Sök i Ratio Lex

Angående antagande af en för alla orter inom riket gemensam tidsberåkning

1878-03-05 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1878:22, Angående antagande af en för alla orter inom riket gemensam tidsberåkning

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 22.

ö

N:o 22.

Ank. till Eiksd. Kansli den 5 Mars 1878, kl. 3 e. m

Kongl. Maj ds nådiga Proposition till Riksdagen, angående antagande

af en för alla orter inom riket gemensam tidsberåkning;

Gifven Stockholms Slott den 22 Februari 1878.

Under åberopande af hvad bilagda utdrag af det inför Kong]. Maj:t

i Statsrådet denna dag förda protokoll innehåller, föreslår Kongl. Maj:t

härmed Riksdagen medgifva,

att oberoende af den inom Sverige för hvarje särskild orts meridian

gällande medelsoltid skall från och med år 1879 såväl i rättsligt som i

borgerligt hänseende tiden för alla orter inom riket beräknas lika med medelsoltiden

för den meridian, som är belägen på tre graders eller tolf tidsminuters

vestligt afstånd från Stockholms observatorii meridian;

Viljande Kongl. Maj:t, i händelse af bifall härtill, framdeles meddela

beslut i fråga om sättet för den föreslagna förändringens genomförande.

De ärendet rörande handlingar skola vederbörande Utskott tillhandahållas;

och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kunglig nåd och

ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

G. J. Thyselius.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 22.

Utdrag af protokollet öfver Civil-ärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 22 Februari

1878.

N ärvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Friherre Dk Geer,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Herr Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Lovén,

Friherre von (Etter,

Forssell och

Rosensvärd.

40:o.

Slutligen anförde föredragande Departementschefen Statsrådet Thyselius:

Sedan Riksdagen uti underdånig skrifvelse den 19 Maj 1877 (N:o

60) hemstält, det Eders Kongl. Maj:t täcktes taga under ompröfning, huruvida

det skulle befinnas ändamålsenligt att för Sverige eller större delen

deraf en viss orts lokaltid blefve gemensam jernväg^- telegraf- och lagligt

gällande borgerlig tid samt att, om detta funnes vara förhållandet, vidtaga

de åtgärder, deraf kunde föranledas, har Eders Kongl. Maj:t vid föredragning

den 1 påföljande Juni anbefalt Vetenskapsakademien att i anledning

af denna framställning afgifva underdånigt utlåtande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 22.

Det sålunda infordrade utlåtandet inkom den 13 sistlidne Oktober;

och har Vetenskapsakademien deri åberopat ett bifogadt skriftligt yttrande

af dess sakkunnige ledamöter Generallöjtnanten m. m. Herr Friherre F. J.

Wrede, samt Professorerne m. in. D. G. Lindhagen och J. A. H. Gyldén.

Uti detta yttrande erinras till en början, att Ofverståthållareembetet uti underdånigt

memorial den 22 Oktober 1864 i fråga om ordnandet af snälltågen

mellan Stockholm, Göteborg och Malmö anfört, bland annat, att en för landet

gemensam jernvägstid borde bestämmas så att den äfven kunde lämpa sig

till gemensam borgerlig tid; att Vetenskapsakademien den 16 November

1864 afgifvit utlåtande i ämnet, hvilket utlåtande med tillhörande karta och

tabell tinnes aftryckt i sistlidne Riksdags Andra Kammares Tillfälliga Utskotts

utlåtande N:o 29; samt att styrelsen för statens jern vägstrafik uti underdånigt

memorial den 3 Juni 1871 anfört, att hvilken gemensam borgerlig

tid än blefve för Sverige bestämd, fördelen för jernvägsskötseln alltid blefve

lika stor att rätta jernvägstiden efter den gemensamma borgerliga, men att,

ur synpunkten af samtlige trafikerandes gemensamma bästa, den af Vetenskapsakademien

uti dess berörda utlåtande den 16 November 1864 förordade

medeltid syntes vara den lämpligaste.

För egen del hafva förutnämnde sakkunnige ledamöter anfört, att de

fullständigt delade den af Öfverståthållareembetet, Vetenskapsakademien,Trafikstyrelsen

och Riksdagen enstämmigt uttalade åsigten om nyttan och ändamålsenligheten

af att för riket eller större delen deraf antaga en gemensam

borgerlig tid, som jemväl borde begagnas såsom gemensam jernvägs- och

telegraftid. Fördelen af den ifrågasatta anordningen vore så i ögonen fallande

och i redan afgifna utlåtanden så fullständigt ådagalagd, att något vidare

ordande derom torde vara öfverflödigt. Lyckligtvis egde man derjemte från

ett annat land en redan vunnen lång erfarenhet att i detta hänseende rådfråga.

