valet mellan att antingen höja anslaget till vikariatsersättningar och extra

biträden eller ock bevilja generaltullstyrelsen den ifrågasatta rätten att disponera

besparingarna på den ordinarie aflöningsstaten, synes mig den senare utvägen

vara att föredraga, helst jag ej kan finna att någon som helst olägenhet

kan deraf uppkomma. Den gjorda framställningen torde derföre böra af

lulers Kongl. Maj:t bifallas på det sätt, att dessa besparingar, som kunna uppkomma

vare sig å styrelsens eller å lokalförvaltningens fasta anslag, måtte

la användas till samma ändamål, som afses med de å styrelsens och å lokalförvaltningens

stat uppförda anslag till vikariatsarvoden, extra biträden m. in.

På grund af hvad jag nu i fråga om tullverket anfört, hemställer jag,

— som under förutsättning af nådigt bifall till mina i ärendet gjorda framställningar

låtit i öfverensstämmelse dermed upprätta förslag till stater för

tullverket för år 1879, hvilket förslag torde få biläggas dagens protokoll

— att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

dels att Riksdagen, med godkännande af berörda stater

äfvensom af de i afseende å den föreslagna nya aflöningen för

generaltullstyrelsen ifrågasatta vilkor och förbehåll, måtte bestämma

anslaget till tullverket till ett mot staternas slutsumma svarande

belopp af 2,490,000 kronor, att såsom förslagsanslag direkte utgå

af tullmedlen; dock med Eders Kongl. Magt förbehållen rätt att,

om så vid genomförandet af löneregleringen för generaltullstyrelsen

erfordras, å tullverkets öfvergångsaflöningsstat uppföra aflöningen för

sådan ordinarie tjensteman i styrelsen, för hvilken plats i den nya

organisationen ej kan beredas, äfvensom de öfriga belopp, som af

regleringen föranledas, och att i sammanhang härmed minska tullverkets

omkostnadsstat med motsvarande belopp, så att staternas

slutsumma härigenom ej må förändras; dels ock att Riksdagen

måtte för sin del medgifva, att de besparingar, som uppstå å tullverkets

ordinarie aflöningsstat, måtte af generaltullstyrelsen få disponeras

för samma ändamål, hvartill de å aflöningsstaten uppförda

anslagen till vikariatsersättningar och extra biträden m. m. inom

styrelsen och inom lokalförvaltningen äro afsedda.

Bill. till

opaginerad Kontrollera mot PDF

SO Bil. n:o 6 c) till Ifongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1878.

Hvad föredragande departementschefen uti föregående

tre ärenden hemstält och tillstyrkt, deri statsrådets öfriga

ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen i

nåder gilla och bifalla med förklarande att hvad i dessa

ärenden sålunda blifvit beslutadt borde iakttagas vid uppsättandet

af den nådiga proposition, som komme att till

Riksdagen aflåtas angående statsverkets tillstånd och behof.

In fidem protocolli:

yl. L. Fris.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1878.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 d) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1878. 1

Protokoll öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 7 januari 1878.

N ärvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Friherre De Geer;

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna;

Statsråden: Herr Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Lovén,

, * Friherre von Otter,

Forssell och

Rosensvård.

Departementschefen statsrådet Forssell anhöll att få underställa

Kongl. Maj:ts nådiga pröfning de delar af statsregleringen vid nästkommande

riksdag, hvilka tillhörde finansdepartementets föredragning

och ej redan utgjort föremål för Kongl. Maj:ts beslut, samt föredrog

för sådant ändamål statskontorets den 13 december 1877 afgifna berättelse

om statsverkets tillstånd och förvaltning.

Härefter anförde departementschefen:

“Den behållning från föregående statsregleringar, som må anses

vara till beloppet beräknelig och kunna för nu förestående statsreglering

användas, utgöres af:

A. Öfverskott utöfver brist å statsregleringarne för 1875 och

1876, så vidt som det icke är för 1877 och 1878 års statsregleringar

disponerad!, utgörande enligt statskontorets uppgift omkring 500,000

kronor.

Bih. till Riksd. Prof. 1878. 1 Sami. 1 Afd.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 d) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1878.

B. Öfverskott utöfver brist å 1877 års statsreglering, för hvars beräknande

jag anhåller att särskildt få redogöra sålunda:

tullmedlen hafva under 1877 gifvit öfverskott af omkring kronor

allmänna bevillningen för 1877 torde få antagas gifva ... ,,

stämpelpappersmedlen .................................................................. ''

bötesmedel ......................................................................................

öfriga inkomsttitlar ...................................................................... v

hvartill torde få läggas af myntverkets behållning för

1877, som kan antagas uppgå till omkring 460,000

kronor, det belopp som, efter afdrag af 210,000 kronor

till förlag för myntverkets drift, återstår eller ...............

5.250.000

1.100.000

300.000

100.000

600,000

250,000^

tillhopa kronor 7,600,000:

Från ofvanstående öfverskott få dock afdragas

brist uti den efter antalet tillverkade

beskattningsbara kannor beräknade

bränvinstillverkningsafgift,

omkring ............................................ kronor 300,000: —,

skilnaden mellan den af jernvägstrafiken

beräknade nettobehållning.

........... kronor 4,945,000: —

och det under

året till statskontoret

lem
nade

belopp „ 3,500,000: — „ 1,445,000: —,

brister uti åtskilliga förslagsanslag,

hvilka icke torde kunna upptagas

till mindre än.................................... „ 2,555,000: — }j 4,300,000: —;

hvadan den för 1877 uppkommande behållning icke torde

kunna beräknas till mer än ............................................ ,, 3,300,000: —.

C. Disponibel reservation i 1878 års riksstat.

1. Uti 1878 års riksstat är uppfördt ett belopp af 2,000,000 kronor till

ersättande af det kreditiv, som Riksdagen å riksgäldskontoret anvisat för den

händelse särskilda åtgärder skulle behöfva vidtagas för upprätthållande af rikets

neutralitet. Då det icke varit nödigt att för nämnda ändamål anlita berörda

kreditiv, torde de till detsammas ersättande i riksstaten anslagna medel

få af mig beräknas som tillgång för 1879 års statsutgifter.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 d) till Kongl. Maj:ts udd. grop. n:o 1, om statsverket 1878. 3

2. Uti 1878 års stat äro vidare uppförda 600,000 kronor som

anslag till ett amorteringslån för sänkning af sjön Hjelm aren. I afseende

å sättet för lånets utgående och inbetalning hade Riksdagen ej

velat göra någon skilnad mellan detta och öfriga vattenaftappningslån,

hvilkas utbetalning och förvaltande tillhör statskontoret, allra helst som,

sedan lånet blifvit enligt kongl. kungörelsen af den 13 juni 1845 på

de betalningsskyldiga hemmanen fördeladt och den på hvarje hemman

belöpande andel af annuiteterna bestämts att i sammanhang med kronoutskylderna

uppbäras, sättet för inbetalningen just syntes betinga annuiteternas

inbetalning till statskontoret. Det är obestridligt, att den

på goda grunder stadgade ordningen för de återgående annuiteternas

liqvid betingar deras inbetalning till statskontoret liksom deras utbetalning

genom samma myndighet; men häri ensamt ligger icke tillräckligt

skäl för att till utlåningens bestridande skulle användas statsverkets

årsinkomster, då statskontoret ju i flera andra fall bestrider

utbetalningar med medel hemtade från källor, som ej äro statsverkets

årsinkomst, och då det här mycket väl kan och otvifvelaktigt bör

anordnas så, att lånemedlen hemtas från riksgäldskontoret. Det egentliga

skälet hvarför riksdagen 1877 beslöt icke blott, att statskontoret

skulle tjena som mellanhand för lånets utlemnande och återgäldande,

utan äfven att sjelfva lånebeloppet skulle i riksstat uppföras och sålunda

utgå af de löpande statsinkomsterna, var att statens dåvarande

ställning syntes göra det möjligt att utan upplåning af derför erforderliga

medel bestrida åtminstone den andel af lånesumman, som borde

under 1878 utgå. Riksdagen hänvisade nemligen derå, att bland tillgångar

och inkomster tillgängliga för år 1878 funnos ej mindre än

8,000,000 kronor af behållning från föregående års statsreglering,

hvaraf en del syntes kunna för i fråga varande behof tagas i anspråk.

Det lär dock icke kunna förnekas, att behållningar, uppkomna från

föregående statsregleringar, der de icke behöfva eller lämpligen kunna

användas till årets löpande utgifter, allra helst böra innehållas såsom

eu reserverad tillgång för en kommande statsreglering, då desamma,

i fall mindre gynsamma förhållanden framkallat minskning i statens

inkomster, kunna afvända eljest förekommande kraf på skatteförhöjning.

Till sådant ändamål äro icke de medel disponibla, som användas till

utlåning på lång tid. Behofvet af eu tillfälligtvis uppkommen besparings

disponibilitet framträder också redan vid nu förestående statsreglering,

då beloppet af den behållning, som kunnat beräknas från

föregående statsregleringar, hastigt nedgått från 8,000,000 kronor till

3,800,000 kronor. Under sådana omständigheter torde med allt skäl

böra med mera styrka framhållas, att det dock icke kan anses med

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Hd. n:o 6 d) till Kongl. Maj:ts nåd. pr ap. n:o 1, om statsverket 1878.

vanliga hushållningsgrundsatser förenligt, att till utlåning använda de

medel, som uttagas genom skatt, utan att staten dervid endast bör

vara mellanhand mellan långifvare och låntagare, och således genom

upplåning anskaffa de medel, som skola utlånas. Utgående från denna

uppfattning . vågar jag föreställa mig, att Riksdagen skall finna det

ändamålsenligt att till disposition för 1879 års statsreglering frigöra

den bespaiing i 1878 års riksstat, som enligt densamma skulle användas

till utlåning, pa sådant sätt, att riksgäldskontoret bemyndigas att under

1879 ersätta statskontoret det enligt 1878 års stat utgifna beloppet

600,000 kronor; och under förutsättning att Eders Kongl. Maj:t täcktes

bifalla det förslag om en sådan hemställan, jag längre fram får tillfälle

framlägga, tillåter jag mig här att beräkna ytterligare ett belopp af

600,000 kronor såsom från 1878 års statsreglering disponibla medel,

hvarigenom summan af hvad sålunda för 1879 års reglering kan tag’as

i anspråk uppgår till 2,600,000 kronor.

Om till sålunda beräknad disponibel reservation

i 1878 års riksstat .................................................. kronor 2,600,000: —

lägges ofvan beräknade disponibla nettoöfverskott

å föregående statsregleringar ................................. „ 3,800,000: —,

kan summan deraf........................................................ (0400 000- _"

upptagas som behållning att användas för 1879 års statsreglering.

I= afseende a statskontorets beräkning af statsinkomsterna för är

1879 får jag anföra följande:

Jernvägstrafikmedlen hafva åt statskontoret i dess förslag1 till

inkomstberäkning, enligt den derom af riksdagen uttryckta önskan,

upptagits allenast med det nettobelopp, som kan antagas blifva till

statskontoret levereradt för att användas till andra statsutgifter än

jernvägens egna. Häremot kan visserligen göras den anmärkningen,

att. derigenom rubbas en länge följd sedvänja, hvilket måste försvåra

jemförelse!- med föregående års riksstat^-, och det kunde sättas i fråga,

huruvida _ rubbningen borde vidtagas utan i samband med en sådan

genomgripande förändring'' af hela nksstatens uppställning, hvarigenom

åtminstone samtliga de statsinkomster, som uppstå af industriela statsinstitutioner,

— således . äfven post-, telegraf- och skogsmedlen —

upptoges allenast med sitt nettobelopp. Men då en sådan anordning

måhända kunde väcka betänkligheter af konstitutionel art, och då den

nu i fråga varande inkomsttiteln eger eu alldeles särskild karakter

deråt, att den uppkommer från ett genom upplåning åvägabragt industrielt

kapital och i riksstaten motsvaras af eu betydande utgift för

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 d) till Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1878. 5

räntebetalning å detta lftn, anser jag tillräckligt skäl förefinnas att

icke längre uppskjuta den förändring, hvarom riksdagen anhållit. Hvad

beträffar beloppet af den nettobehållning, som för året 1879 må vara

att beräkna, har statskontoret, derutinnan följande jern vägstr afiksty relsens

öfverslag öfver inkomster och utgifter för detta år, upptagit detsamma

till 4,000,000 kronor. Mot den låga uppskattning af inkomsterna,

som trafikstyrelsen med fästad hänsyn å vissa för trafiken

mindre gynsamma förhållanden förordat., har jag intet att anmärka;

och hvad beträffar den för jernvägens drift erforderliga utgiftsstat lär

Eders Kongl. Maj:t komma att på civildepartementets föredragning fatta

beslut. Men å beräkningen af nettobehållningen inverkar äfven en

annan post, hvilken af trafikstyrelsen såsom trafikutgift beräknats, och

hvars upptagande såsom sådan jag under nuvarande förhållanden icke

kan anse fullt lämpligt, nämligen tillökningen af materialförrådet, uppskattad

till 777,250 kronor.

Det är visserligen sant, att hvad till förlaget för en industriel

rörelses drift erfordras, kan af de löpande årsinkomsterna afsättas,

likasom ju också hela rörelsens utvidgning genom nya anläggningar

kan på samma sätt verkställas medelst årsinkomsternas användande

för ändamålet. Hvad det svenska stats]ernvägsnätet beträffar, har detta

system mycket vidsträckt tillämpats, ithy att af järnvägstrafik ens inkomster

här användts under sist förflutna 20 år icke mindre än 15

millioner kronor, eller omkring 12 procent, till nybygnad och anskaffande

af rullande materiel för jern vägen, samt öfver 6 millioner kronor, eller

omkring 5 procent, till nödigt förråd af materialier och kassaförlag.

Hade detta kunnat ske och på samma gång trafikinkomsten betäckt

åtminstone räntan å det för anläggningen upplånade kapital, hade härom

intet annat varit att säga, än att jern vägen varit en särdeles god

industriel affär, som icke allenast gifvit fordringsegarne och aktieegarne

ränta, utan äfven i byggnader, rullande materiel och förråder nedlagt

en betydande vinst. Men såsom Eders Kongl. Maj:t väl är bekant,

är detta icke förhållandet, ty under det en stor anpart af jernvägsinkomsternas

nettobelopp sålunda nedlagts i bygnader, rullande

materiel och ökadt materialförråd, har återstoden på långt när icke

räckt till för gäldande af ränta å jernvägsskulden, utan har denna för

hvarje år måst fyllas genom andra statsmedel, d. v. s. genom skatter.

Under sådana omständigheter är förfarandet, att af jernvägsinkomsternas

nettobelopp nedlägga en del i jernvägens utvidgning eller förrådens

tillökning, alldeles liktydigt med att för samma ändamål använda statens

löpande årsinkomster eller skatterna, ty om nettoinkomsten i sin helhet

utgått till gäldande af räntan, hade motsvarande belopp statsmedel

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bil. n:o 0 cl) till Kongl. Majrts nåd. proj). n:o 1, om statsverket 1878.

blifvit fritt till annan användning. I afseende å utgifterna för nybyguad

ocdi ny materiel har också riksdagen redan erkänt, att ett annat

förfarande bör iakttagas, då den för desamma anvisat medel å riksgäldskontoret,

så att hädanefter dylik kapitalförökning får ingå i anläggningskapitalet,

hvars återgäldande är iordeladt på eu längre följd

af år. Jag kan ej finna, att icke samma grundsats mycket väl må

kunna gälla äfven för det förlag, jemvägen för sin rörelse beliöfver,

eller att detta mera än nybygnader och ny materiel skall af landets

innebyggare sammanskaffas medelst årliga skattebidrag. Det torde finnas

få industriela företag, der ej åtminstone under vissa förhållanden

äfven för förlagskapitals anskaffande krediten anlitas; och der dennas

grundval är säker — såsom fallet måste anses vara med Sveriges

kredit — torde väl knapt kunna anses riktigt, att egaren bildar förlagskapital

af en årets nettobehållning, som ej först till fullo betäckt

räntan å tidigare skuld. Så har emellertid hittills alltid förfarits, och

under de senaste fem åren har i och med ökningen af materialförråd

och kassaförlag, som under tiden 1871—1876 växt från 2 till öfver 6

millioner, alltid uppstått en för statsregleringen i öfrigt rätt känbar

brist i den af trafiken beräknade nettobehållning, en företeelse som

äfven för året 1877 är synbar uti den nyss framlagda beräkningen af

behållna öfverskott. Att vidare fortgå på denna väg synes mig icke

lända till någon fördel hvarken för statsregleringen eller för öfversigten

öfver jernvägstrafikens ställning, och det torde icke vara för mycket

begärdt, att åtminstone hädanefter sättes en gräns för skattebidragens

användande till ökning af jernvägens förlagskapital, allra helst som

denna hädanefter hufvudsakligen kommer att bero på jern vägsnätets

vidare utsträckning mot norr. Den enklaste utvägen dertill är att å riksgäldskontoret

anvisa ett anslag, begränsad! till 1,000,000 kronor, hvaraf

får efter afslutandet af trafikstyrelsens hufvudbok lyftas ersättning för

det belopp, hvarmed jernvägens materialförråd och kassaförlag ökats

under föregående år. Under förutsättning af Eders Kongl. Maj:ts

bifall till en sådan hemställan, hvarom jag å annat ställe får göra

förslag, anser jag mig, då till följd deraf för året 1879 icke behöfde

afräknas ofvannämda utgift af omkring 770,000 kronor, kunna beräkna

jernvägstrafikens nettobehållning till 4,750,000 kronor.

Extra iippbördsmcdlcn hafva af statskontoret beräknats till samma

belopp, hvartill desamma af riksdagen senast beräknades, eller 250,000

kronor, i hvilken summa ingår ett belopp af 147,090 kronor 34 öre

kapitala!betalningar och räntor å de odlingslån, som utgå af den

under statskontorets förvaltning stälda fond för nämda utlåning. Af de

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 d) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1878. 7

sålunda inflytande afbetalningar hafva hittills nya lån utgifvits till ett

belopp af 100,000 kronor, som å motstående sida af riksstat,en under

sjette hufvudtiteln uppförts som särskildt anslag. Då det likväl torde

vara mindre egentligt, att under hufvudtitlarne uppföras lån under

anslagstitel, som endast föröka riksstatens slutsiffra, och då alldeles

samma syfte vinnes genom en bestämmelse, att af de till nämnda fond

inflytande afbetalningar ett belopp af 100,000 kronor får för år 1879 af

Eders Kongl. Maj:t användas till nya odlingslån — tillåter jag mig,

under förutsättning att Eders Kongl. Maj:t vill på föredragning af

chefen för civildepartementet besluta af Riksdagen begära ett sådant

medgifvande och att nämnda belopp således ej å sjette hufvudtiteln som

anslag uppföres, beräkna de extra uppbördsmedlen till ett med 100,000

kronor minskadt belopp, eller till 150,000 kronor.

Tullmedlen hafva af statskontoret beräknats till lika summa

som för år 1878 eller 22,000,000 kronor. Med hänsyn till de belopp,

hvartill dessa medel under de senaste åren uppgått, anser jag mig

dock utan fara kunna höja denna beräkning med 500,000 kronor, eller

till 22,500,000 kronor.

Beträffande beräkningen af postmedlen torde jag fä påminna om

Eders Kongl. Maj:ts den 4 innevarande månad i fråga om nämnda

medel fattade beslut, enligt hvilket de skulle upptagas till 5,000,000

kronor.

Enligt hvad statskontoret upplyst, hafva stämpelpapper smedlen i

medeltal för åren 1874—76 inbringat 2,423,496 kronor. Likaledes har

statskontoret förmält, att, ehuru den nya lagstiftningen angående lagfart

af fast egendom vid 1875 års riksdag ansetts medföra en minskning

i stämpelpappersuppbörden för år 1876 af 130,000 kronor, hade

det oaktadt nämnda uppbörd under berörda år uppgått till nära

2,500,000 kronor. Vid sådant förhållande och då genom den från

och med år 1877 gällande stämpelpappersförordningen förhöjning

i denna inkomsttitel är att påräkna, torde nämnda uppbörd, så vidt

den grundar sig på hittills gällande stadganden, väl kunna, på sätt

statskontoret jemväl hemstält, för år 1879 beräknas till 2,500,000

kronor. Men härtill kommer, att Eders Kong]. Maj:t den 4 i

denna månad beslutat, att i samband med sådan reglering af landsstatens

aflöningsförhållanden, att derigenom den till landtstatstjenstemän

utgående lösen skulle försvinna, föreslå Riksdagen en bestämd

förhöjning i stämpelpappersafgiften, hvilken förhöjning ansetts kunna

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bil. nio 6 d) till Kongl. Majits nåd. prop. n:o 1. om statsverket 1878.

medföra en inkomst af sammanlagdt 600,000 kronor. Tå grund häraf

och under förutsättning af Riksdagens bifall till nämnda löneregleringsförslag

hemställer jag, att stämpelpappersmedlen måtte för år 1879

beräknas till 3,100,000 kronor.

Bränvinstillverkninq saf giften har, på sätt statskontoret förmält, i

medeltal för åren 1874—1876 uppgått till 14,702,318 kronor. Under

år 1877 hafva enligt derom af kontrollbyrån lemnad uppgift tillverkats

16,433,414,3 beskattningsbara kannor, motsvarande en afgift af 13,146,731

kronor 44 öre. Med afseende å dessa skattebelopp anser jag bränvinstillverkningsafgiften

för år 1879 böra beräknas till samma belopp, hvartill

den uppgått 1877, eller i rundt tal 13,150,000 kronor.

Inkomsterna af räntan, bergverkstionden, mantalspenningarne,

bötesmedlen, vakansafgifter af nyroterad jord, fyr- och båkmedlen, hvitbetssockertillverkningsafgiften

samt allmänna bevillningen hafva af statskontoret

beräknats till belopp, afvikande från hvad i sådant afseende

blifvit i riksstat för år 1878 uppfördt. Mot den af statskontoret föreslagna

förändrade beräkningen af dessa inkomsttitlar finner jag ej något

att erinra. Jag hemställer således, att, med iakttagande häraf och

af de af mig förut omförmälda beräkningarna af jernvägstrafikmedlen,

extra uppbördsmedlen, tullmedlen, postmedlen, stämpelpappersmedlen

och bränvinstillverkningsmedleu, men med bibehållande af öfriga inkomsttitlar

vid deras för år 1878 antagna summor, statsverkets inkomster

för år 1879 måtte af Eders Kongl. Magt beräknas till följande

belopp:

Ordinarie

inkomster:

ränta................................................... kronor

4,485,000

—

tionde ................................................

11

1,648,000

—

arrendemedel .................................

11

2,500,000

—

bergverkstionde ............................

11

7,000

—

mantalspenningar ...........................

11

630,000

—

bötesmedel ....................................

11

260,000

—

kavalleriregementenas hästva-

kans-spanmål .................•...........

11

345,000

—

tillfälliga rotevakansafgifter ......

11

76,000

—

vakansafgifter af nyroterad jord

11

120,000

—

rotevakansafgifter af insockne

frälsehemman i Halland .........

11

20,000: —

transport kronor 10,091,000. —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 d) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1878.

vakansafgifter af bergslag

trosspassevolansafgift........

båtsmansvakansafgift ..........

båtsmansbeklädnadsmedel

kontrollstämpelmedel ..........

fyr- och båkmedel .............

telegrafmedel .......................

jernvägstrafikmedel
efter

afdrag

af utgifter.

16,650,000:

11,872,750:

transport

10,091,000

... kronor

20,000

V)

26,000

77

75,000

77

68,000

— 77

20,000

77

1,200,000

77

1,400,000

skogsmedel .....

extra uppbörd

4,777,250:

utföres med 4,750,000

....... kronor 1,000,000

150,000

18,800,000: —

Bevillningar :

tullmedel .........................................

postmedel......................................

stämpelpappersmedel....................

bränvinstillverkningsafgift...........

hvitbetssockertillverknings afgift

allmän bevillning...........................

kronor 22,500,000

—

„ 5,000,000

—

„ 3,100,000

—

„ 13,150,000

—

„ 50,000

—

„ 4,000,000

— 47,800,000: —

tillsammans kronor 66,600,000: —•

Om till berörda inkomstbeloppp.................. kronor 66,600,000: —

läggas de, på sätt jag förut förmält, för år 1879

beräkneliga behållningar ........................................ y 6,400,000:

utvisar summan.......................................................... kronor 73,000,000:

det beräknade, för nästa statsregleringsperiod disponibla beloppet af

statsverkets tillgångar.“

De af föredragande departementschefen sålunda,

beträffande beräkningen af statsverkets ofvanomförmälda

tillgångar och dermed sammanhängande ämnen,

gjorda underdåniga hemställanden och förslag behagade,

sedan statsrådets öfriga ledamöter deri instämt,

Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla.

Bill. till Riksd. Prof. 1878. 1 Sami. 1 Afd.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bil. n:o 0 d) till Kongl. Maj ds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1878.

Föredragande departementschefen anförde vidare:

“Då beträffande regleringen af

Första hufvudtiteln

nu icke på nådig pröfning är beroende någon fråga, som kan för år

1879 föranleda vare sig till förändring af de under denna hufvudtitel

för närvarande uppförda ordinarie anslag eller till framställning om

nya sådana eller om extra anslag, hemställer jag, att i den nådiga

propositionen angående statsverkets tillstånd och behof måtte för första

hufvudtiteln beräknas enahanda belopp, som nu finnes till denna hufvudtitel

anvisadt, eller 1,218,000 kronor.“

Hvad föredragande departementschefen sålunda

i underdånighet föreslagit, täcktes, enligt det öfriga

statsrådets tillstyrkande, Hans Magt Konungen i nåder

gilla. I

I fråga om utgifterna å riksstatens

Sjunde hufvudtitel,

innefattande anslagen till finansdepartementet, erinrade föredragande

departementschefen om Kongl. Maj:ts den 4 innevarande månad i fråga

om postverkets, telegrafverkets och tullverkets stater fattade beslut,

samt anförde härefter beträffande:

l:o. Finansdepartementets expedition.

“Sedan Eders Kongl. Maj:t genom nådigt beslut den 7 december

1877 godkänt grunderna för en definitiv lönereglering för kansliets

expeditioner, med undantag af utrikesdepartementets expedition, torde

nu böra förekomma frågan om densammas tillämpning å finansdepartementet.

Jag tillåter mig att i sådant afseende erinra, att dess expeditions

personal för närvarande består af expeditionschefen samt två

byråchefer, tre kanslisekreterare, en registrator och två vaktmästare.

Härjemte äro å expeditionens stat uppförda följande belopp, nemligen

till amanuenser, skrifbiträden och extra vaktbetjente 10,000 kronor

samt för kontrollen öfver enskilda banker och kreditanstalter 3,000 kro
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 d) till Kongl. Majds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1878. 11

nor. Slutsumman af expeditionens stat är 49,200 kronor; deraf å ordinarie

stat äro uppförda 39,500 kronor ock å extra stat 9,700 kronor ;

häri är ej inräknad kostnaden för den till expeditionen hörande byrån

för kontroll ölver tillverkningsafgifter, enär denna kostnad utgår från

det å sjunde hufvudtiteln uppförda anslaget för kontroll å samma avgifter.

Hvad nu först beträffar antalet af byråchefer och kanslisekreterare,

så anfördes, då frågan om expeditionens organisation den 9 januari

1874 inför Eders Kongl. Maj:t förevar, af dåvarande chefen för finansdepartementet,

att det, med afseende å den betydliga tillväxt, göromålen

inom expeditionen vunnit sedan år 1840, då antalet af dess

expeditionssekreterare och protokollssekreterare bestämdes, med mycket

skäl kunde ifrågasättas, att vid reglering af expeditionen, utöfver de

två byråchefs och tre kanslisekreterarebefattningar, som skulle motsvara

expeditionssekreterare och protokollssekreterarebefattningarna,

inrätta antingen en tredje byråchefsplats eller en fjerde kanslisekreteraretjenst.

I afbidan på den nya organisationens verkningar äfvensom

på afgörandet af frågan om en del besvärsmål öfverlemnande

till högsta domstolen ansåg dåvarande departementschefen emellertid

någon personaltillökning då icke böra ifrågakomma.

De farhågor, som, på sätt jag nu nämnt, förut varit hysta derför,

att göromålen inom expeditionen oj skulle kunna behörigen skötas

med en personal af två byråchefer och tre kanslisekreterare, hafva

emellertid visat sig vara ogrundade. Under nuvarande förhållanden

är berörda personal fullt tillräcklig, och jag anser mig fördenskull ej

böra ifrågasätta någon förändring i densammas antal.

Vid riksdagen 1875 uppfördes å sjunde hufvudtiteln ett anslag

till arvoden åt allmänna ombud vid enskilda banker och kreditanstalter.

Då, på sätt jag nyss nämnt, aflöningen till personalen vid byrån för

kontrollen öfver tillverkningsafgifter utgår från anslaget till samma

kontroll, synes det mig vara följdriktigt, att den personal, som inom

finansdepartementets expedition utöfvar kontrollen öfver de enskilda

bankerna och kreditanstalterna, undfår sina arvoden från samma anslag,

hvarifrån öfriga kostnader för denna kontroll utgår, helst en betydlig

del af bankinspektörens verksamhet består deri, att han såsom allmänt

ombud på stället granskar de enskilda bankernas och kreditanstalternas

ställning och förvaltning. Jag anser således, att det förut omförmälda,

å finansdepartementets expedition uppförda anslaget 3,000 kronor för

kontrollen öfver enskilda banker och kreditanstalter bör derifrån uteslutas

; och torde, under förutsättning af nådigt bifall härtill, det tillåtas

mig att, vid behandlingen af frågan om anslaget till allmänna ombud

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bil. n:o 6 d) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1878.

vid enskilda banker och kreditanstalter, återkomma till frågan om den

förändring i sistnämnda anslag, som måste blifva en följd af berörda

uteslutning.

Från anslaget till amanuenser, skrifbiträden och extra vaktbetjente

har utgått ett arvode af 1,000 kronor åt bankinspektörens amanuens.

Då detta amanuensarvode torde böra liksom bankinspektörens eget

arvode hemtas från annat håll, kan af sådan anledning nämnda anslag

minskas med 1,000 kronor. Under förutsättning, att löner till tre

kanslisekreterare varda för expeditionen beviljade, anser jag mig kunna

tillstyrka ytterligare nedsättning i detta anslag med 2,000 kronor, så

att detsamma allenast till 7,000 kronor må upptagas.

Derest hvad jag nu i underdånighet föreslagit vinner Eders Kongl.

Maj:ts nådiga bifall, skulle således staten för finansdepartementets expedition

blifva följande:

Lön.

Tjenstgö-

ringspen-

ningar.

Summa.

1 expeditionschef (arvode) .........

1 byråchef ........................

1 dito ........................

1 kanslisekreterare ...............

2 dito ..................

1 registrator .....................

1 vaktmästare .....................

1 dito .....................

Till amanuenser, vikariatsersättning,

renskrifning, m. in.

4,400

4,400

2,800

5,600

2,800

800

500

___

2,000

2,000

1,200

2,400

1,200

300

300

7,500

6,400

6,400

4.000

8.000

4.000

1,100

800

7.000

1 Efter fem år kan lönen

ihöjas med 600 kronor.

J Efter fem år kan lönen

vhöjas med 500 kronor

(och efter 10 år med yt

''terligare 500 kronor.

(Efter fem år kan lönen

\höjas med 100 kronor.

summa kronor|--[--1 45,200|

Då i den nya lönestaten ingår ålderstillägg åt dertill berättigade

embets- och tjensteman samt vaktbetjente, torde afseende härå böra fästas

vid bestämmandet af det belopp, hvartill det å sjunde hufvudtiteln

uppförda anslaget till ålderstillägg skall för nämnda år uppföras.

Genomförandet af den definitiva regleringen af expeditionen föranleder

emellertid rubbning af den nuvarande personalen, och torde

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 d) till Kongl. Majds nåd. prop. n:o 1, om statsverk 1878. 13

det fördenskull tillåtas mig, att i sammanhang med behandlingen af

frågan om utgifterna å riksstatens nionde hufvudtitel återkomma härtill.

På grund af hvad jag nu anfört, får jag i underdånighet hemställa,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes göra nådig framställning derom,

att Riksdagen, med godkännande ej mindre af

staten för finansdepartementets expedition, sådan densamma

blifvit af mig föreslagen, än äfven af de vilkor

för åtnjutande af aflöning från samma stat, hvilka

finnas i statsrådsprotokollet för den 7 december 1877

intagna, måtte höja det för nämda expedition uppförda

ordinarie anslag 39,500 kronor med 5,700 kronor till

45,200 kronor, i hvilket fall det nu å extra stat för

expeditionen uppförda anslag 9,700 kronor kan från

nämnda stat afföras.

2: o. Kammar kollegium.

Då det af komitén för reglering af de förvaltande verkens och

myndigheternas löneförhållanden afgifna betänkande angående lönereglering

för kammarkollegium redan blifvit i vissa delar af mig den

7 sistlidne december inför Eders Kongl. Maj:t föredraget, vågar jag

förutsätta, att, om den då från bemälda kollegium infordrade ytterligare

utredning i ämnet tillräckligt tidigt inkommer och ej föranleder ytterligare

vidlyftig handläggning i departementet, proposition rörande lönereglering

för kammarkollegium skall kunna för den snart sammanträdande

riksdagen framläggas. I afbidan härpå torde emellertid böra

i stat upptagas samma såväl ordinarie som extra anslag till ifrågavarande

embetsverk, hvilka nu utgå, med undantag blott för det å extra

stat förekommande anslaget till förstärkande af kollegii arbetskrafter,

3,000 kronor, om hvars öfverflyttande å annan anslagstitel jag anhåller

att framdeles få göra underdånig hemställan. De återstående extra

anslagen, hvilka således borde tills vidare i staten för år 1879 beräknas,

äro: till granskning af nya jordeböcker 13,600 kronor samt till dyrtidstillägg

för kollegii personal 19,440 kronor.

3:o. Statskontoret.

För genomförandet af statskontorets nya organisation anvisades

vid riksdagen 1876 å extra stat ett belopp af 21,600 kronor. Denna

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bil. n:o 6 d) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1878.

summa kunde redan vid 1877 års riksmöte nedsättas till 10,700 kronor.

De förhållanden, som påkallade beviljandet af detta anslag, fortfara

ännu, och jag anser derföre nödigt att detsamma äskas äfven för år

1879. Hvad beträffar dess belopp torde det väl vara möjligt, att de

behof, för hvilka berörda 10,700 kronor äro afsedda, komma att för

år 1879 till någon del försvinna, men jag anser dock ej rådligt, att

anslaget nedsättes under denna summa, utan hemställer,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes, för genomförandet af

statskontorets nya organisation, af Riksdagen äska ett belopp

af 10,700 kronor, att ställas till Eders Kongl. Maj:ts

disposition och å extra stat för år 1879 utgå.

4:o. Kostnader för kortstämpling och allmänna bevillningens uttaxering.

Förevarande anslag, i riksstaten för år 1878 upptaget förslagsvis till

117,500 kronor, har, enligt hvad statskontoret upplyst, under år 1876, då det

upptogs till enahanda belopp, utgått med 118,597 kronor 92 öre, hvadan

således för nämnda år en brist derå uppstått af 1,097 kronor 92 öre. Från

detta anslag har emellertid hittills utbetalats arvoden till belopp af omkring

16,000 kronor, hvilka, derest den af Eders Kongl. Maj:t på föredragning af

statsrådet och chefen för civildepartementet beslutade regleringen af landtstatens

löner af Riksdagen god kännes, skulle komma att upphöra. Vid sådant

förhållande och då en besparing å detta anslag således kan beräknas

till 15,000 kronor, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen:
att,

under förutsättning af bifall till Eders Kongl.

Maj:ts förslag angående lönereglering för landtstaten, förslagsanslaget

till kostnader för kortstämpling och allmänna

bevillningens uttaxering måtte minskas med 15,000 kronor

eller från 117,500 kronor till 102,500 kronor.

5:o. Kammarrätten.

Jemlikt Eders Kongl. Maj:ts beslut den 14 sistlidne december skall

dyrtidstillägg äskas att fortfarande utgå till de verk och inrättningar, som

för år 1878 fått dylikt tillägg sig anvisadt och hvilkas löneförhållanden ej

vid instundande riksdag blifva definitivt bestämda. Bland dessa verk är

äfven kammarrätten. I fråga om dyrtid stilläggets belopp har från bemälda

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 d) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1878. 15

verk inkommit framställning, åsyftande att detsamma måtte varda höjdt till

35 procent af lönen. För innehållet af dessa framställningar torde jag nu

få redogöra/4

Departementschefen föredrog härefter kammarrättens särskilda den 28

september och den 19 oktober 1877 aflåtna underdåniga skrivelser, den

förra angående dyrtidstillägg för kammarrättens embets- och tjenstemän, den

senare angående förhöjd aflöning för kammarrättens vaktbetjening; hvaruppå

departementschefen fortfor:

“De förhållanden, hvarpå de nu föredragna underdåniga skrifvelserna

grunda sig, äro utan tvifvel ganska beaktansvärda. Då emellertid den farhåga,

som förut förefunnits derför, att till följd af den ringa ersättning, som lemnats

för verkstäldt arbete, göromålens gång inom kammarrättens öfverrevisionsdepartement

skulle lida, numera blifvit undanröjd, i det att Eders Kongl. Maj:t

den 14 sistlidne december, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med kammarrättens

derom gjorda framställning, förklarat, att vikariatsersättning inom revisionsdepartementet

finge för åren 1877 och 1878 beräknas efter ett belopp

af 1,200 kronor om året till tjenstförrättande revisorer och kammarskrifvare,

och en sådan beräkning möjligen kan, om framställning derom göres, af

Eders Kongl. Maj:t varda medgifven äfven för år 1879, samt härtill kommer

att några särskilda omständigheter i öfrigt ej förefinnas, hvilka kunde

föranleda till afvikelse från den hittills följda grundsats, att endast i samband

med fullständig lönereglering föreslå en allmän löneförhöjning, anser jag de

nu ifrågavarande framställningarna ej böra föranleda någon Eders Kongl. Maj:ts

åtgärd, samt hemställer fördenskull,

att för kammarrätten måtte för år 1879 äskas dyrtidstillägg

till enahanda belopp och fördelning, som blifvit

af Riksdagen beviljade''"för år 1878, och att för berörda

ändamål således måtte å extra stat uppföras ett belopp af

22,320 kronor.

6:o. Öfverintendentsembetet.

I fråga om lönereglering för öfverintendentsembetet har löneregleringskomitén

väl afgifvit underdånigt'' förslag; men då detsamma afser en högst

väsentlig förändring af verket och derjemte tillämpning af nya principer för

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bil. n:o 6 d) t,ill Kongl. Maj.is nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1878.

anskaffandet af en del af de för allmänt behof erforderliga byggnadsritningar,

och verkningarna af dessa förändringars genomförande svårligen kunna

på förhand beräknas, med mindre förslaget underkastas grundligare granskning,

än som under tiden sedan dess afgifvande medhunnits, anser jag mig

ej nu böra yttra mig derom, huruvida ifrågavarande förslag må kunna af

mig för Eders Kongl. Maj:t föredragas å sådan tid, att det beslut, Eders

Kongl. Maj:t i anledning deraf kommer att fatta, kan varda för nästkommande

riksdag framlagdt. Af sådan anledning och då det således ännu är

oafgjordt, huruvida icke den nuvarande staten för öfverintendentsembetet

kommer att gälla äfven för år 1879, torde dyrtidstillägg för bemälda embetsverk

böra äskas jemväl för nämnda år; och då någon anledning icke

synes mig vara för handen att ändra det belopp, hvarmed dylikt tillägg hittills

till embetsverket utgått, eller den fördelning, efter hvilken det utbetalats,

hemställer jag,

att dyrtidstillägg till emhets- och tjenstemännen vid

öfverintendentsembetet måtte för år 1879 uppföras å extra

stat med 4,100 kronor och utgå efter enahanda fördelning,

som för år 1878 blifvit stadgad.

7:o. Ersättning till städerna för mistad tolag.

I fråga om detta anslag, hvithet är af förslagsanslags natur, har

statskontoret i sin berättelse om statsverkets tillstånd och förvaltning förmält,

att å detsamma, hvithet allt sedan år 1864, då det först i riksstaten

intogs, varit beräknadt till 1,040,000 kronor, under de senare åren uppkommit

betydliga brister nemligen:

år 1874 ................................................................................... kronor 716,156: 92.

„ 1875 ................................................................................. „ 460,946: 47.

„ 1876 ................................................................................... „ 551,288: ro.

Emedan, jemlikt nådiga brefvet den 18 december 1857, de utgifter, för

hvilka ifrågavarande anslag vore afsedt, så till vida stode i ett visst, någorlunda

beräkneligt förhållande till tullinkomsterna, att tolagsersättningen till

vissa särskilt uppgifna städer, för en uppbörd af högst 9,527,700 kronor

tull af inkommande varor, utginge med sammanlagdt högst 815,730 kronor,

men för tulluppbörd, öfverstigande de för hvar och en af dessa städer angifva

uppbördsbelopp å tillsammans ofvannämnda summa 9,527,700 kronor,

med 5 procent af öfverskottet, har statskontoret, under förutsättning att

dess beräkning af tullinkomsterna för år 1879 till 22,000,000 kronor blefve

godkänd, ansett ifrågavarande anslag böra i samma års riksstat beräknas

sålunda:

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bil. n-.o 6 d) till Kongl. Maj ds nåd. prop. n:n 1, om statsverket 1878. 17

för en tulluppbörd af 9,527,700 kronor........................ kronor 815,730: —

„ „ „ 12,472,300 kronor, som likväl

borde minskas med den del af tullinkomsterna, nemligen

lastpenningar m. fl. afgifter, hvarå tolagsersättning

icke utginge och hvilken del kunde beräknas till omkring

800,000 kronor, 5 procent å sedermera återstående

11,672,300 kronor ..................................................... kronor 583,615: —,

tillsammans kronor 1,399,345: —,

eller i jemnt tal 1,400,000 kronor och sålunda förhöjas med 360,000 kronor.

Då de skäl, som statskontoret anfört för höjandet åt ifrågavarande

anslag, äro fullt giltiga, samt de anmärkta bristerna i anslaget härleda sig

från den sedan år 1864 stegrade tulluppbörden, och den af mig föreslagna,

af Eders Kongl. Maj:t gillade beräkningen af tullinkomsterna för år 1879

icke genom sin skiljaktighet från statskontorets beräkning är af beskaffenhet

att i hufvudsakligare mån inverka på kalkylen öfver detta anslag, hemställer

jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

att förslagsanslaget till ersättning till städerna för

mistad tolag måtte höjas med 360,000 kronor, eller från

1,040,000 kronor till 1,400,000 kronor.

<8:o. Skogsväsendet.

Det å ordinarie stat för år 1878 uppförda anslag till skogsväsendet,

721,062 kronor 97 öre, utgår i följande poster:

till skogsstyrelsen................................................................. kronor 30,750: —

„ skogsstaten ................................................................... „ 392,512: 97.

„ skogsskolorna ................................................................. „ 22,800: —

„ kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af skogsväsendet

i allmänhet (reservationsanslag)............... „ 275,000: —

summa kronor 721,062: 97.

Uti sitt den 27 september 1877 afgifna underdåniga memorial angående

anslagen för skogsväsendet under år 1879 anför skogsstyrelsen i afseende

å dessa anslag, att, hvad först anginge det till skogsstyrelsen, ansåge

styrelsen, i afbidan på de nådiga beslut, som kunde komma att fattas med

anledning af de betänkanden och förslag, som dels redan afgifvits af landtstatskomitén

och af domänkomitén äfvensom af styrelsen sjelf, i fråga om

öfverflyttande till henne af åtskilliga Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

nu tillhörande åligganden beträffande skogsväsendet, dels ock vore

att förvänta från löneregleringskomitén, sig ej böra ifrågasätta annan förBih.

tdl Riksd. Prof. 1878. 1 Sami. 1 Afd. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 JM. n:o 6 it) till Ronyl. Majd nåd. prop. n:0 1, om statsverket 1878.

ändring i berörda anslag, än att, sedan styrelsens embetslokal jemlikt nådigt

bref den 26 januari 1877 blifvit tillökad med fyra rum, erforderliga medel

till dessas uppvärmning, städning och rengöring måtte beredas genom tillägg

af 550 kronor till styrelsens expensanslag, som sålunda skulle höjas från

6,000 kronor till 6,550 kronor, hvarigenom hela anslagssumman till skogsstyrelsen

komme att, i stället för nuvarande 30,750 kronor, utgöra 31,300

kronor.

Beträffande anslaget till skogsstaten anmäler styrelsen, att utgifterna

för nya ålderstillägg komme under år 1879 att uppgå till 2,000 kronor,

nemligen 500 kronor till hvardera af tre jägmästare för intjenta 20 år och

500 kronor till en jägmästare för intjenta tio år. Under erinran härjemte,

att egendomen Heda i Kronobergs län och Wärends revier med medel från

reservationsanslaget till skogsväsendet jemlikt nådigt bref den 9 mars 1877

inköpts för statsverkets räkning för att bilda en kronopark, förmäler skogsstyrelsen

vidare, att som kronojägare inom nämnda revier saknades, hade

bevakningen och vården af den sålunda nybildade kronoparken, som dessutom

sammanhängde med flera betydande boställsskogar till en sammanlagd

vidd af mer än 4,000 tunnland, ej kunnat uppdragas åt någon förut anstäld

bevakare. Eu kronojägare måste således antagas derstädes, hvilken äfven

skulle utöfva tillsynen å närbelägna allmänna skogar, och härtill erfordrades

samma aflöningsanslag, som utginge till öfriga kronojägare i södra landet,

eller 375 kronor i lön och 125 kronor i tjenstgöringspenningar eller tillsammans

500 kronor, från hvilket belopp dock framdeles borde afgå af kastningen

af boställe, då sådant hunne åt kronojägaren beredas.

Ehuru genom dessa båda utgiftsposter, nemligen till ålderstillägg 2,000

kronor och till en ny kronojägare 500 kronor, skulle uppkomma en tillökning

i anslaget till skogsstaten, motsvarades dock, enligt hvad skogsstyrelsen

vidare upplyser, detta belopp af den besparing i ålderstillägg, tillhopa 2,500

kronor, hvilka under år 1877 blifvit till följd af dödsfall eller eljest disponibla.

Någon förhöjning i det för år 1878 beviljade anslag erfordrades

således icke, utan endast bemyndigande att å ordinarie stat anställa nyssbemälde

kronojägare.

I öfriga ordinarie anslag till skogsväsendet anser skogsstyrelsen någon

förändring ej böra ega rum.

A extra stat äro för år 1878 uppförda följande skogsväsendet rörande

anslag, nemligen: till skogsinstitutet 21,300 kronor, till enskilda skogsskolor

11,400 kronor samt till dyrtidstillägg åt skogsstyrelsen 3,380 kronor. Skogsstyrelsen

hemställer, att enahanda belopp måtte för nämnda ändamål hos

Riksdagen äskas att utgå under år 1879. Beträffande särskildt anslaget

till enskilda skogsskolor erinrar skogsstyrelsen, att 1877 års landsting i

Jönköpings län. med anledning af förut inom länet visadt intresse för åstad
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 d) till Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1878. 19

kommande af en skogsskola derstädes, behörigen undfått meddelande derom,

att Riksdagen anslagit en summa af 3,800 kronor såsom bidrag för inrättande

af en tredje enskild skogsskola i likhet med dem, som redan kommit

till stånd i Södermanlands och i Vermlands län; att landstinget likväl icke

funnit sig kunna bevilja det belopp, hvilket utöfver nämnda summa erfordrades

för en dylik skola i länet; och att Eders Kongl. Maj:t genom nådigt

bref den 1 juni 1877 ansett åtgärd böra vidtagas för att å lämplig ort

åstadkomma den tredje enskilda skogsskolan; och har fördenskull skogsstyrelsen

i sitt statsförslag upptagit extra anslaget till enskilda skogsskolor för

år 1879 till samma belopp, som beviljats för år 1878.

Mot hvad skogsstyrelsen sålunda anfört och föreslagit, finner jag ej

något hufvudsakligt att erinra. Den obetydliga förändringen i det ordinarie

anslaget till skogsväsendet synes mig vara af skogsstyrelsen till fullo motiverad,

och hvad beträffar anslaget till dyrtidstillägg åt skogsstyrelsen får jag

i underdånighet åberopa hvad Eders Kongl. Maj:t den 14 sistlidne december

beslutat i fråga om dyrtidstillägg åt personalen vid vissa embetsverk.

Med de öfriga å extra stat förekommande båda anslagen, nemligen till

skogsinstitutet och till enskilda skogsskolor, synes mig böra förfaras på enahanda

sätt, som vid senaste riksmöte gjordes med de dittills å extra stat

befintliga anslagen till skogsingeniörer och till elfrensnings-undersökningar,

nemligen att inflytta dem under det allmänna reservationsanslaget till skogsväsendet,

helst å detsamma för närvarande finnas så stora reserverade belopp,

att någon tillökning i anslaget ej blir, åtminstone under år 1879, till följd

af nu omförmälda öfverflyttning behöflig. Jag får derför i underdånighet

hemställa, att Eders Kongl. Maj it täcktes i nåder föreslå Riksdagen:

att det ordinarie anslaget till skogsväsendet, i 1878

års stat upptaget till 721,062 kronor 97 öre, måtte genom

tillägg af 550 kronor till skogsstyrelsens expensanslag

ökas till 721,612 kronor 97 öre, äfvensom att å ordinarie

stat måtte få uppföras en kronojägare att anställas

å Heda kronopark i Kronobergs län med aflöning af 375

kronor i lön och 125 kronor i tjenstgöringspenningar,

eller tillhopa 500 kronor, — till hvilket belopp tillgång

å anslaget till skogsväsendet förefinnes genom den för år

1879 uppkommande minskning i utgiften till ålderstillägg

— under iakttagande, hvad angår berörda af
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

2U Bil. n:o 6 d) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1878.

löningsbelopp, att från detsamma framdeles bör afgå värdet

af afkastningen af kronojägarens boställe, då sådant hinner

honom beredas; samt

att Riksdagen måtte å extra stat för år 1879 uppföra

till dyrtidstillägg för skogsstyrelsen 3,380 kronor.

9:o. Arvoden åt allmänna omljud vid enskilda hanker och kredit-anstalter.

På sätt jag redan i sammanhang med frågan om reglering af finansdepartementets

expedition i underdånighet omnämnt, har det synts mig lämpligt,

att från anslaget till berörda expedition till nu ifrågavarande anslag

öfverfördes de arvoden, som utgå till bankinspektören och hans amanuens.

Det först nämnda af dessa arvoden utgöres för närvarande af 3,000 kronor.

I betraktande af de aflöningar, som de enskilda bankerna gifva åt sina mera

framstående tjensteman, är det emellertid klart att nyssnämnda arvode är

alldeles för ringa, för att dermed skall kunna anses vara betalad den skicklighet

i bankväsendets alla grenar, den vaksamhet och det ordningssinne, som

kräfvas hos bankinspektören. Men äfven oafsedt denna jemförelse fordrar

befattningens egen vigt en högre aflöning än den närvarande, helst om jemväl

i betraktande tages det besvär vid densammas skötande, som härflyter

af de ofta återkommande inspektionsresorna. Jag hemställer alltså, att bankinspektörens

arvode måtte höjas till 4,500 kronor.

Bankinspektörens amanuens, hviken under dennes frånvaro från hufvudstaden

besörjer de till inspektionen hörande löpande göromål samt biträder

vid sammanförandet af bankernas månadsrapporter äfvensom med korrekturläsning,

kollationering och andra dylika göromål, har hittills åtnjutit ett

arvode af 1,000 kronor. Da äfven denna aflöning synes mig vara väl knapp,

hemställer jag, att tillfälle måtte beredas att höja densamma till 1,500 kronor’

Den tillökning i förevarande anslag, som sålunda skulle uppkomma derigenom,

att de nya arvodena derifrån utbetalades, utgör sålunda 6,000 kronor.

Om hvad jag nu föreslagit vinner nådigt bifall, torde anslagets benämning

äfven förändras för att uttrycka de ändamål, hvartill det utgår.

Jag hemställer således i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t måtte

göra nådig framställning derom,

att förevarande anslag till arvoden åt allmänna ombud

vid enskilda banker och kreditanstalter, nu i riksstat uppfördt

såsom förslagsanslag till högst 10,000 kronor, måtte

under benämning “för kontrollen vid enskilda banker och

kreditanstalter “ upptagas såsom förslagsanslag högst 1 6,000

kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

jBil. n:o 6 d) till Kongl. Majds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1878. 21

10:o. Ålder stillägg.

Förslagsanslaget till ålderstillägg, för närvarande upptaget till 8,500

kronor, torde med afseende å den föreslagna löneregleringeu för finansdepartementets

expedition samt de regleringsförslag, som beträffande andra embetsverk

under nämnda departement sannolikt komma att under riksdagen blilva

föremål för pröfning, böra förhöjas; och anser jag nämnde förhöjning kunna

tills vidare bestämmas till 5,500 kronor. Jag hemställer derföre, att Eders

Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen:

att förslagsanslaget till ålderstillägg måtte ökas med

5,500 kronor, eller från 8,500 kronor till 14,000 kronor.

ll:o. Rese- och traktamentspenningar.

Då, enligt hvad statskontoret upplyst, förslagsanslaget till rese- och

traktamentspenningar under år 1876 öfverskridits med rätt betydligt belopp,

samt jag, på sätt jag framdeles skall vidare utveckla, anser att resekostnaden

för de domänintendenter, som Eders Kongl. Maj:t i och för förvaltningen

af kronans fastigheter i vissa län redan tillsatt och möjligen framdeles kan

komma att tillsätta, bör från detta anslag utgå, hemställer jag, att Eders

Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen:

att förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar

måtte förhöjas med 14,000 kronor eller från 6,000

kronor till 20,000 kronor.

12:o. Skrifmaterialier och expenser.

För vinnande af jemn slutsumma å sjunde hufvudtitelns ordinarie anslag

får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen:

att förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser

måtte minskas med 550 kronor, eller från 19,576 kronor 82

öre till 19,026 kronor 82 öre.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bil. n:o 6 d) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1878.

13:o. Ersättning för af statskontoret gjorda förskotter.

De af statskontoret förskottsvis gjorda utgifter, hvilka enligt den vid

senaste riksmöte stadgade praxis tillhöra sjunde hufvudtiteln, äro enligt de

från statskontoret i sådant afseende lemnade uppgifter följande:

till komitén för reglering af de förvaltande embetsver
kens

och myndigheternas löneförhållanden .............

„ komitén för verkställande af förberedande undersökningar

i fråga om medlen för genomförande af

en ny härordning .......................................................

till komitén för afgifvande af förslag till förändrade bestämmelser

med afseende å förvaltningen af statens

egendomar ........................................................................

ersättning till häradshöfdingar för till statsverket afträdda

åbyggnader å indragna boställen ..............................

reparationer under åren 1875 och 1876 å Tranebergs,

Nockeby och Drottningholms broar ......................

kronor 18,685: 57

5,989: —

17,021: Öl

4,083: - 17,237: 90

summa kronor 63,016: 48.

Då det bland nämnda förskotter, som utgifvits för komitén för verkställande

af förberedande undersökningar i fråga om medlen för genomförande

af en ny härordning, eller den vanligen kallade förberedande skattejemkningskomitén,

utan olägenhet kan godtgöras från sjunde hufvudtitelns anslag till

extra utgifter, tillstyrker jag, att statskontoret måtte undfå nådigt förständigande

att från samma anslag göra sig betäckt härför. Deremot hemställer

jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen göra nådig framställning

derom,

att till gäldande af statskontorets öfriga nu ifrågavarande

förskotter, tillhopa uppgående till 57,027 kronor

48 öre, Riksdagen måtte å extra stat för år 1879 anvisa

ett motsvarande belopp.

14:o. Domänförvaltningen.

Sedan Riksdagen till bestridande af kostnaderna för förvaltning af

kronans till utarrendering afsedda fasta egendom å extra stat för 1878 anvisat

ett belopp af 75,000 kronor, hafva genom nådigt beslut af den 9 sist
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 d) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1878. 23

lidne november åtgärder blifvit vidtagna för ordnande af domänernas centrala

förvaltning, hvarför inom kammarkollegium bildats en särskild afdelning,

samt för de dem rörande ärendens handläggning i orterna, till hvilken i

vissa län af Eders Kongl. Maj:t för året 1878 förordnats särskilde domänintendenter.

Dermed har åsyftats att för denna förvaltning vinna stödet af verklig

förtrogenhet med jordbrukets förhållanden, och det torde få antagas att den sakkännedom,

som sålunda kommer myndigheterna till godo, skall gifva den bästa

ledning för en förnyad framställning i fråga om grunderna för domänväsendets

ordnande. Då emellertid under någon tid erfarenhet bör inhemtas om

de behof, som å detta förvaltningsområde kunna göra sig gällande, torde

icke vara skäl att till Riksdagen göra framställning om definitivt ordnande

af en ny stat. I afseende å behofven för nästkommande statsreglering anser

jag mig böra fästa uppmärksamhet derå, att hos nästlidne Riksdag begärdes

ett anslag af 85,000 kronor, och under detta år har intet förekommit, som

föranleder mig att uppskatta anslagsbehofvet till lägre belopp. Men då för

förvaltningen af serafiraerordensgillets till statsverket indragna egendomar

hittills varit å kammarkollegii stat uppfördt ett extra anslag af 3,000 kronor,

och dessa medel nu torde böra beräknas tillsammans med det anslag, som

skall utgå för så väl central- som lokalförvaltning af samtliga till statsverket

indragna hemman och lägenheter, får jag — under förutsättning af Eders

Kongl. Maj:ts nådiga bifall dertill, att de för domänintendenterna erforderliga

resekostnader må få anvisas att utgå af anslaget till rese- och traktamentsersättningar

— tillstyrka,

att för domänernas förvaltning måtte å extra stat

äskas ett anslag af 88,000 kronor.

15:o. Ersättningar m. m. till följd af indelta arméens aflöningstillgdngars

öfverlagande af statsverket.

Då de skäl, hvilka vid 1877 års riksmöte föranledde Eders Kongl.

Maj:t att å extra stat äska och Riksdagen att bevilja ifrågavarande anslag,

fortfarande gälla, får jag härmed i underdånighet hemställa, att detsamma

måtte begäras äfven för år 1879, dervid dock, för vinnande af jemn slutsumma

å hufvudtitelns extra anslag, det såsom förslagsanslag till inlösen af

dagsverksskyldighet från hästhemman i Skåne uppförda beloppet 4,500 kronor

torde utföras med 4,632 kronor 52 öre, och att således Eders Kongl. Maj:t

täcktes i nåder föreslå Riksdagen, att å extra stat för år 1879 måtte under

sjunde hufvudtiteln uppföras under gemensamt namn, “ersättningar m. m. till

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bil. n:o 6 d) till Kongl. Maj.is nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1878.

följd af indelta arméens aflöningstillgångars öfvertagande af statsverket", följande

belopp, nemligen:

till inlösen af dagsverksskyldighet från

hästhemmanen i Skåne (förslagsanslag) .................... kronor 4,632: 52.

till railitie boställskassan ..................................................... ., 17,000: —

till ersättning åt arrendatorer af militie boställen och åt

militära indelningshafvare på gammal stat för dem

förnt från en del af boställskassornas medel tillfallande

ränteatkomst (förslagsanslag) ........................... „ 4,800: —

summa kronor 26,432: 52,

deraf förslagsanslag 9,432 kronor 52 öre.

16:o.

Slutligen anser jag mig böra dels erinra derom, att den af Eders

Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Jönköpings län i underdånigt memorial

den 29 juni 1876 gjorda, af mig i sammanhang med öfriga frågor rörande

senaste statsreglering anmälda framställning om uppförande af ett nytt länsresidens

i Jönköping fortfarande är på nådig pröfning beroende; dels ock i

underdånighet anmäla, att från Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i

Blekinge län inkommit underdånig framställning derom, att den enligt beslut

vid senaste riksmöte för kronans räkning i Karlskrona inköpta egendom

måtte jemte nuvarande landtstatshusets tomt derstädes bebyggas med

nytt landtstatshus. Då emellertid uppförandet af dessa ifrågasatta byggnader,

om än i ganska hög grad af behofvet påkalladt, likväl ej är af sådan

trängande nödvändighet bjudet, att dermed ej kan ännu någon tid anstå, har

jag, med hänsyn jemväl till förhållandet mellan statsverkets inkomster och

utgifter vid nu förevarande statsreglering, ansett att de båda förslagen böra

hvila tills vidare.4''

Departementschefen fortfor härefter:

“Utöfver de af mig dels den 4 innevarande månad och dels denna dag

gjorda hemställanden rörande ordinarie anslag å sjunde hufvudtiteln har jag

icke anledning att i samma hufvudtitel föreslå någon ändring. Om mina

denna dag i detta afseende gjorda underdåniga framställningar vinna Eders

Kongl. Maj:ts nådiga bifall, skulle, med iakttagande af Eders Kongl. Maj:ts

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 d) till Kongl Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1878. 25

redan fattade beslut rörande post-, telegraf- och tullverkens stater, de ordinarie

anslagen således komma att ökas genom förhöjning i anslagen

till departementets expedition ............

postverket .........................................

ersättning till städerna för mistad

tolag ..............................................

skogsväsendet ....................................

arvoden åt allmänna ombud vid enskilda

banker och kreditanstalter

ålderstillägg ......................................

rese- och traktamentspenningar ...

men deremot minskas genom nedsättning

i anslaget

till kostnaden för kortstämpling och

allmänna bevillningens uttaxering

„ tullverket .....................................

„ skrifmaterialier och expenser ...

hvadan således tillökningen i sin helhet skulle utgöra kronor

och om härtill lägges summan af de nuvarande ordinarie

anslagen å hufvudtiteln .......................... ,,

skulle den nya summan af hufvudtitelns ordinarie an
-

75

77

V

77

V

77

kronor

5,700: —

V

200,000: —

T)

360,000: —

1)

550: -

6,000: —

n

5,500: —

»i

14,000: —

591,750: —,

a

15,000: —

v

46,000: —

75

550: —

61,550: —,

slag blifva

530,200:

12,300,500:

12,830,700:

77

V

V

Vidare får jag i underdånighet erinra, att de af mig för år 1879 före

slagna extra anslagen äro följande, nemligen:

till dyrtidstillägg åt kammarkollegium .......................... kronor

„ kammarrätten ................................

„ öfverintendentsembetet ..................

„ skogsstyrelsen ...............................

granskning af nya jordeböcker ..................................

genomförande af statskontorets nya organisation

betäckande af statskontorets förskotter ...................

ersättningar m. in. till följd af indelta arméens aflöningstillgångars

öfvertagande af statsverket:

till inlösen af dagsverksskyldighet från hästhemman

i Skåne (förslagsanslag) ...................................... „ 4,632: 52.

„ militieboställskassan .................................................. „ 17,000: —

ersättning åt arrendatorer af militieboställen och åt

militära indelningshafvare på gammal stat för dem

it

ii

77

77

77

77

y>

77

19,440

22,320

4,100

3,380

13,600

10,700

57,027

48.

transport kronor 152,200:

Bill. till Riksä. Prof. 1878. 1 Sami. 1 Afd.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bil. n:o 6 d) till Kongl. Majds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1878.

transport kronor 152,200: —

förut från en de] af boställskassornas medel till
-

fallande ränteafkomst (förslagsanslag) .................. ,, 4,800: —,

till förvaltningen af statens domäner .............................. „ 88,000: —,

hvartill kommer enligt Eders Kongl. Maj:ts beslut

den 4 innevarande månad

bidrag till postverkets trafikutgifter (förslagsanslag)...... ,, 350,000: —,

tillsammans kronor 595,000: —

Statsrådets öfriga ledamöter instämde i hvad föredragande

departementschefen, på sätt här ofvan förmäles,

hemstält och föreslagit beträffande anslag under sjunde

hufvudtiteln och i sammanhang dermed anmälda ämnen;

och behagade Hans Maj:t Konungen dertill i alla delar

lemna nådigt bifall.

Sedan de till andra, tredje, fjerde, femte, sjette och åttonde hufvudtitlarne

hörande frågor blifvit på föredragning af vederbörande departementschefer

pröfvade, anhöll chefen för fiuandepartementet, statsrådet Forssell att

få i underdånighet anmäla de frågor, som tillhörde regleringen af

Nionde Imfvudtiteln,

omfattande pensions- och indragningsstaterna.

Hvad först angick

pensionsstaten,

erinrade departementschefen, att Kongl. Maj:t förut denna dag, på föredragning

af ecklesiastikdepartementet, beslutat föreslå Riksdagen,

att bland de under rubriken civilstatens pensionskassa uppförda anslag

måtte upptagas ett särskildt anslag å 3,500 kronor för pensionering af föreståndare,

lärare och betjente vid tekniska högskolan jemte deras enkor och

barn.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 d) till Konyl. Majds nåd. prop. n:o 1, om statsverkd 1878. 27

Beträffande

indragningsstaten

erinrade departementschefen om Kongl. Maj:ts på nedannämnda departements

föredragning dels innevarande dag och dels, enligt finansdepartementet

tillhandakomna protokollsutdrag, förut fattade beslut om aflåtande till Riksdagen

af följande framställningar, nemligen:

på justitiedepartementets föredragning:

att vaktqvinnan Anna Christina Björkman måtte berättigas att, från

och med månaden näst efter den, då hon erhåller afsked från vaktqvinnebefattningen

vid länsfängelset i Kalmar, å allmänna indragningsstaten uppbära

för sin återstående lifstid en årlig pension af 200 kronor;

att direktören vid länsfängelset i Linköping, f. d. underlöjtnanten Anders

Petter Ljungblom måtte berättigas att, från och med månaden näst efter

den, då han erhåller afsked från direktörsbefattningen vid nämnda länsfängelse,

å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension af 1,800 kronor;

att häradshöfding måtte förklaras berättigad att från och med månaden

näst efter den, då han efter fylda 65 lefnads- och 35 tjensteår från

embetet afgått, under sin återstående lifstid uppbära å allmänna indragningsstaten

en årlig pension af 5,000 kronor; samt

att, derest denna framställning af Riksdagen bifalles, häradshöfding,

som utnämnes efter det sådan pensionsrätt blifvit åt häradshöfding beviljad,

skall vara förpligtad att vid fylda 70 års ålder från embetet afgå;

på landtförsvarsdepartementets föredragning:

att den, öfversten Gregorius Adolfsson Aminofs nu mera aflidna enka beviljade

pension å allmänna indragningsstaten, 750 kronor, måtte på hans efterlemnade

ogifta döttrar Augusta Ulrika Lovisa, Hildegard Ebba Carolina

och Sigrid Vilhelmina Sofia få öfverflyttas och utgå från 1878 års början,

så länge någon af dem lefver;

att för framlidne öfverstelöjtanten Gustaf Törnebladhs enka Brita Johanna

Hedenblad måtte å allmänna indragningsstaten uppföras en årlig pension af

40''J kronor, att under hennes återstående lifstid från 1878 års början utgå;

att för kaptenen i armén, underlöjtnanten vid Vendes artilleriregemente

Magnus Ludvig Blomstedt måtte på allmänna indragningsstaten uppföras en

årlig pension af 400 kronor, att, jemte de honom vid afskedstagande såsom

pension från arméens pensionskassa och fyllnadspension tillkommande 600

kronor, under hans återstående lifstid utgå från och med månaden näst efter

den, i hvilken han erhåller afsked ur krigstjensten;

att den pension till belopp af 300 kronor å allmänna indragningsstaten,

som utgått till numera aflidne fröken Constance Carolina Charlotta von Hohen
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Bil. n:o 6 d) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1878.

hausen, måtte öfverflyttas på hennes qvarlefvande syster fröken Hilda von

Hohenhausen, att från och med november månad sistlidne år under hennes

återstående lifstid åtnjutas;

att för intendenten vid utredningsförrådet i Göteborg, f. d. öfverstelöjtnanten

Johan Fredrik Flack måtte å allmänna indragningsstaten uppföras

en pension, stor 1,800 kronor, att från och med månaden näst efter den, i

hvilken han från intendentsbefattningen entledigas, under hans återstående lifstid

utgå; samt

att till understöd åt ännu qvarlefvande, i behof stadde landtvärnsmän

måtte för år 1879 å allmänna indragningsstaten anvisas 10,000 kronor, med

vilkor att understödsbeloppen icke öfverstiga 50 kronor för hvarje landtvärnsman;
på

sjöförsvarsdepartementets föredragning:

att åt medicine licentiaten Wilhelm Uhrström måtte på allmänna indragningsstaten

uppföras eu årlig pension af 1,000 kronor, att från och med

innevarande år under hans återstående lifstid utgå; samt

att kammardrängen i förvaltningen af sjöärendena Vilhelm Bandqvist

må, när han från tjensten undfått afsked, från och med månaden näst derefter

såsom pension under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten

åtnjuta ett belopp af 450 kronor årligen;

på civildepartementets föredragning:

att kronofogden i Sunnerbo härads fögderi af Kronobergs län Claes

Ulrik Sällherg måtte från och med månaden näst efter den, hvari han med

pension ur civilstatens pensionsinrättning från tjensten afgår, under sin återstående

lifstid åtnjuta understöd från allmänna indragningsstaten till belopp,

motsvarande skilnaden mellan nämnda pension och den för kronofogdar i

allmänhet å indragningsstat bestämda pension;

att Riksdagen måtte medgifva, ej mindre att komissionslandtmätare

eller andre landtmätare, som vid afskedstagande tjenat i minst 30 år och

under sammanräknade minst 25 år varit tjensteman vid generallandtmäterikontoret,

eller storskiftes- eller afvittringslandtmätare, vice kommissionslandtmätare,

kommissionslandtmätare, eller andre landtmätare, må, om han tillika

vid afskedstagande uppnått minst 60 lefnadsår, på allmänna indragnings

staten undfå pension till årligt belopp af 1,600 kronor, dock att sådan pension

icke må tillgodokomma kommisionslandtmätare, som fortfar att tjenstgöra

såsom storskiftes- eller afvittringslandtmätare eller i sådan egenskap

redan uppbär pension å allmänna indragningsstaten, än äfven att förste landtmätare,

som vid afskedstagandet tjenat i minst 30 år och under sammanlagdt

minst 25 år varit tjensteman vid generallandtmäterikontoret, eller storskifteseller

afvittringslandtmätare, eller vice kommissionslandtmätare, kommissions
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 d) till Kongl. Maj.is nåd prop. n:o 1, om statsverket 1878. 29

landtmätare, andre eller förste landtmätare, må vid uppnådda 60 lefnadsår

berättigas att på allmänna indragningsstaten undfå pension till årligt belopp

af 2,500 kronor;

att landtbruksakademiens sekreterare, professoren, filosofie doktorn Johan

Peter Arrhenius måtte från och med månaden näst efter den, då han från

sekreterarebefattningen hos akademien afgår, få å allmänna indragningsstaten

uppbära årlig pension till belopp af 4,800 kronor;

att afvittrings- och kommissionslandtmätaren i Yesterbottens län Johan

August Fagerström måtte, efter erhållet afsked från afvittringslandtmätareoch

kommissionslandtmätarebefattningarna, få uppföras å allmänna indragningsstaten,

för att derifrån under sin återstående lifstid åtnjuta en årlig

pension af 1,200 kronor, att utgå från och med månaden näst efter den,

hvarunder afskedet kan blifva honom beviljadt;

att, i ersättning för jord, som från det bergmästaren i vestra bergmästaredistriktet

anslagna boställe inom Filipstads stads område för särskilda

ändamål exproprierats, måtte från allmänna indragningsstaten få till nu varande

bergmästaren i distriktet, filosofie doktorn (Jarl Anton Hjalmar Sjögren eller

hans rättsinnehafvare, så länge han vid nämnda bergmästare tjenst qvarstår, eller

fardagsrätt, der sådan lagligen eger rum, af honom eller hans rättsinnehafvare

åtnjutes, årligen från och med år 1878 utbetalas ett belopp af 102 kronor,

motsvarande i jemnadt tal fem procent ränta å den till statsverket för den

exproprierade jorden öfverlemnade ersättningssumman;

att landträntmästaren i Malmöhus län Samuel August Kindstrand måtte

från och med månaden näst efter den, hvari han med pension ur civilstatens

pensionsinrättning från tjensten afgår, få under sin återstående lifstid åtnjuta

fyllnadspension från allmänna indragningsstaten till så stort belopp, att detta

tillsammans med pensionen från nämnda inrättning uppgår till 3,000 kronor

årligen;

att kommissions- och afvittringslandtmätaren i Yesterbottens län Valfrid

Olof Videstedt måtte från och med månaden näst efter den, i hvilken

han från kommissions- och afvittringslandtmälarebefattningarna erhåller afsked,

få åtnjuta årlig pension från allmänna indragningsstaten till belopp

af 2,000 kronor;

att kronofogden i Kinds och Redvägs härads fögderi af Elfsborgs län

August Viktor Bjur sten måtte få, efter erhållet afsked från kronofogdetj ensten,

öfverflyttas till allmänna indragningsstaten och derifrån under sin återstående

lifstid åtnjuta årlig pension till belopp af 2,200 kronor, att utgå från

och med månaden näst efter den, hvarunder afskedet honom beviljas;

att expeditionssekreteraren i civildepartementets expedition Bernhard

Vilhelm von Prinzencreutz måtte öfverflyttas å allmänna indragningsstaten med

rätt att derå från och med månaden näst efter den, då Eders Kong!. Maj:t

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Bil. n:o 6 d) till Kongl. Maj:ls nåd. prof). n:o 1, om statsverket 1878.

kan finna godt förklara, att hans tjenstgöring inom expeditionen må upphöra,

åtnjuta sin nu å expeditionens gamla ordinarie stat innehafvande lön, 4 500

kronor årligen;

att öfveringeniören vid rikets generallandtmäterikontor Erik Gustaf

Liunggren måtte blifva å allmänna indragningsstaten Överflyttad med rätt att

derå från början af ar 1879 uppbära sin nuvarande lön med dyrtidstillägg,

3,600 kronor årligen; dock att, derest han blefve befordrad till annan tjenst

å rikets stat, han skulle vara pligtig att i allo frånträda aflöningen på indragningsstat,

om denna understege eller vore lika med den nya lönen, samt

att å den förra vidkännas motsvarande afdrag i den män den öfverstege berörda

nya lön; samt

att på allmänna indragningsstaten måtte från och med år 1879 uppföras:
för

chefen för landtmäteriet, generaldirektören Ludvig JBerckhan

Falkman 2,300 kronor, motsvarande skilnaden emellan hans nuvarande

löneförmåner och dem, som för chefen för landtmäteriet å ny stat blifvit

föreslagna;

för ingeniören Per Emanuel Bergstrand 2,662 kronor;

för amanuensen Lars Petter Ågren 1,440 kronor; och

för amanuensen Gustaf Salomon Lindmark 1,440 kronor;

att utgå till hvar och en af dessa fyra för så lång tid, han i sin nuvarande

befattning inom landtmäteristyrelsen qvarstår och dermed hittig

förenade åligganden fortfarande fullgör;

på ecklesiastikdepartementets föredragning:

att de två inom ecklesiastikdepartementets ^expedition nu anstälde

kanslister Claes Erik Lidell och protokollssekreteraren i Kongl. Maj:ts

kansli Carl Johan Edvard Heijkenskjöld måtte från och med månaden

näst efter den, då nådigt afsked från kanslistbefattningen dem meddelas,

under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära

pension till belopp af 960 kronor hvardera, motsvarande skilnaden

mellan deras nuvarande löneförmåner och den pension, de ega att

från civilstatens pensionsinrättning åtnjuta;

att notarien vid konsistorium i Kalmar, filosofie doktorn Carl

Magnus Lagerhamn måtte från och med månaden näst efter den, då

afsked honom meddelas, uppföras å allmänna indragningsstaten till

åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension af 2,700

kronor;

att den vid 1877 års riksdag för extra ordinarie professorn vid

karolinska mediko-kirurgiska institutet Magnus Gustaf Fetzius beviljade

professorslön, 4,500 kronor, måtte från och med år 1879 få utgå från

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 d) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1878. 31

allmänna indragningsstaten, intill dess Retzius kan varda till lön å

ordinarie stat af motsvarande eller högre belopp befordrad;

att adjunkten vid högre elementarläroverket i Linköping, filosofie

doktorn Jolian Henrik Erdtman måtte undfå rätt till pension å allmänna

indragningsstaten till ett belopp af 2,250 kronor årligen, att åtnjutas

från och med månaden näst efter den, då afsked honom beviljas;

att gymnastikläraren vid elementarläroverket i Helsingborg Otto

Fredrik Widerström måtte från och med månaden näst'' efter den, då

afsked honom meddelas, få å allmänna indragningsstaten för sin återstående

lifstid uppbära pension af 1,000 kronor årligen;

att professorn vid tekniska högskolan Viktor Egg er H måtte från

och med månaden näst efter den, då afsked varder honom beviljadt,

få under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära

pension till ett belopp af 4,000 kronor årligen;

att provincialläkare måtte berättigas att vid fylda 60 år och efter

30 års . tjenstgöring i statens tjenst afgå derifrån med pension å allmänna

indragningsstaten till samma belopp som lönen;

att lärarne i akademiens för de fria konsterna elementarteckningsskola

Carl Oscar Cordon, Jolian Gustaf Kölder och Gustaf Vilhelm Palm

samt innehafvarne af emeritilöner på akademiens stat Johan Julius Ringdahl

och Jolian Adolf Haverman måtte från den 1 januari 1879 öfverflyttas

på allmänna indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående

lifstid af årlig pension, uppgående till följande belopp, nemligen

för Cardon 1,100 kronor, Köhler 1,600 kronor, Palm 1,600 kronor,

Ringdahl 525 kronor och Haverman 700 kronor;

att lärarne vid samma akademis läroverk måtte, i likhet med hvad

för professorer vid universiteten och tekniska högskolan är medgifvet,

ega rätt att, då de uppnått 65 års ålder, efter afskedstagandet från

tjensten uppbära pension å allmänna indragningsstaten med det belopp,

hvartill lönen uppgår;

att lektorn vid högre elementarläroverket i Örebro Johan Ivar

Brodéns enka, Katarina Brodén, född Tegnér, samt hans barn Johan

Robert Fabian Brodén och Ännu Mathilda Carolina Brodén, måtte, mot

det att den Brodéns efterlefvande tillkommande rätt till privilegiinådår

efter honom afträdes, från den 1 maj innevarande år uppföras på allmänna

indragningsstaten till åtnjutande af årlig pension, enkan till belopp

af 600 kronor, så länge hon förblifver enka, samt barnen till belopp

af 200 kronor hvardera;

att lektorn vid samma läroverk Ernst Johan Frithiof Granells

enka, Götilda Antoinetta Granell, född Gerén, måtte från den 1 maj 1878

och så länge hon förblifver enka få å allmänna indragningsstaten upp
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Bil. n:o 6 d) till Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1878.

bära en årlig pension af 500 kronor, mot det att hon afträder den

henne tillkommande rätt till privilegiinådår efter G-ranell;

att adjunkten vid högre elementarläroverket i Vexiö Carl Lundgrens

enka, Agnes Andrietta Olivia Lundgren, född Mélander, måtte berättigas

att från den 1 maj 1878 och så länge hon förblifver enka, å

allmänna indragningsstaten uppbära en pension af 600 kronor årligen,

mot det att den henne och hennes barn tillkommande rätt till privilegiinådår

efter Lundgren afträdes; och

att professorn vid musikaliska akademien Carl Vilhelm Baucks

enka, Fredrika Dorothea Bauck, född Hansson, måtte eg a att från och

med innevarande år och så länge hon förblifver enka, å allmänna indragningsstaten

uppbära pension till belopp af 400 kronor årligen.

Härefter anförde departementschefen vidare:

“Vid föredragning af frågan om ny lönestat för finansdepartementets

expedition har jag redan i underdånighet omnämnt, att löneregleringen

för expeditionen komme att medföra ändring i personalen

derstädes. 1 en till mig inlemnad skrifvelse har nemligen t. f. byråchef

en ^ expeditionssekreteraren Lars Ludvig Fries förmält, att han, med

afseende å förestående förändrad anordning i afseende å åtskilliga

tjenstebefattningar inom expeditionen och på det att icke hans ställning

derinom måtte lägga hinder i vägen för den tilltänkta anordningen,

vore beredvillig att afgå från sin expeditionssekreterarebefattning,

så vida dervid honom tillförsäkrades att han, utöfver den pension af

2,400 kronor, hvilken han med nästkommande juni månad vore berättigad

att från civilstatens pensionsinrättning åtnjuta, finge från

statsverket uppbära eu pension af 2,100 kronor, så att han sålunda

från och med månaden näst efter den, hvarunder afsked från expeditionssekr

eter aretj ensten honom beviljades, komme att på det hela åtnjuta

årlig pension, motsvarande hans nuvarande expeditionssekreterarelön

af 4,500 kronor.

Af en från civilstatens pensionsinrättning infordrad promemoria

angående expeditionssekreteraren Fries’ pensionsrätt i nämnda inrättning

inhemtas, att han, som är född den 15 januari 1815 och sedan

den 12 maj 1848 varit delägare i pensionsinrättningen samt icke inbetalat

retroaktivafgift för någon tid före maj månad 1848, följaktligen

ej erlagt 30 års afgifter förr än med samma månad innevarande år;

men att han, om afsked honom meddelas under nästkommande maj

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o (i d) till Kongl Maj-M nåd. pr ap. n:o 1, om statsverket 1878. 33

månad eller derefter, är berättigad att från och med månaden efter

erhållet afsked komma i åtnjutande af pension från inrättningens

tjenstemannafond i första klassen till årligt belopp af 2,400 kronor.

Då expeditionssekreteraren Fries, om han till ordinarie byråchef

efter den nya staten befordrades, redan år 1880 skulle blifva berättigad

till pension från allmänna in dr agningsstate n till belopp af 5,000

kronor, innebär hans erbjudande att nu afgå med fyllnadspension från

denna stat till belopp af 2,100 kronor eu ganska stor ekonomisk fördel

för statsverket. Jag hemställer alltså, att Eders Kong!. Maj:t

måtte i nåder föreslå Riksdagen:

att åt expeditionssekreteraren Fries måtte å

allmänna indragningsstaten uppföras en årlig pension

af 2,100 kronor att, jemte den honom från civilstatens

pensionsinrättning tillkommande pension å 2,400 kronor,

till honom utgå från och med månaden näst

efter den, hvarunder afsked från expeditionssekreteraretjensten

honom beviljas, så att summan af de

pensionsbelopp, han kommer att åtnjuta, motsvarar

hela hans nuvarande expeditionssekreterarelön 4,500

kronor.

Då vidare å den nya staten för finansdepartementets expedition

ej finnes befattning motsvarande den, som innehålves af kanslisten friherre

Carl Gustaf Ludvig von Plåten, skulle, med tillämpning af de grunder,

som vid löneregleringar vanligen följts, kanslistlönen 1,800 kronor

honom tillhandahållas oafkortad. Kanslisten friherre von Plåten

innehar emellertid jemväl en annan befattning, nemligen den såsom

registrator och aktuarie i telegrafstyrelsen, och har i sistnämnda egenskap

under de senare åren uppburit en aflöning af sammanlagdt 3,000

kronor. Lägges härtill kanslistlönen, så bolinnes att inkomsterna af

båda befattningarna utgjort 4,800 kronor. Derest den föreslagna löneregleringen

för telegrafstyrelsen godkännes, skulle hans aflöning såsom

registrator och aktuarie komma att, med inberäkning af två ålderstilllägg,

uppgå till 4,000 kronor. Vid sådant förhållande och då han

efter löneregleringen i sistnämnda verk endast undantagsvis kan vara

berättigad att med sin der egande befattning förena annan tjenst,

synes hans rätt vara fullt tillgodosedd, derest ifrågavarande reglering

för honom ej medför minskning i de inkomster, som nu tillkomma

honom. Af sådan anledning hemställer jag,

Bil,., till Ililtsä. Prat. 1878. 1 Sami 1 A få.

o

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Bil. n:o fl d) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1878.

att Eders Kongd. Maj:t måtte hos Riksdagen

göra framställning derom, att, under förutsättning att

Eders Kongl. Maj:ts förslag angående reglering af

Dess kansli äfvensom af telegrafstyrelsen varder af

Riksdagen bifallet, åt kanslisten friherre von Plåten

måtte å allmänna indragningsstaten uppföras ett belopp

af 800 kronor, att från och med år 1879 årligen

till honom utgå såsom ersättning för honom genom

kanslisttjenstens indragning frångångna inkomster.

I fråga om bestämmande af medelpriset under nästa statsregleringsperiod

å spanmålen under sådana löner, som af innehafvarne

tillträdts före statsregleringen vid 1840—1841 årens riksdag, för hvilken

spanmål, om och i den mån medelpriset öfverstiger 7 riksdaler

banko eller 10 kronor 50 öre tunnan, särskild ersättning, jemlikt

kongl. brefvet, den 3 februari 1841, bör från allmänna indragningsstaten

löneinnehafvarne tillkomma, har statskontoret i sin berättelse om

statsverkets tillstånd och behof upplyst, att riksmarkegångspriset å

spanmålen under åren 1875—1877 utgjort i medeltal 2 kronor 53 öre

för kubikfoten eller 15 kronor 96 öre för tunnan, och torde alltså

ifrågavarande ersättning nu böra föreslås att utgå efter nämnda medelpris,

eller 15 kronor 96 öre för tunnan. Då, enligt hvad statskontoret

jemväl meddelat, beloppet af den spanmål, som inbegripes under omförmälda

löner, för närvarande utgör 118 tunnor, samt följaktligen den

utöfver 7 riksdaler banko eller 10 kronor 50 öre per tunna uppkommande

tillökningen al 5 kronor 46 ört'' för tunnan uppgår till 644

kronor 28 öre, hemställer jag,

att, i öfverensstämmelse med hvad statskontoret föreslagit,

det anslag, som till betäckande af ifrågavarande

utgift å allmänna indragningsstaten erfordras, måtte

upptagas i rundt tal till 600 kronor.

Då den föreslagna nya eller förhöjda pensioneringen af vissa

klasser af embets- och tjensteman icke synes för närvarande påkalla

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bil N:o 6 fl) till Kongl. Majds nåd. proji. n:o 1, om statsverket 1878. 35

någon tillökning i förslagsanslaget till allmänna indragningsstaten, och de

anvisningar å samma anslag, hvilka dels enligt Eders Kongl. Maj:ts

redan fattade, af mig nu omförmälda nådiga beslut, dels ock enligt

de af mig i underdånighet framstälda förslag, skulle hos Riksdagen

äskas, kunna antagas blifva uppvägda af de besparingar, som uppkomma

genom äldre pensionstagares afgång, anser jag någon förändring

i beloppet af det för allmänna indragningsstaten nu uppförda

anslag icke vara erforderlig. Och då de å hufvudtiteln nu anvisade

pemionsanslagen utgöra .................... kronor 1,279,050: —,

hvartill skulle komma det nu begärda

anslaget till pensionering af föreståndare,

lärare och betjente vid tekniska högskolan,

jemte deras enkor och barn ...................... 3,500: — 1,282,550: -—

samt allmänna indragningsstatens nuvarande anslag

utgör ................................................................................................ 958,450: ,

skulle alltså summan af de ordinarie anslagen under

nionde hufvudtiteln blifva ......................................... kronor 2,241,000: —.

I fråga slutligen om extra anslag under denna hufvudtitel, torde

jag få erinra, att Eders Kongl. Maj:t förut under denna dag, på föredragning

af chefen för landtförsvarsdepartementet, beslutat föreslå

Riksdagen, att

så väl å extra stat för år 1879 anvisa ett kreditiv af 900,000

kronor, att användas dels till upprätthållande af arméens pensionskassas

egen pensionering med nu faststälda pensionsbelopp —- mot

skyldighet för pensionskassan att afstå det för året densamma tillkommande

förhöjda vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna,

— dels till fyllnadspensioner i enlighet med bestämmelserna

i nådiga cirkuläret af den 22 juni 1877;

som ock medgifva, att hvad af det till pensioneringen under

innevarande år anvisade kreditiv kan blifva oanvändt må för det

kommande årets pensionering användas."

Hvad föredragande departementschefen sålunda

rörande reglering af anslagen under nionde hufvudtiteln

och dermed sammanhang egande ämnen i underdånighet

anfört och hemstält, biträddes af statsrådets

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Bil. n:o 6'' d) till Kong!. Maj:ts nåd. pro-p. n:o 1, om statsverket 1878.

öfriga ledamöter och blef af Hans Maj:t Konungen i

nåder gilladt och godkändt; och behagade, uppå

statsrådets tillstyrkande, Hans Maj:t Konungen härjemte

förordna, att de nu anmälda, för statsregleringen

erforderliga handlingar skulle tillställas Riksdagens

statsutskott.

Härefter yttrade departementschefen statsrådet Forssell:

“Enligt mig från fullmäktige i riksgäldskontor tillhandakommen

uppgift åt den 15 sistiidne december lära de riksgäldskontorets

utgifter för år 1879, hvilka skola i riksstat uppföras, kunna beräknas

sålunda:

till riksdags- och revisionskostnader kronor 514,000: —

„ justitieombudsmans expeditionen „ 18,500: — 532 500: _

„ riksgäldskontorets aflöningar och pensioner ...... kronor 90,500: —

„ annuiteter och räntor 10,830,294: 59,

hvarifrån afgå till riksgäldskontoret

inflytande

rånte- och kapitalaf

betalningar, beräk
nade

til1 ......;................ 1,654,720: — 9,175,574: 59.

Enligt mig vidare tillhandakomna

uppgifter torde dock, enär fullmäktige

beslutat en ny emission å 18,000,000

riksmark af det år 1875 upplagda lån,

och med utländskt handelshus afslutat

kontrakt om fast öfvertagande af 7,000,000

riksmark af nämnda emission, samt då

dessa medel snarligen komma att inflyta,

för år 1879 få upptagas det annuitetsbelopp,

som för samma lånesumma skall

erläggas, hvilket, efter afdrag af beräknad

inkomst genom medlens tillfälliga förräntande,

bör efter fullmäktiges uppgift

ansl4stiU ..............................................= 260,832: - „ 9,426,406: 59.

Slutsumman häraf............................................. kronor 10,049,406:59-

torde med utjemnadt belopp få i riksstaten utföras.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bil n:o 6 d) till Kongl. Maj ds nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1878. 37

Fullmäktige kafva vid sina beräkningar förutsett den anmärkning,

att de till riksgäldskontoret inflytande belopp af tillfälligtvis förräntade

medels afkastning skulle vara för lågt upptagne och velat bemöta

densamma med eu hänvisning å den kassaförstärkning, som under år

1878 kan komma att erfordras för statskontoret och som icke gifver

riksgäldskontoret någon ränta. Härvid anser jag mig visserligen böra

påpeka, att statskontorets behof af kassaförstärkning icke är detsamma

under hela året, utan att större eller mindre återbetalning, kan ske,

sedan i mars och april 1878 dess för 1877 beräknade inkomster

influtit. Men då alltid stor varsamhet bör iakttagas vid dylika beräkningar,

vill jag dock icke föreslå någon ändring i de af fullmäktige

upptagna belopp.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Bil. n:o 6 d) till Kongl. Muj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1878.

Sammanställas ofvanstående utgiftsposter med de anslag, som

Eders Kongl. Maj:t på de särskilde departementschefernas föredragning

beslutat under hufvudtitlarne äska af Riksdagen för år 1879, så erhålles

följande öfversigt af

Statsverkets utgifter år 1870.

U t g i f t

e r

Ordinarie.

Extra.

Summa.

Under hufvudtitlarne:

1 hufvudtiteln ...........

1,218,000

;_

_ -

1,218,000

II

3,7 63,000

1-

95,000

—

j 3,858,000

_

in „ ................

613,800

—

4,500

—

618,300

; —

tv

17,750,000

—

1,747,500

—

19,497,500

-;

v

5,148,000

2,169,000

_

7,317,000

—

VI „ ...........................

4,143,319

47

1,263,680

53

5,407,000

-:

VII

12,830,700

—

595,000

—

13,425,700

--i

Vill ..

9,141,229

—

1,026,271

—

10,167,500

--1

IX

2,241,000

900,000

—

3,141,000

—

summa kronor

56,849,048

47

7,800,951 53

64,650,000

1

Utom hufvudtitlarne:

I. riksdags- och revisions-

kostnader m. m.............

532,500

—

— ____

„____

532,500

11. statsskuldens förvaltning:

a) annuiteter och räntor,;

utföras med ....................

9,427,000

—

- -

9,427,0001

b) riksgäldskontorets af-

löuing in. in. ..................

90.500

—i

__

— i

90,500

— i

summa kronor

66,899,048

47 7,800,951 53|

74,700,000

—

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 d) till Kongl. Maj ds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1878. 39

Till betäckande af sålunda föreslagna utgifter för år 1879, hvilka

med hänsyn till sin natur kunna fördelas i

ordinarie: att utgå från statskontoret .................. kronor 56,849,048: 47.

55 5 5 5 5 5 5 riksgäldskontor........... „ 10,050,000: —

extra ordinarie: att utgå från statskontoret ...... „ 7,800,951: 53;

summa kronor 74,700,000: —,

eger statsverket, enligt den beräkning, jag förut haft tillfälle att för

Eders Kongl. Maj:t framlägga, tillgångar uti

1 :o behållning från föregående statsregleringar kronor 6,400,000: —

2:o statsverkets inkomster för år 1879:

ordinarie .................. kronor 18,800,000: —

bevillning^............... „ 47,800,000: - „ 66,600,000: —;

summa kronor 73,000,000: —.

Då för erhållande af detta inkomstbelopp

allmänna bevillningen blifvit inräknad med ett

belopp af 4,000,000 kronor, behagade Eders

Kongl. Maj:t finna, att af Riksdagen bör äskas

för år 1879 allmän bevillning att utgå efter de

grunder, som Riksdagen kan finna för ernående

af sålunda beräknad inkomst erforderliga.

Af ordföranden för riksbankens fullmäktige

bär jag erhållit uppgift, att riksbankens vinst

för år 1877 kan antagas uppgå till minst 2,500,000

kronor; och kan jag vid sådant förhållande icke

finna, att staten bör afstå från sitt billiga anspråk

att å de i riksbankens rörelse nedlagda

allmänna medel erhålla en skälig ränteafkomst,

hvarföre jag föreslår, att Eders Kongl. Maj:t

ville af Riksdagen begära, att till bestridande

af statsbehofven för år 1879 må anvisas af riksbankens

behållna vinst för år 1877 ett belopp af „ 1,700,000: —,

att till statskontoret öfverlemnas efter ingången

af år 1879.

Härigenom erhålles till fyllande af statsverkets

utgifter för år 1879 ett motsvarande

belopp inkomster af.................................................. kronor 74,700,000: —,

så att- riksstaten för år 1879 erhåller följande utseende:

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bil. n:o tf c) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1878.

Tillgångar och inkomster:

Behållning från föregående statsregleringar......................

Inkomster för år 1879:

ordinarie .................................................. 18,800,000: —

bevillningar......................................................... 47,800,000: —

Af riksbankens vinst för år 1877

Summa kronor

Rikssta

6,400,000''

66,600,000,

1,700,000

74,700,000 —

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bd. n:o C, d) till Kong!. Maj:ts nåd. pr ap. n:o 1, om statsverket 1878. 41

r år 1879.

Utgifter:

slag under Iiufviidtitlarne:

ordinarie .............................................

extra ordinarie .................................

sdags- och revisionskostnadei- in. in.

tsskuldens törvaltuing:

annuiteter och räntor ....................

riksgäldskontorets aflöning in. in.

56,849,048: 47.

1

!

7,800,951: 53.

64,650,000

—

532,500

—

9,427,000: —

90,500: —

9,517,500

Summa kronor

7 4,700,000

—

Bill. till Riksd. Prof. 1878. 1 Sami. 1 Åfd.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Bil. n:o G d) till Kongl. Maj-.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1878.

Enligt fullmägtiges i riksgäldskontoret till mig den 15 sistlidne december

afgifna förslagsberäkning öfver riksgäldskontorets inkomster och utgifter

från den 15 december 1877 till slutet af år 1879, skulle riksgäldskontorets

behållning vid 1878 års slut utgöra ett belopp af kronor 8,393,896: 51.

Genom ofvannämnda af fullmäktige kontraherade

lånebelopp af 7,000,000 riksmark,

hvilket i början af detta år inflyter, kommer

dock, enligt af fullmäktige mig meddelad uppgift,

behållningen att vid 1878 års utgång vara

ökad med .............................................................. „ 5,929,703: 71;

och skulle således upptagas till ......................... kronor 14,323,600: 227

Sedan Eders Kongl. Maj:t beslutat föreslå

Riksdagen att mot säkerhet af obligationer

till ett belopp af 6,753,600 kronor meddela

Bergslagernas jernvägs-aktiebolag en försträckning

af 6,078,240 kronor, att i mån af

behof lyftas med högst 3,000,000 under år

1878 och återstoden under år 1879, torde,

under förutsättning af Riksdagens bifall härtill,

från ofvanstående behållning böra från
dragas

........................................................ kronor 3,000,000: —.

Under förutsättning af Riksdagens bifall till

Eders Kongl. Maj:ts förslag, att under år 1878

måtte få utgå 100,000 kronor af anslaget till

nybyggnad och ny materiel vid statens stambanor

och 100,000 kronor af anslaget för jernvägsanläggning

från Carlberg till Värtan, bör

härtill läggas.''.......................................................... 200,000: — 3,200,000:—,

hvarefter återstoden ............................................ kronor 11,123,600:22

utgör hvad som för närvarande kan beräknas

såsom riksgäldskontorets behållning vid 1878

års utgång.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1878.

På föredragning af chefen för civildepartementet har Eders Kongl.

Maj:t beslutat föreslå Riksdagen, att för år 1879 anvisa till utgående under

samma år:

till fortsättande af statens jernvägsbyggnader............ kronor G,000,000: —

...........• 1 •1------------ „ 1,600,000: —

förstärkande af materielen vid norra stambanan

nybyggnader vid de äldre stamba
-

norna ......................................

hvaraf dock kunde under

1878 få lyftas...

ar

700,000: —,

100,000: —

600,000:

till jernvägsanläggning från Carlberg

till Yärtan .................................... 750,000: —

hvaraf dock kunde under år

1878 få lyftas.......................... 100,000: —

“ försträckning åt Bergslagernas jernvägsaktiebolag .. . ___

tillhopa kronor 11,928,240: —,

Då samtliga dessa utgifter äro af natur att böra genom upplåga medel

bestridas, tillstyrker jag,

650,000

1,078,240

att Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen att

i fråga varande belopp må anvisas att utgå från riksgäldskontoret.

Såsom jag vid frågan om jern vägstrafikens nettobehållning för år 1879

redan haft tillfälle att närmare utveckla, torde den tillökning af förlagskapital,

som för statsjernvägarne kan hädanefter i fråga komma, böra betäckas

genom lånta medel. Om detta, såsom lämpligast synes, skall ske i form af

ett till visst belopp begränsad! förslagsanslag, hvaraf medel få lyftas, sedan

genom bokslutet för året visats med huru stort belopp materialförrådet och

kassaförlaget vuxit, skulle en dylik ersättning för ökningen under år 1879

ej behöfva af riksgäldskontor utbetalas före år 1880 och således ej böra

upptagas bland dess utgifter under 1879. Men då behof vet af en sådan

till reda ledande reglering synes mig lika stort äfven för nästkommande år,

vågar jag hemställa, att Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen,

att å riksgäldskontor anvisa ett anslag för betäckande

af den ökning i statens jernvägars material förråd och

kassaförlag, som under åren 1878 och 1879 kan förekomma,

förslagsvis bestämdt till ett belopp af högst

1,000,000 kronor för hvartdera året, hvarå ersättning för

sålunda af jernvägsinkomsterna nedlagda medel får lyftas,

sedan ökningens belopp genom årets bokslut blindt utrönt;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. n.o 6 d) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1878.

kommande i sådan händelse att i riksgäldskontorets låneräknin» för år 1879

uppforas ett anslag af 1,000,000 kronor. ö °r dl 1879

Såsom ja

■er i

nrtf.. u °. _ beräkningen af statsinkomsterna haft tillfälle

med ’ Zes„wgnr,.riktig/Tfnf af

del, som utgå till låneunderstöd, icke i riksstat uppföras och icke t™.,,

a de löpande årsinkomsterna. Riksdagen har redan godkänt denna grund

sats med afseende a lanen till enskilda jernvägar, och torde i öfverensstämmelse

härmed äfven höra med upplånta medel bestridas den utlåning som skalf i

JagaiW™l,“^ic|!öternfT V.bol5f‘ Br SJ™ Hjetaareh sänkning.

riksJEtitt itV« ii”''för odlingdån skall från statskontoret till

»ÄT^Riksdag™ yUaS’ “b" hemSBUer blott’ att Efcs Kong!. Maj:t

■ att ti]10 det l^eunderstöd för sjön Hjelmarens sänkning,

som från odhngsl&nefonden skall utgå med 600 000

kronor förvar 1878 och 800,000 kronor för år 1879

Än 3 T?70 Fn det. beredas> att riksgäldskontor’

900,000 kronor.'' °r6t öfverlemnar ett belopp af

Då riksstaten i hvarje fall upptager en utgiftspost för betäckande af

gifvare" nk.8gäidskontoret utgå till dess !ån
ö

re, rommel naturligtvis hela det annuitetsbelopp, som för de unnlånta

inbeSas™™ ''''flinta medlen till statskontoret

statens änrifvare ,"faf,ks » re‘ 1 ««» skall utbetalas till

kontoret g ’ ** ksgaldskontoret vederbörligen tillhandahållas af stats
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 d) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1878. 45

Under förutsättning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga bifall till hvad jag

sålunda tillstyrkt och med erinran derom, att ''Riksdagen för år 1879 beviljat

lån till staden Oscarshamns hamnanläggning, hvilket likaledes torde fä från

riksgäldskontorct utgå, tillåter jag mig att uppgöra följande beräkning öfver

riksgäldskontorets tillgångar och behof under 1879:

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Bil. n:o 6 d) till Kongl. Maj:ts nåd. [trop. n:o 1, om statsverket 1878.

Riksgiildskontorets tillgån

Tillgångar:

Beräknad behållning från år 1878.......................

Inkomster:

kapital och ränteinbetalningar ... 1,504,720:

genom förräntande af innestående

behållningar enligt fullmäktiges

beräkning af den 15 december

1877 .................................... 150,000:

ytterligare enahanda inkomst enligt

senare uppgift .................. 50,000:

1,704,720:

ersättning af statsverkets medel för riksdags- och

revisionskostnader äfvensom annuiteter å statsskulden

enligt den å pag. 36 upptagna beräkning.

.......................................................................... 10,049,406: 59.

Lånebehof

11,123,600

22

11,754,126

59

5,844,639

78

summa kronor 28,722,366 59

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 d) till Kongl. Maj ds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1878. 47

ar och utgifter år 1879.

Utgifter:

Riksdags- och revisionskostnader samt kostnader för

justitieombudsmansexpeditionen ........................... 582,500: —

Riksgäldskontorets aflöning och pensioner .............. 90,500: —

Annuiteter och räntor: enligt fullmäktiges beräkning

af den ^''“december 1877..... 10,830,294: 59.

enligt senare meddelade uppgift

ytterligare ................................. 800,832: — 11,131,126: 59.

Kapitalafbetalning å 1869 års lån ...........................................................

Vid 1876 års riksdag anvisade lån till enskilda jernvägar ...............

„ 1877 „ „ anvisadt „ „ staden Söderhamn ...............

„ „ „ „ beviljadt „ „ „ Oscarshamn...............

Af Kongl. Maj:t för år 1879 äskade:

inbetalning till odlingslånefonden af det till Hjelmarens sänkning

för år 1878 beviljade låneunderstöd..................... 600,000: —

samma understöd för år 1879.................................. 300,000: —

11,754,126

1,000,000

2,000,000

100,000

40,000

59

900,000 — |

anslag till betäckande af ökning under år 1878 af det för statens

jernvägstrafik behöfliga materialförråd och kassaförlag, högst

anslag till statens jernvägsbyggnader ..................... 6,000,000: —

„ „ nybyggnad och ny materiel vid statens

jernvägstrafik ...................................... 2,200,000: —

„ „ jernvägsanläggning från Carlberg till

Värtan................................................... 650,000: —

lån till bergslagernas jernvägsaktiebolag ............... 3,078,240: -—

summa kronor

1,000,000

11,928,240

28,722,366)59

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bd. n:o 6 d) till Kanyl. Majds nåd. prop. n:o 1, om statsverk 1878.

Häraf framgår, att för

lärling för år 187SJ

nu i

frågavarande ändamål erfordras eu upp
-

af omkring 6,000,000 kronor. Ja

t.. ~ n.. , .. , ----------a Jiiuiiui. i>ag anser mig dock

hora fasta uppmärksamheten » ett förhalande, son, gör, att lånebehofvet

undei vissa ej osannolika förutsättningar kan tillfälligtvis varda ännu större.

asom bekant har statsverket länge uppburit en del af sina inkomster — ränta

och tionde mantalspenningar, vakansafgifter och arrendemedel — först i

februari och mars manader året efter det år, då de å samma inkomster anvisade

S?lfte,1 v.ant att, bestfda’ och sålunda skulle alltid under årets sista och

följande ars forsta manader eu brist hafva uppstått, der ej statsverket e*t

förlag för sin kassarorelse, antingen samladt från föregående års besparingar

e er uppkommande af det löpande årets inkomstöfverskott. Ett fast sådant

forlagskapital har emellertid sedan länge funnits, och finnes ännu i den af

ö OOO nnoTmgar uPPkomiia statsverkets grundfond, hvilken nu uppgår till nära

o,000,000 kronor och som i det närmaste betäcker den på nämnda skatteman

beroende skilnaden mellan arets kassainkomster och årets kassautgifter, hvadan

det under narnnda förhållanden behöfdes endast ett ringa öfverskott å de öf
!''lga.

stetfnko™frna, !''ör att statskontoret utan svårighet skulle sköta sin

mssarore se.^ len under de sist förflutna åren har härutinnan småningom

in radt eu väsentlig förändring^ i det allt flere af statsverkets inkomster bUfvit

skjutna in pa nästföljande ars uppbörd.

Sålunda skedde det, när år 1873 den allmänna bevillningens uppbörd

ofverlemnades åt_ statskontoret, att man, till betäckande af 1874 års statsutg.

lfer, anvisade ej blott allmänna bevillningen för år 1873, hvilken under år

1874 skulle inflyta, utan alven allmänna bevillningen för år 1874, hvilken

skulle inflyta under ar 1875, och dermed hade man för kommande statsreglelmgai

älven med inseende a allmänna bevillningen vidtagit den för kassnrorelsen

ofördelaktiga anordning, att statsutgifterna för året skulle bestridas med

m först undei nästföljande år inflytande inkomst. Det förslag till afhielpande

ai detta missförhållande, som Eders Kongl. Maj:t föreläde 1874 års

iksdag, blef icke af Riksdagen antaget, och med (lön allmänna bevillning

Än1” Kfit0n oIä§-enheterna ^ nämnda anordning

varda ganska kanbara. — Vidare förekommer, att från och med år 1878 skola

Sbefal!rfl" •ingafanTndeiI!k0raSterna af samtli2a militieboställen jemte den

till befalsafloning förut anslagna indelta ränta och tionde eller ersättning

er oi, mot det att statsverket öfvertager indelta arméens hela bcfälsaflöniim

undeT å fol ^ 1878 ?ka11 Mn statsk°ntoret hel och hållen utbetaks

Hnfn1 fl78r’ mrn flmi? motsvarande inkomst af boställsarrendena och

förhållande / r 4 ^ af. 1879‘ 1 sJelf™ verket har samma

förhal ande egt rum äfven under år 1877, enär statskontoret egt att tillhandahålla

armeforvaltmngen den för året utgående befålsaflöningens belopp

mot ersättning framdeles af boställsafkastningen och nämnda räntor för år 1877’

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bil. n:o Hd) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1878. 49

som dock först under år 1878 redovisas; och lär det sålunda vid 1877 årsslut

till statskontoret oguldna beloppet utgöra 2,950,000 kronor. Slutligen ökas

denna redan betydliga skilnad mellan årets kassautgifter och kassainkomster

dels genom den del af tullinkomsten, som vid årets slut utestår såsom ogulden

tullafgift, hvars belopp för år 1877 jag dock ännuj ej kan uppgifva, dels

och i synnerhet genom de afgifter, som vid årets slut innestå hos bränvinstillverkarne,

sedan desse genom 1871 års Riksdags beslut erhållit rätt att

upplägga sitt bränvin å nederlag.

Sammanlägger man för år 1877 endast nu nämnda poster, som först under

februari och mars 1878 kunna för statskassans behof påräknas, så utgöra de:

kronan behållen ränta och tionde ...............

omkring kronor

4,500,000

—

allmän bevillning.............................................

11

11

4,100,000

—

arrendemedel ...................................................

11

>1

650,000

—

förskott till indelta arméens aflöning.........

n

fl

2,950,000

—

ogulden bränvinsafgift.................................

v

11

1,170,000

—

diverse vakansafgifter....................................

11

P

700,000

—

mantalspenningar ..........................................

v

11

600,000

—

hvartill kommer, så länge det ej af post- verket återgäldas, det till postföringskost- nader hittills utbetalade förskott af .........

11

kronor

ii

14,670,000

1,400,000

_u

i

summa

kronor

16,070,000

—.

Häremot ställa sig visserligen å andra sidan reservationerna å anslagen

hvilka stundom kunna uppgå till stora belopp, och som innebära, att en del

af årets utgifter ej under året utgå, men det är dock klart, att så länge

det fasta förlagskapitalet för statsverkets kassarörelse utgör allenast 5,000,000

kronor, erfordras det, för rörelsens obehindrade fortgång, att statsverkets inkomster

utöfver beräkning och utöfver möjliga brister i förslagsanslag lemna

ett ej obetydligt öfverskott, och att, när så icke är förhållandet, statskontoret

kan nödgas göra framställning om kassans förstärkande under de månader,

då inkomsterna ej svara emot utgifterna. Att häruti alls icke ligger

någon statsbrist, torde vara tydligt nog, enär för hvarje utgiftspost .finnes

behörig tillgång, om den senare ock i tiden kommer något efter den förra.

Något liknande förekommer ock mer eller mindre i hvarje lands finansförvaltning.

I flere stater afhjelpes behofvet genom utfärdandet omedelbart

från statskassan af anvisningar, vexlar eller sedlar. Hos oss har sedan år

1868 Eders Kongl. Maj:t rätt att för fyllandet af i fråga varande statskontorets

behof utfärda anvisning å riksgäldskontoret, som eger att genom upplåning

anskaffa erforderliga medel. Under senare år har detta kreditiv icke

JBih. till Riksd. Prof. 1878. 1 Sami. 1 Afd. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Bil. n:o 6 d) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1878.

behöft anlitas, af det skälet att statsinkomsternas nettoöfverskott varit fullt

tillräckligt till kassaförlag, men jag anser mig skyldig att med hänvisning

å förhållandena under år 1877 påpeka, att man icke med visshet torde för

de närmast följande åren kunna påräkna lika gynsam ställning, och att sålunda,

om medel ej finnas annorledes tillgängliga, riksgäld skontoret vid de

behof som uppkomma, kan varda nödgadt till tillfällig upplåning."

Uppå statsrådets tillstyrkande behagade Hans Maj:t

Konungen i nåder bifalla hvad chefen för finansdepartementet

sålunda hemstält och åt honom uppdraga att,

sedan han erhållit protokollsutdrag om hvad som efter

de öfriga departementens föredragning blifvit beslutadt i

afseende å statsregleringen, uppsätta och till justering

inför Kongl. Maj:t i statsrådet anmäla förslag till nådig

proposition angående statsverkets tillstånd och behof i

enlighet med Kongl. Maj:ts nu i ämnet fattade beslut.

In fidem protocolli.

A. L. Fris.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 18TI.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 6 e) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1878. 1

Utdrag af pr otok ollef öfver finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11

januari 1878.

H ärvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Herr Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Lovén,

Friherre von Otter,

Forssell och

Rosensvård.

Föredragande departementschefen, statsrådet Forssell uppläste härefter

till justering ett, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts förut

fattade, af statsrådet enhälligt tillstyrkta beslut, uppsatt förslag till Kongl.

Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets tillstånd

och behof;

och täcktes Hans Maj:t Konungen, enligt statsrådets

underdåniga tillstyrkande, i nåder gilla berörda

förslag och befalla, att i enlighet dermed omförmälda

nådiga proposition skulle till Riksdagen aflåtas.

Er protocollo:

A. L. Fris.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Jemlikt 2 § af den för statskontoret gällande nådiga instruktion

åligger det detta embetsverk att hvarje år före den 15 december till

Edere Kongl. Maj:t afgifva berättelse om statsverkets inkomster under

det sist förflutna året, såvidt dessa äro kända och beräkneliga, jemte

förslag till deras beräknande vid näst följande statsreglering med hvad

mera, som kan tjena till upplysning vid uppgörande af den nådiga

propositionen till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof;

Bill. till Riksd. Prof. 1878. 1 Sami. 1 Afd. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statskontorets inkomstberäkning för år 18T9.

och får statskontoret härmed i underdånighet berörda nådiga föreskrift

för innevarande år fullgöra.

Riksdagens innevarande år församlade revisorer hafva verkstält

granskning af senast afslutade rikshufvudbok eller den för år 1875,

jemte öfriga räkenskaper öfver statsverkets och andra allmänna medels

förvaltning under samma år. Till hvad den af statskontoret före denna

revisionsförrättnings början till Eders Ivongl. Maj:t afgifna och sedermera

till revisorerne öfverlemnacle berättelse innehåller, angående statsverkets

tillstånd och förvaltning under nämnde år, får statskontoret i

underdånighet hänvisa; skolande för Riksdagens statsutskott, jemlikt

föreskriften i 39 § riksdagsordningen, räkenskaper och öfrige statsverket

rörande handlingar hållas tillgängliga för verkställande af den

granskning, som vid utförande af bemälda utskotts åliggande, att utreda

och uppgifva statsverkets tillstånd och behof, må erfordras.

Beträffande undsättningsfonden afgifver statskontoret föreskrifven

särskild underdånig berättelse, och redovisas för öfrigt förhållandet

med denna fond genom räkenskaper och handlingar, som jemväl skola

hållas statsutskottet till hända.

Före meddelandet af uppgifter rörande de belopp, hvartill statsinkomsterna

under de närmast förflutna åren uppgått, och afgifvande

af förslag till dessa inkomsters beräknande vid den. förestående statsregleringen,

har hittills af statskontoret uti dess underdåniga berättelser

angående statsverkets tillstånd och förvaltning städse meddelats

yttrande i fråga om det förslagspris, hvartill kronans spanmål borde i

riksstaten beräknas, och lärer jemväl nu sådant yttrande böra, såvidt

erforderligt, är, meddelas. Ifrågavarande pris, som vid nio föregående

riksdagar blifvit faststäldt till 2 kronor 10 öre kubikfoten, förhöjdes

vid innevarande års riksdag, i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts derom

gjorda nådiga framställning, för år 1878 till 2 kronor 40 öre, dock

endast så att sistnämnda värde upptogs för de uti särskild kolumn af

riksstaten uppförda qvantiteter oindelt spanmål. Dessförinnan hade

förslagspriset å spanmål lagts till grund icke blott för beräknande af

de utgifter, hvilka äro i spanmål anvisade, utan jemväl för beräkningen

af de inkomster, som i spanmål eller lösen derför skola till kronan

inflyta, men uti riksstaten för år 1878 skedde derutinnan den förändring,

att någon dylik beräkningsgrund, hvad inkomsterna angår, icke

begagnades eller angafs. De inkomster, som på nämnde sätt erläggas,

äro ock jemförelsevis ganska obetydliga, hvarförutan, i den mån förnyad

utarrendering af de för kronans räkning på arrende åt enskilde

upplåtna egendomar kommer att ske, inkomster af dylik beskaffenhet

blifva ännu mindre, och det synes derföre för framtiden vara obehöf
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Statskontorets inkomstberäkning för år 1879.

ligt att till grund för inkomstberäkningarne fastställa visst pris ä spanmål.

Så. länge åter bland utgifterna anvisning af oindelt spanmål varder

bibehållen, lärer deremot för dennas beräknande till penningevärde

visst pris böra bestämmas; och förefinnes, enligt statskontorets tanke,

nu icke anledning till ändring af det vid innevarande års riksdag för

dylik spanmål antagna priset af 2 kronor 40 öre kubikfoten.

Statskontoret bär ansett statsverkets inkomster för år 1878 böra

beräknas på sätt bilagda tabell litt. A utvisar, och, enligt hvad tabellen

litt. B ådagalägger, för denna beräkning i allmänhet lagt till

grund medeltalen af de senaste tre årens inkomstbelopp, hvilka åter

för åren 1874 och 1875 äro hemtade från de för samma år afslutade

rikshufvudböckerne, men för år 1876 äro uppgifna i enlighet med eu

pa de nyligen afgifna landsböckerna för samma år samt i öfrig! tillgänglige

räkenskaper och meddelade uppgifter grundad approximativ

kalkyl. De inkomster, som sålunda för sistnämnda år uppgifvits, torde

derföre visserligen i någon mån afvika från det resultat, som af den

blifvande rikshufvudboken kommer att utvisas, men några skiljaktigheter

af sådan beskaffenhet, att desamma kunna utöfva något afsevärdt

inflytande på inkomsternas beräkning, torde icke vara att befara. Vid

upprättande af förslaget till inkomstberäkningen har för öfrig! afseende

blifvit fästadt. dels derpå, om inkomsterna varit i jemrit stigande eller

fallande, dels på de vid vissa inkomsttitlar förekommande särskilda

förhållanden, för hvilka statskontoret här nedan får i underdånighet

närmare redogöra; börande statskontoret anmärka, att de uti aberopade

tabell upptagna inkomster enligt räkenskaperna för de närmast förflutna

Benne åren, med undantag af jernvägstrafikmedlen, hvarom härnedan

särskildt förmäles, äro angifna''till de belopp, som af inkomsterne

varit före uppbördsårets slut, den 30 april påföljande år, till statsutgifters

bestridande disponibla, och att således, i enlighet med den

för redovisningen i rikshufvudboken gällande grundsats, afdrag skett

för de vid sistnämnda tidpunkt utestående restantier och uppbördspropriebalanser.

Ordinarie inkomster.

Räntan utgjorde för år 1876 enligt landsböckerne 4,493,114 kronor,

och har i medeltal för de sista Benne åren uppgått till 4,485,845 kronor.

Vid nästlidne riksdag beräknades denna inkomst till 4,502,000 kronor,

derunder inbegripen den summa af 15,000 kronor, som af 1871 års

riksdag beräknades komma att erläggas af de privilegierade bergslagsorterne,

till följd af det då fattade beslutet att, i stället för den sådan

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statskontorets inkomstberäkning för dr 1879.

ort förut åliggande skyldigheten att utgöra tack jern sfi onde äfvensom

skatte- och hyttegalsjern, der dylik afgift blifvit åsatt och qvarstode

hvarje hemman och lägenhet, som i sin egenskap att tillhöra privilegierad

bergslag åtnjöte någon frihet i afseende å ränta, skulle till hälften

åsätta» de skyldigheter härutinnan, som med författningarne öfvorensstamde.

Ehuru med anledning af detta beslut någon förhöjning af

ifrågavarande inkomsttitel bör vara att förvänta, i den man orforderhga

åtgärder för de sålunda beslutade afgifternas påförande hinna fullständigt

vidtagas, är å andra sidan att motse minskning i män som

de tiU statsverket indragna militieboställena varda genom kammatkoilegii

försorg på förnyade arrenden upplåtna, enär vid sådan upplå®

, “en boställena åsätta räntan blifver i jordebok och räkenskaper

af skri (veu, och fastän statskontoret nu icke'' är i tillfälle beräkna deri

minskning, som under förevarande inkomsttitel af sistberörda förhållande

kan uppstå, anser likväl, med afseende jemväl derå att brister

tiU belopp af närmare 20,000 kronor, på senare tid årligen å räntan

uppstått, statskontoret inkomsttiteln ränta icke böra beräknas högre

än hvad för nastforflutna trenne år i medeltal influtit, eller i jemnt tal

4,48o,000 kronor.

Timsten, som för år 1878 är i riksstat^ beräknad till 1,648 000

kronor, utgjorde år 1876 kronor 1,661,147 och i medeltal för sistförlutna

trenne . år kronor 1,646,022. Denna inkomst visar sig visserligen

vara i stigande, beroende hufvudsakligen derpå, att derunder är

inbegripen kyrkofonden, hvilken fortfarande löses efter markegång

under det att kronotionden, som utgår med bestämdt pris, endast är

underkastad små förändringar. Då en högst ringa del af kyrkotionden

tillfaller statsverket, utan aldra största delen deraf är anvisad till

kleresi.?.!, kyrkor och fromma stiftelser m. fl. ändamål, samt eu förhöjning

åt inkomstberäkningen, motsvarande stegringen af kyrkotionde^

värde enligt markegång, utan att enahanda förhöjning iakttages i afseende

a de utgiftsanslag, hvarå anvisningar af kyrkotionde!! utgår, endast

föranleder att resultatet af statsregleringen på det hela utfaller

mindre gynnsamt än beräkningen, har statskontoret, som icke trott

sig hora nu iirågasätta. förändring af de utgiftsanslag, deri kyrkotionde

ingar,. ansett inkomsttiteln tionde böra bibehållas vid den beräkning

som vid sistförfluten riksdag för år 1878 faststäldes, eller 1,648,000 krono?!

. Arrendemedlen äro för år 1878 beräknade till 2,500,000 kronor häri

inbegripna arrenden ej blott af de till hospitalen anslagna, men numera

till statsverket indragna hemman och lägenheter, än ock af indragna.

haradshöfdmge- samt militieboställen, som intill nästkommande

ais midfasta blifva till utarrendering för kronans räkning lediga. Denna

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Statskontor ds inkomstberäkning för år 1879.

inkomsttitel är underkastad förändringar så väl i följd af vexlande

markegång, hvad angår den del af arrendena, som utgöres i spann!ål

eller andra naturapersedlar, som äfven till följd af förnyade utarrenderingar

i mån af äldre kontrakters tilländalöpande, hvarförutan förhöjning

deri är att emotse till följd af afgång bland militära löntagare

med ovilkorliga fullmakter äfvensom bland regementsskrifvare och

underofficerare, hvilka ännu icke frånträdt de af dem hittills innehafda

boställen. Då emellertid det inflytande, dessa förhållanden kunna utöfva,

för närvarande icke är beräknelig!, anser statskontoret någon

rubbning af den senast verkstälda inkomstberäkningen icke böra i

denna del vidtagas förr än sig visat, huruvida uppbörden för år 1878

dertill gifver anledning, hvadan arrendemedlen äfven vid 1879 års

statsreglering torde få antagas till 2,500,000 kronor.

Bergverkstionden, som under de senast förflutna tre un e åren i

medeltal utgjort omkring 46,000 kronor, beräknades vid sistförflutna riksdag,

med anledning af det då fattade beslutet om bergverkstiondens

upphörande, med undantag allenast för Sala silfververk och Höganäs

stenkolsverk, till blott 10,000 kronor. Höganäs stenkolsverk har hittills

på grund af kong!, brefvet den 9 mars 1833 åtnjutit befrielse frän

tiondes utgörande, och af Sala bergslag har dylik afgift utgått:

för år 1874 med ...................................................... kronor 9,955: 17,

„ 1875 „ „ 6,314: 13,

„ 1876 „ ..................................................... „ 6,658: 79,

eller i medeltal för dessa år med 7,643 kronor; och torde med afseende

härpå ifrågavarande inkomsttitel icke böra upptagas till högre

belopp än 7,000 kronor.

Mantalspenningarne, som vid senaste riksdag beräknades till

620,000 kronor, hafva under de senare åren visat sig vara i jemnt stigande

och uppgingo för år 1876 till 624,310 kronor. De torde derföre

kunna med säkerhet antagas uppgå till 630,000 kronor för år 1879.

Bötesmedlen beräknades vid sistlidne riksdag till 250,000 kronor och

hafva jemväl visat sig vara i stigande samt uppgingo för år 1876 till

334,348 kronor. Som denna inkomst likväl är af temligen oviss beskaffenhet,

lärer någon väsentligen förhöjd beräkning deraf icke böra

ifrågakomma, utan torde densamma kunna för blifvande statsreglering

antagas till 260,000 kronor.

Kavalleriregementenas hästvalcansspanmål. Denna inkomsttitel, som

för år 1878 i riksstaten uppfördes till belopp af 345,000 kronor, har i

medeltal för närmast förflutna trenne år uppgått till 353,258 kronor; och

då beloppet är beroende af vexlande markegångspris, synes något afseende

icke böra fästas vid det ringa öfverskott utöfver senast antagna

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statskontorets inkomstberäkning för år 1879.

beräkning, som ofvanstående medeltal utvisar, utan inkomsten jemväl

för år 1879 upptagas till 345,000 kronor.

Tillfälliga rotevakansafgifter, Indika uti innevarande års riksstat

äro beräknade till allenast 15,000 kronor, upptogos uti statsregleringen

för år 1878 till 76,000 kronor med anledning'' af Eders Kongl. Maj:ts

den 15 december 1876 meddelade nådiga beslut, att vakansafgifter för

de förut till underofficerares aflöning anslagna vakanta rotar skulle till

statsverket under förevarande inkomsttitel ingå; och torde någon

ändring af den vid sistlidne riksdag verkstälda beräkningen nu icke

höra ifrågakomma.

Vakansafgifter na af nyroterad /ord, i senast faststälda tvänne statsregleringar

upptagna till 110,000 kronor, hafva för år 1876 uppgått

till 128,207 kronor och i medeltal för åren 1874—76 till 122,945 kronor.

Denna inkomsttitel torde derföre kunna beräknas till 120,000 kronor.

Rotevalcansafgif''terna af insockne frälsehemman i Hulland, vakansafyifterna

af bergslag, trosspassevolansafgiften och båtsmansvakansafgiften

hafva väl hvar för sig i medeltal för de trenne sista åren något öfverstigit

de belopp, hvartill de blifvit uti riksstaten för år 1878 beräknade,

men dessa öfverskott synas allt för ringa att föranleda ändring i de

senast antagna inkomstbeloppen.

Båtmansbeklädnadsmcdlen, som vid nästförflutna riksdag för första

gången i riksstaten beräknades, upptogos då till 68,000 kronor, och,

ehuru enligt räkenskaperna för senaste trenne år denna inkomst vexlat

emellan 60,711 kronor och 71,500 kronor, har dock medeltalet uppgått

till 67,863 kronor, hvarföre den för nästkommande år antagna beräkningen

af 68,000 kronor jemväl för år 1879 torde böra bibehållas.

Kontrollst timpel''medlen, för år 1878 beräknade till 20,000 kronor, hafva

för åren 1874—76 i medeltal uppgått till 28,556 kronor, men som inkomsten

i ej ringa mån är beroende af tillfälligheter, som icke kunna på

förhand beräknas, och dessutom visat sig vara i fällande, torde jemväl

denna inkomst böra vid förut antagna beräkning bibehållas.

Fyr- och håle medlen, som vid innevarande års riksdag för år

1878 beräknades till 1,000,000 kronor, hafva i medeltal för åren 1874—76

endast inbringat 910,931 kronor. Som likväl ifrågavarande inkomst,

jemlikt Eders Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 26 januari 1877,

blifvit från och med den 1 påföljde april väsentligen förhöjd, har i

följd häraf uppbörden af fyr- och båkmedel under innevarande år betydligen

stigit och utgjorde för tiden från årets början till nästlidne oktober

månads slut icke mindre än 1,123,130 kronor. Fyr- och båkmedlen

torde derföre temligen visst kunna antagas uppgå för år 1879 till

1,200,000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statskontorets inkomstberäkning för är 1879.

Telegraf medlen, som för senast tillända gångna trenne år i medeltal

endast uppgått till 1,287,310 kronor, äro, enligt‘hvad statskontoret

inhemtat, af telegrafstyrelsen för år 1879 beräknade till enahanda

belopp som för år 1878 eller 1,400,000 kronor, hvilken siffra alltså

blifvit uti bilagda tabell uppförd.

Jernväg strå fikmedlen beräknades vid senaste riksdag till 17,350,000

kronor, motsvarande en bruttoinkomst af omkring 110,500 kronor milen

för en bansträckning af inalles 148,9 mil.

Sedan, med instämmande uti det af särskilda komiterade för förberedande

granskning af jern vägstrafikens förvaltning för år 1874 afgifna

yttrande, angående oegen tligheten deraf, att uti riksstaten uptoges

såväl bruttoinkomsterna af jernvägstrafiken som utgifterna för

samma trafiks drift och underhåll, Riksdagen uti underdånig skrifvelse

den 22 maj innevarande år uttalat den mening, att jernvägstrafiken

borde betraktas såsom eu utom statsförvaltningen stående industri, hvars

omkostnader icke lämpligen borde, på sätt nu egde rum, år efter år

skenbart stegra statsutgift om a. utan att det vore vida lämpligare om,

med iakttagande deraf, att arvodestaten för trafikpersonalen hädanefter

såsom hittills blefve af Eders Kong]. Maj:t och Riksdagen reglerad,

i riksstaten allenast intoges den behållna inkomst, som staten kunde

för året af jernvägstrafiken påräkna, dervid föregående årets nettovinst

kunde läggas till grund för beräkningen, samt derjemte i underdånighet

anhållit, det Eders Kong!. Maj:t i nåder täcktes tillse, huruvida

icke uti en blifvande riksstat kunde af jernvägstrafikmedlen allenast

upptagas den behållning, staten kunde för året af trafiken påräkna

; så har Eders Kong!. Maj:t, enligt nådigt bref till statskontoret

den 1 juni innevarande år, förklarat sig vilja framdeles, vid behandling

af frågan om aflåtande till nästkommande års riksdag af nådig

proposition angående statsverkets tillstånd och behof, taga i öfvervägande

Riksdagens ifrågavarande framställning, samt anbefalt styrelsen

för statens jernvägstrafik, att taga densamma i betraktande vid afgifvande

före innevarande års utgång af föreskrifven utredning angående

statens jernvägstrafiks inkomster och utgifter under år 1879. Då alltså

ifrågavarande inkomst uti den statsreglering för sistnämnda år, som

vid instundande riksdag varder faststäld, lärer komma att upptagas

till allenast det öfverskott, som af jernvägstrafikinkomsterna kan för

bestridande af andra statsutgifter, än trafikens drift och underhåll och

dermed sammanhängande behof, blifva användbart, eller, med andra

ord, till det belopp, som af trafikmedlen kan blifva till statskontoret

levereradt, bär, för vinnande af jemförelse med förhållandet under

närmast förflutna åren, uti bilagde tabell icke under förevarande in
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statskontorets ''inkomstberäkning för år 1879.

komsttitel upptagits större belopp, än dels hvad som för år 1878 blifva

i riksstaten såsom nettobehallnmg beräknadt, och dels hvad som

till statskontoret under åren .-1874—76 af trafikmedlen levererats.

Beträffande öfverslå»ttets beräknande för år 1879 har statskontoret

från styrelsen för statens jern vägstrafik erhållit den uppgift, att

bruttoinkomsterna kunna antagas uppgå till kronor...... 16,650 000:__,

utgifterna för drift och underhåll till ... 11,800,000: —,

bidraget till statens jernvägstrafiks pen
sionsinrättning

till ........................... 72 750:__,

tillökning af materialförrådet till ........... 777^250: —’ 12 650 000- —

så att inbetalningen till statskontoret

skulle uppgå till .................................................. kronor 4,000,000: —;

och anser på grund häraf statskontoret jernvägtrafikmedlen böra i 1879

års statsreglering upptagas till sistnämnda summa.

Skog smedlen. Denna inkomsttitel, som vid de senaste fyra statsiegid

ingarne beräknats till 1,000,000 kronor, har för de båda åren

1875 och 1876 något öfverstigit nämnda belopp. Enär försäljningspriset

på skogseffekter under senaste åren varit ganska högt, men

under innevarande år den liflig;ire verksamhet, som affärerne med

skogspiodukter. företett, något torde hafva minskats, samt för öfrig!

ifrågavaiande inkomst är i hög grad beroende på förhållanden, som

icke äio på förhand med säkerhet beräkneliga, synes uppbörden af

skogsmedel för år 1879 icke böra beräknas högre än vid senaste riksdag

eller till 1,000,000 kronor.

Ext) a uppbörd. Under denna titel hafva för senaste trenne år

] medeltal influtit 293,037 kronor, och för år 1876 utgjorde inkomsten

icke mindre än 305,903 kronor. Uti sistnämnda summa ingår likväl

ett särdeles, tillfälligt inkomstbelopp af 25,000 kronor, utgörande medel,

som blifvit nedsatta för erhallen koncession å en jernvägsanläggnmg,

hvilken icke inom . föreskrifven tid blifvit påbörjad,&till följd

hvaraf eu del af depositionen till kronan förverkats. Med afseende

llarå och då jemväl i öfrigt inkomsttiteln extra uppbörd till stor del

är af tillfällig beskaffenhet, torde densamma icke böra vid nu förestående

statsreglering upptagas till högre belopp, än hvartill densamma

al senaste riksdag beräknades eller 250,000 kronor, deraf enligt upprättad

härhos underdånigst bifogad förteckning, litt. C, 147,090 kronoi

.>4 Ölutgöra aibetalningar å odlingslån samt återstoden expeditionslösen,

observationsmedel och revisionsskillingar med flere till ifrågavarande

inkomsttitel hänförliga uppbördsmedel.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statskontorets inkomstberäkning för år 1879.

9

Bevillningar.

beräknades tullmedlen till

..... kronor 29,443,090: —,

24,392,723: —

26,323,351: —,

26,719,721: —.

För tiden från och med januari till och med oktober månad innevarande

år har den debiterade tulluppbörden, enligt uppgift från

generaltullstyrelsen, uppgått till ...................... kronor 22,230,000: —;

och skulle, under antagande att samma uppbörd

för återstående delen af året kommer att uppgå

till lika belopp, som för november och december

månader år 1876, eller .................................... „ 3,724,500: —,

innevarande års tullinkomster utgöra .................. kronor 25,954,500: —.

Då emellertid denna inkomsttitel icke sällan visat sig vara underkastad

vexlingar och för öfrigt är i viss mån beroende af tillgången

på rörligt kapital, som åter på senaste tiden varit temligen knapp,

anser statskontoret tullmedlen för 1879 icke böra beräknas högre, än

hvad vid senaste statsreglering skedde, eller 22,000,000 kronor.

Postmedlen. Enligt upplysning, erhållen från generalpoststyrelsen,

kan denna inkomst för år 1879 beräknas uppgå till 5,000,000 kronor,

med hvilket belopp densamma derför blifvit uti bilagda tabell uppförd.

Stämpclpapper smedlen beräknades vid sistförflutna riksdag för år

1878 till 2,400,000 kronor och hafva i medeltal för åren 1874—76

uppgått, till 2,423,496 kronor, samt utgjorde för det sistnämnde året,

med hvilket trädde i tillämpning den nya lagstiftning, angående lagfart

af fast egendom, som vid 1875 års riksdag beräknades medföra

eu minskning i stämpelpappersuppbörden af 130,000 kronor, — nära

2,500,000 kronor. Vid sådant förhållande och enär genom den från

och med innevarande år gällande stämpelpappersförordningen förhöjning

af denna inkomst är att påräkna, synes stämpelpappersafgiften

nu kunna i statsregleringen upptagas till sistnämnda summa, 2,500,000

kronor, hvilket belopp, derest vid reglering af landsstatstjenstemännens

löner den nu till dessa tjenstemän utgående expeditionslösen varder

Bih. till Biksd. Prat. 1878. 1 Sami. 1 Afd. 2

Tullmedel. Vid senaste riksdag

22,000,000 kronor och hafva utgjort:

för år 1874 .................................

„ , 1875 .................................................

och „ „ 1876 ...............................................

eller i medeltal för dessa tre år...................

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statskontorets inkomstberäkning för år 1879.

till statsverket indragen för att i stämpelpapper utgöras, torde kunna

ytterligare ökas med omkring 250,000 kronor.

Brunvinstillverkningsafgiften, som vid de t värme senaste statslag]

eringarne beräknats till 13,470,000 kronor, har i medeltal för åren

1874 — 76 uppgått till 14,702,318 kronor. Under innevarande år tiar

denna afgift, enligt meddelande från finansdepartementets byrå för

kontrollen å tillverkningsafgifter, intill den 1 denna månad utgjort

kronor ........................................................................................ 12,107,641: —,

och om dertill lägges ett belopp, svarande emot den

under december månad nästlidet år, enligt samma meddelande,

influtna afgift, uppgående till .............................. 1,830,801: —,

så kan för innevarande år hela uppbörden beräknas

till kronor ................................................................................. 13,938,442: —.

I jemförelse med året 1876, då inkomsten enligt räkenskaperna

uppgick till 15,193,153 kronor, visar 1877 års uppbörd sålunda eu

minskning af omkring 1,255,000 kronor. Beskattningsbara bränvinstillverkningen

utgjorde under oktober och november månader

1876 ..............................''............................................................. 6,274,736,5,

men under samma månader af innevarande år allenast 4,092,209,7

kannor, allt till normalstyrka reduceradt bränvin, och

jemförelsen emellan dessa tvänne perioder visar sålunda

för innevarande år eu minskning af kannor .................. 2,182,526,8.

Med afseende å de betydliga vexlingar, denna inkomst i följd af

årsväxt och andra förhållanden är underkastad, anser statskontoret

densamma icke böra nu beräknas till högre belopp än 12,000,000

kronor.

Hvitbetssockertillverkningsafgijten, beräknad för hvartdera af innevarande

och nästkommande år till 30,000 kronor, har enligt räkenskaperne

i medeltal för åren 1874—76 utgjort 47,505 kronor, samt enligt

uppgift, meddelad från nyssnämnda byrå, för innevarande år intill den

1 dennes uppgått till ......................................................... kronor 43,093: —;

lägges till sistnämnda summa beloppet af influtna

afgiften under december månad 1876........................... ,, 10,292: —,

så utgör för ett år, räknadt från den 1 de cember

1876 till samma dag 1877, uppbörden ...................... ,, 53,385: -—.

Med afseende härå synes beräkningen af ifrågavarande inkomst

kunna för år 1879 höjas till 50,000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statskontorets inkomstberäkning för år 1879.

11

kronor 3,934’286: —

Allmänna bevillningen utgjorde enligt räkenska
perne

år 1874 .............................................................. kri

år 1875 ............................................................... „ 4,094,109: —

år 1876 ............................................................... „ 4,171,754: —,

eller i medeltal för dessa 3 år .............................. _ „ 4,066,716: —;

och då uppbörden sålunda varit i jemnt stigande, synes, under

förutsättning att den allmänna bevillning, näst sammanträdande Riksdag

sig åtager, kommer att utgå efter enahanda grunder, som .de nu

gällande, denna inkomst kunna för år 1879 beräknas till 4,000,000 kronor.

Statskontoret framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste

tjenare och undersåter:

O. F. af SILLEN.

AUG. HÄGGBLADH. M. NORDLINDH. P. M. NILSSON.

föredragande.

Stockholm den 13 december 1877.

Per Samzelius.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statskontorets inkomstberäkning för är 1879.

13

Statsverkets inkomster.

Bil. litt. A.

Kronor.

Ordinarie inkomster:

Ränta.............................................................................................

4,485,000

—

Tionde .........................................................................................

1,648,000

—

Arrendemedel.................................................................................

2,500,000

—

Bergverkstionde..............................................................................

7,000

—

Mantalspenningar...........................................................................

630,000

—

Bötesmedel ....................................................................................

260,000

—

Kavalleri-regementenas hästvakansspanmål..................................

345,000

—

Tillfälliga rotevakansafgifter .......................................................

76,000

—

Vakansafgifter af nyroterad jord..................................................

120,000

20,000

—

Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman i Halland ...........

—

Vakansafgifter af bergslag...........................................................

20,000

—

Trosspassevolansafgift.....................................................................

26,000

—

Båtsmansvakansafgift...................................................................

75,000

—

Båtsmansbeklädnadsmedel ...........................................................

68,000

—

Kontrollstämpelmedel....................................................................

20,000

—

Fyr- och båkmedel.......................................................................

1^200,000

—

Telegrafmedel.................................................................................

1,400,000

—

Jernvägstrafikmedel.....................................................................

4,000,000

—

Skogsmedel ...................................................................................

1,000,000

—

Extra uppbörd ..............................................................................

250,000

—

Säger

18,150,000

—

Bevillningar:

Tullmedel......................................................................................

22,000,000

—

Postmedel.......................................................................................

5,000,000

—

Stämpelpappersmedel....................................................................

2,500,000

—

Bränvinstillverkningsafgift ..........................................................

12,000,000

—

Hvitbetssocker-tillverkningsafgift.................................................

50,000

—

Allmän bevillning .......................................................................

4,000,000

—

Säger

45,550,000

—

Summa

63,700,000

—

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statskontorets inkomstberäkning för år 1879.

Bil. litt. B.

Ordinarie inkomster:

Ränta..............................................................................

Tionde ..........................................................................

Arrendemedel ................................................................

Bergverkstionde ............................................................

Mantalspenningar ..........................................................

Bötesmedel....................................................................

Kavalleri-regementenas hästvakansspanmål ..................

Tillfälliga rotevakansafgifter...........................................

Vakansafgifter af nyroterad jord.....................................

Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman i Halland

Vakansafgifter af bergslag.............................................

Trosspassevolansafgift ..................................................

Båtsmansvakansafgift.......................................................

Båtsmansbeklädnadsmedel ......................................:........

Kontrollstämpelmedel ...................................................

Pyr- och båkmedel.........................................................

Telegrafmedel ...............................................................

Jernvägstrafikmedel: bruttoinkomsten ...........................

afgår: anslag till statens jernvägstrafik ............

Skogsmedel......................................................................

Extra uppbörd.................................................................

Bevillningar:

Tullmedel................................................................

Postmedel................................................................

Stämpelpappersmedel..............................................

Brän vinstill verkningsafgift.....................................

Hvitbetssockertillverkningsafgift............................

Allmän bevillning .................................................

Statsverkets

17.350.000

11.641.000

Säger

Säger

Summa

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statskontor et $ mTtomsiberakring för år 1879.

15

inkomster.

Beräknade

E

n 1 i g t r ä k

enskaperna

Statskontorets

i riksstaten i

beräkning

för år 1878.

i

ar 1874.

år 1875.

år 1876.

Medium.

för år 1879.

4,502,000

4,482,121

4,482,299

4,493,114

4,485,845

4,485,000

1,648,000

1,631,598

1,645,320

1,661,147

1,646,022

1,648,000

2,500,000

508,122

554,042

699,937

587,367

2,500,000

10,000

45,813

40,983

51,268

46,021

7,000

620,000

602,755

613,373

624,310

613,479

630,000

250,000

299,234

315,382

334,348

316,321

260,000

345,000

355,499

349,437

354,838

353,258

345,000

76,000

20,390

19,965

19,567

19,974

76,000

110,000

124,223

116,404

128,207

122,945

120,000

20,000

24,068

22,398

22,478

22,981

20,000

20,000

22,680

20,973

23,562

22,405

20,000

26,000

26,482

26,477

26,481

26,480

26,000

75,000

77,286

74,208

76,307

75,934

75,000

68,000

71,379

60,711

71,500

67,863

68,000

20,000

31,236

27.967

26,465

28,556

20,000

1,000,000

963,659

832,704

936,431

910,931

1,200,000

1,400,000

1,268,945

1,287,074

1,305,910

1,287,310

1,400,000

5,709,000

3,700,000

3,100,000

3,000,000

3,266,667

4,000,000

1,000,000

829,573

1,020,833

1,103,660

984,689

1,000,000

250,000

292,638

280,571

305,903

293,037

250,000

19,649,000

15,377,701

14,891,121

15,265,433

15.178,085

18,150,000

22,000,000

29,443,090

24,392,723

26,323,351

26,719,721

22,000,000

4,800,000

3,681,225

4,026,037

4,411,179

4,039,480

5,000,000

2,400,000

2,219,411

2,551,244

2,499,833

2,423,496

2,500,000

13,470,000

13,889,190

15,024,611

15,193,153

14,702,318

12,000,000

30,000

63,593

35,851

43,072

47,505

50,000

3,200,000

3,934,286

4,094,109

4,171,754

4,066,716

4,000,000

45,900,000

! 53,230,795

50,124,575

52,642,342

51,999,236

45,550,000

65,549,000

68,608,496

65,015,696

67,907,775

67,177,321

63,700,000

s. 1 Kontrollera mot PDF

Ang. riksgäldskontor ds ställning vid 1877, 78 o. 79 års sint.

Litt. B.

1

Till Herr Statsrådet och Chefen för Finansdepartementet.

Enligt eder begäran i skrifvelse den 10 dennes få fullmäktige i

riksgäldskontor härmed öfverlemna förslagsvis uppgjorda beräkningar

om riksgäldskontorets sannolika ställning vid slutet af hvardera året

1877 och 1878 samt redan nu påräkneliga inkomster och utgifter för

år 1879.

De i dessa beräkningar upptagna behållningar samt fordringar för

tills vidare förräntade medel innefatta icke de kontanta medel, fordringar

och obligationer, som tillhöra de fonderade statslånens särskildt förvaltade

liqvidations- och amortissementsfonder.

Till förklaring af de, jemfördt med behållningarnes storlek, mindre

betydliga belopp, hvilka i beräkningarne upptagits såsom kontorets

inkomst under åren 1878 och 1879 genom förräntande af innestående

behållningar, få fullmäktige anföra, att denna ränteinkomst ej kunnat

med säkerhet beräknas högre, af den anledning att riksgäldskontorets

behållningar redan i början af nästa år komma att ej obetydligt minskas

dels genom utbetalning inom de första sjutton dagarne af januari

till kongl. jernvägsbyggnadsstyrelsen och kongl. jernvägstrafikstyrelsen

af redan reqvirerade, tillhopa 2,800,000 kronor, och dels genom

tillhandahållande åt kongl. statskontoret af kassaförstärkning, som fullmäktige

hafva anledning förmoda till ganska betydliga belopp blifva

erforderlig. Då de belopp, riksgäldskontoret sålunda kan komma att

under år 1878 såsom kassaförstärkning till kongl. statskontoret mot

återbetalningsskyldighet förskjuta, visserligen grundlägga en riksgäldskontorets

fordran hos kongl. statskontoret, men ej löpa med någon

Bill. till liiksd. Prof. 1878. 1 Sami. 1 A fä. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

131

Bil. N:o 5 a. till Kongl. Majits Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1878.

plats förflytta å denna mark nu uppförda byggnader, hvaribland de

Lifregimentets Dragoncorps tillhöriga byggnader och den i Lindarängen

befintliga skottvall af sten; dels i den ordning, som kan varda

af Eders Kongl. Maj:t bestämd, utgifva ersättningar för intrång och

förlorade inkomster ej mindre till Djurgårdskassan, än äfven till innehafvare

af boställen och enskilda lägenheter, enligt de grunder, som

ofvan föreslagits för dylika ersättningar af Statsmedel; dels ock kost

nadsfritt upplåta den staden tillhöriga mark, som kan blifva för jernvägsanläggningen

enligt faststäld plan erforderlig;

samt slutligen, händelse af bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda

föreslår, att för ändamålet bevilja och ställa till Eders Kongl.

Maj:ts förfogande ett särskildt anslag till belopp af 1,350,000 kronor

att utgå med 750,000 kronor, under år 1879 och 600,000 kronor under

år 1880 med rättighet för Eders Kongl. Maj:t att af det för år 1879

anslagna belopp förskottsvis anvisa 100,000 kronor att utgå redan

under innevarande år.

Departements-Chefen yttrade vidare:

»Under den 14 December nästlidet år har från Styrelsen för Allmänna

Väg- och Vattenbyggnader i vanlig ordning inkommit underdånigt

generalförslag öfver bidrag, som vore erforderliga för

20:o Allmänna arbeten af beskaffenhet att deras utförande i allmänhet

kontrolleras af bemälde Styrelse.

I främsta rummet bland dessa upptagas följande arbeten, till hvilkas

utförande Riksdagen redan beviljat statsbidrag, deraf hittills endast

vissa belopp blifvit anvisade att utgå, nemligen:

a) Väg anlag g ning emellan Lycksele och Stensele kyrkor i Westerbottens

län, till hvars utförande 1876 års Riksdag under vissa särskilda

vilkor beviljat ett anslag af 95,000 kronor, hvaraf under 1877 utgått

15,000 kronor och till utgående under innevarande år anvisats 25,000

kronor. I öfverensstämmelse med hvad Styrelsen nu föreslagit, hemställer

jag, under erinran att, enligt hvad Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i länet på dertill gifven anledning upplyst, någon nedsättning

i priset på dagsverken och öfriga arbetsomkostnader, hvaraf

jemkning i anslagssumman kunde föranledas, icke under år 1877 egt rum,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslå gsberäkning

öfver

riksgäldskontorets inkomster oeh utgifter

från den 13 december 1877 till samma års slut.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Förslagsberäkning öfver riksgäldskontorets inkomster oc

Behållning å riksgäldskontorets räkning n:o 1 i riksbanken den 13 december

1877......................... 477,293: 44.

Fordringar för tills vidare förräntade medel, kapital . . . 18,564’378.- 49.

Inkomster:

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål anvisade låneunderstöd.

........................... 781,500: —

Genom förräntande af innestående behållningar........ 172,500: —

19,041,671 9

954,000

summa kronor j 19,995,671) 93

t

opaginerad Kontrollera mot PDF

tgifter från den 13 december 1877 till samma års slut.

|

Utgifter:

Förvaltningskostnader vid riksgäldskontoret........... 3,100: —

Kostnader för riksdagens hus och bibliotek........... 3,500: —

Ränta å gamla fem-procent-lånet, å Konung Carl XIII:s kemgiftskapital

samt å Göta och Södertelje kanalers reparationsfonder

............................ 11,403: 83.

Inlösen af obligationer för 1869 års lån, ser. Il,......... . . . . . .

Undsättningsmedel vid missväxter eller felslagna skördar...........

Beräknad behållning vid 1877 års utgång ...................

summa kronor

>

18,003

3,700

3,000

19,970,968

83

10

19,995,6711 93

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslagsberäkning öfver riksgäldskontore

Beräknad behållning vid 1878 års början å riksgäldskontor^ räkning

n:o 1 i riksbanken samt fordringar för tills vidare förräntade medel ;

Inkomster:

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål rSnvisade ,

låneunderstöd............kronor 1,459,525: —

Äldre depositionsmedel......... » 1,200: —

Afbetalningar å lån till undsättningar

inom Kronobergs och Kalmar län,

i anledning af 1868 års missväxt, » 1,120: — 1,461,845: — i

Genom förräntande af innestående behållningar....... 350,000: — j

Enligt 1878 års riksstat riksgäldskontoret tillkommande anslag för bestridande

af riksdags- och revisionskostnader, annuiteter m. m.....

I

19,970,968'' 1

1,811,845:

9,291,000-

transport

31,073,813,10

opaginerad Kontrollera mot PDF

komster och utgifter under år 1878.

Utgifter:

Riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m. in.:

490,000

12,000

2,000

62,207: 50.

28,292: 50.

riksdags- och revisionskostnader

kostnader för riksdagens hus.....

» . » » bibliotek. .

löner, arvoden och expenser vid riks
gäldskontoret.

............

löner på indragningsstat och pen
sionsstat

vid dito...........

aflöning, resekostnad och expenser

för justitieombudsmannen och hans

expedition...............

Annuiteter och räntor:

till E. M. Konungen

anslag till ränta och

fonderade lånen:

18,500: - 613,000:

300,000: —

amortering

af år

1855

..... 13,655

»

1858 .

..... 1,166,666

»

1860

..... 1,466,000

»

1861

165,000

»

1864

..... 504,000

»

1866

..... 1,380,000

»

1868

.... 1,096,410

»

1870

.... 990,000

1872

.... 993,722

»

1875

..... 870,262

»

1876

..... 1,816,000

å de

67.

22.

Ränta å 1869 års tillfälliga lån......

Ränta å gamla femprocentlånet, Konung

Carl XIlI:s hemgiftskapital samt Göta

och Södertelje kanalers reparationsfonder

...................

10,461,715:

99,900:

89.

17,300: 70. 10,878,916: 59.

11,491,916} 59

transport j 11,491,916[ 59 j

opaginerad Kontrollera mot PDF

transport

31,073,813 10

summa | 31,073,813) 10

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

transport

Kapitalafbetalning å 1869 års tillfälliga lån..................

Vid 1876 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisade lån

för enskilda jernvägsanläggningar....................

Vid 1877 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisade anslag

och lån:

anslag för fortsättning af statens jernvägsbyggnader. . 6,000,000: —

» » utförande af nya byggnader och anläggningar

m. m. vid statens jernvägar........ 1,000,000: —

» » anskaffning af rörlig materiel för norra stambanan

.................... 1,000,000: —

lån till förbättrande af hamnen vid Oskarshamn ... 40,000: —

» » genomförande af ny tomtreglering i Strömstad . . 50,000: —

» » d:o af d:o i Söderhamn . 100,000: —

Beräknad behållning vid 1878 års slut.....................

summa j

11,491,916 59

998,000 —

2,000,000 —

8,190,000 —

8,393,896 51

31,073,8131 10

Bill. till Biksd. Prof. 1878. 1 Sami. 1 A/d.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Förslagsberäkning öfver riksgäldskontore

Beräknad behållning vid 1879 års början å riksgäldskontorets räkning

n:o 1 i riksbanken samt fordringar för tills vidare förräntade medel

8,393,896 51

Inkomster:

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål anvisade

låneunderstöd...........kronor 1,502,300: —

j Äldre depositionsmedel........ » 1,300: —

I Afbetalningar å lån till undsättningar

inom Kronobergs och Kalmar län

i anledning af 1868 års missväxt » 1,120: — j _

Genom förräntande af innestående behållningar....... 150,000: —

Ersättning af statsverkets medel:

motstående för år 1879 upptagna riksdags- och revisionskostnader,

afiöningar m. m., äfvensom annuiteter å de fonderade statslånen

samt räntor å öfrig statsskuld............. 11,453,294: 59.

efter afdrag af den för riksgäldskontoret under samma

år beräknade inkomst af rånte- och kapitalafbetalningar.

........................ , . 1,654,720: —

1,654,720

9,798,574

5

■

transport | 19,847,191

1

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

ornster och utgifter år 1879.

Utgifter:

Riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m. m.:

riksdags- och revisionskostnader . . .

500,000: —

kostnader för riksdagens hus.....

12,000: —

» » » bibliotek .

2,000: —

löner, arvoden och expenser vid riks-

gäldskontoret.............

. . 02,20/: oU.

löner på indragmngsstat och pensions-

stat vid dito.............

28,292: OU.

aflöning, resekostnad och expenser

för

justitie-ombudsmannen och hans

ex-

pedition................

18,500: — 623.000: —

Annuiteter och räntor:

till Hans Makt Konungen......

300,000: —

anslag till ränta och amortering å de

fonderade statslånen:

för 1855 års lån .... 13,655

—

» 1858 » » .... 1,166,666

67.

''» 1860 » » . • • • 1,466,000

—

» 1861 » » . . . • 165,000

—

* 1864 » » . . . . 504,000

—

„ 1866 » » . . • • 1,380,000

—

» 1868 » » . . . . 1,096,410

—

» 1870 » » . . • • 990,000

—

» 1872 » »''.... 995,000

—

» 1875 * » . • • . 870,262

22.

, 1876 > » . . . • 1,816,000

— 10.462.993: 89.

Ränta å 1869 års tillfälliga lån... .

50,000: —

Ränta å gamla 5-procentlånet, Konung

Carl XIII:s hemgiftskapital samt

Hota

och Södertelie kanalers reparations-

11,453,294

59

transport

! 11,453",294

| 59

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

transport

19,847,191 10

summa | 19,847,191 j 10

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

transport

Slutbetalning af 1869 års tillfälliga lån.....................

11,453,294

1,000,000

59

Vid 1876 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisade lån

för enskilda jernvägsanläggningar......................

2,000,000

Vid 1877 års dito dito beviljadt lån för ny tomtreglering i staden Söder- hamn, återstoden................................

100,000

Beräknad behållning vid 1879 års slut.....................

5,293,896

51

summa

19,847,191

10

s. 1 Kontrollera mot PDF

Generalpoststyrelsens stats förslag för år 1879.

1

Litt. C.

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Då postuppbörden, som år 1874 utgjorde omkring 3,680,000 kronor,

under de två sistförflutna halfåren, eller under tiden från och med den 1

juli 1876 till och med den 30 juni 1877. uppgått, också i rundt tal beräknad,

till 4,567,000 kronor, samt sålunda under en tidsrymd af två och

ett hälft år ökats med 24 procent.

borde — derest en liknande tillökning i inkomst vore att emotse under

tiden från och med den 1 nästlidne juli till och med den 31 december

1879, också utgörande två och ett hälft år — postverkets inkomster för år

1879 kunna förslagsvis beräknas komma att uppgå till omkring 5,663,000

kronor.

Vid de sannolikhetsberäkningar, som i dylikt afseende under de sistförHutna

åren uppgjorts, har man emellertid icke ansett den blifvande tillökningen

i uppbörd böra beräknas komma att i procenttal uppgå till mer än

hälften af hvad den under en föregående tid utgjort.

Och under det att, med tillämpning af en sådan grundsats, postuppbörden

beräknats komma att uppgå år 1876 till......... kronor 3,850,000: —

och år 1877 till................................................................. „ 4,300,000:—,

Bill. till Bilesd. Prof. 1878. 1 Sand. 1 Afd. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Generalpoststyrelsens statsanslag för år 1879.

har densamma år 187G utgjort 4,412,000 kronor och för de tilländagångna

tre qvartalen af innevarande år belöpt sig till omkring 3,500,000 kronor;

hvadan ock, om fjerde qvartalets uppbörd — hvilken under flere föregående

år i medeltal utgjort 35,2 procent af de tre första qvartalen — beräknas

till 33t procent af hvad som under tiden från och med den 1 januari till

och med den 30 september influtit, postverkets uppbörd för innevarande ålitan

med säkerhet antagas komma att uppgå till 4,666,000 kronor.

På grund af hvad sålunda förekommit kunde visserligen förefinnas anledning

att, vid uppgörandet af en sannolikhetsberäkning rörande postverkets

inkomster år 1879, utgå från antagandet att äfven för i fråga varande år

uppbörden skall ökas i samma man, som vid föregående statsreglering^’ beräknats,

eller med halfva det procenttal, hvartill tillökningen för de senast

förflutna två halfåren uppgått; i hvithet fall postverkets inkomster år 1879

skulle komma att belöpa sig till omkring 5,115,000 kronor.

Då emellertid, för åstadkommande af minskning i postföringskostnaden,

pröfvats böra vidtagas en del inskränkningar i förutvarande postförbindelser,

— åtgärder af ett slag som alltid måste medföra äfven någon minskning i

postuppbörd — anser, med afseende jemväl å de vexlingar rörelsen i allmänhet

tidtals är underkastad, generalpoststyrelsen att postverkets inkomster,

som i staten för år 1878 upptagits till 4,800,000 kronor, icke böra

för år 1879 beräknas till högre belopp än 5,000,000 kronor; hvilken summa

innefattar en tillökning åt icke fullt 10 procent i uppbörden under tiden

från och med den 1 juli 1876 till och med den 30 juni innevarande år.

Generalpoststyrelsen hemställer derför ock i underdånighet,

att i den proposition angående statsverkets tillstånd och

behof, som skall till näst sammanträdande riksdag afl åtas,

postverkets inkomster för år 1879 måtte beräknas till

5,000,000 kronor.

I underdånig skrifvelse den 5 nästlidne mars har af löneregleringskomitén

afgifvits förslag till aflöningsstat för postverkets styrelse. Och om

äfven mängden och beskaffenheten af de generalpoststyrelsen åliggande göromål,

hvilkas behöriga handläggning påkallar arbetstidens utsträckning till

större delen af dygnet, än som för on del andra styrelseverk torde i fråga

komma, kunde anses innefatta anledning till lönernas eller tjenstgöringspenningarnes

fastställande till högre - belopp, än som, i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med hvad i afseende å andra embetsverk vidtagits, blifvit af komiterade

föreslagno, har gcner;dpoststyrelsen, hvilken det lemnats tillfälle att

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Generalpoststyrelsens statsforslag för år 1879.

öfver komiterades förslag, den 12 i samma månad, afgifva underdånigt utlåtande,

funnit det icke tillkomma styrelsen, att föreslå någon förändring i

de uti komitebetänkandet upptagna löne- och tjenstgöringspenningebelopp.

Efter det att vid fastställandet af postverkets stater för innevarande

år blifvit, i sammanhang med dyrtidstilläggets indragning, i väsentlig mån

förhöjd den, personalen vid de fasta postanstalterna tillkommande uppbördsoch

frimärkesprovision, samt genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den

•23 nästlidne mars beviljats en förhöjning i det dagtraktamente, som till resepostexpeditörer

och postiljoner utgår, har generalpoststyrelsen ansett, att i de

aflöningsförmåner, som för förenämnde tjensteman och betjente finnas å staf

uppförda, icke för närvarande någon förändring bör i fråga sättas.

Å det på postverkets aflÖningSStat uppförda förslagsanslag till aflönande

(tf poststaiionsjoreståndare, i staten för år 1878 upptaget till 400,000

kronor, hafva, under tideir från och med den 1 juli 1876 till och med den

30 juni 1877, utgifterne uppgått till 367,424 kronor 35 öre.

De förberedande åtgärder till anordnande af landtbrefbäring, som hittills

inom tretton af rikets län vidtagits, hafva — enligt den närmare utredning,

som här nedan skall i underdånighet meddelas — beredt en möjlighet

att, dels vid innevarande års utgång, dels under loppet af nästinstundande

år, indraga ett icke obetydligt antal poststationer.

Deremot lärer upplåtandet för allmän trafik af nya jernvägslinier, före

utgången af år 1879, påkalla inrättandet af en del nya poststationer; likasom

en vaxande rörelse och tillökningen i göromål, särskild! vid stationer,

från hvilka landtbrefbäring kommer att utgå, torde medföra nödvändigheten

att i vissa fall medgifva någon förhöjning i de nu till poststationsföreståndare

utgående arvoden.

Generalpoststyrelsen anser emellertid någon tvekan icke böra möta, att

med 20,000 kronor, eller från 400,000 till 380,000, nedsätta nu i fråga varande

anslag.

Hvad angår öfriga, å aflöningsstaten uppförda förslagsanslag, har

af anslaget till (extra biträden, i senast faststälda

stat upptaget till

kronor 325,000, under sistförflutna två halfår ut
-

betalats kronor.

77

77

77

’7

77

till brefbärare.........

till ålder still äg g ...

till arvoden åt extra

jernvägspostiljoner

och till hushyresbidrag

för en

del ''postiljoner......

n n ))

n n n

130,000,

40,000,

5)

11

11

11

11

11

313,199: ao.

130,643: 21.

40,100: oo.

n n n

12,000,

11,623: 25.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Generalpoststyrelsens statsförslag för år 1879.

I afseende å anslagen till extra biträden, till brefbärare och till arvoden

åt extra jernvägspostiljoner, samt hushyresbidrag för en del postiljoner,

synes, på grund af underdånigst omförmälda förhållanden, icke påkallas någon

annan förändring, än att, i öfverensstämmelse med den af löneregleringskomitén

gjorda hemställan, det förstnämnda anslaget eller det till extra biträdens

aflönande, 325,000 kronor, af hvilket anslag äfven borde bestridas

utgifterna för vikariatsersättning vid styrelsen, fördelas med 35,000 kronor

på styrelseverket och med 290,000 kronor på postanstaiterne.

I händelse löneregleringskomiténs förslag om tillerkännande af ålderstillägg

åt de fleste af generalpoststyrelsens embets- och tjensteman samt betjente

vinner slutligt godkännande, lärer deremot anslaget till ålderstillägg

böra från dess nu varande belopp, 40,000 kronor, med 5,500 kronor eller

till 45,500 kronor förhöjas.

Oberäknad! det förenämnda anslaget till extra biträden och vikariatsersättning,

— i afseende a hvilket anslag icke föreslagits någon annan förändring

än särskiljande af de medel, som utbetalas för biträden hos styrelsen,

och de, som utgå för aflönande af biträden vid postanstaiterne, — innefattar

den af löneregleringskomitén för postverkets styrelse föreslagna aflöningsstat

en nedsättning af 3,620 kronor i de anslag, som å staten för nästinstundande

år finnas uppförda.

Då nu summan af samtliga anslag å aflöningsstaten för sistnämnda år

belöper sig till .................................................................... kronor 1,804,895: —,

men, på grund af hvad här ofvan blifvit i underdånighet

anfördt, en nedsättning ansetts böra i fråga

sättas,

dels i anslagen till styrelsens personal

af........................... kronor 3,620: —,

dels i anslaget till

poststationsförestånda
res

aflönande af ........ „ 20,000: — 23,620:__,

under det att anslaget till ålderstillägg

borde med ....................................... kronor 5,500: —

förhöjas, ----

skulle i aflöningsstatens slutsumma

uppkomma en minskning af „ 18,120: _

och sålunda, i händelse af bifall till hvad här

ofvan blifvit underdånigst föreslaget, samtliga anslagen

å aflöningsstat komma att uppgå till..............................

kronor 1,786,775: —.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Generalpoststyrélsens statsförslag för är 1879. 5

Till följd deraf, att postexpeditören i Ekolsund vunnit befordran till

annan befattning i postverket, kunna anslagen å öfvergångsstat, senast

iaststälda till .............................................................................. kronor 4,000: —,

minskas med aflöningen till omförmälde postexpeditör...... „ 1,000: —,

eller till ...................................................................................... kronor 3,000: —.

Deremot lära — i händelse löneregleringskomiténs förslag till aflöningsstat

för postverkets styrelse, i hithörande delar, vinner slutligt godkännande

— böra å öfvergångsstaten tills vidare uppföras de nu varande fasta

löningsförmånerne för de tjensteman, hvilkas befattningar komme att indragas;

hvaremot de ålderstillägg, till Indika desse tjensteman äro eller varda

berättigade, lämpligast torde utgå af det gemensamma anslaget till dylika

utgifters bestridande.

En förflyttning på indragningsstat af befattningarnes nu varande innehafvare

anses nämligen så mycket mindre böra i fråga sättas, som äfven af

de bland dessa tjensteman, hvilka möjligen icke vinna befordran till annan

befattning, kan och bör fordras fortfarande tjenstgöring inom verket, hvarigenom

kan åstadkommas någon besparing i utgifterne för extra biträdens

användande.

De befattningar, hvilka enligt förslaget till aflöningsstat skulle komma

att indragas, äro:

inom kanslibyrån:

tvä kanslister, hvardera med aflöning af 1,200 kronor, tillsammans

.................................................................................. kronor 2,400: —;

inom trafikbyrån:

två kanslister, hvardera med aflöning af 1,600 kronor,

tillsammans....................................................................... „ 3,200: —;

inom kameralbyrån:

a) kammarkontor et:

en kammarskrifvare med aflöning af........................... „ 1,600: —,

tre kammarskrifvare med aflöning af 1,200 kronor

för hvardera, tillsammans .................................................... „ 3,600: —;

b) revisionskontor et:

tre kammarskrifvare, också med 1,200 kronors aflöning,

tillsammans................................................................ ,, 3,600: —;

transport kronor 14,400: —

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Generalpoststyrelsens statsförslag för år 1879.

transport kronor 14,400: —

c) hufvudkassan:

eu kammarskrifvare med aflöning ............................. „ 1,600: —;

d) ''persedelförrådet:

en kammarskrifvare, också med aflöning .................. „ 1,600:

Om då till summan häraf............................................. „ 1 7,600: —

läggas de nu varande utgifterna å öfvergångsstat............ ,, 3,000: —,

skulle anslagen å denna stat komma att uppgå till ,, 20,600: ■—,

som med 16,600 kronor öfverstiger öfvergångsstatens senast faststälda

slutsumma.

I afseende å indragningsstaten förekommer icke anledning för närvarande

föreslå någon annan förändring, än att

dels med 200 kronor minskas hvartdera af de anslag, som finnas uppförde

för kontorsskrifvarne J. A. Dra rigel och S. AV. Sundius, hvilka kommit

i åtnjutande af ålderstillägg till belopp, motsvarande den föreslagna nedsättningen

i anslag å indragningsstat,

dels ock att från staten afföres anslaget, 400 kronor, till f. d. postexpeditören

J. F. Tiljander, hvilken, efter afgifvandet af underdånigt förslag

till stater för år 1878, aflidit.

De nu varande anslagen å indragningsstat ........... kronor 11,075: —

komme, genom här ofvan omförmälda förändringar, att

med .......................................................................................... ,, 800:

eller till....................................................................................... kronor 10,275: —,

nedsättas.

Till följd af dödsfall kunna från pensionsstaten afföras anslagen till

förre postjaktskepparen P. U. Fagerström .................. kronor 200: —,

f. d. postmästaren i Sundsvall G. A. Göhle ............... „ 1,000: —,

f. d. postexpeditören i Tjellmo P. G. Fagerström...... „ 1,050: —,

transport kronor 2,250: —

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Generalpoststyrelsens stats för slag för år 1879.

transport kronor 2,251):

aflidno postmästaren i Ekolsund, Westlunds enka...... „ 75: —

och aflidne postdirektören i Helsingborg, Wejlanders

son, Hils Wej länder ................................................................. „ 75: —.

Äfvenså har, — sedan postiljon^! Nils Adam Olofssons

enka, Amalia Charlotta Elisabeth Hallman, inträdt

i nytt äktenskap — upphört utbetalandet af den henne

tillagda pension......................................................................... » 100: ,

summa kronor 2,500: —.

Uti en till Eders Kong]. Maj:t ingifven skrift har kontorsskrifvaren

vid postkontoret i Karlskrona, Bror Alfred Anderson, hvilken, född den 29

september 1822, sedan år 1845 användts såsom biträde vid nämnda postkontor

samt den 18 december 1846 konstituerats till kontorsskrifvare och

den 19 maj 1864 blifvit till ordinarie kontorsskrifvare befordrad, i underdånighet

anhållit, att honom måtte beredas tillfälle att från tjensten afgå med

eu årlig pension af 1,000 kronor;

öfver hvilken framställning Eders Kong]. Maj:t behagat, genom nådig

remiss den SO nästlidne oktober, infordra generalpoststyrelsens underdåniga

utlåtande.

Då af det ansökningshandlingarne bifogade läkarebetyg styrkes, att Anderson,

hvilken i flere år varit sjuklig och derför åtnjutit tjenstledighet, nu,

dels till följd af kronisk rheumatism, dels af tilltagande döfhet är oförmögen

att sin tjenst bestrida, och att förutses kan, det äfven i framtiden förhållandet

skall blifva enahanda,

anser sig generalpoststyrelsen böra i underdånighet tillstyrka, att, med

bifall till den gjorda ansökningen, som härhos underdånigst återställes, Anderson

— hvilken, såsom åtnjutande en aflöning å stat, som med inberäkning

af ålderstillägg uppgår till 1,600 kronor, blefve vid sextiofem års

ålder berättigad till en pension af 1,200 kronor — måtte å postverkets pensionsstat

uppföras till åtnjutande, under sin återstående lifstid, af ett årligt

underhåll af 1,000 kronor.

Uti eu till generalpoststyrelsen ingifven skrift, hvilken härhos underdånigst

bifogas, har postdirektören i Stockholm anhållit, bland annat, om beredandet

af årlig pension åt brefbäraren vid Stockholms postkontor Christian

Wilhelm Nylund, hvilken, född den 1 september 1834, antagen till

reservbrefbärare den 28 november 1864 och till extra brefbärare den 24 april

1871 samt den 23 september 1873 befordrad till ordinarie brefbärare, under

senaste tiden varit af sjukdom hindrad att sin tjenst förrätta.

Och då genom bifogadt läkarebetyg blifvit styrkt, att Nylund sedan

december månad år 1875 lider af valvelfel i venstra hjertat med dess

följdsjukdomar i ett senare stadium, svullnad i benen, bukvattensot, ansväll
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Generalpoststyrelsens statsf&rslag för år 1879.

ning af lefvern och mjelten, magtarmkatarr samt kongestion till njurarne

m. m.; att lian, efter all sannolikhet, ådragit sig denna sjukdom genom öfveransträngning

; att lian är alldeles oförmögen till arbete och att sjukdomen

är obotlig,

har generalpoststyrelsen funnit sig böra å det underdåniga förslaget till

pensionsstat uppföra ett, emot Nylunds nuvarande ordinarie lön svarande anslag

af 200 kronor, att såsom årsunderhåll tilldelas Nylund efter det att

afsked ur postverkets tjenst blifvit honom beviljadt.

Om postverkets pensionsstat, senast faststäld till kronor 69,715: —,

minskas med beloppet .............................................................. „ 2,500: —

af de pensioner, hvilka på sätt här ofvan blifvit omförmäldt,

icke vidare utgå,

samt till återstoden ....................................................... ,, 67,215: —

lägges beloppet af de underdånigst föreslagna pensionerne

för kontorsskrifvaren Anderson och brefbäraren Nylund,

tillsammans ................................................................................. v 1,200: —

skulle, med bifall till nu i underdånighet gjorda framställningar,

pensionsstaten komma att sluta sig på en summa

af................................................................ „ 68,415: —,

som med 1,300 kronor understiger beloppet af de å staten för år 1878 uppförda

anslag.

Bland anslagen å omkostnadsstat måste naturligtvis det till uppbörds-

och frimurhesprovision blifva till sitt belopp beroende af inkomsterne

vid postanstalterne. Då för år 1878, hvars uppbörd förslagsvis beräknats

till 4,800,000 kronor, ifrågavarande anslag blifvit faststäldt till 225,000

kronor, borde, med iakttagande af enahanda beräkningsgrund, för år 1879,

hvars inkomster antagits komma att uppgå till 5,000,000 kronor, utgifterne

å detta anslag upptagas till 234,375 kronor, men torde till vinnande af

jemn slutsumma kunna bestämmas till 235,000 kronor, som innefattar en

tillökning af..............................................................................kronor 10,000: —.

Efter det att det, resepostexpeditörer förut tillkommande

så kallade dyrtidstillägg med nästlidet år upphört att utgå, har,

på sätt här ofvan blifvit i underdånighet anmärkt, Eders Kong!.

Maj:t den 23 sistförfluten mars i nåder behagat fastställa

förändrade grunder för beräknande af det traktamente, som

tillkommer resepostexpeditörer, likasom äfven af den dagtransport

kronor 10,000: —

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Generalpoststyrelsens statsförslag för år 1879.

transport kronor

aflöning, som skall till postiljoner utbetalas; hvilka grunder

skolat tillämpas i afseende å ersättningen för all tjenstgöring

efter innevarande års ingång.

Med tillämpning af sålunda nådigst meddelade bestämmelser

hafva, under de två första qvartalen af innevarande

år, utgifterne uppgått

för rese- och traktamentsersättning åt rese-postexpeditö
rer

till omkring .......................... kronor 7 6,200: —

för rese- och tr aktamentser sättning åt

postiljoner till .......................................... „ 122,600: ,

som motsvara, för helt år räknadt, en

utgift, i ersättning till resepostexpeditö
nerne,

af omkring....................................... „ 152,400: —,

i ersättning till postiljonerne, af omkring „ 245,200: —.

Omförmälda förhållanden påkalla en förhöjning i

hithörande anslag, hvilken förhöjning, hvad anslaget till

rese- och traktamentsersättning åt resepostexpeditörer angår,

torde, med afseende å motsedd utvidgning af jernvägs
förbindelserna,

böra beräknas till.........................................»

så att nu varande anslaget 145,000 kronor blifver till

155,000 kronor förökadt;

under det att anslaget till rese- och traktamentsersättning

åt postiljoner, senast faststäldt till 225,000 kronor,

anses böra med.................................................................. „

eller till 245,000 kronor förhöjas.

Sedan genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den

29 september .1876 blifvit meddelade förändrade bestämmelser

rörande ersättningen för postbefordran å enskildes jernvägar,

hafva i icke oväsentlig mån blifvit ökade utgifterna för

denna posttransport.

Förhållandet emellan den ersättning, som, med tillämpning

af nådiga kungörelsen den 26 oktober 1860, skolat utgå

för postförsändning å enskildes jernvägar, i den utsträckning

dylik postförsändning under senaste tiden egt rum,

och de utgifter, som för samma postbefordran böra, jemlikt

nådiga kungörelsen den 29 september 1876, utgöras, framgår

af nedanstående, med ledning af vederbörande postinspektörers

uppgifter upprättade tabell. ______

transport kronor

10,000: —

10,000: —,

20,000: —,

40,000: —

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Generalpoststyrelsens stats för slag för år 1879.

transport kronor 40,000: —

Afgifter enligt

nåd. kungörelsen nåd. kungörelsen

den 26 okt. den 29 sept.

1860: 1876:

inomcentralajernvägspostdistriktet 71,300: — 80,100: —

inom vestra distriktet..................... 76,800: — 87,600: —

inom södra distriktet ................... 117,500: — 143,700: —

summa kronor 265,600: — 311,400: —,

allt för år räknadt.

Om till summan af de nu varande utgifterna för post
försändning

å enskildes jernvägar............ kronor 311,400: —

lägges afgiften för postbefordran å statens

jernvägar, som för närvarande utgå rmed

18,850 kronor i månaden och således för

år utgör..........................................................„ 226,200: —,

belöpa sig samtliga nuvarande utgifter

för postförsändning å jernväg till kronor 537,600: —.

Af anslaget till postföringskostna d vid befordran ä

jernväg böra emellertid äfven bestridas1 utgifterna för postvagnars

inredning.

Och då dertill kommer, att antagligen före 1879 års

utgång komma att till trafik upplåtas åtskilliga, nu under

anläggning varande jernvägar, anser generalpoststyrelsen i

fråga varande anslag, senast faststäldt till 525,000 kronor,

böra med ...................................................................................... 100,000: —

eller till 625,000 kronor förhöjas.

Under det att sålunda af omständigheterna påkallas en

förhöjning i förenämnda anslag af tillsammans ............ kronor 140,000: —,

synes kunna och böra vidtagas en nedsättning,

dels i anslaget till förhyrande af de för postverket erforderliga

lägenheter samt till bestridande af utgifterne för

posthusens underhåll m. m., senast faststäldt till 90,000

kronor, men dera under senast förflutna två halfår utgifterne

icke uppgått till mer än omkring 59,100 kronor, hvadan anslaget

torde böra med................................ kronor 10,000: —

eller till 80,000 kronor nedsättas;

dels ock i anslaget till postähdons anskaffande

och underhåll, som, — då under

senaste tiden åtskilliga diligenslinier blifvit

transport kronor 10,000: — 140,000: —

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Generalpoststyrelsens statsanslag för år 1879.

transport kronor 10,000: — 140,000: —

indragna och andra böra, till åstadkommande

af minskning i postverkets trafikutgifter, inom

kort indragas, och då under tiden från och

med den 1 juli 1876 till och med den 30

juni 1877 utgifterne å detta anslag icke uppgått

till mer än omkring 25,500 kronor —

torde böra från nu varande beloppet, 60,000

kronor, med....................................................... „ 20,000: —

eller till 40,000 kronor nedsättas.

Minskad med sålunda till indragning

föreslagna belopp, tillsammans ............. kronor 30,000: — 30,000: —

skulle tillökningen i förenämnda anslag å omkostnadsstat

komma att inskränka sig till ............................................. kronor 110,000: —.

Anslaget till p o s t för ing sk o s tna cl vid befordran å landsväg och inom

postanstalts område har i stat för så väl innevarande som nästinstundande

år blifvit faststäldt till 900,000 kronor.

Detta anslag har emellertid icke förutsatts bereda tillgång till gäldande

af andra hithörande utgifter än de som skolat uppkomma derest, med

tillämpning af förut gällande stadganden, postverket egt att, under vissa vilkor,

för posternes fortskaffande anlita äfven gästgifveri-, håll- och reservskjuts,

hvaremot, i öfverensstämmelse med Eders Ivongl. Maj:ts särskilda

nådiga framställningar, Riksdagen medgifvit, att den tillökning i utgifterne för

postföringens besörjande, som blefve en följd af fortfarande inskränkning i

rättigheten till gästgifveri-, håll- och reservskjutsens anlitande för postbefordran,

finge af andra statsmedel bestridas, mot ersättning af postverkets blifvande

öfverskottsmedel, så långt dessa dertill lemnade tillgång.

Och ehuru till följd af de inskränkningar i postförbindelserne, som, med

eller utan anordnande af landtbrefbäring, dels redan vidtagits ,dels under loppet

af nästinstundande år torde pröfvas böra komma till stånd, kan motses någon

minskning i hithörande utgifter, anser dock icke generalpoststyrelsen

för närvarande och innan någon erfarenhet vunnits rörande verkningarne af omförmälda

åtgärder anledning förekomma, att, i afseende å i fråga varande anslag,

föreslå någon annan förändring än att detsamma angifves omfatta äfven

utgifterne för besörjande af landtbrefbäring, hvilken är afsedd att ersätta

vanlig postföring.

Utöfver de reparationskostnader, som föranledts deraf, att i februari månad

år 1876 postångfartyget Sofia lidit en svårare sjöskada vid Furön, hafva

utgifterne å anslaget till postbefordran mellan fasta landet och Gotland,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Generalpoststyrelsens statsförslag för år 1879.

senast faststäldt till 45,000 kronor, under tiden från och med den 1 juli

1876 till och med den 30 juni 1877 uppgått till omkring 54,200 kronor.

Då emellertid icke anledning saknas antaga, att utgifterne i allmänhet

för denna postföring skola kunna hädanefter i icke så oväsentlig mon nedsättas,

anser generalpoststyrelsen icke skäl förekomma att för närvarande

föreslå någon förändring i beloppet af i fråga varande anslag.

Äfven för post färingen emellan Sverige och Danmark hafva, under de

två senaste halfåren, utgifterne, 28,400 kronor, i betydligare mon öfverstiga

det härför senast faststälda anslag, 12,000 kronor.

Då emellertid denna tillökning i utgift har sin grund ensamt i utbetalningen

af bidrag till underhållande af regelbunden ångbåtsförbindelse

emellan Göteborg och Fredrikshamn på Jutland, men detta bidrag redan

under loppet af nästlidet år upphört att utgå, saknas anledning att för närvarande

i fråga ställa anslagets upptagande till annat belopp än hvartill

det i staten för nästinstundande år blifvit faststäldt.

Förhållandet mellan utgifterna å öfriga anslag på omkostnadsstat, undertiden

från och med den 1 juli 1876 till och med den 30 juni 1877, samt

de belopp, hvartill samma anslag blifvit i staten för år 1878 faststälda, framgår

af nedanstående tabell, i hvilken utgifterne blifvit i runda tal angifne:

Anslag.

Utgifter

under tiden

V, 1876—

3% 1877.

Anslag ii

1878 års stat.

Till eXjgensutgifter ........................................................

335,400

325,000

„ rese- och traktamentsersättning:

för resor i embets- och tjensteärenden i allmänhet

10,100

13,000

,, postbetjentes beklädnad och beväring .....................

45,100

50,000''

,, postbefordran sjöledes: mellan inrikes orter i all-

mänhet ..................

40,800

35,000

„ Sverige och Finland

7,700

15,000

„ „ ,, Tyskland

13,100

15,000

„ „ „ England

12,000

12,000

för utrikes brefvexlingen ................................................

45,400

40,000

„ tillverkning af frimärken, frankokuvert och bref-

kort .....................................................................

18,800

15,000

„ diverse utgifter ........................................................

56,400

40,000

s. 13 Kontrollera mot PDF

Generalpoststyrelsens statsanslag för år 1879.

13

Då tillfälliga omständigheter icke sällan verka derhän, att under särskilda

år utgifterne å förenämnda anslag uppgå till belopp, som än öfveroch

än understiga hvad som under en föregående tid utbetalats, anser generalpoststyrelsen

den erfarenhet, som vunnits under de två sistförflutna halfåren,

icke innefatta tillräcklig anledning att i underdånighet föreslå samma

förslagsanslags upptagande i staten för år 1879 till andra belopp, än hvartill

de senast blifvit faststälda.

Om till beloppet af de å 1878 års omkostnadsstat uppförda anslag,

tillsammans...................................................................■■■■•■■ kronor 2,787,000: —,

lägges den tillökning i anslag som här ofvan blifvit

underdånigst i fråga stöld och som, efter afdrag af

föreslagna nedsättningar i en del anslag, utgör......... „ 110,000: —,

skulle omkostnadsstatens slutsumma komma att

uppgå till ''.................................................................■...... •• 2,897,000: ■

Enligt hvad här ofvan blifvit af generalpoststyrelsen underdamgst

hemstäldt, skulle postverkets inkomster för år 1879 beräknas komma att

uppgå till ........................................................................... kronor 5>000’000: "•

Om då derifrån dragas de belopp, hvartill upptagits

anslagen å

1,786,775

20,600

10,275

68,415

2,897,000

atiöningsstat

öfvergångsstat ..........................................

indragningsstat .......................................

pensionsstat ...........................................

och omkostnadsstat .................................

samt utgifterna till afkortningar

och restitutioner, — i senast faststälda

stat beräknade till 23,315 kronor och

under nästförflutna två halfår uppgående

till 21,850 kronor, — antagas

komma att belöpa sig till.....................

skulle till oförutsedda utgifter, i senast faststälda

stat beräknade till 100,000 kronor, återstå...... kronor

21,935:

4,805,000:

195,000:

Jemte det att generalpoststyrelsen härhos öfverlemnar ett i enlighet

med ofvan angifna grunder upprättadt förslag till postverkets stater lör ar

1879, hemställer styrelsen i underdånighet,

det täcktes Eders Kongl. Maj:t i öfverensstämmelse dermed

till Riksdagen aflåta nådig proposition i ämnet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Generalpoststyrelsens statstör slag för år 1879.

På sätt bär ofvan blifvit i underdånighet anmärkt, hafva, under de

sisttorflutna åren, postverkets ordinarie inkomster icke lemna! tillgång till

bestridande af samtliga de med postföringen förenade utgifter.

Detta förhållande har emellertid icke sin grund, vare sig i den tillökning

i utgift, som måste blifva en följd af postförbindelsernas i senare tid

vunna betydliga utvidgning eller i någon minskning i postverkets uppbörd,

hvilken fastmer, såsom omförmäldt blifvit, under så väl innevarande som

nästförutgangna ar vunnit en vida större tillvext än under något föregående år.

Orsaken till omtörmälda förhållande är den förändring, som under eu

senare tid vidtagits i afseende å välboren för posternas fortskaffande.

Ända från postverkets inrättande, år 1636, och intill senaste tid har

postföringens besörjande utan särskild! bidrag af statsmedel möjliggjorts endast

derigenom, att jordegare förpligtats fortskaffa posterne mot en i förväg stadgad

ersättning, utgående dels under formen af befrielse från vissa allmänna

besvär, dels ock med en viss afgift för hvar postförd mil; hvilken afgift

emellertid i allmänhet ingalunda kan anses hafva motsvarat det verkliga

värdet af i fråga varande prestation.

Ursprungligen hade postföringsskyldigheten ålegat endast posthemmanen,

hvilka också ensamma, på grund af detta åliggande, njutit befrielse från en

del andra ömma.

Då genom nådigt bref den 27 mars 1830 förordnades om en betydligare

utvidgning af förutvarande postförbindelser, stadgades, att vid anordnandet

af då beslutade postgångar å väg ar, der ej posthemman förut funnos

utsedda, borde göras försök med åvägabringande af beting om posternes

fortskaffande, för sa vidt den lega som fordrades icke öfverstege hvad som

utginge för gästgifveriskjuts; men att, der sådant aftal icke kunde komma

till stånd, gästgifveriskjuts skulle för postföringen anlitas, samt att i hvart

fall ansvaret för postens ordentliga affärdande från skjutsstation borde gästgifvare

åligga.

I hufvudsaklig öfverensstämmelse härmed har äfven förfarits vid de

utvidgningar af _ postförbindelserna, som — om också öfver hufvud taget i

mindre utsträckning — under de tre nästföljande årtiondena egt rum.

Emellertid och sedan hos Rikets Ständer blifvit väckt fråga om postforingsskyldighetens

skiljande från jordbruket, och framställning i ämnet

blifvit af Kongl. Maj:t gjord till Rikets Ständer den 13 januari 1860, hade,

jemlik! skrifvelse den 26 oktober samma år, Rikets Ständer beslutat att, i

den man Kongl. Maj:t funne sadant lämpligen kunna ske, potsföringsskyldigheten

borde från jordbruket skiljas, emot åliggande för posthemmanen att

fullgöra de onera, från hvilka de förut varit i egenskap af posthemman

s. 15 Kontrollera mot PDF

Generalpoststyrelsens statsförslag för är 1879. 15

befriade; hvarjemte och med afseende å den förhöjning i postskjutslegan, som

häraf måste uppkomma, Rikets Ständer till Kongl. Maj:ts nådiga disposition

anvisat ett årligt reservationsanslag af 70,000 kronor, med anmälan att de

besparingar, som å detta anslag kunde uppkomma, borde användas till anordnande

af gemensam befordran för post och resande.

Om också genom de anordningar, som af denna Rikets Ständers skrifvelse

föranleddes, postföringstungan för en del innehafvare af jordbruksfastighet

minskades genom indragning af posthemmanen vid de linjer, å

hvilka diligensbefordran anordnades, så ökades, och detta i högre grad, i

fråga varande tunga för jordbruket i allmänhet, derigenom att, i sammanhang

med förenämnda åtgärder, blef genom nådigt bref den 21 juni 1801

meddeladt det förklarande, att derefter gästgifveri-, håll- eller reservskjuts

linge för all postföring anlitas; — hvad anginge ordinarie brefposter, hvilka ej

fortskaffades med posthemmansskjuts, i alla de fall, då ej antagligt anbud

erhölles å postens fortskaffande, mot den i orten gällande skjutslega, men

hvad diligenser beträffade, der beting ej kunnat åvägabringas till ett pris:

i stad af 1 krona 50 öre och på landet af 1 krona 25 öre milen.

Också blef, för häfvande af de öfverklagade olägenheterna härvid,

redan vid nästföljande riksmöte, af Rikets Ständer, jemlikt skrifvelse den 19

november 1863, å riksstatens sjunde hufvudtitel för åren 1864—1866 uppfördt

ett årligt reservationsanslag af 70,000 kronor, att användas till postdiligensernas

fortskaffande på sådant sätt, att de skjutsskyldige ej dermed betungades;

hvarefter genom nådigt bref den 23 september 1864 till vissa

undantagsfall inskränktes rättigheten att för diligensbefordran anlita gästgifveri-,

håll- eller reservskjuts.

Och i skrifvelse den 13 maj 1868 blef af Riksdagen uppmärksamheten

fästad derå, hurusom genom den indragning af en del posthemman, som

under en föregående tid egt rum, icke ernåtts det ändamål, som med Rikets

Ständers framställningar i ämnet afsetts, eller postskjutsens skiljande från

jordbruket, helst skjutsningen endast blifvit från posthemmanen öfverflyttade

till i allmänhet skjutsskyldige hemman. Under åberopande af det önskliga

deri, att äfven återstående posthemman indrogos, anhöll derför Riksdagen

om vidtagande af sådana åtgärder, att postskjutsskyldigheten blefve så skyndsamt

som lämpligen kunde ske skild från jordbruket; hvarjemte af Riksdagen

hemstäldes att, derest af brist på medel hinder skulle möta för hela postskjutsens

ställande på beting, Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen göra den

framställning, hvartill omständigheterna kunde föranleda.

Med anledning häraf blef ock, genom nådigt bref den 19 augusti 1870,

meddelad föreskrift om samtliga återstående posthemmans indragning. Hvad

åter angick frågan om hela postskjutsens ställande på beting, ansågs — med

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Generalpoststyrelsens statsförslag för år 1879.

afseende, bland annat, å vigten deraf, att icke statsverket måtte oskäligt betungas

med utgifter för skjutsbetings åvägabringande vid stationer, der möjligtvis

priset blifvit på konstladt sätt uppdrifvet, utöfver hvad af ortförhållandena

skulle hafva påkallats — icke höra, åtminstone redan då och samtidigt

med posthemmanens indragning, helt och hållet afskäras utvägen att,

der omständigheterna sådant påkallade, för postbefordringen anlita äfven

gästgifveri-, håll- och reservskjuts; hvadan Kongl. Maj;t fann skäligt meddela

det nådiga förklarande, att postverkets rätt att för ordinarie postföring

påkalla gästgifveri-, håll- eller reservskjuts borde inskränkas till de

fall, då icke aftal kunnat träffas om fortskaffande af post, med hvilken ej

befordran af resande vore förenad, mot en godtgörelse, uppgående, der gästgifverilegan

utginge med mer än 1 riksdaler milen, till 133£ procent af denna

lega, samt för öfriga håll i allmänhet till 1 riksdaler 35 öre milen, men,

der skjutsen utginge från gästgifvaregård å landet, hvarest icke entreprenad

funnes inrättad, till 1 riksdaler 15 öre för milen.

Yid detta nådiga förklarande fastades emellertid det förbehåll, att de

i berörda afseenden förut gällande bestämmelser komme att ånyo tillämpas,

i händelse de anslag, som för bestridande af de med förändringen förenade

kostnader möjligen kunde finnas erforderliga, icke blefve af Riksdagen beviljade.

I samma mån som det verkliga värdet af skjutsprestationen ökades,

måste emellertid och efter hand allt större svårighet möta att, med tillämpning

af bestämmelserna i nådiga brefvet den 19 augusti 1870, uppnå det

mål, som Riksdagen ansett böra eftersträfvas, eller postföringens fullständiga

skiljande från jordbruket.

Under loppet af år 1873 blefvo postföringskontrakt till ett mycket

stort antal uppsagda af entreprenörerne, och då icke nya aftal om posternes

fortskaffande mot en lega, begränsad till stadgade maximibelopp, kunde bringas

till stånd, återstod för postverkets styrelse icke annat än att åter i större

utsträckning anlita gästgifveri-, håll- och reservskjutsen.

Ett ökadt användande af vanlig skjuts för posternes fortskaffande måste

emellertid — särdeles i orter, der legan för häst och karl vanligen uppgår

till mycket höga belopp — på sätt äfven af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i Aresternorrlands län blifvit i skrifvelse den 17 december

1873 anmärkt, icke allenast för de då varande entreprenörerne medföra betydliga

förluster, utan äfven i väsentlig mån motverka skjutsentreprenaders

upprättande, på samma gång som resandes fortkomst hindrades derigenom,

att de derför afsedda hästar blefvo af postverket upptagne.

Under sådane förhållanden ansåg sig generalpoststyrelsen böra, i skrifvelse

den 31 december 1873, med anmälan om hvad som i ämnet förekommit,

hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet hemställa om vidtagande

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Generalpoststyrelsens statsförslag för år 1879.

af åtgärder, som kunde anses ögnade att förekomma ett i betydlig mån

ökadt. användande för postbefordringen af gästgifveri-, håll- och reservskjuts.

För vinnande af ett sådant ändamål, hade i de delar af landet, der

ett större antal skjutskontrakt blifvit till upphörande vid 1873 års utgång

uppsagde och aftal om postföringens besörjande mot lega, uppgående till

förut medgifna belopp, icke kunnat åstadkommas, generalpoststyrelsen träffat

villcorliga och på fastställelse beroende aftal om postbefordringens öfvertagande

på beting mot lega, uppgående till högst 2 kronor 50 öre milen.

Och behagade, genom nådigt bref den 9 januari 1874, Eders Kong!. Maj:t

medgifva, att tills vidare maximilegan för postbefordran på grund af beting

finge till förenämnda belopp eller 2 kronor 50 öre milen förhöjas.

Då efter 1874 års ingång de kontrakt, hvilka rörande postföring funnos

afslutade, i allmänhet icke kunde af entreprenörerne uppsägas till upphörande

under samma år, kunde också den tillökning i postföringskostnad,

som af ett dylikt medgifvande blefve följden, icke för sistnämnda år uppgå

till större belopp, än att postverkets vanliga inkomstmedel, jemte besparingarne

från föregående år, lemnade tillgång till densammas betäckande.

Annorlunda beskaffad t måste förhållandet blifva, om och när tillfället

att för postföringens besörjande betinga sig eu högre ersättning, än som

förut kunnat medgifvas, föranledde dertill att, till upphörande med 1875

års ingång, blefve uppsagd t ett större antal af förutvarande skjutskontrakt.

Till bestridande af de ökade utgifter, som häraf måste föranledas, kunde

icke rimligtvis postverkets vanliga inkomstmedel påräknas lemna tillgång.

Generalpoststyrelsen, som — med afseende jemväl å den betydliga

olikheten i skjutsprestationens verkliga värde inom särskilda delar af landet,

hvilken olikhet måste medföra stor svårighet att för särskilda fall fastställa

lämpliga maximibelopp för betingslegan — ansåg den förändring i hithörande

bestämmelser, som af förhållandena påkallades, lämpligast kunna och

böra genomföras på det sätt, som af Riksdagen i åberopade skrifvelsen den

13 maj 1868 angifvits, eller genom postskjutsskyldighetens skiljande från

jordbruket och ställandet på beting af postskjutsen i dess helhet, vågade

derför ock hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet hemställa, att, i öfverensstämmelse

med hvad äfven i Riksdagens sistberörda skrifvelse blifvit i

fråga stäldt, Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen äska uppförande å

riksstat af ett särskild! förslagsanslag för omförmälda ändamål.

Vid en tidpunkt, då ännu icke inom mer än hälften af rikets län blifvit

träffade anordningar för inrättande af de nya postgångar, som skulle ersätta

den ordinarie kronobrefbäringen, samt ännu icke någon af dessa posto-åno-ar

träd! i verksamhet, hade — under uttalad förutsättning att den till
o

ö ''

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Generälpoststyrelsens statsförslag för år 1879.

ökning i postföringslega, som blefve följden deraf, att rättigheten till gästgifveri-,

håll- och reservskjutsens anlitande för postföringen upphörde, icke

uppginge till mer än 33| procent af förutvarande postföringslegan — beloppet

af detta anslag blifvit af generalpoststyrelsen föreslaget till 200,000

kronor.

Da emellertid för beräknande af det belopp, som i sådant afseende

kunde erfordras, saknades tillförlitlig grund, fann Eders Kongl. Maj:t skäligt

i nådig proposition den 7 april 1874 föreslå Riksdagen, att — under

vilkor att, från och med ingången af år 1875, gästgifveri-, håll- eller reservskjuts

icke vidare för postbefordran anlitades i andra än de undantagsfall,

då rättigheten att dylik skjuts för postbefordringen använda måste anses

nödvändig till förekommande af tillfälliga afbrott i postutvexlingen —

de ökade utgifter, som af en sådan förändring kunde år 1875 föranledas,

och hvartill det för postbefordran å landsväg och inom postanstalternas områden

å postverkets omkostnadsstat uppförda anslag icke lemnade tillgång,

finge af statskontoret med under hand egande medel bestridas, mot ersättning

af postverkets blifvande öfverskottsmedel, så långt dessa dertill försloge;
hvilken

framställning äfven blifvit af Riksdagen genom skrifvelse den

18 maj samma år bifallen.

De undantagsfall, i hvilka, pa grund af förbemälda nådiga proposition

och Riksdagens sist åberopade skrifvelse, gästgifveri-, håll- och reservskjuts

Unge, till förekommande af tillfälliga afbrott i postutvexlingen, för posternas

fortskaffande anlitas, voro:

då någon gång nödigt befunnes afsända så kallad extra post;

då entreprenör försummat inställa betingadt antal hästar, eller de

hästar, som erhölles, icke vore af beskaffenhet att kunna för postbefordran

användas;

då särskilda och tillfälliga omständigheter påkallade användande af

ett större antal hästar, än som under vanliga förhållanden för posternas fortskaffande

erfordrades och entreprenör, på grund af kontrakt, vore skyldig

att tillhandahålla;

och då alldeles icke något anbud å postföringens bestridande kunnat

erhållas, samt ännu icke kunnat vidtagas de åtgärder, som af sådan anledning

erfordrades, vare sig för postens indragning eller för postbefordringens

verkställande med postverket tillhöriga hästar.

I öfverensstämmelse med hvad, på sätt omförmäldt är, rörande ersättandet

af 1875 års ökade postföringskostnad blifvit beslutadt, har sedermera

äfven förfarits vid fastställandet af postverkets stater för åren 1876 1877

och 1878.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Gencralpoststyrelsens statsförslag för år 1879.

På grund af sålunda lemnade medgifvanden har, för postföringskostnaders

bestridande, blifvit af statskontoret utbetaladt:

för år 1875 ................................................................. kronor 541,221: 55

och „ „ 1876 .................................................................. „ 490,893: 98.

Under loppet af innevarande år har för samma

ändamål blifvit hos statskontoret lyftadt ett belopp, som,

efter afdrag af sedermera verkstäld återbetalning, uppgår

till.................................................................................. ,, 400,000: —.

Då först efter det räkenskapen för året hunnit afslutas kunna till

siffran uppgifvas utgifterne för postföringens besörjande, kan också icke i

förväg beräknas, huruvida, på grund af samma utgifters belopp, någon större

eller mindre del af innevarande års förskott bör under loppet af nästinstundande

år till statskontoret återgäldas.

Äfven med den tillökning i inkomst, som bär ofvan blifvit beräknad,

och de besparingar i utgifter, som af omständigheterna möjliggöras, kan icke

antagas, att år 1879 postverkets ordinarie inkomstmedel skulle lemna tillgäng

till bestridande af äfven samtlige de utgifter, som blifva en följd af

fortfarande inskränkning i rättigheten till gästgifveri-, håll- och reservskjuts

anlitande för posternas fortskaffande.

Såsom en utväg att — utan sådana inskränkningar i tillfällena till

postutvexling, som skulle för den korresponderande allmänheten medföra allt

för känbara olägenheter — åstadkomma någon minskning i postverkets trafikutgifter,

hade, i underdånig skrifvelse den 25 september 1876, generalpoststyrelsen

föreslagit eu del postgångars utbytande mot landtbrefbäring,

hvarigenom möjligt blefve att indraga åtskilliga poststationer, vid hvilka uppbörden

varit särdeles obetydlig. Och efter det att Riksdagen, i skrifvelse

den 10 mars innevarande år, medgifvit den förändring af förut gällande

taxebestämmelser, som för eu sådan anordnings genomförande erfordrades,

behagade Eders Kongl. Maj:t den 1 nästlidne juni meddela det nådiga

förklarande, att, i den mån förutvarande postgångars utbytande mot landtbrefbäring

funnes lämpligt och med postverkets fördel förenligt, en dylik

förändring i sättet för postutvexlingens besörjande finge af generalpoststyrelsen

vidtagas, efter det att styrelsen i ämnet meddelat sig med Eders

Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länen.

Till följd häraf hafva hittills inom tretton af rikets län öfverläggningar

med Eders Kongl. Maj :ts befallningshafvande egt rum rörande eu del

postgångars ersättande med landtbrefbäring och indragning, i sammanhang

dermed, af åtskilliga poststationer, företrädesvis sådana, vid hvilka uppbörden

visat sig understiga utgifterne för postutvexlingens besörjande.

Enligt de förslag, som vid dessa öfverläggningar uppgjorts, skulle, till

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Generalpostslyrelsens stats för slag för år 1879.

följd af de anordningar, sura med eller utan landtbrefbärings inrättande ansetts

böra, till minskande af postverkets trafikutgifter, vidtagas,

dels utgifterne till poststationsföreståndares aflönande nedsättas med

omkring .................................................................................... kronor 4-4,400: —-

dels ock — till följd deraf, att ett mindre antal

postgångar ansetts kunna helt och hållet indragas och

att för andra poster turerne pröfvats kunna i någon mån

inskränkas — besparas kostnaden för postföring å sammanlagdt

omkring 19,200 mil, hvilken besparing, med

legans beräknande i medeltal till 1 krona 50 öre milen, utgör _ __28,600: — ,

så att den minskning i utgift, som blefve följden

af i fråga varande anordningar, skulle komma att uppgå

till sammanlagdt...................................................................... » 73,200: —

Visserligen kan antagas, att å en del linier, hvarest för. närvarande

posten befordras med gående bud, kostnaden för landtbrefbärares anställande

blefve något högre än'' den nu varande postföringslegan; hvaremot emellertid

besparing i utgift bör kunna åstadkommas a åtskilliga linier, der åkande post

skulle af landtbrefbäring ersättas.

Äfvenså kunna de besparingar i utgift till poststationsföreståndares aflönande,

hvilka beräknats blifva en följd af landtbrefbärings införande, i någon

mån minskas, icke allenast derigenom att, pa sätt här ofvan blifvit i underdånighet

anmärkt, nödigt torde befinnas i någon mån höja arvodet till

föreståndarne för en del poststationer, från Indika landtbrefbäring komme att

utgå, utan äfven derigenom att, vid genomförandet af den i fråga varande

förändringen i sättet för postutvexlingens besörjande, kan pröfvas behöflig!

att åtminstone tills vidare bibehålla en och annan af de stationer, som, vid

öfverläggningarne med Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länen antagits

kunna indragas; i hvithet afseende förekommer att, efter det förenämnde,

förberedande reglering egt rum, från åtskilliga orter till generalpoststvrelsen

inkommit framställningar om bibehållande af poststationer, hvilkas

indragning blifvit i fråga satt; dervid emellertid, i de flesta fall, af sökanderne

afgifvits anbud om större eller mindre bidrag, dels till betäckande

af kostnaden för poststationsföreståndares aflönande, dels till bestridande af

utgifterne för postföringens besörjande.

Om också - så väl med afseende å åberopade omständigheter som

ock med hänsyn dertill, att ännu icke ens förberedande åtgärder till landtbrefbärings

införande kunnat vidtagas inom alla de län, för hvilka en dylik

anordning bör i fråga komma — stor svårighet möter att med noggranhet

beräkna de verkningar, som i financielt afseende en del postgångars utbytande

mot landtbrefbäring må komma att medföra, synes dock icke anledning före
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Generalpoststyrdsens stats! or slag för är 1870.

komma antaga annat, än att härigenom skall kunna åstadkommas en afsevärd

minskning i postverkets utgifter i allmänhet.

Då emellertid under tiden från och med den 1 juli 1876 till och

med den SO juni 1877 utgifterna för postföring å landsväg m. in. med omkring

357,000 kronor öfverstigit senast fastställa summan af det till hithörande

utgifters bestridande anvisade anslag, kan, med fästadt afseende äfven

å de förändringar i priset på betingsskjuts inom särskilda delar af landet,

som, af olika anledningar, tid och ofta förekomma, icke med säkerhet påräknas,

att — utan vidtagande af särskilda och synnerligen verksamma åtgärder

till portouppbördens höjande eller till inskränkning i kostnaderna för postföringens

besörjande — det tillskott, som för i fråga varande utgifters bestridande

må år 1879 befinnas erforderligt, skulle komma att i någon väsentlig

mon understiga 350,000 kronor.

Hvad angår den utväg till åstadkommande af ett gynsammare förhållande

emellan postverkets inkomster och utgifter, som skulle ligga i beredandet

af ökad uppbörd, bör, för så vidt härmed afses annan tillökning

än den, som af eu växande korrespondens kan påräknas, i underdånighet anmärkas,

att -— om också, efter det nyligen afgifterna för så väl resandes

befordran med diligens som för paketer, hvilka draga zonporto, blifvit i

någon mon förhöjda, ytterligare för ett eller annat slag af försändelser befordringsafgiften

pröfvades böra i någon mon ökas; rörande hvilken fråga

generalpoststyrelsen får tillfälle i underdånighet yttra sig med anledning af

Eders lvongl. Maj:ts nådiga bref den 22 nästlidne november, — den tillökning

i uppbörd, som af eu dylik åtgärd kan åvägabringas, måste blifva af

jemförelsevis endast ringa betydelse, för så vidt icke förhöjningen komme att

omfatta äfven brefportot, hvaraf postkassan hemtar sin största och väsentligaste

inkomst.