I Storbritannien, hvarest Greenwichs medeltid vore antagen till gemensam

borgerlig tid för England och Skottland samt, med afdrag af 25

minuter, äfven för Irland och hvarest genom denna anordning den extrema

förskjutningen af dagtiderna vore betydligt — nära dubbelt — större än

den för Sverige behöfde blifva, hade man likväl icke allenast icke funnit någon

olägenhet förbunden med den gemensamma tiden utan tvärtom funnit

användandet af lokaltider, som vexla från ort till ort, alldeles oförenligt

med nuvarande samfärdselförhållanden i detta land. I likhet med hvad

Vetenskapsakademien år 1864 föreslagit och hvartill Trafikstyrelsen samt

numera jemväl Riksdagen, enligt hvad af dess underdåniga skrifvelse otvetydigt

framginge, anslutit sig, ansåge de sakkunnige ledamöterne, att den

gemensamma borgerliga tid, som nu vore ifrågasatt, borde bestämmas hufvudsakligen

med hänsyn till landets södra och mellersta delar, för hvilka denna

gemensamhet i tidräkning hade den största betydelse i anseende till deras

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 22.

tätare befolkning och mera utvecklade kommunikationsanstalter samt deraf

framkallade lifligare samfärdsel. Under denna förutsättning kunde helt visst

intet lämpligare val i detta hänseende träffas än det af Vetenskapsakademien

redan uti utlåtandet den 16 November 1864 föreslagna, eller att den meridian,

från hvilken den gemensamma borgerliga tiden bonde räknas, förlägges

jemnt 3 grader eller 12 tidsminuter vester om Stockholms observator! meridian,

hvarigenom afvikelserna från de olika lokaltiderna blefve för landet i dess

helhet, med undantag af de två nordligaste länen, så små som möjligt och

på sin höjd uppgående till vid pass i 5 minuter, såsom närmare åskådliggjordes

af ofvannämnda karta och tabell. Hvad anginge de två nordligaste

eller Vesterbottens och Norrbottens län, så skulle efter en på ofvannämnda

sätt vald gemensam borgerlig tid, lokaltidernas afvikelser från denna tid

inom de östligaste delarna af dessa län blifva något större men likväl för

den östligast belägna staden Haparanda icke mer än 36|- minuter. Under

en så nordlig breddgrad som denna stads, betydde i sj elfva verket dessa

•i6| minuter icke särdeles mycket, då man toge i betraktande den långsamhet

hvarmed solen i sitt skenbara dagliga lopp derstädes höjde sig öfver

eller sänkte sig emot horisonten och som föranledde att de naturliga dagtiderna

der i verkligheten vore mindre skarpt åtskilda än under sydligare

breddgrader, och att t. ex. ett skymmande berg kunde vida mer än med

nyssnämnda minutantal förändra tiderna för solens skenbara upp- och nedgång.

Den på föreslagna sättet bestämda gemensamma borgerliga tiden

syntes derföre kunna utan ringaste olägenhet i afseende å dagtidsförskjutningen

tillämpas äfven i dessa län; och otvifvelaktigt vore, att ur andra synpunkter

sådant vore särdeles fördelaktigt synnerligast med afseende å den

liHiga ångbåtstrafiken utefter de norrländska kusterna. Ett annat, ehuru

mindre förmånligt sätt att göra dessa län i viss mån delaktige af den för

det öfriga landet gällande gemensamma tiden vore att för dem antaga eu

särskild gemensam borgerlig tid, som skilde sig från det öfriga landets tid

med ett rundt antal minuter, som då lämpligast borde bestämmas till 20,

hvarigenom meridianen för donna särskilda tid komme att nära nog sammanfalla

med meridianen för Umeå stad och den östligaste staden Haparandas

dagtidsförskjutning komme att uppgå till endast 16| minuter. Vid denna

anordning mötte dock den olägenheten att i närheten af gränserna mellan

län, som skulle få olika borgerlig tid, misstag om rätta tiden lätt måste

uppstå, såsom då två orter, hvilka läge hvarandra helt nära och der invånarne

räknade med hvarandra närmaste granskap, råkade att vara belägna

den ena i Vesternorrlands eller Jemtlands län och den andra i Vesterbottens

län, till följd hvaraf uren skulle vara stälda 20 minuter olika. Vidare

återstode möjligheten att låta de två nordligaste länen åtminstone tillsvidare

fortfarande behålla sina lokaltider. Beträffande slutligen sättet för

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 22.