En förhöjning åter i denna afgift anser generalpoststyrelsen icke böra

i fråga ställas, helst sedan numera portot för bref från Sverige, ej allenast

till andra europeiska länder i allmänhet, utan äfven till ett stort antal transatlantiska

orter, utgår med endast 20 öre; en afgift, hvilken — derest de

förslag till förändringar i Bernertraktaten, som blifvit från fransk sida framstälda,

skulle vid den förestående allmänna postkonferensen i Paris vinna

godkännande — komme att ytterligare till 20 centimer eller omkring 14 öre

nedsättas.

Om nämligen också obestridligt är, att, med afseende å vårt lands stora

utsträckning och den jemförelsevis glesa befolkningen i en betydlig del af

landet, förhållandena till fullo rättfärdiga uppbärandet af ett högre inrikes

porto än som i andra, tätare befolkade länder funnits behöflig^, torde dock

— i betraktande jemväl deraf, att för inrikes bref upptages en särskild brefbärareafgift,

som i andra europeiska länder afskaffats — vid bestämmandet

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Generalpoststyrelsens stats för slag för år 1879.

af detta porto böra tagas någon hänsyn äfven till den afgift, som vid svenska

postanstalter uppbäres för bref till främmande länder.

Icke heller må såsom afgjordt anses, att alltid en förhöjning i afgiften

för hvar särskild försändelse skulle medföra en motsvarande tillökning i portouppbörden

i dess helhet. Att, der förhållandena i afseende å areal och folkmängd

äro närmast jemförliga med dem, som inom vårt land förekomma,

också en liknande åsigt gjort sig gällande, synes framgå deraf, att i Norge

— hvarest, med inberäknande af bidragen till enskildes ångfartyg, hvilka

anlitas för postföring, af andra medel än de, som genom postanstalterna inflyta,

år 1875 för postutvexlingens besörjande utbetalats omkring 578,000

kronor — det enkla brefportot icke utgår med mer än 10 öre. Och i Ryssland,

med en befolkning af fyra personer per qvadratkilometer — under det

att i Sverige beräknas på hvar kilometer belöpa sig omkring tio innevånare —

har, oaktadt sistnämnde år ryska postverkets utgifter med omkring 10 millioner

francs öfverskjutit inkomsterna af postutvexlingen, från och med den

1 juli samma år det inrikes brefportot blifvit från 10 kopek nedsatt till 8

kopek, som, med nu varande kurs, icke torde kunna anses motsvara mer an

18 å 20 öre.

Rörande utvägen att genom indragning af ett större eller mindre antal

af de nu varande postgångarne åstadkomma någon besparing i postverkets

trafikutgifter, har generalpoststyrelsen haft tillfälle yttra sig i underdånig

skrifvelse den 2 nästlidne maj.

Utom det att en betydligare inskränkning i tillfällena till postutvexling

måste för rörelsen i allmänhet bereda kännbara olägenheter, lemnar poststatistiken

full anledning antaga, att af en sådan åtgärd skulle föranledas en

väsentlig minskning i postverkets inkomster.

Om från postverkets bruttouppbörd afdragas de tillfälliga inkomsterna

af fastigheters och ångfartygs försäljning, äfvensom särskilda statsanslag och

ränta å innehålla obligationer, visar sig nemligen att, medan under åren

1853—1856 sammanlagda uppbörden utgjorde

omkring .............................kronor 5,324,000,

hvilken uppbörd åren 1857

—1860 uppgått till ......... 6,083,000 och således, vid jemn
förelse

med närmast föregående

period af fyra

år, ökats med omkring 14,2 "/n

hade åren 1861-—-1864, —

under hvilken tid postförbindelserna

i icke obetydlig

mån utvidgats genom anordnande

af diligensbefor
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Generalpoststyrelsens statsförslag för år 1879.

dran å mer än tjugu särskilda

linier, hvarigenom

bereddes postkassan en inkomst

i passagerareafgifter,

hvilken i medeltal för hvart

och ett af de tre åren

1862 — 1864 uppgick till

177,000 kronor — portouppbörden

i sin helhet stigit

till.......................................kronor 7,879,000 och således, vid jemn
förelse

med närmast föregående

period af fyra

år, ökats med omkring 29,5 °/(|

hvarefter under åren 1865

—1868 uppbörden utgjort 8,800,000 d:o d:o 11,7 °/(,

åren 1869 — 1872 ...... „ 9,797,000 (ko (ko 11,3 %

och för åren 1873—1876

uppgått till ........................ „ 15,277,000 d:o (ko 55,9

Och om äfven härvid förekommer, att under de senaste fyra åren bland

postverkets inkomster ingått jemväl afgifterna för befordran af tidningar och

bref i tjensteärenden, som förut åtnjutit portofrihet, bör, å andra sidan, icke

lemnas utan afseende, att samtidigt med de i omförmäida afseenden införda

förändringar vidtagits åtgärder, genom hvilka portouppbörden för hvar särskild

försändelse i icke obetydlig mån minskats; såsom fallet blifvit genom

inskränkningen i brefvigtsatsernas antal — en inskränkning som verkat derhän,

att exempelvis för bref af 19 orts vigt, som förut skolat betalas med 84

öre, afgiften nedgått till 24 öre; att för bref af 41 orts vigt portot blifvit faststäldt

till 36 öre i stället för förut belöpande 1 krona 32 öre — samt genom

nedsättning i rekommendations- och assuransafgifterna; hvartill kommer att,

till följd af den indragning af en del diligenslinier, som, hufvudsakligen i sammanhang

med nya jernvägars upplåtande för trafik, under en senare tid vidtagits,

inkomsten af passageraretrafiken nedgått, så att denna inkomst, hvilken,

på sätt här ofvan blifvit anmärkt, i början af förra årtiondet utgjorde i

medeltal 177,000 kronor, under de senast förflutna fyra åren icke i medeltal

för år uppgått till mer än omkring 76,000 kronor.

Hvad slutligen angår de medel till åstadkommande af en minskning

i postverkets trafikutgifter, som skulle ligga deruti, att postverket ånyo sattes

i tillfälle att för ordinarie postbefordran anlita gästgifveri-, håll- och reservskjuts,

förekommer, enligt generalpoststyrelsens uppfattning, icke anledning

att i underdånighet föreslå, att från och med år 1879 skulle i omförmäida

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Generalpoststyrdsens statsförslag för år 1879.

afseende förfaras annorlunda, än som beträffande åren 1875—1878 blifvit

af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen beslutadt.

Utom det att hvarken 28 kapitlet byggningabalken eller Kongl. Maj:ts

gästgifvarordning den 12 december 1734 lemnar något stöd för yrkandet på

tillhandahållande af gästgifveriskjuts till ordinarie posters fortskaffande, torde

svårligen kunna anses lämpligt eller billigt, att hädanefter skulle ånyo under

formen af biträde vid postföringens besörjande utgå det bidrag till postförbindelsernas

underhållande, som för närvarande och under de närmast följande

åren kan finnas behöflig!.

Om nemligen särskilda förhållanden i afseende å areal och folkmängd

verka derhän, att inom vårt land de kommu nikationsinrättningar, som af

staten underhållas, icke kunnat eller för närvarande kunna undvara bidrag af statsmedel

— vare sig att, såsom i afseende å postverket för närvarande eger rum,

detta bidrag direkt och årligen utgår, eller, såsom fallet är med jernvägarne och

med telegrafinrättningen, staten till anläggningen försträckt medel, å Indika

icke räntan till fullo betäckes af levereringarne till statsverket — synes icke

förefinnas något skäl, hvarför bidraget till postinrättningen, hvars biträde

tages i anspråk af ett större antal af landets innevånare än hvad händelsen

kan vara med jern vägar och telegrafer, skulle utgå efter andra grunder än

som i allmänhet, för beredande af tillgång till öfriga statsutgifters bestridande,

tillämpas.

Slutligen lärer icke böra lemnas oanmärkt, hurusom de bidrag, Indika,

för postutvexlingens besörjande utan de skjutsskyldiges betungande, hittills af

statskontoret utbetalats, till fullo uppvägas af de levereringar till statsverket

af öfverskottspostmedel, som egt rum under de närmast förutgångna åren,

då, till följd hufvudsakligen af rättigheten att för postbefordringen anlita

gästgifveri-, håll- och reservskjuts, kostnaden för postföringen å landsväg uppgick

till belopp, som med omkring en half million kronor årligen understeg

de nu varande utgifterne å detta anslag.

I sammanhang med införandet af ett medelporto för den inrikes brefvexlingen

både, jemlikt skrifvelse den 2 december 1854, Rikets Ständer beslutat,

att blifvande öfverskott å postverkets inkomster tills vidare finge disponeras

till postanstalternas utvidgande och förbättrande; hvadan också icke af nämnda

öfverskott påräknades någon statsinkomst för andra än postverkets behof.

Då erfarenheten ådagalagt att de ökade årliga utgifter, som äro förenade

med hvarje betydligare utvidgning af postförbindelserna, i allmänhet

icke varda betäckta genom en motsvarande tillökning i inkomst under de

närmast följande åren, måste ett medgifvande, sådant som det här ofvan

omförmälda, vara af synnerlig vigt, derest, utan särskildt bidrag af andra

allmänna medel, postutvexlingen skulle kunna efter hand underhållas i den

mån sådant af eu växande rörelse påkallades.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Gener alpoststyrelsens statsförslag för år 1879.

Med afseende å fördelen deraf, att statens samtliga intrader stäldes

under en gemensam finansförvaltning och. att af samtliga fonder och medel

bildades en enda gemensam kassa, från hvilken till de myndigheter, som hade

medlens användning till åliggande, fördelades hvad en hvar af dem tillkomme,

beslöt emellertid, jemlik! skrifvelse den 13 maj 1868, Riksdagen, för

dess del, att postverkets reserverade fond af räntebärande obligationer, till ett

nominelt värde af 380,9.>0 riksdaler, borde, under vissa vilkor, till riksgäldskontoret

öfverlemnas; hvarjemte af Riksdagen gjordes framställning om meddelande

af nådigt förständigande för generalpoststyrelsen att, så fort ske

kunde, till statsverket öfverlemna de besparingar och öfverskott, som å postmedlen

uppkomme, så att någon särskild fond, utöfver nödig kassabehållning,

icke komme att i postverket förefinnas eller för dess räkning förräntas.

Och efter det att, jemlikt nådigt bref den 24 juli 1868, denna framställning

blifvit af Kongl. Maj:t bifallen, hafva icke allenast blifvit till riksgäldskontoret

öfverlemnade förbemälda räntebärande obligationer, lydande å

ett belopp af........................................................................ kronor 380,950: —,

utan äfven sedermera blifvit till statskontoret levererade år 1869 „ 184,202: 95,

„ 1872 „ 414,015: 62,

„ 1873 „ 409,899: 20,

och „ 1874 „ 165,509: 34,

sa att summan af de postverkets besparingar, som

— efter det beslut fattats derom, att icke af postverkets

öfverskott borde påräknas någon statsinkomst för andra

än postverkets behof — blifvit till statens allmänna

kassor öfverlemnade, uppgår till .......................................... 1,554 577: 11.

Och om äfven denna summa, som med 122,461 kronor 58 öre öfverstiger

beloppet af hvad som hittills af statskontoret förskjutits till bestridande

af utgifterne för postföringens besörjande utan de skjutsskyldiges betungande,

icke kan lemna tdlgang till bestridande af de ytterligare utgifter,

som föi sadant ändamål kunna i fråga komma, synes den utredning rörande

postuppbördens fortgående tillvext, som här ofvan blifvit i underdånighet

meddelad, innefatta full anledning antaga, att, i en icke synnerligen aflägsen

fiamtid, med postverkets öfverskottsmedel skola kunna betäckas de ytterligare

försträckningar, som för posternas fortskaffande utan anlitande af gästgifveri-,

hall- eller reservskjuts ma under de närmast följande åren blifva erforderliga.

Om också till bestridande af den ökade postföringskostnad, som blir en

följd af fortfarande inskränkning i rättigheten att för postbefordran anlita

gästgifveri-^ håll- och reservskjuts, bör, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med

hvad för aren 1875—1878 blifvit vedertaget, beredas tillgång genom an
-

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Generalpoststyrelsens statsförslag för år 1879.

visande af andra allmänna medel än de. som genom postanstalterna inflyta,

följer dock icke med nödvändighet deraf, att dessa medel böra på samma

sätt som hittills postverket tillhandahållas.

Redan vid underdånig föredragning inför Eders Kongl. Maj it den 16

nästlidne mars af förslag till postverkets stater för år 1878, blef uppmärksamheten

fästad å de olägenheter, som kunde härflyta deraf, att — i stället för

att å riksstat uppföra ett förslagsanslag för gäldande af den ökade kostnad,

som blir en följd af inskränkningen i rättigheten till gästgifveriskjuts anlitande

för postbefordringen — tillgång till i fråga varande utgifters bestridande

beredes genom förskott från statskontoret.

I öfverensstämmelse med den sålunda uttalade åsigt, och då numera

icke, för uppgörande af en sannolikhetsberäkning rörande postföringskostnaden

under ett kommande år, möter synnerligen mycket större svårighet än

för beräknande i förväg af utgifterne å ett och annat bland öfriga förslagsanslag

å postverkets omkostnadsstat, samt följaktligen icke vidare förekomma

sådana omständigheter, som ursprungligen föranledt beslutet om meranämnde

utgifters bestridande genom förskott, hemställer generalpoststyrelsen

i underdånighet,

det täcktes Eders Kongl. Maj:t till Riksdagen göra

nådig framställning om uppförande å riksstatens sjunde

hufvudtitel för år 1879 af ett förslagsanslag, stort 350,000

kronor, att — under vilkor af enahanda inskränkning i

rättigheten att för postbefordran använda gästgifveri-,

håll- eller reservskjuts, som, jemlikt meddelade föreskrifter,

skolat från och med ingången af år 1875 iakttagas

— användas till bestridande af de utgifter för

postföringens besörjande, till hvilka icke tillgång förefinnes

å det på postverkets omkostnadsstat uppförda anslag

till postföring å landsväg och inom postanstalternas

områden samt till landtbrefbäring.

Generalpoststyrelsen framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste

tjenare och undersåter:

WILHELM RO 08.

L. HUBNER. C. H. WESTMAN. J. ÖFVERSTRÖM.

e. f.

Stockholm den 13 December 1877. G. Fr. Sandberg.

STOCKHOLM, ISAAC MARGITS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1878.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Generalpoststyrelsen, i fråga om postverkets trafikutgifter, m. m.

1

Litt. D.

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Sedan, i öfverensstämmelse med särskilda, af Eders Kongl. Maj:t gjorda

framställningar, Riksdagen, jemlikt skrifvelser den 18 maj 1874, den 19

maj 1875 och den 13 maj sistlidet år, medgifvit att de utgifter, som under

Bill. till Riksd. Prot. 1878. 1 Sami. 1 Afd. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 32

Bil. N:o 5 a. till Kong}. Majds Nåd. Braf. N:o 1, om Statsverket 1878.

att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att af ifrågavarande

anslag bevilja till utgående under år 1879 ett belopp af

25.000 kronor;

b) /inläggning af väg emellan Bredåker och Nedre Edeforss i öfverLuleä

socken af Norrbottens län, till hvilken 1877 års Riksdag beviljat

ett anslag af 42,000 kronor och deraf till utgående under år 1878 anvisat

12,000 kronor; hemställande jag, lika med Styrelsen,

att härtill måtte hos Riksdagen äskas ett belopp af 20,000 kronor

för år 1879;

c) Väg anläggning frän Sorsele kyrka till Strycksele by jemte sidoväg

från Lycksele öfver Ulriksdal, CarIgärd, f‘Husbondliden och Ruskträsk.

Sedan i afräkning å det härtill vid 1877 års Riksdag beviljade anslag

af 343,780 kronor ett belopp af 24,093 kronor 86 öre anvisats att utgå

under innevarande år, tillstyrker jag, i enlighet med hvad Styrelsen

hemstält,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att i ytterligare

afräkning å förutnämnde anslagssumma anvisa till utgående under år

1879 ett belopp af 80,000 kronor;

d) Fullbordande af hamnen vill Trelleborg, hvartill af 1875 års Riksdag

anvisats ett anslag af 100,000 kronor att utgå med eu femtedel

under hvarje af åren 1876 — 1880;

lärande .alltså här böra upptagas det belopp, som enligt denna bestämmelse

skall under år 1879 utbetalas, eller 20,000 kronor;

e) Förbättrande af hamnen vid Oscarshamn, till hvilket ändamål

1877 års Riksdag beviljade ett lånebidrag af 80,000 kronor, derutaf

under innevarande år (inge lyftas hälften eller 40,000 kronor; hemställande

jag, lika med hvad Styrelsen ansett sig böra föreslå,

att hos Riksdagen måtte göras nådig framställning derom, att återstoden

af sagda lånebidrag anvisas till lyftning under år 1879 med

40.000 kronor; och

f) Sänkning af sjoarne Hjelm av en och Qvismaren. 1877 års Riksdag,

som till detta arbetes verkställande beviljat ett lånebidrag af

2,000,000 kronor, har derjemte bestämt, att härutaf skulle under år

1878 få lyftas 600,000 kronor och under år 1879 ytterligare 300,000

kronor, hvadan

sistnämnda belopp 300,000 kronor här bör upptagas såsom utgående

under 1879».

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Generalpoststyrelsen, i fråga om postverkets trafikutgifter, m. m.

den beskaffenhet, att genom densamma tillfället till postutvexling i någon

väsentligare mån inskränkes.

Då för föga mer än ett hälft år sedan blifvit, genom nådig kungörelse

den 29 september 1876, faststälda vilkoren för postförsändning å enskilda

jernvägar och någon förändring i dessa bestämmelser nu icke ens lärer böra

i fråga sättas, är det endast genom en inskränkning, dels i användandet å

vissa linier af fullständigare postbefordringssätt, dels ock i antalet bantåg,

de der för postbefordran anlitas, som någon besparing i utgift för postförsändning

å de enskilda jernvägarne kunde åvägabringas.

Genom 5 § af den för generalpoststyrelsen den 5 december 1873 i

nåder utfärdade instruktion är, — i öfverensstämmelse med de föreskrifter

som i 1863 års instruktion funnits meddelade, — stadgadt,

att generalpoststyrelsen eger foga anstalt om postförsändning å de,

enskilde tillhörige jernvägar i riket,

och att på styrelsen ankommer förordna, å Indika jernvägslinier fullständiga

postkupéexpeditioner böra inrättas samt å Indika linier posten må

endast af postiljon åtföljas eller i afstängdt rum eller låda fortskaffas eller

såsom ilgods befordras; med iakttagande dervid af att “förstnämnda expeditionssätt

alltid skall ega rum, der jernväg vunnit utsträckning till sådana

orter som, med hänsigt till rörelse eller brefvexling, äro af större betydenhet44.

Med tillämpning af detta stadgande har också, för längre eller kortare

tid tillbaka, fullständig postkupéexpedition blifvit anordnad å linierne: Malmö

—Ystad, Ystad—Eslöf, Eslöf—Helsingborg, Helsingborg—Hessleholm, Lund

—Trelleborg, Engelholm—Landskrona, Hessleholm—Kristianstad — Sölvesborg,

Karlshamn—Yislanda, Karlskrona—Vexiö—Alfvesta, Kalmar—Emmaboda,

Oskarshamn—Nässjö, Halsberg—Motala—Mjölby, Örebro—Köping—Tillberga,

Stockholm—Enköping—Tillberga—Norberg—Kärrgrufvan, Upsala—Gefle och

Gefle—Falun;

hvaremot ännu icke fullständig postkupéexpedition kommit till stånd

å återstående enskilda jernvägar, bland hvilka emellertid förekomma äfven

linierne Lidköping—Skara—Stenstorp, Stenstorp—Hjo, Uddevalla—Yenersborg—Herr

ljunga, Herrljunga—Borås, Kristinehamn—Filipstad—Finnshyttan,

Karlskoga—Nora, Frövi—Ludvika, Kil—Ludvika—Falun och Pålsboda—

Finspong, de der med det öfriga jernvägsnätet sammanbinda icke få orter

med eu rörelse så betydlig, att väl en fullständigare postutvexling bort åtminstone

en del af dem beredas, derest icke, intill den senaste tiden, sådant

hindrats af den meningsskiljaktighet rörande beräkningen af afgiften för

befordran af postkupé, som förefunnits emellan generalpoststyrelsen och

direktionerne för enskilda jernvägar, samt sedermera nödvändigheten att i

all möjlig mån inskränka postverkets trafikutgifter ansetts, åtminstone hvad

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Generalpoststyrelsen, i fråga om postverkets trafikutgifter, m. m.

de flesta af dessa linjer angår, berättiga till ett uppskof med anordnande åt

en fullständigare postbefordran.

Generalpoststyrelsen, som vågar antaga att det icke skall befinnas,

vare sig med åberopade föreskrifterne i gällande instruktion förenligt eller i

öfrigt lämpligt och fördelaktigt, att en inskränkning vidtages i det, orter med

någon större rörelse beredda tillfälle till postutvexling genom fullständig postkupé-expedition,

anhåller derefter få öfvergå till behandling af frågan, huruvida

icke någon besparing kunde och borde postkassan beredas genom minskning

i antalet bantåg, som för postutvexlingen anlitas.

Under det att i allmänhet de enskilda jernvägsförvaltningarne funnit

det nödigt att sätta ett eller två bantåg i förbindelse med de å stambanorne

framgående nattsnälltågen, har i flere fall funnits af behof påkalladt, att till

förmån för den mera lokala trafiken anordna ytterligare ett eller flere bantåg,

hvilkas afgångs- och ankomsttider hufvudsakligen lämpats efter särskilda

förhållanden i de orter de genomgå.

Skulle nu postförsändningen å enskildes jernvägar inskränkas till ett

tåg om dagen, fram och åter, förefunnes näppeligen någon anledning till

tvekan derom, att för sådant ändamål borde företrädesvis anlitas bantåg, som

står i mer eller mindre direkt samband med stambanornes nattsnälltåg.

Men utom det att för en del orter härigenom icke kunde vinnas direkt

anslutning till så väl upp- som nedgående nattsnälltåget, skulle i ett stort

antal fall sålunda endast i mycket ofullständig mån tillgodoses postutvexlingen

mellan de hvarandra mera närbelägna orterne, hvilkas innevånare hafva

behof af att samma dag kunna besvara ankomna skrifvelse!'' och att — der en

utväg dertill kan beredas — från närliggande trakter erhålla sin post vid

sådan tid på dygnet, att samma dag medel kunna i bankerne insättas och

derifrån uttagas m. m.

Huru stort och känbart behofvet af att ega tillfälle till postutvexling

mer än en gång om dagen än må vara för orter, som äro med hvarandra

genom jernväg förenade och mellan hvilka, till följd deraf, en lifligare rörelse

uppstått, är det emellertid tydligt, att icke ensamt detta behof bör utgöra

anledning att utvidga postförsändningen utöfver hvad som med postkassans

intresse kan anses förenligt.

Derest å en linie antalet postförsändelser icke är större än att utan

svårighet postutvexlingen kunde medelst användande af ett enda bantåg besörjas,

och der icke de ökade tillfällena till postutvexling skäligen kunna

anses framkalla en tillökning i posttrafiken, tillräckligt stor att betäcka utgifterne

för den utvidgade postföringen, borde derför också icke möta någon

tvekan att i motsvarande mån inskränka det antal bantåg, som för brefbefordran

genom postverkets försorg anlitas, för såvidt allmänheten ansåges

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Generalpoststyrelsen, i fråga om postverkets trafikutgifter, m. tn.

kunna och böra medgifvas oinskränkt rättighet att för brefs fortskaffande

begagna sig äfven af jernvägslägenhet, som icke af postverket användes.

I öfverensstämmelse med den åsigt, som både i äldre och nyare tider

gjort sig gällande i alla länder med mera utbildadt postväsende — särskilt

Norge, Danmark, Tyskland, Österrike, Belgien, England, Frankrike, Nederländerne,

Italien, Schweiz och Nord-Amerikas Förenta Stater — har emellertid

äfven i Sverige, ända från de första tiderna för postverkets tillvaro,

postregalet ansetts innefatta ett ovilkorlig! förbud mot någon kommunikationsinrättnings

anlitande för befordran af bref, för hvilka icke porto till postverket

redovisas. Och genom nådiga kungörelserna den 26 oktober 1860

och den 29 september nästlidet år är stadgadt ansvar för jernvägsbetjent,

hvilken, i annan ordning än författningarne föreskrifva, till befordran emottager

bref eller paket, som veterligen innehåller förseglade bref.

Och att, om postverket, utan ökade bidrag af andra statsmedel, skall

kunna besörja postutvexlingen äfven i delar af riket, der rörelsen är mindre

liflig och följaktligen portouppbörden jemförelsevis ringa, postregalets vidmakthållande

är af oundgängligt behof påkalladt, lärer icke behöfva anmärkas.

Ensamt den omständigheten, att, exempelvis, antalet försändelser från och till

de bägge städerna Stockholm och Göteborg uppgår till mer än en sjettedel

af summan försändelser i hela riket, visar med hvad fördel en enskild anstalt

för försändning af bref mellan dessa bägge orter skulle kunna, med

anlitande af jernvägen, anordnas, och följaktligen äfven hvilken minskning

i postverkets inkomster, som kunde blifva följden af postregalets upphäfvande.

Om sålunda, genom postverkets monopol, korrespondenternes rättighet,

att för angelägna brefs fortskaffande använda jernvägslägenhet, inskränkes

och måste inskränkas till sådana tåg, som af postverket anlitas, synes af

billighet påkallas att jernvägslägenhet, som bereder korrespondensen någon

afsevärd fördel, icke af postverket lemnas obegagnad. Och att, äfven med

den utsträckning, postförsändningen å jernväg för närvarande eger, icke anses

vara beredt tillräckligt tillfälle till postutvexling, framgår, bland annat, af

hvad i underdånig skrifvelse den 20 nästlidne februari blifvit af styrelsen

för statens järnvägstrafik anfördt derom, att genom postverkets försorg icke

befordras post med ens halfva antalet af de tåg, som framföras å statsbanorne,

och att äfven å de enskilda jernvägarne framgå många tåg, hvilka icke användas

till postbefordan; omständigheter hvilka, med tillämpning af gällande

stadganden rörande postverkets monopol å b ref befordran, enligt trafikstyrelsens

åsigt, i mycket hög grad inskränka sam trafikerande jernvägars tillfällen

att utbyta tjenstemeddelanden.

Det är emellertid icke ensamt billighetsskäl som tala derför, att jernvägslägenhet,

som för postutvexlingen är af någon betydelse, också för postförsändning

anlitas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Generalpoststyrelsen, i fråga om postverkets trafikutgifter, m. m.

Ett sådant tillvägagående föroskrifves lika så mycket af nödig omtanka

derom, att icke anledning måtte gifvas till öfverträdelse af hvad författningarne

stadga rörande postverkets uteslutande rätt till brefbefordran.

Den förbindelse, postverket sålunda, enligt generalpoststyrelsens uppfattning,

har att i mån af behof bereda tillfälle till postutvexling å de enskilda

jernvägarne, har emellertid, lika så litet som åberopade stadgandet

i 5 § af den för styrelsen gällande nådiga instruktion, ansetts innebära, att

å linie, der fullständig postkupéexpedition funnits böra anordnas, postkupé

skulle åtfölja hvart tåg, som för postbefordran anlitas, utan har detta expeditionssätt

inskränkts till tåg, med hvilka fortskaffas större antal försändelser,

jemte det att detsammas användande någon gång påkallats af den omständigheten,

att en större del af försändelserna bör från mellanliggande stationer

å bipostlinier till andra orter vidare befordras; hvaremot andra och billigare

postförsändningssätt begagnats för de öfriga tåg å samma jernvägar, som för

postutvexlingen behöft tagas i anspråk.

Sålunda och under det att — dels för att åstadkomma samband med

såväl upp- som nedgående nattsnälltåget, dels ock med afseende å en betydligare

posttrafik — fullständig postkupéexpedition anordnats med två tåg

å hvardera af linierim Malmö—Ystad, Ystad —Eslöf, Helsingborg—Hessleholm,

Hessleholm—Kristianstad — Sölvesborg, Karlshamn—Vislanda, Karlskrona-

Wexiö—Alfvesta, Kalmar—Emmaboda, Hallsberg-—Motala—Mjölby

och Gefle-—Falun,

har till ett tåg om dagen, fram och åter, inskränkts befordran af

fullständig postkupéexpedition å linierna Eslöf—Helsingborg, Lund—Trelleborg,

Engelholm—Landskrona, Oskarshamn—Nässjö, Örebro—Köping—Tdlberga,

Stockholm—Enköping—Tillberga—Norberg — Ivärrgrufvan och Upsala

—Gefle, samt, på sätt af närlagde tabell framgår, å linier med så väl enkel

som dubbel befordran af postkupé, post en eller flere gånger om dagen befordrats

äfven på det sätt, att antingen utvexlingen besörjts ensamt af postiljon

eller ock, utan att af posttjensteman eller postbetjent åtföljas, försändelserna

inneslutits i afstängdt fack eller nedlagts i breflåda.

Huruvida mot ett expeditionssätt af något bland sistnämnda slag må

kunna, i vidsträcktare mån än hittills, utbytas postutvexlingen genom fullständig

postkupéexpedition — likasom huruvida å linier, der ej fullständig

postkupéexpedition finnos inrättad utan postutvexlingen besörjes genom postiljon,

all posttransport må kunna verkställas ensamt i afstängdt fack eller i breflåda

— beror icke ensamt af det större eller mindre afseende som fästes

dervid, att icke försändelsernas framkomst till vederbörande adressater varder

i väsentlig mån fördröjd genom det uppehåll å mellanliggande stationer, som,

der ej postbehandling under sjelfva transporten kan ega rum, erfordras för

försändelsernas sortering, dirigering och förtecknande; ett uppehåll hvilket är

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

G-eneralpoststyrelsen, i fråga om postverkets trafikutgifter, m. m.

sa mycket svårare att förekomma som vid nästan samtliga jernvägsstationer

befattningarne såsom poststationsföreståndare bestridas och böra bestridas af

jernvägstjenstemän, hvilka under den vanligtvis korta tid, som tågen uppehålla

sig vid stationerna, i de flesta fall äro af jernvägstjenstgöringen hindrade

att taga någon synnerlig befattning med göromål, som särskild! afse postutvexlingen.

Vid bedömande af frågan om lämpligheten afen sådan förändring i postförsändningssätt,

som blifvit här ofvan underdånigst i fråga stäld, måste fastmer

äfven tagas i betraktande det inflytande, som densamma kunde komma

att utöfva på säkerheten för försändelsernas riktiga fortkomst.

Att i breflåda hvarken rekommenderade eller assurerade försändelser

böra befordras, är en grundsats som hittills alltid, så väl i vårt land som

annorstädes, gjort sig gällande och hvilken åtminstone icke annat än undantagsvis

lärer höra öfvergifvas.

Deremot hafva, för att åstadkomma minskning i trafikutgifterna, i

vissa fall värdeförsändelser hittills blifvit och varda äfven för närvarande

fortskaffade i afstängdt fack, afsedt att vid hvar station öppnas af poststationsforeståndaren,

hvilken ur facket uttager de till stationen adresserade

bref och paketer, och i facket inlägger försändelser, som böra med bantåget

till andra orter befordras.

Skulle emellertid värdeförsändelse, som uppgifves hafva blifvit på förenämnde

sätt expedierad, sedermera anmälas icke hafva kommit adressortens

postanstalt tillhanda, måste alltid synnerligen stora svårigheter möta att med

säkerhet utröna, dels huruvida uppgifterna, att försändelsen till befordran

aflemnats och att den vid bantågets ankomst till bestämmelseorten icke funnits

i facket innesluten, äro med verkliga förhållandet öfverensstämmande eller

icke, dels ock, i förra fallet, å hvilken mellanliggande station försändelsen

kan hafva gått förlorad.

Ännu mindre betryggande blir ett sådant postförsändningssätt, derest,

på sätt flerstädes inträffat, ofta sker ombyte af personer, som till bestridande

af befattningen såsom stationsföreståndare af de enskilda jernvägsbolagen

användas, eller om, hvarpå också ej saknats exempel, dessa personer icke

ådagalägga all den ordentlighet och pålitlighet, som för ändamålet erfordras.

Att åter, till minskande af faran för förlust, i betydligare mån inskränka

antalet af de postlägenheter, med hvilka rekommenderade och

assurerade försändelser finge befordras, skulle enligt all sannolikhet verka

derhän, att dels andra lägenheter än dem postverket erbjuder komme att

för dylika försändelser användas, dels ofta penningar komme att med post

afsändas i bref, som hvarken äro rekommenderade eller assurerade; en utväg

som, tillförene mycket vanlig, synes i en senare tid hafva blifvit mindre

anlitad, i samma mån som rekommendations- och assuransafgifterna nedsatts

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 General/poststyrelsen, i fråga om postverkets trafikutgifter, m. m.

och äfven andra lättnader i afseende å dylika försändelsers postbefordran

blifvit införda.

Och att äfven framgent ett sådant förhållande måtte komma att ega rum,

är i hög grad önskligt, framför allt med afseende å angelägenheten deraf,

att så mycket som möjligt må minskas anledningarne till tillgrepp af försändelser,

som till postbefordran aflemnats, men hvilka icke, såsom fallet är

med rekommenderade och assurerade försändelser samt paketer, varda å karta

eller förteckning uppförda. Men äfven ur financiel synpunkt är det af vigt,

att utvägen att assurera postförsändelser må komma att så mycket som möjligt

anlitas, helst denna gren af poströrelsen är den som lemnar det förmånligaste

resultatet för postkassan, såsom med tydlighet framgår deraf, att

medan årliga inkomsten af assuransafgifterna beräknas uppgå till omkring

300,000 kronor, har den ersättning, som för förlorade assurerade försändelser

under hvart och ett af de senare åren af postmedel utbetalats, och hvilken

ej sedermera blifvit postkassan godtgjord, i medeltal föga öfverstigit 3,000

kronor.

Mycken tvekan måste för den skull möta hvarje förslag, att i någon

större utsträckning mot postförsändning i fack utbyta det mera betryggande

postbefordringssätt, som nu å en del jervägslinier användes.

Icke heller kan lätteligen uppställas någon allmänt gällande regel

rörande de fall, då med fördel postförsändningen å jernväg kan inskränkas

till försändelsernas befordran i afstängdt fack eller i breflåda. Möjligheten

af en dylik inskränkning måste nämligen i väsentlig mån blifva beroende

af det sätt, hvarpå jernvägsturerne vid olika tider anordnas. Varda för en

eller annan linie dessa turer så inrättade, att största och vigtigaste delen

af korrespondensen kan med ett enda bantåg om dagen fortskaffas, saknas

visserligen icke anledning så ordna postförsändningen med öfriga lägenheter,

att antingen, der användandet af särskild postkupé ej kan undvikas, postutvexlingen,

på sätt äfven nu i ett stort antal fall eger rum, besörjes ensamt

af postiljon eller ock, der omständigheterna sådant medgifva, för försändelsernas

befordran användes afstängdt fack eller breflåda.

Härmed öfverensstämmande åtgärder hafva ock blifvit af generalpoststyrelsen

vidtagne i afseende å den postbefordran, som å en del jernvägar

kommer att efter sommartidtabellens tillämpning ega rum; åtgärder, hvilka

visserligen icke kunna blifva utan all olägenhet för postutvexlingen, men

som berättigas af behofvet utaf minskning i postverkets trafikutgifter, äfven

om den besparing, desamma kunna åstadkomma, icke blir af någon synnerlig

betydelse.

Der åter med flere tåg om dagen förekommer ett större antal försändelser,

eller dirigeringsarbetet är af svårare beskaffenhet, kan också icke

utan stora och känbara olägenheter undvikas användandet, mer än en gång

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Generalpoststyrelsen, i fråga om postverkets trafikutgifter, m. m.

om dagen, af fullständig postkupéexpedition. Det är i öfvertygelse derom,

som generalpoststyrelsen i underdånig skrifvelse den 22 juli nästlidet år

hemstält om meddelande af det stadgande, att, då å samma jernväg befordran

af postkupé eger rum flere gånger om dagen fram och åter, ersättningen

till jernvägsbolaget skall utgå för andra turen med två tredjedelar och för

den tredje med en tredjedel af hvad som för första turen erlägges; hvilken

framställning äfven vid utfärdandet af kungörelsen den 29 september samma

år blifvit af Eders Kongl. Maj:t i nåder bifallen.

Hvad derefter posttransporten med ångfartyg vidkommer, bör anmärkas

att, till följd af de under senare åren ingångna aftal och träffade anordningar,

ersättningen för sjöpostföringen så väl emellan Sverige och Tyskland

som emellan Sverige och Danmark för närvarande utgår med väsentligen lägre

belopp än hvad tillförene varit fallet. Hvarken i kostnaden för underhållande

af hithörande ångbåtsförbindelser eller i utgifterne för sjöpostföringen

mellan Sverige och Finland synes någon nedsättning för närvarande kunna

åstadkommas.

I stället för att tillförene den direkta posttransporten mellan Göteborg

och Hull blifvit, utan kostnad för postverket, bestridd af enskildes ångfartyg,

hvilka åtnjutit förmånen af frihet från skeppsumgälder och lotsafgifter vid

de tillfällen, då kronolots ej begagnats, har — efter upphörandet af nämnde

förmån, hvars värde uppskattats till omkring 35,000 kronor årligen — i

fråga varande posttransport, på grund af Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref

den 1 maj 1874, betalats med 12,000 kronor om året. Med afseende å

den betydelse, som, enligt hvad handelsföreningen i Göteborg vitsordat, nämnda

postförbindelse har för korrespondensen på England, anser sig generalpoststyrelsen

åtminstone för närvarande icke böra ifrågasätta indragning af det

för samma posttransport å stat uppförda anslag.

Undantagas utgifterne för sjöpostföringen mellan fasta landet och Gotland,

uppgår till omkring 34,000 kronor det belopp, som år 1875 — det

sista år hvars räkenskaper hittills afslutats — blifvit för befordran med ångfartyg

af post mellan inrikes orter utbetaladt.

Häraf belöper sig för postbefordran å linien Stockholm—Haparanda

och mellan de norrländska orterne omkring 17,000 kronor.

Postförsändningen med ångfartyg till och från de norrländska orterne

möjliggör emellertid en betydlig inskränkning i landsvägsposterne under den

del af året, som ångbåtslägenhet finnes att tillgå.

&ih. till Riletd. Prot. 1878. j 1 Sami. 1 Afcl.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Generalpoststyrelsen, i fråga om postverkets trafikutgifter, m. m.

Sålunda ersättes under nämnda tid med kärrpost fyra gånger i veckan

diligensen å linien Gefle—Hernösand.

Under samma tid indrages helt och hållet den paketpost, som vintermånaderna

fyra gånger i veckan fram- och återgår å nämnda linie, äfvensom

befordran af vanlig post å linien Hernösand—Haparanda inskränkes

från sju till fyra gånger i veckan.

Den minskning i postföringskostnad, som uppkommer dels till följd af

senast omförmälda anordningar i orter, der i allmänhet postföringslegan uppgår

till synnerligen höga belopp, dels ock derigenom, att för de poster, som

bibehållas, ett mindre hästantal behöfver anlitas, då en betydlig del af postgodset

fortskaffas med ångbåtslägenhet, kan för år icke beräknas till mindre

än 80,000 å 90,000 kronor.

Och om äfven icke enahanda förhållande inträffar med den ångbåtspostföring,

som mellan andra orter å fastlandet och i skärgårdarne eger rum,

lider det dock intet tvifvel, att i de flesta fall, dels genom besparing i skjutslega,

dels genom ökad portoinkomst, de med ångbåtspostföringen förenade

utgifter varda postkassan mer än ersatta.

Äfven hvad postförsändningen med ångbåt angår gäller i öfrigt hvad

här ofvan, i fråga om posttransport med jernvägslägenhet, blifvit underdånigst

anfördt rörande den inskränkning i enskildes rätt till brefförsändning, som

vållas och måste vållas af postregalets tillämpande. Der emellertid antalet

försändelser med en eller annan ångbåtslägenhet, hvilken anlitas för befordran

af karterad post, skulle befinnas stå i ett tydligt missförhållande till de med

posttransporten förenade utgifter, bör och skall visserligen nämnda postförsändningssätt

mot befordran i breflåda utbytas.

Om sålunda postförsändningen med enskildes ångfartyg mellan inrikes

orter i allmänhet icke kan anses medföra något för postverkets affärsställning

oförmånligt resultat, är deremot förhållandet med den Gotländska sjöpostföringen

väsentligen annorlunda beskaffad!.

Under det att för resande och gods, som befordras med det postfartyg,

hvilket vintertiden underhåller förbindelsen mellan fasta landet och Gotland,

hvardera af de fem åren 1871 — 1875 i medeltal

influtit ....................................................... kronor 4,600: —

och under samma tid uppbörden vid de

Gotländska postanstalterna, också i medeltal,

med.............................................................„ 9,700: — 14,300: —

öfverstigit utgifterna för postanstalternes underhållande och för

besörjande af postföringen å ön,

hafva utgifterne för sjöpostföringens bestridande under

förenämnda fem år i medeltal för hvart år utgjort...... kronor 48,100: —

samt för sistlidet år uppgått till icke mindre än... „ 58,700: —.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Generalpoststyrelsen, i fråga om postverkets trafikutgifter, m. m.

Härtill komma, utom ränta och amortering å ångfartygens inköpssummor,

kostnaderna för fartygens vård och underhåll, som för hvartdera af

åren 1871—1875 kan i medeltal beräknas till 8,000 kronor, men nästlidet

år, då postångfartyget Sofia led en svårare skada vid Furön, uppgått till

omkring 72,200 kronor.

Ehuru sålunda omförmälda postföring beredt och årligen måste bereda

postkassan en ganska känbar förlust, lärer icke ens böra i fråga sättas någon

anordning, hvarigenom skulle inskränkas det tillfälle till så mycket som möjligt

regelbunden förbindelse med fastlandet, äfven under vintermånaderna,

hvaraf Gotland sedan år 1858 varit i åtnjutande.

Generalpoststyrelsen, som anser sannolikt, att, derest underhållandet af

ångbåtsförbindelse mellan fasta landet och Gotland, så väl sommar som

vinter, komme att af enskild person eller bolag öfvertagas, de med företaget

förenade utgifter borde kunna i icke så ringa mån minskas, har under loppet

af nästlidet år gjort upprepade försök att få denna angelägenhet så ordnad,

att posttransporten till och från Gotland upplätes på entreprenad, med

rättighet för den, som åtoge sig postföringens besörjande, att dels på vissa

vilkor få för ändamålet använda ett af postverkets vinterfartyg, dels ock af

postmedlen tillgodonjuta något årligt kostnadsbidrag, till belopp som Eders

Kongl. Maj:t kunde finna skäligt i nåder bestämma och hvilket af styrelsen

förslagsvis upptagits till 24,000 kronor.

De förhandlingar, som härom blifvit förde med personer, så väl på

Gotland som i Oskarshamn och Vestervik, hafva emellertid hittills icke ledt

till det resultat, som med desamma afsetts.

Möjligheten att i utgifterne för landsväg sposter nes fortskaffande åstadkomma

någon minskning beror naturligtvis derpå, dels huruvida billigare

vilkor för posttransportens besörjande kunna erhållas, dels ock huruvida någon

inskränkning i postföringen anses kunna åvägabringas, vare sig på det

sätt, att antalet gånger, post fram och åter fortskaffas, blefve i någon mån

minskadt, eller ock att postföringen å en del linier helt och hållet indroges.

Hvad först angår sättet och vilkoren för posternes fortskaffande, förefinnes

icke någon anledning betvifla, att med eu återgång till de bestämmelser

rörande postverkets rätt att med vissa inskränkningar, särskildt hvad

postdiligenserne vidkom, för posttransporten anlita dels posthemmans-, dels

gästgifveri-, håll- och reservskjuts, som till utgången af år 1870 vore gällande,

äfven skulle återställas förut varande förhållande mellan postverkets

inkomster och utgifter.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Generalpoststyrelsen, i fråga om postverkets trafikutgifter, m. m.

Anlitandet af en dylik utväg till minskande af postverkets trafikutgifter

lärer emellertid för närvarande mindre än någonsin böra i fråga sättas, helst

Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen funnit jordegarne böra befrias från äfven

den del af skjutsskyldigheten, som afser resandes fortskaffande.

Enligt hvad generalpoststyrelsen haft tillfälle inhemta, har inom den

för nämnda ärendes behandling i nåder nedsatta komité äfven förevarit fråga

om en sådan anordning, att, i sammanhang med skjutsskyldighetens skiljande

från jordbruket och gästgifveriskjutsens allmänna öfverlåtande på entreprenad,

skjutsentreprenör skulle både förpligtigas och berättigas, att mot enahanda

lega, som för gästgifveriskjuts varder gällande, besörja all postföring, som bör

från gästgifvaregården eller skjutsstationen utgå.

Då emellertid ett dylikt åläggande antagits komma att i vissa fäll försvåra

åvägabringande af skjutsentreprenad, och då tillerkännandet åt skjutsentreprenör

af ensamt rättighet, att mot gällande skjutslega besörja posttransporten,

näppeligen kunde annat än verka derhän, att postföringen af

skjutsentreprenör öfvertoges hufvudsakligen, om icke uteslutande, i sådana

orter, der, utan en dylik företrädesrättighet för skjutsentreprenören, billigare

aftal om postföringens besörjande kunde åstadkommas, har något stadgande

i omförmälde syftning icke ansetts böra i fråga ställas.

Generalpoststyrelsen, som delar den åsigt, hvilken legat till grund för

beslutet härom, anser derför ock icke återstå någon annan utväg till minskande

af postföringslegan än den, att, med noggrant aktgifvande på alla de förhållanden,

som på verkliga värdet af skjutsprestationen i olika orter kunna

utöfva något inflytande, vid hvart tillfälle söka att betinga de för postverket

förmånligaste vilkor, som kunna erhållas.

Hvad angår den utväg till åstadkommande af minskning i postföringskostnaden,

som skulle ligga i en inskränkning af antalet postturer, bör icke

lemnas oanmärkt, att i allmänhet det ännu är endast å linie!'' med större

rörelse, som post befordras mer än två eller tre gånger i veckan. Äfven

om icke hänsyn tages till de stora olägenheter, som af en inskränkning i nu

varande postturer måste härflyta för ett stort antal orter, hvilka ännu sakna

förmånen af jernvägsförbindelse, måste synnerlig tvekan möta att i underdånighet

tillstyrka vidtagandet af eu sådan åtgärd, helst icke förekommer

anledning betvifla, att i de flesta fäll en inskränkning i antalet gånger, post

fram och åter fortskaffas, skulle medföra nödvändigheten att för de återstående

postturerne använda ett ökadt hästantal; hvadan ringa besparing i utgift

kunde vara att af förändringen påräkna, under det att af det minskade tillfället

till postutvexling alltid äfven någon minskning i portouppbörd måste

föranledas.

Hvad derefter frågan om indragning af en del utaf nu varande landsvägspoeter

vidkommer, lärer, der eu sådan åtgärd pröfvades böra vidtagas,

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Generalpoststyrelsen, i fråga om postverkets trafikutgifter, in. m.

densamma svårligen, om icke i ett eller annat undantagsfall, kunna utsträckas

till andra än flere eller färre af de under senast förflutna åren, i anledning

af den ordinarie kronobrefbäringens upphörande, inrättade nya postgångar.

Genom Eders Kong! Maj:ts nådiga beslut den 6 juni 1873 bemyndigades

generalpoststyrelsen att, efter samråd med Eders Kongl. Maj:ts vederbörande

befallningshafvande, anordna de nya postgångar, “som till ersättande af ordinarie

kronobrefbäringen befunnos erforderliga. “

Frågan om hvilka orter borde för sådant ändamål med särskilda postgångar

förses, måste naturligtvis väsentligen blifva beroende deraf, i hvad

mån de, hvilka förut egt anlita kronobrefbäring, ansågos kunna tillförbindas

att sjelfve besörja befordran af tjensteförsändelser till och från vederbörande

postanstalt eller plats, der utvexling af lösväska komme att ega rum, äfven

i den händelse att postanstalt eller utvexlingsställe för lösväska blefve mer

eller mindre aflägset från den plats, der förut kronobrefven aflemnats och

afhemtats.

Vid de förhandlingar, som med länsstyrelserne egt rum rörande kronobrefbäringens

ersättande med nya postgångar, hade i ett stort antal fäll

yrkande framstälts derom, att -- på det icke kronobetjeningen måtte med

särskilda och känbara utgifter för posttransporten betungas — sådana anordningar

måtte vidtagas, att alltid kronobetjent bereddes tillfälle få tjensteförsändelser

befordrade med post, som framginge i närheten af hans bostad,

jemte det att, för postutvexlingens besörjande, särskild poststation inrättades.

För den åsigt, att, i motsats till hvad sålunda blifvit yrkadt, kronobetjent

borde åligga sjelf besörja tjensteförsändelsers fortskaffande till och

från en äfven mindre närbelägen postanstalt, saknade — före utfärdandet

af Eders Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 5 december 1873 om kronobrefbäringens

upphörande m. in. — generalpoststyrelsen stödet af någon

gällande författning.

Då emellertid, jeinlikt nyssberörda nådiga kungörelse, den skyldighet

till fortskaffande af allmänna kungörelser, bref och kallelser i tjensteärenden,

som dittills under benämning af kronobrefbäring ålegat krono-, skatte- och

allmänna frälsehemman, borde med utgången af år 1873 upphöra,

och då, till följd häraf, de af förändringen påkallade nya postgångar

borde under loppet af samma år anordnas inom alla de län, från hvilka

fullständiga förslag i ämnet inom behörig tid till generalpoststyrelsen

inkommit,

har följden af omförmälda förhållande icke kunnat blifva annan än

den, att inom de tolf af rikets län, hvilkas kronobrefbäringsposter blifvit

under loppet af meranämnda år 1873 reglerade, någon gång särskilda anstalter

blifvit träffade till tjenstebrefs fortskaffande genom postverket, äfven i

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Generalpoststyrelsen, i fråga om postverkets trafikutgifter, m. m.

de fall att afståndet från förut tillgänglig postlägenhet icke öfverstigit 2, 3

eller 4 tiondedels mil.

Efter det att åter genom högstberörda nådiga kungörelsen den 5

december 1873 blifvit, bland annat, stadgadt, att enhvar statens eller kommunens

tjensteman, som enligt gällande föreskrifter dittills egt att för tjensteförsändelser

begagna sig af den ordinarie kronobrefbäringen eller medelst

densamma dittills fått bild eller befallningar i tjensten sig tillsände, har att

sjelf draga försorg derom, att de försändelser af i fråga varande beskaffenhet,

som från honom aflåtas eller till honom ankomma, varda, i eller utan lösväska,

i förra fallet affemnade och i senare fallet afhemtade å närmaste

postanstalt inom tjenstgöringsdistriktet eller, om postanstalt derstädes icke

finnes< å närmaste sådan anstalt utom distriktet,

har dels i allmänhet icke till kronobrefbäringens ersättande blifvit

anordnad ny postgång, der ej afståndet från förutvarande postväg öfverstigit

5, 6 eller 7 tiondedels mil,

dels ock, der sådant lämpligen kunnat ske, blifvit, med tillämpning af

omförmälda grundsats, indragna åtskilliga postgångar, som före 1873 års

utgång inrättats.

Och i öfverensstämmelse härmed anser generalpoststyrelsen äfven

hädanefter böra, i den mån omständigheterna det medgifva, förfaras i afseende

å det återstående jemförelsevis obetydliga antalet postgångar af i fråga

varande slag.

Någon till synnerligt belopp uppgående besparing i trafik utgifter kan

emellertid icke derigenom åstadkommas.

Eu indragning åter i större utsträckning af de till kronobrefbäringens

ersättande inrättade postgångar förutsätter, att de, hvilka förut egt att för

tjensteförsändelsers fortskaffande anlita kronobrefbäring, skulle förpligtas att

sjelfve ombesörja försändelsernas befordran äfven på längre afstånd, exempelvis

1 å 1,5 mil eller derutöfver.

Om emellertid äfven nu, genom den vidtagna förändringen i sättet

för en del kronobrefs fortskaffande, ett stort antal tjensteman och beställningspersoner

tillskyndats olägenheter, som ansetts förtjenta af afseende,

kunde dessa olägenheter icke annat än i högst väsentlig mån ökas, derest,

genom indragning af ett större antal postgångar, dessa tjensteman och beställningspersoner

försattes i nödvändigheten att sjelfve besörja befordran

på längre sträckor af tjenstebref m. m., som böra af dem affärdas eller till

dem ankomma.

Generalpoststyrelsen anser sig derför ock sakna anledning att hos

Eders Kongl. Maj:t i underdånighet hemställa om nådigt meddelande, i

omförmälda afseende, af en sådan förklaring, som skulle möjliggöra någon

större och allmännare indragning af de till kronobrefbäringens ersättande

inrättade nya postgångar.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Generalpoststyrelsen, i fråga om postverkets trafikutgifter, m. m.

15

Deremot torde någon minskning i utgifterne för denna postföring

kunna åstadkommas derigenom, att — på sätt under en senare tid i allt

större utsträckning egt rum — posttransporten besörjes af gående bud i

stället för att för densamma använda häst och åkdon. På kortare linier och

der icke befordran af något större antal paketer i fråga kommer, kan utan

olägenhet för postutvexlingen ett dylikt postföringssätt begagnas, om också

icke derigenom försändelserna beredas all den säkerhet, som vid befordran

med åkande post'' bör kunna påräknas.

Utan att minska antalet lägenheter, som för postutvexlingen finnas att

tillgå, kunde utan tvifvel en ganska betydande besparing i utgifterne för

postbefordran å landsväg beredas genom utbyte mot vanlig post af större

eller mindre del utaf de poster, med hvilka är förenad befordran af resande.

Dels för beredande af utväg att, i den mån lämpligen kunde ske,

skilja postföringen från jordbruket, dels ock för att befrämja ordnandet å

postvägarne af gemensam befordran för post och resande, hade af Rikets åren

1859 och 1860 församlade Ständer blifvit postverket beviljadt ett årligt

reservationsanslag af 70,000 riksdaler riksmynt, afsedt att utgöra ersättning

för den tillökning i postföringskostnad, som kunde blifva följden af de åtgärder,

hvilka i omförmälda afseenden komme att vidtagas; hvarefter äfven

under följande statsregleringsperioder, till och med år 1868, postverket varit

i åtnjutande af ett till förenämnda belopp uppgående, årligt kostnad sbidrag,

enligt Rikets Ständers skrifvelse den 19 november 1863 afsedt att användas

för postdiligensernas fortskaffande på sådant sätt, att de skjutsskyldige

ej dermed betungades.

Från och med år 1861 har också befordran af resande jemte post

egt rum å ett icke ringa antal linier inom riket.

Dermed har icke allenast samfärdseln blifvit främjad i en mån, som

förtjenar afseende, utan äfven ökadt skydd beredts de försändelser, som med

posterna fortskaffats.

Deremot hafva icke postverkets inkomster af personbefordringen uppgått

till belopp, som kan anses motsvara den tillökning i utgift, hvilken blifvit

en följd deraf, att å eu del linier postföringen blifvit besörjd med diligens.

Under det att år 1875 i lega för postdiligensernas fortskaffande utbetalats

................................................ kronor 289,000: —,

och kostnaden för poståkdons

anskaffande och underhåll uppgått

ti” omkring .................................... 50,000= - kronor 339,000: -,

har för befordran med postdiligens af resande

och deras effekter influtit endast omkring ..................... „ 59,000: -—.

För utrönande af det financiela resultatet af i fråga

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Generalpoststyrelsen, i fråga om postverkets trafikutgifter, nt. m.

varande postföringssätt erfordrades, att skilnaden emellan

förenämnde summor .............................................................. kronor 280,000:

minskades med det belopp, hvartill, utan användande af

diligens, kostnaden för postföringens besörjande å samma

linier skulle hafva uppgått.

För att med någon grad af tillförlitlighet en dylik

beräkning skulle kunna uppgöras, erfordrades emellertid

dels sådana uppgifter å postgodsets tyngd vid hvart

särskildt tillfälle, som gjorde det möjligt bestämma antalet

hästar, som för hvar lägenhet behöft användas, derest försändelserna

skolat med vanlig post fortskaffa^,

dels ock att tillräcklig ledning förefunnes för bedömande

af frågan, i hvad mån billigare lega kunnat för

olika skjutshåll betingas, derest postföringen för sig gått

utan användande af diligens.

Om emellertid — för åstadkommande af en sannolikhetsberäkning

— antoges,

dels att å två tredjedelar af de omkring 66,000 mil,

hvarå postdiligensbefordran egt rum, posterne kunnat med

en häst fortskaffa, under det att å återstående eu tredjedel

af samma miltal två hästar behöft användas, samt följaktligen

antalet så kallade legomil uppgått till 88,000,

dels ock att för vanlig postföring å i fråga varande

linier legan icke skulle hafva uppgått till mer än hvad den i

medeltal utgjort för annan postföring, med hvilken icke varit

förenad befordran af resande, eller 1 krona 60 öre milen,

skulle kostnaden för befordran af vanlig post å de

linier, för hvilka år 1875 användts diligenspostföring, hafva

belöpt sig till ............................................................................. » 140,800: ,

samt följaktligen utgifterne för beredande af tillfälle

till personbefordran å en del af postlinierne kunna beräknas

till omkring ................................................................................. » 139,200: .

Härvid bör dock anmärkas, dels, å ena sidan, att i beräkningen icke

ingått någon amortering af det kapital, som före år 1875 blifvit i poståkdonens

anskaffande nedlagdt, dels, å andra sidan, att bland de sa kallade

vanliga poster, för hvilka medellegan utgjort 1 krona 60 öre milen, förekommer

äfven ett icke obetydligt antal gångposter, de der i allmänhet be
tinga

en billigare lega, än som för andra poster utgöres.

Ett i viss mån förmånligare resultat af personbefordringen med posterne

bör visserligen kunna påräknas till följd af den förhöjning i passagerare
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Generalpoststyrelsen, i fråga om postverkets trafikutgifter, m. m.

afgift, som blifvit stadgad genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 7

juli nästlidet år.

Äfvenså bör icke lemnas oanmärkt, att till följd af jernvägsanläggningar

blifvit i en senare tid icke så obetydligt minskadt antalet diligenslinier,

i det att efter 1874 års utgång indragits diligensbefordringen å linierne

Borås—Ulricehamn, Gnesta—Nyköping, Kristinehamn—Filipstad, Krylbo—

Falun, Sparreholm—Eskilstuna, Södertelje—Strengnäs, Vesterås—Sala och

Vesterås Köping; likasom af enahanda anledning bör inom kort upphöra

diligensfarten å linien Vimmerby—Hultsfred.

Äfvenså har, med stöd af 3 § 11 momentet af den för generalpoststyrelsen

gällande nådiga instruktion, styrelsen fogat anstalt derom, att i

anseende till obetydlig trafik diligensposten å linien Kalmar—Oskarshamn

varder med vanlig bref- och paketpost ersatt; hvarförutan genom nådigt

bief den lo oktober nästlidet ar Eders Kongl. Maj:t behagat medgifva, att,

sedan tillfälle blifvit beredt till postbefordran å jernväg mellan Vernamo och

Halmstad, diligensförbindelsen å öfriga delen af linien Jönköping—Halmstad

må mot vanlig post tre gånger i veckan utbytas.

Af återstående diligenslinier äro åtta, å hvilka icke år 1875 det för

personbefordran influtna afgiftsbeloppet uppgått till hälften af hvad som

skolat postkassan tillgodokomma, derest samtliga för resandes befordran afsedda

platser varit upptagne. Dessa linier äro:

Vestervik Yimmerby (Mariannelund) med en uppbörd motsvarande 16 procent

af hvad för samtliga platser skolat belöpa,

Linköping—Yimmerby ............ 25

Karlstad—ximål—Yenersborg 29 ,, „ „ n

Karlskrona—Sölvesborg..... 30

Norrköping—Yestervik............... 33 „ „ „ „ ‘ „

Yislanda—Halmstad .................. 35

Moheda—Vernamo .....................39 „ ^ ^ ^

och Östersund—Torpsharnmar... 48 „ „ „ ,,

Bland dessa äro flere, såsom Vestervik — Vimmerby, Linköping_Yim
merby,

Karlstad — Åmål— Venersborg, Norrköping.—Vestervik, Yislanda—

Halmstad och Östersund—Torpshammar, hvilka i en nära framtid komma att

i mer eller mindre fullständig mån af jern vägsförbindelser i orterne ersättas.

Derest emellertid, för åstadkommande af minskning i postverkets trafikutgifter,

dessa eller andra diligensposter pröfvas böra mot vanliga bref- och

paketposter utbytas, torde det i nåder tillåtas generalpoststyrelsen att —- efter det länsstyrelserne blifvit hörde och i öfrigt åstadkommits all den utredning

som vederbör — derom hos Eders Kongl. Maj:t göra särskild underdånig

framställning.

Bih. till Riks. Prof. 1878. 1 Samt. 1 Åfd.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Gener alpoststyr elsen, i fråga om postverkets trafikutgifter, m. m.

Slutligen har, i sammanhang med fastställandet af förhöjdt traktamente

för resepostexpeditörer och postiljoner, Eders Kongl. Maj:t den 23 nästlidne

mars i nåder behagat förständiga generalpoststyrelsen att afgifva underdånigt

yttrande rörande frågan, om och i hvad mån en motvigt till den af

omförmälda traktamentsförhöjning härflytande tillökning i postverkets utgifter

må kunna åstadkommas genom en minskning i antalet resepostexpeditörer

och postiljoner?

En minskning i antalet resepostexpeditörer, som för postbehandlingen

å jernväg användas, skulle kunna antagas vinnas dels genom en inskränkning

i antalet lägenheter, som för fullständig postkupéexpedition å jernbana

anlitas, dels ock''på det sätt, att en ökad tjenstgöring expeditörerne ålades.

Rörande den först omförmälda utvägen till åstadkommande af en

minskning i postverkets utgifter, har generalpoststyrelsen haft tillfälle här

ofvan i underdånighet uttala sig vid behandlingen af frågan om inskränka

ning i postbefordringen å jernväg.

Sjelfva beskaffenheten af tjenstgöringen i postkupé, under hvars utöfning

expeditören måste förblifva i stående ställning, gör det omöjligt att,

utan synnerligt men för expeditörernes helsa, utsträcka arbetet till ett allt

för stort antal timmar af dygnet. Under det att å de kortare bibanorna

tjenstgöringen är mindre ansträngande, och till följd deråt också expeditörerne

kunna dagligen — någon gång jemväl för två turer om dagen fram

och åter — användas, är förhållandet väsentligen annorlunda beskaffadt å

de längre linierna, såsom:

Katrineholm—Nässjö, med en tjenstgöringstid för ett vaktlag från kl.

10.44 e. m. till kl. 5,25 f. in. samt för ett annat vaktlag från kl. 11,25 f. m.

till kl. 6,55 e. m.;

Nässjö—Malmö, med tjenstgöringstid dels från kl. 5,44 f. m. till kl.

1,10 e. m., dels från kl. 10,14 f. m. till kl. 8,40 e. m.;

Hallsberg—Göteborg, med tjenstgöringstid dels från kl. 12,36 till kl.

8.44 f. m., dels från kl. 1,19 till kl. 9,14 e. m.;

och så vidare, oberäknad för hvar af dessa linier den tjenstgöringstid

af en timma före bantågets afgång och en timma efter dess ankomst, som

anses erforderlig i ena fallet för försändelsernas emottagande och ordnande

och i andra fallet för expeditionens afslutande m. m.

Å dessa och dylika linier har det visat sig vara oundgängligt lemna

tjenstemännen hvar tredje dag ledig, för att bereda dera den hvila, som vederbör.

En utsträckning i resepostexpeditörernas tjenstgöringstid, beroende

derpå, att antingen de distrikt, inom hvilka de användas, skulle utvidgas,

eller ock expeditörerna äfven å längre linier åläggas att hvarje dag tjenstgöra,

anser, med ledning af den erfarenhet, hvilken så väl inom vart land

som annorstädes inhemtats, generalpoststyrelsen icke böra i fråga sättas.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Generalpoststyrelsen, i fråga om postverkets trafikutgifter, m. m.

Hvad sist en minskning i postiljonsmtalet vidkommer, gäller hvad i

fråga om resepostexpeditörer blifvit underdånigst anfördt hufvudsakligen äfven

om de postiljoner, som användas å jernväg; hvaremellertid bör anmärkas att,

derest, på sätt bär ofvan blifvit i fråga stäldt, till tjenstgöring i postkupé

kunde, i större utsträckning än hvad hittills skett, postiljon användas i stället

för resepostexpeditör, naturligtvis antalet postiljoner måste i någon mån ytterligare

ökas.

Enahanda omständigheter, som i fråga om jernvägspostföringen blifvit

underdånigst åberopade, lägga icke hinder i vägen för en minskning i

antalet postiljoner, som till landsvägsposternas beledsagande användas.

En indragning af flere eller färre utaf de nuvarande postiljonsbeskickningarne

verkar nemligen icke någon inskränkning i tillfället till postutvexling

å de linier, i afseende å hvilka en dylik förändring i postförsändningssättet

kunde komma att ega rum.

Visserligen har icke sällan erfarenheten ådagalagt, att å linier, särdeles

af större utsträckning, för hvilka icke postiljonsbeskickning användes, postbefordringen

blir mindre regelbundet besörjd, så att postens ankomst till bestämmelseorten

inträffar senare än som vederbör; likasom också icke klagomål

saknats deröfver, att, der ej posten åtföljes af postiljon, oordningar vid

utvexlingen af lösväskor förekommit, synnerligen i de fall, då ofta ombyte

af körsven egt rum.

Huru känbara dessa olägenheter än kunna vara, anser dock icke

generalpoststyrelsen, att desamma borde utgöra något hinder för en inskränkning

i postiljonsbeskickningarne, genom hvilken kunde i väsentlig mån minskas

postverkets trafikutgifter. Generalpoststyrelsen skulle följaktligen också

icke tvekat att, med stöd af 8 § 3 momentet af den för styrelsen gällande

nådiga instruktion, vidtaga en dylik åtgärd, derest icke härvid förekommit

äfven en annan omständighet, hvilken verkar derhän, att en anordning af

i fråga varande slag svårligen kan antagas vara med postverkets verkliga

fördel öfverensstämmande.

Denna omständighet är den ökade fara för tillgrepp af de posten åtföljande

försändelser, som måste härflyta deraf, att ett större antal poster lemnas

utan bevakning af postiljon.

I allmänhet gäller inom andra länder som regel, att hvar post skall af

postiljon eller konduktör åtföljas.

Särskilda och lyckliga omständigheter hafva verkat derhän, att utan

synnerliga förluster kunnat inom Sverige å ett stort antal linier försändas

post, utan att densamma varit af postiljon åtföljd.

Företrädesvis har sådan anordning ansetts kunnat träffas för kortare linier

och der icke postföring skolat verkställas under någon del af natten.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Qener alpoststyrelsen, i fråga om postverkets trafikutgifter, m. m.

I flera af dessa fall har derjemte postföraren blifvit med något försvarsvapen

försedd, hvarjemte i entreprenadkontrakten intagits föreskrift derom,

att postföringen skall af pålitlig karl besörjas.

Öfvervakandet deraf, att denna föreskrift alltid i akt tages, kan emellertid

icke annat än möta svårighet, särdeles hvad angår linie, derå flera ombyten

af häst och skjutsare ega rum.

Också hafva icke saknats fall, då enligt de upplysningar, som kunnat

vinnas, å linie, der ej postiljonsbeskickning egt rum, till postföringens besörjande

blifvit använde dels minderåriga barn, dels äfven qvinnor; hvarigenom

icke posten beredts det skydd och försvar, som påräknats.

Med särskilt afseende å det stora värdet af de försändelser, förhvilka

postverket iklädes ansvarighet — ett värde som år 1875 uppgick till mer

än 560 millioner kronor — måste derför det anses synnerligen önskligt, att

postiljonsbeskickningarna kunde, i stället för att inskränkas, varda i väsentlig

mån utvidgade.

Nödvändigheten att, så mycket som möjligen kunnat ske, minska utgifterna

för postkassan har emellertid verkat derhän, att i en senare tid

postiljonsbeskickningarne icke kunnat utsträckas i samma mån, som postförbindelserna

utvidgats och värdet ökats af de försändelser, för hvilkas riktiga

fortkomst postverket eget- ansvara.

Under det att nämligen antalet af de postiljoner, som användas till

posternas beledsagande, utgjorde år 1866 ................................................. 224

och år 1875 .................................................................................................... 289,

samt följaktligen ökats med omkring................................................ 29 procent,

har under samma tid de postförda milens antal, uppgående

år 1866 till ...................................................................... 764,100

och år 1875 till................................................................. 1,268,600,

ökats med omkring............................................................................... 66 procent,

och värdet af assurerade försändelser, utgörande år 1866

kronor 302,445,000 och år 1875 kronor5 63,023,000, vunnit en

tillväxt af icke mindre än .................................................................. 86 procent

Af hvad här ofvan blifvit i underdånighet anfördt torde anses framgå,

att icke utan äfventyr för betydlig minskning i postuppbörd, stor olägenhet

för korrespondensen och rörelsen i allmänhet samt, i vissa fall, ökad fara

för förlust till följd af postrån, kunna vidtagas sådana inskränkningar i tillfället

till postutvexling eller i användandet afrés epostexpeditörer och postiljoner,

att derigenom skulle med ens åstadkommas jemnvigt mellan postverkets inkomster

och utgifter, så att postverket, som hittills aldrig burit samtliga de

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Generalpoststyrelsen, i fråga om postverkets trafikutgifter, in. m.

med postutvexlingen förenade utgifter, — då, under den tid verket icke uppbar

något särskilt bidrag af statsmedel, en mycket väsentlig del af kostnaden

för postföringens besörjande drabbat dels posthemmanens innehafvare,

dels ock den gästgifveri-, håll- och reservskjutsskyldiga jorden -— skulle

sättas i tillfälle att ensamt med trafikinkomsterna bestrida samtliga utgifterna

för postföringens besörjande.

Svårigheterna, att under nu varande förhållanden vinna ett sådant

resultat, äro i Sverige desamma, som inom andra länder, hvilka funnit omsorgen

om samfärdselns och rörelsens befrämjande påkalla anordnandet af

regelbunden postbefordran äfven i sådana landsdelar, der en till antalet ringa

befolkning är spridd på allt för stora sträckor, för att den intägt, som af

postutvexlingen kan hemtas, skulle betäcka de med posternas fortskaffande

förenade utgifter. Sådant är förhållandet, bland jannat, med Norge, hvarest

med inberäknande af bidragen till enskildes ångfartyg, hvilka anlitas för

postföring — af andra allmänna medel än de, som genom postanstalterna

inflyta, år 1875 för postutvexlingens besörjande utbetalats omkring 578,000

kronor; i Ryssland, hvarest samma år postverkets utgifter öfverstigif inkomsterna

med 2,543,000 rubel silfver, och i Nordamerikas Förenta Stater der,

också år 1875, bristen uppgått till icke mindre än 7,200,000 dollars.

Icke heller har, då beslut fattades vare sig om lindring i den jordegare

förut åliggande skyldighet, att biträda med posternas fortskaffande, eller om

det fullständigare upphäfvandet af denna tunga, förutsatt blifvit, att en sådan

förändring skulle kunna genomföras utan bidrag af andra statsmedel; såsom

med tydlighet framgår

dels af Riksdagens, i skrifvelse den 13 maj 1868, gjorda anhållan, att,

derest brist på medel skulle utgöra ett hinder för hela postskjutsens ställande

på beting, framställning i ämnet måtte göras till Riksdagen;

dels deraf, att då genom nådigt bref den 19 augusti 1870 rättigheten

att för posttransport anlita gästgifveri-, håll- eller reservskjuts inskränktes

till de fall, att icke aftal kunnat träffas om postföringens öfvertagande på

beting mot godtgörelse, uppgående till vissa, för särskilda fall bestämda

maximibelopp, meddelades det nådiga förklarande, att de i berörda hänseenden

förut gällande bestämmelser komme att t åter^tillämpas, i händelse de anslag,

som för bestridande af de med förändringen förenade, förhöjda kostnader

möjligen kunde finnas erforderliga, icke blefve af Riksdagen beviljade;

dels ock slutligen deraf, att — då fråga uppstått om en fullständigare

befrielse från åliggandet för de gästgifveri-, håll- och reservskjutsskyldige

att biträda med posternes fortskaffande, samt i underdånig skrifvelse den 31

december 1873 generalpoststyrelsen anfört, hurusom otvifvelaktigt vore att

den tillökning i utgift, som från en sådan förändring i postföringssättet vore

oskiljaktig, blefve större än att med ett eljest möjligen uppkommande öfver
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Generalpoststyrelsen, i fråga om. postverkets trafikutgifter, m. in.

skott af postintraderna kunna betackas; hvarför ock styrelsen i underdånighet

hemstält om uppförande å sjunde hufvud titeln af ett särskildt förslagsanslag

till i fråga varande utgifters bestridande — Eders Kongl. Maj:t väl, vid det

förhållande att tillförlitlig grund saknades för beräknande af det belopp, som

härtill kornme att erfordras, och att icke utredt vore, i hvad mån postverkets

vanliga inkomster kunde äfven till i fråga varande utgifter lemna nödig tillgång,

icke funnit lämpligt äska uppförande å sjunde hufvudtiteln af ett särskildt

anslag för berörde ändamål, men deremot i nådig proposition den 17

april 1874 föreslagit Riksdagen medgifva, att de ökade utgifter, som af en

sådan förändring kunde under år 1875 föranledas och hvartill det för postbefordran

å landsväg och inom postanstalternas områden å postverkets omkostnadsstat

uppförda anslag icke lemnade tillgång, finge af statskontoret

med under hand egande medel bestridas, mot ersättning af postverkets blifvande

öfverskottsmedel så långt dessa dertill försloge; en framställning, hvilken

äfven, på sätt här ofvan finnes underdånigst anfördt, blifvit af Riksdagen

bifallen; hvarefter, vid fastställandet af postverkets stater för åren 1876 och

1877, denna angelägenhet blifvit på enahanda sätt ordnad.

Under det att af hvarje utvidgning af postförbindelserna, likasom af

hvarje annan lättnad för poströrelsen, bör med skäl kunna påräknas att, om

icke genast, så åtminstone i en icke synnerligen aflägsen framtid, de sålunda

till postutvexlingens befrämjande vidtagne åtgärder skola framkalla en tillökning

i antalet försändelser, tillräckligt stor att bereda tillgång till bestridande

af de ökade utgifter, som i de flesta fall äro med en dylik anordning

förenade,

är det naturligt att den här ofvan omförmälda förändring i sättet för

posternes fortskaffande — posthemmanskjutsens upphörande, mot åliggande

för posthemmanen att fullgöra de onera, från hvilka de förut varit i egenskap

af posthemman befriade, samt de gästgifveri-, håll- och reservskjutsskyldiges

frikallande från åliggandet att annat än i några få undantagsfall

bestrida postföring, — icke varit af beskaffenhet att kunna verka någon tillväxt

i postförsändelsernas antal, med deraf beroende ökad portointägt för

postkassan.

Om derför ock med rättvisa och billighet funnits öfverensstämmande,

att posthemmanen, likasom de gästgifveri-, håll- och reservskjutsskyldige,

befriats från eu tunga, som blef mera tryckande i samma mån som rörelsen

tillväxte och det verkliga värdet af skjutsprestationen, särdeles inom vissa

delar af riket, vida öfversteg den ersättning, som för postföring^ besörjande

författningsenligt skolat utgöras, på samma gång som gästgifveri skjutsens

anlitande äfven för postföringen å vissa orter i betydlig mån försvårade

åvägabringandet af entreprenad aftal rörande gästgifveriskjutsens bestridande,

har icke med skäl kunnat förväntas, att postverkets vanliga inkomst
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Generalpoststyrelsen, i fråga om postverkets trafikutgifter, ni. m. 28

medel skulle lemna tillgång till bestridande af äfven de ökade utgifter, som

måste blifva en följd af den förenämnda förändringen i vilkoren för posternes

fortskaffande; helst den tillökning i inkomst, som beredts postkassan genom

fribrefsrättens upphörande och de förändrade bestämmelserna rörande tidningars

postbefordran, tagits i anspråk för bestridande af utgifterne för anordnande

af de nya kronobrefbäringsposterne med de till dem hörande stationer;

utgifter, hvilka icke kunnat annat än blifva betydligt högre än hvartill desamma

ursprungligen beräknats, sedan icke, såsom generalpoststyrelsen vågat - i skrifvelse den 24 oktober 1872 underdånigst föreslå, ansetts böra, såsom

vilkor för kronobrefbäringens upphörande, fastställas något visst belopp, hvarutöfver

icke legan för de till kronobrefbäringens ersättande afsedda nya postgångarne

finge uppgå.

Icke heller lärer kunna anses vare sig lämpligt eller billigt att, — för

beredande af ersättning för de utgifter, som statsverket måste komma att

vidkännas till följd af förenämnda, posthemmanens innehafvare samt gästgifveri-,

håll- och reservskjutsskyldige beviljade lättnader — skulle i tillfället

till postutvexling vidtagas sådana inskränkningar, som måste blifva för rörelsen

i hög grad menliga.

En med denna generalpoststyrelsens uppfattning öfverensstämmande åsigt

synes äfven hafva gjort sig gällande så väl i riksdagens åberopade skrifvelse

den 13 maj 1868 som i högstberörda, nådiga brefvet den 19 augusti 1870,

i fråga om postskjutsens skiljande från jordbruket, och i de propositioner

rörande stater för postverket, hvilka blifvit af Eders Kongl. Maj:t till Riksdagen

aflåtne den 17 april 1874, den 15 januari 1875, den 14 januari 1876

och den 9 nästlidne mars.

Om också, enligt härofvan underdånigst meddelade utredning, icke lärer

komma att till något synnerligen stort belopp uppgå den besparing i postverkets

utgifter, som kan åvägabringas genom sådana indragningar af omförmälda

slag, som skäligen böra i fråga komma,

och om — efter det att, genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den

7 juli och den 29 september nästlidet år, blifvit förhöjde afgifterne icke

allenast för resandes, utan äfven för paketgods’ befordran med posterna —

något försök att genom höjda afgifter för försändelser af öfriga slag bereda

postverket ökade inkomster icke, åtminstone för närvarande, bör i fråga sättas,

saknas icke derför skäl för det antagande, att i eu icke synnerligen

aflägsen framtid postverkets inkomster skola lemna tillgång till bestridande

af, om icke alla, åtminstone en väsentlig del af de utgifter, hvilka blifvit eu

följd af postskjutsens skiljande från jordbruket.

Till vinnande af ett sådant ändamål skola icke ensamt bidraga de besparingar

i utgift, som befinnas kunna vidtagas, utan att derigenom postutvexlingen

inskränkes i en mån, som kan blifva menlig för rörelsen eller som

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 O ener alp ost styr elsen, i fråga om postverkets trafikutgifter, m. m.

ökar faran för tillgrepp af försändelser, som till postbefordran aflemnats; bland

hvilka besparingar höra särskildt omförmälas de som kunna beredas derigenom

att, i sammanhang med anordnande af landtbrefbäring, indrages en

del af de poststationer, som hittills för ersättande af den ordinarie kronobrefbäringen

ansetts erforderliga.

Hufvudsakligen och i högre mån än som genom indragning af någon

del utaf de nu varande postlägenheterna kan åstadkommas, bör ett gynsammare

förhållande mellan postverkets inkomster och samtlige de med

postutvexlingen förenade utgifter kunna bringas till stånd genom en tillökning

i posttrafiken, motsvarande den som hittills, efter det postförbindelserna

vunnit eu större utvidgning, år efter år uppkommit; eu tillökning som säkerligen

icke heller i framtiden skall uteblifva, derest icke tillfället till postutvexling

varder i någon väsentligare mån inskränkt.

Ty om också någon förhöjning i trafikkostnad måste blifva oskiljaktig

från hvarje betydligare tillväxt i försändelsernas antal, lider det intet tvifvel

att — sedan under de sistförflutna åren postförbindelserna nått en utveckling,

som gör det sannolikt att i den närmaste framtiden endast undantagsvis,

hufvudsakligen i samband med nya jernvägsanläggningar, någon betydligare

utvidgning af postgångarne skall i fråga komma — hvarje tillökning

i posttrafik skall bereda eu inkomst, som väsentligen öfverstiger de med försändelsernas

postbehandling och befordran förenade utgifter.

Naturligtvis möta mycket stora svårigheter att uppgöra en sannolikhetsberäkning

rörande det förhållande, som kan komma att ega rum mellan postverkets

inkomster och utgifter under loppet af flere följande år.

Någon ledning kan dock härvid hemtas af erfarenheten från föregående

år.

I en senare tid har under de perioder af två och ett hälft år, som

vid statsregleringarnes uppgörande lagts till grund för beräknandet af postverkets

inkomster, tillökningen i dessa inkomster i allmänhet utgjort omkring

25 procent.

Yore att i den närmaste framtiden påräkna en lika betydlig tillväxt i

postuppbörd, borde postverkets inkomster, som vid statsregleringen för nästlidet

år förslagsvis beräknats till 3,850,000 kronor, men enligt nu mera

tillgängliga räkenskaper uppgått till omkring ........... kronor 4,360,000: —

för tiden från och med den 1 juli 1878 till och

med den 30 juni 1879 belöpa sig till ........................ „ 5,450,000: —

och för år 1881 uppgå till ............................... „ 6,812,500: —

samt följakligen under tiden från och med den 1 januari 1877 till och

med den 31 december 1881 hafva vunnit eu tillökning af kronor 2,452,500.

Antages emellertid, att under de i fråga varande fem åren tillökningen

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Generalpoststyrelsen, i fråga om postverkets trafikutgifter, m. m.

i inkomst icke blefve mer än hälften så stor som under den föregående tiden,

samt följaktligen komme att uppgå till ........................ kronor 1,226,250: —,

samt att nödigt befunnes till bestridande af de

ökade utgifter, som af en växande trafik påkallas,

använda hälften af förenämnde belopp, som, till vinnande

af jemn slutsumma, upptages till ..................... „ 626,250: —,

borde likväl — derest icke oförutsedda omständigheter,

verkande till ytterligare förhöjning i utgifter

under tiden, mellankomma — vid 1881, års utgång

vara att påräkna en ökad årlig tillgång af................. „ 600,000: —,

ungefärligen motsvarande det belopp, som under hvart och ett af de senaste

åren erfordrats för bestridande af de utgifter, hvilka blifvit en följd af postföringsskyldighetens

skiljande från jordbruket.

Generalpoststyrelsen framhärdar, med djupaste vördnad, trohet och nit,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kong!. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste

tjenare och undersåter:

WILHELM ROOS.

L. HUBNER. FRANS BROBERG. C. IT. WESTMAN.

\

1. 8.

B. Friman.

Stockholm den 2 maj 1877.

Bill. till Riksd. Prof,. 1878. 1. Samt. 1 Afd.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Generalpoststyrelsen, i fråga om postverkets trafikutgifter, m. m.

Tabell,

utvisande huru postutvexlingen ombesörjes å de olika jernvägslinierne.

A) Statens jernvägar:

å linien Stockholm — Linköping—Nässjö:

fullständig postkupébefordran med tre genomgående tåg i hvardera

riktningen (nattsnälltåg, dagsnälltåg och blandadt tåg), hvarförutom post

såsom ilgods äfvensom breflåda befordras med ett blandadt tåg från Mölnbo

till Södertelje, samt post såsom ilgods fortskaffas med ett godståg mellan

Katrineholm och Norrköping;

å linien Nässjö—Malmö:

fullständig postkupébefordran med två genomgående tåg i hvardera

riktningen (nattsnälltåg och blandadt tåg) samt å sträckorna Elmhult—

Malmö och Eslöf— Malmö befordran af post i afstängdt läst fack jemte

breflåda med ett blandadt tåg och ett godståg;

å linien Katrineholm—Halsberg:

fullständig postkupébefordran med tre genomgående tåg i hvardera

riktningen (nattsnälltåg, dagsnälltåg och blandadt tåg), hvarjemte post

såsom Ugods befordras med ett godståg från Halsberg till Kilsmo;

å linien Halsberg-— Falköping:

fullständig postkupébefordran med fyra genomgående tåg i hvardera

riktningen (två nattsnälltåg, dagsnälltåg och blandadt tåg);

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Generalpoststyrelsen, i fråga om postverkets trafikutgifter, rn. m.

å linien Falköping—Göteborg:

fullständig postJmpébefordran med tre genomgående tåg i hvardera

riktningen (nattsnälltåg, dagsnälltåg och blandadt tåg), hvarjemte post

såsom ilgods jemte breflåda befordras med ett blandadt tåg från Falköping

till Göteborg samt från ''korp till Herrljunga;

å linien Falköping—Nässjö:

fullständig postJmpébefordran med tre genomgående tåg i hvardera

riktningen (nattsnälltåg, dagsnälltåg och persontåg);

å linien Laxå—Charlottenberg:

fullständig postJmpébefordran med två genomgående tåg i hvardera

riktningen (dagsnälltåg och persontåg), hvarjemte post såsom ilgods befordras

dels med ett persontåg frän Björneborg till Hasselfors, dels med

ett godståg fram och åter å bibanan Kil—Fry keta;

å linien Skof de—Carlsborg:

befordran af postiljonskupé med ett blandadt tåg i hvardera riktningen;
-

å linien Örebro—Halsberg:

fullständig postkupébefordran med ett blandadt tåg i hvardera riktningen,

befordran af postiljonskupé med tre tåg i hvardera riktningen samt

befordran af post såsom ilgods jemte breflåda med ett tåg i hvardera riktningen;
-

å linien Stockholm—Upsala:

fidlständig postJmpébefordran med tre genomgående tåg i hvardera

riktningen (ett dagsnälltåg och två persontåg), befordran af breflåda med

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Qeneralpoststyrelsen, i fråga om postverkets trafikutgifter, in. m.

ett persontåg i hvardera riktningen samt befordran af post såsom ilgods

jemte breflåda med ett godståg från Upsala till Stockholm;

å linien Upsala—Sala:

fullständig postkupébefordran med ett persontåg i hvardera riktningen,

''befordran af post i afstängdt, läst fack med ett snälltåg i hvardera

riktningen, breflådsbefordran med ett godståg i hvardera riktningen samt

befordran af post såsom ilgods med ett godståg från Upsala till Sala;

å linien Sala—Krylbo:

fullständig posthupébefordran med ett persontåg i hvardera riktningen

samt breflådsbefordran med ett godståg i hvardera riktningen;

å linien Krylbo—Ockelbo:

fullständig postkupébefordran med ett persontåg i hvardera riktningen.

B) Enskildes jernvägar:

å linien Oxelösund—Flen—Walskog:

befordran af post i afstängdt, läst fack, åtföljd af postiljon med ett

tåg i hvardera riktningen;

å linien Bekarne—Kolbäck:

befordran af post i afstängdt, läst fack med ett tåg i hvardera riktningen;
-

å linien Pålsboda—Finspong:

befordran af postiljonskupé med två genomgående tåg i hvardera

riktningen;

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Generalpoststyrelsen, i fråga om postverkets trafikutgifter, ni. in.

å linien Edsberg— Motala—Mjölby:

fullständig postkupébefordran med två genomgående tåg i hvardera

riktningen;

å linien Fogelsta—Vadstena:

befordran af post i afstängdt, läst fack jemte breflåda med tre tåg i

hvardera riktningen;

å linien Nässjö—Oskarshamn:

fullständig postkupébefordran med ett tåg i hvardera riktningen samt

breflådbefordran med ett tåg i hvardera riktningen;

å linien Alfvesta— Vexiö:

fullständig postkupébefordran med två tåg i hvardera riktningen

samt befordran af post såsom ilgods jemte breflåda med ett tåg i hvardera

riktningen;

å linien Vexiö—Enimaboda—Karlskrona:

fullständig postkupébefordran med två genomgående tåg i hvardera

riktningen samt breflådbefordran med ett tåg i hvardera riktningen å

sträckan Enimaboda—Karlskrona;

å linien Emmaboda—Nybro—Kalmar:

fullständig postkupébefordran med två genomgående tåg i hvardera

riktningen samt befordran af post såsom ilgods jemte breflåda med ett tåg

i hvardera riktningen i sträckan Nybro—Kalmar;

å linien Nybro—Säfsjöström:

befordran af post i afstängdt, läst fack, åtföljd af postiljon med ett

tåg i hvardera riktningen;

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Generalpo ststyrelsen, i fråga om postverkets trafikutgifter, m. m.

å linien Wislanda—Karlshamn:

fullständig postkupéhefordran med två genomgående tåg i hvardera

riktningen;

å linien Idessleholm—Kristianstad:

fullständig postkupéhefordran med två genomgående tåg i hvardera

riktningen;

å linien Kristianstad—Sölvesborg:

fullständig postkupéhefordran med två genomgående tåg i hvardera

riktningen;

å linien Eslöf—Ystad:

fullständig postkupéhefordran med två genomgående tåg i hvardera

riktningen, samt befordran af post i afstängdt, läst fack jemte breflåda

med ett tåg i hvardera riktningen;

å linien Malmö—Ystad:

fullständig postkupéhefordran med två genomgående tåg i hvardera

riktningen samt befordran af post i afstängdt, läst fack jemte breflåda

med ett tåg i hvardera riktningen;

å linien Lund—Trelleborg:

fullständig postkupéhefordran med ett tåg i hvardera riktningen

samt befordran af post i afstängdt, läst fack jemte breflåda med två tåg

i hvardera riktningen;

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Generalpoststyrelsen, i fråga om postverkets trafikutgifter, m. m.

å limen Eslöf—Helsingborg:

fullständig postlcupébefordran med ett tåg i hvardera riktningen,

befordran af postiljonskupé med ett samt befordran af post i afstängdt,

läst fack jemte breflåda med två tåg i hvardera riktningen;

å linien Billeberga—Landskrona:

befordran af post i afstängdt läst fack jemte breflåda med fem tåg

i hvardera riktningen;

å linien Hessleholm—Åstorp—Helsingborg:

fullständig postkupébefordran med två genomgående tåg i hvardera

riktningen samt befordran af post i afstängdt, läst fack jemte breflåda

med ett tåg i hvardera riktningen å sträckan Åstorp—Helsingborg;

å linien Engelholm—Astörp—Landskrona:

fullständig postkupébefordran med ett genomgående tåg i hvardera

riktningen, befordran af post i afstängdt, läst fack jemte breflåda med

ett tåg i hvardera riktningen samt befordran af postiljonskupé med ett

tåg i hvardera riktningen å sträckan Engelholm- Åstorp;

å linien Moholm—Mariestad:

befordran af post i afstängdt, läst fack jemte breflåda med två

tåg i hvardera riktningen;

å linien Stenstorp—Skara—Lidköping:

befordran af postiljonskupé med två genomgående tåg i hvardera

riktningen;

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Generalpoststyrélsen, i fråga om postverkets trafikutgifter, in. m.

å limen Stenstorp—Hjo:

befordran af postiljonskupé med ett tåg i hvardera riktningen samt

befordran af breflåda med ett tåg i hvardera riktningen;

å linien Svensbro—Tidaholm:

befordran af post i af stäng dt, läst fack, åtföljd af postiljon äfvensom

af breflåda med två tåg i hvardera riktningen;

å linien Herrljunga—Venersborg—Uddevalla:

befordran af postiljonskupé med två tåg i hvardera riktningen;

å linien Herrljunga —Borås:

befordran af post i afstängdt läst fack, åtföljd af postiljon med

två tåg i hvardera riktningen;

å linien Vartofta—Ulricehamn:

befordran af postiljonskupé med två tåg i hvardera riktningen;

å linien Stockholm—Tillberga:

fullständig postkupébefordran med ett tåg i hvardera riktningen;

å linien Tillberga—Kärrgrufvan:

fullständig postkupébefordran med ett tåg i hvardera riktningen;

opaginerad Kontrollera mot PDF

3S

Generalpoststyrelsen, i fråga om postverkets trafiliutgifter, m. m.

å linien Tillberga—Sala:

befordran af postiljonskupé med ett tåg i hvardera riktningen;

a linien Tillit er ga— W''ester ds—Köping:

fullständig postkupébefordran med ett tåg i hvardera riktningen,

befordran af post i afstängdt, läst fack, åtföljd af postiljon med ett tåg

i hvardera riktningen samt befordran af post såsom ilgods med ett tåg

frän Tillberga till Westerås;

å linien Köping—Örebro:

fullständig postkupébefordran med ett tåg i hvardera riktningen

samt befordran af post i afstängdt, läst fack, åtföljd af postiljon med

två tåg i hvardera riktningen;

å linien Köping—Utter sfer g:

befordran af postiljonskupé med ett tåg i hvardera riktningen samt

befordran af post i afstängdt, läst fack jemte breflåda äfvenledes med

ett tåg i hvardera riktningen;

å linien Frövi—Ludvika:

befordran af ''postiljonskupé med ett tåg i hvardera riktningen samt

befordran af breflåda äfvenledes med ett tåg i hvardera riktningen;

å linien Ludvika—Smedjebacken:

befordran af post såsom ilgods med två tåg från Ludvika till Smedjebacken

och med ett tåg frän Smedjebacken till Ludvika samt befordran

af breflåda med ett tåg från Smedjebacken till Ludvika;

Bill. till liilcsä. Prof. 1878. 1 Sami. 1 Afd.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Generalpoststyrelsen, i fråga om postverkets trafikutgifter, m. m.

å linien Störa—Guldsmedshyttan:

befordran af post såsom ilgods jemte breflåda med ett tåg i hvardera

riktningen;

å linien Falun—Bergslags—Ställdalen:

befordran af post i af stäng dt, läst fack, åtföljd af postiljon med

ett tåg i hvardera riktningen;

å linien Bergslags—Ställdalen—Grytliyttehed:

befordran af post i af stäng dt, läst fack, åtföljd af postiljon med

ett tåg i hvardera riktningen samt befordran af post i af stäng dt, läst

fack, utan att postiljon åtföljer med likaledes ett tåg i hvardera riktningen

;

å linien Grythyttehed—Daglösen:

befordran af post i af stäng dt, läst fack, åtföljd af postiljon med

ett tåg i hvardera riktningen samt befordran af post i af stängdt, läst

fack (utan postiljon) jemte breflåda med likaledes ett tåg i hvardera

riktningen;

å linien Daglösen—Kil:

befordran af post i afstängdt, läst fack, åtf öljd af postiljon med

två tåg i hvardera riktningen;

å linien Daglösen—Filipstad:

befordran af post i afstängdt, läst fack, åtföljd af postiljon med

två tåg i hvardera riktningen samt befordran af post i afstängdt, läst

fack, (utan postiljon) jemte breflåda med ett tåg i hvardera riktningen;

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Generalpoststyrelsen, i fråga om postverkets trafikutgifter, m. m.

å limen Bylta—Nora:

befordran af post i af st äng dt, läst fack, åtföljd af postiljon med

två tåg i hvardera riktningen;

å linien Nora —Karlskoga—Otterbäcken:

befordran af postiljonskupé med ett tåg i hvardera riktningen;

å linien Deg er fors—Dalkarlsberg—Wikersvik:

befordran af post i af stång dt, läst fack med ett genomgående tåg

i hvardera riktningen hvarje söckendag samt dylik befordran med ett tåg

hvarje söckendag fram och åter å sträckan Dalkarlsberg—Wikersvik;

å linien Kristinehamn—Finshyttan—Persberg:

befordran af postiljonskupé med ett tåg i hvardera riktningen samt

befordran af post i afstängdt, läst fack jemte breflåda med äfvenledes

ett tåg i hvardera riktningen;

å linien Filipstad—Finnmossen:

befordran af post i afstängdt, läst fack, åtföljd af postiljon med

ett tåg i hvardera riktningen;

å linien JJpsala—Gejle:

fullständig postkupébefordran med ett genomgående tåg i hvardera

riktningen, hvarjemte förekommer befordran af breflåda med ett tåg i

hvardera riktningen dels mellan Upsala och Söderfors, dels mellan Gefle

och Orbyhus samt befordran af post i afstängdt, läst fack med ett tåg

i hvardera riktningen mellan Orrskog och Söderfors;

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Generalpoststyrelsen, i fråga om postverkets trafikutgifter, in. m.

å linien Örby hus—Dannemora:

befordran af post i af st äng åt 1 läst fack jemte breflåda med ett tåg

i hvardera riktningen samt befordran af (ensamt) breflåda med likaledes

ett tåg i hvardera riktningen;

å linien Krylbo—Kärrgrufvan:

befor dan af post såsom ilgods med ett tåg i hvardera riktningen;

å linien Gefle—Falun:

fullständig postkupébefordran med två tåg i hvardera riktningen;

å linien Upsala—Lenna:

befordran af post i afstängdt, läst fack jemte breflåda med två tåg

i hvardera riktningen på söckendagar samt med ett tåg på sön- och

lielgedagar; samt

å linien Sundsvall—Torpshammar:

befordran af postiljonskupé med ett tåg i hvardera riktningen.

STOCKHOLM, ISAAC MASCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1878.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Generaltullstyrelsens statsförslag för år 1879.

1

Litt. E.

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Vid afgifvande af underdånigt förslag till reglering af tullverkets

aflönings- och utgiftsstater för år 1879, anser sig generaltullstyrelsen

i fråga om lönestaten för centralverket endast böra åberopa sitt den 23

oktober 1876, i sammanhang med yttrande angående tullverkets stater

för 1878, afgifna underdåniga utlåtande öfver löneregleringskomiténs

betänkande och förslag till lönereglering m. m. för generaltullstyrelsen.

Sedan styrelsen afgaf nämnda utlåtande, hafva bland de tjenster,

styrelsen deri föreslog till indragning, följande blifvit lediga, nemligen:

Bill. till Rilcsd. Prof. 1878. 1 Sami. 1 Afä: 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Generaltullstyrelsens statsf&rslag för år 1879.

en notarietjenst i kansliet ock ytterligare två kammarskrifvaretjenster

i revisionskontor^ De belopp, hvilka å öfvergångsaflöningsstat skulle

behöfva upptagas i och för genomförande af den utaf styrelsen föreslagna

regleringen, komma naturligen att minskas med aflöningen för

de sålunda ledigblifna befattningarne, och de tjenster i centralverket,

hvilka numera återstå att å öfvergångsaflöningsstat uppföra vid den

af styrelsen föreslagna statens tillämpning, äro endast den förenade

tullfiskals- och kanslistbefattningen å advokatfiskalskontoret, tre kammarskrifvaretjenster

å revisionskontoret samt en vaktmästaresyssla. Då

styrelsen är förvissad, att Eders Kongl. Maj:t icke kan undgå att finna

styrelsens förslag om bibehållande af kamereraretjensterna å kammaroch

revisionskontoren välgrundadt och förestafvadt dels af omsorgen

om handhafvandet af en verksam kontroll öfver de styrelsen underlydande

redogörarne och om en noggran och betryggande utredning

af förekommande ärenden, dels ock af insigten om det företräde, sjelfva

styrelsens nuvarande organisation erbjuder framför den af löneregleringskomitén

föreslagna, och då styrelsen vidare hoppas, att Eders

Kongl. Maj:t skall finna de af styrelsen tillstyrkta aflöningsbelopp afpassade

efter de olika befattningarnes vigt och mängden af dermed

förenade göromål, har styrelsen i de specificerade indragnings- samt

öfvergångsaflöningsstater, som nu upprättats, hvarken upptagit innehafvarne

af de båda omförmälda, enligt styrelsens åsigt för verket

oumbärliga kamereraretjensterna, och ej heller någon sådan ersättning

till sekreteraren, registratorn och kamereraren å kammarkontoret, som,

i händelse de af löneregleringskomitén föreslagna lönebelopp skulle

fastställas, billigtvis synes böra tillkomma de nuvarande innehafvarne

af dessa tre platser, för att de icke genom den nya statens tillämpning

må tillskyndas en alltför stor minskning i de löneförmåner, de nu

åtnjuta under form af lön, tjenstgöringspenningar och dyrtidstillägg.

Slutligen vill styrelsen nämna, att, då styrelsen är öfvertygad, att

Eders Kongl. Maj:t, behjertande vigten af att centralverket snart erhåller

en definitiv lönestat, kommer att underställa frågan derom nästinstundande

riksdags pröfning, styrelsen ej anser erforderligt, att nu

alternativt framställa begäran om anvisande för framtiden af det dyrtidstilläggsanslag,

som hittills varit i staten uppfördt endast under afbidan

på en fast reglering af embetsverkets stat.

Innan styrelsen härefter öfvergår till de speciella förändringar,

som kunna påkallas i öfriga aflöningsstater för tullverkets personal,

bör, enligt uppdrag som lemnats styrelsen medelst embetsskrifvelse

från statsrådet och chefen för Eders Kongl. Maj:ts finansdepartement

af den 20 nästlidne oktober, styrelsen redogöra för och afgifva ytt
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

GeneraltuUstyrelsens statsförslag för år 1879. 3

rande öfver vissa af bemälde departementschef ifrågasatta ”förändringar

i lokaltullförvaltningarnes samt kust- och gränsbevakningens aflöningsförhållanden

och tullverkets stater i öfrigt”. Styrelsen har sålunda

haft att taga i öfvervägande, huruvida nedannämnda förändringar må

vara nyttiga och kunna lämpligen genomföras, nemligen:

att fullmakter eller konstitutorial för tjensteman och betjente af

kontrollörs eller lägre grad hädanefter må utfärdas allenast å viss beställning

i tullverket utan angifvande af tjenstgöringsort, med skyldighet

för den utnämnde att förrätta den till beställningen hörande tjenstgöring

å ort, som af generaltullstyrelsen vid utnämningen eller sedermera

honom anvisas;

att i de statsförslag, som för Eders Kongl. Maj:t framläggas, må

upptagas, icke såsom hittills, specifikationer å tjensterna vid hvarje lokalförvaltning,

utan allenast antalet fenster inom hvarje tjenste-och lönegrad

och slutsumman af de sammanlagda aflöningsbeloppen inom graden,

med angifvande tillika af tjenstgöringsorterna för innehafvare

af de beställningar, hvilka komma att fortfarande vara bundna vid

viss ort;

att anslaget till ”jakt- och båtlega” samt till ”hästlega och resekostnader”

må sammanslås till ett anslag och utföras med allenast ett

belopp, med rätt för generaltullstyrelsen att disponera detsamma för

det dermed afsedda ändamål, i den mån sådant utan hinder af redan

meddelade fullmakter låter sig göra;

att anslagen till ”biträdande e. o. kammarskrifvare” och till ”skrifbiträden”

likaledes må sammanslås till ett anslag, med rätt för generaltullstyrelsen

att det sålunda sammanförda anslaget disponera; samt

att öfvergångsaflöningsstaten och indragningsstaten må utföras

specificerade, och. samtliga de å dessa stater förekommande belopp upptagas

såsom fasta anslag, med iakttagande att, derest någon post är

af beskaffenhet att ej kunna till siffran uppgifvas, densamma må beräknas

till det belopp, hvartill den antagligen högst kan komma att

uppgå.

De förslag, hvilka innehållas i de båda första med hvarandra

nära sammanhängande punkterna, åsyfta, såsom ock i departementschefens

skrifvelse antydes, dels att lemna generaltullstyrelsen bättre

tillfälle än hittills, då personalens antal på hvarje plats varit i staten

bestämd, att låta tjenstgöringen lämpas efter de vexlande behofven af

arbetskrafter å de särskilda orterna, utan att Eders Kongl. Maj:t och

Riksdagen skulle behöfva särskildt besluta i hvarje dylik detaljfråga,

dels ock att undanrödja det hinder för ett hastigare genomförande af

dylika, tid efter annan erforderliga regleringar, som nu förefinnes deri,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

GeneraltuUstyrélsens statsförslag för år 1879.

att i alla konstitutorial å tjänster inom tullverket finnes bestämd viss

tjenstgöringsort. Nekas kan icke, att de sålunda angifna syftemålen

skulle genom de båda förslagens antagande i väsentlig mån främjas,

och styrelsen tvekar icke heller att obetingadt förorda åtminstone den

af de båda första punkterna, hvilken åsyftar en sådan uppställning af

staten, att någon specifikation af de underordnade befattningarne å

hvarje plats icke deri inrymmes och att Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen

må befrias från bestämmandet af den underordnade personalens

fördelning mellan särskilda platser, ett bestämmande, hvilket onekligen

med så mycket större skäl bör tillhöra det förvaltande styrelseverket,

som detta ensamt kan vara i tillfälle att närmare följa de förhållanden,

hvilka betinga det olika behofvet af arbetskrafter på hvarje plats, och

derföre också bör bära ansvaret för den disponibla personalens tillbörliga

fördelning. Genom att till generaltullstyrelsen förflytta bestämmanderätten

i detta afseende vinnes ock den fördelen, att eu förändring

i personalfördelningen kan göras omedelbarligen, när tillfälle dertill

gifves, och utan den tidsutdrägt, som måste blifva följden af frågans

hänskjutande till Eders Kongl. Maj:ts och Riksdagens pröfning.

I de vidlyftiga underdåniga framställningar angående tullverkets aflöningsstat,

hvilka styrelsen fått för hvarje år aflåta, har ofta en väsentlig

del af de föreslagna ändringarne i staten berott endast af det, genom

vexlingar i trafikförhållandena föranledda behofvet, att vidtaga en

förändrad fördelning af personalen genom indragning af vissa tjenster

på en plats och nyinrättande af dylika på en annan — frågor af så underordnad

natur, att det måste vara oegentlig!,, att Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet

tages i anspråk för deras afgörande. Om det oaktadt styrelsen

sjelf icke tagit initiativet i fråga om en förändring i det hittills

varande förhållandet, hvars oegentlighet framträdt i ännu tydligare

dager, sedan tullverkets stater blifvit föremål för årlig fastställelse

jemväl af riksdagen, har detta sin förklaring i den ganska naturliga

obenägenheten hos styrelsen, att sjelf ifrågasätta en utsträckning af

dess myndighet öfver ett område, hvarinom dock Eders Kongl. Maj:t

och Riksdagen hittills utöfvat beslutanderätten. Då åter frågan nu kommit

i en annan ställning och styrelsen fått i uppdrag att yttra sin

mening öfver ett förslag om tillerkännande åt generaltullstyrelsen af

samma rätt, att bestämma öfver den mera underordnade personalens

fördelning mellan de olika tjenstgöringsorterna, som redan tillkommer

styrelserna inom andra förvaltningsgrenar, såsom t. ex. post- och telegrafverken

samt statens jernvägar, kan styrelsen, på ofvan antydda

skäl, icke annat än understödja detta förslag, hvilket derföre ock blif
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

GeneraltuTlstyrelsens statsförslag för år 1879.

vit tillämpadt i den förslagsstat för år 1879, som nu underställe» Eders

Kongl. Maj:ts pröfning.

Den större rättigheten att bestämma personalens tjenstgöringsort,

hvarom här är fråga, kan utöfvas på två olika sätt, dels så, att,

när eu tjenst på en plats visar sig umbärlig, innehafvare!! deraf förflyttas

till en annan plats, der hans arbetskraft kan till större gagn

för verket tillgodogöras, dels äfven på det sätt, att dylika förändringar

endast ske i den mån de tjänster, för hvilka tjenstgöringsorten

skall förändras, blifva lediga eller innehafvarne frivilligt underkasta

sig förflyttning till annan ort. I förra fallet erfordras att styrelsen,

såsom i departementschefens skrifvelse ifrågasattes, skulle eg a rätt att

förflytta tjensteinnehafvare från en till annan tjenstgöringsort. Styrelsen

eger redan en viss befogenhet i detta afseende. Nådiga instruktionen

för styrelsen af den 15 juli 1825 bestämmer nemligen, att styrelsen

eger till annan tjenstgöring och på annan ort, men med lika

ordinarie aflöning, transportera tjensteman vid tullverket, som icke äro

försedda med Eders Kongl Majds nådiga konstitutorial er. Det sammanhang,

hvari detta stadgande förekommer i instruktionen, synes

dock utmärka, att en dylik förflyttning endast kan ske, när tjensteman

förhållit sig felaktigt, eller åtminstone befinnes icke vara för tjenstgöring

å den förra platsen lämplig. Det skall således vara något

tjensteinnehafvarens förhållande, som skall berättiga styrelsen till hans

transporterande, och ej hänsynen endast till verkets behof att på annat

håll få använda personen. I öfverensstämmelse med denna uppfattning

hafva ock de af styrelsen å tjenster inom verket utfärdade

konstitutorial sedan långliga tider tillbaka egt den lydelse, att personen

utnämnes att ”tills vidare och så länge han till styrelsens nöje

uppfyller de honom åliggande skyldigheter” innehafva viss befattning

å en viss ort, och vid de tätt återkommande regleringar, som egt rum

inom tullverket, har den åsigten städse gjort sig gällande, att en tjensteinnehafvare

ej kunde mot sin vilja tvingas att tjenstgöra på annan

ort, endast derföre att hans hittillsvarande tjenst ansetts böra indragas.

Den trygghet, tullverkets tjensteman och betjente nu ega, att,

när de väl sköta sina åligganden, få qvarstanna å den tjenstgöringsort,

dit de genom eget val blifvit försatta, kan ej annat än för verket

sjelft vara gagnelig, ty den förmån, som ligger i denna trygghet,

måste liksom andra förmåner, hvilka beredas tjensteinnehafvare, i sin

mån inverka fördelaktigt på verkets förmåga att erhålla befattningarne

derinom besatta med personer, hvilka ega duglighet och pålitlighet.

Den särskilda beskaffenheten af tjenstgöringen inom tullverket, och

svårigheten att i åtskilliga afseenden utöfva kontroll öfver den undei''-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Generaltullstyrélsens statsförslag för år 1879.

ordnade tjenstemannens sätt, att tillämpa tullförfattningarne, nödvändiggöra,

såsom styrelsen ock vid föregående tillfällen förfäktat samt Eders

Kongl. Maj:t ocli Riksdagen, genom fastställande af nu gällande lönestat

för tullverket, måste anses hafva erkänt, att tulltjenstemannen försättes

i en sådan ekonomisk ställning, som berättigar det allmänna att

på honom ställa anspråk på sjelfständighet gent emot de frestelser,

hvilka eljest kunna tänkas erbjuda sig från dem, hvilka af tjenstemannens

egennyttiga beräkningar skulle kunna hemta väsentliga fördelar.

Till en betryggad ekonomisk ställning hör också i många fall vissheten

att, om man väl sköter sina åligganden, ej äfventyra förflyttning

från en ort, der man inrättat sin hushållning på ett visst sätt, som ej

tillåter någon rubbning utan kanske betydlig ekonomisk förlust. Att

med en stor familj nödgas flytta till en ort med dyrare lefnadskostnader

eller att behöfva lemna en ort, der, såsom fallet är med många

tjenstemän och betjente i landsorten, man bebor egen fastighet, kan

ju ofta blifva ganska förlustbringande för en persons ekonomi. Styrelsen

hyser derföre en viss tvekan att tillstyrka en anordning, som

skulle bidraga att försämra tulltjenstemännens ställning, helst styrelsen

är öfvertygad, att gagnet för tullverket deraf, genom den större

lättheten att genomföra regleringar, ej kan blifva särdeles stort. Erfarenheten

visar nemligen, att beslutade regleringar redan nu ofta kunnat

af styrelsen åvägabringas genom tjensteinnehafvares transporterande

med deras eget begifvande. Om emellertid styrelsen icke bör, med

hänsyn till önskvärdheten af ett hastigare genomförande af beslutade

regleringar inom verket, motsätta sig, att den större delen af personalen,

enligt hvad nu föreslaget blifvit, ställes på mera rörlig fot, i

likhet med hvad redan är stadgadt med afseende å åtskilliga andra

förvaltningsgrenar, anser styrelsen en dylik anordning åtminstone icke

behöfva tillämpas i vidsträcktare män, än som kan vara erforderligt

för att underlätta berörda regleringar, och att således i sammanhang

härmed bör uttryckligen bestämmas, att förflyttning från en tjenstgöringsort

till en annan må, utom der sådan enligt redan gällande bestämmelser

kan ske, eg a rum, endast när sådant påkallas för åvägabringande

af indragning eller förändring af den tjenst, hvarifrån förflyttningen

sker.

Den större rätten för styrelsen att förflytta personalen skulle,

enligt hvad i departementschefens skrifvelse föreslås, gälla alla fenster

af kontrollörs eller lägre grad, men med hänsyn till den stora vigten

af och det i många fall betydliga uppbördsansvaret vid de kontrollörsbefattningar,

hvilkas innehafvare äro inspektions- eller tullkammareföreståndare

och med öfverinspektor eller tullförvaltare dela ansvaret

s. 7 Kontrollera mot PDF

Qeneraltullstyrélsens statsförslag för år 1879. 7

för göromålen, anser styrelsen jemväl dessa kontrollörer lämpligast

böra nämnas till tjenstgöring endast å viss ort.

Styrelsen hemställer derföre i underdånighet:

att, vid tillsättning framdeles af fenster vid lokaltullförvaltningen

och. kust- samt gränsbevakningen, konstitutorial, lydande å viss tjenstgöringsort,

må utfärdas, utom för de tjensteman, hvilka utnämnas af

Eders Kongl. Maj:t, endast för tullförvaltare, konfiskationsinspektorer

och kassörer, tullbevakningsinspektoren i Malmö samt de kontrollörer,

hvilka äro föreståndare för inspektion, tullkammare eller nederlagskontor

och med öfverinspektor eller tullförvaltare dela ansvaret för göromålen;

att för ofri ga befattningar vid lokalförvaltningen och kust- samt

gränsbevakningen konstitutorial utfärdas endast å viss beställning vid

tullverket, med skyldighet för den utnämnde att tjenstgöra å den ort,

som af styrelsen vid utnämningen anvisas, och att sedermera vara

underkastad den förändring i tjenstgöringsort, som kan af styrelsen

bestämmas, i händelse beslut fattats om indragning eller förändring

af hans förut innehafda tjenst, dock att, i sådant fall, förflyttningen

icke må medföra minskning i de löneförmåner, tjensteinnehafvare dittills

enligt stat åtnjutit;

samt att, genom hvad sålunda föreslagits, någon ändring ej må

göras i de bestämmelser, hvilka uti nådiga instruktionen den 15 juli

1825 finnas meddelade om tjensteman® vid tullverket förflyttning till

annan tj enstgöringsort.

Förslaget om sammanförande i staten till ett belopp af de nu

för hvarje befattning specificerade anslagen till ”jakt- och båtlega”

samt till ”hästlega och resekostnader”, med rätt för generaltullstyrelsen

att disponera beloppet för det dermed afsedda ändamål, i den

mån sådant, utan hinder af redan meddelade fullmakter, låter sig

göra, finner styrelsen vara särdeles lämpligt, och enahanda är styrelsens

. uppfattning rörande förslaget, att till ett anslag sammanföra de

särskilda, nu i staten förekommande anslagen till ”biträdande e. o.

kammarskrifvare” och till ”skrifbiträde”, likaledes med rätt för generaltullstyrelsen

att disponera det sålunda sammanförda anslaget, hvarvid

dock, enär sistberörde anslag följaktligen skulle komma att användas

för ett ändamål, som fullkomligt sammanfaller med det, för hvilket

den, i staten upptagna extra medelsfonden är afsedd, styrelsen anser

egentligast, att nämnda fond tillökas med nu för biträdande e. o. kammarskrifvare

och skrifbiträden utgående anslag.

Dåhvad departementschefen slutligen ifrågasatt, rörande öfvergångs-,

aflönings- och indragningsstaternas specificerade utförande, endast kan

afse, att dessa stater, hvilka alltid för hvarje år hos styrelsen upprättats

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Generaltullstyrelsens statsförslag för år 1879.

specificerade, skulle hädanefter i sådan form till Eders Kongl. Maj:t insändas

för fastställelse, kan naturligtvis emot en sådan anordning någon

betänklighet från styrelsens sida ej möta.

Som det förslag till stat för år 1879 för lokalförvaltningen samt

kust- och gränsbevakningen, hvilket styrelsen nu öfverlemnar till nådig

pröfning, blifvit upprättadt enligt ofvanberörda, af departementschefen

framstälda grunder, hvilkas tillämpande i fråga om statens uppställniiig

styrelsen erkänner vara i flera afseenden fördelaktigt, vill styrelsen till

en början endast redogöra för de få förändringar i nu gällande stater,

hvilka efter statens sålunda förändrade uppställning behöfva hänskjutas

till Eders Kongl. Maj:ts pröfning, eller med andra ord sådana, hvilka

inverka på det nuvarande antalet af tjenster inom vissa grader eller på

slutsummorna för vissa anslag.

Genom nådigt beslut den 4:de mars 1870 har Eders Kongl. Maj:t

medgifvit, att en tullstation med inseglingsrätt för utrikes ifrån, i barlast

eller med last af endast tullfria varor, ankomna fartyg skulle få inrättas

vid Skutskär i Gefle tullkammaredistrikt, med vilkor att egarne till platsen

vidkändes alla kostnader för underhållande af ständig tullbevakning

vid stationen. Sedermera har, enligt nådigt bref af den 5 maj 1876, i

följd af framställning från Upsala—Margretehills jernvägsaktiebolag, enahanda

medgifvande gjorts med afseende å det närbelägna Härnäs, så

att jemväl der sedermera varit anstäld ständig tullbevakning på bekostnad

af jernvägsbolaget. Nu hafva emellertid egarne till dessa båda

hamnplatser, nemligen Skutskärs trävaruaktiebolag genom H. R. Astrup

och nyssnämnde jernvägsbolag genom C. H. Gripenberg, uti en till styrelsen

ingifven skrift, under hänvisande till den omfattning, sjöfarten vid

Skutskär vunnit, och då Härnäs hamn vore så närbelägen, att en tjensteman

med erforderligt biträde borde kunna bestrida tullbevakningen å

båda platserna, anhållit, att styrelsen måtte hos Eders Kongl. Maj:t utverka

nådig framställning till Riksdagen om anslag för aflönande på

statens bekostnad af den vid nämnda hamnar behöfliga tullpersonal;

varande vid ansökningen fogadt ett, utaf tullstationsföreståndaren vid

Skutskär upprättadt sammandrag öfver antalet och drägtigheten af de

fartyg, som derifrån afgått till utrikes ort under åren 1872—1876, hvilket

antal utgjort:

1872 1873 1874 1875 1876

154 207 139 142 169.

De år 1876 afgångna 169 fartygen innehade tillhopa en drägtighet

af nära 49,000 tons. Dertill kommer, att sjöfarten mellan Härnäs och

utlandet, som visserligen hittills varit mindre betydande, dock företett

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Generaltullstyrelsens statsförslag för år 1879.

under första året stationen var inrättad eller år 1876 ett antal inkommande

fartyg af 23 och utgående af 15.

Då sålunda visar sig, att den sammanlagda trafiken mellan båda

dessa hamnar och utlandet är af ett ganska betydande omfång, och detta

ej kan antagas vara beroende endast af tillfälliga eller öfvergående förhållanden,

eftersom vid Skutskär finnas storartade industriella anläggningar,

och Härnäs sannolikt kommer att i framtiden få ökad betydelse

såsom lastplats för norra Uplands jernverk, bar det synts styrelsen vara

med rättvisa och billighet öfverensstämmande, att staten, för tillgodoseende

af en så stor trafik som här är i fråga, bekostar den tullbevakning

som erfordras. Erfarenheten har emellertid gifvit vid handen, att,

när tullstationer inrättas utom städer, stor svårighet ganska snart efter

stationens tillkomst plägar uppstå, att anskaffa erforderlig tjenstelokal

samt bostäder åt tullpersonalen, och för att undvika sådant och de betydliga

kostnader för tullverket, hvilka uppkomma när tullverket nödgas

sjelft uppföra byggnader för dylikt ändamål, synes det styrelsen i

detta fall, då sökandena skulle tillskyndas stor fördel genom ett bifall

till deras framställning, och erforderliga lokaler dessutom redan finnas

af dem upplåtna för två särskilda stationer med deras föreståndare, böra

såsom ett vilkor för tullstationens bekostande af tullverket föreskrifvas,

att hamnplatsernas egare böra för all framtid kostnadsfritt upplåta och

underhålla erforderlig tjenstelokal för stationen samt bostäder åt stationspersonalen.

Styrelsen hemställer derföre i underdånighet, i likhet med

hvad ock tullkammaren i Gefie tillstyrkt, att Eders Kongl. Maj:t må i

nåder tillåta, att vid Skutskär eller Härnäs, allteftersom styrelsen kan

finna den ena eller andra platsen lämpligast, må anordnas en för båda

hamnarna gemensam tullplats med ständig, af statsverket bekostad tullbevakning,

och för sådant ändamål der anställas en uppsyningsman och

en vaktmästare, under vilkor att egarne till de båda hamnplatserna för

all framtid till tullverkets begagnande upplåta och underhålla såväl för

stationen nödiga tjenstelokaler som ock med erforderliga uthus försedda

bostäder åt den tullpersonal, som nu och framdeles är behöflig för göromålens

bestridande vid stationen, samtliga dessa lokaler af den beskaffenhet

och det utrymme, som må af styrelsen närmare bestämmas.

Under innevarande år har styrelsen, i samråd med styrelserna för

postverket och statens jernvägstrafik, inrättat vid Stockholms centralbangård

en särskild tullafdelning för tullbehandling af dels resandes å

jernvägen medförda effekter och dels allt utländskt postpaketgods. Vid

denna afdelning hafva två tjenstemän och en vaktmästare full sysselsättning,

hvilken är i det afseendet besvärligare än annan tjenstgöring,

att de, utöfver den föreskrifna expeditionstiden, måste närvara vid an
2
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Generaltullstyrélsens statsförslag för år 1879.

komsten af sådana tåg, hvilka kunna medföra resande från utlandet.

Uppbörden vid afdelningen har från dess öppnande den 15 nästlidne

maj till oktober månads utgång belöpt sig till 23,109 kronor 82 öre,

hvilken måste debiteras i en sådan mängd små poster, att afdelningens

journaler äro vidlyftigare än åtskilliga mindre tullkamrars. Göromålens

omfattning synes derföre styrelsen betinga, att åtminstone afdelningens

för uppbörden ansvarige föreståndare och vaktmästaren innehafva ordinarie

anställning vid verket; och som af den nuvarande ordinarie personalen.

vid packhusinspektionen en kammarskrifvare och vaktmästare

omöjligen kunna undvaras från inspektionens öfriga verksamhet, som

numera utöfvas på flera olika ställen inom staden, anser styrelsen erforderligt,

att ytterligare en kammarskrifvare och en vaktmästare anställas

vid nämnda inspektion.

De senare årens erfarenhet har ådagalagt nödvändigheten, att vid

tullkamrarne i Gefle och Sundsvall anställas, utöfver der redan varande,

en öfveruppsyningsman och en uppsyningsman, ytterligare en uppsyningsman

å hvartdera stället. I trots af trafikens betydliga tillväxt, har den

ordinarie bevakningspersonalens antal å dessa platser icke under det

senaste tiotalet af år blifvit ökadt, och att göromålen ändock kunnat

nöjaktigt handhafvas, har naturligtvis berott på anlitandet af extra biträden

i stor utsträckning. Men om denna utväg kan användas till förstärkning

af den lägre bevakningspersonalen, kan den deremot icke lika

väl anlitas med afseende å bevakningsförmännen, hvilkas ansvar och

arbete måste blifva större i samma mån deras underordnade utgöras af

mindre öfvade extra ordinarie betjente. Dertill kommer för dessa båda

städer, att antalet lastplatser inom deras distrikt på senare åren ökats i

betydlig grad, hvaraf följden blifvit att uppsyningsmannen upptagits af

in visiteran det utaf sådana fartyg, som, utan att insegla till stadens hamn,

skola afgå till någon lastplats i distriktet. I Sundsvall invisiterades t.

ex. ar 1876 ej mindre än nära 700 sådana fartyg, och denna visitation

försiggår vid Tjufholmen, något öfver en fjerdedel mil från staden. För

den i staden qvarvarande öfveruppsyningsmannen åter är tiden fullt upptagen

med hans göromål i packhuset; och för ^visitation af de till stadens

hamn inkommande fartygen samt för tillsynen öfver deras lossning

jemte öfriga, en bevakningsförman åliggande göromål är det som biträde

af ytterligare eu uppsyningsman påkallas, hvarföre styrelsen om upptagande

i staten af ytterligare två uppsyningsmansplatser, en i Gefle och

en i Sundsvall, anser sig böra göra underdånig framställning.

Slutligen får styrelsen förnya sitt i underdånig skrifvelse den 23

oktober 1876 framstälda förslag om den stationära tullbevakningens i

Hernösand förstärkning med en roddare.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Generaltullstyrelsens statsförslag för år 1879.

De förändringar i nu gällande stat för den lokala tullförvaltningen,

hvilka, enligt livad ofvan nämnts, skulle ifrågakomma, bestå följaktligen

i inrättandet af följande nya tjenstår, nemligen en kammarskrifvaretjenst,

tre uppsyningsmanstjenster, två vaktmästarebefattningar och eu roddaresyssla.

Skulle deremot staten komma att bibehålla sin nuvarande specificerade

uppställning och styrelsen ej tilläggas rätten att, inom det för

hvarje tjenstegrad i staten bestämda antalet, bestämma öfver den underordnade

personalens tjenstgöringsort, erfordras åtskilliga andra ändringar

i staten, nemligen dels öfveruppsyningsmanstjenstens vid tullbevakningen

i Vestervik förändrande till uppsyningsmanstjenst och uppsyningsmanstjenstens

vid Ljusne tullstation uppflyttning till öfveruppsyningsmanstjenst,

för hvilka båda förslag styrelsen i ofvanåberopade framställning

förlidet år utförligt framstält skälen, dels indragning vid Landsorts tullstation

af en vaktmästaretjenst, som blifvit obehöflig genom ändring

under innevarande år af stationens läge, dels ock inrättande af en ytterligare

vaktmästaretjenst i Ronneby, som visat sig för dervarande förhållanden

alldeles oundgänglig. Dessa nu senast berörda omflyttningar af

tjenster påkalla emellertid icke, såsom redan är antydt, Eders Kongl.

Maj:ts nådiga pröfning under annan förutsättning, än att den ifrågasatta

förändrade uppställningen af staten ej vinner Eders Kongl. Maj:ts och

Riksdagens bifall.

Styrelsen anser sig jemväl böra omnämna, att framställningar hos

styrelsen gjorts om löneförhöjning för samtliga tjensteman och betjente

vid tullkammaren i Karlskrona och för tullförvaltaren i Sölvesborg med

anledning af den under de senaste åren stegrade trafiken å dessa platser;

men då den nu gällande normalstaten för lokalförvaltningen ej varit

tillämpad under längre tid än sedan 1876 års början, och före dess fastställande

lönebeloppen för hvarje tjenst noga afvägdes efter de särskilda

tjensternas beskaffenhet och lefnadskostnaderna å olika orter, har det

synts styrelsen betänkligt, att redan nu för en och annan plats ifrågasätta

en rubbning i staten på grund deraf, att göromålen under den sedan

dess förflutna korta tiden visat sig hafva i någon mån ökats, hvadan

styrelsen funnit sig sakna anledning att understödja omförmälda i

sådant syfte gjorda framställningar.

I fråga om kustbevakningen har styrelsen, vid afgifvande af de

båda nästföregående årens statsförslag, utförligen framhållit, hurusom

efter den betydliga reduktion af kustbevakningspersonalen, hvilken

egde rum år 1875, styrelsen ansåg några definitiva åtgärder för en

ytterligare minskning af denna personal i allmänhet icke kunna inom

den närmaste framtiden vidtagas, utan äfventyrande af tullverkets förmåga

att utöfva erforderlig bevakning af de kuststräckor, vid hvilka

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Generaltullstyrélsens stat sförslag för år 1879.

oloflig varuinförsel företrädesvis är att befara. För att emellertid icke

betunga tullverkets stat med utgifter för upprätthållande af tjänster,

hvilka för närvarande kunna finnas umbärliga, har styrelsen erhållit

och i ganska stor utsträckning begagnat sig af Eders Kongl. Maj:ts

nådiga medgifvande för styrelsen att, när ledigblifna tjenster ansetts

utan olägenhet kunna för närvarande lemnas obesatta, derom tillsvidare

förordna. Genom en fortsatt tillämpning af detta system är, såsom

styrelsen redan förlidet år i underdånighet erinrade, tillfälle beredt att

på erfarenhetens väg utröna, huruvida eu minskad personal kan nöjaktigt

uppfylla det afsedda ändamålet, hvarefter, i händelse sådant

visar sig möjligt, en definitiv indragning af tjenster först bör ifrågakomma;

varande emellertid aflöningen för de obesatta tjensterna under

tiden besparad och någon förlust således icke tullverket tillskyndad

genom det af styrelsen förordade varsammare tillvägagåendet vid

den redan så betydligt reducerade kustbevakningspersonalens ytterligare

minskning. För en dylik varsamhet anser styrelsen så mycket

mera tvingande skäl nu förefinnas, sedan genom den nyligen utfärdade

nådiga tullstadgan både medgifvits eu vidsträcktare inseglingsrätt för

utrikes ifrån kommande fartyg och framförallt gjorts väsentliga lättnader

i den förpassningsskyldighet, hvilken den inrikes sjöfarten på

Saltsjön hittills varit underkastad, hvilka förändringar måste ställa

ökade anspråk på ett kraftigt handhafvande af tullbevakningen vid

kusterna, för att förändringarne, så befogade de än må erkännas vara

med hänsyn till trafikens kraf, icke må gifva anledning till missbruk

och olagligheter. Det skulle derföre i styrelsens tanke vara högst

betänkligt att för närvarande göra någon större reduktion af kustbevakningspersonalen,

innan man eger någon erfarenhet om verkningarne

af den nya tull-lagstiftningen. Detta är ock anledningen, hvarföre

styrelsen, ehuru den låtit bevakningscheferna i Göteborgs och Bohus

län utarbeta ett förslag till ombildning af kustbevakningen derstädes,

icke anser tidpunkten nu vara inne att i fråga derom till Eders Kongl.

Maj:t göra någon framställning.

Redan i det nästlidne år afgifna statsförslaget, i hvad det rörde

kustbevakningen, föreslog styrelsen emellertid på grund af redan stadgad

erfarenhet om tjensternas umbärlighet några dylika till indragning.

Beträffande en del af dessa tjenster, nemligen de hvilka redan voro

lediga, har Eders Kongl. Maj:t enligt nådiga brefvet den 26 oktober

innevarande år angående tullverkets utgiftsstater för år 1878 bifallit

styrelsens förslag, hvaremot frågan om indragning af de öfriga, hvilka

ännu voro med innehafvare besatta, förklarats böra bero på förnyad

underdånig anmälan. I anledning häraf och då ytterligare några

s. 13 Kontrollera mot PDF

Generaltullstyrelsens statsförslag för år 1879. 13

tjenstår visat sig kunna utan all olägenhet indragas, föreslår styrelsen

nu i underdånighet, att nedannämnda tjänster må ur staten uteslutas,

nemligen två lediga kustroddaresysslor i Göteborgs distrikt, en ledig

sådan i Westerviks distrikt, den återstående bevakningen till lands i

Göteborgs distrikt, som utgöres af en kustsergeant och en kustvakt

till häst, af hvilka den förre kommer att före 1879 års början öfvergå

på pensionsstat och den senare blifvit upptagen i det förslag till öfvergångsaflöningsstat,

som nu afgifves, vidare den bevakning till lands,

hvilken nu gällande stat upptager inom Warbergs distrikt och består

af en kustsergeantstjenst till häst, för närvarande ledig, samt två kustvaktstjenster

till häst, hvilkas innehafvare upptagits på öfvergångsaflöningsstat,

och slutligen inom Hernösands distrikt en jaktuppsyningsmanstjenst

och två jaktbåtsmanssysslor, som skulle ersättas af en

kustuppsyningsman och eu roddare, hvilkas befattningar dock ej skulle

tillsättas förrän vid den nuvarande jaktuppsyningsmannens afgång

från tjensten; varande hans samt de båda jaktbåtsmännens löneförmåner

upptagna å öfvergångsaflöningsstat.

Den nu gällande ordinarie aflöningsstaten, sedan dexnfrån afdragits

de hittills i densamma upptagna anslag till jakt- och hästlega

samt resekostnader äfvensom till biträdande extra ordinarie

kammarskrifvare och till skrifbiträde jemte de öfriga mindre anslag,

hvilka styrelsen här nedan ämnar föreslå, skola sammanföras med extra

medelsfonden, uppgår till ett belopp af 1,546,550 kronor, hvaremot den

ordinarie aflöningsstat, styrelsen nu i underdånighet framlägger, slutar

på en summa af 1,556,200 kronor, hvilken förhöjning af 9,650 kronor till

hufvudsak ligaste delen beror derpå, att genom löneregleringen för

centralverket denna stat skulle i enlighet med styrelsens förlidet år

afgifna förslag ökas med 9,250 kronor. Härvid anser sig styrelsen

dock böra i underdånighet anmärka, att, oaktadt den nu föreslagna

höjningen i ordinarie aflöningsstaten, någon ökning i sjelfva verket derigenom

icke föranledes i utgiftsstaten i dess helhet, enär i stället kommer

att ur denna stat uteslutas det nu utgående anslag för dyrtidstillägg

åt centralverkets tjenstemän med 11,180 kronor, och således

len besparing i aflöningskostnad uppstå genom bifall till styrelsens nu

gjorda förslag.

I det anslag, som under benämning “anslag till häst- och båtlega

samt resekostnader“ nu skulle komma att i staten uppföras i en

summa, i stället för de hittills för hvarje särskild tjenst upptagna beloppen,

har styrelsen ej gjort annan ändring, än att styrelsen dels

från den nu utgående summan af detta anslag fråndraga hvad som i

dylika anslag belöper sig på de till indragning föreslagna tjensterna

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Generaltullstyrélsens statsförslag för år 1879.

och derutöfver 400 kronor, hvarmed det nu utgående anslaget till tullförvaltaren

i Vestervik bör nedsättas efter afgången af den nuvarande

tullförvaltaren, för hvilken å öfvergångsaflöningsstat uppförts motsvarande

summa af 400 kronor, dels och tillagt de anslagsbelopp, som

enligt styrelsens åsigt böra tillkomma, nemligen för uppsy ningsm an - nen vid Skutskär eller Härnäs 100 kronor, för kustuppsyningsmannen

i Hernösands distrikt 200 kronor och för tullförvaltaren i Luleå förhöjning

med 150 kronor i det nu utgående anslaget, i följd af den

betydliga utvidgningen af stadens område. Genom dessa förändringar

kommer det nu för detta ändamål utgående anslagsbelopp att nedsättas

med två tusen åttahundra kronor.

Förutom de anslag till “biträdande e. o. kammarskrifvare*1 och

till “skrifbiträde“, hvilka den senast faststälda staten upptager, har

behof af ständiga dylika anslag, för att göromålen må kunna nöjaktigt

bestridas, visat sig å nedannämnde ställen, med följande belopp,

nemligen 1,200 kronor för den vid centralbangården i Stockholm

inrättade tullafdelning, 600 kronor för tullkammaren i Carlstad, 500

kronor för tullstationen i Charlottenberg samt 100 kronor såsom förhöjning

i det för tullkammaren i Oskarshamn från och med nästa år

till 700 kronor bestämda belopp. Om de nu nämnda beloppen, tillhopa

2,400 kronor, tilläggas det redan för ifrågavarande ändamål anvisade

belopp, 24,300 kronor, skulle, i enlighet med hvad styrelsen

ofvan förklarat sig anse lämpligast, den nuvarande extra medelsfonden,

88,000 kronor, förhöjas med 26,700 kronor, och torde efter den nu

ifrågasatta förändrade uppställningen af staten till extra medelsfonden

jemväl böra läggas dels det nu särskildt i staten upptagna anslag å

1,600 kronor till aflöning åt föreståndaren för tullstationen i Strand,

dels ock de anslag för själa- och läkarevård samt för skolundervisning,

hvilka enligt nu gällande stat utgå på några få platser och utgöra

ett sammanlagdt belopp af 1,500 kronor. Till extra medelsfonden har

styrelsen enligt sin hemställan vid afgifvande af yttrande öfver förslaget

till lönereglering för centralverket äfvenledes lagt de 15,000

kronor, hvilka beräknats vara behöfliga till arvoden åt extra ordinarie

tjenstemän samt till ersättning för vikariatstjenstgöring hos styrelsen

och dess kontor. Extra medelsfonden skulle härigenom komma att

uppgå till ett belopp af 132,800 kronor och af styrelsen få disponeras

jemväl för de ändamål, för hvilka de anslag, hvilka ofvan blifvit omtörmälda

och hittills funnits i staten särskildt uppförda, varit afsedda.

Den förhöjning till siffran, extra medelsfonden skulle erhålla,

komme sålunda att bero endast på förenande med det hittills varande

anslaget af andra anslag, hvilka för närvarande äro i staten specifice
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Generaltullstyrelsens statsförslag för år 1879.

rade och skulle ej lemna styrelsen några större tillgångar att använda

för det ändamål, för hvilket denna fond nu är afsedd. De senare årens

starka trafik och de deraf samt af de mångfaldigade och lättade

kommunikationsanstalterna föranledda ökade göromålen inom tullverket

likasom trafikanternas ständigt stegrade anspråk både på snabbare

expedition och på en mängd lättnader, hvarigenom tullpersonalen tillskyndas

ökadt arbete, nödvändiggöra användandet inom verket af extra

biträden i högst betydlig omfattning och ständigt uppstå nya behof.

Så hafva under de båda senaste åren i följd af den lifligare samfärdseln

med Norge två förtullningsstationer blifvit enligt Eders Kong],

Maj:ts nådiga beslut inrättade vid gränsen, för hvilka stationer kostnaderna

helt och hållet bestridas af extra medel, och på andra ställen

af gränsen har extra bevakning måst anställas för att förekomma

oloflig införsel. För att nämna ett annat exempel, har styrelsen under

innevarande höst nödgats för Göteborg, likasom redan förut varit

tillåtet i Stockholm, medgifva extra tullbetjentes användande till natttjenstgöring,

emedan det upplystes, att den ordinarie personalen var

öfveransträngd på ett sätt, som hotade, att tillintetgöra dess arbetsduglighet.

Lägges härtill, att t. ex. Stockholms packhusinspektion,

som måste arbeta på särskilda afdelningar å de många platser, der

numera packhusbehandling eger rum, behöfver 10 å 12 extra tjenstemäns

dagliga biträde under större delen af seglationstiden och att för

tullbevakningsgöromålen här i staden ofta äro inkallade ända till 35

extra vaktmästare om dagen samt att proportionsvis liknande förhållande

göra sig gällande på alla större tullplatser i riket, torde Eders

Kongl. Maj:t finna, att de medel, styrelsen behöfver för de extra biträdenas

aflönande på ett sätt, som med nuvarande höga lefnadskostnader

tillförsäkrar styrelsen att kunna dertill påräkna dugliga och

pålitliga personer, lätteligen kunna öfverskrida det anslagsbelopp, som

för några år tillbaka ansågs för ändamålet tillräckligt. För att emellertid

undvika ett ökadt anslag, anhåller styrelsen att få hänvisa på en

annan utväg för behofvets afhjelpande. På den ordinarie aflöningsstaten

uppstå hvarje år besparingar, dels derigenom, att lediga tjenster

vid kustbevakningen, som för närvarande anses umbärliga, tills vidare

lemnas obesatta, och dels emedan styrelsen noga iakttager att, när

en tjenst blir ledig å sådan årstid, då göromålen vid densamma äro

föga betydande, såsom förhållandet t. ex.- är med flera tjenster i de

norra orterna under vintertiden, styrelsen ej återbesätter tjensten

förrän vid inträdet af den årstid, då tjensten fordrar sin innehafvare.

Beloppet af dessa besparingar å den ordinarie aflöningsstaten utgjorde

förlidet år, det första efter den nya normalstatens tillämpning, kronor

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Generaltullstyrelsens statsförslag för år 1879.

5,350: —. Dessa medel hafva en gång blifvit anvisade till bestridande

åt kostnaderna för tullpersonalens underhåll, och om de, i stället för att

utgå såsom aflöning åt ordinarie tjensteman eller betjente, kunna till

större båtnad för tullverket och trafiken användas till bekostande af extra

biträden, b vilkas användande ock bar den fördelen framför den ordinarie

personalens tillökning, att tullverkets pensionering,sskyldighet ej

blir så strängt tagen i anspråk, är en dylik anordning i styrelsens tanke

särdeles lämplig, helst man derigenom undviker att för tillgodoseende

af det trängande behofvet utaf ökade arbetskrafter ifrågasätta åtminstone

för den närmaste framtiden ökadt anslag för extra medelsfonden. Styrelsen

hemställer således i underdånighet om nådigt medgifvande dertill,

att de besparingar, som uppstå å den ordinarie aflöningsstaten, må af

styrelsen få disponeras för samma ändamål, för hvilka den extra medels

fonden är afsedd, och att då redan under år 1876 det nuvarande extra

medels anslaget visade sig otillräckligt, så att en del utgifter för samma

år måste anvisas att utgå af innevarande års anslag, det nu ifrågasatta

medgifvandet måtte få tillämpas redan med de besparingar, som under

år 1878 kunna uppkomma å det för samma år beräknade anslag till

ordinarie aflöningsstaten.

Af öfriga under tullverkets omkostnadsstat specificerade anslag torde

vissa för framtiden böra uppföras till förändrade belopp, hvilka styrelsen,

änskönt de anslag, styrelsen ämnar föreslå till böjning eller minskning,

allesammans äro förslagsanslag, dock anser böra i staten utföras

med eu siffra, som närmast motsvarar den summa, hvartill de med anslagen

bestridda omkostnader visat sig hafva under de senaste åren högst

uppgått. Så kunna de arvoden för tullrättegångsmåls utförande, för

hvilka staten upptager ett anslag af 9,250 kronor, nedsättas till 6,000

kronor, till hvilket belopp dessa arvoden icke under flera år fullt uppgått

och hvarutöfver de rimligtvis icke framdeles kunna antagas stiga.

Likaledes kan anslaget för rese- och traktamentskostnader nedsättas från

23.000 till 20,000 kronor. Genom postportots nedsättning för några år

sedan för tyngre försändelser har det nu i staten till 13,000 kronor

upptagna anslaget till postporto visat sig årligen lemna ett sådant öfverskott,

att anslaget kan minskas med 3,000 kronor. Deremot tarfva anslagen

till ved, ljus och lyktors underhåll, för närvarande uppgående till

8.000 kronor, samt till skrifmaterialier, bok trycknings- och bokbindningskostnader,

nu utgörande 11,000 kronor, eu förhöjning hvardera af åtminstone

4,000 kronor, för att någorlunda motsvara hvad de senare åren

visat sig vara för omförmälda behofs fyllande erforderligt. Det i omkostnadsstaten

hittills särskildt uppförda anslag å 4,500 kronor till arvoden

åt extra biträden vid styrelsens kansli och kontor har, > enlighet

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

GeneraUnllstyrélsrm statsförslag för år 1879.

med styrelsens ofvan gjorda underdåniga hemställan, uteslutits ur staten,

enär de för sådant ändamål erforderlige ansedda medel sammanförts med

extra medels fonden. Å omkostnadsstaten har deremot uppförts det anslag

till båt- och hästlega samt resekostnader, hvilket förut ingått i den

ordinarie aflöningsstaten, men numera skulle ställas till styrelsens disposition.

1 anslaget för diverse utgifter har styrelsen ej ifrågasatt annan

ändring än som erfordras för jemnande af hela utgiftsstatens slutsumma

till närmast högre tusental, hvarigenom detta anslag kommer att höjas

med 559 kronor, en förhöjning, som jemväl påkallas deraf, att detta anslag

under de senaste åren städse måst om än med mindre belopp öfverskridas.

Då öfvergångs-, aflönings- och indragningsstaterna nu upprättats

specificerade och i sådant skick öfverlemnas till nådig fastställelse, komma

anslagen till dessa stater naturligtvis icke att såsom hittills uppföras såsom

förslagsanslag i runda summor, utan såsom fasta anslag till de belopp,

de specificerade staterna utvisa. Öfvergångsaflöuingsstaten kommer

sålunda att sluta på 49,720 kronor i stället för 50,000 kronor och indragningsstaten

på 78,401 kronor i stället för 100,000 kronor.

Det för ålderstil läggsstaten nu upptagna förslagsanslag af 270,000

kronor kan utan olägenhet nedsättas till 250,000 kronor, då enligt den

beräkning styrelsen låtit uppgöra öfver behofvet för nästkommande år

ålderstilläggena komma att sammanlagdt uppgå till icke fullt 242,000

kronor, varande vid denna beräkning iakttagna de grunder för tjensternas

indelning i särskilda grader, hvilka finnas närmare utvecklade i

styrelsens under denna dag till Eders Kongl. Maj:t derom gjorda särskilda

underdåniga framställning. Styrelsen har icke heller förbisett,

att från och med 1879 centralverkets tjensteman enligt det afgifna förslaget

jemväl skulle blifva berättigade till ålderstillägg, och att derföre

från och med nämnda år ökade utgifter måste uppstå för beredande af

dylika ålderstillägg, men äfven med inberäknande af de för omförmälda

ändamål erforderliga medel anser styrelsen ålderstilläggsstatens summa

kunna nedsättas till hvad styrelsen ofvan föreslagit.

I de för pensionsstaterna anvisade anslag förefinnes efter styrelsens

tanke ej skäl att göra någon ändring med afseende å de siffror, hvartill

dessa anslag för närvarande äro beräknade.

Såsom Eders Kongl. Magt täcktes finna af styrelsens förslag till

tullverkets stat för år 1879, belöper sig slutsumman å samtliga utgiftsstaterna

till 2,502,000 kronor, i följd hvaraf och då den nu och för nästkommande

år gällande staten slutar på en siffra af 2,580,000 kronor,

en minskning i slutsumman skulle enligt styrelsens nu afgifna förslaguppstå

till icke mindre belopp än 84,000 kronor.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Generaltullstyrélsens statsförslag för år 1879.

Jemte det af styrelsen upprättade förslag till stater, som, hudlös

bifogade, nu underställas Eders Kongl. M.aj:ts nådiga pröfning, får styrelsen

jemväl i underdånighet öfverlemna eu af dess kammarkontor utarbetad

jemförelsetabell öfver de i staten förekommande anslagens nuvarande

och föreslagna belopp; framhärdande styrelsen med djupaste vördnad,

trohet och nit,

Stormaktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

NILS LAGERHEIM.

underdånigste, tropligtigste

tjenare och undersåter:

A. G:SON BENNIOH.

O. R. THEMPTANDER.

Stockholm den 19 November 1877.

B. E. Ether ström.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1878.

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Förslag
tiii
utgiftsstater

för postverket,

att tillämpas från och med den 1 januari 1819.

Kronor.

A. Aflöningsstat.

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Summa.

Generalpoststyrelsen:

Generalpostdirektören..........

7,000

3,000

10,000

3 byråchefer,

hvardera lön . . 4,400: —

tjenstgöringspen-

ningar . . . . 2,000: — 6,400: —

18,200

6,000

19,200

Efter 5 år

•kan lönen hö- f jas med 600

kronor.

Kanslibyrån:

1 sekreterare...............

1 registrator...............

3,000

1,800

1,800

3,600

3,600

—

1,500

1,200

1,200

2,400

2,400

—

4,500

3.000

3.000

6.000

6,000

—

1 notarie och ombudsman.......

2 notarier,

hvardera lön . . 1,800: —

tjenstgöringspen-

ningar. .... 1,200: — 3,000: —

2 aktuarier,

hvardera lön . . 1,800: —

tjenstgöringspen-

ningar .... 1,200: — 8,000: —

—

—

_

Efter 5 år

kan lönen hö- jas med 500

kronor och ef- ter 10 år med

ytterligare 500

kronor.

Trafikbyrån:

1 sekreterare ...............

3 000

1,500

1,200

1,200

4,500

3,000

3,000

1 notarie................

1,800

1,800

1 aktuarie............... .

—

—

—

transport

—

—

62,200

—

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Förslag till utgifts stater för -postverket.

transport

Kameralbyrån:

1 kamererare och sekreterare.....

3 bokhållare,

hvardera lön . . 1,800: —

tjenstgöringspen
ningar

.... 1,200: — 3,000: —

2 notarier,

hvardera lön . . 1,800: —

tjenstgöringspen
ningar

.... 1,200: — 3,000: —

2 aktuarie!’,

hvardera lön . . 1,800: —

tjenstgöringspen
ningar

. . . ■ 1,200: — 3,000: —

5 revisorer,

hvardera lön . . 1,800: —

tjenstgöringspen
ningar.

. . . . 1,200: — 3,000: —

1 förvaltare af postverkets hufvud
kassa.

.........

1 d:o af postverkets frimär
kesförråd.

.............

1 förrådsintendent...........

Till vikariatsersättning samt arvoden

åt extra biträden m. in., förslagsvis

1 förste vaktmästare..........

6 vaktmästare,

hvardera lön . . 500:......

tjenstgöringspen
ningar

.... 300: — 800: —

transport

Kronor.

Lön.

Tjenst
görings
penningar.

3.000

5,400

3,600

3,600

9.000

3.000

3,000

3,000

800

3,000

1,500

3,600

2,400

2,400

6,000

1,500

1,500

1,500

300

1,800

gumm a.

62,200

4,500

9.000

6.000

6,000

15.000

4,500

4,500

4,500

35.000

1,100

4,800

157,100

157,100!

Efter 5 år

kan lönen höjas

med 500

kronor och efter

10 år med

ytterligare 500

kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Förslag till utgiftsstater för postverket.

3

transport

De fullständiga fasta postanstalterna:

a) Postförvaltare:

l:a klassen:

1 postdirektör vid hvartdera af post

kontoren i Stockholm, Göteborg

och Malmö (tillsammans 3):

lön.......3,000: —

tjenstgöringspen
ningar

. . . ■ 1,000: — 4)000. _

2:a klassen:

1 postmästare vid hvartdera af postkontoren

i Falun, Gefle, Helsingborg,

Jönköping, Kalmar, Karlskrona,

Karlstad, Kristianstad, Linköping,

Norrköping, Sundsvall,

Upsala, "Wexiö och Örebro (tillsammans

14):

lön....... 2,700: —

tjenstgöringspen
ningar

.... 900:

K r o n o r.

Lön.

Tjenst
görings-

Summa,

penningar, j

9,000

3,600:

i3:e klassen:

1 postmästare vid hvartdera af postkontoren

i Halmstad, Hernösand,

Luleå, Lund, Mariestad, Nyköping,

Uddevalla, Umeå, Wenersborg,

Westerås, Wisby, Ystad och östen

sund (tillsammans 13):

lön........ 2,250: -

tjenstgöringspen
-

nmgar

750:

3,000:

37,800

29,250

3,000

12,600

9,750

12,000

50,400

39,000

157,100

transport!

!_J 101,400''_! 157,100.—(

opaginerad Kontrollera mot PDF

i

Förslag till utgiftsstat för postverket.

Kronor.

Lön.

Tjenst
görings
penningar.

transport!

4:e klassen:

1

postmästare vid hvardera af postkontoren

i Arboga, Arvika, Borås,

Eksjö, Engelholm, Enköping, Eskilstuna,

Eslöf, Falkenberg, Falköping,

Filipstad, Halsberg, Haparanda,

Herrljunga, Hessleholm,

Hudiksvall, Karlshamn, Kristinehamn,

Köping, Landskrona, Lidköping,

Motala, Nora, Norrtelje,

Nässjö, Oskarshamn, Skara, Sköfde,

Smedjebacken, Sunne, Söderhamn,

Söderköping, Södertelje, Wadstena,

Warherg, Westervik, Wimmerby

och Åmål (tillsammans 38):

lön........ 1,800: —

tjenstgöringspen
ningar

.... 000:

2,400: —

68,400

22,800

j5:e klassen:

16 postexpeditörer (deraf för när-;

varande en vid hvardera af post-!

expeditionerna i Alingsås, Asker-)

sund, Cimbrishamn, Hedemora,

Kungsbacka, Laholm, Lindesberg,

Piteå, Sala, Skellefteå, Skeninge,

Strengnäs, Strömstad, Sölvesborg,

Trelleborg ocli Ulricehamn):

lön........ 1,350:

tjenstgöringspen
-

ninaar

6:e klassen:

450:

1,800:

48 postexpeditörer (deraf för närvarande

en vid hvardera af postexpeditionerna

i Alfvesta, Avesta,

Bollnäs, Borgholm, Degerfors, Elm
-

Summa.

101,400 —

91,200

157,100

21,600;— 7,200

28,800

transport]

]-] 221,400— 157,100 -

opaginerad Kontrollera mot PDF

För dag till utgifts stater för postverket.

transport

hult, Gagnef, Gamleby, Gillberga,

Gislaved, Gnesta, Grenna, Grislebamn,

Hjo, Hvetlanda, Höganäs,

Höör, Katrineholm, Klippan, Kungelf,

Ljungby, Ljusdal, Ludvika,

Lysekil, Mariefred, Marstrand, Mobolm,

Mora, Norberg, Nya Kopparberget,

Oroust, Ousby, Qvistrum,

Ronneby, Råda, Sollefteå, Säfsjö,

Torpsbammar, Torsbälla, Trosa,

Wara, Waxbolm, Wernamo, Wingåker,

Wretstorp, Öregrund, Örnsköldsvik

och Östhammar):

lön........ 1,200: —

tjenstgöringspenningar

.... 400

1,600:

7:e klassen:

64 postexpeditörer (deraf för närvarande

en vid hvardera af postexpeditionerna

i Anderslöf, Backe.

Billingsfors, Boden, Borensberg,

Båstad, Charlottenberg, Dalarö,

Emmaboda, Finspong, Frövi, Grytbyttebed,

Gysinge, Hedeviken

Hemse, Hörby, Karlsborg, Kil,

Kisa, Klintehamn, Leksand, Lilla

Edet, Ljusne, Lycksele, Malmköping,

Malung, Målilla, Mönsterås,

Mörby, Nederkalix, Nordmaling,

Nyland, Nås, Onsala,

Ragunda, Råneå, Skene, Sparreholm,

Staby, Stenstorp, Stjernvik,

Stora Rör, Ström, Svenljunga, Säfsjöström,

Säter, Tjellmo, Torsby,

Trollhättan, Ullånger, Waldemarsvik,

Ånäset, Åre, Årjeng,f Åtvida
-

Lön.

Tjenst-

görings-

Summa.

penningar.

Krono r.

57,600:

* I

10,200

221,400

76,800

157,100

transport)---[—| — j—[ 298,200)—) 157,100)

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Förslag till utgifts stater för postverket.

transport

berg, Äs, Ödeshög, Öfverkalix

Öfvertårneå och Östra Husby;

hvarförutan ej öppnade 4 postexpeditioner)

:

lön........ 900: —

tjenstgöringspen

ningar

300:

1,200:

Kronor.

Lön.

57,600

b) Biträdande tjensteman:

4 kontrollörer af l:a lönegraden, hvardera

med

lön ....... 2,700: —

tjenstgöringspen
ningar

. . . • 900: — 3_g00; _

14 kontrollörer af 2:a lönegraden, hvar
dera

med

lön........ 2,250: —

tjenstgöringspen
ningar.

. . •• 750:— 3;000; _

15 kontrollörer af 3:e lönegraden, hvar
dera

med

lön........ 1,800: —

tjenstgöringspen
ningar

• • • j_600: — 2,400: -

37 kontorsskrifvare af l:a lönegraden,

hvardera med

lön........ 1,200: —

tjenstgöringspen
ningar.

. . . ■ 400: — lj600;

58 kontorsskrifvare af 2:a lönegraden,

hvardera med

lön........ 900: —

tjenstgöringspenningar

. . . ■ 300: — 1>200:

transport

10,800

31,500

27,000

44,400

52,200

Tjenst
görings
penningar.

19,200

3,600

10,500

9,000

14,800

17,400

Summa.

298,200

76,800

14,400

42,000

36,000

59,200

69,600 ■

596,200-

157,100

157,100

s. 7 Kontrollera mot PDF

Förslag till utgiftsstater för postverket.

7

Krono

r.

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Summa.

transport

—

—

—

—

596,200

—

157,100

—

c) Vaktbetjente:

5 vaktmästare af l:a lönegraden, hvar- dera med

lön........ 600: —

tjenstgöringspen-

ningar .... 200: — 800:_

3,000

1,000

4,000

12 d:o af 2:a lönegraden, hvardera med

lön........ 525: —

tjenstgöringspen-

ningar..... 175:— 70 0:

6,300

2,100

8,400

21 d:o af 3:e lönegraden, hvardera med

lön........ 450: —

tjenstgöringspen-

ningar..... 150:— 600:

9,450

3,150

12,600

621,200

Postanstalterna å jernväg:

1 postinspektor för hvardera af 3

postinspektionsdistrikt:

arvode...... 3,000: -

tjenstgöringspen-

ningar..... 1,000: — 4,000: —

9,000

3,000

12,000

3 kontrollörer af 3:e lönegraden, hvar- dera med

lön........1,800: —

tjenstgö ringspen- ningar..... 000: — 2,400: -

5,400

1,800

7,200

2 resepostexpeditörer af l:a lönegra- den, hvardera med

lön........1,175: —

tjenstgöringspen-

ningar .... 325: — 1,500: —

2,350

650

3,000

transport] —

—

—

22,200

—

778,300

—

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Förslag till utgiftsstater för postverket.

transport

24 resepostexpeditörer af 2:a lönegraden,

hvardera med

lön........ 750:

tjenstgöringspenningar.

.... 250: — 1,000: —

53 d:o af 3:e lönegraden, hvardera

med

arvode..... 600: —

tjenstgöringspen
ningar.

.... 200: — 800: —

Postiljoner :

115 af l:a lönegraden å . . . 300: —

115 af 2:a d:o å. . . 225: -

Kronor.

Lön.

Tjenst
görings
penningar.

Summa.

18,000

31,800

6,000

10,600

22,200

24,000

42,400

778,300

88,600

34,500- 25,875|—„

:ji

60,375

60,375

Anslag till aflönande af poststationsföreståndare, förslagsvis...... 380,000

* » » » extra biträden vid postanstalterna, förslagsvis 290,000

» » » » brefbärare.............. » ! 130,000

4 » » ålderstillägg....................... » | 45,500

» » arvoden åt extra jernvägspostiljoner och till hushyresbidrag

........ '' 12,000 —

för en del postiljoner, förslagsvis..............

i » » gratifikationer åt tjensteman och betjente vid postanstal
-

terna

3,000

1,787,775

transport!--—11,787,775|-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Förslag till utgiftsstater för postverket.

9

transport

B. Öfvergångsstat.

Generalpoststyrelsen:

Kronor.

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Summa

2 kanslister,

hvardera med lön 900: •

tjenstgöringspen
ningar

.... 300:

2 kanslister,

1,200:

hvardera med lön 1,200: —

tjenstgöringspen
ningar----•

400: - lj600.

6 kammarskrifvare,

hvardera med lön 900: —

tjen stgöringspen
ningar.

.... 300:

3 kammarskrifvare,

hvardera med lön 1,200:

tjenstgöringspen
ningar.

.... 400: ■

1,200: -

1,600: —

De fullständiga fästa postanstalterna:

Postförvaltare:

1 postexpeditör vid hvardera af postanstalterna

i Boxholm, Drottningholm

och Misterhult (tillsammans

3),

hvardera med lön 750: —

tjenstgöringspen
ningar----•

250: - 1)000; _

1,800

2,400

5,400

3,600

600

800

1,800

1,200

2,250

750

2,400

3,200

7,200

3,000

jh8O0—i 17j600

3,000

1,787,775

20,600

transport!

[1,808,375)—

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Förslag till utgiftsstater för postverket.

Kronor.

transport

C. Indragningsstat.

Kontrollören vid Stockholms postkontor, C. F. Billmanson,

så länge han vid tjensten med oförändrad aflöning

qvarstår.........................

Kontorsskrifvaren vid dito dito, J. A. Drangel, dito . .

Kontorsskrifvaren vid dito dito, S. W. Sundius, dito . .

Till lönefyllnad åt kontorsskrifvare, hvilka äro berättigade

till högre aflöning än som finnes i normalstaten

uppförd, så länge de vid tjensten med oförändrad

aflöning qvarstå.....................

F. d. postexpeditören i Slite, J. W. Ekman.......

Till aflöning åt postiljoner, som icke vidare äro tjenstbara,

men ännu ej blifvit berättigade till pension

från civilstatens pensionsinrättning, förslagsvis . . .

D. Pensionsstat.

a) Embets- och tjensteman samt betjente, som erhållit

afsked ur postverkets tjenst:

F. d. generalpostdirektören m. m., friherre O. W. Stael

von Holstein, enligt kongl. brefvet den 26 november

1867 ................... . .

» postiljonen L. Ekblad i Jönköping, enligt kongl.

brefven den 18 april 1844 och den 9 juli 1847

» postföraredrängen Olaus Andersson, enligt kongl.

brefvet den 14 november 1854..........

» postiljonen J. Nilsson, enligt kongl. brefvet den

25 april 1862 ...................

» öfvermaskinisten A. C. Pabl, enligt kongl. brefvet

den 2 december 1864 ...............

» kontorsskrifvaren vid Stockholms postkontor, C. G.

Orling, enligt kongl. brefvet den 15 juni 1865

» kanslivaktmästaren H. Sundqvist, enligt kongl.

brefvet den 9 mars 1866..............

» postinspektoren i Kristianstad, J. R. af Klercker,

enligt kongl. brefvet den 14 juni 1871.....

» båtföraren i Grislehamn, A. Bylund, enligt dito

dito..........................

transport

—

—

1,495

1,593

—

2,087

200

400

—

4,500

_

6,400

150

—

50

—

225

—

600

—

1,000

—

320

—

2,000

—•

300

—

11,045

—

1,808,875

10,275

1,818,650|-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Förslag till utgiftsstater för postverket.

11

F. d

transport

kontorsskrifvaren vid Stockholms postkontor, J. H.

Dahlgren, enligt kong! brefvet den 24 maj 1872

postmästaren i Uddevalla, N. Zetterberg, enligt

kongl. brefvet den 19 augusti 1873 .......

föreståndaren för brefbärareexpeditionen i Stockholm,

A. Lindholm, enligt kongl. brefvet den 6

juni 1873 .......................

brefbäraren i Stockholm, O. Mårtensson, enligt dito

dito..........................

postmästaren i Engelholm, S. Francke, enligt kongl.

brefvet den 21 december 1873 ..........

postmästaren i Hedemora, J. Lindstedt, enligt dito

dito..........................

postmästaren i Hernösand, postinspektoren O. Utspärra,

enligt kongl. brefvet den 27 februari

1874 .........................

postexpeditören i Strömstad, postmästaren C. G.

Nyberg, enligt kongl. brefvet den 17 april

1874 .........................

postmästaren i Jönköping, postinspektoren C. J.

Munck, enligt dito dito..............

postmästaren i Wenersborg, postinspektoren E.

Ericsson, enligt kongl. brefvet den 1 maj 1874

resepostexpeditören G. F. E. Bågenholm, enligt

kongl. brefvet den 5 juni 1874 ..........

postmästaren i Karlskrona, postinspektoren, friherre

F. Bennet, enligt kongl. brefvet den 29 maj 1874

postexpeditören i Gamleby, postmästaren J. M.

Adlerstam, enligt kongl. brefvet den 14 augusti

1874 .........................

postexpeditören i Gislaved, postmästaren A. Kell
modin,

enl. dito, dito...............

postmästaren i Karlshamn, M. Giertz, enligt kongl.

brefvet den 21 augusti 1874 ...........

postmästaren i Köping, H. A. Nauckhoff, enligt

kongl. brefvet den 18 september 1874 .....

postmästaren i Åmål, A. E. Lilliestjerna, enligt

kongl. brefvet den 2 oktober 1874 .......

kontorsskrifvaren vid Malmö postkontor, P. E.

Andersson, enligt kongl. brefvet den 2 juli 1875

postexpeditören i Mariefred, postmästaren L. A.

transport

Kronor.

11,045

1,800

1,600

1,350

—

280

—

1,800

—

1,250

—

2,250

—

1,650

—

2,700

—

2,250

—

1,000

—

1,900

1,500

—

1,500

—

1,400

—

1,800

—

1,400

—

1,000

—

39,475

—

1,818,650

1,818,650

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Förslag till utgiftsstater för postverket.

Krono r.

transport

af Donner, enligt kong! brefvet den 26 februari

1875 .........................

F. d. postmästaren i Nyköping, postinspektoren J. J.

Montell, enligt kong! brefvet den 30 april 1875

» postexpeditören i Ljungby, postmästaren G. M.

Adlerstam, enligt kongl. brefvet den 22 juli 1875

» postdirektören i Göteborg, G. Améen.......

» postmästaren i Enköping, A. F. Axelson, enligt

kongl. brefvet den 12 april 1876 ........

» postexpeditören i Staby. A. C. Phalén, enligt dito

dito.........................• .

» postmästaren i Ystad, B. Nilsson, enligt kongl. brefvet

den 28 april 1876 ......- ........

» postexpeditören i Tierp, J. G. A. Agren, enligt

kongl. brefvet den 9 juni 1876 . ... i.....

» postmästaren i Eksjö, S. von Knorling,* enligt kongl.

brefvet den 1 september 1876 ..........

» vaktmästaren vid Stockholms postkontor, P. G.

Wibom, enligt kongl. brefvet den 11 februari

1876 .........................

» postmästaren i Falun, J. H. Hjärne, enligt, kongl.

brefvet den 16 februari 1877 ...........

» postmästaren i Arvika, L. Adlerstam, enligt'' kongl.

brefvet den 2 mars 1877 .............

» postexpeditören i Skeninge, postmästaren C. G.

Stuart, enligt dito dito...............

» kontorsskrifvaren vid Postverket, C. S. Lidman,

enligt kongl. brefvet den 1 juni 1877 ......

» kontorsskrifvaren vid postkontoret i Karlskrona,

B. A. Andersson, efter erhållande afsked . . . .

» brefbäraren vid Stockholms postkontor, G. W. Nylund,

dito dito...................

Anslag till pensionsfyllnad åt postiljoner, förslagsvis . .

b) Aflidne embets- och tjenstemäns samt betjentes

enkor och barn:

Aflidne postinspektoren i Malmö, Rydbergs dotter Anna

Maria, enligt kongl. brefven den 7 maj 1836

och den 29 september 1865 ..........

Dito postdirektören i Helsingborg, Weijlanders dotter

Lovisa, enligt kongl. brefvet den 2 augusti

1842 ........................

transport

39,475

1,500

2,250

400

5.000

1,800

'' 1,200

2,250

800

1,800

570

2,700

1,800

1,500

900

1.000

200

2,000

100

75

67,320j
-

1,818,650

1,818,650

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslag till utgiftsstater för postverket.

K

j . . transport

J Atlidne extra postiljonen J. Anderssons enka, enligt

kongl. brefvet den 12 november 1846 .....

Dito postmästaren i Borås, Luths dotter Anna Elisa;

beth, enligt kongl. brefvet den 26 januari 1847

Dito postinspektor i Malmö, Troilis två döttrar, 75

kronor hvardera, enligt kongl. brefvet den 28

mars 1852 ..................

Dito postmästaren i Motala och Medevi, Wästfelts

enka, enligt kongl. brefvet den 22 mars 1862

! Dito postiljonen C. J. Sundbloms enka, enligt kongl.

brefvet den 24 januari 1862 ..........

j Dito postmästaren i Landskrona, Weibulls enka och

eu dotter, enligt kongl. brefvet den 16 mars

i 1866 ........................

Dito postinspektor! i Jönköping, Neiglicks dotter

Augusta Sofia, enligt kongl. brefvet den 3

| maj 1867 ..........

, Dit0 styrmannen å postångfartyget »Polhem», David

Lundblads enka Selma Sofia Pettersson, så

länge hon lefver ogift, 150 kronor, samt hvardera

af^ hennes barn Erik Wiking och Sture

Helge, till dess de uppnått en ålder af 15 år,

50 kronor, tillsammans..............

Dito postiljonen Ola Jeppson Sjöbloms enka Elisabeth

Sjöblom, så länge hon lefver ogift, 50 i

kronor, och sonen Alfred Olof, till dess han

uppnått en ålder af 15 år, 50 kronor, tillsammans

....................

Dito postiljonen Nils Adam Olofssons söner Nils Hugo:

och Gustaf Olof, till dess de uppnått en ålder

af 15 år, hvardera 50 kronor, tillsammans . .

E. Omkosinadsstat.

(Förslagsanslag.)

Anslag till uppbörds- och frimärkes-provision, att utgå

vid de fullständiga postanstalterna och

postiuspektionerna med

10 procent af uppbörd, som ej för år

öfverstiger 3,000 kronor,

6 procent af den del af uppbörden, som

öfverskjuter 3,000 men ej 15,000

kronor, och med

67,320

30

50

150

150

40

150

75

250

100

100

transport

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Förslag till utgiftsstater för postverket.

K r o n o r.

transport

B procent af den del af uppbörden, som

öfverstiger 15,000 kronor. ......

Anslag till förhyrande af de för postverket erforderliga

lägenheter samt till bestridande af utgifterna

för posthusens underhåll m. in.....

» » expensutgifter..................

» » rese- och traktamentsersättningar:

för resor i embets- och tjensteärenden i

allmänhet......... 13,000: —

» resepostexpeditörer..... 155,000: —

» postiljoner......... 245,000: —

» » postbetjentes beklädnad och beväring ....

» » poståkdons anskaffande och underhåll ....

» » postföringskostnad:

vid befordran å jernväg . 625,000: —

» » å landsväg

och inom

postanstalternas

områden

samt

till landt
brefbäring

900,000: — 1,525,000: —

vid befordran sjöledes:

mellan Gotland och fasta

landet....... 45,000: ■ —

» öfriga inrikes orter 35,000: —

» Sverige och Finland 15,000: —

» Sverige och Danmark 12,000: —

» Sverige och Tyskland 15,000: —

» Sverige och England 12,000: — 134,000: —

» för utrikes brefvexlingen..............

» » tillverkning af frimärken, frankokuvert och

brefkort...................

» » diverse utgifter.................

F. Oförutsedda utgifter................

G. Afkortningar och restitutioner, m. m.....

summa kronor

235,000!

80,000

325,000

413,000

50,000''

40,000

1,887,065

1,659,000

40,000

—

15.000

40.000

_

2,897,000

—

—

194,000

—

—

21,935

—

i ---- —

5,000,000

STOCKHOLM, ISAAC MA11CUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1878.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslag

till

utgiftsstater för telegrafverket,

att tillämpas under år 1879.

A. Aflöningsstat.

l:o. Styrelsen.

1 chef ................................

1 tredje gradens tjensteman

1 d:o d:o d:o

9 d:o d:o tjensteman

Till arvoden åt ingeniörer .

transport

K

ron

3 r.

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Summa.

.i

:

i 6,200

2,800

—

9,000

i

_

j 4,400

—

2,000

6,400

“1

4,400

—

2,000

6,400

-I

3,000

—

1,500

4,500

—

1,800

—

1,200

—

3,000

—

16,200

-

10,800

—

27,000

—

—

— —

—

4,000

! _ _

1 ~ 1--

—

| 60,300

—1

med 600 kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 500 kronor och efter 10

år med ytterligare 500 kronor.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Förslag till utgiftsstater för telegrafverket.

transport

Till vikariatsersättning, arvoden till extra biträden

och renskrifningskostnad (förslagsanslag)

.....................................................

1 förradsvaktare ...........................................

1 förste vaktmästare .....................................

1 vaktmästare ..........................................

1 d:o ...........................................

Kronor.

Lön.

Tjenst
-

pennmgar.

800

800

500

500

300

300

300

300

i Summa.

60,300

12,000

1,100

—i

1,100

—

800

—

800

—

76,100

l Efter 5 år kau

/ lönen höjas

med 100 kronor.

2;o. Personalen vid de elektriska

stationerna.

4 direktörer af l:sta klassen, af livilka en

vid Hvardera af stationerna i Göteborg,

Malmö, Stockholm (central-) och Sundsvall

:

löner ä ............ 3,000: -

tjenstgöringspen
ningar

å ......... 1,000: — 4,000:

12,0001 —

4 000 —

16,000 —

3 direktörer af 2:ära Idassen, af hvilka en

vid hvardera af stationerna i Gefle, Jönköping

och Norrköping:

löner å.............. 2,700: —

tjenstgöringspen
ningar

å ......... 900: 3,600: —

8.100

2,700

10,800 —

18 kommissarier af l:sta klassen, af hvilka

en vid hvardera af stationerna i Falun,

Haparanda, Helsingborg, HernösandA

Kalmar, Karlshamn, Karlskrona, Karlstad,

Oskarshamn, Skellefteå, Söderhamn,

Upsala, Vener »borg, Vestervik, Vester ås, \

Ystad, Örebro och Östersund:

löner ä ............... 2,250: —

tjenstgöringspen-

ningar ä 750: — 3,000: —

i 40,500 j

-1 13,500|

— 54,000

transport

—

i

80,800 —

70.100-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Förslag till utgiftsstater för telegrafverket.

3

K

Lön.

Tjenst
görings
penningar.

Summa.

60,750

transport

30 kommissarier af 2:dra klassen eller kassörer,

af hvilka 6 i Stockholm (central-),

5 i Göteborg, 3 i Malmö, 2 i Sundsvall, ]

samt 1 vid hvardera af stationerna i Halm- i

stad, Hudiksvall, Kristianstad, Landskrona

Linköping, Luleå, Lund, Motala, Piteå,

Uddevalla, Umeå, Vadstena, Visby och |

Örnsköldsvik:

löner å ............... 2,025: —

tjenstgöringpen
ningar

a............ 675: — 2,700:__I

19 kommissarier af 3:dje klassen, af hvilka:

en vid hvardera af stationerna i Borås, j

Dalarö, Eskilstuna, Gefle, Jönköping,

Kristinehamn, Köping, Lidköping, Lysekil,

Mariestad, Nederkalix, Norrköping,

Nyköping, Strömstad, Söderköping, Södertelje,

Trelleborg, Varberg och Vexiö:

löner å ............... 1,800: —

tjenstgöri ngspen
ningar

ä............ 600: — 2,400: _j

14 assistenter af l:sta klassen, af hvilka en

vid hvardera af stationerna i Arboga,

Engelholm, Furusund, Grisslehamn, Marstrand,

Norberg, Nordmaling, Norrtelje, j

Nyland, Liåneå, Sandhamn, Stockholm |

(byrån vid Brunkebergstorg), Åmål och

Åtvidaberg:

löner å ............... 1,500: —

tjenstgöringspen
ningar

å ........... 500: — 2,000: — 1 21,000

162 assistenter af 2:dra klassen, af hvilka

36 i Stockholm (35 å centralstationen |

och 1 å byrån vid Brunkebergstorg), |

20 i Göteborg, 15 i Malmö, 8 i Sundsvall,

4 i Gefle, 4 i Jönköping, 4 i Hel- \

singborg, 4 i Norrköping, 4 i Venersborg,

4 i Vestervik, 4 i Örebro, 3 i Hernösand, j

3 i Karlshamn, 3 i Östersund, 2 i Kal- \

-T

80,800,—I 76,100

20,2501

81,000

34,200 : 11,400

45,600

7,000

28,000

transport] — —|—

-i 235,4001

76,100

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Förslag till utgiftsstater för telegrafverket.

transport

mar, 2 i Karlskrona, 2 i Karlstad, 2 i

Skellefteå, 2 i Söderhamn, 2 i Festferås,

2 i Ystad, samt ew vid hvardera af stationerna

i Borås, Eskilstuna, Falun,

Halmstad, Hapa anda, Hudiksvall, Kristianstad,

Kristinehamn, Köping, Landskrona,

Lidköping, Linköping, Luleå,

Lund, Lysekil, Mariestad, Motala, Nyköping,

Oskarshamn, Piteå, Strömstad,

Söderköping, Södertelje, Trelleborg, Uddevalla,

Umeå, Upsala, Vadstena, Varberg,

Vexiö, Visby och Örnsköldsvik:

löner å ............... 1,200: —

tjenstgöringspen
ningar

a........... 400: — i,g00: —

K r

n o r.

Lön.

Tjenst
görings
penningar.

Summa.

194,400

34 telegrafister af l:sta klassen, af hvilka en

vid hvardera af stationerna i Arholma,

Askersund, Bollnäs, Borgholm, Cimbrishamn,

Ekesjö, Enköping, Falkenberg,

Falun, Filipstad, Fjellbacka, Gamleby,

Grangärde, Hedemora, Hernösand, Höganäs,

Ijjusne, Mönsterås, Nora, Nya

Varfvet, Ronehamn, Ronneby, Skara,

Skutskär, Smedjebacken, Sollefteå, Strengnäs,

Surahammar, Sölvesborg, Trollhättan,

Upsala, Valdemarsvik, Vimmerby

och Öregrund:

löner ä ............... 750: —

tjenstgöringspen
ningar

å ......... 250: — 1,000: — 25,500

89 telegrafister af 2:dra klassen, af hvilka

12 i Stockholm (centralstationen), 6 i

Göt borg, 6 i Malmö, samt en vid hvardera

af stationerna i Ankarsrum, Avesta, j

Berg, Bergqvara, Bjästa, Borensberg, j

Burgsvik, Byske, Delsbo, Finspong, i

Fårösund, Grenna, Gunnebo, Hallstahammar,

Herrevadskloster, Hjo, Holm- \

sund, Horn, Hvetlanda, Hästholmen, Kal- \

64,800

235,400

76,100

259,200

8,500

34,000

transport |

- —| 528,600|-

76,100,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Förslag till utgiftsstater för telegrafverket.

5

Kronor.

Lön.

Tjenst
görings
penningar.

transport

mar, Rinna, Kisa, Klintehamn, Kongélf,

Kongsbacka, Kopparberg, Laholm, Leksand,

Lilla Edd, Lindesberg, Ljusdal,

Ludvika, Lycksele, Löfånger, Mariefred,

Mera, Mora,, Mumkedal, Mörbylånga,

Norra Degerfors, Onsala, Oskarshamn,

Ottenby, Sala, Seffle, Sjötorp, Skanör.

Skeninge, Sköfde, Slite, Storvik, Säter,

Torekov, Torpshammar, Trosa, Törefors,

Ulricehamn, Vaxholm, Vernamo, Vifstavarf

Viken, Åhus, Åkersberg och Östhammar:
löner

å ............... <500: —

tjenstgöringspen
ningar

å ......... 200: — 800: — 53,400

2 förste kontrollörer, en i Kristiania och

en i Köpenhamn, arvoden å ... 2,700: —

2 andre kontrollörer, eu i Kristiania och

eu i Köpenhamn, arvoden a ... 2,000:

l kontrollör i Nystad, arvode ...... 2,400: •—

Till arvoden åt personalen vid Landsorts

station:

en föreståndare 1,000 kronor och ett biträde

720 kronor .......................................j

Till arvoden åt personalen vid telegraminlemningsbyråarne

i Grand. Hotel samt j

ii. Börsen, Kungsholmen, Ladugårdslandet,

Ridäarholmen och Södermalm i Stock-:

bolin, högst...............................................

Till föreståndare för Bäc askogs, Drottningholms,

Medevi, Ratans, Sofiero, Särö,

Tullgarns, Ulriksdals och Ursviks stationer,

hvilka antingen under endast en

del af året eller ock blott tillfälligtvis

17,800

Summa.

528,600

71,200

5.400

4,000

2.400

1,720

10,800-

76,100

624,120!

transport j

700,220:-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Förslag till utgifts stater för telegrafverket.

Kronor.

Lön.

Tjenst
görings
penningar.

Summa.

transport

hållas öppna, utses ordinarie tjensteman

från andra stationer, eller ock extra

ordinarie stationstjenstemän.

3:o, Personalen vid de optiska

stationerna.

1 ibefälhafvare för Nya Varfvets station,

hvilken tjensteman åtnjuter särskild aflöning

såsom tillika föreståndare för der

varande elektriska station, arvode 200: -

3 korporaler. af hvilka en vid hvardera afl

stationerna Brännö och Vinga:

löner å .................... 525: —

tjenstgöringspeu
ningar

å................. 175: — 70O: _ j

3 telegrafister, af hvilka en vid hvardera afj

stationerna Brännö, Nya Varfvet och i

Vinga:

löner ä ..................... 450: —

tjenstgöringspenningar

å ................. 150: — 600: -

- 700,220

200

1,050

350

1,4001

1,350;

450 —

1,800

Anm. 1) De här ofvan å staten för ''''Personalen vid de elektriska stationerna- upptagna

direktörer och kommissarier, äfvensom korporalerne och telegratisterne

vid »optiska stationerna», ega att såsom dyrtidstillägg för årot uppbära tio

procent af de dem tillkommande ordinarie aflöningsbelopp.

a) Assistenter och telegrafister vid de elektriska stationerna, hvilkas tjenstgöring

i samma grad under 10 år varit väl vitsordad, ega under året åtnjuta ålderstillägg

med 200 kronor för assistenterne samt med 100 kronor för telegrafisterne;

och de, hvilkas tjenstgöring i samma grad uppgått till 15 år och

varit väl vitsordad, åtnjuta under året dubbelt torenämnda belopp.

De kommissarier, som, till följd af tid efter annan skedda omregleringar af

personalen vid elektriska stationer, för närvarande bestrida allenast assistentbefattningar,

ega under året åtnjuta ålderstillägg lika som assistenter, med

rätt för hvarje sådan kommissarie att i afseende derå räkna sig till godo

hela den tid, han varit ordinarie tjensteman i verket.

3,400

transport J 703,620|-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Förslag till utgiftsstater till telegrafverket.

7

Krono]

4) Förenämnda ålderstillägg anses till tre fjerdedelar tillhöra lönen och till eu

fjerdedel tjenstgörmgspenningarna.

5) Tiden för uppnående af rätt till ålderstillägg beräknas i hvarje fall från och

med kalenderåret näst efter det, hvarunder befordringen egde rum till den

tjenstegrad, för hvilken ålderstillägget skall utgå.

6) Tjenstgörmgspenningarna afstås för den tid tjenstledighet åtnjutes.

4:o. Särskilda anslag.

Dyrtidstillägg åt dertill berättigade .............................................. 21,680

Ålderstillägg åt dertill berättigade............................................. 33,900

Arvoden för extra biträden och vikariater, förslagsvis..................... 70,000

D:o åt telegram bärare och nppassare vid stationerna, förslagsvis

..................................................................... 70,000:

D:o för taxering och kontrollering å Göteborgs och Malmö

kontrollstationer .................................................... 1,200:

Arvode för vården af verkets särskilda materialförråd i Göteborg 400:

l):o till nu varande föreståndaren för Dalarö station, personligen

för hans återstående tjenstetid, jemlikt kongl.

brefvet den 2 juni 1876 200:

Hushyresersättning åt föreståndaren för Stockholms centralstation,

att, jemlikt kongl. brefvet den 6 juni 1873, tills vidare utgå

med............................................................................. 1,000:

D:o åt de 5 kontrollörerne i Kristiania, Köpenhamn och Nystad,

å 400 kronor ...................................................................... 2,000:

För telegrafverkets undervisningsanstalter, högst .......................... 12,500:

Lönetillägg åt 26 telegrafister af 2:dra klassen (12 i Stockholm,

6 i Göteborg, 6 i Malmö. 1 i Kalmar, och 1 i Oskarshamn) 2,600:

B. Öfvergångs-a flint I ngsstat

Nedannämnde personer, Indika enligt normala aflöningsstaten, lit. A, 2:o och

3:o erhålla lägre löneinkomst än de tillförene åtnjutit, äro berättigade

att med här nedan upptagna belopp undfå ersättning; börande denna

personliga ersättning likväl minskas eller helt och hållet upphöra i den

mån dessa personer erhålla högre löneinkomst inom telegrafverket.

transport

transport | 703,620j
-

215,480

919,100

919,100 —

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Förslag till utgiftsstater för telegrafverket.

Krono!''.

transport

Tjenstförrättande kommissarien vid Venersborgs station, direktören B. B.

Rhen, skilnaden mellan kommissarieaflöuingen, 3,000 kronor, och hans

förut varande direktörsaflöning, 3,200 kronor ............................................

D:o assistenten vid Karlshamns station, kommissarien Gr. Th. G. Feulc, skilnaden

mellan 2:a klassens assistentaflöning, 1,600 kronor, och l:a klassens

assistentaflöning, 2,000 kronor.........................-..........................................

D:o assistenten vid Helsingborgs station, kommissarien C. F. Askenstedt,

skilnaden mellan 2:a klassens assistentaflöning, 1,600 kronor, och l:a

klassens assistentaflöning, 2,000 kronor .................................._■........o........

Föreståndaren för den gemensamma elektriska och optiska stationen å Nya

Varfvet, C. A. tors sänder, skilnaden mellan hans löneförmåner enligt

normalstaten och hans förut varande inkomst vid stationen ...................

200

400

400

200

919,100

1,200

C. Pensions- och Understödsstat.

F. d. kameralintendenten och liniechefen m. m. I. F. von Heland, enligt

kongl. brefvet den 14 juni 1871 ............................................................

F. d. direktören vid Stockholms norra telegrafstation, m. m. A. H. Utter,

enligt kongl. brefvet den 2 februari 1866 ............................................

F. d. kassören vid Stockholms centralstation, F. N. Berg, enligt kongl. brefvet

den 5 juni 1874 .............................................................................

Direktören G. Bångs enka, Johanna Bång, född Lake, enligt kongl. brefven

den 23 november 1838 och den 13 juli 1866 .....................................

Förre befälhafvaren å Otterhällans indragna station, M. Stålpher, enligt kongl.

brefvet den 30 december 1863 ................................................................

Förre befälhafvaren å Furusunds indragna optiska station, fanjunkaren C. F.

Hybineth, enligt kongl. brefvet den 13 juli 1866.. ..................................

Förre telegrafisten vid Yxlaö indragna station, A. Österberg, enligt kongl.

brefven den 13 juli 1866 och den 16 september 1870 ...........................

Förre telegrafisten vid Skälsmara indragna station, A. G. Andersson, att utgå

så länge hans nuvarande sinnessjukdom fortfar, enligt kongl. brefvet

den 13 december 1861.............................................................................

Förre befälhafvaren ii Sandhamns indragna optiska station, fanjunkaren G. M.

Berg, enligt kongl. brefvet den 17 september 1869 ...............................

Förre telegrafisten å samma station, A. Löfgren, enligt samma kongl. bref ...

Förre telegrafisten å Nynäs indragna station, L. O. Westman, enligt samma

kongl. bref.................................................................. • ■ ...........

transport

2,770 - 1,000 —

1,860 —

öoo! -

15o|

6SO

i so! -

72!—

500; —

2401—

240 b

8,162j—| 920,300

s. 9 Kontrollera mot PDF

Förslag till utgiftsstater för telegrafverket.

9

.

K r o

n o r.

transport

Förre befälhafvaren å Arholma indragna optiska station, fanjunkaren L. E.

Österberg, enligt kong!, brefvet den 25 november 1870 .........................

8,162

400

—

920,300

Förre korporaien a Viuga station, J. A. Andersson, enligt samma kougl. bref

270

Förre befälhafvaren ä Landsorts indragna optiska station, sergeanten A.

Liljander, enligt kongl. brefvet den 2 juni 1876 .......................................

6001

Förre korporaien å Dalarö indragna optiska station, C. P. Holmberg, enligt

samma kongl. bref ..........................................................................

470

;

—

Förre korporaien å Elgsnabbeiis indragna station, C. (). Sundberg, enligt

samma kongl. bref......................................................................................

470

Förre telegrafisten å Nynäs indragna station, G. F. Nyman, enligt samma

kongl. bref ................................................................................................

400

Förre telegrafisten å Dalarö indragna optiska station, C. A. Törnros, enligt

samma kongl. bref ...................................................................................

400

Förre telegrafisten å Landsorts indragna optiska station, V. Österman, enligt

samma kongl. bref .......................................................................

400

Förre telegrafisten å Ornö indragna station, J. E. Åkerström, enligt samma

kongl. bref .................................................................................................

400

Förre telegrafisten å Elgsnabbens indragna station, C. 0. Söderberg, att utgå

under åren 1877—1881, enligt samma kongl. bref...................................

270

Kommissarien J. F. Björklunds enka, Laura Johanna Björklund, född Hall- ström, enligt kongl. brefvet den 16 juni 1876 .....................................

300

i Kommissarien E. A. Appelliolms enka, Marie Louise Appelholm, född [Vester,

enligt samma kongl. bref .....................................................................

300

Assistenten J. P. K. Lönngrens enka, Fanny Lönngren, född <träl, enligt

samma kongl. bref .....................................................................................

270

Förre telegrafisten å Nynäs indragna station, C. Sjöberg, enligt kongl. bref- vet den 23 mars 1877 ........................................................................

400

Förre telegrafisten å Ornö indragna station, F. 0. Åkerlind, enligt samma

kongl. bref..............................................................................''..............

270

Aflidne kommissarien C. A. Wiholms dotter, Elin Maria Wiholm, enligt

kongl. blefven den 16 juni 1876 och den 26 oktober 1877 ....................

300

| Bidrag till telegrafverkets pensionsinrättning, fem procent å den för året till

1,400,000 lrronor beräknade portoinkomst, enligt kongl. brefvet den 5

juni 1874, förslagsvis....................................................''.........................

Bidrag till telegrafverkets enke- och pupillkassa, enligt kongl. brefvet den

2 juli 1875 ...............................................................................................

70,000

5,000

—

89,082

transport

—

|-

1,009,382 —

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Förslag till utgiftsstater för telegrafverket.

Kronor.

1,009,382

;

j 100,000

|

2,000

—

10,000

—

1

40,000

_

50,000

—

i

8,000

—

1

15,000

—

15,000

—

20,000

_

20,000

___

6,000

10,000

—

1,500

10,626

308,126

---

1,317,510 —

transport

I). Underhal Isstat.

Förslagsanslag.

Telegrafliniernas öfvervakande, besigtning och underhåll _ ...........................

Underhåll åt optiska telegraferna och telegrafverkets öfriga byggnader.....

Rese- och traktamentskostuader .................................................................

Inköp och underhåll af inventarier, såsom apparater, verktyg, arbetsredskap,

möbler och husgeråd...............................................................................

Böcker, kartor, tryckningskostnad, blanketter, kuverter, pappersremsor m. m.

Skrifmaterialier .........................................................................................

Batteriförnödenheter.......................................................................................

llvror ...............................................................................................................

Ved ................................................................................................................

Lyshållning ....................................................................................................

Postporto .........................................................................................................

Prakt- och transportkostnader.................................................. ...........................

Sveriges bidrag till underhållet af internationela telegrafbyrån i Bern..........

Diverse utgifter ........................''.......................................................................

summa

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1878.

opaginerad Kontrollera mot PDF

F ö i* s 1 a g

till

utgiftssfater för tullverket,

att tillämpas från och med den 1 januari 1879.

A. Åflöningsstaten.

T. Styrelsen.

Generaldirektören*) ......................

1 byråchef...............................

2 byråchefer...........................

Kanslibyrån:

1 sekreterare ...........................

1 registrator och aktuarie ...............

1 notarie .................................

1 d:o ...............................

Kameralbyrån:

1 kammarförvandt........................

1 bokhållare.............................

2 d:o ..............................

Revisions- och statistiska byrån:

1 revisor ...............................

5 revisorer................................

1 revisor (statistiker) ...................

Till vikariatsersättning samt arvoden och flitpenningar

åt extra biträden m. m.

1 förste vaktmästare ..................

1 vaktmästare..........................

3 d:o ...........................

K

r o n o

r.

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

:

Summa.

1

6,200

2,800

9,000

.J

4,400

2,000

6,400

it

: 8,800

j

4,000

12,800

i

3,000

1,500

4,500

|

j ''

1,800

1,200

3,000

1,800

1,200

3,000

1,800

1,200

3,000

1,800

1,200

3,000

& !

1,800

1,200

3,000

3,600

2,400

6,000

1,800

1,200

3,000

9,000

6,000

15,000

2,800

1,200

4,000

— —

— —

15,000

800

300

1,100

500

300

800

It

1,500

900

2,400

95,000

i! t

— —-

— —

95,000

transport

*) Åtnjuter boställsvåning i ett staten och Stockholms stad gemensamt tillhörigt, hus

3fter 5 år

kan lönen

höjas med

600 kronor.

Efter 5 år

kan lönen

höjas med

500 kronor

och efter 10

år med

ytterligare

500 kronor.

Efter 5 år

, kan lönen

höjas med

100 kronor.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Förslag till utgiftsstater för tullverket.

transport

II. Lokaltullförvaltningen samt kust- och

gränsbevakningen.

a) Tullförvaltningsföreståndare:

1 tulldirektör i Göteborg, hvartill någon bland!

föreståudarne vid de i Göteborg befintliga

tullafdelningar, med bibehållande af|

egen tjenstebefattning, för en tid af 5

år om sender förordnas..................

1 befälhafvare för kustbevakningen i Skam

1 öfverinspektor vid packhusinspektionen i

Stockholm .............................

! 1 dito vid dito i Göteborg .................!

1 dito vid tullbevakningsinspektionen i Stockholm

....................................

1 dito vid dito i Göteborg ..................

1 tullförvaltare vid tullkammaren i Stockholm!

7 dito vid dito i Göteborg, Malmö och Norr
köping

samt vid uppbörds- och nederlags- j

kontoren i Stockholm och Göteborg.....

1 dito vid packhusinspektionen i Stockholm)

I 1 dito vid dito i Göteborg ..................j

j 1 dito vid tullkammaren i Gefle ............

i 4 dito vid .dito i Helsingborg, Landskrona,!

Kalmar och Sundsvall ..................

1 tullförvaltare vid tullkammaren i Varbergj

13 dito vid dito i Halmstad, Ystad, A hus.

Karlshamn, Karlskrona, Vestervik, Visby,j

Söderhamn, Hernösand, Umeå, Haparanda,

Jönköping och Karlstad ............

1 tullförvaltare vid tullkammaren i Uddevalla

8 dito vid dito i Strömstad, Trelleborg, Gina-!

brishamn, Oscarshamn, Linköping, Hudiksvall,

Piteå och Luleå .............

1 dito vid tullkammaren i Marstrand .........

i 2 dito vid dito i Sölvesborg och Dufed ......

1 dito vid dito i Nyköping .................!

3 dito vid dito i Grislehamn, Falkenberg och

Mera...................................I

transport

It r

o n o r.

, Alderstillägg att

jön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Summa.

! efter 5 och återstå- ende hälften efter

10 års tjenstetid!

graden.

-- 95,000

2,500

2,500

4,000

1,500

5,500

1,000

4,000

3,000

7,000

1,000

-----

7,000

1,000

4,000

1,000

5,000

1,000

4,000

1,500

5,500

1,000

4,000

2.000

6,000

1,000

_ ___

42,000

7,000

3,500

2,500

6.000

1,000

— —

— —

6.000!

1,000

3,500

1,500

5,000

1,000

---

---

20.000

4,000

3,000

1,000

4,000

1,000

fi

52,000

!

13,000

2,500

1,000

3,500

1,000

___ _

28,000

8,000

2,000

1.000

3,000

1,000

— —

— —

6,000

2,000

2,000

700

2,700

800

—

O j

o !

00

2,400

—!--! 224,800 95,000) —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslag till utgiftsstater för tullverket.

Stock
-

transport

1 packhusinspektor i Malmö.........

I konfiskationsinspektor och kassör

holm....................................

1 dito dito i Göteborg .... ......_...........

1 tullbevakningsinspektor i Malmö ........

1 kontrollör vid tullkammaren i Stockholir

4 dito vid dito i Göteborg, Malmö och Norrköping

samt vid nederlagskontoret i Stockholm

..................................

1 kontrollör vid tullhevakningsinspektionen :

Stockholm .............................

6 dito vid dito i Göteborg samt vid tullkam
-

maren i Gette, Helsingborg, JuanasE

Kalmar och Sundsvall ............

dito vid tullkammaren i ''Ystad ......

dito vid dito i Karlshamn och Karlsl

kontrollör vid tullkammaren i Wisby

b] Öfrige tjensteman:

1 tullfiskal ...............

2 dito ...............

1 kustchef ...............

3 dito ..............

1 förste packhuskontrollör

1 dito

1 kontrollör ...............

9 dito ...............

1 dito ..............

2 dito ...............

1 bevakningskontrollör ...

1 kammarskrifvare.........

32 dito .........

1 dito .........

6 dito ........

1 inspektor ..............

14 dito ...............

1 tullkammareföreståndare

1 dito

14 dito

transport

K r

Lön.

1

Tjenst-

görings-

penningar.

3,500

2,000

3,500

1,500

3,000

3,000

1,000

2,000

3,000

1,000

2,500

1,000

- -

2,500

500

2,000

700

2,000

500

2,500

1,000

2,500

500

! 1,800

600

1,800

1,500

600

500

1 1,500

300

1,600

300

— —

400

200

—

Summa.

224,800

5,500

5,000

5.000

4.000

5.000

20,000

24,000

3,500

7.000

3.000

2,700

5.400

2.500

7.500

3.500

3,500

3.000

-27,000

2.400

4.800

2,400

2.000

04,000

1.800

10,800

1,900

26,600

400

200

2,800

95,000

310,800

175,200

581,000|

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Förslag till utgiftsstater för tullverket.

transport

cj Öfver- och underbetjente:

1 öfveruppsyningsman............ ...........

9 dito .......................

1 dito .......................

27 dito .......................

1 kustsergeant ........................

28 dito .............................

1 dito .............................

5 dito .............................

1 jaktuppsyningsman ... ,.................

1 dito .......................

1 uppsyningsman ..........................

5 dito ..........................

1 dito .........................

34 dito ..........................

1 kustuppsyningsman .......................

3 dito .......................

1 gränsridare................................

7 dito ................................

1 kustvakt till sjös...........................

1 dito ...........................

1 dito ...........................

4 dito ......................

1 kustvakt till häst eller till fot

3 dito dito dito

1 dito dito dito

1 vaktmästare ................

76 dito ........................

1 dito ......................

5 dito ..................

1 dito .....................

09 dito .......................

1 dito ....................

2 dito .........................

1 kammarvaktmästare .....................

5 dito

1 roddare ................................

dito ...........................

1 dito ................

K

r o n o r.

Alderstillägg att

utgå till hälften

Tjenst-

efter 5 och återstå-

Lön.

görings-

Summa.

ende hälften efter

penningar.

10 års tjenstetid!

graden.

—

—

581,00C

—

1

1,500

500

2,000

1,000

—

—

18,000

9,000

1,500

300

1,800

600

—

—

48,600

16,200

900

300

1,200

500

— ---

— —

33,600

14,000

900

300

1,200

300

—

— —

6,000

1,500

900

300

1,200

300

—

—

13,200

|

3,300

1,000

500

1,500

300

- - —

—

22,500

4,500

900

300

1,200

300

— —

__ __

40,800

10,200

600

300

900

150

- —

— —

2,700

450

500

300

800

150

—

—

13,600

2,550

600

300

900

300

—

— —

45,900

15,300

600

300

900

150

—

— —

3,600

600

500

300

800

300

— —

— —

66,400

24,900

500

300

800

j

150

800

400

1,200

300

-- —

_ —

211,200

52,800

700

300

1,000

i

300

— —

— —

55,000

16,500

600

300

900

150

— —

— —

98,100

16,350

500

300

800

150

— .—

— —

41,600

i

7,800

500

300

800

150

— _

---

4,000

II

750

600

300

900

150

— —

---j

20,700

3,450

500

300

800

150

1

— —|

767,100

581,000

__''i

- - 1

transport

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslag till utgiftsstater för tullverket.

Krön

o r.

Ålderstillägg att

utgå till hälften

efter 5 och återstå- ende hälften efter

10 års tjenstetid i

graden.

Lön.

Tjenst-

görings-

pennin-

gar.

Summa.

_____

_ _

767,100

581,000

_ _

— —

— —

2,400

450

500

200

700

100

- -

- -

21,000

3,000

500

200

700

100

- -

- -

172,200

24,600

500

300

800

100

- -

---

1,600

200

500

200

700

luO

—

— —

18,900

986,100

2,700

— —

— —

- -

113,900

1,681,000

3

1

30

1

246

roddare ...

dito

dito

kustroddare

dito

transport

1 jaktbåtsman...........................

2 dito ........................

I dito ........................

27 dito ........................

Till vikariatsersättningar, extra biträden m. m.

B. Öfvergångsaflöningsstaten.

Generaltullstyrelsen.

Revisionskontoret:

enligt 1868 års stat:

lön.....................................

dyrtidstillägg

Dito A. A. Lundgren\ , ,

Dito A. B. Berlitz / enllSt 1869 MS stat:

Anm. Sistnämnda 3:ne tjenster indragas vid blii

vande ledigheter.

Kammarvaktbetjeningen:

1 vaktmästare: E. Eriksson, enligt 1869 år

stat:

lön......................................

tjenstgöringspenningar .................

Anm. Tjensten indrages vid blifvande ledighet.

transport

^ 1879 års stat

för befattnin- gen afsedd af- löning, som

besparas.

Öfvergångs-

- stat.

1,000

200

1,200

- -

1,200

1,200

500

300

800

— —

4,400

1,681,000

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Förslag till utgiftsstater för tullverket.

I 1879 års stat

för befattnin- gen afsedd af-

Öfvergångs-

isning, som

stat.

besparas.

transport

—

4,400

1,681,000

ko. Centraldistriktet.

Stockholm.

Tullkammaren:

1 kontrollör: E. A. Blanck, enligt 1868 års stat:

lön ...............................................

2,000

uppbördsprovision l/n proc., förslagsvis...............

4,900

6,900

Anm. Vid innekafvarens afgång utbytes tjensten mot:

1 kontrollör med:

lön ........... ...............................

8,000

tjenstgöringspenningar .............................

2,000

5,000

1 kammarskrifvare: G. T. Stenman, enligt 1868 års stat:

lön ..............................................

1,000

uppbörd sprovision Vi-,0 proc., förslagsvis ............

490

1,490

Anm. Vid innekafvarens afgång utbytes tjensten mot:

1 kammarskrifvare med:

lön ...............................................

1,500

tjenstgöringspenningar ...........................

500

2,000

Packhusinspektionen:

1 öfverinspektor: J. Lindström, enligt 1868 års stat:

lön ..............................................

2,500

tjenstgöringspenningar ..............................

uppbördsprovision V10 proc., förslagsvis ............

200

10,030

7,330

Anm. Vid innehafvare^ afgång utbytes tjensten mot:

1 öfverinspektor med:

lön ...............................................

4,000

tjenstgöringspenningar ..............................

3,000

7,000

Blockhusuddsstation:

| 1 inspektor: G. M. Elcbohrn, enligt 1868 års stat:

lön ...........................................

800

tjenstgöringspenningar .............................

250

båtlega .............................................

250

1,300

Anm. Tjensten indrages vid blifvande ledighet.

transport

--!

14,000 |

24,120 |

1,681,000

s. 7 Kontrollera mot PDF

Förslag till vt,giftsstater för tullverket.

7

I 1879 års stat

för befattnin- gen afsedd af-

Öfvergångs-

löning, som

stat.

besparas.

transport

— —

14,000

24,120

1,681,000

Norrtelje.

1 vaktmästare: F. G. Cederqvist, enligt 18G8 års stat:

lön ................................................

360

tjenstgöringspenningar ..............................

140

500

Anm. Tjensten indrages vid blifvande ledighet.

2:o. Vestra distriktet.

|

Göteborg.

1

-

Tullkammaren:

;

1

1 kontrollör: J. J. Björklund, enligt 1868 års stat:

lön ................................................

1,800

uppbördsprovision 1/30 proc., förslagsvis...............

Anm. Tjensten indrages vid innehafvarens afgång.

2,070

3,870

• i

Packhusinspektionen:

|

1

1 vaktmästare: N. G. WecJcman, enligt 1868 års stat:

|

lön ...............................................

400

|

tjenstgöringspenningar ..............................

300

V200 Pr°c. uppbördsprovision, förslagsvis ..........

310

1,010

D:o J. G. Lindberg, dito dito ............

1,010

1

Anm. Ifrågavarande båda tjenstebefattningar indragas vid blif-

vande ledigheter och ersättas af:

1 uppsjmingsman med:

lön ................................................

1,000

tjenstgöringspenningar ..............................

500

1,500

Kustbevakningen:

2 kustvakter till häst: II. Nodin, enligt 1873 års stat:

lön ................................................

400

tjenstgöringspenningar ..............................

200

hästlega...........................................

300

900

Dito J. L. Ljunggren, enligt 1874 års stat ............

900

transport

— —

15,500

32,310

1,681,000

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Förslag till utgiftsstater för tullverket.

! 1879 års stat

för befattnin- gen afsedd af- löning, som

besparas.

Öfvergångs-

stat.

—

15,500

32,310

1,681,000

360

240

600

600

600

600

600

600

360

240

600

1,500

500

100

2,100

200

100

300

360

240

600

| ---

15,800

39,210

1,681,000

transport

års stat:

6 kustvakter till fot: J. Ahrenstedt:

lön .................... ......

tjenstgöringspenningar ..........

Dito C. Gr. Christensson.............

Dito C. J. Svensson ................

Dito J. B. Johansson................

Dito J. U. Buhdén ................

Dito A. Anderson Molin.............

Ånm. Sistnämnde åtta kustvakttjenster

ledigheter.

Kalfsund.

1 vaktmästare: L. A. Jansson, enligt 1871 års stat:

lön ..............................................

tjenstgöringspenningar ...........................

Anm. Tjonsten indrages vid blifvande ledighet.

Kongelf.

1 tullförvaltare: G. M. JRoemplce, enligt 1870 ars stat

j lön ...................... ................

tjenstgöringspenningar .............................

båtlega och resekostnader .........................

Anm. Vid blifvande ledighet ersättes tjensten af:

1 tullkammareföreståndare med:

tjenstgöringspenningar ...........................

båtlega och resekostnader ..........................

Warberg.

Kustbevakningen:

kustvakt till fot: Sven Larsson, enligt 11

arvode .................. ...............

tjenstgöringspenningar ..................

Anm. Tjensten indrages vid blifvande ledighet.

transport

s. 9 Kontrollera mot PDF

Förslag till utgiftsstater för tullverket.

9

enligt 1868

års stat:

transport

Falkenberg.

Kustbevakningen:

8 kustvakter till fot: J. W. Skog,

arvode .............................

tjenstgöringspenningar ...............

Dito J. Söderholm........................

Dito J. A. Jonsson .....................

Dito J. P. Berggren.....................

Dito J. L. Malmros ....................

Dito G. J. Isaksson .....................

Dito L. Gr. Larsson .....................

Dito Chr. Larsson........................

Anm. Ifrågavarande åtta tjenster indragas vid blifvande ledigbetor

och ersättas af:

1 kustvakt till sjös med:

lön .................................

tjenstgöringspenningar ...............

båtlega .............................

2 dito ..............................

1 kustroddare med:

lön .................................

tjenstgöringspenningar ..............

5 dito ...............................

Halmstad.

Kustbevakningen:

1 kustsergeant: J. Dahl,

lön ...........................

tjenstgöringspenningar ..........

häst- och båtlega ............

7 kustvakter till fot: A. C. Olsson,

arvode ........................

tjenstgöringspenningar

I 1879 års stat

för befattningen

afsedd aflöning,

som

besparas.