reformens genomförande, borde detsamma numera blifva ytterst enkelt och

med mycket ringa kostnad förbundet, då alla mera betydande orter inom

landet redan vore förbundna genom telegraflinier, med hvilkas tillhjelp den

förändrade tiden lätt och säkert kunde meddelas. När den närmare tiden

för förändringens verkställande blifvit bestämd och allmänligen kungjord,

hvilken tid af flera skäl syntes böra föreläggas till början af ett kalenderår

t. ex. början af år 1879, skulle helt visst genom samverkan af styrelserna

för rikets Telegrafverk och Jernvägstrafik samt föreståndaren för Vetenskapsakademiens

observatorium alla offentliga ur i rikets städer och å andra orter,

hvarest telegrafstationer funnes, äfvensom samtlige telegraf- och jernvägsur

lätt kunna på en enda natt omställas så att de tillräckligt noga angåfve den

gemensamma borgerliga tiden och så, att allmänheten föga eller intet deraf

berördes. Fatalie- eller andra offentliga ur å sådana orter, der hvarken

telegraf- eller jern vägsstation funnes, kunde naturligtvis icke lika hastigt

blifva reglerade efter den nya tiden, men antagligen behöfde för detta ändamål

ingenstädes mer än en eller annan dag förflyta, om vederbörande vore

på förhand anvisade att från närmaste telegraf- eller jernvägsstation hemta

den rätta tiden.

Härefter hafva Eders Kong!. Maj:ts Befallningshafvande i Yesterbottens

och Norrbottens län afgifvit infordrade utlåtanden, dervid Eders Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande i Yesterbottens län anfört, att så mycket mindre någon

olägenhet för Yesterbottens län kunde uppstå derigenom att skilnaden mellan

den af Vetenskapsakademien för det öfriga riket föreslagna gemensamma

tiden och nämnda läns lokaltider uppginge till högst 23| minuter, som i

stället vore att emotse, att, om för riket i öfrigt en gemensam borgerlig tid

faststäldes, oreda, särdeles å gränsorterna, skulle uppstå, derest icke äfven

inom Yesterbottens län samma tidberäkning följdes, som inom landet i öfrigt,

hvadan hemstäldes, att, derest .Riksdagens ofvanberörda underdåniga

framställning godkändes, icke måtte göras undantag för Yesterbottens län.

Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Norrbottens län har ansett,

att, om antagandet af en gemensam tid skall medföra fördelar utan motsvarande

olägenheter, denna tid borde utan begränsning göras gällande för

Sverige i dess helhet, samt att det för Irland tillämpade system i afseende

å beräkning af tiden icke kunde hafva tillämplighet i fråga om ett sammanhängande

fastland. Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande funne således

att, äfven om det nordliga Sveriges samfärdsel med det öfriga landet icke

kunde tillmätas den ringa betydelse, som förestafva! valet af den föreslagna

medelmeridianen, samt af de uttalade åsigterna rörande en större eller mindre

tidsförskjutnings betydelse borde kunna dragas den slutsats, att valet af en

något östligare meridian, som jemnare öfver hela Sverige fördelade tidsförskjutningen,

icke skulle medföra någon nämnvärd olägenhet för dess sydliga

Bill. till Bilsd. Prof. 1878. 1 Samt. 1 Afd. 10 Käft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. ''Proposition No 22.

och mellersta delar, likväl vid valet emellan de af Vetenskapsakademien

för de två nordligaste länen uppstälda tre alternativ det, hvarigenom samma

allmänt gällande borgerliga tid antoges för hela riket, vore att föredraga.

Då beslutet om den underdåniga framställning, som nu utgör föremål

för Eders Kongl. Maj:ts pröfning, inom Riksdagen fattats utan ringaste

meningsskiljaktighet och antagandet af en för hela riket eller åtminstone

större delen deraf gemensam beräkning af tiden förordats icke allenast af

åtskilliga i ämnet hörda myndigheter utan äfven af Vetenskapsakademien,

synes mig redan deruti ligga ett stort och kraftigt talande skäl för vidtagande

af en åtgärd i det af Riksdagen antydda syfte, men enligt hvad

den underdåniga skrifvelsen och förutnämnda utlåtande af Andra Kammarens

Tillfälliga Utskott gifva vid handen äro ock flera fördelar att vinna genom

den ifrågasatta förändringen, hvilken åter icke synes kunna medföra annan

olägenhet än den, att, huru än medelmeridianen väljes, beräkningen af tiden

efter densammas medelsoltid likväl måste för de å ömse sidor om denna

meridian mest aflägset belägna orter medföra en icke omärkbar förskjutning

af dagtiderna.

Förutnämnda karta och tabell åskådliggöra, huru denna förskjutningskulle

utfalla för de olika orterna inom riket, derest Vetenskapsakademiens

förslag i afseende å valet af medelmeridian blefve antaget. Visserligen skulle

enligt detta förslag dagtidsförskjutningen för de östligaste delarna af Vesterbottens

och Norrbottens län blifva icke obetydligt större än för hvarje annan

ort inom riket; men med afseende å hvad Vetenskapsakademien och Eders

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i nämnda län anfört, anser jag likväl

denna omständighet icke böra föranleda dertill att medelmeridianen förlägges

östligare, än Vetenskapsakademien föreslagit, eller att för beräkningen af

tiden inom dessa två län antages en annan grund, än den som gäller inom

öfriga delar af riket.

Jag förordar således antagande för hela riket af en gemensam tid och

att denna tid måtte beräknas lika med medelsoltiden för den af Vetenskapsakademien

föreslagna medelmeridianen.

Hvad särskild! angår den sålunda föreslagna förändringens inflytande

i fråga om så kallad fatalietid, tillåter jag mig erinra, att uti gällande allmän

lag icke finnes någon bestämmelse om sättet för sådan tids beräknande

efter den ena eller andra ortens medelsoltid. Saknaden af ett sådant stadgande

har visserligen, såvidt jag känner, hittills icke varit orsak till någon

förveckling eller tvist, men skulle, ehuru föga sannolikt, dock möjligen kunna

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 22.

hos någon föranleda till tvekan, huruvida den tid, inom hvilken eu rättslig

handling senast bör vara fullgjord, skall beräknas efter och i förhållande till

medelsoltiden a den ort, der fullgörandet skall ega rum, eller med hänseende

till medelsoltiden å det ställe, der det förhållande inträffat, som gifvit anledning

till den rättsliga handlingen. Emellertid skulle all osäkerhet i detta

hänseende förebyggas genom den föreslagna förändringen, enligt hvilken

tiden skulle för alla orter inom riket beräknas lika. Den af mig förordade

anordning kan således äfven i afseende å beräkningen af de i lag bestämda

tider medföra en fördel.

I fråga om tiden och sättet för den föreslagna förändringens genomförande

bär jag intet att erinra vid hvad Vetenskapsakademien yttrat och

föreslagit.

Den nya beräkningen af tiden kan väl icke för hvarje enskild medborgare

egentligen vara af annan betydelse, än att derigenom beredes lättnad

och beqvämlighet vid samfärdseln mellan olika orter; men då meddelandet

af föreskrift om ett allmänt gällande förändradt sätt att beräkna tiden icke

lärer kunna betraktas endast såsom en förvaltningsåtgärd och dessutom en

sådan förändring i viss mån inverkar på beräknandet af de i allmän lag

bestämda tider, anser jag, i enlighet med hvad jemväl uti Riksdagens underdåniga

skrifvelse antydes, att Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning i ämnet

bör utgå och bekantgöras i den för en allmän författning brukliga ordning.

Enär likväl, såsom förut är nämndt, allmän lag icke innehåller något

stadgande om fatalietids beräknande efter en eller annan orts medelsoltid,

torde utfärdandet af nu ifrågasätta nadiga befallning icke kunna hänföras

till en sådan lagfråga, öfver hvilken, innan, beslut meddelas, Högsta Domstolens

yttrande skall jemlikt 87 § Regeringsformen infordras. Emellertid

anser jag med hänsyn till sakens beskaffenhet och då Riksdagen icke yttrat

sig rörande valet af den medelmeridian, hvars medelsoltid bör gälla för alla

orter inom riket, att ärendet bör, innan detsamma slutligen afgöres, till

Riksdagens pröfning hänskjutas.

Jag tillstyrker alltså, att Eders Kong], Maj:t måtte i nåder föreslå

Riksdagen medgifva,

att oberoende af den inom Sverige för hvarje särskild orts meridian

gällande medelsoltid skall från och med år 1879 så väl i rättsligt som i

borgerligt hänseende tiden för alla orter inom riket beräknas lika med

medelsoltiden för den meridian, som är belägen på tre graders eller tolf

tidsminuters vestligt afstånd från Stockholms observatorii meridian.

I händelse af bifall härtill lärer Eders Kongl. Maj:t vilja framdeles

meddela beslut i fråga om sättet för den föreslagna förändringens genomförande,

i sammanhang hvarmed torde komma under öfvervägande, huruvida

särskilda föreskrifter ma vara erforderliga i afseende å angifvande genom

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition No 22.

rikets observator^ och andra dertill lämpliga institutioner af den gällande

tiden samt justering i enlighet dermed af de ur, som begagnas vid domstolar

samt andra offentliga verk och inrättningar.

Uti allt hvad föredragande Departementschefen sålunda yttrat och

hemstält instämde Statsrådets öfrige ledamöter;

Och behagade Hans Maj:t Konungen dertill lemna

bifall samt befalde, att nådig proposition i ämnet, så

lydande som bilagan Litt. B. till detta protokoll utvisar,

skulle i vanlig ordning till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo

Carl G. Edman,

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1878

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.