Öfvergångs
stat.

360

240

600

300

300

15,800

500

200

enligt 1868

ars stat:

Dito dito G. Christensson

Dito dito J. M. Lund.........

Dito dito P. Thorhjörnsson ...

Dito dito N. L:son Björk......

Dito dito J. W. Binaldo......

Dito dito G. Berndtsson ......

Anm. Ofvaimämnde tjenster indragas vid blifvande ledigheter

och ersättas af

transport

720

180

450

360

240

1,200

2,400

700

3,500

23,600

39,210

600

600

600

600

600

600

600

600

1,681,000

1,350

600

600

600

600

600

600

600

49,560

1,681,000

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Förslag till utgiftsstater för tullverket.

i

I 1879 års stat

för befattnin- gen af sedd af- löning, som

besparas.

Öfvergångs-

stat.

transport

1 kustvakt till sjös med:

lön ...............................................

600

23,600

49,560

1,681,000

tjenstgöringspenningar ............................

båtlega .........................................

300

300

1,200

2 dito ...............................................

1 kustroddare:

lön ...............................................

500

2,400

tjenstgöringspenningar ...........................

200

700

5 dito..............................................

3,500

Laholm.

1 inspektor: A. J. WulfGröna, enligt 1868 års stat:

lön ...............................................

800

tjenstgöringspenningar .............................

båtlega ............................................

150

50

1,000

Anm. Tjensten utbytes vid blifvando ledighet mot:

1 tullkammareföreståndare med:

tjenstgöringspenningar .............................

200

Södra distriktet.

Helsingborg.

Engelholm.

1 inspektor: N. P. Holmström, Renligt 1868 års stat:

lön ..............................................

1,500

j

tjenstgöringspenningar ............................

båtlega och resekostnader .........................

300

400

2,200

Anm. Tjensten utbytes vid innehafvarens afgång mot:

1 inspektor med:

lön .............................................

1,600

tjenstgöringspenningar ..............................

båtlega och resekostnader ..........................

300

400

2,300

Trelleborg.

Kustbevakningen:

1 kustvakt till fot: M. Johnsson, enligt 1868 års stat:

arvode ...........................................

tjenstgöringspenningar ...........................

360

240

600

Anm. Vid blifvande ledighet utbytes tjensten mot:

transport

- —

33,900

53,360

1,681,000 :

s. 11 Kontrollera mot PDF

Fardag till utgiftsstater för tullverket.

11

1879 års stat

för befattnin- gen afsedd af-

Öfvergångs-

löning, som

stat.

besparas.

transport i

----

33,900

53,360

1, (581,000

1 kustvakt till fot med:

lön ...................................

500

tjenstgöringspenningar .................

300

800

o,

Ahus.

1 roddare: Torsten Tufvasson, enligt 1868

års stat:

lön ...........................~.........

300

tjenstgöringspenningar .................

150

450

Anm. Tjensten indrages vid blifvande ledighet.

Sydöstra distriktet.

1 distriktchef: F. Nisbeth,

lön .................................

3,600

resekostnader ........................

1,000

1/2 % af distriktets uppbörd, förslagsvis

enligt 1868

4,050

8,650

1. distriktchefssekreterare och tullfiskal: C.

års stat:

Leissner,

lön ..................................

1,200

tjenstgöringspenningar .............. .

600

löneförbättring, enligt 1876 års stat: ...

400

2,200

Anm. Ofvannämnda båda tjenster indragas vid distriktchefens

afgång.

Kalmar.

Kustbevakningen:

2 kustvakter till häst: Erik Olsson,

lön ...................................

enligt 1874

400

tjenstgöringspenningar ................

års stat:

200

häst lega..............................

300

900

„ A. E. Moberg .......................

900

Anm. Tjensterna indragas vid blifvande ledigheter.

Pataholm.

1 uppsyningsman: E. 0. Letiktén, enligt 1874 års stat

800

lön .................................

tjenstgöringspenningar .................

200

båtlega ................................

50

1,050

transport

— —

34,700

67,510

1,681,000

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Förslag till utgiftsstater för tullverket.

I 1879 års stål

för befattnin- gen afsedd af-

Öfvergångs-

isning, som

stat.

besparas.

transport

_ _

34,700

67,510

1,681,000

1 vaktmästare: L. Pettersson, enligt 1868 års stat:

lön ..............................

360

tjenstgöringspenningar ............................

140

500

Anm. Ofvannämnda båda tjänster indragas vid blifvande ledig- heter.

Oskarshamn.

Kustbevakningen:

1 kustsergeant till sjös: J. G. Hammar ([vist, enligt 1873

års stat:

lön ............................

700

tjenstgöringspenningar ................

200

båtlega .............................................

150

1,050

Anm. Vid innekafvarens afgång utbytes tjensten mot:

1 kustvakt till sjös med:

lön ......................

600

tjenstgöringspenningar ................

300

båtlega .....................................

200

1,100

Westervik.

Kustbevakningen:

2 kustsergeanter till sjös: P. A. Treutiger, enligt 1873

års stat:

lön ......................

700

tjenstgöringspenningar .....................

200

båtlega ............................................

150

1,050

„ P. M. Pettersson, dito...........................

Anm. Vid blifvande ledigheter ersättas ofvannämnde 2 tien-

1,050

ster af:

1 kustvakt till sjös med:

lön .......................................

600

tjenstgöringspenningar ..............................

300

båtlega .........................................

200

1,100

1 dito dito ..................................

1,100

transport

....... —

38,000 |

71,160

1,681,000

s. 13 Kontrollera mot PDF

Förslag till utgiftsstater för tullverket.

13

! 1879 års stat

för befattnin- gen afsedd af- löning, som

besparas.

Öfvergångs-

stat.

transport

_ —

38,000

71,160

1,681,000

Gotlands distrikt.

!

Wisby.

1 kammarskrifvare: Z. J. A. F. Ljungdahl, enligt 1874

års stat:

lön ...............................................

1,000

tjenstgöringspenningar ..............................

löneförbättring, enligt 1876 års stat ...............

200

300

1,500

Anm. Tjensten indrages vid blifvande ledighet.

1 vaktmästare: C. C. Lindberg, enligt 1874 års stat:

lön ................................................

tjenstgöringspenningar .............................

500

200

700

Anm. Tjensten indrages vid blifvande ledighet.

Westergarn.

1 uppsyningsman: J. P. Hesselqvist, enligt 1874 års stat:

lön ...............................................

700

tjenstgöringspenningar ........................... ...

båtlega ............................................

200

50

950

Anm. Tjensten indrages vid blifvande ledighet.

Kappelshamn.

1 vaktmästare: M. P. Gardstedi, enligt 1868 års stat:

lön ................................................

360

tjenstgöringspenningar .............................

140

500

Anm. Tjensten indrages vid blifvande ledighet.

Ljugarn.

1 vaktmästare: 0. M. Sundahl, enligt 1868 års stat:

lön ..............................................

360

tjenstgöringspenningar ..............................

140

500

Anm. Tjensten indragos vid blifvande ledighet.

Norra distriktet.

1 tullfiskal: E. F. Holm, enligt 1868 års stat:

lön ......................................... ...

900

Anm. Tjensten indrages vid blifvande ledighet.

transport

| — —

38,000

76,210

1,681,000

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Förslag till utgiftsstater för tullverket.

Haparanda.

2 gränsvakter: E Rönnbäck:

arvode ...........................

tjenstgöringspenningar .............

Dito A. P. Fogman ................

Anm. Ofvannämnda 2:ne befattningar indi

ledigheter.

Wermlands och Elfsborgs läns gränsdistrikt.

Karlstad.

Filipstad.

1 inspektor: J. Brommell, enligt 1868 års stat:

lön ..........................................

Anm. Tjensten ersättes vid innehafvare)^ afgång af:

1 tullkammare!öreståndare med:

tjenstgöringspenningar ...........................

Wenersborg.

1 vaktmästare: T. Larsson, enligt 1868 års stat.:

lön .............................................

tjenstgöringspenningar ......................

Anm. Tjensten indrages vid blifvande ledighet.

Åmål.

1 vaktmästare: Cour. Böhnan, enligt 1868 års stat:

lön ..........................................

tjenstgöringspenningar ............. ,............

Anm. Tjensten indrages vid blifvande ledighet.

Kopparbergs läns gränsdistrikt.

Falun.

1 tullförvaltare: A. W. Collén, enligt 1868 års stat:

lön ...........................................

Anm. Vid innehafvarens afgång ersättes tjensten af:

1 tullkammareföreståndare med:

tjenstgöringspenningar ...........................

Om från summa öfvergångsaflöningsstat ............

afdrages den å ordinarie stat besparade aflöning...

så utgör återstoden..................

...................... kronor

det för öfvergångsaflöningsstaten erforderliga belopp.

I 1879 åra stat

för befattnin- gen afsedd af- löning, som

besparas.

Öfvergångs-

stat.

transport

— —

38,000

76,210

1,681,000

enligt 1868

300

f års stat:

300

600

!

600

vid blifvande

860

140

360

140

80,710

38,400

42,810

200

800

500

500

1,500

200

88,400

transport

80,710

42,310

1,723,310

s. 15 Kontrollera mot PDF

Förslag till utgiftsstater för tullverket.

15

transport

1,723,310

C. Ålderstilläggsstaten, förslagsanslag ...

250,000

d. Indragningsstaten.

Stockholm.

Tjärhofsinspektoren A. Hafström, arvode ......................

50

Inspektören, kapten 0. I lammardah 1...........................

600

Uppsyningsmannen 11. 11. lille .................................

450

Vaktmästaren C. G. Lindqvist ..................................

250

Dito J. P. Flodberg

360

Inspektor J. Isberg .............................................

800

Dito .). C. Forslund........................................

800

Uppsyningsmannen \Y. A. Forsberg...........................

450

Dito A. Pettersson.................................

450

Dito C. E. Ullman ............................

450

Dito Joban Carlsson ..............................

450

Vågskrifvaren 0. J. Schailand.................................

800

Dito Olof Scböllin......................................

800

Ofverinspektoren i packhuset J. Lindström* ....................

3,000

Tullförvaltaren i dito J. P. Everlöf* ....................

2,150

Uppsyningsmannen G. Höglind .............................

600

Vaktmästaren Nils Malmström...................................

360

Dito A. Hedlund....................................

360

Dito J. A. Wahlström...................................

360

Dito C. G. Wallin....................................

360

Inspektören P. J. Schultz ..................................

450

Uppsyningsmannen J. Johansson .................... .........

600

Vaktmästaren J. Eriksson ......................................

400

Kontorsskrifvaren J. G. Ignell.................................

800

Förpassningsinspektoren G. Å. J. Åkerhjelm .....................

1,500

Generaltulldirektören m. m. N. A. G:son Bennich,

löneskilnad enligt kongl. brefvet den 22 maj 1868 :

lön ....... .................................... 1,000:

tjenstgöringspenningar ............................ 1,000:

2,000

Vaktmästaren C. F. Sjöblom .................................

600

Dito G. C. Strömberg .................................

600

Dito Anders Johan Cedervall .........................

600

Uppsyningsmannen Olof Edling ........................ .......

900

Vaktmästaren Anders Gusp Sjöberg ..............................

600

Kammarskrifvaren E. L. Blachet .................................

1,000

Dito J. A. Rydberg.................................

1,000

Bevakningskontrollören C. G. Norling ...........................

1,500

26,450

transport

—

26,450

1,973,310

*Så länge han vid tjensten med oförbättrade lönevilkor qvaratår.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Förslag till utgiftsstater för tullverket.

transport

26,450

1,973,310

Dalarö.

Jaktbåtsmannen Gustaf Fredrik Ryman..........................

300

Södertelje.

Vaktmästaren G. W. A. Ohrlin ................................

360

Furusund.

Kustuppsyningsmannen J. Thunström ...........................

450

Inspektören Hans Axel Peterséns.................................

1,500

Roddaren Johan Gustaf Nordqvist.................................

300

2,250

Grislehamn.

Jaktbåtsmannan Pehr Wikström .................................

300

Göteborg.

Ofveruppsyningsmannen C. Björkinan ......................

525

Kustsergeanten B. Blomgren ............... ...................

540

Kustvakten P. Osberg ..........................................

300

Dito J. P. Lindell ......................................

360

Kustsergeanten C. F. Greiffe ....................................

540

Tullförvaltaren Carl Wilh. Berger ..............................

1,000

Kustvakten C. P. Möller.........................................

360

Vaktmästaren i Kungsbacka B. Andersson........................

360

Dito A. T. Andersson .......................... ......

400

Dito G. Erlandsson.......................................

400

Dito 0. Blomberg.......................................

400

Dito Carl Fr. Dahlström...............................

600

5,785

Kongelf.

Kustvakten C. A. Lindgren.......................................

300

Dito Elias Eriksson ................................. ...

360

660

Warberg.

Kustvakten N. Orup ........................ ................

300

Halmstad.

Kustvakten P. Å. Holmgren ...................................

300

transport

36,705

1,973,310

s. 17 Kontrollera mot PDF

Förslag till utgiftsstater för tullverket. 17

i

transport

36,705

1,973,310

Helsingborg.

Kustsergeanten P. Lindblad.......................................

540

Kustvakten C. L. Dunkel'' .................................

300

Dito J. Winstedt ................................

300

Dito A. J. Jönsson ...............................

300

Dito G. Kullin.........................>........

300

Kustsergeanten J. P. Cervin ...................................

540

Roddaren i Engelholm G. Heller .................................

300

Kustsergeanten till häst C. M. Kruse ......................

720

Dito dito Adolf C. Möller ...................

720

Dito dito A. Lagercrantz...........................

700

Kustvakten till häst J. A. Möller............................

400

Dito till fot A. Adamsson .....................

360

Dito dito N. F. Pihl.........................

360

Dito dito J. Ek................................

360

Dito dito Achatius Wiberg ............................

360

Dito dito J. Hallberg.................................

360

Dito dito C. E. Tången ........................

360

Dito dito C. J. Persson .........................

360

Dito dito A. Ekberg ..........................

360

Dito dito G. Ekelöf .....................

400

Dito dito P. Johansson ...................

400

Dito dito J. Carlsson ...............

400

Dito dito A. Malmberg ................

400

:

Dito dito A. Nilsson ......................

400

Dito dito C. F. Björkholm .............................

400

10,400

Landskrona,

•

Kustvakten C. M. Rotzius ...........

300

Dito H. Frisk ...................

300

Dito till fot N. Jansson............................

360

Dito dito Måns Persson...................

360

Dito dito L. Nilsson ...............

360

Dito dito J. Andersson ..........

360

Dito dito J. C. Fagerberg ................

360

Dito dito A. Forsberg..................

400

Dito dito F. Söderberg .......................

400

Dito dito P. J. Bergqvist................................

400

3,600

transport |

— —

50,705

1,973,310

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Förslag till utgiftsstater för tullverket.

Malmö.

! Kustsergeanten J. J. Wahlgren ...............

! Distriktchefen, öfversten m. m. C. A. Meurling

Kustvakten till fot .Christ. Hansson ............

Dito dito J. N. Malmros ............

Dito dito S. A. Löfdahl..............

i Vågskrifvarén J. W. Bergelin..................

Trelleborg.

! Kustvakten G. F. Malmqvist ..................

j Uppsyningsmannen i Skanör Paulus Jacobsson

! Kustsergeanten till häst A. Larsson ............

} Kustvakten till fot Åke Månsson...............

Ystad.

j Kustvakten till fot J. P. Blomström............

Cimbrishamn.

i Vaktmästaren Sven Martin Borgström .........

| Kustsergeanten J. P. Ustberg ..................

j Kustvakten till fot Salomon Ljunggren.........

Dito „ häst Ola Persson ...............

Dito „ fot P. Andersson ...............

Kristianstad och Åhus.

Kustvakten A. Ljungberg ...................

Dito J. P. Lundgård.....................

Dito N. P. Länder .....................

Kustsergeanten L. J. Benzelstjerna ............

Sölvesborg.

Kustvakten Jon Andersson ....................

Kustroddaren Th. Sellberg ....................

Karlskrona.

Kustroddaren J. Pettersson....................

Kustsergeanten S. Wahlström .................

Dito C. F. Nilsson ................

transport

50,705

1,973,310

540

4,000

360

400

400

800

6,500

360

600

700

400

2,060

360

360

540

400

400

400

. 2,100

1

300

360

300

540

1,500

300

200

500

300

720

720

1,740

transport

— —

65,465

1,973,310

s. 19 Kontrollera mot PDF

Förslag till utgiftsstater för tullverket.

19

transport

65,465

1,973,310

Kalmar.

Kustroddaren P. A. Larsson......................................

350

Karlshamn.

Kustrocldaren Mathias Carlsson................

300

Vaktmästaren Anders Nordström..........

600

1

Kustsergeanten A. Palm...........................

700

1

Kustroddaren S. P. Gustafsson...............

350

Dito G. Birgersson........................

350

j

Dito C. M. Friberg.......................................

350

1

Dito J. Johansson ...............................

300

Kustchefen P. von Axelson, enl. res. d. ls/1 1875 ...............

1,500

4,450

Wisby.

Kustroddaren G. N. A. Friberg .............

300

i

Dito S. A. Afvelin..................

300

t

Dito 0. Romin ..................................

300

i

Resevaktmästaren 0. M. Hånes.........

250

1,150

j

Haparanda.

Gränsvakten C. F. Nilsson......

300

i

Dito J. P. Sundberg ....................................

300

Dito 0. W. Green .......................................

300

900

Jönköping.

Reseinspektoren Lars Jesper Borg....................

750

Vaktmästaren Jöns Andersson ..............

250

Reseinspektoren, kaptenen 0. Fornander...........................

750

Inspektören, ryttmästare!! G. Westfelt:

lön ................................................ 900: —

serskild ersättning, enl. kongl. brefvet d. 9 mars 1855 496: 50

1,396: 50

Vaktmästaren C. J. A hl ström ...................................

250

3,396: 50

Karlstad.

1

Bevakningskontrollören C. F. L. Holmgren.......................

800

Borås.

Kontrollören, hofjunkaren B. C. Bagge:

lön ............................................... 600: —

serskild ersättning, enl. kongl. brefvet d. ,J/3 1855 ... 679: 50

1 279- 50

Vaktmästaren S. J. Johansson ....................................

250

1,529: 50

Funäsdalen.

Gränsridaren A. J. Sture..........................................

360

78,401

transport

_ _

2,051,711

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Förslag till utgiftsst/xter för tullverket.

transport

2,051.711

E. Pensionsstaten för afskedade tjenstemän och betjente,

förslagsanslag...................................................

197,000

F. Pensionsstaterna för aflidne tjenstemäns och betjentes i

fattigdom efterlemnade enkor och barn, förslagsanslag

31,800

G. Omkostnadsstaten,

Arvoden, förslagsanslag .........................................................

7,500

Rese- och traktamentskostnader, förslagsanslag...................................

20,000

Tullhusbyggnader och reparationer samt hushyror och tomtören, förslagsanslag...

20,000

Ved, ljus och lyktors underhåll, förslagsanslag....................................

12,000

Skrifmaterialer samt boktrycknings- och bokbindnings-kostnader, förslagsanslag...

15,000

Postporto, förslagsanslag.........................................................

10,000

Till utbetalande af aftjenad begrafningshjelp och begrafningsgratialer, enligt

kongl. brefvet den 14 maj 1831, förslagsanslag ..............................

3,000

Skeppsmätningskostnad, förslagsanslag ..........................................

27,000

Till gratifikationer åt krono- och lots- samt kanalbetjente, som utmärka sig

genom nitisk tillsyn och kontroll mot öfverträdelse af tullförfattningarna......

750

Jakt- och båtlega samt hästlega och resekostnader.............................

73,100

Hemliga utgifter ............................................................

9,000

Diverse utgifter, förslagsanslag...................................................

12,139

209,489

summa kronor

2,490,000

Stockholm, Isaae Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1878.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. No 7 till Kongl. May.ts Nåd. Prop. om. Statsverket 1878.

1

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastik-ärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott

deii 7 Januari 1878.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geek,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden Laserstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Lovén,

Friherre von Otter,

Forssell och

Rosensvärd.

Departementschefen Statsrådet Carlson föredrog följande ärenden rörande dels

regleringen af åttonde hufvndtitelns ordinarie stat och de till samma hufvudtitel

hänförliga extra ordinarie anslagsbehof, dels ock frågor om anslag under nionde

hufvudtiteln, hvarvid departementschefen i underdånighet yttrade:

l:o.

Sedan Eders Kongl. Maj:t den 7 sistlidne December enligt då hållna protokoll

öfver finansärenden meddelat beslut angående grunderna för reglering på ordinarie

stat af de särskilda expeditionerna inom Eders Kong]. Maj:ts kansli, tillkommer

det mig att, med tillämpning af dessa grunder på ecklesiastikdepartementet,

föreslå den stat för departementet, som må vara af behof påkallad.

I öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts af 1874 års riksdag godkända

förslag finnas inom ecklesiastikdepartementet anstälde eu expeditionschef, fyra byråchefer,

fem kanslisekreterare och eu. registrator. Byråcheferna förestå hvar sin af

de för ärendenas handläggning inrättade byråer, af Indika en är afsedd för kyrkoärender

eu för ärenden angående den högre undervisningen, en för ärenden angående

folkundervisningen, samt en för lielsovårds- och fattigvårds- in. fl. ärenden. Af

i

Ecklesiastik depart

em entets

expedition.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

kanslisekreterarne är eu anstalt! å hvarje byrå och eu såsom biträde åt expeditionschefen.

I denna personal, som den efter organisationens genomförande vunna erfarenhet

ådagalagt vara den minsta, med hvilken göromålen kunna på ett tillfredsställande

sätt uppehållas, har jag för närvarande icke någon ändring att föreslå.

Men utom de nu nämnda eger departementet en tjensteman, hvilkens aflöning,

till beloppet lika med kanslisekreterarnes, hittills utgått helt och hållet på

extra stat. Förutom de för tillämpning af departementets aflöningsstat beviljade

medel har nemligen riksdagen från och med år 1874 i enlighet med Eders Kongl.

Maj:ts nådiga framställningar anvisat ett extra anslag af 6,000 kr. årligen till utförande

af statistiska arbeten inom departementets byråer för undervisningsärenden.

Af detta anslag hafva 4,200 kr., motsvarande eu kanslisekreterarelön, användts till

arfvode åt den, som utfört det hufvudsakliga statistiska arbetet och som dermed i

allmänhet varit under hela året sysselsatt, samt återstoden utgått till arfvoden åt

tillfälliga biträden vid samma arbete. Då dessa göromål, sedan genom nådiga beslut

den 31 December 1875 och den 16 Februari 1S77 närmare föreskrifter meddelats

angående de primäruppgifter, som från vederbörande skolråd, folkskoleinspektörer,

elementarläroverk och domkapitel böra till departementet årligen insändas för att

der bearbetas, allt framgent blifva af stadigvarande beskaffenhet, synes det för dessa

göromåls bestridande afsedda anslag böra, i sammanhang med departementets aflöningstillgångar

i öfrigt, uppföras på ordinarie stat, hvilket torde kunna lämpligast

och i närmaste likhet med hvad hittills egt rum ske sålunda, att der upptages

lön åt en kanslisekreterare, och att anslagets återstod, 2,000 kr., sammanföres

med det till departementschefens förfogande stälda anslag för amanuenser och

extra biträden in. m.

Sistnämnda anslag, som nu utgör 10,000 kronor, skulle, i händelse af bifall

till hvad jag här föreslagit, komma att uppgå till 12,000 kronor. Detta belopp,

afsedt dels att aflöna de amanuenser, som trädt i stället för de fem indragna kanslist-

och kopisttjensterna, dels till uppmuntran åt öfriga extra ordinarie tjensteman,

dels till arfvoden åt biträden vid de statistiska arbetena, dels till bekostande

af renskrifning, och dels till gratifikationer åt extra vaktbetjening,

skulle utan tvifvel vara tillräckligt, om det finge användas uteslutande för de

med anslaget afsedda ändamål. Men derjemte skola af detta anslag tills vidare

utgå löner med tillhopa 3,600 kronor till de två kanslister, som enligt den

före år 1875 gällande stat voro inom departementet anstälde, men icke kunnat

befordras till tjenster å den nya staten. Åf dessa tjensteman är den ene

född år 1815, således 63 år gammal, och den andre, född år 1818, har uppnått eu

ålder af 60 år. Det är uppenbart, att såvida icke ett af de väsentligaste syftemålen

med amanuensbefattningarna, som är att uppfostra departementets yngre personal till

duglige tjensteman, skulle skjutas å sido, desse kanslister icke kunnat eller bort användas

till amauuenstjenstgöring, och de hafva derföre uteslutande sysselsatts med

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878 . 3

renskrifning. Kostnaden för renskrifningen har derigenom uppgått till vida större

belopp än det, som under vanliga förhållanden skulle erfordrats, och hvartill den

vid anslagets bestämmande beräknats, och deraf åter har förorsakats en högst menlig

inskränkning i de tillgångar, som varit afsedde till uppmuntran åt yngre tjensteman

och godtgörelse för deras ej sällan ganska trägna arbete. Det vore derföre

högeligen önskvärd!, att de nämnda två kanslisterna kunde, på sätt de ock sjelfva

hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet sökt, beredas tillfälle att från sina plister

afgå med rätt att fortfarande såsom pension uppbära sina nu varande löneförmåner.

En sådan omflyttning till allmänna indragningsstaten har riksdagen tillförene

medgifvit vid flera tillfällen då reglering af embetsverk för sig gått, och den

synes här med desto större skäl kunna sättas i fråga, som, oaktadt den ständigt

växande mängden af de till departementets handläggning hörande mål, de ordinarie,

till pension berättigade tjenstemännens antal genom den nya regleringen af departementets

stat nedgått från fjorton till elfva. Då emellertid för eu dylik förtida

pensionering statsverkets tillgångar böra så sparsamt som möjligt anlitas, har jag

trött anspråken på statens mellankomst i detta fall icke böra sträckas längre än

till beredande af nödig fyllnad i den pension, som kan tillkomma sökandena från

civilstatens pension sinrättning. Denna pension uppgår, enligt afgifvet yttrande af

pensionsinrättningens direktion, för eu hvar af dem till 1,200 kronor. Deras nu

varande löneförmåner utgöra 2,160 kronor, hvaraf 1,800 kronor lön på ordinarie

stat och 860 kronor dyrtidstillägg. Då den omständigheten, att dyrtid stillägg år

efter år blifvit å dessa löner beviljade, synes mig innebära ett erkännande deraf,

att kanslistlönen under nu varande förhållanden bort uppgå till ett belopp af åtminstone

2,160 kronor, och då denna lön, äfven sålunda tillökt, ej är högre än att

den enligt gällande grunder för pensionering af tjensteman å de äldre staterna

bort motsvaras af pension å allmänna indragningsstaten till lönens fulla belopp,

torde de nu föreslagna pensionernas beräkning till 2,160 kronor vara af billigheten

påkallad. Det tillskott af statsmedel, som under donna förutsättning skulle utöfver

civilstatspensionen erfordras, blefve för hvardera af sökandena 960 kronor, eller

föga mer än hälften af den pension, 1,800 kronor, som den ene af dem om två år

och den andre om tern år vore berättigad att, uteslutande af statsmedel, uppbära.

Den af mig nu förordade anordning synes derföre vara förmånlig ej mindre för statsverket

än för departementet, som derigenom tidigare komme i åtnjutande af den

stora fördelen att kunna på ett fruktbärande sätt använda för handen varande

tillgångar.

I likhet med hvad vid reglering af andra embetsverk blifvit bestämdt, borde

enligt Eders Kongl. Maj:ts ofvanberörda beslut af den 7 sistlidne December ersättning

beredas de embets- och tjensteman inom departementet, hvilka under andras semester

bestrida högre tjenstgöring än den som eljest åligger dem. Denna ersättning, så vidt

den bör tillkomma extra ordinarie tjensteman, kan, under förutsättning af bifall till

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1877.

hvad jag föreslagit angående pensionering af de inom departementet anstälde kanslister,

utgå af anslaget till amanuenser in. in. utan förhöjning i dettas belopp,

men då för den ersättning af förevarande slag, som hör tillkomma de ordinarie

tjenstemännen, tillgång icke kan beredas inom departementets nu varande anslag,

lärer det till departementschefens förfogande stälda anslag böra ökas med det för

detta ändamål erforderliga belopp, 1,300 kr. Hela anslaget komme då att uppgå

till 13,300 kr.

I öfverensstämmelse med hvad jag nu i underdånighet anfört, och då anledning

icke förekommer att föreslå någon förändring i den ordinarie vaktbetjeningens

antal, för närvarande tre, skulle departementets nya stat blifva följande:

Lön.

Kronor.

Tjenstgörings-

penningar.

Kronor.

Summa.

Kronor.

1 expeditionschef, arfvode ......

—

—

7,500

1 byråchef, lön...............

4,400

2,000

6,400

3 byråchefer, „ ...............

13,200

6,000

19,200

1 kanslisekreterare „ ...............

2,800

1,200

4,000

5 d:o ...............

14,000

6,000

20,000

1 registrator ., ...............

2,800

1,200

4,000

Till departementschefens förfo- gande för amanuenser, vi- kariats-ersättning, renskrif-

ning, in. in.........................

—

—

13,300

1 förste vaktmästare, lön ......

800

300

1,100

1 vaktmästare, ,, ......

500

300

800

1 d:o ., ......

500

300

800

För vaktmästare, som åtnju- ter fri bostad, minskas lönen

med 150 kr.

Summa kr.

—

77,100

Efter 5 år kan lönen

höjas med 600 kr.

Efter 5 år kan lönen

höjas med 500 kr.

[ och efter 10 år med

J ytterligare 500 kr.

1 Efter 5 är kan lönen

J höjas med 100 kr.

l)å departementets anslag på ordinarie stat för närvarande utgör 54,750

kr., skulle tillökningen blifva 22,350 kr. men som de för departementet nu å

extra stat uppförda anslag, tillhopa 17,500 kr., skulle upphöra att utgå, blefve

den verkliga tillökningen i statsutgift, oafsedt ålderstilläggen, endast 4,850 kr.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878. 5

att med godkännande af ofvan intagna stat jemte de i åberopade protokoll

öfver finansärenden för de nya löneförmånernas åtnjutande föreslagna vilkor, för

statens tillämpning bevilja en tillökning i det för ecklesiastikdepartementets expedition

nu utgående ordinarie anslag med 22,350 kr.; samt

att de två inom expeditionen nu anstälde kanslister, Glas Erik Liddl och

protokollssekreteraren i Eders Kongl. Maj:ts kansli Carl Johan Edvard Heijkensljöld,

må från och med månaden näst efter den, då nådigt afsked från kanslistbefattningen

dem meddelas, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten

uppbära pension till belopp af 960 kr. hvardera, motsvarande skilnaden

mellan deras nu varande löneförmåner och den pension de ega att från civilstatens

pensionsinrättning åtnjuta.

2:o.

Med anledning af väckt fråga om öfverflyttning af Brunskogs pastorat från

Fryksdals till Jösse prosteri har biskopen i Karlstads stift doktor C. H. Rundgren

i underdånighet anhållit, att tre tunnor kronotionde måtte såsom prostetunnor för

nämnda pastorat, bestående af Brunskogs, Boda och Magneskogs församlingar,

anvisas till kontraktsprosten i Jösse kontrakt från och med den 1 Maj 1876.

Efter det kronofogden och häradsskrifvaren i orten, domkapitlet i Karlstad

och Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Wermlands län sig yttrat och till

den underdåniga ansökningen tillstyrkt nådigt bifall, hafva kammarkollegium och

statskontoret den 30 December 1876 afgifvit infordradt utlåtande i ärendet och deruti

anfört: att vid 1728 års tiondesättning i Jösse härad bland afkorta!ngarna i Brunskogs

socken upptagits en tunna kronotiondespanmål såsom prostetunna; att nio

tunnor kronotionde vid denna tiondesättning beräknats såsom prostetunnor i Jösse

kontrakt, dit Brunskogs socken då hörde, och fyra tunnor i Fryksdals kontrakt,

hvilka tiondebelopp derefter i kronoräkenskapen krediterats såsom prostetunnor;

samt att, oaktadt genom Kongl. brefvet till domkapitlet i Karlstad den 25 Juni

1818 i sammanhang med Brunskogs pastorats skiljande från Jösse och''förening

med Fryksdals kontrakt förordnats, att endast då varande kontraktsprostar skulle

bibehållas vid sina prostetunnor, någon förändring dermed i de två kontrakten icke

sedermera egt rum, utan har prosten i Jösse kontrakt, enligt hvad förteckningarna

å indragna rånte- och tiondeanslag utvisa, fortfarande åtnjutit nio tunnor kronotionde,

för hvilka han ock uppburit ersättning af statsmedel, hvaremot prosten i

Fryksdals kontrakt erhållit godtgörelse allenast för fyra tunnor.

Vid den prostetunna, som sålunda alltifrån år 1728 utgått af Brunskogs

församling och som på senare tider oriktigt fått uppbäras af prosten i Jösse kontrakt,

bör denne, efter Brunskogs pastorats återflyttning till nämnda kontrakt,

fortfarande bibehållas. Men då för Boda och Magneskogs församlingar några pro
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Teologisk profession

in. m.

i Upsala.

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. om Statsverhet 1878.

stetunnor icke varit anvisade, antagligen af orsak att dessa församlingar haft egenskap

af kapellan intilldess de genom Kongl. brefvet den 1 Februari 1841 och

Kongl. resolutionen angående lönereglering för presterskapet i pastoratet den 8

Februari 1867 blefvo till annex förvandlade, hafva, vid sådant förhållande och

enär berörda församlingar nu mera vore att anse såsom sj elfstän di ga kyrkosamfund,

kammarkollegium och statskontoret med åberopande af 24 § i Kongl. resolutionen

och förklaringen på presterskapets besvär den 10 Mars 1719 och 4:de punkten i

presterskapets privilegier den 16 Oktober 1723 tillstyrkt, att Eders Kongl. Maj:t

måtte täckas till Riksdagen göra nådig framställning om anvisande af en tunna

kronotiondespanmål årligen såsom prostetunna för hvardera af Boda och Magneskogs

församlingar, att utgå med penningar efter det i nådiga förordningen den 23 Juli

1869 bestämda pris, hvithet för eu tunna kronostridt, som i dessa församlingar

består af 1 kubikfot 5 kannor 75 kubiktum råg, lika mycket korn och 6 kubikfot

3 kannor hafre, utgör 14 krono)'' 65 öre för hvardera församlingen eller tillsammans

29 kronor 30 öre.

I öfverensstämmelse med hvad kammarkollegium och statskontoret sålunda

tillstyrkt, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå riksdagen

att å anslaget till kleresistaten såsom prostetunnor för Boda och Magneskogs

församlingar uppföra ett belopp af 29 kronor 30 öre, att årligen utgå från och

med år 1879.

3:o.

Kanslersembetet för universitetet i Upsala har med underdånigt memorial

den 27 sistlidne September öfverlemnat en af teologiska fakulteten å nyo gjord

framställning om ökade anslag för upprätthållande af den teologiska undervisningen

vid universitetet. Fakulteten har nemligen ansett sig böra ytterligare fästa

uppmärksamheten på den för hvarje år allt mera kännbara otillräckligheten af befintliga

lärarekrafter för denna undervisnings behöriga skötande. Till eu början har

fakulteten erinrat, att, under det universitetets öfriga fakulteter inom de sista årtiondena

erhållit många nya lärarebeställningar, den teologiska ej i mannaminne

vunnit någon förstärkning, utan i närmare hundra år qvarstått vid samma antal

lärare, eller fyra professorer och tre adjunkter. Desse lärare hade ock länge haft

svårt att på nöjaktigt sätt besörja den fakulteten åliggande undervisningsskyldighet,

och svårigheterna hade ökats i samma mån, som tilloppet af studerande blifvit

större. För tolf år sedan, då en tryckande prestbrist förspordes i nästan alla stift,

utgjorde antalet af dem, som vid Upsala universitetet idkade teologiska studier, ej

fullt 100, hvaremot detsamma under vårterminen 1877 uppgick till icke mindre än

365, ett antal, som visserligen icke kunde anses vara för stort, om den mycket betydande

del af svenska kyrkan, hvars prester bildades i Upsala, skulle erhålla till
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

lyckligt många sådana, men som dock vore inemot tre gånger större än det motsvarande

i Lund samt öfverstege antalet af studerande vid hvarje annan protestantisk

teologisk fakultet icke blott inom de skandinaviska länderna utan jemväl inom

Tyskland, Schweitz och Östersjöprovinserna. Och likväl vore det ingen enda af dessa

fakulteter, som hade ett mindre antal ordinarie professorer än den i Upsala, utan

mestadels flera, vexlande från fem till åtta, hvartill komnie ett antal extra ordinarie

professorer. Missförhållandet härvid framstode ännu mer, om man toge i betraktande

den mycket omfattande examinationspligt jemte de öfriga för undervisningen

mera främmande göromål, som ålåge flertalet af lärarne vid en svensk teologisk fakultet.

Icke mindre visade sig detta missförhållande, om man jemförde den teologiska

fakulteten med andra fakulteter vid Upsala universitet. Ty under det att sistlidne

vårtermin den juridiska fakulteten både 21, den medicinska omkring 17 och

den filosofiska omkring 23 lärjungar på hvarje ordinarie lärare, hade den teologiska

ända till 52 lärjungar på hvarje sådan lärare.

Men icke blott det ökade arbetet med den växande lärjungeskarans undervisning

och examinering gjorde, enligt fakultetens tanke, eu förstärkning af hennes

lärarekrafter mer och mer nödvändig. Samma förstärknings behöflighet motiverades

äfven af de vetenskapliga kraf, som med rätta stäldes på den akademiske läraren,

men hvilka de teologiske lärarne i Upsala, öfverhopade som de vore af löpande göromål,

hvilka icke kunde åsidosättas, hade svårt att någorlunda nöjaktigt tillfredsställa,

hvadan icke tå exempel på i förtid bruten helsa till följd af öfveransträngning

kunde framdragas.

Fakulteten har vidare erinrat om de bemödanden hon under senare tider gjort

att få de ofvan antydda svårigheterna afhulpna. År 1866 började fakulteten uttala

det trängande behofvet af ökade lärarekrafter för att de särskilda läroämnen,

hvilka tillhörde denna fakultet, måtte kunna uppehållas på ett sätt, som motsvarade

deras betydelse för den teologiska bildningen öfver hufvud. Redan då framstäldes,

hurusom en hvar af de tre teoretiska professionerna behöfde befrias från någon del

af sitt arbetsfält, om vetenskaplighetens anspråk skulle kunna någorlunda fyllas.

Hvad först den exegetiska teologien anginge, vore den till sitt omfång allt för vidsträckt

för att handhafvas af en enda professor, hvarför det hade varit af behofvet

i hög grad påkalladt, att denna vetenskapsgren, som fordom under långa tider varit

bestridd af två, stundom tre ordinarie lärare, fördelades på två händer, så att skilda

professioner anordnades för det gamla och det nya testamentets exeges, och det desto

hellre, som, på grund af den exegetiska vetenskapens flitiga bearbetande i olika

riktningar under senare tid, svårigheten att någorlunda fullständigt taga kännedom

om dess utveckling blifvit långt större nu än tillförene. Ännu större vore dock

svårigheten för den så kallade kalsenianske professorn att såsom sig borde fylla sin

plats, enär icke blott omfånget bär vore för stort, utan jemväl två i icke ringa mån

olikartade discipliner förenade i en hand, alldenstund kyrkohistorien jemte patristikeu

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

förlagts till deri med stöd af framlidne biskop Kalsenii legat upprättade professionen

i teologiska prenotioner. Då prenotionerna afsåga att såsom inledningsvetenskap till

teologien utveckla den kristna religionens egendomliga vilsen och dess åtskilnad från

alla andra religionsformer samt att utreda teologiens betydelse såsom vetenskap och

dess förhållande till andra grenar af menskligt vetande, så vore det uppenbart, att

för ett skickligt handhafvande af detta läroämne erfordrades grundlig filosofisk bildning

och eu spekulativ förmåga, som ingalunda kunde med visshet förutsättas hos

eu person, hvilken egde nödiga gåfvor för att kunna med framgång sköta eu profession

i ett med de teologiska prenotionerna jemförelsevis mindre nära sammanhängande

läroämne. Hvad åter kyrkohistorien vidkomme, så vore hon en vetenskap nog

omfångsrik för att ensam kräfva sin man och af allt för stor betydelse för att läggas

såsom ett bihang till det läroområde, hvilket i främsta rummet tillhörde den

kalsenianske professorn. Visserligen rådde större slägtskap mellan de teologiska

prenotionerna och den systematiska teologien; men utom att det förstnämnda ämnet

erfordrade en särskild lärostol, om det skulle uppehållas så, som dess sjelfständigt

betydelse berättigade att fordra, så vore de ämnen, Indika inginge i den sistnämnda

teologiska hufvudgrenen, till sitt omfång nog vidsträckta samt i och för sig nog

betydelsefulla för att ensamma utgöra en lärogrupp. För närvarande hade dessutom

professorn i dogmatik och moralteologi jemväl symboliken sig anförtrodd, hvarigenom

äfven denne lärare hade ett öfvermått af läroämnen. Emellertid inskränkte sig

fakulteten då till att begära en ny profession, hvarigenom det mest trängande behofvet

skulle kunna tillgodoses, samt föreslog derför en delning af den kalsenianska

professionen i två.

Det nästföljande året 1867 upprepades på liknande grunder samma anhållan

blott med den förändring, att tillika en ny profession i teologisk exegetik begärdes,

på det att gamla och nya testamentets exeges måtte erhålla hvar sin representant.

Under de följande åren förnyades denna framställning, i hvilken dock år 1872 det

tillägg gjordes, att jemte de båda förut äskade nya professionerna en ny adjunktur

visades vara behöflig, på det att professorn i pastoralteologi måtte vinna tillfälle att

mer odeladt egna sig åt sin disciplins teoretiska grundläggning i dess många hvar

för sig ganska betydelsefulla grenar, samt de homiletiska och de kateketiska öfningarna

på sådant sätt komma att skötas hvardera af eu särskild adjunkt, hvilken

derjemte borde få sig ålagdt att hålla rent praktiska, till ledning för sagda öfningar

afsedda föreläsningar.

Först år 1875 framlades för riksdagen fakultetens flerfaldigt upprepade begäran

om ökade lärarekrafter. Det större akademiska konsistoriet hade då förklarat,

att bland alla för universitetet erforderliga nya lärareplatser i främsta rummet tarfvades

åtminstone en ny teologisk profession. Riksdagen, som erkände behofvet af

ökade lärarekrafter inom fakulteten, inskränkte sig likväl, med åberopande af den

förestående regleringen af universitets!ärarnes löner, till att på extra stat uppföra

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. B:o 7 till Kong!. Maj:t,s Nåd. Prop. om Statsverket 1878. 9

det äskade beloppet att användas till lärarekrafternas förstärkande inom fakulteten.

År 187G beviljades detta anslag på liknande sätt, men sistlidet år har riksdagen

på Eders Kong! Maj:ts förslag anvisat detsamma jemte öfriga till lärarekrafternas

förstärkande beviljade anslag till användning för omorganisation af adjunkturer och

docenturer vid hela universitetet; hvarefter löner för tre extraordinarie professorer

samt två docentstipendier inom teologiska fakulteten anslagits i stället för nuvarande

adjunktslöner.

De tre extra ordinarie professorstjenster, som sålunda i stället för adjunkturerna

upprättats, anser fakulteten kunna någorlunda fylla behofvet af arbetsfördelning

med hänsyn till två af fakultetens teoretiska professioner, nemligen den exegetiska

och den dogmatiska, samt i afseende på den praktiska professionen, enär vid

hvardera af dessa tre lärostolar ämnena vore så likartade, att olägenheten ej torde

blifva allt för stor att emellan eu ordinarie och en extra ordinarie professor dela det

för närvarande på en enda hand samlade arbetet. Den extra ordinarie professor, som

Ange sig öfverlåtet att ansvara för eu del af den exegetiska, af den dogmatiska eller

af den praktiska professionen, borde nemligen kunna, utan att väsentligt ändra studieriktning,

i sinom tid öfvergå till motsvarande ordinarie profession. Annat vore deremot

förhållandet med den kalsenianska professorstjensten, hvilken, såsom förut visats,

inom sig rymde två ganska olikartade ämnen, hvardera af stor betydelse särskilt

för vår tid, då det vore synnerligen maktpåliggande, att å ena sidan

kyrkohistorien finge komma till sin fulla rätt, och att å den andra den icke

mindre vigtiga teologiska inledningsvetenskapen erhölle en på det apologetiska

och religionsfilosofiska området väl bevandrad särskild representant, som kunde

odeladt egna sina krafter deråt, och det utan att störas af föreställningen derom,

att han för att komma till den möjligen för hans existens nödiga ordinarie professionen

sannolikt snart nog måste förändra studier eller åtminstone på ett allt för

mycket i hufvudstudiet ingripande sätt dela sina krafter. Det gåfves knappast några

andra delar af den teologiska vetenskapen, som stodo så relativt oberoende af de

öfriga och äfven sins emellan vore det, som just kyrkohistorien och de så kallade

teologiska prenotionerna; först genom deras fördelning på två händer skulle de

fem ämnesgrupper, dem universitetsstatuternas 112 § uppgifver såsom föremål för

undervisning inom den teologiska fakulteten, erhålla hvar sin målsman. Fakulteten

har derför i främsta rummet enträget anhållit, att hennes förut flera gånger framlagda

behof af eu femte ordinarie profession måtte behjertas och en ny professorslön

af 6,000 kronor för detta ändamål af riksdagen begäras.

Men om på den teoretiska liden behofvet af ordinarie lärare kunde sägas

blifva någorlunda nöjaktigt tillgodosedt, derest de der befintliga extra ordinarie professorsbeställningarna

finge på ofvan autydt sätt användas för biträde vid undervisningen,

den ena inom den exegetiska och den andra inom den dogmatiska ämnesgruppen,

samt dessutom eu ny ordinarie profession erhölles i teologiska prenotioner,

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bil. No 7 till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

hvarmed den i universitetsstatuterna särskild! nämnda teologiska encyklopedi lämpligen

kunde förenas, så återstode dock hehofvet af ökade lärarekrafter för den praktiska

linien. Under förutsättning att de nya extra ordinarie professorerne i teoretisk

teologi skulle få användas helt och hållet för den exegetiska och den dogmatiska

undervisningens behof, följde, att de kateketiska öfningarna, som för Dåvarande

leddes af den yngre af dem, måste erhålla någon annan ledare. Dessutom

vore i hög grad vigtigt att för den angelägna predikoskrifningens tillbörliga

öfvande åtminstone en ny lärare komme att vid fakulteten anställas. Ty den ordinarie

och extra ordinarie professorn i pastoralteologi jemte den stipendiat, som

redan funnes, kunde ej utom andra åligganden tillika besörja all nödig handledning

i predikoskrifning. hvarför ock hittills dels tillfälliga biträden utom fakulteten,

dels fakultetens lärare på den teoretiska linien måst anmodas att härvid komma

till hjelp. Det vore tydligt att, då den ifrågavarande nye läraren skulle blifva

en sjelfständig öfningslärare, och önskiigt vore, att för sådan anställning kunna

påräkna en i teologiska studier väl dokumenterad prestman, som egde någon i

embetets utöfning vunnen praktiskt presterlig erfarenhet, så vore ett tillfälligt docentstipendium

ej nog. Fakulteten skulle derför helst sett, att eu extra ordinarie

professorslön varit att tillgå, men för att så mycket som möjligt inskränka

sina behof och derigenom kunna desto säkrare hoppas, att de ej blefve lemnade

utan afseende, har fakulteten i stället föreslagit, att ett arfvode, till

storleken motsvarande det, som de praktiska handledarne inom andra fakulteter

eller de så kallade laboratorerne åtnjöte, eller 3,000 kronor, måtte hos

riksdagen begäras för en assistent å den praktiska linien; hvarjemte fakulteten

anhållit, att ett särskild! årligt anslag af 1,000 kronor måtte ställas till hennes

disposition att användas såsom tillfälligt arfvode åt ett eller flere extra biträden vid

öfningarna i predikoskrifning. Slutligen bär fakulteten på anförda skäl begärt

anslag till två nya docentstipendier å 1,500 kronor hvartdera.

Kanslersembetet har i sitt ofvan omförmälda utlåtande anfört, hurusom bristerna

i den bildning, som i allmänhet vinnes af dem, Indika egna sig åt kyrkans

tjenst, länge varit erkända. Ett steg till deras afhjelpande hade visserligen blifvit

taget genom den af Eders Kongl. Maj:t gifna föreskrift, att de, som efter den 15

September 1879 inskrifvas i den teologiska fakulteten, skola hafva undergått teologico-filosofisk

examen; men härigenom kunde likväl icke vinnas något mera än att

hos de studerande eu fastare grund blefve lagd för de studier, hvarigenom de skola

bilda sig för det presterliga kallets utöfning, och deras skicklighet för detta framför

alla andra vigtiga kall måste fortfarande blifva i hög grad beroende af fullständigheten

i den undervisning, som blir dem vid universitetet meddelad. Att en tillfredsställande

så väl teoretisk som praktisk handledning af nära 400 lärjungar samt

deras examinerande icke kunde af fakultetens nuvarande lärare medhinnas, helst för

de flesta af dem ej ringa tid upptoges af andra tjensteåligganden, och eu universi
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

11

tetsläraro icke kunde försumma att följa utvecklingen af den vetenskap, i hvilken

lian kläde att undervisa, syntes kanslersembetet vara uppenbart och bekräftades af

hvad fakulteten i detta afseende anfört. På grund häraf har kanslersembetet, som

ansett intet af de från universitetet nu framstapla önskningsmål angelägnare än att

teologiska fakulteten på ett fullständigt och mot dess vigtig» åligganden svarande

sätt organiserades, på det varmaste förordat, att till riksdagen måtte aflåtas nådig

proposition om afhjelpande af ett så känbart behof.

Med afseende derå, att en förstärkning af lärarekrafterna inom den teologiska

fakulteten i Upsala redan länge och såsom mig synes på gällande skäl blifvit begärd,

anser jag mig böra i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes

till riksdagen göra nådig framställning om uppförande å ordinarie stat för Upsala

universitet af följande belopp:

till lön åt eu ny ordinarie professor i teologiska fakulteten ......... kronor 6,000: -

hvaraf 1,500 kronor såsom tjenstgöringspenningar;

., arfvode för biträde vid den praktiska afdelningen inom samma

fakultet ............................................................................. „ 3,000: —

Deremot då fakulteten, som tillförene icke hatt något fäst docentstipendium,

nu fatt två sådana sig anslagna, samt vid tillsättningen af de på universitetets

stat upptagna fem rörliga docent,stipendier jemväl denna fakultets behof blir i tillfälle

att göra sig gällande, samt behofvet af extra biträden torde kunna af universitetets

egna medel tillgodoses, synas mig åtminstone för närvarande tillräckliga skäl

icke förefinna,s att tillstyrka, det i dessa hänseenden framställning göres till riksdagen.

Do.

Det akademiska konsistoriet i Upsala bär, på hemställan af universitetets

bibliotekarie, anhållit om förhöjning med 5,000 kronor i bibliotekets anslag till

bokinköp. Bibliotekarien har i sådant afseende anfört, att den stegring af alla pris,

som, efter hvad som vore tillräckligt kändt, inträde under de båda sista årtiondena,

äfven sträckt sig till böckers inköp och bindning; att både lärarnes och lärjungarnes

vid universitetet antal betydligt ökats; att undervisningen blifvit allt mera

specialiserad och nu omfattade flere vetenskapsgrenar, Indika, då det nu varande

anslaget af 10,200 kronor bestämdes, icke, eller åtminstone blott undantagsvis, kommo

i fråga att afses; samt att studierna, särdeles för författandet af gradual- och

andra föreskrifna af handlingar, ginge allt mera i detalj, hvilket hade till följd, att

biblioteket mycket mer än förr anlitades och fordringarna på detsamma att följa

med i alla vetenskapsgrenar sålunda ökats; hvarjemte bibliotekarien tillagt, att

den af honom föreslagna summan blifvit tilltagen så låg endast med afseende

på svårigheten att under de närmast kommande åren finna utrymme för en större

tillökning af biblioteket.

Universitetsbiblioteket

i

U‘psala.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bil. N:o 7 till Kongl. Ma.j:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

Ingen af ett universitets institutioner har på utvecklingen af dess verksamhet

en vidsträcktare inverkan än bibliotheket. Derifrån måste alla de mångsidiga

arbeten för den akademiska undervisningen, alla de vetenskapliga forskningar, som

vid lärosätet pågå, kunna erhålla eggelse och näring. Biblioteket måste underhålla gemenskapen

både med samtidens och med föregående slägtens forskning på alla fält.

Det nyaste af betydenhet får ej saknas och alla vetenskapsgrenar måste tillgodoses.

Då härtill kommer den inom vetenskaperna oupphörligt fortgående utvecklingen i

speciela grenar och den allmänna prisstegring, som på litteraturens område haft

en ganska betydande inverkan, lår jag hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå riksdagen att med 5,000 kronor höja det årliga anslaget till bokinköp vid

universitetsbibliotheket i Upsala.

5:o.

Anatomi*" Det nuvarande årsanslaget för den anatomiska institutionen vid Upsala uni
■institutionen.

versitet utgör 2,000 kronor. Angående detta anslag bär medicinska fakulteten anfört,

hurusom dermed icke ens de allra nödvändigaste löpande utgifterna kunde till

fullo bestridas. Ehuru endast så beskaffade utgifter under de senare åren gjorts och

kunnat göras, och ehuru omkostnaderna för den under sommaren 1876 utförda

inredningen af två nya histologiska arbetsrum helt och hållet bestridts med eu af

Doktor A. F. Kegnell lemriad gåfva af 1,000 kronor, måste dock vid 1877 års

början omkring två tredjedelar af årsanslaget användas till betalande af räkningarna

för 1876, och vid 1878 års början skulle sannolikt nästan hela anslaget för

detta år tagas i anspråk för infriandet af 1877 års räkningar. En brist af omkring

2,000 kronor skulle följaktligen då förefinnas och medel för de löpande utgifterna

helt och hållet saknas.

Anledningen till detta förhållande vore hufvudsakligen att söka i det starkt

tilltagande antalet af de studerande, som begagnade sig af den anatomiska undervisningen.

Under läseåren 1860—1869 utgjorde medelantalet af dissekanter 28

för höst- och 35 för vårterminen, och under de två senaste läseåren hade det stigit

till 67 för höst- och 95 för vårterminen. Med detta antal, delvis i ännu

högre grad, växte omkostnaderna för anskaffandet och den förberedande behandlingen

af dissektionsmaterialet samt äfven flera andra utgifter, bland hvilka den för

belysningen intoge ett framstående rum. Till följd af det hittills varande otillräckliga

anslaget hade således verksamheten vid institutionen måst i betydlig mån inskränkas.

Ingå instrument eller nyare apparater, inga för samlingarnas systematiska ökande

nödvändiga preparater hade utan enskild! understöd kunnat inköpas; för särskilda

vetenskapliga, med tillfälliga, stundom rätt betydliga utgifter förenade undersökningar

hade tillgångar helt och hållet saknats; glasförrådet, som år efter år och i

män af åtgång bort genom nya inköp förstärkas, vore för närvarande nästan alldeles

•v''

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878. 13

uttömdt. Klart vore i (ifrigt, att utgifterna för det histologiska studiet ej för

framtiden kunde bestridas på sätt hittills skett; detta studium vore nu mera obligatoriskt

och kunde ej göras beroende af enskild offervillighet. Att institutionens årsanslag

höjdes till 3,500 kronor ansågs derföre högst behöflig!.

Då den begärda tillökningen synes, om den i fråga varande vigtiga institutionen

skall kunna på ett tillfredsställande sätt uppfylla sin bestämmelse, af stort

behof påkallad, får jag, i enlighet med det akademiska konsistoriets och kanslersembetets

tillstyrkande, i underdånighet hemställa, att Eders Kong]. Maj:t måtte af

riksdagen äska förhöjning i årsanslaget för den anatomiska institutionen vid Upsala

universitet med 1,500 kronor.

6:o.

Under de senare åren har det akademiska konsistoriet i Upsala tid efter annan

hos Eders Kongl. Maj:t gjort underdåniga framställningar om beredande af anslag

till den meteorologiska institutionen vid universitetet, hvilken hittills beträffande

så väl aflönande! af den vid densamma austälda personal som ock bestridandet af

öfriga utgifter för anstaltens behof hufvudsakligen uppehållits af universitetets egna

tillgångar. Denna angelägenhet, hvilken med afseende på de för universitetet i dess

helhet mera maktpåliggande behof, som under den senare tiden måst sos till godo,

ännu icke kunnat blifva föremål för någon framställning från Eders Kongl. Maj:ts

sida till riksdagen, har nu blifvit af konsistoriet å nyo anmäld och af kanslersembetet

med dess tillstyrkan till Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning öfverlemnad.

Rörande ifrågavarande institutions uppkomst och verksamhet meddelas i den

mateinatiskt-naturvetenskapliga sektionens vid kanslersembetets skrifvelse fogade protokoll

följande. Redan år 1865 börjades i Upsala under ledning af en vid universitetet

då anstäld extra ordinarie lärare meteorologiska observationer, i Indika ej

mindre än 124 studerande deltogo, och Indika under en tid af mer än tre år dag och

natt fortsattes, hvarefter allt sedan 1868 registreringsapparater användts för de

ifrågavarande fenomenens antecknande. Dessa iakttagelser hade allt sedan 1869

af trycket utgifvits på universitetets och vetenskapssocietetens bekostnad i den

värdefulla “Bulletin météorologique mensueU, hvaraf nu öfver åtta årgångar utkommit,

innehållande ett observationsmaterial, som i utförlighet och noggrannhet icke

öfverträffades af publikationerna från någon af de största och rikast utrustade meteorologiska

anstalterna i utlandet. Genom enskilda personers frikostighet hade jemväl

den ofvan nämnda intill 1869 antecknade observationsserien nu mera blifvit

offentliggjord. Sedan år 1871 hade institutionen dessutom föranstaltat serier af

iakttagelser öfver islossning, åskväder, frostnätter, molnens gång och de periodiska

fenomenen inom växt- och djurverlden. Allt sedan sist nämnda år hade flere hundra,

observatörer, fördelade öfver hela landet och till största delen utsedde af vederbörande

hushållningssällskap, med nit och intresse deltagit i dessa senare arbeten,

Meteorologiska

institutionen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

Indika, om de ännu några år fortsattes, måste leda till resultat, som för landtbruket och

kännedomen om vårt land vore särdeles vigtiga. Derjemte hade på sista tiden institutionen

blifvit medelpunkten för den i teoretiskt hänseende synnerligen vigtiga

undersökningen om de högsta luftströmmarnes rörelser, i det att några och fyratio,

öfver hela Europa spridda observatorier och vetenskapsmän för detta ändamål

utförde speciela iakttagelser enligt från Upsala meteorologiska anstalt utsända

formulär, hvilka iakttagelser för närvarande utgjorde föremål för bearbetning

derstädes.

Ehuru apparaternas skötsel, ordnandet och vidmagthållandet af de nämnda

observationerna i landsorten och utlandet samt redaktionen af det stora observationsmaterialet

toge så mycken tid i anspråk, att man ej skäligen kunde af institutionen

fordra någon närmare bearbetning af observationerna, hade likväl författareverksamheten

varit af så omfattande art, att under berörda tid tjugu större och

mindre afhandlingar och uppsatser i meteorologiska ämnen från institutionen utgått,

af hvilka en de! ansetts vara af varaktigt inflytande på den meteorologiska vetenskapens

utveckling.

I hvad sålunda blifvit anfördt har föreståndaren för statens meteorologiska

centralanstalt, professorn R. Eubenson, i ett till konsistoriet afgifvet yttrande till

alla delar instämt och, under åberopande af ett utaf en bland nutidens utmärktaste

författare inom meteorologien, Alexander Buchan i Edinburgh den 14 Augusti 1877

afgifvet skriftligt yttrande, hvari Upsala meteorologiska institution med hänsyn till

de derifrån utgångna publikationer ställes främst bland befintliga inrättningar af

samma slag och med afseende å de lokala förhållandena betecknas såsom för det

ifrågavarande ändamålet särdeles väl egnad, tillika för egen del uttryckt den åsigt,

att de nämnda publikationerna vore fullt jemförliga med skrifter i samma ämne

från andra meteorologiska stationer af första ordningen, och att det vore af högsta

vigt för fortsättningen och utvecklingen af de undersökningar, hvilka påginge rörande

vårt lands klimat och meteorologiska förhållanden, äfvensom för lösningen af

mera allmänna meteorologiska frågor, att institutionen bibehölles vid sin verksamhet.

Till bemötande af den föreställningen, att upprättandet af den meteorologiska

centralanstalten i Stockholm gjort en meteorologisk institution i Upsala mindre behöflig,

an föres af professor Rubenson, att de vetenskapliga arbeten, som det tillkomme

meteorologiska centralanstalten att utföra, måste i främsta rummet gå ut på att sammanfatta

resultaten af de iakttagelser, som å rikets samtliga stationer anstäldes, så

att en utvidgad kännedom om hela landets klimat och väderleksförhållanden kunde

derigenom vinnas. Deremot syntes det vara af föga vigt, huru vida med anstalten

vore förenad en station af första ordningen, såsom förhållandet vore i Wien, Hamburg,

Sfi Petersburg och flere andra orter, eller icke. I alla dessa fall vore nemligen

stationen en inrättning för sig, som fordrade egne tjensteman, uteslutande sysselsatte

med dit hörande arbeten. Eu sådan anordning här syntes icke vara att

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kong?. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

15

förorda, emedan derigenom centralanstaltens verksamhet lätt kunde blifva ensidigt

rigtad åt ett bestämdt, lokalt arbetsfält, då dess uppgift dock borde vara att anordna

och öfvervaka landets observationssystem i dess helhet, sammanfatta resultaten

af alla der gjorda meteorologiska observationer samt taga initiativ vid de anordningar,

som afsåge meteorologiens praktiska användning. För att detta ändamål

skulle kunna vederbörligen uppnås, vore det emellertid ej tillräckligt, att endast

stationer med mindre fullständiga apparater och inskränktare observation sverksamhet

funnes inom landet. Yissa klimatiska förhållanden, de så kallade periodiska

variationerna i väderlekens element, och särskild!; den af dessa perioder, som vore

kortast, nemligen den dagliga, kunde icke med säkerhet bestämmas annat än genom

mycket tätt upprepade iakttagelser, exempelvis hvar timme under dygnet. För detta

ändamål hade man i andra länder upprättat stationer af första ordningen, utrustade

med de bästa instrument och apparater, och vid hvilka observationerna

anstäldes med sjelfregistrerande instrument. Öfriga klimatiska förhållanden och det

tillfälliga v ä de r 1 ek sti 11 stån d et kunde man visserligen lära känna genom observationer

å stationer af andra ordningen, om dessa vore till antalet tillräckliga, men de

medelvärden, som erhölles. åtminstone för några af de vigtigaste klimatiska faktorerna,

kunde endast i det fall med erforderlig skärpa bestämmas, om medeltalsberäkningen

grundade sig på kännedomen om det sätt, på hvithet den dagliga variationen

uti ifrågavarande element försigginge. Iakttagelser å eu station af första ordningen

måste derföre tjena till rättesnöre för do metoder, enligt hvilka de klimatiska

konstanterna borde beräknas ur observationsserier från kringliggande mindre

stationer. Härutinnan läge ett ytterligare och icke mindre vigtig! skäl för upprättande

och vidmakthållande af stationer utaf första ordningen.

Till sådana stationer vore den meteorologiska institutionen i Upsala att räkna.

Att nu afbryta den verksamhet inom detta område, som vid denna institution upparbetat

sig till den höjd, att den icke endast börjat blifva till verkligt gagn för vetenskapen,

utan äfven borde kunna tjena till mönster för likartad verksamhet å andra

orter, syntes föga öfverensstämma med vetenskapens kraf och universitetets bästa,

samt äfven i praktiskt afseende medföra olägenheter. Följden af eu indragning af

meranämnda institution skulle otvifvelaktigt blifva den, att meteorologiska centralanstalten

sago sig nödsakad att arbeta för inrättandet af eu station af första ordningen

i Stockholm, der för närvarande inga andra meteorologiska iakttagelser gjordes,

än de vid öfriga stationer af andra ordningen vanliga. Men äfven om en så

lämplig lokal, som den vid Upsala observatorium, skulle kunna anskaffas i Stockholm,

hvithet kunde högeligen betviflas, då Upsalalokalen af alla så väl inländska

som utländska vetenskapsmän, hvilka besökt den samma, blifvit berömd för sitt fria

läge, skulle det i alla händelser åtgå ett tiotal af år, innan den nya stationen hunnit

arbeta sig upp till samma betydelse som den i Upsala nu egde. Bland de

grundsatser, som i fråga om nya organisationer inom meteorologien funnes allmänt

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bil. No 7 till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

Zoologishtzootomiska

institution en.

antagna, vore äfven den, att så vidt möjligt bibehålla samma lokal, instrument, in.

in., emedan genom förändringar i dessa afseenden observationsserien förlorade sin

likformighet och vid beräkningar, strängt taget, ej kunde behandlas såsom ett helt.

De belopp, som för närvarande utgå för upprätthållandet af ifrågavarande

institution, äro: dels arfvode åt föreståndaren 3,000 kronor, hvaraf 2,100 kronor af

universitetets medel och 900 kronor af det vid 1840 års riksdag beviljade anslag

till befrämjande af sådana vetenskapliga studier vid universiteten, som ej tillhöra

de egentliga examensämnena, dels till en amanuens 500 kronor, samt till diverse utgifter

470 kronor, likaledes af universitetets medel. Men då dessa för framtiden

icke lemna tillgång till institutionens uppehållande ens i nu befintligt skick, ännu

mindre till eu önskvärd utveckling af densamma, har konsistoriet begärt och kanslersembetet

förordat ett anslag af allmänna medel, sålunda fördeladt:

lön åt eu föreståndare som skulle leda och deltaga i de vid den

meteorologiska anstalten erforderliga arbeten och tillika såsom

e. o. professor genom meddelande af undervisning sprida insigt

bland de studerande i det i fråga varande ämnet ........................ 4,000 kronor

arfvode åt en amanuens .................................................................. 500 „

till bestridande af kostnader för tryckning och öfriga utgifter......... 1,500

tillsammans 6,000 kronor.

De vackra vetenskapliga resultat, som redan blifvit med små tillgångar vunna

af den meteorologiska institutionen, synas mig hafva gjort densamma förtjent af

det understöd från det allmännas sida, som nu sättes i fråga, särdeles med afseende

på den betydelse, institutionen, enligt hvad ofvan anförts, eger för utvecklingen

af meteorologiens nya och så väl i teoretiskt som praktiskt hänseende vigtiga

vetenskap; och då af det lifliga intresse, hvarmed den studerande ungdomen

deltagit i institutionens arbeten, uppenbart är, att densamma äfven såsom undervisningsanstalt

är för de naturvetenskapliga studierna af verklig betydelse, hemtar jag

deraf eu ytterligare anledning att tillstyrka det Eders Kong]. Maj:t täcktes föreslå

riksdagen att för den meteorologiska institutionen vid universitetet i Upsala bevilja:

lön åt en föreståndare, tillika extra ordinarie professor i meteorologi

............................................................................................. 4,000 kronor

deraf 1,000 kronor såsom tjenstgöringspenningar, med rätt till ett

ålderstillägg af 500 kronor efter fem års väl vitsordad tjenstgöring;

arfvode åt eu amanuens..................................................................... 500 „

för institutionens materiel................................................................ 1,500 „

7:o.

Hos Eders Kong!. Maj:t har det akademiska konsistoriet i Upsala genom

kanslersembetet anmält behofvet af anslag jemväl för uppehållande af den zoologiskt-zootomiska

institutionen vid universitetet.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

17

Beträffande denna angelägenhet, hvarom framställningar äfven under de tvenne

näst föregående åren blifvit gjorda, liar professorn i zoologi vid universitetet erinrat,

hurusom den komparativa anatomien eller zootomien utgjorde en vigtig och

grundläggande del af den zoologiska vetenskapen och derigenom egde en väsentlig

betydelse icke blott för det zoologiska studiet i allmänhet utan ock för detta studium

såsom en inledning och förberedelse till det medicinska. I den vetenskapliga

framställningen af zoologiens allmänna grunder intoge derföre zootomien nu mera

ett framstående rum. Men eu lefvande insigt i denna gren af zoologien kunde ej

inhemtas ur läroböcker, utan förutsatte omedelbara iakttagelser å sjelfva de naturföremål,

om Indika vetenskapen handlade. Zoologiska dissektionsöfningar idkades

derföre nu mera ej mindre vid främmande länders universitet, der lärostolar i zoologi

funnes inrättade, utan ock sedan flera år tillbaka vid universitetet i Lund, ledda

af den der anstälde zoologie adjunkten. I Upsala hade, sedan kanalcrsembetet för

ändamålet anvisat ett tillfälligt anslag från universitetets reservfond, samt erforderlig

lokal blifvit upplåten och behörigen inredd, allt sedan hösten 1876 zootomiska

studier under ledning af en tillförordnad prosektor idkats af ett icke obetydligt antal

studerande, hvithet för höstterminen 1876 uppgått till 52 och under näst påföljande

vårtermin utgjort 36. Men då de medel, universitetet för närvarande kunde afstå,

vore otillräckliga och i alla händelser icke kunde vara att oafbrutet påräkna, skulle

den unga institutionen löpa fara att qväfvas i sin linda, derest understöd icke blefve

densamma beredt.

De nödvändiga årliga utgifterna för institutionen, hvilken borde betraktas

såsom eu afdelning af den zoologiska, och för hvilken professorn i zoologi borde vara

prefekt, beräknades sålunda:

lön åt en prosektor ........................................................................ kronor 3,000.

anslag till laboratorium.................................................................. » 750.

lön åt en vaktmästare .................................................................. » 500.

Tillsammans kronor 4,250.

Till konsistoriets hemställan, att dessa anslag måtte för de uppgifna ändamålen

af riksdagen äskas, har kanslersembetet tillstyrkt bifall, under erinran att

universitetets reservfond icke utan allt för känbar minskning kunde och icke heller

enligt sin bestämmelse borde fortfarande bestrida anslaget för i fråga varande institution.

Då otvifvelaktigt är, att den praktiska handledning och experimentela öfning,

som vid studiet af naturvetenskaperna i allmänhet spelar en framstående rol, utgör ett

nödvändigt vilkor jemväl för ett lefvande studium af zoologien, och då af detta skäl

zootomiska institutioner upprättats vid talrika lärosäten i utlandet, samt en sådan

äfven redan finnes vid Lunds universitet, anser jag mig böra hemställa, att Eders

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Universitetsbiblioteket

i

Lund.

Kemiska laboratorierna

i

Lund.

Bil. No 7 till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

Kong], Maj:t täcktes föreslå riksdagen att till den zoologiskt-zootomiska institutionen

vid universitetet i Upsala bevilja:

lön åt en prosektor ..................................................................... kronor 3,000

hvaraf 750 kronor såsom tjenstgöringspenningar;

anslag till institutionens laboratorium ....................................... » 750.

lön åt en vaktmästare..................................................................... » 500.

8:o.

Från det akademiska konsistoriet i Lund har hos Eders Kongl. Maj:t gjorts

framställning om förhöjning med 5,000 kronor i universitetsbibliotekets årsanslag,

livilket nu utgör omkring 12,000 kronor. Enligt uppgift, lemnad af universitetets

bibliotekarie, användes af detta årsanslag omkring 2,000 kronor till inbindning,

2,000 kronor till diverse utgifter, såsom aflönande af vaktmästare, bokauktionsinrop,

frakträkningar in. in., omkring 4,000 kronor till den allt jemt växande tidskriftslitteraturen,

hvars alster icke kunna af vetenskapsmannen undvaras, och 2,000

kronor till fortsättning af påbörjade, för bibliotekets räkning anskaffade arbeten, så

att endast 2,000 kronor återstå för utkommande nya böcker, hvilket uppenbarligen

vore allt för litet, om biblioteket skulle någorlunda följa med den vetenskapliga

utvecklingen.

Under åberopande af hvad som anförts till stöd för en tillökning i anslaget

till bokinköp för universitetsbiblioteket i Upsala, hemställer jag, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes af riksdagen äska eu förhöjning jemväl i anslaget till bokinköp

vid universitetsbiblioteket i Lund med 5,000 kronor.

9:o.

Vid 1876 års riksdag beviljades anslag till uppförande af ny byggnad för

ett laboratorium för medicinsk och fysiologisk kemi vid universitetet i Lund och till

utvidgning af de åt laboratoriet för allmän kemi upplåtna lokaler. Dessa byggnadsarbeten

hafva nu så långt fortskridit, att den fasta inredningen kommer'' att fullbordas

under innevarande år.

Med anmälan härom och under erinran, hurusom i det af akademiska konsistoriet

begärda och af riksdagen beviljade anslag till först nämnda byggnad ej ingått

medel till anskaffande af apparater, utensilier och rörlig inredning i öfrigt, har

konsistoriet underdånigst hemstält, att Eders Kongl. Ma,j:t täcktes för berörda ändamål

af riksdagen äska ett anslag å 25,000 kronor; hvarjemte till bestridande af

löpande utgifter för laboratoriet begärts ett årligt anslag af 3,000 kronor. Först

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bil, N:o 7 till Kongl. Majds Nåd. Trop. om Statsverket 1878.

nämnda belopp grundar sig på en af föreståndaren för medieinskt-kemiska institutionen

uppgjord kostnadsberäkning, upptagande bland annat ångpanna med destillationsapparater

af koppar, vågar, luftpumpar, deglar af platina och silfver, spektraloch

polarisationsapparater, ugnar m. in. till ett sammanlagdt värde af 25,065 kronor.

Det senare anslaget är beräknadt att användas på följande sätt:

förbrukning af gas ........................................................................ kronor 1,000.

» » vatten..................................................................... » 200.

» » kol och ved ......................................................... » 500.

inköp af preparater och reagentier, underhåll af utensilier in. m. » 1,300.

kronor 3,000.

I sammanhang härmed har konsistoriet, på hemställan af föreståndaren för

laboratoriet för allmän kemi, anhållit om beredande af ett anslag för en gång af

6,000 kronor till anskaffande af redskap och nödig arbetsmateriel för detta laboratorium.

Behofvet af ett sådant anslag föranleddes dels deraf, att antalet arbetsrum

i ej ringa grad ökats genom laboratoriets utvidgning, dels af det förhållande,

att det årliga anslag, 3,000 kronor, hvarmed laboratoriet hittills haft att röra sig,

vant alldeles otillräckligt, hvaraf följden blifvit, att laboratoriets utrustning för närvarande

endast i ringa mån motsvarade undervisningens kraf.

Konsistoriets i fråga varande framställningar har kanslersembetet i afgifvet

utlåtande förordat.

I afseende på detta ärende tillåter jag mig erinra derom, att något särskilt

laboratorium för undervisningen i medicinsk och fysiologisk kemi hittills icke varit

vid Lunds universitet inrättadt, och att de med studiet af dessa läroämnen förenade

laborationer derföre måst försiggå på laboratoriet för allmän kemi och bekostas med

de till det kemiska laboratoriets underhåll anvisade anslag. Då öfverflyttning till

den nya institutionen af någon del af det kemiska laboratoriets inventarier och årsanslag

så mycket mindre kan sättas i fråga, som sist nämnda laboratorium samtidigt

med det nyas uppförande erhållit eu betydlig och väl behöflig utvidgning,

måste derföre den nya institutionen, derest den skall kunna begynna och med framgång

fortsätta sin verksamhet, förses med ny uppsättning af inventarier och särskildt

årsanslag.

Behofvet af ett extra anslag till förstärkande af det allmänt kemiska laboratoriets

redskap och materiel förklaras, såsom mig synes, tillräckligt af det ökade

antal arbetsplatser, som genom lokalens utvidgning vunnits, äfvensom af den omständigheten,

att denna institutions anslag, under en följd af år anlitadt för undervisningen

jemväl i den medicinska kemien, icke kunnat förslå för anskaffande af

dyrare, men för meddelande af fullständig undervisning oumbärliga apparater.

Då jag icke funnit något att erinra vid de i nu nämnda hänseenden begärda

anslags belopp, hemställer jag derföre, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bil. No rgtUllKongl. Maj:ts Nåd. Prop. om, Statsverket 1878.

riksdagen, att för det medicinskt-kemiska laboratoriet i Lund bevilja dels ett årligt

anslag af 3,000 kronor, dels ett anslag af 25,000 kronor på extra stat för år 1879

till anskaffande af inventarier för laboratoriet, samt att till laboratoriet i allmän

kemi bevilja ett extra anslag för år 1879 af 6,000 kronor till fullständigande af

laboratoriets inventarier.

10:o.

vid kemiska Med underdånig skrifvelse den 27 sistlidne September har kanslersembetet för

™lversit1ete1t \ Lund till Eders Kong!. Maj:t insändt och dervid förordat en af det

kliniken i större akademiska konsistoriet gjord framställning, att de arfvoden, som för närvaLumi.

lande utgrage af universitetets reservfond till andre amanuensen vid universitetets

kemiska institution samt till amanuensen vid den kirurgiska kliniken i Lund, måtte

varda å ordinarie stat uppförda med ett årligt belopp af femhundra kronor till

hvardera.

. dessa anslag äro af beskaffenhet att icke böra af reservfondens medel bestridas,

får jag i underdånighet tillstyrka, att Eders Kong]. Maj:t täcktes af riksdagen

äska anslag til] arfvoden åt en andre amanuens vid kemiska institutionen i

Lund med 500 kronor och åt eu amanuens vid den kirurgiska kliniken derstädes

med 500 kronor.

ll:o.

adjunkturer r . Sedan med anledning af i fråga satt ombildning af adjunktsinrättningen vid

vid. Kand;,,- K aro Luska medico-kir i i rgi ska institutet lärarekollegiet vid institutet förklarat sig- anse,

lnMl"a'' att icke någon af de vid läroverket nu befintliga läraretjenster kunde undvaras,

hvarföre adjunkturernas ombildning borde inskränkas till en önskvärd förändring i

innehafvarnes ställning såsom lärare, hvilken förändring jemväl borde uttryckas i en

förändrad benämning, både Eders Kong! Maj:t, — som ansett att de vid institutet

upprättade adjunktsbeställningarne i anatomi, medicin, kirurgi, pediatrik, obstetrik och

kemi borde förändras till extra ordinarie professioner med sjelfständig lärareverksamhet

och med säte i lärarekollegiet i alla undervisningen rörande frågor, men att

adjunktsbefattningen i patologisk anatomi kunde, på sätt vid medicinska fakulteten

i Upsala egde ruin, ersättas med en laboratorstjenst, samt lönerna bestämmas för

extra ordinarie professorn i anatomi till 4,500 kronor, för ölfiga extra ordinarie

professorer till 4,000 kronor, med rätt till ett ålderstillägg å 500 kronor efter fem

års väl vitsordad tjenstgöring, och för laboratorn till 3,000 kronor, —- i nådig proposition

till sistlidne riksdag föreslagit, att å ordinarie stat måtte uppföras ett anslag

af 11,500 kronor, hvaraf tills vidare borde utgå löneförbättring till de vid institu
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878. 21

tet anstälde adjunkter i öfverensstämmelse med 1876 års riksdags beslut, men hvilket

anslag framdeles måtte, jemte de nu varande adjunktslönerna, i den mån de blefve

disponibla, användas till adjunkturernas ombildning enligt omförmälda plan, samt

att för de extra ordinarie professorer, hvilkas lön bestämdes till endast 4,000 kronor,

måtte efter fem års väl vitsordad tjenstgöring utgå ett ålderstillägg med 500

kronor.

Eiksdagen, som godkände grundsatsen om adjunkturernas ombildning på de

af Eders Kongl. Maj:t föreslagna hufvudgrunder, har dock ansett lönerna för de

extra ordinarie professorerna i medicin, kirurgi och pediatrik böra nedsättas till

3,500 kronor med afseende å de arfvoden från andra båll, desse lärare antogos komma

att uppbära, samt deremot adjunkturen i patologi förändras till en extra ordinarie

professorsbefattning med den för dylik befattning föreslagna lön; och har riksdagen

derföre endast i så måtto bifallit Eders Kongl. Maj:ts förslag, att på extra stat för

innevarande år anvisats ett anslag af 11,500 kronor, hvaraf borde utgå löneförbättring

till de vid institutet anstälde adjunkter, hvaremot Eders Kongl. Maj:ts framställning

derom, att de nuvarande adjunktslönerna vid institutet måtte, i den mån

de blifva disponibla, få användas till adjunkturernas ombildning, icke för närvarande

vunnit riksdagens bifall.

Efter det i anledning häraf lärarekollegiet hos kanslersembetet gjort framställning

om önskvärdheten af ett definitivt ordnande af adjunktsbefattningarna vid

institutet i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition

i detta hänseende till senast församlade riksdag, dock att adjunkturen i patologisk

anatomi måtte förändras till en extra ordinarie profession med lön af 4,500

kronor, har kanslersembetet, med erkännande af den vigtiga ställning undervisningen

i speciel patologisk anatomi nu mera vid institutet innehar, öfverlemnat denna framställning

till Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning.

Öå riksdagen icke medgifvit bestämmande af lönerna för tre af de extra

ordinarie professorerna till högre belopp än 3,500 kronor för hvardera, men deremot

förklarat sig villig anslå en extra ordinarie professorslön åt läraren i patologisk

anatomi, samt någon anmärkning mot dessa förändringar i aflöningsbeloppen

icke blifvit gjord vare sig af lärarekollegiet eller kanslersembetet, hemställer jag,

att med iakttagande häraf och i öfverensstämmelse för öfrig! med den af Eders Kongl.

Maj:t vid sistlidne riksdag framlagda proposition i ämnet, det förslag till stat för

de ombil dåde lärarebefattningarna vid institutet, Eders Kongl. Maj:t nu täcktes

underställa riksdagens pröfning, måtte blifva af följande lydelse:

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

Tjenstgö-

Lön.

ringspen-

Summa.

ningar.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Eu extra

ordinarie professor i anatomi...

3,500

1,000

4,500

»

»

»

» i medicin...

2,500

1,000

3,500

»

»

»

» i kirurgi ...

2,500

1,000

3,500

Efter fem års

»

»

»

» i pediatrik.

2,500

1.000

3,500

väl vitsordad

»

»

>'' i obstetrik.

3,000

1,000

4,000

tjenstgöring

»

»

>'' i kemi och

kan lönen höjas

farmaci

3,000

1,000

4,000

med 500 kr.

»

»

» i patologisk

anatomi

3,000

1,000

4,000

Summa kronor

__

—

27,000

Då de nu varande på ordinarie stat uppförda adjunktslönerna uppgå till ett

sammanlagdt belopp af 16,000 kronor, skulle för tillämpning af nu föreslagna

stat erfordras en tillökning i institutets ordinarie anslag af 11,000 kronor, hvaremot

det för innevarande år beviljade extra anslag å 11,500 kronor komme att upphöra.

I sammanhang med nu afhandlade löneregleringsfråga och med anledning af

lärarekollegiets framställning derom, att för upprättande af en tillfällig profession

i histologi vid Karolinska institutet för då varande docenten Magnus Gustaf Ketzius

ett årligt anslag af 4,500 kronor måtte beredas, hade Eders Kongl. Maj:t

föreslagit riksdagen, att en extra ordinarie professorslön till nämnda belopp måtte

å allmänna indragningsstaten uppföras, att af Ketzius uppbäras från och med år

1878 intill dess han kunde komma att befordras till lön å ordinarie stat till motsvarande

eller högre belopp.

Riksdagen, som endast på extra stat för innevarande år anvisade de för

inrättande af fasta extra ordinarie professorsbeställningar vid institutet afsedda

medel, förklarade sig af denna anledning anse jemväl den för Retzius äskade lön,

som af riksdagen beviljades, böra uppföras på extra stat för år 1878.

Derest Eders Kongl. Maj:t nu täckes föreslå uppförandet af samtliga fästa

professorslöner på ordinarie stat, torde i fråga varande tillfälliga professorslön, som

är af natur att böra tills vidare årligen utgå under de vid lönens beviljande fästa

vilkor, böra i följd af anslagets beskaffenhet uppföras på allmänna indragningsstaten,

såsom ock i ett likartadt fall skett med ett vid 1875 års riksdag bevil - jadt, jemväl personligt, anslag för docenten A. G. Theorell.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå

riksdagen:

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bil. No 7 till Eongl. Maj tis Nåd. Prop. om Statsverket 1878. 23

att å ordinarie stat uppföra ett anslag af 11,000 kronor, hvaraf tills vidare

bör utgå löneförbättring till de vid karolinska institutet anställde adjunkter i öfverensstämmelse

med 1877 års riksdags beslut, men hvilket anslag sedermera må,

jemte de nu varande adjunktslönerna, i den mån de blifva disponibla, användas till

upprättande af extra ordinarie professioner enligt nu framstälda stat; samt

att den för e. o. professorn Retzius beviljade professorslön måtte från och

med år 1879 utgå från allmänna indragningsstaten under förut bestämda vilkor.

12:o.

År 1876 väcktes inom riksdagen förslag om beviljande af 8,000 kronor

till lön åt en laborator i experimentel fysiologi vid Karolinska medico-kirurgiska logisk» anstalt.

institutet. I häröfver afgifvet utlåtande förklarade riksdagens statsutskott, att

ehuru många ganska giltiga skäl kunde anföras derför, att Karolinska institutet

lika väl som Upsala universitet borde erhålla en sådan lärarebefattning, utskottet

likväl, i betraktande särskildt deraf, att Eders Kongl. Maj:t icke torde underlåta

att taga förevarande fråga under nådig pröfning i sammanhang med frågan om

adjunkturernas ombildning, ansåg sig icke kunna då till bifall förorda förslaget,

utan hemstälde, att det samma icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda,

hvilket äfven blef riksdagens beslut.

I en till kanslersembetet stöld skrift har institutets lärarekollegium nu ingått

med anmälan om behofvet af förstärkta lärarekrafter i den ifrågavarande

vetenskapsgrenen och i sådant afseende anfört, att med det sätt, hvarpå undervisningen

i detta ämne för närvarande vore tillgodosedd, det nästan aldrig vore möjligt

att vid inträffadt förfall för den ordinarie professorn kunna till tjenstens bestridande

erhålla någon dertill kompetent person. Det hade också för icke längesedan händt

att, sedan innehafvaren af denna profession i följd af sjuklighet måst begära och

erhållit en längre tids tjenstledighet, någon vikarie för bestridande af tjensten i

dess helhet, trots alla bemödanden, icke kunnat anskaffas. Inrättandet af ytterligare

en ordinarie lärarebefattning i detta ämne vore derföre af behofvet påkalladt, helst

fysiologien vore en af de vigtigaste bland läkarekonstens grundläggande vetenskaper,

hvadan undervisningen deri ej kunde utan stort men för studierna vid läroverket

ligga nere en längre tid. Då härtill komme, att det nämnda behofvet finge

antagas vara af riksdagen erkändt, fastän denne i afvaktan på adjunkturernas

ombildning ansett sig böra uppskjuta beviljandet af erforderliga medel till inrättande

af den föreslagna lärarebefattningen, men sist berörda fråga efter all

sannolikhet komme att vid nästa riksdag få sin definitiva lösning, samt vid denna

ombildning ingen af institutets nu varande adjunktslöner kunde blifva disponibel

till nya tjensters inrättande, har lärarekollegiet föreslagit, att på ordinarie stat

måtte begäras 3,000 kronor såsom årligt arfvode åt en laborator i experimentel

fysiologi vid läroverket.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

Derjemte liar lärarekollegiet framhållit önskvärdheten af att förhöja det åt

amanuensen vid institutets fysiologiska anstalt å ordinarie stat uppförda arfvode från

dess nu varande belopp, 400 kronor, till 900 kronor, d. v- s. till likhet med de

belopp, som redan förut af riksdagen beviljats dem bland institutets amanuenser,

med Indika amanuensen vid den fysiologiska anstalten kunde i afseende på tjenstgöring

anses likstäld. Sedan antalet studerande, som begagnade undervisningen i

fysiologi med dertill börande praktiska öfningar, efter hand ökats, vore den ifrågavarande

amanuensen af sin befattning så upptagen, att, äfven om man toge i beräkning

den nytta, han för sina egna studier kunde draga af sin ställning såsom

biträde åt professorn i ämnet, det arfvode, amanuensbefattningen medförde, ej längre

motsvarade den tidsuppoffring, som dess skötande kräfde. Det ökade antalet studerande

vid omförmälda anstalt både äfven medfört betydligt ökade göromål för anstaltens

vaktmästare, hvilken för närvarande aflönades med 500 kronor årligen,

under det att de öfrige vaktmästarne vid institutet åtnjöte en årlig lön af 750

kronor. I följd af de trägna göromålen kunde den ifrågavarande vaktmästaren ej

heller få tillfälle att genom arbete för egen räkning bereda sig någon nämnvärd

extra inkomst; och det blefve utan tvifvel svårt, om ej omöjligt, att för den nu

varande lönen få någon ordentlig och duglig person att åtaga sig berörda befattning.

Lärarekollegiet bar derföre anhållit, att medel måtte äskas till förhöjande

af de ifrågavarande arfvodena, åt amanuensen med 500 kronor och åt vaktmästaren

med 250 kronor.

Till förevarande framställningar, hvilka blifvit af kanslersembetet förordade,

får jag, under åberopande af det ofvan anförda, i underdånighet tillstyrka bifall;

och hemställer således, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att bevilja

lön åt en laborator i fysiologi vid institutet......kronor 3,000.

hvaraf 750 kronor såsom tjenstgöringspenningar;

förhöjning i arfvodet åt amanuensen vid institutets fysiologiska

anstalt................ „ 500.

tillökning i vaktmästarens vid samma anstalt arfvode ... „ 250.

13:o.

Elementariarar- Inom Ecldesiastik-departementet har beräkning blifvit uppgjord af de belopp,

T168 WPIltlVttVllTlQ A v 1 i Uo i i ''

i lönegrad, som för hvarje å stat uppförd lärarebeställning vid elementarläroverken, hvars innehafvare

är till uppflyttning i högre lönegrad berättigad, höra enligt de för sådan

uppflyttning faststälda grunder från och med år 1879 utgå utöfver de för innevarande

år anvisade lönemedel. Ehuru denna beräkning icke kan vara fullt säker, i

följd af den så väl åt extra ordinarie lärare vid statens elementarläroverk som åt

lärare vid enskilda undervisningsanstalter medgifna rätt att efter vunnen befordran

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj.is Nåd. Pr ap. om Statsverket 1878.

25

till ordinarie tjenst vid de förra under vissa vilkor räkna sig till godo föregående

tjenstgöring för uppflyttning till högre lön, enär det icke kan vara kändt, när dessa

komma att inträda i statens ordinarie tjenst, synes det emellertid antagligt, att, efter

afdrag af de besparingar, som genom äldre lärares afgång sannolikt uppkomma, eu

summa, utöfver det nu utgående löneverksanslaget, af 30,000 kronor blir för ändamålet

tillräcklig; och får jag fördenskull i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes för ofvanberörda ändamål af riksdagen äska ett anslag till nämnda

belopp, att å elementarläroverkens stat uppföras.

14:o.

Enligt Kongl. bref vet den 29 Maj 1874 utgör lönen för lärare i teckning

vid de högre elementarläroverken 750 kronor i första lönegraden, 1,000 kronor i den

andra och 1,250 i den tredje, med rätt för desse lärare att efter fem års väl vitsordad

tjenstgöring vinna uppflyttning i närmast högre lönegrad. Tecknhuslärare vid femklassigt

elementarläroverk åtnjuter såsom arfvode 450 kronor och vid treklassigt

läroverk 300 kronor.

Beträffande denna aflöning har riksdagen i underdånig skrifvelse den 23 Maj

1877 anmärkt, att den understiger gymnastiklärares vid fullständigt läroverk med

250 kronor i hvarje lönegrad och vid femklassigt läroverk med 150 kronor,

samt att, medan gymnastiklärare kunde erhålla särskild! årligt arfvode för utsträckt

militärundervisning, och derjemte ett extra gymnastiklärarearfvode vid sådana fullständiga

läroverk, der lärjungeantalet i betydligare man öfverstege 200, lärarne i

teckning icke i något fall hade att påräkna sådan förbättring i sina lönevilkor.

Detta missförhållande mellan aflöningsförmåncrna för de två här jemförda klasserna

af öfningslärare framträdde ännu starkare, då man erinrade sig att teckningslärarens

tjenstgöringsskyldighet stundom uppginge till mellan 20 och 30 timmar i

veckan. A andra sidan vore det äfven inom teckningslärarnas klass ett uppenbart

missförhållande, att löneförmånerna vore bestämda utan afseende på antalet

af undervisningstimmar, Indika exempelvis under läsåret 1875—1876 vid olika

högre läroverk vexlat från 9 till 26. På grund häraf har riksdagen — som ansett

dels att för desse lärare ett maximum tal af obligatoriska undervisningstimmar

med eu aflöning stäld i rättvist förhållande till öfrig»1 lärares vid samma läroverk

borde fastställas, dels ock att det stadgande borde meddelas, att om för ett visst

läroverk omständigheterna nödvändiggjorde ett större antal undervisningstimmar i

teckning än det normala, teckningsläraren skulle vara skyldig att bestrida undervisningen

i sitt ämne äfven för detta ökade antal timmar, men mot ersättning

beräknad i proportion till den ä stat bestämda aflöningen för det normala antalet

undervisningstimmar i veckan — i underdånighet anhållit, det Eders Kongl. Maj:t

täcktes beträffande teckningslärarnes vid elementarläroverken ställning och löneför
4
-

Löneförbättri ng

åt tecknings! ärare

vid elementarläroverken.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

hållanden vidtaga erforderliga åtgärder för beredande åt dessa lärare af förmånligare

och i jemförelse med andra vid elementarläroverket anstälde lärares rättvisare

lönevilkor.

I anledning åt denna skrifvelse har Eders Kongl. Maj:t anbefallt samtliga

domkapitlen i riket äfvensom direktionerna öfver Stockholms stads undervisningsverk

och öfver Nya elementarskolan att afgifva utlåtanden och förslag så väl i afseende

på antal tjenstgöringstimmar i veckan som aflöning för berörda lärare, och

hafva i följd deraf sådana utlåtanden från vederbörande inkommit.

I fråga om tjenstgöringstiden innehålla de afgifna utlåtandena vexlande förslag,

upptagande från 12 till 24 timmar vid de högre läroverken, från 7 till 12

vid de femklassiga och från 5 till 9 vid de treklassiga. Rörande aflöningen har

flertalet af de myndigheter, som i frågan yttrat sig, föreslagit samma belopp som

nu är bestämdt för gymnastiklärarne, nemligen vid de fullständiga läroverken 1,000

kr. med två ålderstillägg, hvartdera å 250 kr., det första efter fem och det andra

efter tio års väl vitsordad tjenstgöring; vid de femklassiga läroverken 600 kr. samt

vid de treklassiga 300 kr. utan ålderstillägg- Derjemte har tillstyrkts extra arvode

för tjenstgöring utöfver ett visst normalantal af timmar för hvarje vecka.

Att undervisningen i teckning vid elementarläroverk af samma slag upptager

mycket olika antal timmar, beror i första rummet på läroverkens olika lärjungeantal

i det hela, men derjemte på dettas fördelning å klasser och linier, äfvensom

på det intresse, hvarmed den frivilliga teckningsundervisningen af lärjungarne omfattas.

Upprättandet af parallelklasser, ett större antal lärjungar särskild! å reallinien,

eller eu tillökning å latinlinien i antalet af sådana lärjungar, som icke läsa

grekiska, äro omständigheter, som öka teckningstimmarnes antal. Men jemväl lokalernas

beskaffenhet och fördelning inverka på bestämmandet af antalet lärotimmar

i detta ämne, och slutligen är det af ej ringa inflytande i nämnda hänseende, huruvida

vid läseordningens uppgörande följes såsom grundsats att vid teckningsundervisningen

så vidt möjligt är förena olika klasser med ringa antal lärjungar, eller

man tvärtom anser sig böra låta hvarje afdelning, äfven om den har blott några

få lärjungar, erhålla särskild undervisning.

Då i följd af nu nämnda förhållanden det icke kan undvikas, att teckningslärarens

arbete blir betydligt olika vid läroverk af samma slag och i någon mån

jemväl vid samma läroverk under olika läseår, men aflöningen billigtvis bör

ställas i skäligt förhållande till arbetet, så synes till vinnande af större jemnhet

i nämnda hänseende det vara en lämplig utväg, att för hvarje slag af läroverk

såsom den normala tjenstgöringstiden för teclmingsläraren bestämmes det antal timmar

i veckan, som i allmänhet kan anses erforderligt, och derjemte stadgas, att

läraren skall vara pligtig att mot särskilt arvode åtaga sig i sitt ämne ytterligare

så många timmar som undervisningen krafvel-, dock att, till förekommande af

alltför vidsträckt anlitande af extra timmar, sådan tjenstgöring, för hvilken sär
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bil. N:o 7 till Koncjl. Maj ds Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

skild! arvode skulle utgå, icke utan Eders Kong! Maj.ts nådiga tillstånd, eftei af

oförus gjord framställning, borde få åläggas eller medgifvas teekningsläraren utöfver

ett visst antal timmar i veckan. Den norinala_ tjenstgöringstiden synes mig lämpligen

kunna bestämmas för teckningslärare vid fullständigt läroverk till 15 timmar,

vid femklassigt till 8, och vid treklassigt till 5 timmar i veckan. Det antal extra

timmar åter, som utan särskild hemställan kunde läraren åläggas, torde böra bestämmas

vid högre läroverk till tern, vid femklassigt till tre och vid tieklassigt

läroverk till två. Härjemte torde böra föreskrifvas, att vid läroverk, der undervisningen

i teckning icke toge i anspråk det normala antalet tjenstgöiingstimmai

som ålåge teekningsläraren, denne skulle vara förbunden att undervisa i välskrifning

så många timmar, som fattades i hans normala tjenstgöringstid, derest eforus

pröfvade lämpligt att ålägga honom sådan undervisning.

Den af domkapitlens flertal föreslagna aflöningen synes mig, vid jemförelse

särskilt med gymnastiklärarnes löner, motsvara skäliga anspråk. Arvodesbeloppet

för extra tjenstgöring kunde lämpligen beräknas så, att för hvarje timme i veckan

lärare vid tre- och femklassiga läroverk äfvensom lärare i första och andra lönegraden

vid högre läroverk finge åtnjuta för helt läsår 75 kr. samt lärare i högsta

lönegraden vid sistnämnda läroverk 100 kr. På detta sätt beräknadt, skulle

extra arvodet för samtlige lärare i det närmaste motsvara aflöningen för den normala

tjenstgöringstiden.

För tillämpning af nu framställa aflöningsförslag skulle till bestridande al

den normala aflöningen för teckningslärarne vid 24 femklassiga läroverk å 150 kr.

erfordras 3,600 kr. samt vid 32 högre läroverk å 250 kr. 8,000 kr., eller tillsammans

11,600 kronor.

Rådfrågar man, för att finna eu ledning vid bestämmandet af det för extra

arfvoden erforderliga belopp, de sednast utgifna årsredogörelserna, så finner man, att

undervisningstiden i teckning vid tillsammans nio af de högre läroverken öfverskjutit

normaltiden, samt att det sammanlagda antalet af sådana öfverskottstimmar

vid dessa 9 läroverk utgjort 50 timmar i veckan. Under antagande af samma förhållande

hädanefter skulle således till extra arvoden vid högre läroverk erfordras ett

belopp af ungefär 4,500 kronor. Enär teckningsundervisningen befinner sig i stark

utveckling, torde likväl beloppet, på det beräkningen må blifva säker, höra upptagas

åtminstone 1,000 kr. högre. Till extra arvoden vid fem- och treklassiga läroverk

torde en summa af 500 kr. blifva tillräcklig. Då arfvodesbeloppet för extra

tjenstgöring således skulle utgöra 6,000 kronor samt det erforderliga tillskottet för

höjande af de normala lärarelönerna beräknats till 11,600 kronor, blifver hela den

behöfliga an slagstillökningen för i fråga varande ändamål 17,600 kronor.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får jag underdånigst hemställa,

att Eders Kong]. Maj:ts täcktes göra framställning till riksdagen derom, att för beredande

af löneförbättring samt extra arvoden åt teckningslärarne vid elementarläro
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

verken, i öfverensstämmelse med nu augifna grunder, anslaget till elementarläroverken

måtte ökas med 17,600 kronor.

Elementarläroverket

i

Norrtelje.

15:o.

Mos Eders Kongl. Maj:t har Norrtelje stads församling, med förmälan att

i aflöningen åt en kollega vid det i staden inrättade lägre elementarläroverket inginge

donationsmedel till belopp af 406 kronor, Indika medel församlingen ansåge

rätteligen böra såsom bidrag till vidmagthållande af undervisningen i de af församlingen

bekostade skolor användas, underdånigst anhållit, det Eders Kongl. Maj:t

täcktes till riksdagen aflåta nådig proposition derom att, på det ifrågavarande

medel måtte få af ^församlingen till berörda ändamål disponeras, anslaget till elementarläroverken

måtte höjas med motsvarande summa, 406 kronor.

De nämnda medlen utgå från två fonder, nemligen dels med 400 kronor

från en af framlidne handlanden J. N. Billborg genom testamente den 25 Juni

1833 till “skolinrättningen i Norrtelge stad" gjord donation af 6,666 riksdaler

32 skilling banko, hvaraf räntan enligt testator föreskrift skulle användas “till

aflöning för en särskild skollärare och öfriga inrättningens utgifter “, dels ock med

6. kronor från ett till skolkassan år 1810 af handlanden E. Grönstedt skänkt kapital

a. 100 kionor, deraf årliga räntan skulle “tillfalla den, som skolmästaresysslan

i staden förrättar, till förbättring i dess knappa lön".

Lärarebefattningen vid omförmälda skolinrättning eller pedagogi var ursprungligen

föi enad med komministersbeställningen i Norrtelje stadsförsamling, men genom

nådigt bref den 13 Februari 1839 blef på församlingens begäran bland annat

förordnadt, att komministerstjensten skulle indragas, samt att en del af komministerns

löneförmåner, deribland de ifrågavarande donationsmedlen, skulle öfverflyttas

pa stadens skolmästare. År 1846 förenades pedagogien med stadens folkskola till

ett tvåklassigt läroverk, hvars öfverlärare, som benämndes stadspedagog och skulle

väljas af församlingens skoldirektion jemte utsedde deputerade, åtnjöt i hufvudsaklig

aflöning för undervisningen vid läroverket afkomsten af berörda donationer.

Sedan vid 1856 58 års riksdag anslag beviljats för upprättande i Norr
telje

åt ett tvåklassigt elementarläroverk, ordnades det nya läroverket genom Kongl.

bi ef vet den 29 April 1859, i h vilket föreskrefs bland annat, att tills vidare och

intill dess nådigt beslut blifvit fattadt rörande dispositionen för framtiden af de

till då varande stadspedagogens aflöning anslagna donationsmedel, undervisningen

vid elementarläroverket skulle bestridas af tvä lärare och skolan ordnas i likhet

med öfriga tvåklassiga elementarläroverk, att samme stadspedagog skulle öfvertaga

den undervisning vid elementarläroverket, som af eforus pröfvades lämplig, mot

åtnjutande af kollegalön enligt stat, hvari likväl borde inberäknas ofvan nämnda

donationsmedel, som dittills åtföljt pedagogbeställningen, samt att, derest i fråga

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

29

varande pedagog, innan vidare blifvit i afseende på hans så väl skyldigheter som

rättigheter stadgadt, från tjensten aflinge, anmälan derom borde hos Kongl. Maj:t

göras. Sedan pedagogtjensten sistlidna år blifvit ledig, i det att innehafvaren deraf

H. Gl. Fellenius, hvilken på grund af ofvan åberopade nådiga bref af den 29 April

1859 uppehållit först kollegabeställningen vid det då blott tvåklassiga elementarläroverket

och sedermera, efter det läroverket i följd af 1862—63 års riksdags beslut

utvidgats till femklassigt, eu af de fem kollegabefattningarna, befordrats till kyrkoherde,

föreskref Eders Kongl. Maj:t, med bifall till TJpsala domkapitels derom

gjorda framställning, genom nådigt bref den 29 September 1876, att den genom

Fellenii befordran lediga kollegatjensten vid elementarläroverket i Korrfölje skulle

tillsättas i den ordning gällande stadga för rikets allmänna elementarläroverk föreskrifver

rörande tillsättning af kollegatjenster vid dylika läroverk, hvaremot Eders

Kongl. Maj:t förklarade eu af domkapitlet gjord hemställan rörande disposition för

framtiden af förenämnda donationsmedel för särskild! ändamål icke till någon åtgärd

föranleda. 1 läroverkets stat upptagas nu dessa medel såsom ingående i en

af kollegalönerna, i följd hvaraf statsanslaget för elementarläroverket är minskadt

med motsvarande belopp.

Till stöd för sin nu framstälda anhållan har församlingen anfört, att ordalagen

i donationsbrefven tydligen gåfve vid handen, att medlen afsetts för församlingens

egen skolinrättning, men att de dragits från sitt ursprungliga ändamål,

dä de utgått till en skola af sådan allmännare beskaffenhet som ett statens elementarläroverk,

samt att gifvarnes afsigt icke uppnåddes med mindre ändring

vidtoges i den af församlingen föreslagna riktning. Billigheten fordrade detta så

mycket mera, som församlingen för sina egna skolor vore i stort behof att få använda

de ifrågavarande medlen, enär nödig omtanke om folkskoleväsendets upprätthållande

och utbildning föranledde tillökning så väl af lärarekrafter som

undervisningsmateriel för det alltjemt stigande lärjungeantalet. I sammanhang

härmed nämner församlingen, att af 71 lärjungar, som under höstterminen 1876

njutit undervisning vid elementarläroverket, mer än halfva antalet tillhört andra

orter; att staden fö)'' närvarande underhölle fyra särskilda skolor, nemligen en folkskola

för gossar, en dylik för flickor, en förberedande småskola och en slöjdskola

för flickor; att i hvar och en af dessa anstalter funnes en lärare; samt att lärjungeantalet

i folkskolorna och småskolan uppginge till sammanlagdt 220 elever.

Då det synes billigt och med gifvarnes afsigt öfverensstämmande, att de

nämnda donationsmedlen få af församlingen användas såsom bidrag till bestridande

af de dryga utgifter, den samma måste för sitt skolväsende vidkännas, och då

riksdagen förut i nära liknande fall medgifvit ersättning för enskildt upplåtna aflöningstillgångar,

såsom i fråga om Christianstads och om Wimmerby läroverk,

anser jag mig böra i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

riksdagen, att såsom ersättning för i fråga varande donationsmedel, hvilka

opaginerad Kontrollera mot PDF

so

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

Utvidgning c

läroverket i

Filipstad.

skulle återgå till Norrtelje studs disposition, å elementarläroverkens stat uppföra

ett anslag af 406 kronor.

16:o.

Till Eders Kongl. Maj:t har (4''orus öfver Karlstads stifts elementarläroverk

öfverlemnat och med sitt förord beledsagat eu af utsedda ombud för staden Filipstad

och de särskilda kommunerna inom Fernebo härad gjord underdånig ansökning, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes till riksdagen aflåta nådig proposition om beviljande af

erforderliga medel för utvidgning af det treklassiga elementarläroverket i Filipstad

till femklassigt. De skäl, på Kolka denna ansökning grundats, äro hufvudsakligen

följande.

Landskapet Wennland med omkring 275,000 inbyggare egde inom sitt område

blott ett fullständigt elementarläroverk i Karlstad och ett femklassigt i Kristinehamn,

begge belägna på sex mils afstånd från Filipstad. För mången yngling

blefve det derigenom med stora svårigheter förenadt att erhålla en något fullständigare

elementarundervisning. Vid läroverket i Karlstad hade dessutom tilloppet

af lärjungar år efter år blifvit allt större, hvithet förhållande, utom andra olägenheter,

ej obetydligt bidroge att göra uppehället derstädes för eu yngling mycket

kostsamt och för den mindre bemedlade nästan omöjligt. Den stora tillväxten i

lärjungeantalet vid nämnda läroverk, synnerligast i fjerde och femte klasserna, hade

ock vållat, att ej mindre än sex extra lärare blifvit nödvändiga för att tillräckligt

dela läroverkets lägre klasser i så kallade parallelafdelningar. En utvidgning af

läroverket i Filipstad skulle derföre ej heller förorsaka särdeles stor ökning i utgifterna

för elementarläroverken i allmänhet, enär derigenom utan tvifvel några arvoden

till extra lärare vid Karlstads läroverk blefve obehöflig^.

Inbvggarne i Filipstad och Fernebo härad, uppgående till ett antal af ungefär

23,000, hvartill borde läggas en icke fåtalig befolkning i Westerdalarne, som

hade sin närmaste stad i Filipstad och läte sina söner åtnjuta undervisning vid

dervarande elementarläroverk, vore i följd af ortens natur för sitt uppehälle hufvudsakligen

hänvisade till bergsbruk och andra sådana näringsfång, hvilka i fråga

om dem, som icke vore egentliga kroppsarbetare, betingade större insigter i åtminstone

vissa af vetenskapernas element, än nyssnämnda läroverk vore i tillfälle att

meddela. För att dessa näringsfång skulle främjas och numera med någon framgång

kunna täfla med sådana i andra länder vore det för denna ort ett oafvisligt

behof att ega en läroanstalt, der äfven de ynglingar, hvilkas ekonomiska ställning

icke tilläte dem att på främmande ort inhemta nödigt kunskapsförråd, kunde förskaffa

sig det mått af kunskaper, som fordrades för att vinna inträde vid sådana

tillämpningsskolor, som vore afladda att utbilda dem just i de stycken, hvari de

måste ega kännedom för att med någon framgång kunna tjena ortens industri, eller

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bil. N:e 7 till Kong}. Maj:ts Nåd. Trop. om Statsverket 187S. 31

hufvudsakligen lägre bergsskolor och tekniska skolor. Detta behof blefve mera känbar!

i samma mån som andra hinder för höjandet af ortens industri blifvit lyckligen

afhjelpta; i h vilket afseende erinrats, att genom ej mindre än fyra jern vägar

i Filipstads bergslag, af Indika tre omedelbart beröra staden, samfärdseln med andra

landsdelar betydligt underlättats.

Det nuvarande treklassiga elementarläroverket i Filipstad egde ett af staden

bekostadt lärohus, som vore i ganska godt skick och tillräckligt rymligt för så. väl

boställe åt rektor som undervisningslokaler, ljusa och rymliga, för ett femklassigt

läroverk. För samma läroverks räkning vore under uppförande ett nytt gymnastikhus

enligt vederbörligen faststäld ritning. Derjemte egde läroverket genom enskilda

personers frikostiga donationer icke blott ej obetydliga premii- och stipendiifonder

utan ock sin egen tomtplats, hvilken, sedan den på senare tiden blifvit tillöka

vore synnerligen rymlig och i alla afseenden lämplig för sitt ändamål.

Sedan Eders Kong!. Maj:t på derom gjord underdånig framställning medgift,

att vid läroverket i Filipstad finge, för undervisningens utsträckning till det

omfång, som är föreskrifvet för fjerde klassen af rikets elementarläroverk, från och

med sistförflutne hösttermin tills vidare anställas eu extra lärare, med vilkor att

staden tillhandahåller för hans aflöning erforderliga medel, hade behofvet af ett fullständigare

elementarläroverk, som för hvarje år blifvit mera känbar!, visserligen

blifvit i någon mån afhjelpt. Men en yngling, som genomgått fjerde klassen, hade

ännu ej hunnit den mognad eller vunnit de insigter, som kräfdes för inträde vare

sig vid Filipstads bergsskola eller vid någon af rikets tekniska skolor; och då i

allt fall den åtgärd, som nu vidtagits, måste anses såsom eu nödfallsutväg, q vårsäde

behofvet af statens mellankomst för erhållande af eu fullständigare och på

lämpligare sätt ordnad elementarundervisning nästan oförändrad! Filipstads kommun

ville dock härmed icke hafva uttryckt någon önskan att varda befriad från

den utgift den nu finge vidkännas för lärares aflönande. Kommunen hade nemligen

förbundit sig att, så länge den inom sitt område egde ett femklassigt elementarläroverk

eller en läroanstalt med enahanda syfte, hvilken i omfång motsvarade

åtminstone ett femklassigt elementarläroverk, årligen lemna räntan å ett för sådant

ändamål vilkorligen afsatt kapital, stort 20,000 kronor, hvilken ränta man dock ej

vågat. för framtiden beräkna högre än till fem för hundra, för att dermed bidraga

till aflöning åt de af staten vid samma läroverk anstälde lärare. —

Genom en utvidgning af elementarläroverket i Filipstad skulle utan tvifvel

icke blott för den närmaste trakten omkring nämnda stad, utan ock för en betydlig

del af Wermland väsendtliga fördelar uppkomma. Att en minskning af det stora

lärjungeantalet i de lägre klasserna vid läroverket i Karlstad derigenom skulle åstadkommas,

är äfven otvifvelaktigt; och jag anser fördenskull den underdåniga ansökningen

förtjent af nådigt afseende. Då emellertid ifrågavarande ort är i öfvervägande

grad industriidkande, och särskild! en stor del af befolkningen ep ar sig åt

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bil. N-.o 7 till Kong!. Mcij:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

bergsbruk, samt jemväl i ansökningen såsom ett af de vigtigaste skälen för utvidgningen

framhållits, att derigenom tillfälle skulle beredas ortens ynglingar att inhemta

de kunskaper, som fordrades bland annat för inträde i den uti Filipstad förlagda

bergsskola äfvensom i tekniska skolor, torde det befinnas lämpligast, att den

ifrågasatta utvidgningen endast komme att afse reallinien, på sätt vid senaste riksdag

beslöts och af Eders Kong], Maj:t godkändes i afseende på läroverket i Oskarshamn.

För ändamålet erfordras följande belopp: löneförhöjning åt rektor 500

kronor, löner åt tre nya kolleger 4,500 kronor samt förhöjning i öfningslärarnes

arvoden, under förutsättning af bifall till hvad ofvan föreslagits angående teckningslärares

aflöning, 750 kronor eller tillsammans 5,750 kronor. Från denna summa

höra likväl afgå de 1,000 kronor, med Indika Filipstads kommun utfäst sig att

bidraga, och blifver den erforderliga förhöjningen i anslaget således 4,750 kronor.

Jag hemställer alltså i underdånighet, att Eders Kong]. Maj:t täcktes till riksdagen

göra nådig framställning derom, att för utvidgning af treklassiga elementarläroverket

i Filipstad till femklassigt på reallinien, under vilkor att kommunen till aflönande

af läroverkets lärare bidrager med 1,000 kronor årligen samt bekostar för det utvidgade

läroverket fullt ändamålsenlig lokal jemte lämpligt boställe åt rektor, må

beviljas en förhöjning i anslaget till elementarläroverken med 4.750 kronor.

17:o.

ItTförZhia . Hos Eders Kong!. Maj:t hafva åtta vid statens elementarläroverk anstälde

estra lärare och ordinarie lärare, Indika före år 1864 tjenstgjort såsom vikarier, extra lärare eller

viu-ncr. (]uplikanter vid samma läroverk, underdånigst anhållit att från och med nästa

statsregleringsperiod, om ej förr, få för uppflyttning i högre lönegrad räkna sig till

godo den tid utöfver tre år. under hvilken de efter aflagd filosofie kandidatexamen

varit såsom extra ordinarie]'' vid allmänt elementarläroverk anstälde. Anledningen

till denna hemställan täcktes Eders Kong]. Maj:t inhemta af följande, af sökandena

åberopade förhållanden.

I underdånig skrifvelse den 26 October 1860 erinrade Rikets ständer derom,

att innan den vid 1856—58 årens riksdag beslutade utvidgning af rikets flesta

elementarläroverk blidt i verkställighet, de ordinarie 1 årames antal vid åtskilliga

större läroverk under eu längre tid varit alldeles otillräckligt, så att; för undervisningens

uppehållande måst antagas särskilde extra lärare, hvilka mot en ringa

ersättning haft enahanda undervisningsskyldighet som de ordinarie lärarne, och att

för den skull det vore med billighet öfverensstämmande att de lärare, som sålunda

på eget ansvar under en längre tid tjenstgjort lika med de ordinarie, egde rättighet,

sedan de vunnit befordran, att vid bestämmandet af deras lönetur för framtiden

inberäkna någon del af den tid. hvarunder de vid läroverket innehaft anställning

af omförmälda beskaffenhet. Rikets ständer hade derföre medgift, att de

lärare, som under längre tid än fem år före verkställigheten af den vid föregående

/

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Vrop. om Statsverket 1878. 33

riksdag beslutade reglering af elementarläroverken varit anstälde såsom extra lärare

eller duplikanter med tjenstgöringsskyldighet af ofvan nämnda beskaftenhet, och livilkas

tjenstgöring blifvit väl vitsordad, finge från och med år 1861 såsom grundfel''

högre lönetur beräkna sig till godo jemväl det antal afslutade läseår öfver fem, som

de på sådant sätt tjenstgjort. Hvad riksdagen sålunda för sin del beslut it blot*

af Kong!. Maj:t godkändt och påbjudet att lända till efterrättelse genom Kong!,

cirkuläret den 29 December 1860.

Samma förmån beviljades genom Kongl. cirkulär den 11 December 1868

dem som före verkställigheten af den vid 1856—58 årens riksdag beslutade läroverksreglering

varit anstälde såsom vikarier. vare sig i lektors-, adjunkts-eller kollegabefattning.

1 den underdåniga skrifvelse den 21 November 1863, som ligger till grund

för sist berörda cirkulär, hade rikets ständer tillika anfört, att da det under dåvarande

förhållanden vore förenadt med störa svårigheter att vid elementarläroverken

erhålla duglige extra ordinarie lärare, syntes nödvändigheten fordra, att någon särskild

förmån förunnades de personer, som, efter att hafva förvårfvat kompetens till

ordinarie lärarebefattning, tjenstgjort såsom extra lärare eller vikarier. På grund

deraf hemstälde rikets ständer, att i afseende på den åt lärare förunnade rätt till

löneförhöjning hvart femte år måtte förordnas, att vid sådan årsberäkning för uppflyttning

till högre lönegrad hvarje lärare finge tillgodoräkna sig äfven den tid efter

inträdd af derpå följande statsregleritu/speriocl, under hvilken han, etter det han

undergått filosofie kandidatexamen, såsom extra lärare, duplikant eller vikarie varit

vid elementar!ii,roverke;t- använd, dock med undantag för de tre första åren af hans

så beskaffade verksamhet. Denna hemställan godkändes af Kongl. Maj:t och beslutet

derom delgafs vederbörande genom omförmälda cirkulär den 11 December 1863.

Samma rättighet att för uppflyttning i högre lönegrad räkna sig till godo extra

ordinarie tjenstgöring, som förut tillkommit de lärare, Indika bestridt sådan tjenstgöring

förr. rerkställifjheten af den rid 1856- 58 arena rik-sdaf) beslutade reglering

af elementarläroverken, hvilken reglering torde kunna anses verkstad! med

början af år 1859. förunnades således genom 1863 års cirkulär jemväl de efter

är 1865 på enahanda sätt tjenstgörande \filosofie kan di daler, och detta i ännu högre

grad, i det att den extra ordinarie tjenstetid, som icke fick för löneförhöjning

tagas i beräkning, för de senare bestämdes till endast tre år, medan den för de

äldre lärare, Indika, 1860 års cirkulär gälde, fortfarande utgjorde fem är. Desse

äldre lärare, Indika i främsta rummet varit föremål för rikets ständers omtanke, blefvo

således, äfven om de före sin tjenstgöring såsom extra ordinarie eller vikarierande

lärare aflagt filosofie kandidatexamen, genom 1863 års cirkulär mindre gynnade, i

afseende på lönetnrsberäkning äu deras yngre kamrater, ehuru de senare för sin

tjenstgöring åtnjutit högre aflöning än de förra, och i följd deraf syntes ega min
-

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Praktisk

bildning

blifvande

menta rl-är<

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. B rop. om Statsverket 1878.

dre anspråk än desse på en förmån, som egentligen afsåg att bereda ersättning för

de ringa lönevilkor, hvarmed den extra ordinarie tjenstgöringen varit förenad. Men

ännu sämre lottade hafva de lärare blifvit, hvilkas extra ordinarie tjenstgöring infallit

under åren 185!) till 1863, da dylik tjenstgöring icke medförde någon förmån i

afseende på framtida lönetursberäkning.

Att dessa för de äldre lärarne ofördelaktiga förhållanden måtte, så vidt anginge

sökandena, utjemnas i den mån detta nu mera kunde ske, vore afsigten med

den underdåniga hemställan, som, enligt hvad jag förut anfört, blifvit af sökandena

gjord, och hvilken af samtliga domkapitel äfvensom af direktionerna för Stockholms

stads undervisningsverk och för nya elementarskolan förordats.

Då jag trott mig finna de af sökandena till stöd för sin framställning antagna

skäl väl grundade, men tillika anser, att den i fråga satta förmånen icke

bör beviljas sökandena särskild^ utan komma samtliga de lärare till godo, som

kunna befinna sig i samma ställning, hemställer jag underdånigst, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen, att vid årsberäkning för uppflyttning till högre

lönegrad lärare vid allmänt elementarläroverk må räkna sig till godo äfven den tid

före år 1864 han, efter att hafva undergått filosofie kandidatexamen, varit såsom

vikarie, extra lärare eller duplikant vid dylikt läroverk anstäld, så framt hans förenärnnda

tjenstgöring varit väl vitsordad och väsentligen lika med den, som åligger

lektor, adjunkt eller kollega vid ifrågavarande läroverk, dock med undantag för de

tre första åren af hans så, beskaffade verksamhet.

18:o.

Sedan riksdagen år 1S74 stält till Eders Kong]. Majits disposition ett extra

<*- anslag af 15,000 kronor för praktisk utbildning af blifvande elementarlärare, har

("<■■■ vid hvarje följande riksdag på derom af Eders Kongl. Maj:t gjord framställning

samma belopp på enahanda sätt beviljats. För vinnande af det med detta anslag

afsedda ändamål meddelades af Eders Kongl. Maj:t genom kungörelse den 16 Juni

1875 närmare bestämmelser angående anordningen af det i stadgan för rikets elementarläroverk

föreskrifna profår, hvilka bestämmelser med höstterminen samma år

började tillämpas, och i öfverensstämmelse hvarmed denna inrättning1 sedermera

fortgått.

De förflutna årens erfarenhet har gifvit vid handen, att profåret redan nu

förmår i väsentlig man bidraga till de blifvande lärarnes praktiska utbildning, och

med den vidare utveckling det samma, med ökad erfarenhet, synes kunna vinna,

skall dess betydelse för lärarebildningen blifva allt mer ingripande. Föreståndarnes

för hvarje termin ingångna redogörelser intyga, att de handledande lärarne omfatta

profårsinrättningen med växande intresse, och det allvar, med hvilket lärarekandidaterna

sträfva att fullgöra sina med profårskursen förbundna åligganden,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

35

utgör ett vittnesbörd derom, att de å sin sida inse och erkänna gagnet af den ledning,

som under profaret erbjndes dem.

I allmänhet hafva de, som med profaret haft närmaste befattning, varit ense

derom, att den nu varande anordningen af det samma är egnad så väl att hos den

blifvande läraren väcka intresse för hans kall, som att främja lärarebildningen, och

att hos det stora flertalet af lärarekandidater afgjordt förmärkts raskare och säkrare

framsteg i lärareduglighet, än hvad förhållandet i allmänhet varit med dem,

som utan föregående erfarenhet eller handledning egnat sig åt lärarekallet. Genom

den pedagogiska föreläsningskursen erhåller lärarekandidaten så väl nödig insigt

i lärarekallets uppfostrande betydelse som kännedom om hufvudgrunderna för

undervisningsmetoden i de olika läroämnena, och de i sammanhang med denna kurs

stälda diskussionerna gifva tillfälle till ett nyttigt tankeutbyte i de för lärarekallet

vigtigaste frågor. Fortgående hand i hand med denna teoretiska kurs, böra de praktiska

öfningarna gifva ett nyttigt tillfälle till omedelbar tillämpning af de vid den förra

inhemtade grundsatser, på samma gång den erfarne lärare, under hvars särskilda

handledning kandidaten för hela läseterminen ställes, både genom föredöme och

kritik, äfvensom genom ständigt tillhandagående med praktiska råd och upplysningar

måste blifva den senare till väsentligt gagn. Slutligen kan den kännedom,

som kandidaten genom ett flitigt auskulterande på olika stadier och i olika klasser

erhåller så väl om undervisningens anordning och gång som om särskilda lärares

undervisningsmetod, ej annat än blifva lärorik och nyttig för hans egen blifvande

lärareverksamhet.

Då jag anser bibehållandet af berörda anslag vara för lärarebildningen af

väsentlig vigt, men den omständigheten att det samma beviljats endast för ett år i

sänder hindrar de vidtagna anordningarna från att vinna den fasthet och stadga,

som vore för ändamålet gagnelig, får jag i underdånighet hemställa, att Eders Ivongl.

Maj:t täcktes göra nådig framställning till riksdagen derom, att till praktisk utbildning

af blifvande elementarlärare måtte å det ordinarie anslaget till elementarläroverken

uppföras samma belopp, som vid senaste riksdagarne blifvit för detta ändamål

å extra stat anvisadt, eller 15,000 kronor.

19:o.

1 eu till det större akademiska konsistoriet i Upsala ingifven skrift har ett

antal vid universitetet derstädes anstälde docenter hemstält, att konsistoriet måtte

hos Eders Kong! Maj:t anhålla om nådig proposition till riksdagen derom, att denhcn fär do?en

rätt, som beviljats med stipendier försedde docenter att vid öfvergång till elemen-,er Zt,JZ.vcr

tarläroverket få för bestämmande af lönegrad räkna sig till godo högst fem år af

sin akademiska tjenstetid, måtte utsträckas till icke stipendierade docenter, som styrka

sig hafva deltagit i den akademiska undervisningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o 6

Bil. N:o 7 till Kongl Maj ds Nåd. l}rop. om Statsverket 1878.

Såsom skal till don i fråga, varande lönetursberäkningens utsträckning bär

af sökandena anförts:

att det icke vore med rättvisa och billighet, förenligt, att. don nämnda förmanen

vägrades docenter, som utan att innehafva docentstipendier del loge i den

akademiska undervisningen, helst det stundom berodde mera af tillfälliga omständigheter

än af större eller mindre duglighet, huruvida eu docent någorlunda snart

efter sin utnämning erhölle docentstipendium eller om han ems någonsin kunde hoppas

att komma i åtnjutande afen sådan fördel;

att det borde lända elementar!äroverken till båtnad att erhålla lärare, som,

efter att hafva tagit den filosofiska graden, varit i tillfälle att under någon tids

vistelse vid universitetet idka mera vetenskapliga studier, isynnerhet om de samtidigt

vunnit praktisk öfning såsom lärare genom att deltaga i den akademiska undervisningen;
att

det i allmänhet under närvarande förhållanden vore förenad! med alltför

störa uppoffringar för eu docent att någon längre tid qvarstanna vid universitetet,

under det att hans jemna riga såsom ordinarie eller till och med såsom extra ordinarie

lärare vid offentliga eller enskilda läroverk gånge förbi honom i lönetur; samt

att, om dessa förhållanden icke snart ändrades, flertalet af deri filosofiska,

fakultetens docenter ju förr dess heldre torde söka sig platser vid elementarläroverken,

livilket icke vore att önska från synpunkten af elementarläroverkens fördel och

än mindre skulle vara till gagn för universiteten, som sålunda snart komme att

sakna ett tillräckligt antal duglige lärare inom docentgraden.

På samma grunder har så väl konsistoriel som kanslerseinbetet funnit den sökta

rättigheten både med billighet öfverensstämmande och af universitetets behof påkallad

samt för elementarläroverken gagnelig, och har kanslersembetet i underdånigt

memorial af den 2 sistlidne September hemstält att Eders Kongl. Maj:t måtte

göra nådig framställning till riksdagen om medgifvande af den sökta rättigheten.

I de utlåtanden, som angående detta ärende blifvit afgifna från domkapitlen

samt. direktionerna öfver Stockholms städs undervisningsverk och öfver nya elementarskolan,

hafva de flesta af dessa myndigheter till déh gjorda ansökningen tillstyrkt

bifall, några likväl dels med någon tvekan i fråga om deraf härflytande fördel

för elementarläroverken, enär många begåfvad? unge män, som eljest vore villige

att ställa sina krafter till elementarläroverkens förfogande, då må hända skulle föredraga

att erbjuda sin tjenst åt universiteten, dels ock under uttalande af den förhoppning,

att elementarläroverkens kraf på eu för dem önskvärd och användbar

praktisk lärår oduglighet måtte på samma gång blifva nöjaktigt tillgodosedt.

Två domkapitel hafva, under erkännande af de fördelar, som böra tillflyta

elementarläroverken med ett högre mått af vetenskaplighet och lärdom hos deras lärare,

än starkare framhållit såväl vigten för elementarläroverken af att ega lärare

med praktisk lärareskicklighet som ock skilnaden mellan den akademiska undervis
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bil. N:u 7 Ull Kongl. Maj:l-s Nåd. Prop. om StatsverM 1878. 37

ningen och skollärarens sätt att gå till väga, samt anmärkt, att (lön större _lämpligheten

för den förra arten af verksamhet icke berättigade till antagandet af framgång

jemväl vid den senare, hvarjemte uppmärksamheten mera bestämdt fästats på

den fara för elementarläroverken, som läge deri, att, om den akademiska tjenstgöringen

såsom docent berättigade till samma fördelar vid elementarläroverken som

det mera bundna och mödosamma arbetet i elementarläroverkets tjenst, svårigheten

att erhålla kunnige unge män, Indika vore villige att egna sig åt tjenstgöring

såsom vikarier eller "extra lärare vid elementarläroverken, skulle betydligt ökas,

helst om utsigten för dem likasom för de ordinarie lärarne i adjunkts- eller kollegagraden

att framdeles vinna befordran till de mera förmånliga lektorstjensterna,

vid hvilkas tillsättande afseende företrädesvis fastades vid lärdomsmeriter, på samma

gång skulle komma att minskas. Och har hufvudsakligen på grund åt dessa

skäl det ena af dessa domkapitel afstyrkt den i fråga varande ansökningen, af det

andra deremot yrkats, att frågan om lönetursheräkning vid elementarläroverken. för

icke stipendierade docenter borde i hvarje särskild! fall blifva föremål för Eders

Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, och den i fråga varande rättigheten göras beroende

af de intyg, sökande kunde förete angående genomgången profårskurs, utöfvad lärareverksamhet

in. in.

Vid 1865—66 arens riksdag framstäldes af* Kong]. Maj:t nådig proposition

derom, att de docenter, Indika blefve anstälde såsom lärare vid elementarläroverken,

måtte ega att, vid lönegradens bestämmande, få sig till godo räknade fem år åt

don. tid, de med vitsord om nit och skicklighet såsom docenter varit i tjenstgöring.

Docenternas antal var då vida mindre än nu: i Upsala 25, \ Lund endast 9. Men

denna Kong!. Maj:ts framställning blek icke af riksdagen bifallen.

För de med stipendier försedda och till särskild tjenstgöring förbundna docenter

medgafs af 1876 års äfven som åt sistlidet års riksdag rättighet att inom

vissa gränser räkna sig till godo akademisk tjenstgöring i fråga om lön otur vid elementarläroverken,

och detta faststäldes genom Kongl. brefvet den 1 Juni 187 (j hvarigenom

blifvit bestämdt, att den som vid eller efter ingången af år 1878 tillträder

docentstipendium, må, i händelse han öfvergå!'' i elementarläroverkets tjenst, föi

bestämmande af lönegrad räkna sig till godo högst lem år af den tid han deltagit

i undervisningen vid universitetet. l>e docenter, som på grund häraf skulle komma

i åtnjutande af nämnda förmån, kunde alltså icke blifva flere än antalet docentstipendier,

hvithet är bestämdt att efter innevarande års början blifva 16 i Upsala

och 12 i Lund. Af dessa stipendier äro likväl tre fästade vid de juridiska fakulteterna,

hvilkas docenter lika litet som de medicinska fakulteternas torde komma

att begagna sig af i fråga varande rättighet. Hela antalet docenter vid båda universiteten

utgör enligt universitetskatalogerna för sistlidne hösttermin 79, hvaraf i

teologiska och filosofiska fakulteterna 72 och i juridiska och medicinska 7. De

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bil. N:o 7 till Kongl, Maj:ts Nåd. B rop. om Statsverket 1878.

docenter, som sakna nu i fråga varande förmän, aro således betydligt flere än de.

som deraf blifvit delaktig^.

Enligt universitetens statuter förordnas docenter af kanslern till det antal,

soui i vederbörlig ordning pröfvas nödigt eller nyttigt, sedan personens skicklighet

blifvit af vederbörande fakultet eller sektion godkänd. Såsom vilkor för att kunna

inom filosofiska fakulteten föreslås till docent bär vanligen gällt filosofie kandidatexamen,

aflagd enligt de äldre bestämmelserna, eller nu mera filosofie licentiatexamen,

med väl vitsordade kunskaper i det ämne, som särskilt varit i fråga, samt

dertill betyget “med beröm godkänd''1 för den disputation, som utgifvits för doktorsgradens

vinnande, eller ock godkänd akademisk disputation efter vunnen doktorsgrad.

Inom den teologiska fakulteten hafva vilkoren för erhållande af docentur

vanligen utgjorts af filosofisk grad jemte antingen teologie kandidatexamen med godkänd

disputation inför teologisk fakultet eller ock på annat sätt ådagalagda framstående

. insigter i teologiska ämnen. Någon annan gräns för förordnandet af docenter

finnes icke än den. som utstakas af tillgången"på skickligt män, hvilkeäro

villige afl mottaga sådant förordnande, samt nyttan för universitetet af sådane lärares

anställande.

Docents undervisningsskyldighet är icke annorlunda bestämd än att han, enligt

§ 119 af nämnda statuter, i likhet med hvarje annan akademisk lärare är pligtig

att med privata föreläsningar eller annorledes inrättad enskild undervisning inom

omfånget af sin vetenskap tillhandagå de studerande, som sig dertill anmäla, dock

mot särskild ersättning. De med stipendier försedda docenterna hafva derutöfver,

enligt Kong], brefvet den 1 Juni 1877, förpligtelse dels att biträda vid vetenskapliga

öfningar, dels att, när behof uppstår, deltaga i den offentliga undervisningen

och examinationen.

I den plan, som vid föregående riksdagar framlagts för ordnandet af de lägre

lärarebefattningarne vid universitetet, ingick, att då de extra ordinarie professionerna

\ ett hänseende hufvudsakligen trädde i de förut varande adjunkturernas ställe, de

för docenter afsedda stipendierna skulle ersätta dem i ett annat. Dessa stipendiers

innehafvare kunde antagas till ^ största delen komma att för framtiden fästas vid

universitetet. Da likväl för någon eller några bland dom befordran endast sent

ellei må hända alls icke kunde blifva att påräkna, var tjensteårsberäkningen vid

elementarläroverken afsedd att, när deras stipendiitid ginge till ända, öppna dem en

utsigt att i läroverkets tjenst göra sina förvärfvade kunskaper fruktbärande. Någon

framställning om vidare utsträckning af denna rättighet var då icke gjord, hvarken

af docenterna sjelfva eller af vederbörande myndigheter.

Att det vetenskapliga lifvet vid universitetet skulle hafva gagn deraf att

unge män, äfven utöfver antalet af dem, som bestämdt riktade sina förhoppningar

på den akademiska banan, eller särskild! vore tågna i anspråk för den akademi sira

undervisningen, bereddes tillfälle att under fortsatt vistelse vid universitetet och der
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

under fullgjord undervisning egna, sig åt vetenskapliga studier, kan ej betviflas,

och att jemväl elementarläroverken deraf skulle hafva fördel, är likaledes erkändt.

Mangel) är under den första tiden efter aflagda prof för filosofisk grad oviss, på

hvilken bana han skall söka sin framtid, men fortsatta studier komma hans blifvande

verksamhet till godo, inom hvilket område han än må välja denna. I afl

undervisning ingår ett vetenskapligt element, hvilket bör med omsorg hägnas och

vårdas. Erfarenheten har ock visat huruledes månge af elementarläroverkets framstående

lärare förut varit under flera eller färre år fästa vid universitetet.

Den farhågan, att en eller annan docent, som vore ganska passande fördel)

akademiska undervisningen, möjligen kunde befinnas föga lämplig för skolan, synes

förlora sin vigt, då fråga här icke är om att till förmån för docenter göra något

undantag från de allmänna föreskrifter, hvilka äro eller framdeles kunna varda

såsom vilkor för anställning vid elementarläroverk faststälda.

De betänkligheter åter, som uttalats emot det i fråga satta medgifvandet på

den grund att, under det universitetet derigenom skulle få riklig tillgång på docenter,

elementarläroverket kunde komma att lida brist på unge män, som efter

aflagda examina vore villige att inträda i den ofta ganska ansträngande tjenstgöringen

såsom extra ordinarie lärare, skulle i väsentlig mån undanröjas, om den

sökta förmånen medgåfves — icke åt samtlig,), docenter, helst dessas antal, redan

nu icke obetydligt, vid vetenskapernas allt starkare förgrening har en i sakens

natur grundad benägenhet att växa och för öfrigt, genom eu eller annan förändring

i nu iakttagen praxis vid förordnandet af sådana lärare, kunde komma att betydligt

ökas utöfver hvad nu är förhållandet, — utan åt ett visst antal vid hvartdera

universitetet, hvilket antal vid förändrade förhållanden kunde ökas eller minskas.

Om den sökta tjenstårsberäkningen medgåfves för 20 docenter i Upsala och 10 i

Lund utom stipendiaterna, så blefve vid det först nämnda universitetet 36, och vid

det senare 22 docenter, tillsammans 58, berättigade till denna förmån. Den tillökning

i anslag, som ett dylikt medgifvande komme att framdeles kräfva å anslaget

till elementarläroverken, kunde ock i följd af en sådan begränsning med

större säkerhet beräknas.

Likaledes synes det, då icke få af docenterne vanligen hafva tjenstledighet —

för närvarande af de 56 i Upsala anstälde 19 — och då ingen skyldighet att undervisa,

så vida icke önskan derom framställes, i allmänhet åligger docent, böra

såsom vilkor för den i fråga varande rättighetens åtnjutande stadgas, att under den

tid, hvilken skulle för högre lönetur beräknas, docenten bör hafva varit vid universitetet

närvarande och derstädes verkligen meddelat, undervisning.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får jag underdånigst hemställa,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes göra framställning till Riksdagen derom, att af

de docenter som vid nästkommande års början äro eller derefter blifva anställa vid

universitetens teologiska och filosofiska fakulteter, men icke innehafva docentsti
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bil. No 7 till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

pendium, ott antal af intill tjugu i Upsala och intill tio i Lund ma, i händelse

de öfvergå i elementarläroverkets tjenst, för bestämmande af lönegrad räkna sig

till godo högst fem år af den tid de efter början af år 1879 deltagit i undervisningen

vid universitetet, under de vilkor och närmare bestämmelser, som af Eders

Kong]. Maj:t för undfående och bibehållande af dylik förmån för docent varda bestämda.

20:o.

EUmentarekolor

för

flickor.

Sedan riksdagen i skrifvelse den 22 Maj 1873 anhållit, att Eders Kongl.

Magt täcktes för näst derefter sammanträdande riksdag framlägga förslag i hvad

mån och under hvilka vilkor staten borde understödja af kommuner upprättade

undervisningsanstalter för qvinlig ungdom, beviljades i anledning af Eders Kongl.

Maj:ts nådiga framställning vid 1874 års riksdag för detta ändamål ett extra anslag

af 30,000 kronor att utgå under år 1875; och har anslaget, fortfarande på

extra stat, anvisats med enahanda belopp för år 1876 och med ett till 40,000

kronor förhöjdt belopp för hvartdera af åren 1877 och 1878.

I sammanhang med anslagets höjande till sist nämnda belopp undergång^

de för understödets åtnjutande bestämda vilkor med riksdagens samtycke någon

förändring, och antalet skolor, för Indika understödet begärts, äfvensom beloppet

af den begärda understödssumman hafva derefter ansenligt ökats. Medan för år

1876 understöd söktes af 16 skolor med ett sammanlagd! belopp af 39,400 krono!'',

utgjorde de sökandes antal för år 1878 tretiosex med ett belopp af 70,600

krono!-. Af dessa hafva tretiotvå kommit i åtnjutande af understöd, hvarvid detta

för de flesta måst bestämmas till lägre belopp än de begärt.

Af lossa uppgifter framgår, att anslaget icke är för ändamålet tillräckligt,

och att det, om icke allt för många orter skola för sina läroanstalter gå miste

om allt understöd, bör förhöjas. ,

Tillika torde, då den redan vunna erfarenheten gifvit vid handen, att anslaget

fortfarande blifver behöflig!., öfvervägande skäl tala för dess uppförande på ordinarie

stat. Den utsigt, som derigenom kunde beredas skolornas föreståndare att fortfarande

under en följd af år komma i åtnjutande af statsbidrag, skulle sätta dem i tillfälle att

vidtaga åtgärder och ikläda sig förbindelser för skolornas räkning, Indika vore af

vigt för undervisningens ändamålsenliga handhafvande, såsom hyrande af lokal för

någon längre tid, aftal med skicklige lärare in. m. Att understödet, såsom nu är

fallet, så länge anslaget står på extra stat, måste gifvas för kalenderår, medan

skolans verksamhet ordnas efter läseår i likhet med förhållandet vid statens elementarläroverk,

är ock egnadt att framkalla svårigheter.

Jag tillåter mig på grund af hvad jag nu anfört i underdånighet hemställa,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen, att det hittills å extra stat be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878. 4l

viljade anslag'' till understöd åt högre skolor för qvinlig ungdom måtte öfverflyttas

på ordinarie stat med ett till 50,000 kronor förhöjdt belopp.

21:o.

Genom riksdagens år 1871 lemnade bifall till Eders Kong!. Maj:ts derom gjorda

framställning hafva lektorerne och adjunkten vid det högre lärarinneseminariet er- för lärarinnor

hållit rätt till uppflyttning i högre lönegrad i likhet med lärarne vid elementarläro- v)d det. ,likJre

verken, hvarvid deras redan fullgjorda tjenstgöring vid läroverket skulle räknas dem till Kminanet.

godo. I sammanhang härmed medgafs, att af besparingarna å reservationsanslaget

till elementarläroverken skulle få användas hvad som för tillämpning af denna uppflyttningsrätt

erfordrades utöfver de belopp, Indika kunde af läroanstaltens egna

medel utgå.

Billigheten synes mig fordra, att den uppflyttningsrätt, som sålunda blifvit

tillagd läroverkets manliga lärare, äfven måtte tillerkännas de vid seminariet anställa

lärarinnor. Så mycket mera synes det vara skål, att de erhålla denna rättighet,

som folkskoleseminariernas lärarinnor, med Indika det högre seminariets lärarinnor föröfrigt

äro i afseende på lönevilkor jemförliga, redan äro i åtnjutande af eu sådan uppflyttningsrätt,

enär de i detta hänseende äro likstälda med de vid dessa läroverk anställa

adjunkter. På lärarinnorna vid det högre seminariet ställas ock i fråga om allmän bildning,

kunskaper i särskilda läroämnen samt undervisningsskicklighet och tjenstgöringsskyldighet

minst lika stora anspråk som på de lärarinnor, Indika vid folkskoleseminarierna

innehafva adjunktsbefattning. Det nu anmärkta missförhållandet,

som jemväl blottställer det högre seminariet för faran att förlora sina mest erfarna

och skickliga lärarinnor, då dessa kunna vid folkskolelärarinneseminarierna vinna

anställning med vida större förmåner, synes lämpligast kunna undanrödjas derigenom,

att, i öfverensstämmelse med hvad vid nämnda seminarier eger rum, samma

uppflyttningsrätt i högre lönegrad bestämmes för lärarinnorna vid det högre lärarinneseminariet

som för den derstädes anstälde adjunkt.

För bestridande af de utgifter, som skulle blifva en följd af nu föreslagna

uppflyttningsrätt, vid hvars tillämpning, derest förslaget vinner Eders Kong! . Maj:ts

och riksdagens bifall, de nu varande lärarinnornas föregående tjenstgöring vid läroverket

torde böra räknas dem till godo, i likhet med hvad förut medgifvits lärarne vid

samma läroverk, finnes tillgång på besparingarna å anslaget till elementarläroverken.

På grund af hvad jag sålunda anfört, får jag underdånigst föreslå, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes göra framställning till riksdagen derom,

att de vid det högre lärarinneseminariet anstälda lärarinnor må åtnjuta rätt

till uppflyttning i högre lönegrad efter samma grund, som gäller för den vid seminariet

anstälde adjunkt,

samt att riksdagen måtte medgifva, att de kostnader, som i fråga varande

6

opaginerad Kontrollera mot PDF

4i2 Bil. N:o 7 till KongI. Maj.is Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

rätt till uppflyttning i högre lönegrad kominer att medföra, må bestridas af besparingarna

å anslaget till elementarläroverken.

22:o.

Sent inariilärares

uppflyttning

t lönegrad.

Enligt en inom ecklesiastik-departementets byrå för folkskoleärenden verkstäld

beräkning erfordras för lärares vid folkskolelärareseminarierna uppflyttning i

högre lönegrad under år 1879 ett anslag af 2,500 kronor; och får jag med anledning

häraf i underdånighet hemställa, att Eders Kong!. Maj:t täcktes till riksdagen

göra framställning derom, att till löneförhöjning enligt gällande grunder för

lärare vid folkskolelärareseminarierna det ordinarie anslaget till dessa seminarier

måtte ökas med omförmälda belopp.

23:o.

Folkvalda- j anledning af Eders Kong]. Makts till sistlidne riksdag gjorda framställ
ravesenvina—

u o u uu

riernas ut- ning om folkskolelärareseminariernas utvidgning från och med höstterminen 1878,

vidgning m. m. peviljades för anordnande af en fjerde eller förberedande klass vid dessa läroanstalter

en tillökning i anslaget till folkskolelärareseminarierna med 8,550 kronor och

i anslaget till stipendier för seminariielever med 5,000 kronor.

Enligt hvad af det vill Eders Kong!. Maj:ts framställning i detta ärende

fogade statsrådsprotokoll inhemtas, kunde de för ändamålet då begärda och beviljade

anslag inskränkas till förenämnda belopp, emedan den nya klassen skulle vara

i verksamhet endast under senare hälften af innevarande år. Från och med år

1879 kommer emellertid undervisningen jemväl i denna klass att fortgå under hela

året, och dermed inträder ock behofvet af anslagens tillökning med ett lika stort

belopp som nästlidne år beviljades eller 8,550 kronor i seminar flan slaget och 5,000

kronor i anslaget till stipendier åt elever. —

I sammanhang härmed anhåller jag att få fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga

uppmärksamhet på eu annan fråga, som tillhör regleringen af seminariernas löuestat.

Vid sistlidne riksdag aflat riksdagen en underdånig skrifvelse angående behöflig

förbättring i teckningslärarnes vilkor. Denna skrifvelse handlade väl egentligen

om teckningslärare vid elementarläroverken; men då seminariernas teckningslärare

innehafva tjenster af icke mindre vigt, och deras undervisning är egnad att

i vidsträckta kretsar sprida de fördelar, en efter riktiga grunder inhemtad öfning

i teckningskonsten medför, synes samma skäl tala för en förhöjning jemväl i deras

lönevilkor, hvilka torde höra, i likhet med teckningslärarnes vid elementarläroverken,

bestämmas så, att lönen ökas efter viss tids tjenstgöring.

Enligt den grund, som antagits för beräkning af lönen åt teckningslärare

vid sistnämnda läroverk, borde normallönen för teckningslärare vid seminarierna,

hvilkas undervisningsskyldighet i medeltal kan beräknas till 12 timmar i veckan,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverk 1878. 48

utgöra 800 kronor om året, samt lönetilläggen 200 kronor efter fem och 200 kronor

efter tio års väl vitsordad tjenstgöring.

Då teckningslärarnes lön nu utgör 675 kronor, skulle för hvarje af rikets

elfva seminarier för normallönens höjande behöfvas ytterligare 125 kronor eller tillhopa

1,375 kronor.

Jag hemställer alltså att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att för seminariernas utvidgning med ännu en årsklass anvisa, utöfver de för

ändamålet förut beviljade medel, en ytterligare tillökning dels i seminariianslaget med

8,550 kronor dels i anslaget till stipendier vid folkskolelärareseminarierna med

5,000 kronor, samt

att till beredande af löneförbättring åt teckningslärarne öka anslaget till seminarierna

med 1,375 kronor äfvensom medgifva, att teckningslärare må efter fem

års väl vitsordad tjenstgöring uppbära ett ål der stillägg af 200 kronor och efter

tio års dylik tjenstgöring ett ytterligare lönetillägg å 200 kronor.

24:o.

I en till ecklesiastikdepartementet ingifven skrift hafva samtlige folkskoleinspektörerne

i Norrbottens, Westerbottens, Westernorrlands och Jemtlands län hem- bildande af

stält, att ett nytt folkskolelärarinneseminarium måtte inrättas i Norrland, och dervid

bland annat anfört, att det inom denna del af riket, der folkundervisningen i

allmänhet först på de senare åren börjat på ett fullständigare sätt ordna sig, och

hvarest i följd deraf nya skolor oupphörligen inrättades, rådde stor brist på lärarekrafter,

så att undervisningen i många skolor måste uppehållas af oexaminerade

vikarier. Det antal elever, som årligen utexaminerades från Norrlands enda folkskolelärareseminarium

i Hernösand, under de tio sista åren i medeltal femton, vore

långt ifrån tillräckligt för behofvet. Särskild! önskade man vid flera skolor att

anställa lärarinnor, men det närmast belägna lärarinneseminariet i Falun kunde

endast för Norrlands sydligare landskap blifva till gagn. Lokala och andra förhållanden

inom Norrland vore nemligen sådana, att lärarinnor, som der skulle anställas,

helst borde vara der födda och uppfostrade samt sålunda från barndomen

vanda vid dessa förhållanden. Men för de i allmänhet obemedlade unga kvinnor,

som ville egna sig åt undervisningen i folkskolan, blefve resorna till och vistelsen

vid en så aflägsen ort som Falun alltför kostsamma, helst Norrland i allmänhet

saknade goda kommunikationsanstalter. Af Norrländska elever vore derföre seminariet

i Falun icke i någon nämnvärd mån besökt.

Denna framställning har ej mindre domkapitlet i Hernösand med vitsordande

af de uppgifter, som af de sökande blifvit meddelade, än äfven leders Kongl. Maj:ts

befallningshafvande i Westernorrlands och Westerbottens län på det lifligaste

förordat.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Bil. N:o 7 till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

Det är ett allmänt känd t förhållande, att äfven inom Sveriges mellersta och

södra län ej ringa svårigheter möta att med examinerade lärare besätta läraretjensterna

vid det allt jemt växande antalet folkskolor. Om än, sedan under innevarande

år elever begynt utexamineras från de två senast inrättade seminarierna i

Kalmar och Falun, dessa svårigheter kunna i någon mån minskas, är det dock

otvifvelaktigt, att tillgången på examinerade lärare och lärarinnor ännu icke motsvarar

behofvet. Detta visar sig tydligt deraf, att icke allenast de från seminarierna

utgående eleverna i allmänhet genast erhålla anställning, utan ock att i många

fall till seminarierna ingå framställningar i sådant hänseende, hvilka icke kunna

tillgodoses. Att församlingar, oaktadt upprepade tillkännagifvandeii att en läraretjenst

är till ansökning ledig, icke kunnat erhålla till dess bestridande behörig person,

förekommer icke sällan. Vid sådant förhållande och med den lifliga utveckling,

hvari folkskoleväsendet befinner sig, kan med temlig visshet förutses, att jemväl

för framtiden de från de sydligare seminarierna utgående elever skola med lätthet

vinna anställning inom de områden, för hvilka dessa seminarier äro närmast afsedda.

Sa länge detta förhållande varar, saknas på grund af de för Norrland egendomliga

förhållanden, sökandena antydt, all utsigt att få de Norrländska skolornas

behof af examinerade lärare och lärarinnor från nämnda seminarier fyldt.

Norrland är således i detta hänseende hänvisadt nästan uteslutande till den

lärarebildning, som kan stå att vinna inom denna landsdels egna gränser- Men förkela

denna del åt riket, upptagande jemte Lappland mer än hälften af Sveriges areal,

finnes endast ett högre seminarium och detta för manliga elever. För de qvinnor,

som skulle önska egna sig åt lärarekallet, saknas så godt som hvarje tillfälle att

dertill utbilda sig. Detta förhållande, som redan haft" till följd den af alla vederbörande

vitsordade, högst känbara bristen på kompetenta sökande till folkskoleläraretjenster

i Norrland, synes mig innebära den kraftigaste maning att söka undanrödja

det hinder för folkskolans uppkomst och utbildning inom en vidsträckt del

åt landet, som ligger i saknaden af tillräckliga lärarekrafter. Den förut ej anade

utveckling i alla rigtningar på det ekonomiska området, som Norrland under do

senaste tiotalen af år företett, påkallar jemväl i sin mån vidtagandet af åtgärder,

hvarigenom den andliga odlingen inom dessa bygder må kunna hålla jemna steg

med den materiela utvecklingen. Det lifliga intresse, hvarmed denna angelägenhet

omfattas inom Norrland, vitsordas bäst af den beredvillighet, med hvilken redan två

af Norrlands städer, Hernösand och Umeå, förklarat sig benägna att, derest i fråga varande

läroanstalt blefve inom staden förlagd, kostnadsfritt upplåta jord till byggnadstomt,

gårdsplan och trädgård för densamma.

På dessa skäl tär jag i underdånighet hemställa, att Eders Kong]. Maj:t ville af

riksdagen äska nödiga anslag för upprättande af ett nytt fullständigt folkskolelärarinneseminarium

i Norrland. Enligt de för seminarielärares aflöning faststälda grunder

utgör hela beloppet åt de till lärare vid ett fullständigt seminarium utgående löner

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

45

14,650 kronor om året, hvartill kommer dels, i händelse af bifall till hvad jag förut

föreslagit angående teckningslärares aflöning, ett belopp af 125 kronor för höjande

af denne lärares lön, dels kostnaden för lokal och materiel, ved och ljus m. in.

som torde kunna beräknas tillsammans till 3,000 kronor, dels ock till understöd åt

seminarii-elever 10,000 kronor. Då seminariet ej komme att öppnas förr än hösten

1879, blifver dock under första året endast hälften af förenämnda belopp behöflig

eller för aflöning och lokal in. in. 8,900 kronor och för stipendier 5,000 kronor.

25:o.

Genom riksdagens år 1874 fattade beslut blef anslaget till arfvoden ochresekostnadsersättning

för folkskoleinspektörer, ej mindre med afseende derpå, att dessa

rese- och traktamentsersättningar ständigt växte, utan äfven och förnämligast på

det att, då tillfälle dertill funnes, inspektörer måtte kunna tillsättas, som odeladt

egnade sig åt detta maktpåliggande kall, förliöjdt till det belopp, hvarmed det för

närvarande utgår, eller 65,000 kronor.

Den betydliga förhöjning i skjutslega!!, som kort efter nämnda riksdags slut

vidtogs genom Kongl. kungörelsen den 18 September 1874, verkade emellertid,

oberoende af förhållandena inom folkskoleväsendet, till förökning af alla resekostnader,

följaktligen äfven inspektörernas.

Genom Eders Kongl. Maj:ts beslut den 23 Oktober 1874 bestämdes en väl behöflig

förhöjning af dessa inspektörers dagtraktamente, så att det, i stället för 3 kronor,

som det tillförene utgjort, från början af näst derpå följande år skulle utgå

med 4 kronor.

Redan i följd af dessa tvenne nådiga beslut måste eu ansenlig del af

den vid 1874 års riksdag beviljade tillökning af inspektörsanslaget tagas i anspråk

för inspektörernes rese- och traktamentsersättningar. Dertill har vidare kommit,

att i samma mån som folkskoleväsendet utvecklat sig, skolornas antal ökats, i

allmänhet med flera hundra om året, af hvilken anledning äfven inspektionen erhållit

en större omfattning, så att en allt längre tid af året egnats deråt och resorna

blifvit utsträckta, hvarigenom kostnaderna för dagtraktamente och reseersättning

åt inspektörerna ytterligare ökats.

En följd af dessa förenade orsaker har varit, att utgifterna för de förra

eller dagtraktamentena år 1876 uppgått till 17,840 kronor och för de senare eller

reseersättningarne till 29,028 kronor, tillsammans 46,868 kronor. Under år 1874

hade dessa sammanlagda kostnader utgjort 33,540 kronor, hvaraf visar sig, att

hela det vid 1874 års riksdag beviljade tillskott, 13,000 kronor, redan måst för

de nu nämnda ändamålen tagas i anspråk. Då man med visshet kan antaga, att

nu omförmälda kostnader så väl för 1877 som ännu mera för 1878 komma att ytterligare

ökas, uppstår redan i följd häraf oundgängligt behof af en tillökning i anslaget.

Anslag till

folkskoleinspektörer.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. om Statsverket 1878.

Folkhögskolor

Då vidare nu nämnda utgifter för inspektörernes rese- och traktamentsersättning

måst i första rummet och under alla förhållanden utgå, har häraf blifvit en

följd, att det ändamål, som riksdagen derjemte och förnämligast afsett vid den beslutade

anslagsförhöjningen, icke kunnat i så vidsträckt mån som önskligt varit tillgodoses.

Ehuru, så långt för handen varande tillgångar sträckt sig, vid tillsättning

af inspektörer afseende fästats vid den af riksdagen uttalade grundsats, att till

detta uppdrag utsåges personer, särskilt bekanta med folkundervisningen och oförhindrade

att åt inspektionen odeladt egna sina krafter, är det likväl nödigt, enär härtill

erfordras större arfvodesbelopp, att ökade tillgångar beredas, på det att eu

ännu mera utsträckt tillämpning af denna grundsats måtte kunna ega rum.

Åf alla dessa förhållanden synes framgå nödvändigheten af det i fråga varande

anslagets förhöjning, hvilken jag, med afseende på hvad nu anförts, icke kan

föreslå att blifva mindre än 20.000 kr.

På grund häraf hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes af riksdagen äska en förhöjning af anslaget till arfvoden och resekostnadsersättning

åt folkskoleinspektörer med 20,000 kr.

26:o.

Ett årligt förslagsanslag af 30,000 kr. är af riksdagen beviljadt till understöd

åt sådana i verksamhet varande folkhögskolor, som visat sig gagneliga och

af Eders Kongl. Maj;t pröfvas vara i behof ad dylikt understöd, under vilkor, att

landsting, kommuner eller enskilde, hvar för sig eller gemensamt dertill lemna

bidrag, Indika, inberäknadt elevafgifter, sammanlagdt uppgå till minst enahanda

belopp som statsbidraget, hvithet sistnämnda dock ej får öfverstiga 2,000 kr. till

hvarje skola.

Under år 1877 hafva tillsammans 24 folkhögskolor varit i gång och, under

iakttagande af de stadgade vilkoren, blifvit med statsanslag understödda.

De ingångna redogörelserna utvisa, att dessa nya läroanstalter utveckla en

gagnande verksamhet, under en allt mera stadgad tillämpning af de grundsatser,

som vid de svenska folkhögskolorna gjort sig gällande. Erfarenheten har likväl

gifvit vid handen, att undervisningstiden, hvilken vanligen utgjort sex månader

under vintern, varit nog kort. För att det åsyftade ändamålet skulle kunna med

större säkerhet vinnas, hafva derföre flera bland folkhögskolorna på senare tider

sökt ordna sig så, att de skulle kunna meddela undervisning åt samma lärjungar

under två på hvarandra följande vintrar. Denna anordning, som beredt den fördel,

att hvad som inhemtats hunnit vida mer befästas och mogna, har befunnits synnerligen

ändamålsenlig. Men den medför naturligtvis betydligt större kostnader, emedan

två afdelningar af lärjungar i följd deraf ofta måste hvar af sin lärare undervisas.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kong!. Maj:ts Nåd. Trop. om Statsverket 1878.

47

Då den sålunda afsedda utvidgningen ostridigt länder till undervisningens

gagn och måste kraftigt bidraga till att gorå den mera fruktbärande, synes mig

det sträfvande, som vid folkhögskolorna i detta hänseende sjelfmant uppkommit,

höra af staten understödas, för hvithet ändamål det hittills för hvarje särskild

skola medgifna högsta anslagsbeloppet borde något höjas.

Då dertill kommer, att anslaget redan vid den utdelning, som nästlidna

år skett efter hittills gällande grunder, visat sig, i följd af det tilltagande antalet

folkhögskolor, vara allt för knappt, hemställer jag i underdånighet, att Eders

Maj:t måtte föreslå riksdagen att förhöja detta anslag med 10,000 kr., samt medgifva

att, med för öfrigt oförändrade vilkor för anslagets användande, statsbidraget

måtte kunna utgå med ett belopp af högst 3,000 kr. för hvarje folkhögskola, vid

hvilken eu andra afdelning blifvit inrättad och hvarest minst hälften af de elever,

som under närmast föregående läseår genomgått den första årskursen, fortfarande

begagna undervisningen.

27:o

I underdånigt betänkande den 11 November 1875 har komitén för den tekniska

undervisningens ordnande afgifvit förslag till reorganisation af slöjdskolan i

Stockholm. Sedan kommerskollegium, efter det slöjdskolans styrelse blifvit hörd,

den 12 Oktober 1877 afgifvit utlåtande i ämnet, får jag nu för Eders Kong!.

Maj:t underdånigst framställa förslag till ordnande af nämnda läroanstalt.

Slöjdskolan i Stockholm, hvilken nu mera så väl genom sitt stora lärjungeantal,

uppgående för läseåret 1876—77 till 2,673, som genom sin omfattande

undervisning är en af de mest betydande bland de för yrkesarbetares undervisning

afsedda läroanstalter, har för sin uppkomst att tacka enskilda personers och föreningars

nit och intresse för industriens omvårdnad. År 1844 öppnades i akademiens

för de fria konsterna hus eu enskild söndagsritskola för handtverkare, som

år 1846 öfvertogs af den kort förut stiftade svenska slöjdföreningen. Hon benämndes

derefter: Svenska slöjdföreningens söndags- och aftonskola. Undervisningen

omfattade till eu början linearteckning, perspektivlära, frihandsteckning,

modellering och geometri. Lärjungarnes antal utgjorde omkring 100. De årliga

inkomsterna bestodo, förutom lärjungarnas utgifter, endast af slöjdföreningens bidrag.

Snart vann skolan den betydenhet, att hon ej vidare kunde förblifva öfverleinnad

uteslutande åt den enskilda omvårdnaden. Stockholms stad åtog sig be-''

kostandet af skolans lokal, och riksdagen lemnade från och med år 1849 ett bidrag,

som småningom höjdes till 15,000 kr. på ordinarie stat. År 1858 öppnades slöjdskolan

för qvinliga elever och öfvertogs följande år af staten, samt erhöll särskild

styrelse med kommerskollegium såsom öfverstyrelse. Antalet lärjungar hade nu

stigit till omkring 500.

Sedan skolan blifvit eu statsanslag, utvidgades hennes verksamhet än mera

Slöjdskolan

Stockholm.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj.is Nåd. Trop. om Statsverket 1878.

så väl med afseende på undervisningens omfattning som på lärjungarnes antal.

Beliofvet af eu särskild, för skolans ändamål afpassad lokal blef allt kännbarare,

och genom statens, kommunens och skolans samverkan kom eu sådan till stånd

samt uppläts till begagnande i Januari 1868.

Innan detta skedde, hade Kongl. Maj:t i nådig proposition till 1865—66

årens riksdag för skolans definitiv;! ordnande begärt en tillökning i dess ordinarie

anslag af 61,000 kr. Rikets ständer anförde till svar härå, att enär bestämmandet

af åtskilliga för skolan erforderliga anslagsbelopp vore beroende af det sätt, hvarpå

skolan i den nya lokalen kunde blifva ordnad, rikets ständer funnit det vara för

tidigt att fastställa en definitiv utgiftsstat för inrättningen, helst de nya förhållanden,

som af flyttningen föranleddes, torde medföra behofvet af ändringar i de för

skolan gällande stadgar, som kunde hafva inflytande på utgifternas reglering, hvarvid

för öfrig,''t borde tillses, att för kostnadernas inskränkande, så vidt möjligt vore,

ej andra läroämnen föreskrefvos än som för skolans egentliga ändamål erfordrades.

Det begärda anslaget beviljades derföre endast på extra stat. Då kommerskollegium

före påföljande riksdag i underdånighet anmälde skolans behof att fortfarande

vara i åtnjutande af berörda tillökning i statsanslag, hemstälde kollegiet

tillika, att de af rikets ständer i fråga satta ändringarna i skolans stadgar, samt

slutliga bestämmandet af det antal ämnen, hvari undervisning vid läroverket må

lemnas, finge anstå till dess, efter skolans inflyttande i dess nya lokal, någon tids

erfarenhet vunnits om de förändrade förhållanden, som deraf kunde föranledas. Sedan

nämnda tid har skolan fortfarande uppburit den största delen af sitt statsanslag

på extra stat till ett belopp, som för närvarande utgör, inberäknadt dyrtidstillägg,

72,130 kronor, och läroverket är fortfarande i saknad af den definitiva organisation,

hvars behöflighet riksdagen erkänt.

Den 28 December 1872 uppdrog Eders Kongl. Maj:t åt komitén för den

tekniska undervisningens ordnande att verkställa utredning i ändamål bland annat

att söka bestämma rätta omfånget för undervisningen vid slöjdskolan i Stockholm.

Med anledning häraf hafva komiterade afgifvit det betänkande, som, efter hvad jag

förut nämnt, nu utgör föremål för nådig pröfning.

Efter att hafva egnat slöjdskolans inrättning och verksamhet eu sorgfällig

granskning, uttala komiterade såsom sin åsigt, att inom skolan meddelas en både

allvarlig och mångsidig undervisning i tekniskt vigtiga kunskapsgrenar, och att

■hon genom sin verksamhet kraftigt främjat den svenska industrien. Men komitén

anser tillika, att skolans organisation lemnar åtskilligt öfrigt att önska, och att

den icke är lämplig att läggas till grund för den fortsatta utvecklingen af denna

läroanstalt. Komiterade hafva i nämnda hänseende hufvudsakligen anmärkt: att

undervisningen vid skolan icke är ordnad med afseende å ett noga bestämdt syfte;

att, oaktadt skolan i flera fall är rikare utrustad än någon annan likartad anstalt,

hon likväl ingalunda meddelar i tillräcklig utsträckning just den undervisning, som

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bil. J\ko 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

49

synes vara af behofvet mest påkallad; oeli atp förvaltningen är tung och kostsam

samt för en läroanstalt föga lämplig.

Till närmare utveckling af dessa anmärkningar, särskild! sä vidt de röra

den vid skolan meddelade undervisning, anför komitén, att denna vore på en gång

för mycket omfattande och för mycket inskränkt, enär, å ena sulan, skolan egnar

eu betydlig de] af sin verksamhet åt meddelande af undervisning i läroämnen sådana

som modersmålet, skrifkonst, främmande språk och räknekonstens enklaste

grunder, Indika läroämnen tillhöra andra läroverk, och, om de intagas vid eu

teknisk skola, endast böra betraktas som biämnen, under det att, å andra sidan.

undervisningen i åtskilliga af de kunskapsgren!-, som böra vara hufvudämnen,

exempelvis konstindustriel fackteckning och formlära, uppsatsskrifning med särskild!

afseende å yrkesidkares behof, äfvensom verktygslära, icke har, äfven om den förekommer

i programmen, vunnit den utveckling, som den borde ega vid en så betydande

och rikt utrustad arbetareskola.

Det jemförelsevis betydliga statsanslag, som slöjdskolan åtnjuter, syntes komiterade

endast då kunna försvaras, om skolan med anlitande af hufvudstadens rikare

tillgångar så val på lärarekrafter, som ock i öfrigt tjenliga bildningsmedel, meddelar

en special-undervisning, som icke kan i lika hög grad bibringas å andra orter

inom landet. De speciela områden, slöjdskolan, om hon rätt organiserades, skulle

vara särdeles lämplig att tillgodose, och hvilka borde gifva henne en från deöfriga

likartade läroanstalterna väsentligt skiljaktig ställning, äro, enligt komiténs mening,

dels den högre konstindustriela, dels den för byggnadsarbetare afsedda undervisningen.

Hvad först beträffar den högre konstindustriela undervisningen, har blifvit

anfördt, att äfven eu väl inrättad afton- och söndagsskola icke kan meddela hela

den undervisning, som konstindustrien påkallar, och att en sådan skola lika litet

kan bibringa en fullständig konstnärlig bildning åt mönsterritare, modellörer och

tekniska ritlärare, som hon kan utbilda ingeniörer och konstruktörer. Endast undantagsvis

kunna arbetare under de få timmar, som undervisning meddelas i aftonocli

söndagsskolan, och med den egendomliga organisation en sådan skola måste ega,

hinna förvärfva en så omfattande konstindustriel bildning, att de kunna blifva sjelfständigt

ledare i sitt yrkes högre verksamhet. De kunna visserligen der utbilda

sin smak för att välja goda mönster för sina arbeten samt genom teckning och

modellering så öfva öga och hand, att deras arbetsskicklighet deraf har väsentligt

gagn; men det återstår dock att förvärfva den säkra insigt och den sjelfständiga

förmåga, som icke inskränker sig till efterbildning, utan grundlägger en verksamhet

helt och hållet på egen hand. Vid större anstalter för tillverkning af konstindustriela

föremål anställas ofta särskilda mönstertecknare, och stundom egna sig

personer uteslutande åt förfärdigandet af teckningar för olika yrken, inom Indika

det konstnärliga elementet spelar en väsentlig rot Vanligen nödgas likväl den

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bil. N:o 7 till Kongl. Majds Nåd. Prop.. om Statsverket 1878.

mindre yrkesidkaren att sjelf utföra sådana teckningar, så framt han icke inskränker

sig till att kopiera en god eller dålig förebild. I hvilket fall som helst erfordras

läroanstalter för bibringande af en högre konstindustriel bildning, hvilken, om

den ock kunde vid de särskild! för skön konst inrättade läroverk meddelas, likväl

med mera fördel lemnas i fristående läroanstalter eller ock vid de tekniska skolorna.

Undervisningens hela karakter bör nemligen vid eu konstindustriel skola vara teknisk:

den måste fästa afseende vid det praktiska lifvets fordringar och de små tillgångarne,

hvaremot undervisningen vid konstakademierna står höjd öfver dessa vilkor.

Komiterade erinra huru äfven i vårt land flera vigtiga industrigrenar hafva

behof af konstens hjelp, samt huru mycket i detta hänseende återstår att önska.

Främmande länders konstindustriela alster efterbildas i de allra flesta fall hos oss.

Både för vårt lands värdighet och dess ekonomiska fördel vore det önskvärd!, att

de industrialster, som utgöra föremål för vår dagliga förbrukning eller äro afsedda

för trefnad och beqvämlighet i våra hem, icke blefve endast efterapning^]-, utan

både tänkta och utförda inom landet, samt att de i följd deraf erhölle eu sjelfständig

nationel pregel. Sattes våra industriidkare genom en ändamålsenlig konstindustriel

undervisning i tillfälle att beträda donna väg, skulle den svenska konstindustrien

sannolikt snart kunna värdigt uthålla täflan med den utländska livilkens

alster nu så ymnigt förekomma inom landet.

Komiterade anse, att den högre konstindustriela undervisningen i Sverige

lämpligen bör kunna meddelas inom eu särskild afdelning vid slöjdskolan i Stockholm,

i hvilken skola redan nu finnas icke allenast ganska vigtiga element härför,

nemligen ändamålsenliga och rymliga lokaler, goda samlingar och i öfrig! behöflig

materiel för den högre undervisningen i frihandsteckning, utan äfven undervisning

i flera för konstindustrien vigtiga kunskapsgrenar.

Fn annan special-undervisning, som, enligt komiterades åsigt, bör kunna

vid slöjdskolan meddelas, är undervisningen för byggnadsarbetare under de månader

af året, då byggnadsföretagen i vårt land i följd af klimatiska förhållanden

ligga nere eller åtminstone bedrifvas med föga kraft. Redan nu lemnar slöjdskolan

undervisning i byggnadslära och byggnadsritning icke endast om aftnarne, utan

under vintermånaderna tillika vissa förmiddagar, och denna undervisning följes af

ganska många arbetare, som tillhöra byggnadsyrkena. Enligt komiterades förslag

skulle genom utvidgning och systematisk anordning af denna undervisning eu särskild

afdelning bildas vid slöjdskolan, så att denna skulle kunna motsvara de byggnadsyrkesskolor.

Indika i flere länder verka för främjande af byggnadshandtverken

och der visat sig i hög grad gagnande. Den skilnad, som förefinnes mellan den

af komiterade föreslagna byggnadsyrkesskolan och den hittills vid slöjdskolan meddelade

undervisningen för byggnadsarbetare, består dels deri, att vid den förra eu

fullständigt ordnad, för det speciel ändamålet särskildt afpassad och på bestämda

förkunskaper grundad undervisning skulle meddelas, hvilket icke med slöjdskolans

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Bil. N:o 7 till Kong!,. Maj:ts Nåd. Trop. om Statsverket 1878.

nu varande organisation kan ega rum, och dels deruti att vid byggnadsyrkesskolan

undervisningen åtminstone i allmänhet kan vara obligatorisk, så att eu allvarligare

ordning vid dess begagnande kan göras gällande.

Dessa båda afdelningar af slöjdskolan i Stockholm skulle således enligt

komiterades förslag lemna dagundervisning. Men för öfrigt borde slöjdskolan hädanefter

såsom hittills på de lider, då arbetaren i allmänhet är i tillfälle att deraf

begagna sig, meddela en för honom lämplig teknisk undervisning till den utsträckning,

som behofvet krafvel- uti en i industriel! hänseende så betydande stad som

Stockholm, hvarjemte slöjdskolan fortfarande, ehuru i eu särskild afdelning, skulle

lemna qvinligt lärjungar tillfälle att inhemta de insigter och färdigheter, som för

dem äro af vigt, om de egnat sig eller skola egna sig åt tekniska yrken.

Utom den ordinarie undervisningen vid slöjdskolan skulle hädanefter såsom

hittills i skolans undervisningsplan upptagas vissa extra ordinarie läroämnen, hvaribland

dels kunskapsgrenar sådana som främmande språk samt läran om näringsoch

kreditförfattningar, hvilka, om ock af väsentligt gagn för flere af slöjdskolans

lärjungar, likväl ligga något vid sidan af den egentliga tekniska undervisningen, dels

sådana läroämnen, hvilka åsyfta att främja införandet af nya eller väsendtligt förbättra

redan i landet idkade tekniska näringar, exempelvis tillverkningen af papparbeten,

lackering, litografi, och dels speciel framställningar af vissa synnerligt vigtiga

grönår af tekniken, såsom t. ex. läran om ångpannors och ångmaskiners skötsel,

hvilka lämpligast föredragas i tid efter annan anordnade populära kurser.

På samma gång som komiterades förslag sålunda åsyftar att utvidga den rent

tekniska undervisningen vid slöjdskolan i Stockholm genom att vid läroanstalten inrätta

afdelningar för högre konstindustriel undervisning och för byggnadsyrkesundervisning,

tillstyrka komiterade å andra sidan en inskränkning af slöjdskolans undervisning

i de till den allmänna medborgerliga bildningen hörande läroämnena, hvilka

de anse icke böra upptagas i skolans program i annan mån, än för så vidt de på

samma gång äro af omedelbar teknisk betydelse. De skäl, som komiterade anfört

för denna inskränkning, äro: att slöjdskolan, om hon skall kunna rätt uppfylla sin

vigtiga bestämmelse, måste ordnas uteslutande med afseende å denna och icke förspilla

sina krafter med att söka uppnå derför främmande syften; att det ständigt

växande antalet lärjungar gör det nödvändigt att afskilja den undervisning, som

icke står i omedelbart sammanhang med skolans ändamål; att vid slöjdskolan ganska

många lärjungar finnas, som förnämligast deltaga i undervisningen i de vanliga

lblkskoleämnena; att icke få fall hafva förekommit, att lärjungar i Stockholms

folkskolor i förtid lemnat dessa för att i slöjdskolan, med åtnjutande af den större

frihet denna lemuar, begagna undervisningen i dessa ämnen, utan att derigenom förbereda

sig till inträde i industriens tjenst; samt att det med fog kan i fråga sättas,

huruvida staten bör åtaga sig kostnaden för undervisning i de vanliga folkskoleämnena,

hvilken det eljest åligger kommunerna att bestrida. Om ock slöjdskolan

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bil. No 7 till Kanyl. Maj:ts Nåd. Vrop. om Statsverket 1978.

under den första perioden af sin verksamhet, innan don allmänna folkundervisningen

på långt när vunnit deri utsträckning den nu oger, med allt skäl upptog äfven

folkskoleämnen i sin läroplan, hade dock förhållandena nu så förändrats, att slöjdskolan

icke längre behöfde befatta sig med den allmänna medborgerliga undervisningen.

Det funnes nemligen redan flere af hufvudstaden upprättade afton- och

söndagsskolor samt dessutom borgare- och handtverksskolor, Indika kunde uppfylla

detta behof, och komiterade anse dessutom otvifvelaktigt, att hufvudstaden, som

på, ett för densamma hedrande sätt sörjt för sina folkskolor, äfven skall åtaga sig

anordnandet och bekostandet af lärokurser i svenska språket, skrifkonst och räkning,

säl skild! afpassade för personer, som begagna slöjdskolans undervisning''. —

I sitt ytti ande öfver komiterades underdåniga betänkande och förslag har

slöjdskolans ^styrelse vitsordat giltigheten af flera bland de anmärkningar, som af

komiterade sålunda hlifvit framstälda mot läroverkets organisation, under erinran att de

antydda bristerna härröra bland annat deraf, att slöjdskolan växt upp ur förhållandena,

utan att ega några föredömen, efter Indika hon kunde bildas, samt af de svårighetei,

som uppstått genom skolans osäkra ekonomiska ställning och genom den

hastiga tillväxten i antalet lärjungar, dessas nästan obegränsade frihet att begagna

undervisningen och deras i stadgarne medgift^ befrielse från all kunskapskompetens

för inträde.

Styrelsen biträder i det hela komiterades uppfattning af ändamålet med de

inom skolan föreslagna fyra afdelningarna, ehuru hon icke anser, att dessa utdelningar

i allmänhet böra ordnas oberoende af hvarandra. — I fråga om aftonoch

söndagsskolan delar styrelsen i allo de åsigter rörande organisationen af de

tekniska afton- och söndagsskolorna, som komiterade uttalat i sitt förut afgifva

betänkande om den lägre tekniska undervisningen i riket. — Inrättandet af

eu högre konstindustriel läroanstalt i samband med slöjdskolan tillstyrkes af styielsen,

som anser, att eu sådan anstalt lått kan fullständigt utvecklas ur slöjdskolan,

om läraiekiafterna förstärkas och tillgång till nödig materiel beredes samt

om, med uppställande af vissa inträclesfordringar, lärjungen berättigas att om formiddagaine

och, på sätt komiterade föreslagit, äfven utom undervisningstiderna begagna

skolans lokaler och materiel. — Äfven har styrelsen funnit sig kunna förorda

inrättandet af en byggnadsyrkesskola såsom eu afdelning af slöjdskolan, helst undervisning

i samtliga dithörande läroämnen redan nu der meddelas. — Likaså instämmer

styrelsen hufvudsakligen i hvad komiterade föreslagit i afseende på den

tekniska undervisningsanstalten för qvinno!-, samt i fråga om den extra ordinarie

undervisningen, ehuru hon anser, att den förstnämnda ej bör från afton- och söndagsskolan

lösbrytas. — Slutligen, beträffande komiterades förslag att inskränka undervisningsskyldigheten

i de till den allmänna medborgerliga bildningen hörande

läi oämnen, föiklaiai styl elsen, att skolans verksamhet i det hela skulle vinna på

befrielse från dessa ämnen, och önskar derför på det lifligaste, att de måtte från

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

58

henne helt och hållet lösgöras. Styrelsen anser likväl att detta, för att undvika

plötsliga och starka öfvergångar, endast bör småningom försiggå, i den män visshet

vunnits derom, att behofvet af ifrågavarande undervisning redan blifvit utan

statens mellankomst fullt tillgodosedt. —

Kommerskollegium framhåller i sitt underdåniga utlåtande, att när kollegium,

på grund af vunnen erfarenhet om åtskilliga i sammanhang med slöjdskolans nu

varande organisation stående förhållanden, hvilka synts kollegium påkalla förändring

och rättelse, fann sig föranlåtet föreslå öfverlemnandet till komitén af uppdraget att

åstadkomma utredning rörande nämnda organisation, i ändamål att få ådagalagdt,

huruvida denna kunde anses mot skolans uppgift och kostnaderna för hennes upprätthållande

i detta skick svarande, kollegium afsåg just de två omständigheter,

hvilka, bland annat, ådragit sig komiterades uppmärksamhet såsom i främsta rummet

gifvande anledning till anmärkningar mot sagda organisation, nemligen att undervisningen

vid slöjdskolan icke vore ordnad med afseende å ett noga bestämdt syfte

och att förvaltningen vore tung och kostsam samt för en läroanstalt föga passande.

Kollegium, som af den nu gjorda utredningen i mer än ett hänseende funnit bekräftad

den åsigt om behofvet af mera klarhet, följdrigtighet och enkelhet i sjellva

plananläggningen för skolan, har vid sådant förhållande och då läroanstalten, i den

form den samma enligt komiterades förslag skulle erhålla, synts kollegium böra finnas

gifvet företräde framför slöjdskolan i det skick, i hvilket den för närvarande

är ordnad, ansett sig ega skäl att, hvad angår sjelfva organisationsplanen, i allt

hufvudsakligt till nådigt godkännande förorda sagda förslag. —

Jag har ansett mig böra för Eders Kong!. Maj:t utförligt redogöra för de

åsigter, hvilka från olika sidor blifvit framställda i fråga om sjelfva planen

för slöjdskolans verksamhet. Bet ligger i sakens natur, att för en läroanstalt af

så stor omfattning och betydelse som den ifråga varande det är af framstående vigt

att noga utstaka gränserna, inom hvilka den bör verka. Af det anförda framgår,

att i hufvudsaken sä väl skolans styrelse som kommerskollegium öfverensstämma

med komiterade, i det de samtliga anse, att vid slöjdskolan böra finnas, hädanefter

som hittills, en teknisk afton- och söndagsskola samt eu teknisk undervisningsanstalt

för kvinnor, men att dessutom den undervisning, som vid slöjdskolan redan

förefinnes i de till de konstindustriela och byggnadsfacken hörande läroämnen,

bör så utvidgas och ordnas, att en högre konstindustriel läroanstalt samt eu

byggnadsyrkesskola der bildas. Det synes mig äfven i hög grad af behofvet påkalladt,

att Sverige snart kommer i åtnjutande af de fördelar, hvilka läroanstalter,

sådana som de två sistnämnda, tillskynda industrien och byggnadsyrkena. Under

de tvenne år som förflutit sedan komiterades underdåniga betänkande och förslag

afleinnats, hafva i andra länder nya anstalter af nämnda slag uppstått eller äldre

blifvit reorganiserade och utvidgade. Att på ett för det allmänna mindre betungande

sätt, än det komiterade föreslagit, uppnå det afsedda vigtiga syftemålet, torde

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

svårligen låta sig'' göra, och det föreslagna synes äfven motsvara (let närvarande

behofvet. Jag kan derföre icke annat än i underdånighet tillstyrka de i fråga satta

förändringarnas utförande.

Hvad beträffar den högre konstindustriela läroanstalt, hvars upprättande

såsom eu särskild afdelning af slöjdskolan blifvit satt i fråga, synes mig

dess verksamhet lämpligen kunna något utvidgas utöfver hvad komiterade föreslagit.

I öfverensstämmelse med detta förslag skulle läroanstalten hafva till

uppgift bland annat att meddela undervisning åt blifvande lärare i teckning vid

tekniska afton- och söndagsskolor. Med anledning häraf har fråga uppstått huruvida

icke jemväl den undervisning, som erfordras för utbildande af teckningslärare

vid elementarläroverken och fölkskolelärareseminarierna, skulle kunna åstadkommas

vid slöjdskolan, helst fria konsternas akademi sjelf väckt förslag om indragning af

den vid dess läroverk inrättade elernentarteckningsskola, hvars genomgående hittills

utgjort vilkor för anställning såsom teckningslärare vid elementarläroverken. Den

komité, som den 20 Oktober 1877 af Eders Kongl. Maj:t tillsattes för utredande af

vissa frågor rörande den tekniska undervisningen, har derföre erhållit uppdrag att

jemväl i detta ärende afgifva utlåtande. Så val denna komité som slöjdskolans styrelse,

hvilken ock yttrat sig i ämnet, har ansett en sådan undervisning kunna vid

slöjdskolan meddelas, sedan den högre konstindustriela läroanstalten kommit till

stånd. En dylik anordning synes mig, på samma gång som den orsakar ringa eller

ingen kostnad, innebära väsentliga fördelar. Om ock en icke obetydlig olikhet förefinnes

mellan de uppgifter som tillhöra ritlärarne vid de allmänna och vid de tekniska

läroverken, så är likväl denna skilnad icke större, än att ofta nog en och

samma ritlärare får tjenstgöra vid båda slagen af läroverk. I synnerhet måste detta

blifva förhållandet i de mindre städerna, der man väl kan förutse att, såsom regel,

ritläraren vid det allmänna läroverket äfven kommer att meddela undervisning i den

tekniska afton- och söndagsskolan, när en sådan kommit till stånd. Man har också

i andra länder, såsom i England och Österrike, i samband med de högre konstindustriskolorna

ordnat undervisning för blifvande ritlärare. Om eu högre konstindustriel

afdelning upprättas vid slöjdskolan i Stockholm, bör den med så mycket

mera skäl kunna användas för blifvande ritlärares bildande, som genom det stora

antalet lärjungar i den tekniska afton- och söndagsskolan rikt tillfälle lemnas lärarekandidaterna

att såsom underlärare vid denna inhemta vana vid undervisning och

kännedom af lärometoder och materiel. Sist nämnda komité har äfven ansett, att

åtminstone under den närmaste framtiden icke någon annan tillökning i den beräknade

kostnaden för den högre konstindustriela afdelningen skulle blifva eu följd

af dess sålunda utvidgade verksamhet, än om en summa skulle anvisas till stipendier

för ritlärareelever, samt något större arfvoden, än komitén för den tekniska

undervisningens ordnande föreslagit, utgå till fackföreståndaren för denna afdelning

och till den lärare, som meddelade undervisning i konststilarne.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

Beträffande den undervisning i de till den allmänna medborgerliga bildningen

hörande kunskapsgren!1 som slöjdskolan nu lemnar, och hvilken koiniterade

för den tekniska undervisningens ordnande föreslagit att derifrån afskilja, skulle

visserligen någon tvekan kunna ega rum, om icke härmed borde anstå tills Stockholms

stad ytterligare utvidgat den undervisning, som genom dess försorg redan

blifvit ordnad såsom fortsättning af folkskolans. Men med kännedom af den frikostighet,

hvarmed hufvudstaden hittills sörjt för de till den allmänna folkbildningen

hörande läroanstalter, när ett verkligt behof gjort sig gällande, anser jag,

att dröjsmål icke bör ega rum med i fråga varande undervisnings afskiljande

från slöjdskolan, och detta så mycket mindre som denna förändring, enligt hvad

jag förut anfört, öfverensstämmer med riksdagens en gång uttalade önskan. —

De af koinitén föreslagna detaljbestämmelser i afseende på slöjdskolan torde

jag för närvarande icke böra underställa Eders Kongl. Maj:ts pröfning i vidsträcktare

mån än så vidt de inverka på utgiftsstaten för skolan.

De vid slöjdskolan för närvarande anstälde lärare för den ordinarie undervisningen

utgöras dels af öfverlärare, dels af underlärare, begge slagen med fäst

aflöning, och dels af biträdande lärare. Koiniterade sammanföra de två sistnämnda i en

klass och föreslå således blott två slag af lärare: öfverlärare och underlärare, af Indika

de förra skulle utöfva en fullt sjelfständig verksamhet och tjenstgöra vid skolan hela

läseåret, och de senare biträda de förra samt inkallas till tjenstgöring i den mån

det periodiskt vexlande antalet lärjungar sådant påkallar. Endast öfver lärår ne skulle

erhålla fast anställning med bestämda arfvoden, under det att för aflönande af underlärare

skulle anvisas eu viss summa af skolans årsäll slag. Komiterade motivera

denna förändring dermed, att då de för närvarande vid slöjdskolan anstälde underlärarne,

derför att de hafva fasta, om och särdeles knappa löner, äro förpligtade

att vara närvarande de bestämda lektionstinnnarne, äfven under de tider på året,

när antalet lärjungar icke gör deras biträde behöflig!, det följaktligen kan inträffa

att underlärarnes tid onödigt tages i anspråk, samt att större kostnader än behöfligt

uppkomma. — Skolans styrelse anser sig icke kunna tillstyrka denna förändring,

befarande att om de fast anstälde underlärarne skulle ersättas med tillfälligt

inkallade biträden, desse ej skulle blifva fullt förtrogne med grunderna och

metoderna för undervisningen inom skolan, samt att ganska få dertill lämpliga personer

skulle vilja blifva underlärare, om de utan faststäld tjenstgöringstid måste

stå till skolans disposition. — Kommerskollegium deremot har icke funnit anledning

afstyrka komiterades förslag och erinrar, att, der en aflöning kan erbjudas,

fullt motsvarande det arbete, som hos läraren tages i anspråk, det, särskildt i

betraktande deraf, att den tid på dagen, då underläraren hufvudsakligen sysselsättes

inom skolan, är eu annan än undervisningstiden vid de flesta öfriga läroanstalter

inom hufvudstaden, ville synas som om den af styrelsen berörda svårigheten, der

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sfi Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Krog. om Statsverket, 1878.

deri verkligen skulle uppstå, icke borde, för så vidt förhållandena på förhand kunna

bedömas, blifva i någon högre grad vansklig att öfvervinna.

Det af komiterade framstälda förslag synes mig ingalunda afse att ersätta

underlärare med blott tillfälligt inkallade biträden, Indika skulle vara disponibla

utan fasts tåld tjenstgöringstid. Vore sådant händelsen, kunde styrelsens betänkligheter

måhända synas befogade. Men komiterades förslag åsyftar uppenbarligen

endast att inskränka användandet af underlärare till hvad nödvändigt är, så att

deras tjenstgöring afpassas efter behofvet, under det att dem beredes eu i förhållande

till deras arbete tillräcklig aflöning, hvarjemte komiterade så, mycket som möjligt

sökt använda de sjelfständigt öfverlärarne och derför föreslagit ett betydligt

större antal öfverlärarebefattningar än det som för närvarande finnes vid slöjdskolan.

Jag finner derför icke någon betänklighet vid att i underdånighet tillstyrka

komiterades förslag i fråga om lärarepersonalens organisation. —

I slöjdskolans förvaltning föreslå komiterade betydande förändringar. För

närvarande är vid denna läroanstalt anstäld en föreståndare, hvilken icke meddelar

någon undervisning. Han biträdes af eu sekreterare, eu matrikelförare, eu kassaförvaltare,

eu bibliotekarie, som tillika är skolans material förvaltare, samt af ett antal ordningsmän,

under läseåret 1876—1877 uppgående till tio. Enligt komiterades förslag

skulle en föreståndare stå i spetsen för hela läroanstalten och tillika utöfva den närmaste

ledningen af den tekniska afton- och söndagsskolans verksamhet samt sjelf

meddela undervisning vid slöjdskolan. Eu af lärarne i den högre konstindustriela

avdelningen och en af lärarne i byggnadsyrkesskolan skulle i egenskap af afdelningsföreståndare

leda hvar sin af dessa båda afdelningars verksamhet, och slutligen

skulle eu föreståndarinna utöfva den närmaste ledningen af och vaka öfver ordningen

vid den tekniska undervisningsanstalten för kvinnor, äfvensom der meddela

undervisning. Matrikelförarebefattningen anse komiterade kunna indragas, enär de

dit hörande göromålen kunde öfvertagas af slöjdskolans föreståndare, afdelningsföreståndarne

och föreståndarinnan. Äfven sekreteraregöromålen skulle enligt komiterades

förslag öfvertagas af föreståndaren, under förutsättning att för renskrifning,

registrering m. in. dylikt ett biträde för längre eller kortare tid åt honom anstå!- des. Ordningsmannabefattningarna borde indragas och de dem tillhörande göromålen

öfvertagas af lärarne. För (''ifrigt hafva komiterade, likasom för närvarande är

förhållandet, bland förvaltningspersonalen upptagit kassaförvaltare, bibliotekarie

samt predikant, hvartill konnne en maskinist jemte ett biträde åt denne, två portvakter

och tre vaktmästare.

Mot detta förslag anmärker styrelsen hufvudsakligen, att anställandet af

särskilda föreståndare för de fyra afdelningarna skulle göra sambandet mellan dessa

lösare och således förstöra den enhet, som enligt styrelsens åsigt är nödvändig

inom eu så stol'' skola som slöjdskolan, samt att skolans föreståndare skulle intaga,

eu på samma gång öfver- och samordnad, men derjemte i viss män underordnad

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bil. No 7 till Kongl. Maj:fs Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

57

ställning till afdelningsföreståndåren, hvilket styrelsen anser icke kunna undgå att leda

till ständiga kollisioner. Vidare förklarar styrelsen, att hon endast med stor

tvekan hiträdt komiterades åsigt, att skolans föreståndare skall såsom lärare deltaga

i under visning» vii, men hemställer emellertid, huruvida ej rättighet må beredas

föreståndaren att efter »''get fritt val och så länge styrelsen finner det förenligt med

hans öfriga åligganden, undervisa ett mindre antal lärotimmar i ett sådant ämne,

som antingen vore tillförene i läroprogrannnet orepresenteradt, eller hvari lärareplatsen

vore för tillfället obesatt, hvarjemte styrelsen anser, att medel höra anvisas

till arvoden dels för handhafvande! af inskrifningen och matrikelföringen, dels

för fullgörandet af de åligganden, som för närvarande tillhöra sekreteraren.

Kominer skollegium deremot tillstyrker i sitt underdåniga utlåtande i ämnet

de af komiterade föreslagna förändringar i slöjdskolans förvaltning såsom för läroanstalten

och dess förhållanden gagneligt. Dock har kollegium ansett, att det i

utgiftsstaten upptagna belopp för »diverse utgifter» borde höjas, för att bereda

föreståndaren nödigt biträde, på sätt komiterade föreslagit.

Till de af komiterade föreslagna förändringar i organisationen af förvaltningen

vid slöjdskolan får äfven jag i hufvudsaken tillstyrka nådigt bifall. Det synes

mig otvifvelaktigt, att om vid denna läroanstalt fullt ändamålsenliga afdelningar

för högre konstindustriel undervisning och för byggnads-yrkesundervisning skola

kunna uppstå, så måste den närmaste ledningen af dem anförtros åt personer med

speciela insigter i dit hörande ämnen. Man kan icke med de stora fordringar på

allmänt tekniska insigter och administrativ förmåga, som måste ställas på slöjdskolans

föreståndare, billigtvis begära, att han tillika skall vara i besittning af

fullständiga fackkunskaper inom så väl konstindustriens som byggnadskonstens

områden. Anställandet af en föreståndarinna för den tekniska undervisningsanstalten

för qvinno!’ synes mig öfverensstämmande med fordringarna på god ordning.

Det är visserligen sant, att genom anställandet af särskilda afdelningsföreståndare

sambandet mellan de olika afdelningarna i visst afseende försvagas, men å andra sidan

vinner man just genom att göra de olika afdelningarna mera oberoende af

hvarandra den stora fördel, att de kunna så sjelfständigt som möjligt utveckla sig

hvar i den riktning deras sinsemellan olika syften kräfva. Att det nödiga sambandet

derigenom icke rubbas, visar erfarenheten. Vid stora tekniska läroanstalter,

der undervisning lemnas i flera olika fack, är det ingalunda, såsom styrelsen yttrat,

ovanligt, utan snarare regeln, att utom föreståndaren för hela anstalten tillika särskilda

fack- eller afdelningsföreståndare finnas anstälda, utan att man deraf försport

de olägenheter styrelsen befarat.

Emellertid anser jag mig böra, med anledning af hvad styrelsen i frågan

anfört, i underdånighet tillstyrka två mindre jemkningar i komiterades förslag

rörande föreståndarens befattning, nemligen dels att åt styrelsen må öfverlemnas

att närmare bestämma hans undervisningsskyldighet, med fäst afseende på skolans

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

behof äfvensom på nödvändigheten för honom att använda största delen af sin tid

till öfvervakande af skolans gång i det hela, dels att till föreståndarens biträde för

matrikelföring, expedition in. in. eu sekreterare må anställas. Jag anser mig så

mycket hellre kunna tillstyrka att en sådan post upptages i staten, som, enligt

hvad jag redan haft tillfälle anföra, så vill komiterade som kommerskollegium förutsatt,

att ett dylikt biträde åt föreståndaren skulle på längre eller kortare tid antagas.

Jag öfvergår nu till beräkning af de årliga kostnader, som för slöjdskolan

i Stockholm, under förutsättning af nådigt bifall till hvad sålunda är föreslaget, blefve

behöflig^.

I hvad komiterade i detta hänseende föreslagit, och hvartill jag för undvikande

af öfverflödig vidlyftighet får hänvisa (jemför det underdåniga betänkandet sid.

99—104) har jag blott att i underdånighet föreslå följande förändringar.

Öfverläraren i läran om konst,stilarne vid den konstindustriela afdelningen

skulle enligt komiténs förslag aflöna» med 500 kr. Detta belopp synes mig, då

det måste blifva af synnerlig vigt att för i fråga varande ämne kunna vinna skicklige

lärare, nog knappt tilltaget, och då dertill kommer, att vid nämnda afdelning

äfven skulle bildas blifvande ritlärare, för Indika eu kurs i den allmänna konsthistoriens

grunddrag lärer böra föredragas, anser jag denne lärares aflöning böra

bestämmas till 1,000 kronor.

För den extra ordinarie undervisningen, till hvilken skulle räknas äfven undervisningen

i främmande språk samt i läran om närings- och kreditförfattningar,

hafva komiterade uppfört ett anslag af 3,500 kronor, hvarvid förutsatts att de

lärjungar, som begagna undervisningen i främmande språk, skola till eu del sjelfva

genom särskilda utgifter bekosta denna undervisning.

För min del finner jag väl lämpligt och billigt, att eu afgift erlägges af lärjungarne

för åtnjutande af denna undervisning, men anser tillika, att denna afgift

bör vara lindrig, på grund hvaraf, och med afseende tillika på den mängd af ämnen

som kunna ifrågakomma under denna rubrik, jag får hemställa att för nu nämnda

ändamål i staten upptages det af kommerskollegium föreslagna belopp, 4,500 kr.

Föreståndarens aflöning belöper sig för närvarande till G,000 kronor, deruti

inberäkuade hyresersättning och dyrtid,»tillägg. Enär enligt komiterades förslag

föreståndaren tillika skulle vara lärare vid slöjdskolan och i sådan egenskap åtnjuta

motsvarande ersättning, hafva komiterade föreslagit att hans aflöning såsom föreståndare

skulle nedsättas till 4,500 kronor, en förändring, som komiterade likväl icke ansett

höra vidtagas under den nu varande föreståndarens tjenstetid. Enligt hvad styrelsen

framhållit, kan likväl föreståndaren blott ett fåtal timmar i veckan meddela

undervisning, så framt icke hans hufvud,sakliga verksamhet deraf skall lida, men.

Under sådana förhållanden skulle det arfvode, han såsom lärare kunde åtnjuta, svårligen

uppgå till mer än ett jemförelsevis ringa belopp. I betraktande af den ansvarsfulla

ställning föreståndaren skulle ega såsom främste ledaren af donna om
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. om Statsverket 1878.

59

fattande läroanstalt, i hvilken ett ganska betydligt antal lärare (för närvarande icke

mindre än åttatio) meddela undervisning, samt med afseende på de stora anspråk, som

derföre måste ställas på föreståndaren, synes det vara för institutionen af framstående

vigt, att denne så aflöna», att han icke tvingas befatta sig med bisysselsättningar

för att förbättra sina inkomster, äfvensom det lämpligaste otvifvelaktigt är, att, såsom

i andra likartade fall, hans aflöning upptages såsom afsedd för föreståndaren, men

med förbindelse för denne att inom vissa gränser deltaga i undervisningen.

Riksdagen har på Eders Kong]. Maj:ts förslag nyligen fastställt löneförmånerna

för Chalmerska slöjdskolans föreståndare till 5,000 kronor med rätt till två

ålderstillägg, hvartdera af 500 kronor, förutom fri bostad. Lägre vilkor torde icke

rättvisligen böra bestämmas för föreståndaren för slöjdskolan i Stockholm. Hans

aflöning är derföre i förslaget till utgiftsstat upptagen till sitt nu varande belopp,

(5,000 kronor, så fördeladt att lönen beräknas till 4,000 kronor och tjenstgöring^- penningarne till 2,000 kronor.

Med afseende på vigten af de göromål, som åligga den vid den högre konstindustriela

läroanstalten anstälde lärare, hvilken derstädes tjenstgör såsom afdelningsföreståndare,

och hvilken derjemte skulle komma att vidkännas ytterligare ansvar

för ritlärarnes bildande, anser jag att hans årliga arfvode såsom afdelningsföreståndare

icke bör sättas lägre än till 800 kronor.

För aflöning åt den sekreterare, hvilken, enligt hvad ofvan är föreslaget,

skulle biträda föreståndaren med matrikelföring, expedition m. n:., synes ett årligt

arvode af 1,200 kronor böra vara tillfyllestgörande. För närvarande är matrikelföraren

allönad med 1,680 kronor och sekreteraren med 480 kronor, dyrtidstillägg

inberäknade.

I den af komiterado för stipendier, pris och belöningar föreslagna utgiftsposten

af 1,500 kronor torde, såsom förut blifvit anfördt, eu tillökning böra göras i

anseende till den vidsträcktare uppgift den konstindustriela läroanstalten skulle erhålla.

En förhöjning af stipendieanslaget synes vara ganska gagnelig, enär läroanstaltens

lärjungar derigenom sättas i tillfälle att mera odeladt egna sin tid åt studierna. 1

den nu föreslagna utgiftsstaten är derföre denna post upptagen till 2,500 kronor.

Med bibehållande i öfrigt af de belopp komiterade föreslagit skulle utgifts
-

staten sålunda blifva följande:

Föreståndarens aflöning............................................................... 6,000 kronor,

hvaraf 2,000 kronor utgöra tjenstgöringspenningar.

Aflöning åt öfverlärarne i

afton- och söndagsskolan ..................................................... 14,250

den tekniska undervisningsanstalten för qvinnor............... 6,700 „

den konstindustriella läroanstalten....................................... 10,900

byggnadsyrkesskolan............................................................... 4,450 „

Aflöning åt underlärarne ............................... 13,000 „

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bil. N:o 7 till Eongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

För den extra ordinarie undervisningen....................................

Arvode åt föreståndarinnan i den tekniska undervisningsanstalten

för qvinnor ...................................................

„ „ föreståndaren i den konstindustriela läroanstalten

„ byggnadsyrkesskolan.....................

,, sekreteraren ...............................................................

„ bibliotekarien, tillika skolans materjalförvaltare ...

,, kassaförvaltaren.........................................................

., „ predikanten ...............................................................

För maskinister och betjening...................................................

Lyshållning....................................................................................

Uppvärmning.................................................................................

Vattenförbrukning .......................................................................

Biblioteket ....................................................................................

Undervisningsmateriel och samlingar .......................................

Inventariers inköp och underhåll .............................................

Stipendier, pris och belöningar ................................................

Diverse utgifter ...........................................................................

4,500 kronor.

800

800

500

1,200

1,400

400

300

4,450

6,000

5.000

400

1.500

6.000

2,000

2.500

4,450

tf

tf

tf

tf

tf

tf

tf

tf

tf

tf

tf

Summa 97,500 kronor.

De årliga tillgångar, som skolan, oberoende af statsanslaget, eger till sitt

förfogande, äro enligt kommerskollegiets beräkning:

Skolafgifter ....................................................................................... kronor 7,500: —

Sjöstedtska fondens afkastning ........................................................ 2.400: _

Ersättning från geologiska byrån och landtbruksakademien för

uppvärmning och vattenförbrukning................................ 1,332: 90.

Summa kronor 11,232: 90.

Denna summa utjemnas af kollegiet, med afseende å svårigheten att på förhand

beräkna den möjliga vexlingen i skolafgifternas belopp, till 11,000 kronor,

hvadan det årliga anslag af statsmedel, som slöjdskolan efter reorganisationen skulle

behöfva, vore 86,500 kronor, eller 71,500 kronor utöfver det anslag af 15,000

kronor, som nu för skolan utgår å ordinarie stat. Då deremot de anslag, som

skolan årligen fått sig på extra stat anvisade, och hvilka för år 1878 inberäknadt

dyrtidstilläggen uppgå till 72,130 kronor, skulle upphöra, blefve statens utgifter

för slöjdskolan i sielfva verket något minskade mot tillförene.

Enär det icke synes mig vara underkastadt något tvifvel, att genom den nu

föreslagna organisationen, hvilken hufvudsakligen öfverensstämmer med hvad så väl

komitén för den tekniska undervisningens ordnande, som kommerskollegium tillstyrkt,

och hvilken i de vigtigaste punkterna jemväl blifvit af läroverkets styrelse

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. om Statsverket 1878.

61

förordad, slöjdskolan bör fullständigare än hittills kunna uppfylla det med henne

åsyftade ändamål, och då hinder nu mera icke torde förefinnas att å ordinarie stat

upptaga det för detta vigtiga läroverk erforderliga anslag, får jag i underdånighet

hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att för tillämpning af

den nu föreslagna organisationen af slöjdskplan i Stockholm bevilja en tillökning i

skolans ordinarie anslag af 71,500 kronor.

28:o.

Genom nådigt bref den 24 Maj 1872 förordnades, att eu rättskemist skulle

tills vidare anställas, samt att han utom sitt arfvode skulle ega att för hvarje under- laSmiten.

sökning uppbära en ersättning, icke öfverstigande 50 kronor, till betäckande af

kostnaden för reagentier och apparater. Vid 1875 års riksdag uppfördes lön på

stat för rättskemistbefattningen, hvilken derefter från och med 1876 varit tillsatt.

Lönen utgår med 4,500 kronor, och åligger det tjenstens innehafvare att, enligt

instruktion den 29 Oktober 1875, sjelf bekosta undersökningslokal (laboratorium)

samt nödiga reagentier och apparater mot den ersättning, som genom nådiga brefvet

den 24 Maj 1872 blifvit bestämd.

I afseende på denna ersättning har sundhetskollegium yttrat, att densamma

kunde anses motsvara behofvet, så länge rättskemisten var blott tillförordnad och

jemte sin befattning innehade annan tjenst samt begagnade laboratoriet vid den

läroanstalt, der han då var anstäld, men befans otillräcklig sedan denne tjensteman

måste sjelf bekosta icke allenast reagentier och apparater, utan äfven hyra för laboratoriilokalen,

brännämnen och uppassning, för hvithet allt kostnaden utgjort 2,600

kronor årligen, under det att nämnda ersättning, etter beräkning för åren 1878—

1876, i medeltal uppgått till endast 1,476 kronor om året.

Beträffande rättskemistens göromål har sundhetskollegium meddelat, att antalet

af de remisser och undersökningsföremål, som varit till honom öfverlemnade, utgjort:

är 1873:

remisser 48,

undersökningsföremål

74,

1874:

45,

»

59,

., 1875:

„ 48,

??

65,

1876:

59,

72,

1877:

.. 61,

102,

samt att hvar och en af undersökningarna erfordrat flere dagars arbete och eu jemn

tillsyn, medan utförandet af icke lä bland dem upptagit flera veckors tid, hvarjemte

ej sällan inträffat, att rättskemisten haft fyra till fem undersökningar på en gång

till sig remitterade, hvilket föranledt eu ansträngande och oafbruten sysselsättning,

enär dylika undersökningar måste så snart som möjligt företagas. I betraktande

af denna trägna tjenstgöring, och då den ersättning för verkstälda under sökningar.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Bil. Ko 7 till Kongl. Maj.is Nåd. Trop. om Statsverket 1878.

Provincialläkctrnes

löner.

som blifvit rättskemisten tillerkänd, årligen betydligt understigit kostnaden för underhållet

af hans laboratorium, samt då befattningens maktpåliggande beskaffenhet

otvifvelaktigt påkallade, att rättskemisten blefve satt i tillfälle att hålla sig ett biträde,

som till gagn för det allmänna Unge uppöfvas i hithörande undersökningars

verkställande, har kollegium hemstält, att Eders Kong! Maj:t täcktes af riksdagen

äska beviljandet af tjenstgöringspenningar åt rättskemisten, utöfver den nu utgående

lönen, till ett belopp af 1,500 kronor.

De grannlaga och maktpåliggande undersökningar, som tillhöra rättskemistens

befattning, och af livilkas omsorgsfulla utförande, särdeles vid svårare kriminalrättsliga

fall, medborgares lif och välfärd mången gång äro beroende, kräfva oundgängligen

omfattande vetenskapliga insigter hos den, åt hvilken ett sådant uppdrag

anförtros. I öfverensstämmelse med den af Eders Kong]. Maj:t godkända grundsats.

att rättskemisten borde aflönas lika med en professor vid universiteten eller

Karolinska institutet, beviljade ock 1875 års riksdag på Eders Kongl. Maj:ts framställning

eu lön af 4,500 kronor åt den först nämnde. Följande riksdag höjdes professorslönen

till 6,000 kronor, hvaraf 1,500 kronor utgöra tjenstgöringspenningar,

och denna förhöjning synes således böra föranleda en motsvarande tillökning i rättskemistens

aflöning. Men då i grunderna för denna aflönings bestämmande ingår,

att rättskemisten mot åtnjutande af särskild afgift för hvarje undersökning bör sjelf

bestrida de för undersökningarnas utförande erforderliga kostnader, och till dessa

jemväl hörer aflönande af erforderligt biträde, hvarom dock uttrycklig föreskrift ännu

ej meddelats, synas mig, för att anspråk på dylikt biträdes bekostande af statsmedel

ej måtte i fråga komma, de begärda tjenstgöringspenningarna endast böra

beviljas under vilkor, att rättskemisten, på sätt nu varande innehafvaren af befattningen

sig utfåst, sjelf aflönar biträde med ett belopp af 1,000 kronor.

Jag hemställer derföre underdånigst, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

riksdagen, att till tjenstgöringspenningar åt rättskemisten, att till vikarie afstås i

de lall Eders Kongl. Maj:t kan komma att närmare bestämma, bevilja eu tillökning

i anslaget till Medicinalstyrelsen med 1,500 kronor, under vilkor att rättskemisten

deraf använder 1,000 kronor till aflöning åt ett biträde vid de rättskemiska undersökningarnas

utförande.

29:o.

I underdånig skrifvelse den 24 sistlidne September har sundhetskollegium

anmält behofvet af en förbättring i provincialläkarnes, med ett belopp af 1,500 kr.

på stat uppförda löner och såsom skäl för denna framställning anfört: att desse

läkare så väl genom den vetenskapliga bildning, hvilken af dem fordrades, och hvars

förvärfvande kräfde en vida högre och kostsammare studiekurs, än för andre tjensteman,

som äfven genom vigten och ansvarsfullheten af deras kall såsom statens

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

63

tjenare, vore väl fort jon te af att finna on nödtorftig- bergning; — att deras tjenstgöring

vore synnerligen ansträngande, emedan de, när deras biträde påkallades,

måste i hvad väderlek som helst och ofta på obanade vägar begifva sig till embetsförrättningar,

hvarigenom deras helsa och krafter merendels blefve i förtid brutna, hvilket

ock ådagalades deraf, att bland 42 under de senaste tolf åren aflidne provincial1

likare endast 11 vid död stillfället uppnått eu ålder af 60 år eller derutöfver; —

att den låga aflöning, som provincialläkarne finge åtnjuta, nogsamt antydde hurusom

de för sin utkomst måste vara hufvudsakligen hänvisade till enskild praktik,

men att denna försörjningsutväg, utom det att den allt mindre kunde anlitas i

den mån krafterna vid framskriden ålder minskades, tillika blifvit på senare tiden

inskränkt af åtskilliga anledningar, såsom till exempel genom provincialläkaredistriktens

styckning, och genom inrättandet af allt flera enskilda distriktsläkarebefattningar

på landsbygden samt allt flera stadsläkare- och stadsdistriktsläkaretjenster

i städerna; — att under eu sådan fortgående inskränkning i

provincialläkarnes utvägar till bergning lefnadskostnaderna alltjemt stigit, hvilket

föranledt riksdagen att bereda löneförbättring åt statens flesta öfriga embets- och

tjensteman, bland andra åt militär!äkarne, af hvilka de med provincialläkarne närmast

likstälde, nemligen regementsläkarne, numera finge uppbära 2,800 kronor i

lön och dessutom särskild dagaflöning under den tid de befunne sig i verklig

tjenstgöring; — att militärläkarne alltså vore försedde med högre lönevilkor än provincialläkarne,

ehuru de förre jemväl hade den förmånen att under sin i fredstid

mindre ansträngande tjenstgöring ega bättre tillfälle att förskaffa sig ökade inkomster

medelst enskild praktik eller genom att med sin tjenst förena stadsläkare-,

distriktsläkare- eller lasarettsläkarebeställningar in. fl.; —samt att den jemförelsevis

ofördelaktiga ställning, hvari provincialläkarne sålunda vore försatte, gjort dessa

tjenster mindre begärliga, till följd hvaraf det inträffat, att tio sådana tjenster

inom rikets fyra nordligaste län under senaste åren varit och ännu vore obesatta,

oaktadt de förnyade gånger kungjorts till ansökning, hvilket förhållande medfört,

att invånarne i dessa distrikt ofta fått sakna läkarevård och att, när sådan kunnat

dem beredas genom extra läkares anställande, desses aflöning betydligt öfverstigit

provincialläkarelönen. — Kollegiet har på dessa skäl föreslagit, att provincialläkarnes

löner måtte höjas från 1,500 till 2,000 kronor och efter femton års väl

vitsordad tjenstgöring ökas med ytterligare 500 kronor.

I eu till Eders Kong!. Maj:t ingifven skrift har ett antal provincial läkare

anhållit, att lönen måtte, på sätt sundhetskollegiet föreslagit, bestämmas till 2,000

kronor, men två ålder stil 1 ägg-, hvardera ä 500 kronor medgifvas, det ena efter fem

och det andra efter tio års tjenstgöring.

Provincialläkaretjensternas antal uppgår för närvarande till 137, och vid

detta års utgång skola, om ej dödsfall inträffar, 48 läkare finnas, som innehaft sådan

tjenst femton år eller derutöfver. Bland dessa åtnjuta de 27 äldste ett löne
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

tillägg'' af 500 kronor och för innevarande år ett dyrtidstillägg af 400 kronor; de

öfriga 110 provincialläkarne hafva ett dyrtidstillägg af 300 kronor. Den nuvarande

aflöningen utgör således å ordinarie stat

110 provincialläkarelöner å 1,500.................................................. 165,000.

27 , å 2,000.................................................. 54,000.

Kronor 219,000.

hvartill komma dyrtidstillägg å extra stat till belopp af........................... 44,400.

Summa kronor 263.400.

och den af kollegium föreslagna:

137 provincialläkarelöner å 2,000 kronor...................................... 274,000,

hvartill komma ålderstillägg till vexlande belopp.

Tillökningen på ordinarie stat skulle således blifva 55,000 kronor, hvaremot

det på innevarande års stat uppförda anslag till dyrtidstillägg åt provincialläkare,

44,400 kronor, icke vidare skulle utgå, i följd hvaraf den verkliga tillökningen i

statsutgift, oafsedt ålderstilläggen, blefve 10,600 kronor.

Då jag anser de af sundhetskollegium åberopade förhållanden vara af beskaffenhet

att klart ådagalägga behofvet af en förbättrad aflöning för provincialläkarne,

men tillräcklig anledning synes mig åtminstone för närvarande saknas, att i detta

hänseende vidtaga större förändring än den af sundhetskollegium föreslagna, tillstyrker

jag i underdånighet att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen, att

provincialläkarelönerna må från och med år 1879 utgå med 2,000 kronor, och derutöfver

med ett ålderstillägg af 500 kronor efter femton års tjenstgöring, samt att,

för beredande af tillgång till normallönernas utbetalande, anslaget till provicialläkares

aflönande måtte ökas med 55,000 kronor.

Den för beredande under år 1879 af ålderstillägg åt sådana provincialläkare,

som då redan innehaft fullmakt å dylik tjenst i femton år, erforderliga tillökning

i det för ålderstillägg å hufvudtiteln särskild! uppförda förslagsanslag torde det

tillåtas mig att längre fram vid föredragning af denna anslagsrubrik föreslå.

30:o.

Tjenst görvngspe.

nningar åt

provincialläkare.

Till förbättring af lönevilkoren för provincialläkare i sådana distrikt, hvarest

till följd af befolkningens gleshet eller fattigdom och distriktens vidd eller deras

besvärlighet i afseende på sjukvårdens handhafvande, svårighet vid inträffade ledigheter

uppstått att finna sökande till tjensterna, eller hvarest läkarnes inkomster

befunnits allt för knappa i förhållande till deras lefnadsbehof, hafva tid efter annan

medel blifvit beviljade att utgå under namn af tjenstgöringspenningar åt provincialläkare.

Dessa medel utgöra för närvarande tillsammans 9,800 kronor och äro

*

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

\

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

fördelade på 17 distrikt, hufvudsakligen i Jemtlands, Vesterbottens och Norrbottens

län, med i allmänhet 500 kronor, men i några tå fall 1,000 kronor på hvarje lön.

Äfven om den af sundhetskollegium föreslagna och af mig i underdånighet

förordade allmänna löneförhöjningen för provincialläkare blefve af riksdagen beviljad,

har kollegiet, på sätt af dess ofvan berörda underdåniga skrifvelse inhemtas, ansett

sig ega skäl att befara, det lönerna likväl skulle i många distrikt befinnas otillräckliga,

icke blott inom de norra länen, utan jemväl på flera andra ställen, särdeles

i de aflägsnare och mera glest bebodda delarne af Dalarne, Vermland och

Småland. På det att läkarevård för invånarne i dessa trakter icke måtte komma

att saknas, har kollegiet derföre hemställt, att anslaget till tjenstgöringspenningar

måtte (''»kas med 13,000 kronor, hvilken summa beräknats vara erforderlig för att

kunna dels höja ifrågavarande lönebidrag från 500 till 1,000 kronor i ytterligare

ett antal af de norra provincialläkaredistrikten och dels anvisa sådant bidrag till

belopp af 500 kronor i de distrikt inom spridda delar af landet, hvilka företrädesvis

kunde synas vara i behof deraf.

Derjemte har Norrbottens läns landsting hos Eders Kongl. Maj:t underdånigst

anhållit, att länets sju provincialläkare måtte beredas en tillökning i sina löneförmåner,

hvardera till belopp af 700 kronor, att utgå såsom tjenstgöringspenningar.

Det synes mig uppenbart, att verksamma åtgärder böra vidtagas för undanrödjande

i möjligaste mån af de missförhållanden, som vållat att provincialläkaretjensterna

i rikets nordligaste flin endast med största svårighet kunnat besättas, och

att, såsom förut erinrats, för närvarande tio af dessa tjenster stå lediga i brist

på. sökande. Lika med sundhetskollegium anser jag, att det åsyftade ändamålet

icke kan vinnas endast med eu allmän reglering af provincialläkarelönerna. Men

jag tvekar dock att derutöfver tillstyrka nya löneanslags beviljande till det höga

belopp, som kollegiet nu föreslagit, och som afser höjande af provincialläkarelönerna.

i ej mindre än 26 distrikt, bland annat jemväl inom rikets sydligare län.

Det synes mig, att man åtminstone för dessa län ännu borde afvakta verkningarna

af löneregleringen, innan en ytterligare löneförhöjning i så stor utsträckning sättes

i fråga, och att man sålunda till eu början bör inskränka sig till att understödja

i sådana fall, der behof af statens mellankomst uppenbart är för handen. För

närvarande torde ett anslag, som medger förhöjning med 500 kronor i femton

distrikt, företrädesvis de nordligaste, kunna anses tillfyllestgörande, och jag hemställer

derföre att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen, att bevilja en tillökning

af 7,500 kronor i anslaget till tjenstgöringspenningar åt provincialläkare.

3 Do.

Direktionen för allmänna barnbördshuset i Stockholm har i skrifvelse den

27 September nästlidet år i underdånighet framhållit behofvet af eu tillökning i

9

Allmänna

barnkär ds - huset.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Bil. No 7 till Koncjl. Majds Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

denna inrättnings af statsmedel utgående årsanslag, för betryggande af anstaltens

framtida verksamhet. I afseende härpå har direktionen hufvudsakligen anfört

följande.

Stiftadt år 1775, förnämligast genom enskild mans uppoffrande nit, har allmänna

harnbördshuset allt sedermera haft till bestämmelse, icke blott att såsom

välgörenhetsinrättning till vård mottaga barnaföderskor under barnsängstiden, vare

sig att de tillhöra hufvudstaden eller annan kommun i riket, utan äfven att lemna

tillfälle till praktisk undervisning i barnförlossningskonsten för medicine studerande

och barnmorskelärlingar. De för denna undervisning anstälde lärare aflönas af

staten; men i öfrigt och med undantag endast för den närmaste tiden efter inrättningens

tillkomst, då densamma tick uppbära årligt öfverskott å den så kallade

koppympningsfonden, bär denna anstalt länge uppehållits nästan uteslutande genom

afkastningen af åtskilliga tid efter annan gjorda donationer. Efter riksdagen

1840—1841, då statens bidrag något ökades, uppgick detsamma dock endast till

1,472 kronor årligen. Men sedan behof uppstått att till annan stadsdel flytta barnbördshuset

och ordna detsamma på mera ändamålsenligt sätt, anslogos år 1854

af allmänna medel för en gång 75,000 kronor såsom bidrag till bestridande af de

betydliga kostnaderna för denna flyttning in. in. Då emellertid, efter inrättningens

ordnande i enlighet med det den 3 April 1852 utfärdade, ännu gällande reglemente,

nyssnämnda årsanslag befanns vara otillräckligt, blef det vid 1862—1863

årens riksdag förhöjdt till 9,500 kronor, dock mot skyldighet för inrättningen att

derstädes upplåta fri bostad åt eu amanuens och minst åtta på eu gång tjenstgörande

medicine studerande. Allt sedermera hafva allmänna barnbördshusets in
-

komster utgjorts af berörda årsanslag .......................................... kronor 9,500: —

samt afkastningen å donationsfonden, efter 5 Va procent............ ., 9,300: —

eller tillsammans kronor 18,800: —

hvartill under senare år kunnat läggas en tillfällig inkomst af 1,000 kronor för

uthyrande af eu obegagnad bostadslägenhet.

Denna tillgång liar under en följd af år varit tillräcklig för betäckande af

barnbördshusets årliga utgifter och stundom jemväl lemna! något öfverskott; men

sedan prisen på lifsmedel, bränsle, linnepersedlar och andra förnödenheter under

de senare åren så betydligt stegrats, hafva årsutgifterna småningom stigit till det

belopp, att icke allenast de små öfverskotten medtagits, utan derutöfver lån måst

för inrättningen upptagas, så att dess skuld beräknats uppgå vid nästlidne års slut

till omkring 8,000 kronor. Härtill komme, att inrättningens byggnader tarfvade

mera omfattande reparationer, äfvensom att dränerings- och andra ur sanitär synpunkt

angelägna arbeten vore af behofvet påkallade. Till skuldens gäldande kunde visserligen

donationsfonden användas; men då till följd deraf fondens årliga afkastning

skulle i samma mån minskas, måste, derest tillökning i årsanslaget icke kunde

beredas, antingen patientantalet nedsättas under det föreskrifna och för den kliniska

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

undervisningen nödiga, eller ock, sedan hela kapitaltillgangen yore medtagen, inrättningens

verksamhet helt och hållet upphöra. Att likväl allmänna barnbördshuset,

i sin egenskap af klinisk läroanstalt, nu mera utgjorde ett vigtigt organ i

den offentliga medicinska undervisningen och jemväl för öfrigt hade ett välgörande

inflytande i vida kretsar, ådagalades bland annat deraf, att antalet a denna inrättning

förlösta barnaföderskor under tioårsperioden 1867—1876 uppgått i medeltal

till något öfver 529 om året.

På dessa skäl har direktionen i underdånighet hemstält, att årsanslaget af

statsmedel måtte från sitt nuvarande belopp, 9,500 kronor, varda förhöjdt till

15,000 kronor, samt att den begärda tillökningen måtto få utgå från och med innevarande

år.

Med stöd af hvad direktionen sålunda anfört tillstyrker jag till den gjorda

framställningen nådigt bifall i så måtto, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att i det allmänna barnbördshuset nu anvisade årsanslag bevilja en förhöjning

af 5,500 kronor att utgå från och med nästkommande år.

32:o.

I underdånig skrifvelse den 24 sistlidne September har sundhetskollegium umförbättring

anfört, bland annat: att ehuru vid den i Göteborg befintliga läroanstalten för barn- fJZTim,''- morskor undervisningen ombesörjes på samma sätt som vid anstalten för samma torg.

ändamål i Stockholm, och vid båda anstalterna de till antalet ungefär lika talrika

eleverna erhålla enahanda undervisning så väl i allmän som instrumental förlossningskonst,

barnmorskeläraren i Göteborg likväl uppbär såsom lön endast 1,500

kronor och såsom dyrtidstillägg 300 kronor, under det att barnmorskeläraren i

Stockholm åtnjuter dubbelt så stora löneförmåner eller 3,000 kronor i lön och

600 kronor såsom dyrtidstillägg; — att denna olika aflöning åt tvenne lärare, som

hafva lika undervisningsskyldighet, visserligen förut kunde hafva haft något skäl

för sig i det förhållande, att förre innehafvare!! af barnmorskelärarebefattningen

i Göteborg dermed förenade annan rikets tjenst, hvaremot den nuvarande icke innehar

annan befattning; — samt att, då den tid och det arbete, som göromålen vid

förenämnda läroanstalter kräfva, vore lika vid båda, och någon olikhet i lefnadskostnaden

i de städer, der desse lärare utöfvade sin verksamhet, ej förefunnes, samt

barnmorskornas framtida användbarhet och duglighet i väsentlig mån berodde deraf,

att lämplig lärare för deras undervisning vore tillgänglig, hvilket dock vid Göteborgs

läroanstalt ej kunde med de nuvarande lönevilkoren med säkerhet påräknas,

— kollegiet fördenskull ansåge sig böra hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes

till riksdagen göra nådig framställning derom, att lönen för läraren vid barnmorskeundervisningsanstalten

i Göteborg måtte uppföras till samma belopp som för

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd, Vrop. om Statsverket 1878.

läraren vid den likartade anstalten i Stockholm, eller 8,000 kronor, jemte motsvarande

dyrtidstillägg.

Denna hemställan anser jag mig höra i underdånighet förorda.

33:o.

h.Hos Eders Kong! Maj-.t har vetenskapsakademien i skrifvelse den 19 Sepr

ptnTawimj. tember nästlidet år anmält behofvet af eu tillökning i det på ordinarie stat uppförda

anslag, 7,470 kronor, till expenser vid det naturhistoriska riksmuseet; med

afseende hvarpå akademien till en början erinrat, hurusom hon redan i sin underdåniga

skrifvelse den 11 November 1874 på anförda skäl hemstält, att berörda

anslag måtte förhöjas med hänsyn icke endast till de verkliga utgifterna, sådana

de visat sig under det då löpande året, utan äfven till den stegring af samma utgifter,

som för den närmaste framtiden kunde med visshet förutses. Eders Kongl.

Maj:t behagade emellertid under då varande förhållanden icke af riksdagen äska

större förhöjning af ifrågavarande expensinedel än som motsvarade det då redan för

handen varande behofvet, och riksdagen beviljade i enlighet dermed på extra stat

för år 1876 en anslagstillökning af blott 2,720 kronor, hvilken sedermera vid

1876 års riksdag upptogs i den ordinarie staten. Otillräckligheten af denna förhöjning

hade dock snart visat sig, i det att utgifterna redan under räkenskapsåret

1876 uppgått till eu summa af 9,407 kronor’89 öre, utvisande en brist för året

af 1,937 kronor 89 öre. Fördelade under särskilda rubriker hade dessa utgifter

utgått sålunda:

för yttre och inre renhållning, transporter in. in.........................

„ cokes och ved för värmeledningen samt tillsyn vid eldningen

„ vattenförbrukning .........................................................................

„ tillsyn vid museets förevisning...................................................

,, brandförsäkringsafgift..................................................................

„ expenser särskild! för mineralogiska laboratoriet.....................

kronor

4,278: 82.

3,312: 77.

182: 50.

750: - 384: 30.

500: -

Summa kronor 9,407: 89.

o Vid en jemförelse med enahanda utgifter under det närmast föregående året hade

framgått, att i synnerhet utgiftsposterna för renhållning och för transporter betydligt

ti 11 vuxit, den förra på grund af de allmänt stegrade arbetsprisen, den senare åter

till följd af museets utveckling och lifligare beröring med naturaliesamlare, naturaliehandlare

och främmande museer. Med undantag för en möjligen blott tillfällig

stegring af ringare belopp vore samtliga utgiftsposterna sådana, att de under nuvarande

förhållanden kunde anses fullt normala och erfordrande en förhöjning af

expensanslaget med i rundt tal 1,500 kronor.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

I sammanhang härmed har akademien jemväl anfört, att al det pa riksmuseets

särskilda afdelningar fördelade anslag för materiel, inköp af sällsynta föremål

och för vetenskaplig''! biträde vid samlingarnes ordnande under en längre tid

utgått dels kostnaden för ved till museiafdelningarnes arbetslokaler, hvilken utgiftspost

icke vore att förvexla med den bland expenser^ upptagna för ved och cokes

till museets värmeledning, som vore afsedd för expositionslokalerna, och dels ett

arvode till akademiens kamererare för bestyret med museets räkenskaper, lfa likväl

dessa utgiftsposter icke egde någon gemenskap med ändamålet för berörda anslag,

och då samma anslag visat sig vara knappt tillräckligt för de behof, som dermed

egentligen skulle tillgodoses, har akademien underdånigst anhållit, att nu omföimälda

utgiftsposter för framtiden måtte få räknas bland riksmuseets expenser, och af sådan

anledning expensmedelsanslaget ytterligare förhöjas med ett belopp af 1,400 kronor,

deraf 1,000 kronor beräknades för inköp af 28 famnar björkved och dermed förenade

öfriga omkostnader samt 400 kronor såsom arfvode åt räkenskapsföraren.

Enär en längre erfarenhet sålunda ådagalagt, hurusom riksmuseets expenser

till vuxit i jemnbredd med museets utveckling och verksamhet, och för att icke nödgas

efter korta mellantider besvära med framställningar om nya medel för hithörande

ändamål, har akademien, som ansett synnerligen önskvärd!, att expensmedelsanslaget

nu måtte fastställas till ett belopp, som för eu längre framtid vore tillräckligt, i

öfverensstämmelse dermed underdånigst hemstält, det Eders Kong]. Maj:t måtte täckas

af riksdagen äska icke blott förenämnda tillökningar i expensmedelsanslaget åt

tillhopa 2,900 kronor, utan ock derutöfver ett belopp af 1,630 kronor eller tillsammans

4,530 kronor, hvarigenom anslaget i sin helhet komme att uppgå till 12,000

kronor. . o

Då de ökade utgifterna å riksmuseets expensmedel grundat sig på oatvisliga

behof, och då hänförandet till dessa expenser» konto af åtskilliga utgifter som hittills

utgått af de särskilda museiafdelningarnas anslag för samlingarnas ökande synes,

på sätt akademien anfört, mera öfverensstämmande med dessa utgifters natur, samt

akademiens framställning jemväl i öfrig! synes mig val grundad, tillstyrker jag att

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att i anslaget till expenser för naturhistoriska

riksmuseet bevilja en förhöjning af 4,530 kronor, hvilket belopp väl

något öfver stiger det för handen varande behofvet, men hvarigenom den under åren

från och med 1876 uppkomna brist i expensanslaget småningom torde kunna fyllas

utan att, på sätt akademien tillika i fråga satt, särskilda medel lör detta ändamål

behöfva anvisas.

34:o.

Med öfverlemnande af en utaf intendenten vid naturhistoriska riksmuseet

professoren Sven Lovén till vetenskapsakademien ingifven framställning om gran
-

Zoologisk station

vid rikets

vestra kust.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Ny stat för

akademien för

de fria koneterna,

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

eländet åt en zoologisk station vid rikets vestra kust, kar akademien i underdånig

skrifvelse den 19 September nästlidet år anmält, att hennes ledamot, medicine doktorn

A. F. Kegnell, för riksmuseets räkning till akademien öfverlemnat eu summa

af 15,000 kronor till förvärfvande och inrättande af en sådan station, hvarifrån

vetenskapliga undersökningar åt hafvets djur- och växtverk! beqvämligen kunde anställas,

och hvarest det för ändamålet erforderliga material kunde hållas naturforskare

till hända; att under nästlidne års sommar till beredande af plats för

stationen afslutits köp om åbyggnaderna ä en till Kongl. och Hvitfeldtska stipendieinrättningen

hörande, under fiskläget Fiskebäckskil lydande lägenhet Christineberg

i Göteborgs och Bohus län, hvarefter kuratorerne för nämnda stipendie-inrättning

meddelat akademien upplåtelse af ifrågavarande lägenhets tomtområde; samt att

professoren Lo veu, som af akademien erhållit uppdrag att tills vidare hafva den närmare

vården och tillsynen öfver stationen, vidtagit nödiga åtgärder för stationens

inrättning och utrustning, så att under sednare delen af förliden sommar vetenskapliga

undersökningar redan kunnat derstädes anställas af några yngre naturforskare.

_ Då de donerade medlen emellertid icke lemnade tillgång till bestridande för

framtiden af de årligen återkommande utgifterna för stationens vidmakthållande och

arbetena vid densamma, nemligen till underhåll af byggnader, inventarier och materiel,

draggningar, försök med aquarier m. m., bvilka utgifter af professor Loven

beräknats till ett sammanlagdt belopp af 2,000 kronor, har akademien, jemte underdånig

hemställan, att den sålunda förvärfvade zoologiska stationen måtte förklaras

vara en det naturhistoriska riksmuseets tillhörighet och såsom detta museum ställas

under akademiens vård och inseende, i underdånighet anhållit, det Eders Kongl.

Maj:t måtte täckas till riksdagen aflåta nådig proposition om anvisande af ett årligt

reservationsanslag af 2,000 kronor till bestridande af de årliga kostnaderna för

underhåll af ifrågavarande station och för arbetena vid densamma.

Då, på sätt vetenskapsakademien anfört, denna inrättning måste auses vara

af stor vigt för de biologiska vetenskapernas förkofran och särskild! för riktandet

af det naturhistoriska riksmuseets samlingar, tillstyrker jag, det Eders Kongl. Maj:t

behagade föreslå riksdagen att under beinälda musei stat anvisa ett reservationsanslag

af 2,000 kronor årligen, att af vetenskapsakademien användas för underhåll

af den zoologiska stationen vid Christineberg i Göteborgs och Bohus län och för

främjande af arbetena vid densamma.

3 5:o.

Akademien för de fria konsterna, hvilken redan i skrifvelse den 22 November

1873 gjort underdånig framställning om behofvet af förhöjda anslag, har nu vidare

i skrifvelse den 25 Augusti nästlidet år anhållit, det Eders Kongl. Maj:t måtte täckas

af riksdagen utverka eu nödvändig vorden tillökning i hennes gällande stat.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Bil. No 7 till Konyl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878. 71

Hufvudskälet för denna underdåniga anhållan vore, att de för tio år sedan

bestämda arfvodena för lärare och tjensteman vid statens under akademiens inseende

stälda läroverk nu mera, i följd af så väl ökad lefnadskostnad som stegradt värde å

arbete och tid, ingalunda knnde anses motsvara billiga löneanspråk. Hvad dessa

beträffade, så vore, då det gällde konstnärer, den för embetsman i allmänhet vedertagna

beräkningen icke i sin helhet tillämplig, enär de sistnämnde tidigt antoges i

statens tjenst och småningom befordrades till högre platser med bättre lönevilkor,

samt sålunda vore i tillfälle att, under det deras arbete af staten lönades, efter hand

förvärfva erforderlig skicklighet till allt högre tjänster, då deremot konstnärerne för

att vid akademien erhålla platser, hvilka dock ej ledde vidare, oftast måste på egen

hand sörja för den utbildning, som först vid mognare ålder satte dem i stånd att

uppfylla lärarekallet. Derjemte, och för att ej förlora något af den en gång vunna

skickligheten, måste lärarne i skön konst, hvilkas föredöme vore den bästa driffjedern

för lärjungarnes sträfvan framåt, vara i tillfälle att sjelfve skapa, hvar inom sitt

fack, hvarföre af dem icke lämpligen kunde eller borde fordras embetsmanuens uteslutande

sysselsättning med den tjenstebefattning, för hvilken lönen uppbnres.

Men äfven ur eu annan synpunkt, nemligen i fråga om kompetensfordringarna

föi- de vid akademien anstälde lärare, förefunnes mellan dem och öfrige statens

tjensteman en viss olikhet. I högre grad än eljest till äfventyra egde rum måste

nemligen akademien låta sig angeläget vara att alltid uppsöka de bästa krafter, som

stode att erhålla, emedan det fordrades utvecklad konstnärserfarenhet för att leda

de konststuderande, hvilkas utbildning borde ske med bevarande af hvars och ens

individuela anlag och hvilkas arbete vore af en allt jemt tilltagande, sjelfständigt

skapande art, som kräfde skicklig ledning för att hållas på rätt väg. Sådana förmågor

måste man kunna erbjuda icke så obetydliga ekonomiska fördelar, om man

skulle lyckas förmå dem att till hemlandet återvända från de stora konstnärssamhällena,

hvarest de vanligen uppehölle sig för att sjelfve fullkomna sin utbildning och

der de, enligt hvad erfarenheten fortfarande visat, kunde genom sina arbeten förvärfva

både allmänt erkännande och eu tryggad, bekymmerfri ställning.

Det vore för öfrigt icke konstnärerne allenast, som den ifrågavarande högre

undervisningen gälde. Den tilltagande odlingen fordrade i allmänhet, och särskild!

inom många bland industriens grenar, konstens tillämpning, hvarför ock begreppet

om denna och dithörande öfningar nu mera ingått i all elementarundervisning. Ett

betydligt antal från akademien utgångne män hade under de senare tiotalen af år

gagnat landet och ådagalagt den ifrågavarande högre konstinstitutionens behöflighet

och ändamålsenlighet. Äfven till den inhemska industriens förkofran bidroge den

högre konstbildningen, enär den förra derigenom gjordes oberoende af utländskt inflytande.

Såsom ett bland de skäl, hvilka försvårade konstundervisningen, har akademien

jemväl framhållit, att det i allmänhet hittills icke varit de förmögnares, ge
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

nom högre skolbildning'' förberedda söner, som beträdt konstnärsbanan, utan att

denna vanligtvis valts och anlagen för densamma oftast yppats hos barn ur de

mindre bemedlade klasserna, hvadan ock många, om ej de fleste af landets utmarktåste

konstnärer utgått från bondens gård, torparestugan eller soldathemmet. Men

desse ynglingar, Indika gynnades af goda anlag, kämpade under studietiden ofta

nog med det djupaste armod, och denna omständighet jemte deras ringa bokkunskap

vållade lärarne mångdubblad ansträngning så väl för att bibringa dem det för

deras bana oundgängligaste vetande i de till henne hörande ämnen, som äfven för att

hos dem uppehålla modet till fortsättning. De svåra omständigheter, genom hvilka

vägen till en bättre framtid sålunda oftast för konstnärerna måste brytas, bidroge

ock i ej ringa mån dertill, att de först vid mogna år kunde uppnå den utbildning,

som vore nödvändig för deras anställning såsom undervisare vid ifrågavarande

läroverk.

Med stöd af anförda förhållanden har akademien ansett sig ega både befogenhet

och pligt att åt sina i statens tjenst arbetande ledamöter söka utverka eu

aflöning, som någorlunda motsvarade värdet af deras tid och mödor. Dertill

förefunnes ock så mycket mera skäl, som under nu rådande förhållanden inträffat,

att åtskilliga bland de mera framstående förmågorna funnit sig föranlåtna att, till

följd af den ekonomiska förlust de lidit genom användande af sin tid till undervisning

vid akademiens läroverk, under hela terminer afträda från densamma. Om

än deras platser kunnat för tillfället fyllas, hänvisade dock det anmärkta missförhållandet

på behofvet af eu rättelse.

I förening med frågan om löneförbättring för dessa lärare uppstode äfven frågan

om beredande af pensionsrätt för dem liksom för andre statens tjensteman. Det

vore icke antagligt, att de i norden bosatte konstnärerna, då de endast undantagsvis

komme i tillfälle att genom förnyade besök utomlands stärka sin talang, kunde

till långt framskriden ålder bevara den spänstighet i fantasien och den skärpa i

blicken, som fordrades för att hålla vid friskt lif studierna i eu konstakademi, hvilken,

aflägsen från den stora rörelsen, hade behof af att så mycket som möjligt

påverkas af nya intryck. Sålunda borde utväg finnas för de gamle och tröttade

lärarne att draga sig tillbaka för att lemna plats åt yngre krafter, och detta så tidigt,

att deras öfver höfvan förlängda lärareverksamhet icke vållade skada för lärjungarnes

studier.

Akademien har vidare erinrat, hurusom hon icke blott utan ersättning och

sedan mer än ett sekel åt ett statens läroverk upplåtit hela sin fastighet, några få

för undervisningen obrukbara lägenheter undantagna, utan äfven till detta läroverks

utvidgning användt sina egna medel. Likaså hade akademien, medelst den ringa

afkomsten af nämnda undantagna lägenheter och genom användande af räntan å

eu mindre penningdonation, dels bidragit till lärares aflönande, dels ock fortfarande

bestridt de för det allmännas räkning använda lokalernas underhåll, vatten
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 Ull Koncjl. Maj:ts Nåd. Prov. om Statsverhel 1878.

73

förbrukning för desamma m. in. Äfven dessa omständigheter talade i sin man till

fördel för akademiens framställning om statsverkets mellankomst för afhjelpande

af de väsentligaste behof, som i afseende på konstundervisningens ordnande gjorde

sig gällande. .

I afseende på do i nu gällande stat upptagna särskilda lärarebefattningarna

må erinras att, sedan, i sammanhang med anordnandet vid tekniska högskolan af en

särskild afdelning för undervisning i byggnadskonst till bildande af arkitekter, Eders

Kong!. Maj:t i nådigt bref den 12 Maj'' 1876 förordnat, att de vid akademiens läroverk

inrättade förberedande byggnads-, beskrifvande geometri- och praktiska byggnadsskolorna

skulle indragas, så snart de i nämnda skolor intagna elever hunnit

utsluta sina kurser för att i akademiens högre byggnadsstil, uppflyttas, ej mindre

lärare- och biträdande lärarebefattningarna i den förberedande byggnadsstil^ under

senare tider varit obesatta, än äfven undervisningen i beskrifvande geometri upphört,

och arfvodet åt läraren i detta ämne samt de dermed förenade: perspektiv- och konstruktionsteckning

på den manliga afdelningen nedsatts från 600 till 300 kronor,

hvarjemte, enligt hvad akademien anmält, lärarebefattningen i praktisk byggnadskonst

eller allmän byggnadslära komme att indragas under år 1879, sedan den

för fyra år beräknade kursen i berörda ämne nämnda är hunnit afslutas.

'' Då vid framläggandet af förslag till ny stat för akademiens läroverk jemväl

bort tillses, huruvida eljest någon förändring i lårarnes antal lämpligen kunde

ega rum, har akademien i sådant hänseende föreslagit en minskning genom indragning

af elementarteckningsskolan och såsom skäl derför hufvudsakligen anfört, att

denna skola, ehuru hon tillförene varit nödvändig, enär någon annan förberedande

sådan ej fans att begagna af dem, som önskade inträda pa konstnärsbanan, likväl

nu mera utgjorde eu för statens framstå läroverk i bildande konst obehöflig tillsats,

då elementarundervisningen i ritning och beredelse!! till inträde i akademiestudiernas

första klass, den så kallade “lägre antikklassen“, kunde inhemtas hos enskilde

lärare samt förnämligast och på ett tillfredsställande sätt vid Stockholms slöjdskola.

I sammanhang härmed har akademien i underdånighet hemstält, att de nu

varande tre åldrige, af bästa vitsord förtjente lärarne i elementarteckningsskolan

måtte Överflyttad på allmänna indragningsstaten, nemligen: Carl Oscar Öar don,

hvilken, född den 20 Juli 1812, förordnades till denna lärarebefattning 18oo med

eu aflöning af 1,100 kronor; Johan Gustaf Kölder, som, född den 3 April 1803,

förordnades 1857 och åtnjuter en aflöning af 1,600 kronor; samt Gustaf Wilhelm

Palm, hvilken, född den 14 Mars 1810. förordnades 1859 med eu aflöning åt

1,600 kronor. . . . .

Med iakttagande af förenämnda, redan verkstälda. eller nu föreslagna mdragningar

skulle lärår nes hela antal blifva elfva, bland Indika sju piofessoiei.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket, 1878.

Vid bestämmandet åt de för desse lärare erforderliga löneförhöjningar har

akademien, som ansett dessa redan på ofvan anförda allmänna grunder fullt berättigade,

derjemte fäst synnerligt afseende vid behofvet af en utsträckning i undervisningen

på läroverkets qvinliga afdelning och en deremot svarande ökad

tjenstgöring å lärarnes sida. Donna, undervisning skulle nemligen med det nuvarande

alltför ringa löneanslaget å denna afdelning icke hafva motsvarat sitt

ändamål, derest icke lärarne sjelfmant uppoffrat betydlig tid, utöfver hvad dem

ålegat, för att kunna vinna något resultat af sina bemödanden. Då, emellertid sådana

uppoffringar icke kunde alltjemt påräknas, har akademien i underdånighet

föreslagit, att den qvinliga afdelningens likställighet med den manliga, som nu eger

ruin endast med hänsyn till studieämnena och deras omfattning, äfven måtte göras

gällande i afseende på studietimmarnes antal, hvithet således i de för begge afdelningarna

gemensamma läroämnena skulle blifva detsamma som på mansafdelningen.

Härigenom vunnes äfven den fördelen, att i staten icke vidare behöfde,

såsom hittills, upptagas tvenne olika löneserier för läroverket.

Beträffande sjelfva aflöningarna för lärarne, hvilka hittills utgått såsom arfvode^

har akademien föreslagit den ändring, att desamma måtte, i likhet med

hvad nu mera i allmänhet iakttoges, fördelas i fast lön och tjenstgöringspenningar,

med rätt för innehafvare]! att vid afgång undfå pension till den fasta lönens belopp.

Med tjenstgöringspenningarne, som icke skulle beräknas efter en aflöningsposterna

genomgående lika proportion, utan afpassas efter den större eller mindre "svårighet,

som måste antagas förenad med anskaffande af vikarie, afsåges ock att afhjelpa den

förut rådande, ofta öfverklagade oegentlighet^ att, då eu lärare varit af sjukdom

eller genom studieresor, företagna på egen bekostnad men till medelbart gagn för läroverket,

hindrad att bestrida undervisningen, hela aflöningen för densamma måst afträdas

åt^ den tjenstförrättande. Tillika har akademien hemstält, att samtlig^ lärarne

måtte komma i åtnjutande af tvenne ål der sti 11 ägg, att utgå hvardera med eu tiondedel

å atlöningsbeloppen, det första efter fem års och det andra efter tio års val

vitsordad tjenstgöring, dock att sådant ålderstillägg icke skulle utgå, då samma

person innehade två befattningar inom läroverket eller med sådan befattning förenade

tjenstemannaplats hos akademien.

o Främst a läroverkets stat förekomme arfvodet till dess direktör. Denne hade

till åliggande icke blott att vidmakthålla ordningen inom läroverket, utan ock att

öfvervara, att så väl lärare som lärjungar fullgjorde sina skyldigheter, äfvensom

att det hela af undervisningen med hvad dertill hörde hölles i jemn gång. Det

vore derföre nödvändigt, att lian, såsom hittills varit föreskrifvet, valdes bland professorerna,

och såsom den, till hvilken eleverna allt jemt vände sig i frågor rörande

studierna in. in., funnes nära till hands samt hade hela undervisningsmaterielen under

sin vård, hvarför lian fortfarande borde ega bostad i akademiens hus. Akademien

har hemställt, att direktörens aflöning, hvilken fortfarande borde utgå såsom arfvode.

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Bil. N:o 7 till Kon/jl. Maj:ts Nåd. Trop. om Statsverket 1878.

måtte från 1,100 kronor jemte derå beräknadt dyrtidstillägg af 220 kronor höjas

till 1,500 kronor.

De fyra professorer, som undervisa i figurteckning, målning och modellstudium,

åtnjuta för sin tjenstgöring så väl på den manliga som qvinligt afdelningen, med

^beräkning af dyrtidstillägg, två 2.-)20 kronor hvardera och de två öfiiga 1,920

kronor hvardera, hvarjemte tvenne af dem, i anseende till denna afiönings otillräcklighet,

uppburit hvardera ett af de å akademiens stat uppförda konstnärsarfvodena å 750

kronor. För nämnda fyra professorer är den fasta lönen nu föreslagen till 2,000

kronor, hvartill komme tjenstgöringspenningar, beräknade för två professorer i målning

till 2,000 kronor hvar och för de två öfrige till 1,000 kronor. Skillnaden hade sin

grund deri, att de förra hade tjenstgöring både vid dager och vid eldsljus eller om

aftnarne, men de senare endast om aftnarne, till följd hvaraf dessas tid för egna

arbeten icke i lika mån toges i anspråk. Att, detta oaktadt, den af dessa sistnämnda,

som är bildhuggare, enligt akademiens förslag fortfarande skulle utom sin lön åtnjuta

förmånen af boställe och atelier, såsom förut hans företrädare allt sedan Sergels

tid, berodde derpå, dels att bildhuggaren här i norden hade svårare än t. ex. ukaren

af målning att genom artistiskt förvärf bereda sig en tryggad ställning, medan

det dock, å andra sidan, vore af vigt för samhället att kunna få större monumentala

skulpturarbeten utförda i hemlandet, dels att atelierer med det för en statybildhuggaies

verksamhet erforderliga utrymme till golfyta och höjd svårligen kunde er hallas i

enskild byggnad, och passande lokal dertill ej vore att tillgå inom akademiens egendom.

Sedan i sammanhang med den tekniska högskolans utvidgning och inrättande åt

en särskild kurs derstädes för teoretiska och förberedande konstnärliga studier inom

byggnadsfacket, akademiens förberedande klasser i samma riktning komme att upphöra

och vid hennes läroverk endast bibehållas den högre afdelnmgen för arkitektonisk

komposition, måste denna senare omfatta underafdelnmgar, omedelbart sammanhängande

inom eu klass. Ty antagligt vore, att de, som jemte inhämtande åt

andra tidsfordrande och ansträngande studieämnen skulle förbereda sig till mtiade

i nämnda för sjelfständig komposition afsedda, under ledning åt professorn i arkitektur

stälda tillämpningsskola, icke kunde i allmänhet hafva natt den utvecklingso-rad

som fordrades för deltagande i de högsta tättingarna, utan behöfde förberedelser

till denna genom ostörd ytterligare utveckling och repetition af hvad de vid den

tekniska högskolan eller eljest kunnat inhemta i konstnärlig riktning Detta komme

att föranleda fördubblad tjenstgöring för läraren i arkitektur, hvilken foi edligt

måste utses bland de förnämste utöfvarne af denna konstgren. Och da aflomngen

för denne lärare borde göra det möjligt för honom att åtaga sig detta, varf, hvithet

i allt fall ej vore förmånligt i jemförelse med hvad yrket kunde inbringa, om han

uteslutande egnade sig deråt, har akademien ansett denna aflöning, som nu utgar

med 1,100 kronor jemte dyrtidstillägg af 220 kronor, höra sättas lika med de

högsta lönebeloppen, eller de för professorerna i målning föieslagna.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Bil. N:o 7 till Kongl. Haj: fn Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

För lävarne i landskapsmålning-, i anatomi och i den så kallade lägre antikskolan

vore den begärda lönetillökningen, hvarigenom desse lärare, som nu åtnjuta arfvoden,

_ den förstnämnde af 1,200 kronor och de öfrige af 900 kronor jemte 20 procent

dy r ti d s t il 1 ägg å dessa belopp, skulle erhålla en hvar 1,500 kronor i lön och 500 kr. i

tjenstgöringspenningar, icke blott af billiga anspråk påkallad, utan äfven särskilt

motivei ad genom utsträckningen af deras tjenstgöring'' pa den cjvinliga afdelningen.

Hvad beträffar läraren i perspektiv- och skugglära, så vore den för honom

nu föreslagna aflöningen, 1,000 kronor, deraf 400 kronor tjenstgöringspenningar,

något lägie än i gällande stat, som upptager 900 kronor i arfvodesbelopp med

derå beräknadt dyrtidstillägg ISO kronor, eller tillsammans 1,080 kronor. Men

härvid föiekomme, att, sedan den al honom förut jemväl bestridda undervisningen

i beskrifvande geometri blifvit Överflyttad till den tekniska högskolan och hans

artvode till följd deraf, på sätt redan är nämndt, minskats med 300 kronor, den nu

föreslagna aflöningen i verkligheten innebure någon, ehuru ringa förhöjning

Den högre ornamentskolan, hvilken inrättades år 1845, afsåg då att fylla ett

känbart behof, enär ingen sådan kurs fans att genomgå på annat ställe i landet.

Undervisningen begagnades väl hufvudsakligen af arkitekter, men jemväl af en och

annan skulptör och dekorationsmålare. Detta fortfor intill dess slöjdskolans verksamhet

hunnit utvecklas, hvarefter inga andra än de vid akademien studerande

arkitekterna infunnit sig för inhemtande af detta läroämne. Studieöfningen inom

detsamma, om. den skulle räknas såsom någorlunda fullständig, vore emellertid

ganska vidlyftig och fordrade särskild både lokal och materiel. Dertill hade akademien

dock icke hatt utväg. Och då för öfrigt ornamentstudiet i praktiken sammantölle

mera med eu skola för konstindustri än med en konstskola, har akademien

ansett tillräckligt skäl ej förefinnas att vid läroverket uppställa en med slöjdskolan

täflande klass, men deremot, och då kunskap i ornamentikens teori vore eu vigtig

gren åt konstbildningen och således borde i densamma ingå, i underdånighet förcslagit

att läraren i detta ämne måtte bibehållas med en till 1,000 kronor, deraf

400 kronor tjenstgöringspenningar, bestämd aflöning och mot skyldighet att förvandla

undervisningen till föredrag. .

i.. ^,»,n läJaie i konsthistoria har akademien nu upptagit en aflöning af 1,500

kronor,, hälften fast lön och hälften tjenstgöringspenningar. Den sålunda begärda

oi lojnmgen hane ock visat sig nödvändig, enär den förut varande ringa ersättningen,

600 kronor jemte dyrtidstillägg, samt bristen på lämpliga och villiga

personer för platsens besättande vid åtskilliga tillfällen medfört svårigheter att uppehålla

torelasnmgarna i detta ämne.

, 1 stöfvel de för de särskilde lärarne afsedda lönebeloppen har akademien vidare i

underdamghet hemstält om uppförande i den nya staten af ett särskildt anslag af

g )U kTor> sasom arhgen disponibel tillgång att kunna helt och hållet eller till

större eller mindre del användas till ersättning åt extra biträden vid förekom
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

mande göromål och behof inom läroverket. Af detta anslag skulle ock besti idas

den nu utgående aflöningen till läraren i den praktiska byggnadsskolan, intill dess

dennes befattning, på sätt ofvan är anfördt, komme att indragas, äfvensom nödigt

biträde vid bibliotekets flyttning, ordnande och katalogisering m. m. .

Deremot har föreslagits, att det nuvarande anslaget till emeritilöner, 1,500

kronor, skulle upphöra, men till allmänna indragningsstaten öfverflyttas de å samma

anslag nu utgående tvenne pensionsbelopp, af hvilka det ena å 525 kronor innehafves

af Kongl. hofmålaren Johan Julius Ringdahl, hvilken, född 1812, pensionerades

1859, och det andra å 700 kronor af vice professoren Johan Adolf Havennan,

som, född 1812, pensionerades 1877. .

Beträffande de i gällande stat, med tillhopa 3,800 kronor, uppförda sex

konstnärsarfvoden, två af 750 kronor och fyra af 450 kronor, af hvilka sistnämnda

tvenne på senare tider icke utgått, har akademien föreslagit förändrade bestämmelser.

Dessa arfvoden, hvilka förbundit innehafvarne att vara i landet bosatte och

bilda elever, och hvilka vore afsedda för uppehållandet af sådana konstarter, som ej hade

ordinarie representanter vid statens läroverk för skön konst, blefve äfven lör framtiden

väl behöflige, i synnerhet om andra konstarter än de eljest tillgodosedda

ifrågakomme att stödjas med bidrag af allmänna medel, hvaremot historiemålareoch

statybildlmggarearfvodena kunde indragas med afseende på den _ tillökning i

aflöning, som skulle tillkomma lärarno i målning och modellstudium vid läroverket.

Akademien har derför underdånigst hemställt, att i stället för de förra konstnärsarfvodena

måtte i den nya staten uppföras ett anslag af 3,000 kronor, fördeladt

till fem särskilda konstnärsstipendier å 600 kronor årligen, afsedda att för. en tid

af fem år, och med förnyelserätt en gång för ytterligare fem år, tilldelas skickliga

i landet boende konstnärer inom facken för porträtt-, marin- och djurmålning, medaljgravyr,

samt gravyr och etsning i koppar in. in., mot skyldighet för dem att

hemma hos sig gifva ledning och råd åt elever inom nämnda konstgrenar, äfvensom

att, beträffande fullgörandet af detta sitt undervisningsåliggande, till akademien

årligen afgifva redogörelse.

Hvad derefter beträffar akademiens tjensteman, har för sekreteraren, hvilken

har att föra all skriftvexling så väl för akademiens egen som för läroverkets räkning,

och af hvars nit och insigter akademiens verksamhet för landets konstodling

kan sägas väsentligen bero, föreslagits ett arfvode al 1,500 kronor. Han uppbär

för närvarande 800 kronor jemte dyrtidstillägg. .

Förut har akademiens skattmästare varit utsedd bland hennes^ledamöter,

men sedan nu mera ingen bland dem funnits benägen att åtaga sig denna befattning,

har Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 9 Mars nästlidet år, med

bifall till akademiens derom gjorda underdåniga hemställan, funnit godt medgifva,

att hädanefter eu i dylika ärenden erfaren, ledamotsklassen ej tillhörande person

Unge anställas till penningemedlens förvaltning. Då denne räkenskapsförare hade

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Bil. N:o 7 till Kong!,. Maj:ts Nåd. Vrop. om Statsverket 1878.

att föl välta och i edovisa så val statsanslaget som de, uteslutande till förmån för

de studerande gjorda och under akademiens vård stälda donationer, hvilkas valutor

\oie åt många olika slag och derföre vid skötandet kräfdo vana, har akademien

ansett denne tjenstemans arfvode skäligen höra höjas från 300 kronor jemte dvrtidstillägg

till 500 kronor.

Den i nu gällande stat uppförda amanuensbefattningen, hvars innehafvare

hufvudsakligen bitiädde sekreteraren medelst protokolls förande i förvaltningskomitén

och tjenstgöring inom biblioteket å de lider, då detsamma hölles tillgängligt,

skulle, enligt akademiens förslag, ändras till uteslutande bibliotekariesyssla, hvarvid,

till följd åt göromålens ökande, arfvode!, nu 400 kronor jemte dyrtidstillägg,

ansetts tarfva en tillökning till 800 kronor.

Utom de nuvarande två vaktmästarne, den ene för undervisningslokalerna i

akademiens hus och den andre för ateliererna vid Carl XIII:s torg, hvilka jemte bostäder

åtnjöte löner, den förre med 750 kronor och den senare"med 650 kronor.

hvari någon annan förändring, ej föreslagits, än ett ålderstillägg af 100 kronor efter

hvarje tionde års tjenstgöring, har akademien hittills måst anställa eu portvakt.

Men dä detta skett uteslutande för läroverkets räkning, och det icke vore möjligt

att umbära eu sådan tjenare, hvars biträde dessutom påkallades vid många olika

tillfällen och för olikartade göromål, har akademien hemstält, att anslaget till vaktbetjeningen

måtte höjas med 600 kronor, för portvaktens aflönande.

Beträffande .erforderlig tillökning i expensmedlen har akademien anfört: att

gaslysningen behof de utsträckas till biblioteket och arkitekturstudiesalarne; att den

kostsamma materielen för draperiritning in. in. behöfde oftare förnyas och en del

utslitna möbelinventarier, såsom modellsalsbänkar, stolar in. in. utbytas mot nya;

att modellernas tjenstgöring komme att betydligt mera än förr anlitas, men att

svårigheten att. anskaffa dertill passande män och q vinn or allt mera ökades och endast

genom stigande högre betalning kunde liäfvas; samt att ur samlingen af gipsafbildningar

efter antika statyer in. in. åtskilligt obrukbart borde utgallras, och

Irån utlandet anskaffas en ny uppsättning gipsafgjutningar, hvilka ej såsom nu,

till följd af bristande utrymme, finge uppställas i lärosalarne, der de borttoge plats

och lätt förderfvades, utan lämpligen kunde inrymmas i den nu varande bibliotekslokalen,

sedan biblioteket flyttats till den lokal, som nu upptages af elementarteckningsskolan.

På grund häraf hav akademien hemstält, att anslaget till belysning,

undervisningsmateriel, atelierhyra in. in. måtte höjas från 5,300 till 6,500 kronor,"

anslaget till lefvande modeller för båda afdelningarna från 1,800 till 2,400 kronor,

anslaget till samlingarnas ökande och underhåll från 2,000 till 2,500 kronor

sand anslagen till städning och renhållning äfvensom till beklädnad åt betjening^

från tillhopa 600 till 1,000 kronor; hvarjemte akademien, då utgifterna på dessa

tyta anslagsposter årligen vexlade, begärt, dels att en möjligen uppkommande brist i

någon af dessa finge fyllas af tillgångarna å de öfriga, under iakttagande deraf,

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Bil. N:o 7 till Ilongl. Ma,j:ts Nåd. trop. om Statsverket 1878.

att deras sammanlagda summa ej bl ef ve öfverskriden, och dels att möjligen uppkommande

besparing å samma poster finge för de afsedda ändamålen till följande

år reserveras.

Slutligen har akademien hemstält, att det i gällande stat upptagna reservationsanslag,

8,000 kronor, till fyra resestipendier å 2,000 kronor åt elever för

deras fortsatta utbildning genom studier i utlandet, måtte höjas till 12,000 kronor,

på det att hvarje af dessa stipendier skulle kunna ökas till 3,000 kronor. Stipendiernas

belopp, som qvar stått oförändradt sedan år 1818, vore nemligen nu

mera allt för otillräckligt för att sätta stipendiaten i tillfälle icke blott att utveckla

sig inom sin konstart, utan ock att arbeta för förvärfvandet af den allmänna konstnärliga

bildning, som kunde göra honom skicklig att i eu framtid verka såsom

den konststuderande ungdomens ledare. —

Till de skäl, på hvilka akademien grundat sin framställning om förökadt

anslag till aflöning åt tjensteman och lärare vid statens under akademiens inseende

stälda läroverk, har jag icke något väsentligt att tillägga, likasom jag i allmänhet

ej funnit något att erinra, vare sig mot de föreslagna aflöningsbeloppen

och deras fördelning eller mot de tillökningar i öfriga anslag, som blifvit ifrågasatta.

Äfven de indragningar af tjenster och deraf förorsakade öfver flyttningar

på allmänna indragningsstaten, akademien föreslagit, anser jag mig böra tillstyrka.

Endast följande" poster synas mig lemna rum för någon anmärkning. Då,

på sätt akademien anfört, den högre ornamentsskolan vid dess läroverk i senare

tider och sedan slöjdskolan hunnit utveckla sig, varit föga besökt af lärjungar, och

då ornamentsstudiet i praktik snarare bör idkas vid eu skola för konstindustri än

vid eu konstskola, anser jag tillräckligt skäl icke förefinnas att vid akademiens läroverk

bibehålla eu särskild lärarebefattning i berörda ämne; hvaremot, för den händelse

akademien kan finna sådant ändamålsenligt, erforderligt arfvode för undervisning

i ornamentikens teori torde kunna beredas å det begärda anslaget till extra

biträden vid läroverket.

Aflöningen åt eu lärare i konsthistoria anser jag böra, likasom i nu gällande

stat, utgå såsom arfvode, utan fördelning i fast lön och tjenstgöringspenningar.

Äfven om det skulle anses ändamålsenligt att för bestridande af de föreläsningar i

nämnda ämne, hvilka sedan längre tid, mot derför bestämdt arfvode, hållits vid

akademiens läroverk, inrätta en lön på stat, synes den föreslagna aflöningen vara

allt för ringa för att i akademiens tjenst fästa eu fullt lämplig person, som

icke har annan befattning eller inkomst; och vidare torde, såsom äfven förut inträffat,

mycken svårighet uppstå att vid förfall för den en gång antagne föreläsaren

finna kompetent vikarie mot mindre arfvode än hela aflöningsbeloppet.

Ålderstilläggen åt de båda vaktmästare torde böra bestämmas efter samma

grunder som vid senare regleringar iakttagits i afseende på vaktbetjening, så att endast

eu ålderstillägg å 100 kronor förekommer, att inträda efter fem års tjenstgöring.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80 Bil. N:o 7 till Kongt. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878

I fråga om den begärda förhöjningen i reservationsanslaget till resepensioner

anser jag mig endast i så måtto böra tillstyrka en skälig förändring, att berörda

anslag tillökas med 1,000 kronor, eller från 8,000 till 9,000 kronor, att i stället

för fyra resepensioner fördelas till tre, hvar och eu å 3,000 kronor.

Med iakttagande häraf skulle akademiens stat blifva följande:

1

Lön.

Tjenstgörings-

Summa.

Kronor.

penningar.

Kronor.

Kronor.

Akademiens tjensteman och

betjening:

1 sekreterare, jemte bostad,

arfvode...........................

__

__

___

_

1,500

500

_

1 räkenskapsförare, arfvode

—

—

—

—

S1 bibliotekarie „

—

—

—

800

—

1 vaktmästare, med bostad

—

—

—

750

—

t Efter fem års tjenstgöring

1 d:o med d:o

—

—

—

—

650

—

I kr.

! 1 portvakt, med d:o

—

—

—

—

600

—

Akademiens läroverk:

1 direktör, jemte bostad i

akademiens hus, arfvode

—

—

—

1,500

—

1 lärare i figurteckning och

målning, professor.........

1 d:o i d:o, professor .........

1 d:o i modellstudium, pro-

2,000

2,000

—

2,000

2,000

4,000

4,000

—

| Efter fem år kan lönen ökas

< med 400 kr. och efter tio

( år med ytterligare 400 kr.

fessor, bildhuggare, jemte

bostad och atelier.........

2,000

1.000

8,000

[ Efter fem år kan lönen ökas

| med 300 kr. och efter tio

| år med ytterligare 300 kr.

1 d:o i d:o, professor .........

2,000

—

1,000

—

3,000

—

1 d:o i högre byggnads-

( Efter fem år kan lönen ökas

konst, professor ............

2,000

—

2,000

—

4,000

—

med 400 kr. och efter tio

1 d:o i landskapsmålning,

1 år med ytterligare 400 kr.

professor ........................

1,500

—

500

—

2,000

—

( Efter fem år kan lönen ökas

< med 200 kr. och efter tio

1 d:o i anatomi, professor

1,500

—

500

—

2,000

—

1 d:o i antikritning .........

1,500

—

500

—

2,000

—

( år med ytterligare 200 kr.

1 d:o i perspektiv- och skugg-

600

400

| Efter fem år kan lönen ökas

lära.................................

—

1,000

—

[ år med ytterligare 100 kr.

1 d:o i konsthistoria, arfvode

—

—

—

—

1,500

—

Förenämnda ålderstillägg

anslag till extra biträden

må icke åtnjutas af lunta-

in. in. vid läroverket....

—

—

——

—

2,000

—

gare, som uppbär mer än en

aflöning på akademiens stat.

Transport kr.

■--

—!

34,800 |

—

s. 81 Kontrollera mot PDF

Bil. No 7 till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

81

Transport kr.

Konstnärsstipendier:

eller arfvoden, fem å 600

kronor, afsedda för konstnärer,

Indika är o skyldige

att bilda elever samt vara

i Stockholm bosatte.........

Diverse anslag:

Hyra i atelierbyggnaden

vid Carl XIII:s

torg, belysning, undervisningsmateriel
m.

m......................6,500

Lefvande modeller för

båda afdelningarna 2,400

Samlingarnas ökande

och underhåll.........2,500

Städning och renhållning

samt betjeningens

beklädnad, ...1,000

gemensamt reservationsan
-

slag ....................................

Belöningsmedaljer och stipendier

..............................

Under Aliademiens stat:

Till resepensioner för studier

i utlandet, reservationsanslag

.......................

Till skandinaviska konst

närsföreningen i Bom

Lön.

Kronor.

Tjenstgörings
penningar.

Kronor.

Summa.

Kronor.

Summa kr.

34,800

3,000

12,400

1,000

9,000

600

—| 60,800 ! -

Akademiens nuvarande ordinarie stat uppgår till 48,000 kronor, hvadan

tillökningen skulle blifva 12,800 kronor; men då anslaget till dyrtidstillägg åt

11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. om Statsverket 1878.

Ålderstillägg.

öfriga ordinarie

anslag.

akademiens tjensteman och lärare, 4,500 kronor, samtidigt skulle försvinna, blefve

den verkliga tillökningen i statsutgift, oafsedt ålderstilläggeu, 8,300 kronor.

Jag hemställer alltså, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen:

att, med godkännande af berörda stat, för dess tillämpning bevilja en tillökning

i akademiens ordinarie anslag af 12,800 kronor, äfvensom medgifva, att vildren

för vederbörande löntagares skyldighet att vid tjenstledighet afstå tjenstgöringspenningarna

till vikarie må af Eders Kongl. Maj:t bestämmas;

att lärarne i akademiens elementarteckningsskola Carl Oscar Cardon, Johan

Gustaf Köhler och Gustaf Wilhelm Palm, samt innehafvare af emeritilöner på

akademiens stat Johan Julius Kingdahl och Johan Adolf Haverman må från den

1 Januari 1879 öfverliyttas på allmänna indragningsstaten till åtnjutande under

sin återstående lifstid af årlig pension uppgående till följande belopp, nemligen för

Cardon 1,100 kronor, Köhler 1,600 kronor, Palm 1,600 kronor, Ringdahl 525

kronor och Haverman 700 kronor; samt

att lärarne vid akademiens läroverk må, i likhet med hvad för professorer vid

universiteten och tekniska högskolan är medgifvet, ega rätt att, då de uppnått 65

års ålder, efter afskedstagandet från tjensten uppbära pension å allmänna indragningsstaten

med det belopp, hvartill lönen uppgår.

Då vid bestämmande af ålderstillägg jemväl före den nya statens tillämpning

fullgjord tjenstgöring torde böra, på sätt vid förut verkstälda regleringar egt ruin,

tagas i beräkning, anhåller jag att vid anslagsrubriken: ålderstillägg få föreslå

den tillökning i detta anslag, som för beredande af ålderstillägg åt lärare vid akademien

för de fria konsterna från och med år 1879 må erfordras.

36:o.

För beredande af ålderstillägg från och med år 1879 i öfverensstämmelse

med de af mig föreslagna stater för ecklesiastikdepartementets expedition, provincialläkarne

och akademien för de fria konsterna erfordras, så vidt nu kan beräknas,

ett belopp af omkring 30,000 kronor. Ehuru det å hufvudtiteln uppförda anslaget

till ålderstillägg är förslagsanslag, torde detsamma likväl, då det kommer att i en

så ökad grad anlitas, böra något förhöjas. Med beräkning af möjligen inträffande

afgång bland de till ålderstillägg berättigade, synes emellertid tillökningen kunna

begränsas till 22,000 kronor, om hvilken förhöjning jag således anhåller, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes till riksdagen göra nådig framställning.

37:o.

I öfriga ordinarie anslag å den åttonde hufvudtiteln har jag icke att föreslå

annan förändring än att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, förslagsanslaget

s. 83 Kontrollera mot PDF

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

83

till skrifmaterialier och expenser, ved in. in. minskas med 814 kronor 68 öre eller

till 19,944 kronor 77 öre.

38:o.

Med åberopande af det beslut, Eders Kongl. Maj:t den 14 sistlidne Decem- n^id^myg.

ber enligt då hållna protokoll öfver finansärenden fattat angående dyrtidstillägg åt

embets- och tjensteman, får jag hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till riksdagen

göra nådig framställning derom, att såsom dylikt lönetillägg för år 1879 åt

de under ecklesiastik-departementet lydande embets- och tjensteman, för hvilka ej

definitiv lönereglering eller annan anordning, som gör dyrtidstillägg öfverflödigt, af

Eders Kongl. Maj:t föreslås, måtte beviljas dyrtidstillägg med nedan nämnda belopp,

hvilka öfverensstämma med de för innevarande år af riksdagen beviljade, med undantag

deraf, att, af anledning jag förut i underdånighet anfört, anslaget till undervisningsanstalter

för barnmorskor upptagits till ett med 300 kronor ökadt belopp:

Nationalmuseum............................................

Domkapitlens expeditioner ..........................

Gymnastiska centralinstitutet.......................

Undervisningsanstalterna för barnmorskor

Veterinärinstitutet i Stockholm .................

............. kronor 1,100: —

............. ,, 3,716: -

............. „ 3,910: —

............. „ 1,920: -

............. „ 4,800: —

Summa kronor 15,446: —

39:o.

1 anledning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition anvisades vid sistlidna Seminarier för

års riksdag på extra stat för år 1878 dels för inrättande vid universitetet i Upsala

af ett seminarium i språkvetenskap 3,000 kronor, dels till understöd för det lctmvid

universitetet i Lund befintliga språkliga seminariet 2,950 kronor, hvilket sistnämnda

belopp jemväl utgått för det föregående året. Då det är af vigt, att dessa

inrättningar må kunna fortsätta sin gagnande verksamhet, tillstyrker jag, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att åt dem äfven för år 1879 bevilja extra

anslag till samma belopp, som för innevarande år anvisats.

40:o.

Sedan riksdagen år 1877 till uppförande af ny universitetsbyggnad i Upsala

beviljat 740,000 kronor, samt deraf anvisat 150,000 kronor att utgå under

år 1878, hemställer jag underdånigst, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

riksdagen att till fortsättande af i fråga varande byggnad under år 1879

anvisa ett belopp af 100,000 kronor, hvartill behofvet torde kunna inskränkas,

enär ritningarna till byggnaden, hvilka i följd af riksdagens beslut måst omarbetas,

Universitetsbyggnad

i

Upsala.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj.is Nåd. Trop. om Statsverket 1878.

Tillbyggnad

och förändring

af anatomisk a

institutionens i

Ujjsala hus.

ännu icke hunnit underställas Eders Kongl. Maj:ts pröfning, och byggnadsföretaget

i följd deraf antagligen kommer att något försenas.

41:o.

Kanslersembetet för Upsala universitet bär i sitt ofvanberörda underdåniga

memorial den 27 September 1877 anmält och jemväl tillstyrkt en af medicinska

fakulteten gjord och af det större akademiska konsistoriet understödd framställning

om anslag för tillbyggnad och förändring af den anatomiska institutionens nuvarande

byggnad. Till stöd för denna begäran har fakulteten anfört följande.

Genom en fortgående utveckling af de anatomiska läroämnena och den i dessa

ämnen lemnade undervisning, en ständig tillväxt af lärjungarnes antal samt eu

jemn och ganska betydlig förökning af samlingarna hade behofvet af ökadt utrymme

vid den anatomiska institutionen redan länge gjort sig känbart samt allt mera och

under de senaste åren i så hög grad tilltagit, att eu tidsenlig undervisning inom

de nuvarande lokalerna endast med största svårighet kunde lemnas och snart vore

nästan omöjlig att meddela.

För det vid tiden för den nuvarande institution sbyggnadens uppförande i

allmänhet ännu föga uppmärksammade histologiska studiet var denna byggnad

egentligen icke afsedd, och den med praktiska öfningar förenade undervisning i detta

ämne, som under de femton sistförfluten åren ändock lemnats inom institutionen och

derunder så utvecklat sig, att den, synnerligen sedan de praktiska öfningarna numera

blifvit obligatoriska, kräfde sin egen man, skulle icke varit möjlig, om icke prosektor^

boställsrum dertill upplåtits. Så vore ock ännu fallet; återfordrade prosektorn

dessa rum för eget begagnande, hvithet vore hans rättighet och således när

som helst kunde inträffa, måste antingen för den histologiska undervisningen eller

för eu rätt betydlig del af samlingarna lokal anskaffas utom institutionsbyggnaden.

Dissektionssalen, ursprungligen för då varande antal dissekanter särdeles

rymlig och ännu under läseåren 1860—1869, då medelantalet af dissekanter utgjorde

under höstterminerna 28, under vårterminerna 35, fullt tillräcklig, visade

sig redan under åren 1870—1875, då den måste inrymma ett fördubbladt medelantal

af dissekanter — 57 under höst-, 72 under vårterminerna — vara allt för

liten och hade under de två sista läseåren, då medelantalet stigit till 67 under

höst- och 95 under vårterminerna, ofta varit ända till trängsel fyld samt genom

brist på både dagsljus och utrymme i hög grad försvårat det arbete, som der bedrifvits.

Derjemte befunnes temperaturen icke sällan stiga till en värmegrad, som

både för dissekanternas helsa och dissektionsmaterialets bevarande i relativt friskt

tillstånd vore allt annat än fördelaktig. Ett särskildt rum för dissektionen af

mindre partier saknades nu mera, sedan det förut dertill använda rummet blifvit, i

stället för prosektor srummen, som nu hyste en del af samlingarna, inredt till ett

s. 85 Kontrollera mot PDF

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878. 85

histologiskt arbetsrum för lärarne. Till följd häraf måste föreläsningssalen begagnas

såsom dissektionsrum, hvilket vore särdeles olämpligt och tidsödande, då denna

sal före hvarje föreläsning måste af dissekanterna utrymmas och egentligen alltid

borde kunna af läraren ostördt begagnas för de stundom rätt långa förberedelser

med ordnande af preparater och utförande af teckningar, som föreläsningarna i anatomi

ej sällan erfordrade.

För sitt egentliga ändamål vore emellertid denna föreläsningssal, hvilken för

öfrigt äfven måste tjena till kapprum, fullkomligt otjenlig. Dess ringa höjd tilläte

icke den amfiteatraliska, med stark stigning förenade anordning af bänkraderna,

som på ett anatomiskt auditorium vore nödvändig, om eljest förevisningen af preparaterna

ej skulle komma blott de allra närmast föreläsaren sittande till godo.

Den i och för sig allt för sparsamma belysningen vore dessutom så anordnad, att

den infölle midt emot åskådarne, hvarigenom det tydliga seendet af preparaterna

och det å täflan tecknade än mera försvårades. En förändrad inredning, som kunde

afhjelpa denna olägenhet, tilläte icke rummets form.

Ett särskildt verkstadsrum eller så kalladt anatomiskt kök egde institutionen

icke. Macerationerna måste derför, oaktadt den svåra stank de ej sällan medförde,

företagas dels i dissektionssalen dels i lärarnes arbetsrum. Ett biblioteks- och

skrifrum, der de studerande vid ofta förekommande tillfälliga, men relativt korta

uppehåll i arbetet kunde finna en nyttig sysselsättning eller studera specialafhandlingar

öfver de partier, hvarmed de vore sysselsatta, egde de allra flesta utländska

anatomiska institutioner, men icke den i Upsala. Utrymmet i samlingssalarne

inedgåfve numera ej uppställandet af något nytt skåp, och utrymmet i de redan

befintliga skåpen hade ej tillåtit att vid preparaternas ordnande fästa något egentligt

afseende vid den önskvärda möjligheten att kunna studera dem på den plats

de intaga. Samlingspreparaterna komme också derför egentligen endast vid föreläsningarna

de studerande till godo.

Af den lemnade redogörelsen framginge, att den nuvarande anatomiska institutionsbyggnaden

icke längre kunde anses på ett tillfredsställande sätt motsvara

något af de ändamål, för hvilka den vore afsedd. Ett längre dröjsmål att afhjelpa dess

brister skulle otvifvelaktigt menligt och hämmande inverka på de för hela läkarebildningen

så vigtiga anatomiska studierna. En ljus och tillräckligt rymlig dissektionssal,

en genom två våningar gående föreläsningssal med riklig och helst från taket

infallande belysning, eu större sal för de praktiska öfningarna i histologi samt ökadt

utrymme för samlingarna måste tillbyggnaden företrädesvis afse att anskaffa. Visserligen

skulle samtliga dessa behof vida bättre kunnat uppfyllas genom uppförandet

af en helt och hållet ny byggnad, men då den nu varande befunne sig i för

godt skick att nedrifvas och svårligen torde kunna med fördel användas för något

annat ändamål, hade fakulteten heldre velat föreslå den mindre dyrbara, om också

icke fullt så ändamålsenliga utvägen att företaga en tillbyggnad. På ett förökande

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. om Statsverket 1878.

af utrymmet inom den nuvarande byggnaden genom påbyggnad af en eller flera våningar

vore icke att tänka. Den dåliga beskaffenheten af den naturliga byggnadsgrund,

på hvilken den är uppförd, medgaf icke detta, och de stora salar, som vore

behöflig^, skulle dessutom på detta sätt icke kunna åstadkommas. Den naturliga

byggnadsgrundens dåliga beskaffenhet förbjöd äfven enligt sakkunniges bestämda

utsago att företaga en så beskaffad tillbyggnad af det nuvarande huset, att

dettas väggar till någon väsentlig del inginge i nybyggnaden. Faran att denna

vid sin sjunkning skulle i större eller mindre mån draga med sig och förstöra den

äldre byggnaden vore härvid allt för stor.

Det återstode således endast att uppföra en eller flere fullkomligt fristående,

endast genom lätta täckta gångar med det gamla huset förenade nybyggnader. Billigast

hade onekligen varit, om man kunnat uppföra eu enda sådan byggnad; men

byggnadstomtens form skulle då hafva tvingat att lägga denna byggnad parallelt

med en af den gamla byggnadens långsidor, hvarvid de båda byggnaderna antingen

kommit att beröfva hvarandra den för en anatomisk institution så nödvändiga rikliga

tillgången på dagsljus eller, om afståndet gjorts tillräckligt stort för att förekomma

detta, måst förenas med eu mellangång af så betydlig längd, att kostnaden för dess

uppförande säkerligen blifvit rätt betydlig. Dessutom behöfde alla de stora salar,

för hvilkas anskaffande tillbyggnaden vore nödig, om de skulle motsvara sitt ändamål,

en mycket riklig och från flera håll infallande belysning eller med andra ord

en stor mängd fönster, hvilkas anbringande, om dessa salar skolat förenas i eu byggnad,

antingen blifvit omöjligt eller kraft en förstoring af både salarne och byggnaden,

som eljest icke varit nödig.

Det afsedda ändamålet ansågs derföre bäst kunna vinnas, om, på sätt de

uppgjorda ritningarna utvisade, tre mindre byggnader, hvar och en genom en kort

täckt gång förenad med den gamla, hufvudbyggnaden, såsom flyglar till denna uppfördes.

Två af dessa flyglar vore förlagda vid gaflarne af den nuvarande byggnaden och

den tredje vid inbiten af dess nordvestra långsida, som upptoges af två tamburer

och en förstuga, i Indika ett rikligt dagsljus lättast kunde undvaras. Alla flyglarne

egde tre fullkomligt fria sidor; den fjerde skymdes, hvad de båda gafvel flyg] ar ne

beträffade, endast till eu del af den gamla byggnaden och beröfvade äfven i denna

endast sådana rum, hvilkas hufvudbelysning infölle från långsidan och således vore

oförändrad, en del af deras dager. På långsidsflygeln, hvars hörn, för att göra den

mindre skymmande, blifvit afskurna, så att den utgjorde en åttkant, intoges den

mot hufvudbyggnaden vettande sidan af en tambur.

Den vid hufvudbyggnadens nordöstra gafvel belägna flygeln skulle i jordvåningen

innehålla dissektionssalen, i öfre våningen den för de praktiska öfningarna i histologi^

afsedda salen. Dissektionssalen vore beräknad för tio fästa och på tillräckligt

afstånd från hvarandra stående bord, hvart och ett med sitt motsvarande fönster.

Den sydvestra gafvelflygeln upptoges i nedre våningen af eu tambur, två i

*

s. 87 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878. 87

staten prosektor!! tillförsäkrade boningsrum, två arbetsrum för ordinarie professorn,

af Indika det ena, att döma af erfarenheten, sannolikt ofta komme att upptagas af

äldre, med någon specialundersökning sysselsatte läkare, samt ett biblioteks- och

skrifrum. Öfre våningen i denna flygel utgjordes af eu enda, för samlingarna ansedd

sal.

Nordvestra långsidsflygeln innehölle föreläsningssalen, en tambur för åhörarnes

ytterkläder och en mindre demonstrationssal. Föreläsningssalen, en betydligt

förminskad efterbildning af det i Leipzig af både lärare och lärjungar såsom mycket

ändamålsenligt prisade auditoriet, egde takbelysning, halfcirkelformig anordning

af bänkraderna samt sådan stigning på den amfiteater dessa bildade, att synligen

emellan hvarje åhörareplats och föreläsningsbordet samt teckningstaflan vore fullt fri.

Demonstrationssalen hade med ringa kostnad vunnits derigenom, att det under och

bakom amfiteater!! befintliga, endast med några alnar förlängda rummet derför tagits

i anspråk. Genom denna förlängning af byggnaden hade ock eu möjlighet att

vid behof öka åhörareplatsernas antal vunnits.

I den nu varande byggnaden hade den förra dissektionssalen delats i två mindre

sådana, skilda af eu korridor, hvars båda väggar till en del utgjordes af fönster,

och till hvilken dessa båda ruin, den nya dissektionssalen med dess mellangång och

två skilda tamburer stötte. Den ena af dessa tamburer vore afsedd för dissekanternes

ytterrockar och den andra för deras dissektionskläder — en för snyggheten

nödvändig, men hittills ej vidtagen anordning. Den senare tamburen hade erhållits

genom den nu varande föreläsningssalens delning i två rum: denna tambur och ett

rymligt anatomiskt kök, i hvilket äfven en anatomisk verkstad borde kunna anordnas.

Af de tre nuvarande gemensamma lärare- och vaktmästare-arbetsrummen skulle

extra ordinarie professorn, som trädt i stället för den nu varande prosektorn, erhålla

ett, amanuenserne ett, som egentligen komme att blifva dissektionsrum för preparationerna

till föreläsningar, och det tredje, som nu blefve halfmörkt, användas till

förvaringsrum för glasförrådet. I den öfre våningen af denna byggnad kunde genom

delning åt två salar anordnas laboratorium och två arbetsrum för en lärare i

histologi. Den återstående delen intoges såsom förut af samlingarna.

Det af hofarkitekten J. F. Åbom uppgjorda kostnadsförslaget för de ifrågasatta

nybyggnaderna slutade på en summa af 140,000 kronor, inberäknadt kostnaden

för ett nytt uthus, som gjorts nödvändigt derigenom att do nu varande förfallna

uthusen måste rifvas för att lemna utrymme åt de nya byggnaderna. —

Hvad här ofvan blifvit anfördt torde tillräckligt ådagalägga nödvändigheten

att bereda ökadt utrymme och bättre anordning inom den lokal, som är upplåten

för de synnerligen vigtiga anatomiska studierna; och då den föreslagna utvägen till

de nu befintliga bristernas afhjelpande synes mig ändamålsenlig och egnad att med

minsta kostnad till godo se det för handen varande behofvet, samt öfverintendentsembetet,

till hvars granskning förslaget varit öfverlemnadt, icke funnit skäl till an
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Universitetsbyggnad

i

Lund.

Ny byggnad för

den fysiska institutionen

vid

universitetet i

Lund.

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878,

märkning vare sig mot de uppgjorda ritningarna eller mot den beräknade kostnaden,

hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen,

att för tillbyggnad och förändring af den anatomiska institutionens vid universitetet

i Upsala nuvarande byggnad i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ofvanberörda

ritningar bevilja ett extra anslag af 140,000 kronor samt deraf anvisa ett

belopp af 50,000 kronor att utgå under år 1879.

42:o.

Sedan riksdagen år 1877 till uppförande af ny universitetsbyggnad i

Lund beviljat ett anslag af 450,000 kronor och deraf anvisat 100,000 kronor

att utgå under år 1878, hemställer jag underdånigst, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå riksdagen att till fortsättande af i fråga varande byggnad under år

1879 anvisa enahanda belopp som för år 1878 eller 100,000 kr.

43:o.

Akademiska konsistoriet i Lund har i underdånig skrifvelse den 14 September

1877 förnyat sin, på förslag af föreståndaren för den fysiska institutionen vid

universitetet, redan år 1876 gjorda framställning om anslag af allmänna medel

för uppförande af eu särskild byggnad för institutionen. Konsistoriet har anfört,

att denna institution, som för närvarande vore inrymd i zoologiska museets byggnad,

saknade så väl tillräckligt utrymme för sina samlingar som ock tjenliga arbetsrum,

samt att bristen i dessa hänseenden måste hämmande inverka på det fysiska studiets

utveckling, enär den icke allenast i hög grad försvårade de mera försigkomne

studerandes laborationsöfningar, utan jemväl både hinder i vägen för förvärfvandet

af den för eu hvar, som studerade fysik, behöfliga förtrogenheten med de fysikaliska

apparaternas användning. De vetenskapliga öfningar, som åsyftades i 118 §

af gällande universitetsstatuter, kunde derföre, hvad fysiken anginge, inom institutionens

nuvarande lokal endast på det mest ofullkomliga sätt komma till stånd,

ett förhållande som icke kunde annat än verka menligt, då man visste huru olika

kunskaper inhemtas, om man sjelf framkallar de fenomen, som skola undersökas,

eller om man dervid är blott åskådare. Under dessa för fysikens studium tryckande

omständigheter hade dock intresset för denna vetenskap vid universitetet i betydande

mån tilltagit, hvilket bäst visade sig deraf, att de under de sista femton åren af

lärare och lärjungar derstädes offentliggjorda originaluppsatser inom fysikens område

uppgått till mera än dubbelt så stort antal som under den föregående tiden

ända från den fysiska professionens inrättande. Att detta studium under sådana

förhållanden rättvisligen kunde göra anspråk på det materiela understöd, som för

dess rätta utveckling vore af nöden, torde så mycket mindre kunna förnekas, som

s. 89 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. om Statsverket, 1878.

89

de praktiska öfningarnas nödvändighet redan blifvit till fullo erkänd beträffande de

i detta afseende med fysiken jemförlig^ vetenskaperna kemi och astronomi. För afhjelpande

af de berörda olägenheterna funnes dock ingen annan utväg än anskaffandet

af en särskild byggnad för den fysiska institutionen. Enligt en af arkitekten

Helgo Zettervall uppgjord ritning och dertill hörande kostnadsförslag hafva de för

ändamålet erforderliga medel blifvit sålunda beräknade:

för anskaffande af tomt ...................................................... kronor 20,000: —

för uppförande af den nya byggnaden jemte inredning... „ 78,655: 17.

eller tillsammans kronor 98,655: 17.

Konsistorium har dock, enär erfarenheten visat, att byggnadsarbeten ofta icke

kunna utföras för det beräknade beloppet, hvartill i förevarande fall jemväl konune,

att eu och annan, ehuru jemförelsevis mindre post ej vore i kostnadsförslaget upptagen,

hemstält, att det till sjelfva byggnadsarbetet beräknade beloppet måtte höjas

till 85,000 kronor, hvarigenom hela det anslag, som för i fråga varande ändamål

borde af riksdagen äskas, konune att uppgå till sammanlagdt 105,000 kronor.

Kanslersembetet för universitetet i Lund har förordat berörda framställning

och öfverintendentsembetet har i infordrad! utlåtande förklarat sig icke hafva något

att anmärka vare sig mot omförmälda ritning eller mot det af konsistoriet beräknade

kostnadsbeloppet.

Enligt ritningen skulle hufvudbyggnaden innehålla: i källarvåningen förutom

tvättstuga och vanliga förvaringsrum tillika ett arbetsrum för sådana experiment, i

afseende på hvilka den vexlande temperaturen ofvan jord skulle inverka störande,

i hufvudvåningen eu större och en mindre sal för instrumentsamlingen, eu föreläsningssal,

fem arbets- och ett verkstadsrum samt två mindre rum, det ena afsedt att

användas såsom skrifrum och det andra såsom materialrum, samt slutligen i vindsvåningen

ett biblioteksrum, ett rum för meteorologiska observationer, samt två boställsrum

för eu amanuens. Boställsrum åt vaktmästare skulle beredas i eu särskild

byggnad.

Hå det inskränkta utrymmet vid denna institution, hvars redan befintliga

dyrbara samlingar i följd deraf icke kunna komma till full användning, i väsentlig

mån måste verka hämmande på utvecklingen af fysikens studium vid universitetet

samt hindra eller försvåra de studerandes mera sjelfständiga deltagande i undervisning

och laborationsöfningar, hvilka senare dock för denna vetenskaps rätta studium

äro af framstående betydelse, och då, enligt hvad af institutionsföreståndaren

i hans ofvan berörda utredning blifvit uppgifvet, intresset för dessa studier vid universitetet

under den senare tiden varit i ständigt tilltagande, i följd hvaraf det

äfven inträffat, att lärjungar, som velat begagna sig af undervisningen vid institutionen,

måst från densamma afvisas, ett förhållande, som torde vara så mycket

mera betänkligt, som fysiken är ett vigtig''! undervisningsämne vid elementarläroverken

och förmågan att ordna experiment hos elementarläraren är af stor vigt.

12 ''

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Ny byggnad

för Karolinska

institutet.

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket, 1878.

om den undervisning'', som meddelas, skall blifva fruktbärande för lärjungarne,

anser jag mig böra tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att

för omförmälda byggnadsarbete bevilja ett anslag af 105,000 kronor, deraf 40,000

kronor torde anvisas att utgå under år 1879.

44:o.

Karolinska mediko-kirurgiska institutets lärarekollegium har hos kanslersembetet

anmält behofvet af en ny byggnad för åtskilliga af de med institutets verksamhet

förbundna anstalter. Denna framställning föranleddes, enligt hvad kollegiet

anfört, närmast af det bristfälliga skick, hvari den byggnad, som för närvarande

inrymde institutets anatomisal, befunne sig. Det ifrågavarande huset, hvilket till

tvä tredjedelar utgjordes af eu äldre byggnad, der anatomisalen vore förlagd, under

det att en senare tillbyggd del blifvit inredd till auditorium, hade, enligt hvad

instrumentet öfver en på öfverintendentsembetets föranstaltande den 30 September

1872 hållen besigtning utvisade, redan då befunnits genom svåra sättningar i

den äldre delens bjelklag, skiljeväggar och eldstäder in. in., äfvensom svåra sättningar

och skjutningar af yttermurarne och vindsbjelklaget i den nyare delen af

byggnaden så bristfälligt, att besigtningsmännen med fäst afseende å dess obeqväma

inredning och vanprydliga utseende ansett kostnaden för en grundlig reparation

och ombyggnad af vissa delar icke vara med god hushållning förenlig, samt

i anledning deraf föreslagit, att huset måtte endast nödtorftigt underhållas, till

dess medel kunde anskaffas för eu ny, ändamålsenligare byggnad. Sedan dess

hade förhållandena ej förbättrats. Murarne å huset vore så skadade, att vinden

spelade in vid fönsterfoder och golf, till följd hvaraf vissa ställen af anatomisalen

icke kunde begagnas till dissektionsplatser. Grunden för denna, ursprungligen till

ekonomihus vid den förut på denna tomt befintliga glashyttan afsedda byggnad

vore från första början alltför svag; för det tillbyggda auditoriet hade den förskjutit

sig så, att det hela i stora sträckor vore stadt i sprickning, och stycken

af tak och gesimser allt emellanåt nedfölle. I följd af denna husets allmänna

beskaffenhet kunde någon jemn och för långvarigt vistande derinom lämpad temperatur

icke hållas uppe, och verklig fara förefunnes, att någon del af huset när

som helst kunde instörta.

Till dessa olägenheter komme ytterligare, att huset, redan från början mindre

lämpligt för sin närvarande bestämmelse, genom nutidens förändrade kraf på en

anatomisk anstalt år från år blifvit allt mera odugligt för ändamålet. Anatomisalen

kunde visserligen, om man endast afsåge ytinnehållet, vara tillräcklig, om

än föga rymlig för det vanliga antalet dissekanter. Deremot saknades åtskilliga

lokaler, hvartill man borde ega tillgång i anatomisalens omedelbara närhet, såsom

omklädningsrum för dissekauterne, rum för den osteologiska samlingen, för finare

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

anatomiska arbeten och framför allt för histologiska studier. Dessa senare, Indika

inginge bland förberedelserna för medicine kandidatexamen, hade mast verkställas

på auditoriet, hvilket härtill vore i hög grad olämpligt, bland annat i följd al de

afbrott i arbetena, som föreläsningarnas hållande derstädes gjorde nödvändiga. För

tillredning af preparater till föreläsningarna eller förvaring af material derför funnes

ingen särskild lokal, utan auditoriet hade jemväl för nämnda ändamål mast

anlitas och derigenom blifvit illaluktande och osundt. Lärarne hade blott ett gemensamt

arbetsrum att tillgå. Under vintern, då skilnaden i värmegrad vid golf

och vid tak i detta rum utgjorde 6 till 8 grader, kunde man ej utan fara för

helsan vistas der någon längre tid, och. i brist på annan lokal, hade man då likaledes

nödgats taga sin tillflykt till auditoriet.

Det anatomiska museet, af hvars preparatsamling åtminstone en del borde

finnas nära och lätt tillgänglig vid undervisningen,_ vore inrymdt i en särskild,

aflägse från anatomisalen belägen byggnad; och till macerationslokal hade, i

saknad af annan, måst användas en spjelbur på gården, hvilket vore olämpligt

både med afseende på obehaget för omgifningen och derpå att preparater, som voro

under arbete, lätt blefve åtkomliga för och ofta förstördes af råttor.

På dessa skäl hade lärarekollegiet funnit en annan lokal för den anatomiska

undervisningen nödig och ansett sig böra draga försorg om upprättande af förslag

till en ny byggnad härför. Till en början hade man tänkt sig denna höra förläggas

i sydvestra hörnet af institutets å Kungsholmen här i staden befintliga tomt.

Men byggnaden skulle då komma i omedelbar närhet af Kongl. serafimerlasarettets

tvätt- och torkinrättning och derigenom blifva jemte de dyrbara samlingarna i hög

grad utsatt för eldfara. Till beredande af nödigt utrymme måste en på den ifrågavarande

platsen befintlig vedbod äfvensom ett för få är sedan der uppfördt vedskjul,

hvilka begge vore för upplag af institutets vedförråd väl behöfliga, nednfvas,

och af den erforderliga byggnadstomten måste en del, som tillhörde Stockholms stad,

af kronan inköpas. Af dessa skal och då den östra delen af institutets tomt syntes

lör ändamålet mera lämplig, hade kollegiet ansett sig, med tagen hänsyn derjemte

till åtskilliga här nedan anförda omständigheter, böra förorda den nya byggnadens

uppförande å sist nämnda plats.

Den väsentligaste invändning, som mot detta förslag kunde framställas, vore

att planens förverkligande skulle nödvändiggöra borttagandet af ett å den för den

nya byggnaden afsedda tomt beläget tvåvåningshus, som för närvarande vore inredt

till lokaler för det anatomiska museet och den fysiologiska anstalten. För att, om

möjligt, undvika detta, hade lärarekollegiet hos öfverintendentsembetet anhållit om

besigtning å nämnda hus till utrönande deraf, huru vida det samma kunde genom

påbyggnad eller förändrad inredning apteras jemväl till anatomisal och åtskilliga

andra nödiga befunna lokaler. I utlåtande den 18 sistlidne September hade emellertid

de af öfverintendentsembetet utsedde besigtningsmännen förklarat, att de vid

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Bil. N:o 7 till Kongl. Majds Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

undersökning samma dag funnit huset vara dels beläget så nära institutets patologiskt-anatomiska

byggnad, att behörig dager komme att saknas i läro- och museisalarna,

dels för smalt och försedt med för låga våningar, för att rymliga och

tidsenliga salar der skulle kunna inredas. I)å dertill komme, att bottenvåningens

goll delvis icke höjde sig öfver jordytan, hvarigenom denna våning besvärades af

lukt, både besigtningsmännen ansett någon förändrad inredning, på- eller tillbyggnad

der icke böra ifrågakomma. Tillika hade de uttalat den åsigt, att, då byggnaden

i dess nuvarande skick vore olämplig och otillräcklig, samt bästa platsen för

uppförande af eu ny vore å östra delen af institutets tomt, der den förra nu befunne

sig, den samma borde nedrifvas.

Till ådagaläggande af museibyggnadens olämplighet har lärarekollegiet vidare

anfört, att, oaktadt huset tid efter annan blifvit reparerad!, den för det anatomiska

museet upplåtna lokal vore så fuktig, att den knappt kunde uppvärmas, i följd

hvaraf de derstädes förvarade preparaten loge skada, samt att de rum, som anordnats

åt den fysiologiska anstalten, i anseende till sin ringa höjd och ogynsamma

belysning i hög grad försvårade och understundom omöjliggjorde utförandet derstädes

af experimentelt-fysiologiska undersökningar och demonstrationer.

Den ifrågasatta nya byggnaden behöfde emellertid tagas i anspråk äfven för

andra ändamål än de nämnda. De farmakologiska samlingarna hade under de senare

åren vunnit en högst betydlig tillökning och kunde icke längre rymmas i den

lokal, som för dem hittills begagnats. Den nyligen upprättade lärostolen i allmän

helsovårdslära kräfde äfven, att åt dess innehafvare bereddes undervisnings- och

arbetsrum. Vid sådant förhållande hade det synts lärarekollegiet vara med en god

hushållning med så väl tomtplats som penningemedel, bäst öfverensstämmande, att på

en gång tillgodose samtliga dessa behof genom uppförande af eu enda, för deras fyllande

tillräcklig byggnad.

I öfverensstämmelse härmed hade på lärarekollegiets föranstaltande e. o. arkitekten

vid öfverintendentsembetet F. tf. A. Dahl uppgjort ritnings- och kostnadsförslag

till eu dylik byggnad å östra delen af institutets tomt. Enligt desamma

skulle det nya huset sträcka sig med långsidan parallelt med Mälarens strand och

nied gafveln mot Handtverkaregatan och förläggas på minst 50 fots afstånd från

institutets patologiskt-anatomiska byggnad samt, för att ej minska dagern i dennas bottenvåning,

uppföras till en höjd af blott två våningar i den del, som komme att ligga

midt framför samma byggnads östra gafvel, men i öfrigt bestå af tre våningar. Den

nya byggnaden skulle, utom källare, i hvilken komme att anordnas likbod, värmeapparat,

förvaringsrum för bränsle och dissektionsdjur m. in., innehålla dels i bottenvåningen:

för den histologiska afdelningen en föreläsningssal samt ett större och

fyra mindre arbetsrum, för fysiologiska afdelningen tre mindre arbetsrum och eu materialkammare,

för farmakologiska afdelningen tre större museisalar och en föreläsningssal

samt för professorn i allmän helsovård ett arbetsrum, hvarjemte i denna

s. 93 Kontrollera mot PDF

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. om Statsverket 1878.

93

våning skulle beredas bostäder åt tvä vaktmästare och en eldare; dels i våningenen

trappa upp: för fysiologiska afdelningen eu föreläsningssal, en sal för laboratorium,

tre arbetsrum för lärarne samt ett rum för förvaring af instrument och anställande

af elektriska undersökningar, för anatomiska afdelningen fyra större och fyra mindre

museisalar, två arbetsrum för professorn i ämnet, ett preparationsrum och en mindre

materialkammare; dels i våningen två trappor upp: likaledes för sist nämnda institution

fyra större dissektionssalar, eu föreläsningssal, ett större ruin, afsedt för

bibliotek och bensamling, ett arbetsrum för en amanuens, ett preparationsrum, ett rum

för anatomiskt kök och för injektioners verkställande, två omklädningsrum för dissekanterna

samt en verkstadskammare. Kostnaderna för ifrågavarande byggnads uppförande

och inredning, värmeapparat och vattenledning inbegripna, hade beräknats

uppgå till 3(50,000 kronor, derifrån likväl komme att afdragas 5,000 kronor, hvartill

värdet af materialierna i den gamla museibyggnaden efter rifningskostnadernas

betäckande uppskattats.

Med anledning häraf hemstälde lärarekollegiet, att till utförande af nämnda

byggnadsplan med de mindre förändringar, som under arbetets gång kunde, utan

att kostnaden derigenom ökades, anses tjenligt att företaga, medel måtte af näst

sammanträdande riksdag äskas till ett belopp af 355,000 kronor.

Denna framställning har kanslersembetet förordat, med förmälan att kanslern

genom besök på stället varit i tillfälle att öfvertyga sig om den nuvarande anatomibyggnadens

nästan fullständiga förfall och det trängande behofvet af eu ny

med för undervisningen tjenliga och tillräckligt rymliga lokaler; hvarefter öfverintendentsembetet

uti infordradt utlåtande förklarat, att, under det byggnadens förläggande

på den först tillämnade platsen framkallade ofvan anförda, af kollegiet

åberopade svåra betänkligheter, den nu föreslagna platsen deremot, då hinder mot

den gamla museibyggnadens rifning ej ansåges böra möta, lemnade fullt tillräckligt

utrymme, samt att hvarken mot de upprättade ritningarna eller den beräknade byggnadskostnaden

något skäl till anmärkning förekomme. —

Den summa, som för i fråga varande ändamål blifvit begärd, kan visserligen

synas stor. Men då man tager i betraktande, att det skick, hvari den s. k. museibyggnaden

befinner sig, säkerligen kommer att inom ganska kort tid göra en total

ombyggnad jemväl af detta hus nödig, synes det mig på det hela lända till besparing

för statsverket att icke nu inskränka sig till den utgift, som för ögonblicket

förefaller mest trängande, eller den som afser beredande af nya lokaler för den anatomiska

och histologiska undervisningen, enär man derigenom äfventyrar att inom

kort nödgas från ny grund och följaktligen med ökad kostnad uppföra en särskild

byggnad för öfriga af lärarekollegiet nu omförmälda ändamål. Då äfven kostnaden

för lös inredning inberäknats i det upprättade kostnadsförslaget, torde den siffra,

hvarå detta slutar, icke skäligen kunna anses för hög i förhållande till det byggnadsarbete,

som skall åstadkommas.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

-Resestipendier

för lärare i

lefvande språk.

Semina r i ibyijy ■

nåd i Falun.

Bil. N:o 7 till Kongl. Majds Nåd. Trop. om Statsverket 1878.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att

till uppförande i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de ingifna ritningarna af ny

byggnad för Karolinska institutets anatomiska, histologiska och fysiologiska institutioner

samt farmakologiska samlingar bevilja ett anslag af 355,000 kronor, och

deraf anvisa 120,000 kronor att utgå under år 1879.

45:o.

Med åberopande af de skäl, som vid föregående riksdagar blifvit anförda i

fråga om anslag till resestipendier åt lärare i främmande lefvande språk vid elementarläroverken,

får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kong]. Maj:t täcktes

föreslå riksdagen att äfven för år 1879 bevilja ett extra anslag af 6,000 kronor

att af Eders Kongl. Maj:t disponeras till stipendier åt lärare vid nämnda läroverk

för att i utlandet studera tyska, franska och engelska språken.

46:o.

Hos Eders Kongl. Maj:t har rektorn vid folkskolelärarinneseminariet i Falun

i skrifvelse den 3 Juni 1876 gjort underdånig framställning om behofvet af en

egen lokal för nämnda läroanstalt och dervid hufvudsakligen anfört, att den förhyrda

lokal, som af seminariet begagnades, hvarken lemnade tillräckligt utrymme

eller uppfylde öfriga fordringar, som med fog kunde ställas på en skollokal. Af de

fem större och medelstora rum, som kunde till undervisningens behof användas,

måste ett afses till förvaring af undervisningsmateriel och samlingsrum för lärarne,

hvarefter utrymme återstode endast för seminariets nu varande tre klasser och folkskoleafdelningen

af öfningsskolan. En särskild lokal för afdelningen för småskolelärarinnor

jemte den dermed förenade småskolan hade derföre måst anskaffas, hvarigenom

föranleddes flera svårigheter så väl för undervisningen som för ordningens

uppehållande. Någon säkerhet funnes icke att för framtiden få behålla den förhyrda

lokalen, som, ehuru bristfällig och belägen vid stadens mest trafikerade gata, dock

vore den bästa, om ej den enda, som för seminariet skulle kunna mot hyra erhållas.

På grund häraf har rektor, med hemställan att Eders Kongl. Maj:t täcktes

för den i fråga varande läroanstalten bereda en egen ändamålsenlig lokal på en af

Fåle stad och Kopparbergs läns landsting gemensamt upplåten, inom nämnda stad

belägen tomt, öfverlemnat förslagsritning till en seminariibyggnad med tillhörande

uthus jemte tvenne kostnadsförslag, ett för seminariibyggnadens uppförande af sten,

slutande på 100,000 kronor, och ett för byggnadens uppförande af trä, slutande

på 77,300 kronor, hvartill i båda fallen komme kostnaden för uthus, upptagen till

5,800 kronor.

Sedan domkapitlet i Westerås samt öfverintendentsembetet i detta ärende af
-

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Bil. N:o 7 till Kong!. Mctj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

gifvit infordrade underdåniga utlåtanden, tiar domkapitlet genom skrifvelse från

ecklesiastikdepartementet anmodats tillse, huruvida de för eu sådan byggnads uppförande

som den i fråga varande, vare sig af sten eller trä, beräknade kostnadsbelopp

kunde nedsättas, i anledning hvaraf domkapitlet öfverlemnat yttrande af seminarii

rektor jemte nya ritningar, enligt Indika kostnaden för lärohuset, uppfördt

af sten skulle belöpa sig till 76,063 kronor och uppfördt af trä till 56,730 kronor

75 öre, samt kostnaden för uthus och stängsel utgöra 8,600 kronor, utan att

de för undervisningen erforderliga lokaler derigenom lidit någon menlig inskränkning

i antal eller utrymme. Bottenvåningen i hufvudbyggnaden skulle innehålla eu

större samlingssal, fyra lärosalar för seminariielever och två för öfningsskolan, ett

rum för materiel, ett samlingsrum för lärarne och ett rum för städerska, samt öfre

våningen boställsrum åt rektor. Derjemte har domkapitlet bifogat förslag till dränering

af den för seminariet upplåtna tomten samt till trädgårdsanläggning och

planteringar, det förra uppgående till 2,335 och det senare till 4,478 kronor.

Domkapitlet, som i likhet med seminariirektorn ansett, att seminariibyggnadens

uppförande af trä vore lämpligast, emedan en sådan byggnad vore billigare,

kunde tidigare blifva färdig att till begagnande upplåtas, samt, efter hvad erfarenheten

visat, vore ganska varaktig, och med afseende på det hårda klimatet å den

i fråga varande orten mera passande, emedan den samma, åtminstone under de

första åren, blefve varmare och sundare, har förordat den för en sådan byggnad

uppgjorda ritningen, samt i öfrigt tillstyrkt bifall till de uppgjorda förslagen till

uthus in. in., dock med den anmärkning, att, då förslagen till dränering och trädgårdsanläggning

vore i afseende på sättet för vattnets afledning olika, det förra förslaget,

som upptoge eu underjordisk ledning genom hela tomten, vore att föredraga.

Uti infordradt, den 9 Oktober 1877 afgifvet underdånigt utlåtande har öfverintendentsembetet

ej funnit skäl till annan anmärkning emot förenämnda nya ritningar

och kostnadsförslag, än att. derest byggnaden uppfördes af sten, hvithet embete

för sin del tillstyrkte, murarnes tjocklek, som i öfre våningen beräknats till

endast D/a fot, borde,'' till förekommande af kyla i rummen, ökas till 2 fot, hvarförutom

brandbotten och branddörr borde anbringas för beredande af större säkerhet

mot eldfara. Kostnadsbeloppet komme härigenom att höjas med 6,000 kronor, och

skulle således för ett stenhus uppgå till 97,476 kronor, men för ett hus af trä

till 72,144 kronor.

Svårigheten att på (dt fullt ändamålsenligt sätt ordna undervisningen inom

ett läroverk, som saknar egen, fördess verksamhet särskild! afpassad lokal, är uppenbar,

och har af Eders Kong!. Maj:t och riksdagen blifvit till fullo erkänd, i det att

samtliga seminarier för bildande af lärare och lärarinnor vid folkskolorna nu mera

blifvit," hufvudsakligen på statens bekostnad, försedda med egna lärohus, med undantag

af seminariet i Falun. Det nu framlagda förslaget synes mig derföre förtjent

af synnerligt afseende. Hvad beträffar det material, hvaraf byggnaden borde

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Understöd åt

för sa m lingar,

som ej för nu

bekosta, sina

folk skötel är a - res aflöning.

G eogr (fiska

kartor för undeivisningens

behof.

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nåd, Bnp. om StatsverM 1878.

uppföras, torde ej ringa hänsyn höra tagas till den väsentliga besparing i kostnad,

af omkring 25,000 kronor, som skulle uppkomma, derest trä användes till byggnadsämne.

Då det vidare ligger särskild vigt uppå, att seminariibyggnaden så snart

som möjligt kan blifva färdig till begagnande, enär den nu varande lokalen sakna,!''

utrymme för seminariets fjerde klass, som redan under innevarande höst skulle öppnas,

samt härtill kommer, att eldfara icke synes blifva synnerligen att befara för

en byggnad med isoleradt läge och omgifven af trädgård, får jag i underdånighet

hemställa, att Eders Kong]. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att till uppförande af

seminariibyggnad i Falun af trä jemte uthusbyggnad och trädgårdsanläggning samt

tomtens dränering, på sätt domkapitlet hemstält, bevilja ett anslag af 72,000 kronor,

samt deraf anvisa 25,000 kronor att utgå under år 1879.

47:o.

Vid liera föregående riksdagar har, i enlighet med Eders Kong]. Maj:ts derom

; § jorda framställningar, ett anslag på extra stat af 20,000 kronor beviljats till

understöd åt sådana församlingar, som icke förmå till erforderligt belopp bekosta

aflöning åt sina folkskolelärare. Sedan statens bidrag till aflönande af lärare och

lärarinnor vid folkskolor från och med år 1876 blifvit höjd!, från hälften till två

tredjedelar af det för aflöningen erforderliga belopp, har antalet församlingar, som

behöft särskild! understöd för lärares aflöning, i icke ringa mån nedgått, så att, då

vid den år 1875 verkställa fördelningen af detta anslag antalet församlingar, som

erhöllo understöd, uppgick till 435, detsamma utgjort vid 1876 års fördelning 387

och vid 1877 års fördelning 292. Utväg har derigenom blifvit beredd att åt synnerligen

medellösa församlingar, Indika hittills endast kunnat erhålla ett mindre

understöd, meddela ett sådant till något högre belopp och derigenom sätta dem i

tillfälle att bättre motsvara de alltjemt stigande krafvel! på ett utveckladt skolväsen.

För detta behofs fyllande blir anslaget fortfarande, åtminstone under den närmaste

framtiden, af nöden, och jag får derföre i underdånighet hemställa, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen, att ett belopp af 20,000 kronor måtte äfven för år

1879 på extra stat anvisas för i fråga varande ändamål.

48:o.

Till utarbetande af landskaps- och länskartor, hufvudsakligen för folkskolornas

behof, har vid flera föregående riksdagar, enligt Eders Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställningar, beviljats ett anslag på extra stat af 1,500 kronor. För

fortsättande af detta för utbredande af kännedomen om vårt lands geografiska förhållanden

vigtiga arbete, som alltjemt fortgår, får jag *i underdånighet tillstyrka,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes till riksdagen göra framställning derom, att äfven

för är 1879 måtte beviljas ett extra anslag till nyss nämnda belopp.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

49:o.

97

I anledning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning liar riksdagen på £

extra stat för innevarande år anslagit ett belopp af 20,000 kronor till understöd dagMor.

åt tekniska afton- och söndagsskolor. Den 31 Augusti 1877 utfärdades, af Eders

Kongl. Maj:t nådig kungörelse om de vilkor, på Indika anslag till dylika skolor

kunde erhållas. Under den korta tid, som derefter förflutit, hafva ansökningar

om bidrag till belopp af 12,000 kronor redan inkommit, och anledning är, att

ännu flera skolor komma att anmälas till erhållande af del i anslaget för innevarande

år. Då anslagets belopp sålunda synes motsvara behofvet för nästkommande

år, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att för år 1879

jemväl på extra stat för ändamålet bevilja enahanda anslag som för år 1878, eller

20,000 kronor.

50:o.

Sedan riksdagen, på Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning, till under- p”ef “

visningens uppehållande vid fannacevtiska institutet under år 1878 beviljat ett

extra anslag af 7,575 kronor, och efter det med beräkning af de sålunda ökade

tillgångarna ny stat för institutet blifvit faststäld att tills vidare gälla, får jag,

då frågan om den fannacevtiska undervisningens ordnande ännu icke kunnat vinna

sin slutliga lösning, i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå riksdagen att för uppehållande af undervisningen vid nämnda institut under

år 1879 anvisa å extra stat ett lika belopp som för innevarande år, eller

7,575 kronor.

5 l:o.

I nådig proposition till 1875 års riksdag föreslog Eders Kongl. Maj:t en till- { J^^ {

ökning af 12,900 kronor i anslaget till veterinärinrättningen i Skara för dess ord- skara.

ilande till ett veterinärläroverk, der undervisningen skulle blifva af mindre omfattning

än vid det i Stockholm inrättade. Lärarepersonalen skulle utgöras af eu professor,

tillika föreståndare, med 4,000 kronor i lön och 500 kronor i arfvode såsom

föreståndare, två lektorer med löner å 3,500 kronor, två adjunkter med löner å

2,000 kronor och en instruktionssmed, aflönad med 1,000 kronor, hvartill komme

anslag till stipendier åt elever samt diverse utgifter, så att den föreslagna statens

slutsumma med inräknande af inrättningens egna medel uppgick till 21,565 kronor.

Riksdagen godkände denna stat, men beviljade den begärda tillökningen i

anslag endast för år 1876; och har samma extra anslag sedermera anvisats jemväl

för åren 1877 och 1878.

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

Vid föredragning af riksdagens förstnämnda beslut medgaf Eders Kong].

Maj:t under den 31 December 1875, att elever, hvilka vid intagning i läroverket ådagalagt

kunskaper motsvarande dem, som fordras för uppflyttning till sjette klassen

af offentligt elementarläroverk, må, på sätt redan genom nådigt bref den 11 Oktober

1872 tillåtits, från veterinärinrättningen utexamineras med rätt att mot recept

från apotek utbekomma sa väl häftigt verkande som andra vanliga medikamenter,

hvilka för utöfning af djurläkareyrket erfordras, samt att under tillfälliga tjensteförrättningar

till hända hålla läkemedel för sjuka husdjur. Utöfningen af veterin

är läkareyrket stod således öppen för utexaminerade lärjungar från detta läroverk,

utan att likväl anställning såsom veterinär i statens tjenst kunde af dem vinnas.

Af det för veterinärinrättningen beviljade extra anslag anvisade Eders Kong].

Maj:t, likaledes under den 31 December 1875, jemte de i ofvan berörda stat upptina

belopp, som icke vore att hänföra till aflöningar åt lärare, tills vidare endast

så mycket, som erfordrades för att höja de vid inrättningen nu anstälde lärares —

eu förste lektor och föreståndare, eu andre lektor, eu adjunkt och en instruktionssmed

aflöning till de i staten bestämda belopp; hvarjemte Eders Kong], Maj:t

förklarade sig vilja framdeles, i den mån de med stadgade inträdeskunskaper försedde

elevers antal och fördelning på särskilda klasser det påkallade, på derom

skeende anmälan besluta om tillsättning af nya lärareplatser.

Eu sådan anmälan har ock blifvit gjord, i det att veterinärinrättningens

direktion i Maj månad nästlidna år, med förmälan att lärjungarne vid läroverket

med innevarande läseår borde fördelas på tre klasser, begärt full tillämpning af

den af riksdagen godkända staten; i sammanhang hvarmed direktionen erinrat om

det i mån af läroverkets utvidgning allt mer känbara behofvet af ett efter de nya

förhållandena lämpadt reglemente för läroverket.

I sist nämnda syfte hade redan under år 1876 underdånig framställning

blifvit gjord åt ett antal ledamöter af Skaraborgs läns landsting.

Med afseende derpå att veterinärläroverket i Skara under de senare åren varit

besökt af ett förökadt antal elever, så att det, efter att hafva under år 1874:

nedgått till en, under sistlidne hösttermin stigit till tretton, af hvilka dock fem

uppgifvits icke ega de förkunskaper, som berättiga dem till afläggande af fullständig

afgångsexamen enligt Kongl. brefvet den 31 December 1875, anbefaldes sundhetskollegium

att vid afgifvande af det utlåtande, som i anledning af nämnda framställningar

infordrades, inkomma med yttrande och förslag, huru, under förutsättning

att veterinärinrättningen skulle kunna ordnas till ett fullständigt läroverk

utan någon större tillökning i lärarekrafter och penningeanslag än riksdagen

redan beviljat, veterinärinrättningens undervisning borde lämpligen ordnas och

anslagen för dess uppehållande fördelas.

I särskilda utlåtanden den 27 November 1876 och den 2 November 1877

har kollegiet i nämnda hänseenden erinrat om de betänkligheter, som förut af kol
-

s. 99 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

99

legiet uttalats mot Skara läroverks och derifrån utexaminerade elevers nu varande

ställning. Undervisningen kunde, enligt kollegiets åsigt, aldrig komma att på ett

tillfredsställande sätt motsvara sitt ändamål, så länge eleverna icke före inträdet i

anstalten egde det mått af förkunskaper, som vore nödigt för att kunna tillbörligt

göra veterinärundervisningen i alla delar sig till godo samt med framgång deltaga

i förekommande kliniska och praktiska öfningar. Resultatet af en sådan undervisning

eller bildandet af veterinärer af eu lägre ordning med ringare kunskaper

kunde i ifrigt aldrig blifva till någon verklig nytta hvarken för den enskilde eller

det allmänna.

Tillräckliga skäl syntes derföre kollegiet tala för att Skara veterinärinrättning

från sitt provisoriska tillstånd nu erhölle en fastare organisation, hvilken derjemte

gåfve inrättningen en mer omfattande verksamhet och mer öfverensstämde med

de tillgångar och krafter, hvilka nu mera stode till dess förfogande. Kollegiet ansåge

ock fortfarande det vara för vetenskapen och den veterinära bildningen inom landet

fördelaktigast, om inrättningen anordnades till ett med veterinärinstitutet i Stockholm

likstäldt läroverk. Undervisningen skulle med befintliga tillgångar kunna

bestridas af tre professorer, två adjunkter och en instruktionssmed. Denna lärarepersonal

innefattade visserligen en hufvudlärare mindre än vid veterinärinstitutet i

Stockholm. Men då de läroämnen, som vid sist nämnda läroverk tillhörde en

fjerde professor, hvaribland hufvudsakligen den ambulatoriska kliniken, vid Skara

veterinärinrättning syntes utan svårighet kunna fördelas på de öfrige lärarne, borde

undervisningen der med dot antal elever, som torde vara att påräkna, kunna på ett

tillfredsställande sätt uppehållas med det mindre antalet lärare, under förutsättning

att undervisningen bedrifves med vederbörligt nit och intresse. Det kunde i afseende

härå erinras, hurusom antalet lärare vid de särskilda medicinska läroverken

vore olika, och att undervisningen der måste ordnas i öfverensstämmelse med för

handen varande tillgång på lärarekrafter.

Lärokursen borde så inrättas, att fullständig veterinärbildning kunde meddelas

på fyra år. För inträde såsom elev borde fordras enahanda förkunskaper, som

vore stadgade för inträde vid veterinärinstitutet i Stockholm, eller afgångsexamen

från allmänt elementarläroverk.

Veterinärinrättningens direktion, som lemnats tillfälle att till sundhetskollegiet

afgifva yttrande i denna fråga, har förklarat sig i allo dela den uppfattningkollegiet

sålunda uttalat.

I afseende på fördelningen af veterinärinrättningens anslag har sundhetskollegiet

ansett att, om ock lärarnes löner vid ett i landsorten förlagdt läroverk

kunde ställas något lägre än vid ett dylikt i Stockholm, afiöningarna för de två i

nu varande stat upptagne lektorer och förste adjunkten, af hvilka de två förre vid

det fullständiga läroverket skulle motsvaras af professorer, likväl vore, med afseende

på deras undervisningsskyldighet och de fordringar, som vid ett fullständigt läro
-

s. 100 Kontrollera mot PDF

100 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

verk måste ställas på deras skicklighet, nog låga. Professorernas löner borde bestämmas

till 4,000 kronor hvardera och den förste adjunktens till 2,500 kronor.

Förhöjningen för don sistnämnde kunde vinnas derigenom, att andre adjunktens

lön nedsattes från 2,000 till 1,500 kronor, mot det att fri bostad honom bereddes.

Detta åter skulle kunna sko sålunda, att två af elevernas boningsrum upplätes åt

adjunkten. En sådan åtgärd egde stöd i förhållandet vid veterinärinstitutet i

Stockholm, der ondast de elever hade fria bostäder, hvilka biträdde vid undervisningen.

— Beträffande åter möjligheten att med nu varande tillgångar uppbringa

omförmälde två professorers löner till 4,000 kronor, har kollegiet biträdt följande

af veterinärinrättningens direktion framstapla förslag. I aflöningen åt den professor,

som tillika är föreståndare, ingår afkomsten af hemmanet Brogården med

underlydande, i staten beräknad till 2,200 kronor. Vid utarrendering på längre

tid skulle antagligen detta belopp kunna ej oväsentligt ökas. Om derföre Brogården

finge utarrenderas på tjugu år, och det belopp, hvarmed arrendet komme att

öfverstiga det i staten beräknade, användas i främsta rummet till höjande af de

två jemte föreståndaren vid läroverket anstälde professorernes löner till 4,000

kronor, skulle den åsyftade löneförhöjningen inom eu ej aflägsen framtid kunna

uppnås.

Beträffande öfriga anslag har annan ändring i den nu varande staten icke

ansetts af nöden, än att det till undervisningsmateriel beräknade belopp, 500 kronor,

och anslaget till diverse utgifter, 1,200 kronor, borde sammanföras till ett gemensamt

anslag å 1,700 kronor, hvarigenom direktionen komme i tillfälle att tillgodose

det vid läroverkets utvidgning sannolikt inträdande behofvet af fullständigare

undervisningsmateriel.

Staten för ett fullständigt veterinärläroverk i Skara skulle således enligt sund
-

hetskollegiets och direktionens med hvarandra öfverensstämmande förslag blifva:

eu professor, som tillika är föreståndare, lön utom fri bostad...... kr. 4,000,

hvaraf 2,200 kronor utgå af arrendet för hemmanet Brogården

med underlydande;

arfvode såsom föreståndare ................................................... kr. 500. ^ ^qq

en professor, lön .................................................................................................. 3,500.

en d:o d:o ................................................................................................... 3,500,

hvilka sistnämnda två löner, i den mån arrendet för Brogården lemnar

tillgång, böra höjas till 4,000 kr. hvar;

en förste adjunkt, lön utom fri bostad...................................................... 2,500.

en andre d:o d:o d:o d:o .................................................................. 1,500.

en instruktionssmed d:o d:o ................................ 1,000.

stipendier åt minst tio elever....................................................................... 2,000.

Transport: 18,500.

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Bil. N:o 7 t,ill Kong!,. Majds Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

löner till betjeningen.......................................

arfvoden till kassör, sekreterare och bibliotekarie

premier till elever vid examen.............................

byggnaders underhåll...............................................

skatter och onera.................................................

undervisningsmateriel och diverse utgilter...........

Transport: 18,500.

650.

................... 300.

................. 90.

.................... 200.

.................... 125.

.................... 1,700.

Summa 21,565.

I en till Eders Kong!. Maj:t ingifven skrift har veterinärläkareföreningen,

under åberopande af de kraf på ökad skicklighet hos veterinären, som framkallades

af den utveckling, hvari boskapsskötseln inom landet allt jemt vore stadd, underdånigst

anhållit, att maturitetsexamen måtte föreskrifvas såsom vilkor för inträde

jemväl vid Skara veterinärläroverk, och att der måtte tillämpas hvad i afseende på

klassflyttning och afgångsexamen stadgas i reglementet för veterinärinstitutet i

Stockholm. ---

Då önskvärdheten af Skara veterinärinrättnings ombildning till ett fullständigt

veterinärinstitut sålunda synes blifva allt mera erkänd, och då den ådagalagda

möjligheten att med redan befintligt anslag åstadkomma en bättre och fullständigare

undervisning synes kraftigt tala lör den föreslagna förändringen, hemställei jag i

underdånighet, att Eders ''Kong! Maj:t täcktes föreslå riksdagen att, med godkännande

af ofvan intagna stat för veterinärinrättningen i Skara, för dess tillämpning

under år 1879 bevilja ett extra anslag till samma belopp som för innevarande

år, eller 12,900 kronor. ___

I sammanhang härmed torde det tillatas mig att i underdånighet anmäla en

af direktionen för veterinärinrättningen gjord särskild framställning angående rätt

att för fullbordande af en under byggnad varande smedja använda vissa för andra

läroverkets behof anvisade tillgångar. Hemställan om anslag för smedjans uppförande

gjordes af direktionen i underdånig skrifvelse den 11 Oktober 1872. Den beräknade

kostnaden upptogs då för byggnaden, dess inredning, förändring af den

gamla smedjan till ett museum samt åtskillig undervisningsmateriel till 12,000 kr.,

hvartill dock Skaraborgs läns hushållningssällskap utfåst sig att bidraga med 2,000

kronor, så att det belopp, som af statsmedel begärdes, utgjorde 10,000 kronor.

Detta belopp beviljades ock af 1874 års riksdag att utgå under år 1875. Enligt

hvad direktionen nu i underdånig skrifvelse den 16 Mars 1877 anmält, hade, sedan

kostnadsförslaget upprättades, en så betydlig stegring egt rum i pris sa väl på

byggnadsmaterial som på arbete, att det vid flera förnyade entreprenadauktioner visade

sig omöjligt att erhålla anbud å byggnadens uppförande till det pris, som låg

inom gränsen för anslaget. För direktionen hade derföre icke någon annan utväg åtel
-

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Vitterhets-,

historie- och

antiqvitetsalcaclemien.

Bil. N:o 7 till Kongl. Muj.is Nåd. Prop. om SI als verket 1878.

stått, än att under hand och med iakttagande af all möjlig sparsamhet låta verkställa

arbetet. Byggnaden, uppförd af tegel, 80 fot lång, 40 fot bred och tvä våningar

hög, vore nu under tak, men saknade inredning och vore således ännu för sitt ändamål

obrukbar. Utgifterna både likväl redan stigit till 17,508 kr. 91 öre eller

5.500 kr. utöfver de af riksdagen och hushållningssällskapet anslagna tillgångar,

och för byggnadens fullbordande erfordrades ytterligare fyra till fem tusen kronor.

.Till betäckande af donna brist har direktionen anhållit att få använda den

besparing i veterinärinrättningens anslag, som uppkommit derigenom att, såsom förut

är nämndt, två af de lärarebefattningar, till livilka riksdagen för åren 1876 och

1877 anvisat medel, ännu icke kunnat tillsättas. Då dessa löner, för en lektor

3.500 kr. och för eu adjunkt 2,000 kr., uppgå till sammanlagdt belopp af 5,500

kr-, har en behållning motsvarande detta belopp uppstått för hvartdera af i fråga

varande två år.

Med afseende på det framstående känbara bohofvet deraf att det belopp, som

ännu beräknas vara erforderligt för byggnadens fullbordande, utan uppskof ställes

till direktionens förfogande, på det att de å byggnaden redan nedlagda kostnader

må kunna göras fruktbara, samt da do i fråga varande tillgångarne redan blifvit

anvisade för veterinärinrättningens behof, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå riksdagen att medgifva, att hvad å i fråga varande för åren 1876

och 18/7 beviljade extra anslag kan finnas besparadt, må i män af behof användas

till fullbordande af smedjebyggnaden vid veterinärinrättningen, sedan behållna afkasta

ingen för samma år af de veterinärinrättningen enskildt tillhöriga medel blifvit

för ändamålet tagen i anspråk.

52:o.

I underdånig skrifvelse den 19 September 1877 har vitterhets-, historie- och

antiquitetsakademion erinrat, att vid den under 1876 års riksdag företagna reglering

af akademiens ordinarie och extra stat de under liera föregående är för akademien

anvisade extra anslagen, tillsammans 11,000 kronor, genom öfverflyttning af

vissa belopp till den ordinarie staten, nedsatts till 7,500 kronor. Denna reglering

öfverensstämde ock med akademiens i underdånig skrifvelse den 16 November 1875

afgifna _ förslag, med undantag likväl för det till vetenskapligt bildade biträden och

vaktbetjening afsedda belopp, hvilket af akademien varit upptaget till 3,300 kronor,

eller 1,000 kr. mera än hvad riksdagen för detta ändamål anvisade. Såsom skäl för

det föreslagna högre auslagsbeloppet både akademien då hufvudsakligen andraga,

att behofvet af vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och vården af de under

hennes inseende stälda samlingar tilltoge med hvarje år, i den man samlingarna

ökades och genom i landsorterna an stälda forskningar nya materialior till bearbetning

inkörande. Upprättandet af specialförteckningar, behöfliga för den vetenskaplige

forskaren och nödvändiga för samlingarnas vård, kunde nemligen icke medhinnas af

s. 103 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. om Statsverket 1878. 103

de ordinarie tjenstemännen, hvilkas tid vore upptagen af mångfaldiga andra göromål.

Akademien hade derföre nödgats antaga en extra amanuens, hvilken, så länge han

kunde dagligen tjenstgöra, finge uppbära eif arfvode af 100 kronor i månaden. För

bevakning af samlingarna behöfdes extra vaktbetjening icke blott vid de ordinarie

och extra förevisningarna, utan äfven då handtverkare vore sysselsatta med arbeten

i samlingarnas lokaler eller då mera omfattande rengöringsarbeten måste företagas.

Akademien har nu vidare anfört, att hon funnit sig nödsakad från början af

år 1876 antaga ännu eu extra amanuens, hvilken företrädesvis varit och fortfarande vore

sysselsatt med ordnande af akademiens och samlingarnas mycket betydliga bibliotek

samt upprättande af katalog öfver detsamma, men derjemte stundom måste biträda

vid annat arbete. För denne extra amanuens hade bl i fy it bestämdt ett årsarfvode af

800 kronor, hvilket belopp likväl snart måste i någon mån höjas.

Det skulle icke för akademien varit möjligt att hittills utbetala omförmälda

tvenne särskilda extra amanuensarfvoden, om icke på anslaget för biträden och betjening

vid ingången af år 1S76 förefunnits eu behållning af 1,678 kronor. Men

sedan detta öfverskott nu mera blifvit uttömdt, saknades utväg att fortfarande

bestrida dessa utgifter, hvadan således akademien skulle nödgas försaka nämnde

medarbetares oundgängligt behöfliga biträde, om icke det extra anslaget förhöjdes.

Dertill konnne äfven, att dagaflöningen behöfde i någon mån höjas för den till bevakning

vid samlingarnas offentliga förevisning antagna extra betjening, åtminstone

under de fem sommarmånaderna, då samlingarna hållas tillgängliga för allmänheten

eu timma längre å förevisningsdagarna än under den öfriga delen af året.

På grund häraf har akademien underdånigst hemstält, det Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå riksdagen att för år 1879 bevilja de till akademien nu utgående

extra anslag med en tillökning af 1,700 kronor i an slagsbeloppet för biträden

och betjening, hvilket sålunda skulle höjas från 2,300 till 4,000 kronor.

I öfverensstämmelse med detta underdåniga förslag, såsom af verkliga behof

föranledt, tillstyrker jag, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att, för

ändamål tillhörande vitterhets-, historie- och antiquitet,sakademiens verksamhet, bevilja

för år 1879 följande extra anslag, nemligen:

till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet

och vården af de under akademiens inseende stälda samlingar

samt till aflöning åt vaktbetjening vid samlingarnas

offentliga förevisning ............................................................... kronor 4,000: —

till undersökning och beskrifning af fäderneslandets fornlem
-

ningår in. in............................................................................ .. 3,200: —

till utgifvande af planschverk öfver forusaker och andra märkvärdiga

föremål i statens historiska museum och öfver

svenska sigill från medeltiden ............................................. „ 2,000: —

tillsammans kronor 9,200: —

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Bil. N:o 7 till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

53:o.

Hos Eders Kong! Maj:t liar direktionen öfver allmänna institutet för döf«at*m

</#/- stumma och blinda i skrifvelse den 2 Oktober 1S76 gjort framställning om anamnmnun.

skaffande af särskild lokal för den med institutet förenade afdelning för blinda.

Det antal elever — omkring sextio —som nu kunde der mottagas, uppginge ej ens

till femtedelen af de i undervisangsäldern varande blinda inom landet. Men jemte

det att anstalten för blinda vid Handla vore otillräcklig såsom undervisningsanstalt

afsedd för hela landet, vore lokalen, der den funnes inrymd, långt ifrån

tidsenlig och motsvarade ej ens de minsta anspråk, som nu för tiden kunde ställas

på eu dylik uppfostringsanstalt. Byggnaden, uppförd af resvirke och plank med

påspikad gärdsel och försedd med rappning, vore till inredningen i allmänhet högst

olämplig; rummen delvis låga, fuktiga och dragig^; utrymmet så inskränkt, att de

manliga eleverna måste under nätterna inhysas på en af döfstumafdelningens sofsalar,

till icke ringa men för denna afdelning.

Då af denna anledning fråga inom direktionen uppstått att för de blinda

vid institutet söka i stället för ofvan nämnda trånga och bristfälliga lägenheter

bereda eu ny, utvidgad och mera tidsenlig lokal, hade direktionen ansett sig böra

taga under öfvervägande, huruvida det vore lämpligt att, såsom hittills egt rum,

undervisningsanstalterna för blinda och döfstumma funnes förlagda på samma plats

såsom afdelningar af ett gemensamt institut. Eu sådan förening vore olämplig

redan ur den synpunkten, att det visat sig svårt att finna en föreståndare, som

med kraft och intresse kunde egna sig åt två så skilda undervisningsgrenar; och

på eleverne utöfvade samvaron mellan döfstumma och blinda, enligt framstående

fackmäns enstämmiga åsigt, ett menligt inflytande. Direktionen både i följd häraf

kommit till den öfvertygelse, att undervisningsanstalternas förening vore i flera

hänseenden skadlig, och hemstälde derföre, att den nu varande blind-afdelningen

vid institutet å Manilla måtte derifrån skiljas och eu helt och hållet sjelfständig

och fristående undervisningsanstalt för blinda inrättas, samt att Eders Kong! Maj:t

täcktes till uppförande af nödiga byggnader för ett sådant institut på annan lämplig

plats än Manilla af riksdagen äska ett anslag af 258,039 kronor, hvartill

kostnaderna beräknats under förutsättning att tomtplats skulle å staten tillhörig

mark kostnadsfritt upplåtas.

I anledning häraf har Eders Kongfl. Maj:t uppdragit åt den för afgifvande

af förslag till döfstumundervisningens ordnande tillsatta komité att yttra sig angående

ändamålsenligheten af den i fråga safta åtgärden äfvensom i öfrigt beträffande

den andel staten ansåges böra öfvertaga af vården om de i landet befintliga

blinda, och särskild! angående direktionens berörda förslag till ny byggnad för ett

blind-institut.

Komiterade, som utbedt sig att framdeles få, efter verkställande af nödig

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Bil. N:o 7 till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. om StafsverM 187$.

utredning, afgifva fullständigt yttrande angående blindundervisningens ordnande i

dess helhet, har dock ansett förhållandena vid Mangla för närvarande vara af sådan beskaffenhet.

att det under alla omständigheter måste anses i hög grad angeläget, att

plats annorstädes beredes för den nu der förlagda blindafdelningen. Till hvad

direktionen i detta hänseende anfört har komité» ytterligare erinrat, att den så

kallade man hemsbyggnaden, hvilken för närvarande användes för döfstumafdelningens

behof, till arbetsverkstäder in. in., befunne sig i ett sä förfallet och bristfälligt

skick, att enligt sakkunniga personers omdöme lång tid icke kunde återstå, innan

denna byggnad blefve helt "och hållet oanvändbar, och det utrymme, som då måste

annorstädes beredas för döfstumafdelningen. kunde icke erhållas på annat sätt än

genom att för denna afdelning taga i anspråk äfven den byggnad, som nu vore

upplåten åt de blinda.

Med kännedom om de sålunda dag för dag växande olägenheterna af blindafdelningens

bibehållande vid Mangla, hade komitén funnit det åt högsta vigtmått,

intill dess blindundervisningen kunde hinna fullständigt ordnas, medel vore att tillgå

för blindafdelningens tillfälliga inrymmande i annan lokal.

Under antagande att en sådan lokal måste förhyras, har komitén beräknat

de genom blindafdelningens afsöndrande erforderliga kostnader sålunda:

lön för en föreståndare............

„ „ lärare........................

„ „ „ handtverkslärare......

arfvode för presterligt biträde

hyra för lokal in. m.............

kronor

........... »

summa kronor

3,000.

1,200.

800.

500.

9,500.

15.000.

Hvad särskild! beträffar behofvet af ökadt anslag för lärare, har komitén

erinrat derom att, så länge de båda afdelningarna för döfstumma och blinda varit

förenade på ett ställe, eu och samme lärare kunnat i ett eller annat tall gå båda

afdelningarna till hända, hvarigenom eu besparing i arbetskrafter vunnits, som efter

afdelningarnas åtskiljande icke kunde vidare påräknas. Hyresbeloppet för den

blifvande lokalen torde icke kunna anses högt beräknadt. då man toge i betraktande,

att densamma borde innehålla sof-, inåt-, läro- och arbetssalar föi onda ilig

sextio elever, samt bostäder för anstaltens föreståndare och lärare, hvilkas aflöning

beräknats under förutsättning att fri bostad skulle dem beredas.

Det synes mig af det nu anförda ådagalagdt, att utan afvaktan åt den slutliga

plan för ordnandet af undervisningen för så väl döfstumma som blinda, hvilken

den af Eders Kongl. Maj:t på riksdagens begäran för detta ändamål . nedsatta

komité kan komma att framlägga, åtgärder böra vidtagas för att tills

reda blindafdelningen en lokal, som bättre än den nu varande motsvarar icke blott

undervisningens kraf utan äfven de fordringar, som ur mensklighetens och helsovardens

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Bil. N:o 7 till Kong!, Maj.is Nåd, Prop. om Statsverket 1878.

synpunkt måste ställas på en sådan byggnad. Då jag icke funnit något att

erinra vid hvad komitén i detta hänseende föreslagit, hemställer jag underdånigst

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att för bestridande af kostnaderna

under år 1879 för den å Manilla nu befintliga blindafdelningens afskiljande från

döfstuminstitutet bevilja ett extra anslag för nämnda år af 15,000 kronor.

54:o.

Lär o anstalter

för öfver år ig a

döf8tumma.

Med anledning af riksdagens i underdånig skrifvelse den 23 Maj 1875 gjorda

hemställan, att Eders Kongl. Maj:t täcktes låta utreda, huru vida de öfveråriga elevernas

afgång från döfstum anstalterna i riket lämpligen skulle kunna påskyndas,

så att derigenom tillfälle bereddes för alla i läroåldern varande döfstumma barn att

komma i åtnjutande af undervisning, samt i motsatt fall för riksdagen föreslå de

åtgärder, som kunde leda till nämnda måls vinnande, framlade Eders Kongl. Maj:t

för sistlidne riksdag en plan till inrättande af tillfälliga läroanstalter, genom hvilka

behofvet af undervisning för de nu befintliga öfveråriga döfstumma, hvilka

vore för undervisning mottagliga, skulle kunna fyllas. Planen afsåg upprättandet

af tre läroanstalter, af hvilka eu skulle träda i verksamhet år 1878, eu

år 1879, och eu år 1880, samt hvardera anstalten årligen till undervisning mottaga

under de två första åren 30 nya elever, och derefter ett antal, motsvarande

deras, som efter afslutad kurs från anstalten utskrefves. På detta sätt skulle vid

slutet af år 1888 samtliga döfstumma, om hvilka här vore fråga, beräknade till

ett antal af 600, hafva kommit i åtnjutande af den undervisning, som det kunde

anses vara statens pligt att hålla dem till hända.

Kostnaderna för hvarje anstalt beräknades för det första året till 9,700 kronor,

för det andra till 17,100, samt för det tredje och de följande till 16,400 kronor

årligen, och begärde Eders Kongl. Maj:t för inrättande under år 1878 af en dylik

läroanstalt,_ till en början beräknad för 30 elever, ett extra anslag af 10,000

kronor, hvilket anslag af riksdagen beviljades.

Eders Kong]. Maj:t har derefter under den 22 sistlidne November bestämt,

att denna läroanstalt skulle förläggas till Wadstena och träda i verksamhet så

fort ske kunde under innevarande år.

För fullföljande under år 1879 af ofvan berörda plan skulle elevernas antal

vid anstalten i Wadstena ökas med tretio nya, hvilka borde vid årets början intagas,

och eu ny läroanstalt upprättas för ett antal af tretio elever. Kostnaderna

för begge anstalterna skulle således under år 1879 stiga till omkring 26,800

kronor, deraf 17,100 för den i Wadstena och 9,700 för den nyinrättader och hemställer

jag derföre i underdånighet, att Eders Kong]. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

ättstor uppehållande under år 1879 af undervisningen vid två läroanstalter

för öfveråriga döfstumma bevilja ett anslag på extra stat för samma år af 27,000

kronor.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

107

55:o.

I underdånig skrifvelse den 28 September 1877 har sundhetskollegium afgift

förslag i fråga om hospitalsbyggn åder nas fortsättning under år 1879.

Af de byggnadsarbeten, hvilka ingingo i den af serafimerordensgillet för hospitalsväsendets

ordnande upprättade plan, hvars utförande nu pågår, skulle anläggningen

af ett nytt hospital vid Lund och utvidgningen af Hernösands hospital

under innevarande år så fortskrida, att deras fullbordande borde vara att motse

under år 1879. De för ändamålet erforderliga medel utöfver de af Eders Kongl.

Maj:t för innevarande år anvisade, hafva af kollegiet beräknats för det förra till

122,000 kronor och för det senare till 9,000 kronor.

Beträffande den nya, för endast manliga patienter afsedda anläggningen

vid Upsala hospital, hvartill ritningarna, upptagande ett ekonomihus med derifrån

utlöpande två större flygelbyggnader, innehållande platser för 223 patienter, efter

undergången omarbetning blifvit af Eders Kong!. Maj:t den 12 sistlidne Oktober

faststälda, har öfverintendentsembetet, som erhållit nådigt uppdrag att taga befattning

med detta byggnadsarbetes utförande, i underdånigt utlåtande förmält, att

sedan, på sätt Eders Kongl. Maj:t förordnat, under år 1878 utförts grundläggningför

ekonomihuset, uppdragning af detsammas murar, inläggande af bjelklag, uppsättning

af taklag och husets intäckning med plåt samt insättning af karmar i

fönster och dörrar, borde under år 1879 arbetena med norra flygelbyggnaden påbörjas

och fortsättas för eu beräknad kostnad af 150,000 kronor.

Vidkommande det af Eders Kongl. Maj:t under den 30 December 1876 beslutade

nya hospital i rikets mellersta del, afsedt för Örebro, Wermlands och Skaraborgs

län, har sundhetskollegium yttrat, att enär de underhandlingar, som blifvit

inledda till förskaffande af lämpligt jordområde för denna anläggning, borde

innan 1879 års början hafva fört till det åsyftade ändamålet, och jemväl öfriga

förberedande åtgärder hafva hunnit före den tiden afslutas, så att arbetet med byggnadernas

uppförande å den plats, som för dem blefve utsedd, kunde under nämnda

år begynna, kollegium ansett för 1879 erfordras ett belopp af 150,000 kronor

dels till tomtinköp och dels till byggnadernas grundläggning.. —

Med afseende derå, att arbetena å sistnämnda hospital, för hvilket plats

ännu icke är bestämd, ej heller ritningar uppgjorda, svårligen torde kunna under

år 1879 bedrifvas i den omfattning, sundhetskollegiet föreslagit, synes anslaget för

denna byggnad med skäl kunna upptagas till ett något nedsatt belopp, och utgifterna

för hospitalsbyggnader under år 1879 beräknas sålunda:

till fullbordande af hospitalet vid Lund ................................. kronor 122,000: —

„ „ „ Hernösands hospitals utvidgning ............ ,, 9,000: —

,, fortsättning af nybyggnaderna vid Upsala hospital.............. 150,000:

„ påbörjande af en hospitalsanläggning i mellersta Sverige _., 70,000: —

tillsammans kronor 351,000: —

Hoepitahbygg - fläder.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Bil. N:o 7 till Kong!,. Maj:ts Nåd. Vrop. om Statsverket 1878.

Då Eders Kong! Maj:t för hospitalsbyggnader under år 1878. anvisat hela

återstoden af de till dylika byggnader hittills beviljade anslag, är någon behållning

från föregående år icke afl tillgå för betäckande af någon del af den beräknade

kostnaden för år 1879. Jag hemställer derföre underdånigst, att Eders Kong!.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen att för år 1879 till hospitalsbyggnadernas fortsättande

bevilja ett anslag af 350,000 kronor.

56:o.

Undervisa hujsnnnfaller

för

sinne snida barn

Till Eders Kong!. Maj:t hafva inkommit underdåniga ansökningar om nådig

framställning till riksdagen angående understöd af allmänna medel för år 1879

åt följande uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn, nemligen:

1) det af Emanuela Carlbeck inrättade idiothemmet å lägenheten Johannisberg

vid Mariestad, för hvithet sökes enahanda anslag, som hittills under flera år

åtnjutits, eller 5,000 kronor, mot samma vilkor som tillförne, att fyra frielever

der underhållas;

2) den af föreningen i Stockholm för sinnesslöa barns vård stiftade skola,

hvars styrelse anhållit, att det anslag, 5,000 kronor, som för hvardera af åren

1876. . 1877 och 1878 beviljats med vilkor att minst tjugu elever och bland dem

sex afgiftsfritt skulle vid skolan underhållas, måtte, med afseende å det ständigt

växande antalet inträdessökande särdeles bland de fattigaste klasserna, höjas till

10,000 kronor, mot förbindelse att friplats beredes för tio elever samt att undervisning

och handledning meddelas blifvande lärarinnor och sköterskor vid dylika

anstalter;

_ 3) det åt Gefloborgs läns förening'' för sinnesslöa barns vård i Gtefie inrättade

idiothem, som för innevarande år uppbär ett understöd af 1,500 kronor med

vilkor att emottaga minst femton elever, men hvars styrelse begärt att, då elevantalet

skall under året ökas till tjugu, ett derefter afpassadt förhöjdt anslag måtte

erhållas och detta utan skyldighet att vårda frielever; samt

J) Malmöhus låns uppfostringsanstalt för idiotiska barn, hvartill länets landsting

anslagit 71,8o0 kronor för inköp och bebyggande af ett vid staden Lund benäget

jordområde, der anstalten är ämnad att träda i verksamhet den 1 November

1878;. anhållande landstinget, att Eders .Kong!. Maj:t täcktes vid aflåtande! af

proposition till riksdagen om anslag för dylika inrättningar jemväl beräkna understöd

åt ifrågavarande anstalt.

Sundhetskollegium, som på nådig befallning utlåtit sig öfver dessa ansökningar,

har dervid framhållit behöflighet®!! af ett allmänt anslag för sådana stiftelsers,

skolor, hvilken i händelse flere idiotanstalter blefve inom landet upprättade

och gjorde anspråk på understöd af statsmedel, skulle kunna efter behof och på

likformiga vilkor mellan dem fördelas. Sedan Eders Kongl. Maj:t i anledning häraf

anbefalt kollegiet att inkomma med yttrande angående beloppet af det anslag, som

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Bil. N:o 7 till Kong!,. Majrts Nåd. Pro/i. om Statsverk* 1878.

kunde för närvarande finnas erforderligt till understöd åt skolor vid idiotanstalterna,

samt föreslå vilkor för anslagets användande, liar kollegiet i atgitvet utlåtande

anfört, att bland de vilkor, som blifvit fastade vid hittills beviljade understöd

åt ifrågavarande anstalter, nemligen dels upplåtandet af ett visst antal friplatser,

dels i förening dermed vårdandet af ett bestämdt minimum af elever, och dels åtnjutandet

af ett visst bidrag för hvarje intagen elev, det sistnämnda vilkoret ; —

hvithet legat till grund för det åt idiothemmet i Gefle beviljade anslag för 18^8

och som jemväl iakttages vid fördelningen af de till understöd åt mindre uppfostringsanstalter

för medellösa döfstumma och blinda barn anslagna medel - syntes

vara det principielt rigtigaste, och har kollegiet föreslagit, att understödet af statsmedel

åt idiotskolorna i'' allmänhet icke skulle beräknas lägre än vid förenämnda

anstalter för döfstumma och blinda eller till 100 kronor för hvarje elev.

Beträffande åter de vilkor i öfrig! hvarunder anslag till ifrågavarande skolor

borde utgå, har sundhetskollegium i främsta rummet erinrat om nödvändigheten

att inskränka statens understöd till sådana anstalter, hvilkas uppgift är att

genom undervisning och tjenlig sysselsättning i öfrig! förbättra de sinnesslöa och

om möjligt göra dem till nyttiga samhällsmedlemmar. Härvid borde staten bidraga,

likasom den bereder andra* samhällsmedlemmar tillfälle till undervisning. Men for

det stora antal sinnesslöa, som icke kunna bibringas någon grad af uppfostran

och för hvilka understödet således inskränker sig till vård och underhall, borde

statens mellankomst lika litet kunna tagas i anspråk som för obotligt sjuke eller

fattige i allmänhet. Derest ej denna åtskilnad behörigen iakttoges, skulle statens

bidrag till idiotanstalterna snart nog finnas öfver höfvan stegrade, hvithet bast

framginge deraf, att de sinnesslöas antal inom hela riket kunde antagas utgöia

omkring 2,000, deraf allra största delen obotliga. Kollegiet förslår derföre såsom

vilkor för åtnjutande af statsbidrag hufvudsakligen följande bestämmelser:

att endast sådana barn finge till skolelever antagas, hvilka kunde anses mottagliga

för uppfostran eller undervisning, och bland dessa intet, som vore under (i

eller öfver 15 år; . o . ,

att understödet skulle beräknas etter antalet åt* de vid arets början i skolan

intagna barn, och att vid idiotanstalter, hvarest jemte skolelever emottoges elever

endast till vård, desse senares antal icke finge i beräkningen ingå;

att hvarje skola skulle hafva sin inspektör, utsedd af dess styrelse eller uppehållare,

hvarjemte der borde vara anstäld eu läkare, hvilken kunde lemna redogörelse

för elevernas helsotillstånd:

att barn, som lida af konvulsion^-, fallandesot, sinnessjukdom eller smittosam

sjukdom, icke finge i skolan intagas; samt . _ ,

att elev, som under vistelsen i skolan visade sig icke vara mottaglig för uppfostran,

borde derifrån skiljas, äfvensom att elev, hvilken i skolan icke kunde göra

vidare framsteg, ej heller borde der längre få qvarstanna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

Dessa vilkor fullgjordes visserligen icke af idiotanstalterna vid Mariestad och

i Stockholm. I den förra funnes i Oktober 1877 intagna 35 elever, af hvilka endast

25 voro tillgängliga för någon grad af uppfostran eller undervisning, och

elevantalet vid skolan i Stockholm utgjorde vid utgången af år 1876 endast 23.

Men då dessa inrättningar, hvilka, enligt hvad kollegiet kunde vitsorda, uppehölles

med stor omsorg och ordning, redan uppburit statsbidrag efter andra grunder

och inrättat sig derefter, samt, hvad särskildt beträffade sist nämnda skola, det i

förhållande till elevantalet temligen höga belopp, 10,000 kr., hvartill statsbidrag

nu blifvit begärdt, kunde rättfärdigas af den uppgift, skolan ville ikläda sig, nemligen

att uppfostra lärarinnor och sköterskor för andra idiotskolor, har kollegiet

ansett dessa begge skolor icke böra underkastas de nu föreslagna allmänna vilkoren

för statsbidrags beviljande. Kollegiet har derföre förordat bifall till deras ansökningar

i afseende på beloppen, och beträffande de föreslagna vilkoren endast

tillstyrkt den ändring, att vid skolan i Stockholm skulle uppfostras minst 25 elever

och bland dessa 10 afgiftsfritt; dock med tillåtelse för skolans styrelse att i

stället för högst fyra frielever intaga dubbla antalet mot half afgift, hvarjemte

vid skolan borde, utöfver det för elevernas undervisning och vård nödiga antal

lärarinnor och sköterskor, anställas minst tre personer, som ville dertill utbilda sia:.

Beträffande uppfostringsanstalten i (Me, som redan nu åtnjöte bidrag med

100 kr. för hvarje elev utan skyldighet att underhålla frielever, funnes intet hinder

att tillämpa de åt kollegiet föreslagna allmänna bestämmelser.

Beloppet af det anslag, som utöfver de för förstnämnda två anstalter beräknade

15,000 kr. kunde för understöd åt idiotskolor erfordras, berodde naturligtvis

på antalet elever, som i dessa skolor komme att under år 1879 åtnjuta undervisning.

För skolan i Gefle hade elevantalet uppgifvits till 20, och med afseende på

de stora kostnader Malmöhus läns landsting användt på grundläggandet af en dylik

skola i länet, kunde med temlig visshet antagas, att antalet elever ej heller

der komme att understiga 20. Ej heller herde medel helt och hållet saknas för

den händelse dessa skolor skulle kunna öka antalet elever, eller ny undervisningsanstalt

uppstå. ^ Om anslaget, såsom lämpligt syntes, beräknades''efter 50 elever,

skulle det uppgå till 5,000 kr. eller tillsammans med de för anstalterna vid Mariestad

och i Stockholm afsedda belopp till 20,000 kr. —

Mot hvad kollegiet sålunda föreslagit så väl i fråga om beräkningsgrunden

för det understöd åt statsmedel, som bör tilldelas undervisningsanstalter för sinnesslöa,

som ock i afseende på de vilkor, under hvilka sådant understöd bör utgå ej

mindre till nu varande än äfven till blifvande anstalter af detta slag, har jag icke

något annat att erinra, än att de skolor, som njuta understöd af statsmedel, borde

vara underkastade den inspektion, chefen för ecklesiastikdepartementet bestämde, samt

att elevantalet vid skolan i Stockholm borde med afseende på det jemförelsevis stora

bidrag, som skulle komma denna undervisningsanstalt till godo, bestämmas till 35,

s. 111 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878. 111

bland hvilka 10 skulle underhållas afgiftsfritt, dock med rättighet för skolans styrelse

att i stället för högst fyra frielever intaga dubbla antalet mot half afgift.

Jag hemställer för den skull underdånigst, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå riksdagen, att till understöd under år 1879 för uppfostringsanstalter för

sinnesslöa barn ställa till Eders Kong]. Maj:ts förfogande ett extra anslag af

20,000 kr. att användas i öfverensstämmelse med de af mig nu förordade grunder.

57:o.

I skrifvelse den 27 September nästlidet år har Eders Kongl. Maj:ts befall- 3j«kke«ma/sr

ningshafvande i Gefleborgs län, på begäran af länets landsting, i underdånighet TZfJ. *

anhållit, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå riksdagen att jemväl för år 1879

bevilja ett anslag af 7,500 kronor såsom bidrag till sjukvårdens ändamålsenliga

handhafvande vid det inom Jerfsö socken i Helsingland befintliga sjukhem för spetälske,

med vilkor att landstinget skulle för samma år till ändamålet anvisa 4,000

kronor och att spetälske äfven från orter utom länet erhölle vård vid anstalten, så

långt utrymmet sådant medgåfve.

Sundhetskollegium har, uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande, enär af

de till kollegium insända rapporter framginge, att sjukdomen spetälska fortfarande

egde eu ej ringa spridning inom provinsen Helsingland och äfven förekomme inom

angränsande län, och då det, ej mindre för vården af de sjuke än ock med afseende

på sjukdomens spridning, jemväl från preventiv synpunkt vore af stor vigt

att ega en vårdanstalt, der ändamålsenlig behandling och skötsel kunde lemnas, på

dessa, och under åberopande af förut i ämnet anförda skäl tillstyrkt nådigt bifall

till ifrågavarande framställning.

Med anledning häraf hemställer jag i underdånighet, det Eders Kong]. Maj:t

täcktes föreslå riksdagen att jemväl för år 1879 bevilja ett extra anslag af 7,500

kronor till upprätthållande af sjukhemmet i Jerfsö socken, under vilkor att 4,000

kronor dessutom för ändamålet af landstinget anvisas för samma år, och att spetälske

sjuke äfven från andra län än Gefleborgs varda till vård å anstalten mottagne,

så långt utrymmet derstädes sådant kan medgifva.

58:o.

Sedan af det utaf riksdagen till restauration af domkyrkan i Linköping beviljade

anslag, 68,500 kronor, för hvartdera af åren 1877 och 1878 på extra stat

anvisats 8,000 kronor, hafva Eders Kongl, Maj:ts befallningshafvande i Östergötlands

län och biskopen i Linköpings stift, såsom vårdare af nämnda kyrkas angelägenheter,

i underdånighet anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes af riksdagen äska,

att för restaurationsarbetets oförhindrade gång under år 1879 måtte anslås dubbelt

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Bil. No 7 till Körtel. Maj ds Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

Religionsvdrt

för sjömän

m. fl.

så stort belopp som de två föregående åren, eller 16,000 kronor, hvilken summa

vore af behofvet påkallad, enär byggnadsarbetet år 1879 konnne att bedrifvas med

större skyndsamhet än förut varit ämnadt.

Då någon särskild anledning till arbetets påskyndande icke blifvit angifven,

synas mig öfvervägande skäl tala för anslagets bibehållande äfven under år 1879

vid samma belopp, hvarmed det under föregående år utgått, och hemställer jag derföre,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att till fortsättning under

år 1879 af restauration sarbetet å domkyrkan i Linköping anvisa ett belopp af

8,000 kronor.

59:o.

Det af riksdagen allt sedan år 1875 på extra stat beviljade anslag af 8,000

kronor till beredande af religionsvård åt svenska sjömän i utländska hamnar samt

åt andra derstädes sig uppehållande landsmän är genom Eders Kongl. Maj:ts beslut

sålunda disponerad!, att i städerna Kiel i Holstein och Hartlepool på Englands

östra kust för ändamålet anstalts särskilde svenske predikanter, Indika uppbära,

den förre 2,500 kronor och den senare 3,500 kronor årligen, hvarjemte 1,500

kronor anvisats såsom arfvode åt en vid föreningen för inre missionen i Paris anstäld,

i Paris bosatt svensk prest, mot vilkor att han skall å vissa tider under de

månader af året. då sjöfarten lifligast bedrifves, i de nordfranska hamnarna Dunkerque,

Calais och Boulogne förrätta gudstjenst på svenska språket och med presterliga

förrättningar i öfrig! tillhandagå de å dessa orter sig uppehållande landsmän.

De i Kiel och Hartlepool stationerade prestmännen äro ålagde att tidtals

besöka närliggande sjöstäder för att der med religionsvård betjena de landsmän som

i stort antal" för längre eller kortare tider uppehålla sig å dessa orter. Alla predikanterna

äro skyldige att till erkebiskopen årligen afgifva berättelse om sin verksamhet

och om de förrättningar, hvilka af dem utförts.

I skrifvelse till ecklesiastikdepartementet har erkebiskopen anmält behofvet

af förhöjning i de åt i fråga varande predikanter anvisade arfvoden. Den i Kiel

bosattes verksamhet hade blifvit öfver förväntan vidsträckt. I Kiel och kringliggande

trakt ensamt vore 900 till 1,000 svenskar af arbetsklassen tills vidare bosatte;

och huru stort antalet vore i Liibeck och dess närhet kunde slutas deraf,

att till den första nattvardsgång, som der hölls, anmälde sig omkring SO kommnnikanter.

Om ock den fasta svenska befolkningen i Hamburg vore mindre, så vore

i stället sjömännens antal så mycket större. Prestens göromål blefve derföre trägna,

och omkostnaderna dryga, då med det honom beviljade arfvode! icke blott alla utgifter

för lifsuppehälle och resor, utan äfven för hvad till gudstjensterna in. m. hörde,

skulle bestridas. Särskilda tillägg i detta arfvode hade ock anvisats så väl för

1876 som 1877. Den minsta förhöjning som för framtiden borde ifrågakomma,

ansåg erkebiskopen utgöra 1,000 kronor.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Bil. No 7 till Kongl. Maj ds Nåd. Pr ap. om Statsverket 1878. 113

Under den tid på sommaren 1876, då sjöfarten var lifligast, understeg antalet

åhörare vid de söndagliga gudstjensterna i Hartlepool icke en enda gång

100 och vid veckogudstjensterna var medeltalet 25. Äfven midt i vintern, såsom

juldagen, bevistades gudstjensten af icke mindre än 90 landsmän. Antalet svenska

fartyg i östra och vestra Hartlepool uppgick år 1876 till 309. Äfven här måste

derföre omkostnaderna blifva störa, ehuru en del utgifter kunnat betäckas medelst

på platsen insamlade bidrag. Men lefnadskostnaderna vore, såsom bekant, i England

större och de 3,500 kronor, presten uppbure, otillräckliga. Eu förhöjning af

500 till 1,000 kronor vore här af behof påkallad.

För den i Frankrike anstälde prestmannen har en tillökning i arfvode! af

1.000 kronor af erkebiskop^ föreslagits.

De nu utgående arfvodena skulle sålunda kräfva eu förhöjning med tillsammans

2,500 eller 3,000 kronor. Till fyllande af detta behof finnes å det beviljade

anslaget endast en återstod af 500 kronor, som hittills användts för att, på sätt

erkebiskopen erinrat, bereda predikanten i Kiel en tillfällig ersättning för de utgifter

hans embetsutöfning förorsakat honom. En tillökning af åtminstone 2,000

kronor i det af riksdagen beviljade extra anslag synes derföre af nöden, derest

man ej skall nödgas låta den med så mycken framgång började och af de sjöfarande

eller eljest å i fråga varande orter sig uppehållande landsmännen med så

varm tillit omfattade religionsverksamheten åtminstone på någon af dessa orter

upphöra.

Jag hemställer derföre, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att

för beredande af religionsvård åt svenske sjömän i utländska hamnar äfvensom åt

andra derstädes sig uppehållande landsmän bevilja ett extra anslag för år 1879 af

10.000 kronor.

60:o.

Under åberopande af hvad vid föregående riksdagar anförts rörande anslag'' Diverse anslag.

för svenska fornskriftssällskapet och för tillsyn och vård af lifrustkammarens samlingar,

hemställer jag, att dessa anslag måtte få utgå jemväl under år 1879 med

de vid sistlidne riksdag bestämda belopp, nemligen:

för fornskriftssällskapet......................................................... 2,000 kronor,

,, lifrustkammaren ............................................................... 600 „

Hos Eders Kongl. Maj:t har extra ordinarie amanuensen vid statens historiska

museum, filosofie doktorn Hjalmar Stolpe underdånigst anhållit, det Eders Kongl.

Maj:t måtte täckas, till beredande af en planmessigt ordnad fortsättning af de utaf

Stolpe med understöd af allmänna medel verkstälda arkeologiska och naturhistoriska

15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114 jBil. No 7 till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

undersökningarna på Björkön i Mälaren, bevilja ett fortfarande reservationsanslag

af 5,000 kronor årligen under hvardera af åren 1879 och 1880, att utgå efter samma

grund, som vid de senast beviljade anslagen för åren 1876—1878 varit bestämd,

eller att 2,500 kronor finge mot redovisning användas till bestridande af undersökningskostnaderna

och 2,500 kronor af Stolpe uppbäras såsom årsarfvode för undersökningsarbetena,

mot skyldighet för honom att årligen till statens vederbörande

museer aflemna de vid gräfningarna anträffade fynd äfvensom afgifva berättelse, på

sätt Eders Kongl. Maj:t behagade närmare bestämma.

Till stöd för denna sin underdåniga anhållan har sökanden anfört, bland

annat, att ifrågavarande undersökningar, som till eu början inskränktes till den så

kallade “svarta jorden", från och med hösten 1874 blifvit utsträckta till öns utomordentligt

rika graffält, der man räknat mer än 2,000 grafhögar; och hade uti

580 hittills undersökta grafvar, de flesta innehållande brända lik och sålunda tillhörande

den förkristna tiden, anträffats eu mängd vapen och smycken m. in. Eu

ännu rikare skörd af fornsaker, till eu stor del af förut okänd form och beskaffenhet,

deribland flere af guld, silfver och glas, hade inbergats, sedan den upptäckt

blifvit gjord, att på fältet omkring “den svarta jorden" funnos grefvar, hvilka icke

utmärktes af någon kulle eller höjning på den släta marken. Uti 140 sådana

hittills undersökta grefvar, de flesta innehållande obrända lik, ofta nedlagda i kistor,

hade under förlidet år påträffats många dyrbara fynd, hvilkas ålder kunde bestämmas

till förra hälften af 800-talet. Sjelfva begrafningssättet häntydde på kristet

inflytande, och detta antagande vunne bekräftelse i synnerhet genom fyndet af

ej mindre än fyra kors, bland hvilka tre af silfver och ett af brons. De senast

gjorda upptäckterna syntes sätta utom allt tvifvel, att det Birka, der Ansgarius

utöfvade den första kristna missionsverksamheten i vårt fädernesland, vore att söka

på Björkön i Mälaren. Den omständigheten, att öfver en och annan af dessa kristna

grefvar funnits spår af brända lik och således af hednisk begrafning, lemnade i

öfrigt stöd för den historiska sägen, att den kristna församlingen här efter Ansgarii

tid snart utrotades eller dog ut, så att hedendomen åter blef herskande på

ön under nästan hela 900-talet.

En fortsättning af undersökningarna vore af så mycket större vigt som dels

ifrågavarande öfvergångsperiod vore den minst bekanta och före upptäckten af omförmälda

graffält kunde sägas vara nästan fullkomligt okänd, dels de i dessa grefvar

inneslutna fornsakerna genom sin dyrbarhet och sitt väl bibehållna skick torde

komma att blifva eu af de största prydnaderna för statens historiska musei yngre

jernåldersafdelning.

Att anslaget nu, liksom vid 1875 års riksdag skett, beviljades för längre tid

än ett år, vore önskligt icke blott för underlättande af överenskommelser med jordegarne

och de vid gräfningarna sedan flera år fästa arbetare, utan i främsta rummet

för det planmässiga ordnandet af undersökningarna.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878. 115

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien, som öfver förevarande ansökning

afgifvit infordradt underdånigt utlåtande och densamma till nådigt bifall förordat,

har dervid uttalat den mening, att, då de hittills med ständigt växande framgång

gjorda upptäckterna vore af största värde både i antiqvariskt och historiskt

afseende, och då icke mindre vigtiga upptäckter vore att förvänta genom fortsatt

gräfning i de till betydligt antal återstående grafhögarna och vidsträckta graffälten

samt i det ännu icke undersökta området af “den svarta jorden“, det vore i högsta

grad ömkligt, att de påbörjade undersökningarna på denna ö måtte kunna oafbrutet

fullföljas af doktor Stolpe, hvars berömliga ihärdighet och sakkännedom samt

stora noggranhet vid undersökningsarbetenas verkställande och beskrifvande akademien

varit i tillfälle att iakttaga och kunde rättvisligen vitsorda.

På anförda skäl finner jag mig äfven höra tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå riksdagen att till fortsättande af omförmälda undersökningar under

åren 1870 och 1880 bevilja ett anslag af 10,000 kronor samt deraf anvisa 5,000

kronor att under år 1879 utgå med 2,500 kronor till bestridande af kostnaderna

för undersökningsarbetet och med 2,500 kronor såsom årsarfvode åt Stolpe, mot

skyldighet för honom att till statens vederbörande museer aflemna anträffade fynd,

samt att afgifva berättelse angående undersökningarna på sätt Eders Kongl. Maj:t

närmare bestämmer.

I en till ecklesiastikdepartementet ingifven skrifvelse har filosofie doktorn

Artur Hazelius anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till riksdagen göra nådig

framställning om anvisande åt den skandinavisk-etnografiska samlingen i Stockholm

af ett extra anslag för är 1879 med ett från 7,500 kronor, hvartill anslaget under

de senaste åren uppgått, till 11,600 kronor, eller den summa, hvartill hyrorna för

erforderliga lokaler till samlingarnas uppställande för närvarande uppginge, förhöjdt

belopp. Doktor Hazelius anför, att berörda samling till följd af det stora deltagande,

hvarmed den af allmänheten omfattats, under de fem år, som förflutit sedan dess

grundläggande, så hastigt utvecklats, att den nu innefattade öfver 19,000 nummer,

inrymda i fem större våningar, bestående af 40 rum; att en betydlig del af de föremål,

hvaraf samlingen bestode, såsom af enskilda personer till samlingen skänkta,

redan vore att anse såsom statens egendom, samt att genom insamlingar i särskilda

delar af riket redan en summa af 66,000 kronor vore åvägahragt att användas till

eu blifvande byggnad för den etnografiska samlingen, hvarigenom statens utgifter

för densamma, då den en gång komme att till staten öfverlemnas, skulle blifva i

väsentlig mån minskade.

Vetenskapsakademien, till hvars utlåtande berörda ansökning blifvit öfverlemnad,

har inhemtat yttrande af sina ledamöter, professorerne S. boven och friherre

G. von Duben, hvilka, under vitsordande af de utaf doktor Hazelius lemnade

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

uppgifter, erinrat, hurusom den etnografiska samlingen genom stiftarens nitiska bemödanden

allt mera tillvuxit i omfång och värde, så att samlingen numera icke

allenast omfattade eu betydlig mängd svenska föremål, utan äfven tillökats med

en ganska stor norsk afdelning, äfvensom det lyckats stiftaren att från Danmark

anskaffa begynnelsen till eu dansk afdelning. Till följd häraf hade samlingen

i betydande mån vunnit i mångsidighet och lofvade att inom kort tid kunna lemna

eu ganska fullständig bild af de nordiska folkens lif och seder under förflutna århundraden.

På grund häraf hafva bemälde professorer ansett doktor Hazelii ansökning

vara förtjent af nådigt afseende; och har vetenskapsakademien för sin de!

förklarat sig i berörda yttrande instämma.

Såsom redan allmänt blifvit erkändt, lemnar den af doktor Hazelius bildade

etnografiska samlingen, genom det rikhaltiga material, som i densamma inrymmes,

högst väsentliga bidrag vid det för häfdaforskningen så betydelsefulla studiet af

folkens karakter, lynne och inre historia, och man torde således med rätta kunna

förvänta, att den i framtiden skall för vetenskapen blifva af stort värde. Då dertill

kommer, att icke blott de till samlingen skänkta föremålen redan tillhöra staten,

utan äfven enligt stiftarens bestämmelse samlingen i öfrig! framdeles skall till

staten öfverlemnas, torde tillräckliga skäl vara för handen, att staten i något vidsträcktare

mån än hittills skett bidrager till kostnaderna för dess inrymmande i

för allmänheten tillgängliga lokaler; och jag får derför i underdånighet tillstyrka,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen, att för år 1879 bevilja ett

extra anslag af 11,600 kronor att för berörda ändamål användas.

För anställande af zoologiska och fysikaliska undersökningar af de Sverige

omgifvande haf, hvilka undersökningar ansetts böra fortgå under tre år och för

Indika kostnaderna beräknats under första året till 10,000 kronor och under hvartdera

af de följande till 5,000 kronor, har riksdagen, med bifall till Eders Kongl.

Maj:ts i ämnet aflåtna nådiga propositioner, till vetenskapsakademiens disposition

anvisat å extra stat för år 1877 en summa af 10,000 kronor och å extra stat

för 1878 ett belopp af 5,000 kronor. På sätt akademien i skrifvelse den 19 September

nästlidet år underdånigst anhållit, hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå riksdagen att till fortsättning af omförmälda undersökningar anvisa

till vetenskapsakademiens disposition ett extra anslag af 5,000 kronor att utgå under

år 1879.

Delaktighet i 61:o.

civ list atenspen
/vrZtäla

Hos Eders Kongl. Maj:t har tekniska högskolans styrelse gjort underdånig

aMar^iuZ''framställning om beredande af rätt för högskolans ordinarie lärare, tjensteman och

\To2Xetjmtl

s. 117 Kontrollera mot PDF

Bil. No 7 till Kongl. Majds Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

117

Direktionen öfver nämnda pensionsinrättning, som erhållit nådig befallning

att öfver förevarande framställning inhemta yttrande i ämnet af civilstatens fullmäktige,

har vid ärendets framläggande inför fullmäktige för egen del uttalat den

åsigt, att, då högskolans föreståndare, tolf professorer och sex lektorer samt tre

vaktbetjente blifvit uppförde med aflöning å ordinarie riksstat, deraf borde följa, att

denna personal, hvilken således blifvit likstäld ined de tjenstemannacorpser, Indika

redan vunnit delaktighet i pensionsinrättningen, kornine i åtnjutande af enahanda

förmåner; hvarjemte direktionen, som ansett någon förhöjning i det till pensionsinrättningen

utgående statsanslag icke böra för ändamålet sättas i fråga, föreslagit

att, med tillämpning af de i fråga om delegarnes klassifikation hittills följda grunder,

föreståndaren borde sättas i första pensionsklassen, professorerne, som i afseende

på löneförmåner vore likstälde med professorerne vid Karolinska medikokirurgiska

institutet, uti andra pensionsklassen, lektorerne, i likhet med adjunkterue

vid nämnda institut, i den fjerde samt vaktbetjente i åttonde pensionsklassen.

I underdånigt utlåtande den 23 sistlidne Oktober hafva civilstatens fullmäktige

anfört, att då stater eller corpser, som ej haft del i pensionsinrättningen eller

vid dess stiftande varit beräknade att deri deltaga, vunnit inträde i inrättningen,

både såsom allmän regel iakttagits, att den samma tillförsäkrats ett visst årligt

statsanslag, till storleken så afpassadt, att det tillika med de nye delegarnes algifter

efter sannolikhetsberäkning lemnat ungefärlig tillgång till samme delegares

jemte deras enkors och barns pensionering. Grundsatsen att pensionsinrättningen

''icke borde lida någon förlust genom upptagande af nya stater eller corpser bland

dclegarne måste ock fortfarande noggrant vidhållas, derest icke de nu varande delegarnes

rätt skulle kränkas och inrättningens bestånd äfventyras. Det vore nemligen

uppenbart, att, sedan pensionsinrättningen hufvudsakligen genom bidrag från

delegarne sjelfve vunnit en ansenlig kapitaltillväxt, fördelen att utan vidare tillskott

än de årliga afgifterna blifva delegare i den samma vore så stor, att alla civila

stater och corpser genast skulle begagna sig deraf, men följden häraf skulle

utan tvifvel blifva, att pensionsinrättningens kapitaltillgång efter hand minskades

och slutligen försvunne, till skada ej mindre för delegarne än för staten, i hvars

intresse det måste vara att inrättningen förkofrades, så att den efter hand komme

allt närmare sitt slutliga mål: delegarnes pensionering med enahanda belopp, som

ä allmänna indragningsstaten beviljades.

För att utröna, i hvad mån upptagandet i pensionsinrättningen af tekniska

högskolans ordinarie lärare, tjensteman och vaktbetjente skulle för inrättningen medföra

ökad utgift, hade, med iakttagande af den utaf direktionen föreslagna klassindelning,

blifvit uppgjord en beräkning efter samma grunder, som tillämpats i fråga

om föreslaget och sedermera jemväl beviljadt statsanslag för skogsstatens inträde i

pensionsinrättningen, allenast med det undantag, att bland de inrättningen tillflytande

inkomster från de ifrågasatta nya delegarne räntorna å befordringsafgifterna,

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Bil. N:o 7 till Kongl. Majds Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

Pension för

konsistorienotarien

C. M.

Lägerhalmi.

sedan fullmäktige besluta, att sådan afgift jemväl skulle utgöras till enskilda enkeoch

pupillfonden, blifvit upptagna till dubbla beloppet mot hvad vid beräkningen

angående skogsstaten iakttagits. Enligt denna beräkning skulle det statsanslag, som

för pensioneringen erfordrades, utgöra 3,488 kronor eller i jemnadt tal 3,500 kronor.

På grund af hvad sålunda andragits hafva fullmäktige förklarat, att de för

sin del medgifva inträde i pensionsinrättningen för tekniska högskolans föreståndare

samt ordinarie lärare och vaktbetjente, med vilkor att ett årligt statsanslag

af 3,500 kronor varder pensionsinrättningen beviljadt. —

På jag anser billigheten kräfva, att de af tekniska högskolans lärare och

betjente, som uppbära löner på ordinarie stat, erhålla förmånen att vinna inträde

i civilstatens pensionsinrättning utan större uppoffring från deras sida, än de med

nämnda personal likstälda corpser, som redan äro delegare i pensionsinrättningen,

måst derför vidkännas, och det af civilstatens fullmäktige derför uppstäda vilkor

i detta fall, likasom i fråga om skogsstatens inträde i denna inrättning, lärer finnas

behörigen grundadt, får jag nnderdånigst tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå riksdagen att bland de under rubriken civilstatens pensionskassa uppförda anslag

upptaga ett särskild! anslag af 3,500 kronor för pensionering af föreståndare,

lärare och betjente vid den tekniska högskolan jemte deras enkor och barn.

G2:o.

Med skrifvelse den 2 Oktober 1877 har domkapitlet i Kalmar till Eders Kongl.

Maj:t öfverlemna! en af konsistorienotarien, filosofie doktorn Carl Magnus Lagerhamn

den 16 nästföregående Augusti gjord underdånig ansökning, att då han, som den 5

sistlidne December uppnått en ålder af 65 år, och i 3472 år varit anstäld såsom notarie

hos bemälda domkapitel, nu mera till följd af styrkt sjuklighet och betydligt minskad

arbetsförmåga icke längre förmådde bestrida notarietjensten, honom måtte beredas

förmånen att vid afskedstagande! erhålla en årlig pension, motsvarande hans nu

varande löneförmåner, omkring 2,700 kronor; och har domkapitlet, med vitsordande

att sökanden under sin långa tjenstetid skött de mångahanda befattningen tillhörande

åligganden med berömligt nit och trohet samt, så länge helsa och krafter varit

honom beskärda, med mera än vanlig förmåga och arbetsamhet, underdånigst anfört,

att då sökanden saknade egna tillgångar till sitt uppehälle, och de knappa löneförmånerna

vid konsistorie-notariebeställningen icke vore tillräckliga både till innehafvarens

eget underhåll och vikaries aflönande, samt dertill konnne, att det säkerligen

blefve svårt, om icke omöjligt, att för någon längre tid kunna för tjenstens

uppehållande erhålla fullt lämplig person, så länge tillräcklig aflöning för sådant

tjenstebiträde icke funnes att tillgå, domkapitlet ej blott med afseende å det förtjenstfulla

sätt, hvarpå sökanden fullgjort sina skyldigheter, utan ock af omtanke

för vederbörligt handhafvande af de ärenden, som det hade att vårda, ansåge sig

böra den underdåniga ansökningen till nådigt bifall förorda.

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Bil. N.-o 7 till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

Uti infordra^, den 25 sistlidne Oktober afgifvet utlåtande har statskontoret

yttrat, att då sökanden, hvilken efter att hafva under åren 1837 till och med 1842

tjenstgjort såsom lärare dels vid enskildt, dels 2 7-2 år vid offentligt läroverk, den

14 Juli 1843 erhållit konstitutorial å sin nu innehafvande befattning, så väl genom

intyg om försvagadt helsotillstånd som inom kort äfven i afseende på ålder fullgjort

de vilkor för pensions åtnjutande från allmänna indragningsstaten, som för

civile tjensteman i allmänhet vore gällande, statskontoret vid sådant förhållande och

med afseende ej mindre å hvad domkapitlet anfört än äfven derå, att pension förut

blifvit af riksdagen åt konsistorienotarie beviljad, icke tvekade tillstyrka, att dylik

förmån måtte sökanden beredas. —

Med afseende å hvad sålunda blifvit anfördt, och då enligt hittills gällande

pensioneringsgrunder pension vid sökandens lefnads- och tjenstbar utgått med lönens

fulla belopp, då detta ej öfverstigit 3,000 kronor, hemställer jag, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen, att konsistorienotarien Lagerhamn må från och med

månaden näst efter den, då afsked honom meddelas, öfverflyttas på allmänna indragningsstaten

till åtnjutande under sin återstående lifstid af pension till årligt

belopp af 2,700 kronor.

63:o.

Hos Eders Kongl. Maj:t har adjunkten vid högre elementarläroverket i Lin-^^»^0;

köping, filosofte doktorn Johan Henrik Erdtman, under anförande att han, som se- ten J. II. Erdtdan

sex år vore behäftad med ett tilltagande svårt giktlidande, under nämnda tid manendast

med största svårighet kunnat sköta sina tjensteåligganden och sedan vårterminen

1875 varit dertill alldeles oförmögen, i underdånighet anhållit, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes till riksdagen aflåta nådig proposition om rättighet för sökanden

att vid afskedstagandet från adjunktsbefattningen komma i åtnjutande af en

årlig pension å 3,000 kronor, motsvarande det belopp, han såsom lön nu uppbure.

Af handlingarna inhemtas, att Erdtman är född den 14 September 1826

och börjat sin lärareverksamhet höstterminen år 1851 såsom duplikant vid Karlshamns

dåvarande lärdomsskola; att han derefter varit anstäld dels såsom duplikant

dels såsom vikarierande lärare först vid nyssnämnda läroverk och sedermera vid

högre elementarläroverket i Westerns, samt den 8 December 1858 erhållit fullmakt

å sin nu innehafvande adjunktsbefattning, den sökanden från och med höstterminen

1859 oafbrutet förestått till den 21 April 1875, då han på grund af sjukdom erhöll

tjenstledighet; varande genom det ansökningen bifogade läkarebetyget intygadt, att

Erdtman lider af obotlig gikt och att denna sjukdom gör honom oförmögen för all

framtid att fullgöra sina tjensteåligganden inom skolan.

Uti infordradt utlåtande öfver en likartad ansökning, som af Erdtman redan

under år 1875 till Eders Kongl. Maj:t ingifvits, har domkapitlet i Linköping med

s. 120 Kontrollera mot PDF

Pension för

gymnastiklära - ren 0. F. Wid

er st röni.

120 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj.ls Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

afseende å den stora olägenhet, som, i den händelse den underdåniga ansökningen

icke vunne bifall, skulle uppstå genom nödvändigheten att år efter år uppehålla

sökandens lärarebefattning med vikarie vid ett läroverk, som genom sitt stora lärjungeantal

under alla förhållanden kräfde flere extra ordinarie lärare, för sin del

på det lifligaste tillstyrkt bifall till den gjorda ansökningen.

Statskontoret, hvars yttrande öfver samma ansökning jemväl blifvit infordradt,

har underdånigst anfört, att, ehuruväl sökanden i afseende å lefnadsålder och tjenstbar

ännu icke uppfylt hvad författningarna föreskrifva för pensions erhållande å

allmänna indragningsstaten, statskontoret likväl, på de af domkapitlet anförda skäl

och med åberopande af läkarebetygets innehåll, ansett sig böra i underdånighet tillstyrka,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes, i öfverensstämmelse med hvad i likartade

fall tillförene egt rum, till riksdagen aflåta nådig proposition derom, att Erdtman,

hvilken såsom adjunkt enligt gällande stat uppbure en lön af 1,500 kronor och

personel lönetillökning till enahanda belopp eller tillsammans 3,000 kronor, måtte

från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked från adjunktsbefattningen honom

beviljas, uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående

lifstid af pension till tre fjerdedelar af omförmälda aflöningsbelopp eller

2,250 kronor årligen. —

På grund af hvad sålunda blifvit anförd! och då efter hvad sökanden sjelf

uppgifvit och af domkapitlet blifvit vitsordadt sökanden saknar andra tillgångar

till uppehälle för sig, maka och barn än den lön lian af sin tjenst uppbär, tillåter

jag mig underdånigst hemställa, det Eders Kong]. Maj:t täcktes föreslå riksdagen,

att adjunkten Erdtman måtte undfå rätt till pension å allmänna indragningsstaten

till belopp af tvåtusen tvåhundrafemtio kronor årligen att åtnjutas från

och med månaden näst efter den, do afsked varder honom beviljad!

64:o.

Gymnastikläraren vid Helsingborgs elementarläroverk Otto Fredrik Widerström

har hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit, att, då han genom flera

års sjukdom blifvit till helsan så försvagad, att någon förhoppning ej funnes, att

han på ett gagnande sätt skulle kunna återtaga sin tjenstgöring vid nämnda läroverk,

och då han till följd af sen anställning i statens tjenst icke uppnått eller

snart uppnådde den tjensteålder af tretio år, som berättigade till erhållande af pension,

Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder göra framställning till riksdagen om pension

för sökanden till ett belopp af 1,000 kronor årligen.

Af de i ärendet ingifna handlingar inhemtas, att Widerström är född den

22 November 1813, antagits till gymnastiklärare vid Helsingborgs skola år 1855

och den 23 Mars 1859 erhållit konstitutorial å samma befattning vid det å reallinien

fullständiga elementarläroverket i Helsingborg; att han, sedan han till nämnda

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Bil. N:o 7 till Kong!, Maj:ts Nåd, Prop. om Statsverket 1878.

befattning antogs, oafbrutet tjenstgjort till den 21 Februari 1872, från hvilken

tid han allt hitintills åtnjutit tjenstledighet till följd af en sedan sistnämd ar

fortfarande kronisk lunginflammation; samt att denna sjukdom, som efterlemna!

stärka förtätningar i lungorna, så försvagat hela hans nervsystem och kropp, att

han omöjligen kunde bestrida sin befattning. _ . , . , . . .

Öfver berörda ansökning hafva såväl domkapitlet i Lund° som statskontoret

afgifvit infordrade underdåniga utlåtanden och dervid, så väl på grund af Widerströms

oförmåga att sin tjenst bestrida, som ock med afseende å fördelarna för

läroverket att erhålla en tjenstbar ordinarie gymnastiklärare, till den gjorda ansökningen

tillstyrkt nådigt bifall. Derjemte har statskontoret erinrat att, i händelse

Widerström komme att åtnjuta pension från allmänna indragningsstaten, statsverket

derigenom besparades den fyllnadspension, som Widerström, hvilken är sqvadronshästläkare

vid skånska husarregementet, vore berättigad att vid afskedstagandet

från denna befattning af statsmedel undfå, derest han utan pension tran

gymnastiklärarebefattningen afginge. _ .

Då Widerström, som i 22 år varit anstäld såsom gymnastiklärare vid ollen tligt

läroverk, och nu vid 64 års ålder öfverskridit den för pensions erhållande för

gymnastiklärare stadgade åldern af 60 år, icke vidare kan, enligt hvad det föi

honom afgifna läkarebetyg gifver vid handen, bestrida nämnda gymnastiklärarebefattning,

hemställer jag, med afseende jemväl derå att Widerström stadse med stor

punktlighet och samvetsgrant nit fullgjort sina åligganden, att Eders Kongl. Maja

täcktes föreslå riksdagen att bevilja Widerström årlig pension från allmänna indragningsstaten

till lika belopp med den lön han för närvarande uppbar, eller 1,000

kronor, att utgå från och med månaden näst efter den, då han från berörda gymnastiklärarebefattning

erhåller afsked.

65:o.

Hos Eders Kongl. Maj:t har professorn i metallurgi och hyttkonst, föreståndaren

för bergsskoleafdelningen vid tekniska högskolan Yiktor Eggertz i under- ,<*,wyt« ua

dånighet gjort framställning om erhållande af pension å allmänna indragningsstaten

till det belopp som för honom kunde vara att påräkna, om han etter lykta sextio

lefnadsår skulle vilja afgå från sina nyssnämnda befattningar.

I nämnda hänseende har af Eggertz blifvit anfördt, att han, som förut vant

lärare i analytisk kemi och hyttkonst vid bergsskolan i Falun samt föreståndare

för samma skola, men vid skolans flyttning till Stockholm och förening med da

varande teknologiska institutet den 9 April 1869 transporterats och förordnats

att tills vidare vara professor i metallurgi och hyttkonst samt föreståndare för

bergsskoleafdelningen vid nämnda institut, tillika genom nådigt bref samma dag

på gjord ansökning förklarats berättigad att, i händelse han till följd af försvagad

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Bil. N:o 7 till Kong!. Maj.is Nåd. Prop. om SMsverlnel 1878.

helsa nödgades åtgå ur statens tjenst, innan han uppnått den för pensions erhållande

å allmänna indragningsstaten föreskrifna ålder, från och med månaden näst

efter den, under hvilken afsked blefve honom beviljadt, från allmänna indragningsstaten

erhålla årlig pension till belopp, motsvarande de honom såsom föreståndare

och förste lärare vid bergsskolan i Falun genom fullmakt tillförsäkrade löneförmåner

eller två tusen två hundra riksdaler; — att han, ehuru sålunda berättigad

att afgå med pension, hvarigenom han skulle hafva satts i stånd att egna sig åt

en annan mindre ansvarsfull och ansträngande, men måhända i ekonomiskt afseende

fördelaktigare verksamhet, likväl, enär han sjelf af liflig öfvertygelse om fördelarne

deraf för den svenska bergsundervisningen arbetat för bergsskolans flyttning till

hufvudstaden, funnit sig såväl af intresse för saken som af pligtkänsla förbunden

att följa bergsskolan och söka efter bästa förmåga verka för dess ändamålsenliga

ordnande på det nya stället och under de nya förhållandena; — samt att den ögonsvaghet,

hvaraf han nu i tjugu år lidit, under de senaste åren märkbart tilltagit

och blott tillåtit honom eu mycket varsam läsning, hvartill komme en nu mera äfven

i öfrig! vacklande helsa och minskade krafter.

Det vid den underdåniga ansökningen fogade läkarebetyget innehåller, att

Eggertz under en lång följd af år lidit åt ögonsvaghet, som gjort för honom nödigt

att undvika ansträngande arbeten med läsning och skrifning, särdeles vid eldsljus,

äfvensom att denna svaghet,_ som jemte minskning af krafterna i öfrig! och ofta

förekommande trötthet den sista tiden tilltagit, gör det för honom angeläget att

hädanefter ännu mera skona så väl sina ögon som sina krafter från för mycket

ansträngande verksamhet.

Af handlingarna inhemtas vidare, att sökanden är född den 16 Oktober

1817; att han efter aflagda examina vid universitetet i TJpsala den 22 Juni 1839

antagits till extra ordinarie kanslist i justitierevisionsexpeditionen och den 6 Maj

18!-") till auskultant i bergskollegium; att han den 9 Maj 1853 erhållit nämnda

kollega förordnande att tills vidare bestrida lärarebefattningen i analytisk kemi och

hyttkonst in. in. vid bergsskolan i Falun samt tillika vara föreståndare för skolan,

och den 20 September samma år undfått nådig fullmakt å dessa båda tjenstebefatf,

ningår, äfvensom att han på sätt förut är nämndt transporterats och förordnats

till professor i metallurgi och hyttkonst samt föreståndare för bergsskoleafdelningen

vid tekniska högskolan, hvarefter han den 30 November 1869 undfick

nådig fullmakt å nämnda professorsbefattning, men icke å föreståndarebefattningen;

att han på egen bekostnad besökt åtskilliga utländska bergverk, verkstäder och

bergsläroverk, på olika tider i tryck utgifvit uppsatser och skrifter i bergsvetenskapliga

ämnen, af hvilka en del blifvit intagna i tyska, franska och engelska tidskrifter,

hvarjemte de af honom framlagda metoderna för bestämmande af fosfor,

svafvel och kol blifvit belönade med medalj vid verldsexpositioner i London och

Paris, samt att han år 1862 erhållit jernkontorets stora medalj i guld för “det

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 Ull Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1878. 12:5

utmärkta nit och den synnerliga skicklighet han, jemte vetenskapliga förtjenster i

öfrig!, ådagalagt icke allenast såsom tjensteman å jernkontorets stat, utan äfven

under den längre tid han, i egenskap af föreståndare och förste lärare vid bergsskolan

i Falun, haft närmaste ledningen af denna undervisningsanstalt sig anförtrodd".

Styrelsen för tekniska högskolan har i ett till kommerskollegium ingifvet

yttrande erinrat, att loggert/, enligt den af Eders Kongl. Maj:t för den tekniska

högskolan den 12 Maj 1876 faststål da stat, i årlig aflöning åtnjuter, såsom professor

i metallurgi och hyttkonst 6,000 kronor, inberäknadt fri bostad, af hvithet

belopp 2,000 kronor utgöra tjenstgöringspenningar, samt i egenskap af föreståndare

för bergsskoleafdelningen ett arfvode af 600 kronor, äfvensom att, jemlikt

Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 2 Juni samma år, professorerne vid högskolan

äro berättigade att, efter uppnådd 65 års ålder, vid afskedstagande!

uppbära pension å allmänna indragningsstaten med de belopp, hvartill deras fasta

löner uppgå.

Uti infordradt underdånigt utlåtande har kommerskollegium anfört, att då

sökanden, som nu mera uppnått sextio lefnadsår, och öfver tretioåtta år varit anstälcl

i statens tjenst, derunder han mera än tjugufyra år bestridt ordinarie befattning,

på sätt styrelsen för tekniska högskolan vitsordat, under utöfningen af sina

befattningar utvecklat en för vår bergshandtering synnerligt gagnande verksamhet

och jemväl såsom författare i bergs vetenskapliga: ämnen inlagt eu äfven i utlandet

erkänd förtjenst, kollegium ansett sig böra, med fästadt afseende jemväl å det bifogade

läkarbetygets innehåll, tillstyrka, att Eggertz finge vid den af honom angifna

tidpunkt komma i åtnjutande af pension, som med afseende på hans nyss

oniförmäl da förtjenster i sina befattningar och såsom vetenskapsman syntes böra

bestämmas till det. belopp han efter stadgad grund vore vid uppnådd pensionsålder

berättigad att erhålla, eller fyra tusen kronor; och har statskontoret, hvars yttrande

jemväl blifvit i ärendet infordradt, förordat hvad kommerskollegium sålunda föreslagit.

Under åberopande af de fördelaktiga vitsord som, enligt hvad jag nu anfört,

blifvit af sakkunniga myndigheter uttalade angående Eggertz’ långvariga och framgångsrika

lärareverksamhet och vetenskapliga förtjenster, och då hans försvagade

synförmåga torde sätta honom ur stånd att fortfarande intill dess han uppnått den

stadgade pensionsåldern uppehålla undervisningen i de läroämnen, som tillhöra hans

lärarebefattning, hemställer jag, i likhet med hvad så väl kommerskollegium som

statskontoret tillstyrkt, att Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå riksdagen, att

Eggertz må från och med månaden näst efter den, då afsked varder honom beviljadt,

under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära pension

till belopp af 4,000 kronor årligen.

66:o.

Enligt nu gällande föreskrifter angående provincialläkarnes pensionsrätt fordras,

att desse tjensteman för att komma i åtnjutande af pension å allmänna in
-

Provincialläkarnes

pensionsålder.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Bil. N:o 7 till Konyl. Maj.is Nåd. Prop. om Statsverket 1878.

dragning,ss ta ten skola hafva uppnått 65 års ålder och tillbragt omkring 40 år i

statens tjenst. Beträffande dessa föreskrifter har sundhetskollegium i underdånigt

memorial den 24 sistlidne September anfört, att provincialläkaren, på grund af

sm ansträngande tjenstgöring samt det men hans helsa och krafter derunder måste lida,

vore framför . flertalet af tjensteman i behof af pension vid tidigare lefnadsålder,

och att, då militärläkarnes pensionsålder redan blifvit genom nådiga cirkuläret den

22 Juni 1877 bestämd till 60 lefnads- och 30 tjensteår, enahanda rättighet med

ännu större skäl borde tillkomma provincialläkarne.

I en af mig förut omförmäld, till Eders Kong!. Maj:t ingifven skrift balett

antal provincialläkare föreslagit pensionsrättens inträdande vid 55 ålders- och 25

tjensteår.

Med afseende å hvad sålunda förekommit och då det synes mig vara af

stor vigt för det allmänna, att provincialläkarebefattningarna uppehållas af fullt

tjensthara personer, får jag, under åberopande i öfrig! af hvad jag förut såsom

stöd för i fråga satt förhöjning af provincialläkarnes löner anfört, i underdånighet

tillstyrka, att Eders Kong!. Maj:t behagade till riksdagen göra framställning derom,

att provincialläkarne Ange, på sätt sundhetskollegium föreslagit och redan blifvit

betiäflande militärläkarne medgifvet, vid fylda 60 år och efter 30 års tjenstgöring

i statens tjenst afgå derifrån med pension å allmänna indragningsstaten till samma

belopp som lönen.

67:o.

lehom Er ad fn» , • bb,!S Edeis Koiigl. Maj'':t hafva särskilda underdåniga ansökningar blifvit

^:te^orda.om berö(lan(le af pension åt de efterlemnade enkorna och barnen efter lek£rtT\Z*>™

vid elementarläroverket i Örebro Johan Ivar Brodén och adjunkten vid Wexiö

äl’iVer| CfrlT äfvensom åt enkan efter lektorn vid först nämnda läro
•verk

Ernst Johan Fritiof Granell. Sökandena anhålla, att då den pensionsinrättning

för enkor och barn efter elementarlärare in. fl., hvartill riksdagen beviljat anslag,

till följd åt särskilda förhållanden ännu icke, vid tiden för nämnda familjefäders frånfälle,

kunnat komma till stånd, Eders Kong!. Maj:t täcktes genom nådig proposition till

riksdagen . utverka, antingen att rätt till pension det oaktadt kunde dem beredas

från pensionskassan, sedan denna börjat sin verksamhet, eller ock att pensioner

tdl motsvarande belopp måtte dem beviljas från allmänna indragningsstaten; allt

under vilkor att de afträde sin rätt till nådår vid de aflidnes läraretjenster.

Af handlingarna inhemtas:

att lektorn Brodén, som afled den 3 Maj 1877 vid nära 57 års ålder, varit

i elementarläroverkets tjenst oafbrutet från höstterminen 1847; att han erhöll ordinarie

befattning såsom kollega vid elementarläroverket i Westerås 1850 och såsom

lektor vid Örebro läroverk 1859, samt att han från trycket utgifva flere vid

elementarundervisningen begagnade läroböcker; att han efterlemna! enkan Katarina

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Bil.

N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nod. Trop. om Statsverket 1878.

Tegnér, 36 år gammal, samt fyra barn, nemligen i ett föregående gifte sonen Johan

Robert Fabian, född 1857, och döttrarna Anna Matilda Karolina, född 18ob

och Gertrud Amalia Johanna, född 1860, samt i senare giftet sonen Elof Ivar född

1864* att dottern Anna och sonen Robert vore å förståndets vägnar sa illa lottade

att de måste anses oförmögna att sjelfva bidraga till sitt uppehälle, synnerligen

den sistnämnde, hvilken sedan tre år varit intagen i asylet pa Danviken; samt

att dottern Gertrud, hvilken hade för afsigt att utbilda sig till folkskolelarannna,

vore svag till helsa och kroppskrafter; äfvensom att bouppteckningen utvisade en

brist af 5,836 kronor 65 öre; . . .

att lektorn Granell, som afled den 27 September 1877 i en ålder af 46 ai,

tienstgiort vid statens läroverk oafbrutet från höstterminen 1863, med undantag

endast af vårterminen 1866, då han åtnjöt tjenstledighet för sjukdom, att han u - nämndes till adjunkt vid läroverket i Upsala 1864 och till lektor vid Örebro läroverk

1868; att han efterlemnat enkan Götilda Antoinetta Geren i en ålder åt 44

år, och att vid uppteckningen af boet skulderna visat sig öfverskrida tillgangaine

med 117 kronor 78 öre; samt ..

att adjunkten Lundgren, som alled den 18 Maj 1877 vid oo års ålder, vant

i elementarläroverkets tjenst öfver 29 år, deraf 28 år såsom ordinarie lärare; att

han under de första åren åtnjutit en kollegalön af endast 360 kronor och sedermera

till år 1858 af 600 kronor; att han efterlemnat enkan Agnes Andnetta

Olivia Melander i eu ålder af 38 år samt fyra döttrar, af hvilka den aldsta vore

17 år och den yngsta 7, och en son, 11 år gammal; äfvensom att bouppteckningen

utvisade en brist af 6,540 kronor 37 öre.

Öfver dessa ansökningar hafva yttranden blifvit afgifna a domkapitlen i

Strengnäs och Wexiö, hvilka, under vitsordande af de aflidnesi nitiska,och fortjenstfulla

verksamhet i skolans tjenst samt med hänsyn till det utblottade tillstånd,

hvari de efterlemnade enkorna och barnen befinna sig, ansett deras belägenhet vara

i hög grad förtjent af Eders Kongl. Maj:ts nådiga behjertande, och tillstyrkt att

pensioner måtte dem från statsverket beredas, då deras pensionering från lararnes

enke- och pupillkassa, sedan denna trädt i verksamhet, icke torde kunna låta sig

göra utan rubbning af de beräkningar, som legat till grund för kassans bildande.

Af hvad nu blifvit anfördt torde framgå, att förhållandet med i fråga varande

enkor och barn redan i och för sig sjelf! är sådant, att statens mellankomst

till betryggande af deras framtida uppehälle med skäl syntes kunna påkallas. Dertill

kommer den ömmande omständigheten, att dessa lärare aflulit, efter det att

medel för inrättande af en pensionskassa för elementar! ärares enkor och barn

blifvit af sistlidne riksdag beviljade, men innan pensionsmrättmngen hunnit

komma till stånd. Detta har nemligen ännu icke kunnat ske enär för andamalet

erfordras det först under innevarande års höst sammanträdande kyrkomötets bifall

till det vid anslagets beviljande fästade vilkoret af nådårsrättens upphörande toi

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Bil. N:o 7 till Kong!, Maj:ts Nåd. Trop. om Statsverket 1878.

enkor och barn efter de lärare, som blifva delegare i berörda kassa. Pa detta sä

väl som på ö fråga vilkor för delaktighet i pensionsinrättningen hade de aflidne lärarne

för sill del förklarat sig villige att ingå, men blefvo, så nära målet för länge

närda förhoppningar, genom döden beröfvade tillfället att se berörda pensionsinrättning

träda i verksamhet och att genom delaktighet i densamma bereda sina,

efterlefvande närmaste anhöriga skydd för den brist och nöd, som nu synas förestå

dem och som de icke med egna krafter förmå afvända.

På dessa grunder och då de aflidne lärarne enligt vederbörandes intyg varit

skicklige och nitiske i sin tjenstutöfning, samt särskildt lektor Brodda äfven utom

sin tjenst genom utgifvandet åt värdefulla läroböcker verkat till elementarundervisningens

gagn, anser jag mig böra tillstyrka, det Eders Kongl. Majrt täcktes

göra nådig framställning till riksdagen om beviljande å allmänna indragningsstaten

af pensioner åt sökandena.

. I afseende på de belopp, hvartill dessa pensioner borde beräknas, tillåter

jag mig underdånigst erinra om de grunder föi'' bestämmande af pensioner från den

blifvande enke- och pupillkassan, som blifvit af särskilde komiterade uppgjorda, och

som antagligen komma att af Eders Kongl. Maj:t fastställas, enär de tagits till

utgångspunkt vid beräkningen af det för pensioneringen erforderliga, af Eders Kongl.

Majd begärda och åt riksdagen beviljade statsanslaget. Enligt dessa grunder skulle

pensionen för lektors enka utgöra 15 procent och för adjunkts enka 162/y procent

af mannens lön i den högsta lönegrad, som han enligt gällande lönetur varit berättigad

uppnå. Denna pension skulle, derest mannen utom enka efterlemnade ett

mindeiarigt bam, höjas med 50 procent, och, om barnen vore flere, med 50 procent.

Son eller ogift dotter, som af sinnes- eller kroppssjukdom vore oförmögen till arbete^

skulle äfven efter fyllda 21 år i saknad af egna tillgångar kunna, efter ompröfning

af pensionsinrättningens direktion, erhålla årligt understöd till belopp motsvarande

högst modrens halfva pension, så länge vederbörligen styrktes, att pensionstagarens

sjuklighet och oförmögenhet till arbete samt utblottade tillstånd fortfore.

Med tillämpning af dessa grunder skulle lektor Brodéns enka, äfven med

antagande deraf, att henne ålegat draga försorg om endast de två yngsta barnen

kunnat erhålla pension af 1,012 kronor 50 öre, lektor Granris enka af 675 kronor

och adjunkten Lundgrens enka af 875 kronor; hvarjemte lektor Brodéns två sinnessvaga

barn kunde kommit i åtnjutande af ett understöd uppgående för hvardera till

högst 337 kronor 50 öre.

^ Visserligen anser jag mig icke kunna för sökandena i fråga sätta pensioner

tdl så höga belopp som de nu omförmälda, men hvad som blifvit anfördt synes

mig dock innefatta tillräckliga skäl att föreslå pensionsbeloppet för Brodéns

enka och två yngsta barn till 600 kronor, för hvartdera af de två äldre barnen,

hvilka antagligen för all framtid sakna utväg att sig försörja, till 200 kronor, för

s. 127 Kontrollera mot PDF

127

Bil. N:o 7 Ull Kongl. May.ts Nåd. Pr vp. om Statsverket 1878.

Granris enka till 500 kronor, och för Lundgrens enka, som har fem oförsörjda

barn, till 600 kronor, att utgå från tjenstårets slut den 1 Maj 1878.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att

lektorn vid högre elementarläroverket i Örebro Johan Ivar Brodéns enka Katarina

Brodén, född Tegnér, samt hans barn Johan Robert Fabian Brodén och Anna Mathilda

Carolina Brodén må, mot det att den Brodéns efterlefvande tillkommande

rätt till privilegiinådår efter honom afträdes, från den 1 Maj innevarande åi uppföras

på allmänna indragningsstaten till åtnjutande af årlig pension, enkan till belopp

af 600 kronor, så länge hon förblifver enka, samt barnen till belopp af 200

kronor hvartdera;

att lektorn vid samma läroverk Ernst Johan Frithiof Granells enka Götilda

Antoinetta Granell, född Gerén, ma från den 1 Maj 18 och så länge hon föiblifver

enka å allmänna indragningsstaten uppbära eu årlig pension af 500 kronor,

mot det att hon afträder den henne tillkommande rätt till privilegiinådåi efter

Granell; samt . ,

att adjunkten vid högre elementarläroverket i Wexiö Carl Lundgrens enka

Agnes Andrietta Olivia Lundgren, född Melander, må berättigas att från den 1

Maj 1S78 och så länge hon förblifver enka å allmänna indragningsstaten uppbära

eu ’ pension af 600 kronor årligen, mot det att den henne och hennes barn tillkommande

rätt till privilegiinådår efter Lundgren afträdes.

68:o.

1 skrifvelse den 25 Oktober nästlidet år har musikaliska akademien underdånigt

anhållit, det Eders Kongl. Maj:t måtte täckas till riksdagen göra nådig

framställning om beviljande af en årlig pension till belopp af 500 kronor åt professor

Carl Wilhelm Baucks enka Fredrika Dorothea Hansson.

Till stöd för denna anhållan har akademien anfört: att Bauck, hvilken afled

den 8 Oktober 1877, blifvit år 1858 förordnad till lärare i musikens historia och

estetik vid det under akademiens inseende strida konservatoriet samt 1860 till akademiens

bibliotekarie, hvilka befattningar han allt sedermera skött med berömvärdt

nit och på ett tillfredsställande sätt; att han jemte sin lärareverksamhet sökt främja

den konst, åt hvilken han egnat sig, genom utgifvande dels af arbeten öfver musikens

teori och historia, hvilka intoge en framstående plats inom vår litteratur, och

dels af egna musikkompositioner; att den aflöning han åtnjutit i akademiens tjenst,

eller sammanlagdt 1,600 kronor för de befattningar han der innehaft, icke kunnat

betrygga familjens ekonomiska ställning, lika litet som Baucks musikaliska skriftställareverksamhet

kunnat i någon väsentlig mån förbättra densamma; hvarföre, och

då enligt bouppteckningen sterbhusets tillgångar understege skulderna, den efterlefvande

enkan, som vid en redan uppnådd ålder af 71 år icke kunde till sitt uppehälle

bidraga, befunne sig i behöfvande omständigheter.

Pension åt professo

r eu C. W.

Baucks enka.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Bil. No 7 till Kongl. Maj ds Nåd. Pr ap. om Statsverket 1878.

Med afseende å hvad sålunda förekommit anser jag mig ega giltigt skäl i

underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t måtte täckas föreslå riksdagen

att å allmänna indragningsstaten bevilja en lifstidspension åt professoren Baucks

enka Fredrika Dorothea Bauck född Hansson till ett belopp af 400 kronor, att utgå

från och med innevarande år.

Hvad föredragande departements-chefen i ofvan berörda

hänseenden hemstält och föreslagit täcktes Hans Maj:t Konungen,

på tillstyrkande af statsrådets öfriga ledamöter, i nåder

gilla, med befallning tillika, att utdrag af detta protokoll skulle

till finansdepartementet öfverlemnas till ledning vid författandet

af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående

statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo

N. Fredr. Sander.

Rättelse:

Bil. 7 till Kongl. Maj:ts Prop. K:o 1, sid. 63,

råd. 5 nedifrån står: fem läs: tio

» d „ „ tio „ femton

Stockholm, tryckt lins A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1878.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.